Monier-Williams: English and Sanskrit Dictionary Based on Monier-Williams, Monier: A Dictionary. English and Sanskrit. Delhi : 2005 (= London : 1851) Input by Cologne Digital Sanskrit Lexicon (CDSL) [GRETIL-Version vom 08.02.2018] LICENSE This file is based on mwe.txt, available at http://www.sanskrit-lexicon.uni-koeln.de/scans/MWEScan/2013/web/webtc/download.html (C) Copyright 2014 The Sanskrit Library and Thomas Malten under the following license: All rights reserved other than those granted under the Creative Commons Attribution Non-Commercial Share Alike license available in full at http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0/legalcode, and summarized at http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0/ . Permission is granted to build upon this work non-commercially, as long as credit is explicitly acknowledged exactly as described herein and derivative work is distributed under the same license. (http://www.sanskrit-lexicon.uni-koeln.de/scans/MWEScan/2013/downloads/mweheader.xml) MARKUP Headwords Sanskrit Passages
Page References
THIS GRETIL TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. Text converted to Unicode (UTF-8). Headwords according to Harvard-Kyoto. description: multibyte sequence: long a ā long A Ā long i ī long I Ī long u ū long U Ū vocalic r ṛ vocalic R Ṛ long vocalic r ṝ vocalic l ḷ vocalic L Ḷ long vocalic l ḹ velar n ṅ velar N Ṅ palatal n ñ palatal N Ñ retroflex t ṭ retroflex T Ṭ retroflex d ḍ retroflex D Ḍ retroflex n ṇ retroflex N Ṇ palatal s ś palatal S Ś retroflex s ṣ retroflex S Ṣ anusvara ṃ visarga ḥ long e ē long o ō l underbar ḻ r underbar ṟ n underbar ṉ k underbar ḵ t underbar ṯ Unless indicated otherwise, accents have been dropped in order to facilitate word search. For a comprehensive list of GRETIL encodings and formats see: https://tylergneill.github.io/gretil-mirror/gretil/gretdiac.pdf and https://tylergneill.github.io/gretil-mirror/gretil/gretdias.pdf For further information see: https://tylergneill.github.io/gretil-mirror/gretil.htm
A DICTIONARY ENGLISH AND SANSKRIT CONTRACTIONS. s. for substantive a. adjective. pron. pronoun. adv. adverb. prep. preposition. v. a. verb active. v. n. verb neuter. p. p. passive participle. part. participle. c. conjugation or class. caus. causal form. pass. passive form. des. desiderative form. freq. frequentative form. nom. for nominal verb. impers. impersonal. irreg. irregular. def. definite. pres. present. pret. preterite. par. parasmaipada. ātm. ātmanepada. m. masculine gender. f. feminine. n. neuter. sing. singular number. du. dual. pl. plural. indec. for indeclinable. in comp. in composition. nom. c. nominative case. acc. c. accusative case. inst. instrumental case. instrum. instrumental case. dat. c. dative case. abl. c. ablative case. gen. c. genitive case. loc. c. locative case. conj. conjunction. interj. interjection. exclam. exclamation. PREFACE. ROGER ASCHAM, in bearing testimony to the classical proficiency of his illustrious pupils, Edward and Elizabeth, said 'of them, that they not only understood, but composed in Latin, skilfully and with ease. Such an assertion, made three centuries since by the great preceptor of the age, leads to the inference, that, even in that early period, the value of composition as a criterion of scholarship was duly appreciated. It would be needless to quote the more express statements of scholars and linguists of modern times, in proof of the estimation in which this accomplishment is now held as a test of sound proficiency. It is sufficient to know, that in these days of intellectual progress and competition, no classical examination is considered effectual in which a prominent place is not assigned to composition. Indeed, an increasingly high standard of excellence in this branch of education is now demanded by all collegiate tribunals. In unison with these opinions, the framers of the Statutes of the East-India College have provided, that no student shall be pronounced qualified for Indian service until he can make an intelligible translation from an English passage into the Oriental languages in which he has been instructed. And if this requirement has been wisely made, as a test of scholarship in the spoken dialects, much more has it so been made in regard to Sanskrit, the classical language of India, which bears a far closer relation to those dialects than Greek and Latin bear to the living languages of Europe. If at our Universities and Colleges, where are educated many who are destined to fill the highest offices in our home government, the composition of Latin prose is demanded of all candidates for degrees, with much more reason may Sanskrit composition be made an essential at this Institution, where are trained the whole body of civilians to whom the government of our Indian Empire is to be intrusted. Nevertheless, it must be admitted that a student can hardly be expected to practice composition and translation in a difficult language, if the usual aids are not placed at his disposal. That such aids have not hitherto been made available in Sanskrit has been owing to the great difficulty of compiling a good English and Sanskrit Dictionary. Reverse Dictionaries are sufficiently within the reach of the student of Greek and Latin. In truth. the time that has been spent in investigating these languages, during many centuries, by a succession of learned men, each improving upon the results of his predecessor's labours, has led to the production of such a variety of dictionaries, phrase-books, and vocabularies, that the work of Greek and Latin lexicography, in the present day, has become a mere process of sifting and digesting the mass of existing materials. Yet, even in these languages, so great has been the difficulty of compiling a good Reverse Dictionary, that, after numerous incomplete attempts, it has only been within recent years that any really valuable English-Greek or English-Latin Dictionary has been published. With reference to some of the spoken languages of the East, much has been done to facilitate translation and composition. In Hindustāni, it will scarcely be necessary to allude to the labours of that eminent scholar, Dr. Gilchrist, and in more recent times to the works of Mr. Shakespear and Dr. Duncan Forbes. In Bengālī, great assistance is afforded to the student by the copious English-Bengālī Dictionary of Rām Comul Sen: in Marāthī, still greater, by the admirable English and Marāthī Dictionary of Major Candy: in Telugu, by that of Mr. Morris: in Carnātaea, or Canarese, by that of Mr. Reeve. In Persian and Arabic, the dictionary of Professor Johnson, now passing through the press, will offer to the student a complete Persian, Arabic, and English Lexicon; but, although Reversed Dictionaries of English and Persian are procurable, a good lexicon in this form remains yet to be compiled. The English and Persian Dictionaries, or rather Vocabularies, of Meninski and Wilkins, are proofs of how little assistance is rendered to the student, in translating European ideas and phrases, by a mere supplementary vocabulary which is a reversed counterpart of the preceding lexicon. In most of the other spoken dialects of India such vocabularies exist, and are, without doubt, useful aids in the absence of more complete works. But in Sanskrit, nothing of this description, deserving of notice, has hitherto been effected. The Sanskrit and English Dictionary of Professor H.H. Wilson is, indeed, too well known as one of the best lexicons in any language to require comment in this place; and if the labours of that eminet Orientalist had been directed to the composition of an English and Sanskrit Dictionary, the student would long since have enjoyed the advantage of an aid to composition, far more effective than that which the present work can supply. Such as it is, however, this Volume appears before the public as the result of the first attempt that has yet been made to meet a want, which the experience of every day renders increasingly felt. For it is not too much to allege, that the great development of the study of Sanskrit, during late years, has caused the absence of a Reverse Dictionary to be recognised as a want by many very different and very important members of the community, both at home and abroad; by students and civilians, by scholars and philologists, by chaplains and missionaries; by all those zealous men who have devoted themselves to the social, religious, and intellectual improvement of the natives of our Indian Empire. With missionaries, and other philanthropists and scholars, whose aim has been to communicate scriptural and scientific truth to the learned natives, through the medium of their classical language, and to the uneducated, through their vernacular tongues, the absence of an aid to composition has doubtless enhanced the difficulties by which their labours have been retarded. It will be sufficient to mention the well-known names of Dr. Carey and Dr. Yates, whose translations of parts of the Bible are valued by all promoters of the cause of Christianity in the East; of Dr. Mill, formerly Principal of Bishop's College at Calcutta, whose history of Christ in Sanskrit dialogue is still more acceptable to the natives of India, from its adaptation to their own system of teaching; of Mr. John Muir, whose zeal for the welfare of the Hindūs has been displayed by carrying out and improving the system of Dr. Mill, in numerous excellent tracts; and lastly, of Dr. James Ballantyne, the energetic Principal of the College at Benares, whose Sanskrit lectures on the elements of general knowledge, and other scholarlike writings, prove him to be eminently fitted for the post to which he has been appointed. The labours of these, and many other able and devoted men, are based upon the theory, that if the natives of India are to be effectively imbued with the principles of truth, whether religious or scientific, it must be through the medium of the only language through which they will be disposed to accept such information. Proficiency in English may be deemed indispensable to the liberal education of a native, but the attempt to make English the sole vehicle of instilling sound ideas respecting religion and philosophy, is not likely to be successful. The learned natives will be averse to receive any new truths which are not imparted by means of the language which they are accustomed to regard as the channel of all truth; and the more uneducated classes are found to be incapable of comprehending new ideas, excepting through their vernacular tongues. And since it is found that no vernacular tongue is adequate to express the ideas of religion and science, without borrowing its terms from the Sanskrit, the utility of an English and Sanskrit Dictionary will be recognised by all who have to compose in these dialects, whether in Hindī, Bengālī, Uriya, Telugu, Canarese, Tamil, Malayālam, or Marāthī. Among philological scholars, whether in Europe or the East, the need of a complete compendium of synonymous words and vocables, in a language which is the key to the solution of every problem in comparative philology, is too obvious to require demonstration. With respect to the civil servants of India, there can be no doubt that the want of a Reverse Sanskrit Dictionary has contributed to render unpopular the study of a language which must force itself, however distastefully, on their observation, by the influence which it exercises on the spoken dialects of India--an influence far greater than that of Latin on English, Italian, or French. But it is by the candidates for the civil service who are educated at the East-India College that this want has been chiefly cknowledged. Here it has seriously affected the popularity of a study which, above all others, ought to be cultivated, if on no other grounds, at least on the score of its adapting itself, more than any other, to the condition of students, who, being ignorant of their nrecise destination in India, are undergoing that course of general training which is best suited to fit them for the special requirements of particular localities. Such is the want, then, which the Compiler of this dictionary has attempted to supply. But not even his firm persuasion of its magnitude could have emboldened him to address himself to a task of so much difficulty, had he not been liberally encouraged by the Honourable Directors of the East-India Company, whom he has the honour to serve. The public does not require to be informed, that it is the desire of those generous Rulers to win the attachment of their Indian subjects, by furthering every undertaking which aims at improving the knowledge of their languages and literature. A long enumeration might be made of dictionaries, vocabularies, and important publications, which have issued, and are now issuing, from the press, under the patronage of the Honourable Court. The present is but one out of numerous instances in which the authors of long and laborious works have had to record their gratitude for the countenance thus wisely extended. It will not be necessary for the Compiler to dwell on the many difficulties he has had to encounter in pursuing his solitary labours, unassisted by the native Pandits and transcribers, who lighten the toil of the lexicographer in India. Those who understand what it is to be a pioneer in any work of lexicography, to be, as it were, the first to break and clear the ground over an untrodden field of inquiry, will doubtless, in their candour, appreciate at its full value the labour he has undergone in carrying this Volume to its completion. They will also be prepared to expect inequality in the execution, especially of the earlier pages, and many defects and inconsistencies throughout the whole body of the dictionary, agreeably to the inevitable law of expansion and improvement to which such a work must be subject in its progress through the press. No apology need, therefore, be made for these imperfections. But a brief account of the method in which, during nearly eight years, the Compiler has prosecuted his labours would seem to be expected of him, and is, in fact, rendered necessary by the entire novelty of his work. He commenced by transcribing carefully, and then arranging in alphabetical order, all the English words, with their Sanskrit synonyms, contained in the Kosha of Amara Sinha, edited by the late Mr. Colebrooke. His next step was, to have copied, on nearly two thousand pages of large folio paper, with suitable intervals, all the English words in Riddle's English-Latin Dictionary, known to be very useful in Latin composition. Having thus prepared a kind of thesaurus, or repository for the collection of words and phrases, he proceeded to insert therein, in their proper places, all the words of the Amara Kosha, above referred to, as well as all those contained in the Hitopadeśa, the Selections from the Mahābhārata, edited by Professor Johnson, the Meghadūta, the Anthology of Professor Lassen. and all the roots, with some of the examples, comprised in that most learned and admirable compilation, the Radices Linguae Sanskritae of Professor Westergaard. A sound and solid foundation of useful household words being thus laid, the Compiler commenced reversing the second edition of Professor Wilson's Sanskrit and English Dictionary, incorporating in his thesaurus all the new words as they occurred, and omitting only those which represented ideas or things having no approximate equivalent in English. This was a process of much time and labour, requiring a very attentive perusal of the dictionary, accompanied by much transcribing, collating, arranging, and inserting of words and phrases. It might be hastily inferred, that having accomplished thus much, considerable advance had been made towards the completion of the work; and if the object of the Compiler had been to compose a good vocabulary, reversing the senses of the words in the Sanskrit and English Dictionary, and nothing more, such would have been the case. But a complete dictionary, which was intended to offer an effectual help to the student in practising translation, was not merely to be compiled by collecting words and reversing meanings. It was to be continuously composed with a thoughtful consideration of the best Sanskrit equivalents for modern expressions and idioms, and a careful disposition, under each English word, of its several equivalents, in their proper order, and in their proper connection with its several shades of meaning. In fact, the real business of writing the Dictionary had now to be commenced. Having procured the latest edition of Webster's English Dictionary, in which are contained all the words of Tod's edition of Dr. Johnson, with many modern additions, as well as all the participles and adverbs, the Author proceeded to translate it systematically into Sanskrit, either gathering his materials from his own collection of classical words, or assisting his memory by suggestions from the Bengālī Lexicon of Rām Comul Sen, and omitting only those expressions which seemed obsolete or obsolescent, or of which no classical equivalent could be found or suggested. Having thus progressed as far as the letter C, and the exigency of the case seeming to require the speedy appearance of the work, even at the risk of incompleteness, the printing of it was commenced, the Compiler feeling confident that, by great diligence, he might keep in advance of the press. It was not till some progress had been made that the inexpediency of this step was manifested by various omissions, which, though overlooked in the manuscript, became gradually apparent in the printed pages of the work. As soon as this discovery was made, one of two courses remained to be pursued, either to cancel the earlier pages of the work, or to supply their deficiencies by an Appendix. The latter of these courses was adopted, and the process of printing was first suspended, and then retarded, until, by a more extensive course of reading and research, the stock of classical materials was enlarged. To effect this, the Compiler undertook a second and more minute perusal of Professor Wilson's Sanskrit and English Dictionary, and noted numerous words and terms which had before escaped his observation. He also reversed the Sanskrit part of the excellent English and Marāthī Dictionary of Captain Molesworth, collecting from this source many valuable words, and much useful information. He then read through the Code of Manu, and the Commentary of Kullūka Bhaṭṭa, with the view of obtaining therefrom a store of choice phrases and idioms. And lastly, he studied attentively, with the same object, the plays of Kālidāsa, and parts of the Raghuvansa, Rāmayana, Mahābhārata, and Bhaṭṭi Kāvya. He moreover extracted some good words from the Glossarium Sanskritum of Professor Bopp, and made extracts also from some modern Sanskrit writings and translations of the Scriptures. Without detracting from the acknowledged merit of these translations, he believes that little value is to be accorded to suggestions adopted from a source which is not classical. But he avails himself of this opportunity of gratefully acknowledging his obligation to his friend and colleague, Professor Johnson, for furnishing him with a list of words, collected by him in the course of his reading, chiefly from the following standard classical works:--The Text of Manu, with the Commentary of Kullūka; the two law-treatises of Jīmūtavāhana, called Dāyabhāga and Mitākṣara; the Vikramorvaśī, Śakuntalā, Mṛchchhakati, Mālatīmādhava, Mudrārākṣasa, Ratnāvalī, Uttararāmacharitra, and the Rājataranginī, published by Capt. Troyer. Having enriched his store of materials with words and phrases from these approved sources, the composition and printing of his Dictionary was gradually advanced to the end of the letter H. At this point a copy of Major Candy's English and Marāthī Dictionary came first to hand. Had an impression of this work been received earlier, it would have saved the Compiler the time and labour consumed by him in reversing Captain Molesworth's Marāthī and English Dictionary, a task which he had not completed, until three hundred pages of his own work had been printed off, and excluded from any improvement derivable from this source. It is, however, right to acknowledge, that the Dictionary of Major Candy, although it often furnished little more than a repetition of what the Compiler had himself collected, either from the Sanskrit or Marāthī Lexicons, provided him with numerous additional words, and much useful information, upon Hindū mythology and science, the value of which cannot be too highly estimated. Indeed, it would be difficult to make mention of Major Candy's work excepting in the highest terms of praise. By these aids, and with the addition of some happy renderings of scientific terms from Dr. Ballantyne's Lectures, and of some classical words from the Appendix to the late Dr. Yates' abridgment of Professor Wilson's Sanskrit Dictionary, the remainder of the present work, from the letter I to the end, was composed and printed in a comparatively short period. The foregoing statement is the best apology for any want of uniformity discoverable in the plan of this Volume. A general uniformity, sufficient, it is hoped, for all the purposes of reference, has been sustained throughout. But perfect unity is hard to be maintained, at least in the first edition of a laborious work, compiled by gradual accretion from an increasing store of materials, and liable in its growth to occasional improvement and expansion. If consistency has been sacrificed, it has only been in cases where improvements were admissible without endangering facility of reference, which should be the paramount consideration. For the convenience, therefore, of all consulters of the Dictionary, the use of too many symbols or abbreviations has been avoided. Whenever a substantive or adjective is followed by the parts of speech in connexion with it, or a verb by its participles and participial adjectives, and whenever, under each of these heads, separate gradations of meaning occur, the student will find the different meanings exhibited at full under the first word, and repeated at full under the others, the same relative order being generally preserved. For example, let him turn to the words Nobility, Noble, Nobly. Under the substantive Nobility, the first meaning given is, 'antiquity of family;' the second, 'greatness of mind;' the third, 'distinction;' the fourth, 'magnificence.' Under the adjective, instead of referring back to the substantive by symbols as in some other dictionaries, the meanings have been repeated thus: 'of ancient family,' 'great in mind,' 'distinguished,' 'magnificent;' and similarly under the adverb, thus: 'with nobleness of birth,' 'with greatness of mind,' &c. The better to effect this clear exhibition of successive meanings, close printing has been employed, and no needless blanks admitted; so that the spaces occupied by the words Nobility, Noble, and Noble is not so large, in comparison to the number of equivalents given, as the spaces occupied by the same words in the Marāthī Dictionary. If the order of the meanings has not always been preserved, it is because the object has been, under each word, to dispose the gradations of senses according to what appeared to be the ratio of their commonness. On the other hand, many meanings which appeared unusual or obsolete have been omitted; and under some words references have been made to preceding or succeeding parts of the Dictionary; but in all such cases a few of the commonest equivalents are generally given, of which the student can avail himself if indisposed to follow out the reference. Thus, under the word Vigilant, two meanings are given, viz. 'wakeful,' and 'wary.' In connexion with the first of these, a few of the commonest Sanskrit words are specified, but for a fuller enumeration the student must consult the word Wakeful itself. So also in connexion with the sense 'wary;' after mentioning the most useful equivalents, the student is referred back to the word Circumspect, for a more complete list. And in cases where no direct reference is made, as under the substantive, Vigilance, the student will infer that the word 'wakefulness,' in brackets, is intended not only to exhibit the variation of meaning, but also to direct his attention to the quarter of the Dictionary where additional synonyms may be found. If objection be raised to the multiplication of Sanskrit equivalents, under each English word, and the several meanings of which it is susceptible, the Compiler may state, in explanation, that in striving to render his work as complete as possible, he has been forced, at the risk of surplusage, into a copious enumeration of words and significant terms. Whenever it has been possible to give a complete list of synonymous Sanskrit words, it has been done. At the same time, the attempt has been made to dispose the words in the order of their usefulness. Indeed, for the simple purposes of prose composition or translation it will be advisable that the student should choose the Sanskrit word standing first in the list, or at least should make his selection from the first few equivalents enumerated; excepting in the case of such comprehensive terms as Sun, Moon, Earth, Fire, Water, &c., where the number of Sanskrit words is so great that the selection may be fairly made from the first few lines. The remaining equivalents given under such examples would, in any other language, be regarded as epithets rather than words, and would probably be restricted to poetical composition. And in fact, as regards their adaptation to plan Sanskrit prose, it will be better for the student so to treat them. It should be observed, notwithstanding, that no distinction is rightly to be made, in an English and Sanskrit Dictionary, between strictly prose and strictly poetical terms. Sanskrit is peculiarly the language of poetry, Nearly the whole of its immense and wonderful literature is poetical; and the little prose that exists makes free use of poetical expressions. In fact, the commonest names for some of the most ordinary objects are proofs that a rich poetical vein runs throughout the language. Thus, one of the common words for 'earth' is, 'repositery of wealth,' vasudhā; for the sea, 'receptacle of water,' jalanidhiḥ; for a cloud, 'water-giver,' jaladaḥ, or 'water-holder,' jaladharaḥ; for fire, 'purifier,' yāvakaḥ; for the moon, lord of the night,' niśāpatiḥ; for the sun, 'generator,' savitā; for a good man, 'mine of merit, guṇākaraḥ, or 'ocean of merit,' guṇasāgaraḥ. And if the remaining equivalents under each of these heads were exammed many of them would be found to possess a still more poetical character. In proof of which the reader is referred to the words Sun, Moon, Cloud, as they stand in the pages of the Dictionary. >Again, the English verb 'to kill.' mav be rendered in Sanskrit either by the use of the simple root han, or by badhaṃ kṛ, 'to make killing,' or by prāṇahatyāṃ kṛ, 'to make destruction of life,' or by pañcatvaṃ gam, in the causal form, 'to cause to go the state of the five elements,' or by lokāntaraṃ gam, 'to cause to go to the other world.' All these expressions are legitimate, whatever be the form of composition; but the student, in writing prose, will do well to a dopt those which come first in order. Under the head of natural objects, and the terms of religion, literature, mythology, science, and social life, the copious enumeration of equivalent words and significant phrases will be valued, not only by the student of Sanskrit and its various cognate languages, but also by many of those learned and zealous men who are seeking to promote a sympathy between Hindūs and Europeans, by diffusing amongst the latter a correct knowledge of Oriental customs, habits of thought, religious tenets, and ceremonial observances. It has been the desire of the Compiler to make this Volume not only a thesaurus of synonyms and phrases, but a repository of much useful information in connexion with such subjects. In illustration of this, the reader may turn to the words Water, Fire, Hand, Lotus, Vishnu, Śiva, Indra, Veda, Scripture, Rite, Sacrament, Manes, School, Marriage, Measure, Planet, &c. The significant expressions collected under such words will, it is hoped, facilitate inquiry into the manners and customs of the Hindūs, their mythological fictions, and the state of their scientific knowledge. Naturalists, also, may be expected to appreciate a collection of terms, the analysis of which must throw light on some particulars connected with botany and zoology. A comparison of the number of Sanskrit equivalents brought together under some of these heads might, at least, be a guide to the comparative value or utility of certain animals, plants, and minerals. In illustration, the reader may compare the words Elephant, Horse, Cow, Wolf, Frog, Camel, Lotus, Sandal, Mango, Musk, Myrobalan, Pyrites, Coal, Copper, Lead, Iron, Vitriol, &c. It is not unlikely, however, that under some heads an exception may be taken to the number of Sanskrit equivalents enumerated: as, for example, under the various scarcely-distinguishable shades of meaning belonging to numerous common nouns, adjectives, and verbs: or again, under the head of many English words of which no precise Sanskrit representative could be offered. In the first of these cases the impossibility of observing the proper medium, at least in the first edition of a work like the present, has led the Compiler to prefer erring on the side of excess rather than on that of deficiency. In the other case, where the great disparity between Hindū and European habits of thought and condition prevented the exhibition of any classical equivalent, the Compiler has been forced, almost against his will, into occasional redundancy, by the pliancy and malleability, so to speak, of the Sanskrit, and its amazing power of expressing exotic ideas by the employment of an infinite variety of compound words. As examples, the reader may take Cannon, Canon, Camera-obscura, Certificate, Episcopacy, To Farm. Laymen, Lay, To Lease Navy, Parliament, Penitentiary, Phrenology Rubric, Sail, Sabbatarian, Steam-engine, Steam-boat &c. In rendering such words, respect has been paid to the learned Hindūs in their study of English. The comprehension of European ideas by the educated natives is as necessary to reciprocal sympathy as the comprehension of Hindū ideas by ourselves. In the rendering of the verbs some difficulty has been experienced. It is usual in an English Dictionary to prefix to the verb the infinitive sign 'to.' Consistently with this, in Greek and Latin, and some other Reversed Dictionaries, the infinitive of the equivalent verb is generally exhibited. But in Sanskrit the infinitive is a form of the verb very limited in its application, resembling, in some respects, the Latin supines in um and u. It has therefore been thought more proper to exhibit the root in the first place, specifying the infinitive, with the third person singular of the present tense, between brackets. The student will thus bear in mind, that the root is not to be regarded as representing the infinitive, or indeed any part of the verb, excepting the general idea expressed by it. Another source of difficulty was, the limitation in regard to the number of roots properly available in Sanskrit for the formation of legitimate verbs, supported by classical authority. It is well known that in this language there are about 1900 roots, or elementary sounds, which are generally monosyllabic. These are the imaginary sources of both nouns and verbs, and are the representatives of the simple ideas contained in them. Thus the root gam represents the idea of 'going;' ad, of 'eating;' yuj, of 'joining;' kṛ, of 'making.' As a matter of convenience, grammarians have connected these roots more directly with verbs than nouns; and their theory is, that every root may serve as the basis on which to construct five distinct forms of verbs: First, a Primitive verb; second, a Causal; third, a Passive; fourth, a Desiderative; and fifth, a Frequentative. So, also, from every noun certain verbs, called Nominals, may theoretically be derived, and, not unfrequently, are so derived. It might reasonably be imagined that, amongst a collection of 1900 roots, each capable of five-fold multiplication, besides innumerable nominals, there would be little difficulty in finding equivalents for any form of English verb that might present itself. But it will be found, on examination, that nearly two-thirds of these 1900 roots do not occur in this Dictionary in any form, excepting in that of the nouns to which they give origin. It will be observed, too, that of these, certain particular roots, such as kṛ bhū dā gam i yā jñā sthā vṛt as nī hṛ yuj vṛ, recur perpetually, and, by the aid of prepositions and other affixes, are applied to the expression of the most varied and opposite ideas. In explanation, the Compiler thinks it proper to state, that he has been careful to follow only classical usage in the admission of verbs into his Dictionary; and that no verb has been so admitted unless a good example of its use could be adduced, either from the pages of Westergaard or other authentic sources. Rather than violate this rule, he has constantly been obliged to employ a noun with the auxiliaries kṛ gam, &c., or a participle with the auxiliaries bhū and as, in place of a direct verb. In every case it is allowable thus to employ the auxiliaries, in the absence of legitimate verbs; and even should such verbs be available, the student may, if he please, still take the noun, participle, or adjective, and combine them with the auxiliaries, in place of using the more direct form. Thus, under the verb 'to resent,' he may either directly employ the roots kup krudh ruṣ, in the conjugations specified, or he may combine the equivalents given under the substantive with the auxiliaries, thus manyuṃ kṛ krodhaṃ kṛ kopaṃ kṛ roṣaṃ gam; or under the adjective, thus, samanyuḥ -nyuḥ -nyu bhū jātamanyuḥ -nyuḥ -nyu bhū or as. Again, under the verb 'to perish,' he may either directly make use of the roots mṛ or naś in the passive form, or he may substitute nāśaṃ gam naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū, &c. In the specification of roots, the third person singular of the present tense has been chosen for exhibition in brackets in conjunction with the infinitive, as being the best guide to the conjugational form of the verb; whilst the infinitive furnishes a mark for the formation of some of the most useful non-conjugational forms. At the same time the conjugation or class of the verb is indicated by a figure; and if the verb is to be conjugated in the causal, passive, desiderative, or frequentative form, or as a nominal, it is so specified. But as the causal form is identical with that of the tenth conjugation, it has sometimes been more convenient to designate causal verbs as belonging to that conjugation. When a root is compounded with prepositions, these are not repeated in the bracket, that the student may more readily perceive the simple form of the root, but a small hyphen is used, to show that the preposition cannot be dispensed with in conjugating the verb. If a root occur more than once under the same verb, it has not been thought necessary to repeat the present tense and infinitive in connexion with it. Indeed, under some verbs towards the end of the Dictionary, these forms are omitted altogether, as having been frequently notified under the synonymous expressions, to which a reference is indicated. Thus, under the verb 'To Part,' v. a., the student must refer to the synonymous terms, Disunite, Divide, Separate, for any particulars relating to these grammatical forms. In regard to participles, this Dictionary will be found so copious that here also an exception may perhaps be taken to the number of equivalents enumerated. The explanation is to be sought in the genius of the Sanskrit language, which abounds in participles to an extent wholly unparalleled in any other language, living or dead. These participles are often idiomatically substituted for the tenses of the verb itself. They are constantly employed in place of the past and future tenses, especially of passive verbs; so that an example of a passive tense is of rare occurrence, excepting in the form of the third person singular or plural of the present and imperative. If, therefore, the student desire to write idiomatic Sanskrit, he must make free use of the participles in this Dictionary, especially of the passive past participle. This latter is the most useful derivative in the language, and should be abundantly employed in translation and composition. It corresponds with the Latin participle in tus, and, like it, often supplies the place of the past tense. Thus, in translating the phrase, 'he reproved his own son,' the student might employ the simple root, thus, sa svaputram anindat, or he might idiomatically use the passive participle, thus, tena svaputro ninditaḥ, the agent being placed in the instrumental case, and the participle agreeing with the object. With respect to the rendering of nouns in this dictionary, it will be proper to state, that the system of Amara Sinha has been followed, in exhibiting substantives and adjectives in their nominative case rather than in their crude state. Whenever the crude form differs from the nominative more than in rejecting the final visarga or anusvāra, it has been indicated by giving the final of the crude in brackets. Thus, under the word Fire, agniḥ being the nominative case, the final of the crude is ascertained by rejecting the visarga, thus agni. Similarly analaḥ becomes anala in the crude form; tejaḥ becomes tejas; kṛṣṇavartmā becomes kṛṣṇavartman; hutabhuk becomes hutabhuj; tanūnapāt becomes tanūnapād; āśrayadhvaṃsī becomes āśrayadhvaṃsin; damunāḥ becomes damunas; juhuvān becomes juhuvat; arciṣmān becomes arciṣmat. It is necessary to be thus particular in exhibiting the crude form as distinct from the nominative case, both as a guide to the declension of the noun, which must always depend on the final of the crude, and because the crude state is that which is employed in the formation of compound words. In all such words, with but few exceptions, the last number of the compound alone admits of declension, and the preceding word or words require to be placed in the crude form, this form admitting of a plural as well as singular acceptation. For an explanation of compound words the Student must of course consult his grammar; but it will not be out of place to remark here, that in a language which, like Sanskrit, abounds in compounds more than any other language in the world, it will not be possible for him to compose idiomatically until he has made himself conversant with the principles of their formation. Under adjectives the nominative case in three genders has generally been given, and the final of the crude state exhibited when necessary, as in substantives. The genders are not specified, as the student will himself take for granted that sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu, meaning 'good,' stands for the nominative case of the adjective in its three genders; sādhuḥ being the nominative of the masculine form, sādhuḥ being also the nominative of the feminine form, sādhvī of a second feminine form, and sādhu of the neuter form; the crude state being sādhu. Similarly bhadraḥ -drā -draṃ, stands for bhadraḥ the nominative of the masculine, bhadrā of the feminine, bhadraṃ of the neuter, the crude being bhadra; sāravān -vatī -vat (t) for sāravān the nominative of the masculine, sāravatī of the feminine, and sāravat of the neuter, the last standing also for the crude form. Again, sukṛtī -tinī -ti (n) is for sukṛtī the nominative of the masculine, sukṛtinī of the feminine, sukṛti of the neuter, the crude form being sukṛtin. When, however, under one head a variety of similar adjectives are enumerated, it has not been deemed necessary in all cases to give the nominative case in more than the masculine form; but the addition of the sign, &c. indicates that the student must himself supply the other forms thus: dṛṣṭaḥ &c., stands for dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. Similarly, dhanavān &c., for dhanavān -vatī -vat (t) dhanī &c., for dhanī -ninī -ni (n), and mahātmā &c., for mahātmā -tmā -tma (n). In the case of compound adjectives formed from neuter substantives, whose crude form ends in us or is, such as utpalacakṣus, 'lotus-eyed;' dīrghāyus, 'long-lived;' nirāśis, 'unblessed;' śucirocisḥ 'clear-shining;' the nominative case in the three genders has been exhibited thus, utpalacakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) dīrghāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s) nirāśīḥ -śīḥ -śiḥ (s) śucirocīḥ &c. In some cases, however, as in the case of dīrghāyus, where a masculine noun āyuḥ exists as well as a neuter āyus, the nominative case of the compound adjective is susceptible of two forms, dīrghāyūḥ and dīrghāyuḥ. Some notice of this point seems to be required, as it appears to have been overlooked, if not erroneously explained, by the generality of European scholars. That the Compiler's view is correct, may be shown by a reference to Professor Wilson's Dictionary, under the words sajus or sajuṣ āśis utpalakṣus śucirocis; by referring also to the declension of sajuṣ, and āśis, in Professor Wilson's Grammar, p. 68; and by the analogy of compound adjectives, like mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ, 'high-minded,' derived from a neuter substantive ending in asa. The exhibition, in all cases, of the nominative case of nouns, whether substantive or adjective, has prevented the necessity of specifying the gender of substantives ending in aḥ, like devaḥ, 'a god,' which are invariably masculine; or of substantives ending in aṃ, like dānaṃ, 'a gift,' which are invariably neuter; or of those ending in ā and ī, like mālā, 'a garland,' and devī, 'a goddess,' which are always feminine. The gender of all such substantives will be taken for granted. The student might also have been left to infer for himself the gender of substantives ending in tiḥ in the nominative, like matiḥ, 'the mind,' which are feminine, and of substantives ending in dhiḥ, derived from the root dhā, like sandhiḥ, 'peace,' which are masculine. But since, in these latter instances, some slight occasional variation might occur, it has been thought desirable to notify the gender of substantives in these cases, as well as in every other where any doubt could possibly arise. The Compiler has now only the grateful duty to discharge of expressing his further obligation to Professor Johnson, for his invaluable assistance in correcting the greater number of the proof-sheets of this work. Nor does he think it just to conclude without some tribute of acknowledgment to the Printer, Mr. Watts, for the accuracy and clearness with which the typography has been executed. EAST-INDIA COLLEGE, HAILEYBURY, November 5th, 1851.
[Page 1a]
ENGLISH AND SANSKRIT DICTIONARY a A

. As an indefinite article before nouns singular, for the most part not expressed in Sanskrit; as, 'a lion,' siṃhaḥ; (One) ekaḥ -kā -kaṃ.

--(Some, a certain) kaścit; as, 'a certain man,' kaścit puruṣaḥ.

--(Each, every) expressed by prati or anu, before the acc. neut.; as, 'a day,' 'each day,' pratidinaṃ or anudinaṃ. When 'a' comes before a participle, after a verb of motion, it is expressed by the dat. c.; as, 'he went a hunting,' mṛgayāyai gataḥ; or by arthaṃ preceded by the crude form of a noun; as, mṛgayārthaṃ gataḥ; or by the infinitive; as, mṛgayāṃ karttuṃ gataḥ.

abaft ABAFT

, adv. (Towards the stern of the ship) nāvaḥ paścimabhāgaṃ prati.

to abandon To ABANDON

, v. a. tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj santyaj; hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā vihā prahā apāhā; utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), atisṛj vyapasṛj; ujjh (c. 6. ujjhati ujjhituṃ), projjh.

abandoned ABANDONED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ uttpaktaḥ -ktā -ktaṃ hīnaḥ -nā -naṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ projjhitaḥ -tā -taṃ samujjhitaḥ -tā -taṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ vinākṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Reprobate) pāpātmā -tmā -tma (n) pāpamatiḥ -tiḥ -ti.

abandonment ABANDONMENT

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ uttyāgaḥ virahaḥ projjhanaṃ.

--(Of worldly connexions) sannyāsaḥ.

to abase To ABASE

, v. a. svasthānād apakṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), svasthānād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati bhraṃśayituṃ) or nipat in caus. (-pātayati -pātayituṃ).

abased ABASED

, p. p. bhagnadarpaḥ -rpā -rpaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ.

abasement ABASEMENT

, s. (The act of bringing low) apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ abhibhavaḥ.

--(A low state), apakṛṣṭatā -tvaṃ apakīrttiḥ f.

to abash To ABASH

, v. a. laj in caus. (lājayati lājayituṃ) hrī in caus. (hrepayati hrepayituṃ) trap in caus. (trapayati trapayituṃ).

abashed ABASHED

, p. p. lajjitaḥ -tā -taṃ trapitaḥ -tā -taṃ vrīḍitaḥ -tā -taṃ hrīparigataḥ -tā -taṃ.

to abate To ABATE

, v. a. (To diminish) hras in caus. (hrāsayati hrāsayituṃ) kan (nom. kanayati kanayituṃ), lagh (nom. laghayati laghayituṃ), śam in caus. (śamayati śamayituṃ).

--(To let down the price in selling) mūlyaṃ nyūnīkṛ.

--(To depress) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ).

to abate To ABATE

, v. n. (To grow less) kṣi in pass. (kṣīyate) hras (c. 1. hrasati hrasituṃ).

--(To subside) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam.

abated ABATED

, p. p. (Subsided) upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ.

abbess ABBESS

, s. vihārasya or maṭhasya or āśramasya pradhānā strī.

abbey ABBEY

, s. vihāraḥ dharmmacāriṇāṃ maṭhaḥ.

abbot ABBOT

, s. vihārasya pradhānapuruṣaḥ maṭhādhyakṣaḥ guruḥ.

to abbreviate To ABBREVIATE

, v. a. (To shorten by contraction) saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṅkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), hras in caus. (hrāsayati hrāsayituṃ).

[Page 1b]
abbreviature ABBREVIATURE

, s. saṅkṣepaḥ -paṇaṃ samasanaṃ saṅgrahaḥ.

to abdicate To ABDICATE

, v. a. (To resign an office) rājyaṃ or adhikāraṃ or padaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

abdication ABDICATION

, s. rājyatyāgaḥ adhikāratyāgaḥ padatyāgaḥ.

abdomen ABDOMEN

, s. vastiḥ m., udaraṃ kukṣiḥ m.

abdominal ABDOMINAL

, a. vāsteyaḥ -yī -yaṃ udarakaḥ -kā -kaṃ kaukṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

aberration ABERRATION

, s. vibhramaḥ bhrāntiḥ bhraṃśaḥ cyutiḥ f., pathabhraṣṭatā unmārgagamanaṃ.

to abet To ABET

, v. a. (To encourage) protsah in caus. (-sāhayati -sāhayituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -varttayituṃ).

--(To help) upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), upacar (c. 1. -carati -carituṃ), upakāraṃ or sāhāyyaṃ kṛ.

abettor ABETTOR

, s. protsāhakaḥ pravarttakaḥ upakārakaḥ.

abeyance ABEYANCE

, s. apekṣā vilambaḥ.

to abhor To ABHOR

, v. a. garh (c. 1. garhate garhituṃ), bādh in des. (bībhatsate bībhatsituṃ) ghṛṇāṃ kṛ dviṣ (c. 2. dveṣṭi dveṣṭuṃ), pradviṣ.

abhorrence ABHORRENCE

, s. bībhatsaḥ -tsaṃ garhaṇaṃ ghṛṇā aruciḥ f.

abhorrent ABHORRENT

, a. (Struck with abhorrence) bībhatsānvitaḥ -tā -taṃ

--(Inconsistent with) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ viparītaḥ -tā -taṃ.

to abide To ABIDE

, v. n. (To dwell) vas (c. 1. vasati vastuṃ).

--(To remain) sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), vṛt (c. 1. varttate varttituṃ).

to abide To ABIDE

, v. a. (To wait for, expect) pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ). uddṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), pratipāl (c. 10. -pālayati -pālayituṃ).

--(To bear, support) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), tij in des. (titikṣate titikṣituṃ).

--(To abide by one's promise) pratijñātaṃ pāl.

abiding ABIDING

, a. sthāyī -yinī -yi (n) varttī -rttinī -rtti (n) vṛttimān -matī -mat (t).

ability ABILITY

, s. śaktiḥ f., śaktatā balaṃ sāmarthyaṃ.

--(Skill) kuśalatā pravīṇatā. 'To the utmost of one's ability,' yathāśakti ind., yāvacchakyaṃ sarvvayatnaiḥ yathāsāmarthyaṃ.

abject ABJECT

, a. kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhamaḥ -mā -maṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nīcaḥ -cā -caṃ avagarhitaḥ -tā -taṃ.

--(Without hope) nirāśaḥ -śā -śaṃ.

abjectly ABJECTLY

, adv. kṛpaṇaṃ kārpaṇyena nikṛṣṭaṃ nīcatayā adhamaprakāreṇaṃ.

abjectness or abjection ABJECTNESS or ABJECTION

, s. kārpaṇyaṃ adhamatvaṃ apakṛṣṭatā nikṛṣṭatā.

abjuration ABJURATION

, s. (Renouncing with oath) śapathena tyāgaḥ.

to abjure To ABJURE

, v. a. (To renounce with oath) śayathena tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(To renounce) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), paritpaj.

ablative case ABLATIVE CASE

, apādānaṃ pañcamī vibhaktiḥ.

able ABLE

, a. (Of power sufficient) samarthaḥ -rthā -rthaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ śaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Powerful) prabalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) śaktimān -matī -mat (t)

to be able To be ABLE

, v. n. śak (c. 5. śaknoti, c. 4. śakyati -te śaktuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), utsahṛ (c. 1. -sahate -soḍhuṃ) with inf.; prabhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ) with dat.; as, 'they are able to destroy the world,' prabhavanti kṣayāya jagataḥ.

[Page 2a]
able-bodied ABLE-BODIED

, a. prabalaśarīraḥ -rā -raṃ prabalakāyaḥ -yā -yaṃ dṛḍhāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

ablution ABLUTION

, s. snānaṃ majjanaṃ dhāvanaṃ.

abnegation ABNEGATION

, s. nihnavaḥ apahnavaḥ pratyākhyānaṃ.

abode ABODE

, s. (Place of residence) gṛhaṃ veśma n. (n) āyatanaṃ nivāsaḥ nilayaḥ -yanaṃ ālayaḥ.

--(Continuance in a place) vasatiḥ avasthānaṃ.

to abolish To ABOLISH

, v. a. (To annul) lopaṃ kṛ nirarthakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ.

--(To destroy) naś in caus. (nāśayati nāśayituṃ) vinaś; sad in caus. (sādayati sādayituṃ) utsad protsad; uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

abolished ABOLISHED

, p. p. luptaḥ -ptā -ptaṃ.

abolition ABOLITION

, s. (Act of annulling) lopaḥ.

--(Destruction) vināśaḥ uddharaṇaṃ ucchedaḥ.

abominable ABOMINABLE

, a. garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ.

abominably ABOMINABLY

, adv. garhmaprakāreṇa garhitaṃ.

to abominate To ABOMINATE

, v. a. garh (c. 1. garhate garhituṃ), bādh in des. (bībhatsate bībhatsituṃ).

abominated ABOMINATED

, p. p. garhitaḥ -tā -taṃ.

abomination ABOMINATION

, s. (Detestation) bībhatsaḥ garhā garhaṇaṃ.

--(An abominated thing, the object of detestation) garhitaṃ aśuddhadravyaṃ.

abortion ABORTION

, s. garbhasrāvaḥ akālaprasavaḥ.

abortive ABORTIVE

, a. (Producing abortion) garbhasrāvī -vinī -vi (n).

--(Brought forth prematurely) garbhasrastaḥ -stā -staṃ apūrṇakālaḥ -lā -laṃ.

--(That does not succeed) niṣphalaḥ -lā -laṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ.

to abound To ABOUND

, v. n. (Followed by with or in) saṅkṝ in pass. (-kīryyate) with inst. c.; pṝ in pass. (pūryyate) āpṝ with inst. c.

--(To be in great plenty) bahulībhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ).

abounding in ABOUNDING IN

, āḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ citaḥ -tā -taṃ nicayī -yinī -yi (n) saṃvalitaḥ -tā -taṃ.

about ABOUT

, prep. (Encircling) pari prefixed.

--(Near to, in time) prati.

--(In number) deśīya affixed; as, 'about twelve years old,' dvādaśavarṣadeśīyaḥ; nyūnādhikaṃ.

--(Concerning, relating to) prati pratīkṣya uddiśya.

--(On account of) hetoḥ hetau arthaṃ arthe kṛte nimitte kāraṇāt, with the crude form, or sometimes the gen. c. of the preceding noun.

--(Engaged in any thing) vyāpṛtaḥ niṣṭhitaḥ nirataḥ, with loc. c.

--(Close to one's person) pārśvatas ind., nikaṭe samīpaṃ.

about ABOUT

, adv. (Circularly) paritas ind., abhitas ind.

--(Nearly) prāyaśas or prāyas ind.

--(Here and there) itastatas ind., sarvvatas ind.

--(To be about to do any thing) expressed by udyataḥ, 'prepared,' with the infin.; as, 'about to kill,' hantum udyataḥ; or by the act. part. of the 2d fut.; as, gamiṣyan, 'about to go,' edhiṣyamāṇaḥ, 'about to increase'; or, by the desid. adj.; as, jigamiṣuḥ, 'about to go,' mumūrṣuḥ 'about to die.'

above ABOVE

, prep. or adv. (Higher in place) adhi or abhi prefixed; upari upariṣṭāt ūrddhvaṃ.

--(More in quantity) adhikaṃ uttaraṃ.

--(Higher in rank) uttaraḥ -rā -raṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Superior to, beyond) ati; as, 'above man's power,' atimānupaṃ.

--(Above all, especially) viṣeśatas ind., prādhānyatas ind.

to be above To be ABOVE

, v. n. (To excel) abhibhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), prabhū atibhū; viśiṣ in pass. (-śiṣyate).

--(To be higher) ūrddhvaṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ).

above-ground ABOVE-GROUND

, a. (Not in the grave, still existing) varttamānaḥ -nā -naṃ jīvan -vantī -vat (t).

above-mentioned ABOVE-MENTIONED

, a. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ.

abreast ABREAST

, adv. pārśvāpārśvi.

to abridge To ABRIDGE

, v. a. saṃhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ) upasaṃhṛ; saṅkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(To shorten) hras in caus. (hrāsayati hrāsayituṃ).

--(To deprive of, cut off) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), viyuj in caus. (-yojayati -yojayituṃ).

abridgment ABRIDGMENT

, s. pratyāhāraḥ saṅkṣepaḥ -paṇaṃ samasanaṃ saṅgrahaḥ sabhāhāraḥ samāhṛtiḥ f.

abroad ABROAD

, adv. (In another country) videśe loc. c.

--(At large, unconfined) nirvighnaṃ.

--(Out of the house) vahis.

--(In all directions) sarvvatra itastatas ind.

--(Sojourn abroad in a foreign country) pravasanaṃ.

--(A sojourner abroad) pravāsī (n) proṣitaḥ.

to abrogate To ABROGATE

, v. a. lopaṃ kṛ.

abrogated ABROGATED

, p. p. luptaḥ -ptā -ptaṃ.

abrogation ABROGATION

, s. lopaḥ lopakaraṇaṃ.

abrupt ABRUPT

, a. (Broken, craggy) bhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Sudden) ākasmikaḥ -kī -kaṃ.

--(Unconnected) asambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

abruptly ABRUPTLY

, adv. (Hastily) sahasā akasmāt jhaṭiti.

abscess ABSCESS

, s. vidradhiḥ m., pūyasampūrṇaḥ sphoṭaḥ

to abscond To ABSCOND

, v. n. (To hide one's self) ātmānaṃ guh (c. 1. gūhati -te goḍhuṃ), niguh; guptaḥ -ptā -ptaṃ or pracchannaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

--(To disappear) antardhā in pass. (-dhīyate).

--(To escape privately) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ), niṣpat (c. 1. -patati -patituṃ), vyapasṛp (c. 1. -sarpati -sarpituṃ).

absence ABSENCE

, s. abhāvaḥ parokṣaṃ anupasthitiḥ f., anupasthānaṃ aviṣayaḥ asannidhiḥ m.

--(Absence from) virahaḥ viyogaḥ.

--(Of mind) amanoyogaḥ anyamānasatvaṃ samādhiḥ m.

--(In one's absence) parokṣe.

absent ABSENT

, a. (Not present) avarttamānaḥ -nā -naṃ avidyamānaḥ -nā -naṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sthānāntaraṅgataḥ -tā -taṃ anupasthitaḥ -tā -taṃ anupasthāyī -yinī -yi (n) asamakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Abroad) proṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Absorbed in meditation) samāhitaḥ -tā -taṃ.

--(Thinking of something else) anyamānasaḥ -sī -saṃ or -manāḥ -nāḥ -naḥ (s) śūnyahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

to be absent To be ABSENT

, v. n. anyatra, or sthānāntare, or asākṣāt vṛt (c. 1. varttate varttituṃ) or as (c. 2. asti).

absentee ABSENTEE

, s. proṣitaḥ pravāsī m. (n) adeśasthaḥ.

absolute ABSOLUTE

, a. (Complete) sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ samagraḥ -grā -graṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Not relative, simple) mātrakaḥ -kā -kaṃ kevalaḥ -lā -laṃ.

--(Sovereign, paramount) paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

--(An absolute king) adhirājaḥ samrāṭ (j).

absolutely ABSOLUTELY

, adv. (Entirely) sarvvaśas kevalaṃ.

absolution ABSOLUTION

, s. pāpamocanaṃ pāpakṣamā niṣkṛtiḥ f., kṣamā muktiḥ f.

to absolve To ABSOLVE

, v. a. (To acquit of a crime) pāpāt muc (c. 6. muñcati -te moktuṃ), vimuc, or in caus. (mocayati -yituṃ) pāpaṃ kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), aparādhaṃ kṣam; 'he is absolved from crime,' duṣkṛtāt pūyate.

absolved ABSOLVED

, p. p. pāpamuktaḥ -ktā -ktaṃ.

[Page 3a]
to absorb To ABSORB

, v. a. nipā (c. 1. -pivati -pātuṃ), utpā; śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) ucchuṣ upaśuṣ; gras (c. 1. grasate grasituṃ), upagras.

absorbed ABSORBED

, p. p. (Absorbed in any occupation) nirataḥ -tā -taṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(In meditation) samāhitaḥ -tā -taṃ ekāgraḥ -grā -graṃ; (Drunk in) nipītaḥ -tā -taṃ grastaḥ -stā -staṃ.

absorption ABSORPTION

, nipānaṃ śoṣaṇaṃ grasanaṃ.

to abstain To ABSTAIN

, v. n. nivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ) with abl.; as, 'he abstains from eating flesh,' nivarttate māṃsabhakṣaṇāt; vṛj in caus. (varjayati -yituṃ) parivṛj vivṛj with acc.

abstemious ABSTEMIOUS

, a. alpāhārī -riṇī -ri (n) abhojī -jinī -ji (n) mitāśanaḥ -nā -naṃ mitabhuk m. f. n. (j) parimitāhāraḥ -rā -raṃ niyatāhāraḥ -rā -raṃ yatāhāraḥ -rā -raṃ ladhvāśī -śinī -śi (n) ladhvāhāraḥ -rā -raṃ.

abstemiousness ABSTEMIOUSNESS

, s. āhāraparityāgaḥ alpāhāritvaṃ.

abstinence ABSTINENCE

, s. (Abstaining from food) upavāsaḥ abhojanaṃ.

--(Restraint of the passions) jitendriyatvaṃ saṃyamanaṃ saṃyāmaḥ.

--(Forbearance from any thing) nivṛttiḥ f., kṣāntiḥ, f.

abstinent ABSTINENT

, a. (Temperate) jitendriyaḥ -yā -yaṃ nivṛttarāgaḥ -gā -gaṃ saṃyamī -minī -mi (n) saṃyatātmā -tmā -tma (n).

--(Fasting) upavāsī -sinī -si (n).

to abstract To ABSTRACT

, v. a. apahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vyapahṛ; apakṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), apākṛṣ avakṛṣ vyapakṛṣ; ādā (c. 3. -datte -dātuṃ), upādā abhyādā.

--(To reduce to an epitome) saṅkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃhṛ.

abstract ABSTRACT

, a. vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ kevalaḥ -lā -laṃ

--(From material objects) viṣayaviviktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayāpakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ

--(Metaphysical) ānvīkṣikaḥ -kī -kaṃ.

--(Abstracted in mind) samāhitaḥ -tā -taṃ ananyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

abstract ABSTRACT

, s. (An epitome) saṅgrahaḥ pratyāhāraḥ saṅkṣepaḥ sāraḥ vastu n. vastumātraṃ.

--(An abstract noun) bhāvavācakaḥ.

abstractedly ABSTRACTEDLY

, ABSTRACTLY, adv. viviktaṃ viviktaprakāreṇa.

--(Simply) kevalaṃ mātraṃ.

abstraction ABSTRACTION

, s. (Taking away) pratyāhāraḥ upādānaṃ.

--(Separation) vivekaḥ vibhedaḥ pārthakyaṃ pṛthakkaraṇaṃ.

--(From material objects) viṣayaviviktatvaṃ.

--(Of the mind) samādhiḥ m., ekāgratā.

abstruse ABSTRUSE

, a. (Hidden) gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Remote from apprehension, obscure) nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ.

absurd ABSURD

, a. anarthakaḥ -kā -kaṃ nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vicāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anyāyī -yinī -yi (n).

absurdity ABSURDITY

, s. (That which is absurd) mṛṣārthakaṃ anarthakaṃ śaśaviṣāṇaṃ śaśaśṛṅgaṃ gaganakusumaṃ gaganapuṣpaṃ.

absurdness ABSURDNESS

, s. ānarthakyaṃ anyāyatvaṃ ayāthārthyaṃ.

absurdly ABSURDLY

, adv. anyāyatas ind., ānarthakyena avicāreṇa.

abundance ABUNDANCE

, s. vāhulyaṃ bahutvaṃ pracuratvaṃ.

abundant ABUNDANT

, a. bahuḥ -huḥ or -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ bhūriḥ -riḥ -ri vipulaḥ -lā -laṃ samadhikaḥ -kā -kaṃ.

abundantly ABUNDANTLY

, adv. bahuśas ind., bhūriśas ind., bhūyas ind., anekaśas ind.

to abuse To ABUSE

, v. a. (Make ill use of) vṛthā or mṛṣā or anyāyataḥ prayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), or in caus. (-yojayati -yituṃ) kadarthīkṛ vyarthīkṛ vṛthākṛ.

--(Revile) kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), abhikuts ākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), parikṣip ākruś (c. 1. krośati -kroṣṭuṃ), samākruś tiraskṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), apavad (c. 1. -vadate -vadituṃ), avagur (c. 6. gurate -gurituṃ), with dat. or loc.; śap (c. 1. śapati, c. 4. śapyati śaptuṃ), abhiśap pariśap; ākṣar, in caus. (-kṣārayati -yituṃ) mukharīkṛ atibrū (c. 2. -bravīti -vaktuṃ)

--(To abuse in return) pratyākruś.

abuse ABUSE

, s. pāruṣyaṃ abhivādaḥ tiraskāraḥ paribhāṣaṇaṃ ākrośaḥ vikrośanaṃ apakrośaḥ nindā maukharyyaṃ upālambhaḥ jugupsā -psanaṃ vākpāruṣyaṃ vāgdoṣaḥ svaloktiḥ f., nirbhartsanaṃ durālāpaḥ durvvacaḥ n. (s) paruṣavacanaṃ paruṣoktiḥ f., (Ill use) kuprayogaḥ kuvyavahāraḥ durvyavahāraḥ kadarthīkaraṇaṃ.

abused ABUSED

, p. p. (Badly employed) ku prayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Reviled) ākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

abusive ABUSIVE

, a. nindakaḥ -kā -kaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ mukharaḥ -rā -raṃ ākrośakaḥ -kī -kaṃ durvvādaḥ -dā -daṃ kutsāvādī -dinī -di (n) vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

abyss ABYSS

, s. agādhadarī f., agādharandhraṃ atalasparśakhātaṃ gambhīrarandhraṃ narakaḥ.

academy ACADEMY

, s. pāṭhaśālā vidyālayaḥ vidyābhyāsasthānaṃ.

to accede To ACCEDE

, v. n. (To be added to) mil (c. 1. milati melituṃ), sami (c. 2. -eti -etuṃ), saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(To assent) anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), sammatiṃ kṛ.

to accelerate To ACCELERATE

, v. a. tvar in caus. (tvarayati -yituṃ) santvar pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

accent ACCENT

, s. (The sound of a syllable) svaraḥ.

--(The manner of speaking) uccāraṇaṃ.

--(The mark of a syllable) uccāraṇacihnaṃ svaracihnaṃ.

--(Acute accent) udāttaḥ.

to accent To ACCENT

, v. a. (To pronounce with a proper accent) sūtrānusārataḥ or sūtrānurūpam uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) or svaroccāraṇaṃ kṛ.

accented ACCENTED

, p. p. svaritaḥ -tā -taṃ udāttaḥ -ttā -ttaṃ.

to accentuate To ACCENTUATE

, v. a. svarasya upari uccāraṇacihūṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

to accept To ACCEPT

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti gṛhlīte grahītuṃ), pratigrah saṅgrah upasaṅgrah; ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), pratīṣ (c. 6. -icchati -eṣṭuṃ), svīkṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ).

acceptable ACCEPTABLE

, a. gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ ādeyaḥ -yā -yaṃ upādeyaḥ -yā -yaṃ samādeyaḥ -yā -yaṃ.

--(Agreeable) ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ manoramaḥ -mā -maṃ priyaḥ -yā -yaṃ.

acceptableness ACCEPTABLENESS

, s. grāhyatvaṃ ramaṇīyatvaṃ priyatā.

acceptance ACCEPTANCE

, s. pratigrahaḥ parigrahaḥ ādānaṃ svīkaraṇaṃ.

--(Acceptance of money) dhanādānaṃ.

acceptation ACCEPTATION

, s. (Meaning) arthaḥ abhiprāyaḥ āśayaḥ.

accepted ACCEPTED

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ ādattaḥ -ttā -ttaṃ.

access ACCESS

, s. (The way by which any thing may be approached) āgamaḥ abhigamaḥ upagamaḥ.

--(Increase, addition) vṛddhiḥ f., upacayaḥ.

accessary or -ory ACCESSARY or -ORY

, a. (Co-operator) sahakārī -riṇī -ri (n).

--(To a crime) pāpasahāyaḥ.

accessible ACCESSIBLE

, a. abhigamyaḥ -myā -myaṃ gamyaḥ -myā -myaṃ sugamaḥ -mā -maṃ -labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sulabhaḥ -bhā -bhaṃ sukhopasarpyaḥ -rpyā -rpyaṃ.

accession ACCESSION

, s. (Increase by something added) āgamaḥ vṛddhiḥ f., upacayaḥ.

--(Accession of wealth) dhanāgamaḥ.

--(The act of joining one's self to) upagamaḥ abhigamanaṃ milanaṃ upasthitiḥ f.

--(Accession to a throne) rājyaprāptiḥ f.

accessory ACCESSORY

, a. (Additional) adhikaḥ -kā -kaṃ.

--(Associated with) sahitaḥ -tā -taṃ, or sammilitaḥ -tā -taṃ, or saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

[Page 4a]
accidence ACCIDENCE

, s. (Rudiments of grammar) vyākaraṇārambhaḥ vyākaraṇasya ādiprakaraṇagranthaḥ.

accident ACCIDENT

, s. (A casualty, chance) saṅgatiḥ f., daivayogaḥ daivagatiḥ f., daivāt or akasmāt saṅgataṃ daivaghaṭanaṃ or -nā ativarttanaṃ abhyudayaḥ.

--(Unfortunate accident) āpada f., vipada f.

--(A non-essential quality) aprakṛtiḥ f., asahajo guṇaḥ.

--(By accident) akasmāt daivāt daivena daivagatyā.

accidental ACCIDENTAL

, a. (Casual) daivāyattaḥ -ttā -ttaṃ āpatikaḥ -kī -kaṃ sāṅgatikaḥ -kī -kaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ.

--(Non-essential) aprakṛtaḥ -tā -taṃ asamavāyī -yinī -yi (n).

accidentally ACCIDENTALLY

, adv. daivāt akasmāt saṅgatyā daivayogena.

acclamation or acclaim ACCLAMATION or ACCLAIM

, s. praṇādaḥ dhanyavādaḥ jayaśabdaḥ praśaṃsāśabdaḥ sammatipraṇādaḥ sāṃrāviṇaṃ.

acclivity ACCLIVITY

, s. utsaṅgaḥ sthānaṃ kramaśa udgamyaṃ.

to accommodate To ACCOMMODATE

, v. a. (To adapt, adjust) yuj in caus. (yojayati -yituṃ) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samādhā.

--(To settle a difference) sandhā samāp in caus. (-āpayati -yituṃ).

--(To supply with conveniences) sopakāradravyāṇi upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), yuj in caus. samāyuj.

accommodation ACCOMMODATION

, s. (Supplying of conveniences) sopakāradravyopakalpanaṃ.

--(Convenience) upakaraṇaṃ.

--(Mutual accommodation) pratyupakāraḥ.

--(Adaptation) saṃyojanaṃ sandhānaṃ.

accompanied ACCOMPANIED

, p. p. sahitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ sahāyavān -vatī -vat parivāritaḥ -tā -taṃ sametaḥ -tā -taṃ. As applied to two persons dvitīya or sahāya may be used; as, 'Nakula accompanied by Sahadeva,' nakulaḥ sahadevadvitīyaḥ; 'accompanied by Umā,' umāsahāyaḥ, Sometimes sa is prefixed with this, sense; as, 'accompanied by his ministers,' sasacivaḥ.

to accompany To ACCOMPANY

, v. a. (As a companion) anuyā (c. 2. -yāti -yātuṃ), samanuyā anvi (c. 2. -eti -etuṃ), parivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) sahāyībhū.

--(To join with) yuj (c. 7. yunakti yoktuṃ, c. 10. yojayati -yituṃ), saṃyuj.

accomplice ACCOMPLICE

, s. (In crime) pāpasahāyaḥ pāpasammitaḥ kusahāyaḥ.

--(Coadjutor) sahakārī m. (n).

--(Adherent) anupaṅgī m. (n).

to accomplish To ACCOMPLISH

, v. a. sidh or sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsādh; samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) samācar (c. 1. -carati -carituṃ), nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) samāsthā (c. 1. tiṣṭhati -te -sthātuṃ), anuṣṭhā āsthā kṛ (c. 8. karoti karttuṃ) saṅkṛ.

accomplishable ACCOMPLISHABLE

, sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sādhanīyaḥ -yā -yaṃ sampādanīyaḥ -yā -yaṃ.

accomplished ACCOMPLISHED

, siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtārthībhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Clever) guṇavān -vatī -vat (t) guṇī -ṇinī -ni (n) nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

accomplishment ACCOMPLISHMENT

, s. siddhiḥ f., samāptiḥ f., niṣpattiḥ f., āsādhanaṃ nirvvāhaḥ rāddhiḥ f., nirvṛttiḥ f.

--(Of one's object) kṛtakṛtpatā kṛtārthatā svārthasiddhiḥ f.

--(The condition of an accomplished man) guṇitā sampūrṇabhāvaḥ nipuṇatā.

--(Embellishment) pariṣkāraḥ.

to accord To ACCORD

, v. n. (To agree, suit) yuj in pass. (yujyate) anurūpaḥ -pā -paṃ, or sadṛśaḥ -śā -śaṃ, or tulyaḥ -lyā -lyaṃ as.

--(To be of the same opinion) ekacittībhū sammataḥ -tā -taṃ bhū.

accord ACCORD

, s. (Concurrence) sammatiḥ f., aikamatyaṃ ekacittatā samatā samavākyaṃ svīkararāṃ.

--(In music) ekatālaḥ.

--(Of one's own accord) svayaṃ kāmatas ind., kāmahaitukaḥ -kī -kaṃ.

--(With one accord) ekacittībhūya.

accordance ACCORDANCE

, s. (Conformity) anusāraḥ anurūpatā sādṛśyaṃ.

according ACCORDING

, prep. (According to) yathā anurūpaṃ anusāratas ind. anurūpeṇa anusāreṇa anu prefixed; 'according to seniority,' anujyeṣṭhaṃ; 'according to one's desire,' yatheṣṭaṃ yathābhimataṃ; 'according to one's power,' yathāśakti ind.

accordingly ACCORDINGLY

, adv. tathaiva tadanusāratas ind., tadanurūpeṇa.

to accost To ACCOST

. v. a. abhibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ), ābhāṣ samābhāṣ abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), āmantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ), samāmantr.

accosted ACCOSTED

, p. p. abhihitaḥ -tā -taṃ abhibhāṣitaḥ -tā -taṃ.

account ACCOUNT

, s. (A computation) gaṇitaṃ vigaṇanaṃ gaṇanā -naṃ saṅkhyānaṃ lekhā.

--(Value, estimation) mūlyaṃ arghaḥ sammānaṃ.

--(Great value) bahumatiḥ.

--(Narrative, explanation) kathā kathanaṃ upākhyānaṃ yathātathaṃ yathāsthitaṃ; 'on this account,' atas ind., anena hetunā iti hetoḥ; 'on what account?' kena hetunā or kena kāryyeṇa; 'on account of,' hetoḥ hetau arthaṃ or arthe kṛte nimitte kāraṇāt with the crude form; or expressed by simply putting the noun in the abl. c.; as, 'on account of anger,' kopāt; or by the indec. part. of uddiś; as, 'on which account,' yaduddiśya.

to account To ACCOUNT

, v. a. (To esteem) man (c. 4. manyate mantuṃ, or caus. mānayati -yituṃ), mamman in caus.; jñā (c. 9. jānāti jānīte jñātuṃ).

--(To reckon, compute) gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ saṅkhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ).

--(To give an account or relation) kath (c. 10. kathayati -yituṃ), ākhyā nivid in caus. (-vedayati -yituṃ).

accountable ACCOUNTABLE

, a. parānuyogādhīnaḥ -nā -naṃ anusandheyaḥ -yā -yaṃ anusandhānāyattaḥ -ttā -ttaṃ āhvānādhīnaḥ -nā -naṃ yo nikṣepaṃ or nyāsaṃ pratipādayitum arhati.

accountant ACCOUNTANT

, s. gaṇakaḥ lekhakaḥ lipikāraḥ masipaṇyaḥ.

account-book ACCOUNT-BOOK

, s. gaṇanāpustakaṃ.

to accoutre To ACCOUTRE

, v. a. nah (c. 4. -nahyati -te -naddhuṃ), sannah pinah sajjīkṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ).

accoutred ACCOUTRED

, sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sajjaḥ -jjā -jjaṃ sajjitaḥ -tā -taṃ.

accoutrement ACCOUTREMENT

, s. sannāhaḥ sajjā paridhānaṃ alaṅkāraḥ.

to accrue To ACCRUE

, v. n. (To be added) prativṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), mil (c. 1. milati melituṃ), prāp in pass. (-āpyate).

--(To arise as profit) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), jan (c. 4. jāyate janituṃ), sañjan.

to accumulate To ACCUMULATE

, v. a. ci (c. 5. cinoti cetuṃ), sañci samāci praci rāśīkṛ ekatra kṛ.

to accumulate To ACCUMULATE

, v. n. upaci in pass. (-cīyate) vṛdh (c. 1. vardhate vardhituṃ), rāśībhū.

accumulated ACCUMULATED

, p. p. upacitaḥ -tā -taṃ sañcitaḥ -tā -taṃ samācitaḥ -tā -taṃ rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ varddhitaḥ -tā -taṃ.

accumulation ACCUMULATION

, s. sañcayaḥ samudāyaḥ sampattiḥ f., saṅghātaḥ sannayaḥ oghaḥ rāśīkaraṇaṃ.

accuracy ACCURACY

, s. yāthārthyaṃ tathyaṃ yāthātathyaṃ samyaktvaṃ śuddhatvaṃ satyatā.

--(Nicety) mūkṣmatvaṃ.

accurate ACCURATE

, a. yathārthaḥ -rthā -rthaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ ṛtaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ yāthārdhikaḥ -kī -kaṃ.

accurately ACCURATELY

, adv. yathārthaṃ samyak ṛtaṃ satyaṃ añjasā sūkṣmatvana.

[Page 5a]
accursed ACCURSED

, p. p. abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ śāpagrastaḥ -stā -staṃ ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākrośanīyaḥ -yā -yaṃ avagarhitaḥ -tā -taṃ.

accusation ACCUSATION

, s. abhiyogaḥ doṣakalpanaṃ apavādaḥ.

--(False) abhiśaṃsanaṃ abhiśāpaḥ.

accusative ACCUSATIVE

, a. (Case) karmma n. (n) dvitīyā vibhaktiḥ.

to accuse To ACCUSE

, v. a. abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), abhiyogaṃ kṛ adhikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣaptuṃ), apavad (c. 1. -vadati -vadituṃ), doṣakalpanaṃ kṛ pariśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ), abhiśap.

--(To be accused), abhiyuj in pass. (-yujyate).

accused ACCUSED

, abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ.

accuser ACCUSER

, s. abhiyogī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) apavādakaḥ parivādakaḥ.

to accustom To ACCUSTOM

, v. a. abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhyāsaṃ or vyavahāraṃ kṛ śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ).

--(To be accustomed) abhyastaḥ -stā -staṃ bhū.

accustomary ACCUSTOMARY

, a. ācārikaḥ -kī -kaṃ ācaritaḥ -tā -taṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārānurūpaḥ -pā -paṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ.

accustomed ACCUSTOMED

, p. p. abhyastaḥ -stā -staṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ.

ace ACE

, s. (On cards or dice) mudrāviśeṣaḥ.

--(Within an ace, all but) prāyas yatkiñcin nyūnaṃ īṣadūnaṃ.--'All but dead,' mṛtakalpaḥ.

acerbity ACERBITY

, s. kaṭutā amlatā śuktatā.

--(Sharpness of temper) svabhāvakaṭutā aruntudatvaṃ.

ache ACHE

, s. vedanaṃ -nā pīḍā vyathā.

--(Headache) śirovedanā.

--(Tooth-ache) dantavedanā.

to ache To ACHE

, v. n. pīḍ in pass. (pīḍyate) vyath (c. 1. vyathate vyathituṃ).

to achieve To ACHIEVE

, v. a. (To perform, finish) samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) sidh in caus. (sādhayati -yituṃ).

--(To obtain) prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samāp samprāp.

achievement ACHIEVEMENT

, s. (A noble exploit) praśaṃsanīyakarmma n. (n) ceṣṭitaṃ caritraṃ.

--(In heraldry) padacihnaṃ.

acid ACID

, a. amlaḥ -mlā -mlaṃ śuktaḥ -ktā -ktaṃ śauktaḥ -kī -ktaṃ śauktikaḥ -kī -kaṃ.

acid ACID

, s. amlaḥ śuktaṃ.

acidity ACIDITY

, s. amlatā -tvaṃ amlabhāvaḥ śuktatā.

--(Of stomach) amlapittaḥ.

to acidulate To ACIDULATE

, v. a. amlīkṛ; amlay (nom. amlayati -yituṃ).

acidulated ACIDULATED

, p. p. amlāktaḥ -ktā -ktaṃ amlīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to acknowledge To ACKNOWLEDGE

, v. a. abhijñā (c. 1. -jānāti -nīte -jñātuṃ), pratyabhijñā samabhijñā pratijñā; svīkṛ aṅgīkṛ anubhāp (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ).

acknowledgment ACKNOWLEDGMENT

, s. svīkāraḥ aṅgīkāraḥ pratyabhijñānaṃ.

--(Of a fault) svapāpasvīkāraḥ.

acorn ACORN

, s. prasiddhavṛkṣasya phalaṃ.

to acquaint To ACQUAINT

, v. a. jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) vijñā; budh in caus. (bodhayati -yituṃ) prabudh pratibudh avabudh nivid in caus. (-vedayati -yituṃ).

acquaintance ACQUAINTANCE

, s. paricayaḥ.

--(Knowledge) jñānaṃ parijñānaṃ.

--(An acquaintance, friend) mitraṃ saṃsargī m. (n) vibhāvaḥ.

--(Familiarity) saṃsargaḥ saṃstavaḥ.

acquainted ACQUAINTED

, paricitaḥ -tā -taṃ saṃstutaḥ -tā -taṃ.

--(Known) jñātaḥ -tā -taṃ.

to acquiesce To ACQUIESCE

, v. n. tuṣ (c. 1. tuṣyati toṣṭuṃ), santup with inst. or loc.

--(In an opinion) sammatiṃ kṛ.

--(To assent) anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ).

acquiescence ACQUIESCENCE

, s. tuṣṭiḥ f., paritoṣaḥ santoṣaḥ sammatiḥ f., anumatiḥ f., śāntiḥ f.

--(Submission) kṣāntiḥ f.

acquirable ACQUIRABLE

, a. prāpyaḥ -pyā -pyaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

[Page 5b]
to acquire To ACQUIRE

, v. a. arj (c. 1. arjati arjituṃ), upārj labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh prāp (c. 5. -āproti -āptuṃ), avāp; pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś samaś; āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), samāviś.

acquired ACQUIRED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ arjjitaḥ -tā -taṃ upārjjitaḥ -tā -taṃ.

acquisition or acquirement ACQUISITION or ACQUIREMENT

, s. lābhaḥ labdhiḥ f., arjjanaṃ prāptiḥ f., avāptiḥ f., samprāptiḥ f., pratipattiḥ f., grahaṇaṃ.

--(The thing gained) āgamaḥ.

--(Acquirement of knowledge) vidyāprāptiḥ f., vidyārjjanaṃ vidyāgamaḥ.

--(Acquisition of property) dhanārjjanaṃ.

--(Various acquirement) vipratipattiḥ f.

to acquit To ACQUIT

, v. a. pāpāt muc (c. 6. muñcati moktuṃ), vimuc, or in caus. (mocayati -yituṃ) śudha in caus. (śodhayati -yituṃ) nistṛ in caus. (-tārayati -yituṃ).

acquittal ACQUITTAL

, s. śuddhiḥ f., śodhanaṃ muktiḥ f., mokṣaḥ.

acquittance ACQUITTANCE

, s. nistāraḥ ānṛṇyaṃ niṣkṛtiḥ f.

acquitted ACQUITTED

, p. p. śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ.

acrid ACRID

, ACRIMONIOUS, a. kaṭuḥ -ṭuḥ or -ṭvī -ṭu ugraḥ -grā -graṃ aruntudaḥ -dā -daṃ prakharaḥ -rā -raṃ.

acrimony ACRIMONY

, s. kaṭutā ugratvaṃ prākharyyaṃ.

--(Of temper) svabhāvakaṭutā.

across ACROSS

, adv. (To the other side) pāraṃ; tīrāntaraṃ; as, 'across the sea, samudrapāraṃ.

--(Transversely) vyatyastaṃ.

--(With hands across) vyatyastapāṇinā.

acrostic ACROSTIC

, s. ślokaviśeṣaḥ.

to act To ACT

, v. n. ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate ceṣṭituṃ), viceṣṭ sañceṣṭ kṛ (c. 8. karoti kurute karttuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(To conduct one's self) vyavahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), ācar (c. 1. -carati -carituṃ)

--(As a stage-player) naṭ (c. 1. naṭati naṭituṃ).

to act To ACT

, v. a. (To feign by action) naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ); as, 'Acting the sentiment of love,' śṛṅgārabhāvaṃ nāṭayantī; rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), abhinayaṃ kṛ. The sense of acting a part may be expressed by nominal verbs; as, 'he acts the king,' rājāyate.

--(To assume disguise) chadmaveśaṃ kṛ.

act ACT

, s. (A deed) karmma n. (n) kāryyaṃ ceṣṭitaṃ kriyā kṛtaṃ kṛtyaṃ viceṣṭitaṃ.

--(Of a play) aṅkaḥ aṅkaṃ.

--(A decree) vyavasthā.

action ACTION

, s. karmma n. (n) kriyā kṛtyā ceṣṭā viceṣṭitaṃ pravṛttiḥ f., vidhānaṃ.

--(Agency, operation) kāraṇaṃ.

--(The action of the wind) vātāhatiḥ f.

--(Gesticulation) iṅgitaṃ aṅgahāraḥ aṅgavikṣepaḥ.

--(An action in law) abhiyogaḥ arthaḥ

--(Fight, battle) yuddhaṃ saṅgrāmaḥ samaraḥ saṃyugaḥ.

actionable ACTIONABLE

, a. (In law) abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavaharttavyaḥ -vyā -vyaṃ.

active ACTIVE

, a. (Engaged in action) udyogī -ginī -gi (n) prayatnavān -vatī -vat (t) udyuktaḥ -ktā -ktaṃ karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ analasaḥ -sā -saṃ sayatnaḥ -tnā -tnaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) sotsāhaḥ -hā -haṃ sodyogaḥ -gā -gaṃ karmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Nimble) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) āśukārī -riṇī -ri (n) laghu -ghuḥ -ghu tvaritaḥ -tā -taṃ satvaraḥ -rā -raṃ atandraḥ -ndrā -ndraṃ.

--(Having motion) gatvaraḥ -rā -raṃ.

--(Active voice) parasmaipadaṃ karttṛvācyaḥ.

--(A verb in the active voice) karttari vācyaṃ makarmmakakiyā.

--(Fond of manly exercise) vyāyāmaśīlaḥ -lā -la vyāyāmī

[Page 6a]
activity ACTIVITY

, s. karmmodyogaḥ sayatnatā vyavasāyaḥ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ.

--(Manly exercise) vyāyāmaḥ.

--(Active life) pravṛttiḥ f.

--(With activity) prayatnatas ind.

actor ACTOR

, s. (Stage-player) naṭaḥ narttakaḥ kuśīlavaḥ cāraṇaḥ raṅgajīvakaḥ raṅgājīvaḥ abhinetā m. (tṛ) śailālī m. (n) kṛśāśvī m. (n).

--(He that acts or does) kārī m. (n) kārakaḥ kāraḥ.

actress ACTRESS

, s. narttakī naṭī cāraṇadārāḥ pl.

actual ACTUAL

, a. (True, real) tathyaḥ -thyā -thyaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ.

actually ACTUALLY

, adv. vastutas ind., arthatas ind., kāryyatas ind., kāryyavat.

actuary ACTUARY

, s. lekhakaḥ vyavasthāracakaḥ.

acumen ACUMEN

, s. (Quickness of intellect) buddhisūkṣmatā matiprakarṣaḥ vidagdhatā kuśāgrīyamatitvaṃ.

acuminated ACUMINATED

, tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ aṃśumān -matī -mat (t).

acute ACUTE

, a. (In intellect) sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ kuśāgrīyamatiḥ -tiḥ -ti.

--(Not blunt) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ

--(Acute pain) tīvravedanā.

acutely ACUTELY

, adv. tīvraṃ tīkṣṇaṃ sūkṣmatayā.

acuteness ACUTENESS

, s. (Of intellect) buddhisūkṣmatā vidagdhatā vaidagdhyaṃ.

--(Sharpness) taikṣṇyaṃ tejaḥ n. (s) tīvratā.

adage ADAGE

, s. sūtraṃ vacanaṃ prācīnapuruṣavacanaṃ.

adagio ADAGIO

, adv. śanaiḥ śanaiḥ mandaṃ mandaṃ.

adagio ADAGIO

, s. svaramāndyaṃ.

adamant ADAMANT

, s. vajraḥ or -jraṃ abhedyaprastaraḥ.

--(Diamond) hīrakaḥ hīraṃ avikaṃ varārakaṃ.

adamantine ADAMANTINE

, a. vajramayaḥ -yī -yaṃ vajraḥ -jrā -jraṃ.

to adapt To ADAPT

, v. a. yuj in caus. (yojayati -yituṃ) sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

--(To be adapted) yuj in pass. (yujyate).

adaptable ADAPTABLE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yoktavyaḥ -vyā -vyaṃ saṃyojanīyaḥ -yā -yaṃ.

adapted ADAPTED

, p. p. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

to add To ADD

, v. a. (One thing to another) anyad anyena saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or samāyuj; dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), uparyyupari dhā samāci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

--(To add together, cast up) parisaṅkhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ).

adder ADDER

, s. sarpaviśeṣaḥ.

to addict To ADDICT

, v. a. (One's self to any thing) āsañj in pass. (-sajyate or -sajjate -saṃktuṃ) with loc.; bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), āsev (c. 1. -sevate -sevituṃ), niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) nirataḥ -tā -taṃ or āsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

addicted ADDICTED

, p. p. saktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prajuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

addiction ADDICTION

, saktiḥ f., āsaktiḥ f., raktiḥ f., upasevanaṃ niveśaḥ.

addition ADDITION

, s. saṃyojanaṃ samāyogaḥ samākṣepaḥ.

--(The state of being additional) ādhikyaṃ.

--(In arithmetic) saṅkalitaṃ parisaṃkhyā parigaṇanaṃ.

--(The thing added) anubandhaḥ.

additional ADDITIONAL

, a. adhikaḥ -kā -kaṃ adhikataraḥ -rā -raṃ.

addle ADDLE

, a. asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to address To ADDRESS

, v. a. (By words) āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), samāmantr abhibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ), ābhāṣ samābhāṣ pratibhāṣ abhivad (c. 1. -vadati -te -vadituṃ, c. 10. -vādayati -te -yituṃ), abhivac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), ālap (c. 1. -lapati -lapituṃ), nigad (c. 1. -gadati -gadituṃ).

--(By name) sambodhanaṃ kṛ nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(To address a letter, &c., to any one) patrasaṃjñāṃ kṛ.

address ADDRESS

, s. sambodhanaṃ abhivādaḥ vākyaṃ vacanaṃ vākyārambhaḥ.

--(By name) nāmagrahaḥ.

--(Courtship) bhāvakaraṇaṃ.

--(Dexterity) naipuṇyaṃ caturatā.

--(Direction of a letter) patrasaṃjñā patrādeśaḥ.

addressed ADDRESSED

, p. p. sambodhitaḥ -tā -taṃ abhihitaḥ -tā -taṃ sambhāṣitaḥ -tā -taṃ

to adduce To ADDUCE

, upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanī (c. 1. -nayati -netuṃ) ānī sākṣāt kṛ.

adduced ADDUCED

, p. p. upanyastaḥ -stā -staṃ upanītaḥ -tā -taṃ ānītaḥ -tā -taṃ.

adept ADEPT

, s. abhijñaḥ paṭuḥ nipuṇaḥ pravīṇaḥ.

adequacy ADEQUACY

, s. sāmarthyaṃ paryyāptiḥ f., kṣamatā yogyatvaṃ.

adequate ADEQUATE

, a. paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ pratibalaḥ -lā -laṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samānaḥ -nā -naṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ.

to adhere To ADHERE

, v. n. saṃj in pass. (sajyate or sajjate) anusaṃj āsaṃj prasaṃj saṃsaṃj with loc.; saṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ, or anulagnaḥ -gnā -gnaṃ, or saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ, or avalambī -mbinī -mbi, or dṛḍhāvalambī -mbinī -mbi as; anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) in pass. (-badhyate) lī (c. 4. līyate letuṃ), dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ).--'He adheres to his promise,' pratijñātaṃ pālayati.

adherence ADHERENCE

, s. āsaṅgaḥ anuṣaṅgaḥ āsaktiḥ f., prasaktiḥ f., niṣevanaṃ.

--(To a pursuit) parāyaṇaḥ tvarāyaṇaṃ.

adherent ADHERENT

, s. anuṣaṅgī m. (n) anugataḥ anugāmī m. (n) sahāyaḥ sahacaraḥ.

--(Follower of the same party) ekapakṣaḥ pakṣakaḥ sapakṣaḥ pārśvikaḥ.

adhesion ADHESION

, s. anulagnatā saṃlagnatvaṃ saṃsaktiḥ f.

adhesive ADHESIVE

, a. anulagnaśīlaḥ -lā -laṃ saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ anuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

adieu ADIEU

, s. āmantraṇaṃ āpracchanaṃ prasthānakāle āmantraṇaṃ.

--(To bid adieu) āpracch (c. 6. -pṛcchate -praṣṭuṃ), āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ) anumantr.

adjacent ADJACENT

, a. samīpaḥ -pā -paṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ.

adjective ADJECTIVE

, s. guṇavācakaḥ śabdaviśeṣaṇaṃ.

to adjoin To ADJOIN

, v. a. āyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) samāyuj saṃyuj.

to adjoin To ADJOIN

, v. n. samīpaḥ -pā -paṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), nikaṭe sthā samīpavarttī -rttinī -rtti as.

adjoining ADJOINING

. See ADJACENT.

to adjourn To ADJOURN

, v. a. nirūpitakālaparyyantaṃ kāryyaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

adjournment ADJOURNMENT

, s. nirūpitakālaparyyantaṃ kāryyatyāgaḥ.

adipous ADIPOUS

, a. medasvī -svinī -svi (n) vasāyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to adjudge To ADJUDGE

, v. a. (To cause one of the parties to give up the thing controverted) in caus. (dāpayati -yituṃ).

--(To decree judicially) tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), nirṇītaṃ -tāṃ -taṃ kṛ niṣpannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ vicāraṃ kṛ pār (c. 10. pārayati -yituṃ).

adjudged ADJUDGED

, p. p. dāpitaḥ -tā -taṃ tīritaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ.

adjudication ADJUDICATION

, s. dāpanaṃ tīraṇaṃ vicāraṇaṃ.

adjunct ADJUNCT

, a. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sahitaḥ -tā -taṃ sammilitaḥ -tā -taṃ.

adjunct ADJUNCT

, s. (An indicatory affix to verbs) anubandhaḥ.

adjunction ADJUNCTION

, (The act of adjoining) saṃyojanaṃ sammilanaṃ.

[Page 7a]
adjuration ADJURATION

, s. (The act of proffering an oath) śāthanaṃ.

--(The form of oath proffered) śapathavyavasthā.

to adjure To ADJURE

, v. a. (To put upon oath) śap in caus. (śāpayati -yituṃ).

--(To charge earnestly) śapathena samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

to adjust To ADJUST

, v. a. samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sandhā saṃvidhā; āyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ or in caus. -yojayati -yituṃ), samāyuj; pratisādh in caus. (-sādhayati -yituṃ) tulyaṃ -lyāṃ -lyaṃ kṛ.

adjusted ADJUSTED

, p. p. samāhitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ āyojitaḥ -tā -taṃ.

adjustment ADJUSTMENT

, s. samādhānaṃ sandhānaṃ vidhānaṃ samāyogaḥ.

adjutant ADJUTANT

, s. (A helper) sahāyaḥ upakārakaḥ sahakārī m. (n) sāhāyyakārī m. (n).

--(In the army) sainyapadaviśeṣaḥ.

admensuration ADMENSURATION

, s. parimāṇaṃ māpanaṃ parimāṇavidyā.

to administer To ADMINISTER

, v. a. (Give, afford, supply) (c. 3. dadāti dātuṃ), upapad in caus. (-pādayati -yituṃ) prayuj in caus. (-yojayati -yituṃ).

--(To conduct) nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) pravṛt; āvas (c. 1. -vasati -vastuṃ).

--(Justice, punishment, &c.) praṇī (c. 1. -nayati -netuṃ), sampraṇī; pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

administered ADMINISTERED

, p. p. (As justice) pravarttitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ.

administration ADMINISTRATION

, s. (The act of administering an office) praṇayanaṃ karmmanirvāhaḥ rājyadhurā.

--(Those to whom the care of public affairs is committed) sacivāḥ pl.; 'ministers of action,' karmmasacivāḥ pl.; 'ministers of counsel,' dhīsacivāḥ pl.

--(The ministerial office) sācivyaṃ mantritvaṃ.

--(Act of administering medicine, &c.) bheṣajaprayogaḥ.

administrator ADMINISTRATOR

, s. (One entrusted with the care of the effects of a deceased man) mṛtadravyanirūpaṇādhikṛtaḥ pretajanadravyarakṣakaḥ.

--(One that conducts any thing) praṇetā m. (tṛ) sampraṇetā m. (tṛ) pravarttayitā m. (tṛ) pravarttakaḥ.

admirable ADMIRABLE

, a. ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ anupamaḥ -mā -maṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ.

admirably ADMIRABLY

, adv. ślāghyaprakāreṇa praśaṃsanīyaprakāreṇa adbhutaṃ.

admiral ADMIRAL

, s. jalayodhādhipatiḥ vṛhannausamūhādhipatiḥ jalayodhādhyakṣaḥ.

admiralship ADMIRALSHIP

, s. vṛhannausamūhādhipatyaṃ jalayodhādhipatitvaṃ.

admiralty ADMIRALTY

, s. (The officers appointed to administer naval affairs) sābhudrakāryyādhikṛtaḥ sacivasamājaḥ jalayuddhavyavasthānirūpaṇe niyuktaḥ samājaḥ.

admiration ADMIRATION

, s. praśaṃsā ślāghā.

--(Wonder) vismayaḥ āścaryyaṃ camatkāraḥ.

to admire To ADMIRE

, v. n. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), ślāgh (c. 1. ślāghate ślāghituṃ).

--(To regard with wonder) vismayena dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or apekṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ).

--(To regard with love) snehena or anurāgeṇa avekṣ.

admirer ADMIRER

, s. (The person who admires) vismayī m. (n) ślāghakaḥ praśaṃsakaḥ.

--(A lover) kāmī m. (n) anurāgavān m. (t) praṇayī m. (n) snehī m. (n).

admissible ADMISSIBLE

, a. grāhyaḥ -hyā -hyaṃ ādeyaḥ -yā -yaṃ upādeyaḥ -yā -yaṃ pragṛhyaḥ -hyā -hyaṃ svīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

admission ADMISSION

, s. (The act of admitting) praveśanaṃ.

--(Admittance, entry) praveśaḥ.

--(Allowing an argument) vākyagrahaṇaṃ svīkāraḥ anujñā aṅgīkaraṇaṃ.

to admit To ADMIT

, v. a. praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) niviś āviś.

--(Allow, approve of) grah (c. 9. gṛhlāti -hlīte grahītuṃ), anugrah svīkāraṃ kṛ aṅgīkṛ.

admittance ADMITTANCE

, s. (Entry) praveśaḥ.

--(Allowance) vākyasvīkāraḥ grahaṇaṃ.

admitted ADMITTED

, p. p. praveśitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ.

to admix To ADMIX

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), vimiśr sammiśraṃ -śrāṃ -śraṃ kṛ miśraṇaṃ kṛ saṃyogaṃ kṛ.

admixed ADMIXED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ sammiśritaḥ -tā -taṃ.

admixtion ADMIXTION

, s. miśraṇaṃ samparkaḥ sāṅkaryyaṃ.

to admonish To ADMONISH

, v. a. pradiś in caus. (-deśayati -yituṃ) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pratyādiś prabudh or sambudh in caus. (-bodhayati -yituṃ) samāvid in caus. (-vedayati -yituṃ) śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ) vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), nidraś in caus. (-darśayati -yituṃ) anuyogaṃ kṛ.

admonished ADMONISHED

, p. p. pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bodhitaḥ -tā -taṃ.

admonisher ADMONISHER

, s. upadeśakaḥ pratyādeśakaḥ prabodhakaḥ anuyogakārī m. (n) anuyojakaḥ śikṣādātā m. (tṛ) śikṣakaḥ.

admonition ADMONITION

, s. upadeśaḥ pratyādeśaḥ mantraṇaṃ prabodhanaṃ prabodhaḥ śikṣā anuyogaḥ

admonitory ADMONITORY

, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ śikṣakaḥ -kā -kaṃ bodhakaraḥ -rī raṃ anujñāpakaḥ -kā -kaṃ.

ado ADO

, s. (Trouble) duḥkhaṃ kaṣṭaṃ śramaḥ.

--(Bustle, tumult) tumulaṃ kalahaḥ kolāhalaḥ.

adolescence or adolescency ADOLESCENCE or ADOLESCENCY

, s. yauvanaṃ kaumāraṃ yauvanāvasthā.

to adopt To ADOPT

, v. a. (As a child) kṛtrimaputraṃ kṛ poṣyaputraṃ kṛ.

--(To assume) grah (c. 9. gṛhlāti -hlīte grahītuṃ), ātmasātkṛ.

adopted ADOPTED

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ ātmasātkṛtaḥ -tā -taṃ; 'an adopted son,' poṣpaputraḥ kṛtrimaputraḥ dattakaputraḥ dattrimaputraḥ.

--(Not natural) kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ.

adopter ADOPTER

, s. (Of a child) kṛtrimaputrakārī poṣyaputrakārī (n).

adoption ADOPTION

, s. (Of a child) kṛtrimaputrakaraṇaṃ poṣyaputrakaraṇaṃ.

--(Assumption) grahaṇaṃ ātmasātkaraṇaṃ.

adorable ADORABLE

, a. pūjyaḥ -jyā -jyaṃ arccanīyaḥ -yā -yaṃ bhagavān -vatī -vat (t).

adoration ADORATION

, s. pūjā arccā abhyarcanaṃ bhajanaṃ namaskāraḥ namasyā.

to adore To ADORE

, v. a. namasy (nom. namasyati -syituṃ), pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), arc (c. 1. arcati arcituṃ), abhyarc samarc namaskṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ), varivasy (nom. varivasyati -syituṃ).

adored ADORED

, p. p. pūjitaḥ -tā -taṃ namaskṛtaḥ -tā -taṃ arcitaḥ -tā -taṃ.

adorer ADORER

, s. pūjakaḥ arccakaḥ bhaktaḥ namaskarttā m. (rttṛ).

to adorn To ADORN

, v. a. bhūṣ (c. 1. bhūṣati bhūṣituṃ, c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ alaṅkṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), pariṣkṛ samalaṅkṛ; śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh; maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ).

adorned ADORNED

, p. p. alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ bhūṣitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā taṃ maṇḍitaḥ -tā -taṃ.

adorning ADORNING

, s. alaṅkāraḥ alaṅkiyā bhūṣaṇaṃ.

adrift ADRIFT

, adv. itastataḥ plavamānaḥ -nā -naṃ.

adroit ADROIT

, a. nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ caturaḥ -rā -raṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu

adroitly ADROITLY

, adv. sadākṣyaṃ caturaṃ naipuṇyena.

adroitness ADROITNESS

, s. naipuṇyaṃ dākṣyaṃ cāturyyaṃ lāghavaṃ.

adry ADRY

, a. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ tṛṣitaḥ -tā -taṃ tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ.

adulation ADULATION

, s. atipraśaṃsā mithyāpraśaṃsā cāṭukāraḥ cāṭūktiḥ f., ślāghā anunayaḥ stutiḥ f.

[Page 8a]
adulatory ADULATORY

, s. atipraśaṃsakaḥ -kā -kaṃ atipraśaṃsāyuktaḥ -ktā -ktaṃ ślāghānvitaḥ -tā -taṃ anunayī -yinī -yi (n).

adult ADULT

, s. prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ udgataḥ -tā -taṃ mānuṣpaprāptaḥ -ptā -ptaṃ dṛhitaḥ -tā -taṃ.

to adulterate To ADULTERATE

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), aśuddhīkṛ apavitrīkṛ.

adulterate or adulterated ADULTERATE or ADULTERATED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ aśuddhīkṛtaḥ -tā -taṃ miśraḥ -śrā -śraṃ saṃsṛṣṭarūpaḥ -pī -paṃ.

adulteration ADULTERATION

, s. dūṣaṇaṃ aśuddhīkaraṇaṃ miśraṇaṃ.

adulterer ADULTERER

, s. pāradārikaḥ paradāragāmī m. (n) vyabhicārī m. (n) pārajāyikaḥ.

adulteress ADULTERESS

, s. bandhakī f., vyabhicāriṇī abhisārikā f.

adulterine ADULTERINE

, s. jārajaḥ.

adulterous ADULTEROUS

, s. vyabhicārī -riṇī -ri (n).

--(Corrupt) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

adultery ADULTERY

, s. pāradāryyaṃ paradāragamanaṃ parakalatrābhigamanaṃ bhāryyātikramaḥ vyabhicāraḥ.

--(To commit adultery) vyuccar (c. 1. -carati -carituṃ), parastriyā saha ram (c. 1. ramate rantuṃ).

to adumbrate To ADUMBRATE

, v. a. pāṇḍulekhyaṃ kṛ pāṇḍulipiṃ kṛ pratichāyāṃ kṛ citrārambhaṃ kṛ.

adumbration ADUMBRATION

, s. pratichāyā prativimbaṃ.

--(The act of adumbrating) pratichāyākaraṇaṃ pāṇḍulekhyakaraṇaṃ.

--(Sketch) pāṇḍulekhyaṃ pāṇḍulipiḥ f., citrārambhaḥ.

aduncity ADUNCITY

, s. vakratā jaihmyaṃ vijihmatā anṛjutā.

to advance To ADVANCE

, v. n. prayā (c. 2. -yāti -yātuṃ), pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), cal (c. 1. calati calituṃ), pracal prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ or -sarpituṃ), kram (c. 1. kramate kramituṃ).

--(To improve) vṛdh (c. 1. vardhate vardhituṃ).

to advance To ADVANCE

, v. a. ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), praṇī agre nī puraskṛ; 'to advance an army,' balaṃ puraskarttuṃ.

--(To aggrandize) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ).

--(To accelerate) tvar in caus. (tvarayati -yituṃ).

--(To pay beforehand) prāg vihitakālāt mūlyaṃ dā.

advance ADVANCE

, s. pragamanaṃ prayāṇaṃ agragamanaṃ agrasaraṇaṃ.

--(Improvement) āgamaḥ varddhanaṃ kramaśo vṛddhiḥ f., uttarottaravarddhanaṃ.

advanced ADVANCED

, p. p. (Brought forward) ānītaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ -tā -taṃ.

--(In knowledge) kṛtāgamaḥ -mā -maṃ.

--(In life) gatāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s or ), pravayāḥ -yāḥ -yaḥ (s).

advancement ADVANCEMENT

, s. pragamanaṃ.

--(Promotion) varddhanaṃ samunnatiḥ f., unnatiḥ f., uccapadaprāptiḥ f.

--(In knowledge) vidyāgamaḥ.

advantage ADVANTAGE

, s. (Gain, profit) phalaṃ lābhaḥ arthaḥ.

--(Superiority over) prādhānyaṃ ādhikyaṃ.

--(Opportunity) avasaraḥ avakāśaḥ; 'for one's own advantage,' ātmavivṛddhaye dat. c.; 'dressed to advantage,' suveśī -śinī -śi (n).

to advantage To ADVANTAGE

, v. a. upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), upacar (c. 1. -carati -carituṃ), upagrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), phalaṃ or lābhaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

advantageous ADVANTAGEOUS

, a. phalī -linī -li (n) phaladaḥ -dā -daṃ saphalaḥ -lā -laṃ arthaśīlaḥ -lā -laṃ arthayuktaḥ -ktā -ktaṃ arthakaraḥ -rā or -rī -raṃ labhanīyaḥ -yā -yaṃ.

advantageously ADVANTAGEOUSLY

, adv. (Profitably) lābhena saphalaṃ salābhaṃ sarthaṃ.

--(Conveniently) sāvakāśaṃ.

[Page 8b]
advantageousness ADVANTAGEOUSNESS

, s. saphalatvaṃ labhyatā phalitvaṃ.

advent ADVENT

, s. āgamanaṃ.

--(Of Christ) khṛṣṭāgamanaṃ.

adventitious ADVENTITIOUS

, a. āgantukaḥ -kā or -kī -kaṃ āhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'adventitious beauty,' āhāryyaśobhā.

adventure ADVENTURE

, s. caritraṃ vṛttāntaḥ ceṣṭitaṃ caritaṃ ghaṭanaṃ daivaghaṭanaṃ.

to adventure To ADVENTURE

, v. n. (To try the chance) sandigdhakarmma daivāyattaṃ or daivādhīnaṃ kṛ.

--(To attempt with daring) sāhasena vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ).

adventurer ADVENTURER

, s. sandigdhakarmmarataḥ sandigdhakāryyapravṛttaḥ kaṭhinakarmmavyavasāyī m. (n).

adventurous ADVENTUROUS

, a. (Inclined to adventure) sāhasikaḥ -kī -kaṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ.

--(Dangerous) bhayayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhayāvahaḥ -hā -haṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

adventurously ADVENTUROUSLY

, adv. sāhasena dhṛṣṭaṃ pragalbhaṃ nirbhayaṃ.

adverb ADVERB

, s. kriyāviśeṣaṇaṃ avyayaśavdaḥ.

adverbial ADVERBIAL

, a. kriyāviśeṣakaḥ -kā -kaṃ avyayaḥ -yā -yaṃ kriyāviśeṣaṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

adverbially ADVERBIALLY

, adv. kriyāviśeṣaṇavat avyayabhāve.

adversary ADVERSARY

, s. vairī m. (n) śatruḥ m., ariḥ m., vipakṣaḥ sapatnaḥ.

adverse ADVERSE

, a. pratikūlaḥ -lā -laṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vairī -riṇī -ri (n) pratighaḥ -ghā -ghaṃ pratighātī -tinī -ti (n) vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

adversity ADVERSITY

, s. vipat f. (-d) āpat f. (-d) vipattiḥ f., vipatkālaḥ apacayaḥ.

to advert To ADVERT

, v. n. (To attend to, regard) manaḥ samādhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), mano yuj (c. 7. yunakti yoktuṃ. c. 10. yojayati -yituṃ), ālakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ), samīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), avekṣ; anudṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), avadhānaṃ or manoyāgaṃ kṛ.

advertence ADVERTENCE

, s. avadhānaṃ manoyogaḥ avekṣā.

to advertise To ADVERTISE

, v. a. (To inform) jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) vijñā; nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) samāvid; budh in caus. (bodhayati -yituṃ); sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Give notice, publish) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vikāś; vidhuṣ in caus. (-ghoṣayati -yituṃ); saṃvādapatreṇa prakāś.

advertisement ADVERTISEMENT

, s. (Instruction) sūcanaṃ bodhanaṃ prabodhanaṃ upadeśaḥ.

--(Intelligence) saṃvādaḥ samācāraḥ.

--(By public paper) saṃvādapatraṃ.

advertiser ADVERTISER

, s. (He that gives intelligence) saṃvādakaḥ jñāpakaḥ prakāśakaḥ.

--(The paper in which advertisements are published) samācārapatraṃ.

advice ADVICE

, s. upadeśaḥ or -śanaṃ mantraḥ ādeśaḥ mantraṇaṃ -ṇā āmarśaḥ pratyavamarśaḥ bodhanaṃ.

--(Intelligence) saṃvādaḥ samācāraḥ.

advice-boat ADVICE-BOAT

, s. saṃvādavāhinī nauḥ or naukā.

advisable ADVISABLE

, a. (Prudent) ucitaḥ -tā -taṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Open to advice) upadeṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ upadeśagrāhī -hiṇī -hi (n).

to advise To ADVISE

, v. a. (To give counsel) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ) anuśās (c. 2. -śāsti -śāsituṃ).

--(To inform) jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) budh in caus. (bodhayati -yituṃ).

to advise To ADVISE

, v. n. (To consult) mantr (c. 10. mantrayate -yituṃ).

--(To deliberate) vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

advised ADVISED

, upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Informed) jñāpitaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ.

[Page 9a]
advisedly ADVISEDLY

, adv. (Prudently) mantratas ind., avadhānatas ind., avadhānapuraḥsaraṃ sāvadhānaṃ.

--(Purposely) jñānatas ind., abhiprāyeṇa.

adviser ADVISER

, s. upadeśakaḥ upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) upadeśī m. (n) ādeśī m. (n) mantrī m. (-n).

--(Counsellor) amātyaḥ sacivaḥ mantā m. (ntṛ).

advocate ADVOCATE

, s. (A pleader in law) uttaravādī m. (n) parārthaṃ prativādī m. (n) pratinidhiḥ m.

--(Any defender) pratipālakaḥ rakṣakaḥ āśrayaḥ.

to advocate To ADVOCATE

, v. a. parārthaṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ); pratinidhiḥ as; rakṣ (c. 1. rakṣati rakṣituṃ), parirakṣ abhirakṣ; pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ).

advowee ADVOWEE

, s. (He that has the right of advowson) dharmmādhyāpane yo'nyaṃ niyoktum arhati.

advowson ADVOWSON

, s. (A right to present to a benefice) dharmmādhyāpane niyojanādhikāraḥ.

adze ADZE

, s. takṣaṇī kuṭhārikā vāmiḥ m. -sī f.

aerial AERIAL

, a. (Belonging to the air) ākāśīyaḥ -yā -yaṃ vāyavaḥ -vī -vaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ.

--(Produced in the air) ākāśajaḥ -jā -jaṃ vāyujaḥ -jā -jaṃ.

--(Inhabiting the air) vāyugaḥ -gā -gaṃ ākāśasthaḥ -sthā -sthaṃ khecaraḥ -rā -raṃ nabhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Lofty) uccaḥ -ccā -ccaṃ.

aerie AERIE

, s. (A hawk's nest) śyenanīḍaḥ śakuninīḍaḥ.

aerology AEROLOGY

, s. ākāśavidyā vāyuvidyā.

aeronaut AERONAUT

, s. ākāśagāmī m. (n) ākāśacaraḥ.

aether AETHER

, s. ākāśaḥ vāyuḥ m., nabhaḥ n. (s) vihāyaḥ n. (s).

afar AFAR

, adv. (At a great distance) dūraṃ dūre atidūraṃ dūratas ind.

--(To a great distance) dūraparyyantaṃ.

--(From afar) dūratas dūrāt.

--(Afar off) dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

affability AFFABILITY

, a. mṛduśīlatvaṃ suśīlatvaṃ abhigamyatā cāṭūktiḥ f, komalatvaṃ mṛdutā.

affable AFFABLE

, a. mṛduśīlaḥ -lā -laṃ komalasvabhāvaḥ -vā -vaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ abhigamyaḥ -myā -myaṃ mṛduḥ -dvī -du cāṭuvādī -dinī -di (n) priyavādī -dinī -di (n).

affably AFFABLY

, adv. mṛdu mṛduvacanena cāṭūktyā mṛdutayā mṛdujanavat.

affair AFFAIR

, s. kāryyaṃ karmma n. (n) vyāpāraḥ viṣayaḥ arthaḥ.

to affect To AFFECT

, v. a. (Aim at) sev (c. 1. sevate sevituṃ), upasev niṣev; samācar (c. 1. -carati -carituṃ); bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ).

--(Operate upon) vikṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ); upahan (c. 2. -hanti -hantuṃ); cal in caus. (cālayati -yituṃ).

--(To move with grief, &c.) śokopahataṃ -tāṃ -taṃ kṛ; 'to affect with joy,' harṣākulaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

--(To pretend) chadma or chalaṃ kṛ; mithyā vad; 'to affect to befriend a person,' mithyopacāraṃ kṛ.

--(To think one's self) man (c. 10. mānayate); 'one who affects learning,' paṇḍitammanyaḥ.

affectation AFFECTATION

, s. ahaṅkāraḥ vailakṣyaṃ mānitvaṃ; mahāpaṇḍito 'ham iti atisundarī aham iti buddhir vyavahāro vā; 'affectation of learning,' paṇḍitammanyatvaṃ.

--(A branch of feminine action) avahitthaṃ ntthā vilāsaḥ hāvaḥ.

--(False pretence) upadhā chalaṃ chadma n. (n).

affected AFFECTED

, part. a. (Pretended) kṛtrimaḥ -mā -maṃ; mithyā prefixed, as, mithyopacāraḥ, 'affected kindness.'

--(Full of affectation) savailakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ ahaṅkārī -riṇī -ri (n) mānī -ninī -ni (n) vilāsavān -vatī -vat.

--(Affected by, disturbed by) upahataḥ -tā -taṃ ākulaḥ -lā -laṃ grastaḥ -stā -staṃ rañjitaḥ -tā -taṃ.

ffectedly FFECTEDLY

, adv. vailakṣyeṇa sāhaṅkāraṃ ahaṅkāreṇa.

[Page 9b]
affecting AFFECTING

, a. hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ marmmabhedī -dinī -di (n).

affection AFFECTION

, s. snehaḥ m., priyatā f., anuraktiḥ f., anurāgaḥ praṇayaḥ premā m. or -ma n. (-man) hārddaṃ praśrayaḥ.

--(Passion of any kind) rāgaḥ bhāvaḥ rasaḥ.

--(Of the mind) manaso bhāvaḥ.

--(Of the body) śarīrasya bhāvaḥ.

--(Parental) vātsalyaṃ; 'I have great affection for him' tena saha mama mahān snehaḥ or tasminn anurāgavān asmi.

affectionate AFFECTIONATE

, a. snehī -hinī -hi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehaśīlaḥ -lā -laṃ suhṛttamaḥ -mā -maṃ anurāgī -giṇī -gi (n) prītimān -matī -mat (t) vatsalaḥ -lā -laṃ hitaḥ -tā -taṃ praṇayī -yiṇī -yi (n) sapraṇayaḥ -yā -yaṃ jātahārddaḥ -rddā -rddaṃ.

affectionately AFFECTIONATELY

, adv. snehena prītyā prītipūrvvaṃ snehapuraḥsaraṃ sānurāgaṃ.

affiance AFFIANCE

, s. (A marriage-contract) vāgdānaṃ vivāhasambandhaḥ.

--(Trust, confidence) viśvāsaḥ pratyayaḥ śraddhā āsthā.

to affiance To AFFIANCE

, v. a. (To betroth) vādānaṃ kṛ vivāhaniyamaṃ kṛ.

--(To confide) viśvas (c. 2. -śvasiti -śvasituṃ).

affianced AFFIANCED

, p. p. vāgdattaḥ -ttā -ttaṃ.

affidavit AFFIDAVIT

, s. śapathapatraṃ.

--(To make affidavit) tatheti or neti śapathena brū (c. 2. bravīti vaktuṃ), śapathaṃ śap (c. 1. śapati śaptuṃ).

affiliation AFFILIATION

, s. kṛtrimaputrakaraṇaṃ pīṣyaputragrahaṇaṃ.

affinity AFFINITY

, s. sambandhaḥ samparkaḥ yogaḥ jñātitvaṃ bandhutā.

to affirm To AFFIRM

, v. n. (Opposed to deny) tatheti brū (c. 2. bravīti brūte vaktuṃ).

--(Maintain, declare positively) dārḍhyena vad (c. 1. vadati vadituṃ).

--(Ratify) sthirīkṛ dṛḍhīkṛ niścitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti, c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ), pramāṇīkṛ.

affirmation AFFIRMATION

, s. (Declaring positively) dṛḍhoktiḥ f., vacanaṃ dṛḍhavacanaṃ.

--(Argumentative statement) pakṣaḥ.

--(Confirmation) pramāṇīkaraṇaṃ niścayaḥ dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ.

--(False) vipralāpaḥ.

affirmative AFFIRMATIVE

, a. (That which affirms) vādī -dinī -di (n) niścāyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Favourable to the argument) pakṣānukūlaḥ -lā -laṃ.

to affix To AFFIX

, v. a. anuvandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), nibandh sambandh; saṃyuj (c. 7. -yunakti, c. 10. -yojayati -yituṃ), āyuj upayuj.

affix AFFIX

, s. (Grammatical) anubandhaḥ prayogaḥ āptoktiḥ f.

to afflict To AFFLICT

, v. a. kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ or kleṣṭuṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ upapīḍ paripīḍ; vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) āyas in caus. (-yāsayati -yituṃ).

--(To be afflicted with disease) rogeṇa pīḍ in pass. (pīḍyate) or bādh in pass.

afflicted AFFLICTED

, p. p. vyasanārttaḥ -rttā -rttaṃ durgataḥ -tā -taṃ āpadgrastaḥ -stā -staṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Afflicted with) pīḍitaḥ -tā -taṃ āturaḥ -rā -raṃ ārttaḥ in composition; 'afflicted with disease,' rogapīḍitaḥ -tā -taṃ.

affliction AFFLICTION

, s. kleśaḥ śokaḥ duḥkhaṃ kaṣṭaṃ vyathā pīḍā viḍambanā.

afflictive AFFLICTIVE

, a. kleśakaḥ -kā -kaṃ kleśī -śinī -śi (n) duḥkhakaraḥ -rī -raṃ vyathākaraḥ -rī -raṃ.

affluence or -ency AFFLUENCE or -ENCY

, s. dhanabāhulyaṃ dhanasampattiḥ dhanitvaṃ samṛddhiḥ f., samṛddhatā.

--(The act of flowing to any one place) ekasthānaṃ prati pravāhaḥ.

affluent AFFLUENT

, a. mahādhanaḥ -nā -naṃ bahudhanaḥ -nā -naṃ dhanī -ninī -ni (n) dhanavān -vatī -vat (t) samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vasumān -matī -mat (t) dhanāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ.

--(Flowing to any one place) ekasthānaṃ prati pravāhakaḥ -kā -kaṃ.

afflux or affluxion AFFLUX or AFFLUXION

, s. ekasthānaṃ prati srotasāṃ pravāhaḥ.

to afford To AFFORD

, v. a. (Give) (c. 3. dadāti, c. 1. yacchati dātuṃ), prādā abhidā pradā; upapad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(To be able to bear expenses) vyayaṃ karttuṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ as or śak (c. 8. śaknoti śaktuṃ), or vyayāya upakḷp (c. 1. -kalpate -kalpituṃ or -kalptuṃ).

to affranchise To AFFRANCHISE

, v. a. muc (c. 10. mocayati -yituṃ, c. 6. muñcati moktuṃ), vimuc; mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimukṣ.

affray AFFRAY

, s. saṅgāmaḥ samaraḥ saṃyugaḥ yuddhaṃ kalahaḥ ḍimbaḥ ḍamaraḥ ḍāmaraḥ.

to affright To AFFRIGHT

, v. a. tras in caus. (trāsayati -yituṃ) vitras; bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -te -yituṃ), udvij in caus. (-vejayati -yituṃ).

affright AFFRIGHT

, s. trāsaḥ santrāsaḥ sādhvasaṃ bhayaṃ.

affrightedly AFFRIGHTEDLY

, adv. satrāsaṃ sabhayaṃ santrāsena.

affront AFFRONT

, s. apamānaṃ bipriyaṃ kṣepaḥ avajñānaṃ dharṣaṇaṃ tiraskāraḥ.

to affront To AFFRONT

, v. a. (Offer open insult) sākṣāt, or sammukhaṃ, or pratimukhaṃ, or mukhāmukhi, or pratyakṣaṃ avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), tiraskṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), ākṣar in caus. (-kṣārayati -yituṃ) adhikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), avakṣip parikṣip.

affronted AFFRONTED

, p. p. apamānitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ adhikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

affronter AFFRONTER

, s. sākṣāt or pratimukham apamānakaḥ avajñānakarttā m. (rttṛ).

affrontive AFFRONTIVE

, a. apamānakaḥ -kā -kaṃ apamānopetaḥ -tā -taṃ avajñānayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

affusion AFFUSION

, s. āsekaḥ āsecanaṃ abhiṣekaḥ.

to affy To AFFY

, v. a. (Betroth) vāgdānaṃ kṛ pratijñāpatreṇa vivāhasambandhaṃ kṛ niyamapatreṇa vivāhapratijñāṃ kṛ.

afloat AFLOAT

, adv. (Floating) plavamānaḥ -nā -naṃ plavaḥ -vā -vaṃ.

afoot AFOOT

, adv. (On foot) pādena padena.

--(Going on foot) pādagaḥ -gā -gaṃ

--(In action, or use) pracalaḥ -lā -laṃ pracalitaḥ -tā -taṃ pracaritaḥ -tā -taṃ.

--(Set on foot) ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ udyataḥ -tā -taṃ.

afore AFORE

, prep. (In front) pratimukhaṃ abhimukhaṃ sammukhaṃ agre puras puratas sākṣāt.

--(In former time) pūrvvakāle gatakāle pūrvvaṃ pūrvvasamaye purā.

aforesaid AFORESAID

, p. p. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ.

aforetime AFORETIME

, adv. pūrvvakāle gatakāle purā pūrvvaṃ.

afraid AFRAID

, a. bhītaḥ -tā -taṃ bhayānvitaḥ -tā -taṃ śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ; 'to be afraid of,' bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ), with abl. or gen.; as, 'he is afraid of the dog,' kukkurāt or kukkurasya bibheti. So also tras (c. 4. trasyati trasituṃ), udvij (c. 6. -vijate -vijituṃ).

afresh AFRESH

, adv. punar punarapi nūtanaṃ abhinavaṃ pratinavaṃ.

aft AFT

, s. (The part of a ship towards the stern) nāvaḥ paścimabhāgaḥ.

aft AFT

, adv. (Towards the stern of a ship) nāvaḥ paścimabhāgaṃ prati nāvaḥ paścādbhāgaṃ prati.

after AFTER

, prep. anu or paścāt prefixed; as, 'to go after,' anugantuṃ; 'to run after,' paścād dhāvituṃ.

--(Of time) paścāt paraṃ anantaraṃ ūrddhvaṃ arvāk with abl.

--(According to) anu anurūpaṃ anusāratas anurūpeṇa anusāreṇa; 'after that,' tadanantare, or tadanantaraṃ, or tasmāt paraṃ, or ata ūrddhvaṃ; 'after one another,' anupūrvvaśas; 'a century after,' varṣaśate gate; 'after eating,' bhojanānantaraṃ or bhojanāt paraṃ; 'after the rising of the sun,' sūryyodayād ūrddhvaṃ; 'after a few days,' dineṣu gacchatsu. Sometimes 'after' is expressed by the indec. part.; as, 'after ascending the tree the nests were destroyed,' vṛkṣam āruhma nīḍā bhagnāḥ, or even by pūrvvakaṃ; as, 'after laying down a stake,' paṇasthāpanapūrvvakaṃ; or by repeating the word in such phrases as, 'he waters tree after tree,' vṛkṣaṃ vṛkṣaṃ siñcati.

[Page 10b]
after AFTER

, adv. (In after time) paraṃ parakāle āgāmikāle uttarakāle,

--(Following after another) paścāt.

--(Subsequently) parastāt uttaratra uttaratas ind.

after-ages AFTER-AGES

, s. uttarakālaḥ parakālaḥ āgāmikālaḥ bhāvikālaḥ.

--(Descendants) putrapautrāḥ m. pl.

after all AFTER ALL

, antatas ind., ante paraṃ śeṣe avaśeṣe.

after-birth AFTER-BIRTH

, s. garbhaparisravaḥ.

after-comer AFTER-COMER

, s. uttarāgāmī m. (n) param upatiṣṭhati yaḥ uttarakāle jīvati yaḥ.

after-crop AFTER-CROP

, s. śasyasya dvitīyasaṅgahaḥ or dvitīyotpattiḥ f., phalasya dvitīyasaṅgrahaḥ.

after-dinner AFTER-DINNER

, s. bhojanānantaraṃ bhojanāt paraṃ bhojanottaraṃ.

after-endeavour AFTER-ENDEAVOUR

, s. uttarodyogaḥ dvitīyayatnaḥ.

after-game AFTER-GAME

, s. uttaropāyaḥ

after-grass or after-math AFTER-GRASS or AFTER-MATH

, s. dvitīyatṛṇaṃ dvitīyatṛṇotpattiḥ f.

after-inquiry AFTER-INQUIRY

, s. uttarānusandhānaṃ uttarajijñāsā.

after-life AFTER-LIFE

, s. jīvanāvaśeṣaḥ.

afternoon AFTERNOON

, s. apakhahlaḥ parāhlaṃ vaikālaḥ vikālaḥ.

--(Relating to the afternoon) āparāhlikaḥ -kī -kaṃ vaikālikaḥ -kī -kaṃ.

after-pains AFTER-PAINS

, s. anutāpaḥ uttaravyathā.

--(Atchildbirth) prasavānantaraṃ vedanā.

after-state AFTER-STATE

, s. parāvasthā uttarāvasthā bhāvyavasthā.

after-taste AFTER-TASTE

, s. uttarasvādaḥ anusvādaḥ.

after-thought AFTER-THOUGHT

, s. anubodhaḥ uttaracintā kāryyānantaraṃ vicāraṇaṃ.

after-times AFTER-TIMES

, s. uttarakālaḥ parakālaḥ āgāmikālaḥ.

--(Descendants) putrapautrāḥ m. pl.

afterwards AFTERWARDS

, s. paścāt ind., tatpaścāt tadanantaraṃ anantaraṃ tataḥ paraṃ paraṃ ind., aparaṃ parastāt uttaratas tatas.

again AGAIN

, adv. punar punarapi bhūyas ind.

--(Moreover) anyacca kiñca itaram indec.

--(On the other hand) anyapakṣe punar.

--(Repeatedly) muhus punaḥpunar asakṛt bhūyo bhūyas vāraṃvāraṃ.

--(Further, in argument) aṅgaṃ.

--(As much again) dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Back again, as re in English or Latin) prati.

--(In return for) prati.

against AGAINST

, prep. prati abhi.

--(Opposed to) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Over against) abhimukhaṃ pratimukhaṃ sammukhaṃ; 'against the wind,' prativātaṃ vātābhimukhaṃ; 'against the stream,' pratisotas ind. 'Against' may be expressed by arthe or arthaṃ, in such phrases as 'one should store up money against misfortune,' āpadarthe dhanaṃ rakṣet.

agape AGAPE

, adv. jṛmbhamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vismayotphullanayanaḥ -nā -naṃ phullalocanaḥ -nā -naṃ.

agaric AGARIC

, s. vṛkṣaruhaḥ chatrākaviśeṣaḥ tarurohī auṣadhīyachatrākaviśeṣaḥ.

agastya AGASTYA

, s. (A celebrated Saint, son of Mitra and Varuna, and regent of the star Canopus) agastyaḥ maitrāvāruṇiḥ.

agate AGATE

, s. ratnaviśeṣaḥ nānāvarṇaḥ prastaraviśeṣaḥ nānāchāyānvitaḥ prastaraviśeṣaḥ.

age AGE

, s. (Period) yugaṃ kālaḥ samayaḥ.

--(Life) āyuḥ n. (s) jīvitakālaḥ vayaḥ n. (s).

--(Age of the world) kalpaḥ.

--(Old age) vṛddhatvaṃ vārddhakaṃ vṛddhabhāvaḥ; 'a youth who has come of age,' vyavahāraprāptaḥ vyavahārajñaḥ; 'a son twenty years of age,' viṃśativarṣīyaḥ putraḥ; 'of the same age,' samānavayaskaḥ -skā -skaṃ.

aged AGED

, a. vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ vayogataḥ -tā -taṃ āyuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ.

[Page 11a]
agency AGENCY

, s. (State of an agent) karttṛtvaṃ karttṛkatvaṃ.

--(Operation) kāraṇatvaṃ hetutā kāraṇaṃ; 'human agency,' pauruṣeyatvaṃ.

--(Office of a deputy) niyogipadaṃ niyogitvaṃ.

agent AGENT

, s. (Doer) karttā m. (rttṛ) karttṛkaḥ kāraḥ kārakaḥ karaḥ in comp.

--(A deputy) niyogī m. (n) pratipuruṣaḥ kāryyādhīśaḥ pratinidhiḥ m.

--(That which has the power of operating) hetukaḥ hetuḥ m., kāraṇaṃ sādhanaṃ.

to agglomerate To AGGLOMERATE

, v. a. sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci upaci; samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ); rāśīkṛ; puñjaṃ kṛ ekatra kṛ.

agglomerated AGGLOMERATED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to agglutinate To AGGLUTINATE

, v. n. saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), saṃlagnaṃ -gnāṃ -gnaṃ kṛ.

to aggrandise To AGGRANDISE

, v. a. vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh edh in caus. (edhayati -yituṃ) āpyai (caus. -pyāyayati -yituṃ), sphāy in caus. sphāvayati -yituṃ) pracurīkṛ sphītīkṛ tan (c. 8. tanoti tanituṃ).

aggrandisement AGGRANDISEMENT

, s. vṛddhiḥ f., varddhanaṃ vivṛddhiḥ f., unnatiḥ f., samunnatiḥ f. upacayaḥ sphātiḥ f., abhyudayaḥ; 'for one's own aggrandisement,' ātmavivṛddhaye dat. c. or ātmodayāy dat. c.

to aggravate To AGGRAVATE

, v. a. (To increase) vṛgh in caus. (varghayati -yituṃ) adhikaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ atiriktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ garay (nom. garayati).

--(To irritate, provoke) prakup in caus. (-kopayati -yituṃ) prapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ).

aggravated AGGRAVATED

, p. p. (Increased) vardhitaḥ -tā -taṃ.

--(Provoked) prakopitaḥ -tā -taṃ.

aggravation AGGRAVATION

, s. (Act of irritating) prakopaṇaṃ pīḍanaṃ pīḍākaraṇaṃ. (Act of increasing) saṃvarddhanaṃ varddhanaṃ uddīpanaṃ.

--(Aggravating circumstance) anupaśayaḥ ādhikyaṃ.

aggregate AGGREGATE

, s. samūhaḥ sañcayaḥ sannipātaḥ samavāyaḥ saṅgrahaḥ rāśiḥ m., puñjaḥ.

to aggregate To AGGREGATE

, v. a. samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci upaci; samūhaṃ kṛ rāśīkṛ ekatra kṛ.

aggregated AGGREGATED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ samavāyī -yinī -yi (na).

aggregation AGGREGATION

, s. (The act of aggregating) samāhāraḥ -haraṇaṃ rāśīkaraṇaṃ sañcayanaṃ saṅgrahaṇaṃ.

--(A sum, collection) samūhaḥ sannipātaḥ saṅgrahaḥ.

to aggress To AGGRESS

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ), atikram; laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ).

--(To be the first to injure) hiṃsārambhaṃ or laṅghanārambhaṃ kṛ.

aggression AGGRESSION

, s. ākramaḥ -maṇaṃ atikramaḥ laṅghanaṃ.

--(The first act of injury) hiṃsārambhaḥ apakārārambhaḥ prathamāpakāraḥ ākramārambhaḥ.

aggressor AGGRESSOR

, s. ākrāmakaḥ atikrāmakaḥ drohī m. (n) prathamāpakārakaraḥ prathamāṃ hiṃsāṃ karoti yaḥ.

aggrievance AGGRIEVANCE

, s. (Wrong endured) hiṃsā apakāraḥ drohaḥ kleśaḥ duḥkhaṃ vyathā.

to aggrieve To AGGRIEVE

, v. a. duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), śuc in caus. (śocayati -yituṃ) kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) ard in caus. (ardayati -yituṃ) samard hiṃs (c. 1. hiṃsati, c. 7. hinasti hiṃsituṃ).

aghast AGHAST

, a. a. vismayākulaḥ -lā -laṃ bhayavyākulaḥ -lā -laṃ bhayamohitaḥ -tā -taṃ sādhvasopahataḥ -tā -taṃ.

[Page 11b]
agile AGILE

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghu tvaritaḥ -tā -taṃ cañcalaḥ -lā -laṃ dratasvabhāvaḥ -vā -vaṃ laghuśarīraḥ -rā -raṃ.

agility AGILITY

, s. laghutā drutatvaṃ cañcalatvaṃ laghuśarīratā.

agillochum AGILLOCHUM

, s. (Aloe-wood) aguruḥ m., -ru n., agurukāṣṭhaṃ.

agistment AGISTMENT

, s. nirūpitamūlyena sarvvasāmānyakṣetre paśvādipratipālanaṃ.

--(Embankment) setuḥ m.

acitable ACITABLE

, a. kṣobhaṇīyaḥ -yā -yaṃ manthanīyaḥ -yā -yaṃ cālanīyaḥ -yā -yaṃ.

to agitate To AGITATE

, v. a. kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh; dhū (c. 5. ghūnoti, c. 9. dhunāti dhavituṃ or dhotuṃ), ādhū; manth (c. 1. manthati, c. 9. mathnāti manthituṃ), pramanth; hval in caus. (hvalayati or hvālayati -yituṃ); gāh (c. 1. gāhate gāhituṃ or gāḍhuṃ); luḍ (c. 1. loḍati loḍituṃ or caus. loḍayati), āluḍ samāluḍ pariluḍ viluḍ saṃluḍ.

--(To be agitated) kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ); vihval (c. 1. -hvalati -hvalituṃ).

agitated AGITATED

, p. p. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhūtaḥ -tā -taṃ ākulitaḥ -tā -taṃ pramathitaḥ -tā -taṃ udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vihvalaḥ -lā -laṃ viduraḥ -rā -raṃ lulitaḥ -tā -taṃ kātaraḥ -rā -raṃ pāriplavaḥ -vā -vaṃ viklavaḥ -vā -vaṃ.

agitation AGITATION

, s. kṣobhaḥ manthanaṃ unmanthanaṃ āloḍanaṃ vidhuvanaṃ davathuḥ.

--(Of mind, &c.) vyākulatvaṃ utkampaḥ.

--(Discussion) vādānuvādaḥ vicāraṇaṃ.

agitator AGITATOR

, s. (He who agitates) kṣobhakaḥ unmanthakaḥ mathanakārī m. (n).

--(Manager of affairs) kāryyādhīśaḥ kāryyādhiṣṭhātā m. (tṛ) nāyakaḥ.

agnail AGNAIL

, s. nakharogaḥ cipyaṃ nakhampacaḥ.

agnate AGNATE

, a. (Allied to) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) samparkīyaḥ -yā -yaṃ.

agnation AGNATION

, s. (Relationship) jñātitvaṃ bandhutvaṃ sambandhaḥ samparkaḥ.

ago AGO

, AGONE, adv. purā pūrvvaṃ pūrvvakāle gatakāle purastāt.

agog AGOG

, adv. kutūhalī -linī -li(n) kautukākulaḥ -lā -laṃ anyathāvṛttiḥ -ttiḥ -tti.

agoing AGOING

, part. calaḥ -lā -laṃ pracalaḥ -lā -laṃ pracalitaḥ -tā -ta pracaritaḥ -tā -taṃ.

to agonise To AGONISE

, v. n. vyath (c. 1. vyathate vyathituṃ), paritaṣ in pass. (-taṣyate) santap

agony AGONY

, s. tīvravedanā ativyathā vyathā antastāpaḥ vibādhā duḥkhaduḥkhaṃ yantraṃ.

agrarian AGRARIAN

, a. kṣetraviṣayakaḥ -kā -kaṃ kṣetrikaḥ -kī -kaṃ bhūmiviṣayakaḥ -kā -ka.

to agree To AGREE

, v. n. (Be in concord) samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), sammataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Assent to) svīkṛ aṅgīkṛ anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), abhiman; anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuvad (c. 1. -vadati -vadituṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Settle by stipulation) sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), saṃvidā nipyannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ.

--(Be of the same mind) ekacittībhū ekamataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Be consistent or suitable) yuj in pass. (yujyate).

to agree To AGREE

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), sammataṃ -tāṃ -taṃ or saṃviditaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

agreeable AGREEABLE

, a. (Pleasant) ramyaḥ -myā -myaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ subhagaḥ; -gā -gaṃ abhimataḥ -tā -taṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ santoṣakaḥ -kā -kaṃ tuṣṭikaraḥ -rī -raṃ.

--(Suitable, comfortable) anurūpaḥ -pā -paṃ. upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ.

--(To be agreeable, please) ruc (c. 1. rocate rocituṃ)

agreeableness AGREEABLENESS

, s. (Consistency with) yogyatā upayuktatā anurūpatā sādṛśyaṃ.

--(The quality of pleasing) ramyatvaṃ kāmyatvaṃ abhimatatā.

--(Resemblance) tulyatā sadṛśatā.

agreeably AGREEABLY

, adv. sukhaṃ abhimataṃ subhagaṃ yathābhimataṃ yathāsukhaṃ.

--(Ae cording to) anurūpaṃ anusāratas ind., yogatasa ind.

--(Agreeably to one's nature) sattvānurūpaṃ.

[Page 12a]
agreed AGREED

, p. p. saṃviditaḥ -tā -taṃ sammataḥ -tā -taṃ upagataḥ -tā -taṃ abhyupetaḥ -tā -taṃ abhyupagataḥ -tā -taṃ svīkṛtaḥ -tā -taṃ anujñātaḥ -tā -taṃ; 'he has agreed to a separation,' bhedam upagataḥ.

agreement AGREEMENT

, s. (Compact) saṃvid f., pratijñānaṃ niyamaḥ saṃskāraḥ aṅgīkāraḥ upagamaḥ samayaḥ abhyupagamaḥ saṅketaḥ saṃvādaḥ vyavamthā.

--(Making an agreement) samayakāraḥ.

--(Breaking an agreement) samayabhedaḥ.

--(Concord) sammatiḥ f., ekacittatā anuvādaḥ aikyaṃ.

--(Resemblance) sadṛśatā anurūpatā sādṛśyaṃ tulyatvaṃ.

agriculture AGRICULTURE

, s. kṛṣiḥ f., karṣaṇaṃ halabhṛtiḥ f., vaiśyakriyā vaiśyavṛttiḥ f. (The science) kṛṣividyā.

agriculturist AGRICULTURIST

, s. karṣakaḥ kṣetrājīvaḥ kṛṣakaḥ kṣetrikaḥ kṣetrī m. (n) kṛṣividyājñaḥ.

--(A man of the third class) vaiśyaḥ viṭ (ś).

aground AGROUND

, adv. uttīras ind., taṭasthaḥ -sthā -sthaṃ saikatasthaḥ -sthā -sthaṃ pulinasthaḥ -sthā -sthaṃ.

ague AGUE

, s. kampajvaraḥ.

--(A tertian ague) tṛtīyakaḥ tṛtīyakajvaraḥ.

--(A quartan) cāturyakaḥ.

ague-fit AGUE-FIT

, s. kampajvarākramaḥ.

aguish AGUISH

, a. kampajvaraśīlaḥ -lā -laṃ kampajvarasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

ah AH

, interj. ā ās hanta hā aho ahaha.

ahead AHEAD

, adv. agre agratas ind., puras ind., puratas ind.

--(Headlong) adhomukhaṃ.

ajar AJAR

, adv. arddhavivṛtaḥ -tā -taṃ arddhodghaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

aid AID

, s. sāhāyyaṃ upakāraḥ upakṛtaṃ sāhityaṃ śaraṇaṃ upagrahaḥ.

--(An assistant) sahāyaḥ upakārakaḥ uttarasādhakaḥ.

to aid To AID

, v. a. upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), upacar (c. 1. -carati -carituṃ), upagrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītaṃ), sāhāyyaṃ kṛ abhirakṣ (c. 1. -rakṣati -rakṣituṃ).

aided AIDED

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ.

aide-de-camp AIDE-DE-CAMP

, s. paridhisthaḥ senāpatisahāyaḥ senāpatyājñāvahaḥ.

aider AIDER

, s. sahāyaḥ sāhāyyakarttā m. (rttṛ) upakārakaḥ

aidless AIDLESS

, a. sāhāyyarahitaḥ -tā -taṃ upakārahīnaḥ -nā -naṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ.

to ail To AIL

, v. a. (To give pain) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

--(To be ailing) īṣadrogeṇa, or kṣudrarogeṇa pīḍ in pass. (pīḍyate).

ail or ailment AIL or AILMENT

, s. īṣadrogaḥ īṣadvyādhiḥ m., kṣudrarogaḥ kṣudravyādhiḥ m.

ailing AILING

, a. rogī -giṇī -gi (n) kṣudrarogapīḍitaḥ -tā -taṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ.

to aim To AIM

, v. a. and n. (As at a mark) abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) with acc.; as, 'aiming at him,' tamuddiśya; lakṣīkṛ.

--(Endeavour after) āp in des. (īpsati īpsituṃ) abhyāp; sev (c. 1. sevate sevituṃ), upasev niṣev; samācar (c. 1. -carati -carituṃ); kāṅkṣ (c. 1. kāṅkṣati kāṅkṣituṃ), ākāṅkṣ anukāṅkṣ.

--(To direct the weapon) abhisandhā lakṣyaṃ prati astraṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

aim AIM

, s. (The point to which a missive weapon is thrown) lakṣaṃ lakṣyaṃ vāṇalakṣyaṃ śaravyaṃ.

--(The direction of the weapon) sandhānaṃ.

--(A purpose, design) abhiprāyaḥ cikīrpitaṃ āśayaḥ kāṅkṣā vāñchā.

--(Conjecture) anumānaṃ.

aimless AIMLESS

, a. asandhānaḥ -nā -naṃ sandhānarahitaḥ -tā -taṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ.

air AIR

, s. ākāśaḥ vāyuḥ m., nabhaḥ n. (s) vihāyaḥ n. (s) samīraṇaḥ samiraḥ.

--(Air in motion) vāyuḥ vātaḥ samīraṇaḥ.

--(In music) tālaḥ mūrcchanā niśārukaṃ.

--(Appearance) rūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f.

--(Gesture, mien) gatiḥ f., vadanaṃ rītiḥ f.

--(Manner) vidhiḥ m., prakāraḥ rūpaṃ.

--(Scent, vapour) vāsaḥ vāṣpaḥ gandhaḥ; 'aloft in air, vihāyasā ind.; 'to build castles in the air,' gaganakusumāni kṛ.

to air To AIR

, v. a. (To expose to the air) vāyuvyāpyaṃ -pyāṃ -pyaṃ kṛ.

--(To dry) śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) śuṣkīkṛ nirjalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

air-balloon AIR-BALLOON

, s. ākāśayānaṃ vyomayānaṃ ākāśavartmanā gamanārthaṃ vimānaṃ.

air-bladder AIR-BLADDER

, s. (Any cuticle filled with air) vāyukoṣaḥ anilapūritā nāḍiḥ

air-born AIR-BORN

, a. vāyujaḥ -jā -jaṃ ākāśajaḥ -jā -jaṃ.

air-gun AIR-GUN

, s. śarādiprāsanārthaṃ vāyupūritaṃ yantraṃ.

air-hole AIR-HOLE

, s. vātāyanaṃ gavākṣaḥ jālaṃ vāyucchidraṃ vāyupathaḥ

airing AIRING

, s. vāyusevanaṃ vihāraḥ vāyuhetoḥ parikramaḥ

air-pump AIR-PUMP

, s. vāyuprakṣepako nālaḥ.

air-shaft AIR-SHAFT

, s. ākare vāyugamanārthaṃ pathaḥ or chidraṃ.

airy AIRY

, a. (Composed of air) vāyumayaḥ -yī -yaṃ ākāśīyaḥ -yā -yaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ.

--(Open to the air) vāyuvyāpyaḥ -pyā -pyaṃ.

--(Wanting reality, vain, empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu avāstavaḥ -vī -vaṃ asāraḥ -rā -raṃ cañcalaḥ -lā -laṃ vāyusamaḥ -mā -maṃ

aisle AISLE

, s. (A path in a church) pūjāśālābhyantare pathaḥ.

akin AKIN

, a. (Allied by blood, used of persons) svagotrajaḥ -jā -jaṃ svajātīṃyaḥ -yā -yaṃ.

--(Used of things) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) samparkīyaḥ -yā -yaṃ.

alabaster ALABASTER

, s. śvetaprastaraviśeṣaḥ.

alack ALACK

, interj. (Alas!) kaṣṭaṃ ās hā hanta ahaha hāhā hāho.

alacrity ALACRITY

, s. lāghavaṃ cañvalatvaṃ sodyamatvaṃ śīghratvaṃ avilambatvaṃ kṣipratā.

alamode ALAMODE

, adv. vyavahārānurūpaṃ rītyanusāreṇa.

alarm ALARM

, s. (Fright) trāsaḥ bhayaṃ sādhvasaṃ śaṅkā bhayaprastāvaḥ.

--(A cry by which soldiers are summoned to arms) sānnahanikaṃ yuddhāya yodhāhvānaṃ.

--(Alarm-cry in general) bhayadhvaniḥ m.

to alarm To ALARM

, v. a. bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ or bhīṣayati -te), cat in caus. (trāsayati -yituṃ) vitras santras in caus.

alarmed ALARMED

, p. p. bhītaḥ -tā -taṃ bhayārttaḥ -rttā -rttaṃ cakitaḥ -tā -taṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ bhīṣitaḥ -tā -taṃ.

alarm-bell ALARM-BELL

, s. bhayasūcakā ghaṇṭā śatror āgamanasamaye vādyate yā ghaṇṭā.

alarming ALARMING

, a. bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ trāsajanakaḥ -kā -kaṃ bhayadaḥ -dā -daṃ.

alarmist ALARMIST

, s. bhayotpādakaḥ bhayakārakaḥ.

alarm-post ALARM-POST

, s. bhayasamaye sainyasamāgamārthaṃ nirūpirtasthānaṃ.

alarum ALARUM

, s. sānnahanikaṃ bhayadhvaniḥ m., nirūpitasvaye nidrālasaṃ prabodhayati yā ghaṭī.

alas ALAS

, interj. kaṣṭaṃ ā ās hā hanta ahaha ahovat.

alb ALB

, s. (A white garment worn by priests) dharmmādhyāpakair bhṛtaḥ śvetavastraviśeṣaḥ.

albatross ALBATROSS

, samudrīyapakṣiviśeṣaḥ dakṣiṇasamudrasevī pakṣī.

albeit ALBEIT

, adv. tathāpi yadyapi.

albion ALBION

, s. śvetadvīpaḥ.

albugineous ALBUGINEOUS

, a. aṇḍaśuklāṃśopamaḥ -mā -maṃ.

albugo ALBUGO

, s. śuklaṃ cakṣūrogaḥ śuklamaṇḍalarogaḥ.

album ALBUM

, s. viśiṣṭaślokarakṣārthaṃ pustakaṃ.

alchymical ALCHYMICAL

, a. rasāyanavidyāviṣayakaḥ -kā -kaṃ gmāyanajaḥ -jā -jaṃ.

alchymist ALCHYMIST

, s. rasajñaḥ rasāyanavidyājñaḥ rasasiddhaḥ.

alchymy ALCHYMY

, s. rasāyanavidyā rasāyanaṃ rasaṃsiddhiḥ f.

[Page 13a]
alcohol ALCOHOL

, s. madyasāraḥ.

--(Impalpable powder) sūkṣmabhasma n. (n).

alcove ALCOVE

, s. kuñjaḥ kuñjakuṭīraḥ parṇaśālā pallavaśālā nibhṛtasthānaṃ.

alder ALDER

, s. vṛkṣaviśeṣaḥ.

alderman ALDERMAN

, s. purādhyakṣaḥ nagarasya pradhānapuruṣaḥ mānyapadasthaḥ paurajanaḥ vṛddhaḥ vṛddhajanaḥ gurujanaḥ.

aldermanly ALDERMANLY

, adv. vṛddhajanavat ind., gurujanavat ind., gurujanaprakāreṇa.

ale ALE

, s. yavasuraṃ yavanirmmito madyaviśeṣaḥ.

ale-house ALE-HOUSE

, s. yavasurālayaḥ yavasurasthānaṃ.

ale-house-keeper ALE-HOUSE-KEEPER

, s. yavasuravikrayī m. (n) śauṇḍikaḥ.

alembic ALEMBIC

, s. vakaḥ vakayantraṃ kācavakayantraṃ muṣā dravadravyasāranirhārārthaṃ muṣā.

alert ALERT

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ kṣipraḥ -prā -praṃ udyamī -minī -mi (n) udyogī -ginī -gi (n) svavahitaḥ -tā -taṃ atandraḥ -drā -draṃ.

alertness ALERTNESS

, s. kṣipratā atandratā satvaratā sodyogatvaṃ.

algebra ALGEBRA

, s. vījagaṇitaṃ gaṇanāvidyā.

algebraical ALGEBRAICAL

, a. vījagaṇitaviṣayakaḥ -kā -kaṃ gaṇanāvidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

algid ALGID

, a. śītaḥ -tā -taṃ śītalaḥ -lā -laṃ śiśiraḥ -rā -raṃ himavān -vatī -vat (t).

alien ALIEN

, s. (A foreigner) videśī m. (n) videśīyaḥ bhinnajātīyaḥ.

alien ALIEN

, a. anyadeśīyaḥ -yā -yaṃ videśīyaḥ -yā -yaṃ pārakyaḥ -kyā -kyaṃ.

--(Estranged from) viraktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Adverse to) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viparītaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

alienable ALIENABLE

, a. vichedanīyaḥ -yā -yaṃ vibhedyaḥ -dyā -dyaṃ.

--(Alienable property) parādhīnaṃ karttuṃ śakyate yad dravyaṃ.

to alienate To ALIENATE

, v. a. (To withdraw the affections) virañj in caus. (-rañjayati -yituṃ).

--(To transfer property) dravyādhikāritvaṃ parādhīnaṃ or paravaśaṃ kṛ, or parasvatve pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ).

alienate ALIENATE

, a. vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ vichinnaḥ -nnā -nnaṃ parādhīnaḥ -nā -naṃ.

alienated ALIENATED

, p. p. viraktaḥ -ktā -ktaṃ. See ALIENATE.

alienation ALIENATION

, s. (Coldness of affection) virāgaḥ viraktiḥ f., vairaktyaṃ.

--(Transferring of property) svasvatvatyāgānantaraṃ parasvatvāpādanaṃ.

to alight To ALIGHT

, v. n. avatṝ (c. 1. -tarati -tarituṃ -tarītuṃ), upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), nipat (c. 1. -patati -patituṃ).

alighted ALIGHTED

, p. p. avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nipatitaḥ -tā -taṃ.

alike ALIKE

, a. sadṛśaḥ -śī -śaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samānaḥ -nā -naṃ ekaprakāraḥ -rā -raṃ tulyarūpaḥ -pī -paṃ tulyākṛtiḥ -tiḥ ti.

aliment ALIMENT

, s. āhāraḥ bhojanaṃ bhakṣyaṃ bhojyaṃ annaṃ khādyaṃ pauṣṭikaṃ.

alimental or alimentary ALIMENTAL or ALIMENTARY

, a. pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ poṣakaḥ -kā -kaṃ puṣṭidaḥ -dā -daṃ pratipālakaḥ -kā -kaṃ bharaṇaśīlaḥ -lā -laṃ.

alimentariness ALIMENTARINESS

, s. poṣakatvaṃ pratipālakatvaṃ bharimā m. (n) bharaṇaśīlatā.

alimentation ALIMENTATION

, s. poṣaṇaṃ bharaṇaṃ pratipālanaṃ puṣṭiḥ f.

alimony ALIMONY

, s. strīpuruṣabibhedasamaye yo dhanasya nyāyāṃśo bhāryyāyai dīyate.

alive ALIVE

, a. jīvan -vantī -vat (t) varttamānaḥ -nā -naṃ sajīvaḥ -vā -vaṃ sacetanaḥ -nā -naṃ āyuṣmān -ṣmatī -ṣmat (t).

--(Cheerful, sprightly) tvaritaḥ -tā -taṃ atandraḥ -ndrā -ndraṃ cañcalaḥ -lā -laṃ.

alkali ALKALI

, s. sarjjikā sarjjiḥ f., kṣāraḥ sarjjikākṣāraḥ yavakṣāraḥ gogavāhī m. (n).

alkaline ALKALINE

, a. kṣārasvabhāvaḥ -vā -vaṃ kṣāraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sarjjiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

all ALL

, a. sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ viśvaḥ -śvā -śvaṃ kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ nikhilaḥ -lā -laṃ akhilaḥ -lā -laṃ samastaḥ -stā -staṃ sakalaḥ -lā -laṃ.

[Page 13b]
all ALL

, s. (The whole) sarvvaṃ kārtsnaṃ kārtsnyaṃ sākalyaṃ; 'In all, altogether,' sarvvaśas sākalyena kṛtsnaśas; 'not at all,' na kathañcana na manāk; 'at all times,' sarvvadā; 'all but,' prāyas ind., prāyaśas īṣadūnaḥ -nā -naṃ; 'all of a sudden,' akasmāt; 'all I can,' yathāśakti ind., yathābalaṃ yathāsāmarthyaṃ; 'all around,' sarvvatas samantatas paritas caturdikṣu; 'by all means,' sarvvathā; 'all at once,' yugapat ind., 'most of all,' bhūyiṣṭhaṃ viśeṣatas; 'all hail,' namas ind.

all-atoning ALL-ATONING

, a. sarvvapāpanāśakaḥ -kā -kaṃ sarvvapāpaśodhakaḥ -kā -kaṃ.

all-bearing ALL-BEARING

, a. sarvvasahaḥ -hā -haṃ.

--(Omniparous) sarvvaprasavī -vinī -vi (n).

all-conquering ALL-CONQUERING

, a. sarvvajayī -yinī -yi (n) sarvvadamanaḥ -nā -naṃ sarvvandamaḥ -mā -maṃ.

all-glorious ALL-GLORIOUS

, a. sarvvatejomayaḥ -yī -yaṃ sarvvapratāpavān -vatī -vat (t).

all-knowing ALL-KNOWING

, a. sarvvajñaḥ -jñā -jñaṃ sarvvavedī -dinī -di (n).

all-loving ALL-LOVING

, a. sarvvapriyaḥ -yā -yaṃ sarvvahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

all-maturing ALL-MATURING

, a. sarvvapācakaḥ -kā -kaṃ sarvvapācanaśīlaḥ -lā -laṃ.

all-penetrating ALL-PENETRATING

, a. sarvvabhedakaḥ -kā -kaṃ sarvvapraveśakaḥ -kā -kaṃ.

all-pervading ALL-PERVADING

, sarvvagataḥ -tā -taṃ sarvvavyāpī -pinī -pi (n) sarvvatragaḥ -gā -gaṃ.

all-seeing ALL-SEEING

, a. sarvvadarśī -rśinī -rśi (n) sarvvadraṣṭā -ṣṭrī -ṣṭṛ (ṣṭṛ).

all-sufficiency ALL-SUFFICIENCY

, n. sarvvaśaktitā sarvvasāmarthyaṃ.

all-sufficient ALL-SUFFICIENT

, sarvvasamarthaḥ -rthā -rthaṃ sarvvaśaktimān -matī -mat (t).

all-wise ALL-WISE

, a. sarvvajñaḥ -jñā -jñaṃ sarvvavid m. f. n., sarvvavedī -dinī -di (n) sarvvajñānamayaḥ -yī -yaṃ.

to allay To ALLAY

, v. a. (To mitigate) śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam; śāntv or sāntv (c. 10. śāntvayati -yituṃ) abhiśāntv pariśāntv; tuṣ in caus. (toṣayati -yituṃ).

--(To mix one metal with another) dhātuṃ dhātunā miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ); suvarṇaṃ rūpyaṃ vā kupyena miśr.

allay or allayment ALLAY or ALLAYMENT

, s. (Mitigation) śāntiḥ f., praśamanaṃ praśāntiḥ f., sāntvanaṃ; 'allayment of fear,' bhayopaśamaḥ; 'allayment of hunger,' kṣutpratīkāraḥ.

--(Mixture of base metal) kupyasamparkaḥ.

allayed ALLAYED

, p. p. praśāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ praśamitaḥ -tā -taṃ.

allayer ALLAYER

, s. śamakaḥ śāntikaraḥ śāntikarttā m. (rttṛ) śāntidaḥ.

allegation ALLEGATION

, s. (Affirmation) vacanaṃ abhiyogaḥ vākyaṃ abhidhānaṃ.

--(False allegation) mithyābhiśaṃsanaṃ.

--(Excuse, plea) chadma n. (n) upadeśaḥ vyapadeśaḥ.

to allege To ALLEGE

, v. a. (To affirm, declare) vad (c. 1. vadati vadituṃ), tatheti brū (c. 2. bravīti brūte vaktuṃ).

--(To plead as an excuse) chadma kṛ vyapadiś. (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), mithyā vad.

allegeable ALLEGEABLE

, a. vacanīyaḥ -yā -yaṃ vadanīyaḥ -yā -yaṃ kathanīyaḥ -yā -yaṃ.

allegiance ALLEGIANCE

, s. bhaktiḥ f., anurāgaḥ vaśībhūtatvaṃ adhīnatvaṃ.

allegiant ALLEGIANT

, a. bhaktimān -matī -mat (t) anurāgī -giṇī -gi (n).

allegorical ALLEGORICAL

, a. rūpakamayaḥ -yī -yaṃ dṛṣṭāntarūpaḥ -pī -paṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ.

allegorically ALLEGORICALLY

, adv. dṛṣṭāntatas ind., lākṣaṇikaprakāreṇa rūpakakrameṇa.

to allegorise To ALLEGORISE

, v. a. dṛṣṭāntīkṛ dṛṣṭāntay (nom. dṛṣṭāntayati -yituṃ) lākṣaṇikaprakāreṇa vad (c. 1. vadati vadituṃ).

aliegory ALIEGORY

, s. rūpakaṃ dṛṣṭāntaḥ udāharaṇaṃ lākṣaṇikavākyaṃ yuktiḥ f.

allegro ALLEGRO

, adv. tvaritaṃ kṣipraṃ śīghaṃ.

to alleviate To ALLEVIATE

, v. a. śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam; śāntv or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv upasāntv pariśāntva; lagh (nom. laghayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), laghūkṛ.

[Page 14a]
alleviated ALLEVIATED

, p. p. praśamitaḥ -tā -taṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ laghūkṛtaḥ -tā -taṃ.

alleviation ALLEVIATION

, s. śāntiḥ f., praśamanaṃ praśāntiḥ upaśamaḥ laghūkaraṇaṃ lāghavaṃ.

alleviative ALLEVIATIVE

, a. (Giving alleviation) śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikaraḥ -rā -raṃ śamakaḥ -kā -kaṃ.

alley ALLEY

, s. (A narrow passage) saṅkaṭapathaḥ sambādhapathaḥ saṅkucitavīthiḥ f.

--(A walk in a garden) udyānapathaḥ.

alliance ALLIANCE

, s. (League) sandhiḥ m., sāhityaṃ saṃyogaḥ sāhyaṃ sahāyatā aikyaṃ.

--(Relation by marriage, &c.) sambandhaḥ jñātisamparkaḥ; 'offensive and defensive alliance,' parasparopakāraḥ.

allied ALLIED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to alligate To ALLIGATE

, v. a. sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ or caus. -bandhayati -yituṃ), anubandh ābandh.

alligation ALLIGATION

, s. (Tying together) sandhānaṃ sambandhanaṃ saṃyojanaṃ.

--(Rule in arithmetic) sammiśradravyāṇāṃ mūlyaṃ nirūpayati yo gaṇanāvidhiḥ ardhasaṃkhyāpanaṃ.

alligator ALLIGATOR

, s. nakraḥ grāhaḥ kumbhīraḥ.

alliteration ALLITERATION

, s. anuprāsaḥ.

allodial ALLODIAL

, a. anadhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ.

to alloo To ALLOO

, v. a. (Set on by crying alloo) he hai ityādiśabdaiḥ kukkurān pracud (caus. -codayati -yituṃ).

to allot To ALLOT

, v. a. (Distribute by lot) vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), pravibhaj; vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ), aṃś (c. 10. aṃśayati -yituṃ), vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyas; kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp.

--(To grant) pradā (c. 8. -dadāti -dātuṃ).

allotment ALLOTMENT

, s. (Distributing by lot) vibhāgaḥ aṃśanaṃ vibhāgakalpanā.

--(The portion granted) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ.

to allow To ALLOW

, v. a. anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), abhyanujñā; anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah anumud (c. 1. -modate -modituṃ).

--(To admit an argument) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(To allow wages) varttanaṃ dā or anudā (c. 3. -dadāti -dātuṃ).

--(To abate) uddhāraṃ kṛ nyūnīkṛ.

allowable ALLOWABLE

, a. dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ anujñeyaḥ -yā -yaṃ anujñātavyaḥ -vyā -vyaṃ svīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ anujñāyogyaḥ -gyā -gyaṃ dātavyaḥ -vyā -vyaṃ.

--(Admissible) grāhyaḥ -hyā -hyaṃ gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ pragṛhyaḥ -hyā -hyaṃ.

allowance ALLOWANCE

, s. anujñā anumatiḥ f.

--(Stipulated pay) varttanaṃ vetanaṃ nirūpitamūlyaṃ parimitamūlyaṃ.

--(Abatement) uddhāraḥ nyūnīkaraṇaṃ.

allowed ALLOWED

, p. p. anujñātaḥ -tā -taṃ abhyanujñātaḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ.

alloy ALLOY

, s. apadravyaṃ kupyaṃ kūṭasvarṇaṃ alpamūlyako dhātuḥ dūṣaṇaṃ doṣaḥ malaṃ.

--(Abatement, impairment) nyūnatā kṣayaḥ vighnaḥ.

alloyed ALLOYED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to allude To ALLUDE

, v. n. (Hint at) uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), iṅgaṃ or iṅgitaṃ or saṅketaṃ kṛ smṛ in caus. (smārayati -yituṃ) prabudh in caus. (-bodhayati -yituṃ).

alluded ALLUDED

, p. p. uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sūcitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ.

to allure To ALLURE

, v. a. ākṛṣ (c. 1. -karṣati or c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), samākṛṣ; pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ).

allured ALLURED

, p. p. ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or ākartpitaḥ -tā -taṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ.

allurement ALLUREMENT

, s. pralobhanaṃ ākarṣaṇaṃ vilobhanaṃ vañcanaṃ bhogaḥ.

alluring ALLURING

, a. ākarṣakaḥ -kā -kaṃ ākarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) pralobhakaḥ -kā -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 14b]
alluringly ALLURINGLY

, adv. pralobhanapūrvvakaṃ pralobhanena ākarṣakaprakāreṇa.

allusion ALLUSION

, s. (Hint) iṅgaṃ iṅgitaṃ saṅketaḥ ākāraḥ.

--(Allusion to) uddeśaḥ sūcanaṃ.

--(In allusion to) uddiśya samuddiśya.

allusive ALLUSIVE

, a. uddeśakaḥ -kā -kaṃ sūcakaḥ -kā -kaṃ.

alluvion ALLUVION

, s. pulinaṃ nadīrayeṇa or jalapravāheṇa samānītā mṛttikā.

alluvious ALLUVIOUS

, a. nadīrayeṇa samānītaḥ -tā -taṃ pulinamayaḥ -yī -yaṃ.

ally ALLY

, s. sahāyaḥ sahakārī m. (n) mitraṃ sṛhṛd m., parasparopakārī m. (n) sambandhī m. (n).

to ally To ALLY

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), sambandh (caus. -bandhayati -yituṃ), saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ).

almanac ALMANAC

, s. pañjikā pañjiḥ f.

almanac-maker ALMANAC-MAKER

, s. pañjīkaraḥ pañjikāracakaḥ.

almightiness ALMIGHTINESS

, s. sarvvaśaktimattvaṃ sarvvasāmarthyaṃ.

almighty ALMIGHTY

, a. sarvvaśaktimān -matī -mat (t) sarvvasamarthaḥ -rthā -rthaṃ sarvvaśak m. f. n., amitaujāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

almond ALMOND

, s. pārasīkajanair bādāmity abhidhīyate yat phalaṃ.

almoner ALMONER

, s. dānadharmme niyuktaḥ bhikṣāvitaraṇe adhikṛtaḥ daridreṣu yad dhanaṃ dātavyaṃ tadvitaraṇe adhikṛtaḥ.

almonry ALMONRY

, s. dānadharmme niyuktasya gṛhaṃ bhikṣāvitaraṇaśālā.

almost ALMOST

, adv. prāyas prāyaśas bhūyiṣṭhaṃ īṣadūnaḥ -nā -naṃ kalpaḥ affixed.

--(Somewhat less) īṣadūnaṃ yat kiñcina nyūnaṃ; 'almost four,' upacaturāḥ m. pl.; 'almost every person,' prāyaḥ sarvvajanaḥ; 'almost dead,' mumūrṣuḥ or mṛtaprāyaḥ or mṛtakalpaḥ; 'almost finished,' samāptabhūyiṣṭhaḥ; 'seven days being almost ended,' saptasu dineṣu samāptakalpeṣu.

alms ALMS

, s. bhaikṣaṃ bhaikṣyaṃ bhikṣā bhikṣānnaṃ dānaṃ; 'to beg alms,' bhikṣ (c. 1. bhikṣate bhikṣituṃ), bhaikṣyaṃ car (c. 1. carati carituṃ), bhikṣāṭanaṃ kṛ.

alms-box ALMS-BOX

, s. bhikṣāpātraṃ dānādhāraḥ.

alms-giver ALMS-GIVER

, s. bhikṣādātā m. (tṛ) daridrapoṣakaḥ.

alms-giving ALMS-GIVING

, s. dānadharmmaḥ dānakāryyaṃ bhikṣādānaṃ daridrapoṣaṇaṃ.

alms-house ALMS-HOUSE

, s. daridrapoṣaṇaśālā bhikṣāvitaraṇaśālā.

alms-man ALMS-MAN

, s. bhikṣācaraḥ bhikṣukaḥ bhikṣāśī m. (n) bhikṣopajīvī m. (n).

aloe ALOE

, s. (The plant) kumārī sahā sthūladalā.

--(A precious wood) aguruḥ agurukāṣṭhaṃ.

aloft ALOFT

, adv. urddhvaṃ upari upariṣṭāt uccaṃ.

--(In-air) vihāyasā.

alone ALONE

, a. ekāntaḥ -ntā -ntaṃ ekaḥ -kā -kaṃ ekākī -kinī -ki (n) nibhṛtaḥ -tā -taṃ kevalaḥ -lā -laṃ kevalī -linī -li (n) advitīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Only) kevalaṃ mātraṃ.

along ALONG

, prep. (At length, all along the side of) anu prefixed to the acc. c. neuter; as, 'along the Ganges,' anugaṅgaṃ; 'along the bank,' anukacchaṃ.

--(Forward) agre puras ind., purastāt.

--(Along with) saha sārddhaṃ sahitaḥ -tā -taṃ.

--(All along, from first to last) prathamāvadheḥ prabhṛti śeṣaparyyantaṃ sarvvatra.

--(Along-side) pārśvatas ind.

aloof ALOOF

, adv. dūre kiyaddūre īṣaddūre antare nibhṛtaṃ pṛthak.

--(Standing aloof) dūrasthaḥ.

aloud ALOUD

, adv. prakāśaṃ uccais ind., uccakais proccais uccaiḥsvareṇa mahānādena uccaistamām ind., muktakaṇṭhaṃ.

alphabet ALPHABET

, s. varṇamālā varṇakramaḥ akṣaravinyāsaḥ varṇasaṅghāṭaḥ.

alphabetical ALPHABETICAL

, a. varṇakramānusārī -riṇī -ri (n) varṇamālāśreṇyanurūpaḥ -pā -paṃ.

alphabetically ALPHABETICALLY

, adv. varṇakramānusāratas ind., varṇamālāśreṇyanurūpaṃ.

already ALREADY

, adv. (Some time ago) tatpūrvvaṃ pūrvvaṃ purā pūrvvakāle prāg varttamānakālāt.

--(At the present time) tatkṣaṇe samprati tatkāle.

[Page 15a]
also ALSO

, adv. ca caiva apica evaṃ aparañva punarapi punaśca.

--(In like manner) tadvat ind., tadvighe tatprakāre.

altar ALTAR

, s. caityaṃ āyatanaṃ vediḥ m. or -dī f., cayanaṃ yajñavediḥ sthaṇḍilaṃ.

to alter To ALTER

, v. a. anyathā kṛ anyarūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ anyaprakāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ viparyas (c. 4. -asyati -asituṃ), parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(To alter for the worse) vikṛ (c. 8. -kurute -karttuṃ), virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

to alter To ALTER

, v. n. anyathā or anyarūpaḥ -pā -paṃ or anyaprakāraḥ -rā -raṃ bhū.

--(For the worse) vikṛ (c. 8. -kurute).

--(To alter in mind and feelings) vimanībhū.

alterable ALTERABLE

, a. vikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anyathā karaṇīyaḥ -yā -yaṃ vikāraśīlaḥ -lā -laṃ parīvarttanīyaḥ -yā -yaṃ pariṇāmayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

alterage ALTERAGE

, s. (The fostering of a child) bālakapoṣaṇaṃ putrapratipālanaṃ.

alteration ALTERATION

, s. vikāraḥ vikriyā vikṛtiḥ f., pariṇāmaḥ parīvarttanaṃ anyathābhāvaḥ vaikṛtyaṃ.

alterative ALTERATIVE

, a. vikārī -riṇī -ri (n) parivarttakaḥ -kā -kaṃ pariṇāmakaraḥ -rā -raṃ.

to altercate To ALTERCATE

, v. n. vivad (c. 1. -vadate -vadituṃ), vyavakruś (c. 1. krośati -kroṣṭuṃ).

altercation ALTERCATION

, s. vipralāpaḥ vyavakrośanaṃ vyāvabhāṣī f., vādānuvādaḥ vivādaḥ uttarapratyuttaraṃ vākyavirodhaḥ vāgyuddhaṃ vākyaṃ.

altered ALTERED

, p. p. vikṛtaḥ -tā -taṃ vaikṛtaḥ -tā -taṃ anyarūpaḥ -pā -paṃ anyathā kṛtaḥ -tā -taṃ kṛtavikriyaḥ -yā -yaṃ.

--(In mind) vimanīkṛtaḥ -tā -taṃ.

alternate ALTERNATE

, ALTERNATELY, adv. viparyyayeṇa vāraṃ vāraṃ anyonyaṃ paramparatas parasparām parivṛtya; 'alternate sleeping and waking,' paryyāyaśayanaṃ.

to alternate To ALTERNATE

, v. a. parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to alternate To ALTERNATE

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ).

alternation ALTERNATION

, s. viparyyayaḥ paryyāyaḥ parivarttanaṃ parivṛttiḥ f.

--(Alternation of employment or duty) karmmaviparyyayaḥ.

alternative ALTERNATIVE

, vikalpaḥ anukalpaḥ pākṣikaḥ pakṣaḥ vāgyaḥ.

--(In grammar) vibhāṣā f.

although ALTHOUGH

, conj. yadyapi. 'Although' is sometimes expressed by the potential mood of the verb; as, 'although it be not,' na bhavet.

--(Notwithstanding) tathāpi kintu.

altiloquence ALTILOQUENCE

, s. garvvitavākyaṃ sāṭopoktiḥ f.

altisonant ALTISONANT

, a. uccaiḥsvakhkārī -riṇī -ri (n) mahāsvanaḥ -nā -naṃ.

altivolant ALTIVOLANT

, a. uccair uḍḍīyamānaḥ -nā -naṃ uccair uḍḍīnaḥ -nā -naṃ.

altitude ALTITUDE

, s. uccatvaṃ ucchritiḥ f., ucchāyaḥ uttuṅgatā utsedhaḥ.

--(Superiority) pradhānatvaṃ.

altogether ALTOGETHER

, adv. sarvathā sarvvatas ind., samyak aśeṣatas ind., aśeṣeṇa kṛtsnaśas ind., akhilena sākalyena kārtsnyena.

--(Conjunctly) samaṃ ekacittībhūya ind., sahitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ.

alum ALUM

, s. sphaṭī lavaṇaviśeṣaḥ.

aluminous ALUMINOUS

, a. sphaṭīmayaḥ -yī -yaṃ sphaṭīsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

always ALWAYS

, adv. sarvvadā sadā satatam nitpadā aniśaṃ anavarataṃ nirantaraṃ sarvvakṣaṇe.

amain AMAIN

, adv. (Violently) prasabhaṃ prasahma balāt balavat ind.

--(With impetuosity) savegaṃ vegatas ind., javena.

amalgam AMALGAM

, s. kāṃsyaṃ.

to amalgamate To AMALGAMATE

, v. n. pāreṇa dhātūn miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ).--

--(To unite together) saṃyuj (c. 10. -yājayati -yituṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), ekīkṛ.

amalgamation AMALGAMATION

, s. (Of metals) dhātumiśraṇaṃ yogaḥ.

--(Junction) saṃśleṣaḥ saṃyojanaṃ.

amanuensis AMANUENSIS

, s. lekhakaḥ lipikāraḥ yad anyena kathitaṃ tallekhakaḥ.

amaranth AMARANTH

, s. amlānaḥ amlānapuṣpaṃ.

amarantine AMARANTINE

, a. amlānī -ninī -ni (n) amlānavān -vatī -vat (t) amlānapuṣpayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

amaritude AMARITUDE

, s. tiktatā -tvaṃ kaṭutā.

to amass To AMASS

, v. a. sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), upaci sambhṛ (c. 1. -bharati -te -bharttuṃ), samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ekatra kṛ rāśīkṛ.

amassed AMASSED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ.

amassment AMASSMENT

, s. sañcayaḥ puñjaḥ samuccayaḥ saṃhatiḥ f., oghaḥ samudāyaḥ rāśīkaraṇaṃ.

amateur AMATEUR

, s. kāñcid vidyāṃ svecchātaḥ or ātmavinodārthaṃ sevate yaḥ.

--(In music) gandharvvavidyāpriyaḥ gandharvvavidyākāmaḥ.

amatory AMATORY

, a. kāmī -minī -mi (n) snehī -hinī -hi (n) prītimān -matī -mat (t) anurāgī -giṇī -gi (n) premaśīlaḥ -lā -laṃ śṛṅgārī -riṇī -ri (n) rasikaḥ -kā -kaṃ.

to amaze To AMAZE

, v. a. vismi in caus. (-smāyayati -te -yituṃ) ākulīkṛ. vyākulīkṛ vismayākulaṃ -lāṃ -laṃ or sāścaryyaṃ -ryyāṃ -ryyaṃ or vyastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ.

amaze AMAZE

, s. vismayaḥ āścaryyaḥ camatkāraḥ.

--(Confusion) ākulatvaṃ vyākulatā.

amazed AMAZED

, p. p. vismitaḥ -tā -taṃ camatkṛtaḥ -tā -taṃ mohitaḥ -tā -taṃ vyākulitaḥ -tā -taṃ ākulīkṛtaḥ -tā -taṃ vyākulamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

amazedly AMAZEDLY

, adv. savismayaṃ sāścaryyaṃ vismayena camatkāreṇa.

amazement AMAZEMENT

, s. vismayaḥ āścaryyatvaṃ adbhutaṃ vyākulatā kātaratā.

amazing AMAZING

, part. a. (Astonishing) vismayakārī -riṇī -ri (n) vicitraḥ -trā -traṃ adbhutaḥ -tā -taṃ camatkārī -riṇī -ri (n).

--(Excessive) atiriktaḥ -ktā -ktaṃ; 'amazing power,' atiśaktiḥ f.

amazingly AMAZINGLY

, adv. adbhutaṃ vicitraṃ vicitraprakāreṇa.

--(Excessively) nirbharaṃ atīva atiriktaṃ atiśayaṃ; 'amazingly covetous,' atilubdhaḥ.

amazon AMAZON

, s. svastanachedanapūrvvakaṃ raṇe vikramaṃ darśayitvā yā strījātiḥ prākkālīnapustakeṣu praśasyate.

ambages AMBAGES

, s. vakroktiḥ f., vakrabhaṇitaṃ.

ambassador AMBASSADOR

, s. dūtaḥ sandeśaharaḥ rājadūtaḥ rājacāraḥ sattrī m. (n).

ambassage AMBASSAGE

, s. dūtyaṃ dautyaṃ dūtapreraṇaṃ.

amber AMBER

, s. tṛṇamaṇiḥ m., tṛṇagrāhī m. (n) śūkāpuṭṭaḥ.

amber AMBER

, a. tṛṇamaṇimayaḥ -yī -yaṃ śūkāpuṭṭarūpaḥ -pī -paṃ.

ambergris AMBERGRIS

, s. auṣadhaviśeṣaḥ.

amber-tree AMBER-TREE

, s. sugandhivṛkṣaviśeṣaḥ.

ambidexter or ambidextrous AMBIDEXTER or AMBIDEXTROUS

, a. (Having equally the use of both hands) savyasācī -cinī -ci (n) ubhayahastakuśalaḥ -lā -laṃ.

--(Equally ready to act on both sides) dvipakṣapātī m. (n).

ambient AMBIENT

, a. veṣṭakaḥ -kā -kaṃ pariveṣṭakaḥ -kā -kaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ.

ambiguity AMBIGUITY

, AMBIGUOUSNESS, s. dvyarthaḥ sandigdhārthaḥ sandehārthaḥ aspaṣṭārthaḥ aspaṣṭatā vakroktiḥ f., vakratā.

ambiguous AMBIGUOUS

, a. dvyarthaḥ -rthā -rthaṃ sandigdhārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

ambiguously AMBIGUOUSLY

, adv. dvyarthatas ind., aspaṣṭaṃ avyaktaṃ vakroktyā sandigdhaprakāreṇa.

ambit AMBIT

, s. maṇḍalaṃ veṣṭanaṃ cakravālaṃ.

[Page 16a]
ambition AMBITION

, s. kīrttispṛhā abhiruciḥ f., aiśvaryyākāṅkṣā utkṛṣṭapadavāñchā rājyalobhaḥ.

ambitious AMBITIOUS

, s. kīrttiprepsuḥ -psuḥ -psu yaśaskāmaḥ -mā -maṃ yaśaskāmyan -myatī -myat (t) ājigīṣuḥ -ṣuḥ -ṣu utkṛṣṭapadaprepsuḥ -psuḥ -psu abhirucimān -matī -mat (t) aiśvaryyaprepsuḥ -psuḥ -psu abhipretaḥ -tā -taṃ.

ambitiously AMBITIOUSLY

, adv. kīrttispṛhātas ind., aiśvaryyākāṅkṣayā utkṛṣṭapadavāñchayā abhirucyā.

to amble To AMBLE

, v. n. sundaragatyā cal (c. 1. calati calituṃ), sundaraprakāreṇa plu (c. 1. plavate plotuṃ) or dhor (c. 1. dhorati dhorituṃ).

amble AMBLE

, s. aśvasya gativiśeṣaḥ plutaḥ dhoritaṃ sundaragatiḥ f.

ambler AMBLER

, s. dhoritaśīlaḥ sundaragatiyāyī m. (n).

ambrosia AMBROSIA

, s. amṛtaṃ tridaśāhāraḥ pīyūṣaṃ devānnaṃ paramānnaṃ.

to ambulate To AMBULATE

, v. a. vicar (c. 1. -carati -carituṃ). kram in freq. (caṃkramyate) parikram (c. 4. -krāmyati kramituṃ), itastataś car.

ambulation AMBULATION

, s. parikramaḥ itastato bhramaṇaṃ.

ambuscade AMBUSCADE

, AMBUSH, s. (A place where persons lie in wait) parākramaṇārthe nibhṛtasthānaṃ.

--(The liers in wait) sainyaṃ nibhṛte sthāpitaṃ.

to ameliorate To AMELIORATE

, v. a. bhadrataraṃ -rāṃ -raṃ, or śreyāṃsaṃ -yasīṃ -yaḥ or arhattaraṃ -rāṃ -raṃ, or sādhīyāṃsaṃ -yasīṃ -yaḥ kṛ.

amelioration AMELIORATION

, s. śreyastvaṃ bhadrataratā śreṣṭhatā śrauṣṭhyaṃ vṛddhiḥ f.

amen AMEN

, adv. tathāstu evamastu.

amenable AMENABLE

, a. abhiyokturāhvānādhīnaḥ -nā -naṃ parānuyogādhīnaḥ -nā -naṃ anusandheyaḥ -yā -yaṃ.

to amend To AMEND

, v. a. (To correct) śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh viśudh saṃśudh; samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ).

--(To amend one's life, leave wickedness) pāpāt nivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), pāpaṃ tyaktvā dharmmam ācar (c. 1. -carati -carituṃ), or sādhūn ācārān āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), vipratīsāraṃ kṛ.

to amend To AMEND

, v. n. (As the life or manners) śudh (c. 4. śudhyati śoddhuṃ), viśudh saṃśudh samādhā in pass. (-dhīyate) bhadrataraḥ -rā -raṃ bhū sādhuḥ -dhuḥ or -dhvī -dhu bhū.

--(As a disease) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ) upaśam.

amended AMENDED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ saṃśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Ceased from evil) nivṛttapāpaḥ -pā -paṃ.

amendment AMENDMENT

, s. śodhanaṃ saṃśuddhiḥ f., pratisamādhānaṃ samādhānaṃ vipratīsāraḥ śreyastvaṃ śreṣṭhatā śraiṣṭhyaṃ.

--(Of life) ācāraśodhanaṃ doṣaśodhanaṃ.

--(Of a disease) upaśamaḥ svāsthyaṃ.

amends AMENDS

, s. nistāraḥ niṣkṛtiḥ f., pāritoṣikaṃ śodhanaṃ saṃśuddhiḥ f.

amenity AMENITY

, s. ramyatā priyatā abhirāmatvaṃ sunandatā.

to amerce To AMERCE

, v. a. daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ) with two accusatives.

amerced AMERCED

, p. p. daṇḍitaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ.

amercement AMERCEMENT

, s. daṇḍaḥ dhanadaṇḍaḥ.

--(Loss) hāniḥ f., kṣayaḥ apacayaḥ.

amethyst AMETHYST

, s. maṇiviśeṣaḥ nīlavarṇaḥ prastaraprabhedaḥ marṭīṣmaṇiḥ.

amiable AMIABLE

, a. suśīlaḥ -lā -laṃ supriyaḥ -yā -yaṃ suśīlavān -vatī -vat (t) prītimān -matī -mat (t) priyadarśanaḥ -nā -naṃ snehārhaḥ -rhā -rhaṃ priyaṅkaraḥ -rā -raṃ.

--(Pleasant) ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

amiableness AMIABLENESS

, s. suśīlatvaṃ sadbhāvaḥ priyatā priyambhaviṣṇutā priyambhāvukatā.

amiably AMIABLY

, adv. suśīlajanavat supriyaṃ prītipūrvvakaṃ prītyā.

amicable AMICABLE

, a. maitraḥ -trī -traṃ hitaḥ -tā -taṃ sākheyaḥ -yā -yaṃ snehaśīlaḥ -lā -laṃ.

amicableness AMICABLENESS

, s. mitratvaṃ sākhyaṃ saurhāddaṃ sahāyatā anukūlatā.

amid AMID

, AMIDST, prep. madhye antaraṇa antare antarā abhyantare.

[Page 16b]
amiss AMISS

, adj. doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) aparādhī -dhinī dhi (n) anucitaḥ -tā -taṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ. adv. duṣṭu doṣeṇa aparādhatas anucitaṃ ayuktaṃ.

amity AMITY

, s. maitryaṃ sākhyaṃ vandhutā aikyaṃ.

--(Between nations) sandhiḥ m.

ammoniac AMMONIAC

, s. (Gum ammoniac) niryāsaprakāraḥ.

--(Sal ammoniac) lavaṇaprakāraḥ.

ammunition AMMUNITION

, s. yuddhopakaraṇaṃ yuddhasajjā.

amnesty AMNESTY

, s. rājakṣamā doṣakṣamā doṣavismaraṇavyavasthā.

among AMONG

, AMONGST, prep. madhye abhyantare antare antareṇa antarā antar.

amorous AMOROUS

, a. kāmī -minī -mi (n) prakāmaḥ -mā -maṃ kāmukaḥ -kā -kaṃ manmathī -thinī -thi (n) śṛṅgārī -riṇī -ri (n) rasikaḥ -kā -kaṃ premaśīlaḥ -lā -laṃ kāmākrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

amorously AMOROUSLY

, adv. kāmena kāmatas ind., rasikabhāvena prītipūrvvakaṃ.

to amount To AMOUNT

, v. n. upaci in pass. (-cīyate) sañci samudi in pass. (-īyate) saṅkhyā in pass. (-khyāyate); 'amounting to,' saṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

amount AMOUNT

, s. parimāṇaṃ saṅkhyā samudāyaḥ upacāyaḥ sāraḥ arthaḥ; 'money to the amount of a lac,' lakṣasaṃkhyāni dhanāni.

--(Value, price) mūlyaṃ.

amphibious AMPHIBIOUS

, a. bhūjalacaraḥ -rā -raṃ sthalajalacaraḥ -rā -raṃ jalavāyugaḥ -gā -gaṃ dvidhāgatiḥ -tiḥ -ti sthaleśayaḥ.

amphitheatre AMPHITHEATRE

, s. arddhacandrākāro raṅgaḥ arddhamaṇḍalākāro raṅgaḥ raṅgabhūmiḥ f., raṅgāṅgaṇaṃ.

ample AMPLE

, a. viśālaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vṛhan -hatī -hat (t) pracuraḥ -rā -raṃ bahulaḥ -lā -laṃ yatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

ampleness AMPLENESS

, s. viśālatā vipulatā vistīrṇatā vṛhattvaṃ prācuryyaṃ.

amplification AMPLIFICATION

, s. vistāratvaṃ vistaraḥ vṛddhiḥ f., varddhanaṃ.

--(In rhetoric) atyuktiḥ f.

to amplify To AMPLIFY

, AMPLIFICATE, v. a. vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh; vistṛ (c. 5. -stṛṇoti, c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -starītuṃ, caus. -stārayati), āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ) samāpyai; tan (c. 8. tanoti tanituṃ).

amplitude AMPLITUDE

, s. (Extent) vistīrṇatā vistāraḥ vipulatā.

--(Greatness) vṛhattvaṃ mahattvaṃ mahimā m. (n).

--(Capacity) ādhāraśaktiḥ sāmarthyaṃ.

--(Abundance) pracuratvaṃ sampūrṇatvaṃ bahutvaṃ.

amply AMPLY

, adv. vistareṇa vistaraśas ind., vipulaṃ yatheṣṭaṃ.

to amputate To AMPUTATE

, v. a. aṅgaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), (c. 9. lunāti -nīte lavituṃ), nikṛt (c. 6. -kṛntati -kartituṃ), aṅgacchedanaṃ kṛ.

amputated AMPUTATED

, p. p. chinnaḥ -nnā -nnaṃ lūnaḥ -nā -naṃ kṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

amputation AMPUTATION

, s. chedaḥ aṅgacchedanaṃ karttanaṃ aṅgakarttanaṃ.

amulet AMULET

, s. kavacaḥ rakṣā roganivāraṇārthaṃ kiñcid dravyaṃ or auṣadhaṃ.

to amuse To AMUSE

, v. a. nand in caus. (nandayati -yituṃ) abhinand pratinand; ram in caus. (ramayati -yituṃ) vinud in caus. (nodayati -yituṃ).

--(To amuse one's self) vilas (c. 1. -lasati -lasituṃ).

amused AMUSED

, p. p. vinoditaḥ -tā -taṃ abhinanditaḥ -tā -taṃ.

amusement AMUSEMENT

, s. vinodaḥ parīhāsaḥ krīḍā keliḥ f., khelā vilāsaḥ āhlādaḥ narmma n. (n) kautukaṃ kutūhalaṃ.

amuser AMUSER

, s. vinodayitā m. (tṛ) nandakaḥ.

an AN

. See A.

anabaptism ANABAPTISM

, s. punarjalasaṃskāraḥ punarmajjanaṃ.

anabaptist ANABAPTIST

, s. punarjalasaṃskāramatāvalambī punarjalasaskāramataṃ dhārayan.

anachronism ANACHRONISM

, s. kālagaṇanābhramaḥ.

anagram ANAGRAM

, nāmākṣaraparivarttanāt sārthavākyaracanaṃ yathā devarājaḥ veda jāraḥ.

analogical or analogous ANALOGICAL or ANALOGOUS

, sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhakaḥ -kā -kaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ upamaḥ -mā -maṃ anurūpaḥ -pā -paṃ samānaḥ -nā -naṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samparkī -rkiṇī -rki (n) ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ tulyarūpaḥ -pā -pī -paṃ.

analogically ANALOGICALLY

, adv. sādṛśyena aupamyena sāmānyatas ind., sādṛśyatas ind.

analogy ANALOGY

, s. sambandhaḥ sādṛśyaṃ aupamyaṃ samparkaḥ sāmānyaṃ samānabhāvaḥ upamitiḥ.

analysis ANALYSIS

, s. upodghātaḥ pṛthakkaraṇaṃ vichedaḥ vyavachedaḥ parichedaḥ vibhedaḥ vibhāgaḥ vivecanaṃ vivekaḥ drāvaṇaṃ vyākāraḥ.

--(The essence of any thing) sāraḥ vastu n.

to analyze To ANALYZE

, v. a. upodghātaṃ kṛ kiñcit samastadravyaṃ pṛthakkṛ, or khaṇḍaśas kṛ, or bhāgaśas kṛ viviktaṃ -ktāṃ -ktaṃ or vibhinnaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ vyākṛ vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), dru in caus. (drāvayati -yituṃ), dravīkṛ.

anarchical ANARCHICAL

, a. arājakaḥ -kā -kaṃ anīśvaraḥ -rā -raṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rājanītirahitaḥ -tā -taṃ aśāsitaḥ -tā -taṃ asthiraḥ -rā -raṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ.

anarchy ANARCHY

, s. arājyaṃ aśāsanaṃ prabhutvarāhityaṃ śāsanahīnatvaṃ anadhīnatā anīśvaratā.

anathema ANATHEMA

, s. śāpaḥ abhiśāpaḥ pariśāpaḥ ākrośanaṃ avakrośaḥ.

to anathematize To ANATHEMATIZE

, v. a. śap (c. 1. śapati, c. 4. śapyati śaptuṃ), abhiśap; ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

anatomical ANATOMICAL

, a. vyavachedavidyāskambandhakaḥ -kā -kaṃ vyavachedavidyānurūpaḥ -pā -paṃ.

anatomically ANATOMICALLY

, adv. vyavachedavidyānurūpaṃ viśasanavidyākrameṇa vyavachedavidyavit.

to anatomise To ANATOMISE

, v. a. śarīraṃ vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vichid sañchid; viśas (c. 1. -śasati -śasituṃ), khaṇḍaśas kṛ pṛthakkṛ.

--(To lay open distinctly) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ or -varītuṃ), apavṛ; prakaṭīkṛ vyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ).

anatomised ANATOMISED

, p. p. vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ viśasitaḥ -tā -taṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ.

anatomist ANATOMIST

, s. vyavachedavidyājñaḥ vyavachedakaḥ viśasitā m. (tṛ).

anatomy ANATOMY

, s. śarīravyavachedavidyā viśasanavidyā viśasanaṃ.

--(Division of any thing) vichedaḥ vibhedaḥ pṛthakkaraṇaṃ.

ancestor ANCESTOR

, s. pūrvvapuruṣaḥ.

--(Ancestors) pūrvvajāḥ m. pl., pitaraḥ m. pl., pitṛlokaḥ.

ancestral ANCESTRAL

, a. pitryaḥ -tryā -tryaṃ pitṛkaḥ -kā -kaṃ kaulikaḥ -kī -kaṃ paitraḥ -trī -traṃ paitrikaḥ -kī -kaṃ.

ancestry ANCESTRY

, s. pitaraḥ m. pl., pūrvvajāḥ m. pl., pitṛsāmānyaṃ pitṛśreṇī f., pitṛpitāmahādi n.

--(Birth, the honour of descent) vaṃśaḥ anvayaḥ kulamaryyādā.

anchor ANCHOR

, s. naubandhanakīlaḥ lohamayayantraṃ yena naukā badhyate or sthirīkriyate.

--(A post for mooring vessels) kūpakaḥ.

to anchor To ANCHOR

, v. a. lauhayantreṇa nāvaṃ vandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or sthirīkṛ.

anchorage ANCHORAGE

, s. sthānaṃ naubandhanayogyaṃ.

--(The duty paid for anchoring) naukābandhanānantaraṃ yat śulkaṃ naukārūḍhair dīyate.

anchorite ANCHORITE

, s. vanavāsī m. (n) yatī m. (n) yatiḥ m., tapasvī m. (n) sannyāsī m. (n) vanī m. (n).

--(Brahman of the 3d order) vānaprasthaḥ gṛhasthāśramatyāgī m. (n).

anchovy ANCHOVY

, s. kṣudramatsyaviśeṣaḥ.

ancient ANCIENT

, a. purāṇaḥ -ṇā or -ṇī -ṇaṃ purātanaḥ -nī -naṃ prākkālīnaḥ -nā -naṃ paurāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ prāktanaḥ -nī -naṃ vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ pūrvvakālīnaḥ -nā -naṃ cirantanaḥ -nī -naṃ.

ancient ANCIENT

, s. vṛddhaḥ prācīnapuruṣaḥ pūrvvakālīnalokaḥ.

--(The flag of a ship) nāvo dhvajaḥ or patākā.

--(Flag-bearer) patākī m. (n).

[Page 17b]
anciently ANCIENTLY

, adv. pūrvvakāle gatakāle purā pūrvvaṃ.

ancientness ANCIENTNESS

, s. prācīnatā purātanatvaṃ prākkālīnatā vṛddhatvaṃ.

ancients ANCIENTS

, s. pūrvvajāḥ m. pl., prācīnapuruṣāḥ m. pl., pūrvvakālīnamanuṣpāḥ m. pl.

and AND

, conj. ca placed after the word which it connects with another. In many cases 'and' may be omitted in Sanskrit, and the connection expressed by the use of the indeclinable participle; as, 'the beasts assembled and informed the lion,' paśubhirmilitvā siṃho vijñaptaḥ.

--(Moreover) apica kiñca aparaṃ anyacca.

--(And then) atha.

andante ANDANTE

, s. ghanaṃ tattvaṃ vilambitaṃ spaṣṭaṃ.

andiron ANDIRON

, s. lohanirmmitaḥ śūlādhāraḥ.

androgynal or androgynous ANDROGYNAL or ANDROGYNOUS

, a. dviliṅgaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

anecdote ANECDOTE

, s. upakathā upākhyānaṃ.

anent ANENT

, prep. (Concerning) prati uddiśya ind., pratīkṣya ind., viṣayakaḥ -kā -kaṃ.

aneurism ANEURISM

, s. nāḍisphātiḥ f., nāḍīnāṃ raktapravāhakāṇām atiśayasphātiḥ.

anew ANEW

, adv. (Over again) punar punaḥpunar punarapi.

--(Newly) nūtanaṃ pratinavaṃ.

angel ANGEL

, s. īśvaradūtaḥ devadūtaḥ īśvaraprepyaḥ svargī m. (n) parameśvarapreritaḥ svargīyadūtaḥ svargadūtaḥ divyatūtaḥ.

angelical ANGELICAL

, ANGELIC, a. īśvaradūtopamaḥ -mā -maṃ divyaḥ -vyā -vyaṃ devarūpī -piṇī -pi (n) svargīyaḥ -yā -yaṃ.

angelically ANGELICALLY

, adv. īśvaradūtavat svargīyajanavat divyaprakāreṇa.

anger ANGER

, s. krodhaḥ kopaḥ amarṣaḥ roṣaḥ cetovikāraḥ; 'my anger is appeased,' mama krodhaḥ śāmyati; 'through anger,' kopāt.

--(Smart of a sore) vraṇavedanā.

to anger To ANGER

, v. a. kup in caus. (kopayati -yituṃ) prakup saṅkup; krudh in caus. (krodhayati -yituṃ).

angle ANGLE

, s. asraḥ koṇaḥ dvibhujaḥ.

--(Apparatus to take fish) matsyavedhanopakaraṇaṃ.

to angle To ANGLE

, v. a. vaḍiśena matsyān jalād uddhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vaḍiśa (nom. vaḍiśayati), matsyavedhanena mīnān vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

angle-rod or angling-rod ANGLE-ROD or ANGLING-ROD

, s. matsyagrahaṇārthaṃ daṇḍaṃ.

angler ANGLER

, s. matsyavedhakaḥ matsyabandhī m. (n) yo vaḍiśena matsyān gṛhlāti.

angling ANGLING

, s. vaḍiśena matsyavedhanaṃ matsyabandhanaṃ.

angling-line ANGLING-LINE

, s. matsyagrahaṇārthaṃ sūtraṃ or rajjuḥ m.

angrily ANGRILY

, adv. sakopaṃ saroṣaṃ sāmarṣaṃ kopeṇa krodhāt.

angry ANGRY

, a. kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ krodhī -dhinī -dhi (n) kopī -pinī -pi (n) jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ ruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ krodhākrāntaḥ -ntā -ntaṃ sāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ kṛtakopaḥ -pā -paṃ kṛtakrudhaḥ -dhā -dhaṃ āgatamanyuḥ -nyuḥ -nyu saroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sakopaḥ -pā -paṃ samanyuḥ -nyuḥ -nyu.

--(To be angry) krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), anukrudh samabhikrudh saṃkrudh abhisaṃkrudh; ruṣ (c. 4. ruṣyati roṣituṃ), kup (c. 4. kupyati kopituṃ), prakup saṅkup with dative; asūy (asūyati -te asūyituṃ) with acc.

anguish ANGUISH

, s. paritāpaḥ vedanā tīvravedanā kleśaḥ pīḍā duḥkhaṃ ādhiḥ m., manastāpaḥ parivedanaṃ vibādhā kṛcchaṃ kaṣṭaṃ todaḥ.

angular or angulous ANGULAR or ANGULOUS

, a. sāsraḥ -srā -sraṃ koṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asravān -vatī -vat (t) asropetaḥ -tā -taṃ.

anhelation ANHELATION

, s. ucchvasanaṃ niḥśvasanaṃ.

--(Palpitation) hṛdayakampanaṃ.

animadversion ANIMADVERSION

, s. (Reproof) anuyogaḥ nindā upālambhaḥ ghṛṇā.--

--(Infliction of punishment) daṇḍayogaḥ.

--(Observation) carcā nirīkṣaṇaṃ anveṣaṇaṃ.

to animadvert To ANIMADVERT

, v. n. (To pass censure on) pratinind (c. 1. -nindati -nindituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

--(To punish) daṇḍaṃ praṇī (c. 1. -nayati -netuṃ), daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

--(To make observation) nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), carcāṃ kṛ.

animadverted ANIMADVERTED

, p. p. pratininditaḥ -tā -taṃ.

--(Punished) daṇḍitaḥ -tā -taṃ.

animadverter ANIMADVERTER

, s. pratinindakaḥ daṇḍapraṇetā m. (tṛ) anuyogī m. (n).

animal ANIMAL

, s. jantuḥ m., prāṇī m. (n) cetanaḥ jīvī m. (n) jantuḥ m., janmī m. (n) śarīrī m. (n).

--(Beast) paśuḥ m., tiryyaṅ m. (-ñc).

animal ANIMAL

, a. jīvī -vinī -vi (n) prāṇī -ṇinī -ṇi (n) cetanaḥ -nā -naṃ cetanāvān -vatī -vat (t).

--(Animal food) māṃsāhāraḥ.

animalcule ANIMALCULE

, s. kṣudrajīvī m. (n) kṣudrajantuḥ m.

to animate To ANIMATE

, v. a. jīv in caus. (jīvayati -yituṃ) prāṇ in caus. (-ānayati -yituṃ) āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas viśvas pariviśvas in caus.; utthā in caus. (utthāpayati -yituṃ) udyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ).

animate ANIMATE

, ANIMATED, part. a. (Inspirited) āśvāsitaḥ -tā -taṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ uttejitaḥ -tā -ta.

--(Living) cetanaḥ -nā -naṃ prāṇī -ṇinī -ṇi (n).

--(Vivacious) praphullavadanaḥ -nā -naṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ sāravān -vatī -vat (t).

animation ANIMATION

, s. (The act of enlivening) āśvāsanaṃ uttejanaṃ.

--(The state of being enlivened, vivacity) praphullatā hṛṣṭatā.

animator ANIMATOR

, s. āśvāsakaḥ jīvadaḥ prāṇadaḥ protsāhakaḥ.

animosity ANIMOSITY

, s. vairaṃ dveṣaṃ virodhaḥ mātsaryyaṃ.

anise ANISE

, s. chatrā sāleyaḥ śītaśivaḥ madhurikā miśī miśreyā.

anker ANKER

, s. rasānāṃ parimāṇaviśeṣaḥ.

ankle ANKLE

, s. gulphaḥ -lphaṃ ghuṭikā or ghaṭikā ghuṭiḥ f., caraṇagranthiḥ f.

ankled ANKLED

, a. gulphayuktaḥ -ktā -ktaṃ gulphasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

anklet ANKLET

, s. nūpuraḥ pādāṅgadaṃ mañjīraṃ pādakaṭakaḥ.

annalist ANNALIST

, s. kramānusāreṇa caritraracakaḥ caritralekhakaḥ purāvṛttaracakaḥ ākhyānaracakaḥ vṛttāntalekhakaḥ ākhyānasaṅgrāhakaḥ.

to annalize To ANNALIZE

, v. a. caritrāṇi or purāvṛttakathā rac (c. 10. racayati -yituṃ).

annals ANNALS

, s. kramānusāreṇa saṅgṛhīta itihāsaḥ purāvṛttaṃ purāvṛttakathā caritrākhyānaṃ vṛttāntavivaraṇaṃ.

annates ANNATES

, s. prathamaphalaṃ navaśasyaṃ.

--(Sacrifice of first-fruits) agrāyaṇaṃ.

to anneal To ANNEAL

, v. n. raṅgasthirīkaraṇanimitte kācaṃ tap (c. 1. tapati taptuṃ or caus. tāpayati -yituṃ).

annealing ANNEALING

, s. yat kācasya tapanaṃ raṅgasthirīkaraṇāya kriyate.

to annex To ANNEX

, v. a. anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), ābandh; saṃyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) upādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), ādhā; upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

annexed ANNEXED

, p. p. saṃyojitaḥ -tā -taṃ upāhitaḥ -tā -taṃ anuvaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

annexation ANNEXATION

, s. anubandhanaṃ upasthāpanaṃ saṃyogaḥ saṃyojanaṃ upadhānaṃ.

annexment ANNEXMENT

, s. (The act of annexing). See the last.

--(The thing annexed) anubandhaḥ upāhitaṃ saṃyuktabhāgaḥ.

to annihilate To ANNIHILATE

, v. a. naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś; pralī in caus. (-lāpayati or -lāyayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), lopaṃ kṛ.

annihilated ANNIHILATED

, p. p. ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ vināśitaḥ -tā -taṃ.

[Page 18b]
annihilation ANNIHILATION

, s. nāśaḥ kṣayaḥ pralayaḥ vināśaḥ abhāvaḥ samucchedaḥ lopaḥ nirbhāvaḥ pralīnatā.

anniversary ANNIVERSARY

, s. divasaḥ kenāpi saviśeṣeṇa kāraṇena vatsare vatsare prasiddhaḥ prativārṣika utsavaḥ vatsare vatsare sevito mahotsavaḥ.

anniversary ANNIVERSARY

, a. sāṃvatsarikaḥ -kī -kaṃ sāṃvatsaraḥ -rī -raṃ prativārṣikaḥ -kā -kaṃ.

to annotate To ANNOTATE

, v. n. ṭīkāṃ or bhāṣyaṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or rac (c. 10. racayati -yituṃ).

annotation ANNOTATION

, s. ṭīkā bhāṣyaṃ ṭippanī f.

annotator ANNOTATOR

, s. ṭīkālekhakaḥ bhāṣyakaraḥ bhāṣyakṛt.

to announce To ANNOUNCE

, v. a. ākhyā (c. 2. -khyāti -te -khyātuṃ), samākhyā; khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) ākhyā in caus.; vighuṣ (c. 1. -ghoṣati -ghoṣituṃ or c. 10. ghoṣayati), vid in caus. (vedayati -yituṃ) nivid āvid samāvid vinivid sannivid; vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ).

announced ANNOUNCED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ āveditaḥ -tā -taṃ avaghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ.

announcement ANNOUNCEMENT

, s. khyāpanaṃ vijñāpanaṃ vijñaptiḥ f., nivedanaṃ vighoṣaṇaṃ.

--(News) sandeśaḥ samācāraḥ saṃvādaḥ.

announcer ANNOUNCER

, s. ākhyāyakaḥ vijñāpakaḥ vighoṣakaḥ sandeśaharaḥ.

to annoy To ANNOY

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ upapīḍ prapīḍ pratipīḍ sampīḍ; tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap paritap; kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), ard in caus. (ardayati -yituṃ) samard bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ).

annoyance ANNOYANCE

, s. vyathā kleśaḥ viḍambanā duḥkhaṃ pīḍā bādhā.

--(The act of annoying) pīḍanaṃ.

--(A source of annoyance) kaṇṭakaḥ -kaṃ.

annoyed ANNOYED

, p. p. kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parikliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ savyathaḥ -thā -thaṃ vyathitaḥ -tā -taṃ.

annoyer ANNOYER

, s. kleśakaḥ duḥkhakaraḥ vyathākaraḥ.

annoying ANNOYING

, a. kleśī -śinī -śi (n) kleśakaḥ -kā -kaṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ.

annual ANNUAL

, a. vārṣikaḥ -kī -kaṃ ābdikaḥ -kī -kaṃ sāṃvatsaraḥ -rī -raṃ varṣaikaḥ -kā -kaṃ samīnaḥ -nā -naṃ.

--(Lasting only for a year) ekavarṣajīvī -vinī -vi (n); 'an annual plant,' oṣadhiḥ f.

annually ANNUALLY

, adv. prativarṣaṃ prativatsaraṃ vatsare vatsare vatsarakrameṇa.

annuity ANNUITY

, s. vārṣikaṃ or sāṃvatsarikaṃ vetanaṃ or varttanaṃ yana nirūpitamūlyaṃ vatsare vatsare kasmaicid dīyate.

to annul To ANNUL

, v. a. lopaṃ kṛ nirarthakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ vinaś in caus. (-nāravyati -yituṃ).

annular ANNULAR

, a maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ valayākāraḥ -rā -raṃ valayākṛtiḥ -tiḥ -ti aṅgurīyākāraḥ -rā -raṃ.

annulet ANNULET

, s. kṣudravalayaḥ kṣudrāṅgurīyaḥ -yaṃ.

annulment ANNULMENT

, s. lopaḥ nāśaḥ vināśaḥ.

to annumerate To ANNUMERATE

, v. a. saṃkhyāṃ saṃkhyayā saṃyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ).

annumeration ANNUMERATION

, s. saṃkhyā saṃkhyayā saṃyojanaṃ.

annunciation ANNUNCIATION

, pratyādeśaḥ ghoṣaṇaṃ -ṇā khyāpanaṃ vijñāpanaṃ.

anodyne ANODYNE

, a. śūlaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ vedanāśāntikaḥ -kī -kaṃ pīḍāśamakaḥ -kā -kaṃ.

anodyne ANODYNE

, s. śūlaghnaṃ vedanāśāntikaṃ.

to anoint To ANOINT

, v. a. lip (c. 6. limpati -te leptuṃ), anulip ālip samālip upalip vilip; añj (c. 7. anakti aṃktuṃ) or caus. (añjayati -yituṃ) samālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

--(To consecrate by unction) abhiṣic (c. 6. -siñcati -sektuṃ).

anointed ANOINTED

, p. p. liptaḥ -ptā -ptaṃ abhipiktaḥ -ktā -ktaṃ digdhaḥ -gdhā -gdhaṃ anuliptaḥ -ptā -ptaṃ abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ.

anointer ANOINTER

, s. abhipecakaḥ lepakaḥ añjanakarttā m. (rttṛ).

[Page 19a]
anointing ANOINTING

, s. abhiṣekaḥ -canaṃ vilepanaṃ samālambhaḥ abhyañjanaṃ añjanaṃ.

anomalous ANOMALOUS

, a. vidhiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vidhihīnaḥ -nā -naṃ vidhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avidhiḥ -dhiḥ -dhi.

anomalously ANOMALOUSLY

, adv. avidhāmatas ind., avidhivat ind., aniyamatas ind.

anomaly ANOMALY

, s. avidhiḥ m., avidhānaṃ vidhiviruddhatā aniyamaḥ.

anon ANON

, adv. (Quickly, soon) śīghraṃ sapadi jhaṭiti.

--(Now and then) kadāpi kadācit.

anonymous ANONYMOUS

, a. anāmakaḥ -kā -kaṃ nāmahīnaḥ -nā -naṃ sañjñārahitaḥ -tā -taṃ.

anonymously ANONYMOUSLY

, adv. nāmavyatirekeṇa saṃjñāvyatirekeṇa saṃjñāṃ vinā.

another ANOTHER

, a. anyaḥ -nyā -nyat itaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ parakīyaḥ -yā -yaṃ anyadīyaḥ -yā -yaṃ. Another is often expressed by antara in composition; as, 'another place,' sthānāntaraṃ; 'along with another king,' rājāntareṇa saha. 'In another place,' anyatra; 'in another manner,' anyathā; 'at another time,' anyadā; 'one after another,' anupūrvvaśas ind., vekaṃ ekaikaśas; 'a defect in another,' parachidraṃ; 'another's wife,' paradāraḥ; 'another man's goods,' paradravyaṃ parasvaṃ; 'another's right,' parasvatvaṃ; 'another day,' anyasmin divase anyedyuḥ (s).

to answer To ANSWER

, v. n. (To speak in reply) prativac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), pratibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ), prativad (c. 1. -vadati -te -vadituṃ), pratibrū (c. 2. -bravīti -vaktuṃ), vyāhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), pratibhaṇ (c. 1. -bhaṇati -bhaṇituṃ), pratijalp (c. 1. -jalpati -jalpituṃ).

--(To correspond, to suit) yuj in pass. (yujyate) anurūpaḥ -pā -paṃ or tulyarūpaḥ -pā -paṃ or sadṛśaḥ -śī -śaṃ as.

--(To succeed) sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), saṃsidh (c. 4. -sidhyati -seddhuṃ).

--(To be accountable for) pratibhūḥ or pratinidhiḥ as lagnakaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

answer ANSWER

, s. prativacanaṃ pratikākyaṃ prativāk f. (c) uttaraṃ pratyuttaraṃ pratyuktiḥ f., prativāṇiḥ f.

--(Refutation of a charge) vākyakhaṇḍanaṃ vākyāghātaḥ.

answerable ANSWERABLE

, a. prativākyaḥ -kyā -kyaṃ.

--(Responsible) parānuyogādhīnaḥ -nā -naṃ parāhvānādhīnaḥ -nā -naṃ abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ yena pratyuttaraṃ dātavyaṃ saḥ yo lagnakaṃ dātus arhati.

--(Corresponding to) yogyaḥ -gyā -gyaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ anusārī -riṇī -ri (n).

answered ANSWERED

, p. p. pratyuktaḥ -ktā -ktaṃ pratibhāṣitaḥ -tā -taṃ pratibhaṇitaḥ -tā -taṃ.

ant ANT

, s. pipīlikā puttikā.

ant-bear ANT-BEAR

, s. pipīlikākhādako jantuviśeṣaḥ.

ant-hill ANT-HILL

, s. valmīkaḥ -kaṃ kṛmiśailaḥ kṛlaknaḥ bhūśravāḥ m. (s) vamrīkūṭaṃ vāmalūraḥ syamīkaḥ mṛttikākūṭaṃ.

antagonist ANTAGONIST

, s. virodhī m. (n) vipakṣaḥ vairī m. (n) śatruḥ m., abhiyoktā m. (ktṛ) paryyavasthātā m. (tṛ) pratibandhakaḥ.

antagonistic ANTAGONISTIC

, a. virodhī -dhinī -dhi (n) vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ viparītaḥ -tā -taṃ.

antalgic ANTALGIC

, a. vedanāśamakaḥ -kā -kaṃ śūlaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ śokāpanudaḥ -dā -daṃ.

antarctic ANTARCTIC

, adj. dakṣiṇakendrīyaḥ -yā -yaṃ.

--(The south pole) dakṣiṇakendraṃ kumeruḥ m.

antecedent ANTECEDENT

, a. pūrvvagataḥ -tā -taṃ agragataḥ -tā -taṃ agragāmī -minī -mi (n).

antecedently ANTECEDENTLY

, adv. pūrvvaṃ agre pūrvvatas agratas.

antediluvian ANTEDILUVIAN

, a. prāg bhūtasamblavād vidyamānaḥ -nā -naṃ prāg jalāplāvatāda varttamānaḥ -nā -na,

antelope ANTELOPE

, s. mṛgaḥ hariṇaḥ aiṇeyaḥ kuraṅgaḥ -ṅgakaḥ -ṅgamaḥ.

antemeridian ANTEMERIDIAN

, a. pūrvvāhnetanaḥ -no -naṃ.

antemundane ANTEMUNDANE

, a. prāg jagatsṛṣṭer varttamānaḥ -nā -na.

[Page 19b]
antepast ANTEPAST

, s. pūrvvabhuktiḥ f., pūrvvabhojanaṃ pūrvvajñānaṃ agragrahaṇaṃ.

antepenultimate ANTEPENULTIMATE

, s. upadhāyāḥ pūrvvaṃ vidyate yad akṣaraṃ pūrvvopāntaḥ.

anterior ANTERIOR

, a. prāktanaḥ -nī -naṃ pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ agraḥ -grā -graṃ.

anthem ANTHEM

, s. īśvarastavātmakaṃ gītaṃ īśvarastutirūpakaṃ gānaṃ.

anthony's fire ANTHONY'S FIRE

, s. udardaḥ rogaviśeṣaḥ.

anthropophagi ANTHROPOPHAGI

, s. nṛjagdhāḥ m. pl., āmamāṃsāśinaḥ m. pl., kravyāśinaḥ m. pl., aśrapāḥ m. pl., rākṣasāḥ m. pl.

antibilious ANTIBILIOUS

, a. pittaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

antic ANTIC

, a. (Buffoon-like) bhaṇḍopamaḥ -mā -maṃ.

--(Odd, unnatural) aparūpaḥ -pā -paṃ virūpaḥ -pā -paṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

antic ANTIC

, s. (A buffoon) bhaṇḍaḥ bhāṇḍakaraḥ.

--(An odd gesture) asaṅgataprakāreṇa hastādivikṣepaḥ virūpo'ṅgavikṣepaḥ.

anti-chamber ANTI-CHAMBER

, s. upaśālā.

to anticipate To ANTICIPATE

, v. a. (Before the time) pūrvvatas grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pravekṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ).

--(To foretaste) pūrvvasvādanaṃ kṛ agratas anubhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), pūrvvaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), uddṛś (c. 1. utpaśyati uddraṣṭuṃ), pradṛś.

anticipated ANTICIPATED

, p. p. pūrvvabhuktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvatas anubhūtaḥ -tā -taṃ pradṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pravekṣitaḥ -tā -taṃ sandṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cittakalitaḥ -tā -taṃ puraskṛtaḥ -tā -taṃ.

anticipation ANTICIPATION

, s. pūrvvabhuktiḥ f., pūrvvabhojanaṃ pūrvvajñānaṃ pravekṣaṇaṃ.

antidotal ANTIDOTAL

, a. viṣanāśī -śinī -śi (n) viṣaghātī -tinī -ti (n) viṣaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ garaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

antidote ANTIDOTE

, s. viṣanāśanaṃ prativiṣaṃ.

--(Dealer in) viṣavaidyaḥ jāṅgulikaḥ.

antifebrile ANTIFEBRILE

, a. jvaraghnaḥ -ghnī -ghnaṃ jvaranāśakaḥ -kā -kaṃ jvarāntakaḥ -kā -kaṃ.

antimony ANTIMONY

, s. srotoñjanaṃ sauvīraṃ kāpotāñjanaṃ yāmunaṃ.

--(Made of antimony) srotoñjanamayaḥ -yī -yaṃ.

antipathy ANTIPATHY

, s. sahajo virodhaḥ dvandvabhāvaḥ viraktiḥ f., vairitā śatrutā vimatiḥ f., anicchā.

antiphlegmatic ANTIPHLEGMATIC

, a. kaphanāśanaḥ -nī -naṃ kaphaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ śleṣmaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

antiphony ANTIPHONY

, s. pratigānaṃ parasparagītiḥ f., pratidhvaniḥ f.

antipodes ANTIPODES

, s. bhūmaṇḍalasya viparītabhāge varttinaḥ; anyatarasmin bhūgolabhāge varttinaḥ parasparām abhimukhapādatalā janāḥ.

antiquarian ANTIQUARIAN

, a. prākkālīnaḥ -nā -naṃ pūrvvakālīnaḥ -nā -naṃ prāktanaḥ -nī -naṃ.

antiquary ANTIQUARY

, ANTIQUARIAN, s. prākkālīnaviṣayeṣu paṇḍitaḥ purātanadravyānusandhāyī m. (n).

antique ANTIQUE

, a. (Ancient) purāṇaḥ -ṇā or -ṇī -ṇaṃ purātanaḥ -nī -naṃ prāktanaḥ -nī -naṃ pūrvvakālīnaḥ -nā -naṃ cirantanaḥ -nī -naṃ.

--(Oldfashioned) apracalaḥ -lā -laṃ aparūpaḥ -pā -paṃ.

antique ANTIQUE

, s. prācīnadravyaṃ prākkālīnaviṣayaḥ.

antiquity ANTIQUITY

, s. (Old-times) prākkālaṃ pūrvvakālaṃ gatakālaṃ.

--(The ancients) prācīnapuruṣāḥ m. pl.

--(Ancientness) purātanatvaṃ prācīnatvaṃ.

antiseptic ANTISEPTIC

, a. pūtighnaḥ -ghnī -ghnaṃ pūtinivārakaḥ -kā -kaṃ pūtināśakaḥ -kā -kaṃ.

antistes ANTISTES

, s. pradhānapurohitaḥ dharmmādhyakṣaḥ.

antithesis ANTITHESIS

, s. arthāntaranyāsaḥ arthavaiparītyaṃ vikalpaḥ pratipakṣatā virodhaḥ.

antitype ANTITYPE

, s. pratimūrttyā pradarśitā mūrttiḥ f., mūlamūrttiḥ f., vastu n., ādarśaḥ.

antler ANTLER

, s. mṛgaśṛṅgaṃ mṛgaśṛṅgaśākhā mṛgaviṣāṇaṃ.

antlered ANTLERED

, a. śṛṅgī -ṅginī -ṅgi (n) viṣāṇī -ṇinī -ṇi (n).

anus ANUS

, gudaṃ pāyuḥ m., maitraḥ apānaṃ.

anvil ANVIL

, s. sūrmī f., śūrmmiḥ m., sthūṇā lohapratimā.

anxiety ANXIETY

, s. cintā cittodvegaḥ autsukyaṃ manoduḥkhaṃ sanastāpaḥ cittavedanā ādhiḥ m., vyagratā udvegaḥ -janaṃ uttāpaḥ cintābhāraḥ mānasī vyathā.

[Page 20a]
anxious ANXIOUS

, a. (Solicitous) udvignaḥ -gnā -gnaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) cintāparaḥ -rā -raṃ vyagraḥ -grā -graṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ utsukaḥ -kā -kaṃ vidhuraḥ -rā -raṃ samanyuḥ -nyuḥ -nyu.

--(Eagerly endeavouring) sayatnaḥ -tnā -tnaṃ.

--(Desirous of) īpsuḥ -psuḥ -psu icchuḥ -cchuḥ -cchu; 'anxious to see,' darśanepsuḥ; 'anxious to do,' karttukāmaḥ -mā -maṃ.

--(To be anxious) utsukāy (nom. utsukāyate).

anxiously ANXIOUSLY

, adv. autsukyena udvegena manoduḥkhena cintayā sodvegaṃ sayatnaṃ.

any ANY

, a. kaścit m. kācit f. kiñcit n., ko 'pi m. kāpi f. kimapi n., kaścana m. kācana f. kiñcana n.; 'any thing,' kiñcit kimapi; 'any where,' kvacit kvāpi kutracit kutrāpi; 'any longer,' punar; 'any how,' kathañcana kathañcit yathātathā; 'at any time,' kadācit karhicit; 'any further,' dūrataraṃ; 'any one soever,' yaḥ kaścit.

aorta AORTA

, s. hṛtpiṇḍavāmakopanirgatā raktapravāhakā vṛhannāḍī.

apace APACE

, adv. satvaraṃ śīghraṃ kṣipraṃ sahasā drutaṃ savegaṃ.

apart APART

, adv. Often expressed by the prep. vi; pṛthak viralaṃ praviralaṃ pragataḥ -tā -taṃ ujjṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṃ; 'having the knees apart,' pragatajānuḥ -nuḥ -nu.

--(Privately) ekānte ekāntatas ind., nibhṛtaṃ rahasi viviktaṃ vijane.

--(At a distance) dūre kiyaddūre.

--(Aside, to one's self) svagataṃ vijane janāntikaṃ.

apartment APARTMENT

, s. śālā koṣṭhaḥ āvāsaḥ āgāraṃ gṛhaṃ.

--(The inner apartments) antaḥpuraṃ antargṛhaṃ.

apathetic APATHETIC

, a. vītarāgaḥ -gā -gaṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ nirīhaḥ -hā -haṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

apathy APATHY

, s. virāgaḥ vairāgyaṃ nirīhatā jāḍyaṃ māndyaṃ.

ape APE

, s. vānaraḥ apucchaḥ kapiḥ m., plavaṅgaḥ.

--(Imitator) anukārī m. (n).

to ape To APE

, v. a. vānaravat or kapivat anukṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ).

apepsy APEPSY

, s. ajīrṇaṃ āmayāvitvaṃ tīkṣṇāgniḥ m.

aperient APERIENT

, a. recakaḥ -kī -kaṃ.

--(An aperient medicine) recakaḥ.

aperture APERTURE

, s. chidraṃ randhraṃ dvāraṃ pathaḥ.

--(Act of opening) vyādānaṃ.

apetalous APETALOUS

, a. dalahīnaḥ -nā -naṃ puṣpapatrarahitaḥ -tā -taṃ niṣpatraḥ -trā -traṃ.

apex APEX

, s. śikhā śikharaṃ agraṃ cūḍā śiraḥ n. (s).

aphorism APHORISM

, s. sūtraṃ vacanaṃ tattvaṃ upadeśavākyaṃ ādeśaḥ.

aphrodisiac APHRODISIAC

, a. (Exciting passion) vājīkaraḥ -rā -raṃ kāmāgnidīpanaḥ -nā -naṃ.

apiary APIARY

, s. karaṇḍaḥ chatrakaḥ madhumakṣikārakṣaṇasthānaṃ madhukarasthānaṃ.

apiece APIECE

, adv. pratyekaṃ ekaikaśas ind., ekaśas ind., ekatas ind., ekaikaṃ pṛthak pṛthak vibhāgaśam ind.

apish APISH

, a. kāpeyaḥ -yī -yaṃ kapisvabhāvaḥ -vā -vaṃ vānaroṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Imitative) anukāraśīlaḥ -lā -laṃ.

apishness APISHNESS

, s. kāpeyaṃ vānaratā anukāraśīlatā.

apitpat APITPAT

, adv. paṭapaṭā ind.

apocalypse APOCALYPSE

, s. prakāśitaṃ bhaviṣyadvākyaṃ prakāśanaṃ vivṛtiḥ f., spaṣṭīkaraṇaṃ.

apocrypha APOCRYPHA

, s. prarmmagranthānāṃ madhye gaṇitaḥ sandigdhapramāṇo granthaḥ.

apocryphal APOCRYPHAL

, a. (Of uncertain authority) sandigdhapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asiddhapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

apologetic APOLOGETIC

, APOLOGETICAL, a. vyapadeśakaḥ -kā -kaṃ pakṣapātī -tinī -ti (n) prativādakaḥ -kā -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ.

apologist APOLOGIST

, s. (For another) pakṣapātakarttā m. (rttṛ) pararakṣārthaṃ vādī m. (n) prativādī m. (n) uttaravādī m.

--(For one's self) vyapadeṣṭā m. (-ṣṭṛ) chadmakārī svadoṣasvīkārī m. (n) pratyavaskandakārī m. (n).

apologise APOLOGISE

, v. n. (To state some plea) vyapadiśa (c. 6. -diśati deṣṭuṃ), chadma or vyapadeśaṃ or pratyavaskandaṃ kṛ.

--(To acknowledge one's fault) svadopasya svīkāraṃ kṛ.

--(To apologise for another) pakṣapātaṃ kṛ pararakṣārthaṃ prativad (c. 1. -vadati -vadituṃ).

apologue APOLOGUE

, s. upakathā hitopadeśakaṃ upākhyānaṃ nītivākyaṃ.

apology APOLOGY

, s. vyapadeśaḥ apadeśaḥ upadeśaḥ prativādaḥ uttaraṃ chadma n. (n) pratyavaskandaḥ svadoṣasvīkāraḥ chadmakaraṇaṃ.

--(For another) pakṣapātaḥ pararakṣārthaṃ prativādaḥ.

apophlegmatic APOPHLEGMATIC

, a. kaphanāśanaḥ -nī -naṃ kaphaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ śleṣmaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

apophthegm APOPHTHEGM

, s. sūtraṃ nītivākyaṃ vacanaṃ ādeśaḥ.

apoplectical APOPLECTICAL

, APOPLECTIC, a. (Relating to apoplexy) aṅgavikṛtivipayaḥ -yā -yaṃ.

--(Inclined to apoplexy) aṅgavikṛtiśīlaḥ -lā -laṃ.

apoplexy APOPLEXY

, s. aṅgavikṛtiḥ f.

apostacy APOSTACY

, s. svadharmmatyāgaḥ svadharmmacyutiḥ f., avahāraḥ svadharmmabhraṃśaḥ bhraṣṭatvaṃ svajātīyadharmmatyāgānantaraṃ paradharmmāśrayaḥ.

apostate APOSTATE

, s. svadharmmatyāgī m. (n) svajātīyavyavahārabhraṣṭaḥ ātmadharmmacyutaḥ anyaśākhaḥ svajātīyadharmmaṃ tyaktvā paradharmmāśritaḥ.

to apostatize To APOSTATIZE

, v. n. svadharmmāt or svajātīyavyavahārād bhraṃś (c. 4. bhraśyati, c. 1. bhraṃśate bhraṃśituṃ) or cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), vicyu; svajātīyadharmmaṃ tyaktvā paradharmmaṃ āśri (c. 1. -śrayati -śrayituṃ).

aposteme APOSTEME

, APOSTHUME, s. śvayathuḥ vidradhiḥ m., śophaḥ sphoṭaḥ pūyasampūrṇaḥ sphoṭaḥ.

apostle APOSTLE

, s. īśvarapreritaḥ īśvaradūtaḥ īśvarājñāvahaḥ preritaḥ.

apostleship APOSTLESHIP

, s. īśvarapreritatvaṃ īśvaradautyaṃ preritvaṃ.

apostolical APOSTOLICAL

, APOSTOLIC, a. (Enjoined by an apostle) īśvarapreritenādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Relating to the Apostles) īśvarapreritasasbandhī -ndhinī -ndhi (n).

apostrophe APOSTROPHE

, s. sambodhanaṃ vākyālaṅkāraviśeṣaḥ.

to apostrophise To APOSTROPHISE

, v. a. sambodhanaṃ kṛ sambodhanena āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ).

apostume APOSTUME

, s. pūyasampūrṇaḥ sphoṭaḥ vidradhiḥ m.

apothecary APOTHECARY

, s. vikrayārthaṃ auṣadhapeśvaraḥ bheṣajavikretā m. (tṛ) auṣadhavikretā m. (tṛ) agadaṅkāraḥ.

apothegm APOTHEGM

, s. See APOPHTHEGM.

apotheosis APOTHEOSIS

, s. devatvaṃ brahmatvaṃ brahmanirvvāṇaṃ devagaṇitatvaṃ.

to appal To APPAL

, v. a. bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -yituṃ), tras in caus. (trāsayati -yituṃ) vitras santras; udvij in caus. (-vejayati -yituṃ) vyākulīkṛ.

appalled APPALLED

, p. p. bhayaviplutaḥ -tā -taṃ bhayasaṃhṛṣṭaromā -mā -ma (n) śaṅkitaḥ -tā -taṃ santrastaḥ -stā -staṃ vyākulīkṛtaḥ -tā -taṃ.

apparatus APPARATUS

, s. upakaraṇaṃ sajjā yantraṃ sāmagryaṃ sāmagrī f.

--(Military apparatus) śastropakaraṇaṃ.

apparel APPAREL

, s. veśaḥ vastraṃ paridhānaṃ paricchadaḥ ambaraṃ ābharaṇaṃ saṃvyānaṃ

to apparel To APPAREL

, v. a. vastra (nom. vastrayati -yituṃ), āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ); veṣṭ (c. 1. veṣṭate veṣṭituṃ), vas in caus. (vāsayati -yituṃ) pravas; pravṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ or -varītuṃ), savye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ).

--(To apparel one's self) vas (c. 2. vaste vasituṃ).

apparelled APPARELLED

, p. p. ācchāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ vastraveṣṭitaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ.

apparent APPARENT

, a. vyaktaḥ -ktā -ktaṃ abhivyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ prekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prekṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Not real) avāstavaḥ -vī -vaṃ; apparent praise,' i. e. 'not real,' vyājastutiḥ f., mithyāpraśaṃsā; 'heir-apparent,' yuvarājaḥ.

--(To make apparent) prāduṣkṛ āviṣkṛ pratyakṣīkṛ spaṣṭīkṛ prakaṭīkṛ.

apparently APPARENTLY

, adv. prādus ind., sākṣāt ind., āvis pratyakṣatas spaṣṭaṃ.

apparition APPARITION

, s. (Appearance, form) ābhāsaḥ ābhā chāyā ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ.

--(Spectre, walking spirit) rātriñcaraḥ pretanaraḥ pretaḥ vetālaḥ.

apparitor APPARITOR

, s. yaṣṭidharaḥ prepyajanaḥ rājadūtaḥ.

appeachment APPEACHMENT

, s. abhiyogaḥ apavādaḥ.

to appeal To APPEAL

, v. n. parāvarttaṃ prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ); yat kāryyaṃ avaraprāḍvivākena tīritaṃ or nirṇītaṃ tasyāpi punarvicāram uttamaprāḍvivākasakāśāt prārth.

--(To call another as witness) sākṣiṇaṃ kṛ āhve (c. 1. -hvayati -te -hvātuṃ).

appeal APPEAL

, s. parāvarttyavyavahāraḥ punarāhvānaṃ punarvicāraprārthanā uttamaprāḍvivākasākṣād āhvānaṃ.

--(The calling upon any one as witness or judge) āhvānaṃ.

to appear To APPEAR

, v. n. (To become visible) dṛś in pass. (dṛśyate) abhidṛś pratidṛś; prabhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), sambhū prakāś (c. 1. -kāśate -kāśituṃ), samprakāś saṅkāś udi (c. 1. udayati -yituṃ), abhyudi uccar (c. 1. -carati -carituṃ).

--(Show one's self) ātmānaṃ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) darśanaṃ dā.

--(To seem) pratibhā (c. 2. -bhāti -bhātuṃ), samprabhā nirbhā ābhā; lakṣ in pass. (lakṣyate).

--(To be evident) prakāś prādurbhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), āvirbhū; prāduras (c. 2. -asti); 'you appear dismayed,' vismita iva pratibhāsi.

appearance APPEARANCE

, s. (Coming into sight) darśanaṃ sandarśanaṃ.

--(Entry into a place or company) upasthitiḥ f., praveśanaṃ.

--(The thing seen) rūpaṃ ākṛtiḥ f., mūrttiḥ f., ākāraḥ.

--(Semblance, not reality) chāyā ābhāsaḥ ābhā avastutā.

--(Presence, mien) rūpaṃ avasthā bhāvaḥ ākāraḥ.

--(Probability) anumeyatvaṃ anubhavanīyatvaṃ.

to appease To APPEASE

, v. a. śam in caus. (śamayati -yituṃ) upaśam praśam; sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv upasāntv; tuṣ in caus. (toṣayati -yituṃ) paritup santuṣ; prasad in caus. (-sādayati -yituṃ) abhiprasad samprasad; susthiraṃ -rāṃ -raṃ kṛ; parimṛś (c. 6. -mṛśati -rmaṣṭuṃ), parāmṛś anunī (c. 1. -nayati -te -netuṃ).

--(To be appeased) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam; prasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ).

appeased APPEASED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ ārādhitaḥ -tā -taṃ anunītaḥ -tā -taṃ prasannaḥ -nnāṃ -nnaṃ prasāditaḥ -tā -taṃ.

appeasing APPEASING

, s. śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., praśāntiḥ f., ārādhanaṃ prasādanaṃ.

appellant APPELLANT

, s. uttamaprāḍvivākasakāśāt parāvarttaprārthakaḥ parāvarttaprārthayitā m. (tṛ) punarāhvānakarttā m. (rttṛ) āhvānakarttā m. (rttṛ) āvedakaḥ.

appellate APPELLATE

, s. punarāhūtaḥ uttamaprāṅvivākasākṣād āhūtaḥ pratyarthī m. (n).

appellation APPELLATION

, s. nāmadheyaṃ nāma n. (n) ākhyā saṃjñā abhidhānaṃ abhidhā abhikhyā āhvā.

appellative APPELLATIVE

, a. abhidhāyikaḥ -kā -kaṃ abhidhānīyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Common) sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ

appellee APPELLEE

, s. āhūtaḥ abhiyuktaḥ pratyarthī m. (n).

to append To APPEND

, v. a. anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or caus. -bandhayati -yituṃ), ābandh; upādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), ādhā; avalamb in caus. (-lambayati -yituṃ).

appendage APPENDAGE

, s. anubandhaḥ sambandhaḥ upāhitaṃ śepāṃśaḥ upāhitabhāgaḥ.

appendant APPENDANT

, adj. anubandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhī -ndhinī -ndhi (n). avalambī -mbinī -mbi (n).

appendix APPENDIX

, s. pariśiṣṭaṃ upagranthaḥ śeṣagranthaḥ.

to appertain To APPERTAIN

, v. n. (To belong to one's self) ātmasāt or ātmādhīnaḥ -nā -naṃ, or svādhīnaḥ -nā -naṃ, or svakīyaḥ -yā -yaṃ as.

--(To belong, in general) sambangh in pass. (-badhyate). The sense of 'appertaining' may often be expressed by the root as or vid with the gen. case: as, 'money appertains to me,' mama dhanaṃ vidyate.

appertaining APPERTAINING

, p. sambandhī -ndhinī -ndhi (n) anubandhī -ndhinī -ndhi (n).

appertenance APPERTENANCE

, s. anubandhaḥ sambandhaḥ upakaraṇaṃ sāmagrī.

appetency APPETENCY

, s. kāmaḥ lobhaḥ abhilāṣaḥ vāñchā icchā.

appetite APPETITE

, s. (Desire) kāmaḥ lobhaḥ rāgaḥ ruciḥ f., abhiruciḥ f., ativāñchā atiśayalobhaḥ abhilāṣaḥ icchā.

--(Hunger) bubhukṣā kṣudhā āhārādivāñchā bhaktachandaṃ.

--(The digestive faculty causing appetite) agniḥ m., vahniḥ m., agnivṛddhiḥ f.

--(One who has no appetite for food) agnirahitaḥ.

appetitive APPETITIVE

, a. kāmukaḥ -kā -kaṃ abhilāpukaḥ -kā -kaṃ icchukaḥ -kī -kaṃ.

to applaud To APPLAUD

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), abhipraśaṃs; pratinand (c. 1. -nandati -nandituṃ), praṇādena praśaṃs praśaṃsāṃ kṛ ślāghāṃ kṛ.

--(By clapping the hands) karatālena praśaṃs.

applauder APPLAUDER

, s. praśaṃsakaḥ stāvakaḥ ślāghākarttā m. (rttṛ).

applause APPLAUSE

, s. (Loudly expressed) praṇādaḥ jayaśabdaḥ dhanyavādaḥ praśaṃsāśabdaḥ sāṃrāviṇaṃ bhujaniḥsvanaḥ śabdo'nurāgajaḥ.

--(Praise) ślāghā praśaṃsā stutiḥ f.

applausive APPLAUSIVE

, a. praśaṃsakaḥ -kā -kaṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ ślāghānvitaḥ -tā -taṃ.

apple APPLE

, s. (A kind of fruit) phalaprabhedaḥ.

--(Pupil of the eye) nayanatārā kanīnikā cakṣurgolakaḥ.

appliance APPLIANCE

, s. (The means applied) upāyaḥ abhyupāyaḥ upakaraṇaṃ sāmagrī.

--(The act of applying) yogaḥ arpaṇaṃ.

applicability APPLICABILITY

, s. yogyatā prayojyatvaṃ sāmañjasyaṃ sāṅgatyaṃ

applicable APPLICABLE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ prayoktavyaḥ -vyā -vyaṃ prayojyaḥ -jyā -jyaṃ upayogyaḥ -gyā -gyaṃ vyavaharaṇīyaḥ -yā -yaṃ arpaṇīyaḥ -yā -yaṃ arṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ saṃyojanīyaḥ -yā -yaṃ vyāpī -pinī -pi (n) samañjasaḥ -sā -saṃ.

application APPLICATION

, s. (Of one thing to another) yogaḥ arpaṇaṃ nyasanaṃ.

--(Attention to) āsaktiḥ f., anuṣṭhānaṃ yogaḥ praveśaḥ vyasanaṃ.

--(Use) upayogaḥ prayogaḥ prayojanaṃ.

--(Application of mind, study) manaḥpraveśaḥ abhiniveśaḥ praveśaḥ abhyasanaṃ abhyāsaḥ vidyābhyāsaḥ adhyavasāyaḥ abhiyuktatā manoyogaḥ.

--(Petition) yācñā prārthanā nivedanapatraṃ.

applied APPLIED

, p. p. prayuktaḥ -ktā -ktaṃ arpitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ.

applier APPLIER

, s. upetā m. (tṛ) prayojakaḥ.

to apply To APPLY

, v. a. (One thing on another) saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vinyas; ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ) praviś in caus. (-veśayatiṃ -yituṃ) niviś saṃlagnīkṛ.

--(To make use of) prayaj (c. 7. -yunakti -yuṅkte -yoktuṃ), upayuj.

--(To attend to) ārathā (c. 1. tiṣṭhati -te -sthātuṃ), samāsthā anuṣṭhā.

--(To have recourse to, solcit) prayāc (c. 1. -yācati -yācituṃ), abhiyāc āśri (c. 1. -śrayāta -te -śrayituṃ), prārth (c. 10. arthayati -te -yituṃ).

--(To make effort study) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), yat (c. 1. yatate yatitaṃ), prayat.

to apply To APPLY

, v. n. (Suit, fit) yuj in pass. (yujyate) saṃyuja upapad- (c. 4. -padyate -pattuṃ), saṅgataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Have recourse as a petitioner) kāryyasiddhinimitte anyam āśri (c. 1. -śrayati -te -śrayituṃ), arth (c. 10. arthayate -yituṃ), prārth.

to appoint To APPOINT

, v. a. nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) avasthā prasthā; yuj (c. 10. yojayati -yituṃ).

--(To appoint over any office) adhikṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), prakṛ; niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ, c. 7. -yunakti -yoktuṃ), with acc. of the pers. and loc. of the thing; abhiṣic (c. 6. -siñcati -sektuṃ), with two acc. or with acc. and loc.; samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyādiś.

--(To make an appointment) samayaṃ kṛ samayākṛ.

appointed APPOINTED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ prasthāpitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(To any office) adhikṛtaḥ -tā -taṃ vyāpṛtaḥ -tā -taṃ vāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(An appointed duty) niyogaḥ.

--(An appointed time) kālāvadhiḥ m.

--(Agreed upon) kṛtasaṅketaḥ -tā -taṃ.

--(As to time) kṛtakālaḥ -lā -laṃ kṛtāvadhiḥ -dhiḥ -dhi.

appointment APPOINTMENT

, s. niyogaḥ -janaṃ niyuktiḥ f., prasthāpanaṃ nirūpaṇaṃ kalpanaṃ.

--(Engagement) samayaḥ prajñaptiḥ f.

--(Breaking an appointment) samayabhedaḥ samayavyabhicāraḥ.

--(Stipulation) samayaḥ niyamaḥ saṅketaḥ.

--(Order) ājñā.

--(Decree) niyamaḥ vidhiḥ m.

--(Office) adhikāraḥ padaṃ.

--(Equipment, furniture) sajjā upakaraṇaṃ sāmagrī.

--(Allowance) varttanaṃ nirūpitamūlyaṃ.

--(Assignation) abhisāraḥ.

to apportion To APPORTION

, v. n. vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), pravibhaj saṃvibhaj; aṃś (c. 10. aṃśayati -yituṃ), vyaṃś; vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

apportionment APPORTIONMENT

, s. vibhāgaḥ saṃvibhāgaḥ aṃśanaṃ parikalpanaṃ vinyāsaḥ.

apposite APPOSITE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yathārhaḥ -rhā -rhaṃ.

appositely APPOSITELY

, adv. sthāne yathārhatas ind., yathārthaṃ saṅgataprakāreṇa.

to appraise To APPRAISE

, v. a. (Set a price on) ardhaṃ saṃkhyā in caus. (-khyāpayati -yituṃ) bhūlyaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or vyabaso, (c. 4. -syati -sātuṃ), mūlyanirṇayaṃ kṛ mūlyaṃ niścitaṃ kṛ.

appraiser APPRAISER

, s. arghasaṃkhyāpakaḥ mūlyanirūpakaḥ mūlyavijñāpakaḥ.

appraising APPRAISING

, s. arghasaṃkhyāpanaṃ mūlyanirūpaṇaṃ mūlyavijñāpanaṃ.

to appreciate To APPRECIATE

, v. a. mūlyaṃ or ardhaṃ or guṇāguṇaṃ or bhadrābhadratāṃ or sārāsāraṃ vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), or nirūpa (c. 10. -rūpayati -yituṃ), or niścitaṃ kṛ or vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ); 'one who knows how to appreciate,' guṇajñaḥ guṇāguṇajñaḥ guṇagrāhī m. (n) marmmajñaḥ.

appreciation APPRECIATION

, s. mūlyavijñānaṃ guṇāguṇajñānaṃ bhadrābhadranirūpaṇaṃ doṣādoṣabodhaḥ vijñānaṃ.

to apprehend To APPREHEND

, v. a. (Lay hold on) grah (c. 9. gṛhlāti -hlīte grahītuṃ), parigrah saṅgrah; parāmṛś (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ), dhṛ (c. 1. dharani dharttuṃ).

--(Seize in order for trial) āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ); grah dhṛ ākram (c. 1. -krāmati -kramati -kramituṃ).

--(By the mind) upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), ūh (c. 1. ūhate ūhituṃ); anuyā (c. 2. -māti -mātuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), avabudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ).

--(To fear) śaṅk (c. 1. śaṅkate śaṅkituṃ) āśaṅk; bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ).

apprehended APPREHENDED

, p. p. (Understood) upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avagataḥ -tā -taṃ.

--(Arrested) āsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

apprehensible APPREHENSIBLE

, grāhyaḥ -hyā -hyaṃ dhīgamyaḥ -myā -myaṃ upalabhyaḥ bhyā -bhyaṃ,

apprehension APPREHENSION

, s. (Fear) bhayaṃ śaṅkā āśaṅkā sandehaḥ.

--(Opinion) matiḥ f., buddhiḥ f., bodhaḥ.

--(Seizure) grahaṇaṃ ākramaṇaṃ dharaṇaṃ.

--(Arrest) āsedhaḥ.

--(Conception) upalabdhiḥ f., medhā anubhavaḥ anumānaṃ avagamaḥ anubodhaḥ upalambhaḥ.

apprehensive APPREHENSIVE

, a. śaṅkitaḥ -tā -taṃ śaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ kṛtabhayaḥ -yā -yaṃ.

apprentice APPRENTICE

, s. śilpavidyāśiṣyaḥ śiṣyaḥ nirūpitakālaparyyantaṃ śilpavidyāśikṣārthe niyamapatreṇa sthāpitaḥ or dhṛtaḥ sevakaḥ.

to apprentice To APPRENTICE

, v. a. āvihitakālāt śilpavidyāśikṣārthe niyamapatreṇa śiṣyaṃ or sevakaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

apprenticeship APPRENTICESHIP

, s. śilpavidyāśikṣāvadhiḥ m., śilpaśikṣāsamayaḥ sevākālaḥ dāsyakālaḥ.

to apprize To APPRIZE

, v. a. jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) vijñā; vid in caus. (vedayati -yituṃ) nivid samāvid; budh in caus. (bodhayati -yituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

apprized APPRIZED

, p. p. vijñāpitaḥ -tā -taṃ anujñāpitaḥ -tā -taṃ vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bodhitaḥ -tā -taṃ.

to approach To APPROACH

, v. n. (Draw near to) adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), āgam abhigam abhyāgama upāgam upagam samupagam; yā (c. 2. yāti yātuṃ), abhiyā āyā upāyā pratyāyā samāyā upayā samupayā; upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), (c. 1. ṛcchati arttuṃ), abhyṛ; abhivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), upāvṛt prativṛt upavṛt; samabhyāgā used only in the 3d pret.; as, 'he approached,' samabhyāgāt. e, i. e. i with ā (c. 2. aiti aituṃ), abhye upe abhī (abhyeti); upasṛp (c. 1. -sarmati -sarptuṃ), samupasṛp; ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), upakram; āvraj (c. 1. -vrajati -vrajituṃ), prativraj abhipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samāpad samupapad pratipad; aṃh (c. 1. aṃhate aṃhituṃ).

to approach To APPROACH

, v. a. upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) samīpaṃ sthā in caus.; samīpaṃ dhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), nikaṭe dhā; saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ).

approach APPROACH

, s. āgamaḥ abhigamanaṃ āgamanaṃ upagamaḥ upasthitiḥ f., upasannatā.

approachable APPROACHABLE

, a. āgamyaḥ -myā -myaṃ upagamyaḥ -myā -myaṃ upasāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

approached APPROACHED

, p. p. abhigataḥ -tā -taṃ upagataḥ -tā -taṃ upasthitaḥ -tā -taṃ abhyāsagataḥ -tā -taṃ pratyupasthitaḥ -tā -taṃ.

approaching APPROACHING

, a. (Near at hand) upasthitaḥ -tā -taṃ samupasthitaḥ -tā -taṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ.

approbation APPROBATION

, s. sammatiḥ f. or -taṃ anumatiḥ f. or -taṃ praśaṃsā prasādaḥ manaḥsantoṣaḥ grahaṇaṃ.

to appropriate To APPROPRIATE

, v. a. (To consign to some particular use) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, caus. -yojayati -yituṃ), upayuj viniyuj.

--(To claim to one's self by an exclusive right) svīkṛ svīyamiti or mameti vad (c. 1. vadati vadituṃ), svakīyaṃ -yāṃ -yaṃ or ātmīyaṃ -yāṃ -yaṃ or svādhīnaṃ -nāṃ -naṃ or ātmādhīnaṃ -nāṃ -naṃ or ātnasāt kṛ svasvatvaṃ budh in caus. (bodhayati -yituṃ), or jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ.)

appropriate APPROPRIATE

, a. (Suited to the oecasion) prastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

--(Belonging peculiarly) ātmanīnaḥ -nā -naṃ svakīyaḥ -yā -yaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhakaḥ -kā -kaṃ viśeṣakaḥ -kā -kaṃ janīnaḥ -nā -naṃ.

--(Suitable) yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ upayogī -ginī -gi (n).

appropriated APPROPRIATED

, p. p. (Made one's own) ātmasātkṛtaḥ -tā -taṃ.

appropriately APPROPRIATELY

, adv. yuktaṃ yathāyogyaṃ yathocitaṃ yathātathā sthāne.

[Page 23a]
appropriateness APPROPRIATENESS

, s. (Fitness of application) yuktatā yogyatvaṃ aucityaṃ upayuktatā sāmañjasyaṃ saṅgatatā.

appropriation APPROPRIATION

, s. (The application of something to a particular purpose) upayogaḥ prayogaḥ viniyogaḥ.

--(Claiming any thing as peculiar) ātmagrahaṇaṃ svatvabodhanaṃ ātmasātkaraṇaṃ.

approval APPROVAL

, s. anumatiḥ f., sammatiḥ f., anumavraṃ sammataṃ praśaṃsā.

to approve To APPROVE

, v. a. anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), samman; praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), ruc, in caus. (rocayati -yituṃ) anuruc; 'that is approved by me,' tan mayā praśasyate or tan mahyaṃ rocate. pratinand (c. 1. -nandati -nandituṃ), anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ).

--(To prove, show) pramāṇīkṛ pramāṇ (nom. pramāṇayati -yituṃ), vibhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ).

approved APPROVED

, p. p. sammataḥ -tā -taṃ abhimataḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ yathābhimataḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Tried) parīkṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Of tried probity) upaghāśuciḥ -ciḥ -ci.

to approximate To APPROXIMATE

, v. n. upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), samāpaṃ or nikaṭaṃ vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), or sthā upāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upagam samupagam abhigam.

--(To be like) tulyaḥ -lyā -lyaṃ or sadṛśaḥ -śī -śaṃ as.

to approximate To APPROXIMATE

, v. a. ned (nom. nedayati -yituṃ), upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) samīpaṃ sthā in caus., upanī (c. 1. -nayati -netuṃ), saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ).

approximate APPROXIMATE

, a. samīpaḥ -pā -paṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upasthāyī -yinī -yi (n).

approximated APPROXIMATED

, p. p. upasthāpitaḥ -tā -taṃ upanītaḥ -tā -taṃ upanataḥ -tā -taṃ upasannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtasannidhānaḥ -nā -naṃ.

approximation APPROXIMATION

, s. (Approach) upagamaḥ samupagamaḥ samīpagamanaṃ saṃhatatā -tvaṃ upasthitiḥ f., upasthānaṃ samupasthā.

--(Nearness) naikaṭyaṃ sāmīpyaṃ sānnidhyaṃ sannidhānaṃ.

appulse APPULSE

, s. āghātaḥ āghātanaṃ pratihananaṃ pratighātaḥ.

appurtenance APPURTENANCE

, s. See APPERTENANCE.

apricot APRICOT

, s. phalaviśeṣaḥ.

april APRIL

, s. caitraḥ caitrikaḥ madhuḥ vaiśākhaḥ mādhavaḥ rādhaḥ.

apron APRON

, s. malanivāraṇārthaṃ strībhir bhṛtam ācchādanaṃ.

apropros APROPROS

, adv. sthāne yathāyogyaṃ yathāvasaraṃ yathāvakāśaṃ.

apsis APSIS

, s. (In astronomy) mandocchaḥ.

apt APT

, a. (Fit) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ āptaḥ ptā -ptaṃ.

--(Having a tendency to) expressed by śīlaḥ in composition; as, 'disposed to piety,' dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ, or by the affix ālu; as, 'apt to sleep,' śayāluḥ -luḥ -lu, or by the desiderative adjective; as, 'apt to do,' cikīrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu; 'apt to fall,' pipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu.

--(Skilful) kuśalaḥ -lā -laṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu abhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Ready, quick) tvaritaḥ -tā -taṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

aptitude APTITUDE

, s. (Fitness) yogyatā pātratā or -tvaṃ upayogitā āptiḥ f.

--(Tendency) śīlatvaṃ -tā abhiprāyaḥ āśayaḥ.

--(Disposition) śīlaḥ svabhāvaḥ bhāvaḥ rītiḥ f.

aptly APTLY

, adv. yathāyogyaṃ yogatas ind., sthāne.

--(Skilfully) dākṣyeṇa cāturyyeṇa sapāṭavaṃ.

aptness APTNESS

, s. (Fitness) yogyatā.

--(Skill) kuśalatā pāṭavaṃ vidagdhatā cāturyyaṃ.

--(Ability) śaktiḥ f., sāmarthyaṃ.

aquatic AQUATIC

, a. (Inhabiting the water) jalecaraḥ -rā -raṃ jalajaḥ -jā -jaṃ vārijaḥ -jā -jaṃ vāricaraḥ -rā -raṃ ambucaraḥ -rā -raṃ ambujaḥ -jā -jaṃ āmbhasikaḥ -kī -kaṃ jalodbhavaḥ -vā -vaṃ jalabhūḥ -bhūḥ -bhu.

--(Growinin the water) ambhoruhaḥ jalaruhaḥ.

--(Watery) audakaḥ -kī -kaṃ āppaḥ -ppā -ppaṃ; 'an aquatic animal,' jalajantuḥ m.

aqueduct AQUEDUCT

, s. jalamārgaḥ jalapathaḥ jalanirgamaḥ jalapraṇālī.

aqueous AQUEOUS

, a. ammayaḥ -yī -yaṃ sajalaḥ -lā -laṃ jalasaḥ -sā -saṃ anūpaḥ -pā -paṃ.

aqueousness AQUEOUSNESS

, s. sajalatā audakatvaṃ anūpatā,

aquiline AQUILINE

, a. (Resembling an eagle) utkrośarūpaḥ -pā -paṃ gṛdhrākāraḥ -rā -raṃ.

--(Hooked) vakraḥ -krā -kraṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ vṛjinaḥ -nā -naṃ; 'having an aquiline nose,' pralambaghoṇaḥ.

arabia ARABIA

, s. yavanaḥ yavanadeśaḥ.

arabian ARABIAN

, a. yavanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) yavanadeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'an Arabian,' yavanadeśajaḥ.

arable ARABLE

, a. kṛṣiyogyaḥ -gyā -gyaṃ karṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ phālakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

aration ARATION

, s. kṛṣiḥ f., kārṣiḥ f., karṣaṇaṃ halahatiḥ f.

arbiter ARBITER

, s. pramāṇapuruṣaḥ madhyasthaḥ nirṇetā m. (tṛ) vicārakarttā m. (rttṛ).

arbitrable ARBITRABLE

, a. nirṇeyaḥ -yā -yaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

arbitrarily ARBITRARILY

, adv. svecchayā svecchātas ind., svakāmatas ind.

arbitrary ARBITRARY

, a. (Following the will) kāmakārī -riṇī -ri (n) yathākāmī -minī -mi (n) svatantraḥ -ntrā -ntraṃ svacchandaḥ -ndānandaṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ svairavṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Capricious) capalaḥ -lā -laṃ.

--(Tyrannical) krūracaritaḥ -tā -taṃ.

--(Depending on no rule) avihitaḥ -tā -taṃ.

to arbitrate To ARBITRATE

, v. n., v. a. vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) nirṇī (c. 1. -nayati -te -netuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), niścayaṃ or vicāraṃ or nirṇayaṃ or paricchedaṃ kṛ.

arbitrated ARBITRATED

, p. p. nirṇītaḥ -tā -taṃ tīritaḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ.

arbitration ARBITRATION

, s. (Determination) nirṇayaḥ vicāraḥ -raṇaṃ niścayaḥ paricchedaḥ.

--(Mediation) mādhyasthyaṃ

arbitrator ARBITRATOR

, s. pramāṇapuruṣaḥ stheyaḥ madhyasthaḥ nirṇetā m. (tṛ) niścāyakaḥ vicārakaḥ.

arborous ARBOROUS

, a. vārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ vārkṣyaḥ -rkṣyī -rkṣyaṃ vṛkṣasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

arbour ARBOUR

, s. latāgṛhaṃ kuñjaḥ nikuñjaḥ parṇaśālā maṇḍapaḥ -paṃ kuṭuṅgakaḥ chatvaraḥ.

arc ARC

, s. (Segment of a circle) khaṇḍamaṇḍalaṃ vṛttakhaṇḍaṃ golakhaṇḍaṃ.

--(Arched gateway) toraṇaḥ.

arcade ARCADE

, s. (Garden-walk) vṛkṣair āchādita udyānapathaḥ.

--(A street arched over) iṣṭakānirmmitatoraṇākārapaṭalā vīthiḥ, or dhanurākāreṇa paṭalena āvṛtā vīthiḥ.

arch ARCH

, s. (Part of a circle) khaṇḍamaṇḍalaṃ vṛttakhaṇḍaṃ golakhaṇḍaṃ.

--(Arched gateway) toraṇaḥ -ṇaṃ.

--(The arched roof of a house) khoḍakaśīrṣaṃ.

--(Vault of heaven) khagolaḥ nabhīmaṇḍalaṃ.

arch ARCH

, a. (Sly, waggish) krīḍāśīlaḥ -lā -laṃ rasikaḥ -kā -kaṃ lolāpāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Chief) pradhānaḥ -nā -naṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ uttamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

to arch To ARCH

, v. a. (To make in the form of an arch) maṇḍalīkṛ golīkṛ toraṇarūpeṇa nirmā (c. 2. -māti, c. 4. -māyate -mātuṃ) or kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) toraṇākārapaṭalena āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

--(To build an arch) toraṇaṃ nirmā.

archangel ARCHANGEL

, s. 'īśvaradūtānāṃ madhye mukhyadūtaḥ or pradhānadūtaḥ īśvaradūtādhiṣṭhātā m. (tṛ).

[Page 24a]
archbishop ARCHBISHOP

, s. dharmmādhyakṣāṇāṃ madhye pradhāno or mukhyo dharmmādhyakṣaḥ.

archdeacon ARCHDEACON

, s. (The bishop's vicegerent) dharmmādhyakṣasahāyaḥ dharmmādhyakṣopakārakaḥ.

archaiology or archaeology ARCHAIOLOGY or ARCHAEOLOGY

, s. prākkālīnavyavahāraviṣayaṃ vākyaṃ purātanaśāstraṃ.

arched ARCHED

, p. p. maṇḍalīkṛtaḥ -tā -taṃ golīkṛtaḥ -tā -taṃ toraṇākāraḥ -rā -raṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ.

archer ARCHER

, s. dhanurdharaḥ dhanvī m. (n) dhanvā m. (n) dhanupmān m. (-t) dhānuṣkaḥ dhanurdhārī m. (n) iṣvāsaḥ iṣudharaḥ kāṇḍīraḥ niṣaṅgī m., astrī m.

archery ARCHERY

, s. dhanurvidyā śarābhyāsaḥ upāsanaṃ śarāghātaḥ vāṇamokṣaṇaṃ.

--(Skilled in) kṛtahastaḥ suprayogaviśikhaḥ kṛtapuṅkhaḥ.

archetype ARCHETYPE

, s. mūlaṃ mūlamūrttiḥ f., ādarśaḥ sūkṣmaśarīraṃ.

architect ARCHITECT

, s. sthapatiḥ m., gṛhādinirmmāṇavidyājñaḥ gṛhanirmmāṇādhyakṣaḥ nirmmātā m. (tṛ).

architectural ARCHITECTURAL

, a. nirmmāṇavidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

architecture ARCHITECTURE

, s. nirmmāṇavidyā nirmmāṇaśilpaṃ gṛhādinirmmāṇaśilpaṃ.

architrave ARCHITRAVE

, s. gṛhasya yo bhāgaḥ stambhāgre avalambate or niveśyate.

archives ARCHIVES

, s. prākkālīnagrantharakṣāgāraṃ.

--(Ancient records) itihāsaḥ purāvṛttaṃ

archness ARCHNESS

, s. vidagdhatā vaidagdhyaṃ rasitvaṃ.

archwise ARCHWISE

, adv. toraṇarūpeṇa arddhamaṇḍalākāreṇa toraṇavat; dhanurākāreṇa.

arctic ARCTIC

, a. uttaraḥ -rā -raṃ udīcīnaḥ -nā -naṃ uttarakendrīyaḥ -yā -yaṃ citraśikhaṇḍyadhaḥsthito bhūgolabhāgaḥ.

ardency ARDENCY

, s. uttāpaḥ utsāhaḥ ugratā vyagratā kautūhalaṃ utsukatā.

ardent ARDENT

, a. (Hot) uttaptaḥ -ptā -ptaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Eager) kutūhalī -linī -li (n) utsukaḥ -kā -kaṃ atīcchaḥ -cchā -cchaṃ vyagraḥ -grā -graṃ utsāhī -hinī -hi (n).

--(Affectionate) anurāgī -giṇī -gi (n).

ardently ARDENTLY

, adv. uttāpena kautūhalena autsukyena sānurāgaṃ.

ardour ARDOUR

, s. uttāpaḥ āsaktiḥ f., ugratā vyagratā kautūhalaṃ autsukyaṃ utsāhaḥ.

--(Of affection) anurāgaḥ.

arduous ARDUOUS

, a. (Lofty) uccaḥ -ccā -ccaṃ prāṃśuḥ -śuḥ -śu ārohaṇadurgamyaḥ -myā -myaṃ.

--(Difficult) duṣkaraḥ -rā -raṃ suduṣkaraḥ -rā -raṃ atiduṣkaraḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ durgamyaḥ -myā -myaṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duścaraḥ -rā -raṃ.

arduousness ARDUOUSNESS

, s. uccatā uttuṅgatā.

--(Difficulty) kaṭhinatā kāṭhinyaṃ.

area AREA

, s. aṅgaṇaṃ prāṅgaṇaṃ amyantarasthānaṃ.

arena ARENA

, s. raṅgaḥ raṅgabhūmiḥ f., mallabhūḥ akṣavāṭaḥ.

argent ARGENT

, a. rūpyaḥ -pyā -pyaṃ raupyaḥ -pyī -pyaṃ rājataḥ -tī -taṃ.

argillous ARGILLOUS

, a. mṛṇmayaḥ -yī -yaṃ mārttikaḥ -kī -kaṃ cikkaṇamṛttikāmayaḥ -yī -yaṃ.

to argue To ARGUE

, v. n. (To reason) vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark vivecanaṃ kṛ.

--(To dispute) vivad (c. 1. -vadate -vadituṃ), vādānuvādaṃ or uttarapratyuttaraṃ kṛ.

to argue To ARGUE

, v. a. (To prove by argument) pramāṇ, (nom. pramāṇayati -yituṃ), pramāṇīkṛ pramāṇena or tarkeṇa or vicāreṇa siddhīkṛ; sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(To charge with, as a crime) dopāropaṃ kṛ apavad (c. 1. -vadati -vadituṃ), adhikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

arcuer ARCUER

, s. tarkī m. (n) vivādī m. (n) vicārakaḥ prativādī m. (n) nyāyī m. (n).

argument ARGUMENT

, s. (A reason stated) pakṣaḥ pramāṇaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ vitarkaḥ nyāyaḥ; 'a false argument,' pakṣābhāsaḥ; 'a different side of the argument,' pakṣāntaraṃ.

--(Controversy) vādānuvādaḥ vādayuddhaṃ vākkalahaṃ vicāraḥ vitarkaḥ vivādaḥ vitaṇḍā.

--(The subject of any work) viṣayaḥ.

--(Table of contents) anukramaṇikā nirghaṇṭaḥ.

argumentation ARGUMENTATION

, s. vitarkaṇaṃ vicāraṇaṃ nyāyaḥ.

argumentative ARGUMENTATIVE

, a. (Consisting of argument) tārkikaḥ -kī -kaṃ vitarkī -rkiṇī -rki (n) vivādī -dinī -di (n) nyāyī -yinī -yi (n) vicārī -riṇī -ri (n).

--(Disposed to controversy) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ vivādārthī -rthinī -rthi (n) vivādapriyaḥ -yā -yaṃ.

argumentatively ARGUMENTATIVELY

, adv. savitarkaṃ vādānuvādapūrvvakaṃ vitarkapūrvvakaṃ nyāyavat.

arid ARID

, a. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ śoṣitaḥ -tā -taṃ pariśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ; 'arid soil,' maruḥ m., marusthalī dhanvā m. (n).

aridity ARIDITY

, s. śuṣkatā -tvaṃ śoṣaḥ śoṣaṇaṃ pariśoṣaḥ

aright ARIGHT

, adv. yuktaṃ ṛtaṃ yathātathaṃ yathocitaṃ yathāyogyaṃ samyak yathārhaṃ.

to arise To ARISE

, v. n. (To stand up) utthā for utsthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -thātuṃ).

--(To have origin) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samutpad; uccar (c. 1. -carati -carituṃ), udi (c. 1. -ayati -etuṃ), abhyudi samudi; prabhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), sambhū āvirbhū prādurbhū; pravṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), udbhā (c. 2. -bhāti -bhātuṃ), nirbhā; ātmānaṃ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) jan (c. 4. jāyate janituṃ), abhijan upajan sañjan.

--(From death) pratisañjan samutthā.

arisen ARISEN

, p. p. utthitaḥ -tā -taṃ sañjātaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ samutpannaḥ -nnā -nnaṃ viniḥsṛtaḥ -tā -taṃ janyaḥ -nyā -nyaṃ.

aristocracy ARISTOCRACY

, s. (A form of government) kṛlīnajanādhiṣṭhitaṃ rājyaṃ kṛlīnavargapramukhaṃ rājyaṃ kulīnavargaprabhutvaṃ.

--(The persons of whom it is composed) kulīnajanāḥ kulīnavargaḥ.

aristocratical ARISTOCRATICAL

, a. kulīnaḥ -nā -naṃ kulīnakaḥ -kā -kaṃ kauleyaḥ -yī -yaṃ kulīnavargayogyaḥ -gyā -gyaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

aristocratically ARISTOCRATICALLY

, adv. kulīnajanavat rājanyavat kulīnakaprakāreṇa.

arithmetic ARITHMETIC

, s. gaṇanāvidyā gaṇitaṃ pāṭīgaṇitaṃ aṅkavidyā paripāṭiḥ f. -ṭī parikarmma n. (n); 'the eight rules of arithmetic,' parikarmmāṣṭaka.

arithmetical ARITHMETICAL

, a. gaṇanāvidyānurūpaḥ -pā -paṃ aṅkavidyānusārī -riṇī -ri (n).

arithmetician ARITHMETICIAN

, s. gaṇanāvidyājñaḥ gaṇanāśāstrapaṇḍitaḥ aṅkavidyājñaḥ gaṇakaḥ.

ark ARK

, s. (A vessel, ship) nauḥ naukā potaḥ taraṇī vṛhannaukā.

--(A chest) ādhāraḥ koṣaḥ peṭikā peṭaḥ -ṭā -ṭī.

arm ARM

, s. (Of the body) bāhuḥ m. f., bhujaḥ or -jā f., doṣā f., doḥ m. (-s) praveṣṭaḥ.

--(Of a tree) śākhā upaśākhā.

--(Of the sea) samudravaṅkaḥ.

--(Of a river) vakraṃ vaṅkaḥ nadīvaṅkaḥ nadīvakraṃ puṭabhedaḥ.

--(Power, might) balaṃ śaktiḥ f.; 'a dominion acquired by one's own arm,' svabhujopārjjitaṃ rājyaṃ.

--(The upper arm) pragaṇḍaḥ.

to arm To ARM

, v. a. sannah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), sajjīkṛ astraiḥ or śastraiḥ sajjīkṛ, or yuj in caus. (yojayati -yituṃ), or samāyuj.

--(To arm one's self, put on one's arms) nah (c. 4. nahyate naddhuṃ), sannah.

--(To put on armour) varmm (nom. varmmayati -yituṃ or saṃvarmmayati).

armada ARMADA

, s. vṛhannaukāsamūhaḥ samudrayuddhāya sajjīkṛto vṛhannaukāsamūhaḥ.

armadillo ARMADILLO

, s. ghuṇaḥ kavacākāracarmmadhārī vilavāsī kṣudrajantuḥ.

armament ARMAMENT

, s. sainikaḥ yuddhāya sajjīkṛtaṃ balaṃ yoddhṛsajjanaṃ.

armed ARMED

, p. p. sajjaḥ -jjā -jjaṃ varmitaḥ -tā -taṃ sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abhisannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāyudhaḥ -dhā -dhaṃ kṛtāstraḥ -strā -straṃ śastrī -striṇī -stri (n).

--(Having a weapon in the hand) śastrapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi.

arm-hole ARM-HOLE

, s. kakṣaḥ bāhumūlaṃ bhujakoṭaraḥ kakṣasthānaṃ dormūlaṃ.

armistice ARMISTICE

, s. kiñcitkālaparyyantaṃ yuddhanivarttanaṃ sandhiḥ m., kṣamā.

armless ARMLESS

, a. (Without an arm) abhujaḥ -jā -jaṃ.

--(Without weapons) astrahīnaḥ -nā -naṃ aśastraḥ -strā -straṃ.

[Page 25a]
armlet ARMLET

, s. (Bracelet) valayaḥ or yaṃ keyūraṃ aṅgadaṃ.

--(A little arm) kṣudrabāhuḥ m., upaśākhā.

armorial ARMORIAL

, a. kāvacikaḥ -kī -kaṃ āyudhikaḥ -kā -kaṃ āyudhīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Belonging to the escutcheon of a family) kulacihnasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

armory ARMORY

, s. āyudhāgāraṃ śastrāgāraṃ astrāgāraḥ.

--(A collection of arms) śastrasaṃhatiḥ f., śastrasamūhaṃ.

armour ARMOUR

, s. varmma n. (n) lauhavarmma n. (n) tanutraṃ tanutrāṇaṃ kavacaḥ or -caṃ vāravāṇaḥ kañcukaḥ tvaktraṃ daṃśanaṃ sannāhaḥ dehāvaraṇaṃ yuddhāstraṃ tanuvāraṃ sajjā.

--(Chain-armour) jālikā jālaprāyā; 'arrayed in armour,' varmmitaḥ -tā -taṃ kavacī -cinī -ci (n).

armour-bearer ARMOUR-BEARER

, s. sānnahānakaḥ varmmavāhakaḥ.

armourer ARMOURER

, s. astrakārakaḥ śastrakāraḥ śastramārjaḥ astranirmmāṇaśilpajñaḥ sajjākarttā m. (rttṛ) asidhāvakaḥ.

arm-pit ARM-PIT

, s. kakṣaḥ bāhumūlaṃ bhujakoṭaraḥ dormūlaṃ.

arms ARMS

, s. astraṃ śastraṃ āyudhaḥ yuddhāstraṃ śastrāstraṃ.

--(War in general) vigrahaḥ samaraḥ raṇaḥ yuddhaṃ saṅgrāmaḥ.

--(State of hostility) yuddhāvasthā raṇasamayaḥ; 'dexterity in arms,' astralāghavaṃ; 'the taking up of arms,' astragrahaṇaṃ yuddhe pravṛttiḥ astradhāraṇaṃ; 'passage of arms,' astraśikṣā śastrābhyāsaḥ; 'a brother in arms,' sahayudhvā m. (n).

--(The ensigns armorial of a family) kulīnapadasūcakacihnaṃ kulacihnaṃ.

army ARMY

, s. senā f., sainyaṃ balaṃ vāhinī camūḥ f., daṇḍaḥ or -ṇḍaṃ anīkaṃ cakraṃ dhvajinī vyūhaḥ yodhasamūhaḥ pṛtanā varūthinī.

--(A complete army) akṣauhiṇī caturaṅgaḥ.

--(In motion) pracakraṃ.

aroma AROMA

, s. gandhaḥ vāsaḥ āmodaḥ dhūpaḥ parimalaḥ.

aromatic AROMATIC

, a. sugandhīyaḥ -yā -yaṃ gandhī -ndhinī -ndhi (n) tiktaḥ -ktā -ktaṃ surabhitaḥ -tā -taṃ suvāsitaḥ -tā -taṃ dhūpitaḥ -tā -taṃ.

aromatics AROMATICS

, s. upaskarāḥ m. pl., sugandhidravyāṇi n. pl., sugandhāni n. pl.

to aromatise To AROMATISE

, v. a. vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), dhūp (c. 1. dhūpāyati dhūpituṃ).

around AROUND

, adv. (Circularly) paritas abhitas.

--(On every side) samantatas sarvvatas viśvatas samantāt.

around AROUND

, prep. pari abhi.

to arouse To AROUSE

, v. a. (To excite) utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah utthā for utsthā in caus. (utthāpayati -yituṃ) udbudh in caus. (-bodhayati -yituṃ) prabudh.

--(To wake from sleep) jāgṛ in caus. (jāgarayati -yituṃ) prabudh in caus., nidrāṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ).

aroused AROUSED

, p. p. protsāhitaḥ -tā -taṃ.

--(Awaked) prabodhitaḥ -tā -taṃ prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nidrābhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

to arraign To ARRAIGN

, v. a. (To set in order) virac (c. 10. -racayati -yituṃ), svasthāne sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

--(To accuse) abhiyogaṃ kṛ āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), apavad (c. 1. -vadati -vadituṃ), abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ).

arraigned ARRAIGNED

, p. p. abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ āhūtaḥ -tā -taṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ.

arraignment ARRAIGNMENT

, s. abhiyogaḥ āhvānaṃ apavādaḥ.

to arrange To ARRANGE

, v. a. rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac; vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā; krameṇa or yathākramaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) granth (c. 1. granthati, c. 9. grathnāti granthituṃ).

arranged ARRANGED

, p. p. viracitaḥ -tā -taṃ grathitaḥ -tā -taṃ vinyastaḥ -stā -staṃ vihitaḥ -tā -taṃ prativihitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'well-arranged,' suñcaṭitaḥ -tā -taṃ.

[Page 25b]
arrangement ARRANGEMENT

, s. vinyāsaḥ paryyāyaḥ pratividhānaṃ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., racanā viracanaṃ granthanaṃ -nā vyavasthāpanaṃ anusandhānaṃ krameṇa sthāpanaṃ paripāṭiḥ f.

--(The state of being in order) kramaḥ.

arranger ARRANGER

, s. viracakaḥ upāyajñaḥ upetā m. (tṛ) vyāsaḥ.

arrant ARRANT

, a. (Bad in a high degree) atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atinikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atikutsitaḥ -tā -taṃ.

--(Excessive) atyantaḥ -ntā -ntaṃ.

arras ARRAS

, s. nānāvarṇāni citritavastrāṇi.

array ARRAY

, s. (Of battle) vyūhaḥ, or -hanaṃ vyūḍhiḥ f., balavinyāsaḥ; 'to draw up in battle array,' vyūh (c. 1. -ūhate -ūhituṃ).

--(Order) kramaḥ śreṇī paṅktiḥ f., racanā.

--(Dress) ābharaṇaṃ bhūpaṇaṃ paricchadaḥ.

to array To ARRAY

, v. a. (To put in order) krameṇa or vyūhena rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ), or vyavasthā; or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), or sajjīkṛ.

--(To dress) vastram āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ); alaṅkṛ pariṣkṛ.

arrear ARREAR

, s. ṛṇaśeṣaṃ ṛṇaśeṣāṃśaḥ ṛṇasya aśodhito bhāgaḥ ṛṇasya śodhanīyo bhāgaḥ.

arrest ARREST

, s. āsedhaḥ dharaṇaṃ grahaṇaṃ nirodhaḥ bandhanaṃ.

--(Stop) nivāraṇaṃ.

to arrest To ARREST

, v. a. (As a bailiff) āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), ṛṇahetoḥ or doṣahetoḥ rājalekhena or rājājñayā bandh (c. 9. baghnāti -banddhuṃ), or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

--(Stop, bring to a stand) stambh in caus. (stambhayati -yituṃ) viṣṭambh (c. 5. -stabhnoti, c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ), nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ).

arrested ARRESTED

, p. p. āsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

arrival ARRIVAL

, s. āgamanaṃ abhigamanaṃ upasthitiḥ f., upayātaṃ āyaḥ.

to arrive To ARRIVE

, v. n. āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam upagam; upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samprāp avāp anusamprāp upasamprāp āyā (c. 2. -yāti -yātuṃ), abhiyā upāyā samāyā.

arrived ARRIVED

, p. p. āgataḥ -tā -taṃ samāyātaḥ -tā -taṃ upasthitaḥ -tā -taṃ prāptaḥ -ptā -ptaṃ.

arrogance ARROGANCE

, s. garvaḥ dharṣaḥ darpaḥ mānaḥ abhimānaḥ madaḥ avalepaḥ ahaṅkāraḥ prāgalbhyaṃ pragalbhatā āṭopaḥ cittasamunnatiḥ auddhatyaṃ pratibhānaṃ.

arrogantly ARROGANTLY

, adv. sagarvvaṃ sadarpaṃ sāṭopaṃ garvveṇa dharṣeṇa pragalbhaṃ.

arrogant ARROGANT

, a. pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n) atigarvvitaḥ -tā -taṃ sagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ mānī -ninī -ni (n) madoddhataḥ -tā -taṃ ahaṅkārī -riṇī -ri (n) ātmaślāghī -ghinī -ghi (n) pradharṣitaḥ -tā -taṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ uddhataḥ -tā -taṃ pratibhāmukhaḥ -khī -khaṃ.

--(To be arrogant) pragalbh (c. 1. -galbhate -galbhituṃ), dṛp (c. 4. dṛpyati darptuṃ draptuṃ).

to arrogate To ARROGATE

, v. a. (To claim proudly) garvvapūrvvakaṃ or sagarvvaṃ or anarhatas or adharmmatas or mithyā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), abhigrah parigrah; or labh (c. 1. labhate labdhuṃ), or ādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), or abhyanujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), or ātmīyaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ or svīkṛ; mṛṣā or mithyā grah; upadhāṃ kṛ dhvajīkṛ.

arrogation ARROGATION

, s. sagarvvagrahaṇaṃ anarhagrahaṇaṃ abhigrahaṇaṃ anyāyyagrahaṇaṃ mithyāgrahaṇaṃ dhvajīkaraṇaṃ upadhā.

arrow ARROW

, s. śaraḥ vāṇaḥ iṣuḥ m., śāyakaḥ kāṇḍa śalya vipāṭaḥ viśikhaḥ pṛṣatkaḥ patrī m. (n) bhallaḥ nārācaḥ prakṣveḍanaḥ ajihmagaḥ khagaḥ āśugaḥ mārgaṇaḥ kalambaḥ ropaḥ; 'arrow-head,' vāṇāgra 'arrow-shaft,' śarakāṇḍaṃ; 'a shower of arrows,' śarākṣepaḥ śaravarṣaṃ.

arrowy ARROWY

, a. (Consisting of arrows) vāṇī -ṇinī -ṇi (n) vāṇavān -vatī -vat (t).

--(Arrow-shaped) vāṇākāraḥ -rā -raṃ.

arsenal ARSENAL

, s. āyudhāgāraṃ āyudhagṛhaṃ śastrāgāraṃ astrāgāraṃ yuddhabhāṇḍāgāraṃ.

--(A collection of arms) śastrasaṃhatiḥ śastrasamūhaṃ.

arsenic ARSENIC

, s. manaḥśilā śilā manoguptā nāgajihvikā naipālī kunaṭī.

arson ARSON

, s. āgāradāhaḥ gṛhadāhāparādhaḥ.

art ART

, s. śilpaṃ śilpavidyā kalā vyavasāyaḥ karmma n. (n).

--(Invention) kalpanaṃ -nā.

--(Science) vidyā.

--(Skill) nipuṇatā pāṇḍityaṃ dakṣatā yuktiḥ f., śikṣāśaktiḥ f.

--(Cunning) vidagdhatā vaidagdhyaṃ māyā.

artery ARTERY

, s. nāḍī nāḍiḥ f., kaṇḍarā mālī nāliḥ f., sirā raktavāhī m. (n).

arterial ARTERIAL

, a. nāḍīsambandhī -ndhinī -ndhi (n) raktavāhī -hinī -hi (n).

artful ARTFUL

, a. (Performed with art) śilpena or pāṇḍitpena kṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Skilful) śikṣitaḥ -tā -taṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu.

--(Cunning) upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ chalānvitaḥ -tā -taṃ māyī -yinī -yi (n).

artfully ARTFULLY

, adv. pāṇḍityena naipuṇyena sapāṭavaṃ vaidagdhyena chalena.

artfulness ARTFULNESS

, s. (Skill) pāṇḍityaṃ nipuṇatā cāturyyaṃ dakṣatā paṭutā.

--(Cunning) vidagdhatā vaidagdhyaṃ śaṭhatā.

arthritic ARTHRITIC

, a. (Gouty) vātakī -kinī -ki (n).

--(Relating to the joints) granthilaḥ -lā -laṃ.

artichoke ARTICHOKE

, s. śākaviśeṣaḥ.

article ARTICLE

, s. (Part of speech) vākyārthanirṇāyako'vyayaśabdaḥ.

--(A particular part of any complex thing) aṃśaḥ bhāgaḥ padaṃ viṣayaḥ.

--(Thing) dravyaṃ vastu n., viṣayaḥ.

--(Apparatus) sāmagrī f.

--(Terms, stipulation) niyamapatraṃ samayaḥ; 'articles of peace,' sandhisamayaḥ.

--(A point of time) kṣaṇaḥ samayaḥ velā.

to article To ARTICLE

, v. n. samayaṃ kṛ niyamapatreṇa sthirīkṛ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ghaṭṭituṃ).

articular ARTICULAR

, a. granthilaḥ -lā -laṃ granthisambandhakaḥ -kā -kaṃ.

articulate ARTICULATE

, a. (Distinct) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to articulate To ARTICULATE

, v. a. (To utter words distinctly) spaṣṭaṃ or vyaktaṃ uccar in caus. (-cārayati -yituṃ), or udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ, c. 1. -īrati -īrituṃ), or udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(To joint) granth (c. 1. granthati, c. 9. grathnāti granthituṃ).

articulated ARTICULATED

, p. p. (Uttered) uccāritaḥ -tā -taṃ.

--(Jointed) granthitaḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ.

articulation ARTICULATION

, s. (Of words) uccāraṇaṃ udāharaṇaṃ.

--(The juncture of bones) granthiḥ m., asthisandhisthānaṃ sandhiḥ m.

artifice ARTIFICE

, s. (Stratagem, contrivance) upāyaḥ chadma n. (n) chalaṃ vyapadeśaḥ kapaṭaḥ -ṭaṃ kauśalaṃ.

artificer ARTIFICER

, s. (An artist) śilpakāraḥ śilpī m. (n) karmmakāraḥ karmmāraḥ kāruḥ m.

--(Maker) karttā m. (rttṛ) nirmmātā m. (tṛ).--. (Contriver) upetā m. (tṛ) upāyajñaḥ.

artificial ARTIFICIAL

, a. śilpikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ pratiyatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

--(Made by art) kalpitaḥ -tā -taṃ śilpanirmmitaḥ -tā -taṃ; 'an artificial lake,' krīḍāsaraḥ n. (s).

artificially ARTIFICIALLY

, adv. śilpena kṛtrimaprakāreṇa śilpikaprakāreṇa.

artillery ARTILLERY

, s. agnyastraṃ yuddhāstraṃ āgneyāni astrāṇi n. pl.

artisan ARTISAN

, s. śilpī m. (n) śilpakāraḥ karmmakāraḥ kārukaḥ.

artist ARTIST

, s. śilpī m. (n).

--(A skilful man) paṇḍitaḥ nipuṇaḥ paṭuḥ.

--(Painter) citrakaraḥ.

artless ARTLESS

, a. (Without fraud) amāyaḥ -yā -yaṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ kapaṭahīnaḥ -nā -naṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saralaḥ -lā -laṃ śuddhamatiḥ -tiḥ ti chalarahitaḥ -tā -taṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ.

--(Void of art) apaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

artlessly ARTLESSLY

, adv. chalavyatirekeṇa māyāṃ vinā kapaṭavyatirekeṇa amāyayā dākṣiṇyena.

artlessness ARTLESSNESS

, s. amāyā saralatā dākṣiṇyaṃ.

arundineous ARUNDINEOUS

, a. vetrakaḥ -kī -kaṃ vetrakīyaḥ -yā -yaṃ naḍakīyaḥ -yā -yaṃ vetasvān -svatī -svat (t) vetravān -vatī -vat (t).

as AS

, conj. (In the same manner with something else) yathā.

--(Like) iva; vat affixed; 'to act as a fool,' mūrkhavat kṛ.

--(In the manner that) yathā yadvat yatprakāreṇa rūpeṇa; 'they did as he commanded,' tasya yathānideśaṃ cakruḥ.

--(According as) anurūpeṇa anusāreṇa.

--(So as) yathā tathā.

--(While, at the same time) yāvat yatsamaye yatkāle.

--(Because that) yatas.

--(As many as, as much as) yāvān -vatī -vat (t) yāvatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ or yatsaṃkhyakaḥ yati ind.

--(As long as, as far as) yāvat ā prefixed with the abl. c.; as, 'as far as the ocean,' āsamudrāt; 'as long as the vow lasted,' āsamāpanād vratasya. --Sometimes paryyantaṃ or anta are affixed with the sense, 'as far as;' as, 'the land as far as the ocean,' sāgaraparyyantaṃ pṛthivī, or sāgarāntā pṛthivī.

--(As soon as) yadā; mātrāt affixed; 'as soon as he had spoken,' kathanamātrāt.

--(As well as) yathā.

--(As yet) adya yāvat adyaparyyantaṃ adyāpi etat kālaṃ yāvat.

--(As how) yathā.

--(Equally with) tulyarūpeṇa samaṃ.

--(As if, as though) iva prāyas.

--(As to, with reference to) prati pratīkṣya uddiśya.

--(As high as) daghnaṃ mātraṃ; as, 'water as high as the knees,' jānudaghnaṃ jalaṃ.

to ascend To ASCEND

, v. n. (Rise up) udi (c. 1. -ayati -etuṃ), abhyudi samudi ākram (c. 1. -kramate -kramituṃ), ūrddhvaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), upari gam uccair vraj (c. 1. vrajati vrajituṃ).

to ascend To ASCEND

, v. a. (Mount upon) āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh abhiruh adhyāruh uparuh prāruh samāruh; adhikram (c. 1. -krāmati, c. 4. krāmyati -kramituṃ).

ascendable ASCENDABLE

, a. ārohaṇīyaḥ -yā -yaṃ adhirohaṇīyaḥ -yā -yaṃ ākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

ascendant ASCENDANT

, a. (Rising upwards) ūrddhvagaḥ -gā -gaṃ adhirohī -hiṇī -hi (n).

--(Superior) uttamaḥ -mā -maṃ prabalaḥ -lā -laṃ pradhānaḥ -nā -naṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

ascendant ASCENDANT

, s. (Height, Elevation) ūrddhvatvaṃ uccatā ucchāyaḥ uttuṅgatā

--(Superiority, influence) pradhānatā prabhutvaṃ.

--(In astronomy) lagnaṃ nākṣatrikī.

ascendancy ASCENDANCY

, s. (Influence, power) prādhānyaṃ prabhutvaṃ prābalyaṃ prābhavaṃ prabhūtatā gauravaṃ.

ascended ASCENDED

, p. p. ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ūrddhvagataḥ -tā -taṃ uparigataḥ -tā -taṃ.

ascension ASCENSION

, s. ārohaṇaṃ ūrddhvagatiḥ f., ūrddhvagamanaṃ.

--(To heaven) svargārohaṇaṃ.

ascension-day ASCENSION-DAY

, s. khīṣṭasya svargārohaṇadivasaḥ.

ascent ASCENT

, s. ārohaṇaṃ ūrddhvagatiḥ f., udgamaḥ samudgamaḥ samutkramaḥ udayaḥ samudayaḥ utpātaḥ udvarttanaṃ samutthānaṃ.

--(The way by which one rises) ārohaṇapathaḥ sopānaṃ adhirohaṇī; 'difficult of ascent,' durārohaḥ -hā -haṃ.

to ascertain To ASCERTAIN

, v. a. (Find out) jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), vijñā; jñā in desid. (jijñāsate -situṃ) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vid (c. 2. vetti vedituṃ).

--(Determine) niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -te -ṇetuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), sthirīkṛ; 'that is ascertained,' nirṇīyate tat.

ascertainable ASCERTAINABLE

, a. nirūpaṇīyaḥ -yā -yaṃ nirdhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ nirṇeyaḥ -yā -yaṃ.

ascertained ASCERTAINED

, p. p. nirūpitaḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ nirdhāritaḥ -tā -taṃ.

ascertainment ASCERTAINMENT

, s. niścayaḥ nirṇayaḥ avagamaḥ nirdhāraṇaṃ.

ascetic ASCETIC

, s. vānaprasthaḥ tapasvī m. (n) yogī m. (n) tāpasaḥ yatiḥ m., yatī m. (n) vairāgī m. (n) vairaṅgikaḥ muniḥ satnyāsī m., pārikāṅkṣī m.

asceticism ASCETICISM

, s. vairāgyaṃ sannyāsaḥ.

ascititious ASCITITIOUS

, a. aprakṛtaḥ -tā -taṃ asamavāyī -yinī -yi (n) āropitaḥ -tā -taṃ.

asclepias ASCLEPIAS

, s. (Moon-plant) somaḥ.

--(A drinker of its juice) somapaḥ somapāḥ m.

ascribable ASCRIBABLE

, a. āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ abhisambandhanīyaḥ -yā -yaṃ dātavyaḥ -vyā -vyaṃ.

to ascribe To ASCRIBE

, (an action, cause, quality, &c., to anybody) karmma kāraṇaṃ guṇaṃ vā ityādi kasmiṃścit or kasmaicid āruh in caus. (-ropayati -yituṃ), or adhyāruh, or abhisambandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ), or sambandh, or (c. 3. dadāti -dātuṃ).

--(To ascribe a fault) doṣāropaṇaṃ, or doṣaprasaṅgaṃ, or doṣakalyanaṃ kṛ.

ascription ASCRIPTION

, s. āropaḥ -paṇaṃ adhyāropaḥ abhisambandhanaṃ sambandhanaṃ prasaṅgaḥ.

ash ASH

, s. vanyapādapaviśeṣaḥ.

ashamed ASHAMED

, a. hnīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hnītaḥ -tā -taṃ lajjitaḥ -tā -taṃ vrīḍitaḥ -tā -taṃ lajjamānaḥ -nā -naṃ lajjāvān -vatī vat (t) trapitaḥ -tā -taṃ trapamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trapānvitaḥ -tā -taṃ.

--(To be ashamed) lajj (c. 6. lajjate lajjituṃ), vilajj saṃlajj; vrīḍ (c. 4. vrīḍyati vrīḍituṃ); trap (c. 1. trapate trapituṃ), apatrap vyapatrap; hnī (c. 3. jihneti hnetuṃ), with abl. or gen. of the thing of which one is ashamed. To be ashamed of any thing, may be expressed by kiñcid lajjāspadaṃ jñā.

--(To make ashamed) hrī in caus. hrepayati -yitu).

ash-coloured ASH-COLOURED

, a. bharamavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pāṃśuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu.

ashen ASHEN

, a. pūrvvoktapādapanirmmitaḥ -tā -taṃ or -mayaḥ -mayī -mayaṃ.

ashes ASHES

, s. bharama n. (n) bhasitaṃ bhūtiḥ f., pāṃśuḥ m., arvvaṭaṃ; 'to reduce to ashes,' bhasmasāt kṛ; 'reducing to ashes,' bhasmīkaraṇaṃ; 'reduced to ashes,' bhasmasātkṛtaḥ -tā -taṃ bhasmībhūtaḥ -tā -taṃ.

ash-wednesday ASH-WEDNESDAY

, s. catvāriṃśaddinaparyyantaṃ mahopavāsasya prathamadivasaḥ.

ashore ASHORE

, adv. uttīras ind., tīre taṭe velāyāṃ taṭasthaḥ -sthā -sthaṃ.

ashy ASHY

, a. bhāsmanaḥ -nī -naṃ pāṃśuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Turned into ashes) bhasmīkṛtaḥ -tā -taṃ bhasmaliptaḥ -ptā -ptaṃ.

aside ASIDE

, adv. (On one side) ekapārśve.

--(To another side) anyapārśve.

--(By the side) pārśvatas ind.

--(In private, in concealment) nibhṛte ekānte.

--(In stage language) svagataṃ ātmagataṃ apavāryya vijane janāntikaṃ.

asinine ASININE

, a. garddabhīyaḥ -yā -yaṃ kharasambandhakaḥ -kā -kaṃ.

to ask To ASK

, v. a. (To beg, request) yāc (c. 1. yācati -te yācituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc saṃyāc arth (c. 10. arthayate -yituṃ), abhyarth prārth samprārth; bhikṣ (c. 1. bhikṣate bhikṣituṃ).

--(To ask a question, inquire) pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ), anupracch samanupracch paripracch; jñā in des. (jijñāsate jijñāsituṃ) anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ).

asked ASKED

, p. p. arthitaḥ -tā -taṃ prārthitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ -tā -taṃ yācitaḥ -tā -taṃ prayācitaḥ -tā -taṃ.

--(Questioned) pṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

askance ASKANCE

, ASKAUNCE, ASKAUNTE, adv. sāci ind., tiras ind., tiryyak ind., tiraścīnaḥ -nā -naṃ.

--(Looking askance) sācivilokī -kinī -ki (n) lolāpāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ apāṅgadarśī -rśinī -rśi (n).

asker ASKER

, s. (Petitioner) prārthakaḥ yācakaḥ arthī m. (n).

--(Inquirer) praṣṭā m. (ṣṭṛ).

askew ASKEW

, adv. tiras sāci tiryyak tiraścīnaḥ -nā -naṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ.

asking ASKING

, s. yācñā yācanā arthanā prārthanaṃ -nā abhyarthanā abhiśastiḥ f.

--(Questioning) pracchanā jijñāsā.

aslant ASLANT

, adv. āvarjya ind., tiryyak ind., vakraṃ jihmaṃ anṛju kuṭilaṃ.

asleep ASLEEP

, a. suptaḥ -ptā -ptaṃ nidrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śayitaḥ -tā -taṃ prasuptaḥ -ptā -ptaṃ nidritaḥ -tā -taṃ śayānaḥ -nā -naṃ nidrālasaḥ -sā -saṃ.

--(Fast asleep) suṣuptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(To fall asleep) svap (c. 2. svapiti svapituṃ), prasvap.

aslope ASLOPE

, adv. (Declivous) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(With declivity) pravaṇaṃ pravaṇaprakāreṇa.

azoca AŚOCA

, s. (Flower) aśokaḥ vañjulaḥ.

asp ASP

, ASPIC, s. ativiṣāluḥ kṣudrasarpaprabhedaḥ.

asparagus ASPARAGUS

, s. śatamūlī ekamūlā bahusutā abhīruḥ f., śatāvarī aheruḥ.

aspect ASPECT

, s. (Appearance, look) rūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f., ābhā mūrttiḥ f.

--(Countenance) vadanraṃ.

--(State) avasthā daśā.

--(Act of beholding) ālokanaṃ darśanaṃ nirīkṣaṇaṃ.

--(Relation) samparkaḥ sambandhaḥ.

--(Situation) avasthānaṃ.

--(Disposition of a planet) daśā.

aspen ASPEN

, s. sphuritapatraśīlo vṛkṣaviśeṣaḥ.

aspen ASPEN

, a. (Like the aspen-tree) pūrvvoktavṛkṣopamaḥ -mā -maṃ.

--(Made of the aspen) pūrvvoktavṛkṣanirmmitaḥ -tā -taṃ.

asperity ASPERITY

, s. (Unevenness of surface) rūkṣatā asamānatvaṃ vaiṣamyaṃ. (Of temper) karkaśatvaṃ aruntudatvaṃ svabhāvakaṭutā.

--(Sharpness) taikṣṇyaṃ tīvratā.

to asperse To ASPERSE

, v. a. (To sprinkle) sic (c. 6. siñcati -te sektuṃ), niṣic saṃsic ukṣ (c. 1. ukṣati ukṣituṃ), abhyukṣ prokṣ samukṣ.

--(To calumniate) avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), adhikṣip; kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kalaṅkaṃ kṛ parivad (c. 1. -vadati -vadituṃ), apavad; abhiśap (c. 1. -śapati -te -śaptuṃ).

aspersed ASPERSED

, p. p. (Sprinkled) siktaḥ -ktā -ktaṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Calumniated) avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

asperser ASPERSER

, s. kalaṅkakaraḥ parivādakaḥ apavādakaḥ avakṣepakaḥ.

aspersion ASPERSION

, s. (Sprinkling) sekaḥ secanaṃ niṣekaḥ prokṣaṇaṃ ścyotaḥ prādhāraḥ.

--(Calumny) apavādaḥ kalaṅkaḥ avakṣepaḥ kṣepaḥ guṇanindā.

aspirant ASPIRANT

, s. arthī m. (n) prārthayitā m. (tṛ) ākāṅkṣī m. (n) kutūhalī m. (n) abhilāṣukaḥ.

aspirate ASPIRATE

, s. mahāprāṇaḥ mahāprāṇasūcakaṃ cihnaṃ.

--(The soft aspirate) abhiniṣṭhānaṃ alpaprāṇaḥ.

to aspirate To ASPIRATE

, v. n. mahāprāṇena uccar in caus. (-cārayati -yituṃ).

aspirated ASPIRATED

, p. p. mahāprāṇena uccāritaḥ -tā -taṃ.

aspiration ASPIRATION

, s. (An ardent wish) ākāṅkṣā lālasā mahākāṅkṣā kautūhalaṃ spṛhā abhiruciḥ f., abhilāṣaḥ.

--(Pronunciation with a full breath) mahāprāṇena uccāraṇaṃ mahāprāṇaḥ.

to aspire to or after To ASPIRE TO or AFTER

, v. n. abhiruc in caus. (-rocayati -yituṃ) abhilaṣ (c. 1. -laṣati -laṣituṃ), abhikāṅkṣ (c. 1. -kāṅkṣati -kāṅkṣituṃ), ākāṅkṣ; abhyāp in des. (-īpsati -īpsituṃ) spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), upajīv (c. 1. -jīvati -jīvituṃ).

[Page 28a]
ass ASS

, s. garddabhaḥ m. -bhī f., kharaḥ rāsabhaḥ m. -bhī f., cakrīvān m. (t) bāleyaḥ.

--(Astupid fellow) mandabuddhiḥ durmatiḥ.

--(Skin of an ass) garddabhājinaṃ.

assa-foetida ASSA-FOETIDA

, s. sahasravedhi n. (n) rāmaṭhaṃ jatukaṃ vāhlīkaṃ hiṅguḥ m.

to assail To ASSAIL

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ), abhiyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), abhidhāv (c. 1. -dhāvati -te -dhāvituṃ), pratiyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), abhiśas (c. 1. -śasati -śasituṃ).

--(To storm) āskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), avaskand.

assailable ASSAILABLE

, ākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ āsādanīyaḥ -yā -yaṃ.

assailant ASSAILANT

, s. ākramitā m. (tṛ) ākrāmakaḥ āghātakaḥ abhiyoktā m. (ktṛ) abhighātī m. (n).

assailed ASSAILED

, p. p. ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ upadrutaḥ -tā -taṃ.

assassin ASSASSIN

, s. ghātakaḥ hantā m. (ntṛ) nṛghātakaḥ badhakaḥ badhodyataḥ.

to assassinate To ASSASSINATE

, v. a. nibhṛtaṃ or chalena or gopanena han (c. 2. hanti hantuṃ), or in caus. (ghātayati -yituṃ), or mṛ in caus. (mārayati -yituṃ).

assassination ASSASSINATION

, s. chalena or gopanena hananaṃ nṛhatyā ghātanaṃ prāṇāntikaṃ badhaḥ māraṇaṃ.

assassinator ASSASSINATOR

, s. nibhṛtaṃ or chalena hanti yo ghātakaḥ.

assault ASSAULT

, s. abhiyogaḥ ākramaṇaṃ avagoraṇaṃ abhyāghātaḥ āghātaḥ upaghātaḥ.

--(Storm) avaskandaḥ -ndanaṃ.

--(Violence) prasabhaṃ sāhasaṃ pramāthaḥ balātkāraḥ.

to assault To ASSAULT

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad; abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), samādru upadru samupadru avagur (c. 6. -gurate or -ti -gurituṃ), abhidhāv (c. 1. -dhāvati -te -dhāvituṃ).

--(To storm) āskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), avaskand laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ).

assaulted ASSAULTED

, p. p. abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(By storm) avaskanditaḥ -tā -taṃ.

assay ASSAY

, s. parīkṣā pramāṇīkaraṇaṃ upadhā.

--(Touchstone) nikaṣaḥ.

--(Of coin) nāṇakaparīkṣā.

--(First attempt) ārambhaḥ pravṛttiḥ f.

to assay To ASSAY

, v. a. parīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), jñā in des. (jijñāsate jijñāsituṃ).

--(Endeavour) yat (c. 1. yatate yatituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate ceṣṭituṃ).

assayer ASSAYER

, s. (An officer of the mint) nāṇakaparīkṣī m. (n) dhātuvādī m. (n) dhātuparīkṣakaḥ parīkṣakaḥ.

assemblage ASSEMBLAGE

, s. samūhaḥ saṅghātaḥ samāhāraḥ samuccayaḥ samavāyaḥ vṛndaṃ cayaḥ sañcayaḥ samudayaḥ gaṇaḥ oghaḥ saṃhatiḥ f., saṃhāraḥ sannipātaḥ saṅghaḥ ūhiṇī sāhityaṃ grāmaḥ in composition; 'an assemblage of people,' purupasamavāyaḥ janasamāgamaḥ jananivahaḥ; 'of princes,' rājakaṃ; 'the assemblage of the organs,' indriyagrāmaḥ.

to assemble To ASSEMBLE

, v. n. saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam; same (root i with sam and ā, c. 2. samaiti samaituṃ), samabhye; ekatra mil (c. 6. milati -te melituṃ), samāvṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), sannipat (c. 1. -patati -patituṃ), samūhībhū.

to assemble To ASSEMBLE

, v. a. saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ) samāhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), upasaṃhṛ; sannipat in caus. (-pātayati -yituṃ) ekatra kṛ samūhīkṛ.

assembled ASSEMBLED

, p. p. militaḥ -tā -taṃ sametaḥ -tā -taṃ samāgataḥ -tā -taṃ samupāgataḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ samavetaḥ -tā -taṃ.

assembling ASSEMBLING

, s. milanaṃ saṅgamaḥ samāgamaḥ samāgatiḥ f.

assembly ASSEMBLY

, s. sabhā sadaḥ n. (s) samajyā samājaḥ paripad f., samāgamaḥ saṃsad f., goṣṭhī f., samūhaḥ melakaḥ melaḥ sanniveśaḥ; 'an assembly of lords or nobles,' śiṣṭasabhā.

--(A collection) samāhāraḥ samuccayaḥ sannipātaḥ samudayaḥ samavāyaḥ saṃhāraḥ samūhaḥ.

--(A party) paṃktiḥ f.

assembly-room ASSEMBLY-ROOM

, s. samāgamasthānaṃ sabhāśālā indrakaṃ.

assent ASSENT

, s. sammatiḥ f., anumatiḥ f., sammataṃ anujñā pratigrahaḥ parigrahaḥ svīkāraḥ aṅgīkāraḥ pratiśravaḥ samanujñānaṃ anuvādaḥ.

to assent To ASSENT

, v. n. anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyati -te -mantuṃ), samman pratigrah (c. 9. -gṛhlāti -gṛhlīte -grahītuṃ), svīkṛ aṅgīkṛ urīkṛ sampratīṣ (c. 6. -icchati -eṣṭuṃ).

assentation ASSENTATION

, s. svīkaraṇaṃ cāṭukāraḥ anurodhaḥ anuvṛttiḥ f.

assented ASSENTED

, p. p. anumataḥ -tā -taṃ sammataḥ -tā -taṃ anujñātaḥ -tā -taṃ pratiśrutaḥ -tā -taṃ samanujñātaḥ -tā -taṃ.

assenter ASSENTER

, s. anumantā m. (ntṛ) anuvādakaḥ anujñātā m. (tṛ) svīkarttā m. (rttṛ).

to assert To ASSERT

, v. a. (To maintain) dārḍhyena vad (c. 1. vadti vadituṃ).

--(To affirm) vad tatheti brū (c. 2. bravīti brūte vaktuṃ)

--(To claim) mameti vad svīkṛ svasvatvaṃ jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ).

assertion ASSERTION

, s. (The act of asserting) vacanaṃ uktiḥ f.

--(The position advanced) vacanaṃ vākyaṃ uktavākyaṃ.

--(The first part of an argument) pratijñā pūrvvapakṣaḥ pakṣaḥ.

to assess To ASSESS

, v. a. rājasvaṃ or karaṃ or śulkaṃ dā in caus. (dāpayati -yituṃ), or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), or avahṛ in caus. (-hārayati -yituṃ), or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ), or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

assessment ASSESSMENT

, s. karagrahaṇaṃ śulkagrahaṇaṃ rājasvagrahaṇaṃ.

--(The sum levied) karaḥ śulkaḥ śulkaṃ rājasvaṃ.

assessor ASSESSOR

, s. (One who sits by) sabhyaḥ sabhāsad m., upāsitā m. (tṛ) upāsīnaḥ.

--(Tax-gatherer) karagrahaḥ śulkagrāhī m. (n) rājasvanirūpakaḥ.

assets ASSETS

, s. mṛtajanasya ṛṇaśodhanārthaṃ avaśiṣṭadhanaṃ.

--(Goods) arthaḥ vibhavaḥ sampattiḥ f.

to assever To ASSEVER

, ASSEVERATE, v. a. sthairyyeṇa, or dārḍhyena, or śapathena, or śapathapūrvvakaṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ), or brū (c. 2. bravīti brūte vaktuṃ).

asseveration ASSEVERATION

, s. śapathapūrvvakaṃ vacanaṃ sthiravacanaṃ dṛḍhavacanaṃ.

assiduity ASSIDUITY

, s. udyogaḥ udyamaḥ abhyasanaṃ vyavasāyaḥ prasaktiḥ f., manoyogaḥ ceṣṭā yatnaḥ manoniveśaḥ praveśaḥ parāyaṇaḥ prayāsaḥ.

assiduous ASSIDUOUS

, a. udyogī -ginī -gi (n) sodyogaḥ -gā -gaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prayatnavān -vatī -vat (t) prasaktaḥ -ktā -ktaṃ prasitaḥ -tā -taṃ.

assiduously ASSIDUOUSLY

, adv. prayatnatas yatnatas vyavasāyena udyogena avirataṃ prasaktaṃ.

assignable ASSIGNABLE

, a. prakalpanīyaḥ -yā -yaṃ nirdeṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to assign To ASSIGN

, v. a. (Mark out) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirṇī (c. 1. -nayati -netuṃ), prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś.

--(Appoint) niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) vyavasthā.

--(Make over property) dravyaṃ or dhanaṃ samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ), or in caus. (dāpayati -yituṃ); nibandhaṃ kṛ.

--(Attribute) āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

--(He assigns a reason) sa hetum āha.

assignation ASSIGNATION

, s. (An appointment to meet another) abhisāraḥ saṅketaḥ prajñaptiḥ f., samāgamaniyamaḥ.

--(Going to an assignation) abhisārī -riṇī -ri (n).

--(Place of assignation) saṅketasthānaṃ.

--(A making over property to another) dravyasamarpaṇaṃ dhanasamarpaṇaṃ nibandhadānaṃ.

assigned ASSIGNED

, p. p. nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niyamitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ dāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ prakalpitaḥ -tā -taṃ āropitaḥ -tā -taṃ.

assignee ASSIGNEE

, s. niyogī m. (n) kāryyeṣu niyuktaḥ pratinidhiḥ pratipuruṣaḥ.

assignment ASSIGNMENT

, s. (Of goods) nibandhanaṃ samarpaṇaṃ.

--(Appointment) niyojanaṃ.

to assimilate To ASSIMILATE

, v. a. (To bring to a likeness) samīkṛ tulyīkṛ.

--(To perform the act of converting food to nourishment) jīrṇipūrvvakaṃ samīkṛ pariṇāmaṃ kṛ.

assimilation ASSIMILATION

, s. (The act of) samīkaraṇaṃ tulyīkaraṇaṃ.

--(The state of) samatā samānatā tulyatā sāmyaṃ.

--(Of food) pariṇāmaḥ pariṇatatvaṃ vipākaḥ paripakvatā.

--(Of fractions) bhāgajātiḥ f.

to assimulate To ASSIMULATE

, v. a. chal (nom. chalayati -yituṃ), chadma or kapaṭaṃ kṛ.

assimulation ASSIMULATION

, s. chalanaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ chadma n. (n).

to assist To ASSIST

, v. a. upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), upacar (c. 1. -carati -carituṃ), upagrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), abhirakṣ (c. 1. -rakṣati -rakṣituṃ), upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ pakṣapātaṃ kṛ.

assistance ASSISTANCE

, s. upakāraḥ upakāritā upakṛtaṃ sāhāyyaṃ sāhityaṃ upagrahaḥ anugrahaḥ pakṣapātaḥ.

assistant ASSISTANT

, s. upakārī m. (n) upakārakaḥ sāhāyyakarttā m. (rttṛ) sahāyaḥ uttarasādhakaḥ.

assisted ASSISTED

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ upacaritaḥ -tā -taṃ.

assize ASSIZE

, s. (A court of justice) doṣādoṣavicārasabhā daṇḍayogasabhā daṇḍapraṇayanasabhā.

--(Market rate, measure) āpaṇikaḥ arghabalābalaṃ parimāṇaṃ mānaṃ.

to assize To ASSIZE

, v. a. (To fix the rate of any thing) arghaṃ saṃkhyā in caus. (-khyāpayati -yituṃ) arghabalābalaṃ or dravyādimūlyaṃ or parimāṇaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

assizer ASSIZER

, s. arghasaṃkhyāpakaḥ mūlyanirūpakaḥ vikreyadravyādiparimāṇanirūpakaḥ.

associate ASSOCIATE

, s. (A partner, confederate) sahāyaḥ saṅgī m. (n) anuṣaṅgī m. (n) utsaṅgī m. (n) sahakārī m. (n) sajūḥ m. (-jus) sahavāsī m. (n).

--(A companion, equal) vayasyaḥ.

to associate To ASSOCIATE

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ) sambandh in caus. (-bandhayati -yituṃ) saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ).

to associate with To ASSOCIATE WITH

, v. n. saṃvas (c. 1. -vasati -vastuṃ), saha vas; sahitaḥ -tā -taṃ bhū mil (c. 6. milati -te melituṃ), sammil; saha gam (c. 1. gacchati gantuṃ), sahavāsaṃ kṛ.

--(Not to be associated with) apāṅkteyaḥ -yā -yaṃ.

associated ASSOCIATED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ sahagataḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) utsaṅgitaḥ -tā -taṃ.

association ASSOCIATION

, s. saṃyogaḥ sāhityaṃ sāhāyyaṃ sāhyaṃ saṅgamaḥ saṅgatiḥ f., saṃsargaḥ sahāyatā or -tvaṃ sāhacaryyaṃ samāgamaḥ saṅghātaḥ āsaṅgaḥ saṅgaḥ saṃśleṣaḥ.

--(Evil association) asatsaṃsargaḥ.

--(Set, club) paṅktiḥ f.

--(Partnership) samāṃśitā.

to assort To ASSORT

, v. a. yathākramaṃ or krameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā; rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac; granth (c. 1. granthati,) c. 9. grathnāti granthituṃ), pṛthak pṛthak sthā in caus. or kṛ.

assorted ASSORTED

, p. p. viracitaḥ -tā -taṃ vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vinyastaḥ -stā -staṃ.

assortment ASSORTMENT

, s. viracanaṃ pṛthakkaraṇaṃ vinyāsaḥ pratividhānaṃ granthanaṃ -nā vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., paripāṭiḥ f.

--(A mass of things assorted) sañcayaḥ saṅghātaḥ vṛndaṃ oghaḥ.

to assuage To ASSUAGE

, v. a. śam in caus. (śamayati -yituṃ) upaśam praśam; sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv; tuṣ in caus. (topayati -yituṃ) parituṣ.

to assuage To ASSUAGE

, v. n. śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam; tuṣ (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ).

assuaged ASSUAGED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśamitaḥ -tā -taṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ.

assuagement ASSUAGEMENT

, s. praśamanaṃ śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., sāntvanaṃ.

assuasive ASSUASIVE

, a. śāntikaḥ -kī -kaṃ śamakaḥ -kā -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ.

to assume To ASSUME

, v. a. (To take) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), parigrah pratigrah; labh (c. 1. labhate labdhuṃ).

--(To arrogate) adharmmatas or mithyā grah or ātmasātkṛ paradharmmaṃ grah; 'he assumes the king,' rājāyate.

--(To suppose something granted) apramāṇīkṛtya or apramāṇatas or niṣpramāṇena vad (c. 1. vadati vadituṃ), anumataṃ -tāṃ -taṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ).

assumed ASSUMED

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ ādattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Not natural) kṛtakaḥ -kā -kaṃ.

assumption ASSUMPTION

, s. (The act of taking) grahaṇaṃ ādānaṃ pratigrahaḥ parigrahaḥ ātmasātkaraṇaṃ; 'false assumption,' mithyāgrahaṇaṃ.

--(The supposition of any thing granted) niṣpramāṇena or apramāṇatas grahaṇaṃ pramāṇavyatirekeṇa kasyacin matasya dhāraṇaṃ; 'on the assumption,' nyāyāt.

--(The thing supposed) pratijñā prameyaṃ upanyāsaḥ.

--(Of a disguise) veśadhāraṇaṃ viḍambanaṃ.

assurance ASSURANCE

, s. (Certain expectation) viśvāsaḥ pratyayaḥ pratyāśā niścayaḥ dṛḍhaḥ pratyayaḥ.

--(Want of modesty) dhārṣṭyaṃ pragalbhatā sāhasaṃ nirlajjatā.

--(Reason for confidence) viśvāsakāraṇaṃ pratyayahetuḥ.

--(Insurance, assurance of safety) yogakṣemaḥ abhayavāk f. (c) sahāryyatvaṃ.

to assure To ASSURE

, v. a. sthirākṛ dṛḍhīkṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti, c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ, or caus. -stambhayati -yituṃ), viśvāsaṃ dā pramāṇaṃ dā asandigdhaṃ -gdhāṃ -gdhaṃ kṛ suniścitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(To affirm) dārḍhyena vad (c. 1. vadati).

assured ASSURED

, p. p. (Certain) sthiraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ suniścitaḥ -ta -taṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ asaṃśayaḥ -yā -yaṃ.

assuredly ASSUREDLY

, adv. niścitaṃ suniścitaṃ asaṃśayaṃ niḥsandehena nūnaṃ evaṃ khalu kila sutarāṃ.

asterisk ASTERISK

, s. nakṣatrākāraś cihnaviśeṣaḥ.

asterism ASTERISM

, s. nakṣatraṃ ṛkṣaḥ tārā tārakaḥ jyotiṣī dākṣāyiṇī.

astern ASTERN

, adv. nāvaḥ paścadbhāgaṃ or paścimabhāgaṃ prati.

asthma ASTHMA

, s. duḥśvāsaḥ duḥśvasanaṃ śvāsarogaḥ.

asthmatical ASTHMATICAL

, ASTHMATIC, a. duḥśvāsaśīlaḥ -lā -laṃ śvāsarogapīḍitaḥ -tā -taṃ.

to astonish To ASTONISH

, v. a. vismi in caus. (-ssāyayati -te -yituṃ) vyākulīkṛ ākulīkṛ camatkāraṃ or vismayaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) camatkṛ.

astonished ASTONISHED

, p. p. vismitaḥ -tā -taṃ vismayānvitaḥ -tā -taṃ vismayākulaḥ -lā -laṃ camatkṛtaḥ -tā -taṃ vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(To be astonished) vismi (c. 1. -smayate -smetuṃ), āścaryyaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or man (c. 4. manyate mantuṃ).

astonishing ASTONISHING

, a. āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ vicitraḥ -trā -traṃ.

astonishment ASTONISHMENT

, s. vismayaḥ āścaryyatvaṃ camatkāraḥ vyākulatā.

--(With astonishment) sāścaryyaṃ savismayaṃ.

--(Matter of astonishment) vismayahetuḥ m., vismayakāraṇaṃ adbhutaṃ.

to astound To ASTOUND

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) vyāmuh vyākulīkṛ vismayākulaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

astounded ASTOUNDED

, p. p. vismayākulaḥ -lā -laṃ mohitaḥ -tā -taṃ ākulīkṛtaḥ -tā -taṃ.

[Page 30a]
astral ASTRAL

, a. ārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ tārakī -kinī -ki (n) tārakitaḥ -tā -taṃ.

astray ASTRAY

, adv. utpathaṃ pathabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vimārgagāmī -minī -mi (n) vipathagāmī -minī -mi (n) bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(To lead astray) utpathaṃ nī (c. 1. nayati netuṃ).

astride ASTRIDE

, adv. (To stand with the legs apart) pādau pṛthak kṛtvā or pragatajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ).

to astringe To ASTRINGE

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati, c. 6. -kucati -kocituṃ); kaṣāy (nom. kaṣāyati -yituṃ).

astringency ASTRINGENCY

, s. saṅkocanaṃ kaṣāyaḥ -yaṃ tuvaraḥ -raṃ.

astringent ASTRINGENT

, a. kaṣāyaḥ -yā -yaṃ saṅkocanaśīlaḥ -lā -laṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ tuvaraḥ -rā -raṃ grāhī -hiṇī -hi (n) virūkṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

astrologer ASTROLOGER

, s. gaṇakaḥ jyautiṣikaḥ daivajñaḥ mauhūrttaḥ mauhūrttikaḥ daivalekhakaḥ kārttāntikaḥ jyotiḥśāstrānurūpaṃ bhāviviṣayakathakaḥ or bhāvikathakaḥ or bhāvivyaktīkarttā m. (rttṛ) sāṃvatsaraḥ jñānī m. (n).

astrological ASTROLOGICAL

, a. jyotiṣaḥ -ṣī -ṣaṃ jyotirvidyāviṣayaḥ -yā -yaṃ nākṣatraḥ -trī -traṃ.

astrologically ASTROLOGICALLY

, adv. jyotirvidyānusārāt jyotiḥśāstānurūpaṃ jyotiḥśāstravat.

astrology ASTROLOGY

, s. nakṣatravidyā jyotiṣaṃ daivapraśnaḥ devapraśnaṃ jyotiḥśāstramūlā bhāvivyaktīkaraṇavidyā; jyotiḥśāstrajñānāt or -jñānena bhāvikathanavidyā.

astronomer ASTRONOMER

, s. jyotiḥśāstrajñaḥ jyotirvid jyotiṣaḥ jyautiṣikaḥ rāśigrahanakṣatrādigatijñaḥ grahanakṣatrādividyājñaḥ.

astronomical ASTRONOMICAL

, a. jyotiṣaḥ -ṣī -ṣaṃ jyotiḥśāstraviṣayaḥ -yā -yaṃ nākṣatrikaḥ -kī -kaṃ.

astronomically ASTRONOMICALLY

, adv. jyotiḥśāstānusārāt jyotiḥśāstrānurūpaṃ jyotiḥśāstravat.

astronomy ASTRONOMY

, s. jyotiḥśāstraṃ jyotirvidyā rāśigrahanakṣatrādividyā jyotiṣaṃ svagolavidyā.

astute ASTUTE

, a. vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ caturaḥ -rā -raṃ.

asunder ASUNDER

, adv. viralaṃ pṛthak pragataḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ.--'Asunder' may often be expressed by the prep. vi; as, 'cut asunder,' vicchinnaḥ.

azwins AŚWINS

, (Nāsatya and Dasra, the twin sons of the Sun by the constellation Aśvinī, physicians of heaven) aśvinau du., svarvaidyau du., nāsatyau du., dasrau du., aśvinīsutau du., āśvineyau du.

asyle ASYLE

, ASYLUM, s. āśrayaḥ āśayaḥ śrayaṇaṃ saṃśrayaḥ gatiḥ f., pratiśrayaḥ viṣayaḥ.

--(To seek asylum with) āśri (c. 1. -śrayati -te -śrayituṃ), upāśri samupāśri saṃśri.

at AT

, prep. expressed by ā or abhi prefixed to roots, as, 'to arrive at,' āgam abhigam.--Before names of towns, expressed by the loc. c.; as, 'at Ayodhyā,' ayodhyāyāṃ. At home, svagṛhe svasthāne; 'at night,' rātrau; 'at evening,' āsandhyaṃ; 'at this time,' tatkāle tatkṣaṇe; 'at the moment,' sapadi; 'at present,' varttamāne kāle adhunā samprati; 'at first,' prathamatas pūrvvaṃ; 'at last,' anantaraṃ śepe; 'at least,' tāvat; 'at all, kathañcana manāk; 'at the sight,' ādarśanāt; 'at ease,' yathāsukhaṃ sukhena; 'at large,' nirvighnaṃ; 'at the price,' mūlyena; 'at once,' yugapat ekadā ekakāle.--'At,' may often be expressed by the indec. part., as, 'at the sight of that,' tad dṛṣṭvā; or by the loc. c., as, 'at their arrival,' teṣu āgateṣu; or by the abl. c., as, 'at his bidding,' tasya nideśāt; or by the instr. c., as, 'at the king's command,' rājājñayā.

[Page 30b]
at-hand AT-HAND

, adv. upasthitaḥ -tā -taṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ; 'to be at hand,' upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), pratyupasthā.

atheism ATHEISM

, s. nāstikatā nāstikyaṃ devanindā paralokābhāvabuddhiḥ.

atheist ATHEIST

, s. nāstikaḥ devanindakaḥ anīśvaravādī m. (n) nāstikamate sthitaḥ.

atheistical ATHEISTICAL

, a. (Given to atheism) nāstikavṛttiḥ -ttiḥ -tti devanindakaḥ -kā -kaṃ.

athirst ATHIRST

, a. tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ tṛṣitaḥ -tā -taṃ pipāsuḥ -suḥ -su.

athlete ATHLETE

, s. mallayoddhā m. (ddhṛ) mallaḥ jhallaḥ.

athletic ATHLETIC

, a. (Belonging to wrestling) mallayuddhasambandhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Strong) bāhuvīraḥ -rā -raṃ mallaḥ -llā -llaṃ vyāyāmī -minī -mi (n) vyāyāmaśīlaḥ -lā -laṃ vyūḍhoraskaḥ -skā -skaṃ pṛthuśarīraḥ -rā -raṃ balavān vatī -vat (t).

--(Athletic exercise) vyāyāmaḥ.

athwart ATHWART

, prep. koṇākoṇi viparītaṃ vilomaṃ vyatyastaṃ pratikūlaṃ; 'athwart the way,' pratimārgaṃ; 'athwart the stream,' pratisrotas; 'athwart the river,' nadīpāraṃ nadītīrāntaraṃ.

atlantic ATLANTIC

, a. mahāsamudrāṇāṃ madhye ya eṭlaṇṭikiti abhidhīyate mahāsamudraḥ.

atlas ATLAS

, s. bhūgolasya yat kiñcid deśasamudranagarādi vidyate tadākāranāmādimudritaḥ patrasamūhaḥ.

atmosphere ATMOSPHERE

, s. ākāśaḥ nabhaḥ n. (s) gagaṇaṃ abhraṃ antarīkṣaṃ vāyuvartma n., (n) vihāyasaḥ -saṃ maṇḍalaṃ śūnyaṃ śūnyatvaṃ āṣṭaṃ.

atmospherical ATMOSPHERICAL

, a. ākāśīyaḥ -yā -yaṃ āntarīkṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vāyavaḥ -vī -vaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ vihāyasīyaḥ -yā -yaṃ.

atom ATOM

, s. paramāṇuḥ m., aṇuḥ m., kaṇaḥ lavaḥ leśaḥ kaṇikā sūkṣmaḥ.

atomical ATOMICAL

, a. (Consisting of atoms) āṇakaḥ -kī -kaṃ aṇakaḥ -kā -kaṃ paramāṇumayaḥ -yī -yaṃ.

--(Minute) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

--(Relating to atoms) aṇuviṣayaḥ -yā -yaṃ paramāṇusambandhakaḥ -kā -kaṃ.

at-once AT-ONCE

, ekadā yugapat ekapade ekakāle.

to atone To ATONE

, v. a. (To expiate, answer for) prāyaścittaṃ kṛ niṣkṛtiṃ kṛ prāyaścittena pāpaṃ pariśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ), or pāpāt muc (c. 6. muñcati moktuṃ); pāpakṣamāṃ sidh in caus. (sādhayati -yituṃ).

--(To reconcile) sandhā (c. 3. -dadhyati -dhātuṃ), anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), praśam in caus. (-śamayati -yituṃ).

to atone To ATONE

, v. n. (To agree) samman (c. 4. -manyate -mantuṃ).

--(To stand as an equivalent) prāyaścittaḥ or pratinidhiḥ or pratibhūḥ bhū.

atonement ATONEMENT

, s. prāyaścittaḥ niṣkṛtiḥ f., pāpakṣamāsādhanaṃ pāpanāśaḥ agniṣṭut f.

--(One who atones) prāyaścittakārī m. (n) niṣkṛtikarttā m. (rttṛ) pāpakṣamāsādhakaḥ.

atonic ATONIC

, a. agnināśakaḥ -kā -kaṃ atejasvī -svinī -svi (n).

atrabilarious ATRABILARIOUS

, a. kālapittasampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ durmanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

atramentous ATRAMENTOUS

, a masivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

atrocious ATROCIOUS

, a. atipāpī -pinī -pi (n) atidoṣī -ṣiṇī -ṣi (n) atipātakī -kinī -ki (n) atipāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atyantadurācāraḥ -rā -raṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

atrocity ATROCITY

, ATROCIOUSNESS, s. atipātakaṃ atipāpaṃ atidoṣaḥ atiduṣṭatā.

atrophy ATROPHY

, s. kṣayaḥ kṣayarogaḥ śarīraśoṣaṇaṃ agnyabhāvaḥ ajīrṇatā.

to attach To ATTACH

, v. a. (To fix to one's interests, win over) sañj in caus. (sañjayati -yituṃ) anurañj in caus. (-rañjayati -yituṃ).

--(To connect) sambandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ).

--(To seize) āsedhaṃ kṛ; dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

--(To attribute) āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

--(To be attached) āsañj in pass. (-sajyate) anurañj in pass. (-rajyate).

--(To be connected) sambandh in pass. (-badhyate).

attached ATTACHED

, p. p. anuraktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ lagnaḥ -gnā -gnaṃ lagitaḥ -tā -taṃ bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktimān -matī -mat (t) aviraktaḥ -ktā -ktaṃ saṃhitaḥ -tā -taṃ anurāgavān -vatī -vat (t) sānurāgaḥ -gā -gaṃ.

attachment ATTACHMENT

, s. āsaktiḥ f., prasaktiḥ f., anurāgaḥ anuraktiḥ f., raktiḥ f. saṅgaḥ āsaṅgaḥ prasaṅgaḥ bhaktiḥ f., cittāsaṅgaḥ samprītiḥ f., parāyaṇaḥ turāyaṇaḥ.

to attack To ATTACK

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ), upakram upākram abhikram; āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), āskand (c. 1. -skandati -skantuṃ); āyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), pratiyudh yudh in caus. (yodhayati -yituṃ) abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), upadru samādru abhidhāv (c. 1. -dhāvati -te -dhāvituṃ), abhiprayā (c. 2. -yāti -yātuṃ).

attack ATTACK

, s. abhiyogaḥ abhigrahaḥ abhikramaḥ ākramaḥ avaskandaḥ abhimarddaḥ.

attacked ATTACKED

, p. p. abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ āsāditaḥ -tā -taṃ.

to attain To ATTAIN

, v. a. prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samprāp; labh (c. 1. labhate labdhuṃ), gam (c. 1. gacchati gantuṃ), with acc., adhigam; yā (c. 2. yāti yātuṃ), āyā; i (c. 2. eti etuṃ), abhī (abhyeti); ṛ (c. 1. ṛcchati artuṃ), (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś samaś; spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

attainable ATTAINABLE

, a. prāpyaḥ -pyā -pyaṃ prāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ gamyaḥ -myā -myaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ samāsādyaḥ -dyā -dyaṃ sulabhaḥ -bhā -bhaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

attainder ATTAINDER

, s. (The conviction of a crime) ādharṣaṇaṃ.

--(Taint, sully of character) kalaṅkaḥ apayaśaḥ n. (s) apakīrtiḥ f.

attained ATTAINED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ adhigataḥ -tā -taṃ.

attainment ATTAINMENT

, s. lābhaḥ labdhiḥ f., prāptiḥ f., avāptiḥ f., utpattiḥ f., arjjanaṃ upārjjanaṃ; 'attainment of knowledge,' vidyāgamaḥ.

to attaint To ATTAINT

, v. a. (To corrupt, disgrace) duṣ in caus. (dūṣayati yituṃ) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kalaṅkaṃ kṛ.

--(To convict) ādhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ), ādhaṣarṇaṃ kṛ.

attainted ATTAINTED

, p. p. (Convicted) ādharṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Corrupted) dūṣitaḥ -tā -taṃ.

to attemper To ATTEMPER

, v. a. (To mingle in just proportions) yathāṃśatas miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ) or saṃyuj in caus. (-yojayati -yituṃ); dravīkṛ.

--(To soften, mollify) śam in caus. (śamayati -yituṃ) srada (nom. sradayati -yituṃ), snigdhīkṛ.

--(To regulate) niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

to attempt To ATTEMPT

, v. a. (To try) yat (c. 1. yatate yatituṃ), upakram (c. 1. -kramate -kramituṃ), ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh; udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate ceṣṭituṃ), udyogaṃ kṛ.

--(To attack) ākram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ).

attempt ATTEMPT

, s. samudyamaḥ udyamaḥ ārambhaḥ upakramaḥ udyogaḥ pravṛttiḥ f., ceṣṭā grahaḥ sādhanaṃ vyāpāraḥ.

--(Attack) ākramaḥ.

attempted ATTEMPTED

, p. p. ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ adhyavasāyitaḥ -tā -taṃ samudyataḥ -tā -taṃ.

attempter ATTEMPTER

, s. ārambhakaḥ pravarttakaḥ upakramitā m. (tṛ) ākrāmakaḥ.

to aptend To APTEND

, v. a. (To listen to) śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ), āśru upaśru; ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ).

--(To fix the attention upon) avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), praṇidhā samādhā; mane yuj (c. 7. yunakti yoktuṃ), sev (c. 1. sevate sevituṃ).

--(To wait upon) śru in desid. (śuśrūṣate śuśrūṣituṃ) āśru pratiśru; sev upasev; upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), paryupasthā upacar (c. 1. -carati -carituṃ), paricar upācar; pariviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), upās (c. 2. -āste -āsituṃ).

--(To accompany) anuyā (c. 2. -yāti -yātuṃ), parivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ).

--(To stay for) pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ).

to attend To ATTEND

, v. n. (To be attentive) avadhā in pass. (-dhīyate); 'let attention be paid,' avadhīyatāṃ.

--(To delay) vilamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

attendance ATTENDANCE

, s. śuśrūṣā paricaryyā upāsanaṃ upacāraḥ sevā upasevā anugamanaṃ.

attendant ATTENDANT

, a. sahagāmī -minī -mi (n) sahacārī -riṇī -ri (n).

attendant ATTENDANT

, s. sevakaḥ paricaraḥ sahacārī m. (n) anuyāyī m. (n) anusārī m. (n) anucaraḥ pāriṣadaḥ paridhisthaḥ.

--(Train of attendants) parivāraḥ parivarhaḥ.

--(Of Siva) pramathaḥ.

attended ATTENDED

, p. p. (Accompanied) sahitaḥ -tā -taṃ sametaḥ -tā -taṃ parivāritaḥ -tā -taṃ parivṛtaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ -tā -taṃ.

--(Attended to) anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ. When only two persons are referred to, dvitīya or sahāya may be used; as, 'attended by Indrasena,' indrasenadvitīyaḥ -yā -yaṃ or indrasenasahāyaḥ -yā -yaṃ; 'attended by servants,' sapreṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

attent ATTENT

, a. niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avahitaḥ -tā -taṃ āhitaḥ -tā -taṃ.

attention ATTENTION

, s. avadhānaṃ avadhānatā avekṣā anvavekṣā apekṣā abhiniveśaḥ manoniveśaḥ manonidhānaṃ manaḥpraveśaḥ niviṣṭacittatā manoyogaḥ āsaktiḥ f., anurāgaḥ apramādaḥ.

--(To a pursuit) parāyaṇaḥ anuṣṭhānaṃ sevanaṃ upasevā.

--(To discourse) kathānurāgaḥ.

--(To one object) ekāgratā.

attentive ATTENTIVE

, a. sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ dattāvadhānaḥ -nā -naṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktacittaḥ -ttā -ttaṃ āśravaḥ -vā -vaṃ samāhitaḥ -tā -taṃ pramādarahitaḥ -tā -taṃ yatnavān -vatī -vat (t) prasitaḥ -tā -taṃ apramattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Closely attentive) ananyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) ekāgraḥ -grā -graṃ ananyavṛttiḥ -ttiḥ -tti ekatānaḥ -nā -naṃ ekāyanaḥ -nā -naṃ.

attentively ATTENTIVELY

, adv. sāvadhānaṃ avadhānāt avahitaṃ manaḥpraveśena pramādavyatirekeṇa.

to attenuate To ATTENUATE

, v. a. kraś (nom. kraśayati -yituṃ), tanūkṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ) ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ), sūkṣmīkṛ.

attenuated ATTENUATED

, p. p. kṛśaḥ -śā -śaṃ prakṛśitaḥ -tā -taṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ.

--(In body) kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ śuṣkāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

attenuation ATTENUATION

, s. kārśyaṃ kṣāmatā śīrṇatā.

--(Of body) kṛśāṅgatvaṃ śarīraśoṣaṇaṃ.

to attest To ATTEST

, v. a. (To bear witness of) sākṣyaṃ or sākṣitāṃ dā (c. 3 dadāti dātuṃ), sākṣyeṇa or sākṣiṇā or pratyakṣadarśanena pramāṇaṃ dā, or pramāṇīkṛ, or diś (c. 6. diśati deṣṭuṃ).

--(To call to witness) āvhe (c. 1. -hvayati -te -hvātuṃ), sākṣiṇaṃ kṛ.

attest ATTEST

, ATTESTATION, s. sākṣyaṃ sākṣitā pramāṇaṃ dṛḍhoktiḥ pratyakṣapramāṇaṃ.

attic ATTIC

, s. (Upper room) aṭṭaḥ kṣaumaḥ śirogṛhaṃ.

to attire To ATTIRE

, v. a. (To attire one's self) vas (c. 2. vaste vasitu).

--(To clothe) veṣṭ (c. 1. veṣṭate veṣṭituṃ), vastra (nom. vastrayati -yituṃ), āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ).

--(To adorn) pariṣkṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), alaṅkṛ saṃskṛ; bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ).

attire ATTIRE

, s. vastraṃ veśaḥ paridhānaṃ paricchadaḥ ābharaṇaṃ bhūṣṇaṃ ambaraṃ saṃvyānaṃ alaṅkāraḥ pariṣkāraḥ.

attired ATTIRED

, p. p. ācchāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

attitude ATTITUDE

, s. sthānaṃ bhāvaḥ avasthā sthitiḥ f., ākāraḥ rūpaṃ vṛttiḥ f., bhūmiḥ f.

attorney ATTORNEY

, s. parakāryyasādhakaḥ parakāryyasampādakaḥ pratipuruṣaḥ pratihastaḥ.

to attract To ATTRACT

, v. a. ākṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), samākṛṣ pratikṛṣ samupakṛṣ; abhipraṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

--(To beguile) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh sammuh; pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ) vilubh.

attracted ATTRACTED

, p. p. ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākarṣitaḥ -tā -taṃ pralībhitaḥ -tā -taṃ vilobhitaḥ -tā -taṃ mohitaḥ -tā -taṃ.

attraction ATTRACTION

, s. ākarṣaḥ -rṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., sannikarṣaṇaṃ.

--(Allurement) pralobhanaṃ vilobhaḥ vilobhanaṃ; 'desire to blend,' yiyaviṣā.

attractive ATTRACTIVE

, a. ākarṣakaḥ -kī -kaṃ karṣakaḥ -kā kaṃ manoharaḥ -rā -raṃ ākarṣaṇaśīlaḥ -lā -laṃ cittāpahārī -riṇī -ri (n).

--(Beguiling) mohī -hinī -hi (n) pralobhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Winning friends) mitrayuḥ -yuḥ -yu.

attributable ATTRIBUTABLE

, a. āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ adhyāropaṇīyaḥ -yā -yaṃ abhisambandhanīyaḥ -yā -yaṃ.

to attribute To ATTRIBUTE

, v. a. (As an action, quality, &c., to any one) karmma guṇaṃ vā ityādi kasmiṃścit or kasmaicid āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) adhyāruh or abhisambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or sambandh, or (c. 3. dadāti dātuṃ).

--(To attribute a fault) doṣāropaṇaṃ or doṣakalpanaṃ or doṣaprasaṅgaṃ kṛ.

attribute ATTRIBUTE

, s. guṇaḥ viśeṣaḥ viśeṣaṇaṃ saṃjñāviṣayaḥ.

attributive ATTRIBUTIVE

, a. vācyaḥ -cyā -cyaṃ viśeṣakaḥ -kā -kaṃ viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

attrition ATTRITION

, s. (The act of wearing things by rubbing one against another) gharṣaṇaṃ sammarddaḥ -rddanaṃ peṣaṇaṃ kṣayaḥ kṣīṇatvaṃ.

--(Grief for sin) bhayamūlaḥ paścāttāpaḥ anutāpaḥ santāpaḥ.

to attune To ATTUNE

, v. a. (To make any thing musical) susvaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ tālopetaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(To tune one thing to another) gītavāditrādi tulyasvaraṃ kṛ gītavāditrādīnām ekatālaṃ kṛ tauryyatrikaṃ kṛ nānādhvanīnāṃ tūryyādīnām aikyaṃ kṛ.

auburn AUBURN

, a. śyāvaḥ -vā -vaṃ kapiśaḥ -śā -śaṃ pāṇḍuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

auction AUCTION

, s. varddhamānamūlyena nānādravyavikrayaḥ ghoṣaṇapūrvvakaṃ nānādravyavikrayaḥ.

--(Auction-room) dravyavikrayagṛhaṃ.

auctioneer AUCTIONEER

, s. vikretā m. (tṛ) vikrayikaḥ vikrayī m. (n) yo ghoṣaṇapūrvvakaṃ vikreyāṇi dravyāṇi vikrīṇāti.

audacious AUDACIOUS

, a. pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ galbhaḥ -lbhā -lbhaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t) nirbhayaḥ -yā -yaṃ; 'to be audacious,' dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ).

audaciously AUDACIOUSLY

, adv. pragalbhaṃ sāhasena nirbhayaṃ dharṣṭyena lajjāṃ vinā.

audaciousness AUDACIOUSNESS

, AUDACITY, s. pragalbhatā dhārṣṭyaṃ dhṛṣṭatā sāhasaṃ nirlajjatvaṃ pratibhānaṃ.

audible AUDIBLE

, a. śrāvyaḥ -vyā -vyaṃ śrotavyaḥ -vyā -vyaṃ karṇagocaraḥ -rā -raṃ karṇaśravaḥ -vā -vaṃ śrāvaṇārhaḥ -rhā -rhaṃ śravaṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ śrotragrāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

audibly AUDIBLY

, adv. śrāvyaprakāreṇa karṇagocaraṃ.

audience AUDIENCE

, s. (The act of hearing) śravaṇaṃ ākarṇanaṃ niśamanaṃ.

--(Liberty of speaking to or seeing a superior) rājadarśanaṃ darśanaṃ; 'he is come begging an audience,' darśanārtham āgato'sti.

--(An auditory, hearers) śrotāraḥ m. pl. (tṛ) sabhā sabhāsadaḥ m. pl., sadaḥ n. (s) paripad f., prekṣakāḥ m. pl.

--(Audience-chamber) darśanaśālā darśanagṛhaṃ.

audit AUDIT

, s. gaṇitaśodhanaṃ gaṇitaśuddhīkaraṇaṃ guṇanī vigaṇanaṃ anusandhānaṃ anuyogaḥ parīkṣaṇaṃ.

to audit To AUDIT

, v. a. gaṇitāni śudh in caus. (śodhayati -yituṃ), or śuddhīkṛ or anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), or anuyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or parīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ); guṇanīṃ kṛ vigaṇanaṃ kṛ.

audited AUDITED

, p. p. śuddhīkṛtaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ

auditor AUDITOR

, s. śrotā m. (tṛ).

--(One employed to take an account) gaṇitaśodhakaḥ anusandhāyī m. (n) guṇakaḥ.

auditory AUDITORY

, s. (A collection of hearers) śrotāraḥ m. pl., sabhāsadaḥ m. pl., sabhā sadaḥ n. (s) paripad f.

--(A lecture room) pāṭhaśa lā śravaṇaśālā.

auger AUGER

, s. āsphoṭanī vedhanikā āvidhaḥ.

aught AUGHT

, s. kiñcit kimapi kiñcana.

to augment To AUGMENT

, v. a. vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh parivṛdh; edh in caus. (edhayati yituṃ) samedh; pracurīkṛ; āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ) samāpyai.

to augment To AUGMENT

, v. n. vṛdh (c. 1. vardhate vardhituṃ), abhivṛdh pravṛdh vivṛdh; ṛdh (c. 5. ṛndhoti, c. 4. ṛdhyati ardhituṃ), samṛdh; upaci in pass. (-cīyate) pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ), vṛṃh in caus. (vṛṃhayati -yituṃ) upavṛṃh samupavṛṃh.

augment AUGMENT

, s. vṛddhiḥ f.

--(In grammar) āptoktiḥ f.

augmentation AUGMENTATION

, s. (The act) varddhanaṃ.

--(The state) vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., ṛddhiḥ f., upacayaḥ unnatiḥ f., samunnatiḥ f.

augmented AUGMENTED

, p. p. saṃvarddhitaḥ -tā -taṃ vṛddhaḥ -ddhā -ddha pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upacitaḥ -tā -taṃ pracurīkṛtaḥ -tā -taṃ samedhitaḥ -tā -taṃ.

augur AUGUR

, s. śakunaparīkṣakaḥ ajanyajñaḥ pūrvvacihnanirīkṣakaḥ pūrvvalakṣaṇajñaḥ pakṣigatihastarekhādilakṣaṇāt śubhāśubhadarśakaḥ bhūkampādyutpātapakṣigaticakṣuḥspantādinimittaphalakathakaḥ.

to augur To AUGUR

, v. n. bhūkampādyutpātapakṣigaticakṣuḥspandādinimittaphalakathanena śubhāśubhaṃ or maṅgalāmaṅgalaṃ or adyaśvīnaṃ pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ); śavunāni or pūrvvaliṅgāni parīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ).

--(To conjecture) anumā (c. 2. -māti -mātuṃ), śaṅk (c. 1. śaṅkate śaṅkituṃ).

augured AUGURED

, p. p. (Foreshewn) pradarśitaḥ -tā -taṃ.

--(Inferred) anumitaḥ -tā -taṃ.

augury AUGURY

, s. (The act of prognosticating) pakṣigatihastaresvācakṣuḥspandādilakṣaṇāt śubhāśubhadarśanaṃ or bhaviṣyadanumānaṃ śakunaparīkṣaṇaṃ pūrvvalakṣaṇajñānaṃ.

--(An omen) śakunaṃ ajanyaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvalakṣaṇaṃ.

august AUGUST

, a. aiśvaraḥ -rī -raṃ aiśikaḥ -kī -kaṃ pratāpavān -vatī -vat (t) mahāmahimā -mā -ma (n) atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atimahān -hatī -hat (t) rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

august AUGUST

, s. śrāvaṇaḥ nabhāḥ m. (s) bhādraḥ nabhasyaḥ proṣṭapadaḥ.

augustness AUGUSTNESS

, s. mahāpratāpaḥ atimahattvaṃ atyutkṛṣṭatā pratāpaḥ.

aunt AUNT

, s. (By the mother's side) mātulī -lā -lānī.

--(Father's sister) pitṛsvasā f. (sṛ).

auricle AURICLE

, s. (The external ear) karṇaśaṣkulī f., karṇavahibhāgaḥ.

--(Of the heart) hṛdraktadhṛt karṇākāraḥ koṣaḥ.

auricular AURICULAR

, a. (Relating to the ear) kārṇaḥ -rṇī -rṇaṃ kārṇikaḥ -kī -kaṃ. śrāvaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ śrautaḥ -tī -taṃ.

--(Told in the ear, secret) upakarṇaṃ or karṇe japitaḥ -tā -taṃ or japyaḥ -pyā -pyaṃ suguptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Within the sense of hearing) karṇagocaraḥ -rā -raṃ.

aurora AURORA

, s. (The dawn) aruṇaḥ divasamukhaṃ aharmukhaṃ uṣaḥ pūrvvasandhyā.

auspice AUSPICE

, s. (An omen drawn from birds) śakunaṃ nimittaṃ pakṣigatiprayuktaṃ pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ.

--(Favour, protection) āśrayaḥ anugrahaḥ.

auspicious AUSPICIOUS

, a. śubhaḥ -bhā -bhaṃ kalpāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ śaṅkaraḥ -rī -raṃ śivaṅkaraḥ -rā -raṃ bhadraḥ -drā -draṃ maṅgalyaḥ -lyā -lyaṃ māṅgalikaḥ -kī -kaṃ śarmmavān -vatī -vat (t) śubhaṅkaraḥ -rā -raṃ kṣemakaraḥ -rā -raṃ tiṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

--(Prosperous) saubhāgyavān -vatī -vat (t) śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ kṣemavān -vatī -vat (t).

--(Favourable) prasannaḥ -nnā -nnaṃ anugrāhī -hiṇī -hi -(n); 'an auspicious moment,' śubhalagnaḥ lagnavelā.

auspiciously AUSPICIOUSLY

, adv. diṣṭyā śubhalagne śubhakṣaṇe saubhāgyena kauśalyena kṣemeṇa.

auspiciousness AUSPICIOUSNESS

, s. kalyāṇaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ kauśalyaṃ kṣemaḥ.

austere AUSTERE

, a. niṣṭuraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ ugraḥ -grā -graṃ kaṭumatiḥ -tiḥ -ti kaṭhoraḥ -rā -raṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ.

--(In taste) śuktaḥ -ktā -ktaṃ.

austerely AUSTERELY

, adv. niṣṭhuraṃ kāṭhinyena kaṭhoraṃ naiṣṭhuryyeṇa ugraṃ.

austereness AUSTERENESS

, AUSTERITY, s. (Severity) kārkaśyaṃ kāṭhinyaṃ kaṭhinatā ugratā niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ kaṭhoratā kaṭutā.

--(Penance) tapaḥ n. (s) kṛcchaṃ; 'patient of austerities,' tapaḥkleśasahaḥ; 'to practise austerities,' tap in pass. (tapyate) santap; tapasy (nom. tapasyati).

austral AUSTRAL

, a. (Southern) dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apācīnaḥ -nā -naṃ,

authentical AUTHENTICAL

, AUTHENTIC, a. siddhapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akhaṇḍapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ pramāṇayuktaḥ -ktā -ktaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Real, genuine) vāstavaḥ -vī -vaṃ vāstavikaḥ kī -kaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ akalpitaḥ -tā -taṃ mūlikaḥ -kī -kaṃ sāraḥ -rā -raṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ.

authentically AUTHENTICALLY

, adv. pramāṇatas ind., pramāṇānurūpeṇa vastutas tattvatas nirvyalīkaṃ sāratas.

to authenticate To AUTHENTICATE

, v. a. pramāṇīkṛ pramāṇa (nom. pramāṇayati -yituṃ), satyākṛ.

authenticity AUTHENTICITY

, s. prāmāṇyaṃ pramāṇatvaṃ vāstavatā nirvyalīkatā akṛtrimatā maulatā sāratā satyatā.

author AUTHOR

, s. (The first beginner of any thing) prayojakaḥ pravarttakaḥ ārambhakaḥ ādikarttā m. (rttṛ).

--(The effector) sādhakaḥ utpādakaḥ sampādakaḥ janakaḥ karttā m. (rttṛ) kārakaḥ nirvvāhakaḥ.

--(A writer) nibandhā m. (ndhṛ) granthakāraḥ granthakarttā m. (rttṛ) racakaḥ.

to authorise To AUTHORISE

, v. a. (To establish by authority) pramāṇīkṛ pramāṇena siddhīkṛ or sthirīkṛ or saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) sapramāṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ pramāṇavantaṃ -vatīṃ -vat kṛ.

--(To give authority to any one) niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), adhikāritvaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

--(To permit) anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ).

authorised AUTHORISED

, p. p. pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ niyogī -ginī -gi (n) vidhīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Permitted) anujñātaḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ.

authoritative AUTHORITATIVE

, a. prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ pramāṇadhārī -riṇī -ri (n) vaidhikaḥ -kī -kaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ śāsanānurūpaḥ -pā -paṃ.

authoritatively AUTHORITATIVELY

, adv. pramāṇatas ind., pramāṇānusāreṇa vidhivat ācārānurūpaṃ śāsanāt.

authority AUTHORITY

, s. (Weight of testimony, credit) pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ.

--(Power, influence, control) śaktiḥ f., prabhāvaḥ vaśaṃ.

--(Domi- nion) aiśvaryyaṃ rājyaṃ prabhutvaṃ.

--(Weight) gurutvaṃ gauravaṃ.

--(Credibility) śraddheyatā.

--(Legal power, title) adhikāritvaṃ adhikāraḥ ādhipatyaṃ niyogaḥ karttṛtvaṃ prabhutvaṃ.

--(A received text) āptavacanaṃ nidarśanaṃ.

--(Testimony) sākṣyaṃ.

--(A person invested with legal powers) adhikārī m. (n) niyogī m. (n) prabhuḥ m.

--(An authority, a guide) nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ); 'of little authority,' alpapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ; 'by his authority,' tasya ājñayā.

authorship AUTHORSHIP

, s. nibandhṛtvaṃ granthakarttṛtvaṃ karttṛtvaṃ.

auto-biography AUTO-BIOGRAPHY

, s. ātmavṛttāntaracanaṃ ātmacaritraracanaṃ.

autocrasy AUTOCRASY

, s. sāmrājyaṃ ādhirājyaṃ rājādhirājyaṃ svādhipatyaṃ svādhīnatā.

autocrat AUTOCRAT

, a. samrāṭ m. (j) adhirājaḥ rājādhirājaḥ.

autocratical AUTOCRATICAL

, a. sāmrājyayogyaḥ -gyā -gyaṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ.

autograph AUTOGRAPH

, s. svahastalikhitaṃ svahastākṣaraṃ svahastalekhaḥ svahastalipiḥ f.

automaton AUTOMATON

, s. svayaṃ calati yad yantraṃ svayañjaṅgamā mūrttiḥ.

autumn AUTUMN

, s. śarad f., śaradā śaratkālaṃ śrāvaṇāvadhiḥ m., varṣāvasānaḥ.

autumnal AUTUMNAL

, a. śaratkālīnaḥ -nā -naṃ śāradīyaḥ -yā -yaṃ śāradaḥ -dī -daṃ śāradī -dinī -di (n).

--(Produced in autumn) śaradijaḥ -jā -jaṃ. śaradudbhavaḥ -vā -vaṃ.

auxiliary AUXILIARY

, s. sahāyaḥ sahakārī m. (n) upakārakaḥ upakārī m. (n) uttarasādhakaḥ.

auxiliary AUXILIARY

, a. upakārakaḥ -kā -kaṃ or -rī -riṇī -ri (n) sahakārī -riṇī -ri (n) uttarasādhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Auxiliary verb) gauṇakriyā.

to avail To AVAIL

, v. a. (To assist) upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), hitaṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(To avail one's self of) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), upayuj.

to avail To AVAIL

, v. n. (To be of use) sopakāraḥ -rā -raṃ or saphalaḥ -lā -laṃ bhū or as hitāya or phalāya or lābhāya bhū.

avail AVAIL

, s. (Use) prayojanaṃ upayogaḥ.

--(Profit) phalaṃ hitaṃ lābhaḥ sāphalyaṃ arthaḥ.

--(Aid) upakāraḥ.

available AVAILABLE

, a. (To be used) prayojyaḥ -jyā -jyaṃ upayojanīyaḥ -yā -yaṃ prayogī -ginī -gi (n).

--(Profitable) saphalaḥ -lā -laṃ arthakaraḥ -rī -raṃ.

avant-guard AVANT-GUARD

, s. senāmukhaṃ dhvajinīmukhaṃ raṇamūrddhā m. (n) nāsīraṃ agravyūhaḥ prathamapaṅktiḥ f.

avarice AVARICE

, s. lobhaḥ atikāṅkṣā lālasā jighṛkṣā.

--(Desire of wealth) arthakāmaḥ vittehā dhanatṛṣṇā dhanalobhaḥ.

avaricious AVARICIOUS

, a. lobhī -bhinī -bhi (n) lubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ lobhavān -vatī -vat (t) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ arthaparaḥ -rā -raṃ arthalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhanalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhanārthī -rthinī -rthi (n) lipsuḥ -psuḥ -psu mitampacaḥ -cā -caṃ.

avariciousness AVARICIOUSNESS

, s. kṛpaṇatvaṃ kārpaṇyaṃ lubdhatā dhanalubdhatā atilobhaḥ.

avariciously AVARICIOUSLY

, adv. lobhena lobhāt salobhaṃ kārpaṇyena kṛpaṇaṃ atikāṅkṣayā.

avaunt AVAUNT

, interj. apaihi apasara dūram apasara.

to avenge To AVENGE

, v. a. pratikṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), pariṣkṛ pratihiṃs (c. 1. -hiṃsati, c. 7. hinasti -hiṃsituṃ), pratīkāraṃ or pratihiṃsāṃ kṛ.

--(To punish) daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

--(To wipe out a grudge) vairaṃ śugh in caus. (śodhayati -yituṃ).

avenged AVENGED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ pratihiṃsitaḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ niryātitaḥ -tā -taṃ.

--(Wiped out as a grudge) śodhitaḥ -tā -taṃ.

--(Punished) daṇḍitaḥ -tā -taṃ.

avengement AVENGEMENT

, s. pratīkāraḥ pratikriyā pratihiṃsā niryātanaṃ vairaśuddhiḥ f.

avenger AVENGER

, s. pratihiṃsakaḥ pratihantā m. (ntṛ) pratīkārakarttā m. (rttṛ) vairaśodhakaḥ.

avenue AVENUE

, s. (An approach) pathaḥ āgamaḥ dvāraṃ.

--(An alley of trees) tarupaṃktiḥ f., mārge ubhayato ropitā vṛkṣaśreṇī.

to aver To AVER

, v. a. śapathena or divyena or dārḍhyena vad (c. 1. vadati vadituṃ).

average AVERAGE

, s. (Mean proportion) madhyasthatā madhyatvaṃ madhyaṃ madhyamāvasthā samaṃ.

averment AVERMENT

, s. dṛḍhavākyaṃ dṛḍhavacanaṃ dṛḍhoktiḥ f., sthiravacanaṃ.

averse AVERSE

, a. viraktaḥ -ktā -ktaṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ viparītaḥ -tā -taṃ vimataḥ -tā -taṃ vimanībhūtaḥ -tā -taṃ dveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) vairī -riṇī -ri (n).

--(To be averse) virañj in pass. (-rajyate) apāvṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), pratīpa (nom. pratīpāyate).

--(Averting the face) parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ.

aversely AVERSELY

, adv. niṣkāmaṃ pratikūlaṃ viparītaṃ viraktaṃ viraktyā.

averseness AVERSENESS

, AVERSION, s. vairaktyaṃ viraktiḥ f., nigrahaḥ pratikūlatā vimatiḥ f., parāṅmukhatā vaimukhyaṃ vaiparītyaṃ apriyatā aprītiḥ f., dveṣyatāḥ 'aversion to business.' kāryyapradveṣaḥ.

to avert To AVERT

, v. a. apavṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) vyāvṛt nivṛt vinivṛt nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) prativṛ apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), vyapānud vimukhīkṛ.

averted AVERTED

, p. p. (Having the face averted) parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ vimukhīkṛtaḥ -tā -taṃ vimukhī -khinī -khi (n) parācīnaḥ -nā -naṃ.

--(Kept off) nivāritaḥ -tā -taṃ vyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

aviary AVIARY

, s. viṭaṅkaḥ pañjaraṃ piñjaraṃ vītaṃsaḥ kapotapālikā pakṣiśālā kulāyikā.

avidity AVIDITY

, s. atikṣudhā gṛghratā garddhaḥ atispṛhā kautūhalaṃ lālasā atilobhaḥ.

avocation AVOCATION

, s. (Calling aside, withdrawing) apakarṣaṇaṃ ākarṣaḥ apaharaṇaṃ.

--(Business that calls aside) kāryyaṃ karmma n. (n) vikarmma n. (n) vyāpāraḥ vyavasāyaḥ.

to avoid To AVOID

, v. a. vṛj in caus. (varjayati -yituṃ) parivṛj vivṛj; parihṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ); projjh (c. 6. -ujjhati -ujjhituṃ); (c. 3. jahāti hātuṃ); tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

avoidable AVOIDABLE

, a. (To be avoided) pariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ pariharttavyaḥ -vyā -vyaṃ parityājyaḥ -jyā -jyaṃ heyaḥ -yā -yaṃ hātavyaḥ -vyā -vyaṃ tyājyaḥ -jyā -jyaṃ.

avoidance AVOIDANCE

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ parihāraḥ pariharaṇaṃ pratiharaṇaṃ varjanaṃ projjhanaṃ.

avoided AVOIDED

, p. p. parihṛtaḥ -tā -taṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ vivarjjitaḥ -tā -taṃ projjhitaḥ -tā -taṃ.

to avouch To AVOUCH

, v. a. (To affirm) darḍhyena or sthairyyeṇa or śapathena vad (c. 1. vadati vadituṃ).

--(To vindicate, assert any thing in favour of another) parārthaṃ prativad.

to avow To AVOW

, v. a. (To confess) svīkṛ aṅgīkṛ ūrīkṛ anubhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ).

--(To declare openly) prakāśaṃ or vyaktaṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ).

avowed AVOWED

, p. p. svīkṛtaḥ -tā -taṃ aṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ vyaktoditaḥ -tā -taṃ.

avowedly AVOWEDLY

, adv. prakāśaṃ vyaktaṃ prakaṭaṃ agūḍhaṃ.

to await To AWAIT

, v. a. apekṣa (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), udīkṣ pratīkṣ; pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), uddṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), apekṣāṃ kṛ.

to awake To AWAKE

, AWAKEN, v. a. jāgṛ in caus. (jāgarayati -yituṃ) budh in caus. (bodhayati -yituṃ) prabudh pratibudh vibudh; nidrāṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), nidrābhaṅgaṃ kṛ.

--(To incite) utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ) utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah; uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ).

to awake To AWAKE

, v. n. jāgṛ (c. 2. jāgartti jāgarituṃ), prajāgṛ; budh (c. 4. budhyate boddhuṃ), anubudh prabudh pratibudh vibudh pratisambudh.

awake AWAKE

, a. jāgaraḥ -rā -raṃ prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratibuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viprabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prajāgaraḥ -rā -raṃ unnidraḥ -drā -draṃ; 'that which keeps one awake at night,' rātrijāgaradaḥ.

awakened AWAKENED

, p. p. jāgaritaḥ -tā -taṃ prabodhitaḥ -tā -taṃ nidrābhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

awakening AWAKENING

, s. prabodhanaṃ prabodhaḥ nidrābhañjanaṃ.

to award To AWARD

, v. a. in caus. (dāpayati -yituṃ) tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ).

award AWARD

, s. (Judgment, sentence) vicāraḥ nirṇayaḥ niṣpattiḥ f., tīraṇaṃ samādhānaṃ daṇḍaḥ ājñā.

awarded AWARDED

, p. p. dāpitaḥ -tā -taṃ tīritaḥ -tā -taṃ.

awarder AWARDER

, s. vicārakaḥ nirṇetā m. (tṛ) dāpakaḥ.

aware AWARE

, a. (Excited to consciousness) vijñāpitaḥ -tā -taṃ bodhitaḥ -tā -taṃ.

--(Knowing) vedī -dinī -di (n) jñaḥ -jñā -jñaṃ in comp.

--(Vigilant, attentive) sāvadhānaḥ -nā -naṃ jāgaraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī -ri (n); 'he is aware,' vetti jānāti.

away AWAY

, a. and adv., expressed by the preposition apa.

--(Absent) parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sthānāntaraṅgataḥ -tā -taṃ anupasthitaḥ -tā -taṃ avidyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Far away) dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthāyī -yinī -yi (n).

--(Come along) yātu.

--(Begone!) apaihi apasara hūm; 'away with this fear,' alam anayā śaṅkayā.

awe AWE

, s. ādaraḥ sambhramaḥ vismayaḥ trāsaḥ ātaṅkaḥ ādaraprayuktaṃ bhayaṃ.

--(To stand in awe of) bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ), tras (c. 4. trasyati trasituṃ) with abl., ādṛ (c. 6. -driyate) with acc.

to awe To AWE

, v. a. (To strike terror into) bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -yituṃ), tras in caus. (trāsayati -yituṃ) vyākulīkṛ ākulīkṛ sambhrameṇa upahan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

awe-struck AWE-STRUCK

, a. sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vismayākulaḥ -lā -laṃ bhayaviplutaḥ -tā -taṃ.

awful AWFUL

, a. ghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhairavaḥ -vā -vaṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ.

--(Worshipful) ādaraṇīyaḥ -yā -yaṃ ādṛtyaḥ -tyā -tyaṃ pūjyaḥ -jyā -jyaṃ.

awfully AWFULLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ yathā sambhrama utpadyate tathā.

awfulness AWFULNESS

, s. ghoratā dāruṇatā bhīṣaṇaṃ bhairavaṃ bhīṣmaṃ.

awhile AWHILE

, adv. kiyatkālaṃ kiñcitkālaṃ alpakālaṃ iyatkālaṃ muhūrttaṃ kṣaṇaṃ yatkiñcitsamayaṃ.

awkward AWKWARD

, a. (Clumsy, unskilful) adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anāptaḥ -ptā -ptaṃ apaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu akṣipraḥ -prā -praṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ akṛtī -tinī -ti (n).

--(Inelegant) virūpaḥ -pī -paṃ sthūlaḥ -lā -laṃ.

awkwardly AWKWARDLY

, adv. apaṭu adakṣaṃ akṣipraṃ anāptaṃ.

awkwardness AWKWARDNESS

, s. (Unskilfulness) apāṭavaṃ apaṭutā adakṣatvaṃ akṣipratvaṃ.

--(Inelegance) sthūlatā vairūpyaṃ.

awl AWL

, s. ārā carmmaprabhedikā āvidhaḥ vedhanikā.

awn AWN

, s. (A beard of corn) śūkaḥ -kaṃ śasyaśūkaṃ kiṃśāruḥ m.

awning AWNING

, s. vitānaṃ vitānakaṃ ācchādanaṃ ullocaḥ.

awry AWRY

, adv. tiras sāci tiryyak kuṭilaṃ jihmaṃ anṛju.

--(Perversely) viparītaṃ pratikūlaṃ vilomaṃ.

axe AXE

, s. ṭaṅkaḥ kuṭhāraḥ paraśuḥ m., paraśvadhaḥ chidiḥ f., vṛkṣabhid f., vṛkṣabhedī m. (n) svadhitiḥ m.

axiom AXIOM

, s. tattvaṃ sūtraṃ siddhāntaḥ ādeśaḥ vacanaṃ.

axiomatic AXIOMATIC

, a. sautraḥ -trī -traṃ siddhāntī -ntinī -nti (n).

axis AXIS

, s. akṣaḥ dhruvaḥ meruḥ m.

axle AXLE

, AXLE-TREE, s. akṣāgraṃ akṣadantaḥ.

ay AY

, adv. tatheti evaṃ hūm ām.

aye AYE

, adv. sarvvadā sadā nityaṃ nityadā śāśvataṃ ajasraṃ śāśvatīḥ samāḥ.

[Page 35a]
azure AZURE

, a. nīlaḥ -lā -laṃ nīlavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākāśavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

B. to baa To BAA

, v. n. u (c. 1. avate otuṃ), meṣavat or urabhravat śabdaṃ kṛ.

to babble To BABBLE

, v. n. (To prattle like a child) bālavat jalp (c. 1. jalpati jalpituṃ).

--(To talk idly) jalp.

--(To tell secrets) rahasyaṃ prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) or vikhyā, in caus. (-khyāpayati -yituṃ) rahasyabhedaṃ kṛ.

babble or babbling BABBLE or BABBLING

, s. jalpaḥ jalpanaṃ vāvadūkatā bālavacanaṃ ākhyāyikā.

babbler BABBLER

, s. vācālaḥ jalpakaḥ upajalpī m. (n) vācāṭaḥ jalpākaḥ vāvadūkaḥ.

babe BABE

, BABY, s. bālaḥ -lā bālakaḥ śiśuḥ m., śāvakaḥ.

--(At the breast) stanandhayaḥ stanapāḥ m. (pā) kṣīrapaḥ.

babel BABEL

, s. (Confusion) saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ tumulaṃ kolāhalaḥ kālakīlaḥ.

baboon BABOON

, s. vānaraḥ kapiḥ markaṭaḥ plavaṅgaḥ plavagaḥ śākhāmṛgaḥ balīmukhaḥ.

babyhood BABYHOOD

, s. bālyaṃ bālakatvaṃ bālabhāvaḥ śaiśavaṃ.

babyish BABYISH

, a. bālakīyaḥ -yā -yaṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ bāleyaḥ -yī -yaṃ.

bacchanalian BACCHANALIAN

, s. pānarataḥ pānaprasaktaḥ madyapītaḥ madyapriyaḥ sampītirataḥ.

bachelor BACHELOR

, s. (A man unmarried) avivāhitaḥ akṛtadāraḥ akṛtadārasaṅgrahaḥ akṛtavivāhaḥ.

--(One who takes his first degree) vidyālaye pūrvvapadaprāptaḥ.

back BACK

, s. pṛṣṭhaṃ vigrahāvaraṃ; 'to turn the back, avert the face,' parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ or parācīnaḥ -nā -naṃ bhū; 'to turn back, away from,' apavṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), vinivṛt apāvṛt nivṛt; 'turned back,' viparivarttitaḥ -tā -taṃ; 'at one's back, behind the back,' pṛṣṭhatas; 'behind one's back, in one's absence,' parokṣe.

--(The hinder part) pṛṣṭhadeśaḥ paścāddeśaḥ paścādbhāgaḥ pṛṣṭhaṃ nitambaḥ; 'the back of the hand,' karapṛṣṭhaṃ.

back BACK

, adv. (To the place whence one came) commonly expressed by prati prefixed; as, 'to go back,' pratigam; 'come back,' pratyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ punarāgataḥ -tā -taṃ; 'brought back,' pratyānītaḥ -tā -taṃ.

--(Backward from the present station) expressed by parā prati, or paścāt prefixed; as, 'to beat back,' parāhan pratyāhan.

--(Again) expressed by punar prati, or anu prefixed; as, 'to give back,' pratidā.

--(Kept back) nigṛhītaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ; 'in the back-ground,' dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ nibhṛte.

to back To BACK

, v. a. (To mount a horse) āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh samāruh.

--(To support, justify) rakṣ (c. 1. rakṣati rakṣituṃ), abhirakṣ saṃrakṣ; pakṣapātaṃ kṛ upakṛ anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(To impel backwards) parāṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), viparītaṃ praṇud.

to back To BACK

, v. n. (To go backwards) apakram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ), vyapakram parāvṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ).

to backbite To BACKBITE

, v. a. pṛṣṭhamāṃsaṃ khād (c. 1. khādati khādituṃ).

--(To slander) parivad (c. 1. -vadati -te -vadituṃ), apavad.

backbiter BACKBITER

, s. pṛṣṭhamāṃsādaḥ parokṣe apavādakaḥ parivādakaḥ piśunaḥ.

backbiting BACKBITING

, s. parivādaḥ apavādaḥ piśunavākyaṃ.

backbone BACKBONE

, s. kaśerukā pṛṣṭhavaṃśaḥ pṛṣṭhāsthi n., rīḍhakaḥ.

backdoor BACKDOOR

, s. pakṣadvāraṃ antardvāraṃ upadvāraṃ pracchannaṃ pakṣakaḥ khaḍakkikā.

backgammon BACKGAMMON

, s. carmmapaṭṭikākrīḍā.

--(Backgammon-board) carmmapaṭṭikā aṣṭāpadaṃ badhnaḥ.

[Page 35b]
backroom BACKROOM

, s. antargṛhaṃ antaḥśālā uparodhakaṃ upaśālā.

backside BACKSIDE

, s. (The hinder part of any thing) pṛṣṭhadeśaḥ paścāddeśaḥ paścādbhāgaḥ adhodeśaḥ.

--(The hinder part of any animal) nitambaḥ pṛṣṭhaṃ.

to backslide To BACKSLIDE

, v. n. svadharmmāt paribhraṃś (c. 4. -bhraśyati -bhraṃśituṃ) or cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), sthadharmmaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

backslider BACKSLIDER

, s. dharmmacyutaḥ dharmmabhraṣṭaḥ svadharmmatyāgī m. (n) unmārgagāmī m. (n) anyaśākhakaḥ.

backstairs BACKSTAIRS

, s. upasopānaṃ antaḥsopānaṃ pakṣasopānaṃ pracchannasopānaṃ.

backward or backwards BACKWARD or BACKWARDS

, adv. Expressed by parā or prati prefixed; paścāt pratīpaṃ viparītaṃ avakaṭaṃ; 'to walk backwards and forwards,' gatāgatāni or pratigatāgataṃ or gamanāgamane or yātāyātaṃ kṛ.

backward BACKWARD

, a. (Unwilling) pratīpaḥ -pā -paṃ anicchaḥ -cchā -cchaṃ asammataḥ -tā -taṃ anicchakaḥ -kā -kaṃ.

--(Sluggish) mandaḥ -ndā -ndaṃ alasaḥ -sā -saṃ vilambī -mbinī -mbi (n).

--(Dull of apprehension) mandamatiḥ -tiḥ -ti.

--(Late, after its time) atītakālaḥ -lā -laṃ atikrāntakālaḥ -lā -laṃ dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ dīrghapakvaḥ -kvā -kvaṃ dīrghapakvaśīlaḥ -lā -laṃ.

backwardness BACKWARDNESS

, s. (Unwillingness) anicchā asvīkāraḥ asammatiḥ f.

--(Sluggishness) ālasyaṃ māndyaṃ vilambatvaṃ.

--(Dulness) mandamatitā.

--(Lateness) dīrghakālīnatā atītakālatvaṃ dīrghatā dīrghapakvatā.

bacon BACON

, s. vallūraṃ śūkarasya śuṣkamāṃsaṃ,

bad BAD

, a. (Vicious, corrupt) pāpaḥ -pā -paṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ nīcaḥ -cā -caṃ khalaḥ -lā -laṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Not good) abhadraḥ -drā -draṃ asādhuḥ -dhuḥ -dhu adhārmmikaḥ -kī -kaṃ asāraḥ -rā -raṃ asan -satī -sat (t).

--(Worthless) nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Hurtful, unwholesome) hiṃsraḥ -srā -sraṃ ahitaḥ -tā -taṃ apathyaḥ -thyā -thyaṃ rujākaraḥ -rā -raṃ.

--(Sick) rogī -giṇī -gi (n) vyādhitaḥ -tā -taṃ.

--(Sick of) āturaḥ -rā -raṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ in comp.

--(Unfortunate) vipannaḥ -nnā -nnaṃ durgataḥ -tā -taṃ. 'Bad,' as a general word, is often expressed by dur ku kat, or sometimes by vi or apa prefixed; as, 'a bad road,' duradhvaḥ kupathaṃ kadadhvā m. (n) vimārgaḥ; 'a bad man,' durjjanaḥ durācāraḥ; 'bad weather,' durddinaṃ; 'bad food,' kadannaṃ; 'bad thing,' apadravyaṃ; 'bad conduct,' durṇayaḥ kukarmma n. (n) apakarmma n. (n); 'bad policy,' anītiḥ f.

badge BADGE

, s. cihnaṃ liṅgaṃ vyañjanaṃ lakṣaṇaṃ.

--(Badge of rank) padacihnaṃ padasūcakaṃ cihnaṃ.

badger BADGER

, s. garttavāsī jantuviśeṣaḥ.

badinage BADINAGE

, s. laghuvākyaṃ laghūktiḥ f., hāsyavākyaṃ narmma n. (n) ṭaṭṭarī.

badly BADLY

, adv. duṣṭhu duṣṭaṃ abhadraṃ. Often expressed by dur ku apa prefixed; as, 'badly managed,' durṇītaḥ -tā -taṃ; 'badly shaped,' kurūpaḥ -pī -paṃ; 'badly-behaved,' duḥśīlaḥ kuśīlaḥ; 'badly done,' duṣkṛtaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ.

badness BADNESS

, s. duṣṭatā dauṣṭhavaṃ nirguṇatvaṃ nīcatā abhadratā kadaryyatvaṃ.

--(Of character) durātmatā durācāratvaṃ.

to baffle To BAFFLE

, v. a. (To make ineffectual) modhīkṛ niṣphal (nom. niṣphalayati -yituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vyarthīkṛ pratihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), mudhā kṛ vṛthā kṛ.

--(To defeat) parābhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), parāji (c. 1. -jayati -te -jetuṃ).

baffled BAFFLED

, p. p. pratihataḥ -tā -taṃ moghaśaḥ -śā -śaṃ manohataḥ -tā -taṃ prati- baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhagnodyamaḥ -mā -maṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitāśaṃsaḥ -sā -saṃ parājitaḥ -tā -taṃ.

bag BAG

, s. śāṇapuṭaḥ -ṭaṃ syūtaḥ syotaḥ koṣaḥ ādhāraḥ.

to bag To BAG

, v. a. (To put into a bag) śāṇapuṭe or syūte or koṣe nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To make tumid) śvi in caus. (śvāyayati -yituṃ).

to bag To BAG

, v. n. (To swell out like a bag) syūtavat lamb (c. 1. lambate lambituṃ), pralamb, or pṝ in pass. (pūryyate), or śvi (c. 1. śvayati śvayituṃ).

bagatelle BAGATELLE

, s. svalpaviṣayaḥ alpamūlpadravyaṃ kṣudradravyaṃ kṣudraviṣrayaḥ.

baggage BAGGAGE

, s. (The furniture of an army) sāmagrī -gryaṃ bhāraḥ upakaraṇaṃ paricchadaḥ.

--(A worthless woman) puṃścalī f., veśyā bandhakī.

bagnio BAGNIO

, s. (A house for bathing) snānāgāraṃ gātramārjjanaśālā.

--(A brothel) veśyālayaḥ.

bail BAIL

, s. (Security for one's appearance) darśanapratibhūḥ m., darśanaprātibhāvyaṃ pratinidhiḥ m., pratibhūḥ m., prātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ lagnakaḥ nyāsaḥ anvādhiḥ m., bandhakaḥ tṛṇamatkuṇaḥ.

--(The person who gives the security) pratinidhiḥ m., pratibhūḥ m., lagnakadāyī m. (n).

to bail To BAIL

, v. a. (To give bail for another) pratinidhiḥ or pratibhūḥ bhū lagnakaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

bailable BAILABLE

, a. yo lagnakaṃ dattvā moktuṃ śakyate or śakyaḥ.

bailiff BAILIFF

, s. (An officer who arrests) āseddhā m. (ddhṛ) āsedhakarttā m. (rttṛ) grāhakaḥ yaṣṭidharaḥ daṇḍanāyakaḥ.

--(A steward) kāryyādhīśaḥ.

bailment BAILMENT

, s. ākṣepaḥ.

bairn BAIRN

, s. bālaḥ bālakaḥ śiśuḥ m.

to bait To BAIT

, v. a. (To put meat on a hook to tempt animals) matsyādigrahaṇārthaṃ vaḍiśe āmiṣādi nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To give food to horses on the road) madhyayāne yavādinā vāhanāni bhuj in caus. (bhojayati yituṃ) yānaśrāntāni vāhanāni viśram in caus. (-śrāmayati -yituṃ).

--(To incite dogs to attack a bull) vṛṣabham ākramituṃ kukkurān pracud in caus. (-codayati -yituṃ).

to bait To BAIT

, v. n. (To stop on the road for refreshment) madhyayāne bhojanārthaṃ viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ).

bait BAIT

, s. matsyagrahaṇārthaṃ yad āmiṣaṃ vaḍiśe niveśyate.

--(Temptation) pralobhanaṃ.

baize BAIZE

, s. śāṇaṃ kambalaḥ ūrṇāmayo vastraviśeṣaḥ.

to bake To BAKE

, v. a. āpāke or kandau or cullau pac (c. 1. pacati paktuṃ) or tap (c. 1. tapati taptuṃ, c. 10. tāpayati -yituṃ) or bhrajj (c. 6. bhṛjjati bhraṣṭuṃ), kāndavīkṛ.

to bake To BAKE

, v. n. (To be heated) taṣ in pass. (taṣyate) pac in pass. (pacyate).

baked BAKED

, p. p. kāndavaḥ -vā -vaṃ ukhyaḥ -khyā -khyaṃ kandupakvaḥ -kvā -kvaṃ.

bakehouse BAKEHOUSE

, s. āpākaḥ kanduḥ m. f., pūpāgāraṃ pūpaśālā.

bake-meats BAKE-MEATS

, s. kāndavaṃ kāndavānnaṃ ukhyaṃ pakvānnaṃ āpūpikaṃ śāṣkulikaṃ.

baker BAKER

, s. āpūpikaḥ kāndavikaḥ modakakṛt bhakṣyakāraḥ.

baking BAKING

, s. kandupacanaṃ cullipacanaṃ pacanaṃ tapanaṃ tāpanaṃ.

balance BALANCE

, s. (Scales) tulā māpanaḥ māpanadaṇḍaṃ taulaṃ tauladaṇḍaṃ.

--(The act of comparing two things in the mind) vivecanaṃ vikalpanaṃ vigaṇanaṃ upamānaṃ.

--(That which is wanting to make two parts of an account even) avaśeṣaḥ śeṣaṃ śeṣabhāgaḥ adhikāṃśaḥ nyūnāṃśaḥ.

--(Equipoise) tulyatā bhāratulyatā.

[Page 36b]
to balance To BALANCE

, v. a. (To weigh in a balance) tul (nom. tulayati yituṃ), tūl (c. 10. tūlayati).

--(In the mind) vikḷp in caus. (-kalpayati -yituṃ) vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ).

--(To equipoise) samīkṛ tulyabhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

--(To regulate an account) śugh in caus. (śodhayati -yituṃ) samīkṛ apanayanaṃ kṛ vigaṇanaṃ kṛ.

to balance To BALANCE

, v. n. (To hesitate, fluctuate) dola (nom. dolāyate yituṃ), vikḷp (c. 1. -kalpate -kalpituṃ).

--(To be equipollent) samībhū tulyībhū.

balanced BALANCED

, p. p. tulitaḥ -tā -taṃ samīkṛtaḥ -tā -taṃ tulyabhāraḥ -rā -raṃ.

--(As an account) śodhitaḥ -tā -taṃ apanītaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ.

balarAma BALARĀMA

, s. (A celebrated demigod, half-brother to Kṛṣṇa, and the third of the Rāmas; and considered to be the eighth avatār of Viṣṇu) balarāmaḥ baladevaḥ rāmaḥ.--As elder brother of Kṛṣṇa) acyutāgrajaḥ.

--(As armed with a plough-share) halāyudhaḥ halabhṛt m., halī m. (n) sīrapāṇiḥ saṅkarṣaṇaḥ.

--(As carrying a pestle-like club) musalī m. (n).

--(As having the palm for a banner) tāladhvajaḥ tālāṅkaḥ.

--(As diverting the stream of the Yamunā) kālindībhedanaḥ.

--(As dressed in blue) nīlāmbaraḥ.

--(As husband of Revatī) revatīramaṇaḥ.

--(As killer of a certain demon) pralambaghnaḥ.

--(As guardian of Kāma) kāmapālaḥ.

balcony BALCONY

, s. varaṇḍaḥ indrakoṣaḥ pragrīvaḥ -vaṃ niṣkāśaḥ vitarddhiḥ f. or -rddhī.

bald BALD

, a. (Without hair) muṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ muṇḍitaḥ -tā -taṃ akeśaḥ -śā -śaṃ vikeśaḥ -śī -śaṃ keśahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Without natural covering) anāvṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ nagnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Unadorned, inelegant) asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

--(As style) alaṅkārahīnaḥ -nā -naṃ avyañjanaḥ -nā -naṃ.

balderdash BALDERDASH

, s. (Any thing jumbled together) prakīrṇakaṃ.

--(Nonsense) anarthakavākyaṃ ālasyavacanaṃ vṛthākathā.

baldness BALDNESS

, s. mauṇḍyaṃ muṇḍatā akeśatvaṃ.

--(Inelegance) asabhyatā.

bald-pated BALD-PATED

, a. muṇḍitaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) muṇḍamastakaḥ -kā -kaṃ nagnamastakaḥ -kā -kaṃ.

baldrick BALDRICK

, s. (A girdle) mekhalā kāñcī.

--(The zodiac) rāśicakraṃ rāśimaṇḍalaṃ lagnamaṇḍalaṃ jyotiścakraṃ.

bale BALE

, s. bhāṇḍakaṃ bhāṇḍaṃ dravyakūrccaṃ poṭalikā dravyapoṭṭalī bhāraḥ.

to bale To BALE

, v. a. (To make up into a bale) bhāṇḍaṃ kṛ dravyāṇi kūrccīkṛ. (To bale out water) abbhriṇā or droṇyā jalam utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ).

baleful BALEFUL

, a. (Full of misery) kleśī -śinī -śi (n) duḥkhī -khinī -khi (n) saśokaḥ -kā -kaṃ śokānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Destructive) nāśī -śinī -śi (n) ātpayikaḥ -kī -kaṃ prāṇaharaḥ -rā -raṃ kleśakaḥ -kī -kaṃ hiṃsraḥ -srā -sraṃ.

balefully BALEFULLY

, adv. saśokaṃ sakleśaṃ duḥkhena yathā hiṃsā jāyate tathā.

baling-vessel BALING-VESSEL

, s. sekapātraṃ secanaṃ sektraṃ abbhri n., abhriḥ f., ambusecanī droṇiḥ f., -ṇī avagādaḥ kāṣṭhakuddālaḥ kāṣṭhāmbuvāhinī f.

balk BALK

, s. (A ridge of land left unploughed) setuḥ m.

to balk To BALK

, v. a. (To frustrate, disappoint) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pratihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), vṛthā kṛ mudhā kṛ bhagnāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ moghāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ vyarthīkṛ moghīkṛ vañc in caus. (vañcayati -yituṃ).

balked BALKED

, p. p. pratihataḥ -tā -taṃ bhagnodyamaḥ -mā -maṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ parivañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

[Page 37a]
balkh BALKH

, s. (The country) vāhlīkaḥ.

ball BALL

, s. (Any thing round) golaḥ -laṃ maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ golakaḥ varttulaḥ nighaḥ piṇḍaṃ.

--(The ball of the earth) bhūgolaḥ bhūmaṇḍalaṃ.

--(For playing) kandukaḥ guḍaḥ geṇḍuḥ m., geṇḍukaḥ giriḥ m.

--(A dancing party) sahanarttanaṃ nṛtyakrīḍā.

--(A ball of thread) sūtrakoṣaṃ.

--(Ball of the eye) akṣigolaḥ.

--(Ball-room) nṛtyasthānaṃ raṅgaśālā vāsakarṇī f.

to ball To BALL

, v. a. (To make into a ball) varttulīkṛ golīkṛ.

ballad BALLAD

, s. (A song) gītaṃ gānaṃ gītiḥ f., saṅgītaṃ.

ballad-singer BALLAD-SINGER

, s. gāyakaḥ gāthākāraḥ gāthakaḥ gātā m. (tṛ).

ballast BALLAST

, s. nāva adhobhāge sthāpito bhāraḥ potasthirīkaraṇāya tadadhobhāge yat prastarabālukādi dravyaṃ niveśyate sthairyyadravyaṃ.

to ballast To BALLAST

, v. a. naukāyāḥ sthirīkaraṇāya tadadhobhāge bhāraṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) sthirīkṛ.

balloon BALLOON

, s. ākāśayānaṃ vyomayānaṃ ākāśavartmanā gamanārthaṃ vimānaṃ.

ballot BALLOT

, s. (A ball or ticket used in voting) guṭikā gulikā kākinī f., kaparddakaḥ svīkṛtāsvīkṛtacihnaṃ.

--(The act of voting by ballot) guṭikāṃ nibhṛtaṃ pātayitvā svīkṛtāsvīkṛtajñāpanaṃ or matāmatasūcanaṃ.

to ballot To BALLOT

, v. n. svīkṛtāsvīkṛtajñāpanāya guṭikāṃ nibhṛtaṃ pat in caus. (pātayati -yituṃ).

balm BALM

, s. (The juice of a shrub) gugguluḥ m.

--(That which alleviates) praśamanaṃ śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., vedanāśāntiḥ f.

balmy BALMY

, a. (Having the qualities of balm) pūrvvoktavṛkṣarasopetaḥ -tā -taṃ.

--(Soothing) upaśamakaḥ -kā -kaṃ upaśāyī -yinī -yi (n).

--(Fragrant) saugandhikaḥ -kī -kaṃ surabhiḥ -bhiḥ -bhi.

balsam BALSAM

, s. (Ointment, unguent) vilepaḥ vilepanaṃ upadehaḥ abhyañjanaṃ.

balsamic BALSAMIC

, a. (Unctuous) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ meduraḥ -rā -raṃ prameditaḥ -tā -taṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ snehī -hinī -hi (n) mṛduḥ -dvī -du.

balustrade BALUSTRADE

, s. paṅktikrameṇa racitaḥ kṣudrastambhasamūhaḥ kṣudrastambhaśreṇī.

bamboo BAMBOO

, s. veṇuḥ vaṃśaḥ vetasaḥ tvaksāraḥ śataparvvā m. (n) maskaraḥ tṛṇadhvajaḥ yavaphalaḥ tejanaḥ karmmāraḥ.

--(When rattling) kīcakaḥ.

to bamboozle To BAMBOOZLE

, v. a. (To cheat) vañc in caus. (vañcayate -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

bamboozled BAMBOOZLED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

bamboozler BAMBOOZLER

, s. vañcakaḥ chalī m. (n) dhūrttaḥ kūṭakaḥ kitavaḥ pratārakaḥ.

ban BAN

, s. (Public notice of any thing) ghoṣaṇaṃ -ṇā ghoṣaṇāpatraṃ utkīrttanaṃ samācāraḥ.

--(A curse) śāpaḥ abhiśāpaḥ ākrośaḥ; 'under a ban,' śāpagrastaḥ -stā -staṃ.

--(Interdiction) niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ vāraṇaṃ virodhaḥ.

to ban To BAN

, v. a. (To curse) śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śapyati śaptaṃ), abhiśap pariśap.

banana BANANA

, s. kadalī tṛṇasārā gucchaphalā vāraṇavuṣā rambhā mocā kāṣṭhīlā.

band BAND

, s. (That which binds) bandhanaṃ or -nī or -naḥ.

--(Bond) pāśaḥ śṛṅkhalaṃ.

--(Union or connection) sambandhaḥ saṃyogaḥ.

--(A company of persons) paṅktiḥ f., samūhaḥ śreṇī samāgamaḥ.

--(Of musical instruments) vādyabhāṇḍaṃ vāditragaṇaḥ tūyyaughaḥ.

--(A company of soldiers) gulmaḥ sainikaḥ.

to band To BAND

, v.a. saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), ekatra kṛ.

to band To BAND

, v. n. ekatra mil (c. 6. milati melituṃ), sammil.

bandage BANDAGE

, s. paṭṭaḥ bandhanaṃ paṭṭakaḥ āveṣṭanaṃ kavalikā.

--(Securing with bandages in surgery) anuvellitaṃ.

bandbox BANDBOX

, s. yat kiñcillaghuvastraṃ strīlokena bhṛtaṃ tadādhānayogyaḥ sampuṭakaḥ or ādhāraḥ.

bandit BANDIT

, s. paripanthī m. (n) dasyuḥ prasahyacauraḥ cauraḥ viplavakārī m. (n) sāraṇikaghnaḥ.

to bandy To BANDY

, v. a. (To toss to and fro) itastataḥ or itaścetaḥ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

--(To give and take reciprocally) nime (c. 1. -mayate -mātuṃ), vinime parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

bandy-legged BANDY-LEGGED

, a. prajñuḥ -jñuḥ -jñu pragatajānuḥ -nuḥ -nu viralajānuḥ -nuḥ -nu.

bane BANE

, s. (Poison) viṣaṃ garaḥ -raṃ halāhalaḥ.

--(Ruin) nāśaḥ vināśaḥ atyayaḥ dūṣaṇaṃ.

--(Causing ruin) dūṣakaḥ.

baneful BANEFUL

, a. (Poisonous) viṣadharaḥ -rā -raṃ garalī -linī -li (n). viṣānvitaḥ -tā -taṃ viṣatulyaḥ -lyā -lyaṃ.

--(Destructive) nāśī -śinī -śi (n) vināśakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ dūṣakaḥ -kā -kaṃ hiṃsraḥ -srā -sraṃ.

banefulnees BANEFULNEES

, s. viṣālutā nāśitvaṃ hiṃsratā sagaratā.

to bang To BANG

, v. a. (To beat, thump) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), tud (c. 6. tudati -tottuṃ), ātud.

bang BANG

, s. āghātaḥ abhighātaḥ prahāraḥ muṣṭipātaḥ karāghātaḥ.

to banish To BANISH

, v. a. (To another country) vivas in caus. (-vāsayati -yituṃ) nirvas pravas vipravas pravraj in caus. (-vrājayati -yituṃ) deśāntarīkṛ.

--(To drive away) nirākṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), vahiṣkṛ or vahiḥ kṛ niḥsṛ, in caus. (-sārayati -yituṃ) utsṛ; apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ).

banished BANISHED

, p. p. pravāsitaḥ -tā -taṃ vivāsitaḥ -tā -taṃ niḥsāritaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ niḥkāsitaḥ -tā taṃ avakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

banishment BANISHMENT

, s. (The act) pravāsanaṃ vivāsanaṃ nirvāsanaṃ pravrājanaṃ niḥsāraṇaṃ nirasanaṃ apanodanaṃ nirākaraṇaṃ.

--(The state) pravāsaḥ vivāsaḥ.

banister BANISTER

, s. sopāne ubhayataḥ sthāpitā kṣudrastambhapaṅktiḥ.

bank BANK

, s. (Of a river) tīraṃ taṭaṃ -ṭaḥ kūlaṃ pratīraṃ kacchaḥ rodhaḥ n. (s); 'the opposite bank,' pāraṃ tīrāntaraṃ; 'the near bank,' avāraṃ.

--(Any heap) cayaḥ kūlaṃ piṇḍanaḥ vapraḥ; 'sand-bank,' saikataṃ.

--(A place where money is laid up) dhanāgāraṃ mudrāgāraṃ nikṣiptadhanāgāraṃ ṭaṅkāgāraṃ.

to bank To BANK

, v. a. (To inclose with a bank) kūlena or vapreṇa pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ).

--(To lay up money in a bank) dhanāgāre dhanaṃ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), kusīdikaṃ nikaṭe dhanaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

bank-bill BANK-BILL

, BANK-NOTE, s. ānṛṇyapratijñāpatraṃ or ṛṇaśodhanapratijñāpatraṃ yaddarśanād mudrāgāre nikṣiptadhanaṃ pratidīyate nikṣiptadhanavinimayena yat pratijñāpatraṃ pracalīkriyate.

banker BANKER

, s. (Keeper of a bank) dhanāgārapatiḥ m., mudrāgārapatiḥ.

--(Trader in money) kusīdikaḥ kalopajīvī m. (n).

bankrupt BANKRUPT

, s. parikṣīṇaḥ ṛṇaśodhanāya akṣama ṛṇī (n) or adhamarṇaḥ or ṛṇavān (t) asamartharṇaśodhanaḥ aśaktānṛṇyaḥ gatavibhavaḥ sarvvasvacyutaḥ nirdhanaḥ hatasampadaḥ.

bankruptcy BANKRUPTCY

, s. parikṣīṇatā ṛṇaśodhanāśaktiḥ f., ṛṇamokṣāsāmarthyaṃ nirdhanatā.

banner BANNER

, s. patākā dhvajaḥ or -jaṃ ketanaṃ vaijayantī f., dhvajapaṭaḥ.

banns BANNS

, s. (Of marriage) vivāhaghopaṇā vivāhaghopaṇapatraṃ.

banquet BANQUET

, s. utsavaḥ sambhojanaṃ svādvannabhojanaṃ.

to banquet To BANQUET

, v. a. svādvannaiḥ or miṣṭānnaiḥ or bhojanaviśeṣaiḥ or saviśeṣānnaiḥ bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) or santup in caus. (-toṣayati -yituṃ) or saṃvṛdh in caus. (-varddhayati -yituṃ) or tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ).

to banquet To BANQUET

, v. n. utsavaṃ kṛ viśiṣṭānnaṃ or svādvannaṃ or bhojanaviśeṣān or saviśeṣānnaṃ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), viśiṣṭarūpeṇa āhāraṃ kṛ ātmambhariḥ -riḥ -ri as.

banqueter BANQUETER

, s. utsavakarttā m. (rttṛ) viśiṣṭānnabhoktā m. (ktṛ) svādvannasantoṣitaḥ svādvannabhakṣakaḥ.

banqueting BANQUETING

, s. utsavakaraṇaṃ viśiṣṭānnabhojanaṃ svādvannakhādanaṃ.

to banter To BANTER

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -hasituṃ), apahas vihas with acc.; avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), bharts (c. 10. bhartsagate -ti -yituṃ), nind (c. 1. nindati nindituṃ).

banterer BANTERER

, s. avakṣepakaḥ kṣepakaḥ nindakaḥ parihāsavedī m. (n).

bantling BANTLING

, s. bālaḥ -lā bālakaḥ śiśuḥ m.

banyan-tree BANYAN-TREE

, s. vaṭaḥ nyagrodhaḥ parkaṭī.

baptism BAPTISM

, s. majjanaṃ jalasaṃskāraḥ avagāhanaṃ.

baptismal BAPTISMAL

, a. majjanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) jalasaṃskāraviṣayaḥ -yā -yaṃ.

baptist BAPTIST

, s. majjayitā m. (tṛ) avagāhakaḥ jalasaṃskārakarttā m. (rttṛ).

baptistery BAPTISTERY

, s. majjanasthānaṃ avagāhanasthānaṃ jalasaṃskārakaraṇasthānaṃ.

to baptize To BAPTIZE

, v. a. majj in caus. (majjayati -yituṃ) nimajj avagāh in caus. (-gāhayati -yituṃ) jalasaṃskāraṃ kṛ.

bar BAR

, s. (Of a door) argalaṃ.

--(Of a cage) śalākā.

--(Any obstacle) vighnaḥ avarodhaḥ -dhakaṃ vyāghātaḥ pratiṣṭambhaḥ bādhakaḥ pratibandhaḥ pratyūhaḥ.

--(A sand-bank) saikataṃ.

--(The place where criminals are tried) dharmmasabhā vicārasthānaṃ.

--(A solid mass of metal) lohapiṇḍaḥ -ṇḍaṃ kuśī.

--(In music) tālaniyāmakā rekhā.

--(In a tavern) śuṇḍāpāne madyakretṛvikretrorabhyantare sthāpitam avarodhakaṃ tatra ca tanmadhye vigaṇanaṃ kriyate.

to bar To BAR

, v. a. (To fasten with a bar) argalena bandh (c. 9. badhnāti baddhuṃ).

--(To hinder) vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nivṛ prativṛ; pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nirudh virudh pratibandh.

--(To shut out from) nirākṛ niras (c. 4. -asyati -asituṃ).

--(To exclude) vahiṣkṛ nirākṛ.

--(To prohibit) pratiṣigh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ), niṣidh; antaḥkhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ).

barb BARB

, s. (A species of horse brought from Barbary) videśajātīyaḥ sutanukāyaviśiṣṭas turagaprabhedaḥ.

--(A crooked point) phalaṃ karṇaḥ śūlāgraṃ śaraphalaṃ.

--(Armour for horses) prakharaḥ prakṣaraḥ aśvatanutraṃ aśvasajjā.

barbacan BARBACAN

, s. prākārīyanagaropānte nirmmitaṃ durgaṃ.

barbarian BARBARIAN

, s. mlecchaḥ mlecchajātiḥ m., śavaraḥ kirātaḥ kṣudhunaḥ pulindaḥ.

--(An uncivilized man) asabhyalokaḥ puruṣapaśuḥ.

--(A foreigner) videśī m. (n).

--(A cruel tyrant) nirdayaḥ.

--(The country of barbarians) pratyantaḥ.

barbarian BARBARIAN

, BARBARIC, a. (Belonging to barbarians) mlecchī -cchinī -cchi (n). videśī -śinī -śi (n) vaideśikaḥ -kī -kaṃ.

--(Uncivilized) asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

barbarism BARBARISM

, s. (In grammar) mlecchitaṃ.

--(Savageness of manners) krūratā krūrācāratā mlecchatvaṃ paśutā durācāratvaṃ.

barbarity BARBARITY

, s. (Cruelty) niṣṭhuratā nirdayatvaṃ krūratā.

--(Of manners) asabhyatā krūrācāratā.

barbarous BARBAROUS

, a. (Foreign) mlecchīyaḥ -yā -yaṃ vaideśikaḥ -kī -kaṃ.

--(Savage in manners) krūrācāraḥ -rā -raṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ durācāraḥ -rā -raṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ.

--(Cruel) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ nirddayaḥ -yā -yaṃ krūraḥ -rā -raṃ.

barbarously BARBAROUSLY

, adv. mlecchavat asabhyalokavat paśuvat śvāpadavat.

--(Cruelly) nirddayaṃ niṣṭhuraṃ atikrūratayā.

barbed BARBED

, a. karṇī -rṇinī -rṇi (n) phalayuktaḥ -ktā -ktaṃ lauhāgrayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Mailed) varmitaḥ -tā -taṃ kavacī -cinī -ci (n) paridaṃśitaḥ -tā -taṃ.

barbel BARBEL

, s. nādeyamatsyaviśeṣaḥ.

barber BARBER

, s. nāpitaḥ kṣurī m. (n) muṇḍī m. (n) kṣaurikaḥ antāvasāyī m. (n) divākīrttiḥ m.; 'a barber's business,' nāpityaṃ.

barbes BARBES

, s. pl. (A disease of horses) aśvīyarogaviśeṣaḥ.

bard BARD

, s. māgadhaḥ vandī m. (n) madhukaḥ.

--(Poet) kaviḥ m., kāvyaśāstrajñaḥ.

bardick BARDICK

, a. māgadhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) kāvyaśāstrasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

bare BARE

, a. (Naked) nagnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Without ornament) abhūṣitaḥ -tā -taṃ analaṅkṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Unclothed) vivastraḥ -strā -straṃ.

--(Uncovered) anāvṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ apavṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Mere) kevalaḥ -lā -laṃ mātrakaḥ -kā -kaṃ mātraṃ.

--(Threadbare, worn) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'the bare ground,' kevalā bhūmiḥ pṛthivītalaṃ bhūtalaṃ.

to bare To BARE

, v. a. (To strip, uncover) nagnīkṛ; vyaktīkṛ; ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -varītuṃ).

bared BARED

, p. p. nagnīkṛtaḥ -tā -taṃ vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ.

barefaced BAREFACED

, a. (Shameless) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

barefacedness BAREFACEDNESS

, s. nirlajjatvaṃ dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ vaiyātyaṃ.

barefoot BAREFOOT

, a. nagnapādaḥ -dā -daṃ śūnyapādaḥ -dā -daṃ pādukāhīnaḥ -nā -naṃ.

bareheaded BAREHEADED

, a. nagnaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) śūnyamastakaḥ -kā -kaṃ anāvṛtaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s).

barely BARELY

, adv. (Merely) mātraṃ kevalaṃ.

--(Hardly) kaṣṭaṃ kaṣṭena kṛcchreṇa.

--(Nakedly)--nagnaṃ śūnyaṃ ācchādanavyatirekeṇa.

--(Without ornament) alaṅkāravyatirekeṇa bhūṣaṇaṃ vinā.

bareness BARENESS

, s. (Nakedness) nagnatvaṃ śūnyatā riktatā.

--(Leanness, poverty) kṣīṇatā daridratā dainyaṃ.

bargain BARGAIN

, s. (A contract, agreement) samayaḥ niyamaḥ saṃvid f., upagamaḥ abhyupagamaḥ saṃśravaḥ āśravaḥ samādhiḥ m., uddeśaḥ.

--(Contract concerning the price of a thing sold) paṇaḥ vipaṇaḥ krayaniyamaḥ krayavikrayaniyamaḥ krayapatraṃ.

to bargain To BARGAIN

, v. n. paṇ (c. 1. paṇate paṇituṃ or paṇāyati -yituṃ), paṇaṃ kṛ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ghaṭṭituṃ), samayākṛ niyamīkṛ krayavikrayaniyamaṃ kṛ.

bargained BARGAINED

, p. p. paṇitaḥ -tā -taṃ paṇāyitaḥ -tā -taṃ saṅghaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

barge BARGE

, s. tarāluḥ m., tarāndhuḥ m., vahitraṃ.

--(Pleasure-boat) kelinaukā.

bargeman BARGEMAN

, s. nāvikaḥ potavāhaḥ pūrvvoktanaukākarṇadhāraḥ tarikaḥ.

bark BARK

, s. valkalaḥ -laṃ valkaṃ tvak f. (c) tvacaṃ challī f., śalkaṃ śalkalaṃ; 'bark of a tree,' tarutvak f. (c).

--(Made of bark) tvaṅmayaḥ -yī -yaṃ tarutvaḍnirmmitaḥ -tā -taṃ vālkalaḥ -lī -laṃ.

--(Garment of) valkalaḥ.

--(A small ship) potaḥ kṣudranaukā.

to bark To BARK

, v. a. (To strip trees of their bark) tvac (nom. tvacayati -yituṃ), valk (nom. valkayati -yituṃ), tvakṣ (c. 1. tvakṣati tvakṣituṃ), valkam utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or niṣkṛṣ.

--(To enclose, as bark) valkalavat pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ).

to bark To BARK

, v. n. bhaṣ (c. 1. bhaṣati bhaṣituṃ), bukk (c. 1. bukkati bukkituṃ, c. 10. bukkayati -yituṃ), rai (c. 1. rāyati rātuṃ).

--(To revile) ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), mukharīkṛ.

[Page 39a]
barker BARKER

, s. bhaṣakaḥ.

--(Reviler) ākrośakaḥ.

barking BARKING

, s. (Of dogs) bhaṣaṇaṃ bukkanaṃ rāyaṇaṃ rutaṃ.

barky BARKY

, a. vālkaḥ -lkī -lkaṃ vālkalaḥ -lī -laṃ tvaṅmayaḥ -yī -yaṃ.

barleria BARLERIA

, s. (A flower) vāṇā ārttagalaḥ kuravakaḥ sahacarī kṣuraḥ.

barley BARLEY

, s. yavaḥ yavakaḥ tīkṣṇaśūkaḥ praveṭaḥ śitaśūkaḥ; 'unripe barley,' tokmaḥ yāvakaḥ kulmāṣaṃ; 'barley-meal,' yavakṣodaḥ; 'barley-water,' udamanthaḥ; 'made of barley,' yavamayaḥ -yī -yaṃ; 'sown with barley,' yavyaḥ -vyā -vyaṃ.

barley-broth BARLEY-BROTH

, s. yavasuraṃ yavanirmmitaṃ pānīyaṃ yavarasaḥ.

barley-corn BARLEY-CORN

, s. yavaḥ tiryyagyavodaraṃ.

barley-mow BARLEY-MOW

, s. lūnayavasaṅgrahaṇasthānaṃ yave lūne sati tatsañcayanasthānaṃ.

barley-sugar BARLEY-SUGAR

, s. yavarasakvathita ikṣusāraḥ mākṣikaśarkarā śuklopalā.

barm BARM

, s. surāmaṇḍaḥ madyamaṇḍaḥ kārottaraḥ kārottamaḥ abhiṣavaḥ.

barn BARN

, s. kuśūlaḥ śasyabhāṇḍaṃ bhāṇḍāgāraḥ dhānyāgāraḥ dhānyakoṣṭhakaṃ dhānyasaṅgrahasthānaṃ.

barnacle BARNACLE

, s. (A kind of shell-fish) naukākāṣṭhajaḥ śambūkaviśeṣaḥ.

--(An instrument to hold a horse by the nose) pāśaviśeṣo yena turaṅgo mukhadeśe ghriyamāṇo'śvacikitsakena cikitsituṃ śakyate.

--(A kind of bird) haṃsajātīyaḥ pakṣiprabhedaḥ.

barometer BAROMETER

, s. ākāśatolanayantraṃ ākāśaparimāṇārthaṃ pāradapūritā kācanālī.

baron BARON

, s. kramāgatānāṃ kulīnapadānāṃ madhye padaprabhedaḥ adhipatiḥ m., svāmī m. (n).

--(Baron of beef) gopṛṣṭhaṃ ubhayapārśvīyapañjarayuktaṃ gomāṃsaṃ.

baroness BARONESS

, s. vakṣyamāṇakulīnapadasthitasya puruṣasya patnī or bhāryyā.

baronet BARONET

, s. kramāgatānāṃ kulīnapadānāṃ madhye avarapadaṃ yasya saḥ.

baronial BARONIAL

, a. pūrvvoktakulīnapadasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

barony BARONY

, s. pūrvvoktakulīnapadasambandhīyam ādhipatyaṃ or svāmyaṃ.

barrack BARRACK

, s. sainyāgāraṃ sainyālayaḥ ayuddhasamaye sainyanivāsasthānaṃ sainyāvāsaḥ.

to barrack To BARRACK

, v. a. sainyān sainyāgāre pṛthak pṛthak sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ), or vas in caus. (vāsayati -yituṃ).

barred BARRED

, p. p. viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

barrel BARREL

, s. (A small cask) dīrghagolākāraṃ kāṣṭhanirmmitaṃ pātraṃ or bhāṇḍaṃ.

--(A cylinder, as of a gun) nāḍiḥ -ḍī f., nālī or -lā.

to barrel To BARREL

, v. a. (To put in a barrel) pūrvvīktapātre niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

barren BARREN

, a. (Not prolific) bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ asutī -tinī -ti (n) aprasavī -vinī -vi (n) prajārahitaḥ -tā -taṃ.--Unfruitful) niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ -lā -laṃ avakeśī -śinī -śi (n) śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ,

--(Useless) vyarthaḥ -rthā -rthaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ.

--(Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ; 'a barren woman,' bandhyā apasūtā; 'a barren soil,' marusthalaṃ or -lī.

barrenness BARRENNESS

, s. bandhyatā niṣphalatā vaiyarthyaṃ śuṣkatā śūnyatā.

--(In a female) bandhyātvaṃ.

barricade or barricado BARRICADE or BARRICADO

, s. prācīraṃ prākāraḥ vapraḥ -praṃ avarodhakaṃ pathāvarodhaḥ.

to barricade or barricado To BARRICADE or BARRICADO

, v. a. and n. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh saṃrudh; pratibandh (c. 9. -baghnāti -baddhuṃ); prācīreṇa patham avarudh.

barrier BARRIER

, s. (A barricade) prākāraḥ prācīraṃ parikūṭaṃ vapraḥ.

--(An obstacle) vighnaḥ pratiṣṭambhaḥ avarodhakaṃ pratirodhaḥ pratibandhaḥ sambādhanaṃ. pratyūhaḥ.

--(A boundary) sīmā paryyantaṃ parisīmā.

barrister BARRISTER

, s. uttaravādī m. (n) parārthaṃ vādī m. (n) prativādī m. (n) parārthe vādānuvādakarttā m. (rttṛ) mantrī m. (n) mantrakṛt vyavasthānirūpakaḥ vyavahārapaṇḍitaḥ smṛtiśāstrajñaḥ dhīsacivaḥ.

barrow BARROW

, s. (A kind of vehicle) hastapracālitaṃ vāhanaṃ or yānaṃ.

--(A hog) śūkaraḥ.

--(A mound) mṛttikārāśiḥ f., unnatabhūbhāgaḥ.

to barter To BARTER

, v. n. (To trade) bhāṇḍavinimayena bāṇijyaṃ kṛ.

to barter To BARTER

, v. a. (To exchange one article for another) nime (c. 1. -mayate -mātuṃ), vime vinime bhāṇḍavinimayaṃ kṛ parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) bhāṇḍaṃ prati bhāṇḍaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ); 'capable of being bartered,' parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ.

barter BARTER

, s. bhāṇḍavinimayaḥ nimeyaḥ naimeyaḥ vimayaḥ vinimayaḥ vaimeyaḥ pratidānaṃ paridānaṃ parivṛttiḥ f., parīvarttaḥ parivarttaḥ nimayā vyatihāraḥ; 'any thing obtained by barter,' āpamityakaṃ.

--(Rule of barter in arithmetic) bhāṇḍapratibhāṇḍakaḥ.

barton BARTON

, s. (A poultry-yard) grāmakukkuṭādirakṣaṇārthaṃ vṛtiḥ.

basalt BASALT

, s. lohasadṛśa atidṛḍhaḥ kṛṣṇavarṇaḥ prastaraviśeṣaḥ.

basaltic BASALTIC

, pūrvvoktaprastarasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

base BASE

, a. (Mean, vile) nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ khalaḥ -lā -laṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ hīnaḥ -nā -naṃ kutsitaḥ -tā -taṃ; 'a base man,' kāpuruṣaḥ.

--(Of mean parentage) akulaḥ -lā -laṃ akulīnaḥ -nā -naṃ.

--(Of mean spirit) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ; 'base metal,' kupyaṃ.

base or bass BASE or BASS

, a. (As sound) gambhīraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ.

--(A base sound) mandraḥ.

base BASE

, s. (The bottom of any thing) adhobhāgaḥ mūlaṃ talaṃ upaṣṭambhaḥ upāntaṃ.

--(In geometry) mūrddhā m. (n) bhūmiḥ f.

--(Base of a pillar) upaṣṭambhaḥ stambhasya adhobhāgaḥ.

--(Base of a tree) tarutalaṃ.

--(Foundation of a house) bhittimūlaṃ poṭaḥ.

base-born BASE-BORN

, a. vihīnayoniḥ -niḥ -ni vijātaḥ -tā -taṃ kaluṣayonijaḥ -jā -jaṃ hīnajātiḥ -tiḥ -ti.

--(Bastard) jārajaḥ kuṇḍaḥ.

base-minded BASE-MINDED

, a. duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti duṣṭacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

based BASED

, p. p. (Founded) mūlaḥ -lā -laṃ in comp.; 'based on knowledge,' jñānamūlaḥ -lā -laṃ.

baseless BASELESS

, a. nirmmūlaḥ -lā -laṃ amūlaḥ -lā -laṃ.

basely BASELY

, adv. apakṛṣṭaṃ nikṛṣṭaṃ nīcatayā sadainyaṃ duṣṭajanavat adhamaprakāreṇa kārpaṇyena.

basement BASEMENT

, s. (Foundation of a house) gṛhasya bhittimūlaṃ vāstu n., poṭaḥ.

baseness BASENESS

, s. (Meanness) nīcatā duṣṭatā nikṛṣṭatā dainyaṃ kadaryyatvaṃ anāryyatā khalatā.

--(Of birth) hīnajātitā vaijātyaṃ.

--(Of Sound) gāmbhīryyaṃ.

--(Of metal) malaṃ kupyatvaṃ.

bashaw BASHAW

, s. tarkīyadeśe khyātiviśeṣaḥ senānīḥ m., senāpatiḥ m., adhipatiḥ m.

bashful BASHFUL

, a. hrīmān -matī -mat (t) lajjāvān -vatī -vat (t) apatrapiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu trapitaḥ -tā -taṃ trapāyuktaḥ -ktā -ktaṃ krīḍitaḥ -tā -taṃ śālīnaḥ -nā -naṃ.

--(Timorous) bhīruḥ -ruḥ -ru.

bashfully BASHFULLY

, adv. lajjayā satrapaṃ savrīḍanaṃ.

--(Timorously) sacakitaṃ sabhayaṃ.

bashfulness BASHFULNESS

, s. hrīḥ f., lajjā trapaḥ -pā apatrapā vrīḍā vrīḍanaṃ śālīnatvaṃ mandākṣaṃ.

--(Timidity) bhīrutā.

basil BASIL

, s. (A plant) tulasī maruvakaḥ samīraṇaḥ prasthapuṣpaḥ phaṇijhakaḥ parṇāsaḥ jambhīraḥ kaṭhiñjaraḥ kuṭherakaḥ arjjakaḥ.

basilica BASILICA

, s. (The middle vein of the arm) bāhumadhyasthā vṛhannāḍiḥ f.

basilick BASILICK

, s. vṛhatpūjāśālā.

[Page 40a]
basilisk BASILISK

, s. (A kind of serpent) cūḍāyuktaḥ sarpabhedaḥ.

basin BASIN

, s. taḍāgaḥ jalāśayaḥ jalādhāraḥ khātaṃ. See Bason.

basis BASIS

, s. (Foundation of any thing) mūlaṃ aghobhāgaḥ upaṣṭambhaḥ talaṃ.

--(Basis of a pillar) stambhasya adhobhāgaḥ.

--(The groundwork of any thing) mūlaṃ vastu n., yoniḥ m.; 'prosperity has virtue for its basis,' dharmmamūlā sampattiḥ; 'the basis or material of cloth,' vastrayoniḥ,

to bask To BASK

, v. n. sūryyātapaṃ or sūryyatejaḥ sev (c. 1. sevate sevituṃ), pratisūryyaṃ śī (c. 2. śete śayituṃ) or saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

basket BASKET

, s. piṭakaḥ peṭakaḥ peṭā ḍalakaṃ ḍallakaḥ karaṇḍaḥ mañjūpā kaṇḍolaḥ; 'basket-maker,' vaiṇavaḥ vaidalakāraḥ; 'basket-work,' vaidalaṃ.

bason or basin BASON or BASIN

, s. (Reservoir) taḍāgaḥ jalāśayaḥ veśantaḥ palvalaḥ -laṃ alpasaraḥ n. (s) khātaṃ krīḍāsaraḥ n. (s).

--(Round the foot of a tree) ālavālaṃ āvālaṃ āvāpaḥ.

--(Vessel to hold water) droṇī pātraṃ bhāṇḍaṃ jalādhāraḥ kāṣṭhāmbuvāhinī.

--(Harbour) khātaṃ potabandhanasthānaṃ.

--(Scale of a balance) tulāghaṭaḥ.

bass BASS

, a. (In music.) See Base.

bass BASS

, s. (Mat) kaṭaḥ tṛṇapūlī talācī pādapāśī.

basso-relievo or bass-relief BASSO-RELIEVO or BASS-RELIEF

, s. pratichāyā praticchandaḥ uccaiḥprakāreṇa takṣitā citralekhā.

bassoon BASSOON

, s. śuṣiraviśeṣaḥ śuṣiravādyaprabhedaḥ.

bastard BASTARD

, s. jārajaḥ asatīsutaḥ kuṇḍaḥ -ṇḍī m. (n) upastrījātaḥ dāsīputraḥ kaulaṭeraḥ kaulaṭeyaḥ bandhulaḥ bāndhakineyaḥ.

--(Born after the death of a husband) golakaḥ.

bastard BASTARD

, a. (Illegitimate) vijanitaḥ -tā -taṃ vijātaḥ -tā -taṃ.

--(Spurious) kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ.

bastardy BASTARDY

, s. jārajātatā jārajatvaṃ kuṇḍāvasthā upastrījātadaśā.

to baste To BASTE

, v. a. (To beat with a stick) laguḍena or gadayā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), or abhihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), or tud (c. 6. tudati tottuṃ).

--(To sprinkle meat that is roasting) pacyamānaṃ or śūlākṛtaṃ māṃsaṃ ghṛtena sic (c. 6. siñcati sektuṃ).

--(To sew) sīv (c. 4. sīvyati sevituṃ).

bastile BASTILE

, s. prākārayuktaṃ kārāgāraṃ durgaṃ durgaparigataṃ parikhāprācīrādi.

bastinade or bastinado BASTINADE or BASTINADO

, s. laguḍena tāḍanaṃ daṇḍāghātaḥ gadāprahāraḥ.

basting BASTING

, s. daṇḍāghātanaṃ laguḍapātanaṃ gadāpraharaṇaṃ abhighātaḥ tāḍanaṃ.

bastion BASTION

, s. vapraḥ -praṃ durgavahiḥpārśve rāśīkṛtā mṛttikā or upacito vapraḥ.

bat BAT

, s. jatukā jatūkā ajinapatrā carmmacaṭakā carmmacaṭī bhaṅgārī.

--(A club) gulikākrīḍāyāṃ gulikāpraṇodārthaṃ yaṣṭiḥ m. or gadā or laguḍaḥ.

bat-fowler BAT-FOWLER

, s. rātrikāle jatukādivyādhaḥ or pakṣigrāhakaḥ.

bat-fowling BAT-FOWLING

, s. pradoṣakāle or rātrisamaye pakṣigrahaṇaṃ.

batch BATCH

, s. (A number of things) gaṇaḥ saṅghaṃ saṅghātaḥ.

--(A single baking) āpūpikaṃ paiṣṭikaṃ śāṣkulikaṃ yatpiṣṭakapūpādi ekakāle pacyate.

batchelor BATCHELOR

, s. avivāhitaḥ akṛtadāraḥ akṛtavivāhaḥ.

to bate To BATE

, v. a. nyūnīkṛ alpīkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) kan (nom. kanayati -yituṃ), lagh (nom. laghayati -yituṃ), śam in caus. (śamayati -yituṃ) uddhāraṃ kṛ.

to bate To BATE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) nyūnībhū alpībhū hras (c. 1. hrasati hrasituṃ), śam (c. 4. śāmyati śamituṃ).

bateful BATEFUL

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ.

batement BATEMENT

, s. nyūnīkaraṇaṃ alpīkaraṇaṃ nyūnatā uddhāraḥ uddharaṇaṃ.

bath BATH

, s. snānakuṇḍaṃ snānāgāraṃ snānaśālā avagāhaḥ avagāhanasthānaṃ.

[Page 40b]
to bathe To BATHE

, v. a. snā in caus. (snāpayati -yituṃ) dhāv (c. 1. dhāvati dhāvituṃ or caus. dhāvayati -yituṃ), pradhāv in caus., kṣal (c. 10. kṣālayati -yituṃ), prakṣal nimajj in caus. (-majjayati -yituṃ) āplu in caus. (-plāvayati -yituṃ).

to bathe To BATHE

, v. n. snā (c. 2. snāti snātuṃ), nimajj (c. 6. -majjati -majjituṃ), avagāh (c. 1. -gāhate -gāhituṃ -gāḍhuṃ), āplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), abhiṣekaṃ kṛ.

--(With one's clothes on) sacelaḥ snā.

bathed BATHED

, p. p. snātaḥ -tā -taṃ kṛtasnānaḥ -nā -naṃ avagāhitaḥ -tā -taṃ avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āplutaḥ -tā -taṃ nimagnaḥ -gnā -gnaṃ dhautaḥ -tā -taṃ jalaśuciḥ -ciḥ -ci.

bather BATHER

, s. snāyī m. (n) kṛtasnānaḥ snātā m. (tṛ) āplavakaḥ nimajjanakṛt.

bathing BATHING

, s. (Act of) snānaṃ majjanaṃ nimajjanaṃ āplavaḥ āplāvaḥ avagāhanaṃ abhiṣekaḥ.

--(Religious bathing) savanaṃ abhiṣavaḥ sūtyā.

--(Relating to bathing) snānīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Bathing-gown) snānavastraṃ.

bathos BATHOS

, s. vākyālaṅkāraviśeṣaḥ gambhīratā gāmbhīryyaṃ nīcatā.

bating BATING

, prep. varjjayitvā varjjaṃ ṛte apāsya vyatiriktaṃ vyatirekeṇa.

batlet BATLET

, s. vastradhāvane rajakaiḥ prayuktaś catuṣkoṇaḥ kāṣṭhamudgaraḥ.

batoon BATOON

, s. daṇḍaḥ gadā laguḍaḥ yaṣṭiḥ m., vetraṃ.

battalion BATTALION

, s. vāhinī sainyadalaṃ gulmaḥ vyūhaḥ senāmukhaṃ.

battel BATTEL

, s. yaḥ kaścid vyayo rājavidyālaye antevāsinā kriyate tadgaṇanāpatraṃ.

to batten To BATTEN

, v. a. (To make fat) pyai in caus. (pyāyayati -yituṃ) sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) pīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

--(To fertilize) saphala (nom. saphalayati -yituṃ).

to batten To BATTEN

, v. n. (To grow fat) pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ), sphāy (c. 1. sphāyate sphāyituṃ), saṃvṛdh (c. 1. -vardhate -vardhituṃ), ātmambhariḥ -riḥ -ri or udarambhariḥ -riḥ -ri as.

to batter To BATTER

, v. a. (To shatter) mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ) avamṛd pramṛd; cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ math (c. 9. mathnāti manthituṃ or mathituṃ), vimath piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ pratipiṣ; cūrṇīkṛ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), prabhañj; taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), tud (c. 6. tudati tottuṃ).

battered BATTERED

, p. p. mṛditaḥ -tā -taṃ mardditaḥ -tā -taṃ vimathitaḥ -tā -taṃ cūrṇitaḥ -tā -taṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ tāḍitaḥ -tā -taṃ niṣpiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

battering-ram BATTERING-RAM

, s. durgabhittimarddane or nagaraprācīrabhañjane pūrvvakālīnayoghaiḥ prayukto meṣamastakākārāgro vṛhaddaṇḍaḥ.

battery BATTERY

, s. (The act of battering) marddanaṃ peṣaṇaṃ bhañjanaṃ āghātanaṃ.

--(In law) daṇḍapāruṣpaṃ.

--(A line of cannon) yuddhayantraśreṇī.

battle BATTLE

, s. yuddhaṃ raṇaḥ raṇaṃ saṅgrāmaḥ samaraḥ -raṃ vigrahaḥ saṃyugaḥ āhavaḥ āyodhanaṃ prayuddhaṃ pradhanaṃ saṃkhyaṃ saṅgaraḥ kalahaḥ praghātaḥ prāghātaḥ samāghātaḥ mṛdhaṃ samparāyaḥ -yakaṃ sāmparāyikaṃ yut f. (dh) kaliḥ m., samprahāraḥ pravidāraṇaṃ samudāyaḥ samit f., samitiḥ samīkaṃ janyaṃ saṃyat f., saṃsphoṭaḥ abhisampātaḥ abhyāmarddaḥ abhyāgamaḥ ājiḥ f.

--(Close fight) niyuddhaṃ bāhuyuddhaṃ.

--(Mingled fight) tumulaṃ raṇasaṅkulaṃ.

--(Battle-cry) siṃhanādaḥ kṣveḍitaṃ; 'field of battle,' raṇabhūmiḥ f.

to battle To BATTLE

, v. n. yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), kalah (nom. kalahāyate); 'to desire battle,' yudh in des. (yuyutsate) raṇakāmy (nom. raṇakāmyati).

battle-array BATTLE-ARRAY

, s. sainyavyūhaḥ sainyavinyāsaḥ balavinyāsaḥ vyūḍhiḥ f., yoddhṛśreṇī.

battle-axe BATTLE-AXE

, s. paraśvadhaḥ paraśuḥ m.

--(Armed with) pāraśvadhikaḥ.

battledoor BATTLEDOOR

, s. gulikākrīḍāyāṃ daṇḍo yaddvārā gulikā praṇudyate or āhanyate, kandukapraharaṇārthaṃ yaṣṭiḥ.

battle-field BATTLE-FIELD

, s. raṇabhūmiḥ f., āyodhanaṃ raṇaḥ raṇāṅgaṇaṃ raṇājiraṃ mallabhūḥ f., mallabhūmiḥ f., raṅgaḥ raṅgabhūmiḥ f.

battlement BATTLEMENT

, s. bhittiḥ f., chidrayuktaḥ prākāraḥ vāṇādiprakṣepārthaṃ prākārachidraṃ.

battologist BATTOLOGIST

, s. yena nirarthakā punaruktiḥ kriyate saḥ nirarthakavaktā m. (ktṛ).

battology BATTOLOGY

, s. nirarthakā punaruktiḥ or muhurbhāṣā nirarthakavākyaṃ.

bavin BAVIN

, s. indhanayogyaṃ śuṣkakāṣṭhakhaṇḍaṃ śuṣkakāṣṭhaṃ.

bawble BAWBLE

, s. alpamūlyakam ābharaṇaṃ or kaṅkaṇaṃ alpārghaṃ krīḍādravyaṃ kaṅkaṇaṃ kiṅkiṇī kadarthadravyaṃ.

bawd BAWD

, s. kuṭṭanī kuṭṭinī dūtī cundī śambhalī ghaṭadāsī veśyācāryyaḥ m.

bawdily BAWDILY

, adv. aśuddha lampaṭavat vaiyātyena gahita garhyaprakāreṇa.

bawdiness BAWDINESS

, s. avācyatā garhyatā anakṣaraṃ vaiyātyaṃ lampaṭatā.

bawdry BAWDRY

, s. kuṭṭanīkarmma n. (n) veśyākarmma n. (n) dūtīkāryyaṃ.

bawdy BAWDY

, a. avācyaḥ -cyā -cyaṃ avaktavyaḥ -vyā -vyaṃ akathyaḥ -thyā -thyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -hyaṃ nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avinītaḥ -tā -taṃ.

bawdy-house BAWDY-HOUSE

, s. veśyājanasamāśrayaḥ veśyāgṛhaṃ veśyāśrayaḥ gaṇikāgṛhaṃ veśaḥ.

to bawl To BAWL

, v. n. utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), prakruś vikruś nad (c. 1. nadati nadituṃ), praṇad vinad; udghuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ), citkāraṃ kṛ; cīt śabdaṃ kṛ ras (c. 1. rasati rasituṃ).

bawler BAWLER

, s. utkroṣṭā m. (-ṣṭṛ) vikroṣṭā m. (-ṣṭṛ) ghoṣakaḥ udghoṣakaḥ.

bawling BAWLING

, s. vikrośanaṃ utkrośanaṃ ghoṣaṇaṃ citkāraśabdaḥ rāsaḥ.

bay BAY

, s. (An opening of the sea into the land) akhātaṃ khātaṃ puṭabhedaḥ samudravaṅkaḥ vaṅkaḥ vakraṃ.

--(An honorary garland) śyāmavṛkṣanirmmitā mānasūcakā mālā.

--(An opening in a wall) gṛhākṣaḥ; 'to stand at bay,' śatruṃ prati or śatrupratimukhaṃ or abhimukhaṃ or mukhāmukhi sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ).

bay BAY

, a. (Colour) piṅgalaḥ -lā -laṃ piṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(A bay horse) ukanāhaḥ kiyāhaḥ.

to bay To BAY

, v. n. rai (c. 1. rāyati rātuṃ), bhaṣ (c. 1. bhaṣati bhaṣituṃ).

bay-salt BAY-SALT

, s. samudralavaṇaṃ sindhulavaṇaṃ sāmudraṃ saindhavaṃ vasiraṃ akṣīvaṃ.

bay-tree BAY-TREE

, s. śyāmavṛkṣo yasya patrāṇi mānasūcakahāraracane prayujyante.

bay-window BAY-WINDOW

, s. puṭākāro gavākṣaḥ bhittivahirlambo gṛhākṣaḥ puṭarūpavātāyanaṃ.

bayonet BAYONET

, s. yā lohagulikāprakṣepaṇe adhunātanayoddhṛbhiḥ prayujyate nāḍis tadagre baddhā kṛpāṇī or churikā.

bazar BAZAR

, s. paṇyavīthī paṇyaśālā āpaṇaḥ haṭṭaḥ krayārohaḥ.

bdellium BDELLIUM

, s. gugguluḥ m., kumbhaṃ ulūkhalakaṃ sarvvasahaḥ kauśikaḥ puraḥ kakkolaḥ kolakaṃ kośaphalaṃ.

to be To BE

, v. n. (To be in some state) as (c. 2. asti), ās (c. 2. āste).

--(To enter into some state) bhū (c. 1. bhavati bhavituṃ).

--(To exist) as vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), vid in pass. (vidyate) jan in pass. (jāyate).

--(To be in or at) vṛt sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ); 'be it so,' evam astu. The verb 'to be' is often expressed by the use of the passive form of the Sanskrit verb, and is not unfrequently omitted altogether.

beach BEACH

, s. samudratīraṃ samudrakūlaṃ samudrataṭaṃ velā.

beached BEACHED

, a. samudratīrasthaḥ -sthā -sthaṃ uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

beachy BEACHY

, a. tīraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ taṭayuktaḥ -ktā -ktaṃ kūlamayaḥ -yī -yaṃ.

beacon BEACON

, s. ākāśadīpaḥ unnatabhūbhāge sthāpitā śatror āgamanasamaye jājvalyamānā maholkā samudragāmināṃ pathadarśanārtham uccīkṛtaṃ cihnaṃ.

bead BEAD

, s. (Little globular body) gulikā guṭikā gulī varttulaḥ.

--(A string of beads) mālā hāraḥ.

--(A rosary of beads) japamālā.

beadle BEADLE

, s. garvvāṭaḥ yaṣṭidharaḥ rājadūtaḥ daṇḍadharaḥ daṇḍī m. (n) daṇḍahastaḥ.

beadroll BEADROLL

, s. ye lokā jape kathayitavyās tatparisaṃkhyā.

beadsman BEADSMAN

, s. parārthaṃ or anyanimitte japakaraṇe niyukto janaḥ.

beagle BEAGLE

, s. śaśākheṭakaḥ kukkuraprabhedaḥ śaśākheṭe śikṣito mṛgavyaśvā m. (n).

beak BEAK

, s. (Of a bird) cañcuḥ f., cañcūḥ f., troṭī -ṭiḥ f., mukhaḥ tuṇḍiḥ m., tuṇḍaḥ.

--(Of a ship) pittalamayaṃ cañcurūpeṇa takṣitaṃ naukāgraṃ.

beaked BEAKED

, a. cañcumān -matī -mat (t) cañcurūpaḥ -pī -paṃ cañcuviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

beam BEAM

, s. (Piece of timber) sthūṇā dīrghakāṣṭhaṃ kāṣṭhaṃ vṛhatkāṣṭhaṃ nāsā yaṣṭiḥ m.

--(Main support of a house) veśmasthūṇā.

--(Ray of light) raśmiḥ m., marīciḥ m. f., kiraṇaḥ aṃśuḥ m.

--(Part of a balance) tulādhāraḥ tulādaṇḍaṃ.

--(Pole of a carriage) dhūḥ f. (dhur) kūvaraḥ.

--(Part of a weaver's loom) vāyadaṇḍaḥ vāpadaṇḍaḥ.

to beam To BEAM

, v. n. (To emit rays of light) sphur (c. 6. sphurati sphurituṃ), aṃśu (nom. aṃśūyati -yituṃ), kiraṇa (nom. kiraṇāyate -yituṃ), dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), varccas (nom. varccāyate -yituṃ).

beamless BEAMLESS

, a. raśmihīnaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

beamy BEAMY

, a. (Radiant) aṃśumān -matī -mat (t) aṃśulaḥ -lā -laṃ kiraṇamayaḥ -yī -yaṃ marīcimālī -linī -li (n) prabhāvān -vatī -vat (t) dedīpyamānaḥ -nā -naṃ.

bean BEAN

, s. śimbikaḥ śimbā mudgaḥ māṣaḥ.

bear BEAR

, s. ṛkṣaḥ bhallakaḥ bhallukaḥ bhallaḥ bhāllukaḥ acchaḥ acchabhallaḥ.

--(The Great Bear, constellation) citraśikhaṇḍinaḥ m. pl.

to bear To BEAR

, v. a. (Carry) vah (c. 1. vahati -te voḍhuṃ), sah (c. 1. sahate soḍhuṃ); 'he bore his mother on his back,' mātaraṃ pṛṣṭhena avahat; 'he is borne on a horse,' aśvena uhyate or aśvena sañcarati.

--(Support) bhṛ (c. 1. bharati -te, c. 3. bibhartti bharttuṃ), ghṛ (c. 1. dharati -te dharttuṃ) or in caus. dhārayati -yituṃ), ālamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

--(Suffer, endure) sah viṣah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), saṅkṣam; tij in des. (titikṣate -kṣituṃ) mṛṣ (c. 4. mṛṣyati -te marṣituṃ, c. 10. marṣayati -yituṃ); 'that is not to be borne,' na sahyaṃ tat.

--(Permit) anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ).

--(Admit) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(Produce) utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) jan in caus. (janayati -yituṃ).

--(Bring forth) su (c. 1. savati, c. 2. sauti sotuṃ), prasu; prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ) or jan in caus.

--(Bear in mind) anusmṛ (c. 1. -smarati -smarttuṃ), anucint (c. 10. -cintayati -yituṃ).

--(Bear witness) sākṣyaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

--(Keep afloat) plu in caus. (plāvayati -yituṃ).

--(Bear fruit) phal (phalati phalituṃ).

--(Possess) bhṛ dhā dhṛ in caus.

--(Bear up) udvah.

--(Bear away) apavah.

--(Bear down) nipat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(Be capable of) utsah with inf.

--(Bear on, incite) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ).

--(Bear the blame) doṣaṃ svīkṛ; 'I will bear the blame,' doṣo mayi varttiṣyate.

--(Bear one's self, behave) vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), kāñcid vṛttim anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

--(Bear malice) druh (c. 4. druhyati drohituṃ). When this verb occurs in phrases such as, 'to bear company,' 'to hear aid,' 'to bear resemblance, see 'to ACCOMPANY,' 'to AID,' 'to RESEMBLE.'

to bear To BEAR

, v. n. (To be patient) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), soḍh (nom. soḍhayate -yituṃ).

--(To wait patiently) vilamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

--(To be fruitful) phal (c. 1. phalati phalituṃ), phalaṃ dā (c. 8. dadāti dātuṃ), saphalaḥ -lā -laṃ bhū.

--(To be situated towards) pratiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), diśyaḥ -śyā -śyaṃ as; as, 'bearing towards the east,' pūrvvadiśyaḥ.

--(To bear up) manaḥsthairyyaṃ kṛ.

beard BEARD

, s. śmaśru n., māsurī mukhajaṃ roma n. (n) mukharoma n.

--(Of corn) śasyaśūkaṃ śūkaṃ kiṃśāruḥ m.

--(Barb of an arrow) phalaṃ karṇaḥ.

to beard To BEARD

, v. a. (To take by the beard) avajñānāt paraśmaśru saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(To insult to the face) mukharīkṛ pratimukhaṃ or pratyakṣe avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

bearded BEARDED

, a. (Having a beard) saśmaśruḥ -śruḥ -śru śmaśrumān -matī -mat (t) śmaśrulaḥ -lā -laṃ.

--(As corn) śūkavān -vatī -vat (t); 'bearded corn,' śūkadhānyaṃ.

--(As an arrow) karṇī -rṇinī -rṇi (n). -(A bearded dart) prāsaḥ kuntaḥ.

--(Insulted) avajñātaḥ -tā -taṃ.

beardless BEARDLESS

, a. śmaśruhīnaḥ -nā -naṃ.

--(A stripling) aprāptavyavahāraḥ vaṭuḥ māṇavakaḥ.

bearer BEARER

, s. vāhakaḥ vāhī m. (n).

--(Of burdens) bhāravāhaḥ -hanaḥ bhārahāraḥ dhurandharaḥ; 'one who carries out the dead,' pretanirhārakaḥ; 'letter-bearer,' patravāhaḥ; 'bearer of news,' sandeśaharaḥ.

bearing BEARING

, s. (The relative situation of a place) diśyaṃ dik f. (ś) avasthānaṃ avasthitiḥ f., sthānaṃ.

--(Behaviour) vṛttiḥ f., darśanaṃ rītiḥ f., gatiḥ f., bhāvaḥ varttanaṃ.

bearish BEARISH

, a. ṛkṣaśīlaḥ -lā -laṃ bhallakasvabhāvaḥ -vā -vaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

beast BEAST

, s. paśuḥ m., jantuḥ m., tiryyaṅ (ñc).

--(Four-footed beast) catuṣpāt m. f. n. (d).

--(Beast of prey) śvāpadaḥ.

--(Of burden) dhurīṇaḥ dhurīyaḥ dhuryyaḥ bhāravāhanaḥ.

--(Applied to a man) puruṣapaśuḥ m., durācāraḥ.

beastliness BEASTLINESS

, s. paśutā -tvaṃ pāśavaṃ paśuśīlatā amanuṣyatā.

beastly BEASTLY

, a. pāśavaḥ -vī -vaṃ paśuśīlaḥ -lā -laṃ paśuvyavahāraḥ -rā -raṃ amānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ.

beastly BEASTLY

, adv. paśuvat paśuvyavahārānusāreṇa mānuṣācāraviruddhaṃ.

beat BEAT

, s. āghātaḥ ghātaḥ prahāraḥ pātaḥ.

--(Of the pulse or heart) spandanaṃ sphuraṇaṃ viṣpandaḥ; 'at the beat of the drum,' āhateṣu paṭaheṣu.

to beat To BEAT

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vitaḍ; han (c. 2. hanti hantuṃ), nihan abhihan; prahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), tud (c. 6. tudati tottuṃ), ātud vitud.

--(With a stick) vetrāghātaṃ kṛ.

--(To conquer, excel) parāji (c. 1. -jayati -te -jetuṃ), viji; abhibhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), atī (c. 2. atyeti atyetuṃ).

--(To mix by beating) āluḍ (c. 1. -loḍati -loḍituṃ), manth (c. 1. mathati mathituṃ).

--(To bruise) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ).

--(To beat off, beat back) pratihan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

--(To beat down) nipat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(To beat down the price) mūlyaṃ nyūnīkṛ or hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

--(To flap the wings) pakṣāsphālaṃ kṛ pakṣau cal in caus. (cālayati -yituṃ).

--(To rouse game by striking the bushes) mṛgayāsamaye yathā mṛgāḥ svasthānāni tyajanti tathā kolāhalena gulmāditāḍanaṃ kṛ mṛgānveṣaṇe yathā mṛmo nijāśrayāt palāyate tathā gulmādīn taḍ.

to beat To BEAT

, v. n. (To palpitate) spand (c. 1. spandate spandituṃ), parispand; kamp (c. 1. kampate karmpituṃ), sphur (c. 6. sphurati sphurituṃ).

beaten BEATEN

, part. a. āhataḥ -tā -taṃ tāḍitaḥ -tā -taṃ.

--(Conquered) parājitaḥ -tā -taṃ: 'beaten by the waves,' uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(One that deserves to be beaten) kaśyaḥ -śyā -śyaṃ kaśārhaḥ -rhā -rhaṃ.

beater BEATER

, s. tāḍayitā m. (tṛ) tāḍakaḥ ghātī m. (n).

--(A gold-beater) mudgarādinā yaḥ suvarṇam atiśayena sūkṣmīkaroti svarṇakāraviśeṣa; svarṇapatrakṛt.

--(An instrument for comminuting) mudgaraḥ.

beatific or beatifical BEATIFIC or BEATIFICAL

, a. apavargadaḥ -dā -daṃ paramasukhāvahaḥ -hā -haṃ paramānandakaraḥ -rī -raṃ.

beatification BEATIFICATION

, s. amukasādhujanaḥ svargaṃ or apavargaṃ or siddhiṃ prāptavān iti ghoṣaṇāpatreṇa mahādharmmādhyakṣasakāśād vijñāpanaṃ svargīyalokamadhye āropaṇaṃ.

beatified BEATIFIED

, p. p. gṛhītāpavargaḥ -rgā -rgaṃ svargaprāptaḥ -ptā -ptaṃ svargāropitaḥ -tā -taṃ.

to beatify To BEATIFY

, v. a. (To make happy) sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), paramasukhaṃ or paramānandaṃ dā (c. 3. dadāti -dātuṃ).

--(To proclaim publicly that a person is received into heaven) amukasādhujanaḥ svargaṃ or siddhiṃ prāptavān iti mahādharmmādhyakṣājñayā ghoṣaṇāpatraṃ pracar in caus. (-cārayati -yituṃ); svargīyalokamadhye āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

beating BEATING

, s. tāḍanaṃ āghātaḥ ghātaḥ daṇḍaḥ.

--(With a stick) vetrāghātaḥ.

--(Throbbing) spandanaṃ sphuraṇaṃ.

beatitude BEATITUDE

, s. muktiḥ f., mokṣaḥ nirvāṇaṃ siddhiḥ f., apavargaḥ svargaprāptiḥ f., paramāgatiḥ f., śreyaḥ n. (s) or niḥśreyaḥ amṛtatā kaivalyaṃ.

--(Felicity) paramasukhaṃ paramānandaḥ śreyastvaṃ sukhaṃ.

--(Desirous of) mumukṣuḥ.

beau BEAU

, s. suveśī m. (n) suveśaḥ suvastraparicchannaḥ darśanīyamānī m. (n).

beau-monde BEAU-MONDE

, s. nṛtyagītasvādvannabhojanamadyapānasuvastraparidhānādibhogatatparo lokaḥ bhogāsakto lokaḥ.

beauteous or beautiful BEAUTEOUS or BEAUTIFUL

, a. cāruḥ -rvvī -ru sundaraḥ -rā -rī -raṃ ruciraḥ -rā -raṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ śobhanaḥ -nā -naṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ vāmaḥ -mā -maṃ rūpavān -vatī -vat (t) rūpī -piṇī -pi (n) surūpaḥ -pī -paṃ manoramaḥ -mā -maṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ lāvaṇyavān -vatī -vat (t) sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu saumyaḥ -myā -myaṃ śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ sumukhaḥ -khī -khaṃ abhirāmaḥ -mā -maṃ suṣamaḥ -mā -maṃ peśalaḥ -lā -laṃ rucyaḥ -cyā -cyaṃ mañjuḥ -ñjuḥ -ñju mañjulaḥ -lā -laṃ vṛndāraḥ -rā -raṃ. Often expressed by su; as, 'a beautiful day,' sudinaṃ. 'A beautiful woman,' rūpavatī pramadā; 'to be beautiful,' śubh (c. 1. śobhate śobhituṃ).

beauteously or beautifully BEAUTEOUSLY or BEAUTIFULLY

, adv. sādhu sundaraṃ ruciraṃ suṣṭu sundaraprakāreṇa su prefixed; as, 'beautifully dressed,' suveśī -śinī -śi (n).

beauteousness BEAUTEOUSNESS

, s. kāntatā abhirāmatā vāmatā rūpavattvaṃ ramaṇīyatā mugdhatā.

beautified BEAUTIFIED

, p. p. śobhitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā -taṃ kṛtaśobhaḥ -bhā -bhaṃ.

beautifier BEAUTIFIER

, s. śobhakṛt śobhakaḥ śobhayitā m. (tṛ) bhūpaṇaḥ.

to beautify To BEAUTIFY

, v. a. śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh alaṅka pariṣkṛ bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ.

beauty BEAUTY

, s. saundaryyaṃ cārutā śobhā kāntiḥ f., rūpaṃ lāvaṇyaṃ rūpalāvaṇyaṃ śrīḥ ābhā abhikhyā dyutiḥ f., chaviḥ f., mañjimā m. (n) suṣamā.

beauty-spot BEAUTY-SPOT

, s. tilakaḥ -kaṃ saundaryyavarddhakaṃ cihnaṃ kāntidāyakam aṅkaṃ.

beaver BEAVER

, s. (An animal) sthalajalacarajantuprabhedo yallomanirmmitaṃ śiraskam adhunātanajanair bhriyate.

--(A hat) pūrvvoktajantulomanirmmitaṃ śiraskaṃ or śirastrāṇaṃ.

--(Part of a helmet) śirastrāṇasya yo bhāgaś civukadeśaṃ or mukhasya adhobhāgaṃ pracchādayati.

becafico BECAFICO

, s. añjīradrākṣādikhādako videśīyapakṣibhedaḥ añjīrapratudaḥ.

to becalm To BECALM

, v. a. (To still the elements) nirvvātaṃ -tāṃ -taṃ kṛ vāyuṃ nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nistaraṅgaṃ -ṅgāṃ -ṅgaṃ kṛ.

--(To quiet) śam in caus. (śamayati -yituṃ) upaśam praśam.

becalmed BECALMED

, p. p. nirvvātaḥ -tā -taṃ nirvegaḥ -gā -gaṃ nistaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

became BECAME

, the preterite of 'become;' which see. Sometimes expressed by jātaḥ -tā -taṃ.

[Page 43a]
because BECAUSE

, conj. yatas yat yena yasmāt iti hetoḥ yatohatoḥ hi. 'Because' may be often expressed by the abl. or inst. c. of the abstract noun; as, 'because it had no deepness of earth,' mṛdalpatvāt; 'because he was a just man,' sajjanatvāt; 'because he was a friend,' mitratayā. It may even be expressed by iti; thus, 'I am come, because a servant ought to be present at the fitting occasion,' anujīvinā prāptakāle sānnidhyaṃ karttavyam iti āgato'smi.

because of BECAUSE OF

, prep. (By reason of) hetoḥ hetau kāraṇāt.

--(For the sake of) arthaṃ arthe kṛte nimitte affixed to a crude noun; 'because of that,' anena hetunā iti hetoḥ. 'Because of' is often expressed by the abl. c. of the noun; as, 'because of their unbelief,' teṣām aviśvāsāt.

beck BECK

, s. saṅketaḥ iṅgitaṃ.

--(With the hand) karasaṅketaḥ.

to beckon To BECKON

, v. n. śirasā or hastena saṅketaṃ or iṅgitaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or kṛ.

--(To summon with a sign) iṅgitena samāhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ).

to become To BECOME

, v. n. bhū (c. 1. bhavati bhavituṃ), sambhū; sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), pratipad vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), saṃvṛt jan (c. 4. jāyate), sañjan. The pass. part. of jan (jāta) is often used in the sense 'became,' āhṛ in caus. (-hārayati -yituṃ) with acc.

to become To BECOME

, v. a. (Suit) yuj in pass. (yujyate) upapad (c. 4. -padyate -pattuṃ) with loc.

becoming BECOMING

, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ.

becomingly BECOMINGLY

, adv. yathāyogyaṃ yathocitaṃ yuktaṃ yathārhaṃ yathātathaṃ yathāyathaṃ yogatas.

becomingness BECOMINGNESS

, s. yuktatā aucityaṃ yogyatā upayuktatvaṃ sāmañjasyaṃ upapattiḥ f., yāthatathyaṃ.

bed BED

, s. śayyā śayanaṃ paryyaṅkaḥ talpaḥ khaṭvā saṃstaraḥ palyaṅkaḥ starimā m. (n) śayanīyaṃ mañcaḥ mañcakaḥ prastaraḥ āstaraṇaṃ.

--(To go to bed) śī (c. 2. śete śayituṃ); 'gone to bed,' śayyāgataḥ khaṭvārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(To make a bed) śayyāṃ prastutīkṛ or upastṛ (c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -starītuṃ), āstṛ.

--(To lie down in bed) śayyām adhiśī.

--(Channel of a river) garbhaḥ nadīmadhyaṃ nadīvahanapathaḥ nadīrayapathaḥ.

--(Garden-bed) sthalaṃ udyāne puṣpotpattiyogya īṣadunnato bhūbhāgaḥ.

--(Marriage) vivāhaḥ.

--(A layer) phalakaḥ.

to bed To BED

, v. a. (To place in a bed) khaṭvām āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

--(To cohabit with) upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

to bedabble or bedash To BEDABBLE or BEDASH

, v. a. sic (c. 6. siñcati sektuṃ), avasic saṃsic avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -karītuṃ), prokṣ (c. 1. -ukṣati -ukṣituṃ).

to bedaggle or bedash To BEDAGGLE or BEDASH

, v. a. karddamena or paṅkena or malena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) malina (nom. malinayati -yituṃ).

to bedaub To BEDAUB

, v. v. lip (c. 6. limpati leptuṃ), ālip upalip añj (c. 7. anakti aṅktuṃ) or in caus. (añjayati -yituṃ).

to bedazzle To BEDAZZLE

, v. a. atiśayatejasā dṛṣṭim upahan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

bedchamber BEDCHAMBER

, s. śayanāgāraḥ śayanagṛhaṃ svapnaniketanaṃ nidrāśālā viśrāmaśālā vāsagṛhaṃ vāsāgāraṃ.

bedclothes BEDCLOTHES

, s. pl. śayyāstaraṇaṃ śayyāvaraṇaṃ khaṭvāsambandhi vastrādidravyaṃ uttarapracchadaḥ mandurā.

[Page 43b]
bedding BEDDING

, s. śayyā śayyopakaraṇaṃ āstaraṇaṃ vorapaṭṭī svaṭvāsāmagrī.

to bedeck To BEDECK

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ), alaṅkṛ pariṣkṛ śubh in caus. (śobhayati -yituṃ).

bedecked BEDECKED

, p. p. bhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ maṇḍitaḥ -tā -taṃ.

to bedew To BEDEW

, v. a. śiśireṇa or nīhāreṇa klid in caus. (kledayati -yituṃ) or avasic (c. 6. -siñcati -sektuṃ) or prokṣ (c. 1. -ukṣati -ukṣituṃ) or ārdrīkṛ.

bedewed BEDEWED

, p. p. klinnaḥ -nnā -nnaṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ timitaḥ -tā -taṃ.

bedfellow BEDFELLOW

, s. sahaśāyī m. yinī f. (n) ekakhaṭvāśāyī m. -yinī f. (n).

bed-hangings BED-HANGINGS

, s. maśaharī catuṣkī śayyātiraskariṇī.

to bedim To BEDIM

, v. a. timir (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ malinīkṛ.

to bedizen To BEDIZEN

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ paribhūṣ alaṅkṛ pariṣkṛ.

bedizened BEDIZENED

, p. p. bhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ śobhitaḥ -tā -taṃ.

bedlam BEDLAM

, s. unmattānām ārogyaśālā vātulāgāraṃ vātulalokālayaḥ.

bedlam BEDLAM

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādaḥ -dā -daṃ vātulaḥ -lā -laṃ.

bedlamite BEDLAMITE

, s. unmattaḥ unmādī m. (n) vātulaḥ mattaḥ.

bed-maker BED-MAKER

, s. rājavidyālaye yā strī or yo jano'ntevāsināṃ śayyāstaraṇaṃ karoti; śayanakalpikā śayyāṃ kalpayati yā paricārikā.

bedpost BEDPOST

, s. khaṭvāstambhaḥ khaṭvādaṇḍaḥ śayanasthūṇā.

bedrid or bedridden BEDRID or BEDRIDDEN

, a. śayanād utthātum akṣamaḥ; atijīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ativṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

bedroom BEDROOM

, s. śayanagṛhaṃ svapnaniketanaṃ śayanāgāraḥ nidrāśālā viśrāmaśālā.

bedside BEDSIDE

, s. śayyāpārśvaḥ khaṭvāpārśvaḥ śayanopāntaṃ khaṭvāsamīpaṃ.

bedstead BEDSTEAD

, s. paryyaṅkaḥ khaṭvā mañcaḥ mañcakaḥ palpaṅkaḥ talpaḥ.

bedtime BEDTIME

, s. śayanakālaḥ svapnakālaḥ nidrākālaḥ śayyāgamanasamayaḥ viśrāmakālaḥ.

bee BEE

, s. madhukaraḥ -kārī m. (n) aliḥ m., madhukṛt m., madhupāyī m. (n) madhupaḥ madhumakṣikā madhuliṭ m. (h) bhṛṅgaḥ puṣpandhayaḥ puṣpaliṭ m. (h) ṣaṭpadaḥ dvirephaḥ bhramaraḥ madhuvrataḥ saradhā.

beech BEECH

, s. bhūrjjajātīyo vanyavṛkṣaprabhedaḥ.

beechen BEECHEN

, a. pūrvvoktavṛkṣakāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ.

bee-eater BEE-EATER

, s. madhumakṣikākhādakaḥ pakṣiprabhedaḥ.

beef BEEF

, s. gomāṃsaṃ; 'roast beef,' śūlikagomāṃsaṃ; 'boiled beef,' śṛtagomāṃsaṃ.

beef-eater BEEF-EATER

, s. rājaparicaraḥ -paricārakaḥ rājopāsakaḥ.

bee-garden BEE-GARDEN

, s. madhumakṣikāpālanasthānaṃ madhukarapālanodyānaṃ.

bee-hive BEE-HIVE

, s. madhukoṣaḥ karaṇḍaḥ chatrakaḥ madhumakṣikādhāraḥ.

bee-master BEE-MASTER

, s. madhumakṣikāpālakaḥ madhukararakṣakaḥ.

beeswax BEESWAX

, s. madhūcchiṣṭaṃ madhujaṃ śikthaṃ sikthakaṃ.

beer BEER

, s. yavamuraṃ yavamadyaṃ yavarasaḥ yavanirmmitaṃ pānīyaṃ.

beer-house BEER-HOUSE

, s. yavasuravikrayasthānaṃ yavasuragṛhaṃ āpānaṃ pānagoṣṭhikā.

beet BEET

, s. (A plant) pālaṅgaḥ pālaṅgaśākaḥ.

beetle BEETLE

, s. bhramarabhedaḥ bhṛṅgaprabhedaḥ paroṣṇī piṅgakapiśā.

--(A mallet) mudgaraḥ

to beetle To BEETLE

, v. n. vahir lamb (c. 1. lambate lambituṃ), pralamb.

beetle-browed BEETLE-BROWED

, a. lalāṭābhogaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pralambalalāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

beeves BEEVES

, s. (Oxen) gāvaḥ m. pl., gokulaṃ.

to befall To BEFALL

, v. n. ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ), nipat (c. 1. -patati -patituṃ), upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), upapad sambhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ).

befallen BEFALLEN

, p. p. āpatitaḥ -tā -taṃ upasthitaḥ -tā -taṃ samupasthitaḥ -tā -taṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

to befit To BEFIT

, v. a. yuj in pass. (yujyate) upapad (c. 4. -padyate -pattuṃ) with loc.

[Page 44a]
befitting BEFITTING

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ yathocitaḥ -tā -taṃ.

to befool To BEFOOL

, v. a. muh in caus. (-mohayati -yituṃ) vyāmuh vipramuh bhram in caus. (bhramayati -yituṃ) vañc in caus. (vañcayati -te -yituṃ).

before BEFORE

, prep. and adv. pra abhi prefixed.

--(In the front of, not behind) agre agratas puras puratas purastāt abhitas pratimukhaṃ abhimukhaṃ; 'going before,' purogaḥ -gā -gaṃ agresaraḥ -rā -raṃ; 'before the fire,' adhyagni.

--(In the presence of) sākṣāt pratyakṣe agre samakṣaṃ pratimukhaṃ; 'he took them before the king,' tān rājasamīpam ānītavān.

--(In the sight of, before the face) samakṣaṃ pratyakṣaṃ pratyakṣatas sākṣāt sammukhaṃ; 'before many persons,' bahujanasamakṣaṃ.

--(Earlier in time, sooner than) prāk pūrvvaṃ, with the abl. c.; agre; 'before offering the cakes,' piṇḍadānāt pūrvvaṃ; 'before the appointed time,' nirūpitasamayāt pūrvvaṃ or prāg vihitakālāt; 'he knows your necessities before you ask,' yat tava prayojanaṃ tad yācñātaḥ pūrvvaṃ jānāti; 'before dinner,' bhojanāt pūrvvaṃ; 'before the event,' prāg ghaṭanāt; 'before me,' madagre.

--(In time past) purā pūrvvaṃ pūvvakāle.

--(As yet, hitherto) adya yāvat adyaparyyantaṃ etat kālaṃ yāvat adyāpi.

--(Already) tatpūrvvaṃ prāg varttamānakālāt; 'before mentioned,' pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvacoditaḥ -tā -taṃ; 'the day before yesterday,' aparedyus; 'before and after,' pūrvvottaraṃ.

before-hand BEFORE-HAND

, adv. pūrvve agre pūrvvaṃ agratas pūrvvatas; 'determining beforehand,' agranirūpaṇaṃ; 'to taste beforehand,' pūrvvasvādanaṃ kṛ.

before-time BEFORE-TIME

, adv. purā pūrvvaṃ pūrvvakāle gatakāle.

to befoul To BEFOUL

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kaluṣa (nom. kalupayati -yituṃ), āvila (nom. āvilayati -yituṃ), samalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

to befriend To BEFRIEND

, v. a. mitra (nom. mitrīyate -yituṃ), upakṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), sāhāyyaṃ kṛ.

befriended BEFRIENDED

, p. p. kṛtopakāraḥ -rā -raṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ anugṛhītaḥ -tā -taṃ.

to beg To BEG

, v. a. (To ask) arth (c. 10. arthayate -yituṃ), abhyarth prārth samprārth yāc (c. 1. yācati -te yācituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc saṃyāc.

--(To ask alms) bhikṣ (c. 1. bhikṣate bhikṣituṃ).

--(To beg as a favour) vṛ (c. 9. vṛṇīte varituṃ varītuṃ) or in caus. (vārayati -yituṃ) with 2 acc., prasad in caus. (-sādayate -yituṃ).

--(To beg for pardon) kṣam in caus. (kṣamayati -yituṃ) with acc. of the pers.

to beg To BEG

, v. n. bhikṣ (c. 1. bhikṣate bhikṣituṃ), bhaikṣyaṃ car (c. 1. carati carituṃ), bhikṣāṭanaṃ kṛ.

to beget To BEGET

, v. a. jan in caus. (janayati -yituṃ) vijan sañjan prasu (c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ).

--(To produce, cause) utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(To create) sṛj (c. 6. mṛjati sraṣṭuṃ).

begetter BEGETTER

, s. janakaḥ jananaḥ janayitā m. (tṛ) janitā m. (tṛ) janmadaḥ sutī m. (n) utpādakaḥ.

beggar BEGGAR

, s. (One who lives on alms) bhikṣuḥ m., bhikṣukaḥ -kī f., bhikṣopajīvī m. (n) bhikṣācaraḥ daridraḥ.

--(A petitioner) prārthakaḥ arthī m. (n) -rthinī f., prārthayitā m. (tṛ) yācakaḥ yācanakaḥ mārgaṇaḥ -ṇakaḥ vanīyakaḥ.

--(In ragged garments) karpaṭī m. (n).

to beggar To BEGGAR

, v. a. daridrīkṛ sarvvasvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), dhanād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ).

beggared BEGGARED

, a. daridritaḥ -tā -taṃ dhanacyutaḥ -tā -taṃ hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gatavittaḥ -ttā -ttaṃ naṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ gatavibhavaḥ -vā -vaṃ gatalakṣmīkaḥ -kā -kaṃ gataśrīkaḥ -kā -kaṃ; 'he is beggared,' śramaṇāyate.

beggarly BEGGARLY

, a. (Indigent) daridraḥ -drā -draṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ durgataḥ -tā -taṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dīnaḥ -nā -naṃ.

--(Mean) tucchaḥ -cchā -cchaṃ nīcaḥ -cā -caṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

beggarly BEGGARLY

, adv. kṛpaṇaṃ kārpaṇyena dīnaṃ nīcaprakāreṇa.

beggary BEGGARY

, s. (Indigence) daridratā dāridraṃ -dryaṃ nirdhanatā parikṣīṇatā kārpaṇyaṃ arthitā dīnatā.

begged BEGGED

, p. p. prārthitaḥ -tā -taṃ yācitaḥ -tā -taṃ bhikṣitaḥ -tā -taṃ.

begging BEGGING

, (Act of) s. bhikṣā bhikṣāṭanaṃ bhaikṣacaryyā arthanā abhyarthanā yācanā yācñā prārthanaṃ -nā arddanā abhiśastiḥ f.

to begin To BEGIN

, v. a. and n. ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), abhyārabh prārabh samārabh prakram (c. 1. -kramate -kramituṃ), upakram samupakram pravṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ); prakṛ samprakṛ; prastu (c. 2. -stauti -stotuṃ); 'he began to cut,' chettuṃ pravṛttaḥ.

beginner BEGINNER

, s. (One who begins) ārabdhā m. (bdhṛ) ārambhakaḥ upakrantā m. (ntṛ) upakramitā m. (tṛ) upakramakārī m. (n).

--(A novice) navachātraḥ nūtanaśiṣpaḥ prāthamakalpikaḥ.

beginning BEGINNING

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ samārambhaḥ prārabdhiḥ f., ādiḥ m. upakramaḥ prakramaḥ udghātaḥ upodghātaḥ abhyādānaṃ.

--(Origin, source) mūlaṃ yoniḥ m. f., udbhavaḥ prabhavaḥ garbhaḥ janma n. (n).

--(Rudiments) ārambhaḥ.

--(Elementary property) kāraṇaguṇaḥ; 'without beginning,' anādyaḥ -dyā -dyaṃ; 'from beginning to end,' ādyantaṃ āprathamāt śeṣaṃ yāvat; 'beginning, middle, and end,' ādimadhyāvasānaṃ; 'beginning with,' ādi ādya affixed.

to begird To BEGIRD

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

begirt BEGIRT

, p. p. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ valayitaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ; 'begirt with the sea,' samudramekhalaḥ -lā -laṃ.

begone BEGONE

, interj. apaihi apasara dūram apasara.

begotten BEGOTTEN

, p. p. janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ prasūtaḥ -tā -taṃ.

to begrease To BEGREASE

, v. a. vasayā or snehena or tailena or ghṛtena lip (c. 6. limpati -leptuṃ), snigdhīkṛ.

to begrime To BEGRIME

, v. a. malena duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) malina (nom malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kala ṅkayati -yituṃ).

begrimed BEGRIMED

, p. p. maladūṣitaḥ -tā -taṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ

to begrudge To BEGRUDGE

, v. a. spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), asūya (nom. asūyati -yituṃ).

to beguile To BEGUILE

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) vipramuh vyāmuh vañc in caus. (vañcayate -yituṃ) parivañc pravañc bhram in caus. (bhramayati -yituṃ) pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ -karṣituṃ).

--(To beguile the time) vinud in caus. (-nodayati -yituṃ).

beguiled BEGUILED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ vilobhitaḥ -tā -taṃ pratāritaḥ -tā -taṃ.

begun BEGUN

, p. p. ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upakrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

behalf BEHALF

, s. (In behalf of) arthaṃ arthe hetoḥ hetau kāraṇāt nimitte kṛte, generally affixed to the crude of a noun; 'on my behalf,' matkṛte or madarthe; 'on behalf of (his) son,' putrahetoḥ.

--(Favour) anugrahaḥ prasādaḥ.

to behave To BEHAVE

, v. n. car (c. 1. carati carituṃ), ācar samācar vṛt (c. 1. varttate varttituṃ); sometimes vṛttiṃ is added; as, 'in whatever way you behave towards them,' yāṃ vṛttiṃ teṣu varttase. vṛttim anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Well-behaved) sadācārayuktaḥ -ktā -ktaṃ sadācāravān -vatī -vat (t).

behaviour BEHAVIOUR

, s. vṛttiḥ f., vṛttaṃ ācāraḥ rītiḥ f., vyavahāraḥ caritraṃ caritaṃ ācaraṇaṃ gatiḥ f., ceṣṭitaṃ sthitiḥ f.

to behead To BEHEAD

, v. a. śiraḥ or mastakaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vimastaka (nom. vimastakayati -yituṃ).

beheaded BEHEADED

, p. p. vimastakitaḥ -tā -taṃ chinnamastaḥ -stā -staṃ -stakaḥ -kā -kaṃ.

beheading BEHEADING

, (act of) s. śīrṣachedaḥ.

--(Worthy of) śīrṣachedyaḥ -dyā -dyaṃ.

beheld BEHELD

, p. p. ālokitaḥ -tā -taṃ dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ālocitaḥ -tā -taṃ īkṣitaḥ -tā -taṃ īkṣyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

behest BEHEST

, s. ājñā ādeśaḥ nirddeśaḥ nideśaḥ śāsanaṃ vaśaṃ.

behind BEHIND

, prep. or adv. paścāt anu prefixed.

--(Behind the back, at the back of) pṛṣṭhatas; 'following behind,' anugāmī -minī -mi (n).

--(Below, inferior) adhastāt adharastāt.

--(Posterior) avaratas avaramnāt.

--(At a distance) dūratas dūre.

--(The hinder part) pṛṣṭhadeśaḥ paścāddeśaḥ pṛṣṭhaṃ nitambaḥ.

behindhand BEHINDHAND

, adv. atītakālaḥ -lā -laṃ vilambī -mbinī -mbi (n) dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ.

--(Surpassed by another) atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

to behold To BEHOLD

, v. a. dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), abhidṛś vidṛś sandṛś; īkṣ (c. 1. īkṣate īkṣituṃ), samīkṣ vīkṣ abhivīkṣ prekṣ abhiprekṣ samprekṣ udīkṣ avekṣ anvīkṣ avalok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -lokituṃ), ālok samālok vilok lakṣ (c. 10. lakṣayati -te -yituṃ), ālakṣ samālakṣ upalakṣ saṃlakṣ; āloc (c. 10. -locayati -yituṃ).

behold BEHOLD

, interj. paśya prekṣasva

to be beholden To be BEHOLDEN

, v. n. kṛtopakārasmaraṇena parādhīnaḥ -nā -naṃ or parāyattaḥ -ttā -ttaṃ bhū prāptopakārahetor baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ or nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū or as kṛtopakāraṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), pratyupakāraḥ karaṇīya iti jñā āprāptopakāramokṣāt paravaśaṃ jñā.

beholder BEHOLDER

, s. prekṣakaḥ draṣṭā m. (ṣṭṛ) prekṣamāṇaḥ darśī m. (n) paśyan m. (t).

behoof BEHOOF

, s. arthaḥ phalaṃ lābhaḥ vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., phalodayaḥ.

behoveful BEHOVEFUL

, a. yathocitaḥ -tā -taṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ arthakaraḥ -rī -raṃ.

it behoves It BEHOVES

, v. imp. Expressed by the future passive participle; as, 'it behoves you to marry the damsel,' tvayā kanyā voḍhavyā; or by the potential mood, as, tvaṃ kanyāṃ vaheḥ; or by the use of the verb arh (c. 1. arhati), as tvaṃ kanyāṃ voḍhum arhasi; 'to act as it behoves one,' yathocitaṃ kṛ.

being BEING

, s. (A being) bhūtaṃ sattvaḥ.

--(A sentient being) prāṇī m. (n) prāṇabhṛt m. f. n., śarīrī m. (n) dehī m. (n) jantuḥ m., janyuḥ m., cetanaḥ janmī m. (n).

--(Existence) prāṇadhāraṇaṃ asudhāraṇaṃ niśvasanapraśvasanaṃ sambhavaḥ asti ind., vṛttiḥ f., sattvaṃ.

--(Particular state) bhāvaḥ avasthā daśā vṛttiḥ f.

--(Supreme Being) parameśvaraḥ.

--(Pres. part.) san satī sat (t) varttamānaḥ -nā -naṃ.

being that BEING THAT

, conj. (Since) yatas yasmāt yena iti hetoḥ yatohetoḥ. 'Being,' is often expressed by the loc. c. of sat, as, 'the man being gone,' puruṣe gate sati; 'it being so,' evaṃ sati tathātve evambhūtvā. 'Being' may also be expressed by the abl. c. of the abstract noun in such phrases as 'he being a good man,' sajjanatvāt.

beitso BEITSO

, evamastu tathāstu bhavatu astvevaṃ.

[Page 45b]
to belabour To BELABOUR

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), han (c. 2. hanti hantuṃ), abhihan abhyāhan samāhan; prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(With a stick) vetrāghātaṃ kṛ.

to belay To BELAY

, v. a. (Block up) pratirugh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), uparudh.

to belch To BELCH

, v. a. udvam (c. 1. -vamati -vamituṃ), udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -garītuṃ).

belch BELCH

, BELCHING, s. udvamaḥ udvamanaṃ udgāraḥ udgiraṇaṃ.

beldam BELDAM

, s. vṛddhā strī jariṇī jarāpariṇatā strī kuṭṭinī kurūpī.

to beleaguer To BELEAGUER

, v. a. (To besiege) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), avarudh uparudh; pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ).

beleaguered BELEAGUERED

, p. p. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

belfounder BELFOUNDER

, s. ghaṇṭākārī m. (n) ghaṇṭānirmmāṇakarttā m. (rttṛ) kāṃsyakāraḥ.

belfry BELFRY

, s. ghaṇṭātāḍanayogyaṃ prāsādaśṛṅgaṃ ghaṇṭāsthānaṃ ghaṇṭāśālā.

to belie To BELIE

, v. a. (To counterfeit, imitate) chal (c. 10. chalayati -yituṃ), chadma or chadmaveśaṃ kṛ anukṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ).

--(To charge any one with falsehood, to argue) anṛtaṃ or asatyaṃ or mithyāvādaṃ kasmaicid āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) piśuna (nom. piśunayati -yituṃ).

--(To calumniate) parivad (c. 1. -vadati -vadituṃ), apavad kalaṅkaṃ kṛ mithyābhiyogaṃ kṛ.

belief BELIEF

, s. (Credence) pratyayaḥ viśvāsaḥ viśrambhaḥ pramāṇaṃ.

--(Religious belief) śraddhaṃ -ddhā bhaktiḥ f., viśvāsaḥ.

--(Opinion) matiḥ f., buddhiḥ f., bodhaḥ

--(The thing believed in, tenet) mataṃ; 'my belief is,' manye.

believable BELIEVABLE

, a. viśvāsyaḥ -syā -syaṃ śraddheyaḥ -yā -yaṃ viśvāsayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

to believe To BELIEVE

, v. a. (To give credit to) pratī (c. 2. pratyeti pratyetuṃ), pratyayīkṛ.

--(To have religious belief in) viśvas (c. 2. -śvasiti -śvasituṃ) with loc. c.

to believe To BELIEVE

, v. n. (To exercise religious faith) śraddhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), viśvāsaṃ kṛ pratyayaṃ kṛ.

--(To believe in, hold as an object of faith) viśvas (c. 2. -śvasiti -śvasituṃ) with loc. c.

--(To think) man (c. 4. manyate mantuṃ).

believed BELIEVED

, p. p. viśvasitaḥ -tā -taṃ viśvastaḥ -stā -staṃ pratītaḥ -tā -taṃ.

believer BELIEVER

, s. śraddhānvitaḥ āstikaḥ pratyayī m. (n) viśvāsī m. (n).

believing BELIEVING

, a. śraddadhānaḥ -nā -naṃ śraddhāluḥ -luḥ -lu śrāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śraddhā-vān -vatī -vat (t) jātaviśvāsaḥ -sā -saṃ viśvāsī -sinī -si (n) pratyayī -yinī -yi (n).

belike BELIKE

, adv. apināma kiṃsvit kila syāt.

bell BELL

, s. ghaṇṭā ghaṇṭikā ghanaṃ.

--(Tinkling ornaments) kiṅkiṇī; 'to ring a bell,' ghaṇṭāṃ han (c. 2. hanti hantuṃ) or taḍ (c. 10. tāḍayati yituṃ) or vad in caus. (vādayati -yituṃ); 'bell-shaped,' ghaṇṭākāraḥ -rā -raṃ.

bell-clapper BELL-CLAPPER

, s. ghaṇṭāvādakaḥ ghaṇṭākoṇaḥ ghaṇṭābhyantare lambamāna itastato dolāyamānas tadvādanayogyo lavaṅgākāraḥ koṇaḥ; ghaṇṭābhyantare lagnaḥ sthūlaśirasko musalākāra āyasakīlo yena itastato lolamānā ghaṇṭā vādyate

belle BELLE

, s. sundarī f., surūpī f., rūpavatī f., suveśinī f., pramadā.

belles-lettres BELLES-LETTRES

, s. alaṅkāravidyā rasavidyā rasikā vidyā vāṅmayaṃ.

belligerent BELLIGERENT

, a. yudhyamānaḥ -nā -naṃ raṇaśīlaḥ -lā -laṃ yuyutsuḥ -tsuḥ -tsu.

bellipotent BELLIPOTENT

, a. raṇavīraḥ -rā -raṃ vikramī -miṇī -mi (n) mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

bell-metal BELL-METAL

, s. kāṃsyaṃ ghaṇṭāśabdaṃ ghoṣaḥ tāmbārddhaṃ ghorapuṣpaḥ pītalohaṃ.

to bellow To BELLOW

, v. n. garj (c. 1. garjati garjituṃ), nard (c. 1. nardati nardituṃ), vinard ras (c. 1. rasati rasituṃ), ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru saṃru; raṭ (c. 1. raṭati raṭituṃ), gaj (c. 1. gajati gajituṃ), hambha (nom. hambhāyate -yituṃ).

[Page 46a]
bellowed BELLOWED

, p. p. garjjitaḥ -tā -taṃ nardditaḥ -tā -taṃ praṇardditaḥ -tā -taṃ.

bellowing BELLOWING

, s. garjjanaṃ nādaḥ rutaṃ nardanaṃ narditaṃ.

bellows BELLOWS

, s. bhastrā f., bhastrī bhastrakā carmmaprasevakaḥ -vikā vyajanaṃ dṛtiḥ f.

bell-ringer BELL-RINGER

, s. ghaṇṭātāḍaḥ -ḍakaḥ ghaṇṭāvādakaḥ ghaṇṭāvādayitā m. (tṛ).

belluine BELLUINE

, a. pāśavaḥ -vī -vaṃ paśuśīlaḥ -lā -laṃ amānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ.

belly BELLY

, s. udaraṃ jaṭharaṃ -rā kukṣiḥ m., piciṇḍaḥ picaṇḍaḥ tundaṃ tundi n.

to belly or belly-out To BELLY or BELLY-OUT

, v. n. (To swell out, bulge out) udaravat or udararūpeṇa lamb (c. 1. lambate lambituṃ) or pṝ in pass. (pūryyate).

belly-ache BELLY-ACHE

, s. udaravedanā udarāmayaḥ.

belly-band BELLY-BAND

, s. udaratrāṇaṃ udaradāma n. (n) avasaktikā.

belly-bound BELLY-BOUND

, a. ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhodaraḥ -rā -raṃ.

belly-full BELLY-FULL

, s. udarapūraṇaṃ piciṇḍapūraṇaṃ jaṭharapūraṇaṃ.

belly-god BELLY-GOD

, s. udarambhariḥ m., kukṣimbhariḥ m., audarikaḥ udarakāmukaḥ ātmambhariḥ m.

belly-worms BELLY-WORMS

, s. pl. udarāveṣṭaḥ mīvā kṛmiḥ m., krimiḥ m.

belman BELMAN

, s. ghoṣakaḥ ghaṇṭādharaḥ ghaṇṭātāḍanapūrvvakaṃ ghoṣaṇākarttā m., vaibodhikaḥ.

to belong To BELONG

, v. n. (To be one's own property) ātmīyaḥ -yā -yaṃ or svakīyaḥ -yā -yaṃ or svādhīnaḥ -nā -naṃ as. But the sense of 'belonging' is more usually expressed by the use of the roots as or bhū or vid with the gen. c.; as, 'money belongs to me,' mama dhanaṃ vidyate or asti.

--(To have relation to) sambandh in pass. (-badhyate).

--(To be fit, or becoming) yuj in pass. (yujyate); 'this belongs to me,' i. e. 'this is my business,' mama ayaṃ vyāpāraḥ.

belonging BELONGING

, part. sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhakaḥ -kā -kaṃ.

beloved BELOVED

, a. priyaḥ -yā -yaṃ supriyaḥ -yā -yaṃ dayitaḥ -tā -taṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ iṣṭatamaḥ -mā -maṃ preṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ prītaḥ -tā -taṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ vallabhaḥ -bhā -bhaṃ abhīpsitaḥ -tā -taṃ.

--(Dear as one's life) asusamaḥ -mā -maṃ prāṇair garīyān -yasī -yaḥ (s).

below BELOW

, prep. (Under in place) adhas adhastāt tale nīce adho'dhas; 'below the bed, khaṭvātale or khaṭvā'dhaḥ.

--(Inferior, beneath) avaraḥ -rā -raṃ adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ avaratas avarastāt adhareṇa adharāt adharatas adharastāt.

--(Unworthy of) ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anarhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Subject to) adhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Less than) ūnaḥ -nā -naṃ; 'below two years of age,' ūnadvivārṣikaḥ or aprāptadvitīyavarṣaḥ.

below BELOW

, adv. adhas nīce nīcakais adhaḥsthāne adhobhāge adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(On earth, as opposed to heaven) ihaloke iha.

--(In hell) adholoke adhobhuvane.

belrope BELROPE

, s. ghaṇṭārajjuḥ m., ghaṇṭāsūtraṃ adhunātanagṛheṣu ghaṇṭāvādane prayuktaṃ sūtraṃ.

belt BELT

, s. mekhalā kāñcī kaṭisūtraṃ śṛṅkhalaṃ -lā rasanā.

to belt To BELT

, v. a. mekhalārūpeṇa pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ).

belwether BELWETHER

, s. yo mepaś caran caran kaṇṭhalagnāṃ ghaṇṭāṃ vādayati evamprakāreṇa ca mepayṛtham ekatra karoti saḥ; mepayūthāgragaḥ mepayūthapaḥ.

to bemangle To BEMANGLE

, v. a. vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ vraṣṭuṃ), pravraśc khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ śakalīkṛ vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

to bemire To BEMIRE

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), paṅkena or malena duṣ in caus. (dṛṣayati -yituṃ).

bemired BEMIRED

, p. p. maladūpitaḥ -tā -taṃ malaṣaṅkī -ṅkinī -ṅki (n).

to bemoan To BEMOAN

, v. a. vilap (c. 1. -lapati -lapituṃ), anuśuc (c. 1. -śocati -śocituṃ), paridev (c. 1. -devate devituṃ), lap in freq. (lālapyate).

bemoaning BEMOANING

, s. vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ kranditaṃ anuśocanaṃ rodanaṃ

[Page 46b]
bench BENCH

, s. dīrghāsanaṃ dīrghapīṭhaṃ āsanaṃ phalakaḥ -kaṃ; 'carpenter's bench,' udghanaḥ.

--(Seat of justice) dharmmāsanaṃ vicārāsanaṃ.

bencher BENCHER

, s. vicārakarttṝṇāṃ saṃsarge jyeṣṭhaḥ or uttamapadaprāptaḥ sabhyaḥ sabhāsad m.

--(Judge) prāḍvivākaḥ.

to bend To BEND

, v. a. (To bow, inflect) nam in caus. (nāmayati -yituṃ) avanam ānam; namrīkṛ.

--(To make crooked) vakrīkṛ jihma (nom. jihmayati -yituṃ), añc (c. 1. añcati añcituṃ).

--(To direct towards) āvṛj in caus. (-varjayati -yituṃ).

--(To bend a bow) dhanur visphur in caus. (-sphārayati -yituṃ) or āyam (c. 1. -yacchati -yintuṃ).

--(To bend the brow) bhrūbhaṅgaṃ kṛ.

--(To bend the mind) manaḥ praviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To subdue) vaśīkṛ.

to bend To BEND

, v. n. (To be incurvated) nam (c. 1. namati nantuṃ), avanam ānam; namrībhū vakrībhū.

--(To jut over) praṇataḥ -tā -taṃ as; pralamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

--(To be bent or resolved on) kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ or dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ or suniścitaḥ -tā -taṃ as.

--(To be submissive) ānataḥ -tā -taṃ or vaśyaḥ -śyā -śyaṃ bhū.

bend BEND

, s. (Incurvation) natiḥ f., vakratā jihmatā vakrimā m. (n) kuñcanaṃ avakuñcanaṃ bhaṅgī.

--(Bend of a river) vakraṃ vaṅkaḥ puṭabhedaḥ bhaṅguraḥ.

beneath BENEATH

, prep. (Lower in place) adhas adhastāt tale nīce adho'dhas adharastāt adharatas adharāt; 'beneath the tree,' vṛkṣatale or vṛkṣasyādhastāt; 'the water beneath the earth,' dharaṇyā adhaḥsthaṃ toyaṃ.

--(Inferior) avaraḥ -rā -raṃ avaratas avarastāt.

--(Unbeseeming) ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anarhaḥ -rhā -rhaṃ.

beneath BENEATH

, adv. adhas nīce adhaḥsthāne nīcasthāne adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'the earth beneath,' nīcasthā pṛthivī.

benediction BENEDICTION

, s. āśīḥ f. (s) āśīrvacanaṃ āśīrvādaḥ svasti ind. dhanyavādaḥ.

--(Praise) stavaḥ stutiḥ f.

--(The advantage conferred) maṅgalaṃ dhanyatvaṃ varaḥ.

benedictory BENEDICTORY

, a. sauvastikaḥ -kī -kaṃ svastimān -matī -mat (t) māṅgalikaḥ -kī -kaṃ.

benefaction BENEFACTION

, s. upakāraḥ upakṛtaṃ upakārakatvaṃ hitaṃ prasādaḥ.

benefactor BENEFACTOR

, s. hitakaraḥ upakarttā m. (rttṛ) upakārakaḥ upakārī m. (n) upakārakaraḥ kṛtopakāraḥ priyakṛt priyakāraḥ paravāñchāpūrakaḥ.

benefactress BENEFACTRESS

, s. hitakarī upakāriṇī upakartrī priyakārī.

benefice BENEFICE

, s. dharmmādhyāpakavṛttiḥ f., dharmmaśikṣakavṛttiḥ f., dharmmādhyāpakapratipattiḥ f.

beneficence BENEFICENCE

, s. paropakārakatvaṃ paropakāraḥ upakāraśīlatā dānaśīlatā dayā kṛpā sthūlalakṣyatvaṃ tyāgaśīlatā tyāgitā.

beneficent BENEFICENT

, a. paropakārakaḥ -kā -kaṃ paropakārī -riṇī -ri (n) upakāraśīlaḥ -lā -laṃ upakāraparaḥ -rā -raṃ hitakaraḥ -rī -raṃ dānaśīlaḥ -lā -laṃ tyāgaśīlaḥ -lā -laṃ sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ priyakāraḥ -rī -raṃ priyaṅkaraḥ -rī -raṃ dayākaraḥ -rā -raṃ.

beneficently BENEFICENTLY

, adv. hitakaravat priyakaravat vadānyavat sthūlalakṣyatayā dayāpūrvvaṃ.

beneficial BENEFICIAL

, a. hitaḥ -tā -taṃ phalavān -vatī -vat (t) saphalaḥ -lā -laṃ sopakāraḥ -rā -raṃ hitavān -vatī -vat (t) arthakaraḥ -rī -raṃ upakārakaḥ -kā -kaṃ upakārī -riṇī -ri (n) lābhavān -vatī -vat (t) lābhajanakaḥ -kā -kaṃ arthajanakaḥ -kā -kaṃ.

--(Medicinally wholesome) pathyaḥ -thyā -thyaṃ aupadhīyaḥ -yā -yaṃ.

beneficially BENEFICIALLY

, adv. sopakāraṃ saphalaṃ salābhaṃ sārthaṃ phalāya lābhāya.

beneficiary BENEFICIARY

, a. parādhīnaḥ -nā -naṃ parāśritaḥ -tā -taṃ paratantraḥ -ntrā -ntraṃ.

--(One who holds a benefice) dharmmādhyāpanavṛttibhāgī m. (n).

[Page 47a]
benefit BENEFIT

, s. (Favour conferred) hitaṃ upakāraḥ upakṛtaṃ upakārakatvaṃ -tā anugrahaḥ prasādaḥ maṅgalaṃ.

--(Advantage, profit) phalaṃ lābhaḥ arthaḥ; 'for the public benefit,' prajārthaṃ.

to benefit To BENEFIT

, v. a. upakṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ) with loc. or acc. c., hitaṃ kṛ anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), upacar (c. 1. -carati -carituṃ), phalaṃ or lābhaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

to benefit To BENEFIT

, v. n. upakāraṃ or phalaṃ or lābhaṃ or hitaṃ prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ).

benefitted BENEFITTED

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ kṛtalābhaḥ -bhā -bhaṃ.

benevolence BENEVOLENCE

, s. parahitecchā hitecchā prema n. (n) dayālutvaṃ paropakāraśīlatā hitakāmyā saujanyaṃ paravāñchāpūraṇaṃ dayā kṛpā.

benevolent BENEVOLENT

, a. hitakāmaḥ -mā -maṃ parahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) paropakāraśīlaḥ -lā -laṃ hitaprepsuḥ -psuḥ -psu priyaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) parahitaḥ -tā -taṃ upakāraparaḥ -rā -raṃ dayāluḥ -luḥ -lu suśīlaḥ -lā -laṃ suhṛdayaḥ -yā -yaṃ.

benevolently BENEVOLENTLY

, adv. suśīlavat premnā priyaṃ dayāpūrvvaṃ sadbhāvāt kṛpayā.

bengal BENGAL

, s. (The country) baṅgaḥ.

--(Belonging to it) bāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

to benight To BENIGHT

, v. a. timira (nom. timirayati -yituṃ), tamasā pracchad in caus. (-chādayati -yituṃ).

benighted BENIGHTED

, p. p. niśākrāntaḥ -ntā -ntaṃ rātrigrastaḥ -stā -staṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ tamobhūtaḥ -tā -taṃ santamasaḥ -sā -saṃ tamasācchannaḥ -nnā -nnaṃ.

benign BENIGN

, BENIGNANT, a. priyaḥ -yā -yaṃ hitaḥ -tā -taṃ prītaḥ -tā -taṃ dayāśīlaḥ -lā -laṃ dayāluḥ -luḥ -lu suśīlaḥ -lā -laṃ kṛpāluḥ -luḥ -lu mṛduḥ -dvī -du premaparaḥ -rā -raṃ.

benignity BENIGNITY

, s. priyatā prema n. (n) prītiḥ f., snehaḥ dayā kṛpā kṛpālutvaṃ mṛdutā mārddavaṃ dayālutvaṃ anugrahaḥ.

--(Wholesomeness) pathyatā.

benignly BENIGNLY

, adv. priyaṃ prītyā dayāpūrvvaṃ kṛpayā sadbhāvāt prasādāt.

benison BENISON

, s. āśīḥ f. (s) āśīrvacanaṃ svasti ind., dhanyavādaḥ.

benjamin BENJAMIN

, s. kālānusāryyaṃ śailaniryyāsaḥ śilārasaḥ śilājaṃ vastāntrī.

bent BENT

, s. (Curvature) natiḥ f., vakratā namratvaṃ jihmatā vakrimā m. (n) kuñcanaṃ.

--(Declivity) pravaṇaḥ pātukaḥ.

--(Inclination) śīlaḥ bhāvaḥ svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., vāñchā icchā.

--(Determination) niścayaḥ.

--(Purpose) cikīrṣitaṃ abhiprāyaḥ.

--(Application of mind) manaḥpraveśaḥ.

--(A kind of grass) durvvā śakulākṣakaḥ.

bent BENT

, p. p. nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ praṇataḥ -tā -taṃ namraḥ -mrā -mraṃ pariṇataḥ -tā -taṃ bhugnaḥ -gnā -gnaṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ rugnaḥ -gnā -gnaṃ vakrimaḥ -mā -maṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prahvaḥ -hvā -hvaṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ avāgraḥ -grā -graṃ.

to benumb To BENUMB

, v. a. jaḍīkṛ muh in caus. (mohayati -yituṃ) stambh (c. 5. stabhnoti, c. 9. stabhnāti stambhituṃ).

benumbed BENUMBED

, p. p. śītākulaḥ -lā -laṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ jaḍībhūtaḥ -tā -taṃ stambhitaḥ -tā -taṃ suptatvak m. f. n. (c).

benzoin BENZOIN

, s. kālānusāryyaṃ aśmapuṣpaṃ śītaśivaṃ vṛddhaṃ śailaṃ vastāntrī śilājaṃ śilābhavaṃ śailaniryyāsaḥ.

to bepaint To BEPAINT

, v. a. citr (c. 10. citrayati -yituṃ), rañj in caus. (rañjayati -yituṃ).

to bepiss To BEPISS

, v. a. avamūtr (c. 10. -mūtrayati -yituṃ).

to bequeath To BEQUEATH

, v. a. prāg maraṇāt or maraṇāt pūrvvaṃ or āsanne maraṇakāle niyamapatreṇa svarikthaṃ dāyādādibhyaḥ pradā (c. 1. -yacchati -dātuṃ) or pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

bequeathed BEQUEATHED

, p. p. rikthahārine pradattaḥ -ttā -ttaṃ or prattaḥ -ttā -ttaṃ or pratipāditaḥ -tā -taṃ.

bequest BEQUEST

, s. mumūrṣudānaṃ uttaradānaṃ usinne maraṇakāle dāyādādibhyo rikthapradānaṃ.

[Page 47b]
to bereave To BEREAVE

, v. a. viyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) viprayuj with abl. or inst. c., apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), apanī (c. 1. -nayati -netuṃ). bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ).

--(To be bereaved) in pass. (hīyate) parihā in pass. with inst. c., bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) with abl. c., viyuj in pass. (-yujyate).

bereaved or bereft BEREAVED or BEREFT

, a. hīnaḥ -nā -naṃ rahitaḥ -tā -taṃ varjjitaḥ -tā -taṃ hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'bereft of money,' dhanahīnaḥ -nā -naṃ; 'bereft of one's all,' hṛtasarvvasvaḥ; 'bereft of life,' hatajīvitaḥ -tā -taṃ. Often expressed by gata in the first member of a compound; as, 'bereft of feeling,' gatacetanaḥ -nā -naṃ.

bereavement BEREAVEMENT

, s. hāniḥ f., viyogaḥ viprayogaḥ apahāraḥ apacayaḥ.

bergamot BERGAMOT

, s. phalabhedaḥ sugandhaviśiṣṭo niryyāsaviśeṣaḥ.

to berhyme To BERHYME

, v. a. upagītaṃ -tāṃ -taṃ kṛ kavi (nom. kavyati).

berry BERRY

, s. vījapūrṇaṃ guṭikākāraṃ kṣudraphalaṃ guṭikā gulī.

beryl BERYL

, s. gomedaḥ gomedakaḥ -kaṃ.

to bescatter To BESCATTER

, v. a. avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ karītuṃ), paryavakṝ.

to beseech To BESEECH

, v. a. prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), abhyarth samprārth; vinayena prārth vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), yāc (c. 1. yācati -te yācituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc; prasad in caus. (-sādayate -yituṃ).

beseeched BESEECHED

, p. p. vinayena prārthitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ -tā -taṃ yācitaḥ -tā -taṃ.

beseecher BESEECHER

, s. prārthakaḥ prārthayitā m. (tṛ) arthī m. (n) yācakaḥ.

to beseem To BESEEM

, v. a. yuj in pass. (yujyate) upapad (c. 4. -padyate -pattuṃ) with loc. c.

beseemly BESEEMLY

, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yaṃthocitaḥ -tā -taṃ.

to beset To BESET

, v. a. (To besiege) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), uparudh ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

--(To surround) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), upaveṣṭ saṃveṣṭ; pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), paryyupasthā.

--(To embarrass) ākulīkṛ bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ), parikliś (c. 9. -kliśnāti -kleṣṭuṃ).

beset BESET

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ parigataḥ -tā -taṃ abhipariplutaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ parītaḥ -tā -taṃ abhiparītaḥ -tā -taṃ.

to beshrew To BESHREW

, v. a. durbhāgyaṃ or amaṅgalaṃ prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), dhikkṛ.

beside or besides BESIDE or BESIDES

, prep. (At the side of) pārśve pārśvatas nikaṭe samīpe sannidhāne abhitas; 'beside the river,' nadītīre nadīsamīpe.

--(Over and above) adhikaṃ vyatiriktaṃ antareṇa muktvā.

--(Except) ṛte with abl. or acc., vinā with inst. or acc.

--(Beside one's self) hatajñānaḥ -nā -naṃ upahatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi unmattaḥ -ttā -ttaṃ.

beside or besides BESIDE or BESIDES

, adv. aparañca aparaṃ anyacca apica kiñca adhikantu adhikaṃ; 'are there any here besides?' kim atra apare santi.

to besiege To BESIEGE

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), avarudh uparudh pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ).

besieged BESIEGED

, part. a. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

besieger BESIEGER

, s. avarodhakaḥ rodhī m. (n) avarodhī m. (n) veṣṭakaḥ bādhakaḥ.

to beslave To BESLAVE

, v. a. vaśīkṛ dāsīkṛ karadīkṛ dam in caus. (damayati -yituṃ).

to besmear To BESMEAR

, v. a. lip (c. 6. limpati -te -leptuṃ), ālip samālip upalip añj (c. 7. anakti aṃktuṃ), or caus. (añjayati -yituṃ) didvaṃ (c. 2. degdhi degdhuṃ), pradih.

besmeared BESMEARED

, p. p. liptaḥ -ptā -ptaṃ viliptaḥ -ptā -ptaṃ upaliṣṭaḥ -ptā -pta abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ digdhaḥ -gdhā -gdhaṃ; 'besmeared with blood,' raktāktaḥ -ktā -ktaṃ śoṇitāktaḥ -ktā -ktaṃ śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ.

[Page 48a]
besom BESOM

, s. mārjanī sammārjanī śodhanī vimārgaḥ ūhanī samūhanī.

to besort To BESORT

, v. a. yuj in pass. (yujyate) upapad (c. 4. -padyate -pattuṃ).

to besot To BESOT

, v. a. muh in caus. (mohayati yituṃ) jaḍīkṛ mūḍhīkṛ.

besotted BESOTTED

, p. p. mūḍhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) mūḍhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mūḍhātmā -tmā -tma (n) pramūḍhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ mohitaḥ -tā -taṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ.

besottedness BESOTTEDNESS

, s. mohaḥ sammohaḥ mūḍhatā jaḍatā jaḍimā m. (n)

to bespangle To BESPANGLE

, v. a. nakṣatrākārair bhūpaṇair anuvyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ) or śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh.

to bespatter To BESPATTER

, v. a. paṅkena or malena sic (c. 6. siñcāta -te sektuṃ), avasic or avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -karītuṃ), abhyavakṝ or ukṣ (c. 1. ukṣati ukṣituṃ), prokṣ; malina (nom. malinayati -yituṃ), kalupa (nom. kaluṣayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ).

bespattered BESPATTERED

, p. p. maladūṣitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ.

to bespeak To BESPEAK

, v. a. (To order beforehand) prakhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), pūrvvādeśaṃ kṛ; agranivedanaṃ kṛ; mama pūrvvabhuktiḥ syāditi vad (c. 1. vadati vadituṃ).

--(To betoken, indicate) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pradiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(To forebode) agranirūpaṇaṃ kṛ pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ).

to bespeckle To BESPECKLE

, v. a. citr (c. 10. citrayati -yituṃ), śavalīkṛ karvvurīkṛ.

to bespit To BESPIT

, v. a. niṣṭhīv (c. 1. -ṣṭhībati -ṣṭhevituṃ), avaniṣṭhīv.

bespoken BESPOKEN

, p. p. prakhyātaḥ -tā -taṃ pūrvvādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ agraniveditaḥ -tā -taṃ.

--(Any commodity bespoken) prakhyātabhāṇḍaṃ.

bespread BESPREAD

, p. p. āstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ.

to besprinkle To BESPRINKLE

, v. a. sic (c. 6. siñcati -te sektuṃ), avasic nipic saṃsic avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -karītuṃ), abhyavakṝ paryavakṝ samavakṝ ukṣa (c. 1. ukṣati ukṣituṃ), abhyukṣ prokṣ; klid in caus. (kledayati -yituṃ).

besprinkled BESPRINKLED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ ukṣitaḥ -tā -taṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ.

best BEST

, (superl. of good), a. sarvvottamaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ anuttamaḥ -mā -maṃ sattamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ bhadratamaḥ -mā -maṃ arhattamaḥ -mā -maṃ pravaraḥ -rā -raṃ praśastaḥ -stā -staṃ agrimaḥ -mā -maṃ parārddhyaḥ -rddhyā -rddhyaṃ; 'which is the best of these?' eteṣāṃ ko bhadratamaḥ; 'best beloved,' iṣṭatamaḥ -mā -maṃ. Any thing the best of its kind may sometimes be expressed by ratnaṃ.

best BEST

, (superl. of well), adv. uttamaṃ śreṣṭhaṃ sattamaṃ śreṣṭhatas.

bestained BESTAINED

, p. p. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ parimalitaḥ -tā -taṃ.

to bestead To BESTEAD

, v. a. (To profit) phalāya or lābhāya bhū or as.

bestial BESTIAL

, a. pāśavaḥ -vī -vaṃ paśuśīlaḥ -lā -laṃ paśuvyavahāraḥ -rā -raṃ paśusadṛśaḥ -śī -śaṃ amānupaḥ -pī -paṃ krūrācāraḥ -rā -raṃ.

bestiality BESTIALITY

, s. paśutā -tvaṃ paśuśīlatā amanupyatā krūrācāratvaṃ paśugamanaṃ.

to bestialize To BESTIALIZE

, v. a. paśūkṛ paśusadṛśaṃ -śīṃ -śaṃ kṛ.

bestially BESTIALLY

, adv. paśuvat paśurūpeṇa paśuvyavahārānusārāt mānuṣācāraviruddhaṃ.

to bestir one's self To BESTIR ONE'S SELF

, v. r. ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate ceṣṭituṃ), viceṣṭ ātmānaṃ ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) yat (c. 1. yatate yatituṃ), prayat ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ), vyavaso (c. 1. -syati -sātuṃ), udyamaṃ or utsāhaṃ kṛ.

to bestow To BESTOW

, v. a. (To give) (c. 3. dadāta, c. 1. yacchati dātuṃ), pradā abhidā anudā vitṝ (c. 1. -tarati -tarituṃ -tarītuṃ), pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) upapad; nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ); upākṛ.

--(To apply, lay out) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte yoktuṃ), upayuj; nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(To give in marriage) kanyāṃ pradā

to bestow one's self To BESTOW ONE'S SELF

, v. r. (Attend to) sev (c. 1. sevate sevituṃ). upasev; āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), mano niviś in caus. (-veśa- yati -yituṃ).

bestowed BESTOWED

, p. p. dattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ nihitaḥ -tā -taṃ viśrāṇitaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

bestower BESTOWER

, s. dātā m. (tṛ) pradātā m. (tṛ) pradaḥ or daḥ in comp.

bestraught BESTRAUGHT

, p. p. cintākulaḥ -lā -laṃ vyagraḥ -grā -graṃ upahatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

to bestrew To BESTREW

, v. a. āstṝ (c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -starītuṃ).

to bestride To BESTRIDE

, v. a. (A horse) pādau or jaṅghe pṛthakkṛtvā aśvam āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh adhyāruh; adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ); 'bestriding a horse,' aśvārūḍhaḥ.

to bestud To BESTUD

, v. a. gaṇḍādibhūpaṇair anuvyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ) or khac (c. 10. khacayati -yituṃ).

bestudded BESTUDDED

, p. p. anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ khacitaḥ -tā -taṃ pratyuptaḥ -prā -ptaṃ.

bet BET

, s. (Wager) paṇaḥ pratijñā ākṣikapaṇaḥ.

to bet To BET

, v. n. paṇ (c. 1. paṇate paṇituṃ), vipaṇ; div (c. 4. dīvyati devituṃ).

to betake one's self To BETAKE ONE'S SELF

, v. r. āśri (c. 1. -śrayati -te -śrayituṃ), abhiśri upāśri saṃśri samupāśri.

betel BETEL

, s. (Nut) tāmbūlaṃ pūgaṃ udvegaṃ pūgaphalaṃ.

--(The plant) tāmbūlī tāmbūlavallī nāgavallī.

--(A seller of it) tāmbūlikaḥ.

--(Relating to it) tāmbūlī -linī -li (n).

--(Betel box) pūgapātraṃ tāmbūlapeṭikā.

--(Betel-bearer) tāmbūlavāhakaḥ tāmbūladaḥ vāgguliḥ m.

to bethink one's self To BETHINK ONE'S SELF

, v. r. anucint (c. 10. -cintayati -yituṃ), sañcint anudhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ -mbaṣṭuṃ), anubudha (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), anusmṛ (c. 1. -smarati -smarttuṃ).

to bethump To BETHUMP

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harāta -harttuṃ).

to betide To BETIDE

, v. n. sambhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), nipat (c. 1. -patati -patituṃ), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ); 'may good betide you,' bhadraṃ te bhūyāt; 'woe betide you,' avagrāhaste or ajīvaniste or akaraṇiste bhūyātt.

betimes BETIMES

, adv. prabhāte sakālaṃ prātar vyuṣṭaṃ pratyūṣe samayā samaye upayuktasamaye velāyāṃ.

to betoken To BETOKEN

, v. a. sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pradiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), sandiś; abhidṛś in caus. (-darśayati -yituṃ).

--(To foreshew) pradṛś in caus.; 'betokening,' sūcakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ.

to betoss To BETOSS

, v. a. kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

to betray To BETRAY

, v. a. parahasteṣu or śatrukareṣu or śatrupāṇiṣu or anyeṣāṃ kareṣu samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) parādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), pradā vañc (c. 10. vañcayate -yituṃ), viśvāsaghātaṃ or viśvāsabhaṅgaṃ kṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), śatrorāyattaṃ -ttāṃ -ttaṃ kṛ.

--(To shew, discover) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ); dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) piśuna (nom. piśunayati -yituṃ), vyaktīkṛ prakaṭīkṛ.

--(To betray secrets) gopyāni prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) mantrabhedaṃ kṛ.

betrayed BETRAYED

, p. p. śatruhastārpitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ parādattaḥ -ttā -ttaṃ.

betrayer BETRAYER

, s. parahastārpakaḥ vañcakaḥ viśvāsaghātakaḥ pradātā m. (tṛ).

to betrim To BETRIM

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), alaṅkṛ pariṣkṛ.

to betroth To BETROTH

, v. a. vāgdānaṃ kṛ niyamapatreṇa vivāhapratijñāṃ kṛ pratijñāpatreṇa vivāhasambandhaṃ kṛ.

betrothed BETROTHED

, p. p. vāgdattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ pratijñāvivāhitaḥ -tā -taṃ.

--(Woman) vāgdattā prattā.

betrothment BETROTHMENT

, s. vāgdānaṃ kanyāpradānaṃ.

to betrust To BETRUST

, v. a. paridā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), niyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

better BETTER

, (compar. of good) a. bhadrataraḥ -rā -raṃ śreyān -yasī -yaḥ (s) śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ garīyān -yasī -yaḥ (s) praśastaḥ -stā -staṃ arhattaraḥ -rā -raṃ sādhīyān -yasī -yaḥ (s) jyāyān -yasī -yaḥ (s).

better BETTER

, (compar. of well) adv. varaṃ praśastaṃ śreyas bhadrataraṃ bhadrataraprakāreṇa śreṣṭhaṃ.

--(More) adhikaṃ adhikataraṃ atiriktaṃ.

--(The better, the superiority) śreṣṭhatā śreyastvaṃ pradhānatā pramukhatvaṃ.

--(To get the better) abhibhū atiric in pass. (-ricyate).

to better To BETTER

, v. a. bhadrataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ śreyāṃsaṃ -yasīṃ -yaḥ kṛ.

--(To advance) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh parivṛdh edh in caus. (edhayati -yituṃ) samedh.

--(To surpass) atiric in pass. (-ricyate) abhibhū.

betters BETTERS

, s. pl. (Superiors) śreṣṭhāḥ m. pl., pradhānapuruṣāḥ m. pl., uttamapuruṣāḥ m. pl.

betting BETTING

, s. paṇanaṃ paṇakaraṇaṃ paṇārpaṇaṃ ākṣikapaṇakaraṇaṃ pratijñānaṃ.

bettor BETTOR

, s. paṇakarttā m. (rttṛ) paṇakaḥ paṇārpakaḥ.

betty BETTY

, s. dvārakapāṭādibhañjane sandhicauraiḥ prayuktaṃ lohayantraṃ.

between or betwixt BETWEEN or BETWIXT

, prep. madhye abhyantare antareṇa antare antar antarā madhyatas madhyasthāne; 'the mediator between God and man,' īśvarasya māṇuṣāṇāñca madhye madhyasthaḥ. Between is sometimes expressed by the gen. or inst. c.; as, 'there is a great difference between a master and a servant,' sevyasevakayor mahadantaraṃ; 'great is the difference between thee and the ocean,' tvayā samudreṇa ca mahadantaraṃ; 'I will put enmity between thee and the woman,' tvayā nāryyā ca vairitāṃ janiṣpāmi; 'I am in a strait betwixt two,' ubhābhyāṃ saṅkucito'smi; 'they parted the paternal inheritance between them,' dāyaṃ pitryaṃ parasparaṃ vyabhajan.

bever BEVER

, s. mādhyandinabhojanānantaraṃ prāgrātribhojanāt tatkālāntare ladhvāhāraḥ or arddhāśanaṃ.

beverage BEVERAGE

, s. pānīyaṃ peyaṃ pānaṃ payaḥ n. (s).

--(Of the gods) amṛtaṃ.

bevy BEVY

, s. gaṇaḥ saṅghaḥ samavāyaḥ yūthaṃ kulaṃ; 'a bevy of young lasses,' taruṇīgaṇaḥ.

to bewail To BEWAIL

, v. a. and n. vilap (c. 1. -lapati -lapituṃ), śuc (c. 1. śocati śocituṃ), anuśuc paridev (c. 1. -devati -te -devituṃ); 'to grieve exceedingly,' śuc in freq. (śośucyate) pariśuc in freq., lap in freq. (lālapyate).

bewailable BEWAILABLE

, a. śocyaḥ -cyā -cyaṃ śocanīyaḥ -yā -yaṃ vilapanīyaḥ -yā -yaṃ.

bewailing BEWAILING

, s. vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ anuśocanaṃ krandanaṃ.

to beware To BEWARE

, v. n. avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avadhānaṃ kṛ.

--(Abstain from, avoid) parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vṛj in caus. (varjayati -yituṃ) vivṛj parivṛj; 'beware of men,' sānuṣebhyo'vadhatta; 'beware of too great avarice,' atilobhāt sāvadhāno bhava; 'beware lest any one deceive you,' sāvadhānā bhavata ko'pi yuṣmān na bhramayet.

to beweep To BEWEEP

, v. a. rud (c. 2. roditi rodituṃ), anuśuc (c. 1. -śocati śocituṃ).

to bewet To BEWET

, v. a. klid in caus. (kledayati -yituṃ) sic (c. 6. siñcati sektuṃ),

to bewilder To BEWILDER

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) vyāmuh parimuh vipramuh; ākulīkṛ vyākulīkṛ vibhram in cuas. (-bhramayati -yituṃ) sambhram.

bewildered BEWILDERED

, p. p. ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ ākulitaḥ -tā -taṃ. ākulīkṛtaḥ -tā -taṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ kātaraḥ -rā -raṃ vyagraḥ -grā -graṃ. mohitaḥ -tā -taṃ mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vimugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vyastaḥ -stā -staṃ parivihvalaḥ -lā -laṃ.

bewilderment BEWILDERMENT

, s. vyākulatā ākulatvaṃ vyagratā vaiklavyaṃ sambhramaḥ kātaratā.

to bewitch To BEWITCH

, v. a. mantradvārā vaśīkṛ or muh in caus. (mohayati -yituṃ) mohaṃ kṛ abhimantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ).

--(To captivate) mano hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

bewitched BEWITCHED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ abhimantritaḥ -tā -taṃ.

bewitcher BEWITCHER

, s. mohakaḥ mohanaḥ māyī m. (n) vaśīkarttā m. (rttṛ) māyākṛt.

bewitchment BEWITCHMENT

, s. vaśīkriyā vaśiḥ m., vaśitā vaśīkaraṇaṃ mohanaṃ parimohanaṃ vimohanaṃ sammohaḥ mohaḥ māyā kārmmaṇatvaṃ.

bewitching BEWITCHING

, a. mohī -hinī -hi (n) mohanaḥ -nī -naṃ manohārī -riṇī -ri (n) manoharaḥ -rā -raṃ pralobhakaḥ -kā -kaṃ ākarṣikaḥ -kī -kaṃ māyī -yinī -yi (n).

bewitchingly BEWITCHINGLY

, adv. yathā mano hriyate or vaśīkriyate tathā manoharaprakāreṇa yathā moho jāyate tathā māyayā pralobhanāya.

to bewray To BEWRAY

, v. a. (To betray) parādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), pradā; śatruhasteṣu samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

--(To indicate) sūc (c. 10. (sūcayati -yituṃ) piśuna (nom. piśunayati -yituṃ).

beyond BEYOND

, prep. and adv. ati prefixed.

--(On the farther side) pāraṃ pāre; 'beyond the sea,' samudrapāraṃ; 'from beyond,' pārāt; 'to go beyond,' atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aticar (c. 1. -carati -carituṃ).

--(In front) agre.

--(Superior to) atirekī -kiṇī -ki (n) viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(More than) adhikaṃ, or expressed by ati prefixed; as, 'beyond mortal strength,' atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'beyond's one's power,' atiśakti; 'beyond measure,' atiśayaṃ atīva; 'passed beyond the range of sight,' cakṣurviṣayam atikrāntaḥ.

--(At a distance) dūre.

bezel or bezil BEZEL or BEZIL

, s. ratnādhārayogyo' ṅgurīyakabhāgaḥ aṅgurīyakasya yatsthāne maṇiḥ svacyate or praṇidhīyate tat.

bhavAnI BHAVĀNĪ

, s. (The wife of the god Śiva, and the goddess of destruction; called Bhavānī in her amiable form) bhavānī umā mahādevī devī.

--(The pure one) gaurī.

--(As terrible in form and irascible in temper) durgā kālī caṇḍī caṇḍikā.

--(As daughter of Himālā, the sovereign of the snowy mountains) pārvvatī haimavatī.

--(As wife of Śiva) śivā īśvarī rudrāṇī sarvvāṇī mṛḍānī.

--(The all-auspicious) sarvvamaṅgalā.

--(The mother) ambikā.

--(As the performer of austerities) kātyāyanī aparṇā.

biangulated BIANGULATED

, a. dvikoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvyasrakaḥ -kā -kaṃ koṇadvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

bias BIAS

, s. (Inclination) bhāvaḥ śīlaḥ śīlatvaṃ vāñchā svabhāvaḥ icchā abhilāṣaḥ saṅkalpaḥ chandaṃ cikīrṣā spṛhā abhiprāyaḥ.

--(Inclination to go on one side) pārśve gasanecchā.

--(Partiality) vakṣapātaḥ pakṣapātitā sācīkṛtaṃ.

--(That which biasses, or induces to act) pravarttaḥ -rttakaḥ praṇodaḥ protsāhaḥ -hakaḥ prayojakaḥ.

to bias To BIAS

, v. a. pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) āvṛj in caus. (-varjayati -yituṃ); sācīkṛ; praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) ākṛ in caus. (-kārayati -yituṃ) pakṣapātīkṛ.

biassed BIASSED

, p. p. pravarttitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In favour of a side) pakṣotāhī m. (n).

[Page 50a]
bib BIB

, s. bālakasya vakṣassthalachādanayogyaṃ kṣaumīnirmmitaṃ uttarīyavastraṃ.

bibber BIBBER

, s. surāpī m. (n) surāpaḥ madyapāyī m. (n) pānaparaḥ madyapāḥ m.

bible BIBLE

, s. dharmmapustakaṃ īśvaravākyaprakāśako granthaḥ.

biblical BIBLICAL

, a. dharmmapustakaviṣayaḥ -yā -yaṃ dharmmapustakasambandhakaḥ -kā -kaṃ.

bibliography BIBLIOGRAPHY

, s. granthavidyā granthavidyānusevanaṃ.

bibliomania BIBLIOMANIA

, s. prācīnapustakaprāpaṇe vyagratā durlabhagranthānveṣaṇe vyagratā.

bibliotheke BIBLIOTHEKE

, s. pāṭhārthaṃ surakṣito granthasamūhaḥ vidyānusevanārthaṃ granthakuṭī.

bibulous BIBULOUS

, a. jalaśoṣakaḥ -kā -kaṃ jalanipānaśīlaḥ -lā -laṃ.

bicapsular BICAPSULAR

, a. vījakośo dvaidhīkṛto yasya dvidhābhūtavījakośaḥ -śā -śaṃ.

bicipital BICIPITAL

, a. dvimurddhaḥ -rddhā -rddhaṃ dviśīrṣakaḥ -kā -kaṃ dviśirāḥ -rāḥ -raḥ (s).

to bicker To BICKER

, v. n. (To skirmish) ḍimbāhavaṃ kṛ; kalaha (nom. kalahāyate -yituṃ), kalahaṃ kṛ.

--(To wrangle) vivad (c. 1. -vadate -vadituṃ), vāgyuddhaṃ kṛ.

--(To quiver) sphur (c. 6. sphurati sphuritaṃ).

bickering BICKERING

, s. kalahaḥ vipralāpaḥ vivādaḥ dvandvaṃ vāgyuddhaṃ.

--(Petty warfare) ḍimbaḥ ḍimbāhavaḥ.

bickern BICKERN

, s. sūcyākārāgrayuktaḥ śūrmmibhāgaḥ karmmakārasevitaṃ lohayantraṃ.

bicorne BICORNE

, a. dviśṛṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ śṛṅgadvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to bid To BID

, v. a. (To invite) nimantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ), āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ).

--(To command) ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) prer (c. 10. prerayati -yituṃ), ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś.

--(To offer a price) amukamūlyaṃ ditsāmīti or dātumicchāmīti vad (c. 1. vadati vadituṃ) or khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) or ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ) or abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(To bid welcome) svāgatamiti vad.

--(To bid adieu) āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantr; āpracch (c. 6. -pṛcchate -praṣṭuṃ).

--(To bid defiance) āhve samāhve.

bidden BIDDEN

, p. p. (Commanded) ājñātaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ coditaḥ -tā -taṃ deśitaḥ -tā -taṃ ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Invited) nimantritaḥ -tā -taṃ ketitaḥ -tā -taṃ āhūtaḥ -tā -taṃ.

bidder BIDDER

, s. kretā m. (tṛ) krāyakaḥ mūlyaditsuḥ m., prakāśakrayasamaye amukamūlyaṃ ditsāmīti or dāsyāmīti khyāpayati yo janaḥ.

bidding BIDDING

, s. (Command) ājñā preraṇaṃ ādeśaḥ nirddeśaḥ śāsanaṃ.

--(Offer of a price) mūlyaditsākhyāpanaṃ amukamūlyaṃ ditsāmīti khyāpanaṃ mūlyaditsā.

to bide To BIDE

, v. a. and n. (To remain) sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), vas (c. 1. vasati vastuṃ).

--(To expect) pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), uddṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ).

--(To endure) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), mṛṣ (c. 4. mṛṣpati marṣituṃ).

bidental BIDENTAL

, a. dvidan -datī -dat (t) dvidantaḥ -ntī -ntaṃ dviradaḥ -dā -daṃ.

biennial BIENNIAL

, a. dvaivarṣikaḥ -kī -kaṃ dvivarṣaḥ -rṣī -rṣaṃ dvivarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvivarṣamātrasthāyī -yinī -yi (n) vatsaradvayamātrajīvī m. (n).

bier BIER

, s. śivikā śavavāhanaṃ śavayānaṃ kaṭaḥ khaṭṭiḥ m., khāṭaḥ vāruṭhaḥ pretavāhanasādhanaṃ svaṭvādi.

biesting BIESTING

, s. peyūṣaḥ -ṣaṃ pīyūṣaḥ -ṣaṃ prasavānantaraṃ prathamagodugdhaṃ.

bifid BIFID

, BIFIDATED, a. dvikhaṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ dvaidhīkṛtaḥ -tā -taṃ.

bifold BIFOLD

, a. dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dviḥprakāraḥ -rā -raṃ.

biformed BIFORMED

, a. dvirūpaḥ -pā -pī -paṃ dvimūrttimān -matī -mat (t).

bifurcated BIFURCATED

, s. dvyagraḥ -grā -graṃ agradvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

big BIG

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ vṛhan -hatī -hat (t) vipulaḥ -lā -laṃ.

--(Bigbodied) vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ mahākāyaḥ -yā -yaṃ mahāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(A pregnant woman) garbhiṇī garbhaṣatī.

--(Bombastic) garvvitaḥ -tā -taṃ.

--(Teeming with) saṅkulaḥ -lā -laṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(As big as) parimāṇa or parimita, or mātra affixed; as, 'as big as an egg,' aṇḍaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'as big as a grain of mustard,' sarṣapaparimitaḥ -tā -taṃ; 'as big as a man,' puruṣamātraḥ -trā -traṃ.

bigamist BIGAMIST

, s. dvibhāryyaḥ dvipatnīsvāmī m. (n) ekakāle vivāhadvayakarttā m. (rttṛ).

bigamy BIGAMY

, s. ekakāle dvivivāhakaraṇaṃ dvipatnīghāritvaṃ.

big-bellied BIG-BELLIED

, a. pṛthūdaraḥ -rā -raṃ sthūlodaraḥ -rā -raṃ lambodaraḥ -rā -raṃ vṛhatkukṣiḥ -kṣiḥ -kṣi picaṇḍilaḥ -lā -laṃ vṛddhanābhiḥ -bhiḥ -bhi tundavān -vatī -vat (t).

big-boned BIG-BONED

, a. vṛhadasthimān -matī -mat (t) vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

biggin BIGGIN

, s. bālakayogyaṃ śiroveṣṭanaṃ bālaśiraskaṃ.

--(A pot) pātraṃ ādhāraḥ.

bigness BIGNESS

, s. sthūlatā sthaulpaṃ vṛhattvaṃ vipulatā.

--(Size, comparative bulk) parimāṇaṃ; 'of the bigness of an egg,' aṇḍaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

bignonia BIGNONIA

, s. pāṭaliḥ m. f. -lā amoghā kācasthālī phaleruhā kuverākṣī.

bigot BIGOT

, s. svamatadhāraṇe vyagraḥ vicāraṇāṃ vinā or avicāryya pakṣapātī m. (n) nirbandhaśīlaḥ vyagracittaḥ.

bigoted BIGOTED

, a. avicāryya svamate sthitaḥ -tā -taṃ svamatadhāraṇe vyagraḥ -grā -graṃ svamateniṣṭhitaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ svamatarakṣī -kṣiṇī -kṣi (n).

bigotry BIGOTRY

, s. vicāraṇāṃ vinā svamate vyavasthitiḥ f. or abhiniveśaḥ or atinirbandhaḥ sācīkṛtaṃ.

big-swoln BIG-SWOLN

, a. atisphītaḥ -tā -taṃ ucchūnaḥ -nā -naṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

big-uddered BIG-UDDERED

, a. pīnodhnī f., pīvarastanī f., pīnastanadhāriṇī f.

bilbo BILBO

, s. kṛpāṇaḥ khaṅgaḥ nistriṃśaḥ asiḥ m.

bile BILE

, s. pittaṃ māyuḥ m., bhrājakaṃ palāgniḥ m.

bile BILE

, s. (A boil) sphoṭaḥ sphoṭakaḥ visphoṭaḥ.

to bilge To BILGE

, v. n. (To spring a leak) naukātale or naukāpārśve dārusphoṭanaprayuktaṃ jalaṃ gṛhītvā majj (c. 6. majjati majjituṃ).

biliary BILIARY

, a. paittaḥ -ttī -ttaṃ pittasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

bilinguous BILINGUOUS

, a. dvijihvaḥ -hvā -hvaṃ dvibhāṣāvādī -dinī -di (n).

bilious BILIOUS

, a. pittalaḥ -lā -laṃ paittaḥ -ttī -ttaṃ paittikaḥ -kī -kaṃ.

to bilk To BILK

, v. a. vañc in caus. (vañcayati -te -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh.

bill BILL

, s. (Beak of a bird) cañcuḥ f., tuṇḍaḥ tuṇḍiḥ m., mukhaḥ.

--(A kind of hatchet) dātraṃ stambaghnaḥ.

--(An act of parliament) vyavasthā.

--(A written paper of any kind) patraṃ lekhaḥ -khā lekhyaṃ.

--(An account of money) vikrayapatraṃ.

--(An advertisement) ghoṣaṇāpatraṃ.

--(In law) bhāṣāpādaṃ pūrvvapakṣapādaḥ abhiyogapatraṃ.

to bill To BILL

, v. n. (To kiss, embrace) cumb (c. 1. cumbati cumbituṃ), niṃs (c. 2. niṃste niṃsituṃ), āliṅg (c. 1. -liṅgati -liṅgituṃ), pariṇiṃsāṃ kṛ.

billet BILLET

, s. (A note) patraṃ lekhaḥ lekhyaṃ.

--(A ticket) nidarśanapatraṃ cihnaṃ.

--(A log of wood) kāṣṭhakhaṇḍaṃ kāṣṭhaṃ.

to billet To BILLET

, v. a. nidarśanapatreṇa sainyānām āvāsasthānaṃ prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ); sainyān vas in caus. (vāsayati -yituṃ).

billiards BILLIARDS

, s. pl. idānīntanajanaiḥ sevitā gulikākrīḍā.

billion BILLION

, s. kharvvaḥ.

--(A million millions) niyutaniyutāni śaṅkhaḥ.

billow BILLOW

, s. ūrmmiḥ m. f., mahorvyiḥ m. f., bhaṅgaḥ taraṅgaḥ ullolaḥ payorāśiḥ f., vārirāśiḥ f., kallola argalaḥ.

to billow To BILLOW

, v. n. taraṅga (nom. taraṅgāyate), taraṅgarūpeṇa praluṭh (c. 1. -lāṭhati -loṭhituṃ), mahāvelayā pravṛdh (c. 1. -vardhate -vardhituṃ).

billow-beaten BILLOW-BEATEN

, a. taraṅgodbhāntaḥ -ntā -ntaṃ taraṅgakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

[Page 51a]
billowy BILLOWY

, a. ūrmmimān -matī -mat (t) taraṅgitaḥ -tā -taṃ mahāvelaḥ -lā -laṃ mahātaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ praloṭhitaḥ -tā -taṃ.

bill-sticker BILL-STICKER

, s. ghoṣaṇāpatrāṇi rājamārgādiṣujanasaṅkīrṇasthāneṣusthāpayatiyaḥ.

bin BIN

, s. dhānyakoṣṭhakaṃ kuśūlaḥ piṭaḥ.

binary BINARY

, a. dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to bind To BIND

, v. a. (To tie) bandh (c. 9. baghnāti banddhuṃ), nibandh yokt (nom. yoktayati -yituṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

--(To fasten to any thing, fasten on) ābandh anubandh ākac (c. 1. -kacate -kacituṃ), pinaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ.

--(To tie together) sambandh saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) granth (c. 9. grathnāti grathituṃ or caus. granthayati -yituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(To unite) saṃyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ or caus. -yojayati -yituṃ).

--(To connect closely) sambangh saṃśliṣ in caus.; 'my life is bound up in his,' mama prāṇā asya prāṇair baddhāḥ santi.

--(To constrain, compel) ghṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

--(To bind one's self by a promise) pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), sampratijñā; 'to bind one's self over to appear,' darśanaprātibhāvyaṃ dā.

--(To be bound, obliged) expressed by the fut. pass. part.; as, 'he is bound to marry the damsel,' tena kanyā voḍhavyā, or by the root arh, as, kanyāṃ voḍhum arhati.

--(To bind books) granthapatrāṇi carmmādinā chādayitvā sambandh.

--(To make costive) ānaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ nibaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ.

--(To secure with bandages) anuvellitaṃ kṛ kṣatāni bandh.

binder BINDER

, s. granthapatrāṇi carmmādinā sambandhā m. (ndhṛ).

binding BINDING

, s. (A bandage) bandhanaṃ dāma n. (n) uddānaṃ paṭṭaḥ.

--(Of a book) granthapatrācchādanaṃ.

bindweed BINDWEED

, s. kṣīravidārī mahāśvetā vidārī ikṣugandhā ṛkṣagandhikā kroṣṭrī śyāmā.

binocular BINOCULAR

, a. dvinayanaḥ -nī -naṃ dvinetraḥ -trā -traṃ cakṣurdvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

binomial BINOMIAL

, a. (In algebra) dvipadaḥ -dā -daṃ.

biographer BIOGRAPHER

, s. śiṣṭasamācāraracakaḥ śiṣṭajanacaritraracakaḥ mṛtajanacaritranibandhā m. (ndhṛ).

biographical BIOGRAPHICAL

, a. śiṣṭasamācārasambandhakaḥ -kā -kaṃ śiṣṭajanacaritraviṣayaḥ -yā -yaṃ.

biography BIOGRAPHY

, s. (The act of writing it) śiṣṭajanacaritraracanā śiṣṭasamācāraracanā.

--(The book) śiṣṭajanacaritragranthaḥ śiṣṭasamācāraḥ.

bipartite BIPARTITE

, a. dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dvaidhīkṛtaḥ -tā -taṃ.

bipartition BIPARTITION

, s. dvaidhīkaraṇaṃ dvidhākaraṇaṃ dvaidhībhāvaḥ.

biped BIPED

, a. dvipādaḥ -dā -daṃ dvipadaḥ -dā -daṃ dvipād -patī -pat.

bipedal BIPEDAL

, a. dvipādaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvipādavān -vatī -vat (t).

bipennated BIPENNATED

, a. dvipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pakṣadvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

birch or birch-tree BIRCH or BIRCH-TREE

, s. bhūrjjaḥ bhūrjjapatraḥ kavacapatraṃ carmmī m. (n) mṛducchadaḥ mṛdutvacaḥ viśvā śṛṅgī mahauṣadhaṃ aruṇā prativiṣā.

birchen BIRCHEN

, a. bhūrjjamayaḥ -yī -yaṃ bhūrjjanirmmitaḥ -tā -taṃ.

bird BIRD

, s. pakṣī m. (n) pakṣiṇī f., khagaḥ vihagaḥ vihaṅgaḥ -ṅgamaḥ patagaḥ patrī m. (n) patatrī m. (n) vihāyāḥ m. (s) garutmān m. (t) nīḍajaḥ nīḍodbhavaḥ dvijaḥ aṇḍajaḥ nagaukāḥ m. (s) pakṣavāhanaḥ śakuniḥ m. -naḥ vikiraḥ viṣkiraḥ vājī m. (n) patan m. (t) śakuntaḥ nabhasaṅgamaḥ patrarathaḥ viḥ m., vī pitsan m. (t).

to bird To BIRD

, v. n. (To catch birds) pakṣiṇo grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), śakuna (nom. śakunayati -yituṃ).

birdcage BIRDCAGE

, s. pañjaraṃ piñjaraṃ vītaṃsaḥ kulāyikā pakṣiśālā śālāraṃ.

[Page 51b]
birdcall BIRDCALL

, s. pakṣipralobhanārthaṃ śākunikair vāditaṃ pakṣirāvānukāriṇī vaṃśī.

bird-catcher BIRD-CATCHER

, s. śākunikaḥ vyādhaḥ jālikaḥ jīvāntakaḥ vāgurikaḥ.

bird-fancier BIRD-FANCIER

, s. pakṣipoṣakaḥ pakṣipālakaḥ pakṣipriyaḥ.

birding BIRDING

, s. (Catching birds) pakṣigrahaṇaṃ pakṣibandhanaṃ śyainampātā.

birdlike BIRDLIKE

, a. pakṣisannibhaḥ -bhā -bhaṃ pakṣisadṛśaḥ -śī -śaṃ pakṣinibhaḥ -bhā -bhaṃ.

birdlime BIRDLIME

, s. atiśyānam udapeṣaṃ yena liptāsu taruśākhāsu pakṣiṇo badhyante.

bird's-eye-view BIRD'S-EYE-VIEW

, s. yādṛśaṃ ḍīyamānena pakṣiṇā kriyate tādṛśaṃ darśanaṃ uccaiḥsthānād avalokanaṃ.

bird's-nest BIRD'S-NEST

, s. nīḍaḥ -ḍaṃ kulāyaḥ pakṣiśālā.

birth BIRTH

, s. janma n. (n) jātiḥ f., janiḥ f., jananaṃ janimā m. (n) utpattiḥ f., udbhavaḥ sambhavaḥ bhavaḥ januḥ n. (s).

--(The act of bringing forth) prasavanaṃ prasavaḥ utpādanaṃ prasūtiḥ f.

--(Extraction, lineage) vaṃśaḥ kulaṃ anvayaḥ jātiḥ f.

--(Rise, origin) yoniḥ m. f., mūlaṃ udbhavaḥ.

--(Rank, high birth) kulīnatā kaulīnaṃ; 'of good birth,' kulīnaḥ -nā -naṃ kulakaḥ -kā -kaṃ kauleyaḥ -yī -yaṃ sujanmā -nmā -nma (n) mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ mahākulaḥ -lā -laṃ; 'pride of birth,' kulābhimānaṃ; 'blind from birth,' janmāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ jātyandhaḥ ndhā -ndhaṃ.

--(To give birth to) su (c. 1. savati, c. 2. sauti sotuṃ), prasu jan in caus. (janayati -yituṃ) sañjan.

birthday BIRTHDAY

, s. janmadinotsavaḥ janmadivasaḥ janmatithiḥ m., janmadinaṃ.

birthplace BIRTHPLACE

, s. janmabhūmiḥ f., janmasthānaṃ janmadeśaḥ.

birthright BIRTHRIGHT

, s. jyeṣṭhatvaṃ jyaiṣṭhyaṃ jyeṣṭhādhikāraḥ jyeṣṭhabhāgaḥ paitṛkaṃ.

biscuit BISCUIT

, s. piṣṭakaḥ pūpaḥ apūpaḥ sukāndavo godhūmādicūrṇamayaḥ piṣṭakaḥ.

to bisect To BISECT

, v. a. dvaidhīkṛ dvibhāgīkṛ dvikhaṇḍīkṛ dvidhā kṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ).

bisected BISECTED

, p. p. dvaidhīkṛtaḥ -tā -taṃ dvikhaṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ dvidhā chinnaḥ -nnā -nnaṃ.

bisection BISECTION

, s. dvidhākaraṇaṃ dvaidhīkaraṇaṃ.

bishop BISHOP

, s. dharmmādhipatiḥ m., dharmmādhyakṣaḥ.

bishop BISHOP

, s. (A beverage) madyanāgaraṅgarasādinirmmitaṃ pānīyaṃ.

bishopric BISHOPRIC

, s. dharmmādhipatipadaṃ dharmmādhyakṣādhikāraḥ.

bismuth BISMUTH

, s. atidṛḍhaḥ śuklavarṇo videśīyadhātuprabhedaḥ.

bison BISON

, s. araṇyavṛṣabhaprabhedaḥ.

bissextile BISSEXTILE

, s. caturthaḥ saṃvatsaro yasmin adhidivaso niveśyate.

bit BIT

, s. (Part of a bridle) khalīnaḥ kavikā -kaṃ valgā mukhayantraṇaṃ laṅkhanī.

--(A piece) khaṇḍaṃ bhāgaḥ bhinnaṃ bhittaṃ bhittiḥ f.; 'in bits,' khaṇḍaśas bhāgaśas khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ.

--(A mouthful, morsel) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ grāsaḥ; 'a tit bit,' svādvannaṃ bhojanaviśeṣaḥ; 'not a bit,' na manāgapi na kiñcidapi na sūkṣmamapi; 'a bit bigger,' kiñjitsthūlataraṃ.

to bit To BIT

, v. a. khalīna (nom. khalīnayati -yituṃ), aśvamukhaṃ khalīnena yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ).

bitch BITCH

, s. śunī kukkurī saramā kulākṣutā.

--(A name of reproach) bandhakī.

to bite To BITE

, v. a. daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), vidaṃś; 'to bite the lips,' daśanacchadaṃ or dantān sandaṃś.

--(To gnaw) carv (c. 1. carvati carvituṃ); 'to bite the nails,' nakhān khād (c. 1. khādati khādituṃ).

--(To pain by cold) śītārttaṃ -rttāṃ -rttaṃ kṛ.

--(To rail at) avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(To vex) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

--(To defraud) vañca (c. 10. vañcayati -te -yituṃ).

bite BITE

, s. daṃśaḥ daṃśanaṃ dantāghātaḥ; 'the mark of the teeth,' daśanāṅkaḥ.

biter BITER

, s. daṃśakaḥ khāditā m. (tṛ) daṃṣṭā m. (ṣṭṛ) vañcakaḥ.

biting BITING

, a. daṃśakaḥ -kā -kaṃ daṃśeraḥ -rā -raṃ pīḍākaraḥ -rā -raṃ.

[Page 52a]
bitten BITTEN

, p. p. daṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ daṃśitaḥ -tā -taṃ.

bitter BITTER

, a. tiktaḥ -ktā -ktaṃ tiktasvādaḥ -dā -daṃ tiktarasaḥ -sā -saṃ.

--(Pungent) kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ.

--(Grievous) ugraḥ -grā -graṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ.

--(Cruel, severe) kaṭhoraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ pīḍākaraḥ -rā -raṃ.

--(Malicious) matsaraḥ -rā -raṃ piśunaḥ -nā -naṃ.

bittergourd BITTERGOURD

, s. indravāruṇikā aruṇā.

bitterly BITTERLY

, adv. ugraṃ niṣṭhuraṃ ugratayā; 'one who grieves bitterly,' ugraśokaḥ -kā -kaṃ.

bittern BITTERN

, s. krauñcajātīyaḥ pakṣibhedaḥ krauñcaḥ kruḍaḥ kalikaḥ.

bitterness BITTERNESS

, s. tiktaḥ tiktatvaṃ tiktarasaḥ.

--(Pungency) kaṭutā tigmatā tīkṣṇatā.

--(Malice) asūyā mātsaryyaṃ.

--(Severity) ugratvaṃ -tā niṣṭhuratā kaṭhoratā.

--(Sorrow) śokaḥ ugraśokaḥ duḥkhaṃ.

bitumen BITUMEN

, s. śilājatu n., aśmajatukaṃ śilādadruḥ m., giripuṣpakaṃ śailaṃ śailaniryyāsaḥ.

bituminous BITUMINOUS

, a. śilājatumayaḥ -yī -yaṃ śilājatuguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

bivalve BIVALVE

, a. dvikapāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ dvikoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Bivalve shell) kambuḥ m., śambuḥ m., śambukaḥ -kā jalaśuktiḥ f., paṅkamaṇḍukaḥ.

bivouac BIVOUAC

, s. (A guard at night) vīrāsanaṃ.

to blab To BLAB

, v. n. and a. rahasyaṃ prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) rahasyabhedaṃ kṛ.

blab BLAB

, BLABEER, s. rahasyabhedakaḥ rahasyaprakāśakaḥ vācālaḥ vāvadūkaḥ jalpakaḥ.

blabber-lipped BLABBER-LIPPED

, a. sthūloṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ lambauṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

black BLACK

, a. kṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ -malaḥ -lā -laṃ kālaḥ -lā -laṃ kālakaḥ -kā -kaṃ kārṣṇaḥ -rṣṇī -rṣṇaṃ asitaḥ -tā -taṃ nīlaḥ -lā -laṃ mecakaḥ -kā -kaṃ dhyāmaḥ -mā -maṃ.

--(Dark) tamasvī -svinī -svi (n) timiraḥ -rā -raṃ andhakārayuktaḥ -ktā -ktaṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(Horrible) ghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Cloudy of countenance) mlānavadanaḥ -nā -naṃ.

--(Black with crime) kṛṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n).

--(White and black) sitāsitaḥ -tā -taṃ.

black BLACK

, s. (The colour) kṛṣṇaḥ kṛṣṇavarṇaṃ.

--(A blackamoor) kṛṣṇadehaḥ śyāmāṅgaḥ; 'black clothes,' nīlavastraṃ nīlāmbaraṃ; 'clothed in black,' nīlavastraḥ -strā -straṃ nīlāmbaraḥ -rā -raṃ śyāmavastraḥ -strā -straṃ.

--(Lamp-black) dīpakiṭṭaṃ kajjvalaṃ.

to black To BLACK

, v. a. kṛṣṇa (nom. kṛṣṇāyate -yituṃ), kṛṣṇīkṛ.

blackamoor BLACKAMOOR

, s. śyāmāṅgaḥ śyāmadehaḥ kṛṣṇadehaḥ kṛṣṇāṅgaḥ.

blackberry BLACKBERRY

, s. kṛṣṇavarṇaṃ kaṇṭakagulmaphalaṃ śṛgālakaṇṭakaphalaṃ.

blackbeetle BLACKBEETLE

, s. bhramaraḥ bhṛṅgaḥ aliḥ m.

blackbird BLACKBIRD

, s. kṛṣṇavarṇo madhurarāvaviśiṣṭaḥ pakṣiprabhedaḥ.

to blacken To BLACKEN

, v. a. kṛṣṇīkṛ kṛṣṇa (nom. kṛṣṇāyate -yituṃ), śyāma (nom. śyāmayati -yituṃ), śyāmīkṛ.

--(To darken) timira (nom. timirayati -yituṃ).

to blacken To BLACKEN

, v. n. śyāma (nom. śyāmāyate), nīla (nom. nīlāyate).

blackened BLACKENED

, p. p. kṛṣṇīkṛtaḥ -tā -taṃ śyāmitaḥ -tā -taṃ kṛṣṇībhūtaḥ -tā -taṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ tamobhūtaḥ -tā -taṃ santamasaḥ -sā -saṃ.

blackeyed BLACKEYED

, a. asitanayanaḥ -nī -naṃ kṛṣṇanayanaḥ -nī -naṃ nīlākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

blackguard BLACKGUARD

, s. adhamācāraḥ durvṛttaḥ durācāraḥ kṛṣṇakarmmā m. (n) duṣṭaḥ.

blacking BLACKING

, s. pādukāñjanaṃ masiḥ f. -sī kālī.

blackish BLACKISH

, a. īṣatkṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ īṣatkālaḥ -lā -laṃ ākālaḥ -lā -laṃ.

blacklead BLACKLEAD

, s. sīsakaprabhedo yena tūlikāyāṃ niveśitena kṛṣṇarekhā kriyate.

blackly BLACKLY

, adv. kṛṣṇarvaṇena kṛṣṇaṃ dāruṇaṃ atiduṣṭatayā.

[Page 52b]
black-mouthed BLACK-MOUTHED

, a. durmukhaḥ -khī -khaṃ mukharaḥ -rā -raṃ vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

blackness BLACKNESS

, s. kṛṣṇatā -tvaṃ kṛṣṇimā m. (n) kālimā m. (n) śyāmatvaṃ nīlimā m. (n).

--(Darkness) tamaḥ n. (s) tamisraṃ timiraṃ andhakāraḥ.

--(Horribleness) ghoratā dāruṇatā.

--(Atrocity) atiduṣṭatā.

blackpudding BLACKPUDDING

, s. adhunātanajanakhāditam asṛgdhānyādipūritaṃ śūkarapurītat.

blacksmith BLACKSMITH

, s. lohakāraḥ dhmākāraḥ karmmakāraḥ ayaskāraḥ karmmāraḥ vyokāraḥ.

bladder BLADDER

, s. vastiḥ m. f. mūtrāśayaḥ tilakaṃ kloma n. (n) klomaṃ.

blade BLADE

, s. (The sharp part of a weapon) phalaṃ patraṃ phalakaḥ -kaṃ dhārā parañjaḥ puṣkaraṃ; 'the blade of a sword,' asipatraṃ.

--(Spire of grass) kāṇḍaṃ dalaḥ -laṃ aṅkuraḥ tṛṇadalaṃ tṛṇakāṇḍaṃ kisalaḥ kuśaḥ.

--(Of the shoulder) aṃśaḥ skandhāsthi n., bhujaśiraḥ n. (s).

bladed BLADED

, a. kāṇḍavān -vatī -vat (t) mañjaritaḥ -tā -taṃ dalavān -vatī -vat (t).

blain BLAIN

, s. visphoṭaḥ sphoṭaḥ sphoṭakaḥ vraṇaṃ vaṭī varaṭī.

blamable BLAMABLE

, a. nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) aparādhī -dhinī -dhi (n) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ garhitaḥ -tā -taṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ.

blamableness BLAMABLENESS

, s. nindyatā nindārhatvaṃ aparādhitā -tvaṃ doṣitvaṃ.

blamably BLAMABLY

, adv. sāparādhaṃ aparādhena nindyaprakāreṇa yathā doṣo jāyate tathā.

to blame To BLAME

, v. a. (To lay the blame) doṣam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) doṣīkṛ.

--(To censure) nind (c. 1. nindati nindituṃ), praṇind pratinind vinind; tiraskṛ; kuts (c. 10. kutsayati -te -yituṃ), gup in des. (jugupsate -psituṃ) upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), garh (c. 1. garhate garhituṃ,) c. 10. garhayate -yituṃ), vigarh parigarh; 'he casts the blame on him,' tasmin doṣaṃ kṣipati.

blame BLAME

, s. (Censure) nindā parīvādaḥ apavādaḥ ākṣepaḥ ghṛṇā tiraskāraḥ garhā paribhāṣaṇaṃ jugupsā kalaṅkaḥ kutsā nirvādaḥ avarṇaḥ upālambhaḥ upakrośaḥ.

--(Fault) doṣaḥ aparādhaḥ vacanīyatā vācyatā

--(Imputation of a fault) doṣāropaḥ; 'I am not to blame,' nāham aparāddhaḥ, or sāparādhaḥ, or nindārhaḥ.

blamed BLAMED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ jugupsitaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avarīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

blameless BLAMELESS

, a. nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ aninditaḥ -tā -taṃ anenāḥ -nāḥ -naḥ (s) avigarhitaḥ -tā -taṃ anaghaḥ -ghā -ghaṃ.

blamelessly BLAMELESSLY

, adv. aparādhaṃ vinā doṣavyatirekeṇa niraparādhaṃ anadhaṃ anindyaprakāreṇa.

blamelessness BLAMELESSNESS

, s. anindyatā nirdoṣatā niraparādhatā śuddhatvaṃ.

blamer BLAMER

, s. nindakaḥ doṣāropakaḥ parivādakaḥ nindākarttā m. (rttṛ) kalaṅkakaraḥ.

blameworthy BLAMEWORTHY

, a. nindārhaḥ -rhā -rhaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ.

to blanch To BLANCH

, v. a. (To whiten) śuklīkṛ dhavalīkṛ.

--(To peel such things as have husks) nistuṣa (nom. -tuṣayati -yituṃ), tuṣīkṛ tvac (nom. tvacayati -yituṃ), tvacaṃ niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), tvakparipuṭanaṃ kṛ.

bland BLAND

, a. mṛduḥ -dvī -du snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ komalaḥ -lā -laṃ somālaḥ -lā -laṃ.

--(In speech) priyamvadaḥ -dā -daṃ.

blandation BLANDATION

, s. cāṭūktiḥ f., cāṭukāraḥ komalatvaṃ.

to blandish To BLANDISH

, v. a. (To caress, flatter) śāntv or māntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv priyaṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ)

blandishment BLANDISHMENT

, s. (Gesture of love) lalitaṃ hāvaḥ vilāsaḥ vibhramaḥ

--(Soft words) priyavākyaṃ cāṭūktiḥ f., cāṭuḥ m.

[Page 53a]
blank BLANK

, a. (Empty, not written upon) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ lekhāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ alikhitaḥ -tā -taṃ.

--(White) śuklaḥ -klā -klaṃ.

--(Pale, depressed) pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu vivarṇavadanaḥ -nā -naṃ mlānavadanaḥ -nā -naṃ viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ.

--(Confused) vismitaḥ -tā -taṃ vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ākulaḥ -lā -laṃ.

--(Without rhyme) anuprāsahīnaḥ -nā -naṃ amitrākṣaraḥ -rā -raṃ yamakahīnaḥ -nā -naṃ chandorahitaḥ -tā -taṃ.

blank BLANK

, s. (A void space) śūnyaṃ riktaṃ śūnyatvaṃ -tā riktatā śūnyasthānaṃ.

--(A paper without writing) lekhāśūnyaṃ patraṃ,

--(In a lottery) māṅgalyarahitā or lābharahitā guṭikā daurbhāgyaṃ.

to blank To BLANK

, v. a. śūnyīkṛ mlānīkṛ ākulīkṛ vismayākulaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

blanket BLANKET

, s. kambalaḥ rallakaḥ ūrṇāyuḥ m., sahasraroma n. (n) meṣakambalaḥ sāśūkaḥ kutapaḥ.

--(Covered with a blanket) kāmbalaḥ -lī -laṃ kambalācchāditaḥ -tā -taṃ.

to blanket To BLANKET

, v. a. kambalena ācchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

to blaspheme To BLASPHEME

, v. a. parameśvaraṃ nind (c. 1. nindati nindituṃ) or avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ) or abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ) or ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), īśvaranindāṃ kṛ pāṣaṇḍīyakathāṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ).

blasphemer BLASPHEMER

, s. īśvaranindakaḥ īśvarābhiśāpakaḥ īśvarāvamānakṛt pāṣaṇḍaḥ garhyavādī m. (n).

blasphemous BLASPHEMOUS

, a. īśvaranindakaḥ -kā -kaṃ īśvarāvamānakaraḥ -rī -raṃ pāṣa-ṇḍīyaḥ -yā -yaṃ.

blasphemously BLASPHEMOUSLY

, adv. īśvaranindāpūrvvakaṃ īśvaranindākrameṇa pāṣaṇḍavat.

blasphemy BLASPHEMY

, s. īśvaranindā īśvarāvamānaṃ īśvarābhiśāpaḥ devanindā pāṣaṇḍatā.

blast BLAST

, s. (A gust of wind) vātaḥ vāyuvegaḥ vāyugulmaḥ vātarūṣaḥ nirghātaḥ prabhañjanaḥ vyomamudgaraḥ.

--(Puff) śvāsaḥ.

--(Of a horn) śaṅkhadhmānaṃ.

--(Blight) vināśaḥ vyāghātaḥ kṣayaḥ.

to blast To BLAST

, v. a. (To ruin, destroy) vinaś in caus. (-nāśayati yituṃ) kṣi in caus. (kṣayayati -yituṃ) vihan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

--(To make to wither) mṛ in caus. (mārayati -yituṃ) mlānīkṛ viśṝ in caus. (-śārayati -yituṃ).

blasted BLASTED

, p. p. vināśitaḥ -tā -taṃ māritaḥ -tā -taṃ parimlānaḥ -nā -naṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(By lightning) vidyuddhataḥ -tā -taṃ.

blaster BLASTER

, s. vināśakaḥ mārakaḥ nāśayitā m. (tṛ) vighātī m. (n) viśāraṇakṛt.

blaze BLAZE

, s. jvālaḥ -lā jvalaḥ jvalakā jvālāgniḥ m., ulkā; 'a blaze of light,' raśmijālaṃ aṃśujālaṃ.

--(Publication) prakāśanaṃ prakaṭīkaraṇaṃ pracāraṇaṃ.

to blaze To BLAZE

, v. n. jval (c. 1. jvalati jvalituṃ), prajval samprajval, or in freq. (jājvalyate) dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), ādīp pradīp or in freq. (dedīpyate).

to blaze abroad To BLAZE ABROAD

, v. a. prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vikāś pracar in caus. (-cārayati -yituṃ) vidhuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ), vikhyā in caus. (-khyāpayati -yituṃ) prakaṭīkṛ.

blazing BLAZING

, a. jvālī -linī -li (n) jvālaḥ -lī -laṃ jvālan -lantī -lat (t) ujjvalaḥ -lā -laṃ jājvalyamānaḥ -nā -naṃ jvalitaḥ -tā -taṃ prajvalitaḥ -tā -taṃ ucchikhaḥ -khā -khaṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ.

to blazon To BLAZON

, v. a. (To draw coats of arms) kulīnapadacihnāni likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

--(To explain coats of arms) citragatāni kulīnapadacihnāni vyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ).

--(To deck) bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), paribhūṣ pariṣkṛ.

--(To celebrate) prakhyā vikhyā.

--(To display, publish) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) pracar in caus. (-cārayati -yituṃ).

to bleach To BLEACH

, v. a. dhāv (c. 1. dhāvati dhāvituṃ, c. 10. dhāvayati -yituṃ), vastrāṇi vāyuvyāpyāni kṛtvā śuklīkṛ or dhavalīkṛ or nirṇij (c. 3. -nenekti -nektuṃ).

to bleach To BLEACH

, v. n. vāyuvyāpakatvād dhavalībhū or śuklībhū.

bleached BLEACHED

, p. p. dhautaḥ -tā -taṃ dhavalitaḥ -tā -taṃ śuklīkṛtaḥ -tā -taṃ dhavalīkṛtaḥ -tā -taṃ dhavalībhūtaḥ -tā -taṃ vītarāgaḥ -gā -gaṃ; 'bleached silk,' dhautakauśeyaṃ patrorṇaṃ; 'a pair of bleached clothes,' udgamanīyaṃ.

bleacher BLEACHER

, s. dhāvakaḥ vastradhāvakaḥ vastranirṇejakaḥ.

bleak BLEAK

, a. (Cold) śītalaḥ -lā -laṃ śiśiraḥ -rā -raṃ himaḥ -mā -maṃ haimantaḥ -ntī -ntaṃ -ntikaḥ -kī -kaṃ himaśītalaḥ -lā -laṃ.

--(Exposed to the weather) abhrāvakāśikaḥ -kī -kaṃ śītāvakāśikaḥ -kī -kaṃ.

--(Cheerless) nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

bleakness BLEAKNESS

, s. śītatā śītalatā śaityaṃ himatā śītāvakāśikatvaṃ.

to blear To BLEAR

, v. a. cullīkṛ timira (nom. timirayati -yituṃ).

blearedness BLEAREDNESS

, s. (Having blear eyes) cullatvaṃ pillatvaṃ klinnākṣatā.

blear-eyed BLEAR-EYED

, a. klinnākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ cullaḥ -llī -llaṃ cillaḥ -llā -llaṃ pillaḥ -llī -llaṃ.

to bleat To BLEAT

, v. n. u (c. 1. avate otuṃ), meṣarutaṃ kṛ avivat śabdaṃ kṛ.

bleating BLEATING

, s. meṣarutaṃ meṣarāvaḥ meṣaśabdaḥ urabhranādaḥ.

to bleed To BLEED

, v. n. raktaṃ or śoṇitaṃ sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasru or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc; 'the wound bleeds,' kṣataṃ śoṇitaṃ sravati.

to bleed To BLEED

, v. a. raktaṃ or śoṇitaṃ sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or muc in caus. (mocayati -yituṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ) or avasic (c. 6. -siñcati -sektuṃ).

bleeder BLEEDER

, s. raktasrāvakaḥ asṛkśrāvī m. (n) raktamocakaḥ sirāvyadhanakṛt raktāvasecakaḥ.

bleeding BLEEDING

, s. (Venesection) raktaśrāvaḥ asṛkśrāvaḥ raktamokṣaṇaṃ asṛgvimokṣaṇaṃ sirāmokṣaḥ sirāvyadhaḥ raktāvasecanaṃ.

to blemish To BLEMISH

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) apayaśaḥ kṛ sadoṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ.

blemish BLEMISH

, s. doṣaḥ kalaṅkaḥ chidraṃ kaluṣaṃ aghaṃ āgaḥ n. (s).

--(Loss of reputation) apayaśaḥ n. (s) akhyātiḥ f., akīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., vācyatā.

--(Without blemish) anadhaḥ -dhā -dhaṃ niśchidraḥ -drā -draṃ.

blemished BLEMISHED

, p. p. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ doṣavān -vatī -vat (t) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ.

to blench To BLENCH

, v. n. sahasā saṅkocaṃ kṛ mīl (c. 1. mīlati mīlituṃ), nimīl.

to blend To BLEND

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr miśrīkṛ sampṛc (c. 7. -pṛṇakti-parcituṃ), saṃyuj (c. 7. -yunakti-yoktuṃ), saṃśliṣ in caus. -śleṣayati -yituṃ), ekīkṛ ekatra kṛ vyatikaraṃ kṛ.

--(To be mingled) saṅkṝ in pass. (-kīryyate) mil (c. 6. milati melituṃ), sammil.

blended BLENDED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ miśrīkṛtaḥ -tā -taṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ āśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ militaḥ -tā -taṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ karambitaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ saṃvalitaḥ -tā -taṃ.

to bless To BLESS

, v. a. (To pronounce a blessing) āśiṣaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), or vad (c. 1. vadati vadituṃ), or gad (c. 1. gadati gadituṃ), or āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -śaṃsituṃ), dhanyavādaṃ kṛ kuśalaṃ vad.

--(To make happy) sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), sukhinaṃ -khinīṃ -khi kṛ dhanyaṃ -nyāṃ -nyaṃ kṛ maṅgalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ kuśalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

--(To glorify, give thanks) kañcid ghanyaṃ vad kasyacid guṇān vad or kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ); 'God bless you!' svasti maṅgalaṃ bhūyāt śubhaṃ bhūyāt.

blessed BLESSED

, a. dhanyaḥ -nyā -nyaṃ maṅgalaḥ -lā -laṃ kuśalaḥ -lā -laṃ prāptamaṅgalaḥ -lā -laṃ kṛtamaṅgalaḥ -lā -laṃ kalyāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ kṣemavān -vatī -vat (t) paramasukhabhāgī -ginī -gi (n) sukhī -khinī -khi (n).

--(In the joys of heaven) prāptasvargaḥ -rgā -rgaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

blessedness BLESSEDNESS

, s. dhanyatvaṃ māṅgalyaṃ kauśalyaṃ kalyāṇaṃ paramasukhaṃ paramānandaḥ sadgatiḥ f.

--(In heaven) siddhiḥ f., svargagatiḥ f., paramapadaṃ parampadaṃ paramāgatiḥ f., apavargaḥ.

blesser BLESSER

, s. āśīrvādī m. (n) āśaṃsitā m. (tṛ) dhanyavādakṛt m., kuśalavādī m. (n).

blessing BLESSING

, s. (Benediction) āśīḥ f. (s) āśīrvādaḥ ghanyavādaḥ āśīrvacanaṃ kuśalavādaḥ kuśalaṃ.

--(A benefit received) varaḥ hitaṃ kuśalaṃ upakṛtaṃ dhanyatvaṃ; 'wishing blessing,' āśaṃsuḥ -suḥ -su.

blight BLIGHT

, s. nāśaḥ kṣayaḥ vināśaḥ vyāghātaḥ āghātaḥ dūṣaṇaṃ kalaṅkaḥ viṣaṃ.

to blight To BLIGHT

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś kṣi in caus. (kṣayayati -yituṃ) mṛ in caus. (mārayati -yituṃ) mlānīkṛ viśīrṇaṃ -rṇāṃ -rṇaṃ kṛ viphalīkṛ.

blighted BLIGHTED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ māritaḥ -tā -taṃ.

blind BLIND

, a. andhaḥ -ndhā -ndhaṃ andhakaḥ -kā -kaṃ acakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) vicakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) gatākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ netrendriyavikalaḥ -lā -laṃ adṛk m. (ś).

--(Blind from birth) jātyandhaḥ -ndhā -ndhaṃ janmāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

--(Blind of one eye) kāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Hard to find, private) adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ; 'a blind well,' andhakūpaḥ.

--(Dark) tamasvī -svinī -svi (n).

--(Ignorant) hatajñānaḥ -nā -naṃ ajñaḥ -jñā -jñaṃ durbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

to blind To BLIND

, v. a. andhīkṛ timirīkṛ timira (nom. timirayati-yituṃ).

blind BLIND

, s. (Screen to hinder the sight) tiraskariṇī vyavadhā -dhānaṃ.

--(Something to mislead) chadma n. (n) kapaṭaḥ kapaṭaveśaḥ chadmaveśaḥ.

blinded BLINDED

, p. p. andhīkṛtaḥ -tā -taṃ andhībhūtaḥ -tā -taṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ.

--(By sin) pāpatimiraḥ -rā -raṃ.

to blindfold To BLINDFOLD

, v. a. vastreṇa nayane or dṛśau bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), or virudh, or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -varītuṃ), vastreṇa nayane āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

blindfold BLINDFOLD

, a. vastrāvaruddhanayanaḥ -nī -naṃ avaruddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi baddhanetraḥ -trī -traṃ.

blindly BLINDLY

, adv. andhavat anālocitaṃ avicāryya asamīkṣya avicintya sahasā.

blind-man's-buff BLIND-MAN'S-BUFF

, s. bālānām krīḍāviśeṣo yasmin ekatamo vastrāvaruddhanayanaḥ or avaruddhadṛṣṭir itarān itastataḥ palāyamānān jighṛkṣayā'nudhāvati.

blindness BLINDNESS

, s. anghatā -tvaṃ timiraṃ.

--(Ignorance) ajñānaṃ āvaraṇaṃ durbuddhitvaṃ mohaḥ.

to blink To BLINK

, v. n. mīl (c. 1. mīlati mīlituṃ), nimīl or in caus. (nimīlayati -yituṃ) nimiṣ (c. 6. -miṣati -meṣituṃ).

blink BLINK

, s. nimeṣaḥ nimiṣaḥ mīlitaṃ dṛṣṭinipātaḥ arddhavīkṣaṇaṃ.

blinking BLINKING

, s. mīlanaṃ nimīlanaṃ nimeṣaḥ, part. nimīlan -lantī -lat (t).

bliss BLISS

, s. paramasukhaṃ paramāhlādaḥ paramānandaḥ praharṣaḥ sukhaṃ śarmma n. (n) prahlādaḥ atyantasukhaṃ dhanyatā kalyāṇaṃ.

--(Celestial life) apavargaḥ mokṣaḥ siddhiḥ f., muktiḥ f., svargagatiḥ f., paramapadaṃ parampadaṃ.

blissful BLISSFUL

, a. paramasukhamayaḥ -yī -yaṃ ānandamayaḥ -yī -yaṃ paramāhlādavān -vatī vat (t) sukhī -khinī -khi (n) dhanyaḥ -nyā -nyaṃ sānandaḥ -ndā -ndaṃ pramodī -dinī -di (n).

blissfully BLISSFULLY

, adv. paramasukhena paramāhlādena paramānandapūrvvakaṃ sānandaṃ.

[Page 54b]
blissless BLISSLESS

, a. sukhahīnaḥ -nā -naṃ āhlādarahitaḥ -tā -taṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

blister BLISTER

, s. tvaksphoṭaḥ sphoṭaḥ sphoṭakaḥ visphoṭaḥ śophaḥ vraṇaṃ.

--(On the foot) pādasphoṭaḥ sphuṭiḥ f., vipādikā.

--(A blistering plaster) tvaksphoṭotpādaka upanāhaḥ.

to blister To BLISTER

, v. a. tvaksphoṭam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

to blister To BLISTER

, v. n. vraṇarūpeṇa śvi (c. 1. śvayati śvayituṃ) or sphuṭ (c. 1. sphoṭate sphoṭituṃ).

blistered BLISTERED

, p. p. vraṇī -ṇinī -ṇi (n) śūnaḥ -nā -naṃ sphātaḥ -tā -taṃ.

blithe BLITHE

, BLITHESOME, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭamānasaḥ -sī -saṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) āhlādī -dinī -di (n) pramodī -dinī -di (n) pulakitaḥ -tā -taṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ mudānvitaḥ -tā -taṃ prasannavadanaḥ -nī -naṃ.

blithely BLITHELY

, adv. saharṣaṃ hṛṣṭamanasā prahṛṣṭaṃ praharṣeṇa prahlādena sānandaṃ.

blitheness BLITHENESS

, BLITHESOMENESS, s. praharṣaḥ harṣaḥ prahṛṣṭatā praphullatā āhlādaḥ ānandaḥ.

to bloat To BLOAT

, v. a. māṃsādyāhāreṇa santoṣya saṃśūnīkṛ or pīnīkṛ or sthūlīkṛ sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) śvi in caus. (śvāyayati -yituṃ) āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ).

to bloat To BLOAT

, v. n. māṃsādyupabhogena saṃśūnībhū or pīnībhū or sthūlībhū sphāy (c. 1. sphāyate sphāyituṃ), śvi (c. 1. śvayati śvayituṃ), saṃśvi āpyai (c. 1. (-pyāyate -pyātuṃ).

bloated BLOATED

, p. p. śūnaḥ -nā -naṃ māṃsopabhogasaṃśūnaḥ -nā -naṃ procchūnaḥ -nā -naṃ pīnaḥ -nā -naṃ sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sthūlībhūtaḥ -tā -taṃ.

bloatedness BLOATEDNESS

, s. śūnatā sthūlatā sphātiḥ f., sphītiḥ f., pīnatā.

blobber-lipped BLOBBER-LIPPED

, a. sthūloṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ lambauṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

block BLOCK

, s. (Of wood) sthūlakāṣṭhaṃ kāṣṭhaṃ kāṣṭhakhaṇḍaṃ.

--(Any mass) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

--(A massy body) sthūladravyaṃ bhāraḥ sthūṇā.

--(Of stone) śilā.

--(Obstruction) avarodhaḥ -dhakaṃ virodhaḥ pratiṣṭambhaḥ viṣṭambhaḥ pratyūhaḥ vighnaḥ.

--(A washerman's block) phalakaḥ.

to block up To BLOCK UP

, v. a. pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), uparudh nirudh saṃrudh stambh (c. 9. stabhnāti stambhituṃ or caus. stambhamati -yituṃ), apidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pidhā bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ), āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -varītuṃ), pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ).

blockade BLOCKADE

, s. avarodhaḥ rodhaḥ rodhanaṃ veṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ cirārodhaḥ.

to blockade To BLOCKADE

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), uparudh saṃrudh nirudh pratirudh virudh; pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ).

blockaded BLOCKADED

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

blocked up BLOCKED UP

, p. p. pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ vāritaḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ.

blockhead BLOCKHEAD

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., mandabuddhiḥ m., mūrkhaḥ mūḍhaḥ durbuddhiḥ m., barbbaraḥ.

blood BLOOD

, s. asṛk n. (j) lohitaṃ raktaṃ rudhiraṃ śoṇitaṃ kṣatajaṃ asraṃ; 'to lose blood, raktaṃmuc (c. 6. muñcati moktuṃ); 'to flow with blood,' raktaṃ sru (c. 1. sravati srotuṃ).

--(Kindred, lineage) kulaṃ vaṃśaḥ santānaḥ gotraṃ goṣṭhī; 'of whole blood,' sodaraḥ sahodaraḥ sodaryyaḥ samānodaryyaḥ sagarbhaḥ sanābhiḥ m., ekaśarīraḥ; 'of half blood,' bhinnodaraḥ.

--(Murder) badhaḥ nṛhatyā ghātanaṃ māraṇaṃ.

to blood To BLOOD

, v. a. (To stain with blood) asṛjā or śoṇitena lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ) or malina (nom. malinayati -yituṃ).

--(To let blood) raktaṃ or śoṇitaṃ sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or muc in caus. (mocayati -yituṃ).

[Page 55a]
blood-bespotted BLOOD-BESPOTTED

, a. raktamalinaḥ -nā -naṃ śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ.

blood-drinking BLOOD-DRINKING

, a. raktapaḥ -pā -paṃ raktapāyī -yinī -yi (n) or rudhirapāyī śoṇitapaḥ -pā -paṃ asṛkpaḥ -kpā.

bloodhound BLOODHOUND

, s. atikrūro mṛgavyakukkurabhedaḥ sa ca ghrāṇabalena mṛgasthānaṃ nayati.

bloodily BLOODILY

, adv. nidhāsiyā krūraṃ niṣṭhuraṃ naiṣṭhuryyeṇa nirddayaṃ.

bloodiness BLOODINESS

, s. rastaparṇatā.

--(Disposition to kill) jighāṃsā.

bloodless BLOODLESS

, a. nīraktāḥ ktā -ktaṃ raktahīnaḥ -nā -naṃ niḥśoṇitaḥ -tā -taṃ.

bloodletter BLOODLETTER

, s. ktasrānnakaḥ asṛkśrāvī m. (n) raktamocakaḥ sirāvedhakaḥ.

bloodshed BLOODSHED

, s. raktapātaḥ asṛkpātaḥ badhaḥ nṛhatyā ripuhatyā.

bloodshedder BLOODSHEDDER

, s. raktapātakaḥ jighāṃsuḥ m., ghātakaḥ hantā m. (ntṛ) or nihantā badhodyataḥ.

bloodshot BLOODSHOT

, a. raktapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śoṇitāplutaḥ -tā -taṃ.

--(Redness of the vessels of the eye) raktābhiṣyandaḥ; 'having bloodshot eyes,' raktekṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

blood-stained BLOOD-STAINED

, a. asṛgliptaḥ -ptā -ptaṃ śoṇitāktaḥ -ktā -ktaṃ raktāktaḥ -ktā -ktaṃ śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ raktamalinaḥ -nā -naṃ.

bloodsucker BLOODSUCKER

, s. śoṇitapaḥ raktapāyī m. (n) or rudhirapāyī asṛkpaḥ.

--(A leech) jalaukā raktapā f., jalaukāḥ m. (s).

bloodthirsty BLOODTHIRSTY

, a. raktapipāsuḥ -suḥ -su śoṇitapriyaḥ -yā -yaṃ jighāṃsuḥ -suḥ -su krūraḥ -rā -raṃ badhodyataḥ -tā -taṃ.

bloodvessel BLOODVESSEL

, s. asṛgvahā f., nāḍiḥ f., raktapravāhakanāḍiḥ f., śirā raktavāhī m. (n).

bloody BLOODY

, a. raktamayaḥ -yī -yaṃ śoṇitamayaḥ -yī -yaṃ raktāktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Murderous) mārātmakaḥ -kā -kaṃ krūraḥ -rā -raṃ.

bloody-flux BLOODY-FLUX

, s. raktātīsāraḥ raktapittaḥ adhosrapittaṃ sāraṇaḥ pravāhikā.

bloody-minded BLOODY-MINDED

, a. mārātmakaḥ -kā -kaṃ jighāṃsuḥ -suḥ -su krūracetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

bloody-red BLOODY-RED

, a. raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ lohitavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

bloom BLOOM

, s. (A blossom) puṣpaṃ kusumaṃ pallavaḥ mukulaḥ -laṃ.

--(Freshcolour) navavarṇaḥ.

--(In a state of bloom) adṛṣṭapariṇāmaḥ.

--(Bloom of youth) navayauvanaṃ akṣatayauvanaṃ; 'in the bloom of youth,' prauḍhayauvanaḥ -nā -naṃ.

to bloom To BLOOM

, v. n. phull (c. 1. phullati phullituṃ), puṣp (c. 4. puṣppati puṣpituṃ), kusuma (nom. kusumayati -yituṃ), vikas (c. 1. -kasati -kasituṃ)

--(To flourish) ṛdh (c. 5. ṛdhnoti ardhituṃ), samṛdh; edh (c. 1. edhate edhituṃ), vṛdh (c. 1. vardhate vardhituṃ).

blooming BLOOMING

, a. phullavān -vatī -vat (t) praphullaḥ -llā -llaṃ vikasan -santī -sat (t) sphuṭan -ṭantī -ṭat (t) vikāsī -sinī -si (n).

--(Flourishing) varddhamānaḥ -nā -naṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ udayī -yinī -yi (n).

blossom BLOSSOM

, s. puṣpaṃ kusumaṃ pallavaḥ mukulaḥ -laṃ kṣārakaḥ prasavaḥ.

to blossom To BLOSSOM

, v. n. phull (c. 1. phullati phullituṃ), kusuma (nom. kusumayati -yituṃ), sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ,) (c. 1. sphoṭate sphoṭituṃ), puṣp (c. 4. puṣpyati puṣpituṃ), vikas (c. 1. -kasati -kasituṃ).

blossoming BLOSSOMING

, a. phullavān -vatī -vat (t) puṣpitaḥ -tā -taṃ puṣpavān -vatī -vat (t) kusumitaḥ -tā -taṃ kusumavān -vatī -vat (t) sphuṭitapuṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ.

to blot To BLOT

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ lip (c. 6. limpati leptuṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kṛṣṇīkṛ.

--(To make indistinct) aspaṣṭīkṛ.

to blot out To BLOT OUT

, v. a. (To efface, destroy) vinaś in caus. (-nāśayati yituṃ) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vilup in caus. (-lopayati -yituṃ).

--(To erase) vyāmṛṣ (c. 1. -marṣati -marṣituṃ), lopaṃ kṛ.

[Page 55b]
blot BLOT

, s. (Erasure) lopaḥ vyāmarṣaḥ.

--(Spot, stain) kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ kaluṣaṃ malaṃ doṣaḥ.

--(Disgrace) apakīrttiḥ f., apayaśaḥ n. (s) akīrttiḥ f.

blotch BLOTCH

, s. kilāsaṃ sidhma n. (n) sphoṭaḥ visphoṭaḥ vraṇaṃ kacchapikā.

to blotch To BLOTCH

, v. a. kilāsīkṛ malina (nom. malinayati -yituṃ).

blotchy BLOTCHY

, a. kilāsī -sinī -si (n) sidhmalaḥ -lā -laṃ sidhmavān -vatī -vat (t).

blotted BLOTTED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

blotting-paper BLOTTING-PAPER

, s. masīśoṣakaḥ masīśoṣaṇayogyaṃ patraṃ.

blow BLOW

, s. (A stroke) prahāraḥ āghātaḥ abhighātaḥ ghātaḥ pātaḥ pātanaṃ daṇḍaḥ hatiḥ f., āhatiḥ f.

--(A blow with the fist) muṣṭipātaḥ; 'a blow which reduces to powder,' niṣpeṣaḥ.

--(Blooming of flowers) phulliḥ f., phullatiḥ f., sphuṭanaṃ vikāśaḥ.

--(The act of a fly which infects meat by depositing eggs) makṣakayā aṇḍaprasavena khādyamāṃsadūṣaṇaṃ.

to blow To BLOW

, v. n. (As the wind) (c. 2. vāti vātuṃ), pravā.

--(To breathe) śvas (c. 2. śvasiti śvasituṃ), ucchvas śvāsapraśvāsaṃ kṛ.

--(To pant) kṛcchreṇa śvas viniśvas duḥśvāsaṃ kṛ yaṣṭiprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

--(As a flower) phull (c. 1. phullati phullituṃ), sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ), puṣp (c. 4. puṣpyati puṣpituṃ).

to blow To BLOW

, v. a. dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ), samādhmā pradhmā upadhmā; 'he blew his horn,' śaṅkhaṃ dadhmau; 'fire blown by the wind,' vāyunā dhmāyamāno'gniḥ.

--(To blow away) apadhmā vidhmā.

--(To blow out) nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ).

--(To blow upon) vīj (c. 10. vījayati -yituṃ), anuvīj udvīj upavīj; 'blown upon by sacred breezes,' puṇyairvāyubhir anuvījitaḥ.

--(To puff upon, to cool) phut kṛ phūtkāraṃ kṛ.

--(To blow the nose) nāsikaṃ dhmā.

--(One who blows his nose) nāsikandhamaḥ.

blowing BLOWING

, part. (As a flower) sphuṭan -ṭantī -ṭat (t) vikāśī -śinī -śi (n) phullavān -vatī -vat (t).

--(The act) phulliḥ f., sphuṭanaṃ prasphoṭanaṃ vikāśaḥ.

blown BLOWN

, p. p. (As a flower) phullaḥ -llā -llaṃ utphullaḥ -llā -llaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vyākośaḥ -śā -śaṃ vikasitaḥ -tā -taṃ vikacaḥ -cā -caṃ prasphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Inflated) ādhmātaḥ -tā -taṃ.

blow-pipe BLOW-PIPE

, s. nāḍiḥ f.

--(One who uses it) nāḍindhamaḥ.

blowzy BLOWZY

, a. ātapadagdhavadanaḥ -nī -naṃ sūryyatejasā vikṛtavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

blubber BLUBBER

, s. timimedaḥ n. (s) timivasā timitailaṃ vṛhanmīnamedaḥ n. (s).

to blubber To BLUBBER

, v. n. yathā gaṇḍau śvayatas tathā rud (c. 2. roditi rodituṃ), atiśayakrandanād ucchūnamukho bhū.

bludgeon BLUDGEON

, s. laguḍaḥ paridhaḥ parighātanaṃ gadā.

--(Armed with) laguḍahastaḥ.

blue BLUE

, s. (The colour) nīlaḥ nīlavarṇaḥ.

blue BLUE

, a. nīlaḥ -lā -laṃ nīlavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ.

to blue To BLUE

, v. a. nīlīkṛ.

--(To become blue) nīla (nom. nīlāyate).

bluebottle BLUEBOTTLE

, s. nīlaśarīraḥ sthūlamakṣikāprabhedaḥ varvvaṇā.

blue-eyed BLUE-EYED

, a. nīlanayanaḥ -nī -naṃ nīlākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

blueness BLUENESS

, s. nailyaṃ nīlatā -tvaṃ śyāmatā.

bluff BLUFF

, a. (Big) sthūlaḥ -lā -laṃ.

--(Harsh) rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ugraḥ -grā -graṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ.

--(Not pointed) ghanāgraḥ -grā -graṃ.

--(Exposed to wind) vātāvakāśikaḥ -kī -kaṃ.

bluffness BLUFFNESS

, s. rūkṣatā kārkaśyaṃ paruṣatvaṃ ghanatvaṃ.

bluish BLUISH

, a. ānīlaḥ -lā -laṃ īṣannīlaḥ -lā -laṃ īṣatśyāmaḥ -mā -maṃ.

[Page 56a]
to blunder To BLUNDER

, v. n. pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), skhal (c. 1. skhalati skhalituṃ), bhram (c. 1. bhramati, c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), anavadhānaṃ kṛ.

blunder BLUNDER

, s. pramādaḥ skhalitaṃ skhalanaṃ doṣaḥ bhramaḥ karmmadoṣaḥ anavadhānaṃ aśuddhaṃ.

blunderbuss BLUNDERBUSS

, s. anekaśo lohagulikāprakṣepaṇī viśālamukhaviśiṣṭā nāḍiḥ f.

blunderer BLUNDERER

, s. pramādī m. (n) pramādakarttā m. (rttṛ) doṣakarttā m. (rttṛ) skhalanaśīlaḥ.

blundering BLUNDERING

, a. pramādī -dinī -di (n) pramattaḥ -ttā -ttaṃ skhalanmatiḥ -tiḥ -ti anavadhānaḥ -nā -naṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

blunderingly BLUNDERINGLY

, adv. pramādena pramādyatas skhalanapūrvvaṃ anavadhānena avadhānaṃ vinā.

blunt BLUNT

, a. (Not sharp) atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atīvraḥ -vrā -vraṃ aprakharaḥ -rā -raṃ dhārāhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Thick, obtuse) dhanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ.

--(Dull of understanding) mandamatiḥ -tiḥ -ti avidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Rough) rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ amasṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to blunt To BLUNT

, v. a. ghanīkṛ dhārām atīkṣṇāṃ kṛ virugnadhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ rugnīkṛ virugnīkṛ sthūlīkṛ.

--(To lessen) alpīkṛ nyūnīkṛ śam in caus. (śamayati -yituṃ) hras in caus. (hrāsayati -yituṃ); 'one who blunts desire,' kāmāvasāyitā m. (tṛ).

blunted BLUNTED

, p. p. dhanīkṛtaḥ -tā -taṃ virugnadhāraḥ -rā -raṃ virugnaḥ -gnā -gnaṃ.

bluntly BLUNTLY

, adv. pāruṣyeṇa kārkaśyena karkaśavākyena paruṣoktyā sapāruṣyaṃ.

bluntness BLUNTNESS

, s. atīkṣṇatā dhārāhīnatā dhanatvaṃ rūkṣatā sthūlatā.

--(Of intellect) mandamatitā avidagdhatā buddhimāndyaṃ.

--(Of manner) pāruṣpaṃ rūkṣatā karkaśatvaṃ kārkaśyaṃ.

blur BLUR

, s. kalaṅkaḥ doṣaḥ kaluṣaṃ malaṃ.

to blur To BLUR

, v. a. malina (nom. malinayati-yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), lip (c. 6. limyati leptuṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ).

blurred BLURRED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ parimalitaḥ -tā -taṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ.

to blurt To BLURT

, v. a. asamīkṣya or avimṛśya or avicāryya or pramādena vad (c. 1. vadati vadituṃ), jalp (c. 1. jalpati jalpituṃ).

to blush To BLUSH

, v. n. lajj (c. 6. lajjate lajjituṃ), vilajj saṃlajj vrīḍ (c. 4. vrīḍyati vrīḍituṃ), trap (c. 1. trapate trapituṃ), hrī (c. 3. jihreti hretuṃ); 'to blush at any thing,' hrī with abl. or gen. c.

--(To become red) aruṇībhū īṣadaruṇībhū lohita (nom. lohitāyate).

--(In the face) lohitānanaḥ -nī -naṃ bhū.

to blush To BLUSH

, v. a. (To make red) aruṇīkṛ aruṇa (nom. aruṇayati -yituṃ).

blush BLUSH

, s. kapolarāgaḥ.

--(Colour in the face resulting from shame) lajjāprayuktaṃ vadanaraktatvaṃ vrīḍājanito mukhārusimā m. (n).

--(Bashfulness) lajjā hrīḥ f., vrīḍā trapā; 'full of blushes,' hrīparigataḥ -tā -taṃ.

--(To put to the blush) hrī in caus. (hrepayati -yituṃ); 'put to the blush,' hrepitaḥ -tā -taṃ.

--(At the first blush or aspect) prathamadarśane ādāveva.

to bluster To BLUSTER

, v. n. (To roar) garj (c. 1. garjati garjituṃ).

--(To be tumultuous) tumulaṃ kṛ mukharībhū śabda (nom. śabdāyate).

--(To brag) vikatth (c. 1. -katthate -katthituṃ).

--(To be violent) bhṛśa (nom. bhṛśāyate).

--(To bully) tarj (c. 1. tarjati tarjituṃ), mukharīkṛ bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ).

blusterer BLUSTERER

, s. śūrammanyaḥ bhartsanakāraḥ kalahakāraḥ dāmbhikaḥ vikatthī m. (n).

blustering BLUSTERING

, s. garjjanaṃ garjjitaṃ tumulaṃ kolāhalaḥ bhartsanaṃ vikatthanaṃ.

blusterous BLUSTEROUS

, a. garjanakārī -riṇī -ri (n) mahāsvanaḥ -nā -naṃ mukharaḥ -rā -raṃ.

[Page 56b]
boa-constrictor BOA-CONSTRICTOR

, s. (A snake) ajagaraḥ vāhasaḥ śayuḥ m., voḍraḥ.

boar BOAR

, s. varāhaḥ śūkaraḥ daṃṣṭrī m. (n) sthūlanāsaḥ pṛthuskandhaḥ kolaḥ kiraḥ dṛḍhalomā m. (n) vakradaṃṣṭraḥ; 'wild boar,' vanaśūkaraḥ.

board BOARD

, s. (A plank) phalakaḥ -kaṃ dīrghakāṣṭhaṃ.

--(A table) bhojanādhāraḥ phalakaḥ bhojanāsanaṃ mañcaḥ.

--(Food) bhojanaṃ āhāraḥ bhṛtiḥ f., annajalaṃ. 'board and clothing,' grāsācchādanaṃ; 'board and lodging,' grāsāvāsau du.

--(A council) sabhā; 'the members of it,' sabhāsadaḥ m. pl.

--(The deck of a ship) naukāpṛṣṭhaṃ potapṛṣṭhaṃ naukātalaṃ naukāphalakaṃ potāstaraṇaṃ; 'on board,' naukārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(A board for playing drafts, &c.) aṣṭāpadaṃ śāriphalaṃ nayapīṭhī.

to board To BOARD

, v. a. (To enter a ship by force) nāvaṃ balāt or balena or prasahya āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or ākram or avaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

--(To lay with boards) phalaka (nom. phalakayati -yituṃ), phalakaiḥ or dīrghakāṣṭhaiḥ or kāṣṭhaphalakena āstṛ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -starītuṃ).

--(To diet another at a settled rate) nirūpitamūlyena svagṛhe antevāsinaṃ bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) or bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ).

to board To BOARD

, v. n. (To diet with another at a settled rate) nirūpitavetanaṃ dattvā or nirūpitamūlyena paragṛhe bhojanaśayanādi kṛ or antevāsī bhū.

boarder BOARDER

, s. (One who diets with another) nirūpitamūlyena paragṛhe bhojanaśayanādikarttā m. (rttṛ) sahabhojī m. (n) sahabhoktā m. (ktṛ) pāṃktyaḥ.

--(A pupil at a boarding-school) antevāsī m. (n).

boarding-school BOARDING-SCHOOL

, s. yasmin vidyālaye antevāsinaḥ śikṣakagṛhe bhojanaśayanādi kurvvanti saḥ.

board-wages BOARD-WAGES

, s. bhojanakrayaṇārthaṃ vetanaṃ annakrayaṇārthaṃ varttanaṃ bhojanāt prati vetanaṃ.

boarish BOARISH

, a. vārāhaḥ -hī -haṃ saukaraḥ -rī -raṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

to boast To BOAST

, v. n. ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate ślāghituṃ), katth (c. 1. katthate katthituṃ), vikatth with inst. of the thing of which boast is made, dambhaṃ kṛ parikṝt (c. 10. -kīrttayati -yituṃ), dṛp (c. 4. dṛpyati draptuṃ), garvv (c. 1. garvvati garvvituṃ).

boast BOAST

, BOASTING, s. ātmaślāghā vikatthā vikatthanaṃ parikīrttanaṃ ahaṅkāroktiḥ f., śūramānaṃ dambhaḥ darpakaraṇaṃ darpaḥ garvvaḥ abhimānaṃ āhopuruṣikā ahamahamikā.

boasted BOASTED

, p. p. ślāghitaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ.

boaster BOASTER

, s. ātmaślāghī m. (n) vikatthī m. (n) -tthinī f., -tthanaḥ upajalpī m. (n) dambhī m. (n) śūrammanyaḥ śūramānī m. (n).

boastful BOASTFUL

, a. dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dambhī -mbhinī -mbhi (n) garvvitaḥ -tā -taṃ garvvapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikatthanaḥ -nā -naṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ vācālaḥ -lā -laṃ.

boastfully BOASTFULLY

, adv. garvveṇa dambhena sadarpaṃ sagarvvaṃ sadambhaṃ vikatthanapūrvvaṃ.

boastless BOASTLESS

, a. dambhahīnaḥ -nā -naṃ agarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ abhimānarahitaḥ -tā -taṃ.

boat BOAT

, s. nauḥ f., naukā potaḥ tarī taraṇī taraṇḍaḥ uḍupaḥ.

boatful BOATFUL

, s. naukāpūraṇaṃ potapūraṇaṃ.

boatload BOATLOAD

, s. naukābhāraḥ potabhāraḥ.

boatman BOATMAN

, s. nāvikaḥ potavāhaḥ niryāmaḥ naukārūḍhaḥ auḍupikaḥ.

boatswain BOATSWAIN

, s. mukhyanāvikaḥ pradhānanāvikaḥ nāvikaḥ karṇadhāraḥ niryāmādhiṣṭhātā m. (tṛ).

to bob To BOB

, v. a. (To crop) hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

--(To beat) taḍ in caus. (tāḍayati -yituṃ).

to bob To BOB

, v. n. (To play backwards and forwards) itastato luṭh (c. 6. luṭhati luṭhituṃ) or sphur (c. 6. sphurati sphurituṃ) or preṅkh (c. 1. preṅkhati preṅkhituṃ), dola (nom. dolāyate -yituṃ), cañc (c. 1. cañcati cañcituṃ,), cañcala (nom. cañcalāyate).

bob BOB

, s. (Ear-ring) kuṇḍalaṃ karṇikā.

--(A blow) prahāraḥ āghātaḥ.

bobbin BOBBIN

, s. kapālanālikā sūtragaṇḍikā tantukīlaḥ.

bobtail BOBTAIL

, s. chinnabāladhārī m. (n) hrasvapucchī m. (n) karttitalāṅgūlī m. (n).

bobtailed BOBTAILED

, a. chinnabālaḥ -lā -laṃ hrasvapucchaḥ -cchā -cchaṃ hrasitalāṅgūlaḥ -lā -laṃ.

bobwig BOBWIG

, s. śiroruhahīnair bhṛtaṃ parakīyakḷptakeśanirmmitaṃ śirastraṃ.

to bode To BODE

, v. a. śubhāśubhaṃ or maṅgalāmaṅgalaṃ pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ) iṣṭāniṣṭam āvid in caus. (-vedayati -yituṃ) or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvvaliṅgaṃ or pūrvvacihnaṃ or pūrvvalakṣaṇaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), nipātaṃ or vinipātaṃ śaṃs (c. 1. śaṃsati śaṃsituṃ).

bodement BODEMENT

, s. pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvaliṅgaṃ cihnaṃ śubhāśubhalakṣaṇaṃ śubhāśubhacihnaṃ śakunaṃ utpātaḥ ajanyaṃ nimittaṃ upasargaḥ upaliṅgaḥ bhāvisūcakaṃ cihnaṃ.

bodice BODICE

, s. colaḥ -lī aṅgikā celikā kañculikā kūrpāsakaḥ -kaṃ.

bodied BODIED

, a. śarīrī -riṇī -ri (n) dehī -hinī -hi (n) aṅgī -ṅginī -ṅgi (n).

bodiless BODILESS

, a. aśarīraḥ -rā -raṃ or -rī -riṇī -ri (n) anaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ nirākāraḥ -rā -raṃ amūrttaḥ -rttā -rttaṃ vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

bodily BODILY

, a. śārīrikaḥ -kī -kaṃ daihikaḥ -kī -kaṃ śarīrajaḥ -jā -jaṃ kāyikaḥ -kī -kaṃ aṅgakaḥ -kā -kī -kaṃ āṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(Bodily hardship) kāyakleśaḥ dehakleśaḥ kṛcchraṃ.

bodily BODILY

, adv. śarīratas sadehaṃ saśarīraṃ sakāyaṃ sāṅgaṃ.

--(In a mass) sākalyena.

--(United with the body) śarīrasaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ śarīrasampṛktaḥ -ktā -ktaṃ.

bodkin BODKIN

, s. sūciviśeṣaḥ sūciḥ -cī sūcinī.

--(A dagger) churikā śaṅkuḥ m.

--(Instrument for piercing) āvidhaḥ vedhanikā.

--(For the hair) keśaracanāyogyaḥ kīlaviśeṣaḥ.

body BODY

, s. (As opposed to the immaterial substance of an animal) śarīraṃ dehaḥ kāyaḥ gātraṃ mūrttiḥ f., aṅgaṃ vapuḥ n. (s) kalevaraṃ varmma n. (n) vigrahaḥ saṃhananaṃ tanuḥ f. -nūḥ f., karaṇaṃ; 'a dead body,' mṛtaśarīraṃ śavaḥ kuṇapaḥ; 'a little body,' śarīrakaṃ.

--(Substance) mūrttiḥ f.; 'the body of cloth,' vastrayoniḥ m.

--(A person) puruṣaḥ janaḥ manuṣpaḥ lokaḥ.

--(A collective mass) samūhaḥ samavāyaḥ saṅghātaḥ samudāyaḥ maṇḍalaṃ saṅghaḥ vṛndaṃ nivahaḥ oghaḥ; 'a body of men,' janasamūhaḥ; 'a body of water,' payorāśiḥ m., vārirāśiḥ m.; 'in a body,' saṅghaśas saṅgamya samūhya.

--(A society of men) saṃsargaḥ samāgamaḥ paṅktiḥ f.

--(A corporate body) śreṇī.

--(A collegiate or religious body) āśramaḥ.

--(Strength) balaṃ.

--(The main part) pradhānabhāgaḥ; 'body of a tree,' prakāṇḍaḥ skandhaḥ; 'the body or interior of a building,' prāsādābhyantaraṃ antarvṛhaṃ antarbhavanaṃ bhavanodaraṃ bhavanagarbhaḥ.

--(A body of troops) gulmaḥ sainyadalaṃ sainikaḥ; 'a body of reserve,' pratigrahaḥ; 'body to body,' aṅgāṅgi.

body-clothes BODY-CLOTHES

, s. (Of horses) āstaraḥ paryyayaṇaṃ aśvānāṃ gātravastraṃ.

to body-forth To BODY-FORTH

, v. a. rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), nirmā (c. 2. -māti -mātuṃ).

body-guard BODY-GUARD

, s. paricaraḥ paridhisthaḥ anucaraḥ parivāraḥ.

bog BOG

, s. anūpaḥ anūpabhūḥ f., kacchaḥ kacchabhūḥ f., paṅkaḥ karddamaḥ paṅkakarvvaṭaḥ.

bog-trotter BOG-TROTTER

, s. anūpavāsī m. (n) kacchabhūmivāsī m. (n) kacchadeśasthāyī m. (n).

to boggle To BOGGLE

, v. n. (To hesitate) śaṅk (c. 1. śaṅkate śaṅkituṃ), viśaṅk abhiśaṅk āśaṅk sandih (c. 2. -degdhi -degdhuṃ), dola (nom. dolāyate -yituṃ), āndola vilamb (c. 1. -lambate -lambituṃ), vikḷp (c. 1. -kalpate -kalpituṃ).

boggler BOGGLER

, s. sandigdhamatiḥ śaṅkitamatiḥ saṃśayitā m. (tṛ) saṃśayāluḥ śaṅkāśīlaḥ.

boggy BOGGY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ ānūpaḥ -pī -paṃ paṅkilaḥ -lā -laṃ kārddamaḥ -mī -maṃ kacchaḥ -cchā -cchaṃ.

to boil To BOIL

, v. n. (To be effervescent) phen (nom. phenāyate -yituṃ), phut kṛ.

--(To boil over) utsecanaṃ kṛ.

--(To be cooked by boiling) kvath in pass. (kvathyate) śrā in pass. (śrāyate) pac in pass. (pacyate).

--(To be hot) tap in pass. (tapyate).

to boil To BOIL

, v. a. kvath (c. 1. kvathati kvathituṃ), sthālyāṃ pac śrā (c. 2. śrāti śrātuṃ or caus. śrapayati -yituṃ), tap in caus. (tāpayati -yituṃ).

boil BOIL

, s. vraṇaṃ -ṇaḥ tanuvraṇaḥ visphoṭaḥ sphoṭaḥ sphoṭakaḥ piṭakaḥ -kā nālīvraṇaḥ gaṇḍaḥ poṭikaḥ; 'blind boil,' andhālajī.

boiled BOILED

, p. p. kvathitaḥ -tā -taṃ śrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śṛtaḥ -tā -taṃ śrapitaḥ -tā -taṃ.

--(In a caldron) paiṭharaḥ -rī -raṃ sthālīpakvaḥ -kvā -kvaṃ ukhyaḥ -khyā -khyaṃ; 'boiled rice,' bhaktaṃ.

boiler BOILER

, s. sthālī ṛjīṣaṃ piṣṭapacanaṃ piṭharaḥ -raṃ ukhā kanduḥ m. f.

boisterous BOISTEROUS

, a. (Stormy) vātavān -vatī -vat (t) vātalaḥ -lā -laṃ garjanakārī -riṇī -ri (n); 'a boisterous wind,' pracaṇḍapavanaḥ.

--(Violent) pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

--(Turbulent) kalahakārī -riṇī -ri (n.

--(Noisy) śabdakārī -riṇī -ri (n) or tumulakārī.

--(Laughing violently) aṭṭahāsī -sinī -si (n).

boisterously BOISTEROUSLY

, adv. pracaṇḍaṃ pracaṇḍatayā mahāroṣeṇa mahāśabdena kolāhalena.

boisterousness BOISTEROUSNESS

, s. vātalatvaṃ pracaṇḍatā sāhasitvaṃ saroṣatā.

bold BOLD

, a. (Brave) śūraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ nirviśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

--(Daring, audacious) sāhasī -sinī -si (n) pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pratibhānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Impudent) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anibhṛtaḥ -tā -taṃ pratibhānavān -vatī -vat (t); 'to be bold,' dhṛṣ (c. 5. ghṛṣṇoti dharṣituṃ).

to bolden To BOLDEN

, v. a. nirbhayaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ abhayaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

bold-faced BOLD-FACED

, a. pratibhāmukhaḥ -khī -khaṃ nirlajjamukhaḥ -khī -khaṃ nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ.

boldly BOLDLY

, adv. śūravat sāhasena prāgalbhyena nirbhayaṃ bhayaṃ vinā; 'to speak boldly,' jalp (c. 1. jalpati jalpituṃ),

boldness BOLDNESS

, s. (Courage) śauryyaṃ śūratā vīratā nirbhayatvaṃ akṣobhaḥ.

--(Daringness) prāgalbhyaṃ pragalbhatā sāhasaṃ pratibhānaṃ.

--(Impudence) nirlajjatvaṃ dhārṣṭyaṃ dhṛṣṭatā.

bole BOLE

, s. (Trunk of a tree) skandhaḥ prakāṇḍaḥ sthāṇuḥ m.

boll BOLL

, s. nāḍiḥ -ḍī f., nālī kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

to boll To BOLL

, v. n. atasīvat sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ) or vikas (c. 1. -kasati -kasituṃ) or śasyayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

bolster BOLSTER

, s. upadhānaṃ upadhānīyaṃ ucchīrṣakaṃ upavarhaḥ gabholikaḥ.

--(Bandage) paṭṭaḥ bandhanaṃ.

--(A prop, support) upastambhaḥ upaghnaḥ ālambaḥ.

to bolster up To BOLSTER UP

, v. a. (To support) saṃstambh (c. 5. stabhnoti, c. 9. stabhnāti stambhituṃ or caus. stambhayati -yituṃ), upastambh viṣṭambh; dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ or caus. dhārayati -yituṃ), ālamb (c. 1. -lambate -lambiduṃ), samavalamb.

bolt BOLT

, s. (Of a door) argalaṃ tālakaṃ kīlaḥ tālayantraṃ dvārayantraṃ apalaṃ.

--(A dart) sṛgaḥ śūlaḥ -laṃ śalyaṃ śaṅkuḥ m., prāsaḥ śaraḥ.

--(Thunder-bolt) vajraṃ kuliśaṃ aśaniḥ m. f.

[Page 58a]
to bolt To BOLT

, v. a. (To shut with a bolt) argalena or tālakena dvāraṃ pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

--(To sift) cālanena pū (c. 9. punāti pavituṃ) or śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) titaunā cal in caus. (cālayati -yituṃ).

--(To blurt out) avicāryya vad (c. 1. vadati vadituṃ), jalp (c. 1. jalpati jalpituṃ).

to bolt out To BOLT OUT

, v. n. akasptāt or jhaṭiti nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), niṣpat (c. 1. -patati -patituṃ), viniṣpat abhiniṣpat.

bolted BOLTED

, p. p. argalena baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīlitaḥ -tā -taṃ.

bolter BOLTER

, s. (A sieve) cālanaṃ -nī titauḥ m. -tau n.

bolthead BOLTHEAD

, s. vakaḥ vakayantraṃ kācavakayantraṃ.

bolting-house BOLTING-HOUSE

, s. śasyacālanasthānaṃ śasyapavanasthānaṃ.

boltsprit or bowsprit BOLTSPRIT or BOWSPRIT

, s. naukāgrabhāge sthāpito mahākūpakāvalambitādharāgro vahirpraṇataḥ kṣudrakūpakaḥ potāgravahiḥpralambo guṇavṛkṣakaḥ.

bolus BOLUS

, s. gulī guṭikā rogibhir nigaraṇīya auṣadhīyagolaḥ.

bomb BOMB

, s. puramarddane prayukto'gnyastraviśeṣaḥ sa ca antarjvalanabalena vajraniṣpeṣatulyaśabdena vidīrṇo bhūtvā sahasrakhaṇḍaśaḥ patati.

to bomb or bombard To BOMB or BOMBARD

, v. a. pūrvvoktena agnyastreṇa puraṃ mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ) or pramṛd or vimṛd or avamṛd.

bombardier BOMBARDIER

, s. pūrvvoktena agnyastreṇa puramarddī m. (n) or nagaravimarddī m.

bombardment BOMBARDMENT

, s. prāguktena agnyastreṇa puramarddanaṃ or nagaravimarddanaṃ.

bombasin BOMBASIN

, s. dukūlaṃ bandhumaraṇasamaye śokasūcakaḥ sūkṣmakauśāmbaraviśeṣaḥ.

bombast BOMBAST

, s. garvvitavākyaṃ darpavākyaṃ asāravākyaṃ phalguvākyaṃ atiśayoktiḥ f.

bombastical BOMBASTICAL

, a. atigarvvitaḥ -tā -taṃ darpadhmātaḥ -tā -taṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu asāraḥ -rā -raṃ.

bombyx BOMBYX

, s. tantukīṭaḥ koṣakāraḥ kośakārakaḥ.

bona fide BONA FIDE

, a. arthatas tattvatas vastutas nirvyājaṃ nirvyalīkaṃ.

bond BOND

, s. bandhanaṃ bandhaḥ pāśaḥ ābandhaḥ.

--(A written contract) pratijñāpatrakaṃ patraṃ lekhyaprasaṅgaḥ lekhyaṃ karaṇaṃ kācanakī m. (n).

--(Union, tie) sandhiḥ m., śleṣaḥ saṃhatiḥ f., saṃsaktiḥ f.

--(Connection) saṃyogaḥ sambandhaḥ.

--(Captivity) bandhanaṃ.

--(That which binds, obligation) niyamaḥ avaśyakatā.

bondage BONDAGE

, s. vanditvaṃ dāsatvaṃ bandhanaṃ pratibandhanaṃ parapreṣyatvaṃ.

bondsmaid BONDSMAID

, s. dāsī dāsikā ceṭī kiṅkarī.

bondsman BONDSMAN

, s. dāsaḥ krītadāsaḥ kiṅkaraḥ ceṭaḥ.

bone BONE

, s. asthi n., asthikaṃ kulyaṃ haḍḍaṃ kīkasaṃ; 'backbone,' pṛṣṭhāsthi n.

to bone To BONE

, v. a. nirasthīkṛ asthīni niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

bone-ache BONE-ACHE

, s. asthivedanā asthivyathā.

boned BONED

, a. (Bony) asthimān -matī -mat (t).

--(Having the bones extracted) nirasthiḥ -sthiḥ -sthi.

boneless BONELESS

, a. anasthiḥ -sthiḥ -sthi asthihīnaḥ -nā -naṃ asthirahitaḥ -tā -taṃ.

to boneset To BONESET

, v. n. truṭitāsthi or bhinnāsthi svasthaṃ or susthaṃ kṛ or svasthāne punaḥ saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or punaḥ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), karapādāditroṭanaṃ or asthibhaṅgaṃ samādhā or kit in des. (cikitsati -tsituṃ).

bonesetter BONESETTER

, s. truṭitāsthi svasthaṃ karoti yo vaidyaḥ truṭitāsthisamādhātā m. (tṛ) bhagnāsthicikitsakaḥ

bonfire BONFIRE

, s. utsavakāle or uddharṣasamaye samiddho harṣasūcanārthaṃ mahājvālo'gniḥ jayogniḥ m.

bon-mot BON-MOT

, s. rasavadvākyaṃ parihāsavākyaṃ narmma n. (n) śleṣavākyaṃ dvyarthavākyaṃ ṭaṭṭarī.

bonnet BONNET

, s. strīlokabhṛtaṃ śiraskaṃ or śirastraṃ or śiroveṣṭanaṃ or mastakābharaṇaṃ.

[Page 58b]
bonnilass BONNILASS

, s. sundarī rūpavatī pramadā sumukhī mugghā surūpī.

bonnily BONNILY

, adv. hṛṣṭavat hṛṣṭapuṣṭavat suṣṭhu sundaraṃ ramaṇīyaprakāreṇa sādhu.

bonny BONNY

, a. (Pretty) sundaraḥ -rī -raṃ rūpavān -vatī -vat (t) surūpaḥ -pī -paṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ cāruḥ -rvvī -ru.

--(Cheerful) hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

--(Plump) hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sulalitaḥ -tā -taṃ.

bony BONY

, a. (Having bones) asthimān -matī -mat (t).

--(Strong) dṛḍhāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(Made of bone) asthimayaḥ -yī -yaṃ.

--(Full of bones) asthipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

booby BOOBY

, s. mandabuddhiḥ m., durmatiḥ m., durbuddhiḥ m., mūḍhaḥ mūrkhaḥ sthūladhīḥ m.

--(A kind of bird) vakaḥ.

book BOOK

, s. pustakaṃ -kī granthaḥ patraṃ patrikā pustaṃ -stī; 'a book of science,' śāstraṃ. This last may be used in connexion with some other word to limit its application; as, 'a book on law,' dharmmaśāstraṃ; 'a poetical book,' kāvyaśāstraṃ.

--(A manuscript, written book) lekhyaṃ likhitaṃ.

to book To BOOK

, v. a. granthe or pustake or lekhye samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ); 'booked, committed to writing,' lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

bookbinder BOOKBINDER

, s. carmmādinā granthapatrasambandhā m. (nghṛ) granthācchādanakṛt.

bookcase BOOKCASE

, s. granthakuṭī granthakoṣṭhaḥ granthabhāṇḍaṃ granthāghāraḥ.

bookish BOOKISH

, a. granthī -nthinī -nthi (n) pustakī -kinī -ki (n) śāstrajñaḥ -jñā -jñaṃ.

bookkeeper BOOKKEEPER

, s. gaṇanādhyakṣaḥ granthasamāropaṇakṛt gaṇitalekhakaḥ.

bookmate BOOKMATE

, s. sahādhyāyī m. (n).

bookseller BOOKSELLER

, s. granthavikretā m. (tṛ) granthavikrayī m. (n) pustakavikretā m. (tṛ).

bookworm BOOKWORM

, s. granthakhādakaḥ kīṭaḥ.

--(Too closely given to books) granthī m. (n) granthāsaktaḥ granthaparaḥ śāstragaṇḍaḥ granthacumbakaḥ.

boom BOOM

, s. (A long pole) vātavasanaprasāraṇārthaṃ dīrdhayaṣṭiḥ or daṇḍaḥ.

--(A bar of wood laid across a harbour) pārakyanaukāpraveśanivāraṇārthaṃ potabanghanakhāte sthāpitam avarodhakaṃ.

to boom To BOOM

, v. n. ūrmmivat praluṭh (c. 1. loṭhati -loṭhituṃ) or ucchal (c. 1. -chalate -chalituṃ) or pātotpātaṃ kṛ.

boon BOON

, s. varaḥ prasādaḥ dānaṃ pradānaṃ varadānaṃ upakṛtaṃ hitaṃ anugrahaḥ; 'granting boons,' varadaḥ -dā -daṃ.

boon BOON

, a. (Gay) hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ hāsī -sinī -si (n),

--(Boon-companion) sahapāyī m. (n).

boor BOOR

, s. grāmī m. (n) grāmyajanaḥ grāmavāsī m. (n) grāmikaḥ kṣetrikaḥ vṛṣalaḥ.

boorish BOORISH

, a. grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ kṣetrikaḥ -kī -kaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prākṛtaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ.

boorishly BOORISHLY

, adv. grāmyajanavat vṛṣalavat asabhyajanavat asabhyaṃ aśiṣṭaṃ asaṅgataprakāreṇa.

boorishness BOORISHNESS

, s. grāmyatvaṃ -tā asabhyatā aśiṣṭatā asaṅgatiḥ f., vṛṣalatvaṃ.

boot BOOT

, s. pādukā f., pādūḥ f., upānat f. (h) pannaddhā f., pannaddhī anupadīnā jaṅghātrāṇaṃ pādatraṃ pādarakṣaṇaṃ pādarathaḥ.

--(Profit) phalaṃ lābhaḥ arthaḥ.

to boot To BOOT

, v. a. (To profit) phalāya or lābhāya bhū phalaṃ or lābhaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ).

to boot To BOOT

, v. n. (To put on boots) pāduke adhiruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or āruh or paridhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ).

boot-tree BOOT-TREE

, s. pādukānāṃ carmmaśithilīkaraṇayogyaṃ jaṅghākṛti kāṣṭhayantraṃ.

booted BOOTED

, a. sapādukaḥ -kā -kaṃ upānadgūḍhapādaḥ -dā -daṃ pādukārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

booth BOOTH

, s. maṇḍapaḥ -paṃ paṭamaṇḍapaḥ dūṣpaṃ aupakāryyā.

bootless BOOTLESS

, s. nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ anāmiṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

bootmaker BOOTMAKER

, s. pādukākāraḥ pādukākṛt pannaddhākṛt pannaddhākāraḥ pādūkṛt m.

booty BOOTY

, s. loptraṃ lotra or -taṃ luptaṃ.

--(In cattle) gograhaḥ.

bopeep BOPEEP

, s. pitṛputrakayoḥ krīḍāviśeṣo yatra pitā bālavinodārthaṃ santrasta iva svamukhagopanaṃ kṛtvā paścāt santrāsanārtham akasmād bālakamukhanirīkṣaṇaṃ karoti.

borachio BORACHIO

, s. surābhājanaṃ madyabhājanaṃ kutūḥ f.

--(Drunkard) pānarataḥ.

borable BORABLE

, a. vedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ vyadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ chidraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

borage BORAGE

, s. khilaruha oṣadhiprabhedaḥ.

borax BORAX

, s. rasaśoghanaḥ lohadrāvī m. (n) lohaśleṣaṇaḥ viḍaṃ dhātumāriṇī.

bordel BORDEL

, s. veśyājanasamāśrayaḥ veśyāgṛhaṃ gaṇikāgṛhaṃ veśyāśrayaḥ.

border BORDER

, s. (Of a river, &c.) tīraṃ kūlaṃ taṭaṃ kacchaḥ kacchāntaḥ

--(Edge of any thing) prāntaḥ antaḥ -ntaṃ upāntaṃ samantaḥ paryyantaṃ sīmā utsaṅgaḥ dhāraḥ.

--(Frontier) samantaḥ sāmantaṃ paryyantaṃ sīmā; 'dwelling on the border,' sāmantavāsī -sinī -si (n) paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'the border of a wood,' vanāntaṃ; 'of a city,' nagaropāntaṃ; 'along the border,' prāntatas.

--(Of a garment) añcalaḥ vastrāñcalaṃ.

--(A garden-bed) sthalaṃ.

to border To BORDER

, v. a. (To surround with a border) prānta (nom. prāntayati -yituṃ), samanta (nom. samantayati -yituṃ), paryyantaṃ kṛ.

to border To BORDER

, UPON, v. n. prāntatas or paryyante or nikaṭe or samīpaṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate varttituṃ) or vas (c. 1. vasati vastuṃ), spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ).

--(To approach nearly to, resemble) kalpaḥ -lpā -lpaṃ as in comp., sadṛśaḥ -śī -śaṃ as.

bordered BORDERED

, p. p. prāntitaḥ -tā -taṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ valayitaḥ -tā -taṃ.

borderer BORDERER

, s. sāmantavāsī m. (n) sīmāvāsī m. (n) nikaṭavarttī m. (n) samīpavāsī m. (n) prativāsī -sinī -si (n).

bordering BORDERING

, a. pratyantaḥ -ntā -ntaṃ sāmantaḥ -ntā -ntaṃ paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ.

bore BORE

, s. (Hole made by boring) chidraṃ randhraṃ.

--(The instrument of boring) vedhanī vedhanikā.

--(Diameter of a hole) suṣiraṃ śuṣiraṃ chidraṃ vyāsaṃ chidravyāsaṃ.

--(A swelling tide) vānaṃ.

to bore To BORE

, v. a. vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), śuṣirīkṛ.

boreal BOREAL

, a. uttaraḥ -rā -raṃ udaṅ -dīcī -dak (c) udīcīnaḥ -nā -naṃ.

boreas BOREAS

, s. uttaravāyuḥ m., udīcīnavātaḥ.

bored BORED

, p. p. (Pierced) viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ chidritaḥ -tā -taṃ śuṣiraḥ -rā -raṃ; 'having the ears bored,' chidrakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

borer BORER

, s. vedhakaḥ chidrakarttā.

--(An instrument) vedhanī vedhanikā.

to be born To be BORN

, v. pass. jan (c. 4. jāyate janituṃ), abhijan sañjan utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), prasu in pass. (-sūyate) sambhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ).

born BORN

, p. p. jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ -tā -taṃ upajātaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ utpāditaḥ -tā -taṃ sambhūtaḥ -tā -taṃ prasūtaḥ -tā -taṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ kṛtajanmā -nmā -nma (n) utpatitaḥ -tā -taṃ; 'born blind,' jātyandhaḥ; 'a born slave,' garbhadāsaḥ.

borne BORNE

, p. p. soḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'easy to be borne,' susahaḥ -hā -haṃ suvahaḥ -hā -haṃ; 'grass borne along by the wind,' vātyāpreritatṛṇaṃ; 'it is borne on the shoulder,' skandhena samuhyate

borough BOROUGH

, s. nagaraṃ -rī puraṃ -rī prajāpratinidhisabhāyāṃ sāmājikajanapreraṇādhikārayuktā nagarī.

[Page 59b]
to borrow To BORROW

, v. a. ṛṇaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), ṛṇaṃ prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), yāc (c. 1. yācati yācituṃ), ṛṇaṃ pariyāc nirūpitakālaparyyantaṃ paradravyaprayogaṃ prārth

borrow BORROW

, s. (The thing borrowed) yācitakaṃ pratideyaṃ.

borrower BORROWER

, s. ṛṇagrāhī m. (n) ṛṇagrahaḥ ṛṇaprārthakaḥ ṛṇaprārthayitā m. (tṛ) yācakaḥ ṛṇayācakaḥ.

borrowing BORROWING

, s. ṛṇagrahaḥ -haṇaṃ ṛṇayācanā yācanā ṛṇaprārthanaṃ.

bosky BOSKY

, a. tarugulmāvṛtaḥ -tā -taṃ vārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ.

bosom BOSOM

, s. uraḥ n. (s) kroḍaṃ -ḍā aṅkaḥ vatsaṃ vakṣaḥ n. (s) vakṣassthalaṃ bhujāntaraṃ.

--(Female breast) stanaḥ stanau m. du., kucaḥ kucataṭaṃ vakṣoruhaḥ vakṣojaṃ urasijaḥ urasiruhaḥ stanakuṭmalaṃ.

--(The heart) hṛdayaṃ antaḥkaraṇaṃ cittaṃ manaḥ n. (s) marmma n. (n).

--(A secret receptacle) garbhaḥ.

boss BOSS

, s. gaṇḍaḥ uccaiḥprakāreṇa khacita alaṅkāraḥ piṇḍaḥ.

bossed or bossy BOSSED or BOSSY

, a. gaṇḍakhacitaḥ -tā -taṃ gaṇḍānuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

botanic BOTANIC

, BOTANICAL, a. udbhidvidyāviṣayaḥ -yā -yaṃ vṛkṣādividyāsambandhakaḥ -kā -kaṃ.

botanist BOTANIST

, s. udbhidvidyājñaḥ vṛkṣādividyātattvajñaḥ vṛkṣādiśāstrapaṇḍitaḥ.

botany BOTANY

, s. udbhidvidyā oṣadhividyā vṛkṣalatātṛṇādividyā vṛkṣāyurvedaḥ.

botch BOTCH

, s. dadruḥ m., pāma n. -mā f. (n) vraṇaḥ sidhmaṃ kacchūḥ f., tvakpuṣpaṃ.

--(Flaw) doṣaḥ chidraṃ.

--(A patch) kanthā karpaṭaḥ.

to botch To BOTCH

, v. a. (To patch old clothes) jīrṇavastrāṇi or cīravastrāṇi siv (c. 4. sīvyati sevituṃ) or sūcyā sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

--(To mark with stains) malina (nom. malinayati -yituṃ).

--(To spoil) duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ).

botcher BOTCHER

, s. jīrṇavastrasūcikaḥ cīravastrabhedakaḥ karpaṭavastrabhedī m. (n).

botchy BOTCHY

, a. pāmanaḥ -nā -naṃ dadruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kacchuraḥ -rā -raṃ sidhmalaḥ -lā -laṃ. vraṇamayaḥ -yī -yaṃ malī -linī -li (n) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

both BOTH

, a. ubhau m. du., ubhayaḥ -yā -yaṃ dvayaṃ; 'on both sides,' ubhayatas ubhayatra; 'in both ways,' ubhayathā; 'for both objects,' ubhayārthaṃ; 'both hands,' hastadvayaṃ.

both BOTH

, conj. (And) ca -ca.

--(As well as) tathā. 'Both' may be expressed by the use of the indeclinable participle; as, 'he both labours and suffers reproach,' pariamya nindāṃ bhuṃkte.

to bother To BOTHER

, v. a. kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ prapīḍ bāgh (c. 1. bādhate bādhituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ).

bothered BOTHERED

, p. p. kleśitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ.

bottle BOTTLE

, s. kācakūpī kūpī kutūḥ f., kācapātraṃ kācabhājanaṃ surābhājanaṃ madyabhājanaṃ puṭagrīvaḥ.

to bottle To BOTTLE

, v. a. kācakūpyāṃ or kutvāṃ niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To bottle wine, &c.) kūpīṃ or kutūṃ madyena pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ).

bottled BOTTLED

, a. (Big-bellied) lambodaraḥ -rā -raṃ.

--(As wine) kūpīniveśitaḥ -tā -taṃ.

bottlescrew BOTTLESCREW

, s. kutūmadhye or kācakūpīmadhye yata chidrapratibandhakaṃ tarutvaṅnirmmitaṃ dravyaṃ vidyate tadākarṣaṇayogyaṃ parivarttakayantraṃ or kuṭilayantraṃ.

bottom BOTTOM

, s. (The lowest part of any thing) adhobhāgaḥ talaṃ adhaḥsthānaṃ adhovaśaḥ; 'the bottom of a tree,' vṛkṣatalaṃ.

--(Low ground) darībhūḥ f., darī nimbabhūmiḥ f., prāntaraṃ upatyakā śailopaśalpaṃ-

--(Dregs) malaṃ khalaḥ kiṭṭaṃ śeṣaṃ avaśeṣaṃ.

--(Foundation) bhūlaṃ.

to bottom To BOTTOM

, v. n. (To rest upon) avalamb (c. 1. -lambate -lasituṃ). samālamb. Sometimes expressed by mūla in comp.; as, 'all actions are bottomed upon money,' dhanamūlāḥ kriyāḥ sarvvāḥ.

bottomless BOTTOMLESS

, a. atalasparśaḥ -rśā -rśaṃ talahīnaḥ -nā -naṃ agādhaḥ -dhā -dhaṃ.

bougle BOUGLE

, s. (Wax taper) sikthakamayo dīpaḥ varttī.

bough BOUGH

, s. śākhā viṭapaḥ taruviṭapaḥ latā.

bought BOUGHT

, p. p. krītaḥ -tā -taṃ krayakrītaḥ -tā -taṃ.

to bounce To BOUNCE

, v. n. (To make a sudden noise) svan (c. 1. svanati svanituṃ), dhvana (c. 1. dhvanati dhvanituṃ), kvaṇ (c. 1. kvaṇati kvaṇituṃ).

--(To spring against with great force) praskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), prapat (c. 1. -patati -patituṃ), abhiplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

--(To spring, leap) plu utplu.

--(To boast, bully) vikatth (c. 1. -katthate -katthituṃ), tarj (c. 1. tarjati tarjituṃ).

bounce BOUNCE

, s. (A sudden noise) dhvaniḥ m., kvaṇaḥ kvaṇitaṃ.

--(A sudden blow) ekapātābhighātaḥ akasmādāghātaḥ.

--(A boast, threat) vikatthanaṃ -tthā bhartsanaṃ.

bouncer BOUNCER

, s. (A boaster, bully) vikatthī m. (n) śūrammanyaḥ bhartsanakāraḥ dāmbhikaḥ.

bound BOUND

, s. (A limit) antaḥ -ntaṃ samantaḥ paryyantaṃ prāntaḥ sīmā parisīmā avadhiḥ m., maryyādā; 'without bounds,' anantaḥ -ntā -ntaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ.

--(A leap) plavaḥ plavanaṃ plutaṃ.

--(Rebound) pratighātaḥ pratihatiḥ f., utplavaḥ utpatanaṃ.

to bound To BOUND

, v. a. (To limit) prānta (nom. prāntayati -yituṃ), samanta samaryyādaṃ -dāṃ -daṃ kṛ paryyantaṃ kṛ.

--(To restrain) niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

to bound To BOUND

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati valgituṃ), āvalg.

--(To rebound) utplu utpat (c. 1. -patati -patituṃ).

bound BOUND

, p. p. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibandhitaḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ sandhānitaḥ -tā -taṃ sanditaḥ -tā -taṃ mūtaḥ -tā -taṃ mūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ udditaḥ -tā -taṃ sitaḥ -tā -taṃ.

--(In, leather) carmmāvanaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ carmmācchāditaḥ -tā -taṃ; 'dignity is bound up with (dependent on) riches,' gauravaṃ dhananibandhitaṃ or dhanapratiṣṭhitaṃ or dhanasambaddhaṃ.

bound for BOUND FOR

, part. a. jigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu prasthitaḥ -tā -taṃ prayātaḥ -tā -taṃ prayāsyan -syantī -syat (t).

boundary BOUNDARY

, s. sīmā f. -mā m. (n) or parisīmā paryyantaṃ antaḥ -ntaṃ samantaḥ prāntaḥ valayaḥ avadhiḥ m., maryyādā parisaraḥ upakaṇṭhaṃ

--(On the boundary) paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'boundary tree,' sīmāvṛkṣaḥ; 'boundary mark,' sīmāliṅgaṃ sīmācihnaṃ sthalasīmā m. (n).

bounded BOUNDED

, p. p. prāntitaḥ -tā -taṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ valayitaḥ -tā -taṃ.

bounden BOUNDEN

, a. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'a bounden duty,' avaśyakatā karttavyatā niyamaḥ.

bounding-stone BOUNDING-STONE

, s. bālānāṃ krīḍāprastaraḥ.

boundless BOUNDLESS

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ aprameyaḥ -yā -yaṃ ameyaḥ -yā -yaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ; 'of boundless glory,' amitatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

boundlessness BOUNDLESSNESS

, s. anantatā ānantyaṃ atyantatā aprameyatā ameyatvaṃ.

bounteous BOUNTEOUS

, BOUNTIFUL, a. dānaśīlaḥ -lā -laṃ vadānyaḥ -nyā -nyaṃ bahupradaḥ -dā -daṃ atidātā -trī -tṛ (tṛ) tyāgaśīlaḥ -lā -laṃ dāyakaḥ -kā -kaṃ sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ udāraḥ -rā -raṃ dayāluḥ -luḥ -lu muktahastaḥ -stā -staṃ akṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

bounteously BOUNTEOUSLY

, BOUNTIFULLY, adv. vadānyavat vadānyatayā udāravat sthūlalakṣyatayā atidānena atityāgena dayāpūrvvakaṃ akārpaṇyena.

[Page 60b]
bounteousness BOUNTEOUSNESS

, BOUNTIFULNESS, s. dānaśīlatvaṃ sthūlalakṣyatvaṃ atidānaṃ tyāgaśīlatā tyāgitā atisarjjanaṃ vadānyatā muktahastatvaṃ akārpaṇyaṃ dayālutvaṃ.

bounty BOUNTY

, s. (Favour) anugrahaḥ dayā kṛpā prasādaḥ.

--(Generosity) vadānyatā tyāgaśīlatā dayālutvaṃ.

--(Gift) dānaṃ pradānaṃ svecchayā dānaṃ; 'king's bounty,' rājavarttanaṃ.

bouquet BOUQUET

, s. kusumastavakaḥ stavakaḥ puṣpagucchaḥ guñcaḥ samālī guluñchaḥ.

to bourgeon To BOURGEON

, v. n. sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ), aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ).

bourn BOURN

, s. antaḥ -ntaṃ paryyantaṃ samantaḥ avadhiḥ m., maryyādā sīmā.

to bouse To BOUSE

, v. n. atiśayena surāpānaṃ or madyapānaṃ kṛ.

bousy BOUSY

, a. madyapītaḥ -tā -taṃ pānaprasaktaḥ -ktā -ktaṃ kṣīvaḥ -vā -va.

bout BOUT

, s. (A turn) vāraḥ vāsaraḥ; 'at one bout,' ekavāre.

--(A drinking bout) sampītiḥ f.

bow BOW

, s. (Salutation) namas ind., praṇāmaḥ praṇatiḥ f., namaskāraḥ.

--(A rainbow) indrāyudhaṃ śakradhanuḥ n. (s) indracāpaḥ.

--(A knot) granthiḥ m., pāśaḥ.

--(Of a ship) potāgraṃ naukāgraṃ nāvo 'grabhāgaḥ maṅgaḥ.

bow BOW

, s. (A weapon) dhanuḥ m., -nuḥ n. (s) -nu n., dhanvā m., -nva n. (n) cāpaḥ śarāsanaṃ kārmukaṃ iṣvāsaḥ kodaṇḍaḥ or -ṇḍaṃ śarāvāpaḥ; 'middle of the bow,' lastakaḥ ghanurmadhyaṃ.

--(For playing stringed instruments) koṇaḥ śārikā parivādaḥ.

--(Bow of Arjuna) gāṇḍīvaḥ.

--(Of Karṇa) kālapṛṣṭhaṃ.

--(Of Siva) pinākaḥ ajagavaṃ.

to bow To BOW

, v. a. (To bend) nam in caus. (nāmayati or namayati -yituṃ) or nam (c. 1. namati nantuṃ), praṇam abhinam vinam avanam ānam; kuñv (c. 1. kuñcati kuñcituṃ), nambīkṛ prahvīkṛ bhugnīkṛṃ.

--(To bow the head) śirasā praṇam.

to bow To BOW

, v. n. nam (c. 1. namati nantuṃ), praṇam abhinam vinam nambībhū; 'bowing the body,' praṇamya kāyaṃ; 'bowing the head,' praṇamya śirsā prahvībhū.

--(To submit, yield) kṣam (c. 1. kṣamate kṣamituṃ kṣantuṃ), abhyupe (-upaiti -upaituṃ).

bow-bent BOW-BENT

, a. dhanurākṛtiḥ -tiḥ -ti kuṭilaḥ -lā -laṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

bowed BOWED

, p. p. nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ avanataḥ -tā -taṃ pariṇataḥ -tā -taṃ praṇataḥ -tā -taṃ avanataḥ -tā -taṃ nambaḥ -mbā -mbaṃ nambamūrttiḥ -rttiḥ -rtti prahvaḥ -hvā -hvaṃ prahvīkṛtaḥ -tā -taṃ.

bowels BOWELS

, s. antraṃ n. sing., antrāṇi n. pl., nāḍyaḥ f. pl., koṣṭhaḥ m. sing.

--(Compassion) kṛpā dayā.

--(The inner part) abhyantaraṃ garbhaḥ vilaṃ vivaraṃ.

bower BOWER

, s. kuñjaḥ nikuñjaḥ mañjarīkuñjaḥ latānirmmitaṃ mandiraṃ kuñjakuṭīraḥ maṇḍapaḥ jhāṭaḥ valluraṃ kuṭaṅgakaḥ.

--(Cottage) kuṭīraḥ parṇaśālā.

--(Anchor) naukāyā agrabhāge sthāpito'ṅkuśākāro lohabandhaḥ.

to bower To BOWER

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), paricchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

bowery BOWERY

, a. kuñjavān -vatī -vat (t) latāvṛtaḥ -tā -taṃ latāparicchannaḥ -nnā -nnaṃ.

bowl BOWL

, s. (A vessel for liquids) pātraṃ bhājanaṃ kaṃsaḥ -saṃ śarāvaḥ puṭakaḥ.

--(A ball) gulikā.

--(The bowl, poison) viṣaṃ.

to bowl To BOWL

, v. a. gulikām āvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(To play at bowls) gulikābhiḥ krīḍ (c. 1. krīḍati krīḍituṃ).

bowler BOWLER

, s. gulikāvarttanakṛt gulikāvarttakaḥ gulikākrīḍākṛt.

bow-legged BOW-LEGGED

, a. prajñuḥ -jñuḥ -jñu pragatajānuḥ -nuḥ -nu viralajānuḥ -nuḥ -nu

bowling-green BOWLING-GREEN

, a. gulikākrīḍāyogyaṃ samasthalaṃ or samasthalīkṛto bhūbhāgaḥ.

bowman BOWMAN

, s. dhanvī m, (n) dhanupmān m. (t) dhānuṣkaḥ dhanurdhārī m. (n) dhanurdharaḥ dhanurbhṛt m., iṣvāsaḥ iṣudharaḥ kāṇḍīraḥ kāṇḍavān m. (t) niṣaṅgī m. (n) astrī m. (n) śārṅgī m. (n).

bowshot BOWSHOT

, s. vāṇagocaraṃ śaragocaraṃ dhanuḥkṣepaṇaṃ śaraikakṣepaḥ.

bowsprit BOWSPRIT

, s. potāgravahiḥpralambo guṇavṛkṣakaḥ. See BOLTSPRIT.

bowstring BOWSTRING

, s. jyā guṇaḥ dhanurguṇaḥ maurvvī bhāravaṃ śiñjinī tāvaraṃ patañcikā.

bow-window BOW-WINDOW

, s. dhanurākṛti vātāyanaṃ dhanurākāro gavākṣaḥ pragrīvaḥ.

bowyer BOWYER

, s. dhanurdharaḥ dhanurbhṛt m., dhanvī m. (n) dhanuṣmān m. (t).

box BOX

, s. (A kind of tree) atidṛḍho vṛkṣaprabhedaḥ.

--(A case to hold any thing) bhāṇḍaṃ sampuṭaḥ sampuṭakaḥ mudrādhāraḥ ādhāraḥ pātraṃ bhājanaṃ samudgaḥ peṭikā vāsanaṃ.

--(For spectators) prekṣāgāraṃ.

--(A blow) muṣṭyāghātaḥ muṣṭiprahāraḥ muṣṭipātaḥ pāṇighātaḥ karāghātaḥ kīlā āghātaḥ prahāraḥ bāhupraharaṇaṃ.

to box To BOX

, v. n. (To fight with the fist) mallayuddhaṃ kṛ muṣṭyā yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), muṣṭīmuṣṭi or bāhūbāhavi yudh.

to box To BOX

, v. a. (To strike with the fist) muṣṭyā abhihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), nihan, or taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(To enclose in a box) sampuṭake or bhāṇḍe niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

boxen BOXEN

, a. pūrvvoktavṛkṣakāṣṭhanirmmitaḥ -tā -taṃ.

boxer BOXER

, s. mallayodhaḥ jhallaḥ mallaḥ pāṇighātaḥ bāhupraharaṇaḥ bāhuyodhī m. (n) raṅgāvatārī m. (n).

boxing BOXING

, s. mauṣṭā mallayuddhaṃ muṣṭipātaḥ pāṇighātaḥ bāhuyuddhaṃ bāhupraharaṇaṃ.

--(Boxing-match) mallayātrā.

boy BOY

, s. kumāraḥ -rakaḥ bālaḥ bālakaḥ putraḥ putrakaḥ aprāptavyavahāraḥ.

--(A word of contempt for a young man) māṇavaḥ māṇavakaḥ; 'multitude of boys,' māṇavyaṃ.

boyhood BOYHOOD

, s. bālakatvaṃ bālyaṃ śaiśavaṃ śiśutvaṃ kaumāraṃ kaiśoraṃ māṇavyaṃ.

boyish BOYISH

, a. vāliśaḥ -śā -śaṃ bāleyaḥ -yā -yaṃ bālakīyaḥ -yā -yaṃ bālakaśīlaḥ -lā -laṃ kaumāraḥ -rī -raṃ śiśuyogyaḥ -gyā -gyaṃ māṇavīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

boyishly BOYISHLY

, adv. bālarūpeṇa bālakavat śiśuvat kumāravat bāliśaprakāreṇa.

boyishness BOYISHNESS

, s. bāliśyaṃ bāleyatvaṃ bālakatvaṃ kumāraśīlatvaṃ śiśuśīlatā.

brabble BRABBLE

, s. kalahaḥ vyavakrośanaṃ vivādaḥ vāgyuddhaṃ vipralāpaḥ dvandvaṃ.

to brabble To BRABBLE

, v. n. kalaha (nom. kalahāyate -yituṃ), vyavakruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

to brace To BRACE

, v. a. bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ).

--(To strain up, tighten) sannibandh saṃstambh (c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ), draḍh (nom. draḍhayati -yituṃ).

brace BRACE

, s. (A pair) yugaṃ yugmaṃ yugalaṃ dvayaṃ yamalaṃ yāmalaṃ.

--(Bandage) bandhanaṃ bandhaḥ.

--(Strap) carmmabandhaḥ -ndhanaṃ.

--(Of a coach) rathālambi carmmabandhādi.

--(Of a ship) naukāsambandhī rajjuviśeṣaḥ.

bracelet BRACELET

, s. valayaḥ -yaṃ kaṅkaṇaṃ karabhūṣaṇaṃ aṅgadaṃ hastasūtraṃ vālakaḥ kambuḥ m., āvāpakaḥ pārihāryyaḥ kaṭakaḥ.

brachial BRACHIAL

, a. bāhusambandhī -ndhinī -ndhi (n).

brachygraphy BRACHYGRAPHY

, s. saṅkṣiptalikhanavidyā saṅkṣiptākṣaralikhanaṃ saṅketalekhanavidyā.

bracket BRACKET

, s. nāgadantaḥ -ntakaḥ nāgaḥ hastidantaḥ gajadantaḥ sāleyaḥ.

brackish BRACKISH

, a. kṣārarasayuktaḥ -ktā -ktaṃ īṣallavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣārasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

brackishness BRACKISHNESS

, s. kṣāraḥ kṣāratvaṃ kṣārarasaḥ.

brad BRAD

, s. lohamayaḥ kīlaviśeṣaḥ kṣudraśaṅkuḥ m.

to brag To BRAG

, v. n. katth (c. 1. katthate katthituṃ), vikatth ślāgh (c. 1. ślāghate ślāghituṃ), with inst. of the thing, ātmānaṃ ślāgh.

brag BRAG

, s. ahaṅkāroktiḥ f., vikatthā -tthanaṃ dambhaḥ āhopuruṣikā ahamaha- mikā ātmaślāghā garvvitavākyaṃ śūramānaṃ parikīrttanaṃ.

braggart BRAGGART

, BRAGGADOCIO, BRAGGER, s. śūramptanyaḥ śūramānī m. (n) piṇḍīśūraḥ upajalpī m. (n) vikatthī m. (n) avaliptaḥ ahaṅkārī m. (n) ahaṅkārapūrṇaḥ ātmaślāghī m. (n).

braggingly BRAGGINGLY

, adv. ahaṅkāreṇa sāhaṅkāraṃ vikatthayā ātmaślāghāpūrvvaṃ dambhāt.

brahmA BRAHMĀ

, s. (The first deity of the Hindu triad, the Creator of the world, Providence) brahmā m. (n) vedhāḥ m. (s) vidhiḥ m., viriñciḥ m., druhiṇaḥ.

--(As creator of the world) sraṣṭā m. (ṣṭṛ) viśvasṛk -ṭ (j).

--(Born in the lotus which sprung from the navel of Viṣṇu) nābhijaḥ nābhibhūḥ m., añjajaḥ añjayoniḥ padmagarbhaḥ padmabhūḥ m., padmāsanaḥ kamalāsanaḥ.

--(The self-existent) svayambhūḥ m., ātmabhūḥ m.

--(Born from the golden egg) hiraṇyagarbhaḥ.

--(As elder of the deities) surajyeṣṭhaḥ.

--(The four-faced one) caturmmukhaḥ caturānanaḥ.

--(The great father and lord of all) pitāmahaḥ prajāpatiḥ m., lokeśaḥ.

--(Supporter of all) dhātā m. (tṛ) vidhātā m. (tṛ).

--(Exalted in heaven) parameṣṭhaḥ -ṣṭhī m. (n).

brahmin or brAhman BRAHMIN or BRĀHMAN

, s. brāhmaṇaḥ vipraḥ bāḍavaḥ.

--(As the firstborn among mortals) agrajanmā m. (n).

--(As receiving second birth at his investiture with the sacred thread) dvijaḥ dvijātiḥ m., dvijanmā m. (n).

--(As learned in the Vedas) śrotriyaḥ.

--(As a deity upon earth) bhūdevaḥ bhūmidevaḥ.

--(As born from the mouth of Brahmā) mukhajaḥ.

--(A Brahmin by birth but not by duties) brāhmaṇabruvaḥ.

--(The wife of a Brahmin) brāhmaṇī.

--(The condition of a Brahmin) brāhmaṇyaṃ brāhmaṇatā.

brahminical BRAHMINICAL

, a. brāhmaḥ -hmī -hmaṃ brāhmaṇajātīyaḥ -yā -yaṃ; 'the brahminical caste,' brāhmaṇajātiḥ f.

brahminicide BRAHMINICIDE

, s. brahmahatyā brāhmaṇabadhaḥ.

--(One who kills a Brahmin) brahmahā m. (n).

to braid To BRAID

, v. a. veṇīkṛ veṇirūpeṇa keśān rac (c. 10. racayati -yituṃ) or granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati granthituṃ) or keśasaṃskāraṃ kṛ.

--(Weave, interweave) ve (c. 1. vayati vātuṃ), granth utkhac (c. 10. -khacayati -yituṃ).

braid BRAID

, s. (Of hair) veṇiḥ -ṇī f., praveṇiḥ kavaraḥ -rī dhammillaḥ keśaveśaḥ keśagarbhaḥ.

--(A knot) granthiḥ m., bandhaḥ.

braided BRAIDED

, p. p. veṇībhūtaḥ -tā -taṃ grathitaḥ -tā -taṃ kavaraḥ -rī -raṃ.

brain BRAIN

, s. mastiṣkaṃ or -skaḥ gorddaṃ mastakasnehaḥ.

--(Intellect) buddhiḥ f., matiḥ f., dhīḥ f.

to brain To BRAIN

, v. a. mastakaṃ niṣpiṣpa mastiṣkaṃ vahiḥkṛtya han (c. 2. hanti hantuṃ).

brainish BRAINISH

, a. madonmattaḥ -ttā -ttaṃ madottaptaḥ -ptā -ptaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ.

brainless BRAINLESS

, a. mastiṣkahīnaḥ -nā -naṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durmatiḥ -tiḥ -ti.

brainpan BRAINPAN

, s. kapālaḥ -laṃ mastakaḥ -kaṃ karpparaḥ śirosthi n., muṇḍaḥ karoṭaḥ śīrṣakaṃ.

brainsick BRAINSICK

, a. mūḍhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vibhrāntaśīlaḥ -lā -laṃ cañcalamatiḥ -tiḥ -ti.

brainsickness BRAINSICKNESS

, s. mūḍhatā cañcalatvaṃ capalatvaṃ prāmādyaṃ pramāditvaṃ.

brake BRAKE

, s. (A thicket of brambles) kaṇṭakagahanaṃ gulmagahanaṃ jhāṭaḥ -ṭaṃ.

--(A snaffle) khalīnaḥ -naṃ mukhayantraṇaṃ.

--(That which moves a military engine) yuddhayantravāhanaṃ yuddhayantracālanasādhanaṃ.

bramble BRAMBLE

, s. kaṇṭakagulmaḥ kaṇṭakastambaḥ śṛgālakoliḥ m., śṛgālakaṇṭakaḥ gokṣuraḥ.

brambly BRAMBLY

, a. śṛgālakaṇṭakāvṛtaḥ -tā -taṃ kaṇṭakī -kinī -ki (n).

bramin BRAMIN

, s. See BRAHMIN.

[Page 62a]
bran BRAN

, s. tuṣaḥ -ṣā dhānyakalkaṃ dhānyatvak f. (c) busa.

branch BRANCH

, s. śākhā latā viṭapaḥ taruviṭapaḥ tarubhujaḥ kāṇḍaḥ vistāraḥ; 'a large branch,' skandhaśākhā śālā.

--(Of a river) kusarit f., upanadī upasarit alpanadī nadīvaṅkaḥ vaṅkṣuḥ f., praṇālaḥ -lī.

--(A section, subdivision) śākhā aṅgaḥ sargaḥ parichedaḥ vichedaḥ aṅgarakandhaḥ; a branch of the Vedas,' vedāṅgaḥ.

--(Offspring) kulasantatiḥ f., kulasantānaḥ apatyaṃ pravaraṃ.

to branch To BRANCH

, v. n. śākhā (nom. śākhāyate), latā (nom. latāyate), śākhārūpeṇa vistṝ in pass. (-stīryyate) or bhinnībhū or vibhid in pass. (-bhidyate) or vichid in pass. (-chidyate).

--(To speak diffusely) vistaraśas or suvistaraṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ).

to branch To BRANCH

, v. a. śākhāvat pṛthakkṛ or vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ).

branchless BRANCHLESS

, a. śākhāhīnaḥ -nā -naṃ viṭaparahitaḥ -tā -taṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

branchy BRANCHY

, a. śākhī -khinī -khi (n) śākhyaḥ -khyā -khyaṃ vistīrṇaśākhaḥ -khā -khaṃ kāṇḍīraḥ -rā -raṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistārayuktaḥ -ktā -ktaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

brand BRAND

, s. (A burning stick) ulkā dagdhakāṣṭhaṃ taptakāṣṭhaṃ.

--(A mark of infamy) apakīrtticihnaṃ abhiśastāṅkaḥ aṅkaḥ aṅkanaṃ.

to brand To BRAND

, v. a. apamānacihnena aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), taptalohena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), abhiśastāṅkaṃ kṛ.

branded BRANDED

, p. p. apamānacihnāṅkitaḥ -tā -taṃ abhiśastāṅkacihnitaḥ -tā -taṃ kṛtāṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ; 'branded with infamy,' durnāmagrastaḥ -stā -staṃ.

to brandish To BRANDISH

, v. a. bhram in caus. (bhramayati or bhrāmayati -yituṃ); 'they brandished their pikes,' śūlāni bhramayāñcakruḥ; vidhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), ucchal in caus. (-chālayati -yituṃ) vyāvyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ)

brandished BRANDISHED

, p. p. udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ avadhūtaḥ -tā -taṃ ucchālitaḥ -tā -taṃ.

brandling BRANDLING

, s. kṛmiprabhedaḥ sa ca matsyapralobhārthaṃ kadācid vaḍiśe niveśyate.

brandy BRANDY

, s. madyaśuṇḍā madyāsavaṃ surā āsavaṃ śīdhuḥ m., vāruṇī.

brangle BRANGLE

, s. (Squabble) vyāvakrośī vyavakrośanaṃ uccairbhāṣaṇaṃ kalahaḥ vipralāpaḥ.

branny BRANNY

, a. tuṣākṛtiḥ -tiḥ -ti tuṣamayaḥ -yī -yaṃ dhānyatvaṅmayaḥ -yī -yaṃ.

brasier or brazier BRASIER or BRAZIER

, s. (Worker in brass) tāmrakāraḥ kāṃsyakāraḥ kāmandhamī m. (n).

--(A pan to hold coals) aṅgāraśakaṭī aṅgārapātraṃ.

brasiery BRASIERY

, s. kupyaśālā sandhānī.

brass BRASS

, s. rītiḥ f., retyaṃ āraḥ tāmraṃ kāṃsyaṃ -syakaṃ pittalaṃ pītalohaṃ pītalaṃ -lakaṃ ārakūṭaḥ -ṭaṃ.

--(Impudence) nirlajjatā dhārṣṭyaṃ pragalbhatā.

brassy BRASSY

, a. raityaḥ -tyī -tyaṃ kāṃsyamayaḥ -yī -yaṃ pittalaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

brat BRAT

, s. śiśuḥ m., bālakaḥ bālaḥ putrakaḥ śāvakaḥ.

bravado BRAVADO

, s. vikatthā ahaṅkāravākyaṃ ātmaślādhā āhopuruṣikā ahamahamikā.

brave BRAVE

, a. śūraḥ -rā -raṃ vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ uddhataḥ -tā -taṃ.

--(Excellent) sādhuḥ -dhuḥ -dhu uttamaḥ -mā -maṃ praśastaḥ -stā -staṃ.

--(Noble) udāraḥ -rā -raṃ.

brave BRAVE

, s. (A bully) śūrammanyaḥ dambhī m. (n).

--(Defiance) samāhvānaṃ krandanaṃ āsyarddhā.

to brave To BRAVE

, v. a. (To menace) bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ), abhibharts avabharts paribharts tarj (c. 1. tarjati tarjituṃ).

--(To challenge) āhve (c. 1. -hvayate -hvātuṃ), samāhve krandanaṃ kṛ spardh (c. 1. spardhate spardhituṃ).

to brave To BRAVE

, v. n. (To carry a boasting appearance) dāmbhikavad vṛt (c. 1. varttate varttituṃ) or car (c. 1. carati carituṃ), ghṛṣ (c. 5. ghṛṣṇoti dharṣituṃ), dṛp (c. 4. dṛpyati draptuṃ).

[Page 62b]
braved BRAVED

, p. p. (Challenged) āhūtaḥ -tā -taṃ samāhūtaḥ -tā -taṃ.

bravely BRAVELY

, adv. (In a brave manner) savīryyaṃ śūravat vīravat abhītavat saparākramaṃ śauryyeṇa nirbhayaṃ prasabhaṃ.

--(Excellently) sāghu praśastaṃ su prefixed.

bravery BRAVERY

, s. śūratā śauryyaṃ vīratā vīryyaṃ parākramaḥ vikramaḥ kārpaṇyarāhityaṃ; 'to show bravery in battle,' parākram (c. 1. -kramati -kramituṃ), vikram.

--(Bravado, boast) vikatthā āsparddhā.

--(Magnificence) pratāpaḥ tejaḥ n. (s).

bravingly BRAVINGLY

, adv. dāmbhikavat sadambhaṃ āhvānapūrvvakaṃ samāhvānakrameṇa.

bravo BRAVO

, interj. sāghu.

--(A murderer) ghātakaḥ dasyuḥ m., ātatāyī m. (n).

to brawl To BRAWL

, v. n. vyavakruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), kalaha (nom. kalahāyate -yituṃ), vaira (nom. vairāyate -yituṃ), vivad (c. 1. -vadati -vadituṃ), vipralap (c. 1. -lapati -lapituṃ).

brawl BRAWL

, s. kalahaḥ vyavakrośaḥ vyāvakrośī ākrośaḥ uccairbhāṣaṇaṃ uccairghuṣṭaṃ vyāvabhāṣī vivādaḥ vāgyudvaṃ vipralāpaḥ dvandvaṃ saṃrāvaḥ.

brawler BRAWLER

, s. kalahakāraḥ -rī m. (n) kalahapriyaḥ virodhī m. (n) kalipriyaḥ yuyutsuḥ m.

brawn BRAWN

, s. (The flesh of a boar) śūkaramāṃsaṃ.

--(The musculous part of the body) snāyuḥ f., snasā.

--(The arm) bāhuḥ m.

--(A boar) śūkaraḥ varāhaḥ.

brawniness BRAWNINESS

, s. māṃsalatvaṃ dṛḍhāṅgatā śarīradṛḍhatā draḍhimā m. (n).

brawny BRAWNY

, a. māṃsalaḥ -lā -laṃ snāyumān -matī -mat (t) dṛḍhāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

to bray To BRAY

, v. a. (To pound) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ vicūrṇ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ viniṣpiṣ utpiṣ.

to bray To BRAY

, v. n. (Like an ass) garddabhavad ru (c. 2. rauti ravituṃ) or citkāraṃ kṛ or nad (c. 1. nadati nadituṃ).

bray BRAY

, s. kharanādaḥ garddabhanādaḥ garddabharāvaḥ citkāraḥ kharaśabdaḥ nādaḥ.

brayer BRAYER

, s. (One that brays like an ass) kharanādī m. (n) nādī m. (n) citkārakṛt.

--(One that pounds) cūrṇakaḥ niṣpeṣṭā m. (ṣṭṛ) peśvaraḥ.

to brazen To BRAZEN

, v. n. dhṛṣ (c. 5. ghṛṣṇoti dharṣituṃ), abhibharts (c. 10. -bhartsayate -yituṃ).

brazen BRAZEN

, a. raityaḥ -tyī -tyaṃ pittalamayaḥ -yī -yaṃ tāmrikaḥ -kī -kaṃ.

--(Impudent) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

brazen-faced BRAZEN-FACED

, a. nirlajjamukhaḥ -khī -khaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ svalpavrīḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

brazenness BRAZENNESS

, s. raityatvaṃ.

--(Impudence) nirlajjatā dhṛṣṭatā pragalbhatā.

brazier BRAZIER

, s. tāmrakāraḥ kāṃsyakāraḥ. See BRASIER.

breach BREACH

, s. bhaṅgaḥ bhedaḥ chedaḥ khaṇḍaṃ randhraṃ chidraṃ.

--(The act of breaking) bhañjanaṃ bhedanaṃ khaṇḍanaṃ.

--(A gap in a wall) sandhiḥ m., gṛharandhraṃ khānikaṃ suruṅgā kuḍyacchedaḥ.

--(Violation) atikramaḥ laṅghanaṃ ullaṅghanaṃ.

--(Violation of a law) vyavasthātikramaḥ vyavasthālaṅghanaṃ.

--(Breach of promise) pratijñābhaṅgaḥ.

--(Breach of confidence) viśvāsabhaṅgaḥ.

--(Separation of friendship) suhṛdbhedaḥ virodhaḥ vicchedaḥ.

bread BREAD

, s. apūpaḥ pūpaḥ piṣṭakaḥ kāndavaṃ abhyuṣaḥ.

--(Food in general) annaṃ āhāraḥ bhojanaṃ.

bread-corn BREAD-CORN

, s. godhūmaḥ sumanāḥ m. (s) sumanaḥ śasyaṃ dhānyaṃ āpupyaṃ

bread-fruit BREAD-FRUIT

, s. panasaḥ panasanālikā kaṇṭakiphalaḥ kaṇṭakaphalaḥ.

breadth BREADTH

, s. pṛthutā pārthavaṃ prathimā m. (n) viśālatā vipulatā vistāraḥ vistīrṇatā parisaraḥ prasthaḥ vitatiḥ f., āyāmaḥ āyatanaṃ pāṭaḥ.

to break To BREAK

, v. a. (Burst or part asunder by force) bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), nibhañj vinirbhañj prabhañj; bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), parikhaṇḍ vidṝ in caus. (-dārayati -yituṃ) sphuṭ (c. 10. sphoṭayati -yituṃ), ruja (c. 6. rujati roktuṃ), avaruj āruj samāruj; kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), prakṣud; śakalīkṛ dal in caus. (dālayati -yituṃ) vidal.

--(Penetrate, break through) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), nirbhid chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ).

--(Crush) mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ).

--(Break or sink the spirit) mano khaṇḍ or han (c. 2. hanti hantuṃ) or pratihan bhagnāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ āśāvibhinnaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ khaṇḍitāśaṃsaṃ -sāṃ -saṃ kṛ.

--(Tame) dam in caus. (damayati -yituṃ or c. 4. dāmyati damituṃ), pradam; vinī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Make bankrupt) parikṣīṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ nirdhanīkṛ.

--(Overcome) parāji (c. 1. -jayati -te -jetuṃ).

--(Break down, destroy) avabhañj prabhañj vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

--(Violate a promise) saṃvidaṃ vyatikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), visaṃvad (c. 1. -vadati -vadituṃ), visaṃvid (c. 2. -vetti -vedituṃ).

--(Infringe a law) vyavasthām atikram or vyatikram or laṅgh (c. 1. laṅghate laṅghituṃ, c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh, or aticar (c. 1. -carati -carituṃ) or lup in caus. (lopayati -yituṃ).

--(Break a vow) vrataṃ lup in caus.

--(Interrupt) lup vilup vipralup in caus., ucchid vicchid pratihan antari (c. 2. -eti -etuṃ).

--(Break intelligence) prathamasaṃvādaṃ kṛ prathamākhyānaṃ kṛ.

--(Break the heart) daladdhṛdayaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ bhagnāntaḥkaraṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ.

--(Break into a house) sandhiṃ kṛ kuḍyaṃ chid.

--(Break a bone) asthi bhañj or bhid.

--(Make to cease) nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(Separate) viyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ).

--(Break off, relinquish) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(Reform a bad habit) doṣakhaṇḍanaṃ kṛ.

--(Dissolve friendship) sauhṛdyaṃ bhid.

--(Break one's sleep) nidrāṃ bhañj nidrābhaṅgaṃ kṛ.

--(Break one's fast) pāraṇaṃ kṛ prātarbhojanaṃ kṛ upavāsānantaraṃ prathamāhāraṃ kṛ.

--(Break wind) pard (c. 1. pardate pardituṃ), gudaravaṃ kṛ.

to break To BREAK

, v. n. (Part in two) bhañj in pass. (bhajyate) bhid in pass. (bhidyate) vibhid vicchid in pass. (-chidyate) truṭ (c. 4. truṭyati truṭituṃ), vidṝ in pass. (-dīryyate) sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ), śakalībhū.

--(Dawn) prabhā (c. 2. -bhāti -bhātuṃ), uṣ (c. 1. oṣati oṣituṃ or ucchati ucchituṃ), vyuṣ samuṣ.

--(Open as a sore) pūy (c. 1. pūyate pūyituṃ), pūyanaṃ kṛ pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū.

--(Become bankrupt) parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

--(Decline, decay) jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ jarītuṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate dhvaṃsituṃ), sad (c. 1. sīdati sattuṃ), vinaś (c. 4. -naśyati -naśituṃ -naṃṣṭuṃ), viśṝ in pass. (-śīryyate).

--(Part friendship) virañj in pass. (-rajyate).

--(Break in, force one's way in) balāt or prasahya praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), āpat, (c. 1. -patati -patituṃ), abhipat avalup (c. 6. -lumpati -loptuṃ).

--(Break forth) prapat (c. 1. -patati -patituṃ), niṣpat.

--(Break loose) pramuc in pass. (-mucyate) vipramuc.

--(Break off, desist suddenly) akasmād viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) or nivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ).

--(Break out, arise suddenly) akasmād utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ) or jan (c. 4. jāyate janituṃ) or dṛś in pass. (dṛśyate) or prabhū.

--(Break up) vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), nivṛt.

--(Break forth, as fire) prajval (c. 1. -jvalati -te -jvalituṃ).

--(Break, as waves) bhaṅgarūpeṇa praluṭh (c. 1. -loṭhati -loṭhituṃ).

break BREAK

, s. (Interruption) vichedaḥ chedaḥ antarāyaḥ.

--(Cessation) virāmaḥ viratiḥ f., nirvṛtiḥ f., nivṛtiḥ f., upaśamaḥ kṣayaḥ.

--(Opening of the day) aruṇodayaḥ prabhātaṃ udayaḥ divasamukhaṃ uṣaḥ; 'at break of day,' prabhāte prātaḥkāle; 'breaking a blood-vessel,' urokṣataṃ.

breaker BREAKER

, s. (One who breaks) bhraṃktā m. (ktṛ) bhañjakaḥ bhaṅgakaraḥ bhedakaḥ bhedī m. (n) vidārakaḥ.

--(Destroyer) nāśakaḥ.

--(A wave breaking over a sandbank) saikatasūcako bhaṅgaḥ bhaṅgiḥ f., -ṅgī taralāyitaḥ lahariḥ f., tallolaḥ taraṅgaḥ.

breakfast BREAKFAST

, s. prātarbhojanaṃ prātarāśaḥ kalyavarttaḥ kalyajagdhiḥ f., prathamāhāraḥ.

to breakfast To BREAKFAST

, v. n. prātarbhojanaṃ or prātarāśaṃ kṛ prathamāhāraṃ kṛ.

breakfasted BREAKFASTED

, p. p. prātarāśitaḥ -tā -taṃ.

breaking BREAKING

, s. bhaṅgaḥ bhañjanaṃ bhedaḥ bhedanaṃ khaṃṇḍanaṃ śakalīkaraṇaṃ vidāraṇaṃ.

--(Breaking down) prabhaṅgaḥ.

--(Breaking a vow) vratalopanaṃ.

bream BREAM

, s. pṛthuśarīro matsyabhedaḥ.

breast BREAST

, s. vakṣaḥ n. (s) uraḥ n. (s) vakṣassthalaṃ or vakṣaḥsthalaṃ kroḍaṃ -ḍā aṅkaḥ vatsaṃ bhujāntaraṃ hṛdayasthānaṃ.

--(Female breast) stanaḥ stanau m. du., stanakuṭmalaṃ kucaḥ kucataṭaṃ vakṣoruhaḥ vakṣojaṃ urasijaḥ urojaḥ.

--(Heart) hṛdayaṃ antaḥkaraṇaṃ manaḥ n. (s) cittaṃ marmma n. (n).

breast-bone BREAST-BONE

, s. vakṣosthi n., urosthi n.

breast-high BREAST-HIGH

, a. vakṣodaghnaḥ -ghnā -ghnaṃ vakṣodeśaparyyantaḥ -ntā -ntaṃ.

breast-plate BREAST-PLATE

, s. kavacaṃ urastrāṇaṃ vakṣastrāṇaṃ uraśchadaḥ āyasī f., nāgodaraṃ vāṇavāraḥ.

breastwork BREASTWORK

, s. vakṣodeśaparyyantaṃ durgaprācīraṃ vakṣaḥsamānaḥ prākāraḥ.

breath BREATH

, s. prāṇaḥ śvāsaḥ śvasitaṃ asuḥ m.

--(Inspiration and expiration) śvāsapraśvāsaṃ śvāsaniḥśvāsaṃ.

--(Pause, respite) ucchvāsaḥ virāmaḥ upaśamaḥ.

--(Out of breath) ucchvasan -santī -satī -sat (t) ucchvasitaḥ -tā -taṃ yaṣṭiprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Holding one's breath) śvāsapraśvāsadhāraṇaṃ.

--(Breeze, moving air) khaśvāsaḥ mṛduvātaḥ mandānilaḥ anilaḥ samīraṇaḥ.

to breathe To BREATHE

, v. n. śvas (c. 2. śvasiti śvasituṃ), āśvas ucchvas prāṇ (c. 2. prāṇiti prāṇituṃ).

--(To inspire and expire) śvāsapraśvāsaṃ kṛ śvāsaniḥśvāsaṃ kṛ.

--(To live) jīv (c. 1. jīvati jīvituṃ).

--(To take breath, recover breath) pratyāśvas.

to breathe To BREATHE

, v. a. (To inspire) śvas (c. 2. śvasiti śvasituṃ).

--(To breathe forth, expire) niḥśvas praśvas.

--(To exhale) pravā (c. 2. -vāti -vātuṃ).

breathing BREATHING

, s. śvāsaḥ śvāsapraśvāsaṃ prāṇaḥ śvasitaṃ.

--(Ardent wish) ākāṅkṣā spṛhā lālasā. Part. prāṇan -ṇantī -ṇat (t) śvasan -satī -santī -sat (t) asumān -matī -mat (t) prāṇabhṛt m. f. n.

--(Breathing through the nose) nāsikanghamaḥ.

--(Accent) prāṇasūcakaṃ cihnaṃ; 'the hard breathing,' mahāprāṇaḥ; 'the soft breathing,' abhiniṣṭhānaṃ.

breathing-hole BREATHING-HOLE

, s. vātāyanaṃ vāyucchidraṃ vāyupathaḥ gavākṣaḥ jālaṃ.

breathing-time BREATHING-TIME

, s. ucchvāsaḥ viśrāmaḥ virāmaḥ upaśamaḥ nirvṛtiḥ f.

breathless BREATHLESS

, a. (Without breath, lifeless) prāṇahīnaḥ -nā -naṃ aprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vyasuḥ -suḥ -su nirucchvāsaḥ -sā -saṃ vicetanaḥ -nā -naṃ.

--(Panting for breath) ucchvasan -satī -sat (n) ucchvasitaḥ -tā -taṃ naṣṭaśvāsaḥ -sā -saṃ yaṣṭiprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Dead) mṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Half dead) mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ.

bred BRED

, p. p. (Born) jātaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Produced) janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ.

--(Reared, educated) puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ gṛhītavidyaḥ -dyā -dyaṃ vinītaḥ -tā -taṃ; 'well-bred,' suvinītaḥ -tā -taṃ; 'ill-bred,' anītaḥ -tā -taṃ avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ durācāraḥ -rā -raṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ.

[Page 64a]
breech BREECH

, s. (The back part of any thing) paścādbhāgaḥ paścimo bhāgaḥ paścāddeśaḥ adhodeśaḥ.

--(Of an animal) nitambaḥ sphicau f. du., kaṭideśaḥ kaṭīrakaṃ kaṭiprothaḥ.

--(Of a cannon) yasmād antaragnibalena lohagolo niḥsāryyate tasya yuddhayantrasya paścādbhāgaḥ.

breeches BREECHES

, s. kañcukaḥ pumbhir bhṛtaṃ kaṭivastraṃ puruṣasya kaṭivastraṃ kaṭijaṅghādiparighānaṃ kaṭīpaṭaḥ śāṭakaḥ.

to breed To BREED

, v. a. (To procreate, give birth to) su (c. 1. savati, c. 2. sauti sotuṃ), prasu prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ) or jan in caus. (janayati -yituṃ) sañjan; vṛdh in caus. (varghayati -yituṃ).

--(To be pregnant) garbhavatī or garbhiṇī or sañjātagarbhā bhū.

--(To cause, produce) jan in caus., utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(To rear) puṣ (c. 9. puṣṇāti, c. 1. poṣati or in caus. poṣayati -yituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl.

--(To educate) śikṣ (i. e. des. of śak) in caus. (śikṣayati -yituṃ) vinī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(To contrive, plot) ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ).

to breed To BREED

, v. n. (To have birth) jan (c. 4. jāyate), upajan abhijan; utpad (c. 4. -padyate).

--(To increase) vṛdh (c. 1. vardhate vardhituṃ), puṣ (c. 4. puṣyati poṣṭuṃ).

breed BREED

, s. (Race, family) vaṃśaḥ kulaṃ jātiḥ f., santānaḥ santatiḥ f., anvayaḥ.

--(Offspring) apatyaṃ prajā; 'a horse of a good breed,' ājāneyaḥ bhūmipakṣaḥ bhūmirakṣakaḥ.

--(Number of animals born at once) śāvakagaṇaḥ yaḥ śāvakagaṇa ekakāle ḍimbād utpadyate or prasūyate.

breedbate BREEDBATE

, s. kalahakāraḥ vivādārthī m. (n) kalipriyaḥ kalahapriyaḥ.

breeder BREEDER

, s. (A producer) janakaḥ prajaniṣṇuḥ utpādakaḥ sutī m. (n).

--(A prolific female) sutinī abandhyā prasavitrī prajāyinī jananī.

--(A rearer) poṣakaḥ poṣṭā m. (ṣṭṛ) poṣayitā m. (tṛ) vinetā m. (tṛ).

breeding BREEDING

, s. (Rearing) poṣaḥ -ṣaṇaṃ pālanaṃ.

--(Education) śikṣā vinayaḥ.

--(Good manners) vinayaḥ sabhyatā suśīlatā; 'a man of breeding,' suvinītaḥ.

breese BREESE

, s. daṃśaḥ daṃśakaḥ vanamakṣikā gomakṣikā.

breeze BREEZE

, s. mṛduvātaḥ mandānilaḥ anilaḥ mārutaḥ marut m., vāyuḥ m., suvāyuḥ m., cāravāyuḥ m., ṣavanaḥ khaśvāsaḥ samīraṇaḥ samīraḥ mandasamīraṇaḥ; 'soft breezes,' sukhasparśāḥ m. pl.

breezy BREEZY

, a. (Windy) vātalaḥ -lā -laṃ vātavān -vatī -vat (t) vāyavaḥ -vī -vaṃ.

--(Fanned by the breezes) vāyubhiḥ or mandānilair anuvījitaḥ -tā -taṃ or upavījitaḥ or udvījyamānaḥ -nā -naṃ.

brethren BRETHREN

, s. (Plur. of brother) bhrātaraḥ m. pl., samānodaryyāḥ.

--(Of the same race) bāndhavāḥ m. pl., sajātayaḥ m. pl., samānajātayaḥ.

--(Associates) saṃsargiṇaḥ m. pl., saṅginaḥ m. pl.

--(Spiritual brethren) ekaguravaḥ m. pl., satīrthyāḥ m. pl.

brevet BREVET

, s. adhikavarttanaṃ vinā śreṣṭhapadamātrapratipattiḥ f., adhikavetanavyatirekeṇa jyeṣṭhakhyātimātraprāptiḥ f., padamātravṛddhiḥ f.

breviary BREVIARY

, s. (A compendium) saṅgrahaḥ saṃhitā.

--(Of prayers) prārthanāsaṅgrahaḥ prārthanāsaṃhitā.

breviate BREVIATE

, s. saṅgrahaḥ saṃhitā saṃhāraḥ pratyāhāraḥ.

brevity BREVITY

, s. saṅkṣeptaḥ -paṇaṃ saṅkṣiptiḥ f., saṅkṣiptatvaṃ samastatvaṃ upasaṅkṣepaḥ saṅgrahaḥ -haṇaṃ sanasanaṃ samāsaḥ parimitatā saṃhāraḥ samāhāraḥ alpatvaṃ.

to brew To BREW

, v. a. (To make beer) yavasuraṃ pac (c. 1. pacati paktuṃ) or kvath (c. 1. kvathati kvathituṃ), yavajamadyaṃ kṛ.

--(To mingle) miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ).

--(To contrive) ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ), pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint

brewage BREWAGE

, s. nānāsammiśradravyanirmmitaṃ pānīyaṃ niṣkvāthaḥ sannipātaḥ prakīrṇakaṃ.

brewer BREWER

, s. yavasurakvathitā m. (tṛ) yavasurapācakaḥ.

brewery or brewhouse BREWERY or BREWHOUSE

, s. yavasurapacanasthānaṃ yavasurakvathanasthānaṃ.

brewing BREWING

, s. yavasurapacanaṃ yatkiñcid yavasuram ekakāle pacyate.

brewis BREWIS

, s. yūṣakvathitaḥ piṣṭakaḥ or apūpaḥ.

bribe BRIBE

, s. utkocaḥ -cā -cakaḥ upapradānaṃ upāyanaṃ abhyupāyanaṃ kośalikaṃ pāritoṣikaṃ; 'the receiver of a bribe,' utkocakaḥ utkocādātā m. (tṛ) utkocagrāhakaḥ.

to bribe To BRIBE

, v. a. utkocaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or upapradā anyāyyakarmmasampādanārtham upāyanaṃ dā.

briber BRIBER

, s. utkocadātā m. (tṛ) utkocadāyī m. (n) upapradātā m. (tṛ),

bribery BRIBERY

, s. utkocasya dānādānāparādhaḥ.

--(Giving bribes) utkocadānaṃ utkocacaryyā.

--(Receiving bribes) utkocagraha -haṇaṃ.

brick BRICK

, s. iṣṭakā iṣṭikā sudhā; 'burnt brick,' pakveṣṭakā jhāmakaṃ; 'a brick-house,' iṣṭakāgṛhaṃ sudhābhavanaṃ; 'brick-built,' iṣṭakānirmmitaḥ -tā -taṃ; 'a pile of bricks,' iṣṭakārāśiḥ f.

to brick To BRICK

, v. a. iṣṭakānyāsaṃ kṛ iṣṭakānyāsaṃ kṛtvā nirmmā (c. 2. -māti -mātuṃ).

brick-bat BRICK-BAT

, s. iṣṭakāśakalaṃ iṣṭakākhaṇḍaṃ bhinneṣṭakā bhagneṣṭakāśakalaṃ.

brick-dust BRICK-DUST

, s. iṣṭakācūrṇaṃ iṣṭakākṣodaḥ iṣṭakākṣoditaṃ.

brick-kiln BRICK-KILN

, s. pākapuṭī āpākaḥ iṣṭakāpacanasthānaṃ pavanaṃ.

bricklayer BRICKLAYER

, s. lepakaḥ lepī m. (n) lepyakṛt m., pralepakaḥ sudhājīvī m. (n) aṭṭālikākāraḥ palagaṇḍaḥ.

brickmaker BRICKMAKER

, s. iṣṭakākārī m. (n) iṣṭakākṛt iṣṭakākāraḥ sudhākṛt.

brickwork BRICKWORK

, s. iṣṭakānyāsaḥ sudhānyāsaḥ iṣṭakānirmmāṇaṃ iṣṭakānirmmitaṃ yatkiñcid bhavanādi.

bridal BRIDAL

, s. vivāhotsavaḥ vivāhaparvva n. (n) vivāhaḥ vivāhakarmma n. (n) or udvāhakarmma.

bridal BRIDAL

, a. vaivāhikaḥ -kī -kaṃ udvāhikaḥ -kā -kaṃ vivāhayogyaḥ -gyā -gyaṃ pāṇigrahaṇikaḥ -kī -kaṃ; 'bridal clothes,' ānandapaṭaṃ.

bride BRIDE

, s. navoḍhā navabhāryyā navavadhūḥ f., navapatnī ūḍhā navakārikā navavarikā pāṇigṛhītā suvāsinī; 'one who chooses her own husband,' svayaṃvarā.

bride-bed BRIDE-BED

, s. vivāhaśayyā navoḍhāśayanaṃ ānandaśayyā ūḍhāvoḍhror navaśayanaṃ.

bride-cake BRIDE-CAKE

, s. vivāhotsavakāle gṛhābhyāgataiḥ svādanīyaḥ piṣṭakaḥ or apūpaḥ ānandapiṣṭakaḥ.

bridegroom BRIDEGROOM

, s. varaḥ voḍhā m. (-ḍhṛ) pariṇetā m. (tṛ) pāṇigrāhaḥ vivāhodyataḥ.

bridemaid BRIDEMAID

, s. (Attendant on the bride) janyā.

brideman BRIDEMAN

, s. (Attendant on the bridegroom) janyaḥ.

bridewell BRIDEWELL

, s. nigrahagṛhaṃ nigrahāgāraṃ daṇḍapraṇayanagṛhaṃ kārāgāraṃ kārāveśma n. (n).

bridge BRIDGE

, s. setuḥ m., piṇḍalaḥ piṇḍilaḥ dharaṇaḥ saṃvaraḥ sambaraḥ.

--(Footbridge) saṅkamaḥ.

--(A bridge of boats) nausetuḥ m.

--(Of the nose) nāsāvaṃśaḥ.

--(Of a musical instrument) tantrālambaḥ tantradhāraṇārthaṃ kāṣṭhakhaṇḍaṃ.

to bridge To BRIDGE

, v. a. (Connect by a bridge) setunā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

bridle BRIDLE

, s. vāgā raśmiḥ m., valgā dantālikā.

--(Restraint) saṃyamaḥ yamaḥ yantraṇaṃ nigrahaḥ.

to bridle To BRIDLE

, v. a. raśmibhir yam (c. 1. yacchati yantuṃ).

--(To restrain) yam niyam saṃyam nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vaśīkṛ.

[Page 65a]
bridlehand BRIDLEHAND

, s. aśvārūḍhasya yo hasto vāgāṃ saṅgṛhlāti or dharati.

brief BRIEF

, a. (Concise) saṅkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ sāṅkṣepikaḥ -kī -kaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ parimitaḥ -tā -taṃ saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ.

--(Not long, as time, &c.) aciraḥ -rā -raṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ alpakālaḥ -lā -laṃ.

--(Contracted) saṅkucitaḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ hrasvaḥ -svā -svaṃ; 'in a brief space of time,' acireṇa acirāt na cireṇa; 'for a brief space,' alpamātraṃ.

brief BRIEF

, s. (Writing of any kind) patraṃ.

--(An epitome) saṅgrahaḥ saṅkṣepaḥ saṃhāraḥ.

--(A writ) ājñāpatraṃ.

--(A writing explaining the case) nivedanapatraṃ arthatattvajñāpakaṃ patraṃ.

briefly BRIEFLY

, adv. (Concisely) saṅkṣepeṇa saṅkṣepāt saṅkṣepatas samāsatas avistaraśas na vistareṇa parimitaprakāreṇa.

--(Quickly) acireṇa kṣipraṃ āśu avilambitaṃ.

briefness BRIEFNESS

, s. saṅkṣiptiḥ f., saṅkṣiptatvaṃ saṅkṣepaḥ upasaṅkṣepaḥ samastatvaṃ samāsaḥ samasanaṃ saṃhāraḥ parimitatā alpatvaṃ -tā.

--(Of life) āyuralpatvaṃ.

brier or briar BRIER or BRIAR

, s. gokṣuraḥ kaṇṭakagulmaḥ śṛgālakaṇṭakaḥ śṛgālakoliḥ m.

briery BRIERY

, a. kaṇṭakī -kinī -ki (n) kaṇṭakitaḥ -tā -taṃ śṛgālakaṇṭakāvṛtaḥ -tā -taṃ.

brig BRIG

, s. kūpakadvayaviśiṣṭaḥ sāmudrapotaprabhedaḥ.

brigade BRIGADE

, s. vyūhaḥ camūḥ f., gulmaḥ vāhinī sainyadalaṃ senāmukhaṃ.

to brigade To BRIGADE

, v. a. vāhinīṃ vyūh (c. 1. -ūhate -ūhituṃ), vyūhīkṛ.

brigadier BRIGADIER

, s. vāhinīpatiḥ m., gulmādhipatiḥ m., camūpatiḥ m., vyūhādhyakṣaḥ sainyavyūhapatiḥ m.

brigand BRIGAND

, s. dasyuḥ m., prasahyacauraḥ apahārakaḥ sāhasikaḥ cauraḥ loptrajīvī m. (n).

brigantine BRIGANTINE

, s. sāmudradasyubhiḥ prayukto laghunaukāviśeṣaḥ.

bright BRIGHT

, a. dīptimān -matī -mat (t) dīpraḥ -prā -praṃ dyutimān -matī -mat (t) prabhāvān -vatī -vat (t) suprabhaḥ -bhā -bhaṃ varccasvī -svinī -svi (n) dyotī -tinī -ti (n) dyotanaḥ -nā -naṃ śobhī -bhinī -bhi (n) śobhanaḥ -nā -naṃ ruciraḥ -rā -raṃ tejomayaḥ -yī -yaṃ taijasaḥ -sī -saṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ pratibhānavān -vatī -vat (t); 'having bright eyes,' dīptākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ dīptalocanaḥ -nā -naṃ.

--(Clear) viśadaḥ -dā -daṃ vimalaḥ -lā -laṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ śuciḥ -ciḥ -ci.

--(Illustrious) kīrttimān -matī -mat (t) viśrutaḥ -tā -taṃ mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s).

--(Acute) sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nipuṇamatiḥ -tiḥ -ti.

to brighten To BRIGHTEN

, v. a. (To make to shine, &c.) dyut in caus. (dyotayati yituṃ) bhās in caus. (bhāsayati -yituṃ) prabhās udbhās bhrāj in caus. (bhrājayati -yituṃ) virāj in caus. (-rājayati -yituṃ) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vimala (nom. vimalayati -yituṃ).

to brighten To BRIGHTEN

, v. n. (To become bright) dīprībhū vimalībhū.

--(To be bright) śubh (c. 1. śobhate śobhituṃ), ruc (c. 1. rocate rocituṃ), dyut (c. 1. dyotate dyotituṃ), bhrāj (c. 1. bhrājate bhrājituṃ); bhās (c. 1. bhāsate bhāsituṃ), rāj (c. 1. rājati -te rājituṃ), virāj kāś (c. 1. kāśate kāśituṃ), cakās (c. 2. cakāsti cakāsituṃ), śuci (nom. śucīyate yituṃ).

--(To become bright as the sky) gatatoyadaḥ -dā -daṃ bhū.

brightly BRIGHTLY

, adv. tejasā dīptyā dyutyā kāntyā dīptaprakāreṇa vimalaṃ.

brightness BRIGHTNESS

, s. dyutiḥ f., dyutimattvaṃ dīptiḥ f., dīptimattvaṃ dīptatā jyotiḥ n. (s) ruciḥ f., prabhā ujjvalatā chaviḥ f., kāntiḥ f., tejaḥ n. (s) śobhā.

--(Acuteness) buddhisūkṣmatvaṃ naipuṇyaṃ matiprakarṣaḥ.

--(Beauty) saundaryyaṃ.

brilliancy BRILLIANCY

, s. dīptiḥ f., prabhā kāntimattvaṃ dyutiḥ f., chaviḥ f., tejaḥ n. (s) bhrājiṣṇutā.

brilliant BRILLIANT

, s. atidīptimān bahukaṇaviśiṣṭo vajrabhedaḥ bhinnacchāyo hīraviśeṣaḥ.

[Page 65b]
brilliant BRILLIANT

, a. prabhāvān -vatī -vat (t) dīptimān -matī -mat (t) dedīpyamānaḥ -nā -naṃ dīptaḥ -ptā -ptaṃ kāntimān -matī -mat (t) rociṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu tejasvī -svinī -svi (n) tejomayaḥ -yī -yaṃ dyotamānaḥ -nā -naṃ prakāśamānaḥ -nā -naṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ.

brilliantly BRILLIANTLY

, adv. prabhayā atikāntyā chavyā tejasā dīptipūrvvaṃ.

brim BRIM

, s. (Edge of any thing) dhāraḥ -rā prāntaḥ antaḥ -ntaṃ upāntaṃ paryyantaṃ utsaṅgaḥ.

--(Edge of a vessel) karṇaḥ dhāraḥ mukhaṃ.

--(Margin of a river) tīraṃ taṭaḥ taṭaṃ kacchaḥ.

--(Border of a cloth, &c.) añcalaḥ; 'up to the brim,' ākarṇaṃ dhāraparyyantaṃ āmukhāt.

to brim To BRIM

, v. a. ākarṇaṃ pātraṃ pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ) pātraplāvaṃ kṛ.

brimful BRIMFUL

, a. ākarṇaṃ or dhāraparyyantaṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ekāntapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

brimmer BRIMMER

, s. ākarṇaṃ or dhāraparyyantaṃ or mukhaparyyantaṃ pūritaṃ pātraṃ atipūrṇaṃ bhājanaṃ.

brimstone BRIMSTONE

, s. gandhakaḥ gandhāśmā m. (n) gandhamodanaṃ krūragandhaḥ śulvāriḥ m.

brimstony BRIMSTONY

, a. gandhakamayaḥ -yī -yaṃ gandhakapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ gandhakaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

brinded or brindled BRINDED or BRINDLED

, a. śavalaḥ -lā -laṃ citrāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ citraḥ -trā -traṃ citritaḥ -tā -taṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ rekhāṅkitaḥ -tā -taṃ.

brindle BRINDLE

, s. śavalatvaṃ śavalabhāvaḥ citrāṅgatvaṃ citratā.

brine BRINE

, s. lavaṇodaṃ lavaṇajalaṃ.

--(The briny deep) lavaṇāmburāśiḥ.

--(Tears) vāṣpaḥ aśru n., nayanasalilaṃ.

brine-pit BRINE-PIT

, s. lavaṇajalapūrṇaṃ khātaṃ or kuṇḍaṃ lavaṇodakūpaḥ.

to bring To BRING

, v. a. (Fetch from another place) ānī (c. 1. -nayati -te -netuṃ), upānī āhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Carry to a place) nī āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), upavah saṃvah.

--(Cause to come) āgam in caus. (-gamayati -yituṃ) prāp in caus. (-āpayati -yituṃ) upapad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Reduce to a particular state) gam in caus., kṛ; 'brought to misery,' kṛcchragataḥ -tā -taṃ; 'brought low,' alpīkṛtaḥ -tā -taṃ astaṅgamitaḥ -tā -taṃ.

--(Induce) anunī upāgam in caus., protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(Bring about) ghaṭ (c. 1. ghaṭate ghaṭituṃ), sidh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsidh sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) upapad.

--(Bring back) pratyānī pratipad in caus., pratyṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

--(Bring down, humble) apakṛṣ abhibhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ); 'having his pride brought down,' āttagarvvaḥ bhagnadarpaḥ.

--(Bring forth, give birth to) su (c. 1. savati, c. 2. sauti sotuṃ), prasu; prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ), jan in caus. (janayati -yituṃ) utpad in caus.; 'act of bringing forth,' prasavaḥ.

--(Bring forward) praṇī abhipraṇī ānī upanī agre nī puraskṛ pragam in caus., samprasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ); 'brought forward as an example,' upanyastaḥ -stā -staṃ.

--(Bring in) praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) niviś upanyas (c. 4. -asyati asituṃ).

--(Bring on) āvah utpad in caus. (-pādayati -yituṃ); 'that would bring on death,' tanmṛtyum āvahet; 'bringing happiness,' sukhāvahaḥ -hā -haṃ.

--(Bring out) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) pracar in caus. (-cārayati -yituṃ) prakaṭīkṛ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ).

--(Bring together) samānī ekatra nī or kṛ sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ).

--(Bring under) apakṛṣ abhibhū dam in caus. (damayati -yituṃ) vaśīkṛ.

--(Bring up) vinī puṣ in caus. (poṣayati -yituṃ) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ).

--(Bring to an end) nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sidh in caus.

--(Bring to light) prakāś in caus., spaṣṭīkṛ.

--(Bring to pass). See Bring about.

--(Bring word) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) vārttām or saṃvādam ākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), saṃvad in caus. (-vādayati -yituṃ).

--(Bring an action against) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vivādāspadīkṛ.

bringer BRINGER

, s. ānetā m. (tṛ) upānetā m. (tṛ) āvahaḥ in comp.

brinish or briny BRINISH or BRINY

, a. lavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lāvaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ kṣārarasaḥ -sā -saṃ.

brinishness BRINISHNESS

, s. lāvaṇyaṃ lavaṇatvaṃ kṣāratā kṣārarasaḥ.

brink BRINK

, s. (Of a river) tīraṃ kūlaṃ taṭaṃ kacchaḥ.

--(Of any thing) prāntaḥ antaḥ -ntaṃ upāntaṃ paryyantaṃ dhāraḥ -rā.

--(Of a precipice) utsaṅgaḥ śailakaṭakaḥ.

brisk BRISK

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghu tvaritaḥ -tā -taṃ avilambaḥ -mbā -mbaṃ kṣipraḥ -prā -praṃ atandraḥ -ndrā -ndraṃ praphullaḥ -llā -llaṃ.

--(Powerful, spirituous) prabalaḥ -lā -laṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ taijasaḥ -sī -saṃ sāravān -vatī -vat (t) saurikaḥ -kī -kaṃ; 'a brisk shower,' dhārāsampātaḥ.

brisket BRISKET

, s. paśor vakṣaḥ n. (s), or uraḥ n. (s), or vakṣassthalaṃ.

briskly BRISKLY

, adv. tvaritaṃ kṣipraṃ satvaraṃ prayatnatas sāratas avilambitaṃ atandritaṃ balavat.

briskness BRISKNESS

, s. lāghavaṃ kṣipratvaṃ śīghratā avilambatā.

--(Vigour) tejaḥ n. (s) sāratā sattvaṃ tīvratā.

bristle BRISTLE

, s. śūkaḥ -kaṃ dṛḍhaloma n. (n) stabdharoma n. (n) roma n. (n) sūciḥ f.

--(Of a hog) śūkaraloma n. (n).

to bristle To BRISTLE

, v. n. śūkavat or śūkaralomavad hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ) or pulakitaḥ -tā -taṃ or unnataḥ -tā -taṃ or udgataḥ -tā -taṃ bhū or stabdhībhū; śūka (nom. śūkāyate), pulaka (nom. pulakāyate); 'the hairs of his skin bristled up,' tasya romāṇy ahṛṣan.

bristling BRISTLING

, part. hṛṣitaḥ -tā -taṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pulakitaḥ -tā -taṃ pulakī -kinī -ki (n) danturaḥ -rā -raṃ; 'bristling hairs,' hṛṣitāni romāṇi.

bristly BRISTLY

, a. śūkī -kinī -ki (n) śūkavān -vatī -vat (t) sūcīromā -mā -ma (n) dṛḍhalomā -mā -ma (n) stabdharomā -mā -ma (n).

britain BRITAIN

, s. (The white island) śvetadvīpaḥ.

british BRITISH

, a. pūrvvoktadeśasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

brittle BRITTLE

, a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ bhiduraḥ -rā -raṃ bhidelimaḥ -mā -maṃ sukhabhedyaḥ -dyā -dyaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ subhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ komalaḥ -lā -laṃ.

brittleness BRITTLENESS

, s. bhaṅguratā -tvaṃ subhaṅgatā bhiduratvaṃ khaṇḍanīyatā bhedyatā komalatā.

brize BRIZE

, s. daṃśaḥ daṃśakaḥ vanamakṣikā gomakṣikā.

broach BROACH

, s. (A spit) śūlaḥ śalākā śalyaṃ śaṅkuḥ m.

--(An ornament). See BROOCH.

to broach To BROACH

, v. a. (To spit) śūl (c. 1. śūlati śūlituṃ), śūlākṛ.

--(To tap a vessel) madyādiśrāvaṇārthaṃ surābhājane chidraṃ kṛ madyādimocanārthaṃ bhāṇḍaṃ chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ).

--(To open) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -varītuṃ), apāvṛ udghaṭ (c. 10. -ghāṭayati -yituṃ).

--(To give out, utter) uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) pracar prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) pracalīkṛ.

broad BROAD

, a. (Wide, large) pṛthuḥ -thuḥ -thu viśālaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ prasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Spacious, expanded) vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vitataḥ -tā -taṃ.

--(Coarse) asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Indelicate) avācyaḥ -cyā -cyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ; 'to make broad,' prath (nom. prathayati -yituṃ); 'broad-waisted,' pṛthumadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

broad-awake BROAD-AWAKE

, a. prajāgaraḥ -rā -raṃ prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ unnidraḥ -drā -draṃ.

broad-breasted BROAD-BREASTED

, a. vyūḍhoraskaḥ -skā -skaṃ urasvān -svatī -svat (t) urasilaḥ -lā -laṃ.

broad-brimmed BROAD-BRIMMED

, a. pṛthudhāraḥ -rā -raṃ viśālāñcalaḥ -lā -laṃ vipuladhāraḥ -rā -raṃ.

broad-cloth BROAD-CLOTH

, s. adhunātanajanair bhṛtaṃ meṣalomanirmmitaṃ sūkṣmavastraṃ.

to broaden To BROADEN

, v. n. prath (c. 1. prathate prathituṃ), viprath vistṝ in pass. (-stīryyate).

broadness BROADNESS

, s. pṛthutā pārthavaṃ prathimā m. (n) viśālatā vistāraḥ vistīrṇatā vipulatā prasthatā parisaraḥ pāṭaḥ.

--(Coarseness) asabhyatā aśuddhatā avācyatvaṃ garhyatā.

broad-shouldered BROAD-SHOULDERED

, a. pṛthuskandhaḥ -ndhā -ndhaṃ aṃsalaḥ -lā -laṃ pṛthubāhuḥ -huḥ -hu.

broadside BROADSIDE

, s. naupārśvaḥ -rśvaṃ naukāpārśvaḥ potapārśvaḥ.

--(Volley of shot) sāmudrayuddhasamaye ye lohagolakā ekakāle naukāpārśvāt prakṣipyante.

broadsword BROADSWORD

, s. pṛthupatraḥ khaḍgaviśeṣaḥ pṛthuphalakaviśiṣṭaḥ kṛpāṇaḥ.

brocade BROCADE

, s. suvarṇarūpyatantusyūtaṃ dukūlaṃ kārmmikavastraṃ nānāvarṇakauśāmbaraṃ.

brocaded BROCADED

, a. citradukūlāmbaraḥ -rā -raṃ nānāvarṇadukūlālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ.

brocage BROCAGE

, BROKAGE, or BROKERAGE, s. (The profit gotten by promoting bargains) śulkaḥ -lkaṃ pāritoṣikaṃ kretṛvikretrormadhye paṇasampādakena gṛhītaṃ śulkaṃ or mūlyaṃ parakāryyanirvvāhaṇāt prati nirūpitapratiphalaṃ paṇaprayojakapāritoṣikaṃ.

--(The trade of dealing in old things) jīrṇadravyāṇāṃ krayavikrayaḥ.

--(The transaction of business for other men) parasya kṛte paṇāyā or paṇasampādanaṃ parakāryyanirvvāhaḥ.

brocoli BROCOLI

, s. śākaprabhedaḥ haritakabhedaḥ śigruḥ m., potakī.

brocket BROCKET

, s. dvivarṣīṇas tāmratanuviśiṣṭo hariṇaprabhedaḥ.

brogue BROGUE

, s. bhraṣṭabhāṣā prākṛtabhāṣā apaśabdaḥ aśuddhoccāraṇaṃ asabhyavyāharaṇaṃ mlecchabhāṣā.

--(A kind of shoe) carmmapādukāviśeṣaḥ.

to broider To BROIDER

, v. a. sūcyā puṣpādyalaṅkārān siv (c. 4. sīvyati sevituṃ) or niṣiv, or citr (c. 10. citrayati -yituṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

broidery BROIDERY

, s. sūcikarmma n. (n) sūcitā sūcyā puṣpādyalaṅkārasīvanaṃ.

broil BROIL

, s. (A quarrel) kalahaḥ dvandvaṃ virodhaḥ vyavakrośanaṃ kaliḥ m., tumulaṃ; 'to raise broils,' kalaha (nom. kalahāyate).

to broil To BROIL

, v. a. bhrajj (c. 6. bhṛjjati bhraṣṭuṃ), bhṛj (c. 1. bharjate bharjituṃ), ṛñja (c. 1. ṛñjate ṛñjituṃ).

to broil To BROIL

, v. n. (To be hot) tap in pass. (tapyate) pac in pass. (pacyate).

broiled BROILED

, p. p. bharjitaḥ -tā -taṃ bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ.

to broke To BROKE

, v. n. paṇaṃ or parakāryyāṇi sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) or sidh in caus. (sādhayati -yituṃ); parārthaṃ paṇ (c. 1. paṇate paṇituṃ or paṇāyati -yituṃ).

broken BROKEN

, p. p. bhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ rugnaḥ -gnā -gnaṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śakalīkṛtaḥ -tā -taṃ vighaṭṭitaḥ -tā -taṃ truṭitaḥ -tā -taṃ.

--(Trained) vinītaḥ -tā -taṃ damitaḥ -tā -taṃ.

broken-hearted BROKEN-HEARTED

, a. bhagnahṛdayaḥ -yā -yaṃ daladdhṛdayaḥ -yā -yaṃ vidīrṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhagnāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śokākulaḥ -lā -laṃ bhagnāśaḥ -śā -śaṃ.

broken-kneed BROKEN-KNEED

, a. bhagnajānuḥ -nuḥ -nu bhinnajānuḥ -nuḥ -nu.

broken-winded BROKEN-WINDED

, a. naṣṭaśvāsaḥ -sā -saṃ naṣṭaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ yaṣṭiprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

broker BROKER

, s. nirūpitaśulkena or nirūpitapāritoṣikeṇa parārthe kretā vikretā vā or parārthe vyavasāyī m. (n) or krayavikrayaprayojakaḥ or parakāryyanirvvāhakaḥ or parakāryyasampādakaḥ ghaṭakaḥ.

--(A dealer in old things) jīrṇadravyakrayavikrayikaḥ jīrṇaparicchadakrayavikrayī m. (n).

brokerage BROKERAGE

, s. See BROCAGE.

bronchial BRONCHIAL

, a. kaṇṭhyaḥ -ṇṭhyā -ṇṭhyaṃ kaṇṭhasambandhīyaḥ -yā -yaṃ graiveyaḥ -yī -yaṃ.

bronze BRONZE

, s. kāṃsyaṃ pittalaṃ tāmraṃ rītiḥ f., retyaṃ āraḥ.

to bronze To BRONZE

, v. a. pittalīkṛ tāmrasātkṛ pittalarūpeṇa kaṭhinīkṛ.

bronzed BRONZED

, p. p. tāmrasātkṛtaḥ -tā -taṃ raityaḥ -tyī -tyaṃ kāṃsyatulyaḥ -lyā -lyaṃ.

[Page 67a]
brooch BROOCH

, s. (A kind of ornament) vastrāñcalasaṅgrahaṇayogyo vakṣassthale bhṛtaḥ suvarṇakīlaḥ urasi kīlitaḥ sūkṣmasuvarṇaśaṅkuyuktālaṅkāro yaddvāreṇa vastrāñcaladvayaṃ saṃlagnīkṛtaṃ uromaṇiḥ vakṣobhūṣaṇaṃ.

to brood To BROOD

, v. n. (To sit on eggs) kulāyanilāyaṃ or nīḍanilāyaṃ kṛ kulāyaṃ nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), aṇḍaprasavānantaram āpakṣiśāvakotpatter nīḍaṃ nilī; aṇḍānām upari upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

to brood-over To BROOD-OVER

, v. a. cintākulībhū cintāvyagraḥ -grā -graṃ bhū avasannena manasācint (c. 10. cintayati -yituṃ), yathā mahadduḥkhaṃ jāyate tathā suciraṃ cint.

brood BROOD

, s. (A hatch) śāvakagaṇaḥ yaḥ śāvakagaṇa ekakāle ḍimbād utpadyate.

--(Offspring) prajā apatyaṃ santānaḥ.

brooding BROODING

, s. (The act of sitting on eggs) kulāyanilāyaḥ.

broody BROODY

, a. kulāyanilāyī -yinī -yi (n).

brook BROOK

, s. alpanadī alpasarit f., kusarit f., kṣudrasarit f., alpasrotaḥ n. (s).

to brook To BROOK

, v. a. and v. n. sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), saṅkṣam; tij in des. (titikṣate -kṣituṃ) mṛṣ (c. 4. mṛṣyati -te marṣituṃ, c. 10. marṣayati -yituṃ).

brooklime BROOKLIME

, s. nadīkūlapriyaḥ or kaccharuho nīlapuṣpaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

broom BROOM

, s. (For cleaning) mārjanī sammārjanī śodhanī f., vimārgaḥ ūhanī samūhanī.

--(A shrub) jhuṇṭaprabhedas tasya ca kṣudraviṭapā mārjanīnirmmāṇe kadāpi prayujyante.

broomstaff BROOMSTAFF

, s. mārjanīdaṇḍaḥ śodhanīdaṇḍaḥ vimārgayaṣṭiḥ m.

broth BROTH

, s. jūṣaṃ yūṣaṃ sūpaḥ niṣkvāthaḥ.

brothel BROTHEL

, s. veśyājanasamāśrayaḥ gaṇikāgṛhaṃ veśyāśrayaḥ veśyāgṛhaṃ veśyālayaḥ veśyāveśma n. (n) keligṛhaṃ.

brother BROTHER

, s. bhrātā m. (tṛ).

--(Of whole blood) sodaraḥ sahodaraḥ sodaryyaḥ samānodaryyaḥ sagarbhaḥ sagarbhyaḥ sanābhiḥ m., svayoniḥ m., sahajaḥ.

--(Of half blood) bhinnodaraḥ.

--(Half-brother, step-mother's son) vaimātreyaḥ vimātṛjaḥ.

--(Brother in law, husband's brother) devā m. (vṛ) devaraḥ.

--(Wife's brother) śyālaḥ.

--(Brother's wife) bhrātṛjāyā prajāvatī.

--(Brother and sister) bhrātṛbhaginyau m. du., bhrātarau m. du.

--(Any one closely united) bandhuḥ m., bāndhavaḥ sajātiḥ m., samānagotraḥ sahāyaḥ sahakārī m. (n) saṃsargī m. (n); 'a brother in arms,' sahayudhvā m. (n).

brotherhood BROTHERHOOD

, s. bhrātṛtvaṃ saubhrātraṃ.

--(Association) saṃsargitvaṃ samāṃśitā sahakāritā sāhacaryyaṃ sāhityaṃ bandhutā saṃsargaḥ.

brotherless BROTHERLESS

, a. abhrātṛkaḥ -kā -kaṃ bhrātṛhīnaḥ -nā -naṃ.

brotherly BROTHERLY

, a. bhrātṛkaḥ -kā -kaṃ bhrātrīyaḥ -yā -yaṃ bhrātṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ.

brotherly BROTHERLY

, adv. bhrātṛvat sodaravat bhrātṛrūpeṇa prātṛkaprakāreṇa.

brought BROUGHT

, p. p. nītaḥ -tā -taṃ ānītaḥ -tā -taṃ upānītaḥ -tā -taṃ āhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Brought forth) prasūtaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Brought up) gṛhītavidyaḥ -dyā -dyaṃ labdhavidyaḥ -dyā -dyaṃ vinītaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ -tā -taṃ.

brow BROW

, s. (The forehead) lalāṭaṃ mūrddhā m. (n) godhiḥ m.

--(The countenance) vadanaṃ mukhaṃ ānanaṃ.

--(The arch of hair over the eye) bhūḥ f., bhūlatā.

--(The edge of any high place) śailakaṭakaḥ girimūrddhā m. (n) utsaṅgaḥ nitambaḥ giripṛṣṭhaṃ.

to browbeat To BROWBEAT

, v. a. bhūbhaṅgena or sabhūbhaṅgaṃ or sabhrukuṭīmukhaṃ or kaṭākṣeṇa or sadarpaṃ nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ); 'brow-beaten,' kaṭākṣitaḥ -tā -taṃ.

browbound BROWBOUND

, a. kirīṭī -ṭinī -ṭi (n) kirīṭadhārī -riṇī -ri (n).

brown BROWN

, a. śyāvaḥ -vā -vaṃ kapiśaḥ -śā -śaṃ kapilaḥ -lā -laṃ piṅgalaḥ -lā -laṃ piśaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ tāmraḥ -mrī -mraṃ tāmravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.-- (Browned, made brown) kapiśitaḥ -tā -taṃ.

brownish BROWNISH

, a. īṣatkapiśaḥ -śā -śaṃ īṣatpiṅgalaḥ -lā -laṃ ātāmraḥ -mrī -mraṃ.

brownness BROWNNESS

, s. kapiśaḥ kapiśavarṇaḥ piṅgalatā śyāvaḥ tāmravarṇaḥ.

brownstudy BROWNSTUDY

, s. samādhānaṃ antardhyānaṃ anyamanaskatvaṃ cintāvyagrabhāvaḥ cintākulatā.

browse BROWSE

, s. kisalaḥ -laṃ kisalayaṃ navapallavaṃ pallavaṃ gavādanaṃ chāgādanaṃ chāgādibhakṣaṇīyaṃ navaśākhāgulmādi.

to browse To BROWSE

, v. n. chāgādivat kisalaśākhādi bhakṣ (c. 1. bhakṣati bhakṣituṃ) or khād (c. 1. khādati khādituṃ), car (c. 1. carati carituṃ).

browsick BROWSICK

, a. viṣaṇavadanaḥ -nī -naṃ adhomukhaḥ -khī -khaṃ natamūrddhā -rddhā -rddha (n).

browsing BROWSING

, s. navakisalayaṃ navapallavaṃ navatṛṇaṃ yavasaḥ śāḍvalaṃ patrayauvanaṃ mṛgabhojanīyaṃ navāṅkuralatādi.

bruise BRUISE

, s. kṣataṃ parikṣataṃ aṣṭhīlā prahārakṣataṃ prahārārttiḥ f.; prahāraḥ āghātaḥ.

to bruise To BRUISE

, v. a. (Hurt by a blow) prahāreṇa hiṃs (c. 7. hinasti hiṃsituṃ) or kṣataṃ kṛ, or kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti kṣaṇituṃ), aṣṭhīlāṃ kṛ.

--(Reduce to powder, crush) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), avamṛd vimṛd cūrṇīkṛ.

bruised BRUISED

, p. p. prahārārttaḥ -rttā -rttaṃ kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ cūrṇitaḥ -tā -taṃ cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ mardditaḥ -tā -taṃ.

bruiser BRUISER

, s. (Boxer) jhallaḥ mallayodhaḥ pāṇighātaḥ bāhupraharaṇaḥ bāhuyodhī m. (n).

bruit BRUIT

, s. (Noise) śabdaḥ dhvaniḥ m.

--(Rumour) pravādaḥ janapravādaḥ samācāraḥ saṃvādaḥ kiṃvadantī vārttā.

to bruit To BRUIT

, v. a. ghuṣ in caus. (ghoṣayati -yituṃ) āghuṣ vighuṣ khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) ākhyā prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ).

brumal BRUMAL

, a. haimantaḥ -ntī -ntaṃ -mantikaḥ -kī -kaṃ śītakālīnaḥ -nā -naṃ.

brunette BRUNETTE

, s. śyāmā śyāmalā śyāvāṅgī tāmramukhī kapiśamukhī.

brunt BRUNT

, s. (Attack) ākramaḥ abhikramaḥ prathamākramaḥ saṅghaṭṭaḥ abhimarddaḥ balātkāraḥ.

--(Blow) āghātaḥ prahāraḥ samāghātaḥ.

brush BRUSH

, s. āgharṣaṇī nirgharṣaṇakaḥ mārjanī śūkaralomamayī mārjanī śodhanī vimārgaḥ kūrccaḥ kūrccakaṃ.

--(Painter's brush) īṣikā tūlikā varttikā lekhyacūrṇikā.

--(Tail of a fox) lomaśābālaḥ.

--(A rude encounter) saṅghaṭṭaḥ samāghātaḥ balātkāraḥ.

to brush To BRUSH

, v. a. (To rub or clean with a brush) mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ, c. 1. mārjati mārjituṃ), apamṛj pramṛj parimṛj avamṛj sammṛj āghṛṣ (c. 1. -gharṣati -gharṣituṃ), āgharṣaṇīdvāreṇa śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ).

--(To strike lightly) ghṛṣ laghu or lāghavena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ).

to brush To BRUSH

, v. n. (To brush by, pass hastily by) laghugatyā atikramya paravastraṃ ghṛṣ (c. 1. -gharṣati -gharṣituṃ).

--(To brush off, hasten off) apadhāv (c. 1. -dhāvati -dhāvituṃ).

--(To skim lightly, glide) visṛp (c. 1. sarpati -rsaptuṃ -sraptuṃ).

brushed BRUSHED

, p. p. āgharṣitaḥ -tā -taṃ mārjjitaḥ -tā -taṃ āghaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

brusher BRUSHER

, s. mārjjanakṛt āgharṣaṇakṛt prakṣālakaḥ mārjanīdvārā śodhanakṛt.

brush-maker BRUSH-MAKER

, s. mārjanīkāraḥ āgharṣaṇīkāraḥ.

brushwood BRUSHWOOD

, s. jaṅgalaḥ gulmaḥ jhāṭaḥ -ṭaṃ jhuṇṭaḥ prastāraḥ inghanaṃ.

brushy BRUSHY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ dṛḍhalomā -mā -ma (n) stabdharomā -mā -ma (n).

brutal BRUTAL

, a. (Like a brute) śauvāpadaḥ -dī -daṃ paśuśīlaḥ -lā -laṃ paśuvyavahāraḥ -rā -raṃ paśusadṛśaḥ -śī -śaṃ amānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ.

--(Crucl) nirddayaḥ -yā -yaṃ krūraḥ -rā -raṃ krūrācāraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ.

brutality BRUTALITY

, s. paśutvaṃ -tā tiryyaktvaṃ paśuśīlatā amanupyatā krūrācāratā.

to brutalize To BRUTALIZE

, v. a. paśūkṛ paśuśīlaṃ -lāṃ -laṃ kṛ śauvāpadīkṛ.

[Page 68a]
brutally BRUTALLY

, adv. paśuvat paśurūpeṇa paśuvyavahārānusāreṇa atikrauryyeṇa nirddayaṃ.

brute BRUTE

, s. paśuḥ m., jantuḥ m., tiryyaṅ (ñc) prāṇī m. (n).

--(A savage) puruṣapaśuḥ m., durācāraḥ durvṛttaḥ krūrācāraḥ asabhyajanaḥ.

brute BRUTE

, a. (Irrational) ajñānī -ninī -ni (n) aprājñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Savage) krūrakarmmaśālī -linī -li (n) asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

--(Senseless) vicetanaḥ -nā -naṃ vimūḍhātmā -tmā -tma (n).

--(Bestial) śauvāpadaḥ -dī -daṃ pāśavaḥ -vī -vaṃ.

brutish BRUTISH

, a. paśusadṛśaḥ -śī -śaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. See BRUTAL.

brutishly BRUTISHLY

, adv. paśuvat jaḍavat mūḍhavat. See BRUTALLY.

brutishness BRUTISHNESS

, s. paśutvaṃ jaḍatā mūḍhatā krauryyaṃ durācāratā naiṣṭhuryyaṃ.

bryony BRYONY

, s. tuṇḍikerī raktaphalā vimbikā pīluparṇī.

bubble BUBBLE

, s. budbudaḥ jalabudbudaḥ ḍimbikā sphāraḥ gaṇḍaḥ phenāgraṃ.

--(Any thing unreal, a trifle) avastu n., asāravastu n., svalpaviṣayaḥ.

--(A cheat) vañcakaḥ kapaṭī m. (n).

to bubble To BUBBLE

, v. n. budbuda (nom. budbudāyate -yituṃ), phena (nom. phenāyate -yituṃ), utsecanaṃ kṛ.

to bubble To BUBBLE

, v. a. (To cheat) vañc in caus. (vañcayate -yituṃ) pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

bubby BUBBY

, s. stanaḥ stanakuṭmalaṃ kucaḥ vakṣojaṃ urasijaḥ.

bubo BUBO

, s. vṛghnaḥ upadaṃśaḥ sphoṭaḥ visphoṭaḥ.

buccanier or buccaneer BUCCANIER or BUCCANEER

, s. āmerikādeśīyaḥ samudrayāyī dasyuviśeṣaḥ.

buck BUCK

, s. (Male of the deer) pummṛgaḥ; 'male of the rabbit,' puṃśaśakaḥ; 'male of the goat,' puṃśchāgaḥ.

--(Liquor in which clothes are washed) vastradhāvanārthaṃ jalaṃ.

--(Clothes washed in that liquor) pūrvvoktajaladhāvitaṃ vastraṃ.

--(A fop) darśanīyamānī m. (n) suveśī m. (n) rūpagarvvitaḥ.

to buck To BUCK

, v. a. (To wash clothes) vastrāṇi dhāv (c. 1. dhāvati dhāvituṃ) or prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ).

buck-basket BUCK-BASKET

, s. tariḥ f., peṭaḥ peṭakaḥ peḍā piṭakaḥ.

bucket BUCKET

, s. sektraṃ pātraṃ droṇī sekapātraṃ secanaṃ -nī.

--(Bucket of a well) nīrottolanapātraṃ udghāṭanaṃ ghaṭīyantraṃ.

buckle BUCKLE

, s. dravyadvayasaṃlagnīkaraṇārthaṃ kīlayuktaṃ dhātumayacakraṃ vastrāñcalapādukābandhanādisaṅgrahaṇārthaṃ madhyasthakīlaviśiṣṭaḥ kuḍupaviśeṣaḥ upānadbandhanakuḍupaḥ kuḍupaḥ nidarśanamudrā.

--(A curl, crisp) alakaḥ karkarālaḥ.

to buckle To BUCKLE

, v. a. pūrvvoktakuḍupadvāreṇa bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or saṃlagnīkṛ.

to buckle to To BUCKLE TO

, v. n. (To a business) āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), anuṣṭhā; sev (c. 1. sevate sevituṃ), parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or āsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

--(To engage in close fight) niyuddhaṃ kṛ bāhuyuddhaṃ kṛ.

buckler BUCKLER

, s. carmma n. (n) phalakaḥ -kaṃ

--(Armed with) phalakapāṇiḥ phalakī m. (n).

buckram BUCKRAM

, s. dṛḍhavastraviśeṣaḥ stabdhakṣaumapaṭaviśeṣaḥ stabdhīkṛtavastraṃ sthūlapaṭṭaṃ sthūlaśāṭiḥ m., paṭī.

--(Stiff, formal) kaṭhinaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

buckskin BUCKSKIN

, a. mṛgājinamayaḥ -yī -yaṃ mṛgacarmmanirmmitaḥ -tā -taṃ.

buckthorn BUCKTHORN

, s. recakaphaladāyī vṛkṣaprabhedaḥ.

buckwheat BUCKWHEAT

, s. śasyakṣetraruha oṣadhiprabhedaḥ.

bucolics BUCOLICS

, s. pl. gomeṣādiviṣayaṃ gītaṃ paśupālanādiviṣayakaṃ kāvyaṃ.

bud BUD

, s. mukulaḥ -laṃ kuṭmalaḥ -laṃ kuḍmalaḥ jālakaṃ kṣārakaḥ kalikā prarohaḥ aṅkuraḥ pallavaḥ -vaṃ koṣaḥ korakaḥ -kaṃ mukulodgamaḥ.

to bud To BUD

, v. n. sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ), phull (c. 1. phullati phullituṃ), vikas (c. 1. -kasati -kasituṃ), aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ).

budded BUDDED

, p. p. sphuṭitaḥ -tā -taṃ vikasitaḥ -tā -taṃ vyākośaḥ -śā -śaṃ kuḍmalitaḥ -tā -taṃ aṅkuritaḥ -tā -taṃ prasphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ phullavān -vatī -vat (t).

budding BUDDING

, a. udbhijjaḥ -jjā -jjaṃ prarohī -hiṇī -hi (n) phullavān -vatī -vat (t).

buddha BUDDHA

, s. (The name applied to the ninth incarnation of Viṣṇu, and to the founder of the Buddhist religion) buddhaḥ śākyamuniḥ m., śākyasiṃhaḥ gautamaḥ muniḥ m., munīndraḥ śāstā m. (stṛ) śrīghanaḥ sarvvārthasiddhaḥ śauddhodaniḥ m., arkabandhuḥ m., māyādevīsutaḥ.

to budge To BUDGE

, v. n. cal (c. 1. calati calituṃ), pracal; apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

budget BUDGET

, s. (Bag) śāṇapuṭaḥ puṭaḥ koṣaḥ dṛtiḥ f., ādhāraḥ syūtaḥ.

--(Stock, store) koṣaḥ sāmagryaṃ saṅgrahaḥ sañcayaḥ.

--(The statement made by the chancellor of the exchequer) kośādhīśena prajāpratinidhisabhāyām āgāmisaṃvatsaraṃ praty āyavyayayor jñāpanapatraṃ.

buff BUFF

, s. (Leather made of the skin of the buffalo) mahiṣacarmma n. (n) mahiṣājinaṃ.

--(A light yellow colour) īṣatpītaḥ pāṇḍuvarṇaḥ.

buffalo BUFFALO

, s. mahiṣaḥ -ṣī f., kāsaraḥ gavalaḥ lulāpaḥ vāhadviṣan m. (t) sairibhaḥ.

buffet BUFFET

, s. (A blow) muṣṭyāghātaḥ muṣṭidhātaḥ karādhātaḥ pāṇidhātaḥ bāhupraharaṇaṃ capeṭāghātaḥ capeṭikā.

--(A cupboard) kuśūlaḥ koṣṭhaḥ.

to buffet To BUFFET

, v. a. muṣṭinā or pāṇinā or capeṭena han (c. 2. hanti hantuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ).

buffeter BUFFETER

, s. praharttā m. (rttṛ) pāṇighātaḥ bāhupraharaṇaḥ karāghātakṛt.

buffoon BUFFOON

, s. bhaṇḍaḥ vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ parihāsavedī m. (n) narmmasacivaḥ.

buffoonery BUFFOONERY

, s. bhāṇḍaṃ vaihāsikakarmma n. (n) vihāsaḥ hāsyaṃ parihāsaḥ narmma n. (n).

bug BUG

, s. matkuṇaḥ ukuṇaḥ uṅkuṇaḥ okaṇaḥ uddaṃśaḥ kiṭibhaḥ talpakīṭaḥ.

bugbear BUGBEAR

, s. bhayānakaṃ or santrāsajanakaṃ yatkiñcit bhayahetu n., trāsadāyī -yinī -yi (n) trāsakaraḥ -rī -raṃ.

buggy BUGGY

, a. (Full of bugs) matkuṇapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samatkuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

bugle BUGLE

, s. śaṅkhaḥ -ṅkhaṃ mṛgavyaśaṅkhaḥ vyādhavāditaṃ śṛṅgaṃ or viṣāṇaṃ.

bugloss BUGLOSS

, s. khilaruha oṣadhiprabhedaḥ gojihvā.

to build To BUILD

, v. a. nirmmā (c. 2. -māti -mātuṃ or in caus. -māpayati -yituṃ or c. 4. -mīyate), nici (c. 5. -cinoti -cetuṃ), kṛ in caus. (kārayati -yituṃ); 'to build castles in the air,' gagaṇakusumāni kṛ.

to build upon To BUILD UPON

, v. a. (To rely upon) avalamb (c. 1. -lambate -lambituṃ), samālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -te -śrayituṃ), samāśri upāśri.

builder BUILDER

, s. nirmmātā m. (tṛ) nirmmāṇakarttā m. (rttṛ) kārakaḥ nicetā m. (tṛ) vidhāyakaḥ.

--(Of houses) sthapatiḥ m. gṛhakārakaḥ gṛhakārī m. (n).

building BUILDING

, s. (The act of building) nirmmāṇaṃ nirmmāpaṇaṃ nicayanaṃ gṛhakaraṇaṃ.

--(The fabric built) prāsādaḥ gṛhaṃ bhavanaṃ harmyaṃ.

built BUILT

, p. p. nirmmitaḥ -tā -taṃ kāritaḥ -tā -taṃ nicitaḥ -tā -taṃ.

bulb BULB

, s. kandaḥ -ndaṃ golamūlaṃ sthūlakandaḥ vṛhatkandaḥ.

bulbous BULBOUS

, a. kandī -ndinī -ndi(n) golamūlaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kandākṛtiḥ -tiḥ -ti.

to bulge To BULGE

, v. n. (To founder) dārusphoṭanāt potapārśve jalaṃ gṛhītvā majj (c. 6. majjati majjituṃ).

--(To bag down, jut out) puṭarūpeṇa lamb (c. 1. lambate lambituṃ), vahirlamb.

bulk BULK

, s. (Bigness) sthūlatā sthaulyaṃ vṛhattvaṃ parimāṇaṃ sthūlākāratā.

--(The greatest part of a thing) pradhānabhāgaḥ adhikabhāgaḥ bahutarabhāgaḥ.

--(Part of a building jutting out) vahirlambo harmyabhāgaḥ.

bulkhead BULKHEAD

, s. naukābhyantare pārśvāpārśvi sthāpitā kāṣṭhamayī bhittiḥ.

bulkiness BULKINESS

, s. sthūlatā vṛhattvaṃ sthūlakāyatā. See BULK.

bulky BULKY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ vṛhan -hatī -hat (t) mahākāyaḥ -yā -yaṃ mahāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ sthūlakāyaḥ -yī -yaṃ vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ sthūlākāraḥ -rā -raṃ.

[Page 69a]
bull BULL

, s. vṛṣabhaḥ vṛṣaḥ puṅgavaḥ ṛṣabhaḥ gauḥ m. (go) balīvarddaḥ ukṣā m. (n) saurabheyaḥ gonāthaḥ kakudmān (t) anaḍvān m. (-ḍuh) bhadraḥ; 'a cow which is fit for the bull,' kālyā upasaryyā; 'one which has gone to the bull,' vṛṣabheṇa ākrāntā sandhinī; 'one which is bulling,' sandhinī vṛṣasyantī.

--(A letter published by the pope) mahādharmmādhyakṣeṇa prakāśitam ājñāpatraṃ.

--(A blunder) skhalitaṃ pramādaḥ vāgdoṣaḥ.

bullace BULLACE

, s. amlarasaviśiṣṭaḥ phalaprabhedaḥ.

bull-baiting BULL-BAITING

, s. kukkuravṛṣabhayor yuddhaṃ yatra manuṣyāḥ krīḍārthaṃ vṛṣabham ākramituṃ kukkurān pracodayanti.

bull-dog BULL-DOG

, s. vṛṣabhākramaṇāya śikṣito'tiśayakrūrasvabhāvo vṛhanmukhaḥ kukkurabhedaḥ.

bullet BULLET

, s. adhunātanayoddhṛbhiḥ sevitā sīsakagulikā yā 'ntaragnibalena nāḍichidrād atidūre niḥsāryyate dūravedhinī gulikā sīsakagulikā.

bulletin BULLETIN

, s. rājājñayā pracāritaṃ samācārapatraṃ rājakīyacikitsakaiḥ prakāśitaṃ rogārttamahīpateḥ śarīrasthitijñāpanapatraṃ.

bull-finch BULL-FINCH

, s. vāganukaraṇaśīlaḥ kṣudrapakṣibhedaḥ.

bull-head BULL-HEAD

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., durbuddhiḥ m., mūḍhaḥ mūrkhaḥ jaḍaḥ.

bullion BULLION

, s. hiraṇyaṃ rūpyaṃ amudritaṃ suvarṇaṃ rūpyaṃ vā kośaḥ.

bullition BULLITION

, s. (The act or state of boiling) kvathanaṃ kvāthaḥ utsecanaṃ.

bullock BULLOCK

, s. jātokṣaḥ vṛṣabhaḥ vṛṣaḥ puṅgavaḥ abhinavavayasko vṛṣabhaḥ.

bull's eye BULL'S EYE

, s. (A kind of window) gavākṣaḥ.

bully BULLY

, s. (A blustering coward) śūrammanyaḥ dambhī m. (n) dāmbhikaḥ kumbhaḥ viṭaḥ piṇḍīśūraḥ bhartsanakārī m. (n) tarjanakṛt kalahakāraḥ.

to bully To BULLY

, v. a. bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), tarj (c. 1. tarjati tarjituṃ), tiraskṛ mukharīkṛ.

bulrush BULRUSH

, s. parvvahīno dūrbbāprabhedaḥ nalaḥ śaraḥ.

bulwark BULWARK

, s. vapraḥ prākāraḥ prācīraṃ durgaṃ parikūṭaṃ.

--(Shelter, protection) āśrayaḥ saṃśrayaḥ śaraṇaṃ ālambaḥ upastambhaḥ.

bum BUM

, s. nitambaḥ sphicau f. du., kaṭiprothaḥ.

bumbailiff BUMBAILIFF

, s. grāhakaḥ āseddhā m. (ddhṛ) āsedhakarttā m. (rttṛ) rājapuruṣaḥ.

bumbard BUMBARD

, s. See BOMB, BOMBARD.

bumble-bee BUMBLE-BEE

, s. ghvanamodī m. (n).

bump BUMP

, s. (A swelling) sphoṭaḥ visphoṭaḥ śvayathuḥ m., śophaḥ śothaḥ gaṇḍaḥ gaṇḍakā ābhogaḥ.

to bump To BUMP

, v. a. (To strike) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), tud (c. 6. tudati tottuṃ), han (c. 2. hanti hantuṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to bump To BUMP

, v. n. (To swell) śvi (c. 1. śvayati śvayituṃ).

--(To make a noise) āsphoṭanaṃ kṛ.

bumper BUMPER

, s. ākarṇaṃ or dhāraparyyantaṃ pūritaṃ pātraṃ atipūrṇaṃ bhājanaṃ.

bumpkin BUMPKIN

, s. grāmyajanaḥ grāmikaḥ grāmevāsī m. (n) vṛṣalaḥ jānapadaḥ prākṛtajanaḥ.

bunch BUNCH

, s. (A hard lump) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ gaṇḍaḥ gaṇḍakā.

--(A cluster) gucchaḥ gucchakaḥ stavakaḥ; 'a bunch of grapes,' drākṣāstavakaḥ.

--(A number of things tied together) kūrccaḥ poṭṭalī.

--(A knot, a tuft) granthiḥ m., cūḍā śekharaḥ.

to bunch out To BUNCH OUT

, v. n. piṇḍībhū piṇḍākāraḥ -rā -raṃ as pralamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

bunchy BUNCHY

, a. piṇḍākāraḥ -rā -raṃ stavakamayaḥ -yī -yaṃ gucchākāraḥ -rā -raṃ.

bundle BUNDLE

, s. kūrccaḥ kūrccha bhāraḥ kṛtakūrcchaḥ gucchaḥ gucchakaḥ poṭalikā poṭṭalī vīṭikā; 'a bundle of goods,' bhāṇḍakaṃ; 'bundle off,' dūram apasara apaihi.

[Page 69b]
to bundle up To BUNDLE UP

, v. a. kūrccaṃ kṛ kūrccīkṛ gucchīkṛ poṭalikāṃ kṛ.

bundled up BUNDLED UP

, p. p. kṛtakūrcchakaḥ -kā -kaṃ kṛtapoṭalikaḥ -kā -kaṃ kṛtagucchaḥ -cchā -cchaṃ.

bung BUNG

, s. pātramadhye chidrapratibandhakaṃ tarutvaṅmirmmitaṃ dravyaṃ yavasurabhājane chidrāvarodhanārthaṃ kāṣṭhakhaṇḍaṃ bhāṇḍachidrastambhanakāṣṭhaṃ pātrachidrapidhānaṃ.

to bung To BUNG

, v. n. chidraṃ or randhraṃ or dhārāṃ pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or stambh in caus. (stambhayati -yituṃ).

bung-hole BUNG-HOLE

, s. pātrachidraṃ pātrarandhraṃ pātradhārā bhāṇḍaśuṣiraṃ yavasurabhājanachidraṃ.

to bungle To BUNGLE

, v. n. pramādyatas or adakṣaprakāreṇa or anāptaṃ kiñcit kāryyaṃ nirvvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), skhal (c. 1. skhalati skhalituṃ), bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), doṣaṃ kṛ.

bungle BUNGLE

, s. pramādaḥ doṣaḥ bhramaḥ durṇayaḥ chidraṃ skhalanaṃ skhalitaṃ.

bungled BUNGLED

, p. p. durṇītaḥ -tā -taṃ durṣaṭitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ.

bungler BUNGLER

, s. akṛtī m. (n) anāptaḥ anipuṇaḥ adakṣaḥ apaṭuḥ m., pramādī m. (n) skhalanmatiḥ m.

bunglingly BUNGLINGLY

, adv. pramādyatas pramādena anāptaṃ adakṣatayā sadoṣaṃ skhalanena.

bunn BUNN

, s. miṣṭāpūpaḥ piṣṭakaḥ piṇḍaḥ godhūmacūrṇamiṣṭānnādinirmmitaḥ piṣṭakaḥ.

bunt BUNT

, s. puṭaḥ puṭakaṃ kramaśo vistīryyamāṇaṃ randhraṃ kramaśo vivāraḥ.

bunter BUNTER

, s. kutsitakarmmajīvinī vṛṣalī bandhakī duṣṭā.

bunting BUNTING

, s. patākānirmmāṇayogyo or dhvajavasanakaraṇayogyo viralapaṭaviśeṣaḥ dhvajapaṭaḥ ketuvasanaḥ.

buoy BUOY

, s. samudragāṇāṃ pathadarśanārthaṃ or pracchannasaikataśilādibhayasthānasūcanārthaṃ jalopari plavamānaṃ kāṣṭhakhaṇḍaṃ.

--(For mooring vessels) kūpakaḥ.

to buoy up To BUOY UP

, v. a. (To keep afloat) unmajj in caus. (-majjayati -yituṃ) plu in caus. (plāvayati -yituṃ) utpat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(To bear up, support) dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ) sandhṛ abhidhṛ stambh in caus. (stambhayati -yituṃ) uttambh saṃstambh ālamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

buoyancy BUOYANCY

, s. plavanaśīlatā utpatiṣṇutā laghutā lāghavaṃ laghimā m. (n).

buoyant BUOYANT

, a. plavanaśīlaḥ -lā -laṃ taraṇaśīlaḥ -lā -laṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu utpatiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

bur BUR

, s. aṅkuśākāralomaviśiṣṭo vastrānubandhanaśīlo vakṣyamāṇakṣudragulmasambandhī dalapiṇḍaḥ.

burden BURDEN

, s. bhāraḥ dhurā dhūḥ (dhur) f.

--(Something grievous) pīḍākaraḥ -rā -raṃ; 'burden-bearing,' bhāravāhanaḥ -nā -naṃ dhurandharaḥ -rā -raṃ bhārasahaḥ -hā -haṃ dhurvvahaḥ -hā -haṃ bhāraharaḥ -rā -raṃ.

--(Beast of burden) bhāravāhanaḥ dhurīṇaḥ dhurīyaḥ dhuryyaḥ dhaureyaḥ -yī -yaṃ.

--(Of a song) dhuvakā kathitapadaṃ āvarttanīyaślokaḥ parivarttakaślokaḥ.

to burden To BURDEN

, v. a. bhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) with loc. c. or (c. 3. dadāti dātuṃ); 'to lay a burden on the shoulder,' bhāraṃ skandhe nyas or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

burdened BURDENED

, p. p. bhāravān -vatī -vat (t) bhārī -riṇī -ri (n) dhurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhāragrastaḥ -stā -staṃ bhārayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

burdensome BURDENSOME

, a. (Troublesome to be borne) durbharaḥ -rā -raṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ durvvahaḥ -hā -haṃ durudvahaḥ -hā -haṃ.

--(Grievous, oppressive) pīḍākaraḥ -rā -raṃ kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ duḥkhī -khinī -khi (n).

burdock BURDOCK

, s. pūrvvoktadalapiṇḍaviśiṣṭaḥ kṣudragulmaprabhedaḥ.

bureau BUREAU

, s. (A chest, receptacle) āgāraṃ ādhāraḥ nidhānaṃ gopanasthānaṃ. bhāṇḍāgāraṃ.

--(An office for writing, &c.) lekhyasthānaṃ granthakuṭī.

[Page 70a]
burg or burgh BURG or BURGH

, s. mahāsabhāyāṃ pratinidhipreraṇādhikārayuktā nagarī karvvaṭaḥ -ṭaṃ nagaraṃ -rī puraṃ -rī.

burgess BURGESS

, s. (A citizen) paurajanaḥ nagarajanaḥ pauraḥ nagarasthaḥ.

--(A representative of a city) nagarapratinidhiḥ m., nagarapratibhūḥ m., nagarajanapratinidhiḥ m., prajāpratinidhiḥ m.

burgher BURGHER

, s. nagarajanādhikārabhogī m. (n) pradhānanagarajanaḥ mukhyapaurajanaḥ nagarasabhāsad m.

burghership BURGHERSHIP

, s. nagarajanādhikāraḥ nagarajanapadaṃ nagarasabhāsadadhikāraḥ.

burglar BURGLAR

, s. bhitticauraḥ kuḍyacchedī m. (n) kapāṭaghnaḥ gṛhabhaṅgakṛt gṛharanghrakṛt sanghicauraḥ kārucauraḥ vandicauraḥ vandīkāraḥ vandigrāhaḥ khānilaḥ kujambhalaḥ suruṅgāhiḥ m., suruṅgākṛt.

burglary BURGLARY

, s. gṛhabhaṅgaḥ gṛhabhaṅgāparāghaḥ kuḍyacchedaḥ bhitticauryyaṃ.

burgomaster BURGOMASTER

, s. nagarādhiṣṭhātā m. (tṛ) nagarādhyakṣaḥ purādhyakṣaḥ pradhānanagarajanaḥ mukhyapaurajanaḥ nagaravyavahāreṣu niyuktaḥ nagarādhipatiḥ purādhikārī m. (n).

burial BURIAL

, s. bhūmikhananaṃ nikhananaṃ bhūmau nikhananaṃ śmaśāne sthāpanaṃ śmaśānayāpanaṃ bhūmisamarpaṇaṃ pretanirhāraḥ.

--(Funeral rites) pretakarmma n. (n) pretakāryyaṃ mṛtakasatkarmma n. (n) satkriyā.

burial-ground BURIAL-GROUND

, s. śmaśānaṃ pretavanaṃ pitṛvanaṃ pretagṛhaṃ mṛtaśarīrasthānaṃ.

buried BURIED

, p. p. nikhātaḥ -tā -taṃ bhūminikhātaḥ -tā -taṃ śmaśānaśāyī -yinī -yi (n) śmaśānasthāpitaḥ -tā -taṃ śmaśānasamarppitaḥ -tā -taṃ.

burier BURIER

, s. pretanirhārakaḥ pretahāraḥ mṛtapāḥ m., śavavāhakaḥ.

burine BURINE

, s. takṣaṇapantraṃ takṣaṇī taṅkaḥ vraścanaḥ śailabhittiḥ f.

to burl To BURL

, v. a. lohasandaṃśadvārā or turīdvārā niṣpravāṇapaṭaṃ ślakṣṇīkṛ.

burlesque BURLESQUE

, a. parihāsakaraḥ -rā -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ hāsyajanakaḥ -kā -kaṃ prahāsī -sinī -si(n) avahāsyaḥ -syā -syaṃ hāsotpādakaḥ -kā -kaṃ narmmadaḥ -dā -daṃ.

burlesque BURLESQUE

, s. bhāṇḍaṃ parihāsaḥ parīhāsaḥ prahāsaḥ prahasitaṃ upahāsaḥ apahāsaḥ narmma n. (n) ṭaṭṭarī parihāsavākyaṃ utprāsanaṃ.

to burlesque To BURLESQUE

, v. a. apahas (c. 1. -hasati -hasituṃ), avahas prahas upahas upahāsāspadaṃ kṛ.

burliness BURLINESS

, s. sthūlatā sthaulyaṃ vṛhattvaṃ sthūlaśarīratā vṛhadaṅgatvaṃ.

burly BURLY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ vṛhatkāyaḥ -yī -yaṃ mahāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

burn BURN

, s. agnikṛtaṃ kṣataṃ agnikṣataṃ santāpaḥ saṃjvaraḥ dāhaḥ agnidāhaḥ.

to burn To BURN

, v. a. dah (c. 1. dahati dagghuṃ), anudah ādah nidah nirdah paridah pradah sampradah; tap (c. 1. tapati taptuṃ) or in caus. (tāpayati -yituṃ) santap in caus., uṣ (c. 1. oṣati oṣituṃ), dīp in caus. (dīpayati -yituṃ) ādīp uddīp upadīp pradīp sandīp; sandhukṣ in caus. (-dhukṣayati -yituṃ); jval in caus. (jvālayati -yituṃ) prajval pluṣ (c. 1. ploṣati ploṣituṃ).

to burn To BURN

, v. n. dah (c. 4. dahyati dagdhuṃ or in pass. dahyate), samparidah dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), ādīp pradīp sampradīp vidīp sandīp tap in pass. (tapyate or c. 1. tapati taptuṃ), pratap jval (c. 1. jvalati jvalituṃ), prajval sandhukṣ (c. 1. -dhukṣate -dhukṣituṃ); 'to be inflamed with passion, &c.,' dah in pass. (dahyate); 'with anger,' kopadīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū; 'to burn after,' utkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -kaṇṭhituṃ), abhikāṅkṣ (c. 1. -kāṅkṣati -kāṅkṣituṃ).

burnable BURNABLE

, a. dahanīyaḥ -yā -yaṃ dāhyaḥ -hyāṃ -hyaṃ dagdhavyaḥ -vyā -vyaṃ jvalanīyaḥ -yā -yaṃ dīpanīyaḥ -yā -yaṃ tapanīyaḥ -yā -yaṃ.

burner BURNER

, s. dāhakaḥ dagdhā m. (gdhṛ) dāhanakṛt agnidaḥ tāpakaḥ dīpakaḥ.

[Page 70b]
burnet BURNET

, s. anūpakṣetraruhaḥ kṣudragulmaprabhedaḥ.

burning BURNING

, s. dāhaḥ dāhanaṃ jvalanaṃ dīpanaṃ tāpaḥ ploṣaḥ oṣaḥ.

burning BURNING

, a. dāhakaḥ -kā -kaṃ tāpakaḥ -kā -kaṃ dīpanaḥ -nā -naṃ naidāghaḥ -ghī -ghaṃ jvālī -linī -li (n).

--(That is on fire) dahyamānaḥ -nā -naṃ dahyan -hyantī -hyat (t) jvalan -lantī -lat (t) dāhavān -vatī -vat (t).

--(Vehement) taijasaḥ -sī -saṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

burning-glass BURNING-GLASS

, s. sūryyatejaḥsaṃvarddhanārthaṃ tadaṃśusaṅgrahaṇayogyaṃ kācapatraṃ dīptopalaḥ arkāśmā m. (n).

to burnish To BURNISH

, v. a. tij in caus. (tejayati -yituṃ) niṣṭap in caus. (niṣṭāpayati -yituṃ) kāntiṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), pariṣkṛ niśo (c. 4. -śyati -śātuṃ).

burnished BURNISHED

, part. tejitaḥ -tā -taṃ taijasaḥ -sī -saṃ suniṣṭaptaḥ -ptā -ptaṃ nirdhautaḥ -tā -taṃ pramṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niśātaḥ -tā -taṃ niśitaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

burnisher BURNISHER

, s. tejakaḥ dhāvakaḥ mārjjanakṛt kāntidāyakaḥ.

burnishing BURNISHING

, s. tejanaṃ mārjjanaṃ pariṣkāraḥ dhāvanaṃ.

burnt BURNT

, a. and part. dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ agnidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pluṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipluṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ uṣitaḥ -tā -taṃ; 'burnt up,' uttaptaḥ -ptā -ptaṃ; 'burnt as a sacrifice,' vaṣaṭkṛtaḥ -tā -taṃ; 'burnt brick,' pakveṣṭakā.

burnt-offering BURNT-OFFERING

, s. homaḥ vaṣaṭkāraḥ vaitānikaṃ vaitānaṃ.

burr BURR

, s. (Lobe of the ear) karṇalatikā pālikā karṇapālikā.

burrow BURROW

, s. (Hole) garttaḥ vivaraṃ vilaṃ khātaṃ śvabhraṃ.

to burrow To BURROW

, v. n. garttaṃ or vivaraṃ kṛ gartte vas (c. 1. vasati vastuṃ).

burrowing BURROWING

, a. vilavāsī -sinī -si (n) garttavāsī -sinī -si (n).

bursar BURSAR

, s. vidyālaye dhanādhikārī m. (n) dhanādhyakṣaḥ koṣādhyakṣaḥ.

bursarship BURSARSHIP

, s. arthādhikāraḥ dhanādhikāraḥ dhanādhyakṣādhikāraḥ koṣādhyakṣapadaṃ.

bursary BURSARY

, s. vidyālaye dhanagṛhaṃ dhanāgāraḥ koṣaḥ dhanakoṣṭhakaṃ.

burse BURSE

, s. baṇiksamāgamacatvaraṃ śreṣṭhicatvaraṃ paṇāyāśālā nigamasthānaṃ.

to burst To BURST

, v. a. bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ or caus. bhedayati -yituṃ), vibhid nirbhid bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), prabhañj vibhañj khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), sphuṭ (c. 10. sphoṭayati -yituṃ), dṝ in caus. (dārayati -yituṃ) vidṝ avadṝ śakalīkṛ khaṇḍaśaḥ kṛ vidal in caus. (-dalayati -yituṃ) lup (c. 6. lumpati loptuṃ), avalup.

to burst To BURST

, v. n. bhid in pass. (bhidyate) vibhid nirbhid; bhañj in pass. (bhajyate) prabhañj vibhañj sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ, c. 1. sphoṭate sphoṭituṃ), vidṝ in pass. (-dīryyate) avadṝ vidal (c. 1. -dalati -dalituṃ), viśṝ in pass. (-śīryyate) pariśṝ.

--(To burst in pieces) śakalībhū khaṇḍaśo bhid in pass. or bhañj in pass.

--(To burst forth, break out) prapat (c. 1. -patati -patituṃ).

--(As seeds) prodbhid.

burst BURST

, s. (Sudden rending) sphoṭanaṃ sphuṭanaṃ akasmād bhañjanaṃ bhaṅgaḥ vibhaṅgaḥ bhedanaṃ bhedaḥ.

--(Of laughter) prahasanaṃ prahasitaṃ atihasita aṭṭahāsaḥ.

--(Of light) jvālā.

burst BURST

, p. p. sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vibhagnaḥ -gnā -gnaṃ vighaṭitaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Diseased with hernia) antravṛddhipīḍitaḥ -tā -taṃ.

burthen BURTHEN

, s. bhāraḥ dhurā. See BURDEN.

to bury To BURY

, v. a. śmaśāne or bhūmau sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or nikhan (c. 1. -khanati -khanituṃ or -khātuṃ), nirhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ).

burying BURYING

, s. bhūmikhananaṃ nikhananaṃ śmaśāne sthāpanaṃ bhūmisamarppaṇaṃ pretanirhāraḥ.

[Page 71a]
burying-ground BURYING-GROUND

, s. śmaśānaṃ pretavanaṃ pretagṛhaṃ pitṛvanaṃ mṛtaśarīrasthānaṃ.

bush BUSH

, s. gulmaḥ kṣupaḥ stambaḥ chupaḥ jhuṇṭaḥ jhaṭiḥ m.

--(A bough of a tree fixed at the door of a tavern) atra surādi vikrīyate iti ghoṣaṇārthaṃ dvāropari sthāpitā taruśākhā; surādhvajaḥ.

--(Tail of a fox) lomaśāpucchaṃ.

bushel BUSHEL

, s. (A measure) droṇaḥ -ṇaṃ āḍhakaḥ.

bushy BUSHY

, a. (Full of bushes) gulmī -lminī -lmi (n) tarugulmāvṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Thick) ghanaḥ -nā -naṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ aviralaḥ -lā -laṃ.

--(Formed like a bush) gulmākāraḥ -rā -raṃ.

busiless BUSILESS

, s. kāryyarahitaḥ -tā -taṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ niṣkarmmā -rmmā -rmma (n).

busily BUSILY

, adv. analasaṃ atandritaṃ manaḥpraveśena abhiniveśena autsukyena.

--(Inquisitively) carccayā.

business BUSINESS

, s. (Affair) karmma n. (n) kāryyaṃ arthaḥ.

--(Employment) vyāpāraḥ vyavasāyaḥ vyavahāraḥ kāryyodyogaḥ niyogaḥ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ caritaṃ sambandhaḥ.

--(Something to be done) kṛtyaṃ karttavyaṃ kāryyaṃ.

--(Object) viṣayaḥ arthaḥ prayojanaṃ.

--(A point, case) arthaḥ padaṃ.

--(Means of livelihood, profession) vṛttiḥ f., varttanaṃ jīvikā ājīvanārthaṃ.

--(Point, matter of discussion) sthalaṃ; 'a man of business, one who knows the proper ways of acting,' kriyāvidhijñaḥ kāryye kuśalaḥ dṛṣṭakarmmā m. (n); 'what business have I with that?' ko'rtho me tena.

busk BUSK

, s. celikāstabdhīkaraṇe strījanaiḥ prayuktaḥ śṛṅgalohādinirmmitaḥ phalakaviśeṣaḥ.

buskin BUSKIN

, s. (A half-boot) arddhajaṅghāparimāṇaḥ pādukāviśeṣaḥ pannaddhā anupadīnā upānat f. (h).

--(A high-heeled shoe worn by ancient actors) uccapārṣṇiyukto gauravasūcakaḥ pūrvvakālīnanaṭair bhṛtaḥ pādukāviśeṣaḥ.

buskined BUSKINED

, p. p. pūrvvoktapādukārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sapādukaḥ -kā -kaṃ.

buss BUSS

, s. cumbanaṃ pariṇiṃsā nimittakaṃ.

to buss To BUSS

, v. a. cumb (c. 1. cumbati cumbituṃ), niṃs (c. 2. niṃste niṃsituṃ).

bust BUST

, s. mastakāgrātprabhṛti vakṣassthalaparyyantam arddhaśarīrapratimā ūrddhvakāyapratimā.

bustard BUSTARD

, s. āraṇyapakṣiprabhedaḥ.

to bustle To BUSTLE

, v. n. ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate ceṣṭituṃ), ātmānaṃ ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), kāryyavyagratvād itastato dhāv (c. 1. dhāvati dhāvituṃ).

bustle BUSTLE

, s. (Hurry, confusion) sambhramaḥ vaiklavyaṃ viplavaḥ tvarā vyagratā ākulatvaṃ vyastatā.

--(Tumult) tumulaṃ kolāhalaḥ.

bustler BUSTLER

, s. vyavasāyī m. (n) ceṣṭāśīlaḥ saceṣṭaḥ tīkṣṇakarmmā m. (n).

busy BUSY

, a. vyāpārī -riṇī -ri (n) vyāpṛtaḥ -tā -taṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ kāryyodyuktaḥ -ktā -ktaṃ kāryyaniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karmmiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kāryyī -ryyiṇī -ryyi (n) kāryyavān -vatī -vat (t) saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prayatnavān -vatī -vat (t) sotsāhaḥ -hā -haṃ sodyogaḥ -gā -gaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ atandritaḥ -tā -taṃ analasaḥ -sā -saṃ kāryyanimagnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Meddling) parakāryyacarccāśīlaḥ -lā -laṃ.

to busy To BUSY

, v. a. (To employ) vyāpṛ in caus. (vyāpārayati -yituṃ) kāryye niyuj in caus. (-yojayati -yituṃ, c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or adhikṛ.

busybody BUSYBODY

, s. parakāryyacarccakaḥ parādhikāracarccakaḥ chidrānveṣī m. (n).

but BUT

, conj. (As an adversative) kintu tu parantu punar athavā.

--(Except) ṛte with abl., vinā with acc. or inst., anyaḥ with abl.; as, 'any one but the father,' pitur anyaḥ.

--(But for, without) vyatirekeṇa antareṇa vinā; as, 'but for sin every thing flourishes,' pāpaṃ vinā sarvvaṃ phalati.

--(But yet, howbeit) tathāpi.

--(Only) kevalaṃ mātraṃ.

--(All but) alponaḥ -nā -naṃ īṣadūnaḥ -nā -naṃ; 'next but one,' ekāntaraḥ -rā -raṃ.

--(If it were not, unless) yadi na.

--(Moreover) kiñca aparañca adhikantu.

--(On the other hand) punar.

--(Otherwise than) anyathā with abl. 'But' may often be omitted in Sanskrit, or expressed by another form of sentence; as, 'he will not gain his end but by doing that,' tad akṛtvā prāptārtho na bhaviṣyati; 'I do not doubt but I am to blame,' sāparādho'smi iti na saṃśayaḥ; 'but a short time since,' na cirāt; 'there is none but fears him,' sarvve tasmād bibhyati; 'she does nothing but grieve,' sā nirantaraṃ śocati; "who but a child weeps," ko rodity abāliśaḥ.

butcher BUTCHER

, s. (Seller of meat) māṃsavikrayī m. (n) māṃsikaḥ śaunikaḥ saunikaḥ śūnāvān m. (t) sūnī m. (n) paśumāraṇapūrvvakaṃ māṃsavikrayajīvī m. (n) prāṇihiṃsāparaḥ.

--(Butcher's meat) saunaṃ ghātasthānabhavaṃ māṃsaṃ.

to butcher To BUTCHER

, v. a. han (c. 2. hanti hantuṃ), nihan, or in caus. (ghātayati -yituṃ) mṛ in caus. (mārayati -yituṃ) badh (defective, usually found in the 3d pret. abadhīt and fut. badhiṣyati -te), viśas (c. 1. -śasati -śasituṃ), nisūd in caus. (-sūdayati -yituṃ) abhisūd vinisūd.

butchery BUTCHERY

, s. badhaḥ hananaṃ nihananaṃ ghātanaṃ niṣūdanaṃ viśasanaṃ.

--(The place where animals are killed) śūnā sūnā badhasthānaṃ badhasthalī badhyabhūmiḥ f., ghātasthānaṃ paśumāraṇasthānaṃ.

butea BUTEA

, s. (A plant) kiṃśukaḥ palāśaḥ vātapothaḥ parṇaḥ.

but-end BUT-END

, s. ghanāgraṃ sthūlāgraṃ atīkṣṇāgraṃ.

--(Hilt) tsaruḥ m.

butler BUTLER

, s. pānapātravāhakaḥ madyarakṣakaḥ madyāgārādhikṛtaḥ.

butment BUTMENT

, s. ubhayatas toraṇamūlottambhakaḥ setuharmyādibhāgaḥ.

butt BUTT

, s. (For shooting at) lakṣaṃ lakṣyaṃ śaravyaṃ vedhyaṃ vyadhyaḥ pratikāyaḥ dṛṣṭiguṇaḥ.

--(Aim, end) abhiprāyaḥ āśayaḥ uddeśaḥ cikīrṣitaṃ.

--(Object of jest) upahāsasthānaṃ parihāsāspadaṃ hāsyabhūmiḥ f.

--(A cask) pātraṃ bhāṇḍaṃ surābhājanaṃ.

to butt To BUTT

, v. n. (To strike with the head like horned animals) śṛṅgiṇavat or meṣādivat śirasā āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ)

butter BUTTER

, s. navanītaṃ kṣīrasāraḥ dadhijaṃ dadhisāraḥ kilāṭaḥ -ṭaṃ manthajaṃ navoddhṛtaṃ.

--(Clarified butter or ghee) ghṛtaṃ haviḥ n. (s) sarpiḥ n. (s) puroḍāśaḥ ājyaṃ.

--(Of yesterday's milk) haiyaṅgavīnaṃ.

to butter To BUTTER

, v. a. navanītena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ).

butter-bump BUTTER-BUMP

, s. krauñcajātīyaḥ pakṣibhedaḥ krauñcaḥ vakaprabhedaḥ.

butter-cup BUTTER-CUP

, BUTTER-FLOWER, s. pītapuṣpaprabhedaḥ sa ca vasantasamaye yavasamadhye prarohati.

buttered BUTTERED

, p. p. navanītāktaḥ -ktā -ktaṃ ghṛtāktaḥ -ktā -ktaṃ ghṛtābhyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

butterfly BUTTERFLY

, s. citrapataṅgaḥ citrāṅgaḥ pataṅgabhedaḥ āpannapakṣaḥ kīṭabhedaḥ kīṭodbhavaś citrapataṅgaḥ sapakṣaḥ kīṭaḥ.

butteris BUTTERIS

, s. (An instrument for paring the hoof of a horse) aśvakhuratakṣaṇayogyā karttarikā turagaśaphakarttanārthaṃ yantraviśeṣaḥ.

butter-knife BUTTER-KNIFE

, s. kuntalikā ghṛtakuntalikā navanītakarttarikā.

butter-man BUTTER-MAN

, s. navanītavikrayī m. (n) navanītavikrayajīvī m. (n) ghṛtavikretā m. (tṛ).

butter-milk BUTTER-MILK

, s. daṇḍāhataṃ takraṃ pramathitaṃ ariṣṭaṃ kālaśeyaṃ gorasaḥ kaṭuraṃ.

[Page 72a]
butter-print BUTTER-PRINT

, s. navanītāṅkanayogyā kāṣṭhamayī mudrā.

butter-teeth BUTTER-TEETH

, s. mukhāgrabhāge vṛhaddantadvayaṃ sammukhasthau chedakadantau.

buttery BUTTERY

, a. navanītaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ghṛtamayaḥ -yī -yaṃ.

buttery BUTTERY

, s. (The room where provisions are laid up) khādyadravyāgāraṃ vidyālaye pūpanavanītayavasurādikoṣṭhakaṃ kuśūlaḥ annakoṣṭhakaṃ.

buttock BUTTOCK

, s. sphicau f. du. (sphic) nitambaḥ kaṭiprothaḥ.

button BUTTON

, s. (Catch by which clothes are fastened) gaṇḍaḥ puṃso vastrāñcaladvayasaṅgrahaṇārthaṃ gulikā.

--(Bud) mukulaṃ kuṭmalaṃ pallavaḥ.

to button To BUTTON

, v. a. (To dress) saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), veṣṭ (c. 1. veṣṭate veṣṭituṃ).

--(To fasten with buttons) pūrvvoktagaṇḍena saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or saṃlagnīkṛ or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

to button To BUTTON

, v. n. (To bud) gaṇḍākāramukulavat sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ).

button-hole BUTTON-HOLE

, s. gaṇḍādhāraḥ gaṇḍachidraṃ gulikāgrahaṇayogyaṃ chidraṃ śikyaṃ.

button-maker BUTTON-MAKER

, s. gaṇḍakṛt gaṇḍakārī m. (n) gulikākāraḥ.

buttress BUTTRESS

, s. vapraḥ bhavanasya vahirālambaḥ bhittyumbhanārthaṃ vapraḥ or prākāraḥ.

--(Prop, support) upastambhaḥ ālambaḥ upaghnaḥ āśrayaḥ ādhāraḥ.

to buttress To BUTTRESS

, v. a. (To prop) pūrvvoktavapreṇa uttambh (c. 9. uttabhnāti uttambhituṃ).

buxom BUXOM

, a. (Gay, lively) hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahasitavadanaḥ -nā -naṃ prahāsī -sinī -si (n) praphullavadanaḥ -nā -naṃ ānandī -ndinī -ndi (n) sarasaḥ -sā -saṃ.

--(Wanton) lalitaḥ -tā -taṃ vilāsī -sinī -si (n).

buxomly BUXOMLY

, adv. sānandaṃ saharṣaṃ salalitaṃ savilāsaṃ sarasaṃ.

buxomness BUXOMNESS

, s. (Wantonness) lālityaṃ savilāsatā saramratā līlā.

to buy To BUY

, v. a. krī (c. 9. krīṇāti -ṇīte kretuṃ), upakrī saṅkrī mūlyaṃ dattvā labh (c. 1. labhate labdhuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

buyer BUYER

, s. kretā m. (tṛ) krayī m. (n) krāyakaḥ krayikaḥ.

--(Buyer and seller) krayavikrayī m. (n).

buying BUYING

, s. krayaḥ.

--(Buying and selling) krayavikrayaḥ.

to buzz To BUZZ

, v. n. ru (c. 2. rauti ravituṃ), guñj (c. 1. guñjati guñjituṃ), raṇ (c. 1. raṇati raṇituṃ), raṇaraṇaṃ kṛ.

buzz BUZZ

, BUZZING, s. guñjanaṃ guñjitaṃ kalaḥ kalakalaḥ marmmaraḥ raṇatkāraḥ kalaravaḥ kalasvaraṃ; part. guñjan -ñjantī -ñjat (t) raṇan -ṇantī -ṇat (t).

buzzard BUZZARD

, s. apakṛṣṭajātiḥ śyenabhedaḥ śyenakaḥ.

--(A blockhead) sthūladhīḥ m., mandamatiḥ m., mūrkhaḥ.

by BY

, prep. (By the side of) expressed by upa prefixed; as, 'he sits by me,' mām upāste; 'a tank by a well,' upakūpajalāśayaḥ.

--(Beside, denoting passage) expressed by ati prefixed; as, 'he passes by me,' mām atyeti.

--(Denoting the agent, instrument, cause, means or manner) expressed by the instr. case; as, 'by him,' 'by that,' 'on that account,' 'by that means,' 'in that manner,' may all be expressed by tena. In modern Sanskrit the instrument and agent are often expressed by dvārā or dvāreṇa and karttṛka; as, 'to hit with a stick,' kāṣṭhadvārā or kāṣṭhadvāreṇa taḍ; 'sacrifices by sages,' ṛṣikarttṛkayajñāḥ. 'By,' in some of these senses, may often be expressed by the indec. part.; 'a man may be happy by doing penance,' tapas taptvā sukhī bhavet.

--(According to) anurūpaṃ anusāreṇa; 'by rule,' vidhivat vidhitas yathāvidhi.

--(As soon as, not later than) madhye; as, 'by next year,' āgāmivatsaramadhye.

--(The quantity at one time) expressed by the affix śas; as, 'by thousands,' sahasraśas; 'by twos and threes,' dviśas triśas; 'by companies,' paṃktibhiḥ.

--(Successive action) expressed by prati or anu, or by repeating the word; as, 'man by man,' pratipuruṣaṃ; 'day by day,' pratidivaṇaṃ or anudivasaṃ or divase divase.

--(By himself, alone) ekāntatas nibhṛtaṃ rahasi rahībhūtaḥ -tā -taṃ.

--(In swearing or adjuring) expressed by the instr. c.; as, 'swear not at all, neither by heaven, nor by earth,' kamapi śapathaṃ mā 'kārṣṭa svargeṇa na pṛthivyā na; 'by name,' nāmnā nāmatas nāmadheyatas; 'by force,' balāt balātkāreṇa prasahma; 'by chance,' daivāt; 'by day,' divā.

by BY

, adv. (Near) nikaṭe samīpe antike abhitas ārāt.

--(By the side) pārśvatas pārśve.

--(Passing by) expressed by the prep. ati; as, 'he passes by,' atikrāmati.

--(In presence) sannidhāne sākṣāt agre samakṣaṃ sammukhe.

by BY

, s. (Something not the direct object of regard) expressed, when in composition, by upa; as, 'a duty by the by,' i. e. 'a secondary duty,' upadharmmaḥ.

by and by BY AND BY

, adv. anantaraṃ kṣaṇāntare na cireṇa acireṇa acirāt.

by the by BY THE BY

, or BY THE WAY, adv. (Exclusively of the subject in hand) prastutam antareṇa prastutaviṣayavyatirekeṇa.

--(Besides, moreover) kiñca aparañca anyacca.

--(In reference to that) taduddiśya.

by-degrees BY-DEGREES

, adv. kramaśas krame krame pade pade pratipadaṃ

by-concernment BY-CONCERNMENT

, s. upaviṣayaḥ apradhānakāryyaṃ.

by-end BY-END

, s. svahitaṃ svārthaḥ ātmavivṛddhiḥ f., ātmodayaḥ.

by-gone BY-GONE

, a. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ purātītaḥ -tā -taṃ.

by-lane BY-LANE

, BY-STREET, BY-ROAD, s. upamārgaḥ upapathaḥ uparathyā upapratolī gūḍhamārgaḥ.

by-law BY-LAW

, s. upadharmmaḥ upavyavasthā upavidhiḥ m., anuvyavasthā.

by-name BY-NAME

, s. upādhiḥ m., upanāma n. (n).

by-path BY-PATH

, s. upamārgaḥ upapathaḥ utpathaḥ gūḍhapathaḥ.

by-room BY-ROOM

, s. uparodhakaṃ upaśālā upakoṣṭhaḥ antargṛhaṃ kakṣāntaraṃ.

bystander BYSTANDER

, s. pārśvasthaḥ samīpasthaḥ nikaṭasthaḥ tatrasthaḥ samīpavarttī m. (n) upasthāyī m. (n).

--(At a sacrifice) sadasyaḥ vidhidarśī m. (n).

by-west BY-WEST

, a. (Westward, to the west of) paścimadiśyaḥ -śyā -śyaṃ.

by-word BY-WORD

, s. upakathā upavākyaṃ.

--(Subject of scorn) tiraskāraviṣayaḥ upakathanaviṣayaḥ apavādaviṣayaḥ upahāsasthānaṃ upahāsāspadaṃ avahāsabhūmiḥ f.

C. cabal CABAL

, s. (An union of a few persons in some secret design) gopanīyakāryyasādhanārthaṃ katipayajanasaṃsargaḥ or paṃktiḥ f.

--(Intrigue) kumantraṇā kuvicāraṇā kuparāmarśaḥ kuyuktiḥ f., kusaṃsargaḥ.

to cabal To CABAL

, v. n. gopanīyakarmmasampādanārthaṃ sunibhṛtaṃ sammil (c. 6. -milati -melituṃ) or saha gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or saṃyuj in pass. (-yujyate) or saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ghaṭṭituṃ) or saṃsargaṃ kṛ.

cabala CABALA

, s. (A secret science) nigūḍhavidyā nigūḍhaśāstraṃ gūḍhaśāstraṃ guhyavidyā paramagahanavidyā.

cabalist CABALIST

, s. (One skilled in occult sciences) nigūḍhavidyājñaḥ nigūḍhaśāstrajñaḥ.

cabalistical CABALISTICAL

, a. (Having an occult meaning) nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ atiguptārthaḥ -rthā -rthaṃ paramagahanaḥ -nā -naṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ.

cabalistically CABALISTICALLY

, adv. atiguptaṃ nigūḍhaṃ sarahasyaṃ paramagahanaprakāreṇa.

caballer CABALLER

, s. kumantraṇakṛt kumantrī m. (n) bhettā m. (ttṛ) bhedakaraḥ, rājadrohī m. (n).

cabbage CABBAGE

, s. (A pot-herb) śākaprabhedaḥ śākaṃ haritakaṃ śūraṇaṃ śigruḥ m.

--(Any thing stolen) mūṣitaṃ muṣṭaṃ apahāraḥ loptaṃ hoḍhaṃ.

to cabbage To CABBAGE

, v. n. (To steal in cutting clothes) sūcikavat paṭakhaṇḍam avachidya cur (c. 10. corayati -yituṃ) or muṣ (c. 9. muṣṇāti moṣituṃ).

cabbage-tree CABBAGE-TREE

, s. (A species of palm) tālajātīyo vṛkṣaprabhedaḥ uccataruḥ m.

cabin CABIN

, s. (A small room) kuṭiḥ f., kuṭī koṣṭhaḥ śālikā śālā sthalaṃ.

--(A chamber in a ship) naukābhyantare kuṭiḥ or koṣṭhaḥ or kakṣaḥ or veśma n. (n).

--(A cottage) kuṭīraḥ veśma n. (n) kuṭṭimaḥ parṇaśālā.

--(A tent) paṭakuṭiḥ f., paṭaveśma n. (n) maṇḍapaḥ.

to cabin To CABIN

, v. n. (To live in a cabin) kuṭīre vas (c. 1. vasati vastuṃ).

cabin-boy CABIN-BOY

, s. naukārūḍhānāṃ paricārakaḥ or sevakaḥ or prepyaḥ.

cabinet CABINET

, s. (Private room) kakṣaḥ uparodhakaṃ kakṣāntaraṃ antaḥśālā.

--(Private council of the state) pradhānamantriṇāṃ gūḍhasabhā dhīsacivānāṃ sabhā śiṣṭasabhā gūḍhamantraṇaṃ gūḍhabhāṣitaṃ; 'a cabinet-minister,' mukhyamantrī m. (n) pradhānamantrī m., gūḍhamantrī m.

--(A place in which rare things are kept) viśiṣṭādhāraḥ durlabhadravyādhāraḥ ratnakoṣṭhaḥ ratnāghāraḥ ratnapātraṃ ratnabhāṇḍaṃ.

--(A kind of box) samudgaḥ samudgakaḥ sampuṭaḥ.

cabinet-maker CABINET-MAKER

, s. ratnādhārakṛt ratnabhāṇḍakṛt samudgakāraḥ sampuṭakṛt.

cable CABLE

, s. naurajjuḥ m., naubandhanarajjuḥ m., śāṇarajjuḥ naubandhanārthaṃ sthūlarajjuḥ or mahārajjuḥ naukāyā mahāguṇaḥ or vṛhadguṇaḥ.

cabled CABLED

, a. rajjunā or guṇena baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rajjubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

cabriolet CABRIOLET

, s. cakradvayayuktaḥ sapidhāno rathaviśeṣaḥ karṇīrathaḥ hayanaṃ.

cachectical CACHECTICAL

, a. doṣatrayapīḍitaḥ -tā -taṃ duṣṭaśarīraḥ -rā -raṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ.

cachexy CACHEXY

, s. śarīradoṣaḥ raktadūṣaṇaṃ doṣatrayaṃ śarīrasya asvāsthyaṃ.

cachinnation CACHINNATION

, s. aṭṭahāsaḥ ācchuritaṃ avacchuritaṃ prahāsaḥ prahasanaṃ.

cackle or cackling CACKLE or CACKLING

, s. kūjanaṃ haṃsanādaḥ haṃsarutaṃ kukkuṭīśabdaḥ.

--(Making a cackle) haṃsanādī -dinī -di (n).

--(Idle talk) jalpanaṃ ālasyavacanaṃ vṛthākathā asambaddhaṃ.

to cackle To CACKLE

, v. n. kūj (c. 1. kūjati kūjituṃ), haṃsanādaṃ kṛ haṃsavat or kukkuṭīvat śabdaṃ kṛ.

cackler CACKLER

, s. haṃsarūpeṇa nādī m. (n) kūjakaḥ kūjanakṛt.

--(A telltale) jalpakaḥ vācālaḥ rahasyabhedakaḥ.

cacochymy CACOCHYMY

, s. śarīravikāraḥ raktavikāraḥ śarīradoṣaḥ doṣatrayaṃ.

cacodoemon CACODOEMON

, s. apadevatā piśācaḥ vetālaḥ bhūtaḥ daityaḥ.

cacophony CACOPHONY

, s. visvarapadaṃ aparavaḥ avakvaṇaḥ kaṣṭapadaṃ kaṭuśrutiḥ f.

cadaverous CADAVEROUS

, a. mṛtaśarīropamaḥ -mā -maṃ śavasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

cade CADE

, s. (A barrel) dīrghagolākāraḥ kāṣṭhamayo bhāṇḍaviśeṣaḥ.

cade CADE

, a. komalaḥ -lā -laṃ sukumāraḥ -rī -raṃ gṛhyakaḥ -kā -kaṃ.

to cade To CADE

, v. a. komalatayā or komalaprakāreṇa puṣ (c. 9. puṣṇāti, c. 1. poṣati poṣituṃ) or saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ).

cadence CADENCE

, s. (Fall, state of sinking) pātaḥ patanaṃ avapātaḥ cyutiḥ f.

--(Modulation of the voice, tone) svaraḥ kalaḥ svanaḥ niḥsvanaḥ nihrādaḥ virāvaḥ kvaṇaḥ viribdhaḥ chandaḥ n. (s).

cadent CADENT

, a. (Falling down) pātukaḥ -kā -kaṃ patayāluḥ -luḥ -lu.

cadet CADET

, s. anujaḥ avarajaḥ jaghanyajaḥ kaniṣṭhaḥ.

--(A young volunteer) yuddhakarmmaśikṣārthaṃ vetanaṃ vinā kṣatriyadharmmam ācarati yo kulīnayuvā.

cadger CADGER

, s. vipaṇī m. (n) prāpaṇikaḥ āpaṇikaḥ aṇḍanavanītādivikrayikaḥ.

[Page 73b]
cadi CADI

, s. tarkīyadeśe prāḍvivākaḥ dharmmādhyakṣaḥ daṇḍanāyakaḥ nyāyādhipatiḥ.

caducity CADUCITY

, s. pātukatā patayālutvaṃ patanaśīlatā sadyaḥpātitvaṃ asthiratāṃ.

caesura CAESURA

, s. vicchittiḥ f., vicchedaḥ avacchedaḥ virāmaḥ.

cag CAG

, s. (A barrel) dīrghagolākṛtiḥ kāṣṭhanirmmitaḥ pātraviśeṣaḥ.

cage CAGE

, s. pañjaraṃ piñjaraṃ vītaṃsaḥ kulāyikā pakṣiśālā śālāraṃ.

--(A prison) kārā kārāgāraṃ kārāveśma n. (n) bandhanagṛhaṃ.

to cage To CAGE

, v. a. pañjare or kārāgāre nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or avarudh or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

to cajole To CAJOLE

, v. a. (To flatter, wheedle) śāntv or sāntv (c. 10. śāntvayati sāntvayati -yituṃ), lal in caus. (lālayati -yituṃ).

--(With intent to overreach) vañc in caus. (vañcayate -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

cajoled CAJOLED

, p. p. lālitaḥ -tā -taṃ; madhurairvacobhiḥ saṃlāpitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ.

cajoler CAJOLER

, s. (Coaxer) lālanakṛt m., cāṭukāraḥ.

--(Deceiver) vañcakaḥ pratārakaḥ kūṭakaḥ kūṭakāraḥ kapaṭikaḥ.

cajolery CAJOLERY

, s. (Coaxing) lālanaṃ cāṭūktiḥ f.

--(Overreaching) chalaṃ vañcanaṃ pratāraṇaṃ kūṭatā kapaṭaḥ vyājaḥ.

caitiff CAITIFF

, s. durvṛttaḥ durātmā m. (n) narādhamaḥ khalaḥ dhūrttaḥ śaṭhaḥ.

caitiff CAITIFF

, a. durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ svalaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ adhamaḥ -mā -maṃ.

cairn CAIRN

, s. prastaracitiḥ f., pāṣāṇacitiḥ f., śilārāśiḥ m., pāṣāṇotkaraḥ

cake CAKE

, s. pūpaḥ apūpaḥ piṣṭakaḥ polikā karambhaḥ.

--(A mass of any thing) piṇḍaḥ.

to cake To CAKE

, v. n. piṇḍībhū piṇḍa (nom. piṇḍāyate), piṣṭakarūpeṇa ghanībhū.

caked CAKED

, p. p. piṇḍitaḥ -tā -taṃ piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ.

calabash CALABASH

, s. vṛhadalābūprabhedaḥ alābūḥ f., vimbikā.

calamanco CALAMANCO

, s. ūrṇānirmmitaḥ paṭaviśeṣaḥ ūrṇāmayavastraṃ.

calamine CALAMINE

, s. śilājatusvabhāvo bhūmiviśeṣo yatsaṃsargeṇa tāmraṃ pittalaḥ sampadyate.

calamitous CALAMITOUS

, a. vyasanī -ninī -ni (n) ātyayikaḥ -kī -kaṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ vipadyuktaḥ -ktā -ktaṃ āpadgrastaḥ -stā -staṃ durgataḥ -tā -taṃ vidhuraḥ -rā -raṃ daivopahataḥ -tā -taṃ upākṛtaḥ -tā -taṃ duḥkhī -khinī -khi (n) kleśī -śinī -śi (n) autpātikaḥ -kī -kaṃ śokapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyathākaraḥ -rā -raṃ.

calamity CALAMITY

, s. vipad f., āpad f., vipattiḥ f., vyasanaṃ vyāpad f., viplavaḥ upaplavaḥ durghaṭanā daurgatyaṃ durdaivaṃ daurbhāgyaṃ duḥkhaṃ kleśaḥ.

--(From heaven) vinipātaḥ utpātaḥ vinihataḥ

calamus CALAMUS

, s. sugandhivetasaprabhedaḥ vetraḥ veṇuḥ m., vaṃśaḥ naḍaḥ nalaḥ.

calash CALASH

, s. (A pleasure-carriage) krīḍārathaḥ puṣparathaḥ kelirathaḥ.

calcareous CALCAREOUS

, a. śarkarikaḥ -kā -kaṃ śārkarīyaḥ -yī -yaṃ śarkarāvān -vatī -vat (t).

calceated CALCEATED

, p. p. sapādukaḥ -kā -kaṃ pādukārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ upānadyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

calcedony CALCEDONY

, s. (A kind of opal) śivadhātuḥ m., gomedasannibhaḥ.

to calcinate or calcine To CALCINATE or CALCINE

, v. a. bhasmīkṛ ātañcanaṃ kṛ pratīvāpaṃ kṛ.

calcination CALCINATION

, s. bhasmīkaraṇaṃ ātañcanaṃ pratīvāpaḥ.

--(Apparatus for) pātālaḥ.

calcined CALCINED

, p. p. bhasmīkṛtaḥ -tā -taṃ bhasmībhūtaḥ -tā -taṃ.

calculable CALCULABLE

, a. gaṇanīyaḥ -yā -yaṃ vigaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ saṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ.

to calculate To CALCULATE

, v. n. gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ saṃkhyā (c. 2. -khyāti -te -khyātuṃ), parisaṃkhyā samparikhyā kal (c. 10. kalayati -yituṃ), saṅkal.

calculated CALCULATED

, p. p. gaṇitaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ parigaṇitaḥ -tā -taṃ rāśigataḥ -tā -taṃ cittakalitaḥ -tā -taṃ.

--(Adapted, suited) yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

calculation CALCULATION

, s. (The act) gaṇanaṃ n. -nā vigaṇanaṃ saṅkhyānaṃ parisaṅkhyānaṃ guṇanaṃ.

--(The result) gaṇitaṃ.

calculator CALCULATOR

, s. gaṇakaḥ vigaṇakaḥ gaṇanakṛt guṇakaḥ guṇakāraḥ saṅkhyākṛt.

calculous CALCULOUS

, a. śārkaraḥ -rī -raṃ āśimakaḥ -kī -kaṃ aśmaraḥ -rā -raṃ āśmanaḥ -nī -naṃ aśmamayaḥ -yī -yaṃ śilāmayaḥ -yī -yaṃ.

calculus CALCULUS

, s. (Stone in the bladder) aśmarī aśmīraḥ śarkarā mūtrakṛcchraṃ.

caldron CALDRON

, s. piṭharaḥ ukhā sthālī udasthālī piṣṭapacanaṃ kanduḥ m., kaṭāhaḥ.

caleche CALECHE

, s. krīḍārathaḥ puṣparathaḥ kelirathaḥ.

calefaction CALEFACTION

, s. tapanaṃ tāpanaṃ pratāpanaṃ dāhanaṃ siddhakaraṇaṃ.

calefactory CALEFACTORY

, a. tāpakaḥ -kā -kaṃ tāpanaḥ -nī -naṃ tāpakaraḥ -rī -raṃ.

to calefy To CALEFY

, v. n. (To be heated) tap (c. 1. tapati taptuṃ), pratap.

calendar CALENDAR

, s. (Almanack) pañjiḥ f., pañjī pañjikā tithitattvapatraṃ.

calender CALENDER

, s. (A hot-press) vastrasnigdhīkaraṇārthaṃ or paṭaślakṣṇīkaraṇārthaṃ or vastramārjanārthaṃ cakrayantraṃ.

to calender To CALENDER

, v. a. (To dress cloth) pūrvvoktayantreṇa vastraṃ or paṭaṃ snigdhīkṛ or ślakṣṇīkṛ or mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ), pramṛj.

calends CALENDS

, s. māsasya prathamadinaṃ śuklapakṣasya prathamadivasaḥ akṣuṇadinaṃ pratipad f., pakṣatiḥ f.

calenture CALENTURE

, s. samudrayāyināṃ vyādhiprabhedas tadrogagrastaḥ potavāhaḥ śasyakṣetram iti buddhā samudramadhye ātmānaṃ prakṣipati.

calf CALF

, s. govatsaḥ vatsaḥ vaṣkayaḥ śakṛtkariḥ m. -rī f., doṣakaḥ.

--(Newborn) tarṇaḥ tarṇakaḥ.

--(A herd of calves) vātsakaṃ.

--(The thick part of the leg) jaṅghāyāḥ sthūlabhāgaḥ or māṃsalabhāgaḥ jaṅghāpiṇḍaḥ jaṅghāmadhyaṃ māṃsapiṇḍāṅgaṃ.

--(A dolt) sthūlabuddhiḥ jaḍaḥ.

calibre CALIBRE

, s. (Bore of a gun, &c.) chidraṃ yantrachidraṃ suṣiraṃ śuṣiraṃ vyāsaṃ chidravyāsaṃ vistāraḥ chidravistatiḥ f.

--(Size, measure) parimāṇaṃ mātrā.

--(Sort, kind) prakāraḥ.

calice CALICE

, s. kaṃsaḥ pātraṃ bhājanaṃ puṭakaṃ.

calico CALICO

, s. kārpāsaṃ nānāvarṇamūrttimudritaḥ kārpāsapaṭaḥ citritakārpāsaṃ.

calid CALID

, a. uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ naidāghaḥ -ghī -ghaṃ.

calidity CALIDITY

, s. tāpaḥ uṣṇatā gharmmaḥ nidāghaḥ aśiśiratā.

caligation CALIGATION

, s. anghakāraḥ timiraṃ tamaḥ n. (s) tamisraṃ meghatimiraṃ.

caliginous CALIGINOUS

, a. tamasvī -svinī -svi (n) andhakārayuktaḥ -ktā -ktaṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ.

caligraphy CALIGRAPHY

, s. cārulekhanaṃ śubhalekhanaṃ sulekhanaṃ cārulekhanaśilpaṃ.

calix CALIX

, s. puṣpagarbhaḥ puṣpakoṣaḥ puṣpādhāraḥ kusumapuṭī upadalaṃ puṣpasambandhī dalamayo vahiḥkoṣaḥ or puṭaḥ puṣpadhārako dalapuṭaḥ.

to calk To CALK

, v. a. naukātale dārusphoṭanaprayuktāni chidrāṇi śaṇasūtrādinā nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

calker CALKER

, s. naukātale śaṇasūtrādinā chidrāvarodhī m. (n) or chidrapratibandhakaḥ.

call CALL

, s. (Summon) āhvānaṃ āhūtiḥ f., āhvayaḥ ākaraṇaṃ.

--(Invitation) nimantraṇaṃ.

--(Address by name) sambodhanaṃ nāmagrahaḥ.

--(Impulse) vegaḥ.

--(Divine vocation) pratyādeśaḥ ākāśavāṇī īśvarāhvānaṃ.

--(Requisition, obligation) prayojanaṃ avaśyakatā.

--(Claim, demand) abhiyogaḥ.

--(Authority) adhikāraḥ.

--(A visit) abhigamaḥ abhyāgamaḥ samāyaḥ.

--(Challenge) āhūtiḥ f.

--(A calling over the names of the members of parliament) mahāsabhāyāṃ pratyakṣāpratyakṣanirṇayanārtham ekaikaśaḥ pratinidhināmavyāharaṇaṃ.

to call To CALL

, v. a. (Name, denominate) abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), pracakṣ (c. 2. -caṣṭe), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṛt nāma kṛ; 'they called his name Rama,' tasya nāma rāma iti cakruḥ; 'to call upon by name,' sambodhanaṃ kṛ; 'to be called,' abhidhā in pass. (-dhīyate) khyā in pass. (khyāyate).

--(Summon) āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ).

--(Invite) nimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), āmantr.

--(Convoke) samāhve āhve saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ),

--(Appeal to, invoke) hve āhve upahve.

--(Call forth, put in action, excite) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) udyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ).

--(Call back, revoke) nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Call for, require) arh (c. 1. arhati arhituṃ), prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), yāc (c. 1. yācati yācituṃ); 'this matter calls for deliberation,' atra vicāreṇa prayojanaṃ.

--(Call in, as coin) mudrāpracalanaṃ nivṛt mudrāprācaryyaṃ nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ).

--(Call over names) pratyakṣāpratyakṣaniścayanārthaṃ nāmāni ekaikaśa udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or parisaṃkhyā or vac in caus. (vācayati -yituṃ).

--(Call out, exclaim) utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), prakruś vikruś uccaiḥsvare ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), udghuṣ citkāraṃ kṛ cītkṛ.

--(Call out, challenge) āhve upāhve.

--(Call to witness) sākṣiṇaṃ kṛ or āhve.

--(Call to mind) smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ).

--(Call to account) anuyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), abhiyuj anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nibaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ.

--(Call up, from sleep) jāgṛ in caus. (jāgarayati -yituṃ) prabudh in caus. (-bodhayati -yituṃ).

--(Address) āmantr ālap (c. 1. -lapati -lapituṃ); 'by name,' nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(Call upon, implore) prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), vinayena prārth.

--(To visit) abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhyāgam abhisṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

called CALLED

, p. p. (Named) proktaḥ -ktā -ktaṃ abhihitaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ śabditaḥ -tā -taṃ saṃjñitaḥ -tā -taṃ. The following are used in composition only: nāmā -mā -ma abhidhānaḥ -nā -naṃ ākhyaḥ -khyā -khyaṃ āhvaḥ -hvā -hvaṃ āhvayaḥ -yā -yaṃ nāmadheyaḥ -yā -yaṃ; thus, 'a lake called blue-lotus,' nīlotpalanāma or nīlotpalābhidhānaṃ saraḥ.

--(Summoned, invited) āhūtaḥ -tā -taṃ nimantritaḥ -tā -taṃ.

calling CALLING

, s. (Inviting) āhvānaṃ hūtiḥ f., havaḥ nimantraṇaṃ.

--(Addressing by name) sambodhanaṃ nāmagrahaḥ.

--(Giving name) nāmakaraṇaṃ.

--(Profession, employment) vṛttiḥ f., jīvikā upajīvikā vyāpāraḥ vyavasāyaḥ.

--(Divine vocation) pratyādeśaḥ ākāśavāṇī.

callosity CALLOSITY

, s. (Induration of the skin) kadaraḥ kiṇaḥ tvakkāṭhinyaṃ tvagghanatā tvagdṛḍhatā tanukūpaghanatā.

callous CALLOUS

, a. kaṭhinaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ghanaḥ -nā -naṃ ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Hard-hearted) kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

--(Insensible, unfeeling) vicetanaḥ -nā -naṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ nirddayaḥ -yā -yaṃ kṛpāhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Shameless) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ.

callously CALLOUSLY

, adv. kāṭhinyena sakārkaśyaṃ dārḍhyena nirddayaṃ lajjāṃ vinā.

callousness CALLOUSNESS

, s. (Hardness) kaṭhinatā kāṭhinyaṃ kārkaśyaṃ dṛḍhatā dārḍhyaṃ draḍhimā m. (n).

--(Insensibility, want of feeling) acaitanyaṃ hṛdayakāṭhinyaṃ nirddayatā nirlajjatā.

callow CALLOW

, a. pakṣahīnaḥ -nā -naṃ ajātapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ajātaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ anutpannapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ garudrahitaḥ -tā -taṃ nagnadehaḥ -hā -haṃ akṛtaḍīnaḥ -nā -naṃ.

calm CALM

, s. (Freedom from wind and waves) nirvātaḥ vāyunivṛttiḥ f., nirvegatā nistaraṅgatā.

--(Quiet, repose) śāntiḥ f., śamaḥ praśāntiḥ f., viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., prasannatā prasādaḥ.

calm CALM

, a. (Free from wind and waves) nirvātaḥ -tā -taṃ gatānilaḥ -lā -laṃ nivṛttavāyuḥ -yuḥ -yu nirvegaḥ -gā -gaṃ nistaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Quiet, composed in mind) śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ avyākulaḥ -lā -laṃ nirākulaḥ -lā -laṃ samāhitaḥ -tā -taṃ praśāntātmā -tmā -tma (n) sthiramatiḥ -tiḥ -ti śāntacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) antarvegahīnaḥ -nā -naṃ asambhramaḥ -mā -maṃ anugraḥ -grā -graṃ.

--(In countenance) prasannamukhī -khinī -khi (n).

to calm To CALM

, v. a. śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam tuṣ in caus. (toṣayati -yituṃ) parituṣ prasad in caus. (-sādayati -yituṃ) abhiprasad śāntv or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv; 'to be calm,' śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), prasad (c. 1. 6. -sīdati -sattuṃ), samprasad; 'the sea became calm,' prasasāda sāgaraḥ; 'my mind is calm,' antarātmā prasīdati.

calmed CALMED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ.

calmer CALMER

, s. śamakaḥ śāntikarttā m. (rttṛ) śāntikaraḥ śāntidaḥ tuṣṭikaraḥ.

calmly CALMLY

, adv. śāntyā śāntaṃ manaḥprasādena asambhramaṃ praśāntacetasā.

calmness CALMNESS

, s. śāntatā praśāntatā śāntiḥ f., viśrāntatā prasādaḥ nirākulatā avyākulatā sthiratā asambhramaḥ.

--(Of the sea) nirvātatvaṃ.

calomel CALOMEL

, s. ṣaṭkṛtvaḥ śodhitaḥ or ūrddhvapātitaḥ pāradaḥ sa ca cikitsakair nānāvyādhipratikārāya rogārtteṣu prayujyate.

calorific CALORIFIC

, a. tāpakaraḥ -rī -raṃ tāpajanakaḥ -kā -kaṃ nidāghakaraḥ -rī -raṃ.

calotte CALOTTE

, s. dharmmācāryyair bhṛtaṃ śarāvākṛti mastakābharaṇaṃ or śiroveṣṭanaṃ.

caltrop CALTROP

, s. vigrahasamaye śatror aśvakhuravedhanārthaṃ raṇabhūmau nyastaṃ śūlatrayayuktaṃ lohayantraṃ.

--(The plant) gokṣuraḥ -rakaḥ gokhuraḥ -rakaḥ.

to calve To CALVE

, v. n. vatsaṃ or tarṇaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan in caus. (janayati -yituṃ) or prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ); 'a cow that calves often,' bahusūtiḥ f., cirasūtā vaṣkayaṇī; 'cows calve every year,' prativarṣaṃ prasūyante gāvaḥ; 'a cow that has lately calved,' navasūtikā; 'calving of a cow,' goprasavaḥ.

to calumniate To CALUMNIATE

, v. a. parivad (c. 1. -vadati -vadituṃ), apavad nind (c. 1. nindati nindituṃ), mithyā abhiyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ), abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ākṣar in caus. (-kṣārayati -yituṃ) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), paraguṇān apavada.

calumniated CALUMNIATED

, p. p. abhiśastaḥ -stā -staṃ mithyābhiśastaḥ -stā -staṃ mithyābhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ ākṣāritaḥ -tā -taṃ kṣāritaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

calumniator CALUMNIATOR

, s. parivādī m. (n) -dakaḥ piśunaḥ abhiśastakaḥ abhiśāpakaḥ mithyābhiyogī m. (n) abhyasūyakaḥ nindakaḥ guṇaghātī m. (n) guṇāpavādakaḥ kalaṅkakaraḥ kuvādaḥ.

calumnious CALUMNIOUS

, a. piśunaḥ -nā -naṃ asūkaḥ -kā -kaṃ abhyasūyakaḥ -kā -kaṃ vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ kalaṅkamayaḥ -yī -yaṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n).

calumniously CALUMNIOUSLY

, adv. parivādena sāpavādaṃ guṇāpavādena asūyayā sakalaṅkaṃ paiśunyena piśunavacanena nindāpūrvvakaṃ sāsūyaṃ.

calumny CALUMNY

, s. parivādaḥ apavādaḥ asūyā f. -yanaṃ asūyuḥ m., abhyasūyā piśunavacanaṃ piśunavākyaṃ paiśunyaṃ abhiśaṃsanaṃ mithyābhiśaṃsanaṃ abhiśapanaṃ abhiśāpaḥ ākṣāraḥ -raṇaṃ kalaṅkaḥ guṇāpavādaḥ vāgdoṣaḥ mithyābhiyogaḥ nindā paradoṣavādaḥ alīkapravādaḥ.

calx CALX

, s. cūrṇaṃ bhasma n. (n).

--(Of -brass) rītipuṣpaṃ rītikā puṣpaketu n., pauṣpakaṃ kusumāñjanaṃ.

[Page 75b]
calycle CALYCLE

, s. kṣudramukulaṃ kṣudrakuṭmalaṃ navajālakaṃ.

cAmadeva CĀMADEVA

, s. See KĀMADEVA.

cambist CAMBIST

, s. huṇḍikāpatrakrayavikrayajīvī m. (n).

cambric CAMBRIC

, s. aṃśukaṃ dukūlaṃ kulīnastrīlokena bhṛtaḥ sūkṣmakṣaumapaṭaviśeṣaḥ.

camel CAMEL

, s. uṣṭraḥ kramelaḥ kramelakaḥ mahāṅgaḥ mayaḥ baṇigvahaḥ śarabhaḥ dvikakud m., dīrghagrīvaḥ; 'a young camel,' karabhaḥ; 'a flock of camels,' auṣṭrakaṃ.

cameleon CAMELEON

, s. saraṭaḥ saraṭuḥ m., pratisūryyaḥ kṛkalāsaḥ kṛkavākuḥ m.

camelopard CAMELOPARD

, s. tarakṣurūpeṇa citrita uṣṭrajātīyo dīrghagrīvo jantuprabhedaḥ.

camelot CAMELOT

, s. (A stuff made of camel's hair, &c.) uṣṭralomādinirmmitaṃ vastraṃ.

cameo CAMEO

, s. takṣituṃ śakyo dvivarṇaprastaraviśeṣaḥ takṣaṇīyatvakṣamaḥ kambuviśeṣaḥ.

camera-obscura CAMERA-OBSCURA

, s. sāndhakārakuṭīpaṭalaniveśitaś cākṣuṣayantraviśeṣo yaddvāreṇa antarasthaśvetaphalake prativimbitā vahiḥsthā viṣayā dṛśyā bhavanti.

camerated CAMERATED

, a. (Arched) toraṇākārapaṭalayuktaḥ -ktā -ktaṃ toraṇīkṛtaḥ -tā -taṃ.

camisado CAMISADO

, s. sauptikaṃ sauptikabadhaḥ naiśākramaḥ naiśābhikramaḥ rātriyuddhaṃ rātrau or andhakāre abhiyogaḥ or avaskandaḥ.

camoys or camous CAMOYS or CAMOUS

, a. (Flat, said of the nose) cipiṭaḥ -ṭā -ṭaṃ cikinaḥ -nā -naṃ avabhraṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

camp CAMP

, s. vāhinīniveśaḥ niveśaḥ śiviraṃ kaṭakaḥ mandiraṃ skandhāvāraḥ balasthitiḥ f., paṭakaḥ; 'camp-follower,' senācaraḥ.

to camp To CAMP

, v. n. (To pitch a camp, to lodge in a camp) niviś (c. 6. -viśate -veṣṭuṃ), sainyaṃ niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) śivire vas (c. 1. vasati vastuṃ).

campaign CAMPAIGN

, s. (A level open tract of ground) samabhūmiḥ f., samasthalaṃ tarugulmarahitaḥ samo bhūbhāgaḥ nirvanabhūmiḥ.

--(The time for which any army keeps the field) abhiṣeṇanakālaḥ yuddhakālaḥ raṇakṣetre varttanakālaḥ vatsaramadhye yatkālaparyyantaṃ sainyā raṇakṣetre yuyutsavo vicaranti.

campaniform CAMPANIFORM

, a. (As a flower) ghaṇṭākāraḥ -rā -raṃ ghaṇṭākṛtiḥ -tiḥ -ti,

campestral CAMPESTRAL

, a. kṣetrikaḥ -kī -kaṃ kaidāraḥ -rī -raṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ.

camphor or camphire CAMPHOR or CAMPHIRE

, s. karpūraḥ -raṃ candraḥ somaḥ somasaṃjñaṃ sitābhraḥ tārābhraḥ sudhāṃśuḥ m., ghanasāraḥ himabālukā.

camphorated CAMPHORATED

, a. karpūrasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karpūrīyaḥ -yā -yaṃ.

can CAN

, s. kaṃsaḥ kāṃsyaḥ trāpuṣakumbhaḥ lauhakuṇḍaḥ dhātumayapātraṃ bhājanaṃ

to can To CAN

, v. n. (To be able) śak (c. 5. śaknoti, c. 4. śakyati śaktuṃ), samarthaḥ -rthā -rthaṃ as kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), prabhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ),

canaille CANAILLE

, s. antyāḥ m. pl., antyajātīyāḥ m. pl., antyajāḥ m. pl., prākṛtamanuṣyāḥ m. pl., adhamajātīyāḥ m. pl., khalāḥ m. pl., hīnavarṇāḥ m. pl., pṛthagjanāḥ m. pl., itarajanāḥ m. pl.,

canal CANAL

, s. kulyā upakulyā khātaṃ praṇālaḥ -lī khallaḥ jalanirgamaḥ sāraṇiḥ f., kṛtrimā sarit.

canary-bird CANARY-BIRD

, s. uttālarutaviśiṣṭaḥ pītavarṇo vijātīyaḥ kṣudrapakṣī.

to cancel To CANCEL

, v. a. (To annul, obliterate) lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -mārṣṭuṃ), nirmṛj vyāmṛj parimṛj uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(To mark a writing with cross lines) likhitalopasūcanārthaṃ vyatyastarekhādvayena patraṃ cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ).

cancellated CANCELLATED

, p. p. vyatyastarekhācihnitaḥ -tā -taṃ.

cancelled CANCELLED

, p. p. luptaḥ -ptā -ptaṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ vyāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

cancer CANCER

, s. (A sore) vidradhiḥ m., vraṇaḥ galitakṣataṃ nālīvraṇaḥ tanuvraṇaḥ upadaṃśaḥ visphoṭaḥ nāḍī.

--(The sign of the summer solstice) karkaṭaḥ karkaḥ karkaṭarāśiḥ m.; 'stars in cancer,' puṣyaḥ sidhyaḥ tiṣyaḥ.

--(A crab-fish) kulīraḥ karkaṭaḥ.

to cancerate To CANCERATE

, v. n. (To become a cancer) vraṇībhū vidradhībhū vraṇa (nom. vraṇāyate).

cancerous CANCEROUS

, a. vidradhiguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidradhīyaḥ -yā -yaṃ.

cancrine CANCRINE

, a. karkaṭīyaḥ -yā -yaṃ kulīrasambandhī -ndhinī -ndhi (n)

candent CANDENT

, a. pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ atyuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ atyantataptaḥ -ptā -ptaṃ.

candid CANDID

, a. (Fair, upright) saralaḥ -lā -laṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ udāraḥ -rā -raṃ avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti ṛjuḥ -juḥ -ju agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ.

--(Pure) śuciḥ -ciḥ -ci vimalaḥ -lā -laṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ.

--(White) śuklaḥ -klā -klaṃ.

candidate CANDIDATE

, s. arthī m. (n) prārthakaḥ yācakaḥ pratyāśī m. (n) padānveṣī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ).

candidly CANDIDLY

, adv. saralaṃ dākṣiṇyena ajihmaṃ dharmmatas amāyayā nirvyalīkaṃ nirvyājaṃ kapaṭaṃ vinā māyāvyatirekeṇa.

candidness CANDIDNESS

, s. saralatā sāralyaṃ dākṣiṇyaṃ śucitā ṛjutā ārjavaṃ ajihmatā nirvyalīkatā amāyā.

candied CANDIED

, a. ghanībhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Sugar) khaṇḍamodakaḥ mākṣikaśarkarā upalā dṛḍhagātrikā.

to candify To CANDIFY

, v. a. śuklīkṛ dhavalīkṛ dhavala (nom. dhavalayati -yituṃ).

candle CANDLE

, s. dīpaḥ -pakaḥ dīpikā pradīpaḥ varttī varttiḥ f., daśākarṣaḥ śikhī m. (n) kajjvaladhvajaḥ.

candleholder CANDLEHOLDER

, s. dīpadhārī m. (n) dīpavāhaḥ pradīpabhṛt dīpahastaḥ.

candlelight CANDLELIGHT

, s. dīpadyutiḥ f., pradīpadyutiḥ dīpaprabhā varttidīptiḥ f.

candlemas CANDLEMAS

, s. mariyamnāmikāyāḥ kanyāyāḥ śucitvam uddiśya mahotsavo yasya sevanakāle bhūripradīpāḥ samiddhā bhavanti.

candlestick CANDLESTICK

, s. dīpādhāraḥ dīpapādapaḥ pradīpapādapaḥ dīpavṛkṣaḥ varttyādhāraḥ śikhātaruḥ m., śikhāvṛkṣaḥ kaumudīvṛkṣaḥ kajjvalarocakaḥ.

candlestuff CANDLESTUFF

, s. dīpikānirmmāṇārthaṃ tailavasādi dravyaṃ vasā tailaṃ snehaḥ.

candour CANDOUR

, s. saralatā dākṣiṇyaṃ śucitā amāyā ṛjutā satyatā satyavāditvaṃ vimalātmatā manonirmmalatvaṃ nirvyalīkatā audāryyaṃ suśīlatā.

to candy To CANDY

, v. a. (To form into congelations) khaṇḍīkṛ khaṇḍamodākāraṃ -rāṃ -raṃ or upalākāraṃ kṛ ghanīkṛ or sāndrīkṛ or saṃhatīkṛ śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ).

to candy To CANDY

, v. n. (To grow congealed) khaṇḍībhū khaṇḍamodakavad ghanībhū or sāndrībhū upalākāraḥ -rā -raṃ bhū śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ).

candy CANDY

, s. (Sugar) khaṇḍamodakaḥ khaṇḍaḥ upalā śuklopalā mākṣikaśarkarā śarkarā dṛḍhagātrikā.

cane CANE

, s. vetasaḥ veṇuḥ m., vetraḥ vetraṃ vaṃśaḥ kīcakaḥ vānīraḥ; 'made of cane,' vaiṇavaḥ -vī -vaṃ vaitrakaḥ -kī -kaṃ vaidalaḥ -lī -laṃ; 'a worker in cane,' veṇucchedanajīvī m. (n) vaidalakāraḥ; 'a blow with a cane,' vetrāghātaḥ vetreṇa āghātaḥ.

--(A stick) yaṣṭiḥ m. f., daṇḍaḥ; 'a cane stick,' vaiṇavī yaṣṭiḥ.

--(Sugar-cane) ikṣuḥ m., ikṣuyaṣṭiḥ m., ikṣudaṇḍaḥ.

--(Cane-chair) vetrāsanaṃ.

to cane To CANE

, v. a. (To beat with a cane) daṇḍena or vetreṇa or yaṣṭinā han (c. 2. hanti hantuṃ) or taḍ (c. 1. tāḍayati -yituṃ), vetrāghātaṃ kṛ.

canicular CANICULAR

, a. (Belonging to the dog-star) kukkurākhyanakṣatrasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

canine CANINE

, a. kukkurasambandhakaḥ -kā -kaṃ kukkurīyaḥ -yā -yaṃ śauvaḥ -vī -vaṃ.

canister CANISTER

, s. (A basket) ḍallakaḥ karaṇḍaḥ.

--(A tin-box) trāpupapātraṃ.

[Page 76b]
canker CANKER

, s. (A corroding sore) galitakṣataṃ vidradhiḥ m., nālīvraṇaḥ.

--(A worm that destroys fruits) phalanāśakaḥ kīṭaḥ.

--(Any thing that corrupts or corrodes) kalaṅkaḥ viṣaṃ dūṣakaḥ garaḥ.

--(Corrosion, consuming) dūṣaṇaṃ vilayaḥ vilayanaṃ kṣayaḥ nāśaḥ vināśaḥ.

--(Virulence) viṣālutā sagaratā.

to canker To CANKER

, v. a. (To corrupt, corrode) duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), vilī in caus. (-lāyayati -yituṃ) vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ) kṣi in caus. (kṣayayati -yituṃ) mṛ in caus. (mārayati -yituṃ).

to canker To CANKER

, v. n. (To grow corrupt) duṣ (c. 4. duṣyati doṣṭuṃ), praduṣ vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), viṣasamparkāt or viṣasaṃsargāt kṣī in pass. (kṣīyate) gal (c. 1. galati galituṃ), vigal.

canker-bit CANKER-BIT

, a. viṣāktadantena daṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or daṃśitaḥ -tā -taṃ.

cankered CANKERED

, p. p. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ viṣāktaḥ -ktā -ktaṃ garalī -linī -li (n).

--(In disposition) pratīpaḥ -pā -paṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

cannabine CANNABINE

, a. śāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ bhāṅgīnaḥ -nā -naṃ śaṇasūtramayaḥ -yī -yaṃ.

cannibal CANNIBAL

, s. puruṣādaḥ nṛjagdhaḥ narabhuk m. (j) manuṣyabhojī m. (n) aśrapaḥ piśitāśaḥ kravyāśī m. (n) āmamāṃsāśī m. (n) rākṣasaḥ.

cannibalism CANNIBALISM

, s. nṛjagdhatvaṃ kravyāśitā manuṣyabhojitvaṃ.

cannon CANNON

, s. antaragnibalena lohagulikāprakṣepaṇaṃ yuddhayantraṃ vṛhadgolaprakṣepārthaṃ suṣirayantraṃ golāsanaṃ guliprakṣepaṇī vṛhallohanāḍiḥ f.

to cannonade To CANNONADE

, v. a. pūrvvoktena yantreṇa mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ) or pramṛd.

cannon-ball CANNON-BALL

, s. raṇaguliḥ f., raṇagolaḥ guliḥ f. -lī ayoguḍaḥ pūrvvoktavṛhannāḍeḥ prakṣepaṇīyo lohagolakaḥ dūraveghinī gulikā āgneyāstraṃ.

cannoneer CANNONEER

, s. pūrvvoktayantreṇa marddī m. (n) or vimarddī raṇaguliprakṣepakaḥ raṇagolāsaḥ āgneyāstraprakṣepakaḥ.

canoe CANOE

, s. vṛkṣasya khātaskandhanirmmitā kṣudranaukā laghunaukā.

canon CANON

, s. (A rule, a law) vidhiḥ m., niyamaḥ sūtraṃ vyavasthā śāstraṃ rītiḥ f.

--(Ecclesiastical law) paurohitadharmmaśāstraṃ dharmmādhyakṣasamājena vyavasthāpitā dharmmasaṃhitā paurohityasambandhi smṛtiśāstraṃ yājakīyadharmmaśāstraṃ.

--(The received books of Holy Scripture) dharmmamūlaṃ dharmmapustakasaṃhitā dharmmanidarśanaṃ.

--(A dignitary of a Cathedral) mahāpūjāśālāsambandhīyamaṭhe guruḥ or sabhāsad mahābhajanaprāsāde pradhānapurohitaḥ mahāpūjāśālāyāṃ mukhyadharmmādhyāpakaḥ.

canoness CANONESS

, s. pūrvvoktapurohitavyavahārānusāriṇī strī or nārī.

canonical CANONICAL

, a. vaidhikaḥ -kī -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ dharmmaśāstrīyaḥ -yā -yaṃ rītyanusārī -riṇī -ri (n) vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ paurohitadharmmānurūpaḥ -pā -paṃ.

canonically CANONICALLY

, adv. vidhivat śāstravat vidhitas śāstratas vidhipūrvvakaṃ rītipūrvvakaṃ niyamapūrvvakaṃ yathāvidhi yathāśāstraṃ paurohitadharmmānusāreṇa yājakīyasmṛtiśāstrakrameṇa.

canonicals CANONICALS

, s. pl. dharmmādhyāpakalākṣaṇikaṃ vastrādi purohitaveśaḥ yājakaveśaḥ.

canonist CANONIST

, s. paurohitadharmmaśāstrajñaḥ purohitavyavahārapaṇḍitaḥ yājakīyadharmmaśāstrajñaḥ.

canonization CANONIZATION

, s. siddhānām madhye āropaṇaṃ amukasādhujanaḥ siddhiṃ prāptavān iti ghoṣaṇāpatreṇa vijñāpanaṃ.

to canonize To CANONIZE

, v. a. siddhalokamadhye āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) amukasādhujanaḥ siddhānāṃ madhye vigaṇanīya iti ghoṣaṇāpatreṇa vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ).

canonized CANONIZED

, p. p. siddhalokāropitaḥ -tā -taṃ siddhānāṃ madhye saṃkhyātaḥ -tā -taṃ.

[Page 77a]
canonry or canonship CANONRY or CANONSHIP

, s. pūrvvoktapurohitasambandhi padaṃ or varttanaṃ.

canopied CANOPIED

, p. p. vitānīkṛtaḥ -tā -taṃ vitānācchāditaḥ -tā -taṃ.

canopy CANOPY

, s. vitānaṃ -nakaṃ candrātapaḥ ullocaḥ ācchādanaṃ pidhānaṃ vyavadhā.

to canopy To CANOPY

, v. n. vitānīkṛ candrātapena ācchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

canorous CANOROUS

, a. susvaraḥ -rā -raṃ sucārusvanaḥ -nā -naṃ svarayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

cant CANT

, s. (A technical form of speaking) paribhāṣā lākṣaṇikavākyaṃ kalpitavākyaṃ kalpitasaṃjñā racitavākyaṃ.

--(A corrupt dialect) bhraṣṭabhāṣā apabhāṣā kubhāṣā apaśabdaḥ.

--(A whining pretension to goodness) antarduṣṭasya dharmmadhvajīkaraṇārthaṃ sadvākyamātraṃ sādhuvāṅmātraṃ dambhoktiḥ f., dāmbhikavacanaṃ dharmmāpadeśakavākyaṃ niḥsatyavākyaṃ vailakṣyavacanaṃ vākchalaṃ chādmikavacanaṃ.

to cant To CANT

, v. n. (To talk in technical language) paribhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ), lākṣaṇikavākyaṃ or racitavākyaṃ vad (c. 1. vadati vadituṃ).

--(To speak hypocritically) dharmmadhvajīkaraṇārthaṃ or dharmmāpadeśamātrāt sajjana iva vad dambhārthaṃ svavyavahāraviruddhaṃ sadvākyamātraṃ vad.

cantation CANTATION

, s. (The act of singing) gānaṃ gītiḥ f., gītaṃ gānakaraṇaṃ.

canteen CANTEEN

, s. sainyānāṃ prasthānakāle madyaśuṇḍādidhāraṇayogyaṃ trāpuṣabhāṇḍaṃ.

canter CANTER

, s. (Pace of a horse) arddhapulāyitaṃ arddhavalgitaṃ vikrāntiḥ f.

--(A canting hypocrite) dambhārthaṃ vādī m. (n) vāṅmātreṇa dhārmmikaḥ dāmbhikaḥ chadmatāpasaḥ dharmmadhvajī m. (n) āryyaliṅgī m. (n) sādhummanyaḥ.

to canter To CANTER

, v. n. arddhapulāyitena or arddhavalgitena cal (c. 1. calati calituṃ).

cantharides CANTHARIDES

, s. pl. tvaksphoṭotpādakā videśīyamakṣikāprabhedāḥ.

canthus CANTHUS

, s. (Corner of the eye) apāṅgaṃ -ṅgakaṃ nayanopāntaḥ netraparyyantaḥ.

canticle CANTICLE

, s. upagītaṃ upagānaṃ īṣaṅgītaṃ kāvyabandhaḥ.

--(Book of the Bible) sulemānnāmnā rājñā racitaṃ dhammagranthānāṃ madhye gaṇitaṃ gītaṃ.

cantle or cantlet CANTLE or CANTLET

, s. (A piece) khaṇḍaṃ bhinnaṃ bhāgaḥ vibhāgaḥ śakalaṃ.

canto CANTO

, s. adhyāyaḥ sargaḥ parvva n. (n) parichedaḥ vichedaḥ skandhaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ ucchvāsaḥ kāṇḍaḥ parivarttaḥ.

canton CANTON

, s. maṇḍalaṃ upamaṇḍalaṃ cakraṃ bhūpradeśaḥ bhūmibhāgaḥ bhūbhāgaḥ deśaḥ.

to canton To CANTON

, v. n. (To divide into parts) khaṇḍaśas or bhāgaśas or khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ) or parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or vyaṃś (c. 10. -aṃśayati -yituṃ).

--(To canton a town for soldiers) nagare svaṃ svam āvāsaṃ sainyānāṃ kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ).

cantonment CANTONMENT

, s. sainyāvāsaḥ nagare pṛthak pṛthak parikalpitaṃ sainyanivāsasthānaṃ.

--(Camp) kaṭakaḥ śiviraṃ.

canvass CANVASS

, s. (A coarse cloth) śāṇaṃ śaṇavastraṃ paṭaḥ paṭī sthūlapaṭṭaṃ sthūlaśāṭiḥ m.

--(Sails of a ship) vātavasanaṃ.

--(Solicitation upon an election) amukapadaprepsayā parasammataprārthanaṃ.

to canvass To CANVASS

, v. a. (To sift, examine) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(To debate) vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark.

to canvass To CANVASS

, v. n. (To solicit votes) amukapadaprepsayā pareṣāṃ sammataṃ or āśrayaṃ or āgrahaṃ or anupālamaṃ or saṃvarddhanaṃ prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ).

canvasser CANVASSER

, s. prārthakaḥ arthī m. (n) amukapadaprepsuḥ m., parāśrayaprārthakaḥ.

cany CANY

, a. vetasvān -svatī -svat (t) vaitrakaḥ -kī -kaṃ vaidalaḥ -lī -laṃ vaiṇavaḥ -vī -vaṃ.

canzonet CANZONET

, s. (A little song) upagītaṃ upagānaṃ gītakaḥ īṣadgītaṃ.

cap CAP

, s. śiroveṣṭaḥ -ṣṭanaṃ śiraskaṃ śirastraṃ śirastrāṇaṃ śirovastraṃ mastakābharaṇaṃ.

to cap To CAP

, v. n. (To take off the cap in salutation) mastakam ucchādya or śiraskam unnamya abhivad (c. 10. -vādayati -te -yituṃ); abhivādanārthaṃ śirastram avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ), or avamuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ).

to cap To CAP

, v. a. (To cover) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sapidhānaṃ -nā -naṃ kṛ; 'to cap verses,' pratimālāṃ kṛ.

capability CAPABILITY

, s. śakyatvaṃ śaktiḥ f., śaktatā sāmarthyaṃ samarthatā kṣamatā upayogitā yogyatā yuktiḥ f., pātratā sāmañjasyaṃ; 'of acting,' kriyāśaktiḥ f.

capable CAPABLE

, a. (Having powers equal to any thing) kṣamaḥ -mā -maṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ śaktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ; 'capable of building a house,' gṛhakaraṇe śaktaḥ; 'capable of a journey,' adhvani kṣamaḥ; 'capable of toils,' kleśānām ucitaḥ 'capable of being done,' śakyaḥ -kyā -kyaṃ; 'to be capable of,' śak (c. 5. śaknoti or pass. śakyate), kṣam (c. 1. kṣamate), utsah (c. 1. -sahate) with inf.; kḷp (c. 1. kalpate), upakḷp; 'I am not capable of leaving thee,' tvām utsraṣṭuṃ notsahe; 'he is rendered capable of immortality,' amṛtatvāya kalpate.

--(Qualified, competent upayuktaḥ -ktā -ktaṃ pātrikaḥ -kā -kaṃ.

--(A competent person) pātraṃ satpātraṃ.

--(One endowed with good qualities, intelligent) guṇavān -vatī -vat (t) buddhimān -matī -mat (t) kṛtī -tinī -ti (n).

--(Capable of holding) dhāraṇakṣamaḥ -mā -maṃ ādānayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

capacious CAPACIOUS

, a. viśālaḥ -lā -laṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ pṛthuḥ -thuḥ -thu vivṛtaḥ -tā -taṃ vipulaḥ -lā -laṃ uruḥ -ruḥ -ru prasṛtaḥ -tā -taṃ prasthaḥ -sthā -sthaṃ.

capaciousness CAPACIOUSNESS

, s. viśālatā vistīrṇatā pṛthutā parisaraḥ urutvaṃ.

to capacitate To CAPACITATE

, v. a. kṣamīkṛ upayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ upayogitvaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

capacity CAPACITY

, s. (Size) parimāṇaṃ.

--(Power of holding) dhāraṇaśaktiḥ f., koṣṭhaḥ.

--(Room) prasaraḥ vistṛtiḥ f., vistāraḥ.

--(Power of the mind) dhīśaktiḥ f., buddhipātratā.

--(Power, ability, fitness) śaktiḥ f., sāmarthyaṃ balaṃ yogyatā upayuktatā upayogitvaṃ pātratā; 'according to one's capacity,' yathāśakti yathāsāmarthyaṃ yathābalaṃ; 'beyond one's capacity,' atiśakti.

--(State, profession) bhāvaḥ daśā avasthā vṛttiḥ f.

cap-a-pee or cap-a-pie CAP-A-PEE or CAP-A-PIE

, aṅgapratyaṅgaṃ mastakātprabhṛti pādaparyyantaṃ sarvvāṅgaṃ.

--(Completely armed) saṃvarmmitaḥ -tā -taṃ.

caparison CAPARISON

, s. (Of a horse or elephant) āstaraḥ -raṇaṃ pariṣṭomaḥ varṇaḥ jayanaṃ sajjā aśvasajjā aśvaparidhānaṃ prakharaḥ.

to caparison To CAPARISON

, v. a. pariṣṭomaṃ or āstaraṃ paridhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sajjīkṛ.

caparisoned CAPARISONED

, p. p. pariṣṭomabhūṣitaḥ -tā -taṃ sajjitaḥ -tā -taṃ jayanayuk m. f. n. (j).

capcase CAPCASE

, s. laghuvastrādhāraḥ bhāṇḍaṃ samudgaḥ -dgakaḥ sampuṭaḥ.

cape CAPE

, s. (Promontory) antarīpaḥ -paṃ nāsārūpeṇa samudramadhye pralambo bhūmibhāgaḥ samudramadhye udagrā girināsikā sthalābhogaḥ.

--(Neck-piece of a cloak) grīvāpracchadaḥ skandhapracchadaḥ skandhaprāvaraṇaṃ uttarapracchadaḥ.

--(A small cloak) aratniparyyantaṃ lambamānaḥ kṣudraprāvāraḥ.

caper CAPER

, s. (A jump) plutaṃ plavaḥ jhampaḥ valgitaṃ utphālaḥ laṅghanaṃ narttanaṃ.

--(A kind of pickle) sandhitaviśeṣaḥ.

to caper To CAPER

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), valg (c. 1. valgati valgituṃ), utpat (c. 1. -patati -patituṃ).

capillament CAPILLAMENT

, s. keśaraḥ kesaraḥ pakṣma n. (n) kiñjalaḥ kiñjalkaḥ.

capillary CAPILLARY

, a. (Resembling hair) keśopamaḥ -mā -maṃ keśikaḥ -kī -kaṃ keśarī -riṇī -ri (n).

--(Minute) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ kaṇīkaḥ -kā -kaṃ.

capillary CAPILLARY

, s. sūkṣmatṛṇākāradalaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

--(Vein) sūkṣmanāḍiḥ f.

[Page 78a]
capital CAPITAL

, a. (Relating to the head) mastakasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

--(Chief, principal) paramaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ uttamaḥ -mā -maṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pradhānaḥ in comp.

--(Criminal in the highest degree, worthy of death) mahāpātakī -kinī -ki (n) badhārhaḥ -rhā -rhaṃ badhadaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ; 'a capital crime,' mahāpātakaṃ mahāpāpaṃ.

--(A capital city) purottamaḥ, see the next.

--(Capital punishment) badhadaṇḍaṃ uttamasāhasaṃ prāṇahananaṃ prāṇadaṇḍaḥ.

--(Capital stock) mūladravyaṃ.

capital CAPITAL

, s. (In money, &c.) mūlaṃ mūlaghanaṃ mūladravyaṃ nīvī -viḥ f., paripaṇaṃ.

--(A capital city) rājadhānaṃ -nī skandhāvāraḥ karvvaṭaḥ -ṭaṃ kharvvaṭaḥ -ṭaṃ.

--(A large letter) vṛhadakṣaraṃ mahākṣaraṃ.

--(Top of a pillar) stambhaśīrṣaṃ stambhāgraṃ stambhaśṛṅgaṃ.

capitalist CAPITALIST

, s. koṭīśvaraḥ mūladhanāḍhyaḥ dhanāḍhyaḥ dhanavāna m. (t) koṣavān m. (t) sadhanaḥ vittavān m. (t).

capitally CAPITALLY

, adv. uttamasāhasena prāṇadaṇḍena paramaṃ uttamaprakāreṇa.

capitation CAPITATION

, s. mastakasaṃkhyā śarīragaṇanā vyaktitaḥ parisaṃkhyā pratyekaṃ or ekaśas or ekatas or ekaikaśas or pṛthak pṛthak saṃkhyānaṃ or parigaṇanā.

capitol CAPITOL

, s. romanagare pūjitasya yupitarākhyasya ādidevasya prāsādaḥ.

capitular CAPITULAR

, s. (The statutes of the chapter of a cathedral) mahābhajanaprāsāde sarvvasabhāsadbhir vihitā vyavasthāsaṃhitā.

--(A member of the chapter) mahābhajanaprāsāde sabhāsad m., mahāpūjāśālāsambandhīyamaṭhe sabhāsad.

capitular CAPITULAR

, a. pūrvvoktamaṭhavyavasthāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

to capitulate To CAPITULATE

, v. n. (To surrender on certain stipulations) samayaṃ or niyamaṃ kṛtvā śatruvaśe or śatrusvatve or śatroradhikāre parādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ) or pradā, or sampradā or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or śatroradhīnaḥ -nā -naṃ bhū or śatror vaśībhū.

--(To draw up any thing in heads) mārgeṣu nibandh (c. 9. -baghnāti -banddhuṃ) or rac (c. 10. racayati -yituṃ), samprabac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), samāsatas or saṅkṣepatas likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

capitulation CAPITULATION

, s. (Surrendering on certain stipulations) niyamapūrvvakaṃ parādānaṃ or sampradānaṃ or pradānaṃ or samarpaṇaṃ.

--(Reduction to heads) mārgeṣu nibandhanaṃ or racanā samāsato likhanaṃ.

capitulator CAPITULATOR

, s. niyamapūrvvakaṃ parādātā m. (tṛ) or sampadātā m. (tṛ) samayakarttā m. (rttṛ).

cap-maker CAP-MAKER

, s. śirastrakārī m. (n) śiroveṣṭanakṛt mastakābharaṇavikretā m. (tṛ).

capon CAPON

, s. chinnavṛṣaṇaḥ kukkuṭaḥ vṛṣaṇahīṇaḥ kṛkavākuḥ m.

capot CAPOT

, s. pikeṭākhyāyāṃ krīḍāyāṃ sarvvadyūtapatrāṇāṃ nirjayaḥ or svīkaraṇaṃ.

to capot To CAPOT

, v. a. pūrvvoktakrīḍāyāṃ sarvvadyūtapatrāṇi nirji (c. 1. -jayati -jetuṃ) or svīkṛ.

capouch CAPOUCH

, s. (A monk's hood) sannyāsibhir bhṛtaṃ śiraḥpidhānaṃ.

caprice CAPRICE

, s. manolaulyaṃ laulyaṃ cāpalaṃ nirbandhaḥ akhaṭṭiḥ m., asaṅgrahaḥ khāṭiḥ f.

capricious CAPRICIOUS

, a. capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ lolaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ saṅkamukaḥ -kā -kaṃ cañcalahṛdayaḥ -yā -yaṃ lolacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) calacittaḥ -ttā -ttaṃ capalātmakaḥ -kā -kaṃ prakatitaralaḥ -lā -laṃ naikabhāvāśrayaḥ -yā -yaṃ asadāgraḥ -grā -graṃ.

capriciously CAPRICIOUSLY

, adv. manolaulyena cāpalyena cāñcalyena lolacetasā.

capriciousness CAPRICIOUSNESS

, s. cāpalyaṃ capalatā cāñcalyaṃ cañcalatā asthiratā calatā hṛtayacāñcalyaṃ calacittatā cittataralatā.

capricorn CAPRICORN

, s. (Sign of the zodiac) makararāśiḥ m., makaraḥ.

[Page 78b]
capriole CAPRIOLE

, s. aśvaplutaṃ turaṅgavalgitaṃ aśvasya gativiśeṣaḥ.

capstan CAPSTAN

, s. gurubhārākarṣaṇārthaṃ yaṣṭibhiḥ sañcāritaṃ cakrayantraṃ.

capsular CAPSULAR

, CAPSULARY, a. vījakośākāraḥ -rā -raṃ puṭākāraḥ -rā -raṃ.

capsulated CAPSULATED

, a. kośasthaḥ -sthā -sthaṃ kośaparigataḥ -tā -taṃ.

capsule CAPSULE

, s. vījakośaḥ vījaguptiḥ f., koṣaḥ puṭaḥ simbā.

captain CAPTAIN

, s. (In the army) sainyādhipatiḥ m., sainyādhyakṣaḥ vyūhapatiḥ m., gulmapatiḥ yodhamukhyaḥ daṇḍanāyakaḥ senānīḥ m.

--(Of a ship) naukādhipatiḥ m., naukādhiṣṭhātā m. (tṛ) potādhyakṣaḥ naupatiḥ.

--(Any chief) sukharaḥ nāyakaḥ netā m. (tṛ) purogaḥ -gamaḥ agragaḥ.

captainship CAPTAINSHIP

, s. sainyādhipatipadaṃ naukādhyakṣādhikāraḥ netṛtvaṃ mukharatvaṃ,

captation CAPTATION

, s. (Courting favour) lokarañjanaṃ lokānurañjanaṃ lokasevanaṃ lokapraśaṃsāsevanaṃ janaprasādalipsā.

caption CAPTION

, s. (Seizure of person) āsedhaḥ.

--(Overreaching) pralambhaḥ pratāraṇaṃ chalaṃ.

captious CAPTIOUS

, a. (Censorious) chidrānveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) chidrānusārī -riṇī -ri (n) ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) doṣagrāhī -hiṇī -hi (n) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ udgrāhaśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Fallacious, insidious) mohī -hinī -hi (n) bhrāntikaraḥ -rī -raṃ.

captiously CAPTIOUSLY

, adv. vivādārthaṃ vivādamātravāñchayā chidrānveṣivat udgrāhaśīlatvāt ghṛṇayā.

captiousness CAPTIOUSNESS

, s. chidrānveṣitā vivādaśīlatā ghṛṇā doṣagrāhitvaṃ udgrāhaśīlatā.

to captivate To CAPTIVATE

, v. a. (To bring into bondage) vaśīkṛ vandīkṛ dāsīkṛ karadīkṛ dam in caus. (damayati -yituṃ).

--(To charm) vaśīkṛ cittaṃ or mano hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ hṛdayaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), muh in caus. (mohayati -yituṃ).

captivated CAPTIVATED

, p. p. vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ -tā -taṃ vaśatāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

captivating CAPTIVATING

, a. manoharaḥ -rā -raṃ cittahārī -riṇī -ri (n) cittāpahārī -riṇī -ri (n) hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n) mohanaḥ -nā -nī -naṃ mohī -hinī -hi (n).

captivation CAPTIVATION

, s. vaśīkaraṇaṃ grahaṇaṃ bandhanaṃ dāsīkaraṇaṃ vandīkaraṇaṃ.

captive CAPTIVE

, a. vandīkṛtaḥ -tā -taṃ dāsībhūtaḥ -tā -taṃ śatrudhṛtaḥ -tā -taṃ śatruvaśaḥ -śā -śaṃ śatrugrastaḥ -stā -staṃ kārāsthitaḥ -tā -taṃ kārāguptaḥ -ptā -ptaṃ grahaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

captive CAPTIVE

, s. vandiḥ f., vandī śatrudhṛtaḥ kārāsthaḥ kārāguptaḥ grahaṇaḥ upagrahaḥ pragrahaḥ karadaḥ kavarakī; 'taken alive,' jīvagrāhaḥ.

--(Slave) dāsaḥ; 'to take captive,' vandīkṛ dāsīkṛ.

--(One charmed by beauty, &c.) vaśībhūtaḥ mohitaḥ.

captivity CAPTIVITY

, s. bandhanaṃ vandibhāvaḥ kārāgopanaṃ vaśitvaṃ vaśyatā śatruvaśitā.

--(Servitude) dāsatvaṃ dāsyaṃ dāsabhāvaḥ.

captor CAPTOR

, s. vandīkarttā m. (rttṛ) grāhakaḥ jetā m. (tṛ) loptrakṛt.

capture CAPTURE

, s. (The act of taking) grahaṇaṃ; 'capture of a fort,' durgalaṅghanaṃ durgabhaṅgaḥ.

--(The prize taken) loptraṃ lotraṃ; 'capture of cattle,' gograhaḥ.

to capture To CAPTURE

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), dhandīkṛ dāsīkṛ karadīkṛ; 'to capture a fort,' durgaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ)

capuchin CAPUCHIN

, s. romīyamatasthaḥ sannyāsiviśeṣaḥ.

caput mortuum CAPUT MORTUUM

, s. malaṃ khalaṃ kiṭṭaṃ kalkaṃ vinīyaḥ śeṣaṃ.

car CAR

, s. rathaḥ cakrayānaṃ gantrī gantrīrathaḥ śakaṭaḥ; 'of the gods,' vimānaḥ -naṃ; 'war-car,' syandanaḥ śatāṅgaḥ; 'pleasure-car,' krīḍa puṣparathaḥ; 'a covered car,' karṇīrathaḥ hayanaṃ pravahaṇaṃ; 'multitude of cars,' rathyā rathakaṭyā; 'car-maker,' rathakāraḥ.

carabine or carbine CARABINE or CARBINE

, s. (A short gun used by the light horse) saṅgrāmasramayeaśvārūḍhairbhṛtāsīsakagolakaprakṣepaṇī bāhuparimāṇālohanāḍiḥ.

carabineer CARABINEER

, s. pūrvvoktaśastradhārī hayārūḍhaḥ pūrvvoktaśastrabhṛt.

carack CARACK

, s. (A large ship of burthen) bhāravāhinī vṛhannaukā.

caracole CARACOLE

, s. tiryyakplutaṃ tiryyagvalgitaṃ vakragatiḥ f., kuṭilagatiḥ arddhacandrākārā turaṅgagatiḥ.

to caracole To CARACOLE

, v. a. tiryyak plu (c. 1. plavate plotuṃ) or valg (c. 1. valgati valgituṃ), aśvavad vakragatyā or arddhacandrākāragatyā cal (c. 1. calati calituṃ).

carat CARAT

, CARACT, s. (A weight of four grains) raktikādvayasama unmānaviśepaḥ.

--(Manner of expressing the fineness of gold) svarṇakārabhāṣāyāṃ suvarṇanirmmālyavācikaḥ śabdaḥ.

caravan CARAVAN

, s. sārthaḥ pathikasantatiḥ f., yātrā yātrikasaṅghaḥ sārthavāhasamūhaḥ samadhvaganivahaḥ.

caravansary CARAVANSARY

, s. pathikāśrayaḥ pathikāvāsasthānaṃ sārthavāhānām uttaraṇasthānaṃ upakārī.

caraway or carway CARAWAY or CARWAY

, s. ajasādā kṣudravījaprabhedaḥ sa ca piṣṭakāpūpādinā kadāpi saṃsṛjyate.

carbonado CARBONADO

, s. bharjjanārthaṃ chinnamāṃsaṃ or vyavachinnamāṃsaṃ bharjjanayogyaṃ vinikṛttamāṃsaṃ.

to carbonado To CARBONADO

, v. a. bharjjanārthaṃ māṃsaṃ vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or vinikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or viśas (c. 1. -śasati -śasituṃ).

carbuncle CARBUNCLE

, s. (Swelling) vraṇaḥ -ṇaṃ visphoṭaḥ sphoṭaḥ gaṇḍaḥ.

--(Jewel) padmarāgaḥ sarpamaṇiḥ.

carbuncled CARBUNCLED

, a. (Having swellings) vraṇī -ṇinī -ṇi (n).

--(Set with the jewel) padmarāgamayaḥ -yī -yaṃ sarpamaṇikarambitaḥ -tā -taṃ.

carcanet CARCANET

, s. (A chain or necklace of jewels) ratnāvaliḥ f., maṇimālā muktāvalī.

carcass CARCASS

, s. (A dead body) śavaḥ -vaṃ mṛtaśarīraṃ mṛtāṅgaṃ mṛtakaṃ kuṇapaḥ -paṃ.

--(The remains, ruins) śeṣabhāgaḥ jīrṇabhāgaḥ.

carcelage CARCELAGE

, s. (Prison fees) kārādhyakṣaśulkaṃ kārārakṣakeṇa gṛhītaṃ śulkaṃ.

carceral CARCERAL

, a. kārāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) bandhanālayasambandhakaḥ -kā -kaṃ.

card CARD

, s. (A painted paper used in games of chance) krīḍāpatraṃ dyūtapatraṃ citritadyūtapatraṃ.

--(The paper on which the points of the compass are marked under the needle) digvidigaṅkitaṃ patraṃ.

--(The instrument for combing wool, flax, &c.) ūrṇāśaṇādimārjanārthaṃ lohadantayuktaṃ yantraṃ ūrṇāmārjanī ūrṇānirgharṣaṇayantraṃ.

to card To CARD

, v. a. (To comb wool) pūrvvoktayantreṇa ūrṇāṃ sammṛj (c. 2. -mārṣṭi -mārṣṭuṃ) or nirghṛṣ (c. 1. -gharṣati -gharṣituṃ).

cardamom CARDAMOM

, s. (Large) elā elīkā pṛthvīkā candravālā niṣkuṭiḥ f., bahulā.

--(Small) tutthā tripuṭā truṭiḥ f., koraṅgī kuñcikā.

carder CARDER

, s. (One that cards wool) ūrṇāmārjakaḥ ūrṇānirgharṣaṇakaḥ.

--(One that plays much at cards) dyūtapatrakrīḍāsaktaḥ.

cardiacal CARDIACAL

, CARDIAC, a. tejaskaraḥ -rī -raṃ dīpanaḥ -nā -naṃ agnidaḥ -dā -daṃ.

cardinal CARDINAL

, a. (Chief) paramaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ uṃttamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ pradhānaḥ in comp.

cardinal CARDINAL

, s. romanagare mahādharmmādhyakṣasamāje sabhāsad romīyamatadhāriṇāṃ madhye dharmmādhipatiḥ m.

cardinalate or cardinalship CARDINALATE or CARDINALSHIP

, s. pūrvvoktadharmmādhipateḥ padaṃ or adhikāraḥ.

cardinal-point CARDINAL-POINT

, s. uttaradik pūrvvadik paścimadik dakṣiṇadik f. (ś).

[Page 79b]
cardmatch CARDMATCH

, s. (Game at cards) dyūtapatrakrīḍā citritapatradyūtaṃ.

care CARE

, s. (Anxiety) cintā cittodvegaḥ cittavedanā manoduḥkhaṃ manastāpaḥ ādhiḥ m., carccā autsukyaṃ udvegaḥ -janaṃ cintābhāraḥ mānasī vyathā; 'cares of this world,' sāṃsārikī cintā.

--(Diligence, pains) prayatnaḥ yatnaḥ vyavasāyaḥ āsthā; 'with care,' prayatnatas.

--(Regard, attention) avekṣā apekṣā manaḥpraveśaḥ manoyogaḥ.

--(Caution, heed) avadhānaṃ apramādaḥ; 'to take care,' avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū.

--(Heed, in order to protection) guptiḥ f., rakṣaṇaṃ rakṣā pālanaṃ; 'to take care of, protect,' rakṣ (c. 1. rakṣati rakṣituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), gup (c. 1. gopāyati goptuṃ).

--(The object of care) rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ apekṣābhūmiḥ f.

--(Care and management) yogakṣemaḥ.

to care To CARE

, v. n. (To care for, concern one's self about) apekṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ), avekṣa cinta (c. 10. cintayati -yituṃ), anucint sev (c. 1. sevate sevituṃ), bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), mano dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ) with loc.

care-crazed CARE-CRAZED

, a. cintāvyākulaḥ -lā -laṃ cintākulaḥ -lā -laṃ cintāvyagraḥ -grā -graṃ.

to careen To CAREEN

, v. a. (To calk) dārujīrṇatvād dārusphoṭanād vā naukāṃ pārśve paryyasya chidrāṇi pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

career CAREER

, s. (A race-ground) dhāvanasthānaṃ caryyāsthānaṃ.

--(A race) caryyā mārgaḥ paṇalābhārthaṃ dhāvanaṃ.

--(Course of action, &c.) gatiḥ f., mārgaḥ kriyāprasaṅgaḥ prasaraḥ paryyāyaḥ kramaḥ rītiḥ f., gamanaṃ calanaṃ; 'in full career, at full speed,' paramavegena sarabhasaṃ sarvvavegena.

to career To CAREER

, v. n. paramavegena dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ), tvar (c. 1. tvarate -rituṃ).

careful CAREFUL

, a. (Heedful, attentive) sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ apramattaḥ -ttā -ttaṃ apramādnī -dinī -di (n) sayatnaḥ -tnā -tnaṃ yatnavān -vatī -vat (t) prayatnavān -vatī -vat.

--(Anxious, full of care) cintāvān -vatī -vat (t) sacintaḥ -ntā -ntaṃ utsukaḥ -kā -kaṃ vyagraḥ -grā -graṃ.

carefully CAREFULLY

, adv. sāvadhānaṃ sayatnaṃ prayatnatas yatnatas prayatnena prayatnāt yatnāt pramādaṃ vinā apramattaṃ pramādavyatirekeṇa.

carefulness CAREFULNESS

, s. avadhānatā sāvadhānatā sayatnatā apramādaḥ apramāditvaṃ.

careless CARELESS

, a. pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) anavahitaḥ -tā -taṃ anavadhānaḥ -nā -naṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ asamīkṣyakārī -riṇī -ri (n).

--(To be careless of) pramada (c. 4. -mādyati -madituṃ) with abl.; 'he is careless of his own interest,' svahitāt pramādyati.

carelessly CARELESSLY

, adv. pramādena pramādyatas sapramādaṃ nirapekṣaṃ anapekṣayā avadhānaṃ vinā anavadhānena.

--(Implying absence of restraint) niryantraṇaṃ.

carelessness CARELESSNESS

, s. anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā pramādyaṃ pramādaḥ anapekṣā.

to caress To CARESS

, v. a. āliṅg (c. 1. -liṅgati -liṅgituṃ), samāliṅg; bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), svañj (c. 1. svajate svaṃktuṃ), pariṣvañj; kroḍīkṛ; parimṛśa (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ), parirabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), prema kṛ.

caress CARESS

, s. āliṅgitaṃ -ṅganaṃ pariṣvaṅgaḥ lalitaṃ kroḍīkṛtiḥ f., aṅkapālī aṅgapāliḥ m., parirambhaḥ.

caressed CARESSED

, p. p. āliṅgitaḥ -tā -taṃ kroḍīkṛtaḥ -tā -taṃ parimṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parirabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pariṣvaktaḥ -ktā -ktaṃ upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

caret CARET

, s. iha kiñcid adhikaṃ vismṛtaṃ vā niveśayitavyam iti sūcanārtha haṃsapādākṛti cihnaṃ.

[Page 80a]
cargo CARGO

, s. naukābhāraḥ potabhāraḥ pautikaṃ potasthadravyaṃ potasthaṃ bhāṇḍaṃ.

caricature CARICATURE

, s. vikṛtākāratvād hāsyajanakaṃ pratimānaṃ or upamānaṃ hāsyapratimānaṃ hāsyopamānaṃ hāsyacitraṃ vikṛtacitraṃ hāsyaprakāreṇa or atiśayena citritam ālekhyaṃ.

to caricature To CARICATURE

, v. a. ākāraṃ or mūrttiṃ vikṛtya or sācīkṛtya hāsyaprakāreṇa citr (c. 10. citrayati -yituṃ) or ālikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), hāsyapratimānaṃ kṛ mūrttivikārapūrvvakaṃ pratimūrttiṃ citre likhitvā hāsyabhūmiṃ kṛ.

caricatured CARICATURED

, p. p. hāsyaprakāreṇa citralikhitaḥ -tā -taṃ aṅgavikārapūrvvakam ālikhitaḥ -tā -taṃ.

caricaturist CARICATURIST

, s. hāsyaprakāreṇa upamātā m. (tṛ) hāsyapratimānakṛt hāsyacitrakarttā m. (rttṛ) vikṛtapratimānakṛt yo mūrttim citre vikṛtya pratimūrttiṃ hāsyāspadaṃ karoti.

caries or cariosity CARIES or CARIOSITY

, s. asthigalitatvaṃ asthipūyanaṃ asthivyasanaṃ asthipākaḥ asthikṣayaḥ asthiśoṣaḥ.

--(Of the teeth) dantavyasanaṃ.

carious CARIOUS

, a. galitaḥ -tā -taṃ pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

to cark To CARK

, v. n. (To be anxious) cintāvyākulaḥ -lā -laṃ or cintāvyagraḥ -grā -graṃ as utsuka (nom. utsukāyate).

carle CARLE

, s. durvṛttaḥ durācāraḥ adhamācāraḥ kuśīlaḥ asabhyaḥ nikṛṣṭaḥ.

carman CARMAN

, s. rathikaḥ rathī m. (n) rathavāhakaḥ cāturikaḥ sārathiḥ m.

carmelite CARMELITE

, s. (Belonging to the order of Carmelites) romīyamatadhārī sannyāsiviśeṣaḥ.

carminative CARMINATIVE

, a. vātaghnaḥ -ghnā -ghnaṃ vāyughnaḥ -ghnā -ghnaṃ vāyunāśī -śinī -śi (n) rocakaḥ -kā -kaṃ rucakaḥ -kā -kaṃ agnidaḥ -dā -daṃ svedajanakaḥ -kā -kaṃ.

carmine CARMINE

, s. jatusavarṇo raktaraṅgaḥ sindūropamaḥ or oḍrapuṣpasavarṇo raṅgaḥ jatujaraṅgaḥ raktareṇuḥ m.

carnage CARNAGE

, s. saṃhāraḥ viśasanaṃ badhaḥ hatyā ghātanaṃ nihananaṃ niṣūdanaṃ.

carnal CARNAL

, a. (Fleshly, bodily) śārīrikaḥ -kī -kaṃ śarīrajaḥ -jā -jaṃ daihikaḥ -kī -kaṃ kāyikaḥ -kī -kaṃ vāpuṣikaḥ -kī -kaṃ.

--(Worldly) sāṃsārikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ aihikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ -kī -kaṃ.

--(Sensual) viṣayī -yiṇī -yi (n) viṣayāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayasaṅgī -ṅginī -ṅgi (n) viṣayānurāgī -giṇī -gi (n) vipayopasevī -vinī -vi (n) kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ kāmukaḥ -kā -kaṃ; 'carnal desire,' kāmaḥ; 'carnal connexion,' aṅgasaṅgaḥ saṅgrahaṇaṃ.

carnality CARNALITY

, s. viṣayāsaktiḥ f., viṣayopasevā viṣayakāmaḥ kāmāsaktiḥ viṣayasaṅgaḥ śārīrikaviṣayeṣa anurāgaḥ saṅgaḥ kāmitā.

carnally CARNALLY

, adv. śārīrikarītikrameṇa sāṃsārikarītyanusārāt viṣayasaṅgāt kāmukavat; 'to know carnally,' bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ).

carnation CARNATION

, s. (Flesh colour) māṃsavarṇaḥ.

--(The flower) māṃsavarṇaviśiṣṭaḥ puṣpaprabhedaḥ.

carnelian or cornelian CARNELIAN or CORNELIAN

, s. māṃsavarṇaḥ prastaraviśeṣaḥ.

carneous CARNEOUS

, a. māṃsalaḥ -lā -laṃ māṃsaśīlaḥ -lā -laṃ māṃsaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to carnify To CARNIFY

, v. n. and a. māṃsībhū bhāṃsasādbhū māṃsasātkṛ.

carnival CARNIVAL

, s. (The feast held before Lent) vasantasamaye prāṅmahopavāsād romīyamatadhāribhiḥ sevito mahotsavaḥ dolotsavaḥ holākā.

carnivorous CARNIVOROUS

, a. kravyādaḥ -dā -daṃ kravyabhuk m. f. n. (j) kravyabhojanaḥ -nā -naṃ māṃsāśī -śinī -śi (n) māṃsabhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ āmiṣāśī -śinī -śi (n) or piśitāśī āmamāṃsabhakṣī -kṣiṇī -kṣi (n).

carnosity CARNOSITY

, s. arbbudaḥ gaṇḍaḥ medogranthiḥ m., arśaḥ n. (s) duṣṭamāṃsaṃ māṃsavṛddhiḥ f.

carob-bean CAROB-BEAN

, s. simbāprabhedaḥ simbikā śimbā.

[Page 80b]
caroche CAROCHE

, s. krīḍārathaḥ puṣparathaḥ rathaḥ pravahaṇaṃ cāturaṃ.

carol CAROL

, s. (A song of joy) harṣagītaṃ harṣagānaṃ ānandagītaṃ jayagītaṃ jayaśabdaḥ āhlādasūcakaṃ gītaṃ.

--(A song of devotion) stavagītaṃ bhaktigītaṃ gītaṃ stutiḥ f., stotraṃ gāthā kheliḥ f., saṅgītaṃ.

to carol To CAROL

, v. n. gai (c. 1. gāyati gātuṃ), sumna (nom. sumnāyate); 'to celebrate in song, &c.' upagai stu (c. 2. stauti stotuṃ), upavīṇa (nom. upavīṇayati -yituṃ).

carotid CAROTID

, s. (Two arteries) hṛtpiṇḍād raktapravāhakaṃ vṛhannāḍidvayaṃ kaṇḍarādvayaṃ.

to carouse To CAROUSE

, v. n. (To drink largely) atiśayena pā (c. 1. pivati pātuṃ) or sampā atiśayasampītyā kṣīvaḥ -vā -vaṃ bhū utsavaṃ kṛ.

carouse or carousal CAROUSE or CAROUSAL

, s. sampītiḥ f., atipānaṃ atiśayasampītiḥ f., utsavaḥ.

carouser CAROUSER

, s. pānaprasaktaḥ pānarataḥ sampītirataḥ madyapītaḥ atipāyī m. (n).

carp CARP

, s. (A fish) śapharī sapharī proṣṭhī proṣṭhaḥ rohitaḥ.

to carp at To CARP AT

, v. n. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind garh (c. 1. garhate garhituṃ, c. 10. garhayati -te -yituṃ), adhikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), avakṣip doṣīkṛ doṣaṃ or chidram anviṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ), asūya (nom. asūyati -yituṃ).

carpenter CARPENTER

, s. takṣakaḥ takṣā m. (n) sūtradhāraḥ tvaṣṭā m. (ṣṭṛ) kāṣṭhatakṣakaḥ kāṣṭhataṭ (kṣ) taṣṭā m. (ṣṭṛ) sthapatiḥ m., varddhakiḥ m., rathakāraḥ; 'carpenter's bench,' udghanaḥ.

carpentry CARPENTRY

, s. tvaṣṭiḥ f., takṣaṇaṃ kāṣṭhatakṣaṇaṃ sūtradhārakarmma n. (n) takṣakakriyā.

carper CARPER

, s. doṣagrāhī m. (n) doṣakathakaḥ chidrānveṣī m. (n) doṣaikadṛk m. (ś) ghṛṇī m. (n) pāpadarśī m. (n) guṇaghātī m. (n) nindakaḥ vivādaśīlaḥ vivādapriyaḥ.

carpet CARPET

, s. āstaraṇaṃ pādapāśī kuthaḥ kuthā citritavastraṃ puṣpālaṅkṛtavastraṃ āsanavastraṃ; 'a carpet of grass,' darbhāstaraṇaṃ; 'brought on the carpet,' prastutaḥ -tā -taṃ upanyastaḥ -stā -staṃ pratijñātaḥ -tā -taṃ.

to carpet To CARPET

, v. a. citritavastrādinā āstṛ or āstṝ (c. 5. -stṛṇoti, c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -starītuṃ).

carping CARPING

, a. doṣagrāhī -hiṇī -hi (n) ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) nindakaḥ -kā -kaṃ.

carping CARPING

, s. (Cavil) nindā garhā -rhaṇaṃ ghṛṇā apavādaḥ doṣakalpanaṃ doṣaprasaṅgaḥ doṣīkaraṇaṃ chidrānveṣaḥ asūyā jugupsā ṛtīyā ākṣepaḥ udgrāhaḥ.

carpingly CARPINGLY

, adv. nindayā ghṛṇayā asūyayā vivādaśīlatvāt jugupsayā sāpavādaṃ.

carriage CARRIAGE

, s. vāhanaṃ yānaṃ rathaḥ gantrī cāturaṃ vāhaḥ pravahaṇaṃ caṅkuraḥ; 'travelling-carriage,' adhvarathaḥ puṣparathaḥ; 'bullock-carriage,' vṛpabhayānaṃ; 'one who has a carriage,' rathī m. (n) rathikaḥ; 'riding in a carriage,' rathārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'alighting from a carriage,' rathāvarohī -hiṇī -hi (n); 'carriage-road,' rathyā; 'carriage-horse,' rathyaḥ pravahaṇavājī m. (n); 'bottom of a carriage,' anukarṣaḥ.

--(Framework of a gun) yuddhayantravāhanaṃ.

--(Behaviour) gatiḥ f., caritaṃ ācāraḥ calanaṃ vyavahāraḥ.

--(Management) nayaḥ praṇayanaṃ.

carried CARRIED

, p. p. ūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhṛtaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ āhṛtaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ; 'grass carried along by the wind,' vātapreritaṃ tṛṇaṃ.

carrier CARRIER

, s. vāhakaḥ vāhī m. (n).

--(One who lives by carrying goods) bhāṇḍavāhanajīvī m. (n).

--(Carrier of news) sandeśaharaḥ.

--(Pigeon) patravāhakaḥ kapotaḥ.

carrion CARRION

, s. pūtimāṃsaṃ mṛtaṃ mṛtakaṃ akhādyamāṃsaṃ akhādyaṃ amedhyakuṇapaḥ.

carrot CARROT

, s. garjaraṃ pītakandaṃ śikhāmūlaṃ svādumūlaṃ piṇḍamūlaṃ.

carrotiness CARROTINESS

, s. raktatvaṃ piṅgalatvaṃ.

--(Of hair) keśaraktatvaṃ keśapiṅgalatā

[Page 81a]
carroty CARROTY

, a. raktaḥ -ktā -ktaṃ piṅgalaḥ -lā -laṃ garjaravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Carroty haired) piṅgalakeśī -śinī -śi(n) or raktakeśī yūthikākeśaḥ -śī -śaṃ.

to carry To CARRY

, v. a. (Convey, transport) vah (c. 1. vahati -te voḍhuṃ), āvah upavah saṃvah ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), tṝ in caus. (tārayati -yituṃ) gam in caus. (gamayati -yituṃ); 'he is carried on horse-back,' aśvena uhyate or aśvena sañcarati.

--(Bear as a burden) vah pravah udvah; bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), hṛ (c. 1. harati harttuṃ); 'he carried his son on his back,' putram avahat pṛṣṭhena.

--(Gain, carry a cause) sāgh in caus. (sādhayati -yituṃ); 'to carry a fortress,' durgaṃ laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ) or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ); 'to carry one's point,' abhipretasiddhiṃ kṛ pratijñāpūraṇaṃ kṛ.

--(Carry about) parivah paryānī.

--(Carry away) apavah apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vyapanī apoh (c. 1. -ūhate -ūhituṃ), vyapoh; 'to carry away with one,' samupādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ).

--(Carry back) pratyānī pratinī.

--(Carry forth) nirhṛ.

--(Carry off) apavah apanī hṛ apahṛ vyapahṛ apakṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), kal (c. 10. kālayati -yituṃ).

--(Carry on) kṛ praṇī sampraṇī vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(To carry on war) vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṅgrāmaṃ kṛ yuddhaṃ kṛ.

--(Carry out, effect) nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad.

--(Carry letters) patrāṇi vah or hṛ.

--(Carry arms) śastrāṇi grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), bhṛ or dhṛ sainikavṛttim āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

to carry one's self To CARRY ONE'S SELF

, v. n. (Behave) car (c. 1. carati carituṃ), ācar vṛt (c. 1. varttate varttituṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

cart CART

, s. śakaṭaḥ gantrī gantrīrathaḥ cakrayānaṃ vāhanaṃ anaḥ n. (s) cāturaṃ.

to cart To CART

, v. a. (To carry in a cart) śakaṭena vah (c. 1. vahati vroḍhuṃ).

--(To place in a cart) śakaṭe āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

carte-blanche CARTE-BLANCHE

, s. alikhitapatraṃ lisvanaśūnyaṃ patraṃ.

--(Permission to act as one pleases) svecchātaḥ or svecchayā karttum anumatiḥ or anujñā.

carted CARTED

, a. śakaṭārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ śakaṭāropitaḥ -tā -taṃ śakaṭaniveśitaḥ -tā -taṃ.

cartel CARTEL

, s. (A paper containing a challenge) dvandvayuddhārthaṃ or niyuddhārtham āhvānapatraṃ.

--(Compact for exchange of prisoners) saṅgrāmasamaye parasparaṃ vandīkṛtānāṃ yodhānāṃ parivarttanārthaṃ niyamapatraṃ.

carter CARTER

, s. śākaṭikaḥ śakaṭavāhakaḥ gantrīvāhakaḥ cāturikaḥ.

cart-horse CART-HORSE

, s. śākaṭaḥ śakaṭavājī m. (n) śakaṭavāhanaḥ dhuryyaḥ dhurīṇaḥ.

carthusian CARTHUSIAN

, s. romīyamatadhārī sannyāsiviśeṣaḥ.

carticeya CARTICEYA

. See KARTIKEYA.

cartilage CARTILAGE

, s. taruṇāsthiṃ n., sandhibandhanaṃ upāsthi n., komalāsthi n.

cartilaginous CARTILAGINOUS

, a. taruṇāsthimayaḥ -yī -yaṃ taruṇāsthiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

cart-load CART-LOAD

, s. śākaṭaṃ śākaṭīnaḥ śākaṭo bhāraḥ ācitaḥ -taṃ śalāṭaḥ.

cartoon CARTOON

, s. paṭe lisvitaś citrārambhaḥ kārpāsagataś citrārambhaḥ citritapaṭaṃ.

cartouch CARTOUCH

, s. (A box for charges) vakṣyamāṇacūrṇakoṣadhāraṇayogyaḥ sampuṭakaḥ.

--(A case filled with balls fired from a mortar) anekagulikāgarbho yuddhayantrāt prakṣepaṇīyaḥ kāṣṭhādimayaḥ sampuṭaḥ.

cartridge CARTRIDGE

, s. āgneyacūrṇakoṣaḥ cūrṇagulikākośaḥ; yau cūrṇagolakau ekavāre yuddhanāḍau niveśayitavyau tayoḥ pūrṇam āveṣṭanaṃ.

cart-rut CART-RUT

, s. śakaṭacakracihnaṃ cakrāṅkaṃ cakracihnaṃ cakrapadavī cakrapaddhatiḥ f.

cartulary CARTULARY

, s. āgamapatraṃ pāṃśupatraṃ paṭṭolikā pañjikā.

cart-way CART-WAY

, s. rathyā rathamārgaḥ śakaṭamārgaḥ śakaṭapathaḥ gantrīmārgaḥ.

cart-wright CART-WRIGHT

, s. rathakāraḥ śakaṭakāraḥ gantrīkārakaḥ cakrakāraḥ.

[Page 81b]
to carve To CARVE

, v. a. (To cut) kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ), vikṛt chid (c. 7. chinatti chettuṃ).

--(To cut meat) bhojanakāle parapariveṣaṇārthaṃ svādyamāṃsādi nikṛt or vyavachid māṃsādi pariviṣ or pariviś in caus. (-veṣayati -yituṃ).

--(To engrave) takṣ (c. 1. takṣati,) c. 5. takṣṇoti takṣituṃ), tvakṣ (c. 1. tvakṣati tvakṣituṃ), resvādinā alaṅkṛ or mudrīkṛ mudra (nom. mudrayati -yituṃ).

--(To apportion) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ).

carved CARVED

, p. p. nikṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parika-lpitaḥ -tā -taṃ

carver CARVER

, s. (A sculptor) takṣakaḥ taṣṭā m. (ṣṭṛ) tvaṣṭā m. (ṣṭṛ) mudrākaraḥ.

--(One who cuts meat at a table) bhojanakāle parapariveṣaṇārthaṃ svādyamāṃsavyavachedakaḥ pariveṣakaḥ pariveśakaḥ.

--(One that appor-tions) parikalpakaḥ vibhāgakalpayitā m. (tṛ).

carving CARVING

, s. (Sculpture, engraving) takṣaṇaṃ takṣaṇakarmma n. (n).

--(Cutting up meat) svādyamāṃsādivyavachedaḥ.

--(Distributing) pari kalpanaṃ vibhāgakalpanā.

--(Carved wood, &c.) taṣṭhakāṣṭhaṃ nānāresvādyalaṅkṛtaṃ kāṣṭhādi.

caruncle CARUNCLE

, s. (A fleshy protuberance) ādhamāsaḥ māṃsapiṇḍaḥ gaṇḍaḥ tvakpuṣpaṃ māṃsavṛddhiḥ f.

cascade CASCADE

, s. nirjharaḥ -rī jharaḥ vāripravāhaḥ prapātaḥ saraḥ -rī praśravaṇaṃ jhā.

case CASE

, s. (A covering, sheath) ācchādanaṃ kośaḥ koṣaḥ puṭaḥ paṭalaṃ āveṣṭana āvaraṇaṃ pidhānaṃ vyavadhānaṃ tirodhānaṃ.

--(A box) bhāṇḍaṃ ādhāraḥ sampuṭaḥ samudgaḥ pidhānaṃ; 'a case for books,' granthabhāṇḍa granthādhāraḥ; 'a case for razors,' kṣurabhāṇḍa.

--(State of the case, matter) arthaḥ vṛttāntaḥ viṣayaḥ.

--(Point, question) sthalaṃ padaṃ adhikaraṇaṃ.

--(A position advanced) pakṣaḥ pratijñā.

--(Condition) avasthā daśā bhāvaḥ sthitiḥ f., vṛttiḥ f.

--(State of the body) śarīrasthitiḥ f.

--(Contingence, occurrence) saṅgatiḥ f., saṅgataṃ vṛttaṃ.

--(Inflection of nouns) vibhaktiḥ f., vyaktiḥ f.; 'the true state of the case,' arthatattvaṃ; 'case in point,' dṛṣṭhāntaḥ; 'in both cases,' ubhayathā pakṣadvaye; 'in certain cases.' kvacit; 'this being the case,' evaṃ sati tathā sati; 'in case, if it should happen,' yadi cet yadi sambhavet evaṃ sati; 'upon the supposition,' ṣakṣe.

to case To CASE

, v. a. (To put in a case) bhāṇḍe or ādhāre niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To cover) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ācchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

to caseharden To CASEHARDEN

, v. a. vāhyatas or vahibhāge dṛḍhīkṛ or kaṭhinīkṛ.

casemate CASEMATE

, s. vaprasya pārśvabhāgābhyantare toraṇākārā prastaranirmmitā guptiḥ.

casement CASEMENT

, s. jālaṃ -likā gavākṣaḥ vātāyanaṃ gavākṣajālaṃ ākāśa-jananī m. (n).

caseworm CASEWORM

, s. koṣakāraḥ kośakāraḥ -rakaḥ kośasthaḥ.

cash CASH

, s. ṭaṅkaḥ ṭaṅkakaḥ mudrā nāṇakaṃ dhanaṃ.

cash-keeper or cashier CASH-KEEPER or CASHIER

, s. ṭaṅkarakṣakaḥ ṭaṅkādhīśaḥ ṭaṅkādhikṛtaḥ.

to cashier To CASHIER

, v. a. padāt or adhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) prabhraṃś, or nipat in caus. (-pātayati -yituṃ) or avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or visṛja in caus. (-sarjayati -yituṃ), or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ).

cashiered CASHIERED

, p. p. cyutādhikāraḥ -rā -raṃ bhraṣṭādhikāraḥ -rā -raṃ padātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ adhikārātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ or nirākṛta -tā -taṃ or avaropitaḥ -tā -taṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

[Page 82a]
casing CASING

, s. chādanaṃ ācchādanaṃ paṭalaṃ puṭaḥ koṣaḥ kośaḥ āveṣṭanaṃ.

cask CASK

, s. bhāṇḍaṃ bhājanaṃ dīrghagolākṛti kāṣṭhamayabhāṇḍaṃ.

casket CASKET

, s. sampuṭaḥ -ṭakaḥ samudgaḥ sthalikā peṭikā peṭakaḥ karaṇḍaḥ; 'of jewels,' ratnabhāṇḍaṃ.

casque CASQUE

, s. śirastrāṇaṃ śirastraṃ śiraskaṃ śīrṣarakṣaṃ śīrṣaṇyaṃ.

to cassate To CASSATE

, v. a. (Invalidate) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), moghīkṛ adharīkṛ.

cassia CASSIA

, s. (A plant) prapunnāḍaḥ eḍagajaḥ dadrughnaḥ cakramarddakaḥ śimbaḥ.

--(Woody cassia) tvakpatraṃ utkaṭaṃ bhṛṅgaṃ.

--(Bark) gandhavalkalaṃ guḍatvak surasaṃ.

cassiowary CASSIOWARY

, s. vṛhatkāyaḥ pratudabhedaḥ atimahān pakṣiprabhedaḥ.

cassock CASSOCK

, s. (Part of a priest's dress) adhunātanapurohitair bhṛtaṃ pari-dhānaṃ or antarīyaṃ or upasaṃvyānaṃ.

to cast To CAST

, v. a. (Throw) kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip as (c. 4. asyati asituṃ), prās muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), īr (c. 10. īrayati -yituṃ), udīr pat in caus. (pātayati -yituṃ); 'to cast one's self at another's feet,' parasya pādayoḥ pat (c. 1. patati patituṃ); 'into prison,' kārāyāṃ praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or bandh (c. 9. bandhāti banddhuṃ).

--(Compute) vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), saṃkhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), kal (c. 10. kalayati -yituṃ).

--(Cast in a law-suit) sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) dā in caus. (dāpayati -yituṃ).

--(Condemn) doṣīkṛ doṣiṇaṃ -ṇīṃ -ṣi kṛ.

--(Found as metals) lohādi drātvayitvā or vilāṣya sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Consider, weigh) dhicint (c. 10. -cintayati -yituṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vigaṇ.

--(Shed, moult) nirmuc (c. 6. -muñcati -mottuṃ), pat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(Cast away) apās vyudas prās prakṣip apavyadh (c. 4. -vidhyati -te -vyaddhuṃ), parityaj (c. 1. -tyajati -tyaktuṃ).

--(Cast down) pat in caus. nipat vinipat adhaḥpat avakṣip paryyas adhaḥkṣip nikṣip.

--(Cast forth, emit) udīr muc pramuc niras utsṛj udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -garītuṃ), udvam (c. 1. -vamati -vamituṃ).

--(Cast off) avamuc apās pratikṣip vikṣip parākṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), apāhā (c. 3. -jahāti -hātuṃ), nirṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ).

--(Cast out, expel) niras vahiḥkṣip vahirnikṣip varhiṣkṛ nikhakṛ niryā in caus. (-yāpayati -yituṃ) niḥsṛ in caus. (-saprayati -yituṃ) bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) apānud niṣkas in caus. (-kāsayati -yituṃ).

--(Cast the eye, glance) dṛṣṭiṃ pat in caus., īpaddarśana kṛ.

--(Cast lots) guṭikāṃ pat in caus.

cast CAST

, p. p. kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ astaḥ -stā -staṃ prāstaḥ -stā -staṃ īritaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ nunnaḥ -nnā -nnaṃ nuttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Cast off) apāstaḥ -stā -staṃ samākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Cast in a law-suit) sādhitaḥ -tā -taṃ dāpitaḥ -tā -taṃ.

cast CAST

, s. (A throw) kṣepaḥ kṣepaṇaṃ asanaṃ pātanaṃ; 'cast of a stick,' yaṣṭipātaḥ.

--(Oblique direction of the eye) dṛṣṭitiryyaktvaṃ dṛṣṭi-vikṣepaḥ; 'having a cast in the eye,' tiryyagdṛṣṭiḥ m., dūreritekṣaṇaḥ kekarākṣaḥ.

--(Mould) saṃskāraḥ saṃyānaḥ rūpaṃ ākāraḥ saṃsthānaṃ mūrttiḥ f.

castanets CASTANETS

, s. kararddhiḥ m., ekatālī ekavarṇī karatālī.

castaway CASTAWAY

, s. tyājyaḥ agrāhmaḥ agrahaṇīyaḥ uttyaktaḥ mahāpātakī m. (n) apāṃkteyaḥ.

caste CASTE

, s. varṇaḥ vargaḥ kulaṃ jātiḥ f.; 'of low caste,' vivarṇaḥ nīcaḥ prākṛtaḥ hīnajātiḥ m. f., nikṛṣṭajātiḥ m. f.; 'of good caste,' suvarṇaḥ varṇaśreṣṭhaḥ utkṛṣṭajātiḥ; 'of mixed caste,' saṅkīrṇaḥ; 'loss of caste,' jātibhraṃśaḥ.

--(Outcaste) jātihīnaḥ -nā -naṃ varṇahīnaḥ apasadaḥ cāṇḍālaḥ.

[Page 82b]
castellan CASTELLAN

, s. durgādhipatiḥ m., durgādhikārī m. (n) durgādhyakṣaḥ koṭipālaḥ.

castellated CASTELLATED

, s. (Formed like a castle) durgākāraḥ -rā -raṃ kuṭākṛtiḥ -tiḥ -ti.

caster CASTER

, s. (A thrower) kṣepakaḥ kṣeptā m. (ptṛ) asitā m. (tṛ) prāsakaḥ.

--(A calculator) gaṇakaḥ gaṇayitā m. (tṛ).

to castigate To CASTIGATE

, v. a. daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), śās (c. 2. śāsti śāsituṃ) or caus. śāsayati -yituṃ), anuśās.

castigation CASTIGATION

, s. daṇḍaḥ sāhasaṃ śiṣṭiḥ f., anuśāsanaṃ tāḍaḥ tāḍanaṃ nigrahaḥ.

castigatory CASTIGATORY

, a. dāṇḍaḥ -ṇḍī -ṇḍaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ prāyaścittikaḥ -kī -kaṃ.

casting-house CASTING-HOUSE

, s. sandhānī lohādidrāvaṇasthānaṃ dhātuvilayanaśālā kuṣyaśālā.

casting-net CASTING-NET

, s. kṣepaṇiḥ f. -ṇī hastena prakṣepaṇīyaṃ sadyaścottolanīyaṃlaghujālaṃ.

castle CASTLE

, s. durgaṃ kuṭaḥ kūṭaḥ koṭaḥ koṭiḥ f.

--(Castle in the air) gaganakusumaṃ anarthakavāsanā anarthakabhāvanā manorathasṛṣṭiḥ f.

castling CASTLING

, s. garbhapatitaḥ garbhacyutaḥ garbhabhraṣṭaḥ.

castor CASTOR

, s. (A beaver) jalajantuviśeṣaḥ jalamārjāraviśeṣaḥ.

--(A hat) pūrvvoktajalajantulomanirmmitam adhunātanapumbhir bhṛtaṃ śiraskaṃ śirastraṃ.

castor-oil CASTOR-OIL

, s. eraṇḍatailaṃ eraṇḍarasaḥ ruvutailaṃ amaṇḍatailaṃ.

castrametation CASTRAMETATION

, s. śiviraniveśanavidyā kaṭakaniveśanaṃ kaṭakasamāvāsaḥ racanā.

to castrate To CASTRATE

, v. a. vṛṣaṇau utkṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vṛṣaṇadvayaṃ utpaṭ in caus. (-pāṭayati -yituṃ).

castrated CASTRATED

, p. p. chinnavṛṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ chinnamuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ muṣkaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

castration CASTRATION

, s. vṛṣaṇachedaḥ vṛṣaṇotkarttanaṃ muṣkachedanaṃ vṛṣaṇotpāṭanaṃ.

castrel CASTREL

, s. śyenaḥ kapotāriḥ m., śyenajātīyaḥ pakṣibhedaḥ.

castrensian CASTRENSIAN

, a. śivirasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sainikaḥ -kī -kaṃ.

casual CASUAL

, a. āgantukaḥ -kā -kaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ āpatikaḥ -kī -kaṃ daivāyattaḥ -ttā -ttaṃ daivikaḥ -kī -kaṃ akāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ acintitaḥ -tā -taṃ atarkitaḥ -tā -taṃ naimittikaḥ -kī -kaṃ.

casually CASUALLY

, adv. akasmāt daivāt āgantukaprakāreṇa acintitaṃ atarkitaṃ.

casualness CASUALNESS

, s. ākasmikatvaṃ āgantukatvaṃ daivāyattatā daivādhīnatā.

casualty CASUALTY

, s. saṅgatiḥ -taṃ akasmātsaṅgataṃ daivagatiḥ f., daivayogaḥ daivaghaṭanaṃ āgantuḥ m., ativarttanaṃ.

--(Unseen danger) adṛṣṭaṃ.

casuist CASUIST

, s. dharmmādharmmavicārakaḥ dharmmādharmmaviṣaye vivādī m. (n) or vādānuvādavidyājñaḥ dharmmādharmmopadeśakaḥ kāryyākāryyanirṇayavidagdhaḥ.

casuistical CASUISTICAL

, a. dharmmāgharmmavicāraṇāviṣayaḥ -yā -yaṃ dharmmādharmmopadeśasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

casuistry CASUISTRY

, s. gharmmādharmmavicāraṇavidyā dharmmādharmmaviṣaye vādānuvādavidyā kāryyākāryyanirṇayaḥ dharmmādharmmopadeśaḥ idaṃ karttavyaṃ idam akarttavyaṃ iti vivecanavidyā.

cat CAT

, s. mārjāraḥ viḍālaḥ otuḥ m., kundamaḥ mūṣakārātiḥ m., ākhubhuk m. (j) vṛṣadaṃśakaḥ payaspaḥ vyāghrāsyaḥ dīptākṣaḥ.

cat-o'-nine-tails CAT-O'-NINE-TAILS

, s. navabalisaṅgayuktā kaśā navarajjuyuktā tāḍanī navapra-tiṣkaśayuktā carmmayaṣṭiḥ.

catachresis CATACHRESIS

, s. kuvyañjakaviśeṣaḥ yathā karṇābhyāṃ pīyate surūpī śabda iti.

cataclysm CATACLYSM

, s. bhūtasamplavaḥ āplāvaḥ jalāplāvanaṃ pṛthivīplāvaḥ.

catacombs CATACOMBS

, s. bhūmau khātāḥ śavagopanayogyā gūḍhamārgāḥ antarbhaumaśmaśānaṃ.

catalectick CATALECTICK

, a. nyūnaikākṣaraḥ -rā -raṃ chandoviśeṣaḥ.

catalepsis CATALEPSIS

, s. grahāmayaḥ apasmāraḥ bhrāmaraṃ bhūtavikriyā aṅgavikṛtiḥ f.

catalogue CATALOGUE

, s. parisaṃkhyā anukramaṇikā parigaṇanā ekaikaśaḥ parisaṃkhyā saṅgrahaḥ sūciḥ f., 'of names,' nāmāvaliḥ f.

[Page 83a]
catamenia CATAMENIA

, s. ṛtuḥ m., ārttavaṃ rajaḥ n. (s) puṣpaṃ yonirañjanaṃ

cataphract CATAPHRACT

, s. saṃvarmmitaḥ or sarvvasannāhayukta aśvārūḍhaḥ sainikaḥ.

cataplasm CATAPLASM

, s. utkārikā lepaḥ pralepaḥ upanāhaḥ.

catapult CATAPULT

, s. pūrvvakālīnayoddhṛbhiḥ prastaraprakṣepaṇe prayukto yuddhayantraviśeṣaḥ.

cataract CATARACT

, s. nijharaḥ -rī jharaḥ vāripravāhaḥ prapātaḥ saraḥ -rī praśravaṇaṃ uccadeśāt toyapatanaṃ.

--(Disease of the eye) manthaḥ liṅganāśaḥ śukraḥ netrapaṭalaṃ.

catarrh CATARRH

, s. pīnasaḥ pratiśyāyaḥ kāśaḥ -saḥ śleṣmā m. (n) kaphaḥ.

--(Having one) pīnasī m. (n) kāśī m. (n).

catarrhal CATARRHAL

, a. pīnasī -sinī -si (n) kāśī -śinī -śi (n) kaphī -phinī -phi (n) śleṣmalaḥ -lā -laṃ pīnasasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

catastrophe CATASTROPHE

, s. (Of a drama) niṣṭhā nirvvahaṇaṃ.

--(Conclusion) pariṇāmaḥ nirvvāhaḥ nirvṛttiḥ f.

--(Event) saṅgatiḥ f.

--(Misfortune) āpad f., vipad f. durgatiḥ f.

cat-call CAT-CALL

, s. raṅge prekṣakāṇām aprasādavācako visvaravādyaviśeṣaḥ.

to catch To CATCH

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), labh (c. 1. labhate labdhuṃ), prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

--(Lay hold with the hand) saṅgrah parigrah parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), avalamb (c. 1. -lambate -lambituṃ).

--(Receive suddenly) akasmād grah or labh or prāp; 'to catch cold,' pīnasagrastaḥ -stā -staṃ bhū pīnasopahataḥ -tā -taṃ bhū; 'to catch a distemper,' samparkāt or saṃsargād rogagrastaḥ -stā -staṃ bhū; 'to catch fire,' akasmād dah in pass. (dahyate) or dīp (c. 4. dīṣyate dīpituṃ), labdhadāhaḥ -hā -haṃ bhū agnidīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū agniṃ grah.

--(Ensnare, entrap) grah dhṛ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pralubh in caus. (lobhayati -yituṃ) vañc in caus. (vañcayate -yituṃ); 'to catch fish,' matsyān dharttuṃ or grahītuṃ.

--(Come upon unexpectedly) akasmād āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ) or samāsad or prāp; 'caught out in a fault,' dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ, 'I caught him in the act of stealing,' corayantameva tam āsādayaṃ or upātiṣṭhaṃ.

--(Allure) pralubh in caus., ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(Catch up, snatch, seize) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ hṛtvā apanī.

--(To spread as con-tagion) sañcar (c. 1. -carati -carituṃ).

catch CATCH

, s. (Seizure) grahaṇaṃ grahaḥ saṅgrahaṇaṃ saṅgrāhaḥ dharaṇaṃ haraṇaṃ.

--(Any thing that catches) grāhakaḥ -kaṃ grahaḥ dharaḥ; 'a latch,' tālakaṃ; 'a clasp,' kuḍupaḥ.

--(Prize, advantage) lābhaḥ prāptiḥ f., loptuṃ phalaṃ.

--(A song sung in succession) paryyāyagītaṃ parasparagītaṃ parivarttakagītaṃ.

catcher CATCHER

, s. grāhakaḥ vāgurikaḥ jālikaḥ lubdhakaḥ.

--(That in which fish, &c. are caught, a snare for animals) matsvadhānī mṛgabandhinī vāgurā jālaṃ.

catching CATCHING

, a. (Contagious) sañcārakaḥ -kā -kaṃ sañcārī -riṇī -ri (n) samparkīyaḥ -yā -yaṃ tvācaḥ -cī -caṃ.

catchpole CATCHPOLE

, s. āseddhā m. (ddhṛ) āsedhakarttā m. (rttṛ) grāhakaḥ yaṣṭidharaḥ.

catchword CATCHWORD

, s. mudrākarabhāṣāyāṃ parapatragaḥ śabdaḥ.

catechetical CATECHETICAL

, a. prāśnottarikaḥ -kī -kaṃ praśnottaramayaḥ -yī -yaṃ praśnotta-raviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sapraśnottaraḥ -rā -raṃ.

catechetically CATECHETICALLY

, adv. praśnottarakrameṇa sapraśnottaraṃ praśnottaradvāreṇa.

to catechise To CATECHISE

, v. a. praśnottaradvāreṇa or praśnottarakrameṇa upadiś (c. 6. -diśati-deṣṭhuṃ) or śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ) or adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ).

--(To interrogate) pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ), parīkṣ (c. 1. -īkṣate -īkṣituṃ).

[Page 83b]
catechising CATECHISING

, s. praśnottaradvāreṇa śikṣā or upadeśaḥ or adhyāpanaṃ parīkṣā.

catechism CATECHISM

, s. (Form of question and answer) praśnottaraṃ kathopakathanaṃ uttarapratyuttaraṃ praśnottaravidhiḥ m., praśnottararītiḥ f., sapraśnottaraḥ pāṭhaḥ.

catechist or catechiser CATECHIST or CATECHISER

, s. praśnottaradvāreṇa or praśnottarakrameṇa or praśnottaravidhinā upadeśakaḥ or śikṣakaḥ or adhyāpakaḥ or pāṭhakaḥ.

catechumen CATECHUMEN

, s. navachātraḥ navaśiṣyaḥ navādhīyānaḥ prāthamakalpikaḥ.

categorical CATEGORICAL

, a. ekārthaḥ -rthā -rthaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ avakraḥ -krā -kraṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ niyataḥ -tā -taṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ avyañjanaḥ -nā -naṃ.

categorically CATEGORICALLY

, adv. ekārthaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ spaṣṭārthaṃ avakraṃ vācakatayā.

category CATEGORY

, s. padārthaḥ samānādhikaraṇaṃ samānapadaṃ samānavargaḥ padaṃ.

--(Of individual application) avyāvyavṛttiḥ f.

catenarian CATENARIAN

, a. śṛṅkhalākāraḥ -rā -raṃ śṛṅkhalasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

catenation CATENATION

, s. śṛṅkhalatā śṛṅkhalatvaṃ paryyāyaḥ sambandhaḥ.

to cater To CATER

, v. a. bhojanādi parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or upakḷp or sambhṛ (c. 1. -bharati, c. 3. -bibhartti -bharttuṃ) or yuj in caus. (yojayati -yituṃ).

caterer CATERER

, s. bhojanādhikārī m. (n) bhojanādhikṛtaḥ bhojanādhiṣṭhātā m. (tṛ) annādiparikalpakaḥ.

caterpillar CATERPILLAR

, s. vṛścikaḥ śūkakīṭaḥ kośavāsī m. (n) koṣakārī m. (n).

to caterwaul To CATERWAUL

, v. n. mattaviḍālavad ru (c. 2. rauti ravituṃ), menādaṃ kṛ.

caterwauling CATERWAULING

, s. mattaviḍālarutaṃ mattamārjjāracitkāraḥ karkaśarāvaḥ menādaḥ.

cates CATES

, s. pl. svādvannaṃ viśiṣṭānnaṃ bhojanaviśeṣāḥ m. pl., miṣṭānnaṃ.

cat-gut CAT-GUT

, s. viḍālādipurītannirmmitā tantrīḥ jantunāḍimayaṃ sūtraṃ tantuḥ m.

cathartic CATHARTIC

, s. recakaḥ recanaṃ virekaḥ virecanaṃ udaraśodhanaṃ.

cathartical CATHARTICAL

, a. recakaḥ -kī -kaṃ virecakaḥ -kī -kaṃ adhobhāgaharaḥ -rā -raṃ atisārī -riṇī -ri (n) śodhakaḥ -kā -kaṃ.

cathedral CATHEDRAL

, s. mahāpūjāśālā mahābhajanabhavanaṃ mahāmaṇḍapaḥ mahāmandiraṃ mahādharmmādhyakṣādhiṣṭhitā pūjāśālā.

cathedral CATHEDRAL

, a. mahādharmmādhyakṣamaṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) mahāpūjāśā-lāsambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

catheter CATHETER

, s. mūtrakṛcchrapīḍitānāṃmehamocanārthaṃmūtramārganiveśayitavyā vakranāḍiḥ.

catholic CATHOLIC

, a. sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ sārvvatrikaḥ -kī -kaṃ sarvvīyaḥ -yā -yaṃ sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ sārvvajanikaḥ -kī -kaṃ sarvvajanīnaḥ -nā -naṃ.

catholic CATHOLIC

, s. sarvvasādhāraṇamatasthaḥ sarvvasāmānyamatadhārī m. (n).

--(Roman Catholic) romīyamatadhārī m. (n).

catholicism CATHOLICISM

, s. sādhāraṇyaṃ sāmānyaṃ sarvvasādhāraṇyaṃ sarvvasāmānyaṃ.

catholicon CATHOLICON

, s. sarvvasādhāraṇabheṣajaṃ sarvvasammatabheṣajaṃ.

catkins CATKINS

, s. taruśākhāto lambamānā viḍālapucchākārā haritapuṣpaśreṇī.

catling CATLING

, s. astracikitsakair aṅgachedane prayuktaḥ karttarikāviśeṣaḥ.

catoptrical CATOPTRICAL

, a. vakṣyamāṇacākṣuṣavidyāṅgasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

catoptrics CATOPTRICS

, s. cākṣuṣavidyāyāḥ prativimbaviṣayakam aṅgaṃ.

cattle CATTLE

, s. gāvaḥ m. pl., godhanaṃ gokulaṃ; 'cattle for draught,' dhurīṇaḥ dhuryyaḥ; 'fit for any draught,' sarvvadhurīṇaḥ sarvvadhurāvahaḥ; 'rich in cattle,' gomān -matī -mat (t) gomī -minī -mi (n); 'capture of cattle,' gograhaḥ; 'cattle-keeper,' gopālaḥ paśupālaḥ; 'the keeping of cattle,' pāśupālyaṃ.

cavalcade CAVALCADE

, s. āśvikayātrā sādināṃ or aśvārohiṇāṃ yātrā or śreṇī.

cavalier CAVALIER

, s. sādī m. (n) aśvavāraḥ āśvikaḥ aśvārūḍhaḥ aśvārohī m. (n) aśvavahaḥ hayārūḍhaḥ turagī m. (n) turaṅgī m. (n).

cavalierly CAVALIERLY

, adv. (Disdainfully) sāvamānaṃ avamānena sadarṣaṃ sagarvvaṃ sāvalepaṃ sāvahelaṃ.

--(To treat cavalierly) avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avajñā (c. 9. -jājāti -jñātuṃ), kadarthīkṛ laghūkṛ.

cavalry CAVALRY

, s. āśvaṃ āśvikaṃ aśvīyaṃ aśvāḥ m. pl., aśvārohāḥ m. pl., aśvārohaṃ senāṅgaṃ aśvārūḍhāḥ m. pl., aśvārohiṇaḥ m. pl., hayārūḍhāḥ m. pl., aśvavahāḥ m. pl., sādinaḥ m. pl., turaṅgiṇaḥ m. pl., turaṅgayāyinaḥ m. pl.

to cavate To CAVATE

, v. a. (To hollow) svan (c. 1. khanati khanituṃ khātu), śuṣirīkṛ.

cavation CAVATION

, s. gṛhatale khātaṃ gṛhasyādhastāt svātā guptiḥ.

caudated CAUDATED

, a. pucchī -cchinī -cchi (n) lāṅgūlī -linī -li (n).

caudle CAUDLE

, s. prasūtābhir āhāryyaṃ madyādisammiśritaṃ pānīyaṃ.

cave or cavern CAVE or CAVERN

, s. vilaṃ vivaraṃ kandaraḥ -rā garttaḥ gahvaraṃ -rī randhraṃ guhā guhāgṛhaṃ nirddariḥ m., darī f., śailarandhraṃ.

--(Excavation) khātaṃ devakhātaṃ devakhātavilaṃ.

caveat CAVEAT

, s. sāvadhāno bhava iti vijñāpanaṃ niṣedhaḥ niṣedhapatraṃ.

caverned CAVERNED

, a. (Full of caverns) gahvarī -riṇī -ri (n).

--(Excavated) khātaḥ -tā -taṃ.

--(Inhabiting eaverns) gahvaravāsī -sinī -si (n) or -bhāk (j) vilavāsī -sinī -si (n).

cavesson CAVESSON

, s. aśvadamane prayuktaṃ nāsāyantraṇaṃ.

caught CAUGHT

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ prāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'caught in a net,' jālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; caught hold of, saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ arvalambitaḥ -tā -taṃ; 'caught out in a crime,' dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'caught by a glance,' kaṭākṣamuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

caviar CAVIAR

, s. lavaṇādisandhitaṃ vṛhanmatsyāṇḍaṃ lavaṇāktaṃ mīnāṇḍaṃ.

to cavil To CAVIL

, v. a. mithyā vivad (c. 1. -vadate -vadituṃ) or nind (c. 1. nindati -ndituṃ), vākyaṃ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), doṣaṃ or chidram anviṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), vipralap (c. 1. -lapati -lapituṃ), doṣīkṛ.

cavil CAVIL

, s. mithyāvivādaḥ vivādaḥ udgrāhaḥ mithyodgrāhaḥ doṣagrāhaḥ doṣakalpanaṃ doṣagrasaṅgaḥ chidrānveṣaḥ mithyāpattiḥ f., mithyāvitarkaḥ vipralāpaḥ vākya-khaṇḍanaṃ vākyavirodhaḥ apavādaḥ vāgyuddhaṃ vitaṇḍā vipratipattiḥ f.

caviller CAVILLER

, s. vivādaśīlaḥ udgrāhaśīlaḥ mithyāvivādī m. (n) udgrāhamallaḥ.

cavilling CAVILLING

, a. doṣagrāhī -hiṇī -hi (n) vivādī -dinī -di (n) chidrā-nveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) chidrānusārī -riṇī -ri (n) ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) nindakaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ visaṃvādī -dinī -di (n).

cavillingly CAVILLINGLY

, adv. mithyāvivādapūrvvakaṃ vivādaśīlatvāt chidrānveṣivat.

cavity CAVITY

, s. garttaḥ chidraṃ vivaraṃ khātaṃ vilaṃ randhraṃ koṣṭhaḥ kuharaṃ avaṭaḥ avaṭiḥ m.

caul CAUL

, s. (Covering for the head) śiroveṣṭanaṃ.

--(Integument of the bowels) antrāveṣṭanaṃ purītadāveṣṭanaṃ.

--(Membrane encom-passing the head of a new-born child) sadyo yonijātasya bālakasya mastakāveṣṭakaḥ kośaviśeṣaḥ garbhaveṣṭanaṃ garbhāśayaḥ.

cauliferous CAULIFEROUS

, a. prakāṇḍaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kāṇḍavān -vatī -vat (t) mañjaritaḥ -tā -taṃ.

cauliflower CAULIFLOWER

, s. śākaprabhedaḥ haritakaḥ śigruḥ m.

causable CAUSABLE

, a. utpādanīyaḥ -yā -yaṃ utpādayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

causal CAUSAL

, a. kāraṇikaḥ -kī -kaṃ hetukaḥ -kā -kaṃ haitukaḥ -kī -kaṃ.

--(Causal verb) preraṇaṃ.

causality or causation CAUSALITY or CAUSATION

, s. kāraṇatvaṃ -tā hetutā -tvaṃ nimittatvaṃ prayo-jakakarttṛtvaṃ.

causative CAUSATIVE

, a. utpādakaḥ -kā -kaṃ janikaḥ -kā -kaṃ janayitā -trī -tṛ (tṛ).

cause CAUSE

, s. (That which effects, motive, reason) kāraṇaṃ hetuḥ m., nimittaṃ -ttakaṃ nidānaṃ prayojanaṃ nibandhanaṃ karaṇaṃ upādhiḥ m.

--(Origin) prabhavaḥ udbhavaḥ sambhavaḥ yoniḥ f., vījaṃ vaijikaṃ mūlaṃ; 'without cause,' akasmāt; 'for this cause,' anena hetunā tadarthaṃ tasya hetoḥ; 'primary cause,' ādyavījaṃ ādikāraṇaṃ; 'a good cause,' sannimittaṃ; 'cause and effect,' kāryyakāraṇaṃ.

--(The per-son who effects) utpādakaḥ kārakaḥ karttā m. (rttṛ) prayojakaḥ pravarttakaḥ.

--(Subject of litigation) arthaḥ; 'one who has lost his cause,' sādhitaḥ.

--(Occasion) prayojanaṃ kāraṇaṃ sthānaṃ avasaraḥ.

--(Side, party) pakṣaḥ; 'one's own cause,' ātmapakṣaḥ.

to cause To CAUSE

, v. a. jan in caus. (janayati -yituṃ) utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) kṛ (c. 8. karoti karttuṃ), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) nimitta (nom. nimittāyate). Sometimes bhū is used with the dat. c.; as, 'that will cause my destruction,' tanmama vināśāya bhaviṣyati; or even the dative alone may be used; as, tanmama vināśāya. Sometimes a phrase like the following may be found; 'I was not the cause of this deed,' idaṃ karmma na matsvāmikaṃ or matkarttṛkaṃ.

caused CAUSED

, p. p. kāritaḥ -tā -taṃ kṛtaḥ -tā -taṃ janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ kārāṇabhūtaḥ -tā -taṃ udbhavaḥ -vā -vaṃ or prabhavaḥ -vā -vaṃ in comp.; as, 'caused by the wind,' anilodbhavaḥ -vā -vaṃ.

causeless CAUSELESS

, a. niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirnimittaḥ -ttā -ttaṃ animittaḥ -ttā -ttaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ ahetukaḥ -kā -kaṃ anidānaḥ -nā -naṃ hetuśūnyaḥ -nyā -nyaṃ; 'causeless state,' vilakṣaṇaṃ.

causelessly CAUSELESSLY

, adv. niṣprayojanaṃ akāraṇaṃ akāraṇāt niṣkāraṇaṃ animittatas nirṇimittaṃ asati prayojane hetunā vinā hetuṃ vinā.

causer CAUSER

, s. kārakaḥ karttā m. (rttṛ) karaḥ kāraḥ utpādakaḥ janakaḥ janayitā m. (tṛ) prayojakaḥ pravarttakaḥ.

causeway CAUSEWAY

, s. setuḥ m., setubandhaḥ pālī piṇḍalaḥ piṇḍilaḥ dharaṇaḥ saṃvaraṃ.

caustic CAUSTIC

, a. (Burning, corrosive) dāhakaḥ -kā -kaṃ aruntudaḥ -dā -daṃ aruṣkaraḥ -rā -raṃ kṣayakaraḥ -rī -raṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ.

--(Biting, sati-rical) aruntudaḥ -dā -daṃ daṃśeraḥ -rā -raṃ marmmabhedī -dinī -di (n) marmmaspṛk m. f. n. (ś).

causticity CAUSTICITY

, s. aruntudatvaṃ -tā aruṣkaratvaṃ -tā.

cautelous CAUTELOUS

, a. (Cunning, wily) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

cauterization CAUTERIZATION

, s. dāhaḥ dāhanaṃ upayantreṇa or taptalohena or tigmauṣadha-prayogeṇa māṃsadāhanaṃ kṣārakarmma n. (n) kṛṣṇakarmma kṣārārpaṇaṃ.

to cauterize To CAUTERIZE

, v. a. dah in caus. (dāhayati -yituṃ) taptalohena or upayantreṇa or tigmauṣadhaprayogeṇa māṃsaṃ dah kṣāram ṛ in caus. (arpayati -yituṃ).

cautery CAUTERY

, s. (Actual) dāhaḥ upayantraṃ taptalohena māṃsadāhaḥ kṣāraḥ.

--(Potential) dāhaḥ auṣadhīyāruntudadravyaprayogeṇa māṃsadāhaḥ.

caution CAUTION

, s. (Prudent care) avadhānaṃ -natā sāvadhānatā samīkṣā -kṣaṇaṃ prasamīkṣā avekṣā anvavekṣā apekṣā apramādaḥ cintā kāryyacintā vivecanaṃ cetanā āśaṅkā āśaṅkāśīlatā.

--(Warning) pratyādeśaḥ avadhehi or sāvadhāno bhava iti vijñāpanaṃ sandeśaḥ.

--(Security) prātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ bandhakaḥ ādhiḥ m.

to caution against To CAUTION AGAINST

, v. a. pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), sandiś; avadhehi or avadhatsva or sāvadhāno bhava iti vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ); 'he cautioned his sons against evil company,' asatsaṃsargāt sāvadhānā bhavata or avadhatta iti putrān pratyādiśat.

cautionary CAUTIONARY

, a. (Containing a security) sabandhakaḥ -kā -kaṃ sapāri-bhāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

--(Containing a warning) pratyādeśakaḥ -kā -kaṃ.

cautioned CAUTIONED

, p. p. pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

cautious CAUTIOUS

, a. sāvadhānaḥ -nā -naṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ svavahitaḥ -tā -taṃ apramattaḥ -ttā -ttaṃ apramādī -dinī -di (n) samīkṣya-kārī -riṇī -ri (n) vimṛśyakārī -riṇī -ri (n) āśaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ kāryyacintakaḥ -kā -kaṃ budhaḥ -dhā -dhaṃ.

cautiously CAUTIOUSLY

, adv. sāvadhānaṃ avadhānena avahitaṃ apramādena avekṣayā sāśaṅkaṃ.

cautiousness CAUTIOUSNESS

, s. avadhānatā sāvadhānatā apramattatā apramāditvaṃ.

to caw To CAW

, v. n. kākavad ru (c. 2. rauti ravituṃ), kai (c. 1. kāyati kātuṃ), drakṣi (c. 1. drāṃkṣati drāṃkṣituṃ), dhmāṃkṣ (c. 1. dhmāṃkṣati -kṣituṃ).

cayenne CAYENNE

, s. marīcaguṇopetaḥ sutigmo raktavarṇa upaskaraviśeṣaḥ.

to cease To CEASE

, v. n. (To be at an end) viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), nirvṛt vinivṛt śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), apayā (c. 2. -yāti -yātuṃ), vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vichid in pass. (-chidyate) viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ).

--(To desist from) viram or nivṛt with abl. c.; 'be ceases from wicked-ness,' pāpād viramati.

to cease To CEASE

, v. a. (To put a stop to) nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nirvṛt viram in caus. (-ramayati -yituṃ) uparam śam in caus. (śamayati -yituṃ).

ceased CEASED

, p. p. virataḥ -tā -taṃ uparataḥ -tā -taṃ avarataḥ -tā -taṃ vyuparataḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ vigataḥ -tā -taṃ viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ nirastaḥ -stā -staṃ; 'one whose fever has ceased,' vigatajvaraḥ or gatajvaraḥ or vītajvaraḥ or śāntajvaraḥ; 'one who has ceased from desire after worldly objects,' uparataviṣayābhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

ceaseless CEASELESS

, a. avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ nirantaraḥ -rā -raṃ anivṛttaḥ -ttā -ttaṃ aviśrāntaḥ -ntā -ntaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ.

ceaselessly CEASELESSLY

, adv. avirataṃ anavarataṃ nirantaraṃ nityaṃ.

ceasing CEASING

, s. viratiḥ f., nivṛttiḥ f., avaratiḥ f., uparāmaḥ -ramaḥ -ratiḥ f., āratiḥ f.

cecity CECITY

, s. andhatā -tvaṃ timiraṃ adṛṣṭiḥ f., dṛṣṭihīnatā.

cecutiensy CECUTIENSY

, s. dṛṣṭivaikalyaṃ netrendriyavaikalyaṃ nākulāndhyaṃ kudṛṣṭiḥ f.

cedar CEDAR

, s. devadāruḥ m. -ru n., āraḥ n. (s) ārastaruḥ m.

to cede To CEDE

, v. a. (To give up) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj vitṝ (c. 1. -tarati -tarituṃ -tarītuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj anudā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), protsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

--(To go over) abhyupe (c. 2. abhyupaiti abhyupaituṃ), vaśībhū.

ceded CEDED

, p. p. utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ protsāritaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

cedrine or cedarn CEDRINE or CEDARN

, a. devadārumayaḥ -yī -yaṃ devadārusambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

to ceil To CEIL

, v. a. antaḥpaṭalena chad (c. 10. chādayati -yituṃ), ācchar.

ceiling CEILING

, s. antaḥpaṭalaḥ antacchādaṃ -danaṃ antarācchādanaṃ paṭalaḥ cālaḥ.

celandine CELANDINE

, s. aruṣkaraniryyāsaviśiṣṭaḥ pītapuṣpa oṣadhibhedaḥ bahudugdhikā.

celature CELATURE

, s. takṣaṇaṃ takṣaṇakarmma n. (n) nānārekhādinā alaṅkaraṇavidyā.

to celebrate To CELEBRATE

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ), vikhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), kṛt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), ślāgh (c. 1. ślāghate ślāghituṃ), vand (c. 1. vandate -ndituṃ), pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), āśru in caus. (-śrāvayati -yituṃ) prath in caus. (prathayati -yituṃ) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) anuvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ).

--(To perform solemnly) sev (c. 1. sevate sevituṃ). vidhivat kṛ yathāvidhi anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) or sampatu in caus. (-pādayati -yituṃ) or nirvvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) or pāl (c. 10. pālayati -yituṃ) or ācar (c. 1. -carati -carituṃ) or pu (c. 10. pārapati -yituṃ).

--(To cele-brate on the lyre) upavīṇa (nom -vīṇayati -yituṃ).

[Page 85b]
celebrated CELEBRATED

, a. viśrutaḥ -tā -taṃ khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīrttimān -matī -mat (t) kīrttitaḥ -tā -taṃ stutyaḥ -tyā -tyaṃ anuvarṇitaḥ -tā -taṃ labdhaśabdaḥ -bdā -bdaṃ yaśasvī -svinī -svi (n) yaśasvān -svatī -svat (t) pratītaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ vittaḥ -ttā -ttaṃ.

--(In song) upagītaḥ -tā -taṃ upagīyamānaḥ -nā -naṃ; 'to be celebrated,' paśaṃs in pass. (-śasyate) viśru in pass. (-śrūyate) prath (c. 1. prathate prathituṃ); 'by mention,' atipaṭh in pass. (paṭhyate) paripaṭh.

--(As a festival) abhyuditaḥ -tā -taṃ.

celebration CELEBRATION

, s. (Solemn performance) sevanaṃ niṣevanaṃ vidhivat pālanaṃ or anuṣṭhānaṃ or ācaraṇaṃ abhyudayaḥ.

--(Praise) stutiḥ f., stavaḥ varṇanā praśaṃsā pūjā kīrttanaṃ utkīrttanaṃ ślādhā.

celebrity CELEBRITY

, s. (Fame) kīrttiḥ f., yaśaḥ n. (s) khyātiḥ f., sukhyāti f., viśrutiḥ f., prasiddhiḥ f., prakīrttiḥ f., vikhyātiḥ f., pravikhyātiḥ f., pratikhyātiḥ f., pratipattiḥ f., viśrāvaḥ prathā samprathā prathitiḥ f., pratiṣṭhā; 'conferring celebrity,' yaśaskaraḥ -rī -raṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

celerity CELERITY

, s. śīghratā vegaḥ javaḥ tvarā rabhasaḥ tūrṇiḥ m., āśugamanaṃ.

celery CELERY

, s. ajamodājātīyaḥ śākaprabhedaḥ.

celestial CELESTIAL

, a. (Relating to heaven, or the sky, divine) svargīyaḥ -yā -yaṃ divyaḥ -vyā -vyaṃ divijaḥ -jā -jaṃ diviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ daivaḥ -vī -vaṃ devakīyaḥ -yā -yaṃ devārhaḥ -rhā -rhaṃ sauraḥ -rī -raṃ āntarīkṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ vihāyasīyaḥ -yā -yaṃ nabhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'clothed in celestial raiment,' divyavastraḥ -strā -straṃ; 'celestial nymph,' svarveśyā.

--(Excellent) paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

celibacy or celibate CELIBACY or CELIBATE

, s. avivāhaḥ anudvāhaḥ avariṇayanaṃ apāṇi grahaṇaṃ avivāhāvasthā akṛtavivāhatvaṃ; 'living in celibaey, avivāhitaḥ.

cell CELL

, s. (A small cavity) vilaṃ chidraṃ randhraṃ kapaḥ kuharaṃ.

--(A small apartment) kuṭī kakṣaḥ.

--(In a prison) kārāgāre kuṭī or kakṣaḥ or uparodhakaṃ avarodhanaśālikā. guptiḥ f.

--(A cottage) kuṭīraḥ.

--(The habitation of a religious person) maṭhaḥ āśramaḥ

cellar CELLAR

, s. guptiḥ f., bhūnikīlaḥ avaṭaḥ -ṭiḥ m., gṛhatale or gṛhasyādhastād bhūmau svāto madyādikoṣṭhaḥ.

cellarist CELLARIST

, s. dharmmacāriṇāṃ maṭhe madyādirakṣakaḥ or bhojanādhikārī m. (n).

cellular CELLULAR

, a. sūkṣmakūpaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sūkṣmarandhrapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ madhukoṣākāraḥ -rā -raṃ.

celsitude CELSITUDE

, s. uccatā ūrddhvatvaṃ ucchrayaḥ utsedhaḥ samunnatiḥ f., utkarṣaḥ.

cement CEMENT

, s. (The matter with which two bodies are made to cohere, as mortar) sudhā lepaḥ vilepaḥ saṃlagnīkaraṇārthama ati-śyānadravyaṃ.

--(Bond of union) bandhanaṃ sambandhaḥ ābandhaḥ sandhiḥ m.

to cement To CEMENT

, v. a. saṃlagnīkṛ saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) sambandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

cementation CEMENTATION

, s. saṃlagnīkaraṇaṃ saṃyojanaṃ saṃyogaḥ sandhānaṃ saṃśleṣaḥ.

cemented CEMENTED

, p. p. saṃlagnīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśriṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sandhitaḥ -tā -taṃ.

cemetery CEMETERY

, s. śmaśānaṃ pretavamaṃ pitṛvanaṃ pitṛkānanaṃ pitṛvasatiḥ f., śavasānaṃ śatānakaṃ rudrākrīḍaḥ.

cenatory CENATORY

, a. rātribhojanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) naktabhojanāvajayakaḥ -kā -kaṃ.

cenotaph CENOTAPH

, s. śūnyacaityaṃ caityaṃ cityaṃ sthānāntare nikhātaṃ mṛtajanamuddiśya smaraṇacaityaṃ.

[Page 86a]
cense CENSE

, s. karaḥ rājakaraṃ rājasvaṃ śulkaḥ.

--(Rank) padaṃ.

censer CENSER

, s. dhūpādhāraḥ dhūpapātraṃ.

--(Fire-pan) aṅgāradhānikā.

censor CENSOR

, s. nītiśāstā m. (stṛ) dharmmādhyakṣaḥ dharmmādhikārī m. (n) vyavahāradraṣṭā m. (ṣṭṛ) ācāropadraṣṭā m. (ṣṭṛ) kaṇṭakoddharttā m. (rttṛ) daṇḍapraṇetā m. (tṛ) doṣanigrahītā m. (tṛ) pāpanigrahakṛt.

censorian CENSORIAN

, a. nītiśiṣṭisambandhī -ndhinī -ndhi (n) or ācāradarśanasambandhī.

censorious CENSORIOUS

, a. nindakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) doṣagrāhī -hiṇī -hi (n) guṇaghātī -tinī -ti (n) apavādakaḥ -kā -kaṃ -dī -dinī -di (n) sāpavādaḥ -dā -daṃ kuvādaḥ -dā -daṃ kuvadaḥ -dā -daṃ pāpadarśī -rśinī -rśi (n) mindāśīlaḥ -lā -laṃ chidrānveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) chidrān-sārī -riṇī -ri (n) kutsāvādī -dinī -di (n) or aguṇavādī kumbaraḥ -rā -raṃ doṣaikadṛk m. f. n., purobhāgī -ginī -gi (n).

censoriously CENSORIOUSLY

, adv. ghṛṇayā sāpavādaṃ nindāpūrvvakaṃ jugupsayā apavāda-śīlatvāt chidrānveṣivat.

censoriousness CENSORIOUSNESS

, s. nindakatā apavādaśīlatvaṃ chidrānveṣaḥ paradoṣakīrttanaṃ.

censorship CENSORSHIP

, s. nītiśāstṛpadaṃ ācāradraṣṭṛpadaṃ dharmmādhikāraḥ -karaṇaṃ.

censurable CENSURABLE

, a. nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ vacanīyaḥ -yā -yaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ vigarhyaḥ -rhyā -rhyaṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) aparādhī -dhinī -dhi (n).

censurableness CENSURABLENESS

, s. nindyatā vācyatā vacanīyatā sāparādhatā.

censure CENSURE

, s. nindā apavādaḥ parīvādaḥ jugupsā -psanaṃ upakrośaḥ pari-bhāṣaṇaṃ tiraskāraḥ ghṛṇā upālambhaḥ ākṣepaḥ garhā garhaṇaṃ kutsā nirvādaḥ avarṇaḥ arttanaṃ ṛtīyā.

to censure To CENSURE

, v. a. nind (c. 1. nindati nindituṃ), praṇind pratinind vinind; pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), parivad (c. 1. -vadati -vadituṃ), apavad garh (c. 1. garhate garhituṃ, c. 10. garhayati -te -yituṃ), vigarh parigarh; tiraskṛ; kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), abhikuts gup in des. (jugupsate -psituṃ) asūya (nom. asūyati -yituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), doṣīkṛ dhikkṛ.

censured CENSURED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ jugupsitaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ vigarhitaḥ -tā -taṃ nibhartsitaḥ -tā -taṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ avarīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

censurer CENSURER

, s. nindakaḥ apavādakaḥ apavādī m. (n) parivādī m. (n) nindākṛt.

cent CENT

, s. śataṃ; 'five per cent.,' śate viṃśabhāgaḥ pañcakaṃ śataṃ pañcottaraṃ; 'two per cent.,' dvikaṃ śataṃ.

centaur CENTAUR

, s. jantuviśeṣo yasya pūrvvabhāgaḥ puruṣākāraḥ paścimabhāgaśca aśvākṛtiḥ pūrvvakālīnakavibhiḥ kalpito narorddhvakāyo vājyadhaḥkāyo jantuviśeṣaḥ arddhena aśvo 'rddhena puruṣo jantuḥ rākṣasaḥ daityaḥ.

centaury CENTAURY

, s. tiktasvāda oḍrapuṣpasavarṇa oṣadhiprabhedaḥ.

centenarian CENTENARIAN

, s. (One a hundred years of age) śatāyūḥ m. (s) śatavarṣaḥ.

centenary CENTENARY

, a. śatakaḥ -kā -kaṃ śatikaḥ -kī -kaṃ śatyaḥ -tyā -tyaṃ.

centenary CENTENARY

, s. śatakaḥ śataṃ; 'a centenary of years,' varṣaśataṃ abdaśataṃ śatavarṣaṃ.

centennial CENTENNIAL

, a. śatavarṣaṃ -rṣā -rṣaṃ śatābdaḥ -bdā -bdaṃ śatavatsaraḥ -rā -raṃ.

centesimal CENTESIMAL

, a. śatanamaḥ -mī -maṃ.

--(Hundredth part) śatabhāgamadhyeekabhāgaḥ.

centifolious CENTIFOLIOUS

, a. śatapatraḥ -trī -traṃ śataparṇaḥ -rṇī -rṇaṃ śatacchadaḥ -dā -daṃ.

centipede CENTIPEDE

, s. śatapadī f., śatapāda f., śatapādikā pṛthikā vṛścikaḥ karṇajalaukā -kāḥ (s).

cento CENTO

, s. (A poem formed by scraps) prakīrṇakāvyaṃ khaṇḍakāvāṃ nānā- granthasaṅgṛhītaṃ kāvyaṃ.

--(A collection of a hundred stanzas) śatakaḥ.

central or centrical CENTRAL or CENTRICAL

, a. madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ madhyamīyaḥ -yā -yaṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyasthāyī -yinī -yi (n) garbhasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n).

centrality CENTRALITY

, s. madhyatvaṃ madhyasthatā -tvaṃ madhyamatvaṃ.

centre CENTRE

, s. (The middle, interior) madhyaṃ madhyaḥ madhyasthānaṃ madhyasthalaṃ garbhaḥ udaraṃ abhyantaraṃ hṛdayaṃ; 'in the centre,' madhye abhyantare.

--(Of a circle) kendraṃ catuṣṭayaṃ.

to centre To CENTRE

, v. n. (To rest on) avalamb (c. 1. -lambate -lambituṃ), samālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -śrayituṃ).

--(To meet together in one point) madhyasthānaṃ or ekasthānaṃ prati sami (c. 2. sameti sametuṃ), ekatra samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or sammil (c. 6. -milati -melituṃ).

centrically CENTRICALLY

, adv. madhyatas madhyaṃ prati madhye madhyasthāne madhyamuddiśya.

centrifugal CENTRIFUGAL

, a. kendrāpajigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu madhyāpajigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu.

centripetal CENTRIPETAL

, a. kendrajigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu kendrābhipipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu madhyaṃ prati patayāluḥ -luḥ -lu or pātukaḥ -kā -kaṃ.

centuple CENTUPLE

, s. śataguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śatadhā ind.

to centuplicate To CENTUPLICATE

, v. a. śataguṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ śataguṇīkṛ śatadhā kṛ.

to centuriate To CENTURIATE

, v. a. śatabhāgaśaḥ kṛ śatakhaṇḍaśaḥ kṛ śatadhā kṛ śatakhaṇḍīkṛ.

centurion CENTURION

, s. śatasenāpatiḥ m., śatayodhamukhyaḥ śatasainyādhipatiḥ m.

century CENTURY

, s. (Space of a hundred years) varṣaśataṃ śatavarṣaṃ vatsaraśataṃ abdaśataṃ.

--(A hundred) śataṃ śatakaḥ.

cephalalgy CEPHALALGY

, s. śirovedanā śīrṣavedanā śiraḥpīḍā śirārttiḥ f., śirorogaḥ.

cephalic CEPHALIC

, a. mastakapathyaḥ -thyā -thyaṃ mastiṣkarogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

cerastes CERASTES

, s. śṛṅgaviśiṣṭaḥ sarpaprabhedaḥ vipāṇī vyālaḥ śṛṅgī.

cerate CERATE

, s. sikthādinirmmitaḥ or sikthatailādimayaḥ kṣataśamaka upanāhaḥ.

cerated CERATED

, a. sikthāktaḥ -ktā -ktaṃ sikthamayaḥ -yī -yaṃ sikthānuliptaḥ -ptā -ptaṃ.

to cere To CERE

, v. a. sikthena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ).

cerebral CEREBRAL

, a. mastiṣkasambandhakaḥ -kā -kaṃ; 'a cerebral letter,' mūrddhanyaṃ.

cerebrum CEREBRUM

, s. mastiṣkaṃ mastiskaḥ gorddaṃ mastakasnehaḥ.

cerecloth or cerement CERECLOTH or CEREMENT

, s. sikthāktaṃ vastraṃ śavavastraṃ.

ceremonial CEREMONIAL

, s. vyavahāraḥ ācāraḥ rītiḥ f., vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ kṛtyaṃ nityakṛtyaṃ āhnikācāraḥ saṃskāraḥ kriyāvidhiḥ m., śāstravidhānaṃ.

--(Sacrificial) yajñakarmma n. (n) vidhiyajñaḥ iṣṭiḥ f.

ceremonial CEREMONIAL

, a. vaidhikaḥ -kī -kaṃ vaidhaḥ -dhī -dhaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ ācā-rikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ aiṣṭikaḥ -kī -kaṃ paurttikaḥ -kī -kaṃ.

ceremonious CEREMONIOUS

, a. atiśayena ādarakṛt atiśayena ādṛtaḥ -tā -taṃ or sabhyācārasevī -vinī -vi (n) atisabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ or atyañjalikṛt ekāntasabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sabhyammanyaḥ -nyā -nyaṃ ekāntapraśritaḥ -tā -taṃ ekā-ntapraṇayī -yinī -yi (n) atisamādarakṛt atyādṛtaḥ -tā -taṃ atisa-bhājatakat atyānandanakṛt atyanunayī -yinī -yi (n).

ceremoniousness CEREMONIOUSNESS

, s. (The use of too much ceremony) atyādaraḥ ātaśayena śiṣṭācārānuṣṭhānaṃ, or sabhyācārasevanaṃ atisaujanyaṃ atipraśrayaḥ atpranunayaḥ atisabhājanaṃ atisamādaraḥ atyānandanaṃ.

ceremoniously CEREMONIOUSLY

, adv. ekāntādarapūrvvaṃ atisamādareṇa atipraśrayeṇa sātiśayasabhājanaṃ.

ceremony CEREMONY

, s. (Rite) vidhiḥ m., niyamaḥ saṃskāraḥ vidhānaṃ kṛtyaṃ nityakṛtyaṃ karmma n. (n) nityakarmma n. (n) kriyā āhnikācāraḥ dīkṣā; 'engaged in ceremonies,' dīkṣitaḥ; 'occasional ceremony,' naimittikakarmma n. (n); 'marriage ceremony,' vivāhavidhiḥ m.

--(Form of civility) śiṣṭācāravidhiḥ m., sabhyācāravidhiḥ m., saujanyarītiḥ f.

[Page 87a]
certain CERTAIN

, a. (Sure) dhruvaḥ -vā -vaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ suniścitaḥ -tā -taṃ.

--(Not admitting doubt) asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ asaṃśayaḥ -yā -yaṃ niḥsandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ niḥsaṃśayaḥ -yā -yaṃ; 'it is certain,' atra na saṃśayaḥ.

--(Settled, determined, resolved) niścitaḥ -tā -taṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ niyataḥ -tā -taṃ; 'as to time,' kṛtakālaḥ -lā -laṃ.

--(Regular) nityaḥ -tyā -tyaṃ.

--(Infallible) amoghaḥ -ghā -ghaṃ.

--(Particular) saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Some) kaścit kācit kiñcit ko'pi kāpi kimapi kaścana kācana kiñcana; 'some few,' katicit ind., katipayaḥ -yā -yaṃ kiyān -yatī -yat (t); 'a certain person,' kaścit; 'a certain lion,' kaścit siṃhaḥ, or in more modern Sanscrit ekaḥ siṃhaḥ; 'certain people,' katipayalokāḥ; 'certain teachers,' kiyanto'dhyāpakāḥ; 'on a certain time,' ekadā kadācit viśeṣakāle.

certainly CERTAINLY

, adv. avaśyaṃ niścitaṃ suniścitaṃ asaṃśayaṃ ghruvaṃ nūnaṃ khalu kila nāma tattvatas saṃśayaṃ vinā atra na saṃśayaḥ kaḥ sandehaḥ ko'tra sandehaḥ.

certainness CERTAINNESS

, or CERTAINTY, or CERTITUDE, s. niścayaḥ nirṇayaḥ naiścityaṃ avaśyakatā dṛḍhapramāṇaṃ dhruvatvaṃ asandigdhatā; 'certainties,' dhruvāṇi.

certificate CERTIFICATE

, s. pramāṇapatraṃ abhijñānapatraṃ nirṇayapatraṃ niścayapatraṃ satyāpa-napatraṃ nidarśanapatraṃ āgamapatraṃ nirṇetā m. (tṛ).

to certify To CERTIFY

, v. a. (To inform) jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) vijñā.

--(To bear testimony, give proof) pramāṇīkṛ sapramāṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ dṛḍhīkṛ sthirīkṛ satyākṛ pramāṇapatreṇa or abhijñānapatreṇa nirṇayaṃ kṛ.

cervical CERVICAL

, a. graivaḥ -vī -vaṃ graiveyaḥ -yī -yaṃ kaṇṭhyaḥ -ṇṭhyā -ṇṭhyaṃ.

cerulean CERULEAN

, a. nīlaḥ -lā -laṃ nīlavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākāśavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

cerumen CERUMEN

, s. (Ear-wax) karṇamalaḥ -laṃ tokmaṃ karṇagūthaḥ karṇaviṭ (ṣ)

ceruse CERUSE

, s. (White lead) śvetarañjanaṃ śuklavarṇaḥ sīsakaviśeṣaḥ.

cesarian CESARIAN

, a. (Operation) garbhocchedanaṃ bhūṇotkarttanaṃ.

cess CESS

, s. (A sum levied) karaḥ śulkaḥ -lkaṃ rājasvaṃ.

--(The act of assessing) karagrahaṇaṃ śulkagrahaṇaṃ.

to cess To CESS

, v. a. (To assess) karaṃ or śulkaṃ or rājasvaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or in caus. (dāpayati -yituṃ).

cessation CESSATION

, s. viratiḥ f., virāmaḥ avaratiḥ f., uparatiḥ f., nivṛttiḥ f., vinivṛttiḥ f., nirvṛtiḥ f., nivarttanaṃ nirvarttanaṃ vicchedaḥ upaśamaḥ apaśamaḥ kṣayaḥ; 'cessation of arms,' avahāraḥ.

--(Without cessation) avirataṃ anavarataṃ nirantaraṃ; 'cessation of affection,' snehacchedaḥ.

cessavit CESSAVIT

, s. amukajano varṣadvayaprabhṛti adya yāvat karaṃ na dattavān iti jñāpanārthaṃ lekhyaṃ.

cessible CESSIBLE

, a. tyājyaḥ -jyā -jyaṃ pradeyaḥ -yā -yaṃ visarjjanīyaḥ -yā -yaṃ.

cession CESSION

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ pradānaṃ vitaraṇaṃ visarjjanaṃ samarpaṇaṃ.

cessment CESSMENT

, s. karagrahaṇaṃ śulkagrahaṇaṃ rājasvagrahaṇaṃ karadāpanaṃ.

cessor CESSOR

, s. niyatadharmmanirapekṣatvāt or karadānamandādaratvāt pūrvvoktalekhyadvāreṇa abhiyoktavyaḥ.

cestus CESTUS

, s. ratimekhalā ratirasanā ratikalāpaḥ.

cetaceous CETACEOUS

, a. timijātīyaḥ -yā -yaṃ mīnarajātīyaḥ -yā -yaṃ.

ceylon CEYLON

, s. (The island) siṃhaladvīpaḥ siṃhalaṃ laṅkā.

chad CHAD

, s. pāṭhīnaḥ madguraḥ śṛṅgī f.

to chafe To CHAFE

, v. a. (To rub, make hot by rubbing) ghṛṣ (c. 1. gharṣati gharṣituṃ), āghṛṣ nirdhṛṣ saṃvāhaṃ kṛ gharṣaṇena tap in caus. (tāpayati -yituṃ).

--(To irritate) tap in caus., paritap bādh (c. 1. bādhate bādhituṃ).

--(To make angry) kup in caus. (kopayati -yituṃ) prakup ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ).

to chafe To CHAFE

, v. n. tap in pass. (tapyate) paritap santap dumanas. (nom. durmanāyate), kliś (c. 4. kliśyate kleśituṃ), kup (c. 4. kupyati -te kopituṃ), prakup ruṣ (c. 4. ruṣyati roṣituṃ), krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), mantu (nom. mantūyati); 'chafing,' ātapyamānaḥ -nā -naṃ.

chafe CHAFE

, s. prakopaḥ uttāpaḥ paritāpaḥ manastāpaḥ kleśaḥ roṣaḥ manyuḥ m., amarṣaḥ,

chafer CHAFER

, s. piṅgaśarīro dhvanamodī bhramaraprabhedaḥ.

chaff CHAFF

, s. busaṃ buṣaṃ tuṣaḥ -ṣā tucchaṃ tucchadhānyakaṃ dhānyakalkaṃ kaḍaṅgaraḥ niṣyāvaḥ.

--(Freed from the chaff) nistuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

to chaffer To CHAFFER

, v. a. paṇ (c. 1. paṇate paṇituṃ or paṇāyati -yituṃ), paṇaṃ kṛ paṇīkṛ vipaṇīkṛ kutsitaprakāreṇa paṇāyāṃ kṛ or krayavikrayaṃ kṛ.

chaffern CHAFFERN

, s. udasthālī sthālī piṭharaḥ ukhā.

chaffinch CHAFFINCH

, s. busapriyaḥ kṣudrapakṣiprabhedaḥ.

chaffless CHAFFLESS

, a. nistuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ busahīnaḥ -nā -naṃ tuṣarahitaḥ -tā -taṃ.

chaffy CHAFFY

, a. tupamayaḥ -yī -yaṃ tuṣopamaḥ -mā -maṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu.

chafing-dish CHAFING-DISH

, s. aṅgāraghānikā aṅgāraśakaṭī f., aṅgāriḥ f. -riṇī kaṭāhaḥ

chagrin CHAGRIN

, s. kleśaḥ manyuḥ m., śokaḥ viḍambanā vyathā asantoṣaḥ.

to chagrin To CHAGRIN

, v. a. duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap paritap śuc in caus. (śocayati -yituṃ).

chagrined CHAGRINED

, p. p. āgatamanyuḥ -nyuḥ -nyu savyathaḥ -thā -thaṃ duḥkhitaḥ -tā -taṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ.

chain CHAIN

, s. śṛṅkhalaḥ -lā -laṃ rāsaḥ.

--(Fetter) lohabandhanaṃ lauhabandhaṃ nigaḍaḥ -ḍaṃ bandhanaṃ pāśaḥ; 'a gold chain,' kanakasūtraṃ.

--(A series) śreṇī paryyāyaḥ paṃktiḥ f., anukramaḥ mālā; 'a chain of causes,' kāraṇamālā.

to chain To CHAIN

, v. a. śṛṅkhalayā or nigaḍena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), śṛṅkhala (nom. śṛṅkhalayati -yituṃ), nigaḍa (nom. nigaḍayati -yituṃ).

chained CHAINED

, p. p. śṛṅkhalitaḥ -tā -taṃ nigaḍitaḥ -tā -taṃ śṛṅkhalābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

chain-pump CHAIN-PUMP

, s. śṛṅkhalāsañcāritaṃ jalottolanayantraṃ or ghaṭīyantraṃ.

chain-shot CHAIN-SHOT

, s. śṛṅkhalābaddhaṃ yuddhayantrāt prakṣepaṇīyaṃ lohagoladvayaṃ.

chain-work CHAIN-WORK

, s. śṛṅkhalakarmma n. (n) śṛṅkhalārūpeṇa nirmmitaṃ yat kiñcid viralakarmma.

chair CHAIR

, s. pīṭhaṃ āsanaṃ viṣṭaraḥ vistaraḥ saṃveśaḥ.

--(Wheel-chair) parpaṃ.

chairman CHAIRMAN

, s. sabhāpatiḥ m., sabhādhikṛtaḥ goṣṭhīpatiḥ śreṣṭhī m. (n) prāmāṇikaḥ.

--(One whose profession it is to carry a chair) pravahaṇikaḥ.

chaise CHAISE

, s. yānaviśeṣaḥ rathaḥ krīḍārathaḥ puṣparathaḥ vāhanaṃ.

chalcography CHALCOGRAPHY

, s. tāmraphalake or pittalaphalake likhanavidyā.

chaldron CHALDRON

, s. piṭharaḥ ukhā sthālī udasthālī piṣṭapacana.

chalice CHALICE

, s. kaṃsaḥ pātraṃ bhājanaṃ śarāvaḥ yajñapātraṃ yajñabhājanaṃ.

chalk CHALK

, s. kaṭhinī khaṭinī kaṭhikā khaṭikā khaḍikā cūrṇaḥ -rṇaṃ śvetadhātuḥ m., śukladhātuḥ varṇalekhā pāṇḍumṛt f., śilādhātuḥ sitopalaḥ pākaśuklā dhavalamṛttikā.

--(Red chalk) gaireyaṃ arthyaṃ girijaṃ aśmajaṃ śilājatu n.

to chalk To CHALK

, v. a. (To mark with chalk) kaṭhinyā cihna (c. 10. cihnayati -yituṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

chalk-cutter CHALK-CUTTER

, s. kaṭhinīsvanakaḥ kaṭhinīsvanitā m. (tṛ) śukladhātukhanakaḥ.

chalky CHALKY

, a. kaṭhinīmayaḥ -yī -yaṃ śvetadhātupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kaṭhinīsaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to challenge To CHALLENGE

, v. a. āhve (c. 1. -hvayati -te -hvātuṃ), upāhve samāhve dvandvayuddhārthaṃ or niyuddhārtham āhve; spardh (c. 1. spardhate spardhituṃ), ākrand (c. 1. -krandati -krandituṃ), pratyarth (c. 10. -arthayati -yituṃ).

--(To accuse) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(To claim as one's own due) ātmasātkṛ svīkṛ mama deyaṃ or mahyaṃ dātavyamiti jñāpayitvā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or in des. (jighṛkṣati -kṣituṃ).

challenge CHALLENGE

, s. āhvānaṃ samāhvayaḥ -hvānaṃ yodhasaṃrāvaḥ kranditaṃ abhigrahaḥ.

--(A writing containing a challenge) yuddhāhvānapatraṃ dvandvayuddhārtham āhvānapatraṃ.

challenged CHALLENGED

, p. p. āhūtaḥ -tā -taṃ samāhūtaḥ -tā -taṃ kṛtāhvānaḥ -nā -naṃ.

challenger CHALLENGER

, s. āhvānakarttā m. (rttṛ) samāhvānakṛt samāhvātā m. (tṛ) abhiyoktā m. (ktṛ).

challenging CHALLENGING

, s. (Act of) āhvānaṃ hūtiḥ f., havaḥ krandanaṃ sparddhā.

chalybeate CHALYBEATE

, a. ayaḥsaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lohavyāptaḥ -ptā -ptaṃ lohaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lohaghaṭitaḥ -tā -taṃ; 'a chalybeate pill,' ayoguḍaḥ.

chamade CHAMADE

, s. yuddhe parājayasūcakaṃ or sampradānasūcakaṃ paṭahatāḍanaṃ.

chamber CHAMBER

, s. koṣṭhaḥ prakoṣṭhaḥ śālā śālikā āgāraḥ -raṃ gṛhaṃ sthalaṃ āvāsaḥ vāsabhavanaṃ kakṣaḥ kuṭī kuṭiḥ f.; 'bed-chamber,' śayanāgāraḥ svapnaniketanaṃ śayanaśālā śayyāveśma n. (n); 'an inner chamber,' uparodhakaṃ kakṣāntaraṃ; 'an upper chamber,' uparisthaḥ prakoṣṭhaḥ; candraśālikā śirogṛhaṃ.

--(A cavity) koṣṭhaḥ garttaḥ vilaṃ kuharaṃ.

to chamber To CHAMBER

, v. n. lampaṭavat striyo gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or abhigam lampaṭācāraḥ -rā -raṃ as.

chambering CHAMBERING

, s. strīgamanaṃ nāryyabhigamanaṃ strīsevā nārīprasaṅgaḥ lampaṭatā.

chamberlain CHAMBERLAIN

, s. śayanādhikṛtaḥ antaḥpuravarttī m. (n) antarvaṃśikaḥ kañcukī m. (n) sthāpatyaḥ vastragṛhādhīśaḥ dvāḥsthitadarśakaḥ bandhulaḥ.

chambermaid CHAMBERMAID

, s. śayanaśālāyāṃ śayyādiparikalpikā paricārikā or dāsī.

chameleon CHAMELEON

, s. saraṭaḥ saraṭuḥ pratisūryyaḥ kulāhakaḥ. See CAMELEON.

to chamfer To CHAMFER

, v. a. stambhasya paritaḥ sītākārā rekhā likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

chamfer or chamfret CHAMFER or CHAMFRET

, s. stambhasya parito likhitā sītākārā rekhāḥ stambharekhā stambhasītā.

chamois CHAMOIS

, s. vātapramīyaḥ vanachāgajātīyo giripriyo mahāvego jantubhedaḥ.

chamomile CHAMOMILE

, s. atitiktarasaviśiṣṭaḥ sugangha oṣadhibhedaḥ.

to champ To CHAMP

, v. a. carv (c. 1. carvati carvituṃ), daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), paridaṃś dantagharṣaṃ kṛ; 'to champ the bit,' khalīnaṃ paridaṃś.

champaign CHAMPAIGN

, s. samabhūmiḥ f., samabhūbhāgaḥ samasthalaṃ -lī samapradeśaḥ nirvvanabhūmiḥ f.

champaka CHAMPAKA

, s. (A plant) campakaḥ cāmpeyaḥ hemapuṣpakaḥ sthiragandhaḥ sthirapuṣpaḥ.

--(Its flower) gandhaphalī.

champignon CHAMPIGNON

, s. chatrāprabhedaḥ chatrākaṃ ucchilīndhraṃ śilīndhraṃ.

champion CHAMPION

, s. (A warrior) bhaṭaḥ subhaṭaḥ vīraḥ pravīraḥ yoddhā m. (ddhṛ) prayuyutsuḥ m., vikrāntaḥ gaṇḍīraḥ nāsīraḥ.

--(A defender) rakṣakaḥ rakṣitā m. (tṛ) parirakṣī m. (n).

chance CHANCE

, s. daivaṃ daivayogaḥ daivagatiḥ f., ghaṭanā daivaghaṭanā saṅgatiḥ f., akasmātsaṅgataṃ āgantuḥ m., ativarttanaṃ.

--(Unfortunate chance) vipad āpad; 'a game of chance,' akṣādikrīḍā dyūtaṃ; 'trusting too much to chance,' daivaparaḥ daivāyattaḥ daivacintakaḥ; 'by chance,' akasmāt daivāt daivavaśāt ghaṭanayā anapekṣaṃ pramādema.

--(State of doubt) saṃśayaḥ; 'committed to chance,' saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ.

to chance To CHANCE

, v. n. akasmāt sambhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ) or sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ) or samāpad or upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ) or samupasthā, or āpat (c. 1. -patati -patituṃ).

chancel CHANCEL

, s. pūjāśālāyāḥ pūrvvadiśyo mahāpavivatvād vyavadhānena avaruddho bhāgaḥ mandirasyaṃ prācīnabhāgaḥ.

[Page 88b]
chancellor CHANCELLOR

, s. mahāprāḍvivākaḥ pradhānadharmmādhyakṣaḥ mahāvicārakaḥ mahā-śāsanakarttā m. (rttṛ).

--(Chancellor of the Exchequer) kośādhīśaḥ.

--(Of the University) rājavidyālayādhipatiḥ m.

chancellorship CHANCELLORSHIP

, s. mahāprāḍvivākatvaṃ pradhānadharmmādhyakṣasya padaṃ or adhikāraḥ.

chance-medley CHANCE-MEDLEY

, s. ḍimbāhave anicchāto nṛhatyā or manuṣpamāraṇaṃ.

chancer CHANCER

, s. vidradhiḥ m., upadaṃśaḥ galitakṣataṃ. See CANCER.

chancery CHANCERY

, s. daṇḍanaiṣṭhuryyaśamakā mahāvicāraṇasabhā mahāvicārasthānaṃ dharmmo-gratāniyāmakaḥ sabhāviśeṣaḥ.

chAndAla CHĀNDĀLA

, s. (An outcaste or man of a degraded tribe) cāṇḍālaḥ caṇḍālaḥ mātaṅgaḥ niṣādaḥ divākīrttiḥ śvapacaḥ janaṅgamaḥ antevāsī pukkasaḥ plavaḥ.

chandelier CHANDELIER

, s. dīpavṛkṣaḥ dīpapādapaḥ śikhātaruḥ śikhāvṛkṣaḥ dīpādhāraḥ.

chandler CHANDLER

, s. (A huckster) vārttāvahaḥ vaivadhikaḥ vivadhikaḥ; 'a corn-chandler,' dhānyamāyaḥ.

--(One who makes or sells can-dles) dīpikākṛt dīpavikretā m. (tṛ).

to change To CHANGE

, v. a. vikṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), anyarūpaṃ -pīṃ -paṃ kṛ bhinnarūpaṃ -pīṃ -paṃ kṛ viparyas (c. 4. -asyati asituṃ).

--(To barter) nime (c. 1. -mayate -mātuṃ), vime vinime parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ); 'he changes beans for sesamum-seed,' tilebhyaḥ prati māṣān dadāti.

--(To change the mind) anyamānasībhū viparītaṃ vijñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ).

--(To change a note) huṇḍikāpatraṃ suvarṇarūpyādibhiḥ parivṛt.

--(To change gold for coin of less value) suvarṇarūpyādikaṃ kupyanāṇakapaṇakapardādibhiḥ parivṛt.

--(To change one's clothes) vāsāṃsi avatāryya or vihāya or avamucya aparāṇi paridhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

to change To CHANGE

, v. n. vikṛ (c. 8. -kurute), vikṛtībhū anyathā bhū anyarūpaḥ -pī -paṃ bhū bhinnarūpaḥ -pī -paṃ bhū vikṛtākāraḥ -rā -raṃ bhū; 'the mouse was changed into a cat,' mūṣiko viḍālaḥ kṛtaḥ.

--(To change in mind) vimanībhū.

--(To change one's evil course) pāpād vinivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ) or nivṛt.

change CHANGE

, s. vikāraḥ vikṛtiḥ f., vikriyā vaikṛtyaṃ pariṇāmaḥ vipariṇāmaḥ viparyyayaḥ parivarttaḥ anyathābhāvaḥ.

--(Vicissitude) āvṛttiḥ f., parivṛttiḥ f.; 'of the seasons,' ṛtṛparyyāyaḥ.

--(Variety) vaicitryaṃ vibhedaḥ.

--(Reformation) nivarttanaṃ.

--(Small money) alpasāraṃ dhanaṃ yathā kupyanāṇakapaṇakapardakādi alpārghamudrā kṣudramudrā.

--(Place where mer-chants meet) baṇiksamāgamacatvaraṃ śreṣṭhicatvaraṃ.

--(Of the moon) amāvasī pratipat candraparivarttaḥ parvvasandhiḥ m.; 'of mind,' buddhibhedaḥ.

changeable CHANGEABLE

, a. (Possible to be changed) vikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Fickle) asthāyī -yinī -yi (n) asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ -rā -raṃ calaḥ -lā -laṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ capalaḥ -lā -laṃ saṅkasukaḥ -kā -kaṃ naikabhāvāśrayaḥ -yā -yaṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ anyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) anyamānasaḥ -sī -saṃ.

--(Inconstant) anityaḥ -tyā -tyaṃ.

changeableness CHANGEABLENESS

, s. asthiratā asthairyyaṃ calacittatā cañcalatvaṃ cāpalyaṃ.

changed CHANGED

, p. p. vikāritaḥ -tā -taṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ vaikṛtaḥ -tā -taṃ kṛtavikriyaḥ -yā -yaṃ anyarūpaḥ -pī -paṃ pariṇatarūpaḥ -pī -paṃ viparyastaḥ -stā -staṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ.

--(In feelings) vimanīkṛtaḥ -tā -taṃ vimanībhūtaḥ -tā -taṃ.

changeling CHANGELING

, s. kulīnaputreṇa parivarttito dhātrīputraḥ; vetālena surūpabālakam apahṛtya tasya sthāne upasarjjitaḥ kurūpacālaka iti kecin manyante; upasarjvitaputraḥ upakalpitaputraḥ kṛtrimaputraḥ putrapratimidhiḥ m.

changer CHANGER

, s. huṇḍikāpatrasuvarṇarūpyādiparivarttakaḥ.

[Page 89a]
channel CHANNEL

, s. (A strait) saṅkaṭaṃ.

--(The bed of a river) nadībhāṇḍaṃ nadīpātraṃ garbhaḥ nadīgarbhaḥ.

--(A long excavation, a canal) kulyā upakulyā svātaṃ nālaḥ praṇālaḥ.

--(A narrow passage) saṅkīrṇapathaḥ.

--(Furrow of a pillar) stambharekhā stambhasītā.

--(A stream) srotaḥ n. (s).

to channel To CHANNEL

, v. a. khan (c. 1. khanati khanituṃ khātuṃ), utkhan kulyāḥ kṛ sītāḥ kṛ.

to chant To CHANT

, v. n. gai (c. 1. gāyati gātuṃ), pragai udgai sumna (nom. sumnāyate), paṭh (c. 1. paṭhati paṭhituṃ).

chant CHANT

, s. gītaṃ geyaṃ gānaṃ gāthā kheliḥ f., stotraṃ.

chanted CHANTED

, p. p. gītaḥ -tā -taṃ parigītaḥ -tā -taṃ paṭhitaḥ -tā -taṃ.

chanter CHANTER

, s. udgātā m. (tṛ) gāyakaḥ geṣṇuḥ gāthikaḥ sumnayuḥ m.

chanticleer CHANTICLEER

, s. uṣākalaḥ kukkuṭaḥ kṛkavākuḥ yāmaghoṣaḥ.

chaos CHAOS

, s. mahābhūtādisāṅkaryyaṃ prāgjagatsṛṣṭer jalādibhūtānām astavyastatā ekārṇavaḥ.

--(Confusion) saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṃkṣobhaḥ vyastatā avyaktatā.

chaotic CHAOTIC

, a. saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ astavyastaḥ -stā -staṃ adharottaraḥ -rā -raṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ ekārṇavībhūtaḥ -tā -taṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ alakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to chap To CHAP

, v. n. (To break into gapings from the effect of cold) śītopahatatvāt truṭ (c. 4. truṭyati truṭituṃ) or vidal (c. 1. -dalati -dalituṃ) or vibhid in pass. (-bhidyate) or vidṝ in pass. (-dīryyate) or chid in pass. (chidyate) or sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ).

chap CHAP

, s. (Cleft, chink) truṭitaṃ truṭiḥ f. -ṭī chidraṃ randhraṃ garttaḥ bhittiḥ f.; 'in the feet,' pādadārī alasaḥ.

--(A person, a fellow, con-temptuously) māṇavaḥ -vakaḥ manuṣyakaḥ nāgaraḥ.

chape CHAPE

, s. (The catch of any thing by which it is held) bandhanī bandhanakīlakaḥ saṅgahaṇārthaṃ dantakaḥ grahaṇī rakṣaṇī ālānaṃ.

chapel CHAPEL

, s. (Shrine) devāgāraḥ devatāgāraḥ devāyatanaṃ devālayaṃ.

--(A small place of worship subject to a church) mahāmandirādhīnā kṣudrapūjāśālā apradhānamandiraṃ.

--(Of ease) dūrasthaiḥ sevitaṃ kṣudrabhajanabhavanaṃ.

chapelry CHAPELRY

, s. kṣudramandirādhikāraḥ pūrvvoktapūjāśālādhīno bhūmibhāgaḥ.

chaperon CHAPERON

, s. nṛtyagītādisamāje anūḍhām taruṇīm upāste yā madhyamavayaskā bhāvinī or kulīnā strī.

to chaperon To CHAPERON

, v. a. nṛtyagītādisamāje anūḍhāṃ taruṇīṃ yuvatigaṇaṃ vā upās (c. 2. -āste -āsituṃ) or upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), or upacar (c. 1. -carati -carituṃ).

chapfallen CHAPFALLEN

, a. mlānavadanaḥ -nī -naṃ malinamukhaḥ -khī -khaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ.

chapiter CHAPITER

, s. stambhaśīrṣaṃ stambhamastakaḥ stambhaśṛṅgaṃ ūrddhvastambhaḥ stambhasya ūrddhvabhāgaḥ.

chaplain CHAPLAIN

, s. purohitaḥ kulācāryyaḥ ṛtvik m. (j) kulaguruḥ m., kulavipraḥ.

chaplainship CHAPLAINSHIP

, s. paurohityaṃ purohitapadaṃ kulācāryyapadaṃ ārttvijyaṃ.

chaplet CHAPLET

, s. mālā mālyaṃ srak f. (j) dāma n. (n) kusumāvataṃsakaṃ niryyūhaḥ āpīḍaḥ pīḍā; 'chaplet-maker,' mālākāraḥ mālikaḥ; 'chaplets worn in different positions,' garbhakaḥ prabhraṣṭakaṃ lalāmakaṃ prālambaṃ vaikakṣakaṃ āpīḍaḥ śekharaḥ.

chapman CHAPMAN

, s. āpaṇikaḥ vipaṇī m. (n) krayikaḥ vikrayikaḥ.

chapped CHAPPED

, p. p. truṭitaḥ -tā -taṃ truṭitavān -vatī -vat (t) vidalitaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ.

chaps CHAPS

, s. pl. (The mouth of a beast of prey) āsyaṃ mukhaṃ vadanaṃ. hanuḥ m.

--(Entrance of a channel) saṅkaṭamukhaṃ saṅkaṭapraveśaḥ.

chapter CHAPTER

, s. (Division) adhyāyaḥ adhyayah sargaḥ parvva n. (n) parichedaḥ vichedaḥ kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ skandhaḥ ucchvāsaḥ āśvāsaḥ prakaraṇaṃ lambakaḥ.

--(An assembly of canons) mahāmandire pradhānapurohitānāṃ sabhā.

to char To CHAR

, v. a. (To burn wood to a cinder) aṅgārasātkṛ aṅgārīkṛ aṅgāra (nom. aṅgārayati -yituṃ); īṣaddah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ).

to char To CHAR

, v. n. (To work at other's houses by the day) gṛhasammārjane udakavāhane ityādikutsitakarmmaṇi ekadinamātraṃ yāvad vyāpṛtā bhū or niyuj in pass. (-yujyate).

char-woman CHAR-WOMAN

, s. gṛhasammārjane udakavāhane ityādikutsitakarmmaṇi ekadinamātraṃ niyuktā or vyāpṛtā ceṭī pratyahaṃ bhṛtiṃ gṛhlāti yā karmmakarī dinikāceṭī dinikāpreṣyā preṣyā sairindhrī.

character CHARACTER

, s. (Disposition) śīlaḥ -laṃ śīlatvaṃ -tā svabhāvaḥ vṛttiḥ f., svarūpaṃ svābhiprāyaḥ cāritraṃ.

--(Property, peculiarity) bhāvaḥ guṇaḥ viśeṣaḥ.

--(Natural character) svabhāvaḥ nisargaḥ prakṛtiḥ f.

--(Mark) lakṣaṇaṃ cihnaṃ abhijñānaṃ.

--(Letter) akṣaraṃ varṇaḥ -rṇaṃ.

--(Handwriting) svahastākṣaraṃ.

--(Personage in a drama) bhūmikā.

--(Reputation, honour) maryyādā kīrttiḥ f., yaśaḥ n. (s).

--(Dignity) gauravaṃ

characteristic CHARACTERISTIC

, a. lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ lākṣaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ viśeṣakaḥ -kā -kaṃ viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ guṇavācakaḥ -kā -kaṃ.

characteristic CHARACTERISTIC

, s. lakṣaṇaṃ viśeṣalakṣaṇaṃ saṃlakṣaṇaṃ liṅgaṃ cihnaṃ viśeṣaḥ -ṣaṇaṃ abhijñānaṃ saṃjñā guṇaḥ upādhiḥ m., svadharmmaḥ svabhāvaḥ; 'gene-ric property,' samānādhikaraṇaṃ; 'specific property,' jātitvaṃ.

characteristically CHARACTERISTICALLY

, adv. viśepatas saviśeṣaṃ lakṣaṇatas.

to characterize To CHARACTERIZE

, v. a. lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), saṃlakṣ upalakṣ; viśiṣ in caus. (-śeṣayati -yituṃ) cihna (c. 10. cihnayati -yituṃ).

--(To give an account of the personal qualities) guṇadoṣān vyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ).

characterized CHARACTERIZED

, p. p. viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśeṣitaḥ -tā -taṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ saṃlakṣitaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ kṛtalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ liṅgī -ṅginī -ṅgi (n).

charade CHARADE

, s. sarvvatobhadraḥ varddhamānaḥ pravahnikā padyaviracitā praśnadūtī yathā kiṃsvicchīghrataraṃ vāyoḥ kiṃsvidbahutaraṃ tṛṇāt manaḥ śīghrataraṃ vātāccintā bahutarā tṛṇāditi.

charcoal CHARCOAL

, s. aṅgāraḥ -raṃ nidhāpakaḥ dagdhakāṣṭhaṃ dagdhedhmaṃ.

to charge To CHARGE

, v. a. (Accuse) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ), abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ), adhikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(Impute a crime to any one) doṣaṃ kasmiṃścid āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

--(Enjoin, exhort) ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś pratyādiś nirdiś upadiś; ājñā in caus. -jñāpayati -yituṃ.

--(Intrust) nikṣip nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

--(Impose as a task) niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ).

--(Attack) abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ); āskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), abhidhāv (c. 1. -dhāvati -te -dhāvituṃ).

--(Burden, load) bhāraṃ nyas, or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) with inst. c.

--(Ask a price) mūlyaṃ prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ).

charge CHARGE

, s. (Care, custody) guptiḥ f., rakṣā rakṣaṇaṃ; 'to take charge of,' rakṣ (c. 1. rakṣati rakṣituṃ), adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

--(Trust) nikṣepaḥ upanikṣepaḥ nyāsaḥ upanyāsaḥ upanidhiḥ m.; 'to give in charge,' nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ).

--(Commission, office, task, duty) niyogaḥ adhikāraḥ bhāraḥ vrataṃ dharmmaḥ.

--(Mandate, com-mand) ādeśaḥ ājñā śāsanaṃ.

--(Exhortation) pratyādeśaḥ upadeśaḥ.

--(Accusation) abhiyogaḥ abhiśāpaḥ abhiśaṃsanaṃ apavādaḥ.

--(Im-putation) doṣāropaḥ doṣakalpanaṃ; 'to lay a crime to any one's charge,' doṣaṃ kasniṃścid āruh in caus. (-roṣayati -yituṃ).

--(Onset, attack) saṃśaraṇaṃ āskandaḥ abhyavaskandaḥ upaghātaḥ abhikramaḥ ākramaḥ; 'charge sounded by musical instruments,' āḍambaraḥ.

--(Bur-den) bhāraḥ dhurā.

--(Charge of a gun) yaccūrṇagulikādikan ekavāre yuddhanāḍau niveśayitaṣyaṃ.

--(Expense) vyayaḥ.

--(Price) mūlyaṃ arghaḥ.

chargeable CHARGEABLE

, a. (Liable to be accused) abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ.

--(Imputable) āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Caus-ing expense) vyayakārī -riṇī -ri (n).

charged CHARGED

, p. p. (Loaded) dhurvvahaḥ -hā -haṃ dhurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhurīyaḥ -yā -yaṃ bhāravān -vatī -vat (t) bhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ abhipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp.; as, 'a cloud charged with water,' ambhogarbho jaladaḥ.

--(Accused) abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ.

--(Injoined) sanādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Made to pay) dāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Imputed) āropitaḥ -tā -taṃ.

charger CHARGER

, s. (Large dish) vṛhatpātraṃ pātraṃ bhājanaṃ.

--(War-horse) vārakīraḥ yodhaharaḥ yuddhāśvaḥ yuddhavājī m. (n).

charily CHARILY

, adv. parimitaprakāreṇa mitaprakāreṇa parimitaṃ amuktahastena alpaśas.

chariot CHARIOT

, s. radhaḥ akrayānaṃ gantrī gantrīrathaḥ; 'of war,' syandanaḥ śatāṅgaḥ; 'of the gods,' vimānaḥ -naṃ; 'covered chariot,' karṇīrathaḥ hayanaṃ; 'pleasure-chariot,' krīḍārapaḥ; 'chariot-race,' rathacaryyā; 'chariot-horse,' rathyaḥ; 'warrior mounted on a chariot,' syandanārohaḥ rathārūḍhaḥ rathī m. (n).

charioteer CHARIOTEER

, s. sūtaḥ yantā m. (ntṛ) niyantā (ntṛ) adhirathaḥ rathavāhakaḥ sādiḥ m., sārathiḥ m., cāturikaḥ prājitā m. (tṛ) kṣattā m. (ttṛ) savyeṣṭhā m. (ṣṭṛ) dakṣiṇasthaḥ pracetā m. (tṛ).

charitable CHARITABLE

, a. (Kind in giving alms and assisting the poor) kṛpaṇavatsalaḥ -lā -laṃ daridravatsalaḥ -lā -laṃ dīnavatsalaḥ -lā -laṃ karuṇātsakaḥ -kā -kaṃ dānaśīlaḥ -lā -laṃ daridropakārī -riṇī -ri (n) or paropakārī annadātā -trī -tṛ (tṛ) or bhikṣādātā dayāluḥ -luḥ -lu daridrapoṣṭā -ṣṭrī -ṣṭṛ (ṣṭṛ) daridrapālakaḥ -kā -kaṃ sarvvabhūtānukamyakaḥ -kā -kaṃ dharmmātmā -tmā -tma (n).

--(Kind in judging of others) paradopasahanaḥ -nā -naṃ anasūyakaḥ -kā -kaṃ amatsaraḥ -rā -raṃ.

charitably CHARITABLY

, adv. daridropakāraśīlatvāt dayayā sadayaṃ dayāluvat dīnavatsalavat daridrapoṣṭṛvat sānukampaṃ.

--(Without malignity) anasūyayā amatsaraṃ paradoṣasahanavat.

charity CHARITY

, s. (Kindness to the poor, liberality) daridropakāraḥ daridrapālanaṃ daridrapopaṇaṃ dayā kāruṇyaṃ dayālutvaṃ dānaśīlatā kṛpā sukaraṃ pūrvvaṃ.

--(Almsgiving) bhikṣādānaṃ dānaṃ dānadharmmaḥ.

--(Alms) bhikṣā bhaikṣaṃ bhikṣānnaṃ puṇyaṃ puṇyakaṃ; 'for charity,' puṇyārthe.

--(Christian charity, love) prema n. (n) sarvvabhūtānukampaḥ sarvvaghrāṇinaḥ prati prema.

charlatan CHARLATAN

, s. mithyācikitsakaḥ duścikitsakaḥ chadmavaidyaḥ āyurvedānabhijñaḥ.

--(Deceiver) chalī m. (n) māyī m. (n) kapaṭī m. (n).

charlatanigal CHARLATANIGAL

, a. āyurvedaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mithyācikitsāsambandhīyaḥ -yā -yaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ dāmbhikaḥ -kī -kaṃ.

charlatanry CHARLATANRY

, s. mithyācikitsā duścikitsā āyurvedānabhijñatā chalaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ chadma n. (n) dambhaḥ pratāraṇaṃ vañcanaṃ vākchalaṃ.

[Page 90b]
charles's wain CHARLES'S WAIN

, s. saptarṣayaḥ m. pl., citraśikhaṇḍinaḥ m. pl., śakaṭākṛti nakṣatraṃ.

charlock CHARLOCK

, s. śasyakṣetraprarohī pītapuṣpaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

charm CHARM

, s. (Words having mystic power) mantraḥ abhicāramantraḥ.

--(Charm, amulet) kavacaḥ -caṃ saṃvadanaṃ -nā gāruḍaḥ; 'subduing by charms, &c.' vaśakriyā abhicāraḥ saṃbadanaṃ -nā; 'under the influence of a charm,' anumantritaḥ -tā -taṃ abhimantritaḥ -tā -taṃ.

--(Something of power to charm or allure) pralobhanaṃ vilobhanaṃ.

--(Beauty) mugdhatā śobhā kāntiḥ f., śrīḥ saundaryyaṃ.

to charm To CHARM

, v. a. (To enchant) mantradvāreṇa vaśīkṛ or muh in caus. (mohayati -yituṃ) abhimantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantr abhicar (c. 10. -cārayati -yituṃ).

--(To rejoice the mind) mano hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or ram in caus. (ramayati -yituṃ) hṛṣ in caus. (harṣayati -yituṃ).

--(To allure) pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ).

charmed CHARMED

, p. p. (With joy) hṛtamānasaḥ -sī -saṃ hṛṣṭamānasaḥ -sī -saṃ prahnāditaḥ -tā -taṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ.

--(By incantations, &c.) abhimantritaḥ -tā -taṃ anumantritaḥ -tā -taṃ abhicāritaḥ -tā -taṃ vaśaḥ -śā -śaṃ vaśībhūtaḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśatāpannaḥ -nnā -nnaṃ mohitaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

charmer CHARMER

, s. (A dealer in charms) gārudikaḥ jāṅgulikaḥ.

--(An enchanter) abhicārī m. (n) -riṇī f., māyī m. (n) -yinī f., māyākāraḥ mohī m. (n) -hinī f.

--(Word of endearment applied to a woman) priyā vatsā mugdhā.

charming CHARMING

, a. manoharaḥ -rā -raṃ manoramaḥ -mā -maṃ ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ modakaḥ -kā -kaṃ harpakaraḥ -rī -raṃ vicitraḥ -trā -traṃ saśrīkaḥ -kā -kaṃ ākarṣakaḥ -kā -kaṃ ākṛṣṭavān -vatī -vat (t) asecanakaḥ -kā -kaṃ; 'a charm-ing woman,' mugdhā pramadā.

charmingly CHARMINGLY

, adv. manoramaṃ ramaṇīyaprakāreṇa ramyaṃ ramaṇīyatayā vicitraṃ subhagaṃ yathā mano hriyate tathā manoharaprakāreṇa.

charmingness CHARMINGNESS

, s. ramyatvaṃ ramaṇīyatā kamanīyatā manoharatvaṃ saśrīkatā.

charnel-house CHARNEL-HOUSE

, s. śavāsthisthānaṃ asthisañcayasthānaṃ śmaśānaṃ śavāsthigṛhaṃ.

charred CHARRED

, p. p. aṅgāritaḥ -tā -taṃ aṅgārasātkṛtaḥ -tā -taṃ arddhadagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

chart CHART

, s. velālekhyaṃ velāpaṭaḥ samudrayāyināṃ pathadarśanārthaṃ nadīsamudravelā-saikatādibhir aṅkitaṃ patraṃ samudradvīpādīnām ālekhyaṃ naukārūḍhānāṃ pathadarśakaṃ patraṃ.

charter CHARTER

, s. śāsanaṃ śāsanapatraṃ rājājñāpatraṃ prāmaṇikapatraṃ dharmmakīlaḥ paṭṭaḥ.

--(Privilege) adhikāraḥ.

chartered CHARTERED

, p. p. rājādisakāśāt śāsanapatreṇa adhikārayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

chary CHARY

, a. parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ -tā -taṃ amuktahastaḥ -stā -staṃ sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to chase To CHASE

, v. a. (To hunt) mṛg (c. 10. mṛgayate -yituṃ), mṛgayāṃ kṛ ākhiṭ (c. 1. -kheṭhati -kheṭituṃ), parikal (c. 10. -kālayati -yituṃ).

--(To pursue) anudhāv (c. 1. -dhāvati -dhāvituṃ), paścāddhāv abhidhāv anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anviṣ (c. 4. -ipyati -epituṃ), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), paścādvṛt.

--(To drive away) niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās; nirākṛ; apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), dru in caus. (drāvayati -yituṃ).

--(To chase gold and silver vessels) rājatāni bhāṇḍāni rekhādinā alaṅkṛ or upaskṛ.

chase CHASE

, s. (Hunting) mṛgavyaṃ mṛgayā f., kheṭaḥ -ṭaṃ ākheṭaḥ ākṣodanaṃ pāparddhiḥ f., ācchodanaṃ parādhiḥ f.; 'he went to the chase,' bhṛgayāyai gataḥ or nṛgayāṃ karttuṃ gataḥ.

--(The game hunted) jāṅgalaṃ.

--(Pur- suit, running after) anudhāvanaṃ abhidhāvanaṃ paścāddhāvanaṃ anusaraṇaṃ anveṣaṇaṃ mṛgaṇaṃ.

--(Open ground fit for hunting) mṛgavyayogyo nirvvanabhūmibhāgaḥ jāṅgalabhūmiḥ.

chased CHASED

, p. p. anudhāvitaḥ -tā -taṃ mṛgitaḥ -tā -taṃ drāvitaḥ -tā -taṃ.

chaser CHASER

, s. mṛgayuḥ m., ākheṭakaḥ anudhāvakaḥ anusārī m. (n) drāvakaḥ paścāddhāvakaḥ.

chasm CHASM

, s. chidraṃ avaṭaḥ -ṭiḥ m., vivaraṃ vilaṃ randhraṃ darī garttaḥ kuharaṃ śupiraṃ rokaṃ virokaṃ vidraṃ ṭaṅkaḥ bhaṅgaḥ bharkarā ropaṃ ruhakaṃ.

chaste CHASTE

, a. alampaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ yatamaithunaḥ -nā -naṃ sadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ akāmaḥ -mā -maṃ apāṃśulaḥ -lā -laṃ yatendriyaḥ -yā -yaṃ jitendriyaḥ -yā -yaṃ niṣkāmaḥ -mā -maṃ ūrddhvaretāḥ -tāḥ -taḥ (s) avyasanī -ninī -ni (n) dharmmacārī -riṇī -ri (n) saṃyatopasthaḥ -sthā -sthaṃ avyabhicārī -riṇī -ri (n); 'a chaste wife,' pativratā sādhvī satī f., avyabhicāriṇī kulavadhūḥ; 'most chaste,' mahāsatī; 'a chaste woman,' kulastrī kulapālikā.

--(Pure, correct, as language, &c.) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuciḥ -ciḥ -ci nirmmalaḥ -lā -laṃ.

chastely CHASTELY

, adv. niṣkāmaṃ upasthanigraheṇa indriyasaṃyamena śuddhaṃ śuci.

to chasten or chastise To CHASTEN or CHASTISE

, v. a. śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), viyat (c. 10. -yātayati -yituṃ), daṇḍaṃ praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

chastised CHASTISED

, p. p. śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śāsitaḥ -tā -taṃ daṇḍitaḥ -tā -taṃ tāḍitaḥ -tā -taṃ duḥkhitaḥ -tā -taṃ.

chastisement CHASTISEMENT

, s. śiṣṭiḥ f., śāstiḥ f., daṇḍaḥ sāhasaṃ anuśāsanaṃ nigrahaḥ.

--(Of a pupil) śiṣyaśiṣṭiḥ f.

chastiser CHASTISER

, s. śāsitā m. (tṛ) śāstā m. (stṛ) daṇḍapraṇetā m. (tṛ) sāhasakṛt.

chastity CHASTITY

, s. upasthanigrahaḥ upasthasaṃyamaḥ indriyanigrahaḥ jitendriyatvaṃ yatendriyatvaṃ niṣkāmatā brahmacaryyaṃ.

--(In a woman) satītvaṃ sādhvītvaṃ pātivratyaṃ kulavadhūtvaṃ; 'a sage of perfect chastity,' ūrddhamanthī m. (n).

to chat To CHAT

, v. n. saṃlap (c. 1. -lapati -lapituṃ), kathopakathanaṃ kṛ vṛthākathāṃ kṛ ālasyavacanaṃ kṛ sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -bhāṣituṃ).

chat CHAT

, s. kathopakathanaṃ saṃlāpaḥ vṛthākathā anarthakakathā sambhāpaḥ saṅkathā kathāyogaḥ sampravadanaṃ ālasyavacanaṃ.

chatellany CHATELLANY

, s. durgādhikārādhīnaṃ bhūmimaṇḍalaṃ durgādhīno bhūmipradeśaḥ.

chattels CHATTELS

, s. pl. asthāvaradhanaṃ dravyaṃ vibhavaḥ sāmagrī -gryaṃ.

to chatter To CHATTER

, v. n. (To talk idly) jalp (c. 1. jalpati jalpituṃ), pralap (c. 1. -lapati -lapituṃ), c. 10. -lāpayati -yituṃ), vilap kathopakathanaṃ kṛ vṛthākathāṃ kṛ.

--(To make a noise as a jay, &c.) kiki or caṭacaṭa or cit śavdaṃ kṛ caṭacaṭa (nom. caṭacaṭāyate), kai c. 1. (kāyati kātuṃ) kūj (c. 1. kūjati kūjituṃ).

--(To make a noise by colliding the teeth) kaṭakaṭa (nom. kaṭakaṭāpayati -yituṃ), dantair dantān niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ).

chatter or chattering CHATTER or CHATTERING

, s. (Idle prate) vṛthākathā pralāpaṃḥ bipralāpaḥ vilapana jalpanaṃ prajalpaḥ vākcāpalyaṃ atikathā itikathā nirarthaka-kathā kalanā.

--(Noise of a jay, &c.) caṭacaṭa ind., ruk f. (c) kiki śabdaḥ cit śabdaḥ.

chatterer CHATTERER

, s. jalyakaḥ jalyākaḥ upajalpī m. (n) vācālaḥ gāyanaḥ vābadūkaḥ.

chatty CHATTY

, a. saṃlāpī -pinī -pi (n) or pralāpī kathopakathanakṛt m. f. n.

chaunt CHAUNT

, s. See CHANT.

to chaw To CHAW

, v. a. arv (c. 1. carvati carvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ).

chawdron CHAWDRON

, s. antraṃ purītat m. n., nāḍiḥ f., -ḍī dhamanī.

[Page 91b]
cheap CHEAP

, a. alpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ alpāryaḥ -ryā -ryaṃ sumūlyaḥ -lyā -lya sulabhaḥ -bhā -bhaṃ alpamūlyena kreyaḥ -yā -yaṃ or labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ nyūnaḥ -nā -naṃ.

to cheapen To CHEAPEN

, v. a. (To bid for, attempt to purchase) amukamūlyaṃ ditsāmīti vad (c. 1. vadati -dituṃ); nyūnamūlyaṃ dā in des. (ditsati -tsituṃ).

--(To lessen value) mūlyaṃ nyūnīkṛ or alpīkṛ.

cheaply CHEAPLY

, adv. alpamūlyena alpārtheṇa sumūlyena sulabhaṃ.

cheapness CHEAPNESS

, s. sumūlyaṃ alpamūlyatā alyārghatvaṃ mūlyanyūnatā sulabhatā.

to cheat To CHEAT

, v. a. vañc in caus. (vañcayate -ti -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

cheat CHEAT

, s. (Fraud) chalaṃ vañcanaṃ kapaṭaḥ.

--(Cheater) vañcakaḥ chalī m. (n) dhūrttaḥ pratārakaḥ kūṭakaḥ kapaṭikaḥ kapaṭī m. (n) kitavaḥ kūṭakāraḥ dāmbhikaḥ kuhakaḥ upadhikaḥ.

cheated CHEATED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ parivañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ muṣitaḥ -tā -taṃ atisaṃhitaḥ -tā -taṃ.

cheating CHEATING

, s. vañcanaṃ chalanaṃ pratāraṇaṃ -ṇā kapaṭaḥ -ṭaṃ vyājaḥ kaitavaṃ atisandhiḥ m., atisandhānaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ.

to check To CHECK

, v. a. yam (c. 1. yacchati yantuṃ), saṃyam niyam viniyam nigraha (c. 9. -gṛhlāti -hlīte -grahītuṃ), vinigrah sannigrah vṛ in caus. (-vāra-yati -yituṃ) nivṛ nirugh (c. 9. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh sannirudh pratipidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), vidhṛ in caus. (-ghārayati -yituṃ) stambh in caus. (stambhayati -yituṃ) viṣṭambh.

check CHECK

, s. saṃyamaḥ nigrahaḥ nivāraḥ -raṇaṃ yantraṇaṃ nirodhaḥ virodhaḥ saṃrodhaḥ pratipedhaḥ yantā -ntrī -ntṛ (ntṛ).

--(As of the perspiration) viṣṭambhaḥ.

checked CHECKED

, p. p. saṃyamitaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ niyamitaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nivāritaḥ -tā -taṃ niyantritaḥ -tā -taṃ.

to checker or chequer To CHECKER or CHEQUER

, v. a. aṣṭāpadaprakāreṇa vyatyastarekhā likhitvā citravicitrīkṛ or citr (c. 10. chitrayati -yituṃ) or dviraṅgīkṛ or nānāraṅgīkṛ or karvurīkṛ.

checkered CHECKERED

, p. p. citravicitraḥ -trā -traṃ aṣṭāpadaprakāreṇa citritaḥ -tā -taṃ karvuritaḥ -tā -taṃ dviraṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

checkerwork CHECKERWORK

, s. aṣṭāpadaprakāreṇa citravicitrakarmma n. (n) citravicitrakāryyaṃ.

checkmate CHECKMATE

, s. jayakārī śāriparīṇāyaḥ śāriparīṇāyo yena paraḥ svaśārīn pariṇetum akṣamaḥ san parājito bhavati.

cheek CHEEK

, s. gaṇḍaḥ -ṇḍaṃ kapolaḥ kandalaḥ gaṇḍasthalaḥ -lī gallaḥ; 'the two cheeks,' gaṇḍau; 'colour in the cheek,' kapolarāgaḥ

cheekbone CHEEKBONE

, s. kapolaphalakaḥ gaṇḍaphalakaḥ -kaṃ.

cheer CHEER

, s. (Provisions, entertainment) āhāraḥ bhojanaṃ bhojyaṃ satkāraḥ.

--(Heart, courage) vīryyaṃ dhairyyaṃ sthairyyaṃ sthiratā tejaḥ n. (s); 'be of good cheer,' samāśvasihi.

--(Ain of countenance) vadanaṃ mukhaṃ ākāraḥ.

--(Shout of joy) praṇādaḥ jayaśabdaḥ jayadhvaniḥ m., jayakolāhalaḥ dhanvavādaḥ.

to cheer To CHEER

, v. a. (Incite) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) pracud (c. 10. -codayati -yituṃ).

--(Gladden) hṛp in caus. (harṣayati -yituṃ) parihṛp prahṛp hlād in caus. (hlādayati -yituṃ) āhlād prahlād nand in caus. (nandayati -yituṃ) ullas in caus. (-lāsayati -yituṃ).

--(Comfort) āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas viśvas sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

to cheer-up To CHEER-UP

, v. n. pratyāśvas (c. 2. -śvasiti -śvasituṃ), āśvas samuttha (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ), hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ), pratisaṃhṛṣa ānanda (c. 1. -nandati -nandituṃ), hlād (c. 1. hlādate hlādituṃ); 'cheer up!' samāśvasihi sāhasaṃ kuru susthiro bhava.

[Page 92a]
cheered CHEERED

, p. p. praharṣitaḥ -tā -taṃ samāśvāsitaḥ -tā -taṃ āśvāsitaḥ -tā -taṃ.

cheerer CHEERER

, s. āśvāsakaḥ harṣakaraḥ ānandadaḥ prahlādakaḥ praharṣakaḥ.

cheerful CHEERFUL

, a. ānandī -ndinī -ndi (n) sānandaḥ -ndā -ndaṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ harṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛṣṭamānasaḥ -sī -saṃ harṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ pramanāḥ -nāḥ -naḥ (s) ullasaḥ -sā -saṃ -sitaḥ -tā -taṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ vikurvvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Having a cheerful countenance) praphullavadanaḥ -nā -naṃ or phullavadanaḥ suhasānanaḥ -nā -naṃ prasannavadanaḥ -nā -naṃ sadaiva prahasitavadanaḥ -nā -naṃ.

cheerfully CHEERFULLY

, adv. saharṣaṃ sānandaṃ hṛṣṭamanasā hṛṣṭavat prasannacetasā.

cheerfulness CHEERFULNESS

, s. harṣaḥ hṛṣṭiḥ f., ānandaḥ āhlādaḥ praphullatā cittaprasannatā ullāsaḥ.

cheerless CHEERLESS

, a. nirānandaḥ -ndā -ndaṃ aharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ harṣarahitaḥ -tā -taṃ.

cheerlessly CHEERLESSLY

, adv. aharṣaṃ -rṣitaṃ nirānandaṃ ānandaṃ vinā.

cheese CHEESE

, s. kilāṭaḥ -ṭī dadhijaṃ manthajaṃ kṣīravikṛtiḥ f.

cheesecake CHEESECAKE

, s. kilāṭapiṣṭakaḥ dadhinavanītādimayo modakaviśeṣaḥ.

cheese-curds CHEESE-CURDS

, s. dadhi n., kilāṭaḥ payasyaṃ kṣīrajaṃ āmikṣā.

cheese-monger CHEESE-MONGER

, s. kilāṭavikretā m. (tṛ) dadhijavikrayī m. (n) kilāṭavikrayopajīvī m. (n).

cheese-press CHEESE-PRESS

, s. dadhisampīḍanayantraṃ yena kilāṭaḥ sampadyate.

cheesy CHEESY

, adv. kilāṭamayaḥ -yī -yaṃ kilāṭaguṇopetaḥ -tā -taṃ.

chely CHELY

, s. karkaṭanakhaḥ kulīrādinakhaḥ kulīrāṅghriḥ m., karkaṭapāṇiḥ m.

chemise CHEMISE

, s. strīlokabhṛtam antarīyaṃ or adhovasanaṃ.

chemistry CHEMISTRY

, s. rasāyanaṃ. See CHYMISTRY.

to cherish To CHERISH

, v. a. puṣ (c. 1. poṣati, c. 9. puṣṇāti poṣituṃ, c. 10. poṣayati -yituṃ), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) bhṛ (c. 1. bharati -te bharttuṃ), bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), upās (c. 2. -āste -āsituṃ), day (c. 1. dayate dayituṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ).

cherished CHERISHED

, p. p. pālitaḥ -tā -taṃ poṣitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃvarddhitaḥ -tā -taṃ bhartrimaḥ -mā -maṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ hṛdgataḥ -tā -taṃ dayitaḥ -tā -taṃ hṛdispṛk (ś) lālitaḥ -tā -taṃ.

cherisher CHERISHER

, s. poṣṭā m. (ṣṭṛ) poṣakaḥ pālakaḥ pālayitā m. (tṛ) bharttā m. (rttṛ).

cherishing CHERISHING

, s. poṣaḥ -ṣaṇaṃ pālanaṃ bharaṇaṃ bharimā m. (n).

cherry CHERRY

, s. aṣṭhigarbhaḥ kṣudraphalaviśeṣaḥ.

cherry-orchard CHERRY-ORCHARD

, s. vakṣyamāṇavṛkṣavāṭikā or -vāṭī.

cherry-tree CHERRY-TREE

, s. pūrvvoktaphalaviśiṣṭo vṛkṣabhedaḥ.

chersonese CHERSONESE

, s. dvīpaḥ antarīpaḥ -paṃ.

cherub CHERUB

, s. svargī m. (n) svargadūtaḥ svargīyajanaḥ divyadūtaḥ devadūtaḥ. Modern scholars coin the word kirūvaḥ.

cherubic CHERUBIC

, a. svargīyaḥ -yā -yaṃ divyaḥ -vyā -vyaṃ svargyaḥ -rgyā -rgyaṃ.

to cherup To CHERUP

, v. n. jhilla or cilla śabdaṃ kṛ. See To CHIRP.

chervil CHERVIL

, s. oṣadhibhedo yasmin ekakāṇḍāgrād anekamañjaraya ātapatrarūpeṇa prarohanti.

chess CHESS

, s. caturaṅgaṃ; 'moving a piece at chess,' parīṇāyaḥ.

chess-board CHESS-BOARD

, s. aṣṭāpadaṃ śāriphalakaṃ pañcanī pañcamī pañcārī nayapīṭhī.

chessman CHESSMAN

, s. jatuputtrakaḥ sāraḥ śāraḥ śāriḥ m., sāriḥ m. -rī f., sārikā khelinī khelanī.

chest CHEST

, s. (The breast) uraḥ n. (s) vakṣaḥ n. (s) bhujāntaraṃ kroḍaṃ -ḍā; 'broad-chested,' urasvān -svatī -svat (t) uraskaḥ -skā -skaṃ uratilaḥ.

--(A box) bhāṇḍaṃ sampuṭaḥ -ṭakaḥ samudgaḥ bhājanaṃ.

chestnut or chesnut CHESTNUT or CHESNUT

, s. śyāvaphalaviśeṣaḥ; 'a chestnut horse,' śoṇaḥ ukanāhaḥ.

chevalier CHEVALIER

, s. sādī m. (n) aśvārohī m. (n) rathī m. (n) mahārathaḥ mahāvīraḥ rājarṣiḥ m., mānasūcakā khyātiḥ.

chevaux de frise CHEVAUX DE FRISE

, s. nāgadantayaktaṃ prācīraṃ yuddhasamaye pārakyāśvavedhanārthaṃ śitaśalyayuktam avarodhakaṃ.

cheveril CHEVERIL

, s. (A kid) chāgaśāvakaḥ ajaśāvakaḥ.

--(Kid leather) ajacarmma n. (n).

to chew To CHEW

, v. a. carv (c. 1. carvati carvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), dantaiḥ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), vidaṃś (c. 1. -daśati -daṃṣṭuṃ); 'to chew the cud,' romantha (nom. romanthāyate).

chewed CHEWED

, p. p. carvitaḥ -tā -taṃ avalīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dantaiḥ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

chewing CHEWING

, s. carvaṇaṃ dantapeṣaṇaṃ romanthaḥ.

chicane CHICANE

, s. (Prolonging a judicial contest) vivādibhir mithyottaradvārā or asambaddhodgrāhadvāreṇa arthanirṇayavilambanaṃ mithyāprauḍhiḥ f., mithyāpattiḥ f.

--(Artifice in general) chadma n. (n) chalaṃ vyapadeśaḥ apadeśaḥ kapaṭaḥ.

to chicane To CHICANE

, v. n. vivādasamaye mithyottaradvārā or asambaddhodgrāhadvāreṇa arthanirṇayavilambanaṃ kṛ.

chicaner CHICANER

, s. mithyāvivādī m. (n) mithyātārkikaḥ cārvvākaḥ mithyottaravādī m. (n) asambaddhodgrāhakṛt jalpakaḥ.

chicanery CHICANERY

, s. mithyāvivādaḥ hetvābhāsaḥ pakṣābhāsaḥ mithyāvādaḥ mithyātarkaḥ mithyāhetuḥ vākchalaṃ mithyāprauḍhiḥ f., jalpaḥ kapaṭaḥ.

chick or chicken CHICK or CHICKEN

, s. kukkuṭaśāvakaḥ pakṣiśāvakaḥ.

chicken-hearted CHICKEN-HEARTED

, a. bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ hariṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ

chicken-pox CHICKEN-POX

, s. raktavaṭīviśiṣṭo bālānāṃ rogaḥ.

chick-peas CHICK-PEAS

, s. caṇakaḥ harimanthaḥ -nthakaḥ.

chick-weed CHICK-WEED

, s. pakṣibhuktaḥ kṣudrauṣadhibhedaḥ.

chidden CHIDDEN

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ nirbhartsitaḥ -tā -taṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ.

to chide To CHIDE

, v. a. nind (c. 1. nindati nindituṃ), pratinind vinind bharts (c. 10. bhartsayate -ti -yituṃ), gup in des. (jugupsate -psituṃ) garh (c. 1. garhate garhituṃ), dhikkṛ ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

to chide To CHIDE

, v. n. (Clamour) utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), prakruś vikruś.

--(Quarrel) vivad (c. 1. -vadate -vadituṃ), vipravad vākkalahaṃ kṛ.

chider CHIDER

, s. nindakaḥ dhikkarttā m. (rttṛ) parivādakaḥ ākrośakaḥ.

chiding CHIDING

, s. nindā paribhāṣaṇaṃ parīvādaḥ jugupsā upakrośaḥ tiraskāraḥ upālambhaḥ nirbhartsanaṃ dhikkāraḥ dhikkriyā vipralāpaḥ vāgyuddhaṃ.

chief CHIEF

, a. paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ uttamaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ agraḥ -grā -graṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ prāgryaḥ -gryā -gryaṃ agrīyaḥ -yā -yaṃ agriyaḥ -yā -yaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuttamaḥ -mā -maṃ pāramikaḥ -kī -kaṃ varyyaḥ -ryyā -ryyaṃ pravaraḥ -rā -raṃ vareṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ purogamaḥ -mā -maṃ pravarhaḥ -rhā -rhaṃ parārddhyaḥ -rddhyā -rddhyaṃ anavarārddhyaḥ -rddhyā -rddhyaṃ vṛndārakaḥ -kā -kaṃ praṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ indraḥ -ndrā -ndraṃ in comp., puṅgavaḥ -vā -vaṃ in comp., ṛṣabhaḥ -bhā -bhaṃ in comp.; 'chief minister,' pradhānamantrī m. (n); 'chief priest,' pradhānayājakaḥ; 'chief justice,' dharmmādhikārī m. (n) dharmmādhyakṣaḥ 'chief seat,' agrāsanaṃ; 'chief of sages,' devarṣiḥ m.; 'chief person,' ādipuruṣaḥ.

cihef CIHEF

, s. patiḥ m., īśvaraḥ īśaḥ nāyakaḥ mukharaḥ purogaḥ agragaḥ adhipaḥ adhipatiḥ m., adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhyakṣaḥ śreṣṭhī m. (n) śiṣṭaḥ gaṇapatiḥ praṣṭhaḥ udvahaḥ śirovarttī m. (n) vṛndārakaḥ.

--(Military chief) senāpatiḥ senāgragaḥ senānīḥ m.

[Page 93a]
chiefless CHIEFLESS

, a. anāyakaḥ -kā -kaṃ anāśvaraḥ -rā -raṃ arājakaḥ -kā -kaṃ.

chiefly CHIEFLY

, adv. pradhānatas prādhānyatas mukhyaśas viśeṣatas paramaṃ.

chieftain CHIEFTAIN

, s. (Leader) mukharaḥ purogaḥ agragaḥ nāyakaḥ patiḥ m., īśvaraḥ.

--(Commander) senāpatiḥ senānīḥ m.

--(Head of a clan) gaṇapatiḥ sāmantaḥ.

chieftainship CHIEFTAINSHIP

, s. mukhyatā gāṇapatyaṃ saināpatyaṃ aiśvaryyaṃ.

chilblain CHILBLAIN

, s. pādasphoṭaḥ pādadārī f., śiśirajātaṃ kṣataṃ.

child CHILD

, s. bālaḥ -lā bālakaḥ śiśuḥ m., vatsaḥ -tsā -tsakaḥ sutaḥ putraḥ śāvakaḥ santānaḥ santatiḥ f., apatyaṃ bālāpatyaṃ dārakaḥ tokaṃ arbhaḥ arbhakaḥ māṇavakaḥ.

--(The compellation of an old to a young man) vatsa.

--(To be with child) garbhavatī or sañjātagarbhā bhū.

childbearing CHILDBEARING

, s. prasavaḥ savanaṃ ṣūḥ f.; 'past childbearing,' vigatārttavā niṣkalā; 'capable of childbearing,' sarajaskā.

childbed CHILDBED

, s. prasavāvasthā prasavakālaḥ prasavavedanā garbhavedanāvasthā.

childbirth CHILDBIRTH

, s. prasavaḥ prasūtiḥ f., sūtiḥ f., jananaṃ; 'the pains of childbirth,' prasavavedanā garbhavedanā; 'to suffer the pains of childbirth,' prāptaprasavavedanā bhū.

childermas-day CHILDERMAS-DAY

, s. herodnāmno yihudīyarājña ājñayā apāpaśiśūnāṃ badhamuddiśya parvva n. (n).

childhood CHILDHOOD

, s. bālyaṃ śaiśavaṃ śiśutvaṃ bālakatvaṃ bālabhāvaḥ kaumāraṃ śaiśavakālaḥ bālyakālaḥ bālyāvasthā apatyatā arbhatvaṃ.

childish CHILDISH

, a. bāliśaḥ -śā -śaṃ bāleyaḥ -yā -yaṃ bālakīyaḥ -yā -yaṃ bālayogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'childish prattle,' bālavacanaṃ; 'childish un-derstanding,' bālabuddhiḥ.

childishly CHILDISHLY

, adv. bālavat śiśuvat bālakavat bālarūpeṇa.

childishness CHILDISHNESS

, s. bāliśyaṃ bāleyatvaṃ bālakīyatā bālarūpatvaṃ.

childless CHILDLESS

, a. aputraḥ -trā -traṃ -trakaḥ -kā -kaṃ niṣputraḥ -trā -traṃ asutaḥ -tā -taṃ aprasutaḥ -tā -taṃ putrarahitaḥ -tā -taṃ putraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ anapatyaḥ -tyā -tyaṃ asantānaḥ -nā -naṃ niḥsantānaḥ -nā -naṃ aprajaḥ -jā -jaṃ niranvayaḥ -yā -yaṃ nirvaṃśaḥ -śā -śaṃ; 'a childless woman,' bandhyā aśiśvī; 'the state of being childless,' ānapatyaṃ.

childlike CHILDLIKE

, a. bālopamaḥ -mā -maṃ bālasadṛśaḥ -śī -śaṃ bāleyaḥ -yā -yaṃ.

chiliaedron CHILIAEDRON

, s. sahasrabhujaḥ sahasrakoṇaḥ sahasrāsraṃ.

chilifactory CHILIFACTORY

, a. raktajanakaḥ -kā -kaṃ. See CHYLIFACTORY.

to chill To CHILL

, v. a. śītīkṛ śītalīkṛ.

--(Check the perspiration) svedaṃ viṣṭambh in caus. (-stambhayati -yituṃ).

--(Discourage) nirviṇaṃ -ṇṇāṃ -ṇṇaṃ kṛ tejohīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

chill CHILL

, a. śītalaḥ -lā -laṃ śiśiraḥ -rā -raṃ śītaḥ -tā -taṃ.

chill CHILL

, s. śītaṃ śītatā himaṃ; 'a check to the perspiration,' svedaviṣṭambhaḥ.

chilled CHILLED

, p. p. śītīkṛtaḥ -tā -taṃ himārttaḥ -rttā -rttaṃ hatatāpaḥ -pā -paṃ.

chilliness CHILLINESS

, s. śītatā śītalatā śaityaṃ śītībhāvaḥ śiśiratvaṃ.

chilly CHILLY

, a. śiśiraḥ -rā -raṃ īṣacchītaḥ -tā -taṃ āśītalaḥ -lā -laṃ.

chime CHIME

, s. nānāvāditrāṇām ekatālaḥ or ekatānaḥ or tālaikyaṃ anekavādyānām tānaikyaṃ or tauryyaikyaṃ śabdaikyaṃ.

--(Of bells) anekaghaṇṭānāṃ tālaikyaṃ tāḍyamānānām anekaghaṇṭānāṃ susvaraśabdaḥ ghaṇṭāśiñjitaṃ.

to chime To CHIME

, v. a. yathā svaraikyaṃ or tālaikyaṃ jāyate tathā nānāvāditrāṇi vad in caus. (vādayati -yituṃ) or taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ); ghaṇṭāṃ taḍ.

to chime To CHIME

, v. n. (To agree) saṃvad (c. 1. -vadati -vadituṃ), anuvad ekībhū anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū anurūpaḥ -pā -paṃ bhū.

chimera CHIMERA

, s. vṛthāvāsanā asambhavakalpanā anarthakavāsanā mithyāvāsanā durvāsanā anarthakacintā anarthakabhāvanā manorathasṛṣṭiḥ f., ābhāsaḥ mṛpārthakaṃ śaśaviṣāṇaṃ kūrmmalomatanutrāṇaṃ.

chimerical CHIMERICAL

, a. kālpanikaḥ -kī -kaṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ manorathasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ amūlakaḥ -kā -kaṃ.

chimney CHIMNEY

, s. dhūmarandhraṃ dhūmapathaḥ dhūmanirgamaḥ.

--(Fire-place) culliḥ f., -llī jātiḥ f., temanī agnikuṇḍaṃ.

chimney-corner CHIMNEY-CORNER

, s. cullipārśvaḥ cullerupāntaṃ cullipārśve āsanaṃ.

chimney-piece CHIMNEY-PIECE

, s. culliśīrṣaṃ culliśilā cullerupari prastaraḥ.

chimney-sweeper CHIMNEY-SWEEPER

, s. dhūmarandhrasammārjjakaḥ cullisammārjjakaḥ.

chin CHIN

, s. civukaṃ civuḥ m., hanuḥ m. f., civiḥ m., pīcaṃ jambha.

chin-cough CHIN-COUGH

, s. bālānām ākṣepakaḥ kāsaḥ mahākāsaḥ.

china CHINA

, s. (Porcelain) kaulālakaṃ mṛnmayaṃ bhāṇḍaṃ mārttikaṃ bhāṇḍaṃ.

--(The country) cīnaḥ; 'China-cloth,' cīnāṃśukaṃ; 'China-rose,' oḍrapuṣpaṃ javā.

chine CHINE

, s. sapṛṣṭhāsthi pṛṣṭhamāṃsaṃ savaṃśaḥ pṛṣṭhabhāgaḥ pṛṣṭhaṃ kaśerukā.

to chine To CHINE

, v. a. pṛṣṭhāsthirūpeṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ), pṛṣṭhavaṃśānulomaṃ chid.

chink CHINK

, s. (Aperture) chidraṃ randhraṃ sandhiḥ m.

--(Sound) śiñjitaṃ kvaṇitaṃ.

to chink To CHINK

, v. n. (To open in gaps) sphuṭ (c. 6. sphuṭati sphuṭituṃ), vidṝ in pass. (-dīryyate) phal (c. 1. phalati phalituṃ).

--(To ring as metal) kvaṇ (c. 1. kvaṇati kvaṇituṃ), śiñj (c. 2. śiṃkte śiñjituṃ).

chinky CHINKY

, a. chidrapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ chidritaḥ -tā -taṃ vahurandhravān -vatī -vat (t).

chintz CHINTZ

, s. citratapaṭaṃ citrakārpāsaṃ paṭī paṭolaṃ cīnāṃśukaṃ.

chip CHIP

, s. vidalaṃ taṣṭaṃ bhittaṃ bhittiḥ f., bhinnaṃ khaṇḍaṃ śakalaṃ; 'a chip of wood,' kāṣṭhakhaṇḍaṃ.

to chip To CHIP

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati takṣituṃ), vidalīkṛ khaṇḍīkṛ.

chip-axe CHIP-AXE

, s. takṣaṇī chidiḥ f., taṅkaḥ vṛkṣabhid.

chippings CHIPPINGS

, s. pl. vidalāni bhinnāni khaṇḍāni taṣṭāni.

chiragra CHIRAGRA

, s. vātarogaviśeṣo yatra karamātram upahataṃ hastaśothaḥ.

chirographer CHIROGRAPHER

, s. hastalekhakaḥ lipikaraḥ kāyasthaḥ akṣarajīvakaḥ.

chirography CHIROGRAPHY

, s. hastalekhanaṃ lekhanavidyā lipiḥ f., likhanaṃ.

chiromancer CHIROMANCER

, s. hastarekhālakṣaṇāt śubhāśubhadarśakaḥ hastarekhāvidyājñaḥ.

chiromancy CHIROMANCY

, s. hastarekhālakṣaṇāt śubhāśubhadarśanaṃ hastarekhāvidyā aṅgavidyā.

to chirp To CHIRP

, v. n. pakṣivat kūj (c. 1. kūjati kūjituṃ), anukūj vikūj jhilla or cilla śabdaṃ kṛ surāriṃ kṛ.

chirping CHIRPING

, s. kūjitaṃ rāvaḥ surāriḥ m., vāśitaṃ rutaṃ kākalī -liḥ

chirurgeon CHIRURGEON

, s. kāyaśalyādibhiṣak m. (j). See SURGEON.

chisel CHISEL

, s. vraścanaḥ takṣaṇī taṅkaḥ vṛkṣabhedī m. (n) vṛkṣādanaḥ śilābhedaḥ śilākuṭṭakaḥ śailabhittiḥ f.

to chisel To CHISEL

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati takṣituṃ), vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ).

chit CHIT

, s. (A child) bālaḥ -lā bālakaḥ śiśuḥ m., śāvakaḥ.

--(A freckle) tilaḥ -lakaḥ jaṭulaḥ.

chit-chat CHIT-CHAT

, s. viśrambhālāpaḥ viśrambhakathitaṃ vṛthākathā saṅkathā jalpaḥ.

chitterlings CHITTERLINGS

, s. pl. paśvantrāṇi n. pl., paśunāḍyaḥ f. pl., purītat m. n.

chitty CHITTY

, a. bālakīyaḥ -yā -yaṃ bāleyaḥ -yī -yaṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ.

chivalrous CHIVALROUS

, a. suvikrāntaḥ -ntā -ntaṃ mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dhāmavān -vatī -vat (t).

chivalry CHIVALRY

, s. (Knighthood) sādipadaṃ rathipadaṃ mahārathatvaṃ.

--(Prowess) suvikramaḥ suvīryyaṃ dhāma n. (n) pauruṣaṃ karmmodāraṃ raṇotsāhaḥ.

chives CHIVES

, s. puṣpakeśarāgraṃ puṣpapakṣmāgrāṇi n. pl.

chocolate CHOCOLATE

, s. āmerikādeśīyavṛkṣaphalaṃ tatphalanirhṛtaṃ pānīyaṃ.

choice CHOICE

, s. (The act) varaṇaṃ vṛtiḥ f., varaḥ.

--(The power of choice between two things) vikalpaḥ -lpakaḥ; 'choice of a husband by a bride,' svayaṃvaraḥ; 'the best of any thing,' uttamabhāgaḥ parabhāgaḥ uttamāṃśaḥ ratnaṃ in comp.; 'of one's own choice,' kāmatas icchātas yathepsitaṃ yatheṣṭaṃ yathākāmaṃ.

choice CHOICE

, a. uttamaḥ -mā -maṃ sarvvottamaḥ -mā -maṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuttamaḥ -mā -maṃ manonītaḥ -tā -taṃ viśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ sāraḥ -rā -raṃ sāravān -vatī -vat (t) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praśastaḥ -stā -staṃ bhadratamaḥ -mā -maṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'choice food,' bhojanaviśeṣaḥ viśiṣṭānnaṃ.

choiceless CHOICELESS

, a. avikalpaḥ -lpā -lpaṃ avaikalpikaḥ -kī -kaṃ.

choicely CHOICELY

, adv. viśiṣṭaprakāreṇa saviśepaṃ uttamaprakāreṇa praśastaṃ.

choiceness CHOICENESS

, s. utkṛṣṭatā prakṛṣṭatvaṃ vaiśiṣṭyaṃ viśiṣṭatā śreṣṭhatā prāśastyaṃ autkarṣyaṃ.

choir CHOIR

, s. gāyakacakraṃ gāthakacakraṃ gāthakasamūhaḥ cākrikagaṇaḥ.

--(Part of a church) pūjāśālāyāḥ saṅkīrttanayogyaṃ madhyamasthalaṃ.

to choke To CHOKE

, v. a. (To suffocate) kaṇṭaṃ sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ) or gras (c. 1. grasati grasituṃ), galahasta (nom. galahastayati -yituṃ), galagrahaṃ kṛ śvāsāvarodhaṃ kṛ śvāsavāraṇaṃ kṛ.

--(To obstruct) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh avarudh saṃrudh; prativandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ).

choked CHOKED

, p. p. avaruddhaśvāsaḥ -sā -saṃ sannakaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

choker CHOKER

, s. (Argument that stops the mouth) galahastaḥ.

cholagogues CHOLAGOGUES

, s. pittadrāvanaṃ pittadrāvakaḥ pittaghnaṃ pittanāśanaṃ.

choler CHOLER

, s. (Bile) pittaṃ.

--(Rage) krodhaḥ kopaḥ roṣaḥ amarṣaḥ.

cholera CHOLERA

, s. visūcikā viṣūcikā mahāmārī.

choleric CHOLERIC

, a. pittavegī -ginī -gi (n) krodhī -dhinī -dhi (n) kopī -pinī -pi (n) caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ; 'choleric constitution,' pittaprakṛtiḥ.

cholic CHOLIC

, s. śūlaḥ -laṃ paktiśūlaṃ. See COLIC.

to choose To CHOOSE

, v. a. (Select) vṛ (c. 5. vṛṇoti -ṇute, c. 9. vṛṇāti -ṇīte, c. 1. varati varituṃ varītuṃ), āvṛ pravṛ; or in caus. (varayati -yituṃ) anuruc in caus. (-rocayati -yituṃ) vāvṛt (c. 4. vāvṛtyate).

--(Take) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(Appoint) niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

to choose To CHOOSE

, v. n. (To be willing) iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), ruc (c. 1. rocate) used impersonally. na pratyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), abhiruc in caus. (-rocayate -yituṃ).

to chop To CHOP

, v. a. (To cut into pieces) khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ or khaṇḍaśaḥ kṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), śakalīkṛ vidalīkṛ.

chop CHOP

, s. khaṇḍaṃ śakalaṃ bhinnaṃ bhittiḥ vidalaṃ.

--(Of meat) māṃsakhaṇḍaṃ.

--(A mutton chop) aurabhrakhaṇḍaṃ.

chop-house CHOP-HOUSE

, s. pakvamāṃsavikrayasthānaṃ pākaśālā.

chopping CHOPPING

, a. hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ māṃsalaḥ -lā -laṃ sthūlaḥ -lā -laṃ.

chopping-knife CHOPPING-KNIFE

, s. māṃsachedanārthaṃ churikā māṃsakhaṇḍanī churikā.

chops CHOPS

, s. (Mouth) mukhaṃ ānanaṃ āsyaṃ.

--(Of a river) sambhedaḥ.

choral CHORAL

, a. sāṅgītikaḥ -kī -kaṃ gānīyaḥ -yā -yaṃ cākrikaḥ -kī -kaṃ.

chord CHORD

, s. (A string) guṇaḥ. See CORD.

--(Of an instrument) tantrī f.

--(Of are) dvijyā jyā jyakā jīvā.

chorded CHORDED

, p. p. tantrī -ntriṇī -ntri (n).

choriambus CHORIAMBUS

, s. (In prosody) vipraḥ.

chorion CHORION

, s. garbhakośaḥ garbhaveṣṭanaṃ garbhāśayaḥ garbhāvaraṇaṃ carmma.

chorister CHORISTER

, s. pradhānamandirasya gāthakaḥ or gāyakaḥ cākrikaḥ tālāvaruraḥ kinnaraḥ kinnarapuruṣaḥ.

chorographer CHOROGRAPHER

, s. deśavivaraṇakṛt deśavarṇanakṛt deśaparyyantalekhakaḥ.

[Page 94b]
chorus CHORUS

, s. (Number of singers) gāyakagaṇaḥ gāthakasamūhaḥ.

--(Dramatic) pārśvasthaḥ pāripārśvikaḥ.

--(Of a song) ghruvakaḥ dhruvaḥ anupadaṃ.

chosen CHOSEN

, p. p. manonītaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ vāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

chough CHOUGH

, s. kākajātīyaḥ samudravelāsevī pakṣibhedaḥ.

to chouse To CHOUSE

, v. a. vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

chouse CHOUSE

, s. (Trick) chalaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ vyājaḥ.

--(A cheater) vañcakaḥ.

chowrie CHOWRIE

, s. (Tail used to drive away flies) cāmaraṃ avacūlakaṃ romagucchaḥ romakeśaraṃ.

chrism CHRISM

, s. abhyañjanaṃ añjanaṃ abhiṣekaḥ -ṣecanaṃ.

christ CHRIST

, s. (The anointed) abhipiktaḥ.

--(The anointed Saviour) abhiṣiktatrātā m. (tṛ). Modern scholars coin the word khrīṣṭaḥ.

to christen To CHRISTEN

, v. a. (To baptize) jalasaṃskāreṇa khrīṣṭīyaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ jalasaṃskāreṇa khrīṣṭīyamatadhāriṇāṃ or khrīṣṭīyānāṃ madhye praviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(To name) nāma kṛ nāma dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

christendom CHRISTENDOM

, s. khrīṣṭīyamatadhāriṇāṃ kṛtsnasamūhaḥ khrīṣṭīyadeśasāmamyaṃ ye kecid deśāḥ khrīṣṭīyamataṃ dhārayanti tatsākalyaṃ.

christening CHRISTENING

, s. jalasaṃskāraḥ jalasaṃskāreṇa khrīṣṭīyānāṃ madhye praveśanaṃ.

--(Naming) nāmakaraṇaṃ.

christian CHRISTIAN

, s. khrīṣṭīyaḥ khrīṣṭīyamatadhārī m. (n) khrīṣṭīyamatāvalambī m. (n).

christian-name CHRISTIAN-NAME

, s. jalasaṃskārakāle dattaṃ nāma n. (n) nāma guptanāma rāśināma.

christianity CHRISTIANITY

, s. khrīṣṭīyamataṃ khrīṣṭīyānāṃ mataṃ khrīṣṭīyadharmmaḥ.

christianly CHRISTIANLY

, adv. khrīṣṭīyavat khrīṣṭīyadharmmānusāreṇa.

christmas-box CHRISTMAS-BOX

, s. khrīṣṭajanmotsavakāle dattaṃ (or deyaṃ) pāritoṣikaṃ.

christmas-day CHRISTMAS-DAY

, s. khrīṣṭajanmadivasamuddiśya mahotsavaḥ khrīṣṭajanmaparvva n. (n).

chromatic CHROMATIC

, a. (Relating to colour) varṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n) raṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n).

--(In music) grāmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ.

chronic or chronical CHRONIC or CHRONICAL

, a. kālikaḥ -kī -kaṃ dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n); 'chronical distemper,' dīrgharogaḥ dīrghavyādhiḥ m.

chronicle CHRONICLE

, s. itihāsaḥ purāvṛttavivaraṇaṃ vṛttavivaraṇaṃ or -raṇapustakaṃ purāvṛttākhyānaṃ purāvṛttagranthaḥ samācāragranthaḥ śiṣṭasamācāraḥ.

to chronicle To CHRONICLE

, v. a. itihāsapustakeṣu samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), yathākramaṃ vṛttavivaraṇaṃ kṛ or vṛttāni rac (c. 10. racayati -yituṃ).

chronicler CHRONICLER

, s. aitihāsikaḥ itihāsalekhakaḥ purāvṛttaracakaḥ vṛttavivaraṇakṛt śiṣṭasamācāraracakaḥ.

chronogram CHRONOGRAM

, s. yathā akṣaravinyāsāt saṃvacchākādikālo nirṇetuṃ śakyate tathā prastarādau likhitam amukaprasiddhavṛttavivaraṇaṃ.

chronologist CHRONOLOGIST

, s. kālagaṇakaḥ kālagaṇanāvidyājñaḥ kālajñaḥ yathākālaṃ or kālakrameṇa purāvṛttaracakaḥ vṛttakālanirūpakaḥ gatakālanirṇetā m. (tṛ).

chronological CHRONOLOGICAL

, a. kālagaṇanāviṣayakaḥ -kā -kaṃ kālikaḥ -kī -kaṃ.

chronologically CHRONOLOGICALLY

, adv. yathākālaṃ kālakrameṇa kālakramānusāreṇa.

chronology CHRONOLOGY

, s. kālagaṇanāvidyā kālanirūpaṇavidyā kālanirṇayavidyā kālakrameṇa purāvṛttaracanā.

chronometer CHRONOMETER

, s. kālaparimāṇārthaṃ yantraṃ ghaṭī yāmanālī.

chrysalis CHRYSALIS

, s. kośasthaḥ kośavāsī m. (n) koṣakāraḥ ḍimbaḥ gaṭikā.

chrysolite CHRYSOLITE

, s. candrakāntaḥ haritāśma n. (n) pītamaṇiḥ m.

chub CHUB

, s. sthūlaśirasko nādeyamatsyabhedaḥ.

chubbed CHUBBED

, a. sthralaśiraskaḥ -skā -skaṃ sthūlamastakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 95a]
chubby-faced CHUBBY-FACED

, a. sthūlāsyaḥ -syā -syaṃ sthūlānanaḥ -nī -naṃ.

chuck CHUCK

, s. (The cry of a hen) kukkuṭīrāvaḥ kukkuṭīnādaḥ.

--(A term of endearment) priye voc. c. f., vatsa voc. c. m., vatse voc. c. f.

to chuck To CHUCK

, v. n. (To call as a hen) kukkuṭīvad ru (c. 2. rauti ravituṃ).

--(To give a gentle blow under the chin) vātsalyāt paracivukam īṣatprahāreṇa unnam in caus. (-namayati -yituṃ).

chuff CHUFF

, s. (A loutish clown) grāmyajanaḥ grāmikaḥ grāmabuddhiḥ sthūlabuddhiḥ asabhyaḥ jaḍaḥ.

chuffy CHUFFY

, a. grāmyaḥ -myā -myaṃ mandamatiḥ -tiḥ -ti sthūlaḥ -lā -laṃ.

chum CHUM

, s. vayasyaḥ sahavāsī m. (n) saṅgī m. (n) priyamitraṃ saṃsargī m. (n).

chump CHUMP

, s. sthūlakāṣṭhaṃ sthūladāruḥ m., vṛhatkāṣṭhakhaṇḍaṃ.

church CHURCH

, s. (Place of worship) mandiraṃ pūjāśālā bhajanabhavanaṃ bhajanagṛhaṃ prāsādaḥ maṇḍapaḥ.

--(The body of Christians) khrīṣṭamatadhāriṇāṃ kṛtsnasamūhaḥ maṇḍalī -laṃ samājaḥ.

to church To CHURCH

, v. a. prasavasamutthitāṃ strīṃ parameśvarasya dhanyavādaṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ).

churchman CHURCHMAN

, s. purohitaḥ yājakaḥ dharmmādhyāpakaḥ.

churchwarden CHURCHWARDEN

, s. mandirarakṣakaḥ bhajanagṛhapālakaḥ pūjāśālādhyakṣaḥ.

churchyard CHURCHYARD

, s. śmaśānaṃ pretavanaṃ pitṛvanaṃ śavanikhananasthānaṃ; 'churchyard flowers,' pitṛvanasumanaḥ n. (s).

churl CHURL

, s. (A rustic) grāmyajanaḥ grāmajaḥ grāmī m. (n) asabhyaḥ.

--(A rude man) kuśīlaḥ duḥśīlaḥ vāmaśīlaḥ.

--(A miser) kṛpaṇaḥ kadaryyaḥ mṛṣṭerukaḥ.

churlish CHURLISH

, a. durācāraḥ -rā -raṃ duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti avinayaḥ -yā -yaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aślīlaḥ -lā -laṃ krūrācāraḥ -rā -raṃ khalaḥ -lā -laṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

churlishly CHURLISHLY

, adv. asabhyavat kadaryyavat kṛpaṇaṃ aślīlaṃ.

churlishness CHURLISHNESS

, s. kuśīlatā aślīlatā aśiṣṭatā avinayaḥ asabhyatā.

churn CHURN

, s. manthanī manthinī gargarī manthanaghaṭī jālagaṇikā.

to churn To CHURN

, v. a. math (c. 1. mathati mathituṃ) or manth (c. 1. manthati, c. 9. mathnāti manthituṃ), unmanth nirmanth khaj (c. 1. khajati khajituṃ), samāluḍ (c. 1. -loḍati -loḍituṃ, c. 10. -loḍayati -yituṃ).

churned CHURNED

, p. p. mathitaḥ -tā -taṃ pramathitaḥ -tā -taṃ āloḍitaḥ -tā -taṃ daṇḍāhataḥ -tā -taṃ vyāghaṭṭitaḥ -tā -taṃ kothaḥ -thā -thaṃ.

churning CHURNING

, s. manthaḥ manthanaṃ mathanaṃ āloḍanaṃ samāloḍā khajā kothaḥ.

churn-staff CHURN-STAFF

, s. manthaḥ manthā m. (mathin) manthadaṇḍakaḥ manthānaḥ dadhicāraḥ vaiśākhaḥ khajakaḥ.

chyle CHYLE

, s. annarasaḥ dhātupaḥ rasaḥ bhojyasambhavaḥ asramātṛkā annasāraḥ.

chylifactory CHYLIFACTORY

, a. dhātupakārī -riṇī -ri (n) annarasotpādakaḥ -kā -kaṃ.

chylous CHYLOUS

, a. annarasamayaḥ -yī -yaṃ dhātuparūpaḥ -pā -paṃ.

chymic or chymical CHYMIC or CHYMICAL

, a. rasāyanavidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) rasāyanajaḥ -jā -jaṃ.

chymically CHYMICALLY

, adv. rasāyanavidyānusārāt rasāyanavidyānurūpeṇa.

chymist CHYMIST

, s. rasāyanavidyājñaḥ rasajñaḥ rasāyanaḥ.

chymistry CHYMISTRY

, s. rasāyanaṃ rasāyanavidyā rasavidyā rasajñatā.

cibarious CIBARIOUS

, a. annamayaḥ -yī -yaṃ bhojyaḥ -jyā -jyaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ.

cicatrice CICATRICE

, s. sighma n. (n) sighmaṃ śuṣkavraṇaḥ rūḍhakṣatacihnaṃ rūḍhakṣataṃ.

cicatrization CICATRIZATION

, s. vraṇaviśoṣaṇaṃ vraṇaśodhanaṃ ropaṇaṃ vraṇaropaṇaṃ samutthānaṃ pratisāraṇaṃ pratisaraḥ.

to cicatrize To CICATRIZE

, v. a. kṣataṃ ruh in caus. (ropayati -yituṃ) or śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) or śuṣkīkṛ pratisṛ in caus. (sārayati -yituṃ).

[Page 95b]
cicatrized CICATRIZED

, p. p. rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ropitaḥ -tā -taṃ śuṣkaḥ -ṣkā ṣkaṃ samutthitaḥ -tā -taṃ pratisāritaḥ -tā -taṃ.

to cicurate To CICURATE

, v. a. dam in caus. (damayati -yituṃ) vaśīkṛ nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

cider CIDER

, s. amlarasaḥ pānīyaviśeṣaḥ amlaphalanirhṛto madyaviśeṣaḥ.

ciliary CILIARY

, a. netracchadasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vatmasambandhī &c.

cilicious CILICIOUS

, a. lomamayaḥ -yī -yaṃ lomaśaḥ -śā -śaṃ.

cimeter CIMETER

, s. vakrakhaṅgaḥ candrahāsaḥ maṇḍalāgraḥ khaṅgaḥ nistriṃśaḥ kṛyāṇaḥ -ṇakaḥ asiriṣṭiḥ m.

cincture CINCTURE

, s. mekhalā kaṭisūtraṃ rasanā kāñcī vasnanaṃ.

cinder CINDER

, s. agnerucchiṣṭaṃ taptāṅgārocchiṣṭaṃ aṅgāraḥ -raṃ bhasma n. (n).

cineration CINERATION

, s. bhasmīkaraṇaṃ bhasmasātkaraṇaṃ.

cineritious CINERITIOUS

, a. bhāsmanaḥ -nī -naṃ bhasmarūpaḥ -pā -paṃ.

cinnabar CINNABAR

, s. rasasindhūraṃ rasasthānaṃ raktapāradaṃ.

cinnamon CINNAMON

, s. dārugandhaḥ tiktavalkalaṃ sugandhatvak f. (c) gandhavalkalaṃ.

cinnamon-tree CINNAMON-TREE

, s. pūrvvoktatiktavalkalaviśiṣṭaḥ siṃhaladvīparohī kṣudravṛkṣaḥ

cinque CINQUE

, s. (A five) pañcakaḥ pañcatvaṃ.

cinquefoil CINQUEFOIL

, s. pañcaparṇī pañcapatrī pañcadalī.

cinque-spotted CINQUE-SPOTTED

, a. pañcacihnaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pañcatilavān -vatī -vat (t).

cion CION

, s. pallavaṃ navapallavaṃ kisalaḥ -laṃ kisalayaḥ -yaṃ.

cipher CIPHER

, s. (An arithmetical character) aṅkaṃ guṇanikā.

--(Cha racter in general) akṣaraṃ varṇaḥ.

--(Mark standing for nothing) śūnyaṃ vinduḥ m., vaṭaḥ haḥ ṭhaḥ khaṃ.

--(Occult character in writing) vījākṣaraṃ vījaṃ.

to cipher To CIPHER

, v. a. (To practise arithmetic) aṅkavidyām abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or śikṣ (c. 1. śikṣate śikṣituṃ).

--(To write in occult characters) vījākṣarair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

ciphering CIPHERING

, s. aṅkanaṃ gaṇitaṃ aṅkavidyā gaṇanavidyā pāṭīgaṇitaṃ.

circle CIRCLE

, s. (A round line) maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ cakraṃ cakravālaṃ vṛttaṃ golaḥ -laṃ nighaḥ candrakaḥ vaṭaḥ varṇakaḥ valayaḥ -yaṃ.

--(Circuit, circumference) pariṇāhaḥ paridhiḥ m., pariveṣṭanaṃ vṛttiḥ f., pariveśaḥ; 'the circle of the earth,' bhūparidhiḥ m., bhūmaṇḍalaṃ.

--(A circle of people, assembly) maṇḍalaṃ pariṣad f., paṃktiḥ f.

--(Circle on the forehead) tilakaḥ -kaṃ tamālapatraṃ citrakaṃ viśeṣakaṃ; 'segment of a circle,' vṛttakhaṇḍaṃ khaṇḍamaṇḍalaṃ; 'area of a circle,' phalaṃ.

to circle To CIRCLE

, v. a. (To surround) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), parivṛ (c. 5. vṛṇoti -varituṃ -varītuṃ), pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), maṇḍala (nom. maṇḍalayati -yituṃ).

to circle To CIRCLE

, v. n. (To move circularly) cakravat parivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), or vyāvṛt or paribhram (c. 1. -bhṛmati,) c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ), maṇḍala (nom. maṇḍalāyate).

circled CIRCLED

, p. p. maṇḍalitaḥ -tā -taṃ parimaṇḍalitaḥ -tā -taṃ valayitaḥ -tā -taṃ.

--(Having the form of a circle) maṇḍalī -linī -li (n) maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ cakrākāraḥ -rā -raṃ.

circuit CIRCUIT

, s. (Compass, circumference) maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ paridhiḥ m., parimāṇaṃ pariṇāhaḥ parīṇāhaḥ pariveṣṭanaṃ.

--(Act of moving round) parivarttanaṃ āvarttaḥ āvṛttiḥ f., āvarttanaṃ vivarttaḥ bhamaṇaṃ paribhramaḥ ghūrṇiḥ f.

--(Visitation of a judge) dharmmādhyakṣābhaptagamanaṃ prāḍvivākabhramaṇaṃ.

to circuit To CIRCUIT

, v. n. paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ), parivṛt (c. 1. varttate -varttituṃ).

[Page 96a]
circutious CIRCUTIOUS

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilagāmī -minī -mi (n) sudīrghaḥ -rghā -rghaṃ.

circular CIRCULAR

, a. varttulaḥ -lā -laṃ maṇḍalī -linī -li (n) cākrikaḥ -kī -kaṃ cakrākāraḥ -rā -raṃ cakrākṛtiḥ -tiḥ -ti cakrī -kriṇī -kri (n) cakravān -vatī -vat (t) cākreyaḥ -yī -yaṃ vaṭī -ṭinī -ṭi (n) nighaḥ -ghā -ghaṃ viṣvaksamaḥ -mā -maṃ.

circularity CIRCULARITY

, s. maṇḍalatā parimaṇḍalatā varttulatvaṃ cakrākāratā golākāratvaṃ.

circularly CIRCULARLY

, adv. cakravat cakrarūpeṇa golavat maṇḍalavat maṇḍalatas.

to circulate To CIRCULATE

, v. n. pracal (c. 1. -calati -calituṃ), pracar (c. 1. -carati -carituṃ), parivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), samparivṛt viparivṛt vivṛt.

to circulate To CIRCULATE

, v. a. parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) pracal in caus. (-calayati -yituṃ).

circulated CIRCULATED

, p. p. pracalitaḥ -tā -taṃ parivarttitaḥ -tā -taṃ pracāritaḥ -tā -taṃ vyāvarttakaḥ -kā -kaṃ.

circulating CIRCULATING

, a. pracalaḥ -lā -laṃ parivarttī -rttinī -rtti (n) vyāvarttakaḥ -kā -kaṃ.

circulation CIRCULATION

, s. parivarttaḥ -rttanaṃ vyāvarttaḥ pracāraḥ pracalanaṃ pracaraḥ bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ calanaṃ prācuryyaṃ.

--(Of the blood) raktacalanaṃ raktavahanaṃ.

circulatory CIRCULATORY

, a. varttulaḥ -lā -laṃ cākrikaḥ -kī -kaṃ maṇḍalī -linī -li (n).

circumambiency CIRCUMAMBIENCY

, s. pariveṣṭanaṃ vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vyāpakatvaṃ parigamanaṃ.

circumambient CIRCUMAMBIENT

, a. pariveṣṭakaḥ -kā -kaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ parigataḥ -tā -taṃ.

to circumambulate To CIRCUMAMBULATE

, v. n. parikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ).

circumambulation CIRCUMAMBULATION

, s. parikramaḥ paribhramaṇaṃ parisaryyā parīsāraḥ paryyaṭanaṃ.

--(Reverential) pradakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to circumcise To CIRCUMCISE

, v. a. tvacaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), liṅgāgracarmma chid paricchid parikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

--(A circumcised man) duścarmmā m. (n) vaṇḍaḥ vaṇṭhaḥ durbalaḥ dvinagnakaḥ.

circumcision CIRCUMCISION

, s. tvakchedanaṃ liṅgāgracarmmachedanaṃ dauścarmmyaṃ parikarttanaṃ.

to circumduct To CIRCUMDUCT

, v. a. lup (c. 6. lumpati loptuṃ), vyarthīkṛ moghīkṛ niṣphalīkṛ.

circumduction CIRCUMDUCTION

, s. lopaḥ aniṣpādanaṃ moghīkaraṇaṃ vyarthīkaraṇaṃ.

circumference CIRCUMFERENCE

, s. paridhiḥ m., maṇḍalaṃ parīṇāhaḥ pariṇāhaḥ parimāṇaṃ vṛttiḥ f., cakravālaṃ pāliḥ f., pariveśaḥ -ṣaḥ pariveṣṭanaṃ.

--(Of a wheel) cakraparidhiḥ m., nemiḥ f., pradhiḥ m., pradhimaṇḍalaṃ nīghraṃ nīvraḥ.

--(Of the earth) bhūparidhiḥ m.

circumflex CIRCUMFLEX

, s. (Accent) svaritaḥ tṛtīyam uccāraṇacihnaṃ.

circumfluence CIRCUMFLUENCE

, s. parisravaḥ pariplavaḥ parivāhaḥ parisyandanaṃ parigalanaṃ.

circumfluent or circumfluous CIRCUMFLUENT or CIRCUMFLUOUS

, a. parisrutaḥ -tā -taṃ parisārī -riṇī -ri (n) parisyandī -ndinī -ndi (n) parisyannaḥ -nnā -nnaṃ parigalitaḥ -tā -taṃ.

circumforaneous CIRCUMFORANEOUS

, a. gṛhādgṛham aṭamānaḥ -nā -naṃ aṭāṭyamānaḥ -nā -naṃ.

to circumfuse To CIRCUMFUSE

, v. a. pariplu in caus. (-plāvayati -yituṃ) samāplu.

circumfused CIRCUMFUSED

, p. p. pariplutaḥ -tā -taṃ samāplutaḥ -tā -taṃ parigalitaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ samākrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

circumfusile CIRCUMFUSILE

, a. pariplāvī -vinī -vi (n) vyāpakaḥ -kā -kaṃ vyaśnuvānaḥ -nā -naṃ.

circumfusion CIRCUMFUSION

, s. pariplāvaḥ pariplavaḥ vyāptiḥ f., vyāpakatvaṃ parigalanaṃ.

to circumgyrate To CIRCUMGYRATE

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), vyāvṛt ghūrṇ (c. 1. ghūrṇate ghūrṇituṃ), parighūrṇ vyāghūrṇ.

circumgyration CIRCUMGYRATION

, s. cakrāvarttaḥ āvarttaḥ parivarttaḥ āvṛttiḥ f., ghūṇiḥ f.

circumjacent CIRCUMJACENT

, a. paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ sāmantasthaḥ -sthā -sthaṃ upāntikaḥ -kī -kaṃ.

circumition CIRCUMITION

, s. parigamaḥ parikramaḥ parisaryyā paribhramaḥ.

circumlocution CIRCUMLOCUTION

, s. vāgvistāraḥ vākyavistaraḥ vakroktiḥ f., vakrabhaṇitaṃ vyājoktiḥ f., atyuktiḥ atiśayoktiḥ bahuvākyaṃ bahūktiḥ vākyabāhulyaṃ.

circumlocutory CIRCUMLOCUTORY

, a. bahuvākyaḥ -kyā -kyaṃ vistīrṇavākyaḥ -kyā -kyaṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

[Page 96b]
circumnavigable CIRCUMNAVIGABLE

, a. samantāt or parito nāvā tāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

to circumnavigate To CIRCUMNAVIGATE

, v. a. samantāt nāvā t (c. 1. tarati tarituṃ tarītuṃ) or plu (c. 1. plavate plotuṃ).

circumnavigation CIRCUMNAVIGATION

, s. naukayā samantāt taraṇaṃ.

circumrotation CIRCUMROTATION

, s. cakrāvarttaḥ parivarttaḥ āvarttaḥ āvṛttiḥ f., ghūrṇiḥ f.

circumrotatory CIRCUMROTATORY

, a. cakravat parivarttī -rttinī -rtti (n) āvarttamānaḥ -nā -naṃ ghūrṇāyamānaḥ -nā -naṃ.

to circumscribe To CIRCUMSCRIBE

, v. a. parimā (c. 2. -māti, c. 3. mimīte -mātuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), niyam samanta (nom. samantayati -yituṃ).

circumscribed CIRCUMSCRIBED

, p. p. parimitaḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkucitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ sāvadhikaḥ -kī -kaṃ susaṃsthitaḥ -tā -taṃ susaṅgṛhītaḥ -tā -taṃ.

circumscription CIRCUMSCRIPTION

, s. parimāṇaṃ saṃyamanaṃ saṃharaṇaṃ saṅkocaḥ saṃvāraḥ saṃvṛtiḥ f.

circumspect CIRCUMSPECT

, a. avahitaḥ -tā -taṃ svavahitaḥ -tā -taṃ sāvadhānaḥ -nā -naṃ samīkṣyakārī -riṇī -ri (n) or vimṛśyakārī apramattaḥ -ttā -ttaṃ pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n).

circumspection CIRCUMSPECTION

, s. avadhānaṃ -natā sāvadhānatā apramādaḥ samīkṣyakāritvaṃ.

circumspectly CIRCUMSPECTLY

, adv. avekṣayā sāvadhānaṃ susamīkṣya suvimṛśya.

circumstance CIRCUMSTANCE

, s. (Something adjunct to a fact) sambandhaḥ anubandhaḥ.

--(A thing. fact) viṣayaḥ vastu n., bhūtaṃ viṣayakatvaṃ.

--(Incident, event) vṛttaṃ vṛttāntaḥ sambhavaḥ.

--(Condition, state) avasthā daśā sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f.; gatiḥ f.; 'he related all the circumstances as they occurred,' sakalavṛttāntaṃ yathāvṛttaṃ nyavedayat; 'according to circumstances,' yathāsambhavaṃ yathāsthitaṃ; 'in good circumstances,' susthitaḥ -tā -taṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ; 'in bad circumstances,' duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ durgataḥ -tā -taṃ.

circumstanced CIRCUMSTANCED

, p. p. sthitaḥ -tā -taṃ avasthitaḥ -tā -taṃ sthaḥ -sthā -sthaṃ in comp., bhūtaḥ -tā -taṃ varttī -rttinī -rtti (n); 'so circumstanced,' evambhūtaḥ -tā -taṃ itthambhūtaḥ -tā -taṃ evaṃvidhaḥ -dhā -dhaṃ tathāvidhaḥ -dhā -dhaṃ.

circumstant CIRCUMSTANT

, a. samantāt sthāyī -yinī -yi (n) or varttī -rttinī -rtti (n).

circumstantial CIRCUMSTANTIAL

, a. (In detail) savistaraḥ -rā -raṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ sopavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ savivaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Not essential) aprakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Incidental) āgantukaḥ -kā -kaṃ.

circumstantially CIRCUMSTANTIALLY

, adv. yathāvṛttaṃ yathāsthitaṃ suvistaraṃ vistareṇa upavarṇena suvivaraṇapūrvvakaṃ niravaśepatas.

circumstantiated CIRCUMSTANTIATED

, p. p. viśeṣabhāvavarttī -rttinī -rtti (n). See CIRCUMSTANCED.

to circumvallate To CIRCUMVALLATE

, v. a. parikhāprācīrādinā pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ), samantād uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

circumvallation CIRCUMVALLATION

, s. (The act) parikhāprācīrādinā nagarapariveṣṭanaṃ samantāduparodhanaṃ.

--(The trenches, &c., round a besieged town) ruddhanagaraparigataṃ parikhāprācīrādi.

to circumvent To CIRCUMVENT

, v. a. vañc in caus. (vañcayate -ti -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

circumvented CIRCUMVENTED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ parivañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

circumvention CIRCUMVENTION

, s. pravañcanā vañcanaṃ chalaṃ -lanā atisandhānaṃ kapaṭaḥ kāpaṭyaṃ skhalitaṃ prapañcaḥ pralambhaḥ.

to circumvest To CIRCUMVEST

, v. a. parivye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), paridhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -veṣṭituṃ).

circumvolation CIRCUMVOLATION

, s. (Flying round) pariḍīnaṃ -nakaṃ.

[Page 97a]
to circumvolve To CIRCUMVOLVE

, v. a. parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) luṭh in caus. (loṭhayati -yituṃ) saṃsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

to circumvolve To CIRCUMVOLVE

, v. n. cakravat parivṛt (c. 1. -varttate -varttituṃ), luṭh (c. 1. -loṭhati -te -loṭhituṃ), praluṭh parighūrṇ (c. 6. ghūrṇati -te -rṇituṃ).

circumvolution CIRCUMVOLUTION

, s. parivarttanaṃ parivṛttiḥ f., āvarttanaṃ āvṛttiḥ f., vivarttaḥ vyāvarttanaṃ praloṭhanaṃ ghūrṇiḥ f.; 'of a wheel,' cakrāvarttaḥ.

circus or cirque CIRCUS or CIRQUE

, s. dīrghamaṇḍalākāro rathacaryyādikrīḍāyogyo bhūmibhāgaḥ krīḍāraṅgaḥ krīḍāṅganaṃ keliraṅgaḥ.

cissus CISSUS

, s. (Plant) godhāpadī -dikā suvahā.

cist CIST

, s. kośaḥ puṭaḥ paṭalaṃ āveṣṭanaṃ.

--(Excavation) khātaṃ.

cistern CISTERN

, s. udakādhāraḥ jalāśayaḥ jalakuṇḍaṃ kuṇḍaṃ pānīyasthānaṃ varāsanaṃ vārāsanaṃ jaladānagṛhaṃ.

cit CIT

, s. nāgarajanaḥ nāgarakaḥ paurajanaḥ pṛthagjanaḥ avaravarṇaḥ.

citadel CITADEL

, s. durgaṃ koṭiḥ f., kalatraṃ.

--(Commander of) koṭipālaḥ.

cital CITAL

, s. (Impeachment, summons) abhiyogaḥ āhvānaṃ apavādaḥ.

citation CITATION

, s. (Summons) āhvānaṃ abhiyogaḥ.

--(Quotation) uddhāraḥ avataraṇaṃ -tāraṇaṃ; 'of the Vedas,' śrutādānaṃ.

--(Passage quoted) upanītavacanaṃ uddhṛtavākyaṃ avatāritavākyaṃ.

citatory CITATORY

, a. āhvāyakaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ.

to cite To CITE

, v. a. (To summon before a judge) prāḍvivākasākṣād āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(To adduce, quote) upanī (c. 1. -nayati -netuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ); 'to cite the Vedas,' śrutādānaṃ kṛ.

cited CITED

, p. p. (Quoted) upanītaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ avatāritaḥ -tā -taṃ upanyastaḥ -stā -staṃ.

--(Before a court of justice) nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āhūtaḥ -tā -taṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahārābhiśastaḥ -stā -staṃ.

citer CITER

, s. (Impeacher) abhiyogī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ).

--(Quoter) upanetā m. (tṛ).

cithern CITHERN

, s. (A harp) vīṇāviśeṣaḥ vallakī vipañcī tantrīḥ.

citizen CITIZEN

, s. pauraḥ paurajanaḥ nagarajanaḥ nāgarajanaḥ nagarasthaḥ puravāsī m. (n) nagaraukāḥ m. (s) pauralokaḥ; 'a fellow-citizen,' ekapauraḥ.

citizenlike CITIZENLIKE

, adv. nagarajanavat pauravat sabhyarūpeṇa āryyavat.

citizenship CITIZENSHIP

, s. nagarajanādhikāraḥ paurādhikāraḥ pauratvaṃ; 'fellow-citizenship,' paurasakhyaṃ.

citrine CITRINE

, s. jambīravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ghanapītaḥ -tā -taṃ.

citron CITRON

, s. (The tree) jambīraḥ jambhaḥ -mbhakaḥ -mbhalaḥ -mbharaḥ amlakeśaraḥ keśarāmlaḥ phalapūraḥ -rakaḥ vījapūraḥ gilaḥ dantaśaṭhaḥ rucakaḥ icchakaḥ vṛhaccittaḥ mātuluṅgakaḥ pūrṇavījaḥ cholaṅgaḥ vījakaḥ -japūrṇaḥ.

--(The fruit) jambīraphalaṃ.

city CITY

, s. puraṃ -rī nagaraṃ -rī pūḥ f. (pur) pattanaṃ pṛthupattanaṃ paṭṭanaṃ paṭṭaṃ puriḥ f., karvvaṭaṃ ḍhakkaḥ pallī puṭabhedanaṃ sthānīyaṃ nigamaḥ; 'city-gate,' nagaradvāraṃ puradvāraṃ; 'city-police,' nagararakṣipuruṣaḥ.

city CITY

, a. pauraḥ -rī -raṃ nāgaraḥ -rī -raṃ -reyakaḥ -kī -kaṃ nagarasthaḥ -sthā -sthaṃ.

civet CIVET

, CIVET-CAT, s. gandhamārjāraḥ gandhotuḥ m., khaṭṭāśaḥ -śī pūtiśārijā kastūrīmṛgaḥ.

civic CIVIC

, a. paurācārasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pauraḥ -rī -raṃ.

civil CIVIL

, a. (Relating to the usages of citizens) puravyavahārasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nagarācārasambandhīyaḥ -yā -yaṃ nītisrambandhīyaḥ -yā -yaṃ pauraḥ -rī -raṃ; 'civil war, popular disturbance,' prakṛtikṣobhaḥ viplavaḥ.

--(Complaisant, gentle) anugrāhī -hiṇī -hi (n) anunayī -yinī -yi (n) sānunayaḥ -yā -yaṃ anukūlaḥ -lā -laṃ anurodhī -dhinī -dhi (n) cāṭukāraḥ -rā -raṃ suprasādaḥ -dā -daṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Civil in speech) priyaṃvadaḥ -dā -daṃ abhivādakaḥ -kā -kaṃ vandāruḥ -ruḥ -ru śaknuḥ -knuḥ -knu.

--(Civilized) sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

civilian CIVILIAN

, s. smārttaḥ smṛtijñaḥ dharmmaśāstrajñaḥ vyavahāravidhijñaḥ nītijñaḥ nayavid vyavasthākuśalaḥ rājakarmmavyavasāyī m. (n) rājavyāpārī m. (n).

civilisation CIVILISATION

, s. sabhyatā śiṣṭatā śiṣṭācāratvaṃ āryyavṛttabhāvaḥ suśīlatvaṃ.

civility CIVILITY

, s. (Politeness) ānandanaṃ anugrahaḥ anurodhaḥ anunayaḥ abhinītiḥ f., anukūlatā anuvṛttiḥ f. -varttanaṃ sabhājanaṃ saujanyaṃ praśrayaḥ sabhyatā suśīlatā śiṣṭatā.

to civilize To CIVILIZE

, v. a. śiṣṭācārān or āryyavyavahārān śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ) or śās (c. 2. śāsti śāsituṃ).

civilized CIVILIZED

, p. p. śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ vinītaḥ -tā -taṃ śiṣṭācārasevī -vinī -vi (n) agrāmyaḥ -myā -myaṃ āryyavṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'civilized and rude,' āryyā mlecchāśca.

civilly CIVILLY

, adv. (Politely) anunayena ānandanapūrvvakaṃ sānunayaṃ suśīlavat sānurodhaṃ.

--(In a manner relating to civil government) nītividyānusārāt pauravyavahārānusāreṇa.

clack CLACK

, s. (Incessant chattering) jalpaḥ -lpanaṃ vāvadūkatā atiśayajalpaḥ vākcāpalyaṃ caṭacaṭaśabdaḥ jhañjhanaṃ.

--(Bell of a mill) peṣaṇīghaṇṭā.

to clack To CLACK

, v. n. atiśayena jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), peṣaṇīghaṇṭārūpeṇa śabdaṃ kṛ caṭacaṭaśabdaṃ kṛ.

clad CLAD

, a. ācchāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ vastraveṣṭitaḥ -tā -taṃ vastrānvitaḥ -tā -taṃ parihitaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ anagnaḥ -gnā -gnaṃ savāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) sacelaḥ -lā -laṃ; 'lightly clad,' laghuvāsāḥ -sāḥ -saḥ (s).

to claim To CLAIM

, v. a. svīkṛ aṅgīkṛ; yāc (c. 1. yācati -cituṃ), prārth (c. 10. prārthayati -te -yituṃ), mameti uktvā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), mahyaṃ dātavyamiti jñāpayitvā grah; abhimānaṃ kṛ; as, 'to claim money,' dhanābhimānaṃ kṛ; mameti vad (c. 1. vadati -dituṃ), madīyamiti or svīyamiti vad svādhikāraṃ or svasvatvaṃ jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ).

--(To set up a claim) dhvajīkṛ.

--(To have a claim to) arh (c. 1. arhati -te -rhituṃ).

claim CLAIM

, s. adhikāraḥ ābhayāgaḥ abhimānaṃ yācñā abhyarthanā prārthanā; 'false claim,' mithyābhiyogaḥ; 'claim laid to learning,' vidyābhimānaṃ.

claimable CLAIMABLE

, a. abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ yācanīyaḥ -yā -yaṃ prārthanīyaḥ -yā -yaṃ.

claimant CLAIMANT

, s. abhiyoktā m. (ktṛ) arthī m. (n) adhikārī m. (n) yācitā m. (tṛ) prārthayitā m. (tṛ).

claimed CLAIMED

, p. p. adhikṛtaḥ -tā -taṃ yācitaḥ -tā -taṃ prārthitaḥ -tā -taṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ prakhyātaḥ -tā -taṃ mārgitaḥ -tā -taṃ.

clair-obscure CLAIR-OBSCURE

, s. citrakarmmaṇi nānāchāyāvinyāsavidyā.

to clam To CLAM

, v. a. (To clog with glutinous matter) śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ) śyānīkṛ sāndrīkṛ.

to clamber To CLAMBER

, v. a. pāṇipādena or karacaraṇābhyāṃ durārohasthānam āyāsena āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or adhyāruh.

clambering CLAMBERING

, s. pāṇipādena viṣamasthānārohaṇaṃ āyāsenārohaṇaṃ.

clamminess CLAMMINESS

, s. śyānatā śīnatā sāndratā ghanatvaṃ anulagnaśīlatvaṃ.

clammy CLAMMY

, a. śyānaḥ -nā -naṃ śīnaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ ghanaḥ -nā -naṃ. anulagnaśīlaḥ -lā -laṃ saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ.

clamour CLAMOUR

, s. ghoṣaṇaṃ -ṇā utkrośaḥ utkruṣṭaṃ saṃhūtiḥ f., janaravaḥ uccairghuṣṭaṃ uccaiḥsvaraḥ rāsaḥ bahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ prakṣveḍanaṃ.

to clamour To CLAMOUR

, v. n. uccair ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), udghuṣ utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), prakṣviḍ (c. 1. -kṣveḍati -ḍituṃ).

clamourous CLAMOUROUS

, a. ghoṣakaraḥ -rī -raṃ ghoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ uccaiḥsvarakārī -riṇī -ri (n) tumulakārī &c., mukharaḥ -rā -raṃ mahāsvanaḥ -nā -naṃ bahughoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ analpaghoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ prakṣveḍitaḥ -tā -taṃ prakṣveḍitavān -vatī -vat (t).

clamp CLAMP

, s. (A piece of iron for joining stones) śilādvayasambandhanārthaṃ kīlaḥ.

--(A quantity of brick) iṣṭakārāśiḥ f.

to clamp To CLAMP

, v. a. pāṣāṇadvayaṃ or kāṣṭhadvayaṃ kīlena sambandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ).

clan CLAN

, s. kulaṃ vaṃśaḥ gotraṃ santānaḥ varṇaḥ vargaḥ jātiḥ f., kuṭumbaḥ paṃktiḥ f., maṇḍalaṃ saṅghaḥ saṃsargaḥ śākhā.

clandestine CLANDESTINE

, a. nibhṛtaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ nihnutaḥ -tā -taṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ chalena kṛtaḥ -tā -taṃ; 'a clandestine marriage,' caurikāvivāhaḥ.

clandestinely CLANDESTINELY

, adv. nibhṛtaṃ rahaḥ (s) rahasi rahasyaṃ guptaṃ chalena pracchannaṃ nihnavena aprakāśaṃ.

clang or clangour CLANG or CLANGOUR

, s. ghuṣṭaṃ tumulaṃ jhañjhā jhaḥ.

--(Of arms) śastraghoṣaḥ.

to clang To CLANG

, v. n. śiñj (c. 2. śiṃkte,) c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), prakṣveḍ (c. 1. -kṣveḍati -ḍituṃ), jhañjhā (nom. jhañjhāyate).

clangous CLANGOUS

, a. ghoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tumulakaraḥ -rī -raṃ śastraghuṣṭakaraḥ -rī -raṃ.

clank CLANK

, s. śiñjitaṃ kvaṇitaṃ ghuṣṭaṃ jhañjhanaṃ jhañjhā prakṣveḍanaṃ.

to clap To CLAP

, v. a. (Strike together suddenly) akasmāt saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ) or saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ), āsphal in caus. (-sphālayati -yituṃ).

--(The hands, arms) tālaṃ kṛ karatālaṃ kṛ āsphuṭ (c. 10. -sphoṭayati -yituṃ).

--(The wings) pakṣau utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(To applaud) karatālena praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -śaṃsituṃ).

--(To apply suddenly) akasmāt praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or in caus. (arpayati -yituṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

clap CLAP

, s. stanitaṃ āsphoṭanaṃ dhvanitaṃ kvaṇitaṃ saṅghaṭṭaśabdaḥ.

--(Of thunder) meghanādaḥ meghastanitaṃ vajranirghoṣaḥ vajraniṣpeṣaḥ spūrjjathuḥ m.

--(Of the hand) tālaḥ.

--(Applause) karatālena praśaṃsā praśaṃsāśabdaḥ anurāgajaḥ śabdaḥ.

clapper CLAPPER

, s. (Of a bell) ghaṇṭālolā ghaṇṭāvādakaḥ nādanaḥ.

--(Applauder) karatālena praṇādakārī m. (n).

claret CLARET

, s. prasannamadyaṃ prasannerā raktavarṇaḥ svacchamadyaviśeṣaḥ.

clarification CLARIFICATION

, s. prasādanaṃ viśodhanaṃ pāvanaṃ pavitrīkaraṇaṃ malāpakarṣaṇaṃ.

to clarify To CLARIFY

, v. a. śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh viśudh saṃśudh pū (c. 9. punāti -nīte pavituṃ), paripū vipū; pavitrīkṛ vimala (nom. vimalayati -yituṃ).

to clarify To CLARIFY

, v. n. prasad (c. 6. -sīdati -sattuṃ), pavitrībhū vimalībhū.

clarinet CLARINET

, s. veṇuḥ m., vaṃśaḥ vivaranālikā udāttasvaro veṇubhedaḥ.

clarion CLARION

, s. śuṣiravādyaviśeṣaḥ tūryyaṃ śaṅkhaḥ.

clarity CLARITY

, s. prasannatā svacchatā kāntiḥ f., dyutiḥ f., dīptiḥ f.

to clash To CLASH

, v. n. saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), parasparasamāghātaṃ kṛ parasparasaṅghaṭṭaprayuktaṃ jhañjhāśabdaṃ kṛ or jhañjhā (nom. jhañjhāyate).

--(To contradict, disagree) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), vipravad visaṃvad parasparām virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

clash CLASH

, s. samāghātaḥ saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ saṅghuṣṭaḥ jhaḥ jhañjhanaṃ kvaṇitaṃ varvvaraḥ.

--(Contradiction) vacanavirodhaḥ pratīpavacanaṃ visaṃvādaḥ.

[Page 98b]
clashing CLASHING

, a. (Contradictory) parasparaparāhataḥ -tā -taṃ parasparavirodhī -dhinī -dhi (n) vivadamānaḥ -nā -naṃ viruddhārthaḥ -rthā -rthaṃ.

clasp CLASP

, s. (Embrace) āliṅganaṃ -ṅgitaṃ pariṣvaṅgaḥ āśleṣaḥ saṃśleṣaḥ parirambhaḥ upagūḍhaṃ aṅkaṃ aṅkapālī.

--(Hook, buckle) kuḍupaḥ.

to clasp To CLASP

, v. a. (Shut with a clasp) kuḍupena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or pinah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

--(Embrace) āliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), samāliṅg; āśliṣ (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ), saṃśliṣ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), svañj (c. 1. svajate svaṃktuṃ), pariṣvañj sampariṣvañj upaguh (c. 1. -gūhati -gūhituṃ), parirabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), kroḍīkṛ.

--(Enclose round) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ).

--(Clasp the hands) hastau bandh or saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), añjaliṃ bandh or saṃśliṣ.

clasped CLASPED

, p. p. āliṅgitaḥ -tā -taṃ śliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parirabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pariṣvaktaḥ -ktā -ktaṃ parimṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kroḍīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'with hands clasped,' baddhāñjaliḥ -liḥ -li kṛtāñjaliḥ -liḥ -li.

--(Clasped in the arms) bhujāpīḍitaḥ -tā -taṃ.

clasper CLASPER

, s. latābhūjaḥ vṛkṣādipariveṣṭanaśīlaḥ latāviṭapaḥ.

clasp-knife CLASP-KNIFE

, s. vāraṅgamadhye niveśayituṃ śakyā churikā.

class CLASS

, s. (A rank or order of persons) varṇaḥ vargaḥ padaṃ āśramaḥ jātiḥ f.

--(A set of things or beings) gaṇaḥ paṃktiḥ f., śreṇī saṃsargaḥ samūhaḥ gotraṃ; 'class of verbs,' gaṇaḥ.

--(A number of scholars) sahādhyāyināṃ paṃktiḥ chātrasamūhaḥ; 'the lower classes,' avaravarṇāḥ m. pl., antyajātīyāḥ m. pl.

to class or classify To CLASS or CLASSIFY

, v. a. varṇakrameṇa or yathāvargaṃ virac (c. 10. -racayati -yituṃ), or vyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or granth (c. 1. granthati granthituṃ), gaṇīkṛ vargīkṛ.

classed or classified CLASSED or CLASSIFIED

, p. p. gaṇībhūtaḥ -tā -taṃ vargībhūtaḥ -tā -taṃ vargīyaḥ -yā -yaṃ grathitaḥ -tā -taṃ vargakrameṇa vinyastaḥ -stā -staṃ or vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

classical CLASSICAL

, a. (Refined) saṃskṛtaḥ -tā -taṃ sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu.

--(Of the first rank) prathamavargīyaḥ -yā -yaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ prathamapadasthaḥ -sthā -sthaṃ. (Relating to ancient books) pūrvvakālīnagranthasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

classification CLASSIFICATION

, s. gaṇīkaraṇaṃ gaṇanā vargakrameṇa vinyāsaḥ pratividhānaṃ.

classifier CLASSIFIER

, s. gaṇakāraḥ vyāsaḥ; 'of words,' padasaṅghātaḥ.

classick CLASSICK

, s. granthakarttṝṇāṃ madhye śreṣṭhaḥ pūrvvakālīnagranthakāraḥ.

to clatter To CLATTER

, v. n. kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), jhañjhanaṃ kṛ jhañjhā (nom. jhañjhāyate), caṭacaṭa (nom. caṭacaṭāyate).

--(To talk idly) jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ).

clatter CLATTER

, s. kvaṇitaṃ stanitaṃ dhvanitaṃ tumulaṃ jhaḥ jhañjhanaṃ caṭacaṭa ind.

clavated CLAVATED

, a. granthilaḥ -lā -laṃ piṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) gaṇḍavān -vatī -vat (t).

claudication CLAUDICATION

, s. (Lameness) paṅgutā khañjatvaṃ gativaikalyaṃ.

clavicle CLAVICLE

, s. jatru n., grīvāsthi n., kaṇṭhāsthi n.

clause CLAUSE

, s. (Division of a subject) padaṃ sthānaṃ mārgaḥ adhikaraṇaṃ aṅgaṃ śākhā.

--(Sentence) vākyaṃ.

--(Particular stipulation) niyamapatrāṅgaṃ niyamaḥ.

claustral CLAUSTRAL

, a. maṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vihārasambandhī &c.

claw CLAW

, s. nakhaḥ nakharaḥ karajaḥ kararuhaḥ pāṇiḥ m., arddhacandraḥ arddhenduḥ.

to claw To CLAW

, v. a. nakhena dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ), nakhāghātaṃ kṛ.

clawed CLAWED

, a. nakhī -khinī -khi (n) nakhavān -vatī -vat (t).

clay CLAY

, s. paṅkaḥ karddamaḥ kardaḥ mṛt f. (d) mṛttikā jambālaḥ śādaḥ niṣadvaraḥ śilīndhrī.

to clay To CLAY

, v. a. paṅkena lip (c. 6. limpati leptuṃ); 'clayed sugar,' śārkaḥ -rkakaḥ śuklā sitākhaṇḍaḥ sitā śvetā.

clayey CLAYEY

, CLAYISH, a. paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) paṅkilaḥ -lā -laṃ sajambālaḥ -lā -laṃ mārttikaḥ -kī -kaṃ kārddamaḥ -mī -maṃ mṛnmayaḥ -yī -yaṃ.

clean CLEAN

, a. (Free from dirt) vimalaḥ -lā -laṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ amalinaḥ -nā -naṃ pavitraḥ -trā -traṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuciḥ -ciḥ -ci pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ akalkaḥ -lkā -lkaṃ akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ vīghraḥ -ghrā -ghraṃ; 'having a clean face,' śucimukhaḥ -khī -khaṃ; 'having clean clothes,' śuddhavāsāḥ -sāḥ -saḥ (s); 'ceremonially clean,' spṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

--(Guiltless, innocent) śuciḥ -ciḥ -ci śuddhamatiḥ -tiḥ -ti anaghaḥ -ghā -ghaṃ vimalātmā -tmā -tma (n).

--(Neat, smooth) ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'having a clean figure,' tanumadhyamaḥ -mā -maṃ.

clean CLEAN

, adv. aśeṣatas akhilena sākalyena samyak āmūlaṃ.

to clean To CLEAN

, v. a. śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh pū (c. 9. punāti pavituṃ), pavitrīkṛ dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ), prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ), mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ), śucīkṛ pariṣkṛ; 'to clean the teeth,' dantān dhāv or śudh.

cleaned CLEANED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ pūtaḥ -tā -taṃ kṣālitaḥ -tā -taṃ prakṣālitaḥ -tā -taṃ vigatakalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

cleaning CLEANING

, s. śodhanaṃ prakṣālanaṃ mārjanaṃ pavaḥ niṣpāvaḥ pāvanaṃ viśodhitvaṃ mārṣṭiḥ f., mṛjā mārjjanā f.

--(Cleaning the teeth) dantaśuddhiḥ f., dantadhāvanaṃ.

cleanliness CLEANLINESS

, s. śuddhatā śuddhiḥ f., pavitratvaṃ śucitā śaucaṃ pariṣkṛtiḥ f., mārṣṭiḥ f.; 'neatness,' vinītatā.

cleanly CLEANLY

, a. pavitraśarīraḥ -rā -raṃ or śuciśarīraḥ śuddhadehaḥ -hā -haṃ mṛṣṭakāyaḥ -yā -yaṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ vinītaḥ -tā -taṃ; 'in dress,' śuddhavāsāḥ -sāḥ -saḥ (s).

cleanly CLEANLY

, adv. śuci pavitraṃ nirmmalaṃ vinītaṃ śuddhaprakāreṇa.

cleanness CLEANNESS

, s. śucitā śaucaṃ nirmmalatvaṃ vaimalyaṃ śuddhatvaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., pariṣkāraḥ vaiśadyaṃ akalkatā.

--(Innocence) śuddhiḥ f.

to cleanse To CLEANSE

, v. a. śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh viśudh saṃśudh pū (c. 9. punāti -nīte pavituṃ), paripū vipū prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ), dhāv in caus. (dhāvayati -yituṃ) pradhāv nirṇij (c. 3. -nenekti -nektuṃ), mṛj (c. 1. mārjati, c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ), sammṛj pavitrīkṛ śucīkṛ pariṣkṛ.

--(From dust) nīrajīkṛ.

cleansed CLEANSED

, p. p. pūtaḥ -tā -taṃ pavitraḥ -trā -traṃ pavitritaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ mārjjitaḥ -tā -taṃ prakṣālitaḥ -tā -taṃ nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ anavaskaraḥ -rā -raṃ dhautaḥ -tā -taṃ nirdhautaḥ -tā -taṃ śucīkṛtaḥ -tā -taṃ pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ niḥśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

cleanser CLEANSER

, s. prakṣālakaḥ nirṇejakaḥ śodhakaḥ sammārjakaḥ pāvakaḥ.

cleansing CLEANSING

, s. śodhanaṃ śuddhiḥ f., pāvanaṃ mārṣṭiḥ f., mārjanaṃ prakṣālanaṃ nirṇekaḥ malāpakarṣaṇaṃ.

clear CLEAR

, a. (Bright, transparent) prasannaḥ -nnā -nnaṃ viśadaḥ -dā -daṃ vimalaḥ -lā -laṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ amalaḥ -lā -laṃ -linaḥ -nā -naṃ acchaḥ -cchā -cchaṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ or viśuddhaḥ sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ dīpraḥ -prā -praṃ.

--(Serene, as the sky) vitimiraḥ -rā -raṃ anabhraḥ -bhrā -bhraṃ nirabhraḥ -bhrā -bhraṃ vyabhraḥ -bhrā -bhraṃ gatatoyadaḥ -dā -daṃ; 'as the mind,' prasannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Indubitable) niḥsandehaḥ -hā -haṃ.

--(Evident) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ or pravyaktaḥ or abhivyaktaḥ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Intelligible, perspicuous) spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ sugamyaḥ -myā -myaṃ sugrāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(A clear understanding) viśuddhabuddhiḥ śuddhadhīḥ.

--(Innocent) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuciḥ -ciḥ -ci adṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Out of debt) anṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Sounding distinctly) paṭusvaraḥ -rā -raṃ uccaiḥsvaraḥ -rā -raṃ.

--(Open, free from trees, &c.) tarugulmaviviktaḥ -ktā -ktaṃ niṣkaṇṭakaḥ -kā -kaṃ nirvanaḥ -nā -naṃ; 'a clear space,' viviktatā.

--(Entire, free from deductions) aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niravaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ abhagnaḥ -gnā -gnaṃ niruddhāraḥ -rā -raṃ.

--(Unobstructed) asambādhaḥ -dhā -dhaṃ nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ.

to clear To CLEAR

, v. a. (Make bright or clean) śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) prasad in caus. (-sādayati -yituṃ) prasannīkṛ nirmmalīkṛ vimala (nom. vimalayati -yituṃ), mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ).

--(Explain) vyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ pratyakṣīkṛ sambudha in caus. (-bodhayati -yituṃ) pariśudh in caus.

--(Liquidate) śudh in caus., saṃśudh apākṛ vinī (c. 1. -nayate -ti -netuṃ).

--(Clear a doubt) saṃśayam apanī.

--(Free from incumbrances, &c.) viśugh in caus., muc (c. 6. muñcati moktuṃ), vighnān vinī or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or naś in caus. (nāśayati -yituṃ) nirvighnaṃ -ghnāṃ -ghnaṃ kṛ niṣkaṇṭakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ.

--(Gain) niravaśeṣaṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

--(Justify) pariśudh in caus., viśudh in caus.; 'he clears himself,' ātmānaṃ nirdoṣaṃ karoti.

--(Clear the throat) utkāsanaṃ kṛ.

--(Purge) ric (c. 7. riṇakti rektuṃ), viric.

to clear To CLEAR

, v. n. (Grow bright) vimalībhū śuci (nom. śucīyate); 'as the weather,' nirabhrībhū gatatoyadībhū.

clearance or clearing CLEARANCE or CLEARING

, s. śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., śodhanaṃ viśodhitvaṃ; 'clearance of a debt,' ṛṇaśodhanaṃ ṛṇāpākaraṇaṃ; 'of a grudge,' vairaśodhanaṃ.

--(Certificate from the custom-house) śulkādhyakṣasakāśāt śodhanapatraṃ.

cleared CLEARED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ nirmmalīkṛtaḥ -tā -taṃ recitaḥ -tā -taṃ; 'as the weather,' gatatoyadaḥ -dā -daṃ.

clearer CLEARER

, s. śodhakaḥ prasādanaḥ; 'of obstacles,' vighnanāśakaḥ vighnavināyakaḥ.

clearly CLEARLY

, adv. (Plainly, evidently) vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ pratyakṣatas pratyakṣeṇa sphuṭaṃ spaṣṭarūpeṇa.

--(Intelligibly) spaṣṭārthaṃ bhinnārthaṃ.

--(Brightly) vimalaṃ prasannaṃ viśadaṃ.

--(Candidly) saralaṃ dākṣiṇyena.

clearness CLEARNESS

, s. (Brightness, transparency) prasādaḥ prasannatā nirmmālyaṃ nirmmalatvaṃ vaimalyaṃ nairmalyaṃ śuddhatvaṃ śuddhiḥ f., svacchatā vaiśadyaṃ dīptiḥ f., prabhā.

--(Distinctness, plainness) spaṣṭatā vyaktatvaṃ pratyakṣatvaṃ sphuṭatā bhinnārthatvaṃ.

clear-sighted CLEAR-SIGHTED

, a. vivekadṛśvā -śvā -śva (n) śuddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi śuddhadhīḥ -dhīḥ -dhi tīkṣṇadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dūradarśī -rśinī -rśi (n) marmmajñaḥ -jñā -jñaṃ.

clear-sightedness CLEAR-SIGHTEDNESS

, s. śuddhadṛṣṭiḥ f., vivekadṛśvatvaṃ tīkṣṇadṛṣṭiḥ f., dūradṛṣṭiḥ.

to clear-starch To CLEAR-STARCH

, v. a. godhūmasambhavādisāndradravyaprakṣepeṇa vastrādi dhāvayitvā stabdhīkṛ or dṛḍhīkṛ.

clear-starcher CLEAR-STARCHER

, s. godhūmasambhavādisāndradravyaprakṣepeṇa vastradhāvakaḥ.

clear-starching CLEAR-STARCHING

, s. pūrvvoktasāndradravyaprakṣepeṇa vastradhāvanaṃ.

to cleave To CLEAVE

, v. n. (To adhere) sañj in pass. (sajyate or sajjate), anuṣañj āsañj saṃsañj anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), saṃyuj in pass. (-yujyate) saṃlagnībhū anulagnībhū.

--(Divide in two parts) sphuṭ (c. 1. sphoṭati, c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), dal (c. 1. dalati -lituṃ), vidal; vidṝ in pass. (-dīryyate) bhid in pass. (bhidyate) phal (c. 1. phalati -lituṃ).

to cleave To CLEAVE

, v. a. (To divide with violence) bhid (c. 7. bhinatti bhinte bhettuṃ), vibhid nirbhid, or in caus. (bhedayati -yituṃ) paṭ (c. 10. pāṭayati -yituṃ), vipaṭ dṝ (c. 9. dṛṇāti darituṃ -rītuṃ or in caus. dārayati -yituṃ), vidṝ avadṝ dal in caus. (dālayati dalayati -yituṃ) vidal vidalīkṛ.

cleaver CLEAVER

, s. (One who cleaves) bhettā m. (ttṛ) bhedakaḥ dārakaḥ.

--(A chopping-knife) māṃsacchedanārthaṃ churikā māṃsabhedī m. (n) māṃsabhid f., chidiḥ f.

clef CLEF

, s. (In music) gandharvvavidyāyāṃ vādīsūcanārthaṃ cihnaṃ.

cleft CLEFT

, s. darī -rā ṭaṅkaḥ sandhiḥ m., bhedaḥ vidīrṇaṃ.

cleft or cloven CLEFT or CLOVEN

, a. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ vidāritaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidalitaḥ -tā -taṃ vidalaḥ -lā -laṃ -līkṛtaḥ -tā -taṃ dalitaḥ -tā -taṃ.

clemency CLEMENCY

, s. kṛpā dayā kṣamā kāruṇyaṃ anukamyā anukrośaḥ ghṛṇā prasādaḥ dayālutā.

clement CLEMENT

, a. dayāluḥ -luḥ -lu kṛpāluḥ -luḥ -lu dayāśīlaḥ -lā -laṃ vatsalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -dvī -du kāruṇikaḥ -kī -kaṃ sānukampaḥ -mpā -mpaṃ karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ hṛdayāluḥ -luḥ -lu.

clench CLENCH

, See CLINCH.

clergy CLERGY

, s. paurohityaṃ purohitavargaḥ purohitasamūhaḥ dharmmādhyāpakānāṃ samavāyaḥ.

clergyman CLERGYMAN

, s. purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ dharmmopadeśakaḥ dharmmapracārakaḥ dharmmapradarśakaḥ dharmmapravaktā m. (ktṛ) yājakaḥ.

clerical CLERICAL

, a. paurohitaḥ -tī -taṃ yājakīyaḥ -yā -yaṃ dharmmopadeśaviṣayaḥ -yā -yaṃ paurohityasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

clerk CLERK

, s. (Man employed as a writer) kāyasthaḥ lekhakaḥ lipikaraḥ masipaṇyaḥ.

--(Accountant) gaṇanādhyakṣaḥ.

--(Scholar) vidvān m. (s) paṇḍitaḥ kṛtavidyaḥ jñānī m. (n).

--(Clergyman) purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ.

--(Assistant of a clergyman) upapurohitaḥ purohitasahāyaḥ.

clerkship CLERKSHIP

, s. kāyasthatā kāyasthyaṃ kāyasthakarmma n. (n).

--(Scholarship) pāṇḍityaṃ.

clever CLEVER

, a. caturaḥ -rā -raṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nipuṇamatiḥ -tiḥ -ti kuśalaḥ -lā -laṃ vaijñānikaḥ -kī -kaṃ suprayogavān -vatī -vat (t) yogyaḥ -gyā -gyaṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ viśāradaḥ -dā -daṃ peśalaḥ -lā -laṃ vipaścit m. f. n., paṇḍitaḥ -tā -taṃ kṛtī -tinī -ti (n) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kalyāṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

cleverly CLEVERLY

, adv. caturaṃ cāturyyeṇa sapāṭavaṃ nipuṇaṃ dākṣyeṇa.

cleverness CLEVERNESS

, s. cāturyyaṃ caturatā naipuṇyaṃ kuśalatā kauśalyaṃ paṭutvaṃ pāṭavaṃ dākṣyaṃ dākṣiṇyaṃ pravīṇatā prāvīṇyaṃ suprayogatā vaicakṣaṇyaṃ vidagdhatā vaidagdhyaṃ yogyatā matiprakarṣaḥ nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) uddeśakaḥ.

clew or clue CLEW or CLUE

, s. (A ball of thread) sūtrakoṣaḥ -ṣaṃ.

--(A guide) sūtraṃ gahanamārganirgamopāyaḥ darśakaḥ.

to clew To CLEW

, v. a. rajjudvāreṇa naukāvasanam unnam (c. 1. -namati -nantuṃ, c. 10. -nāmayati -yituṃ) yadanantaraṃ vasanasaṃvaraṇaṃ karttuṃ śakyate.

to click To CLICK

, v. n. ṭaṃ ṭaṃ paṭ paṭ kaṭ kaṭ cit cit ityādiśabdān kṛ paṭapaṭa (nom. paṭapaṭāyate).

client CLIENT

, s. (Dependent) āśritaḥ saṃśritaḥ adhīnaḥ āyattaḥ upajīvī m. (n) bhāktikaḥ anugataḥ pratyāśī m. (n).

--(One who applies to an advocate for counsel) svārthanirvvāhaṇahetor vyavahārasacivasaṃśritaḥ.

clientship CLIENTSHIP

, s. adhīnatā prāyattatvaṃ vyavahārasacivasaṃśritasya daśā.

cliff CLIFF

, s. prapātaḥ darad f., pātukaḥ viṣamaṃ ataṭaḥ bhṛguḥ m., samudravelāyāṃ pātukabhūmiḥ.

climacter or climacteric CLIMACTER or CLIMACTERIC

, s. śarārāvakārapariṇāmo viśeṣavatsaraparyyāyaḥ śarīravikārāntaṃ varṣacakraṃ.

climate or clime CLIMATE or CLIME

, s. (A region) deśaḥ pradeśaḥ dik f. (ś) rāṣṭraṃ āśā.

--(Temperature) jalavāyuḥ jalākāśaḥ vyoma n. (n) ākāśaḥ vāyuguṇaḥ.

climax CLIMAX

, s. sāraṃ kramaśo vṛddhiḥ f., ūrddhvagamanaṃ uttarottaravṛddhiḥ f.

to climb To CLIMB

, v. a. āyāsena āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhyāruh abhiruh; adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ).

to climb To CLIMB

, v. n. ūrddhvaṃ or uccaiḥ or upari gam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

climber CLIMBER

, s. ārohī m. (n) adhirohī m. (n) āroḍhā m. (ḍhṛ).

--(Plant) valliḥ f.

clime CLIME

, s. (Region) deśaḥ pradeśaḥ.

--(Temperature) jalavāyuḥ m., jalākāśaḥ.

to clinch or clench To CLINCH or CLENCH

, v. a. (Grasp) dṛḍhamuṣṭinā saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), muṣṭisaṅgrāheṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ); 'to clinch the fist,' muṣṭiṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), muṣṭibandhaṃ or -saṅgrāhaṃ kṛ.

--(Confirm) dṛḍhīkṛ sthirīkṛ dṛḍhapramāṇaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

--(Fix the point of a nail on the other side) kīlāgraṃ parāg āvarjya viparītabhāge nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

clinch CLINCH

, s. (A pun) dvyarthavākyaṃ śleṣavākyaṃ śleṣaḥ.

clincher CLINCHER

, s. (A hold-fast) bandhanakīlaḥ kīlakaḥ bandhanī -nā.

to cling To CLING

, v. n. avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb saṃlagnībhū anu-lagnībhū anubandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ or in pass. -badhyate), sañj in pass. (sajyate or sajjate), anuṣañj āsañj prasañj saṃsañj lī (c. 4. līyate letuṃ); 'clinging to the neck,' kaṇṭhalagnaḥ -gnā -gnaṃ.

clingy CLINGY

, a. anulagnaśīlaḥ -lā -laṃ saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ anuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

clinic or clinical CLINIC or CLINICAL

, a. acikitsyarogopahatatvāt śayanāt samutthātum akṣamaḥ śayyāgataḥ; 'clinical lecture,' duścikitsyavyādhigrastasya śayano-pānte cikitsāvidyārthināṃ rogopacāropadeśaḥ.

to clink To CLINK

, v. n. śiñj (c. 2. śiṅkte, c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), kiṅkiṇa (nom. kiṅkiṇāyate), viru (c. 2. -rauti -ravituṃ).

clink CLINK

, s. śiñjitaṃ āśiñjitaṃ kvaṇitaṃ kiṅkiṇiśabdaḥ ghargharāravaḥ.

clinquant CLINQUANT

, a. hemaratnabhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkāriṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

to clip To CLIP

, v. a. (Embrace, hug) gāḍham āliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), bāhubhyāṃ pariṣvañj (c. 1. -ṣvajate -ṣvaṃktuṃ) or upaguh (c. 1. -gūhati -gūhituṃ).

--(Shear) āvap in caus. (-vāpayati -yituṃ) parivap muṇḍ (c. 1. muṇḍati -ṇḍituṃ).

--(Cut off) chid (c. 7. chinatti chettuṃ), (c. 9. lunāti lavituṃ), nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

--(Shorten) hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

clipped CLIPPED

, p. p. chinnaḥ -nnā -nnaṃ lūnaḥ -nā -naṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parivāpitaḥ -tā -taṃ kṛtavāpaḥ -pā -paṃ yamitaḥ -tā -taṃ.

clipper CLIPPER

, s. (Debaser of coin) vañcakaḥ.

--(Barber) muṇḍī m. (n).

clipping CLIPPING

, s. vidalaṃ chinnaṃ bhinnaṃ lūnaṃ khaṇḍaṃ.

clitoris CLITORIS

, s. yoniliṅgaṃ bhagāṅkuraḥ smaracchatraṃ.

cloak CLOAK

, s. prāvāraḥ -rakaḥ āvāraḥ pidhānaṃ pracchadapaṭaḥ nīśāraḥ. See CLOKE.

to cloak To CLOAK

, v. a. prāvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), chad (c. 10. chādayati -yituṃ).

cloak-bag CLOAK-BAG

, s. prāvārādigātrīyavastravāhanārthaṃ koṣaḥ vastrakoṣaḥ.

clock CLOCK

, s. ghaṭī dvandaḥ yāmaghoṣā yāmanālī.

--(Of a stocking) pādācchādanapārśvayoḥ sūcikarmma n. (n).

clockmaker CLOCKMAKER

, s. ghaṭīkarttā m. (rttṛ) ghaṭīkāraḥ dvandakṛt dvandavikretā m. (tṛ).

[Page 101a]
clockmaking CLOCKMAKING

, s. ghaṭīnirmmāṇaṃ dvandakaraṇaṃ ghaṭīnirmmāṇaśilpaṃ.

clockwork CLOCKWORK

, s. ghaṭīkarmma n. (n) ghaṭīkriyā svavahitakarmma svasañcāritakarmma.

clod CLOD

, s. (A lump of earth) loṣṭaṃ -ṣṭaḥ -ṣṭuḥ m., mṛlloṣṭaṃ leṣṭuḥ m., kṣitikhaṇḍaḥ dalanī daliḥ m. -lī; 'clod-crusher,' loṣṭamarddī m. (n).

--(A lump of any thing) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

cloddy CLODDY

, a. loṣṭamayaḥ -yī -yaṃ loṣṭapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ mārttikaḥ -kī -kaṃ.

clodpate CLODPATE

, or CLODPOLL, or CLODHOPPER, s. jaḍaḥ sthūlabuddhiḥ m., mūḍhaḥ.

to clog To CLOG

, v. a. (To shackle) śṛṅkhalayā or nigaḍena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), śṛṅkhala (nom. śṛṅkhalayati -yituṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ), pāśīkṛ yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ).

--(To hinder) saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), vighna (nom. vighnayati -yituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh avarudh; pratibandh.

clog CLOG

, s. (A shackle) śṛṅkhalā pādapāśī pāśaḥ nigaḍaḥ bandhanaṃ anubandhaḥ.

--(Any hindrance) vighnaḥ antarāyaḥ vyāghātaḥ pratibandhaḥ viṣṭambhaḥ bādhā pratirodhaḥ.

--(A wooden shoe) kāṣṭhapādukā uttarapādukā.

clogged CLOGGED

, p. p. saṃyamitacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śṛṅkhalitaḥ -tā -taṃ saśṛṅkhalaḥ -lā -laṃ nigaḍitaḥ -tā -taṃ śṛṅkhalābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vighnitaḥ -tā -taṃ.

cloggy CLOGGY

, a. pratibandhakaḥ -kā -kaṃ pratirodhī -dhinī -dhi (n) vighnakaraḥ -rī -raṃ.

cloister CLOISTER

, s. maṭhaḥ vihāraḥ sannyāsināṃ maṭhaḥ munisthānaṃ muniśālā maunigṛhaṃ.

--(Piazza) ekapārśve vāyuvyāpyo vihārayogyaś channapathaḥ.

to cloister To CLOISTER

, v. a. sannyāsināṃ maṭhe or muniśālāyāṃ praviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

cloisteral CLOISTERAL

, a. maṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) viviktasevī -vinī -vi (n).

cloistered CLOISTERED

, a. maṭhapraveśitaḥ -tā -taṃ pūrvvoktachannapathadhārī -riṇī -ri (n).

cloisterer CLOISTERER

, s. sannyāsī m. (n) vānaprasthaḥ maṭhavāsī m. (n) muniḥ m. maunī m. (n).

cloisteress CLOISTERESS

, s. dharmmabhaginī sannyāsinī gharmmacāriṇī maṭhavāsinī.

cloke CLOKE

, s. prāvāraḥ uttarīyaṃ gātrīyavastraṃ ācchādanavastraṃ. See CLOAK.

to close To CLOSE

, v. a. (Shut) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), apidhā tirodhā; saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); 'they closed the doors,' dvārāṇi pidadhuḥ.

--(Shut up) nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

--(Finish) samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ) sampad.

--(Close in) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ).

--(Close the eyes) mīl (c. 1. mīlati -lituṃ), nimīl, or in caus. (mīlayati -yituṃ) nimiṣ (c. 6. -miṣati -meṣituṃ).

--(Close the mouth) mukhaṃ pidhā.

--(Close the hands) hastau bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), hastapuṭitaṃ kṛ.

--(Close a book) pustakaṃ bandh.

to close To CLOSE

, v. n. (Coalesce) mil (c. 6. milati melituṃ), sammil saṃyuj in pass. (-yujyate) saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Close with in fight) bāhūbāhavi or hastāhasti yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), bāhuyuddhe saṅgam.

--(Close with, come to an agreement) saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃvidam upagam saṃvidā niṣpannaṃ kṛ sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

--(Come to an end) samāp in pass. (-āpyate) niṣṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viram (c. 1. -ramate -rantuṃ), niṣyad in pass. (-padyate) vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

close CLOSE

, s. (Place enclosed) vāṭaḥ -ṭikā vṛtiḥ f.

--(Conclusion) avasānaṃ avasāyaḥ sāyaḥ kṣayaḥ antaṃ paryyantaṃ śeṣaḥ nirvṛttiḥ f., samāptiḥ f., paryyavasānaṃ niṣpattiḥ f., atyayaḥ nidhanaṃ sātiḥ f., virāmaḥ uparamaḥ upasaṃhāraḥ; 'close of day,' divasātyayaḥ divāvasānaṃ sandhyākālaḥ dināntasamayaḥ sūryyāstakālaḥ sāyāhnaḥ.

[Page 101b]
close CLOSE

, a. (Shut fast) saṃvṛtaḥ -tā -taṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Confined, contracted) saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkucitaḥ -tā -taṃ avistṛtaḥ -tā -taṃ śliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Firm) gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Solid, dense, without interstices) ghanaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ aviralaḥ -lā -laṃ nirantaraḥ -rā -raṃ -rālaḥ -lā -laṃ anantaraḥ -rā -raṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi nirvivaraḥ -rā -raṃ.

--(Concise) saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ sāṅkṣepikaḥ -kī -kaṃ.

--(Contiguous) samīpaḥ -pā -paṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ pārśvagataḥ -tā -taṃ pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'close to the ear,' karṇāntikaḥ -kā -kaṃ upakarṇaṃ.

--(Intimate, on terms of close friendship) dṛḍhasauhṛdaḥ -dī -daṃ paricitaḥ -tā -taṃ.

--(Reserved) vāgyataḥ -tā -taṃ.

--(Retired) viviktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Attentive) niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or abhiniviṣṭaḥ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ ekāgraḥ -grā -graṃ.

--(Without air) nirvātaḥ -tā -taṃ.

--(Secret) guptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Niggardly) svalpavyayī -yinī -yi (n) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'close attendance,' sānnighyaṃ; 'close proximity,' anantaraṃ; 'close fight,' niyuddhaṃ bāhuyuddhaṃ raṇasaṅkulaṃ tumulaṃ; 'close study,' nirantarābhyāsaḥ abhiniveśaḥ.

closed CLOSED

, p. p. (Shut) baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ pihitaḥ -tā -taṃ pidhānavān -vatī -vat (t) sapidhānaḥ -nā -naṃ mudritaḥ -tā -taṃ.

--(As a bud) mukulīkṛtaḥ -tā -taṃ avikacaḥ -cā -caṃ.

--(As the eye) nimīlitaḥ -tā -taṃ; 'with closed eye,' nimīlitanayanaḥ.

--(Settled, finished) niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'with closed hands,' baddhāñjaliḥ saṃśliṣṭābhyāṃ pāṇibhyāṃ.

close-fisted or close-handed CLOSE-FISTED or CLOSE-HANDED

, a. dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi gāḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi baddhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi amuktahastaḥ -stā -staṃ.

closely CLOSELY

, adv. (Secretly) nibhṛtaṃ guptaṃ sunibhṛtaṃ suguptaṃ rahasi.

--(Nearly) nirantaraṃ anantaraṃ sannikṛṣṭaṃ upānte.

--(Attentively) manaḥpraveśena prayātnāt.

--(Firmly) gāḍhaṃ dṛḍhaṃ; 'closely attentive,' niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ ekāgraḥ -grā -graṃ ekāyanaḥ -nā -naṃ ananyavṛttiḥ -ttiḥ -tti ekatānaḥ -nā -naṃ.

closeness CLOSENESS

, s. (Nearness) samīpatā ānantaryyaṃ sānnidhyaṃ upasthānaṃ naikaṭyaṃ sannikarṣaḥ abhyāsatvaṃ.

--(Secrecy) rahaḥ n. (s) guptiḥ f., suguptiḥ f., guptatā gūḍhatvaṃ.

--(Compactness) ghanatā sāndratā naiviḍyaṃ nairantaryyaṃ.

--(Parsimony) svalpavyayaḥ kārpaṇyaṃ.

--(Want of air) nirvātatā.

close-stool CLOSE-STOOL

, s. śayanopānta viṇmūtrādhāraḥ śayanapārśvasthaṃ mūtrapurīṣabhājanaṃ.

closet CLOSET

, s. kuṭiḥ kuṭī āgāraṃ koṣṭhaḥ nibhṛtāgāraṃ gopanāgāraṃ.

to closet To CLOSET

, v. a. kuṭyāṃ niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or gup (c. 1. gopāyati goptuṃ).

closure CLOSURE

, s. pidhānaṃ veṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ prāvaraṇaṃ prāvṛtiḥ f.

clot CLOT

, s. gulmaḥ piṇḍaḥ -ṇḍaṃ ghanatā; 'clot of blood,' raktagulmaḥ ghanalohitaṃ; 'of hair,' jaṭā.

to clot To CLOT

, v. n. sāndrībhū ghanībhū.

--(As hair) jaṭ (c. 1. jaṭati -ṭituṃ), śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ), piṇḍībhū.

cloth CLOTH

, s. paṭaḥ vastraṃ vāsaḥ vāsaḥ n. (s) vasanaṃ celaḥ -laṃ cailaṃ aṃśukaṃ mṛgaromajam āchādanaṃ protaṃ; 'fine cloth,' sucelakaḥ aṃśukaṃ; 'coarse cloth,' sthūlaśāṭakaḥ varāśiḥ m.; 'tattered cloth,' karpaṭaḥ.

--(Made of cloth) vāstraḥ -strī -straṃ vastramayaḥ -yī -yaṃ.

--(Table-cloth) bhojanādhārapaṭaḥ phalakāchādanaṃ.

to clothe To CLOTHE

, v. a. veṣṭh (c. 1. veṣṭhate -ṣṭhituṃ), pariveṣṭh praveṣṭh; āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), vas in caus. (vāsayati) vivas prativas paridhā in caus. (-dhāpayati -yituṃ) pravṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), vastra (nom. vastrayati -yituṃ); 'to clothe one's self,' vas (c. 2. vaste vasituṃ), pravas vivas; paridhā (c. 2. -dhatte -dhātuṃ); 'in armour,' sannah (c. 4. -nahyate -naddhuṃ).

clothed CLOTHED

, p. p. āchāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ parihitaḥ -tā -taṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āmuktaḥ -ktā -ktaṃ pratimuktaḥ -ktā -ktaṃ vāsī -sinī -si (n) veśī -śinī -śi (n) vastrānvitaḥ -tā -taṃ savāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) sacelaḥ -lā -laṃ anagnaḥ -gnā -gnaṃ.

clothes CLOTHES

, s. pl. vastraṃ vāsaḥ n. (s) veśaḥ vasanaṃ prasādhanaṃ paridhānaṃ ambaraṃ saṃvyānaṃ ācchādaḥ -danaṃ sicayaḥ; 'a suit of clothes,' vastrayugmaṃ; 'old clothes,' jīrṇavastraṃ cīraṃ prothaḥ; 'relating to clothes,' vāstrikaḥ -kī -kaṃ; 'clothes basket,' tariḥ f.; 'bed-clothes,' śayyāstaraṇaṃ; 'to put on one's clothes,' vastrāṇi āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or pravṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or paridhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ) or prasādh (c. 10. -sādhayati -yituṃ) or āmuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ); 'to take off one's clothes,' vastrāṇi avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or avamuc or ucchad or vihā (c. 3. -jahāti -hātuṃ); 'to change one's clothes,' anyavastraṃ paridhā nivas (c. 2. -vaste -vasituṃ).

clothier CLOTHIER

, s. paṭakāraḥ vastrakṛt paṭanirmmāṇakṛt paṭanirmmāṇopajīvī m. (n).

clothing CLOTHING

, s. paridhānaṃ pravāraḥ pracchādanaṃ ācchādanaṃ paricchadaḥ; 'underclothing,' adhovasanaṃ antarvāsaḥ n. (s) antarīyaṃ.

clotpoll CLOTPOLL

, s. jaḍaḥ mūḍhaḥ sthūlabuddhiḥ m., mūrkhaḥ barbbaraḥ.

clotted or clotty CLOTTED or CLOTTY

, a. piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ piṇḍitaḥ -tā -taṃ gulmī -lminī -lmi (n) ghanībhūtaḥ -tā -taṃ śyānaḥ -nā -naṃ; 'blood,' ghanalohitaṃ raktagulmaḥ; 'clotted hair,' jaṭiḥ juṭakaṃ jūṭaḥ.

cloud CLOUD

, s. abhraṃ meghaḥ ghanaḥ parjjanyaḥ valāhakaḥ jīmūtaḥ vṛṣṭimān m. (t) jaladharaḥ toyadharaḥ payodharaḥ dhārādharaḥ nīradharaḥ jaladaḥ payodaḥ vāridaḥ nīradaḥ pāthodaḥ arṇodaḥ jalavāhaḥ vārivāhaḥ -hanaḥ toyavāhaḥ ambuvāhaḥ ambubhṛt śakravāhanaḥ vāritaskaraḥ payojanmā m. (n) jalamuk m. (c) vārimuk m. (c) or vārmmuk payomuk m. (c) vāriraḥ parvvatāśayaḥ taḍitvān m. (t) stanayitnuḥ m., dhūmayoniḥ m., vyomadhūmaḥ nabhodhūmaḥ jalamasiḥ m., vārimasiḥ m., nīlābhaḥ khacaraḥ nabhaścaraḥ gagaṇadhvajaḥ nabhoduhaḥ nabhogajaḥ devaḥ pāraṇaḥ vāsavaḥ mudiraḥ darduraḥ uraṇakaḥ nabhrāṭ m. (j); 'a black cloud,' nīlābhraḥ m., asitābhraṃ kālikā; 'a gathering of clouds,' ghanajālaṃ jaladasaṃhatiḥ f., ghanaughaḥ; 'a succession of clouds,' meghamālā kādambinī; 'a cloud of dust,' rajomeghaḥ ghūlīpaṭalaḥ.

to cloud To CLOUD

, v. a. abhraṃ kṛ meghaṃ kṛ timira (nom. timirayati -yituṃ), pracchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), timirīkṛ malinīkṛ.

to cloud To CLOUD

, v. n. meghāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū meghāchannaḥ -nnā -nnaṃ bhū abhra (nom. abhrāyate), megha (nom. meghāyate).

clouded CLOUDED

, p. p. meghachannaḥ -nnā -nnaṃ ghanoparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ durddinagrastaḥ -stā -staṃ santamasaḥ -sā -saṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ malinaḥ -nā -naṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

cloud-capt CLOUD-CAPT

, a. abhraśekharaḥ -rā -raṃ asitābhraśekharaḥ -rā -raṃ abhraṃlihaḥ -hā -haṃ nabholiṭ (h).

cloudily CLOUDILY

, adv. sābhraṃ sameghaṃ timiraṃ sāndhakāraṃ nigūḍhārthaṃ.

cloudiness CLOUDINESS

, s. sābhratā meghākīrṇatā meghatimiraṃ jaladasaṃhatiḥ f., durddinaṃ.

cloudless CLOUDLESS

, a. anabhraḥ -bhrā -bhraṃ vyabhraḥ -bhrā -bhraṃ nirabhraḥ -bhrā -bhraṃ ameghaḥ -ghā -ghaṃ gatatoyadaḥ -dā -daṃ vitimiraḥ -rā -raṃ.

[Page 102b]
cloudy CLOUDY

, a. sābhraḥ -bhrā -bhraṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ meghākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nīradī -dinī -di (n) sameghaḥ -ghā -ghaṃ saghanaḥ -nā -naṃ dārdduraḥ -rī -raṃ; 'cloudy weather,' durddinaṃ.

--(Dark, obscure) timiraḥ -rā -raṃ tamasvī -svinī -svi (n) tamovṛtaḥ -tā -taṃ tāmasaḥ -sī -saṃ anghakārayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

clough CLOUGH

, s. (Cleft of a hill) darī -riḥ f., darad kandaraḥ -rī -raṃ.

--(An allowance of two in every hundred) śate śate pañcāśattamabhāgadānaṃ.

clove CLOVE

, s. (The spice) lavaṅgaṃ tīkṣṇapuṣpaṃ mādanaṃ devakusumaṃ divyagandhaṃ vāḥpuṣpaṃ śrīḥ śrīsaṃjñaṃ supuṣpaṃ bhṛṅgāraṃ vaśyaṃ śṛṅgāraṃ candakapuṣpaṃ.

--(The clove tree) lavaṅgaḥ toyadhipriyaḥ.

--(Of garlic) rasunamūlaṃ.

cloven CLOVEN

, a. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bheditaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ dalitaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ -tā -taṃ -līkṛtaḥ -tā -taṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ; 'cloven tongued,' dvikhaṇḍajihvaḥ -hvā -hvaṃ dvijihvaḥ -hvā -hvaṃ.

cloven-footed or cloven-hoofed CLOVEN-FOOTED or CLOVEN-HOOFED

, a. dviśaphaḥ -phā -phaṃ dvikhaṇḍaśaphaḥ -phā -phaṃ.

clover CLOVER

, s. (Trefoil) triparṇaḥ -rṇī -rṇaṃ tripatraḥ -trā -traṃ; 'to live in clover,' mahatā vilāsena jīv (c. 1. jīvati -vituṃ), mahāsukhena jīv.

clovered CLOVERED

, a. triparṇācitaḥ -tā -taṃ tripatrākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ satripatraḥ -trā -traṃ.

clout CLOUT

, s. (A cloth for any mean use) cīraṃ karpaṭaḥ vastrakhaṇḍaṃ.

--(A patch) kanthā.

--(Aniron plate over an axle-tree) akṣāgraphalakaṃ.

to clout To CLOUT

, v. a. (To patch) kanthā (nom. kanthāyati -yituṃ), jīrṇavastrāṇi samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ) cīraṃ cīreṇa sandhā.

clouted CLOUTED

, a. śyānaḥ -nā -naṃ saṃśyānaḥ -nā -naṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ.

clouterly CLOUTERLY

, a. (Clumsy) adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ akṛtī -tinī -ti (n).

clown CLOWN

, s. grāmyajanaḥ grāmikaḥ grāmī m. (n) grāmavāsaḥ grāmevāsī m. (n) vṛṣalaḥ jānapadaḥ prākṛtajanaḥ asabhyajanaḥ pṛthagjanaḥ mūḍhaḥ.

clownish CLOWNISH

, a. grāmyaḥ -myā -myaṃ -mīyaḥ -yā -yaṃ -mīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ -meyaḥ -yī -yaṃ -mikaḥ -kī -kaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ grāmyabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

clownishly CLOWNISHLY

, adv. grāmyajanavat vṛṣalavat grāmīyaprakāreṇa asabhyaṃ.

clownishness CLOWNISHNESS

, s. grāmyatā grāmīyatvaṃ asabhyatā aśiṣṭhatā grāmyabuddhitvaṃ.

to cloy To CLOY

, v. a. atisauhityaṃ or atitṛptiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) or kṛ atiśayena or ekāntatas or atiriktaṃ tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ), or santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ).

cloyed CLOYED

, p. p. atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ atisuhitaḥ -tā -taṃ atisantoṣitaḥ -tā -taṃ.

club CLUB

, s. yaṣṭiḥ m., laguḍaḥ gadā parighaḥ udghātaḥ tomaraḥ -rā -raṃ ghanaḥ drūghaṇaḥ; 'armed with a club,' yāṣṭīkaḥ laguḍahastaḥ yaṣṭigrahaḥ yaṣṭihetikaḥ.

--(An assembly of companions) paṃktiḥ f., gaṇaḥ saṃsargaḥ sahabhojināṃ saṃsargaḥ samāṃśitā; 'club-dinner,' gaṇacakrakaṃ gaṇānnaṃ.

--(Share of a reckoning) bhāgaḥ aṃśaḥ uddhāraḥ samāṃśaḥ.

to club To CLUB

, v. n. (Contribute to a common expense) sarvvasādhāraṇadhanavyaye svaṃ svam aṃśaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), or kiñcit kiñcid dā.

club-foot CLUB-FOOT

, s. ślīpadaṃ sthūlacaraṇaṃ kubjacaraṇaṃ gaḍupādaḥ vakrapādaḥ.

club-footed CLUB-FOOTED

, a. ślīpadī -dinī -di (n) vṛhatpādaḥ -dī -daṃ sthūlacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

clubheaded CLUBHEADED

, a. sthūlaśiraskaḥ -skā -skaṃ vṛhanmastakaḥ -kā -kaṃ.

clubroom CLUBROOM

, s. ekapaṃktisāmānyaśālā sādhāraṇaśālā indrakaṃ.

to cluck To CLUCK

, v. n. kukkuṭīvat śāvakāhvānārthakaṃ śabdaṃ kṛ kaṭ kaṭ śabdaṃ kṛ.

clucking CLUCKING

, s. śāvakāhvānasamaye kukkuṭīrāvaḥ kaṭ kaṭ śabdaḥ

clue CLUE

, s. sūtrakoṣaṃ sūtraṃ. See CLEW.

clump CLUMP

, s. (Of grass) gulmaḥ stambaḥ gucchaḥ gutsaḥ kāṇḍaḥ vitatiḥ f., piṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'a clump of reeds,' śarastambaḥ vaṃśavitatiḥ f.

--(A shapeless mass of wood) sthūlakāṣṭhaṃ.

[Page 103a]
clumsily CLUMSILY

, adv. adakṣaṃ anāptaṃ akṛtivat dākṣyaṃ vinā apaṭu ādākṣyeṇa.

clumsiness CLUMSINESS

, s. ācaturyyaṃ ādākṣyaṃ ānaipuṇaṃ apāṭavaṃ akṛtitvaṃ.

clumsy CLUMSY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ akṛtī -tinī -ti (n) anāptaḥ -ptā -ptaṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ apaṭuḥ ṭuḥ -ṭu.

cluster CLUSTER

, s. (A bunch) gulmaḥ gucchaḥ -cchakaḥ stavakaḥ stambaḥ sāndraṃ gutsaḥ -tsakaḥ gulacchaḥ vitatiḥ f., 'a number of beings,' saṅghaḥ oghaḥ samūhaḥ gaṇaḥ saṅghātaḥ vṛndaṃ nivahaḥ; 'cluster of four houses,' catuḥśālaṃ sañjavanaṃ; 'of reeds,' śarastambaḥ vaṃśavitatiḥ f.; 'of people,' janaughaṃ janasamūhaḥ; 'of grapes,' drākṣāstavakaḥ; 'in clusters,' saṅghaśas gulmaśas.

to cluster To CLUSTER

, v. a. gulmīkṛ piṇḍīkṛ ekīkṛ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

to cluster To CLUSTER

, v. n. gulmībhū piṇḍībhū ekībhū vṛndībhū stavakarūpeṇa ruh (c. 1. rohati roḍhuṃ)

clustering CLUSTERING

, a. gulmī -lminī -lmi (n) vyālīnaḥ -nā -naṃ sastavakaḥ -kā -kaṃ stavakācitaḥ -tā -taṃ prastītaḥ -tā -taṃ prastīmaḥ -mā -maṃ gucchākāraḥ -rā -raṃ.

to clutch To CLUTCH

, v. a. (To grasp) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), saṅgrah dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

--(To double the hand) muṣṭiṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or saṅgrah.

clutch CLUTCH

, s. saṅgrāhaḥ muṣṭisaṅgrāhaḥ grahaṇaṃ muṣtibandhaḥ.

--(Claw, hand) makhaḥ khaṃ pāṇiḥ m., hastaḥ; 'to rescue from the clutches of the enemy,' śatruvaśāt paritrātuṃ.

clutched CLUTCHED

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ muṣṭisaṅgrāhapīḍitaḥ -tā -taṃ.

clutter CLUTTER

, s. kolāhalaḥ halahalāśabdaḥ tumulaṃ kālakīlaḥ.

to clutter To CLUTTER

, v. n. kolāhalaṃ kṛ halahalāśabdaṃ kṛ.

clyster CLYSTER

, s. vastiḥ m. f., vastikarmma n. (n) vastidvāreṇa antraniveśitam auṣadhīyadravyaṃ.

clyster-pipe CLYSTER-PIPE

, s. netraṃ vastiśiraḥ n. (s) vastinālī.

to coacervate To COACERVATE

, v. a. sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci samupaci rāśīkṛ piṇḍīkṛ ekaughīkṛ puñjīkṛ pūgīkṛ.

coacervated COACERVATED

, p. p. rāśigataḥ -tā -taṃ ekaughabhūtaḥ -tā -taṃ puñjitaḥ -tā -taṃ.

coacervation COACERVATION

, s. rāśīkaraṇaṃ ekaughīkaraṇaṃ sañcayanaṃ ekaughabhāvaḥ.

coach COACH

, s. rathaḥ cāturaṃ cakrayānaṃ yānaṃ gantrī gantrīrathaḥ śakaṭaḥ pravahaṇaṃ vāhanaṃ; 'coach and four,' caturaśvo rathaḥ; 'riding in a coach,' rathārohī m. (n) rathārūḍhaḥ yānārūḍhaḥ; 'he travels by coach,' rathena sañcarati.

coach-box COACH-BOX

, s. rathopasthaḥ sūtāsanaṃ sārathisthānaṃ.

coach-driving COACH-DRIVING

, s. rathasārathyaṃ rathavāhanaṃ.

coachful COACHFUL

, s. pūrṇarathaḥ cāturakaṃ śākaṭaṃ rathapūraṇaṃ.

coach-horse COACH-HORSE

, s. rathyaḥ pravahaṇavājī m. (n) rathāśvaḥ.

coach-house COACH-HOUSE

, s. rathasthānaṃ rathaśālā rathāgāraṃ rathādhāraḥ.

coachmaker COACHMAKER

, s. rathakāraḥ rathakaraḥ rathanirmmāṇakṛt rathavikretā m. (tṛ).

coachman COACHMAN

, s. sūtaḥ sārathiḥ m., yantā m. (ntṛ) niyantā m. (ntṛ) cāturikaḥ vāhakaḥ rathavāhakaḥ pravahaṇavāhakaḥ prājakaḥ prājitā m. (tṛ) kṣattā m. (ttṛ) hayaṅkaṣaḥ sādiḥ m., dakṣiṇasthaḥ cākrikaḥ pracetā m (tṛ).

coaction COACTION

, s. balātkāraḥ balātkāraprayogaḥ pramāthaḥ niyamanaṃ nigrahaḥ.

coactive COACTIVE

, a. balātkārī -riṇī -ri (n) balānvitaḥ -tā -taṃ balī -linī -li (n) sabalaḥ -lā -laṃ pramāthī -thinī -thi (n) naiyamikaḥ -kī -kaṃ niyāmakaḥ -kā -kaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ.

coadjutor COADJUTOR

, s. sahakārī m. (n) sahakṛt sahakṛtvā m. (n) sahāyaḥ sambhūyakārī m. (n) pratiyogī m. (n).

[Page 103b]
coadjuvancy COADJUVANCY

, s. sahakāraḥ -ritā sāhāyyaṃ sampratipattiḥ f., pratiyogitā.

coagmentation COAGMENTATION

, s. rāśīkaraṇaṃ ekīkaraṇaṃ sañcayanaṃ piṇḍīkaraṇaṃ sannipātaḥ.

coagulable COAGULABLE

, a. śyānīyaḥ -yā -yaṃ śyeyaḥ -yā -yaṃ ghanīkarttuṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

to coagulate To COAGULATE

, v. a. śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ) śyānīkṛ ghanīkṛ.

to coagulate To COAGULATE

, v. n. śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ), ghanībhū śyānībhū.

coagulated COAGULATED

, p. p. śīnaḥ -nā -naṃ śyānaḥ -nā -naṃ āśyānaḥ -nā -naṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ.

coagulation COAGULATION

, s. śīnatā ghanatā -tvaṃ saṃhatatvaṃ ghanībhāvaḥ.

coal COAL

, s. aṅgāraḥ -raṃ ālātaṃ nidhāpakaḥ kṛṣṇamṛt f. -mṛttikā kṛṣṇabhūmiḥ f.; 'burning coal,' taptāṅgāraḥ.

to coal To COAL

, v. a. aṅgāra (nom. aṅgārayati -yituṃ), aṅgārīkṛ.

coal-black COAL-BLACK

, a. aṅgārasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ghanakṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ atyantakālaḥ -lā -laṃ.

coal-hole or coal-house COAL-HOLE or COAL-HOUSE

, s. aṅgārāgāraṃ aṅgāraguptiḥ f., kṛṣṇamṛttikādhāraḥ.

coal-man COAL-MAN

, COAL-MERCHANT, s. aṅgāravikretā m. (tṛ) kṛṣṇabhūmivikrayī m. (n) aṅgāravikrayopajīvī m. (n).

coal-mine COAL-MINE

, COAL-PIT, s. aṅgārākaraḥ aṅgārakhāniḥ m., aṅgārotpattisthānaṃ.

to coalesce To COALESCE

, v. n. saṃyuj in pass. (-yujyate) sammil (c. 6. -milati -melituṃ), saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saṃsṛj in pass. (-sṛjyate) ekībhū ekatra bhū or gam saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) saṃlagnībhū.

coalition COALITION

, s. saṃyogaḥ saṃsṛṣṭiḥ f., saṃsargaḥ saṅgaḥ -ṅgamaḥ -ṅgatiḥ f., melanaṃ saśleṣaḥ saṃsaktiḥ anuṣaṅgaḥ saṃhatiḥ f., saṅghātaḥ.

coaly COALY

, a. aṅgāramayaḥ -yī -yaṃ āṅgārikaḥ -kī -kaṃ aṅgārapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

coaptation COAPTATION

, s. samāyogaḥ saṃyojanaṃ samādhānaṃ sandhānaṃ.

to coarct To COARCT

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati -kocituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

coarctation COARCTATION

, s. saṅkocaḥ -canaṃ saṃvāraḥ saṃvṛtiḥ hrāsaḥ saṅkṣepaḥ saṃyamaḥ.

coarse COARSE

, a. (Not fine) ghanaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ sthūlaḥ -lā -laṃ nirantaraḥ -rā -raṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ.

--(Unpolished) apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Indelicate, indecent) avācyaḥ -cyā -cyaṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Vulgar) asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ prākṛtaḥ -tā -taṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ ślīlaḥ -lā -laṃ aślīlaḥ -lā -laṃ.

--(Vile) nīcaḥ -cā -caṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ; 'coarse cloth,' sthūlapaṭṭaṃ sthūlaśāṭakaḥ varāśiḥ m.; 'coarse-minded,' prākṛtacetāḥ -tāḥ -taḥ (s); 'coarse fare,' mandāhāraḥ; 'coarse abuse,' aślīlākṣepaḥ; 'coarse language,' aślīlaṃ khaloktiḥ f.

coarsely COARSELY

, adv. aśiṣṭaṃ aśuddhaṃ nikṛṣṭaṃ mandaṃ aślīlaṃ apariṣkṛtaṃ.

coarseness COARSENESS

, s. (Of substance) ghanatā sthūlatā sāndratā sthaulyaṃ naiviḍyaṃ nairantaryyaṃ.

--(Want of polish, vulgarity) apariṣkāraḥ aśiṣṭatā asabhyatā aśuddhiḥ f., nīcatā aślīlatvaṃ.

coast COAST

, s. (Sea-coast) samudratīraṃ samudrataṭaṃ velā velāmūlaṃ samudrāntaṃ abdhitīraṃ.

--(Border, limit) sīmā samantaḥ sāmantaṃ.

--(Quarter) dik f., (ś) deśaḥ pradeśaḥ; 'the coast is clear,' gataṃ bhayaṃ nirvighnaḥ pathaḥ.

to coast To COAST

, v. n. upatīraṃ or upataṭaṃ or velānikaṭe nāvaṃ or potaṃ vah in caus. (vāhayati -yituṃ), or naukayā vah in pass. (uhyate).

coaster COASTER

, s. upatīraṃ potavāhakaḥ samudravelāvarttī m. (n).

coasting COASTING

, s. upatīraṃ naukāvāhanaṃ velānikaṭe varttanaṃ.

coat COAT

, s. (An upper garment) prāvāraḥ uttarīyaṃ paridheyaṃ nicolaḥ varutraṃ; 'a covering,' paṭalaṃ chādanaṃ chadanaṃ ācchādanaṃ prāvaraṇaṃ puṭaḥ -ṭaṃ āveṣṭanaṃ; 'coat of the eye,' akṣipaṭalaṃ.

--(Hair of a beast) roma n. (n) loma n. (n); 'coat of a horse,' aśvaroma n. (n).

--(Coat of arms) kulacihnapatraṃ.

[Page 104a]
to coat To COAT

, v. a. chad (c. 10. chādayati -yituṃ), veṣṭ in caus. (veṣṭayati -yituṃ).

--(Inlay) anuṣyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ).

--(Coat with paint) lip (c. 6. limyati leptuṃ).

coated COATED

, p. p. channaḥ -nnā -nnaṃ āchannaḥ -nnā -nnaṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rūṣitaḥ -tā -taṃ churitaḥ -tā -taṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ.

coating COATING

, s. paṭalaṃ puṭaḥ -ṭī -ṭaṃ chādanaṃ.

--(Of paint) lepaḥ.

to coax To COAX

, v. n. lal (c. 10. lālayati -yituṃ), sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), madhurairvākyaiḥ or cāṭūktyā sāntv or pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ).

coaxed COAXED

, p. p. lālitaḥ -tā -taṃ cāṭukārāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

coaxer COAXER

. s. lālī m. (n) cāṭuvādī m. (n) cāṭukāraḥ sāntvavādaḥ āśvāsakaḥ.

coaxing COAXING

, s. lālanaṃ cāṭuḥ m. -ṭu n., cāṭūktiḥ f., madhuravacaḥ n. (s) madhuravākyaṃ āśvāsanaṃ; 'repeated coaxing,' cāṭuśataṃ.

cob COB

, s. (Sea-fowl) samudrīyapakṣibhedaḥ.

--(Entire horse) vījāśvaḥ savṛṣaṇo'śvaḥ.

--(A small compact horse) dṛḍhadehaḥ kṣudravājī m. (n).

cobalt COBALT

, s. (Mineral substance) āvarttaḥ madhudhātuḥ m., manaḥśilādhātuḥ.

to cobble To COBBLE

, v. a. (To mend shoes) jīrṇapādukāḥ sūcyā samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or sandhā.

--(To make any thing clumsily) ādākṣyeṇa kiñcit kṛ or nirmmā (c. 2. -māti -mātuṃ).

cobbler COBBLER

, s. (A mender of old shoes) jīrṇapādukāsandhātā m. (tṛ).

--(A clumsy workman) adakṣaḥ śilpī m. (n) anipuṇaḥ anabhijñaḥ.

cobiron COBIRON

, s. māṃsasaṃskāre prayuktaḥ sthūlāgro lohaśūlaḥ.

cobishop COBISHOP

, s. dharmmādhyakṣasahāyaḥ dharmmādhipateḥ sahakārī m. (n).

cobra capello COBRA CAPELLO

, s. (Snake) phaṇakaraḥ phaṇī m. (n). phaṇavān m. (t) nāgaḥ.

cobweb COBWEB

, s. ūrṇanābhajālaḥ jālaḥ -laṃ markaṭavāsaḥ markaṭajālaḥ āśābandhaḥ santānikā lūtātantuvitānaṃ.

cocciferous COCCIFEROUS

, a. guṭikākāraphalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

cochineal COCHINEAL

, s. (Insect) lākṣā jatu n. -tukaṃ titibhaḥ krimiḥ m.

cochleary or cochleated COCHLEARY or COCHLEATED

, a. āvarttī -rttinī -rtti (n) parivarttakaḥ -kā -kaṃ.

cock COCK

, s. (The male to the hen) kukkuṭaḥ caraṇāyudhaḥ nakhāyudhaḥ svarṇacūḍaḥ tāmracūḍaḥ tāmraśikhī m. (n) śikhī m. (n) śikhaṇḍī m. (n) -ṇḍikaḥ kṛkavākuḥ m., kalavikaḥ kālajñaḥ uṣākalaḥ niśāvedī m. (n) rātrivedī m. (n) yāmaghoṣaḥ rasākhanaḥ suparṇaḥ pūrṇakaḥ; 'relating to a cock,' kārkkavākavaḥ -vī -vaṃ; 'cock's comb,' cūḍā śikhā; 'a cock-sparrow,' caṭakaḥ.

--(Weathercock) prāsādaśṛṅgāgre sthāpitaṃ kukkuṭākāraṃ vātaskandhalakṣaṇaṃ vāyulakṣaṇaṃ vāyudhvajaḥ vāyuskandhalakṣyaṃ.

--(Spout to let out water at will) sapidhānaṃ jalanirgamarandhraṃ praṇālī jalanirgamaḥ jalasrāvaṇayantraṃ.

--(Notch of an arrow) vāṇāgrabhāge avacchedaḥ.

--(Cock of a gun) āgneyanāḍisambandhī sūkṣmamudgaraviśeṣo yadvrāreṇa antaḥsthacūrṇaṃ saṃjvālyate.

--(A leader) mukhyaḥ mukharaḥ purogaḥ.

--(Heap of hay) śuṣkatṛṇacitiḥ f., tṛṇotkaraḥ.

--(Form of a hat) śiraskasaṃskāraḥ śirastrākāraḥ; 'cock a hoop,' jayī m. (n) dṛptaḥ darpadhmātaḥ garvvoddhataḥ; 'cock and a bull story,' vṛthākathā; śaśaviṣāṇadhanur asya iti mṛṣārthakam ākhyānaṃ.

to cock To COCK

, v. a. (To set erect) unnam in caus. (-nāmayati -namayati -yituṃ) ucchri (c. 1. -śrayati -yituṃ), utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), uddhan (c. 2. -hanti -hantuṃ); 'to cock the ears,' karṇau stabdhīkṛ; 'the tail,' utpuccha (nom. utpucchayate -yituṃ).

--(To put hay into cocks) śuṣkatṛṇam utkarīkṛ.

--(To cock a gun) āgneyanāḍisambandhinaṃ pūrvvoktasūkṣmamudgaram unnam in caus. (-namayati -yituṃ).

to cock To COCK

, v. n. kukkuṭaṣat khelagatyā cal (c. 1. calati -lituṃ), dṛp (c. 4. dṛpyati).

[Page 104b]
cocked COCKED

, p. p. unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ; 'with tail cocked,' samuddhatalāṅgūlaḥ -lā -laṃ.

cockade COCKADE

, s. rājavyāpṛtasya sevakena śiraskopari bhṛtā cūḍā kukkuṭacūḍākāro mastakālaṅkāraḥ.

cockatrice COCKATRICE

, s. ajagaraḥ vāhasaḥ kukkuṭāṇḍajaḥ sarpaḥ or vyālaḥ.

cockboat COCKBOAT

, s. upanaukā kṣudranaukā kṣudrapotaḥ upatariḥ f.

cockchafer COCKCHAFER

, s. piṅgaśarīro dhvanamodī bhramarabhedaḥ.

cockcrowing COCKCROWING

, s. kukkuṭaravaḥ -vaṇaṃ caraṇāyudhaśabdaḥ.

--(Morning) prabhātakālaḥ prātaḥkālaḥ.

to cocker To COCKER

, v. a. (To fondle) komalaṃ or komalaprakāreṇa puṣ (c. 9. puṣṇāti, c. 1. poṣati -ṣituṃ), or saṃvṛdh in caus. (-varghayati -yituṃ) anurudh (c. 4. rudhyate -roddhuṃ), kroḍīkṛ.

cockerel COCKEREL

, s. (Young cock) kukkuṭaśāvakaḥ caraṇāyudhaśāvakaḥ.

cockering COCKERING

, s. poṣaṇaṃ saṃvardhanaṃ anurodhaḥ chandonuvṛttaṃ komalatā.

cocket COCKET

, s. śaulkikamudrā śulkasthāne dravyanikṣepānantaraṃ śaulkikasakāśāt pratyayapatraṃ.

cockfight COCKFIGHT

, s. prāṇidyūtaṃ samāhvayaḥ sāhvayaḥ kaulīnaṃ.

cockhorse COCKHORSE

, a. aśvārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ jayī -yinī -yi (t) darpadhmātaḥ -tā -taṃ.

cockle COCKLE

, s. (Shell-fish) durnāmā m. -mnī f. (n) dīrghakoṣikā sitālikā śuktiḥ f.

--(Weed growing in corn) kakṣaḥ śasyakṣetraruha oṣadhibhedaḥ.

cockled COCKLED

, a. durnāmākāraḥ -rā -raṃ śauktikaḥ -kī -kaṃ āvarttī -rttinī -rtti (n).

cockloft COCKLOFT

, s. kūṭāgāraṃ kṣaumaḥ -maṃ cūlā candraśālikā gṛhasya uparisthaḥ prakoṣṭhaḥ.

cockmaster COCKMASTER

, s. caraṇāyudhapālakaḥ yuddhakukkuṭapoṣakaḥ.

cockmatch COCKMATCH

, s. kukkuṭayuddhaṃ caraṇāyudhasamāhvayaḥ kaulīnaṃ.

cockney COCKNEY

, s. nāgarajanaḥ puravāsī m. (n) nagaravāsī m., prākṛtajanaḥ pṛthagjanaḥ.

cockpit COCKPIT

, s. (Area where cocks fight) kukkuṭayuddhabhūmiḥ.

--(In a man of war) vṛhadyuddhanaukāyā adhobhāge kāyaśalpādicikitsāyogyā kuṭī.

cockroach COCKROACH

, s. paroṣṇī khalādhārā tailapā f. -pāyikā cārikā piṅgakapiśā.

cock's-comb COCK'S-COMB

, s. See COXCOMB.

cocksure COCKSURE

, a. suniścitaḥ -tā -taṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

cockswain COCKSWAIN

, s. upanaukākarṇadhāraḥ kṣudranaukāpatiḥ m.

cocoa-nut COCOA-NUT

, s. nārikelaḥ nālikeraḥ nārikeraḥ nāḍikelaḥ nārikelī payodharaḥ kauśikaphalaṃ khānodakaḥ puṭorakaḥ dākṣiṇātyaḥ.

--(The tree) tṛṇadrumaḥ phalakeśaraḥ dṛḍhaphalaḥ muṇḍaphalaḥ sadāphalaḥ śiraḥphalaḥ sadāpuṣpaḥ dṛḍhamūlaḥ sutuṅgaḥ subhaṅgaḥ lāṅgalī.

--(The juice) nārikelarasaḥ.

cocoon COCOON

, s. (Of the silk worm) kṛmikoṣaḥ kīṭakoṣaḥ guṭikā.

coction COCTION

, s. niṣkvāthaḥ kvāthaḥ kvathanaṃ pācanaṃ.

cod or cod-fish COD or COD-FISH

, s. sthūlaśiraskaḥ samudrīyamatsyabhedaḥ.

cod COD

, s. (Seed-vessel, pod) vījakośaḥ vījaguptiḥ f., śamī puṭaḥ.

codded CODDED

, p. p. kośasthaḥ -sthā -sthaṃ koṣaguptaḥ -ptā -ptaṃ.

to coddle To CODDLE

, v. a. (Parboil) īṣatkvath (c. 1. -kvathati -thituṃ), śanaiḥ sthālyāṃ pac (c. 1. pacati paktuṃ) or tap in caus. (tāpayati -yituṃ) koṣṇajalena komalīkṛ.

--(Breed up tenderly) komalatayā or saukumāryyeṇa puṣ (c. 1. poṣati -ṣituṃ).

code CODE

, s. (Of laws) dharmmasaṃhitā smṛtiśāstraṃ dharmmaśāstraṃ smṛtiḥ f., vyavahāravidhiḥ m.

codicil CODICIL

, s. mumūrṣujanapatrasya anubandhaḥ or upalekhyaṃ or upāṅgaṃ or uttarakhaṇḍaṃ.

codling CODLING

, s. bhojanātpūrvvam īṣatkvathanīya āpakvaḥ kāmbaphalabhedaḥ.

coefficacy or coefficiency COEFFICACY or COEFFICIENCY

, s. sahakāriṇām anekahetukānāṃ prabhāvaḥ sahakāritā saṃyogitā samprayogitā sampratipattiḥ f., sambhūtiḥ f.

[Page 105a]
coefficient COEFFICIENT

, s. (In arithmetic) varṇaḥ prakṛtiḥ f., guṇaḥ.

coemption COEMPTION

, s. pūrvvakrayaḥ prakhyātabhāṇḍakrayaḥ avacchedāvacchedakrayaḥ samudayakrayaḥ.

coenobite COENOBITE

, s. sarvvasāmānyo vibhavo yasya saubhrātramadhyād ekabhrātā m. (tṛ).

coequal COEQUAL

, a. anyena samaḥ -mā -maṃ or samānaḥ -nā -naṃ or tulyaḥ -lyā -lyaṃ samānapadasthaḥ -sthā -sthaṃ samānajātīyaḥ -yā -yaṃ samabhāvaḥ -vī -vaṃ sahadharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) sadharmmā -rmmā -rmma (n).

coequality COEQUALITY

, s. anyena samatā or samānatā or tulyatā samānāvasthā.

to coerce To COERCE

, v. a. balātkāreṇa yam (c. 1. yacchati yantuṃ), niyam saṃyam viniyam; or nigrah (c. 9. -gṛhlāti -hlīte -grahītuṃ) or śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās; yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), niṣidh (c. 1. -ṣedhati -dhituṃ).

coerced COERCED

, p. p. balātkāreṇa nigṛhītaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yantritaḥ -tā -taṃ pratyāhṛtaḥ -tā -taṃ.

coercible COERCIBLE

, a. nigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ niyantavyaḥ -vyā -vyaṃ yantraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

coercion COERCION

, s. saṃyamaḥ -manaṃ niyamanaṃ nigrahaḥ -haṇaṃ nigṛhītiḥ f., yantraṇaṃ pratyāharaṇaṃ.

coercive COERCIVE

, a. balātkārī -riṇī -ri (n) pratirodhī -dhinī -dhi (n) niyāmakaḥ -kā -kaṃ.

coessential COESSENTIAL

, a. samabhāvaḥ -vī -vaṃ sahabhāvī -vinī -vi (n).

coessentiality COESSENTIALITY

, s. samabhāvaḥ or bhāvasamānatā sahabhāvitvaṃ.

coetaneous COETANEOUS

, a. samānavayaskaḥ -skā -skaṃ. See COEVAL.

coeternal COETERNAL

, a. anyena saha nityakālasthāyī -yinī -yi (n) or anantakālasthāyī or ādyantahīnaḥ -nā -naṃ or sanātanaḥ -nā -naṃ.

coeternity COETERNITY

, s. samanityatā samānānantatā samānanityatā.

coeval COEVAL

, a. samānavayaskaḥ -skā -skaṃ samavayaskaḥ -skā -skaṃ samānavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) or tulyavayāḥ or savayāḥ samānakālīnaḥ -nā -naṃ ekakālīnaḥ -nā -naṃ samānajanmā -nmā -nma (n).

coeval COEVAL

, s. vayasyaḥ sahabhāvī m. (n) savayāḥ m. (s) tulyavayāḥ.

to coexist To COEXIST

, v. n. sambhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), saha or ekakāle vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or jīv (c. 1. jīvati -vituṃ).

coexistence COEXISTENCE

, s. ekakāle varttanaṃ or jīvanaṃ sahavarttanaṃ sahajīvanaṃ.

coexistent COEXISTENT

, a. sahavarttī -rttinī -rtti (n) or ekakāle varttī sahajīvī -vinī -vi (n) or ekakāle jīvī sahajaḥ -jā -jaṃ.

to co-extend To CO-EXTEND

, v. n. anyena samaṃ vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ) or vistṝ in pass. (-stīryyate).

co-extension CO-EXTENSION

, s. samavyāptiḥ f., abhivyāptiḥ f., samavistāraḥ sammūrcchanaṃ.

coffee COFFEE

, s. yavanadeśīyakṣudraphalanirhṛtaḥ kṛṣṇavarṇaḥ pānīyaviśeṣaḥ yāvanapānaṃ.

coffee-house COFFEE-HOUSE

, s. pūrvvoktapānīyavikrayasthānaṃ yāvanapānaśālā.

coffee-pot COFFEE-POT

, s. pūrvvoktapānīyādhāraḥ yāvanapānabhājanaṃ yāvanapānapātraṃ.

coffer COFFER

, s. mudrādhāraḥ mudrākoṣaḥ dhanādhāraḥ dhanabhāṇḍaṃ dīnārabhāṇḍaṃ.

to coffer To COFFER

, v. a. mudrādhāre or dhanabhāṇḍe nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

coffin COFFIN

, s. śavādhāraḥ mṛtaśarīrādhāraḥ śavabhājanaṃ.

to coffin To COFFIN

, v. a. śavādhāre or śavabhājane nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or niviśa in caus. (-veśayati -yituṃ).

to cog To COG

, v. a. and n. (Flatter, wheedle) lal (c. 10. lālayati -yituṃ), cāṭūktyā sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

--(Cog a die) kūṭākṣaṃ or durakṣaṃ kṛ.

--(Fix cogs to a wheel) cakranemiṃ sadantāṃ kṛ.

cog COG

, s. (Tooth of a wheel) cakradantaḥ nemidantakaḥ pradhidantaḥ.

cogency COGENCY

, s. balaṃ sāmarthyaṃ samarthatā prabhāvaḥ śaktiḥ f., avaśyakatā.

cogent COGENT

, a. balī -linī -li (n) balavān -vatī -vat (t) prabalaḥ -lā -laṃ śaktimān -matī -mat (t) avaśyakaḥ -kā -kaṃ avaśyakarttavyaḥ -vyā vyaṃ niruttaraḥ -rā -raṃ; 'a cogent reason,' balavaddhetuḥ m., viśiṣṭahetuḥ.

cogently COGENTLY

, adv. balāt balena balavat avaśyakaṃ niruttaraṃ.

cogger COGGER

, s. lālī m. (n) cāṭukāraḥ sāntvanakṛt sāntvavādaḥ.

cogglestone COGGLESTONE

, s. kṣudraśarkarā cūrṇakhaṇḍaḥ aṣṭhīlā.

cogitable COGITABLE

, a. dhyānīyaḥ -yā -yaṃ dhyeyaḥ -yā -yaṃ cintanīyaḥ -yā -yaṃ.

cogitate COGITATE

, v. n. dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai abhidhyai pradhyai sandhyai cint (c. 10. cintayati -yituṃ), vicint sañcint vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) sambhū vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), anutark vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), anumṛś pravimṛś.

cogitated COGITATED

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ dhyātaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ.

cogitation COGITATION

, s. cintā dhyānaṃ vicāraḥ -raṇaṃ ālocanaṃ carcā bhāvanā manaḥkalpanā saṅkalpaḥ manogataṃ.

cogitative COGITATIVE

, a. cintāparaḥ -rā -raṃ dhyānaparaḥ -rā -raṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ.

cognate COGNATE

, a. sahajaḥ -jā -jaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) samānajātīyaḥ -yā -yaṃ sajātiḥ -tiḥ -ti sagotraḥ -trā -traṃ.

cognation COGNATION

, s. (Relationship) bandhutā bāndhavatvaṃ jñātitvaṃ jñātibhāvaḥ sajātitvaṃ sambandhaḥ sambandhitvaṃ samparkaḥ anuṣaṅgaḥ.

cognition COGNITION

, s. jñānaṃ vijñānaṃ parijñānaṃ prajñānaṃ svīkāraḥ.

cognitive COGNITIVE

, a. jñānī -ninī -ni (n) jñānavān -vatī -vat (t), or prajñāvān.

cognizable COGNIZABLE

, a. jñeyaḥ -yā -yaṃ vijñeyaḥ -yā -yaṃ bodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ grāhyaḥ -hyā hyaṃ.

--(By law) abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ vicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vicārārhaḥ -rhā -rhaṃ.

cognizance COGNIZANCE

, s. (Judicial notice) vicāraḥ -raṇā anusandhānaṃ jijñāsā carccā parīkṣā anuyogaḥ nirṇayaḥ nirūpaṇaṃ.

--(Badge) saṃjñā liṅgaṃ cihnaṃ lakṣaṇaṃ abhijñānaṃ.

--(To take cognizance) jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

cognominal COGNOMINAL

, a. ekanāmakaḥ -kā -kaṃ ekasaṃjñakaḥ -kā -kaṃ samasaṃjñāvān -vatī -vat (t).

cognomination COGNOMINATION

, s. paddhatiḥ f. -tī upapadaṃ upādhiḥ m., kaulikopādhiḥ m.

cognoscible COGNOSCIBLE

, a. jñātavyaḥ -vyā -vyaṃ jñeyaḥ -yā -yaṃ bodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

to cohabit To COHABIT

, v. n. (Dwell with another) saha vas (c. 1. vasati vastuṃ), ekatra vas saṅgam (c. 1. -gacchati gantuṃ), saṃsargaṃ kṛ

--(As the sexes) strīpuruṣavat sambhogaṃ kṛ.

cohabitant COHABITANT

, s. sahavāsī m. (n) ekapuranivāsī m., ekasthānavāsī m.

cohabitation COHABITATION

, s. sahavāsaḥ ekatra vāsaḥ saṃsargaḥ saṅgamaḥ.

--(Sexual) sambhogaḥ strīpuruṣasaṅgamaḥ aupasthyaṃ upabhogaḥ.

--(Cohabitation with men) puṃyogaḥ.

--(With women) strīsaṅgaḥ.

coheir COHEIR

, s. samāṃśī m. (n) samāṃśahārī m. (n) aṃśahārī m., aṃśabhāk m. (j) aṃśī m. (n) aṃśakaḥ samādhikārī m. (n) dāyādaḥ ṛkthabhāgī m. (n) vibhāgakarttā m. (rttṛ) vanraḥ.

coheiress COHEIRESS

, s. samāṃśinī samāṃśahāriṇī samādhikāriṇī.

to cohere To COHERE

, v. n. (Stick together) saṃsañj in pass. (-sajyate or -sajjate), saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) saṃlagnībhū or saṃlagnaḥ -gnā -gnam as saṃyuj in pass. (-yujyate) saṃhan in pass. (-hanyate).

--(Agree, suit) yuj in pass. (yujyate) sambandh in pass. (-badhyate) yogyaḥ -gyā -gyam as.

coherence COHERENCE

, s. saṃsaktiḥ f., saṃśleṣaḥ saṃlagnatvaṃ saṃhatiḥ f., saṃyogaḥ samāsajjanaṃ samparkaḥ.

--(Connexion) sambandhaḥ prabandhaḥ anvayaḥ samanvayaḥ anuṣaṅgaḥ sandarbhaḥ.

--(Consistency) avirodhaḥ anusāritvaṃ.

[Page 106a]
coherent COHERENT

, a. saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ -tā -taṃ.

--(Consistent, adapted) aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ anusārī -riṇī -ri (n).

--(Connected) sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anusambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sānvayaḥ -yā -yaṃ anvitaḥ -tā -taṃ.

cohesion COHESION

, s. saṃlagnatvaṃ saṃśleṣaḥ saṃsaktiḥ saṃyogaḥ samāsajjanaṃ saṅghaṭṭanaṃ.

cohesive COHESIVE

, a. saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ śyānaḥ -nā -naṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

cohesiveness COHESIVENESS

, s. saṃlagnaśīlatvaṃ sāndratā śyānatā snigdhatā snaigdhyaṃ.

to cohibit To COHIBIT

, v. a. yam (c. 1. yacchati yantuṃ), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

to cohobate To COHOBATE

, v. n. punaḥ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), dviḥsandhānaṃ kṛ.

cohort COHORT

, s. sainyagulmaḥ sainyavyūhaḥ sainyadalaṃ pañjaśatasainyadalaṃ gaṇaḥ.

cohortation COHORTATION

, s. susthiro bhaveti samāśvāsanaṃ pracodanaṃ protsāhaḥ.

coif or coiffure COIF or COIFFURE

, s. mastakābharaṇaṃ śiroveṣṭaḥ -ṣṭanaṃ śirastraṃ mukuṭaṃ.

coifed COIFED

, a. mukuṭī -ṭinī -ṭi (n) mukuṭadhārī -riṇī -ri (n) kṛtamastakabharaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to coil To COIL

, v. a. maṇḍalīkṛ varttulīkṛ maṇḍalākāreṇa puṭīkṛ.

coil COIL

, s. maṇḍalaṃ maṇḍalāyitaṃ vṛttaṃ vyāvarttaḥ -rttanaṃ.

--(Tumult) tumulaṃ vaiklavyaṃ vyastatā vyagratvaṃ.

coiled COILED

, p. p. maṇḍalī -linī -li (n) maṇḍalīkṛtaḥ -tā -taṃ varttulīkṛtaḥ -tā -taṃ.

coin COIN

, s. (Stamped money) mudrā ṭaṅkaḥ ṭaṅkakaḥ nāṇakaṃ niṣkaḥ -ṣkaṃ; 'gold coin,' suvarṇamudrā suvarṇaḥ; 'silver coin,' rūpyamudrā; 'copper coin,' tāmramudrā paṇaḥ; 'base coin,' kūpyanāṇakaṃ.

--(Corner) koṇaḥ.

to coin To COIN

, v. a. (To stamp metals for money) suvarṇarūpyādi mudrīkṛ or mudra (nom. mudrayati -yituṃ) or mudrayā aṅk (c. 1. aṅkayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

--(Forge, invent) kḷp (c. 10. kalpayati yituṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ).

coinage COINAGE

, s. mudrāṅkanaṃ.

--(Money coined) mudrā.

--(Invention) kalpanā vāsanā sṛṣṭiḥ.

coined COINED

, p. p. mudrāṅkitaḥ -tā -taṃ mudritaḥ -tā -taṃ āhataḥ -tā -taṃ.

--(Invented) kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ sṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to coincide To COINCIDE

, v. n. (Agree in opinion) samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anuman svīkṛ ekacittībhū ekamatībhū anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ).

--(Fall or meet together) sampat (c. 1. -patati -tituṃ), sannipat saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Be consistent, fitting) yuj in pass. (yujyate) anurūpaḥ -pā -paṃ or sadṛśaḥ -śī -śam as anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), na virudh in pass. (-rudhyate).

coincidence COINCIDENCE

, s. (Falling or meeting together) sannipātaḥ sampātaḥ saṅgamaḥ saṅgatiḥ f., samāgatiḥ f.

--(Coincidence of opinion) aikamatyaṃ ekacittatā sammatiḥ f.

--(Accident) daivayogaḥ saṅgataṃ ghaṭanaṃ -nā daivaghaṭanaṃ; 'by an unlucky coincidence,' durdaivāt daivadurghaṭanāt.

coincident COINCIDENT

, a. sannipatitaḥ -tā -taṃ sampātī -tinī -ti (n) saṅgāmī -minī -mi (n).

--(In time) samānakālīnaḥ -nā -naṃ.

--(Consistent) aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anusārī -riṇī -ri (n) sadṛśaḥ -śī -śaṃ.

coindication COINDICATION

, s. ekakāraṇamuddiśya lakṣaṇabāhulyaṃ.

coiner COINER

, s. (A minter) mudrāṅkakaḥ ṭaṅkāṅkayitā m. (tṛ) mudrākāraḥ nāṇakakṛt naiṣkikaḥ.

--(Inventor) kalpakaḥ sraṣṭā m. (ṣṭṛ) kārakaḥ.

coisterl COISTERL

, s. kāpuruṣaḥ hatakaḥ bhīruḥ m., yuddhaparāṅmakhaḥ.

coition COITION

, s. maithunaṃ rataṃ surataṃ aṅgasaṅgaḥ aupasthyaṃ sambhogaḥ saṃyojanaṃ ratikriyā ratikarmma n. (n).

coke COKE

, s. arddhadagdhāṅgārocchiṣṭaṃ taptakṛṣṇamṛttikocchiṣṭaṃ.

[Page 106b]
colander COLANDER

, s. cālanaṃ -nī sammārjjanayantraṃ śodhanī śodhanayantraṃ.

colation COLATION

, s. (The act of straining) śodhanaṃ sammārjjanaṃ cālanaṃ.

cold COLD

, a. śītaḥ -tā -taṃ śītalaḥ -lā -laṃ śiśiraḥ -rā -raṃ himaḥ -mā -maṃ himavān -vatī -vat (t) anuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ataptaḥ -ptā -ptaṃ; 'suffering from cold,' śītārttaḥ -rttā -rttaṃ himārttaḥ -rttā -rttaṃ; 'a cold wind,' śītalavātaḥ; 'cold weather,' śītakālaḥ -laṃ.

--(Indifferent, cold in disposition) viraktaḥ -ktā -ktaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ jalāśayaḥ -yā -yaṃ nirīhaḥ -hā -haṃ.

--(Wanting in affection) niḥsnehaḥ -hā -haṃ.

--(Cold-blooded) raktahīnaḥ -nā -naṃ.

cold COLD

, s. śītaṃ śītatā śaityaṃ śītalaṃ -latā śiśiraḥ himaṃ; 'cold weather,' śītakālaḥ -laṃ śiśirakālaḥ -laṃ; 'cold season,' himāgamaḥ śiśiraṃ śītakaḥ.

--(Disease caused by cold) pīnasaḥ pratiśyāyaḥ kāśaḥ kaphaḥ śleṣma n. (n); 'having a cold,' kāśī -śinī -śi (n) pīnasī -sinī -si (n) kaphī -phinī -phi (n).

coldish COLDISH

, a. śītalaḥ -lā -laṃ īṣacchītaḥ -tā -taṃ āśītaḥ -tā -taṃ.

coldly COLDLY

, adv. śītaṃ śītalaṃ śaityena śiśiraṃ.

--(Indifferently) viraktaṃ viraktyā niḥsnehaṃ snehaṃ vinā snehavyatirekeṇa.

coldness COLDNESS

, s. śītatā śaityaṃ śītaṃ śītalatā himaṃ haimaṃ śītībhāvaḥ.

--(Want of affection) naiḥsnehyaṃ niḥsnehatā.

--(Indifference) viraktiḥ f., vairāgyaṃ audāsyaṃ nirīhatā.

cole or colewort COLE or COLEWORT

, s. śākaḥ haritakaṃ śūraṇaṃ śigruḥ m.

colic COLIC

, s. śūlaṃ vātaśūlaṃ paktiśūlaṃ āmaśūlaṃ jaṭharavyathā jaṭharajvālā udaravedanā vātaphullāntraṃ.

--(Having the colic) śūlī -linī -li (n).

colic COLIC

, a. udaravedanājanakaḥ -kā -kaṃ jaṭharavyathākaraḥ -rā -raṃ.

to collapse To COLLAPSE

, v. n. (Fall together) sampat (c. 1. -patati -tituṃ), sannipat.

--(Shrink) saṅkuc in pass. (-kucyate) śṝ in pass. (śīryyate) saṅkocam i (c. 2. eti etuṃ), saṃkṣip in pass. (-kṣipyate) saṃhṛ in pass. (-hriyate) saṃhan in pass. (-hanyate) saṃśyānībh.

collapsed COLLAPSED

, p. p. saṅkucitaḥ -tā -taṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ saṃśyānaḥ -nā -naṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ,

collar COLLAR

, s. graivaṃ -veyaṃ -veyakaṃ galamekhalā kaṇṭhabhūṣā kaṇṭhalatā mālā grīvābharaṇaṃ mālā.

--(Halter for the neck) kaṇṭhapāśakaḥ kaṇṭhatalāsikā.

to collar To COLLAR

, v. a. graiveyakedhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or hastaṃdā (c. 3. dadāti dātuṃ).

collar-bone COLLAR-BONE

, s. jatru n., grīvāsthi n., kaṇṭhāsthi n.; 'the collar bones,' jatruṇī n. du.

collared COLLARED

, p. p. graiveyake or grīvāyāṃ ghṛtaḥ -tā -taṃ.

to collate To COLLATE

, v. a. (Compare one thing with another) upamā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), sampradhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ), with 2 acc.; sādhāraṇīkṛ.

--(Collate books) guṇanīṃkṛ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ).

--(Place in a benefice, confer) dharmmādhyāpakāya vṛttiṃ pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) or pradā (c. 3. -dadāti -dātuṃ).

collated COLLATED

, p. p. upamitaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ.

collateral COLLATERAL

, a. (Parallel, side to side) pārśvāpārśvibhūtaḥ -tā -taṃ pārśvāpārśvigataḥ -tā -taṃ.

--(Not direct) prāsaṅgikaḥ kī -kaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ vakraḥ -krā -kraṃ vilomaḥ -mā -maṃ asaralaḥ -lā -laṃ.

--(Concurrent) anuvādakaḥ -kā -kaṃ.

--(Sprung from a common ancestor) sagotraḥ -trā -traṃ sapiṇḍaḥ samānodakaḥ.

collaterally COLLATERALLY

, adv. pārśvāpārśvi.

--(Indirectly) prasaṅgakrameṇa vakraṃ asaralaṃ.

collation COLLATION

, s. (Comparison of one thing with another) upamānaṃ upamitiḥ f.

--(Of books) guṇanī śodhanaṃ.

--(Act of bestowing) pradānaṃ pratipādanaṃ.

--(To a benefice) dharmmādhyāpakāya vṛttipratipādanaṃ. or vṛttipradānaṃ.

--(A cold repast) pūrvvedyuḥsiddhānāṃ phalādisvādvannānāṃ sambhāraḥ.

collator COLLATOR

, s. (One that compares books) guṇanīkarttā m. (rttṛ) granthaśodhanakṛt.

--(One that confers a benefice) dharmmādhyāpakavṛttipradātā m. (tṛ).

colleague COLLEAGUE

, s. sahakārī m. (n) sambhūyakārī m. (n) tulyavṛttiḥ m., tulyavyāpārī m. (n) ekaviṣayī m. (n) sahāyaḥ saṅgī m. (n).

to collect To COLLECT

, v. a. (Gather together) ci (c. 5. cinoti cetuṃ), avaci samāci āci praci sañci mamānī (c. 1. -nayati -netuṃ), samupānī sambhṛ (c. 1. -bharati, c. 3. -bibhartti -bharttuṃ), samādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upasaṃhṛ samūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), ekīkṛ ekatra kṛ.

--(Collect into a heap) rāśīkṛ piṇḍ (c. 10. piṇḍayati -yituṃ), piṇḍīkṛ pūgīkṛ ekaudhīkṛ.

--(Collect themselves, assemble) same (i.e. sam and ā with rt. i samaiti samaituṃ), saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam ekatra mil (c. 6. milati melituṃ).

--(Collect taxes) karān or śulkān grah.

--(Infer) anumā (c. 2. -māti c. 3. -mimīte -mātuṃ), ūh avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ). (Collect one's self, recover one's self) manaḥ or cetaḥ samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), saṃjñāṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ), svaprakṛtim āpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), or pratipad.

collect COLLECT

, s. khrīṣṭīyānāṃ ravivārādiviśiṣṭaparvvāṇyuddiśya prārthanā sāṃkṣepikaprārthanā ṛk f. (c).

collected COLLECTED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ samupacitaḥ -tā -taṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ saṅgūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ sambhūtaḥ -tā -taṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ ekasthaḥ -sthā -sthaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ samavetaḥ -tā -taṃ saṅkalitaḥ -tā -taṃ.

--(Heaped) rāśībhūtaḥ -tā -taṃ pūgīkṛtaḥ -tā -taṃ puñjitaḥ -tā -taṃ ekaudhabhūtaḥ -tā -taṃ ekarāśibhūtaḥ -tā -taṃ.

--(In mind) samāhitaḥ -tā -taṃ labdhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) labdhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ nirākulaḥ -lā -laṃ prakṛtimāpannaḥ -nnā -nnaṃ avyastaḥ -stā -staṃ avyagraḥ -grā -graṃ.

collectible COLLECTIBLE

, a. cayanīyaḥ -yā -yaṃ ceyaḥ -yā -yaṃ cetavyaḥ -vyā -vyaṃ sañceyaḥ -yā -yaṃ uyaceyaḥ -yā -yaṃ samūhyaḥ -hyā -hyaṃ.

collection COLLECTION

, s. sañcayaḥ cayaḥ samuccayaḥ nicayaḥ pracayaḥ samūhaḥ saṅgrahaḥ -haṇaṃ sannipātaḥ saṅghātaḥ saṅghaḥ saṃhatiḥ f., oghaḥ samudāyaḥ vṛndaṃ samavāyaḥ saṃhāraḥ samāhāraḥ sannayaḥ cāyaḥ saṅgaḥ ūhiṇī rāśiḥ m. f., puñjaḥ piṇḍaḥ pūgaḥ vinyāsaḥ saṅkalaḥ grāmaḥ in comp.; 'collection of people,' janasamūhaḥ jananivahaḥ janaughaṃ janasamāgamaḥ; 'of clouds,' ghanacayah ghanaughaḥ jaladasaṃhatiḥ f.

--(Raising money) ekaikasmāt kiñcitkiñciddhanagrahaṇaṃ dhanottolanaṃ.

collective COLLECTIVE

, a. samavāyī -yinī -yi (n) sañcayī -yinī -yi (n) sāṅkalaḥ -lī -laṃ upacitaḥ -tā -taṃ gaṇībhūtaḥ -tā -taṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

collectively COLLECTIVELY

, adv. (Generally) sādhāraṇyena sākalyena.

--(In a mass) saṅghaśas apṛthak samūhya oghaśas.

collector COLLECTOR

, s. sañcetā m. (tṛ) sañcayī m. (n) saṅgrahītā m. (tṛ) saṅgrāhakaḥ.

--(A tax-gatherer) karagrahaḥ śulkagrāhī m. (n).

college COLLEGE

, s. (For learning) vidyālayaḥ vidyāveśma n. (n) catuṣpāṭhī pāṭhaśālā chātrādinilayaḥ avasathaḥ -thyaḥ.

--(For religion) maṭhaḥ āśramaḥ vihāraḥ vīhāraḥ.

--(A community of persons) śreṇiḥ m. f., janasamūhaḥ paṃktiḥ f., gaṇaḥ.

collegian COLLEGIAN

, s. chātraḥ vidyārthī m. (n) vidyālayasthaḥ antevāsī m. (n).

collegiate COLLEGIATE

, a. vidyālayasambandhī -ndhinī -ndhi (n) āśramikaḥ -kī -kaṃ āśramī -minī -mi (n) maṭhasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

collet COLLET

, s. (Collar) graiveyakaṃ grīvābharaṇaṃ.

--(Of a ring) aṅgurīyakabhāgo yatra maṇiḥ praṇidhīyate.

to collide To COLLIDE

, v. a. saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), samāhan saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ), mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ), ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

collied COLLIED

, p. p. aṅgāramalinitaḥ -tā -taṃ malīmasaḥ -sā -saṃ aṅgāritaḥ -tā -taṃ.

collier COLLIER

, s. aṅgārakhanakaḥ kṛṣṇabhūmikhanakaḥ aṅgārākhanikaḥ aṅgāravikretā m. (tṛ).

colliery COLLIERY

, s. aṅgārakhāniḥ f., aṅgārotpattisthānaṃ kṛṣṇabhūmikhananasthānaṃ.

colliflower COLLIFLOWER

, s. śākaḥ haritakaṃ śūraṇaṃ potakī.

colligation COLLIGATION

, s. sambandhanaṃ ekatra bandhanaṃ saṃśleṣaṇaṃ saṃyojanaṃ.

collimation or collineation COLLIMATION or COLLINEATION

, s. sandhānaṃ abhisandhānaṃ lakṣīkaraṇaṃ.

colliquable COLLIQUABLE

, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ.

to colliquate To COLLIQUATE

, v. a. vilī in caus. (-lāpayati -lāyayati -yituṃ) dravīkṛ.

colliquation COLLIQUATION

, s. vilayanaṃ galanaṃ dravīkaraṇaṃ vidrāvaṇaṃ.

colliquative COLLIQUATIVE

, a. vidrāvakaḥ -kā -kaṃ vilayanakārī -riṇī -ri (n) galanakṛt.

collision COLLISION

, s. saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ parasparasamāghātaḥ samāghātaḥ pratighātaḥ sammarddaḥ gharṣaṇaṃ ghanāghanaḥ skhalanaṃ.

to collocate To COLLOCATE

, v. a. sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) avasthā pratiṣṭhā dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), ādhā nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vinyas ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

collocated COLLOCATED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ āhitaḥ -tā -taṃ viniveśitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ arpitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ.

collocation COLLOCATION

, s. sthāpanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ nyasanaṃ niveśanaṃ arpaṇaṃ prayogaḥ.

collocution COLLOCUTION

, s. sambhāṣaṇaṃ ābhāṣaṇaṃ sampravadanaṃ kathāyogaḥ kathāprasaṅgaḥ.

to collogue To COLLOGUE

, v. n. lal in caus. (lālayati -yituṃ) cāṭūktyā sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

collop COLLOP

, s. (Of meat) māṃsakhaṇḍaṃ āmiṣakhaṇḍaṃ māṃsalavaḥ.

colloquial COLLOQUIAL

, a. saṃlāpī -pinī -pi (n); 'colloquial style,' karthāpakathanayogyo vāgvyāpāraḥ.

colloquy COLLOQUY

, s. sambhāṣā saṃlāpaḥ saṅkathā saṃvādaḥ kathopakathanaṃ.

to collude To COLLUDE

, v. a. pakṣapātaṃ kṛ gaṇatāṃ kṛ kūṭasaṃvidaṃ kṛ aṅgāṅgibhū.

collusion COLLUSION

, s. pakṣapātaḥ -titā gaṇatā kūṭagaṇatā aṅgāṅgibhāvaḥ kūṭasaṃvid pratāraṇā kūṭatā kāpaṭyaṃ śaṭhatā.

collusive COLLUSIVE

, a. pakṣapātī -tinī -ti (n) pakṣapātaghaṭitaḥ -tā -taṃ kauṭikaḥ -kī -kaṃ.

collusively COLLUSIVELY

, adv. pakṣapātena kūṭagaṇatāpūrvvakaṃ aṅgāṅgi.

colly COLLY

, s. aṅgāramalaṃ aṅgārakiṭṭaṃ aṅgārakalkaṃ.

to colly To COLLY

, v. a. aṅgāreṇa kṛṣṇīkṛ or kṛṣṇa (nom. kṛṣṇāyate) or malīmasīkṛ.

collyrium COLLYRIUM

, s. añjanaṃ rasāñjanaṃ netrarañjanaṃ dārvikā kajjalaṃ karparī kharparī tutthaṃ rasagarbhaṃ tārkṣyaśailaṃ.

colocynth COLOCYNTH

, s. aruṇā indravāruṇikā dālā jalaṅgaḥ kākarmarddaḥ piṭaṅkākī suphalā viṣaghnī.

colon COLON

, s. (A point used to mark a pause) vākyaparimāpakaṃ dvivinducihnaṃ dvivinduḥ m.

--(The great intestine) mahāpurītat m., mahadantraṃ mahānālī.

colonel COLONEL

, s. vyūhapatiḥ m., gulmapatiḥ sainyadalādhyakṣaḥ sainyādhipatiḥ m.

colonelship COLONELSHIP

, s. vyūhapatitvaṃ gulmapatipadaṃ sainyadalādhyakṣatvaṃ.

colonial COLONIAL

, a. navīnavasatisthānasambandhī -ndhinī -ndhi (n) prādeśikaḥ -kī -kaṃ.

colonist COLONIST

, s. svadeśatyāgānantaraṃ deśāntaravāsī m. (n) adhivāsī m. (n). pradeśavāsī dūravāsī pradeśasthaḥ.

colonization COLONIZATION

, s. svadeśaṃ tyaktukāmānāṃ dūradeśādhivāsanaṃ deśāntarādhivāsanaṃ pradeśavāsanaṃ.

to colonize To COLONIZE

, v. a. svadeśaṃ tyaktukāmān pradeśe vas in caus. (vāsayati -yituṃ) or adhivas adhyās in caus. (-āsayati -yituṃ).

colonized COLONIZED

, p. p. adhivāsitaḥ -tā -taṃ adhyuṣitaḥ -tā -taṃ vāsitaḥ -tā -taṃ adhyāsitaḥ -tā -taṃ.

colonnade COLONNADE

, s. maṇḍalarūpeṇa vinyastā stambhaśreṇī stambhapaṃktipariveṣṭitaś channapathaḥ stambhapaṃktiḥ f.

colony COLONY

, s. (The country planted) svadeśatyāgibhir vāsitaḥ pradeśaḥ navīnavasatisthānaṃ pradeśaḥ.

--(The people) pradeśavāsinaḥ m. pl., adhivāsinaḥ m. pl., navīnavāsinaḥ.

colophony COLOPHONY

, s. arālaḥ rālaḥ dhūpanaḥ sarjjarasaḥ agnivallabhaḥ. See RESIN.

coloquintida COLOQUINTIDA

, s. aruṇā dālā jalaṅgaḥ kākamarddakaḥ. See COLOCYNTH.

colorate COLORATE

, a. rāgī -giṇī -gi (n) sarāgaḥ -gā -gaṃ raṅgī -ṅginī -ṅgi (n).

coloration COLORATION

, s. rañjanaṃ varṇanaṃ.

--(The state) rāgaḥ.

colorific COLORIFIC

, a. raṅgī -ṅginī -ṅgi (n) rāgadaḥ -dā -daṃ varṇadaḥ -dā -daṃ.

colossal or colossean COLOSSAL or COLOSSEAN

, a. vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ atimānuṣākāraḥ -rā -raṃ bhīmavigrahaḥ -hā -haṃ dānavākāraḥ -rā -raṃ asambhavamūrttiḥ -rttiḥ -rtti.

colossus COLOSSUS

, s. vṛhatpratimā -pratimānaṃ vṛhatpraticchandakaṃ vṛhatsūrmmī atimānuṣaparimāṇā mūrttiḥ.

colour COLOUR

, s. (Hue, dye, tint) rāgaḥ raṅgaḥ varṇaḥ; 'of one colour,' ekavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'of the same colour,' savarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'of various colours,' nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'of lasting colour,' sthiraraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'to change colour,' vivarṇībhū; 'that has lost its colour,' vītarāgaḥ -gā -gaṃ.

--(Paint) raṅgaḥ varṇakaḥ -kā lepaḥ; 'a picture in colours,' citralekhā citralikhitaṃ citraṃ.

--(Complexion, colour in the cheek) kapolarāgaḥ; 'of a ruddy colour,' aruṇavadanaḥ -nā -naṃ lohitānanaḥ -nī -naṃ; 'without colour,' vivarṇavadanaḥ -nā -naṃ.

--(Colours of a regiment) patākā dhvajaḥ vaijayantī.

--(Pretext) apadeśaḥ vyapadeśaḥ chadma n. (n); 'under colour of a vow,' vratavyapadeśena.

to colour To COLOUR

, v. a. rañj in caus. (rañjayati -yituṃ) varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), citr (c. 10. citrayati -yituṃ), sarāgaṃ -gāṃ -gaṃ kṛ.

--(Excuse, palliate) vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apadiś śam in caus. (śamayati -yituṃ) chad (c. 10. chādayati -yituṃ).

--(Make plausible) satyasaṅkāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ sudṛśyaṃ -śyāṃ -śyaṃ kṛ.

to colour To COLOUR

, v. n. (Take a colour) rañj in pass. (rajyate) saṃrañj.

--(Blush) salajjatvād raktavadanaḥ -nī -naṃ bhū lajj (c. 1. lajjate -jjituṃ), vrīḍ (c. 4. vrīḍyati vrīḍituṃ).

colourable COLOURABLE

, a. satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ.

colourably COLOURABLY

, adv. satyasaṅkāśaṃ satyasannibhaṃ satyasadṛśaṃ sudṛśyatayā.

coloured COLOURED

, p. p. rañjitaḥ -tā -taṃ raktaḥ -ktā -ktaṃ rāgī -giṇī -gi (n) sarāgaḥ -gā -gaṃ rāgānvitaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ varṇagataḥ -tā -taṃ; 'many-coloured,' nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

colouring COLOURING

, s. varṇanaṃ rañjanaṃ citrakaraṇaṃ.

--(The art of colouring or painting) citravidyā citrakarmma n. (n) ālekhyakaraṇaṃ.

--(Rhetorical ornament) alaṅkāraḥ varṇanaṃ.

colourist COLOURIST

, s. rañjakaḥ raṅgājīvaḥ citrakaraḥ varṇī m. (n) varṇacārakaḥ taulikaḥ.

colourless COLOURLESS

, a. avarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ varṇahīnaḥ -nā -naṃ nīraktaḥ ktā -ktaṃ vītarāgaḥ -gā -gaṃ rāgahīnaḥ -nā -naṃ.

colt COLT

, s. kiśoraḥ aśvaśāvaḥ -vakaḥ bālaḥ ambarīṣaḥ ghoṭakavatsaḥ.

--(A young foolish fellow) kiśoraḥ capalaḥ pramādī m. (n).

coltsfoot COLTSFOOT

, s. kāsanāśinī kāsaghnī kāsamarddaḥ.

colt's-tooth COLT'S-TOOTH

, s. kiśoradantaḥ aśvaśāvakadantaḥ.

colter COLTER

, s. lāṅgaladantaḥ haladantaḥ phālaḥ kṛntatraṃ halakīlaḥ.

coltish COLTISH

, a. capalaḥ -lā -laṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ.

columbary COLUMBARY

, s. (Dove-cot) kapotapālikā kapotāgāraṃ viṭaṅkaḥ.

columbine COLUMBINE

, s. (A plant) vanīyauṣadhibhedaḥ.

--(Female character in a pantomime) raṅgāvatāriṇī.

column COLUMN

, s. (A pillar) stambhaḥ sthūṇā yūpaḥ -paṃ yaṣṭiḥ f.

--(An array of troops in column) bhogavyūhaḥ sūcivyūhaḥ.

--(Half a page) arddhapṛṣṭhaṃ arddhapatraṃ arddhaphalakaḥ.

columnar COLUMNAR

, a. stambhākāraḥ -rā -raṃ stambhākṛtiḥ -tiḥ -ti.

coma COMA

, s. atiśayanidrālakṣito rogaviśeṣaḥ.

comate COMATE

, s. sahāyaḥ saṅgī m. (n) sahavāsī m. (n) sahavarttī m. (n).

comatose COMATOSE

, s. atiśayanidrāgrastaḥ -stā -staṃ atinidrāturaḥ -rā -raṃ.

comb COMB

, s. kaṅkataḥ -tī -taṃ -tikā keśamārjakaḥ -rjanaṃ -rjanī prasādhanī -naṃ mārjanī dantī m. (n).

--(Crest of a cock) kukkuṭacūḍā kukkuṭaśikhā.

--(A valley) darī kandarī.

--(Instrument for carding wool) ūrṇāmārjanī.

--(Honey-comb) madhukoṣaḥ karaṇḍaḥ.

to comb To COMB

, v. a. keśān mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ) or sammṛj or vijaṭīkṛ or nirghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rṣituṃ), vitūsta (nom. vitūstayati -yituṃ).

comb-maker COMB-MAKER

, s. keśamārjanakāraḥ kaṅkatakṛt kaṅkatikāvikrayī m. (n).

to combat To COMBAT

, v. n. yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṅgrām (c. 10. saṅgrāmayati -yituṃ), saṅgrāmaṃ kṛ.

to combat To COMBAT

, v. a. (Oppose in fight) pratiyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ or in caus. -yodhayati -yituṃ) with acc., pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratikūla (nom. gratikūlayati -yituṃ).

--(In argument) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ) with instr.; 'to combat one's passions,' indriyāṇi nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

combat COMBAT

, s. yuddhaṃ yut f. (dh) raṇaḥ -ṇaṃ saṅgrāmaḥ samaraḥ -raṃ vigrahaḥ kalahaḥ saṃyugaḥ saṃkhyaṃ āhavaḥ āyodhanaṃ saṅgaraḥ samāghātaḥ samparāyaḥ janyaṃ mṛdhaṃ samprahāraḥ abhisampātaḥ abhyāgamaḥ; 'hand to hand, combat,' bāhuyuddhaṃ; 'single combat,' dvandvayuddhaṃ; 'mingled combat,' tumulaṃ raṇasaṅkulaṃ.

combatant COMBATANT

, s. yoddhā m. (ddhṛ) yodhaḥ yudhvā m. (n) yuyutsuḥ m., prayuyutsuḥ yudhānaḥ praharttā m. (rttṛ).

--(Duellist) dvandvayuddhakṛt.

--(Warrior) vīraḥ subhaṭaḥ bhaṭaḥ.

comber COMBER

, s. ūrṇāmārjakaḥ ūrṇāsammārjanakṛt ūrṇānirgharṣaṇakaḥ.

combinable COMBINABLE

, a. sandheyaḥ -yā -yaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

combination COMBINATION

, s. yogaḥ saṃyogaḥ sandhiḥ m., sandhānaṃ saṃsargaḥ saṃśleṣaḥ śleṣaḥ saṅgaḥ -ṅgamaḥ sāhityaṃ saṃhatiḥ f., saṅghātaḥ saṃhatatvaṃ sahāyatā sāhāyyaṃ sāhyaṃ melakaḥ sambhūtiḥ f., saṃvyūhaḥ samāsaktiḥ f., āsaktiḥ f., samāsajjanaṃ prasaktiḥ.

--(Commixture) sammiśraṇaṃ prakṣepaḥ; 'combination of letters,' sandhiḥ m.

--(Joint execution of work) sambhūyakāritvaṃ sambhūyasamutthānaṃ; 'in combination with his brethren,' bhrātṛsaṅghātavān m. (t).

to combine To COMBINE

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ or caus. -yojayati -yituṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), upasandhā saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) saṅgam in caus. (gamayati -yituṃ) sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), saṃlagmīkṛ ekīkṛ ekatra kṛ.

to combine To COMBINE

, v. n. saṃyuj in pass. (-yujyate) sandhā in pass. (-dhīyate) saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) sammil (c. 6. -milati -melituṃ), saṃsṛj in pass. (-sṛjyate) sambhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saṃhan in pass. (-hanyate) saṃsañj in pass. (-sajyate or -sajjate), sammiśrībhū ekībhū ekatra mil.

combined COMBINED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyojitaḥ -tā -taṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) sandhitaḥ -tā -taṃ saṃhitaḥ -tā -taṃ sandhānitaḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ sahagataḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ miśritaḥ -tā -taṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ militaḥ -tā -taṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ samāsaktaḥ -ktā -ktaṃ samastaḥ -stā -staṃ; 'having combined,' sambhūya militvā.

combless COMBLESS

, a. cūḍāhīnaḥ -nā -naṃ śikhāhīnaḥ -nā -naṃ cūḍārahitaḥ -tā -taṃ.

combust COMBUST

, a. sūryyasya samīpavarttinī tārā.

combustible COMBUSTIBLE

, a. dahanīyaḥ -yā -yaṃ dāhyaḥ -hyā -hyaṃ jvalanīyaḥ -yā -yaṃ dīpanīyaḥ -yā -yaṃ dīpyaḥ -pyā -pyaṃ jvalanaśīlaḥ -lā -laṃ jvalanārhaḥ -rhā -rhaṃ.

combustible COMBUSTIBLE

, s. (A combustible) agnivallabhaḥ śīghraṃ jvalanīyaṃkiñcidvastu.

combustibleness COMBUSTIBLENESS

, s. dahanīyatā dāhyatvaṃ jvalanaśīlatvaṃ.

combustion COMBUSTION

, s. (Burning) dāhaḥ -hanaṃ jvalanaṃ dīpanaṃ tāpaḥ oṣaḥ ploṣaḥ proṣaḥ.

--(Tumult) tumulaṃ vyastatā viplavaḥ vaiklavyaṃ kolāhalaḥ āhavaḥ.

to come To COME

, v. n. āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhyāgam upāgam samupāgam abhigam upagam; āyā (c. 2. -yāti -yātuṃ), samāyā upāyā abhiyā; upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), samupasthā; e (i.e. ā with rt. i, c. 2. aiti aituṃ), āvraj (c. 1. -vrajati -jituṃ), abhipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), abhyṛ (c. 1. -ṛcchati -arttuṃ), upakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), abhivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), abhyāvṛt; 'whence have you come,' kutaḥ samāgato'si.

--(Come to, arrive at) prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

--(Come and go) gamanāgamanaṃ kṛ gatāgataṃ kṛ yātāyātaṃ kṛ.

--(Come about, come to pass) sampad saṃvṛt sambhū upasthā nipat (c. 1. -patati -tituṃ), āpat.

--(Come after) paścād āyā anvāgam anvāsthā.

--(Come away) apagam vyapagam apayā vyapayā.

--(Come again) punar āgam pratyāgam pratyāvṛt.

--(Come behind) pṛṣṭhataḥ or pṛṣṭhena āgam.

--(Come between) antarāgam antarvṛt antaḥsthā.

--(Come back) pratyāgam pratyāyā.

--(Come down) avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ).

--(Come forth, come out) vahir āgam nirgam niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ). See To APPEAR.

--(Come forward) agrataḥ sthā samprasthā; 'in learning,' vidyāgamaṃ kṛ. See To ADVANCE.

--(Come hither) atra āgam.

--(Come in). See To ENTER, ARRIVE, COMPLY.

--(Come into) praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ); 'be involved,' sambandh in pass. (-badhyate); 'come into trouble,' vipadgrastaḥ -stā -staṃ bhū.

--(Come near). See To APPROACH.

--(Come out). See To APPEAR.

--(Come to). See To AMOUNT, COST; 'that will come to a large sum of money,' tad bahudhanavyayasādhyaṃ.

--(Come to one's self) saṃjñāṃ or cetanāṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti āptuṃ), svaprakṛtim āpad.

--(Come to an end) nivṛt vinivṛt. See To END.

--(Come to life) ujjīv (c. 1. -jīvati -vituṃ).

--(Come to an agreement) saṃvidam upagam.

--(Come short) nyūnībhū.

--(Come together) samāgam same.

--(Come upon) ākram.

to come To COME

, adv. (The time to come) bhaviṣyatkālaḥ bhaviṣyat n., āgāmikālaḥ uttarakālaḥ; 'generations to come,' putrapautrāḥ m. pl.

[Page 109b]
come COME

, interj. āgaccha ehi āyāhi yātu.

--(Be quick) tvaratāṃ.

--(Come up, said to horses) vahata vahata.

come COME

, p. p. āgataḥ -tā -taṃ āyātaḥ -tā -taṃ upasthitaḥ -tā -taṃ.

--(Come to pass) sambhūtaḥ -tā -taṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ jātaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ saṃvṛttaḥ -ttā -ttaṃ upāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Come back) pratyāgataḥ -tā -taṃ.

comedian COMEDIAN

, s. (A comic actor) vaihāsikaḥ.

--(Stage-player) naṭaḥ nāṭakaḥ kuśīlavaḥ cāraṇaḥ raṅgājīvaḥ raṅgāvatārī m. (n) abhinetā m. (tṛ) śailālī m. (n) narttakaḥ.

comedy COMEDY

, s. nāṭakaḥ nāṭikā bhāṇikā prahasanaṃ durmallikā.

comeliness COMELINESS

, s. sudṛśyatā saundaryyaṃ sundaratvaṃ lāvaṇyaṃ surūpatā rūpaṃ.

comely COMELY

, a. sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ cāruḥ -rvvī -ru rūpavān -vatī -vat (t) surūpaḥ -pī -paṃ abhirūpaḥ -pī -paṃ saumyaḥ -myī -myaṃ abhirāmaḥ -mā -maṃ.

comer COMER

, s. āgantā m. (ntṛ) āgāmī m. (n) āyāyī m. (n); 'a new-comer,' āgantuḥ m. -ntukaḥ abhyāgataḥ āveśikaḥ.

comet COMET

, s. ketutārā dhūmaketuḥ m., ketuḥ m., agnyutpātaḥ śikhāvaj jyotiḥ n. (s) utpātaḥ upagrahaḥ ulkā.

cometary COMETARY

, a. dhūmaketusambandhī -ndhinī -ndhi (n) autpātikaḥ -kī -kaṃ.

to comfit To COMFIT

, v. a. modakaṃ kṛ miṣṭīkṛ madhuśarkarādinā upaskṛ.

comfit or comfitures COMFIT or COMFITURES

, s. pl. modakaṃ -kaḥ miṣṭaṃ miṣṭānnaṃ khaṇḍamodakaḥ madhumastakaṃ guḍakaḥ laḍḍukaṃ upaskaraḥ.

to comfort To COMFORT

, v. a. āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv upasāntv pariśāntv santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ).

--(Gladden) nand in caus. (nandayati -yituṃ) hṛṣ in caus. (harṣayati -yituṃ).

comfort COMFORT

, s. (Ease) sukhaṃ santoṣaḥ susthatā saukhyaṃ sampattiḥ f.

--(Consolation) āśvāsanaṃ sāntvanaṃ -nā -śāntvaṃ upaśāntiḥ f., santoṣaṇaṃ śokāpanodaḥ vinodaḥ prabodhaḥ.

--(Of mind) manaḥsantoṣaḥ.

comfortable COMFORTABLE

, a. sukhamayaḥ -yī -yaṃ sukhadaḥ -dā -daṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ santoṣakaḥ -kā -kaṃ svāsthyajanakaḥ -kā -kaṃ.

--(Consolatory) āśvāsakaḥ -sikā -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ kleśāpahaḥ -hā -haṃ śokāpahārakaḥ -kā -kaṃ.

comfortableness COMFORTABLENESS

, s. svāsthyaṃ susthatā saukhyaṃ hṛṣṭapuṣṭatā.

comfortably COMFORTABLY

, adv. sukhena sukhaṃ yathāsukhaṃ manaḥsantoṣeṇa anāyāsena sānandaṃ.

comforted COMFORTED

, p. p. āśvāsitaḥ -tā -taṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ santuṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) gatodvegaḥ -gā -gaṃ prabodhitaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ.

comforter COMFORTER

, s. āśvāsakaḥ santoṣadaḥ sāntvavādaḥ śokāpanudaḥ āśvāsaśīlaḥ śokāpaharttā m. (rttṛ) prabodhayitā m. (tṛ).

comfortless COMFORTLESS

, a. nirānandaḥ -ndā -ndaṃ santoṣahīnaḥ -nā -naṃ anāśvāsanīyaḥ -yā -yaṃ.

comic or comical COMIC or COMICAL

, a. hāsakaraḥ -rī -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ hāsyotpādakaḥ -kā -kaṃ kautukī -kinī -ki(n).

--(Odd, uncouth) aparūpaḥ -pā -paṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ.

--(Relating to a comedy) prahasananāṭakasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

comically COMICALLY

, adv. yathā hāsa utpādyate tathā hāsyaprakāreṇa asaṅgataṃ.

comicalness COMICALNESS

, s. hāsyatvaṃ upahāsyatā kautukaṃ aparūpatā.

coming COMING

, s. āgamaḥ -manaṃ abhigamaḥ -manaṃ upagamaḥ upasthitiḥ f., upasthānaṃ upasannatā; 'coming and going,' gatāgataṃ gamanāgamanaṃ; 'coming on of night,' rātriyogaḥ.

coming COMING

, a. (Ready) udyataḥ -tā -taṃ suprastutaḥ -tā -taṃ.

--(Future, to come) āgāmī -minī -mi (n) anāgataḥ -tā -taṃ bhāvī -vinī -vi (n) bhaviṣyan -ṣyantī -ṣyat (t) uttarakālīnaḥ -nā -naṃ.

coming-in COMING-IN

, s. (Income) āyaḥ āgamaḥ dhanāgamaḥ.

--(Submission) paravaśagamanaṃ.

comity COMITY

, s. anunayaḥ anukūlatā praśrayaḥ anurodhaḥ saujanyaṃ.

comma COMMA

, s. padavicchedacihnaṃ padāvacchedacihnaṃ vākyavicchedacihnaṃ.

to command To COMMAND

, v. a. (Give orders, enjoin) ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) samājñā ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś sandiś vyādiś pratisandiś cud (c. 10. codayati -yituṃ), abhicud prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

--(Govern, hold in subjection) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ), vaśīkṛ abhibhū nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ); 'to command one's passions,' indriyāṇi saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

--(Have authority over any thing) adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

--(Overlook) avalok (c. 10. -lokayati -yituṃ), nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

command COMMAND

, s. (Order) ājñā ādeśaḥ ājñaptiḥ nideśaḥ nirdeśaḥ niyogaḥ śāsanaṃ śāstiḥ f., śiṣṭiḥ f., codanaṃ vacanaṃ prayuktiḥ f., niyamaḥ preraṇaṃ -ṇā mataṃ avavādaḥ; 'obedient to commands,' ājñākaraḥ -rī -raṃ; 'word of command,' nideśaḥ.

--(Authority, power, right of commanding) adhikāraḥ adhikāritvaṃ prabhāvaḥ prabhutvaṃ ādhipatyaṃ adhyakṣatā adhiṣṭhātṛtvaṃ.

--(Subjection) vaśaṃ adhīnatā.

--(Command of an army) saināpatyaṃ; 'under one's command,' vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ -tā -taṃ vaśaṅgataḥ -tā -taṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ; 'to bring any thing under one's command,' ātmavaśaṃ netuṃ; 'self-command,' ātmasaṃyamaḥ antaryamanaṃ. Particles of command, paraṃ paramaṃ.

commandant COMMANDANT

, s. adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhyakṣaḥ.

commanded COMMANDED

, p. p. ājñāpitaḥ -tā -taṃ ājñaptaḥ -ptā -ptaṃ ājñātaḥ -tā -taṃ ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dattājñaḥ -jñā -jñaṃ coditaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ.

commander COMMANDER

, s. (One who orders) ājñāpakaḥ ādeśī m. (n) ādeṣṭā m. (ṣṭṛ)

--(Chief) adhipatiḥ m., patiḥ m., adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ adhyakṣaḥ.

--(Of an army) senānīḥ senāpatiḥ senāgragaḥ senādhyakṣaḥ yodhamukhyaḥ.

commandment COMMANDMENT

, s. ājñā ādeśaḥ vidhiḥ m., sūtraṃ.

--(Of God) īśvarājñā.

commandress COMMANDRESS

, s. adhikāriṇī adhiṣṭhātrī ādhipatyakāriṇī.

commaterial COMMATERIAL

, a. ekamūrttiḥ -rttiḥ -rtti ekavastuḥ -stuḥ -stu ekabhāvaḥ -vā -vaṃ.

to commemorate To COMMEMORATE

, v. a. kiñcitsmaraṇīyakarmmoddiśya utsavaṃ kṛ or sev (c. 1. sevate -vituṃ) or ācar (c. 1. -carati -rituṃ) or samācar kiñcitkarmmasmaraṇārthaṃ parvva pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), or vidhivat kṛ.

--(Cause to remember) smṛ in caus. (smāṃrayati -yituṃ).

--(Celebrate in words) anuvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), saṃvarṇ kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ).

commemorated COMMEMORATED

, p. p. smāritaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ abhyuditaḥ -tā -taṃ.

commemoration COMMEMORATION

, s. (Causing to remember) smāraṇaṃ.

--(Of a festival) kiñcitsmaraṇīyakarmmoddiśya utsavakaraṇaṃ utsavapālanaṃ utsavasevanaṃ utsavācaraṇaṃ abhyudayapālanaṃ; 'in commemoration of,' uddiśya samuddiśya.

commemorative COMMEMORATIVE

, a. smāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ smaraṇakṛt uddeśakaḥ kā -kaṃ.

to commence To COMMENCE

, v. a. and n. ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh abhyārabh prārabh; prakram (c. 1. -kramate -kramituṃ), upakram samupakram; pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ); prastu (c. 2. -stauti -stute -stotuṃ); prakṛ samprakṛ.

--(Set about) anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ); 'she commenced weeping,' rodituṃ pravṛttā.

commenced COMMENCED

, p. p. ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ samārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prakrāntaḥ -ntā -ntaṃ upakrāntaḥ -ntā -ntaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ prastutaḥ -tā -taṃ anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

commencement COMMENCEMENT

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ samārambhaḥ prārabdhiḥ f., upakramaḥ prakramaḥ abhyādānaṃ samudyamaḥ ādaraḥ āmukhaṃ.

--(Prelude) prastāvanā prakaraṇaṃ.

--(Setting about) anuṣṭhānaṃ; 'from the commencement,' āditas.

commencer COMMENCER

, s. prakrantā m. (ntṛ) upakrantā m. (ntṛ) ārambhakaḥ ārabdhā m. (bdhṛ).

to commend To COMMEND

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ), abhiṣṭu saṃstu ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ, or in caus. ślāghayati -yituṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), anurāgaṃ kṛ ruc in caus. (rocayati -yituṃ) anuruc.

--(Entrust) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

--(Set off) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ).

commendable COMMENDABLE

, a. praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ praśasyaḥ -syā -syaṃ ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ stutyaḥ -tyā -tyaṃ vandyaḥ -ndyā -mdyaṃ īḍyaḥ -ḍyā -ḍyaṃ vikatthanīyaḥ -yā -yaṃ kīrttanīyaḥ -yā -yaṃ.

commendably COMMENDABLY

, adv. praśastaṃ praśasyaṃ praśaṃsanīyaprakāreṇa ślāghyavat.

commendation COMMENDATION

, s. praśaṃsā -sanaṃ ślāghā guṇaślāghā stutiḥ f., guṇastutiḥ stutivādaḥ īḍā.

commendatory COMMENDATORY

, a. praśaṃsākaraḥ -rī -raṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ guṇaprakāśakaḥ -kā -kaṃ.

commended COMMENDED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ ślāghitaḥ -tā -taṃ.

commender COMMENDER

, s. praśaṃsakaḥ praśaṃsākṛt stāvakaḥ stotā m. (tṛ).

commensality COMMENSALITY

, s. sahabhojitvaṃ gaṇānnabhojitvaṃ.

commensurable or commensurate COMMENSURABLE or COMMENSURATE

, a. (Reducible to a common measure) sāpavarttaḥ -rttā -rttaṃ.

--(Proportionate) anusārī -riṇī -ri (n) anurūpaḥ -pā -paṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ samaḥ -mā -maṃ; 'commensurable with one's strength,' ātmaśaktisamaḥ -mā -maṃ.

commensurableness COMMENSURABLENESS

, s. anurūpatā anusāritvaṃ sādṛśyaṃ samatā.

commensurably or commensurately COMMENSURABLY or COMMENSURATELY

, adv. anurūpaṃ -peṇa anusāreṇa -sāratas.

to commensurate To COMMENSURATE

, v. a. (Reduce to a common measure) apavṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(Make proportionable) anurūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ anuguṇaṃ -ṇaṃ -ṇaṃ kṛ.

to comment To COMMENT

, v. n. (Expound) ṭīkāṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ṭīkādvāreṇa vyākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ) or vyākṛ or vyācakṣ (c. 2. -caṣṭe) or vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ) or spaṣṭīkṛ.

--(Make remarks) pravad (c. 1. -vadati -dituṃ), carcāṃ kṛ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

comment or commentary COMMENT or COMMENTARY

, s. (Exposition, annotation) ṭīkā bhāsyaṃ bhāṣyaṃ ṭippanī vyākhyā vyākaraṇaṃ nibandhaḥ vārttikaṃ sūtravyākhyā; 'having a commentary,' saṭīkaḥ -kā -kaṃ.

--(Remarks, observations) pravādaḥ carcā nirūpaṇaṃ anuyogaḥ.

commentator or commenter COMMENTATOR or COMMENTER

, s. ṭīkālekhakaḥ bhāṣyakṛt bhāsyakaraḥ nibandhā m. (ndhṛ) pravaktā m. (ktṛ) prakāśakaḥ vyākhyātā m. (tṛ) vācakaḥ cūrṇikṛt m.

commented COMMENTED

, p. p. vyākṛtaḥ -tā -taṃ vyākhyātaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

commentitious COMMENTITIOUS

, a. kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ.

commerce COMMERCE

, s. (Traffic) bāṇijyaṃ -jyā baṇikpathaṃ baṇigbhāvaḥ krayavikrayaḥ satyānṛtaṃ nigamaḥ paṇāyā pāṇaḥ mahājanakarmma n. (n).

--(Inter- course of society) lokavyavahāraḥ lokasaṃsargaḥ lokayātrā gamanāgamanaṃ ānugatyaṃ; 'of sexes,' mithunībhāvaḥ strīpuruṣasaṅgaḥ.

to commerce To COMMERCE

, v. n. bāṇijyaṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇāyati -yituṃ), upakrīya vikrī (c. 9. -krīṇāti -kretuṃ).

commercial COMMERCIAL

, a. bāṇijaḥ -jī -jaṃ jikaḥ -kī -kaṃ bāṇijyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) mahājanasambandhī &c.

to commigrate To COMMIGRATE

, v. n. bahujanaiḥ saha deśaṃ tyaktvā deśāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

commigration COMMIGRATION

, s. bahujanair deśaṃ tyaktvā deśāntaragamanaṃ sahotkramaṇaṃ.

commination COMMINATION

, s. (Curse, threat) śāpaḥ abhiśāpaḥ avakrośaḥ bhartsanaṃ tarjanaṃ.

--(Recital of God's threatenings on stated days) nirūpitadivase parameśvaraśāpakhyāpanaṃ.

comminatory COMMINATORY

, a. śāpakaḥ -kā -kaṃ ābhiśāpikaḥ -kī -kaṃ saśāpaḥ -pā -paṃ ākrośakaḥ -kī -kaṃ sabhartsanaḥ -nā -naṃ satarjanaḥ -nā -naṃ.

to commingle To COMMINGLE

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr vimiśr miśrīkṛ; sampṛc (c. 7. -pṛṇakti -parcituṃ), saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), ekīkṛ ekatra kṛ.

commingled COMMINGLED

, p. p. sammiśraḥ -śrā -śraṃ -śritaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ.

comminuible COMMINUIBLE

, a. cūrṇanīyaḥ -yā -yaṃ marddanīyaḥ -yā -yaṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ cūrṇayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ chedyaḥ -dyā -dyaṃ peṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to comminute To COMMINUTE

, v. a. cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ vicūrṇ cūrṇīkṛ mṛd (c. 9. mṛdbhāti marddituṃ), avamṛd vimṛd pramṛd abhimṛd or in caus. (mardayati -yituṃ) piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ viniṣpiṣ pratipiṣ utpiṣ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), chid (c. 7. chinatti chettuṃ), khaṇḍaśaḥ kṛ.

comminuted COMMINUTED

, p. p. cūrṇitaḥ -tā -taṃ cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ sañcūrṇitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ mardditaḥ -tā -taṃ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣpiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

comminution COMMINUTION

, s. cūrṇanaṃ sañcūrṇanaṃ cūrṇīkaraṇaṃ cūrṇatā peṣaṇaṃ marddanaṃ khaṇḍanaṃ.

commiserable COMMISERABLE

, a. anukampyaḥ -mpyā -mpyaṃ dayārhaḥ -rhā -rhaṃ kṛpārhaḥ -rhā -rhaṃ.

to commiserate To COMMISERATE

, v. a. anukamp (c. 1. -kampate -mpituṃ) samanukamp day (c. 1. dayate -yituṃ) with gen., karuṇa (nom. karuṇāyate), kṛpā (nom. kṛpāyate), anukṛpā; dayāṃ kṛ.

commiserated COMMISERATED

, p. p. anukampitaḥ -tā -taṃ dayitaḥ -tā -taṃ kṛtānukampaḥ -mpā -mpaṃ.

commiseration COMMISERATION

, s. kāruṇyaṃ karuṇaḥ -ṇā kṛpā dayā anukampā.

commiserative COMMISERATIVE

, a. anukampakaḥ -kā -kaṃ dayākaraḥ -rī -raṃ dayāluḥ -luḥ -lu dayāśīlaḥ -lā -laṃ kṛpāmayaḥ -yī -yaṃ karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ karuṇātmakaḥ -kā -kaṃ.

commissariat COMMISSARIAT

, s. (The office) bhojanādhikāraḥ -ritvaṃ.

--(The officers) bhojanādhikṛtāḥ m. pl.

commissary COMMISSARY

, s. (A delegate) niyogī m. (n) niyuktaḥ.

--(Of provisions) bhojanādhikārī m. (n) sainyānāṃ bhojanādiparikalpakaḥ.

commission COMMISSION

, s. (Employment, charge, appointment) niyogaḥ niyojanaṃ niyuktiḥ f., adhikāraḥ prasthāpanaṃ prayogaḥ.

--(Trust) nikṣepaḥ nyāsaḥ.

--(A warrant, order) pratyayapatraṃ ājñāpatraṃ ādeśaḥ samādeśaḥ śāsanaṃ śāsanapatraṃ saṅkrāmitākṣaraṃ.

--(Employment) vyāpāraḥ.

--(Power of buying or selling for another) parasya kṛte krayaśaktiḥ or vikrayaśaktiḥ f.

--(Allowance made to the buyer or seller) śulkaḥ -lkaṃ.

--(Act of committing or perpetrating) karaṇaṃ ācaraṇaṃ samācaraṇaṃ.

--(Number of persons appointed to any office) kasmiṃścit kāryye niyukto janasamūhaḥ.

--(Commission in the army) senāyām adhikāraḥ or padaṃ.

to commission To COMMISSION

, v. a. niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or caus. -yojayati -yituṃ), viniyuj sanniyuj; prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyādiś adhikṛ prakṛ.

commissioned COMMISSIONED

, p. p. niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ prasthāpitaḥ -tā -taṃ prahitaḥ -tā -taṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ adhikāravān -vatī -vat (t).

commissioner COMMISSIONER

, s. niyogī m. (n) niyuktaḥ adhikārī m. (n) adhikāravān m. (t) rājakarmmanirvvāhaṇe niyukto janaḥ.

commissure COMMISSURE

, s. (Joint) sandhiḥ m., sandhisthānaṃ sevanaṃ granthiḥ m.

to commit To COMMIT

, v. a. (Give in trust) in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ or caus. -yojayati -yituṃ), pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) paridā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pratisandiś nyāsīkṛ.

--(Perpetrate) kṛ ācar (c. 1. -carati -rituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Imprison) kārāgāre praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ).

--(Expose to hazard) saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

--(Commit to writing) lekhye āruh in caus. (c. 1. -ropayati -yituṃ).

--(To memory) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), kaṇṭhasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

commitment COMMITMENT

, s. āsedhaḥ sthānāsedhaḥ kārāgārapraveśanaṃ kārāgṛhapraveśaḥ nirodhanaṃ rodhaḥ pratibandhanaṃ.

committed COMMITTED

, p. p. arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nyastaḥ -stā -staṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ.

--(Perpetrated, done) kṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Imprisoned) kārāguptaḥ -ptā -ptaṃ kārāgārapraveśitaḥ -tā -taṃ āsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Committed to writing) lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ patre niveśitaḥ -tā -taṃ.

--(To memory) abhyastaḥ -stā -staṃ.

committee COMMITTEE

, s. kasmiṃścit kāryye niyuktāḥ janāḥ m. pl., kāryyasampādane niyukto janasamūhaḥ karmmasampādikā sabhā.

committer COMMITTER

, s. karttā m. (rttṛ) kṛt or karaḥ in comp., kāraḥ vidhāyī m. (n).

to commix To COMMIX

, v. a. sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), miśrīkṛ sammiśrīkṛ ekīkṛ.

commixture COMMIXTURE

, s. sammiśraṇaṃ miśraṇaṃ samparkaḥ sannipātaḥ saṃyojanaṃ saṃyogaḥ saṃsargaḥ prakṣepaḥ anuṣaṅgaḥ.

commode COMMODE

, s. strījanabhṛtaṃ mastakābharaṇaṃ or mukuṭaṃ or uṣṇīṣaṃ.

commodious COMMODIOUS

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ upayogī -ginī -gi (n) ucitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ -tā -taṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ hitaḥ -tā -taṃ sopakāraḥ -rā -raṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ.

commodiously COMMODIOUSLY

, adv. yogyaṃ upayuktaṃ yathāyogyaṃ yathocitaṃ yuktaṃ.

commodiousness COMMODIOUSNESS

, s. yogyatvaṃ yuktatā upayogitā upayogaḥ sopakāratvaṃ.

commodity COMMODITY

, s. (Ware, merchandise) paṇyaṃ paṇaḥ paṇasaḥ dravyaṃ bhāṇḍaṃ; 'price of a commodity,' paṇyamūlyaṃ.

--(Profit, advantage) vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., arthaḥ lābhaḥ phalaṃ phalodayaḥ prāptiḥ f., yogakṣemaḥ.

commodore COMMODORE

, s. yuddhanaukādhipatiḥ vṛhannaukāsamūhapatiḥ jalayodhādhyakṣaḥ.

common COMMON

, a. (Belonging to more than one, general) sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ sarvvīyaḥ -yā -yaṃ sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ sārvvajanikaḥ -kī -kaṃ sarvvajanīyaḥ -yā -yaṃ sarvvamayaḥ -yī -yaṃ samānaḥ -nā -naṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ aviviktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Vulgar) prākṛtaḥ -tī -taṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ aślīlaḥ -lā -laṃ vārṣalaḥ -lī -laṃ adhamaḥ -mā -maṃ.

--(Usual) prāyikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ.

--(Frequent) abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ asakṛddṛṣṭapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

--(Having no owner) asvāmikaḥ -kā -kaṃ.

--(Having many owners) bahusvāmikaḥ -kā -kaṃ.

--(Easily attainable) anāyāsena labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sulabhaḥ -bhā -bhaṃ; 'common to all,' sarvvasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ; 'common to others,' anyasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'this affection is common to both,' ayaṃ praṇaya ubhayoḥ sādhāraṇaḥ; 'common to the lower orders,' āpāmarasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'common to the beasts,' paśvādisādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'a common duty,' sādhāraṇadharmmaḥ; 'a common, vulgar person,' pṛthagjanaḥ prākṛtajanaḥ vṛṣalaḥ; 'the common people,' prajā avaravarṇāḥ m. pl., antyajātīyāḥ m. pl.; 'common-report,' janapravādaḥ janavārttā; 'common stock,' gaṇadravyaṃ; 'common food,' gaṇānnaṃ; 'common woman,' sādhāraṇastrī sāmānyā; 'common road,' pracāraḥ, 'in common,' sādhāraṇyena sāmānyena.

common COMMON

, s. (Land) sarvvasāmānyabhūmiḥ f., sarvvasādhāraṇakṣetraṃ.

--(Pasture ground) pracāraḥ sarvvasādhāraṇapracāraḥ.

common-law COMMON-LAW

, s. deśācāraḥ deśavyavahāraḥ vyavahāravidhiḥ m., deśācārātmikā smṛtiḥ f.

commonage COMMONAGE

, s. sarvvasāmānyapracāre paśvādipālanādhikāraḥ sarvvasādhāraṇakṣetre paśucāraṇādhikāraḥ,

commonalty COMMONALTY

, s. prajā lokaḥ avaravarṇāḥ m. pl., antyavarṇāḥ antyajātīyāḥ m. pl.

commoner COMMONER

, s. (One of the common people) avaravarṇaḥ -rṇakaḥ antyajātīyaḥ prākṛtajanaḥ pṛthagjanaḥ akulīnaḥ.

--(A member of the House of Commons) prajāpratinidhiḥ m.

--(At the University) rājavidyālaye dvitīyapadasthaḥ or gaṇānnabhojī m. (n).

commonition COMMONITION

, s. pratyādeśaḥ upadeśaḥ prabodhaḥ -dhanaṃ mantraṇaṃ.

commonly COMMONLY

, adv. (Frequently, usually) bahuśas bāhulyena prāyas prāyaśas prāyeṇa.

--(Jointly, in common) sādhāraṇyena sāmānyatas.

commonness COMMONNESS

, s. sādhāraṇatvaṃ -tā sāmānyatvaṃ -tā samānatā prasiddhatvaṃ bāhulyaṃ.

common-place COMMON-PLACE

, a. (Ordinary) prākṛtaḥ -tī -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ.

common-place-book COMMON-PLACE-BOOK

, s. smaraṇārthakaṃ pustakaṃ smaraṇīyavākyasaṅgrahārthaṃ pustakaṃ uddhṛtavākyasaṅgrahaṇapustakaṃ.

commons COMMONS

, s. pl. (The lower orders) avaravarṇāḥ m. pl., antyavarṇāḥ.

--(House of Commons) avarasabhā prajāpratinidhisabhā mahāsabhā.

--(Food eaten in common) gaṇānnaṃ.

commonweal or commonwealth COMMONWEAL or COMMONWEALTH

, s. prajādhipatyaṃ prajāprabhutvaṃ prajāpālitaṃ rājyaṃ rājyaṃ yatra prajāyāṃ nyasto rājyavyavahāraḥ; 'for the commonweal,' prajārthaṃ.

commorancy COMMORANCY

, s. vāsaḥ nivāsaḥ vasatiḥ f., avasthānaṃ adhiṣṭhānaṃ.

commorant COMMORANT

, a. vāsī -sinī -si (n) or nivāsī sthaḥ sthā sthaṃ in comp.

commotion COMMOTION

, s. kṣobhaḥ vyākṣobhaḥ viplavaḥ upaplavaḥ vaiklavyaṃ tumulaṃ āhavaḥ prakopaḥ kalahaḥ; 'popular commotion,' prakṛtikṣobhaḥ.

commotioner COMMOTIONER

, s. viplavakṛt viplāvī m. (n) kalahakārī m. (n).

to commune To COMMUNE

, v. n. sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), saṃlap (c. 1. -lapati -pituṃ), kathopakathanaṃ kṛ mantr (c. 10. mantrayate -ti -yituṃ), sammantr.

communicable COMMUNICABLE

, a. pratipādanīyaḥ -yā -yaṃ pradeyaḥ -yā -yaṃ saṃvadanīyaḥ -yā -yaṃ.

communicant COMMUNICANT

, s. khrīṣṭamṛtyusmaraṇārthakasya bhojanasya sahabhojī m. (n) īśvaravapuṣaḥ sahabhāgī m. (n) prabhunirūpitakhādyasya bhoktā m. (ktṛ) mahāyajñakṛt.

to communicate To COMMUNICATE

, v. a. (Reveal) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ); 'to communicate one's desings to another,' arthānarthaṃ parasya prakāśayituṃ.

--(Impart intelligence, knowledge) saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), vad brū (c. 2. bravīti vaktuṃ), prabrū anubrū vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) samāvid pravac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), sandiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), grah in caus. (grāhayati -yituṃ) samācāraṃ dā.

--(Confer, bestow) pradā (c. 3. -dadāti, c. 1. -yacchati -dātuṃ), abhidā pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) upapad.

to communicate To COMMUNICATE

, v. n. (Partake of the Lord's Supper) khrīṣṭamṛtyusmaraṇārthaṃ bhojanaṃ kṛ or khādyaṃ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), khrīṣṭanirūpitabhojanaṃ khād (c. 1. khādati -dituṃ).

--(Have intercourse) saṅgam (c. 1. -gacchatiṃ -gantuṃ), samāgam saṃsargaṃ kṛ.

--(As houses) sañjavanarūpeṇa sāmānyadvāreṇa saṃyuj in pass. (-yujyate).

communicated COMMUNICATED

, p. p. pratipāditaḥ -tā -taṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niveditaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ.

--(As disease) sañcāritaḥ -tā -taṃ,

communication COMMUNICATION

, s. (Of knowledge, intelligence) vijñāpanaṃ vijñaptiḥ f., nivedanaṃ saṃvadanaṃ saṃvādaḥ vādaḥ sandeśavādaḥ.

--(Bestowing) sampradānaṃ pradānaṃ.

--(Intercourse) gamanāgamanaṃ yātāyātaṃ saṃsargaḥ -rgitā saṅgamaḥ saṅgaḥ saṅgatiḥ f., samāgamaḥ.

--(Conversation) saṃlāpaḥ ālāpaḥ sambhāṣaḥ saṅkathā sampravadanaṃ.

--(Common passage) sāmānyadvāraṃ sāmānyapathaḥ.

--(Of disease) sañcāraḥ.

communicative COMMUNICATIVE

, a. sampradānaśīlaḥ -lā -laṃ saṃvadanaśīlaḥ -lā -laṃ vijñāpakaḥ -kā -kaṃ; 'not communicative,' vāgyataḥ -tā -taṃ parimitakathaḥ -thā -thaṃ.

communicativeness COMMUNICATIVENESS

, s. sampradānaśīlatā saṃvādaśīlatvaṃ vijñāpakatvaṃ.

communion COMMUNION

, s. (Intercourse) saṅgaḥ saṅgamaḥ saṅgatiḥ f., saṃsargaḥ saṃsargitā sāhityaṃ.

--(Participation of the Lord's Supper) khrīṣṭamṛtyusmaraṇārthakaṃ bhojanaṃ khrīṣṭabhojanaṃ khrīṣṭanirūpitabhojanaṃ.

community COMMUNITY

, s. (Body of the people) prajā prajālokaḥ.

--(A body of people) janasamūhaḥ janatā goṣṭhī śreṇī.

--(Commonness of possession) sāmānyaṃ samānatā sādhāraṇyaṃ; 'community of goods,' gaṇadravyatā.

commutable COMMUTABLE

, a. parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ pratideyaḥ -yā -yaṃ vinimātavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'not commutable,' apratipaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ.

commutation COMMUTATION

, s. (Change) vikāraḥ vikriyā pariṇāmaḥ viparyyayaḥ; 'of a curse,' ucchāpaḥ.

--(Exchange) parivarttaḥ -rttanaṃ pratidānaṃ paridānaṃ nimayaḥ vinimayaḥ.

to commute To COMMUTE

, v. a. parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nime (c. 1. -mayate -mātuṃ), vime vinime; pratinidhiṃ kṛ viparyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

commuted COMMUTED

, p. p. parivarttitaḥ -tā -taṃ paridattaḥ -ttā -ttaṃ pratidattaḥ -ttā -ttaṃ.

compact COMPACT

, s. niyamaḥ saṃvid f., samayaḥ aṅgīkāraḥ samādhiḥ m., saṅghaṭṭanaṃ abhyupagamaḥ upagamaḥ saṃśravaḥ pratiśravaḥ āśravaḥ pratijñānaṃ āgūḥ f.; 'a written compact,' niyamapatraṃ; 'in compact,' prayuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃviditaḥ -tā -taṃ; 'to make a compact,' saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃvidam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

compact COMPACT

, a. ghanaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ -tā -taṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi niḥsandhiḥ -ndhiḥ -ndhi aviralaḥ -lā -laṃ anantaraḥ -rā -raṃ nirantaraḥ -rā -raṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

to compact To COMPACT

, v. a. saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ghanīkṛ.

compacted COMPACTED

, p. p. saṃhataḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ.

compactly COMPACTLY

, adv. dṛḍhaṃ niviḍaṃ susaṃhataṃ sāndraṃ pragāḍhaṃ nirantaraṃ.

compactness COMPACTNESS

, s. ghanatvaṃ -tā saṃhatiḥ f., saṃhatatvaṃ sāndratā sandhiḥ m., dṛḍhatā dārḍhyaṃ nairantaryyaṃ naiviḍyaṃ.

compages COMPAGES

, s. samāsaḥ samāhāraḥ saṃhatiḥ f., saṅghātaḥ sannipātaḥ saṃyogaḥ.

[Page 113a]
companion COMPANION

, s. sahāyaḥ sahacaraḥ saṅgī m. (n) mitraṃ sakhā m. (khi) bandhuḥ m., sajūḥ m. (s) sahavarttī m. (n) sahabhāvī m. (n) anucaraḥ abhisaraḥ anuplavaḥ ekīyaḥ; 'of the king,' narmmasacivaḥ mahāmātraḥ pradhānaṃ -naḥ; 'in arms,' sahayudhvā m. (n); 'at school,' sahādhyāyī m. (n); 'in sorrow and joy,' samaduḥkhasukhaḥ; 'at table,' sahabhojī m. (n); 'boon companion,' sahapāyī m. (n); narmmasuhṛd; 'a woman's female companion,' sakhī.

companionable COMPANIONABLE

, a. sāṅgatikaḥ -kī -kaṃ maitreyaḥ -yī -yaṃ pratibhāvavān -vatī -vat (t).

companionably COMPANIONABLY

, adv. satsahāyavat sanṣitravat sāṅgatikaprakāreṇa.

companionship COMPANIONSHIP

, s. sahāyatā -tvaṃ sāhāyyaṃ sāhityaṃ sāhyaṃ saṃsargitā saṅgaḥ -ṅgatiḥ f., sāhacaryyaṃ.

company COMPANY

, s. (Assembly of people, party) sabhā samājaḥ paṃktiḥ f., pariṣad f., rāserasaḥ; 'inadmissible into company,' apāṃkteyaḥ -yā -yaṃ; 'politeness to company,' sabhācāturyyaṃ sabhājanaṃ.

--(Body of men) janasamūhaḥ gaṇaḥ.

--(Band of soldiers) gulmaḥ sainyadatvaṃ; 'by companies,' paṃktibhiḥ.

--(Fellowship, society) sahāyatā sāhacaryyaṃ sāhityaṃ saṃsargaḥ saṃvāsaḥ samāgamaḥ; 'evil company,' asatsaṃsargaḥ kusaṃsargaḥ -kusaṅgatiḥ f.

--(Company of actors) pātravargaḥ.

--(Company of traders, corporate body) śreṇī -ṇiḥ m. f.; 'to bear or keep company with,' saha car (c. 1. carati -rituṃ), anucar saha vas (c. 1. vasati vastuṃ), saha gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

comparable COMPARABLE

, a. upameyaḥ -yā -yaṃ tulanīyaḥ -yā -yaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ.

comparative COMPARATIVE

, a. (Relative, not absolute) ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ upamānena nirṇītaḥ -tā -taṃ.

--(Having the faculty of comparing) tolanaḥ -nā -naṃ.

comparatively COMPARATIVELY

, adv. upamānena aupamyena sādṛśyena upamānapūrvvaṃ.

to compare To COMPARE

, v. a. upamā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), tul (c. 10. tulayati -yituṃ), sādhāraṇīkṛ sampradhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ) with two acc., upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Liken, equal) samīkṛ tulyīkṛ sadṛśīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ).

compared COMPARED

, p. p. upamitaḥ -tā -taṃ upametaḥ -tā -taṃ sādhāraṇīkṛtaḥ -tā -taṃ tulitaḥ -tā -taṃ utprekṣitaḥ -tā -taṃ samīkṛtaḥ -tā -taṃ.

comparison COMPARISON

, s. upamā upamitiḥ f., upamānaṃ tolanaṃ utprekṣā sādhāraṇaṃ sādṛśyaṃ aupamyaṃ; 'by comparison with one's self,' ātmaupamyena; 'without comparison,' atulanīyaḥ -yā -yaṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Simile) dṛṣṭāntaḥ upamā.

compartment COMPARTMENT

, s. (Division) chedaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ paricchedaḥ aṃśaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

--(Of an edifice) kakṣaḥ.

compass COMPASS

, s. (Circuit) pariveṣṭanaṃ maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ paridhiḥ m., pariṇāhaḥ.

--(Extent, limits) parimāṇaṃ paryyantaṃ vistāraḥ sīmā.

--(Range, reach) viṣayaḥ parimāṇaṃ; 'within compass of the understanding,' buddhigamyaḥ -myā -myaṃ; 'of the ear,' karṇagocara. -rā -raṃ.

--(Due limits, moderation) parimitatvaṃ anatikramaḥ apraśaktiḥ f.

--(Instrument to find the quarter) diṅnirūpaṇayantraṃ uttaradikpradeśinī sūciḥ diṅnirṇayayantraṃ diglakṣaṇaṃ samudrapathalakṣaṇaṃ.

to compass To COMPASS

, v. a. (Surround) veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), pariveṣṭ parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

--(Go round) parigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), paricar (c. 1. -carati -rituṃ); 'reverentially,' pradakṣiṇīkṛ.

--(Attain) adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), gam pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), abhipad; āpad; āsad in caus. (-sādayati -yituṃ) labh (c. 1. labhate labdhuṃ), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ).

--(Contrive) ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

compass or compasses COMPASS or COMPASSES

, s. karkaṭaḥ karkāṭakaḥ.

compassion COMPASSION

, s. kāruṇyaṃ karuṇaḥ -ṇā dayā kṛpā anukampā ghṛṇā anukrośaḥ anugrahaḥ dayālutā -tvaṃ karuṇārdratā hantoktiḥ f., āpannarakṣaṇaṃ.

to compassionate To COMPASSIONATE

, v. a. anukamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), samanukamp with acc.; day (c. 1. dayate -yituṃ) with gen.; karuṇa (nom. karuṇāyate), kṛpā (nom. kṛpāyate), anukṛpā dayāṃ kṛ kṛpāṃ kṛ karuṇāṃ kṛ.

compassionate COMPASSIONATE

, a. dayāluḥ -luḥ -lu kṛpāluḥ -luḥ -lu. sadayaḥ -yā -yaṃ kāruṇikaḥ -kī -kaṃ sakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kāruṇyavedī -dinī -di (n) ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) karuṇāmayaḥ -yī -yaṃ karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ anukampī -mpinī -mpi (n) sānukampaḥ -mpā -mpaṃ sānukrośaḥ -śā -śaṃ kṛpāvān -vatī -vat (t) kṛpāmayaḥ -yī -yaṃ hṛdayāluḥ -luḥ -lu dayāyuktaḥ -ktā -ktaṃ dayāmayaḥ -yī -yaṃ dayāśīlaḥ -lā -laṃ dayākaraḥ -rā -raṃ dayānvitaḥ -tā -taṃ surataḥ -tā -taṃ āpannarakṣaṇaśīlaḥ -lā -laṃ kṣamāvān -vatī -vat (t).

compassionately COMPASSIONATELY

, adv. sānukampaṃ sadayaṃ sakāruṇyaṃ kāruṇyena kṛpayā.

compaternity COMPATERNITY

, s. dharmmapitṛtvaṃ dharmmapitur avasthā or daśā or bhāvaḥ.

compatibility COMPATIBILITY

, s. yogyatā upayuktatā sambhavaḥ sambhāvyatā avirodhaḥ aviruddhatā aviguṇatā anusāritvaṃ.

compatible COMPATIBLE

, a. aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ aviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anusārī -riṇī -ri (n) anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ

compatibly COMPATIBLY

, adv. aviruddhaṃ aviguṇaṃ upayuktaṃ anusārāt -reṇa -ratas.

compatriot COMPATRIOT

, s. svadeśajaḥ svadeśīyaḥ ekadeśīyaḥ ekadeśavāsī m. (n) sāṃsthānikaḥ.

compeer COMPEER

, s. vayasyaḥ tulyapadabhāk m. (j) samānapadasthaḥ samānavayaskaḥ savayāḥ m. (s) tulyavṛttiḥ pratiyogī m. (n) saṅgī m. (n).

to compel To COMPEL

, v. a. Expressed by the causal form, usually in conjunction with the adverb balāt or balena; as, 'the king should compel him to pay,' taṃ rājā balād dāpayet; 'he compels the Brahmans to perform the sacrifice,' brāhmaṇān yajñaṃ kārayati. The root arh (c. 1. arhati -rhituṃ) has sometimes the sense of 'being compelled'; as, 'he is compelled to pay,' dātum arhati. In modern Sanskrit such expressions as the following are found; 'They compelled him to bear a burden, bhāraṃ voḍhuṃ taṃ balād dadhruḥ (root dhṛ); 'Compel the people to come,' lokān āgantuṃ pravarttaya. See CONSTRAIN.

compellable COMPELLABLE

, a. Expressed by the fut. pass. part. of the causal form; as, 'compellable to pay,' dāpanīyaḥ -yā -yaṃ dāpyaḥ -pyā -pyaṃ.

compellation COMPELLATION

, s. ābhāṣaṇaṃ āmantraṇaṃ abhivādaḥ sambodhanaṃ.

compelled COMPELLED

, p. p. Expressed by the pass. part. of the causal form; as 'compelled to pay,' dāpitaḥ -tā -taṃ. The adverb balāt, or balena may be joined with it.

compeller COMPELLER

, s. kārapitā m. (tṛ) pravarttakaḥ prayojakaḥ prerakaḥ.

compendious COMPENDIOUS

, a. sāṅkṣepikaḥ -kī -kaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ samastaḥ -stā -staṃ saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

compendiously COMPENDIOUSLY

, adv. saṃkṣepeṇa saṃkṣepāt saṃkṣepatas samāsatas avistareṇa avistaraśas saṃkṣiptaprakāreṇa.

compendiousness COMPENDIOUSNESS

, s. saṃkṣiptatā saṃkṣiptiḥ f., saṃkṣepaḥ upasaṃkṣepaḥ samastatvaṃ samāsaḥ saṃhāraḥ cumbakatvaṃ.

compend or compendium COMPEND or COMPENDIUM

, s. saṃkṣepaḥ saṅgrahaḥ pratyāhāraḥ saṃhāraḥ upasaṃhāraḥ upasaṃkṣepaḥ saṃhitā sāraḥ.

compensable COMPENSABLE

, a. paritoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratiphalārhaḥ -rhā -rhaṃ.

to compensate To COMPENSATE

, v. a. parituṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) pāritoṣikaṃ or pratiphalaṃ or niṣkṛtiṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), niṣkṛ apākṛ pratikṛ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh nistāraṃ kṛ.

--(Be equivalent) tulyībhū tulyabalaḥ -lā -lam as.

compensated COMPENSATED

, p. p. pratiphalitaḥ -tā -taṃ pratyupakṛtaḥ -tā -taṃ paritoṣitaḥ -tā -taṃ,

compensation COMPENSATION

, s. pāritoṣikaṃ niṣkṛtiḥ f., nistāraḥ pratiphalaṃ pratyupakāraḥ kṣatipūraṇaṃ daṇḍaḥ.

compensative COMPENSATIVE

, a. pāritoṣikaḥ -kī -kaṃ pratyupakārī -riṇī -ri (n) kṣatipūrakaḥ -kā -kaṃ.

competence or competency COMPETENCE or COMPETENCY

, s. (Adequacy, sufficiency) sāmarthyaṃ yogyatvaṃ upayuktatvaṃ yuktatā aucityaṃ sambhāvanā sāmayikasambhāvanā nirvāhaḥ

--(Fortune sufficient for subsistence) vṛttyucitaṃ dhanaṃ jīvananirvāhasamarthaṃ dhanaṃ.

--(Bare subsistence, food and clothing) grāsācchādanaṃ aśanācchādanaṃ (or -ne).

--(Enough) alaṃ.

competent COMPETENT

, a. (Adequate) śaktaḥ -ktā -ktaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Adequate to any work) kāryyakṣamaḥ -mā -maṃ karmmakṣamaḥ -mā -maṃ alaṅkarmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛtī -tinī -ti (n).

--(Reasonable, moderate) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ samaḥ -mā -maṃ.

competently COMPETENTLY

, adv. paryyāptaṃ yuktaṃ upayuktaṃ ucitaṃ sāmarthyena yogyaprakāreṇa.

--(Sufficiently) alaṃ yathāvat.

--(Moderately) parimitaṃ.

competible COMPETIBLE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ. See COMPATIBLE.

competition COMPETITION

, s. jigīṣā vijigīṣā sparddhā pratisparddhā āsparddhā saṅgharṣaḥ ahampūrvvikā parasparābhibhavecchā upaplavaḥ samavāyaḥ; 'of buyers,' prayāmaḥ.

competitor COMPETITOR

, s. jigīṣuḥ m., vijigīṣuḥ m., sparddhī m. (n) pratisparddhī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) arthī m. (n) dāyādaḥ pratipakṣaḥ ekārthābhilāpī m. (n) ekaceṣṭaḥ pratiyogī m. (n).

compilation COMPILATION

, s. saṅgrahaḥ -haṇaṃ saṅkṣepaḥ saṃhāraḥ samāhāraḥ samāhṛtiḥ f., saṃhitā khilaḥ -laṃ.

to compile To COMPILE

, v. a. samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃhṛ uddhṛ; saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

compiled COMPILED

, p. p. samāhṛtaḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ praṇītaḥ -tā -taṃ.

compiler COMPILER

, s. vyāsaḥ samāharttā m. (rttṛ) uddharttā m. (rttṛ) nibandhā m. (ndhṛ).

complacence COMPLACENCE

, COMPLACENCY, s. (Satisfaction, pleasure) prasannatā prasādaḥ tuṣṭiḥ f., santoṣaḥ paritoṣaḥ saumanasyaṃ śāntiḥ f., prītiḥ f.

--(Civility, complaisance) anugrahaḥ anukūlatā anuvṛttiḥ f., anunayaḥ.

complacent COMPLACENT

, a. prasannaḥ -nnā -nnaṃ santuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ anurodhī -dhinī -dhi (n) anunayī -yinī -yi (n) suprasādaḥ -dā -daṃ.

complacently COMPLACENTLY

, adv. prasādena prasannamanasā santoṣeṇa tuṣṭamanasā.

to complain To COMPLAIN

, v. n. (Represent sorrowfully) saśokaṃ or vilāpapūrvvakaṃ or savilāpaṃ svārthaṃ nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) or vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) kleśaṃ or duḥkham ākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ) or kath (c. 10. kathayati -yituṃ).

--(Lament) vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), paridev (c. 1. -devate -vituṃ), kruś (c. 1. krośati kroṣṭuṃ), vikruś anuśuc (c. 1. -śocati -cituṃ), rud (c. 2. roditi -dituṃ), krand (c. 1. kundati -ndituṃ).

--(Inform against) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), piśuna (nom. piśunayāta -yituṃ), parivad (c. 1. -vadati -dituṃ).

complainant COMPLAINANT

, s. abhiyoktā m. (ktṛ) abhiyogī m. (n) vivādārthī m. (n) arthī m. (n) pūrvvapakṣavādī m. (n) or kāraṇavādī or kriyāvādī or parivādī pūrvvāvedakaḥ.

--(Informer) piśunaḥ.

complainer COMPLAINER

, s. vilāpī m. (n) paridevī m. (n) paridevakaḥ vilapanakṛt.

complaint COMPLAINT

, s. (Sorrowful representation) vilāpena or śokena svārthanivedanaṃ or svārthavijñāpanaṃ or duḥkhakathanaṃ kleśakhyāpanaṃ.

--(Lamentation) vilāpaḥ vilapanaṃ paridevanaṃ.

--(In law) abhiyogaḥ bhāṣāpādaṃ pūrvvapakṣapādaḥ vivādaḥ.

--(Informing against) paiśunyaṃ.

--(Disease) rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ ārttiḥ f., pīḍā.

complaisance COMPLAISANCE

, s. anukūlatā anugrahaḥ anuvarttanaṃ anuvṛttiḥ f., anunayaḥ anurodhaḥ -dhanaṃ ānandanaṃ praśrayaḥ abhinītiḥ f., sabhājanaṃ suśīlatā dākṣiṇyaṃ.

complaisant COMPLAISANT

, a. anukūlaḥ -lā -laṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) anunayī -yinī -yi (n) anurodhī -dhinī -dhi (n) sānunayaḥ -yā -yaṃ cāṭukāraḥ -rā -raṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vandāruḥ -ruḥ -ru suprasādaḥ -dā -daṃ priyaṃvadaḥ -dā -daṃ.

complaisantly COMPLAISANTLY

, adv. anukūlaṃ sānugrahaṃ sānurodhaṃ sānunayaṃ ānandanapuraḥsaraṃ.

to complane To COMPLANE

, v. a. samīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ), samasthalīkṛ.

complement COMPLEMENT

, s. (Perfection, fulness) sampūrṇatā pūrttiḥ f.

--(The full quantity, complete set) sāmamyaṃ pūraṇaṃ paripūrakaṃ parisaṃkhyā sākalyaṃ samudāyaḥ.

--(Of an arc) koṭiḥ f.

--(Of a segment) pīṭhaḥ.

complete COMPLETE

, a. (Perfect, full) sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ samastaḥ -stā -staṃ sakalaḥ -lā -laṃ nikhilaḥ -lā -laṃ akhilaḥ -lā -laṃ samagraḥ -grā -graṃ kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādyantaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Having no deficiencies) aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niḥśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ avikalaḥ -lā -laṃ anyūnaḥ -nā -naṃ.

--(Mature) pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ; 'complete army,' akṣauhiṇī caturaṅgaḥ.

to complete To COMPLETE

, v. a. samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampṝ in caus. (-pūrayati -yituṃ) samabhipṝ sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad; sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsādh nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nivṛt saṃvṛt.

completed COMPLETED

, p. p. samāptaḥ -ptā -ptaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ avasitaḥ -tā -taṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

completely COMPLETELY

, adv. aśeṣatas aśeṣeṇa niḥśeṣeṇa paryyāptaṃ sampūrṇaṃ sākalyena akhilena nikhilena kṛtsnaśas kārtsnyena samyak sarvvatas āmūlaṃ niravaśeṣaṃ tattvatas.

completeness COMPLETENESS

, s. sampūrṇatā paripūrṇatā -tvaṃ pūrttiḥ f., saṃsiddhiḥ f.

completion COMPLETION

, s. (The act) samāpanaṃ sādhanaṃ niṣpādanaṃ sampādanaṃ nirvarttanaṃ nirvvahaṇaṃ nirvvāhaḥ.

--(The state) siddhiḥ f., saṃsiddhiḥ f., sampūrṇatā paripūrṇatā samāptiḥ f., niṣpattiḥ f., nirvṛttiḥ f., ābhogaḥ.

--(Maturity) pariṇāmaḥ pariṇatiḥ f., paripākaḥ.

completive COMPLETIVE

, a. pūrakaḥ -kā -kaṃ paripūrakaḥ -kā -kaṃ samāpakaḥ -kā -kaṃ.

complex COMPLEX

, a. saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ miśritaḥ -tā -taṃ samastaḥ -stā -staṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ anekārthaḥ -rthā -rthaṃ nānārthakaḥ -kā -kaṃ bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ asaralaḥ -lā -laṃ.

complexion COMPLEXION

, s. (Colour of the face) mukharāgaḥ kapolarāgaḥ vadanavarṇaḥ; 'having a pale complexion,' vivarṇavadanaḥ -nā -naṃ pāṇḍuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Temperament) bhāvaḥ prakṛtiḥ f., dehasvabhāvaḥ śarīrabhāvaḥ śarīrasthitiḥ f.

complexional COMPLEXIONAL

, a. prākṛtaḥ -tī -taṃ dehasvabhāvasambandhī -ndhinī -ndhi (n),

complexity COMPLEXITY

, s. saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṅkīrṇatā samastatā miśratā nānārthakatvaṃ.

compliance COMPLIANCE

, s. anukūlatā anurodhaḥ -dhanaṃ anurodhitvaṃ anuvṛttiḥ f., anuvarttanaṃ anugrahaḥ parigrahaḥ anunayaḥ svīkāraḥ sammatiḥ f., anumatiḥ.

compliant COMPLIANT

, a. anurodhī -dhinī -dhi (n) anukūlaḥ -lā -laṃ anugrahī -hiṇī -hi (n) anunayī -yinī -yi (n) vinayagrāhī -hiṇī -hi (n) vineyaḥ -yā -yaṃ praṇeyaḥ -yā -yaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ anuvidhāyī -yinī -yi (n) vacanesthitaḥ -tā -taṃ namraḥ -mrā -mraṃ kṛtānukūlyaḥ -lyā -lyaṃ āśravaḥ -vā -vaṃ.

to complicate To COMPLICATE

, v. a. saṅkarīkṛ miśrīkṛ saṅkīrṇīkṛ saṅkulīkṛ astavyastīkṛ parasparāṃ sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ) or sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or samasa (c. 4. -asyati -asituṃ).

complicated COMPLICATED

, p. p. saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ sānnipātikaḥ -kī -kaṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samastaḥ -stā -staṃ miśritaḥ -tā -taṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

complication COMPLICATION

, s. (The act) saṅkarīkaraṇaṃ saṅkulīkaraṇaṃ samasanaṃ.

--(The state) sannipātaḥ prakīrṇatā samastatā astavyastatā.

complice COMPLICE

, s. pāpasahāyaḥ pāpasammitaḥ sahakārī m. (n) saṅgī m. (n).

complier COMPLIER

, s. anurodhī m. (n) anugrahī m. (n) anuvidhāyī m. (n) praṇayī m. (n).

compliment COMPLIMENT

, s. cāṭūktiḥ f., cāṭuḥ m. -ṭu n., sāntvaṃ sāntvoktiḥ f., ālokaḥ ālokaśabdaḥ komalavāk f. (c) madhuravākyaṃ praśrayavāk mānoktiḥ f., jambūlaḥ; 'a complimentary present,' upāyanaṃ.

to compliment To COMPLIMENT

, v. a. cāṭūktyā or ālokena or komalavācā or madhuravākyaiḥ sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

complimental COMPLIMENTAL

, COMPLIMENTARY, a. cāṭukāraḥ -rī -raṃ sāntvavādaḥ -dā -daṃ sāntvakaraḥ -rī -raṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ vandāruḥ -ruḥ -ru priyavādī -dinī -di (n) aupacārikaḥ -kī -kaṃ.

complimenter COMPLIMENTER

, s. sāntvavādaḥ cāṭuvādī m. (n) priyavādī āśvāsanaśīlaḥ ādarakṛt.

complot COMPLOT

, s. gopanīyakarmmasampādanārthaṃ pāpasāhityaṃ kusāhityaṃ kūṭasāhityaṃ kūṭasaṃvid f., kumantraṇā kuparāmarśaḥ kūṭasaṃsargaḥ,

to complot To COMPLOT

, v. n. gopanīyakarmmasampādanārthaṃ kusāhityaṃ kṛ kūṭasāhityaṃ kṛ kūṭasaṃsargaṃ kṛ.

complotter COMPLOTTER

, s. pāpasahitaḥ kūṭasahitaḥ kūṭasampādanārthaṃ anyasahitaḥ or anyasaṅghātavān m. (t) or saṃśaptakaḥ.

to comply To COMPLY

, v. n. (Yield to, assent to) anuman (c. 4. -manyati -te -mantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), svīkṛ svīkāraṃ kṛ pratigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), pratīṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ), sampratīṣ anurudh in pass. (-rudhyate) anuvidhā in pass. (-dhīyate) anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ).

--(Suit with, accord with) yuj in pass. (yujyate).

--(Submit to) upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhyupe (c. 2. abhyuṣaiti -ṣaituṃ).

component COMPONENT

, a. sādhakaḥ -kā -kaṃ racakaḥ -kā -kaṃ viracakaḥ -kā -kaṃ kalpakaḥ -kā -kaṃ.

--(Component part) sādhanaṃ aṅgaṃ bhāgaḥ; 'component part of an army,' senāṅgaṃ.

to comport To COMPORT

, v. n. (Agree, suit) yuj in pass. (yujyate) upapad in pass. (-padyate); 'comport one's self,' ācar (c. 1. -carati -rituṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

comportable COMPORTABLE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

comportment COMPORTMENT

, s. vṛttiḥ f., ācāraḥ vyavahāraḥ sthitiḥ f., rītiḥ f., gatiḥ f., caritraṃ caritaṃ ceṣṭitaṃ.

to compose To COMPOSE

, v. a. (Form by joining different things together) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samādhā saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) kṛp (c. 10. kalpayati -yituṃ), saṅkḷp nirmmā (c. 2. -māti -mātuṃ), ekatra kṛ sammiśrīkṛ.

--(Arrange, adjust) rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac vidhā saṃvidhā samādhā vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), granth (c. 1. granthati or grathati -nthituṃ).

--(Settle a difference) sandhā praśam in caus. (-śamayati -yituṃ).

--(Compose a book) rac virac nibandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), granthaṃ kṛ kḷp.

--(Compile) saṅgah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), samas (c. 4. -asyati -asituṃ).

--(Constitute) saṃsthā kḷp nirmmā. See COMPOSED; 'the body is composed of five elements,' pañcabhir nirmmito dehaḥ; 'whatever wealth composes the treasury,' yad dhanaṃ koṣabhūtaṃ.

--(Calm) śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam; prasad in caus. (-sādayati -yituṃ) abhiprasad sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

--(Arrange the type) akṣarāṇi or mudrākṣarāṇi vinyas or sandhā or vidhā.

composed COMPOSED

, p. p. (Calm) śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ samāhitaḥ -tā -taṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ avyākulaḥ -lā -laṃ sthiraḥ -rā -raṃ avikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(In mind) śāntacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) praśāntātmā -tmā -tma (n) sthiramatiḥ -tiḥ -ti sthitadhīḥ -dhīḥ -dhi avikṣiptacittaḥ -ttā -ttaṃ antarvegarahitaḥ -tā -taṃ asambhramaḥ -mā -maṃ nirudvignaḥ -gnā -gnaṃ.

--(In countenance) prasannamukhaḥ -khī -khaṃ.

--(Constituted, consisting of) ātmakaḥ -kā or -tmikā -kaṃ in comp., rūpaḥ -pā -paṃ in comp.; 'an army composed of elephants, horses, and infantry,' hastyaśvapādātātmakaṃ balaṃ; 'composed of two,' dvyātmakaḥ -kā -kaṃ.

--(Made of) nirmmitaḥ -tā -taṃ maya. -yā -yaṃ in comp., sambhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Written, arranged, compiled) racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ grathitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ; 'a story composed in verse,' ślokabaddhā kathā.

--(As music) svarabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

composedly COMPOSEDLY

, adv. praśāntaṃ nirudvignaṃ asambhramaṃ sambhrameṇa vinā.

composedness COMPOSEDNESS

, s. śāntatā śāntiḥ f., prasannatā nirākulatā asambhramaḥ abhramaḥ.

composer COMPOSER

, s. racakaḥ viracakaḥ granthakāraḥ granthakṛt nibandhā m. (ndhṛ).

--(Of music) svarabandhā m. (ndhṛ).

composing COMPOSING

, a. (Causing sleep) upaśāyī -yinī -yi (n) svapnakṛt m. f. n.

composition COMPOSITION

, s. (Conjunction, combination, union) sandhiḥ m., saṃyogaḥ miśraṇaṃ saṅghātaḥ saṃśleṣaḥ samāsajjanaṃ saṃvyūhaḥ saṃsthāpanaṃ.

--(Adjustment) samādhānaṃ sandhānaṃ niṣpattiḥ f.

--(Of differences) sandhiḥ m., sandhānakaraṇaṃ samāsaḥ.

--(Literary composition) racanā viracanā granthakaraṇaṃ.

--(Poetical) kāvyaracanā kavanaṃ.

--(A poetical composition) kāvyaṃ kāvyabandhaḥ.

--(A written work) granthaḥ.

--(Compilation) saṃhitā saṃhāraḥ samāhāraḥ saṅgrahaḥ sannipātaḥ.

--(Art of rhetorical composition) alaṅkāravidyā.

--(Of words) samamanaṃ samāsaḥ saṅghātaḥ.

--(Agreement, compact) niyamaḥ saṃvid samayaḥ.

compositive COMPOSITIVE

, a. sandhānakaraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ miśritaḥ -tā -taṃ.

compositor COMPOSITOR

, s. mudrāyantrālaye mudrākṣaravinyāsakṛt yo jano mudrāyantre mudrākṣarāṇi vinyasyati.

compost COMPOST

, s. (Manure) pāṃśuḥ m., pāṃsuḥ sāraḥ urvvarākaraṇārthaṃ gomayādisammiśradravyaṃ.

to compost To COMPOST

, v. a. urvvarākaraṇārthaṃ pāṃśuṃ or gomayādisammiśradravyaṃ bhūmau prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ).

composure COMPOSURE

, s. (Act of composing) racanā viracanaṃ -nā -nirmmāṇaṃ.

--(Combination, arrangement) sandhiḥ m., saṃyogaḥ miśraṇaṃ saṅghātaḥ vinyāsaḥ.

--(Of mind) śāntiḥ f., śamaḥ samādhiḥ m., prasādaḥ viśrāmaḥ abhramaḥ asambhramaḥ nirākulatā akṣobhaḥ sthiratā sthairyyaṃ.

--(Settlement of differences) sandhānaṃ sandhiḥ m., sandhānakaraṇaṃ samāsaḥ.

[Page 116a]
compotation COMPOTATION

, s. sapītiḥ sampītiḥ f., sahapānaṃ tulyapānaṃ ekatra pānaṃ.

compotator COMPOTATOR

, s. sahapāyī m. (n) anyena saha pāyī m. (n).

to compound To COMPOUND

, v. a. samas (c. 4. -asyati -asituṃ), miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr miśrīkṛ saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), saṃlagnīkṛ ekīkṛ ekatra kṛ saṅkarīkṛ; 'to compound ingredients.' prakṣepaṃ kṛ; 'medicines,' saṃskāraṃ kṛ yogaṃ kṛ.

--(Settle differences) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samādhā samāsaṃ kṛ.

to compound To COMPOUND

, v. n. (Settle a debt by agreement to abate something) samayapūrvvakam ṛṇabhāgam apāsya ṛṇaṃ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) samayapūrvvam ṛṇāṃśaṃ śodhayitvā ānṛṇyaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), ṛṇāṃśaṃ vitīryya ānṛṇyaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

compound COMPOUND

, s. miśraṇaṃ samasanaṃ samāsaḥ saṅkaraḥ.

--(The mass compounded) miśritadravyasamūhaḥ.

--(A compound substance) yogaḥ miśritadravyaṃ; 'a compound word,' samastapadaṃ samāsaḥ; 'separating compound words,' padabhañjanaṃ.

compound COMPOUND

, COMPOUNDED, a. samastaḥ -stā -staṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ miśritaḥ -tā -taṃ miśraḥ -śrā -śraṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ekatrīkṛtaḥ -tā -taṃ saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'a compound perfume,' kṛtrimadhūpaḥ.

compounder COMPOUNDER

, s. miśraṇakṛt saṅkarakṛt sandhānakaraṇaḥ -karttā m. (rttṛ) samādhātā m. (tṛ); 'of medicines,' yogavid m.

to comprehend To COMPREHEND

, v. a. (Understand in the mind) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ave (i.e. root i with ava avaiti -tuṃ), ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), vid (c. 2. vetti vedituṃ), anubhū (c. 1. -bhavati -bhavituṃ), bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ).

--(Include) parigraha antargaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parisamāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vyāp pratisaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ). 'Comprehending' is expressed by ātmakaḥ -kā -kaṃ or rūpaḥ -pā -paṃ affixed; as, 'comprehending two,' dvyātmakaḥ -kā -kaṃ.

comprehended COMPREHENDED

, p. p. (Understood) gṛhītaḥ -tā -taṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avagataḥ -tā -taṃ.

--(Included) antargataḥ -tā -taṃ parisamāptaḥ -ptā -ptaṃ āntargaṇikaḥ -kī -kaṃ pratisaṃhṛtaḥ -tā -taṃ ākalitaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp.

comprehensible COMPREHENSIBLE

, a. grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ grāhyaḥ -hyā -hyaṃ upalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ dhīgamyaḥ -myā -myaṃ manogamyaḥ -myā -myaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ bhāvanīyaḥ -yā -yaṃ bodhanīyaḥ -yā -yaṃ avadhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vyāpanīyaḥ -yā -yaṃ.

comprehension COMPREHENSION

, s. (Understanding) medhā upalabdhiḥ f., upalambhaḥ bhāvanā buddhiḥ f., matiḥ f., bodhaḥ avadhāraṇaṃ anubhavaḥ vivecanā.

--(Act of comprising) grahaṇaṃ parigrahaḥ pariveṣṭanaṃ.

--(Inclusion) pratisaṃhāraḥ parisamāptiḥ f., vyāptiḥ f., samāsaktiḥ f., samāveśaḥ saṃvaraḥ.

comprehensive COMPREHENSIVE

, a. (Comprising much) bahugrahaḥ -hā -haṃ.

--(Extending far and wide) vyāpī -pinī -pi (n) vyāpakaḥ -kā -kaṃ suparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ sarvvamayaḥ -yī -yaṃ vahuvistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Compendious) sāṅkṣepikaḥ -kī -kaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ; 'a comprehensive speech,' bahumarmmavākyaṃ.

comprehensively COMPREHENSIVELY

, adv. saṃkṣepatas saṃkṣepāt samāsatas kārtsnyena niḥśeṣaṃ.

comprehensiveness COMPREHENSIVENESS

, s. (Conciseness) saṃkṣepaḥ saṃkṣiptatā sāṃkṣepikatvaṃ samastatā upasaṃhāraḥ.

--(Extensive diffusion) vyāpakatvaṃ bahuvistīrṇatā sarvvagatvaṃ.

compress COMPRESS

, s. ṣaṭṭaḥ ṣaṭṭakaḥ āveṣṭanaṃ kavalikā anuvellitaṃ.

[Page 116b]
to compress To COMPRESS

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratisaṃhṛ saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti, c. 1. -varati -varituṃ -rītuṃ), saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ).

compressed COMPRESSED

, p. p. saṃhṛtaḥ -tā -taṃ pratisaṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -ta saṅkucitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ sampīḍitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ saṅkalitaḥ -tā -taṃ puṭitaḥ -tā -taṃ.

compressibility COMPRESSIBILITY

, s. saṃharaṇīyatā saṅkocakṣamatvaṃ sampīḍanīyatvaṃ saṃvarituṃ śakyatā.

compressible COMPRESSIBLE

, a. saṃharaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratisaṃharaṇīyaḥ -yā -yaṃ saṅkocanīyaḥ -yā -yaṃ sampīḍanīyaḥ -yā -yaṃ saṃvāraṇīyaḥ -yā -yaṃ saṅkocakṣamaḥ -mā -maṃ.

compression COMPRESSION

, s. saṃhṛtiḥ f., saṃhāraḥ pratisaṃhāraḥ samāhāraḥ saṃvṛtiḥ f., saṃvaraḥ pīḍanaṃ sampīḍanaṃ saṅkocaḥ -canaṃ ākuñcanaṃ samasanaṃ hrāsaḥ.

--(Of the lips, &c.) saṃvāraḥ.

to comprise To COMPRISE

, v. a. parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), antargaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parisamāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), pratisaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); 'Karpūradvīpa is comprised in Jambudvīpa,' karpūradvīpo jambudvīpāntargataḥ. 'Comprising' is expressed by ātmakaḥ -kā -tmikā -kaṃ or rūpaḥ -pā -paṃ; as, 'comprising two,' dvyātmakaḥ -kā -kaṃ.

comprised COMPRISED

, p. p. antargataḥ -tā -taṃ antargaṇitaḥ -tā -taṃ āntargaṇikaḥ -kī -kaṃ pratisaṃhṛtaḥ -tā -taṃ ākalitaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp., garbhitaḥ -tā -taṃ.

comprobation COMPROBATION

, s. pramāṇaṃ pramāṇīkaraṇaṃ sākṣyaṃ sākṣitā sammatiḥ f.

compromise COMPROMISE

, s. samayaṃ kṛtvā paraspareṇa svasvatvād aṃśāpāsanaṃ or aṃśavitaraṇaṃ or svādhikārāt kiñcinnivarttanaṃ or svasvatvāt kiñcinnivṛttiḥ f. or svābhiyogāt kiñcidapāsanaṃ.

--(A mutual promise to refer a controversy to arbitrement) pramāṇapuruṣaḥ pṛcchyatām iti parasparavivādinoḥ samayaḥ.

to compromise To COMPROMISE

, v. a. samayaṃ kṛtvā parasparāṃ svādhikārāt or svasvatvāt kiñcin nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or kiñcid apās (c. 4. -asyati -asituṃ) or aṃśam apās or vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ).

--(Bring into hazard) saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

comprovincial COMPROVINCIAL

, s. ekadeśīyaḥ ekadeśajaḥ sadeśaḥ sadeśīyaḥ ekapradeśasthaḥ.

to comptrol To COMPTROL

, v. a. adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), kāryyāṇy avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

comptroller COMPTROLLER

, s. adhyakṣaḥ upadraṣṭā m. (ṣṭṛ) kāryyādhīśaḥ kāryyadraṣṭā m. (ṣṭṛ) avekṣitā m. (tṛ) adhikārī m. (n) kāryyādhikṛtaḥ adhikarmmikaḥ.

comptrollership COMPTROLLERSHIP

, s. adhyakṣatā -tvaṃ kāryyekṣaṇaṃ kāryyadarśanaṃ kāryyādhīśatā.

compulsion COMPULSION

, s. balātkāraḥ balaṃ sāhasaṃ pramāthaḥ prasabhaṃ; 'by compulsion,' balāt balena balātkāreṇa.

compulsory COMPULSORY

, COMPULSIVE, a. balātkārī -ritī -ri (n) balavān -vatī -vat (t) balī -linī -li (n) prabalaḥ -lā -laṃ.

--(Obligatory) avaśyakaḥ -kā -kaṃ.

compuisorily COMPUISORILY

, COMPULSIVELY, adv. balātkāreṇa balena balāt prasahya prasabhaṃ.

compunction COMPUNCTION

, s. santāpaḥ anutāpaḥ paścāttāpaḥ manastāpaḥ anuśokaḥ anuśayaḥ.

compunctious COMPUNCTIOUS

, a. anutāpo -pinī -pi (n) anuśocakaḥ -kā -kaṃ anuśayī -yinī -yi (n).

computable COMPUTABLE

, a. gaṇanīyaḥ -yā -yaṃ vigaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ saṃkhyeyaḥ -yā -ya.

computation COMPUTATION

, s. gaṇanaṃ -nā vigaṇanaṃ saṅkhyanaṃ parisaṅkhyānaṃ guṇanaṃ.

--(The sum computed) gaṇitaṃ.

[Page 117a]
to compute To COMPUTE

, v. a. gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ; saṃkhyā (c. 2. -khyāti -te -tuṃ), parisaṃkhyā samparikhyā; kal (c. 10. kalayati -yituṃ), saṅkal.

computed COMPUTED

, p. p. gaṇitaḥ -tā -taṃ parigaṇitaḥ saṃkhyātaḥ -tā -taṃ parisaṃkhyātaḥ -tā -taṃ guṇitaḥ -tā -taṃ kalitaḥ -tā -ta.

computer COMPUTER

, s. gaṇakaḥ vigaṇakaḥ guṇakaḥ guṇakāraḥ saṃkhyātā m. (tṛ).

comrade COMRADE

, s. saṅgī m. (n) sahāyaḥ sahacaraḥ sahavāsī m. (n) bandhuḥ m., suhṛd m., mitraṃ utsaṅgī m. (n) pakṣakaḥ bhāgī m. (n).

--(In arms) sahayudhvā m. (n).

to con To CON

, v. n. (Study) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ).

to concatenate To CONCATENATE

, v. a. śṛṅkhalārūpeṇa anyad anyena sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), avicchinnakrameṇa or avicchinnaṃ or nirantaram anyad anyena saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

concatenation CONCATENATION

, s. śṛṅkhalatā -tvaṃ śṛṅkhalārūpeṇa anyasya anyena sandhānaṃ or saṃyojanaṃ.

--(A series) śreṇī paṃktiḥ f., mālā prabandhaḥ prasaṅgaḥ; 'a concatenation of causes,' kāraṇamālā.

concave CONCAVE

, a. uttānaḥ -nā -naṃ puṭākāraḥ -rā -raṃ garbhākāraḥ -rā -raṃ udarākṛtiḥ -tiḥ -ti aṇḍākāraḥ -rā -raṃ kūrmmapṛṣṭhākāraḥ -rā -raṃ.

concavity CONCAVITY

, s. uttānatā puṭaḥ puṭakaṃ garbhaḥ udaraṃ.

to conceal To CONCEAL

, v. a. guh (c. 1. gūhati -te gūhituṃ goḍhuṃ), niguh viniguh; chad (c. 10. chādayati -yituṃ), ācchad samācchad pracchad praticchad sañchad; gup in des. (jugupsate -psituṃ) sthag (c. 10. sthagayati -yituṃ); nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), antardhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), tirodhā upanidhā apidhā pidhā; apavṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) saṃvṛ; gopanaṃ kṛ; 'to be concealed,' tiraskṛ in pass. (-kriyate) rahas (nom. rahāyate).

concealable CONCEALABLE

, a. guhyaḥ -hyā -hyaṃ gopyaḥ -pyā -pyaṃ gopanīyaḥ -yā -yaṃ pracchādanīyaḥ -yā -yaṃ gopanārhaḥ -rhā -rhaṃ.

concealed CONCEALED

, p. p. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ saṅguptaḥ -ptā -ptaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ upacchannaḥ -nnā -nnaṃ chāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ sthagitaḥ -tā -taṃ apavāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ antarhitaḥ -tā -taṃ tirohitaḥ -tā -taṃ pihitaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ nihnutaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ.

concealer CONCEALER

, s. pracchādayitā m. (tṛ) gopanakṛt goptā m. (ptṛ) apaharttā m. (rttṛ).

concealment CONCEALMENT

, s. gopanaṃ saṅgopanaṃ chādanaṃ pracchādanaṃ guptiḥ f., antardhānaṃ tirodhānaṃ apidhānaṃ pidhānaṃ sthaganaṃ apavāraṇaṃ apaharttṛtvaṃ apahāraḥ nihnavaḥ āvaraṇaṃ; 'in concealment,' nibhṛte rahasi gopane pracchannaṃ guptaṃ.

to concede To CONCEDE

, v. a. vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anudā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), prayam (c. 1. -yacchati -dātuṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), protsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) anumud (c. 1. -modate -dituṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ).

conceded CONCEDED

, p. p. anujñātaḥ -tā -taṃ protsāritaḥ -tā -taṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ aṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ.

conceit CONCEIT

, s. (Self-conceit) garvvaḥ ahaṅkāraḥ ahammatiḥ f., mānaḥ mānitā abhimānaḥ -natā darpaḥ darpārambhaḥ āṭopaḥ smayaḥ.

--(Conception, thought) medhā bodhaḥ buddhiḥ f., cintā kalpanā ghyānaṃ saṅkalpaḥ.

--(Fancy) kalpanā manaḥkalpanā bhāvanā vāsanā.

--(Opinion) matiḥ f., mata buddhiḥ f.; 'idle-conceit,' mṛṣārthakaṃ; 'affectation of know- ledge,' jñānābhimānaṃ.

to conceit To CONCEIT

, v. a. (Fancy, imagine) man (c. 4. manyate mantuṃ), cint (c. 10. cintayati -yituṃ), budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ).

conceited CONCEITED

, a. mānī -ninī -ni (n) mānavān -vatī -vat (t) or abhimānavān ahaṅkārī -riṇī -ri (n) ahaṃyuḥ -yuḥ -yu ātmābhimānī -ninī -ni (n) garvvitaḥ -tā -taṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ uddhataḥ -tā -taṃ samunnaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jātasmayaḥ -yā -yaṃ sāṭopaḥ -pā -paṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ; 'one conceited of his appearance,' darśanīyamānī m. (n); 'conceited of her beauty,' rūpagarvvitā; 'one conceited of his learning,' paṇḍitammanyaḥ jñammanyaḥ asannaddhaḥ.

conceitedly CONCEITEDLY

, adv. sābhimānaṃ sagarvvaṃ sadarpaṃ ahaṅkāreṇa sāṭopaṃ.

conceitedness CONCEITEDNESS

, s. ahaṅkāritvaṃ ahaṅkṛtiḥ f., mānitā abhimānatā cittasamunnatiḥ f.

conceivable CONCEIVABLE

, a. manogamyaḥ -myā -myaṃ dhīgamyaḥ -myā -myaṃ bodhagamyaḥ -myā -myaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ bhāvanīyaḥ -yā -yaṃ vibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ bodhyaḥ dhyā -dhyaṃ mantavyaḥ -vyā -vyaṃ.

conceivableness CONCEIVABLENESS

, s. manogamyatā dhīgamyatvaṃ vibhāvyatvaṃ bodhyatā.

to conceive To CONCEIVE

, v. a. and n. (Imagine, think) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), man (c. 4. manyate mantuṃ), dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ).

--(Comprehend, understand) upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), avadhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ) avabudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) sambhū ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), ave (c. 2. avaiti -tuṃ).

--(In the womb) garbhaṃ labh or upalabh or grah or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

conceived CONCEIVED

, p. p. (Imagined, understood) cintitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ buddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ gṛhītaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ hṛdgataḥ -tā -taṃ pratipannaḥ -nnā -nnaṃ anubhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Contained in the womb) garbhadhāritaḥ -tā -taṃ, 'a female who has conceived,' gṛhītagarbhā dhṛtagarbhā pūrṇagarbhā sañjātagarbhā prarūḍhagarbhā sasatvā.

to concentrate To CONCENTRATE

, v. a. (Drive towards the centre) kendra or madhyasthalaṃ prati gam in caus. (gamayati -yituṃ).

--(Contract into a narrow compass) alpasthānaṃ prati gam in caus. or samākṣim (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃkṣip; saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Collect into one spot) ekatra samāci (c. 5. -cinoti -cetuṃ) or upaci or samupaci ekīkṛ rāśīkṛ.

--(Concentrate one's thoughts) ekāgraḥ -grā -graṃ or ekāyanaḥ -nā -naṃ or ananyamanāḥ -nāḥ -naḥ bhū.

to concentrate To CONCENTRATE

, v. n. kendraṃ or madhyasthalaṃ prati samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ekatra mil (c. 6. milati melituṃ) or sammil 'his affections concentrate in her,' asyāṃ baddhabhāvo'sti.

concentrated CONCENTRATED

, p. p. kendraṃ or madhyasthalaṃ prati gamamitaḥ -tā -taṃ ekatra samākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or samupacitaḥ -tā -taṃ rāśigataḥ -tā -taṃ ekī kṛtaḥ -tā -taṃ.

concentration CONCENTRATION

, s. ekatra samākṣepaṇaṃ ekīkaraṇaṃ.

--(Of the thoughts) ekāgratā.

--(Essence) sāraḥ.

concentric or concentrical CONCENTRIC or CONCENTRICAL

, a. ekakendraḥ -ndrā -ndraṃ samānakendraḥ -ndrā -ndraṃ sādhāraṇakendraḥ -ndrā -ndraṃ.

conception CONCEPTION

, s. (Comprehension) upalabdhiḥ f., upalambhaḥ medhā grahaṇaṃ anubhavaḥ.

--(Imagination) bhāvanā kalpanā manaḥkalpanā vāsanā,

--(Idea thought) buddhiḥ f., matiḥ f., cintā saṅkalpaḥ manogataṃ.-- (Becoming pregnant) garbhagrahaṇaṃ garbhādhānaṃ garbhadharaṇaṃ.

to concern To CONCERN

, v. a. (Belong to) sambandh in pass. (-vadhyate).

--(Regard) pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avekṣ uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś.

--(Disturb, trouble) kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), tap in caus. (tāpayati -yituṃ) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

--(Intermeddle, be busy about other's affairs) parakāryyeṣu vyāpṛ in pass. (-priyate) or vyāpṛtaḥ -tā -tam as or carccāṃ kṛ or cint (c. 10. cintayati -yituṃ) with acc. c.

concern CONCERN

, CONCERNMENT, s. (Affair, business) viṣayaḥ arthaḥ vyāpāraḥ kāryyaṃ prayojanaṃ sambandhaḥ.

--(Interest) arthaḥ spṛhaṇīyatvaṃ sambandhaḥ abhisandhānaṃ; 'one's own concern,' svārthaḥ.

--(Importance) gauravaṃ gurutva -tā.

--(Regard for, affection) avekṣā pratīkṣā apekṣā anurāgaḥ praṇayaḥ snehaḥ.

--(Thought, attention) cintā vicāraḥ manoniveśaḥ manoyogaḥ.

--(Meddling) carccā vyāpāraḥ.

--(Anxiety) cittodvegaḥ udvegaḥ autsukyaṃ manoduḥkhaṃ manastāpaḥ.

concerned CONCERNED

, p. p. (Anxious) udvignaḥ -gnā -gnaṃ utsukaḥ -kā -kaṃ vyagraḥ -grā -graṃ.

--(Interested) sambandhī -ndhinī -ndhi (n).

concerning CONCERNING

, prep. prati pratīkṣya uddiśya samuddiśya uddeśena adhi. 'Concerning' may be expressed by the acc. or loc. case. (Relating to) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) viṣayakaḥ -kā -kaṃ.

concert CONCERT

, s. (Symphony) saṅgītaṃ ekatālaḥ ekatānaḥ ekalayaḥ tauryyatrikaṃ gāndharvvaṃ; 'concert-room,' saṅgītaśālā.

--(Common deliberation on measures) sampradhāraṇā anyaiḥ saha kāryyacintā or vimarśaḥ or parāmarśaḥ or sañcintanaṃ.

--(Mutual communication) saṃvādaḥ sampravadanaṃ.

--(Co-operation) sahakāritā sampratipattiḥ f., pratiyogaḥ aṅgāṅgibhāvaḥ.

--(Union of purpose) cittaikyaṃ; 'one who acts in concert,' sahakārī m. (n) sambhūyakārī.

to concert To CONCERT

, v. n. and a. (Communicate mutually) saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), sampravad.

--(Deliberate together on measures) anyaiḥ saha kāryyāṇi cint (c. 10. cintayati -yituṃ) or pracint or sañcint.

--(Co-operate) saha kṛ sambhūya kṛ.

--(Contrive) ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

concerted CONCERTED

, p. p. sañcintitaḥ -tā -taṃ; 'well concerted, sughaṭitaḥ -tā -taṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ.

concession CONCESSION

, s. pradānaṃ sampradānaṃ vitaraṇaṃ visarjjanaṃ tyajanaṃ tyāgaḥ svīkāraḥ aṅgīkāraḥ kṣamā.

concessionary CONCESSIONARY

, CONCESSIVE, a. kṣamayāpradattaḥ -ttā -ttaṃ kṣamī -miṇī -mi (n).

conch CONCH

, s. (Shell) śaṅkhaḥ kambuḥ m., daraṃ jalakaṃ revaṭaḥ.

--(Of Vishnu) darendraḥ.

to conciliate To CONCILIATE

, v. a. (Procure good will) ārādh in caus. (-rādhayati -yituṃ) abhirādh prasad in caus. (-sādayati -yituṃ) anurañj in caus. (-rañjayati -yituṃ) sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), prasādh in caus. (-sādhayati -yituṃ) lal in caus. (lālayati -yituṃ).

--(Reconcile) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samādhā anunī (c. 1. -nayati -netuṃ).

conciliated CONCILIATED

, p. p. ārādhitaḥ -tā -taṃ anurañjitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ lālitaḥ -tā -taṃ.

conciliation CONCILIATION

, s. sāntvaḥ -ntvaṃ sāntvanaṃ sāma n. (n) ārādhanaṃ prasādanaṃ anurañjanaṃ sandhānaṃ prītiḥ f., śāma n. (n).

conciliator CONCILIATOR

, s. anurañjakaḥ ārādhakaḥ sandhānakaraṇaḥ -karttā m. (rttṛ).

conciliatory CONCILIATORY

, a. anurañjakaḥ -kā -kaṃ ārādhakaḥ -kā -kaṃ sāntvayan -yantī -yat (t) prasādayan -yantī -yat (t) hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n) hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ.

concinnity CONCINNITY

, s. vinītatvaṃ -tā vinayaḥ upayuktatā yogyaḥ -gyā -gyaṃ.

[Page 118b]
concinnous CONCINNOUS

, a. vinītaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ.

concise CONCISE

, a. saṅkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ sāṅkṣepikaḥ -kī -kaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ cumbakaḥ -kā -kaṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ.

concisely CONCISELY

, adv. saṅkṣepatas saṅkṣepāt saṅkṣepeṇa samāsatas avistaraśas avistareṇa.

conciseness CONCISENESS

, s. saṅkṣiptatā saṅkṣepaḥ sāmāsikatvaṃ samastatā saṃhṛtiḥ f., saṃhāraḥ upasaṃhāraḥ avistaraḥ avistīrṇatā.

concision CONCISION

, s. karttanaṃ utkarttanaṃ chedanaṃ ucchedaḥ ucchittiḥ f.

concitation CONCITATION

, s. utthāpanaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ protsāhanaṃ uttāpaḥ.

conclamation CONCLAMATION

, s. saṃhūtiḥ f., saṃrāvaḥ sāṃrāviṇaṃ bahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ.

conclave CONCLAVE

, s. (Assembly of cardinals) romanagare dharmmādhipatisabhā.

--(Secret assembly) gūḍhasabhā gūḍhasamājaḥ.

--(Private apartment) avarodhanaṃ kakṣāntaraṃ antaḥśālā.

to conclude To CONCLUDE

, v. a. (End, finish) samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampṝ in caus. (-pūrayati -yituṃ) sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nivṛt avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Infer by ratiocination) anumā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Determine, decide) niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vyavaso nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

to conclude To CONCLUDE

, v. n. (End) viram (c. 1. -ramate -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Determine) anumānaṃ kṛ niścayaṃ kṛ.

concluded CONCLUDED

, p. p. (Completed) samāptaḥ -ptā -ptaṃ samāpitaḥ -tā -taṃ sampūrṇaḥ rṇā -rṇaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Ended) avasitaḥ -tā -taṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ paryyavasitaḥ -tā -taṃ sitaḥ -tā -taṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ.

--(Inferred) anumitaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ.

--(Determined) niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ nirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

conclusion CONCLUSION

, s. (Completion) samāptiḥ f., samāpanaṃ siddhiḥ f., sādhanaṃ niṣpādanaṃ niṣpattiḥ f., nirvarttanaṃ nirvṛttiḥ f.,

--(Close, end) avasānaṃ paryyavasānaṃ avasāyaḥ sātiḥ f., sāyaḥ kṣayaḥ antaḥ -ntaṃ paryyantaṃ śeṣaḥ pariṇāmaḥ gatiḥ f., upasaṃhāraḥ; 'conclusion of a play or tale,' niṣṭhā nirvahaṇaṃ.

--(Inference) anumānaṃ anumitiḥ f., anumā anubhavaḥ ūhanaṃ avagamaḥ.

--(Consequence) phalaṃ phalamuttaraṃ uttaraṃ pariṇāmaḥ anuvarttanaṃ.

--(Decision, determination) niścayaḥ nirṇayaḥ niścitaṃ nirṇayanaṃ.

--(Demonstrated conclusion) siddhāntaḥ rāddhāntaḥ kṛtāntaḥ.

--(Last result of argument) uttarapakṣaḥ.

conclusive CONCLUSIVE

, a. niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇayanaḥ -nā -naṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ nirdeṣṭā -ṣṭrī -ṣṭṛ (ṣṭra) siddhāntakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekāntikaḥ -kī -kaṃ.

conclusively CONCLUSIVELY

, adv. niścitaṃ nirṇītaṃ saniścayaṃ nirṇayena siddhāntapūrvvakaṃ.

conclusiveness CONCLUSIVENESS

, s. niścāyakatvaṃ nirṇāyakatvaṃ nirṇetṛtvaṃ nirdeṣṭṛtvaṃ prāmāṇyaṃ,

to concoct To CONCOCT

, v. a. (Digest, mature by heat) jṝ in caus. (jarayati -yituṃ) pac (c. 1. pacati paktuṃ), paripac kvath (c. 1. kvathati -thituṃ), niṣkvath.

--(Plot) ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), sañcint (c. 10. -cintayati -yituṃ).

concocted CONCOCTED

, p. p. kvathitaḥ -tā -taṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ.

concoction CONCOCTION

, s. (Digestion) pākaḥ pācanaṃ paripākaḥ paktiḥ f., bhuktasya annasya pacanaṃ jīrṇiḥ f.

--(A decoction) niṣkvāthaḥ kvāthaḥ.

concoctive CONCOCTIVE

, a. pācakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ -nā -naṃ pārapākī -kiṇī -ki(n).

[Page 119a]
concolour CONCOLOUR

, a. savarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ekavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

concomitance CONCOMITANCE

, s. saṅgaḥ anuṣaṅgaḥ saṃyogaḥ sahavarttanaṃ anuvarttanaṃ samavāyaḥ anvayaḥ samanvayaḥ.

concomitant CONCOMITANT

, a. saṅgī -ṅginī -ṅgi (n) anuṣaṅgikaḥ -kā -kaṃ or ānuṣaṅgikaḥ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sahavarttī -rttinī -rtti (n) samavetaḥ -tā -taṃ sametaḥ -tā -taṃ samavāyī -yinī -yi (n) sahitaḥ -tā -taṃ samitaḥ -tā -taṃ anvitaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ -tā -taṃ.

concomitant CONCOMITANT

, s. saṅgī m. (n) anuṣaṅgī m. (n) sahacārī m. (n) sahavarttī m. (n) sahabhāvī m. (n).

concomitantly CONCOMITANTLY

, adv. anyaiḥ saha or sahitaṃ or saṃyuktaṃ or samavetaṃ.

to concomitate To CONCOMITATE

, v. n. saṃyuj in pass. (-yujyate) anvi (c. 2. -eti -etuṃ).

concord CONCORD

, s. (Agreement of opinion, union) sammatiḥ f., ekacittatā cittaikyaṃ aikyaṃ ekatā parasparānumatiḥ f., saṃvādaḥ dākṣiṇyaṃ saṃyogaḥ sandhiḥ m., saṅgaḥ.

--(Love) prītiḥ f., praṇayaḥ.

--(Compact) samayaḥ saṃvid f., niyamaḥ.

--(Grammatical relation) anuṣañjanaṃ anuṣaṅgaḥ śabdānāṃ parasparasaṃyogaḥ anvayaḥ.

--(Harmony) tālaikyaṃ svaraikyaṃ.

concordance CONCORDANCE

, (Agreement) aikyaṃ ekatā sādṛśyaṃ anurūpatā ānuguṇyaṃ.

--(To the Bible) dharmmapustakasūcī dharmmapustakanirvvacanaṃ.

concordant CONCORDANT

, a. anurūpaḥ -pā -paṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ.

concordat CONCORDAT

, s. niyamaḥ samayaḥ saṃvid f., saṃśravaḥ saṃvādaḥ upagamaḥ.

concorporal CONCORPORAL

, a. ekaśarīraḥ -rā -raṃ samaśarīraḥ -rā -raṃ ekadehaḥ -hā -haṃ.

to concorporate To CONCORPORATE

, v. a. ekaśarīrīkṛ ekaudhīkṛ ekatra kṛ ekīkṛ piṇḍīkṛ.

concourse CONCOURSE

, s. (Of people) janasamūhaḥ lokasaṅghaḥ bahujanamelakaḥ lokanivahaḥ janasammarddaḥ janaughaṃ janasamāgamaḥ janatā.

--(Point of junction) sandhiḥ m., saṅgamaḥ.

concremation CONCREMATION

, s. (Of a widow with her dead husband) sahamaraṇaṃ anumaraṇaṃ.

concrement CONCREMENT

, s. piṇḍaḥ -ṇḍaṃ ghanatā saṃhatiḥ f., loṣṭaḥ -ṣṭaṃ oghaḥ rāśiḥ m. f., ekaughaḥ sāndratā śyānatā.

to concrete To CONCRETE

, v. n. piṇḍībhū ekaughībhū rāśībhū ghanībhū loṣṭībhū saṃhan in pass. (-hanyate) śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ).

to concrete To CONCRETE

, v. a. piṇḍīkṛ ekaughīkṛ rāśīkṛ ghanīkṛ loṣṭīkṛ ekīkṛ sāndrīkṛ saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ).

concrete CONCRETE

, s. piṇḍaḥ -ṇḍaṃ oghaḥ loṣṭaḥ -ṣṭaṃ ghanadravyaṃ śyānadravyaṃ ghanacayaḥ.

concrete CONCRETE

, a. piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ekaughabhūtaḥ -tā -taṃ rāśībhūtaḥ -tā -taṃ ghanaḥ -nā -naṃ śīnaḥ -nā -naṃ śyānaḥ -nā -naṃ saṃhataḥ -tā -taṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ.

--(Not abstract) samavetaḥ -tā -taṃ anvitaḥ -tā -taṃ aviviktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

concretion CONCRETION

, s. (The act of concreting) piṇḍīkaraṇaṃ ekaughīkaraṇaṃ ghanīkaraṇaṃ.

--(Coalition) saṃsaktiḥ saṃhatiḥ f., saṅghātaḥ.

--(Mass formed) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ oghaḥ loṣṭaḥ -ṣṭaṃ.

concubinage CONCUBINAGE

, s. upastrīsevā upastrīgamanaṃ upapatnīsambhogaḥ veśyāsevā.

concubine CONCUBINE

, s. upastrī upapatnī vārastrī bhogyā strī svairiṇī.

--(As snut up in the haram) avaruddhā avarodhavadhūḥ.

to conculcate To CONCULCATE

, v. a. pādena sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ) or avamṛd or pramṛd or pramanth (c. 9. -mathnāti -manthituṃ).

concupiscence CONCUPISCENCE

, s. kāmaḥ kāmitā kāmukatvaṃ kāmāgniḥ m., ratārthitvaṃ abhilāṣaḥ.

concupiscent CONCUPISCENT

, a. kāmī -minī -mi (n) kāmukaḥ -kā -kaṃ ratārthī -rthinī -rthi (n) vyavāyī -yinī -yi (n) abhilāṣukaḥ -kā -kaṃ lāṣukaḥ -kā -kaṃ anukaḥ -kā -kaṃ.

to concur To CONCUR

, v. n. (Meet in one point) ekatra saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or samāgam or mil (c. 6. milati melituṃ).

--(Join in one action) anyena saha kṛ or sambhūya kṛ.

--(Agree, concur with) samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anuman anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ), upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ekacittībhū svīkṛ.

concurred CONCURRED

, p. p. sammataḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ sampratipannaḥ -nnā -nnaṃ.

concurrence CONCURRENCE

, s. sammatiḥ f., sammataṃ anumatiḥ f., anuvādaḥ -datvaṃ anuvacanaṃ sampratipattiḥ f., samanujñānaṃ svīkāraḥ parigrahaḥ icchā.

--(Sameness of opinion) aikamatyaṃ mataikyaṃ; 'mutual concurrence,' parasparānumatiḥ f.; 'without the concurrence,' anicchayā asammatyā agocareṇa; 'with his concurrence,' tasya sammatyā or icchayā or icchātas; 'without his concurrence,' tasya sammativyatirekeṇa.

concurrent CONCURRENT

, a. anuvādakaḥ -kā -kaṃ anuvādī -dinī -di (n) ānumatikaḥ -kī -kaṃ sampratipannaḥ -nnā -nnaṃ ekacittaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Acting in conjunction) sahakārī -riṇī -ri (n) sambhūyakārī -riṇī -ri (n).

--(Concomitant) anuṣaṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) saṅgī -ṅginī -ṅgi (n).

concurrently CONCURRENTLY

, adv. sammatipūrvvaṃ anumatipūrvvaṃ sammatyā anumatyā sampratipannaṃ.

concussion CONCUSSION

, s. saṃkṣobhaḥ saṅghaṭṭaḥ kṣobhaḥ vikṣobhaḥ vikampaḥ manthanaṃ vidhuvanaṃ.

to condemn To CONDEMN

, v. a. (Find guilty) doṣīkṛ doṣiṇaṃ -ṣiṇīṃ -ṣi kṛ sadoṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ aparādhinaṃ -dhinīṃ -dhi kṛ aparādha (nom. aparādhayati -yituṃ), aparādhaniścayaṃ kṛ aparādhanirṇayaṃ kṛ.

--(Doom to punishment) daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

--(Condemn to death) badhadaṇḍārhaṃ -rhāṃ -rhaṃ jñā (c. 1. jānāti jñātuṃ), hantum ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), badhadaṇḍājñāṃ kṛ.

--(Censure) nind (c. 1. nindati -ndituṃ), praṇind pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Condemn to pay) in caus. (dāpayati -yituṃ); 'to be condemned,' daṇḍaṃ prāptuṃ.

condemned CONDEMNED

, p. p. (Found guilty) doṣīkṛtaḥ -tā -taṃ aparādhitaḥ -tā -taṃ nirṇītāparādhaḥ -dhā -dhaṃ nirṇītadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Doomed to punishment) daṇḍitaḥ -tā -taṃ prāptadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ daṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ; 'condemned to death,' badhyaḥ -dhyā -dhyaṃ; 'condemned to pay,' dāpitaḥ -tā -taṃ; 'cast in a suit,' sādhitaḥ -tā -taṃ.

condemnable CONDEMNABLE

, a. daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ daṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ aparādhī -dhinī -dhi (n) garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

condemnation CONDEMNATION

, s. daṇḍaḥ daṇḍanaṃ daṇḍakaraṇaṃ daṇḍayogaḥ daṇḍājñā doṣīkaraṇaṃ aparādhanirṇayaḥ aparādhaniścayaḥ.

condemnatory CONDEMNATORY

, a. daṇḍavādī -dinī -di (n) nindakaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ.

condemner CONDEMNER

, s. daṇḍapraṇetā m. (tṛ) doṣagrāhī m. (n) aparādhanirṇetā m. (tṛ) nindakaḥ.

condensable CONDENSABLE

, a. ghanīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ sthūlīkarttuṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

condensation CONDENSATION

, s. ghanīkaraṇaṃ sthūlīkaraṇaṃ sāndrīkaraṇaṃ niviḍīkaraṇaṃ.

to condense To CONDENSE

, v. a. ghanīkṛ sthūlīkṛ sāndrīkṛ niviḍaṃ -ḍāṃ -ḍaṃ kṛ.

to condense To CONDENSE

, v. n. ghanībhū sthūlībhū sāndrībhū pīvaraḥ -rā -raṃ bhū.

condense CONDENSE

, a. ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ aviralaḥ -lā -laṃ.

condensed CONDENSED

, p. p. ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ sthūlībhūtaḥ -tā -taṃ.

condensity CONDENSITY

, s. ghanatā -tvaṃ sthūlatā sāndratā naiviḍyaṃ pīvaratvaṃ.

to condescend To CONDESCEND

, v. n. (Lay aside dignity, yield, stoop) garvvaṃ or gauravaṃ or darpam apās (c. 4. -asyati -asituṃ), mānaṃ or abhimānaṃ yaj (c. 1. tyajati nyaktuṃ), or utsṛj, (c. 1. -sṛjati -sraṣṭuṃ), namrībhū ānatagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ bhū astagauravaḥ -vā -vaṃ bhū.

--(Submit) vaśībhū.

--(Consent, concur with) anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ). The 2d or 3d pers. pres. of the rt. arh is used in such phrases as. 'condescend to speak to me,' māṃvaktum arhasi or arhatibhavān.

condescending CONDESCENDING

, a. astagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ astadarpaḥ -rpā -rpaṃ nyastagauravaḥ -vā -vaṃ namraḥ -mrā -mraṃ ānataḥ -tā -taṃ anurodhī -dhinī -dhi (n) vaśānugaḥ -gā -gaṃ vaśavarttī -rttinī -rtti (n) anuvidhāyī -yinī -yi (n).

condescendingly CONDESCENDINGLY

, adv. agarvvaṃ garvvaṃ vinā gauravaṃ vinā astagarvvaṃ namratayā.

condescension CONDESCENSION

, s. garvvāpāsanaṃ darpāpāsanaṃ abhimānotsarjanaṃ gauravatyāgaḥ namratā ānatiḥ f., anurodhaḥ anuvarttanaṃ.

condign CONDIGN

, a. yathārhaḥ -rhā -rhaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samucitaḥ -tā -taṃ, 'condign punishment,' yathāyogyadaṇḍaḥ yathopayuktaśiṣṭiḥ f.

condignly CONDIGNLY

, adv. yathārhaṃ -rhatas yathāyogyaṃ yathocitaṃ anuguṇaṃ.

condignness CONDIGNNESS

, s. yathārhatvaṃ yogyatā upayuktatā yāthātathyaṃ upapattiḥ f.

condiment CONDIMENT

, s. upaskaraḥ upakaraṇaṃ vyañjanaṃ vesavāraḥ veśavāraḥ prahitaṃ nemanaṃ niṣṭhānaṃ sandhitaṃ agnivarddhanaḥ miṣṭānnaṃ modakaṃ.

condisciple CONDISCIPLE

, s. sahādhyāyī m. (n) ekaguruḥ m., satīrthaḥ sabrahmacārī m. (n).

to condite To CONDITE

, v. a. upaskṛ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), miṣṭīkṛ.

condite CONDITE

, a. sandhitaḥ -tā -taṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ susvāduḥ -dvī -du.

condition CONDITION

, s. (State) avasthā bhāvaḥ daśā sthitiḥ f., vṛttiḥ f., saṃsthitiḥ f., daśāsthitiḥ f., gatiḥ f., rūpaṃ; 'natural condition,' svabhāvaḥ svarūpaṃ; 'calamitous condition,' vipaddaśā; 'ill condition,' duḥsthitiḥ f.; 'good condition,' susthitiḥ f.; 'in good condition,' susthitaḥ -tā -taṃ; 'in bad condition,' duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'in such a condition,' tathāvidhaḥ -dhā -dhaṃ evaṃvidhaḥ -dhā -dhaṃ evambhūtaḥ -tā -taṃ itthambhūtaḥ -tā -taṃ. OBS. The condition or state of any thing is often expressed by the affixes tva and , as, 'the condition of a worm,' kṛmitvaṃ; 'of a Śūdra,' śūdratā; 'of a wife,' patnītvaṃ.

--(Circumstances) vṛttiḥ f., arthaḥ sthitiḥ f.

--(Rank) padaṃ āspadaṃ adhikāraḥ vṛttiḥ f.

--(Stipulation) niyamaḥ samayaḥ niyamavākyaṃ pratijñā paṇaḥ uddeśaḥ.

--(State of body) śarīrasthitiḥ f.; 'in good condition of body,' hṛṣṭapuṣṭāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Temperament) prakṛtiḥ f., bhāvaḥ.

--(Quality) guṇaḥ.

--(Attribute) upādhiḥ m. viśeṣaṇaṃ.

to condition To CONDITION

, v. n. (Stipulate) samayam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), niyamaṃ kṛ.

conditional CONDITIONAL

, a. sāmayikaḥ -kī -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ saniyamavākyaḥ -kyā -kyaṃ niyamitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ paṇaniścitaḥ -tā -taṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ. sopādhikaḥ -kī -kaṃ saniyamaḥ -mā -maṃ.

--(In grammar) saṃśayavācakaṃ kriyāpadaviśeṣaṇaṃ.

conditionally CONDITIONALLY

, adv. niyamavākyapūrvvaṃ samayatas niyamatas samayapuraḥsaraṃ.

conditioned CONDITIONED

, p. p. (Circumstanced) sthitaḥ -tā -taṃ sthaḥ sthā sthaṃ in comp., bhūtaḥ -tā -taṃ varttī -rttinī -rtti (n); 'ill-conditioned,' duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'well-conditioned,' susthitaḥ -tā -taṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ.

to condole To CONDOLE

, v. n. anyena saha śuc (c. 1. śocati -cituṃ) or anuśuc paraduḥkhaṃ dṛṣṭvā or jñātvā vilap (c. 1. -lapati -pituṃ) or paridev (c. 1. -devate -vituṃ) or parikhid in pass. (-khidyate) or paritap in pass. (-tapyate) śokārttaṃ samaśokena pariśāntv (c. 10. -śāntvayati -yituṃ), paraduḥkhabhāgitvāt śokam apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ), anyena samaṃ śokaṃ ka kulyaṃ kṛ parasya samaduḥkhaḥ -khā -kham as.

condolence CONDOLENCE

, s. anyena saha śocanaṃ or anuśocanaṃ or śokakaraṇaṃ paraduḥkhārthaṃ vilapanaṃ or paridevanaṃ samaśokakaraṇaṃ kulyaṃ kulyakaraṇaṃ.

condoler CONDOLER

, s. samaduḥkhaḥ paraśokasaṃvibhāgī m. (n) paraduḥkhabhāgī m. (n) samaśokakārī m. (n).

condonation CONDONATION

, s. kṣamā kṣāntiḥ f., mārjanā aparādhakṣamā aparādhamārjanā.

to conduce To CONDUCE

, v. n. (Lead to) (c. 1. nayati netuṃ), ānī gam in caus. (gamayati -yituṃ).

--(Bring about) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ).

--(Promote) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayuj in caus. (-yojayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) sañjan in caus. (-janayati -yituṃ).

conducive CONDUCIVE

, a. āvahaḥ -hā -haṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ sampādakaḥ -kā -kaṃ pratipādakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ janakaḥ -kā -kaṃ upāyikaḥ -kā -kaṃ; 'conducive to wealth,' arthāvahaḥ -hā -haṃ or arthotpādakaḥ -kā -kaṃ; 'to satisfaction,' tṛptijanakaḥ -kā -kaṃ; 'to virtue,' dharmmanibandhī -ndhinī -ndhi (n); 'to longevity,' āyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ; 'to beatitude,' āpavargyaḥ -rgyā -rgyaṃ.

conduct CONDUCT

, s. (Management) nayaḥ praṇayanaṃ nirvāhaḥ -haṇaṃ nāyaḥ prayogaḥ; 'conduct of affairs,' karmmanirvāhaḥ kriyāvidhiḥ m.

--(Behaviour) caritaṃ caritraṃ cāritryaṃ vyavahāraḥ ceṣṭitaṃ ācāraḥ ācaraṇaṃ karmma n. (n) kriyā vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vṛttaṃ rītiḥ f., gatiḥ f., sthitiḥ f., caryyā; 'good conduct,' sucaritaṃ sukṛtaṃ sukarmma n. (n) śīlaḥ -laṃ; 'bad conduct,' duścaritaṃ duṣkṛtaṃ kucaryyā kukarmma n. (n) duśceṣṭitaṃ; 'improper course of conduct,' unmārgaḥ vimārgaḥ; 'proper course,' sumārgaḥ sanmārgaḥ.

--(Act of leading) samānayanaṃ.

--(Convoy, guard) paricaraḥ.

to conduct To CONDUCT

, v. a. (Lead) (c. 1. nayati netuṃ), ānī upānī samānī gam in caus. (gamayati -yituṃ) prāp in caus. (-āpayati -yituṃ).

--(Manage) nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) praṇī sampraṇī vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

--(Accompany, attend) anuyā (c. 2. -yāti -yātuṃ), anuvraj (c. 1. -vrajati -jituṃ); paricar (c. 1. -carati -rituṃ).

--(Shew the way) pathaṃ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ).

--(Conduct one's self) vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), car ācar samācar vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ); 'road conducting to the city,' nagaragāmī mārgaḥ.

conducted CONDUCTED

, p. p. (Led) nītaḥ -tā -taṃ ānītaḥ -tā -taṃ samānītaḥ -tā -taṃ upānītaḥ -tā -taṃ gamitaḥ -tā -taṃ; 'conducted here,' sannidhāpitaḥ -tā -taṃ; 'being conducted,' nīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Managed) nirvāhitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ varttitaḥ -tā -taṃ; 'well-conducted,' sughaṭitaḥ -tā -taṃ; 'difficult to be conducted,' durnirvāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

conductor CONDUCTOR

, s. (Leader) nāyakaḥ netā m. (tṛ) vāhakaḥ purogaḥ agragaḥ pathadarśakaḥ sañcārakaḥ.

--(Manager) praṇetā m. (tṛ) sampraṇetā ghaṭakaḥ nirvāhakaḥ pravarttakaḥ.

conductress CONDUCTRESS

, s. nāyikā netrī sampraṇetrī nirvāhikā agragāminī

conduit CONDUIT

, s. praṇālaḥ -lī jalanirgamaḥ kulyā khātaṃ sāraṇiḥ f., kṛtrimāsarit.

cone CONE

, s. (Pyramidal figure) sūciḥ f. -cī śikhā.

--(Solid body round at the base and pointed at the top) adhobhāge maṇḍalākārā'grabhāge sūcyākāro ghanaḥ.

--(Fruit) devadāruphalaṃ.

to confabulate To CONFABULATE

, v. n. saṃlap (c. 1. -lapati -pituṃ), sañjalp (c. 1. -jalpati -lpituṃ), sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), kathopakathanaṃ kṛ saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ).

confabulation CONFABULATION

, s. saṃlāpaḥ ālāpaḥ kathopakathanaṃ sambhāṣā viśrambhakathā sampravadanaṃ vādaḥ dvayoḥ saṃvādaḥ.

confabulatory CONFABULATORY

, a. ālāpī -pinī -pi (n) kathopakathanayāgyaḥ -gyā -gyaṃ.

to confect To CONFECT

, v. a. upaskṛ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), miṣṭīkṛ.

confection CONFECTION

, s. (A preparation of sugar, &c.) upaskaraḥ modakaḥ -kaṃ miṣṭānnaṃ miṣṭaṃ sandhitaṃ khaṇḍamodakaḥ.

--(A mixture) sannipātaḥ.

--(Electuary) avalehaḥ.

confectionary CONFECTIONARY

, s. (Where sweetmeats are sold) miṣṭānnavikrayasthānaṃ modakavīthiḥ f., modakaśālā.

confectioner CONFECTIONER

, s. modakakṛt miṣṭakarttā m. (rttṛ) miṣṭānnakṛt āpūpikaḥ khāṇḍikaḥ khaṇḍapālaḥ.

confederacy CONFEDERACY

, s. sandhiḥ m., sandhānaṃ sāhityaṃ sahāyatā saṅghātaḥ pratīhāraḥ saṅghaṭṭanaṃ saṃyogaḥ sāhyaṃ aikyaṃ aikamatyaṃ ekavākyatā.

to confederate To CONFEDERATE

, v. n. sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), sandhiṃ kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃyuj in pass. (-yujyate) saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ).

to confederate To CONFEDERATE

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sandhiṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ)

confederate CONFEDERATE

, a. sandhitaḥ -tā -taṃ kṛtasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) sahitaḥ -tā -taṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

confederate CONFEDERATE

, s. sahāyaḥ sahakārī m. (n) saṅgī m. (n) sambandhī m. (n) parasparopakārī m. (n).

confederation CONFEDERATION

, s. sandhānaṃ parasparopakārārthakaḥ sandhiḥ saṅghātaḥ saṅgaḥ.

to confer To CONFER

, v. n. (Hold conversation) sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), saṃlap (c. 1. -lapati -pituṃ), kathopakathanaṃ kṛ.

--(Deliberate with another) anyena saha mantr (c. 10. mantrayate -ti -yituṃ) or sammantr or vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) sañcint (c. 10. -cintayati -yituṃ).

to confer To CONFER

, v. a. (Compare) upamā (c. 2. -māti c. 3. -mimīte -mātuṃ), sampradhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

--(Bestow) (c. 3. dadāti, c. 1. yacchati dātuṃ), pradā vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) upākṛ upakṛ; 'confer a favour,' anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anugrahaṃ kṛ prasādaṃ kṛ abhyupapattiṃ kṛ; 'conferring pleasure,' sukhadaḥ -dā -daṃ sukhāvahaḥ -hā -haṃ; 'conferring bliss,' apavargadaḥ -dā -daṃ āpavargyaḥ -rgyā -rgyaṃ.

conference CONFERENCE

, s. (Conversation) saṃlāpaḥ sambhāṣā -ṣaṇaṃ sampravadanaṃ saṅkathā vādaḥ dvayoḥ saṃvādaḥ.

--(Deliberation) mantraṇaṃ -ṇā sammantraṇaṃ sampradhāraṇā.

--(Comparison) upamitiḥ f., upamānaṃ.

conferred CONFERRED

, p. p. dattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśrāṇitaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ.

conferrer CONFERRER

, s. dātā m. (tṛ) pradātā m. (tṛ) pradaḥ or daḥ in comp.

to confess To CONFESS

, v. a. and n. (Own, acknowledge) svīkṛ aṅgīkṛ urīkṛ urarīkṛ anubhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), sampratipad.

--(Make a public avowal) khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) prakāśaṃ or vyaktaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

--(Disclose the state of the conscience to a priest) sarvvaṃ manogataṃ guror karṇe khyā in caus. or prakāś in caus., ācāryyanikaṭe pāpavivaraṇaṃ kṛ.

--(Hear the confession of a penitent) anutāpinā karṇe japitaṃ pāpasvīkāraṃ śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ).

--(Prove, show) sūc in caus. (sūcayati -yituṃ).

[Page 121b]
confessedly CONFESSEDLY

, adv. nirvivādaṃ asaṃśayaṃ suniścitaṃ prakāśaṃ vyaktaṃ.

confession CONFESSION

, s. svīkāraḥ aṅgīkāraḥ urīkāraḥ.

--(Of sins) pāpasvīkāraḥ svapāpavivaraṇaṃ ātmāparādhasvīkāraḥ pāpānām aṅgīkāraḥ kāpyakāraḥ.

--(Avowal, open declaration) khyāpanaṃ prakāśanaṃ pratipattiḥ f., sampratipattiḥ f.

--(To a priest) ācāryyanikaṭe manogataprakāśanaṃ.

confessional CONFESSIONAL

, s. aparādhasvīkāraśrotur āsanaṃ pāpavivaraṇaśrotur ācāryyasya kuṭī.

confessor CONFESSOR

, s. (One who makes confession) khyāpakaḥ kāpyakaraḥ svīkārakṛt svīkarttā m. (rttṛ) aṅgīkarttā.

--(One who suffers for his faith) svadharmmārthaṃ duḥkhabhāgī m. (n).

--(A priest who hears confession) pāpasvīkāraśrotā m. (tṛ) karṇe japitaṃ parapāpavivaraṇaṃ śṛṇoti ya ācaryyaḥ.

confidant CONFIDANT

, s. (A woman's female friend) sakhī vayasyā dūtī dūtikā āliḥ f., -lī.

--(A man's intimate friend) sakhā m. (khi) vayasyaḥ samaduḥkhasukhaḥ.

to confide To CONFIDE

, v. n. viśvas (c. 2. -śvasiti -situṃ), pariviśvas with loc. or gen.; viśrambh (c. 1. -śrambhate -mbhituṃ), pratī (rt. i with prati pratyeti pratyetuṃ), śradadhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), viśvāsaṃ kṛ pratyayaṃ kṛ.

to confide To CONFIDE

, v. a. (Intrust) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nyāsīkṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

confided CONFIDED

, p. p. (Trusted in) viśvastaḥ -stā -staṃ viśrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratītaḥ -tā -taṃ pratyayitaḥ -tā -taṃ samāśvastaḥ -stā -staṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Intrusted) nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nyastaḥ -stā -staṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ.

confidence CONFIDENCE

, s. (Trust, firm belief) viśvāsaḥ pratyayaḥ viśrambhaḥ -mbhaṇaṃ samāśvāsaḥ dṛḍhapratyayaḥ asaṃśayaḥ asandehaḥ asandigdhatā śraddhaṃ -ddhā āśābandhaḥ; 'breach of confidence,' viśvāsabhaṅgaḥ; 'an object of confidence,' viśvāsabhūmiḥ f., viśvāsapātraṃ; 'worthy of confidence,' viśvāsyaḥ -syā -syaṃ; 'one whose confidence has been gained,' viśvāsapratipannaḥ -nnā -nnaṃ; 'to inspire with confidence,' āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) or viśvas; 'inspired with confidence,' viśvāsitaḥ -tā -taṃ.

--(Conviction, certainty) niścayaḥ dṛḍhajñānaṃ dṛḍhapramāṇaṃ.

--(Boldness, want of modesty) pragalbhatā pratibhā -bhānaṃ aviśaṅkā dhārṣṭyaṃ nirlajjatā.

confident CONFIDENT

, a. (Assured beyond doubt, certain) niścitaḥ -tā -taṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ chinnasaṃśayaḥ -yā -yaṃ; 'I am confident of that,' tan mayā niścitaṃ.

--(Trusting) viśvāsī -sinī -si (n) pratyayī -yinī -yi (n) viśvastaḥ -stā -staṃ.

--(Bold) pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t) or pratibhāvān aśaṅkitaḥ -tā -taṃ aviśaṅkitaḥ -tā -taṃ nirviśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

confidential CONFIDENTIAL

, a. viśvastaḥ -stā -staṃ viśrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ pratyayitaḥ -tā -taṃ prātyayikaḥ -kī -kaṃ; 'confidential conversation,' viśrambhālāpaḥ viśvāsakathāprasaṅgaḥ; 'confidential matters,' viśvāsakāryyaṃ

confidentially CONFIDENTIALLY

, adv. viśvāsena viśrambhāt viśvastaṃ viśrambhapūrvvakaṃ.

confidently CONFIDENTLY

, adv. saviśvāsaṃ sapratyayaṃ niśśaṅkaṃ nirviśaṅkaṃ asaṃśayaṃ niḥsandehaṃ.

confiding CONFIDING

, a. viśvastaḥ -stā -staṃ viśvāsī -sinī -si (n) sañjātaviśvāsaḥ -sā -saṃ viśrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viśrambhapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pratyayī -yinī -yi (n) jātapratyayaḥ -yā -yaṃ samāśvastaḥ -stā -staṃ śraddadhat -dhatī -dhat (t) śraddadhānaḥ -nā -naṃ aviśaṅkamānaḥ -nā -naṃ.

configuration CONFIGURATION

, s. saṃskāraḥ ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ mūrttiḥ f., vigrahaḥ vidhānaṃ saṃsthānaṃ dharimā m. (n) saṃyānaḥ.

confine CONFINE

, s. (Border) sīmā samantaḥ paryyantaṃ antaḥ -ntaṃ prāntaḥ upāntaṃ. 'dwelling on the confines,' sāmantavāsī -sinī -si (n).

to confine To CONFINE

, v. n. samante or paryyante or nikaṭe sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or vas (c. 1. vasati vastuṃ); spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), samanta (nom. samantayati -yituṃ).

to confine To CONFINE

, v. a. (Circumscribe) parimā (c. 2. -māti -mātuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), nibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ).

--(Imprison) kārāyāṃ or kārāgāre bandh or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ).

--(Restrain) yam saṃyam niyam pariyam viniyam; nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītu); nirudh avarudh; saṃhṛ niṣidh; 'to be confined in childbed,' prāptaprasavakālā bhū.

confined CONFINED

, p. p. (Circumscribed) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Contracted) sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ saṅkucitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Imprisoned) kārāguptaḥ -ptā -ptaṃ kārāyāṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ or niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Bound) baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīlitaḥ -tā -taṃ amocitaḥ -tā -taṃ.

--(Restrained) yataḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ nigṛhītaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yantritaḥ -tā -taṃ pratyāhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Confined in the bowels) ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhakoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ avaruddhamalaḥ -lā -laṃ.

--(In childbed) prāptaprasavakālā.

confinement CONFINEMENT

, s. (Restraint) rodhaḥ nirodhaḥ saṃrodhaḥ yamaḥ saṃyamaḥ -manaṃ nigrahaḥ bandhanaṃ amuktiḥ f., amokṣaḥ

--(Imprisonment, durance) rodhaḥ nirodhanaṃ bandhanaṃ pratibandhanaṃ sthānāsedhaḥ sampratirodhakaḥ.

--(Of the bowels) nāhaḥ ānāhaḥ nibandhaḥ malāvarodhaḥ malāvaṣṭambhaḥ gudagrahaḥ.

--(Childbed) prasavakālaḥ prasavāvasthā.

to confirm To CONFIRM

, v. a. (Strengthen) dṛḍhīkṛ sthirīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ), sabalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ or caus. -stambhayati -yituṃ).

--(Corroborate another's opinion by new evidence) pramāṇaṃ or dṛḍhapramāṇaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), sapramāṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ pramāṇīkṛ anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ), anukaraṇavākyaṃ vad paravākyaṃ dṛḍhīkṛ.

--(Strengthen in resolution) manaḥsthairyyaṃ kṛ susthiraṃ -rāṃ -raṃ kṛ sustha (nom. susthayati -yituṃ).

--(Ratify, settle) satyākṛ satyaṃ kṛ sthirīkṛ dṛḍhaniścayaṃ dā.

--(Confirm in the Christian faith by imposition of hands) hastārpaṇena khrīṣṭīyadharmme pravṛttaṃ -ttāṃ -ttaṃ kṛ.

confirmable CONFIRMABLE

, a. saṃstambhanīyaḥ -yā -yaṃ dṛḍhīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ sthirīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

confirmation CONFIRMATION

, s. dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ saṃstambhaḥ satyākṛtiḥ f., pramāṇīkaraṇaṃ dṛḍhapramāṇadānaṃ anuvādaḥ dṛḍhoktiḥ f.,

--(Confirming in the Christian faith by imposition of hands) hastārpaṇena khrīṣṭīyadharmme pravarttanaṃ.

confirmatory CONFIRMATORY

, a. anuvādakaḥ -kā -kaṃ pramāṇīkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saṃstambhakṛt.

confirmed CONFIRMED

, p. p. dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃstabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ satyākṛtaḥ -tā -taṃ pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Radicated) prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ saṃrūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'a confirmed fool,' pratiniviṣṭamūrkhaḥ; 'confirmed friendship,' rūḍhasauhṛdaṃ.

confirmer CONFIRMER

, s. pramāṇīkarttā m. (rttṛ) dṛḍhīkarttā sthirīkarttā dṛḍhapramāṇadātā m. (tṛ) anuvādī m. (n).

to confiscate To CONFISCATE

, v. a. sarvvasvaṃ daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or ācchid sarvvavittaṃ daṇḍayitvā rājādhīnaṃ kṛ.

confiscated CONFISCATED

, p. p. rājahṛtaḥ -tā -taṃ rājāpahṛtaḥ -tā -taṃ.

--(In all one's property) sarvvasvadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ chinnavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

confiscation CONFISCATION

, s. sarvvasvadaṇḍaṃ sarvvasvaharaṇaṃ sarvvahāraḥ sarvvasvāpahāraḥ vṛttichedaḥ arthadūṣaṇaṃ.

confit CONFIT

, s. modakaḥ -kaṃ miṣṭaṃ miṣṭānnaṃ mathumastakaṃ. See COMFIT.

conflagration CONFLAGRATION

, s. (Burning) dāhaḥ -hanaṃ jvalanaṃ jvālaḥ ploṣaḥ oṣaḥ dīpanaṃ.

--(Great fire) mahāgniḥ m.; 'in a forest,' davāgniḥ dāvānalaḥ.

--(Fire that will consume the world) pralayāgniḥ m.

conflation CONFLATION

, s. ekakāle bahūnāṃ śuṣiravādyānāṃ dhmānaṃ.

--(Casting of metals) sandhānaṃ.

to conflict To CONFLICT

, v. n. yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), kalaha (nom. kalahāyate), vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Clash) saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), parasparāṃ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

conflict CONFLICT

, s. yuddhaṃ saṅgrāmaḥ saṃyugaḥ samaraḥ -raṃ raṇaḥ -ṇaṃ vigrahaḥ saṅgaraḥ saṃkhyaṃ samparāyaḥ kalahaḥ kaliḥ m., samit f., samprahāraḥ.

--(Clash) samāghātaḥ saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ.

conflicting CONFLICTING

, a. (Clashing) parasparaparāhataḥ -tā -taṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ parasparavirodhī -dhinī -dhi (n) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

confluence CONFLUENCE

, s. (Of two rivers) sambhedaḥ saṅgaḥ saṅgamaḥ sampātaḥ veṇiḥ f., nirvvāṇaṃ.

--(Junction) saṃyogaḥ samāgamaḥ.

--(Concourse of people) janasamāgamaḥ janasamūhaḥ janasammarddaḥ lokasaṅghaḥ.

confluent CONFLUENT

, a. ekasthānaṃ prati pravāhakaḥ -kā -kaṃ sammelakaḥ -kā -kaṃ.

conflux CONFLUX

, s. saṅgamaḥ samāgamaḥ sambhedaḥ veṇiḥ f.

--(Crowd) bahujanamelakaḥ.

to conform To CONFORM

, v. a. anurūpīkṛ sadṛśīkṛ anurūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ sadṛśaṃ -śīṃ -śaṃ kṛ tulpīkṛ samīkṛ yogyaṃ -gyāṃ -gyaṃ kṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ).

to conform To CONFORM

, v. n. sādṛśyaṃ or ānurūpyaṃ gas (c. 1. gacchati gantuṃ), sadṛśaḥ -śī -śaṃ bhū.

--(Comply with) anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ), anuvidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anukṛ anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), svīkṛ.

--(Be suitable) yuj in pass. (yujyate).

conformable CONFORMABLE

, a. anurūpaḥ -pā -paṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ anusārī -riṇī -ri (n) anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sarūpaḥ -pī -paṃ tulyarūpaḥ -pā -pī -paṃ samānaḥ -nā -naṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samānākāraḥ -rā -raṃ ekākāraḥ -rā -raṃ.

--(Compliant) anuvarttī -rttinī -rtti (n) anuvidhāyī -yinī -yi (n) anukūlaḥ -lā -laṃ anunayī -yinī -yi (n) anurodhī -dhinī -dhi (n).

--(To what has been said) anuvādakaḥ -kā -kaṃ -dī -dinī -di (n).

--(Suitable) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuñjānaḥ -nā -naṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

conformably CONFORMABLY

, adv. anurūpaṃ anurūpeṇa anusāratas anusāreṇa anusārāt yuktaṃ yogatas yogyaṃ yathāvat. Often expressed by yathā prefixed; as, 'conformably to rule,' yathāvidhi.

conformation CONFORMATION

, s. saṃskāraḥ saṃyānaḥ ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃsthānaṃ rūpaṃ.

conformist CONFORMIST

, s. dharmmānusārī m. (n) vṛttānusārī vṛttānuvarttī m. (n) gatānugatikaḥ.

conformity CONFORMITY

, s. anurūpaṃ -patā ānurūpyaṃ sādṛśyaṃ sadṛśatā anusāraḥ -ritvaṃ samānatā samatā tulyatvaṃ sarūpatā ānuguṇyaṃ.

--(Compliance) anuvṛttiḥ f., anurodhaḥ anukūlatā.

--(To what has been said) anuvādatvaṃ.

--(Suitableness) yogyatā yuktatā upayuktatvaṃ; 'conformity to established practice,' vṛttānusāraḥ dharmmānusāraḥ.

to confound To CONFOUND

, v. a. (Perplex) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh vyāmuh ākulīkṛ vyākulīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), vismi in caus. (-smāyayati -yituṃ).

--(Agitate, disturb) kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh saṃkṣubh vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ).

--(Mingle, huddle together) sammiśrīkṛ saṅkarīkṛ sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), astavyastīkṛ saṅkulīkṛ bhedaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ).

--(Destroy) vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ).

--(Confound by argument) niruttaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ; 'to be confounded,' muh (c. 4. muhyati), vimuh sammuh; ākulībhū vyākulībhū.

confounded CONFOUNDED

, a. (Perplexed) mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ ākulitaḥ -tā -taṃ vyākulitaḥ -tā -taṃ ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ vyākulīkṛtaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyastaḥ -stā -staṃ vihastaḥ -stā -staṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ piñjalaḥ -lā -laṃ piñjaḥ -ñjā -ñjaṃ vikṣiptacittaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Agitated) kṣobhitaḥ -tā -taṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Huddled together) saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ astavyastaḥ -stā -staṃ.

--(Unfortunate) daivopahataḥ -tā -taṃ.

--(Detestable) garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ.

confoundedly CONFOUNDEDLY

, adv. adbhutaṃ kutsitaṃ atyantaṃ garhitaṃ garhyaprakāreṇa.

confounder CONFOUNDER

, s. mohakaḥ vimohanaḥ mohanakṛt vikṣepakaḥ vikṣobhakarttā m. (rttṛ).

confraternity CONFRATERNITY

, s. saubhrātraṃ bhrātṛtvaṃ sannyāsināṃ sāhityaṃ sagotraṃ.

to confront To CONFRONT

, v. a. (Stand face to face) abhimukhe or sammukhe or sammukhāsammukhi or pratyakṣataḥ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), sammukhībhū abhimukhaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), abhivṛt.

--(Compare) upamā (c. 2. -māti -mātuṃ), sampradhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

--(Oppose plaintiff and defendant in court) arthipratyarthinau prāḍvivākasākṣād ekakāle ānī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Oppose a witness to an accused party) abhiyuktajanapratimukhe sākṣiṇaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

confrontation CONFRONTATION

, s. (Of witnesses with an accused party) dharmmasabhāyāṃ abhiyuktajanapratimukhe sākṣisthāpanaṃ.

--(In battle) dhāṭī.

to confuse To CONFUSE

, v. a. vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃkṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh saṅkarīkṛ saṅkṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), astavyastīkṛ; 'to be confused,' saṅkṝ in pass. (-kīryyate). See To CONFOUND.

confused CONFUSED

, p. p. (Crowded irregularly, disordered) saṅkulaḥ -lā -laṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ astavyastaḥ -stā -staṃ.

--(Disturbed in mind) vyastaḥ -stā -staṃ ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ viklavaḥ -vā -vaṃ kātaraḥ -rā -raṃ pāriplavaḥ -vā -vaṃ vyagraḥ -grā -graṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vismayākulaḥ -lā -laṃ ākulacittaḥ -ttā -ttaṃ piñjaḥ -ñjā -ñjaṃ adhīraḥ -rā -raṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ. See CONFOUNDED.

--(Without order) kramahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Abashed) hrīparigataḥ -tā -taṃ.

--(Not clear) aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

confusedly CONFUSEDLY

, adv. (In a mixed manner) saṅkulaṃ saṅkīrṇaṃ sāṅkaryyeṇa.

--(Without order) kramaṃ vinā akrameṇa.

--(Not clearly) aspaṣṭaṃ.

--(With bewilderment) sasambhramaṃ vyastacetasā vyākulamanasā.

confusion CONFUSION

, s. (The act) saṅkarīkaraṇaṃ.

--(Irregular mixture) saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṅkīrṇatvaṃ saṅkṣobhaḥ vyastatā vyatikaraḥ.

--(Bewilderment) ākulatvaṃ vyākulatvaṃ vaiklavyaṃ kātaratā vyastatā vyagratā sambhramaḥ vismayaḥ.

--(Confusion of an army) samutpiñjaḥ piñjalaḥ.

--(Want of order) akramaḥ visūtratā kramahīnatā.

--(Want of clearness) aspaṣṭatā.

--(Shame) hrīḥ lajjā vrīḍā.

--(Destruction) vināśaḥ; 'Confusion seize thee!' nigrāham te bhūyāt; 'confusion of ideas,' ropaḥ ropaṇaṃ.

confutable CONFUTABLE

, a. khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ nirākaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

confutation CONFUTATION

, s. khaṇḍanaṃ vākyakhaṇḍanaṃ pakṣāghātaḥ nirākaraṇaṃ pratyākhyānaṃ nirāsaḥ adharīkaraṇaṃ bādhaḥ bādhā upamarddaḥ aniścayaḥ.

to confute To CONFUTE

, v. a. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), parās; pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), saṃsūc (c. 10. -sūcayati -yituṃ), adharīkṛ nirākṛ niruttarīkṛ.

confuted CONFUTED

, p. p. khaṇḍitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ parāstaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ adharīkṛtaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ bādhiṃtaḥ -tā -taṃ.

conge CONGE

, s. (Bow, salutation) praṇāmaḥ praṇatiḥ f., namaskāraḥ abhivādaḥ -danaṃ praṇipātaḥ.

--(Leave, farewell) anujñā anumatiḥ f., āmantraṇaṃ.

to congeal To CONGEAL

, v. a. ghanīkṛ śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ) śītīkṛ śyānīkṛ piṇḍīkṛ saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

to congeal To CONGEAL

, v. n. ghanībhū saṃhan in pass. (-hanyate) śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ), śītībhū śīnībhū piṇḍībhū.

congealable CONGEALABLE

, a. śyānīyaḥ -yā -yaṃ śyeyaḥ -yā -yaṃ ghanīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

congealed CONGEALED

, p. p. ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ śītaḥ -tā -taṃ śīnaḥ -nā -naṃ śyānaḥ -nā -naṃ dravetaraḥ -rā -raṃ.

congelation CONGELATION

, s. (The state) śītībhāvaḥ śītatā ghanatvaṃ -tā -ghanībhāvaḥ saṃhatatvaṃ -tā saṃhatiḥ f.

--(The act) ghanīkaraṇaṃ śītīkaraṇaṃ.

congenial CONGENIAL

, a. (Of the same disposition) samānaśīlaḥ -lā -laṃ. samānabhāvaḥ -vā -vaṃ ekasvabhāvaḥ -vā -vaṃ ekabhāvaḥ -vā -vaṃ tulyaśīlaḥ -lā -laṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ sadharmmā -rmmā -rmma (n).

--(Kindred) samānajātīyaḥ -yā -yaṃ sajātiḥ -tiḥ -ti.

--(Agreeable, suitable) anusārī -riṇī -ri (n) anurūpaḥ -pā -paṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ priyakāraḥ -rī -raṃ.

congeniality CONGENIALITY

, s. saṃmānaśīlatā tulyaśīlatā sajātitvaṃ ekajātitvaṃ sadharmmakatvaṃ anusāritvaṃ ānuguṇyaṃ ānurūpyaṃ.

congenite CONGENITE

, a. sahajaḥ -jā -jaṃ sahajātaḥ -tā -taṃ samakālajaḥ -jā -jaṃ ekakāle jātaḥ -tā -taṃ ekakālotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

conger CONGER

, s. samudravyālaḥ jalavyālaḥ samudrajaḥ kuñcikābhedaḥ or andhāhiḥ m.

congeries CONGERIES

, s. rāśiḥ m. f., stūpaḥ piṇḍaḥ sañcayaḥ oghaḥ puñjaḥ pūgaḥ stomaḥ.

to congest To CONGEST

, v. a. rāśīkṛ piṇḍīkṛ ekaughīkṛ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci samupaci ekapūgīkṛ ekapuñjīkṛ.

congestible CONGESTIBLE

, a. sañcayanīyaḥ -yā -yaṃ ekarāśīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

congestion CONGESTION

, s. (Of blood) raktāvarodhaḥ raktāvaṣṭambhaḥ.

to conglobate To CONGLOBATE

, v. a. golīkṛ ekamaṇḍalīkṛ ekapiṇḍīkṛ ekaughīkṛ varttulīkṛ.

conglobate CONGLOBATE

, a. ekapiṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ maṇḍalībhūtaḥ -tā -taṃ ekamaṇḍalākāraḥ -rā -raṃ.

conglobation CONGLOBATION

, s. (The act) ekamaṇḍalīkaraṇaṃ ekaughīkaraṇaṃ.

--(A mass) ekapiṇḍaḥ ekaughaḥ ekamaṇḍalaṃ.

to conglomerate To CONGLOMERATE

, v. a. ekarāśīkṛ ekapiṇḍīkṛ ekagolīkṛ ekaughīkṛ ekavṛndīkṛ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samupaci samāci sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ), samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ekatra kṛ varttulīkṛ.

conglomerated CONGLOMERATED

, p. p. ekarāśibhūtaḥ -tā -taṃ ekaudhabhūtaḥ -tā -taṃ ekapiṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ekatrībhūtaḥ -tā -taṃ.

conglomfration CONGLOMFRATION

, s. (The act) ekapiṇḍīkaraṇaṃ ekarāśīkaraṇaṃ samupacayanaṃ.

--(A collection, heap) ekarāśiḥ m. f., ekaughaḥ ekapiṇḍaḥ ekavṛndaṃ.

to conglutinate To CONGLUTINATE

, v. a. saṃlagnīkṛ saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(Heal wounds) saṃruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

to conglutinate To CONGLUTINATE

, v. n. saṃsañj in pass. (-sajyate) saṃlagnībhū saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) sandhā in pass. (-dhīyate) saṃyuj in pass. (-yujyate).

--(Be healed) saṃruh in caus. pass. (-ropyate).

conglutination CONGLUTINATION

, s. (Junction) saṃsaktiḥ f., samāsaktiḥ saṃśleṣaḥ saṃyogaḥ sandhiḥ m.

--(The act) saṃlagnīkaraṇaṃ.

--(Healing) ropaṇaṃ saṃropaṇaṃ.

to congratulate To CONGRATULATE

, v. a. maṅgalavacanaṃ or kalyāṇavacanaṃ brū (c. 2. bravīti vaktuṃ) or vad (c. 1. vadati -dituṃ), kalyaṃ vad paramaṅgalaṃ jñātvā tena saha dhanyavādaṃ kṛ, or kuśalavādaṃ kṛ or utsavaṃ kṛ; maṅgalaṃ or kuśalaṃ bhūyād iti vad āmantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ).

congratulation CONGRATULATION

, s. kalyāṇavacanaṃ kalyavādaḥ kalyaṃ kalyā maṅgalavacanaṃ kalyāṇoktiḥ f., māṅgalyavākyaṃ kulyaṃ dhanyavādaḥ kuśalavādaḥ āmantraṇaṃ āśīḥ f. (s) āśīrvādaḥ.

congratulatory CONGRATULATORY

, a. kalyavādaḥ -dā -daṃ maṅgalavādī -dinī -di (n) kalyoktimayaḥ -yī -yaṃ maṅgalamūcakaḥ -kā -kaṃ māṅgalikaḥ -kī -kaṃ kalyāṇakaraḥ -rī -raṃ utsavakaraḥ -rī -raṃ.

to congregate To CONGREGATE

, v. a. samāci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samūh (c. 1. ūhate -hituṃ), saṅgam in caus. (-gamayati -yituṃ) sannipat in caus. (-pātayati -yituṃ) ekīkṛ ekatrakṛ rāśīkṛ samūhīkṛ yūthaśaḥ kṛ ekayūthīkṛ.

to congregate To CONGREGATE

, v. n. same (sam and ā with root i samaiti -tuṃ), samabhye saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam; sammil (c. 6. -milati -melituṃ), ekatra mil ekatra āgam yūthaśaḥ sammil; sasāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), sannipat (c. 1. -patati -tituṃ).

congregated CONGREGATED

, a. sametaḥ -tā -taṃ samāgataḥ -tā -taṃ militaḥ -tā -taṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ samūhabhūtaḥ -tā -taṃ ekasthaḥ -sthā -sthaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ.

congregation CONGREGATION

, s. (Assembly) sabhā pariṣad f., samājaḥ samajyā samūhaḥ samāgamaḥ melakaḥ melaḥ -lā saṃsad f., maṇḍalaṃ samavāyaḥ nivahaḥ nikāyaḥ. (Collection) sañcayaḥ -yanaṃ samāhāraḥ sannipātaḥ samudayaḥ.

--(Assembly met to worship God) īśvarapūjārthaṃ samāgato janasamūhaḥ īśvarapūjakānāṃ pariṣad.

congregational CONGREGATIONAL

, a. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sāmājikaḥ -kī -kaṃ pāriṣadaḥ -dī -daṃ,

congress CONGRESS

, s. sabhā saṃsad f., sadaḥ n. (s) samājaḥ melakaḥ.

--(Shock, collision) saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ -ṭṭanā samāghātaḥ.

--(Sexual) strīpuruṣasaṅgaḥ,

congressive CONGRESSIVE

, a. sāṅgatikaḥ -kī -kaṃ sammelakaḥ -kā -kaṃ saṅghaṭtanaśīlaḥ -lā -laṃ.

congruence CONGRUENCE

, s. ānurūpyaṃ anurūpatā sādṛśyaṃ anusāraḥ -ritvaṃ ānuguṇyaṃ yogyatā yuktatā upayuktatā saṅgatatvaṃ sāṅgatvaṃ.

congruity CONGRUITY

, s. yogyatā yuktatā yuktiḥ f., sāmañjastyaṃ anusāritā yāthātathyaṃ aucityaṃ ucitatā upapattiḥ f., sadṛśatā. See CONGRUENCE.

congruous CONGRUOUS

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ anusārī -riṇī -ri (n) anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

congruously CONGRUOUSLY

, adv. yogyaṃ yuktaṃ anusāreṇa -rāt -ratas anurūpaṃ -peṇa aviruddhaṃ samañjasaṃ saṅgataṃ saṅgataprakāreṇa.

conic CONIC

, CONICAL, a. sūcyākāraḥ -rā -raṃ śikhākṛtiḥ -tiḥ -ti śuṇḍākāraḥ -rā -raṃ.

conically CONICALLY

, adv. sūcyākāreṇa śuṇḍākāreṇa sūcirūpeṇa.

conicks CONICKS

, s. sūcicchedaviṣayakā rekhāgaṇitavidyāyāḥ śākhā or aṅgaṃ.

coniferous CONIFEROUS

, a. sūcyākāraphalapradaḥ -dā -daṃ śikhākṛtiphalaṃvān -vatī -vat (t).

conjecturable CONJECTURABLE

, a. vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ anumeyaḥ -yā -yaṃ ūhanīyaḥ -yā -yaṃ.

conjectural CONJECTURAL

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ vaitarkikaḥ -kī -kaṃ ūhī -hinī -hi (n).

conjecturally CONJECTURALLY

, adv. anumānena vitarkeṇa sānumānaṃ savitarkaṃ anumānapūrvvaṃ.

[Page 124b]
to conjecture To CONJECTURE

, v. a. anumā (c. 2. -māti, c. 4. -māyate, c. 3. -mimīte -mātuṃ), śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), anubhū (c. 1. -bhavati -vituṃ).

conjecture CONJECTURE

, s. vitarkaḥ -rkaṇaṃ anumānaṃ anumānoktiḥ -ūhā -hanaṃ anubhavaḥ śaṅkā.

conjectured CONJECTURED

, p. p. anumitaḥ -tā -taṃ vitarkitaḥ -tā -taṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ.

conjecturer CONJECTURER

, s. anumātā m. (tṛ) anumānakarttā m. (rttṛ) vitarkakaḥ vitarkaṇakṛt.

to conjoin To CONJOIN

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), samāyuj; sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ).

to conjoin To CONJOIN

, v. n. saṃyuj in pass. (-yujyate) samāyuj; sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ or pass. -dhīyate), saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate).

conjoined CONJOINED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

conjoint CONJOINT

, a. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sahitaḥ -tā -taṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t).

conjointly CONJOINTLY

, adv. sahitaṃ saha sārddhaṃ yogatas samaṃ sākaṃ apṛthak.

conjugal CONJUGAL

, a. vaivāhikaḥ -ko -kaṃ udvāhikaḥ -kā -kaṃ audvāhikaḥ -kī -kaṃ; 'the conjugal state,' patitvaṃ bharttṛtvaṃ; 'conjugal affection,' dampatyoḥ or bhāryyāpatyoḥ snehaḥ; 'conjugal fidelity in a woman,' satītvaṃ pātivratyaṃ; 'in a man,' ekapatnīsevā.

conjugally CONJUGALLY

, adv. dampativat yathā bhāryyāpatī tathā mahāsnehena vaivāhikaprakāreṇa.

to conjugate To CONJUGATE

, v. a. (In grammar) ākhyā (c. 2. -khyāti -khyātuṃ), rūpam ākhyā.

conjugated CONJUGATED

, p. p. ākhyātaḥ -tā -taṃ.

--(Joined) saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

conjugation CONJUGATION

, s. (In grammar) rūpyaṃ vācyatā gaṇaḥ rūpakaraṇaṃ.

--(Union, compilation) saṃyogaḥ samāhāraḥ.

conjunct CONJUNCT

, a. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ; 'a conjunct consonant,' saṃyogaḥ.

conjunction CONJUNCTION

, s. (Union) saṃyogaḥ samprayogaḥ yogaḥ sandhiḥ m., sandhānaṃ śleṣaḥ saṃśleṣaḥ saṅgamaḥ samāgamaḥ saṅgaḥ anuṣaṅgaḥ samāsajjanaṃ samāsaktiḥ f., samparkaḥ saṃsargaḥ melaḥ.

--(In grammar) ṇamuccayaḥ samuccayabodhakaḥ śabdaḥ.

--(Planetary) saṅgamaḥ; 'of sun and moon,' arkendusaṅgamaḥ upasargaḥ; 'day of lunar conjunction,' amāvāsyā; 'in conjunction,' saṅgataḥ -tā -taṃ.

conjunctive CONJUNCTIVE

, a. sāṅgatikaḥ -kī -kaṃ yauktikaḥ -kā -kaṃ yaugikaḥ -kī -kaṃ anuṣaṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

--(United) saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

conjunctly CONJUNCTLY

, adv. yogatas sahitaṃ saha sārddhaṃ saṃyuktaṃ.

conjuncture CONJUNCTURE

, s. yogaḥ saṃyogaḥ sandhiḥ m.

--(Occasion) samayaḥ prastāvaḥ avakāśaḥ avasaraḥ.

conjuration CONJURATION

, s. (Magic) yogaḥ samprayogaḥ māyā kuhakaḥ indrajālaṃ kusṛtiḥ f.

--(Incantation, enchantment) mantraṃ abhicāraḥ māyā

--(Conspiracy) saṃśāpaḥ saṃśapanaṃ saṅkalpaḥ duṣṭakarmmasādhanārthaṃ bahujanānāṃ saṃsargaḥ aikamatyaṃ ekavākyatā.

--(Charging earnestly by oath) śapanapūrvvakaṃ sambodhanaṃ śapathapuraḥsaraṃ pratyādeśaḥ śāpanaṃ.

to conjure To CONJURE

, v. a. (Charge earnestly) śapanapūrvvakaṃ or saśapanaṃ samādiśa (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or pratyādiś or sambudh in caus. (-bodhayati -yituṃ) śap in caus. (śāpayati -yituṃ).

to conjure To CONJURE

, v. n. (Use enchantment) māyāṃ kṛ kuhakaṃ kṛ indrajālaṃ kṛ abhicar (c. 1. -carati -rituṃ).

--(Conspire) śapathapuraḥsaraṃ anyaiḥ saha sahāyatvam kṛ duṣṭakarmmasampādanārtham anyaiḥ saha śap (c. 4. śaṣyati śaptuṃ) or śapathabaddhaḥ -ddhā -ddham as.

conjurer CONJURER

, s. māyī m. (n) māyākāraḥ -kṛt māyājīvī m. (n) kuhakakāraḥ kuhakajīvī m. (n) indrajālikaḥ aindrajālikaḥ yogī m. (n) samprayogī m. (n) kausṛtikaḥ abhicāravid.

connascence CONNASCENCE

, s. sahajatvaṃ ekakāle janma n. (n) or utpattiḥ f., samakālotpattiḥ.

connate CONNATE

, a. sahajaḥ -jā -jaṃ sahajātaḥ -tā -taṃ samakālajaḥ -jā -jaṃ ekakāle jātaḥ -tā -taṃ ekakālotpannaḥ -nnā -nnaṃ yamajaḥ -jā -jaṃ.

connatural CONNATURAL

, a. sahajaḥ -jā -jaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ antarjātaḥ -tā -taṃ ekabhāvaḥ -vā -vaṃ ekasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

to connect To CONNECT

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), anubandh sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), upasandhā saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) saṃlagnīkṛ yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), granth (c. 9. grathnāti granthituṃ), pinah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), vyatiṣañj (c. 1. -ṣajati -ṣaṃktuṃ); 'to be connected,' sambandh in pass. (-badhyate).

connected CONNECTED

, p. p. (Joined, related) saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyutaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ anubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anusambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anvitaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ -tā -taṃ sānvayaḥ -yā -yaṃ samitaḥ -tā -taṃ; 'mutually connected,' vyatiṣaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Continuous) avicchinnaḥ -nnā -nnaṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'a connected story,' prabandhaḥ.

connectedly CONNECTEDLY

, adv. prabandhena avicchedena avicchinnaṃ yogatas sambaddhaṃ.

connexion CONNEXION

, s. (Union) saṃyogaḥ samprayogaḥ yogaḥ saṅgaḥ saṅgamaḥ saṅgataṃ samāsaktiḥ f., prasaktiḥ f., samāsajjanaṃ anuṣaṅgaḥ saṃsargaḥ sandhiḥ m.; 'mutual connexion,' vyatiṣaṅgaḥ.

--(Relation) sambandhaḥ -ndhitvaṃ abhisambandhaḥ sambandhī m. (n) anvayaḥ samanvayaḥ samparkaḥ sandarbhaḥ.

--(Family connexion) bāndhavaḥ bandhuḥ m., sambandhī m. (n).

--(Connexion of a discourse) prabandhaḥ; 'to have connexion with,' saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

connexive CONNEXIVE

, a. yauktikaḥ -kī -kaṃ sambandhakaḥ -kā -kaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

connivance CONNIVANCE

, s. upekṣā upekṣaṇaṃ apahnavaḥ jñātāpahnavaḥ nihnavaḥ nihnutiḥ f., ākāraguptiḥ f., jñātvā jñātāpahnavaḥ dṛṣṭvā dṛṣṭopekṣaṇaṃ kṣamā.

--(Winking) akṣinikocanaṃ akṣisaṅkocanaṃ.

to conniveat To CONNIVEAT

, v. n. (Intentionally overlook) jñānapūrvvakam upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

--(Conceal knowledge) jñātvā jñātaṃ nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ) or apahnu.

--(Bear with) kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ).

--(Wink) akṣi saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ).

connoisseur CONNOISSEUR

, s. vijñaḥ abhijñaḥ guṇajñaḥ jñānī m. (n) boddhā m. (ddhṛ) tadvid m., parīkṣakaḥ.

connubial CONNUBIAL

, a. vaivāhikaḥ -kī -kaṃ udvāhikaḥ -kā -kaṃ audvāhikaḥ -kī -kaṃ.

to conquer To CONQUER

, v. a. ji (c. 1. jayati -te jetuṃ), parāji viji sañji abhibhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), parābhū dam in caus. (damayati -yituṃ) vaśīkṛ dhṛṣ in caus. (dharṣayati -yituṃ) pradhṛṣ paryāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ); 'one who has conquered his passions,' jitendriyaḥ.

conquerable CONQUERABLE

, a. jeyaḥ -yā -yaṃ jayanīyaḥ -yā -yaṃ jayyaḥ -yyā -yyaṃ jetavyaḥ -vyā -vyaṃ damanīyaḥ -yā -yaṃ abhibhavanīyaḥ -yā -yaṃ parābhavanīyaḥ -yā -yaṃ.

conquered CONQUERED

, p. p. jitaḥ -tā -taṃ parājitaḥ -tā -taṃ vijitaḥ -tā -taṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ damitaḥ -tā -taṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ.

conquerer CONQUERER

, s. jetā m. (tṛ) vijetā m. (tṛ) vijayī m. (n) jayī m., parantapaḥ.

conquest CONQUEST

, s. jayaḥ vijayaḥ vijayasiddhiḥ f., abhibhavaḥ nigrahaḥ.

--(The act of conquering) jayanaṃ vijayanaṃ vaśīkaraṇaṃ; 'foreign conquests,' digvijayaḥ.

consanguineous CONSANGUINEOUS

, a. ekaśarīraḥ -rā -raṃ sahodaraḥ -rā -raṃ samānodaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ ekapiṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ sapiṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ sagotraḥ -trā -traṃ ekavaṃśajātaḥ -tā -taṃ antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'consanguineous descent,' ekaśarīrānvayaḥ.

consanguinity CONSANGUINITY

, s. ekaśarīratā ekaśarīrānvayaḥ ekaśarīrāvayavatvaṃ sapiṇḍatā ekapiṇḍatā samānodaryyatā sagotratā sagarbhatvaṃ sambandhitvaṃ.

conscience CONSCIENCE

, s. antaḥkaraṇaṃ antaryāmī m. (n) abhimantā m. (ntṛ) antaḥsaṃjñā manaḥ n. (s) antaḥśarīraṃ; 'remorse of conscience,' manastāpaḥ manaḥsantāpaḥ paścāttāpaḥ.

--(Consciousness) cetanā vedanaṃ anubhavaḥ.

conscientious CONSCIENTIOUS

, a. śuddhāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śuddhātmā -tmā -tma (n) puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyātmā -tmā -tma (n) nyāyācāraḥ -rā -raṃ śuciḥ -ciḥ -ci dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ.

conscientiously CONSCIENTIOUSLY

, adv. śuddhamatyā śuddhamanasā nyāyena puṇyaśīlatvāt nirviśaṅkaṃ.

conscientiousness CONSCIENTIOUSNESS

, s. matiśuddhatvaṃ antaḥkaraṇaśuddhiḥ f., puṇyaśīlatā śucitā.

conscionable CONSCIONABLE

, a. nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathānyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ.

conscionably CONSCIONABLY

, adv. yathānyāyyaṃ yathārthaṃ dharmmatas dharmmānusārāt yathocitaṃ.

conscious CONSCIOUS

, a. cetanaḥ -nā -naṃ sacetanaḥ -nā -naṃ pratipannacetanaḥ -nā -naṃ vedī -dinī -di (n) jñānī -ninī -ni (n) anubhāvī -vinī -vi (n) satarkaḥ -rkā -rkaṃ; 'internally conscious,' antaścaitanyaḥ -nyā -nyaṃ.

consciously CONSCIOUSLY

, adv. jñānatas jñānāt jñānapūrvvaṃ buddhipūrvvaṃ matyā.

consciousness CONSCIOUSNESS

, s. cetanā caitanyaṃ vedanaṃ anubhavaḥ antaḥsaṃjñā bodhaḥ antarbodhaḥ jñānaṃ cittābhogaḥ manaskāraḥ ahaṅkāraḥ cidātmakaṃ pramā; 'internal consciousness,' antaścaitanyaṃ; 'consciousness of pleasure,' sukhānubhavaḥ sukhavedanaṃ.

conscript CONSCRIPT

, s. navayoddhā m. (ddhṛ) navasainyaḥ sainyānāṃ madhye abhilikhitanāmā m. (n).

conscription CONSCRIPTION

, s. sainyānāṃ madhye nāmābhilekhanaṃ or nāmasamāropaṇa.

to consecrate To CONSECRATE

, v. a. saṃskṛ abhisaṃskṛ pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) abhimantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ), upanimantr.

--(By sprinkling) abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ), prokṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ).

--(Devote to any use) viniyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), prayuj; samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

--(Present) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), nivid in caus. (-vedayati -yituṃ).

consecrate or consecrated CONSECRATE or CONSECRATED

, a. saṃskṛtaḥ -tā -taṃ abhisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃskāraḥ -rā -raṃ abhimantritaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ supratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ samprokṣitaḥ -tā -taṃ kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ abhiṣiktaḥ -ktā -ktaṃ praṇītaḥ -tā -taṃ viniyojitaḥ -tā -taṃ upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ samarpitaḥ -tā -taṃ āhitaḥ -tā -taṃ.

consecrater CONSECRATER

, s. saṃskarttā m. (rttṛ) pratiṣṭhāpakaḥ abhimantraṇakṛt abhiṣecakaḥ saṅkalpakṛt.

consecration CONSECRATION

, s. saṃskāraḥ pratiṣṭhā supratiṣṭhā abhimantraṇaṃ abhiṣekaḥ -ṣecanaṃ samprokṣaṇaṃ prokṣaṇaṃ utsargaḥ saṅkalpaḥ; 'of a temple,' prāsādapratiṣṭhā; 'of one's self to God,' ātmanivedanaṃ; 'of one's person,' dehaviniyogaḥ.

consecution CONSECUTION

, s. prabandhaḥ paryyāyaḥ kramaḥ anukramaḥ viparyyayaḥ vīpsā santatiḥ f., samanvayaḥ paramparā śreṇī mālā.

consecutive CONSECUTIVE

, a. nirantaraḥ -rā -raṃ avirataḥ -tā -taṃ anupūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ kramakaḥ -kā -kaṃ kramāgataḥ -tā -taṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ saprabandhaḥ -ndhā -ndhaṃ santataḥ -tā -taṃ.

[Page 126a]
consecutively CONSECUTIVELY

, adv. nirantaraṃ prabandhena anupūrvvaśas anukramaśas kramatas kramānusāreṇa yathākramaṃ yathāpūrvvaṃ avirataṃ avicchinnaṃ.

consecutiveness CONSECUTIVENESS

, s. ānantaryyaṃ nairantaryyaṃ ānupūrvyaṃ avicchedaḥ avirāmaḥ anuyāyitvaṃ aparicchinnatā avicchinnatvaṃ saprabandhatvaṃ.

consent CONSENT

, s. sammatiḥ f., sammataṃ anumatiḥ f. -taṃ anujñā svīkāraḥ anukūlatā grahaṇaṃ pratigrahaḥ anugrahaḥ parigrahaḥ icchā.

--(Unity of opinion) aikamatyaṃ aikyaṃ mataikyaṃ ekacittatā anuvādaḥ; 'mutual consent,' parasparānumatiḥ f.; 'with his consent,' tasya sammatyā; 'without his consent,' tasya anumativyatirekeṇa; 'with the consent,' icchātas icchayā; 'against consent,' anicchayā; 'a writing testifying consent,' sammatipatraṃ.

to consent To CONSENT

, v. n. samman (c. 4. -manyati -te -mantuṃ), anuman; anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), samanujñā abhyanujñā svīkṛ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pratigrah parigrah anugrah pratīs (c. 6. -icchati -eṣituṃ), sampratīṣ anumud (c. 1. -modate -dituṃ), upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ekacittībhū ekamatībhū.

consented CONSENTED

, p. p. sammataḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ anujñātaḥ -tā -taṃ.

consentaneous CONSENTANEOUS

, a. anusārī -riṇī -ri (n) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

consentaneously CONSENTANEOUSLY

, adv. anusāratas -reṇa -rāt anurūpaṃ -peṇa yogyaṃ aviruddhaṃ.

consentient CONSENTIENT

, a. ekamataḥ -tā -taṃ sammataḥ -tā -taṃ ekacittaḥ -ttā -ttaṃ ekavākyaḥ -kyā -kyaṃ.

consentingly CONSENTINGLY

, adv. sammatyā anumatyā sammatipūrvvaṃ kāmatam buddhipūrvvaṃ.

consequence CONSEQUENCE

, s. prayogaḥ prayuktiḥ f., phalaṃ phalamuttaraṃ uttaraṃ anusāraḥ anuṣaṅgaḥ pariṇāmaḥ śeṣaḥ anvayaḥ samanvayaḥ yogaḥ udarkaḥ vyuṣṭiḥ f. -ṣṭaṃ arthaḥ kāryyaṃ utpannaṃ udbhūtaṃ siddhiḥ f., pratiphalaṃ anubhavaḥ anuvṛttaṃ anuvarttanaṃ prayojanaṃ nimittaṃ pratyayaḥ; 'necessary consequence,' kāryyavaśaḥ; 'in consequence,' prayogatas kāryyatas; 'evil consequences,' mandaphalaṃ; 'visible consequence,' dṛṣṭārthaḥ; 'invisible consequence,' adṛṣṭārthaḥ; 'immediate consequence,' sāndṛṣṭikaṃ; 'happy consequence,' śubhaphalaṃ.

--(Deduction, inference) anumānaṃ yuktiḥ f., ūhā abhyūhaḥ apavāhaḥ.

--(Importance) gauravaṃ gurutā prabhāvaḥ; 'of little consequence,' alpaprabhāvaḥ; 'consequence or importance of an act,' kāryyagurutā; 'a matter of some consequence,' gurukāryyaṃ.

consequent CONSEQUENT

, a. prayuktaḥ -ktā -ktaṃ prayogī -giṇī -gi (n) yauktikaḥ -kī -kaṃ anuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ or ānuṣaṅgikaḥ anusārī -riṇī -ri (n) anuvarttī rttinī -rtti (n) anuyāyī -yinī -yi (n) janitaḥ -tā -taṃ; 'consequent upon that,' tatphalaḥ -lā -laṃ.

consequent CONSEQUENT

, s. prayogaḥ anuṣaṅgaḥ anuvṛttaṃ phalaṃ anvayaḥ pariṇāmaḥ.

consequential CONSEQUENTIAL

, a. (Full of conceit) garvvī -rvviṇī -rvvi (n) sāṭopaḥ -pā -paṃ mānī -ninī -ni (n).

--(Following as effect and cause) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

consequentially CONSEQUENTIALLY

, adv. prayogatas prayuktaṃ.

--(Arrogantly) sāṭopaṃ sagarvvaṃ.

consequently CONSEQUENTLY

, adv. prayogatas prayuktaṃ kāryyatas kāryyavaśāt anusāreṇa tadanusāratas iti hetoḥ atas arthāt tadarthaṃ tasya hetoḥ tannimitte aṃvaśyaṃ iti.

consequentness CONSEQUENTNESS

, s. prayuktatvaṃ anusāritā prabandhaḥ pūrvvāparasambandhaḥ.

conservable CONSERVABLE

, a. saṃrakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ saṃrakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ sandhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

conservation CONSERVATION

, s. saṃrakṣaḥ -kṣaṇaṃ rakṣā rakṣaṇaṃ paritrāṇaṃ trāṇaṃ sandhāraṇaṃ dharaṇaṃ guptiḥ f., pālanaṃ kṣemaḥ kṣayanivāraṇaṃ.

[Page 126b]
conservative CONSERVATIVE

, a. saṃrakṣakaḥ -kā -kaṃ pālakaḥ -kā -kaṃ sandhārakaḥ -kā -kaṃ.

conservator CONSERVATOR

, s. rakṣakaḥ saṃrakṣaṇaśīlaḥ pālakaḥ paritrātā m. (tṛ) goptā m. (ptṛ).

conservatopy CONSERVATOPY

, s. rakṣāsthānaṃ guptiḥ f., dhārakaḥ ādhāraḥ.

--(For plants, &c.) videśīyatṛṇauṣadhivṛkṣādīnāṃ rakṣaṇaśālā or rakṣaṇagṛhaṃ.

to conserve To CONSERVE

, v. a. (Preserve) saṃrakṣ (c. 1. -rakṣati -kṣituṃ), parirakṣ; santrai (c. 1. -trāyate -trātuṃ), sampāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), paripāl; gup (c. 1. gopāyati goptuṃ), abhisaṅgup sandhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

--(Preserve or pickle) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), upaskṛ miṣṭīkṛ.

conserve CONSERVE

, s. miṣṭaṃ modakaḥ -kaṃ khaṇḍamodakaḥ khaṇḍaḥ sandhitaṃ sandhānaṃ guḍakaḥ.

consession CONSESSION

, s. sahāsanaṃ upāsanaṃ anyena saha upaveśaḥ.

consessor CONSESSOR

, s. sabhāsad sahāsīnaḥ upāsīnaḥ upāsitā m. (tṛ) anyena saha āsīnaḥ.

to consider To CONSIDER

, v. a. (Think upon) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), vicint sañcint pravicint; budh (c. 1. bodhati -dhituṃ, c. 4. budhyate boddhuṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ), parimṛś anumṛś; sambhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), sandhyai anudhyai avadhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ) sampradhṛ upadhṛ samādhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

--(Look at attentively) avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ; ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), sandṛś paridṛś ālakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ), upalakṣ avadhā.

--(Examine) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), parīkṣ vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

--(Weigh) vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), vikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), vicar vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ).

--(Have regard to) apekṣ pratīkṣ avekṣ nirīkṣ anudṛś uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Imagine, think) man (c. 4. manyate mantuṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ).

--(Reverence) pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), arc (c. 10. arcayati -yituṃ), man (c. 10. mānayati -yituṃ).

--(Recompense) pratyupakṛ santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) parituṣ sambhū in caus.

to consider To CONSIDER

, v. n. cint (c. 10. cintayati -yituṃ), budh (c. 4. budhyate boddhuṃ), dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), samīkṣāṃ kṛ vicāraṃ kṛ parāmarśaṃ kṛ vivecanaṃ kṛ.

considerable CONSIDERABLE

, a. (Respectable) pratīkṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ mānyaḥ -nyā -nyaṃ āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ādaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Important) guruḥ -rvvī -ru bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Not little) analyaḥ -lyā -lyaṃ bahuḥ -hvī -hu pracuraḥ -rā -raṃ mahān -hatī -hat (t) bhūriḥ -riḥ -ri mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ ardhyaḥ -rdhyā -rdhyaṃ.

considerableness CONSIDERABLENESS

, s. gauravaṃ gurutā mānyatā āryyatvaṃ ardhyatā analyatvaṃ prācuryyaṃ.

considerably CONSIDERABLY

, adv. analyaṃ bahu guru su or ati prefixed, bhūri bhṛśaṃ atiśayaṃ.

considerate CONSIDERATE

, a. (Prudent) samīkṣyakārī -riṇī -ri (n) vimṛśyakārī -riṇī -ri (n) kāryyacintakaḥ -kā -kaṃ cintāśīlaḥ -lā -laṃ pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n) kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ matimān -matī -mat (t).

--(Regardful) ādṛtaḥ -tā -taṃ dattādaraḥ -rā -raṃ pratītaḥ -tā -taṃ.

considerately CONSIDERATELY

, adv. samīkṣya vimṛśya avadhānatas mantratas avekṣayā asahasā apramattaṃ pramādaṃ vinā.

considerateness CONSIDERATENESS

, s. cintā kāryyacintā prasamīkṣā carccā suvicāraḥ.

consideration CONSIDERATION

, s. (Reflection, examination) cintā sucintā sañcintanaṃ vicāraḥ -raṇaṃ -raṇā suvicāraḥ samīkṣā -kṣaṇaṃ prasamīkṣā carccā vitarkaḥ vivecanaṃ vimarśaḥ parāmarśaḥ bhāvanā sampradhāraṇā ādhyānaṃ sampradhānaṃ praṇidhānaṃ vigaṇanaṃ parīkṣā āsthā saṃkhyā.

--(Regard for) pratīkṣā apekṣā avekṣā uddeśaḥ pratītiḥ f.; 'in consideration of,' apekṣayā.

--(Motive, reason) hetuḥ m., nimittaṃ prayojanaṃ kāraṇaṃ prayogaḥ

--(Importance) gauravaṃ gurutā prabhāvaḥ.

--(Estimation, honour) mānaṃ mānyatvaṃ ādaraḥ pūjā pūjyatā sambhāvanā.

--(Compensation) pāritoṣikaṃ parivarttaḥ parīvarttaḥ.

considered CONSIDERED

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ sucintitaḥ -tā -taṃ sañcintitaḥ -tā -taṃ parāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samīkṣitaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ sunirūpitaḥ -tā -taṃ pratīkṣitaḥ -tā -taṃ nirīkṣitaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ.

considerer CONSIDERER

, s. cintakaḥ cintāparaḥ dhyānaparaḥ vicārakaḥ vivecakaḥ.

considering CONSIDERING

, part. apekṣayā pratīkṣya avekṣya uddiśya pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ.

to consign To CONSIGN

, v. a. (Intrust) in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nyāsīkṛ paridā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) praṇidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vidhā.

--(Appropriate) prayuj upayuj viniyuj.

consignable CONSIGNABLE

, p. p. arpaṇīyaḥ -yā -yaṃ arpyaḥ -rpyā -rpyaṃ samarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratipādanīyaḥ -yā -yaṃ āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

consigned CONSIGNED

, p. p. arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nyastaḥ -stā -staṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ.

consignment CONSIGNMENT

, s. samarpaṇaṃ arpaṇaṃ nyasanaṃ pratipādanaṃ āropaṇaṃ paridānaṃ vidhāyakatvaṃ.

--(In writing) samarpaṇapatraṃ cālanapatraṃ.

to consist To CONSIST

, v. n. saṃsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), parisaṃsthā avasthā viṣṭhā sambhū vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), saṃvṛt.

--(Be comprised, be composed) antargataḥ -tā -taṃ bhū. But in this sense ātmakaḥ -kā -tmikā -kaṃ or rūpaḥ -pā -paṃ are used; as, 'the army consists of elephants, horses, and infantry,' hastyaśvapādātātmakaṃ balaṃ; 'the country consists of valleys and mountains,' darīparvvatarūpo viṣayaḥ.

consistence CONSISTENCE

, s. acāpalyaṃ.

--(Thickness) dhanatā sāndratā śyānatā pīvaratvaṃ.

--(Firmness) dṛḍhatā sthiratā acāpalyaṃ.

--(Suitableness) yogyatā avirodhaḥ.

consistency CONSISTENCY

, s. (Stability) sthairyyaṃ dhīratvaṃ dhṛtiḥ f., acāpalyaṃ avyabhicāraḥ.

--(Congruity) anusāritvaṃ avirodhaḥ sādṛśyaṃ ānurūpyaṃ.

consistent CONSISTENT

, a. (Stable) sthiraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ acapalaḥ -lā -laṃ avyabhicārī -riṇī -ri (n) aviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avikalaḥ -lā -laṃ.

--(Not opposed, not contradictory) aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aviparītaḥ -tā -taṃ anusārī -riṇī -ri (n) yogyaḥ -gyā -gyaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ.

--(Solid, not fluid) ghanaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dravetaraḥ -rā -raṃ.

consistently CONSISTENTLY

, adv. aviruddhaṃ aviparītaṃ yogyaṃ anusāratas -reṇa saṅgataṃ.

consisting of CONSISTING OF

, p. Expressed by ātmakaḥ -kā -tmikā -kaṃ or rūpaḥ -pā -paṃ; as, 'an army consisting of elephants, horses, chariots, and infantry,' hastyaśvarathapādātātmakaṃ or -rūpaṃ daṇḍaṃ; 'consisting of two,' dvyātmakaḥ -kā -kaṃ; 'consisting of troubles,' duḥkharūpaḥ -pā -paṃ.

--(Made of) mayaḥ -yī -yaṃ affixed.

consistorial CONSISTORIAL

, a. dharmmādhyakṣasabhāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) purohitasabhāsambandhī.

consistory CONSISTORY

, s. dharmmādhyakṣasabhā purohitasabhā romanagare mahādharmmādhyakṣasamājaḥ.

consociate CONSOCIATE

, s. saṅgī m. (n) anuṣaṅgī m. (n) sahāyaḥ sahakārī m. (n) sahavāsī m. (n) bandhuḥ m.

to consociate To CONSOCIATE

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) sambandh (c. 9. -badhnāti -bandbuṃ).

to consociate To CONSOCIATE

, v. n. saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saha gam saṃvas (c. 1. -vasati -vastuṃ), saha vas mil (c. 6. milati melituṃ), sammil saṃyuj in pass. (-yujyate).

consociated CONSOCIATED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sahayuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sahitaḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) militaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ.

consociation CONSOCIATION

, s. sāhāyyaṃ sahāyatā sāhacaryyaṃ sāhityaṃ saṃyogaḥ saṅgamaḥ saṅgatiḥ f., saṃsargaḥ saṅgaḥ saṃśleṣaḥ saṅghātaḥ.

consolable CONSOLABLE

, a. sāntvanīyaḥ -yā -yaṃ santoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ santoṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ āśvāsanīyaḥ -yā -yaṃ prabodhanīyaḥ -yā -yaṃ vinodanīyaḥ -yā -yaṃ.

consolation CONSOLATION

, s. sāntvaḥ -ntvaṃ sāntvanaṃ -nā śāntvaṃ āśvāsanaṃ samāśvāsanaṃ upaśāntiḥ f., śāntiḥ f., santoṣaṇaṃ śokāpanodaḥ śokāpahāraḥ vinodaḥ prabodhaḥ.

consolatory CONSOLATORY

, a. sāntvadaḥ -dā -daṃ sāntvanaḥ -nā -naṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ śamakaḥ -kā -kaṃ santoṣakaḥ -kā -kaṃ āśvāsakaḥ -sikā -kaṃ śokāpanudaḥ -dā -daṃ kleśāpahaḥ -hā -haṃ śokāpahārakaḥ -kā -kaṃ śokachid m. f. n.

to console To CONSOLE

, v. a. sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv upasāntv āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas viśvas pariviśvas prabudh in caus. (-bodhayati -yituṃ) śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam śokam apanud (c. 6. nudati -nottuṃ) or vinud in caus. (-nodayati -yituṃ) or pratikṛ; sustha (nom. susthayati -yituṃ), susthiraṃ -rā -raṃ kṛ.

console CONSOLE

, s. (In architecture) nāgaḥ nāgadantakaḥ sālāraṃ niryyūhaḥ.

consoled CONSOLED

, p. p. āśvāsitaḥ -tā -taṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ vinoditaḥ -tā -taṃ.

consoler CONSOLER

, s. sāntvavādaḥ āśvāsakaḥ vinodakarttā m. (rttṛ) śokāpanudaḥ.

to consolidate To CONSOLIDATE

, v. a. saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭā sthirīkṛ susthiraṃ -rā -raṃ kṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ, c. 10. -stambhayati -yituṃ), dṛḍhīkṛ ghanīkṛ saṃhan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

to consolidate To CONSOLIDATE

, v. n. saṃsthā in caus. pass. (-sthāpyate) sthirībhū susthirībhū dṛḍhībhū dhanībhū saṃhan in pass. (-hamyate).

consolidated CONSOLIDATED

, p. p. saṃsthāpitaḥ -tā -taṃ saṃstambhitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -ta sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhībhūtaḥ -tā -taṃ ekatrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

consolidation CONSOLIDATION

, s. sthirīkaraṇaṃ dṛḍhīkaraṇaṃ saṃstambhaḥ saṃsthāpanaṃ ghanīkaraṇa ekīkaraṇaṃ.

consonance CONSONANCE

, s. anusāraḥ -ritā ānurūpyaṃ yogyatā avirodhaḥ sādṛśyaṃ.

consonant CONSONANT

, a. anusārī -riṇī -ri (n) yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -kta -ktaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ.

consonant CONSONANT

, s. (Letter) vyañjanaṃ; 'conjuncent consonant,' saṃyogaḥ.

consonantly CONSONANTLY

, adv. anusāratas -reṇa manurūpeṇa aviruddhaṃ yogyaṃ yathā.

consonous CONSONOUS

, a. ekatālaḥ -lā -laṃ svaraikyakārī -riṇī -ri (n).

consort CONSORT

, s. (Wife) pānī bhāryyā vadhūḥ.

--(Husband) patiḥ m., bhartrā m. (rttṛ).

--(Royal consort, queen) rājapatnī rājamahiṣī

--(Partner) sahavāsī m. -sinī f. (n) sahavarttā m. (n) sahabhāvī m. (n) saṅgī m. (n).

to consort To CONSORT

, v. n. (Keep company with) saha vah (c. 1. vasati vastuṃ), saṃvas; saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saha gama saha car (c. 1. carati -rituṃ).

consorted CONSORTED

, p. p. saṅgataḥ -tā -taṃ sahagataḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t).

[Page 128a]
consortion CONSORTION

, s. sāhityaṃ sahāyatvaṃ sāhāyyaṃ saṅgamaḥ sāhacaryyaṃ saṃsargaḥ.

conspersion CONSPERSION

, s. samprokṣaṇaṃ prokṣaṇaṃ niṣekaḥ sekaḥ secanaṃ prakṣepaḥ.

conspicuous CONSPICUOUS

, a. (Obvious to the sight) prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ -ktā -ktaṃ prakāśamānaḥ -nā -naṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ dīpyamānaḥ -nā -naṃ dedīpyamānaḥ -nā -naṃ puraḥsphuran -rantī -rat (t).

--(Eminent) pramukhaḥ -khā -khaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sukhyātaḥ -tā -taṃ.

conspicuously CONSPICUOUSLY

, adv. pratyakṣatas prakāśaṃ spaṣṭaṃ sphuṭaṃ vyaktaṃ.

conspicuousness CONSPICUOUSNESS

, s. prakāśatā suprakāśatvaṃ pratyakṣatvaṃ vyaktatvaṃ sphuṭatā spaṣṭatā suspaṣṭatvaṃ prādurbhāvaḥ.

--(Eminence) prakṛṣṭatvaṃ pramukhatvaṃ viśiṣṭatā vikhyātiḥ f.

conspiracy CONSPIRACY

, s. duṣṭakarmmasampādanārthaṃ bahujanānāṃ saṃsargaḥ bahūnāṃ kusāhityaṃ asatsāhityaṃ kusaṃsargaḥ kusāhāyyaṃ kumantraṇā kapaṭaprabandhaḥ kusaṅkalpaḥ paṇaḥ aikamatyaṃ ekavākyatā.

--(Conjunction) saṃśāpaḥ saṃśapanaṃ.

--(Against the king) drohaḥ rājadrohaḥ.

conspirator CONSPIRATOR

, s. duṣṭakarmmasāghanārthaṃ bahujanaiḥ saha saṃsargī m. (n) or saṅgī m. (n) or anuṣaṅgī m. (n).

--(Persons bound together by oath) saṃśaptakāḥ m. pl., divyabaddhāḥ m. pl., śapathabaddhāḥ m. pl.

--(Against life) prāṇacchedakaraḥ.

--(Against the king) rājadrohī m. (n).

--(Traitor) viśvāsaghātakaḥ.

to conspire To CONSPIRE

, v. n. duṣṭakarmmasādhanārthaṃ saṃsargaṃ kṛ or kusāhityaṃ kṛ or kusāhāyyaṃ kṛ or paṇaṃ kṛ drohaṃ kṛ.

--(Against the life of the king) rājā hantavya iti parasparāṃ śapathena baddhā bhūtvā samayaṃ kṛ.

--(Agree together, lead to one point) sammil (c. 6. -milati -melituṃ), ekatra nī (c. 1. nayati netuṃ), samānī anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ); 'all things conspire to make him happy,' tasya sukhārthaṃ sarvvaṃ sammilati.

constable CONSTABLE

, s. daṇḍapāṇiḥ m., daṇḍadharaḥ garvvāṭaḥ darbbaṭaḥ yaṣṭidharaḥ rājapuruṣaḥ koṣṭhapālaḥ grāhakaḥ.

--(Chief constable) daṇḍanāyakaḥ.

constancy CONSTANCY

, s. (Perpetuity) nityatā -tvaṃ avirāmaḥ nairantaryyaṃ saṃsthitiḥ f., pratyavasthānaṃ.

--(Firmness) sthiratā sthairyyaṃ dhīratvaṃ dārḍhyaṃ dṛḍhatā draḍhimā m. (n) dhṛtiḥ f., sthemā m. (n).

--(Perseverance) abhi-naveśaḥ nirbandhaḥ atinirbandhaḥ vyavasthitiḥ f., grahaḥ.

--(Faithfulness, lasting affection) dṛḍhā bhaktiḥ dṛḍhaṃ sauhṛdyaṃ dṛḍhabhaktitvaṃ anukūlatā.

constant CONSTANT

, a. (Perpetual) nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ śāśvataḥ -tī -taṃ avirataḥ -tā -taṃ nirantaraḥ -rā -raṃ sanātanaḥ -nī -naṃ sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ sārvvakālikaḥ -kī -kaṃ cirasthāyī -yinī -yi (n).

--(Firm, steadfast) sthiraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dhīraḥ -rā -raṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ dhṛtimān -matī -mat (t) prasaktaḥ -ktā -ktaṃ niyataḥ -tā -taṃ.

--(Resolute) sthiramatiḥ -tiḥ -ti sthiracetāḥ -tāḥ -taḥ (t) sthitadhīḥ -dhīḥ -dhi.

--(Constant in friendship) dṛḍhasauhṛdaḥ -dī -daṃ dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti; 'a constant wife,' pativratā svīyā dṛdyābhaktiḥ f.; 'a constant lover,' anukūlaḥ.

constantly CONSTANTLY

, adv. nityaṃ nityaśas nityadā satataṃ ajasraṃ niyataṃ nirantaraṃ avirataṃ anavarataṃ abhīkṣṇaṃ sarvvakālaṃ śaśvat aniśaṃ mantataṃ vratikṣaṇaṃ anukṣaṇaṃ sanā vāraṃ vāraṃ aśrāntaṃ.

--(With firmness) sthiramatyā manaḥsthairyyeṇa.

constellation CONSTELLATION

, s. rāśiḥ m., nakṣatraṃ rāśinakṣatraṃ ṛkṣaṃ tārārāśiḥ m., tārāmamṛhaḥ.

consternation CONSTERNATION

, s. vismayaḥ santrāsaḥ sādhvamaṃ trāsaḥ sambhramaḥ ākulatvaṃ vyākulatā kātaratā bhayaṃ camatkāraḥ ariṣṭhānakaṃ.

to constipate To CONSTIPATE

, v. a. avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), bandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), nibandh stambh (c. 9. stabhnāti stambhituṃ), viṣṭambh avaṣṭambh; nah (c. 4. nahyati naddhuṃ).

--(Crowd) sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ).

--(Condense) ghanīkṛ niviḍīkṛ.

constipated CONSTIPATED

, p. p. avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhakoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avaṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

constipation CONSTIPATION

, s. malāvarodhaḥ malāvaṣṭambhaḥ viṣṭambhaḥ nāhaḥ ānāhaḥ viḍgrahaḥ gudagrahaḥ viṭsaṅgaḥ nibandhaḥ vibandhaḥ koṣṭhanibandhaḥ baddhakoṣṭhaṃ āmavātaḥ vegarodhaḥ vegavidhāraṇaṃ; 'producing constipation,' grāhī -hiṇī -hi (n) viṣṭambhī -mbhinī -mbhi (n).

constituent CONSTITUENT

, a. (Component, making) sādhakaḥ -kā -kaṃ vidhāyī -yinī -yi (n) kalpakaḥ -kā -kaṃ saṃsthāpakaḥ -kā -kaṃ nirmmāyakaḥ -kā -kaṃ racakaḥ -kā -kaṃ.

--(Essential) vāstavaḥ -vī -vaṃ sārabhūtaḥ -tā -taṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ.

constituent CONSTITUENT

, s. sādhanaṃ vastu n., sāraḥ bhūtaṃ mūlaṃ yoniḥ m. f.; 'a constituent part,' aṅgaṃ; 'of an army,' senāṅgaṃ.

--(He who deputes) niyojakaḥ prerakaḥ.

to constitute To CONSTITUTE

, v. a. (Form, compose) nirmmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), kṛ (c. 8. kurute karttuṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ); saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

--(Establish) sthā in caus., prasthā saṃsthā pratiṣṭhā.

--(Depute) niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ); 'whatever wealth constitutes the treasury,' yad dhanaṃ koṣabhūtaṃ.

constituted CONSTITUTED

, p. p. (Composed, consisting of) nirmmitaḥ -tā -taṃ ātmakaḥ -kā -tmikā -kaṃ in comp., rūpaḥ -pā -paṃ in comp., mayaḥ -yī -yaṃ in comp.

constitution CONSTITUTION

, s. (State) bhāvaḥ svabhāvaḥ avasthā daśā sthitiḥ f., vṛttiḥ f.

--(Form) rūpaṃ svarūpaṃ.

--(Structure) nirmmitiḥ f., nirmmāṇaṃ saṃsthitiḥ vyūhanaṃ vidhānaṃ racanā sādhanaṃ.

--(Temperament) prakṛtiḥ f., bhāvaḥ svabhāvaḥ prakṛtisvabhāvaḥ dehasvabhāvaḥ śarīrasthitiḥ f., janmasvabhāvaḥ jātisvabhāvaḥ; 'of a sickly constitution,' janmarogī -giṇī -gi (n).

--(Ordinance) vyavasthā vidhiḥ m.

--(System of government) rājyarītiḥ f., rājyasthitiḥ f., rājyanītiḥ f., rājyavidhiḥ m., rājyapravṛttiḥ f., deśācāraḥ.

--(Act of establishing) niyojanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ vyavasthāpanaṃ.

constitutional CONSTITUTIONAL

, a. (Relating to the constitution of body) prākṛtikaḥ -kī -kaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ.

--(To the constitution of the state) rājyavyavasthānusārī -riṇī -ri (n).

--(Radical) maulaḥ -lī -laṃ.

to constrain To CONSTRAIN

, v. a. (Compel an unwilling person to do any thing) balena or balātkāreṇa or yatnena anicchantaṃ janaṃ kiñcit kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ), or niyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) with loc. c., balātkāraṃ kṛ samākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ). The causal form of any verb may be used to express 'constrain'; as, 'to constrain to give,' in caus. (dāpayati -yituṃ).

--(Restrain) avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

constrainable CONSTRAINABLE

, a. balātkārādhīnaḥ -nā -naṃ avarodhanīyaḥ -yā -yaṃ Expressed by the fut. pass. part. of the caus. form.

constrained CONSTRAINED

, p. p. (Constrained to do) balātkāreṇa kāritaḥ -tā -taṃ

--(Constrained to give) dāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Constrained to be silent) yantritakathaḥ -thā -thaṃ. The pass. part. of the caus. form of any verb may be used in this sense.

constraint CONSTRAINT

, s. (Compulsion) balātkāraḥ balaṃ.

--(Necessity) avaśyakatvaṃ -tā.

--(Restraint) avarodhaḥ; 'by constraint,' balāt balātkāreṇa avaśyakatvāt balāpakarṣaṃ.

to constrict or constringe To CONSTRICT or CONSTRINGE

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃvṛ (c. 1. -varati -rituṃ -rītuṃ), sannikṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

constriction CONSTRICTION

, s. saṅkocaḥ -canaṃ saṃvāraḥ saṃvṛtiḥ f., ākuñcanaṃ.

to construct To CONSTRUCT

, v. a. nirmmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte, c. 4. -mīyate -mātuṃ or caus. -māpayati -yituṃ), kṛ (c. 8. karoti karttuṃ or caus. -kārayati -yituṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ), sañjan in caus. (-janayati -yituṃ) ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nici (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

constructed CONSTRUCTED

, p. p. nirmmitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ kāritaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ mayaḥ -yī -yaṃ in comp.

construction CONSTRUCTION

, s. nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., racanā viracanā kalpanaṃ -nā vidhānaṃ ghaṭanaṃ sandhiḥ m., sandhānaṃ.

--(Of words) samarthaḥ -rthatā anvayaḥ. (Meaning) arthaḥ abhiprāyaḥ āśayaḥ vivakṣā.

to construe To CONSTRUE

, v. a. (Interpret the meaning) arthaṃ vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ); vyākṛ; vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); vibrū (c. 2. -bravīti -vaktuṃ), pariśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) kṣiptiṃ kṛ.

--(Range words in order) śabdavinyāsaṃ kṛ; 'to construe a sloke,' ślokalāpanaṃ kṛ.

constupration CONSTUPRATION

, s. dharṣaṇaṃ dūṣaṇaṃ sāhasaṃ balātkāreṇābhigamaḥ rākṣasaṃ kanyāharaṇaṃ strīharaṇaṃ kanyādūṣaṇaṃ.

consubstantial CONSUBSTANTIAL

, a. ekamūrttiḥ -rttiḥ -rtti samabhāvaḥ -vā -vaṃ ekabhāvaḥ -vā -vaṃ ekaśarīraḥ -rā -raṃ ekayoniḥ -niḥ -ni sajātīyaḥ -yā -yaṃ.

consul CONSUL

, s. pūrvvakāle romanagare prajābhir niyukto daṇḍanāyakaḥ.

--(An officer commissioned in foreign parts to superintend the com-mercial transactions of his own nation) videśe svadeśīyabāni-jyavyāpāranirvāhaṇe niyukto janaḥ.

consulate CONSULATE

, CONSULSHIP, s. pūrvvoktadaṇḍanāyakasya padaṃ or adhikāraḥ.

to consult To CONSULT

, v. a. and n. mantr (c. 10. mantrayate -ti -yituṃ), sammantr vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ or c. 10. -vādayati -yituṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ), parāmṛś viniści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), sañcint (c. 10. -cintayati -yituṃ), ekatra parāmarśaṃ kṛ.

--(Inquire of) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

--(Regard) avekṣa (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), pratīkṣ samīkṣ; 'to consult with one's self,' manasā vicar.

consultation CONSULTATION

, s. mantraḥ -ntraṇaṃ -ṇā sammantraṇaṃ vicāraḥ -raṇaṃ sampradhāraṇā sambhāṣā -ṣaṇaṃ marśaḥ āmarśaḥ pratyavamarśaḥ vimarśaḥ parāmarśaḥ vivecanaṃ saṃvādaḥ sampravadanaṃ; 'private consultation,' gūḍhabhāṣite.

to consume To CONSUME

, v. a. (Destroy) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś sad in caus. (sādayati -yituṃ) avasad vidhvaṃs in caus. (-dhvaṃsayati -yituṃ); 'by fire,' dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), nirdah.

--(Spend) upayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vyayīkṛ.

--(Exhaust) niḥśeṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ niravaśeṣīkṛ.

--(Waste) kṣi (c. 1. kṣayati c. 5. kṣiṇoti or caus. kṣapayati -yituṃ); 'to consume away,' naś (c. 4. naśyati naśituṃ), kṣi in pass. (kṣāyate) sad (c. 6. sīdati sattuṃ), avasad parihā in pass. (-hīyate).

consumed CONSUMED

, p. p. naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pluṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyayībhūtaḥ -tā -taṃ vyayitaḥ -tā -taṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣayitaḥ -tā -taṃ ālīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

consumer CONSUMER

, s. nāśakaḥ vināśakaḥ kṣayakaraḥ kṣayī m. (n) dhvaṃsakārī m. (n).

to consummate To CONSUMMATE

, v. a. samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsādh sampṝ in caus. (-pūrayati -yituṃ) nirvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ)

consummate CONSUMMATE

, a. sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paramaḥ -mā -maṃ,

consummation CONSUMMATION

, s. (The state) siddhiḥ f., saṃsiddhiḥ f., niṣpattiḥ f., samāptiḥ f., sampūrṇatā paripūrṇatā.

--(The act) samāpanaṃ sampādanaṃ niṣpādanaṃ sādhanaṃ nirvarttanaṃ.

consumption CONSUMPTION

, s. (Pulmonary) kṣayaḥ śoṣaḥ kṣayarogaḥ kṣayathuḥ m., kṣayakāsaḥ jakṣmā m. (kṣman) yakṣmā m. (n) kaphakṣayaḥ nṛpāmayaḥ śarīrapākaḥ.

--(Destruction, waste) kṣayaḥ parikṣayaḥ upakṣayaḥ nāśaḥ vināśaḥ vyayaḥ -yanaṃ dhvaṃsaḥ -sanaṃ apacayaḥ.

--(Use) upayogaḥ upabhogaḥ.

consumptive CONSUMPTIVE

, a. kṣayī -yiṇī -yi (n) nāśī -śinī -śi (n) vyayī -yinī -yi (n).

--(Diseased with consumption) kṣayarogī -giṇī -gi (n) yakṣmī -kṣmiṇī -kṣmi (n).

contact CONTACT

, s. sparśaḥ saṃsparśaḥ spṛṣṭiḥ f., samparkaḥ pṛktiḥ f., samāsajjanaṃ saṃsargaḥ āsaṅgaḥ saṅgaḥ vyatikaraḥ upaghātaḥ saṃyogaḥ parimarśaḥ upayogaḥ; 'ascertainment by contact,' tvācapratyakṣaṃ; 'bodily contact,' aṅgāṅgi.

contagion CONTAGION

, s. (Communication of disease) sañcāraḥ sparśasañcāraḥ saṃsravaḥ rogākarṣaṇaṃ.

--(Contagious disease) mārī mārakaḥ.

contagious CONTAGIOUS

, a. sparśasañcārī -riṇī -ri (n) sañcārakaḥ -kā -kaṃ sañcārī -riṇī -ri (n) samparkīyaḥ -yā -yaṃ tvācaḥ -cī -caṃ saṃsparśajaḥ -jā -jaṃ.

to contain To CONTAIN

, v. a. (Hold) dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), ādhā; ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ or caus., dhārayati -yituṃ), bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ).

--(Comprise) parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Restrain) yam (c. 1. yacchati yantuṃ), saṃyam; nigrah; saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratisaṃhṛ.

containable CONTAINABLE

, a. ādeyaḥ -yā -yaṃ dhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ parigrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

contained CONTAINED

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ antargaṇitaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parigṛhītaḥ -tā -taṃ ākalitaḥ -tā -taṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp., varttī -rttinī -rtti (n); 'contained in the sentence,' vākyasthaḥ -sthā -sthaṃ.

containing CONTAINING

, p. p. (Holding) ādadānaḥ -nā -naṃ dadhānaḥ -nā -naṃ dhārakaḥ -kā -kaṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp. ātmakaḥ -kā -kaṃ; 'a box containing powder,' cūrṇagarbhaṃ pātraṃ.

to contaminate To CONTAMINATE

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) pratiduṣ lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), bhraṣṭīkṛ; 'to be contaminated,' duṣ (c. 4. duṣyati).

contaminated CONTAMINATED

, p. p. duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ malinitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apavitraḥ -trā -traṃ.

contamination CONTAMINATION

, s. dūṣaṇaṃ kaluṣaṃ mālinyaṃ aśaucaṃ aśaucatvaṃ kalaṅkaḥ malaṃ.

to contemn To CONTEMN

, v. a. avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), tṛṇāya man avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), paribhū; garh (c. 1. garhate -rhituṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ), gup in des. (jugupsate -psituṃ) kadarth (c. 10. -arthayate -yituṃ), upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), ladhūkṛ tucchīkṛ.

contemned CONTEMNED

, p. p. avamataḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ ninditaḥ -tā -taṃ vimānitaḥ -tā -taṃ kadarthitaḥ -tā -taṃ avadhyātaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ kutsitaḥ -tā -taṃ.

contemner CONTEMNER

, s. avamantā m. (ntṛ) avajñānakṛt nindakaḥ nindākaraḥ ghṛṇākaraḥ.

to contemplate To CONTEMPLATE

, v. a. (Examine attentively) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samprekṣ anvavekṣ samavekṣ; sandṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), anudṛś paridṛś; ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), nirvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ).

to contemplate To CONTEMPLATE

, v. n. dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai abhidhyai sandhyai pradhyai; cint (c. 10. cintayati -yituṃ), vicint sañcint bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) sambhū manasā vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), samādhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

contemplated CONTEMPLATED

, p. p. dhyātaḥ -tā -taṃ cintitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ manoguptaḥ -ptā -ptaṃ.

contemplation CONTEMPLATION

, s. dhyānaṃ abhidhyānaṃ ādhyānaṃ antardhyānaṃ samādhiḥ m., samādhānaṃ cintā bhāvanā sambhāvanaṃ -nā vicāraṇā vimarśaḥ dhyānaparatā dhyāma n. (n).

contemplative CONTEMPLATIVE

, a. dhyānaparaḥ -rā -raṃ cintāparaḥ -rā -raṃ dhyānaśīlaḥ -lā -laṃ cintāśīlaḥ -lā -laṃ samādhimān -matī -mat (t) cintāvān -vatī -vat (t) bhāvitātmā -tmā -tma (n) samādhisthaḥ -sthā -sthaṃ dhyānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sacintaḥ -ntā -ntaṃ.

contemplator CONTEMPLATOR

, s. dhyānakarttā m. (rttṛ) dhyātā m. (tṛ) samādhikṛt cintakaḥ vicārī m. (n).

contemporary CONTEMPORARY

, a. samakālīnaḥ -nā -naṃ ekakālīnaḥ -nā -naṃ samānakālīnaḥ -nā -naṃ samānakālavarttī -rttinī -rtti (n) samakālajaḥ -jā -jaṃ samānavayaskaḥ -skā -skaṃ savayāḥ -yāḥ -yaḥ (s); 'a contemporary associate,' vayasyaḥ.

contempt CONTEMPT

, s. avamānaṃ -natā avamatiḥ f., avajñā -jñānaṃ paribhavaḥ paribhūtiḥ f., paribhāvaḥ garhā -rhaṇaṃ avadhīraṇaṃ kutsā -tsanaṃ upekṣā -kṣaṇaṃ helanaṃ avahelā -laṃ -lanaṃ ghṛṇā parīvādaḥ apavādaḥ tiraskāraḥ nyakkāraḥ nyagbhāvanaṃ nindā; 'object of contempt,' tiraskāraviṣayaḥ paribhavapadaṃ paribhavāspadaṃ.

contemptible CONTEMPTIBLE

, a. avamānyaḥ -nyā -nyaṃ avamānanīyaḥ -yā -yaṃ avamantavyaḥ -vyā -vyaṃ avajñeyaḥ -yā -yaṃ avajñātavyaḥ -vyā -vyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ avagarhitaḥ -tā -taṃ avadyaḥ -dyā -dyaṃ nīcaḥ -cā -caṃ kṣudraḥ -drā -draṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

contemptibleness CONTEMPTIBLENESS

, s. avamānyatvaṃ garhyatā tucchatvaṃ nindārhatvaṃ kautsityaṃ nīcatvaṃ.

contemptibly CONTEMPTIBLY

, adv. kutsitaṃ tucchaṃ apakṛṣṭaṃ nīcatayā avamānyaprakāreṇa.

contemptuous CONTEMPTUOUS

, a. avamānī -ninī -ni (n) avamantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) paribhavī -viṇī -vi (n) paribhāvī -viṇī -vi (n) paribhāvukaḥ -kī -kaṃ kutsāvādī -dinī -di (n) upekṣakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n).

contemptuously CONTEMPTUOUSLY

, adv. avamānenaṃ avajñānena sāvamānaṃ paribhaveṇa upekṣayā; 'he treats contemptuously,' avamanyate or avajānāti or upekṣate.

contemptuousness CONTEMPTUOUSNESS

, s. avamānitā avamānaśīlatā paribhāvukatvaṃ.

to contend To CONTEND

, v. n. (Fight) yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), pratiyudh vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ or in caus. -grāhayati -yituṃ), kalaha (nom. kalahāyate), vaira (nom. vairāyate).

--(Strive) yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat; ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ vyāyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyavaso (c. 4. -spati -sātuṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

--(Oppose) virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh saṃrudh; pratikṛ; pratīpa (nom. pratīpāyate), pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

--(Vie) spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), vispardh saṅghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rṣituṃ).

--(In argument) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), vāgyuddhaṃ kṛ vākkalahaṃ kṛ.

contendent CONTENDENT

, a. pratiyoddhā -ddhrī -ddhṛ (ddhṛ) virodhī -dhinī -dhi (n) or pratirodhī viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vivadamānaḥ -nā -naṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratiyogī -ginī -gi (n) viparītaḥ -tā -taṃ pratīpaḥ -pā -paṃ.

contender CONTENDER

, s. vipakṣaḥ pratipakṣaḥ yoddhā m. (ddhṛ) or pratiyoddhā vairī m. (n) pratiroddhā m. (ddhṛ) vivādī m. (n).

content CONTENT

, a. santuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ alubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ alipsuḥ -psuḥ -psu tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parituṣṭātmā -tmā -tma (n) niḥspṛhaḥ -hā -haṃ nispṛhaḥ -hā -haṃ niṣpṛhaḥ -hā -haṃ aspṛhaḥ -hā -haṃ vitṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ tṛṣṇāhīnaḥ -nā -naṃ alyākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) or nirākāṃkṣī sukhī -khinī -khi (n) prītaḥ -tā -taṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntakāmaḥ -mā -maṃ suhitaḥ -tā -taṃ caritārthaḥ -rthā -rthaṃ.

content CONTENT

, s. (Contentment) santoṣaḥ tṛptiḥ f., tuṣṭiḥ f., toṣaḥ paritoṣaḥ śāntiḥ f., kāmapraśāntiḥ f., kāmanivṛttiḥ f., cittapraśamaḥ alobhaḥ alubdhatvaṃ alipsā aspṛhā vitṛṣṇatā vaitṛṣṇyaṃ dhṛtiḥ, f., sauhityaṃ; 'to the heart's content,' yathātṛptaṃ -tṛpti; 'fruit to the heart's content,' prakāmaphalaṃ.

--(Contents, that which fills) pūrakaḥ -kaṃ bharakaḥ -kaṃ; 'that which is contained,' arntagataṃ antarbhūtaṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n); 'the contents of a vessel,' bhāṇḍabharakaḥ; 'contents of a writing,' arthaḥ; 'contents of a solid in geometry,' ghanaphalaṃ.

--(Table of contents) anukramaṇikā patrapañjī.

to content To CONTENT

, v. a. tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) santṛp tuṣ in caus. (toṣayati -yituṃ) santuṣ parituṣ; 'to be content,' tṛṣ (c. 4. tṛṣyati -te), tuṣ (c. 4. tuṣyati), santuṣ.

contented CONTENTED

, p. p. santuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ dhṛtimān -matī -mat (t) pūrṇābhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ. See CONTENT.

contentedly CONTENTEDLY

, adv. santoṣeṇa tṛptyā tuṣṭyā santuṣṭaṃ alubdhaṃ lobhaṃ vinā.

contention CONTENTION

, s. (Strife) kalahaḥ -haṃ kaliḥ m., vigrahaḥ virodhaḥ dvandvaṃ yuddhaṃ vipakṣatā vipratipattiḥ f.

--(Dispute, debate) vākkalahaḥ -haṃ vāgyuddhaṃ vivādaḥ vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ vipralāpaḥ virodhoktiḥ f., vākyavirodhaḥ.

--(Emulation) sparddhā saṅgharṣaḥ vijigīṣā.

--(Application of mind) manaḥpraveśaḥ abhyāsaḥ.

contentious CONTENTIOUS

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) -kāraḥ -rī -raṃ kalahapriyaḥ -yā -yaṃ kalipriyaḥ -yā -yaṃ vivādī -dinī -di (n) vrirodhī -dhinī -dhi (n) vivādārthī -rthinī -rthi (n) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ yuyutsuḥ -tsuḥ -tsu.

contentiously CONTENTIOUSLY

, adv. kalahakārivat vivādārthivat vivādapūrvvakaṃ vivādaśīlatvāt.

contentiousness CONTENTIOUSNESS

, s. kalahakāritvaṃ vivādārthitvaṃ kalahaśīlatā kalahecchā kalahapravṛttiḥ f.

contentless CONTENTLESS

, a. asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atṛptaḥ -ptā -ptaṃ tuṣṭihīnaḥ -nā -naṃ.

contentment CONTENTMENT

, s. santoṣaḥ santuṣṭiḥ f., tuṣṭiḥ f., tṛptiḥ f., tṛptatā santuṣṭatā toṣaḥ paritoṣaḥ aspṛhā alipsā alobhaḥ nirākāṃkṣā prītiḥ f. See CONTENT.

conterminous CONTERMINOUS

, a. sīmāvāsī -sinī -si (n) sīmāvarttī -rttinī -rtti (n) or sāmantavāsī or samīpavāsī or nikaṭavarttī pratyantaḥ -ntā -ntaṃ paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ.

conterraneous CONTERRANEOUS

, a. ekadeśīyaḥ -yā -yaṃ ekadeśajaḥ -jā -ja sadeśaḥ -śā -śaṃ.

[Page 131a]
to contest To CONTEST

, v. a. (Contend) yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), pratiyudh kalaha (nom. kalahāyate).

--(Oppose) virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh.

--(Dispute, litigate) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), visaṃvad vivādāspadīkṛ.

contest CONTEST

, s. (Contention) kalahaḥ -haṃ kaliḥ m., yuddhaṃ virodhaḥ vigrahaḥ.

--(Dispute) vivādaḥ vipralāpaḥ vāgyuddhaṃ vākkalahaṃ.

--(Legal contest) vivādaḥ vyavahāraḥ; 'subject of contest,' vivādāspadaṃ.

contestable CONTESTABLE

, a. vivadanīyaḥ -yā -yaṃ vivādāspadīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

contested CONTESTED

, p. p. vādagrastaḥ -stā -staṃ vivādāspadībhūtaḥ -tā -taṃ vivādānugataḥ -tā -taṃ.

context CONTEXT

, s. anvayaḥ prabandhaḥ vākyaprabandhaḥ prasaṅgaḥ vākyaprasaṅgaḥ.

context CONTEXT

, a. saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandhitaḥ -tā -taṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

contexture CONTEXTURE

, s. samūtiḥ f., vinyāsaḥ saṃsthitiḥ f., sthitiḥ f., rītiḥ f.

contiguity CONTIGUITY

, s. samīpatā antikaṃ -katā āsannatā sannidhiḥ m., sānnidhyaṃ sannidhānaṃ sannikarṣaḥ naikaṭyaṃ saṃsargaḥ upasthānaṃ saṃsthitiḥ f., ānantaryyaṃ.

contiguous CONTIGUOUS

, a. samīpaḥ -pā -paṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ pratyāsannaḥ -nnā -nnaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ upāntaḥ -ntā -ntaṃ antikaḥ -kā -kaṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthāyī yinī -yi (n) avyavadhānaḥ -nā -naṃ avyavahitaḥ -tā -taṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ avidūraḥ -rā -raṃ adūraḥ -rā -raṃ pratyantaḥ -ntā -ntaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ aviralaḥ -lā -laṃ vyatikaraḥ -rā -raṃ apaṭāntaraḥ -rā -raṃ; 'contiguous ground,' paryyantabhūḥ parisaraḥ.

contiguously CONTIGUOUSLY

, adv. samīpaṃ sannikṛṣṭaṃ nikaṭe aviralaṃ antikaṃ avidūraṃ pārśve.

continence CONTINENCE

, s. (Self-restraint) saṃyamaḥ ātmasaṃyamaḥ ātmavaśaḥ damaḥ dhairyyaṃ.

--(Chastity) upasthanigrahaḥ upasthasaṃyamaḥ saṃyatendriyatā jitendriyatvaṃ indriyanigrahaḥ yatendriyatvaṃ niyatavipayavṛttitā brahmacaryyaṃ apratipiddheṣvapi viṣayeṣvanatiprasaṅgaḥ.

continent CONTINENT

, s. mahādvīpaḥ dvīpaḥ sthalaṃ -lī varṣaḥ avicchinnabhūmiḥ f.

continent CONTINENT

, a. (Restraining the passions) saṃyataḥ -tā -taṃ saṃyatendriyaḥ -yā -yaṃ jitendriyaḥ -yā -yaṃ yatendriyaḥ -yā -yaṃ dhairyyaśālī -linī -li (n).

--(Chaste) yatamaithunaḥ -nā -naṃ saṃyatopasthaḥ -sthā -sthaṃ alampaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avyabhicārī -riṇī -ri (n) avyasanī -ninī -ni (n) ūrddhvaretāḥ -tāḥ -taḥ (s).

--(Moderate) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ aprasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

continental CONTINENTAL

, a. mahādvīpīyaḥ -yā -yaṃ sthalīyaḥ -yā -yaṃ varṣīyaḥ -yā -yaṃ.

contingency CONTINGENCY

, s. daivaṃ daivayogaḥ daivagatiḥ f., daivaghaṭanā saṅgatiḥ f., āgantuḥ m., aniścayaḥ yadṛcchā.

contingent CONTINGENT

, a. āgantukaḥ -kā -kaṃ daivāyattaḥ -ttā -ttaṃ daivavaśaḥ -śā -śaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ āpatikaḥ -kī -kaṃ aniścitaḥ -tā -taṃ; 'contingent upon,' āyattaḥ -ttā -ttaṃ adhīnaḥ -nā -naṃ.

contingent CONTINGENT

, s. (Share to be supplied) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ uddhāraḥ.

contingently CONTINGENTLY

, adv. daivāt daivayogena daivavaśāt akasmāt aniścitaṃ yadṛcchayā.

continual CONTINUAL

, a. (Without interruption of space) nirantaraḥ -rā -raṃ.

--(Of time) nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ śāśvataḥ -tī -taṃ sanātanaḥ -nī -naṃ sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n) aśrāntaḥ -ntā -ntaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Lasting) cirasthāyī -yinī -yi (n) dhruvaḥ -vā -vaṃ.

continually CONTINUALLY

, adv. nityaṃ nityadā nityaśas sadā sarvvadā satanaṃ santataṃ ajasraṃ aniśaṃ anavarataṃ avirataṃ anārataṃ nirantaraṃ śaśvat śāśvataṃ abhīkṣṇaṃ aśrāntaṃ aviśrāntaṃ pratikṣaṇaṃ anukṣaṇaṃ sanā niyataṃ vāraṃ vāraṃ pade pade sarvvakālaṃ.

[Page 131b]
continuance CONTINUANCE

, s. (Duration, lastingness) sthāyitvaṃ virasthāyitvaṃ sthiratā saṃsthitiḥ f., dhrauvyaṃ aviśrāntiḥ f., nityatā avirāmaḥ aviratiḥ f.

--(Abode, continuance in a place) sthitiḥ f., avasthānaṃ pratyavasthānaṃ vasatiḥ f.

--(Uninterrupted succession) prabandhaḥ prasaṅgaḥ anvayaḥ avicchedaḥ avicchinnatvaṃ santatiḥ f.

--(Perseverance) abhiniveśaḥ vyavasthitiḥ f., pravṛttiḥ f., nirbandhaḥ.

continuation CONTINUATION

, s. (The state) sthāyitvaṃ sthitiḥ f., nityatā aviratiḥ f.

--(The act) pravarttanaṃ.

--(The remaining part of a thing already begun) uttarabhāgaḥ uttarakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ pariśeṣaḥ pariśiṣṭaṃ parivṛṃhaṇaḥ.

--(Series) śreṇī paṃktiḥ f., anukramaḥ paryyāyaḥ.

continuator CONTINUATOR

, s. pravarttakaḥ nirvāhakaḥ pariśeṣakarttā m. (rttṛ) sampādakaḥ uttarasādhakaḥ.

to continue To CONTINUE

, v. n. (Proceed on in an undertaking) pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), prārabdhaṃ sampad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Last) sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), cirasthāyī -yinī -yibhū.

--(Persevere) paryavasthā nirbandhaṃ kṛ āsthāṃ kṛ.

--(Remain in the same state) expressed by ās (c. 2. āste) with the present or indeclinable part. of another verb; as, 'he continues eating the animals,' paśūn bhakṣayan āste; 'he continues following me,' mama paścād āgacchan āste; 'let him continue besieging the foe,' uparudhya arim āsīta.

to continue To CONTINUE

, v. a. (Carry on) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Prolong) dīrghīkṛ.

--(Extend) tan (c. 8. tanoti -nituṃ), pratan; 'he continued speaking,' punarāha.

continuing CONTINUING

, a. sthāyī -yinī -yi (n) or cirasthāyī or dīrghakālasthāyī saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n).

continuity CONTINUITY

, s. nairantaryyaṃ ānantaryyaṃ prabandhaḥ santatiḥ f., avirāmaḥ aviratiḥ f., avichedaḥ aparicchedaḥ avicchinnatvaṃ anvayaḥ samanvayaḥ.

continuous CONTINUOUS

, a. nirantaraḥ -rā -raṃ anantaraḥ -rā -raṃ avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ santataḥ -tā -taṃ avicchinnaḥ -nnā -nnaṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ anvitaḥ -tā -taṃ; 'a continuous story,' prabandhaḥ.

continuously CONTINUOUSLY

, adv. nirantaraṃ avirataṃ anavarataṃ avicchinnaṃ prabandhena.

to contort To CONTORT

, v. a. ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ or caus. -kuñcayati -yituṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), vikṛ virūpīkṛ vakrīkṛ sācīkṛ kuṭilīkṛ.

contorted CONTORTED

, p. p. ākuñcitaḥ -tā -taṃ ākarṣitaḥ -tā -taṃ virūpīkṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ; 'having the features contorted,' vikṛtavadanaḥ -nā -naṃ.

contortion CONTORTION

, s. ākuñcanaṃ vikāraḥ vakratā tiryyaktvaṃ vairūpyaṃ āvarttaḥ ākarṣaḥ.

contour CONTOUR

, s. (Form) ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃskāraḥ rūpaṃ.

--(Circumference) parimāṇaṃ paridhiḥ m., parīṇāhaḥ.

--(Outline) vastumātraṃ ārambhaḥ

contraband CONTRABAND

, a. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyāsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vipratisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ varjjitaḥ -tā -taṃ dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

contract CONTRACT

, s. niyamaḥ saṃvid f., samayaḥ pratijñānaṃ saṃskāraḥ paṇaḥ vipaṇaḥ upagamaḥ abhyupagamaḥ vyavasthā aṅgīkāraḥ samādhiḥ m., saṃśravaḥ āgūḥ f., ubhayasammatiḥ f.; 'written contract,' niyamapatraṃ śāsanapatraṃ pratijñāpatrakaṃ; 'contract of sale,' krayavikrayaniyamaḥ krayapatraṃ krayalekhyaṃ paṇārpaṇaṃ vipaṇapatraṃ; 'breaking a contract,' vyavasthātikramaḥ saṃvidvyatikramaḥ samayavyabhicāraḥ; 'marriage contract,' vāgniścayaḥ vivāhasambandhaḥ vāgdānaṃ.

to contract To CONTRACT

, v. a. (Cause to shrink, draw together) saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ or caus kuñcayati -cituṃ), ākuñc saṃvṛ (c. 1. -varati, c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), sannikṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), ākṛṣ; saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), saṅkaṭīkṛ; 'contracting the eye,' saṅkaṭākṣaḥ; 'contracting the brow,' saṃhatabhūḥ.

--(Shorten) saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃhṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

--(Make a contract) niyamaṃ kṛ samayākṛ paṇaṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati -yituṃ), saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃvidam kṛ saṃvid (c. 2. -vetti -vedituṃ).

--(Betroth) vāgdānaṃ kṛ; 'to contract a marriage,' vivāhaṃ kṛ vivāhasambandhaṃ kṛ dāraparigrahaṃ kṛ.

--(Contract friendship) sakhyaṃ bandh (c. 9. bandhāti bandhuṃ) or upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ); 'I contracted a friendship with him,' ahaṃ tasya mitratvam upagataḥ.

--(Contract a debt) ṛṇaṃ kṛ ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ bhū.

to contract To CONTRACT

, v. n. (Shrink up) saṅkuc in pass. (-kucyate) saṅkocaṃ or kuñcanam i (c. 2. eti etuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ), saṃkṣip in pass. (-kṣipyate) saṃhṛ in pass. (-hriyate) kuñv in pass. (kucyate) saṃhan in pass. (-hanyate).

contracted CONTRACTED

, p. p. (Drawn together) saṅkucitaḥ -tā -taṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ nikuñcitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ puṭitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṃśyānaḥ -nā -naṃ.

--(Abridged) saṃhṛtaḥ -tā -taṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ samastaḥ -stā -staṃ.

--(Narrow) sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirantarālaḥ -lā -laṃ nirāyataḥ -tā -taṃ.

--(Agreed) saṃviditaḥ -tā -taṃ.

contractible CONTRACTIBLE

, a. saṃkṣepaṇīyaḥ -yā -yaṃ saṅkocanīyaḥ -yā -yaṃ kuñcanaśīlaḥ -lā -la.

contractibility CONTRACTIBILITY

, s. saṃkṣepaṇīyatvaṃ saṅkocanīyatvaṃ saṃharaṇīyatvaṃ kuñcanaśīlatā.

contraction CONTRACTION

, s. saṅkocaḥ -canaṃ ākuñcanaṃ kuñcanaṃ avakuñcanaṃ samasanaṃ saṃkṣepaḥ -paṇaṃ saṃvāraḥ saṃvṛtiḥ f., hrāsaḥ saṅgrahaḥ nirodhaḥ nyūnatā; 'contraction of the vulva,' yonisaṃvṛtiḥ f.; 'of the urethra,' mūtramārganirodhaḥ; 'contraction of the skin by astringents,' sandhānaṃ; 'union of letters,' sandhiḥ m.; 'a contracted letter,' saṃkṣiptavarṇaḥ.

contractor CONTRACTOR

, s. niyamakṛt samayakarttā m. (rttṛ) paṇakarttā paṇārpakaḥ.

to contradict To CONTRADICT

, v. a. viparītaṃ vad (c. 1. vadati -te -dituṃ), vivad apavad apavac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), adharīkṛ.

--(Oppose) virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh pratikūla (nom. -kūlayati -yituṃ), pratikṛ pratīpa (nom. pratīpāyate); 'to contradict one's self,' vipravad.

contradicted CONTRADICTED

, p. p. apavāditaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ adharīkṛtaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ vipratikṛtaḥ -tā -taṃ.

contradicter CONTRADICTER

, s. viparītavādī m. (n) pratyākhyātā m. (tṛ) apavādakaḥ vivādī m. (n) prativādī.

contradiction CONTRADICTION

, s. (Verbal opposition) vacanavirodhaḥ pratīpavacanaṃ viparītavacanaṃ virodhoktiḥ f., viparītārthaṃ vacanaṃ pratyākhyānaṃ vigītiḥ f.

--(Disagreement, incongruity) visaṃvādaḥ asaṅgatiḥ f., viruddhatā asaṃsthitiḥ f.

--(Controversial assertion) vitaṇḍā prativādaḥ vipralāpaḥ.

--(Opposition) virodhaḥ -dhanaṃ viparītatā vipratipattiḥ f., vipakṣatā pratipakṣatā vipratikāraḥ paryavasthānaṃ prātikūlyaṃ pratikūlatā pratibandhiḥ m. -ndhakatā bādhaḥ.

contradictorily CONTRADICTORILY

, adv. viruddhaṃ viparītaṃ pratīpaṃ virodhena asaṅgataṃ.

contradictory CONTRADICTORY

, a. viparītaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viruddhārthaḥ -rthā -rthaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ viparītārthaḥ -rthā -rthaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ vigītaḥ -tā -taṃ pratiṣedhakaḥ -kā -kaṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

--(Inconsistent) parasparavirodhī -dhinī -dhi (n) parasparaparāhataḥ -tā -taṃ vivadamānaḥ -nā -naṃ.

contradistinction CONTRADISTINCTION

, s. vyatirekaḥ pratipakṣatā vipakṣatā viruddhatā viparītatā vaiparītyaṃ prātikūlyaṃ vailakṣaṇyaṃ viparītaguṇaviśiṣṭatā.

to contradistinguish To CONTRADISTINGUISH

, v. a. viparītaguṇaiḥ or viruddhaguṇair viśiṣ (c. 7. -śinaṣṭi -śeṣṭuṃ or caus. -śeṣayati -yituṃ).

contradistinguished CONTRADISTINGUISHED

, p. p. viparītaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

contraindicated CONTRAINDICATED

, p. p. vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ apathyaḥ -thyā -thyaṃ vihitaḥ -tā -taṃ.

contraindication CONTRAINDICATION

, s. apathyalakṣaṇaṃ apathyaupadhalakṣaṇaṃ apathyatā.

contraposition CONTRAPOSITION

, s. sammukhe or pratimukhe sthāpanaṃ or pratiṣṭhāpanaṃ.

contrariety CONTRARIETY

, s. viparyyayaḥ -ryyāyaḥ paryyayaḥ viparītatā vaiparītyaṃ viparyyāsaḥ vailakṣyaṃ -lakṣaṇyaṃ pratikūlatā prātikūlyaṃ virodhaḥ pratirodhaḥ viruddhatā pratipakṣatā paryyavasthā vipratikāraḥ pratibandhitā vyatikramaḥ vyatyayaḥ vyatyāsaḥ avakuṭāraṃ.

contraily CONTRAILY

, adv. viparītaṃ viruddhaṃ prātikūlyena viparyyayeṇa abhimukhaṃ.

contrariwise CONTRARIWISE

, adv. punar parantu varaṃ viparītaṃ vaiparītyena.

contrary CONTRARY

, a. pratikūlaḥ -lā -laṃ virodhī -dhinī -dhi (n) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viparītaḥ -tā -taṃ pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ prātīpikaḥ -kī -kaṃ vilomaḥ -mī -maṃ pratilomaḥ -mā -maṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ viparyyāsitaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ prasavyaḥ -vyā -vyaṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratipakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ dvandvaḥ -dvā -dvaṃ avakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avakuṭāraḥ -rā -raṃ abhimukhaḥ -khā -khaṃ abhimukhagataḥ -tā -taṃ pratighaḥ -ghā -ghaṃ.

--(Hostile) vairī -riṇī -ri (n).

--(Acting contrary) viparītakārī -riṇī -ri (n); 'a contrary wind,' sammukhāgato vātaḥ. 'Contrary' is sometimes expressed by itara; as, 'the contrary of moveable,' i.e. 'stationary,' jaṅgametaraḥ -rā -raṃ.

contrary CONTRARY

, s. viparyyayaḥ -ryyāyaḥ paryyayaḥ viparyyāsaḥ vyatyayaḥ viparītaṃ vyatikramaḥ.

--(Contrary proposition) pratipakṣaḥ uttarapakṣaḥ; 'to the contrary,' viparītābhiprāyeṇa; 'on the contrary,' punar parantu varaṃ.

contrary CONTRARY

, CONTRARILY, adv. punar varaṃ parantu viparītatas anyathā pratikūlaṃ; 'contrary to that,' tadviparītaṃ; 'contrary to custom.' rītivyatyayena; contrary to promise, pratijñāvirodhena.

contrast CONTRAST

, s. pratipakṣaḥ pratipakṣatā vyatirekaḥ virodhaḥ viparyyayaḥ vaiparītyaṃ vyatyayaḥ vailakṣyaṃ pṛthaktvaṃ bhinnābhiprāyaḥ vibhinnabhāvaḥ; 'illustration by contrast' vyatirekyudāharaṇaṃ.

to contrast To CONTRAST

, v. a. viparyas (c. 4. -asyati -asituṃ), parasparaviparyyayeṇa upamā (c. 2. -māti -mātuṃ), parasparaviruddhaṃ -ddhā -ddhaṃ kṛ vyatirekaṃ kṛ viparyyayaṃ kṛ pṛthaktvena abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), parasparavaiparītyaṃ kṛ.

to contrast To CONTRAST

, v. n. (Be in contrast) viparyas in pass. (-asyate) virudh in pass. (-rudhyate) vyatiric in pass. (-ricyate).

contrasted CONTRASTED

, p. p. viparyyastaḥ -stā -staṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

contravallation CONTRAVALLATION

, s. parikhā parikūṭaṃ pratikūpaḥ nagaraprācīrābhimukhaṃ parikhāprācīrādi.

to contravene To CONTRAVENE

, v. a. pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), saṃrudh virudh; pratikṛ; pratibandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), vihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), vyāhan niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratīpa (nom. pratīpāyate), vighna (nom. vighnayati -yituṃ).

contravention CONTRAVENTION

, s. pratirodhaḥ virodhaḥ pratikāraḥ vipratikāraḥ pratiyatnaḥ pratiyogaḥ niṣedhaḥ vyādhātaḥ bādhaḥ pratibandhaḥ pratibandhakatā.

contrectation CONTRECTATION

, s. sasparśaḥ sparśaḥ parimarśaḥ spṛṣṭiḥ f., samparkaḥ parimārgaḥ.

contributary CONTRIBUTARY

, a. ekarājñe karadaḥ -dā -daṃ ekarājādhīnaḥ -nā -naṃ.

to contribute To CONTRIBUTE

, v. a. kiñcit kiñcid dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) svaṃ svam aṃśaṃ or bhāgaṃ or uddhāraṃ dā.

--(Assist, promote) sāhāyyaṃ kṛ upakṛ pravṛdh in caus. (-vardhayati yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

contribution CONTRIBUTION

, s. (The act) aṃśadānaṃ uddhāradānaṃ karadānaṃ.

--(The share contributed) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ uddhāraḥ dattāṃśaḥ karaḥ.

contributor CONTRIBUTOR

, s. aṃśadātā m. (tṛ) uddhāradātā aṃśadāyī m. (n).

--(Assister, promoter) upakārī m. (n) sāhāyyakarttā m. (rttṛ) pravardhakaḥ prayojakaḥ pravarttakaḥ uttarasādhakaḥ.

contributory CONTRIBUTORY

, a. sāhāyyakārī -riṇī -ri (n) sampādakaḥ -kā -kaṃ.

contrite CONTRITE

, a. anutāpī -pinī -pi (n) jātānutāpaḥ -pā -paṃ kṛtapaścāttāpaḥ -pā -paṃ sañjātapaścāttāpaḥ -pā -paṃ anuśocakaḥ -kā -kaṃ anuśokasantaptaḥ -ptā -ptaṃ kṣuṇṇamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) śokāgnisantaptaḥ -ptā -ptaṃ.

contritely CONTRITELY

, adv, sānutāpaṃ santāpena sakhedaṃ santāpapūrvvakaṃ anuśokāt.

contrition CONTRITION

, s. paścāttāpaḥ anutāpaḥ santāpaḥ anuśokaḥ anuśocanaṃ anuśayaḥ khedaḥ visūritaṃ kāpyakāraḥ vipratīsāraḥ.

contrivable CONTRIVABLE

, a. pracintanīyaḥ -yā -yaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ kalpanīyaḥ -yā -yaṃ.

contrivance CONTRIVANCE

, s. (Act of contriving) upāyacintanaṃ ghaṭanaṃ vidhānaṃ kalpanaṃ -nā parikalpanaṃ kḷptiḥ f., mantraṇā yuktiprayuktiḥ f.

--(Scheme, plan) upāyaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ sādhanaṃ ceṣṭā vyavasāyaḥ vidhaḥ chalaṃ.

to contrive To CONTRIVE

, v. a. pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint or upāyaṃ pracint or niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anusandhā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), sampradhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

to contrive To CONTRIVE

, v. n. upāyaṃ kṛ upāyacintāṃ kṛ ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ).

contrived CONTRIVED

, p. p. pracintitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ ceṣṭitaḥ -tā -taṃ; 'well contrived,' sughaṭitaḥ; 'badly contrived,' durṇītaḥ -tā -taṃ.

contriver CONTRIVER

, s. upetā m. (tṛ) upāyajñaḥ upāyacintakaḥ parikalpakaḥ vyavasāyī m. (n).

control CONTROL

, s. (Restraint, check) saṃyamaḥ viniyamaḥ yamaḥ nigrahaḥ nirodhaḥ saṃrodhaḥ damaḥ damanaṃ damathaḥ -thaṃ yantraṇaṃ nivāraḥ -raṇaṃ.

--(Power, authority) vaśaṃ prabhutvaṃ adhikāraḥ adhīnatā; 'under your control,' tvadadhīnaḥ -nā -naṃ; 'mental control,' antaryamanaṃ manodaṇḍaḥ.

--(Counter-reckoning) prātagaṇitaṃ pratigaṇanā.

to control To CONTROL

, v. a. vaśīkṛ or vaśe kṛ yam (c. 1. yacchati yantuṃ), niyam saṃyam sanniyam viniyam; nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah sannigrah; saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), dam in caus. (damayati -yituṃ) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), niyantr.

--(By a counter-reckoning) pratigaṇanāṃ kṛ.

controllable CONTROLLABLE

, a. saṃyamanīyaḥ -yā -yaṃ damanīyaḥ -yā -yaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ nigrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ śāsanīyaḥ -yā -yaṃ pratyāharaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

controlled CONTROLLED

, p. p. yataḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ saṃyamitaḥ -tā -taṃ niyamitaḥ -tā -taṃ viniyataḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ śāsitaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nigṛhītaḥ -tā -taṃ pratyāhṛtaḥ -tā -taṃ adhīnaḥ -nā -naṃ.

controller CONTROLLER

, s. śāstā m. (stṛ) anuśāsitā m. (tṛ) adhyakṣaḥ abhira- kṣitā m. (tṛ) adhikārī m. (n).

controllership CONTROLLERSHIP

, s. adhyakṣatā -tvaṃ abhirakṣitṛtvaṃ anuśāstṛtvaṃ.

controversial CONTROVERSIAL

, a. vivādī -dinī -di (n) vādānuvādī -dinī -di (n) vitarkī -rkiṇī -rki (n) sāṃvādikaḥ -kī -kaṃ visaṃvādī -dinī -di (n).

controversialist CONTROVERSIALIST

, s. vivādārthī m. (n) vivādī m. (n) vādī m. (n) tarkī m. (n) sāṃvādikaḥ.

controversy CONTROVERSY

, s. vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ vitaṇḍā vādayuddhaṃ vivādaḥ saṃvādaḥ visaṃvādaḥ vādaḥ vitarkaḥ tarkaḥ vākkalahaṃ virodhoktiḥ f., śāstrārthakalahaḥ vipakṣatā vipratipattiḥ f., vicāraḥ.

to controvert To CONTROVERT

, v. a. vivad (c. 1. -vadati -te -dituṃ), visaṃvad; viparītaṃ vad; vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vivādāspadīkṛ pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), adharīkṛ vādānuvādaṃ kṛ vitaṇḍ (c. 1. -taṇḍate -ṇḍituṃ).

controverted CONTROVERTED

, p. p. vādagrastaḥ -stā -staṃ vivādāspadīkṛtaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ.

controvertible CONTROVERTIBLE

, a. pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ vivadanīyaḥ -yā -yaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

controvertist CONTROVERTIST

, s. śāstravirodhadarśī m. (n) vivādī m. (n) vādaprativādakṛt naiyāyikaḥ.

contumacious CONTUMACIOUS

, a. viparītakārī -riṇī -ri (n) pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durvinītaḥ -tā -taṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ vilomaḥ -mā -maṃ.

contumaciously CONTUMACIOUSLY

, adv. pratīpaṃ pratikūlaṃ sadarpaṃ sadharṣaṃ sadhārṣṭyaṃ dhārṣṭyena durvinītaṃ.

contumacy CONTUMACY

, s. pratīpatā dhārṣṭyaṃ darpaḥ dharṣaḥ pratikūlatā duḥśīlatā durvinītatā viparītakāritā vyalokatā.

contumelious CONTUMELIOUS

, a. paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ dharṣakaḥ -kā -kaṃ avamānī -ninī -ni (n) nindakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇākaraḥ -rī -raṃ.

contumeliously CONTUMELIOUSLY

, adv. pāruṣpeṇa sadharṣaṇaṃ sapāruṣyaṃ sanaiṣṭhuryyaṃ sanikāraṃ sāvamānaṃ.

contumely CONTUMELY

, s. pāruṣyaṃ paruṣavacanaṃ niṣṭhuravacanaṃ paribhāṣaṇaṃ parīvādaḥ apavādaḥ dharṣaḥ -rṣaṇaṃ avajñā avamānaṃ niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ nindā tiraskāraḥ vācyatā vacanīyatā dhikkriyā durvākyaṃ jugupsā ghṛṇā garhā upakrośaḥ nikāraḥ upālambhaḥ.

to contuse To CONTUSE

, v. a. cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), cūrṇīkṛ mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), avamṛd vimṛd kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ sampiṣ tud (c. 6. tudati tottuṃ).

contused CONTUSED

, p. p. kṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ kṣataḥ -tā -taṃ cūrṇitaḥ -tā -taṃ mardditaḥ -tā -taṃ.

contusion CONTUSION

, s. aṣṭhīlā nīlikā kṣataṃ marddanaṃ sammarddaḥ niṣpeṣaḥ.

conundrum CONUNDRUM

, s. pravahliḥ f. -hlikā praśnadūtī prahelikā śleṣaḥ śleṣoktiḥ f.

convalescence CONVALESCENCE

, s. samutthānaṃ nirāmayaṃ kalyatvaṃ śamaḥ upaśamaḥ rogopaśamaḥ svāsthyaṃ.

convalescent CONVALESCENT

, a. samutthitaḥ -tā -taṃ vītarogaḥ -gā -gaṃ nirāmayaḥ -yā -yaṃ nīrujaḥ -jā -jaṃ vyādhirahitaḥ -tā -taṃ kalyaḥ -lyā -lyaṃ vyapagatavyādhiḥ -dhiḥ -dhi ullāghaḥ -ghā -ghaṃ prollādhitaḥ -tā -taṃ.

to convene To CONVENE

, v. a. āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), samāhve saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ), āhvānapūrvvakaṃ samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), ekatra kṛ.

to convene To CONVENE

, v. n. saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam; same (rt. i with sam ā, c. 2. samaiti -tuṃ); sammil (c. 6. -milati -melituṃ), ekatramil.

convenience CONVENIENCE

, s. (Fitness) yuktiḥ f., upayogaḥ upayogitā yogyatā pātratvaṃ -tā upapattiḥ f., yāthātathyaṃ.

--(Commodiousness, comfort) susthatā sukhaṃ saukhyaṃ sopakāratvaṃ.

--(Fitness of time) avakāśaḥ avasaraḥ; 'when it suits your convenience,' avakāśaṃ prāpya or avasaraṃ prāpya or yathāvakāśaṃ.

convenient CONVENIENT

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktaḥ -kta ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ samucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ sopakāraḥ -rā -raṃ.

conveniently CONVENIENTLY

, adv. yuktaṃ yathāyogyaṃ yogyaṃ yathocitaṃ upayuktaṃ sāmprataṃ sthāne yathātathā anāyāsena yathāvasaraṃ yathāvakāśaṃ.

convent CONVENT

, s. maṭhaḥ avasathaḥ āśramaḥ vīhāraḥ vihāraḥ dharmmaśālā dharmmacāriṇāṃ maṭhaḥ

conventicle CONVENTICLE

, s. sabhā samājaḥ melakaḥ īśvarapūjakānāṃ gūḍhasabhā vyavahāraviruddhaḥ samājaḥ.

conventicler CONVENTICLER

, s. sabhāsad gūḍhasabhāsevī m. (n) vyavahāraviruddhasamājasevī.

convention CONVENTION

, s. (Agreement) samayaḥ niyamaḥ saṃvid f., upagamaḥ saṃvādaḥ saṅketaḥ.

--(Assembly) sabhā samājaḥ saṃsad f., melakaḥ.

conventional CONVENTIONAL

, a. sāmayikaḥ -kī -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ niyamitaḥ -tā -taṃ sarvvasammataḥ -tā -taṃ nirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

conventual CONVENTUAL

, a. maṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) āśramī -miṇī -mi (n).

to converge To CONVERGE

, v. n. nānādigdeśād ekasthānaṃ prati gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or samāgam; ekakendrābhimukham i (c. 2. eti etuṃ).

convergence CONVERGENCE

, s. ekasthānaṃ prati gamanaśīlatā ekakendrābhimukhatā.

convergent CONVERGENT

, a. ekasthānaṃ prati or ekakendraṃ prati gamanaśīlaḥ -lā -laṃ ekakendrābhimukhaḥ -khā -khaṃ kendrābhipipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu.

conversable CONVERSABLE

, a. kathopakathanayogyaḥ -gyā -gyaṃ ālāpī -pinī -pi (n) ālāpakaraṇapaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

conversableness CONVERSABLENESS

, s. sabhācāturyyaṃ ālāpakaraṇe pāṭavaṃ.

conversance or conversancy CONVERSANCE or CONVERSANCY

, s. pāṭavaṃ parijñānaṃ paricayaḥ naipuṇyaṃ vyutpattiḥ f., cāturyyaṃ kuśalatā pāṇḍityaṃ vidagdhatā vijñatā abhijñatā.

conversant CONVERSANT

, a. vijñaḥ -jñā -jñaṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ caturaḥ -rā -raṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kuśalaḥ -lā -laṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśāradaḥ -dā -daṃ vettā -ttrī -ttṛ (ttṛ) paṇḍitaḥ -tā -taṃ kṛtī -tinī -ti (n) vyavaharttā -rttī -rtṛ (rtṛ) cañcuraḥ -rā -raṃ śīlitaḥ -tā -taṃ jñaḥ jñā jñaṃ in comp.; 'well read,' svadhītaḥ -tā -taṃ; 'conversant with law,' smṛtijñaḥ; 'with the Scriptures,' śāstravid.

conversation CONVERSATION

, s. sambhāṣā -ṣaṇaṃ saṃlāpaḥ ālāpaḥ ābhāṣaṇaṃ saṅkathā kathāyogaḥ sampravadanaṃ kathopakathanaṃ vādaḥ viśrambhakathā saṃvādaḥ kathāvārttā dvayoḥ saṃvādaḥ āpṛcchā.

--(Criminal). strīpuruṣasaṅgaḥ.

--(Behaviour) vṛttiḥ f., rītiḥ f., ācāraḥ vyavahāraḥ vyāpāraḥ.

converse CONVERSE

, s. ālāpaḥ sambhāṣā saṃsargaḥ saṅgamaḥ saṅgaḥ saṅgatiḥ f., samparkaḥ.

--(The contrary) viparyyayaḥ.

to converse To CONVERSE

, v. n. (Hold conversation) sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), saṃvad (c. 1. -vadati -te -dituṃ), sampravad saṃlap (c. 1. -lapati -pituṃ), ālap saṃvac (c. 2. -vakti -vaktuṃ), sañjalp (c. 1. -jalpati -lpituṃ).

--(Have intercourse) saṃsargaṃ kṛ saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(As the sexes) strīpuruṣavat sambhogaṃ kṛ or saṅgam.

conversely CONVERSELY

, adv. viparyyayeṇa viparyyayatas vyatikrameṇa viparītatas.

conversion CONVERSION

, s. (Change from one state to another) vikāraḥ vikṛtiḥ f., vikriyā parivarttaḥ pariṇāmaḥ anyathākaraṇaṃ anyathābhāvaḥ viparyyayaḥ bhāvāntaraprāptiḥ f. OBS. Change from one substance to another is often expressed by the affix sāt; as, 'conversion to water,' jalasātkaraṇaṃ; 'to ashes,' bhasmasātkaraṇaṃ.

--(Moral change) nivarttanaṃ pāpanivarttanaṃ vipratīsāraḥ.

--(To another religion or opinion) paramatagrahaṇaṃ paradharmmāśrayaḥ dharmmaparivarttaḥ matibhedaḥ asatyadharmmatyāgāt satyadharmmagrahaṇaṃ.

[Page 134b]
convert CONVERT

, s. paradharmmāśritaḥ paramatagrahītā m. (tṛ) svadharmmatyāgī m. (n) dharmmaparivarttakaḥ.

to convert To CONVERT

, v. a. (Change) vikṛ anyabhāvaṃ -vāṃ -vaṃ kṛ bhinnabhāvaṃ -vāṃ -vaṃ kṛ bhāvāntarīkṛ anyathā kṛ vikṛtākāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) parāvṛt. OBS. To convert from one substance to another is often expressed by sāt; as, 'to convert to ashes,' bhasmasāt kṛ; 'to water,' jalasāt kṛ; 'to one's own substance,' ātmasāt kṛ.

--(Cause to reform) pāpād viram in caus. (-ramayati -yituṃ) or nivṛt in caus (-varttayati -yituṃ).

--(Cause to change from one religion or opinion to another) svadharmmatyāgānantaraṃ paradharmmagrahaṇe pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or paradharmmaṃ grah in caus. (-grāhayati -yituṃ).

--(Apply to some use) prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), upayuj viniyuj.

to convert To CONVERT

, v. n. (Be converted) vikṛ (c. 8. -kurute), vikṛtībhū anyathābhū vikṛtākāraḥ -rā -raṃ bhū bhāvāntaram i (c. 2. eti etuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), bhāvāntarībhū.

--(From sin) pāpād viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) or nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

--(Change one's religion) dharmmaṃ parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) svadharmmaṃ tyaktvā or apāsya paradharmmaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ)

--(Change in mind) anyamānasībhū vimanībhū.

convertibility CONVERTIBILITY

, s. parivarttanīyatā vikāryyatā parivarttanakṣamatā.

convertible CONVERTIBLE

, s. parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ vikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ parivarttanayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

convex CONVEX

, a. nyubjaḥ -bjā -bjaṃ vimbākāraḥ -rā -raṃ kūrmmapṛṣṭhākāraḥ -rā -raṃ ābhogavān -vatī -vat (t) golapṛṣṭhākṛtiḥ -tiḥ -ti gaṇḍākāraḥ -rā -raṃ.

convexity CONVEXITY

, s. nyubjatvaṃ -tā vimbākāratā gaṇḍākārabhāvaḥ ābhogaḥ.

convexly CONVEXLY

, adv. kūrmmapṛṣṭhākāreṇa ābhogarūpeṇa nyubjatas.

convexo-concave CONVEXO-CONCAVE

, a. arddhacandrākṛtiḥ -tiḥ -ti arddhacandrarūpaḥ -pā -paṃ.

to convey To CONVEY

, v. a. (Carry) vah (c. 1. vahati -te voḍhuṃ), āvah upavah saṃvah; ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), tṝ in caus. (tārayati -yituṃ) gam in caus. (gamayati -yituṃ) prāp in caus. (prāpayati -yituṃ) sthānāntarīkṛ.

--(Transmit) sañcar in caus. (-cārayati -yituṃ) cal in caus. (cālayati -yituṃ) abhivah.

--(Make over to another) parasmai or parasmin samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

conveyancf CONVEYANCF

, s. (Vehicle) vāhanaṃ yānaṃ pravahaṇaṃ vāhaḥ rathaḥ cāturaṃ.

--(Act of making over to another) parasmai samarpaṇaṃ.

--(Act of conveying) vāhanaṃ tāraṇaṃ ānayanaṃ abhivāhyaṃ sañcāraṇaṃ cālanaṃ.

--(Deed of sale or transfer) krayalekhyaṃ samarpaṇapatraṃ.

conveyancer CONVEYANCER

, s. kṣetradravyādīnāṃ dānapatralekhakaḥ sthāvarāsthāvarāṇāṃ samarpaṇapatralekhakaḥ or krayapatralekhakaḥ.

conveyed CONVEYED

, p. p. ūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhṛtaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ cālitaḥ -tā -taṃ tāritaḥ -tā -taṃ; 'being borne along,' uhyamānaḥ -nā -naṃ nīyamānaḥ -nā -naṃ.

conveyer CONVEYER

, s. vāhakaḥ vāhī m. (n) tārakaḥ tārī m. (n) sañcārakaḥ.

to convict To CONVICT

, v. a. ādhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ, c. 1. -dharṣati -rṣituṃ), saṃsūc (c. 10. -sūcayati -yituṃ), aparādhaniścayaṃ kṛ aparādhanirṇayaṃ kṛ nirṇītāparādhaṃ -dhāṃ -dhaṃ kṛ doṣapramāṇaṃ kṛ sadoṣaṃ or sāparādhaṃ or aparādhinaṃ -dhinīṃ -dhi jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), abhiyuktajanaṃ niruttaraṃ kṛ asau sāparādha iti niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), dṛṣṭadoṣam ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

convict or convicted CONVICT or CONVICTED

, p. p. ādharṣitaḥ -tā -taṃ dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ dṛṣṭāparādhaḥ -dhāḥ -dhaṃ niścitadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirṇītadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ upapāditadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'of falsehood,' dṛṣṭavitathavacanaḥ -nā -naṃ.

convict CONVICT

, s. ādharṣitaḥ dṛṣṭadoṣaḥ dṛṣṭāparādhaḥ doṣaniścayāt pravāsitaḥ or kāyakleśe balena niyojitaḥ.

conviction CONVICTION

, s. (Of crime) ādharṣaṇaṃ doṣaniścayaḥ doṣanirṇayaḥ aparādhanirṇayaḥ.

--(Full persuasion) niścayaḥ nirṇayaḥ suniścayaḥ viśvāsaḥ pratyayaḥ grahaṇaṃ dhāraṇaṃ parijñānaṃ.

to convince To CONVINCE

, v. a. (Make to acknowledge) svīkāraṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) urīkāraṃ or aṅgīkāraṃ kṛ in caus., abhijñātuṃ or urīkarttum ānī (c. 1. -nayati -netuṃ) or anunī niruttaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ niruttarīkṛ abhijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) parijñā in caus., grah in caus. (grāhayati -yituṃ).

--(Make to believe, persuade) pratyayaṃ or viśvāsaṃ or niścayaṃ kṛ in caus. or jan in caus. (janayati -yituṃ) pratyetuṃ or viśvasitum ānī or anunī.

--(Destroy doubt) saṃśayaṃ or sandehaṃ chida (c. 7. chinatti chettuṃ) or khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

convinced CONVINCED

, p. p. kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ kṛtanirṇayaḥ -yā -yaṃ jātaniścayaḥ -yā -yaṃ jātaviśvāsaḥ -sā -saṃ jātapratyayaḥ -yā -yaṃ niruttarīkṛtaḥ -tā -taṃ chinnasaṃśayaḥ -yā -yaṃ.

convincing CONVINCING

, a. niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ niścayajanakaḥ -kā -kaṃ viśvāsakārī -riṇī -ri (n) parijñānakṛt pratyayajanakaḥ -kā -kaṃ.

convincingly CONVINCINGLY

, adv. yathā niścayo jāyate tathā niḥsandigdhaṃ atra na saṃśaya iti prakāreṇa.

convivial CONVIVIAL

, a. autsavikaḥ -kī -kaṃ sambhojanaḥ -nī -naṃ utsavasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'a convivial party,' sambhojanaṃ sahabhojanaṃ sampītiḥ f.

convocation CONVOCATION

, s. (The act of calling together) samāhvānaṃ āhvānaṃ.

--(Assembly) sabhā samājaḥ sadaḥ n. (s).

--(Assembly of the clergy) purohitasabhā dharmmādhyakṣasamājaḥ.

to convoke To CONVOKE

, v. a. samāhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), āhve saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ).

to convolve To CONVOLVE

, v. a. samāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) āvṛt vyāvṛt; saṃsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

convolvolus CONVOLVOLUS

, s. kṣīravidārī vidārī mahāśvetā ikṣugandhā ṛkṣagandhikā kroṣṭrī śyāmā bhūmikuṣmāṇḍakaḥ.

to convoy To CONVOY

, v. a. (Attend by way of defence) rakṣārtham anuvraj (c. 1. -vrajati -jituṃ) or anuyā (c. 2. -yāti -yātuṃ).

--(Guide) sañcar in caus. (-cārayati -yituṃ).

--(Convey) āvah (c. 1. -vāhayati -yituṃ).

--(Guard on a journey) adhvani rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ).

convoy CONVOY

, s. (Attendance by way of defence) rakṣārtham anuvrajanaṃ anuvrajyā.

--(Guide) sañcārakaḥ.

--(Guard) rakṣakaḥ.

--(A ship for convoy) bāṇijyapotarakṣakā vṛhadyuddhanaukā.

convoyed CONVOYED

, p. p. anuyātaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ adhvani rakṣitaḥ -tā -taṃ.

to convulse To CONVULSE

, v. a. (Agitate greatly) kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) vyākṣubh saṅkṣubh vikṣubh; kamp in caus. (kampayati -yituṃ) prakamp.

--(Contract convulsively) ākṛṣ, (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), ākṣip, (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), apatan in caus. (-tānayati -yituṃ); 'to be convulsed, ' kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ), saṅkṣubh samprakṣubh.

convulsion CONVULSION

, s. (Spasm) ākṣepakaḥ apatānakaḥ apatantrakaḥ ākarṣaḥ grahāmaya śala.

--(Commotion) kṣobhaḥ vyākṣobhaḥ kampaḥ kampanaṃ kampitaṃ.

convulsive CONVULSIVE

, ākarṣakaḥ -kā -kaṃ ākṣepakaḥ -kā -kaṃ kampakaḥ -kā -kaṃ kampakaraḥ -rā -raṃ; 'a convulsive contraction,' ākarṣaḥ apatānakaḥ; 'convulsive utterance,' gadgadaḥ gadgadavāk f. (c).

cony CONY

, s. śaśaḥ śaśakaḥ vilavāsī m. (n) garttavāsī m. (n).

to coo To COO

, v. n. (As a bird) ku (c. 1. kavate, c. 6. kuvate, c. 2. kauti kavituṃ kotuṃ), kuj (c. 1. kūjati -jituṃ), anukūj kuku śabda kṛ.

cooing COOING

, s. kūjanaṃ kūjitaṃ anukūjanaṃ kuku śabdaḥ

cook COOK

, s. sūpakāraḥ pācakastrī f., pacakaḥ pācakaḥ pacaḥ pacelukaḥ sadaḥ sūdādhyakṣaḥ bhakṣyakāraḥ annasaṃskarttā m. (rttṛ) bhaktakāraḥ audanikaḥ āndhasikaḥ.

to cook To COOK

, v. a. pac (c. 1. pacati -te paktuṃ), śrā in caus. (śrapayati -te yituṃ) annāni saṃskṛ or sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or siddhīkṛ.

cooked COOKED

, p. p. pakvaḥ -kvā -kvaṃ śrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śṛtaḥ -tā -taṃ śrapitaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ upasampannaḥ -nnā -nnaṃ rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

cookery COOKERY

, s. (Art of) pākavidyā.

--(Act of cooking) pacanaṃ pākaḥ pacā pācā pācikā pākaniṣpattiḥ f.

cook-maid COOK-MAID

, s. pācakastrī pācikā annasaṃskartrī bhakṣyakārī sūpakārī.

cook-room COOK-ROOM

, s. pākaśālā pākasthānaṃ pākāgāraṃ sūdaśālā mahānasaḥ -saṃ.

cool COOL

, a. śītalaḥ -lā -laṃ śītaḥ -tā -taṃ śiśiraḥ -rā -raṃ ataptaḥ -ptā -ptaṃ atapaḥ -pā -paṃ adharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ anuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ śītalasparśaḥ -rśā rśaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

--(Calm, composed) asambhramaḥ -mā -maṃ avyagraḥ -grā -graṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ dhīraḥ -rā -raṃ.

--(Without passion) vītarāgaḥ -gā -gaṃ.

--(Cool in affection) viraktaḥ -ktā -ktaṃ; 'it grows cool,' śītalāyate.

cool COOL

, s. śītalaṃ śītaṃ śītalatā śītatā śiśiraḥ śaityaṃ anuṣṇatā adharmmaḥ

to cool To COOL

, v. a. śītalīkṛ śītīkṛ śiśirīkṛ śītala (nom. śītalayati -yituṃ).

--(Cause an abatement, extinguish) śam in caus. (śamayati -yituṃ) upaśam praśam.

to cool To COOL

, v. n. śītala (nom. śītalāyate), śītalībhū śiśirībhū śītībhū.

--(Abate, subside) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam.

cooled COOLED

, p. p. śītīkṛtaḥ -tā -taṃ śītalīkṛtaḥ -tā -taṃ hatatāpaḥ -pā -paṃ.

cooler COOLER

, s. śītalakārakaḥ.

--(For wine, &c.) madyādiśītalīkaraṇārthaṃ mṛnmayabhājanaṃ.

cooling COOLING

, a. śītalakārī -riṇī -ri (n) tāpaharaḥ -rī -raṃ santāpaharaḥ -rā -raṃ gharmmanāśakaḥ -kā -kaṃ.

--(Causing abatement) śamakaḥ -kā -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ; 'cooling breeze,' śītalavātaḥ svedacūṣako vāyuḥ

coolly COOLLY

, adv. śītalaṃ śiśiraṃ saśaityaṃ.

--(Without discomposure) asambhramaṃ sambhramaṃ vinā avyagraṃ śāntaṃ praśāntaṃ asahasā.

coolness COOLNESS

, s. śītalatā śaityaṃ śītatā śītībhāvaḥ śiśiratvaṃ anuṣṇatā.

--(Of affection) virāgaḥ viraktiḥ f., niḥsnehatā.

coom COOM

, s. (Soot that gathers over an oven's mouth) kandumukhalagnam aṅgāramalaṃ.

--(Grease which works out of the nave of a wheel) cakranābhimadhyād nirgataḥ snehaḥ.

coop COOP

, s. (Barrel) bhāṇḍaṃ bhājanaṃ kāṣṭhabhāṇḍaṃ kāṣṭhapātraṃ.

--(Cage for poultry) grāmyakukkuṭādirakṣaṇārthaṃ piñjaraṃ or vītaṃsaḥ kukkuṭapālikā.

to coop-up To COOP-UP

, v. a. piñjare or vītaṃse praviś in caus. (-veśayati -yituṃ)

--(Confine in a narrow place) saṅkaṭasthāne nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

cooper COOPER

, s. kāṣṭhabhāṇḍakṛt kāṣṭhabhājanakāraḥ kāṣṭhapātradohanādīnāṃ takṣakaḥ.

cooperage COOPERAGE

, s. (Price paid for cooper's work) kāṣṭhapātrāditakṣakasya karmma n. mūlyaṃ or bhṛtiḥ f.

--(Cooper's work) kāṣṭhapātrāditakṣakasya karmma n. (n) or vyāpāraḥ.

to co-operate To CO-OPERATE

, v. n. anyena saha vyavaso (c. 4. -spati -sātuṃ) or ācar (c. 1. -carati -rituṃ) or ceṣṭ (c. 1. ceṣṭata -ṣṭituṃ); pratiyogaṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ; sahakārī -riṇī -ri bhū.

co-operation CO-OPERATION

, s. sahakāraḥ -ritā sāhāyyaṃ sahāyatā pratiyogaḥ pratiyogitā sampratipattiḥ f., aṅgāṅgibhāvaḥ.

co-operative CO-OPERATIVE

, a. sahakārī -riṇī -ri (n) sahodyogī -ginī -gi (n).

co-operator CO-OPERATOR

, s. sahakārī m. (n) sahakṛtvā m. (n) pratiyogī m. (n) sāhāyyakṛt sambhūyakārī m. (n).

coot COOT

, s. jalacaraḥ kṛṣṇavarṇaḥ kṣudrapakṣibhedaḥ.

coparcenary COPARCENARY

, s. saṃsṛṣṭatā -tvaṃ saṃsṛṣṭitā samāṃśitā.

coparcener COPARCENER

, s. samāṃśī m. (n) samāṃśahārī m. (n) aṃśaharaḥ saṃsṛṣṭī m. (n) saṃsṛṣṭaḥ rikthasaṃvibhāgī m. (n) sahādhikārī m. (n).

copartner COPARTNER

, s. samāṃśī m. (n) samāṃśahārī m. (n) aṃśī m. (n) aṃśabhāgī m. (n) aṃśahārī m. (n) sambhūyakārī m. (n).

copartnership COPARTNERSHIP

, s. samāṃśitā sambhūyasamutthānaṃ aṃśabhāgitā avibhaktatva.

cope COPE

, s. (Covering for the head) mastakābharaṇaṃ mastakācchādanaṃ śirastrāṇaṃ śirastraṃ.

--(Sacerdotal cloak) purohitaprāvāraḥ purohitaparitheyaṃ.

to cope with To COPE WITH

, v. n. pratiyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), saṅghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rṣituṃ), pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratiyogaṃ kṛ.

copier or copyist COPIER or COPYIST

, s. lekhakaḥ lipikaraḥ -kāraḥ pratilipikaraḥ.

--(Imitator) anukārī m. (n) gatānugatikaḥ.

--(Plagiary) vāgapahārakaḥ śabdacoraḥ.

coping COPING

, s. prākāraśṛṅgaṃ kapiśīrṣaṃ krayaśīrṣaṃ khoḍakaśīrṣaṃ sālaśṛṅgaṃ.

copious COPIOUS

, a. bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ bhūriḥ -riḥ -ri puṣkalaḥ -lā -laṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ anekaḥ -kā kaṃ vipulaḥ -lā -laṃ.

copiously COPIOUSLY

, adv. bāhulyena bahuśas bahu prācuryyeṇa pracuraṃ bhūri bhūriśas vistāreṇa vistaraśas anekaśas.

copiousness COPIOUSNESS

, s. bāhulyaṃ prācuryyaṃ bahutvaṃ pracuratvaṃ prapañcanaṃ sampūrṇatā puṣkalatvaṃ vipulatā.

copper COPPER

, s. tāmraṃ tāmrakaṃ śulvaṃ dvyaṣṭaṃ dviṣṭaṃ naipālikaṃ tapaneṣṭaṃ lohitāyaḥ n. (s) uḍumbaraṃ brahmavarddhanaṃ ambakaṃ aravindaṃ ravilohaṃ; 'copper vessel,' tāmrapātraṃ tāmrakaṭāhaḥ tāmrasthālī tāmrapiṭharaḥ; 'copper coin,' paṇaḥ.

copper-coloured COPPER-COLOURED

, a. tāmravarṇaḥ -rṇā -rṇa tāmramukhaḥ -khī -khaṃ tāmratanuḥ -nuḥ -nu.

copperas COPPERAS

, s. tutthaṃ -tthakaṃ mūṣātutthaṃ malīmasaḥ.

copperplate COPPERPLATE

, s. tāmraphalakaṃ tāmrapaṭṭaṃ tāmrapatraṃ paṭṭaṃ.

coppersmith COPPERSMITH

, s. tāmrakāraḥ tāmrikaḥ tāmrakuṭṭakaḥ -kuṭaḥ śaulvikaḥ kāṃmyakāraḥ.

coppery COPPERY

, a. tāmraḥ -mrī -mraṃ tāmrikaḥ -kī -kaṃ tāmramayaḥ -yī -yaṃ auḍumbaraḥ -rī -raṃ kuṅkumatāmraḥ -mrā -mraṃ.

copploe or copse COPPLOE or COPSE

, s. gulmāvṛtaṃ sthānaṃ indhanāvṛtaṃ sthānaṃ jaṅgalaḥ upavanaṃ kṛtrimavanaṃ.

copula COPULA

, s. viśeṣyaviśeṣaṇasaṃjñā.

to copulate To COPULATE

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

to copulate To COPULATE

, v. n. strīpurupavat saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam; maithunaṃ kṛ sambhogaṃ kṛ saṃsargaṃ kṛ.

copulation COPULATION

, s. maithunaṃ rataṃ surataṃ ratikarmma n. (n) ratikriyā śṛṅgāraḥ aṅgasaṅgaḥ aupasthyaṃ sambhogaḥ saṃsargaḥ samparkaḥ saṃyojanaṃ vyavāyaḥ gamanaṃ abhigamanaṃ mahāsukhaṃ rahaḥ n. (s) upasṛṣṭaṃ abhimānitaṃ dharpitaṃ kāmakeliḥ mohanaṃ.

copulative COPULATIVE

, a. saṃyogakārī -riṇī -ri (n), or saṃsargakārī; 'copula- tive conjunction,' saṃyogakāriṇī avyayasaṃjñjā.

copy COPY

, s. (Transcript from an original) pratilipiḥ f., pratirūpaṃ.

--(An individual book) ekapustakaṃ ekagranthaḥ.

--(An original from which any thing is copied) ādarśaḥ mūlaṃ.

--(Autograph) svahastalikhitaṃ hastākṣaraṃ hastalipiḥ f.

to copy To COPY

, v. a. and n. (Transcribe) uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), lipiṃ dṛṣṭvā pratilipiṃ kṛ rūpaṃ dṛṣṭvā pratirūpaṃ kṛ mūladarśanād likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

--(Imitate) anukṛ anugam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

copy-book COPY-BOOK

, s. pratilipipustakaṃ pratilikhanapustakaṃ.

--(The writing by looking at which boys learn to write) ādarśaḥ pustakaṃ yasya patreṣu varṇavinyāsaś cārurūpeṇa likhyate yaddarśanād bālakā likhana-śikṣāṃ kurvvanti bālānāṃ likhanaśikṣārtham pustakāropitāni akṣarāṇi vākyāni vā.

copyhold COPYHOLD

, s. (Land, &c.) grāmeśvarādhīnaṃ kṣetrādi.

copyholder COPYHOLDER

, s. āharttā m. (rttṛ) grāmeśvarādhīnakṣetradhārī m. (n).

copyright COPYRIGHT

, s. svakīyamudritagranthenibandhur adhikāraḥ mudrāṅkitapustake svatvaṃ.

to coquet To COQUET

, v. n. vilas (c. 1. -lasati -situṃ), vilāsaṃ kṛ hāvaṃ kṛ lal (c. 1. lalati -lituṃ), khelā (nom. khelāyati -yituṃ), premalalitaṃ kṛ.

coquetry COQUETRY

, s. vilāsaḥ hāvaḥ lalitaṃ vibhramaḥ khelā rasikatā mohanecchā lālasā ramaṇyaṃ.

coquette COQUETTE

, s. rasikā strī rasinī vilāsinī vilāsavatī dāminī mohanakāriṇī lālinī kāminī līlāvatī.

coral CORAL

, s. vidrumaḥ prabālaḥ -laṃ ratnavṛkṣaḥ mandaṭaḥ mandāraḥ raktakandaḥ ndalaḥ hemakandalaḥ ratnakandalaḥ ratnavṛkṣaḥ latāmaṇiḥ m., aṅgārakamaṇiḥ māheyaḥ pārijātaḥ pāribhadraḥ krimiśatruḥ m., bhaumaratnaṃ bhomīrā supuṣpaḥ raktapuṣpakaḥ.

coralline CORALLINE

, a. prabālamayaḥ -yī -yaṃ vidrumamayaḥ -yī -yaṃ saprabālaḥ -lā -laṃ.

coralloid CORALLOID

, a. prabālopamaḥ -mā -maṃ vidrumasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

cord CORD

, s. rajjuḥ m. f., pāśaḥ dāma n. (n) dāmanī dāmā guṇaḥ sūtraṃ śaṇatantuḥ m., śaṇasūtraṃ sandānaṃ rasanā śullaṃ śulvaḥ yoktraṃ vaṭaḥ varāṭaḥ -ṭakaḥ dorakaḥ; 'Brahminical cord,' upavītaṃ yajñopavītaṃ nivītaṃ pañcavaṭaḥ mauñjī.

--(A load of wood measured by a cord) rajjuparimitaḥ kāṣṭhabhāraḥ indhanarāśiḥ m. f.

to cord To CORD

, v. a. rajvā bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ).

cordage CORDAGE

, s. śaṇasūtraṃ.

--(Of a ship) nāvo rajjvādisāmagryaṃ.

corded CORDED

, a. (Fastened with a cord) rajjubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pāśitaḥ -tā -taṃ.

--(Made of ropes) rajjumayaḥ -yī -yaṃ.

cordial CORDIAL

, s. agnivarddhanaṃ rucakaṃ rocakaḥ rocanaḥ balavarddhakaṃ or tejovarddhanam auṣadhaṃ.

cordial CORDIAL

, a. (Invigorating tonic) agnivarddhakaḥ -kā -kaṃ agnidaḥ -dā -daṃ tejaskaraḥ -rā -raṃ dīpakaḥ -kā -kaṃ rucakaḥ -kā -kaṃ ruciraḥ -rā -raṃ pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ dhātupoṣakaḥ -kā -kaṃ.

--(Sincere, friendly) saralaḥ -lā -laṃ sauhārddavān -vatī -vat (t) suhṛttamaḥ -mā -maṃ.

cordiality CORDIALITY

, s. saurhāddaṃ sauhṛdyaṃ suhṛttā sāralyaṃ saralatā suśīlatā.

cordially CORDIALLY

, adv. sauhārddena suhṛttayā sasauhārddaṃ sasāralyaṃ suśīlavat.

cordmaker CORDMAKER

, s. rajjukāraḥ śaṇasūtrakārī m. (n) śaṇatantukṛt.

cordon CORDON

, s. (Of a rampart) prākāraśīrpaṃ.

--(Band) dāma n. (n).

cordwainer CORDWAINER

, s. pādukākāraḥ carmmakāraḥ carmmakṛt carmmapādukākṛt pādūkṛt.

core CORE

, s. (Heart, inner part) hṛdayaṃ garbhaḥ antaraṃ madhyabhāgaḥ vījaṃ sāraḥ.

coriaceous CORIACEOUS

, a. carmmamayaḥ -yī -yaṃ cārmmikaḥ -kī -kaṃ ajinīyaḥ -yā -yaṃ.

coriander CORIANDER

, s. (Plant) dhānī dhānaḥ dhāneyaḥ sūkṣmapatraḥ tīkṣṇapatraḥ tīkṣṇaphalaḥ kunaṭī..

--(Seed) chatrā avārikā sugandhi n., dhānyakaṃ dhānyavījaṃ tumburu n. -rī kustumburuḥ f. -mbarī.

cork CORK

, s. (Bark of a tree) videśīyatarutvak f. (c).

--(Stopple of a bottle, &c.) pidhānaṃ kūpīchidrapidhānaṃ kūpīchidranirodhanārthaṃ tarutvaṅmayaṃ pidhānaṃ.

to cork To CORK

, v. a. (Stop with a cork) pūrvvoktapidhānena nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

corked CORKED

, p. p. sapidhānaḥ -nā -naṃ pūrvvoktapidhānaniruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

cormorant CORMORANT

, s. satsyakhādakaḥ pakṣibhedaḥ.

--(A glutton) atyāhārī m. (n) gṛdhraḥ dhasmaraḥ kukṣimbhariḥ m.

corn CORN

, s. (Grain) dhānyaṃ.

--(Growing corn) śasyaṃ stambakariḥ m., sītyaṃ. (Food) annaṃ khādyaṃ bhakṣyaṃ āhāraḥ jīvasādhanaṃ.

--(Callosity on the foot) kiṇaḥ kadaraḥ.

to corn To CORN

, v. a. lavaṇīkṛ lavaṇa (nom. lavaṇayati -yituṃ), lavaṇāktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

cornchandler CORNCHANDLER

, s. dhānyamāyaḥ dhānyādivikretā m. (tṛ) vaivadhikaḥ -kī m. (n).

corncutter CORNCUTTER

, s. kiṇachedakaḥ kadarakṛt kadarocchedakaḥ kiṇonmūlakaḥ.

cornea CORNEA

, s. (Of the eye) śuklamaṇḍalaṃ.

cornel CORNEL

, s. (A tree) vakṣyamāṇaprastarasavarṇaphalo vṛkṣaḥ.

cornelian CORNELIAN

, s. (A precious stone) svacchaprastarabhedaḥ.

corneous CORNEOUS

, a. śārṅgaḥ -rṅgī -rṅgaṃ śṛṅgabhayaḥ -yī -yaṃ śṛṅgopamaḥ -mā -maṃ.

corner CORNER

, s. (Angle) koṇaḥ asraḥ āraṃ.

--(Of the mouth) sṛkka n. (n) sṛkkiṇī.

--(Of the eye) apāṅgaṃ nayanopāntaḥ netraparyyantaḥ.

--(Secret place, retreat) nirjanadeśaḥ viviktadeśaḥ āśramaḥ.

cornered CORNERED

, p. p. sāsraḥ -srā -sraṃ sakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ koṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

corner-stone CORNER-STONE

, s. koṇaprastaraḥ āraprastaraḥ prastaro yena prācīradvayaṃ sambaddhaṃ pradhānaprastaraḥ.

corner-wise CORNER-WISE

, adv. koṇākoṇi ārāri asrāsri.

cornet CORNET

, s. (A musical instrument) śuṣiravāditrabhedaḥ.

--(Officer of horse) āśvikasainyadalanāyakaḥ aśvārūḍhasainyapatākādhārī kulīnakumāraḥ sādī m. (n).

--(Envelope of paper) kośaḥ āveṣṭanaṃ pracchadapaṭaḥ.

cornetcy CORNETCY

, s. pūrvvoktasya sainyadalanāyakasya padaṃ or adhikāraḥ.

cornfield CORNFIELD

, s. śasyakṣetraṃ dhānyakṣetraṃ sītyakṣetraṃ sītyabhūmiḥ f.

cornflower CORNFLOWER

, s. kakṣaḥ śasyakṣetraruha oṣadhibhedaḥ.

cornice CORNICE

, s. prākāraśīrṣaṃ svoḍakaśīrṣaṃ kapiśīrṣaṃ krayaśīrṣaṃ prākāraśekharaḥ.

cornigerous CORNIGEROUS

, a. śṛṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) śṛṅgiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

corn-mill CORN-MILL

, s. dhānyapeṣaṇī dhānyapeṣaṇayantraṃ peṣaṇaṃ -ṇiḥ f.

corn-rose CORN-ROSE

, s. khaskhasajātīya oṣadhiprabhedaḥ,

cornucopia CORNUCOPIA

, s. śrībhṛtaṃ sampattisūcakaṃ puṣpaphalādisampūrṇaṃ viṣāṇaṃ śrīpadmaḥ.

cornuted CORNUTED

, a. vyabhicāriṇībhāryyāvān m. (t) puṃścalī strī yasya saḥ bandhakībhāryyaḥ.

corny CORNY

, a. (Horny) śārṅgaḥ -rṅgī -rṅgaṃ.

--(Producing grain) dhānyavān -vatī -vat (t).

corollary COROLLARY

, s. anumānaṃ apavāhaḥ siddhāntaḥ upalakṣyaḥ ūhā yuktiḥ f.

coromandel COROMANDEL

, s. (Coast of) drāviḍaḥ.

coronal CORONAL

, s. mukuṭaṃ kirīṭaḥ mauliḥ m. f., śekharaḥ mālā.

coronal CORONAL

, a. mastakāgrasambandhīyaḥ -yā -yaṃ mastakoparisthaḥ -sthā -sthaṃ.

coronary CORONARY

, a. kirīṭī -ṭinī -ṭi (n) mukuṭasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

coronation CORONATION

, s. rājābhiṣekaḥ abhiṣekaḥ mukuḥdhāraṇasaṃskāraḥ.

--(The hall of coronation) abhiṣekaśālā.

coroner CORONER

, s. apamṛtyuvicārakaḥ apamṛtyukāraṇaparīkṣakaḥ apamṛtyuvṛttāntavicārako rājapratinidhiḥ.

[Page 137b]
coronet CORONET

, s. kulīnavargalākṣaṇikaḥ kṣudrakirīṭaḥ mauliḥ m. f., mukuṭaṃ.

corporal CORPORAL

, s. senāyāṃ padabhājāṃ madhye avarapadabhāk senārakṣādhyakṣaḥ.

corporal CORPORAL

, a. śārīraḥ -rī -raṃ -rikaḥ -kī -kaṃ śarīrī -riṇī -ri (n) dehikaḥ -kī -kaṃ dehī -hinī -hi (n) āṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ aṅgī -ṅginī -ṅgi (n) aṅgikaḥ -kī -kaṃ aṅgakaḥ -kā -kaṃ kāyikaḥ -kī -kaṃ kāyakaḥ -kā -kaṃ. See CORPOREAL.

corporality CORPORALITY

, s. mūrttimattvaṃ śarīravattā dehavattvaṃ śārīrikatvaṃ.

corporally CORPORALLY

, adv. śarīratas dehatas śārīraṃ saśarīraṃ.

corporate CORPORATE

, a. saṅghātavān -vatī -vat (t) kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ sāmājikaḥ -kī -kaṃ samūhībhūtaḥ -tā -taṃ.

corporation CORPORATION

, s. (Corporate body) śreṇī -ṇiḥ m. f., grāmasaṅghaḥ.

corporeal CORPOREAL

, a. śarīravān -vatī -vat (t) mūrttimān -matī -mat (t) dehavān -vatī -vat (t) vapuṣmān -ṣmatī -ṣmat (t) saśarīraḥ -rā -raṃ sadehaḥ -hā -haṃ tanumān -matī -mat (t) vigrahavān -vatī -vat (t) dehabhāk m. f. n. (j). See CORPORAL.

corps CORPS

, s. (Body of soldiers) sainyadalaṃ sainyagulmaḥ daṇḍaḥ anīkaṃ.

corpse CORPSE

, s. śavaḥ -haṃ kuṇapaḥ -paṃ mṛtakaṃ mṛtaśarīraṃ mṛtadehaḥ pañcāvasthaḥ pretaṃ śapaḥ.

corpulence or corpulency CORPULENCE or CORPULENCY

, s. medasvitā medovṛddhiḥ f., sthūlatā śarīrasthūlatā sthūlakāyatvaṃ unmedā āpyāyanaṃ.

corpulent CORPULENT

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlakāyaḥ -yā -yaṃ pṛthūdaraḥ -rā -raṃ udarī -riṇī -ri (n) medasvī -svinī -svi (n) māṃsalaḥ -lā -laṃ āpyānaḥ -nā -naṃ pīnaḥ -nā -naṃ pīvaraḥ -rā -raṃ vṛhatkukṣiḥ -kṣiḥ -kṣi tundavān -vatī -vat (t) tundikaḥ -kā -kaṃ vṛddhanābhiḥ -bhiḥ -bhi sthaviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

corpuscle CORPUSCLE

, s. aṇuḥ m., paramāṇuḥ kaṇaḥ lavaḥ leśaḥ kaṇikā kākiṇikā reṇuḥ m. f., aṇureṇuḥ f., sūkṣmamūrttiḥ f.

corpuscular CORPUSCULAR

, a. aṇuviṣayakaḥ -kā -kaṃ sūkṣmamūrttiviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

to correct To CORRECT

, v. a. (Amend) śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pariśudh viśudh saṃśudh; samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), nirddoṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ.

--(Chastise) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

--(Destroy or modify by the addition of opposite qualities) viparītaguṇaprakṣeṣeṇa naś in caus. (nāśayati -yituṃ) or śam in caus. (śamayati -yituṃ) or pratikṛ.

correct CORRECT

, a. śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣarahitaḥ -tā -taṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ ṛtaḥ -tā -taṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ avitathaḥ -thā -thaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ śuciḥ -ciḥ -ci yathātathaḥ -thā -thaṃ yāthārthikaḥ -kī -kaṃ yathāmārgaḥ -rgā -rgaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Correct in conduct) sādhuvṛttiḥ -ttiḥ -tti.

corrected CORRECTED

, p. p. (Amended) śodhitaḥ -tā -taṃ viśodhitaḥ -tā -taṃ.

--(Counteracted) pratikṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Chastised) śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ -tā -taṃ.

correction CORRECTION

, s. (Chastisement) śāstiḥ f., śiṣṭiḥ f., śāsanaṃ anuśāsanaṃ daṇḍaḥ -ṇḍanaṃ sāhasaṃ nigrahaḥ pratiphalaṃ.

--(Amendment) śodhanaṃ viśodhanaṃ śuddhiḥ f., saṃśuddhiḥ f., pratisamādhānaṃ samādhānaṃ.

corrective CORRECTIVE

, a. (Destroying noxious qualities) nāśakaḥ -kā -kaṃ -ghnaḥ -ghnā -ghnaṃ in comp., apanudaḥ -dā -daṃ haraḥ -rā -raṃ apahaḥ -hā -haṃ or -haḥ -hā -haṃ in comp.

--(Counteracting) pratīkārakaḥ -kā -kaṃ.

--(Amending) śodhakaḥ -kā -kaṃ.

corrective CORRECTIVE

, s. pratīkāraḥ pratikāraḥ pratisamādhānaṃ apanodanaṃ abhighātaḥ.

correctly CORRECTLY

, adv. śuddhaṃ yathārthaṃ nirdoṣaṃ tathyaṃ ṛtaṃ satyaṃ añjasā avitathaṃ samañjasaṃ śuci yathātathaṃ yathāvat yathāmārgaṃ sādhu.

correctness CORRECTNESS

, s. śuddhatvaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., nirdoṣatā yathārthatā satyatā yāthātathyaṃ yāthārthyaṃ tathyatā sāmañjasyaṃ śucitā sādhutvaṃ.

corrector CORRECTOR

, s. (Chastiser) śāstā m. (stṛ) śāsitā m. (tṛ) daṇḍapraṇetā m. (tṛ).

--(Amender) śodhakaḥ śodhanakṛt samādhātā m. (tṛ) pratisamādhātā pratikārakaḥ.

correlative CORRELATIVE

, a. parasparasambandhī -ndhinī -ndhi (n) anyonyasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ itaretarasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyatikaraḥ -rā -raṃ.

correlativeness CORRELATIVENESS

, s. parasparasambandhitvaṃ anyonyasambaddhabhāvaḥ vyatikaraḥ.

to correspond To CORRESPOND

, v. n. (Suit) yuj in pass. (yujyate) upayuj upapad in pass. (-padyate) anurūpaḥ -pā -paṃ or sadṛśaḥ -śī -śam as anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ),

--(Keep up intercourse by alternate letters) parasparāṃ patralikhanena saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), lekhālekhi kṛ patradvāreṇa uttarapratyuttaraṃ kṛ.

--(Assent) saṃvad anuvad.

correspondence CORRESPONDENCE

, s. (Adaptation) yogyatā yuktiḥ f., sādṛśyaṃ anurūpatā ānurūpyaṃ ānuguṇyaṃ tulyatā samānatā anusāraḥ paryyāptiḥ f., upapattiḥ f.

--(By letter) parasparāṃ patralikhanena saṃvādaḥ patravinimayaḥ lekhālekhikaraṇaṃ.

--(Connexion, intercourse) sambandhaḥ samparkaḥ saṅgaḥ saṃsargaḥ; 'correspondence of character,' pratibhāvaḥ.

correspondent CORRESPONDENT

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anusārī -riṇī -ri (n) tulyaḥ -lyā -lyaṃ samānaḥ -nā -naṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

correspondent CORRESPONDENT

, s. (One who interchanges letters) anyena saha patralikhanena saṃvādī m. (n).

--(An agent, a connexion) niyogī m. (n) pratipuruṣaḥ samparkī m. (n) sambandhī m. (n).

corridor CORRIDOR

, s. durgaparigataś channapathaḥ gṛhaparitaś channapathaḥ.

corrigible CORRIGIBLE

, a. (Punishable) śāsanīyaḥ -yā -yaṃ śāsyaḥ -syā -syaṃ anuśāsanīyaḥ -yā -yaṃ daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Capable of amendment) śodhanīyaḥ -yā -yaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ samādhātuṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

corrival CORRIVAL

, s. sapatnaḥ pratisparddhī m. (n) pratiyogī m. (n) pratipakṣaḥ.

corrivalry CORRIVALRY

, s. pratisparddhā saṅgharṣaḥ vijigīṣā paramparābhibhavecchā.

to corroborate To CORROBORATE

, v. a. dṛḍhīkṛ sthirīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ), saṃstambh (c. 5. -stabhnoti, c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ or caus. -stambhayati -yituṃ), sabalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ satyākṛ.

--(Confirm another's opinion by new evidence) pramāṇīkṛ pramāṇaṃ dā dṛḍhapramāṇaṃ dā anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ), paravākyaṃ dṛḍhīkṛ.

corroborated CORROBORATED

, p. p. dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃstabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ satyākṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

corroboration CORROBORATION

, s. dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ dārḍhyaṃ dṛḍhoktiḥ f., saṃstambhaḥ satyākṛtiḥ f., pramāṇīkaraṇaṃ dṛḍhapramāṇadānaṃ anuvādaḥ.

corroborative CORROBORATIVE

, a. anuvādakaḥ -kā -kaṃ dṛḍhīkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sthirīkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to corrode To CORRODE

, v. a. kramaśaḥ kṣi in caus. (kṣayayati kṣapayati -yituṃ) or naś in caus. (nāśayati -yituṃ) or bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ) or svād (c. 1. svādati -dituṃ), vilī in caus. (-lāyayati -yituṃ) vilayanaṃ kṛ.

corroded CORRODED

, p. p. kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vilīnaḥ -nā -naṃ galitaḥ -tā -taṃ.

corrodent CORRODENT

, a. kṣayakaraḥ -rī -raṃ aruntudaḥ -dā -daṃ nāśakaḥ -kā -kaṃ.

corrodible or corrosible CORRODIBLE or CORROSIBLE

, a. galanīyaḥ -yā -yaṃ kṣayaṇīyaḥ -yā -yaṃ vilayanīyaḥ -yā -yaṃ nāśyaḥ -śyā -śyaṃ.

corrody CORRODY

, s. (Assignment of money) nibandhaḥ nibandhadānaṃ.

corrosion CORROSION

, s. kramaśaḥ kṣayakaraṇaṃ or nāśanaṃ vilayanaṃ galanaṃ jāraṇaṃ.

corrosive CORROSIVE

, a. aruntudaḥ -dā -daṃ aruṣkaraḥ -rī -raṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ tīvraḥ -vrā -kraṃ vilayanaḥ -nā -naṃ marmaspṛk m. f. n. (ś) marmmabhedī -dinī -di (n) khādakaḥ -kā -kaṃ vraṇakṛt m. f. n., prakharaḥ -rā -raṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

corrosiveness CORROSIVENESS

, s. aruntudatvaṃ aruṣkaratvaṃ taigmyaṃ khādakatvaṃ tīvratā.

to corrugate To CORRUGATE

, v. a. (The skin) tvacaṃ or carmma kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ) or ākuñc or saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ); tvaksaṅkocaṃ kṛ carmmataraṅgān kṛ.

corrugation CORRUGATION

, s. kuñcanaṃ ākuñcanaṃ saṅkocanaṃ carmmasaṅkocaḥ tvagākuñcanaṃ.

to corrupt To CORRUPT

, v. a. (Vitiate) duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) sanduṣ pratiduṣ; naś in caus. (nāśayati -yituṃ) bhraṣṭīkṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ).

--(Change to a bad state) vikṛ.

--(Infect) pūtīkṛ pūtigandhaṃ -ndhāṃ -ndhaṃ kṛ.

--(Bribe) utkocaṃ dā.

to corrupt To CORRUPT

, v. n. duṣ (c. 4. duṣyati doṣṭuṃ), vipraduṣ sampraduṣ pūtībhū pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū.

corrupt CORRUPT

, a. duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In morals) duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ or vipraduṣṭabhāvaḥ duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti antarduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ naṣṭadhīḥ -dhīḥ -dhi durācāraḥ -rā -raṃ durātmā -tmā -tma (n) pāpacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ mandacaritraḥ -trā -traṃ.

--(Stinking) pūtaḥ -tā -taṃ pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ -ndhiḥ -ndhiḥ -ndhi durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

corrupted CORRUPTED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nāśitaḥ -tā -taṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vikāritaḥ -tā -taṃ viplutaḥ -tā -taṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

corrupter CORRUPTER

, s. dūṣakaḥ dūṣaṇaḥ dūṣaṇakṛt nāśakaḥ bhraṃśakārī m. (n).

corruptibility CORRUPTIBILITY

, s. dūṣaṇīyatā dūṣayitavyatvaṃ dūṣaṇaśīlatvaṃ naśvaratā.

corruptible CORRUPTIBLE

, a. dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dūṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ dūṣaṇakṣamaḥ -mā -maṃ kṣayī -yiṇī -yi (n) kṣayiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu naśvaraḥ -rā -raṃ.

corruption CORRUPTION

, s. (Act of corrupting) dūṣaṇaṃ.

--(Putrescence) pūtiḥ f., pūtatā durgandhatvaṃ pūyaṃ dūṣyaṃ galitatvaṃ.

--(Depravation of morals) duṣṭatā duṣṭabhāvatā matiduṣṭatā antarduṣṭatā daurātyaṃ bhraṣṭatā śāṭhyaṃ daurjanyaṃ.

--(In language) apabhraṃśaḥ apaśabdaḥ.

corruptive CORRUPTIVE

, a. dūṣakaḥ -kā -kaṃ dūṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dūṣayitnuḥ -tnuḥ -tnu.

corruptless CORRUPTLESS

, a. aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ nirjaraḥ -rā -raṃ.

corruptly CORRUPTLY

, adv. duṣṭaṃ sadūṣaṇaṃ sadoṣaṃ bhāvaduṣṭatvāt durātmatvāt.

corruptness CORRUPTNESS

, s. duṣṭatvaṃ duṣṭabhāvatā bhraṣṭatā kusṛtiḥ f. See CORRUPTION.

corsair CORSAIR

, s. samudrayāyī dasyuḥ m., samudrīyadasyuḥ m.

corse CORSE

, s. śavaḥ kuṇapaḥ -paṃ mṛtakaṃ mṛtaśarīraṃ. See CORPSE.

corset CORSET

, s. celikā colaḥ -lī aṅgikā kañculikā kūrpāsakaḥ -kaṃ.

corslet CORSLET

, s. kavacaḥ -caṃ urastrāṇaṃ vakṣastrāṇaṃ uraśchadaḥ śarīrarakṣaṇī.

cortical CORTICAL

, a. vālkalaḥ -lī -laṃ tvaṅmayaḥ -yī -yaṃ tvācaḥ -cī -caṃ.

corticated CORTICATED

, a. vṛkṣavalkalopamaḥ -mā -maṃ tarutvagrūpaḥ -pī -paṃ.

coruscant CORUSCANT

, a. sphuran -rantī -rat (t) vidyotamānaḥ -nā -naṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ.

to coruscate To CORUSCATE

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), vidyut (c. 1. -dyotate -tituṃ).

coruscation CORUSCATION

, s. sphuraṇaṃ sphuritaṃ vidyuddāma n. (n) chaṭā vidyudābhā.

corymbiferous CORYMBIFEROUS

, a. gucchākāraphalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

cosine COSINE

, s. jyā jyakā.

--(Of a right-angled triangle) koṭijyā.

cosmetic COSMETIC

, a. tvakkāntikaraḥ -rī -raṃ kāntivarddhakaḥ -kā -kaṃ aṅgarāgakārī -riṇī -ri (n) śobhakṛt; 'a cosmetic,' gātramārjanadravyaṃ.

cosmical COSMICAL

, a. jagatsambandhīyaḥ -yā -yaṃ pārthivaḥ -vī -vaṃ.

cosmogony COSMOGONY

, s. jagadutpattiḥ f., jagatsṛṣṭiḥ f., pṛthivīsṛṣṭiḥ f., pṛthivyutpattiḥ.

cosmographer COSMOGRAPHER

, s. jagadvivaraṇakṛt jagadvarṇanakarttā m. (rttṛ) pṛthivīvivaraṇaracakaḥ.

cosmographical COSMOGRAPHICAL

, a. jagadvivaraṇaviṣayaḥ -yā -yaṃ jagadvarṇanasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

cosmography COSMOGRAPHY

, s. jagadvivaraṇaṃ jagadvarṇanaṃ pṛthivīvivaraṇavidyā.

[Page 139a]
cosmopolite COSMOPOLITE

, s. jagadvāsī m. (n) pṛthivīvāsī sarvvatravāsī sarvvatrasthāyī m. (n) sarvvadeśavāsī m. (n) nirviśeṣeṇa sarvvalokamitraṃ.

cost COST

, s. (Price) mūlyaṃ arghaḥ.

--(Expense) vyayaḥ; 'high cost,' durmūlyaṃ bahumūlyaṃ māhārdhyaṃ; 'little cost,' alpamūlyaṃ alpavyayaḥ; 'at the cost of life,' prāṇavyayena; 'at the cost of a large sum,' bahudhanavyayena.

to cost To COST

, v. n. argh (c. 10. arghayati -yituṃ). Usually expressed by the inst. c. of mūlyaṃ or vyayaḥ in conjunction with some other verb; as, 'what does it cost?' kiyatā mūlyena vikrīyate; 'the building of the house cost a large sum of money,' bahudhanavyayena gṛhaṃ nirmmitaṃ.

costal COSTAL

, a. pañjarasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pārśvīyaḥ -yā -yaṃ.

costive COSTIVE

, a. ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhakoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ avaruddhamalaḥ -lā -laṃ baddhamalaḥ -lā -laṃ. See CONSTIPATED.

costiveness COSTIVENESS

, s. malāvarodhaḥ malāvaṣṭambhaḥ ānāhaḥ nāhaḥ nibandhaḥ baddhakoṣṭhaṃ.

costiness COSTINESS

, s. bahumūlyatā mahārghatā māhārghyaṃ mahārhatā durmūlyatā.

costly COSTLY

, a. bahumūlyaḥ -lyā -lyaṃ mahārghaḥ -rghā -rghaṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ mahārhaḥ -rhā -rhaṃ durmūlyaḥ -lyā -lyaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ arghārhaḥ -rhā -rhaṃ arghyaḥ -rghyā -rghyaṃ.

costume COSTUME

, s. (Dress) veśaḥ -ṣaḥ nepathyaṃ.

--(Conformity of dress), veṣasārūpyaṃ.

cot COT

, s. kuṭīraḥ kuṭeraḥ kuṭira uṭajaḥ kuṭṭimaḥ -maṃ veśama n. (n) parṇaśālā tṛṇakuṭī tṛṇaukaḥ n. (s) kāyamānaṃ.

--(A small bed) khaṭvā dolā preṅkhā preṅkholanaṃ.

cotemporary COTEMPORARY

, a. samānakālīnaḥ -nā -naṃ ekakālīnaḥ -nā -naṃ samakālavarttī -rttinī -rtti (n) savayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) samānavayaskaḥ -skā -skaṃ. See CONTEMPORARY.

coterie COTERIE

, s. bhogāsaktajanānāṃ saṃsargaḥ or paṃktiḥ f. or gaṇaḥ.

cotquean COTQUEAN

, s. gehaśūraḥ gehanarddī m. (n) gehamehī m. (n) strīkāryyacarccakaḥ.

cottage COTTAGE

, s. kuṭīraḥ uṭajaḥ veśma n. (n) parṇaśālā. See COT.

cottager or cotter COTTAGER or COTTER

, s. kuṭīravāsī m. (n) grāmavāsī m., grāmīyaḥ.

cottier COTTIER

, s. kuṭīrasthaḥ uṭajavāsī m. (n) grāmīṇaḥ.

cotton COTTON

, s. piculaḥ picuḥ picutūlaṃ tūlaḥ -laṃ tūlakaṃ tūlapicuḥ m., vadarā -rī.

--(The plant) karpāsī kārpāsī picavyaḥ; 'roll of cotton,' tūlanālī.

--(Cotton cloth) kārpāsaṃ kārpāsāmbaraṃ tūlāvastraṃ ambaraṃ phālavastraṃ.

cottony COTTONY

, a. kārpāsaḥ -sī -saṃ -sikaḥ -kī -kaṃ phālaḥ -lī -laṃ bādaraḥ -rī -raṃ.

couch COUCH

, s. keliśayanaṃ śayyā śayanīyaṃ śayaḥ -yanaṃ paryyaṅkaḥ mañcaḥ prastaraḥ prastāraḥ talpaḥ pālaṅgaḥ viśrāmasthānaṃ.

to couch To COUCH

, v. n. śī (c. 2. śete śayituṃ), śayanaṃ kṛ saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

to couch To COUCH

, v. a. (Cause to lie, lay down) śī in caus. (śāyayati -yituṃ) nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Comprise) parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Hide) chad (c. 10. chādayati -yituṃ).

--(Cut out cataract of the eye) netramantham ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

couchant COUCHANT

, a. śāyī -yinī -yi (n) śayitaḥ -tā -taṃ śayaḥ -yā -yaṃ.

couched COUCHED

, p. p. (Hidden, involved, comprised) samācchannaḥ -nnā -nnaṃ chāditaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ antargataḥ -tā -taṃ.

couchfellow COUCHFELLOW

, s. sahaśāyī m. -yinī f. (n) ekaparyyaṅkaśāyī sahaśayanaḥ.

couchgrass COUCHGRASS

, s. tṛṇaviśeṣaḥ tṛṇaṃ kakṣaḥ.

couch COUCH

, s. kāśaḥ kāsaḥ utkāsaḥ -sanaṃ vikṣāvaḥ kṣavaḥ kṣavathuḥ m., kṣut f., kṣutaḥ -tā; 'having a cough,' kāśī -śinī -śi (n) kṣutavān -vatī -vat (t).

to cough To COUGH

, v. n. kās (c. 1. kāsate -situṃ), kṣu (c. 2. kṣauti kṣavituṃ).

--(Coughing up of phlegm) utkāsanaṃ.

cougher COUGHER

, s. kāśī m. (n) utkāsī m. (n) kṣutkārī m. (n) kṣavakṛt.

coulter COULTER

, s. lāṅgaladantaḥ phāladantaḥ lāṅgalakīlaḥ kṛntatraṃ godāraṇaṃ.

council COUNCIL

, s. sabhā samājaḥ sadaḥ n. (s) saṃsad f.; 'council of state,' śiṣṭasabhā mahāsabhā; 'privy council,' mantrisabhā gūḍhasabhā; 'councilroom,' cintāveśma n. (n) mantraśālā dārvvaṭaṃ.

counsel COUNSEL

, s. (Advice) mantraḥ -ntraṇaṃ -ṇā upadeśaḥ upadiṣṭaṃ mantritaṃ mantropaṣṭambhaḥ.

--(Deliberation) vicāraḥ -raṇaṃ cintā sucintā sañcintanaṃ vivecanaṃ marśaḥ āmarśaḥ parāmarśaḥ pratyavamarśaḥ; 'good counsel,' sumantritaṃ; 'betraying of counsel,' mantrabhedaḥ.

--(Plan, scheme, design) upāyaḥ vyavasāyaḥ cintā abhiprāyaḥ.

--(Advocate, pleader) prativādī m. (n) pratinidhiḥ m.

to counsel To COUNSEL

, v. a. mantr (c. 10. mantrayate -ti -yituṃ), sammantr mantraṇaṃ kṛ mantraṃ dā upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), ādiś pratyādiś parāmarśaṃ kṛ.

counselled COUNSELLED

, p. p. mantritaḥ -tā -taṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

counsellor COUNSELLOR

, s. (On public affairs) mantrī m. (n) amātyaḥ sacivaḥ.

--(Adviser in general) mantā m. (ntṛ) abhimantā m. (ntṛ) mantrakṛt mantravit mantradaḥ mantrajñaḥ upadeśakaḥ upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) ādeṣṭā m., buddhisahāyaḥ bhrāntiharaḥ kulyaḥ.

--(Courtier) śiṣṭaḥ.

counsellorship COUNSELLORSHIP

, s. mantritvaṃ sācivyaṃ pradhānamantripadaṃ amātyatvaṃ.

count COUNT

, s. (Reckoning) gaṇanā -naṃ gaṇitaṃ saṃkhyā gaṇitasaṃkhyā.

--(A title of foreign nobility) videśīyakhyātiviśeṣaḥ.

--(Charge in an indictment) pūrvvapakṣapādaḥ bhāṣāpādaṃ abhiyogaḥ.

to count To COUNT

, v. a. (Number) saṅkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samparikhyā parisaṅkhyā kal (c. 10. kalayati -yituṃ), aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

--(Calculate) gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ.

--(Esteem) man (c. 4. manyate mantuṃ or caus. mānayati -yituṃ), samman pratiman.

to count-upon To COUNT-UPON

, v. a. avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri; viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ); 'counting upon,' avalambya.

counted COUNTED

, p. p. saṃkhyātaḥ -tā -taṃ gaṇitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ.

countenance COUNTENANCE

, s. (Face) mukhaṃ ānanaṃ vadanaṃ āsyaṃ vaktraṃ.

--(Air, look) vadanaṃ rūpaṃ ākāraḥ ābhā.

--(Sanction, patronage) dṛṣṭiḥ f., anugrahaḥ āgrahaḥ saṅgrahaḥ āśrayaḥ ādhāraḥ anupālanaṃ saṃvarddhanaṃ prasādaḥ ānukūlyaṃ sāhāyyaṃ upakāraḥ; 'one who preserves a composed countenance,' prasannamukhī m. (n).

to countenance To COUNTENANCE

, v. a. anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anupāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), pratipāl anukūl (nom. anukūlayati -yituṃ), saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) upakṛ sāhāyyaṃ kṛ.

countenancer COUNTENANCER

, s. anugrāhī m. (n) anupālakaḥ upakārakaḥ saṃvardhakaḥ sahāyaḥ.

counter COUNTER

, s. (Table to count money on) gaṇanaphalakaṃ baṇikphalakaṃ baṇijāṃ mudrāsanaṃ.

--(Round piece to count with) gaṇanārthaṃ mudrā or kākinī or kaparddakaḥ or vaṭaḥ or varāṭakaḥ or aṣṭhīlā or akṣaḥ.

counter COUNTER

, adv. prati abhi pratikūlaṃ viruddhaṃ viparītaṃ prātikūlyena virodhena pratimukhaṃ pratilomaṃ vilomaṃ; 'a counter-charge,' pratyabhiyogaḥ; 'a counter-pledge,' pratipāṇaṃ.

to counteract To COUNTERACT

, v. a. pratikṛ vipratikṛ viprakṛ pratihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), pratīkāreṇa or pratiyatnena virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or pratirudh or nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ); pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

[Page 140a]
counteracted COUNTERACTED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ vipratikṛtaḥ -tā -taṃ viprakṛtaḥ -tā -taṃ.

counteraction COUNTERACTION

, s. pratīkāraḥ pratikāraḥ vipratikāraḥ pratikriyā viprakāraḥ viprakṛtiḥ f., pratighātaḥ pratiyatnaḥ pratiyogaḥ viparītakriyā viruddhakriyā vyāghātaḥ abhighātaḥ.

to counterbalance To COUNTERBALANCE

, v. a. pratitul (c. 10. -tulayati -yituṃ), samīkṛ samatolīkṛ tulyīkṛ tulyabalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ tulyabhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ samānīkṛ.

to counterbuff To COUNTERBUFF

, v. a. pratihan (c. 2. -hanti -hantuṃ), abhihan pratighātaṃ kṛ.

counterbuff COUNTERBUFF

, s. pratighātaḥ pratihatiḥ f., pratīghātaḥ abhighātaḥ.

counterchange COUNTERCHANGE

, s. parivarttaḥ -rttanaṃ vinimayaḥ viparyyayaḥ parasparaparivarttanaṃ ādānapratidānaṃ vyatikaraḥ itaretarayogaḥ.

to counterchange To COUNTERCHANGE

, v. a. parasparāṃ parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or vinime (c. 1. -mayate -mātuṃ) or ādānapratidānaṃ kṛ.

to countercharm To COUNTERCHARM

, v. a. mantraṃ or abhicāraṃ or vaśakriyāṃ pratikṛ mantracchedaṃ kṛ.

countercheck COUNTERCHECK

, s. pratirodhaḥ pratiṣṭambhaḥ pratibandhaḥ pratiṣedhaḥ pratighātaḥ.

counterevidence COUNTEREVIDENCE

, s. pratikūlasākṣī m. (n) viruddhasākṣyaṃ viparītasākṣyaṃ pratipakṣapramāṇaṃ.

to counterfeit To COUNTERFEIT

, v. a. (Feign) chala (nom. chalayati -yituṃ), chadma kṛ kapaṭaṃ kṛ kūṭaṃ kṛ; 'to counterfeit a writing,' kapaṭalekhyaṃ or kūṭalekhaṃ kṛ.

--(Imitate) anukṛ.

--(Impose upon) pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ); 'to counterfeit sleep,' mithyāprasuptaḥ -ptā -ptaṃ bhū; 'he counterfeits sleep,' ātmānaṃ prasuptamiva darśayati.

counterfeit COUNTERFEIT

, s. kūṭaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ chadma n. (n) vyājaḥ.

--(Forgery) kapaṭalekhaḥ -khyaṃ.

counterfeit COUNTERFEIT

, a. kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ lakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n); 'a counterfeit dress,' kapaṭaveśaḥ chadmaveśaḥ; 'counterfeit gold,' kūṭasvarṇaṃ; 'counterfeit writing,' kapaṭalekhyaṃ; 'counterfeit order,' kūṭaśāsanaṃ.

counterfeiter COUNTERFEITER

, s. (Forger) kūṭakaḥ kūṭakṛt kapaṭalekhyakārī m. (n).

--(Imposter) kapaṭikaḥ chalī m. (n) pratārakaḥ vañcakaḥ.

counterfeitly COUNTERFEITLY

, adv. mithyā sakūṭaṃ sakapaṭaṃ savyājaṃ chadmanā kṛtrimaprakāreṇa.

to countermand To COUNTERMAND

, v. a. pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pratyājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) viparītājñāṃ dā anyathā ājñā in caus.

countermand COUNTERMAND

, s. viparītājñā pratyādeśaḥ viparītādeśaḥ.

to countermarch To COUNTERMARCH

, v. n. pratikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram viparītayātrāṃ kṛ pratiyā (c. 2. -yāti -tuṃ), viparītaṃ yā.

countermarch COUNTERMARCH

, s. viparītayātrā pratiyānaṃ pratigamanaṃ viparītagatiḥ f., vyatikramaḥ pratiyātrā.

countermark COUNTERMARK

, s. praticihnaṃ pratilakṣaṇaṃ cihnaṃ cihnena sahitaṃ.

to countermark To COUNTERMARK

, v. a. praticihna (nom. -cihnayati -yituṃ), cihnaṃ cihnena dṛḍhīkṛ.

countermine COUNTERMINE

, s. pratisuruṅgā pratisandhiḥ m., pratikhānikaṃ śatrusuruṅgābhimukhagatā suruṅgā.

to countermine To COUNTERMINE

, v. a. pratisuruṅgāṃ kṛ śatrusandhipratimukham anyasandhiṃ khan (c. 1. khanati -nituṃ).

countermure COUNTERMURE

, s. prācīrapaścāt prācīraṃ prākārasya paścāda upaprākāraḥ.

counterpane or counterpoint COUNTERPANE or COUNTERPOINT

, s. śayyāpracchadaḥ śayanīyapracchadapaṭaḥ śadhyāchādanaṃ śayanāstaraṇaṃ.

counterpart COUNTERPART

, s. pratirūpaṃ pratiyogaḥ pratiyogī m. (n) pratimūrttiḥ f., pratimā pratimānaṃ prativimbaṃ anurūpaṃ.

counterplea COUNTERPLEA

, s. pratyarthaṃ pratyabhiyogaḥ pratyuttaraṃ udgrāhaḥ.

[Page 140b]
counterplot COUNTERPLOT

, s. pratiyatnaḥ pratiyogaḥ praticeṣṭā pratīkāraḥ pratyupāyaḥ.

to counterplot To COUNTERPLOT

, v. a. upāyaṃ praty anyopāyaṃ prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

to counterpoise To COUNTERPOISE

, v. a. pratitul (c. 10. -tulayati -yituṃ), tulyabhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ tulyabalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ tulyīkṛ samatolīkṛ samīkṛ.

counterpoise COUNTERPOISE

, s. tulyabhāratvaṃ tulyabalatvaṃ -tā samatolatvaṃ.

counter-poison COUNTER-POISON

, s. prativiṣaṃ viṣanāśanaṃ viṣaghnaṃ garaghnaṃ,

counterscarp COUNTERSCARP

, s. kaṭakanikaṭavarttī parikhāpārśvaḥ.

to countersign To COUNTERSIGN

, v. a. parahastākṣaraṃ svahastākṣareṇa dṛḍhīkṛ.

countersign COUNTERSIGN

, s. pratyābhijñānaṃ.

--(Watchword) sambhāṣā saṃvid.

counter-tenor COUNTER-TENOR

, s. udāttaviparītaḥ svaramārgaḥ.

counter-tide COUNTER-TIDE

, s. prativelā viparītavelā pratirayaḥ viparītapravāhaḥ.

to countervail To COUNTERVAIL

, v. a. tulyabalaḥ -lā -lam as tulyībhū samānabalībhū.

countess COUNTESS

, s. viśiṣṭapadasthitasya kulīnapuruṣasya patnī.

counting COUNTING

, s. gaṇanaṃ -nā.

--(Counting-house) lekhyasthānaṃ.

countless COUNTLESS

, a. asaṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ asaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ asaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ agaṇanīyaḥ -yā -yaṃ lakṣaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ astasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ.

country COUNTRY

, s. (A region) deśaḥ pradeśaḥ viṣayaḥ rāṣṭraṃ dik f. (ś) āśā tāyikaḥ dhiṣṇyaṃ; 'inhabitated country,' janapadaḥ nīvṛt; 'barbarous country,' mlecchadeśaḥ.

--(As opposed to the town) grāmaḥ janapadaḥ.

--(Native country) janmabhūmiḥ f., svadeśaḥ svarāṣṭraṃ svaviṣayaḥ.

--(Country-road) diṅmārgaḥ.

country COUNTRY

, a. jānapadaḥ -dī -daṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ.

country-dance COUNTRY-DANCE

, s. paṃktikrameṇa sammukhasthānāṃ strīpuruṣāṇāṃ nṛtyaṃ.

country-house COUNTRY-HOUSE

, s. jāṅgalapradeśe gṛhaṃ paurajanasya nagaropānte kheligṛhaṃ.

country-life COUNTRY-LIFE

, s. jānapadānāṃ vyavahāraḥ or vyāpāraḥ janapade or jaṅgaladeśe varttanaṃ vanavarttibhiḥ pravṛttaṃ jīvanaṃ.

countryman COUNTRYMAN

, s. (Rustic) jānapadaḥ grāmyajanaḥ grāmavāsī m. (n) grāmī m. (n) grāmīyaḥ.

--(Fellow-countryman) svadeśīyaḥ svadeśajaḥ ekadeśasthaḥ saṃsthaḥ sāṃsthānikaḥ ekagrāmīṇaḥ ekapauraḥ.

country-parson COUNTRY-PARSON

, s. grāmyaguruḥ m., grāmavāsinām ācāryyaḥ jānapadānāṃ purohitaḥ.

county COUNTY

, s. maṇḍalaṃ cakraṃ deśaḥ pradeśaḥ rāṣṭraṃ.

couple COUPLE

, s. (A brace) mithunaṃ dvamdvaṃ yugaṃ yugmaṃ yugalaṃ yamalaṃ yāmalaṃ yamaḥ yamakaṃ dvayaṃ in comp.; as, 'a couple of men,' puruṣadvayaṃ; 'a couple of oxen,' goyugaṃ gomithunaṃ; 'a married couple,' dampatī m. du. bhāryyāpatī m. du.

--(A tie for fastening two dogs together) kukkuradvayasambandhanārthaṃ rajjuḥ or śuṅkhalā.

to couple To COUPLE

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) sambandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), ekatra kṛ.

to couple To COUPLE

, v. n. bhāryyāpatibhāvena saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or sammil (c. 6. -milati -melituṃ), maithunaṃ kṛ vivāhaṃ kṛ.

couplet COUPLET

, s. (Two lines in verse) ślokaḥ.

courage or courageousness COURAGE or COURAGEOUSNESS

, s. vīryyaṃ vīratā śauryyaṃ śūratā dhīratvaṃ dhairyyaṃ vikramaḥ parākramaḥ nirbhayatā sāhasaṃ pauruṣaṃ dhārṣṭyaṃ tejaḥ n. (s) pratāpaḥ; 'to take courage,' āśvas (c. 2. -śvasiti -situṃ), pratyāśvas samāśvas; 'to inspire with courage,' āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas in caus.

courageous COURAGEOUS

, a. vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhītaḥ -tā -taṃ abhīruḥ -ruḥ -ru vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

courageously COURAGEOUSLY

, adv. savīryyaṃ saśauryyaṃ vīryyeṇa sadhairyyaṃ savikramaṃ nirbhayaṃ abhītavat vīravat śūravat sāhasapūrvvakaṃ.

courier COURIER

, s. vārttāharaḥ adhvagaḥ udvegaḥ vegī m. (n) prajavī m. (n) tarasvī m. (n) jaṅghākārikaḥ jaṅghālaḥ jāṅghikaḥ tūḥ m. (tur).

--(Bearing letters) lekhahārī m. (n).

course COURSE

, s. (Career) gatiḥ f., caryyā mārgaḥ calanaṃ gamanaṃ.

--(Progress) kramaḥ prakramaḥ pragamanaṃ.

--(Room, scope) prasaraḥ.

--(Track) pathaḥ mārgaḥ padavī ayanaṃ.

--(Ship's course) naumārgaḥ naupathaḥ.

--(Course of an arrow) vāṇagocaraṃ śarāyaṇaṃ vātarāyaṇaṃ.

--(Line of study) adhyayanamārgaḥ adhyayanakramaḥ; 'course of mathematics,' gaṇitamārgaḥ.

--(Order of sucession) kramaḥ anukramaḥ paryyāyaḥ ānupūrvyaṃ paramparā śreṇī āvaliḥ f.

--(Course of proceeding) kriyāprasaṅgaḥ kriyāvidhiḥ m., anuṣṭhānaṃ.

--(Manner) rītiḥ f., vidhaḥ vidhiḥ m., prakāraḥ mārgaḥ.

--(Manner of life or conduct) vyavahāraḥ vṛttiḥ f., rītiḥ f., ācāraḥ caritraṃ sṛtiḥ f.; 'correct course of conduct,' sumārgaḥ supathaḥ; 'incorrect course,' unmārgaḥ vimārgaḥ utpathaḥ vipathaḥ kupathaḥ kusṛtiḥ f.

--(Course or flow of a river) nadīpaddhatiḥ f., nadīpravāhaḥ nadīrayaḥ.

--(Race-ground) caryyābhūmiḥ f., vājidhāvanasthānaṃ.

--(Number of dishes set on the table at once) yāvanti bhojanapatrāṇi yugapat pariveṣyante.

--(Catamenia) ṛtuḥ m., rajaḥ n. (s) ārttavaṃ puṣpaṃ; 'of course,' avaśyaṃ niḥsandehaṃ nūnaṃ suniścitaṃ asaṃśayaṃ; 'in the course,' madhye; 'in the course of three years,' varṣatrayamadhye; 'being in the course of proof,' sādhyamānaḥ -nā -naṃ; 'course of nature,' sṛṣṭerītiḥ f.

to course To COURSE

, v. a. and n. kukkuraiḥ śaśakam anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), dṛṣṭigocaraśaśakānusaraṇe śikṣitaiḥ kukkurair mṛgayāṃ kṛ.

courser COURSER

, s. (Fleet horse) javanaḥ javādhikaḥ javī m. (n).

--(Warhorse) vārakīraḥ.

court COURT

, s. (An inclosed place, a square) catvaraṃ aṅganaṃ prāṅgaṇaṃ catuḥśālaṃ -lā catuśśālā nikarṣaṇaḥ prakoṣṭhaḥ kakṣyā; 'court of a house,' gṛhāṅgaṇaṃ.

--(Prince's residence) rājaśālā rājasabhā śālā sabhā rājagṛhaṃ rājamandiraṃ rājadhānī rājadhāma n. (n) nṛpaveśma n. (n) rājadvāraṃ.

--(Court of justice) dharmmasabhā rājadvāraṃ vyavahāramaṇḍapaḥ vicārasthānaṃ dharmmādhikaraṇaṃ sadaḥ n. (s); 'courthouse,' dārvvaṭaṃ.

--(The judges) dharmmādhikāriṇaḥ m. pl., prāḍvivākāḥ m. pl., dharmmādhyakṣāḥ m. pl.

--(The retinue of the prince) tantraṃ rājaparivāraḥ rājaparijanaḥ parivarhaḥ.

--(Endeavour to please, civility) anunayaḥ sabhājanaṃ ārādhanaṃ ānandanaṃ anuvṛttiḥ f., anukūlatā. bhajanaṃ bhaktiḥ f.

to court To COURT

, v. a. (Endeavour to please, conciliate) anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), ārādh in caus. (-rādhayati -yituṃ) anurañj in caus. (-rañjayati -yituṃ) sev (c. 1. sevate -vituṃ), āśri (c. 1. -śrayate -yituṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ).

--(Solicit) prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), yāc (c. 1. yācati -cituṃ),

--(Solicit to marriage) vivāhārthaṃ striyaṃ prārth or upās (c. 1. āste -āsituṃ).

court-chaplain COURT-CHAPLAIN

, s. rājapurohitaḥ rājācāryyaḥ rājaguruḥ m., rājavipraḥ.

courted COURTED

, p. p. anunītaḥ -tā -taṃ ārādhitaḥ -tā -taṃ anurañjitaḥ -tā -taṃ sabhājitaḥ -tā -taṃ sevitaḥ -tā -taṃ anuruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prārthitaḥ -tā -taṃ.

court-day COURT-DAY

, s. vicāradinaṃ vicāradivasaḥ dharmmapraṇayanadivasaḥ.

court-favour COURT-FAVOUR

, s. vāllabhyaṃ rājānugrahaḥ rājaprasādaḥ.

courteous COURTEOUS

, a. anunayī -yinī -yi (n) anurodhī -dhinī -dhi (n) anukūlaḥ -lā -laṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) savinayaḥ -yā -yaṃ sānunayaḥ -yā -yaṃ praśritaḥ -tā -taṃ sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ priyaṃvadaḥ -dā -daṃ vandāruḥ -ruḥ -ru sāntvavādaḥ -dā -daṃ; 'courteous language,' sūnṛtaṃ; as in the phrase 'we are happy that you are come,' dhanyā vayaṃ bhavadāgamanāt.

courteously COURTEOUSLY

, adv. sānunayaṃ savinayaṃ sānandanaṃ sānurodhaṃ sabhājanapūrvvaṃ.

courteousness COURTEOUSNESS

, s. sabhyatā anukūlatā suśīlatā śiṣṭatā abhinītiḥ f.

courtesy COURTESY

, s. anunayaḥ vinayaḥ anukūlatā anurodhaḥ anugrahaḥ ānandanaṃ sabhājanaṃ svabhājanaṃ praṇayaḥ praśrayaḥ anuvṛttiḥ f. -varttanaṃ saujanyaṃ dākṣiṇyaṃ; 'in receiving or taking leave of a friend,' āmantraṇaṃ āpracchanaṃ; 'treated with courtesy,' sabhājitaḥ -tā -taṃ.

courtezan COURTEZAN

, s. veśyā gaṇikā paṇyastrī paṇyāṅganā vāravilāsinī vārastrī bandhakī sādhāraṇastrī puṃścalī ṛccharā rūpājīvā.

courtier COURTIER

, s. rājavallabhaḥ nṛpavallabhaḥ sabhāstho janaḥ rājasevakaḥ rājabhṛtyaḥ sabhyaḥ sabhyalokaḥ śiṣṭaḥ rājasabhāsad.

court-like COURT-LIKE

, a. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ śiṣṭācāraḥ -rā -raṃ sabhyācāraḥ -rā -raṃ.

courtliness COURTLINESS

, s. sabhyatā śiṣṭatā saujanyaṃ sujanatā suśīlatā.

courtly COURTLY

, a. sabhyaśīlaḥ -lā -laṃ sujanaḥ -nā -naṃ sundaraḥ -rī -raṃ.

court-minion COURT-MINION

, s. rājavallabhaḥ nṛpavallabhaḥ rājapriyaḥ.

courtship COURTSHIP

, s. (Of a woman) vivāhārthaṃ prārthanaṃ -nā or yācñā stryupāsanaṃ.

--(Soliciting favour) ārādhanaṃ anurañjanaṃ bhajanaṃ ānandanaṃ.

court-yard COURT-YARD

, s. aṅganaṃ prāṅgaṇaṃ catvaraṃ catuḥśālaṃ -lā abhyantaracatuḥśālakaḥ ajiraṃ gṛhāṅgaṇaṃ gṛhaprāṅgaṇaṃ prakoṣṭhaḥ.

cousin COUSIN

, s. (Male, by father's brother) pitṛvyaputraḥ pitṛbhrātrīyaḥ.

--(Female) pitṛvyaputrī pitṛbhrātrīyā.

--(Male, by father's sister) pitṛṣvasrīyaḥ pitṛṣvaseyaḥ.

--(Female) pitṛṣvasrīyā pitṛṣvaseyī.

--(Male, by mother's brother) mātulaputraḥ mātṛbhrātrīyaḥ.

--(Female) mātulaputrī mātṛbhrātrīyā.

--(Male, by mother's sister) mātṛṣvasrīyaḥ mātṛṣvaseyaḥ.

--(Female) mātṛṣvasrīyā mātṛṣvaseyī.

--(A kinsman) jñātiḥ m., bāndhavaḥ sahajamitraṃ.

cove COVE

, s. vaṅkaḥ khallaḥ khātaṃ akhātaṃ potabandhanasthānaṃ.

covenant COVENANT

, s. niyamaḥ saṃvid f., samayaḥ paṇaḥ saṅghaṭṭanaṃ samādhiḥ m., upagamaḥ saṃśravaḥ; 'written covenant,' niyamapatraṃ; 'covenantbreaker,' samayabhedī m. (n) niyamalaṅghī m. (n).

to covenant To COVENANT

, v. n. niyamaṃ kṛ niyamīkṛ samayaṃ kṛ samayākṛ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃvidam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), paṇaṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati -yituṃ).

covenanted COVENANTED

, p. p. niyamitaḥ -tā -taṃ saṃviditaḥ -tā -taṃ paṇitaḥ -tā -taṃ.

covenanter COVENANTER

, s. sāmayikaḥ niyamabaddhaḥ naiyamikaḥ niyamakārī m. (n).

cover COVER

, s. (Any thing put over another) chādanaṃ ācchādanaṃ āvaraṇaṃ pidhānaṃ paṭalaṃ puṭaḥ -ṭī -ṭaṃ.

--(Screen) vyavadhā -dhānaṃ paṭaḥ -ṭaṃ avaguṇṭhanaṃ.

--(Wrapper) prāvāraḥ pravāraḥ ācchādanavastraṃ pracchadapaṭaḥ uttaracchadaḥ uttarīyaṃ nicolaḥ.

--(Lid) mudgaḥ pidhānaṃ śarāvaḥ varddhamānakaḥ.

--(Of a dish) kūrmmapṛṣṭhakaṃ.

--(Of a book) pustakavastraṃ pustakācchādanaṃ.

--(Of a well) vināhaḥ vīnāhaḥ nāndīpaṭaḥ nāndīmukhaḥ.

--(Of a carriage) rathaguptiḥ f., rathagopanaṃ.

--(Pretext) chadma n. (n) vyapadeśaḥ apadeśaḥ.

--(Shelter) saṃśrayaḥ samāśrayaḥ.

to cover To COVER

, v. a. (Put one thing over another) chad (c. 10. chādayati -te -yituṃ), āchad samāchad prachad parichad pratichad saṃchad avachad vṛ (c. 5. vṛṇoti, c. 9. vṛṇāti varituṃ -rītuṃ), āvṛ samāvṛ nivṛ saṃvṛ; ṣidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), apidhā avatan (c. 8. -tanoti -tanituṃ).

--(Put on in quantities) āci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci stṝ (c. 5. stṛṇoti -ṇāti starituṃ -rītuṃ), āstṝ.

--(Conceal, veil) chad guh, (c. 1. gūhati -hituṃ), niguh antardhā vyavadhā tiraskṛ sthag (c. 10. sthagayati -yituṃ), guṇṭh (c. 10. guṇṭhayati -yituṃ), avaguṇṭh ūrṇu (c. 2. ūrṇauti ūrṇoti ūrṇavituṃ), prorṇu.

--(Cover with a garment) vastreṇa āchad or pravṛ or paridhā or vye (c. 1. vyayati vyātuṃ) or veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ).

--(As a horse) sku (c. 5. skunoti, c. 9. skunāti skotuṃ).

covered COVERED

, p. p. channaḥ -nnā -nnaṃ chāditaḥ -tā -taṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ ācchāditaḥ -tā -taṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ pracchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ samavacchannaḥ -nnā -nnaṃ samācchannaḥ -nnā -nnaṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ pihitaḥ -tā -taṃ avatataḥ -tā -taṃ ācitaḥ -tā -taṃ nicitaḥ -tā -taṃ āstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āstṛtaḥ -tā -taṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ antarhitaḥ -tā -taṃ vyavahitaḥ -tā -taṃ sthagitaḥ -tā -taṃ guṇṭhitaḥ -tā -taṃ ūrṇutaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rūṣitaḥ -tā -taṃ apavāritaḥ -tā -taṃ; 'a covered way,' channapathaḥ; 'covered with blossoms,' stavakācitaḥ -tā -taṃ.

covering COVERING

, s. chādanaṃ ācchādanaṃ pracchādanaṃ pidhānaṃ apidhānaṃ paṭalaṃ prāvaraṇaṃ āvaraṇaṃ varaṇaṃ chadanaṃ puṭaḥ apavāraṇaṃ veṣṭanaṃ.

--(Screen) vyavadhā -dhānaṃ tiraskariṇī tirodhānaṃ antarddhānaṃ prāvṛtaṃ.

--(Dress) ācchādanaṃ paridhānaṃ pravāraḥ prāvāraḥ paricchadaḥ.

coverlet COVERLET

, s. śayyācchādanaṃ śayanīyapracchadapaṭaḥ uttarapracchadaḥ uttarachadaḥ.

covert COVERT

, s. (Shelter) saṃśrayaḥ samāśrayaḥ āśrayaṇaṃ,

--(Thicket in which beasts hide themselves) gahanaṃ gahvaraṃ guhinaṃ jhāṭaḥ kuñjaḥ.

covert COVERT

, a. (Sheltered from the wind) nirvātaḥ -tā -taṃ.

--(Hidden, secret) gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ; 'covert expression,' vyājoktiḥ f., vyaṅgyoktiḥ f.; 'covert meaning,' nigūḍhārthaḥ.

covertly COVERTLY

, adv. nibhṛtaṃ tiras rahas rahasi chalena guptaṃ.

to covet To COVET

, v. a. lubh (c. 4. lubhyati lobhituṃ lobdhuṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ), abhivāñch kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ atiśayena labh in des. (lipsate -psituṃ) gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), kam (c. 10. kāmayate -yituṃ), spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), abhidhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ).

covetable COVETABLE

, a. lobhanīyaḥ -yā -yaṃ lobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ spṛhaṇīyaḥ -yā -yaṃ spṛhyaḥ -hyā -hyaṃ abhilaṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ vāñchanīyaḥ -yā -yaṃ.

coveted COVETED

, p. p. abhvilaṣitaḥ -tā -taṃ ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ lipsitaḥ -tā -taṃ vāñchitaḥ -tā -taṃ abhīpsitaḥ -tā -taṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

covetous COVETOUS

, a. lobhī -bhinī -bhi (n) lubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ lobhayuktaḥ -ktā -ktaṃ lolubhaḥ -bhā -bhaṃ lobhavān -vatī -vat (t) abhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) -ṣukaḥ -kā -kaṃ ākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) gṛdhraḥ -dhrā -dhraṃ garddhanaḥ -nā -naṃ gṛdhnuḥ -dhnuḥ -dhnu īpsuḥ -psuḥ -psu abhīpsuḥ -psuḥ -psu icchuḥ -cchuḥ -cchu jighṛkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu lipsuḥ psuḥ -psu kāmavān -vatī -vat (t) spṛhayāluḥ -luḥ -lu āśāyuktaḥ -ktā -ktaṃ lālasī -sinī -si (n) tṛṣṇakaḥ -kā -kaṃ.

--(Of riches, gain) dhanalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhanābhilāṣukaḥ -kā -kaṃ arthalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhanārthī -rthinī -rthi (n) arthaparaḥ -rā -raṃ lābhalipsuḥ -psuḥ -psu.

covetously COVETOUSLY

, adv. lobhena salobhaṃ atilipsayā lubdhatvāt lubdhaṃ.

covetousness COVETOUSNESS

, s. lobhaḥ lubdhatā lipsā tṛṣṇā lālasā abhilāṣaḥ atiśayecchā jighṛkṣā atiśayalipsā lipsātiśayaḥ atispṛhā atikāṃkṣā ākāṃkṣā ativāñchā abhidhyā -dhyānaṃ laulyaṃ.

--(Of wealth) dhanalipsā dhanalobhaḥ dhanābhilāṣaḥ dhanatṛṣṇā vittehā vitteṣaṇā arthakāmaḥ.

covey COVEY

, s. (Hatch of young birds) pakṣiśāvakagaṇaḥ.

--(A number of birds) pakṣigaṇaḥ pākṣikaṃ kāpotaṃ; 'covey of partridges,' cakoramālā ṭiṭṭibhagaṇaḥ.

covin COVIN

, s. kūṭasaṃvid kūṭapaṇaḥ kūṭasamayaḥ kapaṭasaṃvid.

cow COW

, s. gauḥ f. (go) śṛṅgiṇī tampā tambā māhā -heyī nilimpā pīvarī surabhī saurabheyī usrā arjunī adhnā rohiṇī.

--(Milch-cow) dhenuḥ f., dhenukā godhenuḥ strīgavī dogdhrī pītadugdhā pīnodhnī pīvarastanī dhenuṣyā; 'excellent cow,' govṛndārakaḥ gavoḍghaḥ goprakāṇḍaṃ gomatallikā naicikī; 'a herd of cows,' gokulaṃ govṛndaṃ dhainukaṃ; 'cow anxious for her calf,' vatsakāmā vatsalā; 'sacrifice of a cow,' gomedhaḥ; 'cow's milk,' godugdhaṃ dhenukādugdhaṃ; 'killing a cow,' gohatyā gobadhaḥ; 'cow-killer,' goghnaḥ; 'cow's hoof,' gokhuraḥ gokṣuraḥ; 'cow's hide,' gocarmma n. (n); 'cow-tail,' cāmaraṃ gopucchaḥ; 'owner of cows,' gavīśvaraḥ; 'belonging to a cow,' gavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'cow-shaped,' gavākṛtiḥ -tiḥ -ti; 'cow-dung,' gomayaḥ -yaṃ gokṛtaṃ gośakṛt bhūmilepanaṃ gopurīṣaṃ gohannaṃ goviṭ f. ().

to cow To COW

, v. a. bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ or bhīṣayati -yituṃ), tras in caus. (trāsayati -yituṃ) vitras santras.

cowach COWACH

, s. (A plant) kaṇḍurā kaṇḍūrā mahāhrasvā svaguptā svayaṅguptā adhyaṇḍā ajalāmā m. (n) ajahā jaḍā prāvṛṣāyaṇī markaṭī.

coward COWARD

, s. kātaraḥ kāpuruṣaḥ kupuruṣaḥ bhīruḥ bhītaḥ avīraḥ vīryyahīnaḥ hatakaḥ klīvaḥ śauryyahīnaḥ yuddhaparāṅmukhaḥ yuyutsārahitaḥ kṛpaṇaḥ.

cowardice COWARDICE

, s. kātaryyaṃ kāpuruṣatvaṃ nirvīryyaṃ avīryyaṃ apauruṣaṃ bhīrutā kātaratā avikramaḥ śauryyahīnatā klaivyaṃ kārpaṇyaṃ.

cowardly COWARDLY

, a. nirvīraḥ -rā -raṃ vīryyahīnaḥ -nā -naṃ vīryyarahitaḥ -tā -taṃ kātaraḥ -rā -raṃ bhīruḥ -ruḥ -ru bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ trasnuḥ -snuḥ -snu klīvaḥ -vā -vaṃ pauruṣahīnaḥ -nā -naṃ śauryyarahitaḥ -tā -taṃ avikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

cowardly COWARDLY

, adv. kāpuruṣavat bhītavat klīvavat sakātaryyaṃ sacakitaṃ.

cowed COWED

, p. p. bhītaḥ -tā -taṃ trāsitaḥ -tā -taṃ santrastaḥ -stā -staṃ.

to cower To COWER

, v. n. avanatakāyaḥ -yā -yaṃ bhū praṇataśarīraḥ -rā -raṃ bhū natāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ bhū prahvībhū utkaṭukāsanaṃ kṛ.

cow-herd COW-HERD

, s. gopaḥ gopālaḥ -lakaḥ gorakṣakaḥ gocārakaḥ anugavīnaḥ ābhīraḥ vatsīyaḥ.

cow-house COW-HOUSE

, s. goṣṭhaṃ gogoṣṭhaṃ gosthānakaṃ gośālā -laḥ -laṃ vrajaḥ govrajaḥ gogṛhaṃ sandhāninī gokulaṃ.

cow-keeper COW-KEEPER

, s. gorakṣakaḥ gopaḥ gopālaḥ -lakaḥ gavīśvaraḥ.

cowl COWL

, s. sannyāsibhir bhṛtaṃ phaṇākṛti mastakābharaṇaṃ.

cow-pen COW-PEN

, s. vrajaḥ govrajaḥ goṣṭhaṃ gosthānaṃ. See COW-HOUSE.

cowrie COWRIE

, s. (Shell) kākinī f., kaparddakaḥ vaṭaḥ varāṭakaḥ hiraṇaṃ hiraṇyaṃ.

cowslip COWSLIP

, s. vasantasamaye yavasādimadhye prarohī oṣadhibhedaḥ.

cow's-tongue COW'S-TONGUE

, s. (A plant) gojihvikā gojihvā.

coxcomb COXCOMB

, s. dāmbhikaḥ dambhī m. (n) garvvī m. (n) dṛptaḥ ātmābhimānī m. (n) darśanīyamānī m. (n) ātmaślādhī m. (n).

--(The plant) mayūraśikhā mayūracūḍā mayūraḥ mayūrakaḥ vahniśikharaḥ.

coxcombry COXCOMBRY

, s. dambhaḥ garvvaḥ darpaḥ dāmbhikatvaṃ dambhitā.

coxcomical COXCOMICAL

, a. dambhī -mbhinī -mbhi (n) dāmbhikaḥ -kī -kaṃ garvvitaḥ -tā -taṃ.

coy COY

, a. (Modest) apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ lajjānvitaḥ -tā -taṃ salajjaḥ -jjā -jjaṃ vrīḍitaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ satrapaḥ -pā -paṃ mandākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ mandāsyaḥ -syī -syaṃ.

--(Reserved, not accessible) alpabhāṣī -piṇī -ṣi (n) parimitakathaḥ -thā -thaṃ durdharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ.

[Page 143a]
to coy To COY

, v. n. lajj (c. 6. lajjate -jjituṃ), vrīḍ (c. 4. vrīḍyati vrīḍituṃ).

coyly COYLY

, adv. lajjayā salajjaṃ savrīḍaṃ satrapaṃ vinītaṃ.

coyness COYNESS

, s. lajjā vrīḍā trapā salajjatā savrīḍatvaṃ lajjāvattvaṃ aprāgalbhyaṃ vinītatā mandākṣaṃ mandāsyaṃ durdharṣatvaṃ.

to cozen To COZEN

, v. a. vañc in caus. (vañcayate -ti -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

cozenage COZENAGE

, s. vañcanaṃ pratāraṇā chalaṃ -lanaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ.

cozener COZENER

, s. vañcakaḥ pratārakaḥ kitavaḥ kūṭakaḥ kūṭakāraḥ.

crab CRAB

, s. kulīraḥ karkaṭaḥ -ṭakaḥ tiryyagyānaḥ vahiścaraḥ pārśvodarapriyaḥ vahiḥkuṭīcaraḥ jalavilvaḥ apatyaśatruḥ m., bahukaḥ ṣoḍaśāṅghriḥ m., mṛtyusūtiḥ f., paṅkavāsaḥ kuracillaḥ.

crabbed CRABBED

, a. (Harsh, unpleasing) śuktaḥ -ktā -ktaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ugraḥ -grā -graṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyalīkaḥ -kā -kaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Peevish, morose) duḥśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ.

--(Difficult, perplexing) viṣamaḥ -mā -maṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ saśalyaḥ -lyā -lyaṃ; 'crabbed or harsh speech,' karkaśavākyaṃ paruṣavacanaṃ śuktaṃ; 'a crabbed case,' saśalyo'rthaḥ.

crabbedly CRABBEDLY

, adv. karkaśaṃ sakārkaśyaṃ niṣṭhuraṃ vāmaśīlatvāt viṣamaṃ.

crabbedness CRABBEDNESS

, s. (Harshness) kārkaśyaṃ śuktatā pāruṣyaṃ naiṣṭhuryyaṃ ugratvaṃ vyalīkatā.

--(Moroseness) dauḥśīlyaṃ nikṛtiḥ f.

--(Difficulty) vaiṣamyaṃ durjñeyatvaṃ saśalyatvaṃ.

crack CRACK

, s. (Chink, breach) chidraṃ randhraṃ vilaṃ sandhiḥ m., bhittiḥ f., bhaṅgaḥ.

--(A sudden disruption) sphoṭanaṃ sphoṭanaṃ bhañjanaṃ bhedanaṃ vidāraṇaṃ khaṇḍanaṃ.

--(Sudden sound of any thing bursting) kvaṇitaṃ sphutkāraḥ dhvanitaṃ ākasmikaśabdaḥ; 'cracking the fingerjoints,' aṅgulisphoṭanaṃ.

to crack To CRACK

, v. a. sphuṭ in caus. (-sphoṭayati -yituṃ) vidṝ in caus. (-dārayati -yituṃ) bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ); 'to crack the finger-joints,' aṅgulibhaṅgaṃ kṛ.

to crack To CRACK

, v. n. (Open in chinks) sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ, c. 1. sphoṭati -ṭituṃ), bhid in pass. (bhidyate) bhañj in pass. (bhajyate) vida in pass. (-dīryyate) vidal (c. 1. -dalati -lituṃ).

--(Utter a sudden sound) akasmāt kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), stan (c. 1. stanati -nituṃ), dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ).

--(Boast) vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ).

crack-brained CRACK-BRAINED

, a. vātūlaḥ -lā -laṃ unmattaḥ -ttā -ttaṃ hatajñānaḥ -nā -naṃ.

cracked CRACKED

, p. p. sphoṭitaḥ -tā -taṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidalitaḥ -tā -taṃ vidalīkṛtaḥ -tā -taṃ vighaṭṭitaḥ -tā -taṃ chidritaḥ -tā -taṃ daritaḥ -tā -taṃ dardaraḥ -rā -raṃ.

--(As sound) svarabhagnaḥ -gnā -gnaṃ; 'a cracked note,' apasvaraḥ visvaraḥ; 'a cracked voice,' kākasvaraṃ.

--(Crazy) vātulaḥ -lā -laṃ buddhivikalaḥ -lā -laṃ.

cracker CRACKER

, s. (Boaster) dāmbhikaḥ vikatthī m. (n).

--(A small packet filled with gunpowder, which, being ignited, explodes with a loud noise) āgneyacūrṇagarbhaḥ kṣudrapuṭo yo vahnisamparkān mahāśabdena sphuṭati.

crack-hemp or crack-rope CRACK-HEMP or CRACK-ROPE

, s. pāśadaṇḍārhaḥ rajjupāśadaṇḍyaḥ udbandhanārhaḥ.

to crackle To CRACKLE

, v. n. sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), sphutkṛ paṭapaṭa (nom. paṭapaṭāyati), śakaśaka (nom. śakaśakāyati), svan (c. 1. svanati -nituṃ), raṭ (c. 1. raṭati -ṭituṃ).

[Page 143b]
crackling CRACKLING

, s. sphutkāraḥ sphutkṛtaṃ svanitaṃ paṭapaṭa śakaśaka ityādiśabdāḥ.

--(Of flame) raṭitaṃ riṭiḥ f., saṅkaraḥ saṅkāraḥ.

cracknel CRACKNEL

, s. atibhaṅguro dṛḍhapiṣṭakabhedaḥ.

cradle CRADLE

, s. śiśukhaṭvā śiśudolā dolikā preṅkhā preṅkholanaṃ.

to cradle To CRADLE

, v. a. dolāyāṃ śī in caus. (śāyayati -yituṃ).

--(Rock in cradle) preṅkhāyām āropya cal in caus. (cālayati -yituṃ).

craft CRAFT

, s. (Manual art) śilpaṃ śilpakarmma n. (n) śilpikaṃ śilyavidyā.

--(Trade) vyāpāraḥ vṛttiḥ f., vyavasāyaḥ.

--(Cunning) śāṭhyaṃ vaidagdhaṃ dhūrttatā kapaṭaḥ -ṭaṃ chalaṃ kauṭilyaṃ.

--(Skill) cāturyyaṃ naipuṇyaṃ kuśalatā dakṣatā hastakauśalyaṃ sūkṣmatā.

--(A small vessel) kṣudranaukā.

craftily CRAFTILY

, adv. (Cunningly) saśāṭhyaṃ savaidagdhaṃ vidagdhaṃ chalena sakauṭilyaṃ dhūrttavat kitavavat.

--(Skilfully) caturaṃ sakauśalyaṃ sadākṣyaṃ.

craftiness CRAFTINESS

, s. śaṭhatā vidagdhatā vaidagdhyaṃ vakratā vijihmatā kaitavaṃ kūṭatā.

craftsman CRAFTSMAN

, s. śilpī m. (n) śilpakāraḥ karmmakāraḥ vyāpārī m. (n).

crafty CRAFTY

, a. vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ vijihmaḥ -hmā -hmaṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ chalanāparaḥ -rā -raṃ savyājaḥ -jā -jaṃ vivañciṣuḥ -ṣuḥ -ṣu caturaḥ -rā -raṃ pheravaḥ -vā -vaṃ visaṃvādī -dinī -di (n).

crag CRAG

, s. viṣamaṃ śṛṅgaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ śailaśikharaṃ parvvataśṛṅgaṃ grāvā m. (n).

cragged or craggy CRAGGED or CRAGGY

, a. viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ -mā -maṃ atyasamaḥ -mā -maṃ śṛṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) śikharī -riṇī -ri (n) kūṭavān -vatī -vat (t) śileyaḥ -yī -yaṃ.

craggedness or cragginess CRAGGEDNESS or CRAGGINESS

, a. vaiṣamyaṃ viṣamatā śileyatvaṃ kūṭavattvaṃ.

to cram To CRAM

, v. a. (Fill to excess) atyantaṃ pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ) ākīrṇīkṛ sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ).

--(Satiate) atiśayena tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) atitṛpti bhojanena santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ), or annaṃ bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) sauhityaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ).

--(Thrust in by force) balāt or prasahya niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

to cram To CRAM

, v. n. (Eat beyond satiety) atitṛpti bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ) or bhojanena ātmānaṃ pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ).

crammed CRAMMED

, p. p. saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ; 'with food,' atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ suhitaḥ -tā -taṃ; 'with people,' bahujanākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

cramp CRAMP

, s. (Spasm, numbness) ākarṣaḥ aṅgākarṣaḥ ākṣepakaḥ śūlaṃ aṅgagrahaḥ apatantrakaḥ apatānakaḥ stambhaḥ viṣṭambhaḥ tvaksuptiḥ f.

--(Obstruction, contraction) stambhanaṃ pratirodhaḥ avarodhaḥ saṃrodhaḥ pratibandhaḥ saṃvṛtiḥ f., saṃkṣepaḥ saṅkocaḥ.

--(Piece of iron to join two bodies) dravyadvayasambandhanārthaṃ kīlaḥ lauhabandhanī.

to cramp To CRAMP

, v. a. (Pain with cramps) aṅgam ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), aṅgagrahaṃ kṛ aṅgaśūlaṃ kṛ aṅgastambhaṃ kṛ tvaksuptiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ).

--(Contract, obstruct) saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), stambh (c. 9. stabhnāti stambhituṃ or caus. stambhayati -yituṃ), pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nirudh saṃrudh; pratibandh (c. 9. badhnāti -bandhuṃ).

--(Fasten with a cramp) kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), lauhakīlena sambandh.

cramped CRAMPED

, p. p. sambādhaḥ -dhā -dhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ; 'we are much cramped in this house,' asmin gṛhe mahat kaṣṭam asmākaṃ jāyate.

cramp-fish CRAMP-FISH

, s. videśīyamatsyabhedo yasya sparśāt karasuptiḥ sampadyate.

cramp-iron CRAMP-IRON

, s. lauhabandhanī lauhagrahaṇī lauhakīlaḥ kīlaḥ bandhanakīlaḥ.

[Page 144a]
crane CRANE

, s. vakaḥ sārasaḥ jalaraṅgah dīrghajaṅghaḥ kuraṅkaraḥ kalāṅkuraḥ niśaitaḥ kahvaḥ śuklavāyasaḥ; 'Numidian crane,' karaṭuḥ m., karkaṭuḥ m., kareṭuḥ karkareṭuḥ.

--(Machine for lifting weights) bhāroddharaṇayantraṃ bhārottolanayantraṃ bhārodvahanayantaṃ.

--(A crooked pipe) vakaḥ vakranāḍiḥ f.

cranial CRANIAL

, a. kāpālaḥ -lī -laṃ kāpālikaḥ -kī -kaṃ.

cranium CRANIUM

, s. kapālaḥ -laṃ karparaḥ śirosthi n., karoṭaḥ -ṭī mastakaḥ -kaṃ śīrṣakaṃ muṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

crank CRANK

, s. (The end of an iron axle bent in the form of an elbow) jalottolanādihetor aratnirūpeṇa bhagnaṃ lohadaṇḍāgraṃ.

--(A winding passage) vakramārgaḥ.

--(Ambiguous expression) vakroktiḥ f., vakrabhaṇitaṃ.

crank CRANK

, a. (As a ship) saṅkaṭākāraḥ -rā -raṃ parivarttanaśīlaḥ -lā -laṃ.

crankness CRANKNESS

, s. nāvikabhāṣāyāṃ saṅkaṭākāratvāt parivarttanaśīlatā.

crannied CRANNIED

, a. chidritaḥ -tā -taṃ chidrapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ randhravān -vatī -vat (t).

cranny CRANNY

, s. chidraṃ randhraṃ bhittiḥ f., bhaṅgaḥ sandhiḥ m., bhedaḥ darī ṭaṅkaḥ.

crape CRAPE

, s. bandhujanamaraṇakāle śokasūcakaṃ nīlavāsaḥ n. (s) nīlavarṇo viralapaṭaḥ kṛṣṇavastraṃ kālāśauce bhṛtaṃ nīlāmbaraṃ.

crapulence CRAPULENCE

, s. madātyayaḥ madātaṅkaḥ atiśayamadyapānajā śirovedanā or vivamiṣā or vamanecchā.

crapulous CRAPULOUS

, a. madātyayagrastaḥ -stā -staṃ madānaṅkapīḍitaḥ -tā -taṃ.

to crash To CRASH

, v. n. jhañjhā (nom. jhañjhāyate), jhaṃ jhañjhā jhanat ityādiśabdān kṛ stan (c. 1. stanati -nituṃ), dhvan (c. 1. dhyanati -nituṃ), kolāhalaṃ kṛ.

to crash To CRASH

, v. a. bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), nibhañj avabhañj prabhañj bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), nirbhid; mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ).

crash CRASH

, s. jhañjhā jhanatkāraḥ stanitaṃ dhvanitaṃ kolāhalaḥ kālakīlaḥ jhaḥ.

crass CRASS

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ ghanaḥ -nā -naṃ asūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

crassitude CRASSITUDE

, s. sthūlatā sthaulyaṃ ghanatā sāndratā asūkṣmatvaṃ.

crastination CRASTINATION

, s. kālayāpanaṃ kālakṣepaḥ vilambaḥ.

crastine CRASTINE

, a. śvastanaḥ -nī -naṃ śvastyaḥ -styā -styaṃ śauvastikaḥ -kī -kaṃ.

cratch CRATCH

, s. gavādanī droṇiḥ f. -ṇī gavādanādhāraḥ tṛṇādhāraḥ.

cravat CRAVAT

, s. grīvāveṣṭanaṃ galāveṣṭanaṃ galavastraṃ grīvācchādanaṃ graiveyakaṃ grīvābharaṇaṃ.

to crave To CRAVE

, v. a. (Entreat) prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), abhyarth samprārth; yāc (c. 1. yācati -cituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc; vinayena prārth; 'to crave indulgence, ' prasad in caus. (-sādayate -yituṃ).

--(Long for) atyantam abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ) or abhivāñch (c. 1. -vāñchati -ñchituṃ) or labh in des. (lipsate -psituṃ) bhuja in des. (bubhukṣati -te -kṣituṃ) tṛṣ (c. 4. tṛṣyati tarṣituṃ).

craven CRAVEN

, s. kāpuruṣaḥ kātaraḥ hatakaḥ klīvaḥ bhīruḥ nirvīraḥ.

craving CRAVING

, s. atispṛhā atiśayavāñchā atikāṃkṣā abhilāṣaḥ abhikāṃkṣā lālasā utkaṇṭhā kautūhalaṃ autsukyaṃ tṛṣṇā tṛṣā; 'for food,' annalipsā bubhukṣā atikṣudhā gṛdhratā; 'for drink,' pipāsā.

to craunch To CRAUNCH

, v. a. carv (c. 1. carvati -rvituṃ c. 10. carvayati -yituṃ), dantaiḥ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ).

craw CRAW

, s. pakṣiṇāṃ jaṭharaḥ or udaraṃ or upajaṭharaḥ or pūrvvajaṭharaḥ pakvāśayaḥ.

crawfish or crayfish CRAWFISH or CRAYFISH

, s. nādeyakarkaṭaḥ nādeyakulīraḥ karkaṭajātīyo nādeyamatsyaḥ,

crawl CRAWL

, s. guptiḥ f., potodaraṃ naukāguptiḥ naukodaraṃ naukūpaḥ,

to crawl To CRAWL

, v. n. sṛp (c. 1. sarpati saptuṃ), visṛp upasṛp prasṛp cup (c. 1. copati -pituṃ), urasā gam (c. 1. gacchati gantuṃ), urogamanaṃ kṛ kīṭavad gam mandaṃ prasṛ (c. 1. -sarati -sartuṃ), mandagatvā cal (c. 1. calati lituṃ), riṅg (c. 1. riṅgati -ṅgituṃ).

crawler CRAWLER

, s. sarpī m. -rpiṇī f. (n) visarpī m. (n) urogāmī m. (n).

crayon CRAYON

, s. varttikā citravarttikā īṣikā tūlikā lekhyacūrṇikā; 'crayon-box,' varttikākaraṇḍakaḥ.

to craze To CRAZE

, v. a. (Break) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), jarjjarīkṛ.

--(Pulverise) cūrṇa (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), kṣodīkṛ.

--(Impair the intellect) vātulīkṛ muh in caus. (mohayati -yituṃ).

craziness or crazedness CRAZINESS or CRAZEDNESS

, s. (Of intellect) buddhivaikalyaṃ vātulatā.

--(Weakness) daurbalyaṃ jīrṇiḥ f., jīrṇatā; 'as of a house,' jarjjaratvaṃ.

crazy CRAZY

, a. (Shattered in mind, mad) vātulaḥ -lā -laṃ vātūlaḥ -lā -laṃ nyūnadhīḥ -dhīḥ -dhi buddhivikalaḥ -lā -laṃ vikalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhraṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi hatajñānaḥ -nā -naṃ unmādavān -vatī -vat (t) unmattaḥ -ttā -ttaṃ sonmādaḥ -dā -daṃ apadhvastaḥ -stā -staṃ vimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) utsiktamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

--(Broken, shattered) jarjjaraḥ -rā -raṃ jarjjarīkaḥ -kā -kaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'a crazy house,' jarjaragṛhaṃ jīrṇagṛhaṃ.

to creak To CREAK

, v. n. viru (c. 2. -rauti -ravituṃ), karkaśaṃ śabd (nom. śabdāyate).

creaking CREAKING

, s. (Of a door) kapāṭoṅghāṭanāt karkaśaśabdaḥ dvārasandhicītkṛtaṃ.

cream CREAM

, s. śaraḥ kṣīraśaraḥ dugdhaphenaṃ dugdhatālīyaṃ kṣīrajaṃ kilāṭaḥ -ṭī śārkakaḥ śārkaraḥ kūrccikā sāraḥ saraḥ santānikā.

--(The best part or essence of any thing) sāraḥ tātvikaṃ uttamāṃśaḥ.

to cream To CREAM

, v. n. śaraṃ bandh (c. 9. bandhāti bandhuṃ).

--(Froth) phena (nom. phenāyate).

to cream To CREAM

, v. a. (Skim milk) dugdhaphenam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), kṣīraśaram apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Take the best part) sāram uddhṛ.

creamy CREAMY

, a. śaramayaḥ -yī -yaṃ kṣīrapheṇayuktaḥ -ktā -ktaṃ śaropamaḥ -mā -maṃ.

crease CREASE

, s. ūrmmī ūrmmikā ūrmmicihnaṃ puṭacihnaṃ vastrabhaṅgaḥ baliḥ f., vyāvarttanaṃ.

to crease To CREASE

, v. a. puṭīkaraṇena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), cūṇ (c. 10. cūṇayati -yituṃ).

to crease To CREASE

, v. n. ūrmmikāṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), kūṇ (c. 10. kūṇayate -yituṃ).

creased CREASED

, p. p. ūrmmicihnitaḥ -tā -taṃ kūṇitaḥ -tā -taṃ.

to create To CREATE

, v. a. (Call into being) sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), visṛj; jan (c. 10. janayati -yituṃ), vijan sañjan; utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) upapad sampad; nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte, c. 4. -māyate -mātuṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), tan (c. 8. tanoti -nituṃ) kṛ saṅkṛ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Produce by invention) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), saṅkḷp samprakḷp parikḷp rac (c. 10. racayati -yituṃ).

--(Invest with new rank) navapade niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ).

created CREATED

, p. p. sṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ kāritaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ samprakalpitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ; 'a created thing,' bhūtaṃ; 'all created things,' sarvvabhūtāni m. pl., cetanācetanaṃ.

creation CREATION

, s. sarjjanaṃ sṛṣṭiḥ f., utpādanaṃ jananaṃ nirmmāṇaṃ utpattiḥ f., sargaḥ nisargaḥ bhāvanaṃ; 'creation of the world,' jagatsṛṣṭiḥ f.

--(Invention) kalpanā -naṃ kḷptiḥ f., parikalpanaṃ kalpanāsṛṣṭiḥ f., bhāvanā; 'creation of the mind,' manaḥkalpitaṃ manaḥsṛṣṭiḥ f.; 'creation of one's own brain,' svakapālakalpitaṃ.

--(Any thing produced) utpannaṃ bhūtaṃ.

--(The things created, the universe) sargaḥ jagatsarvvaṃ jagatsamagraṃ viśvajagat n., carācaraṃ viśvaṃ sarvvabhūtāni n. pl., kalpaḥ.

--(Investing with new rank) navapade niyojanaṃ or abhiṣecanaṃ.

creative CREATIVE

, a. utpādakaḥ -kā -kaṃ sṛṣṭhikaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ janakaḥ -nikā -kaṃ kārakaḥ -rikā -kaṃ nirmmāṇaśālī -linī -li (n) vidhāyī -yinī -yi (n).

creator CREATOR

, s. sraṣṭā m. (ṣṭṛ) janakaḥ utpādakaḥ dhātā m. (tṛ) vidhātā m. (tṛ) sṛk m. (j) sṛṣṭikarttā m. (rttṛ) bhāvanaḥ.

--(Of the world) jagatkarttā m. (rttṛ) jagatsraṣṭā m. (ṣṭṛ) viśvasṛk m. (j) viśvavidhāyī m. (n) viśvakṛt viśvasraṣṭā m. (ṣṭṛ) lokakṛt m.

creature CREATURE

, s. (Being created) bhūtaṃ sṛṣṭaṃ sṛṣṭiḥ f., utpannaṃ.

--(Animal) jantuḥ m., prāṇī m. (n) jīvī m. (n) śarīrī m. (n) dehī m. (n) cetanaḥ janmī m. (n); 'living creatures,' prāṇinaḥ m. pl., jīvantaḥ m. pl., jantavaḥ m. pl., prajāḥ f. pl.

--(A word of contempt for a human being) tapasvī m. (n) jālmaḥ kṛpaṇaḥ.

--(A word of tenderness) vatsaḥ -tsā priyaḥ -yā.

--(A person who owes his fortune to another) āśritaḥ upajīvī m. (n) kārpaṭaḥ bhāktikaḥ.

credence CREDENCE

, s. pratyayaḥ viśvāsaḥ śraddhā viśrambhaḥ bhaktiḥ f.

--(That which gives a claim to credit) pramāṇaṃ; 'author worthy of credence,' prāmāṇikaḥ pramāṇaṃ; 'to give credence,' pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ).

credenda CREDENDA

, s. dharmmaviṣaye vastūnām avaśyaśraddheyānāṃ vidhānaṃ.

credent CREDENT

, a. addadhānaḥ -nā -naṃ viśvāsī -sinī -si (n) pratyayī -yinī -yi (n).

credentials CREDENTIALS

, s. viśvāsapatraṃ abhijñānapatraṃ pratyayapatraṃ pratyayakāriṇī.

credibility CREDIBILITY

, s. śraddheyatā viśvāsyatvaṃ viśvāsapātratā prāmāṇikatvaṃ.

credible CREDIBLE

, a. viśvāsyaḥ -syā -syaṃ śraddheyaḥ -yā -yaṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ.

credibly CREDIBLY

, adv. yathā viśvāsaḥ kriyate tathā saprāmāṇyaṃ prāmāṇikavat.

credit CREDIT

, s. (Belief) pratyayaḥ viśvāsaḥ viśrambhaḥ śraddhā bhaktiḥ f.; 'worthy of credit,' viśvāsapātraṃ viśvāsabhūmiḥ.

--(Reputation) mānaṃ sammānaṃ mānyatvaṃ ādaraḥ pūjā yaśaḥ n. (s) kīrttiḥ f., khyātiḥ f.

--(Trust between buyer and seller) kālikā kretṛvikretror madhye kretrā dravyagrahaṇāt prabhṛti mūlyadānaṃ yāvad viśvāsaḥ mūlyadāne vilambaḥ or apekṣā; 'buying on credit,' uddhāraḥ,

--(Authority) pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ śraddheyatā prabhāvaḥ gauravaṃ.

to credit To CREDIT

, v. a. pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ), viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), satyamiti man (c. 4. manyate mantuṃ), śraddhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratyayīkṛ viśvāsaṃ kṛ.

--(Admit as proof) pramāṇīkṛ.

creditable CREDITABLE

, a. mānyaḥ -nyā -nyaṃ sammānyaḥ -nyā -nyaṃ ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ pūjyaḥ -jyā -jyaṃ praśastaḥ -stā -staṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

creditableness CREDITABLENESS

, s. mānyatā sammānyatā pūjyatvaṃ ślāghyatvaṃ khyātiḥ f.

creditably CREDITABLY

, adv. ślāghyaprakāreṇa praśastaṃ pūjyavat samānaṃ.

credited CREDITED

, p. p. pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ viśvastaḥ -stā -staṃ pratītaḥ -tā -taṃ.

creditor CREDITOR

, s. uttamarṇaḥ -rṇikaḥ -rṇī m. (n) dhanārthī m. (n) dhanī m. (n) dhanikaḥ dhanaiṣī m. (n)

credulity CREDULITY

, s. pratyayaśīlatā viśvāsaśīlatā śraddhālutā avitarkaḥ aśaṅkā.

credulous CREDULOUS

, a. pratyagī -yinī -yi (n) pratyayaśīlaḥ -lā -laṃ viśvāsī -sinī -si (n) viśvāsaśīlaḥ -lā -laṃ viśrambhapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śraddhāluḥ -luḥ -lu śraddhāmyaḥ -yī -yaṃ avitarkī -rkiṇī -rki (n) aśaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ udāraḥ -rā -raṃ.

creed CREED

, s. (Form of articles of religious belief) dharmmaviṣaye vastūnām avaśyaśraddhegrānāṃ vidhānaṃ.

--(Tenet) mataṃ.

creek CREEK

, s. vaṅkaḥ samudavaṅkaḥ khallaḥ puṭabhedaḥ vakraṃ bhaṅgaḥ bhaṅguraḥ khātaṃ.

[Page 145b]
creeky CREEKY

, a. vāṅkaḥ -ṅkī -ṅkaṃ vaṅkavān -vatī -vat (t) vaṃkyaḥ -kyā -kyaṃ vakraḥ -krā -kraṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ.

to creep To CREEP

, v. n. sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ), upasṛp visṛp saṃsṛp prasṛp; cup (c. 1. copati -pituṃ), urasā cal (c. 1. calati -lituṃ), urogamanaṃ kṛ kīṭavad gam (c. 1. gacchati gantuṃ), mandagatyā cal mandaṃ mandaṃ sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or prasṛ or visṛ riṅg (c. 1. riṅgati -ṅgituṃ); 'the work creeps on,' karmma prasarpati.

creeper CREEPER

, s. (Plant) latā vallī f., gulminī f., latāpratāninī vṛkṣā-diruhaḥ vratatiḥ f., vīrud (dh) ulapaḥ khedinī pratānī pratānaḥ atirasā.

--(Insect) urogāmī m. (n) sarpī m. (n) visarpī m.

creeping CREEPING

, s. sarpaḥ -rpaṇaṃ saṃsarpaḥ visarpaḥ riṅgaṇaṃ. Part. a. sarpī -rpiṇī -rpi (n), or visarpī prasārī -riṇī -ri (n) or visārī visṛtvaraḥ -rā -raṃ.

creepingly CREEPINGLY

, adv. mandagatyā mandaṃ mandaṃ sarpavat kīṭavat.

cremation CREMATION

, s. dāhaḥ -hanaṃ dahanaṃ ploṣaḥ agnisātkaraṇaṃ citāropaṇaṃ.

creole or creolian CREOLE or CREOLIAN

, s. pradeśavāsinaḥ sutaḥ or prasūtaḥ.

to crepitate To CREPITATE

, v. n. sphutkṛ paṭapaṭa (nom. paṭapaṭāyati), raṭ (c. 1. raṭati -ṭituṃ), svan (c. 1. svanani -nituṃ), pard (c. 1. pardate -rdituṃ), śṛdh (c. 10. śardhayati -yituṃ).

crepitation CREPITATION

, s. sphutkāraḥ sphutkṛtaṃ svanitaṃ raṭitaṃ riṭiḥ f., pardaḥ gudaravaḥ.

crepuscule CREPUSCULE

, s. sandhyā sandhyākālaḥ -laṃ sandhyāsamayaḥ vikālaḥ -lakaḥ aruṇodayakālaḥ; 'morning crepuscule,' pūrvvasandhyā prāksandhyā divasamukhaṃ; 'evening crepuscule,' parasandhyā paścimasandhyā rajanīmukhaṃ dināvasānaṃ.

crepusculous CREPUSCULOUS

, a. sāndhyaḥ -ndhyī -ndhyaṃ vaikālikaḥ -kī -kaṃ prādoṣikaḥ -kī -kaṃ

crescent CRESCENT

, s. arddhacandraḥ candrārddhaṃ arddhenduḥ m., indudalaḥ apūrṇacandraḥ.

crescent CRESCENT

, a. arddhacandraḥ -ndrā -ndraṃ candrārddhākṛtiḥ -tiḥ -ti candrārddhaḥ -rddha -rddhaṃ.

--(Increasing) varddhamānaḥ -nā -naṃ varddhī -rddhinī -rddhi (n).

cress CRESS

, s. (An herb) kacchabhūmiruhaḥ śākaprabhedaḥ.

cresset CRESSET

, s. ākāśadīpaḥ unnatabhūbhāge sthāpitā dīptiḥ or ulkā.

crest CREST

, s. (On the head) cūḍā śikhā mukuṭaṃ kirīṭaḥ śikharaḥ -raṃ śekharaḥ mauliḥ m. f., avataṃsaḥ koṭīraḥ.

--(Of a cock, &c.) cūḍā śikhā.

--(Of a mountain) nagamūrddhā m. (n); 'crest-gem,' cūḍāmaṇiḥ m., śiroratnaṃ.

crested CRESTED

, a. śikhī -khinī -khi (n) śikharī -riṇī -ri (n) śikhādharaḥ -rā -raṃ kirīṭī -ṭinī -ṭi (n) kirīṭadhārī -riṇī -ri (n) cūḍāvān -vatī -vat (t) cūḍālaḥ -lā -laṃ cauḍaḥ -ḍī -ḍaṃ śekharitaḥ -tā -taṃ avataṃsitaḥ -tā -taṃ.

crest-fallen CREST-FALLEN

, a. bhagnadarpaḥ -rpā -rpaṃ āttagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ bhagnamānaḥ -nā -naṃ viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇaṃ hataujāḥ -jāḥ -jaḥ (s) dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ.

cretaceous CRETACEOUS

, a. kaṭhinīmayaḥ -yī -yaṃ kaṭhinīsaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śvetadhātupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

crevice CREVICE

, s. chidraṃ randhraṃ vivaraṃ vilaṃ sandhiḥ m., bhittiḥ f., bhaṅgaḥ darī garttaḥ.

crew CREW

, s. (Of a ship) potavāhāḥ m. pl., naukārūḍhāḥ m. pl., nāvikāḥ m. pl., potīyalokāḥ m. pl., nausthāḥ m. pl., niyāmakāḥ m. pl.

--(A company of people) janasamūhaḥ janasaṃsargaḥ gaṇaḥ saṅghaḥ maṇḍalaṃ.

crewel CREWEL

, s. aurṇasūtrakoṣaḥ koṣastham ūrṇāmūtraṃ.

crib CRIB

, s. (Rack of a stable) gavādanī tṛṇādhāraḥ droṇiḥ f. -ṇī.

--(Stall of an ox) goṣṭhaṃ gosthānaṃ vrajaḥ gogṛhaṃ.

--(Infant's bed) śiśukhaṭvā,

--(Cottage) kuṭiḥ -ṭī -ṭīraḥ

cribbage CRIBBAGE

, s. kṛṣijnāmikā dyūtapatrakrīḍā.

cribble CRIBBLE

, s. cālanī -naṃ dhānyacālanī titauḥ m. -u n., śodhanī.

cribration CRIBRATION

, s. cālanaṃ śodhanaṃ titaucālanaṃ.

[Page 146a]
crick CRICK

, s. (Noise of a door) kapāṭodghāṭanāt karkaśaśabdaḥ dvārasandhiṣītkāraḥ.

--(In the neck) manyāstambhaḥ.

cricket CRICKET

, s. (Insect) jhillikā cīrī cīrikā jhīrukā jhirī varṣakarī bhakkikā bhṛṅgārī -rikā.

--(Game with bat and ball) gulikākrīḍā.

crier CRIER

, s. ghoṣakaḥ khyāpakaḥ prakāśakaḥ ghoṣaṇākṛt arthikaḥ.

crim CRIM

. CON., s. pratiṣiddhastrīpuruṣālāpaḥ.

crime CRIME

, s. aparādhaḥ pāpaṃ doṣaḥ pātakaṃ duṣkṛtaṃ duṣkarmma n. (n) pāpakarmma kalmaṣaṃ kaluṣaṃ duritaṃ duriṣṭhaṃ enaḥ n. (s) āgaḥ n. (s) aghaṃ anyāyaḥ mantuḥ m., kalkaḥ; 'a heinous crime,' mahāpātakaṃ.

criminal CRIMINAL

, a. aparādhī -dhinī -dhi (n) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ kṛtāparādhaḥ -dhā -dhaṃ pātakī -kinī -ki (n) pāpī -pinī -pi (n) pāpavān -vatī -vat (t) pāpakarmmā -rmmā -rmma (n) doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣavān -vatī -vat (t) duṣkṛtī -tinī -ti (n) kṛtāgāḥ -gāḥ -gaḥ (s) anyāyī -yinī -yi (n) enasvī -svinī -svi (n) abhipannaḥ -nnā -nnaṃ; 'criminal law,' daṇḍavidhiḥ m.

criminal CRIMINAL

, s. pāpī m. (n) pātakī m. (n) aparādhī m. (n) aparāddhā m. (ddhṛ) mahāpātakī m. (n) daṇḍyaḥ badhyaḥ doṣagrastaḥ prāptadoṣaḥ.

criminally CRIMINALLY

, adv. sāparādhaṃ sapāpaṃ sadoṣaṃ sapātakaṃ anyāyaṃ durjanavat; 'according to criminal law,' daṇḍavidhivat.

criminality CRIMINALITY

, s. aparādhitā -tvaṃ sāparādhatā pāpitvaṃ sapāpatā sadoṣatvaṃ pratyavāyaḥ.

criminated CRIMINATED

, p. p. aparādhitaḥ -tā -taṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ.

crimination CRIMINATION

, s. abhiyogaḥ doṣāropaḥ -paṇaṃ doṣakalpanaṃ doṣaprasaṅgaḥ abhiśaṃsanaṃ apavādaḥ.

criminatory CRIMINATORY

, a. apavādakaḥ -kā -kaṃ abhiśaṃsakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ.

crimp CRIMP

, a. (Brittle, crisp) bhaṅguraḥ -rā -raṃ bhiduraḥ -rā -raṃ bhidelimaḥ -mā -maṃ aśithilaḥ -lā -laṃ śithiletaraḥ -rā -raṃ.

--(Inconsistent) asaṅgataḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to crimp To CRIMP

, v. a. (As fish) matsyān sadyo jaloddhṛtān nānāchedair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) yena māṃsaṃ śithilaṃ na bhavati.

to crimple To CRIMPLE

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), cūṇ (c. 10. cūṇayati -yituṃ), puṭ (c. 10. puṭayati -yituṃ), puṭīkṛ saṅkaṭīkṛ sataraṅgaṃ -ṅgāṃ -ṅgaṃ kṛ.

to crimson To CRIMSON

, v. a. śoṇa (nom. śoṇayati -yituṃ), lohita (nom. lohitāyati -yituṃ), aruṇa (nom. aruṇayati -yituṃ), śoṇīkṛ aruṇīkṛ.

crimson CRIMSON

, s. śoṇaḥ śoṇimā m. (n) lohitaḥ raktaḥ raktimā m. (n) aruṇimā m. (n) kokanadacchaviḥ m.

crimson CRIMSON

, a. śoṇaḥ -ṇā -ṇa śoṇitaḥ -tā -taṃ raktaḥ -ktā -ktaṃ raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ suraktaḥ -ktā -ktaṃ aruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghanāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lohitaḥ -tā -taṃ rohitaḥ -tā -taṃ.

crimsoned CRIMSONED

, p. p. aruṇitaḥ -tā -taṃ pāṭalitaḥ -tā -taṃ sindūritaḥ -tā -taṃ.

crincum CRINCUM

, s. saṅkocaḥ baliḥ f., laharī akhaṭṭiḥ m., manolaulyaṃ.

cringe CRINGE

, CRINGING, s. paṇāmaḥ aṣṭāṅgapādaḥ aṣṭāṅgapraṇāmaḥ añjalikarmma n. (n) atyādaraḥ lālanaṃ cāṭuḥ m., ekāntanamaskāraḥ.

to cringe To CRINGE

, v. n. sāṣṭāṅgapātaṃ praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), añjaliṃ kṛ ekāntato namaskṛ ekāntādaraṃ kṛ lal (c. 10. lālayati -yituṃ), sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

crinigerous CRINIGEROUS

, a. romavān -vatī -vat (t) pracuralomā -mā -ma (n).

to crinkle To CRINKLE

, v. a. ūrmmirūpeṇa vyāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), puṭībhū bhaṅgurībhū.

crinkle CRINKLE

, s. baliḥ f., puṭaḥ bhaṅgaḥ ūrmmikā vyāvarttanaṃ āvarttaḥ.

[Page 146b]
cripple CRIPPLE

, s. or a. khañjaḥ -ñjā -ñjaṃ paṅguḥ -ṅguḥ -ṅgu vikalāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ pādavikalaḥ -lā -laṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ apāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ gativikalaḥ -lā -laṃ vikalagatiḥ -tiḥ -ti gatihīnaḥ -nā -naṃ vaṇḍaḥ pāṃśuvaḥ kuṇiḥ m., śroṇaḥ.

--(One who moves about in a chair) pīṭhasarpī m. (n).

to cripple To CRIPPLE

, v. a. vikala (nom. vikalayati -yituṃ), vikalīkṛ vyaṅgīkṛ apāṅgīkṛ.

crippled CRIPPLED

, p. p. vikalīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ hīnāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ gatiśaktirahitaḥ -tā -taṃ hastapādādiśaktivarjjitaḥ -tā -taṃ.

crippleness CRIPPLENESS

, s. khañjatvaṃ paṅgutā gativaikalyaṃ aṅgavaikalyaṃ vyaṅgatā.

crisis CRISIS

, s. (Of a disease) rogāvadhir yatprabhṛti rogārtto maraṇaṃ vā svāsthyaṃ vā yāti vyādhisīmā.

--(Of any affair) lagnaṃ śubhāśubhalagnaṃ nirvvahaṇaṃ kāryyanirvvahaṇakṣaṇaḥ parivarttanakṣaṇaḥ vikalpakṣaṇaḥ sandehasamayaḥ śeṣāvasthā samayaḥ tatkālaḥ.

crisp CRISP

, a. (Curled, indented) kuñcitaḥ -tā -taṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ bandhuraḥ -rā -raṃ.

--(Brittle) bhaṅguraḥ -rā -raṃ bhiduraḥ -rā -raṃ bhidelimaḥ -mā -maṃ.

to crisp To CRISP

, v. a. keśān kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ) or ākuñc alakān rac (c. 10. racayati -yituṃ), bhaṅgurīkṛ bandhurīkṛ.

crispation CRISPATION

, s. kuñcanaṃ ākuñcanaṃ keśākuñcanaṃ alakākuñcanaṃ alakaracanā.

crisping-iron or crisping-pin CRISPING-IRON or CRISPING-PIN

, s. keśākuñcanayantraṃ alakaracanārthaṃ lohakīlaḥ.

crispness CRISPNESS

, s. (Curledness) ākuñcitatvaṃ.

--(Brittleness) bhaṅguratā bhiduratvaṃ.

criss-cross-row CRISS-CROSS-ROW

, s. varṇamālā vyākaraṇārambhaḥ ārambhaḥ prārambhaḥ.

criterion CRITERION

, s. lakṣaṇaṃ cihnaṃ liṅgaṃ vyañjanaṃ ākaṣaḥ nikaṣaḥ kaṣaḥ abhijñānaṃ saṃjñā avagatiḥ f., lāñchanaṃ.

critic CRITIC

, s. (Judge of writings, &c.) guṇajñaḥ guṇāguṇajñaḥ guṇagrāhī m. (n) guṇadoṣaparīkṣakaḥ guṇadoṣanirūpakaḥ vijñaḥ abhijñaḥ tajjñaḥ tadvid m.

--(A censor) doṣagrāhī m. (n) chidrānveṣī m. (n) vākyakhaṇḍakaḥ vitaṇḍakaḥ.

critical CRITICAL

, a. (Of judicious taste) guṇadoṣajñaḥ -jñā -jñaṃ guṇadoṣagrāhī -hiṇī -hi (n).

--(Relating to criticism) guṇaparīkṣakaḥ -kā -kaṃ vitaṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n).

--(Censorious) doṣadarśī -rśinī -rśi (n) chidrānusārī -riṇī -ri (n).

--(Relating to a crisis, decisive) tātkālikaḥ -kī -kaṃ nirvvahaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'the critical time,' nirvvahaṇakālaḥ.

--(Dangerous, dubious) sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ.

critically CRITICALLY

, adv. (In a critical or censorious manner) guṇajñavat guṇadoṣaparīkṣayā savitaṇḍaṃ.

--(At the exact point of time) tatkāle tadānīmeva tatkṣaṇādeva.

to criticise To CRITICISE

, v. a. guṇadoṣān parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vitaṇḍ (c. 1. -taṇḍate -ṇḍituṃ), vākyaṃ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), chidrāṇi or doṣān anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ).

criticism CRITICISM

, CRITQUE, s. guṇadoṣaparīkṣā guṇavijñānaṃ guṇāguṇajñānaṃ guṇadoṣanirūpaṇavidyā vākyakyaṇḍanaṃ doṣānusandhānaṃ chidrānveṣaḥ vitaṇḍā vitaṇḍāvādaḥ.

to croak To CROAK

, v. n. (As a crow) kai (c. 1. kāyati kātuṃ), drāṃkṣ (c. 1. drāṃkṣati -kṣituṃ), dhmāṃkṣ (c. 1. dhmāṃkṣati -kṣituṃ), or dhrāṃkṣ or dhvāṃkṣ; kā śabdaṃ kṛ.

--(As a frog) bhekanādaṃ kṛ bhekavad ru (c. 2. rauti ravituṃ).

--(Make a harsh sound) viru raṭ (c. 1. raṭati -ṭituṃ), karkaśaśabdaṃ kṛ.

croaking or croak CROAKING or CROAK

, s. bhekanādaḥ kākarāvaḥ dhvāṃkṣarāvaḥ kāśabda karkaśanādaḥ

croceous CROCEOUS

, a. kauṅkumaḥ -mī -maṃ kuṅkumāktaḥ -ktā -ktaṃ gauraḥ -rā -rī -raṃ.

[Page 147a]
crock CROCK

, s. mṛdbhāṇḍaṃ mṛtpātraṃ mṛdbhājanaṃ mṛttikāpātraṃ mṛṇmayabhāṇḍaṃ.

crockery CROCKERY

, s. kaulālakaṃ mṛdbhāṇḍāni n. pl., mṛṇmayabhāṇḍāni mārttikaṃ.

crocodile CROCODILE

, s. nakraḥ kumbhīraḥ ālāsyaḥ mahāmukhaḥ dvidhāgatiḥ m., asidantaḥ jalaśūkaraḥ jalahastī m. (n).

crocus CROCUS

, s. vasantodbhavaḥ pītapuṣpa oṣadhibhedaḥ.

croft CROFT

, s. vāṭaḥ vāṭikā vṛtiḥ f., prāvṛtiḥ f.

croisade or crusade CROISADE or CRUSADE

, s. puṇyanagarapratyuddharaṇārthaṃ khrīṣṭīyānāṃ yāvanaiḥ saha yuddhaṃ khrīṣṭadharmmaviṣaye āstikānāṃ pāṣaṇḍaiḥ saha yuddhaṃ.

croises CROISES

, s. pl. krūśadhvajā yodhāḥ m. pl., khrīṣṭīyadharmmārthaṃ yoddhāraḥ m. pl., krūśalāñchanāḥ kārpaṭikāḥ krūśaliṅgās tīrthasevinaḥ m. pl.

crone CRONE

, s. vṛddhā strī jariṇī jaratī jarāpariṇatā paliknī.

crony CRONY

, s. ciramitraṃ ciraparicitaḥ priyasuhṛt priyavayasyaḥ suhṛttimaḥ.

crook CROOK

, s. ākarṣaṇī -rṣiṇī nyubjadaṇḍaḥ vakrāgro daṇḍaḥ aṅkuśākārāgro daṇḍaḥ kuñcitāgro yaṣṭiḥ; 'shepherd's crook,' meṣapālakadaṇḍaḥ.

to crook To CROOK

, v. a. nam in caus. (nāmayati -yituṃ) añc (c. 1. añcati -te -ñcituṃ), kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), ākuñc vakrīkṛ kuṭilīkṛ sācīkṛ.

crook-back CROOK-BACK

, s. nyubjaḥ -bjā -bjaṃ kubjaḥ -bjā -bjaṃ gaḍuraḥ -rā -raṃ.

crooked CROOKED

, a. (Not straight) vakraḥ -krā -kraṃ vakrimaḥ -mā -maṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ vijihmaḥ -hmā -hmaṃ anṛjuḥ -juḥ -ju bhaṅguraḥ -rā -raṃ arālaḥ -lā -laṃ nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ bhugnaḥ -gnā -gnaṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ sambhugnaḥ -gnā -gnaṃ vṛjinaḥ -nā -naṃ vṛjanaḥ -nā -naṃ nyubjaḥ -bjā -bjaṃ kṣveḍaḥ -ḍā -ḍaṃ stomaḥ -mā -maṃ sācisthitaḥ -tā -taṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Distorted, made crooked) vakrīkṛtaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ.

--(Winding) vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ visarpī -rpiṇī -rpi (n).

--(Perverse, depraved) pratīpaḥ -pā -paṃ nikṛtaḥ -tā -taṃ vakrī -kriṇī -kri (n) anṛjuprakṛtiḥ -tiḥ -ti bhraṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ; 'crooked-armed,' bāhukubjaḥ -bjā -bjaṃ dorgaḍuḥ kumpaḥ kūṇiḥ m., kukaraḥ; 'crooked-nosed,' vakranāsaḥ -sā -saṃ niviḍaḥ -ḍīṣaḥ; 'crooked-legged,' vakrapādaḥ -dā -daṃ; 'crooked with age,' jarāpariṇataḥ -tā -taṃ.

crookedly CROOKEDLY

, adv. kuṭilaṃ vakraṃ jihmaṃ vijihmaṃ; anṛju tiras sāci tiryyak parāk; 'moving crookedly,' tiryyagyānaḥ vakragāmī m. (n) kuṭilagāmī m., jihmagaḥ -gā -gaṃ.

crookedness CROOKEDNESS

, s. vakratā vakrimā m. (n) jihmatā jaihmyaṃ vijihmatā kuṭilatā kauṭilyaṃ anṛjutā anārjavaṃ vakrībhāvaḥ natiḥ f.

--(Of body) vairūpyaṃ nyubjatā.

crop CROP

, s. (Craw of a bird) pakṣijaṭharaḥ.

--(Highest part of any thing) agraṃ śikhā; 'ear of corn,' dhānyaśīrṣakaṃ.

--(The harvest, product) śasyasaṅgrahaḥ phalaṃ kṣetraphalaṃ kṛṣiphalaṃ utpannaṃ.

to crop To CROP

, v. a. (Cut short) chid (c. 7. chinatti chettuṃ), (c. 9. lunāti lavituṃ), nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

--(Reap, gather corn, &c.) śasyaṃ lū or saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(As cattle) car (c. 1. carati -rituṃ), śasyam ad (c. 2. atti -ttuṃ).

crop-eared CROP-EARED

, a. chinnakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ lūnakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

crop-full CROP-FULL

, a. paripūrṇodaraḥ -rā -raṃ pūrṇajaṭharaḥ -rā -raṃ atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ.

crop-sick CROP-SICK

, a. atisauhityāt or atitṛptodaratvād vamathupīḍitaḥ -tā -taṃ.

crore CRORE

, s. (Ten millions) koṭiḥ f. -ṭī.

crosier CROSIER

, s. dharmmādhipateḥ krūśāgro daṇḍaḥ krūśalakṣito dharmmādhyakṣadaṇḍaḥ.

cross CROSS

, s. (Two transverse pieces of wood) vyatyastakāṣṭhadvayaṃ.

--(The instrument by which Christ suffered death) krūśābhidhānaṃ khrīṣṭabadhasādhanaṃ. In modern Sanskrit krūśaḥ or kruśaḥ are used in this sense.

--(An instrument for impaling criminals) śūlā -laḥ -laṃ kīlaḥ.

--(Any thing that thwarts, hindrance, vexation) vyāghātaḥ pratirodhaḥ vighnaḥ pratyūhaḥ bādhaḥ kleśaḥ duḥkhaṃ kaṣṭaṃ śalyaṃ.

--(Cross lines) vyatyastarekhādvayaṃ svastikaḥ.

cross CROSS

, a. (Transverse) vyatyastaḥ -stā -staṃ tiryyaṅ tiraścī tiryyak vajraḥ -jrā -jraṃ.

--(Adverse, contrary) virodhī -dhinī -dhi (n) pratikūlaḥ -lā -laṃ viparītaḥ -tā -taṃ vilomaḥ -mī -maṃ pratilomaḥ -mā -maṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ pratipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Perverse, peevish) pratīpaḥ -pā -paṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ sadāvakraḥ -krā -kraṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ viparītakārī -riṇī -ri (n); 'a cross woman,' adhīrā; 'cross multiplication,' vajrābhyāsaḥ; 'cross threads,' pūraṇaṃ -ṇī; 'to be cross,' pratīpa (nom. pratīpāyate).

cross CROSS

, prep. and adv. (Athwart) vyatyastaṃ koṇākoṇi tiryyak.

--(Over, to the other side) pāraṃ tīrāntaraṃ.

to cross To CROSS

, v. a. (Lay one body across another) vyatyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyatyāsīkṛ anyad anyasyopari vyatyastarūpeṇa dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ); 'to cross the legs,' vyatyastapādena ās (c. 2. āste āsituṃ); 'to cross the arms,' bāhuvyatyāsaṃ kṛ svastikaṃ kṛ.

--(Go across) tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), atitṝ santṝ nistṝ uttṝ samuttṝ atī (c. 2. -eti -etuṃ), vyatī atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram; 'if he crosses your sight,' yadi darśanapatham avatarati.

--(Cross to the other side) pāraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ); 'to cross the sea,' samudrapāraṃ gam; 'one who crosses a river,' avārapārīṇaḥ avārīṇaḥ.

--(Thwart) pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nirudh virudh vighna (nom. vighnayati -yituṃ), vyāhan (c. 2. -hanti -hantuṃ), pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

--(Cross out writing) likhitalopasūcanārthaṃ vyatyastarekhādvayena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ).

cross-bow CROSS-BOW

, s. sṛgaprakṣepaṇo dhanurviśeṣaḥ sṛgāsanaṃ golāsanaṃ.

cross-bowman CROSS-BOWMAN

, s. pūrvvoktadhanurdhārī sṛgāsanabhṛta sṛgāsaḥ golāsaḥ.

crossed CROSSED

, p. p. (Laid transversely) vyatyastaḥ -stā -staṃ; 'with bands crossed,' vyatyastapāṇinā.

--(Gone across) tīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ pāragataḥ -tā -taṃ.

--(Thwarted) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

to cross-examine To CROSS-EXAMINE

, v. a. vipakṣasākṣiṇaṃ nānāvidhaiḥ praśnair muh in caus. (mohayati -yituṃ).

cross-grained CROSS-GRAINED

, a. vilomaḥ -mī -maṃ pratilomaḥ -mā -maṃ pratīpaḥ -pā -paṃ.

crossly CROSSLY

, adv. (Transversely) vyatyastaṃ tiryyak.

--(Adversely) pratīpaṃ pratilomaṃ pratikūlaṃ viparītaṃ.

--(Unsuitably) ayuktaṃ asthāne.

--(Peevishly) karkaśaṃ.

crossness CROSSNESS

, s. pratīpatā kārkaśyaṃ karkaśatvaṃ nikṛtiḥ f., bhāvavakratā anārjavaṃ.

cross-road CROSS-ROAD

, s. catuṣpathaṃ tripathaṃ trikaṃ śṛṅgāṭaṃ -ṭakaṃ cārapathaḥ saṃsthānaṃ pravaṇaḥ.

--(Not the direct high road) upapathaḥ.

crotch CROTCH

, s. ākaṣarṇī -rṣiṇī aṅkuśaḥ vaḍiśī.

crotchet CROTCHET

, s. (In music) gāndharvvavidyāyāṃ madhyamatālasūcakaṃ cihnaṃ.

--(A whim) manolaulpaṃ manaścāpalaṃ manaḥkalpanā akhaṭṭiḥ m., lahatrī.

to crouch To CROUCH

, v. n. (Stoop down) kāyaṃ praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ or -ṇāmayati -yituṃ), natāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ or namrāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ bhū prahvībhū namrībhū kuṭilikāṃ kṛ; 'to crouch servilely at another's feet,' sāṣṭhāṅgapātaṃ parapādayoḥ praṇipat (c. 1. -patati -tituṃ).

--(Fawn) pāṭhukāreṇa sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

[Page 148a]
crouching CROUCHING

, p. p. avanatakāyaḥ -yā -yaṃ namramūrttiḥ -rttiḥ -rtti ānataśarīraḥ -rā -raṃ prahvaḥ -hvā -hvaṃ avāgraḥ -grā -graṃ.

croup CROUP

, s. (Of a fowl) kukkuṭasya paścādbhāgaḥ.

--(Of a horse) aśvanitambaḥ.

--(Disease of children) śiśūnāṃ kāśapīnasādilakṣito rogaḥ.

crow CROW

, s. (The bird) kākaḥ vāyasaḥ dhmākṣaḥ dhvāṃkṣaḥ dhvāṃkṣarāvī m. (n) karaṭaḥ balibhuk m. (j) gṛhabalibhuk balipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cirañjīvī m. (n) kāṇaḥ kāṇūkaḥ maukuliḥ m., divāṭanaḥ śakrajaḥ sakṛtprajaḥ malabhuk m. (j) prātarbhoktā m. (ktṛ) kāravaḥ anyabhṛt m., ghūkāriḥ m.; ariṣṭaḥ ātmaghoṣaḥ; 'carrion crow,' droṇaḥ dagdhakākaḥ śavabhuk m. (j) kuṇapabhuk nālijaṅghaḥ; 'crow's nest,' varttarūkaḥ.

--(Crowbar) lohadaṇḍaḥ sarvvalā śarvvalā tomaraḥ taṅkaḥ.

--(Cry of the cock, cry of joy) kukkuṭaravaḥ harṣanādaḥ.

to crow To CROW

, v. n. (As a cock) kukkaṭavad ru (c. 2. rauti ravituṃ) or nad (c. 1. nadati -dituṃ).

--(Boast, bluster) vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ), dṛṣ (c. 4. dṛṣyati draptuṃ), bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ), dambhaṃ kṛ.

crowd CROWD

, s. (A multitude) samūhaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ melaḥ -lakaḥ samājaḥ sañcayaḥ sannayaḥ vṛndaṃ.

--(Confused mass) saṅkulaṃ.

--(Crowd of people) bahujanasamūhaḥ bahujanamelakaḥ janasammarddaḥ lokasaṅghaḥ lokanivahaḥ janasaṅkulaṃ janasamāgamaḥ janatā janaughaṃ.

to crowd To CROWD

, v. a. (Fill to excess) atiśayena pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ), or paripṝ saṅkulīkṛ saṅkīrṇīkṛ ākīrṇīkṛ.

--(Press close together) sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), saṅkaṭīkṛ.

to crowd To CROWD

, v. n. saṅkṝ in pass. (-kīryyate) pṝ in pass. (pūryyate) or āpṝ vyāp in pass. (-āpyate) saṅkulībhū bahulībhū.

crowded CROWDED

, p. p. saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ anukīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ samākulaḥ -lā -laṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ juṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prastīmaḥ -mā -maṃ prastītaḥ -tā -taṃ anavakāśaḥ -śā -śaṃ nirucchvāsaḥ -sā -saṃ; 'with people,' bahujanākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

crowder CROWDER

, s. (Player on the violin) śāraṅgīvādakaḥ pinākīvādaḥ.

crowfoot CROWFOOT

, s. (Caltrop). See the word.

--(Plant) gokṣuraḥ gokhuraḥ.

crowing CROWING

, s. (Of a cock) kukkuṭaravaḥ kukkuṭadhvaniḥ m., caraṇāyughaśabdaḥ.

crown CROWN

, s. (Ornament for the head denoting royalty) mukuṭaṃ kirīṭaḥ rājamukuṭaṃ mauliḥ m. f., rājamauliḥ rājapaṭṭaḥ rājābharaṇaṃ.

--(Garland) srak f. (j) mālā.

--(Regal power, royalty) rājyaṃ rājatvaṃ.

--(Top of the head) mastakāgraṃ.

--(Top of any thing) agraṃ śikhā mastakaṃ śiraḥ n. (s) śīrṣakaṃ; 'of a mountain,' giriśṛṅgaṃ giripṛṣṭhaṃ.

--(Crown of a hat) śiraskāgraṃ śirastrasya agrabhāgaḥ. (Piece of silver) rūpyamudrā.

to crown To CROWN

, v. a. mukuṭena alaṅkṛ mukuṭaṃ śirasīdhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kirīṭa (nom. kirīṭayati -yituṃ), makuṭa (nom. mukuṭayati -yituṃ), kirīṭaṃ śirasi dhā or in caus. (arpayati -yituṃ) kirīṭārpaṇasaṃskāraṃ kṛ; 'with a garland,' sraj (nom. srajayati -yituṃ).

--(Complete, perfect) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) saṃskṛ puraskṛ.

crowned CROWNED

, p. p. kirīṭhī -ṭinī -ṭi (n) mukuṭadhārī -riṇī -ri (n).

crown-scab CROWN-SCAB

, s. aśvakhurasya agrabhāge vraṇaḥ or kṣataṃ or pāma n. (n).

to cruciate To CRUCIATE

, v. a. kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) tap in caus. (tāpayati -yituṃ) pramath (c. 1. -mathati -thituṃ), yat in caus. (yātayati -yituṃ).

crucible or cruset CRUCIBLE or CRUSET

, s. mūṣaḥ -ṣī -ṣā -ṣikā andhamūṣā vakaḥ vakayantraṃ āvarttanī taijasāvarttinī śilātmikā.

[Page 148b]
cruciferous CRUCIFEROUS

, a. krūśacihnadhārī -riṇī -ri (n).

crucifix CRUCIFIX

, s. krūśāropitasya khrīṣṭasya pratimā or mūrttiḥ f.

crucifixion CRUCIFIXION

, s. khrīṣṭasya krūśāropaṇaṃ or krūśaniveśanaṃ or krūśe bandhanaṃ.

cruciform CRUCIFORM

, a. krūśākāraḥ -rā -raṃ krūśākṛtiḥ -tiḥ -ti.

to crucify To CRUCIFY

, v. a. krūśe āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or samāruh or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ) or vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ).

crude CRUDE

, a. (Raw) āmaḥ -mā -maṃ kalaḥ -lā -laṃ.

--(Unripe, uncooked) apakvaḥ -kvā -kvaṃ aparipakvaḥ -kvā -kvaṃ apariṇataḥ -tā -taṃ āpakvaḥ -kvā -kvaṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ anupaskṛtaḥ -tā -taṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yātayāmaḥ -mā -maṃ.

--(Undigested) ajīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Not brought to perfection) asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apūrṇakālaḥ -lā -laṃ asamāptaḥ -ptā -ptaṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ ayatnakṛtaḥ -tā -taṃ; 'crude form of a noun,' prātipadikaṃ padaṃ.

crudely CRUDELY

, adv. apūrṇakāle apariṣkṛtaṃ asiddhaṃ ayatnapūrvvaṃ.

crudeness CRUDENESS

, CRUDITY, s. āmatā apakvatā aparipakvatvaṃ apākaḥ apaktiḥ f., asiddhatvaṃ ajīrṇiḥ f., ajīrṇatā asampūrṇatvaṃ asamāptiḥ f., apariṣkāraḥ.

cruel CRUEL

, a. niṣṭhuraḥ -rā -raṃ krūraḥ -rā -raṃ krūrakarmmā -rmmā -rmma (n) krūrakṛt m. f. n., krūrakarmmaśālī -linī -li (n) hiṃsraḥ -srā -sraṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ prāṇipīḍākaraḥ -rī -raṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ nirddayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ akaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vītaghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ piśunaḥ -nā -naṃ vyālaḥ -lā -laṃ drohī -hiṇī -hi (n).

cruelly CRUELLY

, adv. niṣṭhuraṃ nirddayaṃ krūraṃ niṣkaruṇaṃ nirghṛṇaṃ naiṣṭhuryyeṇa krauryyeṇa.

cruelness CRUELNESS

, CRUELTY, s. naiṣṭhuryyaṃ niṣṭhuratā krūratā krauryyaṃ hiṃsratvaṃ nṛśaṃsatā nirddayatvaṃ niṣkaruṇatā vītaghṛṇatā paiśunyaṃ daurātmyaṃ drohaḥ abhidrohaḥ utpātaḥ; 'cruelty to animals,' prāṇipīḍā prāṇihiṃsā.

cruentate CRUENTATE

, a. raktāktaḥ -ktā -ktaṃ raktaliptaḥ -ptā -ptaṃ asṛgliptaḥ -ptā -ptaṃ śoṇitāktaḥ -ktā -ktaṃ śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ raktamalinaḥ -nā -naṃ.

cruet CRUET

, s. śuktatailādidhāraṇārthaṃ kṣudrakācakūpī śuktatailādyādhāraḥ.

cruise CRUISE

, s. (A small cup) kṣudrapātraṃ kṣudrabhājanaṃ kṣudrakūpī kṣudrakaṃsaḥ.

--(A voyage in search of plunder) loptraharaṇārtham itastataḥ samudrabhramaṇaṃ or samudrayānaṃ.

to cruise To CRUISE

, v. n. loptraharaṇārtham itastataḥ samudraṃ paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ).

cruiser CRUISER

, s. pārakyanaukānusaraṇe vā na vā niyuktā yatra kutracit samudrayāyinī yuddhanaukā.

crum CRUM

, CRUMB, s. (Fragment of bread, leavings of a meal) juṣṭaṃ phelakaḥ phelā -liḥ f., piṇḍoliḥ f., atiriktapūpaḥ apūpalavaḥ apūpakhaṇḍaḥ apūpaśakalaṃ bhuktasamujjhitaṃ śeṣānnaṃ annaśeṣaḥ bhojanapātrād ucchiṣṭaṃ.

--(Soft part of bread) apūpasya komalabhāgaḥ or komalāṃśaḥ.

to crum or crumble To CRUM or CRUMBLE

, v. a. cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), vicūrṇ cūrṇīkṛ; kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), prakṣud saṃkṣud; piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ; mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), vimṛd; khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ śakalīkṛ.

to crumble To CRUMBLE

, v. n. cūrṇībhū śakalībhū khaṇḍaśo bhū kṣuṇībhū viśīrṇībhū viśṝ in pass. (-śīryyate).

crummy CRUMMY

, a. komalaḥ -lā -laṃ mṛdulaḥ -lā -laṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

crump CRUMP

, a. kubjaḥ -bjā -bjaṃ nyubjaḥ -bjā -bjaṃ gaḍuraḥ -rā -raṃ.

crumpet CRUMPET

, s. śithilapiṣṭakaviśepaḥ yo navanītākto bhūtvā svādyate.

to crumple To CRUMPLE

, v. a. kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), puṭ (c. 10. puṭayati -yituṃ), sampuṭ sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ), cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), rūkṣīkṛ.

crumpling CRUMPLING

, s. (The act of crumpling) kuñcanaṃ saṅkocanaṃ sammarddaḥ avamarddaḥ.

--(Fruit) śithilatvagviśiṣṭaṃ kṣudraphalaṃ.

crupper CRUPPER

, s. carmmabandho yena varyyāṇam aśvalāṅgūlena saṃyujyate pucchabandhaḥ.

crural CRURAL

, a. jāṅghikaḥ -kī -kaṃ jaṅghāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

crusade CRUSADE

, CRUSADER, See CROISADE, CROISES, s.

crush CRUSH

, s. (Act of crushing) marddanaṃ sammarddaḥ avamarddaḥ sampeṣaḥ niṣpeṣaḥ saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ gharṣaṇaṃ samāghātaḥ.

--(A crowd) janasammarddaḥ janaughaṃ.

to crush To CRUSH

, v. a. (Squeeze) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), sampīḍ.

--(Collide) mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), sammṛd pramṛd vimṛd āmṛd; piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), sampiṣ niṣpiṣ viniṣpiṣ; cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ avacūrṇ vicūrṇa; dhṛṣ (c. 1. dharṣati -rṣituṃ); prabhañj (c. 7. -bhanakti -bhaktuṃ); khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ); manth (c. 9. mathnāti manthituṃ, c. 1. mathati -thituṃ); kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), puth in caus. (pothayati -yituṃ).

--(Beat down) nipat in caus. (-pātayati -yituṃ) avamṛd.

--(Demolish, subdue) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś dam in caus. (damayati -yituṃ).

crushed CRUSHED

, p. p. mardditaḥ -tā -taṃ sammardditaḥ -tā -taṃ parimṛditaḥ -tā -taṃ sampiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣpiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cūrṇitaḥ -tā -taṃ dharṣitaḥ -tā -taṃ.

crust CRUST

, s. (An external coat or skin by which a body is enveloped) tvak f. (c) vāhyabhāgaḥ paṭalaṃ vāhyapaṭalaṃ vāhyakośaḥ aṇḍakośaḥ challiḥ f. llī cocaṃ colakaṃ valkaṃ śalkaṃ vahirāveṣṭanaṃ peśī.

--(Hard incrustation) ghanapaṭalaṃ ghanībhūtaṃ vāhyapaṭalaṃ śīnībhūto vāhyabhāgaḥ.

--(Crust of bread) apūpasya vāhyabhāgaḥ or ghanabhāgaḥ.

--(Pie-crust) śaṣkulasya vahirbhāgaḥ or uparibhāgaḥ.

to crust To CRUST

, v. a. vāhyatas or vahirbhāge ghanīkṛ ghanapaṭalena veṣṭ in caus. (veṣṭayati -yituṃ) or ācchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or śīnīkṛ or saṃhatīkṛ.

to crust To CRUST

, v. n. vāhyatas or vāhyabhāge ghanībhū ghanapaṭalaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), vahirbhāge saṃhatībhū or śyānībhū.

crustaceous CRUSTACEOUS

, a. kavacī -cinī -ci (n) kāmbavaḥ -vī -vaṃ valkavān -vatī -vat (t).

crustily CRUSTILY

, adv. (Peevishly) karkaśaṃ pratīpaṃ paruṣaṃ kaṭubhāvena.

crustiness CRUSTINESS

, s. karkaśatvaṃ pratīpatā nikṛtiḥ f., bhāvarūkṣatā bhāvakaṭutā.

crusty CRUSTY

, a. (Covered with a crust) tvācaḥ -cī -caṃ ghanapaṭalopetaḥ -tā -taṃ.

--(Peevish) karkaśaḥ -śā -śaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ.

crutch CRUTCH

, s. vṛddhabhṛto daṇḍaḥ paṅgunā kakṣeṇāvalambito daṇḍaḥ jariṇopāśrito yaṣṭiḥ khañjālambanārthaṃ daṇḍaḥ.

to crutch To CRUTCH

, v. a. daṇḍena ālamb (c. 1. -lambate -mbituṃ) or uttambh in caus. (-tambhayati for -stambhayati -yituṃ).

to cry To CRY

, v. n. (Weep, utter lamentations) krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākrand; rud (c. 2. roditi -tuṃ), prarud; paridev (c. 1. -devate -vituṃ); vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), kruś (c. 1. krośati kroṣṭuṃ), vikruś parikruś.

--(Shed tears) aśrūṇi or vāṣyaṃ pat in caus. (pātayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), vāṣya (nom. vāṣyāyate).

--(Utter inarticulate sounds, scream) ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru; nad (c. 1. nadati -dituṃ), ras (c. 1. rasati -situṃ), kruś vikruś vāś (c. 4. vāśyate, c. 1. vāśate -śituṃ), ku (c. 1. kavate -vituṃ), svaraṃ kṛ cīt śabdaṃ kṛ citkāraṃ kṛ cītkṛ.

--(Cry out, exclaim) utkruś prakāśaṃ or uccaiḥsvareṇa dhuṣ in caus. (dhoṣayati -yituṃ) udghuṣ; prakṣviḍ (c. 1. -kṣveḍati -ḍituṃ).

--(Proclaim) dhuṣa in caus., vighuṣ in caus.; prakhyā in caus. (-khyāpayati -yituṃ) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) utkṝt (c. 10. -kīrttayati -yituṃ).

to cry down To CRY DOWN

, v. a. (Depreciate) apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), airivad; apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), kana (nom. kanayati -yituṃ).

--(Prohibit) niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratiṣidh.

to cry unto To CRY UNTO

, v. a. āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), prārth (c. 10. prārthayati -yituṃ).

to cry up To CRY UP

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ).

cry CRY

, s. (Lamentation, weeping) krandanaṃ kranditaṃ rodanaṃ ruditaṃ vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ -nā -kruṣṭaṃ.

--(Clamour) utkrośaḥ utkruṣṭaṃ dhoṣaṇaṃ -ṇā uccairghuṣṭaṃ uccaiḥsvaraḥ janaravaḥ saṃhūtiḥ.

--(Confused noise, scream) kolāhalaḥ śabdaḥ rutaṃ rāvaḥ citkāraḥ cītkāraḥ nādaḥ vikruṣṭaṃ rāsaḥ svaraḥ; 'cry of joy,' harṣanādaḥ harṣasvanaḥ; 'cry of pain,' ārttanādaḥ.

cryer CRYER

, s. dhoṣakaḥ prakāśakaḥ dhoṣaṇākṛt uccaiḥsvareṇa khyāpakaḥ.

crypt CRYPT

, s. pūjāśālāyā adhobhāge svātaṃ śavanikhananasthānaṃ guhā guhāgṛhaṃ.

crystal CRYSTAL

, s. sphaṭikaḥ sphaṭikāśmā m. (n) sphāṭikovalaṃ kācamaṇiḥ m., sitamaṇiḥ m., vimalamaṇiḥ śucimaṇiḥ acchaḥ sitopalaḥ kuvajrakaṃ kelāsaḥ sikṣyaṃ ghautaśilaṃ nistuṣaratnaṃ śālipiṣṭaṃ rāgadaḥ.

crystal CRYSTAL

, CRYSTALLINE, a. sphāṭikaḥ -kī -kaṃ sphaṭikamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Transparent) sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ vimalaḥ -lā -laṃ.

to crystallize To CRYSTALLIZE

, v. a. sphaṭikākāreṇa dhanīkṛ or śyānīkṛ sphaṭikasātkṛ.

to crystallize To CRYSTALLIZE

, v. n. sphaṭikākāreṇa ghanībhū or śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ), sphaṭikākṛtiḥ -tiḥ -ti bhū sphaṭikaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

cub CUB

, s. (Young of a beast) śāvaḥ -vakaḥ vatsaḥ śiśuḥ m., potaḥ; 'bear's cub,' ṛkṣaśāvakaḥ; 'fox's cub,' lomaśāvatsaḥ; 'jackal's cub,' śṛgālavatsaḥ; 'lion's cub,' siṃhaśāvaḥ bālamṛgendraḥ; 'tiger's cub,' śārdūlapotaḥ; 'elephant's cub,' hastiśāvakaḥ ibhayuvatiḥ f., ibhapoṭā

cube CUBE

, s. ghanaḥ; 'cube-root,' ghanamūlaṃ ghanapadaṃ.

cubic CUBIC

, CUBICAL, a. ghanākāraḥ -rā -raṃ ghanākṛtiḥ -tiḥ -ti; 'cubical contents,' ghanaphalaṃ.

cubit CUBIT

, s. aratniḥ m., ratniḥ m., hastaḥ kākiṇī f., kiṣkuḥ m. f., tripuṭaḥ.

cubital CUBITAL

, s. aratniparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hastaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

cuckold CUCKOLD

, s. kulaṭāpatiḥ m., asatīpatiḥ m., bandhakībhāryyaḥ puṃścalībhāryyaḥ vyabhicāriṇīpatiḥ m., abhisārikābhāryyaḥ.

to cuckold To CUCKOLD

, v. a. bhāryyābhigamanena paraṃ tiraskārāspadaṃ kṛ.

cuckold-maker CUCKOLD-MAKER

, s. paradāragāmī m. (n) parakalatrābhigāmī m., pāradārikaḥ.

cuckoo CUCKOO

, s. kokilaḥ parabhṛtaḥ parapuṣṭā paraidhitaḥ pikaḥ vasantadūtaḥ cātakaḥ madālāpī m. (n) śāraṅgaḥ vanapriyaḥ; 'its note,' kokilābhirutaṃ.

cucumber CUCUMBER

, s. karkaṭī paṭolaḥ -likā jālī kāpālaḥ celāla irṣāruḥ m. f., sukhāśaḥ trikhaṃ trapuṣaṃ mānadhānikā rājaphalaṃ vṛtrabhojanaṃ jyotstrī citrā gavākṣī goḍumbā.

cucurbitaceous CUCURBITACEOUS

, a. alābūjātīyaḥ -yā -yaṃ tumbākāraḥ -rā -raṃ.

cucurbite CUCURBITE

, s. alābūsarūpaṃ sandhānayantraṃ.

cud CUD

, s. (Food swallowed to be chewed again) punaścarvya āhāraḥ punaścarvvaṇīyaṃ tṛṇādibhojanaṃ; 'chewing the cud,' romanthaḥ -nthanaṃ; 'to chew the cud,' romantha (nom. romanthāyate).

to cuddle To CUDDLE

, v. n. nikaṭe or aṅke or pārśvataḥ śī (c. 2. śete śayituṃ), utkaṭukāsanaṃ kṛ.

cudgel CUDGEL

, s. yaṣṭiḥ m. f., gadā laguḍaḥ vetraṃ daṇḍaḥ kāṣṭhaṃ mudgaraḥ ilī īlī karapālikā karavālikā.

[Page 150a]
to cudgel To CUDGEL

, v. a. vetreṇa or gadayā or laguḍena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

cudgeling CUDGELING

, s. vetrāghātaḥ yaṣṭyāghātaḥ daṇḍapāruṣyaṃ.

cudgel-play CUDGEL-PLAY

, s. gadāyuddhaṃ daṇḍādaṇḍi vetrayuddhaṃ.

cudgel-player CUDGEL-PLAYER

, s. gadāyodhī m. (n) yaṣṭipraharaṇaḥ yāṣṭīkaḥ jhallaḥ.

cue CUE

, s. (Tail or end of any thing) bālaḥ pucchaḥ -cchaṃ añcalaḥ.

--(Hint) saṅketaḥ iṅgitaṃ ākūtaṃ.

--(Humour) chandaḥ n. (s) chandaṃ manobhāvaḥ.

cuff CUFF

, s. (Blow with the fist) muṣṭyāghātaḥ muṣṭiprahāraḥ karāghātaḥ pāṇighātaḥ āghātaḥ prahāraḥ.

--(End of a sleeve) pippalasya agrabhāgaḥ pippalāñcalaḥ; 'fisticuffs,' muṣṭīmuṣṭi.

to cuff To CUFF

, v. a. muṣṭinā or kareṇa or pāṇinā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to cuff To CUFF

, v. n. muṣṭiyuddhaṃ kṛ muṣṭīmuṣṭi yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ).

cuirass CUIRASS

, s. kavacaḥ -caṃ urastrāṇaṃ vakṣastrāṇaṃ uraśchadaḥ udaratrāṇaṃ kūrppāsaḥ tanutraṃ vāṇavāraḥ vāravāṇaḥ nāgodaraṃ āyasī niculakaṃ nicolakaḥ.

cuirassier CUIRASSIER

, s. kavacī m. (n) varmmavān m. (t) tanutravān m. (t) varmmitaḥ.

cuish CUISH

, s. jaṅghātrāṇaṃ maṃkṣaṇaṃ maṃkṣuṇaṃ ūrutrāṇaṃ ūruvarmma n. (n).

culinary CULINARY

, a. pākasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pācakaḥ -kā -kaṃ; 'culinary utensil,' pākapātraṃ pākabhāṇḍaṃ; 'culinary skill,' pākaniṣpattiḥ f.

to cuil To CUIL

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ vṛ (c. 5. vṛṇoti varituṃ -rītuṃ), udvṛ; 'to cull passages from a book,' cūrṇiṃ kṛ.

culler CULLER

, s. uddharttā m. (rttṛ) samuddharttā cūrṇikṛt m.

cullion CULLION

, s. dhūrttaḥ durātmā m. (n) narādhamaḥ jālmaḥ kṛpaṇaḥ.

cully CULLY

, s. kāmakūṭaḥ veśyājitaḥ veśyāvaśavarttī m. (n) dhūrttavañcitaḥ.

culm CULM

, s. (Stalk) nālaṃ -lī nāḍiḥ f. -ḍī kāṇḍaḥ stambhaḥ mañjariḥ f.

to culminate To CULMINATE

, v. n. ūrddhvadeśaṃ or uccasthānaṃ or mastakoparisthānaṃ or agrasthānaṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ) or saṅkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

culpable CULPABLE

, a. doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) aparādhī -dhinī -dhi (n) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kṛtāparādhaḥ -dhā -dhaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ sāgāḥ -gāḥ -gaḥ (s) vācyaḥ -cyā -cyaṃ; 'to be culpable,' aparādha (nom. aparādhyati).

culpableness CULPABLENESS

, CULPABILITY, s. aparādhitā -tvaṃ sāparādhatā sadoṣatā doṣitvaṃ nindanīyatvaṃ nindyatā nindārhatvaṃ garhyatā.

culpably CULPABLY

, adv. sāparādhaṃ sadoṣaṃ aparādhivat nindanīyaṃ.

culprit CULPRIT

, s. doṣī m. (n) aparādhī m. (n) aparāddhā m. (ddhṛ) pāpī m. (n) doṣagrastaḥ dṛṣṭadoṣaḥ niścitadoṣaḥ badhyaḥ.

to cultivate To CULTIVATE

, v. a. (Till the land) kṛṣ (c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ).

--(Labour at, promote) sev (c. 1. sevate -vituṃ), āsev anusev upasev niṣev; bhaj (c. 1. bhajati -te -bhaktuṃ); anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ); anupāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), pratipāl; saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ).

cultivated CULTIVATED

, p. p. karṣitaḥ -tā -taṃ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ phālakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sītyaḥ -tyā -tyaṃ setvataḥ -tā -taṃ; 'cultivated land,' kṣetrabhūmiḥ f., karmmabhūḥ f., karmmāntaḥ sītyaṃ.

cultivation CULTIVATION

, CULTURE, s. (Of land) karṣaṇaṃ kṛṣiḥ f., kṛṣikarmma n. (n) kṛṣṭiḥ f., kārṣiḥ f.

--(Labouring at, promoting) sevanaṃ anusevanaṃ pariṣkāraḥ anuṣṭhānaṃ anupālanaṃ pratipālanaṃ saṃvardhanaṃ; 'of learning,' vidyānusevanaṃ.

cultivator CULTIVATOR

, s. (Of land) kṛṣakraḥ karṣakaḥ kārṣikaḥ kṣetrikaḥ kṣetrī m. (n) kṣetrājīvaḥ hālikaḥ.

--(One who labours at or pro- motes) sevī m. (n) anusevī anuṣṭhāyī m. (n) anupālī m. (n) pratipālī m. (n) saṃvardhakaḥ; 'cultivator of learning,' vidyānusevī vidyānupālī.

culver CULVER

, s. (Pigeon) kapotaḥ pāravataḥ pārāvataḥ kalaravaḥ.

culver-house CULVER-HOUSE

, s. kapotapālikā kapotāgāraṃ viṭaṅkaḥ.

to cumber To CUMBER

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), atibhrāro bhū vighna (nom. vighnayati -yituṃ), kaṣṭaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

cumber CUMBER

, s. atibhāraḥ bādhaḥ -dhanaṃ kleśaḥ kaṇṭakaḥ śalyaṃ kaṣṭaṃ vighnaḥ.

cumbersome CUMBERSOME

, CUMBROUS, a. bhārī -riṇī -ri (n) or atibhārī kleśakaḥ -kī -kaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ durbharaḥ -rā -raṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ.

cumbersomely CUMBERSOMELY

, adv. atibhāreṇa yathā kleśaḥ or kaṣṭaṃ or bādhā jāyate tathā.

cumbersomeness CUMBERSOMENESS

, CUMBRANCE, s. bhāraḥ atibhāraḥ kleśaḥ kaṣṭaṃ vighnaḥ avarodhaḥ.

cumin CUMIN

, s. jīrakaḥ jīraḥ jīrṇaḥ jaraṇaḥ sugandhaṃ sūkṣmapatraḥ kṛṣṇasakhī dṛtā suṣavī ajājī śvetaḥ kaṇā.

to cumulate To CUMULATE

, v. a. sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci samupaci; rāśīkṛ pūgīkṛ piṇḍīkṛ oghīkṛ ekatra kṛ.

cumulation CUMULATION

, s. sañcayaḥ -yanaṃ nicayaḥ pracayaḥ rāśīkaraṇaṃ pūgīkaraṇaṃ.

cunctation CUNCTATION

, s. vilambaḥ kālakṣepaḥ kālayāpaḥ -panaṃ dīrghasūtratā.

cuneiform CUNEIFORM

, a. kīlākāraḥ -rā -raṃ kīlākṛtiḥ -tiḥ -ti kīlasarūpaḥ -pā -paṃ.

cunning CUNNING

, a. (Sly) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ chalī -linī -li (n) chalanāparaḥ -rā -raṃ savyājaḥ -jā -jaṃ māyī -yinī -yi (n) māyānvitaḥ -tā -taṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ kūṭakṛt m. f. n., vipralambhakaḥ -kā -kaṃ dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ vañcanaśīlaḥ -lā -laṃ pratāraṇaśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Skilful) nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturaḥ -rā -ram paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu.

cunning CUNNING

, s. (Deceit, slyness) vidagdhatā vaidagdhyaṃ chalaṃ -lanā vyājaḥ māyā kapaṭaḥ kāpaṭyaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ dhūrttatā vañcanaṃ pravañcanā śaṭhatā vakratā kaitavaṃ.

--(Skill) pāṭavaṃ naipuṇyaṃ cāturyyaṃ yuktiḥ f.

cunningly CUNNINGLY

, adv. vidagdhaṃ chalena savyājaṃ samāyaṃ vaidagdhyena sapāṭavaṃ.

cup CUP

, s. pātraṃ pānapātraṃ bhāṇḍaṃ bhājanaṃ kaṃsaḥ -saṃ kāṃsyaḥ -syaṃ caṣakaḥ śarāvaḥ kuntalaḥ kuśayaḥ śālājiraḥ -raṃ pānīyādhāraḥ.

--(Any thing hollow like a cup) puṭaḥ -ṭakaṃ; 'the cup of a flower,' puraṃ puṣpagarbhaḥ puṣyakoṣaḥ; 'cup of a balance,' kakṣyaṃ.

--(Drinking bout) sampītiḥ f.; 'one who loves a cup,' pānāsaktaḥ.

to cup To CUP

, v. a. (Draw blood by applying cupping-glasses) ācūṣaṇaṃ kṛ ācūṣaṇayantreṇa raktaṃ sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or muc in caus. (mocayati -yituṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ).

cupbearer CUPBEARER

, s. pātravāhakaḥ pānapātravāhī m. (n) pātrabhṛt madyarakṣakaḥ.

cupboard CUPBOARD

, s. annakoṣṭhaḥ kuśūlaḥ kaṇḍolaḥ -lakaḥ khādyadravyādhāraḥ.

to cupboard To CUPBOARD

, v. a. annakoṣṭhe nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

cupel CUPEL

, s. svarṇakārair vyavahāritā suvarṇaśodhanārthaṃ mūṣā.

cupid CUPID

, s. kāmaḥ kāmadevaḥ anaṅgaḥ madanaḥ kandarpaḥ. See KAMADEVA.

cupidinous CUPIDINOUS

, a. kāmī -minī -mi (n) kāmukaḥ -kā -kaṃ lobhī -bhinī -bhi (n) lolubhaḥ -bhā -bhaṃ lobhāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lābhalipsuḥ -psuḥ -psu lipsuḥ -psuḥ -psu.

cupidity CUPIDITY

, s. kāmaḥ -mitā kāmukatvaṃ abhilāṣaḥ lobhaḥ lubdhatā -tvaṃ lābhalipsā lipsā kāmanā tṛṣṇā abhikāṃkṣā atispṛhā.

cupola CUPOLA

, s. arddhagolākāraṃ prāsādaśṛṅgaṃ or harmyaśikharaṃ.

cupper CUPPER

, s. ācūṣaṇayantreṇa raktamocakaḥ or asṛksrāvī m. (n).

[Page 151a]
cupping-glass CUPPING-GLASS

, s. raktācūṣaṇayantraṃ raktācūṣaṇārthaṃ kācapātraṃ.

cur CUR

, s. śvā m. (n) śunakaḥ kukkuraḥ duṣṭakukkuraḥ; 'cur-like,' śvavat.

curable CURABLE

, a. cikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ pratīkāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ śamanīyaḥ -yā -yaṃ cikitsituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ svāsthyakṣamaḥ -mā -maṃ.

curabllness CURABLLNESS

, s. cikitsyatvaṃ sādhyatā pratīkāryyatvaṃ upaśamanīyatā.

curacy CURACY

, s. upapurohitasya vṛttiḥ f. or vyāpāraḥ or adhikāraḥ.

curate CURATE

, s. upapurohitaḥ upayājakaḥ purohitapratinidhiḥ m., upaguruḥ.

curative CURATIVE

, a. rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ rogaharaḥ -rā -raṃ rogāntakaḥ -kī -kaṃ vyādhiśamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaraḥ -rī -raṃ śāntidaḥ -dā -daṃ.

curator CURATOR

, s. adhyakṣaḥ adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ rakṣakaḥ adhīśaḥ avekṣitā m. (tṛ) adhikarmmikah draṣṭā m. (ṣṭṛ).

curb CURB

, s. (Of a bridle) mukhayantraṇaṃ valgāśṛṅkhalaḥ vāgāsambandhinī śṛṅkhalā aśvamukhaśṛṅkhalā.

--(Restraint) yantraṇaṃ śṛṅkhalatā saṃyamaḥ yamaḥ nigrahaḥ avarodhaḥ niṣedhaḥ.

to curb To CURB

, v. a. (Hold a horse in with a curb) aśvaṃ mukhayantraṇena or mukhaśṛṅkhalayā yam (c. 1. yacchati yantuṃ).

--(Restrain) yam saṃyam; yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), nigrīd (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nirudh.

curbed CURBED

, p. p. śṛṅkhalitaḥ -tā -taṃ yantritaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ.

curb-stone CURB-STONE

, s. parisrastaropānte sudṛḍhaprastaraḥ.

to curd or curdle To CURD or CURDLE

, v. n. dadhirūpeṇa śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ) or ghanībhū.

to curd or curdle To CURD or CURDLE

, v. a. dadhisātkṛ śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ) ghanīkṛ.

curds CURDS

, s. dadhi n., payasyaṃ kṣīrajaṃ gavyaṃ kilāṭaḥ gorasajaṃ trapsaṃ drapsā rasālā mārjitā.

curdy or curdled CURDY or CURDLED

, a. dadhimayaḥ -yī -yaṃ śyānaḥ -nā -naṃ śīnaḥ -nā -naṃ āśyānaḥ -nā -naṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ dadhivat saṃhataḥ -tā -taṃ.

cure CURE

, s. (Act of healing) cikitsā -tsanaṃ -tsitaṃ śamaḥ śāntiḥ f., upaśamaḥ rogaśāntiḥ f., rogaśamaḥ rogopaśamaḥ samādhānaṃ pratisamādhānaṃ rukpratikriyā pratīkāraḥ rogopacāraḥ.

--(State of being healed) samutthānaṃ svāsthyaṃ susthatā.

--(The remedy itself) bheṣajaṃ bhaiṣajyaṃ auṣadhaṃ rogahaṃ.

--(Benefice of clergyman) purohitavṛttiḥ f., dharmmādhyāpakasya vyāpāraḥ or adhikāraḥ.

to cure To CURE

, v. a. kit in des. (cikitsati -tsituṃ) śam in caus. (śamayati -yituṃ) praśam upaśam; svasthaṃ sthāṃ -sthaṃ kṛ susthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ pratikṛ samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratisamādhā samutthā in caus. (-thāpayati for -sthāpayati -yituṃ), bhiṣaj (nom. bhiṣajyati), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ).

--(Cure fish or meat) lavaṇa (nom. lavaṇayati -yituṃ), lavaṇīkṛ.

cured CURED

, p. p. cikitsitaḥ -tā -taṃ śamitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ pratikṛtaḥ -tā -taṃ samutthitaḥ -tā -taṃ rogamuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'cured of fever,' vigatajvaraḥ -rā -raṃ.

cureless CURELESS

, a. acikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ asādhyaḥ -dhyā -dyaṃ durupacāraḥ -rā -raṃ.

curer CURER

, s. cikitsakaḥ rogaśāntakaḥ rogahārī m. (n) rogahā (n) jīvadaḥ.

curfew CURFEW

, s. agnipradīpā nirvvāpayitavyā iti purā nirdeśārthaṃ pradoṣakāle vāditā ghaṇṭā pradoṣakāle ghaṇṭāśabdaḥ.

curiosity CURIOSITY

, s. (Inquisitiveness) kautūhalaṃ kutūhalaṃ kautukaṃ kutukaṃ jijñāsā jijñāsākutūhalaṃ pipṛcchiṣā anusandhānecchā asati prayojane kimetaditi jijñāsā; 'one whose curiosity is excited,' upajātakautukaḥ.

--(A rarity) durlabhadravyaṃ duṣprāpyadravyaṃ bahumatadravyaṃ viśiṣṭadravyaṃ utkṛṣṭadravyaṃ.

[Page 151b]
curious CURIOUS

, a. (Inquisitive) kutūhalī -linī -li (n) kautūhalānvitaḥ -tā -taṃ kautūhalaparaḥ -rā -raṃ kautukāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jijñāsuḥ -suḥ -su pipṛcchiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu anusandhānecchuḥ -cchuḥ -cchu.

--(Skilled in) abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Exact, nice) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n).

--(Worthy of being seen, rare) darśanārhaḥ -rhā -rhaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ duṣprāpyaḥ -pyā -pyaṃ bahumataḥ -tā -taṃ.

--(Strange, wonderful) adbhutaḥ -tā -taṃ citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ -trā -traṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

curiously CURIOUSLY

, adv. (Inquisitively) kautūhalāt kutūhalena kautukena jijñāsayā.

--(Skilfully, nicely, strangely) nipuṇaṃ sūkṣmaṃ adbhutaṃ.

to curl To CURL

, v. a. (Turn the hair in curls) alakarūpeṇa keśān kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ or c. 10. kuñcayati -yituṃ), alakān kṛ or rac (c. 10. racayati -yituṃ).

--(Twist) kuñc ākuñc vyāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(Raise in waves) taraṅga (nom. taraṅgayati -yituṃ), bandhurīkṛ unnatānatīkṛ.

to curl To CURL

, v. n. alakarūpeṇa kuñc in pass. (kucyate) or ākuñc in pass., vyāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

--(Rise in waves) taraṅga (nom. taraṅgāyate), tarala (nom. taralāyate), bandhurībhū unnatānatībhū.

curl CURL

, s. alakaḥ āvarttaḥ -rttakā kuralaḥ karkarālaḥ -laṃ khaṅkaraḥ krākapakṣaḥ varvvarīkaḥ cūrṇakuntalaḥ jhalarī bhramarakaḥ; 'row of curls,' alakasaṃhatiḥ f.

--(Undulation) ūrmmiḥ f., taraṅgaḥ.

curlew CURLEW

, s. krauñcaḥ kruḍaḥ kalikaḥ kālikaḥ kālīkaḥ atijāgaraḥ.

curmudgeon CURMUDGEON

, s. kṛpaṇaḥ kadaryyaḥ svalpavyayī m. (n) matsaraḥ gāḍhamuṣṭhiḥ.

currant CURRANT

, s. (The tree) amlaphalaviśiṣṭaḥ kṣudravṛkṣaḥ.

--(A small dried grape) śoṣitarasā kṣudradrākṣā.

currency CURRENCY

, s. (Circulation, general reception) pracāraḥ pracaraḥ pracalanaṃ calanaṃ hastāddhastaṃ calanaṃ vyavahāraḥ sarvvasādhāraṇavyavahāraḥ sarvvagrahaṇaṃ sarvvasammānaṃ.

--(Continuous flow or course) pravāhaḥ prasaraḥ.

--(Easiness of utterance) sukhoccāraṇaṃ sukhoccāryyatā.

--(Current coin) pracalamudrā pracāritamudrā.

current CURRENT

, a. (Circulatory, generally received) pracalaḥ -lā -laṃ pracalitaḥ -tā -taṃ pracalan -lantī -lat (t) pracaritaḥ -tā -taṃ pracaran -rantī -rat (t) calamānaḥ -nā -naṃ paricālitaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ sarvvasammataḥ -tā -taṃ sarvvagṛhītaḥ -tā -taṃ.

--(Common, general, popular) sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ sarvvasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaviśrutaḥ -tā -taṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ.

--(Received as authority, allowable) pracalitaḥ -tā -taṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ grāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(What is now passing) varttamānaḥ -nā -naṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ; 'the current year,' varttamānavatsaraḥ; 'current moment,' āpātaḥ; 'current report,' lokapravādaḥ janavādaḥ.

current CURRENT

, s. (A running stream) srotaḥ n. (s) sravantī srotasvatī srotasvinī.

--(The flow or course of water) velā vegaḥ rayaḥ pravāhaḥ udakpravāhaḥ dhāraḥ -rā srotaḥ n. (s) oghaḥ prasravaḥ -ghaṇaṃ saṃsṛtiḥ f., pravṛttiḥ f., pātrasaṃskāraḥ ambupaddhatiḥ f., pātrajhaṅkāraḥ rāyabhāṭī ūrmmī kūlaṅkaṣaḥ puroṭiḥ m.; 'current of the Ganges,' gāṅgaudhaṃ; 'against the current,' pratisrotas.

currently CURRENTLY

, adv. (Generally, popularly) sāmānyatas sādhāraṇatas lokatas prasiddhaṃ; 'it is currently reported,' iti lokapravādaḥ śrūyate; 'it is currently known,' lokaprasiddham asti.

curricle CURRICLE

, s. rathaḥ krīḍārathaḥ kelirathaḥ aśvadvayasañcārito raghaḥ

[Page 152a]
currier CURRIER

, s. carmmakāraḥ -rī m. (n) carmmachedanakārī m., carmmāvakarttī m. (n) kuraṭaḥ.

currish CURRISH

, a. kukkurācāraḥ -rā -raṃ śvaśīlaḥ -lā -laṃ śauvaḥ -vī -vaṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ; 'a currish man,' śvanaraḥ.

to curry To CURRY

, v. a. (Dress leather) carmma pariṣkṛ.

--(Beat) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Rub a horse with a curry-comb) aśvaloma lohakaṅkatena mṛj (c. 2. mārṣṭi mārṣṭuṃ).

--(Curry favour) ārādh in caus. (-rādhayati -yituṃ) sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), lal in caus. (lālayati -yituṃ).

curry CURRY

, s. (The dish) annamiśraṇīyo or bhaktena saha svādyo vyañjanaviśeṣaḥ.

curry-comb CURRY-COMB

, s. aśvalomamārjanārthaṃ lohakaṅkataḥ aśvamārjanī.

to curse To CURSE

, v. a. śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śaṣyati śaptuṃ), abhiśap pariśap śāpaṃ or abhiśāpaṃ dā or kṛ; amaṅgalaṃ or aniṣṭam āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ); ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), dhikkṛ bharts (c. 10. bhartsayatiṃ -yituṃ).

to curse To CURSE

, v. n. śap (c. 1. śapate śaptuṃ), śapathaṃ or śāpaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or brū (c. 2. bravīti vaktuṃ); 'to curse and swear,' śapathābhiśāpau kṛ.

curse CURSE

, s. (Malediction) śāpaḥ abhiśāpaḥ śapathaḥ śapaḥ -panaṃ pariśāpaḥ ākrośanaṃ avakrośaḥ bhartsanaṃ abhiṣaṅgaḥ abhīṣaṅgaḥ gāliḥ m., mandavāñchā; 'under a curse,' śāpagrastaḥ -stā -staṃ.

--(A pest) kaṇṭakaḥ dūṣakaḥ apakārakaḥ. The following are forms of curses answering to 'confusion seize you,' &c., ajīvaniste bhūyāt akaṃraṇiste'stu nigrāhaste bhūyāt avagrāhaste syāt ajananir astu tava.

cursed CURSED

, p. p. śaptaḥ -ptā -ptaṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ śāpārhaḥ -rhā -rhaṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ apadhvastaḥ -stā -staṃ.

cursedly CURSEDLY

, adv. garhitaṃ garhaṇīyaprakāreṇa duṣṭaṃ duṣṭhu.

curship CURSHIP

, s. kukkuratvaṃ śvaśīlatā duḥśīlatā adhamācāratvaṃ.

cursitor CURSITOR

, s. mahāvicāraṇasabhāsambandhī lekhakaviśeṣaḥ.

cursorily CURSORILY

, adv. īṣadavekṣayā īṣanmanoyogena cumbakavat īṣaddarśanena satvaraṃ anavadhānena anapekṣayā.

cursory CURSORY

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ ayatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ; 'cursory view,' īṣaddarśataṃ arddhavīkṣaṇaṃ.

curst CURST

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ duṣṭacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

curt CURT

, a. hrasvaḥ -svā -svaṃ kharvvaḥ -rvvā -rvvaṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

to curtail To CURTAIL

, v. a. hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) chid (c. 7. chinatti chettuṃ), avachid saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

curtailed CURTAILED

, p. p. hrasitaḥ -tā -taṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avaropitaḥ -tā -taṃ alpīkṛtaḥ -tā -taṃ.

curtain CURTAIN

, s. tiraskariṇī vyavadhānaṃ āvaraṇaṃ tirodhānaṃ āvaraṇapaṭaḥ pracchadapaṭaḥ apaṭī yavanikā nīśāraḥ; 'bed-curtain,' catuṣkī maśaharī.

to curtain To CURTAIN

, v. a. āvaraṇapaṭena pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ) or parivṛ (c. 5. -vṛṇāti -varituṃ -rītuṃ) or pracchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

curtain-lecture CURTAIN-LECTURE

, s. rātrikāle śayyāgatapatimuddiśya bhāryyoktaṃ nindāvākyaṃ or bhārtsanavākyaṃ or tarjjanaṃ.

curtsy CURTSY

, s. strīlokena kṛtaḥ praṇāmaḥ or aṅgapraṇāmaḥ or namaskāraḥ.

curvated CURVATED

, a. nataḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ praṇataḥ -tā -taṃ pariṇataḥ -tā -taṃ bhugnaḥ -gnā -gnaṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ.

curvation CURVATION

, s. vakrīkaraṇaṃ namrīkaraṇaṃ kuñcanaṃ ākuñcanaṃ avakuñcanaṃ.

curvature CURVATURE

, s. natiḥ f., ānatiḥ f., vakratā vakrimā m. (n) vakrībhāvaḥ jihmatā kuṭilatā kauṭilyaṃ namratvaṃ rugnatā; 'of the spine,' abhyantarāyāmaḥ.

curve CURVE

, a. vakraḥ -krā -kraṃ vakrimaḥ -mā -maṃ nataḥ -tā -taṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ namraḥ -mrā -mraṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ bhugnaḥ -gnā -gnaṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ.

curve CURVE

, s. natiḥ f., nataṃ bhujaḥ kuṣṭiḥ m., vakratā vakrimā m. (n) kuñcanaṃ avakuñcanaṃ; 'a curve line,' dhanurmārgaṃ vakrarekhā.

to curve To CURVE

, v. a. nam in caus. (nāmayati -yituṃ) ānam avanam; namrīkṛ; vakrīkṛ; āvṛj in caus. (-varjayati -yituṃ) kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), kuṭilīkṛ añc (c. 1. añcati -ñcituṃ), jihma (nom. jihmayati -yituṃ).

curved CURVED

, p. p. nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ vakrībhūtaḥ -tā -taṃ kuṭilīkṛtaḥ tā -taṃ jihmitaḥ -tā -taṃ vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ sambhugnaḥ -gnā -gnaṃ rugnaḥ -gnā -gnaṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ vṛjinaḥ -nā -naṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to curvet To CURVET

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), āvalg.

curvet CURVET

, s. plutaṃ plavaḥ valgitaṃ laṅghanaṃ utphālaḥ jhampaḥ.

curvilinear CURVILINEAR

, a. vakrarekhaḥ -khā -khaṃ dhanurmārgākāraḥ -rā -raṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

curule CURULE

, a. (Chair) pūrvvaṃ romanagare vicārakarttṝṇām āsanaṃ.

cushion CUSHION

, s. upadhānaṃ -nīyaṃ pīṭhopadhānaṃ bāliśaṃ viṣṭaraḥ vistaraḥ āstaraṇaṃ pīṭhāstaraṇaṃ pīṭhagaṇḍuḥ m. f., upavarhaḥ pīṭhājinaṃ ajinaṃ carmma n. (n).

cushioned CUSHIONED

, a. upadhānasaṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ajinaśayānaḥ -nā -naṃ bāliśaniṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

cusp CUSP

, s. arddhacandrakoṇaḥ arddhenduśikhā arddhacandrāgraṃ kalāgraṃ kalākoṇaḥ.

cuspated CUSPATED

, CUSPIDATED, a. sūkṣmāgraḥ -grā -graṃ sūcyagraḥ -grā -graṃ.

custard CUSTARD

, s. aṇḍakṣīrādimayaṃ miṣṭalehyaṃ.

custody CUSTODY

, s. (Imprisonment) rodhaḥ nirodhanaṃ bandhanaṃ sthānāsedhaḥ āsedhaḥ kārāgāre nirodhaḥ.

--(Care, charge) guptiḥ f., rakṣā rakṣaṇaṃ.

--(Defence) rakṣaṇaṃ pālanaṃ trāṇaṃ.

custom CUSTOM

, s. (Habit, established manner, fashion) ācāraḥ vyavahāraḥ vyavahṛtiḥ f., pracāraḥ samācāraḥ rītiḥ f., niyamaḥ abhyāsaḥ nityakṛtyaṃ dhārā mārgaḥ sthitiḥ f., anusāraḥ āvṛttiḥ f., caryyā caritaṃ kramaḥ sampradāyaḥ vyāpāraḥ śīlaḥ; 'according to custom,' yathāvyavahāraṃ.

--(Practice of buying of one person) ekapaṇyavikretuḥ sadākrayaḥ or nityakrayaḥ.

--(Tribute, toll) śulkaḥ -lkaṃ karaḥ rājasvaṃ rājagrāhyabhāgaḥ śālikaḥ.

customable CUSTOMABLE

, a. vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

customably CUSTOMABLY

, adv. vyavahārānusāreṇa vyavahāratas ācārānurūpaṃ.

customarily CUSTOMARILY

, adv. yathāvyavahāraṃ yathārīti rītyanusārāt prāyaśas.

customary CUSTOMARY

, a. ācārikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ or vyavahārikaḥ vyavahārānusārī -riṇī -ri (n) ācārānuyāyī -yinī -yi (n) ācaritaḥ -tā -taṃ pracarītaḥ -tā -taṃ pracalaḥ -lā -laṃ pracalitaḥ -tā -taṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ rītyanusārī &c., yaugikaḥ -kī -kaṃ.

--(Habitual) ābhyāsikaḥ -kī -kaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ.

--(Usual) prāyikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

customer CUSTOMER

, s. kretā m. (tṛ) krayī m. (n) nityakretā m., sadākrayī.

custom-house CUSTOM-HOUSE

, s. śulkagrahaṇaśālā śulkasthānaṃ karasañcayagṛhaṃ.

custom-house-officer CUSTOM-HOUSE-OFFICER

, s. śaulkaḥ śaulkikaḥ karagrāhī m. (n).

to cut To CUT

, v. a. kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ), chid (c. 7. chinatti chettuṃ), saṃchid lū (c. 9. lanāti lavituṃ), vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), cho (c. 4. chāti chātuṃ), do or (c. 4. dyati, c. 2. dāti -tuṃ).

--(Cut in two) dvidhā chid or kṛ dvikhaṇḍīkṛ.

--(Divide) bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

--(Pierce) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), nirbhid khan (c. 1. khanati -nituṃ), chid.

--(Carve, make by sculpture) takṣ (c. 1. taksati -kṣituṃ).

--(Hew) chid viśas (c. 1. -śasati -situṃ).

--(Intersect) paricchid.

--(Scratch) khur (c. 6. khurati khorituṃ).

--(Cut away) avakṛt nikṛt ucchid.

--(Cut down) avakṛt prakṛt avachid avabhañj (c. 7. -bhanakti -bhaṃktuṃ), nibhañj prabhañj; avapat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(Cut off) chid avachid nikṛt avakṛt lū; 'destroy,' ucchid uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ); 'rescind,' lup (c. 6. lumpati loptuṃ); 'take away,' apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), apahṛ; 'intercept,' vichid ucchid avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ); 'interrupt,' vichid khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ); 'preclude,' nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) nirudh; 'obviate,' paricchid; 'cut off a limb,' aṅgaṃ chid.

--(Cut out) utkṛt niṣkṛt; 'shape,' kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp; 'contrive,' manasā cint (c. 10. cintayati -yituṃ), parikḷp; 'adapt,' yuj in caus. (yojayati -yituṃ); 'outdo,' atibhū viśiṣ in pass. (-śippate); 'cut off a letter,' lup.

--(Cut short, abridge) saṃhṛ saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ucchid lup; 'interrupt abruptly,' sahasā vichid.

--(Cut up) vyavachid vinikṛt nikṛt; 'eradicate,' ucchid.

--(Cut the hair) keśān chid or āvap in caus. (-vāpayati -yituṃ) or parivap.

--(Cut to the heart) marmma bhid or chid or vyadh.

to cut To CUT

, v. n. (Make way by dividing) udbhid in pass. (-bhidyate) prodbhid sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), utpad in pass. (-padyate) prabhū.

cut CUT

, p. p. chinnaḥ -nnā -nnaṃ kṛttaḥ -ttā -ttaṃ karttitaḥ -tā -taṃ lūnaḥ -nā -naṃ chātaḥ -tā -taṃ dātaḥ -tā -taṃ chitaḥ -tā -taṃ ditaḥ -tā -taṃ vṛkṇaḥ -kṇā vaṇaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ truṭitaḥ -tā -taṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parivāpitaḥ -tā -taṃ; 'cut up,' vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ nikṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'cut off,' in grammar, luptaḥ -ptā -ptaṃ.

cut CUT

, s. (The blow of a sharp instrument) prahāraḥ āghātaḥ; 'a sword-cut,' khaḍgaprahāraḥ khaḍgāghātaḥ; 'cut with a whip,' kaśāghātaḥ.

--(Impression made by an edge) chedaḥ lūnakaḥ vraścanacihnaṃ.

--(Channel or canal) khātaṃ kulyā kṛtrimā sarit.

--(Part cut off from the rest) khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ chedaḥ bhinnaṃ bhittiḥ f., dalaṃ.

--(Small particle) lavaḥ kaṇaḥ leśaḥ.

--(A direct road) ṛjumārgaḥ avimārgaḥ adīrghapathaḥ.

--(Print) mudrā patre mudritā pratimā or pratimūrttiḥ f.

--(Fashion, form) rītiḥ f., rūpaṃ ākāraḥ vidhānaṃ saṃskāraḥ saṃsthānaṃ.

cutaneous CUTANEOUS

, a. tvācaḥ -cī -caṃ cārmmikaḥ -kī -kaṃ carmmī -rmmiṇī -rmmi (n) tvaksambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'cutaneous disease,' tvagrogaḥ carmmadūṣikā; 'cutaneous eruption,' dadruḥ m., dardrūḥ m.

cuticle CUTICLE

, s. avabhāsinī vāhyatvak f. (c) vāhyacarmma n. (n).

cuticular CUTICULAR

, a. tvācaḥ -cī -caṃ vāhyatvaksambandhī -ndhinī -ndhi (n).

cutis CUTIS

, s. (The true skin) vedanī.

cutlass CUTLASS

, s. karttarikā khaḍgaḥ kṛpāṇaḥ pṛthupatraḥ khaḍgaḥ.

cutler CUTLER

, s. churikākāraḥ śastrakāraḥ churikāvikretā m. (tṛ) śatamārjaḥ.

cutlet CUTLET

, s. khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ parśukā pārśvāsthi n.; 'of mutton,' aurabhramāṃsakhaṇḍaḥ.

cutpurse CUTPURSE

, s. granthibhedaḥ -dakaḥ cauraḥ apahārakaḥ taskaraḥ.

cutter CUTTER

, s. (One who cuts) chettā m. (ttṛ) chedakaraḥ chid in comp.; 'wood-cutter,' vanachid.

--(Cutting instrument) karttarikā kṛntatraṃ chitvaraḥ.

--(A nimble boat) laghunaukā.

--(Front-teeth) chedakadantāḥ m. pl., rājadantāḥ m. pl.

[Page 153b]
cut-throat CUT-THROAT

, s. ghātakaḥ suptaghātakaḥ prāṇaghātakaḥ ātatāyī m. (n).

cut-throat CUT-THROAT

, a. badhodyataḥ -tā -taṃ mārātmakaḥ -kā -kaṃ krūraḥ -rā -raṃ.

cutting CUTTING

, s. (Piece cut off) vidalaṃ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ taṣṭaṃ bhittiḥ f. śakalaṃ bhinnaṃ.

--(Act of cutting) chedanaṃ karttanaṃ vraścanaṃ khaṇḍanaṃ chidā chittiḥ f., lūniḥ f., lāvaḥ dātiḥ f., dānaṃ.

cutting CUTTING

, a. chitvaraḥ -rā -raṃ chiduraḥ -rā -raṃ.

--(Caustic) kharaḥ -rā -raṃ aruntudaḥ -dā -daṃ mārmmikaḥ -kī -kaṃ marmmabhedī -dinī -di (n).

cuttle CUTTLE

, s. (A fish, or its bone) phenaḥ -nakaḥ samudraphenaḥ sindhukaphaḥ abdhikaphaḥ hiṇḍīraḥ hiṇḍiraḥ piṇḍīraḥ śvetadhāmā m. (n) suphenaṃ malaṃ.

--(A foul-mouthed fellow) mukharaḥ vāgduṣṭaḥ durmukhaḥ.

cuvera CUVERA

, s. See KUVERA.

cycle CYCLE

, s. cakraṃ kālacakraṃ āvṛttiḥ f., kālāvṛttiḥ f., kālāvarttaḥ parivṛttiḥ f., parivarttaḥ paryyāyaḥ āvaliḥ f.; 'of the seasons,' ṛtuparyyāyaḥ.

cyclopaedia CYCLOPAEDIA

, s. jñānacakraṃ vidyācakraṃ vidyāparyyāyaḥ vidyāhārābaliḥ f.

cycloptic CYCLOPTIC

, CYCLOPEAN, a. krūrācāraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paśuvyavahāraḥ -rā -raṃ atimahān -hatī -hat (t).

cygnet CYGNET

, s. haṃsaśāvakaḥ bālahaṃsaḥ yuvahaṃsaḥ haṃsāpatyaṃ.

cylinder CYLINDER

, s. golaḥ nalaḥ stambhaḥ śalākā nighaḥ.

cylindrical CYLINDRICAL

, a. varttulaḥ -lā -laṃ golākāraḥ -rā -raṃ stambhākāraḥ -rā -raṃ.

cymbal CYMBAL

, s. ghanaṃ jhallarī jhallakaṃ jhilliḥ f., jharjharī bherī karatālaṃ.

cynegetics CYNEGETICS

, s. mṛgavyaṃ mṛgayā mṛgavyavidyā ākheṭavidyā.

cynic CYNIC

, s. (A misanthrope) sarvvābhisandhakaḥ -sandhī m. (n) puruṣadveṣī m. (n).

cynical CYNICAL

, a. sadāvakraḥ -krā -kraṃ aparicayī -yinī -yi (n) nirānandaḥ -ndā -ndaṃ kuṭilabhāvaḥ -vā -vaṃ nindāśīlaḥ -lā -laṃ ciraduḥkhī -khinī -khi (n) anālāpyaḥ -pyā -pyaṃ paraśrīkātaraḥ -rā -raṃ.

cynosure CYNOSURE

, s. dhruvaḥ nakṣatranemiḥ m., dyutikaraḥ jyotīrathaḥ.

cypher CYPHER

, s. aṅkaḥ śūnyaṃ guṇanikā. See CIPHER.

cyphering CYPHERING

, s. aṅkanaṃ aṅkavidyā gaṇanavidyā. See CIPHERING.

cypress-tree CYPRESS-TREE

, s. śmaśānaropitaḥ śokalākṣaṇikas tiktapatro dīrghavṛkṣaḥ.

D. to dab To DAB

, v. a. ārdradravyalaghvāghātena sic (c. 6. siñcati sektuṃ) or prokṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ), siktadravyeṇa laghu āhan (c. 2. -hanti -hantuṃ).

dab DAB

, s. (Small lump) kṣudrapiṇḍaḥ piṇḍaḥ kṣudrakhaṇḍaḥ.

--(Blow with something moist) siktadravyeṇa laghuprahāraḥ or laghvāghātaḥ secanaṃ niṣekaḥ.

--(Something muddy thrown upon one) malasecanaṃ kṣiptapaṅkaḥ.

--(A man expert at something) nipuṇaḥ yaṭuḥ kuśalaḥ dakṣaḥ.

to dabble To DABBLE

, v. a. sic (c. 6. siñcati sektuṃ), avasic niṣic liṣ (c. 6. limpati leptuṃ), ukṣ (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), prokṣ klid in caus. (kledayati -yituṃ).

to dabble To DABBLE

, v. n. (Play in water) jale or paṅke krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ).

--(Dabble in books, read superficially) śāstrāṇi cumb (c. 1. cumbati -mbituṃ).

dabbler DABBLER

, s. (One that plays in water or mud) jalakrīḍaḥ paṅkakrīḍaḥ.

--(Superficial reader) śāstracumbakaḥ śāstragaṇḍaḥ kiñcijjñaḥ alpamātravid.

dace DACE

, s. nadīcaraḥ kṣudramatsyabhedaḥ.

dactyl DACTYL

, s. caraṇaḥ -ṇaṃ bhagaṇaḥ chandaḥśāstreṣu asamānapadaṃ.

dad DAD

, DADDY, s. bālakabhāṣāyāṃ pitṛsamānārthaḥ śabdaḥ bābā tātaḥ.

daedal DAEDAL

, a. citravicitraḥ -trā -traṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ.

[Page 154a]
daffodil DAFFODIL

, DAFFODOWNDILLY, s. utpalajātīyaḥ puṣpaprabhedaḥ.

dagger DAGGER

, s. kaṭṭāraḥ kṛpāṇī churikā śaṅkuḥ m., asiputrikā karttarī.

to daggle To DAGGLE

, v. a. malena or paṅkena lip (c. 6. limpati leptuṃ).

to daggle To DAGGLE

, v. n. paṅke or karddame luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ).

daggletail DAGGLETAIL

, a. malapaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) maladūṣitaḥ -tā -taṃ.

daily DAILY

, a. āhnikaḥ -kī -kaṃ dainikaḥ -kī -kaṃ dainaḥ -nī -naṃ daivasikaḥ -kī -kaṃ prātyahikaḥ -kī -kaṃ divātanaḥ -nī -naṃ anvāhikaḥ -kī -kaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ; 'daily occupation,' āhnikaṃ nityakṛtyaṃ.

daily DAILY

, adv. pratidinaṃ pratidivasaṃ pratyahaṃ prativāsaraṃ anudinaṃ anvahaṃ divase divase dine dine ahani ahani aharahaḥ.

daintily DAINTILY

, adv. lalitaṃ salālityaṃ salaulyaṃ sukumāraṃ komalaṃ vilāsena.

daintiness DAINTINESS

, s. (Delicacy, softness) saukumāryyaṃ komalatā mṛdutā.--

--(Elegance, nicety) lālityaṃ laulyaṃ lāvaṇyaṃ vilāsaḥ sūkṣmatā vinītatā.

--(Deliciousness) susvādutā surasatvaṃ saurasyaṃ.

dainty DAINTY

, a. (Delicious) svāduḥ -duḥ -dvī -du or susvāduḥ surasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ svādukāraḥ -rā -raṃ sukhādyaḥ -dyā -dyaṃ.

--(Delicate, nice) sukumāraḥ -rā -raṃ komalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -dvī -du vinītaḥ -tā -taṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

--(Over-nice, ceremonious) ativinītaḥ -tā -taṃ atisabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

dainty DAINTY

, s. sugrāsaḥ svādvannaṃ svādubhojanaṃ viśiṣṭānnaṃ bhojanaviśeṣaḥ sukhādyaṃ.

dairy DAIRY

, s. kṣīramanthanaśālā dadhimanthanagṛhaṃ godugdhāgāraṃ payorakṣaṇasthānaṃ.

dairy-maid DAIRY-MAID

, s. godohinī kṣīramanthinī godugdharakṣikā gopī ābhīrī.

daisy DAISY

, s. vasantasamaye yavasaprarohī śukladalaḥ kṣudrapuṣpabhedaḥ.

dale DALE

, s. darī -rā darībhūḥ f., kandaraḥ -rī adridroṇī upatyakā prāntaraṃ.

dalliance DALLIANCE

, s. (Act of fondness) kāmaceṣṭā hāvaḥ lalitaṃ lālasā ramaṇaṃ ramaṇyaṃ vilāsaḥ vilasitaṃ.

--(Delay) vilambaḥ kālayāpaḥ.

to dally To DALLY

, v. n. (Sport, play, trifle) krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), prakrīḍ; ram (c. 1. ramate rantuṃ), lal (c. 1. lalati -lituṃ), vilas (c. 1. -lasati -situṃ), kuḍ (c. 6. kuḍati -ḍituṃ).

--(Caress a woman) striyā saha ram or vilas kāmaceṣṭāṃ kṛ.

--(Delay) vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ).

dam DAM

, s. (Mother, said of animals) jananī janikā prajanikā prajāyinī prasūḥ f., janayitrī ambā mātā f. (tṛ).

--(Bank to confine water) setuḥ m., setubandhaḥ jalabandhakaḥ dharaṇaṃ piṇḍanaḥ āliḥ f.

to dam up To DAM UP

, v. a. setunā jalaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ) or saṃstambh (c. 9. -stabhnāti -stambhituṃ) or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

damage DAMAGE

, s. kṣatiḥ f., kṣataṃ apacayaḥ apāyaḥ hāniḥ f., nāśaḥ doṣaḥ dūṣaṇaṃ kṣayaḥ upakṣayaḥ apakāraḥ apakṛtaṃ hiṃsā drohaḥ dhvaṃsaḥ praghvaṃsaḥ bhraṃśaḥ aniṣṭaṃ.

--(Damages in law) kṣatipūraṇaṃ daṇḍaḥ pāritoṣikaṃ pratiphalaṃ niṣkṛtiḥ f., prāyaścittaṃ.

to damage To DAMAGE

, v. a. hiṃs (c. 7. hinasti c. 1. hiṃsati -situṃ), upahiṃs vihiṃs; duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ); apakṛ; ard in caus. (ardayati -yituṃ); kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ; naś in caus. (nāṃśayati -yituṃ) druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ).

damageable DAMAGEABLE

, a. hiṃsanīyaḥ -yā -yaṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ apacayakṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Mischievous) hiṃsraḥ -srā -sraṃ dūpakaḥ -kā -kaṃ apakārakaḥ -kā -kaṃ.

damaged DAMAGED

, p. p. kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ arditaḥ -tā -taṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ.

damask DAMASK

, s. puṣpādisūcikarmmālaṅkṛtaṃ damaskanāma citradukūlaṃ.

to damask To DAMASK

, v. a. (Adorn stuffs with flowers) dukūlaṃ sūcikarmmadvārā puṣpādinā alaṅkṛ.

--(Variegate) citr (c. 10. citrayati -yituṃ), karbbarīkṛ.

[Page 154b]
damask-rose DAMASK-ROSE

, s. hemapuṣpaṃ raktapuṣpo javāprabhadaḥ.

dame DAME

, s. (Lady) āryyā bhāvinī.

--(Woman) strī vadhūḥ gṛhiṇī.

to damn To DAMN

, v. a. (Doom to hell or eternal torments) narakaṃ gamyā iti śāpaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ); anantadaṇḍaṃ or narakadaṇḍaṃ prāpyā iti brū (c. 2. bravīti vaktuṃ), anantaduḥkhaṃ or anantayātanā te bhūyād iti dhikkṛ sa narakaṃ vrajatu or adho'dho niraye patatu iti śaptaṃ kṛ narakadaṇḍārhaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), narake nipat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(Condemn) daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), daṇḍārhaṃ jñā.

--(Hiss any public performance) raṅge nāṭakaṃ prekṣya karkaśaśabdair aprasādaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

damnable DAMNABLE

, a. anantadaṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ narakadaṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ narake patanārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Odious) garhitaḥ -tā -taṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

damnably DAMNABLY

, adv. yathā narakadaṇḍārho bhavati tathā garhitaṃ.

damnation DAMNATION

, s. anantadaṇḍaḥ narakadaṇḍaḥ anantayātanā narakayātanā narake patanaṃ narakagamanaṃ adhogamanaṃ abhisampātaḥ īśvarakṛpāvahiṣkaraṇaṃ.

damned DAMNED

, p. p. narakagataḥ -tā -taṃ narakapatitaḥ -tā -taṃ narakasthaḥ -sthā -sthaṃ nārakī -kiṇī -ki (n) nairayaḥ -yī -yaṃ narakaprāptaḥ -ptā -ptaṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ.

damnific DAMNIFIC

, a. kṣatikārakaḥ -kā -kaṃ apakārī -riṇī -ri (n) dūṣakaḥ -kā -kaṃ.

to damnify To DAMNIFY

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) apakṛ kṣataṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

damp DAMP

, DANK, a. (Moist) ārdraḥ -rdrā -rdraṃ sārdraḥ -rdrā -rdraṃ jalārdraḥ -rdrā -rdraṃ klinnaḥ -nnā -nnaṃ timitaḥ -tā -taṃ stimitaḥ -tā -taṃ unnaḥ -nnā -nnaṃ samunnaḥ -nnā -nnaṃ sarasaḥ -sā -saṃ jalasiktaḥ -ktā -ktaṃ anūpaḥ -pā -paṃ samukṣitaḥ -tā -taṃ vodaḥ -dā -daṃ uttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Dejected) mlānaḥ -nā -naṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

damp DAMP

, s. (Moisture) kledaṃ saṅkledaḥ stemaḥ temaḥ -manaṃ samundanaṃ jalāvasekaḥ ciklidaṃ.

--(Fog, vapour) vāṣyaḥ khavāṣyaḥ dhūmaḥ -mikā svedaḥ.

--(Dejection) viṣādaḥ mlāniḥ f.; 'to be damp,' klid (c. 4. klidyati) tim (c. 4. timyayi or tīmyati).

to damp To DAMP

, v. a. (Moisten) klid in caus. (kledayati -yituṃ) pariklid; sic (c. 6. siñcati sektuṃ), avasic; ukṣa (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), samukṣ; undr (c. 7. unatti undituṃ), ārdrīkṛ.

--(Dispirit) mano khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), khaṇḍitāśaṃsaṃ -sāṃ -saṃ kṛ bhagnāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ mlānāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ.

dampish DAMPISH

, a. īṣadārdraḥ -rdrā -rdraṃ īṣattimitaḥ -tā -taṃ āklinnaḥ -nnā -nnaṃ.

dampness DAMPNESS

, s. ārdratā sārdratā jalārdratvaṃ klinnatā jalasiktatvaṃ anūpatā.

dampy DAMPY

, a. viṣādī -dinī -di (n) avasannaḥ -nnā -nnaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ.

damsel DAMSEL

, s. kanyā kumārī -rikā kanyakā yuvatiḥ f. -tī yūnī bālā -likā avivāhitā strī; 'damsel's child,' kānīnaḥ -nī.

damson DAMSON

, s. dāmsannāmakaḥ kṛṣṇavarṇaḥ śuktaphalaprabhedaḥ.

to dance To DANCE

, v. n. nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), pranṛt upanṛt sampranṛt naṭ (c. 1. naṭati -ṭituṃ), nṛtyaṃ kṛ narttakavad hastapādādi sañcal in caus. (-cālayati -yituṃ); 'to dance attendance,' upās (c. 2. -āste -āsituṃ).

to dance To DANCE

, v. a. nṛt in caus. (narttayati -yituṃ) cal in caus. (cālayati -yituṃ).

dance DANCE

, s. nṛtyaṃ nāṭyaṃ tāṇḍavaṃ lāsyaṃ cāraṇatvaṃ pādanyāsaḥ guṇanikā.

dancer DANCER

, s. narttakaḥ -kī f., naṭaḥ -ṭī f., kuśīlavaḥ lāsakaḥ -kī f., lāsikā f., cāraṇaḥ cāraṇadārāḥ f. pl., śailālī m. (n) śailūṣaḥ nāṭakaḥ -kī f., kṛśāśvī m. (n) narttanavṛttiḥ m. f., nṛtyakuśalaḥ bharataḥ bhārataḥ jāyājīvaḥ tālāvacaraḥ.

dancing DANCING

, s. nṛtyaṃ narttanaṃ nāṭyaṃ naṭanaṃ pranarttanaṃ lāsyaṃ lāsaḥ tāṇḍavaṃ kauśīlavyaṃ cāraṇatvaṃ guṇanikā hastapādādisañcālanaṃ.

dancing-master DANCING-MASTER

, s. nṛtyācāryyaḥ nṛtyaśikṣakaḥ nṛtyaguruḥ m.

dancing-school DANCING-SCHOOL

, s. nṛtyaśikṣaṇaśālā nṛtyaśālā nṛtyaśikṣāveśma n. (n).

dandelion DANDELION

, s. siṃhaparṇī siṃhadantasarūpapatraḥ kṣudraupadhibhedaḥ.

dandiprat DANDIPRAT

, or DAPPERLING, s. bālakaḥ putrakaḥ māṇavakaḥ vāmanaḥ.

to dandle To DANDLE

, v. a. ūrudeśe bālakaṃ dhṛtvā lal in caus. (lālayati -yituṃ).

dandled DANDLED

, p. p. lālitaḥ -tā -taṃ sāntvakaraṇārthaṃ jānudeśe dhṛtaḥ -tā -taṃ.

dandriff DANDRIFF

, DANDRUFF, s. majjā śiromadhye piṇḍitasnehaḥ śiromalaṃ.

dandy DANDY

, s. suveśī m. (n) muvasanaḥ darśanīyamānī m. (n) chekraḥ.

danger DANGER

, s. bhayaṃ bhayahetuḥ m., saṃśayaḥ śaṅkā sandehaḥ vikalpaḥ ātaṅkaḥ āpada f., vipad f., apāyaḥ vipattiḥ f., utpātaḥ bādhā vyāghātaḥ; 'any thing exposed to danger,' bhayasthānaṃ saṃśayasthānaṃ śaṅkāspadaṃ; 'danger of life,' jīvitasaṃśayaḥ prāṇanāśasaṃśayaḥ prāṇabādhaḥ; 'we are in danger of being led to justice,' asmākaṃ vicārasthāne ānayanaśaṅkā vidyate; 'in danger of punishment,' daṇḍayogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'brought into danger,' saṃśayitaḥ -tā -taṃ; 'an act attended with danger,' sandigdhakarmma n. (n).

to danger To DANGER

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ śaṅkāspadaṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ; 'one who dangers his life,' saṃśayitajīvitaḥ.

dangerous DANGEROUS

, a. bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayānakaḥ -kī -kaṃ bhayahetukaḥ -kā -kaṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhayākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhayajanakaḥ -kā -kaṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ vipattijanakaḥ -kā -kaṃ; 'a dangerous illness,' sannipātakaḥ.

dangerously DANGEROUSLY

, adv. yathā saṃśayaḥ or bhayahetur utpadyate tathā bhairavaṃ śaṅkāpūrvvakaṃ bhayānakaṃ sandigdhaṃ; 'dangerously ill,' sannipātakarogagrastaḥ.

dangerousness DANGEROUSNESS

, s. bhayānakatvaṃ sandigdhatā sāṃśayikatvaṃ śaṅkākrāntatvaṃ.

to dangle To DANGLE

, v. n. luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), cañc (c. 1. cañcati -ñcituṃ), lamb (c. 1. lambate -mbituṃ), avalamb lul (c. 1. lolati -te -lituṃ).

dangler DANGLER

, s. strīṇām upāsane or strībhiḥ saha vilāsakaraṇe kālakṣepakaḥ.

dangling DANGLING

, a. cañcan -ñcantī -ñcat (t) lolaḥ -lā -laṃ lolamānaḥ -nā -naṃ luṭhan -ṭhantī -ṭhat (t) lambamānaḥ -nā -naṃ avalambitaḥ -tā -taṃ lulitaḥ -tā -taṃ.

dapper DAPPER

, a. vinītaḥ -tā -taṃ śuddhākāraḥ -rā -raṃ lalitarūpaḥ -pā -paṃ.

to dapple To DAPPLE

, v. a. citr (c. 10. citrayati -yituṃ), citravicitrīkṛ karbburīkṛ.

dappled DAPPLED

, a. citritaḥ -tā -taṃ karbburitaḥ -tā -taṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to dare To DARE

, v. n. dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ), sāhasaṃ kṛ sāhasena vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ); 'I dare not ask him,' na taṃ praṣṭuṃ dhṛṣṇomi.

to dare To DARE

, v. a. (Challenge) āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), samāhve niyuddhārtham āhve spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), ākrand (c. 1. -krandati -ndituṃ).

dare DARE

, s. āhvānaṃ samāhvānaṃ yodhasaṃrāvaḥ kranditaṃ abhigrahaḥ.

dared DARED

, p. p. (Challenged) āhūtaḥ -tā -taṃ samāhūtaḥ -tā -taṃ.

daring DARING

, s. sāhasaṃ pratibhā dhārṣṭyaṃ; 'act of daring,' atyāhitaṃ.

daring DARING

, a. sāhasī -sinī -si (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhṛṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhītaḥ -tā -taṃ nirviśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ akutobhayaḥ -yā -yaṃ vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ parākramī -miṇī -mi (n) pratibhānavān -vatī -vat (t) pratibhānvitaḥ -tā -taṃ.

daringly DARINGLY

, adv. sāhasena -sāt sāhasapūrvvakaṃ dhṛṣṭaṃ dhṛṣṭatvāt saśauryyaṃ pragalbhaṃ nirbhayaṃ nirviśaṅkaṃ savikramaṃ sapratibhānaṃ vīravat.

daringness DARINGNESS

, s. sāhasaṃ sāhasikatvaṃ dhṛṣṭatā dhṛṣṇutā dhārṣṭyaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ pratibhā -bhānaṃ nirbhayatvaṃ vīratā śauryyaṃ dhairyyaṃ vikramaḥ.

[Page 155b]
dark DARK

, a. tāmasaḥ -sī -saṃ -sikaḥ -kī -kaṃ tamasvī -svinī -svi (n) sāndhakāraḥ -rā -raṃ andhakārayuktaḥ -ktā -ktaṃ satimiraḥ -rā -raṃ timirayuktaḥ -ktā -ktaṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ tamomayaḥ -yī -yaṃ tamobhūtaḥ -tā -taṃ nirālokaḥ -kā -kaṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ hatajyotīḥ -tīḥ -tiḥ (s).

--(Obscure) gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durdarśaḥ -rśā -rśaṃ.

--(Dark-coloured) kṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ kāleyaḥ -yī -yaṃ mecakaḥ -kā -kaṃ nīlaḥ -lā -laṃ sitetaraḥ -rā -raṃ,

--(Opaque) asvacchaḥ -cchā -cchaṃ; 'a dark night,' tāmasī tamisrā naṣṭacandrā rātriḥ.

dark DARK

, s. tamaḥ n. (s) andhakāraḥ timiraṃ tamisraṃ andhaṃ.

to darken To DARKEN

, v. a. timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ andhīkṛ.

to darken To DARKEN

, v. n. tamasvī -svinī -svi bhū timirībhū andhībhū.

darkened DARKENED

, p. p. tamovṛtaḥ -tā -taṃ timirīkṛtaḥ -tā -taṃ santamasaḥ -sā -saṃ.

darkish DARKISH

, a. tamaskalpaḥ -lpā -lpaṃ īṣattāmasaḥ -sī -saṃ.

--(In colour) īṣatkṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ākālaḥ -lā -laṃ ānīlaḥ -lā -laṃ.

darkling DARKLING

, a. tamovarttī -rttinī -rtti (n) or andhakāravarttī.

darkly DARKLY

, adv. aspaṣṭaṃ aprakāśaṃ avyaktaṃ sāndhakāraṃ andhavat andhaṃ.

darkness DARKNESS

, s. andhakāraḥ tamaḥ n. (s) timiraṃ tamisraṃ tamasaṃ dhvāntaṃ nirālokatā sāndhakāratvaṃ niṣprabhatā andhaṃ śārvaraṃ rātrivāsaḥ n. (s) niśācarmma n. (n) bhūcchāyā khaluk m. (j); 'slight darkness,' avatamasaṃ; 'great darkness,' andhatamasaṃ tamastatiḥ f.; 'universal darkness,' santamasaṃ,

darksome DARKSOME

, s. tamasvī -svinī -svi (n) tamaskalpaḥ -lpā -lpaṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

darling DARLING

, s. priyaḥ -yā hṛdayapriyaḥ -yā dayitaḥ -tā snehapātraṃ.

darling DARLING

, a. hṛdayapriyaḥ -yā -yaṃ supriyaḥ -yā -yaṃ priyatamaḥ -mā -maṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ vallabhaḥ -bhā -bhaṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ iṣṭatamaḥ -mā -maṃ.

darn DARN

, s. vastrayonyanukṛtaṃ jīrṇavastrasīvanaṃ vastrasandhiḥ m.

to darn To DARN

, v. a. jīrṇavastrāṇi siv (c. 4. sīvyati sevituṃ) or sūkṣmamūcikarmmadvārā sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

darnel DARNEL

, s. kakṣaḥ śasyakṣetraruhaḥ kakṣaprabhedaḥ.

dart DART

, s. śūlaḥ -laṃ prāsaḥ śalyaṃ śaṅkuḥ m., kṣipaṇiḥ m., pāṇimuktaṃ karamuktaṃ muktakaṃ vāṇaḥ astraṃ samikaṃ dūravedhī m. (n).

to dart To DART

, v. a. as (c. 4. asyati asituṃ), prās kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), īr (c. 10. īrayati -yituṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ) prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to dart To DART

, v. n. (As lightning) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

--(Dart upon one) āpat (c. 1. -patati -tituṃ), abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ).

to dash To DASH

, v. a. (Throw or strike any thing suddenly or forcibly against another) sahasā or prasabhaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or prakṣip or as (c. 4. asyati asituṃ) or prās or pat in caus (pātayati -yituṃ), or abhihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), or abhyāhan or pratihan or pahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Break by collision, dash in pieces) mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭhuṃ), prabhañj (c. 7. -bhanakti bhaṃktuṃ), vighaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ), bhūmau prakṣipya khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ or khaṇḍaśaḥ kṛ or lavaśaḥ kṛ or cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ),

--(Bespatter, besprinkle) avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), abhyavakṝ samavakṝ; ukṣ (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), abhyukṣ prokṣ; avasic (c. 6. -siñcati -sektuṃ),

--(Mingle, adulterate) miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

--(Confound) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ).

--(Obliterate) vyāmṛj (c. 2. -mārṣṭi -mārṣṭuṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vilup in caus. (-lopayati -yituṃ); 'dash one's hopes,' āśā bhañj or khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ); 'dash out the brains,' mastakaṃ niṣpiṣ.

to dash To DASH

, v. n. (Rush against with a violent motion) prapat (c. 1. -patati -tituṃ), protpat āpat praskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), utplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ).

--(Be dashed in pieces), prabhañj in pass. (-bhajyate).

dash DASH

, s. (Collision) saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ samāghātaḥ pratighātaḥ abhighātaḥ parasparāghātaḥ prabhaṅgaḥ sammarddaḥ marddanaṃ niṣpeṣaḥ.

--(Infusion, admixture) prakṣeṣaḥ miśraṇaṃ samparkaḥ saṃsargaḥ; 'a dash, a slight quantity,' kiñcit īṣat.

--(A line in writing to denote a pause or omission) likhane virāmasūcanārthaṃ or tyāgasūcanārthaṃ kṣudrarekhā.

--(Blow) prahāraḥ ādhātaḥ āhatiḥ f.

dastard DASTARD

, s. kāpuruṣaḥ kupuruṣaḥ hatakaḥ klīvaḥ kātaraḥ kṛpaṇaḥ bhīruḥ.

to dastard or dastardise To DASTARD or DASTARDISE

, v. a. tras in caus. (trāsayati -yituṃ) santras; bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -yituṃ), dīnacetanaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

dastardly DASTARDLY

, a. amanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ kātaraḥ -rā -raṃ nirvīraḥ -rā -raṃ klīvaḥ -vā -vaṃ apauruṣeyaḥ -yī -yaṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ.

dastardy DASTARDY

, s. kāpuruṣatvaṃ amanuṣyatā apauruṣaṃ kātaryyaṃ klaivyaṃ dīnatā.

data DATA

, DATUM, s. tattvāni n. pl., satyāni n. pl., sarvvānumataṃ tattvaṃ upanyāsaḥ.

date DATE

, s. (Time at which a letter, &c. is written) likhanakālaḥ likhanadivasaḥ divasaḥ dinaṃ tithiḥ m. f.

--(Time at which a thing was done) kālaḥ kālikatā tatkālaḥ.

--(Period, term) avadhiḥ m., kālāvadhiḥ m., parimāṇaṃ.

--(Fruit) kharjjūraḥ kāṭhinaḥ; 'out of date,' avyavahāritaḥ -tā -taṃ niruktaḥ -ktā -ktaṃ.

to date To DATE

, v. a. kālaṃ or divasaṃ or dinaṃ or tithiṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

dated DATED

, p. p. kālasampannaḥ -nnā -nnaṃ sakālaḥ -lā -laṃ kṛtakālaḥ -lā -laṃ.

date-tree DATE-TREE

, s. kharjjūraḥ tṛṇadrumaḥ ghanāmayaḥ; 'marshy date-tree,' hintālaḥ hīntālaḥ himahāsakaḥ.

dative DATIVE

, a. (Case) sampradānaṃ sampradānakārakaḥ caturthī vibhaktiḥ.

to daub To DAUB

, v. a. lip (c. 6. limpati leptuṃ), ālip upalip samālip; añj (c. 7. anakti aṃktuṃ or caus. añjayati -yituṃ), dih (c. 2. degdhi gdhuṃ), pradih.

--(Cover over) chad (c. 10. chādayati -yituṃ), pracchad.

daub DAUB

, s. lepaḥ vilepaḥ.

--(Bad painting) kucitraṃ kucitralekhā mandacitraṃ.

daubed DAUBED

, p. p. liptaḥ -ptā -ptaṃ upaliptaḥ -ptā -ptaṃ viliptaḥ -ptā -ptaṃ aktaḥ -ktā -ktaṃ abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ digdhaḥ -gdhā -gdhaṃ nidigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

dauber DAUBER

, s. lepakaḥ lepakaraḥ pralepakaḥ.

--(Coarse painter) anabhijñacitrakaraḥ kucitralik m. (kh) citrakaradeśīyaḥ citrakarapāśaḥ.

dauby DAUBY

, a. śyānaḥ -nā -naṃ śīnaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ lepyaḥ -pyā -pyaṃ.

daughter DAUGHTER

, s. duhitā f. (tṛ) putrī putrikā putrakā sutā sūnuḥ -nūḥ f., ātmajā svajā aṅgajā kanyā tanayā kanyakājanaḥ jātā dārikā prasūtiḥ f., viṭ f. (ś); 'legitimate daughter,' aurasī dharmmajā; 'daughter in law,' snuṣā janī putravadhūḥ f., vadhūḥ f., vadhūṭī sutastrī; 'adopted daughter,' karaṇīsutā putrikā popyaputrī krītaputrī; 'daughter's husband,' jāmātā m. (tṛ) duhituḥpatiḥ m.

to daunt To DAUNT

, v. a. tras in caus. (-trāsayati -yituṃ) santras bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -yituṃ), bhayaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) mano bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), manohataṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

dauntless DAUNTLESS

, a. nirbhayaḥ -yā -yaṃ aśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ viśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ abhītaḥ -tā -taṃ akutobhayaḥ -yā -yaṃ apabhīḥ -bhīḥ -bhi niḥsādhvasaḥ -sā -saṃ.

[Page 156b]
dauntlessness DAUNTLESSNESS

, s. nirbhayatvaṃ abhītiḥ f., abhayaṃ abhīrutā viśaṅkatā.

dauphin DAUPHIN

, s. yuvarājaḥ jyeṣṭho rājaputraḥ rāñaḥ pūrvvajaputraḥ.

to dawdle To DAWDLE

, v. n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), kālaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

dawdler DAWDLER

, s. vilambī m. (n) kālakṣepakaḥ dīrghasūtrī m. (n).

to dawn To DAWN

, v. n. prabhā (c. 2. -bhāti -tuṃ), uṣas (nom. uṣasyati), uṣ (c. 1. ucchati oṣituṃ), vyuṣ samuṣ prabhātībhū.

dawn DAWN

, s. aruṇaḥ prabhātaṃ uṣaḥ -ṣaḥ n. (s) pratyuṣaḥ -ṣaḥ n. (s) pratyūṣaḥ -ṣaḥ n. (s) aruṇodayaḥ vyuṣṭaṃ vibhātaṃ bhātaḥ udayaḥ prātaḥkālaḥ kalyaṃ kālyaṃ pūrvvasandhyā prāksandhyā sandhyā divasamukhaṃ aharmukhaṃ dinārambhaḥ dinādiḥ m., niśāvasānaṃ niśāntaṃ kṣapāntaḥ rātrivigamaḥ gosargaḥ prābodhikaḥ; 'at dawn,' prabhāte uṣā prātaḥkāle prātar; 'belonging to the dawn,' uṣasyaḥ -syā -syaṃ prabhātīyaḥ -yā -yaṃ prātaḥkālīnaḥ -nā -naṃ.

day DAY

, s. divasaḥ -saṃ dinaṃ ahaḥ m. (n) vāsaraḥ vāraḥ dyu n., ghasraḥ vāśraḥ; 'a lunar day,' tithiḥ m. f. -thī; 'to day,' adya; 'by day,' divā ahnāya; 'day by day,' pratidinaṃ pratidivasaṃ prativāsaraṃ pratyahaṃ divase divase ahanyahani aharahaḥ dine dine; 'day and night,' ahorātraṃ aharniśaṃ divāniśaṃ divārātraṃ kṣapāhaṃ dyuniśaṃ dyuniśau; 'from day to day,' dināddinaṃ vāraṃ vāraṃ; 'one day,' ekadā; 'a former day,' pūrvvedyus; 'a future day,' uttaredyus; 'another day,' anyedyus; 'next day,' paredyus paredyavi; 'the day before yesterday,' aparedyus; 'the day after to-morrow,' paraśvas adharedyus; 'a night and two days or a day and two nights,' pakṣiṇī; 'a day of Brahma,' brāhmaḥ; 'a day of the gods,' daivataḥ; 'a rainy day,' durddinaṃ vārddalaṃ; 'day's hire,' dinikā dainikī.

day-book DAY-BOOK

, s. mahājanasya dainikapustakaṃ bāṇijapustakaṃ yasmin divase divase paṇāyāvṛttānto likhyate or āropyate

day-break DAY-BREAK

, s. aruṇodayaḥ udayakālaḥ uṣaḥ pratyuṣaḥ prabhātaṃ prabhātakālaḥ divasamukhaṃ aharmukhaṃ dinārambhaḥ dinādiḥ m., rātryavasānaṃ niśāntaṃ.

day-labour DAY-LABOUR

, s. vrātaṃ dainikakarmma n. (n) āhnikakriyā divākarmma n.

day-labourer DAY-LABOURER

, s. vrātīnaḥ vrātakaraḥ vrātavyāpṛtaḥ dainikakarmmakaraḥ.

day-light DAY-LIGHT

, s. dinajyotiḥ n. (s) sūryyakālaḥ sūryyaraśimaḥ m., dinālokaḥ dīptiḥ f.

day-spring DAY-SPRING

, s. aruṇodayaḥ udayaḥ sūryyodayaḥ divasamukhaṃ dinārambhaḥ.

day-star DAY-STAR

, s. prabhātanakṣatraṃ prabhātīyatārā prātarudayinī tārā mukhatārā.

day-time DAY-TIME

, s. divasakālaḥ sūryyakālaḥ sūryyasamayaḥ dinakālaḥ ravikālaḥ.

day-work DAY-WORK

, s. divasakarmma n. (n) divākarmma āhnikakriyā vrātaṃ.

to dazzle To DAZZLE

, v. a. atiśayatejasā dṛṣṭiṃ santap in caus. (-tāpayati -yituṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

to dazzle To DAZZLE

, v. n. atidīptyupahatatvāt santāpitadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū.

dazzled DAZZLED

, p. p. upahatadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi or avaruddhadṛṣṭiḥ upahatanayanaḥ -nā -naṃ.

dazzling DAZZLING

, a. atitaijasaḥ -sī -saṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ dṛṣṭisantāpakaḥ -kā -kaṃ durālokaḥ -kā -kaṃ durnirīkṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ durdarśaḥ -rśā -rśaṃ nayanopaghātī -tinī -ti (n).

deacon DEACON

, s. upapurohitaḥ upadharmmādhyāpakaḥ purohitasahāyaḥ -sahakārī m. (n).

deaconess DEACONESS

, s. pūrvvakāle khrīṣṭīyasamāje purohitasahakāriṇī strī.

deaconry DEACONRY

, DEACONSHIP, s. upapurohitasya padaṃ or vyāpāraḥ or karmma n. (n).

dead DEAD

, a. and p. mṛtaḥ -tā -taṃ pretaḥ -tā -taṃ paretaḥ -tā -taṃ sammṛtaḥ -tā -taṃ pretībhūtaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ -tā -taṃ apagataḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ ajīvaḥ -vā -vaṃ nirjīvaḥ -vā -vaṃ vyāpannaḥ -nnā -nnaṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ pramītaḥ -tā -taṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uparataḥ -tā -taṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ tyaktajīvanaḥ -nā -naṃ prahīṇajīvitaḥ -tā -taṃ nyastadehaḥ -hā -haṃ gataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gatāsuḥ -suḥ -su or udgatāsuḥ parāsuḥ -suḥ -su prāptapañcatvaḥ -tvā -tvaṃ adhriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nāmaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kīrttiśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kathāśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ diṣṭaṅgataḥ -tā -taṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'gone to heaven,' svaryātaḥ -tā -taṃ ūrddhvagataḥ -tā -taṃ; 'half-dead,' mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu.

--(Inanimate) aprāṇī -ṇinī -ṇi (n) vicetanaḥ -nā -naṃ vyasuḥ -suḥ -su prāṇahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Motionless) niṣpandaḥ -ndā -ndaṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niścalaḥ -lā -laṃ.

--(Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Dull) mandaḥ -ndā -ndaṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

--(Obtuse) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Vapid) virasaḥ -sā -saṃ nissattvaḥ -ttvā -ttvaṃ nissāraḥ -rā -raṃ klīvaḥ -vā -vaṃ.

--(Useless) viphalaḥ -lā -laṃ.

--(Numbed) stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ suptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Dead body) mṛtaśarīraṃ mṛtakaṃ śavaḥ -vaṃ kuṇapaḥ -paṃ.

dead DEAD

, s. (Of night) madhyarātraḥ mahārātraḥ mahāniśā arddharātraḥ arddhaniśā niśīthaḥ; 'in the dead of night,' rātrimadhye; 'of winter,' śītakālamadhye.

to deaden To DEADEN

, v. a. durbalīkṛ nirbalīkṛ mlānīkṛ śithilīkṛ virasīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), śam in caus. (śamayati -yituṃ).

to deaden To DEADEN

, v. n. mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) śithilībhū.

deadened DEADENED

, p. p. hṛtatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or mlānatejāḥ or naṣṭatejāḥ kṣīṇaśaktiḥ -ktiḥ -kti śithilabalaḥ -lā -laṃ upahataśaktiḥ -ktiḥ -kti.

deadly DEADLY

, a. mārātmakaḥ -kā -kaṃ vyāpādakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ prāṇāntikaḥ -kī -kaṃ or prāṇāntakaḥ or jīvāntakaḥ prāṇahārī -riṇī ri (n) or prāṇāpahārī prāṇaghātakaḥ -kā -kaṃ mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ nidhanakārī -riṇī -ri (n) viṣatulyaḥ -lyā -lyaṃ saviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kālakalpaḥ -lpā -lpaṃ prāṇanāśakaḥ -kā -kaṃ marmmāntikaḥ -kī -kaṃ.

--(Implacable) aśāmyaḥ -myā -myaṃ; 'deadly hatred,' baddhavairaṃ; 'deadly poison,' mṛtyujanakagaralaṃ.

deadly DEADLY

, adv. (In a manner like the dead) mṛtavat pretavat śavavat.

--(Mortally) mārātmakaṃ prāṇāntikaṃ; 'deadly wounded,' bhinnamarmmā m. (n); 'deadly pale,' śavasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

deadness DEADNESS

, s. (Coldness, want of affection) niḥsnehatā viraktiḥ f., vairāgyaṃ.

--(Languor, weakness) mlāniḥ f., glāniḥ f., avasādaḥ māndyaṃ nirbalatā daurbalyaṃ aśaktiḥ f., balaśaithilyaṃ śithilatā.

--(Want of motion) niṣpandatā niścalatā.

--(Want of spirit) tejohīnatā nissattvatā vairasyaṃ jaḍatvaṃ.

--(Numbness) suptiḥ f., stabdhatā.

--(Barrenness) bandhyatā vaiphalyaṃ.

dead-reckoning DEAD-RECKONING

, s. kutra samudre naukā varttate iti jijñāsayā sūryyatārādyabhāve nāvikaiḥ kṛtā gaṇanā.

deaf DEAF

, a. badhiraḥ -rā -raṃ eḍaḥ -ḍā -ḍaṃ akarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bandhuraḥ -rā -raṃ kallaḥ -llā -llaṃ śrotravikalaḥ -lā -laṃ śravaṇendriyavikalaḥ -lā -laṃ śravaṇaśaktirahitaḥ -tā -taṃ śrutivarjjitaḥ -tā -taṃ; 'deaf and dumb,' eḍamūkaḥ -kā -kaṃ kalyaḥ -lyā -lyaṃ.

to deafen To DEAFEN

, v. a. badhirīkṛ badhira (nom. badhirayati -yituṃ), karṇam upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), śravaṇaśaktiṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

deafened DEAFENED

, p. p. upahatakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ badhirīkṛtaḥ -tā -taṃ.

deafening DEAFENING

, a. karṇopaghātī -tinī -ti (n) śravaṇaśaktihārī -riṇī -ri (n).

[Page 157b]
deafish DEAFISH

, a. īṣadbadhiraḥ -rā -raṃ īṣadeḍaḥ -ḍā -ḍaṃ aspaṣṭaśravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

deafly DEAFLY

, adv. badhiravat eḍavat aśravaṇapūrvvaṃ aspaṣṭaṃ.

deafness DEAFNESS

, s. badhiratvaṃ -tā eḍatā kallatvaṃ aśravaṇaṃ śravaṇahīnatā śravaṇendriyavaikalyaṃ śravaṇākṣamatā.

deal DEAL

, s. (Quantity) bāhulyaṃ bahutvaṃ prācuryyaṃ prāyaḥ; 'a deal of, much,' bahuḥ -huḥ -hvī -hu bhūriḥ -riḥ -ri pracuraḥ -rā -raṃ analpaḥ -lpā -lpaṃ anekaḥ -kā -kaṃ; 'a deal of money,' bahudhanaṃ; 'a good deal,' bahu bhṛśaṃ atiśayaṃ nirbharaṃ gāḍhaṃ atyantaṃ analyaṃ ati or s prefixed; 'a good deal vexed,' suduḥkhitaḥ.

--(Fir wood) dāru n., devadāru devakāṣṭhaṃ indradāruḥ m., kilimaṃ.

to deal To DEAL

, v. a. (Distribute) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp; pṛthak pṛthag vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ) or vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ).

--(Scatter) vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vyas; 'to deal blows,' muṣṭiṃ or daṇḍaṃ pat in caus. (pātayati -yituṃ).

to deal To DEAL

, v. n. (Transact business, trade) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ or paṇāyati -yituṃ), paṇāyāṃ kṛ vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāpṛ (c. 6. -priyate), krayavikrayaṃ kṛ.

--(Behave, act) car (c. 1. carati -rituṃ), ācar samācar; vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

to deal with To DEAL WITH

, v. a. (Treat in any manner) vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar; vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); 'he deals honourably with me,' mayi yathānyāyaṃ vṛttiṃ varttate.

--(Contend with) pratikṛ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ); 'how can one deal with such a monarch?' evaṃvidhe nṛpe kuto vaśitvaṃ.

--(Manage) praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vidhā ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ); 'an easy man to deal with,' vidheyaḥ praṇeyaḥ vaśyaḥ gṛhyakaḥ abhigamyaḥ vineyaḥ; 'a hard man to deal with,' durdharṣaḥ.

dealer DEALER

, s. (One who has to do with any thing) vyāpārī m. (n) vyavasāyī m. (n) vyavaharttā m. (rttṛ) vyavahārī m. (n) karmmakārī m. (n).

--(Trader) krayavikrayikaḥ vipaṇī m. (n) āpaṇikaḥ prāpaṇikaḥ paṇikaḥ baṇik m. (j) bāṇijaḥ vikrayikaḥ vikretā m. (tṛ).

dealing DEALING

, s. (Practice, mode of treatment) vyāpāraḥ vyavahāraḥ vyavasāyaḥ karmma n. (n) kriyā kāryyaṃ ceṣṭā viceṣṭitaṃ pravṛttiḥ f., vidhānaṃ ācāraḥ ācaraṇaṃ caritaṃ vṛttaṃ karmmavidhiḥ m.

--(Intercourse) vyavahāraḥ saṅgatiḥ f., saṅgaḥ saṃsargaḥ.

--(Traffic) krayavikrayaḥ vipaṇaḥ paṇāyā paṇaḥ pāṇaḥ bāṇijyaṃ -jyā vaṇikpathaṃ mahājanakarmma n. (n) nigamaḥ satyānṛtaṃ.

dealt with DEALT WITH

, p. p. vyavahāritaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ paṇāyitaḥ -tā -taṃ.

deambulation DEAMBULATION

, s. vahirgamanaṃ vahirbhramaṇaṃ parikramaḥ paryyaṭanaṃ bhramaṇaṃ vihāraḥ.

dean DEAN

, s. pradhānadharmmādhyakṣādhikāre dvitīyapadasthaḥ mahāpūjāśālāsambandhīyamaṭhe pradhānasabhāsad daśapurohitādhipatiḥ m.

--(In a college) vidyālaye vinayādhyakṣaḥ.

deanery DEANERY

, s. (House of a dean) purohitādhipater gṛhaṃ or veśma n. (n) or nivāsaḥ.

deanship DEANSHIP

, s. purohitādhipateḥ padaṃ or adhikāraḥ or vyāpāraḥ.

dear DEAR

, a. (Beloved) priyaḥ -yā -yaṃ supriyaḥ -yā -yaṃ hṛdayapriyaḥ -yā -yaṃ dayitaḥ -tā -taṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prītaḥ -tā -taṃ preṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ vallabhaḥ -bhā -bhaṃ abhīpsitaḥ -tā -taṃ subhagaḥ -gā -gaṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ priyatamaḥ -mā -maṃ iṣṭatamaḥ -mā -maṃ; 'a dear friend,' priyasuhṛd m.; 'dear as one's life,' asusamaḥ -mā -maṃ prāṇādhikaḥ -kā -kaṃ prāṇair garīyān -yasī -yaḥ (s).

--(Of high price, costly) durbhūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahumūlyaḥ -lyā -lyaṃ mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ mahārghaḥ -rghā -rghaṃ duṣkreyaḥ -yā -yaṃ bahudhanavyayena kreyaḥ -yā -yaṃ guruḥ -rvvī -ru mahārhaḥ -rhā -rhaṃ ardhyaḥ -rdhyā -rdhyaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

dear DEAR

, s. (Word of endearment) priyaḥ -yā dayitaḥ -tā kāntaḥ -ntā dayitaḥ -tā vatsaḥ -tsā; 'my dear,' priya voc. c. m., priye voc. c. f.

dear DEAR

, adv. (Oh dear!) aho ahovata kaṣṭaṃ ā hā hanta ahaha.

dear-bought DEAR-BOUGHT

, a. duṣkrītaḥ -tā -taṃ bahumūlyena krītaḥ -tā -taṃ.

dearly DEARLY

, adv. (With great fondness) priyaṃ supriyaṃ prītyā suprītyā; 'dearly beloved,' atipriyaḥ -yā -yaṃ priyatamaḥ -mā -maṃ.

--(At a high price) bahumūlyena durmūlyena mahārgheṇa guru gurumūlyena.

dearness DEARNESS

, s. (Fondness) priyatā iṣṭatā abhīṣṭatā prītiḥ f.

--(High price) durmūlyaṃ bahumūlyaṃ māhārghyaṃ mahārghatā mahārghaḥ mūlyagurutā gurutvaṃ.

dearth DEARTH

, s. (Famine) durbhikṣaṃ duṣkālaḥ anākālaṃ durbhakṣyaṃ nīvākaḥ prayāmaḥ upadravaḥ; 'dearth of provisions,' āhāravirahaḥ.

--(Want, need) abhāvaḥ aprāptiḥ f., virahaḥ asambhavaḥ daurlabhyaṃ vairalyaṃ; 'dearth of money,' dhanābhāvaḥ.

to dearticulate To DEARTICULATE

, v. a. visandhīkṛ sandhitroṭanaṃ kṛ vyaṅgīkṛ.

dearticulated DEARTICULATED

, p. p. visandhitaḥ -tā -taṃ truṭitasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

death DEATH

, s. mṛtyuḥ m., maraṇaṃ nidhanaṃ pañcatvaṃ -tā -atyayaḥ antaḥ antakālaḥ antakaḥ apagamaḥ nāśaḥ vināśaḥ pralayaḥ saṃsthānaṃ saṃsthitiḥ f., avasānaṃ niḥsaraṇaṃ uparatiḥ f., apāyaḥ prayāṇaṃ jīvanatyāgaḥ tanutyāgaḥ jīvotsargaḥ dehakṣayaḥ prāṇaviyogaḥ mṛtaṃ mṛtiḥ f., marimā m. (n) mahānidrā dīrghānidrā kālaḥ kāladharmmaḥ kāladaṇḍaḥ kālāntakaḥ narāntakaḥ diṣṭāntaḥ vyāpada f., hāndraṃ kathāśeṣatā kīrttiśeṣaḥ lokāntaraprāptiḥ f.

--(Murder) badhaḥ ghātaḥ māraṇaṃ.

--(Death personified) yamaḥ kālaḥ kṛtāntaḥ; 'a violent death,' apaghātaḥ apamṛtyuḥ m.; 'death by lightning,' vajrabadhaḥ; 'deserving of death,' badhyaḥ -dhyā -dhyaṃ badhārhaḥ -rhā -rhaṃ or prayāṇārhaḥ; 'desire for death,' mumūrṣā; 'desirous of death,' mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu; 'at the point of death,' āsannamṛtyuḥ mumūrṣuḥ mṛtaprāyaḥ mṛtakalpaḥ; 'fearing death,' vivaśaḥ -śā -śaṃ ariṣṭaduṣṭadhīḥ -dhīḥ -dhi; 'put to death,' hataḥ -tā -taṃ vyāpāditaḥ -tā -taṃ māritaḥ -tā -taṃ; 'to put to death,' han (c. 2. hanti -ntuṃ), prāṇadaṇḍaṃ kṛ; 'angel of death,' yamadūtaḥ; 'deathdrum,' badhyaḍiṇḍimaḥ; 'hour of death,' mṛtyukālaḥ prayāṇakālaḥ; 'voluntary death by fasting,' prāyaḥ -yaṇaṃ; 'after death,' pretya.

death-bed DEATH-BED

, s. mṛtyuśayyā maraṇaśayyā mṛtyuśayanaṃ mumūrṣuśayanaṃ.

deathful DEATHFUL

, a. mārātmakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ mṛtyumayaḥ -yī -yaṃ mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ prāṇāntakaḥ -kā -kaṃ antakaraḥ -rī -raṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ.

deathless DEATHLESS

, a. amaraḥ -rī -raṃ mṛtyuvarjjitaḥ -tā -taṃ amaraṇīyaḥ -yā -yaṃ amartyaḥ -rtyā -rtyaṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ nirapāyaḥ -yā -yaṃ anaśvaraḥ -rā -raṃ.

death-like DEATH-LIKE

, a. mṛtyusadṛśaḥ -śī -śaṃ or kālasadṛśaḥ kālakalpaḥ -lpā -lpaṃ.

death's-door DEATH'S-DOOR

, s. mṛtyudvāraṃ yamadvāraṃ yamālayadvāraṃ yamapuradvāraṃ.

death's-head DEATH'S-HEAD

, s. śavaśiraḥ n. (s) mṛtaśarīramastakaḥ kuṇapamastakaḥ kapālaḥ nṛkapālaḥ.

death's man DEATH'S MAN

, s. baghyapuruṣaḥ ghātukapuruṣaḥ badhakarmmādhikārī m. (n) daṇḍapāśikaḥ mṛtapāḥ m. (pā) ghātakajanaḥ.

death-watch DEATH-WATCH

, s. maraṇasūcakaśabdakārī kīṭaviśeṣaḥ.

to deaurate To DEAURATE

, v. a. ras (c. 10. rasayati -yituṃ), suvarṇa (nom. suvarṇayati -yituṃ).

[Page 158b]
deaurate DEAURATE

, a. rasitaḥ -tā -taṃ suvarṇānvitaḥ -tā -taṃ suvarṇabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to debar To DEBAR

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), nirākṛ apākṛ vahiṣkṛ vṛj in caus. (varjjayati -yituṃ) niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ); 'is debarred,' parihīyate.

debarred DEBARRED

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ nunnaḥ -nnā -nnaṃ.

to debark To DEBARK

, v. a. uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), pratyuttṝ; naukāyā avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or avatṝ.

debarkation DEBARKATION

, s. uttaraṇaṃ pratyuttaraṇaṃ naukāyā avataraṇaṃ or avarohaṇaṃ.

to debase To DEBASE

, v. a. apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), svapadāt pat in caus. (pātayati -yituṃ) or bhraṃś in caus. (-bhraṃśayati -yituṃ) or apadhvaṃs in caus. (-dhvaṃsayati -yituṃ) or cyu in caus. (-cyāvayati -yituṃ) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) nyūnīkṛ adhaḥkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ).

--(Make despicable) avamānāspadaṃ kṛ khalīkṛ laghūkṛ tucchīkṛ.

debased DEBASED

, p. p. pakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pātitaḥ -tā -taṃ adhaḥpātitaḥ -tā -taṃ padacyutaḥ -tā -taṃ apadhvastaḥ -stā -staṃ avajñopahataḥ -tā -taṃ bhagnadarpaḥ -rpā -rpaṃ.

debasement DEBASEMENT

, s. (Act of) apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ pātanaṃ padabhraṃśanaṃ apadhvaṃsaḥ abhibhavaḥ avamānanā laghūkaraṇaṃ khalīkaraṇaṃ.

--(State of) apakṛṣṭatā nikṛṣṭatā patitatvaṃ pātityaṃ apamānabhāvaḥ nyūnībhāvaḥ adhogatiḥ f., adhobhāvaḥ bhraṣṭatā vṛṣalatvaṃ.

debatable DEBATABLE

, s. vivadanīyaḥ -yā -yaṃ vicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

debate DEBATE

, s. vivādaḥ vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ saṃvādaḥ visaṃvādaḥ vādaḥ hetuvādaḥ vādayuddhaṃ vicāraḥ virodhoktiḥ f., vāgyuddhaṃ vākkalahaḥ vipralāpaḥ vipratipattiḥ f., vitaṇḍā vitarkaḥ tarkaḥ vākyavirodhaḥ vākyaṃ sandehaḥ vākkaliḥ m.

--(Contest) kalahaḥ vigrahaḥ virodhaḥ kaliḥ m.; 'matter of debate,' vivādāspadaṃ.

to debate To DEBATE

, v. a. and n. vivad (c. 1. -vadati -te -dituṃ), visaṃvad; vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vivādāspadīkṛ vādānuvādaṃ kṛ vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), vipralap (c. 1. -lapati -pituṃ), vitaṇḍ (c. 1. -taṇḍate -ṇḍituṃ), kalaha (nom. kalahāyate), vaira (nom. vairāyate), vākkalahaṃ kṛ math (c. 1. mathati -thituṃ).

debated DEBATED

, p. p. vicāritaḥ -tā -taṃ vādagrastaḥ -stā -staṃ mathitaḥ -tā -taṃ.

debateful DEBATEFUL

, a. vivādī -dinī -di (n) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ vivādārthī -rthinī -rthi (n) kalahakārī -riṇī -ri (n) vākkalahapriyaḥ -yā -yaṃ vāgyuddhapriyaḥ -yā -yaṃ vākkalipriyaḥ -yā -yaṃ sadvandvaḥ -ndvā -ndvaṃ virodhī -dhinī -dhi (n).

debater DEBATER

, s. vivādī m. (n) vicārakaḥ vivādakṛt tarkī m. (n) vādī m. (n) hetuvādī vitaṇḍākārī m. (n) nyāyī m. (n) sāṃvādikaḥ.

to debauch To DEBAUCH

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) sanduṣ pratiduṣ duṣṭhīkṛ; bhraṣṭīkṛ kṣatīkṛ; naś in caus. (nāśayati -yituṃ); savyasanaṃ -nā -naṃ kṛ; dharmmabhraṣṭaṃ -ṣṭāṃ -ṣṭaṃ kṛ dharmmaviplutaṃ -tā -taṃ kṛ vikṛ; 'to debauch a maiden,' kanyāṃ duṣ or dhṛṣ in caus. (dharṣayati -yituṃ) satītvabhraṣṭāṃ kṛ.

debauch DEBAUCH

, s. madāveśaḥ kāmāveśaḥ vyāsanāveśaḥ sapītiḥ f., sampītiḥ f., sambhojanaṃ keliḥ m. f., strīmadyādisambhogārtham utsavaḥ.

debauched DEBAUCHED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'woman,' daṣitā kṣatayoniḥ.

debauchee DEBAUCHEE

, s. vyasanī m. (n) vyasanīyaḥ lampaṭaḥ viṣayī m. (n) sambhogī m. (n) viṣayāsaktaḥ viṣayānurāgī m. (n) kāmāsaktaḥ bhogāsaktaḥ durācāraḥ sampītirataḥ pānarataḥ nāgaraḥ viṭaḥ.

debaucher DEBAUCHER

, s. dūṣakaḥ dūṣaṇaḥ dūṣayitā m. (tṛ) bhraṃśakārī m. (n) nāśakaḥ.

debauchery DEBAUCHERY

, s. lampaṭatā lāmpaṭyaṃ vyasanaṃ -nitā indriyāsaṃyamaḥ viṣayitvaṃ viṣayāsaktatvaṃ anavasthitiḥ f., dharmmāpetatvaṃ kāmāsaktiḥ f., bhogāsaktiḥ f., duṣkarmma n. (n).

debauchment DEBAUCHMENT

, s. dūṣaṇaṃ pratidūṣaṇaṃ bhraṣṭīkaraṇaṃ nāśanaṃ.

to debellate To DEBELLATE

, v. a. yuddhe parāji (c. 1. -jayati -jetuṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ).

debenture DEBENTURE

, s. pratijñāpatrakaṃ lekhyaprasaṅgaḥ lekhyapatraṃ patralekhyaṃ ṛṇaśodhanapratijñāpatraṃ ṛṇamārgaṇapatraṃ.

debile DEBILE

, a. durbalaḥ -lā -laṃ alpabalaḥ -lā -laṃ alpaśaktiḥ -ktiḥ -kti śithilabalaḥ -lā -laṃ śithilaśaktiḥ -ktiḥ -kti śithilaḥ -lā -laṃ alpavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ alpatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) alpasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu mlānaśaktiḥ -ktiḥ -kti glānaḥ -nā -naṃ kṛśaḥ -śā -śaṃ visrastatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) avasannaḥ -nnā -nnaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ klīvaḥ -vā -vaṃ kṣīṇaśattiḥ -ktiḥ -kti.

to debilitate To DEBILITATE

, v. a. durbalīkṛ śithilīkṛ alpabalīkṛ mlānīkṛ kṣāmīkṛ kṣīṇīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ), klīv in caus. (klīvayati -yituṃ) kṛśa (nom. kraśayati -yituṃ), kṣīṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ.

debilitation DEBILITATION

, s. durbalīkaraṇaṃ śithilīkaraṇaṃ kṣīṇīkaraṇaṃ tejoharaṇaṃ mlānīkaraṇaṃ.

debility DEBILITY

, s. daurbalyaṃ balaśaithilyaṃ śithilatā śaktiśaithilyaṃ kṣīṇaśaktitvaṃ mlāniḥ f., glāniḥ f., avasādaḥ avasannatā visraṃsaḥ -sā tejohīnatā atejaḥ n. (s) vīryyahāniḥ f., kṣāmatā klaivyaṃ kārśyaṃ sattvahāniḥ f., māndyaṃ.

to debit To DEBIT

, v. a. ṛṇakarttuḥ or kretuḥ or dravyagrahītur nāma pustake samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

debonair DEBONAIR

, a. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ mṛduśīlaḥ -lā -laṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ komalasvabhāvaḥ vā -vaṃ priyavādī -dinī -di (n) agrāmyaḥ -myā -myaṃ.

debonairly DEBONAIRLY

, adv. suśīlavat sabhyavat mṛdu suvinītaṃ sādhujanavat.

debt DEBT

, s. ṛṇaṃ dhāraḥ -raṇā uddhāraḥ prāmītyaṃ prāṇītyaṃ apamityakaṃ paryyudañcanaṃ; 'in debt,' ṛṇī -ṇinī -ṇi (n) ṛṇavān -vatī -vat (t) ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ; 'out of debt, free from debt,' anṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anṛṇī -ṇinī -ṇi (n) or aṛṇī; 'to run into debt,' ṛṇaṃ kṛ or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ); 'to pay a debt,' ṛṇaṃ dā or śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) ānṛṇyaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ); 'payment or discharge of a debt,' ṛṇadānaṃ ṛṇamuktiḥ f., ṛṇamokṣaḥ ṛṇaśodhanaṃ ṛṇāpanayanaṃ ṛṇāpākaraṇaṃ ṛṇāpanodanaṃ ānṛṇyaṃ; 'recovery of a debt,' ṛṇādānaṃ ṛṇodgrahaṇaṃ; 'a debt at gambling,' ākṣikaṃ.

debtor DEBTOR

, s. adhamarṇaḥ -rṇī m. (n) -rṇikaḥ ṛṇī m. (n) ṛṇikaḥ ṛṇavān m. (t) ṛṇakarttā m. (rttṛ) dhāraṇakaḥ dhārakaḥ ṛṇagrastaḥ.

decacuminated DECACUMINATED

, a. chinnāgrabhāgaḥ -gā -gaṃ chinnamastakaḥ -kā -kaṃ kabandhaḥ.

decade DECADE

, s. daśakaḥ -kaṃ daśatvaṃ daśatā; 'decade of years,' daśavarṣaṃ.

decadency DECADENCY

, s. avapātaḥ avasādaḥ sādaḥ visraṃsā kṣayaḥ dhvaṃsaḥ bhraṃśaḥ.

decagon DECAGON

, s. daśakoṇaḥ -ṇaṃ daśabhujaḥ daśāsraṃ -srī daśakoṇā mūrttiḥ f.

decalogue DECALOGUE

, s. īśvaraproktā daśājñāḥ m. pl. or daśanideśāḥ m. pl., daśavidhānaṃ.

to decamp To DECAMP

, v. n. kaṭakaniveśanāt prayā (c. 2. -yāti -tuṃ) or prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ) or yātrāṃ kṛ kaṭakaṃ tyaktvā sthānāntare niviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), śiviraṃ or mandiraṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(Move off) apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), vyapasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ), niṣpat (c. 1. -patati -tituṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ).

[Page 159b]
decampment DECAMPMENT

, s. kaṭakaniveśanāt prayāṇaṃ or prasthānaṃ or pragamanaṃ or prasthitiḥ f. or yātrākaraṇaṃ kaṭakatyāgaḥ apasaraṇaṃ apasarpaṇaṃ palāyanaṃ apagamaḥ vyapagamaḥ.

to decant To DECANT

, v. a. madyabhājanam īṣadavanāmya madyaṃ vimalapātre śanaiḥ śanaiḥ prasru in caus. (-srāvayati -yituṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) yathā bhājanādhaḥsthaṃ malaṃ norddhvagacchati.

decantation DECANTATION

, s. yathoktaṃ kācapātre or kācakūpyāṃ madyasrāvaṇaṃ.

decanter DECANTER

, s. kācakūpī kācapātraṃ kūpī kutūḥ f., kācabhājanaṃ puṭagrīvaḥ.

to decapitate To DECAPITATE

, v. a. vimastaka (nom. vimastakayati -yituṃ), śiraḥ or mastakaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ).

decapitated DECAPITATED

, p. p. chinnamastakaḥ -kā -kaṃ chinnaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) or karttitaśirāḥ vimastakitaḥ -tā -taṃ kabandhaḥ.

decapitation DECAPITATION

, s. mastakacchedanaṃ śiraśchedaḥ śīrṣacchedaḥ śiraḥkarttanaṃ kabandhatā; 'meriting it,' śīrṣachedyaḥ -dyā -dyaṃ badhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

to decay To DECAY

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasaṭ. vyavasad; mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ), viśṝ in pass. (-śīryyate) naś (c. 4. naśyati naśituṃ), vinaś praṇaś; dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs pralī (c. 4. -loyate -letuṃ -lātuṃ), śad (c. 6. śīyate śattuṃ), kṣai (c. 1. kṣāyati kṣātuṃ), hras (c. 1. hrasati -situṃ), sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), visraṃs gal (c. 1. galati -lituṃ), glai (c. 1. glāyati glātuṃ).

to decay To DECAY

, v. a. kṣi in caus. (kṣayayati kṣapayati -yituṃ) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) dhvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ) hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) viśīrṇīkṛ mlānīkṛ.

decay DECAY

, s. kṣayaḥ kṣiyā kṣīṇatā parikṣayaḥ saṃkṣayaḥ sādaḥ avasādaḥ avasannatā jīrṇiḥ f., jīrṇatā -tvaṃ jaraṭhaḥ śīrṇatā viśīrṇatā mlāniḥ f., pralayaḥ nāśaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ visraṃsā glāniḥ f., hāniḥ f., hrāsaḥ apacayaḥ vyayaḥ kṣāmatā galanaṃ; 'of the teeth,' dantavyasanaṃ kṛmidantakaḥ.

decayed DECAYED

, p. p. kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jīrṇavān -vatī -vat (t) śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ mlānaḥ -nā -naṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ -tā -taṃ pralīnaḥ -nā -naṃ dhvastaḥ -stā -staṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ visrastaḥ -stā -staṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ dīnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ.

decaying DECAYING

, a. kṣayī -yiṇī -yi (n) kṣayiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parijīryan -ryantī -ryat (t).

decease DECEASE

, s. maraṇaṃ apagamaḥ saṃsthānaṃ atyayaḥ prayāṇaṃ niḥsaraṇaṃ apāyaḥ jīvanatyāgaḥ tanutyāgaḥ jīvotsargaḥ.

to decease To DECEASE

, v. n. mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ), pre (c. 2. eti -tuṃ, with pra praiti), dehaṃ or jīvanaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ),

deceased DECEASED

, p. p. mṛtaḥ -tā -taṃ pretaḥ -tā -taṃ pretībhūtaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ -tā -taṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ pramītaḥ -tā -taṃ.

deceit DECEIT

, s. kapaṭaḥ -ṭaṃ chalaṃ -lanā vañcanaṃ -nā pravañcanā vyājaḥ kaitavaṃ māyā kūṭaḥ -ṭaṃ; kauṭaṃ chadma n. (n) dambhaḥ pralambhaḥ vipralambhaḥ atisandhānaṃ abhisandhiḥ m. -ndhānaṃ prapañcaḥ pratāraṇaṃ -ṇā kuhakaḥ upadhi. m., vyākūtiḥ f., daṇḍājinaṃ saṃśvat n., saṃścat n., nimīlikā.

deceitful DECEITFUL

, a. kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chalī -linī -li (n) chalanāparaḥ -rā -raṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ vañcanaḥ -nā -naṃ pravañcakaḥ -kā -kaṃ māyī -yinī -yi (n) mohī -hinī -hi (n) māyānvitaḥ -tā -taṃ kauṭikaḥ -kī -kaṃ pratārakaḥ -kā -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ dāmbhikaḥ -kī -kaṃ pralambhakaḥ -kā -kaṃ vipralambhakaḥ -kā -kaṃ kṛtakapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ vivañciṣuḥ -ṣuḥ -ṣu vijihmaḥ -hmā -hmaṃ upadhikaḥ -kā -kaṃ dāṇḍājinikaḥ -kī -kaṃ takilaḥ -lā -laṃ vañcanaśīlaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ.

deceitfully DECEITFULLY

, adv. sakapaṭaṃ savyājaṃ sakaitavaṃ chalena samāyaṃ māyayā pralambhāt vipralambhena dambhāt vañcanārthaṃ dhūrttavat kitavavat sakūṭaṃ.

deceitfulness DECEITFULNESS

, s. kapaṭatā kāpaṭyaṃ kūṭatā vañcakatvaṃ śaṭhatā savyājatā.

deceivable DECEIVABLE

, a. vañcanīyaḥ -yā -yaṃ pratāraṇīyaḥ -yā -yaṃ mohanīyaḥ -yā -yaṃ.

to deceive To DECEIVE

, v. a. vañc in caus. (vañcayate -ti -yituṃ) parivañc pravañc; pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh; chal (c. 10. chalayati -yituṃ), pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) muh in caus. (mohayati -yituṃ) bhram in caus. (bhramayati -yituṃ) bhrāntiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ) atisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), abhisandhā vinikṛ vyac (c. 6. vicati vyacituṃ), dambh (c. 5. dabhnoti dambhituṃ).

deceived DECEIVED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ parivañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ atisaṃhitaḥ -tā -taṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ vilobhitaḥ -tā -taṃ.

deceiver DECEIVER

, s. vañcakaḥ pratārakaḥ pravañcakaḥ vipralambhakaḥ kapaṭī m. (n) māyī m. (n) dambhī m. (n) dambhakaḥ kitavaḥ kūṭakāraḥ kuhakaḥ nārakīṭaḥ dāmbhikaḥ.

december DECEMBER

, s. āgrahāyaṇaḥ -ṇikaḥ agrahāyaṇaḥ mārgaśīrṣaṃ mārgaśiraḥ mārgaḥ -rgakaḥ mṛgaḥ sahāḥ m. (s) śobhanamāsaḥ pauṣaḥ sahasyaḥ taiṣaḥ vatsarasya dvādaśamāsaḥ or śeṣamāsaḥ.

decempedal DECEMPEDAL

, a. daśapādaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

decemvirate DECEMVIRATE

, s. vakṣyamāṇadaśajanānām adhikāraḥ or ādhipatyaṃ.

decemviri DECEMVIRI

, s. pūrvvakāle romīyadeśādhiṣṭhātāro daśajanāḥ m. pl., rājyadhurvvahā daśaśāsitāraḥ m. pl.

decence DECENCE

, DECENCY, s. vinayaḥ vinītatvaṃ -tā maryyādā lajjā anatikramaḥ itikarttavyatā yuktiḥ f., upapattiḥ f., sāmañjasyaṃ yāthātathyaṃ upayuktatā yāthārthyaṃ aucityaṃ śiṣṭatā saṃsthā sthitiḥ f., abhreṣaḥ abhraṃśaḥ śālīnatvaṃ śiṣṭācārānusāraḥ.

decennial DECENNIAL

, a. daśavarṣīyaḥ -yā -yaṃ daśavarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ daśavatsarī -riṇī -ri (n) daśavārṣikaḥ -kī -kaṃ daśābdikaḥ -kī -kaṃ daśavarṣasthāyī -yinī -yi (n) daśavatsaravarttī -rttinī -rtti (n).

decent DECENT

, a. vinītaḥ -tā -taṃ vinayavān -vatī -vat (t) vinayopetaḥ -tā -taṃ anatikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ itikarttavyaḥ -vyā -vyaṃ savinayaḥ -yā -yaṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ salajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjānvitaḥ -tā -taṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ -tā -taṃ sasbhāvyaḥ -vyā -vyaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ śiṣṭācārānusārī -riṇī -ri (n) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

decently DECENTLY

, adv. savinayaṃ vinītavat vinayatas vinayāt samaryyādaṃ yuktaṃ upayuktaṃ yathocitaṃ samucitaṃ salajjaṃ śiṣṭācārānusārāt lajjāpūrvvaṃ.

deceptible DECEPTIBLE

, a. vañcanīyaḥ -yā -yaṃ pratāraṇīyaḥ -yā -yaṃ pralabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

deception DECEPTION

, s. vañcanaṃ -nā pravañcanā chalanā pratāraṇaṃ -ṇā pralambhaḥ vipralambhaḥ kapaṭaḥ -ṭaṃ chalaṃ vyājaḥ māyā chadma n. (n) dambhaḥ kūṭaḥ -ṭaṃ.

deceptious DECEPTIOUS

, DECEPTIVE, a. māyī -yinī -yi (n) mohī -hinī -hi (n) vañcakaḥ -kā -kaṃ bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ aindrajālikaḥ -kī -kaṃ dhipsuḥ -psuḥ -psu. See DECEITFUL.

decerpt DECERPT

, a. avachinnaḥ -nnā -nnaṃ avakarttitaḥ -tā -taṃ avalūnaḥ -nā -naṃ.

decerptible DECERPTIBLE

, a. avachedyaḥ -dyā -dyaṃ avakarttanīyaḥ -yā -yaṃ lāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

decerptiom DECERPTIOM

, s. avacchedaḥ -danaṃ avakarttanaṃ avacayaḥ avalūniḥ f., lāvaḥ.

[Page 160b]
decession DECESSION

, s. apagamaḥ vyapagamaḥ gamanaṃ apāsaraṇaṃ vigamaḥ apāyaḥ.

to decharm To DECHARM

, v. a. mantraṃ or abhicāraṃ pratikṛ vimantr (c. 10. vimantrayati -yituṃ).

to decide To DECIDE

, v. a. and n. niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) siddhīkṛ niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ) nippattiṃ kṛ niścayaṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

decided DECIDED

, p. p. niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ vyavasitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ tīritaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ.

decidence DECIDENCE

, s. patanaśīlatvaṃ pātaḥ avapātaḥ nipātaḥ patanaṃ vidhvaṃsaḥ.

decider DECIDER

, s. nirṇetā m. (tṛ) niścāyakaḥ niścayakārī m. (n) nirṇayakṛt vicārakarttā m. (rttṛ) pramāṇapuruṣaḥ madhyasthaḥ niṣpattikārakaḥ.

deciduous DECIDUOUS

, a. patayāluḥ -luḥ -lu pātukaḥ -kā -kaṃ patanaśīlaḥ -lā -laṃ kṣayī -yiṇī -yi (n) ekavarpasthāyī -yinī -yi (n) or acirasthāyī or asthāyī vidhvaṃsī -sinī -si (n); 'an annual plant,' oṣadhiḥ f. -dhī.

decimal DECIMAL

, a. daśakaḥ -kā -kaṃ daśaguṇitaḥ -tā -taṃ daśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

to decimate To DECIMATE

, v. a. (Take the tenth) daśabhāgaṃ or daśamabhāgaṃ or daśamāṃśaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

--(Select by lot every tenth soldier for punishment) guṭikāpātapūrvvaṃ sarvvasainyamadhyād daśamaṃ daśamaṃ sainikaṃ badhārtham uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

decimation DECIMATION

, s. daśamabhāgagrahaṇaṃ daśamāṃśaharaṇaṃ yathoktaṃ sarvvasainyamadhyād daśake daśake ekasainikoddhāraḥ.

to decipher To DECIPHER

, v. a. (Explain occult characters) gūḍhākṣarāṇi or vījākṣarāṇi vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or vyākṛ or vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or vyācakṣ (c. 2. -caṣṭe) or prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) or spaṣṭīkṛ or pariśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) spaṣṭa (nom. spaṣṭayati -yituṃ) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

decipherer DECIPHERER

, s. vyākhyātā m. (tṛ) spaṣṭīkarttā m. (rttṛ) vivaraṇakṛt nirūpakaḥ.

deciphering DECIPHERING

, s. vyākhyānaṃ vyākaraṇaṃ vivṛtiḥ f., spaṣṭīkaraṇaṃ nirūpaṇaṃ.

decision DECISION

, s. niścayaḥ nirṇayaḥ -yaṇaṃ niścitaṃ niṣpattiḥ f., siddhiḥ f., vyavasāyaḥ vyavasthitiḥ f., vyavasthāpanaṃ sampradhāraṇāṃ tīraṇaṃ tīritaṃ.

decisive DECISIVE

, DECISORY, a. niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇayanaḥ -nā -naṃ niṣpattikārakaḥ -kā -kaṃ sādhakaḥ -kā -kaṃ siddhīkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pramāṇīkārakaḥ -kā -kaṃ vicārakaḥ -kā -kaṃ nirddeśakaḥ -kā -kaṃ niṣpādakaḥ -kā -kaṃ.

decisively DECISIVELY

, adv. niścitaṃ suniścitaṃ saniścayaṃ nirṇayapūrvvaṃ sanirṇayaṃ.

decisiveness DECISIVENESS

, s. niścāyakatvaṃ nirṇāyakatvaṃ sādhakatvaṃ vicārakatā niṣpādakatā.

to deck To DECK

, v. a. (Cover) chad (c. 10. chādayati -te -yituṃ), āchad āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ); 'to deck a ship,' naukāṃ kāṣṭhaphalakair āstṝ.

--(Adorn) bhūṣ (c. 1. bhūṣati -ṣituṃ), c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ paribhūṣ; śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) alaṅkṛ samalaṅkṛ pariṣkṛ maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ).

deck DECK

, s. (Of a ship) naukāpṛṣṭhaṃ naupṛṣṭhaṃ naukāstaraṇaṃ naukātalaṃ nautalaṃ nauphalakaṃ.

--(Pack of cards) dyūtapatrarāśiḥ m. f.

decked DECKED

, p. p. bhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ śobhitaḥ -tā -taṃ.

to declaim To DECLAIM

, v. n. vismayotpādanārthaṃ or indriyamohakaraṇārtham alaṅkāramayaṃ vākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), rasikavākyaṃ or śabdālaṅkārapūrvvaṃ vākyaṃ brū (c. 2. bravīti vaktuṃ), varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ); 'to declaim against,' savākyālaṅkāram avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

declamation DECLAMATION

, s. vismayotpādanārthaṃ vākyaṃ indriyamohanārthaṃ vākyaṃ alaṅkāramayaṃ vākyaṃ rasikavākyaṃ varṇanavākyaṃ bhāratī karuṇāvākyaṃ vaktṛtvaṃ śabdacāturyyaṃ supralāpaḥ sārasvatavākyaṃ.

declamator DECLAMATOR

, DECLAIMER, s. vaktā m. (ktṛ) vākpaṭuḥ m., vāgīśaḥ vāgvidagdhaḥ pravacanapaṭuḥ m., varṇanakṛt vākyadvāreṇa vismayotpādakaḥ or indriyamohakaḥ.

declamatory DECLAMATORY

, a. vāgalaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ vāṅmayaḥ -yī -yaṃ.

--(Appealing to the passions) vismayotpādakaḥ -kā -kaṃ indriyamohakaḥ -kā -kaṃ.

declarable DECLARABLE

, a. ākhyeyaḥ -yā -yaṃ abhidheyaḥ -yā -yaṃ.

--(Capable of proof) sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sūcyaḥ -cyā -cyaṃ prameyaḥ -yā -yaṃ.

declaration DECLARATION

, s. ākhyānaṃ khyāpanaṃ nivedanaṃ āvedanaṃ jñāpanaṃ vijñāpanaṃ vijñaptiḥ f., bodhanaṃ abhidhānaṃ abhihitatvaṃ pravacanaṃ vacanaṃ vādaḥ kathanaṃ kīrttanaṃ anukīrttanaṃ prakīrttanaṃ prakāśanaṃ dhoṣaṇā pratijñā; 'repeated declaration,' vacanaśataṃ; 'declaration of war,' pratyutkramaḥ -maṇaṃ pratyutkrāntiḥ f.

declarative DECLARATIVE

, DECLARATORY, a. khyāpakaḥ -kā -kaṃ jñāpakaḥ -kā -kaṃ vijñāpakaḥ -kā -kaṃ bodhakaḥ -kā -kaṃ āvedakaḥ -kā -kaṃ nivedakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ abhidhāyikaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ kathakaḥ -kā -kaṃ.

declaratorily DECLARATORILY

, adv. pravacanapūrvvaṃ nivedanapūrvvaṃ vyaktaṃ suvyaktaṃ.

to declare To DECLARE

, v. a. (Tell, make known) ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samākhyā; khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) jñā in caus. (jñāpayati yituṃ) vijñā vid in caus. (vedayati -yituṃ) nivid āvid samāvid vinivid; kath (c. 10. kathayati -yituṃ), vad (c. 1. vadati -dituṃ), pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ), abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Proclaim) prakhyā in caus. kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṝt parikṝt anukṝt ghuṣ in caus. (ghoṣayati -yituṃ) vighuṣ āghuṣ uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) prakaṭīkṛ vyaktīkṛ.

to declare To DECLARE

, v. n. nivedanaṃ kṛ mataṃ or abhiprāyaṃ or saṅkalpaṃ jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) sākṣyaṃ or pramāṇaṃ dā svīkṛ.

declared DECLARED

, p. p. khyātaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ proktaḥ -ktā -ktaṃ uktaḥ -ktā -ktaṃ āveditaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ kathitaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ -tā -taṃ vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ abhihitaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ prakīrttitaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ vighuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āghoṣitaḥ -tā -taṃ uccāritaḥ -tā -taṃ uditaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

declension DECLENSION

, s. (Falling off) bhraṃśaḥ dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ sādaḥ kṣayaḥ cyutiḥ f.

--(Inflexion of nouns) vibhaktiḥ f., rūpaṃ rūpakaraṇaṃ śabdavikāraḥ padasādhanaṃ śabdākhyānaṃ.

declinable DECLINABLE

, a. vācyaḥ -cyā -cyaṃ vikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ākhyeyaḥ -yā -yaṃ.

declination DECLINATION

, s. (Falling off, decay, descent) cyutiḥ f., bhraṃśaḥ kṣayaḥ avasādaḥ visraṃsā avapātaḥ avatāraḥ adhogatiḥ f., avanatiḥ f.

--(Obliquity) vakratā.

--(Deviation) utkramaḥ bhreṣaḥ vikriyā.

--(In astronomy) krāntiḥ f., krāntaḥ apamaḥ.

decline DECLINE

, s. kṣayaḥ parikṣayaḥ upakṣayaḥ avakṣayaḥ kṣiyā bhraṃśaḥ sādaḥ avasādaḥ dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ apacayaḥ hrāsaḥ visraṃsā vyayaḥ adhaḥpatanaṃ avapātaḥ cyutiḥ f., nyūnatā atyayaḥ vyasanaṃ mlāniḥ f., glāniḥ f.

--(Consumption) dehakṣayaḥ kṣayarogaḥ kṣayathuḥ m., kṣayakāsaḥ kaphakṣayaḥ śarīrapākaḥ śarīraśoṣaḥ.

--(Decline of the sun, or of good fortune, &c.) astaḥ; 'decline of life,' jīvitakṣayaḥ.

to decline To DECLINE

, v. a. (Bend downwards) nam in caus. (nāmayati -yituṃ) avanam; avapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(Refuse, shun) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā atikhyā apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apahnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), nihnu asvīkṛ; niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās; vṛj in caus. (varjjayati -yituṃ) parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(In grammar) ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), śabdarūpaṃ kṛ.

to decline To DECLINE

, v. n. (Lean downwards) nam (c. 1. namati nantuṃ), avanam ānam namrībhū; 'as the sun,' astaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), lamb (c. 1. lambate -mbituṃ); 'declining towards the south,' dakṣiṇāpravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dakṣiṇādigavanataḥ -tā -taṃ.

--(Deviate) bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), vicyu vical (c. 1. -calati -lituṃ), pat (c. 1. patati -tituṃ).

--(Avoid) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ).

--(Desist from) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

--(Decay) kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi sad (c. 6. sīdati sattuṃ), avasad; bhraṃś; dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs visraṃs (c. 1. -sraṃsate -situṃ), apaci in pass. (-cīyate) mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), hras (c. 1. hrasati -situṃ), vyayībhū nyūnībhū viśṝ in pass. (-śīryyate).

declined DECLINED

, p. p. (Refused) pratyākhyātaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asvīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Deviated) bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cyutaḥ -tā -taṃ patitaḥ -tā -taṃ.

--(Decayed) kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ mlānaḥ -nā -naṃ astagataḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Inflected) ākhyātaḥ -tā -taṃ.

declivity DECLIVITY

, s. pātukaḥ pātukabhūmiḥ f., pravaṇabhūmiḥ plavaḥ utsaṅgaḥ nimnatā.

declivous DECLIVOUS

, a. kramaśaḥ pātukaḥ -kī -kaṃ or pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to decoct To DECOCT

, v. a. kvath (c. 1. kvathati -thituṃ), niṣkvath; pac (c. 1. pacati paktuṃ), miṣpac.

decocted DECOCTED

, p. p. niṣpakvaḥ -kvā -kvaṃ kvathitaḥ -tā -taṃ niṣkvathitaḥ -tā -taṃ.

decoction DECOCTION

, s. (Act of) kvāthaḥ kvathanaṃ niṣkvāthaḥ pācanaṃ.

--(Preparation made by decocting) niryyāsaḥ niryyūhaḥ kaṣāyaḥ -yaṃ dhanarasaḥ phāṇṭaṃ.

decollation DECOLLATION

, s. śiraśchedanaṃ śīrṣachedaḥ mastakachedaḥ śīrṣaghātaḥ.

to decompose To DECOMPOSE

, v. a. (Analyze a compound body) samastadravyaṃ pṛthakkṛ or vyākṛ vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) piś in caus. (peśayati -yituṃ) upodghātaṃ kṛ.

decomposed DECOMPOSED

, p. p. vyākṛtaḥ -tā -taṃ vidrāvitaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ.

decomposite DECOMPOSITE

, a. (Twice compounded) dvimiśritaḥ -tā -taṃ punarmiśritaḥ.

decomposition DECOMPOSITION

, s. (Compounding twice) dvimiśraṇaṃ punarmiśraṇaṃ.

--(Resolution of parts, dissolution) upodghātaḥ pṛthakkaraṇaṃ vidrāvaṇaṃ vilayaḥ pralayaḥ parikṣayaḥ.

to decompound To DECOMPOUND

, v. a. (Compound a second time) punar or dvivāraṃ miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ) or sammiśr.

--(Resolve into parts). See DECOMPOSE.

to decorate To DECORATE

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ; alaṅkṛ pariṣkṛ samalaṅkṛ saṃskṛ; maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ); śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh parikarmma (nom. parikarmmayati -yituṃ).

decorated DECORATED

, p. p. bhūṣitaḥ -tā -taṃ vibhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ maṇḍitaḥ -tā -taṃ śobhitaḥ -tā -taṃ sālaṅkāraḥ -rā -raṃ kṛtālaṅkāraḥ -rā -raṃ kṛtābharaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛtaśobhaḥ -bhā -bhaṃ saveśaḥ -śā -śaṃ rañjitaḥ -tā -taṃ prasādhitaḥ -tā -taṃ.

decoration DECORATION

, s. alaṅkāraḥ alāṅkrayā bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ bharaṇaṃ ābharaṇaṃ prasādhanaṃ pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., parikarmma n. (n) pratikarmma saṃskāraḥ bhaṇḍanaṃ śobhā -bhanaṃ rañjanaṃ kalpanā tantraṃ sajjā veśaḥ; 'stage decorations,' nepathyaṃ āhāryyaḥ.

decorator DECORATOR

, s. prasādhakaḥ bhūṣakaḥ śobhākārī m. (n) alaṅkārakalpakaḥ.

decorous DECOROUS

, a. vinītaḥ -tā -taṃ vinayī -yinī -yi (n) savinayaḥ -yā -yaṃ anatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ anatikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ śiṣṭācārānusārī -riṇī -ri (n) suśīlaḥ -lā -laṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ.

decorously DECOROUSLY

, adv. savinayaṃ samaryyādaṃ anatikrāntaṃ yuktaṃ yathocitaṃ.

to decorticate To DECORTICATE

, v. a. tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistvaca; nistvacīkṛ; nirvalka (nom. nirvalkayati -yituṃ); nistuṣa (nom. nistuṣayati -yituṃ), tuṣīkṛ nistuṣīkṛ; tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), valkalaṃ or tvacam utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or niṣkṛṣ.

decortication DECORTICATION

, s. nistvacīkaraṇaṃ nistuṣīkaraṇaṃ tvakparipuṭanaṃ nirvalkalīkaraṇaṃ.

decorum DECORUM

, s. vinayaḥ vinītatā -tvaṃ maryyādā anatikramaḥ śiṣṭācārānusāraḥ sadācāratā suśīlatā sabhyatā śiṣṭatā surītiḥ f., sunītiḥ f., sucaritraṃ saccaritraṃ yuktatā upayuktatvaṃ aucityaṃ nyāyaḥ -yatā.

to decoy To DECOY

, v. a. chalena or kauṭena pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ) or ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or pravañc in caus. (-vañcayate -yituṃ) or pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ).

--(Entrap) jāle bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

decoyed DECOYED

, p. p. pralobhitaḥ -tā -taṃ jālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pāśabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

decoy-bird DECOY-BIRD

, s. ākarpakapakṣī m. (n) śākunikair anyapakṣipralobhane śikṣitaḥ pakṣī.

to decrease To DECREASE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi parihā in pass. (-hīyate) hras (c. 1. hrasate -situṃ), alpībhū nyūnībhū ūnībhū avasad (c. 6. -sīdati -sattuṃ).

to decrease To DECREASE

, v. a. alpīkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), nyūnīkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ).

decrease DECREASE

, DECREMENT, s. kṣayaḥ kṣiyā kṣitiḥ f., hrāsaḥ nyūnatvaṃ -tā nyanībhāvaḥ avasādaḥ apacayaḥ hāniḥ f.; 'of the moon,' indukṣayaḥ.

to decree To DECREE

, v. n. vyavasthādvāreṇa or ājñāpatradvāreṇa nippannaṃ or siddhaṃ or nirṇītaṃ kṛ vyavasthāṃ kṛ ājñāṃ kṛ or dā śāsanaṃ kṛ niṣpattiṃ kṛ niścayaṃ kṛ.

to decree To DECREE

, v. a. vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś nirdiś vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

decree DECREE

, s. vyavasthā vyavasthāpatraṃ śāsanaṃ śāsanapatraṃ ājñāpatraṃ rājājñā ājñā vidhānaṃ niyamaḥ niyogaḥ nideśaḥ ādeśaḥ.

decreed DECREED

, p. p. vyavasthitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ nirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakalpitaḥ -tā -taṃ ājñaptaḥ -ptā -ptaṃ.

decrepit DECREPIT

, a. jarī -riṇī -ri (n) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jarāturaḥ -rā -raṃ jarāgrastaḥ -stā -staṃ jarāpariṇataḥ -tā -taṃ jaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ativṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

decrepitation DECREPITATION

, s. mūṣāniveśitalavaṇasya vahnisamparkāt sphutkāraśabdaḥ.

decrepitude DECREPITUDE

, s. jarā jīrṇiḥ f., jīrṇatā jarāvasthā jaraṭhaḥ jīrṇāvasthā ativṛddhabhāvaḥ ativārdhakyaṃ visraṃsā jyāniḥ f., prātikā.

decrescent DECRESCENT

, a. kṣayī -yiṇī -yi (n) kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apacīyamānaḥ -nā -naṃ,

decretal DECRETAL

, a. vyavasthāviṣayaḥ -yā -yaṃ vyavasthāpakaḥ -kā -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ.

[Page 162b]
decretal DECRETAL

, s. (Body of laws or edicts) dharmmasaṃhitā vyavasthāsaṅgrahaḥ.

--(Collection of the pope's decrees) romanagare mahādharmmādhyakṣaprakāśitānāṃ śāsanapatrāṇāṃ saṃhitā.

decretory DECRETORY

, a. vicārakaḥ -kā -kaṃ praṇayanaḥ -nā -naṃ niścāyakaḥ -kā -kaṃ.

decrial DECRIAL

, s. apavādaḥ parīvādaḥ upakrośaḥ uccaiḥsvareṇa kṛtā nindā.

to decry To DECRY

, v. a. apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad uccaiḥsvareṇa nind (c. 1. nindati -ndituṃ) or avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or tiraskṛ or doṣīkṛ.

decumbence DECUMBENCE

, s. śayanaṃ śayyāgamanaṃ patanaṃ saṃveśaḥ upaveśanaṃ.

decumbent DECUMBENT

, a. śayānaḥ -nā -naṃ śayane saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śayitaḥ -tā -taṃ. niṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nilīnaḥ -nā -naṃ upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

decumbiture DECUMBITURE

, s. rogārttasya śayyāvarttanakālaḥ rogāvadhir yatpayyentaṃ śayane varttate rogī.

decuple DECUPLE

, a. daśaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ daśaguṇīkṛtaḥ -tā -taṃ daśavidhaḥ -dhā -dhaṃ.

decurion DECURION

, s. daśādhyakṣaḥ daśasainyādhipatiḥ m., daśayodhanāyakaḥ.

decursion DECURSION

, s. adhaḥpatanaṃ adhogamanaṃ avataraṇaṃ avadhāvanaṃ adhodrāvaḥ.

decurtation DECURTATION

, s. ucchedaḥ -danaṃ vicchedaḥ hrasvīkaraṇaṃ saṃkṣepaḥ -paṇaṃ.

decussation DECUSSATION

, s. antarlambakarekhāvyatyāsaḥ koṇākoṇi chedanaṃ.

to dedecorate To DEDECORATE

, v. a. akīrttiṃ or apayaśaḥ kṛ sāpamānaṃ -nāṃ -naṃ kṛ kukhyātiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ).

dedecoration DEDECORATION

, s. akīrttikaraṇaṃ apayaśaskaraṇaṃ kalaṅkakaraṇaṃ apamānaṃ.

dedecorous DEDECOROUS

, a. akīrttikaraḥ -rī -raṃ ayaśasyaḥ -syā -syaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ apamānajanakaḥ -kā -kaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ.

to dedicate To DEDICATE

, v. a. (Appropriate to a sacred use) dharmmārthaṃ prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or viniyuj or nirddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), dharmmamuddiśya dā or utsargaṃ kṛ.

--(Consecrate) pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) saṃskṛ abhisaṃskṛ praṇo (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upakḷp in caus. (-kalpayati -yituṃ) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) abhimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), saṅkalpaṃ kṛtvā dā.

--(Dedicate a book) upakārakajanasya prathamapatre nāmalikhanāt sacāṭuvādaṃ granthaṃ samṛ in caus., or nivid in caus. or sanāthīkṛ.

dedicated DEDICATED

, p. p. pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ supratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ viniyojitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ abhisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ kṛtasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ niveditaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ.

--(As a book) upakārakajanasya prathamapatre nāmalikhanāt samarpitaḥ -tā -taṃ or niveditaḥ -tā -taṃ upakārakajananāmasaṃjñitaḥ -tā -taṃ sanāthīkṛtaḥ -tā -taṃ.

dedication DEDICATION

, s. pratiṣṭhā supratiṣṭhā pratiṣṭhākaraṇaṃ nivedanaṃ samarpaṇaṃ viniyogaḥ utsargaḥ saṅkalpakaraṇaṃ saṃskāraḥ; 'of a book,' upakārakajanasya prathamapatre nāmalikhanād granthanivedanaṃ granthasya nivedanapatraṃ; 'of a temple,' prāsādapratiṣṭhā; 'of one's person,' ātmanivedanaṃ dehaviniyogaḥ.

dedicator DEDICATOR

, s. upakārakajanasya prathamapatre nāma likhitvā granthanivedakaḥ or granthasamarpakaḥ anugrāhakajanadvārā granthaprakāśakaḥ pratiṣṭhākārī m. (n).

dedicatory DEDICATORY

, a. nivedanapatraikhanaviṣayaḥ -yā -yaṃ granthānugrāhakaguṇaprakāśakaḥ -kā -kaṃ granthopakārakapraśaṃsākaraḥ -rī -raṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ.

dedition DEDITION

, s. samarpaṇaṃ utsarjanaṃ pradānaṃ protsāraṇaṃ vitaraṇaṃ tyāgaḥ.

to deduce To DEDUCE

, v. a. anumā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte), ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), apoh; nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) samadhigam apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ).

[Page 163a]
deduced DEDUCED

, p. p. anumitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ samadhigataḥ -tā -taṃ apoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ apohitaḥ -tā -taṃ.

deducement DEDUCEMENT

, s. anumānaṃ anumitiḥ f., ūhanaṃ nirṇayaḥ apavāhaḥ apohaḥ -hanaṃ.

deducible DEDUCIBLE

, a. anumeyaḥ -yā -yaṃ ūhanīyaḥ -yā -yaṃ ānumānikaḥ -kī -kaṃ upalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ avagamyaḥ -myā -myaṃ samadhigamyaḥ -myā -myaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

to deduct To DEDUCT

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyavakal (c. 10. -kalayati yituṃ), ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), pṛthakkṛ.

deducted DEDUCTED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ vyavakalitaḥ -tā -taṃ avachinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'having a part deducted,' uddhṛtoddhāraḥ -rā -raṃ.

deduction DEDUCTION

, s. (Inference, consequence) anumā -mānaṃ -mitiḥ f., ūhanaṃ ūhā apavāhaḥ apohaḥ -hanaṃ abhyūhaḥ upalakṣyaḥ yuktiḥ f., prayuktiḥ f., anvayaḥ anuṣaṅgaḥ anubhavaḥ nirṇayaḥ parāmarśaḥ.

--(Part deducted) uddhāraḥ uddhṛtabhāgaḥ.

deductive DEDUCTIVE

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

deductively DEDUCTIVELY

, adv. prayogatas prayuktaṃ anumānatas anuṣaṅgeṇa.

deed DEED

, s. (Action) karmma n. (n) kriyā kāryyaṃ kṛtaṃ kṛtyaṃ kṛtyā ceṣṭā pravṛttiḥ f., vidhānaṃ.

--(Exploit) ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ caritraṃ adbhutakarmma n. (n) āścaryyakarmma n.

--(Written evidence of any legal act) lekhapatraṃ lekhapramāṇaṃ likhitaṃ sādhanapatraṃ; 'deed of conveyance,' dānapatraṃ; 'deed of sale,' vikrayapatraṃ krayalekhyaṃ; 'title-deed,' āgamaḥ paṭṭolikā pāṃśukūlaṃ kḷptakīlā.

--(Fact) vastu n., bhūtaṃ arthaḥ tattvaṃ; 'indeed,' tattvatas satyaṃ vastutas avaśyaṃ arthatas paramārthatas; 'in very deed,' satyameva.

to deem To DEEM

, v. a. and n. man (c. 4. manyate mantuṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) sambhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), anumā (c. 2. -māti -tuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

deemed DEEMED

, p. p. mataḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ anumitaḥ -tā -taṃ.

deep DEEP

, a. (Having length downwards, profound) gambhīraḥ -rā -raṃ gabhīraḥ -rā -raṃ agādhaḥ -dhā -dhaṃ dīrghaḥ -rghā -rghaṃ gahanaḥ -nā -naṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhogataḥ -tā -taṃ.

--(Low) nimnaḥ -mnā -mnaṃ nīcaḥ -cā -caṃ.

--(Excessive) gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'deep grief,' gāḍhaśokaḥ.

--(Entering deep) marmmabhedī -dinī -di (n).

--(Not obvious) gambhīrārthaḥ -rthā -rthaṃ or nigūḍhārthaḥ paramagahanaḥ -nā -naṃ agamyaḥ -myā -myaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ.

--(Sagacious) gambhīrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi arthajñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Full of contrivance) upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Grave in sound) gambhīraḥ -rā -raṃ mandraḥ -ndrā -ndraṃ or āmandraḥ ghanaḥ -nā -naṃ dhīraḥ -rā -raṃ; 'a deep sound,' gabhīradhbaniḥ m., gambhīraśabdaḥ ghanadhvaniḥ.

--(Dark coloured) ghanaḥ -nā -na; 'deep red,' ghanāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ suraktaḥ; -ktā -ktaṃ; 'deep blue,' ghananīlaḥ -lā -laṃ.

--(Very deep) atalasparśaḥ -rśā -rśaṃ asthāgaḥ -gā -gaṃ asthāghaḥ -ghā -ghaṃ asthānaḥ -nā -naṃ asthāraḥ -rā -raṃ; 'deep sleep,' suṣuptiḥ f., sunidrā suṣuptyavasthā aghoranidrā sādhikā; 'deep darkness,' ghanāndhakāraḥ andhatamasaṃ; 'deep sigh,' dīrghaniśvāsaḥ; 'knee-deep,' jānudaghnaḥ -ghnā -ghnaṃ jānudvayasaḥ -sā -saṃ jānumātraḥ -trā -traṃ.

deep DEEP

, s. (The sea) samudraḥ sāgaraḥ mahodādhaḥ m., mahārṇavaḥ jaladhiḥ m., payonidhiḥ m., amburāśiḥ m. f., bārirāśiḥ; 'deep of night.' niśīthaḥ mahārātraḥ gabhīrarātraḥ ghorarātraḥ.

[Page 163b]
to deepen To DEEPEN

, v. a. gambhīrīkṛ adhikagabhīraṃ -rāṃ -raṃ kṛ agādhīkṛ dhanataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ nimnīkṛ.

--(Darken) timira (nom. timirayati -yituṃ).

deeply DEEPLY

, adv. gambhīraṃ gabhīraṃ gāḍhaṃ pragāḍhaṃ nirbharaṃ atyantaṃ nitāntaṃ bhṛśaṃ dīrghaṃ; 'deeply grieving,' śokamagnaḥ -gnā -gnaṃ śokasāgaramagnaḥ -gnā -gnaṃ śokāvagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'deeply sighing,' dīrghaniśvasya; 'deeply rooted,' baddhamūlaḥ -lā -laṃ or dīrghamūlaḥ.

deep-mouthed DEEP-MOUTHED

, a. gabhīranādī -dinī -di (n) ghanadhvaniḥ -niḥ -ni.

deep-musing DEEP-MUSING

, a. cintāparaḥ -rā -raṃ dhyānamagnaḥ -gnā -gnaṃ cintākulaḥ -lā -laṃ.

deep-read DEEP-READ

, a. sarvvaśāstrapāragaḥ -gā -gaṃ svadhītaḥ -tā -taṃ sarvvaviṣayajñaḥ -jñā -jñaṃ sarvvaśāstraniṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

deepness DEEPNESS

, s. (Profundity) gambhīratā gāmbhīryyaṃ agādhatā nimnatā adhogatatvaṃ panatā gāḍhatā nīcatvaṃ. (Craft) vidagdhatā vaidagdhyaṃ.

deer DEER

, s. mṛgaḥ hariṇaḥ kṛṣṇasāraḥ eṇaḥ kuraṅgaḥ -ṅgakaḥ -ṅgamaḥ ruruḥ m., rohitaḥ rohit m., pṛṣataḥ pṛṣan m. (t) samūruḥ m., camūruḥ m., camaraḥ ṛśyaḥ riśyaḥ ripyaḥ raṅkuḥ m., nyaṅkuḥ m., rauhiṣaḥ sambaraḥ śambaraḥ samīcī cīnaḥ kadalī kandalī priyakaḥ mṛḍīkaḥ gokarṇaḥ bhītahṛdayaḥ vyādhabhītaḥ pallavādaḥ vātāyuḥ m.

--(Deer-skin) mṛgājinaṃ mṛgacarmma n. (n).

--(Deer-killer) mṛgabadhājīvaḥ mṛgayuḥ m.

to deface To DEFACE

, v. a. naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś; uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vilup in caus. (-lopayati -yituṃ) lup (c. 6. lumpati loptuṃ), apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -mārṣṭuṃ), pramṛj duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) virūpīkṛ vikṛ.

defaced DEFACED

, p. p. vināśitaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

defacement DEFACEMENT

, s. lopaḥ vilopanaṃ ucchedaḥ dūṣaṇaṃ vināśaḥ vyāmarṣaḥ.

defacer DEFACER

, s. dūṣakaḥ vināśakaḥ uddharttā m. (rttṛ) unmūlakaḥ utpāṭakaḥ.

to defalcate To DEFALCATE

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), nyūnīkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) alpīkṛ lopaṃ kṛ.

defalcation DEFALCATION

, s. nyūnatā hīnatā hāniḥ f., uddhāraḥ lopaḥ hrāsaḥ kṣīṇatā alpatvaṃ apacayaḥ vicchittiḥ f., avacchedaḥ utkarttanaṃ.

defamation DEFAMATION

, s. apavādaḥ parivādaḥ abhiśaṃsanaṃ abhiśāpaḥ ākṣepaḥ piśunavākyaṃ kalaṅkaḥ kalaṅkakaraṇaṃ asūyā nindā paribhāṣaṇaṃ vāgdoṣaḥ maukharyyaṃ akīrttikaraṇaṃ ayaśaskaraṇaṃ.

defamatory DEFAMATORY

, a. apavādakaḥ -kā -kaṃ abhiśastakaḥ -kā -kaṃ kuvādaḥ -dā -daṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ piśunaḥ -nā -naṃ abhyasūyakaḥ -kā -kaṃ guṇāpavādakaḥ -kā -kaṃ mukharaḥ -rā -raṃ.

to defame To DEFAME

, v. a. apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad paraguṇān apavad abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), asūya (nom. asūyati -yituṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ), apayaśaḥ kṛ akīrttiṃ kṛ.

defamer DEFAMER

, s. apavādī m. (n) parivādī m., guṇāpavādakaḥ asūyakaḥ abhyasūyakaḥ guṇaghātī m. (n) kalaṅkakaraḥ kuvādaḥ abhiśastakaḥ parupavādī m. (n) piśunaḥ sūcakaḥ ākṣepakaḥ.

to defatigate To DEFATIGATE

, v. a. khid in caus. (khedayati -yituṃ) śram in caus. (śrāmayati -yituṃ) śrāntīkṛ śramārttaṃ -rttāṃ -rttaṃ kṛ klāntaṃ -ntāṃ -ntaṃ kṛ.

defatigation DEFATIGATION

, s. śrāntiḥ f., klāntiḥ f., śramaḥ pariśramaḥ glāniḥ f., khedaḥ.

default DEFAULT

, s. (Omission) parityāgaḥ ananuṣṭhānaṃ parilopaḥ bhraṃśaḥ.

--(Want, failure) abhāvaḥ asambhavaḥ aviṣayaḥ virahaḥ aprāptiḥ f., nyūnatā.

--(Defect) doṣaḥ aguṇaḥ vaikalyaṃ vyatikramaḥ.

--(Non-appearance) adarśanaṃ anupasthānaṃ; 'in default of evidence,' mākṣyābhāve.

[Page 164a]
defaulter DEFAULTER

, s. niyamavyābhicārī m. (n) niyamalaṅghī m. (n) ruddhaḥ ṛṇaśodhanārthaṃ nirūpitadivase vicārasabhāyām anupasthāyī m. (n).

defeasance DEFEASANCE

, s. anuśayaḥ vipratipattiḥ f., lopaḥ niyamabhaṅgaḥ niyamalopaḥ.

defeasible DEFEASIBLE

, a. anuśayitavyaḥ -vyā -vyaṃ lopyaḥ -pyā -pyaṃ lopanīyaḥ -yā -yaṃ.

defeat DEFEAT

, s. parājayaḥ parābhavaḥ paribhavaḥ abhibhavaḥ abhibhūtiḥ f., apajayaḥ vyasanaṃ balavyasanaṃ bhaṅgaḥ bhedaḥ nāśaḥ vināśaḥ dhvaṃsaḥ.

to defeat To DEFEAT

, v. a. (Overthrow) ji (c. 1. jayati jetuṃ), parāji viji; abhibhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), parāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parās (c. 4. -asyati -asituṃ), vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ), pradhṛṣ; paryāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), vaśīkṛ.

--(Frustrate) vyāhan khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vṛthākṛ viphalīkṛ.

defeated DEFEATED

, p. p. jitaḥ -tā -taṃ parājitaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ parāstaḥ -stā -staṃ kṛtadhvaṃsaḥ -sā -saṃ.

defecate DEFECATE

, a. apakarṣitamalaḥ -lā -laṃ śodhitaḥ -tā -taṃ hṛtamalaḥ -lā -laṃ nirmmalīkṛtaḥ -tā -taṃ pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

to defecate To DEFECATE

, v. a. malaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), nirmmalīkṛ vimalīkṛ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pavitrīkṛ pariṣkṛ.

defecation DEFECATION

, s. malāpakarṣaṇaṃ nirmmalīkaraṇaṃ vimalīkaraṇaṃ śodhanaṃ.

defect DEFECT

, s. (Fault) doṣaḥ aparādhaḥ chidraṃ aguṇaḥ kalaṅkaḥ dūṣaṇaṃ vaikalyaṃ mantuḥ m.

--(Want) abhāvaḥ virahaḥ nyūnatā.

defectibility DEFECTIBILITY

, s. nyūnatā vaikalyaṃ hīnatā doṣitvaṃ hrāsatā apūrṇatvaṃ.

defectible DEFECTIBLE

, a. nyūnaḥ -nā -naṃ doṣikaḥ -kī -kaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

defection DEFECTION

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ cyutiḥ f., bhraṃśaḥ bhraṣṭatā patanaṃ parivarttaḥ.

defective DEFECTIVE

, a. nyūnaḥ -nā -naṃ vikalaḥ -lā -laṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) doṣavān -vatī -vat (t) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ hīnaḥ -nā -naṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ sachidraḥ -drā -draṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aparipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ alponaḥ -nā -naṃ ūnaḥ -nā -naṃ asamagraḥ -grā -graṃ.

defectiveness DEFECTIVENESS

, s. nyūnatā hīnatvaṃ asampūrṇatvaṃ asamagratā vaikalyaṃ.

defence DEFENCE

, s. (Protection) rakṣaṇaṃ rakṣā trāṇaṃ pālanaṃ rakṣṇaḥ śaraṇaṃ āśrayaḥ saṃśrayaḥ guptiḥ f., gopanaṃ abhyupapattiḥ f., avanaṃ.

--(Apology) uttaraṃ prativādaḥ vyapadeśaḥ chadmakaraṇaṃ śuddhiḥ f., śodhanaṃ.

--(In law) uttaraṃ pratyuttaraṃ nivedanaṃ.

defenceless DEFENCELESS

, a. arakṣitaḥ -tā -taṃ rakṣāhīnaḥ -nā -naṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ anāśrayaḥ -yā -yaṃ apratikāraḥ -rā -raṃ.

--(Unarmed) nirāyudhaḥ -dhā -dhaṃ astrahīnaḥ -nā -naṃ viśastraḥ -strā -straṃ.

to defend To DEFEND

, v. a. (Protect) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ; trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai santrai; pā or pāl in caus. (pālayati -yituṃ or c. 2. pāti -tuṃ), anupā paripā pratipā sampā abhipā; gup (c. 1. gopāyati goptuṃ or caus. gopayati -yituṃ), anugup abhigup pragup abhisaṅgup; av (c. 1. avati -vituṃ), paryāp in des. (-īpsati -psituṃ) pariprāp in des.

--(Vindicate) rakṣ anupāl uttaraṃ dā pakṣapātaṃ kṛ; 'defend another,' parasya sapakṣo bhū parārtham uttaraṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

--(Prohibit) nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

defendable DEFENDABLE

, a. rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ rakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ gopanīyaḥ -yā -yaṃ gopyaḥ -pyā -pyaṃ pālanīyaḥ -yā -yaṃ avanīyaḥ -yā -yaṃ.

defendant DEFENDANT

, s. (Person sued) abhiyuktaḥ pratyarthī m. (n) pratipakṣaḥ kāryyī m. (n).

--(Advocate) prativādī m. (n) uttaravādī m. (n) pakṣapātī m. (n).

[Page 164b]
defended DEFENDED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ abhirakṣitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ upapālitaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ trātaḥ -tā -taṃ avitaḥ -tā -taṃ gopāyitaḥ -tā -taṃ.

defender DEFENDER

, s. rakṣakaḥ rakṣitā m. (tṛ) rakṣī m. (n) parirakṣī m., pālakaḥ pālaḥ -lī m. (n) paḥ in comp., trātā m. (tṛ) gopaḥ -pakaḥ gopāyakaḥ gopī m. (n) gopilaḥ.

defensible DEFENSIBLE

, a. rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ anupālanīyaḥ -yā -yaṃ pariśuddhikṣamaḥ -mā -maṃ.

defensive DEFENSIVE

, a. rakṣakaḥ -kā -kaṃ pālakaḥ -kā -kaṃ pālī -linī -li (n) vārakaḥ -kā -kaṃ pratighātī -tinī -ti (n).

defensive DEFENSIVE

, s. ātmarakṣā rakṣāvasthā pratighātaḥ paritrāṇaṃ sāvadhānatā.

--(In war) śatruvāraṇaṃ yuddhanivāraṇamātraṃ śatroḥ or yuddhāt sāvadhānatā.

to defer To DEFER

, v. a. (Put off, delay) vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), ākālantarāt -kāryyaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or in caus. (yāpayati -yituṃ).

--(Refer to another) kāryyanirṇayaṃ parasmin samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

to defer To DEFER

, v. n. (Delay) vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), manda (nom. mandāyate), cira (nom. cirayati -rāyati -yituṃ), kālaṃ yā in caus. (yāpayati -yituṃ) or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

--(Pay regard to another's opinion) paramatam āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ) or ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ) or pratī (prati with i pratyeti -tuṃ) or upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

deference DEFERENCE

, s. (Regard) ādaraḥ samādaraḥ anunayaḥ mānaṃ sammānaṃ mānyatvaṃ āgrahaḥ praśrayaḥ praṇayaḥ pratītiḥ f., anuvarttanaṃ.

--(Submission) adhīnatā vaśyatā namratā.

deferred DEFERRED

, p. p. vilambitaḥ -tā -taṃ ākālāntarāt tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

deferring DEFERRING

, s. vilambaḥ -mbanaṃ yāpanaṃ kālayāpaḥ ākālāntarāt kāryyatyāgaḥ.

defiance DEFIANCE

, s. yuddhārtham āhvānaṃ samāhvayaḥ -hvānaṃ krandanaṃ kranditaṃ sparddhā āsparddhā hūtiḥ f., havaḥ abhigrahaḥ nāsīraṃ yodhasaṃrāvaḥ.

deficience DEFICIENCE

, DEFICIENCY, s. nyūnatā hīnatā -tvaṃ hāniḥ f., abhāvaḥ virahaḥ rahitatvaṃ apūrṇatā asampūrṇatvaṃ hrāsaḥ hrasitatvaṃ alpatvaṃ kṣīṇatā vaikalyaṃ lopaḥ luptatvaṃ.

--(Defect) doṣaḥ chidraṃ; 'deficiency of intellect,' buddhihīnatvaṃ; 'of any organ of sense,' indriyavaikalyaṃ.

deficient DEFICIENT

, a. nyūnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ vikalaḥ -lā -laṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asamagraḥ -grā -graṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ hrasitaḥ -tā -taṃ ūnaḥ -nā -naṃ; 'deficient in intellect,' nyūnadhīḥ -dhīḥ -dhi vikalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpadhīḥ -dhīḥ -dhi; 'in any organ of sense,' nyūnendriyaḥ -yā -yaṃ or vikalendriyaḥ.

defied DEFIED

, p. p. āhūtaḥ -tā -taṃ samāhūtaḥ -tā -taṃ sparddhitaḥ -tā -taṃ.

defier DEFIER

, s. āhvāyakaḥ samāhvātā m. (tṛ) āsparddhī m. (n) kṛtāhvānaḥ.

to defile To DEFILE

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) pratiduṣ sanduṣ; malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), apavitrīkṛ amedhyaṃ -dhyāṃ -dhyaṃ kṛ lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), āvila (nom. āvilayati -yituṃ), malīmasīkṛ; 'defile a virgin,' kanyāṃ duṣ.

to defile To DEFILE

, v. n. (March file by file) daṇḍavyūhena or śreṇīvyūhena yātrāṃ kṛ.

defile DEFILE

, s. (Narrow passage) saṅkaṭaṃ saṅkaṭapathaḥ durgamārgaḥ durgaṃ sañcaraḥ sañcāraḥ kandaraḥ -rī vyāyāmaḥ ghargharaḥ randhraṃ guhā parvvatamadhye sambādhapathaḥ.

defiled DEFILED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ malinitaḥ -tā -taṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ malīmasaḥ -sā -saṃ amedhyāktaḥ -ktā -ktaṃ amedhyaliptaḥ -ptā -ptaṃ; 'virgin,' kṣatayoniḥ dūṣitā.

defilement DEFILEMENT

, s. (The act) dūṣaṇaṃ.

--(The state) mālinyaṃ malinatvaṃ malaṃ samalatā aśucitvaṃ aśaucaṃ -catvaṃ apavitratā kaluṣaṃ kalmaṣaṃ amedhyatvaṃ duṣṭatā.

defiler DEFILER

, s. dūṣakaḥ dūṣaṇaḥ kaluṣakārī m. (n) malāvahaḥ aśaucakṛt.

definable DEFINABLE

, a. nirvacanīyaḥ -yā -yaṃ nirūpaṇīyaḥ -yā -yaṃ nirdeṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ uddeśyaḥ -śyā -śyaṃ vyākhyeyaḥ -yā -yaṃ nirdhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to define To DEFINE

, v. a. (Explain a thing by its qualities) lakṣaṇāni or guṇān vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or nirddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or samuddiś or nirvac (c. 2. -vakti -ktuṃ).

--(Circumscribe) parimā (c. 2. -māti -tuṃ).

--(Mark out) lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), lakṣīkṛ cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ).

--(Determine) nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirdhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

defined DEFINED

, p. p. niruktaḥ -ktā -ktaṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samuddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ kṛtalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lakṣīkṛtaḥ -tā -taṃ vyākhyātaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ.

definer DEFINER

, s. nirvaktā m. (ktṛ) nirddeṣṭā m. (ṣṭṛ) lakṣaṇavyākhyātā m. (tṛ) guṇanirūpakaḥ.

definite DEFINITE

, a. (Settled, determined) niyataḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ nirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ nirdhāritaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Limited) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ sāvadhikaḥ -kā -kaṃ.

definition DEFINITION

, s. lakṣaṇaṃ nirvacanaṃ niruktiḥ f., nirdeśaḥ nideśaḥ samuddeśaḥ vyākhyā lakṣaṇavyākhyā guṇanirūpaṇaṃ.

definitive DEFINITIVE

, a. niyataḥ -tma -taṃ niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ āvaśyakaḥ -kā -kaṃ or avaśyakaḥ.

definitively DEFINITIVELY

, adv. niyataṃ avaśyameva niścitaṃ suniścitaṃ vyaktaṃ suvyaktaṃ.

deflagrable DEFLAGRABLE

, a. dāhyaḥ -hyā -hyaṃ dahanīyaḥ -yā -yaṃ jvalanīyaḥ -yā -yaṃ.

deflagration DEFLAGRATION

, s. dāhaḥ -hanaṃ agnidāhād aśeṣeṇa vināśaḥ.

to deflect To DEFLECT

, v. a. cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), vicyu; bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ); pat (c. 1. patati -tituṃ), vical (c. 1. -calati -lituṃ), vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ).

deflection DEFLECTION

, s. cyutiḥ f., bhraṃśaḥ vicalanaṃ vyabhicāraḥ utkramaḥ bhreṣaḥ bhramaḥ vipathagamanaṃ vimārgagamanaṃ utpathagamanaṃ satpathatyāgaḥ.

to deflour To DEFLOUR

, v. a. (A virgin) kumārīṃ dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ) or abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), satītvaṃ or kumārītvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or naś in caus. (nāśayati -yituṃ) yonikṣatiṃ kṛ bhraṣṭāṃ kṛ.

--(Take away the beauty of any thing) śobhāṃ or kāntiṃ hṛ or naś.

defloured DEFLOURED

, p. p. (Virgin) kṣatā kṣatayoniḥ f., dharṣitā saṅkārī pramādikā.

deflourer DEFLOURER

, s. kumārīgāmī m. (n) satītvanāśakaḥ kanyāpramāthī m. (n).

defluous DEFLUOUS

, a. abhiṣyandī -ndinī -ndi (n) or avasyandī adhaḥprasārī -riṇī -ri (n).

defluxion DEFLUXION

, s. abhiṣyandaḥ avasyandaḥ prasravaṇaṃ adhaḥpravāhaḥ kṣaraṇaṃ.

defoedation DEFOEDATION

, s. dūṣaṇaṃ malakaraṇaṃ aśaucakaraṇaṃ apavitrīkaraṇaṃ.

to deform To DEFORM

, v. a. virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), virūpīkṛ aparūpīkṛ kurūpīkṛ vikalīkṛ vikṛ kadākārīkṛ vyaṅgīkṛ.

deformed DEFORMED

, p. p. virūpaḥ -pā -pī -paṃ kurūpaḥ -pī -paṃ aparūpaḥ -pī -paṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ vikṛtākṛtiḥ -tiḥ -ti vikalāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyākāraḥ -rā -raṃ kadākāraḥ -rā -raṃ kutanuḥ -nvī -nu kuveraḥ -rā -raṃ pogaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ or apogaṇḍaḥ kubjaḥ -bjā -bja.

deformation DEFORMATION

, s. virūpakaraṇaṃ aparūpīkaraṇaṃ vikalīkaraṇaṃ vyaṅgīkaraṇaṃ,

deformedly DEFORMEDLY

, adv. kurūpeṇa vikṛtarūpeṇa kadākāreṇa vikalaṃ.

deformity DEFORMITY

, s. virūpatā vairūpyaṃ kurūpatā aparūpatā vaikṛtyaṃ vaikṛta vyākāraḥ vyaṅgatā kudṛśyatvaṃ pogaṇḍatvaṃ kutsitatvaṃ.

to defraud To DEFRAUD

, v. a. (Cheat) vañc in caus. (vañcayate -ti -yituṃ) parivañc; pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) chal (c. 10. chalayati -yituṃ), anyāyaṃ kṛ.

--(Deprive by fraud) chalena or anyāyena or pratāraṇādvārā hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or svāvalopaṃ kṛ.

defraudation DEFRAUDATION

, s. chalena or anyāyena or pratāraṇāpūrvvaṃ haraṇaṃ or svatvalopaḥ.

defrauded DEFRAUDED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ parivañcitaḥ -tā -taṃ atisaṃhitaḥ -tā -taṃ.

defrauder DEFRAUDER

, s. vañcakaḥ vañcukaḥ pratārakaḥ anyāyakṛt chalī m. (n).

to defray To DEFRAY

, v. a. dhanavyayaṃ or vyayaśodhanaṃ or vyayāpākaraṇaṃ svīkṛ parārthaṃ dhanavyayaṃ kṛ or vyayaśodhanaṃ kṛ vyayam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) or apākṛ or sādh in caus. (sādhayati -yituṃ).

defrayer DEFRAYER

, s. vyayaśodhakaḥ vyayāpākarttā m. (rttṛ) parārthaṃ vyayasvīkārī m. (n).

defrayment DEFRAYMENT

, DEFRAYING, s. vyayaśodhanaṃ vyayasvīkāraḥ vyayāpākaraṇaṃ vyayamuktiḥ f., vyayamokṣaḥ vyayāpanayanaṃ vyayasidviḥ f., vyayopagamaḥ.

deft DEFT

, a. (Neat) vinītaḥ -tā -taṃ.

--(Dexterous) dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

deftly DEFTLY

, adv. vinītaṃ sadākṣyaṃ sūkṣmaṃ kṣipraṃ caturaṃ yuktipūrvvaṃ.

defunct DEFUNCT

, a. mṛtaḥ -tā -taṃ pretaḥ -tā -taṃ paretaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ apagataḥ -tā -taṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ tyaktajīvitaḥ -tā -taṃ.

defunction DEFUNCTION

, s. maraṇaṃ mṛtyuḥ m., apagamaḥ dehatyāgaḥ saṃsthitiḥ f., vipattiḥ f.

to defy To DEFY

, v. a. yuddhārtham āhve (c. 1. -hvayati -te -hvātuṃ), samāhve; sparth (c. 1. spardhate -rdhituṃ), ākrand (c. 1. -krandati -ndituṃ), abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(Disdain, slight) avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), kadarthīkṛ parākṛ laghūkṛ nirākṛ.

defy DEFY

, s. āhvānaṃ yuddhārthaṃ samāhvānaṃ samāhvayaḥ kranditaṃ.

defyer DEFYER

, s. yuddhārtham āhvāyakaḥ samāhvātā m. (tṛ) abhiyoktā m. (ktṛ).

degeneracy DEGENERACY

, DEGENERATENESS, s. kṣīṇapuṇyatvaṃ kuladharmmabhraṃśaḥ paitṛkadharmmacyutiḥ f., kulācāratyāgaḥ kulamaryyādābhraṣṭatā maryyādāhāniḥ f., sanmārgāpagamaḥ dharmmatyāgaḥ duṣṭatā.

degenerate DEGENERATE

, a. kṣīṇapuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ kṣīṇadharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ or naṣṭadharmmaḥ kuladharmmabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tyaktakulamaryyādaḥ -dā -daṃ paitṛkācāracyutaḥ -tā -taṃ dharmmaviplutaḥ -tā -taṃ dharmmapatitaḥ -tā -taṃ paribhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to degenerate To DEGENERATE

, v. n. kuladharmmād bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) or cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) or pat (c. 1. patati -tituṃ), duṣ (c. 4. duṣyati doṃṣṭuṃ).

deglutition DEGLUTITION

, s. garaṇaṃ nigaraṇaṃ nigāraḥ garā gīrṇiḥ f., giriḥ f., grasanaṃ.

degradation DEGRADATION

, s. (Deprivation or loss of office, disgrace) padabhraṃśaḥ padacyutiḥ f., adhikārabhraṃśaḥ adhikāranirākaraṇaṃ adhikāracyutiḥ f., padalopaḥ sthānaprabhraṃśaḥ sthānāpakarṣaḥ apakarṣaḥ apamānaṃ apadhvaṃsaḥ patitatvaṃ pātityaṃ.

--(Degeneracy, baseness) bhraṣṭatā apakṛṣṭatā maryyādākṣayaḥ maryyādānāśaḥ duṣṭatā vṛṣalatvaṃ adhogatiḥ f., niṣkramaḥ.

to degrade To DEGRADE

, v. a. padāt or adhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or nirākṛ or apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(Lessen the value) mūlyaṃ or argham alpīkṛ or kana (nom. kanayati -yituṃ) or hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) or lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ khalīkṛ.

degraded DEGRADED

, p. p. (Dismissed from office, disgraced) padabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ padacyutaḥ -tā -taṃ adhikārapatitaḥ -tā -taṃ patitaḥ -tā -taṃ sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avajñopahataḥ -tā -taṃ khalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Dege- nerate) bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paribhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ nīcaḥ -cā -caṃ nirviṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

degrading DEGRADING

, a. lāghavakārī -riṇī -ri (n) or apamānakārī akīrttikaraḥ -rā -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ.

degree DEGREE

, s. (Station, rank) padaṃ sthānaṃ āspadaṃ padaviḥ f. -vī vṛttiḥ f., pratipattiḥ f.; 'high degree,' paramapadaṃ.

--(State in which a thing is) avasthā bhāvaḥ daśā sthitiḥ f., vṛttiḥ f., gatiḥ f.

--(Step to any thing) kramaḥ padaṃ.

--(Order of lineage) āvaliḥ f., śreṇī; 'of high degree,' mahākulaprasūtaḥ.

--(Measure, extent) parimāṇaṃ pramāṇaṃ paryyantaṃ mātraṃ; 'to what degree'? kiyat pramāṇaṃ kiyat paryyantaṃ kiṃ paryyantaṃ; 'in some degree,' kiñcit īṣat katipayena -yāt.

--(Class, order) gaṇaḥ paṃktiḥ f., śreṇī vargaḥ.

--(Degree of latitude, &c.) bhāgaḥ aṃśaḥ akṣabhāgaḥ akṣāṃśaḥ.

--(In arithmetic) aṅkatrayaṃ.

--(By degrees) kramaśas krameṇa krame krame pade pade padaśas pratipadaṃ anupadaṃ padātpadaṃ śanaiḥ śanaiḥ śanaiḥ.

to dehort To DEHORT

, v. a. upadeśapūrvvaṃ or pratyādeśapūrvvaṃ bhayahetuṃ sūcayitvā nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) maivaṃ kārṣīḥ or maivaṃ kṛthā iti mantraṃ kṛ viparītam upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pratyādiś antaḥkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

dehortation DEHORTATION

, s. viparītamantraṇaṃ pratyādeśapūrvvaṃ nivarttanaṃ maivaṃ kārṣīr iti mantrakaraṇaṃ udyamabhaṅgasārthaḥ prabodhaḥ niṣedhārthakaḥ parāmarśaḥ.

dehortatory DEHORTATORY

, a. pratyādeśakaḥ -kā -kaṃ niṣedhārthakaḥ -kā -kaṃ maivaṃ kārṣīr ityupadeśakaḥ -kā -kaṃ nivṛttikārakaḥ -kā -kaṃ.

dehorter DEHORTER

, s. pratyādeśapūrvvaṃ nivarttayitā m. (tṛ) pratyādeṣṭā m. (ṣṭṛ).

to deject To DEJECT

, v. a. (Cast down) pat in caus. (pātayati -yituṃ) adhaḥpat in caus.

--(Dispirit, make sad) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) viṣaṇīkṛ avasannīkṛ viṣādaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) mlānīkṛ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ).

deject DEJECT

, DEJECTED, a. viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ viṣādī -dinī -di (n) avasāditaḥ -tā -taṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) or dīnamanāḥ or vimanāḥ or durmanāḥ or antarmanāḥ avanataḥ -tā -taṃ nirviṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ dīnacetanaḥ -nā -naṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ mlānaḥ -nā -naṃ glānaḥ -nā -naṃ.

--(In countenance) adhomukhaḥ -khī -khaṃ or natamukhaḥ viṣaṇṇavadanaḥ -nā -naṃ.

dejectedly DEJECTEDLY

, adv. saviṣādaṃ sāvasādaṃ viṣaṇṇaṃ sodvegaṃ udvignamanasā.

dejectedness DEJECTEDNESS

, DEJECTION, s. viṣādaḥ avasādaḥ viṣaṇṇatā avasannatā udvegaḥ nirviṇatā klāntiḥ f., glāniḥ f., mlāniḥ f., dīnatā.

dejecture DEJECTURE

, s. uccāraḥ uccaritaṃ avaskaraḥ śodhanaṃ śakṛt m., pūrīṣaṃ.

deification DEIFICATION

, s. (Union with Brahma) brahmatvaṃ brahmabhūyaṃ brahmanirvvāṇaṃ brahmasāyujyaṃ.

--(Inferior deification) devatvaṃ devabhūyaṃ surabhūyaṃ.

--(Act of making a god) devakaraṇaṃ devatvadānaṃ.

deified DEIFIED

, p. p. devabhūtaḥ -tā -taṃ surabhūtaḥ -tā -taṃ brahmabhutaḥ -tā -taṃ prāptadevatva -tvā -tvaṃ devatvamāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

deiform DEIFORM

, a. devarūpī -piṇī -pi (n) devākāraḥ -rā -raṃ devākṛtiḥ -tiḥ -ti.

to deify To DEIFY

, v. a. devaṃ kṛ devīkṛ devaṃ jñātvā pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ).

to deign To DEIGN

, v. n. (Vouchsafe) arh (c. 1. arhati -rhituṃ); as, 'Deign thou to enter my house,' tvaṃ mama gṛhaṃ praveṣṭum arhasi; prasad (c. 6. -sīdati -sattuṃ) or prasādaṃ kṛ or prasanno bhūtvā kṛ; as, 'deign to cast a look on us,' prasoda no dṛṣṭiñca kuru or dṛṣṭiprasādaṃ kuru or prasanno bhūtvā dṛṣṭiṃ kuru.

to deign To DEIGN

, v. a. anudā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), pradā anujñā (c. 9. -jānāti -jñātu), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ).

[Page 166b]
to deintegrate To DEINTEGRATE

, v. a. sākalyād uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or apanī (c. 2. -nayati -netuṃ), hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) nyūnīkṛ.

deism DEISM

, s. āstikatā āstikyaṃ advaitaṃ advaitavādaḥ ekātmavādaḥ.

deist DEIST

, s. āstikaḥ advaitavādī m. (n) advayavādī m., ekātmavādī.

deity DEITY

, s. (A god) devaḥ devatā suraḥ vibudhaḥ ṭhakkuraḥ pūjilaḥ nabhaḥsaḍh m., nākasad m., nākī m. (n) sucirāyūḥ m. (s) asvapnaḥ animivaḥ daityāriḥ m., dānavāriḥ m., gīrvāṇaḥ nilimpaḥ.

--(Divine state) devatvaṃ -tā.

delaceration DELACERATION

, s. dāraṇaṃ vidāraṇaṃ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ karaṇaṃ or chedanaṃ or karttanaṃ.

delactation DELACTATION

, s. (Weaning) stanyatyāgaḥ stanyapānatyāgakaraṇaṃ.

delapsed DELAPSED

, p. p. adhaḥpatitaḥ -tā -taṃ avapatitaḥ -tā -taṃ sutaḥ -tā -taṃ.

to delate To DELATE

, v. a. vah (c. 1. vahati voḍhuṃ), abhivah ānī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Accuse) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

delation DELATION

, s. vāhanaṃ ānayanaṃ.

--(Accusation) abhiyogaḥ.

delator DELATOR

, s. abhiyogī m. (n) -yoktā m. (ktṛ) apavādakaḥ sūcakaḥ.

to delay To DELAY

, v. a. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ or caus. -lambayati -yituṃ), cira (nom. cirayati -yituṃ), ākālāntarāt tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or in caus. (yāpayati -yituṃ) or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or apanud in caus. (-nodayati -yituṃ) sthagitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ dīrdhīkṛ.

--(Hinder) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nivṛ; bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), stambh in caus. (stambhayati -yituṃ) viṣṭambh.

to delay To DELAY

, v. n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), manda (nom. mandāyate), cira (nom. cirayati -yituṃ or cirāyati), kālaṃ yā in caus. (yāpayati -yituṃ) or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) dīrghībhū; 'he delays coming,' vilambena or vilambād āgacchati.

delay DELAY

, s. vilambaḥ -mbanaṃ kālayāpaḥ kālakṣepaḥ kṣepaḥ vikalpaḥ dīrghasūtratā dīrghīkaraṇaṃ; 'a short delay,' kṣaṇakṣepaḥ.

--(Stay, stop) stambhaḥ antarāyaḥ vyāghātaḥ vādhā; 'without delay,' avilambitaṃ avilambaṃ -mbena aciraṃ -rāt -reṇa māciraṃ.

delayed DELAYED

, p. p. vilambitaḥ -tā -taṃ cirāyitaḥ -tā -taṃ yāpitaḥ -tā -taṃ.

delayer DELAYER

, s. vilambī m. (n) vilambakārī m. (n) kālayāpakaḥ kālakṣepakaḥ.

delectable DELECTABLE

, a. ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ ramyaḥ -myā -myaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ manoharaḥ -rā -raṃ manoramaḥ -mā -maṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ manaāpaḥ -pā -paṃ abhirāmaḥ -mā -maṃ harṣakaḥ -kā -kaṃ sunandaḥ -ndā -ndaṃ modakaḥ -kā -kaṃ āhlādajanakaḥ -kā -kaṃ abhilaṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ.

delectableness DELECTABLENESS

, s. ramaṇīyatā ramyatvaṃ kamanīyatā manoramatvaṃ sunandatvaṃ.

delectably DELECTABLY

, adv. ramaṇīyaṃ ramyaṃ kamanīyaṃ subhagaṃ manoramaṃ.

delectation DELECTATION

, s. āhlādaḥ prahlādaḥ ānandaḥ harṣaḥ pramodaḥ abhiruciḥ f.

to delegate To DELEGATE

, v. a. niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ or caus. -yojayati -yituṃ), samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyādiś pratisandiś prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ); prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas; pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ in caus.; paridā.

delegate DELEGATE

, s. niyogī m. (n) niyuktaḥ adhikāravān m. (t) pratipuruṣaḥ pratinidhiḥ m., pratibhūḥ.

delegated DELEGATED

, s. kāryyanirvāhaṇe niyuktaḥ -ktā -ktaṃ or adhikṛtaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ samādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

delegation DELEGATION

, s. niyojanaṃ preraṇaṃ prasthāpanaṃ samādeśaḥ samarpaṇaṃ.

to delete To DELETE

, v. a. apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭu), vyāmṛj nirmṛj lopaṃ kṛ

[Page 167a]
deleterious DELETERIOUS

, DELETORY, a. vināśakaḥ -kā -kaṃ nāśī -śinī -śi (n) or praṇāśī ghātī -tinī -ti (n) or vighātī ghātukaḥ -kā -kaṃ kṣayakaraḥ -rī -raṃ sūdanaḥ -nī -naṃ hiṃsraḥ -srā -sraṃ śārukaḥ -kā -kaṃ.

deletion DELETION

, s. vyāmarṣaḥ lopaḥ vilopanaṃ ucchedaḥ vināśaḥ nāśaḥ.

delf DELF

, DELFE, s. (Mine) ākaraḥ khaniḥ f., khāniḥ f.

--(Earthenware) mṛṇmayabhāṇḍaṃ mṛdbhāṇḍaṃ kaulālakaṃ mārttikabhāṇḍaṃ mṛṇmayadravyaṃ.

to deliberate To DELIBERATE

, v. n. mantr (c. 10. nantrayate -ti -yituṃ), sammantr vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) manasā vicar cint (c. 10. cintayati -yituṃ), sañcint vicint; vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ); vimṛś (c. 6. -mṛśati -marṣṭuṃ), parāmṛś vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ), viniści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), sambhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) manasā vivecanaṃ kṛ.

deliberate DELIBERATE

, a. vimṛśyakārī -riṇī -ri (n) or samīkṣyakārī or akṣiprakārī svavahitaḥ -tā -taṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ kāryyacintakaḥ -kā -kaṃ avyagraḥ -grā -graṃ apramattaḥ -ttā -ttaṃ atvaritaḥ -tā -taṃ aturaḥ -rā -raṃ pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n).

deliberated DELIBERATED

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ sañcintitaḥ -tā -taṃ sucintitaḥ -tā -taṃ mantritaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ mathitaḥ -tā -taṃ.

deliberately DELIBERATELY

, adv. vimṛśya samīkṣya suvimṛśya mantratas avadhānatas avekṣayā atvaritaṃ avyagraṃ asahasā apramattaṃ buddhipuraḥsaraṃ manaḥpūrvvakaṃ buddhipūrvvakaṃ buddhyā matipūrvvaṃ; 'walking deliberately,' mitaṅgamaḥ.

deliberateness DELIBERATENESS

, s. samīkṣyakāritvaṃ vimṛśyakāritvaṃ akṣiprakāritā sāvadhānatā vicāraśīlatā satarkatā avyagratā apramādaḥ pariṇāmadarśanaṃ.

deliberation DELIBERATION

, s. mantraṇaṃ -ṇā sammantraṇaṃ vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā suvicāraḥ cintā sucintā sañcintanaṃ vimarśaḥ parāmarśaḥ vivecanā -naṃ vitarkaḥ -rkaṇaṃ samīkṣā -kṣaṇaṃ prasamīkṣā carcā vigaṇanaṃ sampradhāraṇā bhāvanā vikalpaḥ samarthanaṃ.

deliberative DELIBERATIVE

, a. vicārakaḥ -kā -kaṃ vicārī -riṇī -ri (n) cintakaḥ -kā -kaṃ vimarśī -rśinī -rśi (n) mantrakaraḥ -rī -raṃ vicāraśīlaḥ -lā -laṃ.

delicacy DELICACY

, s. (Daintiness) svādutā susvādutvaṃ surasatvaṃ saurasyaṃ sukhādyatvaṃ miṣṭatā.

--(Softness) saukumāryyaṃ sukumāratvaṃ komalatā mṛdutā.

--(Elegance) lālityaṃ laulyaṃ lāvaṇyaṃ vilāsaḥ.

--(Nicety) mūkṣmatvaṃ -tā saukṣmyaṃ śuddhatā ślakṣṇatā.

--(Slenderness, tenuity) tanutā laghutā lāghavaṃ asthūlatā kṣīṇatā.

--(Scrupulousness, politeness) ādaraḥ sabhyatā vinayaḥ suśīlatā.

--(Weakness of constitution) śarīramṛdutā aṅgamṛdutā prakṛtidaurbalyaṃ.

--(Choice food) svādvannaṃ viśiṣṭānnaṃ bhojanaviśeṣaḥ sugrāsaḥ.

delicate DELICATE

, a. (Dainty, of an agreeable taste) svāduḥ -duḥ -dvī -du or susvāduḥ surasaḥ -sā -saṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ susvādyaḥ -dyā -dyaṃ svādukāraḥ -rī -raṃ.

--(Elegant) lalitaḥ -tā -taṃ cāruḥ -rvvī -ru.

--(Soft) sukumāraḥ -rā -raṃ komalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -dvī -du.

--(Nice, slender, fine, not coarse) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu or vitanuḥ or pratanuḥ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ pelavaḥ -vā -vaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asthūlaḥ -lā -laṃ viralaḥ -lā -laṃ.

--(Choice) viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

--(Polite) sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ vinītaḥ -tā -taṃ.

--(Weak in constitution) mṛdvaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ mṛduśarīraḥ -rā -raṃ janmarogī -giṇī -gi (n); 'a delicate woman,' tanvī laghvī sumadhyamā.

delicately DELICATELY

, adv. lalitaṃ salālityaṃ sukumāraṃ komalaṃ mṛdu tanu.

delicates DELICATES

, s. svādvannaṃ svādubhojanaṃ miṣṭānnaṃ sugrāsaḥ viśiṣṭānnaṃ.

delicious DELICIOUS

, a. svāduḥ -duḥ -dvī -du or susvāduḥ madhuraḥ -rā -raṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sukhāsvādaḥ -dā -daṃ surasaḥ -sā -saṃ manoharaḥ -rā -raṃ manoramaḥ -mā -maṃ ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ modakaḥ -kā -kaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ.

deliciously DELICIOUSLY

, adv. susvādu madhuraṃ manoramaṃ ramaṇīyaṃ mubhagaṃ.

deliciousness DELICIOUSNESS

, s. susvādutā mādhuryyaṃ saurasyaṃ ramyatā ramaṇīyatā.

delight DELIGHT

, s. harṣaḥ ānandaḥ āhlādaḥ prahlādaḥ hlādaḥ mudā mud f., pramodaḥ modaḥ āmodaḥ prītiḥ f., tṛptiḥ f., sukhaṃ saukhyaṃ nandaḥ nandathuḥ m., madaḥ pramadaḥ mādaḥ ratiḥ f., paritoṣaḥ santoṣaḥ rabhasaḥ abhiruciḥ f., kutūhalaṃ cittaprasannatā mahotsavaḥ; 'thrill of delight,' romaharṣaṇaṃ pulakaḥ romāñcaḥ.

--(That which gives delight) nandanaḥ -naṃ ānandanaṃ ānandadaḥ harṣakaḥ harṣakaraḥ prītidaḥ

to delight To DELIGHT

, v. a. nand in caus. (nandayati -yituṃ) ānanda abhinand; hṛṣ in caus. (harṣayati -yituṃ) prahṛṣ parihṛṣ; hlād in caus. (hlādayati -yituṃ) prahlād āhlād; sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), ram in caus. (ramayati -yituṃ) pramud in caus. (-modayati -yituṃ) parituṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) santuṣ; tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) prī (c. 9. prīṇāti or caus. prīṇayati -yituṃ), ullas in caus. (-lāsayati -yituṃ) harṣaṃ kṛ ānandaṃ dā.

to delight To DELIGHT

, v. n. nanda (c. 1. nandati -ndituṃ), ānand abhinand vinand; hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ), prahṛṣ saṃhṛṣ samprahṛṣ; hlād (c. 1. hlādate -dituṃ), ram (c. 1. ramate rantuṃ), abhiram āram saṃram upāram prī (c. 4. prīyate), mud (c. 1. modate -dituṃ), pramud; tuṣ (c. 4. toṣyati toṣṭuṃ), parituṣ pratuṣ santuṣ; ruc (c. 1. rocate -cituṃ), abhiruc ullas (c. 1. -lasati -situṃ), vilas; tṛp (c. 4. tṛppati tarptuṃ).

delighted DELIGHTED

, p. p. hṛṣṭaḥ -ṣṭā ṣṭaṃ harṣitaḥ -tā -taṃ āhlāditaḥ -tā -taṃ prahlāditaḥ -tā -taṃ hlāditaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ ānandī -ndinī -ndi (n) pramoditaḥ -tā -taṃ pranodī -dinī -di (n) mudānvitaḥ -tā -taṃ prītimān -matī -mat (t) santuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ullasitaḥ -tā -taṃ or ullāsitaḥ abhirucitaḥ -tā -taṃ prītaḥ -tā -taṃ sukhī -khinī -khi (n) prahṛṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) or prītamanāḥ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ sānandaḥ -ndā -ndaṃ; 'exquisitely delighted,' pulakitaḥ -tā -taṃ paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ toṣaromāñcitaḥ -tā -taṃ.

delightful DELIGHTFUL

, a. ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ manoramaḥ -mā -maṃ manoharaḥ -rā -raṃ subhagaḥ -gā -gaṃ harṣakaḥ -kā -kaṃ harṣakaraḥ -rī -raṃ harṣaṇaḥ -ṇā ṇī -ṇaṃ nandakaḥ -kā -kaṃ nandanaḥ -nā -naṃ ānandanaḥ -nā -naṃ ānandadaḥ -dā -daṃ prītidaḥ -dā -daṃ modakaḥ -kā -kaṃ pramodī -dinī -di (n) ramaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ānandamayaḥ -yī -yaṃ sukhī -khinī -khi (n) sukhadaḥ -dā -daṃ paritoṣajanakaḥ -kā -kaṃ rāmaṇīyakaḥ -kā -kaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ ruciraḥ -rā -raṃ.

delightfully DELIGHTFULLY

, adv. ramyaṃ ramaṇīyaṃ manoramaṃ subhagaṃ sukhena kamanīyaṃ.

delightfulness DELIGHTFULNESS

, s. ramyatā ramaṇīyatā manoramatvaṃ kamanīyatā saśrīkatā.

to delineate To DELINEATE

, v. a. (Sketch) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh vilikh; rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ); aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

--(Paint) citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

--(Describe) varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), anuvarṇa upavarṇ saṃvarṇ.

delineated DELINEATED

, p. p. ālikhitaḥ -tā -taṃ citralikhitaḥ -tā -taṃ citragataḥ -tā -taṃ citritaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

delineation DELINEATION

, s. ālekhyaṃ ālekhanaṃ citraṃ citrārambhaḥ pāṇḍulokhyaṃ varṇanaṃ -nā upavarṇanaṃ aṅkanaṃ ādarśaḥ.

delinquency DELINQUENCY

, s. doṣaḥ aparādhaḥ pāpaṃ vyatikramaḥ avakriyā apakarmma n. (n) apacāraḥ duṣkarmma n. (n) duṣkṛtaṃ kukarmma n., duścaritaṃ pāpakarmma n., pāpakṛtaṃ.

delinquent DELINQUENT

, s. pāpī m. (n) pāpakārī m. (n) pāpakṛt aparādho m. (n) doṣī m. (n) kṛtāparādhaḥ kukarmmakārī m. (n) duṣkṛtī m. (n).

[Page 168a]
to deliquate To DELIQUATE

, v. n. vilī (c. 4. -līyate -letuṃ -lātuṃ), pravilī; vidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), dravībhū vigal (c. 1. -galati -lituṃ), parigal.

deliquation DELIQUATION

, s. dravaḥ -vaṇaṃ -vatvaṃ vilayaḥ -yanaṃ dravīkaraṇaṃ galanaṃ.

deliquium DELIQUIUM

, s. mūrcchā -rcchanaṃ -nā pralayaḥ pramohaḥ naṣṭaceṣṭatā nirveśaḥ.

delirious DELIRIOUS

, s. caitanyarahitaḥ -tā -taṃ bhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ rogopahatajñānaḥ -nā -naṃ cittavibhramāt pralāpakārī -riṇī -ri (n).

delirium DELIRIUM

, s. cittavibhramaḥ jñānabhrāntiḥ f., caitanyanāśaḥ acaitanyaṃ cittaviplavaḥ cittavaikalyaṃ pralāpaḥ.

to deliver To DELIVER

, v. a. (Consign) pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas nyāsīkṛ; nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) saṅkram in caus. (-krāmayati -yituṃ) pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) samāviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Give up, yield) pradā (c. 3. -dadāti -dātuṃ c. 1. -yacchati), paridā sampradā utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), protsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ).

--(Release, rescue) muc (c. 6. muñcati moktuṃ or caus. mocayati -yituṃ), vimuc pravimuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ; nistṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) santṝ uttṝ; trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai santrai; rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ).

--(Utter, pronounce) vākyam īr (c. 10. īrayati -yituṃ), udīr uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

--(Deliver a message, &c.) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

--(Assist in childbirth) su in caus. (sāvayati -yituṃ) prasavaṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ).

delivered DELIVERED

, p. p. (Consigned) pratipāditaḥ -tā -taṃ arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nyastaḥ -stā -staṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ.

--(Given up) pradattaḥ -ttā -ttaṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nisṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ protsāritaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Released, rescued) muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ trātaḥ -tā -taṃ trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nistāritaḥ -tā -taṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ,

--(Uttered) uccāritaḥ -tā -taṃ.

--(As a message) niveditaḥ -tā -taṃ nirādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Of a child) prasūtā.

deliverance DELIVERANCE

, s. (Bescue, release) rakṣā -kṣaṇaṃ parirakṣaṇaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ tāraṇaṃ muktiḥ f., mokṣaḥ mocanaṃ mokṣaṇaṃ parimokṣaṇaṃ.

deliverer DELIVERER

, s. (Rescuer) trātā m. (tṛ) rakṣakaḥ mocakaḥ mokṣakaḥ muktidātā m. (tṛ) uddharttā m. (rttṛ) samuddharttā m., nistārakaḥ nistārayitā m. (tṛ) tārakaḥ.

--(Announcer) nivedakaḥ nivedanakṛt m., ākhyāyakaḥ vijñāpakaḥ.

delivery DELIVERY

, s. (Rescue) muktiḥ f., trāṇaṃ rakṣaṇaṃ. See DELIVERANCE.

--(Consignment, giving up) arpaṇaṃ samarpaṇaṃ pratipādanaṃ nivedanaṃ nyasanaṃ upanyāsaḥ āropaṇaṃ pradānaṃ paridānaṃ sampradānaṃ vidhāyakatvaṃ.

--(Of a message, &c.) nivedanaṃ nirādeśaḥ vijñāpanaṃ.

--(Utterance) uccāraṇaṃ udāharaṇaṃ vyāharaṇaṃ vyāhāraḥ.

--(Childbirth) prasavaḥ prasūtiḥ f., sūtiḥ f., ṣūḥ f., prasavakaraṇaṃ garbhacyutiḥ f., jātakarmma n. (n); 'a woman near her delivery,' āsannaprasavā.

dell DELL

, s. darī -rā kandaraḥ -rī darībhūḥ f., droṇī adridroṇī guhā.

deludable DELUDABLE

, a. mohanīyaḥ -yā -yaṃ pravañcanīyaḥ -yā -yaṃ pratāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to delude To DELUDE

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) sammuh vyāmuh ghañca. in caus. (vañcayate -yituṃ) pravañc parivañc; pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ)- pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ).

deluded DELUDED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ sammohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ.

deluder DELUDER

, s. mohī m. (n) vañcakaḥ pravañcakaḥ pratārakaḥ bhrāmakaḥ.

deluge DELUGE

, s. bhūtasamplavaḥ jalāplāvanaṃ jalaplāvanaṃ āplāvaḥ jalapralayaḥ jalavegaḥ toyaviplavaḥ salilopaplavaḥ pariplavaḥ jalocchvāsaḥ parivāhaḥ vanyā oghaḥ.

--(Universal deluge) ekārṇavaṃ.

--(Of rain) dhārāsāraḥ dhārāsampātaḥ ativṛṣṭiḥ f., mahatī vṛṣṭiḥ.

--(Overflow of a river) vānaṃ.

--(Sudden calamity) utpātaḥ vinipātaḥ.

to deluge To DELUGE

, v. a. plu in caus. (plāvayati -yituṃ) āplu pariplu samplu; majj in caus. (majjayati -yituṃ) nimajj; 'This place is deluged by the tide,' etat sthānaṃ samudravelayā plāvyate.

deluged DELUGED

, p. p. āplāvitaḥ -tā -taṃ āplutaḥ -tā -taṃ pariplutaḥ -tā -taṃ samplutaḥ -tā -taṃ abhiplutaḥ -tā -taṃ abhipariplutaḥ -tā -taṃ samabhiplutaḥ -tā -taṃ.

delusion DELUSION

, s. (Illusion, error) mohaḥ māyā bhramaḥ bhrāntiḥ f., vyāmohaḥ vibhramaḥ mativibhramaḥ paribhramaḥ ābhāsaḥ prapañcaḥ indrajālaṃ mithyāmatiḥ f., vivarttaḥ āvaraṇaṃ.

--(Cheating, beguiling) vañcanā mohanaṃ pralobhanaṃ vilobhaḥ kūṭaḥ -ṭaṃ pratāraṇā.

delusive DELUSIVE

, DELUSORY, a. mohī -hinī -hi (n) māyī -yinī -yi (n) māyikaḥ -kī -kaṃ māyāmayaḥ -yī -yaṃ jālī -linī -li (n) bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ indrajālikaḥ -kī -kaṃ or aindrajālikaḥ bhaṅguraḥ -rā -raṃ.

to delve To DELVE

, v. a. khan (c. 1. khanati -nituṃ), abhikhan khanitreṇa garttaṃ kṛ.

delve DELVE

, s. khātaṃ -takaṃ khātabhūḥ f., kheyaṃ garttaḥ vivaraṃ vilaṃ avaṭaḥ.

delver DELVER

, s. khanitā m. (tṛ) khātakaḥ ākhanikaḥ khanakaḥ.

demagogue DEMAGOGUE

, s. prākṛtajananāyakaḥ antyalokanetā m. (tṛ) pṛthagjanapurogamaḥ prajānāyakaḥ prajopakārakaḥ hīnavarṇasapakṣaḥ adhamavarṇapakṣapātī uttamādhamavarṇamadhye kalahakārī m. (n).

demain DEMAIN

, DEMESNE, s. svādhīnā bhūmiḥ f.

demand DEMAND

, s. (Claim) abhiyogaḥ prārthanā abhyarthanā arthanā abhimānaṃ yācñā yacanā mārgaṇaṃ; 'false demand,' mithyābhiyogaḥ.

--(Question) anuyogaḥ paryyanuyogah praśnaḥ sampraśnaḥ pṛcchā jijñāsā anveṣaṇā anusaraṇaṃ.

--(Calling for in order to purchase) krayārtham anveṣaṇā.

to demand To DEMAND

, v. a. (Claim) yāc (c. 1. yācati -cituṃ), arth (c. 10. arthayati -te -yituṃ), prārth; mameti or madīyamiti or mama dātavyamiti vad (c. 1. vadati -dituṃ), svādhikāraṃ jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) abhiyogaṃ kṛ svīkṛ.

--(Question) anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ).

demandable DEMANDABLE

, a. abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ yācanīyaḥ -yā -yaṃ prārthanīyaḥ -yā -yaṃ.

demandant DEMANDANT

, s. abhiyoktā m. (ktṛ) arthī m. (n) prārthayitā m. (tṛ).

demanded DEMANDED

, p. p. yācitaḥ -tā -taṃ prārthitaḥ -tā -taṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ pṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jijñāsitaḥ -tā -taṃ mārgitaḥ -tā -taṃ.

demander DEMANDER

, s. abhiyogī m. (n) yācitā m. (tṛ) prārthakaḥ praṣṭā m. (ṣṭṛ).

demarcation DEMARCATION

, s. sīmā parisīmā maryyādā avacchedaḥ vichedaḥ.

to demean one's self To DEMEAN ONE'S SELF

, v. n. vyavahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), car (c. 1. carati -rituṃ), ācar samācar; vṛttim anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

demeanour DEMEANOUR

, s. vṛttiḥ f., vyavahāraḥ ācāraḥ ācaraṇaṃ gatiḥ f., sthitiḥ f., calanaṃ rītiḥ f., caritaṃ caritraṃ ceṣṭitaṃ.

to dementate To DEMENTATE

, v. a. unmad in caus. (-mādayati -yituṃ) muh in caus. (mohayati -yituṃ).

dementate DEMENTATE

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ naṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ mūḍhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ.

[Page 169a]
dementation DEMENTATION

, s. unmattīkaraṇaṃ mohanaṃ vātulīkaraṇaṃ bhrāntikaraṇaṃ.

demerit DEMERIT

, s. aguṇaḥ -ṇatā vaiguṇyaṃ nirguṇatvaṃ doṣaḥ apuṇyaṃ guṇābhāvaḥ.

to demerit To DEMERIT

, v. a. doṣaṃ kṛtvā nindāṃ or daṇḍam arh (c. 1. arhati -rhituṃ).

demi DEMI

, a. arddhaḥ -rddhā -rddhaṃ ārddhikaḥ -kī -kaṃ sāmi indec.

demi-devil DEMI-DEVIL

, s. arddhapiśācaḥ narapiśācaḥ arddhena bhūto'rddhena piśācaḥ.

demi-god DEMI-GOD

, s. naradevaḥ devanārakaḥ devayoniḥ m., upadevatā arddhadevaḥ. The following are different sorts of demi-gods or superhuman beings: yakṣaḥ siddhaḥ piśācaḥ kinnaraḥ vidyādharaḥ rakṣaḥ n. (s) gandharvvaḥ guhyakaḥ.

demi-man DEMI-MAN

, s. arddhanaraḥ arddhapuruṣaḥ arddhamānuṣaḥ kinnaraḥ.

demigration DEMIGRATION

, s. deśatyāgaḥ sthānatyāgaḥ utkramaṇaṃ deśāntaragamanaṃ.

demise DEMISE

, s. (Of a king) rājamṛtyuḥ rājamaraṇaṃ uparamaḥ uparatiḥ f.

to demise To DEMISE

, v. a. maraṇakāle niyamapatreṇa pradā (c. 1. -yacchati, c. 3. -dadāti -dātuṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ).

demission DEMISSION

, s. apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ adhaḥpātanaṃ adhogatiḥ f., avasādanaṃ bhaṅgaḥ.

democracy DEMOCRACY

, s. sarvvaprajādhipatyaṃ sarvvavarṇaprabhutvaṃ prajāprabhutvaṃ prajāpālitaṃ rājyaṃ rājyaviśeṣo yatra sādhāraṇyena sarvvalokeṣu nyasto rājyabhāraḥ.

democrat DEMOCRAT

, s. prajāprabhutvāvalambī m. (n) prajādhipatyopakārakaḥ prajādhipatyānugrāhī m. (n) prajopakārakaḥ prajānāthaḥ.

democratical DEMOCRATICAL

, a. prajāprabhutvasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ sārvvavarṇikaḥ -kī -kaṃ.

to demolish To DEMOLISH

, v. a. naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃhṛ; dhvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ) pradhvaṃs vidhvaṃs; adhaḥpat in caus. (-pātayati -yituṃ); ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) utsad.

demolished DEMOLISHED

, p. p. nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ unmūlitaḥ -tā -taṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ sāditaḥ -tā -taṃ sūditaḥ -tā -taṃ vighaṭitaḥ -tā -taṃ vighāṭitaḥ -tā -taṃ.

demolisher DEMOLISHER

, s. vināśakaḥ vināśakārī m. (n) dhvaṃsakārī pralayakārī ucchedakaḥ unmūlakaḥ.

demolition DEMOLITION

, s. nāśaḥ vināśaḥ pralayaḥ dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ ucchedaḥ samucchedaḥ uddharaṇaṃ saṃhāraḥ samūloddharaṇaṃ utpāṭanaṃ.

demon DEMON

, s. piśācaḥ bhūtaḥ rākṣasaḥ asuraḥ dānavaḥ niśāṭaḥ niśācaraḥ yajñāriḥ m., yātuḥ m., yātudhānaḥ vithuraḥ karvvaraḥ karburaḥ karbūraḥ pretaḥ upapādukaḥ.

demoniac DEMONIAC

, s. bhūtāviṣṭaḥ bhūtagrastaḥ bhūtopahataḥ pretavāhitaḥ.

demoniac DEMONIAC

, DEMONIACAL, a. bhautaḥ -tī -taṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ paiśācaḥ -cī -caṃ -cikaḥ -kī -kaṃ āsuraḥ -rī -raṃ rākṣasaḥ -sī -saṃ; 'demoniacal possession,' bhūtāveśaḥ.

demonology DEMONOLOGY

, s. bhūtapretādiviṣayā vidyā vetālapiśācādiviṣayakā vidyā.

demonstrable DEMONSTRABLE

, a. sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ upapādanīyaḥ -yā -yaṃ sūcyaḥ -cyā -cyaṃ pratipādanīyaḥ -yā -yaṃ prameyaḥ -yā -yaṃ mīmāṃsyaḥ -syā -syaṃ.

demonstrably DEMONSTRABLY

, adv. pratyakṣatas -kṣeṇa suspaṣṭaṃ suvyaktaṃ ko'tra sandehaḥ.

to demonstrate To DEMONSTRATE

, v. a. sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) upapad in caus. (-pādayati -yituṃ) pramāṇīkṛ pramāṇa (nom. pramāṇayati -yituṃ) bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) vibhū sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pradiś vinirdiś nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ); dṛśa in caus. (darśayati -yituṃ).

demonstrated DEMONSTRATED

, p. p. siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ upapāditaḥ -tā -taṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ pramāṇitaḥ -tā -taṃ pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ.

demonstration DEMONSTRATION

, s. siddhiḥ f., sādhanaṃ siddhasādhyaṃ upapattiḥ f., upapādanaṃ siddhāntaḥ rāddhāntaḥ pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ nirdeśaḥ nirṇayaḥ nirṇetṛtvaṃ; 'ocular demonstration,' pratyakṣapramāṇaṃ cākṣuṣajñānaṃ; 'written,' lekhapramāṇaṃ.

demonstrative DEMONSTRATIVE

, a. nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirdeśakaḥ -kā -kaṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ siddhāntakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upapādakaḥ -kā -kaṃ vibhāvakaḥ -kā -kaṃ.

demonstratively DEMONSTRATIVELY

, adv. sapramāṇaṃ siddhipūrvvaṃ suvyaktaṃ nirvivādaṃ.

demonstrator DEMONSTRATOR

, s. nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) siddhāntī m. (n) pramāṇakarttā m. (rttṛ).

demoralization DEMORALIZATION

, s. dharmmabhraṣṭatā dharmmaviplavaḥ ācāraduṣṭatā vyavahāraduṣṭatā.

to demoralize To DEMORALIZE

, v. a. ācārān or vyavahārān duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ); dharmmād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) bhraṣṭīkṛ durvṛttaṃ -ttāṃ -ttaṃ kṛ.

demulcent DEMULCENT

, a. śamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ upaśāyī -yinī -yi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehavān -vatī -vat (t) cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to demur To DEMUR

, v. a. or n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), viśaṅk āśaṅk; vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ or caus. -kalpayati -yituṃ), cira (nom. cirayati -yituṃ), sandih (c. 2. -degdhi -gdhuṃ), manasā āndola (nom. āndolayati -yituṃ).

demur DEMUR

, s. vilambaḥ sandehaḥ saṃśayaḥ vikalpaḥ śaṅkā āśaṅkā vitarkaḥ vicāraṇaṃ; 'without demur,' avicāritaṃ avilambitaṃ.

demure DEMURE

, a. ekāntavinītaḥ -tā -taṃ ativinayavān -vatī -vat (t) sagauravaḥ -vā -vaṃ gambhīraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ vrīḍitaḥ -tā -taṃ lajjitaḥ -tā -taṃ hrīmān -matī -mat (t) mandāsyaḥ -syā -syaṃ.

demurely DEMURELY

, adv. savinayaṃ sagauravaṃ ekāntavinayena salajjaṃ savrīḍaṃ.

demureness DEMURENESS

, s. vinayaḥ ativinayaḥ gauravaṃ gāmbhīryyaṃ dhīratā dhairyyaṃ mandatā śāntiḥ f., lajjā savrīḍatā trapā śālīnatvaṃ.

demurrage DEMURRAGE

, s. naukām vihitakālādarvāk khāte or tīropānte dhṛtvā bāṇijena naupataye dattaṃ pāritoṣikaṃ.

demurrer DEMURRER

, s. saśalye viṣaye vilambaḥ or virāmaḥ or viratiḥ f., arthanirṇaye prāḍvivākair āśalyachedanād vicāraṇatyāgaḥ.

den DEN

, s. vivaraṃ vilaṃ śvabhraṃ gahvaraṃ kandaraḥ -rā garttaḥ randhraṃ kuharaṃ guhā guhāgṛhaṃ khātaṃ darī nirddariḥ m.

deniable DENIABLE

, a. pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ asvīkāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

denial DENIAL

, s. apahnavaḥ apahnutiḥ f., nihnavaḥ nihnutiḥ f., pratyākhyānaṃ apavādaḥ apalāpaḥ pratyādeśaḥ nirasanaṃ niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ avadhīraṇā praṇayavihatiḥ f., vyapākṛtiḥ f., asvīkāraḥ ananujñā; 'self-denial,' ātmaparityāgaḥ saṃyamaḥ saṃyamanaṃ.

denied DENIED

, p. p. apahnutaḥ -tā -taṃ nihnutaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ apavāditaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirastaḥ -stā -staṃ ananujñātaḥ -tā -taṃ.

denier DENIER

, s. apahnotā m. (tṛ) nihnotā m., apalāpī m. (n) apavādī m. (n).

to denigrate To DENIGRATE

, v. a. kṛṣṇa (nom. kṛṣṇāyate kṛṣṇayati -yituṃ), kṛṣṇīkṛ śyāmīkṛ.

denigration DENIGRATION

, s. kṛṣṇīkaraṇaṃ śyāmīkaraṇaṃ kālīkaraṇaṃ.

denizen DENIZEN

, s. nagarasthaḥ pauraḥ paurajanaḥ nāgaraḥ nagarajanaḥ nagaravāsī m. (n) svādhīnaḥ svatantraḥ svavaśaḥ muktaḥ nagarasya sāmājikajanaḥ.

to denizen To DENIZEN

, v. a. paurīkṛ nāgarīkṛ svādhīnīkṛ svatantrīkṛ svavaśīkṛ.

to denominate To DENOMINATE

, v. a. abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṝt saṅkṝt; pracakṣ (c. 2. -caṣṭe), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), bhaṇ (c. 1. bhaṇati -ṇituṃ), nāma kṛ.

denominated DENOMINATED

, p. p. proktaḥ -ktā -ktaṃ abhihitaḥ -tā -taṃ saṃjñitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ anūktaḥ -ktā -ktaṃ. The following occur at the end of compounds: abhidhaḥ -dhā -dhaṃ abhidhānaḥ -nā -naṃ nāmā -mā -ma (n) nāmadheyaḥ -yā -yaṃ ākhyaḥ -khyā -khyaṃ.

denomination DENOMINATION

, s. nāma n. (n) nāmadheyaḥ -yaṃ abhidhā -dhānaṃ -dheyaṃ saṃjñā ākhyā abhikhyā adhivacanaṃ lakṣaṇaṃ upādhiḥ m., khyātiḥ f.

denominative DENOMINATIVE

, a. abhidhāyī -yinī -yi (n) -yikaḥ -kā -kaṃ abhidheyaḥ -yā -yaṃ nāmakārī -riṇī -ri (n) ākhyāyakaḥ -kā -kaṃ saṃjñādāyakaḥ -kā -kaṃ.

denominator DENOMINATOR

, s. (Giver of a name) nāmadātā m. (tṛ) nāmakṛt.

--(Of a fraction) haraḥ hāraḥ -rakaḥ hyarakāṅkaḥ; 'reduced to a common denominator,' savarṇitaḥ -tā -taṃ.

denotation DENOTATION

, s. nirdeśaḥ -śanaṃ sūcanaṃ saṃsūcanaṃ upalakṣaṇaṃ cihnakaraṇaṃ.

to denote To DENOTE

, v. a. sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc; nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), uddiś pradiś vinirdiś; lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), lakṣīkṛ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ).

denoted DENOTED

, p. p. sūcitaḥ -tā -taṃ saṃsūcitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ darśitaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ -tā -taṃ.

denoting DENOTING

, DENOTATIVE, a. sūcakaḥ -kā -kaṃ darśakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ.

denouement DENOUEMENT

, s. (Of a drama) kāryyaṃ nirvvahaṇaṃ niṣṭhā.

to denounce To DENOUNCE

, v. a. prakāśaṃ bharts (c. 10. bhartsayati -yituṃ), dhoṣaṇāpūrvvaṃ tarj (c. 1. tarjati -rjituṃ) or ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ) or abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ); amaṅgalaṃ prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ); aniṣṭaṃ khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) or vid in caus. (vedayati -yituṃ).

denouncement DENOUNCEMENT

, s. prakāśabhartsanaṃ prakāśatarjjanaṃ ghoṣaṇāpūrvvaṃ tarjjanaṃ or ākrośanaṃ or abhiśāpaḥ aniṣṭakhyāpanaṃ amaṅgalaghoṣaṇā.

denouncer DENOUNCER

, s. aniṣṭāvedakaḥ aniṣṭakhyāpakaḥ amaṅgalaprakāśakah prakāśaṃ bhartsayitā m. (tṛ) or tarjjanakṛt or abhiśāpakaḥ.

dense DENSE

, a. ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ srāndraḥ -ndrā -ndraṃ pīvaraḥ -rā -raṃ musaṃhataḥ -tā -taṃ aviralaḥ -lā -laṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ -rālaḥ -lā -laṃ anantaraḥ -rā -raṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi nirvivaraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

density DENSITY

, s. ghanatā -tvaṃ sthūlatā sthaulyaṃ sāndratā pīvaratvaṃ saṃhatatvaṃ niviḍatvaṃ naiviḍyaṃ nairantaryyaṃ dṛḍhatā dārḍhyaṃ.

dint DINT

, s. prahāracihnaṃ āghātacihnaṃ bhaṅgaḥ ūrmmiḥ f. See DINT.

dental DENTAL

, a. dantyaḥ -ntyā -ntyaṃ dāntaḥ -ntī -ntaṃ dantī -ntinī -nti (n).

--(Letter) dantyaṃ dantadvārā uccāritam akṣaraṃ.

dentated DENTATED

, DENTED, DENTICULATED, a. dantī -ntinī -nti (n) danturaḥ -rā -raṃ anukrakacaḥ -cā -caṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ.

dentifrice DENTIFRICE

, s. dantapavanaṃ dantaśodhanaṃ dantadhāvanaṃ dantaśāṇaṃ mādhavī miśiḥ f.

dentist DENTIST

, s. dantacikitsakaḥ dantavaidyaḥ dantacikitsājīvī m. (n) dantarogavid.

dentition DENTITION

, s. dantodbhedaḥ dantodbhedakālaḥ dantavṛddhiḥ f.

to denudate or denude To DENUDATE or DENUDE

, v. a. nagnīkṛ vivastra (nom. vivastrayati -yituṃ), vikoṣa (nom. vikoṣayati -yituṃ), ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), śūnyīkṛ riktīkṛ; 'a tree of its leaves,' niṣpatra (nom. niṣpatrayati -yituṃ).

denudation DENUDATION

, s. nagnīkaraṇaṃ vivastrīkaraṇaṃ vikoṣīkaraṇaṃ haraṇaṃ.

denuded DENUDED

, p. p. nagnīkṛtaḥ -tā -taṃ vikoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ hṛtaḥ -tā -taṃ.

denunciation DENUNCIATION

, DENUNCIATOR, s. See DENOUNCEMENT, DENOUNCER.

to deny To DENY

, v. a. nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apahnu pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā atikhyā; apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), apavac (c. 2. -vakti -ktuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), niras (c. 4. -asyati asituṃ), apajñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), adharīkṛ.

to deobstruct To DEOBSTRUCT

, v. a. pratibandhān hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), nirvighna (nom. nirvighnayati -yituṃ), nirvighnīkṛ muc (c. 6. muñcati moktuṃ), viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ).

deodand DEODAND

, s. īśvarāya deyaṃ devadeyaṃ devopahāraḥ apamṛtyuprāyaścittaṃ.

to deoppilate To DEOPPILATE

, v. a. pratibandhaṃ or nāhaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), viśodhanaṃ kṛ.

deoppilation DEOPPILATION

, s. pratibandhaharaṇaṃ nāhaharaṇaṃ viśodhanaṃ nibandhanāśanaṃ.

deoppilative DEOPPILATIVE

, a. nāhaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ pratibandhahārī -riṇī -ri (n).

deosculation DEOSCULATION

, s. cumbanaṃ pariṇiṃsā nikṣaṇaṃ nimittakaṃ.

to depaint To DEPAINT

, v. a. varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

to depart To DEPART

, v. n. (Go away) apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vyapagam gam; apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), vyapayā prayā ape (c. 2. -eti -tuṃ with apa apaiti -tuṃ), vyape vipre vī (vyeti -tuṃ) apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyapakram utkram apasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ), prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), viprasthā samprasthā dūrībhū ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ).

--(Desist from) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

--(Die) pre (c. 2. -eti -tuṃ with pra praiti -tuṃ), deham utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), śarīrād apagam vipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), lokāntaraṃ gam.

to depart To DEPART

, v. a. utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(Separate, distribute) viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ).

depart DEPART

, s. apagamaḥ vyapagamaḥ vigamaḥ prayāṇaṃ.

--(Death) apagamaḥ saṃsthitiḥ f.

departed DEPARTED

, p. p. gataḥ -tā -taṃ apagataḥ -tā -taṃ vyapagataḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ apetaḥ -tā -taṃ vyapetaḥ -tā -taṃ prayātaḥ -tā -taṃ prasthitaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ -tā -taṃ apāsṛtaḥ -tā -taṃ; 'one who has departed from virtue,' dharmmavyapetaḥ -tā -taṃ.

--(Dead) pretaḥ -tā -taṃ pramītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ -tā -taṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lokāntaragataḥ -tā -taṃ apaviddhalokaḥ -kā -kaṃ.

departer DEPARTER

, s. pṛthakkaraṇadvārā dhātuśodhakaḥ paricchedena dhātuparīkṣakaḥ.

department DEPARTMENT

, s. (Allotment, division) vibhāgaḥ pravibhāgaḥ paricchedaḥ vicchedaḥ bhāgaḥ.

--(Division of science, literature, &c.) deśaḥ aṅgaṃ viṣayaḥ prakaraṇaṃ.

--(Office, business) adhikāraḥ niyogaḥ karmma n. (n).

--(Province) deśaḥ viṣayaḥ maṇḍalaṃ grāmaśataṃ.

departure DEPARTURE

, s. apagamaḥ vyapagamaḥ vigamah gamanaṃ apāyaḥ prayāṇaṃ apayānaṃ prasthānaṃ samprasthānaṃ apāsaraṇaṃ apasaraṇaṃ apakramaḥ -maṇaṃ utkramaṇaṃ atyayaḥ nirgamaḥ visargaḥ viyogaḥ.

--(Death) apagamaḥ atyayaḥ saṃsthitiḥ f., tanutyāgaḥ jīvotsargaḥ prayāṇaṃ.

--(Abandonment) tyāgaḥ nivṛttiḥ f., projjhanaṃ.

to depasture To DEPASTURE

, v. a. sambhakṣ (c. 10. -bhakṣayati -yituṃ), saṃkhād (c. 1. -khādati -dituṃ).

to depauperate To DEPAUPERATE

, v. a. daridrīkṛ kṛpaṇīkṛ kraśa (nom. kraśayati -yituṃ), kṛśīkṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ) kṣīṇīkṛ dīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

depectible DEPECTIBLE

, a. śyānaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ duḥkhachedyaḥ -dyā -dyaṃ.

to depend To DEPEND

, v. n. (Hang from) lamb (c. 1. lambate -mbituṃ), avalamb pralamb.

--(Be dependent on, rest on, rely on) avalamb samālamb; āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), saṃśri samāśri upāśri; adhīnaḥ -nā -naṃ or āyattaḥ -ttā -ttam as vaśībhū; 'The mind depends on the body,' buddhiḥ śarīram āśrayati.

--(Be connected with) sambandh in pass. (-badhyate).

--(Depend on another for support) upajīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), anujīv.

--(Be in suspense) dola (nom. dolāyate), vilamb; 'I depend entirely on you,' sarvvaṃ tvayi samarpayāmi.

dependance DEPENDANCE

, DEPENDENCE, s. (Reliance) āśrayaḥ upāśrayaḥ saṃśrayaḥ samāśrayaḥ śrayaṇaṃ śrāyaḥ avalambanaṃ niṣṭhā tantratā āśayaḥ viśvāsaḥ pratyayaḥ viśrambhaḥ samāśvāsaḥ; 'mutual dependence,' anyonyāśrayaḥ.

--(State of being at the disposal of another) parādhīnatā parāyattatvaṃ parāśritatvaṃ paravaśitvaṃ paravattā paratantratvaṃ pāratantryaṃ asvātantryaṃ bhaktiḥ f.

--(Connexion) sambandhaḥ -ndhitvaṃ abhisambandhaḥ prabandhaḥ prasaṅgaḥ prasaktiḥ f., anuṣaṅgaḥ samanvayaḥ samparkaḥ.

--(Persons or things of which one has the disposal) bhṛtyaḥ upajīvī m. (n) svadravyaṃ svaṃ.

dependant DEPENDANT

, DEPENDENT, a. (Depending on) āśritaḥ -tā -taṃ saṃśritaḥ -tā -taṃ upāśritaḥ -tā -taṃ avalambī -mbinī -mbi (n) avalambitaḥ -tā -taṃ adhīnaḥ -nā -naṃ abhyadhīnaḥ -nā -naṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ vaśaḥ -śā -śaṃ tantraḥ -ntrā -ntraṃ nighnaḥ -ghnā -ghnaṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'dependent on kings,' rājasaṃśrayaḥ -yā -yaṃ; 'dependent on riches,' arthanibandhanaḥ -nā -naṃ; 'a king's fortune is dependent on his minister,' sacivāyattā rājaśrīḥ.

--(At the disposal of another) parādhīnaḥ -nā -naṃ parāśritaḥ -tā -taṃ parāyattaḥ -ttā -ttaṃ paratantraḥ -ntrā -ntraṃ paravaśaḥ -śā -śaṃ paravān -vatī -vat (t) upajīvī -vinī -vi (n) nāthavān -vatī -vat (t) gṛhyakaḥ -kā -kaṃ asvatantraḥ -ntrā -ntraṃ.

--(Hanging down) lambitaḥ -tā -taṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ vilambamānaḥ -nā -naṃ.

dependant DEPENDANT

, s. āśritaḥ anujīvī m. (n) upajīvī m., bhāktikaḥ bhṛtyaḥ sambhāryyaḥ parivāraḥ parāyattajanaḥ.

deperdition DEPERDITION

, s. nāśaḥ vināśaḥ kṣayaḥ apāyaḥ apacayaḥ kṣatiḥ f., dhvaṃsaḥ.

to depict To DEPICT

, v. a. varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), anuvarṇ upavarṇ saṃvarṇ; vilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), ālikh; nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś.

depicted DEPICTED

, p. p. varṇitaḥ -tā -taṃ ālikhitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

depilation DEPILATION

, s. lomaharaṇaṃ romaharaṇaṃ niṣkeśīkaraṇaṃ ulluñcanaṃ.

depilatory DEPILATORY

, a. lomahṛt m. f. n., romahārī -riṇī -ri(n) keśanāśakaḥ -kā -kaṃ.

depilous DEPILOUS

, a. romahīnaḥ -nā -naṃ lomarahitaḥ -tā -taṃ akeśaḥ -śā -śaṃ.

depletion DEPLETION

, s. śūnyīkaraṇaṃ śūnyatvaṃ -tā riktatā apūrṇatā apūraṇaṃ.

deplorable DEPLORABLE

, a. śocanīyaḥ -yā -yaṃ śocyaḥ -cyā -cyaṃ vilapanīyaḥ -yā -yaṃ anukampyaḥ -mpyā -mpyaṃ krandanīyaḥ -yā -yaṃ śokamayaḥ -yī -yaṃ daivopahataḥ -tā -taṃ.

deplorableness DEPLORABLENESS

, s. śocanīyatā śocyatvaṃ daurgatyaṃ daivopahatatvaṃ.

deplorably DEPLORABLY

, adv. śocanīyaṃ anukampanīyaṃ śocyaprakāreṇa kṛpaṇaṃ.

deploration DEPLORATION

, s. śocanaṃ vilapanaṃ paridevanaṃ krandanaṃ rodanaṃ kruṣṭaṃ.

to deplore To DEPLORE

, v. a. śuc (c. 1. śocati -cituṃ), anuśuc; vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), paridev (c. 1. -devati -te -vituṃ), krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākrand; rud (c. 2. roditi -tuṃ), abhikruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

deplorer DEPLORER

, s. anuśocakaḥ vilāpakārī m. (n) paridevakaḥ rodanakṛt.

to deploy To DEPLOY

, v. a. (Troops) sainyavyūhān vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ),

deplumation DEPLUMATION

, s. pakṣotpāṭanaṃ parṇotpāṭanaṃ pakṣaharaṇaṃ niṣpakṣīkaraṇaṃ.

to deplume To DEPLUME

, v. a. pakṣān or parṇān utpaṭ in caus. (-pāṭayati -yituṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ), niṣpakṣīkṛ pakṣolluñcanaṃ kṛ.

to depone To DEPONE

, v. a. nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

deponent DEPONENT

, s. (In law) sākṣī m. (n) pramātā m. (tṛ).

--(Verb) akarttari kriyā akarmmakriyā ātmanepade kriyā.

to depopulate To DEPOPULATE

, v. a. nirjanīkṛ vijanīkṛ śūnyaṃ kṛ araṇyaṃ kṛ śūnyāraṇyaṃ kṛ naraśūnyaṃ -nyāṃ -nyaṃ kṛ upapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh nirdah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ), abhimṛd (c. 1. -mardati -rdituṃ).

depopulation DEPOPULATION

, s. nirjanīkaraṇaṃ naraśūnyakaraṇaṃ araṇyakaraṇaṃ viplavaḥ upaplavaḥ upapīḍanaṃ avamarddaḥ ucchedanaṃ.

depopulator DEPOPULATOR

, s. upapīḍakaḥ bādhakaḥ viplavakārī m. (n) ucchedakaḥ.

to deport one's self To DEPORT ONE'S SELF

, v. a. car (c. 1. carati -rituṃ), ācar vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), vṛttim anuṣṭhā (-tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

deport DEPORT

, DEPORTMENT, s. vṛttiḥ f., vyavahāraḥ ācāraḥ ācaraṇaṃ rītiḥ f., gatiḥ f., sthitiḥ f., ceṣṭitaṃ caritraṃ caritaṃ utsāhaḥ.

deportation DEPORTATION

, s. pravāsanaṃ vivāsanaṃ vivāsakaraṇaṃ pravrājanaṃ.

deposal DEPOSAL

, s. rājyabhraṃśaḥ rājyaprabhraṃśaḥ rājyabhaṅgaḥ rājyapātanaṃ.

to depose To DEPOSE

, v. a. (Lay down) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(Degrade from a high station) padāt or adhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or yat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(In law) svayaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), sākṣyaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), pramāṇaṃ dā.

deposed DEPOSED

, p. p. bhraṣṭarājyaḥ -jyā -jyaṃ rājyabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rājyacyutaḥ -tā -taṃ.

to deposit To DEPOSIT

, v. a. nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas sannyas pratinyas; nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), upanikṣip vinikṣip; nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ādhā paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), in caus. (arpayati -yituṃ) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nyāsīkṛ ādhīkṛ.

deposit DEPOSIT

, s. nyāsaḥ nikṣepaḥ upanyāsaḥ upanikṣepaḥ upanidhiḥ m., upanidhānaṃ aupanidhikaṃ ādhiḥ m., ādhānaṃ anvādhiḥ m., vinyāsaḥ paṇaḥ; 'return of a deposit,' pratidānaṃ.

--(Sediment) khalaṃ kiṭṭaṃ śeṣaḥ.

--(Of a river) kāluṣyaṃ.

depositary DEPOSITARY

, s. nyāsadhārī m. (n) nyāsagrāhī m. (n) nikṣepadhārī m.

--(Object of trust) viśvāsasthānaṃ viśvāsapātraṃ viśvāsabhūmiḥ f.

deposited DEPOSITED

, p. p. nyastaḥ -stā -staṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ upanyastaḥ -stā -staṃ vinyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ upanihitaḥ -tā -taṃ āhitaḥ -tā -taṃ upahitaḥ -tā -taṃ arpitaḥ -tā -taṃ sthāpitaḥ -tā -taṃ adhiśritaḥ -tā -taṃ ādhīkṛtaḥ -tā -taṃ.

deposition DEPOSITION

, s. (In law) svayamuktiḥ f., sākṣyaṃ sākṣitvaṃ pramāṇaṃ.

--(Degradation from sovereignty, &c.) rājyabhraṃśaḥ chatrabhaṅgaḥ rājyacyutiḥ f., padāt or adhikārāt prabhraṃśanaṃ or ṣātanaṃ.

depositor DEPOSITOR

, s. nikṣeptā m. (tṛ) nyāsakarttā m. (rttṛ) ādhīkarttā m., sthāpakaḥ.

depository DEPOSITORY

, s. ādhāraḥ nidhiḥ m., nidhāna āśayaḥ āspadaṃ adhiśrayaḥ.

depot DEPOT

, s. āgāraṃ yuddhasāmagryāgāraṃ sainyāgāraṃ sainyanivāsasthānaṃ.

depravation DEPRAVATION

, s. (Act of depraving) dūṣaṇaṃ bhraṣṭīkaraṇaṃ.

--(State) duṣṭatā.

to deprave To DEPRAVE

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) sanduṣ pratiduṣ; naś in caus. (nāśayati -yituṃ) bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) bhraṣṭīkṛ; cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) śaṭhīkṛ vikṛ; 'to become depraved,' duṣ (c. 4. duṣyati).

depraved DEPRAVED

, p. p. duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ antarduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipraduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti durācāraḥ -rā -raṃ durātmā -tmā tma (n) pāpacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) naṣṭadhīḥ -dhīḥ -dhi śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ khalaḥ -lā -laṃ.

depraver DEPRAVER

, s. dūṣakaḥ pratidūṣakaḥ dūṣaṇaḥ nāśakaḥ bhraṃśakārī m. (n).

depravity DEPRAVITY

, DEPRAVEDNESS, s. duṣṭatā vipraduṣṭatā antarduṣṭatā duṣṭabhāvatā daurātmyaṃ bhraṣṭatā durācāratvaṃ śāṭhyaṃ śaṭhatā kusṛtiḥ f., naṣṭatvaṃ daurjanyaṃ svabhāvadaurjanyaṃ adhamācāratvaṃ.

to deprecate To DEPRECATE

, v. a. prārthanādvāreṇa nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) or apavṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or nivṛt in caus.; mā bhūyāt or mā 'bhūd iti prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), amukaduḥkhād muktir bhūyād iti prārth.

--(Beg for pardon) me kṣantum arhasīti prārth.

deprecation DEPRECATION

, s. (Prayer against evil) duḥkhanivāraṇārthaṃ prārthanā or yācjā mā 'bhūditi prārthanā.

--(Begging pardon) kṣamasva or kṣamethā iti prārthanā.

deprecative DEPRECATIVE

, DEPRECATORY, a. duḥkhanivāraṇārthaprārthanaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mā 'bhūd ityarthaprārthanākārī -riṇī -ri (n) aniṣṭanivārakaḥ -kā -kaṃ.

to depreciate To DEPRECIATE

, v. a. apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), laghu man laghūkṛ mūlyaṃ nyūnīkṛ or nyūna (c. 10. -ūnayati -yituṃ) or kana (nom. kanayati -yituṃ), or alpīkṛ alpamūlyaṃ -lyāṃ -lyaṃ kṛ.

depreciation DEPRECIATION

, s. apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ laghūkaraṇaṃ nyūnīkaraṇaṃ avamānaṃ hrāsaḥ.

to depredate To DEPREDATE

, v. a. upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), abhidru upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), viplu apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), luṇṭ (c. 1. luṇṭati -ṇṭituṃ c. 10. luṇṭayati -yituṃ), luṭh (c. 10. loṭhayati -yituṃ), loptraṃ hṛ.

depredation DEPREDATION

, s. upadravaḥ viplavaḥ upaplavaḥ apahāraḥ haraṇaṃ loptragrahaṇaṃ.

depredator DEPREDATOR

, s. upadravī m. (n) viplavakārī m. (n) apahārakṛt hārakaḥ.

to deprehend To DEPREHEND

, v. a. (Catch) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), akasmād āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ) or upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

--(Find out) jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), vid (c. 2. vetti vedituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

deprehensible DEPREHENSIBLE

, a. grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ dharaṇīyaḥ -yā -yaṃ dhīgamyaḥ -myā -myaṃ.

deprehension DEPREHENSION

, s. akasmāddharaṇaṃ akasmādgrahaṇaṃ akasmādāsādanaṃ.

to depress To DEPRESS

, v. a. avanam in caus. (-nāmayati -yituṃ) apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), avapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ) adhaḥpat; avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) avadhvaṃs in caus. (-dhvaṃsayati -yituṃ) adhaḥkṛ namrīkṛ.

--(Dispirit) viṣaṇīkṛ mlānīkṛ viṣad in caus.

depressed DEPRESSED

, p. p. apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avanāmitaḥ -tā -taṃ avasāditaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ.

--(In spirits) viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ viṣādī -dinī -di (n) khinnaḥ -nnā -nnaṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ.

depression DEPRESSION

, s. apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ avanāmaḥ pātanaṃ adhaḥpātanaṃ apadhvaṃsaḥ. avapīḍanaṃ.

--(Of spirits) viṣādaḥ avasādaḥ avasannatā udvegaḥ khedaḥ mlāniḥ f., glāniḥ f., autsukyaṃ.

depressor DEPRESSOR

, s. avanāmakaḥ apakarṣakaḥ avasādakaḥ avapīḍakaḥ pātakaḥ.

deprivation DEPRIVATION

, s. haraṇaṃ apahāraḥ viyogaḥ lopaḥ bhraṃśaḥ hāniḥ f., apāyaḥ kṣatiḥ f., kṣayaḥ upakṣayaḥ apacayaḥ cyutiḥ f., dhvaṃsaḥ parityāgaḥ nāśaḥ.

to deprive To DEPRIVE

, v. a. hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ; bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) with abl. of the thing. cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) with abl. c., viyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) viprayuj with abl. c.; apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ, caus. lopayati -yituṃ), vinākṛ; 'to be deprived of,' in pass. (hīyate) parihā in pass. with inst. c., bhraṃśa (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) with abl. c., cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) with abl. c., viyuj in pass. (-yujyate) with inst. c.

deprived DEPRIVED

, p. p. hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ parihīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prahīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ varjjitaḥ -tā -taṃ vinākṛtaḥ -tā -taṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'deprived of one's right,' hṛtādhikāraḥ -rā -raṃ; 'deprived of reason,' naṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi apahṛtavijñānaḥ -nā -naṃ luptapratibhaḥ -bhā -bhaṃ; 'deprived of life,' prahīṇajīvitaḥ -tā -taṃ.

depth DEPTH

, s. gambhīratā -tvaṃ gāmbhīryyaṃ gabhīratā agādhatā -tvaṃ nimnatā adhogatatvaṃ ghanatā nīcatā.

--(Deep place) gambhīrasthānaṃ nīcapadaṃ agādhaḥ udaraṃ gahvaraṃ; 'depth of hell,' pātālodaraṃ.

--(Abyss) agādhadarī atalasparśarandhraṃ narakaḥ.

--(Deep sea) mahodadhiḥ m.

--(In measurement) vedhaḥ -dhanaṃ; 'mean depth,' samavedhaḥ.

--(Depth of winter) śiśiramadhyaṃ madhyaśiśiraṃ; 'in the depth of winter,' śītakālamadhye.

to depurate To DEPURATE

, DEPURE, v. a. nirmmalīkṛ vimalīkṛ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) pū (c. 9. punāti pavituṃ), pavitrīkṛ śucīkṛ pariṣkṛ.

depurate DEPURATE

, a. nirmmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ -lā -laṃ pūtaḥ -tā -taṃ pavitraḥ -trā -traṃ śodhitaḥ -tā -taṃ śūciḥ -ciḥ -ci dhūtakalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

depuration DEPURATION

, s. nirmmalīkaraṇaṃ malāpakarṣaṇaṃ pavitrīkaraṇaṃ śodhanaṃ.

deputation DEPUTATION

, s. (Act of deputing) niyojanaṃ viniyogaḥ preraṇaṃ.

--(Persons deputed) niyoginaḥ m. pl., niyuktāḥ m. pl., niyogināṃ samūhaḥ or gaṇaḥ.

to depute To DEPUTE

, v. a. niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ caus. -yojayati -yituṃ), viniyuj prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), samādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyādiś.

deputed DEPUTED

, p. p. niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ viniyojitaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ samādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

deputy DEPUTY

, s. pratinidhiḥ m., pratipuruṣaḥ niyogī m. (n) niyuktaḥ pratihastaḥ -stakaḥ.

to deracinate To DERACINATE

, v. a. unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ), samūloddharaṇaṃ kṛ.

to deraign To DERAIGN

, v. a. pramāṇīkṛ satyākṛ sthirīkṛ dṛḍhīkṛ upapad in caus. (-pādayati -yituṃ).

deraignment DERAIGNMENT

, s. pramāṇīkaraṇaṃ satyāpanaṃ upapādanaṃ.

--(Apostacy) dharmmatyāgaḥ.

to derange To DERANGE

, v. a. paryyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyas vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vikṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ) kramaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ), saṅkarīkṛ ākulīkṛ vibhram in caus. (-bhramayati -yituṃ).

deranged DERANGED

, p. p. vyastaḥ -stā -staṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ vyāpannaḥ -nnā -nnaṃ bhagnakramaḥ -mā -maṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ astavyastaḥ -stā -staṃ.

--(In mind) viparītacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) bhrāntamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) unmattaḥ -ttā -ttaṃ.

derangement DERANGEMENT

, s. utkramaḥ vyutkramaḥ bhagnaprakramaḥ akramaḥ asaṃsthānaṃ avyavasthā anavasthitatvaṃ vailakṣaṇyaṃ vyastatā visūtratā viplavaḥ vikṣiptatā.

--(Of mind) cittaviplavaḥ cittavibhramaḥ mativiparyyayaḥ.

dereliction DERELICTION

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ uttyāgaḥ virahaḥ utsarjanaṃ apāyaḥ.

to deride To DERIDE

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -situṃ), apahas upahas; apahāsāspadīkṛ avahāsabhūmiṃ kṛ; bharts (c. 10. bhartsayate -ti -yituṃ), utsmi (c. 1. -smayate -smetuṃ), avagarh (c. 1. -garhate -rhituṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

derided DERIDED

, p. p. upahasitaḥ -tā -taṃ avahasitaḥ -tā -taṃ vigarhitaḥ -tā -taṃ.

derider DERIDER

, s. upahāsakaḥ parihāsakarttā m. (rttṛ) avakṣepakaḥ.

[Page 173a]
deridingly DERIDINGLY

, adv. parihāsena upahāsena sāvakṣepaṃ hāsyapuraḥsaraṃ.

derision DERISION

, s. upahāsaḥ avahāsaḥ apahāsaḥ parihāsaḥ hāsyaṃ avakṣepaḥ utprāsanaṃ avajñā avahelā avamānaṃ vyañjanā vyaṅgyaḥ.

derisive DERISIVE

, a. parihāsakaḥ -kā -kaṃ hāsakaraḥ -rā -raṃ avakṣepakaḥ -kā -kaṃ.

derivable DERIVABLE

, a. prāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ ānayanīyaḥ -yā -yaṃ utpādanīyaḥ -yā -yaṃ vyutpādanīyaḥ -yā -yaṃ niṣpādanīyaḥ -yā -yaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

derivation DERIVATION

, s. ānayanaṃ utpattiḥ f., vyutpattiḥ f., niṣpattiḥ f., apavāhaḥ.

--(Origin) yoniḥ f., udbhavaḥ sambhavaḥ prabhavaḥ nirgamaḥ mūlaṃ.

--(Of a word) śabdotpattiḥ f., dhātuvyutpattiḥ śabdayoniḥ f.

derivative DERIVATIVE

, a. vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ autsargikaḥ -kī -kaṃ.

derivative DERIVATIVE

, s. vyutpannaśabdaḥ utpannaśabdaḥ mūlād ānītaṃ yatkiñcit.

to derive To DERIVE

, v. a. mūlād ānī (c. 1. -nayati -netuṃ) or nirṇī or or apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ); utpattiṃ kṛ vyutpattiṃ kṛ; nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ) udbhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) sambhū in caus.; niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) jan in caus. (janayati -yituṃ).

--(Communicate by transmission) sañcar in caus. (-cārayati -yituṃ).

to derive To DERIVE

, v. n. utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), vyutpad samutpad; jan (c. 4. jāyate janituṃ), prajan; prabhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), udbhū sambhū; prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), udgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), nirgam.

derived DERIVED

, p. p. utpannaḥ -nnā -nnaṃ vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ ānītaḥ -tā -taṃ.

deriver DERIVER

, s. vyutpattikārakaḥ ānayanakarttā m. (rttṛ) janmadātā m. (tṛ).

to derogate To DEROGATE

, v. a. nyūnīkṛ ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), alpīkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) asūya (nom. asūyati -yituṃ).

derogation DEROGATION

, s. nyūnīkaraṇaṃ alpīkaraṇaṃ laghūkaraṇaṃ hrāsaḥ apacayaḥ asūyā abhyasūyā apavādaḥ vigānaṃ.

derogatorily DEROGATORILY

, adv. asūyayā abhyasūyayā sāpavādaṃ akīrttikaraṃ.

derogatory DEROGATORY

, a. laghūkārakaḥ -kā -kaṃ asūyakaḥ -kā -kaṃ abhyasūyakaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ -rā -raṃ hrāsakaḥ -kā -kaṃ.

dervise DERVISE

, DERVISH, s. turuṣkadeśīyaḥ sannyāsī or yogī m. (n).

descant DESCANT

, s. (Song) vigītaṃ saṅgītaṃ gītaṃ.

--(Discourse) vādaḥ vākyaṃ pravādaḥ pravacanaṃ vacanaṃ anukathanaṃ saṅkathā vacanakramaḥ bhāṣitaṃ.

to descant To DESCANT

, v. n. (Sing) vigai (c. 1. -gāyati -gātuṃ), anugai saṅgai.

--(Discourse at large) suvistareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad suvistaraṃ vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or vivaraṇaṃ kṛ.

to descend To DESCEND

, v. n. (Come down) avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), avayā (c. 2. -yāti -tuṃ), adho yā avapat (c. 1. -patati -tituṃ), adho gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

--(Fall) pat nipat prapat cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), pracyu.

--(Make hostile incursion) ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), abhidhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ).

--(Arrive, enter) āgam abhigam upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

--(Be derived from) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prabhū nirgam.

--(Devolve by inheritance) vaṃśakrameṇa or anvayakrameṇa āgam or āyā pitṛsakāśāt prāp in pass. (-āpyate -āptuṃ).

--(Descend into particulars) vistaraśaḥ or vibhāgaśaḥ or upavarṇena vad (c. 1. vadati -dituṃ), vistīrṇavivaraṇaṃ kṛ samuddeśaṃ kṛ.

to descend To DESCEND

, v. a. (Make to come down) avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ), avaruh in caus. (-rohayati -yituṃ) avapat in caus. (-pātayati -yituṃ); 'he descends the tree,' drumāt or taror avatarati or avarohati.

descendant DESCENDANT

, s. santānaḥ -naṃ santatiḥ f., apatyaṃ pravaraṃ prajā sūnuḥ m., prasavaḥ prasūtiḥ f., tantuḥ m.; 'descendants,' putrapautrāḥ m. pl., kulasantatiḥ f., apatyāni n. pl., kulaṃ vaṃśaḥ; 'male descendant,' putrasantānaḥ.

descended DESCENDED

, p. p. avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhogataḥ -tā -taṃ; 'lineally descended or inherited,' vaṃśakramāgataḥ -tā -taṃ or kramāgataḥ kramāyātaḥ -tā -taṃ pitṛprāptaḥ -ptā -ptaṃ anvayāgataḥ -tā -taṃ.

descendent DESCENDENT

, a. avarohī -hiṇī -hi (n) adhogāmī -minī -mi (n) nīcagaḥ -gā -gaṃ pātukaḥ -kā -kaṃ adhaḥpātī -tinī -ti (n) nīcābhimukhaḥ -khā -khaṃ.

descension DESCENSION

, s. avapātaḥ adhogatiḥ f., pātaḥ patanaṃ adhaḥpatanaṃ adhaḥsaraṇaṃ.

descent DESCENT

, s. (Going downwards) adhogatiḥ f., adhogamaḥ -manaṃ avapātaḥ avatāraḥ avapatanaṃ avataraṇaṃ avarohaḥ -haṇaṃ adhoyānaṃ.

--(Hostile incursion) abhikramaḥ avaskandaḥ ākrāntiḥ f., prayāṇaṃ abhiniryāṇaṃ.

--(Transmission by succession) kramāgamaḥ vaṃśakramāgamaḥ kramāgatatvaṃ anvayāgamaḥ.

--(Birth extraction) janma n. (n) utpattiḥ f., udbhavaḥ sambhavaḥ vaṃśaḥ.

--(Lineage) santatiḥ f., anvayaḥ āvaliḥ f.; 'consanguineous descent,' ekaśarīrānvayaḥ ekaśarīrāvayavatvaṃ.

describable DESCRIBABLE

, a. varṇanīyaḥ -yā -yaṃ nirdeśyaḥ -śyā -śyaṃ nirvacanīyaḥ -yā -yaṃ vyākhyeyaḥ -yā -yaṃ varṇayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

to describe To DESCRIBE

, v. a. varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), anuvarṇ upavarṇ saṃvarṇ; nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭu), uddiś samuddiś; vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), kath (c. 10. -kathayati -yituṃ), saṅkath; kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), anukṝt; nirvac (c. 2. -vakti -vaktuṃ); vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vibrū (c. 2. -bravīti -vaktuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

described DESCRIBED

, p. p. varṇitaḥ -tā -taṃ upavarṇitaḥ -tā -taṃ nirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samuddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niruktaḥ -ktā -ktaṃ vyākhyātaḥ -tā -taṃ kathitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ.

description DESCRIPTION

, s. varṇanaṃ -nā upavarṇanaṃ vivaraṇaṃ vivṛtiḥ f., nirdeśaḥ samuddeśaḥ niruktiḥ f., nirvacanaṃ vyākhyā -khyānaṃ nirūpaṇaṃ kathanaṃ yathārthakathanaṃ.

descriptive DESCRIPTIVE

, a. nirdeśakaḥ -kā -kaṃ samuddeśakaḥ -kā -kaṃ varṇanakṛt m. f. n., vācakaḥ -kā -kaṃ vivaraṇakārī -riṇī -ri (n) yathārthakathakaḥ -kā -kaṃ.

to descry To DESCRY

, v. a. (Perceive at a distance, see) dūrād ālok (c. 1. -lokate, c. 10. -lokayati -yituṃ) or avalok dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś pradṛś paridṛś; īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ abhivīkṣ prekṣ vīkṣ nirvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), ālakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ), upalakṣ.

--(Find out, discover) jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

descry DESCRY

, s. dūrād ālokitaṃ yatkiñcid dūrāddṛṣṭaṃ vastu.

to desecrate To DESECRATE

, v. a. pratiṣṭhālopaṃ kṛ saṃskāradūpaṇaṃ kṛ saṃskārahīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ apuṇyaṃ -ṇyāṃ -ṇyaṃ kṛ apavitrīkṛ puṇyatvaṃ lup (c. 6. lumpati loptuṃ or caus. lopayati -yituṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), malinīkṛ.

desecrated DESECRATED

, p. p. luptapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bhagnasaṃskāraḥ -rā -raṃ bhraṣṭapuṇyatvaḥ -tvā -tvaṃ.

desecration DESECRATION

, s. pratiṣṭhālopaḥ saṃskāradaṣaṇaṃ puṇyatvadūṣaṇaṃ apavitrīkaraṇaṃ vyabhicāraḥ kalaṅkakaraṇaṃ apuṇyakaraṇaṃ.

desert DESERT

, s. (A wilderness) maruḥ m., marusthalaṃ -lī marubhūmiḥ f., jaṅgalaṃ araṇyaṃ vanaṃ īriṇaṃ iriṇaṃ dhanvā m. (n) roṣaṇaṃ vidarbhaḥ valluraṃ -llūraṃ.

[Page 174a]
desert DESERT

, a. (Wild) āraṇyaḥ -ṇyī -ṇyaṃ -ṇyakaḥ -kā -kaṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ vanyaḥ -nyā -nyaṃ iriṇaḥ -ṇā -ṇaṃ īriṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirjanaḥ -nā -naṃ nirjalaḥ -lā -laṃ nirālayaḥ -yā -yaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ khilaḥ -lā -laṃ.

desert DESERT

, s. (Merit or demerit) guṇāguṇaṃ puṇyāpuṇyaṃ arhatvaṃ dharmmādharmmaṃ.

--(Excellence, right to reward) guṇaḥ puṇyaṃ śreyaḥ n. (s) sukṛtaṃ upayogaḥ upayuktatā yogyatvaṃ pātratā kṛtitvaṃ utkarṣaḥ śasyaṃ praśasyaṃ.

to desert To DESERT

, v. a. tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj santyaj; hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā prahā vihā apāhā; rah (c. 10. rahayati -yituṃ), virah; utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj atisṛj ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh; parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to desert To DESERT

, v. n. (From the army) senāṃ tyaktvā parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or palāy (c. 1. palāyate -yituṃ) or vipalāy.

deserted DESERTED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ uttyaktaḥ -ktā -ktaṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ parihīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ varjitaḥ -tā -taṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ ujjhitaḥ -tā -taṃ projjhitaḥ -tā -taṃ vinākṛtaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

deserter DESERTER

, s. tyāgī m. (n) tyaktā m. (ktṛ) senātyāgī m., vipalāyī m. (n) palāyī m. (n) parivarttī m. (n) parivarttakaḥ yuddhatyāgī yuddhaparāṅmukhaḥ.

desertion DESERTION

, s. (Abandonment) tyāgaḥ parityāgaḥ uttyāgaḥ virahaḥ projjhanaṃ utsarjjanaṃ visarjjanaṃ visṛṣṭiḥ f., parivarttaḥ.

--(From the army) senātyāgaḥ yuddhatyāgaḥ yuddhapalāyanaṃ vipalāyanaṃ.

desertless DESERTLESS

, a. nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anarhaḥ -rhā -rhaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to deserve To DESERVE

, v. a. and n. arh (c. 1. arhati -te -rhituṃ), arhaḥ -rhā -rhaṃ or upayuktaḥ -ktā -ktaṃ or ucitaḥ -tā -taṃ or yogyaḥ -gyā -gyam as or bhū; 'he deserves honour,' mānam arhati; 'he deserves punishment,' daṇḍam arhati; 'he deserves to drink soma juice,' somaṃ pātum arhati; 'does he deserve so large a salary or not?' kim upayukto'yam etāvad varttanaṃ gṛhlāty anupayukto vā; 'he deserves death,' badhārho'sti maraṇocito'sti. The future pass. part. may sometimes be used in this sense; as, 'he deserves death,' badhyo'sti; 'he deserves honour,' mānyo'sti pūjanīyo'sti.

deservedly DESERVEDLY

, adv. arhaṃ upayuktaṃ yogyaṃ ucitaṃ arhatvena nyāyatas.

deserver DESERVER

, s. arhaḥ; 'good deserver,' satpātraṃ; 'best deserver,' arhattamaḥ.

deserving DESERVING

, a. (Worthy of) arhaḥ -rhā -rhaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ.

--(Meritorious) guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇānvitaḥ -tā -taṃ.

deserving DESERVING

, s. guṇaḥ upayogaḥ puṇyaṃ arhatvaṃ dharmmaḥ pātratā śasyaṃ.

desiccants DESICCANTS

, a. vraṇaśoṣakāḥ m. pl., kṣataśoṣaṇārthas upanāhaḥ or upadehaḥ.

to desiccate To DESICCATE

, v. a. śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) ucchuṣ upaśuṣ viśuṣ saṃśuṣ.

to desiccate To DESICCATE

, v. n. śuṣ (c. 4. śuṣyati śoṣṭuṃ), viśuṣ okh (c. 1. okhati -khituṃ).

desiccation DESICCATION

, s. śoṣaṇaṃ pariśoṣaḥ ucchoṣaṇaṃ śuṣkakaraṇaṃ śuṣkatvaṃ.

desiccative DESICCATIVE

, a. śoṣakaḥ -kā -kaṃ ucchoṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ śuṣkakṛt m. f. n.

to desiderate To DESIDERATE

, v. a. apratyakṣaṃ or aviṣayaṃ kiñcidvastu iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ) or utkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -ṇṭhituṃ) or abhyāp in des. (-īpsati -psituṃ).

desideratum DESIDERATUM

, s. avidyamānaṃ kiñcid abhīṣṭaṃ vastu avarttamāno vāñchanīyaviṣayaḥ.

to design To DESIGN

, v. a. (Purpose, intend) kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ) abhipre (rt. i with abhi pra; abhipraiti -tuṃ), upalakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ); uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), manaḥ or matiṃ or buddhiṃ kṛ or prakṛ with loc. or abl. case; as, 'he designs a crime,' manaḥ pāpe karoti; 'he designs the death of the king,' rājño vināśāya matiṃ karoti.

--(Plan, meditate) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), pracint mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ).

--(Devote to, apply to a particular purpose) prayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), upayuj viniyuj; as, 'to religious purposes,' dharmmārtham upayuj.

--(Draw) ālikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), sūtrapātaṃ kṛ saṃskāraṃ kṛ saṃskṛ.

design DESIGN

, s. (Intention, purpose) cikīrṣā -rṣitaṃ abhiprāyaḥ abhipretaṃ āśayaḥ arthaḥ ākūtaṃ tātparyyaṃ ākāṃkṣā chandaḥ chandaḥ n. (s) saṅkalpaḥ uddeśaḥ matiḥ f., mataṃ kāryyaṃ upayogaḥ prayojanaṃ upalakṣitaṃ abhisandhiḥ m.

--(Plan, scheme) cintā upāyaḥ vyavasitaṃ vyavasāyaḥ prakrāntaṃ anusandhānaṃ kalpanā ghaṭanaṃ vidhānaṃ.

--(Drawing, impression) saṃskāraḥ ālekhyaṃ sūtraṃ sūtrapātaḥ; 'with the design of,' arthaṃ; 'one who has not effected his design,' akṛtārthaḥ.

to designate To DESIGNATE

, v. a. (Mark out, indicate) cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), upalakṣ viśiṣ in caus. (-śeṣayati -yituṃ) pradiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Appoint) niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

designated DESIGNATED

, p. p. cihnitaḥ -tā -taṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ viśeṣitaḥ -tā -taṃ.

designation DESIGNATION

, s. lakṣaṇaṃ upalakṣaṇaṃ saṃlakṣaṇaṃ cihnaṃ viśeṣaṇaṃ saṃjñā abhijñānaṃ abhidhānaṃ ākhyā nirdeśaḥ sūcanaṃ.

designed DESIGNED

, p. p. cikīrṣitaḥ -tā -taṃ abhipretaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ arthavān -vatī -vat (t) vyavasitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ.

designedly DESIGNEDLY

, adv. icchātas mantratas kāmatas prakāmaṃ yathākāmaṃ matipūrvvakaṃ buddhipūrvvaṃ buddhipuraḥsaraṃ manopūrvvakaṃ matyā buddhā tātparyyatas yathākalpaṃ.

designer DESIGNER

, s. (Contriver) cintakaḥ upāyacintakaḥ parikalpakaḥ vyavasāyī m. (n).

--(Drawer) ālekhakaḥ saṃskāralekhakaḥ sūtrapātakaḥ.

designing DESIGNING

, a. vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ chalī -linī -li (n) māyī -yinī -yi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ vañcanaśīlaḥ -lī -laṃ pratārakaḥ -kā -kaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ.

designless DESIGNLESS

, a. abhiprāyahīnaḥ -nā -naṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ.

designment DESIGNMENT

, s. abhiprāyaḥ cikīrṣā āśayaḥ arthaḥ arthavattā arthatvaṃ abhisandhiḥ m.

desirable DESIRABLE

, a. spṛhaṇīyaḥ -yā -yaṃ spṛhyaḥ -hyā -hyaṃ abhilaṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ vāñchanīyaḥ -yā -yaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ lobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ eṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prārthanīyaḥ -yā -yaṃ apekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ gamyaḥ -myā -myaṃ; 'a desirable gift,' kāmyadānaṃ.

desirableness DESIRABLENESS

, s. spṛhaṇīyatā vāñchanīyatvaṃ kamanīyatā kāmyatvaṃ iṣṭatvaṃ.

desire DESIRE

, s. icchā abhilāṣaḥ abhilaṣitaṃ spṛhā vāñchā īhā kāmaḥ kāmanā kāṃkṣā ākāṃkṣā ākāṃkṣā abhikāṃkṣā manorathaḥ abhimataṃ samīhitaṃ lobhaḥ āśā tṛṣā tṛṣṇā icchatvaṃ iṣṭiḥ f., iṣṭaṃ abhīṣṭaṃ chandaḥ n. (s) chandaṃ ruciḥ f., abhiruciḥ f., manaskāmanā manobhimataṃ abhīpsā lipsā autsukyaṃ autkaṇṭhyaṃ vaśaḥ lālasā kautūhalaṃ kāntiḥ f., vasāraṃ; 'one's desire,' svecchā; 'according to one's desire,' svecchātas svecchayā svavāñchayā svarucyā yatheṣṭaṃ yathābhimataṃ svacchandaṃ. OBS. The noun formed from the desid. base often expresses 'desire'; as, 'desire to drink,' pipāsā; 'desire to burn,' didhakṣā.

[Page 175a]
to desire To DESIRE

, v. a. iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -laṣpati -laṣituṃ), vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ), abhivāñch saṃvāñch; kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ anukāṃkṣ abhikāṃkṣ; spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), kam (c. 10. kāmayate -yituṃ), īh (c. 1. īhate -hituṃ), samīh lubh (c. 4. lubhyati lobdhuṃ), abhiruc in caus. (-rocayati -yituṃ) āp in des. (īspati -psituṃ) abhyāp paryāp; labh in des. (lipsate -psituṃ) abhilabh āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ), gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), vaś (c. 2. vaṣṭi vaśituṃ).

--(Ask, beg for) arth (c. 10. arthayate -ti -yituṃ), prārth yāc (c. 1. yācati -cituṃ), vṛ (c. 9. vṛṇīte varituṃ -rītuṃ) with 2 acc., nivid in caus. (-vedayati -yituṃ).

desired DESIRED

, p. p. iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhilaṣitaḥ -tā -taṃ vāñchitaḥ -tā -taṃ kāṃkṣitaḥ -tā -taṃ ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ abhikāṃkṣitaḥ -tā -taṃ abhimataḥ -tā -taṃ īhitaḥ -tā -taṃ samīhitaḥ -tā -taṃ īpsitaḥ -tā -taṃ abhīpsitaḥ -tā -taṃ lipsitaḥ -tā -taṃ saṅkalpitaḥ -tā -taṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ.

desirous DESIROUS

, a. icchuḥ -cchuḥ -cchu icchukaḥ -kā -kaṃ icchakaḥ -kā -kaṃ icchāvān -vatī -vat (t) icchānvitaḥ -tā -taṃ abhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) -ṣukaḥ -kā -kaṃ vāñchī -ñchinī -ñchi (n) ākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) or abhikāṃkṣī eṣī -ṣiṇī -ṣi (n) arthī -rthinī -rthi (n) kāmī -minī -mi (n) kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmavān -vatī -vat (t) kāmayānaḥ -nā -naṃ lobhī -bhinī -bhi (n) lubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ spṛhayāluḥ -luḥ -lu jātaspṛhaḥ -hā -haṃ saspṛhaḥ -hā -haṃ sākāṃkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ īpsuḥ -psuḥ -psu or abhīpsuḥ or prepsuḥ or pariprepsuḥ iṣṭī -ṣṭinī -ṣṭi (n) jighṛkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu āśaṃsuḥ -suḥ -su āśāyuktaḥ -ktā -ktaṃ lālasī -sinī -si (n) tṛṣṇakaḥ -kā -kaṃ kamraḥ -mrā -mraṃ. 'Desirous' is sometimes expressed by kāma affixed to the infinitive, the final of which is rejected; as, 'desirous to do,' karttukāmaḥ -mā -maṃ; 'desirous to go,' gantukāmaḥ -mā -maṃ; or by the adj. formed from the desid. base; as, 'desirous of drinking,' pipāsuḥ -suḥ -su; 'desirous of taking,' āditsuḥ -tsuḥ -tsu.

to desist To DESIST

, v. n. viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt vinivṛt; śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), vigas (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vichid in pass. (-chidyate) viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ); 'he desists from wickedness,' pāpād viramati or nivarttate.

desistance DESISTANCE

, s. viratiḥ f., virāmaḥ nivṛttiḥ f., nivarttanaṃ nirvṛttiḥ f., upaśamaḥ.

desisted DESISTED

, p. p. nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ virataḥ -tā -taṃ uparataḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ vigataḥ -tā -taṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

desk DESK

, s. likhanaphalakaṃ lipiphalakaṃ lipisajjādhāraḥ lekhasādhanādhāraḥ.

desolate DESOLATE

, a. (Solitary, uninhabited) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ śūnyākāraḥ -rā -raṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ nirjanaḥ -nā -naṃ nirmanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ puruṣavarjitaḥ -tā -taṃ aprajaḥ -jā -jaṃ vilokaḥ -kī -kaṃ niḥśalākaḥ -kā -kaṃ nirālayaḥ -yā -yaṃ vasatihīnaḥ -nā -naṃ.

--(Laid waste) ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ prabādhitaḥ -tā -taṃ upapīḍitaḥ -tā -taṃ.

to desolate To DESOLATE

, v. a. upapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), prabādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), śūnyīkṛ nirjanīkṛ nirdah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ), vasatī naś in caus. (nāśayati -yituṃ).

desolation DESOLATION

, s. (Destruction of inhabitants) śūnyīkaraṇaṃ nirjanīkaraṇaṃ vasatināśaḥ ucchedaḥ upapīḍanaṃ.

--(State of destitution) śūnyatā nirjanatvaṃ viviktatā rahitatvaṃ viṣādaḥ viṣannatā.

despair DESPAIR

, s. nirāśā nairāśyaṃ āśāhīnatā daurmanasyaṃ vaiklavyaṃ viṣādaḥ; 'in despair,' tyaktāśaḥ āśāhīnaḥ gatāśaḥ.

to despair To DESPAIR

, v. n. āśāṃ hā (c. 3. jahāti hātuṃ) or tyaj āśayā hā in pass. (hīyate) nairāśyam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or gam; nirāśībhū saṅkuṭ (c. 6. -kuṭati -ṭituṃ).

despairingly DESPAIRINGLY

, adv. āśāṃ vinā āśayā vinā sanairāśyaṃ nairāśyāt.

to despatch To DESPATCH

, v. a. (Send away hastily) satvaraṃ prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or prer (c. 10. -īrayati -yituṃ) or preṣ in caus. (preṣayati -yituṃ, rt. iṣ), sampreṣ paripreṣ, or prahi (c. 5. -hiṇoti -hetuṃ) or prayā in caus. (-yāpayati -yituṃ) or cud (c. 10. codayati -yituṃ), or praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ).

--(Hasten, perform quickly) tvar in caus. (tvarayati -yituṃ) santvar; tvaritaṃ kṛ or sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

--(Kill) vyāpad in caus. (-pādayati -yituṃ) lokāntaraṃ prāp in caus. (-āpayati -yituṃ) or prer.

despatch DESPATCH

, s. (Hasty execution) kṣiprakāritvaṃ śīghranirvāhaḥ tvarā tūrṇiḥ f., āvegaḥ adīrghasūtratā.

--(Official message) vācikaṃ vācikapatraṃ rājakīyapatraṃ rājalekhaḥ -lekhyaṃ.

--(Hasty messenger) dhāvakaḥ vegī m. (n) prajavī m. (n) lekhahārī m. (n) vārttāharaḥ dūtaḥ.

despatched DESPATCHED

, p. p. (Sent) prasthāpitaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ preṣitaḥ -tā -taṃ prahitaḥ -tā -taṃ prayāpitaḥ -tā -taṃ dūtaḥ -tā -taṃ pratisṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nunnaḥ -nnā -nnaṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ gamitaḥ -tā -taṃ pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

despatchful DESPATCHFUL

, a. śīghrakārī -riṇī -ri (n) or kṣiprakārī avilambī -mbinī -mbi (n) adīrghasūtraḥ -trā -traṃ tvarāyuktaḥ -ktā -ktaṃ tvarāśīlaḥ -lā -laṃ.

desperado DESPERADO

, s. sāhasī m. (n) sāhasikaḥ atyāhitakarmmā m. (n) ātatāyī m. (n).

desperate DESPERATE

, a. (Without hope) nirāśaḥ -śā -śaṃ āśāhīnaḥ -nā -naṃ āśārahitaḥ -tā -taṃ gatāśaḥ -śā -śaṃ tyaktāśaḥ -śā -śaṃ niḥpratyāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Daring) sāhasikaḥ -kī -kaṃ -sī -sinī -si (n).

--(Fearless) nirbhayaḥ -yā -yaṃ akutobhayaḥ -yā -yaṃ.

--(Irretrievable) nirupāyī -yinī -yi (n) apratikāraḥ -rā -raṃ or aśakyapratikāraḥ.

--(Furious) ugraḥ -grā -graṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

--(Excessive) atyantaḥ -ntā -ntaṃ ati or su prefixed; 'a desperate fool,' atimūḍhaḥ; 'a desperate act,' atyāhitaṃ sāhasakalpaḥ ātatāyitā.

desperately DESPERATELY

, adv. (Furiously) unmattavat sāhasena -sāt ugraṃ saṃrabdhaṃ.

--(In a great degree) su or ati prefixed; atyantaṃ bhṛśaṃ tīvraṃ.

desperateness DESPERATENESS

, s. (Fury, daringness) unmādaḥ saṃrambhaḥ ugratvaṃ. sāhasikatvaṃ.

desperation DESPERATION

, s. nairāśyaṃ āśāhīnatā āśārāhityaṃ nirāśā.

despicable DESPICABLE

, a. avamānanīyaḥ -yā -yaṃ avamānyaḥ -nyā -nyaṃ or apamānyaḥ avamantavyaḥ -vyā -vyaṃ avajñeyaḥ -yā -yaṃ avajñātavyaḥ -vyā -vyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhitaḥ -tā -taṃ avagarhitaḥ -tā -taṃ atigarhitaḥ -tā -taṃ nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kṣudraḥ -drā -draṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

despicableness DESPICABLENESS

, s. avamānyatā garhyatvaṃ nindyatā tucchatvaṃ dūṣyatā.

despicably DESPICABLY

, adv. garhaṇīyaṃ garhitaṃ kutsitaṃ apakṛṣṭaṃ tucchaṃ.

to despise To DESPISE

, v. a. avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), tṛṇāya man abhyavaman pariman garh (c. 1. garhate -rhituṃ), vigarh kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ), paribhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), avadhīr (c. 10. avadhīrayati -yituṃ), gup in des. (jugupsate -psituṃ) upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avadhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ) avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), kadarth (c. 10. -arthayate -yituṃ), kadarthīkṛ tucchīkṛ laghūkṛ.

despised DESPISED

, p. p. avamataḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ vimānitaḥ -tā -taṃ apamānitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ vigarhitaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ kadarthitaḥ -tā -taṃ avadhyātaḥ -tā -taṃ ninditaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ avagaṇitaḥ -tā -taṃ.

despiser DESPISER

, s. avamantā m. (ntṛ) avajñātā m. (tṛ) avamānakarttā m. (rttṛ) nindakaḥ.

despite DESPITE

, s. (Malice) dveṣaḥ drohaḥ mātsaryyaṃ īrṣyā abhyasūyā durbuddhiḥ f., nṛśaṃsyaṃ daurjanyaṃ daṃśaḥ.

--(Opposition) pratirodhaḥ virodhaḥ pratiyogaḥ pratikāraḥ pratikūlatā; 'in despite,' anicchayā viruddhaṃ prātikūlyena, or expressed by the gen. c. of the pres. part. of the root dṛś 'to see, ' or miṣ; 'in despite of thee,' paśyatas tava; 'in despite of the princes,' miṣatāṃ pārthivānāṃ.

to despite To DESPITE

, v. a. kup in caus. (kopayati -yituṃ) ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ) tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap; kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ).

despiteful DESPITEFUL

, a. drohī -hiṇī -hi (n) drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi or durbuddhiḥ īrṣyī -rṣyiṇī -rṣyi (n) sāsūyaḥ -yā -yaṃ viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ matsaraḥ -rā -raṃ dveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) ahitecchuḥ -cchuḥ -cchu hiṃsāśīlaḥ -lā -laṃ.

despitefully DESPITEFULLY

, adv. sadrohaṃ sadveṣaṃ hiṃsāpūrvvaṃ nṛśaṃsaṃ sābhyasūyaṃ.

despitefulness DESPITEFULNESS

, s. drohaḥ dveṣaḥ mātsaryyaṃ nṛśaṃsyaṃ daṃśaḥ daurjanyaṃ.

to despoil To DESPOIL

, v. a. hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ vimuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ), viyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) viprayuj with inst. c.; 'despoil of leaves,' niṣpatrīkṛ.

despoiled DESPOILED

, p. p. hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viyojitaḥ -tā -taṃ; 'despoiled of all possessions,' hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ.

despoiler DESPOILER

, s. harttā m. (rttṛ) hārakaḥ apahārakaḥ apahārakṛt luṇṭākaḥ.

despoliation DESPOLIATION

, s. haraṇaṃ apahāraṇaṃ abhihāraḥ abhyāhāraḥ abhigrahaṇaṃ.

to despond To DESPOND

, v. n. viṣad (c. 1. -ṣīdati -ṣattuṃ), avasad; nirvedaṃ or viṣādaṃ or nairāśyam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or gam; āśāṃ hā (c. 3. jahāti hātuṃ) or tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), nirviṇībhū nirvid (c. 4. -vidyate -vettuṃ), saṅkuṭ (c. 6. -kuṭati -ṭituṃ).

despondency DESPONDENCY

, s. viṣādaḥ nirvedaḥ viṣaṇṇatā nirviṇṇatā nairāśyaṃ nirāśā avasannatā udvegaḥ daurmanasyaṃ glāniḥ f., klāntiḥ f.

despondent DESPONDENT

, a. viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) nirviṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ nirāśaḥ -śā -śaṃ āśāhīnaḥ -nā -naṃ tyaktāśaḥ -śā -śaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) or durmanāḥ or antarmanāḥ glānaḥ -nā -naṃ.

despondingly DESPONDINGLY

, adv. sanirvedaṃ saviṣādaṃ nirvedāt sanairāśyaṃ.

to desponsate To DESPONSATE

, v. a. vāgdattāṃ kṛ vāgdānena vivāvārthaṃ pratijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), kanyāṃ pradā pratijñāvivāhitāṃ kṛ.

desponsation DESPONSATION

, s. vāgdānaṃ kanyāpradānaṃ vivāhārthaṃ pratijñānaṃ.

despot DESPOT

, s. samrāṭ m. (j) adhirājaḥ cakravarttī m. (n) sarvveśvaraḥ rājādhirājaḥ ekarājaḥ svādhīnarājaḥ svayamprabhuḥ.

despotic DESPOTIC

, DESPOTICAL, a. anadhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ adhirājakaḥ -kā -kaṃ svayamprabhuḥ -bhuḥ -bhu sāmrājikaḥ -kī -kaṃ svayamprabhutvakārī -riṇī -ri (n).

despotically DESPOTICALLY

, adv. adhirājavat anāyattaṃ svecchātas svakāmatas svacchandaṃ.

despotism DESPOTISM

, s. sāmrājyaṃ adhirājyaṃ aikapatyaṃ svecchāprabhutvaṃ anadhīnatvaṃ.

to despumate To DESPUMATE

, v. n. phena (nom. phenāyate), utsecanaṃ kṛ maṇḍa (nom. maṇḍāyate).

despumation DESPUMATION

, s. phenotsecanaṃ maṇḍotsecanaṃ utsecanaṃ utpīḍaḥ.

desquamation DESQUAMATION

, s. tvakparipuṭanaṃ asthiparipuṭanaṃ adhyasthiparipuṭanaṃ.

dessert DESSERT

, s. bhojanānte pariveśitaṃ phalamodakādikhādyaṃ phalāhāraḥ.

[Page 176b]
destination DESTINATION

, s. (Purpose for which any thing is intended) arthaḥ arthatvaṃ prayogaḥ upayogaḥ prayojanaṃ uddeśaḥ āśayaḥ abhiprāyaḥ tātparyyaṃ.

--(Place of destination) agrabhūmiḥ f., agrasthānaṃ agraṃ nirūpitasthānaṃ.

to destine or destinate To DESTINE or DESTINATE

, v. a. nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), parikḷp nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), uddiś pradiś samādiś; niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj upayuj viniyuj prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

destined DESTINED

, p. p. nirūpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

destiny DESTINY

, s. daivaṃ bhāgyaṃ bhāgadheyaṃ kṛtāntaḥ vidhiḥ m., vidhātā m. (tṛ) bhavitavyatā daivikaṃ adṛṣṭaṃ niyatiḥ f., kālaniyogaḥ kāladharmmaḥ diṣṭaṃ prāktanaṃ.

destitute DESTITUTE

, a. (Poor, abject, friendless) nirdhanaḥ -nā -naṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ niṣkiñcanaḥ -nā -naṃ akiñcanaḥ -nā -naṃ durgataḥ -tā -taṃ niḥsvaḥ -svā -svaṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ apāśrayaḥ -yā -yaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bandhuhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Deprived of, in want of) hīnaḥ -nā -naṃ vihīnaḥ -nā -naṃ parihīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ varjitaḥ -tā -taṃ vivarjitaḥ -tā -taṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ vinākṛtaḥ -tā -taṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ hṛtaḥ -tā -taṃ apetaḥ -tā -taṃ; 'destitute of fruit,' phalahīnaḥ -nā -naṃ or phalarahitaḥ -tā -taṃ or phalāpetaḥ -tā -taṃ or hṛtaphalaḥ -lā -laṃ; 'destitute of means,' asādhanaḥ -nā -naṃ.

destitution DESTITUTION

, s. (State of being deprived) hīnatvaṃ rahitatvaṃ śūnyatā.

--(Absence of a thing) abhāvaḥ asambhavaḥ virahaḥ.

--(Want of money, &c., poverty) dhanābhāvaḥ varttanābhāvaḥ niṣkiñcanatvaṃ akiñcanaṃ dāridryaṃ bandhuhīnatā asahāyatā abhūmiḥ f.

to destroy To DESTROY

, v. a. (Put an end to, ruin) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś praṇaś; sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsādh; kṣi (c. 5. kṣiṇoti kṣetuṃ or caus. kṣayayati kṣapayati -yituṃ), sad in caus. (sādayati -yituṃ) lup (c. 6. lumpati loptuṃ or caus. lopayati -yituṃ), vilup; dhvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ) vidhvaṃs pradhvaṃs; ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), nirdah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ), gras (c. 1. grasate -situṃ).

--(Kill) han (c. 2. hanti -ntuṃ or caus. ghātayati -yituṃ), vyāpad in caus. (-pādayati -yituṃ) mṛ in caus. (mārayati -yituṃ) sūd (c. 10. sūdayati -yituṃ), abhisūd nisūd vinisūd sannisūd; śad in caus. (śātayati -yituṃ) pramī in caus. (-māpayati -yituṃ) kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ).

destroyed DESTROYED

, p. p. naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ praṇaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sāditaḥ -tā -taṃ sūditaḥ -tā -taṃ hataḥ -tā -taṃ ghātitaḥ -tā -taṃ dhvaṃsitaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ vyāpāditaḥ -tā -taṃ.

destroyer DESTROYER

, s. vināśakaḥ nāśī m. (n) nāśakārī m. (n) vināśakārī hantā m. (ntṛ) nihantā ghātī m. (n) kṣayakaraḥ antakaḥ antakṛt dhvaṃsakaḥ dhvaṃsakārī m. (n) pralayakarttā m. (rttṛ) sūdanaḥ apahaḥ; 'destroying angel,' kṛtāntaḥ.

destructible DESTRUCTIBLE

, a. nāśanīyaḥ -yā -yaṃ nāśyaḥ -śyā -śyaṃ vinaśvaraḥ -rā -raṃ dhvaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ avaseyaḥ -yā -yaṃ kṣayī -yiṇī -yi (n).

destruction DESTRUCTION

, s. nāśaḥ vināśaḥ vinaṣṭiḥ f., praṇāśaḥ kṣayaḥ dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ sādanaṃ sūdanaṃ pralayaḥ saṃhāraḥ apāyaḥ atyayaḥ vilopanaṃ lopaḥ samucchedaḥ uddalanaṃ utpāṭanaṃ kṣaiṇyaṃ.

--(Murder) ghātaḥ -tanaṃ māraṇaṃ badhaḥ nihananaṃ pramāpaṇaṃ.

--(Of the world) pralayaḥ kalpāntaḥ jahānakaḥ jihānakaḥ saṃvarttaḥ kṣayaḥ.

[Page 177a]
destructive DESTRUCTIVE

, a. nāśī -śinī -śi (n) or praṇāśī vināśakaḥ -kā -kaṃ kṣayakaraḥ -rī -raṃ ghātī -tinī -ti (n) or vighātī ghātukaḥ -kā -kaṃ pradhvaṃsī -sinī -si (n) or paridhvaṃsī antakaraḥ -rī -raṃ sūdanaḥ -nī -naṃ pramāpī -piṇī -pi (n) ātyayikaḥ -kī -kaṃ nidhanakārī -riṇī -ri (n) nāśyaḥ -śyā -śyaṃ prāṇaharaḥ -rā -raṃ apakārakaḥ -kā -kaṃ pāṃsanaḥ -nā -naṃ abhimarśanaḥ -nā -naṃ krūraḥ -rā -raṃ apahaḥ -hā -haṃ or haḥ hā haṃ or ghnaḥ ghnā ghnaṃ in comp.

destructively DESTRUCTIVELY

, adv. sanāśaṃ vināśena vināśakaprakāreṇa ātyayikaṃ.

destructiveness DESTRUCTIVENESS

, s. nāśakatvaṃ nāśitvaṃ ghātukatvaṃ aṃpakārakatā.

desuetude DESUETUDE

, s. viratiḥ f., uparatiḥ f., nivṛttiḥ f., nirvṛttiḥ nivarttanaṃ vicchedaḥ.

desultory DESULTORY

, a. cañcalaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ lolaḥ -lā -laṃ taralaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ saṅkasukaḥ -kā -kaṃ adhīraḥ -rā -raṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

to detach To DETACH

, v. a. (Separate) bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avachid viśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pṛthakkṛ.

--(Send out a party from the main army) sarvvasainyamadhyāt katipayasainyān ḍamarakaraṇārthaṃ prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

detached DETACHED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ prabhinnaḥ -nnā -nnaṃ vichinnaḥ -nnā -nnaṃ avachinnaḥ -nnā -nnaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ asaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ asaktaḥ -ktā -ktaṃ vyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ gatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niryuktikaḥ -kā -kaṃ.

detachment DETACHMENT

, s. (Act of detaching) viyogaḥ viprayogaḥ vibhedaḥ vichedaḥ avachedaḥ viśleṣaḥ vyāsaṅgaḥ anabhiṣvaṅgaḥ.

--(Body of troops sent out for petty warfare) ḍamarakaraṇārthaṃ prasthāpitaḥ sainyagulmaḥ sainyadalaṃ.

detail DETAIL

, s. vivaraṇaṃ vistāraḥ vistaraḥ vāgvistāraḥ upavarṇaḥ -rṇanaṃ vṛttāntavivaraṇaṃ sarvvavṛttāntavyākhyā; 'in detail,' vistareṇa vistaraśas suvistaraṃ upavarṇena vibhāgaśas.

to detail To DETAIL

, v. a. suvistareṇa kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), sarvvavṛttāntaṃ vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or vyākhyā; upavarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), vṛttāntavivaraṇaṃ kṛ.

detailed DETAILED

, p. p. and a. upavarṇitaḥ -tā -taṃ savistaraḥ -rā -raṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to detain To DETAIN

, v. a. (Keep what belongs to another) paradravyaṃ dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ or caus. dhārayati -yituṃ) or sandhṛ or paribhuj (c. 7. -bhuṃkte -bhoktuṃ).

--(Keep back, withhold) nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vidhṛ in caus., upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) saṃhṛ.

--(Restrain from departure) dhṛ nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) avarudh.

--(Hold in confinement) kārāyāṃ nirudh or āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

detained DETAINED

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nivāritaḥ -tā -taṃ.

detainer DETAINER

, s. dhārakaḥ dharttā m. (rttṛ) paribhoktā m. (ktṛ) nirodhakaḥ.

to detect To DETECT

, v. a. jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), vijñā parijñā abhijñā nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adhigam adhyāgam dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), protsad anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vyañj in caus. (-añjayati -yituṃ) vyaktīkṛ vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

detected DETECTED

, p. p. jñātaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ abhijñātaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ vyañjitaḥ -tā -taṃ vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'in a crime,' dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

detection DETECTION

, s. jñānaṃ pārajñānaṃ vijñānaṃ nirūpaṇaṃ nirṇayaḥ dharaṇaṃ avagamaḥ anusandhānaṃ vyaktīkaraṇaṃ vivṛtiḥ f.

detention DETENTION

, s. dharaṇaṃ dhāraṇaṃ sandhāraṇaṃ nigrahaḥ nivāraṇaṃ saṃharaṇaṃ saṃrodhaḥ amuktiḥ f., amokṣaḥ.

--(Confinement) rodhaḥ nirodhaḥ -dhanaṃ āsedhaḥ sthānāsedhaḥ sampratirodhakaḥ.

--(Forcible detention of a debtor) balātkāraḥ.

to deter To DETER

, v. a. bhayahetuṃ darśayitvā nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or nirvṛt in caus., or viram in caus. (-ramayati -yituṃ) or nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) vibhī in caus. (-bhāyayati -yituṃ) avabharts in caus. (-bhartsayati -te -yituṃ).

to deterge To DETERGE

, v. a. malam apamṛj (c. 1. -mārjati, c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ), parimṛj pariṣkṛ.

detergent DETERGENT

, a. parimārjjakaḥ -kā -kaṃ parimārkṣṇuḥ -kṣṇuḥ -kṣṇu śodhakaḥ -kā -kaṃ.

to deteriorate To DETERIORATE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) hras (c. 1. hrasate -situṃ), duṣ (c. 4. duṣyati doṣṭuṃ), bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), vikṛtībhū anyathābhū vikalībhū.

to deteriorate To DETERIORATE

, v. a. duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kikalīkṛ vikṛ apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

deteriorated DETERIORATED

, p. p. kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paribhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vikalaḥ -lā -laṃ.

deterioration DETERIORATION

, s. (Growing worse) vikāraḥ vikṛtiḥ f., hrāsaḥ apacayaḥ kṣayaḥ kṣīṇatā bhraṣṭatā duṣṭatā adhogatiḥ f., anyathābhāvaḥ.--

--(Making worse) apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ vikalīkaraṇaṃ.

determent DETERMENT

, s. nivarttanaṃ nivṛttiḥ f., udyogabhaṅgaḥ udyamavyāghātaḥ vighnaḥ.

determinable DETERMINABLE

, a. nirṇeyaḥ -yā -yaṃ vivecanīyaḥ -yā -yaṃ nirdhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ nirdhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avadhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ avadhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

determinate DETERMINATE

, a. (Settled, definite) niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ nirdhāritaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(Decisive) niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Resolved) vyavasitaḥ -tā -taṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ.

determinately DETERMINATELY

, adv. niścitaṃ saniścayaṃ sanirṇayaṃ nirṇayapūrvvaṃ saṅkalpapūrvvaṃ.

determination DETERMINATION

, s. niścayaḥ nirṇayaḥ saṅkalpaḥ vyavasāyaḥ kalpaḥ sampradhāraṇā nirdhāraṇaṃ avadhāraṇaṃ siddhiḥ f., niṣpattiḥ f., vyavasthitiḥ f., vicāraḥ vivecanā; 'firm determination,' dṛḍhaniścayaḥ.

--(Persevering direction to an end) abhiniveśaḥ nirbandhaḥ adhyavasāyaḥ.

determinative DETERMINATIVE

, a. niścāyakaḥ -kā -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ nirdhārakaḥ -kā -kaṃ.

to determine To DETERMINE

, v. a. (Fix, settle) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) avasthā vyavasthā; sidh in caus. (sādhayati -yituṃ) sthirīkṛ siddhīkṛ parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

--(Decide) niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

--(Resolve) vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), adhyavaso saṅkḷp mano niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Ascertain) nirūp in caus. (-rūpayati -yituṃ) avadhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ) sampradhṛ nirdhṛ.

--(Define) nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ).

--(Confine) parimā (c. 2. -māti -tuṃ).

--(Direct, influence the choice) uddiś; prer in caus. (-īrayati -yituṃ) prayuj in caus. (-yojayati -yituṃ) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ).

to determine To DETERMINE

, v. n. (Come to a decision) niścayaṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ saṅkalpaṃ kṛ.

--(End, come to a conclusion) sidh in pass. (sidhyate or c. 4. sidhyati), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), vyavaso; 'I am determined to do that,' tat karttuṃ vyaṣasito'smi.

determined DETERMINED

, p. p. niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ kṛtaniṣṭasyaḥ -ṣādhyaṃ vyavasitaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ nirdhāritaḥ -tā -taṃ avadhāritaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ prayatitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vicāritaḥ -tā -taṃ saṅkalpitaḥ -tā -taṃ.

--(Resolute) sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) susthiraḥ -rā -raṃ sthiramatiḥ -tiḥ -ti abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'determined to sacrifice life,' prāṇāṃs tyaktuṃ suniścitaḥ or vyavasitaḥ.

determinedly DETERMINEDLY

, adv. susthiraṃ sthiracetasā suniścitaṃ buddhipuraḥsaraṃ buddhyā.

determiner DETERMINER

, s. nirṇetā m. (tṛ) niścayakārī m. (n) saṅkalpakṛt.

detersive DETERSIVE

, a. apamārjjakaḥ -kā -kaṃ śodhakaḥ -kā -kaṃ pariṣkārakaḥ -kā -kaṃ.

to detest To DETEST

, v. a. dviṣ (c. 2. dveṣṭi -ṣṭuṃ), pradviṣ vidviṣ garh (c. 1. garhate -rhituṃ), druh (c. 4. druhyati drohituṃ drogdhuṃ), abhidruh bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ) ghṛṇ (c. 1. ghṛṇate -ṇituṃ).

detestable DETESTABLE

, a. dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ akṣigataḥ -tā -taṃ.

detestably DETESTABLY

, adv. garhaṇīyaṃ garhitaṃ dveṣaṇīyaṃ vidviṣṭaṃ ghṛṇārhaṃ.

detestation DETESTATION

, s. dveṣaḥ vidveṣaḥ vidviṣṭatā garhā -rhaṇaṃ bībhatsaḥ ghṛṇā.

detested DETESTED

, p. p. dviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ garhitaḥ -tā -taṃ ghṛṇitaḥ -tā -taṃ khyātagarhaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avagītaḥ -tā -taṃ.

detester DETESTER

, s. dveṣī m. (n) vidveṣī m., vidveṣṭā m. (ṣṭṛ) garhākārī m. (n).

to dethrone To DETHRONE

, v. a. rājyāt or siṃhāsanāt pat in caus. (pātayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or utpaṭ in caus. (-pāṭayati -yituṃ).

dethroned DETHRONED

, p. p. rājyabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭarājyaḥ -jyā -jyaṃ rājyātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ rājyapracyutaḥ -tā -taṃ siṃhāsanātpātitaḥ -tā -taṃ rājyādutpāṭitaḥ -tā -taṃ.

dethronement DETHRONEMENT

, s. rājyabhraṃśaḥ rājyātprabhraṃśanaṃ rājyātpātanaṃ rājyādutpāṭanaṃ.

to detonate To DETONATE

, v. n. stan (c. 1. stanati -nituṃ), sphūrj (c. 1. sphūrjati -rjituṃ), tīkṣṇaśabdaṃ kṛ.

detonation DETONATION

, s. stanitaṃ stananaṃ sphūrjanaṃ visphūrjitaṃ tīkṣṇaśabdaḥ āsphoṭanaśabdaḥ.

to detort To DETORT

, v. a. vikṛ sācīkṛ vakrīkṛ virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

to detract To DETRACT

, v. a. (Take away from) apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), vyapakṛṣ apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).--

--(Diminish, lessen the value) alpīkṛ nyūnīkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

--(Disparage, calumniate) asūya (nom. asūyati -te -yituṃ), abhyasūya apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad; nind (c. 1. nindati -ndituṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ākṣip.

detraction DETRACTION

, s. (Taking away, diminishing) apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ apanayanaṃ apaharaṇaṃ alpīkaraṇaṃ nyūnīkaraṇaṃ laghūkaraṇaṃ hrāsaḥ.

--(Disparagement, calumny) asūyā -yanaṃ abhyasayā asūyuḥ m., apavādaḥ parivādaḥ gaṇāpavādaḥ guṇanindā guṇaghātaḥ paraguṇamatsaraḥ paradoṣavādaḥ paradoṣābhidhānaṃ doṣāviṣkaraṇaṃ piśunavākyaṃ paiśunyaṃ kaulīnaṃ vigānaṃ ākṣepaḥ kalaṅkaḥ vāgdoṣaḥ.

detractor DETRACTOR

, s. asūyakaḥ abhyasūyakaḥ apavādī m. (n) guṇāpavādakaḥ parivādī m. (n) guṇaghātī m. (n) paraguṇāsahanaḥ nindakaḥ ākṣepakaḥ sūcakaḥ khalaḥ.

detractory DETRACTORY

, DETRACTIVE, a. asūyakaḥ -kā -kaṃ abhyasūyakaḥ -kā -kaṃ asūkaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ guṇaghātī -tinī -ti (n) parivādī -dinī -di (n) lāghavakārī -riṇī -ri (n) piśunaḥ -nā -naṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ -rī -raṃ.

detractress DETRACTRESS

, s. apavādinī parivādinī abhyasūyakā nindākāriṇī.

[Page 178b]
detriment DETRIMENT

, s. kṣatiḥ f., apāyaḥ hāniḥ f., apakāraḥ apacayaḥ hiṃsā drohaḥ aniṣṭaṃ nāśaḥ vināśaḥ virodhaḥ kṣataṃ apakṛtaṃ apacitiḥ f., apahāraḥ kṣayaḥ upakṣayaḥ doṣaḥ bādhaḥ bhraṃśaḥ dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ vyayaḥ.

detrimental DETRIMENTAL

, a. apakārakaḥ -kā -kaṃ -rī -riṇī -ri (n) ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsakaḥ -kā -kaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) kṣatikārakaḥ -kā -kaṃ hānijanakaḥ -kā -kaṃ drohī -hiṇī -hi (n).

to detrude To DETRUDE

, v. a. nipat in caus. (-pātayati -yituṃ) adhaḥpat in caus. or adho'dhaḥ pat adhaḥkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), adhaḥkṛ prabhraṃś in caus. (-bhraṃśayati -yituṃ).

to detruncate To DETRUNCATE

, v. a. avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

detruncation DETRUNCATION

, s. chedaḥ karttanaṃ avacchedaḥ avakarttanaṃ lopaḥ -panaṃ.

detrusion DETRUSION

, s. nipātanaṃ adhaḥpātanaṃ adho'dhaḥpātanaṃ adhaḥkṣepaṇaṃ.

deuce DEUCE

, s. (Two) dviḥ dvayaṃ dvikaṃ.

--(Devil) piśācaḥ vetālaḥ bhūtaḥ.

deuteronomy DEUTERONOMY

, s. īśvarīyavyavasthāyā dvitīyavivaraṇaṃ mūsālikhitaṃ pañcamapustakaṃ.

to devastate To DEVASTATE

, v. a. upapīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ); bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh; upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), abhimṛd (c. 1. -mardati -rdituṃ), avamṛd upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), nirdah.

devastated DEVASTATED

, p. p. pīḍitaḥ -tā -taṃ viplutaḥ -tā -taṃ upadrutaḥ -tā -taṃ.

devastation DEVASTATION

, s. viplavaḥ upaplavaḥ upapīḍanaṃ pīḍanaṃ upadravaḥ avamardaḥ bādhā prabādhā ucchedaḥ vināśaḥ abhisampātaḥ.

to develop To DEVELOP

, v. a. vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apāvṛ; prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vikāś prakaṭīkṛ utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) viprath in caus. (-prathayati -yituṃ) vyākṛ.

developed DEVELOPED

, p. p. vivṛtaḥ -tā -taṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ.

development DEVELOPMENT

, s. vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ vikāśanaṃ prakāśanaṃ prasāraṇaṃ utpattiḥ f., utpādanaṃ vistṛtiḥ f., vistāraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ vyākaraṇaṃ.

devergence DEVERGENCE

, s. adhaḥpatanaṃ adhogatiḥ f., cyutiḥ f., bhraṃśaḥ utkramaḥ vakratā.

to deviate To DEVIATE

, v. n. bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), vibhraṃś cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), vicyu vical (c. 1. -calati -lituṃ), utkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyutkram bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ) all with abl. c., tyaja (c. 1. tyajati tyaktuṃ) with acc. c.

deviated DEVIATED

, p. p. bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cyutaḥ -tā -taṃ vicalitaḥ -tā -taṃ.

deviation DEVIATION

, s. bhraṃśaḥ cyutiḥ f., vicalanaṃ utkramaḥ vyabhicāraḥ bhrāntiḥ f., bhramaḥ bhreṣaḥ vikriyā tyāgaḥ.

--(From the right way) satpathabhraṃśaḥ satpathatyāgaḥ utpathagamanaṃ vimārgagamanaṃ kupathagamanaṃ yathocitādbhraṃśaḥ.

device DEVICE

, s. (Contrivance) upāyaḥ vyapadeśaḥ apadeśaḥ vyavasāyaḥ prayogaḥ kaitavaprayogaḥ prayuktiḥ f., yuktiḥ f., kalpanā ceṣṭā sādhanaṃ protsādanaṃ mantraṇā chalaṃ māyā vidhaḥ; 'a good device,' suyuktiḥ f.

--(Project) abhiprāyaḥ āśayaḥ cintā.

--(Emblem) cihnaṃ aṅkaḥ kulīnapadacihnaṃ.

devil DEVIL

, s. piśācaḥ bhūtaḥ vetālaḥ apadevatā. See DEMON. The translators of the Bible have coined the word śaitān from the Arabic.

devilish DEVILISH

, a. paiśācaḥ -cī -caṃ -cikaḥ -kī -kaṃ bhautaḥ -tī -taṃ -tikaḥ -kī -kaṃ

devilishly DEVILISHLY

, adv. piśācavat vetālavat.

--(Greatly) atyarthaṃ bhṛśaṃ.

devious DEVIOUS

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ utkrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) anācārī -riṇī -ri (n) bhramī -miṇī -mi (n).

[Page 179a]
to devise To DEVISE

, v. a. pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or parikḷp anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vidhā dhaṭ (c. 1. -dhaṭate -ṭituṃ), mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ).

--(Grant by will) dānapatreṇa svarikthaṃ dāyādādibhyaḥ pradā (c. 1. -yacchati -dātuṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

to devise To DEVISE

, v. n. upāyaprayogaṃ kṛ upāyacintāṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ.

devise DEVISE

, s. (Bequeathing by will) dānapatreṇa dāyādibhyo rikthapradānaṃ.

devised DEVISED

, p. p. pracintitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ; 'well-devised,' sughaṭitaḥ -tā -taṃ.

devisee DEVISEE

, s. dhanahārī m. (n) dhanādhikārī m. (n) adhikārī dānapātraṃ.

deviser DEVISER

, s. (Contriver) upāyacintakaḥ upāyajñaḥ upetā m. (tṛ) upāyī m. (n) prayojakaḥ parikalpakaḥ vyavasāyī m. (n).

devisor DEVISOR

, s. dānapatreṇa rikthapradātā m. (tṛ) sampradātā m.

devoid DEVOID

, a. (Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Free from) hīnaḥ -nā -naṃ vihīnaḥ -nā -naṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ varjitaḥ -tā -taṃ vivarjitaḥ -tā -taṃ ujjhitaḥ -tā -taṃ vītaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ, or by nir vi and a prefixed; as, 'devoid of fruit,' phalahīnaḥ -nā -naṃ phalarahitaḥ -tā -taṃ phalaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ vītaphalaḥ -lā -laṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ -lā -laṃ.

devoir DEVOIR

, s. satkāraḥ satkṛtaṃ satkṛtiḥ f., ādarakarmma n. (n) samādaraḥ sammānaṃ pūjā arcanaṃ -nā svakarttavyaṃ karttavyatā vrataṃ.

to devolve To DEVOLVE

, v. a. (Roll down) pravah in caus. (-vāhayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) anuvṛt prapat in caus. (-pātayati -yituṃ).

--(Deliver over) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), sannyas upanyas ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) saṃkram in caus. (-krāmayati -yituṃ).

to devolve To DEVOLVE

, v. n. (Fall into new hands, be delivered over) āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), sakram (c. 1. -kramate -mituṃ), nyas in pass. (-asyate) sannyas in pass., samṛ in caus. pass. (-arpyate) nyastaḥ -stā -staṃ bhū.

--(Roll down, fall down) adho vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), adho pat prapat (c. 1. -patati -tituṃ).

devolution DEVOLUTION

, s. adhaḥpatanaṃ pravarttanaṃ nyasanaṃ sannyasanaṃ āropaṇaṃ.

to devote To DEVOTE

, v. a. (Appropriate to any use, dedicate, consecrate) viniyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), prayuj samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) saṅkalpaṃ kṛtvā dā or samṛ vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ).

--(Addict one's self to any thing) āsañj in pass. (-sajyate or -sajjate -saṃktuṃ) with loc., bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), āsev (c. 1. -sevate -vituṃ), mano niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) anurañj in pass. (-rajyate) samāyat (c. 1. -yatate -tituṃ), āsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū; 'he is devoted to his wife,' bhāryyāyām anurajyate.

--(Doom to destruction) narakaṃ gamyā iti śaptaṃ kṛ.

devoted DEVOTED

, p. p. bhaktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ vyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ saktaḥ -ktā -ktaṃ rataḥ -tā -taṃ nirataḥ -tā -taṃ ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āsthitaḥ -tā -taṃ samāyattaḥ -ttā -ttaṃ dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti bhaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ saktimān -matī -mat (t); 'devoted to one's master,' prabhubhaktaḥ; 'to Krishna,' kṛṣṇāśritaḥ or kṛṣṇaṃśritaḥ; 'a devoted wife,' pativratā ekapatnī patisevinī; 'a devoted husband,' patnīsevī m. (n) bhāryyānukūlaḥ; 'a devoted friend,' sthitapremā m. (n).

devotedness DEVOTEDNESS

, s. (Dedication, consecration) samarpaṇaṃ utsargaḥ nivedanaṃ viniyogaḥ saṅkalpakaraṇaṃ pratiṣṭhā vitaraṇaṃ.

--(Addiction) bhaktiḥ f., āsaktiḥ f., raktiḥ f., upasevanaṃ niveśaḥ abhiniveśaḥ niviṣṭatā parāyaṇatā upāsakatā.

devotee DEVOTEE

, s. yogī m. (n) sannyāsī m. (n) tapasvī m. (n) tāpasaḥ yatī m. (n) mahāvratī m. (n) vaikhānasaḥ muniḥ m., nirgranthaḥ -nthakaḥ dharmmanibandhī m. (n) dharmmanirataḥ dharmmaniviṣṭaḥ.

devotion DEVOTION

, s. (Devoted attachment) bhaktiḥ f., bhaktatvaṃ anurāgaḥ āsaktiḥ f., prasaktiḥ f., saktiḥ f., anuraktiḥ f., yogaḥ sevā upāsanā upasevanaṃ.

--(Piety) īśvarabhaktiḥ f., bhajanaśīlatā dharmmatvaṃ īśvarasevā utsargaḥ.

--(Act of worship) niyamaḥ dharmmakriyā dharmmakṛtyaṃ tapaḥ n. (s); 'to perform austere devotion,' tapas (nom. tapasyati) or tapas tap in pass. (tapyate); 'self-devotion,' ātmaparityāgaḥ; 'devotion to a husband,' patisevā pātivratyaṃ.

devotional DEVOTIONAL

, a. (Relating to religion) dharmmavipayakaḥ -kā -kaṃ īśvarapūjāviṣayaḥ -yā -yaṃ tapomayaḥ -yī -yaṃ.

--(Religious) dharmmaparaḥ -rā -raṃ īśvarabhāvanaḥ -nā -naṃ bhajanaśīlaḥ -lā -laṃ aupāsanaḥ -nī -naṃ niyamaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

to devour To DEVOUR

, v. a. gras (c. 1. grasate -situṃ), upagras bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), sambhakṣ khād (c. 1. khādati -dituṃ), saṃkhād samad (c. 2. -atti -ttuṃ), samaś (c. 9. -aśnāti -aśituṃ), paryyaś jakṣ (c. 2. jakṣiti -tuṃ) ghas (c. 1. ghasati ghastuṃ).

--(Swallow up) gṝ (c. 6. girati garituṃ rītuṃ), nigṝ saṅgṝ gras.

--(Consume) upayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), naś in caus. (nāśayati -yituṃ).

devoured DEVOURED

, p. p. grastaḥ -stā -staṃ jagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ bhakṣitaḥ -tā -taṃ khāditaḥ -tā -taṃ.

devourer DEVOURER

, s. bhakṣakaḥ khādakaḥ bhakṣayitā m. (tṛ) grasanakāraḥ grasiṣṇuḥ m.

devout DEVOUT

, a. bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktimān -matī -mat (t) bhajanaśīlaḥ -lā -laṃ dharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ dharmmātmā tmā -tma (n) or puṇyātmā or prayatātmā pūjakaḥ -kā -kaṃ vratī -tinī -ti (n) or mahāvratī īśvarabhāvanaḥ -nā -naṃ ārccaḥ -rccī -rccaṃ puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ tapasvī -svinī -svi (n) īśvaraniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ śraddhānvitaḥ -tā -taṃ parameśvare sadābhaktiḥ -ktiḥ -kti.

devoutly DEVOUTLY

, adv. īśvarabhaktipūrvvaṃ īśvarabhaktatvāt śraddhāpūrvvaṃ.

devoutness DEVOUTNESS

, s. īśvarabhaktatvaṃ īśvaraniṣṭhatvaṃ niyamaniṣṭhatā śraddhāvattvaṃ.

dew DEW

, s. nīhāraḥ tuṣāraḥ śiśiraḥ prāleyaṃ avaśyāyaḥ rajanījalaṃ rātrijalaṃ niśājalaṃ khajalaṃ khavāri n., avaśyāyajalaṃ avaśyāyasalilaṃ niśāpuṣpaṃ khavāṣpaḥ himaḥ -maṃ dasraṃ.

to dew To DEW

, v. a. nīhāreṇa or śiśireṇa klid in caus. (kledayati -yituṃ) or sic (c. 6. siñcati sektuṃ) or prokṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ) or ārdrīkṛ.

dew-besprent DEW-BESPRENT

, a. śiśirāktaḥ -ktā -ktaṃ nīhārokṣitaḥ -tā -taṃ tuṣāraklinnaḥ -nnā -nnaṃ avaśyāyāvasiktaḥ -ktā -ktaṃ.

dew-drop DEW-DROP

, s. tuṣārakaṇaḥ nīhāravinduḥ m., śiśiravinduḥ avaśyāyavinduḥ himakaṇaḥ tuṣāraśīkaraḥ.

dew-lap DEW-LAP

, s. galakambalaḥ kambalaḥ sāsnā vṛṣagalasya lolitamāṃsaṃ.

dewy DEWY

, a. tuṣārsmayaḥ -yī -yaṃ nīhārasiktaḥ -ktā -ktaṃ saśiśiraḥ -rā -raṃ.

dexterity DEXTERITY

, s. dakṣatā dākṣyaṃ hastakauśalyaṃ karadakṣatā hastalāghavaṃ hastapādādikṣipratā cāturyyaṃ naipuṇyaṃ yuktiḥ f., suprayogaḥ -gatā paṭutā satvaratā.

dexterous DEXTEROUS

, a. dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ karadakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ laghuhastaḥ -stā -staṃ kṛtahastaḥ -stā -staṃ caturaḥ -rā -raṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣipraḥ -prā -praṃ yuktimān -matī -mat (t) suprayogavān -vatī -vat (t) peśalaḥ -lā -laṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu sūtthānaḥ -nā -naṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ.

dexterously DEXTEROUSLY

, adv. sadākṣyaṃ salāghavaṃ yuktyā sacāturyyaṃ sapāṭavaṃ.

dextral DEXTRAL

, a. dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dākṣiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ vāmetaraḥ -rā -raṃ avāmaḥ -mā -maṃ dakṣiṇasthaḥ -sthā -sthaṃ dakṣiṇapārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ.

dhanwantari DHANWANTARI

, s. (The physician of the gods) dhanvantariḥ m., kāśirājaḥ.

diabetes DIABETES

, s. bahumūtramehaḥ bahumūtrarogaḥ ikṣumehaḥ pramehaḥ.

diabolic DIABOLIC

, DIABOLICAL, a. paiśācaḥ -cī -caṃ -cikaḥ -kī -kaṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ piśācopamaḥ -mā -maṃ vaitālikaḥ -kī -kaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

diabolically DIABOLICALLY

, adv. piśācavat bhūtavat vetālavat dāruṇaṃ.

diacoustics DIACOUSTICS

, s. śravaṇavidyā śabdanirṇayavidyā dhvanividyā.

diadem DIADEM

, s. kirīṭaḥ mukuṭaṃ mauliḥ m. -lī veṣṭanaṃ śiroveṣṭanaṃ avataṃsaḥ tirīṭaṃ bandhuraṃ cūḍā sastakābharaṇaṃ.

diademed DIADEMED

, a. kirīṭī -ṭinī -ṭi (n) kirīṭadhārī -riṇī -ri (n).

diaeresis DIAERESIS

, s. svaravicchedaḥ padavibhedaḥ akṣaravicchedaḥ asandhiḥ yathā titau śabde.

diagnostic DIAGNOSTIC

, s. rogalakṣaṇaṃ rogacihnaṃ visūcikā prajñānaṃ upasargaḥ.

diagonal DIAGONAL

, a. ekakoṇād anyakoṇaparyyantam aṅkitaḥ -tā -taṃ koṇākoṇi likhitaḥ -tā -taṃ.

diagonal DIAGONAL

, s. karṇaḥ śrutiḥ f., śravaṇaḥ ekakoṇād anyakoṇaparyyantam aṅkitā rekhā koṇākoṇi likhitā rekhā yayā caturasraṃ dvisamīkṛtaṃ.

diagonally DIAGONALLY

, adv. koṇākoṇi ārāri asrāsri.

diagram DIAGRAM

, s. maṇḍalakaṃ cakraṃ kūrmmacakraṃ kṣetraṃ aṅkaḥ citraṃ.

dial DIAL

, DIAL-PLATE, s. muhūrttadaṇḍādiparimāpakaṃ maṇḍalaṃ aṅkacihnitā ghaṭī yayā mayūkhadvāreṇa kālaḥ sūcyate dvandaḥ yāmaghoṣā; 'pin of a dial,' mayūkhaḥ kīlaḥ; 'sun-dial,' sūryyaghaṭī pratodaḥ.

dialect DIALECT

, s. (Subdivision of a language) vibhinnabhāṣā deśabhāṣā.

--(Language, speech) bhāṣā bhāṣitaṃ -ṣaṇaṃ vacanaṃ vākyaṃ vāk f. (c) uktiḥ f.; 'foreign dialect,' mlecchabhāṣā.

dialectic DIALECTIC

, s. (Logic) tarkaḥ tarkavidyā nyāyaḥ ānvīkṣikī anumānoktiḥ f.

dialectical DIALECTICAL

, a. tārkikaḥ -kī -kaṃ nyāyī -yinī -yi (n) prohaḥ -hā -haṃ.

dialectically DIALECTICALLY

, adv. nyāyatas tarkavidyānusāreṇa tarkaśāstravat.

dialectician DIALECTICIAN

, s. tarkī m. (n) nyāyavid naiyāyikaḥ ākṣapādaḥ sāṃvādikaḥ.

dialling DIALLING

, s. (Science of shadow) chāyāvidyā.

--(Dial making) ghaṭīnirmmāṇaṃ pūrvvoktamaṇḍalanirmmāṇaśilpaṃ.

dialogist DIALOGIST

, s. kathopakathakaḥ sāṃvādikaḥ sambhāṣakaḥ uttarapratyuttarakṛt praśnottarakrameṇa kathopakathanaracakaḥ.

dialogue DIALOGUE

, s. kathopakathanaṃ saṃlāpaḥ sambhāṣā -ṣaṇaṃ saṃvādaḥ dvayoḥ saṃvādaḥ saṅkathā sampravadanaṃ uttarapratyuttaraṃ praśnottaraṃ uktipratyuktiḥ f., parasparālāpaḥ vīthyaṅgaṃ.

to dialogue To DIALOGUE

, v. n. sambhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), saṃlap (c. 1. -lapati -pituṃ), saṃvac (c. 2. -vakti -ktuṃ), kathopakathanaṃ kṛ.

diameter DIAMETER

, s. (Of a circle) vyāsaṃ viṣkambhaḥ vistāraḥ vistṛtiḥ f.

diametral DIAMETRAL

, DIAMETRICAL, a. vyāsakrameṇa viparītagataḥ -tā -taṃ abhimukhagataḥ -tā -taṃ.

diametrically DIAMETRICALLY

, adv. vyāsakrameṇa viparītaṃ abhimukhaṃ pratikūlaṃ mukhāmukhi.

diamond DIAMOND

, s. hīraṃ -rakaḥ vajraḥ -jraṃ varārakaṃ avikaṃ aśiraṃ dadhīcyasthi n., dṛḍhāṅgaṃ lohajit sūcīmukhaṃ ratnamukhyaṃ bhārgavapriyaḥ; 'diamondmine,' vajrākaraḥ.

diamond-cutter DIAMOND-CUTTER

, s. hīrakāraḥ hīrakachid hīramārjakaḥ hīrapariṣkārakaḥ.

diapason DIAPASON

, s. svarāṣṭakaṃ aṣṭasvarāḥ m. pl., svaragrāmaḥ viribdhāṣṭakaṃ.

diaper DIAPER

, s. puṣpādisaṃskārālaṅkṛtaḥ kṣaumapaṭaḥ citrapaṭaḥ varakaṃ.

[Page 180b]
to diaper To DIAPER

, v. a. kṣaumapaṭaṃ puṣpādisaṃskāreṇa alaṅkṛ citr (c. 10. citrayati -yituṃ)

diaphaneity DIAPHANEITY

, s. svacchatā acchatā prasannatā prasattiḥ f., vaiśadyaṃ.

diaphanic DIAPHANIC

, DIAPHANOUS, a. svacchaḥ -cchā -cchaṃ acchaḥ -cchā -cchaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ viśadaḥ -dā -daṃ vimalaḥ -lā -laṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

diaphoretic DIAPHORETIC

, a. svedakaraḥ -rī -raṃ svedanaḥ -nā -naṃ svedajanakaḥ -kā -kaṃ dharmmotpādakaḥ -kā -kaṃ prasveditavān -vatī -vat (t); 'a diaphoretic,' svedanaṃ.

diaphragm DIAPHRAGM

, s. śarīrasya madhyadeśaḥ udaravakṣaḥsthalamadhye śarīrabhāgaḥ.

diarrhoea DIARRHOEA

, s. atisāraḥ sāraṇaḥ pravāhṇikā grahaṇīruk f. (j) grahaṇī virekaḥ praskandanaṃ -ndikā vasantaḥ.

diarrhoetic DIARRHOETIC

, a. recakaḥ -kī -kaṃ sārakaḥ -kā -kaṃ adhobhāgaharaḥ -rā -raṃ.

diary DIARY

, s. āhnikavyavahārapustakaṃ dainikavṛttāntapustakaṃ āhnikacaritralikhanaṃ pustakaṃ yasmin dainikaceṣṭitāni samāropyante padabhañcikā pañjikā.

diastole DIASTOLE

, s. rūpakaviśeṣo yena hrasvasvaro dīrdhīkriyate.

diatesseron DIATESSERON

, s. gāndharvavidyāyāṃ svaracatuṣṭayaṃ.

dibble DIBBLE

, s. laghukhanitraṃ kṣudrakhātraṃ vījāropaṇe prayukto tīkṣṇāgro daṇḍaḥ.

dicacity DICACITY

, s. vāvadūkatā atiśayoktiḥ f., jalpaḥ vācālatā avinayaḥ.

dice DICE

, s., pl. of DIE. akṣāḥ m. pl., pāśakāḥ m. pl., devanāḥ m. pl.; 'loaded dice,' kūṭākṣāḥ m. pl.; 'player with dice,' akṣadevī m. (n).

to dice To DICE

, v. n. akṣair div (c. 4. dīvyati -te devituṃ) or pradiv or pratidiv or krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ); glah (c. 1. glahate -hituṃ), akṣakrīḍāṃ kṛ.

dice-board DICE-BOARD

, s. pāśakapīṭhaḥ nayapīṭhī aṣṭāpadaṃ śāriphalaṃ.

dice-box DICE-BOX

, s. akṣādhāraḥ pāśakabhāṇḍaṃ akṣabhājanaṃ akṣasampuṭakaḥ.

dicer DICER

, s. akṣadevī m. (n) akṣadyūtaḥ -dyūḥ akṣakrīḍakaḥ; 'player with unfair dice,' kūṭākṣadevī m. (n).

to dichotomize To DICHOTOMIZE

, v. a. dvidhā kṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), pṛthakkṛ.

dicker DICKER

, s. (Of leather) daśacarmmāṇi n. pl., carmmadaśakaṃ.

to dictate To DICTATE

, v. a. ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), cud in caus. (codayati -yituṃ) abhicud prer in caus. (-īrayati -yituṃ) prakḷp in caus. (-kalpayati -yituṃ).

dictate DICTATE

, s. ājñā ādeśaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ niyamaḥ niyogaḥ śāsanaṃ codanaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ preraṇaṃ vacanaṃ prayuktiḥ f.

dictated DICTATED

, p. p. ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ājñāpitaḥ -tā -taṃ coditaḥ -tā -taṃ.

dictation DICTATION

, s. ādeśaḥ ājñāpanaṃ nirdeśaḥ nideśaḥ niyojanaṃ vijñāpanaṃ codanā.

dictator DICTATOR

, s. āpātataḥ or vinipātasamaye sarvvasammatyā paramādhikārayukto janaḥ ananyādhīnaḥ śāsitā m. (tṛ) paramaśāsitā paramaprabhuḥ ekaprabhuḥ ekādhipatiḥ m.

dictatorial DICTATORIAL

, a. ājñāpakaḥ -kā -kaṃ nirdeśakaḥ -kā -kaṃ ghṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

dictatorship DICTATORSHIP

, s. pūrvvoktaśāsituḥ padaṃ or adhikāraḥ aikapatyaṃ aikādhipatyaṃ.

diction DICTION

, s. vāgvyāpāraḥ vākyavyāpāraḥ vāgrītiḥ f., vākyaṃ uktiḥ f., vacanaṃ bhāṣā vāṇī vyāhāraḥ vacaḥ n. (s).

dictionary DICTIONARY

, s. koṣaḥ śabdakoṣaḥ śabdasaṅgrahaḥ abhidhānaṃ śabdagranthaḥ śabdajālaṃ nirvacanaṃ nighaṇṭuḥ m.; 'a dictionary compiler,' kauśikaḥ.

dictum DICTUM

, s. (Authoritative saying) vacanaṃ ādeśaḥ vaktavyaṃ.

didactic DIDACTIC

, DIDACTICAL, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ nirdeśakaḥ -kā -kaṃ śikṣakaḥ -kā -kaṃ śikṣākaraḥ -rā -raṃ vaidhikaḥ -kī -kaṃ mautraḥ -trī -traṃ.

didapper DIDAPPER

, s. (A diving bird) plavaḥ plāvī m. (n).

die DIE

, s. (To play with) akṣaḥ pāśakaḥ devanaḥ nayaḥ vindutantraḥ dundubhiḥ f. -bhī jayaputrakaḥ śāriśuṅkhalā aṣṭāṅgaṃ; 'a loaded die,' kūṭākṣaḥ durakṣaṃ.

--(Chance) daivaṃ.

--(Stamp used in coinage) mudrā.

to die To DIE

, v. a. (Colour, stain). See To DYE.

to die To DIE

, v. n. (Lose life) mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ), sammṛ pre (c. 2. -eti -tuṃ, with pra praiti), pare atī (atyeti) vyatī; jīvanaṃ or deham utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), tanuṃ or śarīraṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or nyam (c. 4. -asyati -asituṃ), prāṇatyāgaṃ kṛ pramī (c. 4. -mīyate), vipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), vyāpad; pañcatvaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), dehād apagam lokāntaraṃ gam or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), saṃsthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), pretībhū.

--(Perish, be lost) naś (c. 4. naśyati naśituṃ), praṇaś vinaś; pralī (c. 4. -līyate -letuṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) prakṣi saṃkṣi dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs.

--(Sink, faint) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad viṣad; mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), murch (c. 1. mūrcchati -rcchituṃ).

--(Wither) viśa in pass. (-śīryyate).

dier DIER

, s. (One who colours) vastrarāgakṛt. See DYER.

diet DIET

, s. (Food) annaṃ āhāraḥ khādyadravyaṃ bhojanaṃ bhakṣyaṃ bhojyaṃ; 'change of diet,' annaparivarttaḥ.

--(Food regulated by the rules of medicine) pathyaṃ pathyānnaṃ pathyāpathyaṃ.

--(Assembly of princes) rājasabhā śiṣṭasabhā maṇḍaleśvarasabhā.

to diet To DIET

, v. a. (Feed by the rules of medicine) pathyāpathyaṃ nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pathyānnaṃ or pathyānnena bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) pathyānnaṃ dā.

--(Feed) bhuj in caus., puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ).

to diet To DIET

, v. n. pathyānnaṃ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ) or (c. 9. aśnāti aśituṃ).

diet-drink DIET-DRINK

, s. auṣadhīyajalaṃ pathyapānīyaṃ siddhajalaṃ.

to differ To DIFFER

, v. n. (Be distinguished from) viśiṣ in pass. (-śiṣyate) bhid in pass. (bhidyate) vibhid prabhid, all with abl. c.; as, 'the son differs from the father,' pitur bhidyate kumāraḥ.

--(Contend, be at variance) virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

--(Dissent) viparītaṃ man (c. 4. manyate mantuṃ), na samman anyathā man asammatiṃ kṛ vivad (c. 1. -vadate dituṃ), na svīkṛ bhinnamataḥ -tā -taṃ bhū.

difference DIFFERENCE

, s. (Distinction from something else) bhedaḥ vibhedaḥ prabhedaḥ bhidā viśeṣaḥ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ antaraṃ -ritaṃ bhinnatā vibhinnatā pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ avacchedaḥ anyathātvaṃ paratvaṃ itaratvaṃ.

--(Contrariety) viparītatā vaiparītyaṃ virodhaḥ viruddhatā viparyyayaḥ vailakṣaṇyaṃ vipratipattiḥ f., dvaighaṃ dvaividhyaṃ.

--(Difference of opinion, dispute) matiprabhedaḥ mativiparyyayaḥ vimatiḥ f., vaimatyaṃ vivādaḥ visaṃvādaḥ dvaidhaṃ kalahaḥ kaliḥ m.

--(Difference of meaning) arthabhedaḥ arthāntaraṃ.

--(Difference in quantity) tāratamyaṃ vaiṣamyaṃ.

--(Dissimilarity) asāmyaṃ asādṛśyaṃ.

to difference To DIFFERENCE

, v. a. viśiṣ in caus. (-śeṣayati -yituṃ) bhid in caus. (bhedayati -yituṃ) pṛthakkṛ.

different DIFFERENT

, a. (Distinct) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ prabhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaḥ -nyā -nyat anyataraḥ -rā -rat itaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ viparītaḥ -tā -taṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tvaḥ -tvā tvaṃ.

--(Dissimilar) asadṛśaḥ -śī -śaṃ asamānaḥ -nā -naṃ asamaḥ -mā -maṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Various) vividhaḥ -dhā -dhaṃ pṛthagvidhaḥ -dhā -dhaṃ mānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ; 'by a different road,' bhinnamārgeṇa; 'in a different way,' anyathā; 'different state of the case,' anyathātvaṃ. Sometimes expressed by antaraṃ affixed; as, 'a different meaning,' arthāntaraṃ

[Page 181b]
differential DIFFERENTIAL

, a. bhedakaraḥ -rī -raṃ viśeṣakaḥ -kā -kaṃ.

--(Differential series, dependence of larger numbers on smaller) tāratamyaṃ.

differently DIFFERENTLY

, adv. anyathā itarathā paratas anyatas itaratas pṛthak bhinnarūpeṇa anyaprakāreṇa viparītaṃ pṛthaktvena.

difficult DIFFICULT

, a. (Hard, not easy) kaṭhinaḥ -nā -naṃ duṣkaraḥ -rā -rī -raṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duścaraḥ -rā -raṃ durnivahaḥ -hā -haṃ asukaraḥ -rī -raṃ asugamaḥ -mā -maṃ viṣamaḥ -mā -maṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ āyāsī -sinī -si (n); 'difficult to be understood,' durjñeyaḥ -yā -yaṃ; 'difficult to be got,' durlabhaḥ -bhā -bhaṃ duḥprāpyaḥ -pyā -pyaṃ duḥkhalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ duḥkhena prāpyaḥ -pyā -pyaṃ durāpaḥ -pā -paṃ; 'difficult to be overcome,' duratikramaḥ -mā -maṃ; 'difficult to be cut,' duḥkhachedyaḥ -dyā -dyaṃ; 'difficult to be joined,' duḥsandhānaḥ -nā -naṃ; 'difficult of digestion,' durjaraḥ -rā -raṃ; 'difficult of ascent,' durārohaḥ -hā -haṃ; 'a difficult case,' saśalyo'rthaḥ; 'difficult march,' saṅkramaḥ durgasañcaraḥ.

--(Peevish, morose) vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ durdharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ.

difficultly DIFFICULTLY

, adv. duḥkhena kaṣṭena kṛcchreṇa kṛcchrāt kaṣṭaṃ āyāsena kaṭhinaṃ viṣamaṃ dur prefixed; as, 'difficultly attainable,' duḥprāpyaḥ -pyā -pyaṃ.

difficulty DIFFICULTY

, s. (Hardness, that which is hard to effect) kāṭhinyaṃ kaṭhinatā duḥkhaṃ kṛcchraṃ kaṣṭaṃ āyāsaḥ duṣkaratvaṃ asaukaryyaṃ viṣamaṃ vaiṣamyaṃ durgaṃ śalyaṃ saṃśayaḥ; 'difficulties,' durgāṇi; 'beset with difficulties,' saśalyaḥ -lyā -lyaṃ sakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ; 'overcoming difficulties,' durgalaṅghanaḥ -nī -naṃ; 'cut with difficulty,' duḥkhachedyaḥ -dyā -dyaṃ or duḥkhena chedyaḥ; 'without difficulty,' anāyāsaṃ -sena; 'obtained with difficulty,' kṛcchrāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Distress, opposition) kleśaḥ duḥkhaṃ bādhaḥ virodhaḥ prātikūlyaṃ.

--(Perplexity) vyagratā vaiklavyaṃ viplavaḥ.

--(Objection) bādhā udgrāhaḥ.

to diffide To DIFFIDE

, v. n. śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ).

diffidence DIFFIDENCE

, s. (Want of confidence in others) aviśvāsaḥ apratyayaḥ śaṅkā.

--(In one's self) hrīḥ lajjā vrīḍā aprāgalbhyaṃ āśaṅkā.

diffident DIFFIDENT

, a. (Distrustful) aviśvāsī -sinī -si (n) apratyayī -yinī -yi (n) śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ sāśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

--(Modest, reserved) hrimān -matī -mat (t) lajjāvān -vatī -vat (t) apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ adhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

diffidently DIFFIDENTLY

, adv. śaṅkayā śaṅkāpūrvvaṃ lajjayā apragalbhaṃ adhṛṣṭaṃ.

diffluence DIFFLUENCE

, DIFFLUENCY, s. vidrutatvaṃ drutatā dravatvaṃ drāvyatvaṃ vilīnatā taralatā.

diffluent DIFFLUENT

, a. vidrutaḥ -tā -taṃ dravaḥ -vā -vaṃ vilīnaḥ -nā -naṃ taralaḥ -lā -laṃ.

to diffuse To DIFFUSE

, v. a. (Pour out) prasru in caus. (-srāvayati -yituṃ) prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(Spread, scatter, extend) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) saṃstṝ paristṝ prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) visṛ atisṛ in caus., visṛp in caus. (-sarpayati -yituṃ) pracar in caus. (-cārayati -yituṃ) vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), prath in caus. (prathayati -yituṃ) tan (c. 8. tanoti -nituṃ), vitan vṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) pravṛdh vikāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ).

--(Diffuse itself, be diffused) vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vistṝ in pass. (-stīryyate) viruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), pravṛdh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), sarvvatra gam (c. 1. gacchati gantuṃ), vyaś (c. 5. -aśnute -aśituṃ), vigāh (c. 1. -gāhate -hituṃ), praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

diffuse DIFFUSE

, s. Not concise, prolix) vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ āyataḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ dīrghasūtraḥ -trā -traṃ asaṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ asāmāsikaḥ -kī -kaṃ.

diffused DIFFUSED

, p. p. vyāptaḥ -ptā -ptaṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ visāritaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ visṛtaḥ -tā -taṃ vikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prakirṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pracāritaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ tataḥ -tā -taṃ vitataḥ -tā -taṃ ātataḥ -tā -taṃ pravitataḥ -tā -taṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ sarvvagataḥ -tā -taṃ sarvvatragataḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ drutaḥ -tā -taṃ.

diffusely DIFFUSELY

, adv. vistaraśas vistareṇa suvistaraṃ prapañcena vāgvistāreṇa asaṃkṣepatas asamāsatas asaṃkṣiptaṃ dīrghasūtratayā.

diffusion DIFFUSION

, s. vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vyāpakatvaṃ vistāraḥ vistṛtiḥ f., vistaraḥ vistīrṇatā prasāraṇaṃ prasaraḥ -raṇaṃ parisaraḥ pratatiḥ f., vitatiḥ f., santatiḥ f., tānaḥ pratānaḥ prapañcaḥ prakāśaḥ -śanaṃ vikāśaḥ -śanaṃ vyāsaḥ parikṣepaḥ tantiḥ f., vigrahaḥ.

diffusive DIFFUSIVE

, a. vyāpakaḥ -kā -kaṃ vyāpī -pinī -pi (n) vyāptimān -matī -mat (t) vistaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vyaśruvānaḥ -nā -naṃ pratānī -ninī -ni (n) visārī -riṇī -ri (n) or prasārī sāntānikaḥ -kī -kaṃ kṣipaṇyuḥ -ṇyuḥ -ṇyu.

diffusively DIFFUSIVELY

, adv. vistīrṇaṃ suvistaraṃ vyāptaṃ sāmānyatas sarvvatra suparyyāptaṃ.

diffusiveness DIFFUSIVENESS

, s. vistāraḥ vistīrṇatā vistṛtiḥ f., vyāptiḥ f., vyāpakatvaṃ.

--(Prolixity of style) vāgvistāraḥ vistaraḥ prapañcaḥ dīrghasūtratā.

to dig To DIG

, v. a. and n. khan (c. 1. khanati -te -nituṃ), abhikhan ākhan; 'dig with a spade,' khanitreṇa khan or khanitreṇa bhūbhiṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or dṝ in caus. (dārayati -yituṃ) or garttaṃ kṛ.

--(Dig up) utkhan protkhan.

--(Pierce) nikhan nirbhid chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ).

digerent DIGERENT

, a. agnivarddhakaḥ -kā -kaṃ pācakaḥ -kā -kaṃ paripākī -kiṇī -ki (n).

digest DIGEST

, s. smṛtisaṃhitā smṛtisaṅgrahaḥ dharmmaśāstrasaṃhitā smṛtiśāstraṃ smṛtisāraḥ.

--(Any compilation) saṅgrahaḥ saṃhitā samāhāraḥ saṃkṣepaḥ.

to digest To DIGEST

, v. a. (Concoct in the stomach) jaṭhare or udare jṝ in caus. (jarayati -yituṃ) pac (c. 1. pacati paktuṃ), paripac kvath (c. 1. kvathati -thituṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ).

--(Soften by heat) niṣkvath siddhīkṛ.

--(Arrange, methodise) krameṇa rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac śreṇīkrameṇa likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or granth (c. 1. granthati -nthituṃ), saṅgrahaṃ kṛ.

--(Prepare in the mind) manasā vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

--(Put up with) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ).

to digest To DIGEST

, v. n. jaṭhare or udare jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ).

--(Suppurate) pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), pūyaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

digested DIGESTED

, p. p. jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ kvathitaḥ -tā -taṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ rucitaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

digester DIGESTER

, s. (That which strengthens digestion) jāraṇaṃ pācakaṃ pācanaṃ agnivardhanaḥ rocakaḥ rocanaḥ.

--(A vessel) niṣkvathanayantraṃ.

digestible DIGESTIBLE

, a. paktavyaḥ -vyā -vyaṃ pacanīyaḥ -yā -yaṃ kvathanīyaḥ -yā -yaṃ.

digestion DIGESTION

, s. pākaḥ paripākaḥ vipākaḥ pacanaṃ jīrṇiḥ f., jaraṇaṃ paripakvatā puṭapākaḥ agniḥ m., vahniḥ m., jaṭharāgniḥ udarāgniḥ jaṭharānalaḥ kāyāgniḥ m., koṣṭhāgniḥ; 'slowness of digestion,' agnimāndyaṃ; 'having a weak digestion,' mandāgniḥ -gniḥ -gni; 'having a good digestion,' dīpnāgniḥ -gniḥ -gni.

--(Suppu- ration) pūyatvaṃ pākaḥ.

digestive DIGESTIVE

, a. pācakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ -nā -naṃ paripākī -kiṇī -ki (n) agnivarddhakaḥ -kā -kaṃ agnidaḥ -dā -daṃ vahnikaraḥ -rī -raṃ āgneyaḥ -yī -yaṃ rucakaḥ -kā -kaṃ rocakaḥ -kā -kaṃ rocanaḥ -nā -naṃ.

--(Suppurative) pākalaḥ -lā -laṃ.

digger DIGGER

, s. khanakaḥ khanitā m. (tṛ) khananakārī m. (n) khātakaḥ ākhanikaḥ.

to dight To DIGHT

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), alaṅkṛ paridhā (c. 2. -dhatte -dhātuṃ).

digit DIGIT

, s. (Of the moon) kalā indulekhā indurekhā śaśāṅkalekhā indudalaḥ.

--(Arithmetical character) aṅkaḥ guṇanikā.

digitated DIGITATED

, a. śākhī -khinī -khi (n) aṅgulivad vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

digladiation DIGLADIATION

, s. asiyuddhaṃ khaḍgayuddhaṃ yuddhaṃ kaliḥ m., kalahaḥ.

dignified DIGNIFIED

, a. udāracaritaḥ -tā -taṃ udāravṛttiḥ -ttiḥ -tti mānī -ninī -ni (n) garvvitaḥ -tā -taṃ mahāśayaḥ -yā -yaṃ mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ pratāpī -pinī -pi (n) mahāpratāpaḥ -pā -paṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āyatimān -matī -mat (t).

--(Invested with some dignity) utkṛṣṭapadayuktaḥ -ktā -ktaṃ pravarddhitaḥ -tā -taṃ pratipattimān -matī -mat (t).

to dignify To DIGNIFY

, v. a. (Prefer) padaṃ vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) utkṛṣṭapade niyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ) or pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Honour, adorn) man in caus. (mānayati -yituṃ) samman bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), śubh in caus. (śobhayati -yituṃ).

dignitary DIGNITARY

, s. utkṛṣṭapadayuktaḥ purohitaḥ pratipattimān m. (t) mānyalokaḥ.

dignity DIGNITY

, s. (Nobleness of mind) māhātmyaṃ audāryyaṃ udāratā.

--(Dignity of mien) pratāpaḥ tejaḥ n. (s) anubhāvaḥ prabhāvaḥ āyatiḥ f.

--(Dignity of sentiments) garvvaḥ mānaṃ abhimānaṃ mānitā sammānaṃ darpaḥ.

--(Elevation, honourable rank) utkṛṣṭatā utkarṣaḥ autkarṣaṃ abhijātatā ābhijātyaṃ pratipattiḥ f., utkṛṣṭapadaṃ paramapadaṃ pradhānatā unnatiḥ f., adhiṣṭhānaṃ sthitiḥ f., mānyatā mahārghyatā maryyādā.

to digress To DIGRESS

, v. n. (Turn aside out of the road) utkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyutkram vical (c. 1. -calati -lituṃ), vicyu (c. 1. -cyavate -cyotuṃ), pārśve gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

--(Depart from the tenour of a discourse) vacanakramaṃ or vākyaprasaṅgaṃ or kathāyogaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), prastutaṃ or prakṛtaṃ or mūlaviṣayaṃ or pradhānaviṣayaṃ tyaktvā prāsaṅgikam abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

digression DIGRESSION

, s. (From the tenour of a discourse) prastutatyāgaḥ vacanakramatyāgaḥ vākyaprasaṅgatyāgaḥ vākyakramabhaṅgaḥ mūlaviṣayatyāgaḥ prāsaṅgikavākyaṃ prasaṅgaḥ vākyāntaraṃ mūlaviṣayavahirgamanaṃ.

--(Deviation) utkramaḥ vicalanaṃ vakragamanaṃ.

digressive DIGRESSIVE

, a. nirviṣayaḥ -yā -yaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ aprastutaḥ -tā -taṃ.

to dijudicate To DIJUDICATE

, v. a. vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), paricchedaṃ kṛ.

dijudication DIJUDICATION

, s. nirṇayaḥ vicāraḥ -raṇaṃ niścayaḥ paricchedaḥ.

dike DIKE

, s. (Channel) kulyā upakulyā parikhā akhātaṃ khātaṃ nālaḥ praṇālaḥ ādhāraḥ.

--(Mound) setuḥ m., setubandhaḥ jalasetuḥ m., jalabandhakaḥ kūlakaṃ pāliḥ f., piṇḍalaḥ piṇḍilaḥ dharaṇaḥ saṃvaraḥ hitā.

to dilacerate To DILACERATE

, v. a. vidṝ (c. 9. -dṛṇāti -darituṃ -rītuṃ, or caus. -dārayati -yituṃ), vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), nirbhid vidalīkṛ.

dilaceration DILACERATION

, s. vidāraḥ -raṇaṃ vidaraḥ vidalīkaraṇaṃ bhidā.

to dilapidate To DILAPIDATE

, v. n. jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ), utsad (c. 6. -sīdati -sattuṃ), bhraṃś (c. 4. bhraṃśyati bhraṃśituṃ), naś (c. 4. naśyati naśituṃ), kṣi in pass. (kṣīyate).

[Page 183a]
to dilapidate To DILAPIDATE

, v. a. naś in caus. (nāśayati -yituṃ) utsad in caus. (-sādayati -yituṃ) ghvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ) duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ).

dilapidated DILAPIDATED

, p. p. utsannaḥ -nnā -nnaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛtadhvaṃsaḥ -sā -saṃ.

dilapidation DILAPIDATION

, s. kṣayaḥ bhaṅgaḥ prabhaṅgaḥ dhvaṃsaḥ nāśaḥ kṣatiḥ f., dūṣaṇaṃ.

dilatability DILATABILITY

, s. vivāraṇīyatvaṃ vivārakṣamatā vikāśanīyatvaṃ vistāraṇīyatvaṃ.

dilatable DILATABLE

, a. vivāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vivārakṣamaḥ -mā -maṃ vikāśanīyaḥ -yā -yaṃ vistārayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ vitatīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

dilatation DILATATION

, s. vivāraḥ vivṛtiḥ f., vikāśaḥ -śanaṃ vistāraḥ vistṛtiḥ f., vitatiḥ f., vitatīkaraṇaṃ pratatiḥ f., vyādānaṃ visaraṇaṃ prasāraṇaṃ utphullatā vipulatā vijṛmbhaṇaṃ.

to dilate To DILATE

, v. a. (Extend) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), vyātan vitatīkṛ vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ or caus. -vārayati -yituṃ), vikāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) visṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) vyādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), drāgh (nom. drāghayati -yituṃ), prath (c. 10. prathayati -yituṃ).

--(Tell diffusely) suvistareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), suvistaraṃ vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vivaraṇaṃ kṛ atyuktiṃ kṛ.

to dilate To DILATE

, v. n. vitan in pass. (-tanyate) vitatībhū vistṝ in pass. (-stīryyate) vijṛmbh (c. 1. -jṛmbhate -mbhituṃ), vivṛ in caus. pass. (-vāryyate) vivāram i (c. 2. eti -tuṃ).

dilated DILATED

, p. p. vivṛtaḥ -tā -taṃ vitataḥ -tā -taṃ vitatīkṛtaḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ ujjṛmbhitaḥ -tā -taṃ vyāttaḥ -ttā -ttaṃ utphullaḥ -llā -llaṃ or phullaḥ vikāśī -śinī -śi (n) vistṛtaḥ -tā -taṃ āyataḥ -tā -taṃ visāritaḥ -tā -taṃ visṛtaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

dilator DILATOR

, s. vivārakṛt vikāśakaḥ vitatikāraḥ vistārakaḥ vyādātā m. (tṛ).

dilatorily DILATORILY

, adv. savilambaṃ vilambena kālakṣepeṇa mandaṃ mandaṃ.

dilatoriness DILATORINESS

, s. dīrghasūtratā cirakāritā akṣiprakāritvaṃ vilambaḥ vilambitvaṃ kālakṣepaḥ kṣepaḥ mandaḥ mandatā māndyaṃ.

dilatory DILATORY

, a. cirakārī -riṇī -ri (n) or akṣiprakārī cirakriyaḥ -yā -yaṃ dīrghasūtraḥ -trā -traṃ vilambī -mbinī -mbi (n) mandaḥ -ndā -ndaṃ mandāyamānaḥ -nā -naṃ mantharaḥ -rā -raṃ dīrdhakālīnaḥ -nā -naṃ jaḍakriyaḥ -yā -yaṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ manākkaraḥ -rī -raṃ kālakṣepakaḥ -kā -kaṃ.

dilection DILECTION

, s. snehaḥ prītiḥ f., premā m. (n) anuraktiḥ f., anugrahaḥ.

dilemma DILEMMA

, s. ubhayasambhavaḥ sandehaḥ.

--(Doubtful choice) vikalpaḥ.

diligence DILIGENCE

, s. udyogaḥ udyamaḥ vyavasāyaḥ abhyāsaḥ abhyāsatā abhyasanaṃ prasaktiḥ f., abhiniveśaḥ manoniveśaḥ adhyavasāyaḥ utsāhaḥ yatnaḥ prayatnaḥ dīrghaprayatnaḥ pravṛttiḥ f., abhiyuktatā yogyatā vyavasthitiḥ f., apramādaḥ samutthānaṃ śuśrūṣā analasatā.

diligent DILIGENT

, a. udyogī -ginī -gi (n) udyamī -minī -mi (n) udyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) utsāhī -hinī -hi (n) sodyogaḥ -gā -gaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prayatnavān -vatī -vat (t) mahodyamaḥ -mā -maṃ mahotsāhaḥ -hā -haṃ analasaḥ -sā -saṃ prasitaḥ -tā -taṃ kṛtaśramaḥ -mā -maṃ.

diligently DILIGENTLY

, adv. prayatnatas sodyogaṃ savyavasāyaṃ manoniveśena prasaktaṃ.

dill DILL

, s. sāleyaḥ śāleyaḥ śītaśivaḥ miśī madhurikā śatapuṣpā śatāhvā.

dilucid DILUCID

, a. (Clear) svacchaḥ -cchā -cchaṃ vimalaḥ -lā -laṃ.

--(Not obscure) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ.

to dilucidate To DILUCIDATE

, v. a. spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyākṛ.

dilucidation DILUCIDATION

, s. spaṣṭīkaraṇaṃ vyaktīkaraṇaṃ vyākhyā viśuddhiḥ f.

diluent DILUENT

, a. vilayanaḥ -nā -naṃ kṣīṇakārī -riṇī -ri (n) tanūkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

[Page 183b]
diluent DILUENT

, s. vilayanaṃ vidrāvaṇaṃ vilayakṛt tanūkṛt sūkṣmakṛt.

to dilute To DILUTE

, v. a. (Attenuate) tanūkṛ kṣīṇīkṛ sūkṣmīkṛ kraśa (nom. kraśayati -yituṃ), vilīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

--(Dilute with water) jalena saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ).

diluted DILUTED

, p. p. (With water) jalasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jalaghaṭitaḥ -tā -taṃ jalamiśritaḥ -tā -taṃ.

--(Attenuated) tanūkṛtaḥ -tā -taṃ prakṛśitaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ; 'diluted decoction,' anāyāsakṛtaṃ phāṇṭaṃ.

diluter DILUTER

, s. jalena miśrayati yojanaḥ tanūkārī m. (n) kṣīṇakārī.

dilution DILUTION

, s. (Act of making thin or weak) tanūkaraṇaṃ kṣīṇakaraṇaṃ kṛśīkaraṇaṃ vilayanaṃ.

--(With water) jalasaṃsargaḥ jalamiśraṇaṃ.

diluvian DILUVIAN

, s. jalapralayasambandhī -ndhinī -ndhi (n) jalāplāvanaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

dim DIM

, a. (Somewhat dark, obscure) mandacchāyaḥ -yā -yaṃ mandakāntaḥ -ntā -ntaṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaḥ -nā -naṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprabhaḥ -bhā -bhaṃ atejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or nistejāḥ andhakaḥ -kā -kaṃ satimiraḥ -rā -raṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ durdṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durdarśaḥ -rśā -rśaṃ hatajyotīḥ -tīḥ -tiḥ (s) durālokaḥ -kā -kaṃ.

--(Not seeing clearly) aspaṣṭadṛk (ś) hatadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

--(Dull of apprehension) mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi jaḍamatiḥ -tiḥ -ti andhadhīḥ -dhīḥ -dhi.

to dim To DIM

, v. a. timira (nom. timirayati -yituṃ), andhīkṛ niṣprabhīkṛ malina (nom. malinayati -yituṃ), aspaṣṭīkṛ malinīkṛ.

dimension DIMENSION

, s. parimāṇaṃ pramāṇaṃ mātraṃ mātrā mānaṃ vistāraḥ parisaraḥ prasaraḥ paryyantaṃ prapañcaḥ viśālatā viṣulatā santatiḥ f., viṣayaḥ drāghimā m. (n) dairghyaṃ āyatiḥ f., āyāmaḥ prayāmaḥ. The three dimensions are, 'length,' dairdhyaṃ; 'breadth,' vistāraḥ; 'depth,' vedhaḥ.

to diminish To DIMINISH

, v. a. alpīkṛ nyūnīkṛ ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), kana (nom. kanayati -yituṃ), hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) lagha (nom. laghayati -yituṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ).

to diminish To DIMINISH

, v. n. alpībhū nyūnībhū ūnībhū hras (c. 1. hrasate -situṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi apaci in pass. (-cīyate).

diminished DIMINISHED

, p. p. alpīkṛtaḥ -tā -taṃ alpībhūtaḥ -tā -taṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hrasitaḥ -tā -taṃ nyūnībhūtaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

diminution DIMINUTION

, s. (Act of making less) nyūnīkaraṇaṃ alpīkaraṇaṃ hrāsaḥ lopaḥ.

--(State of growing less) kṣayaḥ nyūnatvaṃ -tā alpatvaṃ apacayaḥ kṣiyā kṣitiḥ f., hrāsaḥ hāniḥ f., avasādaḥ.

diminutive DIMINUTIVE

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ alpakaḥ -kā -kaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ kaṇīkaḥ -kā -kaṃ stokaḥ -kā -kaṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

--(In body) alpatanuḥ -nuḥ -nu stokakāyaḥ -yī -yaṃ alpamūrttiḥ -rttiḥ -rtti.

diminutiveness DIMINUTIVENESS

, s. alpatā kṣudratā sūkṣmatā saukṣmyaṃ stokatā aṇimā m. (n) laghutā lāghavaṃ kṣodimā m. (n).

dimish DIMISH

, a. īṣanmalinaḥ -nā -naṃ īṣadandhaḥ -ndhā -ndhaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

dimissory DIMISSORY

, s. gamanānujñāpakaḥ -kā -kaṃ prerakaḥ -kā -kaṃ prasthāpakaḥ -kā -kaṃ; 'letters dimissory,' anyadharmmādhyakṣādhīnadeśe gamanānujñāpakaṃ patraṃ.

dimity DIMITY

, s. sūkṣmakārpāsaṃ sūkṣmatūlāvastraṃ kārpāsāmbaraṃ phālavastraṃ.

dimly DIMLY

, adv. aspaṣṭaṃ aprakāśaṃ avyaktaṃ niṣprabhaṃ asphuṭaṃ malinaṃ.

dimmed DIMMED

, p. p. hataprabhaḥ -bhā -bhaṃ hatatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or kṣatatejāḥ hatajyotīḥ -tīḥ -tiḥ (s) hataujāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or kṣataujāḥ malinitaḥ -tā -taṃ.

dimness DIMNESS

, s. aspaṣṭatā niṣprabhatā timiraṃ avyaktatā aprakāśatvaṃ durdarśatvaṃ durālokatā prabhāhāniḥ f., pratibhāhāniḥ. f.

--(Stupidity) buddhimāndyaṃ sthūlatā.

[Page 184a]
dimple DIMPLE

, s. kapīlabhaṅgaḥ gaṇḍataraṅgaḥ civukarekhā hanubhaṅgaḥ tvagūrmmikā.

dimply DIMPLY

, a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ ūrmmimān -matī -mat (t)

din DIN

, s. kolāhalaḥ tumulaṃ ghuṣṭaṃ ghoṣaḥ uccaiḥsvaraḥ jhañjhā jhañjhanaṃ rāsaḥ stanitaṃ dhvanitaṃ kvaṇitaṃ niḥsvanaḥ udrāvaḥ cītkāraḥ ninādaḥ ḍiṇḍi śabdaḥ.

to din To DIN

, v. a. ḍiṇḍi śabdena or kolāhalena or uccaiḥśabdena karṇāv upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

to dine To DINE

, v. n. āhāraṃ kṛ bhojanaṃ kṛ madhyāhnabhojanaṃ kṛ mādhyāhnikāhāraṃ kṛ; 'one who has dined,' kṛtāhāraḥ -rā -raṃ kṛtabhojanaḥ -nā -naṃ.

to dine To DINE

, v. a. (Give a dinner to) bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) aś in caus. (āśayati -yituṃ) prāś mādhyāhnikabhojanaṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ).

to ding To DING

, v. a. (Dash) prasabhaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or pat in caus. (pātayati -yituṃ) or abhihan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or pratihan.

to ding To DING

, v. n. śabda (nom. śabdāyate), bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ).

ding-dong DING-DONG

, s. ghaṇṭāśabdaḥ ghaṇṭāsvanaḥ ghaṇṭānādaḥ.

dingle DINGLE

, s. darī -rā darībhūḥ f., kandaraḥ -rī adridroṇī prāntaraṃ.

dining-room DINING-ROOM

, s. bhojanaśālā bhojanagṛhaṃ bhojanasthānaṃ āhārasthānaṃ.

dinner DINNER

, s. madhyāhnabhojanaṃ mādhyāhnikāhāraḥ bhojanaṃ āhāraḥ; 'a dinner party,' sahabhojanaṃ sambhojanaṃ sagdhiḥ f.; 'invited to dinner,' bhojanārthaṃ nimantritaḥ; 'to serve up dinner,' bhojanaṃ pariviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

dinner-time DINNER-TIME

, s. bhojanakālaḥ madhyāhnabhojanakālaḥ āhārakālaḥ.

dint DINT

, s. (Blow) āghātaḥ prahāraḥ āhatiḥ f., abhighātaḥ pātaḥ.

--(Mark made by a blow) āghātacihnaṃ bhaṅgaḥ.

--(Force) balaṃ śaktiḥ f., prabhāvaḥ; 'by dint of,' balena prabhāvāt; 'by dint of penance,' tapaḥprabhāvāt.

to dint To DINT

, v. a. āghātena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ) or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

diocesan DIOCESAN

, s. pradhānadharmmādhyakṣaḥ dharmmādhipatiḥ m., pradhānadharmmopadeśakaḥ.

diocese DIOCESE

, s. pradhānadharmmādhyakṣādhīno deśaḥ or padeśaḥ.

dioptrical DIOPTRICAL

, a. dūradarśanopakārakaḥ -kā -kaṃ dūradṛṣṭiprayojakaḥ -kā -kaṃ.

dioptrics DIOPTRICS

, s. pl. dūrasthavastudṛṣṭiviṣayakaṃ cākṣuṣaśāstraprakaraṇaṃ.

diorthosis DIORTHOSIS

, s. vakrāṅgacikitsā bhagnāṅgasamādhānaṃ vakrāṅgasya ṛjūkaraṇaṃ.

to dip To DIP

, v. a. (Immerge) majj in caus. (majjayati -yituṃ) nimajj pramajj avagāh in caus. (-gāhayati -yituṃ); āplu in caus. (-plāvayati -yituṃ).

--(Moisten) klid in caus. (kledayati -yituṃ) sic (c. 6. siñcati sektuṃ).

--(Engage in) vyāpṛ (c. 6. -priyate -parttuṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

--(Dip into a book) śāstraṃ cumb (c. 1. cumbati -mbituṃ) or īṣanmanoyogena adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ).

to dip To DIP

, v. n. (Immerge one's self) majj (c. 6. majjati maṃktuṃ), nimajj avagāh (c. 1. -gāhate -hituṃ), vyavagāh vigāh plu in caus. pass. (plāvyate) āplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

--(Enter) viś (c. 6. viśati veṣṭuṃ), praviś niviś.

--(Be engaged in) vyāpṛ (c. 6. -priyate), vyāpṛtaḥ -tā -taṃ bhū niṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ bhū ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū.

--(Choose by chance) daivam āsthāya grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), daivāt or akasmād grah.

dip DIP

, s. nimajjanaṃ avagāhaḥ avanatiḥ f., adhogatiḥ f., patanaṃ ānatiḥ f., namratā.

diphthong DIPHTHONG

, s. dvisvaraḥ yuktasvaraḥ svaradvayaṃ sandhyakṣaraṃ.

diploma DIPLOMA

, s. padadāyakaṃ or adhikāradāyakaṃ or khyātidāyakaṃ patraṃ adhikārapatraṃ.

[Page 184b]
diplomacy DIPLOMACY

, s. (State of acting under a diploma) prāptādhikārasya padaṃ or avasthā.

--(Privileges or customs of ambassadors) dūtādhikāraḥ rājadūtavyavahāraḥ.

--(Body of ambassadors) dūtasamūhaḥ rājadūtamaṇḍalaṃ.

--(Business of an ambassador) rājadūtavyāpāraḥ rājapratinidhikarmma n. (n) dautyakarmma.

--(Dexterity in negotiation) māyā.

diplomatic DIPLOMATIC

, a. dautikaḥ -kī -kaṃ dūtavyavahārasambandhī -ndhinī -ndhi (n) rājapratinidhikarmmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

dipper DIPPER

, s. majjayitā m. (tṛ) nimajjayitā āplāvakaḥ.

--(Ladle) khajaḥ.

dire DIRE

, a. dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ ugraḥ -grā -graṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ raudraḥ -drī -draṃ raudradarśanaḥ -nā -naṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ krūraḥ -rā -raṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ.

direct DIRECT

, a. (Not crooked, not oblique) avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ ṛjuḥ -juḥ -ju anulomaḥ -mā -maṃ añjasaḥ -sā -saṃ avilomaḥ -mā -maṃ; 'a direct flight,' aviḍīnaṃ.

--(Not collateral) kramāgataḥ -tā -taṃ.

--(Express, plain) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyañjanaḥ -nā -naṃ.

to direct To DIRECT

, v. a. (Aim at, point towards) abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś; 'to direct a weapon at any one,' amukamuddiśya astraṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or prer (c. 10. -īrayati -yituṃ); 'he performed a penance directed to the deity,' devamuddiśya tapas tepe.

--(Regulate) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās praśās; vidhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ) viniyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Guide, lead) (c. 1. nayati netuṃ), dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) diś pradiś.

--(Prescribe, point out) nirdiś pradiś vinirdiś; sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Order, instruct) ādiś upadiś ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) cud in caus. (codayati -yituṃ).

directed DIRECTED

, p. p. (Aimed at) uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiśya indecl., abhisaṃhitaḥ -tā -taṃ.

--(Regulated) śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ -tā -taṃ viniyataḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(Prescribed) nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pradiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ deśitaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ.

--(Ordered, instructed) ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pracoditaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ.

--(Applied) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ arpitaḥ -tā -taṃ; 'well-directed,' suprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

direction DIRECTION

, s. (Aim, tendency) sandhānaṃ abhisandhānaṃ uddeśaḥ.

--(Order, command) ādeśaḥ nideśaḥ nirddeśaḥ ājñā śāsanaṃ śāstiḥ f., codanaṃ preranā prayuktiḥ f., mataṃ vacanaṃ.

--(Management) nayaḥ nāyaḥ praṇayanaṃ netṛtvaṃ adhikāraḥ adhiṣṭhātṛtvaṃ sampādanaṃ nirdeśaḥ.

--(Address of a letter) patrasaṃjñā patrādeśaḥ patroddeśaḥ.

--(Place of abode) vāsasthānaṃ; 'in three directions,' tredhā; 'in every direction,' sarvvapathīnaḥ -nā -naṃ caturdikṣu; 'following the natural direction,' anulomanaṃ.

directive DIRECTIVE

, a. deśakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ ādeśī -śinī -śi (n) nirdeśakaḥ -kā -kaṃ darśakaḥ -kā -kaṃ sūcakaḥ -kā -kaṃ.

directily DIRECTILY

, adv. sadyas acirāt acireṇa sapadi jhaṭiti anantaraṃ tatkṣaṇāt kṣaṇāntare āśu avilambitaṃ śīghraṃ kṣipraṃ tatkāle.

director DIRECTOR

, s. nāyakaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) śāsitā m. (tṛ) anuśāsakaḥ adhyakṣaḥ ādeṣṭā m. (ṣṭṛ) nirdeṣṭā m., ādeśī m. (n) adhikārī m. (n) īśitā m. (tṛ) sampādakaḥ avekṣitā m. (tṛ).

direful DIREFUL

, a. dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ. See DIRE.

[Page 185a]
direfulness DIREFULNESS

, DIRENESS, s. dāruṇatvaṃ dāruṇaṃ ghoratā ugratā bhayānakatvaṃ bhīmatā krūratā raudratā.

direption DIREPTION

, s. haraṇaṃ apahāraḥ apaharaṇaṃ abhigrahaḥ abhihāraḥ vilopanaṃ.

dirge DIRGE

, s. karuṇaṃ karuṇārthakaṃ gītaṃ kāruṇikagītaṃ karuṇamayaṃ gītaṃ.

dirk DIRK

, s. kaṭṭāraḥ kṛpāṇī churikā śaṅkuḥ m., karttarī asiputrikā.

dirt DIRT

, s. (Mud, filth) malaṃ paṅkaḥ kupaṅkaḥ amedhyaṃ karddamaḥ kalkaṃ jambālaḥ -laṃ kaluṣaṃ.

--(Sordiness) kadaryyatvaṃ mālinyaṃ.

to dirt To DIRT

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), malena or paṅkena duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) or lip (c. 6. limpati leptuṃ).

dirtied DIRTIED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ paṅkadūṣitaḥ -tā -taṃ amedhyaliptaḥ -ptā -ptaṃ amedhyāktaḥ -ktā -ktaṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ.

dirtily DIRTILY

, adv. samalaṃ malinaṃ sakarddamaṃ sakalkaṃ malīmasaṃ samālinyaṃ.

dirtiness DIRTINESS

, s. mālinyaṃ samalatā malavattvaṃ amedhyatā -tvaṃ kaluṣatvaṃ aśuddhatā.

dirty DIRTY

, a. (Filthy) malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) maladūṣitaḥ -tā -taṃ malīmasaḥ -sā -saṃ paṅkī -ṅkīnī -ṅki (n) or malapaṅkī paṅkilaḥ -lā -laṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sakarddamaḥ -mā -maṃ kārddamaḥ -mī -maṃ kalkī -lkinī -lki (n) kalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ sajambālaḥ -lā -laṃ kaśmalaḥ -lā -laṃ āvilaḥ -lā -laṃ malīyān -yasī -yaḥ (s) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Mean, base) nīcaḥ -cā -caṃ khalaḥ -lā -laṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ; 'dirty clothes,' varāsī.

to dirty To DIRTY

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), malena or amedhyena or ṣaṅkena duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) or lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ), malinīkṛ samalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ amedhyaṃ -dhyāṃ -dhyaṃ kṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ).

diruption DIRUPTION

, s. sphoṭanaṃ sphuṭanaṃ bhedaḥ vibhedaḥ vibhaṅgaḥ vidāraṇaṃ.

disability DISABILITY

, s. aśaktiḥ f., asāmarthyaṃ akṣamatā daurbalyaṃ śaktihīnatā ayogyatā anupayuktatā niṣedhaḥ.

to disable To DISABLE

, v. a. aśaktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ aśaktīkṛ asamarthaṃ -rthāṃ -rthaṃ kṛ akṣamaṃ -māṃ -maṃ kṛ durbalīkṛ balaṃ or śaktiṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), vikalīkṛ vihastīkṛ upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

disabled DISABLED

, p. p. hṛtaśaktiḥ -ktiḥ -kti or upahataśaktiḥ vihastīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to disabuse To DISABUSE

, v. a. (Undeceive) bhramaṃ or bhrāntiṃ or mohaṃ or mithyāmatiṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or apanī (c. 1. -nayati netuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ), bhrānter muc (c. 6. muñcati moktuṃ), muktabhrāntiṃ kṛ vigatamohaṃ -hāṃ -haṃ kṛ.

to disaccustom To DISACCUSTOM

, v. a. avyavahāritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ vyavahāraṃ or abhyāsaṃ lup (c. 6. lumpati loptuṃ) or nivṛt in caus.

disadvantage DISADVANTAGE

, s. anarthaḥ alābhaḥ ahitaṃ aniṣṭaṃ aphalaṃ apāyaḥ apacayaḥ apakāraḥ apacitiḥ f., apakṛtaṃ aprāptiḥ f., kṣatiḥ f., hāniḥ f., hiṃsā kṣayaḥ upakṣayaḥ apahāraḥ nāśaḥ virodhaḥ vyāghātaḥ bādhaḥ anupakāraḥ.

to disadvantage To DISADVANTAGE

, v. a. apakṛ apāyaṃ or anarthaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) ahitāya or alābhāya bhū virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), hiṃs (c. 1. hiṃsati -situṃ).

disadvantageous DISADVANTAGEOUS

, a. apakārakaḥ -kā -kaṃ -rī -riṇī -ri (n) ahitaḥ -tā -taṃ anarthaḥ -rthā -rthaṃ -rthakaḥ -kā -kaṃ; nirarthakaḥ -kā -kaṃ aphalaḥ -lā -laṃ virodhī -dhinī -dhi (n) pratikūlaḥ -lā -laṃ anupakārakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭajanakaḥ -kā -kaṃ kṣatikārakaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ hiṃsakaḥ -kā -ka amaṅgalaḥ -lā -laṃ sāpakāraḥ -rā -raṃ.

disadvantageously DISADVANTAGEOUSLY

, adv. ahitaṃ aniṣṭaṃ alābhāya ahitāya virodhena viruddhaṃ pratikūlaṃ prātikūlyena anarthakaṃ amaṅgalaṃ sāpakāraṃ.

[Page 185b]
to disaffect To DISAFFECT

, v. a. (Cause disaffection) virañj in caus. (-rañjayati -yituṃ) viraktīkṛ. vairaktyaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), upajap (c. 1. -japati -pituṃ), kaṇe jap or upajap bhedaṃ or vairaṃ kṛ.

disaffected DISAFFECTED

, p. p. viraktaḥ -ktā -ktaṃ ahitaḥ -tā -taṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ ahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) or apriyaiṣī kṣīṇabhaktiḥ -ktiḥ -kti abhaktaḥ -ktā -ktaṃ abhaktimān -matī -mat (t) ahitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi ahitakārī -riṇī -ri (n).

disaffectedly DISAFFECTEDLY

, adv. viraktaṃ ahitaṃ savairaktyaṃ savairāgyaṃ vipriyaṃ.

disaffection DISAFFECTION

, s. viraktiḥ f., vairaktyaṃ virāgaḥ vairāgyaṃ aparāgaḥ abhaktiḥ f., vipriyatā ahitatvaṃ abhaktimattvaṃ.

disaffirmance DISAFFIRMANCE

, s. apavādaḥ apalāpaḥ pratyākhyānaṃ khaṇḍanaṃ asvīkāraḥ.

to disagree To DISAGREE

, v. n. (In opinion) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), visaṃvad (-vadati) na samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), na anuman na svīkṛ asammataḥ -tā -taṃ bhū anyamatībhū.

--(Differ, not to suit) bhid in pass. (bhidyate) asadṛśaḥ -śī -śaṃ bhū na yuj in pass. (yujyate).

--(Be opposed to) virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

disagreeable DISAGREEABLE

, s. (Unpleasing) apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ kupriyaḥ -yā -yaṃ anabhimataḥ -tā -taṃ ananumataḥ -tā -taṃ aramyaḥ -myā -myaṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ahitaḥ -tā -taṃ amanojñaḥ -jñā -jñaṃ amanoharaḥ -rā -raṃ aruciraḥ -rā -raṃ aprītikaraḥ -rī -raṃ anīhitaḥ -tā -taṃ vyalīkaḥ -kā -kaṃ alīkaḥ -kā -kaṃ asukhadaḥ -dā -daṃ niḥsukhaḥ -khā -khaṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Contrary) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viparītaḥ -tā -taṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ.

disagreeableness DISAGREEABLENESS

, s. apriyatā vipriyatā aramyatā aniṣṭatva vyalīkatā alīkatā anabhimatatvaṃ amanojñatvaṃ kaṣṭatā viruddhatā vaiparītyaṃ.

disagreeably DISAGREEABLY

, adv. apriyaṃ aramyaṃ aniṣṭaṃ vyalīkaṃ aruciraṃ viruddhaṃ.

disagreeing DISAGREEING

, p. p. vivadamānaḥ -nā -naṃ asammataḥ -tā -taṃ parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

disagreement DISAGREEMENT

, s. (Difference) bhedaḥ vibhedaḥ bhinnatā asamatā asāmyaṃ

--(Difference of opinion) vimatiḥ f., vaimatyaṃ matiprabhedaḥ mativiparyyayaḥ asammatiḥ f., visaṃvādaḥ asvīkāraḥ.

--(Quarrel) kalahaḥ vipratipattiḥ f., viprayogaḥ.

--(Contrariety) virodhaḥ viruddhatā viparītatā.

to disallow To DISALLOW

, v. a. (Deny) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ).

--(Not to permit) na anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), na anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

--(Censure) nind (c. 1. nindati -ndituṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ).

disallowable DISALLOWABLE

, a. pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ ananujñeyaḥ -yā -yaṃ adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ.

disallowance DISALLOWANCE

, s. pratyākhyānaṃ pratyādeśaḥ niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ ananujñā nirasanaṃ.

disallowed DISALLOWED

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ananujñātaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ.

to disanimate To DISANIMATE

, v. a. nirjīvīkṛ viṣaṇīkṛ avasad in caus. (-sādayati -yituṃ).

disanimation DISANIMATION

, s. nirjīvīkaraṇaṃ jīvitanāśaḥ prāṇaharaṇaṃ jīvitaharaṇaṃ.

to disannul To DISANNUL

, v. a. lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), moghīkṛ niṣphala (nom. niṣphalayati -yituṃ), anyathā kṛ.

disannulled DISANNULLED

, p. p. luptaḥ -ptā -ptaṃ moghīkṛtaḥ -tā -taṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ.

disannulment DISANNULMENT

, s. lopaḥ khaṇḍanaṃ soghīkaraṇaṃ anyathākaraṇaṃ.

to disappear To DISAPPEAR

, v. n. antardhā in pass. (-dhīyate) tirodhā in pass., tirobhū tiras (nom. tirasyati), naś (c. 4. naśyati naśituṃ), praṇaś tirogam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), apratyakṣībhū adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ bhū astaṃ gam.

disappeared DISAPPEARED

, p. p. antarhitaḥ -tā -taṃ tirohitaḥ -tā -taṃ tirogataḥ -tā -taṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ vilīnaḥ -nā -naṃ cakṣuraviṣayaḥ -yā -yaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ alokitaḥ -tā -taṃ adṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ cakṣuratītaḥ -tā -taṃ.

disappearance DISAPPEARANCE

, s. antarddhā -rddhānaṃ antarddhiḥ m., tirodhānaṃ tiraskāraḥ tiraskriyā aviṣayaḥ apratyakṣatā adarśanaṃ alokanaṃ apavāraṇaṃ parokṣaṃ agocaraṃ astamayanaṃ antarhitatvaṃ.

--(Departure) apagamaḥ apāyaḥ.

to disappoint To DISAPPOINT

, v. a. āśāḥ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), saṅkalpaṃ or vāñchāḥ or manorathān han (c. 2. hanti -ntuṃ) or pratihan or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), bhagnāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ moghīkṛ vyarthīkṛ viphalīkṛ vṛthā kṛ mudhā kṛ vañc (c. 10. vañcayati -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh.

disappointed DISAPPOINTED

, p. p. bhagnāśaḥ -śā -śaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ manohataḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitāśaṃsaḥ -sā -saṃ bhagnasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ bhagnodyamaḥ -mā -maṃ āśāvibhinnaḥ -nnā -nnaṃ moghāśaḥ -śā -śaṃ moghavāñchitaḥ -tā -taṃ anadhigatamanorathaḥ -thā -thaṃ alabdhābhīpsitaḥ -tā -taṃ viphalīkṛtaḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ vilakṣitaḥ -tā -taṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vañcitaḥ -tā -taṃ.

disappointment DISAPPOINTMENT

, s. āśābhaṅgaḥ āśākhaṇḍanaṃ udyamabhaṅgaḥ saṅkalpabhaṅgaḥ phalakhaṇḍanaṃ viphalīkaraṇaṃ karmmadhvaṃsaḥ nairāśyaṃ vipralambhaḥ viṣādaḥ visaṃvādaḥ pratyavāyaḥ.

disapprobation DISAPPROBATION

, s. aprasādaḥ nindā aprītiḥ f., vimatiḥ f., virāgaḥ vairaktyaṃ vipriyatā asammatiḥ f., asvīkāraḥ anicchā garhā -rhaṇaṃ jugupsā ghṛṇā.

to disapprove To DISAPPROVE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), na samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), na anuman na abhiman na svīkṛ na praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), na pratinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), na ruc (c. 1. rocate -cituṃ) with dat.; as, 'he disapproves of that,' tat tasmai na rocate.

disapproved DISAPPROVED

, p. p. anabhimataḥ -tā -taṃ asammataḥ -tā -taṃ amataḥ -tā -taṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apraśastaḥ -stā -staṃ garhitaḥ -tā -taṃ ninditaḥ -tā -taṃ asvīkṛtaḥ -tā -taṃ viddhiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to disarm To DISARM

, v. a. śastraṃ or astraṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), āyudham apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), nirāyudhaṃ -dhāṃ -dhaṃ kṛ niḥśastraṃ -strāṃ -straṃ kṛ viśastrīkṛ visajjīkṛ.

disarmed DISARMED

, p. p. nirāyudhaḥ -dhā -dhaṃ nirastraḥ -strā -straṃ niḥśastraḥ -strā -straṃ śastravarjjitaḥ -tā -taṃ; 'disarmed of resentment,' kṣīṇamanyuḥ -nyuḥ -nyu.

to disarrange To DISARRANGE

, v. a. kramaṃ or paryyāyaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), paryyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyas vikṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ) ākulīkṛ saṅkarīkṛ.

disarrangement DISARRANGEMENT

, s. akramaḥ utkramaḥ vyutkramaḥ kramabhaṅgaḥ aparyyāyaḥ aparipāṭiḥ f., pratyavāyaḥ vyastatā asaṃsthānaṃ.

to disarray To DISARRAY

, v. a. (Undress) ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), apanah (c. 4. -nahyati -nadvuṃ), vivastrīkṛ.

disarray DISARRAY

, s. (Disorder of an army) samutpiñjaḥ piñjalaḥ vyūhabhaṅgaḥ.

disaster DISASTER

, s. āpad f., vipad f., vyasanaṃ vipattiḥ f., vyāpad f., viplavaḥ upaplavaḥ upadravaḥ aniṣṭapātaḥ atyayaḥ durdaivaṃ durghaṭanā daurgatyaṃ duḥkhaṃ kleśaḥ.

--(From heaven) vinipātaḥ utpātaḥ vinihataḥ.

to disaster To DISASTER

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), upapīḍ abhipīḍ bādha (c. 1. bādhate -dhituṃ), upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

disastrous DISASTROUS

, a. ātyayikaḥ -kī -kaṃ vyasanī -ninī -ni (n) vipadyuktaḥ -ktā -ktaṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ durgataḥ -tā -taṃ durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ daivopahataḥ -tā -taṃ duḥkhī -khinī -khi (n) durantaḥ -ntā -ntaṃ upākṛtaḥ -tā -taṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aśāntikaraḥ -rī -raṃ.

to disavow To DISAVOW

, v. a. pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apahnu apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), na svīkṛ na aṅgīkṛ.

disavowal DISAVOWAL

, s. pratyākhyānaṃ nihnavaḥ apahnavaḥ nihnutiḥ f., apalāpaḥ asvīkāraḥ.

to disauthorize To DISAUTHORIZE

, v. a. śaktiṃ or prāmāṇyaṃ or prabhutvaṃ or adhikāritvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ luptapramāṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ na anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ).

to disband To DISBAND

, v. a. yuddhakarmmaṇo muc (c. 6. muñcati moktuṃ), sainyān visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), sainyabhaṅgaṃ kṛ.

to disband To DISBAND

, v. n. yuddhakarmmaṇo muc in pass. (mucyate) or visṛja in pass. (-sṛjyate).

to disbark To DISBARK

, v. a. naukāyā avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ).

disbelief DISBELIEF

, s. aviśvāsaḥ apratyayaḥ aśraddhā abhaktiḥ f., aviśrambhaḥ pratyayābhāvaḥ.

to disbelieve To DISBELIEVE

, v. a. na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ rt. i), na viśvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), na śraddhā (c. 2. -dadhāti -dhātuṃ), na pratyayīkṛ.

disbeliever DISBELIEVER

, s. aviśvāsī m. (n) apratyayī m. (n) aśraddadhānaḥ nāstikaḥ.

disbelieving DISBELIEVING

, a. aśraddhāluḥ -luḥ -lu aśraddhāvān -vatī -vat (t).

to disbranch To DISBRANCH

, v. a. śākhāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), niḥśākhaṃ -khāṃ -khaṃ kṛ.

to disburden To DISBURDEN

, v. a. bhāram uttṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or avatṝ in caus., bhārād muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or vimuc bhāraṃ vinī (c. 1. -nayati -netuṃ) or apanī nirbhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ riktabhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ); 'to disburden the mind,' manogataṃ or antargataṃ manaḥ parasmai vyaktīkṛ or vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

to disburse To DISBURSE

, v. a. vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ root i), vyayīkṛ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), viniyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ)

disbursed DISBURSED

, p. p. vyayitaḥ -tā -taṃ vyayīkṛtaḥ -tā -taṃ vyayībhūtaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ.

disbursement DISBURSEMENT

, s. vyayaḥ dhanavyayaḥ vyayīkaraṇaṃ viniyogaḥ visargaḥ tyāgaḥ apacitiḥ f., apacayaḥ; 'receipt and disbursement,' āyavyayau.

disburser DISBURSER

, s. vyayī m. (n) vyayakarttā m. (rttṛ) apacetā m. (tṛ).

discalceated DISCALCEATED

, p. p. niṣpādukaḥ -kā -kaṃ apapādatraḥ -trā -traṃ upānadvarjjitaḥ -tā -taṃ.

to discandy To DISCANDY

, v. a. vilī in caus. (-lāyayati -yituṃ) vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ).

to discard To DISCARD

, v. a. apās (c. 4. -asyati -asituṃ), avamuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ), avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), visṛj vyapasṛj utsṛj; pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), apāhā (c. 3. -jahāti -hātuṃ), apahā vihā; nirākṛ parākṛ; ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh dūrīkṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

discarded DISCARDED

, p. p. apāstaḥ -stā -staṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ sannyastaḥ -stā -staṃ projjhitaḥ -tā -taṃ avadhūtaḥ -tā -taṃ.

discarnate DISCARNATE

, a. māṃsahīnaḥ -nā -naṃ nirmāṃsaḥ -sā -saṃ amāṃsaḥ -sā -saṃ.

to discern To DISCERN

, v. a. (Descry, see) dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), pradṛś sampradṛś pratidṛś paridṛś anudṛś vidṛś sandṛś īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ nirīkṣ vīkṣ prekṣ samprekṣ; ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ), samālok avalok vilok lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), ālakṣ samālakṣ saṃlakṣ āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), nirvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ).

--(Distinguish, judge) vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ or caus. -vecayati -yituṃ), vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vibhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

discerned DISCERNED

, p. p. dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īkṣitaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ.

discerner DISCERNER

, s. draṣṭā m. (ṣṭṛ) īkṣitā m. (tṛ) vijñaḥ vivekadṛśvā m. (n) vivektā m. (ktṛ).

discernible DISCERNIBLE

, a. dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ vijñeyaḥ -yā -yaṃ vivecanīyaḥ -yā -yaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ vibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

discernibly DISCERNIBLY

, adv. pratyakṣatas dṛṣṭigocaraṃ vyaktaṃ vijñeyaṃ spaṣṭaṃ.

discerning DISCERNING

, a. vivekī -kinī -ki (n) vivekadṛśvā -śvā -śva (n) vijñaḥ -jñā -jñaṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi or dūradṛṣṭiḥ marmmajñaḥ -jñā -jñaṃ pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n) buddhimān -matī -mat (t).

discerningly DISCERNINGLY

, adv. savijñānaṃ savivekaṃ vijñavat vicāreṇa paricchedapūrvvaṃ.

discernment DISCERNMENT

, s. vivekaḥ -katā vivecanaṃ vivektṛtvaṃ vivekadṛśvatvaṃ vijñānaṃ paricchedaḥ vicāraḥ parīkṣā avabodhaḥ arthajñānaṃ vibhāvanaṃ avadhāraṇaṃ vittiḥ f., dūradṛṣṭiḥ f., prekṣā.

to discerp To DISCERP

, v. a. vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ lavaśaḥ kṛ śakalīkṛ vidṝ in caus. (-dārayati -yituṃ).

discerptible DISCERPTIBLE

, a. vyavachedyaḥ -dyā -dyaṃ vibhedyaḥ -dyā -dyaṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

discerption DISCERPTION

, s. vyavachedaḥ vidāraṇaṃ viśasanaṃ śakalīkaraṇaṃ.

to discharge To DISCHARGE

, v. a. (Unload) bhāram uttṛ in caus. (-tārayati -yituṃ) or vinī or apanī bhārād muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ).

--(Set free) muc vimuc pravimuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), nistṝ in caus.

--(From obligation) ṛṇāda uttṝ or muc or śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) ānṛṇyaṃ dā.

--(Pay a debt, &c.) ṛṇaṃ śudh in caus. or apanī or vinī or apākṛ or apavṛj in caus. (-varjjayati -yituṃ) or apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ) or nirādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), ānṛṇyaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or upagam or āp (c. 5. āpnoti āptuṃ).

--(Clear, absolve) śudh in caus., pariśudh; pāpād muc.

--(Dismiss from service) padāt or adhikārād avasṛj or visṛj or muc or nirākṛ, or avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or apās (c. 4. -asyati -asituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or niṣkas in caus. (-kāsayati -yituṃ) or vahiṣkṛ.

--(Perform) anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), kṛ saṅkṛ nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ).

--(A missile) kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip as (c. 4. asyati asituṃ), prās muc pramuc sṛj īr (c. 10. īrayati -yituṃ), udīr pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(A gun) lohagolān yuddhanāḍeḥ prakṣip or niḥsṛ in caus., yuddhanāḍistham āgneyacūrṇaṃ jval in caus. (jvālayati -yituṃ).

--(Emit, pour forth) udīr muc pramuc utsṛj udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), udvam (c. 1. -vamati -mituṃ), uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) sru in caus. (srāvayati -yituṃ or c. 1. mavati srotuṃ), prasru kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), skand in caus. (skandayati -yituṃ).

to discharge To DISCHARGE

, v. n. muc in pass. (mucyate) sru (c. 1. sravati srotuṃ), vilī (c. 4. -līyate).

[Page 187b]
discharge DISCHARGE

, s. (Unloading) bhārāvataraṇaṃ uttaraṇaṃ.

--(Setting free) mokṣaḥ muktiḥ f., parimokṣaṇaṃ utsargaḥ nistāraḥ.

--(From obligation) ṛṇamokṣaḥ ṛṇamuktiḥ f., uttaraṇaṃ.

--(Payment of a debt) ṛṇaśodhanaṃ ṛṇāpanayanaṃ ṛṇāpākaraṇaṃ ṛṇasiddhiḥ f., ānṛṇyaṃ ṛṇāpanodanaṃ vigaṇanaṃ nirādeśaḥ.

--(Acquittance) pāpamocanaṃ pariśodhaḥ nistāraḥ niṣkṛtiḥ f.

--(Dismission from office) adhikārād visarjjanaṃ or nirākaraṇaṃ or apāsanaṃ or avaropaṇaṃ or vahiṣkaraṇaṃ padacyutiḥ f.

--(Performance) anuṣṭhānaṃ ācaraṇaṃ vidhānaṃ karaṇaṃ nirvāhaḥ; 'discharge of one's duties,' karmmānuṣṭhānaṃ.

--(Voiding, emission) utsargaḥ visargaḥ mokṣaṇaṃ srāvaḥ āśrāvaḥ āśravaḥ uccāraḥ udgāraḥ.

discharged DISCHARGED

, p. p. (Released) muktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(From obligation) uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ṛṇamuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Paid, as a debt) śodhitaḥ -tā -taṃ pariśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ nirādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Acquitted) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Dismissed) visarjjitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apāstaḥ -stā -staṃ dūrīkṛtaḥ -tā -taṃ prahitaḥ -tā -taṃ adhikārātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Shot) īritaḥ -tā -taṃ prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ niḥsāritaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

--(Emitted) udīritaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uccāritaḥ -tā -taṃ skanditaḥ -tā -taṃ.

--(Performed) anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ kṛtaḥ -tā -taṃ.

discharger DISCHARGER

, s. (Of duty) karmmānuṣṭhāyī m. (n).

--(Of a missile) prakṣepakaḥ.

to dicind To DICIND

, v. a. dvidhā chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vyavachid dvikhaṇḍīkṛ.

disciple DISCIPLE

, s. śiṣyaḥ antevāsī m. (n) antevāsijanaḥ chātraḥ anuyāyī m. (n) vidyārthī m. (n) anucaraḥ anugatikaḥ āśritaḥ; 'disciple of a disciple,' praśiṣyaḥ.

discipleship DISCIPLESHIP

, s. śiṣyatvaṃ chātratā antevāsitvaṃ vidyārthitvaṃ anuyāyitvaṃ.

disciplinable DISCIPLINABLE

, a. śāsanīyaḥ -yā -yaṃ śāsyaḥ -syā -syaṃ śikṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

disciplinarian DISCIPLINARIAN

, s. śāsitā m. (tṛ) śiṣṭikarttā m. (rttṛ) vinetā m. (tṛ) niyāmakaḥ.

disciplinary DISCIPLINARY

, a. vainayikaḥ -kī -kaṃ śiṣṭiviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

discipline DISCIPLINE

, s. (Education, instruction) vinayaḥ śikṣā abhyāsaḥ śāsanaṃ śiṣṭiḥ f., śāstiḥ f., anuśāsanaṃ upadeśaḥ adhyāpanaṃ anunayaḥ nītiḥ f.

--(Military discipline) vyāyāmaḥ yuddhābhyāsaḥ yuddhaśikṣā yuddhanītiḥ f., yuddhavyavasthā.

--(Rule of government) nītiḥ f., nayaḥ rājanītiḥ vyavasthā niyamaḥ vidhiḥ m.

--(Chastisement) śiṣṭiḥ f., śāstiḥ f., śāsanaṃ nigrahaḥ sāhasaṃ daṇḍaḥ damaḥ.

--(Subjection) dāntiḥ f.

to discipline To DISCIPLINE

, v. a. (Educate, instruct) vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ) anuśikṣ; śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), (anuśās adhī) in caus. (adhyāpayati -yituṃ).

--(Exercise) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyāyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

--(Regulate) viniyam niyam śās anuśās vidhṛ in caus. (-dhārayati -yituṃ).

--(Punish, chastise) śās anuśās daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ).

disciplined DISCIPLINED

, p. p. śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śāsitaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ anunītaḥ -tā -taṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ damitaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ.

to disclaim To DISCLAIM

, v. a. nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apahnu pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), apajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), parityaj (c. 1. -tyajati -tyaktuṃ), na svīkṛ na aṅgīka.

[Page 188a]
disclaimer DISCLAIMER

, s. apahnotā m. (tṛ) nihnotā m., pratyādeśakaḥ asvīkarttā m. (rttṛ).

to disclose To DISCLOSE

, v. a. (Uncover) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apavṛ apāvṛ ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

--(Reveal) prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vikāś spaṣṭīkṛ prakaṭīkṛ vyaktīkṛ vyañj (c. 7. -anakti -añjituṃ).

--(Tell) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ); 'disclose a secret,' rahasyaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ).

disclosed DISCLOSED

, p. p. vivṛtaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ.

disclosure DISCLOSURE

, s. vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ prakāśaḥ -śanaṃ spaṣṭīkaraṇaṃ vyaktīkaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ pracāraṇaṃ nivedanaṃ udbhedaḥ bhedaḥ; 'of a secret,' rahasyabhedaḥ.

discoloration DISCOLORATION

, s. (The act) vivarṇakaraṇaṃ malinīkaraṇaṃ kṛṣṇīkaraṇaṃ.

--(The state) vivarṇatvaṃ vaivarṇyaṃ mālinyaṃ kaluṣaṃ kalaṅkaḥ.

to discolour To DISCOLOUR

, v. a. vivarṇīkṛ vivarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), kṛṣṇīkṛ.

discoloured DISCOLOURED

, p. p. vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dīnavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nīraktaḥ -ktā -ktaṃ; 'having discoloured teeth,' kṛṣṇadaśanaḥ -nā -naṃ.

to discomfit To DISCOMFIT

, v. a. parāji (c. 1. -jayati -te -jetuṃ), parāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parās (c. 4. -asyati -asituṃ), parābhū abhibhū vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) vyūhān bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vidhvaṃs in caus. (-dhvaṃsayati -yituṃ) piñjalīkṛ skhad (c. 1. skhadate -dituṃ).

discomfited DISCOMFITED

, p. p. parājitaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ parāstaḥ -stā -staṃ prapalāyitaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ pratihatodyamaḥ -mā -maṃ piñjalaḥ -lā -laṃ samutpiñjaḥ -ñjā -ñjaṃ.

discomfiture DISCOMFITURE

, s. parājayaḥ apajayaḥ parābhavaḥ vyasanaṃ balavyasanaṃ bhaṅgaḥ bhedaḥ vidravaḥ prapalāyanaṃ hāriḥ f., skhadanaṃ piñjalakaḥ samutpiñjalakaḥ.

discomfort DISCOMFORT

, s. asvāsthyaṃ asusthatā duḥkhaṃ asukhaṃ pīḍā vyathā khedaḥ kaṣṭaṃ kṛcchraṃ vedanā cittavedanā udvegaḥ bādhā kleśaḥ santāpaḥ.

to discomfort To DISCOMFORT

, v. a. duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), paritap (c. 10. -tāpayati -yituṃ).

to discommend To DISCOMMEND

, v. a. na praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ).

to discommode To DISCOMMODE

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ).

discommodious DISCOMMODIOUS

, a. anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ asvāsthyajanakaḥ -kā -kaṃ.

to discompose To DISCOMPOSE

, v. a. kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh ākulīkṛ kātarīkṛ vyākulīkṛ asthirīkṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), muh in caus. (mohayati -yituṃ) vyāmuh vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ).

discomposed DISCOMPOSED

, p. p. kṣobhitaḥ -tā -taṃ kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ ākulitaḥ -tā -taṃ ākulacittaḥ -ttā -ttaṃ vyākulaḥ -lā -laṃ kātaraḥ -rā -raṃ asthiraḥ -rā -raṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ pāriplavaḥ -vā -vaṃ mohitaḥ -tā -taṃ udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vidhuraḥ -rā -raṃ.

discomposure DISCOMPOSURE

, s. kṣobhaḥ ākulatā vyākulatvaṃ ākulacittatā kātaratvaṃ asthiratā anirvṛtiḥ f., vyagratā pāriplavatvaṃ udvegaḥ vaiklavyaṃ utkampaḥ mohaḥ.

to disconcert To DISCONCERT

, v. a. (Frustrate) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vṛthā kṛ.

--(Discompose) muh in caus. (mohayati -yituṃ) ākulīkṛ vyagrīkṛ.

disconcerted DISCONCERTED

, p. p. pratihatodyamaḥ -mā -maṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ mohitaḥ -tā -taṃ ākulitaḥ -tā -taṃ vyākulitaḥ -tā -taṃ vilakṣitaḥ -tā -taṃ.

[Page 188b]
disconformity DISCONFORMITY

, DISCONGRUITY, s. asādṛśyaṃ apogyatā asaṅgatiḥ f., viruddhatā.

to disconnect To DISCONNECT

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ).

disconnected DISCONNECTED

, p. p. viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ asaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ.

disconnection DISCONNECTION

, s. viyogaḥ viprayogaḥ asaṃyogaḥ viśleṣaḥ anabhiṣvaṅgaḥ.

disconsolate DISCONSOLATE

, a. viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) avasannaḥ -nnā -nnaṃ nirāśaḥ -śā -śaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ vimanāḥ -nāḥ -naḥ (s), or klāntamanāḥ or durmanāḥ or antarmanāḥ or udvignamanāḥ vimanaskaḥ -skā -skaṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ anāśvāsanīyaḥ -yā -yaṃ khidyamānaḥ -nā -naṃ khedānvitaḥ -tā -taṃ.

disconsolately DISCONSOLATELY

, adv. saviṣādaṃ sakhedaṃ sodvegaṃ sanairāśyaṃ nirānandaṃ.

discontent DISCONTENT

, s. asantoṣaḥ atuṣṭiḥ f., aparitoṣaḥ atṛptiḥ f., aratiḥ f., anirvṛtiḥ f., anādvādaḥ aśāntiḥ f., asantuṣṭatā atṛptatā.

discontent DISCONTENT

, DISCONTENTED, a. asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atṛptaḥ -ptā -ptaṃ atuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aparituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ arataḥ -tā -taṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ aratiḥ -tiḥ -ti aśāntaḥ -ntā -ntaṃ aprītaḥ -tā -taṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ apraśāntakāmaḥ -mā -maṃ apratilabdhakāmaḥ -mā -maṃ sāsūyaḥ -yā -yaṃ.

to discontent To DISCONTENT

, v. a. na santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) na tṛṣ in caus. (-tarpayati -yituṃ) asantoṣam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

discontinuance DISCONTINUANCE

, DISCONTINUATION, s. (Want of continuity) vicchedaḥ chedaḥ bhaṅgaḥ antarāyaḥ khaṇḍanaṃ.

--(Cessation) viratiḥ f., virāmaḥ avaratiḥ f., uparatiḥ f., nivṛttiḥ f., vinivṛttiḥ f., nirvṛttiḥ f., nivarttanaṃ vicchedaḥ chedaḥ upaśamaḥ apaśamaḥ kṣāntiḥ f., kṣayaḥ.

to discontinue To DISCONTINUE

, v. a. and n. (Leave off) viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam with abl. c., nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt with abl. c., śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), vichid in pass. (-chidyate).

--(Cause to cease) nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) viram in caus. (-ramayati -yituṃ).

--(Abandon) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh.

--(Interrupt, break off) vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vilup (c. 10. -lopayati -yituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

discontinued DISCONTINUED

, p. p. virataḥ -tā -taṃ avarataḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ ujjhitaḥ -tā -taṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

discord DISCORD

, DISCORDANCE, s. (Disagreement) bhedaḥ vibhedaḥ vibhinnatā virodhaḥ parasparavirodhaḥ vimatiḥ f., vaimatyaṃ asammatiḥ f., ayogyatā viparītatā vaiparītyaṃ visavādaḥ prātikūlyaṃ vailakṣaṇyaṃ viruddhatā; 'causing discord,' bhedakaraḥ -rī -raṃ.

--(In music) aparavaḥ visvaraśabdaḥ asaumyasvaraḥ apakvaṇaḥ.

to discord To DISCORD

, v. n. vibhid in pass. (-bhidyate) na samma n (c. 4. -ganyate -mantuṃ), na yuj in pass. (yujyate) visaṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), anyonyaṃ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

discordant DISCORDANT

, a. (Incongruous) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ asammataḥ -tā -taṃ viparītaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In sound) visvaraḥ -rā -raṃ asvaraḥ -rā -raṃ asaumyasvaraḥ -rā -raṃ karkaśasvanaḥ -nā -naṃ vaitālikaḥ -kī -kaṃ.

discordantly DISCORDANTLY

, adv. viruddhaṃ viparītaṃ visvaraṃ virodhena ayogyaṃ.

to discover To DISCOVER

, v. a. (Shew) dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) abhidṛś nidṛś pratidṛś.

--(Reveal, make manifest) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), apavṛ prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ prakaṭīkṛ vyañj (c. 7. -anakti -añjituṃ c. 10. -añjayati -yituṃ), āviṣkṛ.

--(Make known) jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) nivid in caus. (-vedayati -yituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Find out, detect) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), parijñā abhijñā nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adhigam adhyāgam; āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vid (c. 6. vindati vedituṃ), abhivid anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

discoverable DISCOVERABLE

, a. tirūpaṇīyaḥ -yā -yaṃ jñeyaḥ -yā -yaṃ prekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

discovered DISCOVERED

, p. p. narūpitaḥ -tā -taṃ jñātaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ abhijñātaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ; 'in a fault,' dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

discoverer DISCOVERER

, s. nirūpakaḥ nirṇetā m. (tṛ) parijñānī m. (n) avagantā m. (ntṛ).

discovery DISCOVERY

, s. (Disclosing, exhibiting) vivṛtiḥ f., darśanaṃ prakāśanaṃ prekṣaṇaṃ.

--(Finding out) jñānaṃ parijñānaṃ vijñānaṃ nirūpaṇaṃ prāptiḥ f., upalabdhiḥ f., avagamaḥ avagatiḥ f., nirṇayaḥ anusandhānaṃ.

discount DISCOUNT

, s. uddhāraḥ uddhṛtabhāgaḥ huṇḍikāpatrād uddhṛto bhāgaḥ.

to discount To DISCOUNT

, v. a. (Deduct a part) bhāgam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Pay a bill of exchange before hand) bhāgam uddhṛtya prāgvihitakālād huṇḍikāpatraṃ śudh in caus. (śodhayati -yituṃ).

to discountenance To DISCOUNTENANCE

, v. a. na anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), na anupāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), na anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ), na upakṛ lajj (c. 10. lajjayati -yituṃ).

to discourage To DISCOURAGE

, v. a. (Depress, deject) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) vipad in caus., viṣaṇṇīkṛ viṣādaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) mlānīkṛ nirviṇīkṛ; āśāḥ or mano bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or han (c. 2. hanti -ntuṃ).

--(Deter) bhayahetuṃ darśayitvā nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ).

discouraged DISCOURAGED

, p. p. viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ avasāditaḥ -tā -taṃ nirviṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ bhagnodyamaḥ -mā -maṃ bhagnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) manohataḥ -tā -taṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ nivarttitaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ.

discouragement DISCOURAGEMENT

, s. manobhaṅgaḥ udyogabhaṅgaḥ udyamavyāghātaḥ āśābhaṅgaḥ nivarttanaṃ viṣādotpādanaṃ avasādakaraṇaṃ aprasādaḥ.

discouraging DISCOURAGING

, a. viṣādotpādakaḥ -kā -kaṃ avasādajanakaḥ -kā -kaṃ.

discourse DISCOURSE

, s. (Conversation) sambhāṣā -ṣaṇaṃ saṃlāpaḥ saṅkathā ālāpaḥ ābhāṣaṇaṃ saṃvādaḥ sampravadanaṃ kathopakathanaṃ anukathanaṃ kathāyogaḥ.

--(Speech, dissertation) vacanaṃ vākyaṃ vacaḥ n. (s) vādaḥ pravādaḥ pravacanaṃ bhāṣitaṃ bhāṣaṇaṃ lapitaṃ vacanakramaḥ nigādaḥ.

to discourse To DISCOURSE

, v. n. (Talk, converse) bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ), sambhāṣ samprabhāṣ prabhāṣ; ālap (c. 1. -lapati -pituṃ), saṃlap; vad (c. 1. vadati -te -dituṃ), saṃvad sampravad vac (c. 2. vakti -ktuṃ), saṃvac jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), sañjalp.

--(Treat of, talk over) vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), prasaṅgaṃ kṛ kath (c. 10. kathayati -yituṃ).

discourser DISCOURSER

, s. vādī m. (n) vaktā m. (ktṛ) bhāṣī m. (n) ālāpī m. (n) kathakaḥ.

discoursive DISCOURSIVE

, a. tarkī -rkiṇī -rki (n) ūhī -hinī -hi (n) sāṃvādikaḥ -kī -kaṃ.

discourteous DISCOURTEOUS

, a. asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durmaryyādaḥ -dā -daṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ vinayapramāthī -thinī -thi (n) aprasannaḥ -nnā -nnaṃ duścaritraḥ -trā -traṃ.

discourteously DISCOURTEOUSLY

, adv. asabhyaṃ aśiṣṭaṃ avinītaṃ apraśritaṃ duḥśīlatvāt.

[Page 189b]
discourtesy DISCOURTESY

, s. asabhyatā aśiṣṭatā avinayaḥ duḥśīlatā aprasādaḥ apraśrayaḥ.

discredit DISCREDIT

, s. ayaśaḥ n. (s) akīrttiḥ f., akhyātiḥ f., kukhyātiḥ f., pakīrttiḥ f., apamānaṃ kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ apratiṣṭhā maryyādāhāniḥ f.

to discredit To DISCREDIT

, v. a. (Deprive of credibility) aviśvāsyaḥ or aśraddheya iti man (c. 4. manyate mantuṃ), prāmāṇyaṃ or gauravaṃ lagh (nom. laghayati -yituṃ) or laghūkṛ aviśvastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ.

--(Not to credit) na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ), na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ).

--(Disgrace) akīrttiṃ or ayaśaḥ or apamānaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), laghūkṛ kalaṅkaṃ kṛ.

discreditable DISCREDITABLE

, a. akīrttikaraḥ -rī -raṃ ayaśaskaraḥ -rī -raṃ kalaṅkakaraḥ -rā -raṃ apamānyaḥ -nyā -nyaṃ amānyaḥ -nyā -nyaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avaśasyaḥ -syā -syaṃ maryyādāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokamarhiṃtaḥ -tā -taṃ apratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

discreet DISCREET

, a. vimṛśyakārī -riṇī -ri (n) or samīkṣyakārī vijñaḥ -jñā -jñaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vicāraṇaśīlaḥ -lā -laṃ svavahitaḥ -tā -taṃ manasvī -svinī -svi (n) matimān -matī -mat (t) kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ vinītaḥ -tā -taṃ pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n).

discreetly DISCREETLY

, adv. suvimṛśya svavahitaṃ suvicāryyaṃ vicāreṇa vijñavat.

discrepance DISCREPANCE

, DISCREPANCY, s. vibhedaḥ vibhinnatā bhedaḥ bhinnatā virodhaḥ viruddhatā vipratipattiḥ f., asaṅgatiḥ f., viparītatā vaiparītyaṃ dvaidhaṃ dvaividhyaṃ visaṃvādaḥ prātikūlyaṃ vailakṣaṇyaṃ vigītiḥ f.

discrepant DISCREPANT

, a. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) viparītaḥ -tā -taṃ vigītaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ visaṃvādī -dinī -di (n) vivadamānaḥ -nā -naṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ.

discrete DISCRETE

, a. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthagbhūtaḥ -tā -taṃ.

discretion DISCRETION

, s. (Prudence) vinayaḥ vinītatā nītiḥ f., sunītiḥ sunayaḥ prasamīkṣā samīkṣaṇaṃ samīkṣyakāritvaṃ vimṛśyakāritvaṃ cintā vijñatā vicakṣaṇatā vivecanā vicāraḥ.

--(Liberty of acting at pleasure) svātantryaṃ svācchandyaṃ svādhīnatā.

--(Option) vikalpaḥ anukalpaḥ; 'at one's own discretion,' svecchayā svarucyā.

discretionally DISCRETIONALLY

, adv. svecchātas svecchānusāreṇa vikalpatas kāmaṃ anukāmaṃ.

discretionary DISCRETIONARY

, a. vaikalpikaḥ -kī -kaṃ vikalpitaḥ -tā -taṃ savikalpakaḥ -kā -ka ānukalpikaḥ -kī -kaṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ svacchandaḥ -ndā -ndaṃ yādṛcchikaḥ -kī -kaṃ.

to discriminate To DISCRIMINATE

, v. a. vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), viśiṣ (c. 7. -śinaṣṭi -śeṣṭuṃ c. 10. -śeṣayati -yituṃ), vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ, c. 10. -vecayati -yituṃ), lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), pṛthakkṛ vij (c. 3. vevekti vijituṃ), vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ).

discriminated DISCRIMINATED

, p. p. viśeṣitaḥ -tā -taṃ kṛtalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ parichinnaḥ -nnā -nnaṃ vijñātaḥ -tā -taṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ.

discrimination DISCRIMINATION

, s. (The act) vivekaḥ vivecanaṃ paricchedaḥ -danaṃ vijñānaṃ arthavijñānaṃ arthajñānaṃ vibhāvanaṃ vicāraḥ vyavacchedaḥ vittiḥ f., vivekadṛśvatvaṃ vivektṛtvaṃ viśeṣaṇaṃ pṛthakkaraṇaṃ pṛthagātmatā avadhāraṇaṃ.

--(The state) viśiṣṭatā parichinnatā viviktatā; 'discrimination of right and wrong,' sadasadvivekaḥ; 'want of discrimination,' avivekaḥ -katā.

discriminating DISCRIMINATING

, a. viśeṣajñaḥ -jñā -jñaṃ vivekadṛśvā -śvā -śva (n) arthajñaḥ -jñā -jñaṃ.

discriminative DISCRIMINATIVE

, a. vivekī -kinī -ki (n) viśeṣakaḥ -kā -kaṃ paricchedakaḥ -kā -kaṃ prabhedakārī -riṇī -ri (n) vibhāvakaḥ -kā -kaṃ vijitā -trī -tṛ (tṛ).

[Page 190a]
discursive DISCURSIVE

, a. (Wandering from one topic to another) bahuviṣayaḥ -yā -yaṃ nānāvastuviṣayakaḥ -kā -kaṃ anekārthaḥ -rthā -rthaṃ bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ nānāprasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ itastato bhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ cañcalaḥ -lā -laṃ.

--(Argumentative) tārkikaḥ -kī -kaṃ vicārī -riṇī -ri (n).

discus DISCUS

, s. cakraṃ lauhacakraṃ aṭṭanaṃ; 'of Vishnu,' śivadattaṃ.

to discuss To DISCUSS

, v. a. vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), parimṛś samīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣ vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), math (c. 1. mathati -thituṃ), vādānuvādaṃ kṛ.

discussed DISCUSSED

, p. p. vicāritaḥ -tā -taṃ mathitaḥ -tā -taṃ vittaḥ -ttā -ttaṃ vinnaḥ -nnā -nnaṃ.

discussion DISCUSSION

, s. vicāraḥ -raṇā vitarkaḥ -rkaṇaṃ vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ vimarśaḥ parīkṣā vivecanaṃ -nā samīkṣā prasamīkṣā vibhāvanaṃ sampradhāraṇā; 'topic under discussion,' prasaṅgaḥ prastāvaḥ; 'under discussion,' prastutaḥ -tā -taṃ; 'result of discussion,' mathitārthaḥ.

--(Dispersion) vidrāvaṇaṃ vikṣepaḥ.

discussing DISCUSSING

, a. vicārakaḥ -kā -kaṃ vibhāvakaḥ -kā -kaṃ vimarśī -rśinī -rśi (n).

discussive DISCUSSIVE

, a. duṣṭadhātunāśakaḥ -kā -kaṃ duṣṭarasavidrāvakaḥ -kā -kaṃ śothahṛt.

discutient DISCUTIENT

, a. śothaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ śothajit śothahṛt visphoṭaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

disdain DISDAIN

, s. avajñā -jñānaṃ avahelā -lanaṃ upekṣā avamānaṃ unmāthaḥ garhā -rhaṇaṃ ghṛṇā kutsā -tsanaṃ helanaṃ nirākaraṇaṃ parākaraṇaṃ auddhatyaṃ avalepaḥ.

to disdain To DISDAIN

, v. a. avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), laghūkṛ tucchīkṛ parākṛ nirākṛ kadarthīkṛ pratyācakṣ (c. 2. -caṣṭe).

disdained DISDAINED

, p. p. avajñātaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ kutsitaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ kadarthitaḥ -tā -taṃ parākṛtaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ.

disdainful DISDAINFUL

, a. avamānī -ninī -ni (n) sāvahelaḥ -lā -laṃ sāvṛjñaḥ -jñā -jñaṃ sāvalepaḥ -pā -paṃ upekṣakaḥ -kā -kaṃ sonmāthaḥ -thā -thaṃ ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n).

disdainfully DISDAINFULLY

, adv. sāvajñānaṃ sonmāthaṃ sāvahelaṃ sāvalepaṃ avamānena upekṣayā.

disdainfulness DISDAINFULNESS

, s. avaliptatā sāvalepatvaṃ sonmāthatā auddhatyaṃ.

disease DISEASE

, s. rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ pīḍā ruk f. (j) rujā rugnatā gadaḥ upatāpaḥ ārttiḥ f., kaṣṭaṃ asvāsthyaṃ duḥkhaṃ vikāraḥ vikṛtiḥ f., vikaraḥ amaḥ amasaḥ mṛtyubhṛtyaḥ kleśaḥ tāpaḥ.

to disease To DISEASE

, v. a. rogeṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ).

diseased DISEASED

, p. p. or a. rogī -giṇī -gi (n) rogavān -vatī -vat (t) rogārttaḥ -rttā -rttaṃ rogagrastaḥ -stā -staṃ sarogaḥ -gā -gaṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ sāmayaḥ -yā -yaṃ amī -minī -mi (n) āturaḥ -rā -raṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ vikārī -riṇī -ri (n) vikṛtaḥ -tā -taṃ abhyāntaḥ -ntā -ntaṃ abhyamitaḥ -tā -taṃ āsayāvī -vinī -vi (n).

to disembark To DISEMBARK

, v. a. uttṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) naukāyāḥ or potād avatṝ in caus. or avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) utkūla (nom. utkūlayati -yituṃ).

to disembark To DISEMBARK

, v. n. uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), pratyuttṝ naukāyāḥ or potād avatṝ or avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ).

disembarkation DISEMBARKATION

, s. uttaraṇaṃ pratyuttaraṇaṃ naukāyā avataraṇaṃ or avarohaṇaṃ.

disembarked DISEMBARKED

, p. p. uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ atinauḥ -nauḥ -nu utkūlitaḥ -tā -taṃ.

[Page 190b]
to disembitter To DISEMBITTER

, v. a. tiktarasaṃ or tiktatvam apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) atiktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ tiktavarjjitaṃ -tā -taṃ kṛ madhurīkṛ surasaṃ -sāṃ -saṃ kṛ.

disembodied DISEMBODIED

, p. p. nyastadehaḥ -hā -haṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ tyaktadehaḥ -hā -haṃ dehātītaḥ -tā -taṃ aśarīraḥ -rā -raṃ vigatadehaḥ -hā -haṃ kāyavarjjitaḥ -tā -taṃ anaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

to disembogue To DISEMBOGUE

, v. a. salilaṃ samudre nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ) or prasru in caus. (-srāvayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ).

to disembogue To DISEMBOGUE

, v. n. nirgam (-gacchati -gantuṃ) niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apasṛ samudraṃ viś (c. 6. viśati veṣṭuṃ) or praviś or niviś.

to disembroil To DISEMBROIL

, v. a. vyāmohāt or udvegāt or vyastatvād uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), nirutpātaṃ -tāṃ -taṃ kṛ nirupadravaṃ -vāṃ -vaṃ kṛ.

to disenchant To DISENCHANT

, v. a. mantraṃ or abhicāraṃ or vaśakriyāṃ pratikṛ mantraprabhāvāt or abhicāravaśād uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), abhicārabhaṅgaṃ kṛ.

to disencumber To DISENCUMBER

, DISCUMBER, v. a. bhārāt or vighnād uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pratibandhān apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), nirvighnīkṛ nirvighna (nom. nirvighnayati -yituṃ), viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) niṣpratyūhaṃ -hāṃ -haṃ kṛ.

to disengage To DISENGAGE

, v. a. (Separate) viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ).

--(Disentangle) muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), viśudh in caus. (-śodhayati yituṃ).

--(Withdraw the mind) mano nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

to disengage To DISENGAGE

, v. n. muc in pass. (mucyate) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), virañj in pass. (-rajyate) ātmānaṃ nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ); 'to be disengaged, at leisure,' prāptāvakāśaḥ -śā -śaṃ bhū sāvakāśaḥ -śā -śaṃ bhū avasaraṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), kāryyarahitaḥ -tā -taṃ bhū kāryyaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ bhū.

disengaged DISENGAGED

, p. p. (Extricated) muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(At leisure) avakāśaprāptaḥ -ptā -ptaṃ prāptāvasaraḥ -rā -raṃ vyāpāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirvyāpāraḥ -rā -raṃ niṣkriyaḥ -yā -yaṃ.

to disentangle To DISENTANGLE

, v. a. muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc vinirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ uttṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) nistṝ viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ).

--(Remove obstacles) vighnān apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ), nirvighnīkṛ niṣpratyūhaṃ -hāṃ -haṃ kṛ.

to disenthral To DISENTHRAL

, v. a. dāsyāt or dāsabhāvāt or paravaśāt or parādhīnatvād muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or vimuc or nistṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ).

to disentrance To DISENTRANCE

, v. a. nirbharasvapnāt or bhūrcchanāt prabudh in caus. (-bodhayati -yituṃ).

disesteem DISESTEEM

, s. anādaraḥ amānanaṃ upekṣā avamānaṃ avajñā avadhīraṇaṃ asevanaṃ.

to disesteem To DISESTEEM

, v. a. avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), kadarth (c. 10. -arthayate -yituṃ), laghūkṛ tucchīkṛ sandādaraḥ -rā -raṃ bhū.

disfavour DISFAVOUR

, s. aprasādaḥ aprasannatā ananugrahaḥ nigrahaḥ vaimukhyaṃ adṛṣṭiḥ f., anāśrayaḥ viraktiḥ f., vairaktyaṃ ananukūlatā anurodhābhāvaḥ anupakāraḥ.

to disfavour To DISFAVOUR

, v. a. na anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), na anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ), na prasad (c. 6. -sīdati -sattuṃ), aprasannaḥ -nnā -nnaṃ bhū aprasādaṃ kṛ na upakṛ.

disfiguration DISFIGURATION

, s. virūpakaraṇaṃ aparūpīkaraṇaṃ kadākārakaraṇaṃ vikṛtikaraṇaṃ.

to disfigure To DISFIGURE

, v. a. virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), virūpīkṛ aparūpīkṛ kurūpīkṛ vikṛ kadākārīkṛ vyaṅgīkṛ vikalīkṛ.

disfigured DISFIGURED

, p. p. virūpitaḥ -tā -taṃ virūpaḥ -pā -pī -paṃ aparūpaḥ -pī -paṃ kurūpaḥ -pī -paṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ vikṛtākṛtiḥ -tiḥ -ti vikalāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

disfigurement DISFIGUREMENT

, s. virūpatā vairūpyaṃ kurūpatā aparūpatā vaikṛtyaṃ vyaṅgatā.

to disfranchise To DISFRANCHISE

, v. a. mahāsabhāyāṃ pratinidhipreraṇādhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) pauratvalopaṃ kṛ adhikāraṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

disfranchisement DISFRANCHISEMENT

, s. adhikāralopaḥ adhikārād bhraṃśanaṃ adhikārahāniḥ f.

to disgorge To DISGORGE

, v. a. udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), vam (c. 1. vamati -mituṃ), udvam utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ūrddhvaṃ kṣip chard (c. 10. chardayati -yituṃ).

disgorgement DISGORGEMENT

, s. udgāraḥ -raṇaṃ udgiraṇaṃ vamaḥ -manaṃ vāntiḥ f., ūrddhvaśodhanaṃ.

disgrace DISGRACE

, s. ayaśaḥ n. (s) apayaśaḥ n., akīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., apamānaṃ akhyātiḥ f., kukhyātiḥ apadhvaṃsaḥ apakarṣaḥ anādaraḥ kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ maryyādāhāniḥ f., parābhavaḥ paribhavaḥ abhibhavaḥ apratiṣṭhā amaryyādā; 'disgrace of the family,' kulakajjalaḥ kulāṅgāraḥ.

to disgrace To DISGRACE

, v. a. (Cause dishonour) ayaśaḥ kṛ akīrttiṃ kṛ sāpamānaṃ -nāṃ -naṃ kṛ kalaṅkaṃ kṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kukhyātiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) lajjāṃ kṛ.

--(Degrade, put out of favour) padād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or nirākṛ.

disgraced DISGRACED

, p. p. sāpamānaḥ -nā -naṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ avajñopahataḥ -tā -taṃ.

disgraceful DISGRACEFUL

, a. akīrttikaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ ayaśasyaḥ -syā -syaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ apamānajanakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) amaryyādājanakaḥ -kā -kaṃ nindākaraḥ -rī -raṃ.

disgracefully DISGRACEFULLY

, adv. sāpamānaṃ ayaśasyaṃ akīrttikaraṃ lajjākaraṃ garhitaṃ.

disgracious DISGRACIOUS

, a. aprasannaḥ -nnā -nnaṃ ananukūlaḥ -lā -laṃ niranurodhaḥ -dhā -dhaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ aprītikaraḥ -rī -raṃ asantoṣajanakaḥ -kā -kaṃ.

to disguise To DISGUISE

, v. a. (Conceal by an unusual dress) anyaveśena or veśāntareṇa chad (c. 10. chādayati -yituṃ), kapaṭaveśena or chadmaveśena guh (c. 1. gūhati -hituṃ, c. 10. gūhayati -yituṃ), viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ), ākāragopanaṃ kṛ; 'disguise one's self,' anyaveśaṃ paridhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ) or dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ) svākāragopanaṃ kṛ ātmarūpaṃ or ātmadehaṃ guh ātmākāraparivarttanaṃ kṛ.

--(Conceal, cloke) chad gup in des. (jugupsate -psituṃ) prāvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

--(Disfigure) virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), virūpīkṛ vikṛ; 'disguise one's intentions,' svābhiprāyagopanaṃ kṛ.

disguise DISGUISE

, s. (Dress for cor ealing the person) kapaṭaveśaḥ chadmaveśaḥ anyaveśaḥ veśāntaraṃ kṛtrimaveśaḥ veśaḥ.

--(Act of disguising) ākāragopanaṃ veśāntaradhāraṇaṃ viḍambanaṃ abhinayaḥ.

--(Counterfeit appearance, false show) chadma n. (n) vyapadeśaḥ apadeśaḥ vyājaḥ chalaṃ lakṣyaṃ lakṣaṃ.

disguised DISGUISED

, p. p. veśadhārī -riṇī -ri (n) kapaṭaveśī -śinī -śi (n) or ladmaveśī kapaṭaveśaḥ -śā -śaṃ kapaṭarūpī -piṇī -pi (n) alakṣyaliṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ; 'disguised as a Brahman,' dvijarūpī m. (n) dvijaveśaḥ; 'disguised censure,' vyājanindā.

disguisement DISGUISEMENT

, s. ākāragopanaṃ chadmaveśadhāraṇaṃ viḍambanaṃ kapaṭarūpagrahaṇaṃ.

[Page 191b]
disgust DISGUST

, s. bībhatsaḥ -tsaṃ ghṛṇā aruciḥ f., garhā kutsā vikṛtaṃ vaikṛtaṃ -tyaṃ vikāraḥ aratiḥ f., vairāgyaṃ viraktiḥ f., vairaktyaṃ nirvedaḥ.

to disgust To DISGUST

, v. a. bībhatsaṃ or aruciṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), vaikṛtyam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

disgusted DISGUSTED

, p. p. jātabībhatsaḥ -tsā -tsaṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ arataḥ -tā -taṃ.

disgustful DISGUSTFUL

, DISGUSTING, a. bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇotpādakaḥ -kā -kaṃ araciraḥ -rā -raṃ ahṛdyakṛt m. f. n., vairāgyakṛt kutsitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ.

dish DISH

, s. śarāvaḥ pātraṃ bhājanaṃ bhojanapātraṃ bhāṇḍaṃ; 'made-dish,' sūdaḥ siddhānnaṃ.

to dish up To DISH UP

, v. a. pātrasthaṃ māṃsavyañjanādi pariviṣ in caus. (-veṣayati -yituṃ).

dish-clout DISH-CLOUT

, s. śarāvamārjjanaḥ paṭaḥ pātrasammārjjanārthaṃ cīraṃ.

dish-water DISH-WATER

, s. bhojanapātraprakṣālanena ghṛtasnehādimalinaṃ jalaṃ.

dishabille DISHABILLE

, a. durvāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) kucelaḥ -lā -laṃ avinītaveśaḥ -śā -śaṃ analaṅkṛtaḥ -tā -taṃ akṛtābharaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vivastraḥ -strā -straṃ.

dishabille DISHABILLE

, s. laghuvāsaḥ n. (s) śithilavastraṃ śayanagṛhe paridheyaṃ vasanaṃ.

to dishabit To DISHABIT

, v. a. nirvas in caus. (-vāsayati -yituṃ) vāsasthānād vahiṣkṛ.

to dishearten To DISHEARTEN

, v. a. āśāṃ or mano bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), āśābhaṅgaṃ kṛ avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) viṣaṇṇīkṛ nirviṇṇīkṛ viṣādaṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) nirāśīkṛ.

disheartened DISHEARTENED

, p. p. bhagnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) bhagnāśaḥ -śā -śaṃ viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasāditaḥ -tā -taṃ dīnacetanaḥ -nā -naṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ mlānāśaḥ -śā -śaṃ.

dishevelled DISHEVELLED

, a. pravitataḥ -tā -taṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ślathaḥ -thā -thaṃ; 'having dishevelled hair,' vigalitakeśaḥ -śī -śaṃ muktakeśaḥ śī -śaṃ visastakeśaḥ -śī -śaṃ dhyāmamūrddhajaḥ -jā -jaṃ.

dishonest DISHONEST

, a. (Void of probity) asādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu aśuciḥ -ciḥ -ci adhārmmikaḥ -kī -kaṃ anyāyavarttī -rttinī -rtti (n) anṛjuprakṛtiḥ -tiḥ -ti vakraḥ -krā -kraṃ vakrī -kriṇī -kri (n) jihmaḥ -hmā -hmaṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ abhadraḥ -drā -draṃ khalaḥ -lā -laṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ kauṭikaḥ -kī -kaṃ kauṭaḥ -ṭī -ṭaṃ nikṛtaḥ -tā -taṃ asaralaḥ -lā -laṃ.

--(Unchaste woman) bhraṣṭā vyabhicāriṇī asādhvī asatī.

--(Obscene) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ garhitaḥ -tā -taṃ.

dishonestly DISHONESTLY

, adv. asādhu aśuci anyāyena kuṭilaṃ viṣamaṃ dhūrttavat.

dishonesty DISHONESTY

, s. (Want of probity) asādhutvaṃ aśucitvaṃ khalatā duṣṭatā adharmmaḥ asaralatā asāralyaṃ anṛjutā jihmatā vakratā kauṭilyaṃ kāpaṭyaṃ kauṭaṃ aśuddhatā adākṣiṇyaṃ māyā.

--(Unchastity in a woman) asatītvaṃ asādhvītvaṃ.

dishonour DISHONOUR

, s. apamānaṃ anādaraḥ avamānaṃ -nanā vimānaṃ ayaśaḥ n. (s) apayaśaḥ akīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., amaryyādā avajñā paribhavaḥ tiraskāraḥ upekṣā kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ apadhvaṃsaḥ apakarṣaḥ apratiṣṭhā akhyātiḥ f., maryyādāhāniḥ f., aṅkanaṃ.

to dishonour To DISHONOUR

, v. a. (Cause disgrace) apamānaṃ kṛ ayaśaḥ kṛ kalaṅkaṃ kṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), akīrttiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), lajjāṃ kṛ sāpamānaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

--(Dishonour a maiden) kanyāṃ duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ).

--(Treat with dishonour) avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), laghūkṛ.

dishonourable DISHONOURABLE

, a. apamānyaḥ -nyā -nyaṃ avamānanīyaḥ -yā -yaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apayaśaskaraḥ -rā -raṃ akīrttikaraḥ -rī -raṃ apamānajanakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ.

[Page 192a]
dishonourably DISHONOURABLY

, adv. anāryyaṃ anāryyavat ayaśasyaṃ apamānyaprakāreṇa.

dishonoured DISHONOURED

, p. p. apamānitaḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ vimānitaḥ -tā -taṃ anarccitaḥ -tā -taṃ anādṛtaḥ -tā -taṃ anapacitaḥ -tā -taṃ kātkṛtaḥ -tā -taṃ.

dishonourer DISHONOURER

, s. apamānakarttā m. (rttṛ) anādarakṛt upekṣakaḥ avajñātā m. (tṛ).

dishumour DISHUMOUR

, s. prakṛtikaṭutvaṃ prakṛtikarkaśatvaṃ svabhāvavakratā duḥśīlatā vakraśīlatā aruntudatvaṃ.

disinclination DISINCLINATION

, s. viraktiḥ f., vairaktyaṃ vimukhatā vaimukhya anīhā nirohatā anicchā aruciḥ f., vimatiḥ f., parāṅmukhatā aprītiḥ f., nigrahaḥ aspṛhā apravṛttiḥ f., apriyatvaṃ.

to disincline To DISINCLINE

, v. a. virañj in caus. (-rañjayati -yituṃ) vairaktyaṃ or vaimukhyaṃ or anicchāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) parāṅmukhaṃ -khāṃ -khaṃ kṛ.

disinclined DISINCLINED

, p. p. parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ viraktabhāvaḥ -vā -vaṃ vimataḥ -tā -taṃ viparītaḥ -tā -taṃ anicchuḥ -cchuḥ -cchuḥ -cchu nirīhaḥ -hā -haṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ nirabhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ apravṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

disingenuous DISINGENUOUS

, a. anudāraḥ -rā -raṃ asaralaḥ -lā -laṃ adakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ aśuciḥ -ciḥ -ci savyājaḥ -jā -jaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ kuṭilasvabhāvaḥ -vā -vaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ malārthakaḥ -kā -kaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

disingenuously DISINGENUOUSLY

, adv. anudāraṃ asaralaṃ aśuci savyājaṃ kāpaṭyena kuṭilaṃ.

disingenuousness DISINGENUOUSNESS

, s. anaudāryyaṃ asāralyaṃ aśucitā adākṣiṇyaṃ bhāvavakratā kauṭīlyaṃ savyājatvaṃ kāpaṭyaṃ kārpaṇyaṃ khalatā duṣṭatā māyā.

disinherison DISINHERISON

, s. (Act of disinheriting) paitṛkarikthachedaḥ paitṛkarikthalopaḥ vibhāgaśūnyakaraṇaṃ.

--(The state) paitṛkādhikārahāniḥ f., vibhāgaśūnyatā.

to disinherit or disherit To DISINHERIT or DISHERIT

, v. a. nirbhaj in caus. (-bhājayati -yituṃ) vibhāgaśūnyaṃ -nyāṃ -nyaṃ kṛ paitṛkadhanaṃ or paitṛkariktham apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), paitṛkādhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) gotrarikthalopaṃ kṛ.

disinherited DISINHERITED

, p. p. nirbhājitaḥ -tā -taṃ vibhāgaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ paitṛkādhikārādbhraṃśitaḥ -tā -taṃ paitṛkadhanahīnaḥ -nā -naṃ anadhikāraḥ -rā -raṃ.

to disinter To DISINTER

, v. a. śavaṃ or mṛtaśarīram utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

disinterred DISINTERRED

, p. p. utkhātaḥ -tā -taṃ protkhātaḥ -tā -taṃ samādhivahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

disinterested DISINTERESTED

, a. nirmamaḥ -mā -maṃ amamaḥ -mā -maṃ amāmakaḥ -kī -kaṃ niṣkāmaḥ -mā -maṃ akāmātmā -tmā -tma (n) anātmanīnaḥ -nā -naṃ muktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ nijalābhanivṛttatṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ svārthanirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vimalārthakaḥ -kā -kaṃ vipakṣapātaḥ -tā -taṃ apakṣapātī -tinī -ti (n) niḥsvārthī -rthinī -rthi (n) or asvārthārthī asvārthalipsuḥ -psuḥ -psu udāsīnaḥ -nā -naṃ ahaitukaḥ -kā -kaṃ akiñcanaḥ -nā -naṃ vṛttiglānaḥ -nā -naṃ nirīhaḥ -hā -haṃ.

disinterestedly DISINTERESTEDLY

, adv. nirmamaṃ niṣkāmaṃ svārthanirapekṣaṃ nirmamatvāt vipakṣapātaṃ.

disinterestedness DISINTERESTEDNESS

, s. nirmamatvaṃ amamatvaṃ -tā niṣkāmatvaṃ niḥsaṅgatvaṃ nirīhatā asvārthārthitvaṃ vipakṣapātatvaṃ apakṣapātitā udāsīnatā audāsyaṃ.

to disjoin To DISJOIN

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viprayuj viśliṣ (c. 10. -ślepayati -yituṃ).

disjoined DISJOINED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ asaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahitaḥ -tā -taṃ.

to disjoint To DISJOINT

, v. a. (Put out of joint) visandhīkṛ sandhitroṭanaṃ kṛ sandhiṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), visandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Separate) viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), visaṃyuj viśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ).

--(Carve). vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

to disjoint To DISJOINT

, v. n. visandhībhū visaṃyuj in pass. (-yujyate).

disjointed DISJOINTED

, p. p. visandhitaḥ -tā -taṃ asaṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ.

--(Not coherent) asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ niryuktikaḥ -kī -kaṃ.

disjointing DISJOINTING

, s. visandhīkaraṇaṃ visandhānaṃ visaṃyogaḥ sandhichedaḥ vyavachedaḥ.

disjunct DISJUNCT

, a. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ visaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ pṛthagbhūtaḥ -tā -taṃ.

disjunction DISJUNCTION

, s. viyogaḥ visaṃyogaḥ viprayogaḥ niryuktiḥ f., asaṃyogaḥ viśleṣaḥ asandhānaṃ vibhedaḥ saṅgavicyutiḥ f., āsaṅgatyaṃ; 'of letters,' avasānaṃ.

disjunctive DISJUNCTIVE

, a. niryuktikaḥ -kī -kaṃ viyogī -ginī -gi (n) vibhedakaraḥ -rī -raṃ.

disjunctively DISJUNCTIVELY

, adv. viyogatas visaṃyogatas viśleṣeṇa visaṃyuktaṃ pṛthak.

disk DISK

, s. (Of the sun, &c.) vimbaḥ -mbaṃ maṇḍalaṃ paridhiḥ m., pariveśaḥ upasūryyakaṃ sūryyamaṇḍalaṃ.

--(Quoit) cakraṃ.

dislike DISLIKE

, s. aprītiḥ f., aprema n. (n) apriyatā -tvaṃ vipriyatā -tvaṃ viraktiḥ f., vairaktyaṃ vimatiḥ f., dveṣaḥ nigrahaḥ vidviṣṭatā dveṣyatā aruciḥ f., asauhṛdyaṃ vimukhatā parāṅmukhatā vaimukhyaṃ anicchā anīhā vidhvaṃsaḥ aniṣṭatā.

to dislike To DISLIKE

, v. a. na abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), na anuman na iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), na abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), na pratinand na anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ); dviṣ (c. 2. dveṣṭi -ṣṭuṃ), vidviṣ virañj in pass. (-rajyate); na prī (c. 9. prīṇāti or c. 4. prīyate), na anuruc (c. 10. -rocayati -yituṃ) or expressed by the neut. form rocate; as, 'he dislikes that,' tat tasmai na rocate.

disliked DISLIKED

, p. p. apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ dviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anabhimataḥ -tā -taṃ aprītikaraḥ -rī -raṃ.

to disliken To DISLIKEN

, v. a. asamānīkṛ asamīkṛ asadṛśaṃ -śīṃ -śaṃ kṛ atulyīkṛ.

dislikeness DISLIKENESS

, s. asamānatā asāmyaṃ asādṛśyaṃ atulyatā vaiṣamyaṃ.

to dislocate To DISLOCATE

, v. a. visandhīkṛ sandhitroṭanaṃ kṛ sandhiṃ or asthigranthiṃ truṭ (c. 10. troṭayate -yituṃ) or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), visandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), sandhim utsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or sthānāntarīkṛ.

dislocated DISLOCATED

, p. p. visandhitaḥ -tā -taṃ visandhīkṛtaḥ -tā -taṃ truṭitaḥ -tā -taṃ sandhicyutaḥ -tā -taṃ cyutagranthiḥ -nthiḥ -nthi.

dislocation DISLOCATION

, s. troṭanaṃ sandhitroṭanaṃ sandhibhaṅgaḥ granthibhaṅgaḥ visandhānaṃ visandhīkaraṇaṃ sandhicyutiḥ f.; 'of hand and foot,' karapādatroṭanaṃ.

to dislodge To DISLODGE

, v. a. (Remove from a habitation) gṛhād vahiṣkṛ or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) nirvas in caus. (-vāsayati -yituṃ) vivas vipravas sthānāntarīkṛ deśāntarīkṛ.

--(Remove, drive away) apasṛ or niḥsṛ or utsṛ in caus., nirākṛ dūrīkṛ apānuda (c. 6. -nudati -nottuṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), vical in caus. (-cālayati -yituṃ).

to dislodge To DISLODGE

, v. n. apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), sthānāntaraṃ or deśāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), niveśanasthānaṃ tvaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), sthānāntare niviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

dislodged DISLODGED

, p. p. apasāritaḥ -tā -taṃ niḥsāritaḥ -tā -taṃ vivāsitaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ niṣkāsitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ sthānāntaraṃ gamitaḥ -tā -taṃ.

disloyal DISLOYAL

, a. abhaktaḥ -ktā -ktaṃ abhaktimān -matī -mat (t) kṣīṇabhaktiḥ -ktiḥ -kti bhaktihīnaḥ -nā -naṃ viśvāsaghātī -tinī -ti (n) or viśrambhaghātī or bhaktighātī śatrusevī -vinī -vi (n) or dviṭsevī rājā- bhidrohī -hiṇī -hi (n) rājāpathyakārī -riṇī -ri (n) rājavairī -riṇī -ri (n).

--(Not true to marriage) vyabhicārī m. -riṇī f. (n) ananukūlaḥ m., asādhvī f., asatī f., abhisārikā f.

disloyally DISLOYALLY

, adv. abhaktyā bhaktihīnatvāt abhaktavat bhaktibhaṅgāt rājadroheṇa.

disloyalty DISLOYALTY

, s. abhaktiḥ f., abhaktimattvaṃ bhaktihīnatā bhaktibhaṅgaḥ bhaktidhātaḥ viśvāsabhaṅgaḥ śatrusevā dviṭsevā rājābhidrohaḥ rājāpathyakāritvaṃ.

--(In love) vyabhicāraḥ.

dismal DISMAL

, a. dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duḥkhī -khinī -khi (n) saśokaḥ -kā -kaṃ sakhedaḥ -dā -daṃ khedajanakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭāvedī -dinī -di (n) ugraḥ -grā -graṃ ghoraḥ -rā -raṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ raudraḥ -drī -draṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

dismally DISMALLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ ugraṃ sakhedaṃ ugraśokāt bhayānakaṃ.

dismalness DISMALNESS

, s. dāruṇatā saśokatā ugratā ghoratvaṃ raudratvaṃ bhayānakatvaṃ.

to dismantle To DISMANTLE

, v. a. (Strip of dress) vivastra (nom. vivastrayati -yituṃ), nagnīkṛ vastraṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

--(Deprive a ship of rigging) naukāsajjāṃ or naukopakaraṇaṃ hṛ or apahṛ or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Deprive a town of forts) nagaraparigataṃ prācīrādi or nagaraparikūṭaṃ or nagaradurgaṃ or nagaraguptiṃ naś in caus. (nāśayati -yituṃ).

dismantled DISMANTLED

, p. p. vivastraḥ -strā -straṃ hṛtopakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hṛtasajjaḥ -jjā -jjaṃ.

to dismask To DISMASK

, v. a. kṛtrimamukhaṃ or kapaṭaveśaṃ or chadmaveśam avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) apavṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), apāvṛ; ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), spaṣṭīkṛ.

to dismast To DISMAST

, v. a. kūpakaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), guṇavṛkṣakam apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

dismasted DISMASTED

, p. p. bhagnakūpakaḥ -kā -kaṃ hṛtaguṇavṛkṣakaḥ -kā -kaṃ niṣkūpakaḥ -kā -kaṃ.

to dismay To DISMAY

, v. a. tras in caus. (trāsayati -yituṃ) vitras bhī in caus. (bhāyayati or bhīṣayati -yituṃ), vismi in caus. (-smāyayati -smāpayati -yituṃ) vismayam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ), (udvij in caus. (-vejayati -yituṃ).

dismay DISMAY

, s. vismayaḥ sādhvasaṃ trāsaḥ santrāsaḥ bhayaṃ bhīṣaṇaṃ udvegaḥ daraḥ.

dismayed DISMAYED

, p. p. vismitaḥ -tā -taṃ santrastaḥ -stā -staṃ bhīṣitaḥ -tā -taṃ trāsitaḥ -tā -taṃ sādhvasopahataḥ -tā -taṃ vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

to dismember To DISMEMBER

, v. a. aṅgād aṅgam avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avayavaśo nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), gātrāṇi pṛthakkṛ vyaṅgīkṛ.

dismemberment DISMEMBERMENT

, s. aṅgavyavachedaḥ avayavaśo nikarttanaṃ gātrāṇāṃ pṛthakkaraṇaṃ.

to dismiss To DISMISS

, v. a. (Send away) prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ c. 10. -sarjjayati -yituṃ), sampreṣ in caus. (-eṣayati -yituṃ).

--(Give leave of departure) anujñā, (c. 9. -jānāti -jñātuṃ).

--(Discard) apās (c. 4. -asyati -asituṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), avamṛc avasṛj vyapasṛj utsṛj; hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apāhā apahā vihā; ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nirākṛ parākṛ dūrīkṛ; 'to dismiss from office,' adhikārāt or padāt or sācivyād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or avaruh in caus. (ro-payati -yituṃ) or nirākṛ.

dismissed DISMISSED

, p. p. prasthāpitaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ -tā -taṃ sampreṣitaḥ -tā -taṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nisṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apāstaḥ -stā -staṃ pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣkāsitaḥ -tā -taṃ gamitaḥ -tā -taṃ nikṛtaḥ -tā -taṃ dūrīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'dismissed from office,' cyutādhikāraḥ -rā -raṃ adhikārātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ or nirākṛtaḥ -tā -taṃ; 'one dismissed,' apaviddhalokaḥ.

[Page 193b]
dismission DISMISSION

, DISMISSAL, s. prasthāpanaṃ preraṇaṃ visarjjanaṃ apasarjjanaṃ avasarjjanaṃ apāsanaṃ sampraiṣaḥ -ṣaṇaṃ khaṇḍanaṃ; 'from office,' adhikārād bhraṃśanaṃ or nirākaraṇaṃ or avaropaṇaṃ.

to dismount To DISMOUNT

, v. a. (Throw from a horse) aśvapṛṣṭhāt pat in caus. (pātayati -yituṃ) or avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or uttṝ.

--(Throw a cannon from its carriage) yuddhayantraṃ svavāhanād avatṝ in caus.

to dismount To DISMOUNT

, v. n. aśvād avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), aśvapṛṣṭhād avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ) or uttṝ avayā (c. 2. -yāti -tuṃ), adho gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

dismounted DISMOUNTED

, p. p. avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

disnatured DISNATURED

, p. p. vātsalyarahitaḥ -tā -taṃ avatsalaḥ -lā -laṃ snehahīnaḥ -nā -naṃ.

disobedience DISOBEDIENCE

, s. ājñābhaṅgaḥ ājñāvyatikramaḥ ājñālaṅghanaṃ ananuvarttanaṃ asevanaṃ amānanaṃ aśuśrūṣā pratikūlatvaṃ pratīpatā avaśatvaṃ ananukūlatā ananuṣṭhānaṃ duḥśīlatā.

disobedient DISOBEDIENT

, a. ājñābhaṅgakaraḥ -rī -raṃ ājñālaṅghī -ṅghinī -ṅghi (n) anādeśakaraḥ -rī -raṃ avacanakaraḥ -rī -raṃ avacaskaraḥ -rā -raṃ aśuśrūṣuḥ -ṣuḥ -ṣu ananuvarttī -rttinī -rtti (n) ananukūlaḥ -lā -laṃ avaśaḥ -śā -śaṃ avaśavarttī -rttinī -rtti (n) pratīpaḥ -pā -paṃ avidhāyī -yinī -yi (n) asevī -vinī -vi (n) pratikūlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ.

to disobey To DISOBEY

, v. a. ājñāṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ) or na sev (c. 1. sevate -vituṃ) or na anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or na anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) or na śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) or na pratīṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ) or na anuvidhā in pass. (-dhīyate) or na abhyupe (c. 2. abhyupaiti -tuṃ); pratīpa (nom. pratīpāyate).

disobeyed DISOBEYED

, p. p. asevitaḥ -tā -taṃ aśuśrūṣitaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

disobligation DISOBLIGATION

, s. apriyaṃ vipriyaṃ anupakāraḥ apakāraḥ apaarādhaḥ vidhvaṃsaḥ.

to disoblige To DISOBLIGE

, v. a. apriyaṃ or vipriyaṃ kṛ or ācar (c. 1. -carati -rituṃ); aparādh (c. 4. -rādhyati (c. 5. -rāghnoti -rāddhuṃ) with gen.; apakṛ asantoṣaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), roṣaṃ or manyum utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

disobliging DISOBLIGING

, a. apriyaṅkaraḥ -rī -raṃ or apriyakaraḥ ananurodhī -dhinī -dhi (n) ananugrāhī -hiṇī -hi (n) ananukūlaḥ -lā -laṃ anupakārī -riṇī -ri (n) ananuvidhāyī -yinī -yi (n) asantoṣakaraḥ -rī -raṃ apakārakaḥ -kā -kaṃ aparādhakārī -riṇī -ri (n) vyalīkaḥ -kā -kaṃ.

disobligingly DISOBLIGINGLY

, adv. aprītyā ananurodhena anunayābhāvāt duṣṭabhāvena.

disobligingness DISOBLIGINGNESS

, s. ananurodhaḥ ananugrahaḥ ananukūlatā apriyakāritvaṃ anupakāritvaṃ.

disorder DISORDER

, s. (Irregularity, confusion) akramaḥ utkramaḥ vyutkramaḥ kramabhaṅgaḥ bhagnaprakramaḥ vyatikramaḥ visūtratā aparipāṭiḥ f., asaṃsthānaṃ avyavasthā avidhiḥ m., avidhānaṃ anavasthitatvaṃ vyastatā vikṣiptatā saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṅkīrṇatvaṃ saṅkṣobhaḥ vyatikaraḥ.

--(Tumult, disturbance) viplavaḥ tumulaṃ kolāhalaḥ kṣobhaḥ.

--(Breach of law) vyavasthātikramaḥ.

--(Disease) rogaḥ vyādhiḥ m., pīḍā vyāpad f., āmayaḥ vaikalyaṃ asvāsthyaṃ asusthatā; 'disorder of stomach,' annavikāraḥ jaṭharāmayaḥ.

--(Discomposure of mind) ākulatvaṃ vyākulatvaṃ vyagratā vaiklavyaṃ sambhramaḥ; 'army in disorder,' samutpiñjaḥ piñjalaḥ.

to disorder To DISORDER

, v. a. (Confuse) paryyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyas saṃkṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), kramaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), saṅkarīkṛ astavyastīkṛ saṅkulīkṛ ākulīkṛ.

--(Make sick) asvāsthyaṃ or rogaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati yituṃ), asvasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), upahan upatap (c. 10. -tāpayati -yituṃ).

--(Disturb the mind) vyākulīkṛ ākulīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), vyāmuh (c. 10. -mohayati -yituṃ), vibhram (c. 10. -bhramayati -yituṃ).

disordered DISORDERED

, a. (Deranged) vyastaḥ -stā -staṃ astavyastaḥ -stā -staṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ bhagnakramaḥ -mā -maṃ kramahīnaḥ -nā -naṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyāpannaḥ -nnā -nnaṃ vigalitaḥ -tā -taṃ.

--(In mind) ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhrāntamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) viparītacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) vyagraḥ -grā -graṃ pāriplavaḥ -vā -vaṃ.

--(In body) asvasthaḥ -sthā -sthaṃ upahataḥ -tā -taṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ āturaḥ -rā -raṃ vikārī -riṇī -ri (n).

--(As an army) piñjalaḥ -lā -laṃ.

disorderly DISORDERLY

, a. (Confused) astavyastaḥ -stā -staṃ. See DISORDERED.

--(Irregular) vidhibhañjakaḥ -kā -kaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Lawless, unruly) dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ avaśaḥ -śā -śaṃ aniyataḥ -tā -taṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

disorderly DISORDERLY

, adv. (Confusedly, without order) saṅkulaṃ saṅkīrṇaṃ akrameṇa kramaṃ vinā.

--(Against rule or law) avidhitas adharmmatas niyamaviruddhaṃ.

disordinate DISORDINATE

, a. avidhiḥ -dhiḥ -dhi vidhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ nirācāraḥ -rā -raṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n).

disorganization DISORGANIZATION

, s. nirvyūḍhiḥ f., nirvyūḍhatā saṃsthānabhaṅgaḥ kramabhaṅgaḥ rītikhaṇḍanaṃ.

to disorganize To DISORGANIZE

, DISORGANIZED. See To DISORDER, DISORDERED.

to disown To DISOWN

, v. a. nihnu (c. 2. -hnute hnotuṃ), apahnu pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā atikhyā pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apajñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ).

disowned DISOWNED

, p. p. nihnutaḥ -tā -taṃ apahnutaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ.

to disparage To DISPARAGE

, v. a. (Treat with contempt, undervalue) avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad paribhū asūya (nom. asūyati -te -yituṃ), abhyasūya upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), kadarth (c. 10. -arthayate -yituṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ), laghūkṛ tucchīkṛ tṛṇāya man (c. 4. manyate mantuṃ), avaman apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), vyapakṛṣ.

--(Match unequally) ayogyavivāhena sambandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), anupayuktasambandhaṃ kṛ.

--(Impair by union with something inferior) ayogyasaṃsargeṇa sāratām apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or apakṛṣ.

disparaged DISPARAGED

, p. p. avajñātaḥ -tā -taṃ avamataḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ kadarthitaḥ -tā -taṃ ninditaḥ -tā -taṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avagītaḥ -tā -taṃ laghūkṛtaḥ -tā -taṃ.

disparagement DISPARAGEMENT

, s. (Detraction, dishonour) asūyā -yanaṃ abhyasūyā asūyuḥ m., apavādaḥ parīvādaḥ parivādaḥ avajñā paribhāṣaṇaṃ apamānaṃ nindā avahelā paribhavaḥ paribhūtiḥ f., apakarṣaḥ guṇāpavādaḥ guṇaghātaḥ vigānaṃ paradoṣavādaḥ parāvajñā kalaṅkakaraṇaṃ tiraskāraḥ.

--(Unequal match) ayogyasambandhaḥ anupayuktavivāhaḥ.

disparager DISPARAGER

, s. asūyakaḥ abhyasūyakaḥ apavādī m. (n) parivādī m. guṇaghātī m. (n) nindakaḥ; 'self-disparager,' ātmaguṇāvamānī m. (n).

disparity DISPARITY

, s. asāmyaṃ asamatā asamānatā vaiṣamyaṃ viṣamatā atulyatvaṃ prabhedaḥ vibhedaḥ bhedaḥ bhinnatā prabhinnatā asamañjasaṃ asāmañjasyaṃ ayogyatā tāratamyaṃ nyūnādhikaṃ nyūnādhikyaṃ nyūnātirekaṃ; 'in number,' saṃkhyāvaiṣamyaṃ viṣamasaṃkhyatvaṃ.

to dispark To DISPARK

, v. a. vāṭaṃ sarvvasāmānyaṃ kṛ or niravarodhaṃ kṛ or nirāvaraṇaṃ kṛ.

to dispart To DISPART

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ), vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), dvidhābhid or kṛ dvaidhīkṛ dvikhaṇḍīkṛ.

dispassion DISPASSION

, s. vairāgyaṃ vairāgaṃ virāgaḥ arāgatvaṃ akrodhaḥ śāntiḥ f., śamaḥ śāntatā audāsyaṃ nirīhatā nirudvegaḥ dhairyyaṃ jāḍyaṃ.

dispassionate DISPASSIONATE

, a. virāgī -giṇī -gi (n) or arāgī viraktaḥ -ktā -ktaṃ arāgaḥ -gā -gaṃ vītarāgaḥ -gā -gaṃ rāgahīnaḥ -nā -naṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ samacittaḥ -ttā -ttaṃ samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi udāsī -sinī -si (n) udāsīnaḥ -nā -naṃ nirañjanaḥ -nā -naṃ akrodhaḥ -dhā -dhaṃ apakṣapātī -tinī -ti (n).

dispassionately DISPASSIONATELY

, adv. śāntyā śāntacetasā samabuddhyā asambhramaṃ asahasā.

dispatch DISPATCH

, s. See DESPATCH.

to dispel To DISPEL

, v. a. apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ), apānud vyapānud; niras (c. 4. -asyati -asituṃ), vyas apās apasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), niḥsṛ utsṛ; nirākṛ vahiṣkṛ dūrīkṛ vical (c. 10. -cālayati -yituṃ), vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), apanī vidhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), nirdhū apoh (c. 1. -ūhate -hituṃ), vidhmā (c. 1. -dhamati -dhmātuṃ), hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ parihṛ han (c. 2. hanti -ntuṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ); 'dispelling darkness,' tamonudaḥ -dā -daṃ; 'dispelling fever,' jvaraghnaḥ -ghnī -ghnaṃ jvaranāśakaḥ -kā -kaṃ jvarāpahaḥ -hā -haṃ jvarāntakaḥ -kā -kaṃ, 'dispelling poison,' viṣaghātī -tinī -ti (n); 'dispelling obstacles,' vighnaharaḥ -rā -raṃ vighnavināyakaḥ -kā -kaṃ.

dispelled DISPELLED

, p. p. nirastaḥ -stā -staṃ vyastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ dūrīkṛtaḥ -tā -taṃ apanoditaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ -tā -taṃ nirdhūtaḥ -tā -taṃ vidhūtaḥ -tā -taṃ apanītaḥ -tā -taṃ vyapoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ.

dispelling DISPELLING

, s. apanuttiḥ f., apanodaḥ apasāraṇaṃ niḥsāraṇaṃ nirasanaṃ nirākaraṇaṃ.

to dispend To DISPEND

, v. a. vyay (c. 10. vyayayati -yituṃ c. 1. vyayati, rt. i), vyayīkṛ.

dispensary DISPENSARY

, s. auṣadhāgāraṃ auṣadhasaṃskāraśālā auṣadhaparikalpanagṛhaṃ auṣadhamiśraṇasthānaṃ.

dispensation DISPENSATION

, s. (Distribution) praṇayanaṃ vitaraṇaṃ vibhāgakalpanā parikalpanaṃ vaṇṭanaṃ pravibhāgaḥ kḷptiḥ f., parinirvapaṇaṃ aṃśanaṃ.

--(Permission to break a law) niyamabhaṅgānumatiḥ f., vidhānalaṅghanānumatiḥ vyavasthābhaṅgānujñā vyavahārabhaṅgānumatiḥ f., vyavasthāvaśād vimuktiḥ f., ācārabhaṅgopekṣā muktiḥ f., vinirmokaḥ kṣamā mokṣaḥ.

--(The dealing of God with men) manuṣyān prati parameśvarasya gatiḥ f., or vyavahāraḥ or pravṛttiḥ f. or kriyāvidhiḥ m.

dispensator DISPENSATOR

, s. vibhāgakalpakaḥ parikalpakaḥ praṇetā m. (tṛ) vitaraṇakṛt vaṇṭanakṛt.

dispensatory DISPENSATORY

, s. auṣadhasaṃskāraviṣayo granthaḥ vaidyaśāstraṃ.

to dispense To DISPENSE

, v. a. kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp pṛthak pṛthag vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ) or pravibhaj or vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), ninyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ), vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ); 'to dispense justice, punishment, &c.' praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampraṇī.

to dispense with To DISPENSE WITH

, v. a. avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

dispensed DISPENSED

, p. p. parikalpitaḥ -tā -taṃ pravibhaktaḥ -ktā -ktaṃ praṇītaḥ -tā -taṃ.

[Page 195a]
dispense DISPENSE

, s. niyamabhaṅgānumatiḥ f., vidhānalaṅghanakṣamā vyavasthāvaśād vinirmokaḥ.

dispenser DISPENSER

, s. parikalpakaḥ praṇetā m. (tṛ) vitaraṇakārī m. (n).

to dispeople To DISPEOPLE

, v. a. nirjanīkṛ vijanīkṛ naraśūnyaṃ -nyāṃ -nyaṃ kṛ śūnyāraṇyaṃ kṛ nirmanuṣyaṃ -ṣyāṃ -ṣyaṃ kṛ araṇyamiva kṛ.

dispeopler DISPEOPLER

, s. naraśūnyakārī m. (n) ucchedakaḥ nirmanuṣyakārī m., nirjanakṛt.

to disperse To DISPERSE

, v. a. vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), itastataḥ or bahudhā or nānādikṣu vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vidhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), nirdhū itastato vical in caus. (-cālayati -yituṃ) or vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) or apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ) or niras or gam in caus. (gamayati -yituṃ) or visṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or prasṛ or vidhmā (c. 1. -dhamati -dhmātuṃ) or apadhmā; 'dispersing darkness,' tamonudaḥ -dā -daṃ tamopahaḥ -hā -haṃ tamoharaḥ -rā -raṃ. See DISPERSER; 'dispersing to different quarters,' apadiśya.

dispersed DISPERSED

, p. p. vikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidrutaḥ -tā -taṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vigalitaḥ -tā -taṃ vyastaḥ -stā -staṃ suvyastaḥ -stā -staṃ bahudhāgataḥ -tā -taṃ vidhūtaḥ -tā -taṃ vinirdhūtaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ viṣkannaḥ -nnā -nnaṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

dispersedly DISPERSEDLY

, adv. vidrutaṃ asaṃhataṃ suvyastaṃ suvistaraṃ bahudhā pṛthak.

disperser DISPERSER

, s. vidrāvayitā m. (tṛ) vikiraṇakṛt; 'a disperser of doubt,' saṃśayocchedakaḥ; also expressed by nudaḥ ghnaḥ ghātī m. (n) apahaḥ nāśakaḥ haraḥ hārī m. (n) antakaḥ in comp.

dispersion DISPERSION

, s. vidrāvaṇaṃ vikṣepaḥ -paṇaṃ parikṣepaḥ vikiraḥ -raṇaṃ prasāraṇaṃ visāraṇaṃ vibhedaḥ bahudhāgamanaṃ.

to dispirit To DISPIRIT

, v. a. utsāhaṃ or mano bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), utsāhabhaṅgaṃ kṛ sāhasabhaṅga kṛ āśābhaṅgaṃ kṛ manobhaṅgaṃ kṛ vipad in caus. (-ṣādayati -yituṃ) viṣaṇīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ), mlānīkṛ khid in caus. (khedayati -yituṃ).

dispirited DISPIRITED

, p. p. bhagnotsāhaḥ -hā -haṃ bhagnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) bhagnasāhasaḥ -sā -saṃ viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ nirutsāhaḥ -hā -haṃ mlānatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or nistejāḥ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ dīnacetanaḥ -nā -naṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ.

to displace To DISPLACE

, v. a. (Move out of place) svasthānād vical in caus. (-cālayati -yituṃ) or cal in caus. or apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or niḥsṛ in caus. or niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ) or nirṣkṛ or vyapoh (c. 1. -ūhate -hituṃ) or apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), sthānāntarīkṛ.

--(Remove from office) padāt or adhikārād bhraṃś in caus. (-bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or nirākṛ.

displaced DISPLACED

, p. p. sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānacyutaḥ -tā -taṃ padanirākṛtaḥ -tā -taṃ.

displacing DISPLACING

, s. svasthānād apasāraṇaṃ or apanuttiḥ f., or nirasanaṃ or nirākaraṇaṃ.

to displant To DISPLANT

, v. a. (Remove a plant) unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

--(Eject a people) nirvas in caus. (-vāsayati -yituṃ) vivas vāsasthānād niras (c. 4. -asyati -asituṃ).

to display To DISPLAY

, v. a. (Spread wide) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) paristṝ vikāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ).

--(Exhibit) prakāś in caus., dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) pratyakṣīkṛ vyaktīkṛ prakaṭīkṛ spaṣṭīkṛ sphuṭīkṛ vyañj (c. 7. -anakti c. 10. -añjayati -yituṃ), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), āviṣkṛ prāduṣkṛ prakaṭa (nom. prakaṭayati -yituṃ).

--(Exhibit ostentatiously) sagarvvaṃ or sadambhaṃ dṛś in caus.

display DISPLAY

, s. prakāśanaṃ vikāśanaṃ darśanaṃ prapañcaḥ pratyakṣīkaraṇaṃ prakāśīkaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ vyañjanaṃ vyaktiḥ f., vivaraṇaṃ prāduṣkaraṇaṃ āviṣkaraṇaṃ.

displayed DISPLAYED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ prakāśīkṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭīkṛtaḥ -tā -taṃ pratyakṣīkṛtaḥ -tā -taṃ darśitaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to displease To DISPLEASE

, v. a. (Offend any one) kasyāpi vipriyaṃ or apriyaṃ or vyalīkaṃ kṛ asantoṣaṃ or atuṣṭiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), vituṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) roṣam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) kup in caus. (kopayati -yituṃ) ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ) aparādh (c. 4. -rādhyati c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ).

displeased DISPLEASED

, p. p. vituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aprasannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtaruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parikopitaḥ -tā -taṃ kupitaḥ -tā -taṃ kṛtavyalīkaḥ -kā -kaṃ kṛtamanyuḥ -nyuḥ -nyu āgatamanyuḥ -nyuḥ -nyu jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ.

displeasing DISPLEASING

, a. apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ vyalīkaḥ -kā -kaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atuṣṭikaraḥ -rī -raṃ aprasādajanakaḥ -kā -kaṃ aprītikaraḥ -ro -raṃ amukhāvahaḥ -hā -haṃ.

displeasure DISPLEASURE

, s. (Offence, anger) atuṣṭiḥ f., asantoṣaḥ aprītiḥ f., aprasādaḥ kopaḥ roṣaḥ manyuḥ m., krodhaḥ amarṣaḥ.

--(Pain) duḥkhaṃ asukhaṃ udvegaḥ.

to displode To DISPLODE

, v. a. mahāśabdapūrvvaṃ sphuṭ in caus. (sphoṭayati -yituṃ) or vidṝ in caus. (-dārayati -yituṃ).

displosion DISPLOSION

, s. mahāśabdapūrvvaṃ sphoṭanaṃ or vidāraṇaṃ akasmād bhañjanaṃ.

disport DISPORT

, s. krīḍā vihāraḥ keliḥ m. f., devanaṃ vilāsaḥ vilasitaṃ khelā.

to disport To DISPORT

, v. a. vinud in caus. (-nodayati -yituṃ); 'disport one's self,' vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vilas (c. 1. -lasati -situṃ), krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), div (c. 4. dīvyati devituṃ), khelā (nom. khelāyati -yituṃ).

disposal DISPOSAL

, DISPOSE, s. (Orderly arrangement) vinyāsaḥ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., pratividhānaṃ saṃvidhānaṃ vidhānaṃ racanā viracanaṃ vyavasthāpanaṃ vyavasthitiḥ f., krameṇa or yathākramaṃ sthāpanaṃ paryyāyaḥ paripāṭiḥ f.

--(Regulation) viniyamaḥ niyamakaraṇaṃ.

--(Distribution) parikalpanaṃ kalpanā kḷptiḥ f., parinirvvapaṇaṃ pravibhāgaḥ vaṇṭanaṃ.

--(Bestowing) viniyogaḥ vitaraṇaṃ parahaste samarpaṇaṃ.

--(Power of distribution, right of bestowing) parikalpanaśaktiḥ f., viniyogādhikāraḥ.

--(Control) adhīnatā vaśaṃ vaśatā adhikāraḥ.

--(Divine disposal) parameśvarecchā; 'all this kingdom is at your disposal,' sarvvam idaṃ rājyaṃ yuṣmadāyattaṃ; 'this is at my disposal,' idaṃ mamādhīnaṃ.

to dispose To DISPOSE

, v. a. (Employ to various purposes) viniyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), niyuj prayuj upayuj.

--(Give, bestow) (c. 3. dadāti dātuṃ), vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Turn to any particular purpose) amukakarmmaṇi prayuj or viniyuj or upayuj.

--(Adapt) yuj in caus. (yojayati -yituṃ) niyuj prayuj kḷp in caus. (kalpayati -yituṃ).

--(Incline, give a propension) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayuj in caus., ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ).

--(Regulate, arrange, adjust) vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā pratividhā vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ), krameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) parikḷp.

to dispose of To DISPOSE OF

, v. a. (Apply to any purpose) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), viniyuj niyuj upayuj.

--(Transfer to any other person, sell to another) parahaste samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) vikrī (c. 9. -krīṇīte -kretuṃ); 'to dispose of one's daughter in marriage,' kanyādānaṃ kṛ dārikādānaṃ kṛ duhitaraṃ dā.

disposed DISPOSED

, p. p. (Arranged, regulated) vinyastaḥ -stā -staṃ prativihitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ paripāṭīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Inclined) pravarttitaḥ -tā -taṃ prayojitaḥ -tā -taṃ; 'disposed to take,' gṛhayāluḥ -luḥ -lu grahītā -trī -tṛ; 'disposed to fall,' patayāluḥ -luḥ -lu pipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu; or expressed by śīla affixed; as, patanaśīlaḥ -lā -laṃ.

disposer DISPOSER

, s. (Distributer, bestower) parikalpakaḥ dātā m. (tṛ) pradātā viniyogakṛt.

--(Regulator, director) vidhātā m. (tṛ) viniyantā m. (ntṛ) adhiṣṭhātā m. (tṛ).

disposition DISPOSITION

, s. (Orderly arrangement) vinyāsaḥ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f. pratividhānaṃ vidhānaṃ saṃvidhānaṃ viracanaṃ vyavasthāpanaṃ paryyāyaḥ krameṇa sthāpanaṃ.

--(Temper, natural state) bhāvaḥ svabhāvaḥ śīlaḥ śīlatā -tvaṃ prakṛtiḥ f., antaḥkaraṇaṃ; 'good disposition,' sadbhāvaḥ sādhuśīlatvaṃ; 'bad disposition,' asadbhāvaḥ; 'an easy contented disposition,' sukhisvabhāvaḥ; 'of a virtuous disposition,' sādhuśīlaḥ puṇyaśīlaḥ satvaśīlaḥ; 'disposition of body,' dehasvabhāvaḥ.

--(Inclination, tendency) prāvaṇyaṃ pravṛttiḥ f., pravāhaḥ, or expressed by śīlatā -tvaṃ or ālutā -tvaṃ affixed; as, 'disposition to fall,' patanaśīlatā or patayālutvaṃ.

to dispossess To DISPOSSESS

, v. a. adhikārāt or svatvād bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or pat in caus. (pātayati -yituṃ) or nirākṛ adhikāraṃ or svatvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ.

dispossessed DISPOSSESSED

, p. p. bhraṃśitaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ; 'dispossessed of one's right,' hṛtādhikāraḥ -rā -raṃ adhikārabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

disposure DISPOSURE

, s. (Disposal, power) śaktiḥ f., adhikāraḥ parikalpanaśaktiḥ f., viniyogaśaktiḥ f.

--(Posture) sthitiḥ f., bhūmiḥ f.

dispraise DISPRAISE

, s. nindā apavādaḥ apraśaṃsā tiraskāraḥ upālambhaḥ ayaśaḥ n. (s).

to dispraise To DISPRAISE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), tiraskṛ upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), na praśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ), apavad (c. 1. -vadati -dituṃ).

to dispread To DISPREAD

, v. a. bahudhā or itastataḥ or nānādikṣu vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) or vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ).

disproof DISPROOF

, s. aniścayaḥ anirṇayaḥ aprāmāṇyaṃ apramāṇaṃ anupapattiḥ f., khaṇḍanaṃ ādharṣaṇaṃ pakṣāghātaḥ nirāsaḥ bādhaḥ bādhā adharīkaraṇaṃ apavādaḥ vitaṇḍā upamarddaḥ.

disproportion DISPROPORTION

, s. asāmyaṃ asamatā asamānatā vaiṣamyaṃ atulyatvaṃ ayogyatā anupayuktatā asamañjasaṃ asāmañjasyaṃ.

to disproportion To DISPROPORTION

, v. a. ayuktaṃ sambandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), asamañjasaṃ saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), ayogyasambandhaṃ kṛ.

disproportionable DISPROPORTIONABLE

, DISPROPORTIONATE, a. asamaḥ -mā -maṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ asamānaḥ -nā -naṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

disproportionableness DISPROPORTIONABLENESS

, DISPROPORTIONATENESS, s. asāmyaṃ ayogyatā atalyatā.

disproportionably DISPROPORTIONABLY

, DISPROPORTIONATELY, adv. asamaṃ viṣamaṃ atulyaṃ ayogyaṃ ayogyatas anupayuktaṃ asamañjasaṃ asamānatas.

to disprove To DISPROVE

, v. a. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), saṃsūc (c. 10. -sūcayati -yituṃ), adharīkṛ niras (c. 4. -asyati -asituṃ), ādhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), nirākṛ apavad (c. 1. -vadati -dituṃ).

[Page 196b]
disproved DISPROVED

, p. p. khaṇḍitaḥ -tā -taṃ ādharṣitaḥ -tā -taṃ adharīkṛtaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

disprover DISPROVER

, s. khaṇḍanakṛt ādharṣaṇakṛt vitaṇḍākṛt upamarddakārī m. (n).

disputable DISPUTABLE

, a. vivadanīyaḥ -yā -yaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ vitarkaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ.

disputant DISPUTANT

, s. tarkī m. (n) vivādī m. (n) vādī m., vādaprativādakṛt naiyāyikaḥ vicāraṇakarttā m. (rttṛ) prohaḥ śāstravirodhadarśī m. (n).

disputation DISPUTATION

, s. vivādaḥ vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ vādaḥ vitarkaḥ tarkaḥ vākkalahaṃ vādayuddhaṃ vitaṇḍā visaṃvādaḥ virodhoktiḥ f. vicāraḥ hetuvādaḥ.

disputatious DISPUTATIOUS

, a. vivādārthī -rthinī -rthi (n) vivādī -dinī -di (n) vādānuvādaśīlaḥ -lā -laṃ vitaṇḍāparaḥ -rā -raṃ vitarkapriyaḥ -yā -yaṃ.

to dispute To DISPUTE

, v. a. and n. vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), visaṃvad vādānuvādaṃ kṛ vipralap (c. 1. -lapati -pituṃ), vitaṇḍ (c. 1. -taṇḍate -ṇḍituṃ), vitaṇḍāṃ kṛ vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), kalaha (nom. kalahāyate), vaira (nom. vairāyate), vākkalahaṃ kṛ vāgyuddhaṃ kṛ vyavakruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

--(In law) vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vivādāspadīkṛ.

dispute DISPUTE

, s. vivādaḥ vādānuvādaḥ vādaprativādaḥ visaṃvādaḥ vipralāpaḥ vāgyuddhaṃ vādayuddhaṃ vākkalahaḥ vākkaliḥ m., virodhoktiḥ f., vākyavirodhaḥ vitarkaḥ vitaṇḍā vipratipattiḥ f., vitaṇḍā vicāraḥ vādaḥ vākyaṃ kalahaḥ vigrahaḥ dvaidhaṃ sandehaḥ; 'matter of dispute,' vivādāspadaṃ.

disputed DISPUTED

, p. p. vicāritaḥ -tā -taṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vyāhitaḥ -tā -taṃ.

disputer DISPUTER

, s. vivādī m. (n) vivādakārī m. (n) vivādakṛt m., vicārakaḥ tarkī m. (n) vādī m. (n) hetuvādī m. (n) vitaṇḍākārī m. (n) nyāyī m. (n) sāṃvādikaḥ.

disqualification DISQUALIFICATION

, s. ayogyakaraṇaṃ apātrīkaraṇaṃ ayogyatvaṃ -tā ayuktiḥ f., virodhaḥ -dhitvaṃ asāmarthyaṃ.

disqualified DISQUALIFIED

, p. p. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ apātrīkṛtaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to disqualify To DISQUALIFY

, v. a. apātrīkṛ ayogyaṃ -gyāṃ -gyaṃ kṛ anupayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

disquiet DISQUIET

, DISQUIETNESS, DISQUIETUDE, s. udvegaḥ cittodvegaḥ cittavedanā vyathā aśāntiḥ f., kaṣṭaṃ manoduḥkhaṃ anirvṛtiḥ f., kleśaḥ ādhiḥ m., vaiklavyaṃ manastāpaḥ uttāpaḥ vyāmohaḥ viḍambanā autsukyaṃ mānasī vyathā vyastatā asthiratā cintā.

to disquiet To DISQUIET

, v. a. vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), udvij in caus. (-vejayati -yituṃ) vyākulīkṛ ākula (nom. ākulayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vyāmuh vimuh parimuh.

disquieted DISQUIETED

, p. p. udvignaḥ -gnā -gnaṃ vyagraḥ -grā -graṃ vyathitaḥ -tā -taṃ savyathaḥ -thā -thaṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parikliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśāntaḥ -ntā -ntaṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ vidhuraḥ -rā -raṃ viduraḥ -rā -raṃ udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ mohitaḥ -tā -taṃ jātaśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

disquisition DISQUISITION

, s. vicāraḥ -raṇā vitarkaḥ vimarśaḥ vivecanā parīkṣa vitaṇḍā.

to disrank To DISRANK

, v. a. padāt or adhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

disregard DISREGARD

, s. upekṣā anapekṣā nirapekṣatā anādaraḥ ananuṣṭhānaṃ asevanaṃ acintā anavadhānaṃ parityāgaḥ avakriyā upātyayaḥ utprekṣā udbhāvanaṃ adarśanaṃ.

--(Contempt) avajñā avamānaṃ avadhīraṇaṃ.

to disregard To DISREGARD

, v. a. upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samupekṣ upaprekṣ avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), na anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), na sev (c. 1. sevate -vituṃ), parityaj (c. 1. -tyajati -tyaktuṃ).

[Page 197a]
disregarded DISREGARDED

, p. p. upekṣitaḥ -tā -taṃ anapekṣitaḥ -tā -taṃ samupekṣitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ avamataḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ asevitaḥ -tā -taṃ avagaṇitaḥ -tā -taṃ udbhāvitaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

disregardful DISREGARDFUL

, a. upekṣakaḥ -kā -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirvyaṣekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ mandādaraḥ -rā -raṃ avamānī -ninī -ni (n) anavadhānaḥ -nā -naṃ.

disregardfully DISREGARDFULLY

, adv. nirapekṣaṃ anapekṣya upekṣayā avamānena mandādaraṃ.

disrelish DISRELISH

, s. aruciḥ f., anabhiruciḥ f., viraktiḥ f., vairaktyaṃ vairāgyaṃ virāgaḥ aprītiḥ f., vipriyatā vimatiḥ f., vimukhatā anicchā vidhvaṃsaḥ.

--(Bad taste) kusvādaḥ visvādaḥ.

to disrelish To DISRELISH

, v. a. na abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), vidviṣ (c. 2. -dveṣṭi -ṣṭuṃ), aruciṃ kṛ na abhiruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), or expressed by the neut. form rocate; as, 'he disrelishes that,' tat tasmai na rocate.

disreputable DISREPUTABLE

, a. anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apamānyaḥ -nyā -nyaṃ ayaśasyaḥ -syā -syaṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ -rī -raṃ avajñeyaḥ -yā -yaṃ apratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ akhyātijanakaḥ -kā -kaṃ apraśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ.

disreputably DISREPUTABLY

, adv. anāryyaṃ anāryyavat ayaśasyaṃ apraśaṃsanīyaṃ.

disreputation DISREPUTATION

, DISREPUTE, s. ayaśaḥ n. (s) apayaśaḥ n., akīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., duṣkīrttiḥ f., akhyātiḥ f., kukhyātiḥ f., anāryyatvaṃ vācyatā apratiṣṭhā amaryyādā maryyādāhāniḥ f., apamānaṃ.

disrespect DISRESPECT

, s. anādaraḥ avajñā -jñānaṃ apamānaṃ avamānaṃ -natā amānanaṃ asammānaṃ asanmānaṃ paribhavaḥ paribhūtiḥ f., paribhāvaḥ avadhīraṇaṃ upekṣā -kṣaṇaṃ tiraskāraḥ tiraskriyā nyakkāraḥ avahelaṃ -lā -helanaṃ dharṣaṇaṃ amaryyādā rīḍhā asūrkṣaṇaṃ asūkṣaṇaṃ sūrkṣaṇaṃ.

disrespected DISRESPECTED

, p. p. anādṛtaḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ avamataḥ -tā -taṃ.

disrespectful DISRESPECTFUL

, a. avamānī -ninī -ni (n) paribhāvī -vinī -vi (n) -bhāvukaḥ -kā -kaṃ upekṣakaḥ -kā -kaṃ sāvajñaḥ -jñā -jñaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

disrespectfully DISRESPECTFULLY

, adv. sāvajñānaṃ sāvamānaṃ anādarāt upekṣayā.

to disrobe To DISROBE

, v. a. vivastrīkṛ vastram avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or apanah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ) or ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), nagnīkṛ.

disrobed DISROBED

, p. p. vivastraḥ -strā -straṃ vastravivṛtaḥ -tā -taṃ nagnīkṛtaḥ -tā -taṃ.

disruption DISRUPTION

, s. bhaṅgaḥ bhedaḥ vibhedaḥ vidāraḥ -raṇaṃ vidaraḥ bhidā vighaṭanaṃ.

dissatisfaction DISSATISFACTION

, s. atuṣṭiḥ ataptiḥ f., asantoṣaḥ aparitoṣaḥ aśāntiḥ f., atṛptatā vituṣṭiḥ f.

dissatisfied DISSATISFIED

, p. p. atuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aparituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atṛptaḥ -ptā -ptaṃ aśāntaḥ -ntā -ntaṃ apratilabdhakāmaḥ -mā -maṃ.

to dissatisfy To DISSATISFY

, v. a. na santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) na parituṣ na tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) atuṣṭiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ) or utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

to dissect To DISSECT

, v. a. śarīrāṅgāni karttaryyādinā vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or ucchid or saṃchid śarīrāvayavān nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or vinikṛt or pṛthakkṛ or pṛthak pṛthak kṛ viśas (c. 1. -śasati -situṃ).

--(Examine minutely) sūkṣmaṃ parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

dissected DISSECTED

, p. p. viśasitaḥ -tā -taṃ vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ vinikṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

dissection DISSECTION

, s. viśamanaṃ vyavachedaḥ aṅgachedaḥ aṅgakarttanaṃ pṛthakkaraṇaṃ sūkṣmaparīkṣā.

dissector DISSECTOR

, s. vyavachedakaḥ aṅgachid m., viśasitā m. (tṛ) viśasanakṛt.

to disseize To DISSEIZE

, v. a. adhikārād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ); hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ.

[Page 197b]
disseizing DISSEIZING

, s. anyāyena adhikārād bhraṃśanaṃ or bhūmidhanādiharaṇaṃ.

to dissemble To DISSEMBLE

, v. a. and n. hnu (c. 2. hnute hnotuṃ), apahnu nihnu chadma kṛ chad (c. 10. chādayati -yituṃ), guh (c. 1. gūhati -te -hituṃ), niguh apavṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) gopanaṃ kṛ apadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyapadiś kapaṭaṃ kṛ avahitthāṃ kṛ apajñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), pratāraṇaṃ kṛ chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

dissembler DISSEMBLER

, s. chādmikaḥ chadmaveśī m. (n) kapaṭaveśī m., veśadhārī m. (n) dāmbhikaḥ gopanakṛt m., goptā m. (ptṛ) pracchādayitā m. (tṛ).

dissembling DISSEMBLING

, s. apahnavaḥ nihnutiḥ f., nihnavaḥ avahitthā -tthaṃ gopanaṃ chadma n. (n) chadmakaraṇaṃ guptiḥ f., ākāraguptiḥ f., apalāpaḥ kāpaṭyaṃ kṛtrimatā.

dissemblingly DISSEMBLINGLY

, adv. apahnavena nihnavāt sāvahitthaṃ chadmanā mithyā kṛtrimaṃ.

to disseminate To DISSEMINATE

, v. a. vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), prakṝ vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) pracar in caus. (-cārayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) visṛ vap (c. 1. vapati vaptuṃ), nivap; 'to be disseminated,' pracar (c. 1. -carati -rituṃ).

disseminated DISSEMINATED

, p. p. vikīrṇṇaḥ -rṇṇā -rṇṇaṃ pracāritaḥ -tā -taṃ suvyastaḥ -stā -staṃ bahudhāgataḥ -tā -taṃ vistāritaḥ -tā -taṃ uptaḥ -ptā -ptaṃ.

dissemination DISSEMINATION

, s. vikiraṇaṃ vyāpanaṃ vyāptiḥ f., vistāraḥ pracāraṇaṃ prasāraṇaṃ vapanaṃ uptiḥ f., vyāsaḥ.

disseminator DISSEMINATOR

, s. vikiraṇakṛt m., pracārakaḥ vaptā m. (ptṛ) pravāpī m. (n).

dissension DISSENSION

, s. bhedaḥ vimatiḥ f., vaimatyaṃ kalahaḥ kaliḥ m., asammatiḥ f., dvandvaṃ virodhaḥ vivādaḥ vipratipattiḥ f., visaṃvādaḥ dvaighaṃ mativiparyyayaḥ; 'a sower of dissension,' upajāpakaḥ; 'family dissensions,' gṛhachidraṃ gṛharandhraṃ.

to dissent To DISSENT

, v. n. na samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), viparītaṃ man anyathā man asammatiṃ kṛ na svīkṛ vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), visaṃvad bhinamataḥ -tā -taṃ bhū matāntaram avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ).

dissent DISSENT

, s. vimatiḥ f., vaimatyaṃ matiprabhedaḥ mativiparyyayaḥ asammatiḥ f., asvīkāraḥ visaṃvādaḥ viparītatā bhinnamatadhāraṇaṃ matāntarāvalambanaṃ anyamatadhāraṇaṃ dvaidhaṃ.

dissentaneous DISSENTANEOUS

, a. asammataḥ -tā -taṃ vimataḥ -tā -taṃ viparītamataḥ -tā -taṃ.

dissenter DISSENTER

, s. (One that disagrees) bhinnamatadhārī m. (n) matāntarāvalambī m. (n) asammataḥ.

--(From the church) vipathagāmī m. (n) apathavarttī m. (n) sādhāraṇadharmmavirodhī m. (n) upadharmmasevī m. (n) upadharmmaḥ.

to dissert To DISSERT

, v. n. vad (c. 1. vadati -dituṃ), pravad vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), kath (c. 10. kathayati -yituṃ), prasaṅgaṃ kṛ vivaraṇaṃ kṛ.

dissertation DISSERTATION

, s. vākyaṃ vādaḥ pravādaḥ vacanaṃ pravacanaṃ vacaḥ n. (s) vyākhyā vivaraṇaṃ prasaṅgaḥ kathopakathanaṃ vacanakramaḥ.

to disserve To DISSERVE

, v. a. apakṛ na upakṛ hiṃs (c. 7. hinasti, c. 1. hiṃsati -situṃ).

disservice DISSERVICE

, s. apakāraḥ apakṛtaṃ kṣatiḥ f., apāyaḥ apacayaḥ hiṃsā aniṣṭaṃ drohaḥ kleśaḥ.

to dissever To DISSEVER

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), viprayuj vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), viśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) pṛthakkṛ dvaidhīkṛ.

dissevered DISSEVERED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ vichinnaḥ -nnā -nnaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ.

dissident DISSIDENT

, a. vimataḥ -tā -taṃ asammataḥ -tā -taṃ viparītamataḥ -tā -taṃ.

dissimilar DISSIMILAR

, a. asadṛśaḥ -śī -śaṃ asamānaḥ -nā -naṃ asamaḥ -mā -maṃ viṣamaḥ -mā -maṃ anīdṛśaḥ -śī -śaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaḥ -nyā -nyat itaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ.

--(Heterogeneous) vijātīyaḥ -yā -yaṃ bhinnajātīyaḥ -yā -yaṃ.

dissimilarity DISSIMILARITY

, DISSIMILITUDE, s. asādṛśyaṃ asadṛśatā asāmyaṃ asamatā asamānatā atulyatā vaiṣamyaṃ bhedaḥ vibhedaḥ bhinnatā vibhinnatā antaraṃ paratvaṃ anyathātvaṃ vijātīyatvaṃ.

dissimulation DISSIMULATION

, s. apahnavaḥ nihnavaḥ nihnutiḥ f., chadmakaraṇaṃ chadma n. (n) gopanaṃ guptiḥ f., ākāraguptiḥ f., avahitthā -tthaṃ kāpaṭyaṃ apalāpaḥ kṛtrimatā pratāraṇā dambhaḥ.

to dissipate To DISSIPATE

, v. a. (Scatter) kṛ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ), vikṝ prakṝ vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) vinirdhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ). See DISPERSE, (Spend) vyay (c. 1. vyayati c. 10. vyayayati -yituṃ), apaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

dissipated DISSIPATED

, p. p. kīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ bahudhāgataḥ -tā -taṃ vinirdhūtaḥ -tā -taṃ suvyastaḥ -stā -staṃ vigalitaḥ -tā -taṃ. See DISPERSED. (Licentious) kāmavṛttaḥ -ttā -ttaṃ durācāraḥ -rā -raṃ vyasanī -ninī -ni (n).

dissipation DISSIPATION

, s. vikṣepaḥ vikiraṇaṃ. See DISPERSION. (Prodigality) dhanavyayaḥ apavyayaḥ dhanotsargaḥ mokṣaṇaṃ.

--(Licentiousness) strīsambhoganṛtyagītādisevanaṃ vyasanitā.

to dissociate To DISSOCIATE

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viprayuj visaṃyuj viśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), pṛthakkṛ asaṃlagnaṃ -gnāṃ -gnaṃ kṛ.

dissolvable DISSOLVABLE

, DISSOLUBLE, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ vidrāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilayanīyaḥ -yā -yaṃ dravaṇīyaḥ -yā -yaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ kṣarabhāvaḥ -vā -vaṃ kṣaraṇīyaḥ -yā -yaṃ yāvyaḥ -vyā -vyaṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ līnaḥ -nā -naṃ vilayanaśīlaḥ -lā -laṃ,

to dissolve To DISSOLVE

, v. a. (Melt) vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) dravīkṛ ārdrīkṛ.

--(Disunite) viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(Dissolve friendship, &c.) sauhṛdyaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ); 'dissolve a league,' saṃhatibhedanaṃ kṛ; 'dissolve an assembly,' sabhāṃ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), sabhābhaṅgaṃ kṛ.

to dissolve To DISSOLVE

, v. n. vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī pralī dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), dravībhū ārdrībhū.

dissolved DISSOLVED

, p. p. vidrutaḥ -tā -taṃ drutaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ līnaḥ -nā -naṃ parigalitaḥ -tā -taṃ dravībhūtaḥ -tā -taṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ.

dissolvent DISSOLVENT

, a. drāvakaraḥ -rī -raṃ vilayanaḥ -nī -naṃ vidrāvakaḥ -kā -kaṃ.

dissolute DISSOLUTE

, a. vyasanī -ninī -ni (n) anavasthaḥ -sthā -sthaṃ vyabhicārī riṇī -ri (n) tāralaḥ -lī -laṃ taralaḥ -lā -laṃ durācāraḥ -rā -raṃ kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viṣayī -yiṇī -yi (n) avaśaḥ -śā -śaṃ kāmukaḥ -kā -kaṃ lampaṭaḥ.

dissolutely DISSOLUTELY

, adv. lampaṭavat duṣṭavat kāmukavat bhogāsaktavāta.

dissoluteness DISSOLUTENESS

, s. lampaṭatā lāmpaṭyaṃ vyasanitā anavasthitiḥ f., anavasthatā indriyāsaṃyamaḥ durvṛttatā viṣayāsaktiḥ f., bhogāsaktiḥ f., strīsevā vyabhicāraḥ.

dissolution DISSOLUTION

, s. (Liquefaction) vilayaḥ -yanaṃ vidrāvaḥ drāvaḥ dravīkaraṇaṃ.

--(Destruction) pralayaḥ nāśaḥ vināśaḥ kṣayaḥ parikṣayaḥ dhvaṃsaḥ.

--(Dissolution of an assembly) sabhābhaṅgaḥ sabhāvirāmaḥ sabhānivṛttiḥ f.

--(Dissolution of partnership) saṃsargabhedaḥ saṃsargaviyogaḥ saṃsargitvanivṛttiḥ f.

dissonance DISSONANCE

, s. (Discord) visvaratā -tvaṃ aparavaḥ.

--(Disagreement) visaṃvādaḥ.

dissonant DISSONANT

, a. visvaraḥ -rā -raṃ vijharjharaḥ -rā -raṃ karkaśasvanaḥ -nā -naṃ.

--(Disagreeing) parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ.

[Page 198b]
to dissuade To DISSUADE

, v. a. maivaṃ kārṣīr iti upadiśya nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) bhayahetuṃ darśayitvā nivṛt in caus. or viram in caus. (-ramayati -yituṃ) or nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) maivaṃ kṛthā iti upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or pratyādiś viparītam upadiś viparītamantraṇaṃ kṛ antaḥkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

dissuader DISSUADER

, s. nivarttayitā m. (tṛ) maivaṃ kārṣīr iti upadeśakaḥ pratyādeṣṭā m. (ṣṭṛ) viparītamantraṇadātā m. (tṛ) niṣedhakarttā m., (rttṛ).

dissuasion DISSUASION

, s. nivarttanaṃ pratyādeśapūrvvaṃ nivarttanaṃ maivaṃ kārṣīr iti pratyādeśah niṣedhārthaḥ parāmarśaḥ viparītamantraṇaṃ udyamabhaṅgārthaḥ prabodhaḥ.

dissuasive DISSUASIVE

, a. nivarttakaḥ -kā -kaṃ nivarttanaśīlaḥ -lā -laṃ nivṛttikārī -riṇī -ri (n) niṣedhārthakaḥ -kā -kaṃ pratyādeśakaḥ -kā -kaṃ bhayahetupradarśakaḥ -kā -kaṃ viparītamantraṇakārī -riṇī -ri (n).

dissuasive DISSUASIVE

, s. nivṛttikāraṇaṃ nivṛttihetuḥ m., nivarttanahetuḥ m.

dissyllabic DISSYLLABIC

, a. dvyakṣaraḥ -rā -raṃ akṣaradvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

dissyllable DISSYLLABLE

, s. dvyakṣaraṃ akṣaradvayaviśiṣṭaḥ śabdaḥ dvyakṣaraḥ śabdaḥ.

distaff DISTAFF

, s. tarkuḥ f., tarkuṭaṃ -ṭī sūtratarkuṭī sūtralā.

to distain To DISTAIN

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ).

distance DISTANCE

, s. (Interval, space) antaraṃ abhyantaraṃ antarālaḥ -laṃ mātraṃ vyavadhānaṃ vyavāyaḥ,

--(Remoteness) dūratā asānnidhyaṃ asannidhānaṃ asannikarṣaḥ; 'a little distance,' kiyaddūraṃ īṣahūraṃ nātidūre; 'at a distance,' dūraṃ dūre dūratas vidūratas.

--(Haughtiness) durdharṣatā durādharṣatvaṃ anālāpaḥ.

to distance To DISTANCE

, v. a. dūrīkṛ dava (nom. davayati -yituṃ), apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) dūrataḥ kṛ.

distanced DISTANCED

, p. p. dūrīkṛtaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ -tā -taṃ.

distant DISTANT

, a. (Remote) dūraḥ -rā -raṃ vidūraḥ -rā -raṃ dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthitaḥ -tā -taṃ dūrasthāyī -yinī -yi (n) anupasthāyī anupasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrībhūtaḥ -tā -taṃ dūravarttī -rttinī -rtti (n) viprakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ daviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ davīyān -yasī -yaḥ (s) asannihitaḥ -tā -taṃ prādhvaḥ -dhvā -dhvaṃ.

--(Haughty) durdharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ durādharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ anālāpī -pinī -pi (n).

distaste DISTASTE

, s. (Aversion of the palate, disrelish) aruciḥ f., anabhiruciḥ f., virasanaṃ vitṛṣṇā utkleśaḥ.

--(Dislike) viraktiḥ f., vairāgyaṃ vairaktyaṃ aruciḥ f., ananurāgaḥ aprītiḥ f., dveṣaḥ vidveṣaḥ anicchā ghṛṇā parāṅmukhatā.

to distaste To DISTASTE

, v. a. and n. (Dislike) na ruc (c. 1. rocate -cituṃ) with dat.; as, "he distastes that,' tat tasmai na rocate; na abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), aruciṃ kṛ.

distasteful DISTASTEFUL

, a. aruciraḥ -rā -raṃ arucyaḥ -cyā -cyaṃ apriyaḥ -yā -yaṃ arasaḥ -sā -saṃ virasaḥ -sā -saṃ arucijanakaḥ -kā -kaṃ aprītikaraḥ -rī -raṃ visvādaḥ -dā -daṃ asvāduḥ -duḥ -du.

distemper DISTEMPER

, s. (Disease) rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ pīḍā asvāsthyaṃ asusthatā vikāraḥ.

--(Uneasiness) vyathā kleśaḥ duḥkhaṃ kaṣṭaṃ ārttiḥ f., upatāpaḥ tāpaḥ anirvṛtiḥ f.

--(Bad condition) duṣprakṛtiḥ f., duḥsthitiḥ f., asadbhāvaḥ kubhāvaḥ durdaśā duravasthā.

to distemper To DISTEMPER

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), upatap in caus. (-tāpayati -yituṃ) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

distemperature DISTEMPERATURE

, s. vāyuvailakṣyaṃ vāyugurutā ākāśavailakṣaṇyaṃ gurutāpaḥ.

distempered DISTEMPERED

, p. p. vyādhitaḥ -tā -taṃ rogī -giṇī -gi (n) asvasthaḥ -sthā -sthaṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ āturaḥ -rā -raṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ upahataḥ -tā -taṃ vyākulaḥ -lā -laṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ.

to distend To DISTEND

, v. a. vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) śvi in caus. (śvāyayati -yituṃ) ādhmā (c. 1. -dhamati -dhmātuṃ), pradhmā; 'to distend with wind,' vātena pṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ).

distended DISTENDED

, p. p. ādhmātaḥ -tā -taṃ vitataḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ phullaḥ -llā -llaṃ śūnaḥ -nā -naṃ ucchūnaḥ -nā -naṃ sphātaḥ -tā -taṃ sphītaḥ -tā -taṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ pracurīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'distended with wind,' vātapūritaḥ -tā -taṃ vātaphullaḥ -llā -llaṃ.

distension DISTENSION

, DISTENTION, s. ādhmānaṃ vitatiḥ f., phullatā utphullatā vistāraḥ vistṛtiḥ f., sphītiḥ f., sphātiḥ f., vijṛmbhaṇaṃ.

distich DISTICH

, s. ślokaḥ ślokadvayaṃ caraṇayugaṃ dvicaraṇaṃ dvipadaṃ.

to distill To DISTILL

, v. n. (Fall in drops, flow gently) cyut, (c. 1. cyotati -tituṃ) or ścyut rī (c. 4. rīyate retuṃ), kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ) syand (c. 1. syandate -ndituṃ) sru (c. 1. sravati srotuṃ).

to distill To DISTILL

, v. a. (Let fall in drops) sru (c. 1. sravati srotuṃ) with acc.; as, 'the clouds distill water,' toyaṃ sravanti meghāḥ; kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), jalavindūn or ambulavān muc (c. 6. muñcati moktuṃ), or pat, in caus. (pātayati -yituṃ), or sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ).

--(Extract the spirit, as chemists) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), abhiṣu (c. 5. -ṣuṇoti -ṣotuṃ) āsu maṇḍaṃ nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

distillation DISTILLATION

, s. (Act of extracting spirit) sandhānaṃ -nī madyasandhānaṃ sandhā abhiṣavaḥ āsutiḥ f.

--(Act of trickling) sravaḥ srāvaḥ kṣaraṇaṃ dravaḥ dravaṇaṃ dravatvaṃ nisyandaḥ syandaḥ -ndanaṃ abhiṣyandaḥ.

distillatory DISTILLATORY

, a. sandhānayogyaḥ -gyā -gyaṃ sandhānasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

distilled DISTILLED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ abhiṣutaḥ -tā -taṃ cāritaḥ -tā -taṃ, 'distilled water,' pakvavāri, n.

distiller DISTILLER

, s. sāndhikaḥ madhvāsavanikaḥ maṇḍahārakaḥ śauṇḍikaḥ śuṇḍī m. (n) surākāraḥ surājīvī m. (n) āsutībalaḥ kalyapālaḥ.

distillery DISTILLERY

, s. sandhānī madyasandhānaśālā śuṇḍā maṇḍanirhārasthānaṃ.

distinct DISTINCT

, a. (Different, separate) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ prabhinnaḥ -nnā -nnaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pṛthagvidhaḥ -dhā -dhaṃ vividhaḥ -dhā -dhaṃ vyastaḥ -stā -staṃ anyaḥ -nyā -nyat anyaprakāraḥ -rā -raṃ itaraḥ -rā -raṃ; 'having distinct properties,' pṛthagguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Clear) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ.

distinction DISTINCTION

, s. (Difference, separation) bhedaḥ vibhedaḥ prabhedaḥ bhinnatā vibhinnatā viśeṣaḥ -ṣaṇaṃ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ antaraṃ pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ avacchedaḥ vicchedaḥ anyathātvaṃ bhidā vyāsaḥ; 'without distinction,' aviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Discrimination) vivekaḥ vivecanaṃ paricchedaḥ vyavacchedaḥ pṛthakkaraṇaṃ; 'distinction of race,' jātitvaṃ.

--(Eminence, superiority) viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ utkṛṣṭatā utkarṣaḥ śreṣṭhatā pramukhatvaṃ samunnatiḥ f., paramapadaṃ.

distinctive DISTINCTIVE

, a. viśeṣakaḥ -kā -kaṃ viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ avacchedakaḥ -kā -kaṃ vicchedakaḥ -kā -kaṃ paricchedakaḥ -kā -kaṃ pṛthakkārī -riṇī -ri (n); 'distinctive mark,' viśeṣalakṣaṇaṃ.

distinctively DISTINCTIVELY

, adv. viśeṣeṇa viśeṣatas saviśeṣaṃ pṛthak pṛthak.

distinctly DISTINCTLY

, adv. (Separately) pṛthak.

--(Clearly) vyaktaṃ suvyaktaṃ bhinnārthaṃ spaṣṭārthaṃ spaṣṭaṃ pratyakṣatas -kṣeṇa.

distinctness DISTINCTNESS

, s. (State of being different) bhinnatā vibhinnabhāvaḥ pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ.

--(Clearness) vyaktiḥ f., abhivyaktiḥ f., vyaktatvaṃ spaṣṭatā bhinnārthatvaṃ.

[Page 199b]
to distinguish To DISTINGUISH

, v. a. and n. viśiṣ (c. 7. -śinaṣṭi -śeṣṭuṃ, c. 10. -śeṣayati -yituṃ), pṛthakkṛ lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ) lakṣīkṛ parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ) vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ c. 10. -vecayati -yituṃ) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ); 'distinguish one's self, become illustrious,' viśiṣ in pass. (-śiṣyate) utkarṣaṃ or paramapadaṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

distinguishable DISTINGUISHABLE

, a. viśeṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ viśeṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ vijñeyaḥ -yā -yaṃ paricchedanīyaḥ -yā -yaṃ vibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ bhedanīyaḥ -yā -yaṃ.

distinguished DISTINGUISHED

, p. p. (Separated, discriminated) viśeṣitaḥ -tā -taṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ parichinnaḥ -nnā -nnaṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ ulliṅgitaḥ -tā -taṃ.

--(Marked) lakṣitaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ cihnitaḥ -tā -taṃ tilakitaḥ -tā -taṃ.

--(Illustrious) viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ khyātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśrutaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ dvātriṃśallakṣaṇopetaḥ -tā -taṃ.

distinguishingly DISTINGUISHINGLY

, adv. viśeṣeṇa saviśeṣaṃ sapuraskāraṃ saviśeṣamānaṃ.

to distort To DISTORT

, v. a. (Make deformed) virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) virūpīkṛ aparūpīkṛ kurūpīkṛ kadākārīkṛ vyaṅgīkṛ vikṛ vakrīkṛ vikalīkṛ.

--(Twist) ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ c. 10. -kuñcayati -yituṃ).

--(Pervert) sācīkṛ vakrīkṛ.

distorted DISTORTED

, p. p. vikṛtaḥ -tā -taṃ virūpīkṛtaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ vakrīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'having the limbs distorted,' vikṛtāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ; 'having the face distorted,' vikṛtavadanaḥ -nā -naṃ.

distortion DISTORTION

, s. (Act of distorting) virūpakaraṇaṃ aparūpīkaraṇaṃ kurūpīkaraṇaṃ vikāraḥ vikriyā sācīkaraṇaṃ vakrīkaraṇaṃ ākuñcanaṃ.

--(The state) vikṛtiḥ f., vaikṛtyaṃ virūpatā vairūpyaṃ vyaṅgatā vakratā vakrimā m. (n) sācīkṛtaṃ.

to distract To DISTRACT

, v. a. (Pull in different directions) vikṛṣ (c. 1. -karṣati c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), nānādikṣu kṛṣ or ākṛṣ or parikṛṣ bahudhā kṛ or gam in caus. (gamayati -yituṃ) vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(Divide, rend) vidṝ in caus. (-dārayati -yituṃ) vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), parikhaṇḍ vidalīkṛ vidal in caus. (-dālayati -yituṃ).

--(Draw off from any object) apakṛṣ vyapakṛṣ apākṛṣ.

--(Perplex) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh vyāmuh ākulīkṛ vyākulīkṛ.

--(Make mad) unmad in caus. (-mādayati -yituṃ).

--(Be distracted) muh, (c. 4. muhyati mohituṃ), unmad (c. 4. -mādyati -madituṃ); 'my heart is distracted,' asmad hṛdayaṃ vidīryyate.

distracted DISTRACTED

, p. p. ākṛṣṭamānasaḥ -sā -saṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ vyākulaḥ -lā -laṃ cintākulaḥ -lā -laṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ unmattaḥ -ttā -ttaṃ vyastacittaḥ -ttā -ttaṃ vyastacittaḥ -ttā -ttaṃ.

distractedly DISTRACTEDLY

, adv. unmattavat vyagraṃ vyākulamanasā vikṛṣṭacetasā mūḍhacetasā.

distractedness DISTRACTEDNESS

, s. vikṣiptatā vyagratā unmattatā cittaviplavaḥ ākulatvaṃ.

distraction DISTRACTION

, s. vikarṣaḥ -rṣaṇaṃ.

--(Perturbation of mind) mohaḥ vimohaḥ vaicityaṃ cittavikṣiptatā ākulacittatā vyagratā cittavaikalyaṃ vyākulatā vyastatā.

--(Madness) unmattatā.

--(Separation) vibhedaḥ vidāraṇaṃ

--(Want of attention of mind) amanoyogaḥ vibodhaḥ.

--(Distraction of employment, various employment) vikarmma n. (n).

to distrain To DISTRAIN

, v. a. ṛṇahetor adhamarṇasya dravyāṇi dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

distress DISTRESS

, s. (Act of distraining) dravyagrahaṇaṃ dravyadhṛtiḥ f., asthāva- radhanagrahaṇaṃ nirodhaḥ.

--(Calamity, affliction) kleśaḥ duḥkhaṃ durdaśā duravasthā durgatiḥ f., daurgatyaṃ vyathā kaṣṭaṃ pīḍā śokaḥ santāpaḥ udvegaḥ vaiklavyaṃ āpad f., vipad f., vipattiḥ f., vyasanaṃ viplavaḥ upaplavaḥ utpātaḥ vidhuraṃ ariṣṭaṃ manyuḥ m., bādhaḥ dainyaṃ vṛjinaṃ viḍambanā ādīnavaḥ āśravaḥ.

to distress To DISTRESS

, v. a. kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ kleṣṭuṃ), vyath in caus. (vyathayati -yituṃ) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), upapīḍ abhipīḍ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap paritap upatap; udvij in caus. (-vejayati -yituṃ) kleśaṃ dā vyathāṃ kṛ khid in caus. (khedayati -yituṃ).

distressed DISTRESSED

, p. p. kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kleśitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ duḥkhitaḥ -tā -taṃ kliśyamānaḥ -nā -naṃ kleśabhāk m. f. n. tāpitaḥ -tā -taṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ santāpitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ āpadgrastaḥ -stā -staṃ durddaśāpannaḥ -nnā -nnaṃ āpadgataḥ -tā -taṃ kṛcchragataḥ -tā -taṃ āpatprāptaḥ -ptā -ptaṃ durgataḥ -tā -taṃ āturaḥ -rā -raṃ duḥkhānvitaḥ -tā -taṃ duḥkhī -khinī -khi (n) duḥkhārttaḥ -rttā -rttaṃ kātaraḥ -rā -raṃ upatapyamānaḥ -nā -naṃ ātapyamānaḥ -nā -naṃ abhyardditaḥ -tā -taṃ vidhuraḥ -rā -raṃ viduraḥ -rā -raṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ vidūnaḥ -nā -naṃ dīnaḥ -nā -naṃ ādhimān -matī -mat (t) ākulitaḥ -tā -taṃ parikarṣitaḥ -tā -taṃ āturacittaḥ -ttā -ttaṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ in comp.; 'friend of the distressed,' ārttabandhuḥ m.

distressful DISTRESSFUL

, DISTRESSING, a. kleśakaḥ -kā -kaṃ kleśī -śinī -śi (n) kleśadaḥ -dā -daṃ vyathakaḥ -kā -kaṃ vyathākaraḥ -rī -raṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ duḥkhamayaḥ -yī -yaṃ pīḍākaraḥ -rā -raṃ upatāpanaḥ -nā -naṃ udvejakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ.

distributable DISTRIBUTABLE

, a. vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ vaṇṭanīyaḥ -yā -yaṃ parikalpanīyaḥ -yā -yaṃ.

to distribute To DISTRIBUTE

, v. a. pṛthak pṛthag vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ) or pravibhaj or saṃvibhaj; vibhāgaśaḥ or yathāvibhāgaṃ or aṃśāṃśi dā or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), or parikḷp or vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ), vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ), prakuṭṭ (c. 10. -kuṭṭayati -yituṃ), nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

--(Distribute food to a party) pariviś or pariviṣ (c. 10. -veṣayati -yituṃ).

distributed DISTRIBUTED

, p. p. vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ pravibhaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃvibhaktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthag vinyastaḥ -stā -staṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ.

distributer DISTRIBUTER

, s. vibhāgakarttā m. (rttṛ) saṃvibhāgakṛt vibhāgakalpakaḥ parikalpakaḥ vaṇṭanakṛt aṃśayitā m. (tṛ) aṃśadaḥ vibhaktā m. (ktṛ) praṇetā m. (tṛ).

distribution DISTRIBUTION

, s. vibhāgaḥ vibhāgakalpanā saṃvibhāgaḥ pravibhāgaḥ vibhaktiḥ f., vibhāgakaraṇaṃ parikalpanaṃ kḷptiḥ f., aṃśanaṃ aṃśakaraṇaṃ vaṇṭanaṃ parinirvapaṇaṃ praṇayanaṃ; 'distribution of food to a party,' pariveṣaḥ -ṣaṇaṃ.

distributive DISTRIBUTIVE

, a. vibhāgadāyī -yinī -yi (n) vibhāgakalpakaḥ -kā -kaṃ aṃśakārī -riṇī -ri (n) vaṇṭanakārī saṃvibhāgakṛt m. f. n.

distributively DISTRIBUTIVELY

, adv. vibhāgaśas vibhāgatas bhāgaśas aṃśāṃśi saṃvibhāgena.

district DISTRICT

, s. maṇḍalaṃ deśaḥ pradeśaḥ cakraṃ rāṣṭraṃ upavarttanaṃ gocaraḥ.

to distrust To DISTRUST

, v. a. śaṅka (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk abhiśaṅk pariśaṅk; na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ rt. i).

distrust DISTRUST

, s. aviśvāsaḥ apratyayaḥ apratītiḥ f., śaṅkā āśaṅkā sandehaḥ nihnahaḥ anāsaṅgaḥ.

distrusted DISTRUSTED

, p. p. aviśvastaḥ -stā -staṃ āśaṅkitaḥ -tā -taṃ apratītaḥ -tā -taṃ,

distrustful DISTRUSTFUL

, a. aviśvāsī -sinī -si (n) apratyayī -yinī -yi (n) śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ āśaṅkānvitaḥ -tā -taṃ sāśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ rolambaḥ -mbā -mbaṃ.

[Page 200b]
distrustfully DISTRUSTFULLY

, adv. aviśvāsana apratyayāt śaṅkayā sāśaṅkaṃ śaṅkāpūrvvaṃ.

to disturb To DISTURB

, v. a. (Agitate, disquiet) kṣubh in caus. (kṣobhayati -yituṃ) vikṣubh saṃkṣubh bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), dhū (c. 5. dhūnoti c. 9. dhunāti dhavituṃ dhotuṃ), math (c. 1. mathati -thituṃ) or manth (c. 1. manthati -nthituṃ c. 9. mathnāti), luḍ (c. 1. loḍati -ḍituṃ c. 10. loḍayati -yituṃ), āluḍ samāluḍ pariluḍ viluḍ vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ), vipralup.

--(Disturb the mind) muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh vyāmuh vipramuh sammuh parimuh vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), vyākulīkṛ ākula (nom. ākulayati -yituṃ), ākulīkṛ.

--(Excite anger) prakup in caus. (-kopayati -yituṃ).

--(Hinder, interrupt) vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ).

--(Disturb slumber) nidrāṃ bhañj; 'to be disturbed in mind,' muh (c. 4. muhyati,) vimuh sammuh ākulībhū vyākulībhū.

disturbance DISTURBANCE

, s. (Agitation, disorder) kṣobhaḥ saṃkṣobhaḥ vikṣobhaḥ vyākṣobhaḥ vyastatā vimarddaḥ.

--(Emotion of mind, perturbation) ākulatvaṃ vyākulatvaṃ prakopaḥ vaiklavyaṃ vyagratā mohaḥ āvegaḥ.

--(Tumult) viplavaḥ āhavaḥ ḍimbaḥ tumulaṃ; 'popular disturbance,' prakṛtikṣobhaḥ.

--(Interruption) bhaṅgaḥ vicchedaḥ khaṇḍanaṃ bādhaḥ.

disturbed DISTURBED

, p. p. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kṣobhitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

--(In mind) ākulaḥ -lā -laṃ -litaḥ -tā -taṃ vyākulaḥ -lā -laṃ -litaḥ -tā -taṃ vyākulīkṛtaḥ -tā -taṃ ākulacittaḥ -ttā -ttaṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vyastaḥ -stā -staṃ vyagraḥ -grā -graṃ kātaraḥ -rā -raṃ kheditaḥ -tā -taṃ.

disturber DISTURBER

, s. kṣobhakaraḥ vikṣobhakarttā m. (rttṛ) mohakaḥ.

--(Interrupter) bhañjakaḥ vicchedakārī m. (n) vighnakaraḥ vilopanakṛt.

disunion DISUNION

, s. viyogaḥ visaṃyogaḥ viprayogaḥ asaṃyogaḥ niryuktiḥ f., bhedaḥ bhinnatā vibhedaḥ viśleṣaḥ aśleṣā asandhānaṃ āsaṅgatyaṃ saṅgavicyutiḥ f., vicchedaḥ anaikyaṃ pārthakyaṃ.

to disunite To DISUNITE

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viprayuj viśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), bhid (c. 7. (bhinatti bhettuṃ), vibhid vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), pṛthakkṛ vigam in caus. (-gamayati -yituṃ).

to disunite To DISUNITE

, v. n. viyuj in pass. (-yujyate) viprayuj; viśliṣ (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ); vibhid in pass. (-bhidyate) vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

disunited DISUNITED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niryuktikaḥ -kī -kaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ asaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ dvaidhībhūtaḥ -tā -taṃ.

disuniter DISUNITER

, s. viyogakarttā m. (rttṛ) bhedakaraḥ pṛthakkārī m. (n).

disusage DISUSAGE

, DISUSE, s. avyavahāraḥ anabhyāsaḥ asevanaṃ anācāraḥ nivṛttiḥ f., viratiḥ f., vyavahāranivṛttiḥ f., ācāratyāgaḥ abhyāsavicchedaḥ.

to disuse To DISUSE

, v. a. vyavahāraṃ or abhyāsaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), vyavahārād viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) or nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), na sev (c. 1. sevate -vituṃ).

disused DISUSED

, p. p. avyavahāritaḥ -tā -taṃ anabhyastaḥ -stā -staṃ asevitaḥ -tā -taṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'as words,' niruktaḥ -ktā -ktaṃ.

ditch DITCH

, s. khātaṃ khātakaṃ parikhā garttaḥ khātabhūḥ f., kheyaṃ akhātaṃ upakulyā kulyā praṇālaḥ pratikūpaḥ nipānaṃ.

to ditch To DITCH

, v. a. parikhan (c. 1. -svanati -nituṃ), ākhan parikhākaraṇārthaṃ bhūmiṃ khan parikhāṃ kṛ garttaṃ kṛ.

ditcher DITCHER

, s. ākhanikaḥ parikhākhanakaḥ garttakhanitā m. (tṛ) khātakaḥ.

[Page 201a]
dittany DITTANY

, s. sugandhīya auṣadhiprabhedaḥ tiktaśākaḥ.

ditto DITTO

, s. tathā pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ uparilikhitaḥ -tā -taṃ.

ditty DITTY

, s. gītaṃ -takaṃ -tikā gītiḥ f., gānaṃ gāthā kāvyabandhaḥ.

diuretic DIURETIC

, a. mūtralaḥ -lā -laṃ mūtravardhakaḥ -kā -kaṃ mūtrotpādakaḥ -kā -kaṃ.

diurnal DIURNAL

, a. āhnikaḥ -kī -kaṃ dainaḥ -nī -naṃ -nikaḥ -kī -kaṃ dainandinaḥ -nī -naṃ daivasikaḥ -kī -kaṃ prātyahikaḥ -kī -kaṃ divātanaḥ -nī -naṃ anvāhikaḥ -kī -kaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ.

diurnal DIURNAL

, s. pañjikā pañjiḥ f., padabhañjikā dainikapustakaṃ.

diurnally DIURNALLY

, adv. pratidinaṃ pratidivasaṃ pratyahaṃ divase divase dine dine.

diuturnal DIUTURNAL

, a. cirasthāyī -yinī -yi (n) cirakālikaḥ -kī -kaṃ.

divan DIVAN

, s. (Council of state) mahāsabhā śiṣṭasabhā turuṣkadeśe rājasabhā.

--(Saloon fitted up with sofas) keliśayanayuktā śālā.

to divaricate To DIVARICATE

, v. n. dvidhā vibhid in pass. (-bhidyate) dvibhāgībhū dvikhaṇḍībhū dvidhābhū vigam (c. 1. -gacchati-gantuṃ), dviśākhārūpeṇa vibhid in pass.

to divaricate To DIVARICATE

, v. a. dvidhākṛ dvibhāgīkṛ dvikhaṇḍīkṛ dviśakalīkṛ.

divarication DIVARICATION

, s. dvidhākaraṇaṃ dvidhābhāvaḥ dvikhaṇḍīkaraṇaṃ vibhinnatā.

to dive To DIVE

, v. a. and n. majj (c. 6. majjati maṃktuṃ majjituṃ), nimajj; avagāh (c. 1. -gāhate -hituṃ -gāḍhuṃ), vyavagāh jalamadhye praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), jalāntaḥpraveśaṃ kṛ jalāntaḥplavanaṃ kṛ plu (c. 1. plavate plotuṃ).

--(Dive after something) kiñcidanveṣaṇārthaṃ jale nimajj.

--(Dive into any thing) amukakarmmaṇi niviś nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ); 'diving into books,' granthamagnaḥ -gnā -gnaṃ granthaniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Explore) anviṣ (c. 6. -icchati c. 4. -ippati -eṣituṃ), parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

diver DIVER

, s. maṃktā m. (ktṛ) nimaṃktā m., gāhitā m. (tṛ) avagāhitā m., jalevāhaḥ.

--(Into books) śāstraniṣṭhaḥ.

--(Bird) plavaḥ plāvī m. (n).

to diverge To DIVERGE

, v. n. ekakendrāt parāṅmakhaḥ -khī -khaṃ bhū or vical (c. 1. -calati -lituṃ) or vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or vicyu (c. 1. -cyavate -cyotuṃ) or vyutkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

divergence DIVERGENCE

, s. kendraparāṅmukhatā kendrāpasaraṇaṃ vicalanaṃ vicyutiḥ f., vigamaḥ vistāraḥ

divergent DIVERGENT

, a. kendraparāṅmukhaḥ -khī -khaṃ kendravicalaḥ -lā -laṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ.

divers DIVERS

, a. nānā indec., vividhaḥ -dhā -dhaṃ anekaḥ -kā -kaṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ vyāvidhaḥ -dhā -dhaṃ nānārūpaḥ -pī -paṃ.

diverse DIVERSE

, a. (Different) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaḥ -nyā -nyat asadṛśaḥ -śī -śaṃ asamānaḥ -nā -naṃ asamaḥ -mā -maṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ viparītaḥ -tā -taṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ anīdṛśaḥ -śī -śaṃ itaraḥ -rā -raṃ pṛthak indec., pṛthagvidhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Various). See DIVERS.

diversely DIVERSELY

, adv. nānārūpeṇa bhinnaprakāreṇa anekadhā pṛthak.

diversification DIVERSIFICATION

, s. nānāprakārakaraṇaṃ nānārūpakaraṇaṃ anekarūpakaraṇaṃ ākāraparivarttanaṃ vaicitryaṃ vibhinnatā vibhedaḥ.

diversified DIVERSIFIED

, p. p. or a. nānārūpaḥ -pī -paṃ bhinnarūpaḥ -pī -paṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ pṛthagvidhaḥ -dhā -dhaṃ vividhaḥ -dhā -dhaṃ vyāvidhaḥ -dhā -dhaṃ citritaḥ -tā -taṃ vicitraḥ -trā -traṃ citravicitraḥ -trā -traṃ

to diversify To DIVERSIFY

, v. a. nānārūpaṃ -pīṃ -paṃ kṛ bhinnarūpaṃ -pīṃ -paṃ kṛ citr (c. 10. citrayati -yituṃ), vicitraṃ -trāṃ -traṃ kṛ citravicitrīkṛ nānāvidhaṃ -dhāṃ -dhaṃ kṛ.

diversion DIVERSION

, s. (Sport) vinodaḥ vilāsaḥ vilasanaṃ vihāraḥ krīḍā parīhāsaḥ keliḥ m. f., kautukaṃ.

--(Act of amusing the mind) manovinodaḥ manorañjanaṃ anurañjanaṃ.

--(Act of turning aside) svapathāta or svamārgād bhraṃśakaraṇaṃ or cyutikaraṇaṃ or vikarṣaḥ or vikarṣaṇaṃ.

[Page 201b]
diversity DIVERSITY

, s. (Difference) bhedaḥ vibhedaḥ bhinnatā vibhinnatā asādṛśyaṃ asāmyaṃ dvaidhaṃ dvaividhyaṃ.

--(Variety) vaicitryaṃ vicitratā bhedābhedaḥ.

to divert To DIVERT

, v. a. (Turn from its course) svapathāt or svamārgād bhaṃś in caus. (bhraṃśayatiṃ -yituṃ) or vical in caus. (-cālayati -yituṃ) or vikṛṣ (c. 6. -kṛṣati c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or vicyu in caus. (-cyāvayati -yituṃ).

--(Amuse, please) vinud in caus. (-nodayati -yituṃ) vilas in caus. (-lāsayati -yituṃ) nand in caus. (nandayati -yituṃ) ram in caus. (ramayati -yituṃ) rañj in caus. (rañjayati -yituṃ).

diverted DIVERTED

, p. p. vikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ svamārgacyāvitaḥ -tā -taṃ.

--(Amused) vinoditaḥ -tā -taṃ pramoditaḥ -tā -taṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ.

diverting DIVERTING

, a. hāsakaraḥ -rī -raṃ prahāsī -sinī -si (n) hāsyayuktaḥ -ktā -ktaṃ vinodakaḥ -kā -kaṃ vinodajanakaḥ -kā -kaṃ ānandakaḥ -kā -kaṃ.

divertisement DIVERTISEMENT

, s. (Diversion) vinodaḥ vilāsaḥ.

--(A ballet between the acts) aṅkadvayamaghye nāṭakaprekṣakāṇāṃ vinodārthaṃ hallīṣakaṃ.

to divest To DIVEST

, v. a (Strip) vivastra (nom. -vastrayati -yituṃ), nagnīkṛ avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), unmuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ), avamuc vimuc; ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), apanah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

--(Deprive of) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apanī. (c. 1. -nayati -netuṃ), viyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), vinākṛ.

divesture DIVESTURE

. s. vivastrīkaraṇaṃ nagnīkaraṇaṃ apanayanaṃ haraṇaṃ.

dividable DIVIDABLE

, a. vibhedyaḥ -dyā -dyaṃ vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

to divide To DIVIDE

, v. a. (Part, separate) bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vichida; khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), viprayuj viśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), pṛthakkṛ śakalīkṛ.

--(Divide in two) dvidhā chid or kṛ dvikhaṇḍīkṛ dvibhāgīkṛ dvyaṃśīkṛ.

--(Make partition of) vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ), pravibhaj saṃvibhaj aṃś (c. 10. aṃśayati -yituṃ), vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

to divide To DIVIDE

, v. n. bhid in pass. (bhidyate) vibhid vichid in pass. (chidyate) viyuj in pass. (-yujyate) viśliṣ (c. 4. -ślippati -śleṣṭuṃ), dvidhābhū.

--(Cleave open) sphuda (c. 1. sphoṭati c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), dal (c. 1. dalati -lituṃ), vidal.

--(Divide upon a question) dvidhābhū dvaidhībhū.

divided DIVIDED

, p. p. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dvidhākṛtaḥ -tā -taṃ dvidhābhūtaḥ -tā -taṃ dvaidhībhūtaḥ -tā -taṃ pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ śakalīkṛtaḥ -tā -taṃ vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ pravibhaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃvibhaktaḥ -ktā -ktaṃ aṃśitaḥ -tā -taṃ dvyaṃśaḥ -śā -śaṃ.

dividend DIVIDEND

, s. (Share, interest on money, &c.) bhāgaḥ aṃśaḥ labhyāṃśaḥ uddhāraḥ bhājyaṃ kalāntaraṃ.

--(In arithmetic) bhājyaṃ.

divider DIVIDER

, s. (One that separates) bhedakaḥ vibhedakaḥ bhedakaraḥ vicchedakaḥ chedakaraḥ viyogakṛt m.

--(Distributer) vibhāgakalpakaḥ saṃvibhāgakṛt aṃśayitā m. (tṛ).

divination DIVINATION

, s. gaṇanā gaṇakatā pakṣigatihastarekhādilakṣaṇād bhavivyadanumānaṃ or śubhāśubhakathanaṃ pūrvvalakṣaṇaparīkṣā śakunaparīkṣaṇaṃ pūrvvacihnanirīkṣaṇaṃ bhaviṣyatsūcanaṃ.

divine DIVINE

, a. divyaḥ -vyā -vyaṃ daivaḥ -vī -vaṃ devakīyaḥ -yā -yaṃ devakaḥ -kā -kaṃ daivikaḥ -kī -kaṃ aiśvaraḥ -rī -raṃ īśvarīyaḥ -yā -yaṃ aiśaḥ -śī -śaṃ aiśikaḥ -kī -kaṃ. devārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(God-like) īśvaratulyaḥ -lyā -lyaṃ devakapī -piṇī -pi (n) īśvaramūrttiḥ -rttiḥ -rtti.

divine DIVINE

, s. (Clergyman) purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ dharmmopadeśakaḥ.

--(Theologian) śrotriyaḥ śrutādhyayanasanyannaḥ paramārthavid.

[Page 202a]
to divine To DIVINE

, v. a. and n. (Practice divination) gaṇanāṃ kṛ pakṣigati-cakṣuḥspandādilakṣaṇād bhaviṣyad anumā (c. 2. -vāti -tuṃ) or śubhāśubhaṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ) or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), śakunāni or pūrvvalakṣaṇāni parīkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ).

--(Conjecture) anumā.

divinely DIVINELY

, adv. devarūpeṇa devavat divyarūpeṇa īśvarīyaprakāreṇa.

diviner DIVINER

, s. (One who practices divination) daivajñaḥ śakunaparīkṣakaḥ pūrvvacihnanirīkṣakaḥ nimittajñaḥ pakṣigatihastarekhādilakṣaṇād bhaviṣyatsūcakaḥ

--(Conjecturer) anumātā m. (tṛ).

diving DIVING

, s. majjanaṃ nimajjanaṃ avagāhaḥ -hanaṃ vigāhaḥ plavaḥ -vanaṃ.

diving-bell DIVING-BELL

, s. vāyupūritaṃ ghaṇṭākṛti yantraṃ yatpraviśya jalevāhā gambhīra-salile sucireṇa varttituṃ śaknuvanti.

divinity DIVINITY

, s. (State of being divine) devatvaṃ -tā bhagavattvaṃ brahmatvaṃ.- (A god) devaḥ -vī f., devatā bhagavān m. -vatī f. (t) suraḥ vibudha sucirāyūḥ m. (s).

--(Theology) paramārthavidyā īśvaraviṣayā vidyā śrutividyā dharmmaśāstravidyā pāramārthikavidyā.

divisibility DIVISIBILITY

, s. chedyatvaṃ vicchedyatā bhedyatvaṃ aṃśanīyatā vibhājyatnaṃ.

divisible DIVISIBLE

, a. chedyaḥ -dyā -dyaṃ vicchedyaḥ -dyā -dyaṃ vicchedanīyaḥ -yā -yaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ aṃśyaḥ -śyā -śyaṃ aṃśanīyaḥ -yā -yaṃ -aṃśayitavyaḥ -vyā -vyaṃ.

division DIVISION

, s. (Dividing, separating) chedaḥ vicchedaḥ -danaṃ bhedaḥ vibhedaḥ -danaṃ khaṇḍanaṃ paricchedaḥ paricchittiḥ f., chittiḥ f., pṛthakkaraṇaṃ dvidhākaraṇaṃ dvaidhīkaraṇaṃ.

--(Partition) bhājanaṃ vibhāgaḥ pravibhāgaḥ vibhāgakaraṇaṃ aṃśanaṃ uddhāravibhāgaḥ uddhāraḥ -raṇaṃ.

--(Disunion) viyogaḥ visaṃyogaḥ viprayogaḥ viśleṣaḥ.

--(State of being divided) bhinnatā vibhinnatā vicchinnatā vibhaktatā.

--(Part, distinct portion) bhāgaḥ khaṇḍaḥ vibhāgaḥ deśaḥ pradeśaḥ ekadeśaḥ.

--(Division of time) kālavibhaktiḥ f.

--(Of an army) gulmaḥ dala sainyavyūhaḥ.

--(In arithmetic) bhāgaharaḥ -hāraḥ haraṇaṃ chedanaṃ.

divisdr DIVISDR

, s. (Inarithmetic) harakaḥ hārakaḥ aṅkahārakaḥ haraḥ hāraḥ bhājakaḥ.

divorce DIVORCE

, DIVORCEMENT, s. nirākaraṇaṃ tyāgaḥ strīpuruṣavicchedaḥ dharmmānusāreṇa or vyavahāradarśanānantaraṃ vivāhasambandhabhedaḥ.

--(From a wife) svabhāryyānirākaraṇaṃ svabhāryyātyāgaḥ; 'writing of divorce,' tyāgapatraṃ.

to divorce To DIVORCE

, v. a. svabhāryyāṃ or svabharttāraṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or parityaj or virākṛ or niras (c. 4. -asyati -asituṃ), vyavahāradarśanānantaraṃ vivāhasambandhaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ).

divorced DIVORCED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ.

divorcer DIVORCER

, s. strīpuruṣayor vicchedakarttā m. (rttṛ) vivāhasambandhabhedakaḥ.

to divulge To DIVULGE

, v. a. prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) vikhyā prakaṭīkṛ vighuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ), vyaktīkṛ vyañj (c. 7. -anakti -añjituṃ), viprath in caus. (-prathayati -yituṃ) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), spaṣṭīkṛ pracara in caus. (-cārayati -yituṃ); 'to divulge a secret,' rahasyaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ); 'to divulge counsel,' mantrabhedaṃ kṛ.

divulged DIVULGED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ prakaṭīkṛtaḥ -tā -taṃ viprathitaḥ -tā -taṃ.

divulger DIVULGER

, s. prakāśakaḥ. khyāpakaḥ; 'of a secret.' rahasyabhedakaraḥ.

divulging DIVULGING

, s. prakāśanaṃ khyāpanaṃ prakaṭīkaraṇaṃ vighopaṇaṃ vivaraṇaṃ vyaktīkaraṇaṃ sarvvatra pracāraṇaṃ; 'of a secret,' rahasyabhedaḥ; 'of counsel,' mantrabhedaḥ.

divulsion DIVULSION

, s. vidāraḥ -raṇaṃ vidaraḥ utpāṭanaṃ uddharaṇaṃ.

to dizen To DIZEN

. v. a. bhūp (c. 10. bhūpayati -yituṃ), paribhūṣ alaṅkṛ pariṣkṛ.

dizziness DIZZINESS

, s. bhramaraṃ bhrāmaraṃ bhramiḥ f., bhṛmaḥ vibhramaḥ vibhrāntiḥ f., ghūrṇiḥ f., ghūrṇanaṃ cakṣurādicāpalyaṃ cakṣurādicāñcalyaṃ pramādaḥ.

dizzy DIZZY

, a. (Vertiginous) bhāmarī -riṇī -ri (n) bhramī -miṇī -mi (n) ghūrṇāyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Causing dizziness) bhramarakaraḥ -rī -raṃ.

--(Thoughtless) capalaḥ -lā -laṃ pramādī -dinī -di (n).

to do To DO

, v. a. (Act) kṛ (c. 8. karoti kurute karttuṃ), saṅkṛ abhikṛ; vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ).

--(Execute) kṛ vidhā sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ).

--(Perform) kṛ vidhā anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā samāsthā pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nirvṛt vṛt; sampad in caus., niṣpad utpad upapad.

--(Practice) ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ), āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ).

--(Transact) vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) kṛ samācar nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) paṇ (c. 10. paṇayati -yituṃ), paṇāyāṃ kṛ.

--(Carry on, effect) nirvah in caus., pravṛt in caus., praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampad in caus., tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pṝ (c. 10. pārayati -yituṃ).

--(Exert labour) ceṣṭ viceṣṭ vyavaso adhyavaso yat (c. 1. yatate -tituṃ).

--(Cause) kṛ utpad in caus., jan in caus. (janayati -yituṃ), sādh in caus. (sādhayati -yituṃ).

--(Do with, employ) prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ c. 10. -yojayati -yituṃ), upayuj vyāpṛ in caus. (-pārayati -yituṃ) pravṛt in caus.

--(Do away, destroy) sādh in caus., vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ) lup (c. 6. lumpati loptuṃ).--Do good to) upakṛ.

--(Do evil to) apakṛ.

--(Do one's duty) kṛtyaṃ or karttavyaṃ kṛ dharmmaṃ niṣpad in caus.

--(Do. one's best) yathāśakti kṛ; 'he does not know what to do,' yathākāryyaṃ na jānāti; 'one's own doing,' ātmakṛtaḥ -tā -taṃ svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ.

to do To Do

, v. n. (Act, behave) car (c. 1. carati -rituṃ), ācar samācar; vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), vyavahṛ.

--(Fare) as bhū vṛt sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ); 'How do you do?' kiṃ kṣemam asti kiṃ kuśalaṃ bhavati kṣemaṃ bhavatu.

--(Do well, prosper) susthaḥ -sthā -stham as susthitaḥ -tā -taṃ bhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ),

--(Do ill) duḥsthaḥ -sthā -stham as duḥsthitiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

--(Suit) yuj in pass. (yujyate); 'that will do,' ityalaṃ yatheṣṭaṃ.

do DO

, s. (Ado) daḥkhaṃ kaṣṭaṃ.

--(Feat) karmma n. (n) ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ.

doab DOAB

, s. (Name of a country) antarvedī f.

do-all DO-ALL

, s. sarvvakarmmā -rmmā -rmma (n) sarvvakarmmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sarvvakāryyacarccakaḥ -kā -kaṃ.

doat DOAT

. See DOTE.

docible DOCIBLE

, DOCILE, a. vineyaḥ -yā -yaṃ praṇeyaḥ -yā -yaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ vaśagaḥ -gā -gaṃ vaśānugaḥ -gā -gaṃ vaśyātmā -tmā -tma (n) anukūlaḥ -lā -laṃ anāyāsena śikṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ or śikṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ gṛhmakaḥ -kā -kaṃ anuvidhāyī -yinī -yi (n) adhīnaḥ -nā -naṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ asvacchandaḥ -ndā -ndaṃ nighnaḥ -ghnā -ghnaṃ śikṣāśīlaḥ -lā -laṃ.

docibleness DOCIBLENESS

, DOCILITY, s. vineyatā vidheyatā vaśyatā śikṣaṇīyatvaṃ śikṣāśīlatvaṃ.

dock DOCK

, s. (The plant) lolikā vṛddharājaḥ raktaśrāvaḥ saugandhikaṃ raktasaugandhikaṃ.

--(Tail cut short) chinnabālaḥ hrasvapucchaṃ.

--(Station for ships) naukāvasthānaṃ naukāśayaḥ nāvāśayaḥ naukādhāraḥ naukāgāraṃ nāvādhāraḥ naukoddharaṇasthānaṃ.

to dock To DOCK

, v. a. pucchaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or avachid or hras (c. 10. hrāsaṃyati -yituṃ), avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), nikṛt lū (c. 9. lunāti lavituṃ).

--(Lay up in a dock) naukāśaye niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) nāvam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

dock-yard DOCK-YARD

, s. nāvikabhāṇḍāgāraṃ naukānirmmāṇasthānaṃ.

docked DOCKED

, p. p. avachinnaḥ -nnā -nnaṃ avakarttitaḥ -tā -taṃ lūnaḥ -nā -naṃ.

docket DOCKET

, s. (Ticket on goods) aṅkapaṭaḥ bhāṇḍopari cihnaṃ or aṅkaḥ or aṅkapatraṃ patrakaṃ.

--(Small piece of paper containing the heads of a writing) saṅgrahapatrakaṃ sūcipatrakaṃ.

--(List of those who have cases in a court) arthināṃ or kāryyiṇāṃ nāmāvalipatraṃ.

to docket To DOCKET

, v. a. (Make an abstract of a writing and enter it in a book) likhitasaṅgrahaṃ kṛtvā pustake samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ), or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ).

doctor DOCTOR

, s. (A learned man) paṇḍitaḥ jñānī m. (n) vyutpannaḥ vaidyaḥ śāstrī m. (n).--The word ācāryyaḥ is affixed to the names of learned men, as 'Doctor' is prefixed: thus rāghavācāryyaḥ rāmācāryyaḥ.

--(Teacher) ācāryyaḥ śikṣakaḥ adhyāpakaḥ upadeśakaḥ guruḥ m.

--(Doctor of divinity) paramārthavidyājñaḥ śrutividyāsampannaḥ.

--(Physician) vaidyaḥ cikitsakaḥ bhiṣak m. (j) āyurvedadūk m. (ś) cikitsājīvī m. (n) agadakāraḥ rogaśāntakaḥ rogahṛt m., rogahā m. (n) jīvadaḥ.

to doctor To DOCTOR

, v. a. kit in des. (cikitsati -tsituṃ) bhiṣaj (nom. bhiṣajyati -jyituṃ). upacar (c. 1. -carati -rituṃ), upacāraṃ kṛ auṣadhīkṛ.

doctoral DOCTORAL

, a. ācāryyapadasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vaidyaḥ -dyā -dyaṃ.

doctorally DOCTORALLY

, adv. caidyavat paṇḍitavat ācāryyavat guruvat.

doctorship DOCTORSHIP

, s. ācāryyatā -tvaṃ ācāryyapadaṃ gurutvaṃ vaidyapadaṃ.

doctrinal DOCTRINAL

, a. tattvopadeśakaḥ -kā -kaṃ tattvopadeśī -śinī -śi (n) tattvaśikṣakaḥ -kā -kaṃ śikṣāviṣayaḥ -yā -yaṃ vaidhikaḥ -kī -kaṃ sautraḥ -trī -traṃ.

doctrine DOCTRINE

, s. (Principle laid down) tattvaṃ mataṃ sūtraṃ nyāyaḥ.

--(System of doctrines) pathaḥ panthāḥ m. (pathin) mārgaḥ; 'a different doctrine,' paramataṃ; 'difference of doctrine,' śākhābhedaḥ; 'heretical doctrine,' asacchāstraṃ; 'received doctrine,' āmnāyaḥ sampradāyaḥ; 'adhering to a doctrine,' vādarataḥ.

--(Learning) vidyā pāṇḍityaṃ.

document DOCUMENT

, s. patraṃ -trī patrakaṃ patrikā lekhyaṃ lekhyapatraṃ lekhyaprasaṅgaḥ lekhyapatraṃ lekhyapramāṇaṃ likhanaṃ likhitaṃ; 'a forged document,' kapaṭalekhyaṃ.

dodecagon DODECAGON

, s. dvādaśāsraṃ dvādaśakoṇaḥ.

to dodge To DODGE

. v. a. and n. (Trick) vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apadiś pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), pratṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

--(Evade) apakram (c. 1. krāmati -kramituṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ).

--(Escape by suddenly shifting place) palāyamāno akasmāt parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viparivṛt itaścetaḥ paridhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), viparidhāv.

dodger DODGER

, s. vañcakaḥ māyī m. (n) kapaṭī m. (n) vyapadeṣṭā m. (ṣṭṛ) pratārakaḥ.

doe DOE

, s. (She-deer) mṛgī mṛgavadhūḥ hariṇī eṇī rohit f., samīcī pṛṣatī kandalī; 'doe-skin,' mṛgīcarmma n. (n).

doer DOER

, s. karttā m. (rttṛ) kārī m. (n) kārakaḥ kāraḥ karaḥ kṛt in comp. vidhāyī m. (n) anuṣṭhātā m. (t) karmmakārī m., karmmakaraḥ sampādakaḥ nirvāhakaḥ pravarttakaḥ.

to doff To DOFF

, v. a. (Put off dress) vastram avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ), or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vyapanī vivastra (nom. -vastrayati -yitu), utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), avamuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ), vimuc apanah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

[Page 203b]
dog DOG

, s. (The animal) śvā m. (śvan) kukkuraḥ kukuraḥ śunakaḥ bhaṣakaḥ mṛgadaśakaḥ vakrapucchaḥ vakravāladhiḥ m., lalajihvaḥ jihvāliṭ m. (h) vṛkāriḥ m., grāmasiṃhaḥ śīghracetanaḥ rātrijāgaraḥ kṛtajñaḥ sārameyaḥ vāntādaḥ śaratkāmī m. (n) śavakāmyaḥ kauleyakaḥ; 'sporting-dog,' mṛgayākuśalaḥ kukkuraḥ ākheṭakādyarthaṃ śvā viśvakadruḥ m.; 'mad-dog,' alarkaḥ; 'bite of a dog,' śvadaṃśanaṃ.

--(Andiron) lohamayaḥ śūlādhāraḥ. 'To go to the dogs,' śuno gam (c. 1. gacchati gantuṃ), parikṣi in pass. (-kṣīyate) vinaś (c. 4. -naśyati).

to dog To DOG

, v. a. kukkuravad anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ), paścādgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), paścādvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anuvṛt anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhā -tuṃ), nityam anusṛtya āyāsaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

dog-brier or dog-rose DOG-BRIER or DOG-ROSE

, s. javāpuṣpaḥ kaṇṭakagulmaḥ oḍrapuṣpaḥ kaṇṭakastambaḥ.

dog-cheap DOG-CHEAP

, a. śvamāṃsavat or vimāṃsavad alpamūlyenaṃ kreyaḥ -yā -yaṃ svalpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ svalpārghaḥ -rghā -rghaṃ.

dog-days DOG-DAYS

, s. śvadināni n. pl., atyuṣṇakālaḥ atyuṣṇasamayaḥ sūryyadināni śrāvaṇāt prabhṛti bhādraparyyantaṃ kālaḥ.

dog-fancier DOG-FANCIER

, s. śvakrīḍī m. (n) śvagaṇikaḥ śvāgaṇikaḥ.

dogged DOGGED

, a. (Sullen, obstinate) vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ stabdhaḥ -bdhā -bdha kaṭhinaḥ -nā -naṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ.

doggedly DOGGEDLY

, adv. vakrabhāvena karkaśabhāvena jāḍyena niṣṭhuraṃ karkaśaṃ.

doggedness DOGGEDNESS

, s. bhāvavakratā kārkaśyaṃ jāḍyaṃ jaḍatā naiṣṭhuryyaṃ kāṭhinyaṃ.

doggerel DOGGEREL

, a. (Irregular, as verses) aparimitacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aparimitapadaḥ -dā -daṃ viṣamaḥ -mā -maṃ; 'doggerel verse,' kukavitā mandakavitā nīcakavitā.

doggish DOGGISH

, a. śvaśīlaḥ -lā -laṃ śauvaḥ -vī -vaṃ kukkurācāraḥ -rā -raṃ śvavṛttiḥ ttiḥ -tti śvāpadaḥ -dī -daṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ; 'a doggish fellow,' śvanaraḥ; 'a doggish life,' śvavṛttiḥ f.

doggishness DOGGISHNESS

, s. śauvaṃ śvaśīlatā kukkurācāratvaṃ śvabhāvaḥ paśutā

dog-grass DOG-GRASS

, s. tṛṇabhedaḥ tṛṇaṃ kakṣaḥ ghāsaviśeṣaḥ.

dog-hearted DOG-HEARTED

, a. śvahṛdayaḥ -yā -yaṃ kukkurahṛdayaḥ -yā -yaṃ kaṭhinahṛdayaḥ -yā -ya.

dog-hole DOG-HOLE

, s. śvavilaṃ śvagarttaḥ kukkuragarttaḥ śvavivaraṃ śvabhraṃ adhamasthānaṃ.

dog-keeper DOG-KEEPER

, s. śvapoṣakaḥ śvavān m. (t) śvāgaṇikaḥ śvapacaḥ.

dog-kennel DOG-KENNEL

, s. kukkurālayaḥ śvagṛhaṃ kukkuragṛhaṃ kukkurāgāraṃ.

dog-louse DOG-LOUSE

, s. śvayūkā kukkurayūkā śvakīṭaḥ kukkurakīṭaḥ.

dogma DOGMA

, s. mataṃ tattvaṃ sūtraṃ vidhiḥ m., sammataṃ niyamaḥ ādeśaḥ nirdeśaḥ vyavasthā.

dogmatic DOGMATIC

, DOGMATICAL, a. ādeśakaḥ -kā -kaṃ or nirdeśakaḥ svamatābhimānī -ninī -ni (n) sadharṣaṃ svamatavādī -dinī -di (n) or svamatāvalambī mbinī -mbi (n) matasaṃsthāpanaḥ -nā -naṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ vaidhikaḥ -kī -kaṃ sautraḥ -trī -traṃ.

dogmatically DOGMATICALLY

, adv. ādeśakaprakāreṇa sanirdeśaṃ dṛḍhaniścayapūrvvaṃ sadharṣaṃ.

dogmatism DOGMATISM

, s. svamatābhimānaṃ svamatasaṃsthāpanaṃ sadharṣaṃ svamatavādaḥ or svamatā-valambanaṃ dṛḍhoktiḥ f.

dogmatist DOGMATIST

, DOGMATISER, s. dharṣapūrvvaṃ or garvvapūrvvaṃ svamatavādī m. (n) or svamatābhimānī m. (n) or tattvavādī.

to dogmatise To DOGMATISE

, v. n. sadharṣaṃ or sagarvvaṃ svamataṃ vad (c. 1. vadāta -dituṃ), dṛḍhoktyā svamataṃ saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) tattvāni dharṣeṇa vad

dog's ear DOG'S EAR

, s. kukkurakarṇaḥ śvakarṇaḥ pustakapatrakoṇe śvakarṇākāraḥ puṭaḥ.

dog-sick DOG-SICK

, a. kukkuravad vamanakārī -riṇī -ri (n).

dog's-meat DOG'S-MEAT

, s. śvamāṃsaṃ kukkuramāṃsaṃ vimāṃsa kukkurāhāraḥ ucchiṣṭānaṃ.

dog-star DOG-STAR

, s. kukkurasaṃjñā tārā yasyām uditāyām atyuṣṇakālo bhavati.

[Page 204a]
dog's-tooth DOG'S-TOOTH

, s. śvādantaḥ śvadaṃṣṭrā kukkuradantaḥ

dog-trick DOG-TRICK

, s. śvavṛttaṃ śvaceṣṭitaṃ śvakarmma n. (n) duśceṣṭitaṃ kuceṣṭā.

dog-weary DOG-WEARY

, a. kukkuravat pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ atiklāntaḥ -ntā -ntaṃ.

doings DOINGS

, s. pl. (Things done) caritraṃ caritaṃ ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ kṛtaṃ karmma n. (n) vidhānaṃ vyāpāraḥ ceṣṭā vṛttaṃ.

--(Conduct) vyavahāraḥ ācāraḥ ācaritaṃ cāritryaṃ vṛttiḥ f., caryyā pravṛttiḥ f., rītiḥ f.

dole DOLE

, s. (That which is dealt, a part, share) bhāgaḥ aṃśaḥ vibhāgaḥ bhājitaṃ bhājyaṃ uddhāraḥ upahāraḥ khaṇḍaṃ chedaḥ bhinnaṃ vaṇṭaḥ.

--(Gratuity) pāritoṣikaṃ.

--(Grief) śokaḥ duḥkhaṃ.

to dole To DOLE

, v. a. pṛthak pṛthag vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), vibhāgaśaḥ or aṃśāṃśi dā.

doleful DOLEFUL

, DOLESOME, a. saśokaḥ -kā -kaṃ śocanaḥ -nā -naṃ śokārttaḥ -rttā -rttaṃ duḥkhī -khinī -khi (n) samanyuḥ -nyuḥ -nyu biṣādī -dinī -di (n) udvignaḥ -gnā -gnaṃ ugraḥ -grā -graṃ.

dolefully DOLEFULLY

, adv. saśokaṃ saviṣādaṃ sodvegaṃ saduḥkhaṃ sotkaṇṭhaṃ sakhedaṃ ugraṃ.

dolefulness DOLEFULNESS

, DOLESOMENESS, s. śokaḥ duḥkhaṃ vipādaḥ viṣaṇatā manyuḥ m., khedaḥ udvegaḥ anāhlādaḥ ugratvaṃ udvignatā mlāniḥ f., manomlāniḥ f., duḥkhitvaṃ.

doll DOLL

, s. putrikā dāruputrikā pāñcālikā pāñcalikā pāñcālī puttalī dārugarbhā dārustrī śālabhañjī -ñjikā śālāṅkī kuruṇṭī yāpā añjalikārikā.

dollar DOLLAR

, s. (A silver coin) rūpyamudrā raupyamudrā.

dolorific DOLORIFIC

, a. duḥkhakaraḥ -rī -raṃ vyathākaraḥ -rī -raṃ pīḍākaraḥ -rī -raṃ.

dolorous DOLOROUS

, a. saśokaḥ -kā -kaṃ śokamayaḥ -yī -yaṃ duḥkhamayaḥ -yī -yaṃ śokānvitaḥ -tā -taṃ nsamanyuḥ -nyuḥ -nyu khedānvitaḥ -tā -taṃ.

dolour DOLOUR

, DOLOR, s. śokaḥ duḥkhaṃ khedaḥ manyuḥ m., kleśaḥ.

dolphin DOLPHIN

, s. (Kind of sea-fish) samudrīyamatsyabhedaḥ.

--(The constel-lation) śraviṣṭhā dhaniṣṭhā.

dolt DOLT

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., mandabuddhiḥ mūrkhaḥ mūḍhaḥ jaḍaḥ.

doltish DOLTISH

, a. jaḍavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mandamatiḥ -tiḥ -ti sthūlaḥ -lā -laṃ.

doltishly DOLTISHLY

, adv. mūḍhavat jaḍavat mūrkhavat jāḍyena barbbaravat.

doltishness DOLTISHNESS

, s. sthūlabuddhitvaṃ mandamatitvaṃ jaḍatā -tvaṃ jāḍyaṃ mūḍhatā mūrkhatā nirbuddhitā avijñatā.

domain DOMAIN

. s. (Territory governed) rāṣṭraṃ viṣayaḥ deśaḥ pradeśaḥ.

--(Empire) rājyaṃ.

--(Estate, possession) bhūmiḥ f., adhikāraḥ ādhi-kāraṇyaṃ rivathaṃ.

dome DOME

, s. (Cupola) arddhagolākāraṃ prāsādaśṛṅgaṃ or harmyaśikharaṃ.

domestic DOMESTIC

, s. (One who lives in the family) gṛhavāsī m. (n) antevāsī m. (n) āntarveśmikaḥ.

--(Servant) bhṛtyaḥ bhṛtakaḥ anujīvī m. (n) gṛhadāsaḥ preṣyaḥ karmmakaraḥ sevakaḥ yaricaraḥ; 'female domestic.' dāsī preṣyā.

domestic DOMESTIC

, a. (Belonging to one's house or family) gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ gṛhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) āntarveśmikaḥ -kī -kaṃ gṛhajaḥ -jā -jaṃ gṛhajātaḥ -tā -taṃ bhṛtyaḥ -tyā -tyaṃ āvasathikaḥ -kā -kaṃ; 'domestic affairs,' gṛhakāryyaṃ gṛhaṣyāpāraḥ; 'domestic chaplain,' kulācāryyaḥ kulavipraḥ; 'domestic contentions,' gṛhachidraṃ gṛhabhedaḥ gṛhakalahaḥ; 'domestic duties,' kulācāraḥ; 'domestic slave,' gṛhadāsaḥ -sī; 'bewildered with domestic cares,' gṛhamūḍhadhīḥ.

--(Not wild) gṛhyakaḥ -kā -ka. grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmavāsī -simī -si (n); 'a domestic cock,' gṛhakukkuṭaḥ grāmakukkuṭaḥ; 'a domestic pigeon,' gṛhakapotakaḥ.

--(Staying much at home) gṛhārūḍhacetāḥ m. (s) gehaśūraḥ gṛhapriyaḥ gṛhavāsī m. (n).

--(Pertaining to one's country) daiśikaḥ -kī -kaṃ deśa prefixed in comp., abhinnadeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'intestine broil,' janapadabhedaḥ.

to domesticate To DOMESTICATE

, v. a. gṛhyakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ gṛha puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ).

domesticated DOMESTICATED

, p. p. gṛhyakaḥ -kā -kaṃ gṛhapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ chekaḥ -kā -kaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ.

domicile DOMICILE

, s. gṛhaṃ vāsasthānaṃ vasatiḥ f., niṣāsaḥ āvāsaḥ adhivāsaḥ samāvāsaḥ avasthānaṃ veśma n. (n) ālayaḥ nilayaḥ āyatanaṃ.

domiciled DOMICILED

, p. p. kṛtavāsaḥ -sā -saṃ kṛtālayaḥ -yā -yaṃ samāvāsitaḥ -tā -taṃ.

dominant DOMINANT

, a. prabhūtaḥ -tā -taṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pradhānaḥ -nā -naṃ prabalaḥ -lā -laṃ atirekī -kiṇī -ki (n) sātiśayaḥ -yā -yaṃ prakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhiṣṭhātā -trī -tṛ (tṛ) agrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

to dominate To DOMINATE

, v. n. prabhū atiric in pass. (-rivyate) udric vyatiric adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), adhyās (c. 2. -āste -āmituṃ), praśāsa (c. 2. -śāsti -śāsituṃ).

domination DOMINATION

, s. prabhutvaṃ prabhaviṣṇutā prādhānyaṃ ādhiyatyaṃ īśatvaṃ aiśvayyaṃ adhikāraḥ rājatvaṃ rājyaṃ śāsanaṃ praśāsanaṃ prabalatā.

to domineer To DOMINEER

, v. n. dharpeṇa śās (c. 2. śāsti śāsituṃ) or īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ), bhartsanapūrvvam ādhipatyaṃ kṛ dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ).

domineering DOMINEERING

, a. dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhartsanakārī -riṇī -ri (n) madoddhataḥ -tā -taṃ madodagraḥ -grā -graṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ.

dominical DOMINICAL

, a. prabhudivasaviṣayakaḥ -kā -kaṃ viśrāmavārasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'dominical letter.' prabhuvāralākṣaṇiko varṇaḥ viśrāmavārasūcakam akṣaraṃ.

dominical DOMINICAL

, s. (The Lord's-day) īśvaradivasaḥ prabhudinaṃ viśrāmavāraḥ ravivāraḥ bhaṭṭārakavāraḥ.

dominican DOMINICAN

, s. ḍāminikamatāvalambī sannyāsiviśeṣaḥ yogī m. (n) tapasvī m. (n).

dominion DOMINION

, s. aiśvaryyaṃ rājyaṃ rājatvaṃ prabhutvaṃ īśatvaṃ aṃdhikāraḥ ādhipatyaṃ śāsanaṃ.

--(Country governed) rāṣṭraṃ viṣayaḥ deśaḥ pradeśaḥ.

domino DOMINO

, s. (A long cloak used as a disguise) viḍambanayogyo dīrdhaprāvāraḥ.

--(An oblong piece of ivory) śalākā dantādimayo dīrghacaturasraḥ.

don DON

, s. āryyaḥ mahāśayaḥ sujanaḥ mahānubhāvaḥ pradhānalokaḥ śiṣṭalokaḥ.

donary DONARY

, s. dharmmārthaṃ dattaṃ īśvarāya dattaṃ vastu or dravyaṃ.

donation DONATION

, s. dānaṃ pradānaṃ dattaṃ pradeyaṃ sampradānaṃ dāyaḥ upahāraḥ upāyanaṃ vitaraṇaṃ vimarjjanaṃ utsarjjanaṃ tyāgaḥ viśrāṇanaṃ aṃhatiḥ f., pradā dādaḥ dā daṃ haraṇaṃ pratipādanaṃ vihāpitaṃ sparśanaṃ.

donative DONATIVE

, s. dānaṃ pradānaṃ vitaraṇaṃ visarjjanaṃ pāritoṣikaṃ.

done DONE

, p. p. kṛtaḥ -tā -ta anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ sampāditaḥ -tā -taṃ.

donee DONEE

, s. dānagrāhī m. (n) dānagrahītā m. (tṛ) deyī m. (n).

dongeon or donjon DONGEON or DONJON

, s. durgamadhye suguptasthānaṃ durgaguptiḥ f., durgakoṭiḥ f.; durgaśikharaṃ. See DUNGEON.

donkey DONKEY

, s. garddabhaḥ kharaḥ rāsabhaḥ; 'donkey-cart,' kharayānaṃ; 'bray of a donkey;' kharanādaḥ khārkāraḥ.

donor DONOR

, s. dātā m. (tṛ) pradātā dāyakaḥ dākaḥ dādī m. (n) dānakarttā m. (rttṛ).

doodle DOODLE

, s. alpabuddhiḥ m., alpadhīḥ m., mūrkhaḥ durmatiḥ m. abaddhajalpī m. (n).

to doom To DOOM

, v. a. (Condemn to punishment) daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

--(To death) vadhadaṇḍārhaṃ -rhāṃ -rhaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), vadhadaṇḍājñāṃ kṛ.

--(Consign) in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), niyuja (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(Destine) prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Judge) vicar in caus. (-cārayati yituṃ) nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

doom DOOM

, s. (Judgment) vicāraḥ antimavicāraḥ.

--(Sentence) nirṇayaḥ ādharṣaṇaṃ.

--(Condemnation) daṇḍaḥ -ṇḍanaṃ daṇḍājñā daṇḍayogaḥ.

--(State to which one is destined) bhavitavyatā vidhiḥ m., kāla-niyogaḥ vihitadaśā diṣṭaṃ niyatiḥ f.

--(Ruin) antaṃ kṣayaḥ nāśaḥ.

doomed DOOMED

, p. p. daṇḍitaḥ -tā -taṃ prakalpitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vicāritaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ or kālaniyuktaḥ.

doomsday DOOMSDAY

, s. vicāradinaṃ mahāvicāradinaṃ sarvvalokavicāraṇadivasaḥ.

doomsday-book DOOMSDAY-BOOK

, DOMESDAY-BOOK, s. pūrvvakāle śvetadvīparājājñayā likhitaṃ sarvvakṣetraparisaṃkhyārūpaṃ pustakaṃ kṣetrasaṅgrahapustakaṃ.

door DOOR

, s. dvāraṃ dvāḥ f. (r) kapāṭaḥ -ṭaṃ kavāṭaḥ -ṭaṃ araraḥ -rī -riḥ m. alāraḥ gṛhamukhaṃ pratihāraḥ pratīhāraḥ.

--(Entrance) praveśaḥ -śanaṃ mukhaṃ veśikā pratihāraṇaṃ.

--(Passage) pathaḥ; 'principal door,' siṃhadvāraṃ; 'private door,' antardvāraṃ pracchannadvāraṃ pracchannaṃ; 'back door,' pakṣadvāraṃ pakṣakaḥ; 'in doors,' gṛhasthitaḥ; 'out of doors,' gṛhavahiḥsthaḥ sthānāntarīgataḥ; 'next door to,' nikaṭasthaḥ -sthā -sthaṃ anantaravarttī -rttinī -rtti (n); 'leaf of a door,' dvāraśākhā.

door-case DOOR-CASE

, s. dvāraparigataṃ kāṣṭhādi dvāramañcakaḥ.

door-keeper DOOR-KEEPER

, s. dvārapālaḥ dvārasthaḥ dvārarakṣakaḥ dvārī m. (n) dvāḥsthaḥ dvāḥsthitaḥ dvārādhvakṣaḥ pratihāraḥ pratīhāraḥ -rī f.

door-post DOOR-POST

, s. dvārastambhaḥ dvārasthūṇā dvārakāṣṭhaṃ dvāradāruḥ m.

door-sill DOOR-SILL

, s. dvārapiṇḍī dehaliḥ f. -lī gṛhataṭī gṛhāvagrahaṇī ruṇḍikā asuraḥ uḍumbaraḥ.

doric DORIC

, a. (Architecture) gṛhanirmmāṇe viśeṣamārgaḥ or rītiviśeṣaḥ.

dormant DORMANT

, a. suptaḥ -ptā -ptaṃ prasuptaḥ -ptā -ptaṃ śayitaḥ -tā -taṃ śayānaḥ -nā -naṃ nidritaḥ -tā -taṃ nidrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Concealed) pracchannaḥ -nnā -nnaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ.

dormitory DORMITORY

, s. śayyāgṛhaṃ śayanagṛhaṃ śayanaśālā nidrāśālā svapnaniketanaṃ viśrāmaśālā śayanāgāraḥ.

--(Burial-place) śmaśānaṃ pretavanaṃ pitṛvanaṃ.

dormouse DORMOUSE

, s. atinidrāluḥ kṣudramūṣikabhedaḥ atisvapnaśīlo mūṣikaḥ.

dorsal DORSAL

, a. pṛṣṭhyaḥ -ṣṭhyā -ṣṭhyaṃ pṛṣṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

dorsel DORSEL

, DORSER, DOSSER, s. pṛṣṭhenavāhanayogyaḥ piṭakaḥ or peṭakaḥ or karaṇḍaḥ.

dose DOSE

, s. yad bheṣajam ekavāre rogiṇe deyaṃ or rogiṇā peyaṃ or nigaraṇīyaṃ. bheṣajamātrā auṣadhamātrā rogiyogya auṣadhabhāgaḥ deyaṃ peyaṃ pānaṃ; 'a small dose of medicine,' auṣadhasya alpabhāgaḥ.

to dose To DOSE

, v. a. rogiṇā nigaraṇīyam auṣadhabhāgaṃ dā, (c. 3. dadāti dātuṃ), bheṣajaṃ dā bhiṣaj (nom. bhiṣajyati -rjituṃ), auṣadhīkṛ.

dossil DOSSIL

, s. (Pledget of lint on a sore) vikeśikā.

dot DOT

, s. vinduḥ m., śūnyaṃ vipruṭ f. () or vipluṭ khaṃ kaṇaḥ aṅkaḥ.

to dot To DOT

, v. a. vindunā aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or cihna (c. 10. cihnayati -yituṃ).

dotage DOTAGE

, s. bāliśabuddhitvaṃ bāliśatā bāliśyaṃ buddhināśaḥ buddhivaikalyaṃ hatabuddhitvaṃ buddhikṣīṇatā jñānahāniḥ f., buddhilopaḥ daurbalyaṃ jīrṇāvasthā.

--(Excessive fondness) atyantānurāgaḥ atyantaprema n. (n).

dotal DOTAL

, a. yautukasambandhī -ndhinī -ndhi (n) audvāhikaḥ -kī -kaṃ śaulkaḥ -lkī -lkaṃ śaulkikaḥ -kī -kaṃ strīdhanaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

dotard DOTARD

, s. bāliśamatiḥ m., jarāturaḥ hatabuddhiḥ m., kṣīṇabuddhiḥ m., bāliśaḥ ativṛddhaḥ.

to dote To DOTE

, v. n. (Be silly through age) ativṛddhatvād bāliśabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhū or muh (c. 4. muhyati mohituṃ).

--(Love to excess) atyanurāgavān -vatī -vat or atyantānuraktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or as; 'I dote upon her,' tayā atyanurāgavān asmi.

doting DOTING

, a. atyanurāgavān -vatī -vat (t) atyanuraktaḥ -ktā -ktaṃ.

dotingly DOTINGLY

, adv. atyanurāgeṇa atyanurāgapūrvvaṃ sātyanurāgaṃ sātisnehaṃ.

dotted DOTTED

, p. p. cihnitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ citritaḥ -tā -taṃ.

double DOUBLE

, a. dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dvikaḥ -kā -kaṃ dvividhaḥ -dhā -dhaṃ dviprakāraḥ -rā -raṃ dviguṇasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ dviguṇaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ubhayaḥ -ye siny. and pl. only, dvi in comp., as, 'having double leaves.' dviparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'having a double row of teeth,' ubhayatodan -datī -dat (t) or dvidan; 'for a double object,' ubhayārthaṃ.

--(Deceitful) vijihmaḥ -hmā -hmaṃ anṛjuḥ -juḥ -ju vañcakaḥ -kā -kaṃ.

double DOUBLE

, s. (Twice the quantity) dviguṇaṃ dvaidhaṃ dvikaṃ dvis dvikṛtvas.

--(Trick) chalaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ upāyaḥ prāyā vyapadeśaḥ.

--(A turn) viparivarttanaṃ.

to double To DOUBLE

, v. a. dviguṇīkṛ dviguṇa (nom. dviguṇayati -yituṃ), guṇīkṛ.

--(Fold) puṭīkṛ puṭa (nom. puṭayati -yituṃ), 'to double a cape,' antarīpaṃ parito naukrayā vah in pass. (uhyate); 'to double the fist,' muṣṭiṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

to double To DOUBLE

, v. n. dviguṇībhū.

--(Turn in running) viparivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

--(Play tricks) māyāṃ kṛ kuhakaṃ kṛ kapaṭaṃ kṛ vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

doubled DOUBLED

, p. p. dviguṇitaḥ -tā -taṃ dviguṇīkṛtaḥ -tā -taṃ guṇīkṛtaḥ -tā -taṃ. (Folded) puṭitaḥ -tā -taṃ puṭīkṛtaḥ -tā -taṃ.

double-dealer DOUBLE-DEALER

, s. dvivyāpārī m. (n) dvivyavahārī m. (n) ubhayavidhaḥ dvikarmmā m. (n) māyī m. (n) kapaṭī m. (n) kāpaṭikaḥ asaralaḥ.

double-dealing DOUBLE-DEALING

, s. dvivyāpāraḥ dvivyavahāritvaṃ kapaṭaḥ chalaṃ māyā asāralyaṃ śaṭhatā vyājaḥ vaidagdhyaṃ.

double-dyed DOUBLE-DYED

, p. p. dvirañjitaḥ -tā -taṃ dviraktaḥ -ktā -ktaṃ dvikaṣāyitaḥ -tā -taṃ.

double-edged DOUBLE-EDGED

, a. dvidhāraḥ -rā -raṃ ubhayatas tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

double-faced DOUBLE-FACED

, a. dvimukhaḥ -khī -khaṃ dvivadanaḥ -nī -naṃ ubhayatomukhaḥ -khī -khaṃ.

double-formed DOUBLE-FORMED

, a. dvirūpaḥ -pī -paṃ dvyākāraḥ -rā -raṃ dviprakāraḥ -rā -raṃ.

double-headed DOUBLE-HEADED

, a. dviśīrṣakaḥ -kā -kaṃ dviśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) dvimūrddhaḥ -rddhī -rddhaṃ.

double-meaning DOUBLE-MEANING

, s. dvyarthaḥ sandigdhārthaḥ dvirūpaḥ upādānaṃ.

double-minded DOUBLE-MINDED

, a. dvimanaskaḥ -skā -skaṃ dvimanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

double-natured DOUBLE-NATURED

, a. dvibhāvaḥ -vā -vaṃ dvidhātuḥ -tuḥ -tu.

double-tongued DOUBLE-TONGUED

, a. dvijihvaḥ -hvā -hvaṃ dvirasanaḥ -nā -naṃ mithyāvādī -dinī -di (n) or asatyavādī anṛtavāk m. f. n.

doubleness DOUBLENESS

, s. dvaiguṇyaṃ dvitvaṃ dvaitaṃ dvaividhyaṃ ubhayatvaṃ

doubler DOUBLER

, s. dviguṇakārī m. (n) dviguṇakṛt dvividhakarttā m. (rttṛ).

doublet DOUBLET

, antarīyaṃ urovastra uraśchadaḥ paridhānaṃ urorakṣaṇī.

doubloon DOUBLOON

, s. videśīyasvarṇamudrāviśeṣaḥ.

doubly DOUBLY

, adv. ubhayatas ubhayathā dvidhā dviguṇaṃ dvividhaṃ.

to doubt To DOUBT

, v. n. śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), abhiśaṅk āśaṅk viśaṅk pariśaṅk sandih (c. 2. -degdhi -gdhuṃ), vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ c. 10. -kalpayati -yituṃ), saṃśī (c. 2. -śete -śayituṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) manasā dola (nom. dolāyate -yituṃ) or āndola (āndolayati -yituṃ) sandehaṃ kṛ.

to doubt To DOUBT

, v. a. śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), pariśaṅk tapaviśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ rt. i), udvij (c. 6. -vijate -jituṃ),

doubt DOUBT

, s. sandehaḥ saṃśayaḥ śaṅkā āśaṅkā vikalpaḥ vikalpitaṃ vitarkaḥ viśayaḥ dvaidhaṃ vicikitsā dvāparaḥ.

--(Uncertainty of mind) citta- vikṣepaḥ cittāndolanaṃ cittavibhramaḥ vyastatā vipratipattiḥ f., asthairyyaṃ anirṇayaḥ.

--(Suspicion, distrust, fear) śaṅkā aviśvāsaḥ; apratyayaḥ bhayaṃ.

--(Difficulty) śalyaṃ durgaṃ kṛcchraṃ kaṣṭhaṃ viṣamaṃ bādhā.

--(Objection) bādhaḥ -dhakaṃ udgrāhaḥ; 'case of doubt,' sandehapadaṃ; 'cause of doubt,' śaṅkāspadaṃ; 'in doubt,' dolāyamānaḥ -nā -naṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ; 'without doubt,' asaṃśayaṃ.

doubted DOUBTED

, p. p. sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saṃśayitaḥ -tā -taṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ.

doubter DOUBTER

, s. saṃśayitā m. (tṛ) saṃśayātmā m. (n) sandigdhamatiḥ m., saṃśayāluḥ m., sandegdhā m. (gdhṛ) sandehakarttā m. (rttṛ); saṃśayakṛt.

doubtful DOUBTFUL

, a. sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ sasaṃśayaḥ -yā -yaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ saṃśayātmakaḥ -kā -kaṃ śaṅkāmayaḥ -yī -yaṃ sandihānaḥ -nā -naṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ savikalpakaḥ -kā -kaṃ viśayī -yinī -yi (n).

--(Ambiguous) sandigdhārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Questionable) āśaṅknīyaḥ -yā -yaṃ vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ mīmāṃsyaḥ -syā -syaṃ; 'to render doubtful,' sandih in caus. (dehayati -yituṃ).

doubtfully DOUBTFULLY

, adv. sasaṃśayaṃ saśaṅkaṃ sandehena śaṅkayā savikalyaṃ savitarkaṃ.

doubtfulness DOUBTFULNESS

, s. sandigdhatā saṃśayikatvaṃ sasaṃśayatā śaṅkanīyatvaṃ.

doubtingly DOUBTINGLY

, adv. sāśaṅkaṃ śaṅkāpūrvvaṃ śaṅkayā aviśvāsena apratyayāt.

doubtless DOUBTLESS

, a. asaṃśayaḥ -yā -yaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ.

doubtless DOUBTLESS

, DOUBTLESSLY, adv. asaṃśayaṃ niḥsaṃśayaṃ niḥsandehena saṃśayaṃ vinā kaḥ sandehaḥ suniścitaṃ.

douceur DOUCEUR

, s. pāritopikaṃ upapradānaṃ upāyanaṃ utkocaḥ.

dough DOUGH

, s. guṇḍikā jalaghaṭitaḥ śaktuḥ m., jalasaṃsṛṣṭaḥ śaktuḥ mardditaśaktuḥ piṣṭakaḥ apūppaḥ.

doughty DOUGHTY

, a. vīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ praśastaḥ -stā -staṃ,

to douse To DOUSE

, v. a. jale majj in caus. (majjayati -yituṃ) or nimajj or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Put out) nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ).

dove DOVE

, s. kapotaḥ kapotikā pārāvataḥ kalaravaḥ kaladhvaniḥ m., kalakaṇṭhaḥ.

dove-cot DOVE-COT

, DOVE-HOUSE, s. kapotapālikā viṭaṅkaḥ kapotāgāraḥ pārāvatālayaḥ.

dove-tail DOVE-TAIL

, s. kāṣṭhasandhiḥ m., dārusīvanaṃ kāṣṭhagranthanaṃ kapotabālākāraḥ kāṣṭhasandhiḥ m.

dowager DOWAGER

, s. mṛtabharttṛdhanabhāginī vidhavā nirnāthā raṇḍā mṛtabharttṛkā.

dowdy DOWDY

, s. (Woman) virūpī -piṇī durveśinī durvasanā sthūlarūpī.

dower DOWER

, DOWRY, s. (Jointure) strīdhanaṃ vidhavādhanaṃ strīvṛttiḥ f., svāmidattaṃ

--(Wife's portion) yautukaṃ yautakaṃ yutakaṃ śulkaḥ audvāhikaṃ adhyāvāhanikaṃ.

dowered DOWERED

, a. yautukavatī śulkinī yautukaprāptā mṛtabharttṛdhanabhāginī.

dowerless DOWERLESS

, a. yautukahīnaḥ -nā -naṃ śulkahīnaḥ -nā -naṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ.

dowlas DOWLAS

, s. (Coarse cloth) sthūlapaṭṭaṃ sthūlaśāṭakaḥ varāśiḥ m.

down DOWN

, s. (Soft feather) mṛdupakṣaḥ sukumārapakṣaḥ snigdhaparṇaḥ sukhasparśaḥ parṇaḥ.

--(Fine hair) mṛduloma n. (n) snigdhaloma sukumāraloma.

--(Down of the body) aṅgaruhaṃ tanuruhaṃ loma n. (n) roma n. (n) aṅkuraḥ.

--(Down of plants) tṛṇaloma tṛṇakeśaḥ; 'down of the gourd,' alābūkaṭaṃ.

--(Poor hilly land for pasturing sheep) avipracārayogyaṃ parvvatīyamarusthalaṃ tṛṇasaparvvataḥ nirvvanaparvvataḥ.

down DOWN

, prep. ava adhas; 'thrown down,' avapātitaḥ -tā -taṃ adhaḥpātitaḥ -tā -taṃ avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ adhaḥkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ; 'put down,' adhaḥkṛtaḥ -tā -taṃ; 'fallen down,' adhaḥpatitaḥ -tā -taṃ; 'gone down,' adhogataḥ -tā -taṃ; 'laid down,' avatāritaḥ -tā -taṃ; 'hanging down,' avalambamānaḥ -nā -naṃ; 'to sit down,' upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ); 'down to,' paryyantaṃ yāvat affixed, as, 'down to the present time,' adhunā yāvat.

down DOWN

, adv. adhas adhastāt nīce adho'dhas adhobhāgaṃ prati.

--(Tending down) avāk avācīnaṃ avakaṭaṃ

--(At the bottom) adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'ups and downs,' pātotpātāḥ m. pl.

down-cast DOWN-CAST

, a. avasannaḥ -nnā -nnaṃ viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣaṇavadanaḥ -nā -naṃ avanataḥ -tā -taṃ natamukhaḥ -khī -khaṃ adhomukhaḥ -khī -khaṃ adhovadanaḥ -nī -naṃ atrāṅmukhaḥ -khī -khaṃ adhodṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dīnamukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ -khā -khaṃ dīnamanāḥ -nāḥ naḥ (s) dīnacetanaḥ -nā -naṃ.

downfall DOWNFALL

, s. dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ kṣayaḥ parikṣayaḥ nāśaḥ vināśaḥ atyayaḥ vyayaḥ ucchedaḥ utpāṭanaṃ adhaḥpatanaṃ.

downfallen DOWNFALLEN

, a. adhaḥpatitaḥ -tā -taṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhvaṃsitaḥ -tā -taṃ.

downhearted DOWNHEARTED

, a. viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dīnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) or udvignamanāḥ or durmanāḥ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ dīnacetanaḥ -nā -naṃ mlānaḥ -nā -naṃ khidyamānaḥ -nā -naṃ utsāhahīnaḥ -nā -naṃ.

downhill DOWNHILL

, s. pravaṇabhūmiḥ f. pātukabhūmiḥ utsaṅgaḥ sthānaṃ kramaśo'dhogamyaṃ.

downlooked DOWNLOOKED

, a. adhodṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi adhomukhaḥ -khī -khaṃ adhovadanaḥ -nī -naṃ avāṅmukhaḥ -khī -khaṃ namramukhaḥ -khī -khaṃ natamūrddhā -rddhā -rddha (n).

downlying DOWNLYING

, s. śayanakālaḥ śayyāgamanasamayaḥ viśrāmakālaḥ.

downlying DOWNLYING

, a. prāptaprasavakālā āsannaprasavavedanā prāptaśayanakālā.

downright DOWNRIGHT

, adv. (Straight down) avakraṃ ajihmaṃ akuṭilaṃ avilomaṃ adho'dhas avāk.

--(Plainly) vyaktaṃ suvyaktaṃ bhinnārthaṃ spaṣṭaṃ.

--(Completely) su or ati prefixed, samyak sarvvatas akhilena

downright DOWNRIGHT

, a. (Plain) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Direct) avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ.

downsitting DOWNSITTING

, s. upaveśaḥ -śanaṃ samupaveśanaṃ viśrāmaḥ.

downward DOWNWARD

, a. adhastanaḥ -nī -naṃ adhogāmī -minī -mi (n) avāṅ -vācī -vāk (k) avācīnaḥ -nā -naṃ avakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Declivous) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ yātukaḥ -kī -kaṃ.

downward DOWNWARD

, DOWNWARDS, adv. ava prefixed, adhas adho'dhas adhastāt avāk avācīnaṃ avakaṭaṃ; 'looking downwards,' adhodṛṣṭiḥ m. f.; 'going downwards,' adhogāmī -minī -mi (n).

downy DOWNY

, a. (Covered with down or soft hair) mṛdulomavān -vatī -vat (t) mṛdulomā -mā -ma (n) snigdhaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Soft) sukhasparśaḥ -rśā -rśaṃ komalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -dvī -du sukumāraḥ -rā -raṃ.

dowry DOWRY

, s. yautukaṃ śulkaḥ. See DOWER.

dowse DOWSE

, s. āsphoṭaḥ -ṭanaṃ capeṭikā talaprahāraḥ karāghātaḥ capeṭāghātaḥ.

to doze To DOZE

, v. n. nidrā (c. 2. -drāti -tuṃ), svap (c. 2. svapiti svaptuṃ), prasvap nimīl (c. 1. -mīlati -lituṃ), śī (c. 2. śete śayituṃ), nidrāṃ kṛ alpanidrāṃ kṛ īṣannidrāṃ kṛ.

dozen DOZEN

, s. and a. dvādaśa m. f. n. (n) dvādaśakaḥ -kā -kaṃ dvādaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

dozer DOZER

, s. nidrāṇaḥ nidrāyamāṇaḥ īṣannidrākṛt m., śāyī m. (n).

doziness DOZINESS

, s. nidrā nidrāśīlatvaṃ śiśayiṣā nidrālutvaṃ śayālutā.

dozy DOZY

, a. nidrāluḥ -luḥ -lu śiśayiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu svapnaśīlaḥ -lā -laṃ nidrāśīlaḥ -lā -laṃ suṣupsuḥ -psuḥ -psu naidraḥ -drī -draṃ nidrālasaḥ -sā -saṃ.

drab DRAB

, s. (Low woman) bandhakī kulaṭā veśyā bhraṣṭā vyabhicāriṇī.

--(Brown cloth) kapiśavastraṃ.

drab DRAB

, a. (Dun-coloured) kapiśaḥ -śā -śaṃ kapilaḥ -lā -laṃ piṅgalaḥ -lā -laṃ.

[Page 207a]
drachm DRACHM

, DRACHMA, s. (Silver coin) rūpyamudrāviśeṣaḥ.

--(Eighth part of a particular weight) viśeṣaparimāṇasya pādārddhaṃ.

draff DRAFF

, s. ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ bhuktāvaśeṣaṃ śeṣānnaṃ malaṃ khalaṃ kiṭṭaṃ asāraḥ.

draffish DRAFFISH

, DRAFFY, a. malinaḥ -nā -naṃ khalī -linī -li (n) asāraḥ -rā -raṃ.

draft DRAFT

, s. (Order for money) huṇḍikā huṇḍikāpatraṃ. See DRAUGHT.

to drag To DRAG

, v. a. kṛṣ (c. 1. karṣati c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ karṣṭuṃ), ākṛṣ hṛ (c. 1. harati -te harttuṃ).

--(Drag off, drag away) apakṛṣ avakṛṣ vyapakṛṣ apahṛ vyapahṛ.

--(Drag out) utkṛṣ niṣkṛṣ uddhṛ nirhṛ utpaṭ in caus. (-pāṭayati -yituṃ).

to drag To DRAG

, v. n. kṛṣ in pass. (kṛṣyate) ākṛṣ.

--(Proceed slowly) vilas (c. 1. -lambate -mbituṃ).

drag DRAG

, s. (Instrument for dragging) ākarṣaṇī ākarṣaṇayantraṃ.

--(Car) rathaḥ krīḍārathaḥ cakrayānaṃ.

dragged DRAGGED

, p. p. kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛtaḥ -tā -taṃ.

to draggle To DRAGGLE

, v. a. paṅkena duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) karddame luṭh in caus. (loṭhayati -yituṃ) karddamāntareṇa kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ).

to draggle To DRAGGLE

, v. n. karddame luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), karddameloṭhanād malinībhū paṅkāntareṇa kṛṣ in pass. (kṛṣyate).

draggle-tail DRAGGLE-TAIL

, s. apariṣkṛtā strī avinītaveśinī.

drag-net DRAG-NET

, s. ākarṣakajālaṃ ākarṣaṇī nadītale ākarṣaṇayogyaṃ jālaṃ.

dragon DRAGON

, s. nāgaḥ vyālaḥ ahiḥ m., bhujaṅgamaḥ pannagaḥ pakṣayuktaḥ sarpaḥ.

dragon-like DRAGON-LIKE

, a. nāgarūpaḥ -pī -paṃ vyālavad ugrasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

dragoon DRAGOON

, s. aśvārūḍhaḥ sainyaḥ aśvārohī yoddhā m. (ddhṛ) sādī m. (n).

to dragoon To DRAGOON

, v. a. deśam aśvārūḍhasainyena viplutaṃ kṛ.

drain DRAIN

, s. jalanirgamaḥ jalamārgaḥ nālaḥ praṇālaḥ nālī praṇālī parīvāhaḥ parivāhaḥ sāraṇiḥ f. -ṇī jalocchvāsaḥ udakagamanamārgaḥ jalavāhanī karddamāṭakaḥ saṅkaraḥ bhramaḥ vāhasaḥ; 'a village drain,' grāmasaṅkaraḥ.

to drain To DRAIN

, v. a. (Draw off gradually) kramaśo niḥsṛ in caus. (-sāra-yati -yituṃ) or nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ) or niṣkṛṣ (c. 1, -karṣati -kraṣṭuṃ) or ākṛṣ or apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ) or parivah or su in caus. (srāvayati -yituṃ) or niḥsru or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(Dry up, exhaust) śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) ucchuṣ viśuṣ saṃśuṣ śuṣkīkṛ.

--(Drink up) āpā (c. 1. -pivati -pātuṃ), prapā paripā.

drained DRAINED

, p. p. śoṣitaḥ -tā -taṃ ucchoṣitaḥ -tā -taṃ parivāhitaḥ -tā -taṃ āpītaḥ -tā -taṃ śuṣkīkṛtaḥ -tā -taṃ recitaḥ -tā -taṃ nīrasīkṛtaḥ -tā -taṃ.

drake DRAKE

, s. haṃsaḥ kalahaṃsaḥ rājahaṃsaḥ kādambaḥ varaṭaḥ kāmikaḥ.

dram DRAM

, s. (A small quantity) alpikā alpabhāgaḥ.

--(A draught of spirituous liquor) surāpānaṃ śuṇḍāmātrā surāmātrā.

--(Drink to give courage) vīrapāṇaṃ.

--(Spirituous liquor) śuṇḍā śīdhuḥ m. -dhu n. surā. vāruṇī madirā hālā; 'dram-shop,' śuṇḍāpānaṃ; 'keeper of one,' śauṇḍikaḥ -kī f.

dram-drinker DRAM-DRINKER

, s. surāpaḥ -pī f., śuṇḍāpāyī -yinī f. (n) śīdhupaḥ -pī.

drama DRAMA

, s. nāṭakaḥ prakaraṇaṃ rūpaṃ -pakaṃ yātrā. The following are various kinds: bhāṇaḥ vyāyogaḥ samavākāraḥ ḍimaḥ īhāmṛgaḥ aṅka vīthī prahasanaṃ.

--(Minor drama) uparūpakaṃ. The following are various kinds: nāṭikā troṭakaṃ goṣṭhī maṭṭakaṃ napṭyasārakaḥ prasthānaṃ utathyaḥ kāvyaṃ preṅkhaṇaṃ hāsakaṃ saṃlāpakaṃ śrīgaditaṃ śilpakaṃ vilāsikā lāsikā durmallikā prakaraṇikā hallīṣaṃ bhāṇikā.

--(The science or art of acting) nāṭyaṃ naṭacaryyā.

qfamawic qfAMAwIC

, qfAMAwICAL, a. nāṭakīyaḥ -yā -yaṃ nāṭakaviṣayaḥ -yā -yaṃ, kāvyaśāstrīyaḥ -yā -yaṃ yātrikaḥ -kī -kaṃ; 'dramatic language, nāṭyoktiḥ f.; 'dramatic rules,' nāṭyadharmmikaḥ; 'dramatic representation,' naṭacaryyā.

dramatically DRAMATICALLY

, adv. nāṭyadharmmānusārāt nāṭakarūpeṇa kāvyaśāstrānusāreṇa.

dramatis-personae DRAMATIS-PERSONAE

, s. naṭanāmāni n. pl., naṭānāṃ nāmāvaliḥ f.

dramatist DRAMATIST

, s. nāṭakaracakaḥ nāṭakakarttā m. (rttṛ) kāvyaśāstrajñaḥ rūpakanibandhā m. (ndhṛ).

drap DRAP

, s. vastraṃ vasanaṃ paṭaḥ celaḥ -laṃ cailaṃ śāṭakaḥ -ka.

draper DRAPER

, s. vastravikretā m. (tṛ) paṭavikrayī m. (n) vastrabāṇijyakārī m. (n).

drapery DRAPERY

, s. (The trade) vastrādikrayavikrayaḥ vastrakarmma n. (n) vastrabā-ṇijyaṃ.

--(Cloth) vastraṃ paṭaḥ vāsaḥ n. (s).

--(Dress of a picture. &c.) pracchadapaṭaḥ paricchadaḥ vasanaṃ ambaraṃ.

draught DRAUGHT

, s. (Act of drinking) pānaṃ.

--(Quantity drunk at once) pītaṃ peyaṃ pānaṃ ekapānaṃ; 'a draught of milk,' payaḥpāna

--(Abstract) saṅgrahaḥ sāraḥ vastu vastumātraṃ.

--(Delineation, sketch) ālekhyaṃ ālekhanaṃ pāṇḍulekhyaṃ citrārambhaḥ vastumātraṃ.

--(Picture drawn, resemblance) citraṃ upamā -mānaṃ pratimānaṃ pratimūrttiḥ f.

--(Detachment from the main army) mahāsainyamaghyād ānītaḥ sainyagulmaḥ.

--(Sewer, drain) saṅkaraḥ karddamāṭakaḥ.

--(Draught of a ship) yat jalaparimāṇaṃ nāvaṃ plāvayati.

--(Order for money), See DRAFT. (Act of drawing) ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f.; 'a draught ox,' śākaṭaḥ prāsaṅgyaḥ prāptabhāraḥ.

draught-board DRAUGHT-BOARD

, s. aṣṭāpadaṃ śāriphalaṃ -lakaṃ nayapīṭhī pañcanī pañcamī pañcārī.

draught-horse DRAUGHT-HORSE

, s. śākaṭaḥ -ṭikaḥ -ṭīnaḥ rathyaḥ pravahaṇavājī m. (n).

draughts DRAUGHTS

, s. aṣṭāpadakrīḍā śārikrīḍā; 'a piece at draughts,' śāriḥ m., śāraḥ sāriḥ, m., sāraḥ sārikā jatuputrakaḥ khelanī -linī nayaḥ; 'moving a piece at draughts,' pariṇāyaḥ parīṇāyaḥ

draughtsman DRAUGHTSMAN

, s. lekhakaḥ ālekhyakṛt citrakāraḥ citrakaraḥ

to draw To DRAW

, v. a. (Pull along) kṛṣ (c. 1. karṣati c. 6. kṛṣati -te kraṣṭuṃ karṣṭuṃ), ākṛṣ samākṛṣ parikṛṣ pratikṛṣ saṅkṛṣ.

--(Drag forcibly) hṛ (c. 1. harati harttuṃ),

--(Attract) ākṛṣ samākṛṣ pratikṛṣ samupakṛṣ; abhipraṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ); 'she draws the eyes of all,' sarvvacakṣūṃṣi muṣṇāti.

--(Lead, induce) ānī anunī.

--(Win conciliate) ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), abhirādh anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ).

--(Receive, take) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh ādā upādā.

--(Cause liquid to flow) sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ c. 10. mocayati -yituṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ) or avasic (c. 6. -siñcati -sektuṃ); 'draw blood,' raktaṃsru.

--(Close curtains) tira-skariṇīṃ or yavanikāṃ saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ) or sampuṭīkṛ.

--(Unclose curtains) tiraskeriṇīṃ vivṛ or vitatīkṛ.

--(Repre-sent, form a picture) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh abhilikh; citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

--(Describe) varṇ (c. 10 varṇayati -yituṃ).

--(Unsheath a sword) khaṅgaṃ vikoṣ (nom. -koṣayati -yituṃ) or koṣād niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or vikoṣīkṛ.

--(Inhale) śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), āśvas prāṇ (c. 2. prāṇiti -tuṃ, rt. an with pra).

--(Suck the breast) stanaṃ pā (c. 1. pivati pātuṃ), dhe (c. 1. dhayati dhātuṃ).

--(Extract) niṣkṛṣ utkṛṣ nirtuṃ.

--(Extend, lengthen) tan (c. 8. tanoti -niṃtuṃ), vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) drāgh nom. (drāghayati -yituṃ).

--(Utter drawlingly) dīrghoccāraṇa kṛ.

--(Bend a bow) dhanur visphur in caus (-spārayapri -yituṃ) or āyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

--(Derive) ānī niṣkṛṣ apavah (c. 1. -vahati -voḍhu).

--(Cause to come out) niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ) udbhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ).

--(Draw water) jalam uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ).

to draw-away To DRAW-AWAY

, v. a. apakṛṣ apākṛṣ vyapakṛṣ vyapākṛṣ avakṛṣ vikṛṣ apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vyapanī apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to draw-back To DRAW-BACK

, v. a. pratikṛṣ pratyādā pratyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratisaṃhṛ pratinī (c. 1. -nayati -netuṃ), pratyānī.

to draw-down To DRAW-DOWN

, v. a. (Bring on, produce) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) jan (c. 10. janayati -yituṃ).

to draw-in To DRAW-IN

, v. a. saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratisaṃhṛ pratyāhṛ upasaṃhṛ.

to draw-off To DRAW-OFF

, v. a. apakṛṣ apākṛṣ vyapakṛṣ avakṛṣ vikṛṣ apahṛ vyapahṛ apanī vyapanī vinī.

--(Cause liquid to flow) su in caus. (sāvapati -yituṃ) muc (c. 6. muñcati moktuṃ).

to draw-on To DRAW-ON

, v. a. ākṛṣ samākṛṣ samupakṛṣ ānī abhipraṇī.

--(Bring on, cause) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

to draw-over To DRAW-OVER

, v. a. (Induce) anunī ākṛṣ protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) prayuj in caus. (-yojayati -yituṃ).

to draw-out To DRAW-OUT

, v. a. (Extract) niṣkṛṣ utkṛṣ ākṛṣ nirhṛ uddhṛ udgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), nirduh (c. 2. -dogdhi -gdhuṃ).

--(Ex-tend, lengthen) tan (c. 8. tanoti -nituṃ), vitan vyātan vitatīkṛ vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) dīrghīkṛ drāgha (nom. drāghayati -yituṃ).

--(Beat out metal) udvarttanaṃ kṛ.

--(Array an army) sainyaṃ vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), vyūhena rac (c. 10. racayati -yituṃ), paṃktikrameṇa rac.

to draw-together To DRAW-TOGETHER

, v. a. samāhṛ saṃhṛ saṅgrah ekīkṛ samānī samūh (c. 1. ūhate -hituṃ).

to draw-up To DRAW-UP

, v. a. (Lift, raise) uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ), uddhṛ utkṛṣ uddhah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ).

--(Compose in writing) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac nibandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ).

to draw To DRAW

, v. n. (As a beast of burden) kṛṣ (c. 1. karṣati c. 6. kṛṣati -te kraṣṭuṃ).

--(As a weight) kṛṣ ākṛṣ.

--(Contract) saṅkuc in pass. (-kucyate) saṅkocam i (c. 2. eti -tuṃ), saṃhṛ in pass. (-hriyate) saṃkṣip in pass. (-kṣipyate).

--(Cause suppuration) pūyaṃ or pūyatvaṃ or pākaṃ jam in caus. (janayati -yituṃ) or utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

to draw-back To DRAW-BACK

, DRAW-OFF, v. n. apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyapakram apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pratinivṛt pārśve parivṛt parāvṛt palāy (c. 1. palāyate -yituṃ), avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

to draw-near To DRAW-NEAR

, DRAW-ON, v. n. (Approach) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), upavṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam āyā (c. 2. -yāti -tuṃ).

drawback DRAWBACK

, s. (Deduction) uddhāraḥ uddhṛtabhāgaḥ bhāgapratidānaṃ.

--(Loss of advantage) hāniḥ f., kṣatiḥ f., apacayaḥ apatritiḥ f., apāyaḥ.

draw-bridge DRAW-BRIDGE

. s. jaṅgamasetuḥ m., calasetuḥ m., laghusetuḥ yo vikraṣṭum uttolayituṃ vā śakyate.

drawer DRAWER

, s. karpakaḥ ākarpakaḥ.

--(A sliding case) calakoṣṭhaḥ calako-ṣṭhakaṃ sampuṭaḥ -ṭakaḥ bhājanaṃ.

drawers DRAWERS

, s. pl. (For the legs) kañcukaḥ śāṭakaḥ kaṭivastraṃ kaṭīpaṭaḥ jaṅghāparidhānaṃ

[Page 208b]
drawing DRAWING

, s. (Act of pulling) karṣaḥ -rṣaṇaṃ kṛṣṭiḥ f., ākarṣaḥ -rṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f.; 'drawing of water, jalottolanaṃ.

--(Representation) citraṃ citralekhā -likhanaṃ citraphalakaḥ ālekhyaṃ varttikārekhā pratinānaṃ pratimā pratirūpaṃ.

--(Art of drawing) citrakarmma n. (n) citravidyā.

drawing-master DRAWING-MASTER

, s. citrakarmmavid m. citravidyopadeśakaḥ citralikhanavidyājñaḥ.

drawing-room DRAWING-ROOM

, s. darśanaśālā darśanagṛhaṃ upaveśanaśālā.

--(Of a king) rājadarśanaṃ.

to drawl To DRAWL

, v. n. dīrghoccāraṇena vad (c. 1. vadati -dituṃ), dīrdhodāharaṇaṃ kṛ mandaṃ mandaṃ vākyāni uccar in caus. (-cārayati -yituṃ).

drawling DRAWLING

, s. dīrghoccāraṇaṃ dīrghodāharaṇaṃ mandoccāraṇaṃ dīrghavyāharaṇaṃ.

drawn DRAWN

, p. p. (Pulled) karṣitaḥ -tā -taṃ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭāṃ.

--(Delineated) ālikhitaḥ -tā -taṃ abhilikhitaḥ -tā -taṃ citritaḥ -tā -taṃ.

--(Unsheathed) vikopaḥ -ṣā -ṣaṃ vikoṣīkṛtaḥ -tā -taṃ ullasitaḥ -tā -taṃ koṣānniḥsāritaḥ -tā -taṃ.

--(Drawn up, lifted) uttolitaḥ -tā -taṃ udvāhitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ samudaktaḥ -ktā -ktaṃ. (Drawn up in array) vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. vinyastaḥ -stā -staṃ vyūhena racitaḥ -tā -taṃ śreṇīvaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Equal) samānaḥ -nā -naṃ tulyabalaḥ -lā -laṃ; 'a cart drawn by a horse,' aśvayuktaḥ or aśvaprayuktaḥ śakaṭaḥ; 'a chariot drawn by white horses,' śvetahayaira yukto rathaḥ.

draw-well DRAW-WELL

, s. gambhīrakūpaḥ jalakūpī udakādhāraḥ.

dray DRAY

, s. śakaṭaḥ -ṭaṃ gantrī gantrīrathaḥ cakrayānaṃ cāturaṃ aṣṭāgavaṃ.

dray-horse DRAY-HORSE

, s. śākaṭaḥ śākaṭikavājī m. (n) śakaṭāśvaḥ.

dray-man DRAY-MAN

, s. śakaṭavāhakaḥ śākaṭikaḥ gantrīvāhakaḥ cāturikaḥ.

dread DREAD

, s. trāsaḥ santrāsaḥ sādhvasaṃ bhayaṃ bhītiḥ f., bhīṣmaṃ bhīṣaṇaṃ.

dread DREAD

, a. trāsakaraḥ -rī -raṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhīmaḥ -mā -maṃ.

to dread To DREAD

, v. a. and n. bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ) with abl. or gen. c. So also prabhī vibhī tras (c. 4. trasyati trasituṃ), vitras udvij (c. 6. -vijate -jituṃ).

dreadful DREADFUL

, a. bhayaṅkaraḥ -rī -raṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ bhīmaḥ -mā -maṃ bhayāvahaḥ -hā -haṃ trāsakaraḥ -rā -raṃ ṭhagra -grā -graṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ bhairavaḥ -vā -vaṃ subhairavaḥ -vā -vaṃ raudraḥ -drī -draṃ ghoradarśanaḥ -nā -naṃ udvejanīyaḥ -yā -yaṃ.

dreadfully DREADFULLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ bhayānakaṃ ugraṃ bhairavaṃ raudraṃ.

dreadfulness DREADFULNESS

, s. ghoratvaṃ dāruṇatā dāruṇyaṃ ugratvraṃ raudratā.

dreadless DREADLESS

, a. trāmahīnaḥ -nā -naṃ niḥsādhvasaḥ -sā -saṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ.

dream DREAM

, s. svapnaḥ svapnadarśanaṃ svapnasṛṣṭiḥ f., svapnaprapañcaḥ suptajñānaṃ supnavijñānaṃ svāpaḥ darśanaṃ svapnakalpitaṃ nidrā saṃveśaḥ.

--(Vain fancy) mṛpārthakaṃ vṛthāvāsanā anarthakavāsanā mithyāvāsanā asambhabakalpanā durvāsanā anarthakacintā ābhāsaḥ anarthakabhāvanā; 'like a dream,' svapnavat.

to dream To DREAM

, v. n. (See images in sleep) svapraṃ dṛś (c. 1. paśyātaṃ draṣṭuṃ), svapna (nom. svapnāyate), utsvapna svapnakalpitaṃ dṛś

--(Imagine, think) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ), manasi or manasā kḷp (c. 10. kralpayati -yituṃ).

--(Think idly) anarthakacintāṃ kṛ vṛthāvāsanāṃ kṛ asambhavakalpanāṃ kṛ.

to dream To DREAM

, v. a. (See in a dream) svapne dṛś (c. 1. yaśyati draṣṭuṃ).

dreamer DREAMER

, s. svapnadarśakaḥ.

--(A fanciful man) vṛthāvāsanākārī m. (n) durvāsanākṛt anarthakacintākaraḥ asambhavakalpayitā m. (tṛ).

dreamy DREAMY

, a. svapnavān -vatī -vat (t) svapnamayaḥ -yī -ya.

dreariness DREARINESS

, s. śūnyatā nirjanatvaṃ nirmanupyatā nirānandatā ghoratā.

dreary DREARY

, DREAR a. (Uninhabrted, gloomy, wild) nirjanaḥ -nā -naṃ nirmanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ tamasvī -svinī -svi (n) tāmasaḥ -sī -saṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ āraṇyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Joyless) nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

dredge DREDGE

, s. (Drag-net) ākarṣaṇajālaṃ ākarṣaṇī ākarṣaṇayantraṃ.

to dredge To DREDGE

, v. a. (Catch with a dredge) ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(Scatter flour on meat when roasting) pacyamānamāṃse cūrṇaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

dreggish DREGGISH

, DREGGY, a. malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ khalī -linī -li(n).

dregs DREGS

. s. malaṃ khalaṃ kiṭṭaṃ ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ kalaṅkaḥ amedhyaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ kalkaṃ asāraḥ vinīyaḥ.

to drench To DRENCH

, v. a. klid in caus. (kledayati -yituṃ) sic (c. 6. siccati sektuṃ), samukṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ), abhyukṣ jalena pru in caus. (plāva-yati -yituṃ) samāplu.

drench DRENCH

, s. (A draught) pānaṃ peyaṃ.

--(Medicine for horses, &c.) aśvādinā nigaraṇīyam auṣadhaṃ.

drenched DRENCHED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ samāplutaḥ -tā -taṃ praklinnaḥ -nnā -nnaṃ.

dress DRESS

, s. veśaḥ veṣaḥ vastraṃ vāsaḥ n. (s) vasanaṃ paridhānaṃ bharaṇaṃ ābharaṇaṃ paricchadaḥ ambaraṃ bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ alaṅkāraḥ prasādhanaṃ ācchādanaṃ pratikarmma n. (n) sajjā saṃskāraḥ nepathpaṃ ākalpaḥ.

to dress To DRESS

, v. a. (Clothe) veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), pariveṣṭ praveṣṭ; āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), pravr (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), vastra (nom. vastrayati -yituṃ), paridhā in caus. (-dhāpa-yati -yituṃ) prasādh in caus. (-sādhayati -yituṃ) vasa in caus. (vāsayati -yituṃ) vivas prativas.

--(Clothe one's self) vas (c. 2. vaste vasituṃ), pravas vivas paridhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), vastrāṇi paridhā or āchad or āmuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ).

--(Adorn) bhūṣ (c. 1. bhūṣati -ṣituṃ c. 10. bhūṣayati -yituṃ); vibhūṣ paribhūṣ alaṅkṛ samalaṅkṛ pariṣkṛ.

--(Prepare) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), upakḷp; saṃskṛ upaskṛ sajjīkṛ.

--(Prepare food) annaṃ or māṃmaṃ pac (c. 1. pacati paktuṃ) or saṃskṛ, or śrā in caus. (śrapayati -yituṃ) or siddhīkṛ or sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Dress the hair) keśān rac (c. 10. racayati -yituṃ).

--(Trim, put in order) rac virac vidhā sajjīkṛ vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

--(Curry a horse) aśvaloma mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭu) or sammṛj.

--(Dress leather) carmma pariṣkṛ.

--(Cleanse) śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ) nirṇij (c. 3. -nenekti -nektuṃ).

--(Dress a wound) kṣataṃ pariṣkṛ auṣadhaṃ pratisṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

dressed DRESSED

, p. p. (Clothed) ācchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ vastraveṣṭitaḥ -tā -taṃ vāsitaḥ -tā -taṃ saveśaḥ -śā -śaṃ sacelaḥ -lā -laṃ savāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) saṃvītaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ parihitaḥ -tā -taṃ veśī -śinī -śi (n) vastrānvitaḥ -tā -taṃ anagnaḥ -gnā -gnaṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ bhūṣitaḥ -tā -taṃ; 'well-dressed,' suveśaḥ -śā -śaṃ suvasanaḥ -nā -naṃ suvaḥ m. f. n. (s); 'ill-dressed,' durvāsāḥ -sāḥ -saḥ (s); 'dressed as a herdsman,' gopaveśaḥ or gopavāsāḥ; 'dressed as a hermit,' muniveśaḥ; 'dressed in yellow,' pītācaraḥ -rā -raṃ.

--(Cooked) pakvaḥ -kvā -kvaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ śrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śṛtaḥ -tā -taṃ śrapitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ upasampannaḥ -nnā -nnaṃ rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'dressed food,' siddhānnaṃ; 'half dressed,' āpakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'half-dressed grain,' pauliḥ m., abhyuṣaḥ abhyūṣaḥ abhyoṣaḥ.

--(As a wound) pratisāritaḥ -tā -taṃ.

dresser DRESSER

, s. (One who dresses) ācchādakaḥ prasādhakaḥ -kā paridhānakṛt kalpakaḥ.

--(Of hair) keśaracakaḥ.

--(Table for dressing food) annasaṃskāraphalakaṃ pākaphalakaḥ.

dressing DRESSING

, s. (Putting on clothes) vastrācchādanaṃ vastraparidhānaṃ aṅgasaṃskāraḥ kalpanā vastramālyādivinyāsaḥ.

--(Of food) annasaṃskāraḥ. pākaḥ pākaniṣpattiḥ f.

--(Of a wound) pratisāraṇaṃ lepaḥ pralepaḥ vilepaḥ upadehaḥ upanāhaḥ.

--(Chastisement) śāstiḥ f., daṇḍanaṃ vetrāghātaḥ.

dressing-gown DRESSING-GOWN

, s. aṅgasaṃskārakāle bhṛto laghuprāvāraḥ.

dressing-room DRESSING-ROOM

, s. vastraparidhānaśālā ācchādanaśālā vibhūṣaṇāgāraḥ nepathyaṃ aṅgasaṃskāragṛhaṃ.

dress-maker DRESS-MAKER

, s. strīveśakāriṇī strīvastrakṛt f., strīveśanirmmāṇopajīvinī

dressy DRESSY

, a. darśanīyaḥ -yā -yaṃ darśanīyaveśī -śinī -śi (n).

to drib To DRIB

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

to dribble To DRIBBLE

, v. n. lavaśaḥ or vindukrameṇa syand (c. 1. syandate -ndituṃ) or prasyand śanaiḥ śanaiḥ kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ) or (c. 4. rīyate retuṃ) or sru (c. 1. sravati srotuṃ).

to dribble To DRIBBLE

, v. a. lavaśaḥ or vindukrameṇa sru in caus. (srāvayati -yituṃ).

dribblet DRIBBLET

, s. kaṇaḥ kaṇikā lavaḥ leśaḥ stokaḥ khaṇḍaṃ alpabhāgaḥ; 'in dribblets,' lapaśas alpālpaṃ stokaśam.

dried DRIED

, p. p. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ śāvitaḥ -tā -taṃ viśīṣiteḥ -tā -taṃ ucchaṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ gatarasaḥ -sā -saṃ avānaḥ -nā -naṃ vasuḥ -suḥ -su, dried flesh,' śaṣkamāṃsaṃ vallūraṃ; 'dried fruit,' vipradahaḥ; dried up, ucchoṣitaḥ -tā -taṃ.

drier DRIER

, s. śoṣaṇaḥ śoṣakaḥ ucchoṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ śuṣkakṛt.

drift DRIFT

, s. (Tendeney, aim) pravṛttiḥ f., pravāhaḥ tātparyyaṃ anvayaḥ abhiprāyaḥ abhipretaṃ āśayaḥ uddeśaḥ prāvaṇyaṃ abhisandhiḥ m., ākāṃkṣā.

--(Impulse) vegaḥ preraṇaṃ praṇodaḥ.

--(Heap) rāśiḥ m. f., puñjaḥ citiḥ f., sañcayaḥ nikaraḥ; 'of sonw,' himapuñjaḥ himasaṃhatiḥ f. (Shower of any thing) sampātaḥ pātaḥ varṣaḥ.

to drift To DRIFT

, v. a. pravah in caus. (-vāhayati -yituṃ) sampat in caus. (-pātayati -yituṃ) prer (c. 10. prerayati -yituṃ rt. īr), rāśīkṛ puñjīkṛ piṇḍīkṛ ekaughīkṛ.

to drift To DRIFT

, v. n. vātabalena rāśībhū vāyuvegāt puñjībhū.

--(Be carried away by the current) salilavegena saṃvah in pass. (samuhyate) apavah in pass.

drifted DRIFTED

, p. p. vātapreritaḥ -tā -taṃ vāyuvegarāśīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to drill To DRILL

, v. a. (Perforate) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), chidra (c. 10. chidrayati -yituṃ), śuṣirīka.

--(Exercise troops) sainyān abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), sainyān raṇaśikṣāṃ or astraśikṣāṃ śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), suddhavidyāṃ śikṣ sainyavyāyāmaṃ kṛ.

--(Sow seed in rows) paṃktikrameṇa vījāni vap (c. 1. vapati vaptuṃ).

drill DRILL

, s. (Boring tool) āvidhaḥ vedhanī vedhanikā āsphoṭanī.

--(Act of training soldiers) śastābhyāsaḥ astraśikṣā sainyavyāyāmaḥ.

--(Baboon) vānaraḥ kapiḥ m.

to drinr To DRINR

, v. a. (c. 1. pivati pātuṃ), āpā nipā paripā cam (c. 1. camati -mituṃ), ācam (c. 1. ācāmati); 'to drink up,' āpā; 'drink in,' nipā; 'drink together,' sampā; 'drink after,' anupā; 'to give to drink,' in caus. (pāyayati -yituṃ).

to drink To DRINK

, v. n. (c. 1. pivati pātuṃ.

--(Be a drunkard) pānarataḥ -tā -tam as.

--(Feast with liquors) sampītiṃ kṛ sapītiṃ kṛ.

--(Salute in drinking) caṣakagrahaṇakāle maṅgalaprārthanāṃ kṛ or śubhaṃ bhūyād iti vad (c. 1. vadati -dituṃ).

[Page 210a]
drink DRINK

, s. pānaṃ pānīyaṃ peyaṃ payaḥ n. (s) ācamanīyaṃ madyaṃ madirā.

drinkable DRINKABLE

, a. peyaḥ -yā -yaṃ pānīyaḥ -yā -yaṃ prapāṇīyaḥ -yā -yaṃ ācamanīyaḥ -yā -yaṃ pānayogyaḥ -gyā -gyaṃ pānopayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

drinker DRINKER

, s. pātā m. (tṛ) pāyī m. (n) pānarataḥ pānaprasaktaḥ madyapītaḥ.

drinking DRINKING

, s. pānaṃ pītiḥ f., nipānaṃ ācamanaṃ; 'drinking together,' sampītiḥ f., sapītiḥ f.

drinking-vessel DRINKING-VESSEL

, s. pānapātraṃ pānabhājanaṃ pānayogyabhājanaṃ ācamano-payuktapātraṃ caṣakaḥ sarakaḥ anutarṣaḥ -rṣaṇaṃ.

to drip To DRIP

, v. n. kaṇaśaḥ or lavaśaḥ or vindukrameṇa syanda (c. 1. syandate -ndituṃ) or prasyand śanaiḥ śanaiḥ kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ) or (c. 4. rīyate retuṃ or sru (c. 1. sravati srotuṃ).

to drip To DRIP

, v. a. kaṇaśaḥ or śanaiḥ śanaiḥ sru in caus. (srāvayati -yituṃ).

drip DRIP

, s. (Edge of a roof) paṭalaprāntaḥ valikaḥ -kaṃ nīdhraṃ.

dripping DRIPPING

, part. (Trickling) syandī -ndinī -ndi (n) syannaḥ -nnā -nnaṃ nisyandamānaḥ -nā -naṃ kṣaran -rantī -rat (t) rīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ srutaḥ -tā -taṃ.

dripping DRIPPING

, s. (Act of trickling) kṣaraṇaṃ sravaṇaṃ śravaṇaṃ prasravaṇaṃ sravaḥ śravaḥ srāvaḥ syandanaṃ.

--(Fat which falls from roasting meat) pacyamānamāṃsaghṛtaṃ māṃsavasā māṃsasnehaḥ māṃsanirgatasāraḥ.

dripping-pan DRIPPING-PAN

, s. pacyamānamāṃsāt prasutaghṛtasya bhājanaṃ māṃsasnehādhāraḥ.

to drive To DRIVE

, v. a. (Impel, compel) prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), pracud (c. 10. -codayati -yituṃ), pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ), cal in caus. (cālayati -yituṃ) niyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), samākṛṣ.

--(Urge or guide horses) aśvān prer or praṇud or pracud or yam (c. 1. yacchati yantuṃ).

--(Drive a carriage) rathaṃ vah in caus. (vāhayati -yituṃ), or cal in caus.

--(Drive a nail) kīlam āhatya praviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Drive away) apānud vyapānud nirākṛ apākṛ niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), vyapavah apavah in caus., nirdhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), vidhū niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ parihṛ.

to drive To DRIVE

, v. n. (Be impelled) preritaḥ -tā -taṃ bhū apavah in pass. (apohyate rt. vah), saṃvah in pass. cal in caus. pass. (cālyate) kṛṣ in pass. (kṛṣyate).

--(Rush against) āpat (c. 1. -patati -tituṃ), abhipat.

--(In a carriage) krīḍārathena vihāraṃ kṛ.

--(Aim at) abhi-sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), abhipre (c. 2. abhipraiti -tuṃ rt. i).

drive DRIVE

, s. krīḍārathena bhramaṇaṃ or vihāraḥ or parikramaḥ.

to drivel To DRIVEL

, v. n. lālāṃ or śleṣmānaṃ mukhāt sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or pat in caus. (pātayati -yituṃ) or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

--(Be idiotic, childish) vuddhivikalaḥ -lā -laṃ bhū bāliśībhū jaḍībhū.

drivel DRIVEL

, s. lālā mukhasrāvaḥ vaktrāsavaḥ vadanāsavaḥ syandinī drāvikā sṛṇikā lasikā mukhaniḥsāritaṃ jalaṃ.

driveller DRIVELLER

, s. lālāsrāvakaḥ.

--(Idiot) jaḍaḥ mūḍhaḥ buddhivikalaḥ.

driven DRIVEN

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ; 'driven away,' apanoditaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ apākṛtaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ nirdhūtaḥ -tā -taṃ vidhūtaḥ -tā -taṃ avadhūtaḥ -tā -taṃ apoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vyapoḍhaḥ -ḍhā -ḍha cyāvitaḥ -tā -taṃ.

driver DRIVER

, s. prerakaḥ praṇodakaḥ.

--(Of a carriage) rathavāhakaḥ yantā m. (ntṛ) niyantā m., prājakaḥ prājitā m. (tṛ) pracetā m. (tṛ) yātā m. (tṛ).

--(Of horses) aśvapraṇodakaḥ hayaṅkaṣaḥ.

--(Of an elephant) mahāmātraḥ ādhoraṇaḥ hastipaḥ -pakaḥ.

--(Of cattle) paśuprerakaḥ.

driving DRIVING

, s. preraṇaṃ praṇodaḥ.

--(Of cattle) paśupreraṇaṃ udajaḥ; 'driving away,' apanodanaṃ nirasanaṃ nirākaraṇaṃ.

to drizzle To DRIZZLE

, v. n. śīkara (nom. śīkarāyate), śīk (c. 1. śīkate -kituṃ).

to drizzle To DRIZZLE

, v. a. śīkaraṃ vṛṣ (c. 1. varṣati -rṣituṃ), sūkṣmavindūn vṛṣ.

drizzling DRIZZLING

, s. śīkaravarṣaḥ śīkarapātaḥ sūkṣmavinduvarṣaḥ.

drizzly DRIZZLY

, a. śīkaraughaḥ -ghā -ghaṃ śīkaraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

droll DROLL

, a. hāsakaraḥ -rī -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ vinodī -dinī -di (n) kautukī -kinī -ki (n) asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ.

droll DROLL

, s. parihāsavedī m. (n) vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ bhaṇḍaḥ narmmasacivaḥ.

to droll To DROLL

, v. n. bhaṇḍ (c. 1. bhaṇḍate -ṇḍituṃ), bhaṇḍavat parihāsaṃ kṛ.

drollery DROLLERY

, s. hāsyatvaṃ hāsyaṃ parihāsaḥ narmma n. (n) upahāsyatā vihāsaḥ vaihāsikakarmma n. (n) bhāṇḍaṃ lālikā vinodaḥ.

dromedary DROMEDARY

, s. ekakakud dvikakudmān m. (t) uṣṭraviśeṣaḥ kramelaḥ.

drone DRONE

, s. (Male bee) punmadhukaraḥ pumbhṛṅgaḥ.

--(Idler) alasaḥ niṣkarmmā m. (n) nirutsāhaḥ ālasyaśīlaḥ mandagatiḥ m., tandrāluḥ.

to drone To DRONE

, v. n. alasaḥ -sā -sam as ālasyaṃ kṛ mandībhū.

dronish DRONISH

, a. ālasyaśīlaḥ -lā -laṃ tandrāluḥ -luḥ -lu nirudyogaḥ -gā -gaṃ.

to droop To DROOP

, v. n. mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad viṣad vyavasad kṣi in pass. (kṣīyate) glai (c. 1. glāyati glātuṃ), dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs klam (c. 4. klāmyati klamituṃ), pariklam sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), visraṃs gal (c. 1. galati -lituṃ), tam (c. 4. tāmyati tamituṃ), śithilībhū.

drooping DROOPING

, a. mlānaḥ -nā -naṃ parimlānaḥ -nā -naṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ sraṃsamānaḥ -nā -naṃ sraṃsī -sinī -si (n) viṣādī -dinī -di (n) glāyan -yantī -yat (t) dhvaṃsī -sinī -si (n) or vighvaṃsī klāntaḥ -ntā -ntaṃ śithilaḥ -lā -laṃ āgalitaḥ -tā -taṃ.

drop DROP

, s. vinduḥ m., kaṇaḥ vipluṭ f. (ṣ) vipruṭ pṛṣat n., pṛṣataḥ pṛṣanti n. lavaḥ leśaḥ stokaḥ gaḍaḥ dhārā kaṇikā śīkaraḥ sphāṭakaḥ puṣvā; 'drop of water,' jalavinduḥ m., ambukaṇaḥ -ṇā ambulavaḥ jalaraṇḍaḥ payogaḍaḥ.

--(Ear-ring) lolakaḥ kuṇḍalaṃ; 'drop by drop,' lavaśas vindukrameṇa.

to drop To DROP

, v. a. (Pour out in drops) lavaśas or vindukrameṇa sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(Let fall) pat in caus., sraṃs in caus. (sraṃsayati -yituṃ) bhraṃśa in caus. (bhraṃśayati -yituṃ), cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) dhvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ).

--(Let go) muc (c. 6. muñcati moktuṃ), sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ, c. 10. sarjjayati -yituṃ), visṛj.

--(Leave off) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), apās (c. 4. -asyati -āsatu), nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl.

--(Utter a word casually) akasmāt or anapekṣitaṃ vākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

to drop To DROP

, v. n. (Distill in drops) syand (c. 1. syandate -ndituṃ), prasyand sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasu cyut or ścyut (cyotati ścyotati -tituṃ) kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), (c. 4. rīyate retuṃ).

--(Fall) sraṃs (c. 1. saṃsate -situṃ), āsraṃs visraṃs pat (c. 1. patati -tituṃ), bhraṃś (c. 4. bhraśyati, (c. 1. bhraṃśate bhraṃśituṃ), paribhraṃś gal (c. 1. galati -lituṃ), avagal samāgal vigal cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), lamb (c. 1. lambate -mbituṃ).

--(Die) mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ).

--(Sink) sad (c. 1. sīdati mattuṃ), avasad viṣad mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ).

--(Faint) murch (c. 1. mūrcchati -rcchituṃ).

droplet DROPLET

, s. sūkṣmavinduḥ m., kṣudravinduḥ sūkṣmakaṇaḥ kaṇikā.

dropped DROPPED

, p. p. srastaḥ -stā -staṃ patitaḥ -tā -taṃ nipatitaḥ -tā -taṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ -tā -taṃ cyutaḥ -tā -taṃ dhvastaḥ -stā -staṃ.

dropping DROPPING

, s. syannaṃ syandanī srāvaḥ sravaṇaṃ srutaṃ snutaṃ rīṇaṃ.

dropping DROPPING

, part. or a. syandī -ndinī -ndi (n) syandamānaḥ -nā -naṃ sravan -vantī -vat (t) srutaḥ -tā -taṃ kṣaran -rantī -rat (t) syannaḥ -nnā -nnaṃ rīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

dropsical DROPSICAL

, a. jalodarī -riṇī -ri (n) or udarī jaṭharāmayagrastaḥ -stā -staṃ.

dropsy DROPSY

, s. jalodaraṃ -rī udarī udakodaraṃ jaṭharāmayaḥ.

dross DROSS

, s. (Of metals) malaṃ dhātumalaṃ ayomalaṃ kalaṅkaḥ ayomaṇḍaṃ dhātumaṇḍaṃ maṇḍūraṃ kiṭṭālaḥ siṃhāṇaṃ siṃhānaṃ dhūrttaṃ.

--(Refuse mat-ter) malaṃ khalaṃ kiṭṭaṃ ameghyaṃ kalkaṃ ucchiṣṭaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ asāraḥ.

drossy DROSSY

, a. samalaḥ -lā -laṃ malinaḥ -nā -naṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n).

drought DROUGHT

, s. anāvṛṣṭiḥ f., avarṣaṇaṃ jalaśoṣaḥ avagrahaḥ -grāhaḥ śuṣkakālaḥ vṛṣṭerabhāvaḥ jalābhāvaḥ pānīyābhāvaḥ.

droughty DROUGHTY

, a. anāvṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi nirvṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi vṛṣṭiśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirjalaḥ -lā -laṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ jalaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirudakaḥ -kā -kaṃ.

drove DROVE

, s. (Collection of cattle driven) gopālena preritaḥ paśugaṇaḥ or paśusamūhaḥ.

--(Any herd) kadambakaṃ yūthaṃ gaṇaḥ saṅghaḥ vṛndaṃ kulaṃ saṅghātaḥ saṃhatiḥ f.

drover DROVER

, s. paśuprerakaḥ paśupraṇodakaḥ gocārakaḥ paśupālaḥ.

to drown To DROWN

, v. a. (Immerge in water) jale or apsu majj in caus. (majjayati -yituṃ) or nimajj or praviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Kill by immersion) jale majjayitvā vyāpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Deluge, inundate) plu in caus. (plāvayati -yituṃ) āplu pariplu samplu.

to drown To DROWN

, v. n. jale majj (c. 1. majjati -jjituṃ or maṃktuṃ) or nimajj or pramajj jale maṃktvā naś (c. 4. naśyati naśituṃ) or vyāpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), or pañcatvaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

drowned DROWNED

, p. p. magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ -gnā -gnaṃ pramagnaḥ -gnā -gnaṃ jalemagnaḥ -gnā -gnaṃ plāvitaḥ -tā -taṃ āplāvitaḥ -tā -taṃ pariplutaḥ -tā -taṃ samāplutaḥ -tā -taṃ.

drowner DROWNER

, s. maṃktā m. (ktṛ) nimaṃktā m., majjayitā m. (tṛ) plāvakaḥ.

drowning DROWNING

, s. majjanaṃ nimajjanaṃ āplāvaḥ plāvanaṃ pariplavaḥ.

to drowse To DROWSE

, v. n. nidrā (c. 2. -drāti -tuṃ), svap (c. 2. svapiti svapnuṃ), nimīl (c. 1. -mīlati -lituṃ), svap in des. (suṣupsati -psituṃ).

drowsily DROWSILY

, adv. suṣupsuvat nidrāluvat nidrālasavat ālasyena.

drowsiness DROWSINESS

, s. nidrā nidrālutvaṃ tandrā tandriḥ f., tandrikā suṣupsutvaṃ śiśayiṣā ālasyaṃ alasatvaṃ parāsutā svāpaḥ svaptaśīlatvaṃ śayālutā.

drowsy DROWSY

, a. nidrāluḥ -luḥ -lu suṣupsuḥ -psuḥ -psu śiśayiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu naidraḥ -drī -draṃ nidrāśīlaḥ -lā -laṃ nidrālasaḥ -sā -saṃ svapnaśīlaḥ -lā -laṃ.

to drub To DRUB

, v. a. vetreṇa taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

drubbing DRUBBING

, s. tāḍanaṃ āghātaḥ vetrāghātaḥ yaṣṭyāghātaḥ.

to drudge To DRUDGE

, v. n. avirataṃ or atidehakleśena āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ) or śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ) or pariśram nirantarāyāsaṃ kṛ atiśarīrāyāmena nīcakarmma kṛ or vrātaṃ kṛ.

drudge DRUDGE

, s. nirantarāyāsī m. (n) aviratāyāsī m., atikleśena nīca-karmmakārī m. (n) apakarmmakṛt śramaṇaḥ vrātīnaḥ hīnavṛttiḥ m., kṛtāyāsaḥ.

drudgery DRUDGERY

, s. nirantarāyāsaḥ aviratāyāsaḥ śarīrāyāsaḥ kāyakleśaḥ nityaśranaḥ nityakleśaḥ nityakaṣṭaṃ nīcakarmma n. (n) dāsyaṃ dāsatvaṃ vrātaṃ.

[Page 211b]
drudgingly DRUDGINGLY

, adv. atikleśena atiśrameṇa nityakaṣṭapūrvvaṃ sāviratāyāsaṃ.

drug DRUG

, s. auṣadhaṃ bheṣajaṃ agadaḥ auṣadhīyadravyaṃ rasaḥ bhaiṣajyaṃ rogivallabhaḥ vyavāyī m. (n) jāyuḥ m., jārī jālī.

--(Unsaleable com-modity) apaṇyaṃ avikreyaṃ avikreyadravyaṃ.

to drug To DRUG

, v. a. (Tincture with drugs, &c.) auṣadhādinā miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ) or saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

--(With something unwholesome) apathyadravyeṇa or viruddhadravyeṇa miśr.

--(Dose with drugs) auṣadhīkṛ bhiṣaj (nom. bhiṣajyati).

drugget DRUGGET

, s. sthūlapaṭaḥ sthūlapaṭṭaḥ sthūlaśāṭakaḥ -ṭikā -ṭiḥ m. varāśiḥ m., citrāstaraṇatrāṇaṃ citrapaṭāvaraṇaṃ.

druggist DRUGGIST

, s. auṣadhavikretā m. (tṛ) bheṣajavikrayī m. (n) auṣadhīyadravya-krayavikrayikaḥ auṣadhakāraḥ bheṣajakāraḥ.

drum DRUM

, s. mṛdaṅgaḥ paṭahaḥ marddalaḥ dundubhiḥ m., ḍiṇḍimaḥ murajaḥ bherī ānakaḥ jhallarī jharjharī ānaddhaṃ avanaddhaṃ ḍhakkā āḍambaraḥ maḍḍuḥ m.; 'military drum,' saṅgrāmapaṭahaḥ vijayamarddalaḥ mahādunduḥ m.

--(Of the ear) karṇodaraṃ śravaṇodaraṃ karṇadundubhiḥ m.

to drum To DRUM

, v. n. marddalaṃ or ḍiṇḍimaṃ taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), paṭaham āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

--(Beat) spand (c. 1. spandate -ndituṃ).

drummer DRUMMER

, s. mārddaṅgikaḥ mārddaṅgaḥ maurajikaḥ paṭahatāḍakaḥ pāṇivādaḥ pāṇighaḥ māḍḍukaḥ jhārjharaḥ.

drumstick DRUMSTICK

, s. koṇaḥ śārikā raṇaḥ mṛdaṅgatāḍanārthaṃ kāṣṭhaṃ.

drunk DRUNK

, DRUNKEN, a. mattaḥ -ttā -ttaṃ pānādinā unmattaḥ -ttā -ttaṃ madonmattaḥ -ttā -ttaṃ madyapītaḥ -tā -taṃ kṣīvaḥ -vā -vaṃ śauṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ parikṣīvaḥ -vā -vaṃ madayitnuḥ -tnuḥ -tnu madoddhataḥ -tā -taṃ sumadaḥ -dā -daṃ prakṣīvitaḥ -tā -taṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Drenched) siktaḥ -ktā -ktaṃ; 'to be drunk,' mad (c. 4. mādyati madituṃ); 'to make drunk,' mad in caus. (mādayati -yituṃ).

drunkard DRUNKARD

, s. pānarataḥ pānaprasaktaḥ madyapānāsaktaḥ pānaśauṇḍaḥ.

drunkenness DRUNKENNESS

, s. mattatvaṃ unmattatā madyonmattatvaṃ mādaḥ madaḥ kṣaivyaṃ kṣīvatā śauṇḍatvaṃ parikṣīvatā utkaṭaḥ madyapānajanyo'vasthāviśeṣaḥ.

dry DRY

, a. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ pariśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ saṃśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ ucchuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ nirjalaḥ -lā -laṃ nirudakaḥ -kā -kaṃ nīrasaḥ -sā -saṃ niḥsalilaḥ -lā -laṃ atimitaḥ -tā -taṃ aklinnaḥ -nnā -nnaṃ apari-klinnaḥ -nnā -nnaṃ asnigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsnehaḥ -hā -haṃ nissnehaḥ -hā -haṃ sneharahitaḥ -tā -taṃ aṭṭaḥ -ṭṭā -ṭṭaṃ vānaḥ -nā -naṃ kāhalaḥ -lā -laṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Flat as style) arasikaḥ -kā -kaṃ arasaḥ -sā -saṃ.

--(Sarcastic) aruntudaḥ -dā -daṃ.

--(Thirsty) udakārthī -rthinī -rthi (n) tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ; 'dry soil,' maruḥ m., marusthalaṃ -lī; 'the dry ground,' sthalaṃ; 'dry flesh,' śuṣkamāṃsaṃ.

to dry To DRY

, v. a. śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) viśuṣ saṃśuṣ pariśuṣ upaśuṣ śuṣkīkṛ nirjalīkṛ nīrasīkṛ; snehaṃ or kledaṃ or rasaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) or niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ); okh in caus. (okhayati -yituṃ); 'to dry up,' ucchuṣ in caus. (ucchoṣayati -yituṃ rt. śuṣ).

to dry To DRY

, v. n. śuṣ (c. 4. śuppati śoṣṭuṃ), pariśuṣ viśuṣ saṃśuṣ upaśuṣ śuṣkībhū nirjalībhū nīrasībhū okh (c. 1. okhati -khituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), āśyai (c. 1. -śyāyate -śyātuṃ).

dryad DRYAD

, s. vanadevatā vanādhiṣṭhātrī devatā vanyastrī.

dryer DRYER

, s. śoṣakaḥ śoṣaṇaḥ ucchoṣaṇaḥ pariśoṣakaḥ śuṣkakṛt.

dry-eyed DRY-EYED

, a. niraśrulocanaḥ -nā -naṃ niḥsalilanayanaḥ -nā -nī -naṃ.

drying DRYING

, s. śoṣaḥ -ṣaṇaṃ pariśoṣaṇaṃ viśoṣaṇaṃ ucchoṣaṇaṃ śuṣkakaraṇaṃ.

[Page 212a]
dryly DRYLY

, adv. śuṣkaṃ pariśuṣkaṃ śuṣkatayā arasaṃ.

--(Sarcastically) aruntudatvena.

dryness DRYNESS

, s. śuṣkatā -tvaṃ pariśuṣkatā saṃśuṣkatā śoṣaḥ nirjalatvaṃ nārasatvaṃ niḥsnehatā aklinnatā sneharāhityaṃ.

--(Of style, expres-sion) arasikatvaṃ aruntudatvaṃ.

dry-nurse DRY-NURSE

, s. stanyadānavyatirekeṇa bālakapratipālikā bālakapoṣṭrī aṅkapālī śiśupālikā.

to dry-nurse To DRY-NURSE

, v. a. stanyadānavyatirekeṇa bālakaṃ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ) or pratipāl or puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ) or upacar (c. 1. -carati -rituṃ).

dry-shod DRY-SHOD

, a. śuṣkapādaḥ -dā -daṃ -dukaḥ -kā -kaṃ śuṣkacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

dual DUAL

, a. dvivācakaḥ -kā -kaṃ dvikaḥ -kā -kaṃ dvivacanāntaḥ -ntā -ntaṃ dvisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'the dual number,' dvivacanaṃ.

duality DUALITY

, s. dvitvaṃ dvaitaṃ dvaidhaṃ dvaiguṇyaṃ.

to dub To DUB

, v. a. navapade niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), navopadhiṃ dā navanāma dā nūtanapadaviṃ dā; 'dub a knight,' sādipadaṃ dā.

dubious DUBIOUS

, a. sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saṃśayī -yinī -yi (n) saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ sasaṃśayaḥ -yā -yaṃ sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkāmayaḥ -yī -yaṃ saṃśayāluḥ -luḥ -lu saṃśayāpannamānasaḥ -sā -saṃ sandihānaḥ -nā -naṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ viśayī -yinī -yi (n) aniścitaḥ -tā -taṃ asthiraḥ -rā -raṃ.

--(Not clear) aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aprakāśaḥ -śī -śaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

dubiously DUBIOUSLY

, adv. sandigghaṃ sasaṃśayaṃ saśaṅkaṃ sandehena śaṅkayā śaṅkāpūrvvaṃ.

dubiousness DUBIOUSNESS

, s. sandighatā sasaṃśayatvaṃ sāṃśayikatvaṃ aniścayaḥ anaiścityaṃ.

dubitable DUBITABLE

, a. vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ mīmāṃsyaḥ -syā -syaṃ āśaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ.

dubitation DUBITATION

, s. sandehaḥ saṃśayaḥ śaṅkā āśaṅkā vikalpaḥ vitarkaḥ.

ducal DUCAL

, a. pradhānakulīnapadasambandhī -ndhinī -ndhi (n) paramapadasambandhī.

ducat DUCAT

, s. pradhānakulīnajanamudrāṅkito mudrāviśeṣaḥ.

duchess DUCHESS

, s. pradhānakulīnajanasya pānī or bhāryyā.

duck DUCK

, s. (Bird) haṃsaḥ varaṭaḥ -ṭā -ṭī plavaḥ kalahaṃsaḥ cakravākaḥ kāḍambaḥ; 'wild duck,' kāmikaḥ.

--(Sudden inclination of the head) akasmāt śironamrīkaraṇaṃ or mastakānatiḥ f.

--(Stone thrown obliquely on the water) jale tiryyakkṣiptaḥ prastaraḥ.

--(Word of endearment) priyaḥ -yā dayitaḥ -tā vatsaḥ -tsā hṛdayapriyaḥ -yā.

to duck To DUCK

, v. a. (Plunge in water) jale majj in caus. (majjayati -yituṃ) or nimajj or avagāh in caus. (-gāhayati -yituṃ) or āplu in caus. (-plāvayati -yituṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

--(Bow the head suddenly) mastakam akasmād nam in caus. (nāmayati namayati -yitu) or namrīkṛ.

to duck To DUCK

, v. n. (Dip) majj (c. 6. majjati maṃktuṃ majjituṃ), nimajj avagādd (c. 1. -gāhate -hituṃ).

--(Bow the head suddenly) mastakam akasmād nam (c. 1. namati nantuṃ), akasmād namrībhū.

ducked DUCKED

, p. p. jalemagnaḥ -gnā -gnaṃ jalāplutaḥ -tā -taṃ pramagnaḥ -gnā -gnaṃ.

ducker DUCKER

, s. majjayitā m. (tṛ) maṃktā m. (ktṛ) āplāvaṃkaḥ plavaḥ.

ducking DUCKING

, s. majjanaṃ nimajjanaṃ avagāhaḥ plāvaḥ plavanaṃ āplāvaḥ -plavanaṃ.

duckling DUCKLING

, s. haṃsaśāvakaḥ varaṭaśāvakaḥ varaṭaśiśuḥ m.

duct DUCT

, s. (Canal, passage) nālī; praṇālaḥ -lī -likā sāraṇiḥ f., pathaḥ mārgaḥ saṅkrammaḥ gamanāgamanapathaḥ.

--(Of the body) nālaḥ -lī -lā nāliḥ f., nāḍiḥ f. -ḍī śirā sirā dhamaniḥ f. nī tantrī.

ductile DUCTILE

, a. (Tractable) suvineyaḥ -yā -yaṃ supraṇeyaḥ -yā -yaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ ākarṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ susakarṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Pliable) āyamyaḥ -myā -myaṃ ānamyaḥ -myā -myaṃ mṛduḥ -dvī -du dravaḥ -vā -vaṃ.

--(As metal) udvarttanīyaḥ -yā -yaṃ udvarttanayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

ductileness DUCTILENESS

, DUCTILITY, s. suvineyatvaṃ āyamyatā ānamyatā mṛdutvaṃ dravatvaṃ sukarṣaṇīyatā.

--(Of metals) sukhodvarttanīyatā udvarttanayogyatā.

dudgeon DUDGEON

, s. (Anger) manyuḥ m., kopaḥ krodhaḥ roṣaḥ amarṣaḥ dveṣaḥ duṣṭabhāvaḥ.

--(Small dagger) kṣudrakṛpāṇī asiputrikā.

due DUE

, a. (That ought to be paid or received) deyaḥ -yā -yaṃ pratideyaḥ -yā -yaṃ dānīyaḥ -yā -yaṃ dātavyaḥ -vyā -vyaṃ śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ saṃśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ pariśodhanīyaḥ -yā -yaṃ prāpyaḥ -pyā -pyaṃ prāptavyaḥ -vyā -vyaṃ grāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Fit, becoming) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yathārhaḥ -rhā -rhaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ; 'in due time,' upayukte samaye samayā; 'in due form,' vidhivat yathāvidhi.

due DUE

, s. (That which ought to be paid or received) deyaṃ pratideyaṃ dānīyaṃ śodhanīyaṃ grāhyaṃ prāpyaṃ prāptavyaṃ.

--(Debt) ṛṇaṃ.

--(That which ought to be done) karttavyaṃ; 'respect is due to parents,' mātāpitarau pūjanīyau.

--(Tribute) śulkaḥ -lkaṃ karaḥ tārikaṃ tāryyaṃ rājagrāhyabhāgaḥ.

--(Right) adhikāraḥ svādhikāraḥ.

due DUE

, adv. (Directly) avakraṃ ajihmaṃ avilomaṃ samarekhaṃ.

duel DUEL

, s. dvandvayuddhaṃ dvandvasamprahāraḥ dvandvaṃ niyuddhaṃ mallayuddhaṃ.

to duel To DUEL

, v. n. dvandvayuddhaṃ kṛ dvandvasamprahāraṃ kṛ dvandvaṃ kṛ.

dueller DUELLER

, DUELLIST, s. dvandvayoddhā m. (ddhṛ) mallayoddhā m., dvandvakṛt

dug DUG

, s. (Of an animal) stanaḥ kucaḥ kucataṭaṃ; 'of a cow,' gostanaḥ.

dug DUG

, p. p. khātaḥ -tā -taṃ khanitaḥ -tā -taṃ nikhātaḥ -tā -taṃ utkhātaḥ -tā -taṃ.

duke DUKE

, s. kulīnapadānāṃ madhye pradhānapadabhāk m. (j) uttamakulīnapadasthaḥ.

--(Chief, prince) adhipatiḥ m., rājā m. (n) īśvaraḥ.

dukedom DUKEDOM

, s. uttamakulīnapadaṃ pūrvvoktakulīnajanasya ādhipatyaṃ or adhikāraḥ.

dulcet DULCET

, a. (Sweet to the taste) svāduḥ -dvī -du miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ surasaḥ -sā -saṃ.

--(To the ear) śrutisukhaḥ -khā -khaṃ susvaraḥ -rā -raṃ madhuraḥ -rā -raṃ.

dulcification DULCIFICATION

, s. madhurīkaraṇaṃ madhusātkaraṇaṃ niramlīkaraṇaṃ.

to dulcify or dulcorate To DULCIFY or DULCORATE

, v. a. madhurīkṛ madhusātkṛ svādūkṛ miṣṭīkṛ.

dulcimer DULCIMER

, s. vādyayantraviśeṣaḥ tantrī m. (n) vallakī vipañcikā.

dull DULL

, a. (Stupid) mandaḥ -ndā -ndaṃ mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ -dhāḥ -dhi jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Blunt) atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atīvraḥ -vrā -vraṃ atejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) or nistejāḥ tejohīnaḥ -nā -naṃ dhārāhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not bright) mandakāntaḥ -ntā -ntaṃ mandatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) mandadyutiḥ -tiḥ -ti mandacchāyaḥ -yā -yaṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaḥ -nā -naṃ.

--(Slug-gish) mandaḥ -ndā -ndaṃ mandaraḥ -rā -raṃ mandagatiḥ -tiḥ -ti mandagāmī -minī -mi (n) mantharaḥ -rā -raṃ alasaḥ -sā -saṃ.

--(Gross) sthūlaḥ -lā -laṃ ghanaḥ -nā -naṃ.

--(Sad) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) klāntaḥ -ntā -ntaṃ glānaḥ -nā -naṃ dīnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

--(Flat, insipid) arasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ.

--(Tedious, troublesome) kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Cheerless) nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

--(Dull of hearing) śrotravikalaḥ -lā -laṃ śravaṇendriyavikalaḥ -lā -laṃ; 'a dull day,' durddinaṃ; 'a dull boil,' duṣṭavraṇaḥ.

to dull To DULL

, v. a. (Stupefy) jaḍīkṛ mūḍhīkṛ mandīkṛ muh in caus. (mohayati -yituṃ).

--(Blunt) atīkṣṇīkṛ atīvraṃ -vrāṃ -vraṃ kṛ ghanīkṛ sthūlīkṛ.

--(Make dim) mandīkṛ niṣprabhīkṛ malina (nom. malina-yati -yituṃ), tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

--(Dispirit) mano khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), mlānīkṛ vipaṇīkṛ viṣad in caus. (-ṣādayati -yituṃ).

dull-witted DULL-WITTED

, a. mandamatiḥ -tiḥ -ti mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi jaḍamatiḥ &c., jaḍabuddhiḥ &c., durmatiḥ &c.

dully DULLY

, adv. mandaṃ mandaṃ mandaṃ tejo vinā saviṣādaṃ rasaṃ vinā.

dulness DULNESS

, s. (Stupidity) mandatā māndyaṃ sthūlatā buddhimāndyaṃ sthūlabuddhitvaṃ mūḍhatā avidagdhatā.

--(Bluntness) atīkṣṇatā ghanatvaṃ atīvatā dhārāhīnatā.

--(Sluggishness) gatimandatā ālasyaṃ.

--(Dimness) tejomāndyaṃ niṣprabhatā prabhāhāniḥ f., pratibhāhāniḥ f., aprakāśatvaṃ apratāpaḥ atejaḥ n. (s) aspaṣṭatā.

duly DULY

, adv. (Fitly) yathāyogyaṃ yuktaṃ yathārhaṃ -rhatas yathocitaṃ samyak yathātathaṃ yathānyāyyaṃ.

--(In proper time) upayuktasamaye samayā.

dumb DUMB

, a. mūkaḥ -kā -kaṃ jaḍavāk m. f. n. (c) stabdhavāk m. f. n., jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ avāk m. f. n., vāgrahitaḥ -tā -taṃ vāgindriyavikalaḥ -lā -laṃ vākśaktihīnaḥ -nā -naṃ mudritamukhaḥ -khā -khaṃ niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ nirvacanaḥ -nā -naṃ anālāpaḥ -pā -paṃ.

dumbly DUMBLY

, adv. mūkaṃ jaḍaṃ niḥśabdaṃ maukyapūrvvaṃ tūṣṇīṃ.

dumbness DUMBNESS

, s. mūkatā maukyaṃ vākstambhaḥ vāgjaḍatā vāgjāḍyaṃ vākstabdhatā vāgindriyavaikalyaṃ vāgrāhityaṃ avāktvaṃ nīravatā.

dumb-show DUMB-SHOW

, s. vāgvyatirekeṇa hastapādādisañcālanaṃ.

to dumfounder To DUMFOUNDER

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh ākulīkṛ vyākulīkṛ.

dumpish DUMPISH

, a. viṣādī -dinī -di (n) udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) or durmanāḥ.

dumpling DUMPLING

, s. (Apple) amlaphalagarbhaḥ kṣudravolikā.

--(Currant) citrāpūpaḥ.

dumps DUMPS

, s. pl. viṣādaḥ viṣaṇatā cittodvegaḥ khedaḥ klāntiḥ f., mlāniḥ f.

dumpy DUMPY

, a. hrasvasthūlaḥ -lā -laṃ kharvvaghanaḥ -nā -naṃ dṛḍhakharbbaḥ -rbbā -rbbaṃ.

dun DUN

, a. (Dark-coloured) kapiśaḥ -śā -śaṃ śyāvaḥ -vā -vaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ piṅgalaḥ -lā -laṃ tāmravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to dun To DUN

, v. a. (For a debt) atinirbandhena ṛṇadānaṃ prārth (c. 10. -artha-yati -te -yituṃ).

dun DUN

, s. atinirbandhena ṛṇaprārthakaḥ sanirbandho dhanārthī m. (n).

dunce DUNCE

, s. durbuddhiḥ m., anabhijñaḥ ajñaḥ nirbodhaḥ avyutpannaḥ medhāhīnaḥ.

dunderhead DUNDERHEAD

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūlamatiḥ m., vaṭukaḥ barbbaraḥ.

dung DUNG

, s. purīṣaṃ śakṛt n., viṣṭhā viṭ f. (ṣ) paśūccaritaṃ paśūccāraḥ gūthaḥ -thaṃ amedhyaṃ śodhanaṃ pūtikaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ śārīraṃ śamalaṃ varccaskaḥ -skaṃ dūryyaṃ kalkaṃ malaṃ sāraḥ bhūmilepanaṃ; 'cow-dung,' gomayaḥ -yaṃ gokṛtaṃ gohannaṃ.

to dung To DUNG

, v. a. purīṣeṇa lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti. aṃktuṃ).

to dung To DUNG

, v. n. purīṣam utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) purīṣotsargaṃ kṛ.

dungeon DUNGEON

, s. kārā kārāgāraṃ kārāveśma n. (n) bandhanāgāraṃ guptiḥ f., andhakūpaḥ.

dunghill DUNGHILL

, s. purīṣarāśiḥ m. f., śakṛdrāśiḥ amedhyasthānaṃ aśucisthānaṃ.

dunghill DUNGHILL

, a. kaluṣayoniḥ -niḥ -ni vihīnayoniḥ -niḥ -ni hīnajātiḥ -tiḥ -ti.

dupe DUPE

, s. sukhavañcanīyaḥ supratāraṇīyaḥ vañcitaḥ dambhāspadaṃ kapaṭāspadaṃ.

to dupe To DUPE

, v. a. vañc in caus. (vañcayati -te -yituṃ) parivañc pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh; chal (c. 10. chalayati -yituṃ), pratṝ in caus. (tārayati -yituṃ) dambh (c. 5. dabhnoti dambhituṃ).

duped DUPED

. p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ.

duplicate DUPLICATE

, a. dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'a duplicate,' pratirūpaṃ pratilipiḥ f.

to duplicate To DUPLICATE

, v. a. (Double) dviguṇīkṛ.

--(Fold) puṭīkṛ puṭa (nom. puṭayati -yituṃ).

[Page 213b]
duplication DUPLICATION

, s. dviguṇīkaraṇaṃ puṭīkaraṇaṃ dvaiguṇyaṃ dvaitaṃ.

duplicature DUPLICATURE

, s. (Fold) puṭaḥ vyāvarttanaṃ ūrmmikā bhaṅgaḥ.

duplicity DUPLICITY

, s. vaidagdhyaṃ vidagdhatā kapaṭaḥ māyā chalaṃ asāralyaṃ.

durability DURABILITY

, s. cirasthāyitvaṃ sthiratā ghrauvyaṃ ghruvatā akṣayatā sthāyitvaṃ sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., sthāvaratvaṃ anapāyaḥ.

durable DURABLE

, a. sthāyī -yinī -yi (n) or cirasthāyī or dīrghakālasthāyī sthiraḥ -rā -raṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ cirakālikaḥ -kā -kaṃ ghruvaḥ -vā -vaṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ sthitimān -matī -mat (t) saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ anapāyaḥ -yā -yaṃ -yī -yinī -yi (n) ajaraḥ -rā -raṃ.

durably DURABLY

, adv. sthiraṃ dhruvaṃ dhrauvyeṇa akṣayaṃ anapāyena.

dura mater DURA MATER

, s. mastiṣkasya vāhyaveṣṭanaṃ or āveṣṭanatvak f. (c).

durance DURANCE

, s. āsedhaḥ sthānāsedhaḥ rodhaḥ nirodhanaṃ sampratirodhakaḥ bandhanaṃ pratibandhanaṃ kārāgāre nirodhaḥ or bandhanaṃ.

duration DURATION

, s. sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f.; 'duration of an eclipse,' upasargasthitiḥ f.

--(Space of time) parimāṇaṃ pramāṇaṃ; 'duration of day and night,' ahorātrasya parimāṇaṃ.

--(Long duration) sthāyitvaṃ sthiratā sthāvaratvaṃ ghruvatā ghrauvyaṃ avirāmaḥ.

durgA DURGĀ

, s. (The goddess) durgā jaganmātā f. (tṛ) dakṣajā śyāmā. See BHAVĀNĪ.

during DURING

, prep. yāvat paryyantaṃ madhye antare affixed; 'during life,' jīvanaparyyantaṃ or yāvajjīvaṃ or by prefixing ā with abl.; as, ājīvanāntāt āmaraṇāt (i. e. 'until death'); 'during the performance of the vow,' āsamāpanād vratasya (i. e. 'until the completion of the vow'); 'during three fortnights,' pakṣatrayamadhye.

dusk DUSK

, a. īṣattāmasaḥ -sī -saṃ tamaskalpaḥ -lpā -lpaṃ īṣattamasvī -svinī -svi (n) īṣattimirāvṛtaḥ -tā -taṃ prādoṣikaḥ -kī -kaṃ vaikālikaḥ -kī -kaṃ sāndhyaḥ -ndhyī -ndhyaṃ.

--(A little black) ākālaḥ -lā -laṃ īṣatkṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ānīlaḥ -lā -laṃ.

dusk DUSK

, s. (Twilight) sandhyā sandhyākālaḥ -laṃ sandhyāsamayaḥ vikālaḥ adhvāntaṃ pradoṣaḥ sāyaṅkālaḥ.

duskily DUSKILY

, adv. īṣadandhakāreṇa īṣattamasā aspaṣṭaṃ aprakāśaṃ.

duskiness DUSKINESS

, s. īṣadandhakāraḥ īṣattamisraṃ īṣattimiraṃ avatamasaṃ.

dusky or duskish DUSKY or DUSKISH

, a. īṣattāmasaḥ -sī -saṃ īṣattamasvī -svinī -svi (n) īṣadandhakārayuktaḥ -ktā -ktaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īṣatkṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ, See DUSK.

dust DUST

, s. reṇuḥ m. f., pāṃśuḥ m., rajaḥ n. (s) dhūliḥ m. f. -lī f., kṣodaḥ -ditaṃ bhūreṇuḥ m. f., avakaraḥ avaskaraḥ saṅkaraḥ saṅkāraḥ vātaketuḥ m., vāyuketuḥ m., kṣitikaṇaḥ -ṇā parāgaḥ medinīdravaḥ tustaṃ tūstaṃ pāṃsuḥ m., rajaḥ m.; 'dust of the feet,' caraṇajaṃ padāraḥ; 'dust of a flower,' parāgaḥ puṣpareṇuḥ m., sumanorajaḥ n. (s); 'dust of gold,' kāñcanabhūḥ f.; 'free from dust,' nīrajāḥ -jāḥ -jaḥ (s) nīrajasyaḥ -syā -syaṃ nirdhūliḥ -liḥ -li.

to dust To DUST

, v. a. (Free from dust) nīrajīkṛ nirdhūlīkṛ reṇum apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ, c. 1. -mārjati -rjituṃ) or avamṛj reṇudūṣitaṃ yatkiñcit śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pāṃśupariṣkāraṃ kṛ.

dusted DUSTED

, p. p. nīrajīkāritaḥ -tā -taṃ mārjjitaḥ -tā -taṃ sammṛṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ hṛtapāṃśuḥ -śuḥ -śu nīreṇuḥ -ṇuḥ -ṇu niṣpāṃśūkṛtaḥ -tā -taṃ.

duster DUSTER

, s. naktakaḥ mārjjanī mārjjanapaṭaḥ avaskarakaḥ reṇupariṣkārakaḥ.

dust-hole DUST-HOLE

, s. avaskaraḥ gṛhamārjjitapāṃśvādinicayasthānaṃ saṅkarasthānaṃ ucchiṣṭaprakṣepaṇārthaṃ garttaḥ.

[Page 214a]
dust-man DUST-MAN

, s. avaskarakaḥ malākarṣī m. (n) khalapūḥ m., amedhyahārī m. (n).

dusty DUSTY

, a. pāṃśulaḥ -lā -laṃ pāṃśuraḥ -rā -raṃ reṇudūṣitaḥ -tā -taṃ reṇurūṣitaḥ -tā -taṃ bhūreṇurūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rajasvalaḥ -lā -laṃ dhūlyavaluṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

dutch DUTCH

, a. hallaṇḍdeśasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

dutiful DUTIFUL

, a. bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktimān -matī -mat (t) bhaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti vaśyaḥ -śyā -śyaṃ vaśavarttī -rttinī -rtti (n) dharmmacārī -riṇī -ri (n) dharmmajñaḥ -jñā -jñaṃ dharmmapālakaḥ -kā -kaṃ dharmmasevī -vinī -vi (n) ājñāpālakaḥ -kā -kaṃ vaśānugaḥ -gā -gaṃ śuśrūṣuḥ -ṣuḥ -ṣu dṛḍhavrataḥ -tā -taṃ viditadharmmā -rmmā -rmma (n) ādṛtaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(To a parent) pitṛbhaktaḥ -ktā -ktaṃ paitṛkadharmmapālakaḥ pritṛvaśādhīnaḥ -nā -naṃ.

--(To a husband) pativratā.

--(To a master) prabhubhaktaḥ.

dutifully DUTIFULLY

, adv. bhaktavat bhaktyā dharmmapālakavat sadharmmapālanaṃ.

dutifulness DUTIFULNESS

, s. bhaktiḥ f., bhaktimattvaṃ vaśyatā dharmmapālanaṃ ājñānuvarttanaṃ śuśrūṣā adhīnatā ādaraḥ praṇipātaḥ; 'to parents,' pitṛbhaktiḥ f., pitṛsammānaṃ pitṛsevā; 'to a husband,' patisevā.

duty DUTY

, s. (That which a person is bound to do) dharmmaḥ svadharmmaḥ karttavyaṃ svakarttavyaṃ karttavyatā kāryyaṃ kṛtyaṃ kriyā svakarmma n. (n) nyāyyakarmma niyamaḥ yamaḥ vrataṃ dhūḥ f. (dhur). dhurā tapaḥ n. (s).

--(Appointed duty, office) niyogaḥ adhikāraḥ padaṃ sthānaṃ āspadaṃ; 'perpetual duty,' nityakṛtyaṃ nityakarmma n. (n) yamaḥ; 'voluntary duty,' niyamaḥ; 'fulfilment of duty,' dharmmaniṣpattiḥ f., kṛtakṛtyatā; 'one who has done his duty,' kṛtakṛtyaḥ kṛtakriyaḥ; 'morning duty,' prātaḥkṛtyaṃ; 'a woman's peculiar duty,' strīnibandhanaṃ; 'charged with weighty duties,' dhurīṇaḥ dhurīyaḥ dhurvahaḥ.

--(Reverence) bhaktiḥ f., mānaṃ sammānaṃ namaskāraḥ ādaraḥ.

--(Impost) śulkaḥ -lkaṃ karaḥ tārikaṃ tāryyaṃ rājagrāhyabhāgaḥ; 'duty paid at ferries, &c.,' ghaṭṭādideyaṃ.

dwarf DWARF

, s. vāmanaḥ -nī f., kharbbaḥ -rbbā kharvvaḥ -rvvā hrasvakāyaḥ atuṅgaśarīraḥ atuṅgaḥ kubjaḥ khadūrakaṃ.

to dwarf To DWARF

, v. a. hras in caus. (hrāsayati -yituṃ) vāmanīkṛ kharvvīkṛ.

dwarfish DWARFISH

, a. vāmanaḥ -nā -naṃ hrasvaḥ -svā -svaṃ kharbbaḥ -rbbā -rbbaṃ or nikharbbaḥ atuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vāmanākṛtiḥ -tiḥ -ti kharbbākāraḥ -rā -raṃ hrasvamūrttiḥ -rttiḥ -rtti vāmanatanuḥ -nuḥ -nu kṣudratanuḥ -nuḥ -nu stokakāyaḥ -yā -yaṃ khaṭṭerakaḥ -kā -kaṃ.

dwarfishly DWARFISHLY

, adv. vāmanavat kharbbavat atuṅgavat vāmanarūpeṇa.

dwarfishness DWARFISHNESS

, s. vāmanatā -tvaṃ kharbbatā hrasvatā kṣudratā atuṅgatā.

to dwell To DWELL

, v. n. vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas adhivas āvas prativas adhyāvas samāvas adhinivas sannivas; vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), adhiṣṭhā ās (c. 2. āste āsituṃ), adhyās āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ) with acc., sev (c. 1. sevate -vituṃ), niṣev upasev with acc., juṣ (c. 6. juṣate joṣituṃ) with acc., nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), saṃlī adhiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), vāsaṃ kṛ.

--(Dwell together) saṃvasa.

--(Dwell abroad) pravas.

--(Dwell on a subject) atiprasaṅgaṃ kṛ prapañca kṛ dīrghasūtratāṃ kṛ; 'on a note in singing,' dīrghasvaraṃ kṛ.

dweller DWELLER

, s. vāsī m. -sinī f. (n) nivāsī m. -sinī f. (n) nilāyī m. -yinī f., vāsakṛt.

dwelling DWELLING

, s. vāsaḥ vāsasthānaṃ vasatiḥ f., nilayaḥ -yanaṃ ālayaḥ gṛhaṃ gehaḥ -haṃ veśma n. (n) niveśanaṃ āyatanaṃ niketaḥ -tanaṃ āgāraḥ bhavanaṃ vasitaṃ nivāsaḥ nivasatiḥ f., samāvāsaḥ avasthānaṃ saṃvāmaḥ āvasathaḥ vāstuḥ m., sthānaṃ okaḥ n. (s) ghama n. (n).

[Page 214b]
dwelling DWELLING

, part. (Residing) vāsī -sinī -si (n) nivāsī, &c., varttī -rttinī -rtti (n) sthaḥ sthā sthaṃ sthāyī -yinī -yi (n) kṛtālayaḥ -yā -yaṃ āśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ -tā -taṃ sevī -vinī -vi (n) adhiśayānaḥ -nā -naṃ.

dwelling-house DWELLING-HOUSE

, s. nivāsagṛhaṃ vāsagehaḥ -haṃ vāsāgāraḥ nivāsaveśma n. (n).

dwelling-place DWELLING-PLACE

, s. vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ nivāsabhūmiḥ f., nivāsabhūyaṃ.

dwelt DWELT

, p. p. uṣitaḥ -tā -taṃ aghyuṣitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ.

to dwindle To DWINDLE

, v. n. alpībhū nyūnībhū hras (c. 1. hrasate -situṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi apaci in pass. (-cīyate) sad (c. 1. sīdati sattuṃ).

to dwindle To DWINDLE

, v. a. alpīkṛ nyūnīkṛ hras in caus. (hrāsayati -yituṃ).

dwindled DWINDLED

, p. p. alpībhūtaḥ -tā -taṃ alpīkṛtaḥ -tā -taṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nyūnībhūtaḥ -tā -taṃ hrasitaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ

dye DYE

, s. rāgaḥ raṅgaḥ varṇaḥ kaṣāyaḥ -yaṃ; 'red dye,' lākṣā rākṣā; 'blue dye,' nīlaṃ; 'plants used for dye,' lodhraḥ kusumbhaṃ kuṅkumaḥ kaṣāyakṛt.

to dve To DVE

, v. a. rañj in caus. (rañjayati -yituṃ) abhirañj varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), citr (c. 10. citrayati -yituṃ), sarāgaṃ -gāṃ -gaṃ kṛ kaṣāya (nom. kapāyati), kaṣāyīkṛ kuṅkumādinā añj (c. 7. anakti aṃktuṃ); 'to dye clothes,' kusumbhādinā vastrāṇi rañj or vastrarāgaṃ kṛ.

dyed DYED

, p. p. rañjitaḥ -tā -taṃ raktaḥ -ktā -ktaṃ rāgī -giṇī -gi (n) sarāgaḥ -gā -gaṃ rāgānvitaḥ -tā -taṃ kaṣāyitaḥ -tā -taṃ kaṣāyacitraḥ -trā -traṃ citritaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ; 'with saffron,' kuṅkumāktaḥ -ktā -ktaṃ; 'dyed red,' aruṇitaḥ -tā -taṃ.

dyeing DYEING

, s. rañjanaṃ rāgakaraṇaṃ varṇanaṃ citrakaraṇaṃ kapāyīkaraṇaṃ; 'of clothes,' vastrarāgakaraṇaṃ vastrarañjanaṃ.

dyer DYER

, s. rañjakaḥ rāgakṛt m., vastrarāgakṛt rāgī m. (n) rajakaḥ vastrāṇāṃ nīlakusumbhādinā rāgakārakaḥ.

dying DYING

, part. (About to die) mriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu āsa-nnamṛtyuḥ -tyuḥ -tyu mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ kaṇṭhagataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gatāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s); 'dying first,' pūrvvamārī -riṇī -ri (n).

dyke DYKE

, s. setuḥ m., jalasetuḥ jalabandhakaḥ. See DIKE.

dynasty DYNASTY

, s. āvaliḥ f.

--(Of kings) rājāvaliḥ f. -lī rājavaṃśaḥ rājasantatiḥ f., rājakulaṃ rājaśreṇī; 'former dynasty,' prāgvaṃśaḥ.

dysenteric DYSENTERIC

, a. (Having dysentery) atisārī -riṇī -ri (n) sātisāraḥ -rā -raṃ.

dysentery DYSENTERY

, s. atisāraḥ āmātisāraḥ sāraṇaḥ pravāhikā grahaṇī virekaḥ āmaraktaḥ praskandanaṃ -ndikā udarāmayaḥ udarabhaṅgaḥ vasantaḥ.

dyspepsia DYSPEPSIA

, s. ajīrṇaṃ ajīrṇiḥ f., ajīrṇatā apaktiḥ f., apākaḥ pākakṛcchraṃ mandāgniḥ m., tīkṣṇāgniḥ apradīptāgniḥ avakvāthaḥ kupittaṃ annavikāraḥ āmayācitvaṃ pariṇāmaśūlaḥ.

dyspeptic DYSPEPTIC

, a. mandāgnipīḍitaḥ -tā -taṃ āmayāvī -vinī -vi (n).

dyspnoea DYSPNOEA

, s. duḥśvāsaḥ śvāsāvarodhaḥ śvāsakṛcchraṃ śvāsastambhaḥ.

E each EACH

, a. (All) sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ viśvaḥ -śvā -śvaṃ sakalaḥ -lā -laṃ; 'Each' is usually expressed by prati or anu prefixed; as, 'each day,' pratidinaṃ pratidivasaṃ anudinaṃ anvahaṃ; 'each night,' pratirātraṃ; 'each month,' pratimāsaṃ; 'each one,' pratyekaṃ. 'Or by doubling the word; as,' 'each day,' dine dine divase divase aharahaḥ; 'in each house,' gṛhe gṛhe; 'each one,' ekaikaḥ -kā -kaṃ ekaikaśas pṛthak pṛthak; 'each other,' parasparaṃ -rāṃ anyonyaṃ itaretaraṃ; 'each man,' ekaikajanaḥ pratijanaṃ; 'in each direction,' pratidiśaṃ sarvvadikṣu; 'each man related his own dream,' ekaiko janaḥ svaṃ svaṃ svapnam akathayat.

eager EAGER

, a. atīcchaḥ -cchā -cchaṃ atyabhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) atyākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) kutūhalī -linī -li (n) kautūhalānvitaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ utsukaḥ -kā -kaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ sarabhasaḥ -sā -saṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyavasitaḥ -tā -taṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ avasaktaḥ -ktā -ktaṃ rataḥ -tā -taṃ utkaḥ -tkā -ktaṃ śīghrakarmmā -rmmā -rmma (n) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uttapnaḥ -ptā -ptaṃ.

eagerly EAGERLY

, adv. atyabhilāṣeṇa atīcchayā atimpṛhātas kautūhalena kutūhalāt kautukena ativāñchayā īhātas sataikṣṇyaṃ sarabhasaṃ vyavasitaṃ.

eagerness EAGERNESS

, s. kautūhalaṃ kutūhalaṃ kautukaṃ atyabhilāṣaḥ atispṛhā ativāñchā atiśayecchā taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā uttāpaḥ uccaṇḍatā pracaṇḍatā vyagratā autsukyaṃ udyogaḥ prauḍhiḥ f., rabhasaḥ āgrahaḥ garddhaḥ upmaḥ.

eagle EAGLE

, s. utkrośaḥ kuraraḥ -rā -rī gṛdhraḥ kharaḥ samutkrośaḥ pakṣirājaḥ rājapakṣī m. (n).

eagle-eyed EAGLE-EYED

, a. utkrośadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

eaglet EAGLET

, s. utkrośaśāvakaḥ kuraraśāvakaḥ utkrośapotakaḥ kuraraśiśuḥ m.

ear EAR

, s. karṇaḥ śrotraṃ śrutiḥ f., śravaḥ -vaṇaṃ śrotaḥ n. (s) śravaṇapathaḥ śabdagrahaḥ dhvanigrahaḥ śabdādhiṣṭhānaṃ paiñjūṣaḥ kuharaṃ.

--(Organ of hearing) śravaṇendriyaṃ; 'outer ear,' śrutimaṇḍalaṃ veṣṭanaṃ; 'tip of the ear,' pāliḥ f.; 'lobe of the ear,' karṇalatikā; 'root of the ear,' śrutimūlaṃ karṇajāhaṃ; 'hollow of the ear,' śravaṇodaraṃ; 'ringing in the ear,' karṇanādaḥ karṇakṣveḍaḥ; 'boring the ear,' karṇavedhaḥ; 'having the ears pricked up,' stabdhakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'this noise splits the ear,' ayaṃ śabdaḥ śrutiṃ chinatti; 'he gives ear,' karṇaṃ dadāti.

--(Ear of corn) kaṇiśaḥ -śaṃ dhānyaśīrṣakaṃ śasyamañjarī.

--(Handle) karṇaḥ vāraṅgaḥ.

ear-ache EAR-ACHE

, s. karṇaśūlaṃ karṇavedanā karṇavyathā.

ear-bored EAR-BORED

, a. viddhakarṇaḥ -rṇī -rṇaṃ chidritakarṇaḥ -rṇī -rṇaṃ chinnakarṇaḥ -rṇī -rṇaṃ.

ear-borer EAR-BORER

, s. karṇavedhanikā -nī karṇārā.

eared EARED

, a. (Having ears) karṇī -rṇinī -rṇi (n) karṇavān -vatī -vat (t) karṇilaḥ -lā -laṃ -rṇikaḥ -kā -kaṃ.

--(Having spikes) mañjaritaḥ -tā -taṃ sakaṇiśaḥ -śā -śaṃ.

earlap EARLAP

, s. karṇapāliḥ f., śravaṇapāliḥ f., karṇalatikā karṇaśaṣkulī.

ear-pick EAR-PICK

, s. karṇakaṇḍūyanakaḥ karṇanirgharṣaṇakaḥ karṇaśodhanī.

ear-piercing EAR-PIERCING

, a. karṇavedhī -dhinī -dhi (n) karṇabhedī -dinī -di (n).

ear-ring EAR-RING

, s. kuṇḍalaṃ karṇikā avataṃsaḥ karṇālaṅkāraḥ karṇālaṅkṛtiḥ f., karṇābharaṇaṃ karṇaveṣṭanaṃ karṇaveṣṭakaṃ karṇenduḥ f., uttaṃsaḥ karṇānduḥ f., tuṣṭuḥ m.; 'wearing ear-rings,' kuṇḍalī -linī -li (n) kuṇḍaladhārī -riṇī -ri (n) avataṃsitaḥ -tā -taṃ.

ear-shot EAR-SHOT

, s. karṇagocaraḥ -rā -raṃ karṇaviṣayaḥ -yā -yaṃ śrudiparyyantaṃ.

ear-wax EAR-WAX

, s. karṇamalaḥ -laṃ karṇagūthaḥ karṇaviṭ f. (ṣ) tokmaṃ vāruṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

ear-wig EAR-WIG

, s. karṇakīṭī karṇajalūkā karṇajalaukā f. -kāḥ f. (s) karṇadundubhiḥ f.

ear-witness EAR-WITNESS

, s. śrutasākṣī m. (n) svakarṇena śrutvā sākṣyaṃ dadāti yaḥ.

earl EARL

, s. kulīnapadānāṃ madhye tṛtīyapadabhāk m. (j) tṛtīyakulīnapadasthaḥ.

earldom EARLDOM

, s. tṛtīyakulīnapadaṃ tṛtīyakulīnapadasthitasya ādhipatyaṃ or adhikāraḥ.

earliness EARLINESS

, s. śīghratā kṣipratā avilambaḥ pūrvvatvaṃ prāktvaṃ prāgbhāvaḥ agratvaṃ pratyagratvaṃ sadyastvaṃ aciratvaṃ.

--(Early maturity) prāgvi-hitakālāt pakvatā or pariṇatatvaṃ.

--(Of the day) suprabhātaṃ atiprabhātaṃ atipratyūṣaḥ

[Page 215b]
early EARLY

, a. (Forward, prior in time) pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ agraḥ -grā -graṃ pratyagraḥ -grā -graṃ prāktanaḥ -nā -naṃ sadyaskaḥ -skā -ska sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ aciraḥ -rā -raṃ.

--(Mature before the time) apūrṇakālaḥ -lā -laṃ prāgvihitakālāt or niyamitakālāt pūrvvaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ or pakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'early decrepitude,' yuvajarā.

--(Early in the day) pragetanaḥ -nī -naṃ atipragetanaḥ -nī -naṃ pūrvvāhnetanaḥ -nī -naṃ prātaḥkālīnaḥ -nā -naṃ prabhātīyaḥ -yā -yaṃ auṣikaḥ -kī -kaṃ uṣasyaḥ -syā -syaṃ auṣasaḥ -sī -saṃ vaiyuṣṭaḥ -ṣṭī -ṣṭaṃ.

early EARLY

, adv. (Soon) sadyas acireṇa āśu jhaṭiti.

--(In advance) agre prāk pūrvvaṃ pūrvve.

--(Betimes in the morning) prabhāte ati-prabhāte prage atiprage pratyūṣe atipratyūṣe prātar prātaḥkāle sakālaṃ uṣā prāhle pūrvvāhne prāk vyuṣṭaṃ samayā samaye velāyāṃ.

to earn To EARN

, v. a. arj (c. 10. arjayati -yituṃ), upārj labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), avāp adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś; ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), upādā nirviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), kḷp (c. 10. kalpa-yati -yituṃ); 'to earn money by labour,' śrameṇa dhanam upārj; 'earn wages,' vetanam arh (c. 1. arhati -rhituṃ).

earned EARNED

, p. p. arjitaḥ -tā -taṃ upārjjitaḥ -tā -taṃ śrameṇīpārjjitaḥ -tā -taṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upāttaḥ -ttā -ttaṃ nirviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

earnest EARNEST

, a. (Zealous) vyagraḥ -grā -graṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ udyogī -ginī -gi (n) āsaktacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) samudyataḥ -tā -taṃ utsukaḥ -kā -kaṃ prayatnavān -vatī -vat mahodyamaḥ -mā -maṃ kṛtaprayatnaḥ -tnā -tnaṃ saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ utsāhī -hinī -hi (n) vyavasāyī -yinī -yi (n) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atyanurāgī -giṇī -gi (n).

--(Intent) niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niviṣṭamanā. -nāḥ -naḥ (s) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ ananyaviṣayātmā -tmā -tma (n) ekāgracittaḥ -ttā -ttaṃ; 'earnest desire,' atispṛhā kautūhalaṃ gāḍhābhilāṣaḥ atiśayecchā.

earnest EARNEST

, s. (Seriousness, not jest) gauravaṃ alāghavaṃ dhīratvaṃ apari-hāsaḥ; 'in earnest,' aparihāsena sagauravaṃ alāghavena sadhairyyaṃ.

--(Part paid beforehand) pūrvvadattabhāgaḥ pūrvvadattamūlyaṃ.

--(Foretaste) pūrvvabhuktiḥ f.

--(Pledge) upanidhiḥ m., upanyāsaḥ ādhiḥ m., nikṣepaḥ.

earnestly EARNESTLY

, adv. yatnatas yatnāt sotsāhaṃ mahāyatnapūrvvaṃ mahodyamapūrvvaṃ āsaktacetasā vyagraṃ niviṣṭamanasā abhiniveśena nirbandhena sodyogaṃ utsukaṃ īhātas atyanurāgeṇa; 'earnestly desiring,' atīcchaḥ -cchā -cchaṃ atyabhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

earnestness EARNESTNESS

, s. vyagratā niveśaḥ abhiniveśaḥ manoniveśaḥ cittāsaktiḥ f., udyuktatā udyogaḥ manonirbandhaḥ uccaṇḍatā autsukyaṃ utsāhaḥ ceṣṭā anurāgaḥ ugratvaṃ taikṣṇyaṃ ātmaikāgryaṃ abhiyuktatā.

earnings EARNINGS

, s. pl. upārjjanaṃ upārjjitaṃ arjjanaṃ labdhiḥ f., labhyaṃ labhyāṃśaḥ vetanaṃ varttanaṃ nirveśaḥ karmmaṇyā bharaṇyaṃ niṣkrayaḥ.

earth EARTH

, s. (The globe) pṛthivī pṛthvī bhūḥ f., dharaṇī mahī vasudhā dharitrī dharā medinī bhūmiḥ f., kṣitiḥ f., avaniḥ f. -nī jagatī urvvī kṣmā kṣoṇī -ṇiḥ f., kṣauṇiḥ f., vasundharā vasumatī dhāriṇī dhātrī bhūgolaḥ bhūmaṇḍalaṃ bhūlokaḥ bhūrlokaḥ rasā gauḥ f. (go) jyā sthirā acalā niścalā anantā kuḥ f., marttyaḥ kāśyapī viśvambharā bhūtadhātrī viśvadhāriṇī dhārayitrī sarvvaṃsahā saṃsāraḥ gotrā ilā ilikā bhurik or bhūrik f. (j) bhuvanaṃ viṣṭapaḥ -paṃ viṣṭabhaṃ sāgaramekhalā udadhimekhalā samudrāmbarā ilāgolaṃ khastanī vyomasthalī ratnagarbhā girikarṇikā vījasūḥ f. (-mū) narādhārā daityamedajā viśvagandhā nṛtūḥ m.

--(Ground, surface of the earth) bhūmiḥ f., bhūtalaṃ pṛthivītalaṃ kṣititalaṃ mahātalaṃ kṣmātalaṃ.

--(Particles of earth, soil) mṛt f. mṛttikā mṛdā mṛtkhaṇḍaṃ kṣitikhaṇḍaḥ.

to earth To EARTH

, v. a. bhūmau niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) bhūmiguptaṃ -ptāṃ -ptaṃ kṛ.

to earth To EARTH

, v. n. bhamiṃ niviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), bhūmau garttaṃ or vivaraṃ kṛ.

earth-born EARTH-BORN

, a. bhūmijaḥ -jā -jaṃ kṣitijaḥ -jā -jaṃ bhūmisambhavaḥ -vā -vaṃ sthalajaḥ -jā -jaṃ mahījaḥ -jā -jaṃ.

earthen EARTHEN

, a. (Made of earth) mārttikaḥ -kī -kaṃ mṛṇmayaḥ -yī -yaṃ mṛttikāmayaḥ -yī -yaṃ mṛttikānirmmitaḥ -tā -taṃ mahīmayaḥ -yī -yaṃ māheyaḥ -yī -yaṃ.

earthen-ware EARTHEN-WARE

, s. mṛṇmayabhāṇḍaṃ mṛdbhāṇḍāni n. pl., kaulālakaṃ mārttikaṃ.

earthiness EARTHINESS

, s. mārttikatvaṃ bhaumatvaṃ pārthivatvaṃ māheyatā sthūlatā.

earthling EARTHLING

, s. marttyaḥ pṛthivīsthaḥ pṛthivīvāsī m. (n) saṃsārī m. (n) viṣayī m. (n) bhūjantuḥ m.

earthly EARTHLY

, a. pārthivaḥ -vī -vaṃ bhaumaḥ -mī -maṃ -mikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ -kī -kaṃ māheyaḥ -yī -yaṃ sāṃsārikaḥ -kī -kaṃ aihikaḥ -kī -kaṃ.

earthly-minded EARTHLY-MINDED

, a. viṣayāsaktacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) saṃsārāsaktamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) viṣayopabhogavyagraḥ -grā -graṃ.

earthquake EARTHQUAKE

, s. bhūkampaḥ bhūmikampaḥ dharaṇīcalanaṃ bhūmicalanaṃ bhūcalaṃ bhūkṣmāyituṃ; 'to quake, as the earth,' kṣmāy (c. 1. kṣmāyate -yituṃ).

earth-worm EARTH-WORM

, s. bhūjantuḥ m., kṣitijantuḥ m., bhūlatā mahīlatā kusūḥ m., vairāṭaḥ kiñculukaḥ.

--(Mean person) nīcajanaḥ tucchajanaḥ.

earthy EARTHY

, a. pārthivaḥ -vī -vaṃ bhaumaḥ -mī -maṃ. See EARTHEN, EARTHLY.

ease EASE

, s. sukhaṃ saukhyaṃ anāyāsaḥ viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ nirvṛttiḥ f., nivṛttiḥ f., viratiḥ f., śāntiḥ f., svāsthyaṃ susthatā susthitiḥ f.; akaṣṭaṃ aduḥkhaṃ akleśaḥ nirudvegaḥ prasādaḥ.

--(Facility) saukaryyaṃ sukaratvaṃ anāyāsaḥ saugamyaṃ; 'love of ease,' sukhecchā; 'at ease,' sukhena yathāsukhaṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ nirudvignaḥ -gnā -gnaṃ.

to ease To EASE

, v. a. (Free from pain) duḥkhaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or śam (c. 10. śamayati -yituṃ), kleśaṃ or udvegaṃ hṛ.

--(Alleviate) śam praśam upaśam; śāntv or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), upasāntv; lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ śāntiṃ dā.

--(Free from labour, remove a burden) nirāyāsaṃ -sāṃ -saṃ kṛ bhāraṃ hṛ or uddhṛ or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Free from any thing) muc (c. 6. muñcati moktuṃ).

easel EASEL

, s. citraphalakaḥ citramañcaḥ citrādhāraḥ citralekhāpādapaḥ.

easement EASEMENT

, s. sukhaṃ saukhyaṃ upakāraḥ -karaṇaṃ sāhāyyaṃ.

--(Evacuation) malavisargaḥ malaśuddhiḥ f.

easily EASILY

, adv. (Without difficulty) sukhena sukhaṃ yathāsukhaṃ anāyāsena anāyāsaṃ nirāyāsaṃ sukaraṃ saukaryyeṇa ayatnena ayatnatas aduḥkhena akaṣṭena akleśena aśrameṇa duḥkhaṃ vinā kleśaṃ vinā helayā. Often expressed by su or sukha prefixed; as, 'easily borne,' susahaḥ -hā -haṃ; 'easily obtained,' sulabhaḥ -bhā -bhaṃ; 'easily cut,' sukhachedyaḥ -dyā -dyaṃ; 'easily attained,' sukhasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ; 'easily done,' anāyāsakṛtaḥ -tā -taṃ; 'doing easily,' sukhakaraḥ -rā -raṃ.

--(With tranquillity) saviśrāmaṃ śāntyā śamena nirudvignaṃ svāsthyena.

--(Leisurely) sāvakāśaṃ.

--(Readily) kāmaṃ.

easiness EASINESS

, s. (Facility) saukaryyaṃ sukaratvaṃ -tā saugamyaṃ sugamatvaṃ sukhatvaṃ susādhyatā anāyāsaḥ nirāyāsatvaṃ.

--(Readiness to comply) anukūlatā ānukūlpaṃ anurodhaḥ.

--(Freedom from pain) svāsthyaṃ śāntiḥ f., susthatā akleśaḥ; 'easiness of circumstances,' dravyānukūlyaṃ.

[Page 216b]
east EAST

. s. (Eastern quarter) pūrvvadik f. (ś) prācī pūrvvā prācīnadik f. (ś) pūrvvakāṣṭhā pūrvvāśā sūryyodayasthānaṃ; 'the eastern country,' prācyaḥ prāgdeśaḥ pūrvvadeśaḥ.

east EAST

, EASTERLY, EASTERN, a. prāṅ prācī prāk (c) prācyaḥ -cyā -cyaṃ pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ pūrvvadiśyaḥ -śyā -śyaṃ pūrvvadeśāyaḥ -yā -yaṃ pūrvvadiksthaḥ -sthā -sthaṃ pūrvvadeśajaḥ -jā -jaṃ pūrvvajaḥ -jā -jaṃ; 'facing the east,' prāṅmakhaḥ -khā -khī -khaṃ pūrvvamukhaḥ -khā -khaṃ; 'Madhyadesha is east of Vinashana,' madhyadeśo vinaśanāt pūrvvaḥ; 'as far as the eastern ocean,' āpūrvvasamudrāt; 'the eastern mountain,' udayaḥ udayagiriḥ m., udayācalaḥ udayaśailaḥ pūrvvaparvvataḥ pūrvvādriḥ m., dinamūrddhā m. (n) pūrvvācalaḥ.

easter EASTER

, s. khrīṣṭapunarutthānadivasamuddiśya mahotsavaḥ khrīṣṭapunarutthānaparvva n. (n).

easterly EASTERLY

, EASTWARD, adv. purastāt pūrvveṇa puras prāk pūrvvaṃ pūrvvadiśaṃ pūrvvadeśe sūryyodayaṃ prati purā pūrvvapārśve.

easy EASY

, a. (Not difficult to be done) nirāyāsaḥ -sā -saṃ nirāyāsakṛtaḥ -tā -taṃ anāyāsī -sinī -si (n) sukhaḥ -khā -khaṃ sukaraḥ -rā -rī -raṃ susādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ or sukhasādhyaḥ sugamaḥ -mā -maṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu akaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ akaṭhinaḥ -nā -naṃ aviṣamaḥ -mā -maṃ sukhena kāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Intelligible) subodhaḥ -dhā -dhaṃ sugamyaḥ -myā -myaṃ sugrāhyaḥ -hyā -hyaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ.

--(Free from pain, quiet) svasthaḥ -sthā -sthaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ sukhī -khinī -khi (n) duḥkhahīnaḥ -nā -naṃ nirudvegaḥ -gā -gaṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'an easy, happy cha-racter,' sukhisvabhāvaḥ.

--(Complying) anukūlaḥ -lā -laṃ; 'easy of utterance,' sukhoccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'easy of acquisition,' sulabhaḥ -bhā -bhaṃ suprāpyaḥ -pyā -pyaṃ sukhalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ or sukhena labhyaḥ; 'easy in its paces,' sukhāyanaḥ -nā -naṃ sukhacāraḥ -rā -raṃ; 'an easy case,' niśśalyo'rthaḥ.

to eat To EAT

, v. a. and n. khād (c. 1. khādati -dituṃ), saṅkhād; ad (c. 2. atti -ttuṃ), samad; bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), sambhakṣ aś (c. 9. aśnāti aśituṃ), samaś paryyaś prāśa bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj jakṣ (c. 2. akṣiti -tuṃ), gram (c. 1. grasate -situṃ), ghas (c. 1. ghasati ghastuṃ), psā (c. 2. psāti -tuṃ), cam (c. 1. camati -mituṃ), āsvad or āsvād (c. 1. -svadati -svādati -dituṃ), gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ), nigṝ carv (c. 1. carvati -rvituṃ), abhyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), abhyāhṛ pratyālih (c. 2. -leḍhi -ḍhuṃ), pratyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), upayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), valbh (c. 1. valbhate -lbhituṃ), āhāraṃ kṛ; 'he bid them eat and drink,' aśnīta pivateti tān avadat.

eatable EATABLE

, a. khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ -yā -yaṃ bhakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ bhakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ bhojyaḥ -jyā -jyaṃ bhojanīyaḥ -yā -yaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ adanīyaḥ -yā -yaṃ āhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ abhyavaharaṇīyaḥ -yā -yaṃ abhyāhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

eatable EATABLE

, s. bhakṣyaṃ bhojyaṃ bhojanaṃ khādyadravyaṃ bhakṣyavastu n., ādyaṃ prāśitraṃ aśitambhavaṃ āhāryyaṃ abhyāhāryyaḥ -ryyaṃ.

eaten EATEN

, p. p. bhakṣitaḥ -tā -taṃ khāditaḥ -tā -taṃ bhuktaḥ -ktā -ktaṃ annaḥ -nnā -nnaṃ jagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ aśitaḥ -tā -taṃ prāśitaḥ -tā -taṃ āśitaḥ -tā -taṃ abhyavahṛtaḥ -tā -taṃ psātaḥ -tā -taṃ āsvāditaḥ -tā -taṃ svaditaḥ -tā -taṃ carvitaḥ -tā -taṃ gilitaḥ -tā -taṃ pratyavasitah -tā -taṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ pratyālīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ grasitaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ valbhitaḥ -tā -taṃ.

eater EATER

, s. khādakaḥ bhakṣakaḥ attā m. (ttṛ) bhoktā m. (ktṛ) bhakṣayitā m. (tṛ) bhojī m. (n) āśāṃ m. (n); 'great eater,' bahvāśī m. bahubhuk m. (j).

eating EATING

, s. (Act of) bhakṣaṇaṃ khādanaṃ bhojanaṃ varvaṇaṃ aśanaṃ prāśanaṃ abhyavaharaṇaṃ abhyavahāraḥ abhyāhāraḥ grasanaṃ jakṣaṇaṃ jakṣiḥ f., āsvādaḥ -danaṃ pratyavasānaṃ gilanaṃ psā psānaṃ valbhanaṃ; 'eating together,' sahabhojanaṃ sagdhiḥ f.; 'eating of every thing,' sarvvānnabhojī -jinī -ji (n) sarvvānnīnaḥ -nā -naṃ.

eating-house EATING-HOUSE

, s. pakvānnavikrayasthānaṃ siddhānnāgāraḥ pakvānnapaṇyaśālā.

eaves EAVES

, s. paṭalaprāntaḥ valikaḥ -kaṃ nīdhraṃ paṭalāntaḥ.

eaves-dropper EAVES-DROPPER

, s. gūḍhaśrotā m. (tṛ) pracchanne sthitvā dvayoḥ saṃlāpaṃ kautukamātrāt śṛṇoti yaḥ pracchannaśrāvī m. (n).

ebb EBB

, s. paścādvelā viparītavelā parāvelā paścātpravāhaḥ viparītapravāhaḥ samudravelāyā viparītagatiḥ f., samudrajalasya punarāvarttaḥ or pratyāvarttanaṃ or parāvarttaḥ or viparivarttanaṃ velāparivarttanaṃ; 'ebb and flow,' velā.

to ebb To EBB

, v. n. velāvat parāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or viparivṛt or parivṛt or punarāvṛt viparītaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), paścātpravāhaṃ kṛ.

--(Decline) kṣi in pass. (kṣīyate); 'a place whence water has ebbed,' parāpaḥ -pā -paṃ.

ebony EBONY

, s. kovidāraḥ kuddālaḥ kṣitisārakaḥ kenduḥ m., yugapatrakaḥ sphūrjakaḥ tindukaḥ kālaskandhaḥ kulakaḥ camarikaḥ.

ebriety EBRIETY

, s. mādaḥ unmādaḥ unmattatā madyapānajo'vasthāviśeṣaḥ.

ebriosity EBRIOSITY

, s. unmādaśīlatā sadonmattatā kṣīvatā nityakṣīvatā.

ebullition EBULLITION

, s. utsecanaṃ utsekaḥ phutkāraḥ phenakaraṇaṃ phenatā.

--(Internal agitation) antarvegaḥ antaḥkṣobhaḥ.

eccentric ECCENTRIC

, a. (Deviating from the centre) kendrāpagāmī -minī -mi (n) or madhyasthānād apagāmī kendrabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(From usual custom) lokācāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niyamava-hirgataḥ -tā -taṃ utkrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ vipathagāmī -minī -mi (n) utsūtraḥ -trā -traṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) avyavasthitaḥ -tā -taṃ vipamaḥ -mā -maṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lokavāhyaḥ -hyā -hyaṃ tyaktalokamārgaḥ -rgā -rgaṃ.

eccentricity ECCENTRICITY

, s. lokācāravirodhaḥ utkramaḥ vidhiviruddhatā lokamaryyādā-vyabhicāraḥ vaiṣamyaṃ utsūtratā.

ecclesiastic ECCLESIASTIC

, a. paurohitaḥ -tī -taṃ maṇḍalīsambandhī -ndhinī -ndhi (n) or paurohityasambandhī dharmmopadeśavipayaḥ -yā -yaṃ yājakīyaḥ -yā -yaṃ.

ecclesiastic ECCLESIASTIC

, s. purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ dharmmaśāstropadeśakaḥ ācāryyaḥ yājakaḥ dharmmaśāstravyavasāyī m. (n).

echo ECHO

, s. pratidhvaniḥ f., pratiśabdaḥ pratisvanaḥ pratiravaḥ pratiśrut f., prati-dhvānaḥ prativacanaṃ grahaṇaṃ anunādaḥ pratigarjanaṃ vyanunādaḥ dhvaniḥ f., styānaṃ.

to echo To ECHO

, v. n. and a. dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), pradhvan pratidhvan svan (c. 1. svanati -nituṃ), pratisvan stan (c. 1. stanati -nituṃ), prati-dhvaniṃ kṛ pratiśabdaṃ kṛ pratiravaṃ kṛ; 'to cause to echo,' anunad in caus. (-nādayati -yituṃ) vyanunad.

echoing ECHOING

, part. anunādayan -yantī -yat (t) pratigajan -rjantī -rjat (t); 'echoing with,' anunādaḥ -dā -daṃ nirghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parisaṅghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'with the sound of the lute,' savīṇānunādaḥ -dā -daṃ.

eclaircissement ECLAIRCISSEMENT

, s. pariśodhanaṃ vivaraṇaṃ vivṛtiḥ f., vyākhyā spaṣṭīkaraṇaṃ.

eclat ECLAT

, s. praśaṃsā stutiḥ f., ślāghā kīrttiḥ f., khyātiḥ f., sukhyātiḥ f., yaśaḥ n. (s) viśrutiḥ f., viśrāvaḥ pratiṣṭhā śobhā prabhā; 'causing eclat,' kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

eclectic ECLECTIC

, a. uddhārakaḥ -kā -kaṃ uddharaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ varaṇakṛt cūrṇikṛt.

eclipse ECLIPSE

, s. grahaḥ -haṇaṃ uparāgaḥ upasargaḥ upaplavaḥ rāhugrāhaḥ grahapīḍanaṃ rāhusaṃsparśaḥ aupagrahikaḥ aupagrastikaḥ vimarddanaṃ parāgaḥ; 'solar eclipse,' sūryyagrahaḥ sūryyoparāgaḥ; 'lunar eclipse,' candragrahaṇaṃ.

to eclipse To ECLIPSE

, v. a. (Darken) timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ andhīkṛ malinīkṛ prachad (c. 10. -chādayati -yituṃ). āchad.

--(To be eclipsed as the sun, &c.) uparañj in pass. (-rajyate) upamṛj in pass. (-sṛjyate); 'Rāhu eclipsed the sun,' rāhuḥ sūryyam upāgrasat.

eclipsed ECLIPSED

, p. p. (As the sun, &c.) upasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uparaktaḥ -ktā -ktaṃ grastaḥ -stā -staṃ rāhugrastaḥ -stā -staṃ rāhuyuktaḥ -ktā -ktaṃ upaplutaḥ -tā -taṃ sopaplavaḥ -vā -vaṃ.

--(Obscured) timirāvṛtaḥ -tā -taṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ upacchannaḥ -nnā -nnaṃ malinaḥ -nā -naṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

ecliptic ECLIPTIC

, s. krāntimaṇḍalaṃ krāntiḥ f., krāntikakṣaḥ ravimārgaḥ.

eclogue ECLOGUE

, s. gomeṣapaśupālanādiviṣayaṃ kṣudrakāvyaṃ grāmyakavitā.

economic ECONOMIC

, ECONOMICAL, a. (Pertaining to the management of household concerns) gṛhakarmmanirvāhasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

--(Frugal) parimitavyayaḥ -yā -yaṃ svalpavyayaḥ -yā -yaṃ avyayaḥ -yā -yaṃ amuktahastaḥ -stā -staṃ vyayaparāṅmukhaḥ -khī -khaṃ abahudaḥ -dā -daṃ.

economically ECONOMICALLY

, adv. parimitavyayena svalpavyayena amuktahastena.

economics ECONOMICS

, s. gṛhakāryyaṃ gṛhavyāpāraḥ gṛhakarmmanirvvāhavidyā.

economist ECONOMIST

, s. parimitavyayī m. (n).

--(Political economist) nītijñaḥ nītividyākuśalaḥ nītiśāstravid m.

to economize To ECONOMIZE

, v. n. parimitavyayena gṛhakāryyāṇi nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ).

economy ECONOMY

, s. (Management of a household) gṛhakāryyanirvāhaḥ gṛhakarmmanayaḥ gārhasthyaṃ.

--(Frugality) parimitavyayaḥ svalpavyayaḥ amukta-hastatvaṃ.

--(Management) nayaḥ nītiḥ f., praṇayanaṃ nirvāhaḥ.

--(Arrangement) vinyāsaḥ viracanaṃ saṃvidhānaṃ kalpanā.

--(System) sthitiḥ f., saṃsthānaṃ mārgaḥ.

--(Political economy) nītiḥ f., nītividyā rājanītiḥ f., rājyakarmmanirvāhavidyā.

ecstasied ECSTASIED

, a. sammohitaḥ -tā -taṃ harṣamohitaḥ -tā -taṃ harṣonmattaḥ -ttā -ttaṃ praharṣitaḥ -tā -taṃ ānandamattaḥ -ttā -ttaṃ pulakitaḥ -tā -taṃ romāñcitaḥ -tā -taṃ.

ecstasy ECSTASY

, s. pramadaḥ unmadaḥ mādaḥ praharṣaḥ mohaḥ sammohaḥ ānandaḥ paramā-nandaḥ harṣonmattatā romaharṣaḥ atyantāhlādaḥ atyānandaḥ.

ecstatic ECSTATIC

, ECSTATICAL, a. mādanaḥ -nā -nī -naṃ unmādanaḥ -nā -naṃ mohanaḥ -nā -nī -naṃ sammohī -hinī -hi (n) paramānandadaḥ -dā -daṃ paramāhlādajanakaḥ -kā -kaṃ pulakajanakaḥ -kā -kaṃ.

ecstatically ECSTATICALLY

, adv. saparamānandaṃ sānandaṃ samādaṃ paramāhnādena.

ecumerical ECUMERICAL

, a. sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

eqaciouz EqACIOUz

, a. bhakṣakaḥ -kā -kaṃ khādakaḥ -kā -kaṃ bhojī -jinī -ji (n) admaraḥ -rā -raṃ ghasmaraḥ -rī -raṃ praghasaḥ -sā -saṃ bahubhuka. m. (j) bahvāśī -śinī -śi (n) bhojanalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

edacity EDACITY

, s. ghasmaratā atibhojanaṃ gṛdhratā jighṛkṣā.

eddy EDDY

, s. jalāvarttaḥ jalagulmaḥ āvarttikā āvarttinī bhṛmiḥ m., bhramaḥ bhramarakaḥ avaghūrṇaḥ daraṇiḥ m., āraṇiḥ m., kūlahuṇḍakaḥ kūlandhayaḥ tālūraḥ.

edentated EDENTATED

, a. nirdaśanaḥ -nā -naṃ nīradaḥ -dā -daṃ adaṃṣṭrī -ṣṭriṇī -ṣṭri (n).

edge EDGE

, s. (Border, margin) prāntaḥ antaḥ -ntaṃ upāntaṃ samantaḥ paryyantaṃ sīmā parisaraḥ kacchaḥ utsaṅgaḥ koṭiḥ f., dhāraḥ.

--(Edge or point of a blade) dhārā -raṃ koṭiḥ f., aśriḥ f., pāliḥ f., pālī pālikā aṇiḥ m., āṇiḥ m. f., śikharaḥ -raṃ koṇaḥ agraṃ.

--(Edge of a brook) kacchaḥ tīraṃ taṭaṃ kūlaṃ kacchāntaḥ; 'edge of a wood,' vanāntaṃ; 'edge of a mountain,' utsaṅgaḥ ṭaṅkā dhārā; 'edge of a roof,' paṭalaprāntaḥ valikaḥ nīghraṃ; 'two-edged,' dvidhāraḥ -rā -raṃ ubhayatas tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'red-edged,' raktakoṭiḥ -ṭiḥ -ṭi; 'state of being set on edge (the teeth),' dantaharṣaḥ.

--(Keenness) taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā tejaḥ n. (s); 'of appetite,' agniḥ m., ruciḥ f.

to edge To EDGE

, v. a. (Border) prānta (nom. prāntayati -yituṃ), samanta (samanta-yati -yituṃ) paryyantaṃ kṛ.

--(Sharpen) tij (c. 10. tejayati -yituṃ), tīkṣṇīkṛ niśo (c. 4. -śyati -śātuṃ).

edged EDGED

, a. (Having an edge) dhārī -riṇī -ri (n) dhārādharaḥ -rā -raṃ koṭimān -matī -mat (t).

--(Sharp-edged) tīkṣṇadhāraḥ -rā -raṃ śitadhāraḥ -rā -raṃ tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ laviḥ -viḥ -vi; 'two-edged sword,' dvidhārakhaṅgaḥ.

edgeless EDGELESS

, a. ghārāhīnaḥ -nā -naṃ koṭirahitaḥ -tā -taṃ atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

edging EDGING

, s. koṭiḥ f.

--(Of a garment) añcalaḥ vastrāñcalaḥ -laṃ.

edible EDIBLE

, a. khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ -yā -yaṃ bhojyaḥ -jyā -jyaṃ bhakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ bhakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ bhojanīyaḥ -yā -yaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ adanīyaḥ -yā -yaṃ āhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

edict EDICT

, s. rājājñā rājaśāsanaṃ śāsanaṃ dharmmakīlaḥ; 'written order,' ājñāpatraṃ śāsanapatraṃ paṭṭaḥ.

edification EDIFICATION

, s. jñānaniṣṭhā niṣṭhā jñānavṛddhiḥ f., jñānaprāptiḥ f., śikṣā samutthānaṃ upadeśaḥ jñānadānaṃ.

edifice EDIFICE

, s. harmyaṃ śālā bhavanaṃ mandiraṃ dhāma n. (n) saudhaṃ aṭṭālikā prāsādaḥ sadanaṃ gṛhaṃ varaṇaḥ vāśraṃ prākāraḥ.

edified EDIFIED

, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ prāptajñānaḥ -nā -naṃ vṛddhajñānaḥ -nā -naṃ labdhajñānaḥ -nā -naṃ gṛhītajñānaḥ -nā -naṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to edify To EDIFY

, v. a. niṣṭhāṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), jñānaṃ vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ).

edifying EDIFYING

, a. niṣṭhāvardhakaḥ -kā -kaṃ jñānavardhakaḥ -kā -kaṃ upadeśakaḥ -kā -kaṃ.

to edit To EDIT

, v. a. granthaṃ śodhayitvā prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), prakaṭīkṛ.

edited EDITED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ śuddhīkṛtaḥ -tā -taṃ.

edition EDITION

, s. (Publication) prakāśanaṃ prakāśakaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ.

--(Num-ber of copies printed at once) ekavāre mudrito granthasamūhaḥ.

editor EDITOR

, s. prakāśakaḥ granthaprakāśakaḥ granthaśodhakaḥ.

to educate To EDUCATE

, v. a. vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), anunī śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), anuśikṣ śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ, rt. i), upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) vidyāṃ dā.

educated EDUCATED

, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ kṛtavidyaḥ -dyā -dyaṃ labdhavidyaḥ -dyā -dyaṃ gṛhītavidyaḥ -dyā -dyaṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ kṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṛtadhīḥ -dhīḥ -dhi anunītaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ poṣitaḥ -tā -taṃ vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ; 'welleducated,' suśikṣitaḥ -tā -taṃ.

education EDUCATION

, s. śikṣā adhyāpanaṃ vinayaḥ anunayaḥ śiṣṭiḥ f., śāstiḥ f., śāsanaṃ anuśāsanaṃ upadeśaḥ vidyādānaṃ abhyāsaḥ poṣaḥ -ṣaṇaṃ puṣṭiḥ f., pālanaṃ pratipālanaṃ saṃvardhanaṃ vidyāprāptiḥ f., vidyālabdhiḥ f., vidyāgrahaṇaṃ vidyārjjanaṃ vyutpattiḥ f.

eel EEL

, s. jalavyālaḥ kuñcikā andhāhiḥ m. f., paṅkagatiḥ f.

effable EFFABLE

, a. kathanīyaḥ -yā -yaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ nirvacanīyaḥ -yā -yaṃ.

to efface To EFFACE

, v. a. apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ), vyāmṛj pramṛj avamṛj unmṛj; vyāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), avamṛś; avamṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ avamarṣaṇaṃ kṛ vyāmarṣaṃ kṛ.

effaced EFFACED

, p. p. apamṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ unmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ avamṛditaḥ -tā -taṃ mṛditaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

effacement EFFACEMENT

, s. mārjanā apamārjanā vyāmarṣaḥ avamarṣaṇaṃ lopaḥ.

effect EFFECT

, s. (That which is produced by an agent) utpannaṃ niṣpannaṃ udbhūtaṃ siddhiḥ f., utpattiḥ f., kāryyaṃ vṛttaṃ anuvṛtraṃ ghaṭanā.

--(Con-sequence) phalaṃ karmmaphalaṃ phalamuttaraṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., uttaraṃ anusāraḥ pariṇāmaḥ antaḥ -ntaṃ vṛttāntaḥ śeṣaḥ anuṣaṅgaḥ kāvyaṃ anvayaḥ yogaḥ anubhavaḥ bhavyaṃ phalodayaḥ pratiphalaṃ udarkaḥ pratyayaḥ.

--(Purpose) arthaḥ prayojanaṃ abhiprāyaḥ; 'to what effect?' kimarthaṃ; 'he spoke to that effect,' ityuvāca.

--(Advantage, validity) phalaṃ prayojanaṃ arthaḥ prabhāvaḥ; 'of no effect,' niṣphalaḥ -lā -laṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ; 'to destroy the effect of any thing,' ni-ṣphala (nom. niṣphalayati -yituṃ), moghīkṛ.

--(Completion) niṣpattiḥ f., siddhiḥ f.

--(Fact) vastu n., arthaḥ; 'in effect,' vastutas arthatas tattvatas.

--(Effects, goods) dravyāṇi n. pl., vastūni n. pl., sāmagryaṃ sāmagrī vibhavaḥ rikthaṃ.

to effect To EFFECT

, v. a. utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) sampada niṣpad upapad samutpad; sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) saṃsādh siddhīkṛ jan in caus. (janayati -yituṃ) sañjan; kṛ (c. 8. karoti karttuṃ), saṅkṛ tan (c. 8. tanoti -nituṃ), nirmā (c. 2. -māti -tuṃ).

effected EFFECTED

, p. p. siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sampāditaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ upapāditaḥ -tā -taṃ niṣyāditaḥ -tā -taṃ samutpāditaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ siddhīkṛtaḥ -tā -taṃ rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anurāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'one who has effected his object,' kṛtārthaḥ kṛtārthībhūtaḥ.

effectible EFFECTIBLE

, a. sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sādhanīyaḥ -yā -yaṃ prasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ niṣpādyaḥ -dyā -dyaṃ upapādyaḥ -dyā -dyaṃ sampādanīyaḥ -yā -yaṃ karaṇīyaḥ -yā -yaṃ karttuṃ or utpādayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ.

effective EFFECTIVE

, a. sādhakaḥ -kā -kaṃ sādhikaḥ -kā -kaṃ kāryyasādhakaḥ -kā -kaṃ prasādhakaḥ -kā -kaṃ sampādakaḥ -kā -kaṃ niṣpādakaḥ -kā -kaṃ pratipādakaḥ -kā -kaṃ utpādakaḥ -kā -kaṃ niṣpādanaḥ -nā -naṃ kārakaḥ -kā -kaṃ kārī -riṇī -ri (n) phalotpādakaḥ -kā -kaṃ.

effectively EFFECTIVELY

, adv. amoghaṃ saphalaṃ niṣpattipūrvvaṃ niṣpādakaprakāreṇa avyarthaṃ sabalaṃ prabhāvena.

effectless EFFECTLESS

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ nirbalaḥ -lā -laṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ.

effectual EFFECTUAL

, a. amoghaḥ -ghā -ghaṃ phalotpādakaḥ -kā -kaṃ saphalaḥ -lā -laṃ avyarthaḥ -rthā -rthaṃ avyarthayatnaḥ -tnā -tnaṃ prabalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) śaktimān -matī -mat (t) saprayojanaḥ -nā -naṃ sārthakaḥ -kā -kaṃ anirarthakaḥ -kā -kaṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ upayogī -ginī -gi (n).

effectually EFFECTUALLY

, adv. amoghaṃ acyarthaṃ saphalaṃ saprayojanaṃ balavat.

to effectuate To EFFECTUATE

, v. a. sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), sampada (c. 10. -pādayati -yituṃ).

effeminacy EFFEMINACY

, s. strītvaṃ strītā straiṇaṃ klaivyaṃ klīvatā saukumāryyaṃ komalatā mṛdutā strīvyavahāritvaṃ strīdharmmasevā.

effeminate EFFEMINATE

, a. straiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ strīdharmmā -rmmā -rmma (n) strīdharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) strīvyavahārī -riṇī -ri (n) strīvadācārī -riṇī -ri (n) klīvaḥ -vā -vaṃ sukumāraḥ -rā -raṃ komalaḥ -lā -laṃ; 'an effeminate person,' niṣpurupaḥ kāpuruṣaḥ gehaśūraḥ.

[Page 219a]
to effeminate To EFFEMINATE

, v. a. klīvīkṛ strīvat kṛ niṣpuruṣīkṛ komalīkṛ.

effeminately EFFEMINATELY

, adv. strīvat niṣpuruṣavat kāpuruṣavat klīvavata nārīrūpeṇa strīdharmmānusārāt.

to effervesce To EFFERVESCE

, v. n. phena (nom. phenāyate) utsecanaṃ kṛ phenalaḥ -lā -laṃ bhū phenalībhū phut kṛ budbuda (nom. budbudāyate), phutkāreṇa vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ) or ucchūnībhū, or ugrībhū or āloḍitaḥ -tā -taṃ bhū.

effervescence EFFERVESCENCE

, s. phenatā phenalatvaṃ phenavattvaṃ utsekaḥ utsecanaṃ ucchū-nībhāvaḥ phenabhāvaḥ ugratvaṃ uttāpaḥ antaḥkṣobhaḥ āloḍanaṃ.

effervescing EFFERVESCING

, a. phenalaḥ -lā -laṃ phenāyamānaḥ -nā -naṃ phenavān -vatī -vat (t) phenilaḥ -lā -laṃ budbudāyamānaḥ -nā -naṃ.

effete EFFETE

, a. (Barren) bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ aprasavī -vinī -vi (n) niṣphalaḥ -lā -laṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ.

--(Worn out) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

efficacious EFFICACIOUS

, a. prabalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu śaktimān -matī -mat (t) pratāpī -pinī -pi (n) samarthaḥ -rthā -rthaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ guṇavān -vatī -vat (t) alantamaḥ -mā -maṃ kāryyasādhakaḥ -kā -kaṃ siddhikaraḥ -rī -raṃ guṇakārī -riṇī -ri (n) amoghaḥ -ghā -ghaṃ avyarthaḥ -rthā -rthaṃ phalavān -vatī -vat (t) tejovān -vatī -vat (t).

efficaciously EFFICACIOUSLY

, adv. prabhāveṇa amoghaṃ prabalaṃ alantamaṃ alantarāṃ saphalaṃ.

efficacy EFFICACY

, s. prabhāvaḥ prābalyaṃ balaṃ śaktiḥ f., sāmarthyaṃ tejaḥ n. (s) prabhaviṣṇutā pratāpaḥ balavattvaṃ amoyatā phalavattvaṃ phalotpādanaṃ.

efficiency EFFICIENCY

, s. kāryyasiddhikṣamatā kāryyasampādakatvaṃ kāryyakāritvaṃ karmma-kṣamatā karmmasāmarthyaṃ kāryyopayuktatā. See EFFICACY.

efficient EFFICIENT

, a. kāryyasādhakaḥ -kā -dhikā -kaṃ kāryyasampādakaḥ -kā -kaṃ kāryyasiddhikṣamaḥ -mā -maṃ kāryyopayuktaḥ -ktā -ktaṃ kāryyakṣamaḥ -mā -maṃ karmmakṣamaḥ -mā -maṃ alaṅkarmmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ phalotpādakaḥ -kā -kaṃ. See EFFICACIOUS.

efficiently EFFICIENTLY

, adv. siddhipūrvvaṃ amoghaṃ saprabhāvaṃ yathā karmma sidhyate tathā.

effigy EFFIGY

, s. pratimā -mānaṃ mūrttiḥ f., pratikāyaḥ pratirūpaṃ pratikṛtiḥ f., rūpaṃ ākṛtiḥ f., ākāraḥ vapuḥ n. (s).

efflorescence EFFLORESCENCE

, s. puṣpotpādanaṃ puṣpotpattiḥ f., prasphoṭanaṃ.

--(Eruption on the skin) dadruḥ m., udardaḥ puṣpākārasphoṭotpattiḥ f.

effluence EFFLUENCE

, s. niḥsāraḥ -raṇaṃ niḥsrāvaḥ prasravaḥ -vaṇaṃ pravṛttiḥ f., pravāhaḥ utpattiḥ f., nirgamaḥ.

effluvium EFFLUVIUM

, EFFLUVIA, s. udgāraḥ vāsaḥ vāṣpaḥ.

--(Bad odour) durgandhaḥ kutsitagandhaḥ pūtigandhaḥ.

efflux EFFLUX

, EFFLUXION, s. niḥsrāvaḥ prasrāvaḥ prasravaṇaṃ utsekaḥ prasekaḥ niḥsāraḥ -raṇaṃ saṃsrāvaḥ pravāhaḥ pravṛttiḥ f., utpattiḥ f.

effort EFFORT

, s. yatnaḥ prayatnaḥ ceṣṭā ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ utsāhaḥ udyamaḥ udyogaḥ vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ ceṣṭanaṃ pravṛttiḥ f., vyāpāraḥ āyāsaḥ prayāsaḥ ghaṭanaṃ -nā ghaṭā grahaḥ guraṇaṃ gūraṇaṃ goraṇaṃ upakramaḥ karmmayogaḥ prayogaḥ vyāyāmaḥ; 'to make effort,' yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

effrontery EFFRONTERY

, s. dhārṣṭyaṃ dhṛṣṭatā prāgalbhyaṃ pragalbhatā nirlajjatvaṃ pratibhānaṃ.

effulgence EFFULGENCE

, s. ujjvalatā tejaḥ n. (s) dīptiḥ f., dyutiḥ f., vṛhadyutiḥ f., pratāpaḥ prabhā

effulgent EFFULGENT

, a. tejasvī -svinī -svi (n) ujjvalaḥ -lā -laṃ atiśobhanaḥ ptā -naṃ suprabhaḥ -bhā -bhaṃ atidīptimān -matī -mat (t) taijasaḥ -sī -saṃ.

to effuse To EFFUSE

, v. a. pat in caus. (pātayati -yituṃ) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj skand in caus. (skandayati -yituṃ) utsic (c. 6. -siñcati -sektuṃ), avasic niṣic muc (c. 6. muñcati -moktuṃ), pramuc sru in caus. (srāvayati -yituṃ) prasru āvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

effused EFFUSED

, p. p. skanditaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ srāvitaḥ -tā -taṃ.

effusion EFFUSION

, s. utsargaḥ niṣekaḥ utsekaḥ skandanaṃ srāvaḥ avasecanaṃ pātaḥ -tanaṃ mocanaṃ mokṣaṇaṃ visargaḥ nikṣepaḥ.

egg EGG

, s. aṇḍaṃ ḍimbaḥ ḍimbhaḥ kośaḥ koṣaḥ -ṣakaḥ peśiḥ f., peśī; 'fowl's egg,' kukkuṭāṇḍaṃ; 'egg-born,' aṇḍajaḥ -jā -jaṃ.

to egg on or edge To EGG ON or EDGE

, v. a. prer (c. 10. prerayati -yituṃ, rt. īr), utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah cud (c. 10. codayati -yituṃ), uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ).

egg-plant EGG-PLANT

, s. hiṇḍīraḥ hiṅgulī vaṅganaḥ vārttākuḥ m. -kī bhaṇḍākī vātigaḥ duḥpradharṣaṇī citraphalā jukuṭaṃ.

eglantine EGLANTINE

, s. javāpuṣpo vanyalatābhedaḥ araṇyajavā.

egotism EGOTISM

, s. ahaṅkāraḥ ahaṅkriyā ahaṅkṛtiḥ f., ahantā ahamahamikā ahammatiḥ f., mamatā ātmābhimānaṃ ātmaślāghā ātmastutiḥ f.

egotist EGOTIST

, s. ahaṅkārī m. (n) ahaṃyuḥ m., ātmābhimānī m. (n) mamatāyuktaḥ.

egotistical EGOTISTICAL

, a. ahaṅkārī -riṇī -ri (n) ahaṅkāravān -vatī -vat (t), or ahaṅkriyāvān ahaṃyuḥ -yuḥ -yu māmakaḥ -kī -kaṃ ātmanīnaḥ -nā -naṃ.

egregious EGREGIOUS

, a. (Eminent) viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ khyātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ pramukhaḥ -khā -kaṃ uttamaḥ -mā -ma.

--(Great) atyantaḥ -ntā -ntaṃ ati prefixed; 'an egregious fool,' atimūrkhaḥ pratiniviṣṭamūrkhaḥ atyantavinaṣṭacittaḥ; 'an egregious rascal,' khyātagarhaṇaḥ atyantaduṣṭaḥ atigarhitaḥ.

egregiously EGREGIOUSLY

, adv. atyantaṃ ati atīva atiśayena bhṛśaṃ atimātraṃ.

egress EGRESS

, EGRESSION, s. niḥsāraḥ -raṇaṃ niḥsaraṇaṃ apasāraḥ nirgamaḥ nirgatiḥ f., vahirgamanaṃ niṣkramaṇaṃ niryāṇaṃ vinirgamaḥ.

egypt EGYPT

, s. (The country) misaradeśaḥ.

egyptian EGYPTIAN

, s. and a. misaradeśajaḥ misaradeśīyaḥ -yā -yaṃ.

eight EIGHT

, a. aṣṭa or aṣṭau m. f. n. (aṣṭan) aṣṭakaḥ -kā -kaṃ aṣṭasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

eighteen EIGHTEEN

, a. aṣṭādaśa m. f. n. (n) aṣṭādaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

eighteenth EIGHTEENTH

, a. aṣṭādaśaḥ -śī -śaṃ.

eightfold EIGHTFOLD

, a. aṣṭaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṣṭāvidhaḥ -dhā -dhaṃ aṣṭakaḥ -kā -kaṃ aṣṭāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aṣṭaprakāraḥ -rā -raṃ aṣṭadhā.

eighth EIGHTH

, a. aṣṭamaḥ -mī -maṃ aṣṭakaḥ -kā -kaṃ; 'one-eighth,' aṣṭamāṃśaḥ aṣṭamabhāgaḥ pādārddhaṃ.

eightieth EIGHTIETH

, a. aśītaḥ -tī -taṃ aśītitamaḥ -mā -maṃ.

eighthly EIGHTHLY

, adv. aṣṭamasthale aṣṭamapade aṣṭamasthāne.

eighty EIGHTY

, a. aśītiḥ f. sing., aśītisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'eighty years old,' aśītikaḥ -kā -kaṃ; 'eighty-one,' ekāśītiḥ f.; 'eighty-two,' dvyaśītiḥ f.; 'eighty-three,' tryaśītiḥ f.

either EITHER

, pron. distrib. (Of two) anyataraḥ -rā -rat.

--(Of many) anyatamaḥ -mā -mat; 'either of two days,' anyataredyus.

either EITHER

, conj. placed after a word, athavā vāpi kiṃvā; 'either a friend or an enemy,' mitraṃ vā athavā śatruḥ.

to ejaculate To EJACULATE

, v. a. utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ).

--(Utter a sudden prayer) ākasmikaprārthanām udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), akasmāt prārthanām udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

ejaculation EJACULATION

, s. udgāraḥ udgiraṇaṃ utkṣepaḥ udīraṇaṃ udāharaṇaṃ.

--(Utterance of a sudden prayer) ākasmikaprārthanodīraṇaṃ.

ejaculatory EJACULATORY

, a. utkṣepakaḥ -kā -kaṃ akasmād udīritaḥ -tā -taṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ.

to eject To EJECT

, v. a. apās (c. 4. -asyati -asituṃ), niḥsṛ in caus. (-sāra- yati -yituṃ), nirākṛ vahiṣkṛ vahiḥkṛ dūrīkṛ utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), pratikṣip samākṣip niṣkas in caus. (-kāsayati -yituṃ).

--(From office) adhikārāt or sācivyād bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ).

--(Vomit up) utkṣip udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ).

ejected EJECTED

, p. p. niḥsāritaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ vahiḥkṛtaḥ -tā -taṃ utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ apasāritaḥ -tā -taṃ apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(From office) cyutā-dhikāraḥ -rā -raṃ adhikārātprabhraṃśitaḥ -tā -taṃ nirbhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

ejection EJECTION

, s. nirasanaṃ niḥsāraṇaṃ apasāraṇaṃ utkṣepaḥ vahiṣkaraṇaṃ apāsanaṃ nirvāmanaṃ nirākaraṇaṃ apasarjjanaṃ prayāpaṇaṃ niṣkāsanaṃ.

ejectment EJECTMENT

, s. rājājñāpatreṇa kṣetragṛhāder nirākaraṇaṃ.

ejulation EJULATION

, s. vilapanaṃ paridevanaṃ kolāhalaḥ kruṣṭaṃ krandanaṃ hāhākāraḥ ārttanādaḥ hā hato'smīti utkrośanaṃ.

to eke To EKE

, v. a. (Enlarge) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

--(Lengthen) drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), tan (c. 8. tanīti -nituṃ), dīrghīkṛ.

to elaborate To ELABORATE

, v. a. saṃskṛ pariṣkṛ mahāyatnena or bahuśrameṇa sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) or siddhīkṛ or niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ) or nirmā (c. 2. -māti -tuṃ) or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

elaborate ELABORATE

, ELABORATED, a. or p. p. saṃskṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ mahāyatnena kalpitaḥ -tā -taṃ, or viracitaḥ -tā -taṃ or siddhīkṛtaḥ -tā -taṃ.

elaborately ELABORATELY

, adv. mahāyatnena mahāyāsena sapariṣkāraṃ bahuśrameṇa bahuprayāsena pariṣkārapūrvvaṃ.

elaboration ELABORATION

, s. pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., saṃskāraḥ mahāyatnena sādhanaṃ or nippādanaṃ or nirmāṇaṃ or kalpanaṃ or viracanaṃ.

to elance To ELANCE

, v. a. as (c. 4. asyati asituṃ), prās kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc.

to elapse To ELAPSE

, v. n. atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i), vyatī atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), gam (c. 1. gacchati gantuṃ): 'a long time elapsed,' aticakrāma sumahān kālaḥ; 'ten days having elapsed,' atikrānte daśāhe.

elapsed ELAPSED

, p. p. atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ gataḥ -tā -taṃ bhūtaḥ -tā -taṃ.

elastic ELASTIC

, a. sthitisthāpakaḥ -kā -kaṃ prakṛtiprāpakaḥ -kā -kaṃ varddhanakṣamaḥ -mā -maṃ mukhākuñcanīyaḥ -yā -yaṃ vitatīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ vistārayituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ svaprakṛtiṃ prati nivarttanaśīlaḥ -lā -laṃ.

elasticity ELASTICITY

, s. sthitisthāpakaṃ -katvaṃ -katā vardhanakṣamatā prakṛtiprāpakatvaṃ svaprakṛtiṃ prati nivarttanaśīlatā sukhākuñcanīyatā.

elate ELATE

, ELATED, a. uddhataḥ -tā -taṃ samuddhataḥ -tā -taṃ uddhatamanaskaḥ -skā -skaṃ prahṛṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ unnaddhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) samunnatacittaḥ -ttā -ttaṃ pramuditaḥ -tā -taṃ praphullaḥ -llā -llaṃ darpadhmātaḥ -tā -taṃ; 'elated with victory,' jayagarvvitaḥ -tā -taṃ.

to elate To ELATE

, v. a. dṛp in caus. (darpayati -yituṃ) prahṛp in caus. (-harṣa-yati -yituṃ) ullas in caus. (-lāsayati -yituṃ) pramud in caus. (-modayati -yituṃ).

elation ELATION

, s. uddhatiḥ f., cittasamunnatiḥ f., uddhatamanaskatvaṃ harṣaḥ paharṣaḥ darpaḥ pramodaḥ garvvaḥ; 'from conquest,' jayagarvvaḥ.

elbow ELBOW

, s. aratniḥ m., kaphoṇiḥ m. f. -ṇī kūrparaḥ kaphaṇiḥ m. f. -ṇī kīlaḥ

--(Of a river) vaṅkaḥ vakraṃ bhaṅguraḥ puṭabhedaḥ.

--(Corner) koṇaḥ.

to elbow To ELBOW

, v. a. aratninā tāḍayitvā vahiṣkṛ aratninā āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

elbow-chair ELBOW-CHAIR

, s. aratnidhāraṇayogyaḥ pīṭhaviśeṣaḥ.

elbow-room ELBOW-ROOM

, s. (Room for motion) prasaraḥ avakāśaḥ.

elder ELDER

, a. jyāyān -yasī -yaḥ (s) jyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vayojyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pūrvvajaḥ -jā -jaṃ agrajaḥ -jā -jaṃ varaḥ -rā -raṃ varīyān -yasī -yaḥ (s) variṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) caramavayāḥ &c., adhikavayaskaḥ -skā -skaṃ varṣīyān -yasī -yaḥ (s) varṣiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ agrimaḥ -mā -maṃ agriyaḥ -yā -yaṃ akaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

elder ELDER

, s. (Venerable person) guruḥ m., gurujanaḥ āryyajanaḥ vṛddhaḥ; 'elders,' vṛddhāḥ m. pl., prācīnāḥ m. pl., prācīnalokāḥ m. pl., pūrvvapuruṣāḥ m. pl., prāñcaḥ m. pl.

elderly ELDERLY

, a. adhikavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) madhyamavayaskaḥ -skā -skaṃ atikrānta-yauvanaḥ -nā -naṃ īṣadvṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

eldership ELDERSHIP

, s. jyeṣṭhatā -tvaṃ jyaiṣṭhyaṃ adhikavayaskatā gurutvaṃ.

eldest ELDEST

, a. jyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ or sarvvajyeṣṭhaḥ agrimaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ. See ELDER.

to elect To ELECT

, v. a. vṛ (c. 5. vṛṇoti -ṇute, c. 9. vṛṇāti -ṇīte, c. 1. varati -rituṃ -rītuṃ, c. 10. varayati -yituṃ), āvṛ udvṛ pravṛ; uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vāvṛt (c. 4. vāvṛtyate), anuruc in caus. (-rocayati -yituṃ) manonītaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Take) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), udgrah ādā.

--(Appoint) niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

--(Prefer) purodhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ); 'they elect a god to rule over them, devaṃ rājye varayanti; 'she elects him as a husband,' sā taṃ patitve varayati.

elect ELECT

, ELECTED, a. and p. p. manonītaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ vāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ gṛhītaḥ -tā -taṃ udgṛhītaḥ -tā -taṃ. purohitaḥ -tā -taṃ; 'to any office,' pade niyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

election ELECTION

, s. vṛtiḥ f., varaḥ -raṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ udgrahaṇaṃ grahaṇaṃ ādānaṃ niyojanaṃ manonayaḥ.

electioneering ELECTIONEERING

, s. padaprepsusaṃvarddhanārthaṃ parāśrayaprārthanaṃ.

elective ELECTIVE

, a. parāśrayādhīnaḥ -nā -naṃ parāgrahādhīnaḥ -nā -naṃ varaṇādhikāraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ varaṇakārī -riṇī -ri (n).

elector ELECTOR

, s. varaṇakārī m. (n) varayitā m. (tṛ) varaṇakṛt m., varaṇā-dhikāravān m. (t).

electoral ELECTORAL

, a. varaṇādhikārasambandhī -ndhinī -ndhi (n) varayitṛpadasambandhī

electorate ELECTORATE

, s. varayituḥ or varaṇakāriṇaḥ padaṃ or adhikāraḥ.

electre ELECTRE

, ELECTRUM, s. (Amber) tailasphaṭikaḥ śūkāpuṭṭaḥ.

--(Mixed metal) miśritadhātuḥ m., kāṃsyaṃ pītalohaṃ.

electric ELECTRIC

, ELECTRICAL, a. vaidyutaḥ -tī -taṃ vidyutvān -tvatī -tvat (t) taḍitvāna -tvatī -tvat (t) vidyunmayaḥ -yī -yaṃ vidyudvipayaḥ -yā -yaṃ.

electricity ELECTRICITY

, s. vidyut f., taḍit f., vidyudvastu n., vaidyutaśaktiḥ f., vajrasphuliṅgaḥ.

--(The science) vidyudvidyā vajramphuliṅgavidyā.

electuary ELECTUARY

, s. lehyaṃ avalehyaṃ avalehaḥ avalehyauṣadhaṃ.

eleemosynary ELEEMOSYNARY

, a. bhikṣādānasambandhī -ndhinī -ndhi (n) daridrapālanārthaḥ -rthā -rthaṃ daridropakārī -riṇī -ri (n) daridrapopaṇārthaṃ dattaḥ -ttā -ttaṃ.

elegance ELEGANCE

, ELEGANCY, s. cārutā saundaryyaṃ vinītatvaṃ vilāsaḥ lāvaṇyaṃ śobhā lālityaṃ; 'of form,' rūpalāvaṇyaṃ; 'of speech,' vāgvilāsaḥ.

elegant ELEGANT

, a. vilāsī -sinī -si (n) cāruḥ -rvvī -ru sulalitaḥ -tā -taṃ lalitaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ lāvaṇyavān -vatī -vat (t) līlā- vān &c., sundaraḥ -rā -rī -raṃ surūṣaḥ -ṣī -ṣaṃ rociṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu surekhaḥ -khā -khaṃ bhrājiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu vibhrāṭ m. f. n. (j) ślīlaḥ -lā -laṃ śubhagaḥ -gā -gaṃ agrāmyaḥ -myā -myaṃ; 'an elegant woman,' rūpavatī sumadhyamā.

--(As composition) surasaḥ -sā -saṃ.

elegantly ELEGANTLY

, adv. savilāsaṃ vilāsatayā salāvaṇyaṃ sulalitaṃ cāru.

elegiac ELEGIAC

, a. kāruṇikaḥ -kī -kaṃ karuṇāmayaḥ -yī -yaṃ śokasūcakaḥ -kā -kaṃ.

elegy ELEGY

, s. karuṇaṃ kāruṇikagītaṃ śokagānaṃ śokasūcakagītaṃ.

element ELEMENT

, s. (First or constituent principle) mūlavastu n., mūlaṃ bhūtaṃ vījaṃ adhibhūtaṃ mātraṃ vipayaḥ bhūtamātraṃ -trā tanmātraṃ avayavaḥ; 'the five elements,' pañcabhṛtaṃ pṛthivyādi n.

--(Of a science, &c.) tattvaṃ sūtraṃ.

--(Letter) akṣaraṃ.

--(Rudiments) ārambhaḥ prārambhaḥ.

--(Outline) vastumātraṃ vastu.

--(Ingredient) aṃśaḥ bhāgaḥ avayavaḥ; 'elemen-tary substance,' avyākṛtaṃ; 'elementary property,' kāraṇaguṇaḥ.

elemental ELEMENTAL

, a. bhautaḥ -tī -taṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ ādhibhautikaḥ -kī -kaṃ bhūtabhāvaḥ -vā -vaṃ pāñcabhautikaḥ -kī -kaṃ.

elementary ELEMENTARY

, a. (Simple, uncompounded) avyākṛtaḥ -tā -taṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ.

--(Primary) mūlikaḥ -kī -kaṃ maulaḥ -lī -laṃ.

--(Rudi-mental) ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ -kā -kaṃ.

elephant ELEPHANT

, a. hastī m. (n) gajaḥ karī m. (n) dantī m. (n) dvipaḥ vāraṇaḥ mātaṅgaḥ mataṅgaḥ kuñjaraḥ nāgaḥ dviradaḥ ibhaḥ radī m. (n) dvipāyī m. (n) anekapaḥ viṣāṇī m. (n) kareṇuḥ m. f., lambakarṇaḥ padmī m. (n) śuṇḍālaḥ karṇikī m. (n) dantāvalaḥ stamberamaḥ dīrghavaktraḥ drumāriḥ m. dīrghamārutaḥ vilomajihvaḥ śakvā m. (n) pīluḥ m.; mahāmṛgaḥ mataṅgajaḥ ṣaṣṭhihāyanaḥ; 'female elephant,' hastinī kariṇī padminī dhenukā vaśā, 'young elephant,' kalabhaḥ -bhī f., kariśāvakaḥ kareṇuśiśuḥ m., dikkaḥ; 'a large elephant,' gajapuṅgavaḥ kareṇuvaryyaḥ; 'wild elephant,' vanagajaḥ; 'furious elephant,' mattaḥ prabhinnaḥ garjjitaḥ; 'rutting elephant,' madotkaṭaḥ madakalaḥ; 'elephant out of rut,' uddhāntaḥ nirmadaḥ; 'leader of a herd of elephants,' yūthanāthaḥ yūthapaḥ; 'herd of elephants,' yūthaḥ -thaṃ hāstikaṃ gajatā gajavrajaṃ; 'troop of war-elephants,' ghaṭā ghaṭanā; 'elephants of the quarters,' airāvataḥ puṇḍarīkaḥ vāmanaḥ kumadaḥ añjanaḥ puṣpadantaḥ sārvabhaumaḥ supratīkaḥ; 'their females,' abhramuḥ f., kapilā piṅgalā anupamā tāmrakarṇī śubhradantī añjanā añjanāvatī; 'elephant's trunk,' śuṇḍā; 'his temples,' gaṇḍaḥ kaṭaḥ; 'his frontal globes,' kumbhau; 'the hollow between them,' viḍuḥ; 'his forehead,' lalāṭaṃ avagrahaḥ; 'his eye-ball,' iṣīkā īṣikā; 'corner of his eye,' niryyāṇaṃ nirṇāyanaṃ; 'root of his ear,' cūlikā; 'of his tail,' pecakaḥ; 'his withers,' skandhadeśaḥ āsanaṃ; 'his side,' pakṣabhāgaḥ pārśvabhāgaḥ; 'his thigh,' gātraṃ avaraṃ; 'juice from his temples,' madaḥ dānaṃ; 'water emitted from his trunk,' vamathuḥ m., karaśīkaraḥ; 'his roaring,' karigarjjitaṃ vṛṃhitaṃ; 'clephant-breaking,' hastiśikṣā; 'elephant-breaker,' hastiśikṣājīvī m. (n); 'elephant-stable,' vāraṇaśālā; 'master of the elephants,' gajādhyakṣaḥ.

elephant-driver ELEPHANT-DRIVER

, s. hastipaḥ -pakaḥ -pālaḥ mahāmātraḥ hasticārī m. (n) hastyārohaḥ niṣādī m. (n) ādhoraṇaḥ.

elephantiasis ELEPHANTIASIS

, s. (Disease of the skin) valmīkaḥ tvagrogaḥ duścarmmatvaṃ.

elephantine ELEPHANTINE

, a. hāsteyakaḥ -kī -kaṃ aibhaḥ -bhī -bhaṃ; 'as big as an elephant,' hastidvayasaḥ -sī -saṃ gajamātraḥ -trī -traṃ.

to elevate To ELEVATE

, v. a. unnam in caus. (-namayati -yituṃ) ucchri (c. 1. ucchrayati -yituṃ, rt. śri), samucchri procchri udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), uccīkṛ ūrddhvīkṛ utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), uddhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), uddṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), adhiruh in caus. (-ropayati -yituṃ) unnatiṃ kṛ.

--(To a high office) utkṛṣṭapade niyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ) or pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ).

elevated ELEVATED

, p. p. unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ samucchritaḥ -tā -taṃ abhyucchritaḥ -tā -taṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhataḥ -tā -taṃ samuddhataḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ abhyutthitaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ adhiropitaḥ -tā -taṃ adhirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ udgataḥ -tā -taṃ udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarhitaḥ -tā -taṃ uttuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ socchrāyaḥ -yā -yaṃ āhitagauravaḥ -vā -vaṃ kṛtoccais ind., ucchrāyī -yiṇī -yi (n).

elevation ELEVATION

, s. unnatiḥ f., samunnatiḥ f., utkapaḥ utkṛṣṭatā udhchrayaḥ samucchrayaḥ ucchrāyaḥ samucchrāyaḥ ucchritiḥ f., utthāpanaṃ abhyutthānaṃ utthitiḥ f., utsedhaḥ samutsedhaḥ uddhatiḥ f., uttuṅgatā autkarṣaṃ unnasatā uttolanaṃ ūrddhvatvaṃ adhirohaḥ unnayaḥ -yanaṃ unnāmaḥ unnamanaṃ upacayaḥ pratipattiḥ f., uccatā udayaḥ.

eleven ELEVEN

, a. ekādaśa m. f. n. pl. (n) ekādaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

eleventh ELEVENTH

, a. ekādaśaḥ -śī -śaṃ.

elf ELF

, s. vidyādharaḥ apadevatā vetālaḥ bhūtaḥ rākṣasaḥ piśācaḥ.

elf-lock ELF-LOCK

, s. jaṭā jaṭiḥ f., saṭā.

elfish ELFISH

, a. paiśācikaḥ -kī -kaṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ rākṣasaḥ -sī -saṃ.

to elicit To ELICIT

, v. a. nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), utkṛṣ; nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), uddhṛ utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) utpattiṃ kṛ nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ) niḥptṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) udbhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) nirduha (c. 2. -dogdhi -gdhuṃ), udvah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), apavah (c. 1. -nahati -voḍhuṃ).

elicitation ELICITATION

, s. nirhāraḥ uddhāraḥ utpādanaṃ niṣkarpaṇaṃ nirṇayanaṃ.

elicited ELICITED

, p. p. nirhṛtaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ.

to elide To ELIDE

, v. a. (Cut off a syllable) lup (c. 6. lumpati lopnuṃ).

eligibility ELIGIBILITY

, s. varaṇīyatā vāryyatvaṃ grāhyatvaṃ grahaṇīyatā yogyatā.

eligible ELIGIBLE

, a. varaṇīyaḥ -yā -yaṃ vāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vṛtyaḥ -tyā -tyaṃ grāhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ ādeyaḥ -yā -yaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ

elimination ELIMINATION

, s. (Turning out of doors) gṛhād vahiṣkaraṇaṃ or nirākaraṇaṃ.

--(In algebra) nāśaḥ madhyamanāśaḥ mathyamāharaṇaṃ madhyamāpanayanaṃ.

elision ELISION

, s. (Cutting off of a syllable) lopaḥ akṣaratyāgaḥ.

elixir ELIXIR

, s. (Medicine prolonging life) rasāyanaṃ tejovardhanaṃ.

elk ELK

, s. catuppadajantuviśeṣaḥ hariṇaprabhedaḥ.

ell ELL

, s. vastramāpane prayuktaḥ parimāṇaviśeṣaḥ.

ellipse ELLIPSE

, s. (An oval figure) aṇḍākāraḥ aṇḍākṛtiḥ m.

ellipsis ELLIPSIS

, s. (Figure of rhetoric) śeṣaḥ vyañjanā -naṃ vyaṅgyaḥ lakṣaṇā upalakṣaṇaṃ vyañjakaḥ; 'supplying an ellipsis,' adhyāhāraḥ abhyūhaḥ ūhaḥ.

elliptic ELLIPTIC

, ELLIPTICAL, a. (Oval) aṇḍākāraḥ -rā -raṃ aṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti.

--(Requiring something to be supplied) aghyāhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ūhyaḥ -hyā -hyaṃ abhyūhyaḥ -hyā -hyaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

elm ELM

, s. vanapādapaviśeṣaḥ vanyavṛkṣaprabhedaḥ.

elocution ELOCUTION

, s. (Pronunciation) uccāraṇaṃ udāharaṇaṃ vyāhāraḥ vāṇī.

--(In rhetoric) śabdacāturyyaṃ vāṅmayaṃ vaktṛtā vaktṛtvaśaktiḥ f., vākpaṭutā.

to elongate To ELONGATE

, v. a. dīrghīkṛ drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) pratan (c. 8. -tanoti -tituṃ), vitan vitatīkṛ.

[Page 222a]
elongated ELONGATED

, p. p. prasṛtaḥ -tā -taṃ āyāmitaḥ -tā -taṃ āyataḥ -tā -taṃ vyāyataḥ -tā -taṃ āyatimāna -mato -mat (t) lambitaḥ -tā -taṃ.

elongation ELONGATION

, s. āyatiḥ f., dīsīkaraṇaṃ tānaṃ prasāraṇaṃ drāghimā m. (n).

to elope To ELOPE

, v. n. gūḍhavivārhāyaṃ mātṛpitṛsvajanādyagocareṇa palāy (c. 1. palāyate -yituṃ) or mātṛpitṛsvajanādīnāma āśrayaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ). vyapasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ).

elopement ELOPEMENT

, s. gūḍhavivāhārthaṃmātṛpitṛsvajanādyagocareṇa palāyanaṃ or vipalāyanaṃ or mātṛpitrāśrayatyāgaḥ.

eloquence ELOQUENCE

, s. vākpaṭutā vākpāṭavaṃ paṭutvaṃ pāṭavaṃ vāgvibhavaḥ vaktṛtvaṃ vaktṛtvaśaktiḥ f., vākśaktiḥ f., sadvaktṛtā vāgmitvaṃ vāgvidagdhatā śabda-cāturyyaṃ supralāpaḥ subhāṣitaṃ suvacanaṃ vācāśaktiḥ f.

eloquent ELOQUENT

, a. vākpaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu vāgmī -gminī -gmi (n) vākyaviśāradaḥ -dā -daṃ vāgvid m. f. n., pravacanapaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu sadvaktā -ktrī -ktṛ (tṛ) vāgīśaḥ -śā -śaṃ vākpatiḥ -tiḥ -ti suvacāḥ -cāḥ -caḥ (s) vāgvidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ śabdacaturaḥ -rā -raṃ sārasvataḥ -tī -taṃ sumukhaḥ khī khaṃ.

eloquently ELOQUENTLY

, adv. pāṭavena sapāṭavaṃ vāgvibhavena śabdacāturyyeṇa.

else ELSE

, a. anyaḥ -nyā -nyat itaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ prabhinnaḥ -nnā -nnaṃ aparaḥ -rā -raṃ; 'any thing else,' kiñcid anyat; 'what else can he do,' punaḥ kiṃ karoti; 'any thing else but this,' etadbhinnaṃ kiñcit asmāt paraṃ kiñcit, or etadvyatiriktaṃ kiñcit.

else ELSE

, conj. (Otherwise) anyathā athavā no cet na cet itarathā itaratas anyatas paratas anyat kiṃvā etadvinā etadvyatirekeṇa.

elsewhere ELSEWHERE

, adv. anyatra itaratra paratra anyatas aparatas itaratas sthānāntare anyasthāne bhinnasthāne; 'gone elsewhere,' sthānāntaraṃ gataḥ -tā -taṃ.

to elucidate To ELUCIDATE

, v. a. spaṣṭīkṛ suspaṣṭīkṛ spaṣṭa (nom. spaṣṭayati -yituṃ), prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyaktīkṛ vyākṛ pariśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) dṛṣṭāntīkṛ daṣṭāntena or nidarśanena vyākhyā.

elucidated ELUCIDATED

, p. p. spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ vyākhyātaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ.

elucidation ELUCIDATION

, s. spaṣṭīkaraṇaṃ vyākhyā prakāśanaṃ dṛṣṭhāntena vyākaraṇaṃ.

elucidator ELUCIDATOR

, s. prakāśakaḥ vyākhyātā m. (tṛ) uddeśakaḥ nidarśanakārakaḥ.

to elude To ELUDE

, v. a. chalena apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or vyapakram or palāy (c. 1. palāyate -yituṃ) or vyapasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), palāyitvā parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), nistṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ); 'It eludes the grasp by reason of its subtilty,' sūkṣmatvād grahītuṃ na śakyate; 'eluding the senses,' indriyāgocaraḥ -rā -raṃ.

elumbated ELUMBATED

, a. śroṇivikalaḥ -lā -laṃ kṣīṇakaṭivalaḥ -lā -laṃ.

elusion ELUSION

, s. chalena palāyanaṃ or apakramaḥ -maṇaṃ nirgatiḥ f., nirgamaḥ.

elusive ELUSIVE

, a. palāyanaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vipalāyī -yinī -yi (n).

elusory ELUSORY

, a. chalī -linī -li (n) māyī -yinī -yi (n) chādmikaḥ -kī -kaṃ.

elysian ELYSIAN

, a. svargīyaḥ -yā -yaṃ svargyaḥ -rgyā -rgyaṃ paramānandadaḥ -dā -daṃ.

elysium ELYSIUM

, s. nandanaṃ svargaḥ ānandasthānaṃ sukhādhāraḥ sukhadaṃ vaikuṇṭhaṃ.

to emaciate To EMACIATE

, v. a. kraśa (nom. kraśayati -yituṃ), kṣi in caus. (kṣapa-yati -yituṃ) kṣīṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ glai in caus. (glapayati -yituṃ) māṃsakṣayaṃ kṛ śuṣkīkṛ.

to emaciate To EMACIATE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) kṛśībhū viśṝ in pass. (śīryyate) kṣai (c. 1. kṣāyati kṣātuṃ), glai (c. 1. glāyati glātuṃ), śuṣ (c. 4. śuṣpati śoṣṭuṃ), śuṣkībhū.

emaciated EMACIATED

, p. p. or a. kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ -śā -śa kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ glānaḥ -nā -naṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ amāṃsaḥ -sā -saṃ glāsnuḥ -snuḥ -snu; 'by hunger,' kṣutkṣāmaḥ -mā -maṃ.

emaciation EMACIATION

, s. kārśyaṃ kṛśatvaṃ -tā kṛśāṅgatvaṃ kṣāmatā śīrṇatā śarīra-kṣīṇatā śarīraśoṣaṇaṃ śarīrapākaḥ māṃsaśuṣkatā māṃsakṣayaḥ śoṣaḥ.

emanant EMANANT

, EMANATIVE, a. prasrutaḥ -tā -taṃ niḥsṛtaḥ -tā -taṃ viniḥsṛtaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ udbhūtaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ nirgataḥ -tā -taṃ.

to emanate To EMANATE

, v. n. (Flow from) sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasru niḥsru visru.

--(Proceed from) utpad in pass. (-padyate) niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), viniḥsṛ prasṛ; nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vahirgam udgam udi (c. 1. -ayati -etuṃ), udbhū prabhū.

emanation EMANATION

, s. niḥsrāvaḥ niḥsāraḥ -saraṇaṃ utpattiḥ f., nirgamaḥ -manaṃ udgamaḥ udbhavaḥ udbhāvaḥ udayanaṃ pravṛttiḥ f.

to emancipate To EMANCIPATE

, v. a. muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), nistṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai.

emancipated EMANCIPATED

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ nistāritaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paritrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(From worldly existence) muktaḥ -ktā -ktaṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

emancipation EMANCIPATION

, s. muktiḥ f., mocanaṃ mokṣaḥ -kṣaṇaṃ vimokṣaḥ -kṣaṇaṃ vimuktiḥ f., vimocanaṃ parimokṣaṇaṃ vaimuktaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ nistāraḥ trāṇaṃ paritrāṇaṃ visargaḥ tāraṇaṃ.

--(From worldly existence) muktiḥ f., nirvāṇaṃ nirvṛtiḥ f., apavargaḥ -varjjanaṃ siddhiḥ f., sadgatiḥ f., paramāgatiḥ f., śreyaḥ n. (s) niḥśreyaḥ n. (s) niḥśreyasaṃ niryāṇaṃ punarjanmajayaḥ kaivalyaṃ; 'desirous of it,' mumukṣuḥ -kṣuḥ -kṣu titīrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu.

emancipator EMANCIPATOR

, s. mocakaḥ mokṣakaḥ uddharttā m. (rttṛ) trātā m. (tṛ).

to emasculate To EMASCULATE

, v. a. vṛṣaṇau or vṛṣaṇadvayam utkṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), aṇḍachedaṃ kṛ puṃstvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), viphalīkṛ śaṇḍīkṛ nippuruṣīkṛ klīvīkṛ.

emasculated EMASCULATED

, p. p. chinnavṛṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ muṣkaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ viphalīkṛtaḥ -tā -taṃ viphalaḥ -lā -laṃ hṛtapauruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ śaṇḍaḥ śaṇḍhaḥ klīvaḥ napuṃsakaḥ.

emasculation EMASCULATION

, s. vṛṣaṇachedaḥ vṛṣaṇotpāṭanaṃ puṃstvaharaṇaṃ śaṇḍatā.

to embale To EMBALE

, v. a. dravyakūrccaṃ kṛ kūrccīkṛ bhāṇḍaṃ kṛ poṭalikāṃ kṛ.

to embalm To EMBALM

, v. a. mṛtaśarīraṃ tadrakṣaṇāya sugandhidravyāktaṃ kṛ or tadrakṣārthaṃ tiktauṣadhavyañjanādinā pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ).

embankment EMBANKMENT

, s. setuḥ m., setubandhaḥ mṛttikācayaḥ dharaṇaḥ piṇḍanaḥ vapraḥ.

to embar To EMBAR

, v. a. nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ).

embargo EMBARGO

, s. niṣedhaḥ nirodhaḥ avarodhaḥ bādhā vāraṇaṃ nāvo gamanāgama-naniṣedhaḥ or bāṇijyakarmmaniṣedhaḥ.

to embark To EMBARK

, v. a. naukām āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or niviś in caus. naukāyāṃ samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

to embark To EMBARK

, v. n. naukāṃ or potam āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or niviś.

--(Undertake) ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ).

embarkation EMBARKATION

, s. naukārohaṇaṃ naukāropaṇaṃ naukāpraveśanaṃ potaniveśanaṃ naukāsamarpaṇaṃ.

[Page 223a]
embarked EMBARKED

, p. p. naukārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ taraṇim ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ potāropitaḥ -tā -taṃ naukāpraviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ potaniveśitaḥ -tā -taṃ naukāsamarpitaḥ -tā -taṃ.

to embarrass To EMBARRASS

, v. a. muh in caus. (mohayati -yituṃ) vimuh vyāmuh ākulīkṛ vyākulīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), vyagrīkṛ saṅkarīkṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), kleśaṃ dā duḥkhaṃ dā śalyaṃ kṛ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ).

embarrassed EMBARRASSED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vyākulaḥ -lā -laṃ ākulitaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -gra samākulaḥ -lā -laṃ kātaraḥ -rā -raṃ kṛcchragataḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ āpadgataḥ -tā -taṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

embarrassment EMBARRASSMENT

, s. vyākulatā ākulatvaṃ vyagratā mohaḥ vyāmohaḥ kātaratā vyastatā sambhramaḥ kleśaḥ duḥkhaṃ śalyaṃ bādhaḥ -dhā kāryyasandehaḥ.

embassador EMBASSADOR

, s. dūtaḥ rājadūtaḥ rājapreritaḥ rājaprasthāpitaḥ rājapratinidhiḥ m. rājakarmmakaraḥ rājakāryyaṅkaraḥ.

embassadress EMBASSADRESS

, s. dūtī -tiḥ f., dūtikā rājadūtī rājadūtasya patnī or bhāryyā.

embassage EMBASSAGE

, EMBASSY, s. dūtyaṃ dautyaṃ dūtakriyā dūtadharmmaḥ; 'sent on an embassy,' prasthāpitaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ dūtaḥ -tā -taṃ.

to embattle To EMBATTLE

, v. a. vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), sainyaṃ yuddhārthaṃ vyūhena rac (c. 10. racayati -yituṃ) or sajjīkṛ or vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

embedded EMBEDDED

, p. p. or a. nihitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to embellish To EMBELLISH

, v. a. bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ alaṅkṛ samalaṅkṛ pariṣkṛ saṃskṛ śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ), parikarmma (nom. parikarmmayati -yituṃ), rañj (c. 10. rañja-yati -yituṃ).

embellished EMBELLISHED

, p. p. bhūṣitaḥ -tā -taṃ vibhūṣitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ śobhitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā -taṃ kṛtaśobhaḥ -bhā -bhaṃ maṇḍitaḥ -tā -taṃ prasādhitaḥ -tā -taṃ sālaṅkāraḥ -rā -raṃ kṛtālaṅkāraḥ -rā -raṃ.

embellishment EMBELLISHMENT

, s. alaṅkāraḥ alaṅkaraṇaṃ alaṅkriyā bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ bharaṇaṃ ābharaṇaṃ pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., saṃskāraḥ aṅgasaṃskāraḥ parikarmma n. (n) pratikarmma prasādhanaṃ maṇḍanaṃ śobhā -bhanaṃ kalpanā sajjā rañjanaṃ ākalpaḥ veśaḥ.

--(Of a book) patrarañjanaṃ.

--(Theatrical dress) nepathyaṃ varṇaḥ āhāryyaḥ.

ember-days EMBER-DAYS

, s. pl. yathāparyyāyaṃ vatsare vatsare catvāra upavāsasamayāḥ puṇyadināni puṇyāhāni.

embers EMBERS

, s. pl. bhasma n. (n) bhasitaṃ taptāṅgārocchiṣṭaṃ agnerucchiṣṭaṃ aṅgāraśeṣaṃ bhūtiḥ f.

to embezzle To EMBEZZLE

, v. a. gras (c. 1. grasate -situṃ), nikṣipnadravyaṃ nihnavena svīyaṃ kṛ or khīkṛ nyastadhanādi chalena svakīyaṃ kṛtvā upayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), paravittam apahnavena svādhīnaṃ kṛtvā hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ apahnu (c. 2. hnute -hnotuṃ), nihnu.

embezzled EMBEZZLED

, p. p. grastaḥ -stā -staṃ nihnutaḥ -tā -taṃ apahnavena or chalena svīkṛtaḥ -tā -taṃ or upayuktaḥ -ktā -ktaṃ or hṛtaḥ -tā -taṃ or apahṛtaḥ -tā -taṃ.

embezzlement EMBEZZLEMENT

, s. grasanaṃ apahnavena or nihnavena haraṇaṃ or apahāraḥ nikṣiptadhanādeḥ or paravittasya chalena upayogaḥ or prayogaḥ apahnavaḥ. nihnavaḥ abhilāṣaḥ.

to emblaze or emblazon To EMBLAZE or EMBLAZON

, v. a. kulīnapadacihnāni likhitvā śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) kulīnapadacihnair alaṅkṛ rañj (c. 10. rañja-yati -yituṃ).

emblazoned EMBLAZONED

, p. p. kulīnapadacihnaśobhitaḥ -tā -taṃ uddyotitaḥ -tā -taṃ.

emblem EMBLEM

, s. cihnaṃ lakṣaṇaṃ vyañjanaṃ liṅgaṃ lāñchanaṃ nidarśanaṃ ādarśaḥ dṛṣṭāntaḥ saṃjñā pratisā pratirūpaṃ saṅketaḥ ketuḥ m., dhvajaḥ patākā.

emblematic EMBLEMATIC

, EMBLEMATICAL, a. udbodhakaḥ -kā -kaṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ cihnakārī -riṇī -ri (n) or nidarśanakārī liṅgī -ṅginī -ṅgi (n)

emblematically EMBLEMATICALLY

, adv. nidarśanakrameṇa lākṣaṇikaprakāreṇa udboddhanārthaṃ.

emblic myrobalan EMBLIC MYROBALAN

, s. (A plant) tiṣyaphalā āmalakaḥ -kī amṛtā vayasthā vayaḥsthā kāyasthā.

embodied EMBODIED

, p. p. śarīrī -riṇī -ri (n) śarīravasn -vatī -vat (t) dehī -hinī -hi (n) dehavān -vatī -vat (t) savigrahaḥ -hā -haṃ saśarīraḥ -rā -raṃ savapuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ jātarūpaḥ -pī -paṃ jātaśarīraḥ -rā -raṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ.

embodiment EMBODIMENT

, s. śarīravattvaṃ dehavattvaṃ saśarīratā sannipātaḥ samāhāraḥ ekaśarīrīkaraṇaṃ.

to embody To EMBODY

, v. a. saśarīraṃ -rāṃ -raṃ kṛ ekaśarārākṛ ekāṅgīkṛ dehavantaṃ -vatīṃ -vat kṛ.

--(Collect into a mass) saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), ekaughīkṛ ekatra kṛ ekīkṛ.

to embolden To EMBOLDEN

, v. a. āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas nirbhayaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ.

emboldened EMBOLDENED

, p. p. āśvāsitaḥ -tā -taṃ gatabhīḥ -bhīḥ -bhi vītabhayaḥ -yā -yaṃ.

to emboss To EMBOSS

, v. a. rājatabhāṇḍādīni uccarekhādinā alaṅkṛ or upaskṛ or gaṇḍākāreṇa pariṣkṛ or samutsedhena takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ).

embossment EMBOSSMENT

, s. rājatabhāṇḍādīnām uccarekhādinā alaṅkaraṇaṃ gaṇḍākāreṇa or uccaiprakāreṇa takṣaṇaṃ samutsedhena takṣaṇaṃ praticchāyā.

to embowel To EMBOWEL

, v. a. nāḍīḥ or antrāṇi vahiṣkṛ or nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to embrace To EMBRACE

, v. a. āliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), samāliṅg; āśliṣ (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ), saṃśliṣ samāśliṣ upaśliṣ; svañj (c. 1. svajate svaṃktuṃ), pariṣvañj sampariṣvañj upaguh (c. 1. -gūhati -hituṃ), parirabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), kroḍīkṛ kroḍe kṛ.

--(Comprise) parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), parisamāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), pratisaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Encompass) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ), parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

embrace EMBRACE

, s. āliṅganaṃ -ṅgitaṃ āśleṣaḥ saṃśleṣaḥ śleṣaḥ pariṣvaṅgaḥ parirambhaḥ upagūḍhaṃ upagūhanaṃ avagūhanaṃ aṅkapālī -likā aṅgapāliḥ m., śliṣā līḥ f., aṅkaḥ kolaḥ layaḥ kroḍīkaraṇaṃ kroḍīkṛtiḥ f.

embraced EMBRACED

, p. p. āliṅgitaḥ -tā -taṃ śliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pariṣvaktaḥ -ktā -ktaṃ parirabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ parimṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ abhilīnaḥ -nā -naṃ līnaḥ -nā -naṃ nilīnaḥ -nā -naṃ kroḍīkṛtaḥ -tā -taṃ.

embrasure EMBRASURE

, s. prākāre chidraṃ or randhraṃ ākāśajananī m. (n) jālakaḥ.

to embrocate To EMBROCATE

, v. a. aṅgam auṣadhīyajalena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or ālap or upalip or anulip or auṣadhīyajalena ārdrīkṛtya mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ) or sammṛd or ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

embrocation EMBROCATION

. s. ālepanaṃ lepaḥ vilepaḥ upadehaḥ auṣadhīyajalaṃ pūraṇaḥ.

to embroider To EMBROIDER

, v. a. sūcīdvāreṇa puṣpādyalaṅkārān miv (c. 4. sīvyati sevituṃ) or niṣav or citr (c. 10. citrayati -yituṃ), kārmmikavastraṃ kṛ.

embroidered EMBROIDERED

, p. p. sūcikarmmadvāreṇa puṣpādyalaṅkṛtaḥ -tā -taṃ citrataḥ -tā -taṃ kārmmikaḥ -kī -kaṃ; 'embroidered cloth,' kārmmikavastraṃ.

embroiderer EMBROIDERER

, s. sūcīśilpavid m. f., sūcīśilpopajīvī m. -vinī f. (n) kārmmikavastrakṛt m. f.

embroidery EMBROIDERY

, s. suvarṇasūtrādinā puṣpādyalaṅkārasīvanaṃ sūcitā sūcīkarmma n. (n) sūcīśilpaṃ; 'embroidered cloth,' kārmmikavastraṃ.

to embroil To EMBROIL

, v. a. saṅkarīkṛ saṅkulīkṛ saṃkṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ) saṅkṛ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), astavyastīkṛ ākulīkṛ vyākulīkṛ, bhedaṃ or vairaktyaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or kṛ.

embroiled EMBROILED

, p. p. saṃkṣubdhaḥ -vyābdhaṃ jātabhedaḥ -dā -daṃ jātavirāgaḥ -gā -gaṃ.

embroilment EMBROILMENT

, s. saṅkarīkaraṇaṃ saṃkṣobhaḥ sāṅkaryyaṃ vipratipattiḥ f., bhedakaraṇaṃ.

embryo EMBRYO

, EMBRYON, s. bhūṇaḥ garbhaḥ kalanaṃ kalalaḥ -laṃ ṣaṃ garbhasthabālakasya praṣamāvayavaḥ pukhanaḥ.

--(Rudiments of any thing) ārambhaḥ pārambhaḥ.

emendable EMENDABLE

, a. śodhanīyaḥ -yā -yaṃ saṃśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ samādheyaḥ -yā -yaṃ.

emendation EMENDATION

, s. śodhanaṃ śuddhiḥ f., saṃśuddhiḥ f., viśodhanaṃ samādhānaṃ pratisamādhānaṃ.

emendator EMENDATOR

, s. śodhakaḥ saṃśodhakaḥ śodhanakṛt samādhātā m. (tṛ).

emended EMENDED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ śuddhīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

emerald EMERALD

, s. marakataḥ aśmagarbhaṃ harinmaṇiḥ m., rauhiṇeyaṃ gārutmat n., gāruḍaḥ garuḍāśmā m. (n) garuḍāṅkitaṃ garuḍottīrṇaṃ rājanīlaḥ sunīlakaḥ masāraḥ āpanikaḥ; 'of the colour of an emerald,' mārakataḥ -tī -taṃ.

to emerge To EMERGE

, v. n. (From the water, &c.) salilād unmajj (c. 6. -majjati -maṃktuṃ -majjituṃ) or utthā (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā) or vahirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or nirgam or niḥmṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ) or unnah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

--(Rise into view) udi (c. 1. udayati udetuṃ, rt. i), prādurbhū āvirbhū vahirbhū prabhū utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ), prakāśaṃ nirgam udbhā (c. 2. -bhāti -tuṃ) nirbhā prakāśaṃ or pratyakṣaṃ dṛś in pass. (dṛśyate) dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ. bhū.

--(Re-appear) punardṛś in pass.

emergence EMERGENCE

, EMERGENCY, s. prayojanaṃ avasaraḥ prastāvaḥ samayaḥ kāryyaṃ avaśyakatā āvaśyakatvaṃ akasmādutpannaṃ akasmādvṛttaṃ akasmādbhūtaṃ āka-smikasambhavaḥ aniścitaviṣayaḥ abhyudayaḥ samunnayaḥ samutpattiḥ f., āpad f., vipada f.; 'according to the emergency,' yathāvasaraṃ yathāprayojanaṃ prastāvasadṛśaṃ kāryyavaśāt yathākāryyaṃ yathāsambhavaṃ prasaṅgavaśāt; 'in this emergency,' ihasamaye.

emergent EMERGENT

, a. unmajjan -jjantī -jjat (t).

--(Unexpected) akasmādutpannaḥ -nnā -nnaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ.

--(Urgent) āvaśyakaḥ -kī -kaṃ.

emery EMERY

, s. mahālohaṃ uttamalohaḥ ayaskāntaḥ lohapariṣkārako dhātuḥ.

emetic EMETIC

, s. vamanaṃ vāntikṛt vamanotpādakam auṣadhaṃ.

emetic EMETIC

, EMETICAL, a. vāntidaḥ -dā -daṃ vamanakārī -riṇī -ri (n).

emigrant EMIGRANT

, s. svadeśaṃ tyaktukāmaḥ deśāntaram adhivivatsuḥ dūradeśe vivatsuḥ.

to emigrate To EMIGRATE

, v. n. svadeśaṃ tyaktvā deśāntare or dūradeśe or pradeśe vas (c. 1. vasati vastuṃ) or adhivas with acc. c., or adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ) with acc. c., dūradeśe vivatsayā svadeśaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

emigration EMIGRATION

, s. dūradeśādhivāsanārthaṃ svadeśatyāgaḥ deśāntarādhivāsanaṃ pradeśā-dhivāsanaṃ deśatyāgaḥ.

eminence EMINENCE

, s. (Exaltation, distinction) utkarpaḥ utkṛṣṭatā pramukhatvaṃ vyautkarṣaṃ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ unnatiḥ f., samunnatiḥ f., pradhānatvaṃ prakarṣaḥ prakṛṣṭatvaṃ paramapadaṃ parapadaṃ adhikatvaṃ ādhikyaṃ śiṣṭatā śreṣṭhatvaṃ mahodayaḥ sukhyātiḥ f., vikhyātiḥ f., sevyatāḥ

--(Height) ucchrayaḥ ucchrāyaḥ samucchrayaḥ utsedhaḥ bhamutsedhaḥ uccatvaṃ uttuṅgatā ūrddhvatvaṃ; 'a rising ground,' unnatabhūbhāgaḥ uccasthānaṃ.

eminent EMINENT

, a. utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uvrataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ agriyaḥ -yā -yaṃ pradhāna prefixed in comp., pravaraḥ -rā -raṃ vareṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ pravarhaḥ -rhā -rhaṃ uccaḥ -ccā -ccaṃ ucchritaḥ -tā -taṃ.

--(Celebrated) viśrutaḥ -tā -taṃ khyātaḥ -tā -taṃ mahāyaśaskaḥ -skā -skaṃ prathitaḥ -tā -taṃ; 'of eminent endowments,' mahābhāgaḥ -gā -gaṃ guṇāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ; 'to be emi-nent,' viśiṣ in pass. (-śiṣpate). See EXCELLENT.

[Page 224b]
eminently EMINENTLY

, adv. atyantaṃ atiśayena atyarthaṃ bhṛśaṃ adhikaṃ nirbharaṃ āta prefixed.

emissary EMISSARY

, s. dūtaḥ vārttāyanaḥ cāraḥ caraḥ vārttāharaḥ sandeśaharaḥ kāryyaṅkaraḥ prapojyaḥ ākhyāyakaḥ.

--(Secret agent) gūḍhapuruṣaḥ guptadūtaḥ guptacaraḥ -cārī m. (n) guptagatiḥ m., rahasyākhyāyī m. (n) praṇidhiḥ m., pratiṣkaḥ -ṣkaśaḥ -ṣkasaḥ.

emission EMISSION

, s. nirasanaṃ utsargaḥ utsarjranaṃ utkṣepaḥ -paṇaṃ visargaḥ udgāraḥ uccāraḥ srāvaḥ āśrāvaḥ mokṣaṇaṃ mocanaṃ pramocanaṃ udīraṇaṃ udvamanaṃ uptāraḥ ūrddhvaśodhanaṃ.

to emit To EMIT

, v. a. utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj niras (c. 4. -asyati -asituṃ), niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), samudīr samīr uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) udvam (c. 1. -vamati -mituṃ), sru in caus. (srāvayati -yituṃ) prasru skand (c. 10. skandayati -yituṃ), nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ); 'to emit blood,' raktaṃ sru in caus.; 'to emit saliva,' ślepmanirasanaṃ kṛ; 'to emit heat,' upmāṇam udvam.

emitted EMITTED

, p. p. utmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ udīritaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ skanditaḥ -tā -taṃ uccāritaḥ -tā -taṃ udvāntaḥ -ntā -ntaṃ.

emmenagogue EMMENAGOGUE

, s. strīṇām ṛtuvardhakam auṣadhaṃ.

emmet EMMET

, s. pipīlikā puttikā.

to emmew To EMMEW

, v. a. piñjare or saṅkaṭasthāne nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

emollient EMOLLIENT

, a. snehī -hinī -hi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehavān -vatī -vat cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śāntikaraḥ -rī -raṃ śāntidaḥ -dā -daṃ snigdhakārī -riṇī -ri (n).

emollient EMOLLIENT

, s. snehanaṃ abhyañjanaṃ abhyaṅgaḥ ālepaḥ upadehaḥ.

emolument EMOLUMENT

, s. lābhaḥ phalaṃ labdhiḥ f., prāptiḥ f., phalodayaḥ āyaḥ prati-pattiḥ f., arthaḥ labhyaṃ āgamaḥ udayaḥ vetanaṃ varttanaṃ.

emotion EMOTION

, s. (Passion, feeling) rasaḥ bhāvaḥ vikāraḥ manovikāraḥ rāgaḥ cittavṛttiḥ f., cittāvikāraḥ vibhramaḥ.

--(Agitation of mind) utkampaḥ uttāpaḥ antaḥkṣobhaḥ cittakṣobhaḥ antarvegaḥ abhitāpaḥ manastāpaḥ; 'under emotion,' anyathāvṛttiḥ -ttiḥ -tti.

to empale To EMPALE

, v. a. (Enclose with a row of stakes or stockade) yuddhe sainyarakṣārthaṃ vārkṣyeṇa or śaṅkupaṃktyā parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

--(Put to death by fixing on a stake) śūle or kīle or tīkṣṇaśūle āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or samāruh in caus., or niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) kīla (nom. kīlayati -yituṃ).

empaled EMPALED

, p. p. kīlitaḥ -tā -taṃ śūlāropitaḥ -tā -taṃ śūlaniveśitaḥ -tā -taṃ protaḥ -tā -taṃ.

empalement EMPALEMENT

, s. śūlāropaḥ -paṇaṃ śūlaniveśanaṃ; 'deserving empale-ment,' śūlyaḥ -lyā -lyaṃ; 'stake for empalement,' śūlaḥ kīlaḥ.

to empannel To EMPANNEL

, EMPARLANCE, EMPASSION. See To IMPANNEL, &c.

emperor EMPEROR

, s. rājādhirājaḥ mahārājādhirājaḥ adhirājaḥ adhīśvaraḥ rājarājaḥ mahārājaḥ samrāṭ m. (j) or adhirāṭ m., maṇḍaleśvaraḥ cakravarttī m. (n) sārvvabhaumaḥ sarvveśvaraḥ adhirājyabhāk m. (j).

emphasis EMPHASIS

, s. avadhāraṇaṃ gurūccāraṇaṃ dīrdhoccāraṇaṃ gauravaṃ.

emphatic EMPHATIC

, a. (Impressive) guruḥ -rvvī -ru.

--(Requiring emphasis) avadhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ avadhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Uttered with emphasis) gauraveṇa or avaghāraṇena uccāritaḥ -tā -taṃ.

emphatically EMPHATICALLY

, adv. avadhāraṇena sāvadhāraṇaṃ gauraveṇa sagauravaṃ.

empire EMPIRE

, s. ādhirājyaṃ adhirājyaṃ sāmrājyaṃ rājyaṃ rājatvaṃ ādhipatyaṃ aiśvaryyaṃ īśatvaṃ rājādhikāraḥ prabhutvaṃ.

--(Region governed) rāṣṭraṃ viṣayaḥ.

empiric EMPIRIC

, s. (A quack) duścikitsakaḥ mithyācikitsakaḥ chadmavaidyaḥ āyurvedānabhijñaḥ.

--(One who makes experiments) parīkṣakaḥ.

empirical EMPIRICAL

, a. (Charlatanical) āyurvedaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mithyāciki-tsāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) chādmikaḥ -kī -kaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ.

--(Experimental) parīkṣakaḥ -kā -kaṃ.

empirically EMPIRICALLY

, adv. āyurvedaviruddhaṃ duścikitsakavat parīkṣākrameṇa.

empiricism EMPIRICISM

, s. mithyācikitsā duścikitsā -tsanaṃ āyurvedānabhijñatā āyurvedaviruddhā cikitsā parīkṣā -kṣaṇaṃ.

emplastic EMPLASTIC

, a. leppaḥ -pyā -pyaṃ śyānaḥ -nā -naṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ.

to employ To EMPLOY

, v. a. (Use) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yoja-yati -yituṃ), upayuj sev (c. 1. sevate -vituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), upabhuj (c. 7. -bhunakti -bhuṃkte -bhoktuṃ), abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyavahṛ in caus. (-hārayati -yituṃ), dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ) vāh in caus. (vāhayati -yituṃ).

--(Occupy, give employment) vyāpṛ in caus. (-pārayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayuj.

--(Engage, appoint) niyuj viniyuj adhikṛ prakṛ; 'is em-ployed,' vidhīyate; 'having employed,' adhikṛtya āsthāya āśritya; 'employing,' vāhayan -yantī -yat (t).

employed EMPLOYED

, p. p. (Used) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ prayojitaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahṛtaḥ -tā -taṃ vyavahāritaḥ -tā -taṃ upabhuktaḥ -ktā -ktaṃ sevitaḥ -tā -taṃ.

--(Appointed) niyuktaḥ -ktā -ktaṃ viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Occupied) vyāpṛtaḥ -tā -taṃ vyāpāritaḥ -tā -taṃ vyāpārī -riṇī -ri (n) vyavasāyī -yinī -yi (n).

employer EMPLOYER

, s. prayojayitā m. (tṛ) prayojakaḥ vyāpārayitā m. (tṛ) pravarttakaḥ.

employment EMPLOYMENT

, s. (Use) prayogaḥ prayojanaṃ upayogaḥ upabhogaḥ vyavahāraḥ abhyāsaḥ.

--(Occupation, business, profession) vyāpāraḥ kāryyaṃ karmma n. (n) vyavasāyaḥ vyavahāraḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ kāryyodyogaḥ varttanaṃ vṛttaṃ vṛttitā jīvikā.

--(Appointment) niyogaḥ niyojanaṃ niyuktiḥ f., viniyogaḥ; 'out of employment,' nirvṛttiḥ -ttiḥ -tti kṣīṇavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

to empoison To EMPOISON

, v. a. (Administer poison) viṣa or tīkṣṇarasaṃ dā viṣaprayogaṃ kṛ vipaprayogeṇa naś in caus. (nāśayati -yituṃ).

--(Taint with poison) vipeṇa dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ).

empoisoned EMPOISONED

, p. p. viṣaṃdigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ viṣāktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

empoisonment EMPOISONMENT

, s. viṣaprayogaḥ viṣadānaṃ viṣeṇa nāśanaṃ or māraṇaṃ.

emporium EMPORIUM

, s. bāṇijyasthānaṃ lokayātrāyogyā or mahājanakarmmayogyā nagarī.

to empoverish To EMPOVERISH

, EMPOVERISHMENT. See IMPOVERISH, &c.

to empower To EMPOWER

, v. a. śaktiṃ or sāmarthyaṃ or adhikāritvaṃ dā niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), samarthaṃ -rthāṃ -rthaṃ kṛ anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), kṣamatām ṛ in caus. (arpayati -yituṃ).

empress EMPRESS

, s. rājādhirājasya patnī rājñī adhīśvarī mahārājapatnī.

emptied EMPTIED

, p. p. recitaḥ -tā -taṃ virecitaḥ -tā -taṃ śūnyīkṛtaḥ -tā -taṃ gatatoyaḥ -yā -yaṃ gatajalaḥ -lā -laṃ; 'poured out,' pātitaḥ -tā -taṃ avatāritaḥ -tā -taṃ.

emptiness EMPTINESS

, s. śūnyatvaṃ -tā riktatā -tvaṃ riktaṃ asāratā niḥsāratā virasatā nīrasatā rasābhāvaḥ apūrṇatvaṃ vitānatvaṃ tucchatvaṃ phalgutā.

emption EMPTION

, s. krayaḥ krayaṇaṃ krayakaraṇaṃ.

empty EMPTY

, a. riktaḥ -ktā -ktaṃ riktakaḥ -kā -kaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ śūnyamadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ -sā -saṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ vitānaḥ -nā -naṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vaśikaḥ kā -kaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ.

to empty To EMPTY

, v. a. ric (c. 1. riṇakti rektuṃ), viric riktīkṛ śūnyīkṛ virasīkṛ miḥsārīkṛ sāraṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

--(Pour out water, &c.) toyam avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or pat in caus. (pātayati -yituṃ) or prasu in caus. (-srāvayati -yituṃ); 'the river empties itself into the sea,' nadī samudraṃ viśati.

empty-handed EMPTY-HANDED

, a. riktahastaḥ -stā -staṃ riktapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi śūnyahastaḥ -stā -staṃ.

empty-headed EMPTY-HEADED

, a. śūnyamastakaḥ -kā -kaṃ nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ alpavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

to empurple To EMPURPLE

, v. a. dhūmrīkṛ lohitīkṛ aruṇīkṛ dhūmrasavarṇaṃ -rṇāṃ -rṇaṃ kṛ dhūmravarṇena rañj in caus. (rañjayati -yituṃ).

empyreal EMPYREAL

, a. āgneyaḥ -yī -yaṃ uparyyuparigagaṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

empyrean EMPYREAN

, s. uparyyuparisthagagaṇaṃ uttamasvargaḥ sūkṣmāgnisthānaṃ.

to emulate To EMULATE

, v. a. spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), vispardh āspardh pratispardh with inst. c.; ji in des. (jigīṣati -ṣituṃ) saṃghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rpituṃ), param abhibhavituṃ yat (c. 1. yatate -tituṃ), parābhibhavanāya udyogaṃ kṛ ahampūrvvam ahampūrvvamiti vad (c. 1. vadati -dituṃ); 'he emulates Indra,' śakreṇa saha spardhate.

emulation EMULATION

, s. sparddhā āsparddhā pratisparddhā jigīṣā vijigīṣā saṅgharṣaḥ parābhibhavecchā parābhibhavanāya udyogaḥ ahampūrvvikā sāpatnyaṃ.

emulative EMULATIVE

, EMULOUS, a. sparddhī -rddhinī -rddhi (n) pratisparddhī &c., jigīṣuḥ -ṣuḥ -ṣu jigīṣan -pantī -pat (t) vijigīṣuḥ -ṣuḥ -ṣu jrayecchuḥ -cchuḥ -cchu parābhibhavecchuḥ -cchuḥ -cchu bībhatsuḥ -tsuḥ -tsu.

emulator EMULATOR

, s. sparddhākārī m. (n) jigīṣuḥ m., saṅgharṣakārī m., sapatnaḥ.

to emulge To EMULGE

, v. a. nirduh (c. 2. -dogdhi -gdhuṃ, c. 10. -dohayati -yituṃ), nīrasīkṛ.

emulgent EMULGENT

, a. nirdohanakārī -riṇī -ri (n) nirdogdhā -gdhrī -gdhṛ (gdhṛ).

emulsion EMULSION

, s. pāyasikam auṣadhaṃ pāyasaṃ payasyaṃ.

emunctory EMUNCTORY

, s. śarīramaladvāraṃ śarīramalapathaḥ dehotsargapathaḥ.

to enable To ENABLE

, v. a. śaktiṃ or sāmarthyaṃ or kṣamatāṃ dā samarthaṃ -rthāṃ -rthaṃ kṛ śaktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ kṣamaṃ -māṃ -maṃ kṛ samarthīkṛ kḷp in caus. (kalpa-yati -yituṃ).

to enact To ENACT

, v. a. (Act, perform) kṛ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), prayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ) samyad in caus.

--(Decree) vyavasthādvāreṇa or śāsanadvāreṇa niṣpannaṃ kṛ or siddhaṃ kṛ vyavasthāṃ kṛ śāsanaṃ kṛ vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) praśās (c. 2. -śāsti -śāsituṃ), prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

--(Represent in action) naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ), abhinī (c. 1. -nayati -netuṃ).

enacted ENACTED

, p. p. vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ praśāsitaḥ -tā -taṃ.

enactment ENACTMENT

, s. śāsanaṃ praśāsanaṃ vyavasthā -sthāpanaṃ niyamaḥ śāsanapatraṃ ājñāpatraṃ rājājñā vidhānaṃ nideśaḥ ādeśaḥ.

enamel ENAMEL

, s. suvarṇālaṅkāracitrakaraṇe prayuktaṃ kācavat suvilayaṃ maṇivat sutejanīyaṃ snigdhadravyaṃ.

to enamel To ENAMEL

, v. a. pūrvvoktasnigdhadravyeṇa suvarṇālaṅkārān citr (c. 10. citra-yati -yituṃ) or citravicitrīkṛ.

to be enamoured To BE ENAMOURED

, v. n. anurāgavān -vatī -vat or anuraktaḥ -ktā -ktaṃ or āsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or as with inst. c. or loc. c., anurañj in pass. (-rajyate) āsañj in pass. (-sajyate). with loc. c., sah (c. 4. muhyati mohituṃ); 'he is enamoured with her,' tayā anurāgavān asti.

enamoured ENAMOURED

, p. p. anurāgavān -vatī -vat (t) anurāgī -giṇī -gi (n) anuraktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ jātamansathaḥ -thā -thaṃ.

to encage To ENCAGE

, v. a. piñjare praviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or avarudh or bandh (c. 9. baghnāti bandhuṃ).

to encamp To ENCAMP

, v. n. niviś (c. 6. -viśate -veṣṭuṃ), upaviś (-viśati) balena or sainyena upaviś kaṭake or śivire vas (c. 1. vasati vastuṃ) or samāvas or aghyās (c. 2. -āste -āsituṃ).

to encamp To ENCAMP

, v. a. sainyaṃ niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) kaṭakaṃ samāvas in caus. (-vāsayati -yituṃ) śiviraṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ)

encamped ENCAMPED

, p. p. niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samāvāsitaḥ -tā -taṃ samāvāsitakaṭakaḥ -kā -kaṃ niveśitasainyaḥ -nyā -nyaṃ adhyāsitaḥ -tā -taṃ.

encampment ENCAMPMENT

, s. (Act of encamping) niveśanaṃ vāhinīniveśanaṃ balopaveśanaṃ samāvāsaḥ.

--(Camp) niveśaḥ śiviraṃ kaṭakaḥ mandiraṃ skandhāvāraḥ balasthitiḥ f., paṭakaḥ.

to encase To ENCASE

, v. a. See INCASE.

to encave To ENCAVE

, v. a. kandare or kuhare or vivare guh (c. 1. gūhati goḍhuṃ), gartte gopanaṃ kṛ.

enceinte ENCEINTE

, a. garbhiṇī garbhavatī pūrṇagarbhā sasattvā āpannasattvā.

to enchafe To ENCHAFE

, v. a. tap in caus. (tāpayati -yituṃ) paritap kup in caus. (kopayati -yituṃ) prakup ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

to enchain To ENCHAIN

, v. a. nigaḍena or śṛṅkhalayā bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), nigaḍa (nom. nigaḍayati -yituṃ), śṛṅkhala (nom. śṝṅkhalayati -yituṃ).

to enchant To ENCHANT

, v. a. (Subdue by spells) mantradvāreṇa vaśīkṛ or muh in caus. (mohayati -yituṃ) abhimantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantr; abhicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), māyāṃ kṛ.

--(Charm the mind) mano hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or ram (c. 10. ramayati -yituṃ), hṛṣ (c. 10. harṣayati -yituṃ), prahṛṣ ṣaramaharṣaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

enchanted ENCHANTED

, p. p. (With joy) hṛṣṭamānasaḥ -sī -saṃ hṛtamānasaḥ -sī -saṃ paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ paramānanditaḥ -tā -taṃ pulakitaḥ -tā -taṃ.

--(By spells) abhimantritaḥ -tā -taṃ mantramohitaḥ -tā -taṃ. See CHARMED.

enchanter ENCHANTER

, s. māyī m. (n) abhicārī m. (n) abhicāravid māyā-kāraḥ māyākṛt m., māyikaḥ mohī m. (n) aindrajālikaḥ yogī m. (n) yogeśvaraḥ.

enchanting ENCHANTING

, a. manoharaḥ -rā -raṃ paramaharṣakaraḥ -rī -raṃ paramānandadaḥ -dā -daṃ mohī -hinī -hi (n). See CHARMING.

enchantingly ENCHANTINGLY

, adv. māyayā suramaṇīyaṃ yathā paramaharṣo jāyate tathā.

enchantment ENCHANTMENT

, s. māyā abhicāraḥ vaśakriyā yogaḥ samprayogaḥ abhimantraṇaṃ indrajālaṃ jālaṃ kuhakaḥ mohaḥ mantramohanaṃ saṃvadanaṃ -nā mūlakarmma n. (n) citrakarmma n., kārmmaṇaṃ kusratiḥ f.

enchantress ENCHANTRESS

, s. māyinī yoginī abhicāriṇī mohinī kuhakakārī.

to enchase To ENCHASE

, v. a. (A gem in gold) maṇiṃ suvarṇe praṇidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or khac (c. 10. khacayati -yituṃ).

--(Adorn silver vessels, &c., by embossed work) rājatabhāṇḍādīni uccarekhādinā alaṅkṛ or upaskṛ.

to encircle To ENCIRCLE

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), upaveṣṭ saṃveṣṭ parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), parigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), parisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), maṇḍala (nom. maṇḍalayati -yituṃ).

--(Embrace) pariṣvañj (c. 1. -ṣvajate -ṣvaṃktuṃ).

encircled ENCIRCLED

, p. p. valayitaḥ -tā -taṃ maṇḍalitaḥ -tā -taṃ parimaṇḍalitaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

encirclet ENCIRCLET

, s. valayaḥ maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ cakravālaṃ pariveṣṭanaṃ.

to enclose To ENCLOSE

, ENCLOSED, ENCLOSURE. See INCLOSE, &c.

encomiast ENCOMIAST

, s. stutipāṭhakaḥ maṅgalapāṭhakaḥ vandī m. (n) varṇakaḥ guṇo-tkīrttanakṛt guṇakathakaḥ guṇapraśaṃsakaḥ guṇapraśaṃsākārī m. (n).

encomiastic ENCOMIASTIC

, ENCOMIASTICAL, a. praśaṃsākaraḥ -rī -raṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ ślāghāmayaḥ -yī -yaṃ vandāruḥ -ruḥ -ru guṇaprakāśakaḥ -kā -kaṃ kīrttipra-kāśakaḥ -kā -kaṃ.

encomium ENCOMIUM

, s. praśaṃsā stutiḥ f., ślāghā guṇapraśasā guṇaślāghā guṇastutiḥ f., stutivākyaṃ praśaṃsāvākyaṃ stutivādaḥ guṇotkīrttanaṃ guṇagānaṃ vandanā varṇanā yaśovarṇanā stotraṃ stavaḥ vandipāṭhaḥ.

to encompass To ENCOMPASS

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), saṃveṣṭ upaveṣṭ praveṣṭ; parivṛ (c. 5. -vṛṇīti -varituṃ -rītuṃ), parigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), paryupasthā parisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), parī (c. 2. paryyeti -tuṃ, rt. i), parivā vyāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), saṃval (c. 1. -valate -lituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ).

encompassed ENCOMPASSED

, p. p. veṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parivṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ parītaḥ -tā -taṃ abhiparītaḥ -tā -taṃ parivītaḥ -tā -taṃ parivāritaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ valayitaḥ -tā -taṃ saṃvalitaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ parikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ pariplutaḥ -tā -taṃ abhipariplutaḥ -tā -taṃ nilīnaḥ -nā -naṃ gudhitaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'having encompassed,' parītya.

encompassment ENCOMPASSMENT

, s. pariveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ parivṛtiḥ f., vṛtiḥ f., pariveśaḥ -veṣaṇaṃ parigamaḥ parisarpaḥ parikriyā.

--(Circumlocution) vakroktiḥ f.

encore ENCORE

, s. punar punarvāre nāṭakasaṅgītādiśālāyāṃ praśaṃsāsūcanārthaṃ prekṣa-kāṇāṃ punariti sāṃrāviṇaṃ or punar gīyatāṃ punar abhinīyatāmiti bahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ f.

to encore To ENCORE

, v. a. praśaṃsāsūcanārthaṃ ṣunariti utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), punariti saṃhūtiṃ kṛtvā punarabhinayaṃ prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ).

encounter ENCOUNTER

, s. (Meeting) samāgamaḥ samāgatiḥ f., saṅgaḥ saṅgamaḥ saṅgataṃ melanaṃ melakaḥ milanaṃ samāsādanaṃ.

--(Conflict, collision) samāghātaḥ saṃyugaḥ samaraḥ saṅgṝmaḥ yuddhaṃ vigrahaḥ samprahāraḥ abhisampātaḥ samparāyaḥ saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ sammarddaḥ pratighātaḥ sampheṭaḥ.

to encounter To ENCOUNTER

, v. a. and n. (Meet) samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saṅgam mil (c. 6. milati melituṃ), sammil same (c. 2. samaiti -tuṃ, rt. i), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad pratimukhaṃ or abhimukhaṃ gam sammukhībhū.

--(In a hostile manner) pratiyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), samāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), samāghātaṃ kṛ.

encountered ENCOUNTERED

, p. p. samāgataḥ -tā -taṃ saṅgataḥ -tā -taṃ samupāgataḥ -tā -taṃ militaḥ -tā -taṃ pratimukhāgataḥ -tā -taṃ abhrimukhyāgataḥ -tā -taṃ āsāditaḥ -tā -taṃ samāsāditaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ vigṛhītaḥ -tā -taṃ.

to encourage To ENCOURAGE

, v. a. āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas viśvas ucchvas; protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) samutsah pariśāntv (c. 10. -śāntvayati -yituṃ), prahṛṣ in caus. (-harṣayati -yituṃ) uttij in caus. (-tejayati -yituṃ) anugraha (c. 9. -gṛhlāti -yituṃ), saṅgrah pradiś in in caus. (-deśayati -yituṃ) tejaḥ or viśvāsaṃ or āśāṃ kṛ or or vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) or savṛdh; pravṛtt in caus. (-varttayati -yituṃ).

encouraged ENCOURAGED

, p. p. āśvāsitaḥ -tā -taṃ samāśvāsitaḥ -tā -taṃ ucchvāsitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ uttejitaḥ -tā -taṃ anugṛhītaḥ -tā -taṃ.

encouragement ENCOURAGEMENT

, s. (Act of encouraging) āśvāsanaṃ samāśvāsanaṃ ucchvāsaḥ protsāhaḥ -hanaṃ pravarttaḥ prarocanaṃ uttejanaṃ samuttemanaṃ tejovardhanaṃ vardhanaṃ saṃvardhanaṃ.

--(Favor) anugrahaḥ āgrahaḥ saṅgrahaḥ grahaḥ sāhāyyaṃ upakāraḥ anupālanaṃ ānukūlpaṃ abhyupapattiḥ f., anurāgaḥ.

encourager ENCOURAGER

, s. āśvāsakaḥ protsāhakaḥ pravarttakaḥ anugrahītā m. (tṛ).

encouraging ENCOURAGING

, a. āśvāsakaḥ -sikā -kaṃ āśāvardhakaḥ -kā -kaṃ tejaskaraḥ -rī -raṃ sāntvadaḥ -dā -daṃ prarocanadaḥ -dā -daṃ.

to encroach To ENCROACH

, v. n. krame krame prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), pade pade prasṛppa parādhikāraṃ or parabhūmim āviśa (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or praviś or samāviś; krame krame svādhikāramaryyādām atikramya parādhikāraṃ or parabhūmim ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or abhikram or adhyākram; parādhīnaṃ kiñcid dravyam adharmmatraḥ or anyāyato grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or abhigrah or gras (c. 1. grasate -situṃ) or svīkṛ or ātmīyaṃ kṛ.

encroacher ENCROACHER

, s. pade pade prasarpakaḥ or parādhikāragrasakaḥ or parādhikārākrāmakaḥ or svabhūmimaryyādātikrāmakaḥ or parādhīnadravyagrāhakaḥ

encroaching ENCROACHING

, ENCROACHMENT, s. pade pade prasarpaṇaṃ or parādhikārapraveśaḥ; krame krame parādhikārākramaṇaṃ or parabhūmyabhikramaḥ or svādhikārātikramaṇaṃ or svādhikārollaṅghanaṃ or parādhīnadravyagrasanaṃ or parādhipatyākrāntiḥ f. or svādhipatyātikrāntiḥ f.

to encrust To ENCRUST

, v. a. See To INCRUST.

to encumber To ENCUMBER

, v. a. (Load, clog) bhāraṃ dā or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), bhāravantaṃ -vatīṃ -vat kṛ bhārākrāntaṃ -ntāṃ -ntaṃ kṛ bhāreṇa paribādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ) or gatiparibādhāṃ kṛ or uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or pratirudh or pratibandh (c. 9. badhnāti -bandhuṃ) or stambh in caus. (stambhayati -yituṃ) or vighna (nom. vighnayati -yituṃ) or āyas in caus. (-yāsayati -yituṃ) or kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ).

--(Load with debts) ṛṇabhāragrastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ.

encumbered ENCUMBERED

, p. p. bhāravān -vatī -vat (t) bhārī -riṇī -ri (n) bhārayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhāragrastaḥ -stā -staṃ bādhitaḥ -tā -taṃ pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vighnitaḥ -tā -taṃ.

encumbrance ENCUMBRANCE

, s. (Load) bhāraḥ dhurā.

--(Impediment) bādhā -dhakaḥ pratibandhaḥ pratirodhaḥ uparodhaḥ vighnaḥ stambhaḥ pratiṣṭambhaḥ viṣṭambhaḥ pratyūhaḥ antarāyaḥ

--(Useless addition) anubandhaḥ

--(Debt) ṛṇabhāraḥ ṛṇaṃ dhāraṇā.

encyclical ENCYCLICAL

, a. cākrikaḥ -kī -kaṃ cākreyaḥ -yī -yaṃ maṇḍalī -linī -li (n) varttulaḥ -lā -laṃ; 'letter,' bahujatānuddiśya patraṃ bahusādhāraṇapatraṃ

encyclopaedia ENCYCLOPAEDIA

, s. vidyācakraṃ vidyāmaṇḍalaṃ vidyāmuktāvaliḥ f., vidyāhā-rāvaliḥ f., vidyāvaliḥ f., vidyāparyyāyaḥ

end END

, s. (Extremity) antaḥ -ntaṃ paryyantaṃ prāntaḥ samantaḥ pāraḥ -raṃ.--

--(Termination) avasānaṃ paryyavasānaṃ avasāyaḥ avasādaḥ avasannatā sātiḥ f., sāyaḥ antaḥ -ntaṃ śeṣaḥ paryyavaśeṣaḥ pariṇāmaḥ kṣayaḥ gatiḥ f., nidhanaṃ atyayaḥ.

--(Conclusion) samāptiḥ f., niṣpattiḥ f., siddhiḥ f., nirvṛttiḥ f., niṣṭhā.

--(Cessation) viratiḥ f., virāmaḥ avaratiḥ f., uparatiḥ f., nivṛttiḥ f., vinivṛttiḥ f., vicchedaḥ upaśamaḥ.

--(Limit, term) avadhiḥ m., sīmā antaraṃ.

--(Last stage) pariṇāmaḥ.

--(Death) antakālaḥ antaḥ antakaḥ nidhanaṃ atyayaḥ apagamaḥ apāyaḥ maraṇaṃ nāśaḥ vināśaḥ dehakṣayaḥ upasaṃhāraḥ.

--(Extreme point) agraṃ agrabhāgaḥ mukhaṃ śikhā śikharaṃ aṇiḥ m.

--(Consequence) antaḥ phalaṃ phalamuttaraṃ uttaraṃ pariṇāmaḥ.

--(Object, scope) arthaḥ āśayaḥ abhiprāyaḥ tātparyyaṃ uddeśaḥ abhisandhiḥ m., kāryyaṃ kāryyavastu n.; 'end of the world,' palayaḥ kṣayaḥ kalpaḥ kalpāntaḥ saṃvarttaḥ upasaṃyamaḥ; 'end of day,' divasātyayaḥ dināvasānaṃ; 'end of night,' niśāvasānaṃ kṣapātyayaḥ; 'end of a garment,' añcalaḥ paṭāñcalaḥ -laṃ tarī tariḥ f., daśā vastiḥ m.; 'hear my speech to the end,' madvacanam avasānaparyyantaṃ or śeṣaṃ yāvat śṛṇu.

to end To END

, v. a. avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), samāp in caus. (-āpayati -yituṃ) sampṝ in caus. (-pūrayati -yituṃ) nivṛt in caus. (-varttayātaṃ -yituṃ) or nivṛt with abl. c. (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt vinivṛt viram in caus. (-ramayati -yituṃ) or viram with abl. c. (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam vyuparam niṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ) sādh in caus. (sādhayati -yituṃ) pratiyat (c. 10. -yātayati -yituṃ) Often rendered by anta as the last member of a compound; as, 'death ends life,' maraṇāntaṃ jīvitaṃ.

--(Get to the end) pār (c. 10. pārayati -yituṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ).

to end To END

, v. n. viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam vyuparam; nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vinivṛt nirvṛt samāp in pass. (-āpyate) niṣpad in pass. (-padyate) vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), vichid in pass. (-chidyate) avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), śam (c. 4. śāmyati śamituṃ). Often expressed by antaḥ -ntā -ntaṃ or paryyantaḥ -ntā -ntaṃ as the last member of a compound; as, 'a name which ends in a long vowel,' dīrghavarṇāntaṃ nāma; 'end-ing at the ocean,' sāgaraparyyantaḥ -ntā -ntaṃ.

to endanger To ENDANGER

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ śaṅkāsthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ bhayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehadolasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ saṃśayāpannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ śaṅkāspadaṃ kṛ; 'one who endangers his life,' saṃśayitajīvitaḥ.

to endear To ENDEAR

, v. a. priyaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ hṛdayapriyaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ dayitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ prītaṃ -tāṃ -taṃ kṛ abhīṣṭaṃ -ṣṭāṃ -ṣṭaṃ kṛ iṣṭaṃ -ṣṭāṃ -ṣṭaṃ kṛ snehapātraṃ kṛ.

endearing ENDEARING

, a. priyaṅkaraḥ -rī -raṃ priyakāraḥ -rī -raṃ prītikaraḥ -rī -raṃ.

endearment ENDEARMENT

, s. premakāraṇaṃ snehakāraṇaṃ priyatā -tvaṃ premahetuḥ m., premakarmma n. (n) śṛṅgārakarmma n., lalitaṃ hāvaḥ vilāsaḥ; 'word of endearment,' priyavākyaṃ.

endeavor ENDEAVOR

, s. yatnaḥ prayatnaḥ udyamaḥ udyogaḥ utsāhaḥ ceṣṭā -ṣṭanaṃ vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ samudyamaḥ pravṛttiḥ f., ārambhaḥ upakramaḥ āyāsaḥ prayāsaḥ guraṇaṃ viceṣṭitaṃ utthānaṃ grahaḥ vyāpāraḥ ghaṭanā

to endeavor To ENDEAVOR

, v. n. yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat ceṣṭ (c. 1. ceṣṭhate -ṣṭituṃ), viceṣṭ sañceṣṭ vyavamo (c. 4. -syati -sātuṃ), adhyavaso udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyāyam ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), prayas ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh vāh (c. 1. vāhate -hituṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), udyogaṃ kṛ prayāsaṃ kṛ

endeavored ENDEAVORED

, p. p. vyavasitaḥ -tā -taṃ adhyavasāyitaḥ -tā -taṃ ceṣṭitaḥ -tā -taṃ kṛtaprayatnaḥ -tnā -tnaṃ samudyataḥ -tā -taṃ kṛtotsāhaḥ -hā -haṃ vāhitaḥ -tā -taṃ.

ended ENDED

, p. p. avasitaḥ -tā -taṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ paryyavasitaḥ -tā -taṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ sitaḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ astaṅgataḥ -tā -taṃ astaṅgamitaḥ -tā -taṃ.

ending ENDING

, s. antaḥ -ntaṃ śeṣaḥ samāptiḥ f.; 'of a word,' padāntaṃ padasya śeṣavarṇaḥ.

endict ENDICT

, ENDICTMENT, ENDITE. See INDICT. &c.

endive ENDIVE

, s. śākaprabhedaḥ śuktatailādinā saha khādanīyaḥ śākaḥ.

[Page 228a]
endless ENDLESS

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ -ntakaḥ -kā -kaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ aparyyantaḥ -ntā -ntaṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niravadhiḥ -dhiḥ -dhi apāraḥ -rā -raṃ nirantaraḥ -rā -raṃ avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ amitaḥ -tā -taṃ atidīrghaḥ -rghā -rghaṃ.

endlessly ENDLESSLY

, adv. atyantaṃ avirataṃ anrārataṃ nirantaraṃ aśeṣatas.

endlessness ENDLESSNESS

, s. ānantyaṃ anantatā -tvaṃ atyantatvaṃ avirāmaḥ aviratiḥ f., avicchedaḥ ānantaryyaṃ nityatā.

endorse ENDORSE

, ENDORSEMENT, See INDORSE, INDORSEMENT.

to endow To ENDOW

, v. a. (With a portion) yautukaṃ or śulkaṃ or vṛttiṃ dā pratiṣṭhāṃ kṛ pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ).

--(Furnish with any thing) yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), samāyuj sampannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ yuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ dā; 'to be endowed with,' yuj in pass. (yujyate); 'he is endowed with all good qualities,' sarvvaguṇopeto'sti.

endowed ENDOWED

, p. p. (With a portion, &c.) pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ gṛhītaśulkaḥ -lkā -lkaṃ.

--(Furnished with any thing) yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ upetaḥ -tā -taṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ anvitaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ śīlaḥ -lā -laṃ śīlitaḥ -tā -taṃ.

--(With a grant of property) nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ

endowment ENDOWMENT

, s. (Settling a dower on a woman) yautukadānaṃ pratiṣṭhā.

--(Settling property for religious purposes) devasvadānaṃ agrahā-radānaṃ pratiṣṭhā.

--(The property so settled) devasvaṃ agrahāraḥ.

--(Grant of money for support) nibandhaḥ -ndhanaṃ.

--(Quality, gift of nature) guṇaḥ śaktiḥ f.

to endue To ENDUE

, v. a. sampannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ yuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ yuj (c. 10. yoja-yati -yituṃ), samāyuj dā; 'to be endued,' sampannaḥ -nnā -nnaṃ bhū yuj in pass. (yujyate). See. ENDOW.

endued ENDUED

, p. p. sampaṃnnaḥ -nnā -nnaṃ upetaḥ -tā -taṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ anvitaḥ -tā -taṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ.

endurance ENDURANCE

, s. (Bearing with patience) sahanaṃ sahatvaṃ sahatā sāhanaṃ sahiṣṇutā -tvaṃ sahanaśīlatā kṣamā titikṣā kṣāntiḥ f., marṣaḥ -rṣaṇaṃ dhairyyaṃ dhṛtiḥ f., dhīratvaṃ sthairyyaṃ utsāhaḥ; 'of austerities,' damaḥ.

--(Continuance) saṃsthitiḥ f., sthitiḥ f., sthitiḥ f., sthāyitvaṃ.

to endure To ENDURE

, v. a. (Bear) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), vipah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), saṃkṣam tij in des. (titikṣate -kṣituṃ) mṛṣ (c. 1. mṛṣyati -te marṣituṃ, (c. 10. marṣayati -yituṃ), dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ) upāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), dhairyyam ālas (c. 1. -lambate -mbituṃ) or avalamb. Sometimes expressible by śak; as, 'I cannot endure to see him,' taṃ draṣṭuṃ na śaknomi.

to endure To ENDURE

, v. n. (Last, continue) sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), cirasthāyī -yinī -yi bhū.

endured ENDURED

, p. p. soḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ visoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ titi-kṣitaḥ -tā -taṃ marpitaḥ -tā -taṃ; 'not to be endured,' na sahyaḥ -hyā -hyaṃ na kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ.

endurer ENDURER

, s. soḍhā m. (ḍhṛ) visoḍhā m., kṣantā m. (ntṛ) sahaḥ in comp.

enduring ENDURING

, a. (Lasting) sthāyī -yinī -yi (n) cirasthāyī &c., dīrghakālasthāyī &c., saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n).

--(Patient) sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sahanaśīlaḥ -lā -laṃ titikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu sahanaḥ -nā -naṃ kṣamaḥ -mā -maṃ sahaḥ -hā -haṃ.

endwise ENDWISE

, adv. agre agratas adhyagraṃ agram upadhāya or avalabhbya.

enemy ENEMY

, s. śatruḥ m., ripuḥ m., ariḥ m., arātiḥ m., vipakṣaḥ vairī m. (n) āmatraḥ pratipakṣaḥ apakārī m. (n) apakarttā m. (rttṛ) dveṣī m. (n) dveṣṭā m. (ṣṭra) dveṣaṇaḥ dviṣan m. (t) dviṭ m. (ṣ) vidviṭ vidveṣī m. (n) ahitaḥ virodhī m. (n) pratirodhī m. -rodhakaḥ sapatnaḥ durhṛd m., abhighātī m. (n) pratyavasthātā m. (tṛ) paraḥ pārakyaḥ paripanthī m. (n) -nthakaḥ pratyarthī m. (n) śātravaḥ pratibandhakaḥ vijigīṣuḥ m.; 'enemy in the rear,' pārṣṇigrāhaḥ; 'having no enemies,' abhūtaśatruḥ -truḥ -tru.

energetic ENERGETIC

, a. utsāhī -hinī -hi (n) udyogī -ginī -gi (n) vyavasāyī -yinī -yi (n) udyamī -minī -mi (n) utsāhayuktaḥ -ktā -ktaṃ sotsāhaḥ -hā -haṃ sodyogah -gā -gaṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ tejovān -vatī -vat (t) tejasvī -svinī -svi (n) kṛtaprayatnaḥ -tnā -tnaṃ prayatnavān -vatī -vat (t) sayatnaḥ -tnā -tnaṃ karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) karmmaśīlaḥ -lā -laṃ karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) śaktimān -matī -mat (t) śaktirūpaḥ -pā -paṃ analasaḥ -sā -saṃ atandraḥ -ndrā -ndraṃ atandritaḥ -tā -taṃ ālasyaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ vīryyavān -vatī -vat (t).

energetically ENERGETICALLY

, adv. sotsāhaṃ sodyogaṃ savyavasāyaṃ udyamena sayatnaṃ śaktyā prayatnatas savīryyaṃ sasattvaṃ pauruṣeṇa.

energy ENERGY

, s. (Power) tejaḥ n. (s) vīryyaṃ śaktiḥ f., sattvaṃ pramāvaḥ pauruṣaṃ.

--(Activity) udyogaḥ vyavasāyaḥ udyamaḥ utsāhaḥ sattvotsāhaḥ karmmodyogaḥ sayatnatā pravṛttiḥ f. The divine energies or mothers of the gods are brāhyī maheśvarī aindrī vārāhī vaiṣṇavī kaumārī kauverī cāmuṇḍā.

to enervate To ENERVATE

, v. a. durbalīkṛ śithilīkṛ tejaḥ or śaktiṃ or vīryyaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), klīv in caus. (klīvayati -yituṃ) kṣīṇīkṛ kṣīṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ klīvīkṛ.

enervated ENERVATED

, p. p. hṛtatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) kṣīṇavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ śithi-laśaktiḥ -ktiḥ -kti.

enervation ENERVATION

, s. durbalīkaraṇaṃ śithilīkaraṇaṃ tejoharaṇaṃ tejohāniḥ f., vīryyakṣayaḥ śaktihāniḥ f., klīvabhāvaḥ klīvatvaṃ pramīlā.

to enfeeble To ENFEEBLE

, v. a. durbalīkṛ alyabalīkṛ tejaḥ or sattvaṃhṛ (c. 1. harati harttuṃ).

enfeebled ENFEEBLED

, p. p. kṣīṇaśaktiḥ -ktiḥ -kti śithilabalaḥ -lā -laṃ hṛtatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) kṣīṇasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ gatavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sāmarthyahīnaḥ -nā -naṃ durbalaḥ -lā -laṃ; 'by age,' jaritaḥ -tā -taṃ jarāturaḥ -rā -raṃ.

to enforce To ENFORCE

, v. a. (Give strength to) dṛḍhīkṛ sthirīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ), saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ, c. 10. -stambhayati -yituṃ), sabalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ tejaḥ or śaktiṃ dā.

--(Put in act by force) balena or balātkāreṇa kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) or nriṣpad in caus. (-pādayati -yituṃ). The causal form of a verb may express the sense of en-force; as, 'to enforce payment,' in caus. (dāpayati -yituṃ).

enforced ENFORCED

, I. p. balena pravarttitaḥ -tā -taṃ or niṣpāditaḥ -tā -taṃ or praṇītaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃstabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'pay-ment must be enforced,' dāpyaḥ (i. e. he must be made to pay).

enforcement ENFORCEMENT

, s. (Putting in act by force) balātkāraḥ balena pravarttanaṃ or praṇayanaṃ or niṣpādanaṃ.

--(Corroboration) dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ saṃstambhaḥ draḍhapramāṇaṃ.

--(Urgent evidence) dṛḍhapramāṇaṃ gurupramāṇaṃ.

to enfranchise To ENFRANCHISE

, v. a. (Free from slavery or confinement) dāsyāt or bandhanād muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ) or vimuc or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ) or visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

--(Admit to the privileges of citizens) svādhīnīkṛ svatantrīka svavaśīkṛ paurajanānām adhikārān dā or pradā.

[Page 229a]
enfranchisement ENFRANCHISEMENT

, s. (Liberation from slavery or custody) dāsyamokṣaḥ bandhanamokṣaḥ dāsabhāvād vimokṣaḥ or vimuktiḥ f.

--(Ad-mission to the privileges of citizen, &c.) paurajanādhikāradānaṃ svādhīnīkaraṇaṃ.

to engage To ENGAGE

, v. a. (Occupy, employ) vyāpṛ in caus. (-pārayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayuj in caus. (-yojayati -yituṃ); 'be occupied in,' vyāpṛ in pass. (-priyate) with loc. c., vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt with loc. c., āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ) with acc. c., sev (c. 1. sevate -vituṃ), nirataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Appoint to any business) niyuj viniyuj adhikṛ prakṛ vṛ (c. 10. varayati -yituṃ).

--(Bind by contract) niyamapatreṇa or niyamena bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), pratijñāpatreṇa bandh.

--(Encounter, attack) yuddhaṃ kṛ saṅgrāmaṃ kṛ samāghātaṃ kṛ saṃyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

--(Win, draw) ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), anunī (c. 1. -nayati -netuṃ).

--(Pledge, pawn) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), ādhīkṛ.

to engage To ENGAGE

, v. n. (In battle) saṃyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), yuddhārambhaṃ kṛ raṇābhiyogaṃ kṛ.

--(Undertake) ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ).

--(Promise, make a contract) pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), sampratijñā niyamaṃ kṛ samayākṛ paṇaṃ kṛ aṅgīkṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ); 'make a contract of marriage,' vivāhapratijñāṃ kṛ vivāhasambandhaṃ kṛ vāgdānaṃ kṛ vāgniścayaṃ kṛ; 'better die than en-gage in such an act as this,' varaṃ maraṇaṃ na ca īdṛśe karmmaṇi pravṛttiḥ.

engaged ENGAGED

, p. p. (Occupied in) vyāpṛtaḥ -tā -taṃ nirataḥ -tā -taṃ rataḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ paraḥ -rā -raṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ āsthitaḥ -tā -taṃ avasthitaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ; 'engaged in business,' karmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ kāryyavān -vatī -vat (t) kriyāvān &c., karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) vyāpārī -riṇī -ri (n) vyavasāyī -yinī -yi (n) karmmasūdyataḥ -tā -taṃ; 'being engaged in,' pravarttamānaḥ -nā -naṃ; 'engaged in devotion,' yogārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'engaged in reading,' adhyayanarataḥ -tā -taṃ adhyayanābhimukhaḥ -khā -khaṃ; 'engaged in -meditation,' dhyānaparaḥ -rā -raṃ dhyānatatparaḥ -rā -raṃ; 'engaged in one's own duties,' svadharmme nirataḥ -tā -taṃ; 'engaged in a quarrel,' kalahāyitaḥ -tā -taṃ.

--(By contract, promised) pratijñātaḥ -tā -taṃ saṃviditaḥ -tā -taṃ uṣagataḥ -tā -taṃ abhyupagataḥ -tā -taṃ abhyupetaḥ -tā -taṃ aṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ prajñaptaḥ -ptā -ptaṃ kṛtasaṅketaḥ -tā -taṃ kṛtasamayaḥ -yā -yaṃ kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

--(Engaged to be married) prati-jñāvivāhitaḥ -tā vāgdattaḥ -ttā prattaḥ -ttā.

engagement ENGAGEMENT

, s. (Occupation) vyāpāraḥ kāryyaṃ karmma n. (n) pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ vṛttiḥ f., vyavasāyaḥ vyavahāraḥ.

--(Agreement, contract) pratijñā -jñānaṃ saṅketaḥ saṃvid f., samayaḥ niyamaḥ saṃskāraḥ upagamaḥ abhyupagamaḥ abhyupāyaḥ paṇaḥ paripaṇanaṃ vyavasthā prajñaptiḥ f., samādhiḥ m.; 'to make an engagement,' samayaṃ kṛ samayākṛ. See To EN-GAGE, v. n. 'To keep an engagement,' pratijñātaṃ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ); 'to break an engagement,' samayaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), samayabhedaṃ kṛ visaṃvādaṃ kṛ; 'one who has fulfilled his engagement,' kṛtapratijñaḥ.

--(Marriage-contract) vāgniścayaḥ vivāhapratijñā.

--(Battle) yuddhaṃ raṇābhiyogaḥ samāghātaḥ saṅgrāmaḥ samprahāraḥ.

--(Obligation) avaśyakarttavyaṃ.

engaging ENGAGING

, a. (Attractive, pleasing) manoharaḥ -rā -raṃ hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n) hṛdayakarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) mitrayuḥ -yuḥ -yu mitravatsalaḥ -lā -laṃ anurañjakaḥ -kā -kaṃ hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ anurāgajanakaḥ -kā -kaṃ.

engagingly ENGAGINGLY

, adv. manoharaṃ sapraṇayaṃ yathā hṛdayam ākṛṣyate tathā.

to engender To ENGENDER

, v. a. (Beget) jan in caus. (janayati -yituṃ) mañjan vijan prasū (c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ).

--(Produce) utpada in caus. (-pādayati -yituṃ) jan in caus.

engendered ENGENDERED

, p. p. jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ -tā -taṃ upajātaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ prasūtaḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ udbhavaḥ -vā -vaṃ, in comp.

engine ENGINE

, s. yantraṃ upakaraṇaṃ sādhanaṃ vilālaḥ; 'military engine,' yuddhayantraṃ yuddhāstraṃ; 'fire-engine,' agninirvāpaṇayantraṃ.

engineer ENGINEER

, s. yantrakāraḥ -rakaḥ yantranirmmāṇaśilpavid yantravid kalājñaḥ.

engineering ENGINEERING

, s. yantrakārasya vyāpāraḥ or karmma n. (n).

to engird To ENGIRD

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ), maṇḍala (nom. maṇḍala-yati -yituṃ).

england ENGLAND

, s. śvetadvīpaḥ iṅglaṇḍnāmako deśaḥ.

to engorge To ENGORGE

, v. a. gras (c. 1. grasate -situṃ), nigṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ).

to engrapple To ENGRAPPLE

, v. n. bāhūbāhavi or hastāhasti yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ).

to engrasp To ENGRASP

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

to engrave To ENGRAVE

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ, c. 5. takṣṇoti), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), rekhādinā alaṅkṛ or upaskṛ or mudrīkṛ or mudra (nom. mudrayati -yituṃ).

engraved ENGRAVED

, p. p. taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rekhādinā mudritaḥ -tā -taṃ or mudrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

engraver ENGRAVER

, s. takṣakaḥ taṣṭā m. (ṣṭṛ) tvaṣṭā m. (ṣṭṛ) mudrākaraḥ.

engraving ENGRAVING

, s. takṣaṇaṃ takṣaṇakarmma n. (n).

--(A print) mudrā.

to engross To ENGROSS

, v. a. (Thicken) sthūlīkṛ ghanīkṛ sāndrīkṛ niviḍīkṛ

--(Fatten) puṣ in caus. (popayati -yituṃ) pyai in caus. (pyāyayati -yituṃ).

--(Take the whole) sarvvaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pūrvvaṃ grah samudāyaṃ grah; 'to engross the mind,' cittaikāyyaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), cittam ananyavipayaṃ kṛ or ekapravaṇaṃ kṛ.

--(Purchase the whole of a commodity with a view to sell at a higher price) adhikamṛlyena vikrayārthaṃ sarvvabhāṇḍāni pūrvvaṃ krī (c. 9. krīṇāti -ṇīte kretuṃ), pūrvvakrayaṃ kṛ prakhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

--(Copy in a large distinct hand) suvyaktākṣaraiḥ or spaṣṭarūpeṇa likh (c. 6. likhati lekhituṃ), suspaṣṭākṣarāṇi likhitvā uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ).

engrossed ENGROSSED

, p. p. (Absorbed) niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nimagnaḥ -gnā -gnaṃ āsaktacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) ananya-viṣayaḥ -yā -yaṃ ekapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekāgraḥ -grā -graṃ parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'by fear,' bhayaikapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Forestalled) pūrvvaṃ gṛhītaḥ -tā -taṃ or krītaḥ -tā -taṃ.

engrosser ENGROSSER

, s. (Forestaller) pūrvvakretā m. (tṛ) sarvvabhāṇḍakretā pūrvvagrāhakaḥ prakhyātā m. (tṛ).

--(Copier) suspaṣṭarūpeṇa lekhakaḥ suvyaktalipikāraḥ.

to engulph To ENGULPH

, v. a. jalāvartte or jalagulme nikṣiṣ (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) avaghūrṇena gras (c. 1. grasate -situṃ), upagras.

to enhance To ENHANCE

, v. a. vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) upaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), adhikīkṛ adhikaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ gara (nom. garayati -yituṃ), pracurīkṛ; 'is enhanced,' upacīyate.

enhanced ENHANCED

, p. p. bardhitaḥ -tā -taṃ adhikīkṛtaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ.

enhancement ENHANCEMENT

, s. vṛddhiḥ f., vardhanaṃ upacayaḥ vivardhanaṃ unnatiḥ f., abhyudayaḥ

enigma ENIGMA

, s. gūḍhaṃ gūḍhavākyaṃ gūḍhapraśnaḥ pravahliḥ f. -hlikā prahelikā praśnadūtī śleṣaḥ śleṣoktiḥ f.

enigmatical ENIGMATICAL

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ sandi-gdhārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ dvyarthaḥ -rthā -rthaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ vyākhyāgamyaḥ -myā -myaṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

enigmatically ENIGMATICALLY

, adv. gūḍhaṃ sagūḍhārthaṃ nigūḍhārthatas aspaṣṭaṃ avyaktaṃ vakroktyā.

to enjoin To ENJOIN

, v. a. ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś pradiś vinirdiś samādiś sandiś vyādiś upadiś; ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) samājñā niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), viniyuj sanniyuj cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud sañcud śās (c. 2. śāsti śāsitaṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

enjoined ENJOINED

, p. p. ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pracoditaḥ -tā -taṃ sañcoditaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ; 'by the vedas,' vedavi-hitaḥ -tā -taṃ.

to enjoy To ENJOY

, v. a. bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj anubhuj paribhuj adhibhuj; aś (c. 5. aśnute, c. 9. aśnāti aśituṃ), samaś upāś; anubhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), āsvad or āsvād (c. 1. -svadati or -svādati -dituṃ), puṣ (c. 4. puṣyati poṣṭuṃ) with acc. c.

--(Delight in) ram (c. 1. ramate rantuṃ), abhiram nand (c. 1. nandati -ndituṃ), abhinand ruc (c. 1. rocate -cituṃ).

--(Possess with satisfaction) sukhena or santoṣeṇa upayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ) or dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ) or dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ) or sev (c. 1. sevate -vituṃ)

enjoyable ENJOYABLE

, a. bhogyaḥ -gyā -gyaṃ upabhogyaḥ -gyā -gyaṃ subhogīnaḥ -nā -naṃ bhogavān -vatī -vat (t) ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ ānandadaḥ -dā -daṃ sukhadaḥ -dā -daṃ manoramaḥ -mā -maṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ āsvādanīyaḥ -yā -yaṃ.

enjoyably ENJOYABLY

, adv. sabhogaṃ sopabhogaṃ ramaṇīyaṃ subhagaṃ joṣaṃ.

enjoyed ENJOYED

, p. p. bhuktaḥ -ktā -ktaṃ upabhuktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtopabhogaḥ -gā -gaṃ anubhūtaḥ -tā -taṃ aśitaḥ -tā -taṃ āsvādita -tā -taṃ.

enjoyment ENJOYMENT

, s. (Fruition) bhogaḥ bhuktiḥ f., upabhogaḥ paribhogaḥ anubhavaḥ āsvādaḥ -danaṃ phalabhogaḥ sukhāsvādaḥ nirveśaḥ.

--(Pleasure) mukhaṃ saukhyaṃ ratiḥ f., rataṃ ānandaḥ harṣaḥ āhlādaḥ āmodaḥ pramodaḥ santoṣaḥ madaḥ.

to enkindle To ENKINDLE

, v. a. uddīp in caus. (-dīpayati -yituṃ) uttap in caus. (-tāpayati -yituṃ) uttij in caus. (-tejayati -yituṃ) samindh (c. 7. -inddhe -ndhituṃ), prajval in caus. (-jvalayati -yituṃ) saṃjval sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ).

enkindled ENKINDLED

, p. p. uddīptaḥ -ptā -ptaṃ samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uttejitaḥ -tā -taṃ uttāpitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ.

to enlarge To ENLARGE

, v. a. (Extend, make large) vistṝ in caus. (-stāra-yati -yituṃ) vitan (c. 8. -tanoti -niṃtuṃ), prath (c. 10. prathayati -yituṃ), viśālīkṛ vipulīkṛ pracurīkṛ prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

--(Augment) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh; edh in caus. (edhayati -yituṃ) āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ) samāpyai sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ), sphītīkṛ vṛddhiṃ nī (c. 1. nayati netuṃ), vṛṃh (c. 10. vṛhayati -yituṃ), upavṛṃh.

to enlarge To ENLARGE

, v. n. (Grow large) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), abhivṛdh vivṛdh pravṛdh; viśālībhū vipulībhū pracurībhū pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ), upaci in pass. (-cīyate) sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), āsphāy vitan in pass. (-tanyate) vistṝ in pass. (-stīryyate) vṛddhim i (c. 2. eti -tuṃ), praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ).

--(Describe at large) varṇ (c. 10. varṇayati yituṃ), upavarṇ saṃvarṇ suvistareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), vāgvistāreṇa or vākprapañcena vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ), atyuktiṃ kṛ.

enlarged ENLARGED

, p. p. pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prathitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ-tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ śṛnaḥ -nā -naṃ sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ vṛṃhitaḥ -tā -taṃ.

enlargement ENLARGEMENT

, s. vṛddhiḥ f., vardhanaṃ pravṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., sphātiḥ f., sphītiḥ f., vistāraḥ āpyāyanaṃ vṛṃhaṇaṃ vipulatā viśālatā sphāraḥ prapañcaḥ bāhulpaṃ

enlarger ENLARGER

, s. vṛddhikaraḥ sphīṭikaraḥ vistārakaḥ saṃvardhakaḥ.

to enlighten To ENLIGHTEN

, v. a. vikāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) prakāś dyut in caus. (dyotayati -yituṃ) pradyut uḍyut dīp, in caus. (dīpayati -yituṃ) vidīp uddīp; virāj in caus. (-rājayati -yituṃ) bhāsa in caus. (bhāsayati -yituṃ) prabhās udbhās bhrāj in caus. (bhājayati -yituṃ) vimala (nom. vimalayati -yituṃ).

--(Instruct) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

enlightened ENLIGHTENED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ pradyotitaḥ -tā -taṃ uddyotitaḥ -tā -taṃ dīpitaḥ -tā -taṃ suprabhātaḥ -tā -taṃ.

--(Instructed) gṛhītārthaḥ -rthā -rthaṃ prāptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to enlist To ENLIST

, v. a. (Enter names on a list) nāmāvalipatre or nāmapari-saṃkhyāpatre nāmāni samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or likha.

--(Enlist soldiers) sainyamadhye samāruh in caus. or sainyanrāmāvalimadhye āruh or abhilikh yuddhakarmmaṇi vyāpṛ in caus. (-pārayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) astrāṇi grah in caus. (grāhayati -yituṃ).

--(Gain over to one's own party) svapakṣīkṛ ātmapakṣīkṛ; ātmasātkṛ.

enlisted ENLISTED

, p. p. sainyanāmāvalimadhye samāropitaḥ -tā -taṃ abhilikhitaḥ -tā -taṃ.

enlisting ENLISTING

, s. sainyanāmāvalimadhye samāropaṇaṃ or āropaṇaṃ or nāmābhilekhanaṃ yuddhe pravarttanaṃ.

to enliven To ENLIVEN

, v. a. āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas viśvas uttij in caus. (-tejayati -yituṃ) tejaḥ kṛ or .

--(Make cheer-ful) hṛṣ in caus. (harṣayati -yituṃ) hlād in caus. (hlādayati -yituṃ) āhlād ullas in caus. (-lāsayati -yituṃ).

enmity ENMITY

, s. vairaṃ vairitā śatrutā riputā aritā śātravaṃ vipakṣatā dveṣaḥ -ṣaṇaṃ vidveṣaḥ virodhaḥ vairabhāvaḥ pratidvandvaṃ pratipakṣatā vidviṣṭatā aprītiḥ f., paratā.

to ennoble To ENNOBLE

, v. a. (Raise to nobility) kulīnapade niyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ) or pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ).

--(Dignify) śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) samman in caus. (-mānayati -yituṃ) utkarṣaṃ kṛ unnatiṃ kṛ yaśaḥ kṛ.

ennoblement ENNOBLEMENT

, s. pratipattiḥ f., utkarṣaḥ padavṛddhiḥ f., kulīnatā padasamunnatiḥ f.

ennui ENNUI

, s. glāniḥ f., klāntiḥ f., śrāntiḥ f., vipādaḥ viṣaṇatā vimarddaḥ.

enormity ENORMITY

, s. (Atrocious crime) atipātakaṃ atipāpaṃ mahāpātakaṃ mahāpāpaṃ aghorapātakaṃ.

--(Atrociousness) atiduṣṭatā aghoratā ghoratā.

enormous ENORMOUS

, a. (Beyond measure, exceeding) atimātraḥ -trā -traṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ aparimitaḥ -tā -taṃ.

--(Very large) atimahān -hatī -hat (t). sumahān &c., ativṛhan -hatī -hat (t).

--(In body) atikāyaḥ -yā -yaṃ vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ bhīmavigrahaḥ -hā -haṃ.

enormously ENORMOUSLY

, adv. atyantaṃ atimātraṃ atiśayena sumahat atimahat.

enough ENOUGH

, adv. alaṃ yatheṣṭaṃ ityalaṃ paryyāptaṃ pracuraṃ pracurataraṃ upayuktaṃ kṛtaṃ yathāvat; 'quite enough,' alantarāṃ; 'enough of this,' alam anena 'enough of ceremony,' kṛtam ādareṇa; 'to be enough for,' kḷp (c. 1. kalpate -lpituṃ).

enough ENOUGH

, a. yatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ pracuraḥ -rā -raṃ -rataraḥ -rā -raṃ samṣūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vahulaḥ -lā -laṃ; 'just food enough to satisfy hunger,' tṛptimātrocitam annaṃ; 'food enough for a year,' saṃvatsaranirvāhasamartham annaṃ.

enough ENOUGH

, s. yatheṣṭatvaṃ paryyāptiḥ f., prācuryyaṃ upayuktatvaṃ bāhulyaṃ nirvāhaḥ; 'having enough for subsistence,' alañjīvikaḥ -kā -kaṃ.

enquire ENQUIRE

, ENQUIRY. See INQUIRE, &c.

to enrage To ENRAGE

, v. a. kup in caus. (kopayati -yituṃ) prakup saṃkup; krudh in caus. (krodhayati -yituṃ) ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ) krodhaṃ or kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

to be enraged To be ENRAGED

, v. n. krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), saṃkrudh abhisaṃkrudh; kup (c. 4. kupyati kopituṃ), prakup saṅkup; ruṣ (c. 4. ruṣpati roṣituṃ), with dat. c.

enraged ENRAGED

, p. p. kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kupitaḥ -tā -taṃ prakopitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ -tā -taṃ saṃkruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kopākulaḥ -lā -laṃ ruṣitaḥ -tā -taṃ ruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upajātakopaḥ -pā -paṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ āgatamanyuḥ -nyuḥ -nyu jātaroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ iddhamanyuḥ -nyuḥ -nyu upmānvitaḥ -tā -taṃ.

to enrapture To ENRAPTURE

, ENRAVISH, v. a. paramaharṣeṇa muh in caus. (mohayati -yituṃ) or sammuh atiśayena prahṛṣa in caus. (-harṣayati -yituṃ) or parihṛṣ; 'to be enraptured, atyantaṃ hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ), pulakitaḥ -tā -tam am paramaharṣeṇa muh (c. 4. muhyati mohituṃ).

enraptured ENRAPTURED

, p. p. harṣamohitaḥ -tā -taṃ sammohitaḥ -tā -taṃ praharṣitaḥ -tā -taṃ samprahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pulakitaḥ -tā -taṃ romāñcitaḥ -tā -taṃ paramānanditaḥ -tā -taṃ vismitaḥ -tā -taṃ harṣonmattaḥ -ttā -ttaṃ.

enravishment ENRAVISHMENT

, s. paramaharṣajo mohaḥ sammohaḥ praharṣaḥ harṣāveśaḥ paramānandaḥ atyantāhlādaḥ vismayaḥ unmadaḥ.

to enrich To ENRICH

, v. a. (Make rich) sadhanaṃ -nāṃ -naṃ kṛ āḍhyaṃ -ḍhyāṃ -ḍhyaṃ kṛ samṛddhīkṛ vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) dhana or arthaṃ bṛdh.

--(Make fertile) āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ) sphāy in caus. (sphāva-yati -yituṃ) sphītīkṛ saphala (nom. saphalayati -yituṃ).

--(Adorn) śubh in caus. (śobhayati -yituṃ) upaśubh.

enriched ENRICHED

, p. p. saṃvardhitaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ sphītīkṛtaḥ -tā -taṃ.

enriching ENRICHING

, a. arthakaraḥ -rī -raṃ arthajanakaḥ -kā -kaṃ śobhakṛt m. f. n.

to enroll To ENROLL

, v. a. nāmāvalipatre or nāmaparisaṃkhyāpatre nāmāni samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or likh.

enrolled ENROLLED

, p. p. nāmāvalipatre samāropitaḥ -tā -taṃ or abhilikhitaḥ -tā -taṃ abhilikhitanāmā -mā -ma (n) āropitanāmā -mā -ma (n).

enroller ENROLLER

, s. nāmalekhakaḥ nāmābhilekhakaḥ nāmasamāropakaḥ nāmāropakaḥ.

enrolment ENROLMENT

, s. nāmābhilekhanaṃ nāmasamāropaṇaṃ nāmāropaṇaṃ nānalikhanaṃ nāmalekhanaṃ

ens ENS

, s. (Being) bhūtaṃ adhibhūtaṃ sattvaṃ bhāvaḥ sattā sambhavaḥ.

ensample ENSAMPLE

, s. See EXAMPLE.

to ensanguine To ENSANGUINE

, v. a. raktena or śoṇitena lip (c. 6. limpati leptuṃ), raktāktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

to ensconce To ENSCONCE

, v. a. chad (c. 10. chādayati -yituṃ), saṃchad prachad rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), gup (c. 1. gopāyati goptuṃ), abhigup guh (c. 1. gūhati -hituṃ); 'ensconce one's self,' āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), samāśri saṃśri ātmānaṃ gup or guh.

ensconced ENSCONCED

, p. p. samāśritaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ pracchanne sthāpitaḥ -tā -taṃ.

to ensear To ENSEAR

, v. a. dah in caus. (dāhayati -yituṃ) kṣāram ṛ in caus. (arpayati -yituṃ)

[Page 231b]
to enshield To ENSHIELD

, v. a. ochad (-chādayati -yituṃ) gup (c. 1. gopāyati goptuṃ).

to enshrine To ENSHRINE

, v. a. pavitradravyaṃ sugahanādhāre or sugahanabhāṇḍe or supratiṣṭhi-tabhājane niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ).

enshrined ENSHRINED

, p. p. supratiṣṭhitabhāṇḍe or sugahanādhāre rakṣitaḥ -tā -taṃ.

ensiform ENSIFORM

, a. asyākāraḥ -rā -raṃ khaṅgākṛtiḥ -tiḥ -ti khaṅgākāraḥ -rā -raṃ.

ensign ENSIGN

, s. (Banner) patākā dhvajaḥ dhvajapaṭaḥ ketanaṃ ketuḥ m., vaijayantī. ketuvasanaḥ jayantaḥ kadalī -likā ucchūlaḥ.

--(Badge) cihaṃ liṅga dhvajaḥ vyañjanaṃ lakṣaṇaṃ.

--(Officer). See the next word.

ensign-bearer ENSIGN-BEARER

, s. dhvajī m. (n) dhvajavān m. (t) patākī m. (n) vaijayantikaḥ dhvajadhārī m. (n) patākādhārī m. (n) patākāvāhakaḥ.

to enslave To ENSLAVE

, v. a. dāsīkṛ vaśīkṛ karadīkṛ dāsa (nom. dāsayati -yituṃ), dāsye or dāsatve niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), dāsyaṃ gam in caus, (gamayati -yituṃ).

enslaved ENSLAVED

, p. p. dāsīkṛtaḥ -tā -taṃ dāsyaṃ gamitaḥ -tā -taṃ dāsyagataḥ -tā -taṃ.

enslavement ENSLAVEMENT

, s. dāsyaṃ dāsatvaṃ dāsabhāvaḥ paraprepyatvaṃ bandhanaṃ.

to ensnare To ENSNARE

, v. a. See INSNARE.

to ensue To ENSUE

, v. n. anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pravṛt anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), utpad in pass. (-padyate) jan in pass. (jāyate) anvi (c. 2. anveti -tuṃ rt. i), anuyā (c. 2. -yāti -tuṃ), upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), anuṣṭhā praścād āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), sambhū prabhū udbhū.

ensued ENSUED

, p. p. utpannaḥ -nnā -nnaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ jātaḥ -tā -taṃ.

ensuing ENSUING

, a. āgāmī -minī -mi (n) bhāvī -vinī -vi (n) uttarakā. līnaḥ -nā -naṃ anuvarttī -rttinī -rtti (n) anāgataḥ -tā -taṃ; 'in the ensuing year,' āgāmivatsare.

to ensure To ENSURE

, v. a. See INSURE.

entablature ENTABLATURE

, ENTABLEMENT, s. gṛhasya yo bhāgaḥ stambhāgre'valambate.

entail ENTAIL

, s. (An estate inherited lineally) kramāgatarikthaṃ kramāyātarikthaṃ.

--(Rule of descent) kramāgamavidhiḥ m., anvayāgamavidhiḥ m., baddhatvaṃ niyuktatā.

to entail To ENTAIL

, v. a. (An estate) rikthaṃ or sthāvaradhanādi viśeṣakramāgamānusāreṇa dāyādibhyaḥ pradā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), rikthādhikāritvaṃ viśe-ṣakramāgamānusārāt sthirīkṛ or bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

--(Bring on) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ) or utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) or jan in caus. (janayati -yituṃ).

to entangle To ENTANGLE

, v. a. saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) āśliṣ pari-śliṣ śliṣṭīkṛ saṃlaṃgnīkṛ granth (c. 1. granthati -nthituṃ), granthilīkṛ saṅkulīkṛ ākulīkṛ ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ), vyāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) saṅkīrṇīkṛ sambandh (c. 9. -baghnāti -bandhuṃ), sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ); 'to be entangled, as the hair,' jaṭ or jhaṭ (c. 1. jaṭati jhaṭati -ṭituṃ); 'to disentangle,' udgranth samudgranth.

entangled ENTANGLED

, p. p. (Caught) śliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āśliṣṭhaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pariśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parilagnaḥ -gnā -gnaṃ saṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ saktaḥ -ktā -ktaṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Confused) saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. saṅkulaḥ -lā -laṃ granthilaḥ -lā -laṃ.

--(Twisted) ākuñcitaḥ -tā -taṃ; 'entangled in the teeth,' dantaśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dantasaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'entangled in the branches,' viṭapaparilagnaḥ -gnā -gnaṃ śākhāsu saktaḥ -ktā -ktaṃ; 'entangled hair,' jaṭā juṭakaṃ jūṭaḥ; 'having entangled hair,' jaṭāvān -vatī -vat (t) jaṭilaḥ -lā -laṃ; 'en-tangled in a net,' jālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

entanglement ENTANGLEMENT

, s. āślaṣṭatā saṃlagnatā granthilatvaṃ jaṭilatvaṃ saṅkulatā saṅkīrṇatvaṃ saṅkaraḥ saṅkaryyaṃ vyatikaraḥ vyukulatva vyākulatvaṃ.

[Page 232a]
to enter To ENTER

, v. a. and n. viś (c. 6. viśati veṣṭuṃ), praviś niviś āviś samāviś āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam abhyāgam antargam āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), abhiyā upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), śri (c. 1. śrayati -yituṃ), āśri gāh (c. 1. gāhate -hituṃ), vigāh.

--(Set down in writing) abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), pustake samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh.

--(Enter upon a business) pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), prakram (c. 1. -kramate -mituṃ), upakram.

--(Enter into another's views) paramatam anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

entered ENTERED

, p. p. praviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In writing) abhilikhitaḥ -tā -taṃ āropitaḥ -tā -taṃ lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ samāropitaḥ -tā -taṃ.

enterprise ENTERPRISE

, s. (Undertaking) pravṛttiḥ f., udyogaḥ utsāhaḥ ārambhaḥ upakramaḥ vyavasāyaḥ udyamaḥ ceṣṭā ceṣṭitaṃ karmma n. (n) prauḍhiḥ f., grahaḥ sādhyaṃ.

--(Bold undertaking) mahotsāhaḥ durgakarmma n. (n) adbhutakarmma n., āścaryyakarmma n., kaṭhinakarmma n.

to enterprise To ENTERPRISE

, v. a. upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

enterpriser ENTERPRISER

, s. kaṭhinakarmmapravṛttaḥ durgakarmmavyavasāyī m. (n) mahotsāhaḥ.

enterprising ENTERPRISING

, a. vyavasāyī -yinī -yi (n) vyavasāyakārī -riṇī -ri (n) udyogī -ginī -gi (n) sodyogaḥ -gā -gaṃ kaṭhinakarmmavyavasāyī &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

to entertain To ENTERTAIN

, v. a. (A guest with hospitality) atithiṃ satkṛ or sev (c. 1. sevate -vituṃ) or pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), ātithyaṃ kṛ satkāraṃ kṛ; 'with choice food,' svādvannaiḥ or bhojanaviśepaiḥ santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) or tṛp in caus. (tarpayati -yituṃ) or bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ).

--(Amuse) vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), vilas (c. 10. -lāsayati -yituṃ), ram (c. 10. ramayati -yituṃ).

--(Hold in the mind) manasi or manasā dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

entertained ENTERTAINED

, p. p. (Hospitably) satkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Amused) vino-ditaḥ -tā -taṃ.

entertainer ENTERTAINER

, s. satkārī m. (n) satkṛt m., āmantrayitā m. (tṛ) nimantraṇakṛt.

entertaining ENTERTAINING

, a. vinodakaḥ -kā -kaṃ vinodajanakaḥ -kā -kaṃ hāsyayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

entertainment ENTERTAINMENT

, s. (Amusement) vinodaḥ vilāsaḥ.

--(Of guests) satkāraḥ satkarmma n. (n) atithisatkriyā atithisevā atithipūjanaṃ ātithyaṃ atithikriyā saṅgrahaḥ.

--(Feast) utsavaḥ sahabhojanaṃ; sambhojanaṃ.

to enthrall To ENTHRALL

, See INTHRALL.

to enthrone To ENTHRONE

, v. a. rājāsane or sihāsane upaviś in caus. (-veśa-yati -yituṃ) or adhyās in caus. (-āsayati -yituṃ) rājye abhipic (c. 6. -piñcati -ṣektuṃ).

enthroned ENTHRONED

, p. p. siṃhāsanopaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ siṃhāsanādhyāsitaḥ -tā -taṃ adhyāsīnaḥ -nā -naṃ rājye abhipiktaḥ -ktā -ktaṃ.

enthronement ENTHRONEMENT

, s. siṃhāsanopaveśanaṃ siṃhāsanādhyāsaḥ abhiṣekaḥ.

enthusiasm ENTHUSIASM

, s. (Religious) atiśayadevabhaktijanyo mādaviśeṣaḥ or unmādaḥ or madaḥ or unmadaḥ atiśraddhāprayuktā unmattatā bhaktivyagratā śraddhāvyagratā bhakticaṇḍatā mithyābhaktiḥ f.

--(Warmth, zeal) uttāpaḥ uṣṇatā upmaḥ caṇḍatā uccaṇḍatā pracaṇḍatā vyagratā ugratā autsukyaṃ taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā atyantānurāgaḥ buddhivyagratā.

enthusiast ENTHUSIAST

, s. (In religion) atiśayadevabhaktitvāḍha unmatto janaḥ devabha- ktivyagraḥ mithyābhaktimān m. (t).

--(In any thing) uttaptabaddhiḥ m., vyagrabuddhiḥ m., pramadajanaḥ tīkṣṇajanaḥ.

enthusiastic ENTHUSIASTIC

, ENTHUSIASTICAL, a. vyagraḥ -grā -graṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ caṇḍaḥ. -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ atyanurāgī -giṇī -gi (n) utsukaḥ -kā -kaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma(n) udyuktaḥ -ktā -ktaṃ unmādavān -vatī -vat (t).

enthusiastically ENTHUSIASTICALLY

, adv. ativyagraṃ uttāpena atyanurāgeṇa sakutūhalaṃ.

enthymeme ENTHYMEME

, s. nyūnaikāvayavaḥ or nyūnaikapakṣo nyāyaviśeṣaḥ luptanyāyaḥ.

to entice To ENTICE

, v. a. ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), lubh in caus. (lobhayati -yituṃ) pralubh parilubh muh in caus. (mohayati -yituṃ) bhrāntiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), lal (c. 10. lāla-yati -yituṃ), duṣṭakarmmaṇi pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ).

enticed ENTICED

, p. p. ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ lālitaḥ -tā -taṃ.

enticement ENTICEMENT

, s. ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., pralobhanaṃ vilobhanaṃ mohanaṃ vimohanaṃ mohaḥ lobhaḥ lālanaṃ lobhadarśanaṃ vañcanaṃ pralambhaḥ.

enticer ENTICER

, s. pralobhakaḥ ākarṣakaḥ vimohī m. (n) lālī m. (n) lobhadarśakaḥ.

enticing ENTICING

, a. pralobhakaḥ -kā -kaṃ ākarṣakaḥ -kā -kaṃ ākarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) vimohanaḥ -nā -nī -naṃ mohī -hinī -hi (n) bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ.

enticingly ENTICINGLY

, adv. sapralobhanaṃ ākṛṣṭyā pralobhanena ākarṣakaprakāreṇa.

entire ENTIRE

, a. (Complete, whole, not defective) kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ sakalaḥ -lā -laṃ sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ viśvaḥ -śvā -śvaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samagraḥ -grā -graṃ nikhilaḥ -lā -laṃ akhilaḥ -lā -laṃ samastaḥ -stā -staṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niḥśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niravaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ anūnaḥ -nā -naṃ avikalaḥ -lā -laṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ abhagnaḥ -gnā -gnaṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ akṣataḥ -tā -taṃ sādyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ nyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ simaḥ m. only. (Of perfect integrity) abhedyaḥ -dyā -dyaṃ ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ saralaḥ -lā -laṃ.

--(An entire horse) savṛṣaṇo'śvaḥ vījāśvaḥ.

entirely ENTIRELY

, adv. aśeṣatas aśeṣeṇa niḥśeṣeṇa niravaśeṣaṃ kṛtsnaśas kārtsnpena sākalyena akhilena nikhilena sarvvatas sarvvaśas viśvatas āmūlaṃ samyak paryyāpnaṃ sādyantaṃ anyūnaṃ akhaṇḍatas; 'entirely around,' samantatas abhitas.

entireness ENTIRENESS

, ENTIRETY, s. kārtsnyaṃ kārtsnaṃ sākalyaṃ ākhilyaṃ sāmagryaṃ sampūrṇatā samudāyaḥ samastatā samastiḥ f., abhinnatā akhaṇḍatvaṃ anyūnatā avaikalyaṃ.

--(Integrity) abhedyatā sāralyaṃ māyāhīnatā.

to entitle To ENTITLE

, v. a. (Give a title or name) nāma kṛ or dā upāṣṭiṃ or saṃjñāṃ dā nāmadheyaṃ kṛ abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Give a claim) adhikāraṃ or adhikāritvaṃ or svatvaṃ dā; 'to be entitled,' arh (c. 1. arhati -te -rhituṃ), arhaḥ -rhā -rhaṃ or upayaktaḥ -kta -ktam as; 'he is entitled to honour,' mānam arhati; 'he is entitled to receive so much salary,' upayukto'yam etāvad varttanaṃ gṛhlāti; 'knowledge entitles to respect,' vidyā mānyatvakāraṇaṃ; 'a good man is entitled to reverence,' sādhujataḥ pūjanīyaḥ.

entitled ENTITLED

, p. p. (Named) proktaḥ -ktā -ktaṃ abhihitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ samjñitaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ ākhpātaḥ -tā -taṃ. See CALLED. (Having a claim) adhikārī -riṇī -ri (n) arhaḥ -rhā -rhaṃ; 'entitled to honour,' pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ; 'entitled to a sixth,' ṣaḍbhāgabhāk m. f. n. (j).

entity ENTITY

, s. bhūtaṃ adhibhūtaṃ sattvaṃ sattā bhāvaḥ vastu n., varttanaṃ.

to entomb To ENTOMB

, v. a. śmaśāne or samādhau sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

entombed ENTOMBED

, p. p. nikhātaḥ -tā -taṃ samādhinikhātaḥ -tā -taṃ bhūminikhātaḥ -tā -taṃ.

entrail ENTRAIL

, ENTRAILS, s. antraṃ antrāṇi n. pl., purītat m. n., nāḍiḥ -ḍī f., dhamanī koṣṭhaḥ.

entrance ENTRANCE

, s. (Act of entering) praveśaḥ -śanaṃ niveśaḥ -śanaṃ āveśaḥ -śanaṃ samāveśaḥ veśaḥ -śanaṃ veṣaṇaṃ veśikā pratihāraṇaṃ.

--(Door, gate) dvāraṃ dvāravartma n. (n) mukhaṃ gṛhamukhaṃ niḥsaraṇaṃ pratīhāraḥ pathaḥ; 'principal entrance,' siṃhadvāraṃ; 'private entrance,' pracchannadvāraṃ.

entranced ENTRANCED

, p. p. (Put in a trance) mūrcchitaḥ -tā -taṃ mūrcchāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Enraptured) sammohitaḥ -tā -taṃ mohaprāptaḥ -ptā -ptaṃ paramaharṣamo-hitaḥ -tā -taṃ.

to entrap To ENTRAP

, v. a. unmāthe or pāśe pat in caus. (pātayati -yituṃ) jāle pātayitvā bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pralubh in caus. (-lobhayati -yituṃ).

entrapped ENTRAPPED

, p. p. unmāthe pātitaḥ -tā -taṃ pāśabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to entreat To ENTREAT

, v. a. añjaliṃ kṛtvā prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ), samprārth abhyarth; vinayena or kṛtāñjalivat prārth or yāc (c. 1. yācati -cituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc; prasad (c. 10. -sādayate -ti -yituṃ), vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), vinayena svārthaṃ nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ).

entreated ENTREATED

, p. p. añjalikarmmapūrvvaṃ prārthitaḥ -tā -taṃ or abhyarthitaḥ -tā -taṃ vinayena yācitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ anunītaḥ -tā -taṃ.

entreaty ENTREATY

, s. prārthanaṃ -nā abhyarthanā arthaḥ arthitvaṃ -tā yācanā vinatiḥ f., mārgaṇaṃ vinayena nivedanaṃ.

entry ENTRY

, s. (Passage for entrance) dvāraṃ dvāravartma n. (n) gamanāga-manapathaḥ.

--(Ingress) praveśaḥ -śanaṃ.

--(Committing to writing) abhilikhanaṃ lekhyāropaṇaṃ pustakāropaṇaṃ samāropaṇaṃ.

to enucleate To ENUCLEATE

, v. a. spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) pariśudh.

to enumerate To ENUMERATE

, v. a. saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samparikhyā parisaṃkhyā pramaṃkhyā; parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ gaṇ; anupūrvvaśas or ekaikaśas or yathākramaṃ or pṛthak pṛthak khyā uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś nirdiś.

enumerated ENUMERATED

, p. p. parisaṃkhyātaḥ -tā -taṃ parigaṇitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samuddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ekaikaśaḥ or pratyekaṃ kathitaḥ -tā -taṃ or nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

enumeration ENUMERATION

, s. parisaṃkhyā -khyānaṃ saṃkhyā gaṇanaṃ -nā parigaṇanā samuddeśaḥ ekaikaśo nirdeśaḥ.

to enunciate To ENUNCIATE

, v. a. uccar in caus. (-cārayati -yituṃ) udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), samudīr udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), prakhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṝt.

enunciated ENUNCIATED

, p. p. uccāritaḥ -tā -taṃ udīritaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ.

enunciation ENUNCIATION

, s. uccāraṇaṃ udīraṇaṃ udāharaṇaṃ vyāhāraḥ -haraṇaṃ samudāharaṇaṃ khyāpanaṃ vijñāpanaṃ prakīrttanaṃ prakāśanaṃ ghoṣaṇā.

enunciative ENUNCIATIVE

, a. uccārakaḥ -kā -kaṃ khyāpakaḥ -kā -kaṃ āvedakaḥ -kā -kaṃ.

to envelop To ENVELOP

, v. a. āveṣṭh (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ), pariveṣṭ saṃveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), parichad samāchad prachad pratichad saṃchad; parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), āvṛ; pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kośena pariveṣṭ.

envelope ENVELOPE

, s. kośaḥ koṣaḥ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ pracchadapaṭaḥ prāvāraḥ prāvaraṇaṃ vāsanaṃ pidhānaṃ puṭaḥ ācchādanaṃ nicolaḥ avaguṇṭhanaṃ.

enveloped ENVELOPED

, p. p. veṣṭitaḥ -tā -taṃ āveṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ kośasthaḥ -sthā -sthaṃ vāsanasthaḥ -sthā -sthaṃ parītaḥ -tā -taṃ avaguṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

to envenom To ENVENOM

, v. a. viṣeṇa lip (c. 6. limpati leptuṃ) or dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ) or saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), saviṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ.

envenomed ENVENOMED

, p. p. viṣāktaḥ -ktā -ktaṃ viṣaliptaḥ -ptā -ptaṃ viṣapradigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ garalī -linī -li(n); 'envenomed shaft,' digdhaḥ.

enviable ENVIABLE

, a. īrṣpaṇīyaḥ -yā -yaṃ īrṣpotpādakaḥ -kā -kaṃ lobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ spṛhaṇīyaḥ -yā -yaṃ prārthanīyaḥ -yā -yaṃ ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

envied ENVIED

, p. p. īrṣitaḥ -tā -taṃ īrṣpitaḥ -tā -taṃ abhilaṣitaḥ -tā -taṃ spardhitaḥ -tā -taṃ.

envier ENVIER

, s. īrṣyī m. (n) asūyakaḥ abhyasūyakaḥ parakalyāṇāsahanaḥ.

envious ENVIOUS

, a. īrṣyī -rṣyiṇī -rṣyi (n) īrṣyāluḥ -luḥ -lu īrṣyakaḥ -kā -kaṃ serṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ matsaraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī -ri (n) samatsaraḥ -rā -raṃ paradhanamatsaraḥ -rā -raṃ paradhanābhilāṣukaḥ -kā -kaṃ paraguṇamatsaraḥ -rā -raṃ parotkarṣāsahanaḥ -nā -naṃ parapraśaṃsāsahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu spardhī -rdhinī -rdhi (n) sābhyasūyaḥ -yā -yaṃ kṛterṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ sañjāterṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ kuhanaḥ -nā -naṃ bībhatsuḥ -tsuḥ -tsu spṛhayāluḥ -luḥ -lu abhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) paraśubhāmarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

enviously ENVIOUSLY

, adv. serṣyaṃ sāsūyaṃ samatsaraṃ samātsaryyaṃ sābhyasūyaṃ.

to environ To ENVIRON

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ), parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), āvṛ pariṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ). See ENCOMPASS.

environed ENVIRONED

, p. p. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parivṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ parītaḥ -tā -taṃ valayitaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

environs ENVIRONS

, s. (Of a town) nagaropāntaṃ upanagaraṃ upapuraṃ parisaraḥ.

envoy ENVOY

, s. dūtaḥ rājadūtaḥ santrī m. (n) sandeśaharaḥ vārttāharaḥ nisṛṣṭārthaḥ kāryyaṅkaraḥ rājacāraḥ rājapratinidhiḥ m.

to envy To ENVY

, v. a. īrṣy (c. 1. īrṣyati -rṣyituṃ), īrkṣy (c. 1. īkṣryati -rkṣyituṃ), spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), asūya (nom. asūyati -te -yituṃ), abhyasūya paradravyam abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -laṣpati -ṣituṃ), parotkarṣaṃ na sah (c. 1. sahate soḍhuṃ) or na mṛṣ (c. 4. mṛṣyati marṣituṃ), pnātsaryyaṃ kṛ.

envy ENVY

, s. īrṣyā asūyā mātsaryyaṃ matsaraḥ -ratā spardhā spardhatā akṣāntiḥ f., amarṣaḥ parimarṣaḥ rāgaḥ dveṣaḥ īrṣā spṛhā paradhanābhilāpaḥ parotkarṣā-sahiṣṇutā anyaguṇāsahiṣṇutā anyaśubhadveṣaḥ parapraśaṃsāyā asahiṣṇutā.

eolus EOLUS

, s. (God of the winds) pavanadevatā vāyudevatā.

epact EPACT

, s. kālagaṇakabhāṣāyāṃ sauravatsarāvasāne amāvasyāḥ prabhṛti tithisaṃkhyāsūcakaḥ śabdaḥ or śabdo yena cāndravatsarāt sauravatsarādhikyaṃ sūcyate.

epaulet EPAULET

, s. skandhābharaṇaṃ sainikajanaiḥ skandhadeśe bhṛtaḥ padasūcako'laṅkāraḥ aṃśālaṅkāraḥ aṃśābharaṇaṃ.

ephemeral EPHEMERAL

, a. aikāhikaḥ -kī -kaṃ kṣaṇavidhvaṃsī -sinī -si (n) utpannavināśī -śinī -śi (n) kṣaṇabhaṅguraḥ -rā -raṃ ekāhamātrasthāyī -yinī -yi (n).

ephemeris EPHEMERIS

, s. āhnikavyavahārapustakaṃ daivasikavṛttāntapustakaṃ.

--(In astronomy) pustakaṃ yasmin nakṣatrāṇāṃ gatibhāvādi pratidinam āropyate.

epic EPIC

, a. aitihāsikaḥ -kī -kaṃ vīracaritrakathakaḥ -kā -kaṃ kāthikaḥ -kī -kaṃ śūravṛttāntaviṣayaḥ -yā -yaṃ mahākāvyasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

[Page 234a]
epic EPIC

, s. (Poem) sahākāvyaṃ itihāsaḥ vīracaritraviṣayaṃ kāvyaṃ.

epicene EPICENE

, a. sāmānyaliṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ sādhāraṇaliṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

epicure EPICURE

, a. miṣṭānnavyañjanādiṣu prasaktaḥ sarvvānnarasajñaḥ svādvannābhilāṣī m. (n) udaraparāyaṇaḥ kukṣimbhariḥ m., lolupaḥ atilobhī m. (n) rasikaḥ vaiṣayikaḥ viṣayāsaktaḥ viṣayasevī m. (n) pātresamitaḥ.

epicurean EPICUREAN

, a. viṣayī -yiṇī -yi (n) śārīrikasukhasevī -vinī -vi (n) vaiṣayikaḥ -kī -kaṃ bhogaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

epicurism EPICURISM

, s. viṣayopasevā viṣayāsaktiḥ f., śārīrikasukhānurāgaḥ.

epicycle EPICYCLE

, s. (In astronomy) prāk cakraṃ paridhiḥ m.

epidemic EPIDEMIC

, EPIDEMICAL, a. deśasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sarvvatragaḥ -gā -gaṃ bahujanasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ; 'disease,' mārī māraḥ -riḥ f., mahāmārī marakaḥ mārakaḥ ātañcanaṃ sannipātakaḥ upasargaḥ.

epidermis EPIDERMIS

, s. vāhyatvak f. (c) vahistvak vāhyacarmma n., (n) avabhāsinī.

epiglottis EPIGLOTTIS

, s. upajihvā alijihvā pratijihvā ghaṇṭikā śuṇḍikā.

epigram EPIGRAM

, s. abahuślokaparimāṇaṃ rasikakāvyaṃ sarasaṃ laghukāvyaṃ.

epigrammatical EPIGRAMMATICAL

, a. pūrvvoktalaghukavitāyogyaḥ -gyā -gyaṃ rasikakavitāsa-mbandhī -ndhinī -ndhi (n).

--(Pointed) rasikaḥ -kā -kaṃ rasavān -vatī -vat (t) sarasaḥ -sā -saṃ.

epigrammatist EPIGRAMMATIST

, s. pūrvvoktarasikakavitākarttā m. (rttṛ) ladhukāvyaracakaḥ.

epilepsy EPILEPSY

, s. apasmāraḥ grahāmayaḥ bhrāmaraṃ bhūtavikriyā pratānaḥ mūrcchāvāyuḥ m.

epileptic EPILEPTIC

, a. apasmārī -riṇī -ri (n) bhrāmarī -riṇī -ri (n) vātagrastaḥ -stā -staṃ vāyugrastaḥ -stā -staṃ grahāmayapīḍitaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

epilogue EPILOGUE

, s. antavākyaṃ śeṣavākyaṃ antyavacanaṃ samāpakavākyaṃ samāpanavacanaṃ.

epinicion EPINICION

, s. jayagītaṃ jayaśabdaḥ.

epiphany EPIPHANY

, s. khrīṣṭaprakāśanaṃ khrīṣṭaprakāśanamuddiśya khrīṣṭajanmaparvvaṇaḥ paraṃ dvādaśadine sevito mahotsavaḥ khrīṣṭaprakāśanaparvva n. (n).

episcopacy EPISCOPACY

, s. dharmmādhyakṣatā -tvaṃ dharmmādhyakṣādhipatyaṃ dharmmādhyakṣādhikāraḥ dharmmāghyakṣakarttṛkā khrīṣṭīyasamājanītiḥ f.

episcopal EPISCOPAL

, EPISCOPALIAN, a. dharmmādhyakṣasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dharmmā-dhyakṣaśāsitaḥ -tā -taṃ dharmmādhyakṣapālitaḥ -tā -taṃ.

episcopate EPISCOPATE

, s. dharmmādhyakṣādhikāraḥ dharmmādhyakṣādhipatyaṃ dharmmādhyakṣapadaṃ.

episode EPISODE

, s. upākhyānaṃ upakathā prasaṅgavākyaṃ prāsaṅgikavākyaṃ patākā mūlaviṣayavahirgatā kathā.

episodic EPISODIC

, EPISODICAL, a. prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ mūlaviṣayānanvitaḥ -tā -taṃ prastutaviṣayavahirgataḥ -tā -taṃ ananvitaḥ -tā -taṃ aprastutaḥ -tā -taṃ.

epispastic EPISPASTIC

. a. tvaksphoṭotpādakaḥ -kā -kaṃ sphoṭakārī -riṇī -ri (n).

epistle EPISTLE

, s. patraṃ lekhaḥ lekhyaṃ patrikā patrī saṃvādapatraṃ sandeśapatraṃ lipiḥ f.

epistolary EPISTOLARY

, a. patrī -triṇī -tri (n) patrīyaḥ -yā -yaṃ lekhyakaḥ -kā -kaṃ.

epitaph EPITAPH

, s. caityasya uparilikhitaṃ mṛtajanamuddiśya stutivākyaṃ caityopari likhitā tatraiva nikhātajanamuddiśya guṇastutiḥ caityalipiḥ f., caityoparisthā lipiḥ.

epithalamium EPITHALAMIUM

, s. vaivāhikagītaṃ audvāhikagītaṃ vivāhasamaye māṅgalikagītaṃ.

epithem EPITHEM

, s. utkārikā upadehaḥ upanāhaḥ pralepaḥ lepaḥ.

epithet EPITHET

, s. viśeṣaṇaṃ -ṣakaḥ -kaṃ saṃjñāviṣayaḥ sambuddhiḥ f., upādhiḥ m., guṇāguṇavācakaḥ śabdaḥ.

epitome EPITOME

, s. saṃkṣepaḥ -paṇaṃ saṅgrahaḥ sārasaṅgrahaḥ sāraḥ saṃhitā pratyāhāraḥ samāhāraḥ samāhṛtiḥ f., samasanaṃ.

to epitomize To EPITOMIZE

, v. a. saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upasaṃhṛ.

epitomized EPITOMIZED

, p. p. saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ sāṃkṣepikaḥ -kī -kaṃ samastaḥ -stā -staṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ cumbakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 234b]
epitomizer EPITOMIZER

, EPITOMIST, s. saṃkṣeptā m. (ptṛ) saṅgrahakarttā m. (rttṛ) sāralekhakaḥ.

epoch EPOCH

, EPOCHA, s. (A fixed era from which computation of years begin) dhruvaḥ śākaḥ śakaḥ saṃvat indec. The era of Śālivāhana is called śākaḥ, that of Vikramāditya, saṃvat.

--(Any period or fixed time) kālaḥ kālāvadhiḥ m., avadhiḥ m., nirṇītakālaḥ.

epode EPODE

, s. upagītaṃ upagānaṃ adhigītaṃ aparagītaṃ gītānubandhaḥ.

epopee EPOPEE

, s. mahākāvyaṃ vīracaritraviṣayaṃ kāvyaṃ.

epulation EPULATION

, s. utsavakaraṇaṃ utsavaḥ miṣṭānnabhojanaṃ.

equable EQUABLE

, a. samānaḥ -nā -naṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ.

--(In motion) samāna-gatiḥ -tiḥ -ti.

--(In temper) samabhāvaḥ -vī -vaṃ samavṛttiḥ -ttiḥ -tti samacittaḥ -ttā -ttaṃ.

equal EQUAL

, a. samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samīyaḥ -yā -yaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ īdṛśaḥ -śī -śaṃ.

--(Not inferior) anavaraḥ -rā -raṃ anavamaḥ -mā -maṃ.

--(Even, uniform) samānaḥ -nā -naṃ samasthaḥ -sthā -sthaṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ añjasaḥ -sā -saṃ; 'of equal extent or size,' sammitaḥ -tā -taṃ samamātraḥ -trā -traṃ tulyaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'equal to all,' sarvvasamaḥ -mā -maṃ; 'of equal strength,' tulyabalaḥ -lā -laṃ; 'equal in glory,' samānatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s); 'this is equal to a sixteenth part of that,' etat tasya ṣoḍaśāṃśena samaṃ.

equal EQUAL

, s. (Of the same age) samānavayaskaḥ samavayaskaḥ savayāḥ m. (s) tulyavayāḥ m. (s) samānajanmā m. (n) vayasyaḥ.

--(Of the same rank) samānapadasthaḥ tulyapadasthaḥ.

to equal To EQUAL

, v. a. samīkṛ samānīkṛ tulpīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ), samānaṃ -nāṃ -naṃ kṛ tulyaṃ -lyāṃ -lyaṃ kṛ.

equality EQUALITY

, s. samatā sāmyaṃ samānatā tulyatā -tvaṃ sāmānyaṃ sāmyatā pratiyogitā.

--(In rank) samānapadaṃ tulyapadaṃ.

--(In tribe) savarṇatā.

equalization EQUALIZATION

, s. samīkaraṇaṃ samānīkaraṇaṃ tulpatvaṃ samānatā.

to equalize To EQUALIZE

, v. a. samīkṛ samānīkṛ tul (c. 10. tulayati -yituṃ). See To EQUAL.

equalized EQUALIZED

, p. p. samīkṛtaḥ -tā -taṃ samānīkṛtaḥ -tā -taṃ tulitaḥ -tā -taṃ.

equally EQUALLY

, adv. samaṃ samānaṃ samānatas tulyavat sāmyatas sāmānyena.

equanimity EQUANIMITY

, s. samacittatvaṃ samabuddhitā samabhāvaḥ samānavṛttiḥ f., sarvvasamatā sattvasampannatā sattvaṃ sampadāpador harṣaviṣādarāhityaṃ.

equanimous EQUANIMOUS

, a. samacittaḥ -ttā -ttaṃ samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi samabhāvaḥ -vī -vaṃ samavṛttiḥ -ttiḥ -tti sattvasampannaḥ -nnā -nnaṃ satyasampannaḥ -nnā -nnaṃ sampadā-pador harṣaviṣādarahitaḥ -tā -taṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ.

equation EQUATION

, s. (In algebra) samīkriyā samīkaraṇaṃ sāmyaṃ phalaṃ; 'of unknown quantity,' avyaktasāmyaṃ; 'unlimited equation,' ekasamīkaraṇaṃ.

equator EQUATOR

, s. nirakṣaḥ bhūcakraṃ bhūparidhiḥ m., bhūgolarekhā; 'equatorial region,' nirakṣadeśaḥ; 'celestial equator,' nāḍimaṇḍalaṃ nāḍīmaṇḍalaṃ. See EQUINOCTIAL LINE.

equatorial EQUATORIAL

, a. nirakṣasambandhī -ndhinī -ndhi (n) bhūcakrasambandhī, &c.

equery EQUERY

, EQUERRY, s. rājāśvapālaḥ rājāśvaśālārakṣaṇe niyukto janaḥ.

--(Stable for horses) aśvaśālā vājiśālā.

equestrian EQUESTRIAN

, a. āśvaḥ -śvī -śvaṃ āśvikaḥ -kī -kaṃ aśvīyaḥ -yā -yaṃ turagī -giṇī -gi (n); 'person on horseback,' aśvārūḍhaḥ aśvā-rohī m. (n).

equiangular EQUIANGULAR

, a. samakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samānāsraḥ -srā -sraṃ tulyakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

equidistant EQUIDISTANT

, a. samāntaraḥ -rā -raṃ tulyāntaraḥ -rā -raṃ samāntarasthaḥ -sthā -sthaṃ.

[Page 235a]
equilateral EQUILATERAL

, a. samabhujaḥ -jā -jaṃ samānabāhuḥ -huḥ -hu samapārśvaḥ -rśvā-rśvaṃ; 'an equilateral triangle,' samatribhujaḥ.

equilibrium EQUILIBRIUM

, s. tulyatā bhāratulyatā samatolatvaṃ tulyabalatvaṃ parimāṇa-tulyatā samatā sāmyaṃ.

equinoctial EQUINOCTIAL

, a. viṣuvīyaḥ -yā -yaṃ viṣuvasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'equinoctial line,' viṣuvacakraṃ viṣumaṇḍalaṃ viṣuvadvṛttaṃ viṣuvarekhā bhūcakraṃ bhūparidhiḥ m., nāḍīmaṇḍalaṃ; 'equinoctial point,' ayanaṃ.

equinox EQUINOX

, s. viṣuvaṃ viṣuvat n., viṣvak n., viṣupaṃ; 'the vernal equinox,' mahāviṣuvaṃ haripadaṃ; 'autumnal,' viṣupaṃ; 'day of the equinox,' viṣuvadinaṃ.

equinumerant EQUINUMERANT

, a. samasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ samānasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ.

to equip To EQUIP

, v. a. sajjīkṛ sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sasajjaṃ -jjāṃ -jjaṃ kṛ sarvvopakaraṇaiḥ or sopakāradravyaiḥ samāyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) or yuj sarvvasopakāradravyāṇi upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or samprakḷp or upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ), or upapad in caus. (-pādayati -yituṃ) or sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ) or upaskṛ or puraskṛ or siddhīkṛ or prastutīkṛ dravyasambhāraṃ kṛ upakaraṇasambhāraṃ kṛ.

--(With arms) astraiḥ or śastraiḥ sajjīkṛ sannah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), saṃvarmma (nom. -varmmayati -yituṃ).

--(Fit out a ship) nāvaṃ samudrayānārthaṃ or yuddhārthaṃ sajjīkṛ.

--(With clothes) vastrair veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ) or bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ) or alaṅkṛ.

equipage EQUIPAGE

, s. (Implements, materials) upakaraṇaṃ sādhanaṃ sāmagryaṃ -grī sambhāraḥ upaskaraḥ.

--(Paraphernalia) sajjā paricchadaḥ sannāhaḥ alaṅkriyā.

--(Of war) yuddhasajjā yuddhopakaraṇaṃ vāhinī.

--(Retinue) parivarhaḥ varhaḥ tantraṃ.

--(Vehicle) vāhanaṃ vimānaṃ.

equipment EQUIPMENT

, s. (Act of equipping) sajjīkaraṇaṃ sajjanaṃ -nā sajjakarmma n. (n) sajjā sādhanaṃ sambhāraḥ sambhṛtiḥ f., āyojanaṃ upākarmma n. (n) puraskāraḥ puraskaraṇaṃ. See EQUIPAGE.

equipoise EQUIPOISE

, s. tulyatā bhāratulyatā tulyabhāratvaṃ samatolatvaṃ tulyabalatvaṃ samatā sāmyaṃ tulyaparimāṇaṃ parimāṇatulyatā.

to equipoise To EQUIPOISE

, v. a. samīkṛ tulyīkṛ tulyabalīkṛ samatolīkṛ.

equipoised EQUIPOISED

, p. p. tulitaḥ -tā -taṃ samīkṛtaḥ -tā -taṃ samatolaḥ -lā -laṃ.

equipollence EQUIPOLLENCE

, s. tulyabalatvaṃ balasamatā tulyaśaktitvaṃ śaktisāmyaṃ.

equipollent EQUIPOLLENT

, a. tulyabalaḥ -lā -laṃ tulyaśaktiḥ -ktiḥ -kti tulyaujāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

equiponderance EQUIPONDERANCE

, s. tulyatā bhāratulyatā samatolatvaṃ tulyabalatvaṃ.

equiponderant EQUIPONDERANT

, a. samatolaḥ -lā -laṃ tulyabalaḥ -lā -laṃ tulyaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

equipped EQUIPPED

, p. p. sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ sajjitaḥ -tā -taṃ sajjaḥ -jjā -jjaṃ sopakāradravyayuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ samanvitaḥ -tā -taṃ sopakāraḥ -rī -raṃ sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃhitaḥ -tā -taṃ.

equitable EQUITABLE

, a. samadarśī -rśinī -rśi (n) dharmmakārī -riṇī -ri (n) nyāyakārī &c., nyāyī -yinī -yi (n) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ nyāyavarttī -rttinī -rtti (n) yathānyāyaḥ -yā -yaṃ apakṣapātī -tinī -ti (n) vipakṣapātaḥ -tā -taṃ pakṣapātarahitaḥ -tā -taṃ sarvvasamaḥ -mā -maṃ ubhayasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ nirupekṣī -kṣiṇī -kṣi (n).

equitableness EQUITABLENESS

, s. sāmyaṃ samatā sarvvasamatā apakṣapātaḥ nyāyatā.

equitably EQUITABLY

, adv. nyāyatas yathānyāyaṃ nyāyavat pakṣapātaṃ vinā sāmyena.

equity EQUITY

, s. nyāyaḥ dharmmaḥ nyāyatā apakṣapātaḥ sāmyaṃ samatā ubhayasāmānyaṃ sarvvasamatā yuktiḥ f., yāthārthyaṃ vicāraḥ.

--(Qualification of the severity of law) daṇḍanaiṣṭhuryyaśamanaṃ dharmmanaiṣṭhuryyaśamanaṃ; 'court of equity,' daṇḍanaiṣṭhuryyaśamakā mahāvicāraṇasabhā.

[Page 235b]
equivalent EQUIVALENT

, a. samamūlyaḥ -lyā -lyaṃ tulyamūlyaḥ -lyā -lyaṃ samānamūlyaḥ -lyā -lyaṃ tulyabalaḥ -lā -laṃ tulyārghaḥ -rghā -rghaṃ samārghaḥ -rghā -rghaṃ samānabalaḥ -lā -laṃ samaśaktiḥ -ktiḥ -kti tulyaśaktiḥ -ktiḥ -kti tulyaḥ -lyā -lyaṃ samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ.

equivalent EQUIVALENT

, s. samānamūlyakaṃ dravyaṃ tulyadravyaṃ tulyavastu n., pratikriyā pratīkāraḥ pratikṛtiḥ f., pratyupakāraḥ nistāraḥ pratiphalaṃ parivarttaḥ tulyatvaṃ sāmyaṃ samānatvaṃ.

equivocal EQUIVOCAL

, a. sandigdhārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ dvyarthaḥ -rthā -rthaṃ vakraḥ -krā -kraṃ vakrārthaḥ -rthā -rthaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vikalārthakaḥ -kā -kaṃ.

equivocally EQUIVOCALLY

, adv. sandigdhārthatas dvyarthatas vakroktyā aspaṣṭaṃ avyaktaṃ.

equivocalness EQUIVOCALNESS

, s. sandigdhārthaḥ dvyarthaḥ arthasandehaḥ arthasandigdhatā arthavakrimā m. (n) aspaṣṭatā sandigdhatā vakratā.

to equivocate To EQUIVOCATE

, v. n. vakraṃ or savakrārthaṃ or arthavakratayā or dvyarthato vada (c. 1. vadati -dituṃ), vakroktiṃ kṛ aspaṣṭaṃ vada.

equivocating EQUIVOCATING

, a. vakroktimān -matī -mat (t) vākchalānvitaḥ -tā -taṃ.

equivocation EQUIVOCATION

, s. vakroktiḥ f., vakravākyaṃ vakrabhaṇitaṃ vakravacanaṃ vākyavakratā vākchalaṃ vakratā vakrimā m. (n) arthavaikalyaṃ apadeśaḥ vyapadeśaḥ.

equivocator EQUIVOCATOR

, s. dvyarthavaktā m. (ktṛ) dvyarthavādī m. (n) vakravākyavādī m.

equivoque EQUIVOQUE

, s. vakroktiḥ f., kūṭoktiḥ f., kaitavavādaḥ lālikā arthāpattiḥ f.

era ERA

, s. kālaḥ dhruvaḥ śākaḥ śakaḥ saṃvat indec. The era of Śālivāhana is called śākaḥ, that of Vikramāditya, saṃvat.

to eradiate To ERADIATE

, v. a. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), raśmīn or kiraṇān pat in caus. (pātayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

eradicable ERADICABLE

, a. unmūlyaḥ -lyā -lyaṃ unmūlanīyaḥ -yā -yaṃ utpāṭanīyaḥ -yā -yaṃ mūlyaḥ -lyā -lyaṃ.

to eradicate To ERADICATE

, v. a. unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samunmūl utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), mūlāt or āmūlaṃ or samūlam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or samuddhṛ or ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ), vyaparuh in caus. (-ropayati -yituṃ) udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ).

eradicated ERADICATED

, p. p. unmūlitaḥ -tā -taṃ utpāṭitaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ utkhātaḥ -tā -taṃ vyaparopitaḥ -tā -taṃ āvarhitaḥ -tā -taṃ udvarhitaḥ -tā -taṃ.

eradication ERADICATION

, s. utpāṭanaṃ ucchedaḥ uddharaṇaṃ unmūlanaṃ samūlotpāṭanaṃ samūloddharaṇaṃ mūlāduddharaṇaṃ vyaparopaṇaṃ samūlaghātaṃ niṣkoṣaṇaṃ vināśaḥ.

eradicative ERADICATIVE

, a. ucchedī -dinī -di (n) utpāṭanakārī -riṇī -ri (n).

eradicator ERADICATOR

, s. uddharttā m. (rttṛ) unmūlayitā m. (tṛ) ucchedī m. (n).

to erase To ERASE

, v. a. (Rub out) vyāmṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ), apamṛj unmṛj vyāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ), vilup (c. 10. -lopayati -yituṃ), lopaṃ kṛ.

--(Destroy) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ).

erased ERASED

, p. p. vyāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

erastian ERASTIAN

, s. khrīṣṭīyasamājo rājyarītisambaddho bhavati or rājyarītyadhīno bhavati iti manyate yo janaḥ.

erasure ERASURE

, s. vyāmarṣaḥ lopaḥ vilopanaṃ ucchedaḥ vināśaḥ.

ere ERE

, adv. or prep. prāk pūrvvaṃ purā agre; 'ere he could come,' tasya āgamanāt purvvaṃ or purā; 'ere the time appointed,' prāg vihitakālāt; 'ere twelve years are over,' prāg dvādaśasamāḥ; or, expressed by loc. absolute; as, 'ere my child die,' mama putre na mṛte sati.

[Page 236a]
erelong ERELONG

, adv. acireṇa acirāt na cireṇa na cirāt purā.

erenow ERENOW

, adv. adhunā pūrvvaṃ adya pūrvvaṃ prāg ihasamayāt.

to erect To ERECT

, v. a. (Set up) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā avasthā saṃsthā adhiṣṭhā adhiruh in caus. -ropayati -yituṃ), niruḍ ruh.

--(Raise, elevate) utthā (rt. sthā with ut), unnam in caus. (-namayati -yituṃ) ucchri (c. 1. -chrayati -yituṃ, rt. śri), samucchri procchri; utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ), uccīkṛ ūrddhvīkṛ uccaiḥ kṛ; 'to erect the hair,' pulaka (nom. pulakayati -yituṃ).

erect ERECT

, a. unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ anataḥ -tā -taṃ ṛjuḥ -juḥ -ju ullambitaḥ -tā -taṃ uttānaḥ -nā -naṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ uccaḥ -ccā -ccaṃ ucchritaḥ -tā -taṃ.

--(Having the head or countenance erect) unnataśirāḥ -rāḥ -raḥ (n) prakaṭaśīrṣaḥ -rṣā -rṣaṃ ūrddhvamukhaḥ -khāṃ -khaṃ utpakṣmalaḥ -lā -laṃ; 'having the hair erect,' pulakitaḥ -tā -taṃ romāñcitaḥ -tā -taṃ.

erected ERECTED

, p. p. pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ unnamitaḥ -tā -taṃ unnataḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ udvarhitaḥ -tā -taṃ uccīkṛtaḥ -tā -taṃ udgurṇaḥ -rṇā -rṇaṃ udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarttitaḥ -tā -taṃ.

erection ERECTION

, s. (Establishing) pratiṣṭhāpanaṃ saṃsthāpanaṃ avasthāpanaṃ.

--(Raising) utthāpanaṃ ucchrayaḥ ucchrāyaḥ ucchritiḥ f., samucchrayaḥ unnatiḥ f., unnamanaṃ unnayaḥ -yanaṃ unnāmaḥ unnāyaḥ utkṣepaḥ udyamaḥ udvarttanaṃ; 'of the hair of the body,' pulakaḥ pulakodgapnaḥ uddharṣaṇaṃ romaharṣaṇaṃ romāñcaḥ -ñcanaṃ romodgamaḥ romodbhedaḥ uddhūṣaṇaṃ.

erectness ERECTNESS

, s. anatatā unnatatā uttānatvaṃ uccatā ṛjutā.

eremite EREMITE

, s. araṇyavāsī m. (n) vanavāsī m. vanasthāyī m. (n) vānaprasthaḥ

ermine ERMINE

, s. nakulajātīyo himavaddeśajaḥ śuklalomā kṣudrajantuḥ.

erotic EROTIC

, a. kāmī -minī -mi (n) śṛṅgārī -riṇī -ri (n) kāmaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

to err To ERR

, v. n. bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), vibhram paribhram bhrāntiṃ kṛ aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ), aparādhaṃ kṛ doṣaṃ kṛ pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), satpathāt or yathocitād bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) or cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) or vicyu or vical (c. 1. -calati -lituṃ), utkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyutkram vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ); utpathena or unmārgeṇa gam (c. 1. gacchati gantuṃ), muh (c. 4. muhyati mohituṃ), pramādaṃ kṛ.

errand ERRAND

, s. sandeśaḥ sandiṣṭaṃ śāsanaṃ śāstiḥ f., ādeśaḥ ājñā nirdeśaḥ samācāraḥ vācikaṃ dūtyaṃ dautyaṃ kāryyaṃ kṛtyaṃ karttavyaṃ; 'sending on an errand,' pratiśāsanaṃ.

errant ERRANT

, a. bhramī -miṇī -mi (n) paribhramī &c., paryyaṭanakārī -riṇī -ri (n) itastato bhramaṇakārī &c., avanicaraḥ -rā -raṃ.

errantry ERRANTRY

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ aṭanaṃ paryyaṭanaṃ cakrāṭanaṃ.

errata-list ERRATA-LIST

, s. śuddhipatraṃ śodhanapatraṃ aśuddhaśodhanapatraṃ.

erratic ERRATIC

, a. paribhramī -miṇī -mi (n) bhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ caraḥ -rā -raṃ calanaḥ -nā -naṃ jaṅgamaḥ -mā -maṃ asthiraḥ -rā -raṃ cañcalaḥ -lā -laṃ. See ERRANT.

erratum ERRATUM

, s. aśuddhaṃ aśuddhiḥ f., aśodhanaṃ.

errhine ERRHINE

, a. nasyaḥ -syā -syaṃ kṣutkaraḥ -rī -raṃ chikkakaḥ -kā -kaṃ.

erroneous ERRONEOUS

, a. bhrāntimān -matī -mat (t) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ atathyaḥ -thyā -thyaṃ vitathaḥ -thā -thaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ asatyaḥ -tyā -tyaṃ bhramajanakaḥ -kā -kaṃ bhramātmakaḥ -kā -kaṃ bhramotpādakaḥ -kā -kaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t). Often expressed by mithyā or mṛṣā prefixed; as, 'an erroneous opinion,' mithyā-matiḥ f.; 'an erroneous statement,' mithyāvādaḥ mṛpāvādaḥ; 'erroneous conclusion,' apasiddhāntaḥ.

erroneously ERRONEOUSLY

, adv. mithṣā mṛṣā anyathā ayathārthaṃ ayathāvat vṛthā atathyaṃ vitathaṃ anṛtaṃ asatyaṃ pramādena sapramādaṃ.

erroneousness ERRONEOUSNESS

, s. ayāthārthyaṃ asatyatā ayathārthatā atathyatā vitathatvaṃ bhrāntivattvaṃ pramādavattvaṃ.

error ERROR

, s. (Mistake) bhramaḥ bhrāntiḥ f., matibhramaḥ matibhrāntiḥ f., vibhramaḥ mativibhramaḥ pramādaḥ mithyāmatiḥ f., paribhramaḥ bhrāmaḥ prapañcaḥ mohaḥ vyamohaḥ vivarttaḥ vicikitsā.

--(Irregular course, deviation) unmārgaḥ unmārgagamanaṃ vimārgagamanaṃ utpathaḥ satpathabhraṃśaḥ yathocitādbhraṃśaḥ utkramaḥ vyatikramaḥ vyabhicāraḥ bhreṣaḥ.

--(Fault, sin) doṣaḥ aparādhaḥ pāpaṃ; 'in error,' aparādhī -dhinī -dhi (n) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'I am not in error,' nāham aparāddhaḥ.

erst ERST

, adv. purā pūrvvaṃ pūrvvatas pūrvvakāle prāk prākkāle.

erubescence ERUBESCENCE

, s. aruṇībhāvaḥ aruṇimā m. (n) mukhāruṇimā m., kapolarāgaḥ.

erubescent ERUBESCENT

, a. īṣadraktavadanaḥ -nī -naṃ īṣadaruṇitakapolaḥ -lā -laṃ.

to eruct To ERUCT

, v. a. udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), udvam (c. 1. -vamati -mituṃ).

eructation ERUCTATION

, s. udgāraḥ udgiraṇaṃ udvamaḥ -manaṃ utkṣepaḥ -paṇaṃ udgamaḥ uttāraḥ; 'sour eructation,' amlodgāraḥ.

erudite ERUDITE

, a. paṇḍitaḥ -tā -taṃ vidyāvān -vatī -vat (t) jñānavān &c. kṛtadhīḥ -dhīḥ -dhi vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ vipaścit m. f. n., śikṣitaḥ -tā -taṃ.

erudition ERUDITION

, s. pāṇḍityaṃ vidyā jñānaṃ vyutpattiḥ f., śikṣā vaiduṣyaṃ.

eruginous ERUGINOUS

, a. tāmramalasamabhāvaḥ -vī -vaṃ tāmrakalaṅkarūpaḥ -pī -paṃ.

eruption ERUPTION

, s. (Bursting forth, emission) udbhedaḥ prodbhedaḥ udgāraḥ udgiraṇaṃ utsargaḥ utkṣepaḥ udgamaḥ sphoṭanaṃ niḥsaraṇaṃ nirgamaḥ.

--(On the skin) dadruḥ m., kharjjūḥ f., sphoṭotpattiḥ f., visphoṭaḥ varaṭī varaṇḍakaḥ.

eruptive ERUPTIVE

, a. udbhedī -dinī -di (n) sphoṭaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

erysipelas ERYSIPELAS

, s. udardaḥ visarpaḥ dadruḥ m., dadrūḥ m.

escalade ESCALADE

, s. laṅghanaṃ durgalaṅghanaṃ avaskandaḥ -ndanaṃ ullaṅganaṃ.

to escape To ESCAPE

, v. n. and a. palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy prapalāy sampalāy; nistṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), uttṝ; apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), pradru (c. 1. -dravati -drotuṃ), vidru vipradru; pradhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), apadhāv utpā (c. 1. -patati -tituṃ), niṣpat apasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), kṣemaṃ trāṇaṃ or rakṣāṃ labh (c. 1. labhate ladhbuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

--(Avoid) parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), projjh (c. 6. -ujjhati -jjhituṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj; 'escaping,' nistīryya palāyitvā palāyamānaḥ -nā -naṃ; 'one who has escaped danger,' bhayamuktaḥ -ktā -ktaṃ bhayavimuktaḥ -ktā -ktaṃ bhayatrātaḥ -tā -taṃ kṣemaprāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'he escapes blame,' doṣeṇa vimucyate.

escape ESCAPE

, s. nistāraḥ nistaraṇaṃ uttaraṇaṃ nirgamaḥ nirgatiḥ f., palāyanaṃ prapalāyanaṃ vipalāyanaṃ apakramaḥ apayānaṃ pradrāvaḥ vidravaḥ uddrāvaḥ atyayaḥ apāyaḥ kṣemaprāptiḥ f., trāṇaṃ mokṣaḥ muktiḥ f., śeṣaḥ; 'from punishment,' daṇḍabhaṅgaḥ daṇḍamokṣaḥ; 'desire of escaping with life,' prāṇaparīpsā.

escaped ESCAPED

, p. p. nistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ palāyitaḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ drutaḥ -tā -taṃ paribhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

eschalot ESCHALOT

, s. laśunajātīyaḥ kṣudrakandaḥ tīkṣṇakandabhedaḥ.

escharotic ESCHAROTIC

, a. māṃsadāhakaḥ -kā -kaṃ māṃsavilayanakṛt.

escharotic ESCHAROTIC

, s. vilayanaṃ avasādanaṃ māṃsadāhakaḥ pralepaḥ.

[Page 237a]
escheat ESCHEAT

, s. uttarādhikāriṇo abhāvād bhūsvāmihastagataṃ bhūmikṣevādi or bhūsvāminā prāptaṃ kṣetrādi.

to escheat To ESCHEAT

, v. n. uttarādhikāriṇām abhāvād bhūsvāmina ādhikāraṇye parāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or bhūsvāmihastaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or bhūsvāminā punaḥ prāp in pass. (prāpyate).

to eschew To ESCHEW

, v. a. vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), (c. 3. jahāti hātuṃ), utmṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), projjh (c. 6. -ujjhati -jjhituṃ).

escort ESCORT

, s. (Body of men for protection) rakṣarthaṃ sainikagulmaḥ or sainyadalaṃ rakṣakāḥ m. pl., paricarāḥ m. pl., anucarāḥ m. pl., parivāraḥ.

--(Protection, safeguard) rakṣā -kṣaṇaṃ āśrayaḥ śaraṇaṃ.

--(At-tendance for defence) rakṣārtham anuvrajanaṃ anuvrajyā.

to escort To ESCORT

, v. a. (Attend by way of defence) rakṣārtham anuvraj (c. 1. -vrajati -jituṃ) or anuyā (c. 2. -yāti -tuṃ), aghvani rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), sañcar in caus. (-cārayati -yituṃ).

escorted ESCORTED

, p. p. anuyātaḥ -tā -taṃ adhvani rakṣitaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ.

escritoir ESCRITOIR

, s. lipisajjādhāraḥ lekhasādhanādhāraḥ.

esculent ESCULENT

, a. khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ -yā -yaṃ bhakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

escutcheon ESCUTCHEON

, s. kulacihnapatraṃ vaṃśamaryyādālakṣaṇapatraṃ.

esophagus ESOPHAGUS

, s. annavāhisrotaḥ n. (s) nigaraṇasotaḥ n. (s).

esoteric ESOTERIC

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ.

espalier ESPALIER

, s. vātāvaraṇārtham udyānaparito ropitā kṣudravṛkṣapaṃktiḥ f., vṛkṣajālaṃ.

especial ESPECIAL

, a. (Particular) viśeṣakaḥ -kā -kaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viśeṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ viśeṣa in comp., as, 'especial duty,' viśeṣadharmmaḥ.

--(Principal) uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ.

especially ESPECIALLY

, adv. viśeṣatas saviśeṣaṃ pradhānatas mukhyaśas paramaṃ.

espied ESPIED

, p. p. dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ālokitaḥ -tā -taṃ ālakṣitaḥ -tā -taṃ.

espionage ESPIONAGE

, s. paiśunyaṃ cārakarmma n. (n) gūḍhāvekṣaṇaṃ cāracakṣuḥ n. (s).

esplanade ESPLANADE

, s. tṛṇāstīrṇaḥ samabhūbhāgaḥ tṛṇaviśiṣṭaḥ samasthalīkṛtaḥ krīḍāpradeśaḥ.

espousal ESPOUSAL

, s. vāgdānaṃ kanyāpradānaṃ vāgniścayaḥ vivāhasambandhaḥ.

--(Adoption) parigrahaḥ saṅgrahaḥ grahaṇaṃ anupālanaṃ; 'of another's cause,' pakṣapātaḥ.

to espouse To ESPOUSE

, v. a. (Betroth) vāgdānaṃ kṛ vivāhapratijñāṃ kṛ.

--(Marry a wife) kanyāṃ vivah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ) or udvah or pariṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Take to one's self, adopt, maintain) svīkṛ ātmasātkṛ aṅgīkṛ saṅgrah parigrah saṃvṛdh in caus. (-vardhayati -yituṃ) anupāl (c. 10. -pālayati -yituṃ); 'the cause of another,' parasya sapakṣo bhū or pakṣapātaṃ kṛ or pakṣapātī bhū; 'of a follower,' bhaktābhimānaṃ kṛ.

espoused ESPOUSED

, p. p. vāgdattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ pratijñā-vivāhitaḥ -tā -taṃ vivāhitaḥ -tā -taṃ pariṇītaḥ -tā -taṃ upoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

to espy To ESPY

, v. a. (See at a distance) dūrād ālok (c. 1. -lokate, c. 10. -lokayati -yituṃ) or avalok or dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ) or samīkṣ or prekṣ or ālakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

esquire ESQUIRE

, s. (Armour-bearer) sānnahinakaḥ.

--(Gentleman) mahāśayaḥ āryyaḥ. In cases where esquire is affixed to a name out of respect, śrī may be prefixed.

to essay To ESSAY

, v. a. parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣāṃ kṛ yat (c. 1. yatate -titaṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ).

[Page 237b]
essay ESSAY

, s. parīkṣā -kṣaṇaṃ udyogaḥ ceṣṭā udyamaḥ samudyamaḥ ārambhaḥ pravṛttiḥ f., upakramaḥ.

--(A composition on any thesis) amukapakṣaviṣayo lekhyabandhaḥ or nibandhaḥ or lekhyaprasaṅgaḥ lekhyaṃ lekhyapatraṃ.

essayist ESSAYIST

, s. lekhyanibandhā m. (ndhṛ) nibandhakṛt m., lekhakaḥ.

essence ESSENCE

, s. (Constituent substance or nature) sāraḥ -ratā vastu n., mūlavastu n., bhāvaḥ padārthaḥ mūlaṃ adhibhūtaṃ.

--(Pith, extract) sāraḥ. niṣkarṣaḥ niryāsaḥ kaṣāyaḥ nirgalitārthaḥ maṇḍaḥ rasaḥ.

--(Perfume) vāsaḥ āmodaḥ sugandhidravyaṃ saurabhaṃ.

essential ESSENTIAL

, a. (Constituent) vāstavaḥ -vī -vaṃ sāraḥ -rā -raṃ sārabhūtaḥ -tā -taṃ sāravān -vatī -vat (t) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ; 'essential nature,' sāratā.

--(Important or necessary in the highest degree) āvaśyakaḥ -kī -kaṃ atyavaśyakaḥ -kā -kaṃ gūrvvarthaḥ -rthā -rthaṃ bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ atiprayojanārhaḥ -rhā -rhaṃ.

essential ESSENTIAL

, s. (First principle) tattvaṃ.

--(Constituent principle) vastu bhūlaṃ padārthaḥ.

--(Important point) paramārthaḥ gurvvarthaḥ pradhānārthaḥ.

essentially ESSENTIALLY

, adv. sāratas vastutas arthatas bhāvatas bhāvena tattvatas padārthatas; 'essentially necessary to be done,' avaśyakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

to establish To ESTABLISH

, v. a. (Set up, settle) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā avasthā saṃsthā ruh in caus. (ropayati -yituṃ) niruh; prati-nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Ordain, enact) vyavasthā in caus. vidhā prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), parikḷp pratipad in caus. (-pādayati -yituṃ) niyuj (c. 7. yuṃkte -yoktuṃ).

--(Make firm, ratify) sthirīkṛ dṛḍhīkṛ susthiraṃ -rāṃ -raṃ kṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ, c. 10. -stambhayati -yituṃ); 'by fresh evidence,' pramāṇīkṛ bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) vibhū upapad in caus. satyākṛ.

established ESTABLISHED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ saṃsthāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ sthitaḥ -tā -taṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ vihitaḥ -tā -taṃ prakalpitaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ upanyastaḥ -stā -staṃ.

--(Proved) pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ; 'established custom,' kṛtānusāraḥ.

establishment ESTABLISHMENT

, s. (Act of establishing) pratiṣṭhāpanaṃ saṃsthāpanaṃ avasthāpanaṃ sthāpanaṃ vyavasthāpanaṃ niyojanaṃ.

--(Confirmation) sthirī-karaṇaṃ dṛḍhīkaraṇaṃ saṃstambhaḥ satyāpanaṃ satyākṛtiḥ f.

--(System) sthitiḥ f., saṃsthānaṃ.

estate ESTATE

, s. (Condition) avasthā sthitiḥ f., bhāvaḥ daśā vṛttiḥ f.

--(Property, possession) rikthaṃ dāyaḥ dhanaṃ adhikāraḥ bhūmiḥ f.; 'paternal estate,' paitṛkabhūmiḥ f.

--(Rank) padaṃ sthānaṃ padaviḥ f.

--(Degree, order) vargaḥ gaṇaḥ.

to esteem To ESTEEM

, v. a. (Value) man (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ), samman pratiman; pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), sampūj abhipūj ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ); 'to esteem highly,' bahu man.

--(Con-sider, think) man bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) ghibhū vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ).

esteem ESTEEM

, s. (Opinion) mataṃ matiḥ f.

--(Regard, respect) mānaṃ sammānaṃ ādaraḥ pūjā mānyatvaṃ; 'high esteem,' bahumānaṃ bahumatiḥ f.

esteemed ESTEEMED

. p. p. mataḥ -tā -taṃ sammānitaḥ -tā -taṃ ādṛtaḥ -tā -taṃ pūjitaḥ -tā -taṃ; esteemed highly,' bahumataḥ -tā -taṃ.

--(Considered) smṛtaḥ -tā -taṃ.

estimable ESTIMABLE

, a. nānyaḥ -nyā -nyaṃ sammānyaḥ -nyā -nyaṃ arghyaḥ -rghyā rghyaṃ arghārhaḥ -rhā -rhaṃ ādaraṇīyaḥ -yā -yaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ; 'highly estimable,' paramamānyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(To be reckoned) gaṇanīyaḥ -yā -yaṃ anumeyaḥ -yā -yaṃ.

to estimate To ESTIMATE

, v. a. vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parigaṇ pragaṇ gaṇ; saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), parisaṃkhyā kal (c. 10. kalayati -yituṃ), saṅkal arghaṃ or mūlyaṃ saṃkhyā or nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ); vibhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ); 'to esti-mate worth,' guṇaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ); 'to estimate highly,' bahu man (c. 4. manyate mantuṃ).

estimate ESTIMATE

, s. (Computation) vigaṇanaṃ -nā parisaṃkhyānaṃ gaṇanā.

--(Valuation) mūlyaparisaṃkhyā mūlyanirūpaṇaṃ mūlyavijñāpanaṃ arghavijñaptiḥ f.; 'rough estimate,' sthūlamānaṃ ākāraḥ.

estimated ESTIMATED

, p. p. vigaṇitaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ nirṇītamūlyaḥ -lyā -lyaṃ nirūpitamūlyaḥ -lyā -lyaṃ saṅkalitaḥ -tā -taṃ parisaṃkhyātaḥ -tā -taṃ.

estimation ESTIMATION

, s. (Calculation) vigaṇanā gaṇanā saṃkhyā parisaṃkhyānaṃ.

--(Esteem, regard) mānaṃ sammānaṃ ādaraḥ; 'high estimation,' bahumānaṃ bahumatiḥ f.

estimator ESTIMATOR

, s. gaṇakaḥ vigaṇakaḥ guṇakāraḥ saṃkhyātā m. (tṛ) nūlyanirūpakaḥ.

estival ESTIVAL

, a. naidāghaḥ -ghī -ghaṃ grīpmakālasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

estrade ESTRADE

, s. samabhūmiḥ f., samānabhūmiḥ samasthalaṃ samasthānaṃ.

to estrange To ESTRANGE

, v. a. virañj in caus. (-rañjayati -yituṃ) vairaktyaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), viraktīkṛ snehaṃ nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) or bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), snehachedaṃ kṛ snehavicchedaṃ kṛ snehabhedaṃ kṛ dvaidhīkṛ dvaidhaṃ jan viśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) dūrīkṛ.

estranged ESTRANGED

, p. p. viraktaḥ -ktā -ktaṃ jātavirāgaḥ -gā -gaṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ vikāritaḥ -tā -taṃ vikṛtavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nivṛttasnehaḥ -hā -haṃ dūrībhūtaḥ -tā -taṃ.

estrangement ESTRANGEMENT

, s. viraktiḥ f., vairaktyaṃ virāgaḥ vairāgyaṃ vikṛtiḥ f., vikāraḥ buddhivikāraḥ snehanivṛttiḥ f., snehavicchedaḥ snehabhedaḥ snehacchedaḥ viyogaḥ viprayogaḥ viśleṣaḥ dūrībhāvaḥ pṛthagbhāvaḥ.

estuary ESTUARY

, s. samudraśākhā samudravaṅkaḥ.

--(Mouth of a river) sambhedaḥ saṅgamaḥ.

to estuate To ESTUATE

, v. n. phena (nom. phenāyate), utsecanaṃkṛ velā (nom. velāyate).

et-caetera ET-CAETERA

. Expressed by ādiḥ -di in the m. or n. gender and in the plur. or sing. numb.; as, 'parrots, starlings, &c.,' śukasārikādayaḥ; 'Indra, Kuvera, &c.,' indrakuverādayaḥ; 'Of Agni, Pavana, &c.,' agnipavanādīnāṃ; 'the nose, eyes, &c.,' nāsacakṣurādīni; 'peace, war, &c.' sandhivigrahādi; 'by libe-rality, &c.,' dātnādinā; 'from liberality, &c.,' dānādeḥ (for dānādinaḥ). Sometimes iti is prefixed to ādi; as, 'the word chitralig, &c.,' citraligityādi. Sometimes ādikaḥ -kā -kaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ and prabhṛti are used for ādi; as, 'gifts, &c.,' dānādikaṃ; 'Indra, &c.,' indrādyāḥ, or indraprabhṛtayaḥ pl.

to etch To ETCH

, v. a. likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

etching ETCHING

, s. citralikhanaṃ citraṃ ālekhyaṃ varttikārekhā.

eternal ETERNAL

, a. nityaḥ -tyā -tyaṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ -ntakaḥ -kā -kaṃ sanātanaḥ -nī -naṃ śāśvataḥ -tī -taṃ anādiḥ -diḥ -di anādyantaḥ -ntā -ntaṃ anādyaḥ -dyā -dyaṃ sadātanaḥ -nī -naṃ anantakālasthāyī -yinī -yi (n) sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ naityikaḥ -kī -kaṃ anantyaḥ -ntyā -ntyaṃ dhruvaḥ -vā -vaṃ santataḥ -tā -taṃ satataḥ -tā -taṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ nirapāyaḥ -yā -yaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ avicyutaḥ -tā -taṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n) avirataḥ -tā -taṃ amaraḥ -rā -raṃ.

[Page 238b]
eternally ETERNALLY

, adv. nityaṃ nityadā nityaśas śāśvataṃ śaśvat satataṃ santataṃ anantaṃ anādyantaṃ sanā ajasraṃ aniśaṃ abhīkṣṇaṃ nirantaraṃ avirataṃ aśrāntaṃ anārataṃ sarvvakālaṃ.

eternity ETERNITY

, s. nityatā naityaṃ anantatā -tvaṃ ānantyaṃ anantyaṃ anantakālaḥ anādyantatā ghruvatā dhrauvyaṃ anantabhāvaḥ nairantaryyaṃ amaratā.

to eternize To ETERNIZE

, v. a. ananta (nom. anantayati -yituṃ), anantīkṛ śāśtatīkṛ.

etesian ETESIAN

, a. sāṃvatsarikaḥ -kī -kaṃ prativārṣikaḥ -kī -kaṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ.

ether ETHER

, s. ākāśaḥ khaṃ śūnyaṃ vāyuḥ m., nirmmalavāyuḥ antarīkṣoparisthaḥ sūkṣmavāyuḥ nabhaḥ n. (s) gagaṇaṃ vihāyaḥ n. (s).

etherial ETHERIAL

, a. ākāśīyaḥ -yā -yaṃ ākāśajaḥ -jā -jaṃ ākāśasambhavaḥ -vā -vaṃ ākāśasthaḥ -sthā -sthaṃ khasambhavaḥ -vā -vaṃ vāyavaḥ -vī -vaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ.

ethic ETHIC

, ETHICAL, a. vainayikaḥ -kī -kaṃ nītiviṣayaḥ -yā -yaṃ nītividyāviṣayakaḥ -kā -kaṃ nītiśāstrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nītiśāstrīyaḥ -yā -yaṃ.

ethically ETHICALLY

, adv. nītiśāstravat nītiśāstrānusāreṇa.

ethics ETHICS

, s. nītividyā nītiḥ f., nītiśāstraṃ vinayaḥ vinayavidyā arthaśāstraṃ daṇḍanītiḥ f., śīlavidyā ānvīkṣikī.

--(As invented by Vrihaspati) vārhaspatyaṃ.

ethnic ETHNIC

, ETHNICAL, a. (Relating to the Gentiles) anyadeśīyaḥ -yā -yaṃ bhinnadeśīyaḥ -yā -yaṃ devārccakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) devapūjakasambandhī &c.

ethnology ETHNOLOGY

, s. nṛkulavidyā nṛjātividyā nṛvaṃśavidyā.

etiquette ETIQUETTE

, s. sadācāravidhiḥ m., āryyavyavahāravidhiḥ sujanācāravidhiḥ vinayavidhiḥ vinayarītiḥ f., ādaravidhiḥ m., saujanyaṃ maryyādā sunītiḥ f. sabhyatā saccaritraṃ nyāyaḥ.

etymological ETYMOLOGICAL

, a. śabdavyutpattiviṣayaḥ -yā -yaṃ padabhañjanaviṣayaḥ -yā -yaṃ śabdaśāstrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) śabdasādhanavidyāsambandhī &c.

etymologist ETYMOLOGIST

, s. śabdavyutpattikuśalaḥ padabhañjanavidyājñaḥ śabdaśāstrajñaḥ.

to etymologize To ETYMOLOGIZE

, v. n. śabdavyutpattiṃ kṛ padabhañjanaṃ kṛ śabdasādhanaṃ kṛ.

etymology ETYMOLOGY

, s. vyutpattiḥ f., śabdavyutpattiḥ f., śabdavyutpattividyā padabhañjanaṃ śabdasādhanaṃ śabdasādhanaṣidyā.

eucharist EUCHARIST

, s. khrīṣṭamṛtyusmaraṇārthakaṃ bhojanaṃ khrīṣṭabhojanaṃ khrīṣṭaprakalpitabhojanaṃ.

--(Giving thanks to God) īśvarasya dhanyavādakaraṇaṃ or kuśalavādaḥ.

eulogist EULOGIST

, s. praśaṃsakaḥ guṇastāvakaḥ stutipāṭhakaḥ vandī m. (n).

eulogistic EULOGISTIC

, a. stutimayaḥ -yī -yaṃ praśaṃsākaraḥ -rī -raṃ vandāruḥ -ruḥ -ru.

to eulogize To EULOGIZE

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ), abhiṣṭu saṃstu ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ), guṇān kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ) or utkṝt.

eulogized EULOGIZED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ ślāghitaḥ -tā -taṃ stutaḥ -tā -taṃ.

eulogy EULOGY

, s. praśaṃsā -sanaṃ guṇapraśaṃsā stutiḥ f., guṇastutiḥ f., stavaḥ ślāghā guṇaślāghā stutivādaḥ stutivākyaṃ guṇotkīrttanaṃ stotraṃ śaṃsā yaśovarṇanā varṇanā vandanā vandipāṭhaḥ guṇagānaṃ bhogāvalī.

eunuch EUNUCH

, s. klīvaḥ ṣaṇḍaḥ ṣaṇḍhaḥ śaṇḍaḥ śaṇḍhaḥ muṣkaśūnyaḥ chinnavṛṣaṇaḥ chinnamuṣkaḥ niṣpuruṣaḥ napuṃsakaḥ pogaṇḍaḥ paṇḍaḥ tṛtīyaprakṛtiḥ m., tṛtīyāprakṛtiḥ aphalaḥ viphalaḥ varṣavaraḥ tūvaraḥ.

--(Guard of the women's apartments) sthāpatyaḥ kañcukī m. (n) śuddhāntapālakaḥ śuddhāntajanaḥ.

euphonic EUPHONIC

, a. susvaraḥ -rā -raṃ suśabdaḥ -bdā -bdaṃ suśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ śrutisukhaḥ -khā -khaṃ sucārusvanaḥ -nā -naṃ akarkaśaḥ -śā -śaṃ.

euphony EUPHONY

, s. susvaraḥ suśabdaḥ susvanaḥ suśrāvyaśabdaḥ akaṭutvaṃ akarkaśatvaṃ.

euphorbia EUPHORBIA

, s. bahudagdhikā samantadugdhā sīhuṇḍaḥ vajradruḥ m., sruk f. (h) snuhī guḍā.

european EUROPEAN

, s. ūropīyaḥ ūropnāmakadeśajaḥ tāmramukhaḥ,

to evacuate To EVACUATE

, v. a. śūnyīkṛ utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj viric (c. 7. -riṇakti -riṃkte -rektuṃ), ric uccar (c. 1. -carati -rituṃ), niścar in caus. (-cārayati -yituṃ) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ),; 'the bowels,' malotsargaṃ kṛ malavisargaṃ kṛ malaśuddhiṃ kṛ.

evacuated EVACUATED

, p. p. recitaḥ -tā -taṃ virecitaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ viriktaḥ -ktā -ktaṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

evacuation EVACUATION

, s. (Of the bowels) malavisargaḥ malotsargaḥ samutsargaḥ malaśuddhiḥ f., malaśodhanaṃ virekaḥ virecanaṃ rekaḥ recanaṃ maloccāraḥ uccāraḥ śodhanaṃ utthānaṃ nirhāraḥ niścārakaḥ adhobhāgaharaṃ.

to evade To EVADE

, v. a. chalena palāyitvā parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or projjh (c. 6. -ujjhati -jjhituṃ).

--(Elude by sophistry) vakroktyā chal (c. 10. chalayati -yituṃ), apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), apahnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), nihnu apadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyapadiś.

to evade To EVADE

, v. n. (Escape) chalena palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i) or nistṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ) or apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or apadhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ) or apasṛp (c. 1. -sarpati -srapnuṃ), or utpat (c. 1. -patati -tituṃ) or niṣpat.

--(Practice artifice) vākchalaṃ kṛ vakroktiṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ apahnavaṃ kṛ.

evaded EVADED

, p. p. chalena or apadeśena parihṛtaḥ -tā -taṃ or projjhitaḥ -tā -taṃ nihnutaḥ -tā -taṃ apahnutaḥ -tā -taṃ nistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

evagation EVAGATION

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ vibhrāntiḥ f., bhrāntiḥ f., vicalanaṃ vyabhicāraḥ,

evanesence EVANESENCE

, s. antarddhānaṃ tirodhānaṃ antarhitatvaṃ adarśanaṃ.

evanescent EVANESCENT

, a. tirodheyaḥ -yā -yaṃ antarhitaḥ -tā -taṃ adṛṣṭarūpaḥ -pī -paṃ adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Fleeting) bhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇabhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇamātrasthāyī -yinī -yi (n) aśāśvataḥ -tī -taṃ.

evangelical EVANGELICAL

, a. susaṃvādānusārī -riṇī -ri (n) khrīṣṭīyadharmmānuyāyī -yinī -yi (n) khrīṣṭapracāritaḥ -tā -taṃ khrīṣṭīyadharmmapustakāntargataḥ -tā -taṃ.

evangelist EVANGELIST

, s. (Writer of the life of Christ) khrīṣṭacaritraracakaḥ khrīṣṭasamācāraracakaḥ susaṃvādalekhakaḥ maṅgalasamācāralekhakaḥ.

--(Preacher of the Gospel) susaṃvādapracārakaḥ khrīṣṭīyadharmmapravaktā m. (ktṛ).

to evangelize To EVANGELIZE

, v. a. and n. susaṃvādaṃ pracar in caus. (-cārayati -yituṃ) khrīṣṭīyadharmmaṃ pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ) or upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or grah in caus. (-grāhayati -yituṃ) khrīṣṭīyadharmme pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ).

to evaporate To EVAPORATE

, v. n. vāṣpa (nom. vāṣpāyate), ghūma (nom. dhūmāyate) vāṣyasādbha vāṣpībhū vāṣparūpeṇa utpat (c. 1. -patati -tituṃ) or udgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), dhūmarūpeṇa vidru (c. 1. -dravati -drotuṃ) or naś (c. 4. naśyati naśituṃ) or praṇaś or antaryā in pass. (-dhīyate) or kṣi in pass. (kṣīyate).

--(Dry up) ātapena pariśuṣ (c. 4. -śuṣpati -śoṣṭuṃ), śuṣkībhū.

to evaporate To EVAPORATE

, v. a. vāṣpasātkṛ dhūmasātkṛ vāṣpīkṛ vāṣparūpeṇa vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) ātapena pariśuṣ in caus. (-śoṣayati -yituṃ) or śuṣkīkṛ.

evaporated EVAPORATED

, p. p. ātapaśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ pariśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ śoṣi-tarasaḥ -sā -saṃ vāṣparūpeṇa udgatarasaḥ -sā -saṃ vāṣpasātkṛtaḥ -tā -taṃ vāṣpībhūtaḥ -tā -taṃ.

evaporation EVAPORATION

, s. (Drying up) pariśoṣaḥ -ṣaṇaṃ śoṣaḥ -ṣaṇaṃ ucchoṣaṇaṃ.

--(Conversion to vapour) vāṣpasātkaraṇaṃ dhūmasātkaraṇaṃ vāṣpabhāvaḥ vāṣparūpeṇa utpatanaṃ or udgamaḥ or nāśaḥ vāṣpībhūtatvaṃ.

evasion EVASION

, s. (Artifice to elude) apadeśaḥ vyapadeśaḥ chadma n. (n) chalaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ apahnavaḥ nihnavaḥ.

--(Equivocation) vakroktiḥ f., vakratā vakravākyaṃ vākchalaṃ apalāpaḥ kaitavavādaḥ pratīpavacanaṃ.

--(Escape) nistāraḥ uttaraṇaṃ nirgamaḥ nirgatiḥ f., palāyanaṃ apakramaḥ.

evasive EVASIVE

, a. chalī -linī -li (n) chalānvitaḥ -tā -taṃ vyapadeśakaḥ -kā -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ nihnavakārī -riṇī -ri (n),

--(Equivocating) vakraḥ -krā -kraṃ vākchalānvitaḥ -tā -taṃ; 'an evasive answer,' nihnavottaraṃ vakrottaraṃ,

evasively EVASIVELY

, adv. vākchalena vakroktyā nihnavena sanihnavaṃ vakraṃ.

eve EVE

, s. (The fast to be observed on the evening before a holiday) mahāparvvaṇaḥ pūrvvadinānte sevanīyaupavāsaḥ puṇyadivassya pūrvvapradoṣaḥ.

--(Decline of day). See EVENING.--'To be on the eve of happening,' upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

even EVEN

, s. sāyaḥ sāyaṅkālaḥ pradoṣaḥ pradoṣakālaḥ. See EVENING.

even-tide EVEN-TIDE

, s. sandhyākālaḥ sandhyāsamayaḥ sāyaṅkālaḥ pradoṣakālaḥ pradoṣasamayaḥ.

even EVEN

, a. (Level, flat) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samasthaḥ -sthā -sthaṃ sapāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ghanāghanaḥ -nā -naṃ; 'even ground,' samabhūmiḥ f., samasthalaṃ ājiḥ f., pāṭaḥ.

--(Straight) samarekhaḥ -khā -khaṃ avakraḥ -krā -kraṃ abhugnaḥ -gnā -gnaṃ nirbhugnaḥ -gnā -gnaṃ ṛjuḥ -juḥ -ju añjasaḥ -sā -saṃ.

--(Smooth) ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ arūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Uniform, equal) tulyaḥ -lyā -lyaṃ samatulyaḥ -lyā -lyaṃ ubhayapārśvayoḥ samānaḥ -nā -naṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ; 'in temper,' samabhāvaḥ -vī -vaṃ samavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

--(Not odd) yugmaḥ -gmā -gmaṃ yugalaḥ -lā -laṃ samaḥ -mā -maṃ; 'an even number,' yugaṃ yugalaṃ; 'with both feet even,' samapadaṃ.

to even To EVEN

, v. a. samasthalīkṛ samīkṛ samānīkṛ samāna (nom. samāna-yati -yituṃ).

even EVEN

, adv. api eva vā vāpi satyaṃ; 'even though,' yadyapi yadyapi syāt tathāpi; 'even so,' evaṃ evameva tathā tathāpi tathaiva; 'even as,' yathaiva yadvadeva yatprakāreṇa; 'even now,' adyāpi advaiva; 'not even,' nāpi naiva.

even-handed EVEN-HANDED

, a. ubhayasamaḥ -mā -maṃ samadarśī -rśinī -rśi (n) vipakṣa-pātaḥ -tā -taṃ.

evening EVENING

, s. pradoṣaḥ pradoṣakālaḥ sāyaḥ sāyaṅkālaḥ sāyāhnaḥ aparāhnaḥ sandhyā sandhyākālaḥ vikālaḥ -lakaḥ vaikālaḥ dināntaḥ dināvasānaṃ divasāvasānaṃ divasātyayaḥ ahaḥśeṣaḥ dinaśeṣaḥ rajanīmukhaṃ niśādiḥ f., rātryārambhaḥ utsūraḥ ahnaḥ pañcamo bhāgaḥ; 'in the evening,' sāye sāyaṃ dinānte abhisāyaṃ anusanghyaṃ; 'good evening to you,' śubhas te pradoṣaḥ.

evening EVENING

, a. prādoṣikaḥ -kī -kaṃ vaikālikaḥ -kī -kaṃ sāndhyaḥ -ndhyī -ndhyaṃ sāyantanaḥ -nī -naṃ aparāhnetanaḥ -nī -naṃ or aparāhnatanaḥ.

evenly EVENLY

, adv. samaṃ samānaṃ samānatas añjasā tulyaṃ; 'evenly matched,' tulyabalaḥ -lā -laṃ tulyavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ samatolaḥ -lā -laṃ.

even-minded EVEN-MINDED

, a. samacittaḥ -ttā -ttaṃ samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi samabhāvaḥ -vā -vaṃ sattvasampannaḥ -nnā -nnaṃ satyasampannaḥ -nnā -nnaṃ sampadāpador harṣaviṣādarahitaḥ -tā -taṃ.

evenness EVENNESS

, s. samatā samānatā -tvaṃ sāmyaṃ sāmyatā sāmañjasyaṃ tulyatā ṛjutā nirbhugnatā; 'of temper,' samacittatvaṃ samānavṛttiḥ f., samabhāvaḥ.

event EVENT

, s. vṛttaṃ sambhavaḥ utpannaṃ samutyattiḥ f., samutpannaṃ samunnayaḥ saṅgataṃ gataṃ saṅgatiḥ f., ghaṭanā samupāgataṃ upāgamaḥ samupasthitaṃ.

--(Consequence, conclusion) udbhūtaṃ anuvṛttaṃ anuvarttanaṃ pariṇāmaḥ niṣpannaṃ siddhiḥ f.

[Page 240a]
to eventerate To EVENTERATE

, v. a. nirantīkṛ atvāṇividṛ in caus. (-dārayati -yituṃ).

eventful EVENTFUL

, a. guruṣaṭanāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gurusaṅgataviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bahuvṛttaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vahusamunnayavān -vatī -vat(t) bahughaṭanāmayaḥ -yī -yaṃ.

to eventilate To EVENTILATE

, v. a. vīj (c. 10. vījayati -yituṃ), vidhū (c. 5. -dhūnoti, c. 6. -dhuvati -dhavituṃ), niṣpāvaṃ kṛ.

eventual EVENTUAL

, a. (Consequential) anuvarttī -rttinī -rtti (n) ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ anusārī -riṇī -ri (n) anubhūtaḥ -tā -taṃ paraḥ -rā -raṃ.

--(Ultimate) antimaḥ -mā -maṃ antyaḥ -ntyā -ntyaṃ.

eventually EVENTUALLY

, adv. antatas ante śeṣe śeṣatas paratas prayogatas.

ever EVER

, adv. (At any time) kadācit kadāpi kadācana karhicit jātu.

--(Always, at all times) sadā sarvvadā satataṃ nityadā anukṣaṇaṃ pratikṣaṇaṃ; 'for ever,' nityaṃ sarvvakālaṃ anantakālaṃ śāśvatīḥ samāḥ ajasraṃ śaśvat nirantaraṃ sanā; 'ever and anon,' vāraṃ vāraṃ kāle kāle anukālaṃ; 'ever since,' yataḥ prabhṛti; 'ever so little,' manāk īṣat kiñcit kiyat.

--(As a word of enforce-ment) eva; 'ever young,' nityayauvanaḥ -nā -naṃ; 'ever happy,' sadānandaḥ -ndā -ndaṃ.

evergreen EVERGREEN

, a. aśīrṇapatraḥ -trā -traṃ amlānaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aśuṣkaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

everlasting EVERLASTING

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ anantakālasthāyī -yinī -yi (n) nityasthāyī &c., śāśvataḥ -tī -taṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ ajaraḥ -rā -raṃ. See ETERNAL.

everlastingly EVERLASTINGLY

, adv. śāśvataṃ anantakālaṃ śāśvatīḥ samāḥ nityaṃ ajasraṃ.

everliving EVERLIVING

, a. nityajīvī -vinī -vi (n) anantakālajīvī &c. See ETERNAL.

evermore EVERMORE

, s. anantakālaṃ sarvvakālaṃ śāśvatīḥ samāḥ śāśvataṃ śaśvat tityaṃ nityakālaṃ satataṃ ajasraṃ sanā. See ETERNALLY.

ever-restless EVER-RESTLESS

, a. nityagatiḥ -tiḥ -ti sadāgatiḥ -tiḥ -ti satatagatiḥ -tiḥ -ti.

eversion EVERSION

, s. paryyāsaḥ parākṣepaḥ parivarttanaṃ nāśaḥ vināśaḥ.

to evert To EVERT

, v. a. paryas (c. 4. -asyati -asituṃ), parākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), adhaḥ kṛ.

every EVERY

, a. sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ viśvaḥ -śvā -śvaṃ sakalaḥ -lā -laṃ sarvvakaḥ -kā -kaṃ; 'every art,' sarvvakarmma n. (n); 'knowing every thing,' sarvvajñaḥ; 'every road,' sarvvapathaḥ; 'the maker of every thing,' sarvvabhūtakṛt sarvvakarttā m. (rttṛ) viśvaṅkaraḥ; 'enduring every thing,' sarvvaṃsahaḥ viśvasahaḥ; 'every one,' sarvvajanāḥ m. pl., viśvajanaṃ; 'dear to every one,' sarvvapriyaḥ; 'sustaining every thing,' viśvambharaḥ. 'Every,' may often be expressed by prati or anu prefixed; as, 'every day,' pratidinaṃ pratidivasaṃ anudinaṃ anvahaṃ pratyahaṃ; 'every night,' pratirātraṃ; 'every month,' pratimāsaṃ; 'every moment,' anukṣaṇaṃ; 'to every one,' pratyekaṃ. Or by doubling the word; as, 'every day,' dine dine divase divase aharahaḥ; 'in every house,' gṛhe gṛhe; 'every one,' ekaikaḥ -kā -kaṃ ekaikaśam pṛthak pṛthak; 'every man,' ekaikajanaḥ pratijanaṃ; 'in every direction,' pratidiśaṃ sarvvadikṣu sarvvapathīnaḥ -nā -naṃ; 'on every side,' sarvvatas samantatas samantāt viśvatas paritas.

everywhere EVERYWHERE

, adv. sarvvatra sarvvatas viśvatas viśvak sarvvake pratidiśaṃ; 'going everywhere,' sarvvatragaḥ -gā -gaṃ sarvvagaḥ -gā -gaṃ viśvavyāpī pinī -pi (n).

to evict To EVICT

, v. a. nirśayapādānantaraṃ or vyavahāradarśanānantaram adhikārād bhraṃśa (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ) or nirākṛ or vahiṣkṛ or adhikāraṃ or svatvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

[Page 240b]
evicted EVICTED

, p. p. vyavahārasabhāsakāśād ājñayā hṛtādhikāraḥ -rā -raṃ sādhitaḥ -tā -taṃ.

eviction EVICTION

, s. vyavahāramaṇḍapasakāśād ājñānusāreṇa adhikārānnirākaraṇaṃ or vahiṣkaraṇaṃ or svatvaharaṇaṃ sādhanaṃ.

evidence EVIDENCE

, s. (Testimony) sākṣyaṃ sākṣitā pramāṇaṃ sādhanaṃ prāmāṇyaṃ pramātā m. (tṛ) kriyānirdeśaḥ sādhananirdeśaḥ; 'written evidence,' lekhapramāṇaṃ likhitaṃ sādhanapatraṃ; 'ocular evidence,' pratyakṣapramāṇaṃ sākṣātpramāṇaṃ cākṣuṣajñānaṃ; 'false evidence,' kauṭasākṣyaṃ kūṭasākṣyaṃ; 'want of evidence,' sākṣyabhāvaḥ pramāṇābhāvaḥ.

--(Witness) sākṣī m. (n) pramātā m. (tṛ); 'having evidence,' sākṣimān -matī -mat(t).

to evidence To EVIDENCE

, v. a. pramāṇa (nom. pramāṇayati -yituṃ), pramāṇikṛ sākṣiṇā or sākṣyeṇa or pramāṇena sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ) or bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) or nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or upapad in caus. (-pādayati -yituṃ).

evidenced EVIDENCED

, p. p. sākṣibhāvitaḥ -tā -taṃ sākṣilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ.

evident EVIDENT

, a. spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ or pravyaktaḥ or abhivyaktaḥ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ samakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ulvaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'to make evident,' spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), prakaṭīkṛ pratyakṣīkṛ āviṣkṛ prāduṣkṛ; 'to be evident,' spaṣṭībhū āvirbhū prādurbhū prāduras prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ); 'made evident,' spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ prāduṣkṛtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ pratyakṣabhūtaḥ -tā -taṃ.

evidently EVIDENTLY

, adv. vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ spaṣṭarūpeṇa pratyakṣatas pratyakṣeṇa sākṣāt prakāśaṃ sphuṭaṃ prādus samakṣaṃ nāma.

evil EVIL

, a. duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpaḥ -pā -paṃ pāpī -pinī -pi (n) khalaḥ -lā -laṃ abhadraḥ -drā -draṃ asādhuḥ -dhuḥ -dhu asan -satī -sat (t) nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ adhamaḥ -mā -maṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adhārmmikaḥ -kī -kaṃ. 'Evil,' is often expressed by dur or ku, or apa prefixed; as, 'an evil man,' durjjanaḥ; 'evil thought,' kucintā apadhyānaṃ; 'evil conduct,' durṇayaḥ; 'evil deed,' kukarmma n. (n) duṣkarmma n., pāpakarmma n., asatkarmma n., duṣkṛtaṃ; 'evil course,' kumārgaḥ unmārgaḥ vimārgaḥ; 'evil destiny,' durbhāgyaṃ durdaivaṃ.

evil EVIL

, s. (Wickedness) pāpaṃ duṣṭatā doṣaḥ vyasanaṃ -nitā śāṭhyaṃ dauṣṭhavaṃ asādhutā adharmmaḥ vyabhicāraḥ daurātmyaṃ daurjanyaṃ kusṛtiḥ f., nikāraḥ.

--(Injury) apakāraḥ apakṛtaṃ apāyaḥ drohaḥ hiṃsā kṣatiḥ f.

--(Misfortune, distress) apāyaḥ aśubhaṃ durgatiḥ f., daurgatyaṃ akuśalaṃ abhadraṃ ariṣṭaṃ aniṣṭaṃ ahitaṃ duḥkhaṃ duravasthā durdaśā vyasanaṃ utpātaḥ āpad f., vipad f., vipattiḥ f., aniṣṭapātaḥ anayaḥ kleśaḥ kaṣṭaṃ.

evil EVIL

, adv. duṣṭhu; expressed by dur vi duṣṭa pāpa &c., prefixed; 'evil-intentioned,' duṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durāśayaḥ -yā -yaṃ pāpāśayaḥ -yā -yaṃ; 'evil-affected,' viraktaḥ -ktā -ktaṃ ahitaḥ -tā -taṃ; 'evil-natured,' duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti; 'evil-fated,' daivopahataḥ -tā -taṃ upahatakaḥ -kā -kaṃ durdaivagrastaḥ -stā -staṃ; 'evil-favoured,' kurūpaḥ -pī -paṃ.

evil-doer EVIL-DOER

, s. pāpakārī m. (n) pāpakarttā m. (rttṛ) pāpakaraḥ pāpakṛt m., pāpakarmmā m. (n) asatkarmmā kukarmmā duṣkṛtī m. (n) kukarmmakārī m., mandacaritraḥ mandakārī m., durvṛttaḥ duṣṭacārī m. adharmmacārī m. (n) vyasanī m. (n).

evil-eye EVIL-EYE

, s. kudṛṣṭiḥ f., adṛṣṭiḥ f., durīṣaṇā krūradṛṣṭiḥ f.; 'evil-eyed,' krūradṛk m. f. n. (ś) asahṛk m. f. n. pāṣadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

evil-minded EVIL-MINDED

, a. pāpamatiḥ -tiḥ -ti pāpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pāpacetanaḥ -nā -naṃ duṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ duṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti durātmā -tmā -tma (n) adharmmātmā &c., pāpātmā &c., pāpasvabhāvaḥ -vā -vaṃ duṣṭāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ durhṛdayaḥ -yā -yaṃ.

evil-speaking EVIL-SPEAKING

, s. durālāpaḥ apavādaḥ vāgdoṣaḥ piśunavākyaṃ maukharyyaṃ.

to evince To EVINCE

, v. a. spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pradiś dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) pramāṇīkṛ.

evincible EVINCIBLE

, a. sūcyaḥ -cyā -cyaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ nirddeśanīyaḥ -yā -yaṃ.

evincibly EVINCIBLY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ suvyaktaṃ asaṃśayaṃ atra na sandehaḥ.

to eviscerate To EVISCERATE

, v. a. nirantrīkṛ nirantra (nom. nirantrayati -yituṃ), nāḍīr vahiṣkṛ.

evitable EVITABLE

, a. pariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ heyaḥ -yā -yaṃ varjjanīyaḥ -yā -yaṃ.

evocation EVOCATION

, s. (Calling upon) āhvānaṃ prahvāyaḥ anukarṣaṇaṃ.

--(Ap-pealing) punarāhvānaṃ punarvicāraprārthanā anyaprāḍvivākasākṣād āhvānaṃ.

to evoke To EVOKE

, v. a. āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), prahve anukṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(From one tribunal to another) anyavicāra-sabhāsākṣād āhve.

evolution EVOLUTION

, s. (Unfolding) vistāraḥ -raṇaṃ prasāraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ vivāraḥ vivṛtiḥ f.

--(In arithmetic) prādurbhāvaḥ.

--(Series) śreṇī średhī.

to evolve To EVOLVE

, v. a. vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), apāvṛ vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), vitatīkṛ.

evolved EVOLVED

, p. p. vistāritaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ.

evulsion EVULSION

, s. utpāṭanaṃ utkarṣaṇaṃ vikarṣaṇaṃ ulluñcanaṃ avaluñcanaṃ.

ewe EWE

, s. meṣī -ṣikā eḍakā uraṇī bheḍī avilā; 'ewe's milk,' avisoḍhaṃ avidūsaṃ avimarīsaṃ.

ewer EWER

, s. ghaṭī udakapātraṃ udapātraṃ kumbhaḥ puṭagrīvaḥ kamaṇḍaluḥ m.

to exacerbate To EXACERBATE

, v. a. prakup in caus. (-kopayati -yituṃ) uttij in caus. (-tejayati -yituṃ) tīkṣṇīkṛ tigmataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ tīvataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ ugrataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

exacerbation EXACERBATION

, s. prakopaḥ -paṇaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ ugratvaṃ kopajvalanaṃ kopavardhanaṃ rogavṛddhiḥ f.

exact EXACT

, a. (Accurate, correct) yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yāthārthikaḥ -kī -kaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ añjasaḥ -sā -saṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ ṛtaḥ -tā -taṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ yathātathaḥ -thā -thaṃ śuciḥ -ciḥ -ci śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣarahitaḥ -tā -taṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Careful) sayatnaḥ -tnā -tnaṃ avahitaḥ -tā -taṃ apramādī -dinī -di (n).

--(Nice, precise) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

--(Not different) samānaḥ -nā -naṃ nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ananyaḥ -nyā -nyaṃ -nyat samasamānaḥ -nā -naṃ.

--(Neither more nor less) nādhiko na ca nyūnaḥ; 'the exact state,' tāratamyaṃ; 'exact measurement,' sūkṣmamānaṃ.

to exact To EXACT

, v. a. (Compel to pay) in caus. (dāpayati -yituṃ) vihā in caus. (-hāpayati -yituṃ); 'exact tribute,' baliṃ or śulkam āhṛ in caus. (-hārayati -yituṃ) or avahṛ.

--(Take forcibly) balāt or balena grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ).

--(Demand) yāc (c. 1. yācati -cituṃ), prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ).

--(Enforce) kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) with 2 acc.; 'exact punishment,' daṇḍaṃ praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

to exact To EXACT

, v. n. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), bādhaṃ kṛ upadravaṃ kṛ upadhiṃ kṛ.

exacted EXACTED

, p. p. balādgṛhītaḥ -tā -taṃ avahāritaḥ -tā -taṃ āhāritaḥ -tā -taṃ ākāritaḥ -tā -taṃ vihāpitaḥ -tā -taṃ.

exacter EXACTER

, s. balātkārapūrvvaṃ parasvādāyī m. (n) or parasvagrāhakaḥ upadhikaḥ aupadhikaḥ bādhakaḥ āhārakaḥ avahārakaḥ hārakaḥ.

exacting EXACTING

, a. bādhakaḥ -kā -kaṃ vipralumpakaḥ -kā -kaṃ prārthakaḥ -kā -kaṃ.

exaction EXACTION

, s. balena grahaṇaṃ or ādānaṃ or haraṇaṃ bhartsanapūrvvaṃ prārthanaṃ or yācanā bādhaḥ -dhanaṃ upadravaḥ viplavaḥ upadhikaraṇaṃ parasvādānaṃ arkavrataṃ.

exactly EXACTLY

, adv. yathārthaṃ yathāvat samyak añjasā samañjasaṃ yathātathaṃ tathyaṃ satyaṃ ṛtaṃ sūkṣmatvena sūkṣmatayā; 'neither more nor less,' nādhikaṃ na ca nyūnaṃ; 'exactly so,' evameva tathaiva; 'exactly alike,' samasamānaḥ -nā -naṃ.

exactness EXACTNESS

, s. (Accuracy) yāthārthyaṃ yathārthatā samyaktvaṃ yāthātathyaṃ satyatā tathyaṃ sāmañjasyaṃ śuddhatā.

--(Niceness, precision) sūkṣmatā saukṣmyaṃ.

--(Carefulness) avahitatvaṃ apramādaḥ yatnaḥ āsthā.

--(Regularity, method) pāripāṭyaṃ samatā anukramaṇaṃ kramānusāraḥ nyāyaḥ.

to exaggerate To EXAGGERATE

, v. a. atyktyā or atiśayoktyā vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ) or vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) or adhikīkṛ, or upaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), atiśayena varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), ativarṇanaṃ kṛ atyuktiṃ kṛ vāgvistāraṃ kṛ.

exaggerated EXAGGERATED

, p. p. vardhitaḥ -tā -taṃ adhikīkṛtaḥ -tā -taṃ vistāritaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ atyuktipūrvvaṃ varṇitaḥ -tā -taṃ or prapañcitaḥ -tā -taṃ.

exaggeration EXAGGERATION

, s. atyuktiḥ f., atiśayoktiḥ f., adhikaṃ vāgādhikyaṃ adhikī-karaṇaṃ vāgupacayaḥ vākyabāhulyaṃ citroktiḥ ativarṇanā atiprapañcaḥ.

to exagitate To EXAGITATE

, v. a. vikṣubh in caus. (-kṣobhayati -yituṃ). See AGITATE.

to exalt To EXALT

, v. a. unnam in caus. -namayati -yituṃ), ucchri (c. 1. ucchrayati -yituṃ, rt. śri), samucchri uccīkṛ ūrddhvīkṛ unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), unnatiṃ kṛ samunnatiṃ kṛ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), adhiruh in caus. (-ropayati -yituṃ). See ELEVATE.

exaltation EXALTATION

, s. unnatiḥ f., samunnatiḥ f., utkarṣaḥ utkṛṣṭatā autkarṣaṃ ucchrayaḥ samucchrayaḥ utsedhaḥ uddhatiḥ f., udayaḥ uccatā ūrddhvatvaṃ adhirohaḥ. See ELEVATION.

exalted EXALTED

, p. p. unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhataḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ adhiropitaḥ -tā -taṃ adhirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ ābhyudayikaḥ -kī -kaṃ. See ELEVATED.

examination EXAMINATION

, s. (Investigation) parīkṣā -kṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ anusandhānaṃ vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā jijñāsā anveṣaṇā -ṇaṃ anuyogaḥ samīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ prasamīkṣā nirṇayaḥ carccā nirūpyatvaṃ vimarśaḥ niścayaḥ parīṣṭiḥ f., vivecanā śodhanaṃ.

--(By question) praśnena parīkṣā praśnottarakrameṇa jijñāsā or parīkṣā.

--(Inspection) nirīkṣaṇaṃ ālocanaṃ avekṣā -kṣaṇaṃ darśanaṃ sandarśanaṃ.

--(Judicial) vicāraḥ vyavahāradarśanaṃ āhvāna-darśanaṃ; 'examination of a witness,' sākṣiparīkṣā.

to examine To EXAMINE

, v. a. (Investigate) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) anviṣ (c. 4. -ipyati -eṣituṃ) or anveṣ (c. 1. -eṣate -ṣituṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), vicar in caus. (-cārayati -yituṃ) carc (c. 1. carcati -rcituṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), viniści vici abhinidhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), mārg (c. 10. mārgayati -yituṃ).

--(In-spect) nirīkṣ avekṣ samīkṣ vīkṣ abhivīkṣ dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś paridṛś sandṛś pratidṛś āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ).

--(Interrogate) anupracch (c. 6. -pṛcchati -praṣṭuṃ), paripracch samanupracch praśnena parīkṣ praśnottarakrameṇa parīkṣ or anuyuj.

--(Judicially) vica r in caus. vicāraṃ kṛ; 'examine witnesses,' sākṣiṇaḥ parīkṣa.

[Page 242a]
examined EXAMINED

, p. p. nirūpitaḥ -tā -taṃ parīkṣitaḥ -tā -taṃ nirīkṣitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ -tā -taṃ jijñāsitaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ carccitaḥ -tā -taṃ anveṣitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ.

examiner EXAMINER

, s. parīkṣakaḥ vicārakaḥ vicārakarttā m. (rttṛ) anusandhātā m. (tṛ) nirūpakaḥ anuyoktā m. (ktṛ) nirṇetā m. (tṛ) jijñāsākṛt.

example EXAMPLE

, s. (Pattern for imitation) pramāṇaṃ pramā ādarśaḥ pratirūpaṃ pratimā -mānaṃ; 'to follow an example,' anukṛ; 'following an example,' anukaraṇaṃ; 'whatever example he sets, the world follows,' yat pramāṇaṃ sa kurute lokas tad anuvarttate; 'men follow my example,' mama vartma manuṣyā anuvarttante or anugacchanti.

--(Person fit for an example) pramāṇaṃ pramātā m. (tṛ).

--(Instance serving for illustration) dṛṣṭāntaḥ nidarśanaṃ udāhāraḥ -haraṇaṃ upodghātaḥ; 'for example,' dṛṣṭāntarūpeṇa dṛṣṭāntakrameṇa yathā tathāhi.

exanimate EXANIMATE

, a. nirjīvaḥ -vā -vaṃ ajīvaḥ -vā -vaṃ vicetanaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) bhagnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirutsāhaḥ -hā -haṃ prāṇahīnaḥ -nā -naṃ.

to exanimate To EXANIMATE

, v. a. nirjīvīkṛ manobhaṅgaṃ kṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

exanimation EXANIMATION

, s. prāṇahatyā manobhaṅgaḥ utsāhabhaṅgaḥ tejoharaṇaṃ.

to exasperate To EXASPERATE

, v. a. kup in caus. (kopayati -yituṃ) prakup saṅkup kopaṃ or krodhaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), krudh in caus. (krodhayati -yituṃ).

exasperated EXASPERATED

, p. p. prakopitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ -tā -taṃ upajātakopaḥ -pā -paṃ jātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ iddhamanyuḥ -nyuḥ -nyu.

exasperation EXASPERATION

, s. prakopaḥ -paṇaṃ krodhakaraṇaṃ kopakaraṇaṃ saṃrambhaḥ.

to exauctorate To EXAUCTORATE

, v. a. padāt or adhikārād bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ). See DISMISS.

to excavate To EXCAVATE

, v. a. khan (c. 1. khanati -te -nituṃ), utkhan nikhan abhikhan protkhan khanitreṇa bhūmiṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or dṝ in caus. (dārayati -yituṃ) or bhūmau garttaṃ or vivaraṃ kṛ śuṣirīkṛ śūnyīkṛ.

excavated EXCAVATED

, p. p. nikhātaḥ -tā -taṃ utkhātaḥ -tā -taṃ khātaḥ -tā -taṃ khanitaḥ -tā -taṃ śuṣirīkṛtaḥ -tā -taṃ śūnyīkṛtaḥ -tā -taṃ puṭitaḥ -tā -taṃ.

excavation EXCAVATION

, s. (Act of digging out) khananaṃ utkhananaṃ.

--(A cavity) khātaṃ garttaḥ randhraṃ kuharaṃ avaṭaḥ -ṭiḥ m., vilaṃ śuṣiraṃ.

excavator EXCAVATOR

, s. khanakaḥ khanitā m. (tṛ) ākhanikaḥ khātakaḥ.

to excecate To EXCECATE

, v. a. andhīkṛ timirīkṛ timira (nom. timirayati -yituṃ).

to exceed To EXCEED

, v. a. and n. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), atibhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), abhibhū atī (c. 2. atyeti -tuṃ rt. i), atiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), adhiśī aticar (c. 1. -carati -rituṃ), atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), atiric in pass. (-ricyate), with abl. c. atiriktaḥ -ktā -ktaṃ bhū adhikībhū laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), vyatyas (c. 2. vyatiste).

exceeded EXCEEDED

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ utkrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ atyayitaḥ -tā -taṃ atiśāyitaḥ -tā -taṃ laṅghitaḥ -tā -taṃ.

exceeding EXCEEDING

, a. (Surpassing) atikrāmakaḥ -kā -kaṃ aticaraḥ -rā -raṃ atigaḥ -gā -gaṃ atirekī -kiṇī -ki (n) atiśayī -yinī -yi (n) atiriktaḥ -ktā -ktaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ -kataraḥ -rā -raṃ samadhikaḥ -kā -kaṃ -kataraḥ -rā -raṃ abhyadhikaḥ -kā -kaṃ.

--(In a great degree, very) atyantaḥ -ntā -ntaṃ ati or su or atiśaya prefixed, bhūriḥ -riḥ -ri gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ atimitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ puruḥ -ruḥ -ru; 'exceeding large,' atimahān -hatī -hat (t) sumahān &c.; 'exceeding bounds,' atimaryyādaḥ -dā -daṃ atibhūmiḥ -miḥ -mi; 'exceeding human power,' atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ janātigaḥ -gā -gaṃ; 'exceed-ing orders,' ullaṅghitaśāsanaḥ -nā -naṃ.

exceedingly EXCEEDINGLY

, adv. ati or su or atiśaya prefixed, atiśayaṃ -yena sātiśayaṃ bhṛśaṃ atyantaṃ nirbharaṃ atyarthaṃ atīva nitāntaṃ paraṃ gāḍhaṃ vāḍhaṃ pragāḍhaṃ ekāntatas atitarāṃ sutarāṃ atimātraṃ adhikaṃ nikāmaṃ sumahat.

to excel To EXCEL

, v. a. and n. viśiṣ in pass. (-śiṣyate), with abl. c., atiric in pass. (-ricyate), with abl. c., atiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), atī (c. 2. anyeti -tuṃ rt. i), aticar (c. 1. -carati -rituṃ), atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), atibhū abhibhū ji (c. 1. jayati jetuṃ), viji parāji praśaṃs in pass. (-śasyate); 'one whose eyes excel the lotus,' adhikṣipadabjanetraḥ -trī.

excelled EXCELLED

, p. p. atītaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atiśāyitaḥ -tā -taṃ.

excellence EXCELLENCE

, EXCELLENCY, s. (State of excelling or possessing good qualities) viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ śreṣṭhatā -tvaṃ utkṛṣṭatā utkarṣaḥ autkarṣyaṃ prakarṣaḥ prakṛṣṭatvaṃ prāśastyaṃ praśastiḥ f., uttamatā guṇavaiśeṣyaṃ guṇotkarṣaḥ guṇaprakarṣaḥ guṇitā guṇatā guṇavattā -ttvaṃ sāratvaṃ kauśalaṃ sauṣṭhavaṃ sāratvaṃ matallikā macarcikā udghaḥ tallajaḥ prakāṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

--(Any valuable quality) guṇaḥ utkṛṣṭaguṇaḥ parabhāgaḥ; 'your excellency,' āryya.

excellent EXCELLENT

, a. viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ uttamaḥ -mā -maṃ anuttamaḥ -mā -maṃ praśastaḥ -stā -staṃ praśasyaḥ -syā -syaṃ śastaḥ -stā -staṃ śasyaḥ -syā -syaṃ śreyān -yasī -yaḥ (s) sattamaḥ -mā -maṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paramaḥ -mā -maṃ agriyaḥ -yā -yaṃ agraḥ -grā -graṃ paraḥ -rā -raṃ varaḥ -rā -raṃ pravaraḥ -rā -raṃ vareṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ pravarhaḥ -rhā -rhaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ sāravān -vatī -vat (t) aryyaḥ -ryyā -ryyaṃ bhaṭṭārakaḥ -kā -kaṃ apīvyaḥ -vyā -vyaṃ.

--(Having excellent qualities) guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇavān -vatī -vat (t) guṇātkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ guṇopetaḥ -tā -taṃ guṇamayaḥ -yī -yaṃ guṇavattamaḥ -mā -maṃ adhiguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'having numberless good qualities,' aparimitaguṇagaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. Excellent may be expressed by ṛṣabhaḥ or puṅgavaḥ or vyāghraḥ or siṃhaḥ or śārdūlaḥ or indraḥ or prakāṇḍaḥ in comp.; as, 'an excellent or eminent man,' puruṣarṣabhaḥ puruṣavyāghraḥ narapuṅgavaḥ &c.; 'an excellent woman,' uttamā varārohā varavarṇinī mattakāśinī kumārītallajaḥ.

excellently EXCELLENTLY

, adv. uttamaṃ anuttamaṃ praśastaṃ śreṣṭhaṃ su suṣṭhu bhadraṃ.

to except To EXCEPT

, v. a. vṛj (c. 10. varjjayati -yituṃ), apās (c. 4. -asyati -asituṃ), paryyudas vyudas apahā (c. 3. -jahāti -hātuṃ), vihā tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

except EXCEPT

, prep. varjjayitvā apāsya apahāya bhuktā all with acc. c., vinā with inst. or acc. c., ṛte with abl. or acc. c., antareṇa antarā vyatirekeṇa vyatiriktaṃ varjjaṃ anyatra pṛthak.

--(Unless) yadi na. Sometimes expressed by the loc. absolute; as, 'ex-cept ye eat flesh,' āmiṣe na bhukte or by the indecl. part.; as, 'except ye see,' na dṛṣṭvā.

excepted EXCEPTED

, p. p. varjjitaḥ -tā -taṃ paryyudastaḥ -stā -staṃ vinirmuktaḥ -ktā -ktaṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ vyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyāvṛtaḥ -tā -taṃ apāstaḥ -stā -staṃ.

--(In grammar) nipātitaḥ -tā -taṃ vidhisaṅkocitaḥ -tā -taṃ.

excepting EXCEPTING

, part. varjjayitvā apāsya muktvā apahāya hitvā tyaktvā.

[Page 243a]
exception EXCEPTION

, s. (Act of excepting) varjjaḥ -rjjanaṃ aṣāsanaṃ paryyudāsaḥ vyudāsaḥ apahāniḥ f., vinirmokaḥ parihāraḥ -haraṇaṃ vyatirekaḥ vyāvṛtiḥ f., apavādaḥ niṣedhaḥ.

--(In grammar) nipātanaṃ grahaṇaṃ vipakṣaḥ vidhi-saṅkocaḥ vidhibhañjakaḥ.

--(That which is to be excepted) varjjanīyaṃ varjyaṃ.

--(Objection) bādhaḥ -dhā apavādaḥ udgrāhaḥ.

exceptionable EXCEPTIONABLE

, a. bādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ pariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ parihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ varjyaḥ -rjyā -rjyaṃ varjjanīyaḥ -yā -yaṃ apraśastaḥ -stā -staṃ.

excerpted EXCERPTED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ nirhṛtaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

excerption EXCERPTION

, s. uddhāraḥ nirhāraḥ vyavasthitiḥ f., cūrṇiḥ m., cūrṇikaraṇaṃ.

excess EXCESS

, s. adhikatā ādhikyaṃ ātirekyaṃ ātiśayyaṃ udrekaḥ upacayaḥ atiriktatā utsekaḥ bhṛśatā bhārśyaṃ bhaśimā m. (n) utkarṣaḥ gāḍhatā ātyantikatā samabhihāraḥ ekāntatvaṃ aparimitatvaṃ bāhulyaṃ prācuryyaṃ.

--(Transgression of due limits) maryyādātikramaḥ amaryyādā atikramaḥ atyācāraḥ atyayaḥ.

--(Intemperance in eating, &c.) āhārādiviṣaye asaṃyamaḥ.

excessive EXCESSIVE

, a. ati or atiśaya or su prefixed, atyantaḥ -ntā -ntaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhūriḥ -riḥ -ri adhikaḥ -kā -kaṃ atimātraḥ -trā -traṃ aparimitaḥ -tā -taṃ amitaḥ -tā -taṃ atimitaḥ -tā -taṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ pragāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ udgāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ bhṛśaḥ -śā -śaṃ subhṛśaḥ -śā -śaṃ nirbharaḥ -rā -raṃ bharaḥ -rā -raṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ atiśayī -yinī -yi (n) atiśāyanaḥ -nā -naṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ; 'excessive heat,' atidāhaḥ gurutāpaḥ; 'excessive speaking,' atiśayoktiḥ f.; 'excessive sleep,' sunidrā nirbharanidrā; 'excessive rain,' bhūrivṛṣṭiḥ f.; 'excessive pain,' tīvravedanā.

excessively EXCESSIVELY

, adv. bhṛśaṃ subhṛśaṃ nirbharaṃ atyantaṃ atiśayaṃ -yena sātiśayaṃ gāḍhaṃ pragāḍhaṃ udgāḍhaṃ nitāntaṃ atimātraṃ ekāntatas atyarthaṃ nirdayaṃ atimaryyādaṃ atitarāṃ sutarāṃ tīvraṃ balavat ativelaṃ. Often expressed by ati or su or atiśaya prefixed; as, 'exces-sively sharp,' atitīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

to exchange To EXCHANGE

, v. a. parivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) nime (c. 1. -mayate -mātuṃ), vinime vime, all with acc. and inst. c., pratidā parivarttaṃ kṛ vinimayaṃ kṛ vyatihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratipaṇ (c. 10. -paṇayati -yituṃ). 'To exchange' may be expressed by the phrase 'having given one thing to take another,' anyad dattvā anyad ādā, or anyat tyaktvā anyad grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ); 'he exchanges beans for sesamum seeds,' tilair māśān parivarttayati or tilebhyaḥ prati māṣān dadāti; 'liquids to be ex-changed for liquids,' rasā rasair nimātavyāḥ; 'not to be ex-changed,' aparivarttanīyaḥ -yā -yaṃ apratipaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ.

exchange EXCHANGE

, s. parivarttaḥ -rttanaṃ parivṛttiḥ f., parīvarttaḥ vinimayaḥ vimayaḥ nimayaḥ nimeyaḥ naimeyaḥ vaimeyaḥ pratidānaṃ paridānaṃ parāvarttaḥ parāvṛttiḥ f., vyatihāraḥ vyatīhāraḥ nimayā.

--(Barter) bhāṇḍavinimayaḥ.

--(Place where merchants meet) śreṣṭhicatvaraṃ baṇiksamāgamacatvaraṃ; 'exchange of civilities,' pratipūjanaṃ; 'exchange of favours,' parasparopakāraḥ; 'exchange of blows,' anyonyaghātaḥ vyatihāraḥ; 'in exchange for,' prati vinimayena; 'in exchange for one's life,' svaprāṇavinimayena.

exchangeable EXCHANGEABLE

, a. parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ nimātavyaḥ -vyā -vyaṃ pratipaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ.

exchanged EXCHANGED

, p. p. parivarttitaḥ -tā -taṃ parivṛttaḥ -ttā -ttaṃ parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

[Page 243b]
exchanger EXCHANGER

, s. parivarttakaḥ parivarttanakṛt vinimayakarttā m. (rttṛ) vimaya-kārī m. (n).

exchequer EXCHEQUER

, s. (Treasury) rājakoṣaḥ rājadhanāgāraḥ rājadhanagṛhaṃ. rājasvakoṣaḥ; 'chancellor of the exchequer,' koṣādhyakṣaḥ koṣā dhīśaḥ kośādhīśaḥ rājadhanādhikārī m. (n) rājasvapālakaḥ gañjādhipaḥ

--(Court). See CHANCERY.

excisable EXCISABLE

, a. (article) śulkasthānaṃ karasthānaṃ.

excise EXCISE

, s. svadeśanirmmitadravyāṇāṃ rājagrahyabhāgaḥ or rājadeyo bhāgaḥ śulkaḥ -lkaṃ karaḥ svaviṣayanirmmitadravyeṣu rājanirūpitaḥ karaḥ.

to excise To EXCISE

, v. a. svadeśanirmmitadravyāṇāṃ or -dravyeṣu rājagrahaṇīyaṃ bhāgaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or rājadeyabhāgaṃ nirūp karaṃ or śulkaṃ nirūp or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

exciseman EXCISEMAN

, s. svadeśanirmmitadravyāṇāṃ rājagrāhyabhāganirūpakaḥ śulkādhyakṣaḥ karādhyakṣaḥ karanirūpakaḥ karagrāhī m. (n) karagrahaḥ.

excision EXCISION

, s. ucchedaḥ ucchittiḥ f., utkarttanaṃ karttanaṃ vicchedaḥ vicchittiḥ f., utpāṭanaṃ uddharaṇaṃ vināśaḥ.

excitability EXCITABILITY

, s. uttejanīyatā uddīpanīyatā uttejanakṣamatā uttāpanīyatā prakopaṇīyatā śīghrakopitvaṃ.

excitable EXCITABLE

, a. uttejanīyaḥ -yā -yaṃ uttāpanīyaḥ -yā -yaṃ uddīpanīyaḥ -yā -yaṃ pravarttanīyaḥ -yā -yaṃ prakopaṇīyaḥ -yā -yaṃ śīghrakopī -piṇī -pi (n) cittavegī -ginī -gi (n).

excitant EXCITANT

, s. rucakaṃ prarocanaṃ dīpakaṃ tejanaṃ tejovardhanaṃ.

excitation EXCITATION

, s. uttejanaṃ samuttejanaṃ uttāpaḥ -panaṃ uddīpanaṃ dīpanaṃ prarocanaṃ protsāhaḥ -hanaṃ.

to excite To EXCITE

, v. a. uttij in caus. (-tejayati -yituṃ) samuttij uttap in caus. (-tāpayati -yituṃ) uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ), dīp utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), vyutthā udyuj in caus. (-yojayati -yituṃ) utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah praruc in caus. (-rocayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) cuda (c. 10. codayati -yituṃ), pracud mañcud paricud sandhukṣ (c. 10. -dhukṣa-yati -yituṃ), uddhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

--(Create, cause) jan (c. 10. janayati -yituṃ), utpada (c. 10. -pādayati -yituṃ); 'to excite divisions,' bhedaṃ jan.

excited EXCITED

, p. p. uttejitaḥ -tā -taṃ tejitaḥ -tā -taṃ samuttejitaḥ -tā -taṃ uttāpitaḥ -tā -taṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ uddhataḥ -tā -taṃ vinirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ coditaḥ -tā -taṃ udgurṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛtodyamaḥ -mā -maṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ ujjṛmbhitaḥ -tā -taṃ.

--(Caused) janitaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Under emotion) cittavegavān -vatī -vat (t) anyathā-vṛttiḥ -ttiḥ -tti gataśāntiḥ -ntiḥ -nti gatadhṛtiḥ -tiḥ -ti.

excitement EXCITEMENT

, s. uttāpaḥ uttaptatā uttejanaṃ uddīpaḥ -panaṃ uddīptiḥ f., dīpanaṃ prarocanaṃ utthāpanaṃ protsāhaḥ -hanaṃ pravarttaḥ -rttanaṃ pravṛttiḥ f., abhitāpaḥ unmadaḥ uddhatiḥ f., udyogaḥ saṃrambhaḥ.

--(Emotion) cittavegaḥ utkampaḥ. cittottāpaḥ.

exciter EXCITER

, s. uttāpakaḥ uddīpakaḥ dīpakaḥ utthāpakaḥ uttejakaḥ protsāhakaḥ pravarttakaḥ.

exciting EXCITING

, a. uddīpakaḥ -kā -kaṃ cittottāpakārī -riṇī -ri (n).

to exclaim To EXCLAIM

, v. n. utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), vikruś prakruś uccaiḥsvareṇa ghup in caus. (ghoṣayati -yituṃ) udghuṣ vighuṣ uccaiḥ or prakāśaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ), uccaiḥsvaraṃ kṛ uccairghuṣṭaṃ kṛ uccabhāṣaṇaṃ kṛ uccavākyam urdār (c. 10. -īrayati -yituṃ), prakṣviḍ (c. 1. -kṣveḍati -ḍituṃ).

exclaimed EXCLAIMED

, p. p. utkruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vikruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ udghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

exclamation EXCLAMATION

, s. utkrośaḥ utkruṣṭaṃ ghoṣaṇaṃ -ṇā udghoṣaṇaṃ udgāraḥ uccairghuṣṭaṃ udghuṣṭaṃ uccabhāṣaṇaṃ uccaiḥsvaraḥ rāsaḥ prakṣaveḍanaṃ cītkāraḥ.

exclamatory EXCLAMATORY

, a. utkrośakaḥ -kā -kaṃ udghoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vikrośanaḥ -nā -naṃ.

to exclude To EXCLUDE

, v. a. (Thrust out) vahiḥkṛ vahiṣkṛ nirākṛ apākṛ niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) apasṛ niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), niṣkas in caus. (-kāsayati -yituṃ).

--(Debar) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), virudh avarudh.

--(Except, not include) vṛj (c. 10. varjjayati -yituṃ), apās paryyudas vyudas upasaṃhṛ upasaṃharaṇaṃ kṛ na parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ); 'is excluded,' parihīyate.

excluded EXCLUDED

, p. p. vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ vahiḥkṛtaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ udastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ -stā -staṃ niḥsāritaḥ -tā -taṃ niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ vihīnaḥ -nā -naṃ parihīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Excepted) varjjitaḥ -tā -taṃ paryyudastaḥ -stā -staṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ vyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyāvṛttaḥ -tā -taṃ; 'excluded from society,' apāṃktaḥ -ktā -ktaṃ.

exclusion EXCLUSION

, s. vahiṣkaraṇaṃ vahiḥkaraṇaṃ nirākaraṇaṃ nirāsaḥ nirasanaṃ apāsanaṃ apasāraṇaṃ niḥsāraṇaṃ niṣkāsanaṃ niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ nivāraṇaṃ vāraṇaṃ avarodhanaṃ nirodhaḥ virodhaḥ viruddhatvaṃ vahirbhāvaḥ.

--(Excep-tion) varjjanaṃ paryyudāsaḥ vyudāsaḥ upasaṃhāraḥ -haraṇaṃ vyāvṛtiḥ f., vyatirekaḥ.

exclusive EXCLUSIVE

, a. (Debarring) nivārakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ niṣedhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Possessed to the exclusion of others) asāmānyena bhuktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthagbhuktaḥ -ktā -ktaṃ anyavyatirekeṇa bhuktaḥ -ktā -ktaṃ ananyaḥ -nyā -nyaṃ -nyat kevalaḥ -lā -laṃ.

--(In logic) vaiśeṣikaḥ -kī -kaṃ.

--(Not including, not taking into the account) varjjayitvā apāsya apahāya hitvā aparigaṇya; or expressed by rahitaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ in comp.

exclusively EXCLUSIVELY

, adv. (To the exclusion of others, apart) asāmānyena asādhāraṇyena pṛthak ekāntatas ekānte anyavyatirekeṇa kevalaṃ vijane.

--(Without including) varjjayitvā apāsya aparigaṇya.

exclusiveness EXCLUSIVENESS

, s. kaivalyaṃ kevalatvaṃ ananyatā asāmānyena paribhogaḥ.

to excogitate To EXCOGITATE

, v. a. pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint vicint manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp.

excogitated EXCOGITATED

, p. p. pracintitaḥ -tā -taṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ.

excogitation EXCOGITATION

, s. upāyacintanaṃ paricintā manasā parikalpanaṃ.

to excommunicate To EXCOMMUNICATE

, v. a. khrīṣṭīyasamājād vahiṣkṛ or nirākṛ or niras (c. 4. -asyati -asituṃ), khrīṣṭīyadharmmādhikārād bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (vyāvayati -yituṃ) apāṃktīkṛ apātrīkṛ.

excommunicated EXCOMMUNICATED

, p. p. khrīṣṭīyasamājād vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ or nirākṛtaḥ -tā -taṃ apāṃktaḥ -ktā -ktaṃ apātrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

excommunication EXCOMMUNICATION

, s. khrīṣṭīyasamājād vahiṣkaraṇaṃ or nirākaraṇaṃ or nirasanaṃ apāṃktīkaraṇaṃ apātrīkaraṇaṃ; 'by edict,' apāṃktapatraṃ.

to excoriate To EXCORIATE

, v. a. tvakchedaṃ kṛ tvagbhedaṃ kṛ carmmakṣataṃ kṛ tvagullekhanaṃ kṛ carmma likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or ullikh or dṝ in caus. (dāra-yati -yituṃ) or vidṝ tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), carmma ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ) or nirghṛdh nistvacīkṛ.

excoriated EXCORIATED

, p. p. kṣatacarmmā -rmmā -rmma (n) ullikhitacarmmā &c., vidā- ritatvak m. f. n., niścarmmā &c., ghārṣitacarmmā &c., nistvacaḥ -cā -caṃ.

excoriation EXCORIATION

, s. tvakkṣatiḥ f., carmmakṣatiḥ f., tvakparikṣatiḥ f., carmmalikhanaṃ tvakchedaḥ tvagbhedaḥ tvagullikhanaṃ tvagdāraṇaṃ carmmadāraṇaṃ carmmanirgharṣaṇaṃ.

excortication EXCORTICATION

, s. nistvacīkaraṇaṃ nirvalkalīkaraṇaṃ tvakparipuṭanaṃ.

excrement EXCREMENT

, s. śakṛt n., purīṣaṃ uccāraḥ uccaritaṃ amedhyaṃ malaṃ śarīramalaṃ viṣṭhā viṣṭā viṭ f., (ṣ) gūthaḥ -thaṃ śārīraṃ śamalaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ varccaskaḥ -skaṃ kalkaṃ hannaṃ dūryyaṃ pūtikaṃ śodhanaṃ kiṭṭaṃ; 'excrement and urine,' viṇmūtraṃ; 'to void excrement,' purīṣotsargaṃ kṛ viṇmūtrotsargaṃ kṛ gu (c. 6. guvati -vituṃ).

excremental EXCREMENTAL

, a. uccaritaḥ -tā -taṃ utsarjitaḥ -tā -taṃ hannaḥ -nnā -nnaṃ.

excrementitious EXCREMENTITIOUS

, a. malī -linī -li (n) purīṣamayaḥ yī -yaṃ viṇmayaḥ -yī -yaṃ.

excrescence EXCRESCENCE

, s. gaṇḍaḥ -ṇḍakā sphoṭaḥ -ṭakaḥ arbbudaḥ ābhogaḥ; 'fleshy excrescence,' adhimāṃsaṃ; 'on the tongue,' adhijihvaḥ; 'on the bone,' athyasthi n.

to excrete To EXCRETE

, v. a. utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), bhūtrapurīṣotsargaṃ kṛ uccar (c. 1. -carati -rituṃ), gu (c. 6. guvati -vituṃ), had (c. 1. hadate hattuṃ).

excreted EXCRETED

, p. p. uccaritaḥ -tā -taṃ hannaḥ -nnā -nnaṃ gūnaḥ -nā -naṃ.

excretion EXCRETION

, s. (Act of excreting) utsargaḥ utsarjanaṃ uccaraṇaṃ.

--(That which is excreted) uccāraḥ uccaritaṃ malaṃ. See EXCREMENT.

excretive EXCRETIVE

, EXCRETORY, a. utsargakārī -riṇī -ri (n) uccārakaḥ -kā -kaṃ malavahiṣkārakaḥ -kā -kaṃ malarecakaḥ -kā -kaṃ.

to excruciate To EXCRUCIATE

, v. a. vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap paritap yat in caus. (yātayati -yituṃ) kṛṣ in caus. (karṣayati -yituṃ) tigmayātanāṃ dā or kṛ.

excruciated EXCRUCIATED

, p. p. vyathitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ karṣitaḥ -tā -taṃ.

excruciating EXCRUCIATING

, a. vyathakaḥ -kā -kaṃ vyathākaraḥ -rī -raṃ udvejanakaraḥ -rī -raṃ santāpakaḥ -kā -kaṃ tigmayātanākārī -riṇī -ri (n) aruntudaḥ -dā -daṃ pramāthī -thinī -thi (n).

excruciation EXCRUCIATION

, s. tigmayātanā tīvravedanā yātanā vyathā -thanaṃ.

to exculpate To EXCULPATE

, v. a. doṣāt or aparādhāt śudh in caus. (śodhayati -yituṃ) or viśudh or pariśudh or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), nirdoṣīkṛ niraparādhīkṛ anaparādhinaṃ -dhinīṃ -dhi kṛ.

exculpated EXCULPATED

, p. p. doṣamuktaḥ -ktā -ktaṃ viśodhitaḥ -tā -taṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ vigatadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ gatakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

exculpation EXCULPATION

, s. viśodhanaṃ viśuddhiḥ f., pariśodhaḥ -dhanaṃ doṣamuktiḥ f., doṣamocanaṃ nirdovīkaraṇaṃ niraparādhīkaraṇaṃ doṣaprakṣālanaṃ doṣamārjanaṃ,

exculpatory EXCULPATORY

, a. śodhakaḥ -kā -kaṃ śodhanaḥ -nā -naṃ viśodhakaḥ -kā -kaṃ viśodhanaḥ -nā -naṃ pariśodhanaḥ -nā -naṃ doṣamocakaḥ -kā -kaṃ nirdoṣa-kārī -riṇī -ri (n).

excursion EXCURSION

, s. (Ramble) bhramaṇaṃ paribhramaḥ -maṇaṃ vihāraḥ viharaṇaṃ.

--(Deviation) utkramaḥ vicalanaṃ vyabhicāraḥ bhrāntiḥ f., pathatyāgaḥ pathabhraṃśaḥ pathollaṅghanaṃ pathātikramaḥ.

excursive EXCURSIVE

, a. bhramī -miṇī -mi (n) bhramaṇakārī -riṇī -ri (n) utkrānta-maryyādaḥ -dā -daṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n). vihārī -riṇī -ri (n) tyaktamārgaḥ -rgā -rgaṃ.

excusable EXCUSABLE

, a. kṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ kṣamārhaḥ -rhā -rhaṃ mraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ mārjanīyaḥ -yā -yaṃ mocanīyaḥ -yā -yaṃ sahanīyaḥ -yā -yaṃ.

to excuse To EXCUSE

, v. a. (Pardon) kṣap (c. 1. kṣamate -ti kṣantuṃ), saṃkṣam mṛṣ (c. 4. mṛṣpati marṣituṃ mraṣṭuṃ, c. 10. marṣayati -yituṃ).

--(Free from fault) doṣāt or aparādhāt śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or viśudh or pariśudh or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), nirdopīkṛ.

--(Extenuate a fault or crime) doṣaṃ or pāpaṃ kṣam or chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or āchad or mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), doṣakṣālanaṃ kṛ.

--(Remit) avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), muc vimuc.

--(Excuse one's self) uttaraṃ kṛ or dā apadeśaṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ chadma kṛ ātmadoṣaṃ chad ātmānaṃ śudh ātmadoṣamārjanaṃ kṛ chalaṃ kṛ apadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyapadiś; 'excuse me,' prasīdatu bhavān.

excuse EXCUSE

, s. uttaraṃ uttaradānaṃ apadeśaḥ vyapadeśaḥ chadma n. (n) doṣachādanaṃ pāpācchādanaṃ ācchādanaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., śodhanaṃ pāpaśodhanaṃ nimittaṃ doṣamārjanā doṣakṣālanaṃ doṣaprakṣālanaṃ anunayaḥ upadeśaḥ pratyavaskandaḥ kaitavaṃ chalaṃ kṣamāprārthanaṃ.

excused EXCUSED

, p. p. kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

excuseless EXCUSELESS

, a. niruttaraḥ -rā -raṃ akṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ akṣamārhaḥ -rhā -rhaṃ.

excuser EXCUSER

, s. (One who pleads for another) parārtham uttaravādī m. (n) pakṣapātī m. (n) chadmakārī m. (n).

--(One who forgives) kṣantā m. (ntṛ).

execrable EXECRABLE

, a. garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ śāpārhaḥ -rhā -rhaṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ākrośanīyaḥ -yā -yaṃ.

execrably EXECRABLY

, adv. garhaṇīyaṃ garhyaṃ garhitaṃ garhyaprakāreṇa dveṣaṇīyaṃ.

to execrate To EXECRATE

, v. a. śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śaṣyati śaptuṃ), abhiśap pariśap; garh (c. 1. garhate -rhituṃ), ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), amaṅgalaṃ or aniṣṭam āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ), bharts (c. 10. bhartsa-yati -yituṃ), dhikkṛ ghṛṇ (c. 1. ghṛṇate -ṇituṃ), bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ).

execrated EXECRATED

, p. p. śaptaḥ -ptā -ptaṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ garhitaḥ -tā -taṃ ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ nirbhartsitaḥ -tā -taṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ.

execration EXECRATION

, s. śāpaḥ abhiśāpaḥ śapaḥ -panaṃ śapathaḥ pariśāpaḥ ākrośaḥ -śanaṃ avakrośaḥ upakrośaḥ bhartsanaṃ nirbhartsanaṃ tarjjanaṃ abhiṣaṅgaḥ abhīṣaṅgaḥ gāliḥ m.

to execute To EXECUTE

, v. a. kṛ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā samāsthā sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), saṃsādh siddhīkṛ vṛt in caus. (varttayati -yituṃ) nirvṛt nivṛt saṃvṛt pravṛt praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampraṇī ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), (Inflict capital punishment) dharmmasabhāvicārānusāreṇa badhadaṇḍārhaṃ han (c. 2. hanti -ntuṃ), vadhadaṇḍaṃ kṛ prāṇadaṇḍaṃ kṛ.

executed EXECUTED

, p. p. kṛtaḥ -tā -taṃ anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ niṣpāditaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ sampāditaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ nirvāhitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ siddhīkṛtaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ,

--(Put to death by judicial sentence) dharmmasabhāvicārānusāreṇa hataḥ -tā -taṃ or vyāpāditaḥ -tā -taṃ.

execution EXECUTION

, s. (Performance) karaṇaṃ vidhānaṃ anuṣṭhānaṃ ācaraṇaṃ nirvvahaṇaṃ nirvvāhaḥ niṣpādanaṃ sampādanaṃ nirvarttanaṃ sādhanaṃ siddhiḥ f., niṣpattiḥ f.

--(Putting to death by judicial sentence) dharmmasabhā-vicārānusāreṇa prāṇāghātaḥ or prāṇahananaṃ or prāṇadaṇḍaḥ badhadaṇḍārhaghātaḥ badhaḥ hatyā vyāpādanaṃ māraṇaṃ; 'place of execution,' baghyabhūmiḥ f., badhaḥsthānaṃ ghātasthānaṃ badhasthalī.

executioner EXECUTIONER

, s. ghātukapuruṣaḥ ghātakajanaḥ badhyapuruṣaḥ badhakarmmādhikārī m. (n) mṛtapāḥ m., daṇḍapāśikaḥ.

executive EXECUTIVE

, a. sampādakaḥ -kā -kaṃ nirvvāhakaḥ -kā -kaṃ sādhakaḥ -kā -kaṃ vidhāyakaḥ -kā -kaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ niṣpādakaḥ -kā -kaṃ praṇāyakaḥ -kā -kaṃ.

executor EXECUTOR

, s. mṛtapatranirūpaṇādhikṛtaḥ mṛtalekhādhikārī m. (n) mṛtakarmmā-dhikārī m., mṛtakarmmanirvāhakaḥ mṛtakarmmasampādakaḥ mṛtaṣatrānusāreṇa tadvipayanirvāhakaḥ.

executorship EXECUTORSHIP

, s. mṛtajanakarmmādhikāriṇaḥ padaṃ or karmma n. (n).

executrix EXECUTRIX

, s. mṛtalekhādhikāriṇī strī mṛtakarmmādhikāriṇī.

exegesis EXEGESIS

, s. vyākhyā -khyānaṃ vivaraṇaṃ vyākaraṇaṃ vivṛtiḥ f., uddeśaḥ.

exegetical EXEGETICAL

, a. vācakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ.

exegetically EXEGETICALLY

, adv. vyākhyākrameṇa prakāśanārthaṃ uddiśya vivaraṇārthaṃ.

exemplar EXEMPLAR

, s. pramāṇaṃ pratimā -mānaṃ upamā pratirūpaṃ ādarśaḥ pratikṛtiḥ f., nyāyādhāraḥ dṛṣṭāntaḥ.

exemplarily EXEMPLARILY

, adv. pramāṇatas pramāṇavat pramāṇam iva pramāṇarūpeṇa prāmāṇikaprakāreṇa dṛṣṭāntarūpeṇa anukaraṇīyaprakāreṇa anukaraṇīyaṃ.

exemplariness EXEMPLARINESS

, s. anukaraṇīyatā anukaraṇayogyatā anugamyatvaṃ anuvartta-nīyatvaṃ prāmāṇikatvaṃ pramāṇayogyatā prāmāṇyaṃ dṛṣṭāntatā.

exemplary EXEMPLARY

, a. pramāṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ anukaraṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ anukara-ṇīyaḥ -yā -yaṃ anukaraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ anugamyaḥ -myā -myaṃ anuvarttanīyaḥ -yā -yaṃ dṛṣṭāntayogyaḥ -gyā -gyaṃ prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ dārṣṭāntikaḥ -kī -kaṃ.

exemplification EXEMPLIFICATION

, s. udāharaṇaṃ udāhāraḥ samudāharaṇaṃ uddeśaḥ nidarśanaṃ pradarśanaṃ dṛṣṭāntaḥ dṛṣṭāntīkaraṇaṃ utprekṣā.

exemplieied EXEMPLIEIED

, p. p. udāhṛtaḥ -tā -taṃ samudāhṛtaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dṛṣṭāntena spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ or prakāśitaḥ -tā -taṃ.

to exemplify To EXEMPLIFY

, v. a. dṛṣṭāntena spaṣṭīkṛ or prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ) or pradṛś (c. 10. -darśayati -yituṃ) or uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), dṛṣṭāntīkṛ udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ.

to exempt To EXEMPT

, v. a. muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc vinirmuc; mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ; visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjayati -yituṃ), avasṛj; 'to exempt from taxes,' akarīkṛ niṣkarīkṛ svādhīnīkṛ.

exempt EXEMPT

, EXEMPTED, a. and p. p. (Free from) varjjitaḥ -tā -taṃ vivarjjitaḥ -tā -taṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ vinirmuktaḥ -ktā -ktaṃ nirmuktaḥ -ktā -ktaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ rahitaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ vinākṛtaḥ -tā -taṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ vigataḥ -tā -taṃ vītaḥ -tā -taṃ; 'exempt from bias,' muktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ saṅgamuktaḥ -ktā -ktaṃ saṅgavarjjitaḥ -tā -taṃ saṅgahīnaḥ -nā -naṃ vigatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'exempt from passion,' vītarāgaḥ -gā -gaṃ. Or expressed by a or nir prefixed; as, 'exempt from tax,' akaraḥ -rā -raṃ niṣkaraḥ -rā -raṃ.

--(Not liable) anadhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ.

exemption EXEMPTION

, s. (Freedom from) muktiḥ f., mokṣaḥ vinirmokaḥ nirnokaḥ vimokṣaḥ virahaḥ rāhityaṃ rahitatvaṃ śūnyatā abhāvaḥ asambhavaḥ vyāvṛtiḥ f.; 'exemption from war,' yuddhābhāvaḥ. Or expressed by a prefixed; as, 'exemption from, fear,' abhayaṃ; 'exemp-tion from exertion,' anāyāsaḥ; 'exemption from taxes,' akaratvaṃ.

to exenterate To EXENTERATE

, v. a. nirantrīkṛ nāḍīḥ or antrāṇi vahiṣkṛ.

exequial EXEQUIAL

, a. aurddhvadehikaḥ -kī -kaṃ antyeṣṭikriyāsambandhī -ndhinī -ndhi(n) antasatkriyāsambandhī &c., śrāddhādikarmmasambandhī &c.

exequies EXEQUIES

, s. aurddhvadehikaṃ aurddhvadehikakriyā antyeṣṭhikriyā antyeṣṭhiḥ f., antasatkriyā mṛtaśarīrasatkarmma n. (n) pretakarmma n. antyakarmma n. śavakarmma n.

exercise EXERCISE

, s. (Habitual practice) abhyāsaḥ abhyasanaṃ abhyāsatā caryyā āvṛttiḥ f.

--(Performance) ācaraṇaṃ pravṛttiḥ f., vyāpāraḥ niṣevanaṃ anuṣṭhānaṃ.

--(Employment) prayogaḥ upayogaḥ sevanaṃ.

--(Exertion) vyavasāyaḥ udyamaḥ āyāsaḥ udyogaḥ ceṣṭā utthānaṃ.

--(Discipline) śikṣā.

--(Bodily exercise) vyāyāmaḥ pariśramaḥ śarīrapariśramaḥ.

--(Exercise of mind) manovyāpāraḥ manovyavasāyaḥ.

--(Military exercise) sainyavyāyāmaḥ astraśikṣā śastrābhyāsaḥ yuddhābhyāsaḥ yogyā; 'daily exercises,' nityakṛtyaṃ; 'taking exercise,' vyā-yāmī -minī -mi (n).

to exercise To EXERCISE

, v. a. (Practice habitually) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar abhyāsaṃ kṛ,

--(Employ, use) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), upayuj vyāpṛ in caus. (-pāra-yati -yituṃ).

--(Perform) kṛ ācar āsthā, (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), anuṣṭhā sev (c. 1. sevate -vituṃ), niṣev āsev upasev.

--(Discipline) śikṣ in caus. (śikṣayati -yituṃ).

--(Exercise the body, troops, &c.) vyāyam (c. 10. -yamayati -yāmayati -yituṃ, (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

--(Exercise one's self) ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), ātmānaṃ ceṣṭ (c. 10. ceṣṭayati -yituṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyāyam vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), udyogam kṛ; 'having exercised,' vyāyāmya.

to exercise To EXERCISE

, v. n. (Use bodily exercise for health) śarīravyāyāmaṃ kṛ ārogyārthaṃ vihāraṃ kṛ or parikramaṃ kṛ.

exercised EXERCISED

, p. p. abhyastaḥ -stā -staṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ udyataḥ -tā -taṃ vyāyataḥ -tā -taṃ kṛtodyamaḥ -mā -maṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ śīlitaḥ -tā -taṃ.

to exert To EXERT

, v. a. (Bring into action) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), c. 10. -yojayati -yituṃ), upayuj udyuj ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) vyāpṛ in caus. (-pārayati -yituṃ) vṛt in caus. (varttayati -yituṃ) pravṛt vāh (c. 10. vāhayati -yituṃ), utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ).

--(Exert one's self) ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), ātmānaṃ ceṣṭ in caus., viceṣṭ yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyāyam āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ, c. 10. ghaṭayati -yituṃ), udyogaṃ kṛ yatnaṃ kṛ.

exerted EXERTED

, p. p. ceṣṭitaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavasitaḥ -tā -taṃ yattaḥ -ttā -ttaṃ vāhitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ.

exertion EXERTION

, s. ceṣṭā -ṣṭanaṃ udyogaḥ udyamaḥ utsāhaḥ yatnaḥ vyavasāyaḥ ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ prayatnaḥ aghyavasāyaḥ āyāsaḥ prayāsaḥ pravṛttiḥ f., ghaṭanaṃ -nā ghaṭā guraṇaṃ gūraṇaṃ goraṇaṃ vyāpāraḥ grahaḥ karmmayogaḥ utthānaṃ prayogaḥ vyāyāmaḥ.

exeunt omnes EXEUNT OMNES

, niṣkrāntāḥ sarvve.

to exfoliate To EXFOLIATE

, v. n. adhyasthivad valkarūpeṇa gal (c. 1. galati -lituṃ) or vigal duṣṭāsthivat or galitāsthivad valkarūpaparipuṭanaṃ kṛ.

exfoliation EXFOLIATION

, s. adhyasthi n., adhyasthiparipuṭanaṃ adhyasthigalanaṃ.

exhalation EXHALATION

, s. (Act or process of exhaling) udgāraḥ niśvāsaḥ praśvāsaḥ niḥśvāsaḥ niḥśvasanaṃ utkṣepaḥ.

--(Rising of vapour, &c.) vāṣpodgāraḥ vāṣpodgatiḥ f., dhūmodgatiḥ f.

--(The vapour exhaled) vāṣpaḥ dhūmaḥ -mikā; 'sending forth exhalations,' udgārī -riṇī -ri (n).

to exhale To EXHALE

, v. a. udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), niśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), niḥśvas praśvas pravā (c. 2. -vāti -tuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramac udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), utkṣip (c. 6. -kṣipati -śveptuṃ), udgam in caus. (-gamayati -yituṃ) nirgam.

exhaled EXHALED

, p. p. udgīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ niśvasitaḥ -tā -taṃ udīrita. -tā -taṃ.

[Page 246b]
exhalement EXHALEMENT

, s. udgāraḥ udgīrṇaṃ vāṣyaḥ dhūmaḥ -mikā.

to exhaust To EXHAUST

, v. a. (Drain off, dry up) śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) ucchuṣ viśuṣ saṃśuṣ śuṣkīkṛ.

--(Empty, draw out all the con-tents) śūnyīkṛ virasīkṛ niḥsārīkṛ sarvvasāraṃ hṛ (c. 1. harati hartuṃ), niḥśeṣīkṛ niravaśeṣīkṛ.

--(Consume) kṣi (c. 1. kṣayati, c. 5. kṣiṇoti or caus. kṣapayati -yituṃ), kṣīṇīkṛ naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vyayīkṛ.

--(Weary, fatigue) khid in caus. (khedayati -yituṃ) glai in caus. (glapayati -yituṃ) pariglai klam in caus. (klamayati -yituṃ) sad in caus. (sādayati -yituṃ) avasad.

--(Drink up) āpā (c. 1. -pivati -pātuṃ), paripā.

exhausted EXHAUSTED

, p. p. (Drained) śoṣitaḥ -tā -taṃ ucchoṣitaḥ -tā -taṃ śuṣkīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Consumed) kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Fatigued, wearied) śrāntaḥ -ntā -ntaṃ pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ glānaḥ -nā -naṃ pariglānaḥ -nā -naṃ klamī -minī -mi (n) āhitaklamaḥ -mā -maṃ kṣataḥ -tā -taṃ.

--(Expended) vyayitaḥ -tā -taṃ; 'exhausted of strength,' gatasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ gatatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) cyutotsāhaḥ -hā -haṃ.

exhaustion EXHAUSTION

, s. (Act of draining, emptying) śoṣaṇaṃ ucchoṣaṇaṃ śūnyīkaraṇaṃ sarvvasāraharaṇaṃ.

--(Consumption) kṣayaḥ parikṣayaḥ nāśaḥ vyayaḥ.

--(Fatigue) klāntiḥ f., śrāntiḥ f., klamaḥ śramaḥ klamathaḥ avasādaḥ glāniḥ f., khedaḥ pariśrāntiḥ f., klamitvaṃ.

--(State of being empty) śūnyatā -tvaṃ.

exhaustless EXHAUSTLESS

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayī -yiṇī -yi(n) anāśyaḥ -śyā -śyaṃ.

to exhibit To EXHIBIT

, v. a. dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) pradṛś prakāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), vyaktīkṛ prakaṭīkṛ prāduṣkṛ āviṣkṛ vyañj (c. 7. -anakti -aṃktuṃ, c. 10. -añjayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pradiś prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) āhṛ in caus. (-hārayati -yituṃ) pratyakṣīkṛ.

exhibited EXHIBITED

, p. p. darśitaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ.

exhibiter EXHIBITER

, s. darśakaḥ darśayitā m. (tṛ) pradarśakaḥ prakāśakaḥ nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ).

exhibition EXHIBITION

, s. darśanaṃ pradarśanaṃ prakāśanaṃ nirdeśaḥ sūcanaṃ vyaktīkaraṇaṃ vyañjanaṃ vyaktiḥ f., vivaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ prāduṣkaraṇaṃ āviṣkaraṇaṃ prakāśīkaraṇaṃ prekṣaṇaṃ.

--(Maintenance in the university) rājavidyālaye vṛttiḥ f.

exhibitioner EXHIBITIONER

, s. rājavidyālaye vṛttibhāk m. (j) or vṛttibhuk m. (j).

to exhilarate To EXHILARATE

, v. a. hṛṣ in caus. (harṣayati -yituṃ) prahṛṣ parihṛṣ hlād in caus. (hlādayati -yituṃ) āhlād prahlād nanda in caus. (nandayati -yituṃ) abhinand; mud in caus. (modayati -yituṃ) pramud ullas in caus. (-lāsayati -yituṃ) mad in caus. (mādayati madayati -yituṃ) ram in caus. (ramayati -yituṃ).

exhilarated EXHILARATED

, p. p. praharṣitaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ pramuditaḥ -tā -taṃ.

exhilarating EXHILARATING

, a. praharṣakaḥ -kā -kaṃ ānandakārī -riṇī -ri (n).

exhilaration EXHILARATION

, s. harṣaḥ praharṣaḥ ānandaḥ prahlādaḥ āhlādaḥ pramodaḥ ullāsaḥ praphullatā cittaprasannatā mādaḥ pramadaḥ.

to exhort To EXHORT

, v. a. (Advise) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭhuṃ), prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), pradiś (c. 10. -deśayati -yituṃ), mantraṇāṃ dā.

--(Ani-mate) āśvas in caus. (-śvāsayati -yituṃ) samāśvas.

--(Instigate) utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah samutsah cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud ceṣṭ in caus. (ceṣṭayati -yituṃ) pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), udyuj protsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) īh in caus. (īhayati -yituṃ).

exhortation EXHORTATION

, s. upadeśaḥ upadeśavākyaṃ prabodhanaṃ pracodanaṃ prabodhavākyaṃ mantraṇaṃ -ṇā pravarttakavākyaṃ vinayavākyaṃ protsāhaḥ -hanaṃ pravarttanaṃ prayojanaṃ preraṇā.

exhortative EXHORTATIVE

, EXHORTATORY, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ prabodhakaḥ -kā -kaṃ pracodanaḥ -nā -naṃ.

exhorted EXHORTED

, p. p. prabodhitaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

exhorter EXHORTER

, s. upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) upadeśī m. (n) pracodakaḥ pravarttakaḥ prayojakaḥ protsāhakaḥ utsāhahetukaḥ prerakaḥ.

exhumation EXHUMATION

, s. śavotkhananaṃ mṛtaśarīrotkhananaṃ.

to exhume To EXHUME

, v. a. śavaṃ or mṛtaśarīram utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

exhumed EXHUMED

, p. p. utkhātaḥ -tā -taṃ protkhātaḥ -tā -taṃ śmaśānavahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

exigence EXIGENCE

, EXIGENCY, s. (Urgent need) prayojanaṃ avaśyakatā āva-śyakatvaṃ kāryyavaśaḥ,

--(Occasion) avasaraḥ samayaḥ prastāvaḥ.

--(Dis-tress) āpad f., vipad f., vipattiḥ f.; 'according to the exi-gency,' yathāprayojanaṃ prayojanavat arthavat yathāsamayaṃ yathāvasaraṃ prastāvasadṛśaṃ; 'in this exigency,' iha samaye.

exile EXILE

, s. pravāsaḥ -sanaṃ vivāsaḥ -sanaṃ nirvāsanaṃ vipravāsaḥ -sanaṃ udvāsaḥ -sanaṃ pravrājanaṃ gṛhabhaṅgaḥ svadeśād dūrībhāvaḥ or nirasanaṃ or nirākaraṇaṃ dūrasaṃsthānaṃ; 'the person exiled,' pravāsī m. (n) vipravāsī m.

to exile To EXILE

, v. a. vivas in caus. (-vāsayati -yituṃ) pravas nirvas vipravas; pravraj in caus. (-vrājayati -yituṃ) svadeśād vahiṣkṛ or nirākṛ or dūrīkṛ or niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ) or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) deśāntarīkṛ.

exiled EXILED

, p. p. pravāsitaḥ -tā -taṃ vivāsitaḥ -tā -taṃ svadeśadūrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to exist To EXIST

, v. n. (Be) as (c. 2. asti), bhū (c. 1. bhavati -vituṃ), sambhū vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt vid in pass. (vidyate) jan (c. 4. jāyate), utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ).

--(Live) jīv (c. 1. jīvati -vituṃ), prāṇ (c. 2. prāṇiti -tuṃ, rt. an).

--(Remain) sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), vṛt ās (c. 2. āste).

existence EXISTENCE

, s. jīvanaṃ jīvitaṃ jīvaḥ -vā vṛttiḥ f., varttanaṃ bhavaḥ bhāvaḥ sambhavaḥ vṛttitā asti ind., sattvaṃ sattā prāṇaparigrahaḥ prāṇadhāraṇaṃ asudhāraṇaṃ niśvasanapraśvasanaṃ sadbhāvaḥ avasthā sthitiḥ f.

existent EXISTENT

, a. jīvī -vinī -vi (n) jīvan -vantī -vat (t) varttamānaḥ -nā -naṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ varttiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu bhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu dhriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ san satī sat (t).

exit EXIT

, s. niṣkramaḥ -maṇaṃ nirgamaḥ vinirgamaḥ niryāṇaṃ niṣkrāntiḥ f., apagamaḥ apakramaḥ -maṇaṃ apayānaṃ.

--(In dramatic language) niṣkrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

to exonerate To EXONERATE

, v. a. (Unload) bhārād muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or vimuc; bhāram utṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), nirbhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

--(Clear) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), viśudh; doṣād muc nirdoṣaṃ -ṣāṃ -ṣaṃ kṛ.

exonerated EXONERATED

, p. p. bhāramuktaḥ -ktā -ktaṃ doṣamuktaḥ -ktā -ktaṃ viśodhitaḥ -tā -taṃ.

exorable EXORABLE

, a. varadaḥ -dā -daṃ suprasāditaḥ -tā -taṃ sāntvanīyaḥ -yā -yaṃ.

exorbitance EXORBITANCE

, EXORBITANCY, s. aparimitatvaṃ amaryyādā maryyādātikramaḥ nirmādhyasthyaṃ amādhyasthaṃ amitatvaṃ ādhikyaṃ ātirekyaṃ adhikatā udrekaḥ vaiṣamyaṃ utkramaḥ.

exorbitant EXORBITANT

, a. aparimitaḥ -tā -taṃ amitaḥ -tā -taṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ atimātraḥ -trā -traṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ amadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ nirmadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ utkrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ adhikaḥ -kā -kaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

exorbitantly EXORBITANTLY

, adv. aparimitaṃ atimaryyādaṃ atimātraṃ viṣamaṃ.

to exorcise To EXORCISE

, v. a. bhūtopahatajanāt śapanamantrādinā bhūtam apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) amukajanaṃ tyaktvā dūram apaihi iti śapathapūrvvaṃ bhūtaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

exorcism EXORCISM

, s. bhūtopahatajanāt śāpamantrādinā bhūtāpasāraṇaṃ.

exorcist EXORCIST

, s. śapanamantrādinā bhūtāpasārī m. (n) or bhūtāpasārakaḥ.

exordium EXORDIUM

, s. vāṅmukhaṃ vākyārambhaḥ ābhāṣaḥ paribhāṣā prakaraṇaṃ prastāvaḥ -vanā upodghātaḥ prārambhaḥ vandanā.

exossated EXOSSATED

, EXOSSEOUS, a. nirasthīkṛtaḥ -tā -taṃ asthirahitaḥ -tā -taṃ.

exoteric EXOTERIC

, a. vāhyaḥ -hyā -hyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

exotic EXOTIC

, a. videśīyaḥ -yā -yaṃ videśī -śinī -śi (n) vaideśikaḥ -kī -kaṃ videśajaḥ -jā -jaṃ paradeśī -śinī -śi (n) pāradeśikaḥ -kī -kaṃ anyadeśīyaḥ -yā -yaṃ anyadeśodbhavaḥ -vā -vaṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ.

exotic EXOTIC

, s. (Plant) videśīyavṛkṣaḥ anyadeśīyavṛkṣaḥ.

to expand To EXPAND

, v. a. vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), vyātan pratan vitatīkṛ; visṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) prasṛ vikāś in caus. (-kāśayati -yituṃ) prakāś prath (c. 10. prathayati -yituṃ), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ, or caus. -vārayati -yituṃ) vikas in caus. (-kāsayati -yituṃ) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) pravṛdh prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ), vyādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), kaṭhora (nom. kaṭhorayati -yituṃ); 'expand itself,' vyāp (c. 5. -āpnoti -āpnuṃ).

to expand To EXPAND

, v. n. vistṝ in pass. (-stīryyate) vitan in pass. (-tanyate) vitatībhū vijṛmbh (c. 1. -jṛmbhate -mbhituṃ), vivṛ in caus. pass. (-vāryyate) pravṛdh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ).

--(As flowers) vikas (c. 1. -kasati -situṃ), pravikas sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), phull (c. 1. phullati -llituṃ).

expanded EXPANDED

, p. p. vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ -tā -taṃ tataḥ -tā -taṃ santataḥ -tā -taṃ vistāritaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ visāritaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ visṛtaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ prathitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyāttaḥ -ttā -ttaṃ vitatīkṛtaḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ ujjṛmbhitaḥ -tā -taṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ.

--(As a flower) vikasitaḥ -tā -taṃ phullaḥ -llā -llaṃ utphullaḥ -llā -llaṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ.

expanding EXPANDING

, a. or part. vikāśī -śinī -śi (n) or vikāsī vikaśvaraḥ -rā -raṃ -svaraḥ -rā -raṃ vikasan -santī -sat (t) prasārī -riṇī -ri (n).

expanse EXPANSE

, s. (A spreading, extent) prapañcaḥ vikāśaḥ vistāraḥ prasaraḥ vitānakaṃ santatiḥ f., tānaṃ pratānaḥ pāṭaḥ; 'expanse of heaven,' vyoma n. (n) vyomavistṛtaṃ śūnyaṃ; 'of water,' vāricatvaraḥ.

expansibility EXPANSIBILITY

, a. vistāraṇīyatā vikāśanīyatā vistārakṣamatā vyāpakatvaṃ,

expansible EXPANSIBLE

, a. vistārayituṃ or vitanituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ vistārarṇāyaḥ -yā -yaṃ vistārakṣamaḥ -mā -maṃ vitatīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

expansion EXPANSION

, s. vistāraḥ vistṛtiḥ f., vistaraḥ vitatiḥ f., pratatiḥ f., santatiḥ f., tantiḥ f., vikāśaḥ -śanaṃ prakāśaḥ -śanaṃ prasāraḥ -raṇaṃ prasaraḥ parirāraḥ vivṛtiḥ f., vivāraḥ visaraṇaṃ vyādānaṃ visarpaṇaṃ prasarpaṇaṃ prapañcaḥ vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vyāpakatvaṃ vijṛmbhaṇaṃ vihṛtiḥ f., vyāsaḥ parikṣepaḥ atiriktatā.

expansive EXPANSIVE

, a. vyāpakaḥ -kā -kaṃ vyāptimān -matī -mat (t) vistārakaḥ -kā -kaṃ prasārī -riṇī -ri (n) visarpī -rpiṇī -rpi (n) sāntānikaḥ -kī -kaṃ.

to expatiate To EXPATIATE

, v. n. suvistaraṃ or prapañcena vad (c. 1. vadati -ditu) or vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vāgvistāraṃ kṛ atyuktiṃ kṛ.

--(Rove at large) vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), paribhram (c. 1. -bhramati. c. 4 bhrāmyati-bhramituṃ).

[Page 248a]
to expatriate To EXPATRIATE

, v. a. pravas in caus. (-vātayati -yituṃ) vivas svadeśād vahiṣkṛ or dūrīkṛ or nirākṛ or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) deśāntarīkṛ.

expatriated EXPATRIATED

, p. p. pravāsitaḥ -tā -taṃ vivāsitaḥ -tā -taṃ svadeśavahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

expatriation EXPATRIATION

, s. pravāsaḥ -sanaṃ vivāsanaṃ pravrājanaṃ svadeśavahiṣkaraṇaṃ.

to expect To EXPECT

, v. a. pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ vyapekṣ sampratīkṣ udīkṣ nirīkṣ pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), pratyākāṃkṣ uddṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ).

to expect To EXPECT

, v. n. pratīkṣāṃ kṛ pratyāśāṃ kṛ pratīkṣī -kṣiṇī -kṣi bhū.

expectable EXPECTABLE

, a. apekṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ apekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratīkṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ.

expectant EXPECTANT

, a. pratīkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ apekṣī -kṣiṇī -kṣi (n) apekṣakaḥ -kā -kaṃ vyapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratyāśī -śinī -śi (n) ākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) sapratyāśaḥ -śā -śaṃ arthī -rthinī -rthi (n).

expectation EXPECTATION

, s. apekṣā pratīkṣā -kṣaṇaṃ vyapekṣā udokṣaṇaṃ sampratīkṣā nirīkṣā pratyāśā āśā vyapāśrayaḥ abhinandā; 'in expectation,' apekṣayā.

expected EXPECTED

, p. p. apekṣitaḥ -tā -taṃ pratīkṣitaḥ -tā -taṃ ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ cittakalitaḥ -tā -taṃ; 'to be expected,' apekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to expectorate To EXPECTORATE

, v. a. śleṣmānaṃ or śleṣmakaṃ niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣemuṃ) or udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ) or mukhād niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) śleṣmanirasanaṃ kṛ niṣṭhīv (c. 1. -ṣṭhīvati -ṣṭhevituṃ), utkās (c. 1. -kāsate -situṃ).

expectorated EXPECTORATED

, p. p. niṣṭhyūtaḥ -tā -taṃ mukhanirastaḥ -stā -staṃ mukhaniḥsāritaḥ -tā -taṃ.

expectoration EXPECTORATION

, s. śleṣmanirasanaṃ niṣṭhyūtiḥ f., niṣṭhevanaṃ utkāsanaṃ śleṣmotkṣepaḥ.

expectorative EXPECTORATIVE

, a. śleṣmavardhakaḥ -kā -kaṃ kaphavardhakaḥ -kā -kaṃ kaphakaraḥ -rī -raṃ.

expedience EXPEDIENCE

, EXPEDIENCY, s. yuktatā yuktiḥ f., yogyatā upayuktatvaṃ upayogitā upayogaḥ aucityaṃ upapattiḥ f., yāthātathyaṃ yāthārthyaṃ saphalatā sopakāratvaṃ sārthatvaṃ.

expedient EXPEDIENT

, a. upayogī -ginī -gi (n) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ sopakāraḥ -rā -raṃ arthapuktaḥ -ktā -ktaṃ arthakaraḥ -rī -raṃ sārthakaḥ -kā -kaṃ hitaḥ -tā -taṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upakārakaḥ -kā -kaṃ saphalaḥ -lā -laṃ.

expedient EXPEDIENT

, s. (Means) upāyaḥ abhyupāyaḥ gatiḥ f., sādhanaṃ karmmasādhanaṃ guṇaḥ aṅgaṃ vidhānaṃ upakaraṇaṃ sambhavaḥ yogaḥ upapattiḥ f., upakramaḥ. The six expedients of defence are sandhiḥ vigrahaḥ yānaṃ āsanaṃ dvaidhaṃ āśrayaḥ. The four expedients for reducing an enemy are bhedaḥ daṇḍaḥ sāma dānaṃ.

expediently EXPEDIENTLY

, adv. yuktaṃ yathāyogyaṃ yathocitaṃ sopakāraṃ saphalaṃ sthāne.

to expedite To EXPEDITE

, v. a. tvar in caus. (tvarayati -yituṃ) santvar tvaritaṃ or satvaraṃ kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), or sampad in caus. (-pādayati -yituṃ) or sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ) or pravṛt in caus. -vartta-yati -yituṃ), kṣepa (nom. kṣepayati -yituṃ), śīghra (nom. śīghrayati -yituṃ).

--(Despatch) satvaraṃ prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

expedited EXPEDITED

, p. p. tvaritaṃ kṛtaḥ -tā -taṃ, or sampāditaḥ -tā -taṃ vegitaḥ -tā -taṃ.

expedition EXPEDITION

, s. (Haste, speed) tvarā tūrṇiḥ f., satvaratā tvaraṇaṃ śīghratā śaighyaṃ kṣipratā drutatvaṃ vegaḥ -gitā āvegaḥ javaḥ prajavaḥ laghutā lāṣavaṃ avilambaḥ udyogaḥ kṣiprakāritvaṃ śīghranirvāhaḥ tvaritagatiḥ f., śīghragamanaṃ āśugamanaṃ.

--(March of an army, &c.) prasthānaṃ prayāṇaṃ yānaṃ gamanaṃ gatiḥ f., yātrā abhiṣeṇanaṃ abhiniryāṇaṃ.-- (Enterprise) pravṛttiḥ f., upakramaḥ.

expeditious EXPEDITIOUS

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ satvaraḥ -rā -raṃ tvarāvān -vatī -vat (t) tvarānvitaḥ -tā -taṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ kṣipraḥ -prā -praṃ śīghrakārī -riṇī -ri (n) kṣiprakārī &c., avilambaḥ -mbā -mbaṃ -mbī -mbinī -mbi (n) avilambitaḥ -tā -taṃ apralambaḥ -mbā -mbaṃ drutaḥ -tā -taṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu vegī -ginī -gi (n) vegavān -vatī -vat (t) javī -vinī -vi (n) tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dhāvakaḥ -kā -kaṃ adīrghasūtraḥ -trā -traṃ śīghragāmī -minī -mi (n) tvaritagatiḥ -tiḥ -ti; 'being expeditious,' śīghrā-yamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tvaramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

expeditiously EXPEDITIOUSLY

, adv. tvaritaṃ satvaraṃ kṣipraṃ śīghraṃ avilambitaṃ āśu vegatas.

to expel To EXPEL

, v. a. (Banish) vivas in caus. (-vāsayati -yituṃ) pravas nirvas vipravas; pravraj in caus. (-vrājayati -yituṃ) svadeśād vahiṣkṛ or nirākṛ or dūrīkṛ.

--(Drive away, eject, dismiss) niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās udas niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) utsṛ apasṛ niḥsaraṇaṃ kṛ apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), niṣkas in caus. (-kāsayati -yituṃ) nirākṛ vahiṣkṛ vahiḥkṛ dūrīkṛ niṣkram in caus. (krāmayati -yituṃ) uatkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), pratikṣip nirdhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ).

expelled EXPELLED

, p. p. nirvāsitaḥ -tā -taṃ vivāsitaḥ -tā -taṃ pravāsitaḥ -tā -taṃ svadeśavahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ -stā -staṃ niḥsāritaḥ -tā -taṃ niṣkrāmitaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ vahiḥkṛtaḥ -tā -taṃ niḥkāsitaḥ -tā -taṃ udastaḥ -stā -staṃ avakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirdhūtaḥ -tā -taṃ avadhūtaḥ -tā -taṃ cyāvitaḥ -tā -taṃ; 'from society,' apapātritaḥ -tā -taṃ avapātritaḥ -tā -taṃ apāṃktaḥ -ktā -ktaṃ.

expeller EXPELLER

, s. nirvāsanakārī m. (n) apasārakaḥ apanodakaḥ nudaḥ in comp.

to expend To EXPEND

, v. a. (Disburse) vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i), vyayīkṛ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), viniyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), apaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

--(Lay out, consume) upayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte), prayuj.

--(Waste) vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), kṣi (c. 1. kṣayati, c. 5. kṣiṇoti or caus. kṣapayati -yituṃ), upakṣi kṣayaṃ kṛ.

expended EXPENDED

, p. p. vyayitaḥ -tā -taṃ vyayīkṛtaḥ -tā -taṃ vyayībhūtaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ kṣayitaḥ -tā -taṃ viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

expenditure EXPENDITURE

, EXPENSE, s. vyayaḥ dhanavyayaḥ apavyayaḥ vyayīkaraṇaṃ apacayaḥ apacitiḥ f., visargaḥ utsargaḥ -rjjanaṃ tyāgaḥ parityāgaḥ arthotsargaḥ arthatyāgaḥ kṣayaḥ upakṣayaḥ saṃkṣayaḥ avakṣayaḥ mokṣaṇaṃ kṣepaḥ viniyogaḥ apahāraḥ nyayaḥ; 'income and expenditure,' āyavyayau.

expenseless EXPENSELESS

, a. nirmūlyaḥ -lyā -lyaṃ nirvyayaḥ -yā -yaṃ alpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ.

expensive EXPENSIVE

, a. (Costly) bahumūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahuvyayaḥ -yā -yaṃ bahudhana-vyayena or bahumūlyena kreyaḥ -yā -yaṃ or sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ mahārghaḥ -rghā -rghaṃ durmūlyaḥ -lyā -lyaṃ mahārhaḥ -rhā -rhaṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ arghyaḥ -rghyā -rghyaṃ.

--(Extravagant) vyayī -yinī -yi (n) ativyayī &c., aparimitavyayī &c., vyayaśīlaḥ -lā -laṃ arthanāśī -śinī -śi (n) apacetā -trī -tṛ (tṛ).

expensively EXPENSIVELY

, adv. bahudhanavyayena bahumūlyena bahuvyayapūrvvaṃ.

expensiveness EXPENSIVENESS

, s. bahumūlyatā durmūlyatā mahārghatā māhārghyaṃ.

--(Extrava-gance) ativyayaḥ mahāvyayaḥ bahuvyayaḥ arthadūṣaṇaṃ.

experience EXPERIENCE

, s. (Trial) parīkṣā -kṣaṇaṃ anubhavaḥ.

--(Use, practice) abhyāsaḥ pūrvvābhyāsaḥ abhyasanaṃ upabhogaḥ bhogaḥ bhuktiḥ f., ācāraḥ.-- (Knowledge derived from trials) anubhūtiḥ f., anubhavaḥ vedanaṃ saṃvedaḥ veditvaṃ bodhaḥ pratītiḥ f., darśanaṃ ūhā paripākaḥ pākaḥ paripakvatā; 'by experience,' anubhavena anubhavāt kāryyatas; 'one's own experience,' svānubhavaḥ; 'universal experience,' sarvvānubhūtiḥ f.,

to experience To EXPERIENCE

, v. a. (Suffer, feel) anubhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), bhuj (c. 7. bhuṃkte bhokruṃ), upabhuj aś (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś samaś upāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upagam prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vid (c. 10. vedayate -yituṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ).

--(Make trial of) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ),; 'one who has not experienced a battle,' anāsāditavigrahaḥ.

experienced EXPERIENCED

, p. p. (Suffered) anubhūtaḥ -tā -taṃ upāgataḥ -tā -taṃ upagataḥ -tā -taṃ upabhuktaḥ -ktā -ktaṃ anubhūyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Skilful by reason of much observation) bahudṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bahudṛśvā -śvā -śva (n) bahudarśī -rśinī -rśi (n) paripakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi avipakvabuddhiḥ &c., pakvaḥ -kvā -kvaṃ kovidah -dā -daṃ vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ anubhavī -vinī -vi (n) ūhivānaḥ -nā -naṃ.

experiment EXPERIMENT

, s. parīkṣā -kṣaṇaṃ parikṣitaṃ kaṣṭiḥ f., anubhūtiḥ f., anubhavaḥ.

to experiment To EXPERIMENT

, v. a. parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), jijñā in des. (ji-jñāsate -situṃ) anubhū.

experimental EXPERIMENTAL

, a. parīkṣakaḥ -kā -kaṃ anubhavī -vinī -vi (n).

--(Derived from experience) parīkṣālabghaḥ -bghā -bghaṃ parīkṣāmūlaḥ -lā -laṃ anubhūtimūlaḥ -lā -laṃ.

experimentally EXPERIMENTALLY

, adv. anubhavena -vāt svānubhavena parīkṣāpūrvvaṃ kāryyatas.

experimenter EXPERIMENTER

, EXPERIMENTALIST, s. parīkṣakaḥ parīkṣaṇakārī m. (n) anubhāvī m. (n).

expert EXPERT

, a. kuśalaḥ -lā -laṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturaḥ -rā -raṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ suprayogavān -vatī -vat (t) paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu vica-kṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛtī -tinī -ti (n) peśalaḥ -lā -laṃ yuktimān -matī mat (t) viśāradaḥ -dā -daṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ cañcuraḥ -rā -raṃ; 'expert in arms,' śastrakuśalaḥ -lā -laṃ śastravid m. f. n., śastrajñaḥ -jñā -jñaṃ.

expertly EXPERTLY

, adv. nipuṇaṃ caturaṃ suprayogeṇa yuktyā sapāṭavaṃ vijñavat.

expertness EXPERTNESS

, s. dakṣatā dākṣyaṃ cāturyyaṃ caturatā naipuṇyaṃ nipuṇatā paṭutvaṃ pāṭavaṃ kauśalyaṃ pravīṇatā prāvīṇyaṃ yuktiḥ f., suprayogaḥ -gatā vijñatā abhijñatā vaicakṣaṇyaṃ yogyatā vidagdhatā vaidagdhyaṃ; 'of hand,' hastakauśalyaṃ hastalāghavaṃ karadakṣatā; 'of hands, feet, &c.,' hastapādādikṣipratā.

expiable EXPIABLE

, a. śodhanīyaḥ -yā -yaṃ śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ niṣkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ mocanīyaḥ -yā -yaṃ mārjjanīyaḥ -yā -yaṃ kṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ mraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ prāyaścetyaḥ -tyā -tyaṃ.

to expiate To EXPIATE

, v. a. pāpaprāyaścittaṃ kṛ pāpaniṣkṛtiṃ kṛ pāpaṃ niṣkṛ or apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ) or śam (c. 10. śamayati -yituṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), prāyaścittena pāpāt śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or pariśudh or viśudh or muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or (c. 9. punāti pavituṃ) or pavitrīkṛ pāpakṣamāṃ sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ); 'it is expiated,' prāyaścittīyate.

explated EXPLATED

, p. p. niṣkṛtaḥ -tā -taṃ śodhitaḥ -tā -taṃ mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ pāvitaḥ -tā -taṃ paripūtaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ.

explation EXPLATION

, s. prāyaścittaṃ niṣkṛtiḥ f., śuddhiḥ f., śodhanaṃ muktiḥ f., mocanaṃ śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., pratīkāraḥ pāvanaṃ apanuttiḥ f., apanodanaṃ pāpaśoṣanaṃ pāpaviśuddhiḥ f., pāpaśāntiḥ f., pāpanirharaṇaṃ aghanāśanaṃ pāpāpanuttiḥ f., pāpaprakṣālanaṃ pāpanirṇejanaṃ pāpamārjanā nimittaṣarmmaḥ.

[Page 249b]
expiatory EXPIATORY

, a. śādhakaḥ -kā -kaṃ pāvakaḥ -kā -kaṃ pāpaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ aghama-rṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ aghanāśakaḥ -kā -kaṃ aghanāśanaḥ -nā -naṃ śamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ.

expiration EXPIRATION

, s. (Breathing out) niśvāsaḥ niḥśvasana niḥśvāsaḥ praśvāsaḥ prāṇodgāraḥ prāṇotkṣepaḥ prāṇatyāgaḥ.

--(Exhalation) udgāraḥ.

--(Cessation, close) avasānaṃ antaṃ nirvṛttiḥ f., viratiḥ f., uparamaḥ samāptiḥ f., śeṣaḥ paryyavasānaṃ atyayaḥ kṣayaḥ.

to expire To EXPIRE

, v. a. (Breathe out) niḥśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), niśvas praśvas prāṇaṃ or śvāsam utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or udgam in caus. (-gamayati -yituṃ) or nirgam or udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ).

--(Exhale) udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), pravā (c. 2. -vāti -tuṃ), pramuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ).

to expire To EXPIRE

, v. n. (Breathe the last, die) prāṇatyāgaṃ kṛ prāṇān hā (c. 3. jahāti hātuṃ) or tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), śvāsatyāgaṃ kṛ śeṣaprāṇaṃ kṛ mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ), jīvanotsargaṃ kṛ pañcatvaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), naś (c. 4. naśyati naśituṃ).

--(Close, end) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam samāp in pass. (-āpyate) vigam apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ).

expired EXPIRED

, p. p. gataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gatāsuḥ -suḥ -su udgatāsuḥ -suḥ -su parāsuḥ -suḥ -su prāptapañcatvaḥ -tvā -tvaṃ pretaḥ -tā -taṃ paretaḥ -tā -taṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ.

expiring EXPIRING

, part. and a. kaṇṭhagataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣa āsannamṛtyuḥ -tyuḥ -tyu.

--(As a lamp) nirvāsyan -syantī -syat (t).

to explain To EXPLAIN

, v. a. vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyaktīkṛ spaṣṭīkṛ vyākṛ vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), spaṣṭa (nom. spaṣṭayati -yituṃ), vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), uddiś prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), sambudh vibrū (c. 2. -bravīti), pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ), pravad (c. 1. -vadati -dituṃ), vyācakṣ (c. 2. -caṣṭe), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), pariśudh (c. 10. -śodhayati -yituṃ), varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), kath (c. 10. kathayati -yituṃ), pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ) prakṝt (c. 10. -kīrttayati -yituṃ), vivaraṇaṃ kṛ.

explainable EXPLAINABLE

, a. vyākhyeyaḥ -yā -yaṃ uddeśyaḥ -śyā -śyaṃ pravaktavyaḥ -vyā -vyaṃ.

explained EXPLAINED

, p. p. vyākhyātaḥ -tā -taṃ vyākṛtaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ nirupitaḥ -tā -taṃ dyotitaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ.

explainer EXPLAINER

, s. vyākhyātā m. (tṛ) pravaktā m. (ktṛ) prakāśakaḥ uddeśakaḥ.

explanation EXPLANATION

, s. vyākhyā -khyānaṃ vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ vyākaraṇaṃ vyākṛtiḥ f., spaṣṭīkaraṇaṃ prakāśanaṃ uddeśaḥ samuddeśaḥ nirūpaṇaṃ samādhānaṃ.

explanatory EXPLANATORY

, a. vācakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ samuddeśakaḥ -kā -kaṃ. vyākhyākārī -riṇī -ri (n) vivaraṇakārī &c., arthakathakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ.

expletive EXPLETIVE

, s. pādapūraṇaṃ upākṣaraṃ vākyālaṅkāraḥ pādapūrakaḥ śabdaḥ.

explicable EXPLICABLE

, a. See EXPLAINABLE.

to explicate To EXPLICATE

, v. a. vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), prakaṭīkṛ.

explication EXPLICATION

, s. vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ vyākhyā -khyānaṃ vyaktīkaraṇaṃ prakaṭākaraṇaṃ.

explicative EXPLICATIVE

, a. vivaraṇārthakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ.

explicit EXPLICIT

, s. vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avakraḥ -krā -kraṃ.

[Page 250a]
explicitly EXPLICITLY

, adv. vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ suprakāśaṃ spaṣṭārthaṃ bhinnārthaṃ spuṭaṃ; 'explicitly shews,' spaṣṭayati.

explicitness EXPLICITNESS

, s. vyaktatvaṃ -tā suvyaktatā spaṣṭatā suspaṣṭatā suprakāśatā spaṣṭārthatvaṃ bhinnārthatvaṃ avakratā vācakatā.

to explode To EXPLODE

, v. n. antaragnivātādibalād mahāśabdena or mahāśabdapūrvvaṃ vibhid in pass. (-bhidyate) or vidṝ in pass. (-dīryyate) or skuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ) or vidal (c. 1. -dalati -lituṃ).

to explode To EXPLODE

, v. a. (Decry with noise, shew disapprobation) uccaiḥsvareṇa nind (c. 1. nindati -ndituṃ), karkkaśaśabdena aprasādaṃ or asvīkāraṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or avajñāspadaṃ kṛ.

exploded EXPLODED

, p. p. (Burst) mahāśabdena vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ or vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ or sphuṭitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

--(Brought into disre-pute) adhunātanavpavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nūtanācāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avajñātaḥ -tā -taṃ paribhūtaḥ -tā -taṃ.

exploit EXPLOIT

, s. karmma n. (n) mahākarmma n., ceṣṭitaṃ ceṣṭā viceṣṭitaṃ caritraṃ pravṛttiḥ f., adbhutakarmma n., āścaryyakarmma n.

exploration EXPLORATION

, s. anveṣaṇā -ṇaṃ paryyeṣaṇaṃ anusandhānaṃ jijñāsā anusaraṇaṃ parīkṣā -kṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ samīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ mārgaḥ -rgaṇaṃ anuyogaḥ śodhanaṃ.

to explore To EXPLORE

, v. a. anviṣ (c. 4. -iṣpati, c. 6. -icchati -eṣituṃ -eṣṭuṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirūṣ (c. 10. -rūpayati -yituṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) mārg (c. 1. mārgati, c. 10. mārgayati -yituṃ), mṛg (c. 10. mṛgayate -ti -yituṃ), parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), nirīkṣ saṃvīkṣ.

explored EXPLORED

, p. p. anveṣitaḥ -tā -taṃ anviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

explorer EXPLORER

, s. anveṣṭā m. (ṣṭṛ) anveṣī m. (n) anusandhātā m. (tṛ) parīkṣakaḥ.

explosion EXPLOSION

, s. mahāśabdapūrvvaṃ vidāraṇaṃ or sphoṭanaṃ or sphuṭanaṃ or akasmād vibhaṅgaḥ samahāśabdo vidāraḥ ākasmikavidāraśabdaḥ ākasmikavibhaṅgaśabdaḥ ghmāśabdaḥ.

explosive EXPLOSIVE

, a. ākasmikavidāraṇakārī -riṇī -ri (n) mahāśabdapūrvvavi-bhaṅgakārī &c., dhmāśabdakārī &c., vidārakaḥ -kā -kaṃ śīghradāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

to export To EXPORT

, v. a. (Goods to a foreign country) bāṇijyadravyāṇi or vastūni videśe or deśāntare or vahirdeśe vah (c. 1. vahati voḍhuṃ or caus. vāhayati -yituṃ) or āvah or upavah or nirvivah or tṝ in caus. (tārayati -yituṃ) or santṝ in caus. or ānī (c. 1. -nayati -netuṃ or caus. -nāyayati -yituṃ) or upanī or prer (c. 10. -īrayati -yituṃ).

exportable EXPORTABLE

, a. deśāntare or vahirdeśe vāhyaḥ -hyā -hyaṃ or upavāhyaḥ &c.

exportation EXPORTATION

, s. deśāntare or vahirdeśe vāhanaṃ or upavāhanaṃ or abhivāhyaṃ or tāraṇaṃ or preraṇaṃ.

exported EXPORTED

, p. p. videśe or vahirdeśe vāhitaḥ -tā -taṃ or tāritaḥ -tā -taṃ or santāritaḥ -tā -taṃ or preritaḥ -tā -taṃ deśāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ.

exports EXPORTS

, s. pl. videśe or vahirdeśe vāhyāni bāṇijyadravyāṇi or vastūni.

to expose To EXPOSE

, v. a. (Uncover) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apavṛ apāvṛ ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

--(Make public) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś prakāśīkṛ prakaṭīkṛ vyaktīkṛ pratyakṣīkṛ prāduṣkṛ āviṣkṛ.

--(Expose to view) pratyakṣīkṛ sarvvadṛ-ggocaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

--(For sale) paṇyavīthikāyāṃ prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ)).

--(Make liable) adhīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

--(To the air) vāyuvyāppaṃ -ppāṃ -ppaṃ kṛ.

--(To the sun) sūryyavyāptaṃ -ptāṃ -ptaṃ kṛ. (To contempt, ridicule) avamānāspadaṃ kṛ avahāsasthānaṃ kṛ hāsyaṃ -syāṃ -syaṃ kṛ.

--(To danger) bhayasthānaṃ kṛ śaṅkāspadaṃ kṛ; 'to ex-pose the failings of others,' parachidrāṇi vivṛ or apavṛ.

exposed EXPOSED

, p. p. vivṛtah -tā -taṃ apāvṛtaḥ -tā -taṃ anāvṛtaḥ -tā -taṃ, anācchāditaḥ -tā -taṃ prakāśīkṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭīkṛtaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ; 'caught out in a crime,' dṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'exposed to the weather,' abhrāvakāśikaḥ -kī -kaṃ; 'exposed for sale,' kraye prasāritaḥ -tā -taṃ krayyaḥ -yyā -yyaṃ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ paṇyavīthikāyāṃ prasāritaḥ -tā -taṃ.

exposition EXPOSITION

, s. vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ vyākhyā -khyānaṃ spaṣṭīkaraṇaṃ prakāśanaṃ vyākṛtiḥ f., vyākaraṇaṃ vyaktīkaraṇaṃ cūrṇaka.

expositor EXPOSITOR

, s. vyākhyātā m. (tṛ) prakāśakaḥ pravaktā m. (ktṛ) arthapariśodhakaḥ arthavijñāpakaḥ cūrṇikṛt m.

expository EXPOSITORY

, a. vācakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ.

to expostulate To EXPOSTULATE

, v. a. āpattiṃ kṛ anyāyena or asamyak or anucitaṃ karoṣi or anyāyyakarmma tvayā kṛtam ityādinindāvākyair akṛtyakāriṇaṃ kañcijjanaṃ nivṛ in caus. (-vārayati -yituṃ) maivaṃ kārṣīḥ or maivaṃ kṛthāḥ or naitat tvayā karaṇīyam ityādivākyair anyāyakāriṇā saha vicar (c. 10. carayati -yituṃ) or anyāyyakarmmaṇaḥ kañcijjanaṃ nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

expostulation EXPOSTULATION

, s. āpattiḥ f., anyāyyakarmma or asamyakkarmma or ayuktakarmma karoṣi or kukarmma tvayā kṛtam ityādinindārthakaṃ vākyaṃ or ityādivākyair anyāyakāriṇā saha vicāraṇaṃ nivarttanārthaṃ vākyaṃ niṣedhārthakaṃ prabodhavākyaṃ prativādaḥ pratyādeśaḥ.

expostulatory EXPOSTULATORY

, a. āpattimayaḥ -yī -yaṃ nindāmayaḥ -yī -yaṃ pratyādeśakaḥ -kā -kaṃ.

exposure EXPOSURE

, s. vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ prakāśanaṃ vikāśanaṃ vyaktīkaraṇaṃ prakaṭī-karaṇaṃ pratyakṣīkaraṇaṃ dṛggocarīkaraṇaṃ prasāraṇaṃ; 'to the air,' vāyuvyāpakatvaṃ.

to expound To EXPOUND

, v. a. vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyākṛ pravad (c. 1. -vadati -dituṃ), pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ), spaṣṭīkṛ vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyācakṣ (c. 2. -caṣṭe), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vibrū (c. 2. -vravīti).

expounded EXPOUNDED

, p. p. vyākhyātaḥ -tā -taṃ vyākṛtaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ vyāhṛtaḥ -tā -taṃ.

expounder EXPOUNDER

, s. vyākhyātā m. (tṛ) pravaktā m. (ktṛ) vaktā m., vādī m. (n) prakāśakaḥ vācakaḥ arthaśodhakaḥ; 'of the law,' dharmmapravaktā m.

to express To EXPRESS

, v. a. (Press out) niṣpīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), nipīḍ niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), nirduh (c. 2. -dogdhi -gdhuṃ).

--(Utter, declare) vad (c. 1. vadati -dituṃ), kath (c. 10. kathayati -yituṃ), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) vijñā āvid in caus. (-vedayati -yituṃ) kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakāś (c. 10. -kāśa-yati -yituṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), budh (c. 10. bodhayati -yituṃ).

--(Represent, exhibit) sūc dṛś in caus. (darśayati -yituṃ); 'by gestures, &c.,' naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ), abhinī (c. 10. -nayati -netuṃ), rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ); 'they express love,' śṛṅgārabhāvaṃ nāṭayanti; 'he expresses delight,' harṣaṃ nāṭayati; 'in painting, &c.,' pratirūpaṃ kṛ pratimūrttiṃ kṛ pratimānaṃ kṛ.

--(Indicate) sūc uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ).

express EXPRESS

, a. (Clear) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvpaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ avakraḥ -krā -kraṃ aṣakrārthaḥ -rthā -rthaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ asandigdhārthaḥ -rthā -rthaṃ; 'in express terms' spaṣṭārthatas.

express EXPRESS

, s. (Courier) vegī m. (n) prajavī m. (n) javī m., tarasvī m. (n) udvegaḥ tvaritaḥ cavanaḥ javaḥ dhāvakaḥ adhvagaḥ vārdhāharaḥ.

expressed EXPRESSED

, p. p. (In words) uktaḥ -ktā -ktaṃ kathitaḥ -tā -taṃ āveditaḥ -tā -taṃ abhihitaḥ -tā -taṃ.

--(Shewn indicated) darśitaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ.

expressible EXPRESSIBLE

, a. kathanīyaḥ -yā -yaṃ kathyaḥ -thyā -thyaṃ nirvacanīyaḥ -yā -yaṃ ākhyeyaḥ -yā -yaṃ.

--(To be pressed out) niṣkarṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ nirharaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

expression EXPRESSION

, s. (Declaration) vādaḥ kathanaṃ jñāpanaṃ vijñāpanaṃ khyāpanaṃ āvedanaṃ abhidhānaṃ bodhanaṃ kīrttanaṃ pravacanaṃ.

--(Utterance) udāharaṇaṃ vyāharaṇaṃ uccāraṇaṃ.

--(Phrase, word) uktiḥ f., vākyaṃ vacanaṃ uktaṃ vāk f. (c) śabdaḥ abhidheyaṃ vacaḥ n. (s) padaṃ; 'authorized ex-pression,' āptoktiḥ.

--(Style, manner) rītiḥ f., mārgaḥ vyāpāraḥ; 'style of expression,' vāgvyāpāraḥ.

--(Feeling, tone) rasaḥ.

expressive EXPRESSIVE

, a. vācakaḥ -kā -kaṃ sūcakaḥ -kā -kaṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ abhidhāyikaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ arthaḥ -rthā -rthaṃ or arthakaḥ -kā -kaṃ in comp.; as, 'expressive of tenderness,' karuṇārthakaḥ -kā -ka.

--(Full of meaning) pūrṇārthaḥ -rthā -rthaṃ arthavān -vatī -vat (t) sārthaḥ -rthā -rthaṃ gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ sākūtaḥ -tā -taṃ.

expressively EXPRESSIVELY

, adv. pūrṇārthatas vyaktārthatas sārthaṃ sākūtaṃ sagauravaṃ.

expressiveness EXPRESSIVENESS

, s. vācakatvaṃ pūrṇārthatvaṃ arthavattvaṃ sārthatvaṃ gauravaṃ.

expressly EXPRESSLY

, adv. vyaktaṃ suvyaktaṃ suspaṣṭaṃ spaṣṭārthatas vyaktārthatas avakraṃ asandigdhārthatas.

to exprobate To EXPROBATE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), vigarh kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labghuṃ), tiraskṛ.

exprobation EXPROBATION

, s. nindā garhā tiraskāraḥ durvākyaṃ bhartsanavākyaṃ upakrośaḥ.

to expugn To EXPUGN

, v. a. durgaṃlaṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), viji (c. 1. -jayate -ti -jetuṃ).

expugnable EXPUGNABLE

, a. laṅghanīyaḥ -yā -yaṃ ākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ vijetavyaḥ -vyā -vyaṃ.

expugnation EXPUGNATION

, s. durgalaṅghanaṃ durgākramaṇaṃ vijayaḥ jayaḥ.

expulsion EXPULSION

, s. apasāraṇaṃ niḥsāraṇaṃ nirasanaṃ nirākaraṇaṃ apanodaḥ -danaṃ nirvāsanaṃ vivāsanaṃ pravāsanaṃ pravrājanaṃ vahiṣkaraṇaṃ niṣkāsanaṃ niḥ-kāsanaṃ prayāṣaṇaṃ.

--(The state) pravāsaḥ vivāsaḥ.

expulsive EXPULSIVE

, a. apanodanaḥ -nā -naṃ nirasanaḥ -nā -naṃ nirākariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

expunction EXPUNCTION

, s. lopaḥ vilopaḥ -panaṃ ucchedaḥ apamārjanā vyāmarṣaḥ vināśaḥ.

to expunge To EXPUNGE

, v. a. lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. lopayati -yituṃ), vilup ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vyāmṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ), apamṛj unmṛj vyāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), vinaś in caus. (-nāśayati -yituṃ) uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

expunged EXPUNGED

, p. p. ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ vyāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ.

to expurgate To EXPURGATE

, v. a. śudh (c. 10. śodhrayati -yituṃ), viśudh pū (c. 9. punāti -nīte pavituṃ), vipū paripū nirmmalīkṛ malaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), pavitrīkṛ śucīkṛ pariṣkṛ.

expurgated EXPURGATED

, p. p. viśodhitaḥ -tā -taṃ pāvitaḥ -tā -taṃ pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

expurgation EXPURGATION

, s. śodhanaṃ viśodhanaṃ pāvanaṃ pavitrīkaraṇaṃ malāpakarṣaṇaṃ nirmmalākaraṇaṃ pariṣkaraṇaṃ.

expurgatory EXPURGATORY

, a. śodhakaḥ -kā -kaṃ pāvakaḥ -kā -kaṃ pāvanaḥ -nā -naṃ.

exquisite EXQUISITE

, a. (Choice) uttamaḥ -mā -maṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Nice, accurate) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Highest) paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ; 'exquisite delight,' paramānandaḥ paramaharṣaḥ romaharṣaṇaṃ pulakaḥ; 'causing exquisite pleasure,' paramānandadaḥ -dā -daṃ ruciramud m. f. n.

--(Keen) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ; 'exquisite pain,' tīvravedanā.

exouisitely EXOUISITELY

, adv. (Nicely) sūkṣmaṃ sūkṣmatvena sasaukṣmyaṃ añjasā.

--(In a high degree) paramaṃ uttamaṃ; 'exquisitely delighted,' paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pulakitaḥ -tā -taṃ harṣaromāñcitaḥ -tā -taṃ.

exquisiteness EXQUISITENESS

, s. (Nicety) sūkṣmatā saukṣmyaṃ sāmañjasyaṃ.

--(Keenness) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ tīvratā.

--(Choiceness) uttamatā utkṛṣṭatā.

to exsiccate To EXSICCATE

, v. a. śuṣ in caus. (śoṣayati -yituṃ) ucchuṣ viśuṣ.

exsiccation EXSICCATION

, s. śoṣaḥ -ṣaṇaṃ ucchoṣaṇaṃ pariśoṣaḥ viśoṣaṇaṃ nīrasīkaraṇaṃ.

exsiccant EXSICCANT

, EXSICCATIVE, a. śoṣakaḥ -kā -kaṃ ucchoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśo-ṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

exspuition EXSPUITION

, s. niṣṭhīvaḥ -vanaṃ niṣṭhevanaṃ śleṣmanirasanaṃ udgiraṇaṃ.

extant EXTANT

, a. (Protruding) vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ.

--(In existence) vidyamānaḥ -nā -naṃ varttamānaḥ -nā -naṃ prakāśaḥ -śā -śaṃ.

extasy EXTASY

, EXTATIC. See ECSTACY, ECSTATIC.

extemporaneous EXTEMPORANEOUS

, EXTEMPORARY, a. acintāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ apūrvvacintaḥ -ntā -ntaṃ acintitaḥ -tā -taṃ ayatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ayatnakṛtaḥ -tā -taṃ ayatnabhūtaḥ -tā -taṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ avicāritaḥ -tā -taṃ akalpitaḥ -tā -taṃ adhyānapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ prastutaḥ -tā -taṃ samayopayuktaḥ -ktā -ktaṃ prastāvayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

extempore EXTEMPORE

, adv. pūrvvacintāṃ or pūrvvayatnama akṛtvā cintāṃ vinā pūrvvadhyānaṃ vinā acintitaṃ avicāritaṃ anāyāsena drutaṃ.

to extemporize To EXTEMPORIZE

, v. n. pūrvvacintām akṛtvā vad (c. 1. vadati -dituṃ), akasmāt or pūrvvavicāraṃ vinā vad.

to extend To EXTEND

, v. a. tan (c. 8. tanoti -nituṃ), vitan vyātan pratan vitatīkṛ prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) atisṛ visṛ; vistṝ or vistṛ (c. 5. -stṛṇoti, c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ, c. 10. -stārayati -yituṃ), prath (c. 10. prathayati -yituṃ), āyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ), pracar in caus. (-cārayati -yituṃ).

--(Extend the hand, &c.) hastaṃ prasṛ in caus. or pragrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Enlarge) vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh vivṛdh viśālīkṛ vipulīkṛ pracurataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

--(Grant, impart) (c. 3. dadāti dātuṃ), pradā anudā prayam.

--(Prolong) drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), dīrghīkṛ dīrghataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

to extend To EXTEND

, v. n. tan in pass. (tanyate) vitan vitatībhū prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), visṛp āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), āyam (c. 1. -yacchate -yantuṃ), prath (c. 1. prathate -thituṃ), viprath praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), viruh vistṝ in pass. (-stīryyate) vyāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), viprasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pravṛdha (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), vijṛmbh (c. 1. -jṛmbhate -mbhituṃ).

extended EXTENDED

, p. p. vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ -tā -taṃ ātataḥ -tā -taṃ santataḥ -tā -taṃ āyataḥ -tā -taṃ samāyataḥ -tā -taṃ āyāmitaḥ -tā -taṃ vyāyataḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ visṛtaḥ -tā -taṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahuvistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āyati -mān -matī -mat (t) virūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parigataḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ.

--(As the hand, &c.) prasāritaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ; 'having the fingers extended.' utthitāṅguliḥ -liḥ -li.

extendible EXTENDIBLE

, EXTENSIBLE, a. vistārayituṃ or vitanituṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ vistāraṇīyaḥ -yā -yaṃ prasāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vistāraṇakṣamaḥ -mā -maṃ āyāmyaḥ -myā -myaṃ.

extensibility EXTENSIBILITY

, s. vistāraṇīyatā vitatikṣamatā āyāmyatā.

extension EXTENSION

, s. vistāraḥ vistṛtiḥ f., vistīrṇatā vistaraḥ vitatiḥ f., pratatiḥ f., āyatiḥ f., āyāmaḥ vitānaḥ -naṃ tānaḥ santatiḥ f., prasāraṇaṃ prasaraṇaṃ prasaraḥ visaraṇaṃ prasarpaṇaṃ visarpaṇaṃ prapañcaḥ vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vṛddhiḥ f., pravṛddhiḥ f., prapañcaḥ vyāsaḥ vipulatā.

extensive EXTENSIVE

, a. vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vipulaḥ -lā -laṃ viśālaḥ -lā -laṃ suparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ vṛhan -hatī -hat (t) pṛthuḥ -thvī -thu pṛthulaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ āyataḥ -tā -taṃ āyatimān -matī -mat (t) asambādhaḥ -dhā -dhaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ.

extensively EXTENSIVELY

, adv. suvistīrṇaṃ suvistaraṃ suvistareṇa vistaraśas atimātraṃ vipulaṃ pracuraṃ sāmānyatas.

extensiveness EXTENSIVENESS

, s. vistīrṇatā vistāraḥ vistṛtiḥ f., vipulatā viśālatā pṛthutvaṃ vṛhattvaṃ parisaraḥ āyatiḥ f., vyāptiḥ f., vyāpakatvaṃ.

extent EXTENT

, s. (Bulk, width, length) vistāraḥ viśālatā vipulatā vṛhattvaṃ āyatiḥ f., āyāmaḥ prapañcaḥ santatiḥ f., vitānakaṃ pāṭaḥ.

--(Compass) parimāṇaṃ pariṇāhaḥ parisaraḥ paridhiḥ m.

--(Degree, measure) mātraṃ parimāṇaṃ pramāṇaṃ mānaṃ.

--(Limit) paryyantaṃ.

--(Range) viṣayaḥ; 'to what extent?' kiyatparyyantaṃ kimparyyantaṃ kiyatpramāṇaṃ; 'to such extent,' etāvat; 'such an extent,' etāvattvaṃ; 'to a slight extent,' īṣat kiñcit alpamātraṃ stokaṃ.

to extenuate To EXTENUATE

, v. a. (Lessen) nyūnīkṛ nyūn (c. 10. -ūnayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), kana (nom. kanayati -yituṃ), alpīkṛ kṣīṇīkṛ hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ).

--(A crime) śam (c. 10. śama-yati -yituṃ), upaśam pāpāpanuttiṃ kṛ pāpakṣālanaṃ kṛ.

extenuated EXTENUATED

, p. p. upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ.

extenuation EXTENUATION

, s. pāpopaśāntiḥ f., pāpaśāntiḥ f., upaśamaḥ pāpāpanodanaṃ pāpāpanuttiḥ f., pāpamārjanā pāpaprakṣālanaṃ pāpāpekṣā.

exterior EXTERIOR

, a. vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahis in comp.; as, 'an ex-terior object,' vahiraṅgaḥ.

exterior EXTERIOR

, s. vahirbhāgaḥ vāhyabhāgaḥ vahirbhāvaḥ uparisthabhāgaḥ

to exterminate To EXTERMINATE

, v. a. ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), samūlaṃ or āmūlam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or samuddhṛ or utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś.

exterminated EXTERMINATED

, p. p. ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ vināśitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ utpāṭitaḥ -tā -taṃ unmūlitaḥ -tā -taṃ sāditaḥ -tā -taṃ.

extermination EXTERMINATION

, s. ucchedaḥ samucchedaḥ ucchittiḥ f., sarvvanāśaḥ uddharaṇaṃ samūlotpāṭanaṃ mūlāduddharaṇaṃ unmūlanaṃ samūlaghātaṃ vināśaḥ pralayaḥ lopaḥ śodhanaṃ.

exterminator EXTERMINATOR

, s. uddharttā m. (rttṛ) vināśakaḥ ucchedī m. (n).

exterminatory EXTERMINATORY

, a. ucchedī -dinī -di (n) sarvvanāśakaḥ -kā -kaṃ.

external EXTERNAL

, a. vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirvarttī -rttinī -rtti (n) vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahis in comp.; as, an external part,' vahiraṅgaḥ.

externally EXTERNALLY

, adv. vāhyatas vahis vahirbhāge uparibhāge; 'produced externally.' vahirbhavaḥ -vā -vaṃ.

extinct EXTINCT

, a. (Extinguished) śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ nirvāṇaḥ ṇā -ṇaṃ.

--(Abolished, at an end) naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vinaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vigataḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ avasitaḥ -tā -taṃ avasrannaḥ -nnā -nnaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ; 'becomes extinct,' śāmyati.

extinction EXTINCTION

, EXTINCUISHMENT, s. (Quenching) nirvāṇaṃ nirvāpaṇaṃ śāntiḥ f.

--(Abolition, destruction) nāśaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ ucchedaḥ sramucchedaḥ uddharaṇaṃ lopaḥ vilopanaṃ kṣayaḥ saṃhāraḥ; 'of race,' nirvaṃśaḥ.

to extinguish To EXTINGUISH

, v. a. (Quench) nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ) śam in caus. (śamayati -yituṃ) upaśam praśam.

--(Destroy, put an end to) naś in caus. (nāśayati -yituṃ) vinaś nivṛt in caus. (-vatta-pati -yituṃ) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), nirdah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. lopayati -yituṃ), sad in caus. (sādayati -yituṃ); 'to be extinguished,' śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), nirvā (c. 4. -vāyati).

extinguishable EXTINGUISHABLE

, a. śāmyaḥ -myā -myaṃ śamanīyaḥ -yā -yaṃ nirvāpyaḥ -pyā -pyaṃ nirvāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ nāśyaḥ -śyā -śyaṃ nāśanīyaḥ -yā -yaṃ vilopanīyaḥ -yā -yaṃ.

extinguished EXTINGUISHED

, p. p. (Quenched) nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirvāpitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ saṃśāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ -tā -taṃ śāntāgniḥ -gniḥ -gni śāntārcciḥ -rcciḥ -rcci.

--(Destroyed) naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vinaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

extinguisher EXTINGUISHER

, s. nirvāpakaḥ nirvāṇakārī m. (n).

--(Of a candle) dīpanirvāpakaḥ.

to extirpate To EXTIRPATE

, v. a. unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samunmūl mūlāt or samūlam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), vyaparuh in caus. (-ropayati -yituṃ) udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ), niṣkuṣ (c. 9. -kuṣṇāti -koṣṭuṃ).

extirpated EXTIRPATED

, p. p. unmūlitaḥ -tā -taṃ utpāṭitaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ vyaparopitaḥ -tā -taṃ āvarhitaḥ -tā -taṃ āvahitaḥ -tā -taṃ niṣkuṣitaḥ -tā -taṃ nirvījaḥ -jā -jaṃ.

extirpation EXTIRPATION

, s. unmūlanaṃ utpāṭanaṃ ucchedaḥ uddharaṇaṃ samūlotpāṭanaṃ samūloddharaṇaṃ ucchittiḥ f., vyaparopaṇaṃ niṣkoṣaṇaṃ nāśaḥ vināśaḥ.

extirpator EXTIRPATOR

, s. uddharttā m. (rttṛ) unmūlayitā m. (tṛ) ucchedī m. (n).

to extol To EXTOL

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), abhipraśaṃs stu (c. 2. stauti stotuṃ), abhiṣṭu saṃstu viṣṭu parisaṃstu ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ, c. 10. ślāghayati -yituṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prath (c. 10. prathayati -yituṃ) vikhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), prakhyā.

extolled EXTOLLED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ abhiṣṭutaḥ -tā -taṃ.

extoller EXTOLLER

, s. praśaṃsakaḥ kīrttayitā m. (tṛ) anukīrttanakṛt m., stāvakaḥ.

extorsive EXTORSIVE

, a. bādhakaḥ -kā -kaṃ upadravī -viṇī -vi (n) sabādhaḥ -dhā -dha.

to extort To EXTORT

, v. a. and n. balāt or balena grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), anyāyata ādā (c. 3. -datte -dadāti -dātuṃ), in caus. (dāpayati -yituṃ) vihā in caus. (-hāpayati -yituṃ) āhṛ in caus. (-hārayati -yituṃ) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), paribādh upadhiṃ kṛ.

extorted EXTORTED

, p. p. balādgṛhītaḥ -tā -taṃ dāpitaḥ -tā -taṃ vihāpitaḥ -tā -taṃ.

extorter EXTORTER

, EXTORTIONER, s. anyāyena parasvādāyī m. (n) balena parasvagrāhakaḥ bādhakaḥ upadravī m. (n) upadhikaḥ aupadhikaḥ durvṛttaḥ durātmā m. (n) dasyuḥ m., loṭhayitā m. (tṛ).

extortion EXTORTION

, s. anyāyena or balena parasvagrahaṇaṃ bādhaḥ -dhanaṃ upadravaḥ viplavaḥ abhidrohaḥ upadhikaraṇaṃ upadhiḥ m., balātkāraḥ niṣṭhuratā daurātmyaṃ haṭhaḥ.

extra EXTRA

, s. adhikaṃ ādhikyaṃ ātirekyaṃ ati in comp

--(Beyond the usual quantity) adhikaḥ -kā -kaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ nirūpita-parimāṇātiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

to extract To EXTRACT

, v. a. niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), utkṛp ākṛṣ; uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), nirhṛ udgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), nirduh (c. 2. -dogdhi -gdhuṃ), niṣkup (c. 9. -kuṣṇāti -koṣṭuṃ), utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ), udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ), utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ); 'the teeth,' dantāna uddhṛ

extract EXTRACT

, s. (That which is extracted) uddhrataṃ uddhāraḥ niṣkarptaḥ cūrṇiḥ m.

--(Essence) rasaḥ niryāsaḥ niryyūhaḥ kaṣāyaḥ avalehaḥ; 'of flowers,' puṣpaniryāsaḥ.

--(Epitome) saṅgrahaḥ sāraḥ saṃkṣepaḥ.

extracted EXTRACTED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ niṣkarṣitaḥ -tā -taṃ nihṛtaḥ -tā -taṃ niṣkuṣitaḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ udgṛhītaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -ta; 'having the teeth extracted,' uddhṛtadaṃṣṭraḥ -ṣṭrā -ṣṭraṃ.

extraction EXTRACTION

, s. uddhāraḥ nirhāraḥ niṣkarṣaṇaṃ abhyavakarṣaṇaṃ ākarṣaṇaṃ niṣkoṣaṇaṃ vyavasthitiḥ f.

--(Birth, lineage) janma n. (n) jātiḥ f., utpattiḥ f., udbhavaḥ sambhavaḥ vaṃśaḥ kulaṃ; 'of high extraction,' mahākulaḥ -lā -laṃ; 'of royal extraction,' rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ.

extra-judicial EXTRA-JUDICIAL

, a. vyavahāravidhivahirbhūtaḥ -tā -taṃ vyavahāravāhyaḥ -hyā -hyaṃ vyavahārātiriktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahārāticaraḥ -rā -raṃ vyavahārātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

extra-judicially EXTRA-JUDICIALLY

, adv. vyavahāravidhivyatirekeṇa vyavahāram atikramya.

extra-mundane EXTRA-MUNDANE

, a. lokavahirbhūtaḥ -tā -taṃ lokavāhyaḥ -hyā -hyaṃ atisaṃsāraḥ -rā -raṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ asāṃsarikaḥ -kī -kaṃ.

extraneous EXTRANEOUS

, a. vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaḥ -nyā -nyat paraḥ -rā -raṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ asahajaḥ -jā -jaṃ asambandhī -ndhinī -ndhi (n) videśīyaḥ -yā -yaṃ.

extraordinarily EXTRAORDINARILY

, adv. apūrvvaprakāreṇa aḍbhutaprakāreṇa adbhutaṃ asādhāraṇyena vailakṣyeṇa vicitraṃ āścaryyaprakāreṇa aprasiddhaṃ.

extraordinariness EXTRAORDINARINESS

, s. adbhutatvaṃ āścaryyatvaṃ apūrvvatvaṃ aprasiddhatvaṃ vailakṣyaṃ vailakṣaṇyaṃ asādhāraṇyaṃ vicitratā.

extraordinary EXTRAORDINARY

, a. apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ adṛṣṭapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ asādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ mahāḍbhutaḥ -tā -taṃ aḍbhutaḥ -tā -taṃ aprakṛtaḥ -tā -taṃ vicitraḥ -trā -traṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ lokottaraḥ -rā -raṃ adhikottaraḥ -rā -raṃ viralaḥ -lā -laṃ.

extravagance EXTRAVAGANCE

, s. (In expenditure) ativyayaḥ apavpayaḥ mahān vyayaḥ dhanavyayaḥ dhanotsargaḥ arthotsargaḥ dhanamokṣaṇaṃ arthadūṣaṇaṃ vyayāparimitatā,

--(Excess in general) atikramaḥ utkramaḥ maryyādātikramaḥ niyamā-tikramaḥ amaryyādā aparimitatā atyayaḥ atyācāraḥ vyabhicāraḥ.

extravagant EXTRAVAGANT

, a. (Prodigal) ativyayī -yinī -yi (n) apavyayī &c., vyayaśīlaḥ -lā -laṃ aparimitavyayaḥ -yā -yaṃ arthaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ dhanāpacetā -trī -tṛ (tṛ) muktahastaḥ -stā -staṃ.

--(Exceeding bounds) maryyādā-tikramī -miṇī -mi (n) atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ utkrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ aparimitaḥ -tā -taṃ atyācārī -riṇī -ri (n) vyabhicārī -riṇī -ri (n).

extravagantly EXTRAVAGANTLY

, adv. (Prodigally) ativyayena mahāvyayena muktahastena.

--(Beyond all bounds) atimaryyādaṃ atyantaṃ atimātraṃ atiśayena aparimitaṃ.

to extravagate To EXTRAVAGATE

, v. a. maryyādām atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), utkram vyutkram.

extravagation EXTRAVAGATION

, s. maryyādātikramaḥ niyamātikramaḥ utkramaḥ ullaṅghanaṃ.

extravasated EXTRAVASATED

, a. nāḍivahirbhūtaḥ -tā -taṃ nāḍivahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ śirāva-hirgataḥ -tā -taṃ.

extravasation EXTRAVASATION

, s. nāḍivahiṣkaraṇaṃ raktotsargaḥ raktamokṣaṇaṃ.

extreme EXTREME

, a. (Outermost) vāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Greatest, utmost) paramaḥ -mā -maṃ mahān -hatī -hat (t) atyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ uttamaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ atiśaya or ati prefixed; as, 'extreme pain,' ativyathā.

--(Last) antyaḥ -ntyā -ntyaṃ antimaḥ -mā -maṃ anta or śeṣa in comp.; 'extreme part,' śeṣabhāgaḥ; 'ex-treme limit,' paramāvadhiḥ m.

extreme EXTREME

, s. antaḥ -ntaṃ paryyantaṃ pāraḥ -raṃ uttamāvadhiḥ m., paramāvādhaḥ m., śeṣabhāgaḥ.

--(Excess) atpantatā ādhikyaṃ ātiśayyaṃ.

extremely EXTREMELY

, adv. atyantaṃ atiśayena atimātraṃ nitāntaṃ atyarthaṃ ekāntaṃ -ntatas paramaṃ paraṃ atīva bahu ati or atiśaya prefixed; as, 'extremely passionate,' atyantakopanaḥ -nā -naṃ.

extremity EXTREMITY

, s. (Utmost point) antaḥ -ntaṃ agraṃ agrabhāgaḥ paryyantaṃ prāntaḥ sīmā avadhiḥ m., pāraḥ -raṃ uttamāvadhiḥ m., paramāvadhiḥ m., śeṣāvadhiḥ m., śeṣabhāgaḥ; 'the lower extremities,' adhaḥkāyaḥ śarīrasya adhobhāgaḥ.

--(Utmost distress) atikṛcchraṃ atyantakleśaḥ atyantaduḥkhaṃ.

extricable EXTRICABLE

, a. uddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ uddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ mocanīyaḥ -yā -yaṃ.

to extricate To EXTRICATE

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ; muc (c. 6. muñcati māktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc pravimuc uttṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) nistṝ santṝ; mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), trai (c. 1. tārayate trātuṃ), paritrai santrai rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), viśudh (c. 10. -śodhayati -yituṃ).

extricated EXTRICATED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nistāritaḥ -tā -taṃ tāritaḥ -tā -taṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

extrication EXTRICATION

, s. uddhāraḥ uddharaṇaṃ samuddharaṇaṃ muktiḥ f., mocanaṃ vimocanaṃ mokṣaḥ -kṣaṇaṃ rakṣā parirakṣaṇaṃ trāṇaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ uttāraḥ uttaraṇaṃ tāraṇaṃ viśodhanaṃ śuddhiḥ f.

extrinsic EXTRINSIC

, EXTRINSICAL, a. vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ asahajaḥ -jā -jaṃ asambandhī -ndhinī -ndhi (n),

extrinsically EXTRINSICALLY

, adv. vāhyatas vahis vahirbhāge anabhyantarāt.

to extrude To EXTRUDE

, v. a. vahiṣkṛ niras (c. 4. -asyati -asituṃ), utsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ).

extrusion EXTRUSION

, s. vahiṣkaraṇaṃ niḥsāraṇaṃ apasāraṇaṃ utsāraṇaṃ nirasanaṃ.

extuberance EXTUBERANCE

, s. adhimāṃsaṃ sphoṭaḥ śothaḥ gaṇḍaḥ uccabhāgaḥ.

exuberance EXUBERANCE

, s. samṛddhiḥ f., sāmṛddhyaṃ paripūrṇatā bāhulyaṃ bahutvaṃ prācuryyaṃ sphītiḥ f., sphātiḥ f., utmekaḥ udrekaḥ upacayaḥ vṛddhiḥ f., ādhikyaṃ.

exuberant EXUBERANT

, a. samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bahulaḥ -lā -laṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pracuraḥ -rā -raṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sphītaḥ -tā -taṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ pīnaḥ -nā -naṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ upacitaḥ -tā -taṃ.

exuberantly EXUBERANTLY

, adv. bāhulpena bahuśas pracuraṃ puṣkalaṃ udrekeṇa.

to exuberate To EXUBERATE

, v. n. bahulībhū pracurībhū samṛdh (c. 5. -ṛdhnoti -ardhituṃ)

exudation EXUDATION

, s. svedaḥ prasvedaḥ svedajalasrāvaḥ svedavindusrāvaḥ rasaḥ rasasrāvaḥ syandanaṃ sravaḥ -vaṇaṃ prasravaṇaṃ srāvaḥ niryāsaḥ srutiḥ f., gharmmapayaḥ n. (s) kaṣāyaḥ veṣṭakaḥ.

to exude To EXUDE

, v. n. svid (c. 4. svidyati svettuṃ), prasvid svedavat prasru (c. 1. -sravati -srotuṃ) or syand (c. 1. syandate -ndituṃ).

to exude To EXUDE

, v. a. svedaṃ prasru in caus. (-srāvayati -yituṃ) or niḥpṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

exuded EXUDED

, p. p. prasrutaḥ -tā -taṃ syannaḥ -nnā -nna niḥsṛtaḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ.

to exulcerate To EXULCERATE

, v. a. vraṇīkṛ vraṇaṃ or kṣataṃ kṛ or utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

exulceration EXULCERATION

, s. vraṇakaraṇaṃ kṣatakaraṇaṃ vraṇotpattiḥ f., vraṇotpādanaṃ.

to exult To EXULT

, v. n. atyantaṃ or atiśayena nanda (c. 1. nandati -ndituṃ) or ānand or hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ) or hlād (c. 1. hlādate -dituṃ), ullas (c. 1. -lasati -situṃ), paramaharṣam i (c. 2. eti -tuṃ), mad (c. 4. mādyati madituṃ).

exultation EXULTATION

, s. paramānandaḥ paramahaṣaḥ paramāhlādaḥ atyantāhlādaḥ māda atpānandaḥ mahotsavaḥ.

[Page 254a]
exulting EXULTING

, a. paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ullasitaḥ -tā -ta atyānandī -ndinī -ndi (n) sagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sadarpaḥ -rpā -rpaṃ.

exuperable EXUPERABLE

, a. laṅghanīyaḥ -yā -yaṃ adhigamyaḥ -myā -myaṃ atikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

exustion EXUSTION

, s. nirdāhaḥ nirdahanaṃ paridahanaṃ bhasmasātkaraṇaṃ.

eye EYE

, s. cakṣuḥ n. (s) nayanaṃ locanaṃ netraṃ vilocanaṃ akṣi n., īkṣaṇaṃ prekṣaṇaṃ dṛṣṭiḥ f., dṛk f. (ś) dṛśā dṛśiḥ f., akṣaṃ daivadīpaḥ viśvaṅkaraḥ; 'pupil of the eye,' tārakā kanīnikā; 'corner of the eye,' apāṅgaḥ nayanopāntaḥ; 'mind's eye,' jñānacakṣuḥ n. (s) jñānadṛṣṭiḥ f.; 'evil-eye,' kudṛṣṭiḥ f.; 'long eyes,' ākarṇalocane; 'having good eyes,' sulocanaḥ -nā -nī -naṃ vāmalocanaḥ -nā -naṃ svakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ; 'having large eyes,' phullanayanaḥ -nā -nī -naṃ phullalocanaḥ -nā -nī -naṃ; 'having sharp eyes,' sūkṣmākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ; 'having red eyes,' aruṇekṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'doing what is right in one's own eyes,' svecchācārī -riṇī -ri (n); 'before one's eyes,' pratpakṣe pratpakṣeṇa pratyakṣatas samakṣaṃ sākṣāt paśyatas ind. or ex-pressed by the pres. part. of dṛś; as, 'he steals my goods before my eyes,' paśyato mama dravyāṇi harati; 'visible to the eye,' cakṣurgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ; 'with one's own eye,' svacakṣuṣā; 'glance of the eye,' dṛṣṭipātaḥ nayanapātaḥ; 'in my eyes,' māṃ prati.

--(View, regard) dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ prekṣitaṃ vīkṣitaṃ nirīkṣā.

--(Aperture) chidraṃ randhraṃ; 'eye of a needle,' sūcīchidraṃ sūciranghraṃ.

--(Catch for a book) kuḍupaḥ.

--(Bud) mukulaṃ kuṭmalaṃ jālakaṃ.

to eye To EYE

, v. a. nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, (c. 1. -lokate -kituṃ); 'to eye askance,' kaṭākṣeṇa or apāṅgena dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or avekṣ.

eye-ball EYE-BALL

, s. tārā cakṣuḥpiṇḍaḥ netrapiṇḍaḥ netrakoṣaḥ -ṣaṃ akṣigolaḥ akṣikūṭakaḥ viḍālaḥ; 'of an elephant,' iṣīkā.

eye-beam EYE-BEAM

, s. (Glance) nayanapātaḥ dṛṣṭipātaḥ dṛṣṭinipātaḥ dṛṣṭivāṇaḥ.

eye-brow EYE-BROW

, s. bhūḥ f., bhūlatā kodaṇḍaḥ cakṣurbhūḥ f.; 'the two eye-brows,' bhuvau du.; 'space between them,' kūrccaḥ bhruvormadhyaṃ; 'wrinkled eye-brow,' locakaḥ.

eyed EYED

, p. p. and a. (Viewed) nirīkṣitaḥ -tā -taṃ ālokitaḥ -tā -taṃ; 'eyed askance,' kaṭākṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Having eyes) used in comp.; as, 'black-eyed,' kṛṣṇanayanaḥ -nī -naṃ asitanayanaḥ -nī -naṃ nīlākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ; 'fiery-eyed,' jvalitanayanaḥ -nī -naṃ; 'oneeyed,' ekākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ kāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekākṣivikalaḥ -lā -laṃ.

eye-drop EYE-DROP

, s. vāṣpavinduḥ m., nayanavinduḥ abvinduḥ netrajalaṃ netrāmbu n., netrajaṃ nayanasalilaṃ nayanavāri n. aśru n.

eye-glass EYE-GLASS

, s. upanetraṃ upanayanaṃ sulocanaṃ

--(Lens) dīptopalaḥ arkā-śmā m. (n).

eye-lash EYE-LASH

, s. pakṣma n. (n) akṣipakṣma n., netrachadaloma n. (n) raśmiḥ m., rallakaḥ udānaḥ.

eye-less EYE-LESS

, a. acakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) vicakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) anakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anayanaḥ -nā -naṃ gatākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ dṛṣṭihīnaḥ -nā -naṃ adak m. f. n. (ś) netrendriyavikalaḥ -lā -laṃ.

eyelet EYELET

, EYELET-HOLE, s. gavākṣaḥ chidraṃ ranghraṃ.

eye-lid EYE-LID

, s. neyacchadaḥ nayanacchadaḥ akṣipuṭaḥ puṭaḥ nayanavatmae n. (n) vartma n., āḍambaraḥ.

eye-salve EYE-SALVE

, s. cakṣurañjanaṃ netrāñjanaṃ cakṣurvilepanaṃ nayanalepaḥ

eye-service EYE-SERVICE

, s. kevalaṃ prabhupratyakṣeṇa kṛtā śuśrūṣā or paricaryyā

[Page 254b]
eye-shot EYE-SHOT

, s. cakṣurviṣayaḥ nayanaviṣayaḥ dṛṣṭigocaraḥ -raṃ.

eye-sight EYE-SIGHT

, s. dṛṣṭiḥ f., nayanadṛṣṭiḥ f., netrendriyaṃ cakṣurindriyaṃ darśanaśaktiḥ f.

eye-sore EYE-SORE

, s. cakṣuḥpīḍā netrapīḍākaraṃ or nayanakleśakaṃ vastu.

eye-spotted EYE-SPOTTED

, p. p. nayanākāracihnair vicitritaḥ -tā -taṃ.

eye-tooth EYE-TOOTH

, s. pārśvadantaḥ nayanadantaḥ cakṣurdantaḥ.

eye-wink EYE-WINK

, s. akṣisaṃjñā netrasaṅketaḥ akṣisaṅkocasaṃjñā kaṭākṣaḥ.

eye-witness EYE-WITNESS

, s. svacakṣupā sākṣī m. (n) pratyakṣadarśī m. (n) pratyakṣadarśanaḥ sākṣāddraṣṭā m. (ṣṭṛ) sākṣāddarśī m., deśyaḥ.

eyrie EYRIE

, s. śyenādinīḍaḥ śyenakulāyaḥ pratudādipakṣisthānaṃ.

F. fabaceous FABACEOUS

, a. maudgīnaḥ -nā -naṃ māṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śimbāsaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ

fable FABLE

, s. (Feigned story) purāvṛttakathā purāvṛttopākhyānaṃ kūṭāthī pākhyānaṃ. upākhyānaṃ ākhyānaṃ ākhyāyikā kathā parikathā itihāsaḥ

--(Fiction) kalpanāsṛṣṭiḥ f., pravandhakalpanā manaḥkalpitaṃ vyapadeśaḥ.

to fable To FABLE

, v. a. and n. purāvṛttakathāṃ rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ) mithyākathā rac.

fabled FABLED

, p. p. manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ.

fabric FABRIC

, s. (Structure) nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., kalyanā.

--(Edifice) harmyaṃ śālā bhavanaṃ mandiraṃ prāsādaḥ dhāma n. (n) aṭṭālikā.

--(Form, texture) ākāraḥ ākṛtiḥ f., ūtiḥ f.

to fabricate To FABRICATE

, v. a. (Construct) nirmā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte, c. 4. -mīyate caus. -māpayati -yituṃ), kṛ (c. 8. karoti karttuṃ caus. kārayati -yituṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ), sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

--(Invent) manasā kḷp mithyā kḷp or kṛ.

fabricated FABRICATED

, p. p. (Constructed) nirmmitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ.

--(Invented) manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ.

fabrication FABRICATION

, s. (Construction) nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., racanā viracanā kalpanaṃ -nā ghaṭanaṃ.

--(Falsehood, forgery) manaḥkalyitaṃ mithyākathā.

fabricator FABRICATOR

, s. nirmmātā m. (tṛ) nirmmāṇakārī m. (n) racakaḥ viracakaḥ.

fabulist FABULIST

, s. purāvṛttakathāviracakaḥ itihāsaracakaḥ aitihāsikaḥ.

fabulous FABULOUS

, a. (Fictitious) kṛtrimaḥ -mā -maṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ kālpa-nikaḥ -kī -kaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Relating to fable) purāvṛttakathāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) aitihāsikaḥ -kī -kaṃ kāthikaḥ -kī -kaṃ.

fabulously FABULOUSLY

, adv. kṛtrimaprakāreṇa kalpanāpūrvvaṃ itihāsānusāreṇa.

facade FACADE

, s. (Of a building) harmyamukhaṃ prāsādamūrddhā m. (n).

face FACE

, s. (Visage) mukhaṃ vadanaṃ ānanaṃ vaktaṃ āsyaṃ vandanaṃ cubraṃ śman indec.; 'face like the moon,' vadanacandraḥ vadanenduḥ m.

--(Air, look) vadanaṃ dṛṣṭiḥ f., ākāraḥ ābhā.

--(Surface) talaṃ mukhaṃ pṛṣṭhaṃ pīṭhaṃ; 'face of the earth,' bhūtalaṃ pṛthivītalaṃ kṣitipīṭhaṃ.

--(State) avasthā sthitiḥ f., daśā bhāvaḥ rūpaṃ; 'before the face,' pratimukhaṃ sammukhaṃ -khe abhimukhaṃ sākṣāt samakṣaṃ pratyakṣaṃ -kṣeṇa -kṣatas agre agratas; 'face to face,' sammukhaṃ mukhāmukhi; 'in face of,' sammukhaḥ -khā -khī -khaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ abhimukhaḥ -khā -khī -khaṃ; 'having the face averted,' vimukhaḥ -khī -khaṃ parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ; 'to turn away the face,' vimukhībhū; 'to stand face to face,' sammukhībhū; 'to fall with one's face on the ground,' bhūmau nyaṅmukhaḥ or adhomukhaḥ pat (c. 1. patati -tituṃ); 'a wry face,' vikṛtānanaṃ.

to face To FACE

, v. a. sammukhībhū abhimukhībhū pratimukhībhū.

--(Meet, oppose) abhimukhaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), abhivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), paryya-vasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ); 'one who faces the foe,' abhyami-trīṇaḥ abhyamitrīyaḥ abhyamitryaḥ.

--(Be opposite to) expressed by mukha or abhimukha in comp.; 'to face the south,' dakṣiṇāmukhaḥ -khī -khaṃ bhū; 'the north,' udaṅmukhaḥ -khī -kaṃ bhū uttarābhimukhaḥ -khī -khaṃ bhū; 'the east,' prāṅmukhaḥ -khī -khaṃ bhū.

--(Covered with ad-ditional cloth) adhivastreṇa or adhikapaṭena chad (c. 10. chādayati -yituṃ).

faced FACED

, a. adhivastropetaḥ -tā -taṃ uttaravastrānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Having a face) used in comp.; as, 'lovely faced,' sumukhaḥ -khī -khaṃ mugdhānanaḥ -nī -naṃ; 'lotus-faced,' ānanābjaḥ -bjā -bjaṃ; 'moon faced,' candramukhaḥ -khī -khaṃ.

faceless FACELESS

, s. nirmukhaḥ -khā -khī -khaṃ nirvadanaḥ -nā -naṃ mukhahīnaḥ -nā -naṃ.

facet FACET

, s. (Small surface of a gem) kaṇaḥ.

facetious FACETIOUS

, a. rāsakaḥ -kā -kaṃ rasī -sinī -si (n) rasavān -vatī -vat (t) sarasaḥ -sā -saṃ parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ parihāsavedī -dinī -di (n) prahāsī -sinī -si (n) vinodī -dinī -di (n) vidūpakaḥ -kā -kaṃ; 'facetious conversation,' sarasālāpaḥ citraṃ.

facetiously FACETIOUSLY

, adv. sarasaṃ hāsakaraṇārthaṃ vinodārthaṃ rasikaprakāreṇa.

facetiousness FACETIOUSNESS

, s. rasikatvaṃ rasavattvaṃ sarasatā parihāsaśīlatā vinodakatvaṃ hāsyatā hāsotpādakatvaṃ ullasatā.

facile FACILE

, a. sukhaḥ -khā -khaṃ sukaraḥ -rā -raṃ nirāyāsaḥ -sā -saṃ anāyāsī -sinī -si (n) susādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sugamaḥ -mā -maṃ sukhena kāryyaḥ -ryyā ryyaṃ akaṭhinaḥ -nā -naṃ.

--(Complying) abukūlaḥ -lā -laṃ.

--(Easy of access) abhigamyaḥ -myā -myaṃ.

to facilitate To FACILITATE

, v. a. sukaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ nirāyāsīkṛ sukhīkṛ duḥkhāni or durgāṇi or vighnān or śalyāni vinī (c. 1. -nayati -netuṃ) or apanī or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), nirvighnīkṛ niṣpratpūhīkṛ.

facilitated FACILITATED

, p. p. sukarīkṛtaḥ -tā -taṃ hṛtavighnaḥ -ghnā -ghnaṃ hṛtapratyūhaḥ -hā -haṃ,

facility FACILITY

, s. saukaryyaṃ sukaratvaṃ saukhyaṃ saugamyaṃ sugamatvaṃ susādhyatā anāyāsaḥ nirāyāsatvaṃ akāṭhinyaṃ akaṣṭatvaṃ avaiṣamyaṃ.

facing FACING

, part. (Opposite to) abhimukhaḥ -khā -khī -khaṃ sammukhaḥ -khā -khaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ abhimukhagataḥ -tā -taṃ pratimukhaḥ -khā -khaṃ, 'facing the north,' uttarābhimukhaḥ -khā -khaṃ, or expressed by mukha; as, 'facing the east,' prāṅmukhaḥ -khā -khaṃ; 'the west,' pratyaṅmukhaḥ; 'the south,' dakṣiṇāmukhaḥ; 'the north,' udaṅmukhaḥ; 'with the head facing the east,' prākśirasaḥ -sā -saṃ.

facing FACING

, s. (Additional covering in from of a garment) vastrā-grabhāge syūtam adhikāṃśukaṃ or adhivasanaṃ.

--(End of a sleeve) pippa-lāntaṃ.

--(Of a fortification) durgamukhaṃ.

fac-simile FAC-SIMILE

, s. pratilipiḥ f., hastākṣarapratirūpaṃ.

fact FACT

, s. vastu n. bhūtaṃ arthaḥ vṛttaṃ karmma n. (n) kṛtaṃ kṛtavastu n.

--(Reality) tattvaṃ sattvaṃ sattā satyatā yathārthatā yāthārthyaṃ prakṛtatvaṃ; 'in fact,' vastutas arthatas tattvatas paramārthatas.

faction FACTION

, s. (A party) pakṣaḥ śākhā gaṇaḥ dalaṃ; 'one of the opposite faction,' vipakṣaḥ; 'one's own faction,' ātmapakṣaḥ; 'following a faction,' pakṣapātaḥ -titā pakṣapātakṛtasnehaḥ gaṇatā.

--(Political dissension) bhedaḥ dvaidhaṃ dvandvaṃ virodhaḥ rājadrohaḥ.

factious FACTIOUS

, a. (Relating to faction) pākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

--(Promoting faction, seditious) rājyabhedakaraḥ -rī -raṃ rājadrohī -hiṇī -hi (n) kalahakārī -riṇī -ri (n) bhettā -ttrī -ttṛ (ttṛ) upajāpakaḥ -kā -kaṃ upadravī -viṇī -vi (n).

factiously FACTIOUSLY

, adv. bhedakaraṇārthaṃ kalahakaraṇārthaṃ sopajāpaṃ upajāpakavata.

factiousness FACTIOUSNESS

, s. bhedakaraṇaśīlatā rājadrohaḥ kalahakāritvaṃ upajāpaḥ.

factitious FACTITIOUS

, a. kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ racitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ śilpikaḥ -kā -kaṃ śilpanirmmitaḥ -tā -taṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

factitiously FACTITIOUSLY

, adv. kṛtrimaprakāreṇa śilpena kalpanāpūrvvaṃ.

factor FACTOR

, s. baṇikpratinidhiḥ m., deśāntare bāṇijyakarmmanirvāhaṇe niyukto janaḥ niyogī m. (n) niyuktaḥ pratipuruṣaḥ.

factorage FACTORAGE

, s. baṇikpratinidhigṛhītaḥ śulkaḥ baṇikkarmmanirvāhaṇārthaṃ niyo-giṇe deyaṃ pāritoṣikaṃ.

factory FACTORY

, s. (Manufactory) śilpagṛhaṃ śilpaśālā yantragṛhaṃ āveśanaṃ prāveśanaṃ anvāsanaṃ paṇyanirmmāṇaśālā bāṇijyadravyanirmmāṇagṛhaṃ.

factotum FACTOTUM

, s. marvvakarmmā m. f. (n) sarvvakarmmakaraḥ -rī sarvvakarmmīṇaḥ -ṇā.

faculty FACULTY

, s. (Power) śaktiḥ f., balaṃ kṣamatā sāmarthyaṃ prabhāvaḥ āśaktiḥ.

--(Faculty of the mind) dhīśaktiḥ f., manaḥśaktiḥ f., niṣkramaḥ saṃskāraḥ cittasaṃskāraḥ.

--(Facility of performance) yogyatā yuktiḥ f., suprayogatā kauśalyaṃ pāṭavaṃ.

--(Privilege) adhikāraḥ.

--(The body of doctors) vaidyagaṇaḥ cikitsakavargaḥ.

facund FACUND

, a. vākpaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu vāgmī -gminī -gmi (n). See ELOQUENT.

facundity FACUNDITY

, s. vākpaṭutā vākpāṭavaṃ paṭutvaṃ vāgvidagdhatā.

to faddle To FADDLE

, v. n. ram (c. 1. ramate rantuṃ), khel (c. 1. khelati -lituṃ), khelāṃ kṛ.

to fade To FADE

, v. n. (Decay, wither) mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai viśa in pass. (-śīryyate) kṣi in pass. (kṣīyate) sad (c. 1. sīdati sattuṃ) avasad vyavasad jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ), naś (c. 4. naśyati naśituṃ), praṇaś vinaś dhvaṃs (c. 1. -dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs śad (c. 1. śīyate śattuṃ), glai (c. 1. glāyati glātuṃ), pralī (c. 4. -līyate -letuṃ), gal (c. 1. galati -lituṃ).

--(Lose colour) vivarṇībhū nīraktībhū.

to fade To FADE

, v. a. (Cause to wither) kṣi in caus. (kṣapayati kṣayayati -yituṃ) avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) dhvaṃs in caus. (dhvaṃsayati -yituṃ) glai in caus. (glapayati -yituṃ) mlānīkṛ viśīrṇīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

--(Deprive of colour) vivarṇīkṛ varṇaṃ duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) or naś in caus. (nāśayati -yituṃ).

faded FADED

, p. p. mlānaḥ -nā -naṃ parimlānaḥ -nā -naṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhvastaḥ -stā -staṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(In colour) vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dīnavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vītarāgaḥ -gā -gaṃ gatavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nīraktaḥ -ktā -ktaṃ.

fading FADING

, s. mlāniḥ f., śīrṇatā viśīrṇatā kṣayaḥ dhvaṃsaḥ avasādaḥ jīrṇiḥ f., tejohāniḥ f., śoṣaḥ śuṣkatā.

--(Loss of colour) varṇahāniḥ f., vaivarṇyaṃ

fading FADING

, part. or a. mlāyan -yantī -yat (t) mlāyamānaḥ -nā -naṃ viśīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ glāyamānaḥ -nā -naṃ kṣayī -yiṇī -yi (n) kṣayiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu vinaśvaraḥ -rā -raṃ vidhvaṃsī -sinī -si (n).

faecal FAECAL

, FAECES. See FECAL, FECES.

to fag To FAG

, v. a. atikāyakleśena nīcakarmma kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) or dāsyaṃ kṛ in caus. khid in caus. (khedayati -yituṃ) āyas in caus. (-yāsayati -yituṃ).

to fag To FAG

, v. n. atikāyakleśena śram (c. 4. śrāmyāt śramitu), or āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), khid (c. 4. khidyate khettuṃ), nirantarāyāsaṃ kṛ.

fag FAG

, s. dāsaḥ nirantarāyāsī m. (n) atiśrameṇa nīcakarmmakārī m. (n).

[Page 256a]
fag-end FAG-END

, s. antaḥ -ntaṃ agraṃ agrabhāgaḥ śeṣabhāgaḥ.

--(Refuse) śeṣaḥ avaśiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ parabhāgaḥ.

fagged FAGGED

, p. p. khinnaḥ -nnā -nnaṃ atiśarīrāyāsena pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

fagging FAGGING

, s. nirantarāyāsaḥ śarīrāyāsaḥ kāyakleśaḥ nityaśramaḥ nityakleśaḥ.

fagot FAGOT

, s. kāṣṭhabhāraḥ kāṣṭhakūrccaḥ kāṣṭhakhaṇḍabhāraḥ dārukhaṇḍapiṇḍaḥ.

to fagot To FAGOT

, v. a. kāṣṭhabhāraṃ kṛ kūrccīkṛ kāṣṭhakhaṇḍāni ekatra bandh (c. 9. vaghnāti bandhuṃ) or ekapiṇḍīkṛ or ekagucchīkṛ.

to fail To FAIL

, v. n. (Decay, decline) kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs parihā in pass. (-hīyate) prahā bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), visraṃs (c. 1. -sraṃsate -situṃ), mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ).

--(Cease, be extinct) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), naś (c. 4. naśyati naśituṃ).

--(Become deficient) nyūnībhū hras (c. 1. hrasate -situṃ), kṣi in pass. apaci in pass. (-cīyate).

--(Miss, not to succeed) na sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), viphalībhū na upapad (c. 4. -padyate -pattuṃ), na sampad vṛthābhū moghībhū bhagnāśaḥ -śā -śaṃ bhū pratihan in pass. (-hanyate).

--(Omit, neglect) (c. 3. jahāti hātuṃ), pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), na kṛ na anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), na sev (c. 1. sevate -vituṃ).

--(Become bank-rupt) parikṣi in pass. parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

to fail To FAIL

, v. a. (Desert) (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā vihā tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj; 'one who fails in his efforts,' bhagnodyamaḥ.

fail FAIL

, s. parityāgaḥ ananuṣṭhānaṃ asevanaṃ akaraṇaṃ avakriyā upātyayaḥ hāniḥ f., 'without fail,' avaśyaṃ avaśyameva nūnaṃ muniścitaṃ asaṃśayaṃ niyataṃ.

failed FAILED

, p. p. anupapannaḥ -nnā -nnaṃ apratipannaḥ -nnā -nnaṃ akṛtaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

failing FAILING

, part. sīdan -dantī -dat (t) kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vikalaḥ -lā -laṃ.

failing FAILING

, s. (Fault) doṣaḥ aparādhaḥ chidraṃ aguṇaḥ mantuḥ m., vaikalyaṃ.

failure FAILURE

, s. (Want, deficience) abhāvaḥ asambhavaḥ virahaḥ avipayaḥ aprāptiḥ f., hāniḥ f., hīnatpa nyūnatā rahitatvaṃ hrāsaḥ kṣīṇatā vaikalyaṃ lopaḥ; 'on failure,' abhāve aviṣaye.

--(Decay) kṣayaḥ parikṣayaḥ dhvaṃsaḥ nāśaḥ vināśaḥ bhraṃśaḥ; 'failure of intellect,' buddhivināśaḥ; 'failure of memory,' smṛtibhraṃśaḥ.

--(Miscarriage, want of success) asiddhiḥ f., anupapattiḥ f., asampattiḥ f., vipattiḥ f., aprati-pattiḥ f., kāryyavipattiḥ f., bhaṅgaḥ akaraṇiḥ f.

--(Omission, non-performance) parityāgaḥ ananuṣṭhānaṃ asevanaṃ akaraṇaṃ avakriyā upātyayaḥ; 'in performance of duty,' atipātaḥ; 'in a promise,' saṃvidvyatikramaḥ: 'in a vow,' vratalopanaṃ.

--(Becoming insolvent) parikṣayaḥ parikṣīṇatā gṛhabhaṅgaḥ.

fain FAIN

, a. sakāmaḥ -mā -maṃ icchuḥ -cchuḥ -cchu abhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

fain FAIN

, adv. prakāmaṃ kāmaṃ sakāmaṃ icchātas sānandaṃ sānurāgaṃ; 'he would fain have filled (his) belly,' udaraṃ pūrayitum akāṃkṣat or aicchat.

to faint To FAINT

, v. n. murch (c. 1. mūrcchati -rcchituṃ), mūrcchāṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), muh (c. 4. muhyati mohituṃ), naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ bhū cetanāṃ or caitanyaṃ hā (c. 3. jahāti hātuṃ), glai (c. 1. glāyati glātuṃ), pariglai mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai klam (c. 4. klāmyati klamituṃ), tam (c. 4. tāmyati dgamituṃ), ātam pratam pralī (c. 4. -līyate -letuṃ).

--(Sink, be dejected) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad viṣaṇībhū kṣi in pass. (kṣīyate) sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ).

faint FAINT

, a. (Languid) mlānaḥ -nā -naṃ parimlānaḥ -nā -naṃ glānaḥ -nā -naṃ pariglānaḥ -nā -naṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ klamī -minī -mi (n) tāntaḥ -ntā -ntaṃ viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śithilāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ avasannāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ srastāṅga -ṅgī -ṅgaṃ viślathāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(Feeble) śithilavalaḥ -lā -laṃ nirbalaḥ -lā -laṃ sattvarahitaḥ -tā -taṃ.

--(As colour) pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu mandacchāyaḥ -yā -yaṃ; 'faint red,' īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ śvetaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(As sound) mandaḥ -ndā -ndaṃ.

fainted FAINTED

, p. p. mūrcchitaḥ -tā -taṃ mūrcchāgataḥ -tā -taṃ kaśmalagataḥ -tā taṃ naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ caitanyarahitaḥ -tā -taṃ pramugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pralīnaḥ -nā -naṃ.

faint-hearted FAINT-HEARTED

, a. bhītahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ hariṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ cakitahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhayākrāntamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

faint-heartedly FAINT-HEARTEDLY

, adv. bhīruvat bhītavat kāpuruṣavat kātaryyeṇa cakitaṃ.

faint-heartedness FAINT-HEARTEDNESS

, s. hṛdayabhīrutā hṛdayakātaryyaṃ kātaratā.

fainting FAINTING

, s. mūrcchā mūrcchanaṃ -nā mohaḥ sammohaḥ pramohaḥ kaśmalaṃ kasmalaṃ naṣṭaceṣṭatā cetanāhāniḥ f., caitanyahāniḥ caitanyanāśaḥ cittavaikalyaṃ pralayaḥ nirveśaḥ mūḥ f., (mur).

fainting FAINTING

, part. or a. mūrcchitaḥ -tā -taṃ mūrcchālaḥ -lā -laṃ mūrttaḥ -rttā -rttaṃ srastāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ; 'from sorrow,' śokamūrcchitaḥ -tā -taṃ. See FAINTED.

faintly FAINTLY

, adv. alpabalena mandaṃ īṣat kiyat manāk abalavat.

faintness FAINTNESS

, s. mlāniḥ f., glāniḥ f., klāntiḥ f., klamitvaṃ avasādaḥ avasannatā dīnatā daurbalyaṃ aṅgaśaithilyaṃ sattvarāhityaṃ māndyaṃ mandatā.

fair FAIR

, a. (Beautiful) sundaraḥ -rā -rī -raṃ cāruḥ -rvvī -ru cārudarśanaḥ -nā -naṃ śobhanaḥ -nā -naṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ śubhaḥ -bhā -bhaṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ saumyaḥ -myā -myaṃ vāmaḥ -mā -maṃ sumukhaḥ -khī -khaṃ rūpavān -vatī -vat (t) surūpaḥ -pī -paṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ ruciraḥ -rā -raṃ śubhānanaḥ -nā -naṃ śrīmān -matī -mat (t).

--(Clear) vimalaḥ -lā -laṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ viśadaḥ -dā -daṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ dīpraḥ -prā -praṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'fair weather,' nirmmaladinaṃ sudinaṃ.

--(Free from clouds) anabhraḥ -bhrā -bhraṃ nirabhraḥ -bhrā -bhraṃ vyabhraḥ -bhrā -bhraṃ gatatoyadaḥ -dā -daṃ vitimiraḥ -rā -raṃ.

--(Just, honest) dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ nyāyavarttī -rttinī -rtti (n) samaḥ -mā -maṃ saralaḥ -lā -laṃ śuciḥ -ciḥ -ci śuddhamatiḥ -tiḥ -ti vimalātmā -tmā -tma (n) niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ ṛjuḥ -juḥ -ju.

--(Favourable) anukūlaḥ -lā -laṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Middling) madhyamaḥ -mā -maṃ na sthūlo na sūkṣmaḥ nādhiko na ca nyūnaḥ; 'the fair sex,' ramaṇīgaṇaḥ pramadāgaṇaḥ.

fair FAIR

, adv. (Civilly) anunayena suśīlavat anukūlaṃ.

--(Honestly) yathānyāyaṃ samaṃ; 'he bids fair,' upapadyate yujyate.

fair FAIR

, s. (Annual market) melā nigamaḥ krayārohaḥ nigheṭaḥ -ṭaṃ haṭṭaḥ avaṭaṅkaḥ niṣadyā sāṃvatsarikaḥ kretṛvikretṛsamāgamaḥ lokayātrā.

fair-complexioned FAIR-COMPLEXIONED

, a. vimalavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśadavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ suvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

fair-dealing FAIR-DEALING

, s. śucitā sāralpaṃ nyāyaḥ samatā avyājaḥ akāpaṭyaṃ.

fair-faced FAIR-FACED

, a. sumukhaḥ -khī -khaṃ cārumukhaḥ -khī -khaṃ śubhānanaḥ -nā -naṃ.

fair-haired FAIR-HAIRED

, a. sukeśī -śinī -śi (n) sukeśavān -vatī -vat (t).

fairing FAIRING

, s. melāsamaye krītaṃ prītidānaṃ.

fairly FAIRLY

, adv. (Justly) dharmmatas dharmmeṇa nyāyatas nyāyena yathānyāyaṃ nyāyyaṃ samaṃ samyak sāralyena kapaṭaṃ vinā amāyayā.

fairness FAIRNESS

, s. (Beauty) saundaryyaṃ cārutā śobhā kāntiḥ f., rūpa śrīḥ f.,

--(Clearness) vimalatā nirmmalatā vaimalyaṃ vaiśadyaṃ prasannatā śuddhiḥ f., dīptiḥ f.

--(Honesty, candour) sāralpaṃ saralatā śucitā samatā sāmyaṃ nyāyatā dākṣiṇyaṃ ṛjutā ārjavaṃ avyājaḥ. dharmyatā dharmmaḥ.

fair-spoken FAIR-SPOKEN

, a. priyavādī -dinī -ti (n) priyaṃvadaḥ -dā -daṃ vandāruḥ -ruḥ -ru.

fairy FAIRY

, s. vidyāvarī piśācī yoginī rākṣasī nāyikā māyinī daityā bhatī.

[Page 257a]
fairy FAIRY

, a. paiśācikaḥ -kī -kaṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ rākṣasaḥ -sī -saṃ.

faith FAITH

, s. śraddhā bhaktiḥ f., pratyayaḥ viśvāsaḥ viśrambhaḥ āsthā niṣṭhā āstikyavuddhiḥ f., āstikatā bhaktatā; 'of one faith,' ekabhaktiḥ -ktiḥ -kti; 'to have faith in,' śraddhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ).

--(Veracity, honesty) satyatā satyavāditvaṃ viśvāsyatā sāralyaṃ; 'done with faith,' śraddhākṛtaḥ -tā -taṃ.

faith FAITH

, exclam. satyaṃ nūnaṃ khalu evaṃ āścaryyaṃ citraṃ.

faithful FAITHFUL

, a. (Firm in adherence) bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktimān -matī -mat (t) dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti bhaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ avya-bhicārī -riṇī -ri (n); 'faithful to one's master,' prabhubhaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'a faithful friend,' sthitapremā m. (n) dṛḍhapremā m., dṛḍhasauhṛdaḥ.

--(True to obligations) satyapratijñaḥ -jñā -jñaṃ satyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saṃśitavrataḥ -tā -taṃ askanditavrataḥ -tā -taṃ alaṅghitavrataḥ -tā -taṃ anuvrataḥ -tā -taṃ pratijñāpālakaḥ -kā -kaṃ.

--(Full of faith, having faith) śraddhāluḥ -luḥ -lu śraddhāvān -vatī -vat (t) śraddadhānaḥ -nā -naṃ śraddadhat -dhatī -dhat (t) śraddhāmayaḥ -yī -yaṃ viśvāsī -sinī -si (n) pratyayī -yinī -yi (n).

--(To be trusted, confided in) viśvāsyaḥ -syā -syaṃ viśvasanīyaḥ -yā -yaṃ viśvastaḥ -stā -staṃ viśrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'faith-ful wife,' pativratā sādhvī satī sucaritrā svīyā ekapatnī; 'faith-ful lover,' anukūlaḥ.

faithfully FAITHFULLY

, adv. bhaktyā dṛḍhabhaktyā bhaktavat satyaṃ sāralyena kapaṭaṃ vinā.

faithfulness FAITHFULNESS

, s. (Firm adherence) bhaktiḥ f., dṛḍhā bhaktiḥ bhaktatvaṃ bhaktimattvaṃ dṛḍhabhaktitvaṃ āsaktiḥ f., anuraktiḥ f., dṛḍhaṃ sauhṛdyaṃ.

--(Veracity) satyatā satyavāditvaṃ.

--(Performance of promises) pratijñāpālanaṃ -lakatvaṃ.

--(In a wife) pātivratyaṃ satītvaṃ sādhvītvaṃ; 'in a lover,' anukūlatā.

faithless FAITHLESS

, a. (Unbelieving) aśraddadhānaḥ -nā -naṃ śraddhārahitaḥ -tā -taṃ aviśvāsī -sinī -si (n) apratyayī -yinī -yi (n).

--(Disloyal, perfidious) abhaktaḥ -ktā -ktaṃ abhaktimān -matī -mat (t) bhaktihīnaḥ -nā -naṃ viśvāsaghātī -tinī -ti (n) viśrambhaghātī &c., dviṭsevī -vinī -vi (n) kuṭilācāraḥ -rā -raṃ.

--(Not to be trusted) aviśvāsyaḥ -syā -syaṃ.

--(Not true to engagements) bhagnapratijñaḥ -jñā -jñaṃ asatyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ mithyāpratijñaḥ -jñā -jñaṃ visaṃvādī -dinī -di (n).

--(Not true to marriage) vyabhicārī m. -riṇī f. (n) asādhvī f., asatī f.

faithlessly FAITHLESSLY

, adv. abhaktyā abhaktavat bhaktibhaṅgāt pratijñābhaṅgāt mithyā.

faithlessness FAITHLESSNESS

, s. (Unbelief) aśraddhā aviśvāsaḥ apratyayaḥ aviśrambhaḥ.

--(Disloyalty) abhaktiḥ f., bhaktihīnatā bhaktibhaṅgaḥ viśvāsabhaṅgaḥ viśvāsaghātaḥ śatrusevā.

--(Violation of promises, &c.) pratijñābhaṅgaḥ pratijñātikramaḥ vratalopanaṃ saṃvidvyatikramaḥ.

falcated FALCATED

, a. dātrākṛtiḥ -tiḥ -ti lavitrākāraḥ -rā -raṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

falchion FALCHION

, s. vakrakhaṅgaḥ candrahāsaḥ nistriṃśaḥ khaṅgaḥ maṇḍalāgraḥ kṛpāṇaḥ -ṇakaḥ.

falcon FALCON

, s. śyenaḥ kapotāriḥ m., ghātipakṣī m. (n) khagāntakaḥ śaśādanaḥ patrī m. (n) nīlapicchaḥ kapotādyanusaraṇe śikṣitaḥ śyenaḥ.

falconer FALCONER

, s. śyenajīvī m. (n) śyenapoṣakaḥ śyenapālakaḥ śyenaśikṣakaḥ.

falconry FALCONRY

, s. śyainampātā śyenaśikṣā śyenapoṣaḥ śyenapālanaṃ.

fald-stool FALD-STOOL

, a. itastato vahanayogyo laghupīṭhaḥ dharmmādhyakṣapīṭhaḥ -ṭhaṃ.

to fall To FALL

, v. n. pat (c. 1. patati -tituṃ), nipat paripat bhraṃś (c. 4. bhraśyati, (c. 1. bhraṃśate -śituṃ), paribhraṃś cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), āsraṃs visraṃs gal (c. 1. galati -lituṃ), avagal vigal samāgal lamb (c. 1. lambate mbituṃ), skhal (c. 1. skhalati -lituṃ).

--(Die) mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ).

--(Sink) sad (c. 6. sīdati sattuṃ), avasad.

--(Fall away) 'become lean,' kṣi in pass. (kṣīyate) kṛśībhū; 'apostatize,' svadharmmād bhraś or cyu or vicyu; 'decline, fade,' mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), pralī (c. 4. -līyate -letuṃ).

--(Fall back) avasthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), avasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

--(Fall calm) nirvātībhū.

--(Fall down) avapat nipat prapat; 'prostrate one's self in worship,' praṇipat avaniṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), aṣṭāṅgapātaṃ kṛ; 'fall down with one's face on the ground,' bhūmau nyaṅmukhaḥ or adhomukhaḥ pat; 'fall down at one's feet,' pādayoḥ or caraṇayoḥ pat.

--(Fall foul) ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

--(Fall from) bhraṃś prabhraṃś or cyu with abl. c.

--(Fall into) nipat; 'fall into the hands of the enemy,' śatruhaste pat.

--(Fall in with) samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), upagam.

--(Fall off) 'withdraw,' palāy (c. 1. palāyati -yituṃ, rt. i), cal (c. 1. calati -lituṃ), avasthā apasṛ; 'abandon one's duty,' svadharmmaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(Fall on) āpat ākram āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), abhidra, (c. 1. -dravati -drotuṃ).

--(Fall out) 'quarrel,' vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), kalahaṃ kṛ; 'befall,' nipat āpat upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), sambhū.

--(Fall short) nyūnībhū hras (c. 1. hrasate -situṃ), kṣi in pass., in pass. (hīyate). (Fall sick) rogagrastaḥ -stā -staṃ bhū pīḍitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Fall to) upakram prakram.

--(Fall under) antargaṇ in pass. (-gaṇyate).

--(Fall upon). See To FALL ON. (Fall into misfortune) āpadgrastaḥ -stā -staṃ bhū āpad (c. 4. -padyate -pattuṃ).

to fall To FALL

, v. a. (Drop, let fall) pat in caus. (pātayati -yituṃ) bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) sraṃs in caus. (sraṃsayati -yituṃ).

--(Diminish) nyūnīkṛ.

fall FALL

, s. (Act of falling and dropping) pātaḥ patanaṃ avapātaḥ nipātaḥ nipatanaṃ sampātaḥ prapatanaṃ bhraṃśaḥ prabhraṃśaḥ cyutiḥ f., dhvaṃsaḥ -sanaṃ vidhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ adhogatiḥ f., adhaḥpatanaṃ visraṃsā.

--(Death, ruin) kṣayaḥ parikṣayaḥ dhvaṃsaḥ paridhvaṃsaḥ nāśaḥ.

--(Degradation) padabhraṃśaḥ padacyutiḥ f., sthānaprabhraṃśaḥ apakarṣaḥ apadhvaṃsaḥ adhogamaḥ -manaṃ maryyādākṣayaḥ.

--(De-clension, sinking) cyutiḥ f., kṣayaḥ avakṣayaḥ sādaḥ avasādaḥ.

--(Diminution) nyūnatā hrāsaḥ apacayaḥ kṣayaḥ.

--(Declivity) pātukaḥ pātukabhūmiḥ f., pravaṇabhūmiḥ f., nimnabhūmiḥ.

--(Cascade) prapātaḥ praśravaṇaṃ vāripravāhaḥ nirjharaḥ.

--(Fall of the leaf) parṇadhvaṃsaḥ patrāpagamaḥ śarad f.

--(Fall of snow) himavarṣaḥ.

--(Fall of rain) dhārāsampātaḥ dhārāsāraḥ dhārā āsāraḥ abhrāvakāśaḥ.

--(Fall from a vehicle) vāhanabhraṃśaḥ vāhabhraṃśaḥ.

fallacious FALLACIOUS

, a. mohī -hinī -hi (n) mohanaḥ -nā -nī -naṃ bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ bhramajanakaḥ -kā -kaṃ bhrāntimān -matī -mat (t) māyī -yinī -yi (n) vañcakaḥ -kā -kaṃ aviśvasanīyaḥ -yā -yaṃ asatyaḥ -tyā -tyaṃ mithyā in comp.; 'a fallacious opinion,' mithyāmatiḥ f.; a fallacious argument,' mithyāhetuḥ m.

fallaciously FALLACIOUSLY

, adv. mithyā mohanārthaṃ savyājaṃ māyayā vañcanārthaṃ.

fallaciousness FALLACIOUSNESS

, s. bhrāntijanakatvaṃ bhrāntimattvaṃ vañcakatā asatyatā savyājatvaṃ; 'of an argument,' hetvābhāsaḥ.

fallacy FALLACY

, s. (Deceitfulness) vañcakatvaṃ kūṭatā.

--(Mistake) bhramaḥ bhrāntiḥ f., mithyāmatiḥ f.

--(False argument) mithyāhetuḥ m., ābhāsaḥ hetvābhāsaḥ pakṣābhāsaḥ phakkikā.

fallen FALLEN

, p. p. patitaḥ -tā -taṃ nipatitaḥ -tā -taṃ prapatitaḥ -tā -taṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cyutaḥ -tā -taṃ srastaḥ -stā -staṃ dhvastaḥ -stā -staṃ galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ -tā -taṃ pannaḥ -nnā -nnaṃ skannaḥ -nnā -nnaṃ; 'fallen down,' adhaḥpatitaḥ -tā -taṃ; 'fallen asleep,' suptaḥ -ptā -ptaṃ prasuptaḥ -ptā -ptaṃ; 'fallen into distress,' vipadgrastaḥ -stā -staṃ āpatprāptaḥ -ptā -ptaṃ āpadamprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

fallibility FALLIBILITY

, s. bhrāntimattvaṃ mohayogyatā mohādhīnatā bhramajanakatā mohavattvaṃ vañcanīyatā vañcakatā pramādavattvaṃ asatyatā.

fallible FALLIBLE

, a. bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ bhramajanakaḥ -kā -kaṃ bhrāntimān -matī -mat (t) mohī -hinī -hi (n) bhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ vañcanīyaḥ -yā -yaṃ bhramayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

falling FALLING

, part. pātukaḥ -kā -kaṃ pātī -tinī -ti (n) patayāluḥ -luḥ -lu sraṃsī -sinī -si (n) dhvaṃsī -sinī -si (n) pitsan -tsantī -tsat (t) pipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu.

falling FALLING

, s. (Indenture) bhaṅgaḥ nimnatā.

--(Falling away) dharmmabhraṃśaḥ dharmmacyutiḥ f., dharmmatyāgaḥ.

--(Falling off) bhraṃśaḥ bhreṣaḥ kṣayaḥ utkramaḥ.

falling-sickness FALLING-SICKNESS

, s. bhrāmaraṃ grahāmayaḥ aparamāraḥ bhūtavikriyā pratānaḥ.

fallow FALLOW

, a. (Unsowed) anuptaḥ -ptā -ptaṃ anuptaśasyaḥ -syā -syaṃ anuptrimaḥ -mā -maṃ avāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Untilled) aprahataḥ -tā -taṃ akṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aphālakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ akṛtaḥ -tā -taṃ ahalaḥ -lā -laṃ ahalyaḥ -lyā -lyaṃ khilaḥ -lā -laṃ; 'fallow land,' anuptabhūmiḥ f., aprahatabhūmiḥ f.

--(Pale red) īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ śvetaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

to fallow To FALLOW

, v. a. vījāropaṇavyatirekeṇa or vījāni anuptvā bhūmiṃ halena kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ) or bhūmiloṣṭān bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ).

fallowing FALLOWING

, s. vījavapanavyatirekeṇa bhūmikarṣaṇaṃ or loṣṭabhedanaṃ or bhūmihatiḥ f.

fallowness FALLOWNESS

, s. anuptatvaṃ akṛṣṭatā ahalyatā bandhyatā niṣphalatā vaiphalyaṃ.

false FALSE

, a. (Not true) asatyaḥ -tyā -tyaṃ niḥsatyaḥ -tyā -tyaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ atathyaḥ -thyā -thyaṃ vitathaḥ -thā -thaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ asan -satī -sat (t) aprakṛtaḥ -tā -taṃ alīkaḥ -kā -kaṃ mithyā or mṛṣā or anyathā in comp.; as, 'a false accusation,' mithyābhiyogaḥ mithyāpavādaḥ; 'a false opinion,' mithyāmatiḥ f.; 'a false reply,' mithyottaraṃ; 'false speaking,' mṛṣāvādaḥ mithyāvādaḥ asatyabhāṣaṇaṃ; 'false accuser,' mṛṣāpavādī m. (n).

--(Fictitious) kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kūṭa or kapaṭa or chadma in comp.; as, 'false coin,' kūṭasvarṇaṃ; 'false dice,' kūṭākṣaḥ; 'false document,' kapaṭalekhyaṃ; 'false balances,' kūṭatulā; 'false measure,' kūṭamānaṃ; 'a false ascetic,' chadmatāpasaḥ vakavratī m. (n); 'in a false dress,' chadmaveśī m. (n).

--(Un-faithful, treacherous) viśvāsaghātī -tinī -ti (n) rahasyabhedī -dinī -di (n) mantrabhedī &c., kṣīṇabhaktiḥ -ktiḥ -kti vyabhicārī -riṇī -ri (n); 'to vows, engagements,' skanditavrataḥ -tā -taṃ ullaṅghitavrataḥ -tā -taṃ asatyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ luptavrataḥ -tā -taṃ; 'a false wife,' apativratā.

--(Hypocritical) kuhakaḥ -kā -kaṃ dambhī -mbhinī -mbhi (n); 'false worship,' arccāviḍambanaṃ.

--(Vain, groundless) vṛthā or mithyā in comp. moghaḥ -ghā -ghaṃ; 'a false alarm,' vṛthākrośaḥ; 'false hope,' moghāśā.

--(Dishonest) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ.

false-hearted FALSE-HEARTED

, a. viśrambhaghātī -tinī -ti (n) asthirapremā -mā -ma (n).

falsehood FALSEHOOD

, s. (Want of truth) asatyatā niḥsatyatā atathyatā anṛtatā vitathatā alīkatā ayāthārthyaṃ.

--(A lie) anṛtaṃ asatyaṃ vitathaṃ atathyaṃ alīkaṃ aślīlaṃ mṛṣodyaṃ.

--(Speaking falsehood) mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ mithyākathanaṃ mṛṣābhāṣitā asatyabhāṣaṇaṃ mṛṣābhidhānaṃ kaitavavādaḥ; 'one who tells a falsehood,' anṛtavādī m. (n) mithyāvādī mṛṣā-vādī; 'devoted to falsehood,' anṛtavrataḥ -tā -taṃ.

[Page 258b]
falsely FALSELY

, adv. mithyā mṛṣā anyathā asatyaṃ niḥsatyaṃ anṛtaṃ; 'acting falsely,' mithyācāraḥ -rā -raṃ; 'speaking falsely,' anṛtavādī -dinī -di (n) anṛtavāk m. f. n. (c); 'falsely modest,' mithyāvinītaḥ -tā -taṃ kapaṭavinayavān -vatī -vat (t).

falseness FALSENESS

, s. (Want of truth) asatyatā niḥsatyatā.

--(Fictitious-ness) kūṭatā kṛtrimatā kāpaṭyaṃ.

--(Duplicity) kapaṭatā vyājaḥ kaitavaṃ śaṭhatā.

--(Perfidy) viśvāsabhaṅgaḥ viśvāsaghātaḥ mantrabhedaḥ.

false-prophet FALSE-PROPHET

, s. bhaviṣyadvādino veśadhārī m. (n) mithyābhaviṣyadvādī m.

false-witness FALSE-WITNESS

, s. kūṭasākṣī m. (n) mithyāsākṣī m., kūṭakārakaḥ kauṭa-sākṣyaṃ mithyāsākṣyaṃ atathyasākṣyaṃ.

falsification FALSIFICATION

, s. kūṭakaraṇaṃ kapaṭakaraṇaṃ chadmakaraṇaṃ kṛtrimakaraṇaṃ mithyākaraṇaṃ anyathākaraṇaṃ.

falsifier FALSIFIER

, s. kūṭakaḥ kūṭakṛt kapaṭakārī m. (n) mithyākārī m.

--(Disprover) khaṇḍanakṛt pratyākhyātā m. (tṛ) adharīkārī m.

to falsify To FALSIFY

, v. a. (Counterfeit) kūṭaṃ kṛ kapaṭaṃ kṛ chal (c. 10. chalayati -yituṃ), anyathā kṛ mithyā kṛ,

--(Disprove) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), adharīkṛ asatyam iti sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

--(Violate, break) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), bhida (c. 7. bhinatti bhettuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ).

to falsify To FALSIFY

, v. n. asatyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), mithyā or mṛṣā vad.

falsity FALSITY

, s. asatyatā niḥsatyatā anṛtatā ayāthārthyaṃ vitathatvaṃ alīkatā.

to falter To FALTER

, v. n. (Speak with broken utterance) svarabhaṅgena or bhagnasvareṇa or skhaladvākyena vad (c. 1. vadati -dituṃ), skhalitaṃ vad svareṇa skhal (c. 1. skhalati -lituṃ, c. 10. skhalayati -yituṃ), gadgadayā vācā vad aspaṣṭavācā vad gadgada (nom. gadgadyati).

--(Tremble, totter) skhal praskhal skhalanaṃ kṛ kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vep (c. 1. vepate -pituṃ).

faltering FALTERING

, part. or a. skhalitavākyaḥ -kyā -kyaṃ bhagnasvaraḥ -rā -raṃ bhinnasvaraḥ -rā -raṃ.

faltering FALTERING

, s. skhalanaṃ vākyaskhalanaṃ skhaladvākyaṃ svarabhaṅgaḥ svarabhedaḥ gadgadavāk f. (c) aspaṣṭavacanaṃ.

falteringly FALTERINGLY

, adv. skhalatsvareṇa skhaladvākyena svarabhaṅgena gadgadavācā.

fame FAME

, s. kīrttiḥ f., yaśaḥ n. (s) khyātiḥ f., sukhyātiḥ f., parikhyātiḥ f., viśrutiḥ f., pratiṣṭhā viśrāvaḥ prasiddhiḥ f., prakīrttiḥ f., kīrttanā -naṃ prathā prathitiḥ f., samprathā samākhyā samājñā pratipattiḥ f., vikhyātiḥ f., pravikhyātiḥ f., pratikhyātiḥ f., rūḍhiḥ.

--(Rumour) janaśrutiḥ f., janapra-vādaḥ janodāharaṇaṃ.

famed FAMED

, a. khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśrutaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ samākhyātaḥ -tā -taṃ lokaviśrutaḥ -tā -taṃ.

fame-giving FAME-GIVING

, a. kīrttikaraḥ -rī -raṃ yaśaskaraḥ -rī -raṃ kīrttidaḥ -dā -daṃ.

familiar FAMILIAR

, a. (Domestic) gṛhajaḥ -jā -jaṃ -jātaḥ -tā -taṃ āntarveśimakaḥ -kī -kaṃ kaulikaḥ -kī -kaṃ kula in comp.

--(Well acquainted with, intimate) paricitaḥ -tā -taṃ suvid m. f. n., susaṃsargī -rgiṇī -rgi (n) saṃstutaḥ -tā -taṃ; 'with the scriptures,' śāstrajñaḥ svadhī-taśāstraḥ; 'with law,' smṛtikuśalaḥ.

--(Accustomed to) abhyastaḥ -stā -staṃ.

--(Well-known) suviditaḥ -tā -taṃ sujñātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Unceremonious) ādarahīnaḥ -nā -naṃ nirgauravaḥ -vā -vaṃ nirādaraḥ -rā -raṃ.

--(Ordinary) prākṛtaḥ -tī -taṃ laukikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'familiar conversation,' viśrambhālāpaḥ.

familiar FAMILIAR

, s. (Friend) suparicitaḥ suhṛd m.; dṛḍhasuhṛd m., susaṃsargī m. (n) ciramitraṃ āptaḥ.

familiarity FAMILIARITY

, s. (Intimate association) susaṃsargaḥ dṛḍhasaṃsargaḥ saṃsargitvaṃ saṃsaktiḥ f., āsaṅgaḥ saṃyogaḥ.

--(Intimate acquaintance) paricayaḥ suparicayaḥ parijñānaṃ saṃstavaḥ.

--(Freedom from ceremony, affa-bility) anādaraḥ ādarahīnatā gauravahīnatā abhigamyatā.

to familiarize To FAMILIARIZE

, v. a. abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhyāsena sugamaṃ -māṃ -maṃ or sukaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ nirantarābhyāsaṃ kṛ paricayaṃ kṛ.

familiarized FAMILIARIZED

, p. p. abhyastaḥ -stā -staṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ kṛtaparicayaḥ -yā -yaṃ.

familiarly FAMILIARLY

, adv. nirgauravaṃ gauravaṃ vinā nirādaraṃ anādareṇa ciramitravat suparicitavat; 'familiarly conversing,' viśrabdhapralāpī -pinī -pi (n).

family FAMILY

, s. (Race) kulaṃ vaṃśaḥ kuṭumbaḥ jātiḥ f., gotraṃ santānaḥ pravaraṃ.

--(Lineage) anvayaḥ santatiḥ f., jananaṃ āvaliḥ f., anvavāyaḥ.

--(Household) gṛhajanaḥ abhijanaḥ svajanaḥ parijanaḥ kuṭumbakaṃ strīputrakanyādi; 'head of a family,' kuṭumbī kauṭumbikaḥ kulapatiḥ m., kulodvahaḥ; 'of the same family,' sakulaḥ -lā -laṃ sakulyaḥ -lyā -lyaṃ; 'relating to a family,' kaulaḥ -lī -laṃ -likaḥ -kī -kaṃ kula in comp.; 'of good or noble family,' mahākulaḥ -lā -laṃ -līnaḥ -nā -naṃ kulīnaḥ -nā -naṃ kauleyaḥ -yī -yaṃ kulikaḥ -kā -kaṃ kulodgataḥ -tā -taṃ; 'of low family,' duṣkulīnaḥ -nā -naṃ akulīnaḥ -nā -naṃ; 'a woman of good family,' kulanārī kulakanyā; 'of royal family,' rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ; 'family honour,' kulamaryyādā; 'family pride,' kulābhimānaṃ kulonnatiḥ f.; 'family disgrace,' kulanindā; 'family respectability,' kulotkarṣaḥ; 'family duty,' kuladharmmaḥ kulācāraḥ; 'family priest,' kulācāryyaḥ; 'family party,' gṛhotsavaḥ; 'family feuds,' gṛhacchidraṃ; 'family connexions,' goṣṭhī kulasannidhiḥ f.; 'of ancient family,' dīrghavaṃśaḥ -śā -śaṃ; 'attentive in supporting one's family,' kuṭumbavyāpṛtaḥ kulālambī m. (n) abhyāgārikaḥ upādhiḥ m.; 'cruelty to one's family,' anātmyaṃ.

famine FAMINE

, s. durbhikṣaṃ duṣkālaḥ durbhakṣyaṃ anākālaḥ prayāmaḥ nīvākaḥ anāhārakālaḥ āhāravirahaḥ āhārābhāvaḥ annābhāvaḥ āhārāsambhavaḥ durmūlyaṃ.

to famish To FAMISH

, v. a. kṣudhayā pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or avasad in caus. (-sādayati -yituṃ) or kṛśīkṛ kṣudhārttaṃ -rttāṃ -rttaṃ kṛ.

to famish To FAMISH

, v. n. āhāravirahād avasad (c. 6. -sīdati -sattuṃ) or kṣi in pass. (kṣīyate) or kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ bhū or kṛśāṅgībhū or vyāpad (c. 4. -padyate).

famished FAMISHED

, p. p. or a. kṣutpīḍitaḥ -tā -taṃ kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ kṣudhāpīḍitaḥ -tā -taṃ kṣutkṣāmaḥ -mā -maṃ kṣutparikṛśaḥ -śā -śaṃ kṣudhārdditaḥ -tā -taṃ bubhukṣitaḥ -tā -taṃ nirannaḥ -nnā -nnaṃ.

famishment FAMISHMENT

, s. kṣutpīḍā kṣutkṣāmatā anāhāraḥ annābhāvaḥ bubhukṣā.

famous FAMOUS

, a. khyātaḥ -tā -taṃ sukhyātaḥ -tā -taṃ yaśasvī -svinī -svi (n) mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) -yaśaskaḥ -skā -skaṃ kīrttimān -matī -mat (t) viśrutaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ parikhyātaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pratipattimān -matī -mat (t) pṛthuprathaḥ -thā -thaṃ lokaviśrutaḥ -tā -taṃ, 'rendering famous,' yaśaskaraḥ -rī -raṃ yaśasyaḥ -syā -syaṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

famously FAMOUSLY

, adv. mahāyaśasā mahākīrttipūrvvaṃ paramaṃ uttamaprakāreṇa.

famousness FAMOUSNESS

, s. kīrttimattvaṃ yaśasvitā khyātimattvaṃ viśrutiḥ f.

fan FAN

, s. vyajanaṃ tālavṛntaḥ -ntakaṃ vījanaṃ prakīrṇakaṃ cāmaraṃ marudāndolaḥ, utkṣepaṇaṃ vyajaḥ.

--(For winnowing) sūryyaḥ -ryyaṃ śūryyaḥ -ryyaṃ.

to fan To FAN

, v. a. vīj c. 10. vījayati -yituṃ), upavīj anuvīj udvīj vyajanavāyunā vidhū (c. 5. -dhūnoti, c. 6. -dhuvati -dhavituṃ), vyajanavātena śītala (nom. śītalayati -yituṃ).

fanatic FANATIC

, FANATICAL, a. devabhaktivyagraḥ -grā -graṃ or atiśraddhāvyagraḥ ekā-ntadevabhaktitvād unmattaḥ -ttā -taṃ or uttaptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi or uccaṇḍabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi or bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

fanatic FANATIC

, s. atiśayadevabhaktitvād unmattajanaḥ or unmādī m. (n) mithyābhaktimān m. (t) kṣapaṇakaḥ.

fanatically FANATICALLY

, adv. devabhaktivyagravat ekāntadevabhaktyā unmattavat.

fanaticism FANATICISM

, s. ekāntadevabhaktijanyo mādaviśeṣaḥ or unmādaḥ or unmadaḥ or uttaptabuddhitvaṃ atiśraddhāprayuktā unmattatā atibhaktivyagratā atiśraddhāvyagratā bhaktisucaṇḍatā mithyābhaktiḥ f.

fancied FANCIED

, p. p. bhāvitaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ.

fanciful FANCIFUL

, a. (Formed in the imagination) mānasikaḥ -kī -kaṃ manojaḥ -jā -jaṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manogataḥ -tā -taṃ māyāmayaḥ -yī -yaṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ manorathasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅkalyajaḥ -jā -jaṃ amūlakaḥ -kā -kaṃ.

--(Fanciful man) vṛthāvāsanākārī m. (n) durvāsanākṛt m., anarthakacintākaraḥ asambhavakalpakaḥ capalabuddhiḥ m., manolaulyavān m. (t) lolamatiḥ m.

fancifully FANCIFULLY

, adv. vṛthāvāsanāpūrvvaṃ anarthakacintāpūrvvaṃ kālpanikaprakāreṇa manolaulyāt buddhicāpalyāt.

fancifulness FANCIFULNESS

, s. manolaulyaṃ buddhicāpalyaṃ lolabuddhitvaṃ māyāvattvaṃ buddhivi-lāsitā mithyāsaṅkalpavattvaṃ.

fancy FANCY

, s. (The faculty of imagination) kalpanāśaktiḥ f., bhāvanā -naṃ vibhāvanā -naṃ vāsanā kalpanā.

--(Idea) buddhiḥ f., matiḥ f., saṅkalpaḥ manogataṃ cintā manorathasṛṣṭiḥ f.

--(Caprice, whim) manolaulpaṃ buddhi-vilāsaḥ buddhicāpalyaṃ cāpalaṃ bhāsaḥ ābhāsaḥ nirbbandhaḥ laharī taraṅgaḥ akhaṭṭiḥ m., chandaḥ n. (s).

--(Strange fancy) vṛthāvāsanā asambhavakalpanā anarthakavāsanā mithyāvāsanā durvāsanā anarthakacintā manomāyā mṛṣārthakaṃ.

--(Liking) ruciḥ f., abhiruciḥ f.

to fancy To FANCY

, v. n. (Imagine, think) man (c. 4. manyate mantuṃ), bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ), vibhū sambhū cint (c. 10. cintayati -yituṃ). 'To fancy one's self,' is sometimes expressed by the adj. manyaḥ -nyā -nyaṃ; as, 'one who fancies himself learned,' paṇḍitammanyaḥ; 'one who fancies himself good,' sādhummanyaḥ; 'one who fancies herself beautiful,' sundarīmmanyā.

to fancy To FANCY

, v. a. (Form in the mind) manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or bhū in caus. (bhāvayati -yituṃ) or kṛ.

--(Like) abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ) with dat. of the person; as, 'he fancies that,' tat tasmai rocate; 'doing what one fancies,' kāmakārī m. (n); 'eating what one fancies,' kāmabhakṣaḥ.

fancy-framed FANCY-FRAMED

, a. manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ manojaḥ -jā -jaṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manorathasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ.

fancy-sick FANCY-SICK

, a. vikṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'one who fancies himself sick,' rogiṇammanyaḥ.

fane FANE

, s. devatāgāraḥ devāgāraḥ devālayaḥ devatāyatanaṃ devabhavanaṃ devaprāsādaḥ devagṛhaṃ devaveśma n. (n) devatāmandiraṃ devatāvāsaḥ.

fang FANG

, s. daṃṣṭrā daśanaḥ -naṃ radaḥ -danaḥ dantaḥ udagradantaḥ dīrghadantaḥ viṣāṇaḥ -ṇaṃ dāḍhā dāḍakaḥ rākṣasī; 'of a serpent,' vipadantaḥ āśīḥ f. (s).

--(Claw) nakhaḥ.

fanged FANGED

, a. daṃṣṭrī -ṣṭriṇī -ṣṭri (n) dantī -ntinī -nti (n) dīrghadantavān -vatī -vat (t).

fangless FANGLESS

, a. nirdaśanaḥ -nā -naṃ bhagnadaṃṣṭraḥ -ṣṭrā -ṣṭraṃ galitadantaḥ -ntā -ntaṃ nirdantaḥ -ntā -ntaṃ daśanocchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fan-light FAN-LIGHT

, s. vyajanākāro gavākṣaḥ or gṛhākṣaḥ.

fanned FANNED

, p. p. vījitaḥ -tā -taṃ upavījitaḥ -tā -taṃ vījyamānaḥ -nā -naṃ udvījyamānaḥ -nā -naṃ vyajanena vidhūyamānaḥ -nā -naṃ or vidhutaḥ -tā -taṃ.

fanner FANNER

, s. vījayitā m. (tṛ) vījanakarttā m. (rttṛ) vidhavitā m. (tṛ).

fantasm FANTASM

, s. mithyāvāsanā manorathasṛṣṭiḥ f., ābhāsaḥ apacchāyā.

fantastic FANTASTIC

, FANTASTICAL, a. (Existing in the imagination) manaḥka-lpitaḥ -tā -taṃ manasijaḥ -jā -jaṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ.

--(Capricious, whimsical) capalaḥ -lā -laṃ lolaḥ -lā -laṃ.

--(Odd) viṣamaḥ -mā -maṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -pī -paṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

fantastically FANTASTICALLY

, adv. capalaṃ cāpalyena manolaulyāt viṣamaṃ asaṅgataṃ.

fantasticalness FANTASTICALNESS

, s. cāpalyaṃ manolaulyaṃ vaiṣamyaṃ aparūpatā asaṅgatatvaṃ.

fantasy FANTASY

, s. See FANCY.

far FAR

, a. dūraḥ -rā -raṃ vidūraḥ -rā -raṃ dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ -sthāyī -yinī -yi (n) dūravarttī -rttinī -rtti (n) dūrībhūtaḥ -tā -taṃ anupasthāyī -yinī -yi (n) anupasthaḥ -sthā -sthaṃ asannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viprakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asannihitaḥ -tā -taṃ; 'very far,' sudūraḥ -rā -raṃ daviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ davīyān -yasī -yaḥ (s).

far FAR

, adv. (At a distance) dūraṃ dūre dūratas vidūratas ārāt.

--(To a distance) dūraṃ dūraparyyantaṃ.

--(By a distance) dūreṇa.

--(From far) dūrāt dūratas.

--(To a great extent) atyantaṃ bhṛśaṃ bahu su or ati or atiśaya prefixed.

--(As far as) expressed by ā prefixed governing the abl. c., or by paryyantaṃ or anta affixed; as, 'the earth as far as the ocean,' āsamudrāt or samudraparyyantaṃ or sāgarāntā pṛthivī.

--(By far) dūreṇa; 'action is by far inferior to devotion,' karmma dūreṇa avaraṃ yogāt.

--(How far?) kiṃ paryyantaṃ kiyat paryyantaṃ kiyat pramāṇaṃ.

--(So far) tadantaṃ tatparyyantaṃ.

--(Far off) darasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasaṃsthaḥ -sthā -sthaṃ dūrībhūtaḥ -tā -taṃ; 'the day being far spent,' atikrānte divase; 'a woman far gone in love,' dūragatamanmathā.

far-extended FAR-EXTENDED

, a. bahuvistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sarvvatravyāpī -pinī -pi (n).

far-famed FAR-FAMED

, a. pṛthupathaḥ -thā -thaṃ pṛthuyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) mahāyaśāḥ &c.

far-fetched FAR-FETCHED

, a. kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ yatnakṛtaḥ -tā -taṃ; 'far-fetched idea,' kliṣṭakalpanā.

far-seeing FAR-SEEING

, a. dūradarśī -rśinī -rśi (n) dīrghadarśī -rśinī -rśi (n).

far-sighted FAR-SIGHTED

, a. dūradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi pāradṛśvā -śvā -śva (n).

farce FARCE

, s. prahasanaṃ vilāsikā durmmallikā hāsyotyādako nāṭakaḥ pari-hāsajanakam uparūpakaṃ.

farcical FARCICAL

, a. prahasanasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

--(Droll) hāsakaraḥ -rī -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ vinodī -dinī -di (n) hāsyotpādakaḥ -kā -kaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ.

farcy FARCY

, s. aśvānāṃ carmmarogaviśeṣaḥ or duścarmmatvaṃ or carmmadūṣikā.

fardel FARDEL

, s. kūrccaḥ gucchaḥ -cchakaḥ poṭalikā poṭṭalī bhāraḥ.

to fare To FARE

, v. n. (Be in any state) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), as (c. 2. asti), bhū (c. 1. bhavati -vituṃ), sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ); 'to fare well,' susthaḥ -sthā -sthaṃ or susthitaḥ -tā -taṃ bhū or as; 'to fare badly,' duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ bhū or as; 'faring well,' bhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu bhūṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu bhavitā -trī -tṛ (tṛ).

--(Feed) bhojanaṃ kṛ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), āhāraṃ kṛ; 'to fare well,' svādvannāni or uttamā-nnāni or paramānnāni bhuj.

fare FARE

, s. (Passage-money) ātāraḥ ātaraḥ tarapaṇyaṃ taramūlyaṃ tārikaṃ tāryyaṃ anutaraṃ.

--(Food) bhojanaṃ āhāraḥ annaṃ bhakṣyaṃ; 'good fare,' uttamāhāraḥ paramānnaṃ uttamānnaṃ; 'bad fare,' kadannaṃ.

farewell FAREWELL

, adv. (To bid farewell) āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantr āpracch (c. 6. -pṛcchate -ti -praṣṭuṃ).

--(Bidding farewell) āmantraṇaṃ āpracchanaṃ prasthānakāle kuśalavādaḥ or praṇāmaḥ or namaskāraḥ; 'farewell!' kuśalaṃ bhūyāt sukhaṃ bhūyāt kalyāṇaṃ bhūyāt sukham āstāṃ.

farina FARINA

, s. parāgaḥ sumanorajaḥ n. (s) puṣpareṇuḥ m., sumanaḥpāṃśuḥ m., puruḥ m.

farinaceous FARINACEOUS

, a. śasyamayaḥ -yī -yaṃ dhānyamayaḥ -yī -yaṃ godhūmacūrṇamayaḥ -yī -yaṃ.

farm FARM

, s. kṣetraṃ bhūmiḥ f., kṣetrabhūmiḥ bhūḥ f., kṛṣikṣetraṃ karṣaṇabhūmiḥ f., sītyaṃ.

to farm To FARM

, v. a. (Let out the collection of the revenue or any other work at a certain rate per cent.) śate śate nirūpitamūlyaṃ pratijñāya or śate śate niyamitabhāgo mayā dātavya iti sandhiṃ kṛtvā amukajanaṃ śulkakarādigrahaṇe or kiñcitkarmmanirvahaṇe niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ).

--(Undertake any work for another at a certain rate per cent.) śate śate niyamitabhāgo madvetanārtham uddharaṇīyaṃ or śate śate nirūpitamūlyaṃ mayā grahaṇīyam iti sandhiṃ kṛtvā amukajanasthāne kiñcit karmma nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) or niyamitamūlpam apekṣya parasthāne kiñcit karmma vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ) or adhyavaso.

--(Farm the tolls) nirūpitamūlyaṃ dattvā rājasthāne ghaṭṭanadītarādideyaśulkān grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(Cultivate land) kṣetraṃ or bhūmiṃ kṛṣ (c. 6. kṛṣati, c. 1. karṣati kraṣṭuṃ).

farm-house FARM-HOUSE

, s. kṣetrikagṛhaṃ karṣakagṛhaṃ kṣetrikaveśma n. (n) kṣetrapatigṛhaṃ.

farm-yard FARM-YARD

, s. kṣetrikagṛhopānte vāṭī or vāṭikā or catvaraṃ.

farmer FARMER

, s. kṣetrakarṣakaḥ kṣetrikaḥ kṣetrī m. (n) karṣakaḥ kṛṣikaḥ kṛṣakaḥ kṣetrājīvaḥ kṛṣijīvī m. (n) kṛṣībalaḥ kārṣakaḥ kṣetrapatiḥ m.

--(Of the revenue) śate śate niyamitabhāgo madvetanārtham uddharaṇīya iti sandhiṃ kṛtvā śulkakarādi gṛhlāti yo janaḥ.

farming FARMING

, s. kṛṣikarmma n. (n) kṛṣiḥ f., kārṣiḥ f., kṣetrikavyāpāraḥ anṛtaṃ.

farraginous FARRAGINOUS

, a. sānnipātikaḥ -kī -kaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahudravyanirmmitaḥ -tā -taṃ nānādravyaghaṭitaḥ -tā -taṃ.

farrago FARRAGO

, s. sannipātaḥ prakīrṇakaṃ nānādravyasammiśraṇaṃ.

farrier FARRIER

, s. aśvacikitsakaḥ aśvavaidyaḥ.

--(Shoer of horses) aśvapādukābandhā m. (ndhṛ) aśvapādukākāraḥ.

farriery FARRIERY

, s. aśvacikitsā aśvarogacikitsanavidyā.

farrow FARROW

, s. śūkaraśāvakagaṇaḥ śūkarapotakagaṇaḥ śūkarāpatyaṃ.

to farrow To FARROW

, v. n. śūkarīprakāreṇa śāvakagaṇaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu.

fart FART

, s. pardaḥ -rdanaṃ gudaravaḥ pāyuśabdaḥ śarddhaḥ,

farther FARTHER

, adv. dūrataraṃ vidūrataraṃ adhikadūre agre agrataraṃ agratas puratas puras.

--(Moreover) aparaṃ aparañca adhikaṃ adhikantu anyacca apica kiñca parantu. See the more correct word further.

farther FARTHER

, a. dūrataraḥ -rā -raṃ vidūrataraḥ -rā -raṃ davīyān -yasī -yaḥ (s) adhikadūrasthaḥ -sthā -sthaṃ aparaḥ -rā -raṃ; 'the farther side,' pāraḥ; 'on the farther side,' pāre.

farthest FARTHEST

, a. dūratamaḥ -mā -maṃ vidūratamaḥ -mā -maṃ daviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sudūraḥ -rā -raṃ atyantadūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

farthing FARTHING

, s. tāmramudrā kaparddakaḥ varāṭakaḥ.

fasces FASCES

, s. dharmmādhyakṣalakṣaṇaṃ daṇḍanāyakacihnaṃ pūrvvakāle romanagare daṇḍalākṣa-ṇikaḥ kāṣṭhakhaṇḍasambaddhaḥ paraśuḥ.

fascia FASCIA

, s. paṭṭaḥ paṭṭakaḥ bandhanaṃ veṣṭhanaṃ āveṣṭanaṃ kavalikā.

fasciation FASCIATION

, s. paṭṭabandhanaṃ kavalikābandhanaṃ anuvellitaṃ.

to fascinate To FASCINATE

, v. a. (Bewitch) muh in caus. (mohayati -yituṃ) mohaṃ kṛ māyāṃ kṛ mantradvāreṇa vaśīkṛ or abhimantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ) or anumantr or abhicar (c. 10. -cārayati -yituṃ).

--(Captivate) cittaṃ or mano hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or ram in caus. (ramayati -yituṃ) or ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), hṛdayaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

fascinated FASCINATED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ sammohitaḥ -tā -taṃ parimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sammugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ ākṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ hṛtamānasaḥ -sī -saṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ -tā -taṃ.

fascinating FASCINATING

, a. cittahārī -riṇī -ri (n) cittāpahārī &c., manoharaḥ -rā -raṃ mohanaḥ -nā -nī -naṃ vimohanaḥ &c., mohī -hinī -hi (n) parimohī &c., ākarṣakaḥ -kī -kaṃ ākarṣikaḥ -kī -kaṃ ākṛṣṭavān -vatī -vat (t) hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n); 'a fascinating wo-man,' mugdhā pramadā madirekṣaṇā.

fascination FASCINATION

, s. mohaḥ -hanaṃ parimohanaṃ vimohanaṃ sammohaḥ ākarṣaḥ māyā vaśakriyā abhimantraṇaṃ abhicāraḥ indrajālaṃ kārmmaṇaṃ -ṇatvaṃ.

fascine FASCINE

, s. yuddhe vyavahāritaḥ kāṣṭhabhāraḥ or kāṣṭhakūrccaḥ.

fashion FASHION

, s. (Form) ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ saṃskāraḥ mūrttiḥ f., vidhānaṃ saṃsthānaṃ.

--(Cut, shape) ākāraḥ ākṛtiḥ f., rītiḥ f.

--(Prevailing custom) laukikācāraḥ lokācāraḥ lokavyavahāraḥ lokarītiḥ f., lokamārgaḥ lokavyāpāraḥ dhārā lokamataṃ.

--(Manner, mode) prakāraḥ vidhaḥ vidhiḥ m., rītiḥ f., mārgaḥ; 'after this fashion,' anena prakāreṇa evaṃvidhaṃ; 'after one's own fashion,' svānurūpaṃ.

to fashion To FASHION

, v. a. (Form) nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte, c. 4. -māyate -mātuṃ), vinirmā rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), kṛ saṅkṛ.

--(Adapt) yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), sandhā samādhā.

fashionable FASHIONABLE

, a. laukikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavahārasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokācārānusārī -riṇī -ri (n) lokavyavahārānusārī &c., lokamatānusārī &c., laukikācārānurūpaḥ -pā -paṃ laukikarītyanurūpaḥ -pā -paṃ lokamārgānuyāyī -yinī -yi (n).

fashionably FASHIONABLY

, adv. lokācārānusāreṇa lokavyavahārānusārāt loka-rītivat.

fashioned FASHIONED

, p. p. nirmmitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ kāritaḥ -tā -taṃ.

fast FAST

, a. (Firm, close) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sthiraḥ -rā -raṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ -lā -laṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Fixed) baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sannivaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'a fast colour,' sthiraraṅgaḥ; 'a fast friend,' dṛḍhasauhṛdaḥ dṛḍhabhaktiḥ m; 'a fast sleep,' suṣuptiḥ f., sunidrā atiśayanidrā aghoranidrā.

--(Quick in motion) tvaritagatiḥ -tiḥ -ti śīghragāmī -minī -mi (n) drutagatiḥ -tiḥ -ti śīghraḥ -ghrā -ghraṃ mahāvegaḥ -gā -gaṃ vegavān -vatī -vat (t)

fast FAST

, adv. (Firmly) dṛḍhaṃ gāḍhaṃ sthiraṃ; 'fast-rooted,' baddhamūlaḥ -lā -laṃ; 'held fast,' sugṛhītaḥ -tā -taṃ sudhṛtaḥ -tā -taṃ kararuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'fast bound,' dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'shut fast,' dṛḍhasaṃvṛtaḥ -tā -taṃ, dṛḍhapihitaḥ -tā -taṃ; 'fast asleep,' suṣuptaḥ -ptā -ptaṃ sunidritaḥ -tā -taṃ atiśayanidritaḥ -tā -taṃ sukhasuptaḥ -ptā -ptaṃ, or sukhaṃ suptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Swiftly) śīghraṃ tvaritaṃ drutaṃ kṣipraṃ satvaraṃ āśu avilambitaṃ aśanaiḥ; 'going fast,' tvaritagatiḥ -tiḥ -ti; 'spoken fast,' tvaritoditaḥ -tā -taṃ.

to fast To FAST

, v. n. upavas (c. 1. -vasati -vastuṃ), laṅgh (c. 1. laṅghate -ṅghituṃ), nirūpitakālaparyyantaṃ bhojanāt or āhārād nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), upavāsaṃ kṛ anaśanaṃ kṛ āhāranivṛttiṃ kṛ; 'to death,' prāyopaveśanaṃ kṛ.

fast FAST

, s. upavāsaḥ upavastaṃ upoṣitaṃ upoṣaṇaṃ aupavastaṃ anaśanaṃ anāhāraḥ abhojanaṃ laṅghanaṃ ākṣapaṇaṃ.

fast-day FAST-DAY

, s. upavāsadinaṃ upoṣaṇadinaṃ anāhāradivasaḥ laṅghanadivasaḥ

fasted FASTED

, p. p. upoṣitaḥ -tā -taṃ kṛtopavāsaḥ -sā -saṃ.

to fasten To FASTEN

, v. a. (Make fast) bandh (c. 9. baghnāti bandhuṃ), sambangh nibandh anubandh.

--(Shut up) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

--(Bar) argalena bandh kīla (nom. kīlayati -yituṃ).

--(Unite together) sambandh saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), saṃśliṣ in caus. (-śleṣayati -yituṃ) sandhā saṃlagnīkṛ.

--(Tie) yoktra (nom. yoktayati -yituṃ), granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ).

--(Tie on) pinah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), ānah ābandh anubandh.

--(Impress) praṇidhā.

--(Make firm) dṛḍhīkṛ sthirīkṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ, c. 10. -stambhayati -yituṃ).

fastened FASTENED

, p. p. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pihitaḥ -tā -taṃ pidhānavān -vatī -vat (t) sapidhānaḥ -nā -naṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyojitaḥ -tā -taṃ saṃlagnīkṛtaḥ -tā -taṃ lagnaḥ -gnā -gnaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīlāyitaḥ -tā -taṃ kīlitaḥ -tā -taṃ.

fastening FASTENING

, s. (Any thing that binds) bandhanaṃ -nī bandhanagranthiḥ m.

--(Joining) sandhiḥ m.

--(Of a bracelet) kuḍupaḥ sandhiḥ m.

faster FASTER

, s. upavāsī m. (n) upavāsakarttā m. (rttṛ) kṛtopavāsaḥ sopavāsaḥ.

faster FASTER

, adv. (More rapidly) śīghrataraṃ adhikavegena laghutaraṃ.

fastidious FASTIDIOUS

, a. upekṣakaḥ -kā -kaṃ avamānī -ninī -ni (n) sāvahelaḥ -lā -laṃ sāvajñaḥ -jñā -jñaṃ ghṛṇī -ṇinī -ṇi (n) dustoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ duḥkhatoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ duḥkhena santoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ or tarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

fastidiously FASTIDIOUSLY

, adv. sāvajñānaṃ upekṣayā sāvahelaṃ sāvamānaṃ dustoṣaṇīyaṃ.

fastidiousness FASTIDIOUSNESS

, s. avamānaśīlatā upekṣakatvaṃ sāvahelatvaṃ dustoṣaṇīyatā dustarpaṇīyatā avamānitā.

fasting FASTING

, s. upavāsaḥ upoṣaṇaṃ -ṣitaṃ anaśanaṃ niraśanaṃ abhojanaṃ abhakṣaṇaṃ anāhāraḥ laṅghanaṃ ākṣapaṇaṃ apatarpaṇaṃ; 'to death,' prāyaḥ -yaṇaṃ prāyopaveśanaṃ -śanikā.

fasting FASTING

, part. or a. upavāsī -sinī -si (n) nirāhāraḥ -rā -raṃ anaśanaḥ -nā -naṃ abhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anāśakaḥ -kā -kaṃ akṛtāhāraḥ -rā -raṃ; 'to death,' prāyopaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fastness FASTNESS

, s. (Firmness) dṛḍhatā sthiratā stabdhatā acalatā niścalatā.

--(Strong-hold) durgaṃ koṭiḥ f., śikharī m. (n).

fastuous FASTUOUS

, a. garvvī -rvviṇī -rvvi (n) sāvalepaḥ -pā -paṃ uddhataḥ -tā -taṃ.

fat FAT

, a. pīvaraḥ -rā -rī -raṃ pīnaḥ -nā -naṃ medasvī -svinī -svi (n) puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ puṣṭāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ māṃsalaḥ -lā -laṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlakāyaḥ -yā -yaṃ pyānaḥ -nā -naṃ āpyānaḥ -nā -naṃ prapyānaḥ -nā -naṃ sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ -tā -taṃ pīvā -vā -va (n) tundī -ndinī -ndi (n) tundikaḥ -kā -kaṃ ucchūnaḥ -nā -naṃ kuṇṭakaḥ -kī -kaṃ.

--(Fertile) sphītaḥ -tā -taṃ; 'fat land,' urvvarā.

fat FAT

, s. medaḥ n. (s) vasā vapā māṃsasāraḥ māṃsasnehaḥ ghṛtaṃ.

to fat To FAT

, v. a. pyai in caus. (pyāyayati -yituṃ) āpyai puṣ in caus. (poṣa- yati -yituṃ) sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) sthūlīkṛ pīvarīkṛ puṣṭīkṛ.

to fat To FAT

, v. n. āpyai (c. 1. -pyāyate -pyātuṃ), puṣ (c. 4. puṣyati poṣṭuṃ), pīvarībhū.

fat FAT

. s. (tub) bhāṇḍaṃ. See VAT.

fatal FATAL

, a. (Proceeding from fate, relating to it) daivaḥ -vī -vaṃ -vikaḥ -kī -kaṃ daiṣṭikaḥ -kī -kaṃ kārttāntikaḥ -kī -kaṃ daivaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ daivavaśaḥ -śā -śaṃ niyataḥ -tā -taṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ.

--(Deadly, calamitous) prāṇaghātakaḥ -kā -kaṃ prāṇaharaḥ -rā -raṃ prāṇāntikaḥ -kī -kaṃ or prāṇāntakaḥ prāṇanāśakaḥ -kī -kaṃ mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ mārātmakaḥ -kā -kaṃ sāṅghātikaḥ -kī -kaṃ mārakaḥ -kā -kaṃ antakaraḥ -rā -raṃ vyāpādakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ anāyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ marmmā-ntikaḥ -kī -kaṃ marmmabhedī -dinī -di (n) durantaḥ -ntā -ntaṃ durvipākaḥ -kā -kaṃ.

fatalism FATALISM

, s. daivāyattatā daivādhīnatā daivavaśitvaṃ daivacintā daivikatā daiṣṭikatā.

fatalist FATALIST

, s. daivaparaḥ daivādhīnaḥ daivāyattaḥ daivaparāyaṇaḥ daivacintakaḥ.

fatality FATALITY

, s. āvaśyakatā avaśyakatvaṃ bhavitavyatā kṛtāntaḥ niyatiḥ f.

fatally FATALLY

, adv. (By necessity) daivāt daivavaśāt daivaniyogāt.

--(Mortally) prāṇanāśena sanāśaṃ ātyayikaṃ.

fate FATE

, s. daivaṃ kṛtāntaḥ vidhātā m. (tṛ) vidhiḥ m. bhāgadheyaṃ bhāgyaṃ niyatiḥ f., bhavitavyatā diṣṭaṃ daivikaṃ adṛṣṭaṃ kālaniyogaḥ kālaḥ kāla-dharmmaḥ gatiḥ f., vyasanaṃ karmma n. (n) karmmavaśaḥ kāryyavaśaḥ prāktanaṃ.

--(Death) mṛtyuḥ m., nāśaḥ vināśaḥ kṣayaḥ; 'ill-fate,' durdaivaṃ daurbhāgyaṃ; 'good-fate,' saubhāgyaṃ.

fated FATED

, a. daivaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ kālaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ daivanirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niyataḥ -tā -taṃ daivikaḥ -kī -kaṃ daiṣṭikaḥ -kī -kaṃ bhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'one whose fated time is come,' prāptakālaḥ -lā -laṃ; 'well-fated,' subhāgyaḥ -gyā -gyaṃ saubhāgyavān -vatī -vat (t) puṇyavān &c.; 'ill-fated,' durdaivagrastaḥ -stā -staṃ daivopahataḥ -tā -taṃ.

father FATHER

, s. pitā m. (tṛ) janakaḥ jananaḥ janitā m. (tṛ) janayitā m. (tṛ) janmadaḥ tātaḥ prasavitā m. (tṛ) prajāvān m. (t) dhātā m. (tṛ) vaptā m. (ptṛ) vāpaḥ dehakṛt m., sambhūḥ m.; 'of a family,' kulapatiḥ m.; 'of a son,' putrī m. (n) sutī m. (n); 'father and mother,' mātāpitarau m. du. or mātarapitarau tātajanayitryau f. du.; 'father of all,' viśvadhātā. m. (tṛ).

--(Title of respect) guruḥ ācāryyaḥ.

father-in-law FATHER-IN-LAW

, s. śvaśuraḥ dharmmapitā m. (tṛ) pūjyaḥ; 'father and mother -in -law,' śvaśrūśvaśurau m. du.

to father To FATHER

, v. a. putraṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), poṣyaputraṃ or kṛtrimaputraṃ grah.

--(Acknowledge as one's own) svīkṛ.

--(Ascribe to another as his offspring, or production) putrāropaṇaṃ kṛ kiñcit parasmai āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) tena prasutaṃ or tena viracitam iti vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ).

fatherhood FATHERHOOD

, s. pitṛtvaṃ -tā janakatvaṃ -tā -pitṛbhāvaḥ prajāvattvaṃ pitṛdharmmaḥ.

father-land FATHER-LAND

, s. paitṛkabhūmiḥ f., paitṛkadeśaḥ paitṛkaviṣayaḥ janmabhūmiḥ f., mūlabhūmiḥ.

fatherless FATHERLESS

, a. apitṛkaḥ -kā -kaṃ pitṛhīnaḥ -nā -naṃ tātahīnaḥ -nā -naṃ chamaṇḍaḥ or chemaṇḍaḥ m. only, anāthaḥ -thā -thaṃ nirṇāthaḥ -thā -thaṃ.

fatherliness FATHERLINESS

, s. pitṛtulyatā tātatulpatā paitṛkatvaṃ vātsalyaṃ.

fatherly FATHERLY

, a. pitṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ pitṛtulyaḥ -lyā -lyaṃ tātatulyaḥ -lyā -lyaṃ tātalaḥ -lā -laṃ paitṛkaḥ -kī -kaṃ or paitrikaḥ paitraḥ -trī -traṃ pitṛnirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ manojavaḥ -vā -vaṃ.

fatherly FATHERLY

, adv. pitṛvat janakavat tātavat pitṛrūpeṇa janakarūpeṇa.

fathom FATHOM

, s. (Measure of length) vyāmaḥ vyāyāmaḥ nyagrodhaḥ.

--(Pene-tration) vedhaḥ -dhanaṃ marmmavedhaḥ.

to fathom To FATHOM

, v. a. (Sound the depth) veghaṃ or gāmbhīryyaṃ or talaṃ parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or in caus. (māpayati -yituṃ).

--(Penetrate) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ); 'one's designs,' marmma vyadh abhiprāyaṃ parīkṣ or nirūp.

fathomless FATHOMLESS

, a. atalasparśaḥ -rśā -rśaṃ agādhaḥ -dhā -dhaṃ anavagāhyaḥ -hyā -hyaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ agamyatalaḥ -lā -laṃ.

fatidical FATIDICAL

, a. bhaviṣyadvācakaḥ -kā -kaṃ bhaviṣyatpradarśakaḥ -kā -kaṃ.

fatigue FATIGUE

, s. klāntiḥ f., śrāntiḥ f., klamaḥ śramaḥ āyāsaḥ pariśramaḥ pariśrāntiḥ f., khedaḥ kleśaḥ klamitvaṃ klamathaḥ avasādaḥ glāniḥ f., kaṣṭaṃ vyāyāmaḥ kāyakleśaḥ tandrā; 'inured to fatigue,' jitaśramaḥ -mā -maṃ.

to fatigue To FATIGUE

, v. a. khid in caus. (khedayati -yituṃ) klam in caus. (klamayati -yituṃ) pariklam āyas in caus. (-yāsayati -yituṃ) śram in caus. (śramayati -yituṃ) pariśram sad in caus. (sādayati -yituṃ) avasad glai in caus. (glapayati -yituṃ) pariglai kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), śrāntiṃ jan in caus. (janayati -yituṃ).

fatigued FATIGUED

, p. p. śrāntaḥ -ntā -ntaṃ pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ śramārttaḥ -rttā -rttaṃ jātaśramaḥ -mā -maṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ kheditaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kliśitaḥ -tā -taṃ kleśitaḥ -tā -taṃ glānaḥ -nā -naṃ pariglānaḥ -nā -naṃ klamī -minī -mi (n) śramī -miṇī -mi (n) avasannaḥ -nnā -nnaṃ avasāditaḥ -tā -taṃ saśramaḥ -mā -maṃ; 'to be fatigued,' śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), khid (c. 4. khidyate khettuṃ), klam (c. 4. klāmyati klamituṃ), kaṣṭa (nom. kaṣṭāyate).

fatiguing FATIGUING

, a. śramakaraḥ -rī -raṃ śramajanakaḥ -kā -kaṃ kleśakaḥ -kī -kaṃ.

fatness FATNESS

, s. sthūlatā sthaulyaṃ medasvitā puṣṭatā puṣṭiḥ f., pīnatā pīvaratvaṃ sphītiḥ f., medovṛddhiḥ f., sphātiḥ f., unmedā śarīrasthūlatā sthūlakāyatvaṃ āpyāyanaṃ.

to fatten To FATTEN

, v. a. pyai in caus. (pyāyayati -yituṃ) āpyai puṣ in caus. (poṣayati -yituṃ) sthūlīkṛ pībarīkṛ puṣṭīkṛ; sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) saṃvṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ).

to fatten To FATTEN

, v. n. āpyai (c. 1. -pyāyate -pyātuṃ), puṣ (c. 4. puṣyati poṣṭuṃ), sthūlībhū pīvarībhū saṃvṛdh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ).

fattened FATTENED

, p. p. puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ puṣṭāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ vṛṃhitaḥ -tā -taṃ sthūlīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃvardhitamāṃsaḥ -sā -saṃ.

fattening FATTENING

, a. pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ puṣṭidaḥ -dā -daṃ vṛṃhaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

fatty FATTY

, a. medasvī -svinī -svi (n) māṃsalaḥ -lā -laṃ sasnehaḥ -hā -haṃ.

fatuity FATUITY

, s. mūrkhatā maurkhyaṃ mūḍhatā mohaḥ bāliśatā mugdhatā.

fatuous FATUOUS

, a. mūrkhaḥ -rkhā -rkhaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bāliśamatiḥ -tiḥ -ti durbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durmatiḥ -tiḥ -ti alpadhīḥ -dhīḥ -dhi.

faucet FAUCET

, s. bhāṇḍaniveśito jalanirgamayogyo nāḍiviśeṣaḥ.

fault FAULT

, s. doṣaḥ aparādhaḥ santuḥ m., bhramaḥ chidraṃ aguṇaḥ pāpaṃ dūṣaṇaṃ pramādaḥ karmmadoṣaḥ vyatikramaḥ paravācyaṃ.

--(Find fault with) nind (c. 1. nindati -ndituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), doṣīkṛ.

fault-finder FAULT-FINDER

, s. doṣagrāhī -hiṇī -hi (n) doṣagrāhakaḥ -kā -kaṃ nindakaḥ -kā -kaṃ pāpadarśī -rśinī -rśi (n) chidrānusārī -riṇī -ri (n) chidrānveṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

faultily FAULTILY

, adv. dopeṇa aparādhena sadoṣaṃ sāparādhaṃ pramādena anyathā.

faultiness FAULTINESS

, s. aparādhitā -tvaṃ doṣitā -tvaṃ doṣavattvaṃ sāparādhatā sadopatvaṃ duṣṭatā vācyatā.

faultless FAULTLESS

, a. nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ aparādhahīnaḥ -nā -naṃ apāpaḥ -pā -paṃ anaghaḥ -ghā -ghaṃ anavadyaḥ -dyā -dyaṃ akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anenāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirāgāḥ -gāḥ -gaḥ (s) niśchidraḥ -drā -draṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ; 'in form,' avyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ śuddharūpaḥ -pī -paṃ.

faultlessness FAULTLESSNESS

, s. nirdoṣatvaṃ niraparādhatvaṃ doṣahīnatā viśuddhatā.

faulty FAULTY

, a. doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) aparādhī -dhinī -dhi (n) doṣavān -vatī -vat (t) nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣikaḥ -kī -kaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ prāmādikaḥ -kī -kaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prāpta-doṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ vitathaḥ -thā -thaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ; 'full of faults,' bahudoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'a faulty statement,' mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ; 'a faulty conclusion,' apasiddhāntaḥ.

faun FAUN

, s. (Sylvan deity) vanadevatā sthalīdevatā vanecaraḥ.

to favor To FAVOR

, v. a. anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anukūla (nom. anukūla-yati -yituṃ), upakṛ upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ prasādaṃ kṛ anupāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), pratipāl bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), anurudh (c. 4. -rudhyati -roddhuṃ), juṣ (c. 6. juṣate joṣituṃ), rakṣāṃ kṛ prasanno bhū or as snehaṃ kṛ kṛpāṃ kṛ parapriyaṃ or parahitam iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ).

--(Resemble) sarūpaḥ -pī -paṃ bhū or as; 'a child that favors his father,' pitṛrūpaḥ putraḥ; 'fortune favors the brave,' sāhase śrīḥ prativasati.

favor FAVOR

, s. (Kind regard, friendly disposition) prasādaḥ anugrahaḥ anukūlatā ānukūlyaṃ prasannatā prītiḥ f., priyatā snehaḥ anurodhaḥ hitecchā hitepsā.

--(Support, countenance) āgrahaḥ saṅgrahaḥ grahaḥ āśrayaḥ saṃśrayaḥ ādhāraḥ anupālanaṃ sāhāyyaṃ upakāraḥ puraskāraḥ saṃvardhanaṃ vardhanaṃ śaraṇyatā abhyupapattiḥ f.

--(Kind act) upakṛtaṃ upakāraḥ sukṛtaṃ sukṛtiḥ f., upacāraḥ priyaṃ hitaṃ.

--(Leave, permission) anumatiḥ f., anujñā; 'to ask a favour,' prasad (c. 10. -sādayate -yituṃ), with acc. of person, upakāraṃ prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ); 'I ask you as a favor not to be angry with me,' prasādaye tvāṃ na me kroddhum arhasi; 'conciliate the favor,' ārādh (c. 10. -rādha-yati -yituṃ), anurañj in caus. (-rañjayati -yituṃ).

favorable FAVORABLE

, a. prasannaḥ -nnā -nnaṃ suprasannaḥ -nnā -nnaṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) anukūlaḥ -lā -laṃ ānugrāhakaḥ -kī -kaṃ hitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) priyaiṣī &c., hitakāmaḥ -mā -maṃ hitepsuḥ -psuḥ -psu hitaḥ -tā -taṃ suhitaḥ -tā -taṃ priyakāraḥ -rī -raṃ priyaṅkaraḥ -rī -raṃ hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi arthakṛt upakārakaḥ -kā -kaṃ.

--(Tending to promote) utpādakaḥ -kā -kaṃ; 'favorable to wealth,' arthotpādakaḥ -kā -kaṃ; 'to longevity,' āyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ; 'to be favorable,' prasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ); 'I am favorable to you,' prasanno'smi tava.

favorableness FAVORABLENESS

, s. prasannatā anukūlatā ānukūlyaṃ hitabuddhitvaṃ.

favorably FAVORABLY

, adv. prasannaṃ prasādena anugraheṇa sānugrahaṃ sānukūlyaṃ priyaṃ.

favored FAVORED

, p. p. anugṛhītaḥ -tā -taṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ pratipālitaḥ -tā -taṃ.

favorer FAVORER

, s. anugrāhī m. (n) anugrāhakaḥ upakārakaḥ anupālakaḥ.

favorite FAVORITE

, s. priyaḥ -yā supriyaḥ -yā vallabhaḥ -bhā subhagaḥ -gā hṛdayapriyaḥ -yā snehapātraṃ prītipātraṃ; 'general favorite,' sarvvapriyaḥ; 'a royal favorite,' nṛpavallabhaḥ rājavallabhaḥ; 'a favorite wife,' subhagā.

favorite FAVORITE

, a. priyaḥ -yā -yaṃ priyatamaḥ mā -maṃ hṛdayapriyaḥ -yā -yaṃ dayitaḥ -tā -taṃ iṣṭatamaḥ -mā -maṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ.

favoritism FAVORITISM

, s. pakṣapātitā pakṣānugrahaḥ pakṣodgrāhitvaṃ pakṣatā snehaḥ.

fawn FAWN

, s. mṛgaśāvakaḥ mṛgapotakaḥ hariṇaśiśuḥ m., hariṇavatsaḥ kuraṅgaḥ; 'fawn-eyed,' kuraṅganayanaḥ -nā -nī -naṃ.

to fawn To FAWN

, v. n. (Bring forth a fawn) mṛgaśāvakaṃ or kuraṅgaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ).

[Page 263b]
to fawn upon To FAWN UPON

, v. n. sāṣṭāṅgapātaṃ praṇamya sāntv or śāntv (c. 10. sāntva-yati -yituṃ), abhiśāttv upasāntv pariśāntv or lal (c. 10. lāla-yati -yituṃ).

fawner FAWNER

, s. sāṣṭāṅgapātaṃ praṇamya sāntvakāraḥ lālī m. cāṭukāraḥ.

fawning FAWNING

, s. aṣṭāṅgapraṇāmapūrvvaṃ sāntvanaṃ or lālanaṃ aticāṭukāraḥ.

fawningly FAWNINGLY

, adv. sāṣṭāṅgapātaṃ añjalikarmmapūrvvaṃ ekāntacāṭukāreṇa.

fay FAY

, s. vidyādharī piśācī yoginī rākṣasī. See FAIRY.

fealty FEALTY

, s. bhaktiḥ f., prabhubhaktiḥ f., bhaktatā prabhubhaktatā āsaktiḥ f., anuṣaṅgaḥ.

fear FEAR

, s. bhayaṃ bhītiḥ f., bhīrutā trāsaḥ santrāsaḥ paritrāsaḥ sādhvasaṃ śaṅkā āśaṅkā daraḥ -raṃ bhīṣmaṃ bhīṣaṇaṃ; 'removal of fear,' bhayapratīkāraḥ; 'causing fear,' bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayakārakaḥ -kā -kaṃ bhayadaḥ -dā -daṃ bhayapradaḥ -dā -daṃ; 'cause of fear,' bhayahetuḥ m.; 'agitated by fear,' bhayavihvalaḥ -lā -laṃ; 'through fear,' bhayāt trāsāt bhītyā bhīteḥ śaṅkayā; 'through fear of punishment,' daṇḍabhayāt.

to fear To FEAR

, v. a. bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ) with abl. or gen. c. So also prabhī vibhī tras (c. 4. trasyati trasituṃ), vitras udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), pravyath all with abl. c., śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk with acc. c., tark (c. 10. tarkayati -yituṃ).

to fear To FEAR

, v. n. tras (c. 4. trasyati trasituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), udvignībhū bhayārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū or as; 'do not fear,' mā bhaiṣīḥ mā trāsīḥ or mā trasīḥ.

fearful FEARFUL

, a. (Affected by fear, timid) bhayārttaḥ -rttā -rttaṃ bhayāturaḥ -rā -raṃ bhīruḥ -ruḥ -ru -rukaḥ -kā -kaṃ sabhayaḥ -yā -yaṃ bhītaḥ -tā -taṃ sasādhvasaḥ -sā -saṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ trastaḥ -stā -staṃ santrastaḥ -stā -staṃ dīnaḥ -nā -naṃ trasnuḥ -snuḥ -snu bhīlukaḥ -kā -kaṃ daritaḥ -tā -taṃ.

--(Terrible) bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayānakaḥ -kī -kaṃ bhayāvahaḥ -hā -haṃ trāsakaraḥ -rī -raṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ raudraḥ -drī -draṃ ghoraḥ -rā -raṃ bhīmaḥ -mā -maṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhīṣmaḥ -ṣmā -ṣmaṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ.

fearfully FEARFULLY

, adv. (With fear) sabhayaṃ satrāsaṃ bhayena sasādhvasaṃ saśaṅkaṃ.

--(Terribly) dāruṇaṃ ghoraṃ bhairavaṃ bhayānakaṃ.

fearfulness FEARFULNESS

, s. bhīrutā bhītatvaṃ sabhayatvaṃ santrastatā raudratā.

fearless FEARLESS

, a. nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhayaḥ -yā -yaṃ abhītaḥ -tā -taṃ vibhītaḥ -tā -taṃ aśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ niḥśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ viśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ nirviśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ abhīruḥ -ruḥ -ru apabhīḥ -bhī -bhi apaśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ niḥ-sādhvasaḥ -sā -saṃ vigatabhayaḥ -yā -yaṃ akutobhayaḥ -yā -yaṃ niḥsaṃśayaḥ -yā -yaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

fearlessly FEARLESSLY

, adv. nirbhayaṃ abhayaṃ niḥśaṅkaṃ abhītavat sāhasena; 'acting fearlessly,' nirvāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

fearlessness FEARLESSNESS

, s. nirbhayatvaṃ abhītiḥ f., abhītatā abhayaṃ -yatvaṃ śauryyaṃ.

feasibility FEASIBILITY

, s. śakyatā sādhyatā karaṇīyatā sambhāvyatā upapādyatvaṃ.

feasible FEASIBLE

, a. sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ karaṇīyaḥ -yā -yaṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ karttuṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ sukaraḥ -rā -raṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ upapādyaḥ -dyā -dyaṃ kṛtyaḥ -tyā -tyaṃ sugamaḥ -mā -maṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sulabhaḥ -bhā -bhaṃ.

feast FEAST

, s. (Festival) utsavaḥ mahaḥ parvva n. (n) yātrā yātrotsavaḥ uddharṣaḥ uddhavaḥ parvvarīṇaṃ abhyudayaḥ kṣaṇaḥ carcarī; 'a great feast,' mahotsavaḥ.

--(Entertainment) satkriyā sahabhojanaṃ sambhojanaṃ uttamā-nnasambhāraḥ paramānnasambhāraḥ; 'feast of lanterns,' dīpotsavaḥ; 'feast to the eye,' nayanotsavaḥ.

to feast To FEAST

, v. n. paramānnāni bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), uttamāhāraṃ kṛ uttama-bhojanaṃ kṛ uttamānnena tṛpa (c. 4. tṛṣyati), utsavaṃ kṛ mahotsavaṃ kṛ.

[Page 264a]
to feast To FEAST

, v. a. uttamānnaiḥ or bhojanaviśeṣaiḥ santṛp (c. 10. -tarpayati -yituṃ) or mantuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) paramānnāni bhuj in caus. (bhoja-yati -yituṃ) satkṛ.

feasted FEASTED

, p. p. satkṛtaḥ -tā -taṃ paramānnasantarpitaḥ -tā -taṃ.

feasting FEASTING

, s. utsavakaraṇaṃ paramānnabhojanaṃ uttamāhārakaraṇaṃ sahabhojanaṃ.

feat FEAT

, s. karmma n. (n) caritraṃ ceṣṭitaṃ aḍbhutakarmma n., āścaryyakarmma n.

feather FEATHER

, s. pakṣaḥ parṇaḥ garut m., picchaṃ patatraṃ patraṃ pakṣma n. (n) vājaḥ tanuruhaḥ; 'of a peacock,' mayūrapicchaṃ; 'of an arrow,' puṅkhaḥ śarapuṅkhā śarapakṣaḥ patraṃ vājaḥ maṇikācaḥ.

feather-bed FEATHER-BED

, s. pakṣapūritaṃ śayanaṃ pakṣaśayyā mṛduśayanaṃ komalaparyyaṅkaḥ sukhasparśaprastaraḥ.

feathered FEATHERED

, a. pakṣī -kṣiṇī -kṣi (n) pakṣavān -vatī -vat (t) pakṣā-cchāditaḥ -tā -taṃ pakṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ garutmān -tmatī -tmat (t) patrī -triṇī -tri (n) patatrī -triṇī -tri (n).

feathery FEATHERY

, a. pakṣatulyaḥ -lyā -lyaṃ pakṣasadṛśaḥ -śī -śaṃ pakṣasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

feature FEATURE

, s. (Form of the face) vadanākṛtiḥ f., vadanākāraḥ vadanarekhā mukharekhā mukhāvayavaḥ vadanāvayavaḥ.

--(Form, cast) ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃskāraḥ saṃsthānaṃ rūpaṃ mūrttiḥ f.

to feaze To FEAZE

, v. a. udgranth (c. 1. -granthati -nthituṃ, c. 9. -grathnāti), samudgranth.

febriculose FEBRICULOSE

, a. īṣajjvarī -riṇī -ri (n) īṣajjvarāturaḥ -rā -raṃ.

febrifacient FEBRIFACIENT

, a. jvarakaraḥ -rā -raṃ jvarotpādakaḥ -kā -kaṃ.

febrifuge FEBRIFUGE

, a. jvaraghnaḥ -ghnī -ghnaṃ jvaranāśakaḥ -kā -kaṃ jvarāntakaḥ -kā -kaṃ jvarahantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) jvaranivārakaḥ -kā -kaṃ; 'a febrifuge,' jvaranāśakam auṣadhaṃ jvarāpahā.

febrile FEBRILE

, a. jvarī -riṇī -ri (n) jvaritaḥ -tā -taṃ jvarajaḥ -jā -jaṃ.

february FEBRUARY

, s. phālgunaḥ māghaḥ tapasyaḥ phālgunikaḥ vatsarasya dvitīyamāsaḥ.

fecal FECAL

, a. malamayaḥ -yī -yaṃ śakṛnmayaḥ -yī -yaṃ viṇmayaḥ -yī -yaṃ malinaḥ -nā -naṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ khalī -linī -li (n).

feces FECES

, s. malaṃ purīṣaṃ viṣṭhā viṭ f. (ṣ) uccāraḥ uccaritaṃ śamalaṃ gūthaḥ avaskaraḥ apaskaraḥ varccaskaḥ dūryyaṃ.

--(Dregs) malaṃ khalaṃ kalkaṃ kiṭṭaṃ ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ kalaṅkaḥ; 'to discharge feces,' purīṣotsargaṃ kṛ viṇmūtrotsargaṃ kṛ.

feculence FECULENCE

, s. mālinyaṃ samalatā ameghyatā malavattvaṃ kaluṣatā malaṃ.

feculent FECULENT

, a. samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) malinaḥ -nā -naṃ malīmasaḥ -sā -saṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ khalī -linī -li (n) kalkī -lkinī -lki (n) kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) viḍbhavaḥ -vā -vaṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n).

fecund FECUND

, a. bahuprajaḥ -jā -jaṃ bahvapatyaḥ -tyā -tyaṃ abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ bahuphaladaḥ -dā -daṃ prajaniṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu; 'fecund soil,' urvvarā.

to fecundate To FECUNDATE

, v. a. saphalīkṛ bahuphaladīkṛ retaḥ or parāgaṃ sic (c. 6. siñcati sektuṃ).

fecundation FECUNDATION

, s. saphalīkaraṇaṃ abandhyīkaraṇaṃ parāgasekaḥ retaḥsecanaṃ.

fecundity FECUNDITY

, s. sāphalyaṃ saphalatā phalavattvaṃ janakatā abandhyatā sphītiḥ f., prasavanaṃ prasavitvaṃ sāvakatvaṃ prajaniṣṇutā.

fed FED

, p. p. puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ puṣitaḥ -tā -taṃ poṣitaḥ -tā -taṃ bhṛtaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ santarpitaḥ -tā -taṃ aśitaḥ -tā -taṃ āśitaḥ -tā -taṃ; 'well-fed,' supuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ svāśitaḥ -tā -taṃ; 'ill-fed,' vipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'fed on by cattle,' aśitaṅgavīnaḥ -nā -naṃ; 'having fed,' bhojayitvā.

federal FEDERAL

, a. sāṅghātikaḥ -kī -kaṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ sahitaḥ -tā -taṃ.

federate FEDERATE

, a. sandhitaḥ -tā -taṃ kṛtasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

fee FEE

, s. (Recompense) śulkaḥ -lkaṃ pāritoṣikaṃ vetanaṃ bhāṭiḥ f., bhāṭakaḥ dakṣiṇā upapradānaṃ upāyanaṃ nistāraḥ pratiphalaṃ.

--(Land granted by a lord) bhūsvāminā svaparicarahaste samarpitā bhūmiḥ; 'fee-simple,' svādhīnabhūmiḥ f.

to fee To FEE

, v. a. pāritoṣikaṃ dā vetanaṃ dā upapradānena parituv in caus. (-toṣayati -yituṃ) or santuṣ utkocaṃ dā.

feeble FEEBLE

, a. alpabalaḥ -lā -laṃ durbalaḥ -lā -laṃ alpaśaktiḥ -ktiḥ -kti alpavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ alyasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ alpatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) śithilabalaḥ -lā -laṃ śithilaśaktiḥ -ktiḥ -kti nirbalaḥ -lā -laṃ balahīnaḥ -nā -naṃ sāmarthyahīnaḥ -nā -naṃ kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ śithilaḥ -lā -laṃ phalguḥ -lguḥ -lgu visrastatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ klīvaḥ -vā -vaṃ chātaḥ -tā -taṃ śātaḥ -tā -taṃ amāṃsaḥ -sā -saṃ.

feeble-minded FEEBLE-MINDED

, a. alyabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durmatiḥ -tiḥ -ti alpadhīḥ -dhīḥ -dhi.

feebleness FEEBLENESS

, s. daurbalyaṃ alpaśaktitvaṃ alpabalaṃ balaśaithilyaṃ śaktiśaithilyaṃ śithilatā kṣīṇatā kṣīṇaśaktitvaṃ vīryyahāniḥ f., śaktihīnatā sattvahāniḥ f., tejohīnatā atejaḥ n. (s) aśaktiḥ f., asāmarthyaṃ sāmarthyahīnatā avasādaḥ visraṃsā klaivyaṃ.

feebly FEEBLY

, adv. alpabalena alpaśaktyā durbalaṃ nirbalaṃ daurbalyena.

to feed To FEED

, v. a. (Give to eat) bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) aś in caus. (āśayati -yituṃ) prāś in caus., bhojanaṃ or annaṃ dā.

--(Nourish) puṣ (c. 1. poṣati -ṣituṃ, c. 9. puṣṇāti, c. 10. poṣayati -yituṃ), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ annena santuṣ in caus. (-toṣayati -yituṃ) or santṛp in caus. (-tarpayati -yituṃ) or saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ).

--(Pasture) car in caus. (cārayati -yituṃ).

--(Supply) upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ); 'to be plentifully fed,' āpṝ in pass. (-pūryyate).

to feed To FEED

, v. n. (Eat) bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj aś (c. 9. aśnāti aśituṃ), samaś paryyaś prāś khād (c. 1. khādati -dituṃ), ada (c. 2. atti -ttuṃ), bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), annena pṝ in pass. (pūryyate) or puṣ (c. 4. puṣpati poṣṭuṃ).

--(Graze) car (c. 1. carati -rituṃ), tṛṇ (c. 8. tṛṇoti tarṇoti -rṇituṃ tṛṇaṃ bhuj.

feed FEED

, s. (Provender, fodder) bhakṣyaṃ bhojyaṃ vidhā vidhānaṃ vidhiḥ m., gavādanaṃ aśvādanaṃ.

--(Quantity of corn, &c. eaten by a horse at once) yat tṛṇadhānyādi ekavāre aśvena bhujyate; 'day's feed for a cow,' gavāhnikaṃ.

feeder FEEDER

, s. (Giver of food) bhojayitā m. (tṛ) āśayitā m. (tṛ) poṣṭā m. (ṣṭṛ) poṣayitā m. (tṛ) āhāradātā m. (tṛ) annadātā m.

--(One that eats) bhakṣakaḥ khādakaḥ attā m. (ttṛ) bhoktā m. (ktṛ) bhakṣayitā m. (tṛ) bhojī m. (n) āśī m. (n); 'on grain,' śasyabhakṣakaḥ śasyādaḥ śasyād; 'on grass,' tṛṇajambhaḥ; 'on flesh,' māṃsabhakṣaḥ piśitāśanaḥ kravyādaḥ kravyād māṃsabhuk m. (j); 'on fruit,' phalāśī m. (n) phalāśanaḥ.

feeding FEEDING

, s. (Giving food) āhāradānaṃ annadānaṃ poṣaṇaṃ pālanaṃ bharaṇaṃ.

--(Eating) bhakṣaṇaṃ khādanaṃ bhojanaṃ aśanaṃ prāśanaṃ jakṣaṇaṃ grasanaṃ abhyavaharaṇaṃ; 'upon grain,' śasyabhakṣaṇaṃ.

to feel To FEEL

, v. a. (Perceive by the touch) spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), saṃspṛś parispṛś hastena or pāṇinā parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or parimṛś or mṛś or ālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

--(Try by touch) sparśena or hastasamparkeṇa parokṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ); 'to feel the pulse,' nāḍīṃ parīkṣ nāḍīparīkṣāṃ kṛ.

--(Suffer, experience) anubhū upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam vid (c. 10. vedayate -yituṃ), suc (c. 10. sūcayati -yituṃ); 'one who feels pain,' anubhūtavpathaḥ jātavyathaḥ āhitavyathaḥ.

--(Be affected with) upahataḥ -tā -taṃ bhū or as.

--(Know) jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ).

--(Feel for the woes of another) parasya samaduḥkhaḥ -khā -khaṃ bhū or as paraduḥkhavṛttāntaṃ śrutvā kāruṇyaṃ sūc or kṛ anukamp (c. 1. -kampate -mpituṃ).

feel FEEL

, s. sparśaḥ spṛṣṭiḥ f., saṃsparśaḥ samparkaḥ parimarśaḥ.

feeler FEELER

, s. (Of an insect) kīṭamastakāgre parāmarśayogyaṃ sūkṣmaśṛṅgaṃ.

feeling FEELING

, s. (Sense of touch) sparśaḥ sparśajñānaṃ sparśendriyaṃ spṛṣṭiḥ f., saṃsparśaḥ parimarśaḥ parāmarśaḥ samparkaḥ.

--(Sensation, perception) saṃvedaḥ vedanaṃ bodhaḥ jñānaṃ cetanā caitanyaṃ cit f., cicchaktiḥ f., upagamaḥ upāgamaḥ upalambhaḥ upalabdhiḥ f.

--(Emotion, sentiment) rasaḥ bhāvaḥ cittavṛttiḥ f., rāgaḥ cittarāgaḥ cittavikāraḥ.

--(Feeling for others) kṛpā dayā anukampā karuṇā samaduḥkhatvaṃ; 'the feelings,' cetaḥ n. (s) cittaṃ caitanyaṃ hṛdayaṃ.

feeling FEELING

, part. or a. (Sentient) cetanaḥ -nā -naṃ cetakaḥ -kī -kaṃ cetanāvān -vatī -vat (t).

--(Impassioned, affecting) rasikaḥ -kā -kī -kaṃ rasī -sinī -si (n) rasavān -vatī -vat (t) bhāvikaḥ -kā -kī -kaṃ rāgī -giṇī -gi (n) hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ.

feelingly FEELINGLY

, adv. sarasaṃ sarāgaṃ hṛdayaṅgamaprakāreṇa kṛpāpūrvvaṃ sānukampaṃ.

feet FEET

, s. pl. pādau m. du., caraṇe n. du.; 'ornament for the feet,' nūpuraḥ.

to feign To FEIGN

, v. a. (Invent) manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or parikḷp or sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ).

--(Pretend) chadma kṛ chal (c. 10. chalayati -yituṃ), kapaṭaṃ kṛ vpājaṃ kṛ dhvajīkṛ kūṭaṃ kṛ; 'to feign one's self asleep,' ātmānaṃ prasuptam iva dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) or mithyāprasuptaḥ -ptā -ptaṃ bhū or as; 'feigning himself dead,' ātmānaṃ mṛtavat sandarśya; 'feigning himself just,' sādhuveśadhārī m. (n).

feigned FEIGNED

, p. p. or a. kalpitaḥ -tā -taṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ; 'a feigned dress,' kapaṭaveśaḥ chadmaveśaḥ; 'in a feigned dress,' chadmaveśī m. (n); 'a feigned ascetic,' chadmatāpasaḥ vaiḍālavratikaḥ vakavratī m. (n); 'feigned kindness,' mithyopacāraḥ.

feignedly FEIGNEDLY

, adv. mithyā sakapaṭaṃ sakūṭaṃ savyājaṃ chalena chadmanā asatyaṃ.

feigner FEIGNER

, s. parikalpakaḥ kūṭakaḥ chadmaveśī m. (n) kapaṭikaḥ chalī m. (n) pratārakaḥ; 'of madness,' unmattaliṅgī m. (n).

feint FEINT

, s. apadeśaḥ vyapadeśaḥ chadma n. (n) kūṭaḥ -ṭaṃ chalaṃ miṣaṃ kaitavaṃ nimittaṃ vyājaḥ kapaṭaḥ upadhā; 'mock attack,' mithyākramaṇaṃ mithyāghātaḥ.

to felicitate To FELICITATE

, v. a. maṅgalavacanaṃ or kalyāṇavacanaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), kalyaṃ vad kuśalavādaṃ kṛ maṅgalaṃ or kuśalaṃ bhūyād iti vad āmantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ), abhivand (c. 1. -vandate -ndituṃ), saṃvand abhivad (c. 10. -vādayate -yituṃ), abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ).

felicitated FELICITATED

, p. p. abhivanditaḥ -tā -taṃ abhinanditaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ.

felicitation FELICITATION

, s. abhivandanaṃ kalyavādaḥ kalpāṇavacanaṃ maṅgalavākyaṃ kalyaṃ kalpā kulyaṃ kuśalavādaḥ āśīrvādaḥ dhanyavādaḥ abhivādanaṃ.

felicitous FELICITOUS

, a. paramānanditaḥ -tā -taṃ paramasukhī -khinī -khi (n) ati-kalpāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

felicitously FELICITOUSLY

, adv. paramasukhena paramānandena atikalyāṇaṃ atisukhena.

felicity FELICITY

, s. paramasukhaṃ paramānandaḥ paramāhlādaḥ sukhaṃ saukhyaṃ atyantasukhaṃ harṣaḥ dhanyatā kalyāṇaṃ śarmma n. (n) prahlādaḥ śreyaḥ n. (s) niḥśreyasaṃ saubhāgyaṃ.

--(Heavenly) sadgatiḥ f., svargagatiḥ paramāgatiḥ f., siddhiḥ f., paramapadaṃ apavargaḥ mokṣaḥ.

feline FELINE

, a. vaiḍālaḥ -lī -laṃ -likaḥ -kī -kaṃ mārjjārīyaḥ -yā -yaṃ.

fell FELL

, a. (Cruel, savage) krūraḥ -rā -raṃ raudraḥ -drī -draṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ vyālaḥ -lā -laṃ.

fell FELL

, s. carmma n. (n) ajinaṃ dṛtiḥ m., kṛttiḥ f., paśucarmma n.

to fell To FELL

, v. a. pat in caus. (pātayati -yituṃ) avapat nipat avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), chid; avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), prakṛt avabhañj (c. 7. -bhanakti -bhaṃktuṃ), nibhañj prabhañj bhraṃś in caus. (bhraṃśayati -yituṃ) āghātena or prahāreṇa bhūmau pat in caus.

felled FELLED

, p. p. pātitaḥ -tā -taṃ nipātitaḥ -tā -taṃ avapātitaḥ -tā -taṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ avachinnaḥ -nnā -nnaṃ prabhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhraṃśitaḥ -tā -taṃ.

feller FELLER

, s. avapātakaḥ nipātakaḥ chettā m. (ttṛ) avachettā m.

fellifluous FELLIFLUOUS

, a. pittasrāvī -viṇī -vi (n) pittamayaḥ -yī -yaṃ pittapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

fellmonger FELLMONGER

, s. paśucarmmavikretā m. (tṛ) dṛtikrayavikrayikaḥ carmmakāraḥ.

fellness FELLNESS

, s. krūratā dāruṇyaṃ dāruṇatā raudratā ugratvaṃ naiṣṭhuryyaṃ paśutvaṃ.

felloe FELLOE

, s. (Of a wheel) nemiḥ f. See FELLY.

fellow FELLOW

, s. (Companion) sahāyaḥ sahacaraḥ saṅgī m. (n) anuṣaṅgī m., sahabhāvī m. (n) sahavarttī m. (n) bandhuḥ m., sajūḥ m. (s) mitraṃ.

--(Equal) vayasyaḥ savayāḥ m. (s) samavayaskaḥ tulyapadasthaḥ.

--(One of the same kind) sajātiḥ m., sajātīyaḥ savidhaḥ.

--(One of two or a pair) yamaḥ -mā -maṃ yamakaḥ -kā -kaṃ yugmakaḥ ekataraḥ -rā -raṃ.

--(Of a college) vidyālaye lābhālābhabhāgī m. (n) or āyabhāk m. or āyabhāgī m. (n).

--(Of a learned body) paṇḍitagaṇābhyantaraḥ ācāryyapaṃktyibhyantaraḥ.

--(Ofany association) gaṇābhyantaraḥ śreṇyabhyantaraḥ pāṃktyaḥ pāṃkteyaḥ.

--(Appellation of contempt) māṇavakaḥ manuṣpakaḥ jālmaḥ; 'poor fellow,' tapasvī m. (n); 'my good fellow,' bhadra saumya.

to fellow To FELLOW

, v. a. samāyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃyuj samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sandhā ekatrakṛ ekīkṛ tulpīkṛ.

fellow-citizen FELLOW-CITIZEN

, s. ekapauraḥ ekapuravāsī m. (n) ekanagarasthaḥ ekagrāmīṇaḥ ekagrāmanivāsī m. (n) sāṃsthānikaḥ.

fellow-citizenship FELLOW-CITIZENSHIP

, s. paurasakhyaṃ paurasāhāyyaṃ paurasāhityaṃ ekapauratvaṃ.

fellow-commoner FELLOW-COMMONER

, s. vidyālaye ācāryyagaṇasahabhojī kulīnachātraḥ.

fellow-councilor FELLOW-COUNCILOR

, s. sahamantrī m. (n) samantrī m., samasacivaḥ.

fellow-countryman FELLOW-COUNTRYMAN

, s. svadeśajaḥ svadeśīyaḥ ekadeśīyaḥ ekadeśavāsī m. (n) ekasthānajaḥ sāṃsthānikaḥ saṃsthaḥ.

fellow-creature FELLOW-CREATURE

, s. sajātiḥ m., sajātīyaḥ samānajātiḥ m., samānajātīyaḥ samabhūtaṃ samabhāvaḥ samajaḥ.

fellow-feeling FELLOW-FEELING

, s. samaduḥkhatvaṃ samaduḥkhasukhatvaṃ samabhāvaḥ kṛpā anukampā.

fellow-heir FELLOW-HEIR

, s. samāṃśī m. (n) samādhikārī m. (n) samāṃśabhāk m. See CO-HEIR.

fellow-helper FELLOW-HELPER

, s. sahakārī m. (n) sahakṛt m., sāhāyyakṛt m., sahāyaḥ.

fellow-laborer FELLOW-LABORER

, s. sahakarmmī m. (n) ekakarmmakārī m., sambhūyakārī m.

fellow-prisoner FELLOW-PRISONER

, s. sahavandiḥ f., ekakārāsthāyī m. (n) ekakārāguptaḥ.

fellow-scholar FELLOW-SCHOLAR

, s. sahādhyāyī m. (n) sahādhyetā m. (tṛ) sahaśiṣyaḥ sahachātraḥ.

fellow-servant FELLOW-SERVANT

, s. sahadāsaḥ sahabhṛtyaḥ ekaprabhusevakaḥ sahasevakaḥ.

fellowship FELLOWSHIP

, s. sahāyatā -tvaṃ sāhāyyaṃ sāhityaṃ sāhyaṃ saṃsargaḥ saṃsargitā saṅgaḥ saṅgatiḥ f., sāṅgatyaṃ saṅgitvaṃ saṅgamaḥ saṅghātaḥ saṃyogaḥ sāhacaryyaṃ samāgamaḥ saṃvāsaḥ maitryaṃ maitrī mitratvaṃ sakhyaṃ sauhṛdyaṃ.

--(In a college) vidyālaye āyabhāgitvaṃ or āyasaṃvibhāginaḥ padaṃ or adhikāraḥ or vṛttiḥ f.

[Page 266a]
fellow-soldier FELLOW-SOLDIER

, s. sahayudhvā m. (n) sahayudhvānaḥ sahayoddhā m. (ddhṛ) sahasainyaḥ.

fellow-student FELLOW-STUDENT

, s. sahādhyāyī m. (n) sahapāṭhakaḥ sahaśiṣyaḥ sahachātraḥ samachātraḥ sabradmacārī m. (n) satīrthaḥ satīrthyaḥ.

fellow-subject FELLOW-SUBJECT

, s. ekarājabhaktaḥ ekarājādhīnaḥ ekarājyavāsī m. (n).

fellow-sufferer FELLOW-SUFFERER

, s. sahaduḥkhī m. (n) samaduḥkhī m., samaduḥkhabhāgī m. (n) sahaduḥkhabhāk m. (j) samaduḥkhopetaḥ sahabhogī m. (n).

fellow-traveller FELLOW-TRAVELLER

, s. samadhvaḥ -dhvā samapathagaḥ sahayāyī m. (n) sahapathikaḥ sahagāmī m. (n) samādhvani varttamānaḥ samamārgeṇa yāyī m. (n).

fellow-worker FELLOW-WORKER

, s. sahakarmmī m. (n) ekakarmmakārī m. (n) sahakāraḥ sahakṛtvā m. (n).

felly FELLY

, adv. dāruṇaṃ krūraṃ niṣṭhuraṃ ugraṃ raudratayā paśuvat śvāpadavat.

felly FELLY

, s. (Of a wheel) nemiḥ f., cakranemiḥ cakraparidhiḥ m., pradhiḥ m., pradhimaṇḍalaṃ nīdhraṃ nīvraḥ.

felo-de-se FELO-DE-SE

, s. ātmahā m. (n) ātmaghātī m. (n) ātmatyāgī m. (n) kṛtajīvitatyāgaḥ ātmavyāpādakaḥ.

felon FELON

, s. ātatāyī m. (n) mahāpātakī m. (n) mahāpāpī m. (n) mahāparādhī m. (n) sāhasikaḥ.

--(Whitlow) nakhampacaḥ cipyaṃ.

felonious FELONIOUS

, a. ātatāyī -yinī -yi (n) jighāṃsuḥ -suḥ -su ghātī -tinī -ti (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasī -sinī -si (n) durācāraḥ -rā -raṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ badhodyataḥ -tā -taṃ sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

feloniously FELONIOUSLY

, adv. drohabuddhā drohacetasā drohacintanapūrvvaṃ duṣṭamatipūrvvaṃ.

felony FELONY

, s. ātatāyitā mahāpātakaṃ mahāpāpaṃ mahāparādhaḥ sāhasaṃ.

felt FELT

, p. p. anubhūtaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ upagataḥ -tā -taṃ viditaḥ -tā -taṃ jñātaḥ -tā -taṃ cittabhavaḥ -vā -vaṃ āhitaḥ -tā -taṃ.

felt FELT

, s. ūrṇā aurṇavastraṃ urṇā aurṇakaṃ ūrṇāyuḥ m., kambalaḥ.

to felt To FELT

, v. a. ūrṇālomādi saṃhatya vyūtivyatirekeṇa sthūlavastraṃ kṛ.

felucca FELUCCA

, s. agre paścācca karṇayuktā laghunaukā or laghunaukā yasyāḥ karṇaḥ kadāpi paścāt kadāpi agre yujyate.

female FEMALE

, s. strī nārī mānuṣī manuṣī aṅganā yoṣit -tā yoṣā mahilā vanitā abalā strījanaḥ aṅganājanaḥ abalājanaḥ vadhūḥ sīmantinī vāmā; 'female friend,' sakhī; 'female apart-ments,' śuddhāntaḥ.

feminine FEMININE

, a. straiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ strīsambandhī -ndhinī -ndhi (n) niṣpuruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ strīdharmmā -rmmā -rmma (n).

--(Soft, delicate) sukumāraḥ -rī -raṃ komalaḥ -lā -laṃ pelavaḥ -vā -vaṃ mṛduḥ -dvī -du; 'the feminine gender,' strīliṅgaṃ.

fen FEN

, s. anūpaḥ anūpabhūḥ f., kacchaḥ kacchabhūḥ f., paṅkaḥ karddamaḥ.

fence FENCE

, s. āvaraṇaṃ vṛtiḥ f., prāntato vṛtiḥ prāvṛtiḥ f., prākāraḥ prācīraṃ avarodhakaṃ veṣṭakaḥ veṣṭhanaṃ veṣṭhaḥ āveṣṭakaḥ prāvaraḥ āvāraḥ vāraṇaṃ -ṇī varaṇaḥ stambhakaraḥ mattavāraṇaṃ mattālambaḥ gaḍaḥ nemaḥ moghaḥ mo-ghālī.

--(Defence) rakṣā -kṣaṇaṃ guptiḥ f., trāṇaṃ.

to fence To FENCE

, v. a. (Inclose with a hedge) prācīreṇa pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or parivṛ or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or nirudh or vṛ in caus. (vārayati -yituṃ).

--(Fortify) parikhāprākārādinā parivṛ or āvṛ or saṃveṣṭ.

--(Defend) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), parirakṣ.

to fence To FENCE

, v. n. (Practise the art of fencing) yaṣṭidvāreṇa śastravidyāṃ or āyudhavidyām abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or śikṣ (c. 1. śikṣate -kṣituṃ), tsarumārgān kṛ yaṣṭimārgān kṛ.

--(Fight with foils) yaṣṭiyuddhaṃ kṛ daṇḍādaṇḍi yuddhaṃ kṛ yaṣṭikrīḍāṃ kṛ daṇḍakrīḍāṃ kṛ.

[Page 266b]
fenced FENCED

, p. p. or a. prācīreṇa vṛtaḥ -tā -taṃ sāvaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prākārā-dyāvṛtaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ prākārīyaḥ -yā -yaṃ avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

fenceless FENCELESS

, a. anāvṛtaḥ -tā -taṃ arakṣitaḥ -tā -taṃ aruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

fencer FENCER

, s. yaṣṭiyuddhakarttā m. (rttṛ) āyudhavidyābhyāsī m. (n) yaṣṭikrīḍāśikṣakaḥ.

fencing FENCING

, s. āyudhavidyā śastravidyā yaṣṭiyuddhaṃ daṇḍayuddhaṃ yaṣṭikrīḍā.

fencing-master FENCING-MASTER

, s. āyudhavidyopadeśakaḥ yaṣṭikrīḍopadeśī m. (n).

fencing-school FENCING-SCHOOL

, s. āyudhavidyāveśma n. (n) āyudhaśikṣāśālā śastravidyāśikṣālayaḥ yaṣṭikrīḍāśikṣāśālā.

to fend To FEND

, v. a. vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nivṛ pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

fender FENDER

, s. aṅgāraguptiḥ f., aṅgāravāraṇī -ṇaṃ aṅgārāvarodhakaṃ aṅgārasta-mbhakaraḥ.

--(Of a carriage) varūthaḥ rathaguptiḥ f.

fennel FENNEL

, s. śāleyaḥ sāleyaḥ śatapuṣpā bhūripuṣpā skandhabandhanā chatrā śītaśivaḥ maghurikā miśī miśreyā kāravī ghoṣā.

fenny FENNY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ ānūpaḥ -pī -paṃ kacchaḥ -cchā -cchaṃ jalāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ āpyaḥ -pyā -pyaṃ sajalaḥ -lā -laṃ paṅkilaḥ -lā -laṃ.

feod FEOD

, s. yuddhe mamopakārī bhaveti sandhiṃ kṛtvā bhūsvāminā parahaste samarpitā bhūmiḥ or parasmai visarjjitaḥ kṣetrādhikāraḥ.

feodal FEODAL

, FEODARY. See FEUDAL, FEUDATORY.

to feoff To FEOFF

, v. a. pūrvvoktasandhinā kṣetrādyadhikāraṃ parahaste or parasmai samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or paraṃ kṣetrādyadhikāre niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ).

feoffee FEOFFEE

, s. pūrvvoktasandhipuraḥsaraṃ bhūsvāminā kṣetrādyadhikāre niyuktaḥ or kṣatrādyadhikāravān m. (t).

feoffer FEOFFER

, s. pūrvvoktasandhipuraḥsaraṃ parasmai kṣetrādyāvikārasamarpakaḥ.

feoffment FEOFFMENT

, s. pūrvvoktasandhipuraḥsaraṃ parasmai samarpito bhūmyadhikāraḥ.

feracious FERACIOUS

, a. sphītaḥ -tā -taṃ phalī -linī -li (n) abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ.

feracity FERACITY

, s. phalavattvaṃ sāphalyaṃ sphītatā abandhyatā urvvarātvaṃ.

ferine FERINE

, a. pāśavaḥ -vī -vaṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ śvāpadaḥ -dī -daṃ paśaśīlaḥ -lā -laṃ paśuvyavahāraḥ -rā -raṃ paśugharmmā -rmmā -rmma (n) vanyaḥ -nyā -nyaṃ.

ferity FERITY

, s. paśutā -tvaṃ paśuśīlatā krūrācāratvaṃ niṣṭhuratā.

to ferment To FERMENT

, v. a. antaḥkṣobhaṃ or antaścalanaṃ or antastāpaṃ or uḍbhāvaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), utsecanaṃ jan antaḥ kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), uttap (c. 10. -tāpayati -yituṃ).

to ferment To FERMENT

, v. n. antaḥkṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ), antaḥkṣobhaṃ or antastāpam upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or gam or i (c. 2. eti -tuṃ), uttaptaḥ -ptā -ptaṃ bhū or as udbhū phena (nom. phenāyate).

ferment FERMENT

, s. (Intestine motion, heat) antaḥkṣobhaḥ antastāpaḥ antardāhaḥ antarvegaḥ antarutsekaḥ uttāpaḥ antarāloḍanaṃ antaruṣmaḥ ugratvaṃ pracaṇḍatā.

--(That which causes fermentation, yeast) nagnahūḥ m., kiṇvaḥ -ṇvaṃ maṇḍaḥ -ṇḍaṃ surāmaṇḍaḥ abhiṣavaḥ kārottaraḥ kārottamaḥ kādambarīvījaṃ.

fermentable FERMENTABLE

, a. antarutsekayogyaḥ -gyā -gyaṃ antarutsecanakṣamaḥ -mā -maṃ antaḥkṣobhaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

fermentation FERMENTATION

, s. sandhānaṃ sandhikā antardahanaṃ antaḥkṣobhaḥ antastāpaḥ antardāhaḥ antarutsekaḥ utsekaḥ utsecanaṃ udbhāvaḥ uttāpaḥ ugratvaṃ antaruṣmaḥ uccaṇḍatā antaścaṇḍatā antarāloḍanaṃ vikāraḥ.

fermentative FERMENTATIVE

, a. udbhāvakārī -riṇī -ri (n) antaḥkṣobhakārī &c., utsekajanakaḥ -kā -kaṃ maṇḍajanakaḥ -kā -kaṃ.

fermented FERMENTED

, a. vikṛtaḥ -tā -taṃ vikāritaḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ sandhānopagataḥ -tā -taṃ antaḥkṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ; 'fer-mented liquor,' surāsavaḥ yavasuraṃ.

fern FERN

, s. samaṅgā guptapuṣpa oṣadhibhedaḥ bahupatrakaḥ.

[Page 267a]
ferny FERNY

, a. samaṅgāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samaṅgāvṛtaḥ -tā -taṃ saṃmaṅgāmayaḥ -yī -yaṃ.

ferocious FEROCIOUS

, a. raudraḥ -drī -draṃ krūraḥ -rā -raṃ atikrūraḥ -rā -raṃ mārātmakaḥ -kā -kaṃ ugraḥ -grā -graṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ śvāpadaḥ -dī -daṃ vyālaḥ -lā -laṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ krūracaritaḥ -tā -taṃ krūrakarmmā -rmmā -rmma (n) rauravaḥ -vī -vaṃ vyālatamaḥ -mā -maṃ.

ferociously FEROCIOUSLY

, adv. atikrūravat atikrauryyeṇa śvāpadavat vyālavat ugraṃ.

ferocity FEROCITY

, s. raudratā krūratā atikrūratā krauryyaṃ ugratvaṃ vyālatvaṃ.

ferreous FERREOUS

, a. lauhaḥ -hī -haṃ āyasaḥ -sī -saṃ lohalaḥ -lā -laṃ lohamayaḥ -yī -yaṃ ayomayaḥ -yī -yaṃ lohasabhāvaḥ -vā -vaṃ.

ferret FERRET

, s. vabhruḥ m., nakulaḥ aṅgūṣaḥ nakulajātīyo jantuḥ.

to ferret To FERRET

, v. a. śaśakādivilevāsino kṣudrajantūn babhubhir garttebhyo niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or garttebhyo vahiṣkṛtya anusṛ indurādīn garttāśrayān niḥsṛ in caus.

ferruginous FERRUGINOUS

, a. lohakalaṅkamayaḥ -yī -yaṃ ayomalavān -vatī -vat (t).

ferrule FERRULE

, s. lohavalayaḥ lohabandhanī -naṃ lauharakṣaṇī daṇḍāgratrāṇaṃ.

to ferry over To FERRY OVER

, v. a. nāvā or naukayā nadīṃ or nadīpāraṃ tṝ in caus. (tārayati -yituṃ).

to ferry over To FERRY OVER

, v. n. naukayā nadīṃ or nadīpāraṃ tṛ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ) or santṝ.

ferry FERRY

, s. (Place of passing over rivers) nadītarasthānaṃ tarasthānaṃ taraṇasthānaṃ uttaraṇasthānaṃ taraḥ ghaṭṭaḥ -ṭṭī umaḥ.

ferry-boat FERRY-BOAT

, s. taraṇanaukā taraṇaḥ -ṇiḥ f., tāraṇaḥ -ṇiḥ f., taritrī tariḥ f., tarikaṃ -kā tārakaḥ -kaṃ taraṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍī tarāluḥ m., tarāndhuḥ m., vahitraṃ udupaḥ -paṃ.

ferry-man FERRY-MAN

, s. tārakaḥ tarikaḥ -kī m. (n) tāraṇaḥ taritā m. (tṛ).

fertile FERTILE

, a. bahuphalaḥ -lā -lī -laṃ bahuphaladaḥ -dā -daṃ -dāyī -yinī -yi (n) bahuphalotpādakaḥ -kā -kaṃ bahuśasyadaḥ -dā -daṃ pracuraśasyotpādakaḥ -kā -kaṃ phalī -linī -li (n) phalavān -vatī -vat (t) saphalaḥ -lā -laṃ sphītaḥ -tā -taṃ pīnaḥ -nā -naṃ abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ; 'fer-tile soil,' urvvarā or ūrvvarā.

fertilely FERTILELY

, adv. saphalaṃ sabahuphalaṃ sphītaṃ sphītyā yathā bahuphalam utpadyate tathā abandhyaṃ.

fertileness FERTILENESS

, FERTILITY, s. phalavattvaṃ saphalatā phalitā sāphalyaṃ sphītiḥ f., bahuphalotpādakatvaṃ abandhyatvaṃ urvvarātvaṃ ūrvvaratvaṃ.

to fertilize To FERTILIZE

, v. a. saphala (nom. saphalayati -yituṃ), saphalīkṛ sphītīkṛ sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ).

fertilized FERTILIZED

, p. p. saphalīkṛtaḥ -tā -taṃ sphītīkṛtaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ.

ferule FERULE

, FERULA, s. kāṣṭhaphalakaviśeṣo yena hastatale śiṣpatāḍanaṃ kriyate.

to ferule To FERULE

, v. a. pūrvvoktakāṣṭhaphalakena karatale śiṣyaṃtaḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ).

fervency FERVENCY

, s. vyagratā caṇḍatā uccaṇḍatā pracaṇḍatā uṣṇatā uṣmaḥ uttāpaḥ taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā udyogaḥ udyuktatā ugratā autsukyaṃ anurāgaḥ āsaktiḥ f., cittāsaktiḥ f., manonirbandhaḥ utsāhaḥ; 'pious ardour,' atiśayabhaktiḥ f., bhaktivyagratā.

fervent FERVENT

, a. vyagraḥ -grā -graṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ udyogī -ginī -gi (n) udyuktaḥ -ktā -ktaṃ sodyogaḥ -gā -gaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ atpanurāgī -giṇī -gi (n) utsukaḥ -kā -kaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ samudyataḥ -tā -taṃ ugraḥ -grā -graṃ; 'in piety,' atibhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktivyagraḥ -grā -graṃ.

fervently FERVENTLY

, adv. vyagraṃ atpanurāgeṇa sataikṣṇyaṃ uttāpena sodyogaṃ autsukyena utsukaṃ upraṃ sānurāgaṃ pracaṇḍaṃ vyavasitaṃ atikutūhalena.

fervid FERVID

, a. taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ -ptā -ptaṃ abhitaptaḥ -ptā -ptaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ.

fervour FERVOUR

, s. tāpaḥ uttāpaḥ santāpaḥ upatāpaḥ abhitāpaḥ uṣṇatā auṣṇyaṃ dāhaḥ caṇḍatā tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ tigmatā tīvratā. See FERVENCY.

festal FESTAL

, a. pārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ autsavikaḥ -kī -kaṃ yātrikaḥ -kī -kaṃ.

to fester To FESTER

, v. n. pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), pākaṃ kṛ pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū sapūyaḥ -yā -yaṃ bhū pūtībhū vraṇavad duṣ (c. 4. dupyati doṣṭuṃ).

festival FESTIVAL

, s. utsavaḥ parvva n. (n) parvvāhaḥ parvvarīṇaṃ utsavadinaṃ mahaḥ mahaḥ n. (s) uddharṣaḥ yātrā uddhavaḥ kṣaṇaḥ abhyudayaḥ carcarī; 'great festival,' mahotsavaḥ; 'public festival,' yātrotsavaḥ; 'fixed,' naiścityaṃ; 'completion of a festival,' parvvapūrṇatā.

festive FESTIVE

, a. ānandī -ndinī -ndi (n) sānandaḥ -ndā -ndaṃ ānandasūcakaḥ -kā -kaṃ sotsavaḥ -vā -vaṃ utsavakārī -riṇī -ri (n) harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

festivity FESTIVITY

, s. samutsavaḥ utsavaḥ mahotsavaḥ utsavakālaḥ harṣaḥ ānandaḥ āhlādaḥ āmodaḥ pramodaḥ viśrambhaḥ.

festoon FESTOON

, s. mālā hāraḥ prālambikā; 'of flowers,' kususramālā.

fetal FETAL

, a. gārbhaḥ -rbhī -rbhaṃ gārbhikaḥ -kī -kaṃ bhrūṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

to fetch To FETCH

, v. a. (Bring) ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), upānī āhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Derive) ānī nirṇī nī apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ).

--(Draw, cause to appear) niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), sru in caus. (srāvayati -yituṃ) utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) jan in caus. (janayati -yituṃ); 'draw blood,' śoṇitam utpad in caus., raktaṃ sru in caus.; 'fetch a sigh,' dīrghaṃ niḥśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), or niśvas.

--(Perform) kṛ.

--(Fetch a price) amukamūlyena vikrī in pass. (-kīyate); 'what price does it fetch?' kiyatā sūlyena vikrīyate.

fetch FETCH

, s. upāyaḥ vyapadeśaḥ apadeśaḥ chalaṃ -lanā kapaṭaḥ vyājaḥ.

fetched FETCHED

, p. p. ānītaḥ -tā -taṃ upānītaḥ -tā -taṃ āhṛtaḥ -tā -taṃ.

fete FETE

, s. utsavaḥ mahotsavaḥ utsavadinaṃ uddharṣadinaṃ.

fetid FETID

, a. durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ durgandhī -ndhinī -ndhi (n) asugandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhiḥ -ndhiḥ -ndhi pūtigandhikaḥ -kī -kaṃ asurabhiḥ -bhiḥ -bhi pūtaḥ -tā -taṃ.

fetidness FETIDNESS

, s. durgandhatvaṃ daurgandhiḥ m., pūtigandhatā pūtiḥ f., pūtatvaṃ.

fetlock FETLOCK

, s. aśvānāṃ pādajaṅghāsandhiḥ m. or caraṇajaṅghāparvva n. (n) or pādajaṅghāsandhiruho lomapiṇḍaḥ or lomagucchakaḥ.

fetor FETOR

, s. durgandhaḥ pūtigandhaḥ kutsitagandhaḥ ugragandhaḥ asugandhaḥ.

fetter FETTER

, s. nigaḍaḥ -ḍaṃ bandhanaṃ bandhaḥ pāśaḥ śṛṅkhalaḥ -lā -laṃ yantraṇaṃ yantraṃ yoktaṃ cāraḥ prasitiḥ f., 'for the feet,' pādapāśaḥ -śī caraṇapāśaḥ pādabandhanaṃ; 'of iron,' lauhabandhaḥ -ndhaṃ -ndhanaṃ śṛṅkhalā.

to fetter To FETTER

, v. a. nigaḍena or pāśena or śṛṅkhalayā bandh (c. 9. baghnāti bandhuṃ), nigaḍa (nom. nigaḍayati -yituṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ), śṛṅkhala (nom. śṛṅkhalayati -yituṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), pāśīkṛ pāśena yam (c. 1. yacchati yantuṃ), or saṃyam.

fettered FETTERED

, p. p. nigaḍitaḥ -tā -taṃ nigaḍena baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pāśitaḥ -tā -taṃ pāśīkṛtaḥ -tā -taṃ śṛṅkhalitaḥ -tā -taṃ yantritaḥ -tā -taṃ saṃyamidgacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ baddhapādaḥ -dā -daṃ.

fetus FETUS

, s. bhrūṇaḥ garbhaḥ kalanaṃ kalalaḥ -laṃ piṇḍaḥ ṣaṃ garbhasthabālakaḥ jarāyustho bālakaḥ udarasthaḥ śiśuḥ m., jaṭharasthaśiśuḥ m., antarāpatyaṃ.

feud FEUD

, s. (Quarrel) kalahaḥ -haṃ kaliḥ m., virodhaḥ vigrahaḥ vipakṣatā yuddhaṃ dvandvaṃ; 'family feud,' kuṭumbakalahaḥ gṛhachidraṃ gṛharandhraṃ.

--(Right to land). See FEOD.

feudal FEUDAL

, a. pūrvvakāle kṣetrādhikāraviṣaye yo niyamas tatsambandhī -ndhinī ndhi (n) or kṣetrasvāmikṣetrādhikāriṇor madhyeyaḥ samayas tadviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 268a]
feudatory FEUDATORY

, s. pūrvvakālebhūsvāmyadhīnaḥ kṣetrādhikārī m. (n) upajīvī m. (n).

fever FEVER

, s. jvaraḥ saṃjvaraḥ tāpaḥ śarīratāpaḥ śarīradāhaḥ dehadāhaḥ antardāhaḥ jūrttiḥ f., mahāgadaḥ; 'common fever,' prākṛtajvaraḥ; 'bilious fever,' pittajvaraḥ; 'continued fever,' satatajvaraḥ; 'remittent,' santatajvaraḥ; 'slow fever,' pralepakaḥ; 'ill of fever,' see FEVERISH. 'To be ill of fever,' jvar (c. 1. jvarati -rituṃ), saṃjvar; 'attack of fever,' jvarāvataraṇaṃ jvarākramaṇaṃ ātapalaṅghanaṃ.

to fever To FEVER

, v. a. jvar in caus. (jvarayati -yituṃ) saṃjvar, in caus. jvaraṃ kṛ tap in caus. (tāpayati -yituṃ) santap dah (c. 1. dahati dagdhuṃ).

feverish FEVERISH

, a. (Ill with fever) jvarī -riṇī -ri (n) jvaritaḥ -tā -taṃ sajvaraḥ -rā -raṃ saṃjvārī -riṇī -ri (n) jvarāturaḥ -rā -raṃ saṃjvarāturaḥ -rā -raṃ jvarapīḍitaḥ -tā -taṃ jvaragrastaḥ -stā -staṃ.

--(Having a slight fever) īṣajjvarī -riṇī -ri (n).

--(Producing fever) jvarajanakaḥ -kā -kaṃ jvarotṣādakaḥ -kā -kaṃ.

feverishness FEVERISHNESS

, s. sajvaratvaṃ īṣajjvaragrastatā jvarabhāvaḥ jvaritvaṃ.

few FEW

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ svalyakaḥ -kā -kaṃ abahuḥ -huḥ -hvī -hu katipayaḥ -yā -yaṃ apracuraḥ -rā -raṃ stokaḥ -kā -kaṃ alpasaṃ khyakaḥ -kā -kaṃ avṛṃhitaḥ -tā -taṃ anekaḥ -kā -kaṃ mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ abhṛśaḥ -śā -śaṃ; 'a few,' alpe svalpe katicit aneke katipayajanāḥ m. pl., katicijjanāḥ m. pl., stokāḥ m. pl., kati kati; 'a few paces,' katicitpadāni n. pl.; 'fewest,' nyūnaḥ -nā -naṃ avaraḥ -rā -ra.

fewness FEWNESS

, s. alpatā svalpatā abahutvaṃ aprācuryyaṃ stokatvaṃ.

fiat FIAT

, s. ājñā ādeśaḥ nideśaḥ niyogaḥ śāsanaṃ vyavasthā.

fib FIB

, s. asatpaṃ anṛtaṃ vitathaṃ alīkaṃ mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ.

to fib To FIB

, v. n. asatpaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), mṛṣā or mithyā vad.

fibber FIBBER

, s. asatyavādī m. (n) mithyāvādī m. mṛṣāvādī m., anṛtī m. (n).

fibre FIBRE

, s. (Thread) tantuḥ m., tantraṃ sūtraṃ guṇaḥ.

--(Filament) keśaraḥ pakṣma n. (n) aṃśuḥ m.

--(Fibre of the body) śirā sirā nāḍī srāyuḥ m., srasā vahīruḥ m.

--(Of a leaf) patraśirā patranāḍikā dalasnasā.

--(Of the lotus) mṛṇālaḥ -laṃ viśaṃ viṣaṃ visaṃ tantulaṃ.

fibred FIBRED

, a. mṛṇālī -linī -li (n) tantumān -matī -mat (t) aṃśumān &c.

fibril FIBRIL

, s. sūkṣmatantuḥ m., sūkṣmatantraṃ sūkṣmakeśaraḥ sūkṣmaśirā.

fibrous FIBROUS

, a. tantrī -ntriṇī -ntri (n) tantumān -matī -mat (t) tantumayaḥ -yī -yaṃ keśarī -riṇī -ri (n) sūtrī -triṇī -tri (n) sūkṣmanāḍivi-śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śirālaḥ -lā -laṃ.

fibula FIBULA

, s. jaṅghāyā vahirasthi n., jaṅghābaddhāsthi.

--(Clasp) kuḍupaḥ.

fickle FICKLE

, a. cañcalaḥ -lā -laṃ cañcalahṛdayaḥ -yā -yaṃ cañcalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi capalaḥ -lā -laṃ capalātmakaḥ -kā -kaṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ saṅkasukaḥ -kā -kaṃ asthiraḥ -rā -raṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ anavasthānaḥ -nā -naṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ lolaḥ -lā -laṃ taralaḥ -lā -laṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ adhīraḥ -rā -raṃ anyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) naikabhāvāśrayaḥ -yā -yaṃ sañcārī -riṇī -ri (n).

fickleness FICKLENESS

, s. cañcalatvaṃ cāñcalpaṃ capalatā cāpalyaṃ asthiratā athairyyaṃ calacittatā lolatā laulyaṃ manolaulyaṃ taralatā tāralyaṃ saṅkasukatvaṃ anavasthitiḥ f., adhīratvaṃ aghṛtiḥ f.

fickly FICKLY

, adv. cañcalaṃ capalaṃ taralaṃ asthiraṃ asthairyyeṇa manolaulyāt.

fiction FICTION

, s. (Feigning, invention) kalpanā -naṃ kḷptiḥ f., parikalpanaṃ -nā racanā sṛṣṭiḥ f., manaḥsṛṣṭiḥ f., kalpanāsṛṣṭiḥ f., kṛtrimakaraṇaṃ.

--(That which is feigned, false story) manaḥkalpitā kathā kūṭārtho-pākhyānaṃ kūṭārthabhāṣitā parikathā mithyākathā mithyāvākyaṃ pravandhakalpanā anṛtaṃ; 'a poetical fiction,' prakaraṇaṃ.

fictitious FICTITIOUS

, a. kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ mithyārthakaḥ -kā -kaṃ mṛṣārthakaḥ -kā -kaṃ asatyaḥ -tyā -tyaṃ aprakṛtaḥ -tā -taṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) mithyā in comp.; 'fictitious coin,' kūṭasvarṇaṃ.

fictitiously FICTITIOUSLY

, adv. mithyā asatyaṃ sakapaṭa sakūṭaṃ savyājaṃ mṛṣā kṛtrimaṃ kālpanikaprakāreṇa saviḍambanaṃ.

fiddle FIDDLE

, s. (Violin) sāraṅgī śāraṅgī pinākī.

to fiddle To FIDDLE

, v. n. sāraṅgīṃ vad in caus. (vādayati -yituṃ) or saṃvad śārikāṃsṛ in caus. (sārayati -yituṃ).

--(Trifle, fidget) capalaḥ -lā -laṃ bhū tucchakarmma kṛ tṛṇādi mṛ in caus.

fiddle-faddle FIDDLE-FADDLE

, s. mṛṣārthakaṃ vṛthākathā ālasyavacanaṃ asambaddhavākyaṃ.

fiddle-faddle FIDDLE-FADDLE

, a. tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ.

fiddler FIDDLER

, s. sāraṅgīvādakaḥ pinākīvādakaḥ sāraṅgīpāṇiḥ m.

fiddlestick FIDDLESTICK

, s. śārikā koṇaḥ raṇaḥ parivādaḥ ghargharikā.

fiddle-string FIDDLE-STRING

, s. tantrī tantraṃ sāraṅgītantuḥ m., sāraṅgīsūtraṃ.

fidelity FIDELITY

, s. bhaktiḥ f., bhaktimattvaṃ bhaktatā viśvāsyatvaṃ dhīratvaṃ abhedyatā viśrabdhatā viśvastatā sevā; 'to a master,' prabhubhaktiḥ f.; 'to a husband,' pativrataṃ prātivratyaṃ patisevā.

to fidget To FIDGET

, v. n. capalaḥ -lā -laṃ bhū cañcalaḥ -lā -laṃ bhū cāpalyaṃ kṛ; 'with the hands,' pāṇicāpalyaṃ kṛ.

fidget FIDGET

, s. (Restlessness) cāpalyaṃ cañcalatvaṃ aśāntiḥ f., sadācalatvaṃ.

fidgety FIDGETY

, a. capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ sadācalaḥ -lā -laṃ satatagatiḥ -tiḥ -ti aśāntaḥ -ntā -ntaṃ asusthaḥ -sthā -sthaṃ.

fiducial FIDUCIAL

, a. viśvāsī -sinī -si (n) viśvastaḥ -stā -staṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

fiduciary FIDUCIARY

, a. pratyayī -yinī -yi (n) dṛḍhaviśvāsaḥ -sā -saṃ.

fiduciary FIDUCIARY

, s. (Trustee) nyāsadhārī m. (n) nikṣepadhārī m. (n) viśvastajanaḥ.

fie FIE

, exclam. dhik śāntaṃ dyai apaihi apasara.

fief FIEF

, s. kṣetraṃ bhūmiḥ f. See FEOD.

field FIELD

, s. kṣetraṃ kedāraḥ bhūmiḥ f., vapriḥ m., taṭaṃ mālaṃ vāraṭaṃ pāṭīraḥ 'of corn,' śasyakṣetraṃ; 'ploughed field,' sītyakṣetraṃ kṛṣṭabhūmiḥ f.; 'field of battle,' raṇabhūmiḥ f., yuddhakṣetraṃ raṇakṣetraṃ samarāṅganaṃ raṅgāṅganaṃ raṅgabhūmiḥ f., raṇājiraṃ raṇaḥ -ṇaṃ āyoghanaṃ mallabhūmiḥ f., ruṇḍikā; 'relating to a field,' kaidāraḥ -rī -raṃ kṣetrikaḥ -kī -kaṃ kṣetrī -triṇī -tri (n).

--(Space for action) prasaraḥ.

field-day FIELD-DAY

, s. yuddhābhyāsadivasaḥ yuddhaśikṣādivasaḥ sainyavyāyāmadinaṃ.

field-marshal FIELD-MARSHAL

, s. balādhyakṣaḥ senādhyakṣaḥ senādhipaḥ senāpatiḥ m.

field-mouse FIELD-MOUSE

, s. kṣetravāsī kṣudramūṣikaviśeṣaḥ grāmyamūṣikaḥ.

field-piece FIELD-PIECE

, s. raṇabhūmau prayojanīyaṃ laghuyuddhayantraṃ.

field-sports FIELD-SPORTS

, s. vanakrīḍā jaṅgalakrīḍā mṛgayāvihāraḥ mṛgavyaṃ mṛgayā.

fiend FIEND

, s. piśācaḥ bhūtaḥ vetālaḥ rākṣasaḥ asuraḥ dānavaḥ daityaḥ daiteyaḥ niśāṭaḥ niśācaraḥ rātricaraḥ rajanīcaraḥ naktacaraḥ kṣaṇadācaraḥ kauṇapaḥ yātuḥ m., yātudhānaḥ yajñāriḥ m., pretaḥ vithuraḥ karburaḥ.

fiendish FIENDISH

, FIEND-LIKE, a. paiśācaḥ -cī -caṃ -cikaḥ -kī -kaṃ bhautaḥ -tī -taṃ -tikaḥ -kī -kaṃ rākṣasaḥ -sī -saṃ vaitālikaḥ -kī -kaṃ āsuraḥ -rī -raṃ piśācasannibhaḥ -bhā -bhaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ piśācavad atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fierce FIERCE

, a. (Savage) krūraḥ -rā -raṃ raudraḥ -drī -draṃ ugraḥ -grā -graṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ rauravaḥ -vī -vaṃ vyālaḥ -lā -laṃ śauvāpadaḥ -dī -daṃ śvāpadaḥ -dī -daṃ.

--(With anger) kopajvalitaḥ -tā -taṃ koponmattaḥ -ttā -ttaṃ kopākulaḥ -lā -laṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) samanyuḥ -nyuḥ -nyu.

--(Violent) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ prakharaḥ -rā -raṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ dhīraḥ -rā -raṃ.

fiercely FIERCELY

, adv. krūraṃ krauryyeṇa raudraṃ ugraṃ śvāpadavat vyālavat tīvraṃ tīkṣṇaṃ sataikṣṇyaṃ pracaṇḍaṃ.

fierceness FIERCENESS

, s. (Savageness) krūratā raudratā krauryyaṃ ugratvaṃ vyālatvaṃ.

--(Furiousness) saṃrambhaḥ saṃrabdhatā pratirambhaḥ koponmattatā.

--(Violence) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ tīvratā caṇḍatā pracaṇḍatā prākharyyaṃ.

fiery FIERY

, a. (Consisting of fire) āgneyaḥ -yī -yaṃ agnimayaḥ -yī -yaṃ agnimān -matī -mat (t) kārśānavaḥ -vī -vaṃ.

--(Vehement, hot) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ taijasaḥ -sī -saṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ.

--(Irascible) śīghrakopī -piṇī -pi (n) sulabhakopaḥ -pā -paṃ pittavegī -ginī -gi (n).

fife FIFE

, s. veṇuḥ m., vaṃśaḥ vivaranālikā dhvaninālā.

fifer FIFER

, s. veṇughmaḥ veṇuvādaḥ -dakaḥ vāṃśikaḥ vaṃśavādakaḥ.

fifteen FIFTEEN

, a. pañcadaśa m. f. n. pl. (n) pañcadaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

fifteenth FIFTEENTH

, a. pañcadaśaḥ -śī -śaṃ.

fifth FIFTH

, a. pañcamaḥ -mī -maṃ pañcakaḥ -kā -kaṃ; 'one-fifth,' pañcamāṃśaḥ.

fifthly FIFTHLY

, adv. pañcatas pañcamatas pañcamasthāne pañcamapade.

fiftieth FIFTIETH

, a. pañcāśaḥ -śī -śaṃ pañcāśattamaḥ -mī -maṃ.

fifty FIFTY

, a. pañcāśat f. sing., arddhaśataḥ -tā -taṃ; 'one hundred and fifty,' sārddhaśataṃ.

fig FIG

, s. añjīraṃ uḍumbaraphalaṃ nyagrodhaphalaṃ pippalaphalaṃ.

fig-tree FIG-TREE

, s. uḍambaraḥ udumbaraḥ vaṭaḥ nyagrodhaḥ parkaṭī pipyalaḥ gajabhakṣakaḥ añjīraṃ.

to fight To FIGHT

, v. a. and n. yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ, c. 10. yodhayati -yituṃ), pratiyadh saṃyudh āyudh prāyudh vigrah (c. 9. -gṛhlāti -hlīte -grahītuṃ), with inst. or sometimes acc. c.; as, 'he fights with his enemies,' śatrubhiḥ or śatrubhiḥ saha yudhyate or vigṛhlāti or arīn pratiyudhyate or yodhayati; samprahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), yuddhaṃ kṛ saṅgrāmaṃ kṛ kalaha (nom. kalahāyate), vaira (nom. vairāyate); to desire to fight,' raṇakāma (nom. -kāmyati), yudh in des. (yuyutsate -tsituṃ).

fight FIGHT

, s. yuddhaṃ saṅgrāmaḥ āyodhanaṃ prayuddhaṃ raṇaḥ -ṇaṃ samaraḥ -raṃ saṃyugaḥ saṃkhyaṃ āhavaḥ saṅgaraḥ samāghātaḥ samit f., samitiḥ f., samprahāraḥ vigrahaḥ kaliḥ m.; 'close fight,' niyuddhaṃ.

fighter FIGHTER

, s. yoddhā m. (ddhṛ) yodhī m. (n) niyoddhā m., niyodhakaḥ yudhvā m. (n) yuyutsuḥ m., prayuyutsuḥ m., yudhānaḥ prahārī m. (n) praharttā m. (rttṛ) praharan m. (t).

fighting FIGHTING

, part. yughyamānaḥ -nā -naṃ yodhayan -yantī -yat (t) yuddhakārī -riṇī -ri (n).

--(Qualified for war) yuddhopayuktaḥ -ktā -ktaṃ yuddha-karmmayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

figment FIGMENT

, s. kalyitakathā kalpitavākyaṃ mithyākathā. See FICTION.

figurante FIGURANTE

, s. narttakī lāsakī lāsikā narttanavṛttiḥ f., nṛtyakuśalī.

figurate FIGURATE

, a. ākāravān -vatī -vat (t) ākṛtimān -matī -mat (t) sākāraḥ -rā -raṃ rūpavān -vatī -vat (t) mūrttimān -matī -mat (t) avayavī -vinī -vi (n) rūpadhṛt m. f. n., rūpabhṛt, m. f. n. ākāra-dhārī -riṇī -ri (n).

figuration FIGURATION

, s. rūpakaraṇaṃ ākāravidhānaṃ mūrttikaraṇaṃ saṃskāraḥ ākṛtiḥ f.

figurative FIGURATIVE

, a. rūpakaḥ -kā -kaṃ vyañjakaḥ -kā -kaṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ dhvanitaḥ -tā -taṃ gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'figurative style,' vyañjanaṃ -nā vyañjanāvṛttiḥ f., vyaṅgyaḥ upakṣepaḥ.

figuratively FIGURATIVELY

, adv. savyañjanaṃ vyañjanāpūrvvaṃ sarūpakaṃ sopalakṣaṇaṃ.

[Page 269b]
figurativeness FIGURATIVENESS

, s. rūpakatvaṃ vyañjakatvaṃ gauṇatvaṃ lākṣaṇikatvaṃ.

figure FIGURE

, s. (Form) ākāraḥ ākṛtiḥ f., mūrttiḥ f., rūpaṃ saṃskāraḥ saṃsthānaṃ vidhānaṃ vigrahaḥ pratikṛtiḥ f., dharimā m. (n) aṅkaḥ.

--(Image) pratimā pratirūpaṃ pratikṛtiḥ f., pratikāyaḥ.

--(Figure of speech) rūpakaṃ vyañjanaṃ -nā -vyañjakaḥ dhvaniḥ m., upalakṣaṇaṃ lakṣaṇā upakṣepaḥ āropaḥ nidarśanaṃ.

--(Shape, body) vapuḥ n. (s) kāyaḥ dehaḥ śarīraṃ gātraṃ aṅgaṃ saṃhananaṃ; 'having a handsome figure,' surūpaḥ -pī -paṃ sugātraḥ -trī -traṃ rūpavān -vatī -vat (t) ākāravān &c., siṃhasaṃhananaḥ -nā -naṃ sumadhyamā f.

to figure To FIGURE

, v. a. (Form into a shape) kṛ saṃskṛ kḷp (c. 10. kalpa-yati -yituṃ), saṅkḷp vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ).

--(Delineate, depict) rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh vilikh aṅk (c. 10. aṅkayati yituṃ), citr (c. 10. citrayati -yituṃ), varṇa (c. 10. varṇayati -yituṃ).

--(Diversify) nānārūpaṃ -pīṃ -paṃkṛ bhinnarūpaṃ -pīṃ -paṃ kṛ citr vicitrīkṛ citravicitrīkṛ.

--(Adorn with figures) nānācihnair alaṅkṛ or citravicitrīkṛ nānārekhābhiḥ or nānāprakārāṅkaiḥ śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ).

--(Figure to one's self) manasā kḷp or bha (c. 10. bhāva-yati -yituṃ), vibhū.

figured FIGURED

, p. p. or a. (Adorned with figures) nānārekhālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ nānārekhācihnitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ aṅkī -ṅkinī -ṅki (n) citritaḥ -tā -taṃ.

filaceous FILACEOUS

, s. sūtrī -triṇī -tri (n) tantumayaḥ -yī -yaṃ tantrī -ntriṇī -ntri (n).

filament FILAMENT

, s. keśaraḥ tantuḥ m., tantraṃ pakṣma n. (n) aṃśuḥ m., sūkṣmasūtraṃ; 'of the lotus,' mṛṇālaḥ -laṃ viśaṃ viṣaṃ visaṃ kiñjalkaḥ makarandaḥ tantulaṃ alimakaḥ.

filbert FILBERT

, s. khādyavījagarbham aṇḍākṛti phalaṃ.

to filch To FILCH

, v. a. muṣ (c. 9. muṣṇāti moṣituṃ), parimuṣ pramuṣ cur (c. 10. corayati -yituṃ), sten (c. 10. stenayati -yituṃ), apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

filched FILCHED

, p. p. mūṣitaḥ -tā -taṃ caurahṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ.

filcher FILCHER

, s. moṣakaḥ moṣī m. (n) āmoṣī m., mumuṣiṣuḥ m., steyakṛt m.,

filching FILCHING

, s. moṣā -ṣaṇaṃ muṣṭiḥ f., muṣṭaṃ steyaṃ caurikā apahāraḥ.

file FILE

, s. (Thread) sūtraṃ tantraṃ tantrī tantuḥ m., guṇaḥ.

--(A wire on which papers are strung) patrāropaṇayogyā śalākā lohatārā yasyāṃ lekhyapatrādīni krameṇa samāropyante.

--(The whole number of papers arranged on a wire) śalākāropito lekhyapatrasamūhaḥ lekhyapatrāvaliḥ f., lekhyapatraśreṇī śreṇībhūto lekhyapatrasamūhaḥ.

--(Row of soldiers) sainyaśreṇiḥ f., sūciḥ f., daṇḍavyūhaḥ.

--(Instrument for polishing) anukrakacaṃ lohamārjanayantraṃ uccarekhāviśiṣṭaṃ lohagharṣaṇayantraṃ lohamārjanī.

to file To FILE

, v. a. (To arrange papers on a wire) lekhyapatrādīni śalākāyāṃ or lohatārāyāṃ yathākramam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) lekhyapatrāṇi śreṇīkṛ or virac (c. 10. -racayati -yituṃ).

--(Rub with a file) lohamārjanena ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ) or pariṣkṛ or mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ).

to file To FILE

, v. n. (March in file) daṇḍavpūhena or sūcivyūhena or śreṇivyūhena yātrāṃ kṛ.

filial FILIAL

, a. putrpaḥ -tryā -tryaṃ putrīyaḥ -yā -yaṃ pautraḥ -trī -traṃ pautrikaḥ -kī -kaṃ putrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) putrayogyaḥ -gyā -gyaṃ putropayuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'filial affection,' pitṛbhaktiḥ f.; 'filial duty,' putradharmmaḥ.

filially FILIALLY

, adv. putravat sutavat putradharmmavat pitṛbhaktyā.

filiation FILIATION

, s. putratvaṃ sutatvaṃ.

--(Adoption) putrīkaraṇaṃ.

filigree FILIGREE

, s. sūkṣmarekhārūpeṇa rājatabhāṇḍādīnāṃ takṣaṇakarmma n. (n).

[Page 270a]
filings FILINGS

, s. pl. lohacūrṇaṃ kṛṣṇacūrṇaṃ lohajaṃ lohakiṭṭaṃ loṣṭaṃ śūlaghātanaṃ gaurilaḥ lohakhaṇḍaṃ.

to fill To FILL

, v. a. pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ) āpṝ paripṝ sampṝ samāpṝ pūrṇīkṛ paripūrṇīkṛ sampūrṇīkṛ saṅkulīkṛ ākīrṇīkṛ saṅkīrṇīkṛ paryyākulīkṛ ākṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), saṃkṝ samākṝ vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), ubh or umbh (c. 6. ubhati umbhati -mbhituṃ).

--(Make abundant) pracurīkṛ bahulīkṛ.

--(Supply, store) sambhṛ (c. 3. -bibhartti, c. 1. -bharati -bharttuṃ), sañcitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Satisfy, glut) annādinā pṝ or santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ) or santṛp (c. 10. -tarpayati -yituṃ).

to fill To FILL

, v. n. (Become full) pṝ in pass. (pūryyate) āpṝ sampṝ samāpṝ paripṝ prapṝ pūrṇībhū sampūrṇībhū paripūrṇībhū saṅkulībhū saṅkīrṇībhū.

filled FILLED

, p. p. pūritaḥ -tā -taṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ abhipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ anukīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ samākulaḥ -lā -laṃ paryyākulaḥ -lā -laṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ citaḥ -tā -taṃ ācitaḥ -tā -taṃ samācitaḥ -tā -taṃ nicitaḥ -tā -taṃ sañcitaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ bharitaḥ -tā -taṃ prombhitaḥ -tā -taṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ, in comp.; as, 'a tube filled with powder,' cūrṇagarbhā nāḍiḥ.

filler FILLER

, s. pūrayitā m. (tṛ) pūrakaḥ -kā pūraṇakārī m. (n).

fillet FILLET

, s. paṭṭaḥ lalāṭapaṭṭaḥ -ṭṭaṃ mūrddhaveṣṭanaṃ lalāṭaveṣṭanaṃ bandhanī keśaveśaḥ; 'binding the head with fillets,' paṭṭabandhanaṃ.

to fillet To FILLET

, v. a. paṭṭena bangh (c. 9. baghnāti bandhuṃ) or veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ).

filling FILLING

, part. pūrakaḥ -kā -kaṃ pūraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ.

filling FILLING

, s. pūraṇaṃ āpūraṇaṃ pūrttiḥ f., āpūrttiḥ f., pūrṇīkaraṇaṃ.

to fillip To FILLIP

, v. a. aṅgulinakhena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), aṅgulighātaṃ kṛ.

fillip FILLIP

, s. aṅgulighātaḥ aṅguliprahāraḥ aṅgulitāḍanaṃ aṅgulidhvaniḥ m., aṅgulisphoṭanaṃ choṭikā.

filly FILLY

, s. kiśorī bālavājinī bālaturagī bālaghoṭikā.

film FILM

, s. paṭalaṃ puṭaḥ sūkṣmatvak f. (c) sūkṣmacarmma n. (n); 'over the eye,' akṣipaṭalaṃ antardhānaṃ.

filmy FILMY

, a. paṭalāvṛtaḥ -tā -taṃ paṭalamayaḥ -yī -yaṃ sūkṣmatvagviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to filter To FILTER

, v. a. sammārjanayantradvārā jalaṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or sammṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ) or nirmmalīkṛ or pavitrīkṛ jalotpavanaṃ kṛ.

to filter To FILTER

, v. n. jalasammārjanayantrād nirgal (c. 1. -galati -lituṃ) or śanaiḥ śanair niḥmṛtya śudh (c. 4. śudhyati śoddhuṃ) or lavaśaḥ syandamānaḥ śuddhībhū.

filtered FILTERED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ sammṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirgalitaḥ -tā -taṃ.

filth FILTH

, s. malaṃ amedhyaṃ amedhyatvaṃ mālinyaṃ kutsitatvaṃ kaluṣaṃ -ṣatvaṃ kāluṣyaṃ paṅkaḥ kupaṅkaḥ karddamaḥ kalkaṃ khalatā viṣṭhādi n., avaskaraḥ apaskaraḥ varccaskaṃ.

filthily FILTHILY

, adv. amedhyaṃ apavitraṃ aśuddhaṃ kutsitaṃ kutsitaprakāreṇa.

filthiness FILTHINESS

, s. amedhyatā apavitratva malinatā kutsitatvaṃ aśuddhatā.

filthy FILTHY

, a. malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ malīmasa -sā -saṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apavitraḥ -trā -traṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) kaccaraḥ -rā -raṃ paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) paṅkilaḥ -lā -laṃ kaśmalaḥ -lā -laṃ kutsitaḥ -tā -taṃ; 'filthy conversation,' kutsitavākyaṃ.

filtration FILTRATION

, s. jalotpavanaṃ utpavanaṃ jalaśodhanaṃ jalasammārjanaṃ nirgalanaṃ.

fin FIN

, s. matsyapakṣaḥ matsyadehadhiḥ m., matsyatanuruhaḥ matspavājaḥ; 'fin-footed,' jālapādaḥ -dā -daṃ nālapād m. f. n.

finable FINABLE

, a. dāpyaḥ -pyā -pyaṃ daṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 270b]
final FINAL

, a. antyaḥ -ntyā ntyaṃ antamaḥ -mā -maṃ āntaḥ -ntī -ntaṃ samāptikaḥ -kī -kaṃ caramaḥ -mā -maṃ paścimaḥ -mā -maṃ jaṣanyaḥ -nyā -nyaṃ anta or śeṣa in comp.

finally FINALLY

, adv. antatas śeṣe avaśeṣe śeṣatas ante avastāt.

finance FINANCE

, FINANCES, s. āyaḥ baliḥ m., karaḥ dhanaṃ śulkaḥ -lkaṃ udayaḥ āgamaḥ dhanāgamaḥ kāraḥ rājasvaṃ rājadhanaṃ nṛpāṃśaḥ; 'control of the finance,' dhanādhikāraḥ; 'superintendant of,' dhanādhikārī m.

financial FINANCIAL

, a. bāleyaḥ -yī -yaṃ śaulkaḥ -lkī -lkaṃ rājadhanasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

financier FINANCIER

, s. dhanādhikārī m. (n) rājakośādhyakṣaḥ rājasvapālakaḥ.

to find To FIND

, v. a. (Meet with, obtain) adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adhyāgam gam āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), āp avāp samāp; labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh vid (c. 6. vindati vedituṃ), abhivid pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), i (c. 2. eti -tuṃ), (c. 1. ṛcchati), av (c. 1. avati -vituṃ), uddeśaṃ kṛ.

--(Find out, discover) jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), parijñā abhijñā parijñānaṃ kṛ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anviṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), avagam.

--(Find out, invent) parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

--(Find out, solve) pariśudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyākṛ spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

finder FINDER

, s. adhigantā m. (ntṛ) āsādayitā m. (tṛ) prāpakaḥ avāptā m. (ptṛ).

to find fault with To FIND FAULT WITH

, v. a. doṣīkṛ nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), tiraskṛ doṣam āruh in caus. (-ropa-yati -yituṃ) doṣaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

finding FINDING

, s. adhigamaḥ āsādanaṃ prāptiḥ f., labdhiḥ f., avagatiḥ f., parijñānaṃ.

fine FINE

, a. (Subtile, thin, minute) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu pratanuḥ -nuḥ -nu vitanuḥ -nvī -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ kaṇīkaḥ -kā -kaṃ atyalpaḥ -lpā -lpaṃ daharaḥ -rā -raṃ; 'in dis-cerning minute beauties, &c.,' kuśāgrīyamatiḥ -tiḥ -ti mārmmikaḥ -kī -kaṃ,

--(Delicate) pelavaḥ -vā -vaṃ komalaḥ -lā -laṃ sukumāraḥ -rī -raṃ.

--(Not coarse) asthūlaḥ -lā -laṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ viralaḥ -lā -laṃ; 'fine cloth,' sūkṣmavastraṃ sucelakaṃ aṃśukaṃ dukūlaṃ,

--(Keen) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Clear, pure) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vimalaḥ -lā -laṃ.

--(Excellent) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ.

--(Handsome, elegant) śobhanaḥ -nā -naṃ sundaraḥ -rī -raṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ vinītaḥ -tā -taṃ rūpavān -vatī -vat (t) surūpaḥ -pī -paṃ; 'having fine eyes,' vāmalocanaḥ -nā -naṃ sulocanaḥ -nā -naṃ; 'having fine teeth,' sudan -datī -dat (t); 'having fine hair,' sukeśī -śitī -śi (n) keśavaḥ -vā -vaṃ; 'a fine wo-man,' rūpavatī pranadā sundarī; 'a fine lady,' sundarīmmanyā suveśi-nāmmanyā; 'a fine day,' sudinaṃ uttamāhaḥ; 'fine night,' surātriḥ f.

--(Fine art) kalā.

fine FINE

, s. (Mulct) daṇḍaḥ dhanadaṇḍaḥ athadaṇḍaḥ paṇaḥ; 'small fine,' daṇḍaleśaḥ -śaṃ; 'in fine,' śeṣe antatas vastutas.

to fine To FINE

, v. a. (Punish with a fine) daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), in caus. (dāpayati -yituṃ) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), avahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Refine, clarify) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh viśudh pavitrīkṛ pariṣkṛ vimalīkṛ nirmmalīkṛ malaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), prasannīkṛ pū (c. 9. punāti pavituṃ),

fined FINED

, p. p. daṇḍitaḥ -tā -taṃ dāpitaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ avahṛtaḥ -tā -taṃ.

[Page 271a]
to finedraw To FINEDRAW

, v. a. atisaukṣmyeṇa or atiśuddhatayā vastrachidraṃ siv (c. 4. sīvyati sevituṃ) or sūcyā sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ).

finedrawer FINEDRAWER

, s. atisaukṣmyeṇa vastrachidrasīvanakṛt atisūkṣmasūcikarmmavid.

finedrawing FINEDRAWING

, s. atisūkṣmatvena vastrachidrasīvanaṃ atisūkṣmasūcikarmma n. (n).

fine-fingered FINE-FINGERED

, a. karadakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ laghuhastaḥ -stā -staṃ yuktimān -matī -mat (t).

finely FINELY

, adv. (Minutely, nicely) sūkṣmaṃ saukṣmyeṇa sūkṣmatvena.

--(Ele-gantly, excellently) cāru sundaraṃ suṣṭhu uttamaṃ su prefixed; as, 'finely dressed,' suveśaḥ -śā -śaṃ.

fineness FINENESS

, s. (Minuteness, thinness) sūkṣmatā -tvaṃ saukṣmyaṃ tānavaṃ tanutā ślakṣṇatā kṣīṇatā atyalpatā.

--(Absence of coarseness) asthūlatā viralatā.

--(Clearness) śuddhatā viśuddhatā vimalatvaṃ.

--(Keenness) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ.

--(Elegance, beauty) śobhā kāntiḥ f., saundaryyaṃ cārutā vāmatā vinītatā.

--(Excellence) utkṛṣṭatā uttamatā śreṣṭhatā; 'of gold,' varṇakā.

finer FINER

, s. ghātuśodhakaḥ ghātupariṣkārakaḥ malāpakarṣakaḥ.

finery FINERY

, s. (Show, splendor) śobhā pratibhā tejaḥ n. (s) pratāpaḥ āḍambaraḥ.

--(Decorations, &c.) alaṅkāraḥ alaṅkriyā bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ ābharaṇaṃ prasādhanaṃ parikarmma n. (n) pratikarmma n., pariṣkāraḥ maṇḍanaṃ rañjanaṃ kaṅkaṇaratnādi; 'fond of finery,' alaṅkāriṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu priyamaṇḍanā f., alaṅkārapriyaḥ -yā -yaṃ.

fine-spun FINE-SPUN

, a. sūkṣmīkṛtaḥ -tā -taṃ sūkṣmībhūtaḥ -tā -taṃ sūkṣmatantrīkṛtaḥ -tā -taṃ,

finesse FINESSE

, s. māyā sūkṣmopāyayogaḥ sūkṣmaṃ sūkṣmatā vyapadeśaḥ.

finger FINGER

, s. aṅguliḥ f., -lī aṅguriḥ f., -rī karapallavaḥ karaśākhā karāgrapallavaḥ karakudmalaṃ abhīśuḥ f., śakvarī agruḥ f.; 'the fore-finger,' pradeśinī; 'little-finger,' kanīnī -nikā kaniṣṭhāṅgulī; 'like a finger,' āṅgulikaḥ -kī -kaṃ; 'talking with the fingers,' aṅgulisandeśaḥ; 'the five fingers,' aṅgulīpañcakaṃ; 'six-fingered,' ṣaḍaṅguliḥ -liḥ -li.

to finger To FINGER

, v. a. aṅgulyā parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ) or ālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or samālabh.

fingered FINGERED

, p. p. aṅgulispṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aṅguliparighaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

finger-nail FINGER-NAIL

, s. nakhaḥ kararuhaḥ karajaḥ karakaṇṭakaḥ pāṇijaḥ aṅgulīsambhūtaḥ.

finger-ring FINGER-RING

, s. aṅgurīyaḥ -yaṃ -yakaṃ aṅgulīyakaṃ aṅgulīkaḥ -kaṃ aṅguli-mudrā ūrmikā.

finical FINICAL

, a. ekāntavinītaḥ -tā -taṃ ekāntasūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ ekāntapelavaḥ -vā -vaṃ ekāntakomalaḥ -lā -laṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

finicalness FINICALNESS

, s. ekāntavinītatā atisūkṣmatā ekāntapelavatā.

finikin FINIKIN

, a. ekāntasūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atilaghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu svalpavivayeṣu or mulaṣuviṣayeṣu kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ.

fining FINING

, s. (Imposing a fine) daṇḍanaṃ sādhanaṃ avaharaṇaṃ.

to finish To FINISH

, v. a. samāp (c. 10. -āpayati -yituṃ), sampṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ), nirvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), nivṛt saṃvṛt avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), niṣpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), sampad sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), saṃsādh viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ).

--(Polish up, elaborate) saṃskṛ pariṣkṛ mahāyatnena sādh or siddhīkṛ.

finished FINISHED

, p. p. samāptaḥ -ptā -ptaṃ samāpitaḥ -tā -taṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ avasitaḥ -tā -taṃ sitaḥ -tā -taṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ paryyavasitaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ apanītaḥ -tā -taṃ suvihitaḥ -tā -taṃ.

--(Polished) saṃskṛtaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

finisher FINISHER

, s. samāpakaḥ samāptikaḥ sādhakaḥ niṣpādakaḥ siddhidātā m. (tṛ).

finishing FINISHING

, FINISH, s. samāptiḥ f., samāpanaṃ siddhiḥ f., sāghanaṃ niṣpattiḥ f., nirvṛttiḥ f., nirvarttanaṃ antaḥ -ntaṃ.

finite FINITE

, a. antavān -vatī -vat (t) ādyantavān &c., sādyantaḥ -ntā -ntaṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ prameyaḥ -yā -yaṃ parimeyaḥ -yā -yaṃ niyataḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

finitely FINITELY

, adv. parimitaṃ sādyantaṃ samaryyādaṃ niyataṃ.

finiteness FINITENESS

, s. parimitatā prameyatā antavattvaṃ sādyantatvaṃ.

finless FINLESS

, a. pakṣahīnaḥ -nā -naṃ pakṣarahitaḥ -tā -taṃ pakṣavarjjitaḥ -tā -taṃ.

finny FINNY

, a. pakṣavān -vatī -vat (t) pakṣaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fir FIR

, s. devadāruḥ m., indradāruḥ indravṛkṣaḥ devakāṣṭhaṃ kilimaḥ.

fire FIRE

, s. agniḥ m., vahniḥ m., analaḥ pāvakaḥ pāvanaḥ jvalanaḥ dahanaḥ tejaḥ n. (s) kṛṣṇavartmā m. (n) kṛśānuḥ m., hutabhuk m. (j) haviraśanaḥ hutāśaḥ -śanaḥ havirbhuk m., havyavāhanaḥ havyāśanaḥ kavpavāhanaḥ tanūnapāt m. (d) āśrayāśaḥ āśayāśaḥ āśrayabhuk m. (j) āśrayadhvaṃsī m. (n) varhiḥ m. (s) damunāḥ m. (s) śuṣmā m. (n) ghāsiḥ m., dāvaḥ pacanaḥ pācanaḥ pācakaḥ juhuvān m. (t) vāśiḥ m. śikhī m. (n) śikhāvān m. (t) arcciṣmān m. (t) prabhākaraḥ chidiraḥ śundhyuḥ m., jaganuḥ m., jāgṛviḥ m., apāmyittaḥ apyittaṃ jalapittaḥ himārātiḥ m., vāyusakhaḥ -khā m., phutkaraḥ śukraḥ āśaraḥ śuciḥ m., samidhaḥ vaiśvānaraḥ vītihotraḥ agnihotraḥ dhanañjayaḥ kṛpīṭayoniḥ m., jātavedāḥ m. (s) śociṣkeśaḥ uṣarvudhaḥ vṛhaḍbhānuḥ m., rohitāśvaḥ āśu-śukṣaṇiḥ m., citrabhānuḥ m., hiraṇyaretāḥ m. (s) jvālājihvaḥ saptārciḥ m. (s) vibhāvasuḥ m., vṛṣākapiḥ m., svāhāpatiḥ m., svāhāpriyaḥ svā-hābhuk m. (j); 'the god of fire,' agnidevaḥ -vatā; 'his wife,' svāhā agnāyī vṛṣākapāyī; 'on fire,' agnidīptaḥ -ptā -ptaṃ; 'placed on the fire,' agniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'a forest-fire,' ghanavahniḥ m., dāvaḥ davāgniḥ m., dāvānalaḥ; 'fire-temple,' agnyāgāraḥ agnigṛhaṃ; 'cooked with fire,' agnipakvaḥ -kvā -kvaṃ.

--(Conflagration) dāhaḥ -hanaṃ jvālaḥ; 'of a house,' gṛhadāhaḥ.

--(Vigour) tejaḥ n. (s) sattvaṃ; 'submarine fire,' aurvaḥ bāḍavāgniḥ m., samudravahniḥ m.

to fire To FIRE

, v. a. dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), nirdah pradah sampradah paridah ādah anudah jval in caus. (jvālayati jvalayati -yituṃ) prajval dīp in caus. (dīpayati -yituṃ) pradīp samindh (c. 7. -inddhe -indhituṃ), sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), agnisātkṛ jyotissātkṛ.

--(Animate) uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), protsah in caus. (-sāhayati -yituṃ).

--(Fire off a gun) lohagolān yuddhanāḍeḥ prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) yuddhanāḍistham āgneyacūrṇaṃ jval in caus.

to fire To FIRE

, v. n. (Take fire) dah (c. 4. dahyati -te dagdhuṃ), dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), sandīp ādīp pradīp jval (c. 1. jvalati -lituṃ), prajval samindh in pass. (-idhyate) samiddhībhū sandhukṣ (c. 1. -dhukṣate kṣituṃ), agnidīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū.

fire-arms FIRE-ARMS

, s. agnyastraṃ -strāṇi n. pl., āgneyāstraṃ -strāṇi n. pl., bhuśuṇḍī antaragnibalena gulikāprakṣepaṇī lohanāḍiḥ.

fire-arrow FIRE-ARROW

, s. agnivāṇaḥ āgneyavāṇaḥ agniśaraḥ agniśāyakaḥ.

fire-ball FIRE-BALL

, s. agnigolaḥ -lakaḥ śīghradāhyacūrṇagarbho lauhagolo yo yuddhe vidīrṇo bhūtvā ripunāśaṃ karoti.

fire-brand FIRE-BRAND

, s. ulkā ulmukaṃ aṅgāraḥ -raṃ alātaṃ ālātaṃ agnikāṣṭhaṃ agnikukkuṭaḥ kukkuṭaḥ kulukkaguñjā agniyuddhakāṣṭhaṃ jvalanakāṣṭhaṃ; 'a number of fire-brands,' āṅgāraṃ.

--(Incendiary) agnidaḥ.

fired FIRED

, p. p. jvalitaḥ -tā -taṃ prajvālitaḥ -tā -taṃ samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ.

fire-engine FIRE-ENGINE

, s. agninirvāpaṇayantraṃ gṛhadāhanirvāṇakaraṇārthaṃ yantraṃ.

fire-eyed FIRE-EYED

, a. jvalitanayanaḥ -nā -naṃ jvalitacakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s).

fire-fly FIRE-FLY

, s. khadyotaḥ khajyotiḥ m. (s) jyotiriṅgaṃ -ṅgaṇaṃ prabhākīṭaḥ jyotirvījaṃ guhyadīpakaḥ dhvāntonmeṣaḥ cilamīlikā.

fire-man FIRE-MAN

, s. gṛhadāhanirvāpaṇe niyukto janaḥ agninirvāṇakārī m. (n).

fire-pan FIRE-PAN

, s. agnyādhāraḥ aṅgāriṇī aṅgāradhānikā aṅgāraśakaṭī agni-pātraṃ hasanī hasantī -ntikā.

fire-place FIRE-PLACE

, s. culliḥ f. -llī aṅgāriṇī vitānaṃ aśmantaṃ -ntakaṃ asmantaṃ antikā andikā uddhānaṃ udhmānaṃ uddhāraṃ adhiśrayaṇī dṛḍakaḥ agnikuṇḍaṃ.

fire-proof FIRE-PROOF

, a. adāhyaḥ -hyā -hyaṃ adahanīyaḥ -yā -yaṃ agnināspṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

fire-ship FIRE-SHIP

, s. agninaukā āgneyanaukā śīghradāhmavastupūritā yuddhanaukā.

fire-shovel FIRE-SHOVEL

, s. aṅgāradhāraṇayogyo lohakuddālaḥ.

fire-side FIRE-SIDE

, s. gṛhāgnisthānaṃ agnisamīpaṃ gṛhāgninikaṭe gṛhāgnyupāntaṃ vitānaṃ.

fire-stone FIRE-STONE

, s. agniprastaraḥ agnipāṣāṇaḥ āgneyāśmā m. (n).

fire-tongs FIRE-TONGS

, s. aṅgāradhāraṇayogyo lauhasandaṃśakaviśeṣaḥ.

fire-wood FIRE-WOOD

, s. agnikāṣṭhaṃ dāhyakāṣṭhaṃ indhanaṃ idhmaṃ samit f. (dh)

fire-works FIRE-WORKS

, s. agnikrīḍā khadhūpādikrīḍā agnitārādikrīḍā.

firing FIRING

, s. dāhyaṃ idhmaṃ samindhanaṃ aṅgārakāṣṭhatṛṇādīni dāhyavastūni.

firkin FIRKIN

, s. mānaviśeṣaḥ āḍhakaḥ arddhāḍhakaḥ droṇaḥ arddhadroṇaḥ.

firm FIRM

, a. dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sthiraḥ -rā -raṃ niścalaḥ -lā -laṃ acalaḥ -lā -laṃ avicalitaḥ -tā -taṃ dhīraḥ -rā -raṃ ghṛtimān -matī -mat (t) dhairyyavān -vatī -vat (t) sthāṇuḥ -ṇuḥ -ṇu sthāmnuḥ -mnuḥ -mnu sthāvaraḥ -rā -raṃ stheyān -yasī -yaḥ (s) stheṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ akampitaḥ -tā -taṃ akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ askhalitaḥ -tā -taṃ avyabhicārī -riṇī -ri (n) vyavasthitaḥ -tā -taṃ sthitaḥ -tā -taṃ sthitimān -matī -mat (t) gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pragāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Compact) ghanaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ aśithilaḥ -lā -laṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi nirbhaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ; 'firm in mind,' sthiramatiḥ -tiḥ -ti niścalamatiḥ -tiḥ -ti sthitadhīḥ -dhīḥ -dhi sthirātmā -tmā -tma (n) abhinnātmā &c.; 'in friendship,' dṛḍhasauhṛdaḥ; 'in allegiance,' dṛḍhabhaktiḥ m.; 'in battle,' dṛḍhāyudhaḥ; 'firm as a rock,' śilāghanaḥ -nā -naṃ śailasāraḥ -rā -raṃ; 'firm step,' askhalitagatiḥ; 'a firm, compact breast,' ghanapayodharaḥ; 'firm-footed,' sthirapadaḥ -dā -daṃ.

firm FIRM

, s. (Partnership) anekabāṇijajanasaṃsargaḥ sahavyāpāriṇaṃ bahujanā-nām ākhyā or upādhiḥ m.

to firm To FIRM

, v. a. dṛḍhīkṛ sthirīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ).

firmament FIRMAMENT

, s. ākāśaḥ ākāśavartma n. (n) vyoma n. (n) vyomavistṛtaṃ nabhomaṇḍalaṃ nabhastalaḥ -laṃ gagaṇaṃ khaṃ antarīkṣaṃ nakṣatramaṇḍalaṃ jyotiṣacakraṃ tārāpathaḥ khagolaḥ uḍupathaḥ śūnyaṃ śūnyatvaṃ ghanāśrayaḥ meghavartma n. (n).

firmamental FIRMAMENTAL

, a. ākāśīyaḥ -yā -yaṃ āntarīkṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ vihāyasīyaḥ -yā -yaṃ gagaṇīyaḥ -yā -yaṃ gagaṇasthaḥ -sthā -sthaṃ nabhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

firmly FIRMLY

, adv. dṛḍhaṃ sthiraṃ niścalaṃ dhairyyeṇa sthairyyeṇa gāḍhaṃ pragāḍhaṃ dārḍhyena; 'firmly rooted,' baddhamūlaḥ -lā -laṃ; 'firmly devoted,' dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti; 'firmly tied,' dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'firmly united,' dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

firmness FIRMNESS

, s. dṛḍhatā dārḍhyaṃ draḍhimā m. (n) draḍhyaṃ sthiratā sthairyyaṃ dhīratvaṃ dhairyyaṃ dhṛtiḥ f., niścalatā acalatvaṃ sthitiḥ f., vyavasthitiḥ f., sthāsrutā dhṛtimattvaṃ sthitimattvaṃ gāḍhatā pragāḍhatā sthemā m. (n) akṣobhaḥ akampaḥ askhalanaṃ sthāvaratvaṃ dhāraṇā.

--(Compactness) ghanatvaṃ -tā saṃhatiḥ f., saṃhatatā sanghiḥ m., sāndratā dṛḍhatvaṃ.

first FIRST

, a. prathamaḥ -mā -maṃ pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādimaḥ -mā -maṃ agraḥ -grā -graṃ agrimaḥ -mā -maṃ ādiḥ m., paurastyaḥ -styā -styaṃ prāktanaḥ -nī -naṃ.

--(Chief) mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ amyaḥ -myā -myaṃ prāgryaḥ -gryā -gryaṃ agriyaḥ -yā -yaṃ agrīyaḥ -yā -yaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ praṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pravaraḥ -rā -raṃ purogamaḥ -mā -maṃ; 'first and last,' pūrvvāparaḥ -rā -raṃ; 'first half,' pūrvvārddhaḥ; 'first part of the night,' pūrvvarātraḥ; 'first attack' (of disease), pūrvvārddhaḥ; 'dying first,' pūrvvamārī -riṇī -ri (n); 'first of all,' sarvvapradhānaḥ -nā -naṃ sarvvāgraḥ -grā -graṃ.

first FIRST

, adv. prathamaṃ pūrvvaṃ agre āditas ādau puras purastāt; 'at first, in the first place,' prathamaṃ prathamatas pūrvvaṃ; 'first and last,' ādyantaṃ.

first-begotten FIRST-BEGOTTEN

, a. pūrvvaprasūtaḥ -tā -taṃ pūrvvajanitaḥ -tā -taṃ pūrvvajaḥ -jā -jaṃ prathamajātaḥ -tā -taṃ prathamaprasūtaḥ -tā -taṃ agrajātaḥ -tā -taṃ.

first-born FIRST-BORN

, s. pūrvvajaḥ agrajaḥ agriyaḥ agrimaḥ agryaḥ agrajanmā m. (n) jyeṣṭhaḥ vayojyeṣṭhaḥ adhikavayāḥ m. (s) sarvvaputrajyeṣṭhaḥ pradhānasantānaḥ.

first-fruits FIRST-FRUITS

, s. prathamaphalaṃ ādiphalaṃ prathamajātaṃ phalaṃ agraphalaṃ prathamotpannaṃ phalaṃ prathamotpannaṃ navaśasyaṃ; 'sacrifice of first-fruits,' āgrāyaṇaṃ.

firstling FIRSTLING

, s. paśoḥ prathamajātasantānaḥ or prathamaprasūtasantatiḥ f.

firstly FIRSTLY

, adv. prathamatas prathamaṃ pūrvvaṃ āditas.

first-rate FIRST-RATE

, a. paramaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fiscal FISCAL

, a. bāleyaḥ -yī -yaṃ śaulkaḥ -lkī -lkaṃ rājāyasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

fish FISH

, s. matsyaḥ mīnaḥ jhaṣaḥ macchaḥ visāraḥ -rī m. (n) vaisārī m. (n) vesāriṇaḥ aṇḍajaḥ śakalī m. (n) śalkī m. (n) śalkalī m., kaṇṭakī m. (n) āmbhasikaḥ jalajaḥ jalapriyaḥ jalajantuḥ m., jalecaraḥ jalacārī m. (n) pāṭhīnaḥ animiṣaḥ animeṣaḥ sthirajihvaḥ ṣaḍakṣīṇaḥ pṛthuromā m. (n) ātmāśī m. (n) matsyī f., matsaḥ; 'fish-bone,' kaṇṭakaḥ; 'fish-sauce,' matsagaṇṭaḥ mīnāmrīṇaḥ; 'fish-bannered god,' mīnaketanaḥ makaradhvajaḥ makaraketuḥ m., jhaṣaketanaḥ.

to fish To FISH

, v. a. and n. matspān grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dhrttuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), matsyaghātaṃ kṛ jhaṣ (c. 1. jhaṣati -ṣituṃ).

--(Search) anviṣ (c. 1. -icchati -eṣituṃ), anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

fish-basket FISH-BASKET

, s. matsyadhānī matsyabandhinī kuveṇī matsyabhājanaṃ.

fisher FISHER

, FISHERMAN, s. dhīvaraḥ kaivarttaḥ mātsyikaḥ mainikaḥ niṣādaḥ matsyadhārī m. (n) matsyajīvī m. (n) matsyabandhī m. (n) mīnāghātī m. (n) matsyaghātopajīvī m. (n) jālikaḥ jālī m. (n) kupinī m. (n) sāpharikaḥ tīvaraḥ choṭī m. (n) dāsaḥ dāśaḥ dhīvā m. (n).

fishery FISHERY

, s. dhīvarakarmma n. (n) matsyabandhanaṃ matsyagrahaṇaṃ.

--(Place for catching fish) matsyagrahaṇasthānaṃ.

fish-hook FISH-HOOK

, s. vaḍiśaṃ -śā -śī variśī valiśaṃ -śī matsyavedhanaṃ -nī.

fishing FISHING

, s. matsyabandhanaṃ matsyagrahaṇaṃ matsyabadhaḥ matsyaghātaḥ.

fishing-boat FISHING-BOAT

, s. dhīvaranaukā kaivarttanaukā niṣādanaukā mātsyikapotaḥ.

fishing-net FISHING-NET

, s. matsyajālaṃ matsyagrahaṇārthaṃ jālaṃ kupinī.

fishing-tackle FISHING-TACKLE

, s. matspagrahaṇopakaraṇaṃ matsyabandhanasādhanaṃ.

fish-kettle FISH-KETTLE

, s. matsyapacanayogyā dīrghasthālī matsyapacanī.

fish-market FISH-MARKET

, s. matsyavikrayasthānaṃ mīnavikrayaśālā niṣadyā.

fishmonger FISHMONGER

, s. matsyavikretā m. (tṛ) matsyavikrayopajīvī m. (n).

fish-pond FISH-POND

, s. matsyapūrṇaṃ saraḥ n. (s) mīnāśrayaḥ matsyālayaḥ mīnālayaḥ.

fish-spawn FISH-SPAWN

, s. mīnāṇḍaṃ matsyāṇḍaṃ jhaṣāṇḍaṃ matsyaḍimbaḥ.

[Page 273a]
fish-woman FISH-WOMAN

, s. matsyavikretrī matsyavikrayopajīvinī.

fishy FISHY

, a. mātsyaḥ -tsyī -tsyaṃ mātsyikaḥ -kī -kaṃ mātsikaḥ -kī -kaṃ mainikaḥ -kī -kaṃ mīnaraḥ -rā -raṃ matsyaguṇopetaḥ -tā -taṃ.

fissile FISSILE

, a. vidalaḥ -lā -laṃ bhiduraḥ -rā -raṃ chiduraḥ -rā -raṃ bhidelimaḥ -mā -maṃ.

fissure FISSURE

, s. chidraṃ randhraṃ sandhiḥ m., bhittiḥ f., bhaṅgaḥ darī -rā vidaraḥ.

to fissure To FISSURE

, v. a. vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), vidal (c. 10. -dalayati -yituṃ).

fist FIST

, s. muṣṭiḥ m. f. -ṣṭī hastamuṣṭiḥ mustuḥ m., khaṭaḥ -ṭakaḥ -ṭikaḥ ratniḥ m. -tnī f., jitakāśiḥ m.; 'doubling or clenching the fist,' muṣṭi-bandhaḥ muṣṭisaṅgrāhaḥ hastasaṅgrāhaḥ.

to fist To FIST

, v. a. muṣṭinā or muṣṭyā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), muṣṭisaṅgrāheṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

fisticuffs FISTICUFFS

, s. muṣṭiprahāraḥ muṣṭipātaḥ muṣṭiyuddhaṃ mauṣṭā muṣṭīmuṣṭi yuddhaṃ bāhuyuddhaṃ mallayuddhaṃ pāṇighātaḥ.

fistula FISTULA

, s. nāḍiḥ f. -ḍī nāliḥ -lī nāḍīvraṇaḥ nālīvraṇaḥ nālīkṣataṃ; 'in ano,' śataponakaḥ bhagandaraḥ; 'lachrymalis,' aśrunālī.

fistulous FISTULOUS

, a. nāḍyākāraḥ -rā -raṃ nāḍirūpaḥ -pā -paṃ; 'fistulous sore,' nāḍīvraṇaḥ.

fit FIT

, s. (Paroxysm of any disease) āveśaḥ avatāraḥ -taraṇaṃ ākramaḥ -maṇaṃ; 'fit of the gout,' vātarīgāveśaḥ; 'fit of fever,' jvarāvatāraḥ; 'of ague,' kampajvarākramaḥ śītajvarāveśaḥ; 'fit of anger,' krodhāveśaḥ; 'fit of lust,' kāmāveśaḥ; 'of madness,' unmādāveśaḥ,

--(Fit of fainting, epilepsy, &c.) mūrcchā -rcchanaṃ -nā bhrābharaṃ bhramiḥ f., ghūrṇiḥ f.

fit FIT

, FITTING, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ upayogo -ginī -gi (n) yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ anurūpaḥ -pā -paṃ arhaḥ -rhā -rhaṃ yathārhaḥ -rhā -rhaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ saṅgatārthaḥ -rthā -rthaṃ pathyaḥ -thyā -thyaṃ aupayikaḥ -kī -kaṃ abhinītaḥ -tā -taṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ bhajamānaḥ -nā -naṃ.

--(Qualified) kṣamaḥ -mā -maṃ karmmakṣamaḥ -mā -maṃ alaṅkarmmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'fit for a man,' alampuruṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'fit for sacrifice,' yajñiyaḥ -yā -yaṃ yajñārhaḥ -rhā -rhaṃ; 'a field fit for growing rice,' śālpudbhavocitaṃ kṣetraṃ. Sometimes expressed by the fut. pass. part.; as, 'fit to be eaten,' khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ -yā -yaṃ; 'fit to be done,' kāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ karaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to fit To FIT

, v. a. (Adapt, accommodate) yuj (c. 10. yojayati -yituṃ, c. 7. yunakti yoktuṃ), samāyuj āyuj sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samādhā yogyaṃ-gyāṃ-gyaṃ or upayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

--(Fit out, equip) sajjīkṛ sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sopakāradravyaiḥ samāyuj upayuktadravyāṇi samprakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or upakḷp or upapada (c. 10. -pāda-yati -yituṃ) or puraskṛ or upaskṛ or prastutīkṛ sarvvasopakāradravyayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ upayuktadravyasādhanaṃ kṛ; 'fit out a ship,' samudrayānārthaṃ or yuddhārthaṃ nāvaṃ sajjīkṛ

to fit To FIT

, v. n. (Be proper, suitable) yuj in pass. (yujyate) upapad in pass. (-padyate) yogyaḥ -gyā -gyaṃ bhū or as upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū arh (c. 1. arhati -rhituṃ); 'it is not fit that you should gricve,' na śocitum arhasi; 'it is not fit that I should go,' na gantum arhāmi.

--(Be qualified) kḷp (c. 1. kalpate -lptuṃ), upakḷp kṣamaḥ -mā -maṃ bhū ucitaḥ -tā -taṃ bhū; 'he is fit for immortality,' amṛta-tvāya kalpate.

fitch FITCH

, s. (A chick-pea) caṇakaḥ harimanthaḥ -nthakaḥ.

fitful FITFUL

, a. cañcalaḥ -lā -laṃ calaḥ -lā -laṃ viṣamaḥ -mā -maṃ lolaḥ -lā -laṃ. capalaḥ -lā -laṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ.

fitly FITLY

, adv. yuktaṃ yogyaṃ yathāyogyaṃ ucitaṃ yathocitaṃ upayuktaṃ yogatas yathārhaṃ -rhatas samyak yathārthaṃ yathāyathaṃ yathātathaṃ anurūpaṃ sāmprataṃ sthāne

fitness FITNESS

, s. yuktatā yogyatā yuktiḥ f., upayogaḥ upayuktatā upayogitā ucitatvaṃ aucityaṃ sāmañjasyaṃ samañjasaṃ upapattiḥ f., sambhāvanā nyāya -yatā saṅgatatvaṃ paryyāptiḥ f., yathārhatā yāthārthyaṃ kalpaḥ abhreṣaḥ deśarūpa karttavyatā.

--(Qualification) pātratā -tvaṃ kṣamatā.

fitting FITTING

, s. (Adaptation) samāyojanaṃ saṃmādhānaṃ.

--(Equipping) sajjaṃ karaṇaṃ sajjanaṃ sajjakarmma n. (n) sādhanaṃ puraskaraṇaṃ.

--(Suitable) see FI'

five FIVE

, a. pañca m. f. n. (n) pañcakaḥ -kā -kaṃ daśārddhaḥ pañcatayaḥ -yā -yaṃ pañcat m. f. n., pañcasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'aggregate of five,' pañcā -tā pañcakatvaṃ; 'having five claws,' pañcanakhaḥ -khā -khaṃ; 'havin five fingers,' pañcāṅguliḥ -liḥ -li; 'five times,' pañcakṛtvas 'having five parts,' pañcāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ; 'five-hundred,' pañcaśataṃ

five-fold FIVE-FOLD

, a. pañcaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pañcavidhaḥ -dhā -dhaṃ pañcadhā.

five-leaved FIVE-LEAVED

, a. pañcaparṇaḥ -rṇī -rṇaṃ pañcapatraḥ -trā -traṃ pañcadalaḥ -lā -laṃ.

fives FIVES

, a. kandukakrīḍā kandukalīlā gulikākrīḍāviśeṣaḥ.

to fix To FIX

, v. a. (Establish) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā avasthā saṃsthā dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), vidhā pratinidhā ruh in caus. (ropayati -yituṃ) āruh niruh.

--(Make firm) sthirīkṛ dṛḍhīkṛ susthiraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

--(Fasten) bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

--(Determine, ascertain) niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), nirṇī (c. 1. ṇayati -ṇetuṃ), unnī nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

--(Fix the gaze or eye) lakṣaṃ bandh animiṣeṇa or aniseṣeṇa or ananyadṛṣṭyā or stimitalocanena dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), dṛṣṭiṃ niviś in caus. (-veśayati -yituṃ).

--(Fix the mind) mano niviś in caus., or yuj (c. 7. yunakti yoktuṃ, c. 10. yojayati -yituṃ), ananya-pranaskaḥ -skā -skaṃ bhū ekāgraḥ -grā -graṃ bhū; 'on any object,' arthe dhṛtiṃbandh

to fix To FIX

, v. n. (Be fixed) niṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), praṇidhā in pass. (-dhīyate) pratinidhā sthā in caus. pass. (sthāpyate) pratiṣṭhā bandh in pass. (badhyate) sthirībhū.

fixed FIXED

, p. p. (Established) sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ prati-ṣṭhitaḥ -tā -taṃ saṃsthāpitaḥ -tā -taṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ sthitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ kṛtāvasthaḥ -sthā -sthaṃ sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ.

--(Certain, determined) niyataḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ suniścitaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Firm) sthiraḥ -rā -raṃ sthāyī -yinī -yi (n) sthāvaraḥ -rā -raṃ sthāṇuḥ -ṇuḥ -ṇu sthāsnuḥ -snuḥ -snu dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ niścalaḥ -lā -laṃ akampitaḥ -tā -taṃ aspandaḥ -ndā -ndaṃ naiṣṭhikaḥ -kī -kaṃ.

--(Attached) lagnaḥ -gnā -gnaṃ anulagnaḥ -gnā -gnaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Fastened) baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'firmly fixed,' dṛḍhavaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dṛḍharopitaḥ -tā -taṃ baddhamūlaḥ -lā -laṃ; 'having the eye or look fixed,' baddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi animiṣanayanaḥ -nā -naṃ stimitalocanaḥ -nā -naṃ sthiradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'having the mind fixed,' avasthitamatiḥ -tiḥ -ti niveśitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) āsaktamanāḥ &c., āmaktacittaḥ -ttā -ttaṃ ananyamanaskaḥ -skā -skaṃ akuṇṭhamedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s); 'fixed in the mind,' cittīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'of fixed intent, baddhānuśayaḥ -yā -yaṃ; 'fixed as to time,' kṛtakālaḥ -lā -laṃ.

fixedly FIXEDLY

, adv. dṛḍhaṃ sthiraṃ sthairyyeṇa avasthitacetasā sthiradṛṣṭyā.

fixedness FIXEDNESS

, s. sthiratā sthairyyaṃ sthitiḥ f., vyavasthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., sthāyitvaṃ niṣṭhā dhṛtiḥ f., dhairyyaṃ dṛḍhatā dārḍhyaṃ sthāvarartva sthāsnutā niścalatvaṃ sthemā m. (n) sthitimattvaṃ akampaḥ.

fixity FIXITY

, s. saṃlagnatvaṃ anulagnatā saṃsaktiḥ f., saṃśleṣaḥ saṃhatiḥ f., samāsajjanaṃ.

fixture FIXTURE

, s. sthāvaraṃ sthāvaradravyaṃ sthitadravyaṃ; 'fixtures,' sthāvarāṇi.

flabbiness FLABBINESS

, s. śithilatā śaithilyaṃ mṛdutā komalatvaṃ lālityaṃ.

flabby FLABBY

, a. śithilaḥ -lā -laṃ lalitaḥ -tā -taṃ komalaḥ -lā -laṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ meduraḥ -rā -raṃ akaṭhinaḥ -nā -naṃ.

flaccid FLACCID

, a. śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ praślathaḥ -thā -thaṃ mlānaḥ -nā -naṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ balinaḥ -nā -naṃ balibhaḥ -bhā -bhaṃ balimān -matī -mat (t).

flaccidity FLACCIDITY

, s. śaithilyaṃ śithilatā ślathatā praśrathaḥ śranthaḥ mlānatā ārdratā visraṃsaḥ asaṃhatatvaṃ balimattvaṃ.

flag FLAG

, s. (Ensign, banner) patākā dhvajaḥ dhvajapaṭaḥ dhvajāṃśukaḥ ketanaṃ ketuḥ m., ketuvasanaḥ vaijayantī -ntikā jayantaḥ kadalī -likā ucchalaḥ.

--(Stone) śilā parisrastaraḥ prastaraḥ.

--(Plant) golomī bhūtakeśaḥ śvetadūrbbā.

to flag To FLAG

, v. n. mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad glai (c. 1. -glāyati glātuṃ), dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs sraṃm (c. 1. sraṃsate -situṃ), visraṃs kṣi in pass. (kṣīyate) śithilībhū śithilabalaḥ -lā -laṃ bhū śithilatejāḥ -jāḥ -jaḥ bhū khid (c. 4. khidyate khettuṃ), khinnaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

to flag To FLAG

, v. a. (Pave with flag-stones) parisrastareṇa or prastaraiḥ or śilābhir āstṝ (c. 5. -stṛṇoti, c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ).

flag-officer FLAG-OFFICER

, s. naukāsamūhapatiḥ m., yuddhanaukāsamūhādhipatiḥ m.

flag-staff FLAG-STAFF

, s. dhvajastambhaḥ ketuyaṣṭiḥ m. f., dhvajaḥ yaṣṭiḥ patākāyaṣṭiḥ.

flag-stone FLAG-STONE

, s. śilā śilāpaṭṭaḥ śilāphalakaṃ parisrastaraḥ prastaraḥ.

to flagellate To FLAGELLATE

, v. a. rajjvā or rajjunā or carmmadaṇḍena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

flagellation FLAGELLATION

, s. kaśāghātaḥ kaśātāḍanaṃ kaśā carmmadaṇḍatāḍanaṃ.

flageolet FLAGEOLET

, s. vaṃśaḥ veṇuḥ m., vivaranālikā sāneyī -yikā.

flagged FLAGGED

, p. p. prastarāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śilāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

flagging FLAGGING

, part. mlānaḥ -nā -naṃ sraṃsī -sinī -si (n) khinnaḥ -nnā -nnaṃ.

flaggy FLAGGY

, a. śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ praślathaḥ -thā -thaṃ.

flagitious FLAGITIOUS

, a. atipāpī -pinī -pi (n) mahāpāpī &c., atipātakī -kinī -ki (n) mahāpātakī &c., atidurvṛttaḥ -ttā -ttaṃ atipāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atidopī -ṣiṇī -ṣi (n) dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ.

flagitiously FLAGITIOUSLY

, adv. samahāpāpaṃ atipāpiṣṭhavat atidurvṛttavat dāruṇaṃ.

flacitiousness FLACITIOUSNESS

, s. atiduṣṭatā mahāpātakaṃ mahāpāpaṃ pāpiṣṭhatā daurātmyaṃ durvṛttatā ghoratā dāruṇatā.

flagon FLAGON

, s. puṭagrīvaḥ surābhājanaṃ pānabhājanaṃ pānapātraṃ.

flagrancy FLAGRANCY

, s. sarvvaprakāśatā sarvvaprākaṭyaṃ vācyatā atiduṣṭatā ghoratā.

flagrant FLAGRANT

, a. prakāśaḥ -śā -śaṃ sarvvaprakāśaḥ -śā -śaṃ sarvvaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaviditaḥ -tā -taṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ghoraḥ -rā -raṃ puraḥsphuran -rantī -rat (t).

flagrantly FLAGRANTLY

, adv. prakāśaṃ suprakāśaṃ sarvvaprasiddhaṃ atiduṣṭaṃ.

flagration FLAGRATION

, s. dāhaḥ dahanaṃ dāhanaṃ jvalanaṃ jvālaḥ plopaḥ.

flail FLAIL

, s. dhānyamarddanayaṣṭiḥ m. f., śaspakaṇḍanayantraṃ kaṇḍanī śasyamarddanī śithiladaṇḍaviśepo yadāghātena dhānyādi nistupīkriyate.

flake FLAKE

, s. (Of snow) himalavaḥ himakaṇaḥ tupāraghanaḥ nīhāraghanaḥ himatūlaṃ himāṅkuraḥ tupāragaḍaḥ tūlopamo himānīlavaḥ.

--(Layer) phalakaḥ -kaṃ.

--(Scale, loose picce) valkaṃ śalkaṃ śakalaṃ.

to flake To FLAKE

, v. n. śakalībhū śakalāni vandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

[Page 274b]
flaky FLAKY

, a. saśalkaḥ -lkā -lkaṃ śakalī -linī -li (n) phalakī -kinī -ki (n).

flam FLAM

, s. anarthakaṃ mṛṣārthakaṃ māyā chalaṃ pratāraṇā chadma n. (n).

flambeau FLAMBEAU

, s. ulkā ulmukaṃ jvalanakāṣṭhaṃ agnikāṣṭhaṃ alātaṃ.

flame FLAME

, s. śikhā agniśikhā arcciḥ f. (s) arcciḥ f., jvālaḥ -lā agnijvālā jvalaḥ -lakā jvālāgniḥ m., agnijihvā śikhiśikhā kīlaḥ -lā agnikīlaḥ hetiḥ f., ulkā tejaḥ n. (s); 'in flames,' jvalan -lantī -lat (t) jyotissāt.

to flame To FLAME

, v. a. jval in caus. (jvālayati jvalayati -yituṃ) prajval samprajval.

to flame To FLAME

, v. n. jval (c. 1. jvalati -lituṃ), prajval ujjval samprajval jval in freq. (jājvalyate) dīp (c. 4. dīpyate -pituṃ), pradīp ādīp.

flame-coloured FLAME-COLOURED

, a. agnivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vahnivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pītaḥ -tā -taṃ.

flaming FLAMING

, part. and a. jvalan -lantī -lat (t) jvalayan -yantī -yat (t) jvalaḥ -lā -laṃ jvalī -linī -li (n) jvālī &c., jvālaḥ -lī -laṃ jvalitaḥ -tā -taṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ jājvalyamānaḥ -nā -naṃ prajvalitaḥ -tā -taṃ ucchikhaḥ -khā -khaṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ arcciṣmān -ṣmatī -ṣmat (t).

flamingo FLAMINGO

, s. rājahaṃsaḥ haṃsakaḥ raktapakṣaḥ agnivarṇaḥ pakṣibhedaḥ.

flamy FLAMY

, a. śikhī -khinī -khi (n) śikhāvalaḥ -lā -laṃ āgneyaḥ -yī -yaṃ.

flank FLANK

, s. pārśvaḥ -rśvaṃ pārśvabhāgaḥ pārśvāṅgaṃ pakṣaḥ pakṣabhāgaḥ utsaṅgaḥ kukṣiḥ m., aṅkaḥ kolaḥ kṛtsnaṃ taḥ; 'of a horse,' kaśyaṃ; 'on the flank,' pārśvatas.

to flank To FLANK

, v. a. and n. (Attack the flank) pārśvaṃ or pāśvebhāgam ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

--(Guard on the flank) pārśvato rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ) (Border, be posted on the side) pārśvataḥ or nikaṭe or pārśvabhāge sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ).

flannel FLANNEL

, s. kambalaḥ ūrṇāyuḥ m., aurṇapaṭaḥ aurabhraṃ ūrṇānirmmitaṃ or meṣalomamayaṃ viralavastraṃ sahasraroma n. (n) sāśūkaḥ kutapaḥ.

flap FLAP

, s. (Any thing that hangs loose) lambikā lolā lolakaḥ lambamānavastu n., pralambavastu pralambitaṃ.

--(The motion of it) āsphālaḥ -lanaṃ -litaṃ.

to flap To FLAP

, v. a. (The wings) pakṣau sphal in caus. (sphālayati -yituṃ) or āsphal or cal in caus. (cālayati -yituṃ) or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

to flap To FLAP

, v. n. āsphālitaṃ kṛ āsphal (c. 1. -sphalati -lituṃ), jhalañjhalā (nom. jhalañjhalāyate).

flapped FLAPPED

, p. p. āsphālitaḥ -tā -taṃ cālitaḥ -tā -taṃ lolitaḥ -tā -taṃ.

flapping FLAPPING

, s. (Of wings) āsphālanaṃ pakṣāsphālanaṃ pakṣasphālanaṃ pakṣo-tkṣepaḥ jhalañjhalā.

--(Of ears) karṇatālaḥ.

to flare To FLARE

, v. n. cañcalaśikhayā or sacañcalaśikhaṃ or cañcalarūpeṇa jval (c. 1. jvalati -lituṃ) or ujjval or jval in freq. (jājvalyate).

flare FLARE

, s. cañcalaśikhā cañcalajvālaḥ kampitajvālā sphuradyutiḥ f.

flaring FLARING

, a. cañcalaśikhayā jājvalyamānaḥ -nā -naṃ or ujjvalaḥ -lā -laṃ.

flash FLASH

, s. jvālā sphuritaṃ sphuraṇaṃ dyutisphuraṇaṃ prabhākampaḥ akasmātsphuraṇaṃ akasmāddīptiḥ f., kṣaṇaprabhā kṣaṇadyutiḥ f., aciraprabhā aciradyutiḥ f.

--(Of lightning) vidyutsphuraṇaṃ saudāminīsphuraṇaṃ vidyutprakāśaḥ vidyutkampaḥ vidyuddāma n. (n) meghajyotiḥ n. (s) vidyujjvālā irammadaḥ.

to flash To FLASH

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), vidyut (c. 1. -dyotate -tituṃ), akasmāt prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ) or jval (c. 1. jvalati -lituṃ) or ujjval or prajval vidyudvat kamp (c. 1. kampate -mpituṃ).

flashing FLASHING

, a. or part. sphuran -rantī -rat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ vidyota- mānaḥ -nā -naṃ dyotamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ -nā -naṃ kampitaprabhaḥ -bhā -bhaṃ kṣaṇaprakāśan -śantī -śat (t).

flashy FLASHY

, a. kṣaṇamātradyotī -tinī -ti (n) mithyādyotī &c., mithyātaijasaḥ -sī -saṃ mithyātejomayaḥ -yī -yaṃ.

--(Unsubstantial) asāraḥ -rā -raṃ nissattvaḥ -ttvā -ttvaṃ.

flask FLASK

, s. kūpī puṭagrīvaḥ kācapātraṃ kācabhājanaṃ; 'of wine,' madyabhājanaṃ.

flasket FLASKET

, s. annabhājanaṃ annapātraṃ khādyadravyabhājanaṃ.

flat FLAT

, a. (Even) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samasthaḥ -sthā -sthaṃ sapāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samarekhaḥ -khā -khaṃ nirbhugnaḥ -gnā -gnaṃ abhugnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Not elevated) anuccaḥ -ccā -ccaṃ anunnataḥ -tā -taṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ nataḥ -tā -taṃ.

--(Prostrate, lying flat) daṇḍavatyatitaḥ -tā -taṃ bhūmau kṣiptadehaḥ -hā -haṃ avaniṅgataḥ -tā -taṃ.

--(Vapid, tasteless) virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu asāraḥ -rā -raṃ nissāraḥ -rā -raṃ alavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ lavaṇahīnaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ klīvaḥ -vā -vaṃ niḥsvāduḥ -duḥ -du visvādaḥ -dā -daṃ.

--(Plain) avakraḥ -krā -kraṃ; 'flat roof,' pṛṣṭhaṃ; 'flat surface,' samapṛṣṭhaṃ samatalaṃ.

flat FLAT

, s. (A plain) samabhūmiḥ f., samasthalaṃ -lī samabhūbhāgaḥ samasthānaṃ ājiḥ f., pāṭaḥ samaṃ.

--(Low ground) nimnabhūmiḥ f.

--(Snoal) saikataṃ.

--(Of a sword, &c.) phalakaḥ -kaṃ patraṃ.

--(In music) anudāttaḥ mandaḥ mandraḥ udāttetaraḥ śabdaḥ.

--(Flat-bottomed boat) tarāluḥ m., tarāndhuḥ m.

--(Stupid fellow) mandabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m.

to flat To FLAT

, v. a. samīkṛ samānīkṛ samasthalīkṛ nimnīkṛ.

flat-bottomed FLAT-BOTTOMED

, a. samatalaḥ -lā -laṃ samādhobhāgaḥ -gā -gaṃ samādhaḥsthānaḥ -nā -naṃ.

flat-nosed FLAT-NOSED

, a. natanāsikaḥ -kā -kaṃ avanāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avaṭīṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avabhraṭaḥ -ṭā -ṭaṃ khuraṇasaḥ -sā -saṃ or -ṇāḥ -ṇāḥ -ṇaḥ (s).

flatly FLATLY

, adv. samaṃ samānatas.

--(Plainly) avakraṃ suvyaktaṃ.

flatness FLATNESS

, s. (Evenness) samatā sāmyaṃ samānatā -tvaṃ sāmyatā pāṭaḥ nirbhugnatā abhugnatā.

--(Want of elevation) anuccatā anunnatiḥ f., nimnatā natatvaṃ.

--(Insipidity, dulness) arasikatvaṃ ārasyaṃ phalgutā asāratā niḥsvādutā alāvaṇyaṃ ālavaṇyaṃ atejaḥ n. (s) tejohīnatā.

to flatten To FLATTEN

, v. a. samīkṛ samānīkṛ samasthalīkṛ nimnīkṛ vāmanīkṛ.

--(Depress) avanam in caus. (-nāmayati -namayati -yituṃ) namrīkṛ.

--(Lay flat) daṇḍavat pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(Make vapid) rasaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), phalgūkṛ virasīkṛ.

to flatten To FLATTEN

, v. n. samībhū nimnībhū avanatībhū namrībhū virasībhū.

flattened FLATTENED

, p. p. avanāmitaḥ -tā -taṃ nimīkutaḥ -tā -taṃ namnīkṛtaḥ -tā -taṃ.

flattening FLATTENING

, s. avanāmaḥ nimnīkaraṇaṃ namnīkaraṇaṃ samīkaraṇaṃ.

flatter FLATTER

, s. avanāmakaḥ samakaraṇayantraṃ mudgaraviśeṣaḥ.

to flatter To FLATTER

, v. a. (Soothe by praise, &c.) sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), pariśāntv abhiśāntv atipraśaṃsayā or stutivākyaiḥ or cāṭūktyā or madhurairvacobhiḥ sāntv or pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ) or santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ) or lal (c. 10. lālayati -yituṃ).

--(Speak what is agreeable) priyaṃ or priyāṇi or cāṭuvākyāni vad (c. 1. vadati -dituṃ).

--(Praise falsely) mithyā praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ) or ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ).

--(Gratify) ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), pramud (c. 10. -modayati -yituṃ), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ).

--(Raise false hopes) mithyā āśāvṛddhiṃ kṛ.

flattered FLATTERED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ mithyāpraśastaḥ -stā -staṃ lālitaḥ -tā -taṃ kṛtasāntvanaḥ -nā -naṃ cāṭūktyārādhitaḥ -tā -taṃ sabhājitaḥ -tā -taṃ āśvāsitaḥ -tā -taṃ.

[Page 275b]
flatterer FLATTERER

, s. praśaṃsakaḥ priyavādī m. (n) priyaṃvadaḥ cāṭuvādī m. sāntvavādaḥ sāntvanakārī m. (n) cāṭukāraḥ lālī m. (n) mithyāpraśaṃsakaḥ śaṃstā m. (stṛ) kapaṭapraśaṃsākṛt m., mithyāśvāsakaḥ āśvāsa-naśīlaḥ kāpaṭikaḥ.

flattering FLATTERING

, a. paritoṣakaḥ -kā -kaṃ santoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāntvanaḥ -nā -naṃ stutimayaḥ -yī -yaṃ praśaṃsākaraḥ -rī -raṃ prītikaraḥ -rā -raṃ āśvāsakaḥ -kā -kaṃ

flatteringly FLATTERINGLY

, adv. atipraśaṃsayā cāṭūktyā atiśayastutyā sāntvanapūrvvaṃ.

flattery FLATTERY

, s. atipraśaṃsā -sanaṃ mithyāpraśaṃsā -sanaṃ sāntvaḥ -tvaṃ -tvanaṃ -nā sāntvavākyaṃ sāntvoktiḥ f., sāntvakāraḥ cāṭūktiḥ f., cāṭukāraḥ -cāṭuḥ m., -ṭu n., lālanaṃ priyavākyaṃ madhuravākyaṃ madhuravacaḥ n. (s) komalavākyaṃ komalatvaṃ āśvāsanaṃ ālokaḥ ālokaśabdaḥ anunayaḥ ārādhanaṃ.

flattish FLATTISH

, a. īṣatsamaḥ -mā -maṃ; īṣatsamānaḥ -nā -naṃ īṣannimnaḥ -mnā -mnaṃ.

flatulence FLATULENCE

, FLATULENCY, s. vāyupūrṇatā vāyurogaḥ vātaphullatā vātaphu llāntraṃ vātikatvaṃ koṣṭhāśritavāyuḥ m., vāyuḥ m., vātaḥ vāyugaṇḍaḥ antrādhmānaṃ udarādhmānaṃ ādhmātaḥ puṣphulaḥ -laṃ.

flatulent FLATULENT

, a. vāyugrastaḥ -stā -staṃ vāyurogagrastaḥ -stā -staṃ vātaphullaḥ -llā llaṃ vātaphullāntraḥ -ntrā -ntraṃ vātikaḥ -kī -kaṃ vātabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vāyubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

flatus FLATUS

, s. vāyuḥ m., vātaḥ antrasthavāyuḥ udarajavātaḥ udarajo vātaḥ.

to flaunt To FLAUNT

, v. n. sagarvvaṃ or sadambhaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ), garvvitagatyā cal or car (c. 1. carati -rituṃ).

flaunting FLAUNTING

, a. garvveṇa cārī -riṇī -ri (n) garvvitagatiḥ -tiḥ -ti khelagāmī -minī -mi (n) darśanīyamānī -ninī -ni (n).

flavor FLAVOR

, s. rasaḥ āsvādaḥ svādaḥ ruciḥ f., abhiruciḥ f., lālityaṃ lāvaṇyaṃ.

to flavor To FLAVOR

, v. a. rasaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), sarasaṃ -sāṃ -saṃ kṛ surasīkṛ.

flavored FLAVORED

, p. p. or a. rasitaḥ -tā -taṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ; 'well-flavored,' surasaḥ -sā -saṃ sukhāsvādaḥ -dā -daṃ sulalitaḥ -tā -taṃ susvāduḥ -dvī -du.

flavorless FLAVORLESS

, a. arasaḥ -sā -saṃ -sikaḥ -kī -kaṃ virasaḥ -sā -saṃ nirasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ -sā -saṃ niḥsvāduḥ -duḥ -du visvādaḥ -dā -daṃ asvāduḥ -duḥ -du.

flavorous FLAVOROUS

, a. surasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ rasavān -vatī -vat (t) svāduḥ -dvī -du sukhāsvādaḥ -dā -daṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

flaw FLAW

, s. (Crack) chidraṃ randhraṃ bhittiḥ f., khaṇḍaḥ bhedaḥ chedaḥ bhaṅgaḥ sandhiḥ m.

--(Defect) doṣaḥ aparādhaḥ chidraṃ kalaṅkaḥ.

--(In a gem) pulakaḥ khaṇḍaḥ raktavinduḥ m.; 'without a flaw,' niśchidraḥ -drā -draṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ.

--(Sudden gust of wind) prabhañjanaḥ nirghātaḥ vyomamudgaraḥ.

to flaw To FLAW

, v. a. chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

flawless FLAWLESS

, a. niśchidraḥ -drā -draṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

flawy FLAWY

, a. sachidraḥ -drā -draṃ sarandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ dardaraḥ -rā -raṃ.

flax FLAX

, s. atasī umā kṣumā kṣumī śaṇaṃ masīnā masṛṇā suvarccalā mālikā.

flax-comb FLAX-COMB

, s. atasīmārjakaḥ umāmārjanī umāśodhanī śaṇaprasādhanī.

flax-dresser FLAX-DRESSER

, s. atasīśodhakaḥ umāpariṣkārakaḥ śaṇaprasādhakaḥ.

flaxen FLAXEN

, a. aumaḥ -mī -maṃ aumakaḥ -kī -kaṃ kṣaumaḥ -mī -maṃ śāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

to flay To FLAY

, v. a. tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistvacīkṛ carmma niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or utkṛṣ or nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), niścarmma (nom. niścarmmayati -yituṃ), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ).

flayed FLAYED

, p. p. nistvacīkṛtaḥ -tā -taṃ nistvacaḥ -cā -caṃ niścarmmā -rmmā -rmma (n).

flayer FLAYER

, s. carmmaniṣkarṣakaḥ carmmotpāṭī m. (n) tvagvidārakaḥ.

flaying FLAYING

, s. nistvacīkaraṇaṃ carmmaniṣkarpaṇaṃ niścarmmakaraṇaṃ tvakparipuṭanaṃ.

flea FLEA

, s. dehikā matkuṇaḥ makṣikā talpakīṭaḥ raktapāyī m. (n).

to flea To FLEA

, v. a. dehikā or talpakīṭān apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) or dūrīkṛ

flea-bite FLEA-BITE

, s. dehikādaṃśaḥ matkuṇadaṃśanaṃ dehikādaśanāṅkaḥ makṣikādaṃśaḥ.

[Page 276a]
flea-bitten FLEA-BITTEN

, a. dehikādaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dehikādaṃśitaḥ -tā -taṃ makṣikādaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ

fleam FLEAM

, s. paśucikitsakādibhiḥ sirāvyadhe or raktamokṣaṇe prayuktaṃ tīkṣṇāgrayantraṃ.

fled FLED

, p. p. palāyitaḥ -tā -taṃ vipalāyitaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ.

to fledge To FLEDGE

, v. a. sapakṣaṃ -kṣāṃ -kṣaṃ kṛ pakṣair yuj (c. 10. yojayati -yituṃ).

fledged FLEDGED

, p. p. pakṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ pakṣavān -vatī -vat (t) garutmān -tmatī -tmat (tmat).

to flee To FLEE

, v. n. palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy prapalāy sampalāy dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru vipradru pradru prādru; pradhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), apadhāv niṣpat (c. 1. -patati -tituṃ), utpat apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), apagam apasṛp (c. 1. -sarpati -srapruṃ), vyapasṛp bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ) with diśaḥ or kakubhaḥ.

--(Avoid) vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), vivṛj parivṛj parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

fleece FLEECE

, s. meṣaloma n. (n) aviloma n. (n) meṣaroma n. (n) meṣāṅgaruhaṃ yan meṣalomaparimāṇam ekavāre avachidyate meṣasya chinnaloma n. (n).

to fleece To FLEECE

, v. a. meṣaloma chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or (c. 9. lunāti lavituṃ).

--(Strip, plunder) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ prabādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ).

fleeced FLEECED

, p. p. hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ apahṛtasvaḥ -svā -svaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

fleecy FLEECY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ romaśaḥ -śā -śaṃ bahulomā -mā -ma (n) bahuromā &c., lomāvṛtaḥ -tā -taṃ bahulomavān -vatī -vat (t) mepalomamayaḥ -yī -yaṃ.

to fleer To FLEER

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -situṃ), apahas ku smi (c. 1. smayate smetuṃ), utsmi vikṛtadṛṣṭyā smi tiraskṛ mukharīkṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

fleer FLEER

, s. avahāsaḥ avahelā avakṣepaḥ kusmayaḥ kusmitaṃ dṛṣṭivikṣepaḥ.

fleerer FLEERER

, s. upahāsakaḥ avakṣepakaḥ mukharajanaḥ kusmitaḥ.

fleet FLEET

, s. vṛhannaukāsamūhaḥ mahānaukāsamūhaḥ vṛhannausaṅgrahaḥ yuddhanausamūhaḥ.

fleet FLEET

, a. śīghragāmī -minī -mi (n) drutagāmī &c., drutagatiḥ -tiḥ -ti laghugatiḥ -tiḥ -ti mahāvegaḥ -gā -gaṃ mahājavaḥ -vā -vaṃ vegavān -vatī -vat (t) javī -vinī -vi (n) śīghrajavaḥ -vā -vaṃ pratūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tvaritaḥ -tā -taṃ tvaritagatiḥ -tiḥ -ti sasauṣṭhavaḥ -vā -vaṃ.

--(As the wind) vāyuvegaḥ -gā -gaṃ vāyuvegasamaḥ -mā -maṃ vāyugatiḥ -tiḥ -ti vāyavyaḥ -vyā -vyaṃ.

to fleet To FLEET

, v. n. (Go swiftly) drutagatyā or mahāvegena cal (c. 1. calati -lituṃ), tvar (c. 1. tvarate -rituṃ), śīghra (nom. śīghrāyate), drutaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

to fleet To FLEET

, v. a. (Skim over) laghugatyā atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or visṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ).

--(Skim milk) dugdhaphenam apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

fleeting FLEETING

, a. kṣaṇamātrasthāyī -yinī -yi (n) acirasthāyī &c., adhruvaḥ -vā -vaṃ kṣaṇabhūtaḥ -tā -taṃ kṣaṇabhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇikaḥ -kā -kī -kaṃ.

fleetly FLEETLY

, adv. śīghraṃ drutaṃ tvaritaṃ mahāvegena mahājavena drutagatyā laghugatyā laghu kṣipraṃ sarabhasaṃ sasauṣṭhavaṃ.

fleetness FLEETNESS

, s. śīghratā drutatvaṃ śīghragāmitvaṃ tvaritagatiḥ f., vegaḥ prajavaḥ javaḥ satvaratā. tūrṇiḥ f., āśugamanaṃ rabhasaḥ.

flesh FLESH

, s. māṃsaṃ āmiṣaṃ palalaṃ kravyaṃ piśitaṃ usually in plural, tarasaṃ palaṃ asrajaṃ śuktaṃ medaskṛt n., kāśyapaṃ uṅghasaṃ; 'dried flesh,' śuṣkalaḥ -lā -lī -laṃ śuṣkamāṃsaṃ uttaptaṃ vallūraṃ; 'game,' jaṅgalaṃ jāṅgalaṃ.

--(Body) śarīraṃ.

--(Carnality) śarīropasavā viṣayāsaktiḥ f., āmiṣaṃ.

to flesh To FLESH

, v. a. abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nirdayīkṛ krūrakarmmāmbhyastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ.

[Page 276b]
flesh-broth FLESH-BROTH

, s. māṃsajūṣaṃ māṃsayūṣaṃ māṃsaniṣkvāthaḥ māṃsakvāthaḥ sūpaḥ.

flesh-brush FLESH-BRUSH

, s. tvagāgharṣaṇī carmmanirgharṣaṇakaḥ carmmamārjanī.

flesh-color FLESH-COLOR

, s. māṃsavarṇaḥ āmiṣavarṇaḥ kravyavarṇaḥ māṃsarāgaḥ.

flesh-colored FLESH-COLORED

, a. māṃsavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āmipavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kravyasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

flesh-diet FLESH-DIET

, s. māṃsāhāraḥ māṃsabhojanaṃ āmiṣāhāraḥ.

fleshiness FLESHINESS

, s. māṃsatvaṃ māṃsalatvaṃ puṣṭatā puṣṭāṅgatvaṃ pīnatā pīvaratā medasvitā medovṛddhiḥ f., śarīrasthūlatā.

fleshless FLESHLESS

, a. amāṃsaḥ -sā -saṃ nirmāṃsaḥ -sā -saṃ vimāṃsaḥ -sā -saṃ vipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ māṃsahīnaḥ -nā -naṃ.

fleshliness FLESHLINESS

, s. śarīropasevā viṣayopasevā viṣayāsaktiḥ f., śārīrikaviṣayasaṅgaḥ kāmāsaktiḥ f.

fleshly FLESHLY

, a. (Carnal) śārīrikaḥ -kī -kaṃ śarīrajaḥ -jā -jaṃ daihikaḥ -kī -kaṃ kāyikaḥ -kī -kaṃ vāpupikaḥ -kī -kaṃ viṣayī -yiṇī -yi (n) aihikah -kī -kaṃ sāṃsārikaḥ -kī -kaṃ.

flesh-meat FLESH-MEAT

, s. māṃsāhāraḥ māṃsabhojanaṃ khādyamāṃsaṃ bhojanārtham āmiṣaṃ.

fleshmonger FLESHMONGER

, s. māṃsavikrayī m. (n) saunikaḥ.

--(Pimp) viṭaḥ.

fleshy FLESHY

, a. māṃsalaḥ -lā -laṃ māṃsaśīlaḥ -lā -laṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ puṣṭāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kravyamayaḥ -yī -yaṃ pīnaḥ -nā -naṃ pīvaraḥ -rā -raṃ medasvī svinī -svi (n).

flexibility FLEXIBILITY

, s. ānamyatā namyatā namanīyatvaṃ kuñcanīyatā avakuñcanīyatvaṃ. āyamyatvaṃ mṛdutā komalatā śaithilyaṃ.

flexible FLEXIBLE

, a. ānamyaḥ -myā -myaṃ namyaḥ -myā -myaṃ namanīyaḥ -yā -yaṃ kuñcanīyaḥ -yā -yaṃ avakuñcanīyaḥ -yā -yaṃ āyamyaḥ -myā -myaṃ namanaśīlaḥ -lā -laṃ kuñcanaśīlaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -duḥ -dvī -du komalaḥ -lā -laṃ śithilaḥ -lā -laṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

flexion FLEXION

, s. natiḥ f., namanaṃ ānatiḥ f., ānamanaṃ kuñcanaṃ avakuñcanaṃ bhaṅgaḥ -ṅgī.

flexuous FLEXUOUS

, a. vakraḥ -krā -kraṃ vakrimaḥ -mā -maṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ visarpī -rpiṇī -rpi (n).

flexure FLEXURE

, s. natiḥ f., ānatiḥ f., vakratā vakrimā m. (n) kuñcanaṃ avakuñcanaṃ jihmatā bhaṅgaḥ -ṅgī puṭaḥ.

to flicker To FLICKER

, v. n. (With the wings) vihāyasā or vyomamadhye pakṣāsphālanaṃ kṛ.

--(As a flame, &c.) itastataś cal (c. 1. calati -lituṃ), cañcalībhū capalībhū cañcalarūpeṇa jval (c. 1. jvalati -lituṃ).

flickering FLICKERING

, a. (With the wings) vyomamadhye pakṣāsphālanakārī -riṇī -ri (n).

--(Unsteady) cañcalaḥ -lā -laṃ vicalaḥ -lā -laṃ calaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ.

flier FLIER

, s. palāyī m. (n) vipalāyī m., prapalāyī m., palāyanakṛt m.

flight FLIGHT

, s. (Act of fleeing, running away) palāyanaṃ vipalāyanaṃ prapalāyanaṃ drāvaḥ dravaḥ vidravaḥ pradrāvaḥ uddrāvaḥ sandrāvaḥ sandāvaḥ apakramaḥ apayānaṃ apāyaḥ apagamaḥ ḍamaraṃ śṛgālī -likā; 'to put to flight,' vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) dru; 'put to flight,' bhayadrutaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ kāndiśīkaḥ -kā -kaṃ prapalāyitaḥ -tā -taṃ palāyitaḥ -tā -taṃ.

--(Flying of a bird) ḍīnaṃ ḍayanaṃ praḍīnaṃ niḍīnaṃ; 'upward flight of a bird,' uḍḍīnaṃ uḍḍayanaṃ praḍīnaṃ; 'downward flight,' avaḍīnaṃ; 'indirect flight,' viḍīnaṃ; 'direc flight,' aviḍīnaṃ.

--(Number of birds flying) pakṣimālā pakṣiśreṇī ḍīyamānapakṣigaṇaḥ; 'of geese,' haṃsamālā; 'of pigeons,' kāpotaṃ; 'of parrots,' śaukaṃ.

--(Flight of an arrow) śaravegaḥ śarapātaḥ.

--(Elevation or excursion of thought) buddhisamunnatiḥ f., buddhi-vilāsaḥ.

--(Flight of stairs) sopānapaddhatiḥ f., sopānaśreṇiḥ f., niḥśreṇī -ṇiḥ f.

[Page 277a]
flightiness FLIGHTINESS

, s. buddhibhrāntiḥ f., buddhivibhramaḥ buddhivilāsaḥ maticāpalyaṃ ucchṛṅkhalatā.

flighty FLIGHTY

, a. bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vibhrāntamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) capalamatiḥ -tiḥ -ti ucchṛṅkhalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi asthirabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pāriplavaḥ -vā -vaṃ.

flimsiness FLIMSINESS

, s. asāratā niḥsāratā nirbalatā tejohīnatā tucchatvaṃ śaithilyaṃ.

flimsy FLIMSY

, a. asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ nistejaḥ -jāḥ -jaḥ (s) avāstavaḥ -vī -vaṃ -vikaḥ -kī -kaṃ nirbalaḥ -lā -laṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu śithilaḥ -lā -laṃ.

to flinch To FLINCH

, v. n. nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), parivṛt parāvṛt with abl. c., udvij (c. 6. -vijate -jituṃ) with abl. c., vikamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), avasthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), parāṅmukhībhū vimukhībhū tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

flincher FLINCHER

, s. parivarttakaḥ parivarttī m. (n) karmmanivṛttaḥ karmmatyāgī m. (n) parāṅmukhaḥ vikampitaḥ -mpakaḥ.

flinching FLINCHING

, s. vikampaḥ -mpanaṃ vikampitaṃ nivṛttiḥ f., nivarttanaṃ parāṅmukhatā.

to fling To FLING

, v. a. kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip as (c. 4. asyati -situṃ), prās abhyas muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc mṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), īr (c. 10. īrayati -yituṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ).

--(Fling away) apās avamuc pramuc avasṛj visṛj vyapasṛj pratikṣip apahā (c. 3. -jahāti -hātuṃ).

to fling To FLING

, v. n. krodhasaṃrabdhatvāt pādādikṣepaṃ kṛ or khurakṣepaṃ kṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

fling FLING

, s. kṣepaḥ -paṇaṃ prakṣepaḥ niḥkṣepaḥ asanaṃ pātaḥ -tanaṃ.

--(Gibe) kṣepaḥ avakṣepaḥ.

flint FLINT

, s. agniprastaraḥ araṇiḥ m., vahniprastaraḥ āgneyaprastaraḥ.

flinty FLINTY

, a. agniprastaramayaḥ -yī -yaṃ.

--(Cruel, hard-hearted) pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ ayohṛdayaḥ -yā -yaṃ kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

flip FLIP

, s. (A beverage) madyayavasurādinirmmitaṃ pānīyaṃ.

--(Stroke) āghātaḥ āsphālanaṃ.

flippancy FLIPPANCY

, s. (Of speech) vākcāpalyaṃ vāvadūkatā.

--(Pertness) cāpalyaṃ capalatvaṃ cāñcalyaṃ asthiratā lolatā laulyaṃ anavasthitiḥ f., pragalbhatā.

flippant FLIPPANT

, a. (In speech) vākcapalaḥ -lā -laṃ vākcañcalaḥ -lā -laṃ vācālaḥ -lā -laṃ.

--(Pertness) capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ lolaḥ -lā -laṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ.

flippantly FLIPPANTLY

, adv. capalaṃ cāpalyāt laulyāt cañcalaṃ asthairyyāt.

to flirt To FLIRT

, v. a. (Toss suddenly) akasmāt or sahasā kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

to flirt To FLIRT

, v. n. (Jeer) kṣip (c. 6. śridṛti kṣeptuṃ), avakṣip.

--(Act with giddiness) capalaḥ -lā -laṃ bhū cañcalaḥ -lā -laṃ bhū.

--(Coquet) vilas (c. 1. -lasati -situṃ), lal (c. 1. lalati -lituṃ), khelā (nom. khelāyati -yituṃ), vilāsaṃ kṛ hāvaṃ kṛ premalalitaṃ kṛ premakhelāṃ kṛ.

flirt FLIRT

, s. (Quick throw) akasmātkṣepaḥ ākasmikakṣepaḥ.

--(Coquette) rasikā strī pragalbhā strī dhṛṣṭā strī capalā strī vilāsinī lālinī līlāvatī premakhelākāriṇī.

flirtation FLIRTATION

, s. (Playing at courtship) premakhelā premalalitaṃ līlā khelā vilāsaḥ hāvaḥ lālasā ramaṇyaṃ.

to flit To FLIT

, v. n. (Fly away, move rapidly) praḍī (c. 4. -ḍīyate, c. 1. -ḍayate -yituṃ), drutagatyā or laghugatyā or laghu cal (c. 1. calati -lituṃ) or sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ).

--(Rove on the wing, flutter) viyati or ākāśe visṛp vyomamadhye pakṣāsphālanaṃ kṛ.

--(Be unstable) asthiraḥ -rā -raṃ bhū cañcalībhū capalībhū.

--(Migrate, move about) utkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), deśāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), sthānāt sthānaṃ gam itastato bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ).

flitch FLITCH

, s. lavaṇīkṛtaṃ śūkarapārśvamāṃsaṃ śūkarasya śuṣkamāṃsaṃ vatūraṃ.

flitter FLITTER

, s. vastrakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ cīraṃ karpaṭaḥ laktakaṃ kanthā.

flitter-mouse FLITTER-MOUSE

, s. jatukā -tūkā ajinapatrā dharmmacaṭakā carmmacaṭī.

flitting FLITTING

, s. laghucalanaṃ visarpaṇaṃ sarpaṇaṃ asthairyyaṃ bhramaṇaṃ.

to float To FLOAT

, v. n. (Be borne on the surface, not to sink) plu (c. 1. plavate plotuṃ), bhās (c. 1. bhāsate -situṃ), unmajj (c. 6. -majjati -maṃktuṃ), utpat (c. 1. -patati -tituṃ).

--(Swim) tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), jale visṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

to float To FLOAT

, v. a. plu in caus. (plāvayati -yituṃ) vah in caus. (vāhayati -yituṃ).

float FLOAT

, s. (Raft) plavaḥ plavākā taraṇaḥ -ṇī taraṇḍaḥ tarat n., tarṇiḥ m., tāraṇaḥ vahitraṃ kolaḥ uḍupaḥ -paṃ vārirathaḥ.

--(Of a fishing-line) taraṇḍaḥ.

floating FLOATING

, part. or a. plavamānaḥ -nā -naṃ bhāsamānaḥ -nā -naṃ.

flocculent FLOCCULENT

, a. ghanībhūtaḥ -tā -taṃ śyānaḥ -nā -naṃ.

--(Seeds) grīṣmahāsaṃ vaṃśakaphaṃ.

flock FLOCK

, s. (Collection of animals) yūthaṃ gaṇaḥ samūhaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ vrajaḥ kulaṃ vṛndaṃ saṃhatiḥ f., oghaḥ kadambakaṃ nivahaḥ samudāyaḥ samudayaḥ samāhāraḥ pāśavaṃ nikaraḥ samavāyaḥ sañcayaḥ cayaḥ nikurumbaṃ -mbakaṃ vāraḥ visaraḥ vrātaḥ sandohaḥ samajaḥ sārthaḥ nikāyaḥ.

--(Flock of sheep) meṣayūthaṃ avigaṇaḥ avikulaṃ avikaṭaḥ āvikaṃ aurabhrakaṃ; 'of goats,' ājakaṃ; 'of goats and sheep,' ajāvikaṃ; 'of cattle,' paśugaṇaḥ gokulaṃ govṛndaṃ; 'of pigeons,' kāpotaṃ; 'of parrots,' śaukaṃ; 'of peacocks,' māyūraṃ; 'of geese,' haṃsamālā haṃsaśreṇī; 'of partridges,' taittiraṃ; 'in flocks,' yūthaśas.

--(Flock of cotton) tūlaṃ -likā indratūlaṃ; 'flock-mattress,' tūlikā

to flock together To FLOCK TOGETHER

, v. n. ekatra mil (c. 6. milati melituṃ), yūthaśaḥ or paśuyūthavat saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or samāgam or same (c. 2. samaiti -tuṃ, rt. i) or anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), ekībhū ekatrabhū ekaughībhū samūhībhū saṅkulībhū.

to flog To FLOG

, v. a. carmmadaṇḍena or kaśayā or vetreṇa taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ).

flogged FLOGGED

, p. p. kaśātāḍitaḥ -tā -taṃ kaśādaṇḍitaḥ -tā -taṃ vetrāhataḥ -tā -taṃ.

flogging FLOGGING

, s. kaśātāḍanaṃ kaśāghātaḥ kaśā rajjutāḍanaṃ vetrāghātaḥ carmma-daṇḍaprahāraḥ; 'deserving it,' kaśyaḥ -śyā -śyaṃ kaśārhaḥ -rhā -rhaṃ.

flood FLOOD

, s. (Deluge, inundation) jalāplāvanaṃ jalaplāvanaṃ āplāvaḥ jalapralayaḥ jalavegaḥ toyaviplavaḥ salilopaplavaḥ jalocchvāsaḥ jalaughaḥ āplāvijalaṃ parīvāhaḥ vidāraḥ vanyā.

--(Universal flood) bhūtasamplavaḥ ekārṇavaṃ.

--(Stream) srotaḥ n. (s) pravāhaḥ.

--(Tide) velā rayaḥ.

--(Overflow of a river) vānaṃ.

--(Flood of tears) aśrupravāhaḥ aśrupātaḥ aśruvarṣaḥ vāṣpavarṣaḥ dhārāśru n., aśrukalāmbuḥ m.

to flood To FLOOD

, v. a. plu in caus. (plāvayati -yituṃ) āplu samplu; 'is flooded,' plāvyate.

flooded FLOODED

, p. p. plāvitaḥ -tā -taṃ āplāvitaḥ -tā -taṃ pariplutaḥ -tā -taṃ abhiplutaḥ -tā -taṃ samplutodakaḥ -kā -kaṃ abhipariplutaḥ -tā -taṃ.

flood-gate FLOOD-GATE

, s. jaladvāraṃ jalapathaḥ jalavartma n. (n) jalanirgamaḥ jalaniḥsaraṇaṃ.

flook FLOOK

, s. laṅgaradantaḥ laṅgarabhujaḥ laṅgarākarṣaṇī naubandhanayantrakīlaḥ.

floor FLOOR

, s. (Bottom of a building, part on which one walks) talaṃ gṛhatalaṃ harmyatalaṃ gṛhabhūmiḥ f., gṛhabhūḥ f., veśmabhūḥ f., kuṭṭimaṃ talimaṃ sutalaḥ gṛhapoṭaḥ gṛhapotakaḥ potaḥ vāstuḥ m., pratiṣṭhānaṃ gṛhamūlaṃ bhūmiḥ f., bhūtalaṃ paṣṭhaṃ.

--(Story of a house) bhūmiḥ koṣṭhaḥ -ṣṭhaṃ mañcaḥ; 'second floor, ddhitīyabhūmiḥ f., ddhitīyakoṣṭhaṃ; 'upper floor,' uparibhūmiḥ f.

--(Platform of boards) phalakaḥ -kaṃ phalakāstaraḥ -raṇaṃ dīrghakāṣṭhāstaraḥ -raṇaṃ phalakastarimā m. (n) phalakasaṃstaraḥ mañcaḥ -ñcakaḥ.

to floor To FLOOR

, v. a. phalakaiḥ or dīrghakāṣṭhaiḥ or kāṣṭhaphalakaira āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ), phalaka (nom. phalakayati -yituṃ), saphalakīkṛ.

--(Strike down) bhūmau pat in caus. pātayati -yituṃ).

flooring FLOORING

, s. phalakāstaraṇaṃ phalakastaraḥ phalakastarimā m. (n) parisrastaraḥ

to flop To FLOP

, v. a. āsphoṭanaśabdena saḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), āsphal (c. 10. -sphālayati -yituṃ).

flora FLORA

, s. (The goddess) sītā puṣpadevatā.

--(Catalogue of plants) oṣadhiparisaṃkhyā.

floral FLORAL

, a. pauṣpaḥ -ṣpī -ṣpaṃ -ṣpikaḥ -kī -kaṃ kausumaḥ -mī -maṃ saumanasaḥ -sī -saṃ.

florid FLORID

, a. (In colour or complexion) raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aruṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ puṣpavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(As style) puṣpitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ vāgalaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ vyañjanāmayaḥ -yī -yaṃ śobhitaḥ -tā -taṃ.

floridity FLORIDITY

, FLORIDNESS, s. (Of complexion) kapolarāgaḥ vadanaraktatā mukhāruṇimā m. (n).

--(Of style) alaṅkāraḥ sālaṅkāratvaṃ vāgalaṅkāraḥ vāgalaṅkriyā vākśobhā.

floriferous FLORIFEROUS

, a. puṣpotpādakaḥ -kā -kaṃ puṣpajanakaḥ -kā -kaṃ puṣpadaḥ -dā -daṃ.

florilegium FLORILEGIUM

, s. puṣpacayaḥ puṣpāvacayaḥ puṣpapracāyaḥ kusumāvacayaḥ.

florin FLORIN

, s. videśīyamudrāviśeṣaḥ rūpyamudrāviśeṣaḥ.

florist FLORIST

, s. puṣpādividyājñaḥ puṣpalāvaḥ oṣadhividyājñaḥ mālākāraḥ mālikaḥ mālī m. (n).

flota FLOTA

, vṛhannaukāsamūhaḥ mahābāṇijyanaukāsamūhaḥ

flotilla FLOTILLA

, s. kṣudranaukāsamūhaḥ kṣudranaukāsaṅgrahaḥ.

to flounce To FLOUNCE

, v. n. sambhramopahatatvāt or saṃrambhāviṣṭatvāt śarīrāṅgāni or śarīram itastataḥ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or vikṣip or cal in caus. (cālayati -yituṃ) or vical.

flounce FLOUNCE

, s. (Sudden jerk of the body) akasmād aṅgavikṣepaḥ or śarīravikṣepaḥ.

--(A piece of cloth sewed round a gown with the lower border loose) strīveśaparitaḥ syūtaḥ śithilādhobhāgo vastrakhaṇḍaḥ strīveśopari śobhārtham adhikavastravinyāsaḥ.

flounced FLOUNCED

, p. p. adhikavastrapaṃktiśobhitaḥ -tā -taṃ veśoparisthapaṭapaṃktiśobhitaḥ -tā -taṃ.

flounder FLOUNDER

, s. samudrajaḥ kṣudramatsyabhedaḥ.

to flounder To FLOUNDER

, v. n. yathā vājī paṅke tathā pādādivikṣepeṇa luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), paṅkapatitavad nirgamecchayā śarīrāṅgāni itastataḥ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), viplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

flour FLOUR

, s. śaktuḥ m., godhūmacūrṇaṃ godhūmakṣodaḥ cūrṇaṃ kṣodaḥ apūppaḥ piṣṭaṃ guṇḍikaḥ -kā samīdaḥ samitā.

to flourish To FLOURISH

, v. n. (Thrive) ṛdh (c. 5. ṛghnoti, c. 4. ṛdhyati ardhituṃ), samṛdh edh (c. 1. edhate -dhituṃ), samedh vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), vivṛdha saṃvṛdh samṛddhībhū.

--(Use lofty language) garvvitavākyam āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ).

to flourish To FLOURISH

, v. a. (Embellish with flowers, &c.) puṣpādyalaṅkāreṇa śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ) or rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), alaṅkṛ samalaṅkṛ citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

--(Brandish) bhram in caus. (bhramayati bhrāmayati -yituṃ) udbhram.

flourish FLOURISH

, s. (Show, embellishment) śobhā alaṅkāraḥ alaṅkriyā rañjanaṃ.

--(Lofty language) garvvitavākyaṃ darpavākyaṃ.

--(Brandishing) bhrāntiḥ f., udbhramaḥ uḍbhrāntiḥ f.

flourished FLOURISHED

, p. p. (Embellished) alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Brandished) udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

flourishing FLOURISHING

, a. samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vardhamānaḥ -nā -naṃ varddhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu adhikarddhiḥ -rddhiḥ -rddhi udayī -yinī -yi (n) śubhānvitaḥ -tā -taṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ.

to flout To FLOUT

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -situṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), tiraskṛ mukharīkṛ.

flouted FLOUTED

, p. p. avajñātaḥ -tā -taṃ mukharīkṛtaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ.

to flow To FLOW

, v. n. (Run as water) sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasru parisru spand (c. 1. syandate -ndituṃ), prasyand sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ), prasṛ saṃsṛ kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), (c. 4. rīyate retuṃ), gal (c. 1. galati -lituṃ), jalaṃ pravah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), payas (nom. payasyati).

--(Glide along) pramṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), visṛp saṃsṛp sṛp visṛ prasṛ.

--(As the tide) velāvat prasru velā (nom. velāyate).

--(Pro-ceed) pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pramṛ pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), prayā (c. 2. -yāti -tuṃ), pracal (c. 1. -calati -lituṃ).

--(Arise from) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), jan (c. 4. jāyate janituṃ), prabhū pravṛt.

--(Hang loose, as hair, &c.) vigalitaḥ -tā -taṃ bhū pravitataḥ -tā -taṃ bhū praślathaḥ -thā -thaṃ bhū visraṃs (c. 1. -sraṃsate -situṃ), śithilībhū.

flow FLOW

, s. (Stream, course) sravaḥ -vaṇaṃ pravāhaḥ srotaḥ n. (s) prasravaḥ prasravaṇaṃ prasrāvaḥ srāvaḥ saṃsṛtiḥ f., pravṛttiḥ f., jalavāhanaṃ syandaḥ -ndanaṃ nisyandaḥ abhiṣyandaḥ galanaṃ gālaḥ kṣaraṇaṃ udakpravāhaḥ.

--(Current) velā vegaḥ rayaḥ dhāraḥ -rā oghaḥ pātrasaṃskāraḥ ambupaddhatiḥ f., pātra-jhaṅkāraḥ rāyabhāṭī ūrmmī.

--(Tide) velā samudravelā samudrarayaḥ.

--(Flow of words) vāksaraṇiḥ f., vākcāpalyaṃ; 'flow of tears, aśrupātaḥ aśrupravāhaḥ dhārāśru n.; 'flow of blood,' amṛkpātaḥ asṛgdhārā.

flower FLOWER

, s. puṣpaṃ kusumaṃ sumanāḥ m. -naḥ n. -nasaḥ f. pl. (s) phullaṃ prasavaḥ prasūnaṃ prasūtaṃ sūnaṃ. 'flower-gathering,' puṣpacayaḥ puṣpāvacayaḥ puṣpapracayaḥ puṣpapracāyaḥ kusumāvacayaḥ; 'flower-gatherer,' puṣpacāyī m. (n) puṣpāvacāyī m. (n) puṣpalāvaḥ; 'flower-seller,' puṣpājīvī m. (n) mālākāraḥ mālikaḥ.

--(Prime, best part) sāraḥ uttamabhāgaḥ śreṣṭhabhāgaḥ; 'flower of age,' yauvanāvasthā; 'flower of youth,' yauvanaprauḍhiḥ f., navayauvanaṃ akṣatayauvanaṃ; 'of corn,' dhānyasya khādyabhāgaḥ; 'in the flower of youth,' prauḍhayauvanaḥ -nā -naṃ.

--(Catamenia) paṣpaṃ kumumaṃ.

to flower To FLOWER

, v. n. (Blossom) puṣp (c. 4. puṣpyati puṣpituṃ), kusuma (nom. kusumayati -yituṃ), phull (c. 1. phullati -llituṃ), sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ, c. 1. sphoṭate -ṭituṃ), vikas (c. 1. -kasati -situṃ).

--(Be in the prime) prauḍhayauvanaḥ -nā -naṃ bhū.

--(Froth) phena (nom. phenāyate) maṇḍa (nom. maṇḍāyate).

to flower To FLOWER

, v. a. puṣpādyalaṅkāreṇa śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ).

flower-armed FLOWER-ARMED

, a. (The Hindu Cupid) kusumāyudhaḥ kusumeṣuḥ m., puṣpāstraḥ puṣpacāpaḥ.

flower-de-luce or flower-de-lis FLOWER-DE-LUCE or FLOWER-DE-LIS

, s. utpalabhedaḥ padmaviśeṣaḥ.

flowered FLOWERED

, p. p. or a. puṣpitaḥ -tā -taṃ kumumitaḥ -tā -taṃ vikasitaḥ -tā -taṃ phullaḥ -llā -llaṃ.

--(Embellished with flowers) puṣpādyalaṅkā-raśobhitaḥ -tā -taṃ.

floweret FLOWERET

, s. puṣpakaḥ -kaṃ kṣudrapuṣpaṃ kṣudrakusumaṃ.

flower-garden FLOWER-GARDEN

, s. puṣpodyānaṃ kusumodyānaṃ puṣpavāṭī -ṭikā udyānaṃ kumumākaraḥ.

flowering FLOWERING

, a. phullavān -vatī -vat (t) praphullaḥ -llā -llaṃ puṣpī -ṣpiṇī -ṣpi (n) puppavān -vatī -vat (t) puṣpitaḥ -tā -taṃ kusumitaḥ -tā -taṃ kusumavān -vatī -vat (t) sphuṭitapuṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ vikāsī -sinī -si (n) puṣpadaḥ -dā -daṃ.

flowerless FLOWERLESS

, a. apuṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ apuṣpakaḥ -kā -kaṃ apuṣpadaḥ -dā -daṃ.

flower-stalk FLOWER-STALK

, s. mañjarī puṣpavṛntaṃ prasavabandhanaṃ.

flowery FLOWERY

, a. (Having flowers) pauṣpaḥ -ṣpī -ṣpaṃ puṣpī -ṣpiṇī -ṣpi (n) sapuṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ puṣpitaḥ -tā -taṃ puṣpaśālī -linī -li (n) puṣpamayaḥ -yī -yaṃ kausumaḥ -mī -maṃ saumanasaḥ -sī -saṃ sakusumaḥ -mā -maṃ.

--(As style) puṣpitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ vāgalaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ vyañjanāmayaḥ -yī -yaṃ.

flowing FLOWING

, part. or a. sutaḥ -tā -taṃ sravan -vantī -vat (t) prasrutaḥ -tā -taṃ syannaḥ -nnā -nnaṃ syandī -ndinī -ndi (n) visārī -riṇī -ri (n) prasārī &c., visṛtvaraḥ -rā -raṃ visṛmaraḥ -rā -raṃ rīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ snutaḥ -tā -taṃ.

flowing FLOWING

, s. sravaḥ -vaṇaṃ prasravaḥ -vaṇaṃ prasrāvaḥ srāvaḥ udakpravāhaḥ velā.

flowingly FLOWINGLY

, adv. vāksaraṇipūrvvaṃ vākcāpalyena drutaṃ drutavākyena askha-litavākyena avilambitaṃ avilambitavākyena.

fluctuant FLUCTUANT

, a. ūrmmivad itastato lolamānaḥ -nā -naṃ or vicalaḥ -lā -laṃ.

to fluctuate To FLUCTUATE

, v. n. (Roll or move to and fro) itastato luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ) or lul (c. 1. lolati -te -lituṃ) or cal (c. 1. calati -lituṃ) or vical.

--(Be unsteady, irresolute) dola (nom. dolāyate -yituṃ), vical vicalībhū asthiraḥ -rā -raṃ bhū asthirībhū anavasthitaḥ -tā -taṃ bhū cañcalībhū pātotpātaṃ kṛ viklap (c. 1. -kalpate -lpituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ).

fluctuating FLUCTUATING

, a. dolāyamānaḥ -nā -naṃ vicalaḥ -lā -laṃ apratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ asthiraḥ -rā -raṃ calaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ lolaḥ -lā -laṃ lolamānaḥ -nā -naṃ capalaḥ -lā -laṃ taralāyitaḥ -tā -taṃ.

fluctuation FLUCTUATION

, s. asthairyyaṃ asthiratā anavasthitiḥ f., vicalanaṃ cañcalatā cāñcalyaṃ calatā āndolanaṃ dolāyamānatā apratiṣṭhā capalatā pātotpātaḥ.

flue FLUE

, s. (Passage for smoke) dhūmapathaḥ dhūmamārgaḥ dhūmavartma n. (n) dhūmanirgamapathaḥ.

--(Soft down) mṛduloma n. (n) mṛdupakṣaḥ.

fluency FLUENCY

, s. (Of speech) vāksaraṇiḥ f., vāgdrutatā vākcāpalyaṃ vāk-kṣipratā vāgvibhavaḥ vākpaṭutā vākcāturyyaṃ śabdacāturyyaṃ vākkauśalaṃ vākśīghratā vāgbāhulyaṃ.

fluent FLUENT

, a. (In speech) vāgdrutaḥ -tā -taṃ drutavāk m. f. n. (c) vākkṣipraḥ -prā -praṃ vāktvaritaḥ -tā -taṃ tvaritavāk m. f. n., vākpaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu askhalitavākyaḥ -kyā -kyaṃ askhaladvākyaḥ -kyā -kyaṃ avila-mbitavākyaḥ -kyā -kyaṃ śabdacaturaḥ -rā -raṃ.

fluently FLUENTLY

, adv. drutavākyena kṣipravākyena vākcāpalpena avilambitavācā askhalitavācā tvaritavācā vāgvibhavena drutaṃ śīghraṃ askhalitaṃ avilambitaṃ.

fluid FLUID

, a. dravaḥ -vā -vaṃ drutaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ drāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilīnaḥ -nā -naṃ taralaḥ -lā -laṃ payasyaḥ -syā -syaṃ vibhājanīyaḥ -yā -yaṃ.

fluid FLUID

, s. dravaḥ rasaḥ dravadravyaṃ dravavastu n., jalavaddravyaṃ vāri n., jalaṃ payaḥ n. (s).

fluidity FLUIDITY

, s. dravatā -tvaṃ drāvyatvaṃ drutatvaṃ vidrutatvaṃ vilīnatā tāralyaṃ.

fluke FLUKE

, s. laṅgaradantaḥ laṅgarabhujaḥ. See FLOOK.

flummery FLUMMERY

, s. mithyāpraśaṃsā mithyāstutiḥ f., kalpitapraśaṃsā anarthakastutiḥ f.

flung FLUNG

, p. p. kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ astaḥ -stā -staṃ; 'flung aside,' apāstaḥ -stā -staṃ apasāritaḥ -tā -taṃ samākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

flunkey FLUNKEY

, s. dāsaḥ nīcakarmmakaraḥ tucchakarmmakaraḥ kāpuruṣaḥ laṭakaḥ.

flurried FLURRIED

, p. p. ākulitaḥ -tā -taṃ ākulīkṛtaḥ -tā -taṃ vyākulaḥ -lā -laṃ -litaḥ -tā -taṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ sasambhramaḥ -mā -maṃ vibhrāntamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) vikṣiptacittaḥ -ttā -ttaṃ vyagraḥ -grā -graṃ samākulaḥ -lā -laṃ cittavegavān -vatī -vat (t) vyastaḥ -stā -staṃ kātaraḥ -rā -raṃ.

[Page 279b]
flurry FLURRY

, s. ākulatvaṃ vyākulatā mambhramaḥ vibhramaḥ cittabhrāntiḥ f., cittavegaḥ vyagratā āvegaḥ saṃvegaḥ vyastatā kātaratā vaiklavyaṃ vismayaḥ mohaḥ.

to flurry To FLURRY

, v. a. ākulīkṛ vyākulīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), kātarīkṛ muh (c. 10. mohayati -yituṃ), vimuh cittavegaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

to flush To FLUSH

, v. n. (Become suddenly red) akasmād raktodgamatvād aruṇamukhībhū or lohitānanaḥ -nā -naṃ bhū or raktavadanaḥ -nā -naṃ bhū aruṇībhū raktībhū lohita (nom. lohitāyate), rañj in pass. (rajyate) saṃrañj.

to flush To FLUSH

, v. a. (Redden suddenly) akasmād aruṇīkṛ or raktīkṛ or aruṇa (nom. aruṇayati -yituṃ), sarāgaṃ -gāṃ -gaṃ kṛ rañj in caus. (rañjayati -yituṃ).

--(Elate) dṛp in caus. (darpayati -yituṃ) uddhatīkṛ garvvitīkṛ.

flush FLUSH

, a. (Vigorous) prauḍhatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejasvī -svinī -svi (n) prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Affluent) dhanāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Liberal) dhanavyayaśīlaḥ -lā -laṃ muktahastaḥ -stā -staṃ.

flush FLUSH

, s. kapolarāgaḥ kapolaraktatā mukhāruṇimā m. (n) vadanarāgaḥ navavarṇaḥ.

--(Abundance, affluence) bāhulyaṃ dhanabāhulyaṃ samṛddhiḥ f.

flushed FLUSHED

, p. p. (Colored) aruṇitaḥ -tā -taṃ aruṇīkṛtaḥ -tā -taṃ rañjitaḥ -tā -taṃ raktaḥ -ktā -ktaṃ rāgī -giṇī -gi (n) kapolarāgavān -vatī -vat (t).

--(Elated) uddhataḥ -tā -taṃ darpādhmātaḥ -tā -taṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ, 'with victory,' jayagarvvitaḥ -tā -taṃ.

flushing FLUSHING

, s. aruṇībhāvaḥ vadanaraktatvaṃ raktavarṇaḥ lohitavarṇaḥ.

to fluster To FLUSTER

, v. a. pānādinā mad in caus. (mādayati -yituṃ) or unmattīkṛ or vimuh (c. 10. -mohayati -yituṃ) or cittavibhramaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

fluster FLUSTER

, s. cittavibhramaḥ madyapānajaḥ sambhramaḥ vyagratā mohaḥ vyākulatā.

flute FLUTE

, s. (Instrument) veṇuḥ m., vaṃśaḥ -śī muralī sāneyī -yikā sānikā vivaranālikā darduraḥ nandaḥ; 'sound of the flute,' veṇuśabdaḥ veṇudhvaniḥ m., kṣojanaṃ.

--(Channel of a column) stambharekhā stambhasītā.

to flute To FLUTE

, v. n. (Play on the flute) veṇuṃ or vaṃśīṃ dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ) or pradhmā or vad in caus. (vādayati -yituṃ) or saṃvad or pravad.

to flute To FLUTE

, v. a. stambhaparito dīrgharekhāḥ kṛ or nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

flute-player FLUTE-PLAYER

, s. veṇudhmaḥ vāṃśikaḥ vaiṇavikaḥ muralīvādakaḥ.

fluted FLUTED

, p. p. or a. stambhavad dīrgharekhāyuktaḥ -ktā -ktaṃ or rekhāpaṃktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to flutter To FLUTTER

, v. n. (Flap the wings in mid air) vihāyasā or vyomamadhye pakṣāsphālanaṃ kṛ or pakṣaspandanaṃ kṛ or pakṣau sphal (c. 10. sphāla-yati -yituṃ) or āsphal praḍīnam akṛtvā ākāśamadhye pakṣau vical in caus. (-cālayati -yituṃ) or cal.

--(Move about with bustle) itastataś cal or dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ).

--(Vibrate, beat, be agitated) spand (c. 1. spandate -ndituṃ), kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vikamp sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ), ucchvas (c. 2. -chvasiti -tuṃ, rt. śvas), dol (nom. dolāyate -yituṃ).

flutter FLUTTER

, s. (Vibration) spandanaṃ pratispandanaṃ sphuraṇaṃ kampaḥ -mpanaṃ vikampaḥ ucchvāsaḥ ucchvasanaṃ itastato vicalanaṃ or calanaṃ.

--(Hurry, agitation) sambhramaḥ vegaḥ saṃvegaḥ āvegaḥ cittavegaḥ kṣobhaḥ.

fluttering FLUTTERING

, s. pakṣāsphālanaṃ pakṣaspandanaṃ pakṣakampanaṃ pakṣacālanaṃ sphālaḥ -lana.

fluttering FLUTTERING

, part. or a. āsphālitaḥ -tā -taṃ spandamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ -nā -naṃ vicalaḥ -lā -laṃ vicalan -lantī -lat (t) ucchvāsī -sinī -si (n); 'in the breeze,' aniloddhataḥ -tā -taṃ pavanāhataḥ -tā -taṃ pavanakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

fluvial FLUVIAL

, FLUVIATIC, a. nādeyaḥ -yī -yaṃ nadīsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

[Page 280a]
flux FLUX

, s. (Flow) sravaḥ -vaṇaṃ prasravaḥ -vaṇaṃ prasrāvaḥ pravāhaḥ syandaḥ kṣaraṇaṃ galanaṃ gālaḥ.

--(Of the tide) velā.

--(Confluence) saṅgamaḥ samāgamaḥ.

--(Bloody flux) āmātisāraḥ āmaraktaḥ.

to flux To FLUX

, v. a. vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) dravīkṛ dru in caus. (drāvayati -yituṃ) vidru gal in caus. (gālayati -yituṃ) vilīnīkṛ.

fluxibility FLUXIBILITY

, FLUXILITY, s. dravatvaṃ drāvyatvaṃ galanīyatā vilīnatā.

fluxible FLUXIBLE

, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ suvilayaḥ -yā -yaṃ.

fluxion FLUXION

, s. sravaḥ -vaṇaṃ prasravaḥ -vaṇaṃ srāvaḥ pravāhaḥ galanaṃ kṣaraṇaṃ.

to fly To FLY

, v. n. (As a bird in the air) ḍī (c. 4. ḍīyate, c. 1. ḍayate -yituṃ), praḍī uḍḍī khe or viyati visṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ) or sṛp ākāśena gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ), pat (c. 1. patati -tituṃ), utpat protpat samutpat sampat.

--(Move along swiftly) tvaritaṃ or satvaraṃ or śīghraṃ gam or cal (c. 1. calati -lituṃ) or sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or prasṛ.

--(Run away) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy prapalāy sampalāy pradru (c. 1. -dravati -drotu), vidru vipradru pradhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), apadhāv apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), apagam nirgam apasṛp (c. 1. sarpati -sraptuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), ape (c. 2. apaiti -tuṃ, rt. i).

--(Pass rapidly) śīghram atikram or atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i) or ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ); 'to fly away,' uḍḍī praḍī proḍḍī niṣpat; 'he flew away,' palāyitaḥ; 'to fly at,' abhipat āpat upapat abhidru ādru upadru abhidhāv ādhāv pratidhāv; 'to fly up,' uḍḍī utpat adhiruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ); 'to let fly,' muc (c. 6. muñcati moktuṃ), sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), pat in caus. (pātayati -yituṃ).

to fly To FLY

, v. a. (Avoid) vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), vivṛj tyaj (c. 1. tpajati tpaktuṃ), parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Cause to float in the air) ākāśe visṛp in caus. (-sarpayati -yituṃ) or visṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

fly FLY

, s. (Insect) makṣikā maśakaḥ makṣīkā mācikā bhambhaḥ bhambharālī bambharālī.

fly-bitten FLY-BITTEN

, a. makṣikādaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ makṣikādaṃśāṅkitaḥ -tā -taṃ.

to fly-blow To FLY-BLOW

, v. a. makṣikāvad aṇḍaprasavena khādyamāṃsaṃ duṣ (c. 10. dūpa-yati -yituṃ).

fly-boat FLY-BOAT

, s. praṇālīplavanayogyā laghunaukā drutagāminī dīrghanaukā.

fly-gatcher FLY-GATCHER

, s. makṣikākhādakaḥ pakṣibhedaḥ makṣikābhuk m. (j) makṣi-kānāśakaḥ.

to fly-fish To FLY-FISH

, v. n. makṣikāṃ vadiśe niveśyamatsyān grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

fly-flap FLY-FLAP

, s. makṣikānivāraṇārthaṃ cāmaraṃ avacūlakaṃ romagucchaḥ.

fly-leaf FLY-LEAF

, s. malapṛṣṭhaṃ pustakasya ādyantayoḥ śūnyapatraṃ.

flyer FLYER

, s. ḍīyamānaḥ khavisarpī m. (n) ākāśagāmī. See FLIER.

--(Wheel) tulācakraṃ.

flying FLYING

, s. (Act of) ḍīnaṃ ḍayanaṃ praḍīnaṃ visarpaṇaṃ ākaśagamanaṃ patanaṃ; 'flying up and down,' ḍīnāvaḍīnaṃ.

flying FLYING

, part. ḍīyamānaḥ -nā -naṃ khavisarpī -rpiṇī -rpi (n) ākāśagatiḥ -tiḥ -ti ākāśagāmī -minī -mi (n) ākāśayāyī -yinī -yi (n) patan -tantī -tat (t) nabhogatiḥ -tiḥ -ti; 'flying up,' uḍḍīyamānaḥ -nā -naṃ.

flying-bridge FLYING-BRIDGE

, s. nausetuḥ m., calasetuḥ m., jaṅgamasetuḥ.

flying-fish FLYING-FISH

, s. ākāśagamanaśīlo matmyabhedaḥ.

foal FOAL

, s. aśvaśāvaḥ -vakaḥ kiśoraḥ ghoṭakavatsaḥ bālaḥ bālaghoṭakaḥ ambarīpaḥ.

to foal To FOAL

, v. n. kiśoraṃ or aśvaśāvakaṃ mu (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or prajā (c. 4. -jāyate -janituṃ).

foam FOAM

, s. phenaḥ maṇḍaḥ -ṇḍaṃ parāñjaḥ parañjaḥ kārujaḥ utpīḍaḥ utsekaḥ utsecanaṃ.

to foam To FOAM

, v. n. phena (nom. phenāyate -yituṃ), maṇḍa (nom. maṇḍāyate -yituṃ), utsecanaṃ kṛ utpīḍaṃ kṛ phenam utpad in caus. (-pādayati -yituṃ) or nirgam in caus. (-gamayati -yituṃ).

foaming FOAMING

, part. phenāyamānaḥ -nā -naṃ utsecanakārī -riṇī -ri (n).

foamy FOAMY

, a. phenalaḥ -lā -laṃ phenilaḥ -lā -laṃ phenavān -vatī -vat (t) phenī -ninī -ni (n) phenotpādakaḥ -kā -kaṃ.

fob FOB

, s. ghaṭīkoṣaḥ ghaṭīpidhānaṃ kṣudraghaṭīdhārakaḥ kaṭivastrapārśve kālamāpa-nayantrādhāraḥ or -koṣaḥ.

to fob To FOB

, v. a. chal (c. 10. chalayati -yituṃ), vañc in caus. (vañcayate -yituṃ) chadma kṛ.

focus FOCUS

, s. agrāṃśuḥ m., agrakaraḥ kendraṃ vinduḥ m., akṣaḥ tejaḥsaṅkarṣadeśaḥ nābhiḥ m. f.

fodder FODDER

, s. paśubhojanaṃ gavādanaṃ gavādibhojanaṃ aśvādanaṃ paśukhādanīyaṃ śuṣkatṛṇādi vidhaḥ -dhā -dhānaṃ vidhiḥ m.

to fodder To FODDER

, v. a. śuṣkatṛṇādi dā (c. 3. dadāti dātu) or bhuj (c. 10. bhojayati -yituṃ).

foe FOE

, s. śatruḥ m., ripuḥ m., ariḥ m., arātiḥ m., vairī m. (n) vipakṣaḥ amitraḥ pratipakṣaḥ virodhī m. (n) pratidvandvaḥ sapatnaḥ apakārī m. (n) ahitaḥ.

foetal, foetus, foeces FOETAL, FOETUS, FOECES

. See FETAL, &c.

fog FOG

, s. (Mist) dhūmikā dhūlikā ghūpikā śīkaraḥ khavāṣpaḥ mṛgatṛṣṇā -tṛpā -ṣṇikā mṛgatṛṭ f. (ṣ) kūhā kuheḍikā kuñjhaṭikā kuñjhaṭiḥ f. -ṭī -ṭikā himajjhatiḥ f., rubheṭiḥ f., dhūmamahiṣī.

--(After grass) dvitīyatṛṇaṃ.

fogginess FOGGINESS

, s. sadhūmikatvaṃ dhūmalatā saśīkaratvaṃ kuñjhaṭikāvasthā kuñjhaṭi-kākīrṇatā sāndhakāratvaṃ śīkarākīrṇatā.

foggy FOGGY

, a. sadhūmikaḥ -kā -kaṃ dhūmikāvṛtaḥ -tā -taṃ dhūmalaḥ -lā -laṃ saśīkaraḥ -rā -raṃ śīkarīyaḥ -yā -yaṃ śīkaraughaḥ -ghā -ghaṃ kuñjhaṭikācchannaḥ -nnā -nnaṃ sāndhakāraḥ -rā -raṃ sakujjhaṭikaḥ -kā -kaṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ.

--(Dull) sthūlaḥ -lā -laṃ.

foh FOH

, exclam. dhik śāntaṃ apaihi apasara.

foible FOIBLE

, s. chidraṃ doṣaḥ kalaṅkaḥ aparādhaḥ vaikalpaṃ hāniḥ f., hīnatā.

to foil To FOIL

, v. a. (Frustrate) pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan parās (c. 4. -asyati -asituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), udyamabhaṅgaṃ kṛ viphalīkṛ vṛthā kṛ.

--(Blunt) rugnīkṛ virugnīkṛ; 'one who foils one's designs,' kāryyahantā m. (ntṛ).

foil FOIL

, s. (Defeat, frustration) pratihatiḥ f., khaṇḍanaṃ bhaṅgaḥ.

--(Blunt sword) dhārāhīnaḥ khaṅgaḥ krīḍākhaṅgaḥ yuddhakrīḍāyāṃ prayukto lohayaṣṭiḥ.

--(Leaf of metal) dhātupatraṃ; 'tin-foil,' trapupatraṃ.

--(Foil of a jewel) ratnaprabhāvardhakaṃ maṇitejovarghako dhātupatrakhaṇḍaḥ.

--(Any thing which sets off) prakāśakaḥ -kā -kaṃ kāntivardhakaḥ -kā -kaṃ śobhakṛt m. f. n.

foiled FOILED

, p. p. pratihataḥ -tā -taṃ parāstaḥ -stā -staṃ bhagnodyamaḥ -mā -maṃ viphalīkṛtaḥ -tā -taṃ khaṇḍitāśaṃsaḥ -sā -saṃ akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ manohataḥ -tā -taṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vinivṛttakāmaḥ -mā -maṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ.

foiler FOILER

, s. kāryyahantā m. (ntṛ) udyamabhaṅgakārī m. (n) karmmadhvaṃsakārī m.

foin FOIN

, s. yaṣṭikrīḍāyāṃ yaṣṭyāghātaḥ or yaṣṭiprahāraḥ khaḍgāghātaḥ.

to foin To FOIN

, v. a. yaṣṭikrīḍāyāṃ yaṣṭinā prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

to foist To FOIST

, v. a. chalena or kapaṭena niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) prithyā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), kṛtrimaṃ -māṃ -maṃ kṛ.

foisted FOISTED

, p. p. chalena niveśitaḥ -tā -taṃ or abhilikhitaḥ -tā -taṃ.

foistiness FOISTINESS

, s. paryyuṣitatvaṃ virasatvaṃ īṣatpūtatvaṃ pūtigandhitā kurasavattvaṃ.

fold FOLD

, s. (For sheep or cattle) meṣasthānaṃ -nakaṃ vrajaḥ vrajājiraṃ meṣavrajaḥ meṣaśālā goṣṭhaṃ gosthānakaṃ.

--(A double in cloth, &c.) puṭaḥ vastrapuṭaḥ ūrmmiḥ m. f. -rmmikā -rmmī bhaṅgaḥ vastrabhaṅgaḥ taraṅgaḥ vyāvarttanaṃ cūṇaḥ. 'Fold,' in comp. is expressed by the affix dhā; as, 'two-fold,' dvidhā, or by guṇa; as, dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to fold To FOLD

, v. a. (Double) puṭīkṛ puṭa (nom. puṭayati -yituṃ), dviguṇa (nom. dviguṇayati -yituṃ), dviguṇīkṛ vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) viparivṛt vyāvarttanaṃ kṛ saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti, c. 1. -varati -rituṃ -rītuṃ), sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ); 'fold the arms,' bhujau sampīḍ; 'in the arms,' bhujāpīḍaṃ kṛ.

--(Confine sheep in a fold) meṣān nnaje niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

folded FOLDED

, p. p. puṭitaḥ -tā -taṃ puṭīkṛtaḥ -tā -taṃ dviguṇitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ sampīḍitaḥ -tā -taṃ vyāvarttitaḥ -tā -taṃ; 'folded or wrapped up,' veṣṭitaḥ -tā -taṃ vāsanasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'folded leaf,' dalakapāṭaḥ.

folding FOLDING

, s. puṭīkaraṇaṃ vyāvarttanaṃ saṃvṛtiḥ f.; 'folding in the arms,' bhujāpīḍaṃ kṛ.

folding-doors FOLDING-DOORS

, s. dvikapāṭayuktaṃ or dviśākhāyuktaṃ dvāraṃ.

foliage FOLIAGE

, s. patraṃ -trāṇi n. pl., dharṇaṃ dalaṃ vṛkṣapatraṃ taruchadaḥ tarujaṃ.

to folliate To FOLLIATE

, v. a. mudgarāghātena dhātuṃ sūkṣmapatrākāraṃ kṛ or dhātupatraṃ kṛ udvarttanaṃ kṛ.

foliation FOLIATION

, s. mudgarāghātena dhātupatrakaraṇaṃ udvarttanaṃ.

folio FOLIO

, s. pustakapatraṃ mahāpatraṃ pṛthupatraṃ vṛhatpatraṃ viśālapatraṃ dvipatraṃ.

folk FOLK

, s. lokaḥ janaḥ manuṣpajātiḥ f., nṛjātiḥ f., prajā jagatī.

to follow To FOLLOW

, v. a. (Go after) anugam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), anvāgam paścād gam anuyā (c. 2. -yāti -tuṃ), samanuyā anvi (c. 2. -eti -tuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), samanuvṛt anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anuvraj (c. 1. -vrajati -jituṃ), samanuvraj anukram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), anucar (c. 1. -carati -rituṃ), anvagyā puraskṛ.

--(Imitate) anukṛ anuvṛt anugam.

--(Observe, practise) anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā sev (c. 1. sevate -vituṃ), upasev niṣev samāsev āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Adhere to, serve, honour) āśri śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) upās (c. 2. -āste -āsituṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), paricar.

--(Result from) utyad (c. 4. -padyate -pattuṃ), jan in pass. (jāyate) anuvṛt udbhū anubhū.

followed FOLLOWED

, p. p. anugataḥ -tā -taṃ anuyātaḥ -tāṃ -taṃ anugamyamānaḥ -nā -naṃ anvīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Observed) anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ sevitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ.

follower FOLLOWER

, s. (One who goes after) anugāmī m. (n) paścādgāmī anugaḥ -gataḥ anuyāyī m. (n) anuvarttī m. (n) anucaraḥ -cārī m. (n) anugatikaḥ anuyātrikaḥ abhisaraḥ pārśvaparivarttī m. (n) pārṣṇi-grāhaḥ upadhāvanaḥ.

--(Adherent, disciple) anuṣaṅgī bhaktaḥ āśritaḥ bhāktikaḥ śiṣyaḥ; 'follower of Krishna,' kṛṣṇāśritaḥ.

--(Atten-dant, defendant) parijanaḥ anucaraḥ sevakaḥ anujīvī m. (n) -vikaḥ upajīvī m., parivāraḥ.

--(Companion, associate) sahāyaḥ sahacaraḥ saṅgī m. (n).

following FOLLOWING

, part. (Going after) anugaḥ -gā -gaṃ anuyāyī -yinī -yi (n) anusārī -riṇī -ri (n) anuvartmā -rtmā -rtma (n) anupathaḥ -thā -thaṃ anvakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anvaṅ anūcī anvak (ñc) anupadaṃ.

--(Next after) paraḥ -rā -raṃ.

--(Succeeding) anuyāyī &c.

[Page 281b]
following FOLLOWING

, s. (Act of) anugamaḥ -manaṃ anusaraṇaṃ anuvarttanaṃ anuvrajanaṃ.

folly FOLLY

, s. mūrkhatā maurkhyaṃ mūḍhatā -tvaṃ mohaḥ mauḍhyaṃ buddhihīnatā nirbuddhitā ajñatā avijñatā anabhijñatā ajñānaṃ jñānābhāvaḥ prajñāhīnatā.

to foment To FOMENT

, v. a. (Heat with warm lotions) svid in caus. (sveda-yati -yituṃ) prasvid gharmmodakādinā or uṣṇodakādinā lip (c. 6. limpati leptuṃ) or anulip or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ) or dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ) or sic (c. 6. siñcati sektuṃ) or niṣic.

--(Encourage, excite) vṛdh in caus. (varghayati -yituṃ) saṃvṛdh in caus., pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) tejo dā tejovṛddhiṃ kṛ uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), uttap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ); 'foment dissensions,' upajap (c. 1. -japati -yituṃ), karṇe jap upajāpena bhedaṃ vṛdh in caus.

fomentation FOMENTATION

, s. (Act of heating with warm lotions, &c.) svedanaṃ prasvedanaṃ gharmmodakādinā vilepanaṃ or anulepanaṃ or secanaṃ.

--(The lotion itself) gharmmalepaḥ gharmmānulepanaṃ uṣṇopadehaḥ.

--(En-couragement) uddīpanaṃ uttejanaṃ uttāpaḥ saṃvarghanaṃ.

fomented FOMENTED

, p. p. sveditaḥ -tā -taṃ.

--(Encouraged) uddīptaḥ -ptā -ptaṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ.

fomenter FOMENTER

, s. (Of dissension) upajāpakaḥ karṇejapaḥ bhedakaraḥ kalikārakaḥ.

fond FOND

, a. (Loving) anuraktaḥ -ktā -ktaṃ anurāgavān -vatī -vat (t) anurāgī -giṇī -gi (n) sānurāgaḥ -gā -gaṃ srehī -hinī -hi (n) snehitaḥ -tā -taṃ kāmī -minī -mi (n) praṇayī -yinī -yi (n).

--(Attached to, delighting in) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaktaḥ -ktā -ktaṃ paraḥ -rā -raṃ tatparaḥ -rā -raṃ rataḥ -tā -taṃ sevī -vinī -vi (n) abhi-lāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) ānandī -ndinī -ndi (n) -nditaḥ -tā -taṃ pramodī -dinī -di (n); 'fond of one's ease,' sukhābhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n); 'fond of embracing,' āliṅganatatparaḥ -rā -raṃ; 'fond of noise,' dhvanamodī &c. Often expressed by priya in comp.; as, 'fond of water,' jalapriyaḥ -yā -yaṃ; 'fond of mountains,' giripriyaḥ -yā -yaṃ; 'fond of ornament,' priyamaṇḍanaḥ -nā -naṃ; or by kāma in comp.; as, 'fond of flesh,' māṃsakāmaḥ -mā -maṃ; 'to be fond of,' anurāgavān -vatī -vad as or bhū sev (c. 1. sevate -vituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ), with dat. of the person; abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ).

--(Doting) atyanuraktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Silly) mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

to fondle To FONDLE

, v. a. aliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), samāliṅg pariṣvañj (c. 1. -ṣvajate -ṣvaṃktuṃ), parimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), kroḍīkṛ bhujāpīḍitaṃ -tā -taṃ kṛ prema kṛ anurāgaṃ kṛ aṅkīkṛ aṅke kṛ aṅke pāl (c. 10. pālayati -yituṃ).

fondled FONDLED

, p. p. lālitaḥ -tā -taṃ kroḍīkṛtaḥ -tā -taṃ bhujāpīḍitaḥ -tā -taṃ.

fondling FONDLING

, s. (Caressing) āliṅganaṃ pariṣvaṅgaḥ lālanaṃ kroḍīkaraṇaṃ aṅkapālī -likā -liḥ m., bhujāpīḍaḥ.

--(The person or thing fondled) premapātraṃ premabhūmiḥ f., anurāgapātraṃ.

fondly FONDLY

, adv. sānurāgaṃ vātsalyena atisnehena atiprītipūrvvaṃ.

--(Foolishly) mūḍhavat.

fondness FONDNESS

, s. snehaḥ prītiḥ f., anuraktiḥ f., anurāgaḥ prema n. (n) priyatā vātsalyaṃ vatsalatā praṇayaḥ abhiruciḥ f., ruciḥ f., santoṣaḥ.

font FONT

, s. pūjāśālāmadhye jalasaṃskārakaraṇe prayuktaḥ prastaramayo jalādhāraḥ.

--(Complete assortment of printing tvpes of one size) samaparimāṇamudrākṣaraparisaṃkhyā.

food FOOD

, s. bhojanaṃ āhāraḥ bhojyaṃ bhakṣyaṃ khādyaṃ adyaṃ ādyaṃ adanaṃ khādanaṃ āhāryyaṃ abhyāhāryyaṃ āmiṣaṃ jagdhiḥ f., aśanaṃ bhakṣaṇaṃ bhaktaṃ cāmyaṃ jemanaṃ jamanaṃ canaḥ n. (s) ghasiḥ m., nighasaḥ vighasaḥ grāsaḥ psānaṃ pratyadanaṃ āśaḥ dehayātrā jīvanakaḥ śarīrayātrā nyādaḥ lepaḥ lehaḥ; 'choice food,' paramānnaṃ uttamānnaṃ bhojanaviśeṣaḥ; 'bad food,' kadannaṃ; 'food and raiment,' grāsācchādanaṃ annācchādanaṃ aśannācchādanaṃ or -ne n. du., annavastraṃ kaśipūḥ m. du.; 'food of the gods,' amṛtaṃ pīyūṣaṃ peyūṣaṃ sudhā lehmaṃ; 'to eat food,' āhāraṃ kṛ. Food is divided by the Hindūs into five kinds, bhakṣyaṃ bhojyaṃ lehyaṃ coṣyaṃ peyaṃ.

fool FOOL

, s. mūrkhaḥ mūḍhaḥ ajñaḥ nirbuddhiḥ m., nivīdhaḥ abuddhiḥ m. -ddhimān m. (t) abudhaḥ aprājñaḥ avijñaḥ avidvān m. (s) pramūḍhaḥ prajñāhīnaḥ ajñānī m. (n) jaḍaḥ jaḍamatiḥ m., alpadhīḥ m., mandabuddhiḥ m., mandaḥ barvvaraḥ kuṇṭhakaḥ laṭaḥ.

--(Buffoon, jester) vidūṣakaḥ narmmasacivaḥ bhaṇḍaḥ.

to fool To FOOL

, v. n. khelā (nom. khelāyati), kuḍ (c. 6. kuḍati -ḍituṃ), parihāsaṃ kṛ laṭ (c. 1. laṭati -ṭituṃ).

to fool To FOOL

, v. a. muh (c. 10. mohayati -yituṃ), sammuh vañc (c. 10. vañcayate -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ).

foolery FOOLERY

, s. mūrkhakarmma n. (n) mūrkhakriyā mūrkhatā bālakarmma n., bāliśya.

fool-hardiness FOOL-HARDINESS

, s. asamīkṣya sāhasaṃ avicāreṇa pragalbhatā atisāhasikatvaṃ jālmatvaṃ avimṛśyakāritvaṃ atyāhitaṃ darpaḥ pramattatā.

fool-hardy FOOL-HARDY

, a. asamīkṣya sāhasī -sinī -si (n) avimṛśya pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ jālmaḥ -lmā -lmaṃ pramattavīraḥ -rā -raṃ pramattaśūraḥ -rā -raṃ.

foolish FOOLISH

, a. mūrkhaḥ -rkhā -rkhaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ajñaḥ -jñā -jñaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ abuddhimān -matī -mat (t) aprājñaḥ -jñā -jñaṃ alpabuddhiḥ &c., durvuddhiḥ &c., alpadhīḥ -dhīḥ -dhi buddhihīnaḥ -nā -naṃ prajñāhīnaḥ -nā -naṃ durmedhāḥ -dhā -dhaḥ (m) durmatiḥ -tiḥ -ti ajñānaḥ -nā -naṃ -nī -ninī -ni (n) akovidaḥ -dā -daṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ bāliśamatiḥ -tiḥ -ti astadhīḥ -dhīḥ -dhi vaidheyaḥ -yī -yaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ.

foolishly FOOLISHLY

, adv. mūrkhavat mūḍhavat ajñavat ajñānāt maurkhyāt alyavudvyā.

foolishniss FOOLISHNISS

, s. mūrkhatā maurkhyaṃ mūḍhatā mauḍhyaṃ ajñatā anabhijñatā nirbuddhitvaṃ mohaḥ buddhihīnatā abodhatā ajñānaṃ jñānābhāvaḥ bāliśatā bāliśyaṃ.

foolsgap FOOLSGAP

, s. mūrkhaśiroveṣṭanasaṃjñakaḥ kārpāsaviśepaḥ or patraviśepaḥ.

foot FOOT

, s. (Part of the body) pādaḥ padaṃ caraṇaṃ -ṇaḥ aṃhriḥ m., aṅghriḥ m., adhamāṅgaṃ lañjaḥ; 'both feet,' pādau du., caraṇe du., caraṇayugaṃ; 'point of the foot,' pādāgraṃ padikaṃ; 'foot and knee,' padaṣṭhīvaṃ.

--(Bottom, base) talaṃ adhobhāgaḥ adhaḥsthānaṃ mūlaṃ upasthaḥ; 'foot of a trec,' tarutala vṛkṣatalaṃ vṛkṣāṅghriḥ m., pādaḥ; 'foot of a mountain,' upatyakā śailopaśalyaṃ parvvatatalaṃ giripādaḥ parvvatādhobhāgaḥ.

--(Measure) manupyapādaparimāṇaṃ sārddhacaturaṅguliparimāṇaṃ; 'ornament for the feet,' nūpuraḥ pādāṅgadaṃ caraṇābharaṇaṃ pādakaṭakaḥ tulākoṭiḥ f., mañjīraṃ; 'water for ablution of the feet,' pādyaṃ pādodakaṃ; 'to go on foot,' padvyāṃ or pādābhyāṃ vraj (c. 1. vrajati -jituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ); 'going on foot,' pādacāraḥ; 'foot by foot,' pādaśaś pade pade pacchaśa; 'at the foot,' pādatasa; 'to set on foot,' pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ); 'set on foot,' pravarttitaḥ -tā -taṃ upakrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

to foot To FOOT

, v. n. (Kick) pādena prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pādāghātaṃ kṛ.

--(Tread) kram (c. 1. krāmati kramituṃ), caraṇapātaṃ kṛ.

to foot To FOOT

, H, v. n. nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), pādādi sañcal in caus. (-cālayati -yituṃ).

foot-ball FOOT-BALL

, s. vātādhmāto govastir yaḥ saṅkrīḍamānajanapādāghātena itastato vikṣipyate pādāhatakandukakrīḍā.

foot-board FOOT-BOARD

, s. pādaphalakaṃ caraṇaphalakaṃ pādakāṣṭhaṃ.

foot-boy FOOT-BOY

, s. bālasevakaḥ yuvasevakaḥ bālabhṛtyaḥ yuvapreṣyaḥ.

foot-bridge FOOT-BRIDGE

, s. saṅkramaḥ saṅkrāmaḥ saṅkramasetuḥ m., durgasañcaraḥ -sañcāraḥ.

footed FOOTED

, p. p. pādāhataḥ -tā -taṃ.

--(Having feet) pādī -dinī -di (n) padī &c.

foot-fall FOOT-FALL

, s. padapātaḥ pādapātaḥ caraṇapātaḥ padanyāsaḥ padaviṣṭambhaḥ.

--(Trip) skhalanaṃ.

foot-fight FOOT-FIGHT

, s. pādātiyuddhaṃ padātiyuddhaṃ padikayuddhaṃ padagayuddhaṃ.

foot-guard FOOT-GUARD

, s. pādātikasainyaḥ padātikasainikaḥ padagarakṣakaḥ.

footing FOOTING

, s. (Ground for the feet) pādanyāsasthānaṃ pādanikṣepasthānaṃ padaviṣṭambhasthānaṃ padaṃ sthānaṃ bhūmiḥ f., sthalaṃ āspadaṃ vartma n. (n) padavī -viḥ f., ayanaṃ saraṇiḥ f., varttanaṃ; 'firm footing,' pratiṣṭhānaṃ; 'place with no firm footing,' asthānaṃ.

--(Basis, foundation) mūlaṃ upaṣṭambhaḥ talaṃ.

--(Support) upastambhaḥ upaghnaḥ āśrayaḥ avalambanaṃ. (Condition, position) avasthā sthitiḥ f., bhāvaḥ saṃsthānaṃ vṛttiḥ f.

footless FOOTLESS

, a. pādahīnaḥ -nā -naṃ niṣpādaḥ -dā -daṃ caraṇahīnaḥ -nā -naṃ.

foot-licker FOOT-LICKER

, s. pādasevakaḥ caraṇasevakaḥ padānurāgaḥ pīṣṭhamarddaḥ.

foot-man FOOT-MAN

, s. (Foot-soldier) padātiḥ m. -tikaḥ pādātiḥ m. -tikaḥ pādātaḥ padātaḥ pādāt pattiḥ m., padagaḥ padgaḥ padikaḥ pādacāraḥ -rī m. (n) pādāvikaḥ padājiḥ m.

--(Running footman) jāṅghikaḥ.

--(Servant) sevakaḥ preṣyaḥ kulasevakaḥ paricaraḥ kiṅkaraḥ.

foot-mark FOOT-MARK

, s. pādacihnaṃ padacihnaṃ padāṅkaḥ padapaṃktiḥ f., pādamudrā caraṇapadavī padavī padaṃ; 'of a horse,' khurapadavī.

foot-pace FOOT-PACE

, s. padapātaḥ pādagatiḥ f., padakramaḥ caraṇakramaḥ.

foot-pad FOOT-PAD

, s. sāraṇikaghnaḥ pādavikaghnaḥ paripanthī m. (n) hoḍā m. (ḍṛ).

foot-pan FOOT-PAN

, s. pādyapātraṃ pādyabhājanaṃ pādyādhāraḥ pādodakapātraṃ.

foot-path FOOT-PATH

, s. padaviḥ f. -vī padagapathaḥ padikamārgaḥ pādacārayogyaḥ kṣudrapathaḥ.

foot-soldier FOOT-SOLDIER

, s. padātiḥ m., pattiḥ m., padātikasainyaḥ pādātikayoddhā m. (ddhṛ). See FOOT-MAN.

foot-stalk FOOT-STALK

, s. prasavabandhanaṃ vṛntaṃ mañjarī.

foot-step FOOT-STEP

, s. (Mark of the foot) pādacihnaṃ padāṅkaḥ padapaṃktiḥ f., pādamudrā caraṇapadavī.

--(Tread) padapātaḥ pādapātaḥ pādanpāsaḥ caraṇapātaḥ padavikṣepaḥ padaviṣṭambhaḥ.

--(Course, track) padaviḥ -vī f., anuṣadaṃ paddhatiḥ f., pathaḥ mārgaḥ ayanaṃ vartma n. (n).

--(Token) cihnaṃ lakṣaṇaṃ.

foot-stool FOOT-STOOL

, s. pādapīṭhaṃ caraṇapīṭhaṃ pādāsanaṃ pādapaḥ padāsanaṃ.

fop FOP

, s. darśanīyamānī m. (n) dammī m. (n) garvvī m. (n) ātmābhimānī rūpagarvvitaḥ suveśamānī m., suveśinammanyaḥ chekaḥ.

foppery FOPPERY

, s. suveśamānitā rūpamānitā mūrkhatā mūrkhakarmma n. (n).

foppish FOPPISH

, a. dambhī -mbhinī -mbhi (n) veśābhimānī -ninī -ni (n).

foppishness FOPPISHNESS

, s. veśābhimānatā dambhaḥ dāmbhikatvaṃ rūpagarvvitatvaṃ.

for FOR

, conj. (Because) yatas yat yena yasmāt hi iti hetoḥ tadarthaṃ anena hetunā. See BECAUSE.

--(For as much as) yatas yat, or expressed by the abl. c. of the abst. noun; as, 'for as much as he was a good man,' sajjanatvāt.

for FOR

, prep. (In exchange for) prati with abl. c., vinimayena; 'he exchanges beans for sesamum seed,' tilebhyaḥ prati māṣān dadāti; or expressed by the inst. c., as, tilair māṣān pariva-rttayati; 'in exchange for one's life,' svaprāṇavinimayena.

--(Instead of, in place of) sthāne prati.

--(Toward) prati uddiśya with acc. c.

--(On account of, by reason of) arthaṃ arthe hetoḥ hetau kṛte nimitte kāraṇāt all affixed to the crude; as, 'for this cause,' tadarthaṃ, or expressed by uddiśya with acc. c., or by the abl. c.; as, 'for anger he did it,' kopāt tat kṛtavān, 'for want of money,' dhanābhāvāt.

--(Conducive to) arthaṃ arthe, or expressed by the dat. c., as, 'for the good of the world,' bhūtaye bhuvaḥ; 'for one's own advantage,' ātmavivṛddhaye

--(For the sake of) arthaṃ arthe hetoḥ kṛte, or by dat. c., as, 'for the satisfying of hunger,' kṣudhāśāntaye; 'for thy enjoyment,' tava bhogāya.

--(In order to obtain) arthaṃ arthe or by dat. c., as, 'for fame,' pratipattaye, or even by inst. c., as, 'for hire,' bhāṭakena.

--(In return for) prati, or more usually expressed by the indec. part.; as, 'for so doing,' tat kṛtvā.

--(During a certain time) yāvat paryyantaṃ; 'for life,' puruṣasyāyur yāvat yāvajjīvaṃ jīvanaparyyantaṃ, or by prefixing ā with abl. c., as, āmaraṇāt ājīvanāntāt (i. e. until death); 'lasting for life,' āmaraṇāntikaḥ -kā -kaṃ; 'for three days,' dinatrayaparyyantaṃ; 'for a hundred years,' varṣaśataṃ yāvat. Sometimes expressed by the acc. c., as, 'for one month,' ekaṃ māsaṃ; 'for two months,' dvau māsau; 'for a hundred years,' varṣaśataṃ, or even by the instr. c., as, 'for twelve years,' dvādaśabhir varṣair; 'for a few days,' katipayadivasaiḥ; 'for a long time,' cirakālaṃ anekakālaṃ cirāt cireṇa cirāya; 'food for a year,' varṣopabhogyam annaṃ.

--(In proportion to, considering) apekṣya uddiśya pratīkṣya avekṣya, all with acc. c.

--(On the part of) apekṣya uddiśya kṛte; 'as for me,' māmapekṣya māmuddiśya matkṛte.

--(On the side of) sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'he is for us,' asmākaṃ sapakṣo bhavati

--(Notwithstanding, for all that) tathāpi.

--(As if) vat affixed, iva; 'he shewed himself for dead,' mṛtavat or mṛtam iva ātmānam adarśayat.

--(According to) yathā anusāreṇa anurūpeṇa; 'for one's ability,' yathāśakti. 'For,' may be expressed by the acc. c. in such phrases as 'looking for,' 'waiting for,' &c.; as, 'he looks for me,' mām apekṣate, or by other cases; as, 'we depend on God for success,' īśvarādhīnā siddhiḥ; 'I have great affcetion for her,' tasyām anurāgavān asmi or tayā saha mahān snehaḥ, or by gata, as, 'through love for him,' tadgatena anurāgeṇa, or by the crude form, as, 'search for money,' dhanānveṣaṇaṃ, or even by the affix sāt, as, 'he built a house for the Brahman,' gṛhaṃ cakāra dvijātisāt.

--(For the most part) prāyeṇa prāyas prāyaśas bhūyiṣṭhaṃ.

forage FORAGE

, s. (Food for horses and cattle) aśvādenaṃ gavādanaṃ aśvādibhojanaṃ.

--(Provisions) yātrikaṃ pātheyaṃ khādyadravyaṃ bhojyaṃ bhojana-sambhāraḥ.

--(Search for food) khādyadravyānveṣaṇaṃ; 'going to forage,' prasāraḥ -raṇaṃ prasaraṇaṃ.

to forage To FORAGE

, v. n. paribhramaṇaṃ kṛtvā khādyadravyāṇi or aśvādanam anviṣ (c. 4. -ipyati -epituṃ), prasāraṃ or avaskandaṃ or upadravaṃ kṛtvā dhānyādi-bhojyam apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

foracer FORACER

, s. bhojanārthaṃ paribhramaṇakārī m. (n) or avaskandakārī or prasārī m. (n) yuddhasamaye khādyadravyānvepī m. (n), or aśvādibhojanārthaṃ dhānyādihārakaḥ.

foraging FORAGING

, s. bhojanānvepaṇārthaṃ paribhramaṇaṃ or prasāraṇaṃ or prasaraṇaṃ or avaskandaḥ or upadravaḥ yuddhasamaye khādyadravyānvepaṇaṃ; 'foraging army,' pracakraṃ.

[Page 283b]
foray FORAY

, s. upadravaḥ avaskandaḥ viplavaḥ loptrārtham upaplavaḥ.

to forbear To FORBEAR

, v. a. and n. (Cease from) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viram (c. 1. -ramati -rantuṃ).

--(Delay, pause) vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), viram ākālāntarāt tpaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

--(Avoid) vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Be patient) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate -mituṃ kṣantuṃ).

forbearancf FORBEARANCF

, s. (Cessation from, avoidance) nivṛttiḥ f., vini vṛttiḥ f., sannivṛttiḥ f., viratiḥ f., virāmaḥ uparatiḥ f., varjanaṃ tyāgaḥ parihāraḥ.

--(Patience) kṣamā kṣāntiḥ f., titikṣā sahanaṃ sahanaśīlatā. sahiṣṇutā marṣaḥ parāmarṣaḥ apakāre'pi cittasyāvikāraḥ.

--(Restraint) saṃyamaḥ yamaḥ yāmaḥ saṃyāmaḥ viyāmaḥ viyamaḥ damaḥ.

forbearing FORBEARING

, a. sahanaśīlaḥ -lā -laṃ sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu titikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu kṣamī -miṇī -mi (n) saṃyāmavān -vatī -vat (t).

to forbid To FORBID

, v. a. (Prohibit) pratiṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ, c. 10. -ṣedhayati -yituṃ), niṣidh pratpākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā paribhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), maivaṃ kuru or maivaṃ kārṣīr iti ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ), or ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

--(Prevent) vṛ in caus. (vārayati -yituṃ) nivṛ nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ); 'heaven forbid!' itthaṃ na bhūyāt etādṛśaṃ na bhavatu śāntaṃ.

forbiddance FORBIDDANCE

, s. niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ pratiṣedhoktiḥ f., pratyākhyānaṃ vāraṇaṃ. nivāraṇaṃ nirodhaḥ bādhaḥ bādhakatā.

forbidden FORBIDDEN

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nivāritaḥ -tā -taṃ.

forbidding FORBIDDING

, a. bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇotpādakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

force FORCE

, s. (Strength) balaṃ śaktiḥ f., sāmarthyaṃ samarthatā.

--(Energy) might) tejaḥ n. (s) vīryyaṃ vikramaḥ parākramaḥ ūrjaḥ śauryyaṃ.

--(Violence) balātkāraḥ sāhasaṃ pramāthaḥ prasabhaṃ.

--(Momcntum) vegaḥ. āpātaḥ.

--(Efficacy) prabhāvaḥ prābalyaṃ gauravaṃ sāmarthyaṃ pratāpaḥ.

--(Validity) siddhiḥ f., niṣpattiḥ f.; 'of force,' siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ; 'of no force,' asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ. niṣphalaḥ -lā -laṃ; 'put in force,' pravarttitaḥ -tā -taṃ.

--(Force of a word) śabdaśaktiḥ f., śabdasāmarthyaṃ -samarthatā nirūḍhaḥ lakṣaṇaṃ.

--(Forces, troops) balaṃ sainyaṃ senā sainyāḥ m. pl., anīkaṃ -kāni n. pl., anīkinī daṇḍaḥ; 'by force,' balāt balena balātkāreṇa; 'taken by force,' balādgṛhītaḥ -tā -taṃ kalahāpahṛtaḥ -tā -taṃ.

to force To FORCE

, v. a. (Compel). Expressed by the causal form usually in conjunction with balāt or balene or balātkāreṇa or yatnena; as, 'to force a man to do any thing,' balena puruṣaṃ kiñcit kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati yituṃ); 'to force to give,' in caus. (dāpayati -yituṃ); 'to force to go,' balena gam in caus. (gamayati -yituṃ).

--(Impel, drive) prer (c. 10. prerayati -yituṃ), kṛṣ (c. 1. karpati kraṣṭuṃ), samākṛp. praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ).

--(Use force) balātkāraṃ kṛ sāhasaṃ kṛ vikramaṃ kṛ. yatnaṃ kṛ pratiyatnaṃ kṛ.

--(Force a town, storm) durgaṃ laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ) or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or balena praviś (c. 5. -viśati -veṣṭuṃ).

--(Violate) dhṛṣ (c. 10. dharpayati -yituṃ), balātkāreṇa abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Cause to produce fruit prematurely) prākpūrṇakālāt phalotpattiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

forced FORCED

, p. p. (To do) balāt kāritaḥ -tā -taṃ.

--(To pay) dāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Done by force) balātkṛtaḥ -tā -taṃ balātkāritaḥ -tā -taṃ. yatnakṛtaḥ -tā -taṃ yatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

--(Strained, unnatul, affected) kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratiyatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ; 'a forced idea,' kliṣṭakalpanā; 'a forced smile,' vailakṣyasmitaṃ.

forcedly FORCEDLY

, adv. balāt yatnapūrvvaṃ pratiyatnapūrvvaṃ vailakṣyeṇa savailakṣyaṃ.

forceful FORCEFUL

, a. balavān -vatī -vat (t) śaktaḥ -ktā -ktaṃ sāhasī -sinī -si (n).

forceless FORCELESS

, a. nirbalaḥ -lā -laṃ śaktihīnaḥ -nā -naṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ.

force-meat FORCE-MEAT

, s. bustaṃ nistanī miṣṭānnaṃ upaskaraḥ vyañjanaṃ.

forceps FORCEPS

, s. sandaṃśaḥ -śakaṃ -śakā khaṇḍadhārā śalyoddharaṇayantraṃ.

forcible FORCIBLE

, a. (Powerful) prabalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) śaktimān -matī -mat (t) samarthaḥ -rthā -rthaṃ tejovān -vatī -vat (t),

--(Efficacious) saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu amoghaḥ -ghā -ghaṃ avyarthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Impressive) nirbandhena or dārḍhyena or gauraveṇa or sagauravam uktaḥ -ktā -ktaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Violent, done by force) sāhasikaḥ -kī -kaṃ balena kṛtaḥ -tā -taṃ; 'forcible entry,' balapraveśaḥ or balātpraveśaḥ; 'forcible removal,' balāpakarṣaḥ.

forcibleness FORCIBLENESS

, s. balavattvaṃ śaktimattvaṃ prābalyaṃ sāmarthyaṃ taikṣṇyaṃ gauravaṃ.

forcibly FORCIBLY

, adv. balāt balena balātkāreṇa balavat prasabhaṃ prasahya abhiṣahya pramathya balāpakarṣaṃ avagṛhya.

--(Impressively) nirbandhena dārḍhyena gauraveṇa sagauravaṃ.

ford FORD

, s. nadītarasthānaṃ nadītarasthalaṃ taraṇasthānaṃ uttaraṇasthānaṃ īṣajjalo nadībhāgaḥ ghaṭṭaḥ.

to ford To FORD

, v. a. padmāṃ or pādābhyāṃ or aśvagajādivāhanena nadīm īṣajjala-sthāne tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ) or nadīpāraṃ tṝ.

fordable FORDABLE

, a. padmāṃ or pādābhyāṃ or aśvagajādivāhanena tāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sutaraḥ -rā -raṃ pādaspṛśyatalaḥ -lā -laṃ alpajalaḥ -lā -laṃ.

fording FORDING

, s. padmāṃ or pādābhyāṃ or aśvādivāhanena nadītaraṇaṃ or uttaraṇaṃ.

fore FORE

, a. pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ agraḥ -grā -graṃ pūrvvavarttī -rttinī -rtti (n) agragāmī -minī -mi (n) pūrvvagataḥ -tā -taṃ; 'fore-part,' agrabhāgaḥ agrāṃśaḥ; 'fore part of the thigh,' agrajaṅghā.

fore FORE

, adv. pūrvvaṃ pūrvve agre agratas pūrvvatas prāk; 'fore and aft,' nāvo' grabhāgātprabhṛti paścimabhāgaparyyantaṃ.

to fore-admonish To FORE-ADMONISH

, v. a. agre prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ) or upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

forearm FOREARM

, s. prakoṣṭhaḥ praveṣṭaḥ kalācikā agrabāhuḥ m., agrabhujaḥ.

to fore-arm To FORE-ARM

, v. a. agre or pūrvve sannah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ) or yuddhārthaṃ sajjīkṛ.

to fore-bode To FORE-BODE

, v. a. aniṣṭaghaṭanāṃ pūrvve sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or agre jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or pradṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), pūrvvalakṣaṇaṃ dā pūrvvacihnaṃ dā pūrvvalakṣaṇena aniṣṭam anumā (c. 2. -māti -tuṃ) or avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

foreboder FOREBODER

, s. aniṣṭasūcakaḥ aniṣṭapradarśakaḥ pūrvvalakṣaṇajñaḥ pūrvvaliṅgajñaḥ agrasūcakaḥ.

foreboding FOREBODING

, s. aniṣṭasūcanaṃ -nā aniṣṭapradarśanaṃ pūrvvalakṣaṇād aniṣṭānumānaṃ.

to forecast To FORECAST

, v. a. and n. agre or pūrvve cint (c. 10. cintayati -yituṃ) or pracint or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or upāyam anusandhā, (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), agravivecanāṃ kṛ agrakalpanāṃ kṛ.

forecast FORECAST

, s. agracintanaṃ agranirūpaṇaṃ pūrvvavivecanaṃ pūrvvakalpanā dīrghadṛṣṭiḥ f.

forecastle FORECASTLE

, s. nāvaḥ pūrvvabhāgaḥ or agrabhāgaḥ agrakūpakapurato naubhāgaḥ.

to foreclose To FORECLOSE

, v. prativandh (c. 9. -baghnāti -bandhuṃ), pratipidh (c. 1. -padhati -peddhuṃ).

--(Foreclose a mortgage) nyāsakāriṇa ṛṇamokṣaṇa-kṣamatām apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

foreclosure FORECLOSURE

, s. pratibandhanaṃ pratipedhaḥ avarodhanaṃ ṛṇamokṣaṇakṣamatāharaṇaṃ.

foredeck FOREDECK

, s. naukāpaṣṭhasya pūrvvabhāgaḥ or agrabhāgaḥ pūrvvapṛṣṭhaṃ agrapṛṣṭhaṃ.

[Page 284b]
to fore-determine To FORE-DETERMINE

, v. a. agre niści (c. 5. cinoti -cetuṃ) or nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

fore-determined FORE-DETERMINED

, p. p. pūrvvaniścitaḥ -tā -taṃ pūrvvanirṇītaḥ -tā -taṃ agravicāritaḥ -tā -taṃ.

to foredoom To FOREDOOM

, v. a. agre or pūrvvenirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or vicar in caus. (-cārayati -yituṃ).

forefathers FOREFATHERS

, s. pl. pūrvvāḥ m. pl., pūrvvapuruṣāḥ m. pl., pūrvvajāḥ m. pl., pitṛlokaḥ pitaraḥ m. pl., pitṛpitāmahādi n., vṛddhāḥ m. pl.; 'practice of forefathers,' vṛddhācāraḥ.

to forefend To FOREFEND

, v. a. nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratikṛ.

forefinger FOREFINGER

, s. pradeśinī pradeśanī deśinī deśī m. (n) tarjjanī taritā.

forefoot FOREFOOT

, s. aśvādicatuṣpadajantūnāṃ pūrvvapādaḥ or sammukhīnapādaḥ.

to forego To FOREGO

, v. a. avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), utsṛj tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh.

foregone FOREGONE

, s. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

foreground FOREGROUND

, s. citragatabhūmer agrabhāgaḥ or pūrvvabhāgaḥ.

forehead FOREHEAD

, s. lalāṭaṃ alikaṃ alīkaṃ bhālaṃ godhiḥ m., muṇḍaḥ -ṇḍaṃ lalāṭataṭaṃ lalāṭapaṭṭaṃ lakaṃ niṭalaṃ gaṇḍaśailaḥ mahāśaṅkhaḥ; 'having a high forehead.' uccalalāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ; 'the open forehead,' lalāṭaphalakaṃ.

foreign FOREIGN

, a. videśīyaḥ -yā -yaṃ vaideśikaḥ -kī -kaṃ videśī -śinī -śi (n) pāradeśikaḥ -kī -kaṃ paradeśī -śinī -śi (n) videśajaḥ -jā -jaṃ anyadeśīyaḥ -yā -yaṃ anyadeśajaḥ -jā -jaṃ anyadeśoḍbhavaḥ -vā -vaṃ bhinnadeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'a foreign country,' videśaḥ vahirdeśaḥ deśāntaraṃ anyadeśaḥ.

--(Extraneous) vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Not pertaining) asambandhī -ndhinī -ndhi (n) ananvitaḥ -tā -taṃ asamparkīyaḥ -yā -yaṃ.

foreigner FOREIGNER

, s. videśī m. (n) videśīyaḥ vaideśikaḥ paradeśī m. (n) pāradeśikaḥ pāradeśyaḥ bhinnadeśīyaḥ vahirdeśajaḥ videśādāgataḥ deśānta-rādāgataḥ vahirdeśodbhavaḥ vaideśyaḥ.

foreignness FOREIGNNESS

, s. vāhyatvaṃ vahirbhūtatvaṃ dūratvaṃ asambandhaḥ asamparkaḥ.

to fore-imagine To FORE-IMAGINE

, v. a. agre man (c. 4. manyate mantuṃ) or cint (c. 10. cintayati -yituṃ).

to fore-judge To FORE-JUDGE

, v. a. agre or pūrvve vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ).

to fore-know To FORE-KNOW

, v. a. agre or pūrvvaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or vid (c. 2. vetti vedituṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or budh (c. 4. budhyate boddhuṃ), bhaviṣyad jñā pravekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), pradṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), pūrvvaṃ lakṣyīkṛ.

foreknowledge FOREKNOWLEDGE

, s. agrajñānaṃ pūrvvajñānaṃ agranirūpaṇaṃ bhaviṣyajjñānaṃ bhāvijñānaṃ pravekṣaṇaṃ pradarśanaṃ pūrvvalakṣyaṃ agradṛṣṭiḥ f., pūrvvadṛṣṭiḥ f.

foreknown FOREKNOWN

, p. p. pūrvvajñātaḥ -tā -taṃ agrajñātaḥ -tā -taṃ agranirūpitaḥ -tā -taṃ.

foreland FORELAND

, s. antarīpaḥ -paṃ samudramadhye mahādvīpavahiḥstho bhūmibhāgaḥ udagra-bhūmiḥ f., udagrabhūḥ f., udagrasthalaṃ mahādvīpanāsikā samudranāsikā.

forelock FORELOCK

, s. lalāṭaruhaḥ -haṃ lalāṭajaḥ -jaṃ keśapāśī lalāṭakeśaḥ mastakāgrakeśaḥ mastakāgraruhaḥ keśapāśaḥ or keśapakṣaḥ.

foreman FOREMAN

, s. (Of a jury) dvādaśapramāṇapuruṣapraṣṭhaḥ dvādaśamadhyasthapuruṣamukhaṃ pradhānamadhyasthaḥ mukhyapramāṇapuruṣaḥ.

--(Superintendant) kāryyādhiṣṭhātā m. (tṛ) adhikarmmikaḥ kāryyādhīśaḥ kāryyādhyakṣaḥ kāryyādhikṛtaḥ śreṣṭhī m. (n) karmma kurvvatām adhiṣṭhātā m.

[Page 285a]
foremast FOREMAST

, s. naukāgrasthaḥ kūpakaḥ naukāgrabhāge guṇavṛkṣakaḥ agrakūpakaḥ.

fore-mentioned FORE-MENTIONED

, a. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ.

foremost FOREMOST

, a. agraḥ -grā -graṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ agrīyaḥ -yā -yaṃ prāgryaḥ -gryā -gryaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ prathamaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvāgrasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'first in rank,' prathamapadasthaḥ -sthā -sthaṃ.

forenamed FORENAMED

, a. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvābhihitaḥ -tā -taṃ pūrvvodāhṛtaḥ -tā -taṃ.

forenoon FORENOON

, s. pūrvvāhnaḥ prāhlaḥ pūrvvāhnakālaḥ; 'in the forenoon,' prāhle pūrvvāhne prāhletamāṃ; 'relating to it,' prāhletanaḥ -nī -naṃ pūrvvāhnetanaḥ -nī -naṃ.

forensic FORENSIC

, a. vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ or vyavahārikaḥ vyavahārī -riṇī -ri (n) vicārasabhāsu vyavahāritaḥ -tā -taṃ vicārasthānasambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

to fore-ordain To FORE-ORDAIN

, v. a. agre or pūrvvaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

fore-ordained FORE-ORDAINED

, p. p. agranirūpitaḥ -tā -taṃ pūrvvanirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pūrvvapra-kalpitaḥ -tā -taṃ.

forepart FOREPART

, s. agrabhāgaḥ pūrvvabhāgaḥ ādibhāgaḥ prathamabhāgaḥ sammukhabhāgaḥ.

forerank FORERANK

, s. agrapadaṃ prathamapadaṃ pradhānapadaṃ mukhyapadaṃ śreṣṭhapadaviḥ f.

to fore-run To FORE-RUN

, v. a. agre or agrataḥ or puraḥ or prāk sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ).

fore-runner FORE-RUNNER

, s. agresaraḥ agrasaraḥ agragaḥ -gāmī m. (n) purogaḥ -gāmī m., prāggāmī m., agravarttī m. (n) agragataḥ pūrvvapuruṣaḥ.

foresaid FORESAID

, p. p. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ.

foresail FORESAIL

, s. naukāgrasthakūpakālambitaṃ vāyuvasanaṃ or vātavasanaṃ.

to foresay To FORESAY

, v. a. agre or pūrvvaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad bhaviṣpad vad.

to foresee To FORESEE

, v. a. pradṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), uddṛś pravekṣ for prāvekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), agre or pūrvve dṛś anāgataṃ or pariṇāmaṃ or bhavipyad dṛś or samīkṣ agre jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

foreseeing FORESEEING

, part. prapaśyan -śyantī -śyat (t) agradarśī -rśinī -rśi (n) anāgatadarjñī &c., pūrvvadarśī &c., bhaviṣpaddarśī &c., dūradarśī &c., antarajñaḥ -jñā -jñaṃ pravekṣyan &c. for prāvekṣyan &c.

foreseen FORESEEN

, p. p. pravekṣitaḥ -tā -taṃ pradṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandṛśyamānaḥ -nā -naṃ agranirūpitaḥ -tā -taṃ.

to foreshadow To FORESHADOW

, v. a. pūrvvavarṇanaṃ kṛ pūrvvamūrttiṃ kṛ agre rūp (c. 10. rūpa-yati -yituṃ).

to foreshame To FORESHAME

, v. a. lajj in caus. (lajjayati -yituṃ) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ).

fore-ship FORE-SHIP

, s. nāvaḥ pūrvvabhāgaḥ or agrabhāgaḥ naukāgrabhāgaḥ.

to foreshorten To FORESHORTEN

, v. a. mūrttiṃ citrasamarpaṇāt sammukhabhāge hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ) or saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

to foreshow To FORESHOW

, v. a. pradṛś in caus. (-darśayati -yituṃ) agre or pūrvve dṛśa or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), bhaviṣpat sūc or vad (c. 1. vadati -dituṃ).

foreshown FORESHOWN

, p. p. pradarśitaḥ -tā -taṃ agrasūcitaḥ -tā -taṃ pūrvvasūcitaḥ -tā -taṃ.

foresight FORESIGHT

, s. pūrvvadṛṣṭiḥ f., agradṛṣṭiḥ f., pravekṣaṇaṃ pradarśanaṃ pariṇāmadṛṣṭiḥ f., agranirūpaṇaṃ bhaviṣpaddarśanaṃ dūradṛṣṭiḥ f., dūradarśanaṃ dīrghadṛṣṭiḥ f., parivedanā.

foreskirt FORESKIRT

, s. agrastho vastrāñcalaḥ paridhānasya agrāñcalaḥ agrato vasanāntaṃ.

to forespeak To FORESPEAK

, v. a. agre vad (c. 1. vadati -dituṃ), pravad pravyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

forespent FORESPENT

, a. kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ śrāntaḥ -ntā -ntaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ.

forespoken FORESPOKEN

, a. pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ prāguktaḥ -ktā -ktaṃ.

[Page 285b]
forest FOREST

, s. araṇyaṃ -ṇyī -ṇyānī vanaṃ -nī aṭaviḥ -vī f., gahanaṃ gahaḥ kānanaṃ vipinaṃ jaṅgalaḥ -laṃ dāvaḥ davaḥ kāntāraḥ -raṃ kuvraṃ riktaṃ talkaṃ; 'forest on fire,' dāvaḥ dāvāgniḥ m., mukhāgniḥ maṅkilaḥ.

forest FOREST

, a. vanyaḥ -nyā -nyaṃ āraṇyaḥ -ṇyī -ṇyaṃ -ṇyakaḥ -kā -kaṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ; 'produced in a forest,' vanoḍbhavaḥ -vā -vaṃ araṇyajaḥ -jā -jaṃ -jātaḥ -tā -taṃ araṇyabhavaḥ -vā -vaṃ araṇyotyannaḥ -nnā -nnaṃ araṇyasambhavaḥ -vā -vaṃ araṇya or vana in comp.; as, 'a forest tree,' vanapādapaḥ araṇyavṛkṣaḥ vanarājiḥ m., vanaspatiḥ m., vanyataruḥ m.

to forestall To FORESTALL

, v. a. (Take beforehand) agre or pūrvvaṃ or pūrvvato grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -datte -dātuṃ), agre gṛhītvā nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ) or niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

--(Buy beforehand) pūrvve krī (c. 9. krīṇāti kretuṃ), pūrvvakrayaṃ kṛ prakhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

forestalled FORESTALLED

, p. p. pūrvvagṛhītaḥ -tā -taṃ pūrvvakrītaḥ -tā -taṃ prakhyātaḥ -tā -taṃ.

forestaller FORESTALLER

, s. pūrvvakretā m. (tṛ) agrakrayī m. (n) sarvvapaṇyāni vikrayasthānānayanāt pūrvvaṃ krītvā mūlyavardhakaḥ.

forester FORESTER

, s. (Inhabitant of a forest) vanavāsī m. (n) araṇyavāsī m., vanasthāyī m. (n) vanasthaḥ vanecaraḥ vanacaraḥ vanacārī m. (n) vanavarttī m. (n) vanaukāḥ m. (s) araṇyaukāḥ m. (s) vanāśrayaḥ vanavyavaharī m. (n) āraṇyakaḥ araṇyasad m.

--(Overseer of the forests) araṇyādhyakṣaḥ araṇyarakṣakaḥ.

foretaste FORETASTE

, s. pūrvvabhuktiḥ f., agrabhuktiḥ f., pūrvvabhojanaṃ pūrvvāsvādanaṃ agropa-bhogaḥ pūrvvopabhogaḥ pūrvvānubhavaḥ pūrvvajñānaṃ agrajñānaṃ.

to foretaste To FORETASTE

, v. a. agre or pūrvve or agrato bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ) or upabhuj or anubhū or āsvād (c. 1. -svādati -dituṃ), pūrvvabhuktiṃ kṛ pūrvvasvādanaṃ kṛ.

foretasted FORETASTED

, p. p. pūrvvabhuktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvāsvāditaḥ -tā -taṃ pūrvvānubhūtaḥ -tā -taṃ.

to foretell To FORETELL

, v. a. agre or agrataḥ or pūrvvaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad bhaviṣyad vad or vac (c. 2. vakti -ktuṃ), pradṛś in caus. (-darśa-yati -yituṃ) agre dṛś anāgataṃ jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ).

foreteller FORETELLER

, s. agravādī m. (n) bhaviṣpadvaktā m. (ktṛ) bhaviṣyadvādī m., bhāvivaktā m., anāgatajñāpakaḥ pradarśakaḥ bhāvidarśakaḥ daivajñaḥ.

to forethink To FORETHINK

, v. a. pūrvve or agre cint (c. 10. cintayati -yituṃ) or pracint or vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), pūrvvavivecanaṃ kṛ.

forethought FORETHOUGHT

, s. pūrvvacintā agracintā pūrvvavivecanaṃ -nā agravivecanaṃ pūrvvavicāraṇaṃ -ṇā agranirūpaṇaṃ pūrvvavimarśaḥ prasamīkṣā pravekṣaṇaṃ pūrvvadṛṣṭiḥ f., dīrghadṛṣṭiḥ f., pariṇāmadṛṣṭiḥ parivedanā.

to foretoken To FORETOKEN

, v. a. agre or pūrvve dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pradṛś pūrvvalakṣaṇaṃ or pūrvvacihnaṃ dā pūrvvalakṣaṇena bhaviṣpat sūc.

foretoken FORETOKEN

, s. pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvaliṅgaṃ bhāvilakṣaṇaṃ bhāvicihnaṃ bhaviṣyallakṣaṇaṃ bhaviṣyalliṅgaṃ.

foretold FORETOLD

, p. p. pūrvvakathitaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ -tā -taṃ prāksambhavāduktaḥ -ktā -ktaṃ.

fore-tooth FORE-TOOTH

, s. agradantaḥ rājadantaḥ sammukhadantaḥ mukhyadantaḥ.

foretop FORETOP

, s. mastakāgrakeśaḥ.

--(Of a ship) kūpakāgre mañcakaḥ.

for-ever FOR-EVER

, adv. nityaṃ sarvvakālaṃ anantakālaṃ śāśvatīḥ samāḥ.

fore-ward FORE-WARD

, s. senāmukhaṃ dhvajinīmukhaṃ senāgraṃ raṇamūrddhā m. (n) śiraḥ n. (s).

to fore-warn To FORE-WARN

, v. a. agre or pūrvve budh (c. 10. bodhayati -yituṃ) or prabudh or pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or upadiś or sandiś or jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) pūrvvalakṣaṇaṃ dā.

fore-warned FORE-WARNED

, p. p. pūrvvabodhitaḥ -tā -taṃ agravijñāpitaḥ -tā -taṃ pūrvvopadiṣṭhaḥ. -ṣṭā -ṣṭaṃ.

[Page 286a]
fore-warning FORE-WARNING

, s. agrapratyādeśaḥ pūrvvabodhanaṃ pūrvvoṣadeśaḥ pūrvvavijñaptiḥ f.

to forfeit To FORFEIT

, v. a. daṇḍ in pass. (daṇḍyate) daṇḍaṃ dā; 'he forfeits the eighth part of his property,' svavittasya aṣṭamāṃśaṃ daṇḍyate.

--(Lose one's right) svādhikārāt or svasvatvād bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) or paribhraṃś or prabhraṃś or cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) or pracyu hā in pass. (hīyate) with instr. or abl. c., prahā; 'he forfeits his right,' tasmāt svatvam apavarttate; 'his kingdom,' rājyāt prabhraśyati.

forfeit FORFEIT

, s. daṇḍaḥ dhanadaṇḍaḥ arthadaṇḍaḥ hāritaṃ vihāpitaṃ nikṣepaḥ nyāsaḥ.

forfeitable FORFEITABLE

, a. daṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ heyaḥ -yā -yaṃ.

forfeited FORFEITED

, p. p. daṇḍitaḥ -tā -taṃ bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hīnaḥ -nā -naṃ cyutaḥ -tā -taṃ; 'one who has forfeited his right,' hṛtādhikāraḥ -rā -raṃ cyutādhikāraḥ -rā -raṃ adhikārādbhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'all his property,' sarvvasvadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ; 'his kingdom,' rājyā-tprabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

forfeiture FORFEITURE

, s. hāniḥ f., bhraṃśaḥ apahāraḥ cyutiḥ f., nāśaḥ apavarttanaṃ vṛddhiḥ f., daṇḍadānaṃ; 'of right,' svatvahāniḥ f., adhikārahāniḥ adhi-kārabhraṃśaḥ; 'of property,' vittahāniḥ f., dāyāpavarttanaṃ.

forge FORGE

, s. kuṭilikā udhmānaṃ agnikuṇḍaṃ taptalohaghaṭanasthānaṃ nirmmāṇasthānaṃ.

to forge To FORGE

, v. a. (Metals) taptalohādi muharādinā tāḍayitvā nānārūpeṇa ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ) or kuṭilikāyāṃ vilāpya ghaṭ or nirmā (c. 2. -māti -tuṃ).

--(Make) ghaṭ nirmā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ).

--(Counterfeit) chalena or kapaṭena kḷp or nirmmā kūṭaṃ kṛ kapaṭaṃ kṛ; 'forge a writ-ing,' kapaṭalekhyaṃ kṛ kṛṭalekhaṃ kṛ.

forged FORGED

, p. p. (Fabricated) ghaṭitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ.

--(Counterfeit) kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -māṃ -maṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kūṭa or kapaṭa in comp.; as, 'a forged document,' kapaṭalekhyaṃ kṛṭalekhaḥ; 'a forged decree,' kūṭaśāsanaṃ; 'forged coin,' kūṭasvarṇaṃ.

forger FORGER

, s. kūṭakaḥ kūṭakṛt m. -kāraḥ kapaṭalekhyakārī m. (n) kūṭale-khyakārakaḥ kapaṭikaḥ kapaṭakārī m., kṛtrimalekhakṛt.

forcery FORCERY

, s. kṛṭakaraṇaṃ kapaṭakaraṇaṃ kapaṭalekhyakaraṇaṃ kūṭalekhyakaraṇaṃ kṛtrimalekhakaraṇaṃ kṛṭatā.

--(That which is counterfeited) kapaṭalekhaḥ

to forget To FORGET

, v. a. vimmṛ (c. 1. -smarati -te -smarttuṃ), na smṛ apasmṛ smṛter bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ) with nom. of thing forgotten smṛtpapetaḥ -tā -taṃ bhṛ vismaraṇāt parityaj (c. 1. -tyajati -tyaktuṃ), avamarṣaṇaṃ kṛ.

forgetful FORGETFUL

, a. vismaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ vismārakaḥ -kā -kaṃ naṣṭasaṃsmṛtiḥ -tiḥ -ti naṣṭasmṛtiḥ -tiḥ -ti apasmṛtiḥ -tiḥ -ti anavahitaḥ -tā -taṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ.

forcetfulness FORCETFULNESS

, s. vimmṛtiḥ f., vismaraṇaṃ vismaraṇaśīlatā asmṛtiḥ f., asmaraṇaṃ apammāraḥ prasmṛtiḥ f., smṛtibhraṃśaḥ smṛtihāniḥ f., smṛtināśaḥ bhramaḥ.

forcing FORCING

, s. ghaṭanaṃ -nā -naṃ nirmmāṇaṃ kalpanaṃ racanā kṛṭakaraṇaṃ.

to forcive To FORCIVE

, v. a. kṣam (c. 1. kṣamate -ti kṣantuṃ), saṃkṣam muc (c. 6. muñcati moktuṃ), vimuca avamṛj (c. 6. -mṛjati -sraṣṭuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tpaktuṃ), mṛṣa (c. 4. mṛṣyati marṣituṃ mraṣṭuṃ, c. 10. marṣayati -yituṃ), mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), samanujñā saha (c. 1. sahate soḍhuṃ), niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ); 'forgive injuries,' aparādhān kṣam; 'forgive sins,' pāpāni mṛj or avamṛj; 'forgive a debt,' ṛṇaṃ tyaj.

forgiven FORGIVEN

, p. p. kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ doṣamuktaḥ -ktā -ktaṃ pāpamuktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ avamṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpamārjjitaḥ -tā -taṃ.

forgiveness FORGIVENESS

, s. kṣamā kṣāntiḥ f., pāpamocanaṃ pāpamuktiḥ f., doṣamuktiḥ f., aparādha- sahiṣṇutā pāpamārjanaṃ vimocanaṃ kṛpā dayā marṣaṇaṃ; 'of a debt,' ṛṇatyāgaḥ.

forgiving FORGIVING

, a. kṣamī -miṇī -mi (n) kṣamāvān -vatī -vat (t) kṣamānvitaḥ -tā -taṃ kṣamāyuktaḥ -ktā -ktaṃ aparādhasahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu dayāluḥ -luḥ -lu kṛpāluḥ -luḥ -lu.

forgotten FORGOTTEN

, p. p. vismṛtaḥ -tā -taṃ asmṛtaḥ -tā -taṃ smṛtibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ smṛtpapetaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ.

fork FORK

, s. khādyamāṃsādyuttolanārthaṃ śūlaviśeṣaḥ kaṇṭakaḥ; 'two-pronged,' dviśikhaśūlaḥ dvyagraśūlaḥ; 'three-pronged,' triśikhaśūlaḥ tryagraśūlaḥ.

to fork To FORK

, v. n. (Divide in two) dviśikhaḥ -khā -khaṃ bhū dviśikhārūpeṇa bhinnībhū or vibhid in pass. (-bhidyate) dviśikhībhū.

to fork To FORK

, v. a. pūrvvoktaśūlena uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ) or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

forked FORKED

, FORKY, a. dviśikhaḥ -khā -khaṃ dvyagraḥ -grā -graṃ vajraḥ -jrā -jraṃ kaṇṭakākāraḥ -rā -raṃ; 'having a forked tongue,' dvijihvaḥ -hvā -hvaṃ dvirasanaḥ -nā -naṃ; 'forked lightning,' vidyullatā taḍillatā dyautraṃ.

forlorn FORLORN

, a. gatihīnaḥ -nā -naṃ agatikaḥ -kā -kaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niḥśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sahāryahīnaḥ -nā -naṃ niḥsahāyaḥ -yā -yaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ anāthaḥ -thā -thaṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ ekākī -kinī -ki (n) niravalambaḥ -mbā -mbaṃ; 'on the forlorn hope,' tyaktajīvitaḥ -tā -taṃ tyaktaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

form FORM

, s. (Shape) ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ mūrttiḥ f., saṃskāraḥ saṃsthānaṃ dharimā m. (n) vigrahaḥ vapuḥ n. (s) varpaḥ n. (s); 'in the form of a man,' nararūpeṇa; 'of regular form,' ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Manner, fashion) prakāraḥ rītiḥ f., vidhaḥ vidhiḥ m., mārgaḥ vidhānaṃ prakṛtiḥ f., bhedaḥ.

--(Established rule) vidhiḥ m., niyamaḥ sthitiḥ f., sūtraṃ dharmmaḥ saryyādā vyavasthā kramaḥ ācāraḥ caryyā vyavahāraḥ.

--(Mcthod) kramaḥ

--(Ceremony) niyamaḥ vidhiḥ m. saṃskāraḥ.

--(Arrangement) vinyāsaḥ paryyāyaḥ pratividhānaṃ viracanā.

--(Long seat) dīrghāsanaṃ dīrghapīṭhaṃ phalakaṃ.

--(Class of scholars) sahādhyā-yināṃ paṃktiḥ f., chātrapadaṃ.

--(Bed of a hare) śaśakaśayyā śaśakāsanaṃ; 'in due form,' yathāvidhi yathāvat vidhivat vidhitas.

to form To FORM

, v. a. kṛ (c. 8. karoti kurute karttuṃ), sakkṛ abhikṛ nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte, c. 4. -māyate -mātuṃ), vinirmā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), saṅkḷp vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), viraca ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ); 'to form a plan,' upāyaṃ pracinta (c. 10. -cintayati -yituṃ) or manasā kḷp; 'to form in clots, as blood,' raktagulmān bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ); 'to form an alliance,' sandhā sandhiṃ kṛ.

formal FORMAL

, a. (Agrecable to established rule) naiyamikaḥ -kī -kaṃ vaidhikaḥ -kī -kaṃ niyamānusārī -riṇī -ri (n) rītyanusārī &c., vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ.

--(Strictly ceremonious) atyācāraḥ -rā -raṃ ācārasevī -vinī -vi (n) sabhyācāraniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niyamaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niyamaśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Exact) yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yāthārthikaḥ -kī -kaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ.

--(Constituent) vāstavaḥ -vī -vaṃ.

formalist FORMALIST

, s. niyamamātrasevī m. -vinī f. (n) dharmmakiyāmātraniṣṭhaḥ m. -ṣṭhā f., dharmmakṛtyamātrāvalambī m. -mbinī f. (n) yamān akurvvāṇo niyamān kevalān bhajan m. (t).

formality FORMALITY

, s. (Observance of forms) niyamamātrasevanaṃ dharmmakriyāmā-traniṣṭhā.

--(Ceremoniousness) atyācārasevanaṃ atyādaraḥ sabhyarīti-niṣṭhā ekāntataḥ sabhyaniyamasevanaṃ; 'cnough of this formality,' kṛtaṃ kṛtam ādagṇa.

[Page 287a]
formally FORMALLY

, adv. (According to established rule) vidhivat yathāvidhi niyamānusāreṇa rītyanusārāt.

--(Ceremoniously) ekāntādareṇa atyādarapūrvvaṃ atyācārasevanāt sabhyaniyamānusārāt.

formation FORMATION

, s. nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., racanā viracanaṃ -nā kalpanaṃ -nā vidhānaṃ karaṇaṃ ghaṭanaṃ utpādanaṃ utpattiḥ f., jananaṃ uḍbhavaḥ sambhavaḥ sṛṣṭiḥ f., sarjjanaṃ.

formed FORMED

, p. p. (Made) nirmmitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ kāritaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ sṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ mayaḥ -yī -yaṃ in comp.; 'formed of wood,' kāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ kāṣṭhanirmmitaḥ -tā -taṃ kāṣṭhaghaṭitaḥ -tā -taṃ.

--(Shaped) rūpī -piṇī -pi (n) sākāraḥ -rā -raṃ ākāra or ākṛti in comp.; 'well-formed,' surūpaḥ -pī -paṃ; 'formed like the moon,' candrākāraḥ -rā -raṃ.

former FORMER

, s. (He that forms) karttā m. (rttṛ) kārakaḥ kārī m. (n) nirmmātā m. (tṛ) vidhāyī m. (n) racakaḥ viracakaḥ sraṣṭā m. (ṣṭṛ) utyādakaḥ.

former FORMER

, a. (Before in time, preceding) pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ pūrvvatanaḥ -nī -naṃ prāktanaḥ -nī -naṃ prathamaḥ -mā -maṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ agraḥ -grā -graṃ prāggāmī -minī -mi (n) prāk in comp.; as, 'former time,' prākkālaṃ pūrvvakālaṃ.

--(Ancient, belonging to past time) prākkālīnaḥ -nā -naṃ pūrvvakālīnaḥ -nā -naṃ gatakālīnaḥ -nā -naṃ atītakālīnaḥ -nā -naṃ agrakālīnaḥ -nā -naṃ prācīnaḥ -nā -naṃ; 'former and latter,' pūrvvāparaṃ; 'belonging to a former existence) paurvvadehikaḥ -kī -kaṃ.

formerly FORMERLY

, adv. pūrvvaṃ pūrvve pūrvvakāle prākkāle pūrvvatas purā prāk bhūtapūrvvaṃ bhūtakāle atītakāle gatakāle agre purastāt puras; 'as formerly,' yathāpūrvvaṃ; 'done formerly,' pūrvvakṛtaḥ -tā -taṃ; 'formerly stated,' pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvacoditaḥ -tā -taṃ; 'formerly seen,' pūrvvadṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'formerly informed,' vijñāpitapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

formidable FORMIDABLE

, a. bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayānakaḥ -kī -kaṃ bhayāvahaḥ -hā -ha trāsakaraḥ -rī -raṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ bhayajanakaḥ -kā -kaṃ bhayadaḥ -dā -daṃ śaṅkākaraḥ -rā -raṃ pratibhayaḥ -yā -yaṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

formidableness FORMIDABLENESS

, s. bhayānakatvaṃ bhayajanakatā bhīṣaṇatā dāruṇyaṃ.

formidably FORMIDABLY

, adv. bhayānakaṃ dāruṇaṃ bhairavaṃ bhayaṅkaraprakāreṇa.

formless FORMLESS

, a. arūpaḥ -pī -paṃ -pī -piṇī -pi (n) nīrūpaḥ -pā -paṃ anā-kāraḥ -rā -raṃ nirākāraḥ -rā -raṃ nirākṛtiḥ -tiḥ -ti ākṛtihīnaḥ -nā -naṃ amūrttaḥ -rttā -rttaṃ.

formula FORMULA

, FORMUEARY, FORMULE, s. (Prescribed rule) vidhiḥ m., sūtraṃ niyamaḥ rītiḥ f., vyavasthā sthitiḥ f., vidhaḥ -dhā -dhānaṃ; 'book of forms,' vidhigranthaḥ niyamagranthaḥ sūtragranthaḥ.

to fornicate To FORNICATE

, v. n. veśyāṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or abhigam or sev (c. 1. sevate -vituṃ), vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ), vyuccar paṇyastrībhiḥ saha sambhogaṃ kṛ.

fornication FORNICATION

, s. veśyāgamanaṃ veśyāsevā paṇyastryabhigamanaṃ strīsevā paṇyastrī-sambhogaḥ vyabhicāraḥ vyabhicārakarmma n. (n) jārakarmma n., lampaṭatā.

fornicator FORNICATOR

, s. veśyāgāmī m. (n) gaṇikāsevī m. (n) paṇyastrīsambhogī vyabhicārī m. (n) lampaṭaḥ.

fornicatress FORNICATRESS

, s. puṃścalī puruṣagāminī parapuruṣagāminī vyabhicāriṇī bandhakī abhisārikā niśācarī

to forsake To FORSAKE

, v. a. tpaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj santyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā vihā prahā apāhā utsṛj (c. 6. -mṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj atisṛj vyapasṛj rah (c. 10. rahayati -yituṃ), virah ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

forsaken FORSAKEN

, p. p. tpaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ projjhitaḥ -tā -taṃ.

forsaker FORSAKER

, s. tyāgī m. (n) tyaktā m. (ktṛ) parityāgī m. (n).

forsaking FORSAKING

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ uttyāgaḥ projjhanaṃ visarjjanaṃ virahaḥ

forsooth FORSOOTH

, s. nāma kila satyaṃ satyameva nṛnaṃ khalu avaśyaṃ.

to forswear To FORSWEAR

, v. a. (Renounce with oath) śapathena or śapathapūrvvaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ).

to forswear To FORSWEAR

, v. n. (Swear falsely) mithyāśapathaṃ kṛ mṛpā śapathaṃ kṛ mithyā śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śaṣyati śaptuṃ), asatyaṃ śapathaṃ kṛ mithyādivyaṃ kṛ.

forswearer FORSWEARER

, s. (One that renounces on oath) śapathapūrvvaṃ tyāgī m. (n).

--(False swearer) mithyāśapathakārī m. (n).

forsworn FORSWORN

, p. p. (Renounced on oath) śapathapūrvvaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ or parityaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Perjured) asatyaśapathaḥ -thā -thaṃ.

fort FORT

, s. (Fortified place) durgaṃ koṭiḥ f., koṭaḥ kūṭaḥ kuṭaḥ śikharī m. (n) gulmaḥ mantharaḥ.

forte FORTE

, s. (Strong point) agraguṇaḥ utkṛṣṭaguṇaḥ śreṣṭhaguṇaḥ.

forth FORTH

, s. (A way) mārgaḥ pathaḥ vartma (n) ayanaṃ.

forth FORTH

, adv. (Forward, out). Expressed by agre prakāśaṃ pra nir vahis ut; as, 'to go forth,' nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vahirgam; 'call forth,' pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yitu); 'set forth,' prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), prāduṣkṛ prakaṭīkṛ nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ); 'draw forth,' niṣkṛp (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), utkṛp niḥmṛ in caus. (-sārayati -yituṃ); 'burst forth,' udbhid (c. 7. bhinatti -bhettuṃ), proḍbhid.

--(From that time forth) tadāprabhṛti tataḥprabhṛti tatkālādārabhya taddinādārabhyaḥ; 'from this time forth,' adyaprabhṛti adyārabhya adyāvadhi.

forth FORTH

, prep. nira vahis pra ut; 'going forth,' niryāṇaṃ prayāṇaṃ vahirgamanaṃ prasthānaṃ.

forthcoming FORTHCOMING

, a. āgāmī -minī -mi (n) āgantavyaḥ -vyā -vyaṃ upasthāyaṃ -yinī -yi (n).

forthwith FORTHWITH

, s. sadyas acirāt acireṇa sapadi jhaṭiti tadanantaraṃ ataḥparaṃ anantaraṃ tatas tatkṣaṇāt āśu kṣipraṃ avilambitaṃ tatkāle

fortieth FORTIETH

, a. catvāriṃśaḥ -śī -śaṃ catvāriṃśattamaḥ -mā -maṃ.

fortification FORTIFICATION

, s. (The act) durgakaraṇaṃ parikhāprācīrādinirmmāṇaṃ pāri kriyā.

--(The works themselves) durgaṃ prācīraṃ parikhā nagarapari parikhāprācīrādi parikūṭaṃ guptiḥ f., kuṭaḥ kūṭaḥ koṭaḥ.

fortified FORTIFIED

, p. p. parikhāprācīrādiveṣṭitaḥ -tā -taṃ prācīrāvṛtaḥ -tā. guptaḥ -ptā -ptaṃ sajjaḥ -jjā -jjaṃ dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'a fortified cit. durgapuraṃ durganagaraṃ prācīrādyāvṛtaṃ nagaraṃ.

fortifier FORTIFIER

, s. durgakārī m. (n) prācīrakarttā m. (rttṛ) saṃstambhakaḥ.

to fortify To FORTIFY

, v. a. (Surround with a wall, ditch, &c.) parikhāprācīrādinā pariveṣṭ (c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), durgaṃ kṛ.

--(Confirm, strengthen) dṛḍhīkṛ sthirīkṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ).

fortiori a FORTIORI A

. (Argument) daṇḍāpūpanyāyena vitarkaḥ.

fortitude FORTITUDE

, s. sthairyyaṃ dhairyyaṃ dhīratvaṃ dhṛtiḥ f., sthiratā manaḥsthairyyaṃ cittasya sthairyyaṃ vīryyaṃ vīratā śauryyaṃ śūratā sāhasaṃ pauruṣaṃ nirbhayatā.

[Page 288a]
fortnight FORTNIGHT

, s. pakṣaḥ dvisaptāhaḥ māsārddhaṃ arddhamāsaḥ.

fortress FORTRESS

, s. durgaṃ koṭiḥ f., koṭaḥ kūṭaḥ kuṭaḥ śikharī m. (n) gulmaḥ mantharaḥ; 'governor of a fortress,' durgādhikārī m. (n) durgādhyakṣaḥ koṭipālaḥ.

fortuitous FORTUITOUS

, a. ākasmikaḥ -kī -kaṃ daivikaḥ -kī -kaṃ daivādhīnaḥ -nā -naṃ daivāyattaḥ -ttā -ttaṃ āpatikaḥ -kī -kaṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ acintitaḥ -tā -taṃ akasmāḍghaṭitaḥ -tā -taṃ akasmādutpannaḥ -nnā -nnaṃ.

fortuitously FORTUITOUSLY

, adv. akasmāt daivāt daivayogāt daivavaśāt adṛṣṭavaśāt.

fortuity FORTUITY

, s. daivayogaḥ daivaṃ daivādhīnatā adṛṣṭaṃ ākasmikatvaṃ.

fortunate FORTUNATE

, a. saubhāgyavān -vatī -vat (t) or bhāgyavān dhanyaḥ -nyā -nyaṃ pusvavān -vatī -vat (t) śarmmavān &c., śrīmān -matī -mat (t) naṅgalaḥ -lā -laṃ kalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ -ṇī -ṇinī -ṇi (n) śubhaḥ -bhā -bhaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ kuśalaśālī -linī -li (n) sukhabhāgī -ginī -gi (n) mahābhāgaḥ -gā -gaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ sukṛtī -tinī -ti (n) lakṣmīvān &c., śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhadraḥ -drā -draṃ śivaḥ -vā -vaṃ.

fortunately FORTUNATELY

, adv. saubhāgyena -gyāt kalyāṇāt kauśalyāt māṅgalyena diṣṭyā śriyā subhagaṃ.

fortunateness FORTUNATENESS

, s. saubhāgyavattvaṃ puṇyavattvaṃ dhanyatā kalyāṇatā māṅgalyaṃ.

fortune FORTUNE

, s. (Goddess) lakṣmīḥ śrīḥ.

--(Chance, destiny) daivaṃ bhāgyaṃ bhāgadheyaṃ bhavitavyatā daivayogaḥ daivadaśā adṛṣṭaṃ kṛtāntaḥ niyatiḥ f., vidhiḥ m., gatiḥ f., daivikaṃ diṣṭaṃ riṣṭaṃ kālaniyogaḥ.

--(Good fortune) saubhāgyaṃ kalyāṇaṃ bhadraṃ śubhaṃ śivaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ kuśalaṃ -latā kauśalyaṃ śrīḥ lakṣmīḥ sampattiḥ f., sampad f., śarmma n. (n) ayaḥ puṇyodayaḥ; 'bad fortune,' durbhāgyaṃ dudairvaṃ.

to fortune To FORTUNE

, v. n. daivād ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ) or sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ),

fortune-hunter FORTUNE-HUNTER

, s. vivāhārthaṃ dhanavatīṃ strīm anvipyati yo janaḥ.

fortune-teller FORTUNE-TELLER

, s. daivajñaḥ -jñā vipraśnikā gaṇakaḥ -kī maṅgalādeśavṛttaḥ maṅgalāmaṅgalādeśī m. (n) ādeśī m., śubhāśubhadarśanājīvaḥ kārttāntikaḥ.

fortune-telling FORTUNE-TELLING

, s. daivapraśnaḥ śubhāśubhadarśanaṃ maṅgalādeśaḥ jātakaṃ.

forty FORTY

, s. catvāriṃśat f. sing.; 'forty-one,' ekacatvāriṃśat; 'forty-two,' dvācatvāriṃśat; 'forty-three,' trayaścatvāriṃśat; 'forty-four,' catuścatvāriṃśat.

forward FORWARD

, a. (At the fore-part) agrasthaḥ -sthā -sthaṃ sammukhasthaḥ -sthā -sthaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ praṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Prompt, eager) udyuktaḥ -ktā -ktaṃ udyataḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ avilambaḥ -mbā -mbaṃ prastutaḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Bold) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ sapratibhaḥ -bhā -bhaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t).

--(Before its time) apūrṇakālaḥ -lā -laṃ ākālikaḥ -kī -kaṃ ākālabhavaḥ -vā -vaṃ prākpūrṇakālāt pakvaḥ -kvā -kvaṃ.

--(Advanced in learning) kṛtāgamaḥ -mā -maṃ kṛtavidyāgamaḥ -mā -maṃ.

--(Anterior) agraḥ -grā -graṃ.

forward FORWARD

, adv. (In front) agraṃ agratas puras puratas purastāt abhitas abhimukhaṃ pratimukhaṃ sammukhaṃ, or expressed by pra or ā; 'going forward,' pragamanaṃ prasthānaṃ agragamanaṃ; 'to go forward and backward,' pratigatāgataṃ kṛ gatāgataṃ kṛ gamanāgamane kṛ yātāyātaṃ kṛ; 'from this day forward,' adyārabhya adyaprabhṛti adhunārabhya adyāvadhi.

to forward To FORWARD

, v. a. (Advance, promote) puraskṛ upakṛ sāhāyyaṃ kṛ sahāyatvaṃ kṛ prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), udyuj pravṛdh (c. 10. -vardha-yati -yituṃ), pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), udyogaṃ kṛ.

--(Accelerate) tvara in caus. (tvarayati -yituṃ) santvar.

--(Send forward) prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), puraskṛ.

forwarded FORWARDED

, p. p. puraskṛtaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ.

forwardness FORWARDNESS

, s. (Promptness) pratyutpannatā udyogaḥ udyamaḥ utsāhaḥ udyuktatā sayatnatā pravṛttiḥ f., avilambaḥ.

--(Eagerness) pracaṇḍatā vyagratā tīkṣṇatā.

--(Boldness) pragalbhatā prāgalbhyaṃ nirlajjatvaṃ pratibhā -bhānaṃ.

--(Advance before the usual time) prākpūrṇakālāt pakvatā.

--(In learning, &c.) vidyāgamaḥ āgamaḥ.

fosse FOSSE

, s. parikhā khātaṃ -takaṃ khātabhūḥ f., kheyaṃ akhātaṃ avaṭaḥ.

fossil FOSSIL

, s. dhātuḥ m., dhātudravyaṃ upadhātuḥ m., śilājaṃ śilābhavaṃ śilotpannaṃ śilodbhavaṃ utkhātadravyaṃ prastaraḥ.

fossil FOSSIL

, a. śilājaḥ -jā -jaṃ śiloḍbhavaḥ -vā -vaṃ utkhātaḥ -tā -taṃ.

fossilist FOSSILIST

, s. śilājadravyaguṇadharmmāditattvajñaḥ ghātuvidyājñaḥ.

to foster To FOSTER

, v. a. pup (c. 1. popati, c. 9. puṣṇāti poṣituṃ, c. 10. poṣa-yati -yituṃ), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ) saṃvṛdh pravṛdh bhṛ (c. 1. bharati -te bharttuṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), tejo vṛdh upakṛ.

foster-brother FOSTER-BROTHER

, s. dhātrīputraḥ ekastanapāyī bhrātā m. (tṛ).

foster-child FOSTER-CHILD

, s. poṣyaputraḥ -trī pariskannaḥ -skandaḥ pariṣkandaḥ -ṣkannaḥ parabhṛtaḥ -tā.

foster-dam FOSTER-DAM

, s. dhātrī dhātreyikā pratipālikā aṅkapālī.

foster-earth FOSTER-EARTH

, s. dhātrī mṛttikā poṣaṇabhūmiḥ f., pratipālakabhūmiḥ f.

foster-father FOSTER-FATHER

, s. dhātā m. (tṛ) pālakapitā m. (tṛ) pratipālakaḥ annadātā m. (tṛ).

foster-mother FOSTER-MOTHER

, s. dhātrī dhātreyikā papuḥ f., aṅkapālī mātṛkā.

foster-sister FOSTER-SISTER

, s. dhātreyikā dhātreyī ekastanapāyinī svasā f. (sṛ).

foster-son FOSTER-SON

, s. poṣyaputraḥ poṣyasutaḥ poṣyasantānaḥ pariskannaḥ.

fostered FOSTERED

, p. p. poṣitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pālitaḥ -tā -taṃ pratipālitaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ -tā -taṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ bhartrimaḥ -mā -maṃ

--(By another) parabhṛtaḥ -tā -taṃ parapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anyavardhitaḥ -tā -taṃ.

fosterer FOSTERER

, s. pālakaḥ pratipālakaḥ pālayitā m. (tṛ) poṣakaḥ poṣṭā m. (ṣṭṛ).

foul FOUL

, a. (Filthy, impure) malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) malīmasaḥ -sā -saṃ malīyān -yasī -yaḥ (s) maladūṣitaḥ -tā -taṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kaśmalaḥ -lā -laṃ āvilaḥ -lā -laṃ apavitraḥ -trā -traṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Muddy) malapaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) paṅkilaḥ -lā -laṃ kārddamaḥ -mī -maṃ.

--(Detestable) garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ.

--(Wicked) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Obscene) avācyaḥ -cyā -cyaṃ.

--(Unfair) kūṭakaḥ -kā -kaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ kūṭa in comp.; 'foul play,' kūṭatā.

--(Unfavourable) ananukūlaḥ -lā -laṃ.

--(Foul weather) durddinaṃ.

--(Foul air) pūtivātaḥ; 'foul smell,' pūtigandhaḥ; 'to fall foul of each other,' pratimukham āgatya parasparaṃ śarīrasamāghātaṃ kṛ.

to foul To FOUL

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), duṣ in caus. (dūṣayati -yituṃ) kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), āvila (nom. āvilayati -yituṃ), samalīkṛ.

foul-feeding FOUL-FEEDING

, a. malabhuk m. f. n., malabhojī -jinī -ji (n) kutsitāhārabhuk.

foully FOULLY

, adv. malinaṃ samalaṃ amedhyaṃ kutsitaṃ garhitaṃ atiduṣṭaṃ.

foul-mouthed FOUL-MOUTHED

, a. durmukhaḥ -khī -khaṃ vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mukharaḥ -rā -raṃ abaddhamukhaḥ -khā -khaṃ mukhaśaphaḥ -phā -phaṃ mukhaṣṭhīlaḥ -lā -laṃ kaṭubhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

foulness FOULNESS

, s. mālinyaṃ samalatā malavattvaṃ kaluṣatvaṃ kāluṣyaṃ amedhyatā -tvaṃ aśuddhatā apavitratvaṃ aśucitvaṃ kutsitatvaṃ garhyatā pūtitvaṃ.

found FOUND

, p. p. āsāditaḥ -tā -taṃ samāsāditaḥ -tā -taṃ adhigataḥ -tā -taṃ prāptaḥ -ptā -ptaṃ prapannaḥ -nnā -nnaṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ; 'having found,' āsādya

[Page 289a]
to found To FOUND

, v. a. (Lay the foundation) mūlaṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or dhā (c. 3. dadhāti dhātu) or ruh in caus. (ropayati -yituṃ).

--(Build) nirmā (c. 2. -māti -tuṃ or in caus. māpayati -yituṃ), kṛ in caus. (kārayati -yituṃ).

--(Establish) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā avasthā saṃsthā ruh in caus., pratinidhā.

foundation FOUNDATION

, s. (Of a house) bhittimūlaṃ bhittiḥ f., gṛhabhūmiḥ f., veśmabhūḥ f., vāstuḥ m. -stu n., gṛhapotakaḥ potaḥ poṭaḥ kuṭṭimaṃ sutalaḥ talimaṃ gṛhapratiṣṭhā.

--(Basis of any thing) mūlaṃ vastu n., upaṣṭambhaḥ adhobhāgaḥ.

--(Endowment) pratiṣṭhā; 'to lay the foundation of a house,' iṣṭakānyāsaṃ kṛ bhittinyāsaṃ kṛ.

founded FOUNDED

, p. p. pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ nyastamūlaḥ -lā -laṃ sthāpitaḥ -tā -taṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ mūlaḥ -lā -laṃ; as, 'founded on knowledge,' jñānamūlaḥ -lā -laṃ.

founder FOUNDER

, s. sthāpakaḥ prathamasthāpakaḥ pratiṣṭhāpakaḥ nirmmātā m. (tṛ) prayojakaḥ pravarttakaḥ ārambhakaḥ ādikarttā m. (rttṛ); 'of a religion,' pravarttakācāryyaḥ.

--(Caster of metals) vyokāraḥ.

to founder To FOUNDER

, v. n. samudramadhye jalāviṣṭatvād majj (c. 6. majjati -jjituṃ).

foundered FOUNDERED

, p. p. samrudramadhye jalāviṣṭatvāt pramagnaḥ -gnā -gnaṃ or magnaḥ.

foundery FOUNDERY

, FOUNDRY, s. sandhānī kuṣyaśālā lohādivilayanaśālā.

foundling FOUNDLING

, s. tyaktabālakaḥ ujjhitabālakaḥ mātṛpitṛvirahito bālaḥ utsṛṣṭabālaḥ anuddiṣṭapitṛko bālakaḥ.

foundress FOUNDRESS

, s. sthāpakī prathamasthāpakā nirmmātrī pravarttakā ārambhakarttrī.

fount FOUNT

, FOUNTAIN, s. praśravaṇaṃ nirjharaḥ jharaḥ -rā -rī sravaḥ jalākaraḥ utsaḥ prapā kūpaḥ; 'artificial,' śṛṅgaṃ.

--(Source, original) mūlaṃ yoniḥ m. f., ādiḥ m., hetuḥ m.

--(Of types). See FONT.

four FOUR

, a. catvāraḥ m. pl. catasraḥ f. pl. catvāri n. pl. (catur) catuṣṭayaḥ -yī -yaṃ. The neut. of this last word expresses 'the aggregate of four,' and sometimes 'four' itself; as, 'four hours,' daṇḍacatuṣṭayaṃ; 'in four ways,' caturvidhaḥ -dhā -dhaṃ caturdhā; 'four times,' catuḥ ind., catuḥkṛtvas ind.

four-cornered FOUR-CORNERED

, a. caturasraḥ -srā -sraṃ catuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

four-faced FOUR-FACED

, a. (Brahmā) caturmukhaḥ caturānanaḥ caturvadanaḥ caturvaktaḥ.

four-fold FOUR-FOLD

, a. caturguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturvidhaḥ -dhā -dhaṃ catuḥprakāraḥ -rā -raṃ catuṣṭayaḥ -yī -yaṃ caturaṅgī -ṅginī -ṅgi (n) caturdhā.

four-footed FOUR-FOOTED

, a. catuṣpādaḥ -dā -daṃ catuṣpadaḥ -dā -daṃ catuṣpād m. f. n.

fourscore FOURSCORE

, a. aśītiḥ f. sing., aśītisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ viṃśakacatuṣṭayaṃ; 'fourscore years of age,' aśītikaḥ -kā -kaṃ.

foursquare FOURSQUARE

, a. caturasraḥ -srā -sraṃ catuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

fourteen FOURTEEN

, a. caturdaśa m. f. n. (n) caturdaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ saptadvayaṃ.

fourteenth FOURTEENTH

, a. caturdaśaḥ -śī -śaṃ.

fourth FOURTH

, a. caturthaḥ -rthā -rthī -rthaṃ turīyaḥ -yā -yaṃ -yakaḥ -kā -kaṃ turyyaḥ -ryyā -ryyaṃ pādikaḥ -kī -kaṃ; 'a fourth part,' caturbhāgaḥ caturthāṃśaḥ pādaḥ pādinaḥ.

fourthly FOURTHLY

, adv. caturthatas turīyatas caturthasthāne caturthapade.

four-wheeled FOUR-WHEELED

, a. catuścakraḥ -krā -kraṃ catuścakrayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

fowl FOWL

, s. (A winged animal) pakṣī m. -kṣiṇī f. (n) khagaḥ vihagaḥ vihaṅgamaḥ patagaḥ patatrī m. (n) śakunaḥ śakuniḥ m.

--(Gallina-ceous or domestic fowl) kukkuṭaḥ -ṭī caraṇāyudhaḥ kṛkavākuḥ m., tāmracūḍaḥ; 'wild-fowl,' rajjudālakaḥ.

to fowl To FOWL

, v. n. pakṣiṇo grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), śakuna (nom. śakunayati -yituṃ), pakṣibadhena upajīv (c. 1. -jīvati -vituṃ).

fowler FOWLER

, s. vyādhaḥ śākunikaḥ lubdhakaḥ jālikaḥ vāgurikaḥ pakṣigrāhakaḥ pakṣibandhī m. (n) pakṣibadhajīvī m. (n).

fowling FOWLING

, s. pakṣidharaṇaṃ pakṣigrahaṇaṃ pakṣighataḥ pakṣibadhaḥ pakṣimāraṇaṃ.

fowling-piece FOWLING-PIECE

, s. pakṣimāraṇe prayuktā ladhvī āgneyanāḍī.

fox FOX

, s. lomaśā -śī lomālikā ulkāmukhī śṛgālaḥ -lī -likā kikhiḥ f., khikhiḥ f., khiṅkhiraḥ -rā -kroṣṭā m. (ṣṭu) bhūrimāyaḥ; 'flyingfox,' vātuliḥ f., valgulaḥ.

fox-glove FOX-GLOVE

, s. raktapuṣpo dvivarṣīṇa oṣadhibhedaḥ.

fox-hound FOX-HOUND

, s. śṛgālākheṭikaḥ lomaśākheṭakaḥ śṛgālādyanusaraṇe śikṣito mṛgavyakukkuraḥ śṛgālāriḥ m.

fox-hunt FOX-HUNT

, s. śṛgālānusaraṇaṃ śṛgālākheṭaḥ lomaśādyanudhāvanaṃ.

fox-hunter FOX-HUNTER

, s. śṛgālākheṭakaḥ śṛgālānusārī m. (n) lomaśānudhāvakaḥ.

fox-like FOX-LIKE

, a. bahumāyaḥ -yā -yaṃ śṛgāladharmmā -rmmā -rmma (n) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

fraction FRACTION

, s. (In arithmetic) bhinnaṃ bhāgaḥ aṃśaḥ rāśiḥ m. f., rāśi-bhāgaḥ apūrṇaḥ; 'multiplication of fractions,' bhinnaguṇanaṃ; 'addi-tion,' bhinnasaṅkalitaṃ; 'subtraction,' bhinnavyavakalitaṃ; 'division,' bhinnabhāgaharaḥ; 'square of a fraction,' bhinnavargaḥ; 'cube,' bhinnaghanaṃ; 'assimilation of fractions,' bhāgajātiḥ f.

fractional FRACTIONAL

, a. bhāgikaḥ -kī -kaṃ bhāgī -ginī -gi (n) apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

fractious FRACTIOUS

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) sulabhakopaḥ -pā -paṃ pratīpaḥ -pā -paṃ.

fractiously FRACTIOUSLY

, adv. kalahakārivat kalahakaraṇārthaṃ pratīpavat.

fracture FRACTURE

, s. bhaṅgaḥ bhedaḥ vibhaṅgaḥ bhañjanaṃ bhedanaṃ vibhedaḥ bhaktiḥ f., prabhaṅgaḥ khaṇḍanaṃ vidāraṇaṃ.

--(Of a bone) asthibhaṅgaḥ asthibhedaḥ asthitroṭanaṃ.

to fracture To FRACTURE

, v. a. bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), prabhañj vibhañj bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vidṝ (c. 10. -dāra-yati -yituṃ), śakalīkṛ.

--(A bone) asthi bhañj or bhid or truṭ (c. 10. troṭayate -yituṃ).

fractured FRACTURED

, p. p. bhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ rugnaḥ -gnā -gnaṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śakalīkṛtaḥ -tā -taṃ truṭitaḥ -tā -taṃ.

fragile FRAGILE

, a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ bhiduraḥ -rā -raṃ subhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ subhedyaḥ -dyā -dyaṃ sukhabhedyaḥ -dyā -dyaṃ sukhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ vinaśvaraḥ -rā -raṃ.

fragility FRAGILITY

, s. bhaṅguratvaṃ -tā bhiduratā subhaṅgatvaṃ subhedyatā sukhaṇḍanīyatā vinaśvaratvaṃ komalatā kṣayitā kṣīṇatā.

fragment FRAGMENT

, s. khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ -ṇḍakaḥ bhinnaṃ bhittaṃ bhittiḥ f., dalaṃ vidalaṃ bhāgaḥ aṃśaḥ śakalaḥ -laṃ apūrṇaḥ viḍaṃ viḍ f., vikiraḥ chaḥ ādiṣṭaṃ; 'in fragments,' khaṇḍaśas khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ bhāgaśas; 'in a thousand fragments,' sahasrakhaṇḍaśaḥ sahasradhā.

fragmentary FRAGMENTARY

, a. khaṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) bhāgī -ginī -gi (n) khaṇḍamayaḥ -yī -yaṃ.

fragrance FRAGRANCE

, FRAGRANCY, s. sugandhaḥ sugandhiḥ m. -ndhitā saugandhyaṃ gandhaḥ upagandhaḥ āmodaḥ modaḥ surabhiḥ m., saurabhyaṃ suvāsaḥ vāsaḥ parimalaḥ tiktaḥ nirhāraḥ.

fragrant FRAGRANT

, s. sugandhaḥ -ndhā -ndhaṃ -ndhiḥ -ndhiḥ -ndhi saugandhikaḥ -kī -kaṃ gandhī -ndhinī -ndhi (n) sagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ gandhavahaḥ -hā -haṃ gandhavān -vatī -vat (t) surabhiḥ -bhiḥ -bhi muvāsikaḥ -kā -kaṃ savāsaḥ -sā -saṃ āmodī -dinī -di (n) sāmod -dā -daṃ tiktaḥ -ktā -ktaṃ kaṣāyaḥ -yā -yaṃ.

fragrantly FRAGRANTLY

, adv. sagandhaṃ sugandhena sāmodaṃ savāsaṃ surabhi tiktaṃ.

frail FRAIL

, a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇabhaṅkaraḥ -rā -raṃ kṣayī -yiṇī -yi (n) naśvaraḥ -rā -raṃ vinaśvaraḥ -rā -raṃ drutāpāyaḥ -yā -yaṃ kṣaṇavidhvaṃsī -minī -si (n) sadyaḥpātī -tinī -ti (n) anityaḥ -tyā -tyaṃ asthāyī -yinī -yi (n)

frail FRAIL

, s. (Basket made of rushes) dūrbbāmayaḥ or nalamayaḥ peṭakaḥ.

frailty FRAILTY

, s. bhaṅguratā -tvaṃ asthairyyaṃ adhairyyaṃ dhṛtihīnatā daurbalyaṃ alyaśaktitvaṃ kṣayitā naśvaratvaṃ anityatā asthāyitā.

to frame To FRAME

, v. a. (Fabricate, form) kṛ saṅkṛ nirmā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte, c. 4. -māyate), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ).

--(Adjust, shape) virac saṃvidhā samādhā vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

--(Compose) rac virac nibandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

--(Conform) sādṛśyaṃ kṛ ānurūpyaṃ kṛ sadṛśīkṛ; 'frame a plan in the mind,' upāyaṃ manasā kḷp.

frame FRAME

, s. (Fabric) nirmmāṇaṃ kalpanaṃ -nā ghaṭanaṃ.

--(Form) ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ.

--(Body) śarīraṃ dehaḥ gātraṃ gātrakaṃ kāyaḥ mūrttiḥ f., aṅgaṃ vapuḥ n. (s); 'of a hardy frame,' vajradehī -hinī -hi (n) vajraśarīrī -riṇī -ri (n).

--(Stand, support) mañcaḥ -ñcakaḥ vṛkṣaḥ -kṣakaḥ talaḥ upastambhaḥ.

--(Of a picture) citrakośaḥ citrāvaraṇaṃ citrāveṣṭanaṃ citraparigataṃ kāṣṭhādi.

--(Of a window) vātāyanaparigataṃ kāṣṭhādi.

--(State) sthitiḥ f., bhāvaḥ avasthā vṛttiḥ f., daśāḥ; 'frame of mind,' manobhāvaḥ manaḥsthitiḥ f., cittavṛttiḥ f.; 'frame of body,' śarīrasthitiḥ f.

--(Structure, system) saṃsthānaṃ saṃsthitiḥ f., sthitiḥ f., rītiḥ f., pravṛttiḥ f., vyūhaḥ -hanaṃ.

framed FRAMED

, p. p. racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ kṛtaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ.

framer FRAMER

, s. racakaḥ viracakaḥ karttā m. (rttṛ) kārakaḥ nibandhā m. (ndhṛ).

franchise FRANCHISE

, s. paurajanāghikāraḥ.

--(Freedom from burden) muktiḥ f., vimuktiḥ f., mocanaṃ vimocanaṃ mokṣaḥ akaratvaṃ niṣkaratvaṃ svādhīnatā.

to franchise To FRANCHISE

, v. a. muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc. See ENFRANCHISE.

frangibility FRANGIBILITY

, s. bhaṅguratvaṃ -tā bhiduratā subhaṅgatvaṃ subhedyatā khaṇḍanīyatā.

frangible FRANGIBLE

, a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ.

frank FRANK

, a. (Ingenuous, candid) akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ amāyaḥ -yā -yaṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ vimalātmā -tmā -tma (n) vimalārthakaḥ -kā -kaṃ avakraḥ -krā -kraṃ agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ saralaḥ -lā -laṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ.

--(Gene-rous) udāraḥ -rā -raṃ.

frank FRANK

, s. (Coin) rūppamudrāviśeṣaḥ.

--(Letter carried without postage) mūlyaṃ vinā vāhanīyaṃ patraṃ.

--(The mark which makes it free) idaṃ patraṃ mūlyaṃ vinā vāhyam iti patropari sūcakaṃ cihnaṃ.

to frank To FRANK

, v. a. idaṃ patraṃ mūlyaṃ vinā vāhanīyam iti patrasyoparilikhi-tacihnena sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

frank-hearted FRANK-HEARTED

, a. udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) udāradhīḥ -dhīḥ -dhi vima-lātmā -tmā -tma (n).

frankincense FRANKINCENSE

, s. kunduruḥ m. f. -rukaḥ kunduḥ f., rasālaṃ kḷptadhūpaḥ khoṭīrasaḥ.

frankly FRANKLY

, adv. niṣkapaṭaṃ kapaṭaṃ vinā avakraṃ amāyayā vyaktaṃ nirvyājaṃ nirvyalīkaṃ saralaṃ dākṣiṇyena udāravat.

frankness FRANKNESS

, s. udāratvaṃ audāryyaṃ saralatā sāralyaṃ avakratā kapaṭahīnatā niṣkapaṭatvaṃ māyāhīnatā dākṣiṇyaṃ bhāvāgūḍhatā amāyā nirvyalīkatā vimalātmatā akāpaṭyaṃ.

frantic FRANTIC

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādaḥ -dā -daṃ unmādasaṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ madotkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ madavikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vyastacittaḥ -ttā -ttaṃ pramadaḥ -dā -daṃ.

franticly FRANTICLY

, adv. unmattavat unmādavat unmādavikṣiptavat vātulavat.

[Page 290b]
franticness FRANTICNESS

, s. unmattatā unmādaḥ unmādasaṃrabdhatā cittavikṣiptatā cittavyastatā cittaviplavaḥ vimohaḥ sonmādatvaṃ vātulatā.

fraternal FRATERNAL

, a. bhrātrīyaḥ -yā -yaṃ bhrātṛkaḥ -kā -kaṃ bhrātṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ.

fraternally FRATERNALLY

, adv. bhrātṛvat bhrātṛrūpeṇa sodaravat bhrātrīyaprakāreṇa.

fraternity FRATERNITY

, s. (Brotherhood) bhrātṛtvaṃ saubhrātraṃ.

--(Association) saṃsargaḥ saṃsargitvaṃ sāhityaṃ bandhutā.

--(Body of men associated) sahakārijanasamūhaḥ.

to fraternize To FRATERNIZE

, v. a. bhātṛvat sahitaḥ -tā -taṃ bhū or saha mil (c. 6. milati -te melituṃ) or saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or saṅghātavān -vatī -vad bhū.

fratricide FRATRICIDE

, s. bhrātṛhatyā bhrātṛbadhaḥ bhrātṛghātaḥ.

--(One who murders a brother) bhrātṛghātakaḥ bhrātṛhā m. (n) bhrātṛghātī m. (n).

fraud FRAUD

, s. kapaṭaḥ -ṭaṃ vyājaḥ chalaṃ -lanā kaitavaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ kauṭaṃ māyā dambhaḥ upadhiḥ m., vañcanaṃ -nā pravañcanā pralambhaḥ vipralambhaḥ atisandhānaṃ abhisandhiḥ m. -ndhānaṃ prapañcaḥ pratāraṇaṃ -ṇā kuhakaḥ vyākūtiḥ saṃścat nimīlikā daṇḍājinaṃ skhalitaṃ.

fraudful FRAUDFUL

, a. kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) māyī -yinī -yi (n). See FRAUDULENT.

fraudulence FRAUDULENCE

, s. kapaṭatā kāpaṭyaṃ kūṭatā savyājatā dhūrttatā śaṭhatā.

fraudulent FRAUDULENT

, a. kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chalī -linī -li (n) māyī -yinī -yi (n) vañcakaḥ -kā -kaṃ pravañcakaḥ -kā -kaṃ kūṭakaḥ -kā -kaṃ kauṭaḥ -ṭī -ṭaṃ -ṭikaḥ -kī -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ pratārakaḥ -kā -kaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ upadhikaḥ -kā -kaṃ pralambhakaḥ -kā -kaṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ dāṇḍājinikaḥ -kī -kaṃ takilaḥ -lā -laṃ sthagaḥ -gā -gaṃ kūṭa in comp.

fraudulently FRAUDULENTLY

, adv. sakapaṭaṃ savyājaṃ sakūṭaṃ chalena sakaitavaṃ dhūrttavat vañcanārthaṃ kitavavat śaṭhavat dambhāt māyayā samāyaṃ.

fraught FRAUGHT

, a. (Laden) dhurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhurīyaḥ -yā -yaṃ bhāravān -vatī -vat (t).

--(Filled) pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ abhipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pariparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp.; 'fraught with happiness,' sukhāvahaḥ -hā -haṃ.

fray FRAY

, s. kalahaḥ kaliḥ m., yuddhaṃ tumulaṃ dvandvaṃ saṅgrāmaḥ samaraḥ sayugaḥ ḍimbaḥ ḍamaraḥ ḍāmaraḥ virodhaḥ vyavakrośanaṃ.

to fray To FRAY

, v. a. (Rub) vastrāñcalavad gharṣaṇena jarjarībhū or rūkṣībhū.

frayed FRAYED

, p. p. vastrāñcalavad gharṣaṇena jarjarīkaḥ -kā -kaṃ or jarjarībhūtaḥ -tā -taṃ.

freak FREAK

, s. cāpalaṃ laulyaṃ manolaulyaṃ buddhicāpalyaṃ chandaḥ, n. (s) līlā khelā keliḥ m. f., vilāsaḥ vihāraḥ laharī taraṅgaḥ akhaṭṭiḥ m.

to freak To FREAK

, v. a. citr (c. 10. citrayati -yituṃ), citrīkṛ citravicitrīkṛ.

freakish FREAKISH

, a. capalaḥ -lā -laṃ lolaḥ -lā -laṃ kelikaḥ -kā -kaṃ līlā-khelaḥ -lā -laṃ.

freakishly FREAKISHLY

, adv. capalaṃ cāpalyāt laulyāt manolaulyāt salīlaṃ.

freakishness FREAKISHNESS

, s. cāpalyaṃ capalatā laulyaṃ līlāvattvaṃ vilāsitā.

freckle FRECKLE

, s. jaṭulaḥ kālakaḥ vipluḥ m., tilakaḥ tilaḥ tilakālakaḥ cihnaṃ.

freckled FRECKLED

, a. jaṭulacihnitaḥ -tā -taṃ tilakī -kinī -ki (n) tilakaḥ -kā -kaṃ.

free FREE

, a. (Set at liberty) muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ vimocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ vimokṣitaḥ -tā -taṃ nirmuktaḥ -ktā -kta visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Not subject to the will of others) svādhīnaḥ -nā -naṃ anadhīnaḥ -nā -naṃ aparādhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ svatantraḥ -ntrā -ntraṃ ātmatantraḥ -ntrā -ntraṃ vivaśaḥ -śā -śaṃ svairacārī -riṇī -ri (n) svecchācārī &c., svacchandaḥ -ndā -ndaṃ anupāśrayaḥ -yā -yaṃ abhujiṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

--(Unshackled) abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśṛṅkhalaḥ -lā -laṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ. (Unrestrained) ayataḥ -tā -taṃ aniyataḥ -tā -taṃ avaśaḥ -śā -śaṃ niryantritaḥ -tā -taṃ ayantritaḥ -tā -taṃ niravagrahaḥ -hā -haṃ.

--(Unimpeded) nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ avighnaḥ -ghnā -ghnaṃ -ghnitaḥ -tā -taṃ avirodhitaḥ -tā -taṃ niravarodhaḥ -dhā -dhaṃ avihataḥ -tā -taṃ niṣpratyūhaḥ -hā -haṃ asambādhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Free in expenses) muktahastaḥ -stā -staṃ tyāgaśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Not decorous) amaryyādaḥ -dā -daṃ maryyādātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Gra-tuitous) mūlyaṃ vinā dattaḥ -ttā -ttaṃ or labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ akrītaḥ -tā -taṃ dharmmārthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Open to all) sarvvasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

--(Free in speech) ayantritakathaḥ -thā -thaṃ ayatavāk m. f. n. (c).

--(Free from, exempt) varjjitaḥ -tā -taṃ vivarjjitaḥ -tā -taṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ rahitaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ vigataḥ -tā -taṃ vītaḥ -tā -taṃ or expressed by nira or a prefixed; 'free from bias,' muktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ saṅgavarjjitaḥ -tā -taṃ saṅgahīnaḥ -nā -naṃ; 'free from desire,' vītakāmaḥ -mā -maṃ vigatakāmaḥ -mā -maṃ; 'free from debt,' anṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anṛṇī -ṇinī -ṇi (n) avatīrṇarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'free from motive,' niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'free choice,' svecchā; 'free course,' prasaraḥ.

to free To FREE

, v. a. (Set at liberty) muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), nistṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) trai (c. 1. trāyate trātuṃ).

--(Free from confinement) bandhanād muc.

--(From encumbrance) muc viśudh in caus. (-śodhayati -yituṃ) vighnān or bhāram apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) or vinī or hṛ (c. 1. hṛrati harttuṃ) or uddhṛ nirvighnīkṛ niṣkaṇṭakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ niṣpratyūhīkṛ.

--(From doubt) saṃśayam apanī.

--(From blame) nirdoṣīkṛ.

--(From taxes) akarīkṛ niṣkarīkṛ.

free-agency FREE-AGENCY

, s. svecchā svairatā svātantryaṃ svācchandyaṃ svatantratā.

free-booter FREE-BOOTER

, s. dasyuḥ sāhasikaḥ prasahyacauraḥ paripanthī m. (n) luṇṭākaḥ.

free-booting FREE-BOOTING

, s. apahāraṇaṃ cauryyaṃ cauratvaṃ abhyāhāraḥ sāhasaṃ.

free-born FREE-BORN

, a. adāsajaḥ -jā -jaṃ adāseyajātiḥ -tiḥ -ti adāsīpūtraḥ udārayoniḥ -niḥ -ni udārajātiḥ -tiḥ -ti kulīnajaḥ -jā -jaṃ.

freed FREED

, p. p. or a. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ varjjitaḥ -tā -taṃ; 'freed from confinement,' muktabandhanaḥ -nā -naṃ or bandhanamuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'from desire,' vigata-kāmaḥ -mā -maṃ kāmātītaḥ -tā -taṃ.

freedman FREEDMAN

, s. muktajanaḥ dāsyamuktaḥ dāsyamokṣitaḥ dāsyādvimocitaḥ.

freedom FREEDOM

, s. (Liberty) muktiḥ f., vimuktiḥ f., mokṣaḥ vimokṣaḥ -kṣaṇaṃ vimocanaṃ vaimuktaṃ parimokṣaṇaṃ.

--(Freedom from slavery) dāsyamuktiḥ f., dāsyamokṣaḥ adāsyaṃ adāsatvaṃ.

--(From confinement) bandhanamuktiḥ f.,

--(From obstacle or restraint) nirvighnatā vighnamuktiḥ f., niryantraṇaṃ -ṇatvaṃ niravarodhatā ucchṛṅkhalatā ayantritatvaṃ.

--(Independence) svādhīnatā svatantratā avaśatā svātantryaṃ anadhīnatā.

--(Freedom of will) svecchā svācchandyaṃ svairatā.

--(Want of decorum) amaryyādā avinayaḥ maryyādātikramaḥ.

--(Freedom of a city) svādhīnapurādhikāraḥ paurajanādhikāraḥ.

--(Exemption from) muktiḥ f., virahaḥ rāhityaṃ śūnyatā abhāvaḥ asambhavaḥ; 'freedom from taxes,' akaratvaṃ niṣkaratvaṃ; 'from war,' yuddhābhāvaḥ.

free-hearted FREE-HEARTED

, a. udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ.

freehold FREEHOLD

, s. svādhīnabhūmiḥ f., aparādhīnabhūmiḥ f., ātmādhīnakṣetraṃ.

freeholder FREEHOLDER

, s. svādhīnabhūmidhārī m. (n) ātmādhīnabhūmidhārī svādhīnakṣetradhārī.

[Page 291b]
freely FREELY

, adv. (Without restraint) nirvighnaṃ niryantraṇaṃ niṣpratyūhaṃ niryantritaṃ niravaroghena anivāritaṃ asambādhaṃ.

--(Voluntarily) kāmaṃ prakāmaṃ kāmatas svacchandāt svecchayā.

--(Copiously) bāhulyena bahuśas.

--(Without persuasion) ayācitaṃ.

--(Gratuitously) mūlyaṃ vinā.

free-liver FREE-LIVER

, s. bahvāśī -śinī -śi (n) atyāhārī -riṇī -ri (n) kukṣimbhariḥ -riḥ -ri.

freeman FREEMAN

, s. adāsaḥ svādhīnaḥ aparādhīnaḥ aparavaśaḥ svatantraḥ

freemason FREEMASON

, s. parasparopakaraṇārthaṃ saṃsargiṇāṃ janānāṃ gaṇābhyantaraḥ.

free-minded FREE-MINDED

, a. avyākulacittaḥ -ttā -ttaṃ cintāśūnyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

freeness FREENESS

, s. (Freedom from restraint) nirvighnatā niryantraṇaṃ -ṇatvaṃ niravarodhatā ucchṛṅkhalatvaṃ.

--(Of speech) vāgayatatvaṃ.

--(Frankness, openness) agūḍhaśīlatā niṣkapaṭatā.

--(Liberality) muktahastatvaṃ tyāgaśīlatā.

free-spoken FREE-SPOKEN

, a. ayantritakathaḥ -thā -thaṃ ayatavāk m. f. n. (c) spaṣṭavāk m. f. n.

free-stone FREE-STONE

, s. gṛhanirmmāṇe prayuktaḥ muchedyaprastaraviśeṣaḥ.

free-thinker FREE-THINKER

, s. nāstikaḥ dharmmāder nindakaḥ devanindakaḥ dharmmāva-mānī m. (n).

free-will FREE-WILL

, s. svecchā svacchandatā svācchandyaṃ svakāmaḥ yadṛcchā.

free-woman FREE-WOMAN

, s. adāsī svādhīnā strī anadhīnā svairacāriṇī.

to freeze To FREEZE

, v. n. atiśītalatvād ghanībhū or saṃhatībhū or saṃhan in pass. (-hanyate) atiśītodakavat śīnībhū or śyai (c. 1. śyāyate śyātuṃ) or himapiṇḍān bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), himapiṇḍībhū śītībhū śīnībhū śyānībhū jaḍībhū.

to freeze To FREEZE

, v. a. atiśītalatvād ghanīkṛ or saṃhatīkṛ or himapiṇḍarūpeṇa saṃhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or śyai in caus. (śyāpayati -yituṃ) or śyānīkṛ śītīkṛ jaḍa (nom. jaḍayati -yituṃ).

freight FREIGHT

, s. (Cargo of a ship) naukābhāraḥ naubhāraḥ naukāsthadravyāṇi potasthaṃ bhāṇḍaṃ nāvikaṃ pautikaṃ.

--(Fare) ātaraḥ tarapaṇyaṃ tārikaṃ tāryyaṃ anutaraṃ.

to freight To FREIGHT

, v. a. naukāyāṃ dravyāṇi niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or dravyaiḥ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ).

freighted FREIGHTED

, p. p. dravyapūritaḥ -tā -taṃ āropitabhāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ or gṛhītabhāṇḍaḥ.

freighter FREIGHTER

, s. naukāyāṃ bhāṇḍaniveśakaḥ or dravyaniveśakraḥ naukāpūrakaḥ.

frenetic FRENETIC

, a. See FRANTIC.

frenum FRENUM

, s. (In anatomy) sevanaṃ sīvanī.

frenzied FRENZIED

, a. unmādavān -vatī -vat (t) vikṣiptacittaḥ -ttā -tta.

frenzy FRENZY

, s. unmādaḥ cittaviplavaḥ cittavibhramaḥ prāmādyaṃ āveśaḥ.

frequence FREQUENCE

, FREQUENCY, s. bahutvaṃ -tā bāhulyaṃ nityatā -tvaṃ abhīkṣṇatā paunaḥpunyaṃ punaḥpunastvaṃ aviratiḥ f., avirāmaḥ nairantaryyaṃ.

frequent FREQUENT

, a. nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ punaḥpunar varttamānaḥ -nā -naṃ bahuśaḥ or bahuvāraṃ or anekaśaḥ or muhurmuhur ghaṭamānaḥ -nā -naṃ satataḥ -tā -taṃ avirataḥ -tā -taṃ.

to frequent To FREQUENT

, v. a. sev (c. 1. sevate -vituṃ), niṣev nityam āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), punaḥpunaḥ or bahuvāram abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or abhyāgam juṣ (c. 6. juṣate joṣituṃ), gāh (c. 1. gāhate -hituṃ).

frequentative FREQUENTATIVE

, s. (Verb in grammar) yaṅlugantaḥ yaṅantaḥ.

frequented FREQUENTED

, p. p. sevitaḥ -tā -taṃ niṣevitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ juṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ācaritaḥ -tā -taṃ.

frequenting FREQUENTING

, s. sevanaṃ niṣevaṇaṃ āśrayaṇaṃ muhur abhyāgamanaṃ saṅgatiḥ f.

frequently FREQUENTLY

, adv. bahuśas bhūyas bhūyobhūyaḥ muhus muhurmuhus asakṛt anekaśas bahuvāraṃ bahukṛtvas anekakṛtvas nityaṃ punaḥpunar vāraṃvāraṃ abhīkṣṇaṃ prāyas prāyeṇa prāyaśas vāreṇa śaśvat satataṃ.

fresco FRESCO

, s. (Coolness) śītalatā.

--(Painting) maṇḍodakaṃ maṇḍodakacitraṃ.

fresh FRESH

, a. (New, recent) navaḥ -vā -vaṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ pratinavaḥ -vā -vaṃ nūtanaḥ -nā -naṃ pratyagraḥ -grā -graṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ navīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not faded) amlānaḥ -nā -naṃ vimlānaḥ -nā -naṃ avikalaḥ -lā -laṃ aśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ.

--(Recently obtained) sadyaḥprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Cool) śītalaḥ -lā -laṃ.

--(Somewhat strong) īṣattīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ īṣatprabalaḥ -lā -laṃ.

--(With unimpaired vigor) akṣatavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avikalatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) aśrāntaḥ -ntā -ntaṃ aklāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Fresh colored) navavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Not salt) alavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Full of spirit) sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ rasī -sinī -si (n); 'fresh butter,' navanī -nītaṃ.

to freshen To FRESHEN

, v. a. navīkṛ śītalīkṛ sarasīkṛ lāvaṇyaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

to freshen To FRESHEN

, v. n. (Grow brisk) īṣattīkṣṇībhū īṣattīvrībhū īpatprabalībhū.

freshly FRESHLY

, adv. (Newly) sadyas navaṃ abhinavaṃ pratyagraṃ.

--(Briskly) īṣattīkṣṇaṃ īṣattīvraṃ īṣadbalavat.

--(Coolly) śītalaṃ; 'freshly heated,' sadyastaptaḥ -ptā -ptaṃ.

freshman FRESHMAN

, s. navaśipyaḥ navachātraḥ nūtanaśipyaḥ prāthamakalpikaḥ.

freshness FRESHNESS

, s. (Newness) navatā -tvaṃ abhinavatvaṃ nūtanatā -tvaṃ navīnatā pratyagratā.

--(Vigor) amlāniḥ f., vīryyaṃ tejaḥ n. (s) aviklamaḥ aklāntiḥ f., aśrāntiḥ f.

--(State of not being withered or impaired) aśīrṇatā amlānatā akṣīṇatā akṣatatvaṃ avaikalyaṃ.

--(Freedom from salt) alāvaṇyaṃ.

--(Briskness) īṣattīkṣṇatā sabalatā.

--(Of color) navavarṇaḥ raktavarṇaḥ aruṇavarṇaḥ.

fret FRET

, s. (Of the sea) samudrakṣobhaḥ itastato vīcipraloṭhanaṃ or ūrmmipraloṭhanaṃ.

--(Vexation of mind) ātmadrohaḥ ātmakleśaḥ ātmapīḍā svamanastāpaḥ svacittakṣobhaḥ aśāntiḥ f., udvegaḥ.

to fret To FRET

, v. a. (Vex) vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), paritap santap bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ).

--(Chafe) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), āghṛṣ gharṣaṇena tap or kṣatīkṛ or vraṇīkṛ.

to fret To FRET

, v. n. (Be vexed) vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), tap in pass. (tapyate) paritap santap ātap kliś (c. 4. kliśyate kleśituṃ), udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), śuc (c. 1. śocati -cituṃ), jvar (c. 1. jvarati -rituṃ), saṃjvar darmanas (nom. durmanāyate), ātmānaṃ tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ).

--(Wear away by friction) gharṣaṇena kṣi in pass. (kṣīyate) or parikṣatībhū.

fretful FRETFUL

, a. ātmadrohī -hiṇī -hi (n) śīghrakopī -pinī -pi (n) ātmatāpī -pinī -pi (n) vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti durmanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

fretfully FRETFULLY

, adv. vakrabhāvena vakraprakṛtitvāt duṣprakṛtitvāt samanastāpaṃ.

fretfulness FRETFULNESS

, s. atmadrohaḥ ātmakleśaḥ ātmapīḍā svamanastāpaḥ svacitta-kṣobhaḥ bhāvavakratā prakṛtivakratā pratīpatā sadāpratīpatvaṃ udvegaḥ aśāntiḥ f.

fretted FRETTED

, p. p. vyathitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santāpitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

--(Rubbed) gharṣitaḥ -tā -taṃ.

fretty FRETTY

, a. vyatyastarekhālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ vyatyastarekhārūpeṇa taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fretwork or fret FRETWORK or FRET

, s. vyatyastaresvārūpaṃ takṣaṇakarmma n. (n).

friability FRIABILITY

, s. cūrṇayogyatā sucūrṇanīyatā bhaṅguratvaṃ bhiduratā.

friable FRIABLE

, a. sucūrṇanīyaḥ -yā -yaṃ cūrṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ bhiduraḥ -rā -raṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ subhedyaḥ -dyā -dyaṃ sukhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 292b]
friar FRIAR

, s. sannyāsī m. (n) tapakhī m. (n) yogī m. (n) muniḥ m., vairāgī m. (n).

friary FRIARY

, s. maṭhaḥ sannyāsināṃ maṭhaḥ āśramaḥ tapovanaṃ vihāraḥ.

fricassee FRICASSEE

, s. pakṣiśaśakādimāṃsaniṣkvathitaṃ sarasabhojanaṃ or savyañjanabhojanaṃ rasakaḥ māṃsavyañjanaṃ.

to fricassee To FRICASSEE

, v. a. pakṣiśaśakādimāṃsaṃ rasādinā saha or vyañjanādinā saha niṣkvath (c. 1. -kvathati -thituṃ).

friction FRICTION

, s. gharṣaṇaṃ āgharṣaḥ -rṣaṇaṃ saṅgharṣaḥ udgharṣaṇaṃ abhigharṣaṇaṃ nirgharṣaṇaṃ upagharṣaṇaṃ parasparagharṣaṇaṃ marddanaṃ abhimarddaḥ parimarddanaṃ parimarśaḥ āghaṭṭanaṃ vighaṭṭanaṃ udghaṭṭanaṃ mārjjanaṃ parimārjjanaṃ.

friday FRIDAY

, s. śukravāraḥ kulavāraḥ bhṛguvāraḥ saptāhasya ṣaṣṭhavāraḥ.

fried FRIED

, p. p. bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bharjjitaḥ -tā -taṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kandupakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'fried meat,' custaṃ bharuṭakaṃ; 'fried grain,' lājāḥ m. pl., akṣataṃ -tāḥ m. pl., dhānāḥ f. pl., bhṛṣṭayavaḥ.

friend FRIEND

, s. mitraṃ suhṛt m. (d) sakhā m. (khi) bandhuḥ m., vayasyaḥ snigdhaḥ snehī m. (n) bāndhavaḥ sahāyaḥ anurāgī m. (n) praṇayī m. (n) suhṛttamaḥ hitaḥ hitakārī m. (n) priyakṛt m., sajūḥ m. (s) anukūlaḥ vibhāvaḥ kelikaraḥ saṅgī m. (n) āryyaḥ; 'friend of the same age,' savayāḥ m. (s) vayasyaḥ; 'female friend,' sakhī f.; 'an old friend,' ciramitraṃ; 'a true friend,' sanmitraṃ; 'my friend,' sakhe voc. c. m., sakhi voc. c. f.

to friend To FRIEND

, v. a. mitra (nom. mitrīyate -yituṃ), sakhivṛttiṃ kṛ or āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), upakṛ anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

friendless FRIENDLESS

, a. mitrahīnaḥ -nā -naṃ bandhuhīnaḥ -nā -naṃ abandhuḥ -ndhuḥ -ndhu abāndhavaḥ -vī -vaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ niḥsahāyaḥ -yā -yaṃ anāthaḥ -thā -thaṃ alabghanāthaḥ -thā -thaṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niravalambaḥ -mbā -mbaṃ bāndhavojjhitaḥ -tā -taṃ.

friendlessness FRIENDLESSNESS

, s. mitrahīnatā bandhuhīnatā asahāyatā nirāśrayatvaṃ.

friendliness FRIENDLINESS

, s. mitratvaṃ sauhṛdyaṃ bandhutā prītiḥ f., sakhitvaṃ praṇayaḥ prema n. (n) priyatā anurāgaḥ anukūlatā upakāraśīlatā hitatā hitecchā hitakāmyā.

friendly FRIENDLY

, a. hitaḥ -tā -taṃ hitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) hitavān -vatī -vat (t) hitakāmaḥ -mā -maṃ hitaprepsuḥ -psuḥ -psu suhitaḥ -tā -taṃ maitraḥ -trī -traṃ mitraḥ -trā -traṃ sākheyaḥ -yī -yaṃ suhṛttamaḥ -mā -maṃ kṛtamaitraḥ -trā -traṃ anurāgī -giṇī -gi (n) praṇayī -yinī -yi (n) sapraṇayaḥ -yā -yaṃ snehī -hinī -hi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehaśīlaḥ -lā -laṃ prītimān -matī -mat (t) sānurāgaḥ -gā -gaṃ priyaṅkaraḥ -rā -raṃ priyakṛt m. f. n., hitakaraḥ -rī -raṃ anukūlaḥ -lā -laṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) upakāraśīlaḥ -lā -laṃ suhṛdayaḥ -yā -yaṃ priyatamaḥ -mā -maṃ; 'friendly-minded,' hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'friendly to all creatures,' kṛtabhūtamaitraḥ; 'friendly dispute,' prītikalahaḥ prītivādaḥ.

friendly FRIENDLY

, adv. mitravat bandhuvat hitavat snigdhavat mitratvāt priyaṃ.

friendship FRIENDSHIP

, s. mitratvaṃ -tā maitryaṃ maitrī sauhṛdyaṃ sauhārddaṃ muhṛttā sakhyaṃ sākhyaṃ sakhitvaṃ bandhutā snehaḥ praṇayaḥ prītiḥ f., prema n. (n) priyatā sāhāyyaṃ sahāyatā anurāgaḥ sāptapadīnaṃ; 'to form friendship with another,' anyasmin prītiṃ kṛ.

frieze FRIEZE

, s. (Coarse cloth) sthūlapaṭṭaṃ sthūlaśāṭakaḥ varāśiḥ m.

--(In architecture) mahābhavanasya yo dīrghacaturasro bhāgaḥ stambhāgram avalambate sa ca uccaprakāreṇa takṣitair nānājantupratimānair alaṅkriyate.

frigate FRIGATE

, s. yuddhanaukā mahāyuddhanaukā vṛhadyuddhanauḥ f.

fright FRIGHT

, s. trāsaḥ santrāsaḥ bhayaṃ sādhvasaṃ śaṅkā bhītiḥ f., parikampaḥ. udvegaḥ ātaṅkaḥ bhīṣaṇaṃ daraḥ.

to fright To FRIGHT

, FRIGHTEN, v. a. bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ or bhīṣayati -yituṃ), tras in caus. (trāsayati -yituṃ) santras vitras uttras udvij in caus. (-vejayati -yituṃ) kamp in caus. (kampayati -yituṃ) vikamp.

frightened FRIGHTENED

, p. p. bhītaḥ -tā -taṃ trāsitaḥ -tā -taṃ trastaḥ -stā -staṃ santrastaḥ -stā -staṃ vitrastaḥ -stā -staṃ bhīṣitaḥ -tā -taṃ bhayārttaḥ -rttā -rttaṃ bhayāturaḥ -rā -raṃ bhayākrāntaḥ -ntā -ntaṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ abhiśaṅkitaḥ -tā -taṃ daritaḥ -tā -taṃ sasādhvasaḥ -sā -saṃ cakitaḥ -tā -taṃ tarjitaḥ -tā -taṃ.

frightful FRIGHTFUL

, a. dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhayānakaḥ -kī -kaṃ bhayaṅkaraḥ -rā -raṃ bhayāvahaḥ -hā -haṃ ghoraḥ -rā -raṃ bhīmaḥ -mā -maṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ subhairavaḥ -vī -vaṃ bhīrumayaḥ -yī -yaṃ raudraḥ -drī -draṃ trāsakaraḥ -rā -raṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ugraḥ -grā -graṃ karālaḥ -lā -laṃ śaṅkājanakaḥ -kā -kaṃ udveja-nīyaḥ -yā -yaṃ; 'in appearance,' bhīmadarśanaḥ -nā -naṃ raudradarśanaḥ -nā -naṃ karālavadanaḥ -nā -naṃ.

frightfully FRIGHTFULLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ bhayānakaṃ ugraṃ bhairavaṃ subhairavaṃ raudraṃ.

frightfulness FRIGHTFULNESS

, s. dāruṇatā -tvaṃ ghoratā -tvaṃ dāruṇyaṃ ugratā -tvaṃ raudratā.

frigid FRIGID

, a. (Cold) śītalaḥ -lā -laṃ śītaḥ -tā -taṃ śiśiraḥ -rā -raṃ himaḥ -mā -maṃ anuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ suṣīmaḥ -mā -maṃ,

--(Wanting in affection) niḥsnehaḥ -hā -haṃ snehaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

frigidity FRIGIDITY

, s. (Coldness) śītatā śītalatā śītaṃ śaityaṃ himaṃ jaḍatā jāḍyaṃ suṣīmaḥ.

--(Of affection) niḥsnehatā naiḥsnehyaṃ.

frigidly FRIGIDLY

, adv. śītalaṃ śiśiraṃ śaityena jāḍyena jaḍaṃ snehaṃ vinā.

frill FRILL

, s. viralāṃśukamaya ūrmmivad unnatānato vastrālaṅkāraḥ vastrāñcalaṃ añcalaḥ vastrakoṭiḥ f., ūrmyākārāṃśukamayo vastrālaṅkāraḥ ūrmmimadaṃśukamayo vastrānubandhaḥ.

fringe FRINGE

, s. añcalaḥ vastrāñcalaḥ -laṃ tarī tariḥ f., vastiḥ m., daśā śithi-latantumayo vastrādyalaṅkāraḥ or vastrādyanubandhaḥ.

to fringe To FRINGE

, v. a. pūrvvoktāñcalena alaṅkṛ śithilatantubhir vastrādikoṭim alaṅkṛ.

fripperer FRIPPERER

, s. jīrṇavastrakrayavikrayikaḥ cīravastravyāpārī m. (n).

frippery FRIPPERY

, s. (Old clothes) jīrṇavastraṃ cīravastraṃ cīrāṇi n. pl., vastrakhaṇḍāḥ m. pl., ucchiṣṭavastraṃ.

--(Useless matter) nirarthakaṃ mṛṣārthakaṃ ucchiṣṭaṃ.

to frisk To FRISK

, v. n. cittapraharṣāt krīḍ (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ) or prakrīḍ or vikrīḍ, or itastataḥ plu (c. 1. plavate plotuṃ) or nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ) or ram (c. 1. ramate rantuṃ) or khelā (nom. khelāyati) or hastapādādi sañcal in caus. (-cālayati -yituṃ).

frisker FRISKER

, s. cittaprasannatvād itastataḥ plavakaḥ or narttakaḥ or khelākārī m. (n).

frisky FRISKY

, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cittapraharṣād itastataḥ krīḍamānaḥ -nā -naṃ or plavana-śīlaḥ -lā -laṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) khelākārī -riṇī -ri (n).

frith FRITH

, s. samudrasya saṅkaṭapathaḥ saṅkaṭaṃ sambhedaḥ saṅgamaḥ.

fritter FRITTER

, s. bhṛṣṭapiṣṭakaviśeṣaḥ bhṛṣṭāpūpaḥ.

--(Fragment) khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ śakalaḥ -laṃ vidalaṃ.

to fritter To FRITTER

, v. a. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), khaṇḍaśaḥ kṛ śakalīkṛ; 'fritter away,' alpam alpaṃ or khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṣiptvā nyūnīkṛ or kṣīṇīkṛ or kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ).

frivolity FRIVOLITY

, FRIVOLOUSNESS, s. laghutā lāghavaṃ laghuvṛttitvaṃ -tā -laghuka-rmmakāritvaṃ tucchavṛttitvaṃ tucchatā capalatā cāpalaṃ capalavṛttitvaṃ ānarthakya nirarthakatā.

frivolous FRIVOLOUS

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghu laghuvṛttiḥ -ttiḥ -tti laghukarmmā -rmmā -rmma (n) capalaḥ -lā -laṃ capalavṛttiḥ -ttiḥ -tti tucchakarmmā &c., anarthakavṛttiḥ -ttiḥ -tti nirarthakakarmmakārī -riṇī -ri (n); 'in mind,' laghucetāḥ -tāḥ -taḥ (s)

frivolously FRIVOLOUSLY

, adv. laghu lāghavena laghuvṛttitvāt capalaṃ nirarthakaṃ.

to friz To FRIZ

, FRIZZLE, v. a. kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ, c. 10. kuñcayati -yituṃ), ākuñc vyāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) bandhurīkṛ unnatānatīkṛ.

fro FRO

, adv. (To and fro) itastatas itaścetas agre paścāt; 'going to and fro,' gamanāgamanaṃ gatāgataṃ pratigatāgataṃ yātāyātaṃ.

frock FROCK

, s. (Upper garment) uttarīyaṃ.

--(Gown) śāṭaḥ -ṭī -ṭakaḥ strīkaṭīvastraṃ.

frog FROG

, s. bhekaḥ maṇḍūkaḥ plavaḥ plavagaḥ plavagatiḥ m., plavaṅgamaḥ darduraḥ vyaṅgaḥ varṣābhūḥ m., varṣāghoṣaḥ vṛṣṭibhūḥ m., dardarīkaḥ gūḍhavarccāḥ m. (s) alimakaḥ ajihvaḥ śallaḥ śālūraḥ sālūraḥ; 'female,' bhekī maṇḍūkī.

--(Of a horse's foot) aśvakhuramadhyaṃ.

froggy FROGGY

, a. bhekapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ maṇḍūkapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dārduraḥ -rī -raṃ.

frolic FROLIC

, s. krīḍā khelā vihāraḥ līlā krīḍākautukaṃ kautukaṃ vilāsaḥ vilasanaṃ parīhāsaḥ keliḥ m. f., chandaḥ n. (s); 'of a calf,' ālīḍhakaṃ.

to frolic To FROLIC

, v. n. krīḍ (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ), prakrīḍ vikrīḍ saṅkrīḍ parikrīḍ vilas (c. 1. -lasati -situṃ), ram (c. 1. ramate rantuṃ), vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), khelā (nom. khelāyati), lal (c. 1. lalati -lituṃ).

frolicsome FROLICSOME

, a. vilāsī -sinī -si (n) līlāvān -vatī -vat (t) krīḍāvān &c., kelikah -kā -kaṃ krīḍāparaḥ -rā -raṃ keliparaḥ -rā -raṃ khelāparaḥ -rā -raṃ ullasaḥ -sā -saṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ samullasitaḥ -tā -taṃ vihārī -riṇī -ri (n) kalākeliḥ -liḥ -li.

from FROM

, prep. In phrases where it denotes procession, deriva-tion, deliverance, extraction, separation, distance, emis-sion, removal, the reason or motive of any act, and the ground or cause of any thing, it is usually expressed by the abl. case. It is also expressed in some phrases by such words as sakāśāt madhyāt prabhṛti ārabhya, or even by the prep. ā with the abl. c. The following are examples; 'coming out from his house,' niḥmṛtya gṛhāt; 'from avarice anger arises,' lobhāt krodhaḥ prabhavati; 'even from poison nectar may be taken,' viṣād apy amṛtaṃ grāhyaṃ; 'he delivers me from danger,' trāyate māṃ bhayāt; 'Krishna is a hundred kos from Somanāth,' kṛṣṇaḥ śataṃ krośāḥ somanāthāt; 'he separates the good from the bad,' sādhūn duṣṭebhyaḥ pṛthakkaroti; 'having discharged an arrow from the bow,' vāṇaṃ dhanuṣaḥ prakṣipya; 'he rises from his seat,' āsanād uttiṣṭhati; 'from fear of punishment,' daṇḍabhayāt; 'from unsteadiness of mind,' anavasthitacittatvāt; 'from being founded on observation,' pratyakṣamūlatvāt. The abl. c. is also used to express 'from,' in the sense of since; as, 'from childhood,' bālyāt or bālyataḥ; 'from the earliest period of the world,' jagadārambha-kālāt, but in these cases prabhṛti or ārabhya or avadhi are often added, or ā may sometimes, but very rarely, be prefixed; as, 'from childhood,' bālyāt prabhṛti ābālyāt ābālyakālāt; 'from birth,' janmataḥ prabhṛti janmata ārabhya ājanmataḥ janmāvadhi; 'from the very first glance,' prathamadarśanakṣaṇāt prabhṛti. The word sakāśāt is used in such phrases as, 'from the presence of the king,' rājasakāśāt; 'an order from the council,' sabhāsakāśād ājñā. The word madhyāt in such phrases as, 'from among the soldiers,' sainyamadhyāt. Other examples of the modes of expressing 'from' are, 'from the top to the bottom,' ūrddhvād adhaḥparyyantaṃ; 'from the hole of the weasel to the hole of the serpent,' nakulavivarād ārabhya sarpavivaraṃ yāvat; 'from birth to death,' janmāvadhi mṛtyuparyyantaṃ; 'from that time forth,' tadāprabhṛti tatkālāt prabhṛtiḥ; 'from this day,' adyārabhya adyaprabhṛti adyāvadhi; 'from city to city,' purāt puraṃ; 'from the beginning to the end,' prathamātprabhṛti or āprathamād antaṃ yāvat anupūrvvaśas; 'Let them be told from me,' ucyantāṃ mama vacanāt; 'from any one soever,' yataḥkutaścit; 'from above,' ūrddhvāt upariṣṭāt; 'from below,' adhastāt adhaḥ-sthānāt; 'from behind,' paścimabhāgāt; 'from far,' dūrāt dūratas; 'from hence,' itas atas; 'from without,' vahirdeśāt; 'from within,' abhyantarāt.

front FRONT

, s. (Face) mukhaṃ vadanaṃ ānanaṃ āsyaṃ.

--(Forehead) mūrddhā m. (n) śiraḥ n. (s) lalāṭaṃ.

--(Fore part of any thing) agraṃ agrabhāgaḥ agradeśaḥ agrāṃśaḥ mukhaṃ mūrddhā; 'in front,' agre agratas puras puratas purastāt sammukhe -khaṃ abhimukhe -khaṃ pratimukhe -khaṃ abhitas sākṣāt samakṣaṃ pratyakṣaṃ; 'in front of the assembly,' sabhāsākṣāt; 'in front of the army,' anīkasya puras; 'in the front, at the head,' agre mūrddhni dhuri; 'the front of the army,' raṇamūrddhā samaramūrddhā senāmukhaṃ senāgraṃ; 'front ranks,' agrānīkaṃ; 'to place in front,' puraskṛ.

to front To FRONT

, v. a. and n. sammukhībhū abhimukhībhū pratimukhībhū sammukhe vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ).

--(Be opposite to) expressed by mukha or abhimukha in comp.; as, 'to front the south,' dakṣiṇāmukhaḥ -khī -khaṃ bhū; 'to front the east,' prāṅmukhaḥ -khī -khaṃ bhū.

frontage FRONTAGE

, s. gṛhasya or gṛhasamūhasya sammukhabhāgaḥ or agrabhāgaḥ sadmacitimukhaṃ.

frontal FRONTAL

, a. lālāṭikaḥ -kī -kaṃ lalāṭasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

frontal FRONTAL

, s. (Fillet) lalāṭapaṭṭaḥ -ṭṭaṃ lalāṭaveṣṭanaṃ mūrddhaveṣṭanaṃ mastakabandhanī; 'of an elephant,' kumbhaḥ ghaṭaḥ.

frontier FRONTIER

, s. sīmā deśāntaḥ -ntaṃ samantaḥ sāmantaṃ prāntaḥ deśasamantaḥ deśaprāntaḥ paryyantaḥ -ntaṃ upāntaḥ -ntaṃ; 'dwelling on the frontier,' sāmantavāsī -sinī -si (n) paryyantasthaḥ -sthā -sthaṃ.

frontier FRONTIER

, a. sāmantaḥ -ntī -ntaṃ sīmāvarttī -rttinī -rtti (n).

fronting FRONTING

, part. sammukhaḥ -khā -khī -khaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ abhimukhaḥ -khā -khī -khaṃ pratimukhaḥ -khā -khaṃ abhimukhagataḥ -tā -taṃ; 'fronting the north,' uttarābhimukhaḥ -khā -khaṃ udaṅmukhaḥ -khī -khaṃ.

frontispiece FRONTISPIECE

, s. (Of a book) alaṅkaraṇārthaṃ pustakasya prathamapṛṣṭhasammukhe mudritā vastuprāsaṅgikī pratimā granthāgre pratimā or mudrā.

--(Of a build-ing) gṛhasya agrabhāgaḥ gṛhamukhaṃ.

frontless FRONTLESS

, a. nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

frontlet FRONTLET

, s. lalāṭapaṭṭaḥ -ṭṭaṃ lalāṭaveṣṭanaṃ mūrddhaveṣṭanaṃ śirobandhanī.

frost FROST

, s. himaṃ tuṣāraḥ nīhāraḥ avaśyāyaḥ prāleyaṃ nihāraḥ tauṣāraṃ himānī himasaṃhatiḥ f., himikā tuhinaṃ śiśiraṃ mihikā mahikā khajalaṃ dasraṃ indrāgnidhūmaḥ bhasmatūlaṃ kujjhaṭiḥ f. -ṭikā; 'hoarfrost,' tuṣārakaṇaḥ.

frost-bitten FROST-BITTEN

, a. himopahataḥ -tā -taṃ tuṣāropahataḥ -tā -taṃ śītopahataḥ -tā -taṃ.

frosted FROSTED

, a. (In cookery) tuṣārakaṇasadṛśaśarkarānvitaḥ -tā -taṃ.

frosty FROSTY

, a. himaḥ -mā -maṃ himavān -vatī -vat (t) haimaḥ -mī -maṃ himyaḥ -myā -myaṃ nīhāravān &c., tuṣāraḥ -rā -raṃ tauṣāraḥ -rī -raṃ tuṣāravān &c.

froth FROTH

, s. phenaḥ maṇḍaḥ -ṇḍaṃ surāmaṇḍaḥ kārottaraḥ kārujaḥ utyīḍaḥ parañjaḥ.

[Page 294b]
to froth To FROTH

, v. n. phena (nom. phenāyate), maṇḍa (nom. maṇḍāyate), utsekaṃ kṛ utsecanaṃ kṛ.

frothiness FROTHINESS

, s. phenatā phenalatā phenilatvaṃ phenavattvaṃ.

--(Emptiness) śūnyatā -tvaṃ asāratā niḥsāratā anarthakatā.

frothy FROTHY

, a. phenalaḥ -lā -laṃ phenilaḥ -lā -laṃ phenī -ninī -ni (n) phenavān -vatī -vat (t) phenamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu.

frouzy FROUZY

, a. durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

froward FROWARD

, a. pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ viparītakārī -riṇī -ri (n) pratikūlaḥ -lā -laṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ adamyaḥ -myā -myaṃ adamanīyaḥ -yā -yaṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ vilomaḥ -mā -maṃ ullaṅghitaśāsanaḥ -nā -naṃ.

frowardly FROWARDLY

, adv. pratīpaṃ pratikūlaṃ vakrabhāvena karkaśabhāvena pratīpaśīlatvāt.

frowardness FROWARDNESS

, s. pratīpatā pratikūlatā -tvaṃ avaśyatvaṃ avineyatā adamyatvaṃ bhāvavakratā vakraśīlatā kārkaśyaṃ.

to frown To FROWN

, v. n. bhūbhaṅgaṃ kṛ bhūkuṭiṃ kṛ kaṭākṣeṇa or bhrūbhaṅgena dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), bhruvau saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), bhrūkṣepaṃ kṛ bhrūsaṅkocaṃ kṛ.

frown FROWN

, s. bhrūbhaṅgaḥ bhrūkuṭiḥ f. -ṭī bhrukuṭiḥ f. -ṭī bhṛkuṭī bhrūkṣepaḥ kākṣaṃ bhrūsaṅkocaḥ -canaṃ kaṭākṣaḥ.

frowned upon FROWNED UPON

, p. p. kaṭākṣitaḥ -tā -taṃ bhrūbhaṅgena nirīkṣitaḥ -tā -taṃ.

frowning FROWNING

, a. natabhrūḥ -bhrūḥ -bhru saṃhatabhrūḥ -bhrūḥ -bhru sabhrūbhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ sabhrūkṣepaḥ -pā -paṃ sabhṛkuṭīmukhaḥ -khī -khaṃ sakaṭākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ kākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

frowningly FROWNINGLY

, adv. sabhrūbhaṅgaṃ bhrūbhaṅgena sabhrūkṣepaṃ bhrūkṣepeṇa kaṭākṣeṇa sakaṭākṣaṃ.

frozen FROZEN

, a. or p. p. atiśītatvād ghanībhūtaḥ -tā -taṃ or saṃhatībhūtaḥ -tā -taṃ or śyānībhūtaḥ -tā -taṃ himasaṃhataḥ -tā -taṃ avaśyānaḥ -nā -naṃ avaśītaḥ -tā -taṃ avaśīnaḥ -nā -naṃ śītaḥ -tā -taṃ śīnaḥ -nā -naṃ jaḍībhūtaḥ -tā -taṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ.

fructiferous FRUCTIFEROUS

, a. phaladaḥ -dā -daṃ phaladāyī -yinī -yi (n) phalī -linī -li (n).

fructification FRUCTIFICATION

, s. saphalīkaraṇaṃ phaladīkaraṇaṃ abandhyīkaraṇaṃ ādhānaṃ.

to fructify To FRUCTIFY

, v. a. saphala (nom. saphalayati -yituṃ), saphalīkṛ bahuphaladīkṛ phalitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ sphītīkṛ abandhyīkṛ.

fructuous FRUCTUOUS

, a. phalī -linī -li (n) phalavān -vatī -vat (t) phaladaḥ -dā -daṃ.

frugal FRUGAL

, a. parimitavyayaḥ -yā -yaṃ mitavyayī -yinī -yi (n) svalpavyayaḥ -yā -yaṃ avyayaḥ -yā -yaṃ vyayaparāṅmukhaḥ -khī -khaṃ abahupradaḥ -dā -daṃ abahudah -dā -daṃ amuktahastaḥ -stā -staṃ parimitah -tā -taṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

frugality FRUGALITY

, s. parimitavyayaḥ mitavyayaḥ svalpavyayaḥ amuktahastatvaṃ vyayaparā-ṅmukhatā parimitatvaṃ kṛpaṇatvaṃ.

frugally FRUGALLY

, adv. parimitavyayena mitavyayena svalpavyayena amuktahastena alpavyayapūrvvaṃ parimitaṃ kṛpaṇaṃ sakārpaṇyaṃ.

fruit FRUIT

, s. (Produce of a tree or plant) phalaṃ vṛkṣādiphalaṃ prasavaḥ vṛkṣotpannaṃ.

--(Offspring) apatyaṃ santānaḥ santatiḥ f., prajā prasūtiḥ f., utpattiḥ f.

--(Effect, consequence) utpannaṃ utpattiḥ f., uḍbhūtaṃ kāryyaṃ vṛttaṃ phalaṃ karmmaphalaṃ.

--(Profit) phalaṃ lābhaḥ arthaḥ; 'moist fruit,' śalāṭuḥ m. f. n.; 'dry fruit,' vānaḥ -nā -naṃ; 'collection of fruit,' phaloccayaḥ; 'fruit season,' phalakālaḥ phalasamayaḥ; 'fruit-stalk,' śasyamañjarī prasavabandhanaṃ; 'to bear fruit,' phal (c. 1. phalati -lituṃ), phalaṃ dā; 'bearing fruit,' phalaniṣpattiḥ f.

fruit-bearer FRUIT-BEARER

, s. phaladātā m. (tṛ) phalagrāhī m. (n) phalegrāhī m., phaladaḥ.

fruit-bearing FRUIT-BEARING

, a. phaladaḥ -dā -daṃ -dāyī -yinī -yi (n) phalagrahiḥ -hiḥ -hi phalegrahiḥ -hiḥ -hi phalī -linī -li (n) phalavān -vatī -vat (t) phalaśālī -linī -li (n).

fruiterer FRUITERER

, s. phalavikretā m. (tṛ) phalakrayavikrayikaḥ phalādivikrayī m. (n).

fruitery FRUITERY

, s. (Fruit collectively) phalatvaṃ phalāni n. pl., phaloccayaḥ.

--(Fruit-loft) phalasthānaṃ phalāgāraṃ.

fruitful FRUITFUL

, a. phalī -linī -li (n) phalavān -vatī -vat (t) bahuphalaḥ -lā -lī -laṃ phalitaḥ -tā -taṃ saphalaḥ -lā -laṃ pracuraphalaḥ -lā -laṃ phaladaḥ -dā -daṃ -dāyī -yinī -yi (n) bahuphaladaḥ -dā -daṃ phalotyādakaḥ -kā -kaṃ phalegrahiḥ -hiḥ -hi kṛtaphalaḥ -lā -laṃ phalopetaḥ -tā -taṃ abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ.

--(Prolific) bahuprajaḥ -jā -jaṃ bahuprajāvān -vatī -vat (t) bahvapatyaḥ -tyā -tyaṃ prajaniṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

--(Productive of) utpādakaḥ -kā -kaṃ janakaḥ -kā -kaṃ sāvakaḥ -vikā -kaṃ.

fruitfully FRUITFULLY

, adv. saphalaṃ sabahuphalaṃ phalabāhulpena bahuśas pracuraṃ.

fruitfulness FRUITFULNESS

, s. sāphalyaṃ saphalatā phalavattvaṃ phalitā phalabāhulyaṃ phala-prācuryyaṃ phalotpādakatvaṃ.

--(Fecundity) prajaniṣṇutā bahuprajāvattvaṃ bahvapatyatvaṃ sphītiḥ f., prasavitvaṃ sāvakatvaṃ.

--(Productiveness) utpāda-katā janakatā.

fruition FRUITION

, s. bhogaḥ bhuktiḥ f., upabhogaḥ paribhogaḥ phalabhogaḥ anubhavaḥ āsvādaḥ -danaṃ sukhabhogaḥ sukhāsvādaḥ.

fruitive FRUITIVE

, a. phalabhogī -ginī -gi (n) upabhogī &c., paribhoktā -ktrī -ktṛ (ktṛ).

fruitless FRUITLESS

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ -lā -laṃ phalahīnaḥ -nā -naṃ phalāpetaḥ -tā -taṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ anarthaḥ -rthā -rthaṃ -rthakaḥ -kā -kaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ apārthaḥ -rthā -rthaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ.

fruitlessly FRUITLESSLY

, adv. niṣphalaṃ viphalaṃ moghaṃ vyarthaṃ vṛthā mudhā.

fruitlessness FRUITLESSNESS

, s. niṣphalatā viphalatā vaiphalyaṃ aphalatvaṃ phalahīnatā vyarthatā vaiyarthyaṃ anarthakatvaṃ moghatā anupayogaḥ bandhyatvaṃ.

fruit-time FRUIT-TIME

, s. phalakālaḥ phalasamayaḥ phalāvacayakālaḥ phalasaṅgrahakālaḥ.

fruit-tree FRUIT-TREE

, s. phaladaḥ phalagrāhī m. (n) saphalavṛkṣaḥ.

fruity FRUITY

, a. phalasarasaḥ -sā -saṃ phalarasopetaḥ -tā -taṃ phalopamaḥ -mā -maṃ.

frumentaceous FRUMENTACEOUS

, a. godhūmamayaḥ -yī -yaṃ dhānyamayaḥ -yī -yaṃ śasyamayaḥ -yī -yaṃ.

frumenty FRUMENTY

, s. See FURMENTY.

to frustrate To FRUSTRATE

, v. a. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan viphalīkṛ niṣphalīkṛ moghīkṛ vyarthīkṛ saṅkalpaṃ han or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), vṛthā kṛ mudhā kṛ yatnaṃ or āśāṃ khaṇḍ bhagnāśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ viphalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ tirobhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ); 'to be frustrated,' vṛthā bhū mudhā bhū tirobhū.

frustrate FRUSTRATE

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ.

frustrated FRUSTRATED

, p. p. khaṇḍitaḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ vyāhataḥ -tā -taṃ viphalīkṛtaḥ -tā -taṃ moghīkṛtaḥ -tā -taṃ vṛthābhūtaḥ -tā -taṃ vyarthīkṛtaḥ -tā -taṃ manohataḥ -tā -taṃ; 'in one's efforts,' bhagnodyamaḥ -mā -maṃ khaṇḍitayatnaḥ -tnā -tnaṃ vyarthayatnaḥ -tnā -tnaṃ bhagnasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ; 'in one's expectations,' bhagnāśaḥ -śā -śaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ khaṇḍitāśaṃsaḥ -sā -saṃ āśāvibhinnaḥ -nnā -nnaṃ moghavāñchitaḥ -tā -taṃ anadhigatamanorathaḥ -thā -thaṃ akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ bhraṣṭasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ.

frustration FRUSTRATION

, s. khaṇḍanaṃ bhaṅgaḥ viphalīkaraṇaṃ niṣphalīkaraṇaṃ moghīkaraṇaṃ vyarthīkaraṇaṃ vṛthākaraṇaṃ vyāghātaḥ.

--(Of expectation) āśākhaṇḍanaṃ āśābhaṅgaḥ.

--(Of effort) yatnakhaṇḍanaṃ yatnavyāghātaḥ karmmadhvaṃsaḥ.

frustrative FRUSTRATIVE

, FRUSTRATORY, a. vyarthakārī -riṇī -ri (n) viphalakārī &c., moghakārī &c., vṛthākārī &c., khaṇḍanakārī &c., ghātī -tinī -ti (n) bhañjakaḥ -kā -kaṃ vyāghātajanakaḥ -kā -kaṃ.

frutescent FRUTESCENT

, a. gulmī -lminī -lmi (n) stambakāraḥ -rī -raṃ.

fruticant FRUTICANT

, a. aṅkuritaḥ -tā -taṃ pallavitaḥ -tā -taṃ pallavī -vinī -vi (n).

fry FRY

, s. (Swarm of fish) matsyasaṅghātaḥ matsyasaṅghaḥ kṣudramatsyasamūhaḥ kṣudrāṇḍamatsyasaṅghātaḥ potādhānaṃ.

--(Spawn) jalāṇḍakaḥ mīnāṇḍaṃ.

--(Any thing fried) bhṛṣṭānnaṃ.

to fry To FRY

, v. a. bhrajj (c. 6. bhṛjjati -te bhraṣṭuṃ bharṣṭuṃ), bhṛj (c. 1. bharjate -rjituṃ), ambarīṣe pac (c. 1. pacati paktuṃ).

to fry To FRY

, v. n. bhṛj in pass. (bhṛjyate) bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū pac in pass. (pacyate).

frying FRYING

, s. bharjjanaṃ bhṛjjane or ambarīṣe pacanaṃ or pākaḥ.

frying-pan FRYING-PAN

, s. ambarīṣaṃ bhrāṣṭraḥ ṛjīṣaṃ bhṛjjanaṃ bharjjanayantraṃ kaṭahaḥ kanduḥ -ndūḥ m. f. n., svedanī khallikā.

fucated FUCATED

, a. citritaḥ -tā -taṃ mithyārāgānvitaḥ -tā -taṃ kapaṭarāgānvitaḥ &c.

to fuddle To FUDDLE

, v. a. mad in caus. (madayati mādayati -yituṃ) or unmad madyadānena muh in caus. (mohayati -yituṃ) or mūḍhīkṛ.

to fuddle To FUDDLE

, v. n. mad (c. 4. mādyati madituṃ), mattībhū madyapānena mūḍhībhū.

fuddled FUDDLED

, p. p. mattaḥ -ttā -ttaṃ madyapānena unmattaḥ -ttā -ttaṃ or mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ madonmattaḥ -ttā -ttaṃ mūḍhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

fuddler FUDDLER

, s. pānarataḥ pānaprasaktaḥ madyapānāsaktaḥ pānaśauṇḍaḥ.

fudge FUDGE

, s. anarthakaṃ ānarthakyaṃ asambaddhaṃ mṛṣārthakaṃ.

fuel FUEL

, s. indhanaṃ idhmaṃ samit f. (dh) samindhanaṃ edhaḥ n. (s) dāhyakāṣṭhaṃ araṇiḥ m. f., dāhyaṃ jvalanārtham aṅgārakāṣṭhādi.

to fuel To FUEL

, v. a. indhanaṃ dā kāṣṭhādīni dāhyavastūni upasthā in caus. (-sthāpa-yati -yituṃ) or agnau kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ).

fugacious FUGACIOUS

, a. palāyī -yinī -yi (n) prapalāyī &c., vipalāyī &c., palāyanaśīlaḥ -lā -laṃ palāyamānaḥ -nā -naṃ asthāyī -yinī -yi (n).

fugaciousness FUGACIOUSNESS

, FUGACITY, s. palāyanaśīlatā asthāyitvaṃ cañcalatvaṃ.

fugitive FUGITIVE

, a. (Apt to flee away) prapalāyī -yinī -yi (n) palāyana-parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Unstable, fleeting) asthiraḥ -rā -raṃ acirasthāyī -yinī -yi (n) cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ aśāśvataḥ -tī -taṃ kṣaṇikaḥ -kī -kaṃ aniyataḥ -tā -taṃ asurakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vāṣpadharmmakaḥ -kā -kaṃ taralaḥ -lā -laṃ.

fugitive FUGITIVE

, s. palāyī m. (n) vipalāyī m., yuddhatyāgī m. (n) senātyāgī m. -tyaktā m. (ktṛ) yuddhaparāṅmukhaḥ.

fugitiveness FUGITIVENESS

, s. cāñcalyaṃ cañcalatā asthairyyaṃ asthiratā cāpalyaṃ taralatā acirasthāyitvaṃ.

fulcrum FULCRUM

, s. upastambhaḥ ādhāraḥ dhāraṇaṃ avalambanaṃ ālambaḥ āśrayaḥ.

to fulfil To FULFIL

, v. a. (Complete) sampṝ in caus. (-pūrayati -yituṃ) pṝ samabhipṝ sampūrṇīkṛ sampad, in caus. (-pādayati -yituṃ) niṣpad samāp in caus. (-āpayati -yituṃ).

--(Accomplish, carry into effect) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), saṃsādh nirvah in caus. (-vāhayati -yituṃ) saphalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ saphalīkṛ tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ); 'to fulfil a promise,' pratijñāṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or apavṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ) or tṝ (c. 1. tarati tarituṃ -rītuṃ tartuṃ); 'is fulfilled,' sidhyati.

fulfilled FULFILLED

, p. p. sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūrṇībhūtaḥ -tā -taṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ kṛtārthībhūtaḥ -tā -taṃ nirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'one whose wishes are fulfilled,' pūrṇakāmaḥ -mā -maṃ kṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ.

fulfiller FULFILLER

, s. pūrakaḥ pūrayitā m. (tṛ) sampūrakaḥ paripūrakaḥ sampādakaḥ sādhakaḥ.

fulfilling FULFILLING

, part. pūrayan -yantī -yat (t) pūraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sampādakaḥ -kā -kaṃ niṣpādanaḥ -nā -naṃ samāpakaḥ -kā -kaṃ; 'fulfilling the desires,' kāmapūraḥ -rā -raṃ.

fulfilment FULFILMENT

, s. pūraṇaṃ sādhanaṃ siddhiḥ f., saṃsiddhiḥ f., samāptiḥ f., niṣpattiḥ f., sampūrṇatā paripūrṇatā; 'of one's wishes,' icchāpūraṇaṃ kāmasiddhiḥ f., sādhyasiddhiḥ f., icchāsampat f., kṛtārthatā.

fulgency FULGENCY

, s. dyutiḥ f., dīptiḥ f., tejas n., prabhā ujjvalatā dīpratā.

fulgent FULGENT

, a. dīptimān -matī -mat (t) dyutimān &c., prabhāvān &c., dyotī -tinī -ti (n) ujjvalaḥ -lā -laṃ atitaijasaḥ -sī -saṃ.

fuliginous FULIGINOUS

, a. kajjalamayaḥ -yī -yaṃ dhūmraḥ -mrā -mraṃ sadhūmaḥ -mā -maṃ.

full FULL

, a. (Replete) pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūritaḥ -tā -taṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ āḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ saṃvalitaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ mayaḥ -yī -yaṃ in comp.; 'a jar full of ghee,' ghṛtapūrṇo ghaṭaḥ; 'full of nectar,' amṛtamayaḥ -yī -maṃ.

--(Complete, entire) sakalaḥ -lā -laṃ nikhilaḥ -lā -laṃ kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ samagraḥ -grā -graṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ avikalaḥ -lā -laṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'full two years old,' pūrṇadvivarṣaḥ -rṣī -rṣaṃ.

--(Mature) pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(As the moon) pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ; 'at full length,' vistareṇa suvistaraṃ.

full FULL

, s. pūrṇatā -tvaṃ sampūrṇatā pūrttiḥ f., sākalyaṃ; 'to the full,' sarvvatas.

full FULL

, adv. sarvvathā sākalyena aśeṣatas aśeṣeṇa kṛtsnaśas.

to full To FULL

, v. a. vastraṃ peṣaṇayantreṇa ghanīkṛ or sthūlīkṛ or saṃhatya nirṇij (c. 3. -ṇenekti -ṇektuṃ) or prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ) or sammṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ).

full-blown FULL-BLOWN

, a. phullaḥ -llā -llaṃ utphullaḥ -llā -llaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ prasphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vikacaḥ -cā -caṃ vikasitaḥ -tā -taṃ.

full-bodied FULL-BODIED

, a. sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ prauḍhakāyaḥ -yā -yaṃ puṣṭāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

full-bosomed FULL-BOSOMED

, a. pīnastanaḥ -nā -naṃ stanābhogavān -vatī -vat (t) pīnakucakuṭmalaḥ -lā -laṃ.

full-bottomed FULL-BOTTOMED

, a. sthūlādhobhāgaḥ -gā -gaṃ vṛhadadhobhāgaḥ -gā -gaṃ.

full-eyed FULL-EYED

, a. phullanayanaḥ -nā -naṃ phullalocanaḥ -nā -naṃ.

full-fed FULL-FED

, a. puṣṭāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paritṛptaḥ -ptā -ptaṃ.

full-grown FULL-GROWN

, a. pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ edhitaḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ udgataḥ -tā -taṃ gataśaiśavaḥ -vā -vaṃ pūrṇavṛddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kaṭhoraḥ -rā -raṃ.

full-growth FULL-GROWTH

, s. pravṛddhiḥ f., -ddhatā prauḍhiḥ f., prauḍhatā pūrṇavṛddhiḥ f.

full-laden FULL-LADEN

, a. subhāravān -vatī -vat (t) pūrṇagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ.

full-moon FULL-MOON

, s. pūrṇenduḥ m., sakalenduḥ m., pūrṇimā rākā kaṭhoracandraḥ akhaṇḍakalaḥ; 'day of full moon,' paurṇamāsī pūrṇimā paurṇigā.

fuller FULLER

, s. rajakaḥ vastranirṇejakaḥ vastradhāvakaḥ cailadhāvaḥ vastramārjakaḥ.

fuller's-earth FULLER'S-EARTH

, s. rajakādibhir vastramārjane prayukto mṛttikāviśeṣaḥ.

fuller's-thistle FULLER'S-THISTLE

, s. rajakādibhir vastrapariṣkaraṇe prayukto bahutīkṣṇaśūkavān khurabhedaḥ.

fullery FULLERY

, s. vastranirṇejanasthānaṃ vastradhāvanagṛhaṃ vastramārjanaśālā.

fulling-mill FULLING-MILL

, s. vastranirṇejane prayuktaṃ peṣaṇayantraṃ vastramārjanayantraṃ.

fully FULLY

, adv. sarvvatas sarvvaśas aśeṣatas aśeṣeṇa niḥśeṣeṇa niravaśeṣaṃ -ṣatas kṛtsnaśas samyak sākalyena akhilena akhaṇḍatas sampūrṇaṃ aśūnyaṃ; 'at full length,' vistareṇa -raśas suvistaraṃ.

fulminant FULMINANT

, a. sphūrjjan -rjjantī -rjjat (t) sphūrjjavān -vatī -vat (t) vajranirghoṣakārī -riṇī -ri (n) stanitakārī &c.

to fulminate To FULMINATE

, v. n. sphūrj (c. 1. sphūrjati -rjituṃ), stan (c. 1. stanati -nituṃ), vajranirghoṣavat or vajraniṣpeṣavat śabdaṃ kṛ.

--(Issue threaten-ings as if with the force of thunder) vajranirghoṣeṇa iva bhartsanāni udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ).

fulmination FULMINATION

, s. sphūrjanaṃ meghanirghoṣaḥ vajranirghoṣeṇa iva ākrośanaṃ.

fulness FULNESS

, s. pūrṇatā -tvaṃ sampūrṇatā paripūrṇatā -tvaṃ pūrttiḥ f., āpūrttiḥ f., ākīrṇatā saṅkīrṇatā vyāptiḥ f., sambhāraḥ.

--(Satiety) paripūrṇatā sauhityaṃ.

--(Perfection) siddhiḥ f., saṃsiddhiḥ f., prauḍhiḥ f., sampannatā sampad f.

--(Maturity) pariṇāmaḥ pariṇatiḥ f., paripākaḥ.

--(Plenty) bāhulyaṃ prācuryyaṃ; 'fulness of consequences,' phalapākaḥ.

fulsome FULSOME

, a. bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ virasaḥ -sā -saṃ aruciraḥ -rā -raṃ ghṛṇājanakaḥ -kā -kaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ vairāgyakṛt m. f. n.

fulsomely FULSOMELY

, adv. virasaṃ aruciraṃ kutsitaṃ yathā bībhatsaḥ or ghṛṇā jāyate tathā.

fulsomeness FULSOMENESS

, s. virasatā vairasyaṃ kutsitatvaṃ garhyatā aruciratā.

to fumble To FUMBLE

, v. a. and n. parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), parimṛś adakṣaprakāreṇa karmma kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), samālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

fumbler FUMBLER

, s. adakṣaprakāreṇa parimarśakārī m. (n) or karmmavidhāyī m. (n).

fumbling FUMBLING

, s. adakṣaparimarśaḥ tamaḥpraveśaḥ adakṣaprakāreṇa karmmakaraṇaṃ.

fumblingly FUMBLINGLY

, adv. adakṣaparimarśena adakṣaṃ apaṭu anāptaṃ akṣipraṃ.

fume FUME

, s. (Smoke, vapor) dhūmaḥ -mikā dhūpaḥ -pikā vāṣpaḥ.

--(Exhalation) dhūmodgāraḥ dhūmodgatiḥ f.

--(Rage) kopaḥ krodhaḥ saṃrambhaḥ.

to fume To FUME

, v. n. (Smoke) dhūma (nom. dhūmāyate -ti), dhūpa (nom. dhūpāyati -te), dhūmodgāraṃ kṛ.

--(Be angry) krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), kapa (c. 4. kupyati kopituṃ), saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ bhū.

to fume To FUME

, v. a. dhūma (nom. dhūmayati -yituṃ), dhūpa (nom. dhūpāyati dhūpayati -yituṃ), dhūmra (nom. dhūmrayati -yituṃ), vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), anuvās adhivās.

fumid FUMID

, a. sadhūmah -mā -maṃ dhūmraḥ -mrā -mraṃ dhaumīyaḥ -yī -yaṃ.

to fumigate To FUMIGATE

, v. a. dhūpa (nom. dhūpāyati or dhūpayati -yituṃ), dhūma (nom. dhūmayati -yituṃ), vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), anuvās ghūmavyāptaṃ -ptāṃ -ptaṃ kṛ.

fumigated FUMIGATED

, p. p. dhūpitaḥ -tā -taṃ dhūpāyitaḥ -tā -taṃ avadhūpitaḥ -tā -taṃ vāsitaḥ -tā -taṃ anuvāsitaḥ -tā -taṃ dhūmavpāptaḥ -ptā -ptaṃ.

fumigation FUMIGATION

, s. vāsanaṃ anuvāsanaṃ adhivāsanaṃ sadhūmīkaraṇaṃ dhūmavyāpyakaraṇaṃ.

fuming FUMING

, part. ghūmāyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Angry) krudhyan -dhyantī -dhyat (t).

fumingly FUMINGLY

, adv. sakrodhaṃ sakopaṃ saroṣaṃ saṃrambhāt saṃrabdhavat.

fumitory FUMITORY

, s. kṣudrapuṣpastavakaviśiṣṭa oṣadhiprabhedaḥ.

fumous FUMOUS

, FUMY, a. dhūmamayaḥ -yī -yaṃ sadhūmaḥ -mā -maṃ sadhūpaḥ -pā -paṃ.

fun FUN

, s. parihāsaḥ -syaṃ parīhāsaḥ khelā krīḍā kautukaṃ krīḍākautukaṃ narmma n. (n) keliḥ m. f., prahasanaṃ hāsikā ullasatā mudā; 'in fun,' parihāsyena.

funambulist FUNAMBULIST

, s. rajjucārī m. (n) rajjunarttakaḥ rajjunṛtpakārī m. (n) plavakaḥ.

function FUNCTION

, s. (Performance) karaṇaṃ nirvāhaḥ anuṣṭhānaṃ ācaraṇaṃ.

--(Office, employment) karmma n. (n) kāryyaṃ kṛtyaṃ kriyā vyāpāraḥ vyavasāyaḥ vyavahāraḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vṛttaṃ niyogaḥ padaṃ adhikāraḥ.

--(Duty, property) dharmmaḥ guṇaḥ vrataṃ.

--(Faculty) indriyaṃ karmmendriyaṃ śaktiḥ f.

functional FUNCTIONAL

, a. aindriyikaḥ -kī -kaṃ śaktisambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

functionary FUNCTIONARY

, s. niyogī m. (n) niyuktaḥ adhikārī m. (n) adhi. kāravān m. (t) karmmakārī m. (n) karmmakaraḥ karmmanirvāhakaḥ.

fund FUND

, s. (Stock) sañcayaḥ sañcitaṃ puñjaḥ samudāyaḥ saṅgrahaḥ sambhāraḥ saṃyogaḥ sannipātaḥ sannayaḥ cāyaḥ nicayaḥ saṃhāraḥ samāhāraḥ samavāyaḥ koṣaḥ saṃsthitiḥ f., saṃsthānaṃ.

--(Capital) mūladhana nāviḥ -vī f., pariṇataṃ paripaṇaṃ.

--(Money lent to government and bearing interest) rājakope nikṣiptaṃ savṛddhikaṃ dhanaṃ.

to fund To FUND

, v. a. sañcitaṃ kṛ puñjaṃ kṛ mūladhanaṃ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

fund-holder FUND-HOLDER

, s. rājadhanārthī m. (n) rājakope savṛddhikadhananikṣeptā m. (ptṛ).

fundament FUNDAMENT

, s. gudaṃ pāyuḥ m. maitraḥ apānaṃ apānadvāraṃ mārgaḥ maladvāraṃ sīghnaṃ guhyaṃ śakṛddeśaḥ adhoṅgaṃ adhobhāgaḥ adhodeśaḥ adhovaśaḥ.

fundamental FUNDAMENTAL

, a. maulaḥ -lī -laṃ mūlikaḥ -kī -kaṃ mūlī -linī -li (n) āvaśyakaḥ -kī -kaṃ gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ pradhānārthaḥ -rthā -rthaṃ pāramarthikaḥ -kī -kaṃ sāraḥ -rā -raṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ.

fundamental FUNDAMENTAL

, s. (Principle) tattvaṃ mūlatattvaṃ gurutattvaṃ sāraḥ mūlaṃ paramārthaḥ pradhānaṃ pradhānatattvaṃ.

fundamentally FUNDAMENTALLY

, adv. mūlatas vastutas sāratas pradhānatas tattvatas.

funeral FUNERAL

, s. antyeṣṭiḥ f., antyeṣṭikriyā pretakarmma n. (n) pretakāryyaṃ pretakṛtyaṃ aurddhvadehikā -kaṃ aurddhvadehikakriyā pretakarmma n. (n) antakarmma n., śavakarmma n., mṛtaśarīrasatkarmma n. uttarakriyā antasatkriyā satkriyā pretanirhāraḥ śavānugamanaṃ śmaśānayāpanaṃ śmaśāne sthāpanakarmma n. (n) śrāddhā-dikarmma śavadāhādi karmma n.

funeral FUNERAL

, a. aurddhvadehikaḥ -kī -kaṃ āntakarmmikaḥ -kī -kaṃ antyeṣṭisambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'funeral rite,' śrāddhaṃ pretakarmma n. (n) antyeṣṭiḥ f., kaṭodakaṃ; 'funeral fire,' citāgniḥ m., śmaśānāgniḥ m.; 'funeral hymn,' yamagāthā.

funeral-pile FUNERAL-PILE

, s. citā citiḥ f. -tī cityā śmaśānāgniḥ m.

funereal FUNEREAL

, s. antyeṣṭiyogyaḥ -gyā -gyaṃ śokasūcakaḥ -kā -kaṃ vilāpī -pinī -pi (n) śmāśānikaḥ -kī -kaṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ.

fungous FUNGOUS

, a. chatrārūpeṇa or gomayachatravad rohī -hiṇī -hi (n) chatrākopamaḥ -mā -maṃ chatrākasabhāvaḥ -vā -vaṃ chatrakaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

fungus FUNGUS

, s. gomayachatraṃ viḍjachatraṃ viḍjaṃ gomayajaṃ chatraṃ -trā chatrākaṃ chatrakaḥ śilīndhraṃ -ndhrakaṃ ucchilīndhraṃ -ndhrakaṃ aticchatraḥ -trakaḥ. ūrvyaṅgaṃ.

funicle FUNICLE

, s. rajjukaḥ kṣudrarajjuḥ m. f., kṣudraguṇaḥ sūtraṃ tantuḥ m.

funk FUNK

, s. atibhayāt kṛto durgandhaḥ or kutsitagandhaḥ or pūtigandhaḥ pūtiḥ f.

to funk To FUNK

, v. n. atibhayād durgandhaṃ kṛ or kutsitagandhaṃ kṛ.

funnel FUNNEL

, s. (For smoke) dhūmapathaḥ dhūmamārgaḥ dhūmadvāraṃ.

--(Tube, pipe) sūcyākārā nālī praṇālī -likā nāḍiḥ f. -ḍī supiranāliḥ f.

funny FUNNY

, a. (Droll) hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ hāsakaraḥ -rī -raṃ rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ vinodī -dinī -di (n) kautukī -kinī ki (n) aparūpaḥ -pā -paṃ.

funny FUNNY

, s. (Light boat) laghunaukāviśeṣaḥ.

fur FUR

, s. loma n. (n) paśuloma n. (n) aṅgaruhaṃ tanuruhaṃ tanujaṃ paśvāder lomaśacarmma n. (n) lomavaccarmma n.

--(On the tongue) kulukaṃ kulvakaḥ jihvāmalaṃ.

fur FUR

, a. paśulomamayaḥ -yī -yaṃ lomanirmmitaḥ -tā -taṃ.

to fur To FUR

, v. a. lomāvṛtaṃ -tāṃ -taṃ kṛ vastraṃ lomānvitaṃ or lomopetaṃ kṛ.

furbelow FURBELOW

, s. ūrmyākārāṃśukamayo vastrāñcalaḥ or vastrasambandhī alaṅkāraḥ strīvastraparitaḥ syūtam ūrmpākāram adhikāṃśukaṃ.

to furbish To FURBISH

, v. a. tij (c. 10. tejayati -yituṃ), niṣṭap (c. 10. niṣṭāpayati -yituṃ, rt. tap), mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), kāntiṃ dā dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ), pariṣkṛ.

furbished FURBISHED

, p. p. tejitaḥ -tā -taṃ suniṣṭaptaḥ -ptā -ptaṃ mārjitaḥ -tā -taṃ mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pramṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirdhautaḥ -tā -taṃ dhautaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

furbisher FURBISHER

, s. tejakaḥ mārjanakṛt sammārjakaḥ dhāvakaḥ nirṇejakaḥ kāntidāyakaḥ.

--(Of weapons) astramārjjaḥ asidhāvaḥ.

furbishing FURBISHING

, s. tejanaṃ mārjanaṃ mārṣṭiḥ f., dhāvanaṃ pariṣkāraḥ.

furcated FURCATED

, a. dvyagraḥ -grā -graṃ agradvayaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vajraḥ -jrā -jraṃ.

furious FURIOUS

, a. (Mad) unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādaḥ -dā -daṃ madotkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ unmādasaṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ madodagraḥ -grā -graṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ samadaḥ -dā -daṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Violent) ugraḥ -grā -graṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ prabalaḥ -lā -laṃ mahāvegavān -vatī -vat (t) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(With rage) kopākulaḥ -lā -laṃ krodhākulaḥ -lā -laṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) ropaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ropavegākulaḥ -lā -laṃ.

furiously FURIOUSLY

, adv. ugraṃ unmattavat saṃrambheṇa kopākulavat mahāvegena.

furiousness FURIOUSNESS

, s. unmattatā ugratā saṃrabdhatvaṃ saṃrambhaḥ kopākulatvaṃ.

to furl To FURL

, v. a. naukāvasanaṃ or vātavasanaṃ sampuṭīkṛ or saṃveṣṭ (c. 10. -veṣṭa-yati -yituṃ) or saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or saṃvṛ (c. 1. -varati, c. 5. vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

furled FURLED

, p. p. saṃvṛtaḥ -tā -taṃ sampuṭīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

furlong FURLONG

, s. nalvaḥ kiṣkucatuḥśataṃ arddhakrośasya aṣṭamabhāgaḥ.

furlough FURLOUGH

, s. nirūpitakālaṃ yāvat karmmatyāgānujñā or karmmavirāmānujñā or karmmanivṛttiḥ f., or karmmāvakāśaḥ or avakāśaḥ or karmmāvasaraḥ.

furmenty FURMENTY

, s. dugdhena saha kvathitaṃ godhūmadhānyādi bhojanaṃ.

furnace FURNACE

, s. udhmānaṃ uddhānaṃ uddhāraṃ culliḥ f. -llī aśmantaṃ asmantaṃ antikā andikā adhiśrayaṇī agnikuṇḍaṃ vahnikuṇḍaṃ bhīrurandhraḥ muṣā; 'a portable furnace,' aṅgāradhānikā aṅgāraśakaṭī hasantī hasanī.

to furnish To FURNISH

, v. a. (Supply with all things necessary) sarvvopakaraṇaiḥ samāyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or saṃyuj or yuj sarvvasopakāradravyāṇi upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or parikḷp or samprakḷp or upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or upapad in caus. (-pādayati -yituṃ) or sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ) or puraskṛ or prastutīkṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), dravyasambhāraṃ kṛ upakaraṇasambhāraṃ kṛ; 'furnish a house,' gṛham upaskarādinā samāyuj or pīṭhaśayanabhāṇḍādyupetaṃ kṛ; 'furnish with arms,' astraiḥ or śastraiḥ sajjīkṛ sannah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

--(Equip) sajjīkṛ sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sasajjaṃ -jjāṃ -jjaṃ kṛ.

furnished FURNISHED

, p. p. yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ samanvitaḥ -tā -taṃ anvitaḥ -tā -taṃ upetaḥ -tā -taṃ upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ parikḷptaḥ -ptā -ptaṃ samprakḷptaḥ -ptā -ptaṃ saṃhitaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(With necessaries) sopakāradravyayuktaḥ -ktā -ktaṃ sopakāraḥ -rā -raṃ sopakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sopaskaraḥ -rā -raṃ; 'a furnished house,' upaskarādiyuktaṃ gṛhaṃ sopaskaragṛhaṃ.

--(Equipped) sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ.

furniture FURNITURE

, s. upakaraṇaṃ upaskaraḥ paricchadaḥ pāriṇāhyaṃ paṃrībhāṇḍaṃ sāmamyaṃ -grī sambhāraḥ sajjā; 'household furniture,' gṛhopaskaraḥ gṛhapāriṇāhyaṃ.

--(Appendages) anubandhāḥ m. pl.

furred FURRED

, p. p. or a. lomāvṛtaḥ -tā -taṃ lomavān -vatī -vat (t) lomā-nvitaḥ -tā -taṃ; 'as the tongue,' malavān -vatī -vat (t) samalaḥ -lā -laṃ.

furrier FURRIER

, s. paśulomavikretā m. (tṛ) lomakrayavikrayikaḥ lomavyavasāyī m. (n).

furrow FURROW

, s. (Made by a plough) sītā haliḥ m., lāṅgalapaddhatiḥ f., halarekhā vṛhaddhalaṃ lekhā.

--(Groove) śupiraṃ rekhā.

--(Wrinkle) rekhā vadanarekhā bahurekhāḥ pl.

to furrow To FURROW

, v. a. sītāṃ kṛ vilekhanaṃ kṛ lāṅgalena paddhatiṃ kṛ or lekhāṃ kṛ or bhūmau rekhāḥ kṛ hal (c. 1. halati -lituṃ), bhūmiṃ kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ).

furrowed FURROWED

, p. p. sītyaḥ -tyā -tyaṃ rekhācihnitaḥ -tā -taṃ rekhānvitaḥ -tā -taṃ.

furry FURRY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ lomavān -vatī -vat (t) lomamayaḥ -yī -yaṃ.

further FURTHER

, a. (More distant) dūrataraḥ -rā -raṃ vidūrataraḥ -rā -raṃ davīyān- -yasī -yaḥ (s) adhikadūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Additional) adhikaḥ -kā -kaṃ adhikataraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ. See FARTHER.

further FURTHER

, adv. dūrataraṃ vidūrataraṃ adhikadūre agre agrataraṃ agratas puratas ūrddhvaṃ; 'further and further,' uttarottaraṃ adhikādhikaṃ; 'move off a little further,' stokam antaraṃ or kiñcid aparato'pasara.

--(More-over) aparaṃ aparañca adhikantu kiñca anyacca.

to further To FURTHER

, a. upakṛ puraskṛ sāhāyyaṃ kṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), pravṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), saṃvṛdh prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) upagrah tvar (c. 10. tvarayati -yituṃ), upakāraṃ kṛ pakṣapātaṃ kṛ.

furtherance FURTHERANCE

, s. upakāraḥ -ritā upakaraṇaṃ sāhāyyaṃ vardhanaṃ pravardhanaṃ vṛddhiḥ f., saṃvardhanā upagrahaḥ anugrahaḥ saṅgrahaḥ pravarttanaṃ pakṣapātaḥ.

furthered FURTHERED

, p. p. pravardhitaḥ -tā -taṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ kṛtasāhāyyaḥ -yyā -yyaṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ.

furtherer FURTHERER

, s. upakārī m. (n) upakārakaḥ sāhāyyakarttā m. (rttṛ) pravardhakaḥ pravarttakaḥ saṃvardhanakārī m., uttarasādhakaḥ prayojakaḥ.

furthermore FURTHERMORE

, s. aparañca aparaṃ aparantu parantu adhikantu anyacca apica kiñca.

furthest FURTHEST

, FURTHERMOST, a. dūratamaḥ -mā -maṃ vidūratamaḥ -mā -maṃ daviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sudūraḥ -rā -raṃ atpantadūraḥ -rā -raṃ atidūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

furthest FURTHEST

, adv. dūratamaṃ vidūratamaṃ sudūraṃ atyantadūraṃ daviṣṭhaṃ.

furtive FURTIVE

, a. caurahṛtaḥ -tā -taṃ chalena hṛtaḥ -tā -taṃ or gṛhītaḥ -tā -taṃ cauryyeṇa apahṛtaḥ -tā -taṃ mūṣitaḥ -tā -taṃ.

furtively FURTIVELY

, adv. chalena nibhṛtaṃ sunibhṛtaṃ rahasi upāṃśu cauravat.

furuncle FURUNCLE

, s. vraṇaḥ -ṇaṃ nālīvraṇaḥ sphoṭaḥ -ṭakaḥ visphoṭaḥ gaṇḍaḥ.

fury FURY

, s. (Madness) unmādaḥ unmattatā prāmādyaṃ madotkaṭatvaṃ madodagratā.

--(Rage) saṃrambhaḥ saṃrabdhatā ugratā -tvaṃ kopaḥ krodhaḥ autkaṭyaṃ caṇḍatā uccaṇḍatā.

--(Impetuous motion) atyantavegaḥ mahāvegaḥ āpātaḥ.

--(Goddess of vengeance) caṇḍā -ṇḍī durgā.

--(Furious woman) caṇḍī.

furze FURZE

, s. pracurakaṇṭakaḥ pītapuṣpaḥ sadāharitavarṇo gulmabhedaḥ.

furzy FURZY

, a. pūrvvoktagulmāvṛtaḥ -tā -taṃ sakaṇṭakastambapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

fuscation FUSCATION

, s. timirīkaraṇaṃ timiraṃ kaluṣīkaraṇaṃ andhakārakaraṇaṃ.

fuscous FUSCOUS

, a. ākṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ kapiśavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to fuse To FUSE

, v. a. vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) vidru in caus. (-drāvayati -yituṃ) dravīkṛ gal in caus. (gālayati -yituṃ) galitīkṛ jalasātkṛ ārdrīkṛ vilīnīkṛ.

to fuse To FUSE

, v. n. vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī pralī dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal dravībhū vilī-nībhṛ jalasādbhū kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ).

fused FUSED

, p. p. drutaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ vidrāvitaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ līnaḥ -nā -naṃ nilīnaḥ -nā -naṃ dravīkṛtaḥ -tā -taṃ dravībhūtaḥ -tā -taṃ galitaḥ -tā -taṃ gālitaḥ -tā -taṃ parigalitaḥ -tā -taṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ.

fusee FUSEE

, s. (Of a watch) ghaṭīmadhyavarttī sṛcī yatparitaḥ śṛṅkhalam āveṣṭitaṃ tiṣṭhati.

--(Small firelock) kṣudraparimāṇā yuddhanāḍī or āgneyanāḍiḥ f.

fusibility FUSIBILITY

, s. drāvyatvaṃ -tā -vidrāvyatā dravatvaṃ galanīyatā vilayanīyatā.

fusible FUSIBLE

, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ vidrāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilayanīyaḥ -yā -yaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ dravaṇīyaḥ -yā -yaṃ muvilayaḥ -yā -yaṃ kṣaraṇīyaḥ -yā -yaṃ kṣarabhāvaḥ -yā -vaṃ yāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilayanaśīlaḥ -lā -laṃ.

fusil FUSIL

, s. kṣudraparimāṇā laghuyuddhanāḍī or āgneyanāḍiḥ f.

fusileer FUSILEER

, s. pūrvvoktaśastradhārī or pūrvvoktaśastrabhṛt sainyaḥ or yoddhā m. (ddhṛ).

[Page 298b]
fusing FUSING

, part. dravamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gālī -linī -li (n).

fusion FUSION

, s. drāvaḥ dravatvaṃ vilayanaṃ vilayaḥ vidrāvaḥ galanaṃ gālanaṃ layaḥ -yaṃ galitatvaṃ pratīvāpaḥ dravīkaraṇaṃ vilīnatā.

fuss FUSS

, s. sambhramaḥ vyagratā ākulatvaṃ vaiklavyaṃ vyastatā tumulaṃ kolāhalaḥ.

fussy FUSSY

, a. sambhramaśīlaḥ -lā -laṃ vyagraśīlaḥ -lā -laṃ.

fust FUST

, s. (Of a column) stambhadaṇḍaḥ stambhaḥ sthūṇāstambhaḥ stambhayaṣṭiḥ f.

--(Strong smell) durgandhaḥ kutsitagandhaḥ pūtigandhaḥ ugragandhaḥ.

fustian FUSTIAN

, s. (Cloth) sthūlakārpāsaṃ sthūlavastraṃ sthūlaśāṭakaḥ varāśiḥ m.

--(Inflated style of writing) garvvitavāgvṛttiḥ f., darpavākyaṃ atiśayoktiḥ f.

fustian FUSTIAN

, a. kārpāsikaḥ -kī -kaṃ sthūlakārpāsamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Inflated) atigarvvitaḥ -tā -taṃ ādhmātaḥ -tā -taṃ.

fustiness FUSTINESS

, s. pūtiḥ f., kutsitatvaṃ pūtigandhatā durgandhaḥ virasatā vairasyaṃ.

fusty FUSTY

, a. durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhiḥ -ndhiḥ -ndhi kutsitagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ virasaḥ -sā -saṃ pūtaḥ -tā -taṃ paryyuṣitaḥ -tā -taṃ.

futile FUTILE

, a. ladhvarthaḥ -rthā -rthaṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ asāraḥ -rā -raṃ klīvaḥ -vā -vaṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ.

futility FUTILITY

, s. anarthakatvaṃ lāghavaṃ moghatā asāratā klīvatā nirguṇatvaṃ.

future FUTURE

, a. bhāvī -vinī -vi (n) bhaviṣyan -ṣyantī -ṣyat (t) āgāmī -minī -mi (n) anāgataḥ -tā -taṃ bhāvikaḥ -kā -kaṃ uttarakālīnaḥ -nā -naṃ kālāntarīyaḥ -yā -yaṃ śauvastikaḥ -kī -kaṃ śvastanaḥ -nī -naṃ.

--(Belonging to another world) pāralaukikaḥ -kī -kaṃ pāratrikaḥ -kī -kaṃ āmupmikaḥ -kī -kaṃ amutratyaḥ -tyā -tyaṃ; 'future event,' bhāvighaṭanā; 'future tense,' bhaviṣyatkālaḥ.

future FUTURE

, FUTURITY, s. bhaviṣyatkālaḥ bhāvikālaḥ uttarakālaḥ āgāmikālaḥ parakālaḥ bhāvi n. (n) bhavipyat n., āyatiḥ f., āyattiḥ f., udarkaḥ; 'knowledge of futurity,' bhavipyajjñānaṃ; 'ignorant of the future,' aśvastanavid m. f. n.

fuzzball FUZZBALL

, s. reṇupūrito gomayachatraprabhedaḥ bahupāṃśugarbhaṃ viḍjachatraṃ.

fy FY

, exclam. dhik apaihi apehi śāntaṃ um aye are kit.

G. gabardine GABARDINE

, s. sthūlaśāṭakaḥ sthūlaśāṭī grābhyajanabhṛtaṃ śithilottarīyaṃ.

to gabble To GABBLE

, v. n. jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), upajalp pralap (c. 1. -lapati -pituṃ), anarthakavākyam udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), anarthakaśabdaṃ kṛ vṛthāśavṭaṃ kṛ.

gabble GABBLE

, s. jalpaḥ -lpanā -lpitaṃ prajalpaḥ pralāpaḥ nirarthakaśabdaḥ cītkāraḥ.

gabbler GABBLER

, s. jalpakaḥ jalpākaḥ upajalpī m. (n) anarthakaśabdakārī m. (n).

gabel GABEL

, s. śulkaḥ -lkaṃ karaḥ rājagrāhyabhāgaḥ rājadeyo bhāgaḥ rājasvaṃ.

gabion GABION

, s. yuddhe śatruprakṣiptagolanivārako mṛttikāgarbhaḥ karaṇḍaviśeṣaḥ.

gable GABLE

, GABLE-END, s. gṛhaśṛṅgaṃ prāsādaśṛṅgaṃ gṛhaśikharaṃ vaḍabhiḥ f.

gad GAD

, s. (Head of a spear or arrow) śūlāgraṃ vāṇāgraṃ.

--(Wedge of steel or iron) tīkṣṇāyasakīlaḥ lohakīlaḥ.

to gad about To GAD ABOUT

, v. n. aṭ (c. 1. aṭati -ṭituṃ), paryyaṭ bhram (c. 1. bhramati, c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), paribhram aṭ in freq. (aṭāṭyate) itastato vicar (c. 1. -carati -rituṃ).

gadder GADDER

, s. aṭanakārī m. (n) paryyaṭanakṛt bhramaṇakārī m., avanicaraḥ.

gadding about GADDING ABOUT

, s. aṭanaṃ paryyaṭanaṃ bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ vrajyā viharaṇaṃ.

gadfly GADFLY

, s. daṃśaḥ -śī daṃśakaḥ vanamakṣikā araṇyamakṣikā gomakṣikā nīlāṅguḥ m., pāṃśuraḥ.

gaff GAFF

, s. (Light spear used by fishermen) laghuśūlaḥ dhīvarī.

--(For extending sails) naukāvasanaprasāraṇārthaṃ yaṣṭhiḥ m. f.

[Page 299a]
gaffer GAFFER

, s. sādhujanaḥ āryyakaḥ āryyamāṇavakaḥ tapasvī m. (n),

to gag To GAG

, v. a. mukhaṃ bandh (c. 9. vadhnāti bandhuṃ) or pratibandh or rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhaṃ) or nirudh or pratirudh or pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

gag GAG

, s. mukharodhanaṃ mukhavandhanī mukhaprativandhakaṃ mukhapidhānaṃ.

gage GAGE

, s. (Pledge) paṇaḥ paripaṇanaṃ pratipāṇaṃ ādhiḥ m., bandhakaḥ.

--(Challenge) āhvānaṃ.

--(Measure) parimāṇaṃ parimāṇavidhiḥ m., parimāṇarītiḥ f., pramāṇaṃ mānaṃ.

--(Instrument for measuring) māpanayantraṃ parimāpanayantraṃ; 'rain-gage,' vṛṣṭimāpanayantraṃ.

to gage To GAGE

, v. a. (Pledge) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paṇaṃ kṛ pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), aṅgīkṛ.

--(Bind by pledge) paṇena bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

--(Measure). See GUAGE.

to gaggle To GAGGLE

, v. n. haṃsanādaṃ kṛ haṃsavat kūj (c. 1. kūjati -jituṃ).

gaggling GAGGLING

, s. haṃsanādaḥ haṃsarutaṃ haṃsakūjanaṃ kajanaṃ.

gaiety GAIETY

, s. See GAYETY.

gaily GAILY

, adv. (Joyfully) saharṣaṃ sānandaṃ hṛṣṭamanasā praphullamanasā prasannacetasā pramodena.

--(Splendidly) atiśobhanaṃ śobhanaṃ saśobhaṃ; 'gaily dressed,' śobhanaveśī -śinī -śi (n) ujjvalaveśadhārī -riṇī -ri (n).

gain GAIN

, s. lābhaḥ labdhiḥ f., prāptiḥ f., phalaṃ arjjanaṃ upārjjanaṃ labhyaṃ labhyāṃśaḥ pratipattiḥ f., āyaḥ phalodayaḥ arthaḥ utpannaṃ paṇyaphalatvaṃ yogakṣemaḥ vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., prayogaḥ.

to gain To GAIN

, v. a. (Obtain, acquire) arj (c. 10. arjayati -yituṃ), upārj; labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh āp (c. 5. āpnoti āptuṃ), prāṣ samprāp avāp samāp; āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), gam pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), āpad āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), samāviś aś (c. 5. aśnute aśituṃ), samaś upāś vid (c. 6. vindati vettuṃ vedituṃ), abhivid prativid i (c. 2. eti -tuṃ), svīkṛ.

--(Gain by conquest) nirji (c. 1. -jagrati -jetuṃ).

--(Gain over) anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), prasādh (c. 10. -sādhayati -yituṃ); 'to one's own party,' ātmapakṣīkṛ.

--(Gain ground) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), prabhū.

to gain To GAIN

, v. n. (Have advantage) lābhaṃ kṛ phalaṃ kṛ.

--(Grow rich, prosper) samṛddhībhū samṛdh (c. 5. -ṛdhnoti -ardhituṃ), vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ).

--(Advance on, encroach) krame krame prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ) or pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

--(Prevail against) atiric in pass. (-ricyate) abhibhū prabhū ji (c. 1. jayati jetuṃ).

gainable GAINABLE

, a. prāpyaḥ -pyā -pyaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ āsādanīyaḥ -yā -yaṃ.

gained GAINED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ avāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ arjjitaḥ -tā -taṃ upārjjitaḥ -tā -ḍaṃ māsāditaḥ -tā -taṃ samāsāditaḥ -tā -taṃ adhigataḥ -tā -taṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ upāttaḥ -ttā -ttaṃ kalitaḥ -tā -taṃ; 'gained with difficulty,' kṛcchrāptaḥ -ptā -ptaṃ.

gainer GAINER

, s. arjayitā m. (tṛ) arjakaḥ upārjakaḥ prāpakaḥ phalaprāpakaḥ labdhā (bdhṛ).

gainful GAINFUL

, a. phalī -linī -li (n) phaladaḥ -dā -daṃ saphalaḥ -lā -laṃ arthakaraḥ -rī -raṃ arthadaḥ -dā -daṃ lābhajanakaḥ -kā -kaṃ prāptijanakaḥ -kā -kaṃ.

gainfully GAINFULLY

, adv. saphalaṃ salābhaṃ sārthaṃ lābhena phalodayena.

gainfulness GAINFULNESS

, s. saphalatā salābhatā sārthatvaṃ lābhaḥ labdhiḥ f., prāptiḥ f.

gainly GAINLY

, adv. dakṣaṃ sadākṣyaṃ yuktyā sapāṭavaṃ caturaṃ paryyāptaṃ.

to gainsay To GAINSAY

, v. a. viparītaṃ vad (c. 1. vadati -te -dituṃ), vivad apavad pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), adharīkṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

gainsayed GAINSAYED

, p. p. pratyākhyātaḥ -tā -taṃ apahnutaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

[Page 299b]
gainsayer GAINSAYER

, s. viparītavādī m. (n) pratyākhyātā m. (tṛ) apavādakaḥ vivādī m. (n) prativādī m., virodhī m. (n) vighnakārī m. (n).

gairish GAIRISH

, a. atiśobhanaḥ -nā -naṃ ekāntaśobhanaḥ -nā -naṃ śobhāmātrasevī -vinī -vi (n) alaṅkariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu dāmbhikaḥ -kī -kaṃ rūpādhmātaḥ -tā -taṃ.

gairishly GAIRISHLY

, adv. atiśobhanaṃ ekāntaśobhāpūrvvaṃ rūpādhmātavat sadambhaṃ dāmbhikavata.

gairishness GAIRISHNESS

, s. atiśobhā ekāntaśobhā dambhaḥ dāmbhikatvaṃ rūpādhmātatvaṃ.

gait GAIT

, s. gatiḥ f., gamanaṃ gataṃ cāraḥ caraṇaṃ calanaṃ saraṇaṃ vrajanaṃ ayanaṃ; 'graceful in gait,' sugaḥ -gā -gaṃ -gāmī -minī -mi (n) śubhagaḥ -gā -gaṃ haṃsagāmī &c., cāracaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

gaiter GAITER

, s. sthūlavastramayaṃ jaṅghātrāṇaṃ or jaṅghārakṣaṇaṃ jaṅghottarīyaṃ.

gala GALA

, s. utsavaḥ -vadinaṃ mahotsavaḥ parvva n. (n) parvvāhaḥ uddharṣaḥ.

galactophagist GALACTOPHAGIST

, s. kṣīrapaḥ -pāyī m. (n) dugdhayaḥ payasyaḥ kṣīrādaḥ kṣīrāśī m. (n).

galaxy GALAXY

, s. (Milky way) mandākinī ākāśagaṅgā svargaṅgā nāgavīthī haritālī.

--(Assemblage of splendid objects) śobhanavastumaṇḍalaṃ suprabhavastusamūhaḥ.

gale GALE

, s. pravalavāyuḥ m., pracaṇḍavāyuḥ m., ativātaḥ vātyā vātyāvegaḥ caṇḍavātaḥ vātālī vātarūpaḥ vātagulmaḥ jhañjhāvātaḥ jhañjhā pavanaḥ pavanāghātaḥ javānilaḥ dhrājiḥ f., vrājiḥ f., karīpaṅkaṣā phaḥ; 'tossed by gales,' pavanakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ pavanavegakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

galiot GALIOT

, s. śīghragāmī laghunaukāviśeṣaḥ.

gall GALL

, s. (Bitter fluid, bile) pittaṃ tiktapittaṃ māyuḥ m.

--(Rancour) viṣaṃ viṣahṛdayatvaṃ kālakūṭaṃ daṃśaḥ duṣṭabhāvaḥ durbuddhiḥ f., drohaḥ dvepaḥ kaṭutā tīkṣṇatā tigmatā ugratvaṃ aruntudatvaṃ kaṭhoratā krodhaḥ.

--(Ex-crescence on a tree) vṛkṣaphenaḥ -nakaḥ.

gall-bladder GALL-BLADDER

, s. pittāghāraḥ tiktapittādhāraḥ tiktapittāśayaḥ

gall-stone GALL-STONE

, s. pittāśayajā śarkarā.

to gall To GALL

, v. a. (Excoriate by friction) gharṣaṇena carmmakṣataṃ kṛ or tvakchedaṃ kṛ or tvagullekhanaṃ kṛ carmma ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ) or kṛṣ (c. 10. karpayati -yituṃ).

--(Vex, harass) tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), paritap santap pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ āpīḍ kliś (c. 9. kliśnāti kleṣṭuṃ), vādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), ard (c. 10. ardayati -yituṃ), samard marmmapīḍāṃ kṛ aruntudaḥ -dā -daṃ bhū.

to gall To GALL

, v. n. (Vex one's self) ātmānaṃ tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), or pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or vādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), paritapa in pass. (-tapyate).

gallant GALLANT

, a. (Brave, heroic) vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ śūraḥ -rā -raṃ parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikramī -miṇī -mi (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ māhātmikaḥ -kī -kaṃ udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

--(Courteous, inclined to courtship) sabhyaḥ -bhyā bhyaṃ sabhyaśīlaḥ -lā -laṃ suśīlaḥ -lā -laṃ stryupāsanaśīlaḥ -lā -laṃ stryupacāraśīlaḥ -lā -laṃ sujanaḥ -nā -naṃ premaśīlaḥ -lā -laṃ.

gallant GALLANT

, s. (Courtly man) sabhyajanaḥ sujanaḥ.

--(One attentive to ladies) stryupāsakaḥ stryupacārakaḥ -cāraparaḥ.

--(Lover) praṇayī m. (n) kāmijanaḥ kāmī m. (n) kāmukaḥ nāyakaḥ ramakaḥ.

--(Paramour) jāraḥ ramaṇaḥ upapatiḥ m., pāpapatiḥ m., viṭaḥ ceṭakaḥ.

gallantly GALLANTLY

, adv. (Bravely) savīryyaṃ mahāvīryyeṇa mahāvīravat śuravat samahāśauryyaṃ saparākramaṃ savikramaṃ udāravat prasabhaṃ.

--(Like one in-clined to courtship) stryupāsakavat stryupacārakavat ramaṇavat.

gallantry GALLANTRY

, s. (Bravery) vīryyaṃ mahāvīryyaṃ śauryyaṃ vīratā śūratā pauruṣaṃ vikramaḥ parākramaḥ dhāma n. (n).

--(Nobleness) udāratā audāryyaṃ māhātmyaṃ.

--(Courtliness, attention to ladies) sabhyatā suśīlatā sujanatā stryupāsanaṃ stryupacāraḥ.

galled GALLED

, p. p. (Having the skin torn by friction) kṣatacarmmā -rmmā -rmma (n) gharṣitacarmmā &c., chinnatvak m. f. n.

--(Harassed) santāpitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ vādhitaḥ -tā -taṃ.

galleon GALLEON

, s. suvarṇarūpyasantāraṇe prayuktā vṛhatī videśīyanaukā.

gallery GALLERY

, s. (Covered way) channapathaḥ channamārgaḥ.

--(In a building) harmye or mahābhavane itastato bhramaṇayogyaḥ pathaḥ.

--(Elevated floor fur-nished with seats) dīrghāsanayukto mañcaḥ or mañcakaḥ.

--(Covered terrace outside a house) vahirdvāraprakoṣṭhakaṃ varaṇḍaḥ niṣkāśaḥ.

galley GALLEY

, s. (Long, light boat) dīrghaparimāṇā laghunaukā madguḥ m.

--(Cook-room of a ship of war) yuddhanaukāyāḥ pākasthānaṃ.

galley-slave GALLEY-SLAVE

, s. āmṛtyor madgudaṇḍasañcāraṇa niyukto mahāpātakī m. (n).

galliard GALLIARD

, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ ullasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ.

gallicism GALLICISM

, s. phrānsīyarītyanusārī vāgvyāpāraḥ.

galligaskins GALLIGASKINS

, s. nīcabhāṣāyāṃ sthūlavastramayaṃ jaṅghottarīyaṃ or jaṅghāparidhānaṃ.

gallimatia GALLIMATIA

, s. asambaddhapralāpaḥ anarthakavākyaṃ vṛthākathā pralapitaṃ.

gallimaufry GALLIMAUFRY

, s. sannipātaḥ sānnipātikaṃ prakīrṇakaṃ saṅkīrṇakaṃ.

gallinaceous GALLINACEOUS

, a. gṛhyakukkuṭasambandhī -ndhinī -ndhi (n) or -vācakaḥ -kā -kaṃ; 'a gallinaceous fowl,' kukkuṭaḥ -ṭī kṛkavākuḥ m., tāmracūḍaḥ caraṇāyudhaḥ.

galling GALLING

, s. gharṣaṇena carmmakṣatiḥ f., or tvakparikṣatiḥ f., carmmadāraṇaṃ carmmanirgharṣaṇaṃ.

gallinule GALLINULE

, s. kālakaṇṭaḥ -ṇṭhakaḥ nīlakaṇṭaḥ dātyūhaḥ ātyūhaḥ natyūhaḥ jalaraṅkuḥ pītamuṇḍaḥ mañjulaḥ māsajñaḥ ḍāhukaḥ khegamanaḥ huḍukkaḥ mādakaḥ.

gallipot GALLIPOT

, s. bhepajavikretṛbhiḥ prayuktaṃ mṛṇmayam auṣadhapātraṃ calukaḥ culukaḥ.

gall-nut GALL-NUT

, s. masījalakaraṇe prayuktaḥ phalākāro vṛkṣaphenaḥ.

gallon GALLON

, s. dravadravyāṇāṃ parimāṇaviśeṣaḥ arddhaprasthaḥ.

galloon GALLOON

, s. svarṇarūpyasūtramayas tāntavālaṅkāraviśepaḥ.

to gallop To GALLOP

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), āvalg dhor (c. 1. dhorati -rituṃ), dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ), pulāyitaṃ kṛ plutagatyā or valgitena cal (c. 1. calati -lituṃ).

gallop GALLOP

, s. valgitaṃ pulāyitaṃ pulā plutaḥ -taṃ plavaḥ -vanaṃ viplāvaḥ vikrāntiḥ f., taraṅgaḥ dhoraṇaṃ dhoritaṃ -takaṃ dhauritakaṃ.

gallopade GALLOPADE

, s. drutanṛtyaviśepo yatra narttakāḥ plutagatyā calanti.

galloper GALLOPER

, s. plavagaḥ -gatiḥ m., plavakaḥ valgitakārī m. (n) pulāyitakṛt.

to gallow To GALLOW

, v. a. tras in caus. (trāsayati -yituṃ) bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ).

galloway GALLOWAY

, s. madhyamaparimāṇo na vṛhan na kṣudras turaṅgabhedaḥ.

gallows GALLOWS

, s. udbandhanakāṣṭhaṃ udbandhanavṛkṣaḥ vadhasthānaṃ dhātasthānaṃ.

galoche GALOCHE

, CALOSHE, s. kāṣṭhapādukā uttarapādukā upapādukā.

galvanic GALVANIC

, a. vakṣyamāṇavaidyutaśaktisambandhī -ndhinī -ndhi (n).

galvanism GALVANISM

, s. galvāṇināmnā videśīyavidupā parikalpitā vidyutīyaśaktiḥ or vaidyutaśaktiḥ or ākarpakaśaktiḥ vidyudvidyāṅgaṃ.

galvanist GALVANIST

, s. pūrvvoktavidyudvidyāśākhātattvajñaḥ.

to galvanize To GALVANIZE

, v. a. pūrvvoktavidyutīṣaśaktyā ākṛp (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

galvanized GALVANIZED

, p. p. pūrvvoktavaidyutaśaktyupahataḥ -tā -taṃ.

to gamble To GAMBLE

, v. a. (With dice, &c.) akṣaiḥ or akṣān div (c. 4. dīvyati -te devituṃ) or pradiv or pratidiv akṣaiḥ krīd (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), akṣādikrīḍāṃ kṛ dyūtakrīḍāṃ kṛ akṣadyūtaṃ kṛ.

gambler GAMBLER

, s. dyatakaraḥ -kāraḥ akṣadyūtaḥ akṣadyūḥ m., akṣadevī m. (n), akṣadhūrttaḥ dhūrttaḥ kitavaḥ dyūtakrīḍakaḥ ākṣikaḥ. See GAMESTER.

gambling GAMBLING

, s. akṣadyūtaṃ dyūtaṃ dyūtakrīḍā akṣādikrīḍā devanaṃ akṣavatī dyūtasevā kaitavaṃ glahaḥ paṇaḥ durodaraṃ.

gamboge GAMBOGE

, s. pītavarṇaḥ pūrvvadeśīyavṛkṣaniryāsaḥ.

to gambol To GAMBOL

, v. n. (Frolic) krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), vikrīḍ parikrīḍ div (c. 4. dīvyati -te devituṃ), cittapraharṣād itastataḥ plu (c. 1. plavate plotuṃ) or nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), khelā (nom. khelāyati -yituṃ), kumāra (nom. kumārayati -yituṃ).

gambol GAMBOL

, s. krīḍā -ḍanaṃ devanaṃ khelā keliḥ m. f., līlā nṛtyaṃ lāsyaṃ.

gamboling GAMBOLING

, part. krīḍan -ḍantī -ḍat (t) krīḍamānaḥ -nā -naṃ dīvyan vyatī -vyat (t).

game GAME

, s. (Sport) krīḍā khelā keliḥ m. f., līlā narmma n. (n) parīhāsaḥ kūrddanaṃ bilāsaḥ.

--(Game of play) rāsaḥ rāserasaḥ.

--(Wild animals) jāṅgalaṃ jaṅgalapakṣyādi vanyapaśvādi āraṇyapaśupa-kṣyādi.

--(The chase) mṛgavyaṃ mṛgayā.

--(Scheme) saṅkalpaḥ niścitaṃ vyavasitaṃ vyavasāyaḥ kalpanā.

to game To GAME

, v. n. krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), div (c. 4. dīvyati -te devituṃ).

--(With dice, &c.) akṣaiḥ krīḍ or div dyūtakrīḍāṃ kṛ.

game-cock GAME-COCK

, s. caraṇāyudhaḥ nakhāyudhaḥ yuddhe śikṣitaḥ kṛkavākuḥ.

gamekeeper GAMEKEEPER

, s. vanyapakṣirakṣakaḥ jāṅgalapakṣipratipālakaḥ vanyajantupoṣakaḥ.

game-leg GAME-LEG

, s. khañjajaṅghā paṅgujaṅghā gativikalaḥ pādaḥ paṅgupādaḥ.

gamesome GAMESOME

, a. krīḍāparaḥ -rā -raṃ krīḍāvān -vatī -vat (t) līlāvān &c., khelāparaḥ -rā -raṃ vilāsī -sinī -si (n) kelikaḥ -kā -kaṃ.

gamesomeness GAMESOMENESS

, s. krīḍāparatvaṃ khelāparatvaṃ savilāsatā līlāvattvaṃ ullasatā.

gamester GAMESTER

, s. dyūtakaraḥ -kāraḥ dyūtakṛt m., akṣadevī m. (n) akṣadyūtaḥ akṣadyūḥ m., akṣadhūrttaḥ dyūtavṛttiḥ m., dyūtasevī m. (n) dyūtaprasaktaḥ akṣakrīḍakaḥ dhūrttaḥ kitavaḥ akṣādisevī m., durodaraḥ kṛṣṇakohalaḥ.

gaming GAMING

, s. akṣadyūtaṃ dyūtaṃ -taḥ dyūtakarmma n. (n) dyūtakrīḍā dyūtasevā akṣādi-krīḍā akṣavatī devanaṃ kaitavaṃ glahaḥ paṇaḥ durodaraṃ.

gaming-house GAMING-HOUSE

, s. dyūtasabhā dyūtasthānaṃ dyūtaśālā dyūtagṛhaṃ; 'keeper of one,' dyūtasabhādhikārī m. (n) sabhikaḥ dyūtādhikārī m., dyūtakāraḥ -rakaḥ dyūtavṛttiḥ m.

gammon GAMMON

, s. (Dried hog's flesh) vallūraṃ śūkarasya śuṣkamāṃsaṃ or vāsi-tamāṃsaṃ.

--(Game) carmmapaṭṭikākrīḍā śārikrīḍā.

--(Imposition, hoax) chalaṃ vañcanaṃ kapaṭaḥ dambhaḥ.

to gammon To GAMMON

, v. a. śūkaramāṃsaṃ śuṣkīkṛ or lavaṇīkṛ vallūraṃ kṛ.

--(Hoax) pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vañc (c. 10. vañcayati -yituṃ).

gamut GAMUT

, s. (Musical scale) grāmaḥ. The seven musical notes of the Hindū gamut are called nipādaḥ ṛṣabhaḥ gāndhāraḥ paḍjaḥ madhyamaḥ dhaivataḥ pañcamaḥ.

gander GANDER

, s. varaṭaḥ haṃsaḥ rājahaṃsaḥ kalahaṃsaḥ cakraḥ cakravākaḥ cakrāṅgaḥ.

gandharba GANDHARBA

, s. (A celestial musician. These are demigods who inhabit heaven, and form the orchestra at the banquets of the gods) gandharbbaḥ hāhāḥ (s) huhuḥ m., huhūḥ m., hahāḥ m.

ganesha GANESHA

, s. (Son of Siva and Pārvatī, the god of wisdom, and remover of difficulties and obstacles, addressed at the commencement of all undertakings, and at the opening of all compositions. He is called 'Ganesha,' as presiding over the troop of deities attendant on Siva) gaṇeśaḥ gaṇanāthaḥ gaṇādhipaḥ gaṇanāyakaḥ gaṇapatiḥ m., gaṇāgraṇīḥ m. gaṇaḥ hemāṅgaḥ herambaḥ hastimallaḥ,

--(As remover of obstacles) vighneśaḥ vighnarājaḥ vighnanāśakaḥ -śanaḥ vighnavināyakaḥ vināyakaḥ vighnahārī m. (n).

--(Elephant-faced) gajānanaḥ gajavadanaḥ gajāsyaḥ.

--(Elephant-toothed) gajadantaḥ.

--(One-toothed) ekadantaḥ.

--(Big-bellied) lambodaraḥ.

--(Two-bodied) dvidehaḥ.

--(Having two mothers) dvaimāturaḥ.

gang GANG

, s. (Company of persons) gaṇaḥ janasamūhaḥ janasaṃsargaḥ jananivahaḥ saṅghaḥ saṅgaḥ; 'of thieves,' cauragaṇaḥ.

gang-board GANG-BOARD

, s. naukārohaṇāvarohaṇārthaṃ dīrghakāṣṭhaphalakaṃ.

gang-days GANG-DAYS

, s. bhramaṇadivasāḥ m. pl., parikramadivasāḥ paryyaṭanakālaḥ.

ganges GANGES

, s. (The River) gaṅgā gaṅgākā gaṅgikā. The name Gangā is derived from the root gam, 'to go,' i. e. 'that which goes or flows on the earth,' whence also the name bhavāyanā, 'going in the world.' (Daughter of Jahnu. The Ganges in its course from heaven disturbed the devotions of this saint, upon which he drank up its waters, but released them again at the intercession of the sage Bhagīratha. Hence the following names) jāhnavī jahnutanayā jahnusutā bhāgīrathī (Crest of Siva. The Ganges, in its descent from heaven, alighted on the head of Siva, where it wandered for a time in the tresses of his hair) haraśekharā. (River of heaven) svarṇadī suranadī suranimnagā svarāpagā svargagaṅgā svarvāpī khāpagā siddhāpagā.

--(Flowing in heaven, earth, and hell) tripathagā trisrotāḥ f. (s).

--(Flowing from the foot of Vishnu) viṣṇupadī.

--(Mother of Bhīṣma) bhīṣmasūḥ f.

--(The very auspicious one) mahābhadrā.

ganglion GANGLION

, s. snāyusphoṭaḥ -ṭakaḥ śirāsphoṭakaḥ nāḍīvisphoṭaḥ.

gangrene GANGRENE

, s. kothaḥ pūtimāṃsaṃ vidradhiḥ m., kṣataṃ nālīvraṇaḥ māṃsapākaḥ raktavidradhiḥ m., māṃsapūtiḥ śarīrasya parabhāge svasthe sati ekabhāgasya pūtībhāvaḥ.

to gangrene To GANGRENE

, v. n. māṃsaikadeśe pūtībhū pūtamāṃsībhū kothībhū.

gangrenous GANGRENOUS

, a. kothavān -vatī -vat (t) kothīyaḥ -yā -yaṃ pūtimāṃsavān &c.

gangway GANGWAY

, s. naukāyāṃ gamanāgamanapathaḥ or ārohaṇāvarohaṇapathaḥ.

gantlet GANTLET

, GANTLOPE, s. senāyāṃ daṇḍārhasya daṇḍaviśeṣaḥ; 'to run the gantlet,' mahāpātakivat sainyānāṃ yaṣṭipāṇīnāṃ dvipaṃktimadhye dhāv (c. 1. dhāvati -te -vituṃ) yāvad ekaikena yaṣṭyāghātaḥ kriyate.

gaol GAOL

, s. kārā kārāgāraṃ kārāveśma n. (n) bandhanāgāraṃ bandhanālayaḥ bandhanaguhaṃ bandhanasthānaṃ guptiḥ f.

to gaol To GAOL

, v. a. kārāyāṃ bandh (c. 9. baghnāti bandhuṃ) or nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

gaol-delivery GAOL-DELIVERY

, s. kārāśuddhiḥ f., kārāgāraśodhanaṃ bandhanāgāraviśodhanaṃ.

gaoler GAOLER

, s. kārāgārādhyakṣaḥ kārārakṣakaḥ bandhanālayarakṣakaḥ.

gap GAP

, s. (In a wall) sandhiḥ m., gṛharandhraṃ suruṅgā kuḍyacchedaḥ.

--(Breach, chasm) bhaṅgaḥ bhedaḥ chedaḥ randhraṃ chidraṃ vivaraṃ vicchedaḥ garttaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ.

to gape To GAPE

, v. n. jṛmbh (c. 1. jṛmbhate -mbhituṃ), vijṛmbh prajṛmbh jabh or jambh (c. 1. jabhate jambhate -mbhituṃ), mukhaṃ vyādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ) or vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) jṛmbhaṃ kṛ glai (c. 1. glāyati glātuṃ).

--(Open in fissures) sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), vidal (c. 1. -dalati -lituṃ), vidṝ in pass. (-dīryyate).

gaper GAPER

, s. jṛmbhī m. (n) jṛmbhakaḥ jṛmbhaṇakārī m. (n) mukhavyādānakārī.

gaping GAPING

, GAPE, s. jṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṇaṃ -mbhikā jṛmbhitaṃ vijṛmbhitaṃ vijṛmbhaṇaṃ harmma n. (n) hāphikā upapuṣpikā.

--(Opening the mouth) mukhavyādānaṃ mukhavivṛtiḥ f.

gaping GAPING

, part. jṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṃ jṛmbhamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ jṛmbhī -mbhiṇī -mbhi (n) jṛmbhāvān -vatī -vat (t) jṛmbhitaḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ vyāttamukhaḥ -khā -khaṃ vivṛtamukhaḥ -khā -khaṃ.

gap-toothed GAP-TOOTHED

, a. viraladantī -ntinī -nti (n) vicchinnadantī &c.

garb GARB

, s. veśaḥ veṣaḥ vāsaḥ n. (s) paridhānaṃ paricchadaḥ ambaraṃ vastraṃ vasanaṃ ācchādanaṃ sajjā prasādhanaṃ.

garbage GARBAGE

, s. ucchiṣṭaṃ ucchiṣṭānnaṃ śepānnaṃ paśor antrādi malaṃ.

to garble To GARBLE

, v. a. (Pick out the best parts of a book to serve a purpose) chalārthaṃ or vañcanārthaṃ granyasya uttamavacanāni or uttamadeśān uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or samuddhṛ or granthacūrṇiṃ kṛ granthaṃ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

--(Pervert) sācīkṛ vakrīkṛ vikṛ vikalīkṛ.

garbled GARBLED

, p. p. sācīkṛtaḥ -tā -taṃ chalena vikalīkṛtaḥ -tā -taṃ or khaṇḍitaḥ -tā -taṃ.

garboil GARBOIL

, s. kolāhalaḥ tumulaṃ halahalāśabdaḥ hāhākāraḥ.

garden GARDEN

, s. udyānaṃ ārāmaḥ upavanaṃ puṣpavāṭī -ṭikā puṣpavanaṃ vāṭikā vṛkṣavāṭikā kusumākaraḥ velaṃ tevanaṃ puṣpaphalopacayahetur bhūbhāgaḥ; 'pleasure-garden,' krīḍārthā bhūmiḥ krīḍāvāṭikā krīḍāvanaṃ; 'garden near a house,' gṛhavāṭikā gṛhārāmaḥ; 'kitchen-garden,' śākaśākaṭaṃ śākaśākinaṃ śākavāṭikā.

to garden To GARDEN

, v. n. udyānaṃ kṛ puṣpaphalotpattiyogyaṃ bhamibhāgaṃ kṛṣ (c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ), udyānakarṣaṇaṃ kṛ.

gardener GARDENER

, s. udyānapālaḥ -lakaḥ udyānarakṣakaḥ udyānasevakaḥ mālikaḥ mālī m. (n).

gardening GARDENING

, s. udyānakaraṇaṃ udyānakarṣaṇaṃ udyānasevanaṃ puṣpaphalotpatti karmma n. (n).

garden-plot GARDEN-PLOT

, s. puṣpaphalotpattiyogyo bhūmibhāgaḥ puṣpasthalaṃ sthalaṃ -lā.

garden-stuff GARDEN-STUFF

, s. udyānajaṃ udyānodbhid m. f. n., udyānajaṃ śākādi.

garden-wall GARDEN-WALL

. s. udyānaparisaraḥ vāṭikāparisaraḥ udyānaprākāraḥ.

gargarism GARGARISM

, s. ācāmyaṃ ācamanīyaṃ kavalaḥ mukhamārjanajalaṃ.

to gargarize To GARGARIZE

, v. a. ācam (c. 1. -cāmati -camituṃ), jalam upaspṛś (c. 6. -spṛśati -spraṣṭuṃ).

gargle GARGLE

, s. ācāmyaṃ ācamanīyaṃ kavalaḥ mukhadhāvanārthaṃ jalādi.

to gargle To GARGLE

, v. a. jalam ācam (c. 1. -cāmati -camituṃ) or upaspṛś (c. 6. -spṛśati -spraṣṭuṃ), ācamanaṃ kṛ upasparśaṃ kṛ jalopasparśaṃ kṛ jalādinā mukhaṃ mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ).

gargled GARGLED

, p. p. ācāntaḥ -ntā -ntaṃ upaspṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ

garish GARISH

, a. See GAIRISH.

garland GARLAND

, s. mālā mālyaṃ srak f. (j) dāma n. (n) hāraḥ āvaliḥ -lī f., prālambaḥ -mbikā; 'of flowers,' kusumamālā puṣpāvalī kusumastavakaḥ kusumāvataṃsakaṃ; 'of pearls,' muktāvalī devacchandaḥ śatayaṣṭikaḥ 'other kinds of garlands,' gutsaḥ gutsārddhaḥ gostanaḥ.

to garland To GARLAND

, v. a. mālayā or srajā alaṅkṛ mālāyuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

garlanded GARLANDED

, p. p. mālī -linī -li (n) sragvī -gvinī -gvi (n) sragdharaḥ -rā -raṃ.

garlic GARLIC

, s. laśunaṃ raśunaṃ laśūnaṃ lasunaḥ rasunaḥ rasonaḥ -nakaḥ gṛñjanaḥ mahauṣadhaṃ mahākandaḥ ariṣṭaḥ sonahaḥ ugragandhaḥ dīrdhapatraḥ granthimūlaṃ śrīmastakaḥ mukhadūṣaṇaḥ rāhūcchiṣṭaḥ taritā.

garlic-eater GARLIC-EATER

, s. laśunāśī m. (n) laśunabhojī m. (n) laśunādaḥ.

garlicky GARLICKY

, a. laśunīyaḥ -yā -yaṃ raśunīyaḥ -yā -yaṃ.

garment GARMENT

, s. vastraṃ veśaḥ veṣaḥ vāsam n., vasanaṃ paridhānaṃ paricchadaḥ ambaraṃ ācchādanaṃ pracchādanaṃ prasādhanaṃ saṃvyānaṃ pravāraḥ śarmmaraḥ; 'under- garment,' antarīyaṃ antarvāsas adhovasanaṃ; 'upper,' uttarīyaṃ prāvāraḥ.

garner GARNER

, s. kuśūlaḥ dhānyāgāraṃ annakoṣṭhaḥ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ bhāṇḍāgāraṃ vrīhyagāraṃ kaṇḍolaḥ -lakaḥ kāṇḍālaḥ piṭaḥ kṛdaraḥ.

to garner To GARNER

, v. a. kuśūle niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

garnered GARNERED

, p. p. kuśūlabhūtaḥ -tā -taṃ koṣṭhabhūtaḥ -tā -taṃ kuśūlīkṛtaḥ -tā -taṃ.

garnet GARNET

, s. raktavaṇī maṇiviśeṣaḥ padmarāgaviśeṣaḥ sarpamaṇiḥ m. f.

to garnish To GARNISH

, v. a. śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ), upaśubh bhūṣ (c. 10 bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ alaṅkṛ samalaṅkṛ pariṣkṛ rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ).

garnish GARNISH

, s. alaṅkāraḥ alaṅkriyā śobhā -bhanaṃ bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ ābharaṇaṃ. sajjā prasādhanaṃ. See GARNISHMENT.

garnished GARNISHED

, p. p. śobhitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ bhūṣitaḥ -tā -taṃ vibhūpitaḥ -tā -taṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ prasādhitaḥ -tā -taṃ kṛtaśobhaḥ -bhā -bhaṃ.

garnishment GARNISHMENT

, GARNITURE, s. sajjā upakaraṇāni n. pl., śobhārtham anubandhāḥ m. pl.

garret GARRET

, s. uparisthaḥ koṣṭhaḥ kṣomaḥ -maṃ kṣaumaḥ -maṃ aṭṭaḥ aṭṭālaḥ kūṭāgāraṃ candraśālā -likā cūlā.

garrison GARRISON

, s. durganivāsinaḥ sainyāḥ m. pl., durgasthāḥ sainyāḥ durgasthasainyaṃ durgasainyaṃ durgabalaṃ durgarakṣiṇaḥ m. pl., durgarakṣakāḥ m. pl., rakṣiṇaḥ m. pl., rakṣakāḥ m. pl., rakṣivargaḥ.

to garrison To GARRISON

, v. a. nagararakṣārthaṃ durge sainyān or rakṣakān niviś in caus. (-veśayati -yituṃ) nagararakṣaṇe sainyagulmaṃ niyuj (c. 7. yunakti -yoktuṃ).

garrisoned GARRISONED

, p. p. rakṣakayuktaḥ -ktā -ktaṃ rakṣārthaṃ sainyayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

garrulity GARRULITY

, s. vāvadūkatā vācālatā bahuvāditvaṃ bahubhāṣitā atiśayoktiḥ f. jalpakatā jalpākatvaṃ vāgmitvaṃ atibhāṣaṇaṃ atyālāpaḥ ativādaḥ.

garrulous GARRULOUS

, a. vāvadūkaḥ -kā -kaṃ vācālaḥ -lā -laṃ bahubhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) bahuvādī -dinī -di (n) jalpakaḥ -kā -kaṃ jalpākaḥ -kā -kaṃ vāgmī -gminī -gmi (n) gadayitnuḥ -tnuḥ -tnu mukharaḥ -rā -raṃ vaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ).

garter GARTER

, s. jaṅghābandhanī pādabandhanī jaṅghābandhaḥ jaṅghāvastrarakṣaṇī.

garuda GARUDA

, s. (The bird on which the god Vishnu is carried, represented as being something between a man and a bird, and considered as the lord of the feathered tribe. He is the son of Kasyapa by Vinatā, and younger brother of Aruna) garuḍaḥ garutmān m. (-tmat) tārkṣyaḥ khageśvaraḥ suparṇaḥ viṣṇurathaḥ vainateyaḥ vinatāsūnuḥ m., nāgāntakaḥ pannagāśanaḥ bhujagadāraṇaḥ sitānanaḥ dakṣāyyaḥ. The son of Garuda is called sampātiḥ -tikaḥ.

gas GAS

, s. vāyuḥ m., vāppaḥ vātaḥ dhūmaḥ dhūmikā aṅgārajo vāyuḥ m.

gash GASH

, s. dīrghachedaḥ gambhīrachedaḥ dīrghakṣataṃ gambhīrakṣataṃ dīrghagambhīras tvagbhedaḥ or tvakchedaḥ.

to gash To GASH

, v. a. dīrghachedaṃ kṛ gambhīrachedaṃ kṛ dīrghagambhīraṃ tvagbhedaṃ kṛ.

gasometer GASOMETER

, s. vāyumāpanayantraṃ aṅgārajavāyunirmmāṇasthānaṃ.

to gasp To GASP

, v. n. mukhaṃ vyādāya kṛcchreṇa śvāsapraśvāsaṃ kṛ kṛcchreṇa śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ) or prāṇ (c. 2. prāṇiti -tuṃ), duḥśvāsaṃ kṛ prāṇakṛcchropahataḥ -tā -taṃ bhū.

gasp GASP

, s. duḥśvāsaḥ śvāsaḥ śvasitaṃ duḥśvasitaṃ ucchvāsaḥ ucchvasitaṃ prāṇaḥ.

gasping GASPING

, part. ucchvasan -santī -satī -sat (t) kṛcchreṇa śvasan &c., ucchvasitaḥ -tā -taṃ kāśaśvāsaḥ -sā -saṃ duḥśvāsī -sinī -si (n) śvāsakṛcchropahataḥ -tā -taṃ yaṣṭiprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

gastric GASTRIC

, a. jāṭharaḥ -rī -raṃ audarikaḥ -kī -kaṃ udarīyaḥ -yā -yaṃ jaṭharīyaḥ -yā -yaṃ; 'gastric juice,' koṣṭhāgniḥ m., agniḥ.

[Page 302b]
gastronome GASTRONOME

, s. udaraparāyaṇaḥ udarasevī m. (n) kukṣimbhariḥ m., sarvvānnarasajñaḥ.

gastronomy GASTRONOMY

, s. sarvvānnarasavidyā paramānnarasavidyā udarasevā.

gastrotomy GASTROTOMY

, s. udarachedaḥ -danaṃ jaṭharachedaḥ -danaṃ.

gate GATE

, s. dvāraṃ dvāḥ f. (r) pratīhāraḥ pratihāraḥ araraḥ -rī -raṃ gṛhamukhaṃ dvārakaṇṭakaḥ; 'back-gate,' pakṣadvāraṃ; 'private-gate,' antardvāraṃ pracchannadvāraṃ; 'city-gate,' puradvāraṃ nagaradvāraṃ gopuraṃ; 'raised place over it,' hastinakhaḥ; 'outer-gate,' vahirdvāraṃ.

gate-post GATE-POST

, s. dvārastambhaḥ dvārasthūṇā dvāradāruḥ m.; 'its ornament,' toraṇaḥ.

gate-way GATE-WAY

, s. dvāravartma n. (n) dvārapathaḥ niḥsaraṇaṃ.

to gather To GATHER

, v. a. (Collect) ci (c. 5. cinoti cetuṃ), avaci samāci sañci āci praci samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), samupānī samādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upasaṃhṛ samūh (c. 1. ūhate -hituṃ), saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), grah sambhṛ (c. 1. -bharati, c. 3. -bibhartti -bharttuṃ), saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti, c. 1. -varati -rituṃ), ekīkṛ ekatra kṛ.

--(Gather flowers, &c.) puṣpāṇi ci or avaci or (c. 9. lunāti lavituṃ)

--(Select) uddhṛ samuddhṛ vṛ udvṛ.

--(Deduce, infer) anumā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte), ūh (c. 1. ūhate -hituṃ) apoh avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

to gather To GATHER

, v. n. (Congregate) saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam same (sam and ā with rt. i samaiti -tuṃ), ekatra mil (c. 6. milati melituṃ), sammil ekatra āgam.

--(Increase) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), upaci in pass. (-cīyate).

--(Form matter) pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), pūyaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū.

gather GATHER

, s. (Fold) vastrapuṭaḥ ūrmmiḥ m. f., ūrmmikā vyāvarttanaṃ cūṇaḥ.

gathered GATHERED

, p. p. citaḥ -tā -taṃ sañcitaḥ -tā -taṃ avacitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ lūnaḥ -nā -naṃ.

gatherer GATHERER

, s. avacāyī m. (n) sañcayī m. (n) saṅgrahītā m. (tṛ) saṅgrāhakaḥ; 'gatherer of taxes,' karagrahaḥ śulkagrāhī m. (n); 'of flowers,' puṣpāvacāyī m.

gathering GATHERING

, s. (Act of collecting) cayanaṃ sañcayanaṃ cāyaḥ avacayaḥ avacāyaḥ lāvaḥ saṅgrahaḥ -haṇaṃ ekatrakaraṇaṃ; 'of flowers,' puṣpacayaḥ kusumāvacayaḥ puṣpapracāyaḥ.

--(Crowd, assembly) samūhaḥ saṅghaḥ sañcayaḥ saṅghātaḥ samāgamaḥ samavāyaḥ samāhāraḥ sannayaḥ; 'of people,' janasamūhaḥ jananivahaḥ lokasaṅghaḥ.

--(Abscess) vidradhiḥ m., pūyasampūrṇaḥ sphoṭaḥ.

--(Gathering of clouds) ghanacayaḥ ghanaughaḥ ghanajālaṃ ghanaghanaughaḥ

gaudery GAUDERY

, s. alaṅkāraḥ citravicitrābharaṇāni n. pl., śobhākaradravyāṇi n. pl.

gaudily GAUDILY

, adv. sacitrālaṅkāraṃ śobhākaraṇārthaṃ ekāntaśobhanaṃ citravicitraṃ; 'gaudily dressed,' ujjvalaveśadhārī -riṇī -ri (n).

gaudiness GAUDINESS

, s. raktatā sarāgatvaṃ rāgaḥ raṅgaḥ citratā citravicitratā śobhā ekāntaśobhā atiśobhā varṇaḥ nānāvarṇatvaṃ karburatā vāhyadṛṣṭiḥ f.

gaudy GAUDY

, a. bahuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ citraḥ -trā -traṃ citravicitraḥ -trā -traṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ ekāntaśobhanaḥ -nā -naṃ raktaḥ -ktā -ktaṃ atirāgī -giṇī -gi (n) citrālaṅkāravān -vatī -vat (t) ujjvalaḥ -lā -laṃ.

gaudy GAUDY

, s. (A feast) utsavaḥ utsavadinaṃ parvvāhaḥ uddharṣaḥ.

to gauge To GAUGE

, v. a. pramāṇadaṇḍena bhāṇḍabharakaṃ mā (c. 2. māti -tuṃ, c. 10. māpayati -yituṃ).

gauge GAUGE

, s. (Measure) parimāṇaṃ pramāṇaṃ mānaṃ parimāṇavidhiḥ m., parimāṇarītiḥ f.

--(Instrument for measuring) māpanayantraṃ parimāpanadaṇḍaḥ pramāṇadaṇḍaḥ bhāṇḍapūrakamāpanārthaṃ yaṣṭiḥ m. See GACE.

[Page 303a]
gauger GAUGER

, s. pramāṇadaṇḍadvāreṇa bhāṇḍabharakamāpakaḥ parimāṇakarttā m. (rttṛ).

gauging GAUGING

, s. pramāṇadaṇḍena bhāṇḍabharakamāpanaṃ or bhāṇḍapūrakaparimāpaṇaṃ.

gaunt GAUNT

, a. kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ śuṣkāṅgaḥ &c., kṣutkṣāmaḥ &c.

gauntlet GAUNTLET

, s. lohanirmmitaṃ hastācchādanaṃ or hastatrāṇaṃ; 'to throw the gauntlet,' pūrvvoktahastācchādanaṃ bhūmau prakṣipya yuddhārtham āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ)

gaur GAUR

, s. (The country) gauḍaḥ; 'its inhabitants,' gauḍāḥ m. pl.

gauze GAUZE

, s. viralatantuḥ svacchavastraviśeṣaḥ viralāṃśukaṃ sūkṣmāṃśukaṃ.

gavot GAVOT

, s. gavotsaṃjñako laghunṛtyaviśeṣaḥ.

gawk GAWK

, s. mūrkhaḥ mūḍhaḥ sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., jaḍadhīḥ m.

gawky GAWKY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ dīrghasthūlaḥ -lā -laṃ dīrghadehaḥ -hā -haṃ adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ virūpaḥ -pī -paṃ.

gay GAY

, a. (Merry) ullasaḥ -sā -saṃ -sitaḥ -tā -taṃ ānandī -ndinī -ndi (n) hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ praphullaḥ -llā -llaṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ samullasitaḥ -tā -taṃ vilāsī -sinī -si (n) kelikaḥ -kā -kaṃ muditaḥ -tā -taṃ pramodī -dinī -di (n) lalitaḥ -tā -taṃ parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ hāsī -sinī -si (n).

--(Showy) nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ citravicitraḥ -trā -traṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ.

gayety GAYETY

, s. ullasatā ullāsaḥ ānandaḥ āhlādaḥ sānandatā harṣaḥ praharṣaḥ praphullatā mudā pramodaḥ cittaprasannatā prahasanaṃ.

--(Merry making) utsavaḥ mahotsavaḥ utsavakaraṇaṃ.

gayly GAYLY

, adv. sānandaṃ saharṣaṃ pramodena ullāsena prahṛṣṭavat.

--(Showily) sabahuvarṇaṃ citravicitraṃ atiśobhanaṃ; 'gayly dressed,' ujjvalaveśadhārī -riṇī -ri (n).

to gaze To GAZE

, v. a. and n. īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), prekṣ nirīkṣ vīkṣ abhivīkṣa samīkṣ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ), baddhadṛṣṭyā or sthiradṛṣṭyā or animiṣanayanābhyāṃ nirīkṣ or dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), sthiradṛṣṭiṃ kṛ dṛṣṭiṃ or lakṣaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ).

gaze GAZE

, s. sthiradṛṣṭiḥ f., baddhadṛṣṭiḥ f., animiṣadṛṣṭiḥ f., dṛṣṭiḥ f., ālokanaṃ īkṣaṇaṃ nirīkṣā vīkṣaṇaṃ vīkṣitaṃ prekṣaṇaṃ prekṣitaṃ darśanaṃ lakṣaḥ -kṣaṇaṃ; 'with fixed gaze,' baddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi animiṣanayanaḥ -nā -naṃ.

gazehound GAZEHOUND

, s. dṛṣṭimātreṇa śaśakādyanusaraṇaśīlo mṛgavyakukkuraḥ.

gazelle GAZELLE

, s. tanuśarīro hariṇabhedaḥ mṛgaḥ -gī; 'gazelle-eyed,' mṛgīdṛk m. f. n. (ś).

gazette GAZETTE

, s. vācikapatraṃ samācārapatraṃ saṃvādapatraṃ sandeśapatraṃ.

to gazette To GAZETTE

, v. a. vācikapatreṇa prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ).

gazetteer GAZETTEER

, s. amukadeśe yatkiñcid nagaragrāmamārgādi vidyate tadākāranāmādivācakaṃ pustakaṃ.

gazing GAZING

, part. sthiradṛṣṭyā prekṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or ālokayan -yantī -yat (t); 'gazing up to heaven,' nabhodṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'in various directions,' itastato dattadṛṣṭiḥ.

gazing-stock GAZING-STOCK

, s. tiraskāraviṣayaḥ avahāsabhūmiḥ f., paribhavāspadaṃ kautukaṃ.

gear GEAR

, s. upakaraṇaṃ sāmagrī -gryaṃ sajjā paricchadaḥ pāriṇāhyaṃ ābharaṇaṃ prasādhanaṃ pratikarmma n. (n); 'plough-gear,' halopakaraṇaṃ.

geese GEESE

, s. pl. haṃsāḥ m. pl. See GOOSE.

gelatin GELATIN

, s. kvathitamāṃsanirmmitaṃ ghanībhūtaṃ or śyānībhūtaṃ svacchadravyaṃ.

gelatinous GELATINOUS

, a. pūrvvoktaśyānadravyaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śyānaḥ -nā -naṃ śīnaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ avalehyaḥ -hyā -hyaṃ.

to geld To GELD

, v. a. bṛṣaṇāv utkṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vṛṣaṇadvayam utpad (c. 10. -pāṭayati -yituṃ).

[Page 303b]
gelded GELDED

, p. p. chinnavṛṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ chinnamuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ muṣkaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

gelding GELDING

, s. (Horse) avṛṣaṇo'śvaḥ chinnavṛṣaṇo vājī m. (n).

gelid GELID

, a. atiśītalaḥ -lā -laṃ atyantaśiśiraḥ -rā -raṃ; himaḥ -mā -maṃ.

gelidity GELIDITY

, GELIDNESS, s. atiśītalatā atiśaityaṃ śītatā śiśiratvaṃ.

gelly GELLY

, s. kvathitamāṃsanirmmito ghanībhūtaḥ or śyānībhūtaḥ svaccharasaḥ.

gem GEM

, s. (Precious stone) maṇiḥ m. f. -ṇī ratnaṃ cāruśilā prastaraḥ maṇiratnaṃ; 'necklace of gems,' maṇimālā maṇisaraḥ ratnāvaliḥ f.; 'its central gem,' taralaḥ; 'mine of gems,' ratnākaraḥ.

--(Bud) mukulaṃ jālakaṃ pallavaḥ -vaṃ kuṭmalaṃ.

to gem To GEM

, v. a. maṇibhiḥ or ratnair alaṅkṛ or bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ).

to gem To GEM

, v. n. (Bud) phull (c. 1. phullati -llituṃ), aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ).

to geminate To GEMINATE

, v. a. dviguṇīkṛ dviguṇa (nom. dviguṇayati -yituṃ), dvaidhīkṛ dvikaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ.

gemination GEMINATION

, s. dviguṇīkaraṇaṃ dvaiguṇyaṃ dvirāvṛttiḥ f., punaruktiḥ f.

gemini GEMINI

, s. pl. (Twins) yamau m. du., yamajau m. du.

--(Constellation) dvandvaḥ nithunaḥ jittamaḥ.

geminous GEMINOUS

, a. dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvikaḥ -kā -kaṃ dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dvividhaḥ -dhā -dhaṃ yamaḥ -mā -maṃ yamakaḥ -kā -kaṃ.

geminy GEMINY

, s. mithunaṃ dvandvaṃ yamakaṃ yamalaṃ yugaṃ yugmaṃ yugalaṃ dvayaṃ.

gemmate GEMMATE

, a. mukulitaḥ -tā -taṃ phullavān -vatī -vat (t) pallavitaḥ -tā -taṃ.

gemmed GEMMED

, p. p. ratnavān -vatī -vat (t) maṇimān -matī -mat (t) ratnamayaḥ -yī -yaṃ ratnānuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ratnālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ maṇibhūpitaḥ -tā -taṃ.

gemmy GEMMY

, a. maṇiśaḥ -śā -śaṃ ratnadyotī -tinī -ti (n) maṇimayaḥ -yī -yaṃ.

gender GENDER

, s. liṅgaṃ prakṛtiḥ f.; 'masculine gender,' yuṃliṅgaṃ puruṣaḥ; 'feminine gender,' strīliṅgaṃ; 'a noun of invariable gender,' ajahalliṅgaḥ

to gender To GENDER

, v. a. jan in caus. (janayati -yituṃ) sañjan prasū or prasu (c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ), utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

to gender To GENDER

, v. n. strīpuruṣavat saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or maithunaṃ kṛ.

genealogical GENEALOGICAL

, a. vaṃśāvalīviṣayaḥ -yā -yaṃ vaṃśānvayaviṣayakaḥ -kā -kaṃ vaṃśakramasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

genealogist GENEALOGIST

, s. anvayajñaḥ vaṃśāvalijñaḥ ghaṭakaḥ kulācāryyaḥ vaṃśāvaliracakaḥ vaṃśaparamparājñaḥ.

genealogy GENEALOGY

, s. vaṃśāvalī -liḥ f., āvaliḥ f., vaṃśānvayaḥ anvayaḥ vaṃśaśreṇī vaṃśakramaḥ vaṃśaparamparā vaṃśānucaritaṃ vaṃśavitatiḥ f., vaṃśavivaraṇaṃ; 'of kings,' rājāvaliḥ f., nṛpāvaliḥ pārthivāvaliḥ.

general GENERAL

, a. (Common to many, or all) sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ bahusāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ sārvvatrikaḥ -kī -kaṃ sarvvīyaḥ -yā -yaṃ sarvvajanīyaḥ -yā -yaṃ sārvvajanikaḥ -kī -kaṃ sarvvajanīnaḥ -nā -naṃ viśvajanīnaḥ -nā -naṃ viśvajanīyaḥ -yā -yaṃ viśvajanyaḥ -nyā -nyaṃ sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ sarvvavyāpakaḥ -kā -kaṃ sarvvamayaḥ -yī -yaṃ autsargikaḥ -kī -kaṃ.

--(Not particular) aviśeṣakaḥ -kā -kaṃ avacchedāvacchedakaḥ -kā -kaṃ.

--(Usual) prāyikaḥ -kī -kaṃ lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ sarvvatra pracalaḥ -lā -laṃ or pracalitaḥ -tā -taṃ; 'general practice,' janarītiḥ f., lokavyavahāraḥ; 'general order,' sāmānyaśāsanaṃ; 'general opinion,' bahumataṃ; 'general collection,' sarvvasaṅgrahaḥ; 'general reader,' cumbakaḥ praghaṭāvid m.; 'in general,' prāyeṇa prāyaśas bahuśas. See GENERALLY.

[Page 304a]
general GENERAL

, s. (Of an army) senāpatiḥ m., vāhinīpatiḥ m., senānīḥ m., senādhipaḥ senāgragaḥ camūpatiḥ m., yodhamukhyaḥ senādhyakṣaḥ sainyādhyakṣaḥ balādhyakṣaḥ daṇḍanāyakaḥ mahāsenaḥ; 'skilful general,' sāṃyugīnaḥ.

--(Total, whole) sākalyaṃ sāmānyaṃ sādhāraṇyaṃ samudāyaḥ.

generalissimo GENERALISSIMO

, s. pradhānasenāpatiḥ m., agrasenānīḥ m., pradhānasainyādhyakṣaḥ.

generality GENERALITY

, s. (State of being general) sāmānyaṃ -nyatvaṃ sādhāraṇyaṃ sādhāraṇatvaṃ.

--(Greatest part) pradhānabhāgaḥ adhikabhāgaḥ bahutarabhāgaḥ pradhānāṃśaḥ.

generalization GENERALIZATION

, s. avacchedāvacchedaḥ vyāpakatvaṃ jātinirdeśaḥ bahasāmānyakaraṇaṃ gaṇīkaraṇaṃ.

to generalize To GENERALIZE

, v. a. avacchedāvacchedaṃ kṛ bahuvyāpakaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ bahusāmānyaṃ -nyāṃ -nyaṃ kṛ gaṇīkṛ jātinirdeśaṃ kṛ.

generally GENERALLY

, adv. prāyas prāyaśas prāyeṇa bhṛyas bahuśas bāhulyena bhūyiṣṭhaṃ bahutaraṃ sādhāraṇyena sāmānyatas sākalyena.

generalness GENERALNESS

, s. sādhāraṇatvaṃ sāmānyatvaṃ vyāpakatvaṃ bāhulyaṃ prasiddhatvaṃ.

generalship GENERALSHIP

, s. saināpatyaṃ senāpatitvaṃ.

--(Skill in tactics) vyūhapāṇḍityaṃ raṇapāṇḍityaṃ senāvyūhanaipuṇyaṃ balavinyāsakauśalyaṃ senānayapravīṇatā.

generalty GENERALTY

, s. sākalyaṃ samastatvaṃ sāmānyaṃ kārtsnaṃ ākhilyaṃ samudāyaḥ

to generate To GENERATE

, v. a. jan in caus. (janayati -yituṃ) sañjan pramū or prasu (c. 1. -savati, c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ), mū utpad in caus. (-pādayati -yituṃ).

generated GENERATED

, p. p. jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ -tā -taṃ upajātaḥ -tā -taṃ sañjātaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ samutpāditaḥ -tā -taṃ prasūtaḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kṛtajanmā -nmā -nma (n) udbhavaḥ -vā -vaṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ; 'generated in water,' jalodbhavaḥ -vā -vaṃ.

generation GENERATION

, s. (Production) jananaṃ prajananaṃ janma n. (n) utpādanaṃ utpattiḥ f., prasūtiḥ f., prasavaḥ sambhavaḥ udbhavaḥ prabhavaḥ.

--(Race) jātiḥ f., vaṃśaḥ santānaḥ santatiḥ f., kulaṃ anvayaḥ pravaraṃ.

--(The people living at the same time) samavayaskāḥ or samakālajīvinaḥ puruṣāḥ m. pl.

--(Series of descendants) vaṃśāvalī vaṃśaparamparā vaṃśaśreṇī; 'extending to seven generations,' sāptapauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ; 'organ of generation,' upasthaḥ.

generative GENERATIVE

, a. janakaḥ -kā -kaṃ utpādakaḥ -kā -kaṃ sāvakaḥ -vikā -kaṃ.

generator GENERATOR

, s. janayitā m. (tṛ) janitā m. (tṛ) jananaḥ janakaḥ janmadaḥ -dātā m. (tṛ) vījapradaḥ vījī m. (n) utpādakaḥ.

generic GENERIC

, GENERICAL, a. sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ vargīyaḥ -yā -yaṃ jātīyaḥ -yā -yaṃ jātisambandhīyaḥ -yā -yaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ; 'generic property,' jātitvaṃ jātidharmmaḥ jātisvabhāvaḥ sāmānyaṃ samānādhikaraṇaṃ; 'generic characteristic,' jātilakṣaṇaṃ sāmānyalakṣaṇaṃ.

generically GENERICALLY

, adv. jātimuddiśya vargamuddiśya jātitas sāmānyatas.

generosity GENEROSITY

, s. (Liberality) audāryyaṃ udāratā dānaśīlatā tyāgaśīlatā -tvaṃ tyāgaḥ tyāgitā bahupradatvaṃ atisarjjanaṃ atidānaṃ vadānyatā akārpaṇyaṃ vilambhaḥ.

--(Nobleness of soul) māhātmyaṃ audāryyaṃ udīrṇatā.

generous GENEROUS

, a. (Liberal) udāraḥ -rā -rī -raṃ dānaśīlaḥ -lā -laṃ tyāgaśīlaḥ -lā -laṃ bahupradaḥ -dā -daṃ bahudaḥ -dā -daṃ atidātā -trī -tṛ (tṛ) dāyakaḥ -kā -kaṃ dānarataḥ -tā -taṃ vadānyaḥ -nyā -nyaṃ akṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ udāttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Noble-minded) udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) udāradhīḥ -dhīḥ -dhi udāracaritaḥ -tā -taṃ māhātmikaḥ -kī -kaṃ mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ mahecchaḥ -cchā -cchaṃ udīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Of honourable birth) satkulīnaḥ -nā -naṃ mahākulaḥ -lā -laṃ.

[Page 304b]
generously GENEROUSLY

, adv. udāravat vadānyavat audāryyeṇa dānaśīlatvāt māhātmana.

generousness GENEROUSNESS

, s. audāryyaṃ udāratā māhātmyaṃ. See GENEROSITY.

genesis GENESIS

, s. dharmmagranthānāṃ madhyāt prathamagranthaḥ jagatsṛṣṭiviṣayakaṃ mūsālikhitam ādipustakaṃ.

genet GENET

, s. (Horse) surūpī videśīyaḥ kṣudravājī m. (n).

--(Civet) gandhamārjjāraḥ.

genethliac GENETHLIAC

, s. (Birthday poem) janmadivasamuddiśya kāvyaṃ.

genial GENIAL

, a. (Contributing to propagation) sāvakaḥ -kā -kaṃ prasavakārī -riṇī -ri (n) prasūtivardhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Contributing to life and cheerfulness) jīvadaḥ -dā -daṃ tejovardhakaḥ -kā -kaṃ ānandakaraḥ -rā -raṃ ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ manoramaḥ -mā -maṃ sukhakaraḥ -rī -raṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ prasādakaraḥ -rā -raṃ ruciraḥ -rā -raṃ.

genially GENIALLY

, adv. prasannaṃ prasādena saprasādaṃ sānandaṃ pramodena saharṣaṃ.

genialness GENIALNESS

, s. sunandatā ramyatā ramaṇīyatvaṃ prasannatā sānandatā.

geniculated GENICULATED

, a. jānuparvvākāragranthiyuktaḥ -ktā -ktaṃ granthilaḥ -lā -laṃ.

genital GENITAL

, a. prasavasambandhī -ndhinī -ndhi (n) jananasambandhī &c., yaunaḥ -nī-

genitals GENITALS

, s. pl. upasthaḥ śiśnādi n., bhagādi n., adhoṅgaṃ jananāṅgaṃ.

genitive GENITIVE

, a. or s. (In grammar) sambandhaḥ śeṣaḥ ṣaṣṭhī vibhaktiḥ f.

genitor GENITOR

, s. janayitā m. (t) janitā m. (tṛ) janakaḥ jananaḥ janmadaḥ

genius GENIUS

, s. (Natural disposition) svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., śīlaḥ guṇaḥ

--(Strength of mind, power of intellect) dhīśaktiḥ f., buddhiśaktiḥ f., manaḥśaktiḥ f., manoyuktiḥ f., buddhisāmarthyaṃ buddhiprabhāvaḥ matisuprayogatā.

--(Power of invention) kalpanāśaktiḥ f.

--(Man endowed with talent) guṇī m. (n) guṇavān m. (t) dhīśaktiyuktaḥ buddhiśaktimān m. (t) yuktabuddhiḥ m., buddhimān m. (t) dhīmān m. (t).

--(Peculiar characteristic) viśeṣaṇaṃ lakṣaṇaṃ svabhāvaḥ svadharmmaḥ vṛttiḥ f.; 'poetical genius,' kavitāśaktiḥ f.

genius GENIUS

, s. (Demon) bhūtaḥ asuraḥ daityaḥ dānavaḥ pretaḥ piśācaḥ; 'evil genius,' durdaivaṃ; 'good genius,' sudaivaṃ śubhadaivaṃ.

genteel GENTEEL

, a. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sabhyācārī -riṇī -ri (n) āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ āryyavyavahāraḥ -rā -raṃ āryyavṛttaḥ -ttā -ttaṃ sadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sujanaḥ -nā -naṃ sādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sādhuvyavahāraḥ -rā -raṃ suśīlaḥ -lā -laṃ agrāmya. -myā -myaṃ śiṣṭācārī -riṇī -ri (n) mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Elegant) vinītaḥ -tā -taṃ cāruḥ -rvvī -ru lalitaḥ -tā -taṃ.

genteelly GENTEELLY

, adv. sabhyavat suśīlavat āryyavat sujanavat sabhyācārānusāreṇa.

genteelness GENTEELNESS

, s. sabhyatā āryyatvaṃ sabhyācāratvaṃ āryyavṛttatvaṃ suśīlatā śiṣṭācāratvaṃ saujanyaṃ sujanatā sādhutā vinītatvaṃ.

gentian GENTIAN

, s. (Plant) kirātaḥ kirātatiktaḥ anāryyatiktaḥ cirātiktaḥ ciratiktaḥ kāṇḍatiktakaḥ kairātaṃ bhūnimbaḥ bhūtīkaḥ.

gentile GENTILE

, s. anyadeśīyaḥ bhinnadeśīyaḥ bhinnadeśīyalokaḥ anyadeśīyalokaḥ devatārccakaḥ devatābhyarccakaḥ devārccakaḥ.

--(Kindred) gotrajaḥ; 'in grammar,' jñātivācakaḥ.

gentile GENTILE

, a. anyadeśīyaḥ -yā -yaṃ bhinnadeśīyaḥ -yā -yaṃ jātīyaḥ -yā -yaṃ.

gentilism GENTILISM

, s. devārccakatvaṃ devatārccanaṃ -nā devatābhyarccanaṃ bhinnadeśīyatā.

gentilitial GENTILITIAL

, a. kaulikaḥ -kī -kaṃ kūlajaḥ -jā -jaṃ vaṃśikaḥ -kī -kaṃ vaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ jātīyaḥ -yā -yaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ.

gentility GENTILITY

, s. (Politeness of manners) sabhyatā sabhyācāratvaṃ suśīlatā śiṣṭācāratvaṃ āryyatvaṃ āryyavṛttatvaṃ saujanyaṃ sujanatā sādhuvṛttatvaṃ suvinītatā mahānubhāvatā.

--(Good birth) kulīnatā mahākulatvaṃ vaṃśaviśuddhatā kulotkarṣaḥ.

gentle GENTLE

, a. (Well-born) kulīnaḥ -nā -naṃ satkulīnaḥ -nā -naṃ mahākulaḥ -lā -laṃ mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ sādhujaḥ -jā -jaṃ sādhuvaṃśajaḥ -jā -jaṃ āryyavaṃśajaḥ -jā -jaṃ sujanmā -nmā -nma (n); 'a maid of gentle birth,' kulakanyakā.

--(Mild, soft, bland) mṛduḥ -dvī -du mṛdulaḥ -lā -laṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ komalaḥ -lā -laṃ saumyaḥ -myā -myī -myaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sukumāraḥ -rā -rī -raṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anugraḥ -grā -graṃ akarkaśaḥ -śā -śaṃ aparuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ acaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍī -ṇḍaṃ akharaḥ -rā -raṃ asāhasikaḥ -kī -kaṃ sukaraḥ -rā -rī -raṃ; 'of a gentle disposition,' mṛdubhāvaḥ -vā -vaṃ mṛdusvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Quiet, tame) śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ śamī -minī -mi (n) dāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'a gentle breeze,' mandānilaḥ mṛduvātaḥ; 'agentle laugh,' mandahāsyaṃ mandasmitaṃ īṣaddhāsaḥ; 'gentle remedy,' saumyopacāraḥ sāmopacāraḥ; 'by gentle means,' sāmnā; 'gentle speech,' priyavākyaṃ priyoditaṃ.

gentle GENTLE

, s. (Maggot) aliḥ m., alī m. (n) kopakārī m. (n).

gentlefolk GENTLEFOLK

, s. āryyalokāḥ m. pl., sādhujanāḥ m. pl., āryyamiśrāḥ m. pl., kulīnalokaḥ.

gentleman GENTLEMAN

, s. āryyaḥ āryyajanaḥ āryyamiśraḥ sādhuḥ m., sādhujanaḥ mahāśayaḥ mahānubhāvaḥ kulīnaḥ kulīnajanaḥ satkulīnaḥ sujanaḥ sujanmā m. (n) sajjanaḥ sajjātiḥ m., mahājanaḥ satkulajātaḥ suvinītaḥ śrī prefixed.

gentleman-commoner GENTLEMAN-COMMONER

, s. rājavidyālaye antevāsināṃ madhyāt prathamapadasthaḥ.

gentlemanlike GENTLEMANLIKE

, GENTLEMANLY, a. āryyavyavahārānusārī -riṇī -ri (n) sabhyācārānusārī &c., sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ āryyavṛttaḥ -ttā -ttaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ suvinītaḥ -tā -taṃ śiṣṭācārayogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'gentlemanly deportment,' āryyavṛttiḥ f., saujanyaṃ.

gentlemanliness GENTLEMANLINESS

, s. āryyatvaṃ suśīlatā saujanyaṃ suvinītatā.

gentleness GENTLENESS

, s. mṛdutā mradimā m. (n) mārddavaṃ mandatā komalatā saumyatā -tvaṃ snigdhatā saukumāryyaṃ sukumāratā anugratā akārkaśyaṃ akarkaśatvaṃ aparuṣatā apārupyaṃ acaṇḍatā asāhasaṃ; 'of disposition,' bhāvamṛdutā-

gentlewoman GENTLEWOMAN

, s. āryyā kulīnā strī suśīlā strī suvinītā strī.

gently GENTLY

, adv. śanais śanaiḥ śanais śanakais mandaṃ mandaṃ mṛdu anugraṃ akarkaśaṃ aparuṣaṃ acaṇḍaṃ sāhasaṃ vinā.

gentry GENTRY

, s. āryyalokāḥ m. pl., āryyāḥ m. pl., sādhulokāḥ m. pl., kulīnalokāḥ m. pl., kulīnavargaḥ sujanavargaḥ sujanatā saujanyaṃ.

genuflexion GENUFLEXION

, s. pūjārthaṃ jānubhyāṃ natiḥ f. or ānatiḥ f., jānunatiḥ f.

genuine GENUINE

, a. satyaḥ -tyā -tyaṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ -vikaḥ -kī -kaṃ akalpitaḥ -tā -taṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ sāraḥ -rā -raṃ.

genuinely GENUINELY

, adv. satyaṃ niṣkapaṭaṃ kapaṭaṃ vinā nirvyājaṃ nirvyalīkaṃ yathārthaṃ.

genuineness GENUINENESS

, s. satyatā prakṛtatvaṃ akṛtrimatā akalpitatvaṃ yāthārthyaṃ yathārthatā nirvyalīkatā nirvyājatvaṃ vāstavikatā sāratā.

genus GENUS

, s. (In logic) paraṃ.

--(Aclass) jātiḥ f., gaṇaḥ vargaḥ jātimātraṃ gotraṃ.

geographer GEOGRAPHER

, s. bhūpṛṣṭhavidyājñaḥ bhūgolavidyājñaḥ bhūgolaśāstrajñaḥ bhūpṛṣṭhalekhakaḥ bhūgolajñānī m. (n) bhūgolasya yat kiñcid deśasamudranagarādi vidyate tadākāranāmādilekhakaḥ bhūpṛṣṭhasya deśasamudraparvvatanadyādivyākhyātā m. (tṛ) bhūpṛṣṭhavivaraṇakṛt.

geographical GEOGRAPHICAL

, a. bhūgolaviṣayaḥ -yā -yaṃ bhūpṛṣṭhaviṣayakaḥ -kā -kaṃ bhūgolaśāstraviṣayaḥ -yā -yaṃ bhūpṛṣṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) bhūgolaśāstrīyaḥ -yā -yaṃ.

geographically GEOGRAPHICALLY

, adv. bhūgolaśāstrānusāreṇa bhūgolaśāstravat.

geography GEOGRAPHY

, s. bhūpṛṣṭhavidyā bhūgolavidyā bhūpṛṣṭhaviṣayakaṃ jñānaṃ bhūgolasya yat kiñcid deśasamudranagarādi vidyate tadākāranāmādivyākhyā bhūpṛṣṭhasya deśasamudraparvvatanadyādīnāṃ jñānaṃ or vivaraṇaṃ bhūgolaśāstraṃ.

[Page 305b]
geological GEOLOGICAL

, a. pārthivāṃśaviṣayaḥ -yā -yaṃ pṛthivīvidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) pṛthivīsaṃsthānaviṣayakaḥ -kā -kaṃ

geologist GEOLOGIST

, s. pārthivāṃśavidyājñaḥ pṛthivīvidyājñaḥ pṛthivīsaṃsthānavyākhyātā m. (tṛ) mṛttikābhāvaguṇādivivaraṇakṛt m.

geology GEOLOGY

, s. pārthivāṃśānāṃ jñānaṃ or vidyā pārthivāṃśaviṣayaṃ jñānaṃ pṛthivīvidyā pārthivāṃśānāṃ prācīnetihāsaḥ pṛthivīsaṃsthānavidyā mṛttikāsaṃsthānavidyā mṛttikābhāvaguṇādivivaraṇavidyā.

geometral GEOMETRAL

, GEOMETRIC, GEOMETRICAL, a. kṣaitraḥ -trī -traṃ kṣetraparimāṇaviṣayaḥ -yā -yaṃ kṣetragataḥ -tā -taṃ kṣetravidyānusārī -riṇī -ri (n) rekhāgaṇitasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'geometrical proof,' kṣetragatopapattiḥ f.

geometrically GEOMETRICALLY

, adv. kṣetravidyānusāreṇa rekhāgaṇitaśāstravat or -tas.

geometrician GEOMETRICIAN

, s. kṣetravidyājñaḥ rekhāgaṇitavid m., kṣaitrajñaḥ rekhāgaṇitaśāstradarśī m. (n) kṣetrapariprāṇavidyāvān m. (t).

geometry GEOMETRY

, s. kṣaitraṃ kṣetraṃ kṣetravidyā kṣetraparimāṇavidyā kṣetraparimāṇaviṣayā vidyā rekhāgaṇitaṃ rekhāgaṇitaśāstraṃ rekhāgaṇanāvidyā; 'proof by geometry,' kṣetragatopapattiḥ f.

georgic GEORGIC

, s. gomeṣādiviṣayaṃ gītaṃ kṛṣividyāviṣayakaṃ kāvyaṃ.

geranium GERANIUM

, s. vakamukhākāravījakoṣaḥ supuṣpavān oṣadhibhedaḥ.

gerfalcon GERFALCON

, s. śyenabhedaḥ kapotāriḥ m., ghātipakṣī m. (n).

germ GERM

, GERMEN, GERMIN, s. (The embryo of fruit, a bud) pallavaḥ -vaṃ aṅkuraḥ abhinavodbhid m., jālakaṃ kṣārakaḥ joṣikā kundukaṃ; 'of leaves,' māḍhiḥ f.

--(Origin, that from which any thing springs) vījaṃ yoniḥ m. f., ādiḥ m., ārambhaḥ garbhaḥ mūlaṃ.

german GERMAN

, a. (Related) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) samparkī -rkiṇī -rki (n); 'cousin german,' pitṛvyaputraḥ -trī mātulaputraḥ -trī.

--(Belonging to Germany) jarmmaṇideśasambandhī &c., jarmmaṇideśajaḥ -jā -jaṃ; 'language,' jarmmaṇideśabhāṣā.

germander GERMANDER

, s. anekauṣadhīnāṃ sāmānyanāma n. (n) oṣadhigaṇasaṃjñā.

germanism GERMANISM

, s. jarmmaṇideśabhāṣāsambandhī sampradāyaḥ.

to germinate To GERMINATE

, v. n. sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), phull (c. 1. phullati -llituṃ), aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ), vikas (c. 1. -kasati -situṃ), udbhid in pass. (-bhidyate) prodbhid praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ).

germinating GERMINATING

, part. udbhijjaḥ -jjā -jjaṃ udbhid m. f. n., udbhidaḥ -dā -daṃ prarohī -hiṇī -hi (n) aṅkuritaḥ -tā -taṃ phullavān -vatī -vat prasphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sphuṭan -ṭantī -ṭat (t).

germination GERMINATION

, s. sphuṭanaṃ sphuṭatā udbhedaḥ prodbhedaḥ prarohaḥ udvarttanaṃ.

gerund GERUND

, s. lāṭīnabhāṣāvyākaraṇe kriyāvācakaḥ śabdaḥ.

gestation GESTATION

, s. garbhadhāraṇaṃ garbhapoṣaṇaṃ garbhavahanaṃ garbhiṇībhāvaḥ.

to gesticulate To GESTICULATE

, v. n. aṅgāni vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), hastādi vikṣip or sañcal in caus. (-cālayati -yituṃ) aṅgavikṣepaṃ kṛ iṅg (c. 1. iṅgati -ṅgituṃ), naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ), abhinayaṃ kṛ āṅgikakarmma kṛ.

gesticulation GESTICULATION

, s. aṅgavikṣepaḥ -paṇaṃ hastādivikṣepaḥ aṅgahāraḥ iṅgitaṃ iṅgitakaraṇaṃ aṅgasañcālanaṃ hastādisañcālanaṃ saṅketakaraṇaṃ śāṇī sūcā -canā bhāvakaraṇaṃ āṅgikakarmma n. (n).

gesticulator GESTICULATOR

, s. aṅgavikṣepakaḥ hastādivikṣepakaḥ aṅgasañcālakaḥ iṅgitakārī m. (n) saṅketakārī m. (n).

gesture GESTURE

, s. iṅgitaṃ aṅgavikṣepaḥ hastādivikṣepaḥ saṅketaḥ aṅgahāraḥ -riḥ m., ceṣṭā bhāvaḥ iṅgaḥ abhinayaḥ abhinītiḥ f., sūcanā.

to gesture To GESTURE

, v. a. sāṅgavikṣepaṃ kṛ sahastabikṣepaṃ kṛ sābhinayaṃ kṛ.

to get To GET

, v. a. (Obtain) āp (c. 5. āptoti āptuṃ), prāṣ aṣāp samprāp samavāp; labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh arj (c. 1. arjati rjituṃ, c. 10. arjayati -yituṃ), upārj āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), gam pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), āpad abhipad āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ). i (c. 2. eti -tuṃ), (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś samaś.

--(Have) dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), dhṛ in caus. (dhārayati -yituṃ) bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), āp.

--(Beget) jan (c. 10. janayati -yituṃ).

--(Learn) śikṣ (c. 1. śikṣate -kṣituṃ), adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ rt. i), adhigam.

--(Induce, persuade) anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), or expressed by the causal; as, 'he got him to return,' nivarttayāmāsa.

--(Earn) upārj labh.

--(Receive, take) ādā (c. 3. -datte -dātuṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), upalabh.

--(Procure, get ready) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp sajjīkṛ utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

--(Get together) samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samādā saṅgrah ekīkṛ ekatra kṛ.

--(Get over, get through, surmount) āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ), tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), nistṝ; 'get over a difficulty,' duḥkham āruh duḥkhapāraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), duḥkhasyāntaṃ gam.

--(Get up, prepare) upaskṛ saṃskṛ puraskṛ virac (c. 10. -racayati -yituṃ), sajjīkṛ.

--(Get into debt) ṛṇaṃ kṛ ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ bhū ṛṇavān -vatī -vad bhū.

to get To GET

, v. n. (Arrive at) āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upagam abhigam prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), avāp āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

--(Get away) apagam apayā ape (c. 2. apaiti -tuṃ, rt. i), apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), cal, (c. 1. calati -lituṃ), prasthā.

--(Get before) agre or pūrvve or pūrvvam āgam or prāp.

--(Get clear) muc in pass. (mucyate).

--(Get down) avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), adho yā or gam.

--(Get in) viś (c. 6. viśati veṣṭuṃ), praviś niviś āviś.

--(Get off, escape) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy nistṝ apakram nirgam.

--(Get off, alight) avatṝ avaruh.

--(Get out) apagam apasṛ ape.

--(Get up) utthā for utsthā.

--(Get quit of) muc in pass.

--(Get on) pragam pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), prasṛ prayā pracal.

--(Get drunk) mattaḥ -ttā -ttaṃ bhū unmattībhū; 'get out with you,' apasara apaihi apehi.

getter GETTER

, s. prāpakaḥ avāptā m. (ptṛ) labdhā m. (bdhṛ) arjakaḥ upārjakaḥ adhigantā m. (ntṛ) lābhakṛt m., ādātā m. (tṛ) grāhakaḥ janakaḥ utpādakaḥ.

getting GETTING

, s. lābhaḥ labdhiḥ f., āptiḥ f., prāptiḥ f., prāpaṇaṃ avāptiḥ f., samprāptiḥ f., arjanaṃ upārjanaṃ āsādanaṃ adhigamaḥ āgamaḥ grahaṇaṃ.

gewgaw GEWGAW

, s. alpamūlyakam ābharaṇaṃ alpārghaṃ krīḍādravyaṃ krīḍanakaṃ kaṅkaṇaṃ khelādravyaṃ kadarthadravyaṃ.

ghastfully GHASTFULLY

, adv. piśācavat bhūtavat pretavat dāruṇaṃ bhayānakaṃ ghoraṃ.

ghastliness GHASTLINESS

, s. rūpadāruṇyaṃ vadanaghoratā mukharaudratā bhūtasarūpatā bhautatvaṃ karālatvaṃ vikaṭatvaṃ.

ghastly GHASTLY

, a. (Like a ghost) bhūtasarūpaḥ -pī -paṃ pretasarūpaḥ -pī -paṃ bhautikaḥ -kī -kaṃ paiśācikaḥ -kī -kaṃ śavasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pretasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Frightful) ghorarūpaḥ -pī -paṃ ghorākṛtiḥ -tiḥ -ti dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ raudraḥ -drī -draṃ bhīmadarśanaḥ -nā -naṃ ugrampaśyaḥ -śyā -śyaṃ karālamukhaḥ -khī -khaṃ.

ghaut GHAUT

, s. (Landing-place) ghaṭṭaḥ -ṭṭī sajjanaṃ gulmaḥ.

--(Malaya range of mountains) malayaḥ malayācalaḥ malayaparvvataḥ malayādriḥ m., dakṣiṇācalaḥ dakṣiṇaparvvataḥ.

ghee GHEE

, s. ghṛtaṃ havis n., sarpis n., havyaṃ havanīyaṃ haviṣyaṃ ājyaṃ tanūnapaṃ tṛpraḥ.

ghost GHOST

, s. (Soul) ātmā m. (n) antarātmā m. (n).

--(Disembodied spirit) pretaḥ pretanaraḥ paretaḥ nārakaḥ narakavāsī m. (n) narakāmayaḥ.

--(Goblin) vetālaḥ rātriñcaraḥ niśācaraḥ niśāṭaḥ bhūtaḥ -taṃ śmaśānavāsī m. (n) rākṣasaḥ; 'to give up the ghost,' prāṇatyāgaṃ kṛ īśvarahaste jīvanaṃ or prāṇaṃ samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

ghostlike GHOSTLIKE

, s. pretasarūpaḥ -pā -pī -paṃ bhūtasarūpaḥ -pā -pī -paṃ.

ghostliness GHOSTLINESS

, s. pretatvaṃ bhūtatvaṃ paretatvaṃ ātmatā pāramārthikatvaṃ.

ghostly GHOSTLY

, a. (Spiritual) ātmikaḥ -kī -kaṃ ātmaviṣayaḥ -yā -yaṃ pāramārthikaḥ -kī -kaṃ aśārīrikaḥ -kī -kaṃ pāratrikaḥ -kī -kaṃ.

--(Pertaining to ghosts) bhautikaḥ -kī -kaṃ pretasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

giant GIANT

, s. (A man of extraordinary size) vṛhatkāyaḥ vṛhaccharīraḥ vikaṭaśarīraḥ bhīmavigrahaḥ prakāṇḍaśarīraḥ akharvaḥ.

--(A titan) daityaḥ asuraḥ rākṣasaḥ dānavaḥ daiteyaḥ rakṣas n., indrāriḥ m., suradvid m. (ṣ) ditisutaḥ danujaḥ yātu n., yātudhānaḥ pūrvvadevaḥ śukraśipyaḥ kauṇapaḥ nairṛtaḥ nikapātmajaḥ kravyād m., niśācaraḥ.

giantess GIANTESS

, s. vṛhatkāyā vṛhaccharīrā vikaṭaśarīrā strī rākṣasī.

giant-like GIANT-LIKE

, GIANTLY, a. vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ.

to gibber To GIBBER

, v. n. jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), aspaṣṭaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ).

gibberish GIBBERISH

, s. anarthakavākyaṃ asambaddhavākyaṃ vṛthākathā mṛṣārthakavacanaṃ jalpitaṃ; 'one who talks it,' anibaddhapralāpī m. (n).

gibbet GIBBET

, s. udbandhanakāṣṭhaṃ udbandhanavṛkṣaḥ badhasthānaṃ dhātasthānaṃ.

to gibbet To GIBBET

, v. a. rajjupāśena udbandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), udbandhanaṃ kṛ.

gibbosity GIBBOSITY

, s. kubjatā nyubjatā kūrmmapṛṣṭhākāratvaṃ vimbākāratā ābhogaḥ khaṇḍamaṇḍalatvaṃ.

gibbous GIBBOUS

, a. (Convex, protuberant) nyubjaḥ -bjā -bjaṃ vimbākāraḥ -rā -raṃ kūrmmapṛṣṭhākāraḥ -rā -raṃ gaṇḍākāraḥ -rā -raṃ ābhogī -ginī -gi (n); 'as the moon,' khaṇḍamaṇḍalaḥ -lā -laṃ.

--(Hump-backed) kubjaḥ -bjā -bjaṃ gaḍuraḥ -rā -raṃ.

gibbousness GIBBOUSNESS

, s. nyubjatā kūrmmapṛṣṭhākāratā sābhogatā. See GIBBOSITY.

gib-cat GIB-CAT

, s. jīrṇamārjāraḥ ativṛddho viḍālaḥ.

to gibe To GIBE

, v. a. and n. kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), avakṣip parikṣip avahas (c. 1. -hasati -situṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), tiraskṛ mukharīkṛ.

gibe GIBE

, s. kṣepaḥ avakṣepaḥ tiraskāraḥ avahāsaḥ durvākyaṃ duruktaṃ kaṭuvākyaṃ.

giber GIBER

, s. kṣepakaḥ avakṣepakaḥ durmukhaḥ mukharaḥ durvaktā m. (ktṛ).

giblets GIBLETS

, s. pl., haṃsāder yat pādamastakayakṛdādi prākśṛlāropaṇād avachinnībhūya pṛthak pacyante haṃsasya pacanayogyaṃ hṛdyakṛdantrādi haṃsakhaṇḍakāḥ m. pl.

giddily GIDDILY

, adv. bhrāmararogagrastavat sabhrāmaraṃ capalaṃ manolaulyāt.

giddiness GIDDINESS

, s. (Of the head, &c.) bhramaraṃ bhrāmaraṃ bhramiḥ f., bhramaḥ vibhramaḥ vibhrāntiḥ f., ghūrṇiḥ f., ghūrṇanaṃ cakṣurādicāpalyaṃ -cāpalaṃ cakṣurādivibhrāntiḥ f., pramādaḥ.

--(Of character) capalatā cāpalyaṃ cañcalatvaṃ cāñcalyaṃ calacittatā asthiratā asthairyyaṃ lolatā anavasthitiḥ f., adhīratvaṃ laulyaṃ manolaulyaṃ vibhrāntiḥ f., vibhrāntaśīlatā taralatā pramattatā.

giddy GIDDY

, a. (In the head) bhrāmarī -riṇī -ri (n) bhramī -miṇī -mi (n) ghūrṇarogī -giṇī -gi (n) bhrāmararogī &c., vibhrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Causing giddiness) bhramakaraḥ -rī -raṃ.

--(In character) capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ vibhrāntaśīlaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ adhīraḥ -rā -raṃ capalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi capalātmakaḥ -kā -kaṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ lolaḥ -lā -laṃ lolamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n).

--(Elated) uddhataḥ -tā -taṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ; 'with power,' aiśvaryyamattaḥ -ttā -ttaṃ.

gift GIFT

, s. dānaṃ pradānaṃ dattaṃ pradeyaṃ sampradānaṃ dāyaḥ upahāraḥ upāyanaṃ vitaraṇaṃ tyāgaḥ utsarjjanaṃ visargaḥ visarjjanaṃ viśrāṇanaṃ aṃhatiḥ f., upagrāhyaṃ upaḍhaukanaṃ upadā -dānakaṃ pradā dādaḥ dā daṃ vihāpitaṃ pratipādanaṃ nirvapaṇaṃ sparśanaṃ prādeśanaṃ pradeśanaṃ apavarjjanaṃ upacāraḥ prītidānaṃ prābhṛtaṃ; 'a special gift,' sadāyaḥ sudāyaḥ haraṇaṃ; 'nuptial gift,' yautakaṃ; 'desirable gift,' pravāraṇaṃ prahāraṇaṃ; 'gift to deceased ancestors,' pitṛdānaṃ.

--(Endowment) guṇaḥ śaktiḥ f.

gifted GIFTED

, p. p. or a. (Endowed) sampannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ upetaḥ -tā -taṃ anvitaḥ -tā -taṃ śīlitaḥ -tā -taṃ.

--(With talents) guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇavān -vatī -vat (t) iṣṭaguṇasampannaḥ -nnā -nnaṃ sadguṇopetaḥ -tā -taṃ.

gig GIG

, s. (Any thing that whirls round in play) bhramaraṃ bhramarakrīḍanakaṃ.

--(A light carriage) dvicakrayuktaṃ laghuyānaṃ laghurathaḥ.

--(Boat) upanaukā laghunaukā kṣudranaukā.

gigantic GIGANTIC

, a. vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī -ri (n) bhīmavigrahaḥ -hā -haṃ atikāyaḥ -yā -yaṃ vikaṭaśarīraḥ -rā -raṃ atimahān -hatī -hat (t) ativṛhan -hatī -hat (t) rākṣasaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ daityaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

giggle GIGGLE

, s. asambaddhaparihāsaḥ anarthakahāsaḥ kuhasitaṃ mūrkhahasitaṃ.

to gigglf To GIGGLF

, v. n. asambaddhaparihāsaṃ kṛ anarthakahāsaṃ kṛ mūrkhavat or asambaddhaṃ or ku has (c. 1. hasati -situṃ), kakk (c. 1. kakkati -kkituṃ), kakh (c. 1. kakhati -khituṃ).

giggler GIGGLER

, s. asambaddhaparihāsaśīlaḥ nirarthakahāsakārī m. (n).

to gild To GILD

, v. a. (Overlay with gold) suvarṇa (nom. suvarṇayati -yituṃ), svarṇapatrapinaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ suvarṇopetaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Illuminate) rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), virāj (c. 10. -rājayati -yituṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ).

gilded GILDED

, p. p. suvarṇitaḥ -tā -taṃ rasitaḥ -tā -taṃ svarṇapatrapinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svarṇamaṇḍitaḥ -tā -taṃ svarṇapatrasaṃvītaḥ -tā -taṃ or -pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rājatānvitaḥ -tā -taṃ rañjitaḥ -tā -taṃ rājitaḥ -tā -taṃ pradyotitaḥ -tā -taṃ.

gilder GILDER

, s. svarṇapatrādinā rañjakaḥ svarṇapatrapinaddhakārī m. (n).

gilding GILDING

, s. svarṇarañjanaṃ sugharṇīkaraṇaṃ svarṇamaṇḍanaṃ; 'of the leaves of a book,' patrarañjanaṃ.

gill GILL

, s. (Organ of respiration in fishes) matsyānāṃ śvāsendriyaṃ matsyānāṃ śvāsapraśvāsārthaṃ mastakarandhraṃ or śirorandhradvayaṃ.

--(Of a fowl) kukkuṭasya mukhakambalaḥ or mukhasyādhaḥsthaṃ lolamāṃsaṃ.

--(Flesh on the lower part of the cheek) adhogaṇḍamāṃsaṃ adhogaṇḍaḥ adhaḥkapolaḥ civukamāṃsaṃ.

--(Measure) dravadravyāṇāṃ parimāṇaviśeṣaḥ.

gilly-flower GILLY-FLOWER

, s. anekauṣadhīnāṃ sāmānyanāma n. (n) oṣadhigaṇasaṃjñā.

gilt GILT

, p. p. or a. suvarṇitaḥ -tā -taṃ rasitaḥ -tā -taṃ rājatānvitaḥ -tā -taṃ. See GILDED.

gilt GILT

, s. suvarṇarañjanaṃ svarṇapatraṃ; 'silver-gilt,' vimalaṃ.

gilt-head GILT-HEAD

, s. (Fish) gaḍakaḥ śakulagaṇḍaḥ śakulārbhakaḥ śālaḥ kumbhilaḥ.

gimcrack GIMCRACK

, s. nirarthakayantraṃ krīḍāyantraṃ krīḍādravyaṃ krīḍanakaṃ.

gimlet GIMLET

, s. vedhanikā āsphoṭanī lāsphoṭanī āvidhaḥ

gimp GIMP

, s. kauśikasūtranirmmitaḥ sutanucelakaḥ.

gin GIN

, s. (Spirit) śuṇḍā surā -rī vāruṇī śīdhuḥ m. -dhu n., madirā hālā āsavaṃ; 'gin-drinker,' surāpaḥ -pī śuṇḍāpāyī m. -yinī; 'gin-drinking,' surāpānaṃ; 'gin-shop,' śuṇḍāpānaṃ pānagoṣṭhikā.

--(Snare, trap) pāśaḥ unmāthaḥ jālaṃ kūṭayantraṃ vāgurā pāśabandhaṃ.

ginger GINGER

, s. ārdrakaṃ śṛṅgaveraṃ aṅgaloḍyaḥ gulmamūlaṃ apākaśākaṃ; 'dry ginger,' śuṣkārdraṃ śuṇṭhiḥ f. -ṇṭhī -ṇṭhyaṃ viśvabheṣajaṃ viśvaṃ -śvya mahauṣadhaṃ nāgaraṃ.

ginger-beer GINGER-BEER

, s. ārdrakapānaṃ ārdrakarasaḥ ārdrakapānīyaṃ ārdrakasurā.

ginger-bread GINGER-BREAD

, s. ārdrakapiṣṭakaḥ ārdrakapūpaḥ ārdrakamayaṃ miṣṭānnaṃ.

ginger-wine GINGER-WINE

, s. ārdrakamadyaṃ ārdrakamadirā ārdrakasurā.

gingerly GINGERLY

, adv. sāvadhānaṃ avadhānena śanaiḥ śanais asahasā.

gingham GINGHAM

, s. rekhācitritaṃ kārpāsāmbaraṃ or tūlāvastraṃ.

gingival GINGIVAL

, a. dantamāṃsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dantaśirāsambandhī &c.

to gingle To GINGLE

, v. n. śiñj (c. 2. śiṃkte, c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), kiṅkiṇa (nom. kiṅkiṇāyate), jhañjhanaṃ kṛ.

gingle GINGLE

, GINGLING, s. śiñjaḥ -ñjā śiñjitaṃ āśiñjitaṃ kvaṇitaṃ kiṅkiṇiśabdaḥ jhañjhanaṃ jhanatkāraḥ.

gingling GINGLING

, part. kvaṇan -ṇantī -ṇat (t) śiñjī -ñjinī -ñji (n).

ginnet GINNET

, s. aśvakaḥ. See JENNET.

gipsy GIPSY

, s. hastarekhānirīkṣaṇānantaraṃ daivakathanādyupajīvī cakrāṭaḥ avanicaraḥ -rā f., dhūrttaḥ -rttā f., kākacaritraḥ -trā.

giraffe GIRAFFE

, s. tarakṣurūpeṇa citrita uṣṭrajātīyo dīrghagrīvo jantubhedaḥ.

to gird To GIRD

, v. a. (Bind round) bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), paribandh.

--(Bind on) ābandh pinah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), avanah sannah pinaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ ākac (c. 1. -kacate -cituṃ); 'gird the loins,' kaṭiṃ bandh.

--(Encircle, invest) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), paridhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

to gird To GIRD

, v. n. (Gibe) kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), avakṣip avahas (c. 1. -hasati -situṃ).

gird GIRD

, s. ākarṣaḥ śūlaṃ apatānakaḥ apatantrakaḥ ākṣepakaḥ vetrāghātaḥ.

girded GIRDED

, p. p. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ānaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avanaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parihitaḥ -tā -taṃ.

girder GIRDER

, s. gṛhatale vṛhatkāṣṭhaṃ or agrakāṣṭhaṃ or mahādāruḥ m.

girdle GIRDLE

, s. (Belt) mekhalā rasanā kaṭisūtraṃ kaṭibandhanaṃ -nī kāñcī kalāpaḥ kakṣā kakṣyā parikaraḥ sārasaṃ -sanaṃ vasnanaṃ saptakī śakkarī raśanā śṛṅkhalā.

--(Inclosure, circumference) veṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ maṇḍalaṃ valayaḥ cakravālaṃ.

--(Zodiac) rāśicakraṃ.

to girdle To GIRDLE

, v. a. mekhalayā bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. veṣṭayati -yituṃ), pariveṣṭ parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ).

girdler GIRDLER

, s. mekhalākāraḥ rasanākarttā m. (rttṛ) kaṭisūtrakārī m. (n).

girl GIRL

, s. kanyā kumārī taruṇī bālā bālikā putrī dārikā anāgatārttavā lagnikā nagnikā gaurī vāsūḥ f.

girlhood GIRLHOOD

, s. kanyātvaṃ kumārītvaṃ taruṇītvaṃ kaumāryyaṃ tāruṇyaṃ.

girlish GIRLISH

, a. kanyāyogyaḥ -gyā -gyaṃ kumārīyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

girlishly GIRLISHLY

, adv. kanyāvat kumārīvat taruṇīvat kanyārūpeṇa.

girt GIRT

, p. p. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ; 'girt with a falchion,' baddhanistriṃśaḥ -śā -śaṃ; 'sea-girt,' samudramekhalaḥ -lā -laṃ.

girth GIRTH

, s. udaratrāṇaṃ adhobandhanaṃ -nī varatrā varddhraṃ varddhrī naddhrī cūṣā kakṣā kakṣyā.

to girth To GIRTH

, v. a. varatrayā bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), udaratrāṇaṃ pinah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ).

gist GIST

, s. arthaḥ mukhyārthaḥ paravārthaḥ uttamārthaḥ agraviṣayaḥ.

to give To GIVE

, v. a. (c. 3. dadāti datte dātuṃ), pradā prādā abhidā sampradā nidā anudā sandā yam (c. 1. yacchati -te dātuṃ), prayam saṃyam pratiyam samprayam dad (c. 1. dadate -dituṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), upapad ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), viśraṇ (c. 10. -śrāṇayati -yituṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), visṛj (c. 10. -sarjayati -yituṃ), grah in caus. (grāhayati -yituṃ) āhṛ (c. 1. harati -harttuṃ), upahṛ saṅkṛm in caus. (-krāmayati -yituṃ) diś (c. 6. diśati deṣṭuṃ).

--(Give away) pradā prayam.

--(Give back) pratidā pratipad pratyarp (caus. of with prati), niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ), pratiniryat pratiruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

--(Give chase) anudhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ), anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

--(Give forth) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ).

--(Give the hand for support) karālambanaṃ kṛ.

--(Give in) anudā anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), tyaj.

--(Give over) tyaj utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) with abl. c., nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl. c. 'To give over a sick man,' asāthya iti parichidya rogāturaṃ muc (c. 6. muñcati moktuṃ).

--(Give out) nivid prakāś vighuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ); 'emit,' utsṛj muc niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

--(Give up) tyaj parityaj santyaj; hā (c. 3. jahāti hātuṃ), vihā; utsṛj vimuc uñjh (c. 6. uñjhati -ñjhituṃ), proñjh pratyādiś.

--(Give one's self up to) āsañj in pass. (-sajyate or -sajjate), sev (c. 1. sevate -vituṃ), āsev āsaktaḥ -ktā -ktaṃbhū nirataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Give ground) apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), avasthā (c. 1. -tiṣṭhate -syātuṃ), parāvṛt nivṛt.

--(Give way) panthānaṃ dā tyaj avasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ); 'give way,' avasarata panthānaṃ tyajata.

--(Give in marriage) dā pradā upādiś; 'the girl is given in marriage to a husband,' kanyā voḍhuḥ pradīyate.

--(Give thanks) dhanyavādaṃ kṛ dhanyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), kuśalaṃ vad.

--(Give ear) karṇaṃ dā.

--(Give power) śaktiṃ dā kṣamatām ṛ niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

--(Give utterance) udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), uccara (c. 10. -cārayati -yituṃ), udāhṛ.

--(Give suck) dhe in caus. (dhāpayati -yituṃ) upadhe pā in caus. (pāyayati -yituṃ).

--(Give offence) ruṣ in caus. (roṣayati -yituṃ) vipriyaṃ kṛ.

to give To GIVE

, v. n. (Give way, sink) sada (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad.

--(Relent, be mitigated) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), praśam śāntiṃ or sāntvanaṃ yā (c. 2. yāti -tuṃ), śāntībhū śithilībhū.

--(Recede) apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), apayā.

--(Cease) viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), nivṛt śam.

--(Give in to) anujñā (c. 9. -jñānāti -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ).

given GIVEN

, p. p. dattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ nīttaḥ -ttā -ttaṃ nihitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ upapāditaḥ -tā -taṃ viśrāṇitaḥ -tā -taṃ arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upanyastaḥ -stā -staṃ; 'well given,' sūttaḥ -ttā -ttaṃ; 'given and taken,' dattādattaḥ -ttā -ttaṃ dattāpahṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Given up) tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Addicted to) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ rataḥ -tā -taṃ nirataḥ -tā -taṃ; 'given quantity,' dṛśyaḥ.

giver GIVER

, s. dātā m. (tṛ) pradātā dāyakaḥ dāyī m. (n) dānakarttā m. (rttṛ) dākaḥ dādī m. (n) pradaḥ or daḥ in comp., tyāgī m. (n); 'giver and receiver,' dātṛgāhakau m. du., dātṛpratīcchakau m. du.

giving GIVING

, s. dānaṃ pradānaṃ sampradānaṃ tyāgaḥ vitaraṇaṃ visarjjanaṃ.

[Page 308b]
gizzard GIZZARD

, s. kukkuṭādīnāṃ jaṭharaḥ or udaraṃ or antarjaṭharaṃ or pakvāśayaḥ.

glacial GLACIAL

, a. himyaḥ -myā -myaṃ haimaḥ -mī -maṃ himarūpaḥ -pā -paṃ.

to glaciate To GLACIATE

, v. n. himībhū himavat saṃhatībhū or śītībhū.

glaciation GLACIATION

, s. śītīkaraṇaṃ śītībhāvaḥ himīkaraṇaṃ himasaṃhatiḥ f.

glacier GLACIER

, s. himaparvvatotsaṅge suvistīrṇā himasaṃhatiḥ.

glacis GLACIS

, s. durgavahirbhāge pravaṇabhūmiḥ f. or nimnabhūmiḥ or sthānaṃ kramaśo'dhogamyaṃ.

glad GLAD

, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛṣṭamānasaḥ -sā -saṃ harṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) ānanditaḥ -tā -taṃ sānandaḥ -ndā -ndaṃ prītaḥ -tā -taṃ āhlāditaḥ -tā -taṃ prahlāditaḥ -tā -taṃ prahlannaḥ -nnā -nnaṃ tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ prasāditaḥ -tā -taṃ praphullaḥ -llā -llaṃ ullasaḥ -sā -saṃ -sitaḥ -tā -taṃ abhirucitaḥ -tā -taṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Making glad) harṣakaḥ -kā -kaṃ nandakaḥ -kā -kaṃ modakaḥ -kā -kaṃ ānandakaraḥ -rī -raṃ harṣakaraḥ -rī -raṃ subhagaḥ -gā -gaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to glad To GLAD

, GLADDEN, v. a. hṛṣ (c. 10. harṣayati -yituṃ), prahṛṣ parihṛṣ nand (c. 10. nandayati -yituṃ), abhinand hlād (c. 10. hlādayati -yituṃ), āhlād prahlād ram (c. 10. ramayati -yituṃ), ullas (c. 10. -lāsayati -yituṃ), tup (c. 10. toṣayati -yituṃ), tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), pramud (c. 10. -modayati -yituṃ), prī (c. 9. prīṇāti, c. 10. prīṇayati -yituṃ).

gladdened GLADDENED

, p. p. āhlāditaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ pramoditaḥ -tā -taṃ.

gladdening GLADDENING

, a. harṣakaḥ -kā -kaṃ harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ harṣakaraḥ -rī -raṃ nandakaḥ -kā -kaṃ ānandanaḥ -nā -naṃ ānandadaḥ -dā -daṃ prītidaḥ -dā -daṃ.

gladder GLADDER

, GLADDENER, s. ānandakārī m. (n) ānandakaḥ sukhadaḥ.

glade GLADE

, s. jaṅgalamadhye or vanamadhye pathaḥ vanapathaḥ vanamārgaḥ vṛkṣāvṛtaḥ pathaḥ tarugulmāvṛto mārgaḥ.

gladiate GLADIATE

, a. khaṅgākāraḥ -rā -raṃ asyākāraḥ -rā -raṃ khaṅgākṛtiḥ -tiḥ -ti.

gladiator GLADIATOR

, s. jhallaḥ mallaḥ āsikaḥ asikrīḍakaḥ khaḍgakrīḍakaḥ astrakrīḍakaḥ naistriṃśikaḥ.

gladiatorial GLADIATORIAL

, a. jhallasambandhī -ndhinī -ndhi (n) asikrīḍāsambandhī &c., āsikaḥ -kī -kaṃ.

gladiature GLADIATURE

, s. asiyuddhaṃ khaṅgayuddhaṃ asikrīḍā khaṅgakrīḍā.

gladly GLADLY

, adv. sānandaṃ saharṣaṃ harṣeṇa hṛṣṭamanasā hṛṣṭavat sāhlādaṃ āhlādena prahlādena pramodena santoṣeṇa.

gladness GLADNESS

, s. harṣaḥ ānandaḥ āhlādaḥ prahlādaḥ pramodaḥ āmodaḥ hṛṣṭiḥ f., mudā hṛṣṭatā prahṛṣṭatā praphullatā ullāsaḥ ullasatvaṃ cittaprasannatā prītiḥ f., prītatā tuṣṭiḥ f., santuṣṭiḥ f., modaḥ utsavaḥ.

gladsome GLADSOME

, a. ānandī -ndinī -ndi (n) ramyaḥ -myā -myaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ.

glair GLAIR

, s. aṇḍaśuklaṃ aṇḍagarbhaparigataḥ śuklarasaḥ aṇḍapayas n.

glance GLANCE

, s. (Of the eye) dṛṣṭipātaḥ dṛṣṭinipātaḥ nayanapātaḥ dṛṣṭivikṣepaḥ kaṭākṣaḥ netrakaṭākṣaḥ apāṅgadṛṣṭiḥ f., apāṅgadarśanaṃ vīkṣitaṃ prekṣitaṃ avalokanaṃ kākṣaḥ dṛṣṭivāṇaḥ.

--(Slight view) īṣaddarśanaṃ īṣadvṛṣṭiḥ f., arddhavīkṣaṇaṃ arddhadṛṣṭiḥ f.; 'glance in return,' pratisamīkṣaṇaṃ.

--(A shoot of light) sphuritaṃ sphuraṇaṃ dyutipātaḥ raśmiḥ m.

to glance To GLANCE

, v. n. (As light) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), parisphur las (c. 1. lasati -situṃ).

--(Strike lightly and pass by) laghu hatvā or tāḍayitvā atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or atī (c. 2. atyeti -tu, rt. i), drutam atikramya ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

--(Glance with the eye) dṛṣṭiṃ pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), dṛṣṭivāṇaṃ pat kaṭākṣa (nom. kaṭākṣayati -yituṃ).

--(Glance at, inspect slightly) īṣad dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), arddhavīkṣaṇaṃ kṛ.

[Page 309a]
glancing GLANCING

, part. sphuran -rantī -rat (t) lasan -santī -sat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ.

glancingly GLANCINGLY

, adv. laghu īṣat alpamātraṃ sārddhadarśanaṃ lāghavena tiryyak tiras vakragatyā.

gland GLAND

, s. śarīrābhyantare glāṇḍsaṃjñakaḥ pittaślepmādyāśayo mṛdumāṃsapiṇḍaḥ māṃsagranthiḥ m.

glanders GLANDERS

, s. aśvānām ugrarogaviśeṣo yatra nāsikārandhreṇa durgandhaślepma or durgandhamalam utsṛjyate.

glandule GLANDULE

, s. śarīrābhyantare ślepmādyāśayo mṛdumāṃsapiṇḍakaḥ.

glandulous GLANDULOUS

, GLANDULAR, a. pūrvvoktamāṃsapiṇḍasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

glans GLANS

, s. (Penis) maṇiḥ m. f.

glare GLARE

, s. tejas n., atitejas atidyutiḥ f., dyutiḥ f., atiprabhā bhāḥ f. (s) dṛṣṭisantāpakā dyutiḥ nayanopaghātinī prabhā hetiḥ f., ujjvaladyutiḥ f., prakharadīptiḥ f., kharadīptiḥ f.

--(Fierce look) ugradṛṣṭiḥ f., tīkṣṇadṛṣṭiḥ kopajvalitā dṛṣṭiḥ.

to glare To GLARE

, v. n. atitejasā dyut (c. 1. dyotate -tituṃ), ujjval (c. 1. -jvalati -lituṃ), jval in freq. (jājvalyate) dīp in freq. (dedīpyate) atitejasā dṛṣṭiṃ santap (c. 10. -tāpayati -yituṃ) or upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

--(Look with fierce eyes) tīkṣṇadṛṣṭiṃ or kopajvalitāṃ dṛṣṭiṃ pat (c. 10. -pātayati -yituṃ), ropapradīptākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhū.

glareous GLAREOUS

, a. aṇḍaśuklasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṇḍaśukladharmmā -rmmā -rmma (n).

glaring GLARING

, part. or a. atitaijasaḥ -sī -saṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ atidyotī -tinī -ti (n) atitejasā dṛṣṭisantāpakaḥ -kā -kaṃ or nayanopaghātī -tinī -ti (n) bhāsvān -svatī -svat (t) kārśānavaḥ -vī -vaṃ.

--(Clear, notorious) sarvvaprakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ puraḥsphuran -rantī -rat (t); 'having eyes glaring with anger,' ropadīptākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

glaringly GLARINGLY

, adv. suprakāśaṃ sarvvaprakāśaṃ sarvvaprasiddhaṃ atitejasā.

glass GLASS

, s. (Transparent substance formed by fusing sand with alkalies) kācaḥ kṣāraḥ sikṣyaṃ abhraṃ -bhrakaṃ sphaṭikaḥ.

--(Glass drinking-vessel) kācabhājanaṃ kācapātraṃ kācakūpī palighaḥ pulakaḥ pārī; 'glass jar,' kācaghaṭī.

--(Looking glass, mirror) darpaṇaḥ mukuraḥ ādarśaḥ.

glass GLASS

, a. kācamayaḥ -yī -yaṃ kācanirmmitaḥ -tā -taṃ kāca in comp.

to glass To GLASS

, v. a. See To GLAZE.

glass-blower GLASS-BLOWER

, s. kācadhamakaḥ kṣāradhamakaḥ kācadhmākāraḥ kācanirmmāṇakṛt.

glassful GLASSFUL

, s. kācapātrapṛraṇaṃ kācabhāṇḍabhararkaḥ kācabhāṇḍapūrakaḥ.

glass-grinder GLASS-GRINDER

, s. kācapariṣkārakaḥ kācamārjjakaḥ kācatejaskārī m. (n).

glass-house GLASS-HOUSE

, s. kācanirmmāṇaśālā kṣāranirmmāṇagṛhaṃ kācaśālā.

glassiness GLASSINESS

, s. svacchatā prasannatā prasattiḥ f., vimalatā ślakṣṇatā.

glass-like GLASS-LIKE

, a. kācopamaḥ -mā -maṃ kācasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

glass-man GLASS-MAN

, s. kācavikretā m. (tṛ) kācadravyavikrayī m. (n) kācavyavasāyī m. (n).

glass-work GLASS-WORK

, s. kācanirmmāṇaṃ kācanirmmāṇaśilpaṃ kācakarmma n. (n).

glassy GLASSY

, a. kācopamaḥ -mā -maṃ kācavatprasannaḥ -nnā -nnaṃ kācavadvimalaḥ -lā -laṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

glaucous GLAUCOUS

, a. samudravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śyāmaharit m. f. n., ghananīlaḥ -lā -laṃ.

glave GLAVE

, s. pṛthupatraḥ khaṅgaḥ kṛpāṇaḥ nistriṃśaḥ asiḥ m.

to glaze To GLAZE

, v. a. kāca (nom. kācayati -yituṃ), kācena āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), kācānvitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ kācopetaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Make smooth) ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ), snigdhīkṛ ślakṣṇīkṛ.

[Page 309b]
glazed GLAZED

, p. p. kācitaḥ -tā -taṃ kācānvitaḥ -tā -taṃ kācāchāditaḥ -tā -taṃ.

glazier GLAZIER

, s. kācavyavasāyī m. (n) kācabandhakaḥ kācabandhā m. (ndhṛ).

glazing GLAZING

, s. kācabandhanaṃ kācāchādanaṃ kācakarmma n. (n).

gleam GLEAM

, s. (Sudden shoot of light) dyutisphuraṇaṃ sphuritaṃ akasmātsphuraṇaṃ prabhāsphuraṇaṃ kṣaṇaprabhā kṣaṇadyutiḥ f., kṣaṇajyotis n., aciraprabhā aciradyutiḥ f., akasmāddīptiḥ f. dyutijvālā.

--(Beam) raśmiḥ m., kṛiraṇaḥ aṃśuḥ m.

--(Brightness) ujjvalatā prabhā tejas n.

to gleam To GLEAM

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), prasphur parisphur las (c. 1. lasati -situṃ), vidyut (c. 1. -dyotate -tituṃ), akasmāt or kṣaṇamātraṃ prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ) or jval (c. 1. jvalati -lituṃ) or ujjval.

gleaming GLEAMING

, part. sphuran -rantī -rat (t) lasan -santī -sat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ.

gleamy GLEAMY

, a. kṣaṇamātradyotamānaḥ -nā -naṃ kṣaṇaprabhaḥ -bhā -bhaṃ kampitaprabhaḥ -bhā -bhaṃ cañcalaprabhaḥ -bhā -bhaṃ cañcaladyotī -tinī -ti (n) prakāśamānaḥ -nā -naṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ.

to glean To GLEAN

, v. a. and n. uñch (c. 1. 6. uñchati -ñchituṃ), śil or mil (c. 6. śilati silati -lituṃ), dhras or udhras (c. 9. dhrasnāti, c. 10. dhrāsayati udhrasnāti udhrāsayati -yituṃ), śeṣadhānyāni or śasyaśeṣaṃ or avaśiṣṭakaṇiśān or lūnaśasyāvaśiṣṭaṃ ci (c. 5. cinoti cetuṃ) or avaci or uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or hṛ or saṅgrah (c. 9. gṛhlāti -grahītuṃ).

glean GLEAN

, s. dhānyaśeṣaṃ avaśiṣṭakaṇiśasaṅgrahaḥ śeṣadhānyasañcayaḥ lūnaśasyāvaśiṣṭaṃ.

gleaned GLEANED

, p. p. hṛtadhānyaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ hṛtaśasyāvaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ uddhṛtasarvvakaṇiśaḥ -śā -śaṃ saṅgṛhītasarvvaśasyaḥ -syā -syaṃ.

gleaner GLEANER

, s. śiloñchavṛttiḥ m. f., uñchavṛttiḥ m. f., uñchaśīlaḥ -lā -laṃ śiloñchakārī m. (n) śeṣadhānyasaṅgrāhakaḥ avaśiṣṭakaṇiśasañcayī m. (n) ucchiṣṭaśasyāvacāyī m. (n).

gleaning GLEANING

, s. (The act) uñchaḥ uñchanaṃ śiloñchaḥ uñchaśilaṃ uñchasilaṃ śiloñchavṛttiḥ f., uñchavṛttiḥ f., śilaṃ ṛtaṃ kaṭabhaṅgaḥ avaśiṣṭaśasyasaṅgrahaḥ -haṇaṃ lūnakṣetraśeṣadhānyāvacayaḥ ucchiṣṭakaṇiśacayaḥ śasyaśeṣāpaharaṇaṃ dhānyaśa ādānaṃ.

--(That which is gleaned) śasyaśeṣaṃ śasyāvaśiṣṭaṃ lūnaśasyocchiṣṭaṃ lūnakedāraśeṣadhānyāni n. pl., kaṇiśāvaśeṣaḥ.

glebe GLEBE

, s. (Soil, ground) mṛd f., mṛttikā sthalaṃ -lī bhūmiḥ f., loṣṭaṃ mṛlloṣṭaṃ.

--(Land belonging to a beneficed clergyman) dharmmāvyāpakabhūmiḥ f., dharmmādhyāpakakṣetraṃ.

gleby GLEBY

, a. mṛlloṣṭamayaḥ -yī -yaṃ mṛtpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ mārttikaḥ -kī -kaṃ.

glee GLEE

, s. harṣaḥ āhlādaḥ prahlādaḥ ānandaḥ bhudā pramodaḥ āmodaḥ madaḥ ullāsaḥ utsavaḥ mahotsavaḥ.

gleeful GLEEFUL

, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ

to gleek To GLEEK

, v. n. avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), avahas (c. 1. -hasati -situṃ).

gleet GLEET

, s. mūtramārgarogaḥ mūtramārgadoṣaḥ mehavikāraḥ pramehavikāraḥ ikṣumehaḥ mūtramārganirgataṃ pūyaśoṇitaṃ dhātuprasrāvaḥ.

to gleet To GLEET

, v. n. śanair mūtramārgāt su (c. 1. sravati srotuṃ) or prasru.

glen GLEN

, s. darī -rā kandaraḥ -rī darībhūḥ f., adridroṇī nimnabhūmiḥ f., prāntaraṃ.

glene GLENE

, s. akṣipātraṃ akṣirandhraṃ nayanapātraṃ nayanakoṣṭhaḥ.

glib GLIB

, a. (Smooth, slippery) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(In speech) vāgdrutaḥ -tā -taṃ vākcapalaḥ -lā -laṃ drutavāk m. f. n., vākkṣipraḥ -prā -praṃ vākpaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu tvaritavāk m. f. n.

to glib To GLIB

, v. a. (Castrate) vṛṣaṇadvayam utkṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

--(Make smooth) ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ).

glibly GLIBLY

, adv. drutaṃ ślakṣṇaṃ kṣipraṃ vākcāpalyena drutavācā avilambitaṃ askhalitavākyena askhalitaṃ.

glibness GLIBNESS

, s. (Smoothness) ślakṣṇatā snigdhatā cikkaṇatvaṃ.

--(In speech) vākcāpalyaṃ vāgdrutatā vākkṣipratā vākpaṭutā vāksaraṇiḥ f.

to glide To GLIDE

, v. n. sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ), prasṛp visṛp saṃsṛp visṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasṛ saṃsṛ cal (c. 1. calati -lituṃ).

--(As a river) sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasu syand (c. 1. syandate -ndituṃ), prasyand rī (c. 4. rīyate retuṃ).

--(Move slowly) śanaiḥ śanaiḥ sṛ or cal.

glide GLIDE

, s. sarpaṇaṃ saṃsarpaḥ visarpaṇaṃ visāraḥ sravaḥ -vaṇaṃ prasravaṇaṃ.

glider GLIDER

, s. visarpī m. (n) saṃsarpī m., visārī m. (n) visarpaṇakṛt m.

gliding GLIDING

, part. visarpan -rpantī -rpat (t) visarpī -rpiṇī -rpi (n) saṃsarpī &c., visārī -riṇī -ri (n) prasārī &c., vimṛtvaraḥ -rā -raṃ sravan -vantī -vat (t) syandī -ndinī -ndi (n); 'in the air,' viyati visarpī &c.

gliding GLIDING

, s. sarpaṇaṃ visarpaḥ -rpaṇaṃ saṃsarpaḥ -rpaṇaṃ visāraḥ saṃsṛtiḥ f., sravaḥ -vaṇaṃ śanaiḥ saraṇaṃ; 'in the air,' khasarpaṇaṃ viyati visarpaṇaṃ; 'gliding up,' utsarpaṇaṃ.

glidingly GLIDINGLY

, adv. drutaṃ avilambitaṃ śanaiḥ śanaiḥ visṛtvaraṃ.

gliff GLIFF

, s. īṣaddarśanaṃ īṣaddṛṣṭiḥ f., arddhavīkṣaṇaṃ arddhadṛṣṭiḥ f.

glike GLIKE

, s. avahāsaḥ avakṣepaḥ tiraskāraḥ garhā avajñā.

glim GLIM

, s. dīpaḥ -pakaḥ dīpikā pradīpaḥ dīpadyutiḥ f.

to glimmer To GLIMMER

, v. n. mandatejasā or mandaprabhayā dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ) or prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ) or dyut (c. 1. dyotate -tituṃ), īṣat or mandaṃ dyut or sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), prasphur īṣatsphuraṇaṃ kṛ mandaprabhaḥ -bhā -bhaṃ bhū pāṇḍukiraṇān pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

glimmer GLIMMER

, s. mandatejas n., mandadyutiḥ f., mandaprabhā mandadīptiḥ f., sphuraṇaṃ sphuritaṃ īṣatsphuraṇaṃ īṣatprabhā pāṇḍuprabhā.

glimmering GLIMMERING

, part. īṣatsphuritaḥ -tā -taṃ mandaprabhaḥ -bhā -bhaṃ mandachāyaḥ -yā -yaṃ mandatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) pāṇḍudyutiḥ -tiḥ -ti pāṇḍuraśmiḥ -śmiḥ -śmi pāṇḍukiraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

glimpse GLIMPSE

, s. (Short or slight view) īṣaddarśanaṃ īṣaddṛṣṭiḥ f., arddhadṛṣṭiḥ f., arddhavīkṣaṇaṃ kṣaṇadarśanaṃ aciradarśanaṃ muhūrttadarśanaṃ.

--(Flash) kṣaṇaprabhā aciraprabhā.

to glisten To GLISTEN

, v. n. dyut (c. 1. dyotate -tituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

glistening GLISTENING

, part. or a. sphuran -rantī -rat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ.

to glister To GLISTER

, v. n. See To GLISTEN.

to glitter To GLITTER

, v. n. dyut (c. 1. dyotate -tituṃ), prakāś (c. 1. kāśate -śituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), rāj (c. 1. rājati -te -jituṃ), bhā (c. 2. bhāti -tuṃ), bhrāj (c. 1. bhrājati -jituṃ), vibhrāj bhās (c. 1. bhāsate -situṃ), ābhās prabhās avabhās cakās (c. 2. cakāsti cakāsituṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ), varcas (nom. varcāyate).

glitter GLITTER

, s. dyutiḥ f., dīptiḥ f., prabhā tejas n., jyotis n., kāntiḥ f., ruciḥ f., dyutimattvaṃ dīptimattvaṃ ābhā varcas n., chaviḥ f., chāyā ujjvalatā.

glittering GLITTERING

, part. or a. dyotī -tinī -ti (n) dyotamānaḥ -nā -naṃ dīptimān -matī -mat (t) prabhāvān -vatī -vat (t) dedīpyamānaḥ -nā -naṃ tejomayaḥ -yī -yaṃ prakāśamānaḥ -nā -naṃ varcasvī -svinī -svi (n) dhautaḥ -tā -taṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ kāntimān -matī -mat (t) sitaḥ -tā -taṃ sphuritaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

glitteringly GLITTERINGLY

, adv. dīptyā tejasā varcasā sphurattejasā sphuritaṃ ujjvalaṃ.

to gloat To GLOAT

, v. n. atyabhilāpāt or atilobhād vivṛtākṣo nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or śūnyadūṣṭyā nirīkṣ or vivṛtanayanaḥ -nā -naṃ bhū.

gloating GLOATING

, part. or a. atilobhena vivṛtākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ lobhotphullanayanaḥ -nā -naṃ atyabhilāpāt śūnyadūṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

globate GLOBATE

, GLOBATED, a. golākāraḥ -rā -raṃ golākṛtiḥ -tiḥ -ti maṇḍalā- kāraḥ -rā -raṃ varttulaḥ -lā -laṃ varttulākṛtiḥ -tiḥ -ti maṇḍalī -linī -li (n).

globe GLOBE

, s. (A sphere) golaḥ -lā -laṃ -lakaḥ maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ varttulaḥ nighaḥ cakraṃ.

--(Earth) bhūgolaḥ bhūmaṇḍalaṃ kṣitimaṇḍalaṃ avanimaṇḍalaṃ ilāgolaṃ brahmāṇḍaḥ.

to globe To GLOBE

, v. a. golīkṛ ekamaṇḍalīkṛ parimaṇḍalīkṛ varttulīkṛ.

globose GLOBOSE

, GLOBOUS, a. maṇḍalī -linī -li (n) varttulaḥ -lā -laṃ.

globosity GLOBOSITY

, s. golatvaṃ golākāratvaṃ varttulatā maṇḍalatvaṃ parimaṇḍalatā.

globular GLOBULAR

, a. golākāraḥ -rā -raṃ golākṛtiḥ -tiḥ -ti maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ maṇḍalī -linī -li (n) varttulaḥ -lā -laṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ guḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vaṭī -ṭinī -ṭi (n) nistalaḥ -lā -laṃ.

globularly GLOBULARLY

, adv. golavat maṇḍalavat golākāreṇa maṇḍalarūpeṇa varttulaṃ.

globule GLOBULE

, s. gulikā gulī vinduḥ m., aṇuḥ m., reṇuḥ m. f., paramāṇuḥ m., kṣudragolaḥ.

globy GLOBY

, a. maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ golākāraḥ -rā -raṃ varttulaḥ -lā -laṃ.

to glomerate To GLOMERATE

, v. a. golīkṛ maṇḍalīkṛ parimaṇḍala (nom. parimaṇḍalayati -yituṃ), varttulīkṛ piṇḍīkṛ ekaughīkṛ ekatra kṛ.

glomerate GLOMERATE

, GLOMERATED, a. or p. p. piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ekaughībhūtaḥ -tā -taṃ ekagolīkṛtaḥ -tā -taṃ ekatrībhūtaḥ -tā -taṃ.

glomeration GLOMERATION

, s. (The act) piṇḍīkaraṇaṃ rāśīkaraṇaṃ.

--(A collection) rāśiḥ m. f., piṇḍaḥ oghaḥ sannipātaḥ sañcayaḥ.

glomerous GLOMEROUS

, a. piṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) piṇḍitaḥ -tā -taṃ piṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti.

gloom GLOOM

, s. avatamasaṃ andhakāraḥ īṣadandhakāraḥ tamas n., timiraṃ tamisraṃ tāmisraṃ tamasaṃ niṣprabhatā sāndhakāratā dhvāntaṃ andhaṃ bhūcchāyā.

to gloom To GLOOM

, v. n. timirībhū andhībhū tamasvī -svinī -svi bhū.

to gloom To GLOOM

, v. a. timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ kaluṣīkṛ.

gloomily GLOOMILY

, adv. (Dimly) sāvatamasaṃ sāndhakāraṃ niṣprabhaṃ aprakāśaṃ.

--(Not cheerfully) saviṣādaṃ sāvasādaṃ viṣaṇamanasā sodvegaṃ.

gloominess GLOOMINESS

, s. avatamasaṃ īṣattimiraṃ īṣattamasvitā niṣprabhatā aprakāśatvaṃ sāndhakāratvaṃ.

--(Of mind) viṣādaḥ viṣaṇatā avasannatā cittodvegaḥ nirānandatā.

gloomy GLOOMY

, a. tamasvī -svinī -svi (n) īṣattamasvī &c., tāmasaḥ -sī -saṃ īṣattāmasaḥ -sī -saṃ īṣadandhakāraḥ -rā -raṃ sāndhakāraḥ -rā -raṃ satimiraḥ -rā -raṃ tamoyuktaḥ -ktā -ktaṃ tamaskalpaḥ -lpā -lpaṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ tamomayaḥ -yī -yaṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ or niḥprabhaḥ nirālokaḥ -kā -kaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ durdarśaḥ -rśā -rśaṃ malinaḥ -nā -naṃ arokaḥ -kā -kaṃ vigataḥ -tā -taṃ.

--(Dejected, melancholy) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ dīnacetanaḥ -nā -naṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ mlānaḥ -nā -naṃ.

glorification GLORIFICATION

, s. (Act of giving glory) guṇapraśaṃsā -sanaṃ guṇotkīrttanaṃ utkīrttanaṃ yaśaḥkīrttanaṃ anukīrttanaṃ yaśovarṇanā stutivādaḥ guṇaślāghā dhanyavādaḥ vandanā praśaṃsākaraṇaṃ.

--(Elevation to glory) ūrddhvagatiḥ f., svargārohaṇaṃ svargagatiḥ f., paramapadaprāptiḥ f.

glorified GLORIFIED

, p. p. utkīrttitaḥ -tā -taṃ praśaṃsitaḥ -tā -taṃ kṛtadhanyavādaḥ -dā -daṃ.

--(Elevated to glory) ūrddhvagataḥ -tā -taṃ svargārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

to glorify To GLORIFY

, v. a. guṇān kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ) or utkṝt praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), ślāgh (c. 1. ślāghate -dhituṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ), dhanyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), dhanyavādaṃ kṛ yaśaḥ or kīrttiṃ or mahimānaṃ varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ) or prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ).

--(Elevate to celestial glory) svargam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) paramapadaṃ prāp in caus. (-āpayati -yituṃ).

glorious GLORIOUS

, a. (Illustrious) mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) kīrttimān -matī -mat (t) yaśasvī -svinī -svi (n) yaśasvān -svatī -svat (t) mahodayaḥ -yā -yaṃ śrīmān -matī -mat (t) viśrutaḥ -tā -taṃ khyātaḥ -tā -taṃ.

--(Of great splendour) pratāpavān -vatī -vat (t) pratāpī -pinī -pi (n) tejomayaḥ -yī -yaṃ tejasvī -svinī -svi (n) ojasvī &c., varccasvī &c., suprabhaḥ -bhā -bhaṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ taijasaḥ -sī -saṃ.

--(Excellent, noble) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ praśastaḥ -stā -staṃ, 'conferring glory,' yaśaskaraḥ -rī -raṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

gloriously GLORIOUSLY

, adv. pratāpena sapratāpaṃ suprabhaṃ utkṛṣṭaṃ uttamaṃ praśastaṃ.

glory GLORY

, s. (Splendour) tejas n., dyutiḥ f., vṛhaddyutiḥ f., pratāpaḥ tejasvitā ojasvitā prabhā śobhā ujjvalatā.

--(Praise) praśaṃsā ślāghā stutiḥ f., stutivākyaṃ stotraṃ.

--(Honour) mānaṃ pūjā.

--(Fame, renown) kīrttiḥ f., yaśas n., khyātiḥ f., sukhyātiḥ f., viśrutiḥ f., kīrttanaṃ prathā pratipattiḥ f., mahimā m. (n) janodāharaṇaṃ.

--(Celestial bliss) svargagatiḥ f., svargabhogaḥ sadgatiḥ f., paramāgatiḥ f., paramapadaṃ apavargaḥ siddhiḥ f., mokṣaḥ.

--(Of victory) jayaśrīḥ.

--(Vain-glory) ātmaślāghā darpaḥ garvvaḥ ahaṅkāraḥ vikatthā.

to glory To GLORY

, v. n. (Boast) ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ), dṛp (c. 4. dṛpyati draptuṃ), garvv (c. 1. garvvati -rvvituṃ), vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ), dambhaṃ kṛ.

--(Exult) atyantaṃ nand (c. 1. nandati -ndituṃ) or ānand.

glorying GLORYING

, s. ātmaślāghā vikatthā ahaṅkāraḥ darpaḥ dambhaḥ darpakaraṇaṃ.

gloss GLOSS

, s. (Comment) ṭīkā bhāsyaṃ bhāpyaṃ vyākhyā vivaraṇaṃ vārttikaṃ ṭippanī.

--(Superficial lustre) vāhyaśobhā kalpitaśobhā vāhyasnigdhatā vāhyakāntiḥ f., vāhyaruciḥ f., ābhā chaviḥ f.

to gloss To GLOSS

, v. a. and n. (Explain, write a comment) ṭīkayā vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or vyākṛ or spaṣṭīkṛ or vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ṭīkāṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ṭīkāṃ kṛ.

--(Give a superficial lustre) vāhyaśobhāṃ dā vāhyakāntiṃ dā snigdhīkṛ uparibhāgaṃ śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ).

glossarial GLOSSARIAL

, a. śabdakoṣaviṣayakaḥ -kā -kaṃ paribhāṣāprakāśakaḥ -kā -kaṃ.

glossarist GLOSSARIST

, GLOSSATOR, GLOSSER, s. śabdakoṣalekhakaḥ śabdasaṅgrahakārī m. (n) kauśikaḥ nirvacanakṛt m.

glossary GLOSSARY

, s. koṣaḥ śabdakoṣaḥ śabdasaṅgrahaḥ śabdagranthaḥ śabdajālaṃ nirvacanaṃ nighaṇṭuḥ m., abhidhānaṃ paribhāṣāprakāśako granthaḥ.

glossiness GLOSSINESS

, s. vāhyaśobhā vāhyakāntiḥ f. vāhyaruciḥ f., snigdhatā snaidhyaṃ cikkaṇatā kalpitaśobhā.

glossographer GLOSSOGRAPHER

, s. ṭīkālekhakaḥ bhāpyalekhakaḥ ṭippanīlekhakaḥ.

glossography GLOSSOGRAPHY

, s. ṭīkālekhanaṃ śabdakoṣalekhanaṃ śabdakoparacanaṃ.

glossy GLOSSY

, a. snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ vahirbhāge śobhanaḥ -nā -naṃ or ruciraḥ -rā -raṃ or tejitaḥ -tā -taṃ or pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

glottis GLOTTIS

, s. upajihvā pratijihvā alijihvā.

glove GLOVE

, s. hastācchādanaṃ hastatrāṇaṃ hastaparidhānaṃ pāṇivastraṃ pāṇiveṣṭanaṃ karaveṣṭanaṃ hastābharaṇaṃ.

to glove To GLOVE

, v. a. hastaṃ pūrvvīktavastreṇa āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

glover GLOVER

, s. hastācchādanakṛt m., pāṇivastravikrayī m. (n).

to glow To GLOW

, v. n. dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ) or in freq. (dedīpyate) jval (c. 1. jvalati -lituṃ), dah (c. 4. dahmati dagghuṃ or in pass. dahyate), tap in pass. (tapyate or c. 1. tapati taptuṃ), santap pratap abhitap.

--(Become red) aruṇībhū raktībhū rañj in pass. (rajyate) saṃrañj; 'the east glows,' prācī saṃrajyate.

glow GLOW

, s. tāpaḥ uttāpaḥ dīptiḥ f., tejas dyutiḥ f., dāhaḥ caṇḍatā uṣṇatā ujjvalatā.

--(Redness of colour) raktatā aruṇimā m. (n) rāgaḥ; 'glow in the cheek,' kapolarāgaḥ mukharāgaḥ.

glowing GLOWING

, part. or a. dīptaḥ -ptā -ptaṃ dīpyamānaḥ -nā -naṃ dedīpyamānaḥ -nā -naṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ -ptā -ptaṃ abhitaptaḥ -ptā -ptaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ tāpī -pinī -pi (n) taijasaḥ -sī -saṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ jvālī -linī -li (n) dahyamānaḥ -nā -naṃ; 'glowing with anger,' roṣapradīpitaḥ -tā -taṃ kopajvalitaḥ -tā -taṃ; 'having glowing cheeks,' raktakapolaḥ -lā -laṃ; 'having glowing eyes,' dīptākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

glowingly GLOWINGLY

, adv. tāpena uttāpena tejasā dīptyā pracaṇḍaṃ uṣṇaṃ.

glow-worm GLOW-WORM

, s. prabhākṛmiḥ m., prabhākīṭaḥ dyutimatkīṭaḥ khadyotaḥ.

to gloze To GLOZE

, v. a. lal (c. 10. lālayati -yituṃ), sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

gloze GLOZE

, s. lālanaṃ sāntvanaṃ -nā sāntvavākyaṃ cāṭuḥ m., madhuravākyaṃ.

glozer GLOZER

, s. lālī m. (n) sāntvavādaḥ cāṭukāraḥ cāṭuvādī m. (n).

glue GLUE

, s. lepaḥ vilepaḥ saṃlagnīkaraṇārtham atiśyānadravyaṃ sudhā.

to glue To GLUE

, v. a. pūrvvoktalepadvāreṇa saṃlagnīkṛ or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ).

glued GLUED

, p. p. saṃlagnīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

gluey GLUEY

, a. śyānaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ

glum GLUM

, a. vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ sadāvakraḥ -krā -kraṃ pratīpaḥ -pā -paṃ.

to glut To GLUT

, v. a. (Satiate) atyantaṃ tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ) or santṛp or pṝ in caus. (pūrayati -yituṃ) or paripṝ atitṛptiṃ or atisauhityaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

--(Swallow, gorge) gras (c. 1. grasate -situṃ), upagras gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ).

glut GLUT

, s. (More than enough) ātirekyaṃ atiriktatā ādhikyaṃ ātiśayyaṃ utsekaḥ udrekaḥ udvarttaḥ.

--(Too great plenty) atibāhulyaṃ.

--(Satiety) atitṛptiḥ f., atisauhityaṃ.

to glutinate To GLUTINATE

, v. a. lepadvāreṇa saṃlagnīkṛ or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ).

glutination GLUTINATION

, s. lepādinā saṃlagnīkaraṇaṃ or saṃyojanaṃ or saṃśleṣaṇaṃ.

glutinous GLUTINOUS

, a. śyānaḥ -nā -naṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ anulagnaśīlaḥ -lā -laṃ.

glutinousness GLUTINOUSNESS

, s. śyānatā sāndratā snigdhatā snaigdhyaṃ saṃlagnaśīlatā.

glutted GLUTTED

, p. p. atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ atipūritaḥ -tā -taṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

glutton GLUTTON

, s. atyāhārī m. (n) aparimitāhārī m., atyantabhojī m. (n) kukṣimbhariḥ m., udarambhariḥ m., audarikaḥ atilobhī m. (n) gṛdhrajanaḥ satvarabhuk m., varvviḥ m.

to gluttonize To GLUTTONIZE

, v. n. atyantaṃ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), atyāhāraṃ kṛ gṛdha (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), atibhojanaṃ kṛ.

gluttonous GLUTTONOUS

, GLUTTONISH, a. atyāhārī -riṇī -ri (n) bahvāśī -śinī -śi (n) atibhojī -jinī -ji (n) atibubhukṣuḥ -kṣuḥ -kṣu bahubhoktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) aparimitāhārī &c., bhakṣakaḥ -kā -kaṃ ghasmaraḥ -rā -raṃ admaraḥ -rā -raṃ praghasaḥ -sā -saṃ kukṣimbhariḥ -riḥ -ri udarambhariḥ -riḥ -ri dehambharaḥ -rī -raṃ audarikaḥ -kī -kaṃ lolubhaḥ -bhā -bhaṃ gṛdhraḥ -dhrā -dhraṃ gardhī -rdhinī -rdhi (n) lolaḥ -lā -laṃ ādyūnaḥ -nā -naṃ.

gluttonously GLUTTONOUSLY

, adv. atyāhāreṇa gṛdhrajanavat audarikavat sātibhojanaṃ

gluttony GLUTTONY

, s. atyāhāraḥ atibhojanaṃ atibubhukṣā adhikabhojanaṃ aparimitāhāraḥ ghasmaratā gṛdhratā lolatā laulyaṃ atṛptiḥ f., udarabharaṇaṃ.

glyph GLYPH

, s. gṛhanirmmāṇe stambhopari rekhākāreṇa takṣito 'laṅkāraḥ.

glyptography GLYPTOGRAPHY

, s. ratnopari takṣaṇaśilpaṃ or takṣaṇakarmma n. (n) or likhanaṃ.

to gnarl To GNARL

, v. n. garj (c. 1. garjati -rjituṃ), rai (c. 1. rāyati rātuṃ), ghurdhurāṃ kṛ.

gnarled GNARLED

, a. granthilaḥ -lā -laṃ bahagranthiḥ -nthiḥ -nthi parvvaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

[Page 312a]
to gnash To GNASH

, v. a. and n. kṣivaḍ or kṣivad (c. 1. kṣveḍati kṣvedati -ḍituṃ -dituṃ), dantān dantair ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ) or niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ), sandaṃśa (c. 1. -daśati -daṃṣṭuṃ), kaṭakaṭa (nom. kaṭakaṭāpayati -pituṃ), kṣveḍanaṃ kṛ dantagharṣaṇaṃ kṛ.

gnashing GNASHING

, s. dantagharṣaṇaṃ kṣveḍanaṃ kṣveḍitaṃ kaṭakaṭaśabdaḥ.

gnat GNAT

, s. maśakaḥ masakaḥ sūkṣmamakṣikā daṃśakaḥ; bhambharālikā sūcivadanaḥ raṇaraṇaḥ prācikā rātrijāgaradaḥ.

gnat-snapper GNAT-SNAPPER

, s. maśakakhādakaḥ pakṣibhedaḥ maśakanāśakaḥ.

to gnaw To GNAW

, v. a. and n. carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), vidaṃś sandaṃś sampukhadantair alpālpaṃ khād (c. 1. khādati -dituṃ) or (c. 9. aśnāti aśituṃ) or bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), kramaśaḥ khād or carvaṇaṃ kṛ or karttanaṃ kṛ.

gnawed GNAWED

, p. p. carvitaḥ -tā -taṃ sammukhadantaiḥ kramaśaḥ khāditaḥ -tā -taṃ vidaśyamānaḥ -nā -naṃ galitaḥ -tā -taṃ.

gnawer GNAWER

, s. carvaṇakārī m. (n) daṃśanakṛt m., sammukhadantaiḥ khādakaḥ.

gnawing GNAWING

, s. carvaṇaṃ daṃśanaṃ sammukhadantair alpālpakhādanaṃ or karttanaṃ.

gnome GNOME

, s. pṛthivyabhyantare vāsī khanyākarādirakṣako bhūtaviśeṣaḥ.

gnomon GNOMON

, s. (Of a dial) kīlaḥ mayūkhaḥ śaṅkuḥ m., naraḥ nā m. (nṛ).

gnomonic GNOMONIC

, s. ghaṭīkīlanirmmāṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

gnomonics GNOMONICS

, s. ghaṭīkīlanirmmāṇavidyā kālamāpakamaṇḍalanirmmāṇaśilyaṃ muhūrttadaṇḍādiparimāpakamaṇḍalasambandhinī vidyā.

gnostic GNOSTIC

, s. gnāstiksaṃjñakaḥ prācīnanāstikaviśeṣaḥ.

to go To GO

, v. n. gam (c. 1. gacchati gantuṃ), (c. 2. yāti -tuṃ), i (c. 2. eti -tuṃ), mṛ (c. 1. sarati sarttuṃ), car (c. 1. carati -rituṃ), pad (c. 4. padyate pattuṃ), vraj (c. 1. vrajati -jituṃ), (c. 1. ṛcchati arttuṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ), (used only in 3d pret. agāt), iṅg (c. 1. iṅgati -ṅgituṃ), aṃh (c. 1. aṃhate -hituṃ).

--(Walk) kram (c. 1. krāmati, c. 4. krāmyati kramituṃ), pādābhyāṃ gam or car.

--(Flow) su (c. 1. sravati sotuṃ), syand (c. 1. syandate -ndituṃ), (c. 4. rīyate retuṃ).

--(Glide along) sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ).

--(Pass current, circulate) pracal pracar.

--(Fare) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ); 'How goes it with you?' kīdṛśī sthitir bhavataḥ.

--(Be about to do) expressed by kāma with the infin.; as, 'What were you going to say?' kim asi vaktukāmaḥ; 'What are you going to do?' kiṃ karttukāmo 'si, or by the desid. form, as kiṃ vivakṣasi kiṃ cikīrṣasi.

--(Go about, attempt) yat (c. 1. yatate -tituṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), upakram.

--(Go against) ākram abhikram abhiprayā.

--(Go aside) pārśve cal.

--(Go astray) bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), vibhram satpathāt cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) or bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhaṃśituṃ), utkram vyutkram vyabhicar unmārgeṇa gam.

--(Go away) apagam vyapagam gam apayā vyapayā prayā ape (c. 2. apaiti -tuṃ, rt. i), vyape apasṛ apakram vyapakram apasṛp cal prasthā viprasthā samprasthā.

--(Go between) antaścar antari antarvṛt madhye vṛt madhye sthā madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū madhyavarttī -rttinī -rtti bhū.

--(Go by) atikram atī vyatī ativṛt; 'to go by sea,' samudreṇa yā.

--(Go down) adho gam adho yā avayā avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ).

--(Go for nothing) tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ bhū.

--(Go forth) nirgam niryā viniryā niḥsṛ viniḥsṛ niṣkram niri niścar.

--(Go forward) pragam agre gam puro gam prayā prasṛ prasthā.

--(Go in) viś (c. 6. viśati veṣṭuṃ), niviś praviś āviś āgam antargam āyā upasthā.

--(Go in and out) gamanāgamanaṃ kṛ.

--(Go off, depart) apagam apayā.

--(Go off, die) pre pare atī dehād apagam lokāntaraṃ gam.

--(Go off, explode) antaragnibalena vibhid in pass. (-bhidyate) vidṝ in pass. (-dīryyate).

--(Go on, proceed) pragam prayā prasṛ prasṛp pravṛt; 'the work goes on,' prasarpati karmma; 'the laugh goes on,' pravarttate hāsaḥ.

--(Go out, issue) nirgam vinirgam niḥsṛ viniḥsṛ niryā viniryā abhiniryā niṣkram viniṣkram abhiniṣkram niścar viniścar niri vahirgam.

--(Go out, as a fire or light) nirvā (c. 4. -vāyati -vātuṃ) or in caus. pass. (-vāpyate) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ).

--(Go over, read) adhī (c. 2. adhīte, rt. i). adhigam adhigā used only in 3d pret. ātm. (adhyagīṣṭa).

--(Go over from one party to another) svapakṣaṃ tyaktvā parapakṣam āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), svadharmmād bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ).

--(Go through, execute) nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ).

--(Go through, undergo) upagam upāgam sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), anubhū.

--(Go through, penetrate) praviś niviś viś vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), nirbhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ).

--(Go to, go towards) āgam upagam upāgam samupagam adhigam abhigam āyā abhiyā upayā upāyā pratyāyā samāyā samupayā upasthā abhisṛ āvṛt abhivṛt prativṛt upāvṛt abhyāvṛt āvraj prativraj abhipad samāpad pratipad samupapad e (c. 2. aiti -tuṃ, rt. i with ā), abhye upe abhī (abhyeti) pratī ākram upakram abhyṛ.

--(Go up) ūrddhvaṃ gam udi (c. 1. -ayati -etuṃ), uccair vraj.

--(Go with) anuyā samanuyā anvi saha gam or car sahāyībhū.

--(Go on horseback) aśvavāhanena vraj.

--(Go on foot) prādābhyāṃ gam.

--(Go to bed) śayyāṃ gam.

--(Go to law) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ).

--(Go to sea) naukām āruh.

--(Go ashore) naukāyā uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ) or avaruh.

go-between GO-BETWEEN

, s. madhyasthaḥ madhyavarttī m. (n) sandhijīvakaḥ.

--(Female) dūtī sañcārikā suratatālī.

go-by GO-BY

, s. palāyanaṃ apakramaḥ nirgamaḥ apayānaṃ vyapadeśaḥ.

go to GO TO

, interj. apaihi apasara ehi yātu dhik.

go-cart GO-CART

, s. śakaṭikā bālakānāṃ pādacāraśikṣārthaṃ cakrayānaviśeṣaḥ krīḍāśakaṭaḥ.

goad GOAD

, s. todanaṃ totraṃ pratodaḥ aṅkuśaḥ prājanaṃ śṛṇiḥ f., pravayaṇaṃ.

to goad To GOAD

, v. a. pratodena tud (c. 6. tudati tottuṃ) or vitud or ātud.

--(Incite) prer (c. 10. īrayati -yituṃ), pracud (c. 10. -codayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ).

goaded GOADED

, p. p. pratunnaḥ -nnā -nnaṃ preritaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ.

goal GOAL

, s. agraṃ agrabhūmiḥ f., agrasthānaṃ.

--(Final end) abhiprāyaḥ śeṣābhi prāyaḥ āśayaḥ uddeśaḥ arthaḥ antaḥ uttaraṃ phalamuttaraṃ pariṇāmaḥ.

goat GOAT

, s. chāgaḥ -galaḥ chagalaḥ ajaḥ vastaḥ stunakaḥ parṇabhojanaḥ lambakarṇaḥ payasvalaḥ śivāpriyaḥ devānāmpriyaḥ; 'wild-goat,' vanājaḥ vanachāgaḥ araṇyachāgaḥ; 'she-goat,' chāgī ajā; 'excrescence on a goat's neck,' maṇiḥ m. f.; 'flock of goats,' ājakaṃ; 'relating to a goat,' vāstaḥ -stī -staṃ.

goat-herd GOAT-HERD

, s. jābālaḥ ajajīvikaḥ ajājīvaḥ -vī m. (n) ajāpālakaḥ chāgapālakaḥ ajapaḥ -pālakaḥ chāgapoṣakaḥ.

goatish GOATISH

, a. ajavat kāmukaḥ -kā -kaṃ ajagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ chāgagandhaḥ &c.

goatishly GOATISHLY

, adv. ajavat chāgavat kāmukavat kāmukaṃ.

[Page 313a]
goatskin GOATSKIN

, s. ajacarmma n. (n) chāgacarmma n., chāgājinaṃ ajājinaṃ.

gob GOB

, s. alpikā alpapiṇḍaḥ alpagrāsaḥ mukhapūraṇaṃ kavalaḥ.

to gobble To GOBBLE

, v. a. gras (c. 1. grasate -situṃ), upagras gṛghravat satvaraṃ bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ) or khād (c. 1. khādati -dituṃ), gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ).

to gobble To GOBBLE

, v. n. śīghranigaraṇaśabdaṃ kṛ dīrghakaṇṭhapakṣivat śabdaṃ kṛ.

gobbler GOBBLER

, s. śīghrabhojī m. (n) śīghrāśī m. (n) bahvāśī m., bhakṣakaḥ ghasmaraḥ.

goblet GOBLET

, s. kāṃsyaṃ kaṃsaḥ -saṃ kaṃśaḥ -śaṃ pānabhājanaṃ pānapātraṃ; 'relating to one,' kaṃsīyaḥ -yā -yaṃ.

goblin GOBLIN

, s. vetālaḥ rātricaraḥ rātriñcaraḥ rajanīcaraḥ kṣaṇadācaraḥ naktacaraḥ -cārī m. (n) niśāṭaḥ bhūtaḥ rākṣasaḥ piśācaḥ asuraḥ pretaḥ apadevatā kravyād m., yajñāriḥ m., vithuraḥ karburaḥ kauṇapaḥ.

god GOD

, s. (The Supreme Being) īśvaraḥ parameśvaraḥ pareśvaraḥ paramātmā m. (n).

--(A god) devaḥ -vatā suraḥ amaraḥ vibudhaḥ animiṣaḥ ajaraḥ cirāyūḥ m. (s) sucirāyūḥ m. (s) bhagavān m. (t).

--(The Creator) sarvvasraṣṭā m. (ṣṭṛ) dhātā m. (tṛ) vidhātā m., jagatkarttā m. (rttṛ) viśvasṛk m., bhūtādiḥ m., sāt n.

--(God of gods) īśvareśvaraḥ; 'city god,' nagaradevatā.

--(Self-existent) svayambhūḥ m.

godaverI GODAVERĪ

, s. (River) godāvarī tapanī tapanātmajā.

god-child GOD-CHILD

, s. dharmmaputraḥ -trī dharmmasutaḥ -tā.

god-daughter GOD-DAUGHTER

, s. dharmmaputrī dharmmasutā jalasaṃskārakāle khrīṣṭīyadharmmaśikṣaṇārthaṃ svīkṛtā putrī.

goddess GODDESS

, s. devī surī amarā -rī ajarā -rī devapatnī devāṅganā bhagavatī.

godfather GODFATHER

, s. dharmmapitā m. (tṛ) dharmmapratibhūḥ m., jalasaṃskārakāle khrīṣṭīyadharmmaśikṣaṇāya pratijānīte yo bālasya kṛtrimapitā.

godhead GODHEAD

, s. devatvaṃ -tā īśvaratvaṃ -tā devabhūyaṃ bhagavattvaṃ brahmatvaṃ brahmabhūyaṃ.

godless GODLESS

, a. anīśvaraḥ -rā -raṃ anīśvaravādī -dinī -di (n) nāstikaḥ anīśvararocitaḥ -tā -taṃ.

--(Impious) nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ adhārmmikaḥ -kī -kaṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

godlessly GODLESSLY

, adv. nāstikavat pāṣaṇḍavat atiduṣṭaṃ dharmmavyatirekeṇa.

godlessness GODLESSNESS

, s. anīśvaratvaṃ nāstikatvaṃ nirdharmmatā atiduṣṭatā.

godlike GODLIKE

, a. devatulyaḥ -lyā -lyaṃ devopamaḥ -mā -maṃ devarūpī -piṇī -pi (n) divyaḥ -vyā -vyaṃ devārhaḥ -rhā -rhaṃ īśvarīyaḥ -yā -yaṃ īśvaramūrttiḥ -rttiḥ -rtti.

godliness GODLINESS

, s. īśvarasevā -vanaṃ īśvarabhaktiḥ f., devabhaktiḥ f., īśvaraśraddhā īśvarapūjā dharmmatvaṃ dhārmmikatā dharmmasevā brahmaṇyatā puṇyaśīlatā.

godly GODLY

, a. īśvarasevī -vinī -vi (n) īśvarabhaktaḥ -ktā -ktaṃ īśvarapūjakaḥ -kā -kaṃ devapūjakaḥ -kā -kaṃ puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyātmā -tmā -tma (n) bhajanaśīlaḥ -lā -laṃ bhaktimān -matī -mat (t) dharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmācārī -riṇī -ri (n) brahmaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ.

godly GODLY

, adv. īśvarabhaktavat devapūjakavat dhārmmikavat puṇyaṃ.

godmother GODMOTHER

, s. dharmmamātā f. (tṛ) jalasaṃskārakāle khrīṣṭīyadharmmaśikṣaṇāya pratijānīte yā bālakasya kṛtrimamātā.

godsend GODSEND

, s. devadattaṃ īśvaradattaṃ lakṣmīdattaṃ śrīdattaṃ saubhāgyaṃ.

godship GODSHIP

, s. īśvaratvaṃ -tā devatvaṃ -tā devabhāvaḥ devabhūyaṃ bhagavattvaṃ.

godson GODSON

, s. dharmmaputraḥ dharmmasutaḥ jalasaṃskārakāle khrīṣṭīyadharmmaśikṣaṇārthaṃ svīkṛtaḥ putraḥ.

godwit GODWIT

, s. dīrghamukhaḥ pakṣibhedaḥ dīrghacañcuḥ m., dīrghajaṅghaḥ dīrghapād m.

goer GOER

, s. gāmī m. (n) gantā m. (ntṛ) yāyī m. (n) saraḥ sārī m. (n) kramitā m. (tṛ) calaḥ gamanakārī m. (n); 'a quick goer,' avilambitakramaḥ drutakramaḥ.

to goggle To GOGGLE

, v. n. cakṣuṣī itastato lul (c. 1. lolati-lituṃ, c. 10. lola- yati -yituṃ), vivṛtākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhū tiryyagdṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū.

goggle-eye GOGGLE-EYE

, s. lolanayanaṃ lolanetraṃ phullanayanaṃ vivṛtacakṣus n.

goggle-eyed GOGGLE-EYED

, a. lolanayanaḥ -nā -naṃ lolākṣiḥ -kṣiḥ -kṣi utphullanayanaḥ -nā -naṃ phullalocanaḥ -nā -naṃ tiryyagdṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi vakradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi unnetraḥ -trā -traṃ udagranayanaḥ -nā -naṃ.

going GOING

, part. caran -rantī -rat (t) calan -lantī -lat (t) krāman -mantī -mat (t) saran -rantī -rat (t) gāmī -minī -mi (n) saraḥ -rā -raṃ saraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caraḥ -rā -raṃ; 'going in a straight line,' saralayāyī -yinī -yi (n).

going GOING

, s. gamaḥ -manaṃ saraṇaṃ caraṇaṃ cāraḥ calanaṃ vrajanaṃ gatiḥ f., gataṃ ayanaṃ kramaḥ -maṇaṃ; 'going away,' apagamaḥ vyaṣagamaḥ apayānaṃ apasaraṇaṃ apāyaḥ prasthānaṃ; 'going out,' niṣkramaḥ -maṇaṃ niṣkrāntiḥ f., nirgamaḥ niryāṇaṃ vahirgamanaṃ; 'going and coming,' gamāgamaḥ gamanāgamanaṃ gatāgataṃ yātāyātaṃ.

goitre GOITRE

, s. gaḍuḥ m., gaṇḍiḥ m.; 'having it,' gaḍukaṇṭhaḥ -ṇṭhī -ṇṭhaṃ.

goitrous GOITROUS

, a. gaḍupīḍitaḥ -tā -taṃ gaḍukaṇṭhaḥ -ṇṭhī -ṇṭhaṃ.

gold GOLD

, s. suvarṇaṃ svarṇaṃ kanakaṃ kāñcanaṃ hiraṇyaṃ hema n. (n) hemaṃ rukmaṃ rugmaṃ bharma n. (n) bharmaṃ jātarūpaṃ jāmbūnadaṃ śātakumbhaṃ śatakumbhaḥ śātakaumbhaṃ cāmīkaraṃ niṣkaṃ hāṭakaṃ hiraṇaṃ tapanīyaṃ mahārajataṃ kaladhautaṃ kaladhūtaṃ kārttasvaraṃ aṣṭāpadaḥ -daṃ karburaṃ karbūraṃ gāṅgeyaṃ gauraṃ dīptaṃ bhāskaraṃ jāmbavaṃ tejas śatakhāṇḍaṃ mahādhātuḥ m., saumerukaṃ lohottamaṃ piñjānaṃ surārhaṃ dākṣāyaṇaṃ sānasiḥ m., puraṭaṃ purudaṃ vahnivījaṃ akupyaṃ mṛdunnakaṃ; 'pure gold,' kumāraṃ; 'virgin gold,' piṅgāśaṃ; 'false gold,' kūṭasvarṇaṃ; 'gold for ornaments,' śṛṅgikanakaṃ; 'a heap of gold,' kāñcanacayaḥ; 'a piece of gold,' kanakabhaṅgaḥ; 'a gold coin,' suvarṇamudrā; 'a weight of gold,' kanakapalaḥ suvarṇaḥ -rṇaṃ.

gold GOLD

, a. suvarṇa or svarṇa or kanaka or kāñcana &c. in comp.; as, 'a gold bracelet,' suvarṇakaṅkaṇaṃ; 'gold stick,' kanakadaṇḍaḥ; 'gold-mine,' kanakasthalī kāñcanakandaraḥ; 'gold necklace,' hemasūtrakaṃ kanakasūtraṃ. See GOLDEN.

gold-beater GOLD-BEATER

, s. svarṇapatrakāraḥ -kṛt suvarṇakāraviśeṣo yo mudgarādinā suvarṇam atisūkṣmīkaroti or atiśayena tanūkaroti or udvarttayati.

gold-drawer GOLD-DRAWER

, s. suvarṇodvarttanakārī m. (n) kanakodvarttanakṛt m.

gold-dust GOLD-DUST

, s. kanakaparāgaḥ kāñcanabhūḥ f., kanakareṇuḥ m.

golden GOLDEN

, a. sauvarṇaḥ -rṇī -rṇaṃ svarṇamayaḥ -yī -yaṃ svarṇanirmmitaḥ -tā -taṃ svarṇakaḥ -kā -kaṃ suvarṇavān -vatī -vat (t) kāñcanaḥ -nī -naṃ kāñcanamayaḥ -yī -yaṃ kanakamayaḥ -yī -yaṃ suvarṇakṛtaḥ -tā -taṃ rukmavān -vatī -vat (t) tāpanīyaḥ -yī -yaṃ; 'golden ornament,' kanakabhūṣaṇaṃ. See GOLD, a.

goldfinch GOLDFINCH

, s. kanakavarṇapakṣayukto madhurarutaviśiṣṭaḥ kṣudraṣakṣī m. (n).

gold-fish GOLD-FISH

, s. cīnadeśajaḥ kanakavarṇo matsyabhedaḥ.

gold-leaf GOLD-LEAF

, s. svarṇapatraṃ kanakapatraṃ aṣṭāpadapatraṃ patraṃ.

goldsmith GOLDSMITH

, s. svarṇakāraḥ suvarṇakāraḥ hemakāraḥ rukmakārakaḥ nāḍindhamaḥ hemalaḥ kalādaḥ kaṇādaḥ gauñjikaḥ suvarṇasya vikārāntarakṛt m.

gold-thread GOLD-THREAD

, s. kanakasūtraṃ hemasūtraṃ suvarṇatantuḥ m.

golf GOLF

, s. kandukakrīḍā kandukalīlā gulikākrīḍā.

gondola GONDOLA

, s. veniśnagaravāsibhiḥ prayukto laghunaukāviśeṣaḥ.

gondolier GONDOLIER

, s. pūrvvoktanaukāvāhakaḥ pūrvvoktanaukādaṇḍadharaḥ.

gone GONE

, p. p. gataḥ -tā -taṃ yātaḥ -tā -taṃ calitaḥ -tā -taṃ sṛtaḥ -tā -taṃ caritaḥ -tā -taṃ vrajitaḥ -tā -taṃ itaḥ -tā -taṃ pannaḥ -nnā -nnaṃ; 'gone away,' apagataḥ -tā -taṃ vyapagataḥ -tā -taṃ; 'gone out,' nirgataḥ -tā -taṃ niṣkrāntaḥ -ntā -ntaṃ vahirgataḥ -tā -taṃ.

--(Past) vṛttaḥ -ttā -ttaṃ bhūtaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

gonfalon GONFALON

, GONFANON, s. patākā dhvajaḥ ketuḥ m., vaijayantī.

gong GONG

, s. kāṃsyaṃ ghanaṃ gabhīrikā.

goniometer GONIOMETER

, s. koṇaparimāpakayantraṃ asramāpanayantraṃ.

gonorrhoea GONORRHOEA

, s. rakṣaṇīrakaḥ rakṣaṇārakaḥ dhātukṣaraṇaṃ mūtramārgarogaḥ.

good GOOD

, a. (Not bad, excellent) sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu bhadraḥ -drā -draṃ uttamaḥ -mā -maṃ praśastaḥ -stā -staṃ praśasyaḥ -syā -syaṃ śastaḥ -stā -staṃ śasyaḥ -syāṃ -syaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śubhaḥ -bhā -bhaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ kalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ san satī sat (t) sattamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sāraḥ -rā -raṃ sāravān -vatī -vat (t) āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ varaḥ -rā -raṃ nirdīṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ, often expressed by su prefixed; as, 'a good action,' sukriyā; 'a good man,' sādhujanaḥ sajjanaḥ; 'a good road,' supathaḥ sanmārgaḥ.

--(Virtuous) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ saccaritaḥ -tā -taṃ sadācāraḥ -rā -raṃ sādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ āryyavṛttaḥ -ttā -ttaṃ śubhācāraḥ -rā -raṃ sukarmmā -rmmā -rmma (n) sukṛtī -tinī -ti (n) sukṛt m. f. n., sucaritaḥ -tā -taṃ kuśalī -linī -li (n) puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ puṇyakarmmā -rmmā -rmma (n) puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyātmā -tmā -tma (n) vṛttavān -vatī -vat (t).

--(Suitable, fit) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ -tā -taṃ hitaḥ -tā -taṃ suhitaḥ -tā -taṃ, sometimes expressed by the fut. pass. part.; as, 'good to eat,' khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Wholesome) pathyaḥ -thyā -thyaṃ.

--(Useful) upayogī -ginī -gi (n) sopakāraḥ -rā -raṃ.

--(Kind) hitaḥ -tā -taṃ hitakāmaḥ -mā -maṃ sujanaḥ -nā -naṃ priyaṅkaraḥ -rā -raṃ priyakāraḥ -rā -raṃ upakārakaḥ -kā -kaṃ.

--(Tending to promote) utyādakaḥ -kā -kaṃ.

--(Sound, undamaged) akṣataḥ -tā -taṃ adūṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Entire, complete) sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sakalaḥ -lā -laṃ kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ.

--(Considerable, great) bahuḥ -hvī -hu analpaḥ -lpā -lpaṃ mahān -hatī -hat (t) bhūriḥ -riḥ -ri pracuraḥ -rā -raṃ su or ati prefixed; as, 'a good deal vexed,' suduḥkhitaḥ -tā -taṃ atiduḥkhitaḥ -tā -taṃ; 'a good distance,' sudūraṃ; 'a good while ago,' sudīrghakāle gate.

--(Valid) dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ aviśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ. 'Good quality,' guṇaḥ; 'endowed with good qualities,' guṇī -ṇinī -ṇi (n) sadguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'good wishes,' kalyāṇavacanaṃ āśīrvacanaṃ; 'good and bad,' śubhāśubhaḥ -bhā -bhaṃ hitāhitaḥ -tā -taṃ sārāsāraḥ -rā -raṃ; 'beloved by the good,' āryyahṛdyaḥ -dyā -hyaṃ; 'to make good,' sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), sampṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ); 'make good a promise,' pratijñām apavṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ); 'make good a debt,' ṛṇaṃ śudh (c. 10. śoghayati -yituṃ) or apākṛ; 'a good fellow,' bhadraḥ; 'in good time,' upayuktakāle.

good GOOD

, s. (Benefit, welfare) hitaṃ śreyas n., bhadraṃ śubhaṃ kalpāṇaṃ kuśalaṃ kṣemaṃ maṅgalaṃ bhūtiḥ f.; 'for the good of the world,' lokahitāya bhūtaye bhuvaḥ; 'good and evil,' hitāhitaṃ śubhāśubhaṃ bhadrābhadraṃ maṅgalāmaṅgalaṃ; 'good and bad,' sārāsāraṃ.

--(Utility) upayogaḥ arthaḥ phalaṃ lābhaḥ.

--(Virtue) puṇyaṃ sukṛtaṃ sucaritaṃ sādhuvṛttaṃ dharmmaḥ; 'to do good,' hitaṃ kṛ kṣemaṃ kṛ upakṛ.

good GOOD

, adv. su prefixed, suṣṭhu; 'as good as,' samaṃ; 'this is as good as a sixteenth part,' etat ṣoḍaśāṃśena samaṃ.

good GOOD

, interj. bhadraṃ vāḍhaṃ kāmaṃ bhavatu astu evamastu tatheti.

good-breeding GOOD-BREEDING

, s. sabhyatā vinayaḥ suvinayaḥ suśīlatā; 'a man of good breeding,' suvinītaḥ suśīlaḥ.

good-conditioned GOOD-CONDITIONED

, a. susthaḥ -sthā -sthaṃ susthitaḥ -tā -taṃ suvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

good-fellow GOOD-FELLOW

, s. bhadraḥ bhadrajanaḥ sādhujanaḥ sahapāyī m. (n) rasikajanaḥ.

good-fellowship GOOD-FELLOWSHIP

, s. utsavakāriṇāṃ saṃsargaḥ susaṅgaḥ susāhityaṃ sumaitryaṃ.

good-fortune GOOD-FORTUNE

, s. saubhāgyaṃ bhāgyaṃ kalyāṇaṃ bhadraṃ śubhaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ kuśalaṃ kauśalyaṃ daivaṃ sudaivaṃ śrīḥ f., lakṣmīḥ f., śarmma n. (n) sampad sampattiḥ f., puṇyodayaḥ.

good-friday GOOD-FRIDAY

, s. khrīṣṭasya krūśāropaṇamuddiśya mahopavāsadinaṃ.

good-humour GOOD-HUMOUR

, s. sadbhāvaḥ susvabhāvaḥ suśīlatā cittaprasannatā satprakṛtiḥ f.

good-humoured GOOD-HUMOURED

, a. suprakṛtiḥ -tiḥ -ti satprakṛtiḥ -tiḥ -ti hṛṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ prasannasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

good-humouredly GOOD-HUMOUREDLY

, adv. sadbhāvena susvabhāvāt suśīlavat hṛṣṭavat.

good-looking GOOD-LOOKING

, a. sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sudarśanaḥ -nā -naṃ surūpaḥ -pī -paṃ.

good-luck GOOD-LUCK

, s. saubhāgyaṃ. See GOOD-FORTUNE.

good-manners GOOD-MANNERS

, s. vinayaḥ vinītatā maryyādā suśīlatā sabhyatā sadācāratā sunītiḥ f., sucaritraṃ saccaritraṃ.

good-nature GOOD-NATURE

, s. sadbhāvaḥ susvabhāvaḥ suprakṛtiḥ f., satprakṛtiḥ f., suśīlatā sādhuśīlatvaṃ sādhutvaṃ āryyatā.

good-natured GOOD-NATURED

, a. suprakṛtiḥ -tiḥ -ti satprakṛtiḥ -tiḥ -ti suśīlaḥ -lā -laṃ subhāvavān -vatī -vat (t) sādhuśīlaḥ -lā -laṃ suhṛdayaḥ -yā -yaṃ suhṛdayavān &c.

good-sense GOOD-SENSE

, s. suvivekaḥ subodhaḥ buddhimattvaṃ vijñatā prajñatā.

good-will GOOD-WILL

, s. hitatā suhitatā hitecchā prītiḥ f., hitakāmyā sauhṛdyaṃ priyatā anukūlatā.

good-woman GOOD-WOMAN

, s. gṛhiṇī gṛhamedhinī gṛhavyāpārakuśalā or -dakṣā.

goodliness GOODLINESS

, s. rūpalāvaṇyaṃ saundaryyaṃ śobhā cārutā rūpavattvaṃ.

goodly GOODLY

, a. (Graceful) sundaraḥ -rā -rī -raṃ cāruḥ -rvvī -ru sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sudarśanaḥ -nā -naṃ surūpaḥ -pī -paṃ lāvaṇyavān -vatī -vat (t).

--(Pleasant) ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ ruciraḥ -rā -raṃ.

goodman GOODMAN

, s. gṛhī m. (n) gehī m. (n) kuṭumbī m. (n) svāmī m. (n).

goodness GOODNESS

, s. (Excellence) sādhutā -tvaṃ sattvaṃ praśastatā prāśastyaṃ praśastiḥ f., uttamatā śreṣṭhatā utkṛṣṭatā sāratvaṃ prakṛṣṭatā viśiṣṭatā kauśalaṃ sauṣṭhavaṃ āryyatā.

--(Virtue, piety) puṇyatā puṇyaśīlatā sādhuśīlatā dharmmatvaṃ sadācāratā sādhuvṛttatvaṃ dhārmmikatvaṃ devabhaktiḥ f.

--(Kindness) sujanatvaṃ saujanyaṃ priyatā dayā kṛpā.

goods GOODS

, s. pl. (Property, effects) dravyaṃ dravyāṇa n. pl., vastūni n. pl., vibhavaḥ sāmagrī -gryaṃ rikthaṃ.

--(Moveable household furniture) asthāvaradravyāṇi n. pl., gṛhopaskarādi n., gṛhopakaraṇāni.

--(Merchandise) bhāṇḍāni n. pl., bhāṇḍakaṃ paṇyaṃ paṇyāni n. pl., viṭpaṇyaṃ.

goose GOOSE

, s. haṃsaḥ -sī rājahaṃsaḥ -sī varaṭaḥ -ṭā -ṭī varalā cakrāṅgaḥ -ṅgī śvetapatraḥ śvetachadaḥ śvetagarut m., sitapakṣaḥ śitichadaḥ śitipakṣaḥ jālapād m., nīlākṣaḥ mānasālayaḥ mānasaukāḥ m. (s) mañjugamanā dhārttarāṣṭraḥ purudaṃśakaḥ mallikaḥ śakavaḥ saraḥkākaḥ -kī kalahaṃsaḥ -sī; 'ruddy goose,' cakraḥ cakravākaḥ rathāṅgaḥ kokaḥ dvandvacaraḥ -cārī; 'wild goose,' cakrāṅkī; 'tame goose,' grāmyahaṃsaḥ.

--(Fool) mūrkhaḥ nirbuddhiḥ m.

gooseberry GOOSEBERRY

, s. kaṇṭakitagulmotpannam amlaphalaṃ.

gooseberry-fool GOOSEBERRY-FOOL

, s. kṣīreṇa saha kvathitaḥ pūrvvoktaphalarasaḥ.

gor-bellied GOR-BELLIED

, a. mahodaraḥ -rā -raṃ sthūlodaraḥ -rā -raṃ lambodaraḥ -rā -raṃ tundī -ndinī -ndi (n) vṛhatkukṣiḥ -kṣiḥ -kṣi vṛddhanābhiḥ -bhiḥ -bhi.

gor-belly GOR-BELLY

, s. mahodaraṃ sthūlodaraṃ vṛhattundaṃ vṛhatkukṣiḥ m.

[Page 315a]
gore GORE

, s. (Blood) raktaṃ amṛk n. (j) lohitaṃ rudhiraṃ śoṇitaṃ kṣatajaṃ.

--(Clotted blood) ghanaraktaṃ ghanalohitaṃ raktagulmaḥ.

--(Triangular piece of cloth sewed into a garment to widen it) vastrapṛthūkaraṇārthaṃ tanniveśitam tryasrākāraḥ paṭakhaṇḍaḥ.

to gore To GORE

, v. a. (Pierce with a pointed instrument) śūlādinā tvacaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or nirbhid or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ).

--(With the point of a horn) śṛṅgāgreṇa tvacaṃ nirbhid or vyadh.

gored GORED

, p. p. chinnatvak m. f. n., kṣatacarmmā -rmmā -rmma (n) vidāritatvak m. f. n., ullikhitacarmmā &c., viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

gorge GORGE

, s. (Gullet) nigaraṇaḥ annavāhisrotas n., galaḥ kaṇṭhaḥ.

--(Defile between mountains) saṅkaṭaṃ saṅkaṭapathaḥ durgamārgaḥ kandaraḥ -rī parvvatarandhraṃ randhraṃ sañcaraḥ sañcāraḥ parvvatamadhye sambādhapathaḥ.

to gorge To GORGE

, v. a. (Swallow) gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ), nigṝ gras (c. 1. grasate -situṃ).

--(Fill with food) annena pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), or paripṝ or atyantaṃ tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ).

to gorge To GORGE

, v. n. annena pṝ in pass. (pūryyate) or atyantaṃ pṝ.

gorged GORGED

, p. p. annapūritaḥ -tā -taṃ atipūritaḥ -tā -taṃ atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ.

gorgeous GORGEOUS

, a. tejasvī -svinī -svi (n) taijasaḥ -sī -saṃ mahāpratāpaḥ -pā -paṃ pratāpī -pinī -pi (n) pratāpavān -vatī -vat (t) atiśobhanaḥ -nā -naṃ suprabhaḥ -bhā -bhaṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ spardhī -rghinī -rdhi (n).

gorgeously GORGEOUSLY

, adv. atitejasā mahāpratāpena atitaijasa suprabhaṃ.

gorgeousness GORGEOUSNESS

, s. atitejas n., supratāpaḥ atiśobhā suprabhā ujjvalatā.

gorget GORGET

, s. grīvātrāṇaṃ galatrāṇaṃ kaṇṭhāvaraṇaṃ arddhacandrākṛti kavacaṃ.

gorging GORGING

, s. nigaraṇaṃ grasanaṃ atyāhāraḥ atibhojanaṃ annapūraṇaṃ.

gorgon GORGON

, s. sarpākārakeśaviśiṣṭā bhayaṅkaramūrttiḥ strī.

gormand GORMAND

, s. atyāhārī m. (n) atibhojī m. (n). See GOURMAND.

to gormandize To GORMANDIZE

, v. n. atyantaṃ bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), atyāhāraṃ kṛ atibhojanaṃ kṛ.

gormandizer GORMANDIZER

, s. atyāhārī m. (n) bahvāśī m. (n) atibhojī m. (n) atibubhukṣuḥ m., bhakṣakaḥ ghasmaraḥ admaraḥ kukṣimbhariḥ m., udarambhariḥ m., pātresamitaḥ.

gormandizing GORMANDIZING

, s. atyāhāraḥ atibhojanaṃ ghasmaratā bahvāśitvaṃ gṛdhratā.

gory GORY

, a. raktaviliptaḥ -ptā -ptaṃ raktāktaḥ -ktā -ktaṃ asṛgliptaḥ -ptā -ptaṃ raktagustmamayaḥ -yī -yaṃ raktamalinaḥ -nā -naṃ.

goshawk GOSHAWK

, s. atigṛdhraśīlaḥ śyenabhedaḥ śyenakaḥ.

gosling GOSLING

, s. haṃsaśāvakaḥ varaṭaśāvakaḥ haṃsaśiśuḥ m.

gospel GOSPEL

, s. susaṃvādaḥ maṅgalasaṃvādaḥ maṅgalasamācāraḥ suvārttā śubhavārttā.

gospeler GOSPELER

, s. khrīṣṭasamācāraracakaḥ susaṃvādalekhakaḥ susaṃvādapracārakaḥ khrīṣṭīyadharmmapravaktā m. (ktṛ).

to gospelize To GOSPELIZE

, v. a. susaṃvādaṃ pracar in caus. (-cārayati -yituṃ).

gossamer GOSSAMER

, s. grīṣmasamaye vāyupreritā markaṭavāsatantavaḥ m. pl., vātatūlaṃ.

gossip GOSSIP

, s. (Tattler) jalpakaḥ jalpākaḥ upajalpī m. (n) parārthavādī m. (n) parakāryyacarccakaḥ vāvadūkaḥ pralāpī m. (n) gāyanaḥ.

--(Tattle) jalpitaṃ jalpaḥ prajalpaḥ pralāpaḥ.

--(Tippling companion) sahapāyī m. (n) pānamitraṃ.

to gossip To GOSSIP

, v. n. jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), pralap (c. 1. -lapati -pituṃ), saṃlap anarthakakathāṃ kṛ vṛthākathāṃ kṛ kathopakathanaṃ kṛ.

gossiping GOSSIPING

, s. jalpaḥ -lpanaṃ jalpitaṃ prajalpaḥ saṃlāpaḥ vākcāpalyaṃ ālasyavacanaṃ gāyanaṃ nirarthakakathā vāvadūkatā vācālatā.

got GOT

, GOTTEN, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ avāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ adhigataḥ -tā -taṃ āsāditaḥ -tā -taṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ apannaḥ -nnā -nnaṃ.

[Page 315b]
gouge GOUGE

, s. arddhacandrākāraphalako vraścanaviśeṣaḥ takṣaṇī.

to gouge To GOUGE

, v. a. (The eye) locanam utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ).

gourd GOURD

, s. alāvūḥ f., alābuḥ f., ālābuḥ lābuḥ tumbī -mbiḥ f., tumbaḥ -mbakaḥ -kaṃ vimbikā suṣavī kuṣmāṇḍakaḥ kūṣmāṇḍakaḥ karkāruḥ m., karkaṭaḥ; 'bitter gourd,' tiktikā kaṭutumbī ikṣvākuḥ f.

gourmand GOURMAND

, s. atyāhārī m. (n) bahubhakṣakaḥ bahubhojī m. (n) bhakṣakaḥ kukṣimbhariḥ m., udarambhariḥ m., audarikaḥ.

gout GOUT

, s. vātaḥ vātarogaḥ vātavyādhiḥ m., vātagulmaḥ vātaraktaṃ vātathuḍā vātaśoṇitaṃ pādaśothaḥ pādagaṇḍiraḥ pādavalmīkaṃ.

goutiness GOUTINESS

, s. vātulatā vātūlatvaṃ vātikatvaṃ savātatvaṃ.

gouty GOUTY

, a. vātakī -kinī -ki (n) vātarogī -giṇī -gi (n) vātulaḥ -lā -laṃ vātūlaḥ -lā -laṃ vātagrastaḥ -stā -staṃ vātikaḥ -kī -kaṃ vātāsahaḥ -hā -haṃ.

to govern To GOVERN

, v. a. śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās praśās samanuśās yam (c. 1. yacchati yantuṃ), niyam saṃyam viniyam sanniyam īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), paripāl vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), praṇī vaśīkṛ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), gup (c. 1. gopāyati, c. 10. gopayati -yituṃ).

--(Keep in subjection, restrain) vaśīkṛ yam viniyam saṃyam nigrah, (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), niyantr; 'to govern a country well,' rāṣṭraṃ samyak pāl; 'governing noun,' anvayī m. (n).

to govern To GOVERN

, v. n. rājyaṃ kṛ rājyādhikāraṃ kṛ rājyapālanaṃ kṛ rājyaśāsanaṃ kṛ rājakāryyaṃ kṛ rājyavyavahāraṃ kṛ ādhipatyaṃ kṛ.

governable GOVERNABLE

, a. śāsyaḥ -syā -syaṃ śāsanīyaḥ -yā -yaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ praṇeyaḥ -yā -yaṃ vineyaḥ -yā -yaṃ vinītaḥ -tā -taṃ ājñādhīnaḥ -nā -naṃ.

governance GOVERNANCE

, s. śāsanaṃ śāstiḥ f., anuśāsanaṃ pālanaṃ pratipālanaṃ ādhipatyaṃ adhikāraḥ nītiḥ f., vinayaḥ vaśaḥ vaśitā saṃyamaḥ viniyamaḥ yamaḥ.

governed GOVERNED

, p. p. śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ -tā -taṃ praśāsitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ viniyataḥ -tā -taṃ niyamitaḥ -tā -taṃ nigṛhītaḥ -tā -taṃ; 'governed by another,' parādhīnaḥ -nā -naṃ paratantraḥ -ntrā -ntraṃ.

governess GOVERNESS

, a. bālādhyāpakā bālopadeśikā bālopadeśinī śikṣākarī.

government GOVERNMENT

, s. (Administration of government) rājyaṃ rājyādhikāraḥ rājyadhurā rājadhurā rājyanītiḥ f., rājyapālanaṃ rājyavyavahāraḥ nītiḥ f., vaiśastraṃ.

--(Control, regulation) śāsanaṃ śāstiḥ f., anuśāsanaṃ vaśaḥ -śaṃ yamaḥ saṃyamaḥ viniyamaḥ nigrahaḥ damaḥ -manaṃ yantraṇaṃ.

--(Authority) adhikāraḥ adhīkāraḥ ādhipatyaṃ prabhutvaṃ īśatvaṃ aiśvaryyaṃ.

--(Empire) rājyaṃ rājatvaṃ ādhipatyaṃ.

--(The king's ministers) rājadhurvahāḥ m. pl., rājamantriṇaḥ m. pl., rājasacivāḥ m. pl.; 'form of government,' rājyarītiḥ f., rājyavidhiḥ m.; 'government affairs,' rājyavyavahāraḥ rājakāryyaṃ; 'good government,' samyak pālanaṃ; 'bad government,' asamyak pālanaṃ.

governor GOVERNOR

, s. adhipatiḥ m., adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhikārī m. (n) adhyakṣaḥ adhipaḥ śāsitā m. (tṛ) praśāsitā m., śāstā m., śāsakaḥ anuśāsakaḥ adhikṛtaḥ īśitā m. (tṛ) īśvaraḥ īśaḥ pālayitā m. (tṛ) niyantā m. (ntṛ) rāṣṭriyaḥ.

governorship GOVERNORSHIP

, s. ādhipatyaṃ adhiṣṭhātṛtvaṃ adhyakṣatā adhikāritā.

gown GOWN

, s. śāṭī śāṭakaḥ strīkaṭīvastraṃ kaṭivastraṃ kaṭīpaṭaḥ paṭavāsaḥ coṭī calanakaṃ.

[Page 316a]
gowned GOWNED

, a. saśāṭakaḥ -kā -kaṃ kaṭivastraveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

gownsman GOWNSMAN

, s. paṇḍitaveśadhārī m. (n) paṇḍitaveśaḥ.

--(In an university) rājavidyālaye antevāsiveśadhārī m. (n).

grab GRAB

, s. grahaḥ grahaṇaṃ saṅgrahaḥ -haṇaṃ saṅgrāhaḥ dharaṇaṃ dhṛtiḥ f.

grabbed GRABBED

, p. p. akasmāt saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ or dhṛtaḥ -tā -taṃ.

to grabble To GRABBLE

, v. n. (Grope) parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ).

--(Lie prostrate on the belly) udareṇa bhūmiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), kṣiptadehaḥ -hā -haṃ bhū avamūrddhaśayaḥ -yā -yaṃ bhū.

grace GRACE

, s. (Favor) prasādaḥ anugrahaḥ dayā kṛpā anukampā prasannatā anukūlatā anurodhaḥ.

--(Good-will, kindness) prītiḥ f., priyatā hitatā hitecchā.

--(Beauty, elegance) śobhā lāvaṇyaṃ vilāsaḥ cārutā saundaryyaṃ vinītatā lālityaṃ śrīḥ f.

--(Pardon) kṣamā pāpaśodhanaṃ pāpamārjanaṃ niṣkṛtiḥ f.

--(Blessing before or after meat) bhojanāt pūrvvaṃ paraṃ vā dhanyavādaḥ.

--(Goddess of beauty) śrīdevatā śrīḥ f.

to grace To GRACE

, v. a. śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ), upaśubh alaṅkṛ samalaṅkṛ bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ śobhāṃ kṛ or dā man (c. 10. mānayati -yituṃ).

graced GRACED

, p. p. śobhitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā -taṃ kṛtaśobhaḥ -bhā -bhaṃ.

graceful GRACEFUL

, a. vilāsī -sinī -si (n) cāruḥ -rvvī -ru lāvaṇyavān -vatī -vat (t) sundaraḥ -rā -rī -raṃ surūpaḥ -pī -paṃ sulalitaḥ -tā -taṃ lalitaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ līlāvān -vatī -vat (t) śubhagaḥ -gā -gaṃ sugaḥ -gā -gaṃ; 'graceful walk,' śubhagatiḥ f., sugatiḥ f.; 'graceful speech,' vāgvilāsaḥ; 'having a graceful gait,' śubhagatiḥ -tiḥ -ti.

gracefully GRACEFULLY

, adv. savilāsaṃ vilāsena vilāsatayā salāvaṇyaṃ lāvaṇyena sundaraṃ saundaryyeṇa sulalitaṃ vinītaṃ cāru.

gracefulness GRACEFULNESS

, s. cārutā saundaryyaṃ lāvaṇyaṃ rūpalāvaṇyaṃ vilāsaḥ -sitā lālityaṃ sulālityaṃ vinītatā -tvaṃ rūpavattvaṃ śobhā śrīḥ f., vāmatā surūpatvaṃ.

graceless GRACELESS

, a. antarduṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ durācāraḥ -rā -raṃ mandacaritraḥ -trā -traṃ naṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īśvaraprasādavahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

gracelessness GRACELESSNESS

, s. antarduṣṭatā atiduṣṭatā durācāratā naṣṭatā.

gracious GRACIOUS

, a. prasannaḥ -nnā -nnaṃ suprasannaḥ -nnā -nnaṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) anukūlaḥ -lā -laṃ ānugrāhakaḥ -kī -kaṃ prasāditaḥ -tā -taṃ anukampī -mpinī -mpi (n) dapāvān -vatī -vat (t) dayāśīlaḥ -lā -laṃ dayāluḥ -luḥ -lu kṛpāvān &c., sānukampaḥ -mpā -mpaṃ hitaḥ -tā -taṃ hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sānukrośaḥ -śā -śaṃ kṛpāluḥ -luḥ -lu upakārī -riṇī -ri (n) upakārakaḥ -kā -kaṃ bhaktavatsalaḥ -lā -laṃ; 'be thou gracious,' prasīda.

graciously GRACIOUSLY

, adv. prasannaṃ suprasannaṃ prasādena saprasādaṃ anugraheṇa sānugrahaṃ anukūlaṃ sānukūlyaṃ sānukampaṃ kṛpayā dayayā hitecchayā.

graciousness GRACIOUSNESS

, s. prasannatā suprasannatā prasādaḥ anugrahaḥ anukūlatā ānukūlyaṃ anukampā dayālutvaṃ kṛpālutvaṃ -tā hitatā hitabuddhitvaṃ sānukampatā.

gradation GRADATION

, s. kramaḥ -maṇaṃ anukramaḥ -maṇaṃ paryyāyaḥ ānupūrvyaṃ ānupūrvvaṃ -rvvī -rvvakaṃ paramparā anvayaḥ samanvayaḥ uttarottaraṃ alpālyatā anuyāyitvaṃ; 'in regular gradation,' yathākramaṃ kramaśas anupūrvvaśas krame krame paryyāyeṇa.

grade GRADE

, s. kramaḥ padaṃ padaviḥ f. -vī āspadaṃ avasthā; 'highest grade,' paramapadaṃ.

gradient GRADIENT

, a. (Moving by steps) krāman -mantī -mat (t) kramamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Rising and descending) unnatānataḥ -tā -taṃ; 'gra- dients,' pātotpātāḥ m. pl.

gradual GRADUAL

, a. kramakaḥ -kā -kaṃ kramikaḥ -kā -kaṃ alpālpaḥ -lpā -lpaṃ uttarottaraḥ -rā -raṃ ānukramikaḥ -kī -kaṃ ānupadikaḥ -kī -kaṃ anupūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ānupūrvvikaḥ -kī -kaṃ.

gradually GRADUALLY

, adv. kramaśas kramatas krameṇa krame krame pade pade padaśas pratipadaṃ anupadaṃ padātpadaṃ śanaiḥ śanaiḥ śanaiḥ.

to graduate To GRADUATE

, v. a. rājavidyālaye padaṃ prāp in caus. (-āpayati -yituṃ) or pade niyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ).

--(Mark with degrees) ānukramikacihnair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), anukrameṇa cihnair aṅk kramakachedair aṅk.

to graduate To GRADUATE

, v. n. (Receive a degree at an university) rājavidyālaye padaṃ prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ).

graduate GRADUATE

, a. mahāvidyālaye padaprāptaḥ or padayuktaḥ or padavān m. (t).

graduated GRADUATED

, p. p. rājavidyālaye padayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Marked with degrees) ānukramikacihnair aṅkitaḥ -tā -taṃ ānukramikachedāṅkitaḥ -tā -taṃ.

graduation GRADUATION

, s. anukramaḥ -maṇaṃ kramaḥ -maṇaṃ paryyāyaḥ ānupūrvyaṃ.

--(Marking with degrees) ānukramikacihnāṅkanaṃ ānukramikachedāṅkanaṃ.

graft GRAFT

, s. vṛkṣaśākhāniveśito bhinnavṛkṣapallavaḥ -vaṃ or bhinnavṛkṣakisalayaḥ.

to graft To GRAFT

, v. a. ekavṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), ekavṛkṣapallavaṃ bhinnavṛkṣapallavena saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or saṃlagnīkṛ.

grafted GRAFTED

, p. p. bhinnavṛkṣaśākhāniveśitaḥ -tā -taṃ bhinnavṛkṣaviṭapasaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

grafting GRAFTING

, s. ekavṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaniveśanaṃ.

grain GRAIN

, s. (Seed of corn) dhānyaṃ dhānyādi n.

--(Corn in general) śasyaṃ sītyaṃ gāritraḥ stambakariḥ m., vījaruhaḥ jīvasādhanaṃ.

--(Seed) vījaṃ -jakaṃ.

--(A particle) kaṇaḥ -ṇikaḥ -kā lavaḥ leśaḥ aṇuḥ m., reṇuḥ m.; 'a grain of rice,' taṇḍulakaṇaḥ.

--(Seed used as a weight) kākiṇī.

--(Vein of wood) kāṣṭharekhā kāṣṭhalekhā kāṣṭhaśirā; 'against the grain,' pratilomaḥ -mā -maṃ pratīpaḥ -pā -paṃ; 'with the grain,' anulomaḥ -mā -maṃ; 'grain freed from chaff,' dhānyāsthi; 'fried grain,' lājā -jāḥ m. pl., akṣataṃ; 'wetted grain,' lājaḥ.

to grain To GRAIN

, v. a. kāṣṭharekhānukāreṇa citr (c. 10. citrayati -yituṃ) or citrīkṛ.

grained GRAINED

, p. p. or a. (Painted in imitation of the fibres of wood) kāṣṭharekhāsamavarṇena citritaḥ -tā -taṃ or likhitaḥ -tā -taṃ dārurekhānukṛtavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

grainy GRAINY

, a. dhānyamayaḥ -yī -yaṃ śasyamayaḥ -yī -yaṃ dhānyavān -vatī -vat (t).

gramineous GRAMINEOUS

, a. tṛṇamayaḥ -yī -yaṃ tṛṇasaḥ -sā -saṃ śādvalaḥ -lā -laṃ.

graminivorous GRAMINIVOROUS

, a. tṛṇabhakṣakaḥ -kā -kaṃ tṛṇakhādakaḥ -kā -kaṃ tṛṇabhojī -jinī -ji (n) tṛṇajambhaḥ -mbhā -mbhaṃ ghāsādaḥ -dā -daṃ ghāsāhārī -riṇī -ri (n).

grammar GRAMMAR

, s. vyākaraṇaṃ vyākṛtiḥ f., vyākaraṇaśāstraṃ śabdaśāstraṃ śāstracakṣus n., vyutpattiḥ f., vyutpattivādaḥ śabdavyutpattiḥ f., śabdaśuddhiḥ f.

grammar-school GRAMMAR-SCHOOL

, s. vyākaraṇaśikṣāśālā vyākaraṇapāṭhaśālā.

grammarian GRAMMARIAN

, s. vaiyākaraṇaḥ vaiyākaraṇīyaḥ vyākaraṇaśāstrajñaḥ śabdaśāstrajñaḥ vyākaraṇajñaḥ vyākaraṇādhyāpakaḥ śābdikaḥ vyākaraṇavyutpannaḥ.

grammatical GRAMMATICAL

, a. vaiyākaraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ -ṇīyaḥ -yā -yaṃ śābdikaḥ -kī -kaṃ vyākaraṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

--(According to grammar) vyākaraṇānusārī -riṇī -ri (n) vyākaraṇāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'grammatical accuracy,' śabdaśuddhiḥ f.

grammatically GRAMMATICALLY

, adv. vyākaraṇānusāreṇa vyākaraṇāvirodhena śabdaśāstravat.

[Page 317a]
granary GRANARY

, s. kuśūlaḥ dhānyāgāraṃ śasyāgāraṃ vrīhyagāraṃ annakoṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ koṣṭhakaṃ kaṇḍolaḥ -lakaḥ kāṇḍālaḥ piṭaḥ kṛdaraḥ marāraḥ.

grand GRAND

, a. (Great) mahān -hatī -hat (t) vṛhan -hatī -hat (t).

--(Splendid) pratāpī -pinī -pi (n) pratāpavān -vatī -vat (t) suprabhaḥ -bhā -bhaṃ taijasaḥ -sī -saṃ tejasvī -svinī -svi (n) ujjvalaḥ -lā -laṃ.

--(Principal) pradhāna in comp., pramukhaḥ -khā -khaṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ agraḥ -grā -graṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ agrīyaḥ -yā -yaṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

--(Noble) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

grandam GRANDAM

, s. mātāmahī pitāmahī.

--(Old woman) vṛddhā strī jariṇī.

grandchild GRANDCHILD

, s. putrasutaḥ -tā putrātmajaḥ -jā pautraḥ -trī dauhitraḥ -trī.

granddaughter GRANDDAUGHTER

, s. pautrī naptrī putrasutā putraputrī sutātmajā putrātmajā.

--(Daughter's daughter) dauhitrī putrikāsutā; 'great granddaughter,' prapautrī pratinaptrī.

grandee GRANDEE

, s. kulīnajanaḥ kulaśreṣṭhī m. (n) rājanyaḥ uccapadasthaḥ utkṛṣṭapadasthaḥ satkulīnaḥ abhijanavān m. (t).

grandeur GRANDEUR

, s. (Greatness) mahattvaṃ mahimā m. (n) vṛhattvaṃ.

--(Splendor, dignity) pratāpaḥ vibhūtiḥ f., vaibhavaṃ tejas n., ujjvalatā suprabhatā ojasvitā prabhāvaḥ aiśvaryyaṃ sampattiḥ f.

--(Nobleness, elevation) māhātmyaṃ audāryyaṃ udāratā utkarṣaḥ utkaṣṭatā śreṣṭhatvaṃ.

grandevity GRANDEVITY

, s. cirajīvaḥ -vā -vitaṃ dīrghavayaskatvaṃ vṛddhatā.

grandevous GRANDEVOUS

, a. cirajīvī -vinī -vi (n) dīrghajīvī &c., dīrghāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s).

grandfather GRANDFATHER

, s. (Paternal) pitāmahaḥ pitṛpitā m. (tṛ).

--(Maternal) mātāmahaḥ mātṛpitā m. (tṛ) āryyakaḥ; 'great grandfather,' prapitāmahaḥ pramātāmahaḥ; 'great great grandfather,' vṛddhaprapitāmahaḥ, 'great great grandmother,' vṛddhapramātāmahaḥ.

grandiloquence GRANDILOQUENCE

, s. garvvitavākyaṃ atiśayoktiḥ f., atyuktiḥ f., citroktiḥ f., darpavākyaṃ darpādhmātavacanaṃ.

grandiloquent GRANDILOQUENT

, a. garvvitavākyaḥ -kyā -kyaṃ uccavādī -dinī -di (n).

grandinous GRANDINOUS

, a. karakāmayaḥ -yī -yaṃ śilāvṛṣṭimān -matī -mat (t).

grandly GRANDLY

, adv. tejasā pratāpena sapratāpaṃ suprabhaṃ vibhūtyā vaibhavena aiśvaryyeṇa ujjvalaṃ utkarṣeṇa utkṛṣṭaṃ śreṣṭhaṃ prabhāveṇa.

grandmother GRANDMOTHER

, s. (Paternal) pitāmahī pitṛmātā f. (tṛ) pitṛprasūḥ f.

--(Maternal) mātāmahī mātṛmātā f. (tṛ); 'great grandmother,' prapitāmahī pramātāmahī.

grand-nephew GRAND-NEPHEW

, s. bhrātṛpautraḥ bhrātṛnaptā m. (ptṛ) svasṛpautraḥ svasṛnaptā m.

grandness GRANDNESS

, s. mahattvaṃ mahimā m. (n) vaibhavaṃ pratāpaḥ. See GRANDEUR.

grand-neice GRAND-NEICE

, s. bhrātṛpautrī bhrātṛnaptrī svasṛnaptrī svasṛpautrī.

grandsire GRANDSIRE

, s. pitāmahaḥ mātāmahaḥ āryyakaḥ pitṛpitā m. (tṛ).

grandson GRANDSON

, s. (Son's son) pautraḥ naptā m. (ptṛ) putrasutaḥ putraputraḥ sutātmajaḥ putrātmajaḥ.

--(Daughter's son) dauhitraḥ putrikāputraḥ putrikāsutaḥ; 'great grandson,' prapautraḥ pratinaptā m. (ptṛ); 'great great grandson,' paraprapautraḥ parapratinaptā m. (ptṛ) paramparaḥ.

grange GRANGE

, s. kṣetraṃ bhūmiḥ f., kṣetrabhūmiḥ f., kṣetrikagṛhādi n.

granite GRANITE

, s. grāṇitsaṃjñakaḥ sudṛḍhaprastaraviśeṣaḥ.

granivorous GRANIVOROUS

, a. śasyabhakṣakaḥ -kā -kaṃ śasyādaḥ -dā -daṃ dhānyabhuk m. f. n.

grant GRANT

, s. pradānaṃ sampradānaṃ dānaṃ dattaṃ pradā vitaraṇaṃ visarjjanaṃ utsargaḥ utsarjjanaṃ dāyaḥ vihāpitaṃ; 'grant of maintenance,' vṛttidānaṃ; 'a written grant,' lekhapatraṃ samarpaṇapatraṃ; 'a royal grant,' śāsanaṃ śāsanapatraṃ paṭṭaḥ; 'grant of property,' nibandhaḥ -ndhanaṃ; 'grant of safe conduct,' abhayapradārna.

to grant To GRANT

, v. a. (Give, confer) (c. 3. dadāti, c. 1. yacchati dātuṃ), pradā anudā vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), diś (c. 6. diśati deṣṭuṃ), upakṛ upākṛ.

--(Admit) svīkṛ svīkāraṃ kṛ aṅgīkṛ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), anugrah.

--(Allow) anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), abhyanujñā anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ).

granted GRANTED

, p. p. pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ dattaḥ -ttā -ttaṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ svīkṛtaḥ -tā -taṃ aṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ anujñātaḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ; 'be it so,' bhavatu evamastu astvevaṃ.

grantee GRANTEE

, s. dānagrahītā m. (tṛ) ādātā m. (tṛ) dānabhogī m. (n).

grantor GRANTOR

, s. dātā m. (tṛ) dānakarttā m. (rttṛ) utsargakarttā m.

granular GRANULAR

, GRANULARY, a. vījamayaḥ -yī -yaṃ śasyavījākāraḥ -rā -raṃ.

to granulate To GRANULATE

, v. a. vījākāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ kṣudrapiṇḍīkṛ śasyavījākāreṇa ghanīkṛ or sāndrīkṛ or saṃhatīkṛ or khaṇḍīkṛ.

to granulate To GRANULATE

, v. n. vījākārapiṇḍān bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), vījākārībhū sūkṣmapiṇḍībhū śasyavījākāreṇa ghanībhū.

granulated GRANULATED

, p. p. śasyavījākāraḥ -rā -raṃ.

--(Sugar) khaṇḍamodakaḥ śarkarā.

granulation GRANULATION

, s. vījākārapiṇḍabandhanaṃ kṣudrapiṇḍabandhanaṃ.

--(Of flesh) utsādanaṃ asruvaṃ.

granule GRANULE

, s. kaṇikā vījakaṃ lavaḥ aṇuḥ m., guṭikā kṣudraguṭikā.

grape GRAPE

, s. drākṣā mṛdvīkā mṛdvī svādvī svādurasā madhurasā gostanī -nā rasā rasālā cāruphalā kāpiśāyanī sābdī harahūrā; 'made of grapes,' mārddhvīkaḥ -kī -kaṃ; 'juice of grapes,' drākṣārasaḥ.

grapery GRAPERY

, s. drākṣārohaṇayogyaṃ gṛhaṃ drākṣāvāṭikā.

grape-shot GRAPE-SHOT

, s. yuddhanāḍeḥ prakṣepaṇīyo drākṣāstavakarūpeṇa piṇḍībhūto gulikāsamūhaḥ.

grape-stone GRAPE-STONE

, s. drākṣāvījaṃ -jakaṃ drākṣāphalasya aṣṭhiḥ f. or aṣṭhīlā.

graphic GRAPHIC

, GRAPHICAL, a. sucitritaḥ -tā -taṃ suvarṇitaḥ -tā -taṃ sunirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sulikhitaḥ -tā -taṃ sukathitaḥ -tā -taṃ sunirdeśakaḥ -kā -kaṃ.

graphically GRAPHICALLY

, adv. suvarṇanena sunirdeśena suvivaraṇena sucitritaṃ sunirddiṣṭaṃ.

grapnel GRAPNEL

, s. caturdantayukto laṅgaraviśeṣaḥ caturdantayuktam ākarṣaṇayantraṃ ākarṣaṇī -rṣiṇī.

to grapple To GRAPPLE

, v. a. (Lay hold of, seize) saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), upasaṅgrah dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ).

to grapple with To GRAPPLE WITH

, v. n. bāhūbāhavi or hastāhasti yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), bāhuyuddhe saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

grapple GRAPPLE

, s. (Hold) saṅgrāhaḥ āgrahaḥ dhṛtiḥ f.

--(Close fight) bāhuyuddhaṃ.

--(Hook) ākarṣaṇī -rṣiṇī.

grappled GRAPPLED

, p. p. saṅgṛhītaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ ākarṣitaḥ -tā -taṃ.

grappling-irons GRAPPLING-IRONS

, s. pl. lohamayam ākarṣaṇayantraṃ ākarṣaṇī -rṣiṇī.

grapy GRAPY

, a. drākṣāmayaḥ -yī -yaṃ drākṣāsarasaḥ -sā -saṃ drākṣopamaḥ -mā -maṃ.

grashopper GRASHOPPER

, s. See GRASSHOPPER.

to grasp To GRASP

, v. a. and n. grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), saṅgrah parigrah abhigrah upasaṅgrah muṣṭinā grah or saṅgrah dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), gras (c. 1. grasate -situṃ), parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), saṅgrāhaṃ kṛ.

--(Grasp at, try to seize) grah in des. (jighṛkṣati -te -kṣituṃ) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), saṃhṛ apahṛ hṛ in des. (jihīrṣati -te -rṣituṃ); 'one who has grasped his sword,' gṛhītakhaṅgaḥ.

grasp GRASP

, s. muṣṭisaṅgrāhaḥ grahaḥ -haṇaṃ muṣṭigrahaṇaṃ saṅgrahaḥ saṅgrāhaḥ hastagrahaḥ āgrahaḥ dhṛtiḥ f., hastadhṛtiḥ f., dharaṇaṃ avalambanaṃ karālambanaṃ; 'tightness of grasp,' dṛḍhamuṣṭitā; 'within the grasp,' grāhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

grasped GRASPED

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ muṣṭisaṅgṛhītaḥ -tā -taṃ muṣṭisaṅgrāhapīḍitaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ grastaḥ -stā -staṃ lastaḥ -stā -staṃ kuṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

grasper GRASPER

, s. grāhakaḥ muṣṭisaṅgrāhakṛt saṅgrahītā m. (tṛ) harttā m. (rttṛ).

grasping GRASPING

, s. grahaṇaṃ saṅgrāhaḥ saṅgrahaḥ dhṛtiḥ f., dharaṇaṃ haraṇaṃ.

grasping GRASPING

, part. or a. jighṛkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu jihīrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu purobhāgī -ginī -gi (n) grahaṇaśīlaḥ -lā -laṃ.

grass GRASS

, s. tṛṇaṃ ghāsaḥ yavasaḥ javasaḥ śādaḥ arjjunaṃ -nī khaṭaḥ kheṭaṃ; 'sacrificial grass,' kuśaṃ -śaḥ darbhaḥ kuthaḥ pavitraṃ; 'young grass,' bālatṛṇaṃ śaṣyaṃ; 'fragrant grass,' kattṛṇaṃ saugandhikaṃ devajagdhaṃ -gdhakaṃ pauraṃ dhyāmaṃ rauhiṣaṃ; 'abounding with grass,' tṛṇapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahutṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mahāghāsaḥ -sā -saṃ.

to grass To GRASS

, v. a. tṛṇena āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), satṛṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ.

grasshopper GRASSHOPPER

, s. śarabhaḥ śalabhaḥ pataṅgaḥ triśaṅkuḥ m.

grassiness GRASSINESS

, s. satṛṇatvaṃ saghāsatvaṃ śāḍvalatā bahughāsatvaṃ.

grassless GRASSLESS

, a. tṛṇahīnaḥ -nā -naṃ atṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tṛṇavarjjitaḥ -tā -taṃ.

grass-plot GRASS-PLOT

, s. tṛṇāvṛto bhūmibhāgaḥ or bhūpradeśaḥ satṛṇasthalaṃ.

grassy GRASSY

, a. tṛṇasaḥ -sā -saṃ tṛṇamayaḥ -yī -yaṃ satṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tṛṇāvṛtaḥ -tā -taṃ tṛṇācchāditaḥ -tā -taṃ ghāsamayaḥ -yī -yaṃ bahughāsaḥ -sā -saṃ ghahutṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mahāghāsaḥ -sā -saṃ śāḍvalaḥ -lā -laṃ sāḍvalaḥ -lā -laṃ.

--(Green, verdant) haritaḥ -tā -taṃ śādaharitaḥ -tā -taṃ.

grate GRATE

, s. (Fire-place) idhmaguptiḥ f., aṅgāraguptiḥ f., aṅgāriṇī agnikuṇḍaṃ cullī idhmavāraṇī aṅgāravāraṇī vitānaṃ.

--(Iron-lattice) lauhajālaṃ lauhajālakaḥ vyatyastalohadaṇḍayuktam avarodhakaṃ or vyavadhānaṃ.

to grate To GRATE

, v. a. (Rub) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ), saṅghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ); 'to grate the teeth,' dantān dantair ghṛṣ or niṣpiṣ.

--(Fret, irritate) vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), marmmāṇi tud (c. 6. tudati tottuṃ) or spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ).

--(Furnish with an iron lattice) lohajālena yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), vyatyastalohadaṇḍair yuj.

--(Reduce to powder by rubbing) gharṣaṇena cūrṇīkṛ or kṣodīkṛ.

to grate To GRATE

, v. n. parasparagharṣaṇaṃ kṛ parasparagharṣaṇajaṃ karkaśaśabdaṃ kṛ.

grated GRATED

, p. p. (Rubbed) gharṣitaḥ -tā -taṃ āgharṣitaḥ -tā -taṃ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ kṣoditaḥ -tā -taṃ.

--(Furnished with a grating) lohajālayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

grateful GRATEFUL

, a. (Having a due sense of benefits) kṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtavedī -dinī -di (n) kṛtyavedī -dinī -di (n) upakṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ upakārasmarttā -rtrī -rttṛ (rttṛ) kṛtopakārasya smarttā &c., upakṛtasmaran -rantī -rat (t).

--(Agreeable) ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ.

--(To the taste) sukhāsvādaḥ -dā -daṃ surasaḥ -sā -saṃ.

gratefully GRATEFULLY

, adv. kṛtajñavat upakārasmaraṇāt.

--(Agreeably) ramyaṃ subhagaṃ.

gratefulness GRATEFULNESS

, s. (Gratitude) kṛtajñatā upakṛtajñatā upakārasmaraṇaṃ kṛtopakārasmaraṇaṃ.

--(Agreeableness) ramyatā ramaṇīyatā subhagatā.

grater GRATER

, s. gharṣaṇī gharṣaṇayantraṃ nirgharṣaṇakaḥ gharṣaṇālaḥ āghaṭṭakaḥ.

gratification GRATIFICATION

, s. (Act of pleasing, indulging) santoṣaṇaṃ toṣaḥ -ṣaṇaṃ tuṣṭikaraṇaṃ tuṣṭidānaṃ tarpaṇaṃ prītikaraṇaṃ ārādhanaṃ anurodhaḥ -dhanaṃ anuvarttanaṃ prasādanaṃ ānamanaṃ ānatiḥ f.; 'gratification of an humour,' chandonuvarttanaṃ chandonuvṛttaṃ; 'of a wish,' manorathasiddhiḥ f., icchāsādhanaṃ icchādānaṃ.

--(Pleasure, satisfaction) tuṣṭiḥ f., santoṣaḥ paritoṣaḥ toṣaḥ prītiḥ f., tṛptiḥ f., sukhaṃ saurūyaṃ ānandaḥ āhlādaḥ ratiḥ f., abhiruciḥ f.

gratified GRATIFIED

, p. p. tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ parituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prītaḥ -tā -taṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ tarpitaḥ -tā -taṃ ārādhitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ ānanditaḥ -tā -taṃ pramoditaḥ -tā -taṃ pratigrāhitaḥ -tā -taṃ; 'in mind,' prītamanāḥ -nāḥ -naḥ (s); 'having every wish gratified,' sarvvasiddhārthaḥ -rthā -rthaṃ pūrṇakāmaḥ -mā -maṃ kṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ caritārthaḥ -rthā -rthaṃ.

to gratify To GRATIFY

, v. a. (Please) sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), parituṣ nand (c. 10. nandayati -yituṃ), ānand prī (c. 9. prīṇāti, c. 10. prīṇayati -yituṃ), tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), pramud (c. 10. -modayati -yituṃ), ram (c. 10. ramayati -yituṃ), hlād (c. 10. hlādayati -yituṃ), hṛṣ (c. 10. harṣayati -yituṃ), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ) with dat. of person, sukhaṃ kṛ prītiṃ dā.

--(Indulge, humour, soothe) anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ).

gratifying GRATIFYING

, part. or a. paritoṣakaḥ -kā -kaṃ santoṣakaḥ -kā -kaṃ tuṣṭikaraḥ -rā -raṃ tuṣṭidaḥ -dā -daṃ paritoṣajanakaḥ -kā -kaṃ tuṣṭijananaḥ -nī -naṃ sukhakaraḥ -rā -raṃ sukhadaḥ -dā -daṃ prītikaraḥ -rī -raṃ prītidaḥ -dā -daṃ ānandadaḥ -dā -daṃ nandakaḥ -kā -kaṃ tarpī -rpiṇī -rpi (n) ramaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ārādhakaḥ -kā -kaṃ anurañjakaḥ -kā -kaṃ.

grating GRATING

, part. or a. karkaśaḥ -śā -śaṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kharaḥ -rā -raṃ aruntudaḥ -dā -daṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu; 'to the ears,' karṇakaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

grating GRATING

, s. parasparagharṣaṇaṃ parasparagharṣaṇajaḥ karkaśaśabdaḥ.

--(Partition of iron bars) lohajālaṃ lauhajālakaḥ vyatyastalohadaṇḍayuktaṃ avarodhakaṃ or vyavadhānaṃ.

gratingly GRATINGLY

, adv. karkaśaṃ niṣṭhuraṃ aruntudaṃ kaṭu kārkaśyena.

gratis GRATIS

, adv. mūlyaṃ vinā mūlyavyatirekeṇa nirmūlyaṃ dharmmārthaṃ.

gratitude GRATITUDE

, s. kṛtajñatā upakārajñatā upakṛtajñatā upakārasmaraṇaṃ kṛtopakārasmaraṇaṃ pratyupakārakaraṇecchā.

gratuitous GRATUITOUS

, a. mūlyaṃ vinā dattaḥ -ttā -ttaṃ nirmūlyaḥ -lyā -lyaṃ prakāmaṃ or svecchāto dattaḥ -ttā -ttaṃ dharmmārthakaḥ -kā -kaṃ; 'gratuitous labour,' viṣṭiḥ f.

--(Groundless) ahetukaḥ -kā -kaṃ nirnimittaḥ -ttā -ttaṃ niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

gratuitously GRATUITOUSLY

, adv. mūlyaṃ vinā mūlyavyatirekeṇa dharmmārthaṃ nirmūlyaṃ.

gratuity GRATUITY

, s. pāritoṣikaṃ śulkaḥ -lkaṃ upāyanaṃ pradānaṃ dānaṃ.

to gratulate To GRATULATE

, v. a. abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), abhivand (c. 1. -vandate -ndituṃ), kalyāṇavacanaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), kalyaṃ vad kuśalavādaṃ kṛ. See CONGRATULATE.

gratulation GRATULATION

, s. abhinandā -ndanaṃ abhivandanaṃ kalyāṇavādaḥ kalyavādaḥ.

gratulatory GRATULATORY

, a. kalyavādī -dinī -di (n) abhinandakaḥ -kā -kaṃ.

grave GRAVE

, s. (Place for the dead) samādhiḥ m., avaṭaḥ śmaśānaṃ mṛtaśarīrasthānaṃ eḍukaṃ sandhiḥ m., śavavāsaḥ śavagarttaḥ.

grave GRAVE

, a. (Serious) guruḥ -rvvī -ru alaghuḥ -ghuḥ -ghu mandaḥ -ndā -ndaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

--(Momentous) gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ gambhīrārthaḥ -rthā -rthaṃ,

--(Deep in sound) gambhīraḥ -rā -raṃ gabhīraḥ -rā -raṃ mandraḥ -ndrā -ndraṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ -rā -raṃ āmandraḥ -ndrā -ndraṃ dhīraḥ -rā -raṃ ghanaḥ -nā -naṃ.

--(In grammar) plutaḥ -taṃ; 'the grave accent,' anudāttaḥ.

to grave To GRAVE

, v. a. and n. takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ, c. 5. takṣṇoti), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ.

grave-clothes GRAVE-CLOTHES

, s. śavavastraṃ śavācchādanaṃ mṛtaśarīraparidhānaṃ.

grave-digger GRAVE-DIGGER

, s. samādhikhanakaḥ avaṭakhanitā m. (tṛ) śavagarttakhanakaḥ.

grave-stone GRAVE-STONE

, s. cityaṃ caityaṃ caitraḥ citācūḍakaṃ mṛtajanasmaraṇaprastaraḥ śmaśānaprastaraḥ samādhiprastaraḥ.

gravel GRAVEL

, s. śarkarā bālukā cūrṇakhaṇḍaḥ cūrṇaḥ -rṇaṃ śilākhaṇḍaḥ pāṣāṇakhaṇḍaḥ śilācūrṇaṃ pāṣāṇacūrṇaṃ.

--(The disease) śarkarā aśmarī aśmīraḥ -raṃ mūtrakhaṇḍaḥ pāṇḍuśarkarā.

to gravel To GRAVEL

, v. a. saśarkaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ śarkarānvitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ śarkarāvṛtaṃ -tāṃ -taṃ kṛ śarkarīkṛ.

--(Perplex) vimuh (c. 10. -mohayati -yituṃ), śalyaṃ kṛ.

gravelly GRAVELLY

, a. śārkarīyaḥ -yī -yaṃ śārkaraḥ -rī -raṃ śārkarakaḥ -kā -kaṃ śarkarāvān -vatī -vat (t) śarkarikaḥ -kī -kaṃ śarkarilaḥ -lā -laṃ saśarkaraḥ -rā -raṃ.

gravel-walk GRAVEL-WALK

, s. śarkarāvṛtaḥ pathaḥ śarkarāvān udyānamārgaḥ.

gravely GRAVELY

, adv. guru alaghu gauraveṇa sagauravaṃ gambhīraṃ bhāvagambhīraṃ gāmbhīryyeṇa dhīraṃ mandaṃ.

graven GRAVEN

, p. p. taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ takṣitaḥ -tā -taṃ mudritaḥ -tā -taṃ.

graveness GRAVENESS

, s. gurutā -tvaṃ gauravaṃ garimā m. (n) gambhīratā gāmbhīryyaṃ dhīratvaṃ -tā alaghutā alāghavaṃ jaḍatā jāḍyaṃ.

graveolence GRAVEOLENCE

, s. durgandhaḥ kutsitagandhaḥ daurgandhi n., pūtigandhaḥ.

graveolent GRAVEOLENT

, a. durgandhī -ndhinī -ndhi (n) kutsitagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

graver GRAVER

, s. takṣakaḥ taṣṭā m. (ṣṭṛ) takṣaṇakarttā m. (rttṛ) mudrākaraḥ.

gravid GRAVID

, a. garbhiṇī garbhavatī pūrṇagarbhā gṛhītagarbhā antarāpatyā.

graving GRAVING

, s. takṣaṇaṃ takṣaṇakarmma n. (n) takṣaṇakāryyaṃ.

to gravitate To GRAVITATE

, v. n. svabhāragurutvād bhūmiṃ prati pat (c. 1. patati -tituṃ) or pat in des. (pipatiṣati -ṣituṃ pitsati) or adhaḥ pat, or adho gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or anyamūrttiṃ prati ākṛṣ in pass. (-kṛṣyate).

gravitation GRAVITATION

, s. svabhāragurutvād bhūmiṃ prati patanaśīlatā or pātukatvaṃ or pipatiṣā or adhaḥpātukatā or anyamūrttiṃ prati ākarṣaṇaśīlatā.

gravity GRAVITY

, s. (Weight) gurutvaṃ gauravaṃ garimā m. (n) bhāraḥ bhāragurutā.

--(Seriousness) gurutā gauravaṃ gambhīratā gāmbhīryyaṃ dhīratvaṃ -tā alaghutā alāghavaṃ jaḍatā jāḍyaṃ mandatā.

--(Tendency of a body towards the earth, or towards another body) svabhāragurutvād bhūmiṃ prati pātukatvaṃ or anyamūrttiṃ prati ākarṣaṇaśīlatā.

--(Specific gravity) bhāramānaṃ.

gravy GRAVY

, s. māṃsayūṣaṃ māṃsajūṣaṃ māṃsavyañjanaṃ vyañjanaṃ upaskaraḥ temanaṃ lālasīkaṃ prahitaṃ miṣṭānnaṃ pradigdhaḥ.

gray GRAY

, a. dhūsaraḥ -rī -raṃ dhūṣaraḥ -rī -raṃ pāṃśuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhasmavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ īṣatpāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu īṣaddhavalaḥ -lā -laṃ āśuklaḥ -klā -klaṃ śuklakṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ.

--(As the hair) palitaḥ -tā -taṃ dhavalaḥ -lā -laṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'gray hair,' palitaṃ.

--(Old) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ.

gray GRAY

, s. (The colour) dhūsaraḥ dhūṣaraḥ dhūsaravarṇaḥ pāṃśuvarṇaḥ.

gray-beard GRAY-BEARD

, s. śuklaśmaśruḥ m., dhavalaśmaśruḥ m., jīrṇakūrccaḥ.

gray-eyed GRAY-EYED

, a. pāṇḍunayanaḥ -nā -naṃ dhūsaranetraḥ -trā -traṃ.

gray-haired GRAY-HAIRED

, a. palitaḥ -tā -taṃ paliknī f., dhavalakeśaḥ -śī -śaṃ śuklakeśaḥ -śī -śaṃ pakvakeśaḥ -śī -śaṃ.

gray-headed GRAY-HEADED

, a. palitaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) palitamastakaḥ -kā -kaṃ.

gray-hound GRAY-HOUND

, s. See GREY-HOUND.

grayish GRAYISH

, a. īṣaddhūsaraḥ -rā -raṃ ādhūsaraḥ -rā -raṃ īṣatpāṃśuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

grayling GRAYLING

, s. khacchanadījo matsyaprabhedaḥ.

[Page 319b]
grayness GRAYNESS

, s. dhūsaratvaṃ dhūsaravarṇatvaṃ pāṃśuvarṇatvaṃ.

--(Of the hair) palitaṃ keśadhāvalyaṃ keśaśuklatā keśapakvatā.

--(Oldness) vṛddhatvaṃ jīrṇatā pakvatā.

to graze To GRAZE

, v. a. (Touch lightly, rub) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), laghu taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), laghugatyā atikramya ghṛṣ.

--(Feed cattle with grass) car in caus. (cārayati -yituṃ) tṛṇam aś in caus. (āśayati -yituṃ) or bhuj in caus. (bhojayati -yituṃ) or khād in caus. (khādayati -yituṃ) tṛṇaṃ dā.

to graze To GRAZE

, v. n. (Feed on grass) car (c. 1. carati -rituṃ), tṛṇ (c. 8. tarṇoti tṛṇoti tarṇituṃ), tṛṇaṃ khād (c. 1. khādati -dituṃ) or (c. 9. aśnāti aśituṃ) or bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ).

grazed GRAZED

, p. p. (Rubbed) ghṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gharṣitaḥ -tā -taṃ laghu tāḍitaḥ -tā -taṃ.

--(Eaten by cattle) gocaritaḥ -tā -taṃ gobhakṣitaḥ -tā -taṃ āśitaṅgavīnaḥ -nā -naṃ aśitaṅgavīnaḥ -nā -naṃ.

grazer GRAZER

, s. tṛṇakhādakaḥ tṛṇabhakṣakaḥ tṛṇāśī m. (n) caritā m. (tṛ).

grazier GRAZIER

, s. gocārakaḥ gavādicārakaḥ gopālakaḥ paśupoṣakaḥ.

grazing GRAZING

, s. gocaraḥ -raṇaṃ gopracāraḥ pracāraḥ tṛṇakhādanaṃ.

grease GREASE

, s. vasā ghṛtaṃ medas n., snehaḥ māṃsasnehaḥ māṃsasāraḥ vapā tailaṃ tilasnehaḥ abhyañjanaṃ.

to grease To GREASE

, v. a. vasayā or ghṛtena or snehena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ, c. 10. añjayati -yituṃ) or dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), ghṛtāktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ snigdhīkṛ snehāktīkṛ.

greased GREASED

, p. p. vasāliptaḥ -ptā -ptaṃ ghṛtābhyaktaḥ -ktā -ktaṃ snehāktaḥ -ktā -ktaṃ vasābhyaktaḥ -ktā -ktaṃ ghṛtokṣitaḥ -tā -taṃ abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

greasily GREASILY

, adv. cikkaṇaṃ snigdhaṃ vasayā sasnehaṃ saghṛtaṃ ghṛtena.

greasiness GREASINESS

, s. cikkaṇatā -tvaṃ snigdhatā snaigdhyaṃ ghṛtāktatvaṃ ghṛtavattvaṃ snehavattvaṃ sasnehatvaṃ medasvitā vasāliptatā.

greasy GREASY

, a. vasāmayaḥ -yī -yaṃ ghṛtavān -vatī -vat (t) ghṛtāktaḥ -ktā -ktaṃ vasābhyaktaḥ -ktā -ktaṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehavān -vatī -vat (t) sasnehaḥ -hā -haṃ snehī -hinī -hi (n) snehāktaḥ -ktā -ktaṃ medasvī -svinī -svi (n) prameditaḥ -tā -taṃ vasāyuktaḥ -ktā -ktaṃ satailaḥ -lā -laṃ.

great GREAT

, a. (Large) mahān -hatī -hat (t) vṛhan -hatī -hat (t) viśālaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ pṛthuḥ -thuḥ -thvī -thu pṛthulaḥ -lā -laṃ uruḥ -ruḥ -ru sthūlaḥ -lā -laṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ karālaḥ -lā -laṃ viśaṅkaṭaḥ -ṭā -ṭī -ṭaṃ vaḍraḥ -ḍrā -ḍraṃ ūrjjitaḥ -tā -taṃ.

--(Great in number, a great many) bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bhūriḥ -riḥ -ri pracuraḥ -rā -raṃ.

--(Extensive) vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pṛthuparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Noble, eminent) mahātmā -tmā -tma (n) viśrutaḥ -tā -taṃ mahāyaśaskaḥ -skā -skaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ mahābhāgaḥ -gā -gaṃ pratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Chief, principal) pradhāna in comp., mukhyaḥ -khyā -khyaṃ agraḥ -grā -graṃ paramaḥ -mā -maṃ.

--(Important) guruḥ -rvvī -ru paramaḥ -mā -maṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghu.

--(Expressing a great degree of any thing) ati or su or mahā prefixed, atyantaḥ -ntā -ntaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ atimātraḥ -trā -traṃ adhikaḥ -kā -kaṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ bhṛśaḥ -śā -śaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ paraḥ -rā -raṃ; 'great fear,' mahābhayaṃ atibhayaṃ; 'great vigour,' suvīryyaṃ; 'great heat,' atidāhaḥ sudāhaḥ gurutāpaḥ; 'great rain,' bhūrivṛṣṭiḥ f.; 'to a great distance,' sudūraṃ -re -ratas atidūraṃ -re; 'to a great degree,' atyantaṃ atyarthaṃ atimātraṃ bhṛśaṃ atiśayaṃ -yena nirbharaṃ gāḍhaṃ bahu; 'great grandson,' prapautraḥ; 'great grandfather,' prapitāmahaḥ; 'a great many people' bahujanāḥ m. pl.

[Page 320a]
great GREAT

, s. (The whole) sākalyaṃ samudāyaḥ samāsaḥ samastiḥ f., sāmagryaṃ.

--(Great people) kulīnajanāḥ m. pl., sevyajanāḥ m. pl., utkṛṣṭapadasthāḥ m. pl., mahājanāḥ m. pl.; 'fit for the great,' māhājanikaḥ -kī -kaṃ.

great-coat GREAT-COAT

, s. uttarīyaṃ uttarīyavastraṃ prāvāraḥ -rakaḥ nicolaḥ -lī.

great-hearted GREAT-HEARTED

, GREAT-MINDED, a. mahātmā -tmā -tma (n) mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) mahāsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahecchaḥ -cchā -cchaṃ.

greater GREATER

, a. mahattaraḥ -rā -raṃ viśālataraḥ -rā -raṃ vṛhattaraḥ -rā -raṃ gurutaraḥ -rā -raṃ garīyān -yasī -yaḥ (s) uttaraḥ -rā -raṃ.

--(Greater number) bahutaraḥ -rā -raṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ adhikataraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ parataraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ; 'greater and greater,' adhikādhikaṃ uttarottaraṃ.

greatest GREATEST

, a. mahattamaḥ -mā -maṃ vṛhattamaḥ -mā -maṃ sumahān -hatī -hat (t). gurutamaḥ -mā -maṃ gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikatamaḥ -mā -maṃ; 'in the greatest degree,' subhṛśaṃ sumahat atimahat sutarāṃ atitarāṃ.

greatly GREATLY

, adv. (In a great degree) su or ati or atiśaya prefixed, bhṛśaṃ subhṛśaṃ atyantaṃ nirbharaṃ atiśayaṃ -yena atimātraṃ atyarthaṃ bhūri gāḍhaṃ nitāntaṃ sutarāṃ atitarāṃ adhikaṃ atīva paraṃ balavat; 'greatly grieved,' suduḥkhitaḥ -tā -taṃ.

--(Nobly) māhātmyena udāravat.

greatness GREATNESS

, s. (Largeness) mahattvaṃ mahimā m. (n) vṛhattvaṃ viśālatā vipulatā pṛthutā -tvaṃ prathimā m. (n) pārthavaṃ sthūlatā sthaulyaṃ urutā -tvaṃ vikaṭatā vaikaṭyaṃ vraḍimā m. (n) parivraḍimā m.

--(Extent) vistīrṇatā suvistīrṇatā.

--(Bulk) parimāṇaṃ.

--(Eminence) utkarṣaḥ utkṛṣṭatā prasiddhatā śreṣṭhatvaṃ yaśasvitā viśrutiḥ f., ādhikyaṃ.

--(Grandeur) vibhūtiḥ f., vaibhavaṃ prabhāvaḥ aiśvaryyaṃ.

--(Greatness of mind) māhātmyaṃ udāratā audāryyaṃ.

--(Of rank) kulīnatā kulotkarṣaḥ abhijātatā sevyatā.

greaves GREAVES

, s. pl. jaṅghātrāṇaṃ maṃkṣaṇaṃ maṃkṣuṇaṃ jaṅghākavacaṃ jaṅghārakṣaṇī ūrutrāṇaṃ ūruvarmma n. (n).

grecian GRECIAN

, a. grīkadeśīyaḥ -yā -yaṃ grīkadeśajaḥ -jā -jaṃ yāvanaḥ -nī -naṃ yavanīyaḥ -yā -yaṃ yavanadeśīyaḥ -yā -yaṃ.

grecian GRECIAN

, s. grīkadeśavāsī m. (n) yavanaḥ yavanadeśajaḥ.

grecism GRECISM

, s. grīkabhāṣānusāriṇī vāgvṛttiḥ grīkabhāṣāsampradāyaḥ.

greece GREECE

, s. grīkradeśaḥ yavanaḥ yavanadeśaḥ.

greedily GREEDILY

, adv. atilobhena -bhāt atilaulyāt lubdhajanavat gṛdhravat atiśayalipsayā atiśayajighṛkṣayā lobhāveśāt atyabhilāṣeṇa atīcchayā atispṛhātas.

greediness GREEDINESS

, s. lubdhatā lobhavattvaṃ lobhaḥ atibhojanaṃ atyāhāraḥ gṛdhratā gṛdhrutā atibubhukṣā adhikabhojanaṃ ghasmaratā lolatā laulyaṃ admaratā atṛptiḥ f., aparitoṣaḥ atyākāṃkṣā atilipsā lipsātiśayaḥ udarabharaṇaṃ jighṛkṣā garddhaḥ bhakṣakatvaṃ atyabhilāṣaḥ atispṛhā.

greedy GREEDY

, a. (Voracious) lubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ āhāralubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ lobhī -bhinī -bhi (n) bhakṣakaḥ -kā -kaṃ bahubhakṣakaḥ -kā -kaṃ bahvāśī -śinī -śi (n) bahubhuk m. f. n., ghasmaraḥ -rā -raṃ admaraḥ -rā -raṃ gṛdhraḥ -dhrā -dhraṃ gṛdhnuḥ -dhnuḥ -dhnu gardhī -rdhinī -rdhi (n) gardhanaḥ -nā -naṃ jidhṛkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu bubhukṣuḥ -kṣuḥ -kṣu atibhojī -jinī -ji (n) atyāhārī -riṇī -ri (n) aparimitāhārī &c., kukṣimbhariḥ -riḥ -ri udarambhariḥ -riḥ -ri ātmambhariḥ -riḥ -ri audarikaḥ -kī -kaṃ svodarapūrakaḥ -kā -kaṃ udarapiśācaḥ -cī -caṃ lolubhaḥ -bhā -bhaṃ lolaḥ -lā -laṃ lolupaḥ -pā -paṃ lobhāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Eagerafter) atyabhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) abhilāṣakaḥ -kā -kaṃ atīcchaḥ -cchā -cchaṃ tṛṣṇakaḥ -kā -kaṃ atyākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) matsaraḥ -rā -raṃ; 'to be greedy,' gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), lubh (c. 4. lubhyati lobdhuṃ).

[Page 320b]
greek GREEK

, a. grīkadeśīyaḥ -yā -yaṃ yavanadeśīyaḥ -yā -yaṃ.

greek GREEK

, s. grīkadeśajaḥ yavanadeśavāsī m. (n) yavanaḥ.

--(Language of Greece) grīkabhāṣā.

green GREEN

, a. haritaḥ -tā -riṇī -taṃ harit m. f. n., haritavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ haridvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ hariḥ -riḥ -ri palāśaḥ -śī -śaṃ pālāśaḥ -śī -śaṃ śyāmaḥ -mā -maṃ bharitaḥ -tā -taṃ tālakābhaḥ -bhā -bhaṃ śyāmavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'green wood,' ārdrakāṣṭhaṃ; 'to make green,' haritīkṛ; 'to become green,' harita (nom. haritāyate).

green GREEN

, s. (The colour) harit m., haritaḥ hariḥ m., pālāśaḥ tālakābhaḥ.

--(Grassy plat) haritatṛṇāvṛto bhūmibhāgaḥ haritasthānaṃ haritasthalaṃ -sthānaṃ.

greened GREENED

, p. p. haritīkṛtaḥ -tā -taṃ haritībhūtaḥ -tā -taṃ.

green-finch GREEN-FINCH

, s. haritapakṣayuktaḥ pakṣibhedaḥ.

greengage GREENGAGE

, s. haritavarṇaḥ phalaviśeṣaḥ.

green-grocer GREEN-GROCER

, s. śākaphalādivikretā m. (tṛ) śākādivikrayī m. (n).

greenhorn GREENHORN

, s. avipakvabuddhiḥ m., apakvadhīḥ m., akovidaḥ.

green-house GREEN-HOUSE

, s. bālavṛkṣādirakṣaṇārthaṃ kācapaṭalaṃ gṛhaṃ.

greenish GREENISH

, a. īṣaddharitaḥ -tā -taṃ īṣatpalāśaḥ -śī -śaṃ āśyāmaḥ -mā -maṃ.

green-leaved GREEN-LEAVED

, a. haritachadaḥ -dā -daṃ harityarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ haritapatraḥ -trā -traṃ.

greenness GREENNESS

, s. haritatvaṃ harittvaṃ palāśatā pālāśatā śyāmatā -tvaṃ.

--(Immaturity) apakvatā avipakvatā; 'of mind,' apakvabuddhitvaṃ.

green-room GREEN-ROOM

, s. śāṇī nepathyaṃ nepathyaśālā.

greens GREENS

, s. pl. śākādi n., haritakaṃ khādanīyaśākāḥ m. pl.

green-sickness GREEN-SICKNESS

, s. strīrogaviśeṣo yasmin mukhaṃ śyāmavarṇaṃ bhavati dehasya cāvasādo jāyate.

green-sward GREEN-SWARD

, s. ghāsāvṛtā bhūmiḥ haritabhūmiḥ satṛṇasthalaṃ.

to greet To GREET

, v. a. abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), abhivand (c. 1. -vandate -ndituṃ), vand abhivad (c. 10. -vādayate -ti -yituṃ), kuśalavākyair abhivad or abhibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), arc (c. 1. arcati -rcituṃ, c. 10. arcayati -yituṃ), abhyarc namaskṛ namaskāraṃ kṛ satkṛ kuśalavādaṃ kṛ praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), praṇatiṃ kṛ; 'to greet in return,' pratyabhivad pratyarc.

greeted GREETED

, p. p. abhinanditaḥ -tā -taṃ abhivāditaḥ -tā -taṃ kuśalavākyaiḥ sambhāṣitaḥ -tā -taṃ or abhibhāṣitaḥ -tā -taṃ namaskṛtaḥ -tā -taṃ satkṛtaḥ -tā -taṃ.

greeter GREETER

, s. abhivādayitā m. (tṛ) abhivādakaḥ abhinandakaḥ.

greeting GREETING

, s. abhinandā -ndanaṃ abhivādaḥ -danaṃ vandanaṃ abhivandanaṃ kuśalavākyaiḥ sambhāṣaṇaṃ or abhibhāṣaṇaṃ kuśalapraśnaḥ satkāraḥ satkṛtiḥ f., namaskāraḥ namaskriyā kauśalaṃ -lī kuśalavādaḥ; 'greeting in return,' pratyabhivādaḥ -danaṃ.

gregarious GREGARIOUS

, a. yūthacārī -riṇī -ri (n) anekacaraḥ -rā -raṃ saṅghacārī &c.

gregariously GREGARIOUSLY

, adv. yūthaśas saṅghaśas anekaśas gaṇaśas.

gregariousness GREGARIOUSNESS

, s. yūthacāritvaṃ saṅghacāritvaṃ anekacāritvaṃ.

grenade GRENADE

, s. yuddhe hastaprakṣepaṇīyā āgneyacūrṇagarbhā lohagulī yā antaragnibalena śatakhaṇḍaśo vidīrṇā bhūtvā ripunāśaṃ karoti.

grenadier GRENADIER

, s. dīrghaśiraskabhṛt pūrvvoktāgneyāstrapāṇiḥ sainyaviśeṣaḥ.

grey GREY

, a. See GRAY.

greyhound GREYHOUND

, s. dṛṣṭigocaraśaśakānusaraṇe śikṣitaḥ sutanuśarīro mṛgayākukkaraḥ.

grice GRICE

, s. śūkaraśāvakaḥ śūkaraśiśuḥ m., varāhaśāvakaḥ.

to gride To GRIDE

, v. a. karkaśaśabdapūrvvaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ).

gridelin GRIDELIN

, a. śuklaraktaḥ -ktā -ktaṃ dhavalaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

[Page 321a]
gridiron GRIDIRON

, s. viralādhobhāgo bharjjanayantraviśeṣaḥ ambarīṣaṃ bhrāṣṭraḥ -ṣṭraṃ bhṛjjanaṃ ṛjīpaṃ.

grief GRIEF

, s. śokaḥ khedaḥ duḥkhaṃ santāpaḥ kleśaḥ śuk f. (c) manyuḥ m., vyaghā vipādaḥ pīḍā manoduḥkhaṃ manastāpaḥ manaḥpīḍā manovyathā nirvedaḥ ādhiḥ m., udvegaḥ paritāpaḥ anirvṛtiḥ f., kṛcchraṃ manaḥkṛcchraṃ manovedanā ārttiḥ f.; 'grief for the loss of any one,' utkaṇṭā autkaṇṭhyaṃ udvegaḥ utsukatā utkaḥ.

grievance GRIEVANCE

, s. kaṣṭaṃ kliṣṭiḥ f., kleśaḥ duḥkhaṃ pīḍā bādhā ābādhā bādhakaṃ kleśakaṃ ārttiḥ f., drohaḥ kaṣṭakaraṃ kiñcit; 'infantine grievance,' śiśukrandaḥ.

to grieve To GRIEVE

, v. a. duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), śuc (c. 10. śocayati -yituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), āpīḍ upapīḍ abhipīḍ paripīḍ vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ kleṣṭuṃ), saṃkliś khid (c. 10. khedayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), paritap santap anutap abhitap upatap udvij (c. 10. -vejayati -yituṃ), āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), du (c. 5. dunoti dotuṃ), vidu śokaṃ dā or jan (c. 10. janayati -yituṃ), kleśaṃ kṛ vyathāṃ kṛ manoduḥkhaṃ kṛ.

to grieve To GRIEVE

, v. n. śuc (c. 1. śocati -cituṃ), anuśuc pariśuc anupraśuc śokārttībhū khida (c. 4. khidyate khettuṃ), parikhid duḥkha (nom. duḥkhāyate or duḥkhīyate), tap in pass. (tapyate) paritap santap anutap abhitap upatap udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), pravyath sampravyath kliś (c. 4. kliśyate -ti kleśituṃ), parikliś saṃkliś du (c. 5. dunoti, c. 4. dūyate dotuṃ), vidu durmanas (nom. durmanāyate), unmanas kṛcchra (nom. kṛcchrāyate), mantu (nom. mantūyate), śocanaṃ kṛ; 'to grieve for,' anuśuc.

grieved GRIEVED

, p. p. duḥkhitaḥ -tā -taṃ duḥkhī -khinī -khi (n) duḥkhārttaḥ -rttā -rttaṃ śocitaḥ -tā -taṃ śokārttaḥ -rttā -rttaṃ śokāturaḥ -rā -raṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ pīḍyamānaḥ -nā -naṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ santāpitaḥ -tā -taṃ abhisantaptaḥ -ptā -ptaṃ tāpitaḥ -tā -taṃ kheditaḥ -tā -taṃ kleśitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kliśyamānaḥ -nā -naṃ vyathitaḥ -tā -taṃ udvejitaḥ -tā -taṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ dūnaḥ -nā -naṃ vidūnaḥ -nā -naṃ bādhitaḥ -tā -taṃ anubhūtaśokaḥ -kā -kaṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ or āturaḥ -rā -raṃ in comp.

grieving GRIEVING

, part. śocamānaḥ -nā -naṃ śocanaḥ -nā -naṃ khidyamānaḥ -nā -naṃ kliśyamānaḥ -nā -naṃ paritapyamānaḥ -nā -naṃ vidūyamānaḥ -nā -naṃ.

grievingly GRIEVINGLY

, adv. saśokaṃ sakhedaṃ saduḥkhaṃ sakleśaṃ sodvegaṃ śokena udvegena.

grievous GRIEVOUS

, a. duḥkhakaraḥ -rī -raṃ duḥkhamayaḥ -yī -yaṃ duḥkhī -khinī -khi (n) śokajanakaḥ -kā -kaṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ kleśī -śinī -śi (n) kleśadaḥ -dā -daṃ ugraḥ -grā -graṃ pīḍākaraḥ -rā -raṃ vyathakaḥ -kā -kaṃ vyathākaraḥ -rī -raṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ -kārakaḥ -kā -kaṃ śocanīyaḥ -yā -yaṃ śocyaḥ -cyā -cyaṃ saśokaḥ -kā -kaṃ upatāpanaḥ -nā -naṃ udvejakaḥ -kā -kaṃ savedanaḥ -nā -naṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ guruḥ -rvī -ru ātyayikaḥ -kī -kaṃ dur duś duṣ dus or duḥ in comp.

grievously GRIEVOUSLY

, adv. ugraṃ śocanīyaṃ saśokaṃ yathā śokaḥ or kleśo jāyate tathā.

grievousness GRIEVOUSNESS

, s. ugratvaṃ -tā śocyatā śocanīyatā saśokatvaṃ kleśaḥ kliṣṭatā duḥkhaṃ duḥkhitā ghoratā kaṣṭaṃ.

griffin GRIFFIN

, GRIFFON, s. kavikalpita utkrośorddhvakāyaḥ siṃhādhaḥkāyo jantuviśeṣaḥ.

griffin-like GRIFFIN-LIKE

, a. pūrvvoktajantusarūpaḥ -pī -paṃ or samabhāvaḥ -vā -vaṃ.

grig GRIG

, s. cañcalaśīlaḥ kṣudrajalavyālaḥ kuñcikābhedaḥ.

to grill To GRILL

, v. a. bhrajj (c. 6. bhṛjjati bhraṣṭuṃ), bhṛj (c. 1. bharjate -rjituṃ), ṛñj (c. 1. ṛñjate -ñjituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), pac (c. 1. pacati paktuṃ)

grilled GRILLED

, p. p. bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bharjitaḥ -tā -taṃ tāpitaḥ -tā -taṃ.

[Page 321b]
grim GRIM

, a. ghoraḥ -rā -raṃ ugraḥ -grā -graṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ raudraḥ -drī -draṃ karālaḥ -lā -laṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ; 'in appearance' ghorākṛtiḥ -tiḥ -ti ugrākāraḥ -rā -raṃ ugrampaśyaḥ -śyā -śyaṃ ugradarśanaḥ -nā -naṃ raudradarśanaḥ -nā -naṃ kurūpaḥ -pā -paṃ aparūpaḥ -pī -paṃ kadākāraḥ -rā -raṃ durdarśanaḥ -nā -naṃ kudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

grim-faced GRIM-FACED

, a. ugramukhaḥ -khī -khaṃ ghoravadanaḥ -nā -naṃ karālavadanaḥ -nā -naṃ.

grimace GRIMACE

, s. vadanavikṛtiḥ f., mukhavikṛtiḥ f., mukhavikāraḥ mukhavairūṣyaṃ mukhavirūpatā mukhavakratā vakramukhaṃ vikṛtamukhaṃ vakrāsyaṃ kumukhaṃ.

grimalkin GRIMALKIN

, s. vṛddhaviḍālaḥ vṛddhamārjāraḥ jīrṇaviḍālaḥ.

grime GRIME

, s. malaṃ kiṭṭaṃ kalkaṃ amedhyaṃ kaluṣaṃ mālinyaṃ.

to grime To GRIME

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), malena duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ).

grimed GRIMED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ amedhyaliptaḥ -ptā -ptaṃ.

grimly GRIMLY

, adv. ugraṃ ghoraṃ dāruṇaṃ bhayānakaṃ raudraṃ ghorākāreṇa.

grimness GRIMNESS

, s. ghoratā ugratā -tvaṃ raudratā dāruṇyaṃ ugrākāratvaṃ karālatā ugramukhatvaṃ karālamukhatvaṃ kudṛśyatvaṃ kurūpatvaṃ.

grimy GRIMY

, a. samalaḥ -lā -laṃ amedhyāktaḥ -ktā -ktaṃ kalkī -lkinī -lki (n).

to grin To GRIN

, v. n. kusmi (c. 1. -smayate -yituṃ -smetuṃ), kusmitaṃ kṛ ku has (c. 1. hasati -situṃ), kuhāsaṃ kṛ vikṛtaṃ smi or has vikṛtamukhena smi mukhavikāreṇa has kusmitaṃ kṛtvā dantān dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), dantān ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

grin GRIN

, s. kusmitaṃ kuhāsaḥ kuhasitaṃ kuvihasitaṃ vikṛtasmitaṃ vikṛtahāsaḥ vakrasmitaṃ dantadarśanaṃ dantagharṣaṇaṃ.

to grind To GRIND

, v. a. (Comminute by attrition) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ vicūrṇ cūrṇīkṛ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ viniṣpiṣ pratipiṣ utpiṣ mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ, c. 10. mardayati -yituṃ), avamṛd vimṛd pramṛd abhimṛd kṣad (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), kṣodīkṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), guṇḍ (c. 1. guṇḍati,) c. 10. guṇḍayati -yituṃ), kuṭṭ (c. 10. kuṭṭayati -yituṃ).

--(Sharpen by friction) gharṣaṇena niśo (c. 4. -śyati -śātuṃ) or tij (c. 10. tejayati -yituṃ) or tīkṣṇīkṛ or tīkṣṇadhārīkṛ.

--(Rub one against another) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), parasparagharṣaṇaṃ kṛ; 'to grind the teeth,' dantān dantair niṣpiṣ or ghṛṣ dantagharṣaṇaṃ kṛ kṣviḍ (c. 1. kṣveḍati -ḍituṃ), dantakṣveḍanaṃ kṛ.

--(Oppress) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

to grind To GRIND

, v. n. peṣaṇaṃ kṛ cūrṇībhū kṣodībhū spampiṣṭībhū khaṇḍībhū.

grinder GRINDER

, s. (One who grinds) yeṣaṇakārī m. (n) peṣakaḥ peśvaraḥ.

--(Instrument for grinding) peṣaṇaṃ -ṇī peṣaṇayantraṃ.

--(Tooth that chews) dāḍhā carvaṇadantaḥ mahādantaḥ.

grinding GRINDING

, s. peṣaṇaṃ niṣpeṣaṇaṃ cūrṇīkaraṇaṃ mardanaṃ vimardanaṃ kuṭṭanaṃ avahananaṃ gharṣaṇaṃ; 'of the teeth,' dantagharṣaṇaṃ kṣveḍanaṃ.

grindstone GRINDSTONE

, s. (For grinding) peṣaṇaṃ -ṇī -ṇiḥ f., peṣaṇaśilā peṣaṇaprastaraḥ peṣākaḥ śilā śilāpaṭṭaḥ kṣodaḥ.

--(For sharpening) śāṇaḥ -ṇī śānaḥ bhramaḥ -miḥ f., śāṇaprastaraḥ.

grinner GRINNER

, s. kusmitakārī m. (n) kusmeraḥ kuhāsī m. (n) vikṛtahāsī m., vikṛtamukhaḥ dantadarśakaḥ.

gripe GRIPE

, s. (Grasp) saṅgrāhaḥ grahaḥ -haṇaṃ muṣṭisaṅgrāhaḥ muṣṭibandhaḥ hastagrahaḥ durmocahastagrahaḥ dhṛtiḥ f., hastadhṛtiḥ f.

--(Squeeze, pressure) pīḍā -ḍanaṃ nipīḍanaṃ.

--(Handful) muṣṭiḥ f.

to gripe To GRIPE

, v. a. (Grasp) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), saṅgrah muṣṭinā grah or saṅgrah hastena dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), saṅgrāhaṃ kṛ.

--(Close the fist) muṣṭiṃ or hastaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), muṣṭibandhaṃ kṛ.

--(Squeeze) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), sampīḍ.

--(Pain in the bowels) antravedanāṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ).

griped GRIPED

, p. p. muṣṭisaṅgrāhapīḍitaḥ -tā -taṃ hastadhṛtaḥ -tā -taṃ.

griper GRIPER

, s. grāhakaḥ muṣṭisaṅgrāhakṛt m.

--(Oppressor) parasvagrāhakaḥ bādhakaḥ pīḍakaḥ.

gripes GRIPES

, s. pl. antraśūlaṃ nāḍiśūlaṃ antravedanā jaṭharavyathā.

grisette GRISETTE

, s. baṇikputrī baṇijaḥ strī or duhitā f. (tṛ) kanyā.

grisliness GRISLINESS

, s. ugratā -tvaṃ ghoratā dāruṇatā raudratā krūratā.

grisly GRISLY

, a. ugraḥ -grā -graṃ ghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ krūraḥ -rā -raṃ karālaḥ -lā -laṃ ghorākṛtiḥ -tiḥ -ti ugrampaśyaḥ -śyā -śyaṃ ugradarśanaḥ -nā -naṃ karālavadanaḥ -nā -naṃ kudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

grist GRIST

, s. (Corn ground) godhūmacūrṇaṃ godhūmakṣodaḥ piṣṭadhānyaṃ piṣṭaṃ.

--(Corn for grinding) peṣaṇāya dhānyaṃ peṣaṇayogyaṃ śasyaṃ peṣaṇīyadhānyaṃ yacchasyam ekavāre peṣṭuṃ śakyate.

gristle GRISTLE

, s. taruṇāsthi n., komalāsthi n., upāsthi n., śithilāsthi n., sandhibandhanaṃ dṛḍhamāṃsaṃ.

gristly GRISTLY

, a. taruṇāsthimayaḥ -yī -yaṃ komalāsthimān -matī -mat (t) upāsthisamabhāvaḥ -vā -vaṃ.

grit GRIT

, s. (Sand, gravel) śarkarā cūrṇakhaṇḍaḥ śilākhaṇḍaḥ cūrṇaḥ -rṇaṃ bālukā.

--(Coarse part of meal) śaktuśarkarā ghanaśaktuḥ m., śaktughanaḥ.

grittiness GRITTINESS

, s. śārkarīyatā śarkarāvattvaṃ saśarkaratvaṃ.

gritty GRITTY

, a. śārkarīyaḥ -yī -yaṃ śarkarāvān -vatī -vat (t) śārkarikaḥ -kī -kaṃ śarkarilaḥ -lā -laṃ saśarkaraḥ -rā -raṃ.

grizzle GRIZZLE

, s. (Gray colour) dhūsaraḥ dhūsaravarṇaḥ pāṃśuvarṇaḥ.

grizzly GRIZZLY

, a. īṣaddhūsaraḥ -rā -raṃ īṣatpāṃśuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ īṣatpāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu śuklakṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ; 'grizzly bear,' pūrvvoktavarṇaviśiṣṭo vṛhadṛkṣaḥ.

to groan To GROAN

, v. n. vedanopahatatvād dīrghanādaṃ kṛ or dīrgharāvaṃ kṛ or dīrghaṃ niḥśvas or niśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ) or dīrghaṃ ru (c. 2. rauti ravituṃ) or nad (c. 1. nadati -dituṃ) or kruś (c. 1. krośati kroṣṭuṃ), duḥkhārttatvād dīrghacitkāraṃ kṛ ārttanādaṃ kṛ ārttarāvaṃ kṛ ārttavad dīrghaṃ nad or stan (c. 1. stanati -nituṃ) or vistan, or niṣṭan stananaṃ kṛ dīrghaniśvāsaṃ kṛ gambhīranādaṃ kṛ gambhīraniśvāsaṃ kṛ.

groan GROAN

, s. ārttanādaḥ ārttarāvaḥ duḥkhārttasya dīrghanādaḥ or dīrgharāvaḥ or dīrghacitkāraḥ dīrghaniśvāsaḥ dīrghaniḥśvāsaḥ sadīrghaniśvāso gambhīranādaḥ sītkāraḥ sītkṛtaṃ cītkāraḥ stananaṃ paridevanaṃ -vitaṃ.

groaning GROANING

, part. vedanopahatatvād dīrghanādī -dinī -di (n) or dīrghaniśvāsī &c.

groaning GROANING

, s. dīrghanādakaraṇaṃ ārttanādaḥ dīrghaniśvasitaṃ stananaṃ.

groat GROAT

, s. tāmramudrāviśeṣaḥ.

grocer GROCER

, s. upaskarādivikretā m. (tṛ) miṣṭānnādivikrayī m. (n) śuṣkaphalādivikretā m., śarkarādivikrayī m.

grocery GROCERY

, s. miṣṭānnādi n., upaskarādidravyaṃ śuṣkaphalādi n., śarkarādidravyaṃ.

grog GROG

, s. madirā surā -rī vāruṇī śīdhuḥ m. -dhu n., śuṇḍā.

grog-drinker GROG-DRINKER

, s. surāpaḥ -pī śuṇḍāpāyī m. -yinī f., śīdhupaḥ.

groin GROIN

, s. vaṃkṣaṇaḥ -ṇaṃ vāṭaṃḥ ūrusandhiḥ m., sakthisandhiḥ m.

groom GROOM

, s. aśvapālaḥ -lakaḥ sāyī m. (n) pālakaḥ bhogapālaḥ bhogikaḥ cārakaḥ aśvarakṣaḥ -kṣakaḥ aśvasevakaḥ kirātaḥ.

to groom To GROOM

, v. a. aśvaloma mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), aśvaṃ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ).

groove GROOVE

, s. śupriraṃ dīrghaśaṣiraṃ dīrgharekhārūpeṇa khanitaṃ śuṣiraṃ dīrghagarttaḥ dīrghakuharaṃ dīrghaśūnyaṃ stambharekhā stambhasītā.

to groove To GROOVE

, v. a. śuṣirīkṛ dīrgharekhārūpeṇa khan (c. 1. khanati -nituṃ) or utkhan dīrghaśuṣiraṃ kṛ dīrgharekhāṃ kṛ sītāṃ kṛ.

to grope To GROPE

, v. a. and n. tamasi or andhakāre parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or parimṛś tamasi parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or anviṣ (c. 4. -ipyati, c. 1. -icchati -eṣituṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), tamaḥ praviśya hastena parīkṣ or nirūp nirūpaṇārthaṃ or hastaparāmarśārthaṃ tamaḥ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or tamaḥpraveśaṃ kṛ.

groper GROPER

, s. andhakāre hastaparāmarśakārī m. (n) tamasi parīkṣakaḥ or nirūpakaḥ tamaḥpraveśakaḥ.

groping GROPING

, s. andhakāre hastadvāreṇa parāmarśaḥ tamasi hastena jijñāsā or anveṣaṇaṃ or nirūpaṇaṃ.

gross GROSS

, a. (Bulky) sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlakāyaḥ -yā -yaṃ vṛhan -hatī -hat (t) vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(Fat, corpulent) pīnaḥ -nā -naṃ pīvaraḥ -rā -raṃ medasvī -svinī -svi (n) vṛhatkukṣiḥ -kṣiḥ -kṣi.

--(Coarse, thick, not fine) ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ asūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ styānaḥ -nā -naṃ.

--(Indelicate, vulgar) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avācyaḥ -cyā -cyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ nīcaḥ -cā -caṃ.

--(Unrefined, impure) aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avinayaḥ -yā -yaṃ avinītaḥ -tā -taṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ durmaryyādaḥ -dā -daṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ malīmasaḥ -sā -saṃ.

--(Great, excessive) atyantaḥ -ntā -ntaṃ ati or su or mahā prefixed; as, 'a gross blunder,' atidoṣaḥ.

--(Disgraceful) ayaśaskaraḥ -rī -raṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ.

--(Dull) mandaḥ -ndā -ndaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ; 'gross measurement,' sthūlamānaṃ; 'gross ignorance,' ghanājñānaṃ; 'gross darkness,' andhatamas andhatāmasaṃ.

gross GROSS

, s. (The bulk, chief part) pradhānabhāgaḥ pradhānāṃśaḥ adhikabhāgaḥ sthūlāṃśaḥ bahutarabhāgaḥ sākalyaṃ sāmagryaṃ samudāyaḥ samāsaḥ samastiḥ f.; 'in the gross,' sākalyena.

--(Twelve dozen) dvādaśadvādaśakaṃ ekaśataṃ catuścatvāriṃśat.

grossly GROSSLY

, adv. (Coarsely, not finely) sthūlaṃ ghanaṃ sāndraṃ niviḍaṃ.

--(Not delicately) aśaddhaṃ asabhyaṃ aśiṣṭaṃ avinītaṃ vinayavirodhena maryyādāviruddhaṃ.

--(Greatly, enormously) atyantaṃ atiśayena atimātraṃ ati or mahā prefixed; as, 'grossly indecent,' atigarhitaḥ -tā -taṃ; 'grossly criminal,' mahāpātakī m. (n).

grossness GROSSNESS

, s. (Bulkiness) sthūlatā sthaulyaṃ vṛhattvaṃ.

--(Fatness) śarīrasthūlatā sthūlakāyatvaṃ pīnatā medasvitā.

--(Density) ghanatā sāndratā sthūlatvaṃ naiviḍyaṃ nairantaryyaṃ styānaṃ styānatā.

--(Coarseness, want of refinement) aśuddhatā aśuddhiḥ f., aśiṣṭatā asabhyatā avinayaḥ avinītatvaṃ amaryyādā garhyatā amedhyatā.

--(Enormity) atyantatā atiriktatā ādhikyaṃ gāḍhatā mahattvaṃ.

grot GROT

, GROTTO, s. (Cave) kandaraḥ -rā gahvaraṃ -rī kuharaṃ śailarandhraṃ guhā śailavivaraṃ.

--(Natural grotto) devakhātaṃ -takaṃ devakhātavilaṃ.

--(Artificial) krīḍākandaraḥ krīḍāgahvaraṃ kuñjaḥ kuñjakuṭīraḥ.

grotesque GROTESQUE

, a. aparūpaḥ -pā -pī -paṃ asaṅgatarūpaḥ -pā -paṃ hāsyarūpaḥ -pā -paṃ asaṅgatākāraḥ -rā -raṃ kadākāraḥ -rā -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

grotesquely GROTESQUELY

, adv. asaṅgatarūpeṇa hāsyarūpeṇa viṣamaṃ asaṅgataṃ.

grotesqueness GROTESQUENESS

, s. aparūpatā asaṅgatatvaṃ hāsyatā vaiṣamyaṃ.

ground GROUND

, s. (Earth) bhūmiḥ f., bhūḥ f., mahī pṛthivī pṛthvī dharaṇī dharā vasudhā kṣitiḥ f., avaniḥ f. -nī urvvī medinī vasumatī vasundharā dhāriṇī kṣoṇī -ṇiḥ f., kṣauṇiḥ f.

--(Surface of the earth) bhūtalaṃ mahītalaṃ mahīpṛṣṭhaṃ bhūpṛṣṭhaṃ pṛthivītalaṃ kṣititalaṃ kṣauṇitalaṃ kṣitipīṭhaṃ dharopasthaḥ.

--(Land, estate) bhūmiḥ f., kṣetraṃ.

--(Foundation, basis of any thing) mūla upaṣṭambhaḥ upastambhaḥ vastu.

--(Fundamental cause, reason) hetuḥ m., ādihetuḥ m., kāraṇaṃ ādikāraṇaṃ nimittaṃ nidānaṃ prayojanaṃ upapattiḥ f.

--(First principle) tattvaṃ.

--(Ground for the site of a house) gṛhabhūmiḥ f., veśmabhūḥ f., bhittimūlaṃ talimaṃ kuṭṭimaṃ vāstuḥ m., potaḥ gṛhapotakaḥ gṛhapratiṣṭhā.

--(Soil) mṛt f., mṛttikā mṛdā mṛtkhaṇḍaḥ.

--(Field of action) raṇabhūmiḥ f., raṇakṣetraṃ.

--(First colour) ādivarṇaḥ.

--(First form) prathamasaṃskāraḥ; 'to gain ground,' vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), pravṛdh uttarottaraṃ vṛdh; 'lose ground,' kṣi in pass. (kṣīyate) apaci in pass. (-cīyate) śanaiḥ śanair nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

to ground To GROUND

, v. a. (Lay on the ground) bhūmau nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Fix, found) mūlaṃ nyas or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or pratiṣṭhā; often expressed by mūlaḥ -lā -la in comp.; as, 'faith grounded on knowledge,' jñānamūlaḥ pratyayaḥ.

--(Settle in rudiments of knowledge) vidyārambhān or vidyātattvāni śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ); 'in grammar,' vyākaraṇārambhān śikṣ.

to ground To GROUND

, v. n. (As a ship) utkūla (nom. utkūlayati -yituṃ), utkūlībhū.

ground GROUND

, p. p. (Reduced to powder) cūrṇitaḥ -tā -taṃ cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣpiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sampiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ marditaḥ -tā -taṃ vimarditaḥ -tā -taṃ mṛditaḥ -tā -taṃ parimṛditaḥ -tā -taṃ kṣoditaḥ -tā -taṃ kṣodīkṛtaḥ -tā -taṃ kṣuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ guṇḍitaḥ -tā -taṃ rūṣitaḥ -tā -taṃ gharṣitaḥ -tā -taṃ ghṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

grounded GROUNDED

, p. p. (Run aground) utkūlitaḥ -tā -taṃ; 'grounded on the rudiments of knowledge,' suśikṣitavidyārambhaḥ -mbhā -mbhaṃ; 'in grammar,' svadhītavyākaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

ground-floor GROUND-FLOOR

, s. gṛhasya adhaḥkoṣṭhāḥ m. pl. or bhūmiṣṭhāḥ śālāḥ f. pl. or bhūmiṣṭho bhāgaḥ or bhūmiṣṭhabhāgaḥ gṛhatalaṃ gṛhatalimaṃ gṛhakuṭṭimaṃ.

ground-ivy GROUND-IVY

, s. nīlapuṣpaḥ kṣudralatāviśeṣaḥ.

groundless GROUNDLESS

, a. nirmūlaḥ -lā -laṃ amūlaḥ -lā -laṃ -lakaḥ -kā -kaṃ nirhetuḥ -tuḥ -tu ahetukaḥ -kā -kaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ nirnimittaḥ -ttā -ttaṃ niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ; 'groundless charge,' mithyābhiyogaḥ; 'groundless enmity,' śūṣkavairaṃ.

groundlessly GROUNDLESSLY

, adv. niṣkāraṇaṃ akariṇaṃ hetunā vinā hetuṃ vinā niṣprayojanaṃ kāraṇaṃ vinā prayojanaṃ vinā mithyā.

groundlessness GROUNDLESSNESS

, s. ahetutā nirhetutā niṣkāraṇatvaṃ akāraṇaṃ nirmūlatvaṃ nirnimittatvaṃ.

ground-plot GROUND-PLOT

, s. gṛhabhṛmiḥ f., veśmabhūḥ f., vāstuḥ m. -stu kuṭṭimaṃ talimaṃ.

ground-rent GROUND-RENT

, s. bhūmikaraḥ bhūmiśulkaḥ -lkaṃ bhūsvāmigrāhyaḥ śulkaḥ.

grounds GROUNDS

, s. pl. (Dregs) malaṃ kiṭṭaṃ ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ khalaṃ kalkaṃ kalaṅkaḥ asāraḥ.

groundsel GROUNDSEL

, s. kṣudrapakṣisvādya oṣadhibhedaḥ.

groundsil GROUNDSIL

, s. dehalī gṛhāvagrahaṇī gṛhataṭī.

groundwork GROUNDWORK

, s. mūlaṃ -latvaṃ ārambhaḥ prārambhaḥ ādikarmma n. (n) mūlakarmma n.

group GROUP

, s. saṅghaḥ samūhaḥ saṅghātaḥ samudāyaḥ samavāyaḥ sañcayaḥ gaṇaḥ gulmaḥ gucchaḥ -cchakaḥ gutsaḥ stavakaḥ oghaḥ vṛndaṃ; 'a group of people,' janasamūhaḥ janaughaṃ janasaṅghaḥ jananivahaḥ janatā; 'of houses,' sañjavanaṃ sadmacitiḥ f., catuḥśālaṃ; 'of flowers,' puṣpagutsaḥ; 'in groups,' saṅghaśas gulmaśas.

to group To GROUP

, v. a. saṅghaśaḥ kṛ ekatra kṛ ekīkṛ saṅghīkṛ samūhīkṛ gulmīkṛ vṛndīkṛ gaṇīkṛ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ).

grouped GROUPED

, p. p. kṛtasaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ kṛtasamūhaḥ -hā -haṃ gaṇībhūtaḥ -tā -taṃ.

grouse GROUSE

, s. vanyapakṣibhedaḥ jaṅghalapriyaḥ kṛṣṇavarṇaḥ pakṣibhedaḥ.

grout GROUT

, s. (Coarse meal) ghanaśaktuḥ m.

--(Lees) ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ kiṭṭaṃ asāraḥ.

grove GROVE

, s. vanaṃ upavanaṃ kānanaṃ vipinaṃ vṛkṣavāṭikā vṛkṣajālaṃ vanikā vanāntaḥ ārāmaḥ gahanaṃ araṇyaṃ aṭaviḥ f. -vī vṛkṣakhaṇḍaṃ vṛkṣachāyā prapāvanaṃ; 'a grove near a house,' gṛhārāmaḥ niṣkṛṭaḥ; 'a number of groves,' vanyā vanasamūhaḥ.

to grovel To GROVEL

, v. n. kīṭavad bhūmau sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ), sarpavad urasā cal (c. 1. calati -lituṃ), urogamanaṃ kṛ.

--(Act in a mean manner) nīcavat or adhamavat or apakṛṣṭavat or nikṛṣṭavad ācar (c. 1. -carati -rituṃ), tucchībhū.

groveling GROVELING

, part. or a. (Creeping) bhūmau sarpī -rpiṇī -rpi (n).

--(Abject) nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhamācāraḥ -rā -raṃ kṣudraḥ -drā -draṃ tucchaḥ -cchā -ccha.

to grow To GROW

, v. n. (As a plant) ruh (c. 1. rohati roḍhuṃ), praruh saṃruh sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), phull (c. 1. phullati -llituṃ); 'the lotus does not grow on the top of mountains,' na parvatāgre nalinī prarohati.

--(Increase) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), vivṛdh saṃvṛdh abhivṛdh pravṛdh parivṛdh saṃvivṛdh edh (c. 1. edhate -dhituṃ), samedh ṛdh (c. 5. ṛdhnoti, c. 4. ṛdhyati ardhituṃ), upaci in pass. (-cīyate) pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ), āpyai puṣ (c. 4. puṣyati poṣṭuṃ), sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), āsphāy vṛddhim i (c. 2. eti -tuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ), sphītībhū.

--(Extend) vistṝ in pass. (-stīryyate) vyāp (c. 5. -āpnoti āptuṃ), vitatībhū.

--(Improve) āgamaṃ kṛ; 'in knowledg.' vidyāgamaṃ kṛ vidyāprāptiṃ kṛ.

--(Become) bhū sambhū jan (c. 4. jāyate); 'to grow fat,' sthūlībhū pīvarībhū puṣṭībhū; 'to grow lean,' kṛśībhū kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ bhū.

--(Proceed from, arise) jan upajan prajan sañjan vijan abhijan utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), udi (c. 1. -ayati -etuṃ), udbhū prabha sambhū.

--(Grow up, arrive at manhood) prauḍhībhū atītaśaiśavaḥ -vā -vaṃ bhū.

--(Grow old) jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ), jīrṇībhū.

to grow To GROW

, v. a. (Cause to grow) ruh in caus. (ropayati -yituṃ) niruh saṃruh vṛdh in caus. (vardhayati -yituṃ)

grower GROWER

, s. ropayitā m. (tṛ) vardhakaḥ; 'of trees,' vṛkṣaropayitā m.

growing GROWING

, part. (As a plant, &c.) rohī -hiṇī -hi (n) ruhaḥ -hā -haṃ prajaniṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu udbhavaḥ -vā -vaṃ or prabhavaḥ -vā -vaṃ or bhavaḥ -vā -vaṃ or jaḥ jā jaṃ or utthaḥ -tthā -tthaṃ or jātaḥ -tā -taṃ or bhūḥ bhūḥ bhu in comp.; as, 'growing in water,' jalaruhaḥ -hā -haṃ jalaruṭ m. f. n. (h) jalodbhavaḥ -vā -vaṃ jalajaḥ -jā -jaṃ -jātaḥ -tā -taṃ jalabhūḥ -bhūḥ -bhu; 'growing on the rocks,' śilābhavaḥ -vā -vaṃ śilotthaḥ -tthā -tthaṃ śilājaḥ -jā -jaṃ; 'growing on the head,' śiroruhaḥ -hā -haṃ.

--(Increasing) vardhamānaḥ -nā -naṃ vardhī -rdhinī -rdhi (n) vardhanaḥ -nī -naṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ ṣṇu edhamānaḥ -nā -naṃ upacīyamānaḥ -nā -naṃ vistīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vijṛmbhāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ, 'growing in size,' vardhamānaśarīraḥ -rā -raṃ pacīyamānāvayavaḥ -vā -vaṃ; 'growing old,' jīryyan -ryyantī -ryyat (t).

growl GROWL

, s. garjanaṃ garjitaṃ ghurghurā ghargharitaṃ bhaṣaṇaṃ rāyaṇaṃ rutaṃ.

[Page 324a]
to growl To GROWL

, v. n. garj (c. 1. garjati -rjituṃ), abhigarj parigarj garjanaṃ kṛ ghurghurāṃ kṛ bhaṣ (c. 1. bhaṣati -ṣituṃ), rai (c. 1. rāyati rātuṃ), ghur (c. 6. ghurati -rituṃ).

grown GROWN

, p. p. rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vardhitaḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upacitaḥ -tāṃ -taṃ edhitaḥ -tā -taṃ samedhitaḥ -tā -taṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sphītaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ vṛṃhitaḥ -tā -taṃ.

--(Produced) jātaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ upajātaḥ -tā -taṃ.

--(Grown in size) vardhitadehaḥ -hā -haṃ prarūḍhakāyaḥ -yā -yaṃ.

--(Full grown) prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prauḍhaśarīraḥ -rā -raṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ gataśaiśavaḥ -vā -vaṃ atītaśaiśavakālaḥ -lā -laṃ vayaḥprāptaḥ -ptā -ptaṃ vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

growth GROWTH

, s. rūḍhiḥ f., prarūḍhiḥ f.

--(Increase) vṛddhiḥ f., vardhanaṃ vivṛddhiḥ f., vivardhanaṃ pravṛddhiḥ f., ṛddhiḥ f., upacayaḥ sphātiḥ f., sphītiḥ f., abhyudayaḥ saputthānaṃ āpyāyanaṃ vistāraḥ vyāptiḥ f.

--(Production) utpattiḥ f., utpādanaṃ janma n. (n) jananaṃ prajananaṃ udbhavaḥ prabhavaḥ.

--(Improvement) vṛddhiḥ āgamaḥ.

--(Full growth) prauḍhiḥ f., prauḍhatā pravṛddhatā.

to grub To GRUB

, v. n. khan (c. 1. khanati -nituṃ); 'grub up,' utkhan protkhan.

grub GRUB

, s. kīṭaḥ kṛmiḥ m., kīṭaḍimbaḥ kīṭāṇḍajaṃ kośasthaḥ.

--(Dwarf, short, thick man) vāmanaḥ kharbbaḥ hrasvasthūlaḥ.

grubber GRUBBER

, s. khanakaḥ khanitā m. (tṛ).

--(Instrument) khanitraṃ khātraṃ.

to grubble To GRUBBLE

, v. n. andhakāre hastena parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or ālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or sparśena nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

to grudge To GRUDGE

, v. a. and n. (Envy) asūya (nom. asūyati -te -yituṃ), īrṣy (c. 1. īrṣyati -rpyituṃ), spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -lapyati -pituṃ), na sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), na mṛṣ (c. 4. mṛṣyati marpituṃ), mātsaryyaṃ kṛ.

--(Give or take unwillingly) akāmatas or akāmena or anicchāto dā or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

--(Do any thing reluctantly or grudgingly) akāmatas or anicchātas or duḥkhena or kṛcchreṇa or sāsūyaṃ or asūyayā kiñcit kṛ.

--(Refuse) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ).

--(Complain, murmur) vilap (c. 1. -lapati -pituṃ).

grudge GRUDGE

, s. (Malice, ill-will) mātsaryyaṃ asūyā abhyasūyā īrṣyā drohaḥ drohacintanaṃ duṣṭabhāvaḥ.

--(Enmity) vairaṃ vairitā vairabhāvaḥ.

--(Hatred) dveṣaḥ vidveṣaḥ vidviṣṭatā dīrghadveṣaḥ ciradveṣaḥ dvepyatā.

grudgingly GRUDGINGLY

, adv. sāsūyaṃ asūyayā abhyasūyayā mātsaryyeṇa samātsaryyaṃ duṣṭabhāvena akāmatas akāmaṃ -mena anicchātas duḥkhena kṛcchreṇa kātaryyeṇa.

gruel GRUEL

, s. kāmbalikaḥ.

--(Rice-gruel) yavāgūḥ f., śrāṇā taralā vilepī uṣṇikā siddhajalaṃ.

--(Sour gruel) āranālaṃ-lakaṃ sauvīraṃ kulmāṣaṃ kulmāsaḥ kulmāṣābhiputaṃ abhiṣavaṃ abhiṣutaṃ kāñjikā -kaṃ kāñcikaṃ kāñjīkaṃ kujalaṃ dhānyāmlaṃ avantisomaṃ.

gruff GRUFF

, a. karkaśasvabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu kaṭhoraḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ.

--(As tone) mandraḥ -ndrā -ndraṃ āmandraḥ -ndrā -ndraṃ gambhīraḥ -rā -raṃ; 'a gruff voice,' gambhīrasvaraḥ.

gruffly GRUFFLY

, adv. karkaśaṃ rūkṣaṃ paruṣaṃ niṣṭhuraṃ kaṭhinaṃ kaṭhoraṃ mandraṃ.

gruffness GRUFFNESS

, s. karkaśatvaṃ -tā kārkaśyaṃ rūkṣatā raukṣyaṃ paruṣatā niṣṭhuratvaṃ naiṣṭhuryyaṃ kaṭutvaṃ kaṭhoratā kāṭhinyaṃ svabhāvakaṭutā.

--(Of tone) mandratā gambhīratā gāmbhīryyaṃ.

to grumble To GRUMBLE

, v. n. (Make a low, harsh sound) garj (c. 1. garjati -rjituṃ), parigarj garjanaṃ kṛ stan (c. 1. stanati -nituṃ), stanitaṃ kṛ ghur (c. 6. ghurati -rituṃ), guñj (c. 1. guñjati -ñjituṃ), mandraśabdaṃ kṛ gambhīraśabdaṃ kṛ.

--(Complain discontentedly) asantuṣṭatvād vilap (c. 1. -lapati -pituṃ) or paridev (c. 1. -devate -vituṃ).

grumbler GRUMBLER

, s. asantuṣṭatvāt sadāparidevī m. (n) asantuṣṭajanaḥ.

grumbling GRUMBLING

, s. garjanaṃ garjitaṃ parigarjanaṃ stanitaṃ stananaṃ mandraśabdaḥ. gambhīraśabdaḥ gambhīranādaḥ gambhīradhvaniḥ m., gabhīraśabdaḥ.

--(Sound of complaint) paridevanaṃ -vitaṃ vilapanaṃ.

grumbling GRUMBLING

, part. gambhīranādī -dinī -di (n) mandraśabdakārī -riṇī -ri (n).

grume GRUME

, s. gulmaḥ piṇḍaḥ -ṇḍaṃ ghanatā; 'of blood,' raktagulmaḥ ghanalohitaṃ.

grumous GRUMOUS

, a. piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ śyānaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ gulmī -lminī -lmi (n); 'grumous blood,' ghanalohitaṃ.

to grunt To GRUNT

, v. n. śūkaravad ghargharitaṃ kṛ or kaṇṭhanādaṃ kṛ or gambhīranādaṃ kṛ garj (c. 1. garjati -rjituṃ), ghurghurāśabdaṃ kṛ.

grunt GRUNT

, GRUNTING, s. ghargharitaṃ śūkaranādaḥ śūkaragarjitaṃ śūkarasya kaṇṭhanādaḥ or gambhīranādaḥ.

gruntling GRUNTLING

, s. śūkaraśāvakaḥ śūkaraśiśuḥ m., bālaśūkaraḥ.

guarantee GUARANTEE

, s. (One who is surety for another) pratibhūḥ m., pratinidhiḥ m., madhyasthaḥ.

--(Security) prātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ prātyayikaḥ pratyayakāriṇī lagnakaḥ bandhakaḥ.

to guarantee To GUARANTEE

, v. a. pratibhūḥ or pratinidhiḥ bhū prātibhāvyaṃ kṛ pāribhāvyaṃ kṛ lagnakaṃ or prātyayikaṃ or bandhakaṃ dā pratyayaṃ kṛ.

to guard To GUARD

, v. a. and n. rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ pratirakṣ pāl or (c. 10. pālayati -yituṃ, c. 2. pāti -tuṃ), anupāl paripāl pratipāl sampāl abhipāl upapāl gup (c. 1. gopāyati goptuṃ, c. 10. gopayati -yituṃ), anugup abhigup pragup abhisaṅgup trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai santrai av (c. 1. avati -vituṃ), paryāp in des. (-īpsati -psituṃ) pariprāp.

--(Ward off) vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ.

--(Guard against) avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), avahitaḥ -tā -taṃ bhū sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avadhānaṃ kṛ; 'guard against avarice,' lobhāt sāvadhāno bhava.

--(Keep guard) rakṣāṃ kṛ rakṣārthaṃ jāgṛ (c. 2. jāgartti jāgarituṃ).

guard GUARD

, s. (Act of guarding) rakṣaṇaṃ rakṣā rakṣṇaḥ pālanaṃ trāṇaṃ guptiḥ f., gopanaṃ avanaṃ.

--(A sentry) rakṣakaḥ rakṣī m. (n) sainyaḥ sainikaḥ senārakṣaḥ paricaraḥ uparakṣaṇaṃ paridhisthaḥ rakṣivargaḥ anīkasthaḥ sajjanaṃ; 'captain of the guards,' gulmasthānādhikārī m. (n) gulmasthānādhipaḥ rakṣādhikṛtaḥ.

--(That which protects any part of the body from injury) trāṇaṃ traṃ affixed, vāraṇaṃ; 'a finger-guard,' aṅgulitrāṇaṃ aṅgulitraṃ; 'guard for the arm in shooting,' godhā talaṃ -lā jyāghātavāraṇaṃ; 'to stand on one's guard,' sāvadhānaḥ -nā -naṃ or sacetanaḥ -nā -naṃ sthā or bhū; 'be on your guard,' sāvadhāno bhava sāvahito bhava.

guard-room GUARD-ROOM

, s. udghāṭaḥ rakṣakāṇāṃ vāsāgāraṃ sainyasthānaṃ sainikaśālā.

guardable GUARDABLE

, a. rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ rakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ pālanīyaḥ -yā -yaṃ.

guarded GUARDED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ abhirakṣitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ upapālitaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ gopāyitaḥ -tā -taṃ trātaḥ -tā -taṃ trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avitaḥ -tā -taṃ.

--(Cautious) avahitaḥ -tā -taṃ svavahitaḥ -tā -taṃ sāvadhānaḥ -nā -naṃ.

guardedly GUARDEDLY

, adv. sāvadhānaṃ avadhānena avahitaṃ svavahitaṃ suvimṛśya.

guardedness GUARDEDNESS

, s. avadhānatā sāvadhānatā svavahitatvaṃ samīkṣyakāritvaṃ.

guarder GUARDER

, s. rakṣakaḥ rakṣī m. (n) parirakṣī m., rakṣitā m. (tṛ) pālayitā m. (tṛ) pālakaḥ pālaḥ -lī m. (n) goptā m. (ptṛ) gopaḥ -pakaḥ gopāyakaḥ gopī m. (n) gopilaḥ trātā m. (tṛ) paḥ in comp.

guardful GUARDFUL

, a. sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ svavahitaḥ -tā -taṃ.

[Page 325a]
guardian GUARDIAN

, s. pālakaḥ pratipālakaḥ rakṣakaḥ goptā m. (ptṛ) pālaḥ nāthaḥ adhyakṣaḥ.

--(Of an orphan) pitṛsthānaḥ -nīyaḥ mātṛpitṛsthānaḥ nāthaḥ; 'guardian deity,' lokapālaḥ -lakaḥ.

guardianship GUARDIANSHIP

, s. rakṣaṇaṃ rakṣā rakṣakatvaṃ pālakatvaṃ rakṣitṛpadaṃ.

guardship GUARDSHIP

, s. rakṣaṇaṃ rakṣā pālanaṃ trāṇaṃ guptiḥ f., gopanaṃ.

gudgeon GUDGEON

, s. vaḍiśadvāreṇa sugrahaṇīyaḥ kṣudramatsyabhedaḥ.

--(A person easily cheated) suvañcanīyaḥ supratāraṇīyaḥ.

guerdon GUERDON

, s. phalaṃ pratiphalaṃ pāritopikaṃ vetanaṃ.

to guess To GUESS

, v. a. and n. anumā (c. 2. -māti, c. 4. -māyate, c. 3. -mimīte -mātuṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), anirṇayapūrvvam anubhū aniścayapūrvvaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or pradṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ) or vivecanāṃ kṛ or man (c. 4. manyate mantuṃ).

guess GUESS

, s. anumānaṃ anumitiḥ f., anumānoktiḥ f., vitarkaḥ -rkaṇaṃ ūhā -hanaṃ śaṅkā anubhavaḥ anubhūtiḥ f., aniścayapūrvvaṃ nirūpaṇaṃ anirṇayapūrvvā vivecanā adṛḍhapramāṇaḥ parāmarśaḥ avagatiḥ upalabdhiḥ f., upalakṣyaḥ.

guessed GUESSED

, p. p. anumitaḥ -tā -taṃ vitarkitaḥ -tā -taṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ.

guesser GUESSER

, s. anumātā m. (tṛ) anumānakarttā m. (rttṛ) vitarkakaḥ.

guest GUEST

, s. atithiḥ m. f. -thī f., abhyāgataḥ abhyāgatajanaḥ gṛhābhyāgataḥ gṛhāgataḥ āgantuḥ m. f., āgāntuḥ āgantukaḥ -kā -kaṃ āveśikaḥ -kī -kaṃ prāghuṇaḥ prāghurṇikaḥ praghūrṇaḥ sāṅgatikaḥ; 'proper for a guest,' ātithyaḥ -thyī -thyaṃ ātitheyaḥ -yī -yaṃ.

guest-chamber GUEST-CHAMBER

, s. atithiśālā atithisatkārayogyā śālā.

guest-rite GUEST-RITE

, s. atithisatkāraḥ -satkriyā atithikriyā atithisevā.

to guggle To GUGGLE

, v. n. See GURGLE.

guidance GUIDANCE

, s. nayaḥ nāyaḥ nītiḥ f., praṇayanaṃ netṛtvaṃ viniyamaḥ pathadarśanaṃ.

--(Direction) nirdeśaḥ nideśaḥ upadeśaḥ śāstiḥ f., śāsanaṃ anuśāstiḥ f., anuśāsanaṃ vidhānaṃ; 'good guidance,' sunayaḥ sunītiḥ f.

to guide To GUIDE

, v. a. (c. 1. nayati netuṃ), ānī samānī mārgaṃ or pathaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), gam (c. 10. gamayati -yituṃ).

--(Direct) nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), upadiś uddiś śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās samanuśās praṇī viniyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vidhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

guide GUIDE

, s. netā m. (tṛ) nāyakaḥ netraḥ vinetā m. (tṛ) pathadarśakaḥ mārgadarśakaḥ darśakaḥ darśayitā m. (tṛ) pradarśakaḥ nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) nirdeśakaḥ uddeśakaḥ upadeśī m. (n) upadeśakaḥ deśakaḥ upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) ādeṣṭā m., pathikaḥ sañcārakaḥ śāsitā m. (tṛ) śāstā m., anuśāsakaḥ adhyakṣaḥ.

guided GUIDED

, p. p. nītaḥ -tā -taṃ ānītaḥ -tā -taṃ samānītaḥ -tā -taṃ nīyamānaḥ -nā -naṃ gamitaḥ -tā -taṃ śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

guide-post GUIDE-POST

, s. pathadarśanārthaṃ or mārgasūcanārthaṃ sthūṇā.

guild GUILD

, s. śreṇī -ṇiḥ m., sahakārijanasamūhaḥ nagarakāryyasampādanārthaṃ janasaṃsargaḥ nāgarasamājaḥ baṇiksamājaḥ nigamaḥ naigamaḥ mahājanasaṃsargaḥ.

guild-hall GUILD-HALL

, s. sahakāriṇāṃ bāṇijajanānāṃ samāgamaśālā nigamaśālā nagarakāryyasampādanārthaṃ mahācatvaraṃ.

guile GUILE

, s. māyā kapaṭaḥ -ṭaṃ chalaṃ -lanā śaṭhatā śāṭhyaṃ khalatā dhūrttatā vyājaḥ vidagdhatā vaidagdhyaṃ chadma n. (n) kūṭaḥ -ṭaṃ kauṭilyaṃ kaitavaṃ vakratā kāpaṭyaṃ vañcanaṃ -nā asāralyaṃ.

guileful GUILEFUL

, a. māyāvān -vatī -vat (t) māyī -yinyī -yi (n) māyāmayaḥ -yī -yaṃ māyānvitaḥ -tā -taṃ māyāvī -vinī -vi (n) chalī -linī -li (n) chalānvitaḥ -tā -taṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ vañcanaśīlaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭha khalaḥ -lā -laṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ vijihmaḥ -hmā -hmaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ vakraḥ -krā -kraṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ.

guilefully GUILEFULLY

, adv. māyayā samāyaṃ śāṭhyena chalena khalavat śaṭhavat dhūrttavat savyājaṃ kitavavat kaitavena vidagdhaṃ.

guilefulness GUILEFULNESS

, s. māyāvattvaṃ śaṭhatā śāṭhyaṃ kauṭilyaṃ vakratā vijihmatā; vidagdhatā savyājatvaṃ asāralyaṃ.

guileless GUILELESS

, a. amāyī -yinī -yi (n) amāyikaḥ -kī -kaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kapaṭahīnaḥ -nā -naṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ chalarahitaḥ -tā -taṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti saralaḥ -lā -laṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ avakraḥ -krā -kraṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ vimalātmā -tmā -tma (n) nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ akūrccaḥ -rccā -rccaṃ.

guilelessly GUILELESSLY

, adv. māyāṃ vinā māyayā vinā māyāvyatirekeṇa kapaṭaṃ vinā niṣkapaṭaṃ nirvyājaṃ saralavat.

guilelessness GUILELESSNESS

, s. māyāhīnatā sāralyaṃ avakratā ajihmatā śuddhatā.

guillotine GUILLOTINE

, s. śiraśchedanayantraṃ atitīkṣṇayantraṃ yadādhātena nimeṣamātreṇa. śīrṣachedaḥ kriyate.

to guillotine To GUILLOTINE

, v. a. pūrvvoktayantreṇa mastakaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ).

guilt GUILT

, s. (Criminality) aparādhitā -tvaṃ sāparādhatā pāpitvaṃ sapāpatvaṃ aparāddhatā doṣitā -tvaṃ sadoṣatā pāpavattvaṃ doṣavattvaṃ.

--(Crime) pāpaṃ aparādhaḥ doṣaḥ pātakaṃ duṣkṛtaṃ duṣkarmma n. (n) pāpakarmma n., kalmapaṃ enas n., āgas n., aghaṃ duritaṃ mantuḥ m.

guiltily GUILTILY

, adv. sāparādhaṃ sapāpaṃ sadoṣaṃ sapātakaṃ aparāddhavat.

guiltiness GUILTINESS

, s. aparādhitā aparāddhatā sāparādhatvaṃ pāpitvaṃ sapāpatā doṣitā -tvaṃ sadoṣatā pāpavattā doṣavattā.

guiltless GUILTLESS

, a. niṣpāpaḥ -pā -paṃ -pī -pinī -pi (n) apāpaḥ -pā -paṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anaparādhī -dhinī -dhi (n) nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣinī -ṣi (n) pāpahīnaḥ -nā -naṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti anaghaḥ -ghā -ghaṃ.

guiltlessly GUILTLESSLY

, adv. niṣpāpaṃ pāpaṃ vinā niraparādhaṃ aparādhena vinā.

guiltlessness GUILTLESSNESS

, s. niṣpāpatvaṃ nirdīṣatvaṃ niraparādhitā śuddhatā.

guilty GUILTY

, adv. aparādhī -dhinī -dhi (n) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ kṛtāparādhaḥ -dhā -dhaṃ prāptāparādhaḥ -dhā -dhaṃ pāpī -pinī -pi (n) pāpavān -vatī -vat (t) pāpakarmmā -rmmā -rmma (n) sapāpaḥ -pā -paṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) doṣavān -vatī -vat (t) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ pātakī -kinī -ki (n) duṣkṛtī -tinī -ti (s) enasvī -svinī -svi (n) kṛtaināḥ -nāḥ -naḥ (s) aniṣkṛtaināḥ &c., kṛtāgāḥ -gāḥ -gaḥ (s) abhipannaḥ -nnā -nnaṃ; 'rashly guilty,' cikuraḥ -rā -raṃ capalaḥ -lā -laṃ.

guinea GUINEA

, s. suvarṇamudrāviśeṣaḥ suvarṇaḥ.

guinea-hen GUINEA-HEN

, s. citraśarīraviśiṣṭā videśīyakukkuṭī.

guinea-pig GUINEA-PIG

, s. atyalpaśarīro videśīyaśūkarabhedaḥ.

guise GUISE

, s. veśaḥ veṣaḥ vāsas n., paridhānaṃ ambaraṃ vastraṃ vasanaṃ ākāraḥ rūpaṃ vyavahāraḥ rītiḥ f.; 'in the guise of a herdsman,' gopaveśaḥ; 'of a Brahmin,' dvijarūpī m. (n).

guitar GUITAR

, s. vīṇā vallakī vipañcī -ñcikā tantrī rudrī sāraṅgī śāraṅgī pinākī tataṃ parivādinī.

gulf GULF

, s. (A bay) akhātaṃ khātaṃ samudravaṅkaḥ puṭabhedaḥ.

--(Abyss) agādhadarī agādharandhraṃ atalasparśakhātaṃ gambhīrarandhraṃ narakaḥ.

--(Whirlpool) āvarttaḥ jalāvarttaḥ jalagulmaḥ avaghūrṇaḥ ghūrṇaḥ ghūrṇajalaṃ.

gulfy GULFY

, a. ghūrṇajalapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jalagulmamayaḥ -yī -yaṃ.

to gull To GULL

, v. a. vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), parivañc chal (c. 10. chalayati -yituṃ), pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ).

gull GULL

, s. (Bird) jalakukkuṭaḥ -ṭī viśvakā gaṅgācillī devaṭṭī dhvāṃkṣaḥ.

--(One easily cheated) suvañcanīyaḥ supratāraṇīyaḥ.

gull-catcher GULL-CATCHER

, s. vañvakaḥ pratārakaḥ chalī m. (n) kūṭakāraḥ.

gulled GULLED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ.

gullery GULLERY

, s. vañcana chalaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ pratāraṇā vyājaḥ kaitavaṃ.

gullet GULLET

, s. nigaraṇasrotas n., nigaraṇaḥ annavāhisrotas n.

gullibility GULLIBILITY

, s. suvañcanīyatā sukhavañcanīyatvaṃ supratāraṇīyatā.

gullible GULLIBLE

, a. suvañcanīyaḥ -yā -yaṃ sukhena pratāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

gully GULLY

, s. nālaḥ praṇālaḥ -lī -likā khātaṃ kulyā jalamārgaḥ udakagamanamārgaḥ jalavāhanī parīvāhaḥ sāraṇiḥ -ṇī f.

to gully To GULLY

, v. a. bhūmim utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ), praṇālikāṃ kṛ kulyāṃ kṛ.

gully-hole GULLY-HOLE

, s. kardamāṭakarandhraṃ praṇālikārandhraṃ praṇālīvivara.

gulosity GULOSITY

, s. atibhojanaṃ atyāhāraḥ gharamaratā atṛptiḥ f.

to gulp To GULP

, v. a. jalaṃ bahuśo gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ) or nigṝ or avagṝ or gras (c. 1. grasate -situṃ).

--(Disgorge) udgṝ utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

gulp GULP

, s. garaṇaṃ garā gīrṇiḥ f., giriḥ f., nigāraḥ nigaraṇaṃ grasanaṃ grāsaḥ ekavāre nigīrṇaṃ yatkiñcit.

--(Disgorging) udgāraḥ -raṇaṃ. udgiraṇaṃ udvamaḥ -manaṃ.

gum GUM

, s. (Fleshy covering of the teeth) dantamāṃsaṃ dantaveṣṭaḥ -ṣṭanaṃ dantaśirā dantamūlaṃ velā.

--(Exudation from trees) niryāsaḥ vṛkṣaniryāsaḥ vṛkṣarasaḥ.

--(Adhesive substance) śyānadravyaṃ sāndradravyaṃ.

to gum To GUM

, v. a. pūrvvoktaniryāsena or śyānadravyeṇa lip (c. 6. limpati leptuṃ) or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktu) or saṃlagnīkṛ.

gum-arabic GUM-ARABIC

, s. sūkṣmapatraḥ sūkṣmapatrarasaḥ.

gum-boil GUM-BOIL

, s. dantavisphoṭaḥ dantasphoṭaḥ -ṭakaḥ dantavraṇaḥ -ṇaṃ dantārbbudaḥ dvijavraṇaḥ vaidarbhaḥ upakuśaḥ.

gumminess GUMMINESS

, s. sāndratvaṃ śyānatvaṃ snigdhatā saṃlagnaśīlatā.

gummy GUMMY

, a. vṛkṣaniryāsamayaḥ -yī -yaṃ śyānaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ.

gun GUN

, s. antaragnibalena gulikāprakṣepaṇī lohanāḍiḥ or -ḍī guliprakṣepaṇī suṣiranālī gulikāprakṣepārthaṃ śuṣirayantraṃ lohasuṣiḥ f.

gunner GUNNER

, s. pūrvvoktanāḍidvārā gulikāprakṣepakaḥ lohanāḍidhārī m. (n) agnyastradhārī m., āgneyāstraprakṣepakaḥ

gunnery GUNNERY

, s. agnyastravidyā lohanāḍidvāreṇa gulikāprakṣepaṇavidyā.

gunpowder GUNPOWDER

, s. āgneyacūrṇaṃ śīghradāhyacūrṇaṃ āgneyakṣodaḥ mahāśabdapūrvvam agnisamparkāt sadyodāhyacūrṇaṃ.

gun-shot GUN-SHOT

, s. lohagulikāgocaraṃ lohaguliviṣayaḥ yuddhanāḍikṣepaṇaṃ.

gun-smith GUN-SMITH

, s. agnyastrakāraḥ āgneyaśastrakāraḥ āgneyanāḍinirmmātā m. (tṛ) yuddhanāḍinirmmāṇaśilpajñaḥ.

gun-stock GUN-STOCK

, s. āgneyanāḍidaṇḍaḥ lohanāḍidāruḥ m., nāḍivāraṅgaḥ.

gunwale GUNWALE

, GUNNEL, s. naupārśvadhārā -raḥ naupārśvasya uparikāṣṭhaṃ nāvutsaṅgaḥ.

gurge GURGE

, s. jalāvarttaḥ jalabhramaḥ jalāvaghūrṇaḥ jalagulmaḥ ghūrṇajalaṃ.

to gurgle To GURGLE

, v. n. jalavad ghargharāśabdena sru (c. 1. sravati srotuṃ), ghargharāśabdaṃ kṛ ghargha or garga (nom. gharghāyate gargāyate), gargh (c. 1. garghati -rghituṃ).

gurgling GURGLING

, s. ghargharāśabdena jalaprasrāvaḥ ghargharā.

to gush To GUSH

, v. n. prapat (c. 1. -patati -tituṃ), nirpat bahuśaḥ prasru (c. 1. -sravati -srotuṃ) or prasyand (c. 1. -syandate -ndituṃ) or kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), vegena or vegato niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ); 'tears gushed from (her) eyes,' jalaṃ netrābhyāṃ prāpatat.

[Page 326b]
gush GUSH

, GUSHING, s. bahuprasrāvaḥ jalaprapātaḥ utsekaḥ utsecanaṃ utpīḍaḥ.

gusset GUSSET

, s. vastraniveśita upavastrakhaṇḍaḥ or adhikavastrakhaṇḍaḥ.

gust GUST

, s. (Blast of wind) nirghātaḥ prabhañjanaḥ vyomamudgaraḥ vātarūṣaḥ vāyugulmaḥ vāyuvegaḥ vātyā prabalavāyuḥ m., pracaṇḍavāyuḥ m., caṇḍavātaḥ tīvravātaḥ pavanāghātaḥ javānilaḥ.

--(Taste) svādaḥ āsvādaḥ rasanendriyaṃ ruciḥ f., abhiruciḥ f.

gustation GUSTATION

, s. svādanaṃ āsvādanaṃ prāśanaṃ lehanaṃ.

gustful GUSTFUL

, a. rucyaḥ -cyā -cyaṃ ruciraḥ -rā -raṃ sarasaḥ -sā -saṃ.

gustless GUSTLESS

, a. virasaḥ -sā -saṃ niḥsvāduḥ -duḥ -du asvāduḥ -duḥ -du.

gusto GUSTO

, s. ruciḥ f., abhiruciḥ f., rasaḥ surasaḥ āsvādaḥ.

gusty GUSTY

, a. vātalaḥ -lā -laṃ vātavān -vatī -vat (t) vātīyaḥ -yā -yaṃ vātamayaḥ -yī -yaṃ bahupavanaḥ -nā -naṃ pavanakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

gut GUT

, s. nāḍiḥ -ḍī f., antarnāḍī nālī -liḥ f., dhamanī -niḥ f., śirā sirā antraṃ purītat m. n., koṣṭhaḥ.

--(Stomach) udaraṃ jaṭharaḥ -raṃ.

to gut To GUT

, v. a. nirantrīkṛ nirantra (nom. nirantrayati -yituṃ), nāḍīḥ or antrāṇi vahiṣkṛ.

--(Plunder) dravyāṇi apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

gutta serena GUTTA SERENA

, s. timiraṃ; 'an eye affected with it,' timiradoṣahataṃ cakṣus.

gutted GUTTED

, p. p. nirantrīkṛtaḥ -tā -taṃ hṛtasarvvadravyaḥ -vyā -vyaṃ.

gutter GUTTER

, s. praṇālaḥ -lī -likā nālaḥ jalanirgamaḥ jalamārgaḥ parīvāhaḥ jalavāhanī sāraṇiḥ f. -ṇī udakagamanamārgaḥ

to gutter To GUTTER

, v. a. praṇālīrūpeṇa utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ) or śuṣirīkṛ.

to gutter To GUTTER

, v. n. praṇālīrūpeṇa utkhan in pass. (-khanyate) or śuṣirībhū praṇālikāṃ kṛ jvaladīpikārūpeṇa lavaśaḥ syand (c. 1. syandate -ndituṃ).

guttler GUTTLER

, s. bahubhakṣakaḥ atibhojī m. (n) kukṣimbhariḥ m.

guttural GUTTURAL

, a. vaṇṭhyaḥ -ṇṭhyā -ṇṭhyaṃ kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ graivaḥ -vī -vaṃ graiveyaḥ -yī -yaṃ; 'guttural letter,' kaṇṭhyaṃ; 'guttural sound,' kuharaṃ.

guzarat GUZARAT

, s. (The country) gurjaraḥ.

--(The people) gurjarāḥ m. pl.

to guzzle To GUZZLE

, v. a. bahuśo gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ) or nigṝ or gras (c. 1. grasata -situṃ) or (c. 1. pivati pātuṃ), pānarataḥ -tā -taṃ bhū.

guzzler GUZZLER

, s. atipāyī m. (n) atibhojī m. (n) pānarataḥ.

gymnasium GYMNASIUM

, s. vyāyāmaśālā mallayuddhaśālā mallaśālā vihāraḥ.

gymnastic GYMNASTIC

, a. vyāyāptī -minī -mi (n) vyāyāmasambandhī -ndhinī -ndhi (n) mallayuddhasambandhī &c., vyāyāmaśīlaḥ -lā -laṃ.

gymnastics GYMNASTICS

, s. pl. vyāyāmaḥ mallayuddhaṃ vyāyāmavidyā.

gypsy GYPSY

, GYPSEY. See GIPSY.

to gyrate To GYRATE

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), bhram (c. 4. bhāmyati, c. 1. bhramati -mituṃ), ghūrṇ (c. 6. 1. ghūrṇati -te -rṇituṃ), parighūrṇ vighūrṇ vyāghūrṇ.

gyration GYRATION

, s. parivarttanaṃ āvarttaḥ bhramaḥ -maṇaṃ bhramiḥ f., ghūrṇiḥ f., ghūrṇanaṃ; 'of a bird,' pāriḍīnakaṃ.

gyre GYRE

, s. cakrāvarttaḥ cakragatiḥ f., āvṛttiḥ f., maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ.

to gyre To GYRE

, v. a. nigḍina bandh (c. 9. baghnāti bandhuṃ), nigaḍa (nom. nigaḍayati -yituṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ).

gyves GYVES

, s. pl. nigaḍaḥ -ḍaṃ pāśaḥ bandhanaṃ -nāni n. pl., pādapāśaḥ śṛṅkhalā.

H. ha HA

, interj. hā hahā āhā aho āho ahahaḥ ahovat ha aha ā ayi āścaryyaṃ.

habeas corpus HABEAS CORPUS

, s. mithyānirodhaniṣedhārthakaṃ pūrvvakālīnaśāsanapatraṃ.

haberdasher HABERDASHER

, s. vastrādivikretā m. (tṛ) vasanādivikretā m., aṃśukādivikrayī m. (n) kṣudradravyavikretā m.

haberdashery HABERDASHERY

, s. pūrvvoktavyāpāriṇā vikrītā vastrādidravyasāmagrī.

[Page 327a]
habergeon HABERGEON

, s. vakṣastrāṇaṃ urastrāṇaṃ uraśchadaḥ kaṇṭhasthakavacaṃ.

habiliment HABILIMENT

, s. veśaḥ paridhānaṃ paricchadaḥ vasanaṃ vastraṃ ābharaṇaṃ ambaraṃ vāsas n., prasādhanaṃ ācchādanaṃ sajjā.

habit HABIT

, s. (Dress) veśaḥ veṣaḥ vasanaṃ vastraṃ vāsas n., paridhānaṃ paricchadaḥ sambaraṃ.

--(State, condition) avasthā sthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f., daśā saṃsthitiḥ f., svabhāvaḥ; 'habit of body,' śarīrasthitiḥ f., dehasvabhāvaḥ; 'habit of mind,' cittavṛttiḥ f.

--(Temperament, disposition) prakṛtiḥ f., śīlaḥ -latā svabhāvaḥ antaḥkaraṇaṃ.

--(Custom, practice, established manner) ācāraḥ abhyāsaḥ vyavahāraḥ samācāraḥ nityakṛtyaṃ nityakriyā rītiḥ f., vyavahṛtiḥ f., śīlaḥ pracāraḥ caritaṃ caryyā kramaḥ niyamaḥ āvṛttiḥ f., vyāpāraḥ pravṛttiḥ f., mārgaḥ anuśīlanaṃ; 'bad habit,' vyasanaṃ; 'having bad habits,' durācāraḥ -rā -raṃ pāpasamācāraḥ -rā -raṃ pāpacaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ duścaritraḥ -trā -traṃ vyasanī -ninī -ni (n).

to habit To HABIT

, v. a. veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), pariveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), vastra (nom. vastrayati -yituṃ), paridhā in caus. (-dhāpayati -yituṃ).

habitable HABITABLE

, a. vāsateyaḥ -yī -yaṃ vāstavyaḥ -vyā -vyaṃ vāsayogyaḥ -gyā -gyaṃ vāsakṣamaḥ -mā -maṃ ājīvyaḥ -vyā -vyaṃ upajīvyaḥ -vyā -vyaṃ.

habitant HABITANT

, s. vāsī m. (n) nivāsī m., nilāyī m. (n) vāsakṛt.

habitation HABITATION

, s. vāsaḥ vāsasthānaṃ nivāsaḥ vasatiḥ f., nivasatiḥ f., gṛhaṃ gehaḥ -haṃ veśma m. (n) nilayaḥ -yanaṃ ālayaḥ āyatanaṃ niveśanaṃ niketaḥ -tanaṃ āgāraḥ bhavanaṃ vasitaṃ samāvāsaḥ avasthānaṃ āvasathaḥ sthānaṃ okas n., dhāma n. (n).

habitual HABITUAL

, a. ābhyāsikaḥ -kī -kaṃ abhyastaḥ -stā -staṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ ācaritaḥ -tā -taṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ -kī -kaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ anuśīlitaḥ -tā -taṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ prāyikaḥ -kī -kaṃ.

habitually HABITUALLY

, adv. nityaṃ nityaśas yathāvyavahāra yathārīti sābhyāsaṃ abhyāsena abhyāsapūrvvaṃ yathābhyāsaṃ.

to habituate To HABITUATE

, v. a. abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhyāsaṃ kṛ abhyastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), śīl (c. 10. śīlayati -yituṃ); 'to be habituated,' abhyastaḥ -stā -staṃ bhū.

habituated HABITUATED

, p. p. abhyastaḥ -stā -staṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ śīlitaḥ -tā -taṃ anuśīlitaḥ -tā -taṃ śīlaḥ -lā -laṃ in comp.

habitude HABITUDE

, s. (Custom) vyavahāraḥ ācāraḥ rītiḥ f., caritaṃ caryyā nityakṛtyaṃ.

--(Relation) sambandhaḥ samparkaḥ pratīkṣā.

--(Intercourse) saṃsargaḥ.

to hack To HACK

, v. a. (Mangle) vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), pravraśc vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), bahulavaśaḥ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ) or chid bahukhaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ bahukhaṇḍīkṛ kṣatavikṣatīkṛ.

to hack To HACK

, v. n. (For hire) atiśarīrāyāsena nīcakarmma kṛ nirantarāyāsaṃ kṛ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ bhū sarvvaprayojyaḥ -jyā -jyaṃ bhū sarvvasādhāraṇībhū.

hack HACK

, s. (Cut) prahāraḥ chedaḥ āghātaḥ churikāghātaḥ.

--(Horse kept for hire, worn out horse) kadaśvaḥ paṇyāśvaḥ bhāṭakīyavājī m. (n) sādhāraṇavājī m., sarvvaprayojyavājī m., paṇyaghoṭakaḥ aśvakaḥ; 'hack-carriage,' paṇyavāhanaṃ sādhāraṇarathaḥ.

--(Drudge) nirantarāyāsī m. (n) atidehakleśena nīcakarmmakārī m. (n) hīnavṛttiḥ m., vrātīnaḥ.

hacked HACKED

, p. p. vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ kṣatavikṣataḥ -tā -taṃ vṛkṇaḥ -kṇā -kṇaṃ.

to hackle To HACKLE

, v. a. vakṣyamāṇayantreṇa śaṇaṃ or atasīṃ mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or sammṛj, or pariṣkṛ or śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or pṛthakkṛ.

hackle HACKLE

, s. atasīmārjanī śaṇamārjakaḥ umāśodhanī.

[Page 327b]
hackney HACKNEY

, s. (Horse) kadaśvaḥ aśvakaḥ paṇyāśvaḥ paṇyaghoṭakaḥ sādhāraṇavājī m. (n) bhāṭakīyavājī m.

--(Any thing much used, a drudge, a hireling) nīcakarmmaṇi niyuktaṃḥ nīcakarmmakārī m. (n) nirantarāyāsī m. (n) hīnavṛttiḥ m., vaitanikaḥ paṇyaḥ sādhāraṇaḥ sarvvaprayojyaḥ.

--(Prostitute) paṇyastrī sādhāraṇastrī.

to hackney To HACKNEY

, v. a. nīcakarmmaṇi niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), paṇyīkṛ sādhāraṇīkṛ sarvvaprayojyaṃ -jyāṃ jyaṃ kṛ jīrṇīkṛ.

hackney-coach HACKNEY-COACH

, s. sādhāraṇarathaḥ paṇyarathaḥ paṇyavāhanaṃ sarvvaprayojyarathaḥ.

hackneyed HACKNEYED

, p. p. sarvvaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sarvvapaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apakarmmaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

haddock HADDOCK

, s. haḍḍaksaṃjñakaḥ samudrīyamatsyabhedaḥ.

hades HADES

, s. pretalokaḥ adholokaḥ adhobhuvanaṃ narakaḥ pātālaṃ.

haft HAFT

, s. (Handle) tsaruḥ m., talaḥ vāraṅgaḥ muṣṭiḥ m. ṣṭī f., daṇḍaḥ karṇaḥ.

to haft To HAFT

, v. a. tsarau or tale or vāraṅge niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

hag HAG

, s. kurūpī -piṇī kuṭṭinī ḍākinī vṛddhā strī jariṇī.

haggard HAGGARD

, a. kṛśānanaḥ -nā -naṃ kṣīṇavadanaḥ -nā -naṃ kṣāmavadanaḥ -nā -naṃ śuṣkavadanaḥ -nā -naṃ ugramukhaḥ -khā -khaṃ ugradarśanaḥ -nā -naṃ.

haggish HAGGISH

, a. kurūpiṇī aparūpiṇī virūpiṇī jarāpariṇatā.

to haggle To HAGGLE

, v. a. vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), kṣatavikṣatīkṛ khaṇḍaśaḥ kṛ.

to haggle To HAGGLE

, v. n. (In bargaining) krayakāle vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ) or vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or etāvanna dātum icchāmīti vādānuvādaṃ kṛ or nyūnamūlyaṃ ditsāmīti vad (c. 1. vadati -dituṃ).

haggler HAGGLER

, s. krayakāle vilambī m. (n) or etāvanmūlyaṃ na dātum icchāmīti vādānuvādakārī m. (n).

hagiographa HAGIOGRAPHA

, s. dharmmagranthaḥ dharmmaśāstrasaṃhitā dharmmapustakaṃ.

hah HAH

, interj. hā aho ahovat ahaha hāhā ā ayi āścaryyaṃ.

hail HAIL

, s. (Frozen rain) karakā karakāvṛṣṭiḥ f., śilā śilāvṛṣṭiḥ f. varṣopalaḥ payoghanaḥ payogaḍaḥ ghanakaphaḥ meghāsthi n., meghakaphaḥ meghagarbhaḥ dhārā toyaḍimbhaḥ marutphalaṃ piṇḍābhraṃ dhārāṅkuraḥ maṭatī śilīndhraṃ vārṣilā.

hail HAIL

, exclam. namas svasti kuśalaṃ kuśalaṃ bhūyāt sukhaṃ bhūyāt kalyāṇaṃ bhūyāt kṣemaṃ bhavatu śevaṃ abhivādaye abhivande.

to hail To HAIL

, v. n. (Pour down hail) karakāsāraṃ vṛṣ (c. 1. varṣati -rṣituṃ), śilā vṛṣ upalān vṛṣ or pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

to hail To HAIL

, v. a. (Call from a distance) dūrād āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ) or hve or sambodhanaṃ kṛ or ākrand (c. 1. -krandati -ndituṃ) or āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ) or samāmantr or abhibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ) or ābhāṣ.

--(Salute) vand (c. 1. vandate -ndituṃ), abhivand abhivad (c. 10. -vādayati -te -yituṃ), namaskṛ āmantr upās (c. 2. -āste -āsituṃ).

hailed HAILED

, p. p. dūrād āhūtaḥ -tā -taṃ or abhihitaḥ -tā -taṃ or āmantritaḥ -tā -taṃ sambodhitaḥ -tā -taṃ ākranditaḥ -tā -taṃ.

hail-stone HAIL-STONE

, s. śilā varṣopalaḥ payoghanaḥ karakā payogaḍaḥ

hail-storm HAIL-STORM

, s. karakāsāraḥ karakāvṛṣṭiḥ f., śilāsāraḥ.

haily HAILY

, a. karakāmayaḥ -yī -yaṃ śilāmayaḥ -yī -yaṃ varṣopalamayaḥ &c.

hair HAIR

, s. keśaḥ bālaḥ kacaḥ cikuraḥ vṛjanaḥ -jinaḥ kuntalaḥ.

--(Of the head) keśaḥ śiroruhaḥ śiroruṭ m., śirasijaḥ mūrddhajaḥ kṛśalā.

--(Of the body) loma n. (n) roma n. (n) tanuruhaḥ -haṃ tanūruhaḥ -haṃ tanuruṭ m. (h) tanujaṃ aṅkuraḥ; 'a head of hair,' kaiśyaṃ kaiśikaṃ; 'a quantity of hair,' keśakalāpaḥ keśapakṣaḥ keśoccayaḥ keśapāśaḥ kacapāśaḥ kacapakṣaḥ kacahastaḥ cikurapāśaḥ cikurapakṣaḥ cikurahastaḥ; 'having much or fine hair,' keśī -śinī -śi (n) keśavān -vatī -vat (t) keśavaḥ -vā -vaṃ keśikaḥ -kī -kaṃ; 'a fine head of hair,' keśabhāraḥ kavarībhāraḥ -bharaḥ; 'a braid of hair,' kavarī keśagarbhaḥ -rbhakaḥ keśaveśaḥ; 'braided hair,' dhammillaḥ veṇiḥ -ṇī f., veṇikā praveṇiḥ -ṇī f.; 'a lock of hair,' alakaḥ -kaṃ cūrṇakuntalaḥ bhramarakaḥ kākapakṣaḥ śikhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ keśapāśī cūḍā śikhā; 'clotted hair,' jaṭā saṭā; 'unentangled hair,' śīrṣaṇyaḥ śirasyaḥ; 'covered with hair,' lomaśaḥ -śā -śaṃ bahulomā -mā -ma (n) romākrāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'point of hair,' bālāgraṃ; 'erection of the hair,' romaharṣaṇaṃ uddharṣaṇaṃ. See ERECTION.

--(Filament of a plant) keśaraḥ kesaraḥ.

hair-bell HAIR-BELL

, s. ghaṇṭākārapuṣpaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

hair-breadth HAIR-BREADTH

, s. ekakeśāntaraṃ ekakacaparimāṇaṃ atyalpāntaraṃ.

hair-broom HAIR-BROOM

, s. keśanirmmitā mārjanī lomamayī śodhanī.

hair-brush HAIR-BRUSH

, s. keśamārjanī keśaśodhanī keśanirgharṣaṇakaḥ.

hair-cloth HAIR-CLOTH

, s. lomanirmmitaṃ vastraṃ keśamayaḥ paṭaḥ.

hair-cutter HAIR-CUTTER

, s. keśachid m. -chettā m. (ttṛ) śiroruhachedakaḥ.

hair-dresser HAIR-DRESSER

, s. keśaracakaḥ keśaviracakaḥ keśasaṃskārakṛt m.

hair-dressing HAIR-DRESSING

, s. keśaracanā keśaviracanaṃ -nā keśasaṃskāraḥ.

haired HAIRED

, a. keśī -śinī -śi (n) keśavān -vatī -vat (t).

hairiness HAIRINESS

, s. lomaśatvaṃ romaśatvaṃ bahulomatvaṃ lomaprācuryyaṃ.

hairless HAIRLESS

, a. akeśaḥ -śā -śaṃ vikeśaḥ -śā -śaṃ keśahīnaḥ -nā -naṃ nirlomā -mā -ma (n) lomarahitaḥ -tā -taṃ avidyamānalomā &c.

hairy HAIRY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ romaśaḥ -śā -śaṃ bahulomā -mā -ma (n) pracuralomā &c., bahukeśaḥ -śā -śaṃ keśī -śinī -śi (n) keśakaḥ -kā -kaṃ keśikaḥ -kī -kaṃ keśavaḥ -vā -vaṃ bahukeśavān -vatī -vat (t) lomavān &c., lomamayaḥ -yī -yaṃ lomapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

hake HAKE

, s. mamudrīyamatsyabhedaḥ.

halberd HALBERD

, s. yuddhe prayuktaḥ kāṣṭhadaṇḍo lohāgraḥ śūlaviśeṣaḥ prāsaḥ śaktiḥ f.

halberdier HALBERDIER

, s. pūrvvoktaśūladharaḥ śaktigrahaḥ śāktīkaḥ prāsikaḥ.

halcyon HALCYON

, s. (Kingfisher) matsyaraṅgaḥ -ṅgakaḥ sucitrakaḥ kuṭṭakaḥ.

halcyon HALCYON

, a. prasannaḥ -nnā -nnaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ nirvegaḥ -gā -gaṃ nirākulaḥ -lā -laṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ nirvātaḥ -tā -taṃ sukhī -khinī -khi (n).

hale HALE

, a. nirāmayaḥ -yā -yaṃ nīrogaḥ -gā -gaṃ nīrujaḥ -jā -jaṃ nīruk m. f. n. (j) kalyaḥ -lyā -lyaṃ ādhivyādhirahitaḥ -tā -taṃ akṣataḥ -tā -taṃ.

to hale To HALE

, v. a. kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), ākṛṣ apakṛṣ apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

half HALF

, s. arddhaṃ -rddhaḥ arddhabhāgaḥ arddhāṃśaḥ; 'half an hour,' arddhadaṇḍaḥ; 'half a league,' arddhakrośaḥ; 'half a hundred,' arddhaśataṃ; 'half the body,' arddhāṅgaṃ; 'a year and a half,' sārddhavatsaraḥ; 'a hundred and a half,' sārddhaśataṃ; 'the best half,' uttamārddhaṃ -rddhyaṃ; 'the last half,' avarārddhaṃ paścārddhaṃ; 'sharing a half,' arddhabhāgī -ginī -gi (n) arddhāṃśī -śinī -śi (n) arddhī -rddhinī -rddhi (n); 'lasting half a month,' ārddhamāsikaḥ -kī -kaṃ.

half HALF

, a. arddhaḥ -rddhā -rddhaṃ ārddhikaḥ -kī -kaṃ arddhikaḥ -kā -kaṃ; 'half assent,' arddhāṅgīkāraḥ; 'half moon,' arddhacandraḥ.

half HALF

, adv. arddhaṃ arddhena sāmi; 'half-man, half-woman,' arddhena puruṣo'rddhena strī; 'half-eaten,' arddhabhuktaḥ -ktā -ktaṃ jagdhārddhaḥ -rddhā -rddhaṃ sāmibhuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'half-drank,' arddhapītaḥ -tā -taṃ sāmipītaḥ -tā -taṃ; 'half-read,' arddhavācitaḥ -tā -taṃ; 'half-spoken,' arddhoktaḥ -ktā -ktaṃ; 'half-closed,' arddhasaṃvṛtaḥ -tā -taṃ mukulitaḥ -tā -taṃ nimīlitaḥ -tā -taṃ.

[Page 328b]
half-blood HALF-BLOOD

, s. or a. bhinnodaraḥ -rā -raṃ bhinnanābhiḥ -bhiḥ -bhi bhinnagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ asamānodaraḥ -rā -raṃ bhinnodaryyaḥ anyodaryyaḥ bhinnaśarīrānvayaḥ.

half-brother HALF-BROTHER

, s. vaimātraḥ -treyaḥ bhrātā dvaimāturaḥ anyodaryyaḥ sāpatnaḥ.

half-dead HALF-DEAD

, a. mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu āsannamṛtyuḥ -tyuḥ -tyu maraṇonptukhaḥ -khī -khaṃ arddhamṛtaḥ -tā -taṃ kaṇṭhagataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

half-heard HALF-HEARD

, a. arddhaśrutaḥ -tā -taṃ īṣacchrutaḥ -tā -taṃ.

half-holiday HALF-HOLIDAY

, s. arddhotsavaḥ arddhamahotsavaḥ arddhānadhyāyaḥ.

half-learned HALF-LEARNED

, a. alpajñānī -ninī -ni (n) kiñcijjñaḥ -jjñā -jjñaṃ cumbakaḥ.

half-lost HALF-LOST

, a. naṣṭaprāyaḥ -yā -yaṃ āsannanāśaḥ -śā -śaṃ nāśonmukhaḥ -khī -khaṃ.

half-moon HALF-MOON

, s. arddhacandraḥ candrārddhaṃ arddhenduḥ m.; 'shaped like a halfmoon,' arddhacandrākāraḥ -rā -raṃ arddhacandrākṛtiḥ -tiḥ -ti.

half-pay HALF-PAY

, s. nivṛttayuddhasya sainyasya prakalpitam arddhavetanaṃ.

half-penny HALF-PENNY

, s. tāmramudrārddhaṃ tāmramudrāviśeṣaḥ.

half-pike HALF-PIKE

, s. laghuśūlaḥ -laṃ adīrghaparimāṇaḥ śūlaviśeṣaḥ parighaḥ.

half-seas-over HALF-SEAS-OVER

, s. īṣanmattaḥ -ttā -ttaṃ īṣadunmattaḥ -ttā -ttaṃ īṣatkṣīvaḥ -vā -vaṃ.

half-sister HALF-SISTER

, s. vaimātrī vaimātreyī svasā dvaimāturī anyodaryyā.

half-sphere HALF-SPHERE

, s. arddhamaṇḍalaṃ arddhagolaḥ maṇḍalārddhaṃ bhūgolārddhaṃ.

half-starved HALF-STARVED

, a. anāhāreṇa mriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ kṣudhāvasannaḥ -nnā -nnaṃ.

half-uttered HALF-UTTERED

, a. arddhoktaḥ -ktā -ktaṃ arddhoditaḥ -tā -taṃ arddhakathitaḥ -tā -taṃ.

half-way HALF-WAY

, adv. arddhamārge arddhapathe madhyamārge madhyapathe.

half-witted HALF-WITTED

, a. alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpadhīḥ -dhīḥ -dhi alpamedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s).

half-year HALF-YEAR

, s. arddhavatsaraḥ vatsarārddhaṃ abdārddhaṃ ṣaṇmāsaḥ ayanaṃ.

half-yearly HALF-YEARLY

, a. ṣāṇmāsikaḥ -kī -kaṃ ārddhavarṣikaḥ -kī -kaṃ.

halibut HALIBUT

, s. vṛhatkāyaḥ samudrīyamatsyabhedaḥ.

halidom HALIDOM

, s. śāpaḥ śapathaḥ divyaṃ satyaṃ pratyayaḥ.

halituous HALITUOUS

, a. prāṇasamabhāvaḥ -vā -vaṃ vāṣyopamaḥ -mā -maṃ dhūmalaḥ -lā -laṃ.

hall HALL

, s. (Large room at the entrance of a house) śālā vahirdvāraśālā dvāropānte mahāśālā vāhyakoṣṭhaḥ kakṣā kakṣyā kirmmī; 'a temporary hall,' maṇḍapaḥ -pā janāśrayaḥ; 'a judgment-hall,' vicāraśālā.

halleluiah HALLELUIAH

, HALLELUJAH, exclam. īśvarasya dhanyavādaṃ or stutivādaṃ kuruta.

halleluiah HALLELUIAH

, s. īśvarasya dhanyavādaḥ or stutivādaḥ or stutigānaṃ.

halliard HALLIARD

, HALYARD, s. naurajjuḥ m., nauguṇaḥ vātavasanottolanārthaṃ rajjuḥ.

halloo HALLOO

, interj. bhoḥ bho bhobho he hai aye ayi are re aho haṃho halahalāśabdaḥ.

to halloo To HALLOO

, v. n. halahalāśabdaṃ kṛ halahalā (nom. halahalāyate), bhoḥ he hai ityādiśabdair utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ) or dūrād āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), uccaiḥsvareṇa ghuṣ (c. 10. ghopayati -yituṃ).

to halloo To HALLOO

, v. a. (Set on by shouts) he hai halahalā ityādiśabdaiḥ kukkurādīn pracud (c. 10. -codayati -yituṃ).

to hallow To HALLOW

, v. a. (Make holy) pavitrīkṛ pavitraṃ -trāṃ -traṃ kṛ puṇyīkṛ puṇyaṃ -ṇyāṃ -ṇyaṃ kṛ pūjyaṃ -jyāṃ -jyaṃ kṛ śuddhīkṛ.

--(Consecrate) saṃskṛ abhisaṃskṛ abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ), prokṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ), pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) dharmmārthaṃ viniyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

hallowed HALLOWED

, p. p. (Made holy, reverenced) pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ pavitritaḥ -tā -taṃ pūjitaḥ -tā -taṃ pūjyaḥ -jyā -jyaṃ arcitaḥ -tā -taṃ

--(Consecrated) saṃskṛtaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃskāraḥ -rā -raṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ. supratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ -tā -taṃ abhiṣiktaḥ -ktā -ktaṃ dharmmārthaṃ viniyojitaḥ -tā -taṃ.

hallucination HALLUCINATION

, s. mohaḥ vyāmohaḥ māyā bhramaḥ bhrāntiḥ f., mativibhramaḥ mithyāmatiḥ f., indrajālaṃ vañcanā.

halm HALM

, s. (Straw) tṛṇaṃ palālaḥ -laṃ -lī palaḥ dhānyakalkaṃ.

halo HALO

, s. dyutimālā aṃśumālā sūryyaparigataṃ or candraparigataṃ dyutimaṇḍalaṃ or dīptimaṇḍalaṃ or raktavarṇamaṇḍalaṃ dīpticakraṃ dyutivalayaḥ paridhiḥ m., pariveśaḥ.

halser HALSER

, s. naurajjuḥ m., nauguṇaḥ naubandhanarajjuḥ naubandhanārthaṃ mahāguṇaḥ.

halt HALT

, s. (Stopping) ayānaṃ pathamadhye sthitiḥ f. or avasthitiḥ f., sthānaṃ āsanaṃ viśrāmaḥ yānaviratiḥ f., virāmaḥ avaratiḥ f., stambhaḥ yatiḥ f.

--(Limping) laṅgaḥ.

halt HALT

, a. (Lame) paṅguḥ -ṅguḥ -ṅgu khañjaḥ -ñjā -ñjaṃ khoraḥ -rā -raṃ gativikalaḥ -lā -laṃ pādavikalaḥ -lā -laṃ.

to halt To HALT

, v. n. (Stop) pathamadhye sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), saṃsthā viṣṭhā avasthā, or viram (c. 1. ramati -rantuṃ) or viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), stambh (c. 1. stambhate -mbhituṃ).

--(Limp) laṅg (c. 1. laṅgati -ṅgituṃ), khañjībhū gativikalaḥ -lā -lam as.

halted HALTED

, p. p. nivṛttayānaḥ -nā -naṃ avasthitaḥ -tā -taṃ sanniṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ.

halter HALTER

, s. (Rope) kaṇṭhapāśaḥ -śakaḥ kaṇṭharajjuḥ m., pāśaḥ kaṇṭhalatā palāpaḥ pragrahaḥ pragrāhaḥ.

to halter To HALTER

, v. a. kaṇṭhapāśena bandh (c. 9. badhnāti bandhuṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ).

to halve To HALVE

, v. a. arddhīkṛ dvisamabhāgīkṛ dvidhā kṛ dvikhaṇḍīkṛ dvyaṃśīkṛ.

halved HALVED

, a. arddhakṛtaḥ -tā -taṃ sāmikṛtaḥ -tā -taṃ dvisamabhāgīkṛtaḥ -tā -taṃ.

halves HALVES

, s. pl. (To go halves) arddhabhāgī -ginī -gi bhū arddhāṃśī -śinī -śi bhū.

--(To cry halves) arddhabhāgo mameti vad (c. 1. vadati -dituṃ).

ham HAM

, s. (Back of the knee) mandiraḥ jaṅghorusandheḥ paścimabhāgaḥ.

--(Thigh) sakthi n., jaṅghā jāṅghanī; 'seated on the hams,' kṛtāvasakthikaḥ -kā -kaṃ.

--(Dried hog's flesh) vallūraṃ śūkarasya śuṣkamāṃsaṃ.

hamadryad HAMADRYAD

, s. vanadevatā tarudevatā vṛkṣādhiṣṭhātrī devatā vanyastrī.

hamlet HAMLET

, s. grāmaḥ kṣudragrāmaḥ palliḥ f., pallī padraḥ kheṭakaḥ nivasathaḥ.

hammer HAMMER

, s. mudgaraḥ ghanaḥ ayoghanaḥ ayograṃ muṣalaḥ musalaḥ.

to hammer To HAMMER

, v. a. mudgareṇa āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

to hammer To HAMMER

, v. n. (Labour, work hard) mahāyatnaṃ kṛ mahākaṣṭena muhur muhur udyogaṃ kṛ punaḥ punar utsāhaṃ kṛ or śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ).

hammer-cloth HAMMER-CLOTH

, s. rathopasthavastraṃ sūtāsanācchādanaṃ.

hammerer HAMMERER

, s. mudgareṇa tāḍayitā m. (tṛ) mudgarādinā karmmakārī m. (n).

hammering HAMMERING

, s. mudgaratāḍanaṃ mudgarapraharaṇaṃ mudgarāghātaḥ.

hammock HAMMOCK

, s. dolā -lī dolikā preṅkhā khaṭvā preṅkholanaṃ.

hamper HAMPER

, s. peṭā -ṭī peṭikā peṭakaḥ karaṇḍaḥ ḍallakaḥ.

to hamper To HAMPER

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh nirudh virudh vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan vighna (nom. vighnayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kleśaṃ dā śalyaṃ kṛ.

hampered HAMPERED

, p. p. viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vighnitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

hamstring HAMSTRING

, s. mandiraśirā mandirasnāyuḥ m., jaṅghorusandhibandhanaṃ ūruparvvabandhanasnāyuḥ m., jaṅghorubandhanaṃ.

to hamstring To HAMSTRING

, v. a. mandiraśirāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), jaṅghoruparvvabandhanaṃ chittvā gativikalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

hamstrung HAMSTRUNG

, p. p. chinnamandirasnāyuḥ -yuḥ -yu chinnajaṅghorubandhanaḥ -nā -naṃ.

hanaper HANAPER

, s. koṣaḥ rājakoṣaḥ rājasvakoṣaḥ dhanakoṣaḥ.

hand HAND

, s. (Palm with the fingers) hastaḥ karaḥ pāṇiḥ m., pañcaśākhaḥ bhujādalaḥ śayaḥ śamaḥ kuliḥ m., haraṇaḥ; 'the right hand,' agrahastaḥ agrakaraḥ agrapāṇiḥ m.; 'the left hand,' vāmahastaḥ; 'the palm of the hand,' hastatalaṃ karatalaṃ; 'the open hand,' prahastaḥ prapāṇiḥ m., capeṭaḥ; 'back of the hand,' karapṛṣṭhaṃ avahastaḥ; 'hollow of the hand,' karapuṭaṃ karakoṣaḥ karapātraṃ; 'both hands,' hastau m. du., hastadvayaṃ karadvayaṃ; 'a beautiful hand,' karakamalaṃ karapadmaṃ karapallavaḥ karapaṅkajaṃ; 'the hand below the wrist,' kalmaṣaṃ hastapucchaṃ; 'the clenched hand,' muṣṭiḥ m. f., hastamuṣṭiḥ; 'part of the hand sacred to the gods,' devatīrthaṃ daivaṃ; 'to the manes,' pitṛtarpaṇaṃ pitṛtīrthaṃ pitryaṃ; 'the hands and feet,' pāṇipādaṃ; 'bound hand and foot,' saṃyamitakaracaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'hand to hand,' hastāhasti muṣṭīmuṣṭi bāhūbāhavi; 'hand in hand,' sahitaṃ saha samaṃ yogatas sambhūya ekībhūya; 'with joined hands,' abhigṛhītapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi; 'with hands across,' vyatyastapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi; 'with one's own hand,' svahastena; 'at hand,' upasthitaḥ -tā -taṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ; 'in hand, in one's possession,' hastasthaḥ -sthā -sthaṃ hastasthitaḥ -tā -taṃ hastavarttī -rttinī -rtti (n) hastagataḥ -tā -taṃ; 'held in the hand,' karadhṛtaḥ -tā -taṃ karataladhṛtaḥ -tā -taṃ karanihitaḥ -tā -taṃ karaprāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'in hand, ready to hand,' prastutaḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'matter in hand,' prastutaṃ; 'sword in hand,' khaṅgapāṇiḥ m.; 'staff in hand,' laguḍahastaḥ; 'off hand,' acireṇa avilambitaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ acintāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ; 'out of hand,' tatkāle tatkṣaṇāt sapadi sadyas; 'living from hand to mouth,' utpannabhakṣī -kṣiṇī -kṣi (n); 'to take in hand,' ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), adhyavaso; 'to lend a hand,' upakṛ sāhāyyaṃ kṛ sahāyatvaṃ kṛ; 'to lay hands on,' dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), hṛ (c. 1. harati harttuṃ); 'to shake hands,' parasparaṃ pāṇiṃ grah anyonyaṃ hastaṃ or hastau spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ); 'to have a hand in,' sahakārī -riṇī -ri bhū or as; 'to get the upper hand,' abhibhū prabhū; 'to clap the hands,' karatālaṃ kṛ; 'to support with the hand,' karālambanaṃ kṛ; 'under-hand,' tiras rahas chalena.

--(A measure) hastaparimāṇaṃ karatalaparimāṇaṃ.

--(Side, part) pārśvaḥ pakṣaḥ bhāgaḥ; 'on the one hand,' ekatas ekatra; 'on the other hand,' anyatra punar; 'on all hands,' sarvvatas sarvvatra.

--(Action, performance) karaṇaṃ vidhānaṃ pravṛttiḥ f., ceṣṭā kriyā.

--(Power, possession) śaktiḥ f., adhikāraḥ ādhikāraṇyaṃ; 'fallen into one's hand,' hastagataḥ -tā -taṃ.

--(Agent) karttā m. (rttṛ) kāraḥ kārakaḥ karmmakaraḥ.

--(Index of a dial) kīlaḥ deśinī pradeśinī sūciḥ f., sūcinī.

--(Form of writing) svākṣaraṃ svahastākṣaraṃ lipiḥ f.

to hand To HAND

, v. a. (Give with the hand) hastena gṛhītvā parahaste dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or pradā or in caus. (arpayati -yituṃ) or samṛ or pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

--(Guide or lead with the hand) hastena nī (c. 1. nayati netuṃ) or samānī or gam in caus. (gamayati -yituṃ).

--(Support with the hand) parālambanārthaṃ hastaṃ dā karālambanaṃ kṛ.

--(Hand down, transmit) kramāgataṃ -tāṃ -taṃ kṛ kramāyātaṃ -tāṃ -taṃ krameṇa or pāramparyyeṇa sañcar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or saṅkram (c. 10. -krāmayati -yituṃ) or pratipad.

hand-barrow HAND-BARROW

, s. hastasañcālitaṃ vāhanaṃ or yānaṃ.

hand-bell HAND-BELL

, s. hastena vāditā kṣudraghaṇṭā ghaṇṭikā hastaghaṇṭā.

[Page 330a]
hand-breadth HAND-BREADTH

, s. ekahastaparimāṇaṃ ekakaraparimāṇaṃ pāṇitalaṃ.

handcuff HANDCUFF

, s. hastapāśaḥ pāṇibandhanaṃ hastabandhaḥ karabandhanaṃ.

to handcuff To HANDCUFF

, v. a. hastau pāśena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pāṇibandhanaṃ kṛ.

handcuffed HANDCUFFED

, p. p. baddhahastaḥ -stā -staṃ yantritakaraḥ -rā -raṃ saṃyamitakaraḥ -rā -raṃ.

handed HANDED

, p. p. (Given into the hand) haste dattaḥ -ttā -ttaṃ or arpitaḥ -tā -taṃ.

--(Led with the hand) hastena nītaḥ -tā -taṃ.

--(Supported with the hand) dattahastaḥ -stā -staṃ ālambitakaraḥ -rā -raṃ.

--(Handed down) pāramparyyakramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ -tā -taṃ pāramparyyeṇa sañcāritaḥ -tā -taṃ.

handful HANDFUL

, s. muṣṭiḥ m. f., hastapūraṇaṃ pāṇipūraṇaṃ gaṇḍūṣaḥ -ṣā muṣṭiparimitaṃ dravyaṃ; 'a handful of grass,' tṛṇamuṣṭiḥ.

hand-callop HAND-CALLOP

, s. īṣatpulāyitaṃ arddhapulāyitaṃ īṣaddhalgitaṃ arddhavalgitaṃ.

hand-gun HAND-GUN

, s. hastadvāreṇa prayuktā āgneyanāḍiḥ hastanāḍiḥ.

handicraft HANDICRAFT

, s. śilpaṃ śilpakarmma n. (n) śilpikaṃ śilpavidyā hastakarmma n., hastavyāpāraḥ hastavyavasāyaḥ.

handicraftsman HANDICRAFTSMAN

, s. śilpī m. (n) śilpakāraḥ karmmakāraḥ hastavyāpārī m. (n) hastavyavasāyī m. (n) pāṇighaḥ.

handily HANDILY

, adv. sadākṣyaṃ dākṣyeṇa dakṣaṃ karadākṣyeṇa hastakauśalyena hastalāghavena kuśalaṃ nipuṇaṃ caturaṃ salāghavaṃ yuktyā.

handiness HANDINESS

, s. dakṣatā dākṣyaṃ hastakauśalyaṃ karadakṣatā hastalāghavaṃ hastapādādikṣipratā yuktiḥ f., kauśalyaṃ kuśalatā suprayogaḥ -gatā naipuṇyaṃ cāturyyaṃ caturatā paṭutā kṣipratā.

handiwork HANDIWORK

, s. hastakarmma n. (n) hastavyāpāraḥ hastakṛtaṃ karmma.

handkerchief HANDKERCHIEF

, s. naktakaḥ varakaṃ mukhamārjanī gātramārjanī; 'neckhandkerchief,' kaṇṭhaveṣṭanaṃ galāveṣṭanaṃ kaṇṭhavastraṃ.

to handle To HANDLE

, v. a. (Feel with the hand) spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), saṃspṛś parispṛś hastena parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or parimṛś or ālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or samālabh or ghaṭṭ (c. 10. ghaṭṭayati -yituṃ) or parighaṭṭ.

--(Manage) praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Use) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), upayuj.

--(Treat) ācar (c. 1. -carati -rituṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Discuss) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vimṛś.

handle HANDLE

, s. muṣṭiḥ m. f., vāraṅgaḥ daṇḍaḥ talaḥ tālaḥ nālaḥ karṇaḥ.

--(Of a sword, &c.) tsaruḥ m., saruḥ m., talaḥ tālaḥ.

--(Of a plough) īṣādaṇḍaḥ; 'become a handle,' nālayitaḥ -tā -taṃ.

handled HANDLED

, p. p. spṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃspṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parimṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parighaṭṭitaḥ -tā -taṃ karaghaṭṭitaḥ -tā -taṃ karaparighaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

handless HANDLESS

, a. ahastaḥ -stā -staṃ vihastaḥ -stā -staṃ akaraḥ -rā -raṃ.

hand-maid HAND-MAID

, s. dāsī dāsikā ceṭī sevikā paricārikā.

hand-mill HAND-MILL

, s. yantrapeṣaṇī hastena sañcālitā peṣaṇī.

hand-rail HAND-RAIL

, s. (Of a staircase) sopāne ubhayataḥ sthāpitā kṣudrastambhapaṃktiḥ.

hand-saw HAND-SAW

, s. hastasañcāritaṃ karapatraṃ hastasañcālitaḥ krakacaḥ.

handsel HANDSEL

, s. prathamavikrayaḥ ādivikrayaḥ prathamaprayogaḥ prathamavyavahāraḥ prathamakarmma n. (n) ādikriyā.

to handsel To HANDSEL

, v. a. prathamaṃ kṛ or prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), prathamaprayogaṃkṛ.

handsome HANDSOME

, a. (Beautiful) surūpaḥ -pī -paṃ rūpavān -vatī -vat (t) rūpī -piṇī -pi (n) rūpopetaḥ -tā -taṃ sugātraḥ -trī -traṃ svaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ varāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ cāruḥ -rvvī -ru cārudarśanaḥ -nā -naṃ saumyaḥ -myā -myī -myaṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ śobhanaḥ -nā -naṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ lāvaṇyavān -vatī -vat (t) vāmaḥ -mā -maṃ vāmilaḥ -lā -laṃ pudgalaḥ -lā -laṃ siṃhasaṃhananaḥ -nā -naṃ; 'having a handsome countenance,' śubhānanaḥ -nā -naṃ cāruvadanaḥ -nā -naṃ sumukhaḥ -khā -khī -khaṃ ānanābjaḥ -bjā -bjaṃ; 'a handsome woman,' rūpavatī pramadā. Often expressed by su; as, 'having handsome teeth,' sudan -datī -dat (t); 'having handsome eyes,' sunayanaḥ -nā -naṃ sudṛk m. f. n. (ś); 'having a handsome waist,' sumadhyamā.

--(Generous, liberal) udāraḥ -rā -raṃ vadānyaḥ -nyā -nyaṃ sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ akṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Ample, large) vipulaḥ -lā -laṃ viśālaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ vṛhan -hatī -hat (t).

handsomely HANDSOMELY

, adv. (With beauty or grace) cāru sundaraṃ saundaryyeṇa lāvaṇyena salāvaṇyaṃ śobhanaṃ śobhayā.

--(Generously) udāravat vadānyavat akṛpaṇaṃ.

handsomeness HANDSOMENESS

, s. surūpatā rūpavattvaṃ rūpaṃ rūpalāvaṇyaṃ darśanīyatā sudṛśyatā cārutā saumyatā saundaryyaṃ kāntatā śobhā vāmatā.

hand-stroke HAND-STROKE

, s. karāghātaḥ hastāghātaḥ pāṇighātaḥ hastaprahāraḥ hastapātaḥ.

hand-weapon HAND-WEAPON

, s. hastāyughaṃ hastaśastraṃ hastāstraṃ hastapraharaṇaṃ.

hand-writing HAND-WRITING

, s. svahastākṣaraṃ hastākṣaraṃ svākṣaraṃ hastalikhanaṃ hastalekhā.

--(In general) lekhaḥ -khā likhanaṃ lipiḥ f., liviḥ f., akṣarasaṃsthānaṃ.

handy HANDY

, a. dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ karadakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ laghuhastaḥ -stā -staṃ caturaḥ -rā -raṃ kuśalaḥ -lā -laṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣipraḥ -prā -praṃ yuktimān -matī -mat (t) suprayogavān -vatī -vat (t) paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu laghuḥ -ghuḥ -ghu.

--(Convenient, ready, near) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ prastutaḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samīpasthaḥ -sthā -sthaṃ.

handy-blow HANDY-BLOW

, s. karāghātaḥ hastāghātaḥ pāṇighātaḥ; 'handy-blows,' muṣṭīmuṣṭi.

to hang To HANG

, v. a. udbandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), udbandhanaṃ kṛ udbaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ ūrddhvaṃ or uccaiḥ or vihāyasā bandh āndola (nom. āndolayati -yituṃ); 'by a loop,' kāca (nom. kācayati -yituṃ).

--(Put to death by hanging) rajjupāśena udbandh udbandhanena han (c. 2. hanti -ntuṃ or caus. ghātayati -yituṃ) or prāṇadaṇḍaṃ kṛ.

--(With curtains, &c.) yavanikādinā pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ) or prachad (c. 10. -chādayati -yituṃ).

to hang To HANG

, v. n. (Be suspended) udbandh in pass. (-badhyate) ūrddhaṃ or uccair bandh.

--(Dangle) lamb (c. 1. lambate -mbituṃ), avalamb pralamb lul (c. 1. lolati -te -lituṃ), luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), cañc (c. 1. cañcati -ñcituṃ).

--(Swing) dola (nom. dolāyate -yituṃ), preṅkh (c. 1. preṅkhati -ṅkhituṃ).

--(Depend) avalamb samālamb āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), aghīnaḥ -nā -naṃ bhū.

--(Cling to) avalamb samālamb saṃlagnībhū anulagnībhū lagnībhū anubandh in pass., sañj in pass. (sajyate sajjate).

--(Hang back) vilamb.

--(Hang by) avalamb; 'hanging by the mouth,' mukhena avalambya.

--(Hang down) avalamb pralamb adho lamb.

--(Hang over, impend) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratyupasthā.

--(Hang over, project) vahirlamb.

--(Hang one's self) ātmadeham udbandh rajjupāśena ātmaghātaṃ kṛ.

--(Hang the head) śirī nam (c. 10. nāmayati namayati -yituṃ) or avanam.

hanger HANGER

, s. (One who hangs) udbandhā m. (ndhṛ) udbandhanakṛt.

--(Sort of sword) hrasvapatraḥ khaṅgaviśeṣaḥ hrasvakṛpāṇaḥ.

hanger-on HANGER-ON

, s. upajīvī m. (n) anujīvī m., parānnabhojī m. (n) parapiṇḍādaḥ parādhīnaḥ pātresamitaḥ pīṭhamarddaḥ.

hanging HANGING

, s. udbandhanaṃ ūrddhvabandhanaṃ.

--(Tapestry, drapery) javanikā citrajavanikā yavanikā pracchadapaṭaḥ apaṭī paricchadaḥ vasanaṃ ambaraṃ.

hanging HANGING

, part. (Dangling, being suspended) lambamānaḥ -nā -naṃ lambaḥ -mbā -mbaṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ lambitaḥ -tā -taṃ avalambitaḥ -tā -taṃ avalambaḥ -mbā -mbaṃ avalambī -mbinī -mbi (n) vilambamānaḥ -nā -naṃ; 'hanging the head,' natamūrddhā -rddhā -rddha (n) avanataśirāḥ -rāḥ -raḥ (s).

hangman HANGMAN

, s. daṇḍapāśikaḥ mṛtapāḥ m., ghātukapuruṣaḥ udbandhanakarmmādhikṛtaḥ.

hang-nail HANG-NAIL

, s. nakhāṅkuraḥ nakhamūlāṅkuraḥ nakhakīlaḥ.

hank HANK

, s. (A bundle of skeins) pañjikāsamūhaḥ.

--(Wooden ring) kāṣṭhavalayaḥ.

--(Check) saṃyamaḥ nigrahaḥ yantraṇaṃ nirodhaḥ.

to hanker after To HANKER AFTER

, a. abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -laṣyati -laṣituṃ), vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ), abhivāñch spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ anukāṃkṣ utkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -ṇṭhituṃ), lubh (c. 4. lubhyati lobdhuṃ), kam (c. 10. kāmayate -yituṃ), labh in des. (lipsate -psituṃ) gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ).

hankering HANKERING

, s. spṛhā abhilāṣaḥ vāñchā utkaṇṭhā ākāṃkṣā.

hap HAP

, HAP-HAZARD, s. daivaṃ daivayogaḥ daivagatiḥ f., daivaghaṭanā adṛṣṭaṃ saṅgatiḥ f., daivasaṅgataṃ niyatiḥ f.

hapless HAPLESS

, a. durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ abhāgyaḥ -gyā -gyaṃ mandabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ daivahīnaḥ -nā -naṃ nirdaivaḥ -vā -vaṃ adhanyaḥ -nyā -nyaṃ hatabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ.

haply HAPLY

, adv. daivāt daivavaśāt daivayogena adṛṣṭavaśāt akasmāt aniścitaṃ acintitaṃ apināma kila.

to happen To HAPPEN

, v. n. ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), nipat (c. 1. -patati -tituṃ), āpat sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), upapad samāpad utpad upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), samupasthā sambhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), saṃvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vṛt āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam daivāt or akasmād bhū.

happened HAPPENED

, p. p. ghaṭitaḥ -tā -taṃ upasthitaḥ -tā -taṃ samupasthitaḥ -tā -taṃ samāpannaḥ -nnā -nnaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ nipatitaḥ -tā -taṃ āpatitaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ saṃvṛttaḥ -ttā -ttaṃ āgataḥ -tā -taṃ upāgataḥ -tā -taṃ sambhūtaḥ -tā -taṃ.

happily HAPPILY

, adv. (Fortunately) saubhāgyena -gyāt kalpāṇāt diṣṭyā subhagaṃ.

--(In a state of happiness) sukhaṃ sukhena yathāsukhaṃ saukhyena svāsthyena.

happiness HAPPINESS

, s. sukhaṃ saukhyaṃ sukhitvaṃ ānandaḥ āhlādaḥ dhanyatā harṣaḥ kalpāṇaṃ śarmma n. (n) śreyas niḥśreyasaṃ kṣemaḥ -maṃ svāsthyaṃ kuśalaṃ śubhaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ kauśalyaṃ bhadraṃ saubhāgyaṃ sampattiḥ f., sampad f., nirvṛtiḥ f., nivṛtiḥ f., śrīḥ f., puṇyodayaḥ śastaṃ matallikā macarcikā prakāṇḍaṃ udghaḥ tallajaḥ.

happy HAPPY

, a. sukhī -khinī -khi (n) sukhaguktaḥ -ktā -ktaṃ sukhabhāgī -ginī -gi (n) ānandī -ndinī -ndi (n) hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prītaḥ -tā -taṃ tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahlannaḥ -nnā -nnaṃ pramodī -dinī -di (n) pramuditaḥ -tā -taṃ viśokaḥ -kā -kaṃ śokahīnaḥ -nā -naṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ akātaraḥ -rā -raṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Fortunate, prosperous) dhanyaḥ -nyā -nyaṃ saubhāgyavān -vatī -vat (t) bhāgyavān &c., puṇyavān &c., puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ śarmmavān &c., kṣemavān &c., kṣemaḥ -mā -maṃ kṣemyaḥ -myā -myaṃ kuśalī -linī -li (n) kuśalaḥ -lā -laṃ kalpāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ -ṇī -ṇinī -ṇi (n) śubhaḥ -bhā -bhaṃ śubhānvitaḥ -tā -taṃ śubhaṃyuḥ -yuḥ -yu bhadraḥ -drā -draṃ śrīmān -matī -mat (t) śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ lakṣmīvān &c., maṅgalaḥ -lā -laṃ śivaḥ -vā -vaṃ bhāvukaḥ -kā -kaṃ bhavikaḥ -kā -kaṃ bhavyaḥ -vyā -vyaṃ śvaḥśreyasaḥ -sā -saṃ śastaḥ -stā -staṃ lakṣmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śrīlaḥ -lā -laṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ adhikarddhiḥ -rddhiḥ -rddhi varddhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu nirāpad m. f. n.; 'a happy moment,' śubhalagnaḥ; 'a happy result,' śubhaphalaṃ svantaṃ; 'having a happy result,' svantaḥ -ntā -ntaṃ; 'to be happy,' sukha (nom. sukhāyate).

harangue HARANGUE

, s. vākyaṃ alaṅkāramayaṃ vākyaṃ rasikavākyaṃ.

to harangue To HARANGUE

, v. n. bahujanasamāje alaṅkāramayaṃ vākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), abhivad abhibhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ).

haranguer HARANGUER

, s. bahujanasamāje alaṅkāramayavākyavaktā m. (ktṛ) vāgīśaḥ vāgīśvaraḥ pravacanapaṭuḥ vākyadvāreṇa vismayotpādakaḥ or indriyamohakaḥ.

to harass To HARASS

, v. a. (Fatigue) khid (c. 10. khedayati -yituṃ), āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), sad (c. 10. sādayati -yituṃ), avasad klam (c. 10. klamayati -yituṃ) pariklam śram (c. 10. śramayati -yituṃ), pariśram glai in caus. (glapayati -yituṃ).

--(Vex) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), saṃkliś pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), paripīḍ upapīḍ prapīḍ abhipīḍ abhinipīḍ nipīḍ sampīḍ āpīḍ vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), ard (c. 10. ardayati -yituṃ), samard du (c. 5. dunoti dotuṃ), pradu tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), paritap santap kṛṣ (c. 10. karṣayati -yituṃ), abhikṛṣ uparudh (c. 7. -ruṇaddhi roddhuṃ), math (c. 1. mathati, c. 9. mathnāti manthituṃ), pramath kṣi (c. 5. kṣiṇoti kṣetuṃ), radh (c. 10. randhayati -yituṃ), upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

harassed HARASSED

, p. p. kheditaḥ -tā -taṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ śrāntaḥ -ntā -ntaṃ pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kliśitaḥ -tā -taṃ kleśitaḥ -tā -taṃ parikliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ arditaḥ -tā -taṃ abhyarditaḥ -tā -taṃ samarditaḥ -tā -taṃ avasāditaḥ -tā -taṃ dūnaḥ -nā -naṃ upahataḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ durmanāyamānaḥ -nā -naṃ; 'to be harassed,' khid (c. 4. khidyate).

harasser HARASSER

, s. khedakaraḥ śramakaraḥ bādhakaḥ kleśakaḥ pīḍakaḥ pīḍākaraḥ.

harassing HARASSING

, a. khedajanakaḥ -kā -kaṃ kleśakaraḥ -rī -raṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ.

harbinger HARBINGER

, s. agresaraḥ agrasaraḥ agragaḥ agragāmī m. (n) purogaḥ -gāmī m. (n) prāggāmī m., agravarttī m. (n) agragataḥ dūtaḥ vārttāvāhakaḥ vārttāharaḥ sandeśaharaḥ; 'harbinger of spring,' vasantadūtaḥ.

harbor HARBOR

, s. (For ships) khātaṃ naubandhanayogyaṃ khātaṃ naubandhanakhātaṃ naurakṣaṇasthānaṃ naukāśayaḥ.

--(Shelter, place of rest) āśrayaḥ samāśrayaḥ saṃśrayaḥ pratiśrayaḥ āśayaḥ avasthānaṃ avakāśaḥ vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ āvāsasthānaṃ.

to harbor To HARBOR

, v. a. āśrayaṃ kṛ or dā avakāśaṃ dā vāsasthānaṃ dā vas in caus. (vāsayati -yituṃ) nivas satkṛ.

--(Entertain in the mind) manasi or manasā dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

to harbor To HARBOR

, v. n. āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), samāśri vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas.

harborage HARBORAGE

, s. āśrayaḥ samāśrayaḥ saṃśrayaḥ avasthānaṃ avakāśaḥ.

harborer HARBORER

, s. āśrayakarttā m. (rttṛ) āśrayaḥ āśayitā m. (tṛ) avasthāpakaḥ grahītā m. (tṛ).

harborless HARBORLESS

, a. nirāśrayaḥ -yā -yaṃ āśrayahīnaḥ -nā -naṃ nirvāsaḥ -sā -saṃ.

hard HARD

, a. (Firm, solid, compact) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ghanaḥ -nā -naṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ saṃhataḥ -tā -taṃ aśithilaḥ -lā -laṃ amasṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vajraḥ -jrā -jraṃ grāvā -vā -va (n) vajramayaḥ -yī -yaṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi karkaraḥ -rā -raṃ jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pragāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kīkasaḥ -sā -saṃ kakkhaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kaṭolaḥ -lā -laṃ krūraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ dravetaraḥ -rā -raṃ.

--(Hard to be understood) durjñeyaḥ -yā -yaṃ.

--(Difficult, not easy to be done) kaṭhinaḥ -nā -naṃ duṣkaraḥ -rā -rī -raṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duścaraḥ -rā -raṃ asukaraḥ -rī -raṃ asugamaḥ -mā -maṃ viṣamaḥ -mā -maṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durnivahaḥ -hā -haṃ āyāsakṛtaḥ -tā -taṃ duḥkhasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duḥkhena kāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ or sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ. Often expressed by dur or duḥkha in comp.; as, 'hard to be borne,' duḥsahaḥ -hā -haṃ; 'hard to obtain,' durlabhaḥ -bhā -bhaṃ duḥkhalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ duṣprāpaḥ -pā -paṃ duḥkhena prāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ; 'hard to be crossed,' dustaraḥ -rā -raṃ dustāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'hard to be broken,' durbhedyaḥ -dyā -dyaṃ duḥkhabhedyaḥ -dyā -dyaṃ; 'hard to be relinquished,' dustyajaḥ -jā -jaṃ.

--(Fatiguing, painful, laborious) kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ duḥkhī -khinī -khi (n) duḥkhakaraḥ -rā -raṃ kleśī -śinī -śi (n) kleśakaḥ -kā -kaṃ.

--(Severe, harsh) kaṭhoraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ ugraḥ -grā -graṃ ugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ krūraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Unfavorable) ananukūlaḥ -lā -laṃ; 'hard fate,' durdaivaṃ.

--(Sour, acid) amlarasaḥ -sā -saṃ śuktaḥ -ktā -ktaṃ.

hard HARD

, adv. (Near, hard by) samīpaṃ nikaṭe upānte ārāt āsannaḥ -nnā -nnaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(With difficulty) duḥkhena kaṣṭena kṛcchreṇa āyāsena kaṭhinaṃ viṣamaṃ dur prefixed. (Violently, with force) balena balāt balavat tīvraṃ tīkṣṇaṃ prasabhaṃ.

--(Hard) śīghraṃ satvaraṃ tvaritaṃ.

hard-bound HARD-BOUND

, a. dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi baddhakoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

hard-drinker HARD-DRINKER

, s. madyapānaprasaktaḥ pānarataḥ atipāyī m. (n).

hard-earned HARD-EARNED

, a. śrameṇopārjjitaḥ -tā -taṃ kṛcchropārjjitaḥ -tā -taṃ kṛcchrāptaḥ -ptā -ptaṃ.

to harden To HARDEN

, v. a. kaṭhinīkṛ ghanīkṛ kaṭhorīkṛ dṛḍhīkṛ karkaśīkṛ stabdhīkṛ kaṭhinaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

to harden To HARDEN

, v. n. kaṭhinībhū ghanībhū kaṭhorībhū dṛḍhībhū karkaśībhū.

hardened HARDENED

, p. p. kaṭhinīkṛtaḥ -tā -taṃ ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhībhūtaḥ -tā -taṃ.

hard-featured HARD-FEATURED

, a. kaṭhinavadanaḥ -nā -naṃ kaṭhinamukhaḥ -khī -khaṃ durmukhaḥ -khī -khaṃ.

hard-fisted HARD-FISTED

, a. kaṭhinamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

hard-hearted HARD-HEARTED

, a. kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ kaṭhināntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ ayohṛdayaḥ -yā -yaṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ niranukrośaḥ -śā -śaṃ durhṛdayaḥ -yā -yaṃ aklinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ vajramayaḥ -yī -yaṃ.

hard-heartedness HARD-HEARTEDNESS

, s. kaṭhinahṛdayatā hṛdayakāṭhinyaṃ niranukrośatā.

hardihood HARDIHOOD

, s. vīryyaṃ vīratā dhīratvaṃ dhṛtiḥ f., dhairyyaṃ śauryyaṃ śūratā sāhasaṃ nirbhayatvaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ sthairyyaṃ sthiratā.

hardily HARDILY

, adv. śūravat vīravat dhīravat dhairyyeṇa sāhasena dhīraṃ.

hardiness HARDINESS

, s. (Boldness) śauryyaṃ dhīratvaṃ dhairyyaṃ dhṛtiḥ f., vīratā.

--(Of body) dehakāṭhinyaṃ śarīradṛḍhatā dṛḍhadehatvaṃ.

hardly HARDLY

, adv. (With difficulty) duḥkhena kaṣṭena kṛcchreṇa kaṭhinaṃ kaṣṭaṃ āyāsena dur prefixed.

--(Scarcely, barely) kaṣṭaṃ kaṣṭena kṛcchreṇa.

--(Severely) niṣṭhuraṃ kaṭhoraṃ ugraṃ tīkṣṇaṃ naiṣṭhuryyeṇa.

hard-mouthed HARD-MOUTHED

, a. kaṭhinamukhaḥ -khā -khaṃ dṛḍhamukhaḥ -khā -khaṃ kaṭhoramukhaḥ -khā -khaṃ.

hardness HARDNESS

, s. (Firmness, solidity) dṛḍhatā dārḍhyaṃ draḍhimā m. (n) kaṭhinatā kāṭhinyaṃ ghanatā kaṭhoratā drāḍhyaṃ karkaśatā kārkaśyaṃ niṣṭhuratā.

--(Difficulty to be understood) durjñeyatā aspaṣṭatā.

--(Difficulty to be effected) duḥsādhyatā duṣkaratvaṃ kāṭhinyaṃ kaṭhinatā asaukaryyaṃ kaṣṭatvaṃ.

--(Severity) niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ kaṭhoratā ugratā tīkṣṇatā karkaśatā kārkaśyaṃ.

hards HARDS

, s. pl. śaṇocchiṣṭaṃ śaṇāvaśiṣṭaṃ śaṇaśeṣaṃ atasīśaṇādeḥ śeṣabhāgaḥ.

hardship HARDSHIP

, s. kleśaḥ kāyakleśaḥ dehakleśaḥ śarīrakleśaḥ śramaḥ āyāsaḥ śarīrāyāsaḥ kaṣṭaṃ khedaḥ pariśramaḥ.

--(Oppression) bādhaḥ -dhā abhidrohaḥ niṣṭhuratā utpātaḥ.

hardware HARDWARE

, s. piṭharakaṭāhādīni lauhabhāṇḍāni lohamayabhāṇḍaṃ -ṇḍāni n. pl., lohādinirmmitabhāṇḍāni.

hardwareman HARDWAREMAN

, s. lauhabhāṇḍavikrayī m. (n) piṭharakaṭāhādibhāṇḍavikretā m. (tṛ).

hardy HARDY

, a. (Bold, brave) śūraḥ -rā -raṃ vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ sāhasī -sinī -si (n) pratibhānavān -vatī -vat (t) pratibhāvān &c.

--(In body) dṛḍhadehaḥ -hā -haṃ kaṭhinadehaḥ -hā -haṃ dṛḍhaśarīraḥ -rā -raṃ.

hare HARE

, s. śaśaḥ śaśakaḥ lambakarṇaḥ lomakarṇaḥ -rṇakaḥ mṛdulomakaḥ mṛduromavān m. (t).

harebrained HAREBRAINED

, a. capalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi cañcalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vibhrāntaśīlaḥ -lā -laṃ.

harehunting HAREHUNTING

, s. śaśakākheṭaḥ śaśakānusaraṇaṃ.

harelip HARELIP

, s. śaśakauṣṭhaḥ chinnauṣṭhaḥ śaśakauṣṭharūpeṇa chinnauṣṭhaḥ.

harem HAREM

, s. (Women's apartments) antaḥpuraṃ avarodhaḥ -dhanaṃ avarodhagṛhaṃ avarodhāyanaṃ strīgṛhaṃ stryagāraṃ śuddhāntaḥ bhogagṛhaṃ bhogāvāsaḥ kalatrāvāsaḥ suvidallaṃ; 'guard of the harem,' śuddhāntapālakaḥ.

hareskin HARESKIN

, s. śaśorṇaḥ śaśaloma n. (n) śaśacarmma n. (n) śaśakājinaṃ.

haricot HARICOT

, s. śākamūlādinā saha siddhaṃ māṃsaṃ.

hark HARK

, interj. śṛṇu karṇaṃ dehi avadhīyatāṃ niśāmaya.

harlequin HARLEQUIN

, s. citraveśo bhaṇḍaviśeṣaḥ vaihāsikaḥ parihāsavedī m. (n).

harlot HARLOT

, s. veśyā gaṇikā paṇyastrī paṇyāṅganā paṇyājanaḥ paṇāṅganā vārastrī vārāṅganā vāravilāsanī vārasundarī puṃścalī bhogyā bandhakī dārikā bhraṣṭā sādhāraṇastrī sāmānyā strī vyabhicāriṇī kulaṭā niśācarī grāmaṇīḥ vepyā rūpājīvā kumbhā lañjikā jharjharā bandhurā trapāraṇḍā; 'a company of harlots,' gāṇikyaṃ.

harlotry HARLOTRY

, s. veśyātvaṃ veśyāvṛttiḥ f., veśyāvyavasāyaḥ vaiśikaṃ pauṃścalyaṃ vārasevā veśyāsevā.

harm HARM

, s. hiṃsā -sanaṃ kṣatiḥ f., parikṣatiḥ f., kṣataṃ drohaḥ abhidrohaḥ apāyaḥ nāśaḥ apakāraḥ apakṛtaṃ pīḍā vyathā apacayaḥ apacitiḥ f., viheṭhaḥ -ṭhanaṃ hāniḥ f., dūṣaṇaṃ doṣaḥ aniṣṭaṃ apahāraḥ kṣayaḥ ardanā.

to harm To HARM

, v. a. hiṃs (c. 7. hinasti, c. 1. hiṃsati -situṃ), upahiṃs vihiṃs āhiṃs; apakṛ; ard (c. 10. ardayati -yituṃ), samard pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ kṣatiṃ kṛ parikṣatiṃ kṛ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ), upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), riṣ (c. 1. reṣati, c. 4. ripyati reṣṭaṃ).

harmed HARMED

, p. p. hiṃsitaḥ -tā -taṃ vihiṃsitaḥ -tā -taṃ kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ arditaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ nipīḍitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ vihataḥ -tā -taṃ riṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

harmful HARMFUL

, a. hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsakaḥ -kā -kaṃ hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ hiṃsājanakaḥ -kā -kaṃ hiṃsākaraḥ -rī -raṃ kṣatikārakaḥ -kā -kaṃ kṣatijanakaḥ -kā -kaṃ apakārakaḥ -kā -kaṃ drohī -hiṇī -hi (n) bhūtaghruk m. f. n. (h) nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ śārukaḥ -kā -kaṃ śarāruḥ -ruḥ -ru ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ sabādhaḥ -dhā -dhaṃ riṣvaḥ -ṣvā -ṣvaṃ.

harmfully HARMFULLY

, adv. hiṃsāpūrvvaṃ kṣatipūrvvaṃ sadrohaṃ sāpakāraṃ sadūṣaṇaṃ.

harmless HARMLESS

, a. ahiṃsakaḥ -kā -kaṃ ahiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsārahitaḥ -tā -taṃ anapakārī -riṇī -ri (n) adrohī -hiṇī -hi (n) anupaghātakaḥ -kā -kaṃ.

--(Innocent) nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣyāpaḥ -pā -paṃ.

harmlessly HARMLESSLY

, adv. ahiṃsayā ahiṃsāpūrvvaṃ adroheṇa doṣaṃ vinā.

harmlessness HARMLESSNESS

, s. ahiṃsā anapakāraḥ adrohaḥ hiṃsātyāgaḥ ahiṃsakatvaṃ anapakārakatā.

--(Innocence) nirdoṣatvaṃ aduṣṭatā śuddhatvaṃ pāpahīnatā.

harmonic HARMONIC

, HARMONICAL, a. ekatālaḥ -lā -laṃ ekasvaraḥ -rā -raṃ ekatānaḥ -nā -naṃ samasvaraḥ -rā -raṃ madhurasvaraḥ -rā -raṃ saṅgatasvaraḥ -rā -raṃ.

harmonica HARMONICA

, s. (Musical glasses) jalataraṅgaḥ.

harmonics HARMONICS

, s. madhurasvarāḥ m. pl., susvaravidyā cārusvanavidyā.

harmonious HARMONIOUS

, a. (Symphonious) ekatālaḥ -lā -laṃ ekasvaraḥ -rā -raṃ saṅgatasvaraḥ -rā -raṃ samasvaraḥ -rā -raṃ ekasvanaḥ -nā -naṃ ekalayaḥ -yā -yaṃ ekatānaḥ -nā -naṃ.

--(Melodious) susvaraḥ -rā -raṃ madhurasvaraḥ -rā -raṃ madhurasvanaḥ -nā -naṃ sucārusvanaḥ -nā -naṃ śrotrābhirāmaḥ -mā -maṃ śrotrasukhaḥ -khā -khaṃ śrutisukhaḥ -khā -khaṃ sukhaśravaḥ -vā -vaṃ suśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ suśabdaḥ -bdā -bdaṃ madhuraḥ -rā -raṃ madhukaḥ -kā -kaṃ.

--(Consonant, agreeing) sadṛśaḥ -śī -śaṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anusārī -riṇī -ri (n) tulyaḥ -lyā -lyaṃ.

harmoniously HARMONIOUSLY

, adv. (With symphony) svaraikyena tālaikyena ekasvareṇa svarasaṅgena saṅgatasvareṇa.

--(Melodiously) susvaraṃ madhurasvareṇa.

--(Agreeably, in condord) sadṛśaṃ aviruddhaṃ anusāreṇa.

harmoniousness HARMONIOUSNESS

, s. tālaikyaṃ svaraikyaṃ svarasaṅgaḥ musvaratā suśrāvyatā mādhuryyaṃ sādṛśyaṃ sadṛśatā aviruddhatā.

to harmonize To HARMONIZE

, v. n. (Agree) sadṛśībhū sadṛśaḥ -śī -śam as ekībhū tulpībhū anuguṇībhū na virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

to harmonize To HARMONIZE

, v. a. sadṛśīkṛ sadṛśaṃ -śīṃ -śaṃ kṛ ekīkṛ tulyīkṛ.

--(Make musical) tālaikyaṃ kṛ svaraikyaṃ kṛ susvarīkṛ suśrāvyaṃ -vyāṃ -vyaṃ kṛ.

harmony HARMONY

, s. (Of sound, musical concord) tālaikyaṃ svaraikyaṃ svarasaṅgaḥ svaraikatā ekatālaḥ ekatānaḥ ekalayaḥ; 'of singing, dancing, and music,' tauryyatrikaṃ saṅgītaṃ.

--(Melody) susvaratā suśrāvyatā svaramādhuryyaṃ kalatā tālaḥ.

--(Agreement, concord) aikyaṃ ekatā saṅgaḥ yogyatā sādṛśyaṃ avirodhaḥ ānurūpyaṃ anusāritā saṃyogaḥ sandhiḥ m., dākṣiṇyaṃ; 'of sentiment,' sammati f., ekacittatā cittaikyaṃ maṭhaikyaṃ parasparānumatiḥ f., saṃvādaḥ.

--(Friendship, love) prītiḥ f., maitryaṃ snehaḥ sauhṛdyaṃ.

harness HARNESS

, s. (Of a horse) aśvasajjā aśvaparicchadaḥ aśvābharaṇaṃ aśvaprasādhanaṃ rathyasajjā.

--(Accoutrements) sajjā sannāhaḥ paricchadaḥ paridhānaṃ pāriṇāhyaṃ prasādhanaṃ.

to harness To HARNESS

, v. a. (Fix a horse to a chariot) aśvaṃ rathe niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or yuj or āyuj; ratham aśvena saṃyuj.

--(Put on the furniture of a horse) aśvaṃ sajjīkṛ or sasajjaṃ kṛ aśvasajjanaṃ kṛ.

--(Accoutre) sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sannah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), pinah.

harnessed HARNESSED

, p. p. rathaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ rathasaṃyojitaḥ -tā -taṃ āyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃsaktayugaḥ -gā -gaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ sajjitaḥ -tā -taṃ sasajjaḥ -jjā -jjaṃ.

harness-maker HARNESS-MAKER

, s. aśvasajjākarttā m. (rttṛ) aśvaparicchadakārī m. (n).

harp HARP

, s. vallakī vīṇā vipañcī -ñcikā tantrī rudrī.

to harp To HARP

, v. n. (Play on the harp) vallakīṃ or vīṇāṃ vad (c. 10. vādayati -yituṃ); 'celebrate on the harp,' upavīṇa (nom. upavīṇayati -yituṃ); 'harp on a subject,' atiprasaṅgaṃ kṛ punaruktiṃ kṛ prapañcaṃ kṛ dīrghasūtraḥ -trā -traṃ bhū.

harper HARPER

, s. vīṇāvādaḥ -dakaḥ vaiṇikaḥ vīṇāpāṇiḥ vallakīvādaḥ.

harpoon HARPOON

, s. timivedhanārthaṃ śūlaḥ dhīvarī timivedhanī makaravedhanī.

harpooner HARPOONER

, s. timivedhakaḥ makaravedhakaḥ mīnarāghātī m. (n).

harpsichord HARPSICHORD

, s. tāntravādyaviśeṣaḥ tantrī vallakī vipañcikā.

[Page 333b]
harpy HARPY

, s. kavikalpitaḥ strīmukho gṛdhrapakṣiśarīraḥ sulubdhaśīlo jantubhedaḥ.

--(Plunderer) apahārakaḥ sāhasikaḥ vipralumpakaḥ upadravī m. (n).

harridan HARRIDAN

, s. vṛddhabandhakī jīrṇaveśyā vṛddhā gaṇikā.

harrier HARRIER

, s. śaśakākheṭakaḥ kukkurabhedaḥ śaśakākheṭe śikṣito mṛgavyaśvā m. (n).

harrow HARROW

, s. koṭiśaḥ koṭīśaḥ loṣṭabhedanaḥ loṣṭaghnaḥ ākarṣaṇī jityaḥ.

to harrow To HARROW

, v. a. koṭiśena bhūmiṃ kṛṣ (c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ), pūrvvoktayantreṇa mṛlloṣṭāni bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or dṝ in caus. (dārayati -yituṃ).

--(Lacerate, torment) vidṝ in caus. santap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), kṛṣ (c. 10. karṣayati -yituṃ).

harrower HARROWER

, s. koṭiśena bhūmikarṣakaḥ or mṛlloṣṭabhedakaḥ.

harrowing HARROWING

, a. vidārakaḥ -kā -kaṃ aruntudaḥ -dā -daṃ santāpakaḥ -kā -kaṃ.

to harry To HARRY

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ).

harsh HARSH

, a. (Rough to the touch) rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ duḥkhasparśaḥ -rśā -rśaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ amasṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Rough to the ear) karṇakaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu karkaśasvanaḥ -nā -naṃ karkaśasvaraḥ -rā -raṃ visvaraḥ -rā -raṃ kuśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ vijharjharaḥ -rā -raṃ.

--(Rough to the taste, sour) śuktaḥ -ktā -ktaṃ amlarasaḥ -sā -saṃ kaṣāyaḥ -yā -yaṃ kaṣāyānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Austere, severe, crabbed) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ ugraḥ -grā -graṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ krūraḥ -rā -raṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kaṭhoraḥ -rā -raṃ jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ kīṭakaḥ -kā -kaṃ jālmaḥ -lmā -lmaṃ; 'harsh words,' karkaśavākyaṃ paruṣavacanaṃ paruṣoktiḥ f., śuktaṃ vikruṣṭavacanaṃ.

harshly HARSHLY

, adv. (Roughly) rūkṣaṃ paruṣaṃ karkaśaṃ viṣamaṃ.

--(Discordantly) visvaraṃ karkaśaṃ karkaśasvareṇa vijharjharaṃ.

--(Severely, austerely) niṣṭhuraṃ naiṣṭhuryyeṇa karkaśaṃ kārkaśyena sakārkaśyaṃ kaṭhinaṃ kāṭinyena ugraṃ kaṭhoraṃ kaṭu.

harshness HARSHNESS

, s. (Roughness to the touch) rūkṣatā raukṣyaṃ paruṣatā pāruṣyaṃ kārkaśyaṃ vaiṣamyaṃ duḥkhasparśatvaṃ.

--(Roughness to the ear) karṇakaṭutā karkaśatā visvaratā kuśrāvyatā.

--(Roughness to the taste) śuktatā amlatā kaṣāyatvaṃ kaṭutā.

--(Severity, austerity) niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ karkaśatā kārkaśyaṃ ugratā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ krūratā kaṭhoratā kaṭutā pārupyaṃ śuktatā vyalīkatā jālmatā.

harslet HARSLET

, HASLET, s. śūkarāntrāṇi n. pl., śūkarasya hṛdyakṛdantrādi.

hart HART

, s. mṛgaḥ hariṇaḥ kuraṅgaḥ -ṅgakaḥ -ṅgamaḥ kṛṣṇasāraḥ eṇaḥ.

hartshorn HARTSHORN

, s. mṛgaśṛṅgaṃ mṛgaviṣāṇaḥ; 'spirits of hartshorn,' mṛgaśṛṅgādiniryāsaḥ mṛgaśṛṅgādiniṣkarṣito rasaḥ.

haram-scarum HARAM-SCARUM

, a. capalaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ pramādī -dinī -di (n).

harvest HARVEST

, s. (The season of gathering the corn) śasyasaṅgrahakālaḥ śasyachedanakālaḥ śasyakarttanasamayaḥ śasyalavanakālaḥ godhūmakarttanakālaḥ śasyasañcayakālaḥ śasyasaṅgrahaḥ.

--(Gathered corn) saṅgṛhītaśasyaṃ lūnaśasyaṃ chinnaśasyaṃ.

to harvest To HARVEST

, v. a. śasyasaṅgrahaṃ kṛ śasyaṃ saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or (c. 9. lunāti lavituṃ) or ci (c. 5. cinoti cetuṃ), śasyasañcayaṃ kṛ.

harvest-home HARVEST-HOME

, s. śasyasaṅgrahakālamuddiśya grāmyajanasevito mahotsavaḥ.

harvest-lord HARVEST-LORD

, s. śasyachettṝṇāṃ madhyāt pradhānachettā m. (ttṛ) śreṣṭhaḥ śasyasaṅgrāhakaḥ or śasyasaṅgrahītā m. (tṛ) pradhānalavakaḥ.

harvest-man HARVEST-MAN

, HARVESTER, s. śasyachettā m. (ttṛ) śasyasaṅgrāhakaḥ śasyasaṅgrahītā m. (tṛ) śasyasañcayī m. (n) śasyalavakaḥ dhānyādisañcayakārī m. (n).

[Page 334a]
to hash To HASH

, v. a. khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ khaṇḍaśaḥ kṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or vichid śakalīkṛ khaṇḍīkṛ.

hash HASH

, s. (Hashed meat) vyañjanādinā saha siddhaṃ chinnamāṃsaṃ or khaṇḍamāṃsaṃ.

hasp HASP

, s. kuḍupaḥ sandhiḥ m., bandhanī bandhanakuḍupaḥ.

to hasp To HASP

, v. a. pūrvvoktakuḍupena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

hassock HASSOCK

, s. bhajanaśālāyāṃ pīṭhaviśeṣo yasminn īśvarapūjako jānadvayaṃ nyasya pūjāṃ karoti pādapaḥ vistaraḥ.

haste HASTE

, s. tvarā tūrṇiḥ f., tvaraṇaṃ tvaritaṃ satvaratā sambhramaḥ śīghratā śaighryaṃ kṣipratā drutatvaṃ vegaḥ -gitā āvegaḥ javaḥ prajavaḥ jūtiḥ f., jūrṇiḥ f., taras n., rabhasaḥ avilambaḥ āśukāritvaṃ kṣiprakāritvaṃ tvaritagatiḥ f., āśugamanaṃ raṃhatiḥ f.; 'in haste,' sasambhramaṃ satvaraṃ; 'to make haste,' tvar (c. 1. tvarate -rituṃ); 'make haste,' tvaryyatāṃ.

to haste To HASTE

, HASTEN, v. a. tvar in caus. (tvarayati -yituṃ) santvar kṣepa (nom. kṣepayati -yituṃ), kṣiprīkṛ drutataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

to haste To HASTE

, HASTEN, v. n. tvar (c. 1. tvarate -rituṃ), santvar atitvar śīghra (nom. śīghrāyate), taraṇa (nom. taraṇyati); 'to move with haste,' āśu or satvaraṃ or tvaritaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or cal (c. 1. calati -lituṃ), dru (c. 1. dravati drotuṃ), dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ); 'to hasten towards,' abhidru ādru samādru samupadru pratidru abhidhāv.

hastily HASTILY

, adv. satvaraṃ tvaritaṃ kṣipraṃ śīghraṃ āśu tūrṇaṃ sasambhramaṃ sarabhasaṃ sahasā drutaṃ vegatas avilambitaṃ sapadi jhaṭiti.

--(Passionately) krodhāt kopāt krodhāviṣṭatvāt.

hastinapur HASTINAPUR

, s. (The city) hastināpuraṃ hastinīpuraṃ gajāhvaṃ -hvayaṃ.

hastiness HASTINESS

, s. (Haste, speed) satvaratā -tvaṃ śīghratā śaighryaṃ kṣipratā drutatā āśutā.

--(Precipitation) kṣiprakāritā āśukāritvaṃ sāhasaṃ.

--(Of temper) śīghakopitvaṃ.

hastings HASTINGS

, s. pl. prathamasatīlakaḥ prākpūrṇakālāt khādanīyaḥ sātilakaḥ.

hasty HASTY

, a. (Quick, expeditious) tvaritaḥ -tā -taṃ tvarāvān -vatī -vat (t) tvarāyuktaḥ -ktā -ktaṃ satvaraḥ -rā -raṃ tvarānvitaḥ -tā -taṃ tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ kṣipraḥ -prā -praṃ drutaḥ -tā -taṃ śīghrakārī -riṇī -ri (n) kṣiprakārī &c., āśukārī &c., avilambaḥ -mbā -mbaṃ -mbī -mbinī -mbi (n) avilambitaḥ -tā -taṃ.

--(Rash) sāhasī -sinī -si (n).

--(In temper) śīghrakopī -pinī -pi (n) sulabhakopaḥ -pā -paṃ.

hat HAT

, s. ūrṇāmayaṃ śiraskaṃ or śirastraṃ or śirastrāṇaṃ or mastakābharaṇaṃ.

hat-band HAT-BAND

, s. śiraskabandhanaṃ -nī śiraskaveṣṭanaṃ.

hat-box HAT-BOX

, HAT-CASE, s. śiraskādhāraḥ śiraskabhāṇḍaṃ śiraskadhārakaḥ.

to hatch To HATCH

, v. a. kulāyanilāyena pakṣiśāvakān aṇḍād utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or ḍimbād nirgam (c. 10. -gamayati -yituṃ) or udbhū in caus. (-bhāvayati -yituṃ) kulāyanilāyaṃ kṛ.

--(Contrive) pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

to hatch To HATCH

, v. n. aṇḍāt or ḍimbād utpad (c. 4. -padyate) or jan (c. 4. jāyate) or udbhū or samudbhū.

hatch HATCH

, s. (A brood) yaḥ pakṣiśāvakagaṇa ekavāre ḍimbād utpadyate or jāyate pakṣiśāvakagaṇaḥ.

--(Contrivance, discovery) parikalpanaṃ -nā ghaṭanaṃ vivṛtiḥ f.

--(Opening in a ship's deck) naupṛṣṭhe dvāraṃ naukāmukhaṃ naukodaraniḥsaraṇapathaḥ naukodaradvāraṃ.

hatchel HATCHEL

, s. atasīmārjakaḥ umāmārjanī umāśodhanī śaṇaprasādhanī.

to hatchel To HATCHEL

, v. a. pūrvvoktamārjakayantreṇa atasīṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ).

hatcher HATCHER

, s. parikalpakaḥ pracintakaḥ paricintakaḥ ghaṭakaḥ.

hatchet HATCHET

, s. ṭaṅkaḥ taṅkaḥ kuṭāraḥ -rī vṛkṣabhid f., vṛkṣabhedī m. (n) paraśuḥ m. f., parśuḥ paraśvadhaḥ chidiḥ f., svadhitiḥ m. f., idhmapravraścanaṃ pāṣāṇadāraṇaḥ.

hatchet-face HATCHET-FACE

, s. ṭaṅkamukhaṃ ṭaṅkadhāropamam atikṣīṇavadanaṃ.

hatching HATCHING

, s. kulāyanilāyena ḍimbāt or aṇḍāda śāvakotpādanaṃ or pakṣiśāvakotpattiḥ f., pakṣiśāvakodbhavaḥ.

hatchment HATCHMENT

, s. gṛhasyopari sthāpitaṃ mṛtajanasya kulacihnaphalakaṃ.

hatchway HATCHWAY

, s. naupṛṣṭhe dvāraṃ naukodaradvāraṃ naukodaraniḥsaraṇapathaḥ naukodaragamanāgamanapathaḥ.

to hate To HATE

, v. a. dviṣ (c. 2. dveṣṭi -ṣṭuṃ), vidviṣ pradviṣ garh (c. 1. garhate -rhituṃ), ghṛṇ (c. 6. ghṛṇate -ṇituṃ), ghṛṇāṃ kṛ kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), gup in des. (jugupsate -psituṃ) ṛt (irreg. ṛtīyate -yituṃ), druh (c. 4. druhyati drohituṃ drogdhuṃ), abhidruh bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ) dveṣaṃ kṛ; 'he hates his enemy,' ripuṃ dveṣṭi, or ripuṃ prati dveṣaṃ karoti.

hate HATE

, s. dveṣaḥ vidveṣaḥ vidviṣṭatā ghṛṇā aprītiḥ f.

hated HATED

, p. p. dviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ghṛṇitaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ.

hateful HATEFUL

, a. dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ vidviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhitaḥ -tā -taṃ kutsitaḥ -tā -taṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ akṣigataḥ -tā -taṃ.

hatefully HATEFULLY

, adv. dveṣaṇīyaṃ garhaṇīyaṃ garhitaṃ kutsitaṃ ghṛṇārhaṃ.

hatefulness HATEFULNESS

, s. dveṣpatā dveṣaṇīyatā garhyatā ghṛṇārhatvaṃ kutsitatvaṃ.

hater HATER

, s. dveṣī m. (n) vidveṣī m., vidveṣṭā m. (ṣṭṛ) pradveṣṭā m., dviṭ m. (ṣ) vidviṭ m., pradviṭ m., dveṣaṇaḥ virodhī m. (n) ghṛṇākārī m. (n).

hatred HATRED

, s. dveṣaḥ vidveṣaḥ pradveṣaḥ vidviṣṭatā ghṛṇā garhā -rhaṇaṃ kutsā -tsanaṃ aprītiḥ f., ṛtīyā virodhaḥ dveṣyatā jugupsā bībhatsaḥ.

hatter HATTER

, s. ūrṇāmayaśiraskakāraḥ śiraskavikretā m. (tṛ).

hauberk HAUBERK

, s. kañcukaḥ kavacaḥ tanutraṃ vāravāṇaḥ vāṇavāraḥ.

haughtily HAUGHTILY

, adv. sadarpaṃ sāṭopaṃ samānaṃ sagarvvaṃ sonmāthaṃ sonmādaṃ pragalbhaṃ uddhataṃ sāvahelaṃ sāvalepaṃ darpeṇa garvveṇa dharṣeṇa.

haughtiness HAUGHTINESS

, s. mānaṃ abhimānaṃ -natā mānitā abhimānitā darpaḥ garvvaḥ pragalbhatā prāgalbhyaṃ ahaṅkāraḥ uddhatiḥ f., auddhatyaṃ unmāthaḥ unmādaḥ avahelā -lanaṃ avalepaḥ avaliptatā sāvalepatvaṃ cittasamunnatiḥ f., cittonnatiḥ f., utsiktatā āṭopaḥ sāṭopatvaṃ dharṣaḥ pratibhānaṃ śauṭīryyaṃ.

haughty HAUGHTY

, a. mānī -ninī -ni (n) mānavān -vatī -vat (t) abhimānī &c., abhimānavān &c., garvvī -rvviṇī -rvvi (n) garvvitaḥ -tā -taṃ sadarpaḥ -rpā -rpaṃ sāṭopaḥ -pā -paṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ dṛpraḥ -prā -praṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ ahaṅkārī -riṇī -ri (n) uddhataḥ -tā -taṃ madoddhataḥ -tā -taṃ madodagraḥ -grā -graṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ śauṭhīraḥ -rā -raṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ pradharṣitaḥ -tā -taṃ pradhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sāvahelaḥ -lā -laṃ sonmāthaḥ -thā -thaṃ; 'to be haughty,' dṛp (c. 4. dṛpyati darptuṃ draptuṃ), pragalbh (c. 1. -galbhate -lbhituṃ).

to haul To HAUL

, v. a. kṛṣ (c. 1. karṣati, c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ karṣṭuṃ), ākṛṣ hṛ (c. 1. harati -te harttuṃ).

haul HAUL

, s. ākarṣaḥ -rṣaṇaṃ karṣaḥ -rṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., haraṇaṃ.

hauled HAULED

, p. p. kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākarṣitaḥ -tā -taṃ hṛtaḥ -tā -taṃ.

haum HAUM

, s. śasyanālaḥ -lī palaḥ palālaḥ -laṃ tṛṇaṃ.

haunch HAUNCH

, s. utsaṅgaḥ kaṭiḥ m. -ṭī jaghanaṃ nitambaḥ kolaḥ pāliḥ f., prothaḥ aṅkaḥ śroṇiḥ f. -ṇī paścādbhāgaḥ; 'haunch of venison,' mṛgajaghanaṃ.

to haunt To HAUNT

, v. a. and n. yunaḥpunaḥ or vāraṃ vāram abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or abhyāgam or abhisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ, c. 10. -sārayati -yituṃ) or abhisāraṇaṃ kṛ muhurmuhur gamanāgamanaṃ kṛ nityagamanaṃ kṛ nityam āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ).

[Page 335a]
haunt HAUNT

, s. sthānaṃ yatra punaḥpunar abhigamaḥ or abhisāraṇaṃ kriyate gamanāgamanasthānaṃ nityagamanasthānaṃ āśrayaḥ samāśrayaḥ āśayaḥ āyatanaṃ ālayaḥ nilayaḥ.

haunted HAUNTED

, p. p. or a. punaḥpunar āśritaḥ -tā -taṃ or abhisāritaḥ -tā -taṃ; 'by ghosts,' rātricarasevitaḥ -tā -taṃ pretanarajuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vetālaniṣevitaḥ -tā -taṃ.

haunter HAUNTER

, s. abhisārī m. (n) gamanāgamanakārī m., punaḥpunar abhyāgamakārī m.

haunting HAUNTING

, s. abhisāraṇaṃ punaḥpunar abhigamaḥ or abhyāgamaḥ or gamanāgamanaṃ nityagamanaṃ.

hautboy HAUTBOY

, s. śuṣiravādyaviśeṣaḥ vṛhadvaṃśaḥ sāneyī.

hauteur HAUTEUR

, s. mānaṃ abhimānaṃ ahaṅkāraḥ uddhatiḥ f., auddhatyaṃ cittonnatiḥ f., cittasamunnatiḥ f., darpaḥ garvvaḥ.

to have To HAVE

, v. a. (Hold in possession, possess) dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), vidhā dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ, c. 1. dharati dharttuṃ), bhuj (c. 7. rbhukte bhoktuṃ), paribhuj bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), śīl (c. 10. śīlayati -yituṃ), dadh (c. 1. dadhate -dhituṃ), paribhogaṃ kṛ.

--(Obtain, gain) āp (c. 5. āptoti āptuṃ), prāp avāp labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh.

--(Receive) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), ādā.

--(Be urged by obligation) expressed by the fut. pass. part.; as, 'I have to go,' mayā gantavyaṃ; 'I have to write a letter,' mayā patraṃ lekhanīyaṃ.

--(Have in esteem) man (c. 10. mānayati -yituṃ), samman.

--(Have in contempt) avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman.

--(Have on, wear) dhṛ bhṛ paridhā.

--(Have a care) avadhānaṃ kṛ sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū.

haven HAVEN

, s. (For ships) naubandhanayogyaṃ khātaṃ naubandhanasyānaṃ naurakṣaṇasthānaṃ naukāśayaḥ.

--(Shelter) āśrayaḥ samāśrayaḥ saṃśrayaḥ āśayaḥ avasthānaṃ rakṣāsthānaṃ.

having HAVING

, part. (Possessing) dadhat -dhatī -dhat (t) dadhānaḥ -nā -naṃ vidadhat -dhatī -dhat (t) dhārayan -yantī -yat (t) dhārī -riṇī -ri (n) dadhaḥ -dhā -dhaṃ śālī -linī -li (n): often expressed by the affixes vat mat in vin min vala; as, 'having wealth,' dhanavān -vatī -vat (t) dhanī -ninī -ni (n); 'having wisdom,' dhīmān -matī -mat (t); also expressible by upetaḥ -tā -taṃ anvitaḥ -tā -taṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ in comp.; as, 'having wealth,' dhanopetaḥ &c.

having HAVING

, s. (Possession) dharaṇaṃ dhāraṇaṃ śālitā adhikāraḥ bhuktiḥ f., paribhogaḥ.

--(Goods) vibhavaḥ dravyaṃ rikthaṃ.

havoc HAVOC

, s. mahānāśaḥ mahākṣayaḥ saṃhāraḥ mahāpralayaḥ mahotpātaḥ sarvvanāśaḥ ucchedaḥ mahāviplavaḥ vināśaḥ.

to havoc To HAVOC

, v. a. mahānāśaṃ kṛ mahākṣayaṃ kṛ mahotpātaṃ kṛ atyantaṃ naśa (c. 10. nāśayati -yituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

haw HAW

, s. hāsaṃjñakaṃ vījagarbhaṃ guṭikākāraṃ kṣudraphalaṃ.

to haw To HAW

, v. n. (Hesitate in speaking) bhinnasvareṇa or skhalitasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ).

hawk HAWK

, s. (Bird) śyenaḥ patrī m. (n) śaśādanaḥ kapotāriḥ m., khagāntakaḥ ṣitipakṣī m. (n) nīlapicchaḥ satkāṇḍaḥ kapotādyanusaraṇe śikṣitaḥ śyenaḥ.

--(Forcing up phlegm) utkāsanaṃ śleṣmotkṣepaḥ.

to hawk To HAWK

, v. a. (Catch birds by means of hawks) śyenādibhiḥ pakṣiṇo grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or pakṣyanusaraṇaṃ kṛ śyainampātāṃ kṛ.

--(Force up phlegm) utkās (c. 1. -kāsate -situṃ), śleṣmāṇam utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or niras (c. 4. -asyati -asituṃ), śleṣmanirasanaṃ kṛ.

--(Sell goods by outcry in the streets) nagaramārgeṣu bhramaṇaṃ kṛtvā ghoṣaṇapūrvvaṃ dravyāṇi vikrī (c. 9. -krīṇāti -ṇīte -kretuṃ).

hawker HAWKER

, s. (Seller of goods by outcry in the streets of a town) nagaramārgeṣu ghoṣaṇapūrvvaṃ tucchadravyavikretā m. (tṛ).

--(Falconer) śyenajīvī m. (n) śyenaśikṣakaḥ śyenapoṣakaḥ śyenapālakaḥ.

hawk-eyed HAWK-EYED

, a. śyenanayanaḥ -nā -naṃ sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) dūradarśī &c.

hawking HAWKING

, s. (Falconry) śyainampātā śyenādibhiḥ pakṣigrahaṇaṃ śyenaśikṣā śyenapālanaṃ.

--(Forcing up phlegm) utkāsanaṃ śleṣmotkṣepaḥ.

--(Selling goods by outcry in the streets of a town) nagaramārgeṣu ghoṣaṇapūrvvaṃ tucchadravyavikrayaḥ

hawser HAWSER

, s. naurajjuḥ m., kṣudrarajjuḥ. See HALSER.

hawthorn HAWTHORN

, s. hāsaṃjñakaphalaviśiṣṭaḥ kaṇṭakitagulmabhedaḥ.

hay HAY

, s. śuṣkatṛṇaṃ śuṣkaghāsaḥ śuṣkaśaṣpaṃ tṛṇaṃ ghāsaḥ.

haycock HAYCOCK

, s. śuṣkatṛṇacitiḥ f., śuṣkaghāsastūpaḥ tṛṇacaya

hay-harvest HAY-HARVEST

, s. śuṣkatṛṇasaṅgrahaḥ śuṣkatṛṇasañcayakālaḥ.

hay-loft HAY-LOFT

, s. śuṣkatṛṇasaṅgrahakoṣṭhakaṃ śuṣkaghāsarakṣāgāraṃ.

hay-maker HAY-MAKER

, s. śuṣkatṛṇasaṅgrāhakaḥ śuṣkatṛṇasañcayī m. (n).

hay-making HAY-MAKING

, s. śuṣkatṛṇasaṅgrahaḥ śuṣkaghāsasañcayaḥ -yanaṃ.

hay-market HAY-MARKET

, s. tṛṇavikrayasthānaṃ ghāsavikrayacatvaraṃ.

hay-rick HAY-RICK

, HAY-STACK, s. śuṣkatṛṇarāśiḥ m., śuṣkatṛṇotkaraḥ śuṣkaghāsacitiḥ f., śuṣkatṛṇavistaraḥ.

hazard HAZARD

, s. (Chance) daivaṃ daivayogaḥ daivagatiḥ f., daivaghaṭanā daivasaṅgataṃ daivavaśaḥ adṛṣṭaṃ.

--(Risk, danger) saṃśayaḥ śaṅkā sandehaḥ vikalpaḥ; 'a condition of hazard,' śaṅkāspadaṃ saṃśayasthānaṃ; 'hazard of life,' jīvitasaṃśayaḥ.

--(Game at dice) dyūtakrīḍā akṣādikrīḍā dyūtakarmma n. (n) dyūtavyavahāraḥ dyūtaṃ.

to hazard To HAZARD

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehadolasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ śaṅkāsthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ saṃśayāpannaṃ -nnāṃ -nnaṃ kṛ daivādhīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ daivavaśaṃ -śāṃ -śaṃ kṛ śaṅkāspadaṃ kṛ; 'one who hazards his life,' saṃśayitajīvitaḥ.

hazardable HAZARDABLE

, a. daivādhīnaḥ -nā -naṃ daivāyattaḥ -ttā -ttaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ.

hazarded HAZARDED

, p. p. saṃśayitaḥ -tā -taṃ daivavaśaṅgamitaḥ -tā -taṃ.

hazarder HAZARDER

, s. kiñcit saṃśayasthaṃ karoti yo janaḥ; 'a hazarder of life,' saṃśayitajīvitaḥ.

hazardous HAZARDOUS

, a. sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ sandehasthaḥ -sthā -sthaṃ śaṅkākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhayākrāntaḥ -ntā -ntaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ bhayahetukaḥ -kā -kaṃ daivādhīnaḥ -nā -naṃ daivavaśaḥ -śā -śaṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ; 'a hazardous situation,' saṃśayasthānaṃ bhayasthānaṃ śaṅkāspadaṃ.

hazardously HAZARDOUSLY

, adv. śaṅkayā sandehena saṃśayena sasaṃśayaṃ aniṣṭaśaṅkayā.

hazardousness HAZARDOUSNESS

, s. sandigdhatā bhayākrāntatā daivādhīnatā daivāyattatvaṃ.

haze HAZE

, s. dhūmikā khavāṣpaḥ mṛgatṛṣṇā kuheḍikā kuhelī kujjhaṭikā.

to haze To HAZE

, v. n. kujjhaṭikā (nom. kujjhaṭikāyate), dhūmikā (nom. dhūmikāyate).

hazel HAZEL

, s. īṣatkapiśaphalaviśiṣṭo gulmabhedaḥ.

hazel HAZEL

, a. vakṣyamāṇaphalasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ īṣatkapiśaḥ -śā -śaṃ.

hazel-nut HAZEL-NUT

, s. īṣattāmravarṇaṃ dṛḍhatvakparivṛtaṃ pūrvvoktagulmaphalaṃ.

haziness HAZINESS

, s. sadhūmikatvaṃ kujjhaṭikāvasthā sāndhakāratvaṃ sābhratā.

hazy HAZY

, a. sadhūmikaḥ -kā -kaṃ dhūmikāvṛtaḥ -tā -taṃ sakujjhaṭikaḥ -kā -kaṃ kujjhaṭikāmayaḥ -yī -yaṃ sāndhakāraḥ -rā -raṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ sābhraḥ -bhrā -bhraṃ andhakaḥ -kā -kaṃ.

he HE

, s. saḥ (tad) eṣaḥ (etad) asau m. (adas) sakaḥ; 'so and so,' amukanāmā m. (n). OBS. The visarga of saḥ and eṣaḥ is dropped before any consonant.

head HEAD

, s. (Uppermost part of the human body) śiras n., śīrṣaṃ -rṣakaṃ mūrddhā m. (n) mastakaḥ -kaṃ muṇḍaḥ -ṇḍaṃ -ṇḍakaṃ mauliḥ -lī m. f., kenāraḥ cūḍālaṃ varāṅgaṃ uttamāṅgaṃ sīmantaḥ -ntaṃ keśabhūḥ m.

--(A chief, leader) nāyakaḥ mukharaḥ agragaḥ patiḥ m., adhipatiḥ m., adhipaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) śreṣṭhaḥ śreṣṭhī m. (n) śiṣṭaḥ praṣṭhaḥ śirovarttī m. (n) mukhya or pradhāna in comp.; as, 'head-minister,' mukhyamantrī m. (n) pradhānamantrī m.; 'head-merchant,' viṭpatiḥ m.; 'headscholar,' paṭṭaśiṣyaḥ śreṣṭhaśiṣyaḥ; 'head of the police,' daṇḍanāyakaḥ daṇḍapālakaḥ; 'with Karna at their head,' karṇamukhāḥ m. pl., karṇapurogamāḥ m. pl.

--(Division of a subject) padaṃ sthānaṃ mārgaḥ viṣayaḥ adhikaraṇaṃ.

--(Top, forepart) agraṃ śiras n., śīrṣakaṃ; 'head of a spear,' śūlāgraṃ; 'head of a boat,' maṅgaḥ; 'at the head of,' agre or expressed by dhuri in such phrases as, 'a father at the head of all who possess sons,' pitā dhuri putriṇāṃ.

--(The first place) agrasthānaṃ uttamasthānaṃ.

--(Source) prabhavaḥ udbhavaḥ udgamaḥ mūlaṃ hetuḥ m.; 'of a river,' sarinmukhaṃ saritprabhavaḥ.

--(Head of hair) kaiśikaṃ kaiśyaṃ keśapāśaḥ keśapakṣaḥ; 'belonging to the head,' śīrṣaṇyaḥ -ṇyī -ṇyaṃ; 'to cut off the head,' śiraḥ or mastakaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ); 'to be over head and ears in debt,' ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ bhū ṛṇamagnaḥ -gnā -gnaṃ bhū; 'to get ahead of,' atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ); 'to make head against,' pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), paryyupasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), prasthā prayā (c. 2. -yāti -tuṃ).

to head To HEAD

, v. a. (Lead, act as a leader) (c. 1. nayati netuṃ), agre or puro gam (c. 1. gacchati gantuṃ), adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ); 'headed by Karna,' karṇamukhaḥ -khā -khaṃ or karṇapurogamaḥ -mā -maṃ.

--(Cut off the head) śiraḥ or mastakaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vimastaka (nom. vimastakayati -yituṃ), śīrṣachedaṃ kṛ.

--(Oppose) pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

headache HEADACHE

, s. śirovedanā śīrṣavedanā śīrṣavyathā śiraḥpīḍā śirorttiḥ f., śiraḥśūlaṃ śirorogaḥ; 'afflicted with it,' śīrṣavedanaḥ -nā -naṃ.

head-band HEAD-BAND

, s. mūrddhaveṣṭanaṃ śiroveṣṭanaṃ śirobandhanaṃ -nī lalāṭaveṣṭanaṃ lalāṭapaṭṭaḥ -ṭṭaṃ mastakabandhanī.

head-borough HEAD-BOROUGH

, s. garvvāṭaḥ.

head-dress HEAD-DRESS

, s. mastakābharaṇaṃ mastakabhūṣaṇaṃ mukuṭaṃ makuṭaṃ kirīṭaḥ śekharaḥ mauliḥ m. f., cūḍā.

headed HEADED

, p. p. mukhaḥ -khā -khaṃ or purogamaḥ -mā -maṃ in comp.; as, 'headed by Karna,' karṇamukhaḥ -khā -khaṃ; 'two-headed,' dviśīrṣakaḥ -kā -kaṃ; 'three-headed,' triśirāḥ -rāḥ -raḥ (s).

head-foremost HEAD-FOREMOST

, a. avākśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) adhaḥśirāḥ &c., adhomukhaḥ -khā -khaṃ avāṅmukhaḥ -khā -khaṃ.

headiness HEADINESS

, s. sāhasaṃ viṣamasāhasaṃ gamakāritvaṃ kṣiprakāritā madaḥ.

headland HEADLAND

, s. antarīpaḥ -paṃ samudramadhye mahādvīpavahiḥstho bhūmibhāgaḥ udagrabhūmiḥ f., mahādvīpanāsikā bhūmināsikā udagrasthalaṃ.

headless HEADLESS

, a. aśiraskaḥ -skā -skaṃ aśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) mastakahīnaḥ -nā -naṃ apamūrddhā -rddhā -rddha (n); 'a headless trunk,' kabandhaḥ -ndhaṃ apamūrddhakalevaraṃ.

headlong HEADLONG

, a. (Head-foremost) adhomukhaḥ -khī -khaṃ avāṅmukhaḥ -khī -khaṃ avāṅ -vācī -vāk (c) avākśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) adhaḥśirāḥ &c.

--(Rash) sāhasī -sinī -si (n) gamakārī -riṇī -ri (n) kṣiprakārī &c.

--(Precipitous) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pātukaḥ -kā -kaṃ.

headlong HEADLONG

, adv. adhomukhena avāṅmukhaṃ -khena avākśirasā avāk.

--(Rashly) sāhasena sahasā anālocitaṃ.

headmost HEADMOST

, a. agrasthaḥ -sthā -sthaṃ sarvvāgrasthaḥ -sthā -sthaṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ prāgryaḥ -gryā -gryaṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ pradhāna in comp.

headpiece HEADPIECE

, s. (Armour for the head) śirastrāṇaṃ śirastraṃ śīrṣakaṃ śīrṣaṇyaṃ śīrṣarakṣaṃ.

--(Force of understanding) dhīśaktiḥ f., buddhisāmarthyaṃ.

headship HEADSHIP

, s. mukhyatā pramukhatā -tvaṃ pradhānatā prādhānyaṃ śreṣṭhatā.

headsman HEADSMAN

, s. ghātukapuruṣaḥ ghātakajanaḥ badhyapuruṣaḥ badhakarmmādhikārī m. (n) mṛtapāḥ m., daṇḍapāśikaḥ śiraśchedī m. (n).

headstall HEADSTALL

, s. aśvasya śirobandhanī or mastakabandhanaṃ.

headstrong HEADSTRONG

, a. sāhasī -sinī -si (n) jālmaḥ -lmā -lmaṃ gamakārī -riṇī -ri (n) kṣiprakārī &c., cañcalaḥ -lā -laṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ asthiraḥ -rā -raṃ pratīpaḥ -pā -paṃ dhīraḥ -rā -raṃ avaśaḥ -śā -śaṃ niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ durdamaḥ -mā -maṃ.

heady HEADY

, a. sāhasī -sinī -si (n) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ śīghrakopī -pinī -pi (n) amarṣī -rṣiṇī -rṣi (n).

to heal To HEAL

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam kit in des. (cikitsati -tsituṃ) svasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ or susthaṃ kṛ nirāmayaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ nīrogaṃ -gāṃ -gaṃ kṛ pratikṛ bhiṣaj (nom. bhiṣajyati), rogād muc (c. 6. muñcati moktuṃ), samutthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ); 'heal a wound,' vraṇaṃ ruh in caus. (ropayati -yituṃ) vraṇaropaṇaṃ kṛ.

--(Reconcile) samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) sandhā pratisamādhā.

to heal To HEAL

, v. n. śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū susthaḥ -sthā -sthaṃ bhū.

healed HEALED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ śāntarogaḥ -gā -gaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ rogamuktaḥ -ktā -ktaṃ cikitsitaḥ -tā -taṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ samutthitaḥ -tā -taṃ pratikṛtaḥ -tā -taṃ; 'as a sore or wound,' ropitaḥ -tā -taṃ rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rūḍhavraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ.

healer HEALER

, s. cikitsakaḥ rogaśāntakaḥ rogahṛt m., bhiṣak m. (j).

healing HEALING

, a. rogaśamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaraḥ -rī -raṃ śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ rogaharaḥ -rā -raṃ rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

healing HEALING

, s. (The act) cikitsā -tsanaṃ śamaḥ śāntiḥ f., upaśamaḥ rogaśāntiḥ f., rogaśamaḥ rukpratikriyā pratīkāraḥ susthakaraṇaṃ samutthānaṃ bheṣajaṃ; 'of a sore,' vraṇaropaṇaṃ.

health HEALTH

, s. svāsthyaṃ svasthatā arogaḥ ārogyaṃ arogitā susthatā susthitiḥ f., anāmayaṃ nirāmayatā rogābhāvaḥ kalyatvaṃ -tā kuśalaṃ śarīrakuśalaṃ śarīrasukhaṃ vārttaḥ utpālī.

--(Bad health) asvāsthyaṃ asusthatā śarīraduḥsthitiḥ f., rogitā sarogatā; 'health to you,' svasti kuśalaṃ te.

healthful HEALTHFUL

, a. arogī -giṇī -gi (n) nīrogaḥ -gā -gaṃ ārogyaḥ -gyī -gyaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ nirāmayaḥ -yā -yaṃ. See HEALTHY.

healthfully HEALTHFULLY

, adv. arogeṇa sārogyaṃ nirāmayaṃ svāsthyena kuśalaṃ.

healthfulness HEALTHFULNESS

, s. arogitā -tvaṃ svāsthyaṃ nirāmayatā kalyatvaṃ.

healthily HEALTHILY

, adv. sārogyaṃ sānāmayaṃ śarīrasvāsthyena svasthavat.

healthiness HEALTHINESS

, s. svāsthyaṃ svasthatā ārogyaṃ arogitā susthatā śarīrasusthitiḥ f., nirāmayatvaṃ anāmayatvaṃ kalyatvaṃ -tā -rogābhāvaḥ.

[Page 337a]
healthless HEALTHLESS

, a. asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asusthaśarīraḥ -rā -raṃ sarogaḥ -gā -gaṃ.

healthsome HEALTHSOME

, a. svāsthyajanakaḥ -kā -kaṃ roganivarttakaḥ -kā -kaṃ rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

healthy HEALTHY

, a. susthaḥ -sthā -sthaṃ susthitaḥ -tā -taṃ arogī -giṇī -gi (n) nīrogaḥ -gā -gaṃ nīrujaḥ -jā -jaṃ nīruk m. f. n. (j) nirāmayaḥ -yā -yaṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ sahārogyaḥ -gyā -gyaṃ kalpaḥ -lyā -lyaṃ kuśalī -linī -li (n) nirvyādhiḥ -dhiḥ -dhi vyādhihīnaḥ -nā -naṃ rogahīnaḥ -nā -naṃ caṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vārttaḥ -rttā -rttaṃ niṣpīḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

--(Causing health) svāsthyajanakaḥ -kā -kaṃ ārogyakaraḥ -rī -raṃ anāmayakaraḥ -rī -raṃ.

heap HEAP

, s. rāśiḥ m. -śī f., sañcayaḥ nicayaḥ cayaḥ citiḥ f., pracayaḥ piṇḍaḥ prakaraḥ utkaraḥ nikaraḥ oghaḥ puñjaḥ pūgaḥ stūpaḥ stomaḥ vṛndaṃ samūhaḥ samavāyaḥ sannayaḥ samudāyaḥ cāyaḥ saṃsthānaṃ saṅgrahaḥ kūṭaḥ; 'a heap of grass,' tṛṇarāśiḥ m., tṛṇavistaraḥ tṛṇyā.

to heap To HEAP

, v. a. rāśīkṛ āci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci sañci samākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), piṇḍīkṛ piṇḍ (c. 1. piṇḍate, c. 10. piṇḍayati -yituṃ), oghīkṛ vṛndīkṛ ekatrīkṛ ekatra kṛ puñjīkṛ pūgīkṛ.

heaped HEAPED

, p. p. rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ rāśībhūtaḥ -tā -taṃ ācitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ samupacitaḥ -tā -taṃ sañcitaḥ -tā -taṃ piṇḍitaḥ -tā -taṃ piṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ekaughabhūtaḥ -tā -taṃ puñjitaḥ -tā -taṃ pūgīkṛtaḥ -tā -taṃ saṅkalitaḥ -tā -taṃ saṅgūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ puñjiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ ekapiṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ ekatrībhūtaḥ -tā -taṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ paryyastaḥ -stā -staṃ; 'heaped with flowers,' kusumacitaḥ -tā -taṃ.

heaper HEAPER

, s. rāśikarttā m. (rttṛ) piṇḍakarttā m., sañcayakārī m. (n).

heapy HEAPY

, a. piṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) nicayī -yinī -yi (n) utkarīyaḥ -yā -yaṃ.

to hear To HEAR

, v. a. and n. śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ), upaśru samupaśru anuśru pariśru ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ), niśam (c. 10. -śāmayati -yituṃ, c. 4. -śāmyati -śamituṃ), viniśam sanniśam śravaṇendriyeṇa or karṇadvāreṇa upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or budh (c. 1. bodhati -dhituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), śravaṇaṃ kṛ; 'having heard,' śrutvā niśāmya.

heard HEARD

, p. p. śrutaḥ -tā -taṃ ākarṇitaḥ -tā -taṃ; 'as heard,' yathāśrutaṃ.

hearer HEARER

, s. śrotā m. (tṛ) śravaṇakarttā m. (rttṛ) ākarṇayitā m. (tṛ).

hearing HEARING

, s. śravaṇaṃ śrutiḥ f., ākarṇanaṃ niśamanaṃ niśāmanaṃ; 'sense of hearing,' śrotraṃ śravaṇendriyaṃ; 'out of hearing,' asaṃśravaḥ -vā -vaṃ karṇāgocaraḥ -rā -ra; 'out of the hearing of the master,' guror asaṃśrave; 'within hearing,' karṇagocaraḥ -rā -raṃ karṇaśravaḥ -vā -vaṃ.

to hearken To HEARKEN

, v. n. śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ), ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ), niśam (c. 10. -śāmayati -yituṃ), śravaṇaṃ kṛ.

hearkener HEARKENER

, s. śrotā m. (tṛ) śravaṇakārī m. (n) niśamanakārī m.

hearsay HEARSAY

, s. kiṃvadantī janaśrutiḥ f., janavādaḥ janaravaḥ.

hearse HEARSE

, s. śavavāhanaṃ śavayānaṃ pretavahanārthaṃ khaṭvā pretavahanasādhanaṃ kaṭaḥ.

heart HEART

, s. (The seat of life in an animal) hṛdayaṃ hṛd n., hṛtpiṇḍaṃ raktāśayaḥ agramāṃsaṃ bukkāgramāṃsaṃ marmma n. (n) bukkaḥ -kkā -kkaṃ bṛkkaḥ kantuḥ m., rikaṃ bhaṣat m.

--(Seat of feeling) cittaṃ cetas hṛdayaṃ antaḥkaraṇaṃ antaḥprakṛtiḥ f., antarātmā m. (n) ātmā m., manas n., antarbhāvaḥ mānasaṃ svāntaṃ.

--(The breast) vakṣas n., vakṣassthalaṃ vakṣaḥsthalaṃ.

--(Vital part) marmma n. (n) marmmasthānaṃ -sthalaṃ hṛdayasthānaṃ -sthalaṃ.

--(Inner part of any thing) garbhaḥ udaraṃ abhyantaraṃ or expressed by antar prefixed; as, 'the heart of the city,' antarnagaraṃ.

--(Courage, spirit) vīryyaṃ śauryyaṃ tejas sattvaṃ pauruṣaṃ.

--(Affection) snehaḥ praṇayaḥ hārddaṃ bhāvaḥ rāgaḥ; 'my heart beats,' spandate or kampate hṛdayaṃ me; 'it goes to my heart,' marmma bhinatti or spṛśati; 'to take heart,' āśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), samāśvas; 'to learn by heart,' abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), rūpaṃ kṛ; 'learnt by heart,' kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ abhyastaḥ -stā -staṃ; 'learning by heart,' rūpaṃ; 'to be out of heart,' dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ bhū; 'pure in heart,' nirmmalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'with all one's heart,' kāmaṃ prakāmaṃ; 'heart's desire,' manovāñchitaṃ; 'from the heart,' antaḥkaraṇena; 'heart-searching,' cittajñaḥ -jñā -jñaṃ.

heart-ache HEART-ACHE

, s. hṛdayavyathā hṛdayavedanā cittavedanā antaḥkaraṇavedanā manoduḥkhaṃ manaḥpīḍā hṛdayaśalyaṃ mānasī vyathā.

heart-appalling HEART-APPALLING

, a. marmmabhedī -dinī -di (n) cittaśaṅkājanakaḥ -kā -kaṃ.

heart-breaking HEART-BREAKING

, a. hṛdayabhedī -dinī -di (n) marmmabhid m. f. n., hṛdayāvid m. f. n. (dh) marmmaspṛk m. f. n. (ś).

heart-broken HEART-BROKEN

, p. p. bhinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ vinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

heart-burn HEART-BURN

, s. tīkṣṇāgniḥ m., āmlapittaṃ hṛdayavedanā hṛdrogaḥ.

heart-dear HEART-DEAR

, a. hṛdayapriyaḥ -yā -yaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ.

heart-ease HEART-EASE

, s. hṛdayasukhaṃ manaḥsukhaṃ hṛdayaśāntiḥ f., hṛtsukhaṃ manonirvṛttiḥ f., cittanirvṛttiḥ f., manoviśrāntiḥ f., hṛdayasvāsthyaṃ.

heart-easing HEART-EASING

, a. hṛdayasukhajanakaḥ -kā -kaṃ manaḥśāntikaraḥ -rī -raṃ.

heart-felt HEART-FELT

, a. hṛdgataḥ -tā -taṃ hṛdayajātaḥ -tā -taṃ cittabhavaḥ -vā -vaṃ.

heart-rending HEART-RENDING

, a. marmmabhedī -dinī -di (n) marmmachedī &c., hṛdayabhedī &c., hṛdayabhid m. f. n., hṛdayāvid m. f. n. (dh) marmmaspṛk m. f. n. (ś) marmmapīḍākaraḥ -rī -raṃ cittapīḍājanakaḥ -kā -kaṃ cittodvegajanakaḥ -kā -kaṃ manoduḥkhakārī -riṇī -ri (n).

heart-robbing HEART-ROBBING

, a. manoharaḥ -rā -raṃ manohārī -riṇī -ri (n) cittahārī &c., cittāpahārī &c., cittahṛt m. f. n., hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n).

heart-sick HEART-SICK

, a. āturacittaḥ -ttā -ttaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) vimanāḥ &c.

heart's-ease HEART'S-EASE

, s. trivarṇapuṣpaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

heart-sore HEART-SORE

, s. manovyathā manaḥpīḍā hṛdayapīḍā manoduḥkhaṃ.

heart-strings HEART-STRINGS

, s. hṛtpiṇḍaparigataṃ śirādi.

heart-struck HEART-STRUCK

, a. hatacittaḥ -ttā -ttaṃ viddhahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛdviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

heart-swelling HEART-SWELLING

, a. cittakṣobhakārī -riṇī -ri (n) hṛdayakampakārī &c.

heart-whole HEART-WHOLE

, a. akṣatahṛdayaḥ -yā -yaṃ abhinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ avikalacittaḥ -ttā -ttaṃ.

heart-wounded HEART-WOUNDED

, a. kṣatahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhinnamarmmā -rmmā -rmma (n) viddhamarmmā &c., viddhahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

heart-wounding HEART-WOUNDING

, a. marmmabhedī -dinī -di (n) hṛdayabhedī &c., hṛdayāvid m. f. n. (dh).

to hearten To HEARTEN

, v. a. āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), tejaḥ or viśvāsaṃ or āśāṃ kṛ or or vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ).

heapth HEAPTH

, s. agnikuṇḍaṃ vitānaṃ culliḥ f. -llī aśmantaṃ antikā upacāyyaḥ pakṣaḥ.

heartily HEARTILY

, adv. kāmaṃ prakāmaṃ kāmatas sarvvāntaḥkaraṇena sarvvabhāvena cittasantoṣeṇa santuṣṭacetasā icchātas svecchātas nirvyalīkaṃ niṣkapaṭaṃ.

--(With vigour) savīryyaṃ hṛṣṭapuṣṭavat.

heartiness HEARTINESS

, s. (Sincerity) sāralyaṃ saralatā satyaśīlatā amāyā akāpaṭyaṃ cittanirmmalatā.

--(Vigour, strength) tejas n., sattvaṃ vīryyaṃ paurupaṃ sāratā.

heartless HEARTLESS

, a. (Spiritless, without vigour) nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) nirvīraḥ -rā -raṃ nirvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ klīvahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

--(Hard-hearted) kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

heartlessly HEARTLESSLY

, adv. (In a spiritless manner) nirvīryyaṃ nirvīravata sattvaṃ vinā klīvavat bhīruhṛdayena.

--(In a cruel manner) nirdayaṃ niṣkaruṇaṃ hṛdayakāṭhinyāt.

heartlessness HEARTLESSNESS

, s. (Want of spirit) nirvīryyaṃ vīryyahīnatā tejohīnatā apauruṣaṃ hṛdayabhīrutā klīvatā.

--(Cruelty) dayāhīnatā hṛdayakāṭhinyaṃ niṣkaruṇatā kṛpārāhityaṃ.

hearty HEARTY

, a. (Sincere) saralaḥ -lā -laṃ nirmmalacittaḥ -ttā -ttaṃ satpaśīlaḥ -lā -laṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ,

--(Vigorous, in full health) vīryyavān -vatī -vat (t) tejovān &c., hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ kalyaḥ -lyā -lyaṃ sapauruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

heat HEAT

, s. gharmmaḥ tāpaḥ abhitāpaḥ upatāpaḥ uttāpaḥ santāpaḥ ātapaḥ dāhaḥ uṣṇatā auṣṇyaṃ uṣmaḥ uṣmā m. (n) auṣmyaṃ nidādhaḥ caṇḍatā tigmatā tigmaṃ taigmyaṃ agniḥ m., aśiśiratā grīṣmaḥ iddhaṃ tīkṣṇaṃ kharaṃ.

--(Hot weather) grīṣmaḥ nidāghaḥ gharmmaḥ.

--(Ardour, vehemence) uttāpaḥ uccaṇḍatā pracaṇḍatā ugratā vyagratā tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ uṣmaḥ.

--(Anger) caṇḍatā tigmatā saṃrambhaḥ madaḥ uṣmaḥ krodhaḥ ugratā.

--(Course at a race) caryyā.

--(Flush on the face) kapolarāgaḥ.

--(Heat of youth) yauvanadarpaḥ yauvanamadaḥ.

--(As of a bitch, &c.) madaḥ.

--(Morbid heat) sparśaḥ tāpakaḥ; 'it emits heat,' uṣmāyate.

to heat To HEAT

, v. a. tap (c. 10. tāpayati -yituṃ, c. 1. tapati taptuṃ), uttap pratap santap uṣṇīkṛ dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), jval (c. 10. jvalayati -yituṃ), sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), svid (c. 10. svedayati -yituṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ).

heated HEATED

, p. p. taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ -ptā -ptaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ tāpī -pinī -pi (n) tāpitaḥ -tā -taṃ dīptaḥ -ptā -ptaṃ jātatāpaḥ -pā -paṃ sveditaḥ -tā -taṃ.

heater HEATER

, s. jalāditāpanārthaṃ taptalohapiṇḍaḥ.

heath HEATH

, s. (Plant) jaṅgalaruhaḥ kṣudrauṣadhibhedaḥ.

--(Wild ground) jaṅgalabhūmiḥ f.

--(Common ground) sarvvasāmānyabhūmiḥ f.

heath-cock HEATH-COCK

, s. jaṅgaladeśasevī kukkuṭabhedaḥ.

heathen HEATHEN

, s. devatārccakaḥ devārccakaḥ devatābhyarccakaḥ devapūjakaḥ devapratimāpūjakaḥ devatopāsakaḥ devatāsevakaḥ pratimāpūjakaḥ pratimāsevakaḥ.

heathen HEATHEN

, a. devārccakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pratimāpūjakasambandhī &c.

heathenish HEATHENISH

, a. devārccakayogyaḥ -gyā -gyaṃ devārccakavyavahāraḥ -rā -raṃ devārccakadharmmā -rmmā -rmma (n) pratimāpūjakayogyaḥ -gyā -gyaṃ devārccakācāraḥ -rā -raṃ.

--(Barbarous) krūrācāraḥ -rā -raṃ durācāraḥ -rā -raṃ.

heathenism HEATHENISM

, s. devārccā -rccanaṃ devatārccanaṃ -nā devatābhyarccā -rccanaṃ pratimāpūjā devapūjā devārccakācāratvaṃ.

heathy HEATHY

, a. jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ jaṅgalavṛkṣāvṛtaḥ -tā -taṃ.

heating HEATING

, s. tāpanaṃ tapanaṃ santāpanaṃ uṣṇīkaraṇaṃ dīpanaṃ gharmmakaraṇaṃ.

heating HEATING

, a. tāpakaḥ -kā -kaṃ tāpanaḥ -nī -naṃ dīpanaḥ -nā -naṃ.

to heave To HEAVE

, v. a. (Lift, raise) uttul (c. 10. -nolayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), unnam (c. 10. -namayati -yituṃ), utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), ucchri (c. 1. -chrayati -yituṃ, rt. śri), uccīkṛ.

to heave To HEAVE

, v. n. (Palpitate) spand (c. 1. spandate -ndituṃ), kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

--(Swell gently) luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), praluṭh utsṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ).

--(Pant) kṛcchreṇa śvāsapraśvāsaṃ kṛ uddhamaṃ kṛ; 'to heave a sigh,' dīrghaṃ niḥśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), dīrghaniśvāsaṃ kṛ or tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ); 'heaving a sigh,' dīrghaṃ niḥśvasya.

heave HEAVE

, s. uttolanaṃ uddharaṇaṃ unnamanaṃ unnayaḥ -yanaṃ utkṣepaḥ udgāraḥ.

[Page 338b]
heaven HEAVEN

, s. (Region of the blessed) svargaḥ svar indecl., svarlokaḥ puṇyalokaḥ suralokaḥ devalokaḥ tridivaḥ -vaṃ divaṃ dyauḥ f. (div) dyau f. (dyo) nākaḥ devanikāyaḥ devālayaḥ suravartma n. (n) surapathaṃ śāśvataṃ saurikaḥ tripiṣṭapaṃ śakrabhavanaṃ sukhādhāraḥ sukhadaṃ tridaśālayaḥ tridaśāvāsaḥ akuṇṭhadhiṣṇyaṃ; 'the heaven of Vishnu,' vaikuṇṭhaṃ.

--(The sky) ākāśaḥ gagaṇaṃ nabhas n., vyoma n. (n) khaṃ antarīkṣaṃ ambaraṃ digantaraṃ tārāpathaḥ meghavartma n. (n) jyotiścakraṃ jyotiṣacakraṃ; 'heaven and earth,' dyāvāpṛthivyau f. du., dyāvābhūmyau f. du., divaspṛthivyau f. du., ākāśapṛthivyau f. du., dyobhūmyau svargamahyau hyāvākṣame f. du., rodasī n. du. (s) rodasyau f. du.

heaven-born HEAVEN-BORN

, a. divijaḥ -jā -jaṃ svargajātaḥ -tā -taṃ svargotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

heavenly HEAVENLY

, a. svargīyaḥ -yā -yaṃ svargyaḥ -rgyā -rgyaṃ divyaḥ -vyā -vyaṃ divijaḥ -jā -jaṃ diviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ khasthaḥ -sthā -sthaṃ nabhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ nabhasīyaḥ -yā -yaṃ āntarīkṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vaihāyasaḥ -sī -saṃ; 'heavenly voice,' vaihāyasī vāk; 'heavenly bodies,' khasthapadārthāḥ m. pl.; 'heavenly nymph,' surāṅganā svarveśyā.

--(Excellent) paramaḥ -mā -maṃ.

heavenly HEAVENLY

, adv. divyaṃ svargasthavat svargīyaprakāreṇa divyarūpeṇa.

heavenwards HEAVENWARDS

, s. svargaṃ prati svargābhimukhaṃ tridivaṃ prati.

heavily HEAVILY

, adv. (With great weight) gauraveṇa sagauravaṃ mahābhāreṇa atibhāreṇa subharaṃ gurubhāreṇa.

--(Slowly) mandaṃ vilambena śanaiḥ śanais vilambitaṃ māndyena.

--(Sorrowfully) viṣādena saviṣādaṃ viṣaṇṇamanasā.

--(Vehemently) ati or su prefixed, bhṛśaṃ tīvraṃ tīkṣṇaṃ; 'heavily laden,' gurubhāravān -vatī -vat (t) atibhārī -riṇī -ri (n) subharaḥ -rā -raṃ.

heaviness HEAVINESS

, s. (Ponderousness) gurutvaṃ gauravaṃ garimā m. (n) bhāravattvaṃ bhāritvaṃ bhāraḥ.

--(Slowness, dulness) mandatā māndyaṃ jaḍatā jāḍyaṃ sthūlatā.

--(Dejection) vipādaḥ viṣaṇatā avamādaḥ dīnatā.

heaving HEAVING

, s. (Palpitation) spandanaṃ kampanaṃ sphuraṇaṃ.

--(Swelling, undulation) utsarpaḥ -rpaṇaṃ praloṭhanaṃ loṭhanaṃ luṭhanaṃ lulitaṃ; 'of a wave,' ūrmipraloṭhanaṃ ūrmivibhramaḥ.

heaving HEAVING

, part. (Palpitating) spandamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ -nā -naṃ sphuran -rantī -rat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ.

--(Swelling gently) praloṭhitaḥ -tā -taṃ utsarpī -rpiṇī -rpi (n) utsarpitaḥ -tā -taṃ lulitaḥ -tā -taṃ lolaḥ -lā -laṃ lolamānaḥ -nā -naṃ.

heavy HEAVY

, a. (Ponderous) guruḥ -rvvī -ru bhārī -riṇī -ri (n) bhāravān -vatī -vat (t) ghurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhaureyaḥ -yī -yaṃ uddhuraḥ -rā -raṃ; 'very heavy,' gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ garīyān -yasī -yaḥ (s).

--(Slow) mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ -rā -raṃ mandagatiḥ -tiḥ -ti vilambī -mbinī -mbi (n) vilambitaḥ -tā -taṃ alasaḥ -sā -saṃ.

--(Dull, stupid) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūlaḥ -lā -laṃ sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi.

--(Dejected, sad) viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) avasannaḥ -nnā -nnaṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ.

--(Grievous) guruḥ -rvvī -ru kleśī -śinī -śi (n) duḥkhī -khinī -khi (n) duḥkhakaraḥ -rī -raṃ.

--(Vehement) guruḥ -rvvī -ru tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ ugraḥ -grā -graṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ati or su prefixed; as, 'heavy rain,' ativṛṣṭiḥ f.; 'heavy displeasure,' gurukopaḥ; 'a heavy sea,' vānaṃ ūrmipraloṭhanaṃ ūrmivibhramaḥ.

heavy-headed HEAVY-HEADED

, a. sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mandamatiḥ -tiḥ -ti jaḍadhīḥ -dhīḥ -dhi.

heavy-laden HEAVY-LADEN

, a. subhāravān -vatī -vat (t) gurubhāravān &c., atibhārī -riṇī -ri (n) subharaḥ -rā -raṃ sudhurandharaḥ -rā -raṃ.

hebdomad HEBDOMAD

, s. (Week) saptāhaṃ saptadinaṃ dinasaptakaṃ.

hebdomadal HEBDOMADAL

, a. sāptāhikaḥ -kī -kaṃ saptadinaḥ -nā -naṃ.

to hebetate To HEBETATE

, v. a. ghanīkṛ sthūlīkṛ atīkṣṇīkṛ dhārāhīnaṃ -nāṃ -naṃ kṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ), jaḍīkṛ mandīkṛ mūḍhīkṛ.

hebetude HEBETUDE

, s. atīkṣṇatā ghanatā sthūlatā dhārāhīnatā jaḍatā jāḍyaṃ mandatā māndyaṃ ālasyaṃ.

hebraism HEBRAISM

, s. yihudīyabhāṣānusārī vāgvyāpāraḥ.

hebraist HEBRAIST

, s. yihudīyabhāṣāvyutpannaḥ yihudīyabhāṣānipuṇaḥ.

hebrew HEBREW

, s. (The language) yihudīyabhāṣā.

--(A Jew) yihudīyaḥ.

hecatomb HECATOMB

, s. ekaśatabalidānaṃ śatagobalikaraṇaṃ śatagomedhaḥ.

hectic HECTIC

, a. jvarasūcakaḥ -kā -kaṃ antardāhasūcakaḥ -kā -kaṃ jvarī -riṇī -ri (n) jvaritaḥ -tā -taṃ.

hectic HECTIC

, s. (Fever) jvaraviśeṣaḥ pralepakaḥ.

hector HECTOR

, s. śūrammanyaḥ śūramānī m. (n) piṇḍīśūraḥ dambhī m. (n) kumbhaḥ viṭaḥ bhartsanakārī m. (n) kalahakāraḥ vikatthī m. (n) ātmaślāghī m. (n).

to hector To HECTOR

, v. n. bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ), tarj (c. 1. tarjati -rjituṃ), tiraskṛ mukharīkṛ ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ).

hectoring HECTORING

, s. bhartsanakaraṇaṃ vikatthā -tthanaṃ ahaṅkāroktiḥ f., āhopuruṣikā ahamahamikā śūramānaṃ ātsaślāghā garvvitavākyaṃ.

hedge HEDGE

, s. vṛtiḥ f., kṣetravṛtiḥ f., kṣetraprāntato vṛtiḥ f., prāvṛtiḥ f., prācīraṃ kṣetraprācīraṃ kṣetrasīmā prākāraḥ prāvaraḥ āvaraṇaṃ āvāraḥ vāraṇaṃ -ṇī varaṇaḥ dhārā kṣetradhārā avarodhakaṃ kṣetrāvarodhakaṃ veṣṭanaṃ kṣetraveṣṭanaṃ mattavāraṇaṃ veṣṭaḥ āveṣṭakaḥ stambhakaraḥ mattālambaḥ nemaḥ gaḍaḥ moghaḥ moghālī.

to hedge To HEDGE

, v. a. prācīrādinā pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or parivṛ or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

hedge-born HEDGE-BORN

, a. antyajaḥ -jā -jaṃ antyajātīyaḥ -yā -yaṃ nīcajātīyaḥ -yā -yaṃ adhamajātīyaḥ -yā -yaṃ hīnavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

hedge-hog HEDGE-HOG

, s. śalyaḥ -lyakaḥ śalyakaṇṭhaḥ śallakī śvāvid m. (dh).

hedge-sparrow HEDGE-SPARROW

, s. kalaviṅkaḥ -ṅkakaḥ kaliṅkakaḥ kalāvikalaḥ caṭakaḥ.

hedger HEDGER

, s. prācīrakārī m. (n) kṣetrasīmāracakaḥ.

hedging-bill HEDGING-BILL

, s. kṣetrasīmāracanārthaṃ dātraviśeṣaḥ.

to heed To HEED

, v. a. avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), mano dhā sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū; avahitaḥ -tā -taṃ bhū or as.

--(Respect, regard) sev (c. 1. sevate -vituṃ), nipev bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ man (c. 10. mānayati -yituṃ), pratiman ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ), abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ).

heed HEED

, s. avadhānaṃ -natā avahitatā sāvadhānatā avekṣā apekṣā abhiniveśaḥ manoniveśaḥ manaḥpraveśaḥ manoyogaḥ apramādaḥ; 'to take heed,' avadhānaṃ kṛ avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), mano dhā sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū; 'take thou heed,' sāvadhāno bhava.

heedful HEEDFUL

, a. sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ dattāvadhānaḥ -nā -naṃ apramattaḥ -ttā -ttaṃ apramādī -dinī -di (n) sacetanaḥ -nā -naṃ arpitacetanaḥ -nā -naṃ samīkṣyakārī -riṇī -ri (n) vimṛśyakārī &c., pramādarahitaḥ -tā -taṃ.

heedfully HEEDFULLY

, adv. sāvadhānaṃ avadhānena avahitaṃ pramādaṃ vinā apramattaṃ.

heedfulness HEEDFULNESS

, s. avadhānatā sāvadhānatā avahitatvaṃ apramāditvaṃ.

heedless HEEDLESS

, a. anavadhānaḥ -nā -naṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ asamīkṣyakārī -riṇī -ri (n).

heedlessly HEEDLESSLY

, adv. anavadhānena anavahitaṃ avadhānaṃ vinā pramādena pramattaṃ sapramādaṃ nirapekṣaṃ anapekṣayā asamīkṣya.

heedlessness HEEDLESSNESS

, s. anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā pramādyaṃ anapekṣā anavekṣā.

[Page 339b]
heel HEEL

, s. pārṣṇiḥ m. f., pādamūlaṃ aṃhriskandhaḥ kūrccaśiras n., gohiraṃ pādasya paścimo bhāgaḥ.

--(Of a shoe) pādukāyāḥ paścādbhāgaḥ pādukāmūlaṃ; 'to be at one's heels,' pārṣṇiṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), vartma anugam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or paścād gam; 'to take to one's heels,' palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i); 'heels upwards,' ūrddhvapādaḥ -dā -daṃ ūrddhvacaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ūrddhvapārṣṇiḥ -rṣṇiḥ -rṣṇi.

to heel To HEEL

, v. n. (Fall over on one side) ekapārśve pat (c. 1. patati -tituṃ) or parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or pralamb (c. 1. -lambate -mbituṃ) or praṇataḥ -tā -taṃ bhū or as.

to heel To HEEL

, v. a. (A shoe) pādukāmūlaṃ kṛ pādukāyāḥ paścādbhāgaṃ kṛ.

heeled HEELED

, p. p. (Having heels) pārṣṇīlaḥ -lā -laṃ pārṣṇiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

heel-piece HEEL-PIECE

, s. pādukādeḥ paścādbhāgaḥ pādukāmūlaṃ.

heft HEFT

, s. (Effort) ceṣṭā -ṣṭitaṃ viceṣṭhitaṃ udyogaḥ utsāhaḥ yatnaḥ.

--(Handle) vāraṅgaḥ talaḥ muṣṭiḥ m. -ṣṭī.

hegira HEGIRA

, s. yāvanaśākaḥ yāvanikaśākaḥ masalamānīyaśākaḥ.

heifer HEIFER

, s. govatsā vatsā; 'of one year old,' ekahāyanī ekābdā ekavarṣikā; 'of two years,' dvihāyanī; 'of three years,' trihāyaṇī tryabdā; 'of four years,' caturhāyaṇī caturabdā.

heigh-ho HEIGH-HO

, interj. aho ahovat ahaha hā hanta hāhā.

height HEIGHT

, s. (Elevation) uccatvaṃ -tā unnatiḥ f., samunnatiḥ f., utkarṣaḥ utkṛṣṭatā ucchrayaḥ samucchrayaḥ ucchrāyaḥ samucchrāyaḥ ucchritiḥ f., utsedhaḥ samutsedhaḥ uddhatiḥ f., tuṅgatā uttuṅgatā autkarṣaṃ unnamratā ūrddhvatvaṃ -tā unnayaḥ proccatā unnāhaḥ.

--(High place, hill) unnatabhūbhāgaḥ uccasthānaṃ parvvataḥ giriḥ m., tuṅgaśekharaḥ.

--(Summit) agraṃ śikhā śikharaṃ śṛṅgaṃ.

--(Elevation of rank) kulotkarṣaḥ kulotkṛṣṭatā uccapadaṃ paramapadaṃ pradhānatā prakṛṣṭatvaṃ śreṣṭhatvaṃ.

--(Utmost degree) uttamāvadhiḥ m., paramāvadhiḥ m.; 'the height of summer,' grīṣmamadhyaṃ mahāgrīṣmaḥ; 'in the height of summer,' grīṣmamadhye madhyagrīṣme.

to heighten To HEIGHTEN

, v. a. (Exalt) uccīkṛ ūrddhvīkṛ unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), unnatiṃ kṛ.

--(Increase, aggravate) vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), upaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), adhikīkṛ adhikataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ.

heightened HEIGHTENED

, p. p. vardhitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ lambhitaḥ -tā -taṃ.

heinous HEINOUS

, a. ghoraḥ -rā -raṃ aghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atipātakī -kinī -ki (n) atipāpī -pinī -pi (n) mahāpāpī &c., atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duṣṭatamaḥ -mā -maṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ; 'a heinous crime,' mahāpātakaṃ atipātakaṃ aghorapātakaṃ.

heinously HEINOUSLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ garhitaṃ pāpiṣṭhaṃ atiduṣṭaṃ.

heinousness HEINOUSNESS

, s. ghoratā aghoratā dāruṇatā atiduṣṭatā pāpiṣṭhatvaṃ atigarhyatā garhitatvaṃ.

heir HEIR

, s. uttarādhikārī m. (n) adhikārī m., dhanādhikārī m. (n) dāyādaḥ dāyādavaḥ rikthī m. (n) rikthahārī m. (n) rikthabhāgī m. (n) ṛkthahārī m. (n) ṛkthabhāgī m. (n) aṃśabhāk m. (j) aṃśaharaḥ aṃśahārī m. (n) aṃśī m. (n) aṃśakaḥ.

to heir To HEIR

, v. a. adhikṛ adhikārī -riṇī -ri bhū dāyādo bhū.

heir-apparent HEIR-APPARENT

, s. yuvarājaḥ; 'state of one,' yuvarājatvaṃ.

heiress HEIRESS

, s. uttarādhikāriṇī dāyādī -dā dhanādhikāriṇī.

heirless HEIRLESS

, s. adāyikaḥ kā -kaṃ dāyādahīnaḥ -nā -naṃ.

heir-loom HEIR-LOOM

, s. vaṃśakrameṇa pitṛprāptaṃ kiñcid asthāvaradravyaṃ.

heirship HEIRSHIP

, s. uttarādhikāritā -tvaṃ dhanādhikāritā -tvaṃ adhikāritā.

held HELD

, p. p. (Grasped, taken in the hand) gṛhītaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ grastaḥ -stā -staṃ hitaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ; 'held fast,' sugṛhītaḥ -tā -taṃ; 'held in the hand,' hastagṛhītaḥ -tā -taṃ hastadhṛtaḥ -tā -taṃ hastasthaḥ -sthā -sthaṃ hastasthitaḥ -tā -taṃ hastagataḥ -tā -taṃ.

--(Esteemed, considered) smṛtaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ abhihitaḥ -tā -taṃ; 'is held,' abhidhīyate.

--(Detained, stopped) dhṛtaḥ -tā -taṃ stambhitaḥ -tā -taṃ.

--(Restrained) nivāritaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Contained) dhāritaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ parigṛhītaḥ -tā -taṃ.

--(Kept, solemnized) sevitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ caritaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ.

--(Held out) prasāritaḥ -tā -taṃ.

--(Held up) ucchritaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ unnamitaḥ -tā -taṃ utthitaḥ -tā -taṃ udgūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

heliotrope HELIOTROPE

, s. sūryyakamalaṃ śrīhastinī bhūruṇḍī.

hell HELL

, s. narakaḥ nārakaḥ nirayaḥ adholokaḥ adhogatiḥ f., adhobhuvanaṃ pātālaṃ balisadma n. (n) rasātalaṃ durgatiḥ f., pramathālayaṃ nāgalokaḥ. The following are different hells, bāḍavāgniḥ m., saṃhātaḥ saṃhāraḥ dhūmaprabhā paṅkadhūmaḥ paṅkaprabhā tāmisraṃ tamaḥsthitaṃ pratāpanaḥ tapanaḥ mahātamaprabhā taptapāṣāṇakuṇḍaṃ lohaśaṅkuḥ m., sakākaulaḥ sampratāpanaṃ mahārauravaḥ rauravaḥ pūyadaḥ ayaḥpānaṃ paryyāvarttanaṃ prāṇarodhaḥ taptaśūrmmiḥ m. f., dandaśūkaḥ andhakūpaḥ avīciḥ f., avaṭavirodhanaḥ kṛmibhojanaṃ kālasūtraṃ kṣārakardamaḥ put n.; 'pains of hell,' yātanā kāraṇā; 'river of hell,' vaitaraṇī.

hell-doomed HELL-DOOMED

, a. nairayaḥ -yī -yaṃ nārakī -kiṇī -ki (n) narakagāmī -minī -mi (n).

hell-fire HELL-FIRE

, s. narakāgniḥ m., nārakāgniḥ m., narakānalaḥ yātanā

hell-hound HELL-HOUND

, s. narakakukkuraḥ narakaśvā m. (n) narakīyaśvā m.

hellebore HELLEBORE

, s. auṣadhīyavṛkṣabhedaḥ.

hellenism HELLENISM

, s. grīkabhāṣānusārī vāgvyāpāraḥ grīkavākya.

hellish HELLISH

, a. nārakaḥ -kī -kaṃ nārakī -kiṇī -ki (n) narakīyaḥ -yā -yaṃ nārakīyaḥ -yī -yaṃ narakasthaḥ -sthā -sthaṃ nairayaḥ -yī -yaṃ.

hellishly HELLISHLY

, adv. narakavāsivat piśācavat rākṣasavat narake yathā pāpiṣṭhaprakāreṇa

hellishness HELLISHNESS

, s. nārakatvaṃ nārakīyatvaṃ pāpiṣṭhatvaṃ atigarhyatā.

helm HELM

, s. (Rudder) karṇaḥ aritraṃ kenipātaḥ -takaḥ potarakṣaḥ.

--(Helmet) śirastrāṇaṃ śīrṣarakṣaṃ mastakarakṣaṇī.

to helm To HELM

, v. a. karṇaṃ dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

helmet HELMET

, s. śirastrāṇaṃ śirastraṃ śiraskaṃ śīrṣakaṃ śīrṣaṇyaṃ śīrṣarakṣaṃ mastakarakṣaṇī mastakāvaraṇī kholakaḥ.

helmsman HELMSMAN

, s. karṇadhāraḥ karṇagrāhaḥ karṇikaḥ karṇī m. (n) nāvikaḥ.

helot HELOT

, s. dāsaḥ krītadāsaḥ pūrvvakālīno dāsaḥ.

to help To HELP

, v. a. (Assist) upakṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ sahāyatvaṃ kṛ upacar (c. 1. -carati -rituṃ), upagrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anugrah abhirakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), ānukūlyaṃ kṛ pakṣapātaṃ kṛ.

--(Further) puraskṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), pravṛdh prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), udyogaṃ kṛ.

--(Forbear, restrain one's self) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), ātmānaṃ nigrah, or rather expressed by the fut. pass. part. with avaśyaṃ; as, 'I cannot help going,' avaśyaṃ mayā gantavyaṃ; 'how can I help it,' kā gatiḥ.

--(Help at table) pariviṣ or pariviś (c. 10. -veṣayati -yituṃ).

to help To HELP

, v. n. sāhāyyaṃ kṛ sahāyo bhū upakārī -riṇī -ri bhū or as or sāhāyyakārī bhū anukūlaḥ -lā -laṃ bhū or as.

[Page 340b]
help HELP

, s. upakāraḥ -ritā upakṛtaṃ sāhāyyaṃ sahāyatvaṃ -tā sāhityaṃ upagrahaḥ anugrahaḥ āgrahaḥ saṅgrahaḥ upacāraḥ abhirakṣā ānukūlpaṃ anukūlatā saṃvardhanaṃ anupālanaṃ.

--(Resource) gatiḥ f., āśrayaḥ śaraṇaṃ upāyaḥ; 'a helping hand,' karālambanaṃ; 'Help! Help!' trāhi trāhi paritrāyadhvaṃ paritrāyadhvaṃ.

helped HELPED

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ kṛtasāhāyyaḥ -yyā -yyaṃ.

helper HELPER

, s. upakārī m. (n) upakarttā m. (rttṛ) upakārakaḥ sāhāyyakārī m. (n) sahakārī m., sahāyaḥ uttarasādhakaḥ.

helpful HELPFUL

, a. upakārakaḥ -kā -kaṃ upakārakārī -riṇī -ri (n) sopakāraḥ -rā -raṃ upayogī -ginī -gi (n) sāhāyyakārī -riṇī -ri (n).

helpfulness HELPFULNESS

, s. upakāritā upakārakatvaṃ upayogitā sopakāratvaṃ.

helpless HELPLESS

, a. nirupāyaḥ -yā -yaṃ upāyahīnaḥ -nā -naṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ gatyūnaḥ -nā -naṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ apāśrayaḥ -yā -yaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niravalambaḥ -mbā -mbaṃ anupakṛtaḥ -tā -taṃ niḥsahāyaḥ -yā -yaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ vivaśaḥ -śā -śaṃ vihastaḥ -stā -staṃ.

helplessly HELPLESSLY

, adv. nirupāyaṃ nirāśrayaṃ upāyavyatirekeṇa upāyaṃ vinā.

helplessness HELPLESSNESS

, s. nirupāyatvaṃ upāyahīnatā gatihīnatā nirāśrayatvaṃ.

helpmate HELPMATE

, s. sahakārī m. (n) sāhāyyakārī m., sambhūyakārī m.

helter-skelter HELTER-SKELTER

, adv. saṅkulaṃ saṅkīrṇaṃ sāṅkaryyeṇa krameṇa vinā akrameṇa.

helve HELVE

, s. paraśudaṇḍaḥ daṇḍaḥ vāraṅgaḥ talaḥ muṣṭiḥ m. -ṣṭī.

to helve To HELVE

, v. a. paraśuṃ daṇḍena yuj (c. 10. yojayati -yituṃ).

hem HEM

, s. (Of a garment) añcalaḥ vastrāñcalaḥ -laṃ daśā vasanadaśā vastiḥ m., tarī māḍhiḥ f., cīrī śukaṃ vasanagranthiḥ m., vasanaprāntaḥ vasanāntaḥ.

--(Clearing the throat) utkāsanaṃ.

to hem To HEM

, v. a. añcala (nom. añcalayati -yituṃ), añcalaṃ siv (c. 4. sīvyati sevituṃ), añcalaṃ kṛ.

--(Clear the throat) utkās (c. 1. -kāsate -situṃ), utkāsanaṃ kṛ.

to hem in To HEM IN

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh.

hemmed in HEMMED IN

, a. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parivṛtaḥ -tā -taṃ pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ praticchannaḥ -nnā -nnaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ.

hemicycle HEMICYCLE

, s. arddhacakraṃ arddhagolaḥ arddhāvṛttiḥ f.

hemiplegy HEMIPLEGY

, s. pakṣāghātaḥ arddhāṅgāghātaḥ arddhāṅgavāyuḥ m.

hemisphere HEMISPHERE

, s. arddhagolaḥ arddhamaṇḍalaṃ bhūgolasya arddhabhāgaḥ arddhabhuvanaṃ.

hemispherical HEMISPHERICAL

, a. arddhagolākāraḥ -rā -raṃ arddhamaṇḍalī -linī -li (n)

hemistich HEMISTICH

, s. arddhaślokaḥ ślokārddhaṃ arddhapadyaṃ.

hemlock HEMLOCK

, s. pūrvvakāle prasiddho viṣavidhāne prayuktas tīkṣṇauṣadhibhedaḥ.

hemorrhage HEMORRHAGE

, HEMORRHAGY, s. raktasrāvaḥ. rudhirasrāvaḥ raktātīsāraḥ asṛkśrāvaḥ raktakṣaraṇaṃ.

hemorrhoids HEMORRHOIDS

, s. arśas n., arśaṃ arśorogaḥ gudāṅkuraḥ gudakīlaḥ gudarogaḥ.

hemp HEMP

, s. śaṇaṃ bhaṅgā mātulānī indrāśanaḥ ajayā matkuṇāriḥ m.

hempen HEMPEN

, a. śāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ bhāṅgīnaḥ -nā -naṃ śaṇamayaḥ -yī -yaṃ śaṇasatramayaḥ -yī -yaṃ; 'a hempen cord,' śaṇasūtraṃ.

hemp-field HEMP-FIELD

, s. bhaṅgyaṃ bhāṅgīnakṣetraṃ śaṇakṣetraṃ bhaṅgākṣetraṃ.

hemp-seed HEMP-SEED

, s. śaṇavījaṃ bhāṅgīnavījaṃ pakṣikhādyaṃ kṣudravījaṃ.

hen HEN

, s. kukkuṭī kukkuṭavadhūḥ f., pakṣiṇī grāmyakukkuṭī.

hen-coop HEN-COOP

, s. grāmyakukkuṭādirakṣaṇārthaṃ piñjaraṃ or vītaṃsaḥ kukkuṭapālikā kukkuṭapiñjaraṃ.

hen-hearted HEN-HEARTED

, a, bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ kukkuṭīva bhayaśīlaḥ -lā -laṃ.

hen-house HEN-HOUSE

, s. kukkuṭapālikā kukkuṭagṛhaṃ kukkuṭāgāraṃ.

hen-pecked HEN-PECKED

, a. strījitaḥ -tā -taṃ strīvaśaḥ -śā -śaṃ strīvaśavarttī -rttinī -rtti (n) dayitādhīnaḥ -nā -naṃ strīvidheyaḥ -yā -yaṃ bhāryyāṭikaḥ kākarukaḥ kāvarukaḥ -kī -kaṃ.

hen-roost HEN-ROOST

, s. kukkuṭālayaḥ kukkuṭanilayaḥ kukkuṭanivāsasthānaṃ.

hence HENCE

, adv. (From this place) itas; 'begone hence!' apaihi apasara dūram apasara.

--(From this time) adyārabhya ataḥparaṃ etatkālādārabhya ata ūrddhvaṃ.

--(From this cause) tasmāt atas asmāt ataeva amutas.

--(For this reason) ataḥkāraṇāt anena hetunā tasya hetoḥ.

--(In another place) anyatas anyatra aparatas itaratas.

henceforth HENCEFORTH

, HENCEFORWARD, adv. adya prabhṛti adyārabhya adyāvadhi adhunārabhya etatkālādārabhya etaddinādārabhya ataḥparaṃ ataḥprabhṛti itaḥparaṃ.

heptagon HEPTAGON

, s. saptāsraṃ -srī saptakoṇaḥ -ṇaṃ saptabhujaḥ saptakoṇā mūrttiḥ

heptagonal HEPTAGONAL

, a. saptāsraḥ -srā -sraṃ saptakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saptabhujaḥ -jā -jaṃ.

her HER

, pron. tāṃ acc. c. f. (tad) imāṃ acc. c. f. (idaṃ); 'of her,' tasyāḥ asyāḥ; as, 'her house,' tasyā gṛhaṃ; 'her own,' expressed by sva; as, 'her own house,' svagṛhaṃ.

herald HERALD

, s. vandī m. (n) rājadūtaḥ sandiṣṭārthaḥ rājasandeśaharaḥ rājavārttāharaḥ agresaraḥ -rī m. (n) agragāmī m. (n) rājaghaṭakaḥ.

heraldick HERALDICK

, a. vaṃśāvalīsūcakaḥ -kā -kaṃ kulīnapadacihnaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

heraldry HERALDRY

, s. kulīnapadacihnaviṣayā vidyā vaṃśāvalīviṣayakā vidyā.

herb HERB

, s. oṣadhiḥ -dhī f., śākaḥ tṛṇaṃ latā haritakaṃ arbhaḥ kandaḥ.

herbaceous HERBACEOUS

, a. (Relating to herbs) śākatṛṇādiviṣayaḥ -yā -yaṃ tṛṇasaḥ -sā -saṃ.

--(Eating herbs) śākatṛṇādibhojī -jinī -ji (n).

herbage HERBAGE

, s. tṛṇaṃ ghāsaḥ yavasaḥ gavādanaṃ gavādikhādyaṃ kṣetriyaṃ.

herbal HERBAL

, s. śuṣkauṣadhipustakaṃ śuṣkatṛṇādipustakaṃ vṛkṣatṛṇādivivaraṇapustakaṃ śuṣkatṛṇādiviṣayo granthaḥ vṛkṣāyurvedaḥ.

herbalist HERBALIST

, s. śākatṛṇādiviṣayaśāstrajñaḥ oṣadhitṛṇādināmaguṇāditattvajñaḥ śuṣkauṣadhisaṅgrāhakaḥ vṛkṣāyurvedajñaḥ.

herbarium HERBARIUM

, s. śuṣkauṣadhipustakaṃ śuṣkauṣadhisaṅgrahaḥ śuṣkauṣadhayaḥ f. pl.

to herbalize To HERBALIZE

, v. n. śuṣkauṣadhisaṅgrahaṃ kṛ oṣadhitṛṇādyanveṣaṇārthaṃ bhramaṇaṃ kṛ.

herbelet HERBELET

, s. oṣadhikaḥ kṣudrauṣadhiḥ f., kṣudralatā.

herbescent HERBESCENT

, a. oṣadhirūpeṇa rohī -hiṇī -hi (n) oṣadhitṛṇādimadhye jātaḥ -tā -taṃ.

herbid HERBID

, a. tṛṇādyāvṛtaḥ -tā -taṃ tṛṇādiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

herbous HERBOUS

, a. tṛṇādimayaḥ -yī -yaṃ oṣadhiśākādimayaḥ -yī -yaṃ.

herb-woman HERB-WOMAN

, s. śākādivikretrī strī śākādivikrayiṇī.

herby HERBY

, a. śākatṛṇādisaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śākādiguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

herculean HERCULEAN

, a. atyantabalavān -vatī -vat (t) atiśaktimān -matī -mat (t) atiprabalaḥ -lā -laṃ ativṛhan -hatī -hat (t) atiduṣkaraḥ -rī -raṃ.

herd HERD

, s. (Collection of animals) yūthaṃ gaṇaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ samūhaḥ kulaṃ vṛndaṃ vrajaḥ saṃhatiḥ f., kadambakaṃ oghaḥ nivahaḥ samudāyaḥ samudayaḥ samāhāraḥ nikaraḥ samavāyaḥ sañcayaḥ sārthaḥ visaraḥ vāraḥ nikāyaḥ nikurumbaṃ -mbakaṃ samajaḥ sandohaḥ; 'herd of cattle,' paśugaṇaḥ gokulaṃ govṛndaṃ gavyā gotrā pāśavaṃ; 'herd of swine,' śūkaragaṇaḥ śūkaranivahaḥ varāhavrajaḥ; 'a herd of elephants,' hāstikaṃ; 'a herd of calves,' vātsakaṃ; 'of oxen,' aukṣakaṃ ukṣṇāṃ saṃhatiḥ; 'of milch cows,' dhainukaṃ, 'rich in herds of cattle,' gomān -matī -mat (t) gomī -minī -mi (n).

--(Company of men) janasamūhaḥ puruṣagaṇaḥ.

to herd To HERD

, v. n. paśuyūthavad ekatra mil (c. 6. milati melituṃ), yūthaśaḥ saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or samāgam or same (c. 2. samaiti -tuṃ, rt. i), ekībhū ekatra bhū ekaughībhū samūhībhū saṅkulībhū.

herdsman HERDSMAN

, s. gopālaḥ paśupālaḥ gorakṣaḥ -kṣakaḥ paśurakṣī m. (n) gocārakaḥ yūthapatiḥ m., gopaḥ gosaṃkhyaḥ; 'his business,' pāśupālyaṃ paśupālanaṃ paśurakṣaṇaṃ; 'herdsman's wife,' gopī.

here HERE

, adv. (In this place) atra iha ihasthāne asmin deśe.

--(In this world) iha ihaloke ihakāle; 'in this world and the next,' ihāmutra; 'on this occasion,' ihasamaye; 'here am I,' so'haṃ eṣo'smi; 'here we are,' ime smaḥ; 'here and there,' itastatas itaścetas pratideśaṃ.

hereabouts HEREABOUTS

, adv. atra iha ihasamīpe ihasthānasamīpe atropānte atrāntike ihasthānopānte.

hereafter HEREAFTER

, adv. ataḥparaṃ ata ūrddhvaṃ tataḥ paraṃ itaḥparaṃ paraṃ param paratas aparaṃ anantaraṃ etadanantaraṃ tatnantaraṃ parastāt paścāt tatpaścāt etatpaścāt uttaratas uttaratra parakāle aparakāle atas tatas purā; 'in the next world,' paratra amutra pretya paraloke; 'in the sequel,' agre.

hereafter HEREAFTER

, s. parakālaḥ aparakālaḥ uttarakālaḥ bhaviṣyatkālaḥ bhāvikālaḥ āgāmikālaḥ.

hereat HEREAT

, adv. atas tatas tadanantaraṃ atrāntare.

hereby HEREBY

, adv. tena etena taddvārā taddvāreṇa tasmāt.

hereditament HEREDITAMENT

, s. dāyaḥ paitṛkaṃ rikthaṃ gotrarikthaṃ adhikāraḥ.

hereditarily HEREDITARILY

, adv. pāramparyyeṇa kramāgamena vaṃśakrameṇa paramparatas paramparaṃ.

hereditary HEREDITARY

, a. paramparīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāramparīyaḥ -yā -yaṃ paramparaḥ -rā -raṃ paramparāgataḥ -tā -taṃ kramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ -tā -taṃ paitṛkaḥ -kī -kaṃ kaulikaḥ -kī -kaṃ kulajaḥ -jā -jaṃ paramparaprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(As disease) sañcārī -riṇī -ri (n) śukraśoṇitadvāreṇānupraviśan -śantī -śat (t); 'hereditary estate,' paitṛkabhūmiḥ f., vaṃśabhojyaṃ; 'hereditary succession,' kramāmatatvaṃ; 'hereditary servant,' mūlabhṛtyaḥ.

herefrom HEREFROM

, adv. atas ataḥkāraṇāt tasmāt asya hetoḥ.

herein HEREIN

, adv. atra iha ihaviṣaye asmin viṣaye asminn arthe.

hereon HEREON

, adv. atropari tatropari atas atrāntare.

heresiarch HERESIARCH

, s. vidharmmanāyakaḥ vaidharmyapatiḥ m., svadharmmaparityāgaṃ kārayitvā paradharmmāvalambanaṃ kārayati yo janaḥ dharmmatyāgapravarttakaḥ.

heresy HERESY

, s. vidharmmaḥ vaidharmyaṃ upadharmmaḥ vidharmmasevā apathaḥ vipathaḥ apathagamanaṃ mithyādṛṣṭiḥ f., kudṛṣṭiḥ f., svadharmmaparityāgapūrvvaṃ paradharmmāvalambanaṃ or paradharmmāśrayaḥ or paramatagrahaṇaṃ or matāntarapraveśaḥ nāstikyaṃ nāstikatā devanindā asacchāstrānuṣṭhānaṃ.

heretic HERETIC

, s. pāṣaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ -ṇḍī m. (n) apathagāmī m. (n) apathavarttī m. (n) vidharmmasevī m. (n) upadharmmasevī m., upadharmmaḥ vidharmmāvalambī m. (n) paradharmmāvalambī m., svadharmmabhraṣṭaḥ svadharmmacyutaḥ matāntarāvalambī m., nāstikaḥ devanindakaḥ vṛṣṇiḥ m.

heretical HERETICAL

, a. vaidharmmikaḥ -kī -kaṃ pāṣaṇḍadharmmā -rmmā -rmma (n) apathagāmī -minī -mi (n) vipathagāmī &c., apathavarttī -rttinī -rtti (n) dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

heretically HERETICALLY

, adv. pāṣaṇḍavat nāstikavat dharmmaviruddhaṃ devanindakabat.

heretofore HERETOFORE

, adv. pūrvvaṃ pūrvve pūrvvakāle prākkāle pūrvvatas purā prāk bhūtakāle atītakāle gatakāle varttamānakālāt pūrvvaṃ ihasamayātpūrvvaṃ itaḥprāk.

hereupon HEREUPON

, adv. atas tatas atropari tatropari atrāntare.

herewith HEREWITH

, adv. anena saha etena saha tena saha etatsahitaṃ etena samaṃ.

heriot HERIOT

, s. bhūsvāmine deyo daṇḍaḥ or śulkaviśeṣaḥ.

heriotable HERIOTABLE

, a. pūrvvoktaśulkādhīnaḥ -nā -naṃ.

heritable HERITABLE

, a. pitṛprāpyaḥ -pyā -pyaṃ auddhārikaḥ -kī -kaṃ dāyayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

heritage HERITAGE

, s. paitṛkadhanaṃ paitṛkaṃ rikthaṃ adhikāraḥ paitṛkādhikāraḥ dāyaḥ dāyatvaṃ gotrarikthaṃ paitṛkaṃ auddhārikaṃ.

hermaphrodite HERMAPHRODITE

, s. ṣaṇḍhaḥ śaṇḍhaḥ ṣaṇḍaḥ klīvaḥ arddhena puruṣo'rddhena strī.

hermetical HERMETICAL

, a. rasāyanīyaḥ -yā -yaṃ rasāyanajaḥ -jā -jaṃ.

hermetically HERMETICALLY

, adv. rasāyanānusārāt rasāyanarītyanusāreṇa.

--(Closely) sudṛḍhaṃ atidṛḍhaṃ sugāḍhaṃ.

hermit HERMIT

, s. araṇyavāsī m. (n) vanavāsī m. (n) vanasthāyī m. (n) vanasthaḥ vānaprasthaḥ yogī m. (n) yatī m. (n) tapasvī m. (n) muniḥ m., sannyāsī m. (n) yatiḥ m., vaikhānasaḥ vanī m. (n) udāsīnaḥ saṃsāratyāgī m. (n) lokatyāgī m.

hermitage HERMITAGE

, s. āśramaḥ munivāsaḥ munisthānaṃ araṇyavāsaḥ parṇaśālā.

hernia HERNIA

, s. antravṛddhiḥ f., antravṛddhirogaḥ; 'umbilical hernia,' nābhivarddhanaḥ nābhiguḍakaḥ nābhigolakaḥ.

hero HERO

, s. vīraḥ śūraḥ vikrāntaḥ mahāvīraḥ pravīraḥ dṛḍhāyudhaḥ yuddhavīraḥ bhaṭaḥ subhaṭaḥ mahaujāḥ m. (s) aujasikaḥ atirathaḥ rathī m. (n) rathārohī m. (n) yuyutsuḥ m., prayutsuḥ m., śauṭīraḥ gaṇḍīraḥ jetā m. (tṛ) damanaḥ cārabhaṭaḥ vāgaraḥ pattiḥ m., tyāgī m. (n) jajaḥ.

--(Of a drama, &c.) nāyakaḥ.

heroic HEROIC

, HEROICAL, a. vīryyavān -vatī -vat (t) mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ śauryyavān -vatī -vat (t) śūrayogyaḥ -gyā -gyaṃ dhāmavān &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ; 'heroic poem,' vīracaritraviṣayaṃ kāvyaṃ.

heroically HEROICALLY

, adv. śūravat vīravat savīryyaṃ mahāvīryyeṇa śauryyeṇa saśauryyaṃ saparākramaṃ savikramaṃ.

heroine HEROINE

, s. vīrā śūrā vikrāntā strī parākrāntā strī vīryyavatī.

--(Of a poem, &c.) nāyikā divyādivyā.

heroism HEROISM

, s. vīryyaṃ śauryyaṃ vīratvaṃ suvīryyaṃ śūratvaṃ -tā pravīratvaṃ vikramaḥ suvikramaḥ parākramaḥ vīryyavattvaṃ dhāma n. (n) vīraśrīḥ f., śauṭīryyaṃ śuṭīryyaṃ prādhānikaṃ prādhānyaṃ pauruṣaṃ sāhasaṃ raṇotsāhaḥ jajaujas n., utsāhavardhanaḥ vīraḥ.

heron HERON

, s. krauñcaḥ kaṅkaḥ kaṅkapakṣī m. (n) vakaḥ dīrghapād m., āmiṣapriyaḥ lohapṛṣṭhaḥ matsyahārī m. (n) preyopatyaḥ.

herring HERRING

, s. heriṅganāmā samudrīyamatsyabhedaḥ.

hers HERS

, pron. tasyāḥ gen. c. (tad) asyāḥ gen. c. (idaṃ) tadīyaḥ -yā -yaṃ, or expressed by sva in comp.

herself HERSELF

, pron. sā eṣā.

hesitancy HESITANCY

, s. sandehaḥ saṃśayaḥ vikalpaḥ śaṅkā āśaṅkā cittāsthairyyaṃ calacittatā.

to hesitate To HESITATE

, v. n. vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ), śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), abhiśaṅk āśaṅk viśaṅk pariśaṅk vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), manasā dola (nom. dolāyate -yituṃ) or āndola (āndolayati -yituṃ) cira (nom. cirāyati -te cirayati -yituṃ), sandehaṃ kṛ.

hesitation HESITATION

, s. vikalpaḥ śaṅkā sandehaḥ saṃśayaḥ āśaṅkā vikalpitaṃ vicāraṇaṃ vitarkaḥ cintā viśayaḥ dvaidhaṃ vicikitsā.

--(In speaking) svarabhedaḥ svarabhaṅgaḥ vākyaskhalanaṃ skhaladvākyaṃ gadgadavāk f., gadgadapadaṃ aspaṣṭavacanaṃ; 'having a hesitation in the speech,' skhalitavāk m. f. n. (c) skhalitavākyaḥ -kyā -kyaṃ skhaladvākyaḥ -kyā -kyaṃ bhinnasvaraḥ -rā -raṃ bhagnasvaraḥ -rā -raṃ.

heteroclite HETEROCLITE

, a. bhinnavibhaktiḥ -ktiḥ -kti sādhāraṇaniyamavahirbhūtaḥ -tā -taṃ vidhinipātitaḥ -tā -taṃ sādhāraṇavidhiviparītaḥ -tā -taṃ.

heterodox HETERODOX

, a. vidharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) vaidharmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmavi- parītaḥ -tā -taṃ dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sacchāstraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ satpathaviparītaḥ -tā -taṃ bhinnadharmmā -rmmā -rmma (n) bhinnamataḥ -tā -taṃ aśāstrīyaḥ -yā -yaṃ avaidhaḥ -dhī -dhaṃ apathagāmī -minī -mi (n) vipathagāmī &c., apathavarttī -rttinī -rtti (n) vṛṣṇiḥ -ṣṇiḥ -ṣṇi.

heterodoxy HETERODOXY

, s. kudṛṣṭiḥ f., mithyādṛṣṭiḥ f., kupathaḥ vipathaḥ apathaḥ kāpathaḥ vidharmmaḥ asacchāstraṃ.

heterogeneity HETEROGENEITY

, s. vijātīyatā jātibhedaḥ guṇavibhinnatā vaivarṇyaṃ vaividhyaṃ.

heterogeneous HETEROGENEOUS

, a. vijātīyaḥ -yā -yaṃ bhinnajātīyaḥ -yā -yaṃ vividhaḥ -dhā -dhaṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ pṛthagvidhaḥ -dhā -dhaṃ vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to hew To HEW

, v. a. chid (c. 7. chinatti chettuṃ), avachid kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ), nikṛt vikṛt lū (c. 9. lunāti lavituṃ), viśas (c. 1. -śasati -situṃ); 'to hew in pieces,' khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ chid khaṇḍaśaḥ kṛ or chid.

hewed HEWED

, p. p. chinnaḥ -nnā -nnaṃ chidyamānaḥ -nā -naṃ chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ viśasitaḥ -tā -taṃ khanitaḥ -tā -taṃ.

hewer HEWER

, s. chettā m. (ttṛ) chedī m. (n) chedakaraḥ viśasitā m. (tṛ) chid in comp.; 'hewer of wood,' vanachid kāṣṭhachid m.

hexagon HEXAGON

, s. ṣaṭkoṇaṃ -ṇaḥ ṣaḍbhujaḥ ṣaḍasraṃ -srī ṣaṭkoṇā mūrttiḥ.

hexagonal HEXAGONAL

, a. ṣaḍbhujaḥ -jā -jaṃ ṣaṭkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ṣaḍasraḥ -srā -sraṃ.

hexameter HEXAMETER

, s. ṣaṭpadī ślokaḥ ṣaṭpadaviśiṣṭaḥ ślokaḥ.

hey HEY

, interj. kiṃ kimuta kiṃsvit nanu svita aho āhā hā.

heyday HEYDAY

, interj. hā hāhā āhā aho ā ahaha.

heyday HEYDAY

, s. (Joy, hilarity) ullasatā parihāsaḥ hāsikā mudā; 'heyday of youth,' yauvanaprauḍhiḥ f., akṣatayauvanaṃ navayauvanaṃ.

hiatus HIATUS

, s. vicchedaḥ chedaḥ chidraṃ bhedaḥ bhaṅgaḥ antaraṃ.

hibernal HIBERNAL

, a. haimantaḥ -ntī -ntaṃ -ntikaḥ -kī -kaṃ haimanaḥ -nī -naṃ śītakālasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

hiccough or hiccup HICCOUGH or HICCUP

, s. hekkā hikkā prāṇantī śvāsakāśaḥ hṛllāsaḥ yamalā gambhīrā anubandhī.

to hiccough or hiccup To HICCOUGH or HICCUP

, v. n. hikk (c. 1. hikkati -te -kkituṃ), hekkāṃ kṛ hikkāṃ kṛ.

hid HID

, HIDDEN, p. p. guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ chāditaḥ -tā -taṃ antarhitaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ apavāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ sthagitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ tirohitaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ; 'to be hidden,' guh in pass. (guhyate) gup in pass. (gupyate) tiraskṛ in pass. (-kriyate) rahas (nom. rahāyate); 'hidden behind the bushes,' viṭapāntaritaḥ -tā -taṃ.

to hide To HIDE

, v. a. guh (c. 1. gūhati -te gūhituṃ goḍhuṃ), niguh viniguh chad (c. 10. chādayati -yituṃ), ācchad samācchad pracchad praticchad sañchad gup (c. 1. gopāyati goptuṃ or in des. jugupsate -psituṃ), sthag (c. 10. sthagayati -yituṃ), antardhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), tirodhā apidhā pidhā upanidhā apavṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), saṃvṛ gopanaṃ kṛ nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ).

to hide To HIDE

, v. n. guptaḥ -ptā -ptaṃ bhū antaritaḥ -tā -taṃ bhū gup in pass. (gupyate) tiraskṛ in pass. (-kriyate); 'he hides behind the bushes,' viṭapāntarito bhavati.

hide HIDE

, s. (Skin of an animal) carmma n. (n) ajinaṃ dṛtiḥ m., kṛttiḥ f., tvak f. (c) paśutvak f., paśucarmma n. (n) paśuloma n. (n).

hide-and-seek HIDE-AND-SEEK

, s. bālānāṃ krīḍāviśeṣo yatra ekatame guptaśarīre sati tadanveṣaṇārthaṃ bālakagaṇa itastato dhāvati.

[Page 343a]
hide-bound HIDE-BOUND

, a. (Niggardly) dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi gāḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi svalpavyayī -yinī -yi (n) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Harsh, untractable) karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ pratīpaḥ -pā -paṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ.

hideous HIDEOUS

, a. karālavadanaḥ -nā -naṃ karālamukhaḥ -khī -khaṃ karālānanaḥ -nā -naṃ karālaḥ -lā -laṃ ugradarśanaḥ -nā -naṃ ugrampaśyaḥ -śyā -śyaṃ bhīmadarśanaḥ -nā -naṃ ghoradarśanaḥ -nā -naṃ ghorākṛtiḥ -tiḥ -ti ghorarūpaḥ -pī -paṃ raudradarśanaḥ -nā -naṃ kutsitaḥ -tā -taṃ durdarśanaḥ -nā -naṃ kurūpaḥ -pī -paṃ kadākāraḥ -rā -raṃ.

hideously HIDEOUSLY

, adv. sakarālavadanaṃ ghorarūpeṇa ugrarūpeṇa ugraṃ.

hideousness HIDEOUSNESS

, s. karālatā ugratā ghoratvaṃ raudratā kutsitatvaṃ.

hider HIDER

, s. gopanakarttā m. (rttṛ) gopaḥ -pakaḥ goptā m. (ptṛ) chādayitā m. (tṛ).

hiding HIDING

, s. gopanaṃ guptiḥ f., saṅgopanaṃ chādanaṃ pracchādanaṃ antardhānaṃ tirodhānaṃ sthaganaṃ apavāraṇaṃ apidhānaṃ pidhānaṃ.

hiding-place HIDING-PLACE

, s. guptiḥ f., guptisthānaṃ nibhṛtasthānaṃ gūḍhasthānaṃ.

to hie To HIE

, v. n. tvar (c. 1. tvarate -rituṃ), santvar satvaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), abhiśri saṃśri.

hierarch HIERARCH

, s. paurohitavargādhipatiḥ m., ācāryyavargādhipatiḥ m., purohitagaṇapatiḥ m., purohiteśvaraḥ.

hierarchical HIERARCHICAL

, a. purohitādhipatyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) purohitādhikārasambandhī &c.

hierarchy HIERARCHY

, s. purohitādhipatyaṃ purohitādhikāraḥ ācāryyādhipatyaṃ dharmbhādhyāpakaiśvaryyaṃ.

hieroglyphic HIEROGLYPHIC

, s. gūḍhākṣaraṃ nigūḍhākṣaraṃ vījākṣaraṃ gūḍhavarṇaḥ śabdasūcakaṃ nigūḍhacihnaṃ.

hieroglyphical HIEROGLYPHICAL

, a. gūḍhākṣarasambandhī -ndhinī -ndhi (n) gūḍhākṣarīyaḥ -yā -yaṃ.

hierophant HIEROPHANT

, s. mahāpurohitaḥ mahāyājakaḥ mahāguruḥ m., ācāryyaḥ.

to higgle To HIGGLE

, v. n. (Chaffer) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ or paṇāyati -yituṃ), paṇaṃ kṛ paṇīkṛ tucchaprakāreṇa krayavikrayaṃ kṛ kṣudrabāṇijyaṃ kṛ.

--(Hang back in bargaining) naitāvad ditsāmīti krayasamaye vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ).

higgledy-piggledy HIGGLEDY-PIGGLEDY

, adv. astavyastaḥ -stā -staṃ adharottaraḥ -rā -raṃ kṣiptavikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ ādipaścāt.

higgler HIGGLER

, s. kṣudrabāṇijyakārī m. (n) kṣudrabaṇik m. (j) daridrasārthavāhaḥ.

high HIGH

, a. (Lofty) uccaḥ -ccā -ccaṃ unnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ samucchritaḥ -tā -taṃ abhyucchritaḥ -tā -taṃ socchrāyaḥ -yā -yaṃ ucchrāyī -yiṇī -yi (n) prāṃśuḥ -śuḥ -śu tuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ uttuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ udagraḥ -grā -graṃ udgataḥ -tā -taṃ unnamraḥ -mrā -mraṃ ūrddhvaḥ -rddhvā -rddhvaṃ uttaraḥ -rā -raṃ uttamaḥ -mā -maṃ dīrghaḥ -rghā -rghaṃ; 'a high tree,' uccataruḥ m., dīrghataruḥ.

--(Elevated in rank) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭapadasthaḥ -sthā -sthaṃ pratipattimān -matī -mat (t) uttamapadasthaḥ -sthā -sthaṃ anavamaḥ -mā -maṃ anīcaḥ -cā -caṃ.

--(Noble, of high family) mahākulaḥ -lā -laṃ -līnaḥ -nā -naṃ.

--(Haughty) garvvī -rvviṇī -rvvi (n) garvvoddhataḥ -tā -taṃ unnatacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) unnaddhacetāḥ &c., uddhataḥ -tā -taṃ samuddhataḥ -tā -taṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Capital, great, chief) uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pradhāna in comp., mahā in comp.

--(As sound) udāttaḥ -ttā -ttaṃ uttālaḥ -lā -laṃ kalottālaḥ -lā -laṃ; 'a high tone,' udāttaḥ uccasvaraḥ tāraḥ; 'in a high tone,' udāttasvareṇa uccaiḥsvareṇa; 'high and low,' uttamādhamaḥ -mā -maṃ utkṛṣṭāpakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttarādharaḥ -rā -raṃ uccāvacaḥ -cā -caṃ unnatānataḥ -tā -taṃ nimnonnataḥ -tā -taṃ; 'the high and low,' uttamādhamau m. du., utkṛṣṭāpakṛṣṭau m. du.; 'very high,' atyuccaḥ -ccā -ccaṃ; 'higher and higher,' uttarottaraṃ; 'highest,' uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ; 'a high price,' durmūlyaṃ; 'a high wind,' prabalavāyuḥ m., pracaṇḍavāyuḥ ativātaḥ; 'high ground,' unnatabhūbhāgaḥ; 'as high as an elephant,' gajadvayasaḥ -sī -saṃ gajamātraḥ -trī -traṃ gajadaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ gajaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

high HIGH

, adv. uccais uccakais uccaistamāṃ uccaṃ; 'on high,' ūrddhvaṃ ūrddhve upari; 'from on high,' upariṣṭāt; 'to carry one's self high,' dṛp (c. 4. dṛpyati draptuṃ).

high-birth HIGH-BIRTH

, s. kulotkarṣaḥ kulautkarṣaṃ kulīnatā abhijātatā ābhijātyaṃ.

high-blest HIGH-BLEST

, a. atipuṇyavān -vatī -vat (t) atidhanyaḥ -nyā -nyaṃ mahābhāgaḥ -gā -gaṃ paramasukhī -khinī -khi (n) saubhāgyavān &c.

high-blown HIGH-BLOWN

, a. atyādhmātaḥ -tā -taṃ atisphītaḥ -tā -taṃ atyucchūnaḥ -nā -naṃ.

high-born HIGH-BORN

, a. mahākulajaḥ -jā -jaṃ mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ satkulajātaḥ -tā -taṃ satkulīnaḥ -nā -naṃ kulīnaḥ -nā -naṃ viśuddhakulabhavaḥ -vā -vaṃ śreṣṭhakulodbhūtaḥ -tā -taṃ kulaśreṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) saddhaṃśaḥ -śā -śaṃ sadvaṃśajātaḥ -tā -taṃ pradhānavaṃśodbhavaḥ -vā -vaṃ mahāvaṃśīyaḥ -yā -yaṃ uttamavaṃśajātaḥ -tā -taṃ abhijātaḥ -tā -taṃ abhijanavān -vatī -vat (t).

high-built HIGH-BUILT

, a. uccairnirmmitaḥ -tā -taṃ ucchrāyī -yiṇī -yi (n).

high-coloured HIGH-COLOURED

, a. atirāgī -giṇī -gi (n) atirañjitaḥ -tā -taṃ.

high-day HIGH-DAY

, s. utsavadinaṃ uddharṣadinaṃ śubhadinaṃ parvvāhaḥ sudinaṃ.

high-fed HIGH-FED

, a. atipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ supuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

high-flown HIGH-FLOWN

, a. atigarvvitaḥ -tā -taṃ mahāgarvvī -rvviṇī -rvvi (n) sphītaḥ -tā -taṃ.

high-flying HIGH-FLYING

, a. aparimitaḥ -tā -taṃ atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ.

high-heaped HIGH-HEAPED

, a. atisañcitaḥ -tā -taṃ atyācitaḥ -tā -taṃ mahārāśībhūtaḥ -tā -taṃ.

high-hung HIGH-HUNG

, a. ūrddhvabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uccairbaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

high-mettled HIGH-METTLED

, a. adīnasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahāsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejovān -vatī -vat (t) garvvitaḥ -tā -taṃ atimādavān &c.

high-minded HIGH-MINDED

, a. mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) mahāmanaskaḥ -skā -skaṃ mahātmā -tmā -tma (n) mahāmatiḥ -tiḥ -ti udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) udāracaritaḥ -tā -taṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n).

high-priest HIGH-PRIEST

, s. mahāyājakaḥ mahāpurohitaḥ.

high-principled HIGH-PRINCIPLED

, a. dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyātmā -tmā -tma (n).

high-prized HIGH-PRIZED

, a. mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ mahārghaḥ -rghā -rghaṃ bahumataḥ -tā -taṃ.

high-red HIGH-RED

, a. atiraktaḥ -ktā -ktaṃ ghanaraktaḥ -ktā -ktaṃ ghanāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

high-road HIGH-ROAD

, s. mahāpathaḥ mahāmārgaḥ rājamārgaḥ rathyā ghaṇṭāpathaḥ.

high-seasoned HIGH-SEASONED

, a. suvāsitaḥ -tā -taṃ suprayastaḥ -stā -staṃ susaṃskṛtaḥ -tā -taṃ.

high-spirited HIGH-SPIRITED

, a. adīnasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahāsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) mahecchaḥ -cchā -cchaṃ ūrjjitāśrayaḥ -yā -yaṃ; 'highspirited speech,' ūrjjitāśrayaṃ vacanaṃ.

high-street HIGH-STREET

, s. rājamārgaḥ mahāmārgaḥ pratolī rathyā viśikhā; 'a town having a high street,' pratolīkaḥ.

high-treason HIGH-TREASON

, s. rājaśarīrābhidrohaḥ rājāpathyakāritvaṃ.

high-wrought HIGH-WROUGHT

, a. mahāyatnena saṃskṛtaḥ -tā -taṃ or pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ or kalpitaḥ -tā -taṃ.

highest HIGHEST

, a. (Most lofty) uccatamaḥ -mā -maṃ.

--(Greatest) paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ; 'a criminal in the highest degree,' mahāpātakī m. (n).

highland HIGHLAND

, s. parvvatīyadeśaḥ adhityakā unnatadeśaḥ.

highland HIGHLAND

, a. parvvatīyaḥ -yā -yaṃ pārvvataḥ -tī -taṃ.

highlander HIGHLANDER

, s. pārvvatīyajanaḥ parvvatavāsī m. (n) parvvatīyaḥ.

[Page 344a]
highly HIGHLY

, adv. (With elevation) uccais uccaṃ.

--(In a great degree, very) paramaṃ paraṃ bhṛśaṃ atyantaṃ atīva ati or su prefixed; 'highly indignant,' atyamarṣī -rṣiṇī -rṣi (n); 'highly delighted,' paramānandī -ndinī -ndi (n); 'highly respectable,' paramamānyaḥ -nyā -nyaṃ.

highmost HIGHMOST

, a. uttamaḥ -mā -maṃ uccatamaḥ -mā -maṃ uccaistamaḥ -mā -maṃ sarvvoparisthaḥ -sthā -sthaṃ.

highness HIGHNESS

, s. (Elevation) uccatā unnatiḥ f., ūrddhvatvaṃ.

--(A title, your highness) bhavān m. (t) bhagavān m. (t) kumāraḥ.

highway HIGHWAY

, s. rājamārgaḥ rājapathaḥ mahāpathaḥ mahāmārgaḥ narapatipathaḥ mahāvartma n. (n) vartma n., rathyā viśikhā saṃsaraṇaṃ sādhāraṇapathaḥ ghaṇṭāpathaḥ; 'highway police,' mārgapālaḥ.

highwayman HIGHWAYMAN

, s. paripanthī m. (n) pāripanthikaḥ sāraṇikaghnaḥ pādavikaghnaḥ dasyuḥ m., hoḍā m. (ḍṛ).

hijjal HIJJAL

, s. (Tree) niculaḥ hijjalaḥ ijjalaḥ ambujaḥ.

hilarity HILARITY

, s. āhlādaḥ ullasatā ullāsaḥ harṣaḥ praharṣaḥ ānandaḥ sānandatā praphullatā mudā prahasanaṃ hāsikā āmodaḥ kautukaṃ utsavaḥ.

hill HILL

, s. parvvataḥ giriḥ m., śailaḥ adriḥ m., bhūdharaḥ acalaḥ mahīdharaḥ sānumān m. (t); 'hill near a mountain,' pādaḥ pratyantaparvataḥ.

hillock HILLOCK

, s. kṣudraparvvataḥ valmīkaṃ vapraḥ -prī mṛttikācayaḥ vāmalūraḥ nākuḥ m., unnatabhūbhāgaḥ.

hilly HILLY

, a. parvvatīyaḥ -yā -yaṃ pārvvatīyaḥ -yī -yaṃ saparvvataḥ -tā -taṃ sagiriḥ -riḥ -ri uccanīcaḥ -cā -caṃ viṣamaḥ -mā -maṃ.

hilt HILT

, s. (Of a sword, &c.) tsaruḥ m., muṣṭiḥ m., khaṅgamuṣṭiḥ talaḥ tālaḥ vāraṅgaḥ.

hilted HILTED

, a. tsarumān -matī -mat (t) muṣṭiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

him HIM

, pron. taṃ acc. m. (tad) etaṃ acc. m. (etad) enaṃ acc. m. (idaṃ).

himalaya HIMALAYA

, s. (Mountain) himālayaḥ himādriḥ m., himavān m. (t) himaprasthaḥ himaḥ tuṣārādriḥ m., udagadriḥ m., girīśaḥ tuhinaśailaḥ.

hind HIND

, s. (Female of a deer) mṛgī hariṇī kuraṅgī eṇī mṛgavadhūḥ f., samīcī rohit f., pṛṣatī.

--(A boor) grāmyajanaḥ vṛṣalaḥ.

--(A servant) dāsaḥ bhṛtyaḥ.

hind HIND

, HINDER, a. paścimaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ avaraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ paścātīyaḥ -yā -yaṃ.

--(The hinder part) pṛṣṭhadeśaḥ paścāddeśaḥ paścādbhāgaḥ paścimabhāgaḥ pṛṣṭhaṃ nitambaḥ; 'in the hinder part,' paścādbhāge avaratas avarastāt; 'hind quarter of an elephant,' aparaṃ; 'of a ship,' nāvaḥ paścimabhāgaḥ or paścādbhāgaḥ.

to hinder To HINDER

, v. a. vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ vinivṛ prativṛ āvṛ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh nirudh saṃrudh avarudh uparudh; bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan pratihan vighna (nom. vighnayati -yituṃ), stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), viṣṭambh pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), pratiṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

hinderance HINDERANCE

, s. vighnaḥ pratyūhaḥ antarāyaḥ vyāghātaḥ vighātaḥ bādhaḥ -dhā bādhakaḥ -katā virodhaḥ avarodhaḥ nirodhaḥ saṃrodhaḥ pratirodhaḥ uparodhaḥ rodhaḥ -dhanaṃ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ āvaraṇaṃ stambhaḥ -mbhanaṃ viṣṭambhaḥ pratiṣṭambhaḥ pratibandhaḥ -ndhakaṃ -ndhakatā viṣkambhaḥ pratiṣedhaḥ heṭaḥ.

hindered HINDERED

, p. p. vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ vihataḥ -tā -taṃ vyāhataḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ stambhitaḥ -tā -taṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sārgalaḥ -lā -laṃ.

hinderer HINDERER

, s. virodhī m. (n) vārakaḥ nivārakaḥ bādhakaḥ vighnakārī m. (n) pratibandhakaḥ stambhakaraḥ -kārī m., pratibandhakaḥ.

[Page 344b]
hindering HINDERING

, part. rundhan -ndhatī -ndhat (t) virundhānaḥ -nā -naṃ rodhanaḥ -nī -na.

hindermost HINDERMOST

, a. paścimaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ paścātīyaḥ -yā -yaṃ avaraḥ -rā -raṃ avaratamaḥ -mā -maṃ avaratas indec., avarastāt indec.

hindrance HINDRANCE

, s. See HINDERANCE.

hinge HINGE

, s. dvārasandhiḥ m., sandhiḥ m., dvāragranthiḥ m., kendraṃ.

to hint To HINT

, v. a. iṅgitaṃ kṛ saṅketaṃ kṛ uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), ākūtaṃ kṛ.

--(Suggest) upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

hint HINT

, s. iṅgitaṃ iṅgaḥ saṅketaḥ ākāraḥ ākūtaṃ mīlitaṃ aṅgavaikṛtaṃ bhāvaḥ. sūcanā sūcitaṃ.

--(Suggestion) upanyāsaḥ; 'understanding a hint,' iṅgitakovidaḥ.

hinted HINTED

, p. p. uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sūcitaḥ -tā -taṃ.

hip HIP

, s. (Joint of the thigh) kaṭiḥ m. -ṭī kaṭaḥ śroṇiḥ f. -ṇī śroṇiphalakaṃ kalatraṃ aṅkaḥ jaghanaṃ prothaḥ kolaḥ pāliḥ f., varārohā kakudmatī mekhalāpadaṃ.

--(Lowness of spirits) viṣādaḥ avasādaḥ.

hippish HIPPISH

, a. viṣādī -dinī -di (n) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ durmanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

hippogriff HIPPOGRIFF

, s. kavikalpitaḥ pakṣavān aśvaviśeṣaḥ.

hippopotamus HIPPOPOTAMUS

, s. viduḥ m., kariyādas n., śuṇḍā grāhaḥ avahāraḥ.

hipshot HIPSHOT

, s. truṭitaśroṇiḥ -ṇiḥ -ṇi visandhitakaṭiḥ -ṭiḥ -ṭi.

to hire To HIRE

, v. a. nirūpitakālaṃ yāvad vetanena or mūlyena grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), mūlyaṃ or vetanaṃ dattvā sandiṣṭakālaṃ yāvad grah or prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or upabhuj (c. 7. -bhunakti -bhuṃkte -bhoktuṃ) or sev (c. 1. sevate -vituṃ), bhaṭ (c. 1. bhaṭati ṭituṃ), bhṛ (c. 1. bharati -te bharttuṃ), bhāṭaka (nom. bhāṭakayati -yituṃ), parikrī (c. 9. -krīṇāti -kretuṃ), ānirdiṣṭakālād bhṛtiṃ dā.

--(Hire labourers) mūlyaṃ dattvā or pratijñāya āvihitakālāt karmmaṇi niyuj or prayuj or vyāpṛ (c. 10. -pārayati -yituṃ), karmmakarān upanī (c. 1. -nayate -netuṃ).

hire HIRE

, s. (Act of hiring) nirūpitakālaṃ yāvad vetanena or mūlyena grahaṇa mūlpaṃ dattvā āsandiṣṭakālād grahaṇaṃ prayogaḥ vetanadānaṃ.

--(Wages) bhṛtiḥ f., bhṛtyā bharaṇaṃ bharaṇyaṃ bhāṭiḥ f., bhāṭakaḥ vetanaṃ mūlyaṃ nirveśaḥ karmmaṇyā vasnaṃ niṣkrayaḥ bharmma n. (n) bharmmaṃ vidhā viṣṭiḥ f., paṇaḥ hātraṃ virahiṇī vecā; 'for hire,' nirūpitamūlyena grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ or prayojyaḥ -jyā -jyaṃ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'working for hire,' bhṛtibhuk m. f. n., bharaṇyabhuk.

hired HIRED

, p. p. ānirūpitakālād vetanena gṛhītaḥ -tā -taṃ bhṛtaḥ -tā -taṃ kṛtavetanaḥ -nā -naṃ prakalpitavetanaḥ -nā -naṃ bhāṭakitaḥ -tā -taṃ bhāṭakīyaḥ -yā -yaṃ; 'hired labourer,' bhṛtakaḥ bhṛtibhuk m. (j); 'teacher,' bhṛtakāghyāpakaḥ.

hireling HIRELING

, s. bhṛtakaḥ bhṛtibhuk m. (j) bharaṇyabhuk m., bhṛtyaḥ vaitanikaḥ vetanārthī m. (n) vasnikaḥ karmmakaraḥ.

hirer HIRER

, s. bhṛtidātā m. (tṛ) vetanadātā m. (tṛ) mūlyadātā m.

hirsute HIRSUTE

, a. pracuralomā -mā -ma (n) bahulomā -mā -ma (n) lomaśaḥ -śā -śaṃ.

his HIS

, pron. poss. tasya gen. c. (tad) asya gen. c. (idaṃ) tadīyaḥ -yā -yaṃ or expressed by sva in comp.; as, 'his house,' svagṛhaṃ.

to hiss To HISS

, v. a. and n. (As a serpent, &c.) sarpavat śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), sarpanādaṃ kṛ sarpaśabdaṃ kṛ sītkāraṃ kṛ śīśaśabdaṃ kṛ.

--(Hiss off, show disapprobation by hissing) karkaśaśabdena aprasādaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or avajñāspadaṃ kṛ.

hiss HISS

, HISSING, s. śvāsaḥ sarpaśvāsaḥ sarpanādaḥ sarpaśabdaḥ karkaśaśabdaḥ sītkāraḥ sītkṛtaṃ śīśśabdaḥ karkaśaśabdena aprasādasūcanaṃ.

hist HIST

, adv. tūṣṇīṃ bhava maunībhava niḥśabdo bhava vācaṃ yama.

[Page 345a]
historian HISTORIAN

, s. etihāsikaḥ itihāsaracakaḥ itihāsalekhakaḥ purāvṛttaracakaḥ vṛttaracakaḥ bhūtaracakaḥ purābhūtalekhakaḥ purāṇaracakaḥ purāṇopākhyānaracakaḥ śiṣṭasamācāraracakaḥ caritralekhakaḥ.

historic HISTORIC

, HISTORICAL, a. aitihāsikaḥ -kī -kaṃ itihāsaviṣayaḥ -yā -yaṃ itihāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) purāvṛttaviṣayaḥ -yā -yaṃ vṛttaracanāsambandhī &c., śiṣṭasamācārasambandhī &c., paurāṇikaḥ -kī -kaṃ.

historically HISTORICALLY

, adv. itihāsakrameṇa itihāsānusāreṇa purāṇopākhyānakrameṇa.

to historify To HISTORIFY

, v. a. itihāsaṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or rac (c. 10. racayati -yituṃ), purāvṛttāni rac.

historiographer HISTORIOGRAPHER

, s. itihāsaracakaḥ itihāsalekhakaḥ purāṇopākhyānaracakaḥ purāvṛttaracakaḥ.

history HISTORY

, s. itihāsaḥ purāvṛttaṃ upākhyānaṃ purāṇopākhyānaṃ purāvṛttopākhyānaṃ śiṣṭasamācāraḥ udantaḥ; 'writing of history,' itihāsaracanā purāvṛttaracanā purābhūtavivaraṇaṃ śiṣṭasamācāraviracanā upākhyānaracanā caritralikhanaṃ.

histrionic HISTRIONIC

, HISTRIONICAL, a. nāṭakīyaḥ -yā -yaṃ nāṭyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) raṅgasambandhī &c., raṅgayogyaḥ -gyā -gyaṃ nāṭyaśālāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

hit HIT

, s. (Blow, stroke) āghātaḥ ghātaḥ abhighātaḥ prahāraḥ hatiḥ f., āhatiḥ f., tāḍanaṃ pātaḥ.

--(Chance) daivaṃ saṅgatiḥ f.; 'good hit,' sudaivaṃ śubhagatiḥ f., saubhāgyaṃ sampad f.

to hit To HIT

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vitaḍ prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), abhihan nihan vihan āhan samāhan abhyāhan tud (c. 6. tudati -te tottuṃ), ātud vitud vyadh (c. 4. vidhyati -te vyaddhuṃ), prativyadh; 'to hit the mark,' lakṣyaṃ vyadh.

--(Attain) prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), gam (c. 1. gacchati gantuṃ), (c. 2. yāti -tuṃ), i (c. 2. eti -tuṃ), spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ); 'to hit upon,' āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), upagam upāgam.

to hit To HIT

, v. n. (Clash) parasparaṃ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), parasparasamāghātaṃ kṛ.

--(Succeed) sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ)

hit HIT

, p. p. tāḍitaḥ -tā -taṃ hataḥ -tā -taṃ āhataḥ -tā -taṃ samāhataḥ -tā -taṃ abhihataḥ -tā -taṃ prahataḥ -tā -taṃ; 'hit upon,' āsāditaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ; 'hit off,' upapannaḥ -nnā -nnaṃ.

to hitch To HITCH

, v. n. (Lay hold) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), anubandh (c. 9. -bandhnāti -banddhuṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ).

--(Be caught, held) dhṛtaḥ -tā -taṃ bhū ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū bandh in pass. (badhyate) anubandh baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū stambhitaḥ -tā -taṃ bhū.

hithe HITHE

, s. ghaṭṭaḥ umaḥ gulmaḥ tarasthānaṃ uttaraṇasthānaṃ.

hither HITHER

, adv. itas atra iha ihasthāne asmin deśe; 'come hither,' upaihi ita itas; 'hither and thither,' itastatas itaścetas.

hither HITHER

, a. aihikaḥ -kī -kaṃ aihasthānikaḥ -kī -kaṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upmantaḥ -ntā -ntaṃ āsannataraḥ -rā -raṃ nedīyān -yasī -yaḥ (s).

hithermost HITHERMOST

, s. āsannatamaḥ -mā -maṃ samīpatamaḥ -mā -maṃ nikaṭasthaḥ -sthā -sthaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ antikaḥ -kā -kaṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ nediṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

hitherto HITHERTO

, adv. adya yāvat adyaparyyantaṃ tatkālaparyyantaṃ etatkālaparyyantaṃ varttamānakālaparyyantaṃ āvarttamānakālāt tatkṣaṇaparyyantaṃ etatkṣaṇaparyyantaṃ adyāvadhi.

hitherward HITHERWARD

, adv. itas iha atra ihasthānaṃ prati.

hive HIVE

, s. madhukāṣaḥ karaṇḍaḥ chatrakaḥ caṣālaḥ madhumakṣikādhāraḥ nadhukaravāsaḥ madhukarālayaḥ madhukarapoṣaṇasthāna.

to hive To HIVE

, v. a. madhukoṣe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), karaṇḍa (nom. karaṇḍayati -yituṃ).

[Page 345b]
to hive To HIVE

, v. n. madhukoṣaṃ niviś (c. 6. -viśati veṣṭuṃ), saṅghaśaḥ karaṇḍaṃ niviś.

ho HO

, HOA, interj. ho aho haṃho haṃ he hau hohau hai are arere.

hoar HOAR

, a. dhavalaḥ -lā -laṃ śuklaḥ -klā -klaṃ śvetaḥ -tā -taṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ goraḥ -rā -rī -raṃ viśadaḥ -dā -daṃ.

hoard HOARD

, s. atisañcayaḥ nibhṛtasañcayaḥ gūḍhasañcayaḥ sañcayaḥ nicayaḥ cayaḥ pracayaḥ samuccayaḥ samudāyaḥ saṅghātaḥ sannayaḥ puñjaḥ pūgaḥ gaṇaḥ samūhaḥ saṃhāraḥ saṅgrahaḥ samāhāraḥ nirhāraḥ nidhānaṃ nidhiḥ m., rāśiḥ m.; 'hoard of barbarians,' mlecchagaṇaḥ.

to hoard To HOARD

, v. a. nibhṛtaṃ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ) or samāci gūḍhamañcayaṃ kṛ atisañcayaṃ kṛ puñjīkṛ rāśīkṛ.

hoarded HOARDED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ samācitaḥ -tā -taṃ puñjīkṛtaḥ -tā -taṃ.

hoarder HOARDER

, s. sañcayī m. (n) atisañcayakārī m. (n) gūḍhacayakārī m.

hoar-frost HOAR-FROST

, s. nīhāraḥ tuṣāraḥ tuṣārakaṇaḥ prāleyaṃ himaṃ himānī haimaṃ tuhinaṃ khajalaṃ khavāṣyaḥ.

hoariness HOARINESS

, s. dhāvalyaṃ dhavalatā śuklatā gauratā vaiśadyaṃ śuklimā m. (n); 'of the hair,' keśadhāvalyaṃ keśaśuklatā keśapakvatā palitaṃ palitatvaṃ.

hoarse HOARSE

, a. rūkṣasvaraḥ -rā -raṃ rūkṣābhibhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) svarabhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhagnasvaraḥ -rā -raṃ gambhīrasvaraḥ -rā -raṃ kallaḥ -llā -llaṃ.

hoarsely HOARSELY

, adv. rūkṣasvareṇa gambhīrasvareṇa bhagnasvareṇa rūkṣaṃ gabhīraṃ.

hoarseness HOARSENESS

, s. svararūkṣatā svaragambhīratā svarabhaṅgaḥ svarabhagnatā svarabhedaḥ kallatvaṃ -tā.

hoary HOARY

, a. śuklaḥ -klā -klaṃ dhavalaḥ -lā -laṃ śvetaḥ -tā -taṃ gauraḥ -rā -rī -raṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ viśadaḥ -dā -daṃ.

--(Gray-haired) palitaḥ -tā -liknī -taṃ palitakeśaḥ -śī -śaṃ śuklakeśaḥ -śī -śaṃ dhavalakeśaḥ -śī -śaṃ pakvakeśaḥ -śī -śaṃ.

hoax HOAX

, s. vañcanaṃ -nā pravañcanā chadma n. (n) kapaṭaḥ -ṭaṃ pratāraṇaṃ -ṇā.

to hoax To HOAX

, v. a. vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), pravañca pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ), pratṝ, c. 10. (-tārayati -yituṃ) vyapadiśa (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

hoaxed HOAXED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ mohitaḥ -tā -taṃ.

hob HOB

, s. (A clown) vṛṣalaḥ grāmyajanaḥ prākṛtajanaḥ jānapadaḥ.

to hobble To HOBBLE

, v. n. (Limp) khañj (c. 1. khañjati -ñjituṃ), laṅg (c. 1. laṅgati -ṅgituṃ), vaṅg (c. 1. vaṅgati -ṅgituṃ), khor (c. 1. khorati -rituṃ), khol (c. 1. kholati -lituṃ), khoḍ (c. 1. khoḍati -ḍituṃ), khoṭ (c. 1. khoṭati -ṭituṃ), gativikalaḥ -lā -laṃ bhū.

hobble HOBBLE

, s. (Limping) laṅgaḥ khañjatā paṅgutā.

--(Evil plight) durdaśā.

hobbler HOBBLER

, s. khañjaḥ laṅgagatiḥ laṅgagāmī m. (n) gativikalaḥ.

hobbling HOBBLING

, s. khañjatvaṃ paṅgutā khoratā laṅgaḥ gativaikalyaṃ.

hobblingly HOBBLINGLY

, adv. khañjavat paṅguvat khoravat laṅgagatyā.

hobby HOBBY

, s. (Species of hawk) śyenabhedaḥ utkrośabhedaḥ.

--(Fancy) chandas n., cāpalaṃ buddhicāpalyaṃ nirbandhaḥ laharī akhaṭṭiḥ m., ruciḥ f., abhiruciḥ f., manorathaḥ priyadravyaṃ priyavastu n.

--(A stupid fellow) mūḍhaḥ mūrkhaḥ jaḍaḥ sthūlajanaḥ.

hobby-horse HOBBY-HORSE

, s. krīḍāmṛgaḥ krīḍāśvaḥ carmmamṛgaḥ krīḍanakaṃ krīḍādravyaṃ.

hobgoblin HOBGOBLIN

, s. rātricaraḥ rātriñcaraḥ rajanīcaraḥ kṣaṇadācaraḥ naktacaraḥ -cyarī m. (n) niśāṭaḥ bhūtaḥ vetālaḥ pretaḥ piśācaḥ rākṣasaḥ asuraḥ kravyād m., karburaḥ apadevatā.

hobnail HOBNAIL

, s. aśvapādukākīlaḥ aśvapādukāśaṅkuḥ m., vṛhatkīlaḥ

hobson's choice HOBSON'S CHOICE

, s. vikalpābhāvaḥ avikalpaḥ vikalpaṃ vinpta.

hock HOCK

, s. (Kind of wine) madyaviśeṣaḥ

--(Of quadrupeds) catupyadānāṃ paścimajaṅgāyā madhyamasandhiḥ or aratnirūpaḥ sandhiḥ

[Page 346a]
to hock To HOCK

, v. a. pūrvvoktasandhiśirāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), paścimajaṅghāśirāṃ chid.

hocus-pocus HOCUS-POCUS

, s. tantramantra māyā kuhakaḥ jālaṃ mūlakarmma n. (n).

hod HOD

, s. lepakāribhiḥ skandhena dhṛtaṃ kāṣṭhamayaṃ lepapātraṃ lepādhāraḥ vilepabhājanaṃ.

hodge-podge HODGE-PODGE

, s. sannipātaḥ prakīrṇakaṃ saṅkīrṇakaṃ nānādravyasamūhaḥ.

hodiernal HODIERNAL

, a. adyatanaḥ -nī -naṃ varttamānadivasīyaḥ -yā -yaṃ.

hoe HOE

, s. khanitraṃ khātraṃ stambaghnaḥ stambaghanaḥ stambaghātaḥ stambahananaṃ -nī stambahā m. (n) ākhanaḥ -nikaḥ ākhānaṃ.

to hoe To HOE

, v. a. khanitreṇa khan (c. 1. khanati -te -nituṃ), khātreṇa bhūmiṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ), khanitreṇa kakṣān uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or utkhan.

hog HOG

, s. śūkaraḥ sūkaraḥ varāhaḥ kolaḥ daṃṣṭrī m. (n) vakradaṃṣṭraḥ cakradaṃṣṭraḥ cakraradaḥ vakravaktraḥ potrī m. (n) sthūlanāsaḥ dīrgharadaḥ mukhalāṅgalaḥ bhūdāraḥ kiraḥ kiriḥ m., kiṭiḥ m., bahuprajaḥ bahvapatyaḥ ghṛṣṭiḥ m., gṛṣṭiḥ m., ghoṇī m. (n) stabdharomā m. (n) kroḍaḥ; 'village hog,' grāmyaḥ viṭcaraḥ.

hog-herd HOG-HERD

, s. śūkarapālaḥ -lakaḥ śūkarapoṣakaḥ varāharakṣī m. (n).

hoggish HOGGISH

, a. śūkarīyaḥ -yā -yaṃ saukaraḥ -rī -raṃ vārāhaḥ -hī -haṃ śūkaropamaḥ -mā -maṃ śūkarasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ varāhasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

hoggishness HOGGISHNESS

, s. śūkarīyatā saukaryyaṃ śaukaryyaṃ paśutvaṃ atilobhaḥ.

hogo HOGO

, s. atisvādaḥ tīkṣṇasvādaḥ sūkṣmasvādaḥ.

hogshead HOGSHEAD

, s. dravadravyāṇāṃ parimāṇaviśeṣaḥ.

hogsty HOGSTY

, s. śūkarasthānaṃ śūkarālayaḥ śūkaragṛhaṃ śūkaravāsaḥ.

hogwash HOGWASH

, s. śūkarakhādyaṃ bhuktāvaśeṣaṃ or ucchiṣṭānnaṃ.

hogweed HOGWEED

, s. punarnavā śothaghnī.

hoiden HOIDEN

, s. pragalbhā strī nirlajjā strī puṃścalī svairiṇī bandhakī asabhyā strī grāmiṇī.

to hoiden To HOIDEN

, v. n. pūrvvoktā strī yatprakāreṇa tatprakāreṇa car (c. 1. carati -rituṃ) or ācar or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ).

to hoist To HOIST

, v. a. uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ), tul uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), udghaṭ (c. 10. -ghāṭayati -yituṃ), ucchri (c. 1. -chrayati -yituṃ, rt. śri), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), uccīkṛ ūrddhvīkṛ.

hoisted HOISTED

, p. p. uttolitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ udvarhitaḥ -tā -taṃ udvāhitaḥ -tā -taṃ udghāṭitaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ.

to hold To HOLD

, v. a. (Keep) dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ, c. 10. dhārayati -yituṃ), dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ), rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ); 'hold in the hand,' hastena dhṛ.

--(Maintain) bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), dhṛ sandhṛ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ); 'hold an opinion,' mataṃ dhṛ (c. 10. dhārayati), matam avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ) or samālamb.

--(Possess) dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), vidhā ādhā bhṛ dhṛ (c. 10.), śīl (c. 10. śīlayati -yituṃ), āp (c. 5. āpnoti āptuṃ).

--(Esteem) man (c. 4. manyate mantuṃ); 'hold in high estimation,' bahu man; 'hold in contempt,' avaman tṛṇāya man laghūkṛ tucchīkṛ kadarthīkṛ.

--(Detain) dhṛ sandhṛ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh avarudh.

--(Hold in confinement) kārāyāṃ nirudh or bandh (c. 9. badhnāti vanddhuṃ) or ghṛ.

--(Hold back, withhold) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah sannigrah upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃhṛ vidhṛ.

--(Contain) dhā ādhā dhṛ bhṛ ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), grah parigrah; 'room to hold all,' sarveṣāṃ dhāraṇe sthānaṃ.

--(Take hold, lay hold) grah parigrah saṅgrah hastena grah ghṛ hastena dhṛ parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), hastena avalas (c. 1. -lambate -mbituṃ) or samālamb.

--(Celebrate as a festival) sev (c. 1. sevate -vituṃ), vidhivat kṛ yathāvidhi anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) or pāl.

--(Carry on, perform) kṛ vidhā sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), anuṣṭhā.

--(Hold out, extend) pramṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), pragrah.

--(Hold out, offer) prayam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), upanī (c. 1. -nayati -netuṃ), upanyas (c. 4. -asyati -amituṃ), upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) upahṛ.

--(Hold up, raise aloft) uccīkṛ uccaiḥ kṛ ūrddhvīkṛ unnam (c. 10. -namayati -yituṃ), ucchri (c. 1. -chrayati -yituṃ), udyam.

--(Hold up, sustain) dhṛ sandhṛ ālamb (c. 1. -lambate, c. 10. -lambayati -yituṃ), avalamb samavalamb uttambh (c. 10. -tambhayati -yituṃ, rt. stambh), bhṛ.

--(Hold one's tongue) jihvāṃ rakṣ or dhṛ.

to hold To HOLD

, v. n. (Stand, remain firm) sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), sthirībhū.

--(Last, endure) sthā saṃsthā cirasthāyī -yinī -yi bhū dhruvībhū.

--(Refrain) ātmānaṃ saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), ātmānaṃ yam viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) with abl. c., nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl. c., parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃhṛ.

--(Adhere) anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ or in pass. -badhyate), anulagnībhū saṃlagnībhū avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), avalambī -mbinī -mbi bhū.

--(Be dependent on) adhīnaḥ -nā -naṃ bhū āśritaḥ -tā -taṃ bhū avalamb.

--(Hold off) vilamb.

--(Hold on) saṃsthā paryavasthā nirbandhaṃ kṛ.

--(Hold out, resist) cireṇa sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), cirakālena pratikṛ.

--(Hold together) saṃlagnībhū sambandh in pass. (-badhyate).

hold HOLD

, s. (Act of holding) dhṛtiḥ f., dharaṇaṃ dhāraṇaṃ grahaṇaṃ āgrahaḥ saṅgrāhaḥ.

--(Taking hold) grahaṇaṃ saṅgrahaṇaṃ saṅgrāhaḥ grahaḥ hastena grahaṇaṃ hastena dhṛtiḥ f. or dharaṇaṃ; 'letting go the hold,' srastahastaḥ -stā -staṃ.

--(Place of holding) vāraṅgaḥ.

--(Place of custody) kārā kārāgāraṃ bandhanasthānaṃ nirodhasthānaṃ guptiḥ f.

--(Fortified place) durgaṃ koṭiḥ f.

--(Support) ālambaḥ -mbanaṃ avalambanaṃ dhāraṇaṃ ādhāraḥ upastambhaḥ āgrahaḥ saṅgrahaḥ.

--(Influence) aghikāraḥ bhāraḥ gauravaṃ vaśaḥ -śaṃ.

--(Hold of a ship) guptiḥ f., nauguptiḥ f., naukodaraṃ naukādhobhāgaḥ.

holder HOLDER

, s. dhārī m. (n) dhārakaḥ dharaḥ dhāraṇakarttā m. (rttṛ) dhārayaḥ grāhakaḥ grāhī m. (n).

holdfast HOLDFAST

, s. (Any thing that takes hold) grāhakaḥ -kaṃ grahaṇī dharaḥ -rī -raṃ bandhanī kuḍupaḥ.

--(Parsimonious man) dṛḍhamuṣṭiḥ m., gāḍhamuṣṭiḥ m., baddhamuṣṭiḥ m., amuktahastaḥ

holding HOLDING

, s. dharaṇaṃ dhāraṇaṃ grahaṇaṃ ādhānaṃ ādānaṃ rakṣaṇaṃ.

holding HOLDING

, part. dhārī -riṇī -ri (n) dhārayan -yantī -yat (t) dharaḥ -rā -rī -raṃ ādadānaḥ -nā -naṃ ādadhānaḥ -nā -naṃ; 'holding' may be expressed by hasta in comp.; as, 'holding a stick,' daṇḍahastaḥ -stā -staṃ; 'holding a sword,' khaṅgahastaḥ -stā -staṃ.

hole HOLE

, s. vivaraṃ vila garttaḥ randhraṃ chidraṃ kuharaṃ śuṣiraṃ śuṣiḥ f. -ṣī kūpaḥ avaṭaḥ -ṭiḥ m., guhā virokaṃ rokaṃ ruhakaṃ ropaṃ saṅkuḥ m., markarā bhūkaṃ dṛkaṃ nirvyathanaṃ.

--(Cave) gahvaraṃ kandaraḥ -rāṃ darī khātaṃ nirdariḥ m., guhā śailarandhraṃ.

--(Of a beast) śvabhraṃ vivaraṃ; 'of a serpent,' sarpavivaraṃ; 'rat-hole,' mūṣikavivaraṃ; 'full of holes,' anekarandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ sarandhraḥ &c., bahuvivaraḥ -rā -raṃ bahuvilaḥ -lā -laṃ; 'one who picks holes in the character of others,' chidrānveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) chidrānusārī -riṇī -ri (n).

holiday HOLIDAY

, s. See HOLYDAY

holily HOLILY

, adv. puṇyaṃ puṇyavat puṇyaśīlavat pavitraṃ pavitravat dharmmaśī- lavat śucivat śaucena.

holiness HOLINESS

, s. puṇyatā -tvaṃ puṇyaśīlatā pavitratā -tvaṃ śucitā -tvaṃ śaucaṃ dharmmaśīlatā sādhutvaṃ -tā dharmmatvaṃ -tā devabhaktiḥ f., puṇyavattvaṃ brahmavarccasaṃ brahmaṇyatā vṛttādhyayanarddhiḥ f.; 'his holiness,' bhagavān m. (t).

hollo HOLLO

, interj. bho bhoḥ bhos bhobho halahalā he hai aho haṃ haṃho.

to hollo To HOLLO

, v. n. he hai bho halahalā ityādiśabdān kṛ or ityādiśabdair dūrasthajanam āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), uccaiḥsvareṇa darasthaṃ kañcijjanam āhve halahalā (nom. halahalāyate).

holland HOLLAND

, s. (Country) hallaṇḍsaṃjñako deśaḥ.

hollander HOLLANDER

, s. hallaṇḍīyaḥ hallaṇḍīyajanaḥ hallaṇḍdeśajaḥ.

hollands HOLLANDS

, s. (Spirits) śuṇḍā murā -rī vāruṇī hālā.

hollow HOLLOW

, a. (Empty within) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ śūnyamadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śūnyagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ śūnyodaraḥ -rā -raṃ śuṣiraḥ -rā -raṃ riktamadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ riktagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ uttānaḥ -nā -naṃ vitānaḥ -nā -naṃ puṭākāraḥ -rā -raṃ garbhākāraḥ -rā -raṃ udarākṛtiḥ -tiḥ -ti.

--(In sound) mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ -rā -raṃ mandraḥ -ndrā -ndraṃ gabhīraḥ -rā -raṃ gambhīraḥ -rā -raṃ.

--(Worthless, unsubstantial) niḥsāraḥ -rā -raṃ asāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ.

--(Vain) moghaḥ -ghā -ghaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ.

--(False) asatyaḥ -tyā -tyaṃ niḥsatyaḥ -tyā -tyaṃ vitathaḥ -thā -thaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ mithyā in comp.; 'a hollow reed,' śūnyā.

hollow HOLLOW

, s. (Cavity, hole) vivaraṃ vilaṃ kuharaṃ garttaḥ koṣṭhaḥ śuṣiraṃ śūnyaḥ avaṭaḥ -ṭiḥ m., kūpaḥ guhā.

--(Inner part) garbhaḥ udaraṃ abhyantaraṃ kroḍaṃ.

--(Hollow ground) darā -rī darībhūḥ f., kandaraḥ -rī nimnabhūmiḥ f., droṇī adridroṇī.

--(Excavation) khātaṃ khātabhūḥ f.

--(Natural hollow) devakhātaṃ.

--(Cavern) gahvaraṃ kandaraḥ guhā kuharaṃ.

--(Canal) kulyā praṇālī sāraṇiḥ f.

--(Hollow of a tree) koṭaraḥ -raṃ vṛkṣabhavanaṃ tarukroḍaṃ prāntaraṃ nirgūḍhaḥ catvālaḥ niṣkuhaḥ; 'hollow of the hand,' puṭaḥ puṭitaṃ karakoṣaḥ; 'hollow of the ear,' ṛṣabhaḥ; 'hollow of the loins,' garttaḥ jaghanakūpakau m. du.; 'hollow of a boiler,' sthālīvilaṃ.

to hollow To HOLLOW

, v. a. śūnyīkṛ śuṣirīkṛ khan (c. 1. khanati -te -nituṃ), utkhan puṭ (c. 10. puṭayati -yituṃ), puṭīkṛ.

hollowed HOLLOWED

, p. p. khātaḥ -tā -taṃ utkhātaḥ -tā -taṃ puṭitaḥ -tā -taṃ śūnyīkṛtaḥ -tā -taṃ śuṣirīkṛtaḥ -tā -taṃ.

hollowness HOLLOWNESS

, s. śūnyatā -tvaṃ śuṣiratā -tvaṃ riktatā.

--(Of sound) mandatā mandratā gabhīratā gambhīratā -tvaṃ gāmbhīryyaṃ.

--(Worthlessness) niḥsāratā asāratā moghatā phalgutā.

--(Falsity) asatyatā niḥsatyatā kṛtrimatā kūṭatā kāpaṭyaṃ.

holly HOLLY

, s. kaṇṭakitapatraviśiṣṭaḥ sadāharito gulmabhedaḥ.

hollyhock HOLLYHOCK

, s. nānāvarṇapuṣpaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

holm-oak HOLM-OAK

, s. cirasthāyī mahāvṛkṣabhedaḥ.

holocaust HOLOCAUST

, s. homaḥ hutaṃ havyaṃ hutahomaṃ āhutaṃ āhavanīyaṃ.

holpen HOLPEN

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ kṛtasāhāyyaḥ -yyā -yyaṃ.

holy HOLY

, a. puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ puṇyavān -vatī -vat (t) puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ puṇyātmā -tmā -tma (n) pavitraḥ -trā -traṃ dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ śuciḥ -ciḥ -ci śucimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) śucivrataḥ -tā -taṃ vimalaḥ -lā -laṃ amalātmā -tmā -tma (n) nirmmalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti pavitramatiḥ -tiḥ -ti śuddhātmā &c., śuddhahṛdayaḥ -yā -yaṃ dhārmmikaḥ -kī -kaṃ sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu; 'holy land,' puṇyabhūmiḥ f., puṇyabhūḥ f.; 'holy writ,' śrutiḥ f.; 'holy place of pilgrimage,' tīrthaḥ -rthaṃ puṇyatīrthaṃ kṣetraṃ puṇyasthānaṃ.

[Page 347b]
holyday HOLYDAY

, s. (Sacred day) puṇyāhaṃ puṇyadinaṃ puṇyadivasaḥ.

--(Festival) utsavaḥ utsavadinaṃ parvvāhaḥ uddharṣadinaṃ ānandadivasaḥ yātrā rāserasaḥ.

--(Day on which there is intermission of study) anadhyāyaḥ anadhyāyadivasaḥ anadhyāyamahotsavaḥ asvādhyāyatithiḥ m. f., viśrāmadivasaḥ; 'holyday folk,' yātrājanaḥ yātrālokaḥ.

holy-water HOLY-WATER

, s. puṇyajalaṃ puṇyodakaṃ puṇyāmbu n., puṇyavāri n.

homage HOMAGE

, s. pūjā praṇāmaḥ praṇatiḥ f., praṇipātaḥ -patanaṃ arcanaṃ -nā arcā abhyarcā abhyarcanaṃ namaskāraḥ mānaṃ sammānaṃ satkāraḥ pādavandanaṃ sevā sevāñjaliḥ m., ādaraḥ bhaktiḥ f., prabhuktiḥ f., pratītiḥ f., vinītiḥ f., upāsanā śevaṃ.

to homage To HOMAGE

, v. a. pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), sampūj arc (c. 1. arcati -rcituṃ, c. 10. arcayati -yituṃ), praṇipat (c. 1. -patati -tituṃ), upas (c. 2. -āste -āsituṃ), praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), satkṛ; 'he paid homage,' praṇatavān.

homager HOMAGER

, s. pūjakaḥ praṇāmakṛt m., praṇipātakārī m. (n) sammānakṛt m.

home HOME

, s. svagṛhaṃ gṛhaṃ svasthānaṃ svadeśaḥ svavāsaḥ svaviṣayaḥ svagehaḥ svaveśma n. (n) nijagṛhaṃ nijālayaḥ nijagehaḥ svabhavanaṃ svanilayaḥ; 'devoted to home,' gṛhārūḍhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

home HOME

, adv. gṛhaṃ prati svagṛhaṃ prati; 'he went home,' gṛhaṃ yayau.

--(Close) nikaṭe; 'speech that strikes home,' saṅgatavākyaṃ hṛdayaṅgamavākyaṃ.

home-born HOME-BORN

, a. gṛhajātaḥ -tā -taṃ svagṛhajaḥ -jā -jaṃ svadeśajaḥ -jā -jaṃ; 'home-born slave,' gṛhajāto dāsaḥ jñātidāsaḥ.

home-bred HOME-BRED

, a. gṛhajaḥ -jā -jaṃ gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ āntarveśmikaḥ -kī -kaṃ.

home-felt HOME-FELT

, a. antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antaratamaḥ -mā -maṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ.

homeless HOMELESS

, a. nirālayaḥ -yā -yaṃ nirāspadaḥ -dā -daṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ.

homeliness HOMELINESS

, s. grāmyatā grāmīyatvaṃ gṛhyatā asabhyatā nīcatā aślīlatā aśuddhatvaṃ aśiṣṭatvaṃ.

homely HOMELY

, a. grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ gṛhajaḥ -jā -jaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aślīlaḥ -lā -laṃ nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ; 'homely speech,' grāmyaṃ.

homely HOMELY

, adv. grāmyaṃ grāmyaprakāreṇa asabhyaṃ nīcaṃ gṛhyatas.

home-made HOME-MADE

, a. gṛhanirmmitaḥ -tā -taṃ gṛhakṛtaḥ -tā -taṃ gṛhotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

home-spun HOME-SPUN

, a. gṛhajātaḥ -tā -taṃ gṛhajaḥ -jā -jaṃ gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ.

home-stall or home-stead HOME-STALL or HOME-STEAD

, s. gṛhaṃ vāsasthānaṃ vasatiḥ f., āvāsaḥ

homeward HOMEWARD

, adv. gṛhaṃ prati svavāsaṃ prati svasthānaṃ prati.

homicidal HOMICIDAL

, a. nṛhatyākārī -riṇī -ri (n) manuṣyaghātī -tinī -ti (n).

homicide HOMICIDE

, s. nṛhatyā manuṣyahatyā manuṣyabadhaḥ manuṣyaghātaḥ.

--(One who kills a man) nṛhantā m. (ntṛ) manuṣyaghātakaḥ.

homily HOMILY

, s. pūjāśālāsu śrāvaṇīyaṃ dharmmaviṣayaṃ vākyaṃ.

homogeneal HOMOGENEAL

, HOMOGENEOUS, a. samānajātīyaḥ -yā -yaṃ sajātīyaḥ -yā -yaṃ samānajātiḥ -tiḥ -ti sajātiḥ -tiḥ -ti samabhāvaḥ -vā -vaṃ samānabhāvaḥ -vā -vaṃ samadharmmā -rmmā -rmma (n) ekajātiḥ -tiḥ -ti ekadharmmā &c., svabhāvīyaḥ -yā -yaṃ.

homogenealness HOMOGENEALNESS

, HOMOGENEITY, HOMOGENEOUSNESS, s. samānajātitā sajātitā bhāvasamatā bhāvasamānatā jātisamatā.

homologous HOMOLOGOUS

, a. tulyākāraḥ -rā -raṃ tulyaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

homonymous HOMONYMOUS

, a. bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ sandigdhārthaḥ -rthā -rthaṃ dvyarthaḥ -rthā -rthaṃ. samasaṃjñakaḥ -kā -kaṃ samanāmā -mā -ma (n).

homonymy HOMONYMY

, s. bhinnārthatā vibhinnārthatā arthabhedaḥ dvyarthatā nāmasamatā.

hone HONE

, s. śāṇaḥ -ṇī śāṇāśma n. (n) śānaḥ kṣuradhārātejanaprastaraḥ.

honest HONEST

, a. (Upright, just) saralaḥ -lā -laṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śuciḥ -ciḥ -ci nyāyācāraḥ -rā -raṃ nyāyavarttī -rttinī -rtti (n) nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ṛjuḥ -juḥ -ju saccaritaḥ -tā -taṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śuddhātmā -tmā -tma (n) ajihmaḥ -hmā -hmaṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ aśaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ aśaṭhadhīḥ -dhīḥ -dhi māyāhīnaḥ -nā -naṃ amāyaḥ -yā -yaṃ -yikaḥ -kī -kaṃ akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kapaṭahīnaḥ -nā -naṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ avakraḥ -krā -kraṃ dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dambharahitaḥ -tā -taṃ dharmmakārī -riṇī -ri (n) bhadraḥ -drā -draṃ sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu san satī -sat (t) uttamaḥ -mā -maṃ saralayāyī -yinī -yi (n) ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ prāñjalaḥ -lā -laṃ praguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(True) satyaḥ -tyā -tyaṃ satyakaḥ -kā -kaṃ satyaśīlaḥ -lā -laṃ satyavṛttaḥ -ttā -ttaṃ satyavādī -dinī -di (n).

honestly HONESTLY

, adv. saralaṃ sāralyena nyāyena nyāyatas nyāyyaṃ niṣkapaṭaṃ kapaṭaṃ vinā nirvyājaṃ nirvyalīkaṃ amāyayā māyāṃ vinā saralavat śucivat ajihyaṃ sadākṣiṇyaṃ.

honesty HONESTY

, s. sāralyaṃ saralatā dākṣiṇyaṃ śucitā -tvaṃ ṛjutā ārjavaṃ amāyā māyāhīnatā akapaṭaḥ akāpaṭyaṃ kapaṭahīnatā avyājaḥ nyāyitā nyāyācāratā ajihyatā akauṭilyaṃ aśaṭhatā nirvyalīkatā avakratā asteyaṃ apaiśunaṃ bhadratā sādhutā śuddhatvaṃ dhārmmikatvaṃ satyatā satyaśīlatā satyavāditvaṃ nairmalyaṃ vimalatā adattānupādānaṃ.

honey HONEY

, s. madhu n., kṣaudraṃ puṣpaniryāsaḥ puṣparasaḥ puṣpasāraḥ puṣpāsavaṃ kusumāsavaṃ mākṣikaṃ chātraṃ -trakaṃ sāraghaṃ kāpiśāyanaṃ; 'honey of flowers,' savaṃ; 'become honey,' madhusādbhūtaḥ -tā -taṃ.

to honey To HONEY

, v. n. madhuravacobhiḥ or madhuravākyaiḥ sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ).

honey-comb HONEY-COMB

, s. madhukoṣaḥ madhuvāsaḥ madhucakraṃ mākṣikāśrayaṃ madhukramaḥ karaṇḍaḥ.

honey-moon HONEY-MOON

, s. ānandamāsaḥ vivāhāt paraṃ prathamamāso yasmin strīpuruṣau premamātraṃ kurutaḥ.

honey-suckle HONEY-SUCKLE

, s. surabhigandhaviśiṣṭo latāviśeṣaḥ.

honey-sweet HONEY-SWEET

, a. madhuraḥ -rā -raṃ madhuvat svāduḥ -duḥ -dvī -du madhusāt ind.

honey-tongued HONEY-TONGUED

, a. madhurabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) madhuravādī -dinī -di (n).

honied HONIED

, a. madhumān -matī -mat (t) madhumayaḥ -yī -yaṃ madhuraḥ -rā -raṃ.

honorary HONORARY

, a. sammānakaraḥ -rā -raṃ mānadaḥ -dā -daṃ yaśasyaḥ -syā -syaṃ yaśasvī -svinī -svi (n) kīrttikaraḥ -rā -raṃ yaśaskaraḥ.

--(Conferring honour only, without gain) sammānamātradaḥ -dā -daṃ kīrttimātrakaraḥ -rī -raṃ alābhakaraḥ -rī -raṃ.

honour HONOUR

, s. (Fame, reputation) kīrttiḥ f., yaśas n., khyātiḥ f., sukhyātiḥ f., vikhyātiḥ f., pratiṣṭhā viśrutiḥ f., samākhyā pratipattiḥ f.

--(Reverence) sammānaṃ mānaṃ pūjā arcanaṃ -nā arcā abhyarcā -rcanaṃ namaskāraḥ sevā arhā arhaṇaṃ -ṇā ādaraḥ sambhāvanā satkāraḥ ārādhanaṃ puraskāraḥ sambhramaḥ ślāghā.

--(Dignity, honourable rank) utkarṣaḥ utkṛṣṭatā utkṛṣṭapadaṃ kulīnapadaṃ pratipattiḥ f., pradhānapadaṃ pradhānatā prādhānyaṃ śreṣṭhatvaṃ unnatiḥ f., maryyādā abhijātatā pūjyatā mānyatā -tvaṃ abhyarhaṇīyetā.

--(Family honour) maryyādā kulamaryyādā.

to honour To HONOUR

, v. a. pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), sampūj abhipūj man (c. 10. mānayati -yituṃ), samman pratiman arc (c. 1. arcati -rcituṃ, c. 10. arcayati -yituṃ), abhyarc samabhyarc samarc sev (c. 1. sevate -vituṃ, c. 10. sevayati -yituṃ), arh (c. 10. arhayati -yituṃ), sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), ādṛ

--(c. 6. -driyate -darttuṃ), namaskṛ satkṛ puraskṛ ārādh (c. 10. -rādha- yati -yituṃ), śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) añc (c. 1. añcati -ñcituṃ) mah (c. 1. mahati -hituṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), pūjāṃ kṛ sammānaṃ kṛ.

--(Accept a bill) lekhyapatraṃ grah or svīkṛ or ādṛ.

honourable HONOURABLE

, a. pūjyaḥ -jyā -jyaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ pūjayitavyaḥ -vyā -vyaṃ sampūjanīyaḥ -yā -yaṃ sammānyaḥ -nyā -nyaṃ mānyaḥ -nyā -nyaṃ mānī -ninī -ni (n) pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ arcārhaḥ -rhā -rhaṃ arhyaḥ -rhyā -rhyaṃ arhaṇīyaḥ -yā -yaṃ ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ ādaraṇīyaḥ -yā -yaṃ puraskaraṇīyaḥ -yā -yaṃ maryyādāvān -vatī -vat (t) maryyādānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Illustrious) khyātaḥ -tā -taṃ sukhyātaḥ -tā -taṃ yaśasvī -svinī -svi (n) mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) kīrttimān -matī -mat (t) pratipattimān -matī -mat (t) viśrutaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Conferring honour) kīrttikaraḥ -rī -raṃ yaśaskaraḥ -rī -raṃ yaśasyaḥ -syā -syaṃ.

--(Upright, equitable) saccaritaḥ -tā -taṃ nyāyācāraḥ -rā -raṃ dhārmmikaḥ -kī -kaṃ śuciḥ -ciḥ -ci dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ śuddhātmā -tmā -tma (n) nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) avakraḥ -krā -kraṃ ṛjuḥ -juḥ -ju sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu.

--(Noble) kulīnaḥ -nā -naṃ udāraḥ -rā -raṃ udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

honourably HONOURABLY

, adv. samānaṃ sammānapūrvvaṃ śucivat dhārmmikavat sādhuvat udāravat saudāryyaṃ satkārapūrvvaṃ namaskārapūrvvaṃ ślāghyaprakāreṇa sukīrttipūrvvaṃ suyaśasā nirvyalīkaṃ sampūjanīyaṃ.

honoured HONOURED

, p. p. pūjitaḥ -tā -taṃ sampūjitaḥ -tā -taṃ arcitaḥ -tā -taṃ abhyarcitaḥ -tā -taṃ sammānitaḥ -tā -taṃ puraskṛtaḥ -tā -taṃ sevitaḥ -tā -taṃ arhitaḥ -tā -taṃ sevyamānaḥ -nā -naṃ niṣevyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ādṛtaḥ -tā -taṃ añcitaḥ -tā -taṃ satkṛtaḥ -tā -taṃ mahitaḥ -tā -taṃ ārādhitaḥ -tā -taṃ śuśrūṣitaḥ -tā -taṃ aninditaḥ -tā -taṃ.

--(Accepted as a bill) gṛhītaḥ -tā -taṃ svīkṛtaḥ -tā -taṃ ādṛtaḥ -tā -taṃ; 'to be honoured,' pūj in pass. (pūjyate) maha (nom. mahīyate).

hood HOOD

, s. strīvastrānubaddhaṃ mastakācchādanaṃ or mastakāvaraṇaṃ or mastakapidhānaṃ phaṇākāraṃ mastakācchādanaṃ śiraskaṃ śirastraṃ -strāṇaṃ śirovastraṃ; 'of a snake,' phaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhogaḥ sphoṭā.

to hood To HOOD

, v. a. pūrvvoktapidhānena mastakam āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), mastrakāvaraṇena pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

to hoodwink To HOODWINK

, v. a. cakṣupī vastreṇa rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nayane pidhānena āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), nayanarodhaṃ kṛ.

hoof HOOF

, s. khuraḥ kṣuraḥ śaphaḥ -phaṃ varttakaḥ -kā nighṛṣvaḥ puṭaḥ viṅkhaḥ riṅkhaḥ; 'hoof of a cow,' gokṣuraṃ goṣpadaṃ; 'mark of a hoof,' khurapadavī khuracihnaṃ.

hoofed HOOFED

, a. khurī -riṇī -ri (n) kṣurī -riṇī -ri (n) khurayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

hook HOOK

, s. (Any thing bent that catches hold) ākarṣī -rṣiṇī aṅkuśaḥ ākarṣaṇārthaṃ vakrayantraṃ or vakralohaḥ grahaṇī dharaṇī.

--(Fishhook) vaḍiśaṃ -śā -śī variśī valiśaṃ -śī matsyavedhanaṃ -nī.

--(Hook for driving an elephant) aṅkuśaḥ -śaṃ aṅkūṣaḥ -ṣaṃ śṛṇiḥ f.

--(Billhook) dātraṃ.

to hook To HOOK

, v. a. (Fish) vaḍiśena matsyān vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), dharaṇaṃ kṛ grahaṇaṃ kṛ.

hooked HOOKED

, a. (Bent in the form of a hook) vakraḥ -krā -kraṃ aṅkuśākāraḥ -rā -raṃ aṅkuśī -śinī -śi (n) anṛjuḥ -juḥ -ju kuñcitaḥ -tā -taṃ.

hoop HOOP

, s. (Any thing circular) cakraṃ cakravālaṃ valayaḥ -yaṃ.

--(For playing with) krīḍācakaṃ krīḍhāvalayaḥ.

[Page 349a]
to hoop To HOOP

, v. a. (Bind with hoops) lohavalayān bandh (c. 9. badhnāti banddhaṃ), lohacakrādibhir yuj (c. 10. yojayati -yituṃ).

--(Shout out) citkāraṃ kṛ citkāraśabdaṃ kṛ uccaiḥsvareṇa udghuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ).

hooper HOOPER

, s. (A cooper) lohavalayabandhā m. (ndhṛ) kāṣṭhabhāṇḍakāraḥ.

hooping-cough HOOPING-COUGH

, s. ākṣepakakāśaḥ hūpśabdapūrvvakaḥ kāśaḥ bālakānāṃ kāśaḥ.

to hoot To HOOT

, v. n. ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru dīrgharutaṃ kṛ dīrgharāvaṃ kṛ ghūtkṛ ghūtkāraṃ kṛ citkāraṃ kṛ uccaiḥsvareṇa udghuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ); 'to hoot at,' he re are dhik hūm ghūt ityādiśabdair avamānaṃ or avajñāṃ or aprasādaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or ityādiśabdair avajñāspadaṃ kṛ.

hoot HOOT

, HOOTING, s. dīrgharutaṃ dīrgharāvaḥ rāvaḥ ghūtkāraḥ ghūtkṛtaṃ citkāraḥ he re dhik ghūt ityādiśabdair avamānasūcanaṃ or aprasādamūcanaṃ.

to hop To HOP

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), ekaplādena plu or valg.

hop HOP

, s. (The plant) latāviśeṣo yasya puṣpāṇi yavarasena saha saṃsṛjyante tena ca yavasurā utpadyate.

--(Jump) plavaḥ plutaṃ valgitaṃ jhampaḥ nṛtyaṃ narttanaṃ ekapādena plutaṃ valgitaṃ.

hope HOPE

, s. āśā pratyāśā āśaṃsā ākāṃkṣā āśābandhaḥ manorathaḥ apekṣā vyapekṣā pratīkṣā sampratīkṣā spṛhā nirīkṣā udīkṣaṇaṃ īpsitaṃ manasvitā; 'hope of a good issue,' phalākāṃkṣā; 'having one's hopes fulfilled,' pūrṇamanorathaḥ āśāprāptaḥ; 'hopes whose fulfilment is delayed,' vilambitaphalā manorathāḥ; 'hope-inspiring,' āśājananaḥ -nā -naṃ.

to hope To HOPE

, v. a. and n. āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ), ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), pratyākāṃkṣ pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ vyapekṣ udīkṣ spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ), vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ), abhivāñch āśāṃ kṛ pratyāśāṃ kṛ āśaṃsāṃ kṛ āśās (c. 2. śāste -śāsituṃ); 'I hardly hoped to see you again,' na khalu ma āsīd āśaṃsā yathā punarapi tvāṃ prekṣiṣye; 'I hope' may be expressed by the particle kaccit; as, 'I hope the fever does not pain you much,' kaccit tvāṃ nātibādhate jvaraḥ.

hopeful HOPEFUL

, a. (Full of hope) āśāvān -vatī -vat (t) āśānvitaḥ -tā -taṃ āśāyuktaḥ -ktā -ktaṃ āśāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āśābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ spṛhayāluḥ -luḥ -lu ākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n) sapratyāśaḥ -śā -śaṃ pratyāśī -śinī -śi (n) apekṣī -kṣiṇī -kṣi (n) apekṣakaḥ -kā -kaṃ.

--(Promising, exciting hope) āśājananaḥ -nā -naṃ āśākārī -riṇī -ri (n).

hopefully HOPEFULLY

, adv. sapratyāśaṃ sāśaṃsaṃ āśāṃpūrvvaṃ āśaṃsāpūrvvaṃ.

hopefulness HOPEFULNESS

, s. āśāvattvaṃ āśāviṣṭatvaṃ sapratyāśatvaṃ.

hopeless HOPELESS

, a. āśāhīnaḥ -nā -naṃ nirāśaḥ -śā -śaṃ āśārahitaḥ -tā -taṃ gatāśaḥ -śā -śaṃ tyaktāśaḥ -śā -śaṃ niḥpratyāśaḥ -śā -śaṃ hatāśaḥ -śā -śaṃ.

hopelessly HOPELESSLY

, adv. nirāśaṃ niḥpratyāśaṃ āśāṃ vinā gatāśaṃ.

hopelessness HOPELESSNESS

, s. nairāśyaṃ nirāśatā āśāhīnatā āśārāhityaṃ.

hopper HOPPER

, s. (One who hops) ekapādena plutakārī m. (n) ekapādena narttakaḥ.

--(In a mill) śasyādhāraḥ śasyapātraṃ.

hopping HOPPING

, s. ekapādena narttanaṃ or nṛtyaṃ or plutakaraṇaṃ or valgitakaraṇaṃ.

horal HORAL

, HORARY, a. mauhūrttikaḥ -kī -kaṃ ghaṭikāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

horde HORDE

, s. asthiravāsināṃ or paryyaṭanakāriṇāṃ mlecchapuruṣāṇāṃ samūhaḥ or saṅghaḥ or vṛhatkulaṃ or vṛhadgaṇaḥ śavaragaṇaḥ kirātagaṇaḥ.

horizon HORIZON

, s. diṅmaṇḍalaṃ maṇḍalaṃ cakravālaṃ cakraṃ digantaḥ ākāśakakṣā ambarāntaṃ -ntaḥ cakrapālaḥ. 'The eastern horizon,' prācī dika prācīmalaṃ.

[Page 349b]
horizontal HORIZONTAL

, a. anuprasthaḥ -sthā -sthaṃ anvāyatanaḥ -nā -na digantasamaḥ -mā -maṃ samaḥ -mā -maṃ samarekhaḥ -khā -khaṃ sama -yaḥ -sthā -sthaṃ sapāṭaḥ -ṭā. -ṭaṃ; 'a horizontal line,' dvijyāmārgaṃ samarekhā; 'plane,' samānabhūbhāgaḥ.

horizontally HORIZONTALLY

, adv. anuprasthaṃ anvāyatanaṃ samaṃ samarekhaṃ samānarūpeṇa.

horn HORN

, s. (Of an animal) śṛṅgaṃ viṣāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ kūṇikā kāhalaḥ -lā -likā; 'of a buffalo,' gavalaṃ.

--(Wind-instrument) śaṅkhaḥ kāhalaḥ -lā; 'to blow a horn,' śaṅkhaṃ dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ) or pradhmā.

--(Of the moon) candraśikhā candraśṛṅgaṃ vandrāgraṃ.

horn-book HORN-BOOK

, s. bālakasya ārambhapustakaṃ or ādipustakaṃ or prathamapāṭhagranthaḥ.

horned HORNED

, a. śṛṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) śṛṅgiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣāṇī -ṇinī -ṇi (n) śṛṅgaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'in the form of a horn,' śṛṅgākāraḥ -rā -raṃ; 'horned moon,' sinīvālī.

hornet HORNET

, s. vṛhadvaralabhedaḥ vṛhadbhṛṅgarolaḥ viṣaśṛṅgī m. (n) viṣaśūkaḥ

hornless HORNLESS

, s. aśṛṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ śṛṅgahīnaḥ -nā -naṃ; 'hornless bull,' tūvaraḥ.

horn-owl HORN-OWL

, s. ulūkabhedaḥ śṛṅgiṇapecakaḥ śṛṅgikauśikaḥ.

horn-pipe HORN-PIPE

, s. nṛtyaviśeṣaḥ yasmin narttako hastapādādi itastataḥ kṣipraṃ sañcālayati nāvikanṛtyaṃ.

horny HORNY

, a. śārṅgaḥ -rṅgī -rṅgaṃ śṛṅgamayaḥ -yī -yaṃ śṛṅgaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ

horologe HOROLOGE

, HOROLOGY, s. ghaṭī yāmaghoṣā kālamāpanayantraṃ.

horoscope HOROSCOPE

, s. janmapatraṃ -trikā janmanakṣatrapatraṃ janmayogapatraṃ janmakālagrahaḥ

horrible HORRIBLE

, a. dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ subhairavaḥ -vī -vaṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ raudraḥ -drī -draṃ bhayaṅkaraḥ -rī -raṃ subhayānakaḥ -kī -kaṃ bhayānakaḥ -kī -kaṃ bhīmaḥ -mā -maṃ ugraḥ -grā -graṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trāsakaraḥ -rā -raṃ bhayāvahaḥ -hā -haṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ karālaḥ -lā -laṃ bhīṣmaḥ -ṣmā -ṣmaṃ.

--(In appearance) ghoradarśanaḥ -nā -naṃ raudradarśanaḥ -nā -naṃ bhīmadarśanaḥ -nā -naṃ.

horribly HORRIBLY

, adv. dāruṇaṃ ghoraṃ bhayānakaṃ subhairavaṃ raudraṃ ugraṃ vikaṭaṃ.

horrid HORRID

, a. ghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ kutsitaḥ -tā -taṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ bhayaṅkaraḥ -rī -raṃ bhīmaḥ -mā -maṃ bhīṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ raudraḥ -drī -draṃ bhairavaḥ -vī -vaṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ karālaḥ -lā -laṃ.

horridly HORRIDLY

, adv. ghoraṃ dāruṇaṃ ugraṃ kutsitaṃ atikutsitaṃ raudraṃ.

horridness HORRIDNESS

, s. ghoratā dāruṇatā ugratā kutsitatvaṃ bhayānakatvaṃ raudratā.

horrific HORRIFIC

, a. bhairavakārakaḥ -kā -kaṃ bhairavajanakaḥ -kā -kaṃ subhayaṅkaraḥ -rī -raṃ subhayānakaḥ -kā -kaṃ sādhvasakārī -riṇī -ri (n).

horrified HORRIFIED

, p. p. bhayasaṃhṛṣṭaromā -mā -ma (n) sādhvasopahataḥ -tā -taṃ

to horrify To HORRIFY

, v. a. bhairavaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), sasādhvasaṃ -sāṃ -saṃ kṛ.

horripilation HORRIPILATION

, s. romaharṣaḥ -rṣaṇaṃ lomaharṣaṇaṃ saṃharṣaḥ uddharṣaṇaṃ romāñcaḥ -ñcanaṃ romodgamaḥ romodbhedaḥ pulakaḥ pulakodgamaḥ uddhūṣaṇaṃ.

horror HORROR

, s. bhairavaṃ bhayasaṃharṣaḥ bhayakampaḥ sādhvasaṃ bhīṣaṇaṃ bhīṣma bhīmaṃ moraṃ bhayānakaṃ bhayaṅkaraṃ trāsaḥ santrāsaḥ parikampaḥ.

horse HORSE

, s. aśvaḥ hayaḥ turaṅgaḥ -ṅgamaḥ turagaḥ vājī m. (n) ghoṭakaḥ vāhaḥ tārkṣyaḥ arvvā m. (n) saindhavaḥ maptiḥ m., kilvī m. (n) pracelakaḥ śrībhrātā m. (tṛ) pītiḥ m., pītī m. (n) vītiḥ m., parudvāraḥ mudgabhuk m. (j) mudgabhojī m. (n) gandharvvaḥ; 'a well-bred horse,' ājāneyaḥ kulīnaḥ sindhuvāraḥ bhūmipakṣaḥ bhūmirakṣakaḥ; 'a well-trained horse,' vinītaḥ sādhuvāhī m. (n), 'a white horse,' karkaḥ; 'a bay horse,' ukanāhaḥ kiyāhaḥ; 'a fleet horse,' javanaḥ javādhikaḥ prajavī m. (n), 'a good horse. vallabhaḥ hayottamaḥ; 'a chariot horse,' rathyaḥ; 'a pack-horse, pṛṣṭhyaḥ sthaurī m. (n) sthurī m., sthorī m.; 'a horse for sacrifice, yayuḥ m., aśvamedhīyaḥ; 'four-horsed carriage, caturaśvo rathaḥ.-- (Cavalry) āśvaṃ āśvikaṃ aśvārūḍhāḥ m. pl.

--(Support for towels, &c.) mārjjanapaṭādhāraḥ varakādhāraḥ; 'relating to a horse,' aśvīyaḥ -yā -yaṃ āśvikaḥ -kī -kaṃ āśvaḥ -śvī -śvaṃ.

--(A number of horses, aśvīyaṃ āśvaṃ.

to horse To HORSE

, v. a. aśvam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) aśvārūḍhaṃ -ḍhāṃ -ḍhaṃ kṛ.

horse-back HORSE-BACK

, s. aśvapṛṣṭhaṃ ūrddhvasthitiḥ f.; 'on horse-back,' aśvapṛṣṭhe loc. c.; 'going on horse-back,' turaṅgayāyī m. (n).

horse-bean HORSE-BEAN

, s. kṣudraśimbikabhedaḥ śimbā mudgaḥ māpaḥ.

horse-boat HORSE-BOAT

, s. aśvavahanaṃ aśvavahanayogyā naukā.

horse-breaker HORSE-BREAKER

, s. aśvadamakaḥ aśvavinetā m. (tṛ) aśvaśikṣakaḥ aśvaśikṣājīvī m. (n).

horse-breaking HORSE-BREAKING

, s. aśvadamanaṃ aśvaśikṣā aśvavinayaḥ.

horse-chestnut HORSE-CHESTNUT

, s. (Tree) śyāmaphalaviśiṣṭo vṛkṣabhedaḥ.

horse-cloth HORSE-CLOTH

, s. aśvāstaraṇaṃ āstaraḥ aśvaparistomaḥ.

horse-comb HORSE-COMB

, s. aśvamārjanī aśvalomaśodhanī.

horse-dealer HORSE-DEALER

, s. aśvavyāpārī m. (n) hayajñaḥ heḍāvukkaḥ helāvukkaḥ hayavidyāviśāradaḥ.

horse-driving HORSE-DRIVING

, s. aśvasārathyaṃ aśvapreraṇaṃ hayapreraṇaṃ.

horse-dung HORSE-DUNG

, s. aśvaśakṛta n., aśvapurīṣaṃ aśvamalaṃ aśvahannaṃ.

horse-faced HORSE-FACED

, a. aśvamakhaḥ -khī -khaṃ aśvavadanaḥ -nā -naṃ hayamukhaḥ -khī -khaṃ turaṅgavaktraḥ -ktrā -ktra turaṅgānanaḥ -nā -naṃ turaṅgāsyaḥ -syā -syaṃ.

horse-flesh HORSE-FLESH

, s. aśvamāṃsaṃ ghoṭakamāṃsaṃ turagamāṃsaṃ.

horse-fly HORSE-FLY

, s. aśvadaṃśakaḥ hayadaṃśī aśvamakṣikā.

horse-guards HORSE-GUARDS

, s. aśvārūḍhasainikāḥ m. pl., rājaśarīrarakṣakam aśvārūḍhasainyaṃ.

horse-hair HORSE-HAIR

, s. aśvaloma n. (n) aśvaroma n. (n) aśvabālaḥ.

horse-laugh HORSE-LAUGH

, s. aṭṭahāsaḥ atihāsaḥ atihasitaṃ mahāhāsaḥ ācchuritaṃ sotprāsaḥ.

horse-leech HORSE-LEECH

, s. aśvadaṃśakā jalaukā aśvaraktapāyinī.

--(Farrier) aśvacikitsakaḥ aśvavaidyaḥ.

horseman HORSEMAN

, s. aśvārūḍhaḥ aśvārohaḥ -hī m. (n) hayārūḍhaḥ hayārohaḥ sādī m. (n) aśvasādī m. (n) turagī m. (n) turaṅgī m. (n) aśvavahaḥ aśvavāraḥ sāyī m. (n) hayavidyāviśāradaḥ.

horsemanship HORSEMANSHIP

, s. aśvavidyā hayavidyā aśvārohaṇavidyā hayajñatā hayārohaḥ aśvahṛdayaṃ.

horse-meat HORSE-MEAT

, s. aśvāhāraḥ aśvabhojanaṃ aśvakhādyaṃ paśukhādyadravyaṃ.

horse-pond HORSE-POND

, s. aśvataḍāgaḥ aśvapuṣkariṇī aśvavāpī.

horse-race HORSE-RACE

, s. aśvacaryyā aśvamārgaḥ aśvadhāvanaṃ.

horse-radish HORSE-RADISH

, s. kurukandakaḥ -kaṃ kandamūlabhedaḥ.

horse-shoe HORSE-SHOE

, s. aśvakhuratraṃ aśvakhuratrāṇaṃ aśvakhurabandhanaṃ aśvapādukā.

horse-stealer HORSE-STEALER

, s. aśvahārakaḥ vājiharttā m. (rttṛ) aśvamuk m. (ṣ).

horse-trappings HORSE-TRAPPINGS

, s. ādānaṃ aśvapariṣṭomaḥ aśvasajjā aśvāstaraṇaṃ.

horse-way HORSE-WAY

, s. aśvapathaḥ aśvamārgaḥ aśvavartma n. (n).

horse-whip HORSE-WHIP

, s. kaśā aśvakaśā aśvatāḍanī aśvapratodaḥ pratiṣkaśaḥ pratiṣkaṣaḥ carmmadaṇḍaḥ.

to horse-whip To HORSE-WHIP

, v. a. kaśayā or carmmadaṇḍena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), kaśāghātaṃ kṛ.

hortation HORTATION

, s. upadeśaḥ upadeśavākyaṃ prabodhanaṃ prabodhavākyaṃ mantraṇaṃ.

hortatory HORTATORY

, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ prabodhakaḥ -kā -kaṃ ādeśakaḥ -kā -kaṃ.

horticultural HORTICULTURAL

, a. udyānavidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) udyānaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

horticulture HORTICULTURE

, s. udyānavidyā udyānakarṣaṇavidyā udyānakarṣaṇaṃ udyānakaraṇavidyā udyānakaraṇaṃ udyānakṛṣikarmma n. (n) paṣpaphalotpattikarmma n. (n)

[Page 350b]
horticulturist HORTICULTURIST

, s. udyānavidyājñaḥ udyānakarṣakaḥ udyānakarṣaṇājīvī m. (n).

hortulan HORTULAN

, a. udyānasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

hortus siccus HORTUS SICCUS

, s. śuṣkodyānaṃ śuṣkauṣadhipustakaṃ śuṣkaupadhisaṅgrahaḥ śuṣkatṛṇādisaṅgrahaḥ śuṣkauṣadhayaḥ f. pl.

hose HOSE

, s. ūrṇāmayaṃ pādatrāṇaṃ aurṇapādatraṃ pādarakṣaṇaṃ jaṅghāparidhānaṃ.

hosier HOSIER

, s. pūrvvoktapādatravikretā m. (tṛ) aurṇapādatravikrayī m. (n).

hospitable HOSPITABLE

, a. ātithyaḥ -thyā -thyaṃ ātitheyaḥ -yī -yaṃ atithisevakaḥ -kā -kaṃ atithipūjakaḥ -kā -kaṃ ātithyakārī -riṇī -ri (n) priyātithiḥ -thiḥ -thi vallabhātithiḥ -thiḥ -thi satkāraśīlaḥ -lā -laṃ.

hospitably HOSPITABLY

, adv. ātithyapūrvvaṃ sātithyaṃ satkāreṇa satkārapūrvvaṃ ātitheyaṃ; 'to receive hospitably,' satkṛ ātithyaṃ kṛ.

hospital HOSPITAL

, s. ārogyaśālā cikitsāśālā cikitsāgāraṃ rogapratīkāraśālā rogopacāraśālā rogārttalokapoṣaṇasthānaṃ daridralokānāṃ rogacikitsanaśālā dharmmaśālā.

hospitality HOSPITALITY

, s. ātithyaṃ atithitvaṃ atithikriyā ātithyakarmma n. (n) atithisatkāraḥ atithisatkriyā satkāraḥ satkriyā satkarmma n. (n) satkṛtiḥ f., satkṛtaṃ atithisevā atithipūjanaṃ manuṣyayajñaḥ nṛyajñaḥ.

host HOST

, s. (Entertainer) satkārī m. (n) satkṛt m., āmantrayitā m. (tṛ) nimantraṇakṛt m., nimantrakaḥ bhojanadātā m. (tṛ) ātithyakṛt m.

--(Army) camūḥ f., senā anīkaṃ vāhinī anīkinī varūthinī yodhasamūhaḥ.

--(A great number) samūhaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ gaṇaḥ kulaṃ samavāyaḥ samudāyaḥ nivahaḥ nikāyaḥ; 'a host of persons,' janasamūhaḥ lokasaṅghaḥ janaughaṃ; 'a host of enemies,' śatrunikāyaḥ; 'a host of excellencies,' guṇagrāmaḥ.

to host To HOST

, v. n. (Lodge) vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas atithir bhū or as.

--(Encounter in battle) yuddhe samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or saṅgam.

hostage HOSTAGE

, s. śarīrabandhakaḥ bandhakaḥ sandhiniyamasyopari viśvāsārthaṃ tyaktaḥ śarīrabandhakaḥ.

hostel HOSTEL

, HOSTELRY, s. uttaraṇasthānaṃ uttaraṇagṛhaṃ upakārī -rikā.

hostess HOSTESS

, s. ātithyakāriṇī satkāriṇī nimantraṇakāriṇī bhojanadātrī.

hostile HOSTILE

, a. vairī -riṇī -ri (n) viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (t) vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ viparītaḥ -tā -taṃ ahitaḥ -tā -taṃ ahitakārī -riṇī -ri (n) prātipakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vidveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) dveṣī &c., dveṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vidviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ śātravīyaḥ -yī -ya drohavṛttiḥ -ttiḥ -tti apakārī -riṇī -ri (n) pratirodhī -dhinī -dhi (n) paryyavasthātā -trī -tṛ (tṛ) savairaḥ -rā -raṃ; 'a hostile invasion,' śatruvigrahaḥ; 'to be hostile,' vipakṣībhū pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), vaira (nom, vairāyate), śatru (nom. śatrūyati), dviṣ (c. 2. dveṣṭi -ṣṭuṃ), vidviṣ paryyavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

hostilely HOSTILELY

, adv. śatruvat ripuvat virodhena viruddhaṃ viparīta vipakṣavat.

hostility HOSTILITY

, s. vairitā vairabhāvaḥ vairaṃ śatrutā riputā vipakṣatā virodhaḥ viruddhatā vidveṣaḥ dveṣaḥ śātravaṃ aritā pratipakṣatā vidviṣṭatā aprītiḥ f., pranidvandvaṃ paratā -tvaṃ; 'natural hostility,' jātivairaṃ.

--(War, state of war) yuddhaṃ yuddhabhāvaḥ yuddhāvasthā vigrahaḥ saṃgrāmaḥ.

hostler HOSTLER

, s. aśvapālaḥ -lakaḥ aśvarakṣakaḥ uttaraṇasthāne abhyāgatān aśvān pālayati yo janaḥ.

hot HOT

, a. (Contrary to cold) uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ -ptā -ptaṃ tāpī -pinī -pi (n) koṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ soṣmaḥ -ṣmā -ṣmaṃ soṣmā -pmā -pma (n) naidāghaḥ -ghī -ghaṃ aśiśiraḥ -rā -raṃ aśītaḥ -tā -taṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ kharaḥ -rā -raṃ grīpmaḥ -pmā -pmaṃ gharmma in comp.; 'hot season, hot weather,' uṣṇakālaḥ uṣṇasamayaḥ grīpmaḥ grīpmakālaḥ nidādhaḥ nidādhakālaḥ uṣṇāgamaḥ; 'hot water,' uṣṇodakaṃ gharmmodakaṃ gharmmāmbu n.

--(Hot to the taste) tigmaḥ -gmā -gmaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ kharaḥ -rā -raṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu ugraḥ -grā -graṃ.

--(Passionate) caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ caṇḍavān -vatī -vat (t) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ ugraḥ -grā -graṃ śīghrakopī -pinī -pi (n) rāgī -giṇī -gi (n) uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ.

--(Impetuous) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) uttaptaḥ -ptā -ptaṃ; to make hot,' tap (c. 10. tāpayati -yituṃ); 'to be hot,' uṣṇībhū upma (nom. upmāyate).

hotbed HOTBED

, s. gohayaśakṛdādiprakṣepeṇa taptīkṛtam udyānasthalaṃ uṣṇasthalaṃ.

hotch-potch HOTCH-POTCH

, s. nānākhādyadravyasaṃyogaḥ nānāśākādisammiśraṇaṃ sannipātaḥ prakīrṇakaṃ.

hotel HOTEL

, s. uttaraṇaśālā uttaraṇagṛhaṃ uttaraṇasthānaṃ upakārī -rikā upakāryyā aupakāryyaṃ pravāsīyagṛhaṃ.

hot-headed HOT-HEADED

, a. sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasī -sinī -si (n) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) śīghrakopī -pinī -pi (n) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n); 'hot-headed zeal,' uttāpaḥ.

hot-house HOT-HOUSE

, s. udyāne videśīyavṛkṣarakṣaṇārthaṃ kācāchāditaṃ taptagṛhaṃ or uṣṇagṛhaṃ.

hotly HOTLY

, adv. tīkṣṇaṃ tīvraṃ tigmaṃ sataikṣṇyaṃ caṇḍaṃ pracaṇḍaṃ uccaṇḍaṃ ugraṃ ugratayā uttāpena sopmaṃ uttaptaṃ uṣṇaṃ.

hot-mouthed HOT-MOUTHED

, a. tīkṣṇavādī -dinī -di (n) ugramukhaḥ -khī -khaṃ durmukhaḥ -khī -khaṃ.

hotness HOTNESS

, s. uṣṇatā auṣmyaṃ tāpaḥ taptatvaṃ caṇḍatā pracaṇḍatā aśiśiratā tigmatā taigmyaṃ tīkṣṇatā nidāghaḥ.

--(To the taste) tigmatā tīkṣṇatā tīvratā kaṭutā ugratā -tvaṃ.

--(Ardor, vehemence) uttāpaḥ uccaṇḍatā vyagratā tīkṣṇatā uṣmaḥ saṃrambhaḥ.

--(Of temper) caṇḍatā śīghrakopitvaṃ.

hotspur HOTSPUR

, s. sāhasikajanaḥ tīkṣṇasvabhāvo janaḥ saṃrambhī m. (n).

hovel HOVEL

, s. kuṭīraḥ kuṭeraḥ kuṭī tṛṇakuṭī uṭajaḥ maṇḍapaḥ goṣṭhaṃ.

to hovel To HOVEL

, v. a. kuṭīre vas (c. 1. vasati vastuṃ) or nivas kuṭīram adhivas.

hoven HOVEN

, a. ucchūnaḥ -nā -naṃ prasphuritaḥ -tā -taṃ utthitaḥ -tā -taṃ.

to hover To HOVER

, v. n. vihāyasā or vyomamadhye vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or vyāvṛt ākāśamadhye mastakopari vṛt praḍīnam akṛtvā ūrddhvaviyati visṛp (c. 1. -sarpati -sraptu) or vical (c. 1. -calati -lituṃ), vyomamadhye pakṣāsphālanaṃ kṛtvā niścalo vṛt.

--(Hesitate, waver) vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), dola (nom. dolāyate), āndola (nom. āndolayati -yituṃ), vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), viśaṅk (c. 1. -hlaṅkate -ṅkituṃ).

hough HOUGH

, s. jaṅghāsthiśirā jaṅghāsthisnāyuḥ m. jaṅghāsandhibandhanaṃ.

to hough To HOUGH

, v. a. jaṅghāsthiśirāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ).

hound HOUND

, s. mṛgayākukkuraḥ mṛgavyakukkuraḥ mṛgayārthaṃ kukkuraḥ ākheṭakādyarthaṃ śvā m. (n) ākheṭikaḥ mṛgāriḥ m., mṛgadaṃśakaḥ vṛkāriḥ m., viśvakadruḥ m.

to hound To HOUND

, v. a. mṛgavyakukkurair anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

hour HOUR

, s. ghaṭikā horā keralī divasasya caturviṃśabhāgaḥ or caturviṃśatitamāṃśaḥ dināṃśaḥ; 'an hour of forty eight minutes,' muhūrttaḥ -rttaṃ; 'a space of twenty-four minutes,' daṇḍaḥ; 'half-anhour,' arddhaghaṭikā; 'an hour and a half,' arddhayāmaḥ.

hour-glass HOUR-GLASS

, s. yāmanālī bālukāyantraṃ kālaparimāpakayantraṃ.

houri HOURI

, s. divyāṅganā divyakanyā devakanyā svargakanyā svarveśyā.

hourly HOURLY

, adv. pratimuhūrttaṃ muhartte daṇḍe daṇḍe pratidaṇḍaṃ.

[Page 351b]
hour-plate HOUR-PLATE

, s. muhūrttadaṇḍādiparimāpakaṃ maṇḍalaṃ yāmaghoṣā ghaṭīmukha.

house HOUSE

, s. gṛhaṃ gehaṃ -haḥ veśma n. (n) bhavanaṃ ālayaḥ nilayaḥ āyatanaṃ niketaḥ -tanaṃ -taka niveśanaṃ sadanaṃ mandiraṃ vāsaḥ saṃvāsaḥ vāsasthānaṃ āgāraḥ -raṃ agāraḥ -raṃ nivāsaḥ nivāsasthānaṃ nivasatiḥ f., vasitaṃ samāvāsaḥ āvasathaḥ nikāyyaḥ avasthānaṃ vastyaṃ udavasitaṃ vāstuḥ m. okas n., dhāma n. (n) chatvaraḥ niśāntaṃ kuṭaḥ -ṭī śālā sabhā sthānaṃ; 'house and land' gṛhakṣetrādi; 'a number of houses,' sadmacitiḥ f.; 'house of confinement,' bandhanagṛhaṃ bandhanāgāraṃ. bandhanālayaḥ; 'confined to the house,' gṛhānubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Family, race) kulaṃ vaṃśaḥ kuṭumbaḥ jātiḥ f.

--(Family, household) gṛhajanaḥ parijanaḥ parivāraḥ svajanaḥ kuṭumbakaṃ strīputrakanyādi.

to house To HOUSE

, v. a. gṛhe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), gṛhaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), veśmani vas (c. 10. vāsayati -yituṃ), āśrayaṃ dā vāsasthānaṃ dā.

house-breaker HOUSE-BREAKER

, s. gṛhabhedakaḥ āgārabhedakaḥ bhitticauraḥ vandicauraḥ sandhicauraḥ kārucauraḥ kuḍyacchedī kapāṭaghnaḥ khānilaḥ kujambhalaḥ -mbhilaḥ

house-builder HOUSE-BUILDER

, s. gṛhakārakaḥ gṛhakārī m. (n) gṛhakarmmī m. (n) gṛhanirmātā m. (tṛ)

house-burner HOUSE-BURNER

, s. gṛhadāhakaḥ āgāradāhakaḥ gṛhadāhanakṛt m.

house-burning HOUSE-BURNING

, s. gṛhadāhaḥ -hanaṃ gṛhadahanaṃ gṛhaploṣaḥ āgāradāhaḥ.

housedog HOUSEDOG

, s. gṛhakukkuraḥ gṛharakṣakaḥ śvā m. (n).

housedoor HOUSEDOOR

, s. gṛhadvāraṃ gehadvāraṃ.

household HOUSEHOLD

, s. gṛhajanaḥ parijanaḥ gṛhaparijanaḥ gṛhaparivāraḥ svajanaḥ parivāraḥ abhijanaḥ kuṭumbakaṃ.

household HOUSEHOLD

, a. gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ gṛhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) āvasathikaḥ -kī -kaṃ or expressed by gṛha in comp.; as, 'household affairs,' gṛhakāryyaṃ gṛhakaraṇaṃ gṛhavyāpāraḥ; 'household utensils,' gṛhopaskaraḥ; 'household gods,' gṛhyā devatāḥ f. pl., kuladevatāḥ f. pl.; 'household bread,' gṛhāpūpaḥ.

householder HOUSEHOLDER

, s. gṛhasthaḥ gṛhasvāmī m. (n) gṛhapatiḥ m., gṛhādhikārī m. (n) gṛhī m. (n) gehī m. (n) kuṭumbī m. (n) kauṭumbikaḥ gṛhamedhī m. (n) snātakaḥ jyeṣṭhāśramī m. (n).

household-stuff HOUSEHOLD-STUFF

, s. gṛhopaskaraḥ gṛhopakaraṇaṃ gṛhasāmagrī -gryaṃ.

housekeeper HOUSEKEEPER

, s. (Householder) gṛhī m. (n) gehī m. (n) gṛhasvāmī m. (n) gṛhādhikārī m. (n) kuṭumbī m. (n).

--(A woman who has the care of a family) gṛhiṇī gehinī kuṭumbinī gṛhamedhinī.

housekeeping HOUSEKEEPING

, s. gṛhavyāpāraḥ gṛhakāryyaṃ gṛhakaraṇaṃ gṛhakarmma n. (n) gārhasthyaṃ gṛhasthatā.

houseleek HOUSELEEK

, s. kutṛṇaṃ gṛhabhittiruha oṣadhibhedaḥ.

houseless HOUSELESS

, a. gṛhahīnaḥ -nā -naṃ gṛhaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirālayaḥ -yā -yaṃ aniketanaḥ -nā -naṃ aketanaḥ -nā -naṃ alayaḥ -yā -yaṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirvāsaḥ -sā -saṃ.

housemaid HOUSEMAID

, s. gṛhadāsī gṛhapariṣkāriṇī gṛhamārjanī dāsī.

house-room HOUSE-ROOM

, s. gṛhāvasthānaṃ vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ āvāsaḥ vāsaḥ.

house-top HOUSE-TOP

, s. gṛhapṛṣṭhaṃ gṛhāgraṃ gṛhaśikharaṃ gṛhaśṛṅgaṃ.

house-warming HOUSE-WARMING

, s. gṛhapraveśaḥ navagṛhapraveśakāle utsavaḥ vāstupraveśaḥ vāstusaṃśamanaṃ -nīyaṃ.

housewife HOUSEWIFE

, s. gṛhamedhinī gṛhavyāpārakuśalā gṛhakāryyadakṣā gṛhakarmmanipuṇā gṛhiṇī gehinī.

housewifery HOUSEWIFERY

, s. gṛhavyāpārakuśalatā gṛhakāryyadakṣatā gṛhakarmmanipuṇatā gṛhamedhitvaṃ parimitavyayaḥ.

[Page 352a]
housing HOUSING

, s. (House-room) vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ.

--(Of a horse or elephant) āstaraḥ -raṇaṃ paristomaḥ varṇaḥ ādānaṃ.

how HOW

, adv. kathaṃ kiṃ kena prakāreṇa kena rūpeṇa kinnu kutas kimuta; 'how much, how many, how little, how long, &c.,' kiyān -yatī -yat (t) or kiyat indec., katiḥ -tiḥ -ti or kati in comp.; as, 'how long?' kiyatkālaṃ kiyantaṃ kālaṃ kiyatā kālena katikālaṃ; 'how long!' kiyacciraṃ; 'how many sorts?' katividhaḥ -dhā -dhaṃ; 'how many times?' katikṛtvas; 'for how much?' kiyatā mūlyena; 'how far?' kiyatparyyantaṃ kimparyyantaṃ kiyadavadhi; 'how much more,' kimpunar kimuta kimu kim kutaḥpunar; how much less,' kimuta kimu; 'how so?' kimiti kimiva; how else,' athakim; 'how wonderful,' kimāścaryyaṃ; 'how do you do?' kiṃ kṣemam asti bhavataḥ kiṃ kuśalam asti bhavataḥ kīdṛśī sthitir bhavataḥ; 'how are we to act?' kim asmābhiḥ karaṇīyaṃ; 'he knows not how to act,' yathākāryyaṃ na jānāti; 'how great is that darkness!' so'ndhakāraḥ kiyān mahān; 'any how,' yathākathañcit yathātathā kathañcana kathañcit.

howbeit HOWBEIT

, adv. tathāpi tathaiva tathāca kiñca api apitu kintu.

howdah HOWDAH

, s. (On the back of an elephant) varaṇḍakaḥ.

however HOWEVER

, adv. tathāpi kiñca apitu kintu tu parantu punar; 'in whatever manner,' yatprakāreṇa.

howitzer HOWITZER

, s. antaragnivalena lohagulikāprakṣepakaṃ yuddhayantraṃ.

to howl To HOWL

, v. n. ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru dīrgharāvaṃ kṛ dīrgharutaṃ kṛ garj (c. 1. garjati -rjituṃ), bhaṣ (c. 1. bhaṣati -ṣituṃ), rai (c. 1. rāyati rātuṃ), ras (c. 1. rasati -situṃ), raṭ (c. 1. raṭati -ṭituṃ), vāś (c. 1. vāśate -śituṃ).

howl HOWL

, HOWLING, s. rāvaḥ rutaṃ dīrdharāvaṃ dīgharutaṃ garjanaṃ rāyaṇaṃ bhāṣaḥ bhaṣaṇaṃ bukkanaṃ vāśitaṃ mukhaghaṇṭā; 'making a howling,' dīrgharāvaḥ -vī -vaṃ.

howsoever HOWSOEVER

, adv. yatprakāreṇa yena prakāreṇa yathā yathā yathātathā tathāpi

to hox To HOX

, v. a. jaṅghāsthiśirāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ).

hoy HOY

, s. vṛhannaukāviśeṣaḥ viśālanaukā.

hubbub HUBBUB

, s. kolāhalaḥ kalakalaḥ kalaravaḥ rāsaḥ halahalāśabdaḥ kālakīlaḥ tumulaṃ viplavaḥ kalahaḥ.

huckaback HUCKABACK

, s. nānārekhāṅkitaḥ kṣaumapaṭaviśeṣaḥ.

hucklebacked HUCKLEBACKED

, a. nyubjaḥ -bjā -bjaṃ kubjaḥ -bjā -bjaṃ vakrakandharaḥ -rā -raṃ

hucklebone HUCKLEBONE

, s. kaṭyasthi n., kaṭāsthi n., śroṇyasthi n., jaghanāsthi.

huckster HUCKSTER

, s. kṣudrabāṇijyakārī m. (n) tucchabāṇijyakṛt kutsitabaṇik m. (j).

to huckster To HUCKSTER

, v. n. tucchabāṇijyaṃ kṛ tucchaprakāreṇa or nīcaprakāreṇa or kutsitaprakāreṇa bāṇijyaṃ kṛ.

to huddle To HUDDLE

, v. a. sammiśrīkṛ astavyastīkṛ saṅkulīkṛ saṅkarīkṛ sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), adharottarīkṛ saṃkṣubh.

to huddle To HUDDLE

, v. n. sammiśrībhū saṅkulībhū saṅkīrṇībhū saṅkarībhū astavyastībhū adharottarībhū sambādhībhū.

huddle HUDDLE

, s. astavyastatā -tvaṃ adharottaraṃ saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṅkṣobhaḥ.

hue HUE

, s. (Dye, colour) varṇaḥ rāgaḥ raṅgaḥ chāyā chaviḥ f.

--(Hue and cry) janaravaḥ. vahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ janaghoṣaṇā

huff HUFF

, s. (Anger) krodhāveśaḥ krodhaḥ kopaḥ ropaḥ saṃrambhaḥ.

--(Arrogance) darpaḥ darpāvaśaḥ auddhatyaṃ.

--(One inflated with arrogance) darpādhmātaḥ atigarvvitaḥ uddhataḥ.

[Page 352b]
to huff To HUFF

, v. a. ruṣ (c. 10. roṣayati -yituṃ), kup (c. 10. kopayati -yituṃ).

to huff To HUFF

, v. n. dṛp (c. 4. dṛpyati draptuṃ), dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ), darpādhmātaḥ -tā -taṃ bhū bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ).

huffer HUFFER

, s. dāmbhikaḥ bhartsanakāraḥ vikatthī m. (n) dharpī m. (n) śūrammanyaḥ.

huffish HUFFISH

, a. (Angry) krodhāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kopī -pinī -pi (n) saropaḥ -pā -paṃ sakopaḥ -pā -paṃ.

--(Arrogant) dṛptaḥ -ptā -ptaṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n) uddhataḥ -tā -taṃ dharpī -rpiṇī -rpi (n) ātmaślāghī -ghinī -ghi (n).

huffishly HUFFISHLY

, adv. sakopaṃ saropaṃ sadarpaṃ dhṛṣṭavat garvvitavat.

huffishness HUFFISHNESS

, s. sakopatvaṃ saropatvaṃ krodhāviṣṭatā garvvitvaṃ ahaṅkāraḥ.

to hug To HUG

, v. a. āliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), samāliṅg āśliṣ (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ), saṃśliṣ samāśliṣ pariṣvañj (c. 1. ṣvajate -ṣvaṃktuṃ), parirabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), bāhubhyāṃ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

hug HUG

, s. āliṅganaṃ -ṅgitaṃ āśleṣaḥ pariṣvaṅgaḥ bāhūpapīḍaḥ aṅkapālī.

hugged HUGGED

, p. p. āliṅgitaḥ -tā -taṃ āśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ.

huge HUGE

, a. vṛhan -hatī -hat (t) ativṛhan &c., suvṛhan &c., mahān -hatī -hat (t) atimahān &c., sumahān &c., sthūlaḥ -lā -laṃ ativiśālaḥ -lā -laṃ vṛhatparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aparimitaḥ -tā -taṃ varīyān -yasī -yaḥ (s) variṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭha gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(In body) mahākāyaḥ -yā -yaṃ atikāyaḥ -yā -yaṃ vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ.

hugely HUGELY

, adv. sumahat atimahat suvṛhat atyantaṃ atimātraṃ aparimitaṃ.

hugeness HUGENESS

, s. muvṛhattvaṃ vṛhattvaṃ mahattvaṃ sumahattvaṃ atimahattvaṃ sthūlatā ativiśālatā aparimitatvaṃ suvipulatā kāyavṛhattvaṃ vṛhatkāyatvaṃ.

hugger-mugger HUGGER-MUGGER

, s. rahas n., gūḍhatā pracchannatā; 'in huggermugger,' rahasi rahasyaṃ nibhṛtaṃ pracchannaṃ guptaṃ upāṃśu.

hulk HULK

, s. jīrṇanaukā guṇakūpakādirahitā naukā rajjukūpakādihīno naukāyāḥ sthūlabhāgaḥ

hull HULL

, s. (Integument) kañcukaḥ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ kośaḥ koṣaḥ puṭaḥ tvak f. (c)

--(Of a ship) guṇakūpakādibhinno naukābhāgaḥ naukāyāḥ sthūlabhāgaḥ or kāyaḥ.

hully HULLY

, a. kośavān -vatī -vat (t) tuṣavān &c., tvagyuktaḥ -ktā -ktaṃ

to hum To HUM

, v. n. guñj (c. 1. guñjati -ñjituṃ), ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru raṇaraṇaṃ kṛ; 'to hum and haw,' bhinnasvareṇa or skhalitavācā vad (c. 1. vadati -dituṃ).

hum! HUM!

interj hum hūm ā ās hā aho ahovat tāvat kiṃ.

hum HUM

, s. (Buzzing sound) kalaḥ kalaravaḥ kalakalaḥ kalasvaraḥ rutaṃ virutaṃ rāvaḥ virāvaḥ guñjanaṃ guñjitaṃ marmaraḥ jhaṅkāraḥ raṇatkāraḥ; 'of bees,' alivirāvaḥ alivirutaṃ.

human HUMAN

, a. mānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ -ṣikaḥ -kī -kaṃ mānavīnaḥ -nā -naṃ mānavīyaḥ -yā -yaṃ pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ janakīyaḥ -yā -yaṃ nāraḥ -rī -raṃ manuṣyajātīyaḥ -yā -yaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ; 'human nature,' puruṣatvaṃ -tā manuṣyatvaṃ -tā mānuṣyaṃ mānuṣatvaṃ; 'human race,' manuṣyajātiḥ f., manuṣyavargaḥ nṛjātiḥ f.; 'human form,' nararūpaṃ; 'human art,' manuṣyakalā; 'a human brute,' puruṣapaśuḥ m.

humane HUMANE

, a. paropakāraśīlaḥ -lā -laṃ paropakārī -riṇī -ri (n) parahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) parahitaḥ -tā -taṃ parahitakāmaḥ -mā -maṃ upakāraparaḥ -rā -raṃ dayāluḥ -luḥ -lu kṛpāluḥ -luḥ -lu kāruṇikaḥ -kī -kaṃ sakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dayāśīlaḥ -lā -laṃ karuṇāśīlaḥ -lā -laṃ karuṇātmā -tmā -tma (n) karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ anukampī -mpinī -mpi (n) sānukampaḥ -mpā -mpaṃ sarvvabhatānukampakaḥ -kā -kaṃ āpannarakṣaṇaśīlaḥ -lā -laṃ dayā- vān -vatī -vat (t) suhṛdayaḥ -yā -yaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ dīnānukampanaḥ -nā -naṃ sadayaḥ -yā -yaṃ sānukrośaḥ -śā -śaṃ kṣamāvān -vatī -vat (t) anṛśaṃsaḥ -sā -saṃ karuṇāvedī -dinī -di (n).

humanely HUMANELY

, adv. sakaruṇaṃ sakāruṇyaṃ sānukampaṃ sadayaṃ dayāśīlatvāt suśīlavat parahitecchayā.

humanist HUMANIST

, s. śāstrajñaḥ śāstravyutpannaḥ śabdaśāstravid m., vidvajjanaḥ.

humanity HUMANITY

, s. (Benevolence, compassion) dayā dayāśīlatā dayālutā kāruṇyaṃ karuṇā karuṇāśīlatvaṃ anukampā kṛpā parahitecchā paropakāraśīlatā hitakāmyā upakāraparatā karuṇārdratā sānukampatā āpannarakṣaṇaṃ.

--(Nature of man) puruṣatā -tvaṃ mānuṣatā manuṣyatā -tvaṃ mānuṣyaṃ mānavatvaṃ mānavyaṃ.

to humanize To HUMANIZE

, v. a. śiṣṭācārān or āryyavyavahārān śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ) or śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), śiṣṭīkṛ suśīlīkṛ vinītaṃ -tāṃ -taṃ kṛ sabhyaṃ -bhyāṃ -bhyaṃ kṛ.

humankind HUMANKIND

, s. manuṣyajātiḥ f., nṛjātiḥ f., manuṣyavargaḥ puruṣavargaḥ.

humanly HUMANLY

, adv. puruṣavat manuṣyavat naravat mānuṣavat mānuṣaprakāreṇa.

humbird or humming bird HUMBIRD or HUMMING BIRD

, s. kalaravakārī nānāvarṇaḥ sūkṣmapakṣibhedaḥ.

humble HUMBLE

, a. namrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi namracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) namraḥ -mrā -mraṃ vinamraḥ -mrā -mraṃ namraśīlaḥ -lā -laṃ vinatacetāḥ &c., vinataḥ -tā -taṃ vinayī -yinī -yi (n) vinītaḥ -tā -taṃ savinayaḥ -yā -yaṃ nirviṇṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirviṇṇacetāḥ &c., agarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ garvvahīnaḥ -nā -naṃ darpahīnaḥ -nā -naṃ darparahitaḥ -tā -taṃ dambharahitaḥ -tā -taṃ vītadambhaḥ -mbhā -mbhaṃ nirahaṅkāraḥ -rā -raṃ anahaṅkārī -riṇī -ri (n) anahaṅkṛtaḥ -tā -taṃ nirahaṅkārī &c., nirabhimānaḥ -nā -naṃ abhimānahīnaḥ -nā -naṃ abhimānaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ anabhimānī -ninī -ni (n) anuddhataḥ -tā -taṃ vaśyātmā -tmā -tma (n).

--(Low) apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to humble To HUMBLE

, v. a. apakṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), nam (c. 10. namayati -yituṃ), avanam namrīkṛ pat (c. 10. -pātayati -yituṃ), bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), abhibhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), tirobhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), darpaṃ or garvvaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

humble-bee HUMBLE-BEE

, s. guñjakṛt m., dhvanamodī m. (n) bhṛṅgarājaḥ bhramaraḥ.

humbled HUMBLED

, p. p. bhagnadarpaḥ -rpā -rpaṃ āttagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ hṛtagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ namrīkṛtaḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ.

humbleness HUMBLENESS

, s. buddhinamratā nambatā vinamratā namraśīlatā vinayaḥ vinītiḥ f., vinatiḥ f., vaśyatā anahaṅkāraḥ agarvvaḥ garvvahīnatā darpahīnatā anabhimānatā apakṛṣṭatā.

humbling HUMBLING

, s. abhibhavaḥ abhibhūtiḥ f., apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ darpabhaṅgaḥ mānabhaṅgaḥ darpaharaṇaṃ namrīkaraṇaṃ.

humbling HUMBLING

, a. darpahaḥ -hā -haṃ darpaharaḥ -rā -raṃ mānaharaḥ -rā -raṃ.

humbly HUMBLY

, adv. savinayaṃ namracetasā namraṃ vinamraṃ darpaṃ vinā garvvaṃ vinā agarvveṇa nirabhimānena ahaṅkāraṃ vinā sanirvedaṃ nirviṇṇaṃ anuddhataṃ kṛpaṇaṃ.

humbug HUMBUG

, s. pratāraṇaṃ -ṇā kapaṭaḥ -ṭaṃ vyājaḥ pravañcanā chalaṃ kaitavaṃ.

to humbug To HUMBUG

, v. a. pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ), muh (c. 10. mohayati -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

hum-drum HUM-DRUM

, a. mandaḥ -ndā -ndaṃ virasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

humectation HUMECTATION

, s. kledanaṃ ārdrīkaraṇaṃ āplāvanaṃ temanaṃ samundanaṃ.

to humectate To HUMECTATE

, v. a. klid (c. 10. kledayati -yituṃ), āplu (c. 10. -plāva- yati -yituṃ), ārdrīkṛ und (c. 7. unatti undituṃ), samund sarasīkṛ.

humerus HUMERUS

, s. pragaṇḍaḥ.

humid HUMID

, a. ārdraḥ -rdrā -rdraṃ sārdraḥ -rdrā -rdraṃ timitaḥ -tā -taṃ stimitaḥ -tā -taṃ sarasaḥ -sā -saṃ klinnaḥ -nnā -nnaṃ unnaḥ -nnā -nnaṃ samunnaḥ -nnā -nnaṃ vodaḥ -dā -daṃ.

humidity HUMIDITY

, s. ārdratā sārdratā kledaḥ saṃkledaḥ klinnatā sarasatā temaḥ stemaḥ temanaṃ samundanaṃ samunnatā.

humiliating HUMILIATING

, a. darpahaḥ -hā -haṃ darpaharaḥ -rā -raṃ mānaharaḥ -rā -raṃ.

humiliation HUMILIATION

, s. mānabhaṅgaḥ mānahāniḥ f., darpabhaṅgaḥ darpaharaṇaṃ apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ abhibhavaḥ abhibhūtiḥ f., namratā namrīkaraṇaṃ vinatiḥ f., dāntiḥ f., niyamanaṃ damanaṃ.

humility HUMILITY

, s. vinayaḥ vinītiḥ f., vinatiḥ f., namratā vinamratā namraśolatā buddhinamratā anahaṅkāraḥ agarvvaḥ garvvahīnatā darpahīnatā anabhimānaṃ vaśyatā dainyaṃ dīnatā nirvedaḥ nirviṇṇatā anauddhatyaṃ ānatiḥ f., sannatiḥ f., apakṛṣṭatā kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ.

humorist HUMORIST

, s. parihāsavedī m. (n) parihāsaśīlaḥ rasikaḥ rasajñaḥ vaihāsikaḥ hāsakaraḥ vidūṣakaḥ bhaṇḍaḥ narmmasacivaḥ rāgī m. (n).

humorous HUMOROUS

, a. rasikaḥ -kā -kaṃ rasī -sinī -si (n) rasavān -vatī -vat (t) sarasaḥ -sā -saṃ parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ hāsakaraḥ -rī -raṃ hāsajanakaḥ -kā -kaṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ prahāsī -sinī -si (n) vinodī -dinī -di (n) kautukī -kinī -ki (n).

humorously HUMOROUSLY

, adv. sarasaṃ rasikaprakāreṇa hāsyaprakāreṇa rasikaṃ hāsyaṃ vinodārthaṃ parihāsapūrvvaṃ.

humorousness HUMOROUSNESS

, s. rasikatvaṃ rasavattvaṃ sarasatvaṃ parihāsaśīlatā hāsyatā upahāsyatā hāsajanakatā vinodakatvaṃ.

humoursome HUMOURSOME

, s. (Peevish) vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ vakraśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Full of whims) capalaprakṛtiḥ -tiḥ -ti capalabhāvaḥ -vā -vaṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ chandovān -vatī -vat (t) naikabhāvāśrayaḥ -yā -yaṃ.

humour HUMOUR

, s. (Moisture) kledaḥ -daṃ saṃkledaḥ stemaḥ temaḥ jalāvasekaḥ ciklidaṃ samundanaṃ snehaḥ ārdratā.

--(Fluid) rasaḥ jalaṃ; 'of the body,' dhātuḥ m.; 'disorder of the humours,' doṣaḥ; 'vitiation of the three humours,' doṣatrayaṃ.

--(Temper of mind) bhāvaḥ svabhāvaḥ śīlaḥ śīlatā -tvaṃ prakṛtiḥ f.; 'good humour,' sadbhāvaḥ satprakṛtiḥ f., suśīlatā suprakṛtiḥ f.; 'bad humour,' asadbhāvaḥ vakrabhāvaḥ; 'in a bad humour,' duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti duḥśīlaḥ -lā -laṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Whim) chandas n., chandaṃ manolaulyaṃ buddhilaulyaṃ buddhivilāsaḥ buddhicāpalyaṃ cāpalaṃ taraṅgaḥ laharī akhaṭṭiḥ m.

--(Wit) rasaḥ rasikatā rasitā citraṃ vaidagdhyaṃ kautukaṃ.

to humour To HUMOUR

, v. a. anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anukūla (c. 10. -kūlayati -yituṃ), santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), parituṣ anurudh (c. 4. -rudhyate -ti -roddhuṃ), ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), 'to humour one's inclination,' chando'nuvṛt.

--(Suit) yuj (c. 4. yujyate, c. 10. yojayati -yituṃ).

humoured HUMOURED

, p. p. anuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ anuruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anugṛhītaḥ -tā -taṃ ārādhitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ santoṣitaḥ -tā -taṃ.

humouring HUMOURING

, s. (Indulging) anuvarttanaṃ anuvṛttiḥ f., chandonuvṛttaṃ anurodhaḥ -dhanaṃ santoṣaṇaṃ tuṣṭikaraṇaṃ tuṣṭidānaṃ ārādhanaṃ prasādanaṃ prītikaraṇaṃ tarpaṇaṃ.

hump HUMP

, s. gaḍuḥ m., sthaguḥ m., pṛṣṭhagranthiḥ m.; 'of a bull, &c.,' kakud f., kakudaḥ -daṃ aṃsakūṭaḥ; 'having a hump,' kakudmān -dmatī -dmat (t) kakudmī -dminī -dmi (n) nyubjaḥ -bjā -bjaṃ.

[Page 354a]
hump-backed HUMP-BACKED

, a. kubjaḥ -bjā -bjaṃ kubjakaḥ -kā -kaṃ gaḍuḥ -ḍuḥ -ḍu gaḍuraḥ -rā -raṃ gaḍulaḥ -lā -laṃ vakrapṛṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ uccaskandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

hunch HUNCH

, s. (Ahump) gaḍuḥ m., sthaguḥ m.

--(A lump) piṇḍaḥ gaṇḍakā ghanaḥ.

to hunch To HUNCH

, v. a. aratninā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

hunch-backed HUNCH-BACKED

, a. gaḍupṛṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ. See HUMP-BACKED.

hundred HUNDRED

, a. śataṃ śatasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ ekaśatasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ śatakaḥ -kā -kaṃ daśatiḥ f. The word śataṃ may be used with the nom. pl. or gen. pl.; as, 'a hundred ancestors,' śataṃ pitaraḥ or śataṃ pitṝṇāṃ; or in comp., as, 'a hundred years,' varṣaśataṃ śatavarṣaṃ; 'a hundred and fifty,' sārddhaśataṃ; 'a hundred thousand,' lakṣaṃ -kṣā; 'a hundred millions,' arbudaṃ; 'a hundred years old,' śatāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s).

hundred HUNDRED

, s. śataṃ śatakaḥ daśatiḥ f.; 'by hundreds,' śataśas.

hundredth HUNDREDTH

, a. śatatamaḥ -mī -maṃ śataḥ -tī -taṃ.

hunger HUNGER

, s. kṣudhā kṣut f. (dh) bubhukṣā jighatsā annalipsā āhāralipsā aśanāyā -yitaṃ annāyī kṣārikā; 'hunger and thirst,' kṣutpipāsā or -se f. du.

to hunger To HUNGER

, v. n. kṣudh (c. 4. kṣudhyati kṣoddhuṃ), bhuj in des. (bubhukṣati -te -kṣituṃ) ghas in des. (jighatsati -tsituṃ) aśana (nom. aśanāyati -yituṃ) annaṃ or āhāraṃ labh in des. (lipsate -psituṃ); 'to hunger after righteousness,' dharmmāya kṣudh.

hunger-bit HUNGER-BIT

, HUNGER-BITTEN, a. kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ kṣutpīḍitaḥ -tā -taṃ.

hungered HUNGERED

, a. kṣudhitaḥ -tā -taṃ bubhukṣitaḥ -tā -taṃ kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ.

hungerly HUNGERLY

, a. annārthī -rthinī -rthi (n) bhojanārthī &c., āhārārthī &c.

hunger-starved HUNGER-STARVED

, a. kṣudavasannaḥ -nnā -nnaṃ kṣudhāvasannaḥ -nnā -nnaṃ kṣudhārditaḥ -tā -taṃ.

hungry HUNGRY

, a. kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ kṣudhitaḥ -tā -taṃ kṣutpīḍitaḥ -tā -taṃ kṣudhāpīḍitaḥ -tā -taṃ kṣudhāturaḥ -rā -raṃ bubhukṣitaḥ -tā -taṃ bubhukṣuḥ -kṣuḥ -kṣu jighatsuḥ -tsuḥ -tsu āhārārthī -rthinī -rthi (n) annārthī &c., annalipsuḥ -psuḥ -psu āhāralipsuḥ -psuḥ -psu aśanāyitaḥ -tā -taṃ kṣudhāvyākulaḥ -lā -laṃ; 'hungry and thirsty,' kṣutpipāsitaḥ -tā -taṃ kṣuttṛṣṇopapīḍitaḥ -tā -taṃ.

--(Lean) kṛśaḥ -śā -śaṃ apuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

hunks HUNKS

, s. kṛpaṇaḥ kadaryyaḥ dhanalobhī m. (n) mitampacaḥ.

to hunt To HUNT

, v. a. and n. (Chase) mṛg (c. 10. mṛgayate -yituṃ), mṛgayāṃ kṛ ākhiṭ (c. 1. -kheṭati -ṭituṃ), parikal (c. 10. -kālayati -yituṃ).

--(Pursue, follow after, search for) anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anudhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), paścāddhāv anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), paścādvṛt anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ).

hunt HUNT

, s. (Chase) mṛgayā mṛgavyaṃ kheṭaḥ -ṭaṃ ākheṭaḥ ākṣodanaṃ ācchodanaṃ pāparddhiḥ f., parādhiḥ f.

--(Pursuit, search) anusaraṇaṃ anudhāvanaṃ anveṣaṇaṃ -ṇā -paryyeṣaṇā mṛgaṇaṃ mārgaṇaṃ.

hunted HUNTED

, p. p. mṛgitaḥ -tā -taṃ anusṛtaḥ -tā -taṃ anudhāvitaḥ -tā -taṃ ākheṭitaḥ -tā -taṃ anviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anveṣitaḥ -tā -taṃ.

hunter HUNTER

, s. (One who pursues wild animals) vyādhaḥ mṛgayuḥ m., lubdhakaḥ mṛgabadhājīvaḥ mṛgajīvanaḥ ākheṭakaḥ mṛgādipaśuhantā m. (ntṛ) saukarikaḥ andhraḥ khaṭṭikaḥ; 'with nets,' jālikaḥ.

--(Horse) mṛgayāśvaḥ.

hunting HUNTING

, s. mṛgayā mṛgavyaṃ kheṭaḥ -ṭaṃ ākheṭaḥ ākṣodanaṃ ācchodanaṃ pāparddhiḥ f., parādhiḥ f.; 'hunting-knife,' karttarikā; 'huntingdog,' ākheṭakaḥ śvā m. (n) mṛgayākukkuraḥ; 'hunting appointments,' mṛgayāveśaḥ.

--(Pursuit, search) anusaraṇaṃ anudhāvanaṃ anve- ṣaṇaṃ -ṇā paryyeṣaṇā mṛgaṇaṃ mārgaṇaṃ.

hunting-horn HUNTING-HORN

, s. mṛgayāśaṅkhaḥ mṛgavyaśaṅkhaḥ vyādhavāditaṃ śṛṅgaṃ or viṣāṇaṃ.

huntress HUNTRESS

, s. vyādhī f., vyādhastrī ākheṭakī mṛgayākāriṇī.

huntsman HUNTSMAN

, s. mṛgayākārī m. (n) mṛgavyakārī m., mṛgayuḥ m., ākheṭakaḥ.

huntsmanship HUNTSMANSHIP

, s. mṛgayāvidyā mṛgavyavidyā ākheṭavidyā.

hurdle HURDLE

, s. kāṣṭhaśalākānirmmitam avarodhakaṃ or āvaraṇaṃ stambhakaraḥ.

hurdy-gurdy HURDY-GURDY

, s. karkaśaśabdaḥ satantrīvādyaviśeṣaḥ.

to hurl To HURL

, v. a. kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip as (c. 4. asyati asituṃ), prās īr (c. 10. īrayati -yituṃ), udīr samīr muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), vyavasṛj pat (c. 10. pātayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), preṣ (c. 10. preṣayati -yituṃ, rt. iṣ), udgur (c. 6. -gurate -rituṃ); 'to hurl stones,' śilāpraharaṇaṃ kṛ; 'is hurled down,' nipātyate.

hurl HURL

, s. (Throw) kṣepaḥ -paṇaṃ asanaṃ pātanaṃ.

--(Tumult) tumulaṃ kolāhalaḥ viplavaḥ ḍimbaḥ.

hurled HURLED

, p. p. kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ astaḥ -stā -staṃ prāstaḥ -stā -staṃ pātitaḥ -tā -taṃ īritaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

hurler HURLER

, s. kṣepakaḥ kṣeptā m. (ptṛ) asitā m. (tṛ) prāsakaḥ.

hurling HURLING

, s. kṣepaṇaṃ asanaṃ pātanaṃ; 'of stones,' śilāpraharaṇaṃ.

hurly-burly HURLY-BURLY

, s. kolāhalaḥ halahalāśabdaḥ kālakīlaḥ -lakaḥ tumulaṃ.

hurrah HURRAH

, exclam. jayaśabdaḥ praśaṃsāśabdaḥ ānandaśabdaḥ.

hurricane HURRICANE

, s. cakravātaḥ prabhañjanaḥ utpātavātaḥ ativātaḥ vātyā vātyāvegaḥ caṇḍavātaḥ pracaṇḍavāyuḥ m., vātālī vātarūṣaḥ vātagulmaḥ jhañjhāvātaḥ jhañjhā javānilaḥ bhṛmiḥ m., nirghātaḥ pavanāghātaḥ.

hurried HURRIED

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ; 'spoken fast,' tvaritoditaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

hurriedly HURRIEDLY

, adv. tvaritaṃ satvaraṃ drutaṃ śīghraṃ avilambitaṃ sarabhasaṃ.

to hurry To HURRY

, v. a. tvar (c. 10. tvarayati -yituṃ), santvar.

--(Harry along, drive, impel) kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), samākṛṣ prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ).

to hurry To HURRY

, v. n. tvar (c. 1. tvarate -rituṃ), santvar atitvar śīghra (nom. śīghrāyate), satvaraṃ or śīghraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ).

hurry HURRY

, s. tvarā sambhramaḥ saṃvegaḥ āvegaḥ vegaḥ rabhasaḥ kṣiprakāritā tvaritagatiḥ f., āśugamanaṃ śīghratā.

--(Bustle) sambhramaḥ ākulatvaṃ vyagratā vyastatā; 'in a hurry,' tvaritaḥ -tā -taṃ sambhramī -miṇī -mi (n) sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ ākulaḥ -lā -laṃ.

hurry-skurry HURRY-SKURRY

, adv. sasambhramaṃ sarabhasaṃ sāvegaṃ vyākulaṃ sambhrameṇa.

to hurt To HURT

, v. a. hiṃs (c. 7. hinasti, c. 1. hiṃsati -situṃ), vihiṃs upahiṃs āhiṃs kṣataṃ kṛ kṣatiṃ kṛ kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ apakṛ drohaṃ kṛ ard (c. 10. ardayati -yituṃ), samard pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), riṣ (c. 1. reṣati, c. 4. riṣyati reṣituṃ reṣṭuṃ), kṣi (c. 5. kṣiṇoti, c. 1. kṣayati kṣetuṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), vihan upahan tud (c. 6. tudati tottuṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ); 'you hurt me by your sharp words,' tudasi me sarmmāṇi vākśaraiḥ.

hurt HURT

, s. kṣataṃ kṣatiḥ f., parikṣataṃ hiṃsā -sanaṃ apakāraḥ apakṛtaṃ drohaḥ abhidrohaḥ apāyaḥ kṣayaḥ upakṣayaḥ pīḍā vyathā āghātaḥ bādhaḥ nāśaḥ doṣaḥ viheṭhaḥ -ṭhanaṃ hāniḥ f., riṣṭaṃ.

hurt HURT

, p. p. kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ hiṃsitaḥ -tā -taṃ vihiṃsitaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ arditaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ nipīḍitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ vihataḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ riṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

hurter HURTER

, s. kṣatakārī m. (n) apakārī m., hiṃsakaḥ reṣṭā m. (ṣṭṛ).

hurtful HURTFUL

, a. hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu -lukaḥ -kā -kaṃ hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ apakārī -riṇī -ri (n) apakārakaḥ -kā -kaṃ āpakaraḥ -rī -raṃ kṣatikārī &c., kṣatijanakaḥ -kā -kaṃ ahitaḥ -tā -taṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ śarāruḥ -ruḥ -ru śārukaḥ -kā -kaṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ hānijanakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ sabādhaḥ -dhā -dhaṃ riṣvaḥ -ṣvā -ṣvaṃ aniṣṭajanakaḥ -kā -kaṃ drohī -hiṇī -hi (n).

hurtfully HURTFULLY

, adv. hiṃsāpūrvvaṃ hiṃsayā kṣatapūrvvaṃ sakṣataṃ hiṃsraṃ hiṃsraprakāreṇa ahitaṃ yathā hiṃsā kriyate tathā yathā kṣataṃ jāyate tathā.

hurtfulness HURTFULNESS

, s. hiṃsratā -tvaṃ hiṃsālutā kṣatikāritā ahitatvaṃ.

to hurtle To HURTLE

, v. a. samāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parasparasamāghātaṃ kṛ.

--(Whirl) bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ).

hurtless HURTLESS

, a. ahiṃsraḥ -srā -sraṃ anapakārī -riṇī -ri (n).

husband HUSBAND

, s. (Man married to a woman) patiḥ m., bharttā m. (rttṛ) svāmī m. (n) varaḥ voḍhā m. (ḍhṛ) vivoḍhā m., varayitā m. (tṛ) kāntaḥ pariṇetā m. (tṛ) pariṇāyakaḥ nāthaḥ dayitaḥ iṣṭaḥ priyaḥ -yatamaḥ dhavaḥ upayantā m. (ntṛ) parigrahītā m. (tṛ) kṣetrikaḥ hṛdayeśaḥ prāṇeśaḥ jīviteśaḥ prāṇanāthaḥ prāṇādhināthaḥ vettā m. (ttṛ); 'husband and wife,' dampatī m. du., jampatī m. du., bhāryyāpatī m. du., jāyāpatī m. du.; 'a husband's brother,' devā m. (vṛ) devaḥ devaraḥ devalaḥ; 'a second husband,' didhiṣuḥ m. -ṣūḥ m.

--(Economist) parimitavyayī m. (n) alṣavyayī m.

--(Cultivator) kṛṣakaḥ kṛṣikārī m. (n).

to husband To HUSBAND

, v. a. (Economize) parimitavyayaṃ kṛ na vyayīkṛ na vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ); 'to husband one's time,' na kālakṣepaṃ kṛ.

--(Cultivate) kṛṣ (c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ).

husbandless HUSBANDLESS

, a. patihīnā bharttṛhīnā bharttṛrahitā nirṇāthā anāthā.

husbandly HUSBANDLY

, a. parimitavyayaḥ -yā -yaṃ gṛhavyāpārābhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

husbandman HUSBANDMAN

, s. (Cultivator, farmer) kṛṣakaḥ kṛṣikaḥ karṣakaḥ kārṣakaḥ kārṣikaḥ kṛṣībalaḥ kṣetrakarṣakaḥ kṣetrikaḥ kṣetrī m. (n). kṣetrājīvaḥ kṛṣijīvī m. (n) hālikaḥ kṣetrapatiḥ m., kṛṣāṇaḥ kīnāśaḥ ārddhikaḥ.

--(Man of the third tribe) vaiśyaḥ viṭ m. (ś) ūrujaḥ ūravyaḥ aryyaḥ bhūmispṛk m. (ś).

husbandry HUSBANDRY

, s. (Agriculture) kṛṣiḥ f., kārṣiḥ f., kṛṣikarmma n. (n) kṛṣividyā anṛtaṃ vaiśyakriyā vaiśyavṛttiḥ f., halabhṛtiḥ f., karṣaṇaṃ kṛṣṭiḥ f., pramṛtaṃ.

--(Frugality, economy) parimitavyayaḥ gṛhakarmmanayaḥ gṛhakarmmanirvāhavidyā.

hush HUSH

, exclam. śāntaṃ śāntaṃ śāntaṃ śabdaṃ mā kuru tūṣṇīmbhava maunībhava niḥśabdo bhava vāca yama vāgrodhaṃ kuru hūm nīcais.

to hush To HUSH

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), śabdaśāntiṃ kṛ śabdarodhaṃ kṛ niḥśabdīkṛ.

to hush To HUSH

, v. n. śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam prasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), śāntībhū niḥśabdībhū maunībhū tūṣṇīmbhū.

hushed HUSHED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ -tā -taṃ.

husk HUSK

, s. tuṣaḥ -ṣā tusaḥ tvak f. (c) kañcukaḥ kośaḥ puṭaḥ āveṣṭanaṃ; 'of corn,' dhānyatvak f. (c) dhānyatuṣaḥ.

--(Chaff) busaṃ buṣaṃ tucchaṃ tucchadhānyakaṃ dhānyakalkaṃ; 'rice in husk,' śuṣkānnaṃ.

to husk To HUSK

, v. a. nistuṣa (nom. nistuṣayati -yituṃ), nistupīkṛ tuṣīkṛ nistvaca (nom. nistvacayati -yituṃ), nistvacīkṛ tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), tuṣaṃ or tvacaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

[Page 355b]
husked HUSKED

, p. p. (Stripped of the husk) nistuṣitaḥ -tā -taṃ nistuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nistvacaḥ -cā -caṃ tuṣīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Having a husk) tuṣaraḥ -rā -raṃ tuṣavān -vatī -vat (t) tvagyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

husky HUSKY

, a. (Having husks, consisting of husks) satuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ bahutuṣavān -vatī -vat (t) tuṣamayaḥ -yī -yaṃ tvaṅmayaḥ -yī -yaṃ.

--(Rough, harsh) rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ; 'in sound,' rūkṣasvaraḥ -rā -raṃ.

hussar HUSSAR

, s. aśvārūḍhaḥ sainyaḥ aśvārohī m. (n) sādī m. (n).

hussy HUSSY

, s. pāpīyasī dāsīputrī bandhakī duṣṭā strī.

hustings HUSTINGS

, s. kāṣṭhanirmmito mañcaviśeṣo yatra nagarapratinidhivaraṇaṃ kriyate.

to hustle To HUSTLE

, v. a. niras (c. 4. -asyati -asituṃ), niḥsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), nirākṛ vahiṣkṛ sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), saṃkṣubh (c. 10. -kṣobhayati -yituṃ).

huswife HUSWIFE

, s. gṛhiṇī kuṭumbinī gehinī svāminī gṛhamedhinī gṛhavyāpārakuśalā.

huswifery HUSWIFERY

, s. gṛhavyāpārakuśalatā gṛhakāryyadakṣatā gṛhakarmmanipuṇatā gṛhamedhitvaṃ parimitavyayaḥ.

hut HUT

, s. uṭajaḥ kuṭīraḥ parṇaśālā kuṭeraḥ kuṭiraṃ sahoṭajaḥ tṛṇaukas n., tṛṇakuṭī kuṭṭimaḥ veśma n. (n) kāyamānaṃ.

hutch HUTCH

, s. (Bin) dhānyakoṣṭhakaṃ kuśūlaḥ piṭaḥ.

--(For rabbits) śaśakādhāraḥ śaśakarakṣaṇī.

huzza HUZZA

, s. jayaśabdaḥ jayanādaḥ ānandaśabdaḥ praṇādaḥ jayadhvaniḥ m., jayakolāhalaḥ jayāravaḥ praśaṃsānādaḥ.

to huzza To HUZZA

, v. n. jayaśabdaṃ kṛ praṇādaṃ kṛ jayapraṇādaṃ kṛ.

hyacinth HYACINTH

, s. sugandhapuṣpa oṣadhibhedaḥ sugandhikusumā.

hybrid HYBRID

, a. saṅkīrṇajātiḥ -tiḥ -ti saṅkīrṇajātīyaḥ -yā -yaṃ saṅkarajātaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

hydra HYDRA

, s. jalavyālaḥ jalabhujaṅgamaḥ kavikalpito bahumastakaviśiṣṭo vṛhan jalavyālaḥ.

hydraulic HYDRAULIC

, HYDRAULICAL, a. jalacalanaviṣayaḥ -yā -yaṃ calanajalasambandhī -ndhinī -ndhi (n) jaṅgamajalasambandhī &c.

hydraulics HYDRAULICS

, s. calanajalavidyā jaṅgamajalavidyā jalacalanaviṣayā vidyā.

hydrocele HYDROCELE

, s. koṣavṛddhiḥ f., muṣkavṛddhiḥ f., kuraṇḍaḥ.

hydrocephalus HYDROCEPHALUS

, s. jalamastakaḥ udakamastakaḥ mastakādhmānaṃ.

hydrodynamics HYDRODYNAMICS

, s. jalaguṇaviṣayā vidyā jalaśaktiviṣayā vidyā.

hydrogen HYDROGEN

, s. jalakaraḥ jalajaṃ jalajo vāyuḥ jalajo vāṣyaḥ.

hydrographer HYDROGRAPHER

, s. samudravelādipatralekhakaḥ nadīsamudrādipatralekhakaḥ samudralekhakaḥ samudrālekhyakṛt m., velālekhyakṛt m.

hydrographical HYDROGRAPHICAL

, a. samudralikhanasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

hydrography HYDROGRAPHY

, s. samudralikhanaṃ samudralikhanavidyā nadīsamudrādipatralikhanaṃ samudravelādivivaraṇaṃ.

hydromancy HYDROMANCY

, s. jalādilakṣaṇāt śubhāśubhadarśanaṃ or bhaviṣyadanumānaṃ or anāgatavṛttasūcanaṃ or bhāviviṣayapradarśanaṃ.

hydromel HYDROMEL

, s. jalasaṃsṛṣṭaṃ madhu jalamadhu n., jalamākṣikaṃ madhu n.

hydrometer HYDROMETER

, s. jalaparimāpakayantraṃ jalamāpanī.

hydropathy HYDROPATHY

, s. śītajalaprayogeṇa rogacikitsā jalopacāraḥ.

hydrophobia HYDROPHOBIA

, s. alarkarogaḥ jalabhayaṃ alarkadaṃśanaprayukto jalabhayarogaḥ.

hydropic HYDROPIC

, HYDROPICAL, a. jalodarī -riṇī -ri (n) jalodarīyaḥ -yā -yaṃ.

hydropsy HYDROPSY

, s. jalodaraṃ -rī udarī udakodaraṃ ādhmānaṃ jaṭharāmayaḥ.

hydrostatics HYDROSTATICS

, s. sthāvarajalaviṣayā or ajaṅgamajalaviṣayā vidyā jalādidravadravyadharmmaviṣayā vidyā.

hyemal HYEMAL

, a. śītakālīnaḥ -nā -naṃ haimantaḥ -ntī -ntaṃ -ntikaḥ -kī -kaṃ.

[Page 356a]
hyena HYENA

, s. tarakṣuḥ m., tarakṣukaḥ tarakṣaḥ tarkṣuḥ m., mṛgājīvaḥ mṛgādanaḥ yuyukkhuraḥ.

hygrometer HYGROMETER

, s. kledaparimāpakayantraṃ temaparimāpakaḥ.

hymen HYMEN

, s. vivāhādhiṣṭhātrī devatā vivāhādhiṣṭhātā m. (tṛ).

hymeneal HYMENEAL

, a. vaivāhikaḥ -kī -kaṃ vivāhīyaḥ -yā -yaṃ udvāhikaḥ -kī -kaṃ pāṇigrahaṇikaḥ -kī -kaṃ.

hymn HYMN

, s. stutigītaṃ īśvarastutigītaṃ stutigānaṃ gītaṃ saṅgītaṃ gānaṃ bhaktigānaṃ gāthā geyaṃ kheliḥ f., stotraṃ sūktaṃ; 'a chanter of hymns,' sumnayuḥ m., gāyakaḥ udgātā m. (tṛ).

to hymn To HYMN

, v. a. (Celebrate in song) saṅgītadvāreṇa stu (c. 2. stauti stotuṃ) or stutiṃ kṛ or praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), upavīṇa (nom. upavīṇayati -yituṃ).

to hymn To HYMN

, v. n. gai (c. 1. gāyati gātuṃ), udgai pragai sumna (nom. sumnāyate), stutiṃ paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), stutipāṭhaṃ kṛ.

hymned HYMNED

, p. p. upagītaḥ -tā -taṃ upagīyamānaḥ -nā -naṃ stutaḥ -tā -taṃ saṃstutaḥ -tā -taṃ stūyamānaḥ -nā -naṃ.

hyp HYP

, s. viṣādaḥ avasādaḥ avasannatā udvegaḥ mlāniḥ f., khedaḥ.

to hyp To HYP

, v. a. viṣad (c. 10. -ṣādayati -yituṃ), viṣaṇṇīkṛ mlānīkṛ udvignīkṛ.

hyperbole HYPERBOLE

, s. atyuktiḥ f., atiśayoktiḥ f., citroktiḥ f., adhikoktiḥ f., adhikaṃ vāgādhikyaṃ vāgupacayaḥ vākyabāhulyaṃ ativarṇanā satyātikramaḥ yāthārthyātikramaḥ yathārthollaṅghanaṃ satyātiriktā kathā.

hyperbolic HYPERBOLIC

, HYPERBOLICAL, a. atyuktipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ atyuktimān -matī -mat (t) adhikaḥ -kā -kaṃ adhikavāṅmayaḥ -yī -yaṃ atikrāntasatyaḥ -tyā -tyaṃ ullaṅghitasatyaḥ -tyā -tyaṃ.

hyperbolically HYPERBOLICALLY

, adv. atyuktyā atyuktipūrvvaṃ atiśayoktyā satyātikrameṇa.

to hyperbolize To HYPERBOLIZE

, v. n. atyuktiṃ kṛ atiśayoktiṃ kṛ ativarṇanaṃ kṛ atiśayoktyā vad (c. 1. vadati -dituṃ).

hyperborean HYPERBOREAN

, a. uttaraḥ -rā -raṃ uttaradiśyaḥ -śyā -śyaṃ uttarīyaḥ -yā -yaṃ udaṅ -dīcī -dak (c) udīcīnaḥ -nā -naṃ uttaradiksambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'a hyperborean,' uttaradeśajaḥ.

hypercritic HYPERCRITIC

, s. atiśayena guṇadoṣaparīkṣakaḥ ekāntato guṇadoṣanirūpakaḥ or doṣagrāhī m. (n) vitaṇḍakaḥ.

hypercriticism HYPERCRITICISM

, s. atiśayena guṇadoṣaparīkṣā or guṇadoṣanirūpaṇaṃ vitaṇḍā ativitaṇḍā.

hyphen HYPHEN

, s. sambandhacihnaṃ saṃyogacihnaṃ sambandhasūcakaṃ cihnaṃ or aṅkaḥ.

hypochondres HYPOCHONDRES

, HYPOCHONDRIA, s. kupitavāyuḥ m., vāyurogaḥ viṣādaḥ viṣaṇṇatā avasādaḥ udvegaḥ.

hypochondriac HYPOCHONDRIAC

, HYPOCHONDRIACAL, a. kupitavāyugrastaḥ -stā -staṃ viṣādī -dinī -di (n) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ antarmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) cintākulaḥ -lā -laṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ.

hypocrisy HYPOCRISY

, s. kuhanā -nikā dambhaḥ kuhakavṛttiḥ f., dharmmopadhā mithyādharmmaḥ -rmmatvaṃ kapaṭadharmmaḥ dharmmaviṣaye chadma n. (n) chadmaveśaḥ or kāpaṭyaṃ kukkaṭiḥ f. -ṭī kālpanikatā dharmmadhvajamātraṃ āryyarūpatā āryyaveśadhāraṇaṃ makṣaḥ mrakṣaḥ.

hypocrite HYPOCRITE

, s. dambhī m. (n) dāmbhikaḥ kuhakaḥ kuhakavṛttiḥ m., kapaṭadharmmī m. (n) kapaṭī m. (n) āryyaveśadhārī m. (n) veśadhārī m., dharmmadhvajī m. (n) āryyarūpaḥ āryyaliṅgī m. (n) chadmatāpasaḥ kapaṭatapasvī m. (n) kapaṭavratī m. (n) liṅgavṛttiḥ m., chadmaveśī m. (n) kapaṭaveśī m. (n) vakavratī m. (n) vaiḍālavratikaḥ kaukkuṭikaḥ kuyogī m. (n) chandapātanaḥ lokarañjanārtham āryyakarmmānuṣṭhāyī m. (n) sādhummanyaḥ.

hypocritical HYPOCRITICAL

, a. dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dambhī -mbhinī -mbhi (n) kuhanaḥ -nā -naṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chadmaveśī -śinī -śi (n) chādmikaḥ -kī -kaṃ dharmmopadhaḥ -dhā -dhaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ.

hypocritically HYPOCRITICALLY

, adv. kuhakavat dāmbhikavat sadambhaṃ sakapaṭaṃ mithyādharmmeṇa.

hypogastric HYPOGASTRIC

, a. vāsteyaḥ -yī -yaṃ; 'hypogastric region,' vastiḥ m. f.

hypothenuse HYPOTHENUSE

, s. karṇaḥ viṣamakarṇaḥ.

hypothesis HYPOTHESIS

, s. upanyāsaḥ pratijñā kalpanā prameyaṃ niṣpramāṇena upanyāsaḥ apramāṇapūrvva upanyāsaḥ anumānaṃ anubhavaḥ.

hypothetic HYPOTHETIC

, HYPOTHETICAL, a. apramāṇapūrvvam upanyastaḥ -stā -staṃ ānumānikaḥ -kī -kaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ sopanyāsaḥ -sā -saṃ niṣpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

hypothetically HYPOTHETICALLY

, adv. upanyāsakrameṇa pratijñākrameṇa sopanyāsaṃ niṣpramāṇena.

hyssop HYSSOP

, s. hissapsaṃjñakaḥ kaṭurasaviśiṣṭa oṣadhibhedaḥ.

hysteric HYSTERIC

, HYSTERICAL, a. mūrcchālaḥ -lā -laṃ mūrcchāvān -vatī -vat (t) garbharogopahatatvād mūrcchāgrastaḥ -stā -staṃ mūrcchanopahataḥ -tā -taṃ.

hysterics HYSTERICS

, s. jarāyurogajātā mūrcchanā or mūrcchā garbharogajāta upasargaḥ or āveśaḥ.

I. i I

, pron. aham (asmad); 'I myself,' so'haṃ.

iambic IAMBIC

, s. dhvajaṃ dvyakṣaraṃ padaṃ yasya pūrvvākṣaraṃ laghu paścimākṣaraṃ guru.

ibex IBEX

, s. parvvatavāsī chāgabhedaḥ ajaḥ vastaḥ parṇabhojanaḥ.

ibis IBIS

, s. pūrvvaṃ misaradeśe mahāpūjāpuraḥsaraṃ pālitaḥ pakṣibhedaḥ.

ice ICE

, s. himaṃ himānī himasaṃhatiḥ f., himasaṃhatam udakaṃ śītamudakaṃ ghanajalaṃ saṃhatajalaṃ ghanīkṛtajalaṃ tuṣāraḥ nīhāraḥ prāleyaṃ avaśyāyaḥ.

to ice To ICE

, v. a. himīkṛ tuṣārīkṛ himarūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ.

--(Cool with ice) himadvāreṇa or tuṣāradvāreṇa śītalīkṛ or śiśirīkṛ or śītala (nom. śītalayati -yituṃ).

iceberg ICEBERG

, s. himaparvvataḥ himarāśiḥ m., tuṣāraparvvataḥ tuṣārarāśiḥ m., ghanajalarāśiḥ.

ice-bound ICE-BOUND

, a. himabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ himapariveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

ice-house ICE-HOUSE

, s. grīṣmakāle himarakṣaṇayogyaṃ gṛhaṃ himagṛhaṃ himaguptiḥ f.

ichneumon ICHNEUMON

, s. aṅgūṣaḥ nakulaḥ babhruḥ m.

ichor ICHOR

, s. pūyaraktaṃ pūyaśoṇitaṃ.

ichthyology ICHTHYOLOGY

, s. matsyavidyā matsyajātiguṇādiviṣayā vidyā.

ichthyosaurus ICHTHYOSAURUS

, s. matsyamakaraḥ.

icicle ICICLE

, s. himakaṇaḥ -ṇikā tuṣārakaṇaḥ nīhārakaṇaḥ himavinduḥ m.

iciness ICINESS

, s. himatā himyatā himavattvaṃ haimatā haimaṃ śītatā śaityaṃ.

iconoclasm ICONOCLASM

, s. devatāpratimābhaṅgaḥ devatāmūrttibhañjanaṃ.

iconoclast ICONOCLAST

, s. devatāpratimābhañjakaḥ devatāmūrttibhaṅgakaraḥ.

iconography ICONOGRAPHY

, s. pratimālikhanaṃ mūrttivivaraṇaṃ pratimūrttivyākhyā.

iconology ICONOLOGY

, s. pratimāvidyā devatādipratimānaviṣayā vidyā.

icy ICY

, a. himaḥ -mā -maṃ himyaḥ -myā -myaṃ haimaḥ -mī -maṃ himavān -vatī -vat (t) tuṣāravān &c., tauṣāraḥ -rī -raṃ nīhāravān &c.

--(Frigid) śītaḥ -tā -taṃ śītalaḥ -lā -laṃ śiśiraḥ -rā -raṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

--(Wanting in affection) niḥsnehaḥ -hā -haṃ snehaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

idea IDEA

, s. buddhiḥ f., matiḥ f., saṅkalpaḥ manogataṃ manasijaṃ cintā manaḥkalpitaṃ manaḥkalpanā kalpanā vāsanā bhāvanā bodhaḥ; 'with the idea that,' 'under the idea of,' is expressed by the inst. c. of buddhiḥ; as, 'with the idea that he was a tiger,' vyāghrabuddhyā; 'with the idea of reaching,' prāpaṇabuddhyā; 'from an idea of (his) incapacity,' apātrabuddhyā.

--(Abstract idea) bhāvaḥ.

ideal IDEAL

, a. manasijaḥ -jā -jaṃ manogataḥ -tā -taṃ manojaḥ -jā -jaṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ mānasaḥ -sī -saṃ manobhavaḥ -vā -vaṃ cintodbhūtaḥ -tā -taṃ cintābhavaḥ -vā -vaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ māyāmayaḥ -yī -yaṃ māyikaḥ -kī -kaṃ.

idealism IDEALISM

, s. māyā viṣayābhāvabuddhiḥ f., amūrttivādaḥ avidyā.

idealist IDEALIST

, s. māyikamatāvalambī m. (n) viṣayābhāvavādī m. (n).

ideally IDEALLY

, adv. manasā manasi buddhyā buddhimātreṇa cintayā cintāmātreṇa.

identical IDENTICAL

, a. ananyaḥ -nyā -nyaṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ avibhinnaḥ -nnā -nnaṃ ananyarūpaḥ -pā -paṃ abhinnarūpaḥ -pā -paṃ samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samasamānaḥ -nā -naṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ abhedaḥ -dā -daṃ aparaḥ -rā -raṃ aviparītaḥ -tā -taṃ nirastabhedaḥ -dā -daṃ nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'identical with the world,' jagatsamaḥ -mā -maṃ jagadātmakaḥ -kā -kaṃ.

identically IDENTICALLY

, adv. ananyaṃ abhinnaṃ samaṃ samānaṃ samasamānaṃ apṛthak.

identification IDENTIFICATION

, s. samīkaraṇaṃ ekīkaraṇaṃ sāyujyaṃ; 'with Brahma,' brahmasāyujyaṃ brahyabhūyaṃ.

identified IDENTIFIED

, p. p. samīkṛtaḥ -tā -taṃ samānīkṛtaḥ -tā -taṃ samībhūtaḥ -tā -taṃ samānībhūtaḥ -tā -taṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ sarūpīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to identify To IDENTIFY

, v. a. samīkṛ samānīkṛ ekīkṛ sarūpīkṛ tulyīkṛ ananyīkṛ.

to identify To IDENTIFY

, v. n. samībhū samānībhū ekībhū sarūpībhū saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

identity IDENTITY

, s. samatā samānatā sāmyaṃ abhinnatā ananyatā abhedaḥ avibhedaḥ avibhinnatā sārūpyaṃ sarūpatā ātmatā svarūpatā tādātmyaṃ; 'identity of class,' sāvarṇyaṃ sajātitvaṃ.

ides IDES

, s. romīyapañjikāyāṃ māsasya trayodaśo divasaḥ or pañcadaśo divasaḥ.

idiocy IDIOCY

, s. jaḍatā jāḍyaṃ mūḍhatā mūrkhatā buddhivaikalyaṃ buddhinyūnatā ajñatā medhābhāvaḥ buddhyabhāvaḥ bodhābhāvaḥ.

idiom IDIOM

, s. vāgrītiḥ f., vāgvyāpāraḥ vāgvyavahāraḥ vāgdhārā viśeṣavākyaṃ viśeṣavacanaṃ saviśeṣavākyaṃ bhāṣāviśeṣaṇaṃ viśeṣabhāṣā viśiṣṭavacanaṃ viśiṣṭavākyaṃ viśiṣṭabhāṣā bhāṣālakṣaṇaṃ bhāṣāvacchedaḥ avacchedakavākyaṃ sampradāyaḥ.

idiomatic IDIOMATIC

, a. bhāṣāviśeṣakaḥ -kā -kaṃ bhāṣālākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ viśeṣavāgrītyanusārī -riṇī -ri (n) bhāṣārītyanusārī &c.

idiosyncrasy IDIOSYNCRASY

, s. prakṛtisvabhāvaḥ śarīrasvabhāvaḥ dehasvabhāvaḥ jātisvabhāvaḥ.

idiot IDIOT

, s. jaḍaḥ mūḍhaḥ nyūnabuddhiḥ m., nyūnadhīḥ m., buddhivikalaḥ vikalabuddhiḥ m., nirbuddhiḥ m., buddhihīnaḥ hatabuddhiḥ m., hatajñānaḥ mūrkhaḥ ajñaḥ nirbodhaḥ nyūnapañcāśadbhāvaḥ pāmaraḥ barbaraḥ vaidheyaḥ bāliśaḥ yathājātaḥ.

idiotcy IDIOTCY

, s. See IDIOCY.

idiotic IDIOTIC

, a. jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mūrkhaḥ -rkhā -rkhaṃ nyūnabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nyūnadhīḥ -dhīḥ -dhi nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ buddhivikalaḥ -lā -laṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ vaidheyaḥ -yī -yaṃ.

idiotism IDIOTISM

, s. (Peculiarity of expression) viśeṣavākyaṃ viśeṣabhāṣā bhāṣāviśeṣaṇaṃ vāgrītiḥ f., viśeṣavāgrītiḥ f.

--(Idiotcy) jaḍatā jāḍyaṃ mūḍhatā buddhivaikalyaṃ buddhinyūnatā.

idle IDLE

, a. (Averse to labour, doing nothing) alasaḥ -sā -saṃ ālasyaḥ -syā -syaṃ niṣkarmmā -rmmā -rmma (n) niṣkarmmakaḥ -kā -kaṃ akarmmaśīlaḥ -lā -laṃ akarmmā &c., karmmarahitaḥ -tā -taṃ kāryyaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirvyāpāraḥ -rā -raṃ avyāpārī -riṇī -ri (n) akriyaḥ -yā -yaṃ nirudyogaḥ -gā -gaṃ -gī -ginī -gi (n) nirutsāhaḥ -hā -haṃ anudyogaḥ -gā -gaṃ nirudyamaḥ -mā -maṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kāryyaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ akarmmakṛt m. f. n., karmmavimukhaḥ -khā -khaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ sāvakāśaḥ -śā -śaṃ karmmadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n); 'to be idle,' udās (c. 2. -āste -āsituṃ), alasībhū.

--(Vain, useless) nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ kimarthaḥ -rthā -rthaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'idle talk,' ālasyavacanaṃ vṛthākathā; 'idle talker,' asambaddhabhāṣakaḥ.

to idle To IDLE

, v. n. ālasyaṃ kṛ alasībhū kālakṣepaṃ kṛ kālaharaṇaṃ kṛ kālavyayaṃ kṛ kālaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), udās (c. 2. -āste -āsituṃ).

idleness IDLENESS

, s. ālasyaṃ alasatā -tvaṃ akarmmaśīlatā kāryyapradveṣaḥ kāryyaparāṅmukhatā karmmavimukhatā anudyogaḥ avyāpāraḥ kāryyaśūnyatā niṣkarmmatvaṃ udāsīnatā kālakṣepaḥ.

idler IDLER

, s. alasajanaḥ ālasyakārī m. (n) niṣkarmmakaḥ nirvyāpāraḥ avyāpārī m. (n) mukhanirīkṣakaḥ lālāṭikaḥ kālakṣepakaḥ kāryyapuṭaḥ.

idly IDLY

, adv. alasavat alasaṃ ālasyena sālasyaṃ udāsīnavat.

--(Vainly) vṛthā mudhā asambaddhaṃ nirarthakaṃ.

idol IDOL

, s. devatāpratimā -mānaṃ devapratimā devatāmūrttiḥ f., devamūrttiḥ f., devatā daivataḥ -taṃ pratimā -mānaṃ vigrahaḥ devatāvigrahaḥ devatāpratimūrttiḥ f., ṭhakkuraḥ puttalikā; 'attendant on an idol,' devalaḥ devājīvī m. (n) devājīvaḥ pratimāparicārakaḥ.

idolater IDOLATER

, s. devatārccakaḥ devatābhyarccakaḥ devārccakaḥ devatāpūjakaḥ pratimāpūjakaḥ devapratimāpūjakaḥ devatopāsakaḥ devatāsevī m. (n) vigrahasevī pratimāsevī m. (n) -sevitā m. (tṛ).

idolatress IDOLATRESS

, s. devatārccakā devatābhyarccakā pratimāpūjayitrī devatāpūjakā devatopāsikā pratimāsevinī pratimāsevitrī.

to idolatrize To IDOLATRIZE

, v. n. devatāḥ pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), pratimāḥ pūj or arc (c. 1. arcati -rcituṃ) or abhyarc devatārcanaṃ kṛ pratimāpūjāṃ kṛ.

idolatrous IDOLATROUS

, a. devatārccakaḥ -kā -kaṃ pratimāpūjakaḥ -kā -kaṃ devapratimāpūjakaḥ -kā -kaṃ pratimāpūjāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratimāpūjāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

idolatry IDOLATRY

, s. devatārccanaṃ -nā devatābhyarccanaṃ -nā devatābhyarccā devārccā devatāpūjā pratimāpūjā devapratimāpūjā devatopāsanā pratimāsevā vigrahapūjā mūrttisevā devatārādhanā -naṃ devatopacaryyā.

idolist IDOLIST

, s. pratimāpūjakaḥ mūrttipūjayitā m. (tṛ) pratimānasevī m. (n).

to idolize To IDOLIZE

, v. a. atiprema kṛ atyanurāgavān -vatī -vat or atyantānuraktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or as atiśayena or ekāntataḥ prī (c. 4. prīyate pretuṃ) all with instr. or loc. c., devavat pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ) or bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ).

idoneous IDONEOUS

, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ.

idyl IDYL

, s. paśupālanādiviṣayam abahuślokaṃ kṣudrakāvyaṃ.

if IF

, conj. yadi cet usually used with the indicative; as, 'if he live he will behold prosperity,' yadi jīvati bhadrāṇi paśyati; 'if there be need of me,' yadi mayā prayojanam asti; 'if avarice were abandoned, who would be poor?' tṛṣṇā cet parityaktā ko daridraḥ.

--(As if) iva.

--(If so) yadyevaṃ.

--(If not) yadi na na cet no cet na vā.

igneous IGNEOUS

, a. āgneyaḥ -yī -yaṃ agnimayaḥ -yī -yaṃ agnimān -matī -mat (t) agnitulyaḥ -lyā -lyaṃ agnisamabhāvaḥ -vā -vaṃ kārśānavaḥ -vī -vaṃ.

to ignify To IGNIFY

, v. a. agnisātkṛ agnirūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ agnivat kṛ.

ignis-fatuus IGNIS-FATUUS

, s. mithyāgniḥ m., mithyādīptiḥ f., mithyādyutiḥ f., piśācadīpikā.

to ignite To IGNITE

, v. a. jval (c. 10. jvālayati jvalayati -yituṃ), prajval saṃjval samindh (c. 7. -inddhe -indhituṃ), dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), pradīp sandīp ādīp uddīp sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), samiddhīkṛ jyotismātkṛ.

to ignite To IGNITE

, v. n. samindh in pass. (-idhyate) samiddhībhū dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), sandīp pradīp jval (c. 1. jvalati -lituṃ), prajval dah (c. 4. dahyati dagdhuṃ), sandhukṣ (c. 1. -dhukṣate -kṣituṃ), agnidīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū.

[Page 358a]
ignited IGNITED

, p. p. samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ iddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ prajvālitaḥ -tā -taṃ dīpitaḥ -tā -taṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ.

ignitible IGNITIBLE

, a. dīpanīyaḥ -yā -yaṃ dīpyaḥ -pyā -pyaṃ jvalanīyaḥ -yā -yaṃ jvalanaśīlaḥ -lā -laṃ dāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

ignition IGNITION

, s. indhanaṃ samindhanaṃ jvalanaṃ dīpanaṃ uddīpanaṃ dahanaṃ tāpaḥ.

ignoble IGNOBLE

, a. (Of low birth) akulīnaḥ -nā -naṃ duṣkulīnaḥ -nā -naṃ akulaḥ -lā -laṃ hīnajātiḥ -tiḥ -ti nyagjātiḥ -tiḥ -ti apakṛṣṭajātiḥ -tiḥ -ti.

--(Mean, base) nīcaḥ -cā -caṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ khalaḥ -lā -laṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ dīnaḥ -nā -naṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ.

--(Disgraceful) akīrttikaraḥ -rī -raṃ.

ignobly IGNOBLY

, adv. akulīnavat apakṛṣṭavat nīcavat hīnajātivat anāryyavat anāryyaṃ khalavat kṛpaṇavat adhamajanavat apakṛṣṭaṃ kṛpaṇaṃ kutsitaṃ sadainyaṃ kadaryyaṃ.

ignominious IGNOMINIOUS

, a. akīrttikaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ ayaśasyaḥ -syā -syaṃ ayaśasvī -svinī -svi (n) garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) lajjākaraḥ -rī -raṃ apamānakaraḥ -rī -raṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

ignominiously IGNOMINIOUSLY

, adv. garhitaṃ ayaśasyaṃ sāpamānaṃ kadaryyaṃ kutsitaṃ anāryyaṃ.

ignominy IGNOMINY

, s. akīrttiḥ f., ayaśas n., apakīrttiḥ f., apayaśas apamānaṃ akhyātiḥ f., kukhyātiḥ f., yaśohāniḥ f., kīrttihāniḥ f. maryyādāhāniḥ f., tejohāniḥ f., kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ apakarṣaḥ apadhvaṃsaḥ avamānaṃ avajñā paribhavaḥ tiraskāraḥ apratiṣṭhā amaryyādā.

ignoramus IGNORAMUS

, s. ajñaḥ ajñānī m. (n) nirbuddhiḥ m., nirbodhaḥ abuddhimān m. (t).

ignorance IGNORANCE

, s. ajñānaṃ -natā ajñatā anabhijñatā -tvaṃ anabhijñānaṃ -natvaṃ avijñatā jñānābhāvaḥ prajñāhīnatā jñānahīnatā abodhaḥ -dhatā abuddhiḥ f., avidyā ajñānitvaṃ nirbuddhitā buddhihīnatā; 'spiritual ignorance,' mohaḥ ajñānaṃ avidyā ahammatiḥ f.

ignorant IGNORANT

, a. ajñānaḥ -nā -naṃ ajñānī -ninī -ni (n) ajñaḥ -jñā -jñaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ aprājñaḥ -jñā -jñaṃ abodhaḥ -dhā -dhaṃ abudhaḥ -dhā -dhaṃ jñānahīnaḥ -nā -naṃ prajñāhīnaḥ -nā -naṃ vidyāhīnaḥ -nā -naṃ vidyāvihīnaḥ -nā -naṃ vidyārahitaḥ -tā -taṃ vidyāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ bodhahīnaḥ -nā -naṃ nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi abuddhimān -matī -mat (t) durmatiḥ -tiḥ -ti avipaścid avidvān -duṣī -dvat (s) avidyaḥ -dyā -dyaṃ akovidaḥ -dā -daṃ avyutpannaḥ -nnā -nnaṃ aśrutaḥ -tā -taṃ vaidheyaḥ -yī -yaṃ.

ignorantly IGNORANTLY

, adv. ajñānatas ajñānāt ajñānena ajñānapūrvvaṃ abodhapūrvvaṃ.

iguana IGUANA

, s. gaudhāraḥ gaudheyaḥ gaudheraḥ godhā godhikā godhiḥ m., godhikātmajaḥ nihākā nakraḥ.

iliac ILIAC

, a. āntrikaḥ -kī -kaṃ nāḍisambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'iliacpassion,' udāvarttaḥ śūlavyādhiḥ m., śūlarogaḥ antraśūlaṃ.

ill ILL

, a. (Bad, evil) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpaḥ -pā -paṃ khalaḥ -lā -laṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ nīcaḥ -cā -caṃ adhamaḥ -mā -maṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ abhadraḥ -drā -draṃ asādhuḥ -dhuḥ -dhu asan -satī -sat (t) asāraḥ -rā -raṃ adhārmmikaḥ -kī -kaṃ; 'ill,' as a general word, is often expressed by dur ku apa or vi; as, 'ill conduct,' durṇayaḥ kukarmma n. (n) apakarmma n., vikarmma n.; 'an ill road,' duradhvaḥ kupathaṃ vimārgaḥ kadadhvā m. (n); 'ill policy,' anītiḥ f., durṇītiḥ f.; 'ill luck,' durbhāgyaṃ durdaivaṃ.

--(Unwell, sick) asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asvasthaśarīraḥ -rā -raṃ asusthaśarīraḥ -rā -raṃ asusthaḥ -sthā -sthaṃ asusthitaḥ -tā -taṃ rogī -giṇī -gi (n) sarogaḥ -gā -gaṃ rogagrastaḥ -stā -staṃ rogānvitaḥ -tā -taṃ rogavān -vatī -vat (t) rogārttaḥ -rttā -rttaṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ vyādhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ sāmayaḥ -yā -yaṃ amī -minī -mi (n) vikārī -riṇī -ri (n). Expressed also by pīḍitaḥ -tā -taṃ āturaḥ -rā -raṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ grastaḥ -stā -staṃ in comp.; as, 'ill with fever,' jvarapīḍitaḥ -tā -taṃ jvarāturaḥ -rā -raṃ jvaragrastaḥ -stā -staṃ sajvaraḥ -rā -raṃ.

ill ILL

, s. (Evil, wickedness) duṣṭatā pāpaṃ doṣaḥ vyasanaṃ -nitā dauṣṭhavaṃ śāṭhyaṃ śaṭhatā khalatā mandatā asādhutā adharmmaḥ durācāratvaṃ bhraṣṭatā kusṛtiḥ f.

--(Distress, calamity) apāyaḥ aniṣṭaṃ duḥkhaṃ aśubhaṃ akuśalaṃ durgatiḥ f., daurgatyaṃ abhadraṃ ariṣṭaṃ ahitaṃ vyasanaṃ utpātaḥ vipad f., āpad f., vipattiḥ f., aniṣṭapātaḥ kleśaḥ kaṣṭaṃ durdaśā duravasthā.

--(Disadvantage, loss, injury) anarthaḥ apāyaḥ ahitaṃ apacayaḥ apakāraḥ apakṛtaṃ kṣatiḥ f., hāniḥ f., kṣayaḥ nāśaḥ.

--(Disease, pain) rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ pīḍā duḥkhaṃ kleśaḥ kaṣṭaṃ ārttiḥ f., upatāpaḥ tāpaḥ asvāsthyaṃ; 'boding ill,' aniṣṭasūcakaḥ -kā -kaṃ; 'designing ill,' drohacintakaḥ -kā -kaṃ.

ill ILL

, adv. (Not well, badly) duṣṭhu duṣṭaṃ asamyak abhadraṃ ayuktaṃ or expressed by dur vi a ku apa duṣṭa pāpa &c. prefixed; as, 'ill-intentioned,' durāśayaḥ -yā -yaṃ duṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pāpāśayaḥ -yā -yaṃ; 'ill-done,' duṣkṛtaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ; 'ill-behaved,' duḥśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'ill-natured,' duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti; 'ill-fated,' durdaivagrastaḥ -stā -staṃ durdaivopahataḥ -tā -taṃ durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ; 'ill-managed,' durṇītaḥ -tā -taṃ; 'ill-conditioned,' duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ duḥsthitaḥ -tā -taṃ; 'ill at ease,' anirvṛtaḥ -tā -taṃ; 'ill-grounded,' amūlaḥ -lā -laṃ -lakaḥ -kā -kaṃ; 'illordered,' duṣkramaḥ -mā -maṃ akramaḥ -mā -maṃ; 'ill-regulated,' avyavasthitaḥ -tā -taṃ; 'ill-qualified,' ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'ill-shaped,' kurūpaḥ -pā -paṃ aparūpaḥ -pā -paṃ virūpaḥ -pā -pī -paṃ; 'illsounding,' visvaraḥ -rā -raṃ asvaraḥ -rā -raṃ; 'ill-treated,' apakṛtaḥ -tā -taṃ; 'ending ill, turning out ill,' durantaḥ -ntā -ntaṃ duṣpariṇāmaḥ -mā -maṃ.

--(Not well in health) asvasthaṃ asvāsthyena asusthaṃ; 'to be ill,' asvasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū. See ILL, a. (Not easily) duḥkhena kaṣṭena kaṣṭaṃ kṛcchreṇa kaṭhinaṃ viṣamaṃ.

ill-advised ILL-ADVISED

, a. asamīkṣya kṛtaḥ -tā -taṃ anālocitaḥ -tā -taṃ aparīkṣitaḥ -tā -taṃ.

ill-affected ILL-AFFECTED

, a. ahitaḥ -tā -taṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi ahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) apakārārthī -rthinī -rthi (n); 'to be illaffected,' viraktībhū abhidruh (c. 4. -druhyati -drogdhuṃ).

illacerable ILLACERABLE

, s. avidāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avidāraṇīyaḥ -yā -yaṃ achedanīyaḥ -yā -yaṃ.

illapse ILLAPSE

, s. nipatanaṃ prapatanaṃ praveśaḥ akasmād ākramaṇaṃ.

to illaqueate To ILLAQUEATE

, v. a. unmāthe or pāśe pat (c. 10. pātayati -yituṃ), jāle pātayitvā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pāśa (nom. pāśayati -yituṃ), pāśīkṛ.

illaqueation ILLAQUEATION

, s. unmāthe pātanaṃ jāle vandhanaṃ pāśīkaraṇaṃ.

ill-arranged ILL-ARRANGED

, a. duṣkramaḥ -mā -maṃ durviracitaḥ -tā -taṃ durvihitaḥ -tā -taṃ.

illation ILLATION

, s. anumānaṃ anumitiḥ f., apavāhaḥ apohaḥ -hanaṃ abhyūhaḥ.

illative ILLATIVE

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

illatively ILLATIVELY

, adv. anumānena anumānatas prayogatas apavāhena.

[Page 359a]
illaudable ILLAUDABLE

, a. apraśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ aślādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ aślādhanīyaḥ -yā -yaṃ.

ill-behaved ILL-BEHAVED

, a. See ILL-BRED.

ill-bred ILL-BRED

, a. durvinītaḥ -tā -taṃ avinītaḥ -tā -taṃ anītaḥ -tā -taṃ durvinayaḥ -yā -yaṃ avinayaḥ -yā -yaṃ vinayarodhī -dhinī -dhi (n) vinayapramāthī -thinī -thi (n) vinayāpetaḥ -tā -taṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ durācāraḥ -rā -raṃ duśceṣṭitaḥ -tā -taṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) asamyakkārī &c.

ill-breeding ILL-BREEDING

, s. avinayaḥ durvinītatā kuśīlatā duḥśīlatā aśiṣṭatā asabhyatā vinayabhaṅgaḥ śīlavañcanā.

ill-contrived ILL-CONTRIVED

, a. durghaṭitaḥ -tā -taṃ durṇītaḥ -tā -taṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ.

ill-conditioned ILL-CONDITIONED

, a. duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ duḥsthitaḥ -tā -taṃ durvṛttiḥ -ttiḥ -tti.

ill-conducted ILL-CONDUCTED

, a. durṇītaḥ -tā -taṃ durghaṭitaḥ -tā -taṃ asamyag ghaṭitaḥ -tā -taṃ.

ill-dressed ILL-DRESSED

, a. durvāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) kuveṣṭitaḥ -tā -taṃ kuprāvṛtaḥ -tā -taṃ.

illegal ILLEGAL

, a. smṛtiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavasthāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ smṛtyapetaḥ -tā -taṃ asmārttaḥ -rttī -rttaṃ śāstraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ aśāstrikaḥ -kā -kaṃ aśāstrīyaḥ -yā -yaṃ avaidhaḥ -dhī -dhaṃ avidhiḥ -dhiḥ -dhi vidhibhañjakaḥ -kā -kaṃ.

illegality ILLEGALITY

, s. smṛtivirodhaḥ -viruddhatā vyavahāravirodhaḥ niyamavirodhaḥ śāstravirodhaḥ asmṛtiḥ f., adharmyatā dharmmavirodhaḥ vyavasthāvirodhaḥ avyavasthā vikarmma n. (n) vikarmmakriyā vyavasthātikramaḥ vyavahārātikramaḥ niyamabhaṅgaḥ vidhibhaṅgaḥ vyavasthābhaṅgaḥ.

illegally ILLEGALLY

, adv. smṛtivirodhena vyavahāraviruddhaṃ niyamaviruddhaṃ śāstravirodhena dharmmaviruddhaṃ; 'acting illegally,' vikarmmakṛt m. f. n., vikarmmikaḥ -kī -kaṃ.

illegibility ILLEGIBILITY

, s. aspaṣṭatā avyaktatvaṃ aspaṣṭākṣaratvaṃ durvācyatā.

illegible ILLEGIBLE

, a. aspaṣṭākṣaraḥ -rā -raṃ avyaktākṣaraḥ -rā -raṃ durvācyaḥ -cyā -cyaṃ aspaṣṭavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

illegitimacy ILLEGITIMACY

, s. anaurasatā vijātatā vijanma n. (n) vaijātyaṃ anabhijātatvaṃ jārajatvaṃ jārajātatā upastrījātatvaṃ dāsījātatvaṃ janmavailakṣaṇyaṃ.

illegitimate ILLEGITIMATE

, a. vijātaḥ -tā -taṃ vijanitaḥ -tā -taṃ vijanmā -nmā -nma (n) vijātīyaḥ -yā -yaṃ adharmmajaḥ -jā -jaṃ anabhijātaḥ -tā -taṃ upastrījātaḥ &c., jārajātaḥ &c., jārajaḥ -jā -jaṃ asatīprasūtaḥ -tā -taṃ kṛṣṇapakṣajaḥ -jā -jaṃ kṛṣṇapakṣīyaḥ -yā -yaṃ; 'an illegitimate child,' anaurasaḥ -sī kuṇḍaḥ -ṇḍī m. (n) upastrīsutaḥ -tā upastrīputraḥ -trī jārajaḥ -jā dāsīputraḥ kaulaṭeraḥ -rā kaulaṭeyaḥ -yī kaulaṭineyaḥ -yī bandhulaḥ bāndhakineyaḥ; 'of a widow,' golakaḥ.

--(Spurious) kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ.

--(Unlawful) vyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avyavahārikaḥ -kī -kaṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

illegitimately ILLEGITIMATELY

, adv. vijanmanā janmavailakṣyeṇa vaijātyena kuṇḍavat adharmmeṇa.

--(Unlawfully) vyavahāraviruddhaṃ niyamaviruddhaṃ.

ill-fame ILL-FAME

, s. apayaśas n., ayaśas n., akīrttiḥ f., akhyātiḥ f., apratiṣṭhā.

ill-fated ILL-FATED

, a. daivopahataḥ -tā -taṃ hatadaivaḥ -vī -vaṃ durdaivagrastaḥ -stā -staṃ durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ upahatakaḥ -kā -kaṃ.

ill-favored ILL-FAVORED

, a. kurūpaḥ -pā -pī -paṃ aparūpaḥ -pī -paṃ kadākāraḥ -rā -raṃ kutsitarūpaḥ -pī -paṃ asundaraḥ -rī -raṃ durdarśanaḥ -nā -naṃ avalakṣaṇī -ṇinī -ṇi (n).

ill-fitted ILL-FITTED

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ akṣamaḥ -mā -maṃ.

ill-formed ILL-FORMED

, a. kurūpī -piṇī -pi (n) virūpaḥ -pī -paṃ aparūpaḥ -pī -paṃ.

ill-gotten ILL-GOTTEN

, a. drohārjjitaḥ -tā -taṃ anyāyopārjjitaḥ -tā -taṃ vṛjinārjjitaḥ -tā -taṃ.

[Page 359b]
illiberal ILLIBERAL

, a. anudāraḥ -rā -raṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adānaśīlaḥ -lā -laṃ atyāgaśīlaḥ -lā -laṃ adātā -trī -tṛ (tṛ) avadānyaḥ -nyā -nyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ matsarī -riṇī -ri (n) kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṛpaṇadhīḥ -dhīḥ -dhi kṛṣaṇacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) kṛpaṇasvabhāvaḥ -vā -vaṃ dīnacetāḥ &c., nīcamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

illiberality ILLIBERALITY

, s. kārpaṇyaṃ kṛpaṇatā anaudāryyaṃ anudāratā adānaśīlatā vuddhikārpaṇyaṃ svabhāvakārpaṇyaṃ kṛpaṇabuddhitvaṃ svabhāvadīnatā svabhāvadainyaṃ buddhinīcatā atyāgaśīlatā avadānyatā mātsaryyaṃ.

illiberally ILLIBERALLY

, adv. anudāraṃ kṛpaṇaṃ kārpaṇyena sakārpaṇyaṃ kṛpaṇavat.

illicit ILLICIT

, a. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avyavahārikaḥ -kī -kaṃ nivāraṇīyaḥ -yā -yaṃ nivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

illimitable ILLIMITABLE

, a. anantyaḥ -ntyā -ntyaṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ anantavān -vatī -vat (t) aprameyaḥ -yā -yaṃ ameyaḥ -yā -yaṃ.

illimited ILLIMITED

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ -ntakaḥ -kā -kaṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ niravadhiḥ -dhiḥ -dhi aparyyantaḥ -ntā -ntaṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ asīmakaḥ -kā -kaṃ.

illiterate ILLITERATE

, a. nirakṣaraḥ -rā -raṃ anakṣaraḥ -rā -raṃ aśikṣitaḥ -tā -taṃ vidyāhīnaḥ -nā -naṃ jñānahīnaḥ -nā -naṃ apaṇḍitaḥ -tā -taṃ aprājñaḥ -jñā -jñaṃ akṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi asaṃskṛtavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi akṛtaḥ -tā -taṃ avidyaḥ -dyā -dyaṃ.

illiterateness ILLITERATENESS

, s. apāṇḍityaṃ vidyāhīnatā vidyābhāvaḥ aprājñatā avidyā aśikṣitatvaṃ akṛtabuddhitvaṃ.

ill-judged ILL-JUDGED

, a. avicāryya or avimṛśya or avivecanapūrvvaṃ kṛtaḥ -tā -taṃ.

ill-judging ILL-JUDGING

, a. vivekaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ avivekī -kinī -ki (n).

ill-looking ILL-LOOKING

, a. durdarśanaḥ -nā -naṃ kudarśanaḥ -nā -naṃ kurūpaḥ -pī -paṃ.

ill-luck ILL-LUCK

, s. durdaivaṃ durbhāgyaṃ daurbhāgyaṃ durgatiḥ f., daurgatyaṃ amaṅgalaṃ akuśalaṃ abhadraṃ ariṣṭaṃ vyasanaṃ -nitā vipat f., duradṛṣṭaṃ durjātaṃ aniṣṭapātaḥ aślīkaṃ.

ill-mannered ILL-MANNERED

, a. kuśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ viśīlaḥ -lā -laṃ durvinītaḥ -tā -taṃ durvinayaḥ -yā -yaṃ durācāraḥ -rā -raṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ.

ill-nature ILL-NATURE

, s. bhāvaduṣṭatā kuśīlatā vāmaśīlatā duḥśīlatā dauḥśīlyaṃ bhāvapratīpatā bhāvakārkaśyaṃ svabhāvavakratā karkaśabhāvatvaṃ nikṛtiḥ f., prakṛtivakratā.

ill-natured ILL-NATURED

, a. duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti duṣṭaprakṛtiḥ -tiḥ -ti duṣṭasvabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ pratīpasvabhāvaḥ -vā -vaṃ vakraprakṛtiḥ -tiḥ -ti duḥśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ kaṭusvabhāvaḥ -vā -vaṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ.

ill-naturedly ILL-NATUREDLY

, adv. svabhāvakārkaśyāt prakṛti ṣṭatvāt karkaśaṃ vāmaśīlatvāt.

illness ILLNESS

, s. rogaḥ vyādhiḥ m., rogitā āmayaḥ ruk f. (j) rujā pīḍā asvāsthyaṃ asvasthatā asusthatā kleśaḥ duḥkhaṃ rugnatā ārttiḥ f., upa tāpaḥ kaṣṭaṃ vikāraḥ vikṛtiḥ f., vikaraḥ amaḥ amasaḥ tāpaḥ; 'dangerous illness,' sannipātakaḥ.

illogical ILLOGICAL

, a. nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nyāyaviparītaḥ -tā -taṃ anyāyī -yinī -yi (n) anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ anyāyānusārī -riṇī -ri (n) anyāyasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayuktisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anānumānikaḥ -kī -kaṃ atārkikaḥ -kī -kaṃ; 'illogical conclusion,' avinigamaḥ.

illogically ILLOGICALLY

, adv. nyāyaviruddhaṃ nyāyavirodhena anyāyānusāreṇa ayuktyā.

ill-omened ILL-OMENED

, a. aniṣṭalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aniṣṭaśakunaḥ -nā -naṃ aśastaḥ -stā -staṃ

[Page 360a]
ill-starred ILL-STARRED

, a. hatadaivaḥ -vā -vaṃ daivopahataḥ -tā -taṃ upahatakaḥ -kā -kaṃ durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ mandabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ.

ill-tempered ILL-TEMPERED

, a. duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ. See ILLNATURED.

ill-timed ILL-TIMED

, a. aprāptāvasaraḥ -rā -raṃ aprāptakālaḥ -lā -laṃ akālikaḥ -kī -kaṃ asāmayikaḥ -kī -kaṃ aprāptasamayaḥ -yā -yaṃ anavasaraḥ -rā -raṃ.

ill-trained ILL-TRAINED

, a. durvinītaḥ -tā -taṃ avinītaḥ -tā -taṃ aśikṣitaḥ -tā -taṃ.

to ill-treat To ILL-TREAT

, v. a. apakṛ apakāraṃ kṛ drohaṃkṛ ard (c. 10. ardayati -yituṃ).

ill-treated ILL-TREATED

, p. p. apakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ arditaḥ -tā -taṃ.

ill-turn ILL-TURN

, s. apakṛtaṃ apakāraḥ apriyaṃ ahitaṃ hiṃsā drohaḥ kṣatiḥ f.

to illude To ILLUDE

, v. a. vañc (c. 10. vañcayate -yituṃ), pravañc muh (c. 10. mohayati -yituṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ), pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ).

illuded ILLUDED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ vañcitaḥ -tā -taṃ.

to illume To ILLUME

, ILLUMINE, ILLUMINATE, v. a. dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), pradyut uddyut vidyut prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), vidīp uddīp pradīp virāj (c. 10. -rājayati -yituṃ), bhās (c. 10. bhāsayati -yituṃ), prabhās udbhās avabhās bhrāj (c. 10. bhrājayati -yituṃ), rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), tejasā rañj vimala (nom. vimalayati -yituṃ), vimalīkṛ.

--(Illuminate a manuscript) patraṃ rañj.

illuminated ILLUMINATED

, ILLUMINED, p. p. dyotitaḥ -tā -taṃ pradyotitaḥ -tā -taṃ uddyotitaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ dīpitaḥ -tā -taṃ ādīpitaḥ -tā -taṃ uddīpitaḥ -tā -taṃ pradīpitaḥ -tā -taṃ rājitaḥ -tā -taṃ virājitaḥ -tā -taṃ ujjvalitaḥ -tā -taṃ bhāsitaḥ -tā -taṃ avabhāsitaḥ -tā -taṃ udbhāsitaḥ -tā -taṃ cakāsitaḥ -tā -taṃ rañjitaḥ -tā -taṃ.

illumination ILLUMINATION

, s. dyotanaṃ pradyotanaṃ uddyotaḥ dyutiḥ f., prakāśanaṃ vikāśanaṃ dīpanaṃ dīptiḥ f., pradīpanaṃ pradīptiḥ f., uddīpanaṃ ujjvalanaṃ ujjvalatā udbhāsaḥ bhrājiṣṇutā prakāśatā.

--(Rows of lights displayed in token of joy) utsavakāle harṣasūcakā dīpamālā -likā or dīpaśṛṅkhalā or dīpasamūhaḥ.

--(Of a manuscript) patrarañjanaṃ kaladhautalipiḥ f.

illuminator ILLUMINATOR

, s. dīpakaḥ pradīpakaḥ prakāśakaḥ dyutikaraḥ dīptikarttā m. (rttṛ); 'of a manuscript,' patrarañjakaḥ.

illusion ILLUSION

, s. māyā mohaḥ vyāmohaḥ bhramaḥ bhrāntiḥ f., vibhramaḥ mativibhramaḥ ābhāsaḥ prapañcaḥ indrajālaṃ jālaṃ alīkatā kūṭaḥ ajayā āvaraṇaṃ avidyā; 'power of illusion,' māyāśaktiḥ f., āvaraṇaśaktiḥ f.

illusive ILLUSIVE

, ILLUSORY, a. māyī -yinī -yi (n) māyikaḥ -kī -kaṃ māyāvī -vinī -vi (n) māyāmayaḥ -yī -yaṃ mohī -hinī -hi (n) jālī -linī -li (n) indrajālikaḥ -kī -kaṃ aindrajālikaḥ -kī -kaṃ bhramī -miṇī -mi (n) bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ alīkaḥ -kā -kaṃ.

to illustrate To ILLUSTRATE

, v. a. (Make clear, brighten) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś śubh (c. 10. śobhayati -yituṃ), vimala (nom. vibhalayati -yituṃ), vimalīkṛ dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ).

--(Elucidate, explain) vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ vyākṛ suspaṣṭīkṛ spaṣṭa (nom. spaṣṭayati -yituṃ), vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), udāhṛ pariśudh (c. 10. -śodhayati -yituṃ), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), vivaraṇaṃ kṛ prakāś dṛṣṭāntīkṛ dṛṣṭāntena or nidarśanena vyākhyā or prakāś.

illustrated ILLUSTRATED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ vyākhyātaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ samudāhṛtaḥ -tā -taṃ dyotitaḥ -tā -taṃ vyākṛtaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ dārṣṭāntikaḥ -kī -kaṃ upamitaḥ -tā -taṃ.

illustration ILLUSTRATION

, s. udāharaṇaṃ udāhāraḥ samudāharaṇaṃ nidarśanaṃ dṛṣṭāntaḥ utprekṣā uddeśaḥ upodghātaḥ vyākhyā pradarśanaṃ; 'for an illustration,' nidarśanārthaṃ pradarśanārthaṃ.

illustrative ILLUSTRATIVE

, a. prakāśakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ dārṣṭāntikaḥ -kī -ka

illustratively ILLUSTRATIVELY

, adv. nidarśanārthaṃ pradarśanārthaṃ dṛṣṭāntakrameṇa udāharaṇārthaṃ.

illustrator ILLUSTRATOR

, a. prakāśakaḥ arthaprakāśakaḥ uddeśakaḥ arthavyākhyātā m. (tṛ) arthapradarśakaḥ nidarśanakṛt dṛṣṭāntakārī m. (n) udāharttā m. (rttṛ).

illustrious ILLUSTRIOUS

, a. viśrutaḥ -tā -taṃ khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ sukhyātaḥ -tā -taṃ yaśasvī -svinī -svi (n) mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) mahāyaśaskaḥ -skā -skaṃ prathitaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīrttimān -matī -mat (t) kīrttitaḥ -tā -taṃ śrīmān -matī -mat (t) dīptimān &c., yaśasvān -svatī -svat (t) pṛthuprathaḥ -thā -thaṃ pratipattimān -matī -mat (t) pratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pratiṣṭhānvitaḥ -tā -taṃ supratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ lokaviśrutaḥ -tā -taṃ parikhyātaḥ -tā -taṃ lokaprathitaḥ -tā -taṃ viśālaḥ -lā -laṃ pratītaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ dvātriṃśallakṣaṇopetaḥ -tā -taṃ labdhanāmā -mā -ma (n).

--(Eminent) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ mahābhāgaḥ -gā -gaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mahān -hatī -hat (t) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'rendering illustrious,' yaśaskaraḥ -rī -raṃ yaśasyaḥ -syā -syaṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ.

illustriously ILLUSTRIOUSLY

, adv. mahāyaśasā mahākīrttipūrvvaṃ utkṛṣṭaṃ viśiṣṭaṃ viśrutaṃ prathitaṃ prasiddhaṃ yaśasyaṃ.

illustriousness ILLUSTRIOUSNESS

, s. viśrutiḥ f., kīrttimattvaṃ khyātimattvaṃ yaśasvitā utkṛṣṭatā.

ill-will ILL-WILL

, s. duṣṭabhāvaḥ duṣṭabuddhiḥ f., drohabuddhiḥ f., durbuddhiḥ f., drohacintanaṃ drohaḥ mātsaryyaṃ asūyā abhyasūyā dveṣaḥ ahitatvaṃ aprītiḥ f.

image IMAGE

, s. pratimā pratimānaṃ pratirūpaṃ pratimūrttiḥ f., mūrttiḥ f., pratikṛtiḥ f., pratikāyaḥ upamā -mānaṃ pratiyātanā praticchandaḥ pratinidhiḥ m., arcā vigrahaḥ.

--(Reflected image) prativimbaṃ praticchāyā vimbaḥ -mbaṃ praticchandaḥ -ndakaṃ.

--(Idol) devatāpratimā.

--(Iron image) lohapratimā sūrmī sthūṇā.

--(Mental image) manaḥkalpanā manaḥsaṅkalpaḥ manasijaṃ, 'image maker,' pratimākāraḥ upamātā m. (tṛ); 'a son the image of his father,' pitṛrūpaḥ putraḥ.

to image To IMAGE

, v. a. (Form an image of) vimba (nom. vimbayati -yituṃ), prativimba pratimānaṃ kṛ pratirūpaṃ kṛ pratimūrttiṃ kṛ.

--(In the mind) manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or saṃkḷp.

imaged IMAGED

, p. p. vimbitaḥ -tā -taṃ prativimbitaḥ -tā -taṃ vimbagataḥ -tā -taṃ vimbāgataḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ; 'in the water,' jalaprativimbitaḥ -tā -taṃ; 'in the mind,' manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ.

imagery IMAGERY

, s. (Forms of the fancy) manaḥkalpanā manaḥkalpitaṃ kalpanā manaḥsaṅkalpaḥ manovāsanā manaḥsṛṣṭiḥ f., manaḥparikalpanaṃ manovāsanā vāsanākalpitaṃ.

--(Figurative style) vyañjanāvṛttiḥ f., vyañjanaṃ vyaṅgyaḥ upalakṣaṇaṃ lakṣaṇā nidarśanaṃ.

image-worship IMAGE-WORSHIP

, s. pratimāpūjā devatābhyarcā pratimāsevā mūrttisevā.

imaginable IMAGINABLE

, a. vibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ bhāvanīyaḥ -yā -yaṃ mantavyaḥ -vyā -vyaṃ bodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ bodhanīyaḥ -yā -yaṃ manaḥkalpanīyaḥ -yā -yaṃ manasā kalpanīyaḥ -yā -yaṃ cintanīyaḥ -yā -yaṃ cintyaḥ -ntyā -ntyaṃ bodhagamyaḥ -myā -myaṃ antarbhāvanīyaḥ -yā -yaṃ.

imaginary IMAGINARY

, a. manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ buddhikalpitaḥ -tā -taṃ manasā kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manojaḥ -jā -jaṃ manobhavaḥ -vā -vaṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ manogataḥ -tā -taṃ saṅkalpajaḥ -jā -jaṃ manaḥsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ manorathasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cintāmātrakalpitaḥ -tā -taṃ cintāmātreṇa parikalpitaḥ -tā -taṃ cintābhavaḥ -vā -vaṃ amūlakaḥ -kā -kaṃ māyāmayaḥ -yī -yaṃ asatyaḥ -tyā -tyaṃ.

imagination IMAGINATION

, s. bhagavanā -naṃ vibhāvanā -naṃ saṅkalpaḥ kalpanā manaḥkalpanā vāsanā cintā.

--(Idea) buddhiḥ f., matiḥ f., manogataṃ manaḥkalpitaṃ manasijaṃ manojaṃ bodhaḥ.

--(Faculty of conception) kalpanāśaktiḥ f., bhāvanāśaktiḥ f., vibhāvamāśaktiḥ f., upalabdhiḥ f., anubhavaḥ.

imaginative IMAGINATIVE

, a. vibhāvakaḥ -kā -kaṃ kalpakaḥ -kā -kaṃ parikalpakaḥ -kā -kaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ bhāvanāparaḥ -rā -raṃ vāsanāparaḥ -rā -raṃ vibhāvanaśīlaḥ -lā -laṃ.

to imagine To IMAGINE

, v. a. (Form in the mind) manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or saṃkḷp or parikḷp or bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ) or vibhū or sambhū manasā sṛj (c. 6. sṛjāti sraṣṭuṃ) or kṛ.

to imagine To IMAGINE

, v. n. (Think, conceive) an (c. 4. manyate mantuṃ), cint (c. 10. cintayati -yituṃ), bhū (c. 10. bhāvayāti -yituṃ), vibhū sambhū budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), ave (c. 2. avaiti -tuṃ, rt. i), anubhū; 'I imagine,' manye; 'don't imagine,' maivaṃ maṃsthāḥ.

imagined IMAGINED

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ manasā kalpitaḥ -tā -taṃ kāsanākalpitaḥ -tā -taṃ manaḥsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ buddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avagataḥ -tā -taṃ manogataḥ -tā -taṃ anubhūtaḥ -tā -taṃ.

imbalm IMBALM

, IMBARGO, IMBARK, See EMBALM, &c.

imbecile IMBECILE

, a. durbalaḥ -lā -laṃ alpabalaḥ -lā -laṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīṇabālaḥ -lā -laṃ alpaśaktiḥ -ktiḥ -kti klīvaḥ -vā -vaṃ.

--(In mind) nyūnabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nyūnadhīḥ -dhīḥ -dhi alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bāliśamatiḥ -tiḥ -ti kṛpaṇabuddhiḥ &c.

imbecility IMBECILITY

, s. daurbalyaṃ durbalatā kārṣaṇyaṃ kṛpaṇatā klīvatā klaivyaṃ atejas n., ayogyatā bāliśyaṃ.

--(Mental) buddhinyūnatā nyūnabuddhitvaṃ alyabuddhitvaṃ bāliśamatitvaṃ buddhikārpaṇyaṃ.

imbedded IMBEDDED

, a. antargataḥ -tā -taṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'in rocks,' pāṣāṇāntargataḥ -tā -taṃ.

to imbibe To IMBIBE

, v. a. nipā (c. 1. -pivati -pātuṃ), utpā āpā śuṣ (c. 10. śoṣayati -yituṃ), ucchuṣ gras (c. 1. grasate -situṃ); 'water is imbibed,' payo nipīyate.

--(Receive in the mind) manasā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

imbibed IMBIBED

, p. p. nipītaḥ -tā -taṃ āpītaḥ -tā -taṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

to imbitter To IMBITTER

, v. a. duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), duḥkhaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), nirānandaṃ -ndāṃ -ndaṃ kṛ saduḥkhaṃ -khāṃ -khaṃ kṛ duḥkhamayaṃ -yīṃ -yaṃ kṛ ugrīkṛ kaṭūkṛ tigmīkṛ tīvrīkṛ kaṭhorīkṛ niṣṭhurīkṛ.

imbodied IMBODIED

, IMBODY, IMBOLDEN, See EMBODIED, &c.

to imborder To IMBORDER

, v. a. prānta (nom. prāntayati -yituṃ), paryyantaṃ kṛ sīmāṃ kṛ.

to imbosom To IMBOSOM

, v. a. (Hold in the bosom) kroḍīkṛ kroḍe kṛ aṅke kṛ or rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ) or pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), bhujābhyāṃ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), bhujāpīḍaṃ kṛ.

--(Inclose, surround) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), parigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), parisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ).

imbosomed IMBOSOMED

, p. p. kroḍīkṛtaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ.

to imbrown To IMBROWN

, v. a. kapiśa (nom. kapiśayati -yituṃ), kapiśīkṛ śyāvīkṛ piṅgalīkṛ tāmbīkṛ tāmravarṇaṃ -rṇāṃ -rṇaṃ kṛ ātāmraṃ -mrāṃ -mraṃ kṛ.

imbrowned IMBROWNED

, p. p. kapiśitaḥ -tā -taṃ kapiśīkṛtaḥ -tā -taṃ piṅgalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

[Page 361b]
to imbrue To IMBRUE

, v. a. sic (c. 6. siñcati sektuṃ), klid (c. 10. kledayati -yituṃ), ukṣ (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), samukṣ abhyukṣ lip (c. 6. limpati leptuṃ), añj (c. 7. anakti aṃktuṃ).

imbrued IMBRUED

, p. p. (In blood) asṛgliptaḥ -ptā -ptaṃ śoṇitāktaḥ -ktā -ktaṃ. śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ raktaklinnaḥ -nnā -nnaṃ raktāktaḥ -ktā -ktaṃ.

to imbue To IMBUE

, v. a. (Dye) rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), abhirañj.

--(Cause to learn) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ)

imbued IMBUED

, p. p. rañjitaḥ -tā -taṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ upadiṣṭhaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

imitable IMITABLE

, a. anukaraṇīyaḥ -yā -yaṃ anugamyaḥ -myā -myaṃ anugamanīyaḥ -yā -yaṃ anukāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anuvarttanīyaḥ -yā -yaṃ anuvṛtyaḥ -tyā -tyaṃ.

to imitate To IMITATE

, v. a. anukṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), anugam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), samanuvṛt anuyā (c. 2. -yāti -tuṃ), samanuyā anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anuvraj (c. 1. -vrajati jituṃ), anuhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), anucar (c. 1. -carati -rituṃ), anvi (c. 2. -eti -tuṃ), viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ).

imitated IMITATED

, p. p. anukṛtaḥ -tā -taṃ anugataḥ -tā -taṃ anuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

imitation IMITATION

, s. anukāraḥ anukaraṇaṃ anukriyā anukṛtiḥ f., anukarmma n. (n) anugamaḥ anugatiḥ f., anuvṛttiḥ f., anuvarttanaṃ anusaraṇaṃ anuhāraḥ anusṛṣṭiḥ f., anuṣṭhānaṃ viḍambanaṃ -nā.

--(A copy, resemblance) pratirūpaṃ anurūpaṃ ādarśaḥ sādṛśyaṃ aupamyaṃ upamā pratimānaṃ.

imitative IMITATIVE

, a. anukārī -riṇī -ri (n) anukaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ anugāmī -minī -mi (n) anugamanaśīlaḥ -lā -laṃ anugatikaḥ -kī -kaṃ gatānugatikaḥ -kī -kaṃ.

imitator IMITATOR

, s. anukārī m. (n) anukārakaḥ anukarttā m. (rttṛ) anugāmī m. (n) anugatikaḥ anuyāyī m. (n) anuvarttī m. (n) anucārī m. (n) gatānugatikaḥ.

immaculate IMMACULATE

, a. anaghaḥ -ghā -ghaṃ niṣkalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ anenāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ -lā -laṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ.

immanent IMMANENT

, a. niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ antarasthaḥ -sthā -sthaṃ.

immanity IMMANITY

, s. krūratā dāruṇatā krauryyaṃ dāruṇyaṃ niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ.

immarcessible IMMARCESSIBLE

, a. amlānī -ninī -ni (n) amlāniḥ -niḥ -ni anaśvaraḥ -rā -raṃ avinaśvaraḥ -rā -raṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ ajaraḥ -rā -raṃ.

to immask To IMMASK

, v. a. kathaṭaveśen or chadmaveśena chad (c. 10. chādayati -yituṃ), or ākāragopanaṃ kṛ viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ).

immaterial IMMATERIAL

, a. (Incorporeal, not consisting of matter) amūrttikaḥ -kā -kaṃ amūrttaḥ -rttā -rttaṃ amūrttimān -matī -mat (t) amūrttimayaḥ -yī -yaṃ aśarīrī -riṇī -ri (n) aśārīrikaḥ -kī -kaṃ adaihikaḥ -kī -kaṃ adehī -hinī -hi (n) avāstavaḥ -vī -vaṃ ātmīyaḥ -yā -yaṃ ātmikaḥ -kī -kaṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ.

--(Unimportant) aguruḥ -rvī -ru laghuḥ -ghuḥ -ghu alpārthaḥ -rthā -rthaḥ -agurvarthaḥ -rthā -rthaṃ ladhvarthaḥ -rthā -rthaṃ anāvaśyakaḥ -kī -kaṃ alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ.

immaterialism IMMATERIALISM

, s. dehabhinnātmavādaḥ ātmāstitvavādaḥ ātmāstitvamataṃ.

immaterialist IMMATERIALIST

, s. amūrttivādī m. (n) niratakāravādī m., ātmavādī.

immateriality IMMATERIALITY

, s. amūrttiḥ f., amūrttimattvaṃ mūrttihīsatā aśarīritā niravayavatvaṃ ātmatā -tvaṃ apāñcabhautikatā nirākārākṣaṃ amātravattvaṃ.

immaterially IMMATERIALLY

, adv. anāvaśyakaṃ alpaprabhāveṇa laghu niṣprayojanaṃ.

immature IMMATURE

, a. apakvaḥ -kvā -kvaṃ aparipakvaḥ -kvā -kvaṃ apaktrimaḥ -mā -maṃ avipaktrimaḥ -mā -maṃ apariṇataḥ -tā -taṃ apākaḥ -kā -kaṃ aprauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apūrṇakālaḥ -lā -laṃ asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampūrṇa- kālaḥ -lā -laṃ asampannaḥ -nnā -nnaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āpakvaḥ -kvā -kvaṃ atiśīghraḥ -ghrā -ghraṃ apuṣkalaḥ -lā -laṃ aprāprayauvanaḥ -nā -naṃ.

immaturely IMMATURELY

, adv. apakvaṃ aparipakvaṃ prākparipākāt paripākātpūrvvaṃ prākpūrṇakālāt pūrṇakālātpūrvvaṃ atiśīghraṃ.

immatureness IMMATURENESS

, IMMATURITY, s. apakvatā aparipakvatā apaktiḥ f., apākaḥ aparipākaḥ avipākaḥ apariṇatatvaṃ apariṇāmaḥ apariṇatiḥ f., aprauḍhatā apūrṇatā asampūrṇatā asiddhatā asiddhiḥ f., asamyannatā apūṣkalatā apauṣkalyaṃ.

immeasurable IMMEASURABLE

, a. aprameyaḥ -yā -yaṃ aparimeyaḥ -yā -yaṃ ameyaḥ -yā -yaṃ duṣprameyaḥ -yā -yaṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aparimitaḥ -tā -taṃ amitaḥ -tā -taṃ.

immeasurableness IMMEASURABLENESS

, s. aprameyatā aparimeyatvaṃ ameyatā duṣprameyatvaṃ.

immeasurably IMMEASURABLY

, adv. aprameyaṃ aparimeyaṃ aparimitaṃ atyantaṃ.

immediate IMMEDIATE

, a. (Proximate) upasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthāyī -yinī -yi (n) upasthitaḥ -tā -taṃ sannihitaḥ -tā -taṃ antikaḥ -kā -kaṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Without a medium or intervention) anantaraḥ -rā -raṃ avyavahitaḥ -tā -taṃ avyavadhānaḥ -nā -naṃ nirantaraḥ -rā -raṃ.

--(Without the intervention of time, instant) sādyaskaḥ -skī -skaṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ tātkālikaḥ -kī -kaṃ sāmpratikaḥ -kī -kaṃ varttamānaḥ -nā -naṃ ākālikaḥ -kī -kaṃ aciraḥ -rā -raṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ kṣaṇāntaraḥ -rā -raṃ.

--(Direct) avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ.

immediately IMMEDIATELY

, adv. sadyas sapadi āpātatas anantaraṃ tatkṣaṇāt tatkāle tatkṣaṇe jhaṭiti kṣaṇāntare samprati varttamānakāle drāk śīghraṃ āśu akālakṣepeṇa avilambitaṃ; 'immediately after,' anantaraṃ samanantaraṃ; 'immediately on,' is expressed by mātrāt; as, 'immediately on leaving the ship,' naukāto nirgamamātrāt; 'immediately on laying hands,' hastārpaṇamātrāt.

immediateness IMMEDIATENESS

, s. ānantaryyaṃ nairantaryyaṃ sādyaskatā sadyaskatvaṃ śīghratā.

immedicable IMMEDICABLE

, a. acikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ durupacāraḥ -rā -raṃ oṣadhipathātigaḥ -gā -gaṃ.

immelodious IMMELODIOUS

, a. visvaraḥ -rā -raṃ asvaraḥ -rā -raṃ kusvaraḥ -rā -raṃ.

immemorable IMMEMORABLE

, a. asmaraṇīyaḥ -yā -yaṃ asmarttavyaḥ -vyā -vyaṃ smaraṇāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

immemorial IMMEMORIAL

, a. (Beyond memory) smaraṇātigaḥ -gā -gaṃ smṛtyatigaḥ -gā -gaṃ smaraṇātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atismṛtiḥ -tiḥ -ti asmārttaḥ -rttī -rttaṃ janaśrutyatigaḥ -gā -gaṃ atiprācīnaḥ -nā -naṃ vismaraṇīyaḥ -yā -yaṃ; 'immemorial succession,' anādiparamparā anāgamaḥ.

immense IMMENSE

, a. (Unlimited) atyantaḥ -ntā -ntaṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ aparimitaḥ -tā -taṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ amitaḥ -tā -taṃ aprameyaḥ -yā -yaṃ aparimeyaḥ -yā -yaṃ ameyaḥ -yā -yaṃ duṣprameyaḥ -yā -yaṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ atimātraḥ -trā -traṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Very great) sumahān -hatī -hat (t) atimahān &c., ativṛhan -hatī -hat (t); 'in bulk,' vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ aparimitaśarīraḥ -rā -raṃ.

immensely IMMENSELY

, adv. atyantaṃ atimātraṃ aparimitaṃ nitāntaṃ atiśayena sumahat.

immensity IMMENSITY

, s. (Unlimited extension) amitatā aparimitatvaṃ aparimāṇatvaṃ aprameyatā ameyatā.

--(Infinity) atyantatā anantatā ānantyaṃ ātyantikatvaṃ.

--(Vastness of size) sumahattvaṃ suvṛhattvaṃ śarīravṛhattvaṃ.

--(Infinite space) mahākāśaṃ.

to immerge To IMMERGE

, v. a. nimajj (c. 10. -majjayati -yituṃ), majj avagāh (c. 10. -gāhayati -yituṃ), āpru (c. 10. -plāvayati -yituṃ), snā in caus. (snāpa- yati snapayati -yituṃ), jalaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), jale niviś.

to immerge To IMMERGE

, v. n. (Immerse one's self) nimajj (c. 6. -majjati -jjituṃ -maṃktuṃ), majj avagāh (c. 1. -gāhate -hituṃ -gāḍhuṃ), vyavagāh vigāh āplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), snā (c. 2. snāti -tuṃ), jalaṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

to immerse To IMMERSE

, v. a. See To IMMERGE.

immersed IMMERSED

, p. p. magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ -gnā -gnaṃ pramagnaḥ -gnā -gnaṃ nimajjamānaḥ -nā -naṃ avagāhitaḥ -tā -taṃ avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vigāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gāhitaḥ -tā -taṃ āplutaḥ -tā -taṃ niṣṇātaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniveśitaḥ -tā -taṃ līnaḥ -nā -naṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ niṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ; 'immersed in sorrow,' śokasāgaramagnaḥ -gnā -gnaṃ śokamagnaḥ -gnā -gnaṃ; 'immersed in business,' kāryyaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ karmmaniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

immersion IMMERSION

, s. nimajjanaṃ majjanaṃ pramajjanaṃ avagāhanaṃ vigāhaḥ -hanaṃ āplavaḥ āplāvaḥ -vanaṃ snānaṃ jalapraveśaḥ jalāntaḥpraveśaḥ abhiṣekaḥ niṣṇānaṃ.

immethodical IMMETHODICAL

, a. akramakaḥ -kā -kaṃ -mikaḥ -kā -kaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ kramahīnaḥ -nā -naṃ kramaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aparyyāyaḥ -yā -yaṃ.

immethodically IMMETHODICALLY

, adv. akrameṇa krameṇa vinā kramaviruddhaṃ akramatas aparyyāyatas.

immethodicalness IMMETHODICALNESS

, s. akramaḥ kramahīnatā avyavasthitatvaṃ aparyyāyaḥ.

immigrant IMMIGRANT

, s. ekadeśatyāgānantaraṃ deśāntarādhivivatsuḥ m. or deśāntarādhivāsī m. (n) anyadeśavivatsuḥ m.

to immigrate To IMMIGRATE

, v. n. ekadeśaṃ tyaktvā deśāntare vas (c. 1. vasati vastuṃ) or adhivas with acc. c., or adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), anyadeśā dhivāsanārtham ekadeśaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ).

immigration IMMIGRATION

, s. deśāntarādhivāsanaṃ pradeśādhiṣāsanaṃ deśatyāgaḥ.

imminent IMMINENT

, a. upasthāyī -yinī -yi (n) upasthitaḥ -tā -taṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ samupasthitaḥ -tā -taṃ samupagataḥ -tā -taṃ samīpavarttī -rttinī -rtti (n) nikaṭavarttī &c., āsannavarttī &c., upanataḥ -tā -taṃ; 'imminent death,' kupitāntakaḥ -kā -kaṃ.

to immingle To IMMINGLE

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), vimiśr sammiśr miśrīkṛ ekīkṛ.

immingled IMMINGLED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

imminution IMMINUTION

, s. hrāsaḥ kṣayaḥ hāniḥ f., nyūnatā apacayaḥ.

immiscibility IMMISCIBILITY

, s. amiśraṇīyatā ayojanīyatā ayāvyatā miśraṇākṣamatā.

immiscible IMMISCIBLE

, a. amiśraṇīyaḥ -yā -yaṃ ayojanīyaḥ -yā -yaṃ ayāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

immission IMMISSION

, s. nikṣepaṇaṃ nyasanaṃ praveśanaṃ niveśanaṃ praveśakaraṇaṃ.

to immit To IMMIT

, v. a. nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

immitigable IMMITIGABLE

, a. aśamanīyaḥ -yā -yaṃ aśāmyaḥ -myā -myaṃ anupaśamyaḥ -myā -myaṃ.

immitted IMMITTED

, p. p. nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ praveśitaḥ -tā -taṃ.

to immix To IMMIX

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), vimiśr miśrīkṛ sammiśrīkṛ.

immobility IMMOBILITY

, s. niścalatvaṃ acalatvaṃ sthiratā sthairyyaṃ sthāvaratvaṃ vyavasthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., sthāyitvaṃ sthāsnutā akampaḥ.

immoderate IMMODERATE

, a. aparimitaḥ -tā -taṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ atimātraḥ -trā -traṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ atimitaḥ -tā -taṃ adhikaḥ -kā -kaṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ su or ati or atiśaya prefixed.

immoderately IMMODERATELY

, adv. aparimitaṃ atyantaṃ atimātraṃ nitāntaṃ atiśayena atimaryyādaṃ atyarthaṃ ati or atiśaya prefixed.

immoderation IMMODERATION

, s. aparimitatvaṃ amitatvaṃ maryyādātikramaḥ amaryyādā.

[Page 363a]
immodest IMMODEST

, a. nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ trapāhīnaḥ -nā -naṃ vrīḍāhīnaḥ -nā -naṃ avinītaḥ -tā -taṃ alajjaḥ -jjā -jjaṃ vilajjaḥ -jjā -jjaṃ anibhṛtaḥ -tā -taṃ viyātaḥ -tā -taṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Impure, obscene) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśuciḥ -ciḥ -ci avācyaḥ -cyā -cyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ.

--(Unchaste) asadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ asādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyasanī -ninī -ni (n) vyabhicārī -riṇī -ri (n) pāṃśulaḥ -lā -laṃ; 'an immodest woman,' bandhakī asatī puṃścalī asādhvī kulaṭā abhisārikā dharṣiṇī.

immodestly IMMODESTLY

, adv. avinītaṃ nirlajjaṃ vaiyātyena aśuddhaṃ pragalbhaṃ vinayavirodhena dhṛṣṭavat aśuci.

immodesty IMMODESTY

, s. nirlajjatvaṃ lajjāhīnatā alajjā avinayaḥ avinītatvaṃ vaiyātyaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ dhṛṣṭatā aśuddhatā aśucitā garhyatā; 'in a woman,' pauṃścalyaṃ asatītvaṃ asādhvītvaṃ.

to immolate To IMMOLATE

, v. a. kratau han (c. 2. hanti -ntuṃ), upahārārthaṃ han utsargārthaṃ han or śas (c. 1. śasati -situṃ) or viśas or pramī in caus. (-māpayati -yituṃ), or upahṛ or upahārīkṛ or prokṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ), utsargapūrvvaṃ han ghātayitvā utsargaṃ kṛ hatvā utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), baliṃ kṛ balidānaṃ kṛ.

immolated IMMOLATED

, p. p. upahārārthaṃ hataḥ -tā -taṃ or pramītaḥ -tā -taṃ or śasitaḥ -tā -taṃ upahṛtaḥ -tā -taṃ upahārīkṛtaḥ -tā -taṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ.

immolation IMMOLATION

, s. upahārārthaṃ ghātaḥ or ghātanaṃ or nihananaṃ utsargārthaṃ māraṇaṃ or pramāpaṇaṃ or viśasanaṃ or śasanaṃ śamanaṃ sasanaṃ prokṣaṇaṃ paramparākaṃ upahāraḥ upaharaṇaṃ utsargakaraṇaṃ balidānaṃ.

immoral IMMORAL

, a. nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ -rmmā -rmmā -rmma (n) adhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dharmmāpetaḥ -tā -taṃ dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) adharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) kudharmmā -rmmā -rmma (n) apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ asādhuḥ -dhvī -dhu aśuciḥ -ciḥ -ci kuśīlaḥ -lā -laṃ viśīlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ duścaritraḥ -trā -traṃ asaccaritraḥ -trā -traṃ asatkarmmā -rmmā -rmma (n) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karmmaduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) pāpī -pinī -pi (n) pāpakarmmā &c., vyasanī -ninī -ni (n) kucaritaḥ -tā -taṃ adharmmacārī -riṇī -ri (n).

immorality IMMORALITY

, s. adharmmaḥ adharmmatvaṃ -tā nirdharmmatvaṃ adhārmmikatvaṃ asādhutvaṃ apuṇyatā aśucitā duṣṭatā durvṛttatvaṃ vyasanitā vyasanaṃ kuśīlatā duścaritratā adharmmacāritvaṃ duḥśīlatā dauḥśīlyaṃ vyabhicāraḥ.

immortal IMMORTAL

, a. (Exempt from death) amaraḥ -rī -raṃ amartyaḥ -rtyā -rtyaṃ sadānīvī -vinī -vi (n) sadāsthāyī -yinī -yi (n) maraṇarahitaḥ -tā -taṃ.

--(Imperishable) nirjaraḥ -rāḥ -raṃ ajaraḥ -rā -raṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ anaśvaraḥ -rā -raṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avināśī -śinī -śi (n) nirapāyaḥ -yā -yaṃ.

--(Eternal) anantaḥ -ntā -ntaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ sanātanaḥ -nī -naṃ sadātanaḥ -nī -naṃ śāśvataḥ -tī -taṃ anādyantaḥ -ntā -ntaṃ sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ anantakālasthāyī -yinī -yi (n).

immortality IMMORTALITY

, s. amaratā -tvaṃ amartyatā nirjaratā -tvaṃ ajaratā -tvaṃ akṣayatā anaśvaratā anāśyatā anantatā ānantyaṃ anantyaṃ sadāsthāyitvaṃ nityatā.

to immortalize To IMMORTALIZE

, v. a. amarīkṛ nirjarīkṛ anaśvarīkṛ akṣayīkṛ śāśvatīkṛ nityīkṛ ānantyaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ).

immortally IMMORTALLY

, adv. amaraṃ amaratvena amaravat amartyavat nirjaraṃ ajaraṃ akṣayaṃ anaśvaraṃ anantakāle -laṃ anantaṃ ānantyena sanātanaṃ śāśvataṃ nirapāyaṃ avināśena.

immovability IMMOVABILITY

, s. acalatā -tvaṃ niścalatvaṃ sthāvaratvaṃ sthiratā acariṣṇutā stabdhatā.

[Page 363b]
immovable IMMOVABLE

, a. acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ -lā -laṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ acaraḥ -rā -raṃ acariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu ajaṅgamaḥ -mā -maṃ asyandaḥ -ndā -ndaṃ acyutaḥ -tā -taṃ sthiraḥ -rā -raṃ sthāyī -yinī -yi (n) stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ sthāṇuḥ -ṇuḥ -ṇu sthāsruḥ -sruḥ -sru jaṅgametaraḥ -rā -raṃ stimitaḥ -tā -taṃ anetan -ntī -t (t); 'immovables,' sthāvarāṇi.

immovably IMMOVABLY

, adv. acalaṃ niścalaṃ sthāvaraṃ sthiraṃ stabdhaṃ sthāṇuvat.

immund IMMUND

, a. aśuciḥ -ciḥ -ci apavitraḥ -trā -traṃ aśaucī -cinī -ci (n).

immundicity IMMUNDICITY

, s. aśucitā -tvaṃ aśaucaṃ āśaucaṃ apavitratā -tvaṃ aśodhanaṃ.

immunity IMMUNITY

, s. muktiḥ f., mokṣaḥ vimokṣaḥ vinirmokaḥ nirmokaḥ virahaḥ rāhityaṃ rahitatvaṃ śūnyatā abhāvaḥ asambhavaḥ, or expressed by a prefixed; as, 'immunity from danger,' abhayaṃ; 'from exertion,' anāyāsaḥ; 'from taxes,' akaratvaṃ.

to immure To IMMURE

, v. a. nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh rudh; 'in prison,' kārāyāṃ nirudh or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), kārāguptaṃ -pta -ptaṃ kṛ.

--(Inclose) parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), saṃveṣṭ upaveṣṭ.

--(Surround with a wall) prākāreṇa parivṛ prākārīyaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ.

immured IMMURED

, p. p. niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ antargataḥ -tā -taṃ.

immutability IMMUTABILITY

, s. avikāryyatā -tvaṃ avikāratvaṃ nirvikāratvaṃ avikāraḥ sthiratā amoghatā aparivarttanaṃ nityatā.

immutable IMMUTABLE

, a. avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avikāraḥ -rā -raṃ avikriyaḥ -yā -yaṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ vikārākṣamaḥ -mā -maṃ vikārahīnaḥ -nā -naṃ sthiraḥ -rā -raṃ amoghaḥ -dhā -dhaṃ nirvikalpaḥ -lpā -lpaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ aparivarttanīyaḥ -yā -yaṃ.

immutably IMMUTABLY

, adv. avikāryyaṃ avikāreṇa avikāryyatvena sthiraṃ nityaṃ nirvikāraṃ nirvikalpaṃ amoghaṃ.

immutation IMMUTATION

, s. vikāraḥ vikriyā vikṛtiḥ f., vaikṛtyaṃ viparyyayaḥ parivarttaḥ.

imp IMP

, s. piśācaḥ bhūtaḥ rākṣasaḥ asuraḥ daityaḥ dānavaḥ grahaḥ yātuḥ m., yātudhānaḥ vithuraḥ kravyād m., niśāṭaḥ niśācaraḥ karvvaraḥ karbburaḥ.

to imp To IMP

, v. a. (Graft) ekavṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

--(Lengthen) dīrghataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ dīrghīkṛ.

impacable IMPACABLE

, a. aśāmyaḥ -myā -myaṃ asāntvanīyaḥ -yā -yaṃ atoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

impact IMPACT

, s. sparśaḥ saṃsparśaḥ samparkaḥ upaghātaḥ āghātaḥ pratighātaḥ.

to impair To IMPAIR

, v. a. nyūnīkṛ hras (c. 10. hnāsayati -yituṃ), alpīkṛ vikalīkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ), ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), npūn kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ kṣīṇīkṛ kṣatiṃ kṛ parikṣatiṃ kṛ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ), laghūkṛ naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś.

--(Enfeeble) śithilīkṛ alpabalīkṛ durbalīkṛ balaṃ or tejaḥ or sattvaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

impaired IMPAIRED

, p. p. vikalaḥ -lā -laṃ vikalībhūtaḥ -tā -taṃ vikalīkṛtaḥ -tā -taṃ alpībhūtaḥ -tā -taṃ alpīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnībhūtaḥ -tā -taṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hrasitaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ śithilīkṛtaḥ -tā -taṃ upahataḥ -tā -taṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'impaired in strength,' śithilabalaḥ -lā -laṃ kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ hṛtabalaḥ -lā -laṃ hṛtasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ.

impairing IMPAIRING

, IMPAIRMENT, s. nyūnatā -tvaṃ nyūnīkaraṇaṃ kṣayaḥ hnāsaḥ hāniḥ f., alpatvaṃ -tā vaikalyaṃ vikalīkaraṇaṃ śaithilyaṃ śithilīkaraṇaṃ apacayaḥ kṣiyā avasādaḥ.

to impale To IMPALE

, v. a. IMPALED, IMPALEMENT. See EMPALF, &c.

impalpability IMPALPABILITY

, s. aspṛśyatā asparśanīyatā duḥspṛśyatā agrāhyatā agrahaṇīyatvaṃ avyaktatā avyaktiḥ f., atisūkṣmatā.

impalpable IMPALPABLE

, a. aspṛśyaḥ -śyā -śyaṃ asparśanīyaḥ -yā -yaṃ duḥsparśaḥ -rśā -rśaṃ duḥspṛśyaḥ -śyā -śyaṃ agrāhyaḥ -hyā -hyaṃ agrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ durabhigrahaḥ -hā -haṃ durālabhaḥ -bhā -bhaṃ sparśāvyaktaḥ -ktā -ktaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ indriyairagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ indriyāgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ indriyāgīcaraḥ -rā -raṃ atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

impalpably IMPALPABLY

, adv. asparśanīyaṃ aspṛśyaṃ avyakta apratyakṣaṃ.

to impannel To IMPANNEL

, v. a. (A jury) nāmāvalipatre or nāmaparisaṃkhyāpatre dvādaśapramāṇapuruṣāṇāṃ or dvādaśamadhyasthapuruṣāṇāṃ nāmāni samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ).

imparasyllabic IMPARASYLLABIC

, a. asamānākṣaraḥ -rā -raṃ atulyākṣaraḥ -rā -raṃ.

imparity IMPARITY

, s. asāmyaṃ asamatā asamānatā asāmānyaṃ vaiṣamyaṃ viṣamatā viṣama atulyatvaṃ -tā asamañjasaṃ asāmañjasyaṃ tāratamyaṃ.

to impark To IMPARK

, v. a. vāṭaṃ kṛ vāṭikāṃ kṛ bhūmibhāgaṃ prācīreṇa parivṛ (c. 5. -vṛṇīti -varituṃ -rītuṃ) or vṛtiparigataṃ kṛ.

to impart To IMPART

, v. a. pradā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), abhidā sampradā nidā dā yam (c. 1. yacchati dātuṃ), prayam samprayam pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), upapad vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), āhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upahṛ ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), saṅkram in caus. (-krāmayati -yituṃ) grah in caus. (grāhayati -yituṃ) pradānaṃ kṛ.

--(Impart information, make known) vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), samāvid saṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), saṃvādaṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ), samācāraṃ kath; 'impart a secret,' rahasyaṃ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ).

imparted IMPARTED

, p. p. pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ nidattaḥ -ttā -ttaṃ nīttaḥ -ttā -ttaṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ upapāditaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nihitaḥ -tā -taṃ saṃkrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Made known) niveditaḥ -tā -taṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(As a secret, &c.) prakāśitaḥ -tā -taṃ.

--(As a disease) saṃcāritaḥ -tā -taṃ saṃkrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

imparter IMPARTER

, s. dātā m. (tṛ) pradātā m., dāyī m. (n) pratipādakaḥ.

impartial IMPARTIAL

, a. apakṣapānī -tinī -ti (n) vipakṣapātaḥ -tā -taṃ pakṣapātarahitaḥ -tā -taṃ pakṣapātahīnaḥ -nā -naṃ samadarśī -rśinī -rśi (n) sarvvasamaḥ -mā -maṃ samaḥ -mā -maṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ saṅgahīnaḥ -nā -naṃ muktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ nyāyī -yinī -yi (n) nyāyavarttī -rttinī -rtti (n) udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī -sinī -si (n) ubhayasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ ubhayasamaḥ -mā -maṃ ubhayasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ dhārmmikaḥ -kī -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ samānavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

impartiality IMPARTIALITY

, s. apakṣapātaḥ pakṣapātahīnatā sāmyaṃ samatā sarvvasamatā ubhayasamatā audāsyaṃ udāsīnatā niḥsaṅgatā saṅgahīnatā nyāyaḥ dharmmanyāyaḥ.

impartially IMPARTIALLY

, adv. apakṣapātena pakṣapātaṃ vinā samaṃ sāmyena asaṅgena saṅgaṃ vinā nyāyena nyāyatas udāsīnaṃ udāsīnavat.

impartible IMPARTIBLE

, a. avibhājyaḥ -jyā -jyaṃ avaṇṭanīyaḥ -yā -yaṃ anaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ.

impassable IMPASSABLE

, a. ataraṇīyaḥ -yā -yaṃ atāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dustaraḥ -rā -raṃ dustāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sudustaraḥ -rā -raṃ duruttaraḥ -rā -raṃ durgaḥ -rgā -rgaṃ durgamaḥ -mā -maṃ agamyaḥ -myā -myaṃ agamanīyaḥ -yā -yaṃ duratyayaḥ -yā -yaṃ gahanaḥ -nā -naṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samnādhaḥ -dhā -dhaṃ gatyūnaḥ -nā -naṃ.

impassableness IMPASSABLENESS

, s. atāryyatvaṃ dustāryyatvaṃ agamyatā durgamyatā.

impassible IMPASSIBLE

, a. acetanaḥ -nā -naṃ niścetanaḥ -nā -naṃ śokaduḥkhādyakṣamaḥ -mā -maṃ kleśaduḥkhādihīnaḥ -nā -naṃ rāgahīnaḥ -nā -naṃ arāgī -giṇī -gi (n).

impassibleness IMPASSIBLENESS

, s. acaitanyaṃ śokaduḥkhādyakṣamatā kleśaduḥkhādihīnatā.

[Page 364b]
to impassion To IMPASSION

, v. a. saṃraktīkṛ sarāgīkṛ rāgavantaṃ -vatī -vat kṛ.

impassioned IMPASSIONED

, p. p. saṃraktaḥ -ktā -ktaṃ rāgavān -vatī -vat (t) rāgī -giṇī -gi (n) rāgānvitaḥ -tā -taṃ sarāgaḥ -gā -gaṃ sānurāgaḥ -gā -gaṃ anurāgī -giṇī -gi (n) sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī -si (n) rasikaḥ -kā -kaṃ śṛṅgārī -riṇī -ri (n) śṛṅgāritaḥ -tā -taṃ.

impatience IMPATIENCE

, s. amarṣaḥ akṣamatā akṣamā akṣāntiḥ f., asahiṣṇatā -tvaṃ vimarṣaḥ asahanaṃ asahatvaṃ atitikṣā anutsāhaḥ.

impatient IMPATIENT

, a. asahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu asahanaḥ -nā -naṃ asahaḥ -hā -haṃ asahamānaḥ -nā -naṃ asahanaśīlaḥ -lā -laṃ akṣamaḥ -mā -maṃ akṣāntimān -matī -mat (t) akṣamī -miṇī -mi (n) akṣantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) amarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vimarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ atitikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu utsukaḥ -kā -kaṃ utkaḥ -tkā -tkaṃ.

impatiently IMPATIENTLY

, adv. sāmarṣaṃ savimarṣaṃ amarṣeṇa vimarṣeṇa asahiṣṇuvat akṣāntyā asahanaśīlatvāt sāvegaṃ.

to impawn To IMPAWN

, v. a. ādhīkṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paripaṇ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

to impeach To IMPEACH

, v. a. abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vyavahārasabhāyāṃ or vyavahārānusāreṇa abhiyuj or abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ) or abhiyogaṃ kṛ or abhiśaṃsanaṃ kṛ or apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), doṣīkṛ upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

impeachable IMPEACHABLE

, a. abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ vyavahārasabhāyām abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ.

impeached IMPEACHED

, a. vyavahārābhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahārābhiśastaḥ -stā -staṃ.

impeacher IMPEACHER

, s. abhiyogī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) abhiyogakṛt m., apavādakaḥ.

impeachment IMPEACHMENT

, s. abhiyogaḥ vyavahārābhiyogaḥ abhiśaṃsanaṃ vyavahārābhiśaṃsanaṃ apavādaḥ saṃśayaḥ.

impeccability IMPECCABILITY

, s. niṣpāpatvaṃ pāpahīnatā pāpābhāvaḥ pāpākṣamatā.

impeccable IMPECCABLE

, a. apāpaḥ -pā -paṃ niṣpāpaḥ -pā -paṃ pāpākṣamaḥ -mā -maṃ.

to impede To IMPEDE

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh nirudh uparudh saṃrudh virudh; vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan pratihan prativandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ vinivṛ āvṛ samāvṛ prativṛ vighna (nom. vighnayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ, c. 9. stabhnāti stambhituṃ), viṣṭambh pratyūhīkṛ niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

impeded IMPEDED

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vihataḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ stambhitaḥ -tā -taṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ antaritaḥ -tā -taṃ sārgalaḥ -lā -laṃ.

impediment IMPEDIMENT

, s. vighnaḥ vyāghātaḥ antarāyaḥ pratyūhaḥ pratibandhaḥ viṣṭambhaḥ pratiṣṭambhaḥ stambhaḥ -mbhanaṃ rodhaḥ saṃrodhaḥ virodhaḥ avarodhaḥ uparodhaḥ nirodhaḥ ṣighātaḥ -taṃ vihananaṃ vihatiḥ f., bādhā -dhakaḥ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ. āvaraṇaṃ.

--(Impediment in speech) vākskhalanaṃ vāgbhedaḥ vāgvaikalpaṃ; 'having an impediment in one's speech,' skhaladvākyaḥ -kyā -kyaṃ vāgvikalaḥ -lā -laṃ bhinnavāk m. f. n., kadvadaḥ -dā -daṃ.

impedimental IMPEDIMENTAL

, a. (Causing impediment) vyāghātakaḥ -kā -kaṃ vighātī -timī -ti (n) vighnakaraḥ -rī -raṃ vighnakārī -riṇī -ri (n) virodhī -dhinī -dhi (n) pratirodhī &c., auparodhikaḥ -kī -kaṃ viṣṭambhī -mbhinī -mbhi (n) nivārakaḥ -kā -kaṃ.

to impel To IMPEL

, v. a. (Drive, urge forward) prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), pacud (c. 10. -codayati -yituṃ), sañcud paricud cud kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), samākṛṣ.

--(Incite to action) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), niyuj udyuj utsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), protsah praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), ceṣṭ (c. 10. ceṣṭayati -yituṃ), uttap (c. 10. -tāpayati -yituṃ),

impelled IMPELLED

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ pracoditaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ prayojitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ prarucitaḥ -tā -taṃ samākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

impellent IMPELLENT

, s. prerakaḥ prerayitā m. (tṛ) praṇodakaḥ pravarttakaḥ prayojakaḥ protsāhakaḥ pracodakaḥ.

to impend To IMPEND

, v. n. (Be near) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), pratyupasthā samupasthā samīpaṃ sthā or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), nikaṭe sthā or vṛt upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam samupagam upanataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Hang over) ālamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), pralamb avalamb lamb.

--(Be about to fall) pat in des. (pipatiṣati -ṣituṃ pitsati -tsituṃ) āpat (c. 1. -patati -tituṃ).

impendent IMPENDENT

, IMPENDING, a. upasthāyī -yinī -yi (n) upasthitaḥ -tā -taṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ samupasthitaḥ -tā -taṃ samīpavarttī -rttinī -rtti (n) nikaṭavarttī &c., āsannavarttī &c., upanataḥ -tā -taṃ samupagataḥ -tā -taṃ patanonmukhaḥ -khā -khaṃ pipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu pitsuḥ -tsuḥ -tsu.

impenetrability IMPENETRABILITY

, s. avedhyatā avyadhyatā abhedyatā achedyatvaṃ apraveśyatvaṃ vajratā -tvaṃ gahanatvaṃ; 'impenetrability,' as a property of matter, is expressed in scientific treatises by the word virodhaḥ.

impenetrable IMPENETRABLE

, a. (Not to be pierced) avedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ avyadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ abhedanīyaḥ -yā -yaṃ achedyaḥ -dyā -dyaṃ achedanīyaḥ -yā -yaṃ avyāpyaḥ -pyā -pyaṃ achidraṇīyaḥ -yā -yaṃ kalilaḥ -lā -laṃ.

--(Not to be entered) apraveśyaḥ -śyā -śyaṃ apraveṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ gahanaḥ -nā -naṃ.

--(Very hard) vajramayaḥ -yī -yaṃ vajraḥ -jrā -jraṃ.

impenetrably IMPENETRABLY

, adv. abhedyaṃ avedhyaṃ achedanīyaṃ gahanaṃ vajravat.

impenitence IMPENITENCE

, IMPENITENCY, s. ananutāpaḥ apaścāttāpaḥ paścāttāpahīnatā paścāttāpābhāvaḥ ananuśokaḥ akhedaḥ khedahīnatā khedarāhityaṃ aprāyaścittaṃ ananuśayaḥ stabdhacittatvaṃ,

impenitent IMPENITENT

, a, ananutāpī -pinī -pi (n) ananutaptaḥ -ptā -ptaṃ paścāttāpahīnaḥ -nā -naṃ ananutāpaśīlaḥ -lā -laṃ khedahīnaḥ -nā -naṃ khedarahitaḥ -tā -taṃ ananuśayī -yinī -yi (n) stabdhacittaḥ -ttā -ttaṃ kaṭhinacittaḥ -ttā -ttaṃ.

imperative IMPERATIVE

, a. ājñāpakaḥ -kā -kaṃ ādeśakaḥ -kā -kaṃ ādeśī -śinī -śi (n) niyojakaḥ -kā -kaṃ prabodhakaḥ -kā -kaṃ avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'imperative mood,' vidhiḥ m., ājñāvācakaḥ -kaṃ.

imperceptible IMPERCEPTIBLE

, a. avyaktaḥ -ktā -ktaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ avibhāvya -vyā -vyaṃ avibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ agocaraḥ -rā -raṃ.

--(To the senses) atīndriyaḥ -yā -yaṃ indriyāgocaraḥ -rā -raṃ indriyāgamyaḥ -myā -myaṃ indriyātītaḥ -tā -taṃ.

--(To the eye) parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ alokanīyaḥ -yā -yaṃ nayanāgocaraḥ -rā -raṃ.

--(To the ear) karṇāgocaraḥ -rā -raṃ.

imperceptibly IMPERCEPTIBLY

, adv. avyaktaṃ apratyakṣaṃ -kṣeṇa avibhāvanīyaṃ agocaraṃ; 'going imperceptibly,' avyaktagatiḥ -tiḥ -ti.

imperfect IMPERFECT

, a. (Not complete) asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aparipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampannaḥ -nnā -nnaṃ asamāptaḥ -ptā -ptaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asamagraḥ -grā -graṃ anikhilaḥ -lā -laṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ asaṃsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ khaṇḍa in comp.

--(Defec- tive) nyūnaḥ -nā -naṃ vikalaḥ -lā -laṃ hīnaḥ -nā -naṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sachidraḥ -drā -draṃ ūnaḥ -nā -naṃ.

--(Wanting some organ) aṅgahīnaḥ -nā -naṃ nyūnendriyaḥ -yā -yaṃ vikalendriyaḥ -yā -yaṃ vikalāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Tense) adyatanabhūtaḥ anadyatanaḥ; the grammatical symbols are dhī laṅ; 'imperfect comparison,' luptopamā.

imperfection IMPERFECTION

, s. (Defect) doṣaḥ chidraṃ aguṇaḥ aparādhaḥ kalaṅkaḥ dūṣaṇaṃ vaikalpaṃ hāniḥ f., hīnatā kṣatiḥ f., nyūnatā aparyyāptiḥ f., aśuddhatā; 'in a gem,' pulakaḥ khaṇḍaḥ.

imperfectly IMPERFECTLY

, adv. asampūrṇaṃ asamagraṃ khaṇḍatas anikhilena asampannaṃ asamyak aparyyāptaṃ vikalaṃ vaikalyena.

imperfectness IMPERFECTNESS

, s. asampūrṇatā apūrṇatā asampannatā asiddhiḥ f., asamagratā.

imperforate IMPERFORATE

, a. nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ niśchidraḥ -drā -draṃ achidritaḥ -tā -taṃ.

imperial IMPERIAL

, a. māhārājikaḥ -kī -kaṃ ādhirājikaḥ -kī -kaṃ mahārājakīyaḥ -yā -yaṃ mahārājayogyaḥ -gyā -gyaṃ sāmrājikaḥ -kī -kaṃ maheśvarīyaḥ -yā -yaṃ.

imperialist IMPERIALIST

, s. mahārājādhīnaḥ adhirājādhīnaḥ mahārājānucaraḥ mahārājānuṣaṅgī m. (n); 'imperialist army,' mahārājasainyaṃ.

to imperil To IMPERIL

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

imperious IMPERIOUS

, a. (Commanding) ājñāpakaḥ -kā -kaṃ ādeśakaḥ -kā -kaṃ.

--(Overbearing, haughty) dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) bhartsanakārī -riṇī -ri (n) uddhataḥ -tā -taṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ sāvahelaḥ -lā -laṃ sonmāthaḥ -thā -thaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ.

imperiously IMPERIOUSLY

, adv. dharṣeṇa pragalbhaṃ sāvahelaṃ sāvalepaṃ sonmāthaṃ sāṭopaṃ.

imperiousness IMPERIOUSNESS

, s. dhṛṣṭatā dharṣaḥ avaliptatā avalepaḥ sāvaleṣatvaṃ avahelā uddhatiḥ f., cittasamunnatiḥ f., pragalbhatā prāgalbhyaṃ utsiktatā sāṭopatvaṃ.

imperishable IMPERISHABLE

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayyaḥ -yyā -yyaṃ akṣayī -yiṇī -yi (n) anaśvaraḥ -rā -raṃ avinaśvaraḥ -rā -raṃ avināśī -śinī -śi (n) anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avyayaḥ -yā -yaṃ ajaraḥ -rā -raṃ nirjaraḥ -rā -raṃ ajaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ akṣaraḥ -rā -raṃ akṣayaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

imperishableness IMPERISHABLENESS

, s. akṣayatā -tvaṃ anaśvaratā anāśyatvaṃ avināśyatā ajaratvaṃ nirjaratvaṃ avyayībhāvaḥ.

impermeable IMPERMEABLE

, a. avyāpyaḥ -pyā -pyaṃ apraveśyaḥ -śyā -śyaṃ apraveśanīyaḥ -yā -yaṃ.

impermeableness IMPERMEABLENESS

, s. avyāpyatā apraveśyatā abhedyatvaṃ.

impersonal IMPERSONAL

, a. akarttṛkaḥ -kā -kaṃ karttṛtvahīnaḥ -nā -naṃ akarttṛvācyaḥ -cyā -cyaṃ bhāvavācakaḥ -kā -kaṃ; 'impersonal verb,' bhāvavācyaṃ akarttṛvācakā kriyā.

impersonally IMPERSONALLY

, adv. akarttṛkaṃ akarttṛvācyakrameṇa bhāvavācyānusāreṇa.

impertinence IMPERTINENCE

, IMPERTINENCY, s. (Rudeness) avinayaḥ avinītatā aśiṣṭatā paruṣavacanaṃ duruktiḥ f., vākpāruṣyaṃ kuśīlatā duḥśīlatā aśīlatā vāmaśīlatā dhṛṣṭatā dharṣaḥ pragalbhatā cāpalyaṃ kleśadāyakatvaṃ uttaradāyakatvaṃ.

--(Meddling with other's affairs) parādhikāracarccā parādhikārapraveśaḥ.

--(State of not relating to the subject) nirviṣayatā -tvaṃ aprāsaṅgikatvaṃ aprastutatvaṃ asambandhaḥ.

--(Nonsense) ānarthakyaṃ anarthakatā asambaddhatvaṃ.

impertinent IMPERTINENT

, a. (Rude) avinītaḥ -tā -taṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ aśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ paruṣavāk m. f. n., paruṣavādī -dinī -di (n) kleśadāyakaḥ -kā -kaṃ; 'giving impertinent answers,' uttaradāyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Meddling with others' affairs) parādhikāracarcakaḥ -kā -kaṃ.

--(Irrelevant) aprāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ aprastutaḥ -tā -taṃ nirviṣayaḥ -yā -yaṃ asambandhī -ndhinī -ndhi (n) asamparkīyaḥ -yā -yaṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ prastutavahirbhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Nonsensical) anarthakaḥ -kā -kaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

impertinently IMPERTINENTLY

, adv. (Rudely) avinayena avinītavat dhṛṣṭavat pragalbhavat aśiṣṭavat kuśīlavat paruṣottyā.

--(Officiously) aticarcāpūrvvaṃ.

--(Irrelevantly) asambaddhaṃ aprastutaṃ aprāsaṅgikaṃ niṣprayojanaṃ.

imperturbable IMPERTURBABLE

, a. akṣobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ akṣobhaṇīyaḥ -yā -yaṃ avasthitamatiḥ -tiḥ -ti sthiramatiḥ -tiḥ -ti samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi anākulacittaḥ -ttā -ttaṃ apāriplavaḥ -vī -vaṃ akātaraḥ -rā -raṃ avikhaṇḍitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirvikāraḥ -rā -raṃ.

imperturbation IMPERTURBATION

, s. akṣobhyatā anākulacittatā apāriplavatvaṃ avyagratā.

impervious IMPERVIOUS

, a. (Not to be penetrated or entered) apraveśyaḥ -śyā -śyaṃ apraveśanīyaḥ -yā -yaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ gahanaḥ -nā -naṃ sugahanaḥ -nā -naṃ gahīyaḥ -yā -yaṃ gabhīraḥ -rā -raṃ gambhīraḥ -rā -raṃ kalilaḥ -lā -laṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Compact, without interstice) niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ aviralaḥ -lā -laṃ nirvivaraḥ -rā -raṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ.

--(Not to be pierced) avedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ avyāpyaḥ -pyā -pyaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ achedanīyaḥ -yā -yaṃ.

imperviousness IMPERVIOUSNESS

, s. apraveśyatā gambhīratvaṃ gahanatvaṃ avyāpyatā agamyatā avedhyatā nīrandhratā naiviḍyaṃ.

impetrable IMPETRABLE

, a. abhyarthanīyaḥ -yā -yaṃ prārthanena prāpyaḥ -pyā -pyaṃ.

to impetrate To IMPETRATE

, v. a. prārthanena or abhyarthanādvāreṇa prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ).

impetration IMPETRATION

, s. prārthanayā or yācñādvāreṇa prāptiḥ f. or prāpaṇaṃ.

impetuosity IMPETUOSITY

, s. vegaḥ āvegaḥ mahāvegaḥ saṃvegaḥ atyantavegaḥ saṃrambhaḥ saṃrabdhatvaṃ āpātaḥ tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ sāhasaṃ ugratā uccaṇḍatā amarṣaḥ kṣipratā rabhasaḥ kutūhalaṃ tīvratā.

impetuous IMPETUOUS

, a. vegavān -vatī -vat (t) vegī -ginī -gi (n) mahāvegaḥ -gā -gaṃ bhīmavegaḥ -gā -gaṃ udīrṇavegaḥ -gā -gaṃ saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n) caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) amarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) amarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ amarpavān -vatī -vat (t) sāhasī -sinī -si (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ ugraḥ -grā -graṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ prabalaḥ -lā -laṃ roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutūhalī -linī -li (n).

impetuously IMPETUOUSLY

, adv. mahāvegena bhīmavegena atyantavegena vegatas savegaṃ saṃrambheṇa āpātatas tīkṣṇaṃ sāmarṣaṃ uccaṇḍaṃ ugraṃ sarabhasaṃ sāhasena saṃrabdhavat sakutūhalaṃ kautūhalena

impetuousness IMPETUOUSNESS

, s. See IMPETUOSITY.

impetus IMPETUS

, s. vegaḥ āvegaḥ saṃvegaḥ āpātaḥ atyantavegaḥ gatiśaktiḥ f.

impiety IMPIETY

, s. adharmmaḥ -rmmatvaṃ vaidharmyaṃ nirdharmmatvaṃ dharmmalopaḥ dharmmahīnatā abhaktiḥ f., bhaktihīnatā abhaktatvaṃ devanindā duṣṭatā apuṇyatvaṃ asādhutā pāpiṣṭhatvaṃ sapāpatvaṃ pāpaṃ duṣkṛtaṃ kukarmma n. (n).

to impinge To IMPINGE

, v. a. āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), abhihan abhyāhan āpat (c. 1. -patati -tituṃ), prapat saṃghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ).

impious IMPIOUS

, a. adharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) adhārmmikaḥ -kī -kaṃ nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ dharmmahīnaḥ -nā -naṃ dharmmālīkaḥ -kā -kaṃ abhaktaḥ -ktā -ktaṃ devanindakaḥ -kā -kaṃ bhaktihīnaḥ -nā -naṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ asādhuḥ -dhvī -dhu pāpī -pinī -pi (n) pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ anīśvararocitaḥ -tā -taṃ.

impiously IMPIOUSLY

, adv. adharmmatas adharmmeṇa apuṇyavat pāpiṣṭhavat deṣanindakavat.

impiousness IMPIOUSNESS

, s. See IMPIETY.

implacability IMPLACABILITY

, IMPLACABLENESS, s. aśāmyatā asāntvanīyatā atoṣa- ṇīyatā aprasādyatvaṃ.

implacable IMPLACABLE

, a. aśāmyaḥ -myā -myaṃ atoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ asāntvanīyaḥ -yā -yaṃ anārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ aprasādyaḥ -dyā -dyaṃ duḥkhena śāmyaḥ -myā -myaṃ or ārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

--(Constant in hatred) dīrghadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) atidveṣī &c.; 'implacable hatred,' dīrghadveṣaḥ baddhavairaṃ.

implacably IMPLACABLY

, adv. aśamanīyaṃ aśāmyaṃ atoṣaṇīyaṃ anārādhanīyaṃ.

to implant To IMPLANT

, v. a. niruh in caus. (-ropayati -yituṃ) niṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā niṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ -ṣṭhaṃ kṛ nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), praṇidhā upanidhā nikhan (c. 1. -khajati -nituṃ).

implanted IMPLANTED

, p. p. niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ supratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ nirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nikhātaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ.

to implead To IMPLEAD

, v. a. abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vyavahārasabhāyām uttarapratyuttare kṛ.

implement IMPLEMENT

, s. yantraṃ upakaraṇaṃ sādhanaṃ bhāṇḍaṃ kāryyasādhanaṃ sāmagryaṃ -grī dravyaṃ pātraṃ upaskaraḥ sambhāraḥ.

to implicate To IMPLICATE

, v. a. sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), anubandh saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), āśliṣ pariśliṣ saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ); 'he is implicated in many crimes,' bahupāpaiḥ sambadhyate.

implicated IMPLICATED

, p. p. sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ grastaḥ -stā -staṃ anuṣaṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) liptaḥ -ptā -ptaṃ.

implication IMPLICATION

, s. (Involution, connection) sambandhaḥ anubandhaḥ abhisambandhaḥ anuṣaṅgaḥ samanvayaḥ samparkaḥ saṃsargaḥ.

--(Implying) vivakṣā arthāpattiḥ f., anumānaṃ apavāhaḥ upalakṣyaḥ.

implicit IMPLICIT

, a. anāśaṅkitaḥ -tā -taṃ avitarkitaḥ -tā -taṃ avaikalpikaḥ -kī -kaṃ avicāryya kṛtaḥ -tā -taṃ avitarkya kṛtaḥ -tā -taṃ aśaṅkātmakaḥ -kā -kaṃ asāṃśayikaḥ -kī -kaṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

implicitly IMPLICITLY

, adv. avitarkya avicāryya anāśaṅkāpūrvvaṃ aśaṅkayā avitarkeṇa asaṃśayapūrvvaṃ avikalpena.

implied IMPLIED

, p. p. or a. vivakṣitaḥ -tā -taṃ arthasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ; 'implied meaning,' vivakṣitārthaḥ phalitārthaḥ dhvanitārthaḥ dhvaniḥ m.

to implore To IMPLORE

, v. a. prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), abhyarth samprārth. arth vinayena or añjaliṃ kṛtvā prārth kṛtāñjaliḥ or nirbandhena yāc (c. 1. yācati -cituṃ), abhiyāc saṃyāc prayāc samprayāc prasad (c. 10. -sādayate -ti -yituṃ), vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), anunī vinayena svārthaṃ nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), nāth (c. 1. nāthati -thituṃ).

implored IMPLORED

, p. p. añjalikarmmapūrvvaṃ prārthitaḥ -tā -taṃ or abhyarthitaḥ -tā -taṃ vinayena or nirbandhena yācitaḥ -tā -taṃ or abhiyācitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ -tā -taṃ anunītaḥ -tā -taṃ.

implorer IMPLORER

, s. kṛtāñjaliḥ prārthakaḥ or prārthayitā m. (tṛ) nirbandhena yācakaḥ.

to imply To IMPLY

, v. a. vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc. Often expressed by artha in comp., as, 'a speech which implies censure,' nindārtho vādaḥ.

impolicy IMPOLICY

, s. kunītiḥ f., durṇītiḥ f., durṇayaḥ anītiḥ f., durṇītaṃ anayaḥ.

impolite IMPOLITE

, a. aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ avinītaḥ -tā -taṃ aśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ viśīlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ durmayyādaḥ -dā -daṃ naṣṭavinayaḥ -yā -yaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ asujanaḥ -nā -naṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

impoliteness IMPOLITENESS

, s. aśiṣṭatā asabhyatā avinayaḥ kuśīlatā duḥśīlatā.

impolitic IMPOLITIC

, a. (Not acquainted with good policy, not prudent) anītijñaḥ -jñā -jñaṃ anītivid m. f. n., anītimān -matī -mat (t) anītikuśalaḥ -lā -laṃ durṇītaḥ -tā -taṃ avinītaḥ -tā -taṃ amatimān -matī -mat (t) abuddhimān &c., abudhaḥ -dhā -dhaṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ avivecakaḥ -kā -kaṃ akovidaḥ -dā -daṃ.

--(Not politic, adapted to injure the public interest) ahitaḥ -tā -taṃ nītiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pajārthavirodhī -dhinī -dhi (n) arthavirodhī &c., anarthakaraḥ -rā -raṃ anarthajanakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭakaraḥ -rī -raṃ asamīkṣya kṛtaḥ -tā -taṃ sāpakāraḥ -rā -raṃ ayauktikaḥ -kī -kaṃ.

impoliticly IMPOLITICLY

, adv. nītiviruddhaṃ ahitaṃ -tāya arthavirodhena asamīkṣya.

imponderable IMPONDERABLE

, IMPONDEROUS, a. nirbhāraḥ -rā -raṃ abhārī -riṇī -ri (n) atolanīyaḥ -yā -yaṃ aguruḥ -rvī -ru atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atilaghuḥ -ghuḥ -ghu.

to import To IMPORT

, v. a. (Bring goods from a foreign country) bāṇijyadravyāṇi or bāṇijyavastūni videśāt or deśāntarāt or vahirdeśād ānī (c. 1. -nayati -netuṃ) or upanī or āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ) or upavah or āhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

--(Convey a meaning, imply) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ) udbudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), or expressed by artha in comp.; as, 'a speech which imports censure,' nindārtho vādaḥ.

--(Be of weight or consequence) gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ bhū.

import IMPORT

, s. (Goods brought from a foreign country) videśāt or deśāntarāt or vahirdeśād ānītāni bāṇijyadravyāṇi n. pl. or bāṇijyavastūni n. pl., videśīyavastūni n. pl., videśajadravyāṇi n. pl., vahirdeśavastūni.

--(Meaning) arthaḥ abhiprāyaḥ abhipretaṃ vivakṣā uddeśaḥ āśayaḥ; 'of like import,' samānārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Importance) gauravaṃ gurutvaṃ prabhāvaḥ.

importable IMPORTABLE

, a. videśād āneyaḥ -yā -yaṃ or ānetavyaḥ -vyā -vyaṃ.

importance IMPORTANCE

, s. (Consequence) gauravaṃ gurutvaṃ -tā gurvarthatvaṃ prabhāvaḥ bhāraḥ; 'of a thing,' dravyagurutā; 'of an act,' kāryyagurutā.

--(Of a person) utkarṣaḥ autkarṣaṃ pradhānatā sevyatā pratipattiḥ f., prāgalbhyaṃ garvvaḥ mānaṃ.

important IMPORTANT

, a. guruḥ -rvī -ru gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ bahvarthaḥ -rthā -rthaṃ mahārthaḥ -rthā -rthaṃ paramārthaḥ -rthā -rthaṃ guruprabhāvaḥ -vā -vaṃ mahāprabhāvaḥ -vā -vaṃ bahuprabhāvaḥ -vā -vaṃ paramaprabhāvaḥ -vā -vaṃ paramaḥ -mā -maṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghu mahopakārī -riṇī -ri (n) bhārī -riṇī -ri (n) bhāravān -vatī -vat (t) āvaśyakaḥ -kī -kaṃ; 'important object,' gurvarthaḥ paramārthaḥ mahārthaḥ; 'most important,' gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ gurutamaḥ -mā -maṃ; 'more important,' garīyān -yasī -yaḥ (s).

importantly IMPORTANTLY

, adv. guru paramaprabhāveṇa paramaṃ alaghu.

importation IMPORTATION

, s. (Act of bringing from a foreign country) videśāt or vahirdeśāt or deśāntarād ānayaḥ -yanaṃ or upanayaḥ -yanaṃ or āvāhanaṃ or āvahanaṃ or upavāhanaṃ.

--(The commodities imported) videśād ānītāni dravyāṇi deśāntarād ānītavastūni videśīyavastusamūhaḥ.

imported IMPORTED

, p. p. videśāt or vahirdeśād ānītaḥ -tā -taṃ or upanītaḥ -tā -taṃ.

importer IMPORTER

, s. videśāt or vahirdeśād bāṇijyadravyānetā m. (tṛ).

importunacy IMPORTUNACY

, s. nirbandhaḥ atinirbandhaḥ atiyācanā -naṃ atiprārthanaṃ -nā āgrahaḥ atinirbandhena yācanā or prārthanaṃ vāraṃ vāraṃ prārthanā nityaprārthanaṃ nityayācanā nityayācanena parodvejanaṃ or parāyāsakaraṇaṃ.

importunate IMPORTUNATE

, a. nirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ atinirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ āgrahī -hiṇī -hi (n) āgrahaśīlaḥ -lā -laṃ atiyācakaḥ -kā -kaṃ atiprārthakaḥ -kā -kaṃ nirbandhena yācakaḥ -kā -kaṃ nityaprārthakaḥ -kā -kaṃ nityaṃ yācanena parodvejakaḥ -kā -kaṃ or parāyāsakaraḥ -rī -raṃ vāraṃ vāraṃ prārthakaḥ -kā -kaṃ; 'importunate solicitation,' virbandhaḥ āgrahaḥ.

importunately IMPORTUNATELY

, adv. nirbandhena atinirbandhena āgraheṇa sāgrahaṃ prasabhaṃ muhurmuhuḥ punaḥpunar.

importunateness IMPORTUNATENESS

, s. See IMPORTUNACY.

to importune To IMPORTUNE

, v. a. atinirbandhena or nirbandhena prārth (c. 10. -arthayati -yituṃ) or abhyarth or yāc (c. 1. yācati -cituṃ) or abhiyāc āgraheṇa prārth vāraṃ vāraṃ prārth atiyācanena param udvij (c. 10. -vejayati -yituṃ), nityaprārthanena param āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ).

importuned IMPORTUNED

, p. p. nirbandhena prārthitaḥ -tā -taṃ or yācitaḥ -tā -taṃ atiyācitaḥ -tā -taṃ.

importuner IMPORTUNER

, s. atiprārthakaḥ atiyācakaḥ nirbandhena prārthakaḥ atiyācñayā parodvejakaḥ.

importunity IMPORTUNITY

, s. nirbandhaḥ atinirbandhaḥ atiyācanā -naṃ āgrahaḥ vāraṃ vāraṃ prārthanā punaḥpunaḥ prārthanaṃ atiyācanena parodvejanaṃ. See IMPORTUNACY.

to impose To IMPOSE

, v. a. (Lay on) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), samāviś niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ, c. 7. -yunakti -yoktuṃ), dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), nidhā vidhā āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) upasthā avasthā.

--(Set over) adhikṛ upadhikṛ niyuj viniyuj.

--(Impose upon, deceive) pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), parivañc chal (c. 10. chalayati -yituṃ), abhisandhā atisandhā dambh (c. 5. dabhnoti dambhituṃ).

imposed IMPOSED

, p. p. nyastaḥ -stā -staṃ niveśitaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ; 'imposed upon,' vañcitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vipralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ atisaṃhitaḥ -tā -taṃ.

imposing IMPOSING

, a. vismayotpādakaḥ -kā -kaṃ āścaryyakaraḥ -rā -raṃ vismāpakaḥ -kā -kaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ guruḥ -rvī -ru mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

imposition IMPOSITION

, s. (Act of laying on) nyāsaḥ nyasanaṃ niveśanaṃ āropaṇaṃ sthāpanaṃ; 'of hands,' hastanyāsaḥ.

--(That which is imposed, a tax) karaḥ śulkaḥ -lkaṃ.

--(Task given as a punishment) sāhasaṃ vrataṃ śiṣyeṇa daṇḍārtham adhikakarttavyaṃ kiñcit.

--(Fraud, deception) dambhaḥ vañcanaṃ -nā chalaṃ pralambhaḥ vipralambhaḥ abhisandhiḥ m., atisandhānaṃ.

impossibility IMPOSSIBILITY

, s. aśakyatā asādhyatā akarttavyatā akaraṇīyatā akāryyatā.

--(An impossibility, an absurdity) asādhyaṃ asambhavaḥ mṛṣārthakaṃ śaśaviṣāṇaṃ śaśaśṛṅgaṃ khapuṣpaṃ gagaṇapuṣpaṃ gagaṇakusumaṃ; 'impossibilities,' asādhyāni n. pl.

impossible IMPOSSIBLE

, a. aśakyaḥ -kyā -kyaṃ asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ asambhavaḥ -vā -vaṃ akarttavyaḥ -vyā -vyaṃ akaraṇīyaḥ -yā -yaṃ akāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aghaṭitaḥ -tā -taṃ aghaṭamānaḥ -nā -naṃ aghaṭanīyaḥ -yā -yaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ aprāpyaḥ -pyā -pyaṃ apāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apāraṇīyaḥ -yā -yaṃ akṣamaḥ -mā -maṃ.

impost IMPOST

, s. karaḥ śulkaḥ -lkaṃ rājakaraṃ kāraḥ rājagrāhyabhāgaḥ rājasvaṃ rājadeyaṃ rājadhanaṃ śālikaḥ tārikaṃ tāryyaṃ.

imposthume IMPOSTHUME

, s. vidradhiḥ m., pūyasampūrṇaḥ sphoṭaḥ or bisphoṭaḥ sapūyavraṇaṃ.

impostor IMPOSTOR

, s. (Deceiver) dambhī m. (n) dāmbhikaḥ dambhakaḥ kuhakaḥ kūṭakāraḥ kūṭakaḥ vañcakaḥ kapaṭī m. (n) kāpaṭikaḥ dhūrttaḥ kitavaḥ pratārakaḥ chadmaveśī m. (n).

--(In religion) dharmmadhvajī m. (n) āryya- liṅgī m. (n) āryyarūpaḥ dharmmīpadhaḥ pāṣaṇḍaḥ pākhaṇḍaḥ liṅgavṛttiḥ m., sarvvaliṅgī m. (n) chadmatāpasaḥ kapaṭadharmmī m. (n).

imposture IMPOSTURE

, s. dambhaḥ vañcanaṃ -nā pravañcanā pralambhaḥ vipralambhaḥ kūṭaḥ -ṭaṃ kapaṭaḥ -ṭaṃ vyājaḥ chalaṃ -lanā kaitavaṃ kauṭaṃ upadhiḥ m., pratāraṇaṃ -ṇā kuhakaḥ abhisandhiḥ m., atisandhānaṃ chadma n. (n).

impotence IMPOTENCE

, IMPOTENCY, s. (Want of strength or power) vīryyahāniḥ f., śaktihīnatā aśaktiḥ f., aśaktatā avīryyaṃ nirbalatā balahīnatā sattvahāniḥ f., niḥsattvaṃ sattvābhāvaḥ vīryyābhāvaḥ asāmarthyaṃ asamarthatvaṃ atejas n., tejohīnatā klīvatā daurbalyaṃ durbalatā śaktivaikalpaṃ.

--(Absence of virility) klīvatvaṃ klaivyaṃ apuṃstvaṃ niṣpuruṣatvaṃ apauruṣaṃ napuṃsakatvaṃ dhvajabhaṅgaḥ nirvījatā niṣphalatvaṃ ajanakatā.

impotent IMPOTENT

, a. (Without power) nirbalaḥ -lā -laṃ balahīnaḥ -nā -naṃ śaktihīnaḥ -nā -naṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ abalaḥ -lā -laṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ sāmarthyahīnaḥ -nā -naṃ nirvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vīryyahīnaḥ -nā -naṃ avīraḥ -rā -raṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ gatatejāḥ &c., akalpaḥ -lpā -lpaṃ durbalaḥ -lā -laṃ akṣamaḥ -mā -maṃ apāragaḥ -gā -gaṃ.

--(Wanting virility) klīvaḥ -vā -vaṃ puṃstvahīnaḥ -nā -naṃ puṃśaktihīnaḥ -nā -naṃ niṣpuruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ puruṣaśaktivarjitaḥ -tā -taṃ napuṃsakaḥ -kā -kaṃ nirvījaḥ -jā -jaṃ bhagnadhvajaḥ -jā -jaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ.

impotently IMPOTENTLY

, adv. nirvalaṃ abalaṃ durbalaṃ avīravat nirvīryyavat klīvavat nirvīryyaṃ balaṃ vinā vīryyaṃ vinā niḥsattvena.

to impound To IMPOUND

, v. a. yūthaparibhraṣṭapaśvādi avarodhasthāne nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ).

to impoverish To IMPOVERISH

, v. a. daridrīkṛ nirdhanīkṛ kṣīṇīkṛ dhanaṃ naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), kṣīṇadhanaṃ -nāṃ -naṃ kṛ.

--(Enfeeble, exhaust strength) kṛśa (nom. kraśayati -yituṃ), kṛśīkṛ tejaḥ or sattvaṃ or vīryyaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or naś durbalīkṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ).

impoverished IMPOVERISHED

, p. p. (Reduced to poverty) kṣīṇadhanaḥ -nā -naṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ daridritaḥ -tā -taṃ daridrīkṛtaḥ -tā -taṃ dāridryagataḥ -tā -taṃ dhanacyutaḥ -tā -taṃ kṣīṇārthaḥ -rthā -rthaṃ naṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ naṣṭadhanaḥ -nā -naṃ gatavibhavaḥ -vā -vaṃ pracalitavibhavaḥ -vā -vaṃ śithilavasuḥ -suḥ -su vigataśrīkaḥ -kā -kaṃ vinaṣṭalakṣmīkaḥ -kā -kaṃ niṣkiñcanaḥ -nā -naṃ akiñcanaḥ -nā -naṃ.

--(Exhausted of energy) kṣīṇasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ kṛśībhūtaḥ -tā -taṃ gatavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ cyutotsāhaḥ -hā -haṃ.

impoverishment IMPOVERISHMENT

, s. daridratā dāridryaṃ daridrīkaraṇaṃ dhananāśaḥ dhanahāniḥ f., dhanacyutiḥ f., sattvahāniḥ f., kṣīṇatā.

impracticability IMPRACTICABILITY

, s. asādhyatā -tvaṃ asādhanīyatā akarttavyatā akaraṇīyatā akāryyatā aśakyatā -tvaṃ karttum aśakyatā asambhavatvaṃ asambhāvyatā anupapādyatā aghaṭanīyatvaṃ agamyatvaṃ duṣkaratvaṃ.

impracticable IMPRACTICABLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ akarttavyaḥ -vyā -vyaṃ akaraṇīyaḥ -yā -yaṃ akāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aśakyaḥ -kyā -kyaṃ karttum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ akṛtyaḥ -tyā -tyaṃ aghaṭanīyaḥ -yā -yaṃ asambhavaḥ -vā -vaṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ anupapādyaḥ -dyā -dyaṃ duṣkaraḥ -rā -raṃ agamyaḥ -myā -myaṃ apāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

impracticably IMPRACTICABLY

, adv. asādhanīyaṃ akaraṇīyaṃ asambhavena asambhāvanīyaṃ.

to imprecate To IMPRECATE

, v. a. śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śapyati śaptuṃ), abhiśap pariśap ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), amaṅgalaṃ or aniṣṭham āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ) or prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), bharts (c. 10. bhartsayati -yituṃ), dhikkṛ.

imprecated IMPRECATED

, p. p. abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhikkṛtaḥ -tā -taṃ.

[Page 368b]
imprecation IMPRECATION

, s. śāpaḥ abhiśāṣaḥ ākrośana avakrośaḥ abhīṣaṅgaḥ abhiṣaṅgaḥ aniṣṭāśaṃsanaṃ aniṣṭaprārthanā mandaprārthanā mandavāñchā bhartsanaṃ gāliḥ m., dhikkaraṇaṃ.

imprecatory IMPRECATORY

, a. abhiśāpārthakaḥ -kā -kaṃ ākrośakaḥ -kī -kaṃ aniṣṭāśaṃsakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭaprārthakaḥ -kā -kaṃ.

impregnable IMPREGNABLE

, a. alaṅghanīyaḥ -yā -yaṃ alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ anākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ anākramyaḥ -myā -myaṃ durākramaḥ -mā -maṃ durākrāmaḥ -mā -maṃ agamyaḥ -myā -myaṃ durgamaḥ -mā -maṃ.

--(Invincible) ajeyaḥ -yā -yaṃ durjayaḥ -yā -yaṃ aparājitaḥ -tā -taṃ.

to impregnate To IMPREGNATE

, v. a. (Infuse the principle of conception, make pregnant) sic (c. 6. siñcati sektuṃ), niṣic āsic retaḥ sic garbhaṃ grah in caus. (grāhayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), garbhavatīṃ kṛ sasattvāṃ kṛ āpannasattvāṃ kṛ antarāpatyāṃ kṛ sañjātagarbhāṃ kṛ garbhādhānaṃ kṛ niṣekaṃ kṛ.

--(Infuse particles of one thing into another) prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), niṣic prakṣepaṃ kṛ vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vyāptaṃ -ptāṃ -ptaṃ kṛ.

impregnated IMPREGNATED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ gṛhītagarbhā utpannagarbhā sasattvā āpannasattvā sañjātagarbhā.

--(Infused) vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

impregnating IMPREGNATING

, part. garbhadaḥ -dā -daṃ secakaḥ -kā -kaṃ garbhotpādakaḥ -kā -kaṃ.

impregnation IMPREGNATION

, s. sekaḥ secanaṃ niṣekaḥ āsekaḥ āsecanaṃ garbhagrahaṇaṃ garbhotpādanaṃ garbhādhānaṃ garbhadhāraṇaṃ bheruṇḍaṃ.

impregnator IMPREGNATOR

, s. sektā m. (ktṛ) secakaḥ niṣekakārī m. (n) garbhadaḥ garbhītpādakaḥ.

to impress To IMPRESS

, v. a. (Imprint, stamp, make a mark by pressure) mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), cihna (nom. cihnayati -yituṃ), mudritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), praṇidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), nipīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ) aṅkitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Fix deep in the mind, &c.) hṛdaye suniṣṭhitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ cittaniṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ -ṣṭhaṃ kṛ hṛtsthaṃ -tsthāṃ -tsthaṃ kṛ hṛdgataṃ -tāṃ -taṃ kṛ hṛdayagataṃ -tāṃ -taṃ kṛ hṛdaye kṛ hṛdaye niviś or niṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ); 'to be impressed,' niṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

--(Impress seamen) rājājñayā balātkāreṇa dhṛtvā nāvikādikarmmaṇi vyāpṛ (c. 10. -pārayati -yituṃ).

impress IMPRESS

, s. mudrā aṅkaḥ cihnaṃ nyāsaḥ lakṣaṇaṃ; 'having the impress of knowledge) jñānamudraḥ -drā -draṃ.

impressed IMPRESSED

, p. p. (Imprinted) mudritaḥ -tā -taṃ mudrīkṛtaḥ -tā -taṃ kṛtamudraḥ -drā -draṃ mudrāṅkitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ kṛtāṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ cihnitaḥ -tā -taṃ samudraḥ -drā -draṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Infixed) niṣṭhitaḥ -tā -taṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ nyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ; 'in the mind,' hṛdayaniṣṭhitaḥ -tā -taṃ cittaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ hṛdayagataḥ -tā -taṃ hṛdgataḥ -tā -taṃ hṛdayaniveśitaḥ -tā -taṃ hṛtsthaḥ -tsthā -tsthaṃ.

impressible IMPRESSIBLE

, s. aṅkanīyaḥ -yā -yaṃ aṃkyaḥ -kyā -kyaṃ cihnakṣamaḥ -mā -maṃ.

impression IMPRESSION

, s. (Mark, stamp) mudrā aṅkaḥ cihnaṃ.

--(Act of impressing) aṅkanaṃ.

--(Impression on the mind) saṃskāraḥ cittasaṃskāraḥ manaḥsaṃskāraḥ.

--(Idea, image in the mind) buddhiḥ f., matiḥ f., anubhavaḥ manogataṃ manasijaṃ ābhāsaḥ bhāsaḥ.

--(Sensible effect) utpannaṃ niṣpannaṃ utpattiḥ f., sampannaṃ.

--(Indentation) ādhātacihnaṃ abhidhātacihnaṃ bhaṅgaḥ chedaḥ.

--(Number of books printed at once) ekavāre mudrito granthasamūhaḥ.

impressive IMPRESSIVE

, a. hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ hṛdgamaḥ -mā -maṃ hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n) cittahārī -riṇī -ri (n) hṛdayaspṛk m. f. n. (ś) marmmaspṛk m. f. n., vismayotpādakaḥ -kā -kaṃ hṛdbhedakaḥ -kā -kaṃ bhāvotpādakaḥ &c.

impressively IMPRESSIVELY

, adv. hṛdayaṅgamaprakāreṇa yathā hṛdayaṃ spṛśyate iti prakāreṇa.

impressiveness IMPRESSIVENESS

, s. hṛdayaṅgamatvaṃ hṛdgamatvaṃ hṛdayasmṛktvaṃ vismayotpādakatvaṃ.

impressment IMPRESSMENT

, s. rājājñayā balātkāradharaṇānantaraṃ nāvikādikarmmaṇi pravarttanaṃ.

to imprint To IMPRINT

, v. a. mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ mudritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), cihna (nom. cihnayati -yituṃ), praṇidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ); 'on the mind,' hṛdayaniṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ -ṣṭhaṃ kṛ hṛdaye mudritamiva kiñcit kṛ hṛdaye niviś.

imprinted IMPRINTED

, p. p. mudritaḥ -tā -taṃ mudrīkṛtaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ mudrāṅkitaḥ -tā -taṃ kṛtamudraḥ -drā -draṃ.

--(Infixed) niṣṭhitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ; 'on the mind,' hṛdayaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ hṛdayagataḥ -tā -taṃ hṛdgataḥ -tā -taṃ hṛdayaniveśitaḥ -tā -taṃ.

to imprison To IMPRISON

, v. a. kārāyāṃ or kārāgāre nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), kārāgṛhaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), vandhanālaye rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ) or avarudh or āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ), kārāguptaṃ -ptāṃ -ptaṃ kṛ.

imprisoned IMPRISONED

, p. p. kārāguptaḥ -ptā -ptaṃ kārāniruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kārāyāṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kārābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kārāgārapraveśitaḥ -tā -taṃ avaruddhadehaḥ -hā -haṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

imprisonment IMPRISONMENT

, s. kārānirodhaḥ nirodhaḥ -dhanaṃ kārābandhanaṃ bandhanaṃ pratibandhanaṃ kārāgārapraveśanaṃ kārāgṛhapraveśaḥ kārāgopanaṃ kārāgṛhaguptiḥ f., āsedhaḥ sthānāsedhaḥ rodhaḥ sampratirodhakaḥ pragrahaḥ.

improbability IMPROBABILITY

, s. asambhavaḥ -vatā -tvaṃ asambhāvyatā asambhāvanīyatā asagbhāvanā anupapattiḥ f., anupapādyatā asaṅgatiḥ f., asaṅgatatvaṃ aghaṭanīyatā abhavanīyatvaṃ aprameyatā asādhyatā.

improbable IMPROBABLE

, a. asambhavaḥ -vā -vaṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ asambhāvitaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ asatyasannibhaḥ -bhā -bhaṃ asatyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ abhavanīyaḥ -yā -yaṃ asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ aghaṭanīyaḥ -yā -yaṃ aghaṭitaḥ -tā -taṃ aghaṭamānaḥ -nā -naṃ aprameyaḥ -yā -yaṃ; 'it is improbable,' na upapadyate.

improbably IMPROBABLY

, adv. asambhavena asambhāvanīyaṃ asaṅgataṃ asādhyaṃ anyathā.

improbity IMPROBITY

, s. asādhutvaṃ -tā aśucitvaṃ adharmmaḥ asaralatā asāralyaṃ anṛjutā adākṣiṇyaṃ aśuddhatā duṣṭatā abhadratā nīcatvaṃ khalatā jihmatā kauṭilyaṃ kāpaṭyaṃ kauṭaṃ vakratā.

impromptu IMPROMPTU

, adv. pūrvvacintām akṛtvā pūrvvacintāṃ vinā acintitaṃ anāyāsena.

impromptu IMPROMPTU

, a. acintāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ apūrvvacintaḥ -ntā -ntaṃ ayatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ prastutaḥ -tā -taṃ pūvvavicārahīnaḥ -nā -naṃ.

improper IMPROPER

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anucitaḥ -tā -taṃ anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ anarhaḥ -rhā -rhaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ apathyaḥ -thyā -thyaṃ asamīcīnaḥ -nā -naṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ apathyaḥ -thyā -thyaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ; sometimes expressed by ku prefixed; as, 'an improper marriage,' kuvivāhaḥ.

--(Improper to be done) akarttavyaḥ -vyā -vyaṃ akaraṇīyaḥ -yā -yaṃ akāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ananuṣṭheyaḥ -yā -yaṃ nānuṣṭheyaḥ -yā -yaṃ ananuṣṭhātavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'to be spoken,' avacanīyaḥ -yā -yaṃ.

improperly IMPROPERLY

, adv. ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ anucitaṃ -tena asāmprataṃ -ti asamyak anyāyena anyāyatas asaṅgataṃ ayathārthaṃ ayogatas akāryyatas duḥṣamaṃ niḥṣamaṃ asambhāvanīyaṃ; 'acting improperly,' akṛtyakārī -riṇī -ri (n) vyabhicārī &c.

impropriety IMPROPRIETY

, s. ayuktiḥ f., ayuktatā niryuktiḥ f., anyāyaḥ -yatvaṃ anupayuktatā avinayaḥ avinītatā ānucityaṃ anucitatvaṃ anaucityaṃ ayogyatā asamañjasaṃ asāmañjasyaṃ anupapattiḥ f., asaṅgatatvaṃ vyalīkatā asamyaktkhaṃ ayāthārthyaṃ; 'of conduct,' amaryyādā kucaryyā kucaritaṃ kuceṣṭitaṃ duścaritaṃ duśceṣṭitaṃ apacāraḥ akāryyaṃ akarttavyatā bhreṣaḥ vyabhicāraḥ aniyamaḥ maryyādātikramaḥ; 'of speech,' avacanīyatā avācyatā.

improsperity IMPROSPERITY

, s. asamṛddhiḥ f., akalyāṇaṃ akuśalaṃ aśubhaṃ asampattiḥ f.

improsperous IMPROSPEROUS

, a. asamṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ akalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akṣemavān -vatī -vat (t).

improvability IMPROVABILITY

, s. vardhanīyatā saṃvardhanīyatā vṛṃhaṇīyatā śreyastvakṣamatā.

improvable IMPROVABLE

, a. vardhanīyaḥ -yā -yaṃ saṃvardhanīyaḥ -yā -yaṃ vṛṃhaṇīyaḥ -yā -yaṃ śreyastvakṣamaḥ -mā -maṃ bhadratarabhāvakṣamaḥ -mā -maṃ vṛddhim āneyaḥ -yā -yaṃ bhadratarīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to improve To IMPROVE

, v. a. (Make better, advance in good qualities) bhadrataraṃ -rā -raṃ kṛ adhikataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ bhadratarīkṛ adhikīkṛ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), saṃvṛdh parivṛdh vṛṃh (c. 10. vṛṃhayati -yituṃ), vṛddhiṃ nī (c. 1. nayati netuṃ) or prāp in caus. (-āpayati -yituṃ) śreyastvaṃ or bhadrataratvaṃ or bhadratarabhāvaṃ nī or prāp śreyāṃsaṃ -yasīṃ -yaḥ kṛ.

--(Make productive, turn to good account) saphalaṃ -lāṃ -laṃ kṛ saphalīkṛ su prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ).

to improve To IMPROVE

, v. n. (Grow better, advance in goodness or any excellence) bhadrataraḥ -rā -raṃ bhū bhadratarībhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), abhivṛdh vivṛdh pravṛdh saṃvṛdh vṛddhiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), śreyān -yasī -yo bhū adhikaḥ -kā -kaṃ bhū adhikataraḥ -rā -raṃ bhū adhikībhū adhikatarībhū upaci in pass. (-cīyate) abhyudayaṃ or upacayaṃ gam or i (c. 2. eti -tuṃ); 'improve in knowledge,' vidyāgamaṃ kṛ vidyāprāptiṃ kṛ vidyārjjanaṃ kṛ.

improved IMPROVED

, p. p. vardhitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upacitaḥ -tā -taṃ vṛṃhitaḥ -tā -taṃ parivṛṃhitaḥ -tā -taṃ bhadratarībhūtaḥ -tā -taṃ adhikībhūtaḥ -tā -taṃ samutthitaḥ -tā -taṃ.

--(Employed profitably) saphalīkṛtaḥ -tā -taṃ suprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

improvement IMPROVEMENT

, s. (Advancement in any excellence) vṛddhiḥ f., pravṛddhiḥ f., vardhanaṃ upacayaḥ samutthānaṃ abhyudayaḥ vṛṃhaṇaṃ parivṛṃhaṇaṃ ādhikyaṃ prāptiḥ f., āgamaḥ.

--(State of being better) śreyastvaṃ bhadrataratvaṃ śreṣṭhatā śraiṣṭhyaṃ.

--(Advancement in knowledge) vidyāgamaḥ vidyāprāptiḥ f., vidyārjjanaṃ.

--(Progression) pragamanaṃ agragamanaṃ.

--(Employment to beneficial purposes) suprayogaḥ saphalīkaraṇaṃ.

improvidence IMPROVIDENCE

, s. apūrvvadṛṣṭiḥ f., adīrghadṛṣṭiḥ f., apariṇāmadṛṣṭiḥ f. -darśanaṃ adūradṛṣṭiḥ f., apūrvvacintā apūrvvavivecanaṃ apūrvvanirūpaṇaṃ aprasamīkṣā asamīkṣyakāritā pūrvvavivecanābhāvaḥ pūrvvacintābhāvaḥ apūrvvavicāraṇaṃ -ṇā asāvadhānatā.

improvident IMPROVIDENT

, a. adīrghadarśī -rśinī -rśi (n) adūradarśī &c., apūrvvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi adīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi apariṇāmadarśī &c., apūrvvavivekī -kinī -ki (n) asamīkṣyakārī -riṇī -ri (n) abhaviṣyaddarśī &c.

improvidently IMPROVIDENTLY

, adv. pūrvvacintāṃ vinā agravivecanāṃ vinā agranirūpaṇaṃ vinā pūrvvavicāraṇāṃ vinā apariṇāmadṛṣṭyā asamīkṣāpūrvvaṃ aprasamīkṣya apravimṛśya.

improving IMPROVING

, part. or a. (Growing better) vardhamānaḥ -nā -naṃ vardhī -rdhinī -rdhi (n) vardhanaḥ -nī -naṃ upacīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Making better) vardhakaḥ -kā -kaṃ vṛddhikaraḥ -rī -raṃ vṛṃhaṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ.

imprudence IMPRUDENCE

, s. avinayaḥ avinītatā anītiḥ f., durvinītatā durṇītiḥ f., durṇayaḥ asamīkṣā asamīkṣyakāritvaṃ avijñatā aprajñatā aprājñatvaṃ avivecanā avicāraḥ -raṇā avicakṣaṇatā avaicakṣaṇyaṃ asāvadhānatā amanasvitā.

imprudent IMPRUDENT

, a. avijñaḥ -jñā -jñaṃ aprajñaḥ -jñā -jñaṃ avicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avinītaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ -tā -taṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ anītimān -matī -mat (t) anītijñaḥ -jñā -jñaṃ avimṛśyakārī -riṇī -ri (n) asamīkṣyakārī &c., amanasvī -svinī -svi (n) amatimān -matī -mat (t) avivekī -kinī -ki (n) avivecakaḥ -kā -kaṃ avicāraṇaśīlaḥ -lā -laṃ akāryyacintakaḥ -kā -kaṃ abudhaḥ -dhā -dhaṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ.

imprudently IMPRUDENTLY

, adv. avijñavat avinītavat avimṛśya asamīkṣya asamīkṣāpūrvvaṃ avicārapūrvvaṃ avicāryya anālocitaṃ avicāritaṃ abudhavat.

impudence IMPUDENCE

, s. nirlajjatā -tvaṃ lajjāhīnatā alajjatā alajjā dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ vaiyātyaṃ trapāhīnatā anapatrapatvaṃ nistrapatvaṃ nirapatrapatvaṃ avrīḍatā vrīḍāhīnatā avinayaḥ avinītatā.

impudent IMPUDENT

, a. nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ alajjaḥ -jjā -jjaṃ vilajjaḥ -jjā -jjaṃ avinītaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ -tā -taṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atrapaḥ -pā -paṃ trapāhīnaḥ -nā -naṃ nistrapaḥ -pā -paṃ nirapatrapaḥ -pā -paṃ anapatrapaḥ -pā -paṃ viyātaḥ -tā -taṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ vrīḍāhīnaḥ -nā -naṃ svalpavrīḍaḥ -ḍā -ḍaṃ alpalajjaḥ -jjā -jjaṃ anibhṛtaḥ -tā -taṃ dharṣitaḥ -tā -taṃ dhṛṣṇak m. f. n. (j) dhṛṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu tyaktalajjaḥ -jjā -jjaṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

impudently IMPUDENTLY

, adv. dhṛṣṭavat avinītavat durvinītavat avinītaṃ dhārṣṭyena pragalbhaṃ pragalbhavat lajjāṃ vinā vaiyātyena prauḍhavat viyātavat.

to impugn To IMPUGN

, v. a. viparītaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), apavad vivad pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), adharīkṛ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ).

impugned IMPUGNED

, p. p. apavāditaḥ -tā -taṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ adharīkṛtaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ.

impugner IMPUGNER

, s. viparītavādī m. (n) apavādakaḥ prativādī m. (n),

impulse IMPULSE

, s. vegaḥ āvegaḥ manovegaḥ preraṇaṃ -ṇā praṇodaḥ pravarttaḥ -rttanaṃ protsāhaḥ -hanaṃ prarocanaṃ śaktiḥ f.

--(Motive) hetuḥ m., prayogaḥ prayojanaṃ nimittaṃ nibandhanaṃ kāraṇaṃ.

--(Mental impression) manaḥsaṃskāraḥ.

impulsion IMPULSION

, s. preraṇaṃ -ṇā praṇodaḥ -danaṃ pracodanaṃ ākarṣaḥ -rṣaṇaṃ pravarttanaṃ.

impulsive IMPULSIVE

, a. prerakaḥ -kā -kaṃ praṇodakaḥ -kā -kaṃ pracodakaḥ -kā -kaṃ.

--(Actuated by impulse) vegī -ginī -gi (n) vegavān -vatī -vat (t) vegaśīlaḥ -lā -laṃ.

impunctual IMPUNCTUAL

, a. asamayapālakaḥ -kā -kaṃ asāmayikaḥ -kī -kaṃ akālikaḥ -kī -kaṃ.

impunity IMPUNITY

, s. (Exemption from punishment) adaṇḍaṃ -ṇḍaḥ daṇḍābhāvaḥ asāhasaṃ aśiṣṭiḥ f.

--(Exemption from injury or hurt) akṣatiḥ f., akṣataṃ ahiṃsā hiṃsābhāvaḥ apīḍā anāśaḥ anapakāraḥ; 'with impunity to one's self,' svayamakṣatena.

impure IMPURE

, a. aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśuciḥ -ciḥ -ci apavitraḥ -trā -traṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apūtaḥ -tā -taṃ aśuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi aśaucī -cinī -ci (n) āśaucī &c., anirmalaḥ -lā -laṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) malinaḥ -nā -naṃ apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apavanaḥ -nā -naṃ śaucahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Obscene) garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ avācyaḥ -cyā -cyaṃ.

--(Unchaste) lampaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ pāṃśulaḥ -lā -laṃ.

[Page 370b]
impurely IMPURELY

, adv. aśuddhaṃ apavitraṃ apuṇyaṃ samalaṃ sāśaucaṃ aśucivat amedhyaṃ aśuddhavat malinaṃ lampaṭavat garhitaṃ.

impureness IMPURENESS

, IMPURITY, s. aśuddhiḥ f., aśuddhatvaṃ -tā aśodhanaṃ aśucitvaṃ -tā aśuciḥ f., aśaucaṃ -catvaṃ āśaucaṃ apavitratvaṃ -tā amedhyatā apuṇyatā apūtatā apūtiḥ f., samalatā malavattvaṃ mālinyaṃ malaṃ kaluṣatvaṃ kāluṣyaṃ śaucahīnatā aprāyatyaṃ.

--(Obscenity) garhitatvaṃ kutsitatvaṃ avācyatā.

--(Unchastity) lampaṭatvaṃ lāmpaṭyaṃ pāṃśulatā; 'an impure thing,' apadravyaṃ.

to impurple To IMPURPLE

, v. a. dhūmrīkṛ dhūmalīkṛ dhūmala (nom. dhūmalayati -yituṃ). See EMPURPLE.

imputable IMPUTABLE

, a. āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ adhyāropaṇīyaḥ -yā -yaṃ sambandhanīyaḥ -yā -yaṃ abhisambandhanīyaḥ -yā -yaṃ.

imputation IMPUTATION

, s. (Act of imputing) āropaḥ -paṇaṃ adhyāropaḥ -paṇaṃ abhisambandhanaṃ sambandhanaṃ prasaṅgaḥ; 'imputation of a crime,' doṣāropaḥ doṣakalpanaṃ doṣaprasaṅgaḥ.

--(Charge) abhiyogaḥ apavādaḥ abhiśaṃsanaṃ saṃśayaḥ.

--(Reproach) avakṣepaḥ kṣepaḥ abhivādaḥ parīvādaḥ durvākyaṃ duruktaṃ tiraskāravākyaṃ kalaṅkaḥ.

to impute To IMPUTE

, v. a. (Attribute) āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) adhyāruh abhisambandh (c. 9. -baghnāti -banddhuṃ), sambandh.

--(Impute a crime to any one) kasmiṃścid doṣam āruh or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), doṣāropaṇaṃ kṛ doṣaprasaṅgaṃ kṛ doṣakalpanaṃ kṛ.

--(Cast imputations) avakṣip adhikṣip kṣip apavad (c. 1. -vadati -dituṃ).

imputed IMPUTED

, p. p. āropitaḥ -tā -taṃ ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhyāropitaḥ -tā -taṃ.

imputer IMPUTER

, s. āropakaḥ āropayitā m. (tṛ) āropaṇakṛt m., avakṣepakaḥ.

in IN

, prep. ni prefixed to roots may give the sense of 'in;' as, 'to enter in,' niviś; 'to dwell in,' nivas. When 'in' is used for 'within,' or 'in the midst,' it may be expressed by antar antarā antare madhye. But the most frequent use of 'in' is expressed in Sanskrit by the locative case, without any preposition; as, 'in the city,' nagare; 'in the night,' rātrau; 'a tree planted in the earth,' pṛthivyāṃ ropito vṛkṣaḥ; 'confidence in you,' tvayi viśvāsaḥ; 'engaging in the acquisition of wealth,' arthārjane pravṛttiḥ f.; 'the sun in the east,' prāci sūryyaḥ; 'he sinks in the mud,' paṅke majjati; 'he delights in the good of others,' parahite ramate; 'in the front of the fight,' raṇamūrddhi. In cases where 'in' refers to any division of time, or the manner in which any thing is done, it is usually expressed in Sanskrit by the instr. case; as, 'in three years,' tribhir varṣaiḥ; 'in twelve months,' dvādaśabhir māsaiḥ; 'in hundreds of years,' varṣaśataiḥ; 'in an instant,' kṣaṇena; 'in process of time,' kālaparyyāyeṇa; 'in how long time?' kiyatā kālena; 'in a short time,' acireṇa; 'in this manner,' anena prakāreṇa; 'in abundance,' bāhulyena; 'in the form of a man,' nararūpeṇa; 'in joke,' parihāsena; 'written in Sanskrit,' saṃskṛtena racitaṃ. Certain adverbial affixes and prefixes may often express 'in;' as, 'in front,' agratas; 'in the first place,' prathamatas; 'in another place,' anyatra; 'in one place,' ekatra; 'in many places,' bahutra; 'in the next world,' amutra; 'in every way,' sarvvathā; 'in another way,' anyathā; 'in one way,' ekadhā; 'in a hundred ways,' śatadhā; 'in many ways,' bahudhā; 'in some way,' kathañcit kathañcana; 'in small quantities,' alpaśas; 'in large quantities,' bahuśas; 'in proper order,' kramaśas kramatas anukramaṃ; 'in every direction,' pratideśaṃ; 'in three directions,' tredhā; 'in like manner,' tathaiva tadvat; 'in vain,' vṛthā mudhā. Sometimes 'in' may be expressed by a participle; as, 'he has pleasure in calumniating others,' anyān parivadan sa tupyati or parābhiśaṃsanaṃ kṛtvā tuṣṭo bhavati; 'what bravery is there in killing a sleeping man?' kiṃ pauruṣaṃ hatvā suptaṃ; 'he said that to me in joke,' upahasya mām tad avadat. The sense of 'in,' may be inherent in a noun; as, 'to go in and out,' gamanāgamane kṛ. 'In as much as,' is expressed by yasmāt yena, or by the abl. or instr. case of the abstract noun; as, 'in as much as it is founded on observation,' pratyakṣamūlatvāt or pratyakṣamūlatayā.

inability INABILITY

, s. aśaktiḥ f., aśaktatā -tvaṃ asāmarthyaṃ asamarthatvaṃ akṣamatā -tvaṃ śaktihīnatā abalatvaṃ nirbalatvaṃ daurbalyaṃ balahīnatā śaktivaikalyaṃ ayogyatā -tvaṃ.

inabstinence INABSTINENCE

, s. asaṃyamaḥ -manaṃ asaṃyāmaḥ ayatendriyatvaṃ ayatāhāratvaṃ anivṛttiḥ f.

inaccessibility INACCESSIBILITY

, s. agamyatā anabhigamyatā durgamyatā daurgyaṃ aprāpyatā alaṅghanīyatvaṃ alabhyatā gahanatvaṃ.

inaccessible INACCESSIBLE

, a. agamyaḥ -myā -myaṃ anabhigamyaḥ -myā -myaṃ agamanīyaḥ -yā -yaṃ durgamyaḥ -myā -myaṃ durgamaḥ -mā -maṃ durgaḥ -rgā -rgaṃ aprāpyaḥ -pyā -pyaṃ duṣprāpyaḥ -pyā -pyaṃ durāsadaḥ -dā -daṃ durārohaḥ -hā -haṃ sudurāruhaḥ -hā -haṃ durupakramaḥ -mā -maṃ alaṅghanīyaḥ -yā -yaṃ gahanaḥ -nā -naṃ viṣamasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Not to be obtained) alabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ aprāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Forbidding access, haughty) dardharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ.

inaccuracy INACCURACY

, s. aśuddhiḥ f., aśuddhatā -tvaṃ aśodhanaṃ ayāthārthyaṃ asamyakaktvaṃ asaṅgatatvaṃ atathyaṃ asāmañjasyaṃ bhramaḥ pramādaḥ anyathātvaṃ.

inaccurate INACCURATE

, a. aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśodhitaḥ -tā -taṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ asamyaṅ -mīcī -myak (k) asaṅgataḥ -tā -taṃ atathyaḥ -thyā -thyaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ anañjasaḥ -sā -saṃ ayāthārthikaḥ -kī -kaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ.

inaccurately INACCURATELY

, adv. aśuddhaṃ ayathārthaṃ asamyak atathyaṃ asaṅgataṃ asamañjasaṃ anyathā anañjasā anṛtaṃ.

inaction INACTION

, s. akarmma n. (n) akriyā akriyatvaṃ -tā apravṛttiḥ f., naiṣkarmyaṃ aceṣṭā anudyogaḥ ālasyaṃ alasatā avyavasāyaḥ nirvyāpāraḥ audāsīnyaṃ audāsyaṃ nirvṛttiḥ f.

inactive INACTIVE

, a. akarmmā -rmmā -rmma (n) akarmmakṛt m. f. n., niṣkarmmā -rmmā -rmma (n) akriyaḥ -yā -yaṃ kriyāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirudyogaḥ -gā -gaṃ nirutsāhaḥ -hā -haṃ nirudyamaḥ -mā -maṃ apravarttakaḥ -kā -kaṃ ayatnaḥ -tnā -tnaṃ aprayatnaḥ -tnā -tnaṃ prayatnaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ ayatnakārī -riṇī -ri (n) ayatnavān -vatī -vat (t) laghuprayatnaḥ -tnā -tnaṃ avyavasāyī -yinī -yi (n) nirvyāpāraḥ -rā -raṃ vṛttirahitaḥ -tā -taṃ alasaḥ -sā -saṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ anudyataḥ -tā -taṃ; 'to remain inactive,' alasībhū alaso vṛt udās (c. 2. -āste -āsituṃ).

inactively INACTIVELY

, adv. nirudyogaṃ nirutsāhaṃ udyogam akṛtvā yatnaṃ vinā prayatnam akṛtvā alasavat udāsīnavat.

inactivity INACTIVITY

, s. akriyā -yatvaṃ akarmma n. (n) anudyogaḥ anutsāhaḥ apravṛttiḥ f., avyavasāyaḥ ayatnaḥ aprayatnatā aceṣṭā nirvyāpāraḥ naiṣkarmyaṃ kriyāśūnyatā ālasyaṃ alasatā audāsīnyaṃ audāsyaṃ kāryyapradveṣaḥ.

inadequacy INADEQUACY

, s. akṣamatā -tvaṃ asāmarthyaṃ asamarthatā ayogyatā anupayuktatvaṃ.

[Page 371b]
inadequate INADEQUATE

, a. akṣamaḥ -mā -maṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ anucitaḥ -tā -taṃ aprabhūtaḥ -tā -taṃ kāryyākṣamaḥ -mā -maṃ analam indec.

inadequately INADEQUATELY

, adv. aparyyāptaṃ anupayuktaṃ ayogyaṃ analam akṣamaṃ.

inadmissible INADMISSIBLE

, a. anādeyaḥ -yā -yaṃ agrāhyaḥ -hyā -hyaṃ agrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ anupādeyaḥ -yā -yaṃ asvīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ asvīkāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ amantavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'into society,' apāṃkteyaḥ -yā -yaṃ apāṃktyaḥ -ktyā -ktyaṃ apāṃktaḥ -ktā -ktaṃ.

inadvertence INADVERTENCE

, INADVERTENCY, s. pramādaḥ pramādyaṃ anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā amanoyogaḥ anapekṣā anavekṣā upekṣā.

inadvertent INADVERTENT

, a. pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) pramattaḥ -ttā -ttaṃ anavadhānaḥ -nā -naṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ upekṣakaḥ -kā -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ amanoyogī -ginī -gi (n).

inadvertently INADVERTENTLY

, adv. pramādena -dāt pramattaṃ sapramādaṃ pramādyāt anavadhānena -nāt anavahitaṃ amanoyogāt anapekṣayā nirapekṣaṃ asamīkṣya.

inalienable INALIENABLE

, a. avibhedyaḥ -dyā -dyaṃ avibhedanīyaḥ -yā -yaṃ avichedanīyaḥ -yā -yaṃ paravaśe karttum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ paravaśe sthāpayitum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ adeyaḥ -yā -yaṃ ananyādeyaḥ -yā -yaṃ ananyahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ananyasamarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ parādeyaḥ -yā -yaṃ vaṃśamātropabhogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'inalienable property,' parādhīnaṃ karttuṃ na śakyate yad dravyaṃ.

inalienableness INALIENABLENESS

, s. avibhedyatā avibhedanīyatā ananyādeyatā ananyahāryyatā.

inalterable INALTERABLE

, a. avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avikaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

inamissible INAMISSIBLE

, a. aheyaḥ -yā -yaṃ ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ atyājyaḥ -jyā -jyaṃ aharaṇīyaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ abināśyaḥ -śyā -śyaṃ.

inamorata INAMORATA

, s. priyā kāntā kāminī anurāgavatī praṇayinī rāgiṇī.

inamorato INAMORATO

, s. priyaḥ kāntaḥ kāmī m. (n) anurāgavān m. (t) praṇayī m. (n) rāgī m. (n).

inane INANE

, a. śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ vitānaḥ -nā -naṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ.

inanimate INANIMATE

, a. nirjīvaḥ -vā -vaṃ vicetanaḥ -nā -naṃ acetanaḥ -nā -naṃ aprāṇī -ṇinī -ṇi (n) prāṇahīnaḥ -nā -naṃ niṣpandaḥ -ndā -ndaṃ; 'animate and inanimate,' cetanācetanaṃ.

inanition INANITION

, s. śūnyatā asāratā sārahīnatā apūrṇatā avasādaḥ nirannatvaṃ.

inanity INANITY

, s. śūnyatvaṃ riktatā -tvaṃ niḥsāratvaṃ sārābhāvaḥ riktaṃ.

inappetency INAPPETENCY

, s. alobhaḥ anabhilāṣaḥ anabhiruciḥ f., anicchā avāñchā.

inapplicable INAPPLICABLE

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n) anupapannaḥ -nnā -nnaṃ aprayoktavyaḥ -vyā -vyaṃ aprayojyaḥ -jyā -jyaṃ.

inapplication INAPPLICATION

, s. anabhiniveśaḥ amanaḥpraveśaḥ amanoyogaḥ anabhyāsaḥ anudyogaḥ apravṛttiḥ f., apravṛttatvaṃ avyavasāyaḥ ālasyaṃ alasatā -tvaṃ.

inapposite INAPPOSITE

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ prastutavahirbhūtaḥ -tā -taṃ prastutaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

inappositely INAPPOSITELY

, adv. asaṅgataṃ ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ anupapannaṃ.

inapprehensible INAPPREHENSIBLE

, a. agrāhyaḥ -hyā -hyaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ anupalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

inapprehensive INAPPREHENSIVE

, a. aśaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) aśaṅkānvitaḥ -tā -taṃ.

inapproachable INAPPROACHABLE

, a. anabhigamyaḥ -myā -myaṃ anupagamyaḥ -myā -myaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ.

inappropriate INAPPROPRIATE

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ asaṅgatārthaḥ -rthā -rthaṃ anupayogī -ginī -gi (n) niryuktikaḥ -kī -kaṃ.

inappropriately INAPPROPRIATELY

, adv. ayogyaṃ ayuktaṃ asaṅgataṃ anupayuktaṃ asthāne.

inaptitude INAPTITUDE

, s. ayogyatā anupayuktatvaṃ anupayogitā apātratā -tvaṃ ayuktiḥ f., niryuktiḥ f., anucitatvaṃ.

[Page 372a]
inaptly INAPTLY

, adv. ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ ayuktyā asthāne.

inarable INARABLE

, a. akarṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ akṛṣiyogyaḥ -gyā -gyaṃ asītyaḥ -tyā -tyaṃ.

inarticulate INARTICULATE

, a. avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktapadaḥ -dā -daṃ aspaṣṭākṣaraḥ -rā -raṃ sandigdhākṣaraḥ -rā -raṃ avyaktākṣaraḥ -rā -raṃ avyaktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ aparisphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ madakalaḥ -lā -laṃ mliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mlecchitaḥ -tā -taṃ kadvadaḥ -dā -daṃ; 'inarticulate speech,' gadgadavāk f. (c) gadgadapadaṃ mliṣṭaṃ mlecchitaṃ sītkṛtaṃ hikkā; 'with a voice inarticulate from weeping,' vāṣpasandigdhayā girā.

inarticulately INARTICULATELY

, adv. avyaktaṃ aspaṣṭaṃ asphuṭaṃ gadgadavācā sandigdhākṣarayā girā sandigdhavācā aspaṣṭoccāraṇena.

inarticulateness INARTICULATENESS

, s. avyaktatā aspaṣṭatā vāgaspaṣṭatā uccāraṇāspaṣṭatvaṃ.

inartificial INARTIFICIAL

, a. akṛtrimaḥ -mā -maṃ akṛtakaḥ -kā -kaṃ akālpanikaḥ -kī -kaṃ.

inartificially INARTIFICIALLY

, adv. akṛtrimaṃ akṛtrimaprakāreṇa akalpanāpūrvvaṃ apratiyatnapūrvvaṃ svayaṅkṛtaṃ.

in as much as IN AS MUCH AS

, adv. yasmāt yena. See IN.

inattention INATTENTION

, s. anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā anavahitatvaṃ amanoyogaḥ upekṣā anavekṣā anapekṣā pramādaḥ pramattatā pramādyaṃ anabhiniveśaḥ amanoniveśaḥ amanaḥpraveśaḥ aniviṣṭacittatā anāsaktacittatā vibodhaḥ ananuṣṭhānaṃ ananuṣṭhātṛtvaṃ anādaraḥ udbhāvanaṃ śūnyahṛdayatvaṃ asatarkatvaṃ viraktatvaṃ ananurāgaḥ.

inattentive INATTENTIVE

, a. asāvadhānaḥ -nā -naṃ anavadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ amanoyogī -ginī -gi (n) pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ upekṣakaḥ -kā -kaṃ aniviṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ anāsaktaḥ -ktā -ktaṃ anāsaktacittaḥ -ttā -ttaṃ vibuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mandādaraḥ -rā -raṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ.

inattentively INATTENTIVELY

, adv. anavadhānena -natas anavahitaṃ avadhānaṃ vinā sapramādaṃ.

inaudible INAUDIBLE

, a. aśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ aśravaṇīyaḥ -yā -yaṃ aśrotavyaḥ -vyā -vyaṃ karṇāgocaraḥ -rā -raṃ akarṇaśravaḥ -vā -vaṃ śrotrāgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ śrotum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

inaudibly INAUDIBLY

, adv. aśravaṇīyaṃ aśrāvyaṃ yathā śrotuṃ na śakyate tathā.

inaugural INAUGURAL

, a. (As an address) abhiṣekakāle or pratiṣṭhākāle or adhikārapraveśakāle śrāvitaḥ -tā -taṃ or śrāvaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to inaugurate To INAUGURATE

, v. a. abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ) with loc. c., abhiṣekādisaṃskāreṇa navādhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or navādhikārapraveśanaṃ kṛ pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) abhimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), upanimantr.

inaugurated INAUGURATED

, p. p. abhiṣiktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃskāraḥ -rā -raṃ abhisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ abhiṣekādinā navapadapraveśitaḥ -tā -taṃ.

inauguration INAUGURATION

, s. abhiṣekaḥ abhiṣecanaṃ pratiṣṭhā saṃskāraḥ adhikārapraveśasaṃskāraḥ abhimantraṇaṃ.

inauration INAURATION

, s. svarṇarañjanaṃ suvarṇarañjanaṃ svarṇapatrācchādanaṃ suvarṇīkaraṇaṃ.

inauspicious INAUSPICIOUS

, a. aśubhaḥ -bhā -bhaṃ akalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ amaṅgalaḥ -lā -laṃ amaṅgalyaḥ -lyā -lyaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ abhadraḥ -drā -draṃ aśakunaḥ -nā -naṃ aniṣṭasūcakaḥ -kā -kaṃ amaṅgalajanakaḥ -kā -kaṃ adhanyaḥ -nyā nyaṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ akṣemaḥ -mā -maṃ akṣemyaḥ -myā -myaṃ akṣemavān vatī -vat (t) durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ abhāgyaḥ -gyā -gyaṃ.

--(Unfavorable) ananukūlaḥ -lā -laṃ.

inauspiciously INAUSPICIOUSLY

, adv. aśubhaṃ akalyāṇaṃ amaṅgalaṃ akuśalaṃ abhadraṃ akṣemeṇa adiṣṭyā aśubhalagne ananukūlaṃ.

inauspiciousness INAUSPICIOUSNESS

, s. akalyāṇa amaṅgalyaṃ akauśalyaṃ aśubhatvaṃ akṣemaḥ.

[Page 372b]
inavertible INAVERTIBLE

, a. anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anivāraṇīyaḥ -yā -yaṃ anivārayitavyaḥ -vyā -vyaṃ aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ duratyayaḥ -yā -yaṃ.

inbeing INBEING

, s. antarbhāvaḥ antarvṛttiḥ f., niṣṭhā yogaḥ.

inborn INBORN

, INBRED, a. antarjātaḥ -tā -taṃ antarjanitaḥ -tā -taṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ nijaḥ -jā -jaṃ sahajaḥ -jā -jaṃ sahajātaḥ -tā -taṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) antaranātaḥ -tā -taṃ naisargikaḥ -kī -kaṃ.

to incage To INCAGE

, v. a. piñjare or vītaṃse nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or avarudh.

incalculable INCALCULABLE

, a. agaṇanīyaḥ -yā -yaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ avigaṇyaḥ -ṇyā ṇyaṃ avigaṇanīyaḥ -yā -yaṃ asaṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ

incalculably INCALCULABLY

, adv. agaṇanīyaṃ avigaṇanīyaṃ yathā gaṇanā karttuṃ na śakyate.

incandescence INCANDESCENCE

, s. atyuṣmā m. (n) atyuṣṇatā atyauṣṇyaṃ atyantacaṇḍatā.

incantation INCANTATION

, s. mantraḥ abhimantraṇaṃ mantramohanaṃ abhicāraḥ vaśakriyā vaśīkaraṇaṃ yogaḥ samprayogaḥ citrakarmma n. (n) mūlakarmma n., māyā huṅkṛtaṃ saṃvadanaṃ -nā hiṃsākarmma n. (n) jālaṃ kusṛtiḥ f.; 'to use incantations,' abhimantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantra mantradvāreṇa vaśīkṛ or muh (c. 10. mohayati -yituṃ), abhicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), māyāṃ kṛ.

incantatory INCANTATORY

, a. ābhicārikaḥ -kī -kaṃ abhicārikaḥ -kī -kaṃ māntrikaḥ -kī -kaṃ.

incapability INCAPABILITY

, INCAPABLENESS, s. akṣmatā asāmarthyaṃ asamarthatā aśaktiḥ f., aśaktatā ayogyatā ayuktiḥ f., anupayogitā apātratā anarhatā.

incapable INCAPABLE

, a. akṣamaḥ -mā -maṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n) śaktihīnaḥ -nā -naṃ apātrikaḥ -kī -kaṃ anucitaḥ -tā -taṃ anarhaḥ -rhā -rhaṃ. See CAPABLE.

incapacious INCAPACIOUS

, a. avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avistṛtaḥ -tā -taṃ aviśālaḥ -lā -laṃ apṛthuḥ -thuḥ -thu avipulaḥ -lā -laṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avivṛtaḥ -tā -taṃ.

incapaciousness INCAPACIOUSNESS

, s. avistīrṇatā aviśālatvaṃ apṛthutā sambādhatvaṃ.

to incapacitate To INCAPACITATE

, v. a. akṣamīkṛ aśaktīkṛ akṣamaṃ -māṃ -maṃ kṛ aśaktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ asamarthīkṛ asamarthaṃ -rthāṃ -rthaṃ kṛ apātrīkṛ ayogyaṃ -gyāṃ -gyaṃ kṛ anupayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ śaktiṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ).

incapacitated INCAPACITATED

, p. p. apātrīkṛtaḥ -tā -taṃ akṣamībhūtaḥ -tā -taṃ hṛtaśaktiḥ -ktiḥ -kti.

incapacity INCAPACITY

, s. aśaktiḥ f., asāmarthyaṃ akṣamatā asamarthatā ayogyatā -tvaṃ ayuktiḥ f., śaktihīnatā anupayuktatā anupayogitvaṃ apātratā -tvaṃ.

--(Mental incapacity) bodhaśaktihīnatā buddhihīnatā dhīśaktihīnatā medhābhāva.

to incarcerate To INCARCERATE

, v. a. kārāgāre or kārāgṛhe nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or avarudh or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), nirodhagṛhaṃ or bandhanālayaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), āsidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ).

incarcerated INCARCERATED

, p. p. kārāgāre niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avaruddhadehaḥ -hā -haṃ.

incarceration INCARCERATION

, s. kārāgārapraveśanaṃ kārāgṛhapraveśaḥ kārānirodhaḥ kārābandhanaṃ kārāgopajaṃ kārāgṛhaguptiḥ f.

incarnate INCARNATE

, a. śarīrī -riṇī -ri (n) saśarīraḥ -rā -raṃ śarīravān -vatī -vat (t) dehī -hinī -hi (n) sadehaḥ -hā -haṃ dehavān -vatī -vat (t) mūrttimān -matī -mat (t) vapuṣmān ṣamī -ṣmat (t) savapuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ śarīradhārī -riṇī -ri (n) gṛhītaśarīraḥ -rā -raṃ gṛhītadehaḥ -hā -haṃ manuṣpaśarīreṇa avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śarīragataḥ -tā -taṃ dehagataḥ -tā -taṃ dehatantraḥ -ntrā -ntraṃ avaruddhadehaḥ -hā -haṃ avatārī -riṇī -ri (n).

incarnation INCARNATION

, s. avatāraḥ śarīragrahaṇaṃ śarīradhāraṇaṃ manuṣyaśarīradhāraṇaṃ dehagrahaṇaṃ dehadhāraṇaṃ mūrttimattvaṃ saśarīratā. See VISHNU.

[Page 373a]
to incase To INCASE

, v. a. (Put in a case) bhāṇḍe or ādhāre niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

--(Cover, inclose) ṣidhā āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), parivṛ pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), parichad.

incased INCASED

, p. p. āvṛtaḥ -tā -taṃ pihitaḥ -tā -taṃ kośasthaḥ -sthā -sthaṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parivṛtaḥ -tā -taṃ parichannaḥ -nnā -nnaṃ.

incaution INCAUTION

, s. anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā anapekṣā anavekṣā asamīkṣā avivecanaṃ pramādyaṃ pramādaḥ.

incautious INCAUTIOUS

, a. anavadhānaḥ -nā -naṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ asamīkṣyakārī -riṇī -ri (n) avimṛśyakārī &c., sāhasī -sinī -si (n).

incautiously INCAUTIOUSLY

, adv. anavadhānatas anavadhānena anavahitaṃ avadhānaṃ vinā sapramādaṃ pramādāt pramādatas pramādyatas pramattaṃ pramattavat nirapekṣaṃ anapekṣayā asamīkṣya avimṛśya.

incautiousness INCAUTIOUSNESS

, s. anavadhānatā asāvadhānatā pramādyaṃ apariṇāmadṛṣṭiḥ f.

incendiarism INCENDIARISM

, s. gṛhadāhaḥ -hanaṃ āgāradāhaḥ -hanaṃ gṛhajvalanaṃ gṛhaploṣaḥ.

incendiary INCENDIARY

, s. gṛhadāhakaḥ āgāradāhī m. (n) agnidaḥ ātatāyī m. (n) mahāpātakī m. (n) tāmasaḥ.

incense INCENSE

, s. dhūpaḥ yajñadhūpaḥ sugandhikaḥ vahnigandhaḥ sihlaḥ -hlakaḥ śihlaḥ turuṣkaḥ yāvanaḥ piṇḍakaḥ piṇḍātaḥ kapijaḥ kapyākhyaḥ merukaḥ pālaṅkī kṛtrimaḥ tailaparṇī.

to incense To INCENSE

, v. a. (Perfume with incense) dhūp (c. 1. dhūpāyati, c. 10. dhūpayati -yituṃ), avadhūṣ paridhūṣ dhūṣena vās (c. 10. vāsayati yituṃ) or surabhīkṛ.

--(Provoke to anger) kup (c. 10. kopayati yituṃ), prakup saṅkup kopaṃ or krodhaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), krudh (c. 10. krodhayati -yituṃ), kopena jval (c. 10. jvalayati -yituṃ) or uddīp (c. 10. -dīpayati -pituṃ) or uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), saṃrabdhīkṛ.

incensed INCENSED

, p. p. (Perfumed with incense) dhūpitaḥ -tā -taṃ dhūpāyitaḥ -tā -taṃ.

--(Exasperated) kupitaḥ -tā -taṃ kopitaḥ -tā -taṃ prakoṣitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ -tā -taṃ kopadīptaḥ -ptā -ptaṃ kopajvalitaḥ -tā -taṃ samiddhakopaḥ -pā -paṃ iddhakopaḥ -pā -paṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ saṃraktaḥ -ktā -ktaṃ.

incensement INCENSEMENT

, s. prakopaḥ -paṇaṃ kopakaraṇaṃ krodhakaraṇaṃ kopajvalanaṃ saṃrambhaḥ.

incensory INCENSORY

, s. dhūpādhāraḥ dhūpapātraṃ dhūpabhājanaṃ gandhadravyapātraṃ.

incentive INCENTIVE

, s. protsāhaḥ -hanaṃ prarocanaṃ pravarttaḥ -rttanaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ preraṇaṃ -ṇā praṇodaḥ -danaṃ pracodanaṃ prayojanaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ nimittaṃ nibandhanaṃ uttejakaṃ udbodhakaṃ.

incentive INCENTIVE

, a. (Inciting) protsāhakaḥ -kā -kaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ uttejakaḥ -kā -kaṃ prerakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ praṇodakaḥ -kā -kaṃ.

inception INCEPTION

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ samārambhaḥ upakramaḥ prakramaḥ.

inceptive INCEPTIVE

, a. ārambhakaḥ -kā -kaṃ ārambhodbodhakaḥ -kā -kaṃ.

incertitude INCERTITUDE

, s. anirṇayaḥ aniyamaḥ aniścayaḥ śaṅkā vikalpaḥ sandigdhatā.

incessant INCESSANT

, a. avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ nirantaraḥ -rā -raṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ anārataḥ -tā -taṃ aviralaḥ -lā -laṃ aviśrāntaḥ -ntā -ntaṃ aśrāntaḥ -ntā -ntaṃ anivṛttaḥ -ttā -ttaṃ avicchinnaḥ -nnā -nnaṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ śāśvataḥ -tī -taṃ niyataḥ -tā -taṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ sarvvakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n) prasaktaḥ -ktā -ktaṃ akhaṇḍitaḥ -tā -taṃ.

incessantly INCESSANTLY

, adv. avirataṃ anavarataṃ nirantaraṃ nityaṃ nityadā nityaśas patikṣaṇaṃ anukṣaṇaṃ anārataṃ ajasraṃ aniśaṃ śāśvataṃ abhīkṣṇaṃ aviśrāntaṃ aśrāntaṃ niyataṃ satataṃ santataṃ sarvvadā sarvvakālaṃ prasaktaṃ atyantaṃ vāraṃ vāraṃ muhus muhurmuhus anantakālaṃ.

incest INCEST

, s. agamyāgamanaṃ agamyagamanaṃ gotragamanaṃ gotrābhigamanaṃ vyabhicāraḥ.

--(With a mother) mātṛgamanaṃ.

--(With a sister) svasṛgamanaṃ.

--(With a daughter) duhitṛgamanaṃ.

--(With a father's wife) gurutalpagamanaṃ gurutalpaṃ.

incestuous INCESTUOUS

, a. agamyāgāmī m. (n) agamyagāminī f., gotragāmī m., gotrābhigāmī m. (n) vyabhicārī m. (n); 'an incestuous son,' mātṛgāmī m. (n) gurutalpagaḥ gurutalpī m. (n).

inch INCH

, s. aṅgulaḥ aṅgulaparimāṇaṃ aṅguṣṭhaparvvaparimāṇaṃ; 'a line eight inches long,' aṣṭāṅgulaparimitā rekhā; 'an inch long,' aṅgulaparimitaḥ -tā -taṃ aṅgulamitaḥ -tā -taṃ.

inchmeal INCHMEAL

, s. aṅgulaparimāṇaḥ khaṇḍaḥ aṅguṣṭhaparvvabharaḥ.

to inchoate To INCHOATE

, v. a. ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), prārabh prakram (c. 1. -kramate -mituṃ).

inchoate INCHOATE

, a. ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ samārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

inchoation INCHOATION

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ samārambhaḥ prārabdhiḥ f., upakramaḥ prakramaḥ abhyādānaṃ upodghātaḥ.

inchoative INCHOATIVE

, a. ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ -kā -kaṃ ārambhasūcakaḥ -kā -kaṃ.

incidence INCIDENCE

, s. patanaṃ āpatanaṃ abhipatanaṃ āpātaḥ nipātaḥ samutpattiḥ f.; 'angle of incidence,' patanakoṇaḥ āpatanakoṇaḥ.

incident INCIDENT

, a. (Happening) āpatikaḥ -kī -kaṃ āpatanaśīlaḥ -lā -laṃ upasthāyī -yinī -yi (n) upasthitaḥ -tā -taṃ.

incident INCIDENT

, s. (An event) vṛttaṃ bhūtaṃ sambhavaḥ utpannaṃ samutpattiḥ f., samutpannaṃ saṅgataṃ saṅgatiḥ f., samupāgataṃ samupasthitaṃ āgantuḥ m., ghaṭanā -naṃ.

--(Episode) upākhyānaṃ upakathā prasaṅgavākyaṃ.

incidental INCIDENTAL

, a. (Casual, accidental, occasional) āpatikaḥ -kī -kaṃ āgantuḥ -ntuḥ -ntu āgantukaḥ -kā -kī -kaṃ āhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ sahajetaraḥ -rā -raṃ kādācitkaḥ -tkā -tkaṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ naimittikaḥ -kī -kaṃ viralāgataḥ -tā -taṃ; 'incidental cause,' kāryyakāraṇaṃ.

incidentally INCIDENTALLY

, adv. (Casually) āgantukaprakāreṇa akasmāt daivāt haṭhāt saṅgatyā daivayogena.

--(Beside the main design) mūlaviṣayavahis prastutaviṣayavyatirekeṇa; 'from some incidental cause,' kāryyakāraṇatas.

to incinerate To INCINERATE

, v. a. bhasmīkṛ bhasmasātkṛ bhasmarāśīkṛ.

incinerated INCINERATED

, p. p. bhasmībhūtaḥ -tā -taṃ bhasmasātkṛtaḥ -tā -taṃ bhasmarāśībhūtaḥ -tā -taṃ.

incineration INCINERATION

, s. bhasmīkaraṇaṃ bhasmasātkaraṇaṃ bhasmarāśākaraṇaṃ.

incipiency INCIPIENCY

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ samārambhaḥ prārabdhiḥ f., upakramaḥ.

incipient INCIPIENT

, a. ārambhakaḥ -kā -kaṃ ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prārabdhaḥ -bdhaḥ -bdhaṃ.

incircumspection INCIRCUMSPECTION

, s. asamīkṣā -kṣaṇaṃ asamīkṣyakāritvaṃ anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā.

to incise To INCISE

, v. a. chid (c. 7. chinatti chettuṃ), nichid kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ), nikṛt takṣ (c. 1. takṣati, c. 5. takṣṇoti -kṣituṃ).

incised INCISED

, a. nikṛttaḥ -ttā -ttaṃ nichinnaḥ -nnā -nnaṃ taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

incision INCISION

, s. chedaḥ -danaṃ nichedaḥ karttanaṃ nikarttanaṃ vraścanaṃ lūniḥ f., lāvaḥ chittiḥ f., chidā khaṇḍanaṃ; 'in the flesh,' māṃsacchedaḥ tvakchedaḥ tvagbhedaḥ māṃsakṣataṃ.

incisor INCISOR

, s. chedakadantaḥ agradantaḥ rājadantaḥ saśmukhadantaḥ mukhyadantaḥ.

incisory INCISORY

, a. chedakaḥ -kā -kaṃ chitvaraḥ -rā -raṃ chedakaraḥ -rī -raṃ.

[Page 374a]
incitation INCITATION

, s. protsāhanaṃ preraṇaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ pravarttanaṃ prarocanaṃ pracodanaṃ praṇodaḥ -danaṃ.

to incite To INCITE

, v. a. utsah in caus. (-sāhayati -yituṃ) protsah samutsah pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prer (c. 10. prerayati -yituṃ), cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud sañcud sampracud paricud praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), udyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj niyuj ceṣṭ (c. 10. ceṣṭayati -yituṃ), ākṛ (c. 10. -kārayati -yituṃ), uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ), uttap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), pradiś (c. 10. -deśayati -yituṃ), utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), īh (c. 10. īhayati -yituṃ). The loc. or dat. c. is required of the thing to which one is incited; as, 'he incited them to murder their mother,' tān mātur badhe or badhāya prācodayat.

--(Encourage) āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), tejaḥ or viśvāsaṃ kṛ or vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ).

incited INCITED

, p. p. protsāhitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ coditaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ prayojitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ uttejitaḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ prarucitaḥ -tā -taṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ.

incitement INCITEMENT

, s. protsāhaḥ -hanaṃ pravarttaḥ -rttanaṃ preraṇaṃ -ṇā pralobhanaṃ prarocanaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ praṇodaḥ -danaṃ pracodanaṃ.

--(Motive) prayojanaṃ hetuḥ m., utsāhahetuḥ kāraṇaṃ prayogaḥ nimittaṃ nibandhanaṃ.

inciting INCITING

, a. protsāhakaḥ -kā -kaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ prerakaḥ -kā -kaṃ pracodakaḥ -kā -kaṃ praṇodakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ.

incivil INCIVIL

, a. asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ durmaryyādaḥ -dā -daṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ.

incivility INCIVILITY

, s. aśiṣṭatā duḥśīlatā kuśīlatā avinayaḥ asabhyatā amaryyādā durmaryyādatā ananunayaḥ adākṣiṇyaṃ anāryyatā.

incivilly INCIVILLY

, adv. asabhyavat aśiṣṭavat kuśīlavat vinayaviruddhaṃ vinayaṃ vinā amaryyādāpūrvvaṃ maryyādāvirodhena.

inclemency INCLEMENCY

, s. (Want of clemency) adayā nirdayatā adayatā niṣkaruṇatā akāruṇyaṃ akṛpā kṛpāhīnatā dayāhīnatā ananukampā anukampāhīnatā.

--(Severity, roughness as of the weather, &c.) niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ ugratā kaṭhoratā krūratā krauryyaṃ kaṭutā karkaśatā kārkaśyaṃ rūkṣatā raukṣyaṃ amṛdutā pāruṣyaṃ pracaṇḍatā durdinaṃ.

--(Boisterousness, rainyness) vātalatā bahuvātavṛṣṭitvaṃ.

inclement INCLEMENT

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ adayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ kṛpāhīnaḥ -nā -naṃ dayārahitaḥ -tā -taṃ anukampāhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Severe, rough as weather, &c.) ugraḥ -grā -graṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu krūraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ amṛduḥ -dvī -du pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Boisterous, rainy) vātalaḥ -lā -laṃ vṛṣṭimān -matī -mat (t) bahuvātavṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

inclination INCLINATION

, s. (Disposition, tendency) prāvaṇyaṃ pravaṇatā pravāhaḥ pravṛttiḥ f., or more usually expressed by śīlaḥ or śīlatā -tvaṃ or by ālutā -tvaṃ affixed, or by the desid. form; as, 'inclination to fall,' patanaśīlatā -tvaṃ or patayālutā -tvaṃ or pipatiṣā.

--(Desire) abhilāṣaḥ icchā kāṃkṣā ākāṃkṣā chandaṃ chandas.

--(Bending) namratā natiḥ f., ānatiḥ f.; 'inclination of a planet,' paramāpamaḥ; 'greatest inclination of a planet,' vikṣepaghruvaḥ; 'following one's inclination,' kāmakārī -riṇī -ri (n) kāmacāraḥ -rā -raṃ.

to incline To INCLINE

, v. n. (Bend, lean) nam (c. 1. namati nantuṃ), avanam ānam namrībhū avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), ālamba pralamb.

--(Be disposed) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū, expressed by śīlaḥ -lā -laṃ; as, 'to be inclined to give,' dānaśīlaḥ -lā -laṃ bhū.

--(Have a wish or desire) iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -lapyati -ṣituṃ), kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ abhikāṃkṣ.

to incline To INCLINE

, v. a. (Cause to bend) nam (c. 10. namayati nāmayati -yituṃ), ānam avanam āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), nambīkṛ.

--(Give a propension, or tendency) pravaṇīkṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), niyuj udyuj protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), abhilāṣaṃ or icchāṃ or ākāṃkṣāṃ dā.

inclined INCLINED

, p. p. (Disposed) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ, or more usually expressed by śīlaḥ -lā -laṃ or āluḥ -luḥ -lu affixed, or by the desid. form; as, 'inclined to fall,' patnaśīlaḥ -lā -laṃ patayāluḥ -luḥ -lu pipatiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu; 'inclined to give,' dānaśīlaḥ -lā -laṃ ditsuḥ -tsuḥ -tsu.

--(Bent) nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ praṇataḥ -tā -taṃ namraḥ -mrā -mraṃ.

inclining INCLINING

, part. ānataḥ -tā -taṃ praṇataḥ -tā -taṃ avalambanaḥ -nā -naṃ avalambī -mbinī -mbi (n) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'inclining to the south,' dakṣiṇapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to inclose To INCLOSE

, v. a. parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), āvṛ pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), saṃveṣṭ upaveṣṭ praveṣṭ saṃval (c. 1. -valate -lituṃ), avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), nirudh saṃrudh rudh.

--(With a fence) prācīreṇa pariveṣṭ or āvṛ or vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ) or avarudh.

--(Cover with a wrapper or envelope) āveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), parichad samāchad pratichad saṃchad ṣidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kośena pariveṣṭ kośasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ antargataṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

inclosed INCLOSED

, p. p. parivṛtaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ parigataḥ -tā -taṃ parivāritaḥ -tā -taṃ saṃvalitaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(With a fence, &c.) prācīreṇa vṛtaḥ -tā -taṃ prākārādyāvṛtaḥ -tā -taṃ sāvaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prākārīyaḥ -yā -yaṃ avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(In a wrapper, &c.) āveṣṭitaḥ -tā -taṃ kośāntargataḥ -tā -taṃ kośasthaḥ -sthā -sthaṃ vāsanasthaḥ -sthā -sthaṃ antargataḥ -tā -taṃ pihitaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ praticchannaḥ -nnā -nnaṃ avaguṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

inclosure INCLOSURE

, s. (That which incloses, a fence) vṛtiḥ f., prācīraṃ āvaraṇaṃ prākāraḥ veṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ avarodhakaṃ veṣṭakaḥ āveṣṭakaḥ veṣṭaḥ prāvṛtiḥ f., prāvaraḥ āvāraḥ vāraṇaṃ -ṇī varaṇaḥ mattavāraṇaṃ stambhakaraḥ valayaḥ.

--(Ground inclosed) vāṭhaḥ vāṭī vāṭikā.

--(Paper inclosed) antargatapatraṃ vāsanasthapatraṃ; 'inclosure of an edifice,' kakṣā kakṣyā; 'inclosure for a sacrifice,' catvaraṃ sugahanā kumbā sthaṇḍilaṃ.

to incloud To INCLOUD

, v. a. abhraṃ kṛ meghaṃ kṛ timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ malinīkṛ meghāvṛtaṃ -tāṃ -taṃ kṛ tamovṛtaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

to include To INCLUDE

, v. a. (Comprise, comprehend) parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), parisamāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), antargaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), antargataṃ -tāṃ -taṃ kṛ antargam (c. 10. -gamayati -yituṃ), bandh (c. 9. baghnāti banddhuṃ), nibandh pratisaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); 'excluding this, including that,' etadvarjjaṃ tatsahitaṃ.

--(Contain, hold) dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), ādhā ādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), dhṛ (c. 1. dharati, c. 10. dhārayati -yituṃ), praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

included INCLUDED

, p. p. antarmataḥ -tā -taṃ antargaṇitaḥ -tā -taṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) āntargaṇikaḥ -kī -kaṃ parigṛhītaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākalitaḥ -tā -taṃ pratisaṃhṛtaḥ -tā -taṃ adhiśritaḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ avāntaraḥ -rā -raṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp., garbhitaḥ -tā -taṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'included space,' abhyantaraṃ antarālaṃ.

inclusion INCLUSION

, s. parigrahaḥ grahaṇaṃ parisamāptiḥ f., antargaṇanā pratisaṃhāraḥ samāveśaḥ nibandhaḥ samāsaktiḥ f., vyāptiḥ f., saṃvaraḥ adhikaraṇaṃ.

inclusive INCLUSIVE

, a. parisamāpakaḥ -kā -kaṃ parigrāhī -hiṇī -hi (n) āntargaṇikaḥ -kī -kaṃ antargaṇitaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ vyāpī -pinī -pi (n) vyāpakaḥ -kā -kaṃ; 'inclusive of,' sahitaḥ -tā -taṃ.

inclusively INCLUSIVELY

, adv. sarvvamapekṣya aśeṣatas aśeṣeṇa niḥśeṣeṇa niravaśeṣe sākalyena sādyantaṃ paryyāptaṃ sahitaṃ.

incoagulable INCOAGULABLE

, a. aśyānīyaḥ -yā -yaṃ aśyeyaḥ -yā -yaṃ.

incoercible INCOERCIBLE

, a. ayantraṇīyaḥ -yā -yaṃ anigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ.

incogitable INCOGITABLE

, a. acintanīyaḥ -yā -yaṃ adhyānīyaḥ -yā -yaṃ abhāvanīyaḥ -yā -yaṃ.

incogitance INCOGITANCE

, INCOGITANCY, s. acintā cintāśūnyatvaṃ adhyānaṃ avicāraṇaṃ abhāvanā bhāvanāśūnyatvaṃ cintābhāvaḥ.

incogitant INCOGITANT

, a. niścintaḥ -ntā -ntaṃ cintārahitaḥ -tā -taṃ vicārahīnaḥ -nā -naṃ.

incognito INCOGNITO

, a. or adv. guptarūpaḥ -pā -paṃ pracchannarūpaḥ -pā -paṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ alakṣyarūpaḥ -pā -paṃ alakṣyaliṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aprakāśarūpaḥ -pā -paṃ guptarūpeṇa pracchannarūpeṇa alakṣyarūpeṇa aprakāśarūpeṇa alakṣitaṃ.

incognizable INCOGNIZABLE

, a. alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ ajñeyaḥ -yā -yaṃ avijñeyaḥ -yā -yaṃ.

incoherence INCOHERENCE

, INCOHERENCY, s. asambandhaḥ ananvayaḥ asaṅgatiḥ f., asaṅgamaḥ asaṃsthitiḥ f., asamparkaḥ virodhaḥ viruddhatā ayogyatā ayuktiḥ f., asandarbhaḥ anirvāhaḥ asāmañjasyaṃ ananuṣaṅgaḥ.

incoherent INCOHERENT

, a. asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ anvayahīnaḥ -nā -naṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sandarbhaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ asamavetaḥ -tā -taṃ aghaṭamānaḥ -nā -naṃ ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ.

--(As speech) avyaktaḥ -ktā -ktaṃ asphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ skhalitaḥ -tā -taṃ.

incoherently INCOHERENTLY

, adv. asambaddhaṃ asambaddhaprakāreṇa asaṅgataṃ ayogyaṃ asamañjasaṃ sandarbhavirodhena asamavetarūpaṃ ākulaṃ ākulavat; 'talking incoherently,' avyaktavāk m. f. n. (c) asphuṭavāk bhinnavāk citrajalpaḥ -lpā -lpaṃ.

incombustibility INCOMBUSTIBILITY

, s. adāhyatā -tvaṃ adahanīyatā ajvalanīyatā.

incombustible INCOMBUSTIBLE

, a. adahanīyaḥ -yā -yaṃ adāhyaḥ -hyā -hyaṃ ajvalanīyaḥ -yā -yaṃ durdāhyaḥ -hyā -hyaṃ durjvalanīyaḥ -yā -yaṃ duḥkhajvalanīyaḥ -yā -yaṃ.

income INCOME

, s. āyaḥ āgamaḥ dhanāgamaḥ arthāgamaḥ udayaḥ dhanodayaḥ utpannaṃ prāptiḥ f.; 'income and expenditure,' āyavyayau m. du.

incommensurable INCOMMENSURABLE

, INCOMMENSURATE, a. asamaḥ -mā -maṃ asamānaḥ -nā -naṃ asamaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atulyaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ ananurūpaḥ -pā -paṃ.

incommensurableness INCOMMENSURABLENESS

, s. asamatā asamānatā asādṛśyaṃ asamaparimāṇatvaṃ.

incommensurably INCOMMENSURABLY

, adv. ananurūpeṇa ananusāreṇa asadṛśaṃ asamaṃ.

to incommode To INCOMMODE

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), upapīḍ abhipīḍ āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), paribādh prabādh adhibādh rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), uparudh abhirudh kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), ākulīkṛ vyākulīkṛ samākulīkṛ; 'don't incommode yourself,' alam āyāsena.

[Page 375b]
incommoded INCOMMODED

, p. p. pīḍitaḥ -tā -taṃ abhipīḍitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kleśitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyathitaḥ -tā -taṃ ākulaḥ -lā -laṃ samākulaḥ -lā -laṃ.

incommodious INCOMMODIOUS

, a, ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n) ahitaḥ -tā -taṃ anupakārī -riṇī -ri (n); 'giving trouble,' kleśakaraḥ -rī -raṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ pīḍākaraḥ -rī -raṃ uparodhī -dhinī -dhi (n).

incommodiously INCOMMODIOUSLY

, adv. ayogyaṃ ayuktaṃ anupayuktaṃ yathā kaṣṭaṃ or kleśaḥ or uparodhaḥ or pīḍā jāyate tathā.

incommodiousness INCOMMODIOUSNESS

, s. ayogyatā ayuktatā sakleśatvaṃ sakaṣṭatvaṃ uparodhaḥ.

incommunicable INCOMMUNICABLE

, a. adeyaḥ -yā -yaṃ apratipādanīyaḥ -yā -yaṃ asaṃvadanīyaḥ -yā -yaṃ anivedyaḥ -dyā -dyaṃ anyādeyaḥ -yā -yaṃ ananyadeyaḥ -yā -yaṃ.

incommunicableness INCOMMUNICABLENESS

, s. adeyatā apradeyatā apratipādanīyatā asaṃvadanīyatā.

incommunicative INCOMMUNICATIVE

, a. asaṃvādaśīlaḥ -lā -laṃ parimitakathaḥ -thā -thaṃ vāgyataḥ -tā -taṃ kathāviraktaḥ -ktā -ktaṃ bhāṣaṇaviraktaḥ -ktā -ktaṃ.

incommutable INCOMMUTABLE

, a. aparivarttanīyaḥ -yā -yaṃ apratipaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apratideyaḥ -yā -yaṃ.

incompact INCOMPACT

, a. aghanaḥ -nā -naṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ asāndraḥ -ndrā -ndraṃ.

incomparable INCOMPARABLE

, a. atulyaḥ -lyā -lyaṃ atulanīyaḥ -yā -yaṃ atulaḥ -lā -laṃ anupamaḥ -mā -maṃ nirupamaḥ -mā -maṃ anupameyaḥ -yā -yaṃ apratimeyaḥ -yā -yaṃ apratimaḥ -mā -maṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ apratirūpaḥ -pā -paṃ atyuttamaḥ -mā -maṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvajit m. f. n., upādeyaḥ -yā -yaṃ.

incomparableness INCOMPARABLENESS

, s. atulyatā anupameyatā anupamatvaṃ apratimeyatā.

incomparably INCOMPARABLY

, adv. atulyaṃ anupameyaṃ apratimeyaṃ nirupamaṃ.

incompassionate INCOMPASSIONATE

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ adayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ nirghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vītadayaḥ -yā -yaṃ.

incompassionately INCOMPASSIONATELY

, adv. nirdayaṃ dayāṃ vinā niṣkaruṇaṃ akṛpayā akaruṇaṃ.

incompatibility INCOMPATIBILITY

, s. ayogyatā viruddhatā virodhaḥ viparītatā vaiparītyaṃ asaṅgatatvaṃ asaṅgatiḥ f., asāṅgatyaṃ ayuktatā asambhavaḥ asambhāvyatā anupayuktatā vailakṣaṇyaṃ.

incompatible INCOMPATIBLE

, a. viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) ayogyaḥ -gyā -gyaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhavaḥ -vā -vaṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ viparītaḥ -tā -taṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

incompatibly INCOMPATIBLY

, adv. virodhena asaṅgataṃ ayogyaṃ asambhāvyaṃ viparītaṃ.

incompetence INCOMPETENCE

, INCOMPETENCY, s. ayogyatā akṣamatā -tvaṃ asāmarthyaṃ asamarthatā aśaktiḥ f., aśaktatā balahīnatā ayuktatā anupayuktatvaṃ aparyyāptiḥ f., anucitatvaṃ.

incompetent INCOMPETENT

, a. akṣamaḥ -mā -maṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ anucitaḥ -tā -taṃ apārakaḥ -kā -kaṃ apāragaḥ -gā -gaṃ akṛtī -tinī -ti (n); 'incompetent witness,' hīnaḥ hīnavādī m. (n).

incompetently INCOMPETENTLY

, adv. akṣamavat aśaktavat asāmarthyena anupayuktaṃ aparyyāptaṃ ayogyaṃ anucitaṃ hīnavat.

incomplete INCOMPLETE

, a. asamāptaḥ -ptā -ptaṃ asampannaḥ -nnā -nnaṃ asampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aparipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aniṣyannaḥ -nnā -nnaṃ asamagraḥ -grā -graṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ anikhilaḥ -lā -laṃ akṛtaḥ -tā -taṃ kṛtākṛtaḥ -tā -taṃ apūryyanāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asamastaḥ -stā -staṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ māvaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Defective) vikalaḥ -lā -laṃ nyūnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ vikalāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ aṅgavikalaḥ -lā -laṃ nyūnāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

incompletely INCOMPLETELY

, adv. asampūrṇaṃ asampannaṃ asamagraṃ aparyyāptaṃ asamyak sāvaśeṣaṃ khaṇḍatas anikhilena vikalaṃ vaikalyena.

incompleteness INCOMPLETENESS

, s. apūrṇatā asampūrṇatā aparipūrṇatā -tvaṃ apūrttiḥ f., asamāptiḥ f., asamāptatvaṃ asiddhiḥ f., asaṃsiddhiḥ apakvatā aparipakvatā vaikalyaṃ nyūnatā hīnatā sthūloccayaḥ.

incomplex INCOMPLEX

, a. asaṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ amiśritaḥ -tā -taṃ asamastaḥ -stā -staṃ.

incomposed INCOMPOSED

, a. aśāntaḥ -ntā -ntaṃ asthiraḥ -rā -raṃ vyākulaḥ -lā -laṃ.

incomposite INCOMPOSITE

, a. asamastaḥ -stā -staṃ amiśritaḥ -tā -taṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ.

incomprehensible INCOMPREHENSIBLE

, a. ajñeyaḥ -yā -yaṃ agrāhyaḥ -hyā -hyaṃ agrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ abodhagamyaḥ -myā -myaṃ amanogamyaḥ -myā -myaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ abodhanīyaḥ -yā -yaṃ abhāvanīyaḥ -yā -yaṃ avibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ acintyaḥ -ntyā -ntyaṃ acintanīyaḥ -yā -yaṃ anuplabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ atarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ apratarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ bodhātītaḥ -tā -taṃ indriyāgocaraḥ -rā -raṃ manasā grahītum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

incomprehensibleness INCOMPREHENSIBLENESS

, s. ajñeyatā agrāhyatā bodhāgamyatvaṃ acintanīyatvaṃ.

incomprehensibly INCOMPREHENSIBLY

, adv. acintanīyaṃ yathā manasā grahītuṃ na śakyate.

incompressibility INCOMPRESSIBILITY

, s. asaṃkṣepaṇīyatā asaṃharaṇīyatā sthitisthāpakahīnatā.

incompressible INCOMPRESSIBLE

, a. asaṃkṣepaṇīyaḥ -yā -yaṃ asaṃharaṇīyaḥ -yā -yaṃ asaṅkocanīyaḥ -yā -yaṃ asampīḍanīyaḥ -yā -yaṃ sthitisthāpakahīnaḥ -nā -naṃ saṃvaritum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

inconcealable INCONCEALABLE

, a. agopanīyaḥ -yā -yaṃ agopyaḥ -pyā -pyaṃ aguhyaḥ -hyā -hyaṃ apracchādanīyaḥ -yā -yaṃ prakāśanīyaḥ -yā -yaṃ.

inconceivable INCONCEIVABLE

, a. acintyaḥ -ntyā -ntyaṃ acintanīyaḥ -yā -yaṃ avicintyaḥ -ntyā -ntyaṃ abhāvanīyaḥ -yā -yaṃ avibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ durvibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ abodhanīyaḥ -yā -yaṃ abodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ amanogamyaḥ -myā -myaṃ adhīgamyaḥ -myā -myaṃ asantavyaḥ -vyā -vyaṃ ajñānaviṣayaḥ -yā -yaṃ indriyāgocaraḥ -rā -raṃ atīndriyaḥ -yā -yaṃ; 'of inconceivable beauty,' acintyarūpaḥ -pā -paṃ.

inconceivableness INCONCEIVABLENESS

, s. acintyatā avicintyatvaṃ avibhāvyatā bodhāgamyatvaṃ.

inconceivably INCONCEIVABLY

, adv. acintanīyaṃ abhāvanīyaṃ acintyaprakāreṇa atīndriyaṃ.

inconclusive INCONCLUSIVE

, a. apramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aprāmāṇikaḥ -kī -kaṃ pramāṇahīnaḥ -nā -naṃ aniścāyakaḥ -kā -kaṃ anirṇītaḥ -tā -taṃ anirṇāyakaḥ -kā -kaṃ aniścayakārī -riṇī -ri (n) anirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

inconclusively INCONCLUSIVELY

, adv. apramāṇena pramāṇaṃ vinā aprāmāṇyena niṣpramāṇaṃ aniścitaṃ anirṇītaṃ asiddhāntapūrvvaṃ niścayaṃ vinā.

inconclusiveness INCONCLUSIVENESS

, s. aprāmāṇyaṃ apramāṇaṃ pramāṇahīnatā aniścāyakatvaṃ anirṇāyakatvaṃ anirṇetṛtvaṃ anirṇītatvaṃ aniścitatvaṃ anirdeṣṭṛtvaṃ nidarśanahīnatā.

incondite INCONDITE

, a. apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ anupaskṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ.

inconformable INCONFORMABLE

, a. ananurūpaḥ -pā -paṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ ananuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

inconformity INCONFORMITY

, s. ananurūpatā anānurūpyaṃ asādṛśyaṃ ananusāritvaṃ.

incongenial INCONGENIAL

, a. asvābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ananuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

incongruence INCONGRUENCE

, INCONGRUITY, s. ayogyatā ayuktatā ayuktiḥ f., asaṅgatiḥ f., asaṅgatatvaṃ asāṅgatyaṃ ananurūpatā anānurūpyaṃ asādṛśyaṃ asamañjasaṃ asāmañjasyaṃ viruddhatā virodhanaṃ ayathārthatā ayāthārthyaṃ anucitatvaṃ anaucityaṃ anupapattiḥ f., anupayuktatā ananusāritā asambaddhatā.

incongruous INCONGRUOUS

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) asamañjasaḥ -sā -saṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ ayāthārthikaḥ -kī -kaṃ anucitaḥ -tā -taṃ asambhavaḥ -vā -vaṃ ananusārī -riṇī -ri (n) anu papannaḥ -nnā -nnaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

incongruously INCONGRUOUSLY

, adv. ayogyaṃ ayuktaṃ asaṅgataṃ virodhena asamañjasaṃ asadṛśaṃ anucitaṃ anupayuktaṃ ayathārthaṃ asambaddhaṃ.

inconnexedly INCONNEXEDLY

, adv. asaṃyogena ayogatas asambandhena asamyarkeṇa asambaddhaṃ.

inconnexion INCONNEXION

, s. asaṃyogaḥ ayogaḥ asambandhaḥ asaṅgaḥ asaṃsargaḥ asamyarkaḥ.

inconscionable INCONSCIONABLE

, a. anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ ayāthārthikaḥ -kī -kaṃ.

inconsequence INCONSEQUENCE

, s. aprayuktiḥ f., ayuktiḥ f., ananvayaḥ apariṇāmaḥ.

inconsequent INCONSEQUENT

, a. aprayuktaḥ -ktā -ktaṃ aprayogī -giṇī -gi (n) ayauktikaḥ -kī -kaṃ.

inconsiderable INCONSIDERABLE

, a. aguruḥ -rvvī -ru laghuḥ -ghuḥ -ghu alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ atyalpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ abahuḥ -hvī -hu amahān -hatī -hat (t) alpārthaḥ -rthā -rthaṃ laghvarthaḥ -rthā -rthaṃ amānyaḥ -nyā -nyaṃ mitaḥ -tā -taṃ.

inconsiderate INCONSIDERATE

, a. asamīkṣyakārī -riṇī -ri (n) avimṛśyakārī &c., niścintaḥ -ntā -ntaṃ apariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n) avicārī -riṇī -ri (n) avivekī -kinī -ki (n) avivecakaḥ -kā -kaṃ naṣṭavivekaḥ -kā -kaṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ sāhasī -sinī -si (n) anālocitaḥ -tā -taṃ aparīkṣitaḥ -tā -taṃ jālmaḥ -lmā -lmaṃ akāryyacintakaḥ -kā -kaṃ amanasvī -svinī -svi (n) pramattaḥ -ttā -ttaṃ.

inconsiderately INCONSIDERATELY

, adv. asamīkṣya avicāryya avimṛśya avicāreṇa vicāraṃ vinā vivecanaṃ vinā sahasā cintayā vinā anavekṣayā anālocitaṃ anavadhānatas pramattavat jālmavat sapramādaṃ nirapekṣaṃ niścintaṃ.

inconsiderateness INCONSIDERATENESS

, INCONSIDERATION, s. avicāraḥ -raṇaṃ -ṇā asamīkṣā -kṣaṇaṃ avivecanaṃ -nā avivekatā avivecakatā acintā avimarśaḥ asābadhānatā apariṇāmadarśanaṃ acarcā amanoyogaḥ avitarkaḥ anālocanaṃ.

inconsistence INCONSISTENCE

, INCONSISTENCY, s. asaṅgatiḥ f., asaṅgamaḥ asaṅgatatā asāṅgatyaṃ asaṃsthitiḥ f., virodhaḥ -dhanaṃ viruddhatā viparītatā vaiparītyaṃ ayogyatā asambhavatā bhedaḥ vibhedaḥ asādṛśyaṃ viparyyayaḥ ananvayaḥ.

--(Inconsistence in argument or narration, self contradiction) pūrvvāparavirodhaḥ pūrvvāparavaiparītyaṃ vacanavirodhaḥ viparītavacanaṃ virodhoktiḥ f., vacanabhedaḥ cittabhedaḥ vigītiḥ f., visaṃvādaḥ bādhaḥ -dhā.

inconsistent INCONSISTENT

, a. asaṅgataḥ -tā -taṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viparītaḥ -tā -taṃ virodhī -dhinī -dhi (n) parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parasparavirodhī -dhinī -dhi (n) parasparaparāhataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ asambhavaḥ -vā -vaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ vigītaḥ -tā -taṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ pūrvvāparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ; 'to make an inconsistent assertion,' viparītaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), visaṃvad vipravad.

inconsistently INCONSISTENTLY

, adv. asaṅgataṃ virodhena viruddhaṃ ayogyaṃ viparītaṃ vaiparītyena parasparaviruddhaṃ visaṅgataṃ asadṛśaṃ ayathā.

inconsolable INCONSOLABLE

, a. nirvinodaḥ -dā -daṃ durvinodaḥ -dā -daṃ asāntvanāyaḥ -yā -yaṃ asantoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ aprabodhanīyaḥ -yā -yaṃ anāśvāsanīyaḥ -yā -yaṃ avinodanīyaḥ -yā -yaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niḥśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śokākulaḥ -lā -laṃ atyutkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

inconsonance INCONSONANCE

, s. ayogyatā ananusāraḥ anānurūpyaṃ asādṛśyaṃ virodhaḥ.

inconsonant INCONSONANT

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ananusārī -riṇī -ri (n) asadṛśaḥ -śī -śaṃ ananurūpaḥ -pā -paṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (n).

[Page 377a]
inconspicuous INCONSPICUOUS

, a. aprakāśaḥ -śā -śaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

inconstancy INCONSTANCY

, s. asthiratā -tvaṃ asthairyyaṃ adhīratā adhairyyaṃ adhṛtiḥ f.; cañcalatvaṃ -tā capalatā cāñcalyaṃ cāpalyaṃ calacittatā asthāyitvaṃ lolatā laulyaṃ tāralyaṃ saṅkasukatvaṃ anavasthitiḥ f., asthemā m. (n) anityatā.

inconstant INCONSTANT

, a. asthiraḥ -rā -raṃ asthāyī -yinī -yi (n) asthāvaraḥ -rā -raṃ cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ adhīraḥ -rā -raṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ capalātmakaḥ -kā -kaṃ saṅkasukaḥ -kā -kaṃ cañcalahṛdayaḥ -yā -yaṃ lolaḥ -lā -laṃ taralaḥ -lā -laṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ adhṛtimān -matī -mat (t) anityaḥ -tyā -tyaṃ.

inconstantly INCONSTANTLY

, adv. asthiraṃ asthiravat cañcalaṃ cañcalavat capalaṃ cāpalyena capalavat adhīraṃ adhīravat lolavat taralaṃ.

inconsumable INCONSUMABLE

, a. anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avināśyaḥ -śyā -śyaṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ.

incontaminate INCONTAMINATE

, a. aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adṛṣitaḥ -tā -taṃ akalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

incontestable INCONTESTABLE

, a. avivadanīyaḥ -yā -yaṃ nirvivādaḥ -dā -daṃ apratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ avicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ avitarkaṇīyaḥ -yā -yaṃ avādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ niścitaḥ -tā -taṃ suniścitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ.

incontestably INCONTESTABLY

, adv. nirvivādaṃ suniścitaṃ asandigdhaṃ asaṃśayaṃ niḥsaṃśayaṃ atra na saṃśayaḥ suniyataṃ.

incontinence INCONTINENCE

, INCONTINENCY, s. asaṃyamaḥ ayatendriyatvaṃ asaṃyatendriyatā ajitendriyatvaṃ anavasthā anavasthatā anavasthitiḥ f., aniyatiḥ f., ayamaḥ adamaḥ adāntiḥ f., vyabhicāraḥ upasthāsaṃyamaḥ lampaṭatā lāmpaṭyaṃ pratiṣiddhaviṣayeṣv atiprasaṅgaḥ.

incontinent INCONTINENT

, a. asaṃyataḥ -tā -taṃ asaṃyatendriyaḥ -yā -yaṃ ayatī -tinī -ti (n) ayatendriyaḥ -yā -yaṃ ajitendriyaḥ -yā -yaṃ ayatamaithunaḥ -nā -naṃ asaṃyatopasthaḥ -sthā -sthaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) vyasanī -ninī -ni (n) lampaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ niṣiddhaviṣayeṣv atiprasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

incontinently INCONTINENTLY

, adv. asaṃyamena saṃyamaṃ vinā lampaṭavat ajitendriyatvāt.

incontrollable INCONTROLLABLE

, a. asaṃyamanīyaḥ -yā -yaṃ adamanīyaḥ -yā -yaṃ anigrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aśāsanīyaḥ -yā -yaṃ.

incontrovertible INCONTROVERTIBLE

, a. apratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ avivadanīyaḥ -yā -yaṃ avicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ avivadanīyaḥ -yā -yaṃ nirvivādaḥ -dā -daṃ avivādyaḥ -dyā -dyaṃ avitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ avitarkaṇīyaḥ -yā -yaṃ abādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ avigrahaḥ -hā -haṃ suniścitaḥ -tā -taṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

incontrovertibly INCONTROVERTIBLY

, adv. nirvivādaṃ suniścitaṃ asaṃśayaṃ niḥsaṃśayaṃ avitarkaṇīyaṃ.

inconvenience INCONVENIENCE

, INCONVENIENCY, s. (That which gives trouble or impedes) kleśaḥ kaṣṭaṃ pīḍā bādhā -dhakaḥ vyathā kṛcchraṃ daḥkhaṃ śalpaṃ uparodhaḥ rodhaḥ virodhaḥ āyāsaḥ kaṇṭakaḥ -kaṃ viḍambanaṃ -nā aniṣṭaṃ asukhaṃ āyāsahetuḥ m., kleśahetuḥ m., pīḍāhetuḥ m., kaṣṭakāraṇaṃ.

--(Unsuitableness) ayogyatā ayuktiḥ f., niryuktiḥ f., ayuktatā anupayuktatā anupayogitā anupapattiḥ f., anucitatā.

to inconvenience To INCONVENIENCE

, v. a. kleśaṃ dā or kṛ kaṣṭaṃ kṛ daḥkhaṃ kṛ śalyaṃ kṛ uparodhaṃ kṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), uparudh.

inconvenient INCONVENIENT

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n) ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anucitaḥ -tā -taṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ ahitaḥ -tā -taṃ anupakārī -riṇī -ri (n) asamañjasaḥ -sā -saṃ.

--(Causing trouble or uneasiness) kleśakaraḥ -rī -raṃ kleśadaḥ -dā -daṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ duḥkhadaḥ -dā -daṃ pīḍākaraḥ -rī -raṃ uparodhī -dhinī -dhi (n) bādhakaḥ -kā -kaṃ āyāsahetukaḥ -kā -kaṃ kleśahetukaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakārakaḥ -kā -kaṃ.

inconveniently INCONVENIENTLY

, adv. ayogyaṃ ayuktaṃ anupayuktaṃ anucitaṃ anupapannaṃ asamañjasaṃ asāmprataṃ yathā kaṣṭaṃ or kleśaḥ or uparodhaḥ or pīḍā jāyate tathā.

inconversable INCONVERSABLE

, a. asaṃvādaśīlaḥ -lā -laṃ anālāpī -pinī -pi (n) asaṃlāpī &c., asaṃvādī &c., parimitakathaḥ -thā -thaṃ vāgyataḥ -tā -taṃ.

inconversant INCONVERSANT

, a. avijñaḥ -jñā -jñaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ asampannaḥ -nnā -nnaṃ.

inconvertibility INCONVERTIBILITY

, s. aparivarttanīyatā aparivarttanayogyatā avikāryyatā.

inconvertible INCONVERTIBLE

, a. aparivarttanīyaḥ -yā -yaṃ aparivarttanayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

incorporal INCORPORAL

, a. See INCORPOREAL.

to incorporate To INCORPORATE

, v. a. ekaśarīrīkṛ ekīkṛ ekatra kṛ sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

to incorporate To INCORPORATE

, v. n. ekaśarīrībhū ekībhū ekatra bhū sammiśrībhū saṃyuj in pass. (-yujyate).

incorporate INCORPORATE

, a. śārīrikaḥ -kī -kaṃ śarīrī -riṇī -ri (n).

incorporated INCORPORATED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) ekatrībhūtaḥ -tā -taṃ.

incorporation INCORPORATION

, s. saṃyogaḥ saṃyojanaṃ saṃsargaḥ sammiśraṇaṃ saṃślepaḥ.

incorporeal INCORPOREAL

, a. aśarīrī -riṇī -ri (n) aśarīravān -vatī -vat (t) adehavān -vatī -vat (t) videhaḥ -hā -haṃ amūrttimān -matī -mat (t) anaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ aśārīrikaḥ -kī -kaṃ dehaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirākāraḥ -rā -raṃ adaihikaḥ -kī -kaṃ.

incorporeally INCORPOREALLY

, adv. aśarīreṇa nirākāreṇa niravayavaṃ videhaṃ.

incorporeity INCORPOREITY

, s. aśarīritvaṃ aśarīravattvaṃ dehaśūnyatā niravayavatā.

incorrect INCORRECT

, a. aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśodhitaḥ -tā -taṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ asamyaṅ -mīcī -myak (k) asamīcīnaḥ -nā -naṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ ayāthārthikaḥ -kī -kaṃ atathyaḥ -thyā -thyaṃ anañjasaḥ -sā -saṃ vitathaḥ -thā -thaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aprakṛtaḥ -tā -taṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sadoṣaḥ -ṣā -ṣa doṣavān -vatī -vat (t) aśuciḥ -ciḥ -ci asatyaḥ -tyā -tyaṃ.

--(In conduct) durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ asādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ durācāraḥ -rā -raṃ adhārmmikaḥ -kī -kaṃ aśucikarmmā -rmmā -rmma (n).

incorrectly INCORRECTLY

, adv. aśuddhaṃ ayathārthaṃ ayathāvat vṛthā asamyak anyathā anañjasā asamañjasaṃ aśuci vitathaṃ atathyaṃ anṛtaṃ asatyaṃ asamīcīnaṃ asaṅgataṃ asādhu sadoṣaṃ.

incorrectness INCORRECTNESS

, s. aśuddhiḥ f., aśuddhatā aviśuddhiḥ f., aśodhanaṃ ayathārthatā ayāthārthyaṃ asamyaktvaṃ asamīcīnatā asāmañjasyaṃ atathyatā asatyatā vitathatvaṃ anṛtaṃ anṛtatvaṃ aśucitā anyathātvaṃ ayāthātathyaṃ sadoṣatā doṣavattvaṃ asādhutā.

incorrigible INCORRIGIBLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ aśodhanīyaḥ -yā -yaṃ aśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ samādhātum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ sādhayitum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ aśāsanīyaḥ -yā -yaṃ apratisamādheyaḥ -yā -yaṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śikṣātītaḥ -tā -taṃ.

incorrigibleness INCORRIGIBLENESS

, INCORRIGIBILITY, s. asādhyatā asādhanīyatā aśodhanīyatā.

incorrigibly INCORRIGIBLY

, adv. asādhanīyaṃ yathā samādhātuṃ na śakyate tathā.

incorrodible INCORRODIBLE

, a. agalanīyaḥ -yā -yaṃ akṣayaṇīyaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ.

incorrupt INCORRUPT

, INCORRUPTED, a. aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adūṣitaḥ -tā -taṃ avikṛtaḥ -tā -taṃ avikāritaḥ -tā -taṃ śuciḥ -ciḥ -ci śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; pavitraḥ -trā -traṃ abhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

incorruptibility INCORRUPTIBILITY

, s. akṣayatā -tvaṃ anaśvaratā -tvaṃ anāśyatā adūṣyatā ajaryyatā -tvaṃ abhedyatā ahāryyatā.

incorruptible INCORRUPTIBLE

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayaṇīyaḥ -yā -yaṃ anaśvaraḥ -rā -raṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ adūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ adūṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ajaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(By bribe) abhedyaḥ -dyā -dyaṃ ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

incorruption INCORRUPTION

, s. adūṣaṇaṃ aduṣṭatā akṣayaḥ anaśvaratā avikāraḥ anāśaḥ.

incorruptness INCORRUPTNESS

, s. aduṣṭatā akṣayatā abhraṣṭatā avikāryyatā.

--(Integrity) abhedyatā ahāryyatā śucitā sāralyaṃ saccaritratā.

to incrassate To INCRASSATE

, v. a. ghanīkṛ sthūlīkṛ sāndrīkṛ asūkṣmīkṛ pīvarīkṛ.

to incrassate To INCRASSATE

, v. n. ghanībhū sthūlībhū sāndrībhū pīvarībhū.

incrassation INCRASSATION

, s. ghanīkaraṇaṃ sthūlīkaraṇaṃ sāndrīkaraṇaṃ pīvarīkaraṇaṃ sthūlatā.

to increase To INCREASE

, v. n. vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), vivṛdh saṃvṛdh pravṛdh abhivṛdh parivṛdh saṃvivṛdh vṛddhim i (c. 2. eti -tuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), edh (c. 1. edhate -dhituṃ), samedh ṛdh (c. 4. ṛdhyati, c. 5. ṛdhnoti ardhituṃ), samṛdh upaci in pass. (-cīyate) praci parici pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ), āpyai sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), āsphāy sphītībhū pracurībhū adhikībhū adhikatarībhū bahutarībhū upacayaṃ or abhyudayam i.

--(Extend) vistṝ in pass. (-stīryyate) vitan in pass. (-tanyate) prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), vijṛmbh (c. 1. -jṛmbhate -mbhituṃ), vistāram i.

--(Grow) ruh (c. 1. rohati roḍhuṃ), praruh; 'increase in knowledge,' vidyāgamaṃ kṛ vidyāprāptiṃ kṛ.

to increase To INCREASE

, v. a. vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), parivṛdh saṃvṛdh vivṛdh vṛddhiṃ nī (c. 1. nayati netuṃ), edh (c. 10. edhayati -yituṃ), samedh vṛṃh (c. 10. vṛṃhayati -yituṃ), parivṛṃh upavṛṃh samupavṛṃh āpyai (c. 10. -pyāyayati -yituṃ), samāpyai sphāy (c. 10. sphāvayati -yituṃ), āsphāy sphītīkṛ baṃha (nom. baṃhayati -yituṃ), sambah pracurīkṛ pracurataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ adhikīkṛ adhikataraṃ -rāṃ -raṃ kṛ bahutarīkṛ adhikatarīkṛ.

--(Extend) vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), tan vitatīkṛ prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), visṛ.

increase INCREASE

, s. vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., pravṛddhiḥ f., vardhanaṃ vivardhanaṃ saṃvardhanaṃ ṛddhiḥ f., samṛddhiḥ f., sphātiḥ f., sphītiḥ f., upacayaḥ abhyudayaḥ vṛṃhaṇaṃ parivṛṃhaṇaṃ udvṛṃhaṇaṃ utsekaḥ samutthānaṃ unnatiḥ f., samunnatiḥ f., āṣyāyanaṃ vistāraḥ prarūḍhiḥ f., ādhikyaṃ adhikatā prapañcaḥ bāhulyaṃ.

increased INCREASED

, p. p. vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vivṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vardhitaḥ -tā -taṃ vivardhitaḥ -tā -taṃ saṃvardhitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ edhitaḥ -tā -taṃ samedhitaḥ -tā -taṃ ṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vṛṃhitaḥ -tā -taṃ parivṛṃhitaḥ -tā -taṃ parivṛhitaḥ -tā -taṃ upavṛṃhitaḥ -tā -taṃ prathitaḥ -tā -taṃ pracurīkṛtaḥ -tā -taṃ vitataḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ virūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prasāritaḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ.

increasing INCREASING

, part. vardhamānaḥ -nā -naṃ vardhī -rdhinī -rdhi (n) vardhanaḥ -nā -naṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu edhamānaḥ -nā -naṃ samedhamānaḥ -nā -naṃ upacīyamānaḥ -nā -naṃ pracīyamānaḥ -nā -naṃ vijṛmbhamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vistīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'increasing in bulk,' vardhamānaśarīraḥ -rā -raṃ pracīyamānāvayavaḥ -vā -vaṃ.

increasingly INCREASINGLY

, adv. adhikādhikaṃ uttarottaraṃ vardhamānaprakāreṇa.

increate INCREATE

, INCREATED, a. asṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhūtaḥ -tā -taṃ ajanitaḥ -tā -taṃ.

incredibility INCREDIBILITY

, s. aśraddheyatā aviśvāsyatā aviśvasanīyatvaṃ apratyetavyatā aviśvāsapātratā aprāmāṇikatvaṃ pratyayātītatvaṃ viśvāsātigatvaṃ viśvā- sātītatā atipratyayatā.

incredible INCREDIBLE

, a. aśraddheyaḥ -yā -yaṃ aviśvāsyaḥ -syā -syaṃ aviśvasanīyaḥ -yā -yaṃ apratyetavyaḥ -vyā -vyaṃ aprāmāṇikaḥ -kī -kaṃ viśvāsātigaḥ -gā -gaṃ viśvāsapathātigaḥ -gā -gaṃ pratyayātītaḥ -tā -taṃ atītapratyayaḥ -yā -yaṃ atipratyayaḥ -yā -yaṃ ativiśvāsaḥ -sā -saṃ viśvāsāyogyaḥ -gyā -gyaṃ atikathaḥ -thā -thaṃ.

incredibly INCREDIBLY

, adv. atipratyayaṃ ativiśvāsaṃ aśraddheyaṃ aviśvasanīyaṃ.

incredulity INCREDULITY

, s. aśraddhā apratyayaḥ aviśvāsaḥ apratītiḥ f., abhaktiḥ f., aśraddhālutā apratyayaśīlatā aviśvāsaśīlatā pratyayābhāvaḥ.

incredulous INCREDULOUS

, a. apratyayī -yinī -yi (n) apratyayaśīlaḥ -lā -laṃ aviśvāsī -sinī -si (n) aviśvāsaśīlaḥ -lā -laṃ aviśrambhaśīlaḥ -lā -laṃ aśraddhāluḥ -luḥ -lu aśraddadhānaḥ -nā -naṃ aśraddhāvān -vatī -vat (t) śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ.

incredulously INCREDULOUSLY

, adv. apratyayena -yāt aviśvāsena viśvāsaṃ vinā sāśaṅkaṃ.

increment INCREMENT

, s. vṛddhiḥ f., vardhanaṃ upacayaḥ abhyudayaḥ unnatiḥ f., ādhikyaṃ.

to increpate To INCREPATE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind dhikkṛ.

increpation INCREPATION

, s. nindā parīvādaḥ paribhāṣaṇaṃ upālambhaḥ upakrośaḥ dhikkāraḥ.

to incriminate To INCRIMINATE

, v. a. abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), doṣam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) doṣāropaṇaṃ kṛ.

to incrust To INCRUST

, v. a. vāhyatvacā or tvagrūpapaṭalena or ghanapaṭalena āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or āveṣṭ (c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), vāhyabhāge or vahirbhāge or uparibhāge dhanīkṛ or śyānīkṛ or saṃhatīkṛ.

incrustation INCRUSTATION

, s. tvak f. (c) tvagrūpapaṭalaṃ vāhyapaṭalaṃ vāhyakośaḥ vahirāveṣṭanaṃ vahirbhāge ghanatā valkaṃ śalkaṃ.

incrusted INCRUSTED

, p. p. sapaṭalaḥ -lā -laṃ tvagupetaḥ -tā -taṃ vahirbhāge ghanībhūtaḥ -tā -taṃ.

to incubate To INCUBATE

, v. n. kulāyanilāyaṃ kṛ nīḍanilāyaṃ kṛ aṇḍaprasavānantaram āpakṣiśāvakotpatter nīḍaṃ nilī (c. 4. -līyate -letuṃ) or aṇḍopari upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

incubation INCUBATION

, s. kulāyanilāyaḥ -yitā nīḍanilāyaḥ aṇḍopari or ḍimbopari upaveśaḥ -śanaṃ.

incubus INCUBUS

, s. (Nightmare) kusvaptaḥ daḥsvapnaḥ ajīrṇaprayuktasvaptaḥ svapnakalpito hṛdayadeśoparistho mahābhāraḥ.

to inculcate To INCULCATE

, v. a. nirbandhena or muhurmuhur upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ) or hṛdaye niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or viniviś or cittaniṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ -ṣṭhaṃ kṛ.

inculcated INCULCATED

, p. p. nirbandhena or muhurmuhur upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ muhurupadeśena manoniveśitaḥ -tā -taṃ or cittaviniveśitaḥ -tā -taṃ or cittaniṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

inculcation INCULCATION

, s. nirbandhena upadeśaḥ muhurupadeśaḥ muhurupadeśena cittaniveśanaṃ or manoniveśanaṃ.

inculpable INCULPABLE

, a. nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ.

to inculpate To INCULPATE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), doṣam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) doṣīkṛ.

inculture INCULTURE

, s. apariṣkāraḥ asaṃskāraḥ apariṣkṛtiḥ f., akarṣaṇaṃ akṛṣiḥ f.

incumbent INCUMBENT

, a. (Lying on, resting on) avalambī -mbinī -mbi (n) avalambitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ upāśritaḥ -tā -taṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthāyī -yinī -yi (n) uparisthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Obligatory, indispensable) avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ, sometimes expressed by the fut. pass. part. alone; as, 'it is incumbent upon you to go,' tvayā gantavyaṃ, or by the use of the verb arh (c. 1. arhati); as, 'it is incumbent upon you to marry the damsel,' tvaṃ kanyāṃ voḍhum arhasi.

incumbent INCUMBENT

, s. (The person in possession of a benefice) dharmmavṛttibhogī m. (n) dharmmavṛttidhārī m. (n) vṛttibhogī m.

to incur To INCUR

, v. a. āp (c. 5. āpnoti āptuṃ), prāp avāp samprāp samāp upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam adhigam gam i (c. 2. eti -tuṃ), (c. 1. ṛcchati), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), labh (c. 1. labhate labdhuṃ), anubhū.

--(Bring on) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

--(Be liable to) adhīnaḥ -nā -naṃ bhū arhaḥ -rhā -rhaṃ bhū yogyaḥ -gyā -gyaṃ bhū, or expressed by the fut. pass. part.; as, 'he incurs a penalty,' daṇḍyaḥ or daṇḍanīyaḥ or daṇḍārhaḥ or daṇḍayogyo bhavati.

incurability INCURABILITY

, s. asādhyatā acikitsyatvaṃ apratisamādheyatā apratikāryyatā durupacāratvaṃ nirupacāratvaṃ nirupāyatvaṃ anupāyatvaṃ upāyahīnatā aśamanīyatā anupaśamanīyatā aparihāryyatā sādhyatābhāvaḥ.

incurable INCURABLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ acikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ acikitsanīyaḥ -yā -yaṃ acikitsitavyaḥ -vyā -vyaṃ acikitsaḥ -tsā -tsaṃ apratīkāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apratisamādheyaḥ -yā -yaṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ anupaśamanīyaḥ -yā -yaṃ durupacāraḥ -rā -raṃ nirupacāraḥ -rā -raṃ nirupāyaḥ -yā -yaṃ anupāyaḥ -yā -yaṃ cikitsitum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ oṣadhipathātigaḥ -gā -gaṃ aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

incurably INCURABLY

, adv. acikitsanīyaṃ asādhanīyaṃ durupacāraṃ nirupāyaṃ apratisamādheyaṃ yathā cikitsituṃ na śakyate tathā.

incuriosity INCURIOSITY

, s. akautukaṃ akautūhalaṃ akutūhalaṃ ajijñāsā anutsukatā anautsukyaṃ.

incurious INCURIOUS

, a. vikautukaḥ -kā -kaṃ akutūhalī -linī -li (n) anutsukaḥ -kā -kaṃ ajijñāsuḥ -suḥ -su.

incurred INCURRED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ upāgataḥ -tā -taṃ upagataḥ -tā -taṃ āsāditaḥ -tā -taṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ anubhūtaḥ -tā -taṃ.

incursion INCURSION

, s. avaskandaḥ -ndanaṃ upadravaḥ abhidravaḥ upaplavaḥ viplavaḥ abhikramaḥ -maṇaṃ ākramaḥ abhimarddaḥ abhigrahaḥ abhiniryāṇaṃ; 'to make incursions,' avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), samavaskand upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), abhidru samādru samupadru abhidhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ).

incursive INCURSIVE

, a. upadravī -viṇī -vi (n) avaskandakārī -riṇī -ri (n).

to incurvate To INCURVATE

, v. a. nam (c. 10. nāmayati -yituṃ), ānam avanam namrīkṛ vakrīkṛ kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), kuṭilīkṛ.

incurvated INCURVATED

, p. p. nāmitaḥ -tā -taṃ vakrīkṛtaḥ -tā -taṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ.

incurvation INCURVATION

, s. vakrīkaraṇaṃ ānatiḥ f., natiḥ f., ākuñcanaṃ avakuñcanaṃ.

indebted INDEBTED

, a. (In debt) ṛṇī -ṇinī -ṇi (n) ṛṇavān -vatī -vat (t) ṛṇabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ kṛtarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Obliged by something received) anugṛhītaḥ -tā -taṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ upakārabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'I am indebted to you for your advice,' anugṛhīto'haṃ tavopadeśena.

indecency INDECENCY

, s. avinayaḥ avinītatvaṃ -tā amaryyādā maryyādātikramaḥ vinayātikramaḥ ayuktiḥ f., ayogyatā akarttavyatā anupayuktatā anupapattiḥ f., anucitatvaṃ anaucityaṃ aśiṣṭatā asabhyatā ayāthārthyaṃ bhreṣaḥ bhraṃśaḥ.

--(In language) garhyatā garhitatvaṃ avācyatā.

indecent INDECENT

, a. avinītaḥ -tā -taṃ avinayavān -vatī -vat (t) vinayāpetaḥ -tā -taṃ atikrāntavinayaḥ -yā -yaṃ atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ maryyādāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vinayaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avinayaḥ -yā -yaṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ akarttavyaḥ -vyā -vyaṃ anucitaḥ -tā -taṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ śiṣṭācāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(In language) garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ avācyaḥ -cyā -cyaṃ avacanīyaḥ -yā -yaṃ duruktaḥ -ktā -ktaṃ kuśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

indecently INDECENTLY

, adv. avinayena vinayavirodhena vinayaviruddhaṃ maryyādāviruddhaṃ vinayaṃ vinā avinītavat ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ anyāyatas anucitaṃ asaṅgataṃ śiṣṭācāraviruddhaṃ garhitaṃ garhaṇīyaṃ.

indecision INDECISION

, s. aniścayaḥ anirṇayaḥ sandehaḥ vikalpaḥ saṃśayaḥ āśaṅkā śaṅkā vitarkaḥ.

--(Indecision of character) asthiramatitvaṃ sandigdhamatitvaṃ vikalpaśīlatā sandehaśīlatā anirṇayaśīlatā cañcalatā cañcalamatitvaṃ calacittatā anavasthitiḥ f., adhīratvaṃ āndolitacittatvaṃ.

indecisive INDECISIVE

, a. aniścāyakaḥ -kā -kaṃ anirṇāyakaḥ -kā -kaṃ anirṇayanaḥ -nā -naṃ aniścitaḥ -tā -taṃ anirṇītaḥ -tā -taṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ savikalpaḥ -lpā -lpaṃ.

--(Vacillating in character) asthiramatiḥ -tiḥ -ti sandigdhamatiḥ -tiḥ -ti cañcalaśīlaḥ -lā -laṃ calacittaḥ -ttā -ttaṃ anavasthitamatiḥ -tiḥ -ti āndolitacittaḥ -ttā -ttaṃ dolāyamānamatiḥ -tiḥ -ti.

indecisively INDECISIVELY

, adv. aniścayapūrvvaṃ anirṇayapūrvvaṃ aniścitaṃ anirṇayena.

indeclinable INDECLINABLE

, a. avyayaḥ -yā -yaṃ avyayī -yinī -yi (n) avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avibhaktikaḥ -kā -kaṃ; 'an indeclinable word,' avyayaḥ -yaṃ avyayaśabdaḥ; 'an indeclinable compound,' avyayībhāvaḥ.

indecorous INDECOROUS

, a. avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ vinayaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vinayāpetaḥ -tā -taṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anucitaḥ -tā -taṃ maryyādāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aniyamaḥ -mā -maṃ śiṣṭācāravirodhī -dhinī -dhi (n) sabhyācāravirodhī &c., atikrāntavinayaḥ -yā -yaṃ.

indecorously INDECOROUSLY

, adv. avinītavat avinayena vinayaviruddhaṃ maryyādāvirodhena aśiṣṭavat asabhyavat duḥśīlavat kuśīlavat ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ anucitaṃ anyāyatas anyāyena asamyak asaṅgataṃ.

indecorum INDECORUM

, a. avinayaḥ avinītatā -tvaṃ amaryyādā maryyādātikramaḥ vinayavirodhaḥ anyāyaḥ -yatvaṃ ayuktiḥ f., ayuktatā anupayuktatā anucitatvaṃ anaucityaṃ ayogyatā asaṅgatatvaṃ asamyaktvaṃ anupapattiḥ f., asamañjasaṃ ayāthārthyaṃ sadācāravirodhaḥ śiṣṭācārātikramaḥ asabhyatā aśiṣṭatvaṃ kuśīlatā duḥśīlatā kurītiḥ f., anītiḥ f., kunītiḥ f., anayaḥ kucaryyā vyabhicāraḥ aniyamaḥ apacāraḥ akarttavyatā.

indeed INDEED

, adv. khalu nūnaṃ evaṃ eva satyaṃ satyameva avaśyaṃ arthatas vastutas tattvatas paramārthatas kila vai nāma dhruvaṃ tāvat.

indefatigable INDEFATIGABLE

, a. aśrāntaḥ -ntā -ntaṃ aviśrāntaḥ -ntā -ntaṃ apariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ aklāntaḥ -ntā -ntaṃ atandritaḥ -tā -taṃ nistandriḥ -ndriḥ -ndri aviṣādaḥ -dā -daṃ bahuśramaḥ -mā -maṃ -mī -miṇī -mi (n) mahotsāhī -hinī -hi (n).

indefatigableness INDEFATIGABLENESS

, s. aśrāntatā aśrāntiḥ f., aklāntiḥ f., atandrā.

indefatigably INDEFATIGABLY

, adv. aśrāntaṃ atandritaṃ atandritas aklāntamanasā.

indefeasible INDEFEASIBLE

, a. alopyaḥ -pyā -pyaṃ alopanīyaḥ -yā -yaṃ avināśyaḥ -śyā -śyaṃ.

indefensible INDEFENSIBLE

, a. arakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ apratipālanīyaḥ -yā -yaṃ apakṣapātakṣamaḥ -mā -maṃ aśodhanīyaḥ -yā -yaṃ aśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apariśuddhikṣamaḥ -mā -maṃ apratipādanīyaḥ -yā -yaṃ avyavasthāpyaḥ -pyā -pyaṃ anuttaraḥ -rā -raṃ.

indefinite INDEFINITE

, a. alakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ aniyataḥ -tā -taṃ aniyamitaḥ -tā -taṃ anirddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aniścitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ upalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'indefinite tense,' anadyatanabhūtaḥ.

indefinitely INDEFINITELY

, adv. aparimitaṃ amitaṃ aniyataṃ anirdiṣṭaṃ aniścitaṃ.

indelible INDELIBLE

, a. anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avināśyaḥ -śyā -śyaṃ alopyaḥ -pyā -pyaṃ alopanīyaḥ -yā -yaṃ amārṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ anapamrajyaḥ -jyā -jyaṃ akṣaraḥ -rā -raṃ akṣayyaḥ -yyā -yyaṃ.

indelibly INDELIBLY

, adv. alopanīyaṃ anāśyaṃ yathā apamārṣṭuṃ na śakyate tathā.

indelicacy INDELICACY

, s. avinayaḥ avinītatā -tvaṃ asabhyatā aśiṣṭatā amaryyādā maryyādātikramaḥ maryyādāvirodhaḥ aśuddhatā kuśīlatā duḥśīlatā sadācāravirodhaḥ asūkṣmatvaṃ -tā.

indelicate INDELICATE

, a. avinītaḥ -tā -taṃ vinayaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ maryyādāviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ anucitaḥ -tā -taṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Offensive to good manners) sadācāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śiṣṭācāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(In language) avācyaḥ -cyā -cyaṃ.

indelicately INDELICATELY

, adv. avinītaṃ vinayaviruddhaṃ maryyādāvirodhena asabhyavat avinītavat aśiṣṭavat ayuktaṃ sadācāraviruddhaṃ duḥśīlavat asaṅgataṃ.

indemnified INDEMNIFIED

, p. p. paritoṣitaḥ -tā -taṃ pratyupakṛtaḥ -tā -taṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ.

to indemnify To INDEMNIFY

, v. a. (Secure against loss) agnicaurādibhyo rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), yogakṣemaṃ kṛ kṣemapratividhānaṃ kṛ.

--(Make good loss, compensate) kṣatiṃ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or sampṝ kṣatipūraṇaṃ kṛ parituṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), pāritoṣikaṃ dā kṣatipāritoṣikaṃ kṛ kṣatiniṣkṛtiṃ dā kṣatiṃ niṣkṛ or apākṛ or pratikṛ or śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or pariśudh apakāramapekṣya pratyupakṛ.

indemnity INDEMNITY

, s. yogakṣemaḥ agnicaurādibhyo rakṣārūpaṃ kṣemapratividhānaṃ vidhāyakatvaṃ.

--(Compensation) kṣatipūraṇaṃ kṣatisampūraṇaṃ hānipūraṇaṃ kṣatimapekṣya paritoṣaḥ kṣatipāritoṣikaṃ kṣatiniṣkṛtiḥ f., daṇḍaniṣkṛtiḥ f., daṇḍanistāraḥ pratyupakāraḥ pratyupakṛtaṃ kṣatiśodhanaṃ apakāraśuddhiḥ f., upahāraḥ; 'paper of indemnity,' hānipūraṇapatraṃ daṇḍābhayapatraṃ adaṇḍapatraṃ abhayapatraṃ.

indemonstrable INDEMONSTRABLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anupapādanīyaḥ -yā -yaṃ asūcyaḥ -cyā -cyaṃ.

to indent To INDENT

, v. a. krakacarūpeṇa or dantapaṃktirūpeṇa bhaṅguraṃ -rāṃ -raṃ kṛ danturaṃ -rāṃ -raṃ kṛ sadantaṃ -ntāṃ -ntaṃ kṛ sadantīkṛ bhaṅgaṃ kṛ bhaṅgurīkṛ sabhaṅgaṃ -ṅgāṃ -ṅgaṃ kṛ chedaṃ kṛ avacchedaṃ kṛ krakacadantarūpeṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or vichid ūrmmirūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

indentation INDENTATION

, s. bhaṅgaḥ chedaḥ avacchedaḥ vicchedaḥ dantaḥ krakacadantarūpo bhaṅgaḥ bhaṅgakaraṇaṃ bhaṅgurīkaraṇaṃ aṅkaḥ aṅkanaṃ.

indented INDENTED

, p. p. or a. bhaṅguraḥ -rā -raṃ sabhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ danturaḥ -rā -raṃ dantī -ntinī -nti (n) anukrakacaḥ -cā -caṃ krakacadantarūpeṇa vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ ūrmmimān -matī -mat (t) aṅkitaḥ -tā -taṃ krakacākāraḥ -rā -raṃ.

indenture INDENTURE

, s. niyamapatraṃ lekhapatraṃ lekhyapatraṃ patraṃ lekhyaṃ pratijñāpatraṃ.

independence INDEPENDENCE

, s. anadhīnatā anāyattatā svādhīnatā svatantratā svātantryaṃ svacchandatā svācchandyaṃ svairitā svairatā ātmādhīnatā ātmāyattatā ātmatantratā ātmāśrayaḥ ātmāśritatvaṃ ātmasaṃśrayaḥ anāyattavṛttitā svairavṛttatvaṃ svacchandavṛttitā yadṛcchā aparādhīnatā aparāyattatā aparavaśatvaṃ vivaśatvaṃ avaśatvaṃ apāratantryaṃ anavalambatvaṃ vyutthānaṃ.

independent INDEPENDENT

, a. anadhīnaḥ -nā -naṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ svatantraḥ -ntrā -ntraṃ svacchandaḥ -ndā -ndaṃ ātmādhīnaḥ -nā -naṃ ātmāyattaḥ -ttā -ttaṃ ātmatantraḥ -ntrā -ntraṃ ātmāśritaḥ -tā -taṃ ātmasaṃśritaḥ -tā -taṃ anupāśritaḥ -tā -taṃ anāśritaḥ -tā -taṃ anapāśrayaḥ -yā -yaṃ svairī -riṇī -ri (n) svairavṛttiḥ -ttiḥ -tti svairaḥ -rī -raṃ svairacārī -riṇī -ri (n) svacchandavṛttiḥ -ttiḥ -tti anāyattavṛttiḥ -ttiḥ -tti avaśaḥ -śā -śaṃ vivaśaḥ -śā -śaṃ aparavaśaḥ -śā -śaṃ aparādhīnaḥ -nā -naṃ aparāyattaḥ -ttā -ttaṃ aparatantraḥ -ntrā -ntraṃ anavalambaḥ -mbā -mbaṃ -mbī -mbinī -mbi (n) yādṛcchikaḥ -kī -kaṃ svecchācārī -riṇī -ri (n) yatheṣṭacārī &c., anapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ abhujiṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ; 'independent of any written title,' āgamanirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'independent woman,' svairiṇī avīrā.

independently INDEPENDENTLY

, adv. anadhīnaṃ anupāśritaṃ anāśritaṃ svādhīnavat svatantravat svātantryeṇa svairavat svacchandavat vivaśaṃ yadṛcchayā svecchayā yatheṣṭaṃ yathākāmaṃ; 'independently of any written title,' āgamanirapekṣaṃ.

indescribable INDESCRIBABLE

, a. avarṇanīyaḥ -yā -yaṃ anirdeśyaḥ -śyā -śyaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ anirvacanīyaḥ -yā -yaṃ varṇayitum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ; 'this is indescribable,' tad varṇayituṃ na śakyate.

indesirable INDESIRABLE

, a. aspṛhaṇīyaḥ -yā -yaṃ aspṛhyaḥ -hyā -hyaṃ aprārthanīyaḥ -yā -yaṃ.

indestructibility INDESTRUCTIBILITY

, s. anāśyatā avinaśvaratvaṃ akṣayatā ajaratvaṃ.

indestructible INDESTRUCTIBLE

, a. anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avināśyaḥ -śyā -śyaṃ avinaśvaraḥ -rā -raṃ anaśvaraḥ -rā -raṃ avināśī -śinī -śi (n) anāśanīyaḥ -yā -yaṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayī -yiṇī -yi (n) akṣayyaḥ -yyā -yyaṃ adhvaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ avidhvaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ ajaraḥ -rā -raṃ.

indeterminate INDETERMINATE

, a. aniyataḥ -tā -taṃ aniścitaḥ -tā -taṃ anirṇītaḥ -tā -taṃ anirdhāritaḥ -tā -taṃ anirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ alakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aparimitaḥ -tā -taṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ avivakṣitaḥ -tā -taṃ.

indeterminately INDETERMINATELY

, adv. aniyataṃ aniścitaṃ aniścayapūrvvaṃ anirṇayapūrvvaṃ.

indetermination INDETERMINATION

, s. aniścayaḥ anirṇayaḥ anirdhāraṇaṃ aniṣpattiḥ f., anavadhāraṇaṃ.

index INDEX

, s. (That which points out, as the forefinger) deśī m. (n) pradeśinī pradeśanī deśakaḥ pradarśakaḥ darśayitā m. (tṛ) darśakaḥ prakāśakaḥ.

--(Table of contents) sūcīpatraṃ sūciḥ f. -cī anukramaṇikā patrapañjī nirvacanaṃ nirghaṇṭaḥ; 'index of names,' nāmāvaliḥ f.; 'index of a letter, in algebra,' ghātamāpakaḥ.

india INDIA

, s. (The country) bhāratavarṣaṃ bharatavarṣaṃ bhārataṃ bhāratadeśaḥ jasruḥ jambu n., jambudvīpaḥ.

indian INDIAN

, a. bhāratavarṣīyaḥ -yā -yaṃ bhāratadeśīyaḥ -yā -yaṃ bhāratadeśajaḥ -jā -jaṃ bhāratavarṣasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

indian-rubber INDIAN-RUBBER

, s. atisthitisthāpakaviśiṣṭo bhāratadeśīyavṛkṣaniryāsaḥ.

to indicate To INDICATE

, v. a. sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc pradiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś vinirdiś uddiś sandiś apadiś ādiś dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), abhidṛś nidṛś pratidṛś lakṣīkṛ prakaṭīkṛ vyaktīkṛ āviṣkṛ budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), udbudh nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), āvid (c. 10. -vedayati -yituṃ), nivid lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ).

indicated INDICATED

, p. p. sūcitaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ darśitaḥ -tā -taṃ veditaḥ -tā -taṃ āveditaḥ -tā -taṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ.

indication INDICATION

, s. lakṣaṇaṃ cihnaṃ liṅgaṃ mūcanā pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvaliṅgaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvarūpaṃ rūpakaṃ vyañjanaṃ prajñānaṃ abhijñānaṃ saṃjñā ākūtaṃ ākāraḥ iṅgaḥ iṅgitaṃ saṅketaḥ avagatiḥ f., anubhavaḥ pramāṇaṃ.

indicative INDICATIVE

, a. sūcakaḥ -kā -kaṃ anusūcakaḥ -kā -kaṃ darśakaḥ -kā -kaṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ lākṣaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ bodhakaḥ -kā -kaṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ abhivyañjakaḥ -kā -kaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ nirdeśakaḥ -kā -kaṃ deśakaḥ -kā -kaṃ deśī -śinī -śi (n) gamakaḥ -kā -kaṃ jñāpakaḥ -kā -kaṃ nivedakaḥ -kā -kaṃ; 'indicative mode,' karttṛvācyaṃ svārthaḥ.

to indict To INDICT

, v. a. abhiyogapatreṇa or apavādapatreṇa abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ) or apavad (c. 1. -vadati -dituṃ).

indictable INDICTABLE

, a. abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ abhiyojanīyaḥ -yā -yaṃ.

indicted INDICTED

, p. p. apavādapatradvārā abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ or abhiśastaḥ -stā -staṃ lekhyābhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

indicter INDICTER

, s. abhiyoktā m. (ktṛ) abhiyogapatralekhakaḥ.

indictment INDICTMENT

, s. abhiyogapatraṃ apavādapatraṃ abhiyogalekhyaṃ lekhyaṃ abhiyogaḥ abhiśaṃsanaṃ.

indifference INDIFFERENCE

, s. (Unconcernedness) udāsīnatā audāsyaṃ audāsīnyaṃ nirutsukatā anutsukatā anautsukyaṃ viraktiḥ f., viraktatā vairāgyaṃ vairaktyaṃ anabhilāṣaḥ anīhā nirīhatā -tvaṃ anapekṣā anavekṣā anādaraḥ nirādaraḥ niḥspṛhatā aspṛhā niḥsnehatā naiḥsnehyaṃ jaḍatā jāḍyaṃ niḥsaṅgatvaṃ asaṅgatā saṅgahīnatā snehahīnatā vitṛṣṇā asanoyogaḥ pramādaḥ nirvṛtiḥ.

--(Impartiality) apakṣapātaḥ -titā vipakṣapātatvaṃ apakṣatā sneharāhityaṃ asaṅgaḥ.

--(State in which there is no difference) aviśeṣatvaṃ nirviśeṣatvaṃ abhinnatā -tvaṃ.

--(Neutrality) madhyasthatā.

indifferent INDIFFERENT

, a. (Unconcerned) udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī -sinī -si (n) nirutsukaḥ -kā -kaṃ anutsukaḥ -kā -kaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ nirīhaḥ -hā -haṃ anapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anabhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirādaraḥ -rā -raṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ vigataspṛhaḥ -hā -haṃ niḥsnehaḥ -hā -haṃ snehahīnaḥ -nā -naṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ saṅgaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ gatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ anicchukaḥ -kā -kaṃ vikautukaḥ -kā -kaṃ avyagraḥ -grā -graṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi samabhāvaḥ -vā -vaṃ amanoyogī -ginī -gi (n) nirvṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Impartial) vipakṣapātaḥ -tā -taṃ apakṣapātī -tinī -ti (n) samadarśī -rśinī -rśi (n) samadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ gatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Having no difference, not different) nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Neutral) madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n) taṭasthaḥ -sthā -sthaṃ samapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Of a middling quality, bad) viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ; 'an indifferent person,' udāsaḥ udāsitā m. (tṛ) udāsī m. (n) vahiraṅgaḥ.

indifferently INDIFFERENTLY

, adv. nirviśeṣaṃ -ṣeṇa aviśeṣeṇa aviśiṣṭaṃ nirapekṣaṃ anapekṣayā.

--(Badly) viguṇaṃ nirguṇaṃ yāvattāvat.

indigence INDIGENCE

, INDIGENCY, s. daridratā dāridryaṃ dāridraṃ nirdhanatā -tvaṃ adhanatā niṣkiñcanatvaṃ kārpaṇyaṃ dīnatā dainyaṃ durgatiḥ f., niḥsvatā.

indigenous INDIGENOUS

, a. svadeśīyaḥ -yā -yaṃ svadeśajaḥ -jā -jaṃ svadeśajātaḥ -tā -taṃ deśajaḥ -jā -jaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ svadeśodbhavaḥ -vā -vaṃ.

indigent INDIGENT

, a. daridraḥ -drā -draṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ adhanaḥ -nā -naṃ alpadhanaḥ -nā -naṃ niṣkiñcanaḥ -nā -naṃ niṣkāñcanaḥ -nā -naṃ dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ durgataḥ -tā -taṃ vittahīnaḥ -nā -naṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ niḥsvaḥ -svā -svaṃ daridrāyakaḥ -kā -kaṃ.

indigently INDIGENTLY

, adv. daridravat nirdhanavat dāridryeṇa kṛpaṇaṃ dīnaṃ sadainyaṃ.

indigested INDIGESTED

, a. ajīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ aparipakvaḥ -kvā -kvaṃ ajātapākaḥ -kā -kaṃ akvathitaḥ -tā -taṃ adagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ arucitaḥ -tā -taṃ.

--(Not regularly arranged) avyavasthitaḥ -tā -taṃ.

[Page 381b]
indigestible INDIGESTIBLE

, a. apācyaḥ -cyā -cyaṃ duṣpācyaḥ -cyā -cyaṃ duṣpacaḥ -cā -caṃ apākyaḥ -kyā -kyaṃ apaktavyaḥ -vyā -vyaṃ apacanīyaḥ -yā -yaṃ durjaraḥ -rā -raṃ ajaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ akvathanīyaḥ -yā -yaṃ apākayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

indigestion INDIGESTION

, s. ajīrṇiḥ f., ajīrṇaṃ ajīrṇatā ajaraṇaṃ apaktiḥ f., apākaḥ aparipākaḥ pākakṛcchraṃ mandāgniḥ m., tīkṣṇāgniḥ m., apradīptāgniḥ m., agnitīkṣṇatā avakvāthaḥ akvāthaḥ apakvatā aparipakvatā kupittaṃ aruciḥ f., arocakaḥ annavikāraḥ ajīrṇavikāraḥ āmayāvitvaṃ pariṇāmaśūlaḥ.

indignant INDIGNANT

, a. samanyuḥ -nyuḥ -nyu atikruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atikrodhī -dhinī -dhi (n) atikopī -pinī -pi (n) kupitaḥ -tā -taṃ kopākulaḥ -lā -laṃ kṛtamanyuḥ -nyuḥ -nyu kṛtakopaḥ -pā -paṃ āgatamanyuḥ -nyuḥ -nyu atiruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ sāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ jātaroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ janitaroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ upajātakopaḥ -pā -paṃ iddhamanyuḥ -nyuḥ -nyu saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n).

indignantly INDIGNANTLY

, adv. sakopaṃ saroṣaṃ sakrodhaṃ sāmarṣaṃ krodhena kopākulavat.

indignation INDIGNATION

, s. manyuḥ m., roṣaḥ krodhaḥ koṣaḥ amarṣaḥ saṃrambhaḥ atyantakrodhaḥ gurukoṣaḥ atiroṣaḥ avajñāpūrvvaḥ krodhaḥ avahelāpūrvvaḥ kopaḥ garjjanaṃ.

indignity INDIGNITY

, s. apamānaṃ avamānaṃ avajñā -jñāna paribhavaḥ anādaraḥ avahelā -laṃ -lanaṃ parāvajñā upekṣā -kṣaṇaṃ garhā -rhaṇaṃ avadhīraṇaṃ kutsā -tsanaṃ helanaṃ tiraskāraḥ nyakkāraḥ.

indigo INDIGO

, s. nīlaṃ.

--(The plant) nīlī nīlinī nīlikā kālā rañjanī tūlī tūṇī droṇikā droṇī syamīkā sthiraraṅgā dolā śrīphalī grāmīṇā madhuparṇikā klītakikā tutthā pukkasī nīlapuṣpikā; 'indigo vat,' nīlapācanabhāṇḍaṃ nīlasandhānabhāṇḍaṃ; 'maceration of indigo,' nīlapācanaṃ nīlīsandhānaṃ.

indirect INDIRECT

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ vijihmaḥ -hmā -hmaṃ anṛjuḥ -juḥ -ju vakrimaḥ -mā -maṃ asaralaḥ -lā -laṃ tiryyaṅ tiraścī tiryyak (c) vakrī -kriṇī -kri (n) viṣamaḥ -mā -maṃ; 'indirect flight,' viḍīnaṃ; 'indirect speech,' vakrabhaṇitaṃ vakroktiḥ f.

indirectly INDIRECTLY

, adv. vakraṃ kuṭilaṃ jihmaṃ vijihmaṃ anṛju asaralaṃ tiryyak tiras viṣamaṃ,

--(Not expressly) avyaktaṃ vakrokttyā.

indirectness INDIRECTNESS

, s. vakratā kuṭilatā kauṭilyaṃ jihmatā anṛjutā asaralatvaṃ asāralyaṃ tiryyaktvaṃ vipamatā vaiṣamyaṃ.

indiscernible INDISCERNIBLE

, a. adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ adarśanīyaḥ -yā -yaṃ adṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ avijñeyaḥ -yā -yaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ aprekṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ aprekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ alokanīyaḥ -yā -yaṃ avibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

indiscerptibility INDISCERPTIBILITY

, s. achedyatā avyavachedyatvaṃ abhedyatā avibhedyatā akhaṇḍanīyatā.

indiscerptible INDISCERPTIBLE

, a. achedyaḥ -dyā -dyaṃ avibhedyaḥ -dyā -dyaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ.

indiscoverable INDISCOVERABLE

, a. anirūṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ajñeyaḥ -yā -yaṃ avijñeyaḥ -yā -yaṃ.

indiscreet INDISCREET

, a. avinītaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ avinayavān -vatī -vat (t) anītijñaḥ -jñā -jñaṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ avicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avicārī -riṇī -ri (n) avicāraṇaśīlaḥ -lā -laṃ avimṛśyakārī -riṇī -ri (n) asamīkṣyakārī &c., avivecakaḥ -kā -kaṃ abuddhimān -matī -mat (t) amatimān &c., amanasvī -svinī -svi (n) apariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n) anavahitaḥ -tā -taṃ vicāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

indiscreetly INDISCREETLY

, adv. avinayena vinayaviruddhaṃ avinītavat avijñavat avimṛśya asamīkṣya avicāryya asamīkṣāpūrvvaṃ avicārapūrvvaṃ avicāritaṃ avivecanāpūrvvaṃ anālocitaṃ avicakṣaṇavat.

[Page 382a]
indiscrete INDISCRETE

, a. aviviktaḥ -ktā -ktaṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ avichinnaḥ -nnā -nnaṃ.

indiscretion INDISCRETION

, s. avinayaḥ avinītatā -tvaṃ anītiḥ f., durṇītiḥ f., durṇayaḥ avijñatā asamīkṣā asamīkṣyakāritvaṃ avicāraḥ -raṇā avivecanā avicakṣaṇatā avaicakṣaṇyaṃ abuddhimattvaṃ amanasvitā anavekṣā asāvadhānatā jālmatā pramādaḥ; 'indiscretion of youth,' yauvanadarpaḥ.

indiscriminate INDISCRIMINATE

, a. aviviktaḥ -ktā -ktaṃ nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣakaḥ -kā -kaṃ aviśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aviśeṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ viśeṣahīnaḥ -nā -naṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ apariccheditaḥ -tā -taṃ apṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ akṛtalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ abhedaḥ -dā -daṃ aparicchedakaḥ -kā -kaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(Confused) saṅkulaḥ -lā -laṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ astavyastaḥ -stā -staṃ.

indiscriminately INDISCRIMINATELY

, adv. aviśeṣeṇa nirviśeṣaṃ -ṣeṇa aviviktaṃ abhedena.

--(Confusedly) saṅkulaṃ saṅkīrṇaṃ kramaṃ vinā akrameṇa.

indiscriminating INDISCRIMINATING

, INDISCRIMINATIVE, a. avivekī -kinī -ki (n) nirvivekaḥ -kā -kaṃ aviśeṣajñaḥ -jñā -jñaṃ avivekadṛśvā -śvā -śva (n) aviśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aparicchedakaḥ -kā -kaṃ avibhāvakaḥ -kā -kaṃ.

indiscrimination INDISCRIMINATION

, s. avivekaḥ avivecanā avijñatā aparicchedaḥ avijñānaṃ avibhāvanaṃ avicāraḥ avyavacchedaḥ avivektṛtvaṃ.

indispensable INDISPENSABLE

, a. avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avaśyakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ aparityājyaḥ -jyā -jyaṃ aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ atyājyaḥ -jyā -jyaṃ avaśyabhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ sarvvathā karaṇīyaḥ -yā -yaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ; 'indispensable act,' avaśyakarttavyaṃ nityakṛtyaṃ nityakarmma n. (n).

indispensableness INDISPENSABLENESS

, s. avaśyakatvaṃ āvaśyakatā avaśyakarttavyatā atyājyatvaṃ aparihāryyatā.

indispensably INDISPENSABLY

, adv. avaśyaṃ avaśaṃ vivaśaṃ atyavaśyaṃ apariharaṇīyaṃ.

to indispose To INDISPOSE

, v. a. vairaktyaṃ or anicchāṃ or aruciṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), parāṅmukhaṃ -khāṃ -khaṃ kṛ virañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), vimukhīkṛ na pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), pratikūlaṃ -lāṃ -laṃ kṛ ananukūlaṃ -lāṃ -laṃ kṛ.

--(Make unfit) ayogyaṃ -gyāṃ -gyaṃ kṛ anupayuktaṃ -ktāṃ -ktaṃ kṛ.

--(Disorder the health) asvasthīkṛ.

indisposed INDISPOSED

, p. p. (Disinclined) parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ viraktabhāvaḥ -vā -vaṃ viparītaḥ -tā -taṃ anicchuḥ -cchuḥ -cchu vimataḥ -tā -taṃ anabhilāpī -piṇī -pi (n) pratikūlaḥ -lā -laṃ ananukūlaḥ -lā -laṃ apravṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(In health) asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asvasthaśarīraḥ -rā -raṃ asusthaḥ -sthā -sthaṃ asusthaśarīraḥ -rā -raṃ asvasthyaḥ -sthyā -sthyaṃ īṣadrogī -giṇī -gi (n) īṣadrogārttaḥ -rttā -rttaṃ.

indisposition INDISPOSITION

, s. (Disinclination) viraktiḥ f., virāgaḥ vairaktyaṃ vimukhatā vaimukhyaṃ parāṅmukhatā anicchā aruciḥ f., vimatiḥ f., anīhā nirīhatā aspṛhā aprītiḥ f., pratikūlatā viparītatā apravṛttiḥ f.

--(Slight disorder of the health) asvāsthyaṃ asvasthatā asusthatā śarīrāsvāsthyaṃ īṣadrogaḥ alparogaḥ rogaḥ īṣatpīḍā.

indisputable INDISPUTABLE

, a. avivadanīyaḥ -yā -yaṃ nirvivādaḥ -dā -daṃ avicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ avicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ avitarkaṇīyaḥ -yā -yaṃ apratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ abādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ anāśaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ avisaṃvādī -dinī -di (n) suniścitaḥ -tā -taṃ.

indisputably INDISPUTABLY

, adv. nirvivādaṃ avivadanīyaṃ asaṃśayaṃ suniścitaṃ.

indissolubility INDISSOLUBILITY

, s. (State of being not to be broken) abhedyatā durbhedyatā alaṃghyatā.

--(State of being not to be melted) adrā- vyatā adravaṇīyatvaṃ agalanīyatā akṣaraṇīyatvaṃ ayāvyatā.

indissoluble INDISSOLUBLE

, a. (Not to be broken or violated) abhedyaḥ -dyā -dyaṃ rdubhedyaḥ -dyā -dyaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Not to be melted) adrāvyaḥ -vyā -vyaṃ avidrāvyaḥ -vyā -vyaṃ avilayanīyaḥ -yā -yaṃ avilayanaśīlaḥ -lā -laṃ agalanīyaḥ -yā -yaṃ akṣaraṇīyaḥ -yā -yaṃ ayāvyaḥ -vyā -vyaṃ adravaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Very firm) sudṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vajraprāyaḥ -yā -yaṃ.

indissolubly INDISSOLUBLY

, adv. abhedyaprakāreṇa alaṃghanīyaṃ sudṛḍhaṃ atidṛḍhaṃ dṛḍhabandhanapūrvvaṃ yathā bhettuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

indistinct INDISTINCT

, a. avyaktaḥ -ktā -ktaṃ anabhivyaktaḥ -ktā -ktaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avispaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ aparisphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ avyañjanaḥ -nā -naṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(As speech) aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avispaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ madakalaḥ -lā -laṃ; 'indistinct speech,' avispaṣṭaṃ mliṣṭaṃ mlecchaḥ.

--(Confused) saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyastaḥ -stā -staṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ.

--(Imperfect) vikalaḥ -lā -laṃ.

indistinction INDISTINCTION

, s. abhedaḥ avibhedaḥ abhinnatā avicchedaḥ apṛthaktvaṃ aparicchedaḥ vyastatā saṅkīrṇatā.

indistinctly INDISTINCTLY

, adv. avyaktaṃ aspaṣṭaṃ aspaṣṭārthaṃ asphuṭaṃ aparisphuṭaṃ apratyakṣaṃ -kṣatas -kṣeṇa aspaṣṭatvena avyaktatvena.

indistinctness INDISTINCTNESS

, s. avyaktatā -tvaṃ avyaktiḥ f., anabhivyaktiḥ f., aspaṣṭatā -tvaṃ asphuṭatā aparisphuṭatā abhinnatā apratyakṣatā -tvaṃ aprakāśatvaṃ.

--(Confusion) vyastatā saṅkīrṇatā.

indistinguishable INDISTINGUISHABLE

, a. avyaktaḥ -ktā -ktaṃ avijñeyaḥ -yā -yaṃ avibhāvanīyaḥ -yā -yaṃ avibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ aparicchedanīyaḥ -yā -yaṃ paricchettum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ adṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ alokanīyaḥ -yā -yaṃ.

to indite To INDITE

, v. a. likh (c. 6. likhati lekhituṃ), abhilikh lekhanaṃ kṛ abhilekhanaṃ kṛ.

indited INDITED

, p. p. likhitaḥ -tā -taṃ abhilikhitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ.

individual INDIVIDUAL

, a. avyāpī -pinī -pi (n) avyāpakaḥ -kā -kaṃ avyāptaḥ -ptā -ptaṃ avibhaktaḥ -ktā -ktaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ ekaḥ -kā -kaṃ.

individual INDIVIDUAL

, s. (A single person) vyaktiḥ ekajanaḥ janaḥ lokaḥ.

individuality INDIVIDUALITY

, s. vyaktitā vyaktiḥ f., vyaktatā -tvaṃ avyāptiḥ f., avyāptatvaṃ avyāpakatvaṃ avibhaktiḥ f., avibhaktatā pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ pṛthagātmikā mamatā ekatā aikyaṃ.

individually INDIVIDUALLY

, adv. pṛthak pṛthak pṛthak pratyekaṃ ekaikaṃ ekatas ekaikaśas.

to individuate To INDIVIDUATE

, v. a. pṛthakkṛ pṛthak pṛthag vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ).

indivisibility INDIVISIBILITY

, s. achedyatā avicchedyatvaṃ abhedyatā avibhājyatā anaṃśyatā asāvayavatvaṃ avayavahīnatā niravayavatvaṃ chennum aśakyatā.

indivisible INDIVISIBLE

, a. achedyaḥ -dyā -dyaṃ avicchedyaḥ -dyā -dyaṃ avicchedanīyaḥ -yā -yaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ avibhājyaḥ -jyā -jyaṃ anaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ anaṃśanīyaḥ -yā -yaṃ apṛthakkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ chettum aśakyaḥ -kyaṃ paricchettum ayogyaḥ -gyā -gyaṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ.

indivisibly INDIVISIBLY

, adv. achedanīyaṃ avicchedyaṃ yathā chettuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

indocile INDOCILE

, a. avineyaḥ -yā -yaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ aśikṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ aśikṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ apraṇeyaḥ -yā -yaṃ avidheyaḥ -yā -yaṃ avaśagaḥ -gā -gaṃ aśikṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ anadhīnaḥ -nā -naṃ duḥśāsyaḥ -syā -syaṃ duḥśāsanaḥ -nā -naṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ durdamaḥ -mā -maṃ durdāntaḥ -ntā -ntaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ svacchandaḥ -ndā -ndaṃ svairī -riṇī -ri (n) svairacārī -riṇī -ri (n) svecchācārī &c., agṛhyakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 383a]
indocility INDOCILITY

, s. avineyatā avidheyatā avaśyatvaṃ anāyattatvaṃ anadhīnatā pratīpatā durdāntatā aśikṣyatā aśikṣaṇīyatvaṃ svairitā svācchandyaṃ.

to indoctrinate To INDOCTRINATE

, v. a. upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣyati -yituṃ), jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās.

indoctrinated INDOCTRINATED

, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhyāpitaḥ -tā -taṃ.

indoctrination INDOCTRINATION

, s. upadeśaḥ -śanaṃ śikṣā śāsanaṃ anuśāsanaṃ pratibodhaḥ.

indolence INDOLENCE

, s. ālasyaṃ alasatā -tvaṃ ālasyaśīlatā tandrā -ndriḥ f. -drī tandrikā tandrālutā mandatā māndyaṃ jaḍatā jāḍyaṃ anudyogaḥ anutsāhaḥ avyavasāyaḥ apravṛttiḥ f., kāryyavimukhatā kāryyapradveṣaḥ anutsukatā kuṇṭhatā middhaṃ.

indolent INDOLENT

, a. alasaḥ -sā -saṃ ālasyaḥ -syā -syaṃ ālasyaśīlaḥ -lā -laṃ tandrāluḥ -luḥ -lu mandaḥ -ndā -ndaṃ kriyāsu mandaḥ -ndā -ndaṃ anudyogī -ginī -gi (n) nirudyogaḥ -gā -gaṃ -gī -ginī -gi (n) nirutsāhaḥ -hā -haṃ nirudyamaḥ -mā -maṃ aprayatnaḥ -tnā -tnaṃ prayatnaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ laghuprayatnaḥ -tnā -tnaṃ avyavasāyī -yinī -yi (n) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ kuṇṭaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ kāryyadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) kāryyavimukhaḥ -khā -khaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'indolent tumour,' arbbudaḥ -daṃ medorbbudaṃ.

indolently INDOLENTLY

, adv. alasavat alasaṃ ālasyena mandaṃ anudyogena.

indomitable INDOMITABLE

, a. adamanīyaḥ -yā -yaṃ adamyaḥ -myā -myaṃ durdamyaḥ -myā -myaṃ durdamaḥ -mā -maṃ durdāntaḥ -ntā -ntaṃ aśṛṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ adīnacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

to indorse To INDORSE

, v. a. (Write on the back of a paper or bill) patrapṛṣṭhe or patraviparītabhāge likh (c. 6. likhati lekhituṃ), huṇḍikāpatradṛḍhīkaraṇārthaṃ viparītabhāge svanāmākṣarāṇi likh lekhyapatrasatyākaraṇārthaṃ pṛṣṭabhāge svākṣaraṃ likh.

--(Corroborate, sanction) dṛḍhīkṛ satyākṛ satyaṃ kṛ pramāṇīkṛ pramāṇaṃ dā sapramāṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ.

indopsed INDOPSED

, p. p. pṛṣṭhabhāge or viparītabhāge likhitaḥ -tā -taṃ satyākṛtaḥ -tā -taṃ satyīkṛtaḥ -tā -taṃ pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

indorsement INDORSEMENT

, s. patradṛḍhīkaraṇārthaṃ viparītabhāge svanāmākṣaralikhanaṃ lekhyapatrapramāṇīkaraṇārthaṃ pṛṣṭhabhāge svākṣaralikhanaṃ.

indra INDRA

, s. (The Hindu Jove or Jupiter Tonans, chief of the secondary deities. He presides over Swarga or Paradise, and is more particularly the god of the atmosphere and winds. He is also regent of the east quarter of the sky) indraḥ mahendraḥ śakraḥ maghavā m. (n) maghavān m. (t) ṛbhukṣī m. (n) ṛbhukṣaḥ turāyāṭ m. (-sāh) saṅkrandanaḥ devaḥ vaikuṇṭhaḥ.

--(As chief of the deities, he is called) devapatiḥ m., devadevaḥ devarājaḥ devatādhipaḥ surapatiḥ m., surādhipaḥ surarājaḥ surendraḥ amareśaḥ -reśvaraḥ surapriyaḥ suragrāmaṇīḥ amarabharttā m. (rttṛ) amarādhipatiḥ m.

--(As lord of the atmosphere) divaspatiḥ m., vṛṣā m. (n) ākāśeśaḥ.

--(As lord of the winds) marutvān m. (t) marutpālaḥ marutāṃ bharttā m. (rttṛ) marutsakhaḥ.

--(As lord of the eight Vasus or demigods Wind, Fire, &c.) vāsavaḥ.

--(As the Thunderer) vajrī m. (n) vajradharaḥ vajrapāṇiḥ m., kuliśabhṛt m.

--(As splitting mountains with his thunderbolt, or as clipping their wings) gotrabhid m., adribhid m., nagabhid m., giribhid m., girichid m., parvvatāriḥ m.

--(As breaking cities, &c., into fragments) purandaraḥ purandaḥ ākhaṇḍalaḥ viḍojāḥ m. (s) viḍaujāḥ.

--(As ruling or destroying demons) pākaśāsanaḥ vṛtrahā m. (n) balārātiḥ m., balabhid jambhadveṣī m. (n) jambhadviṭ m. (ṣ) namucidviṭ m., namucisūdanaḥ purudaṃśāḥ m. (s).-- (As lord of paradise) svargapatiḥ m., svargabharttā m. (rttṛ) svārāṭ m. (j) svargarājaḥ indralokeśaḥ nākanāthaḥ nākanāyakaḥ nākaṣedhakaḥ.

--(As borne on the clouds, cloud-compeller) meghavāhanaḥ ghanavāhanaḥ ghanāghanaḥ jīmūtavāhanaḥ parjanyaḥ.

--(As lord of a hundred sacrifices; the performance of a hundred aśvamedhas elevating the sacrificer to the rank of Indra) śatakratuḥ m., śatamakhaḥ śatamanyuḥ m.

--(As having a thousand eyes, in consequence of the curse of Gautama, who covered him over with a thousand disgraceful marks, and afterwards changed them to eyes) sahasrākṣaḥ sahasranayanaḥ sahasradṛk m. (ś) sahasranetraḥ.

--(As husband of Sachī) śacīpatiḥ m.

--(As destroyer of his own father-in-law Puloma, to prevent his curse for the violation of his daughter) pulomabhid m., pulomadviṭ m. (ṣ) pulomajit m., pulomāriḥ m.

--(As the victorious leader of the celestial armies) jiṣṇuḥ m., sunāsīraḥ.

--(As the good preserver) sutrāmā m. (n) sūtrāmā.

--(As the best of deities) lekharṣabhaḥ.

--(As much invoked) puruhūtaḥ.

--(As having green horses) harihayaḥ.

--(As borne on a white horse) śvetavāḥ m. (h) śvetavāhaḥ.

--(As presiding over the site of a house) vāstoṣpatiḥ m.

--(As suffering from the curse of the saint Chyavana) duścyavanaḥ.

--(As listening to the old) vṛddhaśravāḥ m. (s).

--(His wife is called) śacī -ciḥ indrāṇī śakrāṇī madhonī indraśaktiḥ f., pulomajā paulomī.

--(His son) jayantaḥ pākaśāsaniḥ m., aindriḥ m.

--(His daughter) devasenā.

--(His paradise) svargaḥ indralokaḥ suralokaḥ surasadma m. (n) surendralokaḥ amartyabhuvanaṃ nākaḥ ṛbhukṣaḥ.

--(His pleasure garden or elysium) nandanaṃ nandanavanaṃ.

--(His city) amarāvatī devapuḥ f. (r).

--(His palace) vaijayantaḥ.

--(His car) vimānaḥ vyomayānaṃ sahasraharyaśvaḥ.

--(His horse) uccaiḥśravāḥ m. (s) devāśvaḥ śvetahayaḥ.

--(His charioteer) mātaliḥ mātuliḥ śakrasārathiḥ m.

--(One of his dorrkeepers) devanandī m. (n).

--(His thunderbolt) vajraḥ -jraṃ kuliśaṃ aśaniḥ m. f., vajrāśaniḥ m., bhiduraṃ hrādinī paviḥ m., śatakoṭiḥ m., śambaḥ śambhaḥ dambholiḥ m., svaruḥ m., indrapraharaṇaṃ abhrotthaṃ.

--(His elephant) airāvataḥ airāvaṇaḥ abhramātaṅgaḥ abhramupriyaḥ abhramuvallabhaḥ śvetahastī m. (n) indrakuñjaraḥ.

--(His bent bow, visible to mortals as the rainbow) śakradhanus indrāyudhaṃ śakraśarāsanaṃ.

--(His unbent bow, invisible to mortals) rohitaṃ.

--(His musicians) gandharbbāḥ m. pl.; 'their chief,' citrarathaḥ.

indubitable INDUBITABLE

, a. asaṃśayaḥ -yā -yaṃ niḥsaṃśayaḥ -yā -yaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ muniścitaḥ -tā -taṃ aśaṅkitaḥ -tā -taṃ anāśaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ.

indubitably INDUBITABLY

, adv. asaṃśayaṃ asandigdhaṃ suniścitaṃ atra na saṃśayaḥ.

to induce To INDUCE

, v. a. anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), ānī nī.

--(Incite to any action by argument, &c.) suhetuvādena or cāṭūktyā kasmiṃścit karmmaṇi pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or prayuj protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah samutsah ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ). Sometimes the sense of 'induce' may be expressed by the causal form; as, 'to induce to return,' nivṛt in caus. (-varttayati -yituṃ); 'he induces her to go home,' tāṃ gṛhaṃ gamayati.

--(Bring on, produce) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ). jan (c. 10. janayati -yituṃ).

[Page 384a]
induced INDUCED

, p. p. anunītaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākarṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Brought on) utpāditaḥ -tā -taṃ.

inducement INDUCEMENT

, s. protsāhaḥ -hanaṃ pralobhanaṃ pravarttaḥ -rttanaṃ pravarttakaṃ prarocanaṃ uttejanaṃ preraṇaṃ -ṇā abhyupāyanaṃ.

--(Motive) hetuḥ m., prayojanaṃ -jakaṃ prayogaḥ kāraṇaṃ nimittaṃ -ttakaṃ nidānaṃ nibandhanaṃ karaṇaṃ.

to induct To INDUCT

, v. a. niyamānusāreṇa navādhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), dīkṣākarmmapūrvvaṃ navādhikāre niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ).

inducted INDUCTED

, p. p. niyamānusāreṇa or dīkṣākarmmapūrvvaṃ navapadapraveśitaḥ -tā -taṃ.

induction INDUCTION

, s. (A kind of argument) anumānaṃ anumā anumitiḥ f., ūhanaṃ abhyūhaḥ apavāhaḥ vyāptiḥ f., siddhāntaḥ arthāpattiḥ f., parāmarśaḥ kalpanaṃ -nā upalakṣyaḥ anubhavaḥ avagamaḥ.

--(Reasoning from particulars to generals) viśeṣaparīkṣārpūrvvaṃ sādhāraṇānumānaṃ or sādhāraṇaniścayaḥ.

--(Introduction into a new office) niyamānusāreṇa or dīkṣākarmmapūrvvaṃ navādhikārapraveśanaṃ or navapadapraveśakaraṇaṃ.

inductive INDUCTIVE

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ; 'reasoning,' anumānoktiḥ f.

to indue To INDUE

, v. a. See ENDUE.

to indulge To INDULGE

, v. a. (Gratify, yield to humour) anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ), anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ) lal (c. 10. lālayati -yituṃ), anuvidhā in pass. (-dhīyate) anukūlībhū.

--(Favour) anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anukūla.

--(Permit) anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anumud (c. 1. -modate -dituṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), kṣāntiṃ kṛ.

--(Permit to be, not to oppose) na virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), na pratirudh na pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), na pratikṛ na yam (c. 1. yacchati yantuṃ), na nigrah na niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ); 'indulge one's humour,' chando'nuvṛt; 'one's passions, indriyāṇi na saṃyam or na nigrah.

indulged INDULGED

, p. p. anuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ anuruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anugṛhītaḥ -tā -taṃ lālitaḥ -tā -taṃ aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayataḥ -tā -taṃ asaṃyataḥ -tā -taṃ anigṛhītaḥ -tā -taṃ ayantritaḥ -tā -taṃ anipiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ anujñātaḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ dattānujñaḥ -jñā -jñaṃ kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ.

indulgence INDULGENCE

, s. anuvarttanaṃ anuvṛttiḥ f., anurodhaḥ -dhanaṃ chandonuvṛttaṃ chandonuvarttanaṃ chandonurodhaḥ anuvidhānaṃ anuvidhāyitvaṃ kṣamā kṣāntiḥ f., anugrahaḥ anujñā -jñānaṃ anumatiḥ f., svīkāraḥ upekṣā.

--(Not restraining) asaṃyamaḥ avirodhaḥ apratirodhaḥ anavarodhaḥ anigrahaḥ adamaḥ aniṣedhaḥ; 'indulgence of one's passions,' indriyāsaṃyamaḥ; 'in sorrow,' śokacarcā.

indulgent INDULGENT

, a. chandonuvarttī -rttinī -rtti (n) chandonurodhī -dhinī -dhi (n) anurodhakaḥ -kā -kaṃ anuvidhāyī -yinī -yi (n) anugrāhī -hiṇī -hi (n) chandonusārī -riṇī -ri (n) chandonuyāyī -yinī -yi (n) ānugrāhakaḥ -kī -kaṃ anukūlaḥ -lā -laṃ kṣamī -miṇī -mi (n) kṣamāvān -vatī -vat (t) anukampakaḥ -kā -kaṃ karuṇātmā -tmā -tma (n) kāruṇikaḥ -kī -kaṃ priyakāraḥ -rī -raṃ priyaṅkaraḥ -rī -raṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

indulgently INDULGENTLY

, adv. anurodhena anugraheṇa kṣamāpūrvvaṃ kṣāntipūrvvaṃ sānurodhaṃ sānugrahaṃ anukūlaṃ anukūlavat sadayaṃ sakāruṇyaṃ kṛpayā.

to indurate To INDURATE

, v. n. (Grow hard) ghanībhū kaṭhinībhū kaṭhorībhū dṛḍhībhū.

to indurate To INDURATE

, v. a. ghanīkṛ kaṭhinīkṛ dṛḍhīkṛ kaṭorīkṛ karkaśīkṛ.

indurated INDURATED

, p. p. ghanībhūtaḥ -tā -taṃ dṛḍhībhṛtaḥ -tā -taṃ kaṭhorībhūtaḥ -tā -taṃ.

[Page 384b]
induration INDURATION

, s. ghanīkaraṇaṃ dṛḍhīkaraṇaṃ ghanībhāvaḥ dṛḍhībhāvaḥ kāṭhinyaṃ kaṭhinatā ghanatā kaṭhoratā karkaśatā.

indus INDUS

, s. (The river) sindhuḥ m.

industrial INDUSTRIAL

, a. kārmmikaḥ -kī -kaṃ kārmmaḥ -rmmī -rmmaṃ karmmī -rmmiṇī -rmmi (n).

industrious INDUSTRIOUS

, a. karmmaśīlaḥ -lā -laṃ udyogaśīlaḥ -lā -laṃ karmmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ karmmaprasaktaḥ -ktā -ktaṃ karmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bahukarmmā -rmmā -rmma (n) bahukaraḥ -rā -raṃ karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ kriyāvān -vatī -vat (t) udyogī -ginī -gi (n) sadodyogī &c. sodyogaḥ -gā -gaṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ prayatnavān -vatī -vat (t) sayatnaḥ -tnā -tnaṃ dīrghaprayatnaḥ -tnā -tnaṃ utsāhī -hinī hi (n) sotsāhaḥ -hā -haṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) udyamī -minī -mi (n) analasaḥ -sā -saṃ nirālasyaḥ -syā -syaṃ anālasyaḥ -syā -syaṃ ālasyahīnaḥ -nā -naṃ kārmmaḥ -rmmī -rmmaṃ karmmaśṛraḥ -rā -raṃ kriyābhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karmmaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛtaśramaḥ -mā -maṃ pariśramī -miṇī -mi (n) bahuśramaḥ -mā -maṃ śramasahaḥ -hā -haṃ karmmaprasitaḥ -tā -taṃ āyāsī -sinī -si (n) cakriyaḥ -yā -yaṃ atandritaḥ -tā -taṃ tandrāhīnaḥ -nā -naṃ.

industriously INDUSTRIOUSLY

, adv. sodyogaṃ sotsāhaṃ sayatnaṃ yatnatas prayatnatas vyavasāyena savyavasāyaṃ analasavat anālasyena atandritas atandritaṃ abhiniveśena śrameṇa pariśrameṇa prasaktaṃ.

industry INDUSTRY

, s. karmmaśīlatā udyogaḥ vyavasāyaḥ udyamaḥ karmmāsaktiḥ f., karmmaprasaktiḥ f., karmmābhiniveśaḥ kriyāniveśaḥ utsāhaḥ yatnaḥ prayatnaḥ sayatnatā dīrghaprayatnatvaṃ adhayavasāyaḥ karmmodyogaḥ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ ceṣṭā abhyāsaḥ -satā abhyasanaṃ samutthānaṃ analasatā anālasyaṃ ālasyahīnatā prayāsaḥ āyāsaḥ śramaḥ pariśramaḥ kriyā karmma n. (n) sodyogatā.

indwelling INDWELLING

, a. niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n).

to inebriate To INEBRIATE

, v. a. mad (c. 10. mādayati madayati -yituṃ), mattīkṛ unmattīkṛ mattaṃ -ttāṃ -ttaṃ kṛ mādaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

inebriated INEBRIATED

, p. p. mattaḥ -ttā -ttaṃ unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmadaḥ -dā -daṃ madonmattaḥ -ttā -ttaṃ kṣīvaḥ -vā -vaṃ parikṣīvaḥ -vā -vaṃ prakṣīvitaḥ -tā -taṃ madyapītaḥ -tā -taṃ śauṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

inebriation INEBRIATION

, s. mādaḥ madaḥ unmādaḥ mattatvaṃ unmattatā kṣaivyaṃ kṣīvatā parikṣīvatā śauṇḍatvaṃ prāmādyaṃ.

ineffable INEFFABLE

, a. akathanīyaḥ -yā -yaṃ akathyaḥ -thyā -thyaṃ avarṇanīyaḥ -yā -yaṃ anirvacanīyaḥ -yā -yaṃ avacanīyaḥ -yā -yaṃ avācyaḥ -cyā -cyaṃ avaktavyaḥ -vyā -vyaṃ atikathaḥ -thā -thaṃ vāgvibhavātigaḥ -gā -gaṃ vāgvibhavātivṛttaḥ -ttā -ttaṃ aniruktaḥ -ktā -ktaṃ.

ineffableness INEFFABLENESS

, s. akathanīyatā akathyatā avarṇanīyatā avacanīyatā.

ineffably INEFFABLY

, adv. akathanīyaṃ avarṇanīyaṃ anirvacanīyaṃ atikathaṃ.

ineffaceable INEFFACEABLE

, a. anapamṛjyaḥ -jyā -jyaṃ alopanīyaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ.

ineffective INEFFECTIVE

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ vyarthayatnaḥ -tnā -tnaṃ asādhakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ apārthaḥ -rthā -rthaṃ durbalaḥ -lā -laṃ nirbalaḥ -lā -laṃ aprabalaḥ -lā -laṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ akṣamaḥ -mā -maṃ asiddhikaraḥ -rī -raṃ aśaktimān -matī -mat (t) prabhāvahīnaḥ -nā -naṃ śithilaḥ -lā -laṃ śithilabalaḥ -lā -laṃ durbalāyāsaḥ -sā -saṃ niṣprayojanaḥ -nā -naṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n).

ineffectively INEFFECTIVELY

, adv. niṣphalaṃ viphalaṃ vyarthaṃ moghaṃ aprabalaṃ nirbalaṃ.

ineffectual INEFFECTUAL

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalajanakaḥ -kā -kaṃ aphalotpādakaḥ -kā -kaṃ phalahīnaḥ -nā -naṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ śaktihīnaḥ -nā -naṃ aprabalaḥ -lā -laṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ. See INEFFECTIVE.

ineffectually INEFFECTUALLY

, adv. niṣphalaṃ moghaṃ vyarthaṃ nirbalaṃ vṛthā mudhā.

inefficacious INEFFICACIOUS

, a. aprabalaḥ -lā -laṃ niṣprabhāvaḥ -vā -vaṃ akiñcitkaraḥ -rī -raṃ aprabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu aphalavān -vatī -vat (t) tejohīnaḥ -nā -naṃ akṣamaḥ -mā -maṃ aguṇavān &c., aśaktimān asamarthaḥ -rthā -rthaṃ anupakārī -riṇī -ri (n). See INEFFECTUAL.

inefficaciously INEFFICACIOUSLY

, adv. aprabalaṃ aprabhāveṇa moghaṃ niṣphalaṃ aphalaṃ akṣamaṃ mudhā.

inefficacy INEFFICACY

, s. niṣphalatā aphalatā vaiphalyaṃ aprābalyaṃ aprabalatā aprabhāvaḥ prabhāvahīnatā śaktihīnatā asāmarthyaṃ asamarthatā balahīnatā nirvalatā pratāpahīnatā tejohīnatā moghatvaṃ akṣamatā vyarthatā anarthakatvaṃ śaithilyaṃ śithilatā anupayuktatvaṃ.

inefficiency INEFFICIENCY

, s. akṣamatā -tvaṃ asāmarthyaṃ asamarthatā aśaktiḥ f., aśaktatā balahīnatā ayuktatā ayogyatvaṃ anupayuktatvaṃ kāryyākṣamatā kāryyasiddhakṣamatā kāryyakāritvaṃ. See INEFFICACY.

inefficient INEFFICIENT

, a. akṣamaḥ -mā -maṃ kāryyākṣamaḥ -mā -maṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ aprabalaḥ -lā -laṃ durbalaḥ -lā -laṃ balahīnaḥ -nā -naṃ śaktihīnaḥ -nā -naṃ asādhakaḥ -kā -kaṃ karmmāsādhakaḥ -kā -kaṃ kāryyāsādhakaḥ -kā -kaṃ kāryyasiddhyakṣamaḥ -mā -maṃ apārakaḥ -kā -kaṃ akāryyakārī -riṇī -ri (n) akṛtī -tinī -ti (n). See INEFFICACIOUS.

inefficiently INEFFICIENTLY

, adv. asiddhipūrvvaṃ akṣamaṃ ayogyaṃ aprabalaṃ anupayuktaṃ vyarthaṃ.

inelastic INELASTIC

, a. asthitisthāpakaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthitisthāpakahīnaḥ -nā -naṃ.

inelegance INELEGANCE

, s. asaundaryyaṃ alāvaṇyaṃ ālāvaṇyaṃ acārutā aśobhā.

inelegant INELEGANT

, s. asundaraḥ -rā -rī -raṃ alāvaṇyavān -vatī -vat (t) avinītaḥ -tā -taṃ aśobhanaḥ -nā -naṃ kurūpaḥ -pī -paṃ aślīlaḥ -lā -laṃ apraśastaḥ -stā -staṃ.

inelegantly INELEGANTLY

, adv. asundaraṃ avinītaṃ alāvaṇyena apraśastaṃ aśobhāpūrvvaṃ.

ineligible INELIGIBLE

, a. avaraṇīyaḥ -yā -yaṃ avāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

ineloquent INELOQUENT

, a. avāgmī -gminī -gmi (n) asadvaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) durmukhaḥ -khā -khaṃ mukhadurbalaḥ -lā -laṃ hīnavāk m. f. n., vāgapaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu bāgjaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

inept INEPT

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

ineptly INEPTLY

, adv. ayuktaṃ ayogyaṃ anupayuktaṃ anabhijñavat ajñavat.

inequality INEQUALITY

, s. asamatā asāmyaṃ asamānatā viṣamatā vaiṣamyaṃ viṣamaṃ asāmānyaṃ asāmyatā atulyatā -tvaṃ.

--(Diversity) asādṛśyaṃ asadṛśatā -tvaṃ bhinnatā vibhinnatā bhedaḥ vibhedaḥ asamañjasaṃ.

--(Of number) viṣamasaṃkhyatvaṃ tāratamyaṃ.

inequitable INEQUITABLE

, a. anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ anyāyī -yinī -yi (n) adhārmmikaḥ -kī -kaṃ.

inerrability INERRABILITY

, s. abhramaṇaśīlatā abhrāntiśīlatā bhramāyogyatā abhrāntiḥ f.

inerrable INERRABLE

, a. abhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ abhrāntiśīlaḥ -lā -laṃ bhramāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

inert INERT

, a. jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ aceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ naṣṭaceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ acetanaḥ -nā -naṃ ceṣṭāhīnaḥ -nā -naṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ -lā -laṃ kuṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ.

--(Slow to act) anudyogī -ginī -gi (n) anudyogaśīlaḥ -lā -laṃ apravarttakaḥ -kā -kaṃ pravṛttiśūnyaḥ -nyā -nyaṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ ālasyaśīlaḥ -lā -laṃ tandrāluḥ -luḥ -lu alpaceṣṭitaḥ -tā -taṃ.

inertia INERTIA

, s. jaḍatā -tvaṃ jāḍyaṃ acalatā niścalatā kuṇṭhatā.

inertly INERTLY

, adv. jaḍavat jaḍaṃ jāḍyena sajāḍyaṃ ālasyena alasavat mandaṃ.

inertness INERTNESS

, s. jaḍatā jāḍyaṃ aceṣṭā ceṣṭāśūnyatā ceṣṭāvimukhatā gatihī- natā anudyogaḥ apravṛttiḥ f., apravarttanaṃ mandatā māndyaṃ alasatvaṃ ālasyaṃ tandrikā kuṇṭhatā.

inestimable INESTIMABLE

, a. anarghyaḥ -rdhyā -rdhyaṃ anardhaḥ -rdhā -rghaṃ amūlyaḥ -lyā -lyaṃ mūlyātītaḥ -tā -taṃ mūlyātigaḥ -gā -gaṃ atimūlyaḥ -lyā -lyaṃ atyuttamaḥ -mā -maṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

inevitable INEVITABLE

, a. aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avāraṇīyaḥ -yā -yaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avarjjanīyaḥ -yā -yaṃ anivāraḥ -rā -raṃ avaśaḥ -śā -śaṃ bhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyabhavanīyaḥ -yā -yaṃ niyataḥ -tā -taṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

inevitableness INEVITABLENESS

, s. aparihāryyatā anivāryyatā avaśyakatā āvaśyakatvaṃ nivāraṇāśakyatā anatikramaṇīyatā; 'inevitable act,' avaśyakarttavyaṃ āvaśyaṃ -śyakaṃ.

inevitably INEVITABLY

, adv. avaśyaṃ avaśaṃ niyataṃ dhruvaṃ anivāraṇīyaṃ.

inexcitable INEXCITABLE

, a. anuttejanīyaḥ -yā -yaṃ akṣobhaṇīyaḥ -yā -yaṃ akṣobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

inexcusable INEXCUSABLE

, a. akṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ akṣamyaḥ -myā -myaṃ amraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ amārjanīyaḥ -yā -yaṃ amārṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ amṛjyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niruttaraḥ -rā -raṃ niruttarīyaḥ -yā -yaṃ uttaraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ amocanīyaḥ -yā -yaṃ aśodhanīyaḥ -yā -yaṃ asahanīyaḥ -yā -yaṃ asoḍhavyaḥ -vyā -vyaṃ anivāryyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

inexcusableness INEXCUSABLENESS

, s. akṣamaṇīyatā akṣamyatā amārjjanīyatā niruttaratvaṃ.

inexcusably INEXCUSABLY

, adv. akṣamaṇīyaṃ niruttaraṃ yathā uttaraṃ na śakyate dātuṃ tathā.

inexhausted INEXHAUSTED

, a. akṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avyayitaḥ -tā -taṃ aśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

inexhaustible INEXHAUSTIBLE

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayī -yiṇī -yi (n) akṣayaṇīyaḥ -yā -yaṃ aśakyakṣayaḥ -yā -yaṃ avyayaḥ -yā -yaṃ aśakyavyayaḥ -yā -yaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ avināśī -śinī -śi (n) anantaḥ -ntā -ntaṃ.

inexhaustibleness INEXHAUSTIBLENESS

, s. akṣayatā -tvaṃ akṣayitvaṃ anāśyatā anantatā.

inexorable INEXORABLE

, a. anārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anārādhanīyaḥ -yā -yaṃ durārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asāntvanīyaḥ -yā -yaṃ aprasādanīyaḥ -yā -yaṃ ananuneyaḥ -yā -yaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ ayohṛdayaḥ -yā -yaṃ kaṭoracittaḥ -ttā -ttaṃ.

inexorably INEXORABLY

, adv. nirdayaṃ nirdayavat anārādhanīyaṃ pāṣāṇacittatvāt

inexpectation INEXPECTATION

, s. anapekṣā apratīkṣā anirīkṣā apratyāśā anāśā

inexpedience INEXPEDIENCE

, INEXPEDIENCY, s. ayogyatā ayuktatā -tvaṃ ayuktiḥ f., anupayuktatā -tvaṃ anupayogitā anaucityaṃ anupapattiḥ f., anarhatvaṃ ayāthārthyaṃ akarttavyatā akāryyatā.

inexpedient INEXPEDIENT

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayogī -ginī -gi (n) anucitaḥ -tā -taṃ anarthakaraḥ -rī -raṃ anupakārakaḥ -kā -kaṃ akarttavyaḥ -vyā -vyaṃ akaraṇīyaḥ -yā -yaṃ akāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

inexperience INEXPERIENCE

, s. ananubhūtiḥ f., ananubhavaḥ apākaḥ aparipākaḥ apakvatā aparipakvatā apakvabuddhitvaṃ apratītiḥ f., apratyayaḥ avyāpāraḥ adarśanaṃ avyutpannatā bāliśatā bāliśyaṃ vyavahārājñatā ajñatā anabhijñatā apaṭutā.

inexperienced INEXPERIENCED

, a. avipakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi aparipakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi. apakvaḥ -kvā -kvaṃ akovidaḥ -dā -daṃ avyutpannaḥ -nnā -nnaṃ avyāpāraḥ -rā -raṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ alpajñaḥ -jñā -jñaṃ alpadṛśvā -śvā -śva (n) anabhijña -jñā -jñaṃ ajñaḥ -jñā -jñaṃ vyavahārājñaḥ -jñā -jñaṃ.

inexpert INEXPERT

, a. akuśalaḥ -lā -laṃ adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu apeśalaḥ -lā -laṃ acaturaḥ -rā -raṃ kauśalyahīnaḥ -nā -naṃ avicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ ayuktimān -matī -mat (t) avijñaḥ -jñā -jñaṃ anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

inexpertness INEXPERTNESS

, s. adakṣatā adākṣyaṃ akuśalatā akauśalyaṃ ākauśalaṃ akauśalaṃ anipuṇatā anaipuṇyaṃ apaṭutvaṃ apravīṇatā ayuktiḥ f., anabhijñatā avidagdhatā.

inexpiable INEXPIABLE

, a. aśodhanīyaḥ -yā -yaṃ aśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ amocanīyaḥ -yā -yaṃ prāyaścittāyogyaḥ -gyā -gyaṃ prāyaścittānarhaḥ -rhā -rhaṃ aniṣkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ amārjjanīyaḥ -yā -yaṃ aparimārjjanīyaḥ -yā -yaṃ niṣkṛtyayogyaḥ -gyā -gyaṃ aśakyaniṣkṛtiḥ -tiḥ -ti.

inexpiably INEXPIABLY

, adv. yathā prāyaścittaṃ karttuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

inexplicable INEXPLICABLE

, a. avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ avivaraṇīyaḥ -yā -yaṃ anirdeśyaḥ -śyā -śyaṃ anuddeśyaḥ -śyā -śyaṃ avarṇanīyaḥ -yā -yaṃ anirvacanīyaḥ -yā -yaṃ durbodhaḥ -dhā -dhaṃ abodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ gahanaḥ -nā -naṃ aśakyārthaḥ -rthā -rthaṃ.

inexplicably INEXPLICABLY

, adv. yathā vyākhyātuṃ na śakyate tathāprakāreṇa avivaraṇīyaṃ.

inexpressible INEXPRESSIBLE

, a. akathanīyaḥ -yā -yaṃ akathyaḥ -thyā -thyaṃ anirvacanīyaḥ -yā -yaṃ anirvācyaḥ -cyā -cyaṃ anākhyeyaḥ -yā -yaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ anivedyaḥ -dyā -dyaṃ anivedanīyaḥ -yā -yaṃ anuccāraṇīyaḥ -yā -yaṃ anuccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vāgvibhavātigaḥ -gā -gaṃ.

inexpressibly INEXPRESSIBLY

, adv. akathanīyaṃ yathā nirdeṣṭuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

inexpugnable INEXPUGNABLE

, a. alaṅghanīyaḥ -yā -yaṃ anākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ durgamyaḥ -myā -myaṃ.

inextinguishable INEXTINGUISHABLE

, a. aśamanīyaḥ -yā -yaṃ apraśamanīyaḥ -yā -yaṃ aśāmyaḥ -myā -myaṃ anirvāpyaḥ -pyā -pyaṃ anirvāṇīyaḥ -yā -yaṃ anirvāṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

inextricable INEXTRICABLE

, a. anuddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ anuddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ amocanīyaḥ -yā -yaṃ dustāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dustaraḥ -rā -raṃ sudustaraḥ -rā -raṃ.

infallibility INFALLIBILITY

, s. abhrāntimattvaṃ abhrāntiśīlatā abhramādhīnatā amohādhīnatā abhramayogyatā abhrāntiḥ f., askhalitamatitvaṃ skhalanāsambhavaḥ amoghatā avyarthatā pramādākṣamatā.

infallible INFALLIBLE

, a. abhrāntiśīlaḥ -lā -laṃ abhramādhīnaḥ -nā -naṃ abhrāntimān -matī -mat (t) bhramāyogyaḥ -gyā -gyaṃ abhrāntaḥ -ntā -ntaṃ amohādhīnaḥ -nā -naṃ askhalitamatiḥ -tiḥ -ti askhalitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi apramādī -dinī -di (n) pramādahīnaḥ -nā -naṃ pramādākṣamaḥ -mā -maṃ amoghaḥ -ghā -ghaṃ avyarthaḥ -rthā -rthaṃ niścitaḥ -tā -taṃ.

infallibly INFALLIBLY

, adv. suniścitaṃ niścitaṃ amoghaṃ avyarthaṃ avaśyaṃ asaṃśayaṃ.

infamous INFAMOUS

, a. khyātagarhaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duṣkīrttiḥ -rttiḥ -rtti akīrttimān -matī -mat (t) ayaśasvī -svinī -svi (n) ayaśasyaḥ -syā -syaṃ kukhyātiḥ -tiḥ -ti vācyaḥ -cyā -cyaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kuyaśaskaḥ -skā -skaṃ apayaśaskaḥ -skā -skaṃ apayaśasvī &c., kukhyātaḥ -tā -taṃ akhyātaḥ -tā -taṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) piśunaḥ -nā -naṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pāṃsanaḥ -nā -naṃ.

--(Causing infamy) akīrttikaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ kalaṅkakaraḥ -rā -raṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ nindākaraḥ -rī -raṃ.

infamously INFAMOUSLY

, adv. khyātagarhaṇaṃ garhaṇīyaṃ garhitaṃ atiduṣṭaṃ atiduṣṭavat ayaśasyaṃ akīrttikaraṃ vācyaprakāreṇa.

infamy INFAMY

, INFAMOUSNESS, s. akīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., kukīrttiḥ f., ayaśas n., apayaśas n., akhyātiḥ f., kukhyātiḥ f., apratiṣṭhā vācyatā amaryyādā maryyādāhāniḥ f., kalaṅkaḥ apakalaṅkaḥ apakarpaḥ apadhavaṃsaḥ,

infancy INFANCY

, s. bālatvaṃ bālyaṃ bālakatvaṃ bālyabhāvaḥ bālyakālaḥ bālyāvasthā bālāvasthā śaiśavaṃ śiśukālaḥ śiśubhāvaḥ.

--(Beginning or early period of any thing) ārambhaḥ prārambhaḥ prathamakālaḥ ādikālaḥ.

infant INFANT

, s. bālaḥ -lā stanapaḥ -pā f., stanapāḥ m., stanapāyī m. -yinī f., stanandhayaḥ -yā -yī kṣīrapaḥ -pā kṣīrādaḥ -dā kṣīrapāyī -yinī kṣīrādaḥ bālakaḥ ativālakaḥ ḍimbhaḥ -mbhā ḍimbaḥ -mbā dārakaḥ uttānaśayaḥ -yā śiśuḥ m.; 'infant offspring,' bālāpatyaṃ.

--(Minor) aprāptavyavahāraḥ ajātavyavahāraḥ vyavahārāyogyaḥ kiśoraḥ.

infant INFANT

, a. See INFANTILE.

infanta INFANTA

, s. rājavaṃśīyakanyā rājakanyā rājaputrī rājakumārī.

infanticide INFANTICIDE

, s. bālahatyā bālakahatyā śiśuhatyā śiśubadhaḥ bālakabadhaḥ bālaghātaḥ.

--(The agent) bālahā m. (n) bālahantā m. (ntṛ) bālaghātakaḥ -kī m. (n).

infantile INFANTILE

, INFANTINE, a. bālakīyaḥ -yā -yaṃ bālaḥ -lā -laṃ bāleyaḥ -yī -yaṃ bālakaḥ -kā -kaṃ ativālakaḥ -kā -kaṃ kiśoraḥ -rā -raṃ bālasambandhī -ndhinī -ndhi (n) bālayogyaḥ -gyā -gyaṃ śiśusambandhī &c.

infantry INFANTRY

, s. pādātaṃ padātiḥ m., padātayaḥ m. pl., pattiḥ m., pattayaḥ m. pl., pādātikasainyaṃ padātikasainyāḥ m. pl., padagasainyaṃ padātikāḥ m. pl., padgāḥ m. pl.; 'a body of infantry,' pattisaṃhatiḥ f., pattisamūhaḥ 'a line of infantry,' pattipaṃktiḥ f., pattiśreṇī.

to infatuate To INFATUATE

, v. a. muh (c. 10. mohayati -yituṃ), sammuha mohena upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), mūḍhīkṛ jñānalopaṃ kṛ buddhibhraṃśaṃ kṛ hatavuddhiṃ -ddhiṃ -ddhi kṛ.

infatuated INFATUATED

, a. mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sammūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ sammohitaḥ -tā -taṃ pramūḍhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ parimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mohopahataḥ -tā -taṃ hatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi upahatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi upahataḥ -tā -taṃ pramuditendriyaḥ -yā -yaṃ hatajñānaḥ -nā -naṃ naṣṭajñānaḥ -nā -naṃ naṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhraṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi buddhibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ naṣṭavivekaḥ -kā -kaṃ durmadāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ; 'by lust,' kāmamūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

infatuating INFATUATING

, a. janamohī -hinī -hi (n) parimohī &c., mohanaḥ -nā -nī -naṃ vimohanaḥ &c., mohakārī &c.

infatuation INFATUATION

, s. mohaḥ sammohaḥ mūḍhatā -tvaṃ mauḍhyaṃ mūrkhatā -tvaṃ maurkhyaṃ mūḍhagrāhaḥ buddhihīnatā buddhibhraṃśaḥ jñānabhraṃśaḥ buddhilopaḥ jñānalopaḥ buddhināśaḥ naṣṭavivekatā mohopahatatvaṃ mohāviṣṭatvaṃ.

infeasibility INFEASIBILITY

, s. asādhyatā asādhanīyatā akaraṇīyatā aśakyatā asambhāvyatā duḥsādhyatā anupapādyatvaṃ.

infeasible INFEASIBLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ akaraṇīyaḥ -yā -yaṃ aśakyaḥ -kyā -kyaṃ karttum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ duṣkaraḥ -rā -raṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ anupapādyaḥ -dyā -dyaṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ.

to infect To INFECT

, v. a. duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), svarogam anyasmin sañcar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or saṃkram (c. 10. -kramayati -krāmayati -yituṃ), svarogadūṣitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ rogadūṣitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ rogākrāntaṃ -ntāṃ -ntaṃ kṛ rogasaṃsṛṣṭaṃ -ṣṭāṃ -ṣṭaṃ kṛ saṃsargadūṣitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ rogasamparkeṇa or rogasaṃsargeṇa duṣ.

infected INFECTED

, p. p. or a. dūṣitaḥ -tā -taṃ rogadūṣitaḥ -tā -taṃ rogākrāntaḥ -ntā -ntaṃ rogasaṃsargadūṣitaḥ -tā -taṃ rogasamparkadūṣitaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rogasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rogasañcāradūṣitaḥ -tā -taṃ sañcāraduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sañcāritarogagrastaḥ -stā -staṃ saṅkgāntadoṣagrastaḥ -stā -staṃ rogadoṣaprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

infection INFECTION

, s. sañcāraḥ sañcāradoṣaḥ rogasañcāraḥ rogasañcāradoṣaḥ rogasaṅkramaḥ sparśasañcāraḥ rogasamparkaḥ samparkadoṣaḥ sparśadoṣaḥ rogasaṃsargaḥ saṃsargadoṣaḥ doṣaḥ dūṣaṇaṃ saṃsravaḥ.

infectious INFECTIOUS

, INFECTIVE, a. sañcārī -riṇī -ri (n) sparśasañcārī &c., sañcārakaḥ -kā -kaṃ saṅkramitā -trī -tṛ (tṛ) sāṅkrāmikaḥ -kī -kaṃ samparkīyaḥ -yā -yaṃ saṃsargī -rgiṇī -rgi (n) saṃsargīyaḥ -yā -yaṃ sāṃsargikaḥ -kī -kaṃ sparśākrāmakaḥ -kā -kaṃ dūṣakaḥ -kā -kaṃ dūṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dūṣayitnuḥ -tnuḥ -tnu.

infectiousness INFECTIOUSNESS

, s. sañcāritvaṃ sparśasañcāritvaṃ -tā sañcārakatvaṃ sāṅkrāmikatvaṃ sāṃsargikatvaṃ sampakokrāmakatvaṃ.

infecund INFECUND

, a. bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ -lā -laṃ aprajaḥ -jā -jaṃ anapatyaḥ -tyā -tyaṃ asutī -tinī -ti (n) aprasavī -viṇī -vi (n) śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ.

[Page 387a]
infecundity INFECUNDITY

, s. bandhyatā niṣphalatā aphalatā anapatyatvaṃ aprajāvattvaṃ phalahīnatā; 'in a female,' bandhyātvaṃ.

infelicity INFELICITY

, s. asukhaṃ asaukhyaṃ duḥkhaṃ akalyāṇaṃ akuśalaṃ aśamme n. (n) adhanyatā akṣemaḥ aśreyas asvāsthyaṃ anirvṛtiḥ f.

to infer To INFER

, v. a. anumā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte), pramā ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), apoh nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), anutark pratark apavah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), unnayanaṃ kṛ anumānaṃ kṛ.

inferable INFERABLE

, a. anumeyaḥ -yā -yaṃ ānumānikaḥ -kī -kaṃ ūhanīyaḥ -yā -yaṃ apohanīyaḥ -yā -yaṃ avagamyaḥ -myā -myaṃ samadhigamyaḥ -myā -myaṃ upalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ anumānasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anumānagamyaḥ -myā -myaṃ tarkasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anumānavedyaḥ -dyā -dyaṃ unnayanasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ.

inference INFERENCE

, s. anumānaṃ anumitiḥ f., anumā ūhanaṃ ūhā apohaḥ -hanaṃ abhyūhaḥ apavāhaḥ yuktiḥ f., prayuktiḥ f., tarkaḥ tarkaniścayaḥ tarkanirṇayaḥ anumānanirṇayaḥ anumānasiddhāntaḥ tarkasiddhāntaḥ unnayanaṃ kalpanaṃ -nā anuṣaṅgaḥ upalakṣyaḥ anvayaḥ parāmarśaḥ vyāptiḥ f., anubhūtiḥ f., anubhavaḥ liṅgaṃ vitarkaḥ; 'an inference from circumstances,' arthāpattiḥ f.; 'subject of an inference,' vyāpyaṃ; 'leading to one,' unnāyakaḥ -kā -kaṃ anumāpakaḥ -kā -kaṃ. Strictly, the process of 'inference' is anumānaṃ, and the result anumitiḥ.

inferential INFERENTIAL

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ anumānasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ūhī -hinī -hi (n) unnāyakaḥ -kā -kaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ tarkasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

inferior INFERIOR

, a. (Lower or low in place) adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adharasthaḥ -sthā -sthaṃ adharaḥ -rā -raṃ nīcasthaḥ -sthā -sthaṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ adhastanaḥ -nī -naṃ.

--(Lower or low in station, rank, value) nīcaḥ -cā -caṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ avaraḥ -rā -raṃ avamaḥ -mā -maṃ hīnaḥ -nā -naṃ anuttamaḥ -mā -maṃ kutsitaḥ -tā -taṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ khalaḥ -lā -laṃ nyaṅ nīcī nyak (ñc) arvvā -rvvatī -rvvat (n) aramaḥ -mā -maṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ rephaḥ -phā -phaṃ repaḥ -pā -paṃ rephāḥ -phāḥ -phaḥ (s) repāḥ &c., yāpyaḥ -pyā -pyaṃ kheṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avadyaḥ -dyā -dyaṃ aṇakaḥ -kā -kaṃ anakaḥ -kā -kaṃ āṇakaḥ -kā -kaṃ kupūyaḥ -yā -yaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ; 'of inferior rank,' avarapadabhāk m. f. n. (j) avarapadasthaḥ -sthā -sthaṃ hīnajātiḥ -tiḥ -ti. Sometimes expressed by dur in comp.; as, 'of inferior family,' duṣkulīnaḥ -nā -naṃ.

--(Inferior in age) kanīyān -yasī -yaḥ (s) kaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ avarajaḥ -jā -jaṃ anujaḥ -jā -jaṃ.

--(Secondary) apradhānaḥ -nā -naṃ amukhyaḥ -khyā -khyaṃ aprāgryaḥ -gryā -gryaṃ gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

--(Less) ūnaḥ -nā -naṃ nyūnaḥ -nā -naṃ alpīyān -yasī -yaḥ (s).

inferior INFERIOR

, s. (A person in a lower station) avarapadasthaḥ avaraḥ anujīvī m. (n) hīnapadasthaḥ.

inferiority INFERIORITY

, s. avaratvaṃ nīcatvaṃ -tā apakarṣaḥ -rṣatā apakṛṣṭatā -tvaṃ nikṛṣṭatā hīnatā jaghanyatvaṃ -tā anutkarṣaḥ hīnatā duṣṭatā khalatā apradhānatā aprādhānyaṃ amukhyatā gauṇatā.

infernal INFERNAL

, a. nārakaḥ -kī -kaṃ nārakī -kiṇī -ki (n) narakīyaḥ -yā -yaṃ nārakīyaḥ -yī -yaṃ narakasthaḥ -sthā -sthaṃ pātālīyaḥ -yā -yaṃ pātālasambandhī -ndhinī -ndhi (n) narakasambandhī &c., nairayaḥ -yī -yaṃ paiśācaḥ -cī -caṃ -cikaḥ -kī -kaṃ āsuraḥ -rī -raṃ rākṣasaḥ -sī -saṃ adhobhuvanasambandhī &c.

--(Infernal regions) narakaḥ -kaṃ pātālaṃ adhobhuvanaṃ adholokaḥ pretalokaḥ balisadma n. (n) balimandiraṃ rasātalaṃ nāgalokaḥ nirayaḥ.

[Page 387b]
infernal INFERNAL

, s. (Inhabitant of hell) narakavāsī m. (n) pātālavāsī m., narakasthaḥ narakasaṃsthaḥ pātālasthaḥ.

infernally INFERNALLY

, adv. narakīyaprakāreṇa piśācavat rākṣasavat narake yathā.

inferred INFERRED

, p. p. anumitaḥ -tā -taṃ anumānasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apohitaḥ -tā -taṃ apoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ avagataḥ -tā -taṃ tarkasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anubhūtaḥ -tā -taṃ.

infertile INFERTILE

, a. bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ -lā -laṃ aphaladaḥ -dā -daṃ aphalavān -vatī -vat (t) asphītaḥ -tā -taṃ alpaphalaḥ -lā -laṃ alpaphaladaḥ -dā -daṃ; 'infertile soil,' anurvvarā anūrvvarā.

infertility INFERTILITY

, s. vandhyatvaṃ -tā niṣphalatā aphalatā aphalavattvaṃ asphītiḥ f., asphītatā; 'of the soil,' anurvvarātvaṃ.

to infest To INFEST

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), paritap upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), samupadru upasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), upadravaṃ kṛ upasargaṃ kṛ upaplavaṃ kṛ.

infested INFESTED

, p. p. upadrutaḥ -tā -taṃ samupadrutaḥ -tā -taṃ upaplutaḥ -tā -taṃ upasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ.

--(Frequented) sevitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ juṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'by beasts of prey,' śvāpadācaritaḥ -tā -taṃ śvāpadopasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ

infidel INFIDEL

, s. nāstikaḥ aviśvāsī m. (n) aśraddaddhānaḥ aśraddhaḥ śāstrāviśvāsī m., śāstrāśraddhaḥ dharmmanindakaḥ dharmmāder nindakaḥ anīśvaravādī m. (n).

--(Disbeliever in Christianity) khrīṣṭīyadharmmanindakaḥ khrīṣṭīyaśāstrāviśvāsī m. (n).

infidel INFIDEL

, a. aśraddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aśraddhāluḥ -luḥ -lu aśraddadhānaḥ -nā -naṃ aśraddhāvān -vatī -vat (t) aviśvāsī -sinī -si (n) aviśvāsaśīlaḥ -lā -laṃ nāstikavṛttiḥ -ttiḥ -ti nāstikadharmmā -rmmā -rmma (n) bhaktihīnaḥ -nā -naṃ devanindakaḥ -kā -kaṃ.

infidelity INFIDELITY

, s. aśraddhā aviśvāsaḥ nāstikyaṃ nāstikatā -tvaṃ śāstrāviśvāsaḥ śāstrāśraddhā dharmmanindā anīśvaravādaḥ paralokābhāvabuddhiḥ f., abhaktiḥ f., apratyayaḥ viśvāsābhāvaḥ śāstranindā devanindā.

--(Dis belief in Christianity) khrīṣṭīyadharmmāviśvāsaḥ khrīṣṭīyadharmmanindā.

--(Conjugal infidelity) vyabhicāraḥ vivāhasaṃvidyatikramaḥ vivāhasamayabhaṅgaḥ vivāhapratijñābhaṅgaḥ asādhutā jārakarmma n. (n); 'on the part of the wife,' apātivratyaṃ asādhvītvaṃ asatītvaṃ.

infinite INFINITE

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ -ntakaḥ -kā -kaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ aparyyantaḥ -ntā -ntaṃ anādyantaḥ -ntā -ntaṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ aparimeyaḥ -yā -yaṃ aprameyaḥ -yā -yaṃ niravadhiḥ -dhiḥ -dhi apāraḥ -rā -raṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ nirmaryyādaḥ -dā -daṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ asīmakaḥ -kā -kaṃ; 'of infinite splendour,' amitadyutiḥ -tiḥ -ti amitatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s); 'any infinite number,' parārddhyaṃ.

infinitely INFINITELY

, adv. atyantaṃ anantaṃ amitaṃ aparimitaṃ atimaryyādaṃ aśeṣatas.

infiniteness INFINITENESS

, s. anantatā ānantyaṃ anantyaṃ amitatā aparimitatvaṃ.

infinitesimal INFINITESIMAL

, a. atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atyantasūkṣmaḥ &c., alpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

infinitive INFINITIVE

, s. (In grammar) sādhāraṇarūpaṃ sāmānyarūpaṃ bhāvavacanaṃ. The grammatical symbol for the infinitive mood is catum.

infinitively INFINITIVELY

, adv. sādhāraṇarūpeṇa sāmānyarūpeṇa bhāvavacanarūpeṇa.

infinity INFINITY

, INFINITUDE, s. anantatā ānantyaṃ anantyaṃ atyantatā anādyantatā -tvaṃ amitatā -tvaṃ aparimitatā -tvaṃ aprameyatā apāratā sīmābhāvaḥ asīmatvaṃ avadhihīnatā niravadhibhāvaḥ avadhyabhāvaḥ ānantaryyaṃ nityatā.

infirm INFIRM

, s. (Feeble) durbalaḥ -lā -laṃ kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śithilabalaḥ -lā -laṃ alpabalaḥ -lā -laṃ nirbalaḥ -lā -laṃ aśaktaḥ -ktā -ktaṃ kṣīṇaśaktiḥ -ktiḥ -kti alpaśaktiḥ -ktiḥ -kti śithilaśaktiḥ -ktiḥ -kti kṣīṇavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kṣīṇasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ alpavīryyaḥ &c., asamarthaḥ -rthā -rthaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ klīvaḥ -vā -vaṃ.

--(Not firm) asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ -rā -raṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhruvaḥ -vā -vaṃ.

--(From age) jarī -riṇī -ri (n) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jarāturaḥ -rā -raṃ jarāpariṇataḥ -tā -taṃ jarāgrastaḥ -stā -staṃ jaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ jaraṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ jīrṇavān -vatī -vat (t).

infirmary INFIRMARY

, s. ārogyaśālā rogiśālā cikitsāśālā rogyālayaḥ rogyāśrayaḥ cikitsālayaḥ svāsthyālayaḥ rogapratīkāraśālā rogārttalokacikitsanasthānaṃ.

infirmity INFIRMITY

, s. (Feebleness) daurbalyaṃ durbalatā balahīnatā balaśaithilyaṃ śithilatā alpaśaktitvaṃ kṣīṇatā kṣīṇaśaktitvaṃ aśaktiḥ f., aśaktatā vīryyahāniḥ f., sattvahāniḥ f.

--(Foible, failing) chidraṃ doṣaḥ aparādhaḥ aguṇaḥ vaikalyaṃ hāniḥ f., hīnatā.

--(Malady, disorder) rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ pīḍā asvāsthyaṃ.

infirmness INFIRMNESS

, s. jarā jīrṇiḥ f., jīrṇatā jyāniḥ f., jīrṇāvasthā klaivyaṃ.

to infix To INFIX

, v. a. niṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) niṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ -ṣṭhaṃ kṛ nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), braṇidhā nibandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ), nikhan (c. 1. -khanati -te -nituṃ), niruh in caus. (-ropayati -yituṃ) niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

infixed INFIXED

, p. p. niṣṭhitaḥ -tā -taṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ nikhātaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ.

to inflame To INFLAME

, v. a. tap (c. 10. tāpayati -yituṃ, c. 1. tapati taptuṃ), santap dīp (c. 10. dīṣayati -yituṃ), pradīp ādīp sandīp upadīp jval (c. 10. jvālayati jvalayati -yituṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), pradah sambhdah paridah ādah samindh (c. 7. -inddhe -indhituṃ), sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), agnisātkṛ.

--(Excite) uddīp uttap uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), samuttij utsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), protsah paruc (c. 10. -rocayati -yituṃ).

--(Irritate) kup (c. 10. kopayati -yituṃ), prakup krudh (c. 10. krodhayati -yituṃ), kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

inflamed INFLAMED

, p. p. taptaḥ -ptā -ptaṃ tāpitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ santāpitaḥ -tā -taṃ dīptaḥ -ptā -ptaṃ dīpitaḥ -tā -taṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ uddhīptaḥ -ptā -ptaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ prajvālitaḥ -tā -taṃ samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Excited) uttejitaḥ -tā -taṃ samattejitaḥ -tā -taṃ.

--(Provoked) prakopitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ -tā -taṃ; 'inflamed with wrath,' kopajvalitaḥ -tā -taṃ kopadīptaḥ -ptā -ptaṃ; 'inflamed with pride' samiddhadarpaḥ -rpā -rpaṃ; 'to be inflamed,' dah (c. 4. dahyati -te dagdhuṃ), dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), jval (c. 1. jvalati -lituṃ), samindh in pass. (-idhyate).

inflammability INFLAMMABILITY

, s. dāhyatā -tvaṃ dahanīyatā -tvaṃ jvalanaśīlatā āśujvalanīyatā śīghrajvalanīyatā sukhajvalanīyatvaṃ dahanaśīlatā.

inflammable INFLAMMABLE

, a. dāhyaḥ -hyā -hyaṃ dahanīyaḥ -yā -yaṃ jvalanīyaḥ -yā -yaṃ jvalanaśīlaḥ -lā -laṃ dahanaśīlaḥ -lā -laṃ āśujvalanīyaḥ -yā -yaṃ śīghrajvalanīyaḥ -yā -yaṃ sukhajvalanīyaḥ -yā -yaṃ dīpanīyaḥ -yā -yaṃ dīpyaḥ -pyā -pyaṃ jvalanārhaḥ -rhā -rhaṃ dāhātmakaḥ -kā -kaṃ.

inflammation INFLAMMATION

, s. (The act) tāpanaṃ santāpanaṃ dīpanaṃ pradīpanaṃ uddīpanaṃ dahanaṃ dāhanaṃ jvalanaṃ.

--(State of heat) dāhaḥ tāpaḥ santāpaḥ upatāpaḥ abhitāpaḥ uttāpaḥ vidāhaḥ oṣaḥ ploṣaḥ.

--(Internal heat) antardāhaḥ antarjvalanaṃ; 'he died of inflammation,' jātadāho vyapadyata.-- (Morbid heat) upatāpaḥ dāhaḥ upataptā m. (ptṛ) tāpakaḥ spaśaḥ, 'inflammation of the glands of the neck,' gaṇḍamālā; 'of the eye,' sirotpātaḥ.

inflammatory INFLAMMATORY

, a. (Inflaming) tāpakaḥ -kā -kaṃ tāpī -pinī -pi (n) upatāpī &c., tāpanaḥ -nī -naṃ dāhakaḥ -kā -kaṃ dīpakaḥ -kā -kaṃ dīpanaḥ -nā -naṃ pradīpanaḥ -nī -naṃ uddīpakaḥ -kā -kaṃ dāhajanakaḥ -kā -kaṃ dāhotpādakaḥ -kā -kaṃ dāhakārakaḥ -kā -kaṃ tāpajanakaḥ -kā -kaṃ tāpakaraḥ -rī -raṃ.

--(Accompanied with inflammation) dāhavān -vatī -vat (t) sadāhaḥ -hā -haṃ dāhayuktaḥ -ktā -ktaṃ dāhaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dāhikaḥ -kī -kaṃ satāpaḥ -pā -paṃ tāpī -pinī &c., upatāpī &c., dāha in comp.; as, 'inflammatory fever,' dāhajvaraḥ.

to inflate To INFLATE

, v. a. dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ), ādhmā samādhmā pradhmā upadhmā.

--(Distend with air) vātena pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), vātaphullaṃ -llāṃ -llaṃ kṛ vāyupūritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ śvāsena pṝ.

--(Swell) sphāy (c. 10. sphāvayati -yituṃ), śvi (c. 10. śvāyayati -yituṃ), vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), sphītīkṛ.

--(Puff up) darpādhmātaṃ -tāṃ -taṃ kṛ uddhatīkṛ unmattīkṛ.

inflated INFLATED

, p. p. dhmātaḥ -tā -taṃ ādhmātaḥ -tā -taṃ samādhmātaḥ -tā -taṃ vātapūritaḥ -tā -taṃ vāyupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śvāsapūritaḥ -tā -taṃ vātaphullaḥ -llā -llaṃ sphītaḥ -tā -taṃ; 'inflated with pride,' darpādhmātaḥ -tā -taṃ madādhmātaḥ -tā -taṃ darpoddhataḥ -tā -taṃ madoddhataḥ -tā -taṃ; 'to be inflated,' dhmā in pass. (dhmāyate) ādhmā vātena pṝ in pass. (pūryyate).

inflation INFLATION

, s. (The act) ādhmānaṃ samādhmānaṃ dhmānaṃ vātapūraṇaṃ śvāsapūraṇaṃ.

--(State) dhmātatvaṃ ādhmātatvaṃ vāyudhmātatā vātapūrṇatā vātaphullatā.

--(State of being puffed up with pride) darpādhmātatva madāghmātatvaṃ madoddhatiḥ f.

to inflect To INFLECT

, v. a. (Bend) nam (c. 10. nāmayati -yituṃ), avanam ānam namnīkṛ āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), vakrīkṛ.

--(In grammar) ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), śabdarūpaṃ kṛ rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), vibhaktiṃ kṛ.

inflected INFLECTED

, p. p. nataḥ -tā -taṃ nāmitaḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(In grammar) ākhyātaḥ -tā -taṃ savibhaktiḥ -ktiḥ -kti kṛtavibhaktiḥ -ktiḥ -kti.

inflection INFLECTION

, s. (Act of bending) natiḥ f., ānatiḥ f. namrīkaraṇaṃ vakrīkaraṇaṃ avakuñcanaṃ.

--(In grammar) vibhaktiḥ f., vibhaktikāryyaṃ vyaktiḥ f., rūpaṃ rūpāntaraṃ avagṛhyaṃ liṅgakāryyaṃ kāryyaṃ; 'series of inflections,' rūpāvaliḥ f.

inflective INFLECTIVE

, a. nambīkaraṇakṣamaḥ -mā -maṃ vakrīkaraṇakṣamaḥ -mā -maṃ.

inflexibility INFLEXIBILITY

, INFLEXIBLENESS, s. anamanīyatā sudṛḍhatā kāṭhinyaṃ kaṭhoratā dhīratā dhairyyaṃ dṛḍhasaṅkalpatvaṃ hṛdayakāṭhinyaṃ nirvikalpatā saṃhananaṃ āgrahaḥ.

inflexible INFLEXIBLE

, a. (That cannot be bent) anamanīyaḥ -yā -yaṃ anāmyaḥ -myā -myaṃ akuñcanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Firm, hard) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sudṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ saṃhataḥ -tā -taṃ.

--(In mind, purpose, &c.) dṛḍhasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ sthiraniścayaḥ -yā -yaṃ sthiramatiḥ -tiḥ -ti anārādhanīyaḥ -yā -yaṃ kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ nirvikalpaḥ -lpā -lpaṃ āgrahī -hiṇī -hi (n) dhīraḥ -rā -raṃ.

inflexibly INFLEXIBLY

, adv. sudṛḍhaṃ dṛḍhacetasā susthiraṃ dṛḍhaniścayapūrvvaṃ nirvikalpaṃ.

to inflict To INFLICT

, v. a. praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampraṇī pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kṛ (c. 8. karoti karttuṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ); 'to inflict punishment,' daṇḍaṃ praṇī daṇḍaṃ kṛ.

inflicted INFLICTED

, p. p. praṇītaḥ -tā -taṃ sampraṇītaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ ācaritaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ kṛtaḥ -tā -taṃ.

inflicter INFLICTER

, s. (Of punishment) daṇḍapraṇetā m. (tṛ) daṇḍapravarttakaḥ daṇḍabhṛt m.

infliction INFLICTION

, s. praṇayanaṃ pravarttanaṃ prayogaḥ ācaraṇaṃ vidhānaṃ karaṇaṃ; 'of punishment,' daṇḍapraṇayanaṃ daṇḍayogaḥ daṇaprayogaḥ daṇḍapravarttanaṃ daṇḍādhānaṃ daṇḍopadhānaṃ daṇḍapātanaṃ daṇḍakaraṇaṃ.

influence INFLUENCE

, s. prabhāvaḥ adhikāraḥ gauravaṃ vaśaṃ śaktiḥ f., balaṃ bhāraḥ prabhavaḥ prabhutā karttṛtvaṃ kṣamatā pratāpaḥ sāmarthyaṃ guṇaḥ kāryyakāritvaṃ guṇakāritā vyāpakatā vyāptiḥ f.; 'the influence of love,' kāmādhikāraḥ; 'under the influence of love,' kāmavaśaḥ -śā -śaṃ kāmādhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ kāmopahataḥ -tā -taṃ; 'through the influence of love,' kāmavaśāt; 'through the influence of alarm,' sādhvasavaśāt; 'planetary influence,' grahāveśaḥ.

to influence To INFLUENCE

, v. a. adhikṛ prabhū adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vaśīkṛ.

--(Induce, move to action) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ).

influencel INFLUENCEL

, p. p. adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ upahataḥ -tā -taṃ preritaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ vaśaḥ -śā -śaṃ in comp.; 'influenced by love,' kāmādhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ kāmopahataḥ -tā -taṃ kāmavaśaḥ -śā -śaṃ; 'influenced by avarice,' lobhākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

influential INFLUENTIAL

, a. guruḥ -rvvī -ru sagauravaḥ -vā -vaṃ guruprabhāvaḥ -vā -vaṃ saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu bhārī -riṇī -ri (n) prabalaḥ -lā -laṃ śaktimān -matī -mat (t) adhikārī -riṇī -ri (n) pratāpī -pinī -pi (n).

influentially INFLUENTIALLY

, adv. prabhāveṇa saprabhāvaṃ gauraveṇa sagauravaṃ sabhāraṃ.

influenza INFLUENZA

, s. sādhāraṇapīnasarogaḥ sādhāraṇaślepmarogaḥ sannipātakaḥ.

influx INFLUX

, s. āgamaḥ -gnaṃ pravāhaḥ antaḥpravāhaḥ antarvahanaṃ prasravaṇaṃ antaḥsravaṇaṃ antargamanaṃ.

to infold To INFOLD

, v. a. veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), āveṣṭ pariveṣṭ saṃveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), parichad pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kośena pariveṣṭ kośasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ vāsanasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

--(Clasp with the arms, embrace) bhujābhyāṃ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), āliṅg (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), samāliṅga āśliṣ (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ).

infolded INFOLDED

, p. p. āveṣṭitaḥ -tā -taṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ āchannaḥ -nnā -nnaṃ kośasthaḥ -sthā -sthaṃ vāsanasthaḥ -sthā -sthaṃ avaguṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

to infoliate To INFOLIATE

, v. a. sapatrīkṛ saparṇīkṛ sadalīkṛ patrānvitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

to inform To INFORM

, v. a. (Make known, tell) jñā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) vijñā nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), āvid samāvid vid budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), prabudh pratibudh avabudh sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ or caus. -khyāpayati -yituṃ), samākhyā khyā kath (c. 10. kathayati -yituṃ), avagam (c. 10. -gamayati -yituṃ), śaṃs (c. 1. śaṃsati -situṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭhuṃ), sandiś ādiś śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), karṇagocarīkṛ.

--(Inform against) aparādhaṃ sūc prāḍvivākasākṣād āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), upanidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), paiśunyaṃ kṛ piśuno bhū.

informal INFORMAL

, a. vidhiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avidhiḥ -dhiḥ -dhi vidhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ avaidhikaḥ -kī -kaṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rītiviruddhaḥ &c., avyava- sthitaḥ -tā -taṃ utsūtraḥ -trā -traṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ

informality INFORMALITY

, s. avidhiḥ m., vidhivirodhaḥ vidhivyatikramaḥ avyavasthā utkramaḥ avidhānaṃ aniyamaḥ arītiḥ f., vidhibhaṅgaḥ niyamabhaṅgaḥ amaryyādā visūtratā.

informally INFORMALLY

, adv. avidhivat avidhitas avidhānatas vidhiviruddhaṃ ayathāvidhi niyamavirodhena akrameṇa avidhipūrvvaṃ.

informant INFORMANT

, s. jñāpakaḥ vijñāpakaḥ āvedakaḥ nivedakaḥ bodhakaḥ prabodhaka sūcakaḥ sūcī m. (n) khyāpakaḥ ākhyāyakaḥ.

information INFORMATION

, s. vijñaptiḥ vijñāpanaṃ jñaptiḥ jñāpanaṃ jñāptiḥ f., vijñāptiḥ f., nivedanaṃ āvedanaṃ viditaṃ bodhaḥ -dhanaṃ prabodhaḥ -dhanaṃ sūcanaṃ saṃsūcanaṃ ākhyānaṃ khyāpanaṃ pratyādeśaḥ.

--(Intelligence, news) vārttā samācāraḥ vṛttāntaḥ sandeśaḥ sandiṣṭaṃ saṃvādaḥ sūcanā.

--(Knowledge) jñānaṃ vijñānaṃ bodhaḥ avagamaḥ.

--(In law, intelligence of crime) aparādhasūcanaṃ -nā anyāyasūcanaṃ -nā svayamuktiḥ f., paiśunyaṃ upanidhānaṃ.

informed INFORMED

, p. p. vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ -tā -taṃ jñaptaḥ -ptā -ptaṃ jñapitaḥ -tā -taṃ anujñāpitaḥ -tā -taṃ āveditaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ bodhitaḥ -tā -taṃ prabodhitaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ saṃsūcitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ samākhyātaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gṛhītārthaḥ -rthā -rthaṃ.

informer INFORMER

, s. sūcakaḥ sūcī m. (n) piśunaḥ karṇajapaḥ karṇejapaḥ bodhakaḥ upanidhātā m. (tṛ) aparādhasūcakaḥ anyāyasūcakaḥ.

--(Conveyer of intelligence) vārttikaḥ vārttāyanaḥ.

informity INFORMITY

, s. nirākāratvaṃ anākāratvaṃ arūpatā virūpatā vairūpyaṃ niravayavatvaṃ.

infraction INFRACTION

, s. bhaṅgaḥ bhañjanaṃ khaṇḍanaṃ bhedaḥ atikramaḥ vyatikramaḥ -maṇaṃ laṅghanaṃ ullaṅghanaṃ; 'of an agreement,' saṃvidyatikramaḥ; 'of a law,' vyavasthālaṅghanaṃ.

infrangible INFRANGIBLE

, a. abhedyaḥ -dyā -dyaṃ abhedanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ alaṅghanīyaḥ -yā -yaṃ.

infrequency INFREQUENCY

, s. viralatā vairalpaṃ abahutvaṃ anabhīkṣṇatā anābhīkṣṇyaṃ anityatā kādācitkatvaṃ kvācitkatvaṃ apaunaḥpunyaṃ asāmānyaṃ.

infrequent INFREQUENT

, a. viralaḥ -lā -laṃ viralāgataḥ -tā -taṃ anabhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ abahuśo varttamānaḥ -nā -naṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ anaityikaḥ -kīṃ -kaṃ kādācitkaḥ -tkā -tkaṃ kvācitkaḥ -tkā -tkaṃ apaunaḥpunikaḥ -kī -kaṃ asatataḥ -tā -taṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ.

infrequently INFREQUENTLY

, adv. abahuśas anabhīkṣṇaṃ anityaṃ viralaṃ kadācit.

to infringe To INFRINGE

, v. a. (Break) bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), bhaṅgaṃ kṛ.

--(Violate) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh lup (c. 10. lopayati -yituṃ), vilup aticar (c. 1. -carati -rituṃ), ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

infringed INFRINGED

, p. p. bhagnaḥ -gnā -gnaṃ laṅgitaḥ -tā -taṃ ullaṅgitaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ vichinnaḥ -nnā -nnaṃ.

infringer INFRINGER

, s. bhaṅgakaraḥ bhañjakaḥ bhaṅgakārī m. (n) laṅghanakārī atikramī m (n) vicchedakaḥ lopakaraḥ ativarttī m. (n).

infringement INFRINGEMENT

, s. bhaṅgaḥ bhañjanaṃ bhedaḥ khaṇḍanaṃ atikramaḥ -maṇaṃ vyatikramaḥ -maṇaṃ laṅghanaṃ ullaṅghanaṃ lopaḥ -panaṃ vicchedaḥ ativarttanaṃ; 'of a compact,' saṃvidvyatikramaḥ niyamātikramaḥ niyamabhaṅgaḥ; 'of a law,' vyavasthālaṅghanaṃ vyavasthālopaḥ.

infuriate INFURIATE

, a. kopākulaḥ -lā -laṃ krodhākulaḥ -lā -laṃ roṣavegākulaḥ -lā -laṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ krodhāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ unmādasaṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ madotkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ krīdhavikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

to infuriate To INFURIATE

, v. a. kopākulīkṛ roṣavegena vyākulīkṛ saṃrabdhīkṛ.

to infuscate To INFUSCATE

, v. a. timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ kṛṣṇīkṛ śyāmīkṛ.

to infuse To INFUSE

, v. a. (Pour in, mix) āsic (c. 6. -siñcati -sektuṃ), niṣic sic prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nikṣip miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), miśrīkṛ miśraṇaṃ kṛ.

--(Introduce) niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), praviś āviś; 'infuse into the mind,' citte niviś upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), upadeśaṃ kṛ.

--(Steep) vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), kvath (c. 1. kvathati -thituṃ), bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ).

infused INFUSED

, p. p. āsiktaḥ -ktā -ktaṃ siktaḥ -ktā -ktaṃ prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ miśritaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ.

--(Steeped) vāsitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ.

infusible INFUSIBLE

, a. (That may be infused) prakṣepaṇīyaḥ -yā -yaṃ miśraṇīyaḥ -yā -yaṃ niveśanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Incapable of fusion) adrāvyaḥ -vyā vyaṃ adravaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

infusion INFUSION

, s. (Act of pouring in) āsekaḥ āsecanaṃ prakṣepaḥ -paṇaṃ miśraṇaṃ miśrīkaraṇaṃ sammiśraṇaṃ.

--(Act of introducing) niveśanaṃ praveśanaṃ.

--(Suggestion, instruction) upanyāsaḥ prabodhaḥ -dhanaṃ upadeśaḥ.

--(Process of steeping) vāsanaṃ bhāvanaṃ kvathanaṃ niṣkvāthaḥ.

--(The liquor in which plants are steeped) kaṣāyaḥ -yaṃ rasaḥ niryyāsaḥ niryyūhaḥ kvāthaḥ.

ingathering INGATHERING

, s. śasyasaṅgrahaḥ śasyasañcayaḥ śasyasaṅgrahakālaḥ.

ingelable INGELABLE

, a. aghanīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ ghanīkaraṇāśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

to ingeminate To INGEMINATE

, v. a. dviguṇīkṛ dviguṇa (nom. dviguṇayati -yituṃ), punaḥpunaḥ kṛ vāraṃ vāraṃ kṛ dvivāraṃ kṛ muhurmuhuḥ kṛ asakṛt kṛ.

ingeminate INGEMINATE

, a. dviguṇitaḥ -tā -taṃ punaḥpunaḥ kṛtaḥ -tā -taṃ.

ingemination INGEMINATION

, s. dviguṇīkaraṇaṃ punaḥpunaḥkaraṇaṃ dvivārakaraṇaṃ asakṛtkaraṇaṃ.

ingenerate INGENERATE

, INGENERATED, a. antarjātaḥ -tā -taṃ sahajaḥ -jā -jaṃ nijaḥ -jā -jaṃ.

ingenious INGENIOUS

, a. (Possessed of invention, prompt to invent) yuktimān -matī -mat (t) yauktikaḥ -kī -kaṃ upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ upāyī -yinī -yi (n) kalpakaḥ -kā -kaṃ parikalpakaḥ -kā -kaṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ caturaḥ -rā -raṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ suprayogavān -vatī -vat (t) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi tīkṣṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu upakārakaḥ -kā -kaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Of curious design or structure) suyuktikṛtaḥ -tā -taṃ suyuktiniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ suprayogakṛtaḥ -tā -taṃ suprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

ingeniously INGENIOUSLY

, adv. yuktyā suyuktyā muprayogena vijñavat cāturyyeṇa caturaṃ nipuṇaṃ nipuṇavat vicakṣaṇacat sapāṭavaṃ dākṣyeṇa dakṣavat.

ingenuity INGENUITY

, INGENIOUSNESS, s. yuktiḥ f., suyuktiḥ f., suprayogaḥ yuktimattvaṃ kalpanā kalpanāśaktiḥ f., kalpakatvaṃ vijñatā upāyajñatā caturatā cāturyyaṃ nipuṇatā naipuṇyaṃ sūkṣmatā buddhisūkṣmatā buddhitīkṣṇatā paṭutā pāṭavaṃ vidagdhatā vaidagdhyaṃ pravīṇatā vaicakṣaṇyaṃ dakṣatā dākṣyaṃ kalā manuppakalā vyavasāyaḥ.

ingenuous INGENUOUS

, a. niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) vimalārthakaḥ -kā -kaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ amāyaḥ -yā -yaṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ avakraḥ -krā -kraṃ saralaḥ -lā -laṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti ajihyaḥ -hyā -hyaṃ ṛjuḥ -juḥ -ju nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ śuciḥ -ciḥ -ci śucimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirmmalacittaḥ -ttā -ttaṃ akṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Generous, noble) udāraḥ -rā -raṃ udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ.

ingenuously INGENUOUSLY

, adv. niṣkapaṭaṃ kapaṭaṃ vinā avakraṃ amāyayā saralaṃ saralavat sāralyena nirvyalīkaṃ nirvyājaṃ dākṣiṇyena udāravat.

ingenuousness INGENUOUSNESS

, s. udāratvaṃ audāryyaṃ kapaṭahīnatā niṣkapaṭatvaṃ niṣkāpaṭyaṃ akāpaṭyaṃ amāyā māyāhīnatā saralatā sāralyaṃ avakratā ajihmatā ṛjutā ārjavaṃ nirvyalīkatā dākṣiṇyaṃ śucitā vimalātmatā cittanirmmalatvaṃ bhāvāgūḍhatā śuddhamatitvaṃ bhāvaśuddhatvaṃ avyājaḥ akārpaṇyaṃ udīrṇatā.

inglorious INGLORIOUS

, a. ayaśasvī -svinī -svi (n) ayaśasyaḥ -syā -syaṃ akīrttimān -matī -mat (t) akīrttikaraḥ -rī -raṃ akīrttidaḥ -dā -daṃ ayaśaskaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ akhyātaḥ -tā -taṃ aśrīmān -matī -mat (t) niḥśrīkaḥ -kā -kaṃ apamānajanakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ niḥpratāpaḥ -pā -paṃ lajjākaraḥ -rī -raṃ.

ingloriously INGLORIOUSLY

, adv. ayaśasyaṃ sāpamānaṃ sakalaṅkaṃ akīrttipūrvvaṃ.

ingot INGOT

, s. tūlikāvilīnaḥ suvarṇādipiṇḍaḥ tūlikākāraḥ suvarṇarūpyādipiṇḍaḥ suvarṇādikīlaḥ; 'ingot mould,' tūlikā tulikā īṣīkā īṣikā.

to ingraft To INGRAFT

, v. a. ekavṛkṣaśākhāyām anyavṛkṣapallavaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), ekavṛkṣapallavam anyavṛkṣapallavena saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ).

ingrafted INGRAFTED

, p. p. niveśitaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ saṃlagnīkṛtaḥ -tā -taṃ.

ingraftment INGRAFTMENT

, s. ekavṛkṣaśākhāyām anyavṛkṣapallavaniveśanaṃ saṃlagnīkaraṇaṃ.

ingrate INGRATE

, a. akṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ akṛtavedī -dinī -di (n) anupakṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ upakāravismarttā -rttī -rttṛ (rttṛ) kṛtanāśakaḥ -kī -kaṃ.

to ingratiate To INGRATIATE

, v. a. (Conciliate favor for one's self) ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), prasādh (c. 10. -sādhayati -yituṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), anugrahaṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), anurāgaṃ kṛ snehaṃ kṛ' anurudh (c. 4. -rudhyati -roddhuṃ).

ingratitude INGRATITUDE

, s. akṛtajñatā kṛtaghnatā upakṛtaghnatā upakāravismṛtiḥ f., upakāravismaraṇaṃ upakṛtavismṛtiḥ f., kṛtapūrvvanāśanaṃ kṛtanāśanaṃ upakāranāśanaṃ kṛtapūrvvavismṛtiḥ f., anupakāritā nirupakāritā pratyupakārābhāvaḥ.

ingredient INGREDIENT

, s. bhāgaḥ aṃśaḥ dravyaṃ sādhanadravyaṃ upakaraṇaṃ aṅgaṃ vastu; 'any thing mixed as an ingredient in drugs in the course of decoction,' prakṣiptaṃ bhāvitaṃ.

ingress INGRESS

, s. praveśaḥ -śanaṃ niveśaḥ -śanaṃ āveśaḥ -śanaṃ samāveśaḥ veśaḥ -śanaṃ veṣaṇaṃ veśikā sanniveśaḥ sañcāraḥ; 'of the sun into a sign,' saṃkrāntiḥ f., saṃkramaḥ; 'of a luminary at an eclipse,' vedhaḥ.

inguinal INGUINAL

, a. vaṃkṣaṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vaṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to ingulf To INGULF

, v. a. See. To ENGULPH.

to ingurgitate To INGURGITATE

, v. a. jalādi bahuśo gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ) or nigṝ or avagṝ or gras (c. 1. grasate -situṃ).

ingustable INGUSTABLE

, a. rasanendriyātītaḥ -tā -taṃ rasanendriyāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

to inhabit To INHABIT

, v. a. vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas prativas all with loc. c., āvas samāvas adhivas adhinivas adhyāvas upavas sannivas with acc. c. or loc. c., adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), samadhyās with acc. c., ās with loc. c., āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ) with acc. c., sev (c. 1. sevate -vituṃ), niṣev upasev with acc. c., adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) with acc. c. or loc. c., sthā with loc. c., juṣ (c. 6. juṣate joṣituṃ) with acc. c., nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), vāsaṃ kṛ.

inhabitable INHABITABLE

, a. vastavpaḥ -vpā -vpaṃ vāstavyaḥ -vyā -vyaṃ vāsateyaḥ -yī -yaṃ vasanīyaḥ -yā -yaṃ āvasanīyaḥ -yā -yaṃ nivasanīyaḥ -yā -yaṃ vāsayogyaḥ -gyā -gyaṃ vāsakṣamaḥ -mā -maṃ vāsārhaḥ -rhā -rhaṃ ājīvyaḥ -vyā -vyaṃ upajīvyaḥ -vyā -vyaṃ.

inhabitant INHABITANT

, s. vāsī m. (n) nivāsī m., vāsakārī m. (n) nivāsakārī m., nilāyī m. (n) sthāyī m. (n) avasthāyī m., sthaḥ or saṃsthaḥ in comp.

inhabitation INHABITATION

, s. vāsaḥ nivāsaḥ nivasanaṃ vasatiḥ f., nivasatiḥ f., nilayaḥ -yanaṃ.

inhabited INHABITED

, p. p. uṣitaḥ -tā -taṃ adhyuṣitaḥ -tā -taṃ adhyāsitaḥ -tā -taṃ sevitaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ niṣevitaḥ -tā -taṃ juṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'formerly inhabited by cattle,' uṣitaṅgavīnaḥ -nā -naṃ; 'an inhabited country,' janapadaḥ jānapadaḥ.

inhabiting INHABITING

, part. vasan -santī -satī -sat (t) nivasan -santī -sat (t) nivāsī -sinī -si (n) kṛtālayaḥ -yā -yaṃ āśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ -tā -taṃ sevī -vinī -vi (n) adhiśayānaḥ -nā -naṃ.

to inhale To INHALE

, v. a. śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), niśvas uraḥsthānaṃ or vakṣaḥsthānaṃ or hṛdayasthānaṃ śvāsena pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or vāyunā pṝ śvāsaṃ kṛ nipā (c. 1. -pivati -pātuṃ).

inharmonious INHARMONIOUS

, a. visvaraḥ -rā -raṃ apasvaraḥ -rā -raṃ karkaśasvanaḥ -nā -naṃ.

to inhere To INHERE

, v. n. niṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), antaḥ sthā adhiṣṭhā antarbhū antarvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), antar jā in pass. (jāyate) sahajaḥ -jā -jaṃ bhū.

inherence INHERENCE

, INHERENCY, s. niṣṭhā -ṣṭhānaṃ niṣṭhitiḥ f., antaḥsthitiḥ adhiṣṭhitiḥ f., adhiṣṭhānaṃ saṃsthā saṃsthitiḥ f., sthitiḥ f., antarbhāvaḥ antarvarttanaṃ antarvṛttiḥ f., anuṣaṅgaḥ -ṅgikā nirūḍhiḥ f., samavāyaḥ samavāyasambandhaḥ.

inherent INHERENT

, a. niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antarjātaḥ -tā -taṃ antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ antaḥsthāyī -yinī -yi (n) antarvarttī -rttinī -rtti (n) nijaḥ -jā -naṃ sahajaḥ -jā -jaṃ nirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ anuṣaṅgī -ṅginī -ṅgi (n) anuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ āveśikaḥ -kī -kaṃ samavāyī -yinī -yi (n) samavetaḥ -tā -taṃ vyastaḥ -stā -staṃ samastaḥ -stā -staṃ; 'inherent in the body,' dehaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Naturally pertaining to) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ prakṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ naisargikaḥ -kī -kaṃ autsargikaḥ -kī -kaṃ sāṃsiddhikaḥ -kī -kaṃ; 'inherent nature,' antarbhāvaḥ svabhāvaḥ.

to inherit To INHERIT

, v. a. adhikṛ uttareṇa or uttaram adhikṛ vaṃśakramāgamena prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pituḥ prāp pitṛtaḥ prāp kramāgatvena prāp anvayāgamena prāp vaṃśādhikāreṇa prāp pāramparyyeṇa prāp vaṃśakrameṇa pituḥ prāp paitṛkādhikāraṃ prāp adhikārī -riṇī -ri bhū uttarādhikārī bhū dāyādo bhū; 'to inherit property,' paitṛkarikthaṃ prāp gotrarikthaṃ prāp kramāgatarikthaṃ prāp.

inheritable INHERITABLE

, a. pitṛprāpyaḥ -pyā -pyaṃ pitṛputraparamparābhogyaḥ -gyā -gyaṃ uttarādhikāropabhogyaḥ -gyā -gyaṃ auddhārikaḥ -kī -kaṃ dāyayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

inheritance INHERITANCE

, s. (Act of receiving an inheritance) paitṛkarikthagrahaṇaṃ rikthaprāptiḥ f., adhikāraprāptiḥ f., rikthaharaṇaṃ aṃśaharaṇaṃ rikthabhāgagrahaṇaṃ dāyabhāgaprāptiḥ f.

--(Right of inheritance) uttarādhikāraḥ -ritā adhikāraḥ -ritā -tvaṃ rikthādhikāraḥ dāyatvaṃ dāyādhikāraḥ.

--(Heritage, estate, patrimony) paitṛkarikthaṃ paitṛkaṃ rikthaṃ or ṛkthaṃ gotrarikthaṃ paitṛkadhanaṃ gotradhanaṃ dāyaḥ ṛkthabhāgaḥ paitṛkaṃ auddhārikaṃ kramāgatarikthaṃ kramāgatadhanaṃ.

--(Portioning of inheritance) dāyavibhāgaḥ dāyabhāgaḥ rikthavibhāgaḥ uddhāravibhāgaḥ rikthavaṇṭanaṃ; 'to di- vide an inheritance,' paitṛkarikthaṃ bhaj (c. 1. bhajati -te bhaktuṃ) or vibhaj.

--(Share of an inheritance) bhāgaḥ aṃśaḥ uddhāraḥ.

inherited INHERITED

, p. p. pitṛprāptaḥ -ptā -ptaṃ pitṛgṛhītaḥ -tā -taṃ kramāgamena prāptaḥ -ptā -ptaṃ kramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ -tā -taṃ kramād āgataḥ -tā -ta anvayāgataḥ -tā -taṃ paramparāprāptaḥ -ptā -ptaṃ paramparāyātaḥ -tā -taṃ pāramparyeṇāgataḥ -tā -taṃ paramparīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

inheritor INHERITOR

, s. adhikārī m. (n) uttarādhikārī m., dāyādaḥ bhāgī m. (n) bhāk in comp. (j) aṃśī m. (n); 'inheritor of property,' dhanādhikārī m., rikthabhāgī m. (n). See HEIR.

inheritress INHERITRESS

, INHERITRIX, s. adhikāriṇī uttarādhikāriṇī dāyādī.

to inhibit To INHIBIT

, v. a. niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), saṃyam niprah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ).

inhibition INHIBITION

, s. saṃyamaḥ nigrahaḥ nivāraṇaṃ nirodhaḥ saṃrodhaḥ niṣedhaḥ.

inhospitable INHOSPITABLE

, a. anātitheyaḥ -yī -yaṃ anātithyaḥ -thyī -thyaṃ atithidveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) abhyāgatadveṣī &c., ātithyavimukhaḥ -khā -khaṃ satkāradveṣī &c., satkāravimukhaḥ -khā -khaṃ asatkāraśīlaḥ -lā -laṃ abhyāgatānupakārī -riṇī -ri (n) abhyāgatāśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ abhyāgatāhitaḥ -tā -taṃ abhyāgatānādarī -riṇī -ri (n).

inhospitableness INHOSPITABLENESS

, INHOSPITALITY, s. anātithyaṃ anātitheyatvaṃ anatithitvaṃ asatkāraḥ asatkarmma n. (n) atithidveṣaḥ abhyāgatadveṣaḥ atithyanādaraḥ atithyasatkāraḥ.

inhospitably INHOSPITABLY

, adv. anātitheyaṃ anātithyapūrvvaṃ asatkāreṇa asatkārapuraḥsaraṃ atithidveṣivat.

inhuman INHUMAN

, a. amanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ amanuṣyadharmmā -rmmā -rmma (n) manuṣyavidharmmā &c.

--(Cruel) nirdayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ krūraḥ -rā -raṃ krūra karmmā -rmmā -rmma (n) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirdhṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ rākṣasadharmmā &c., kaṭhinahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

inhumanity INHUMANITY

, s. amanuṣyatvaṃ nirdayatā -tvaṃ krūratā krauryyaṃ dayāhīnatā niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ niṣkaruṇatā kṛpāhīnatā daurātmyaṃ.

inhumanly INHUMANLY

, adv. amanuṣyavat nirdayaṃ niṣṭhuraṃ naiṣṭhuryyeṇa krūravat krauryyeṇa niṣkaruṇaṃ rākṣasavat niṣkṛpaṃ durātmavat.

inhumation INHUMATION

, s. bhūmikhananaṃ nikhananaṃ nikhātatvaṃ bhūmau nikhananaṃ bhūmisamarpaṇaṃ bhūminikṣepaḥ bhūminiveśanaṃ kṣitinyāsaḥ.

to inhume To INHUME

, v. a. bhūmau nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

inimical INIMICAL

, a. vairī -riṇī -ri (n) ahitaḥ -tā -taṃ ahitakārī -riṇī -ri (n) dveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) dveṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vidveṣī &c., vidveṣṭā -ṣṭrī -ṣṭṛ (ṣṭṛ) savairaḥ -rā -raṃ apathyakārī &c., apakārī &c., pratikūlaḥ -lā -laṃ virodhī -dhinī -dhi (n) vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi drohavṛttiḥ -ttiḥ -tti śātravaḥ -vī -vaṃ śātravīyaḥ -yī -yaṃ ahitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) ahitaśīlaḥ -lā -laṃ amitraḥ -trā -traṃ asnigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ asuhṛd m. f. n., anupakārī -riṇī -ri (n) ananukūlaḥ -lā -laṃ viparītaḥ -tā -taṃ.

inimically INIMICALLY

, adv. śatruvat ahitavat savairaṃ amitravat asnigdhavat śatrubuddhyā drohabuddhyā pratikūlaṃ virodhena viruddhaṃ vipakṣavat ananukūlaṃ viparītaṃ ripuvat.

inimitability INIMITABILITY

, s. anupameyatā ananukāryyatā ananyasādhyatvaṃ advitīyatā.

inimitable INIMITABLE

, a. anupameyaḥ -yā -yaṃ ananukāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ananukaraṇīyaḥ -yā -yaṃ anupamaḥ -mā -maṃ apratimaḥ -mā -maṃ upamātītaḥ -tā -taṃ anukaraṇātigaḥ -gā -gaṃ ananyasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ ananyaśakyaḥ -kyā -kyaṃ anyāsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anyāśakyaḥ -kyā -kyaṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ.

inimitably INIMITABLY

, adv. anupameyaṃ ananukaraṇīyaṃ atulyaṃ atyupamaṃ.

iniquitous INIQUITOUS

, a. anyāyī -yinī -yi (n) anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ayathānyāyaḥ -yā -yaṃ nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ adhārmmikaḥ -kī -kaṃ adharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) dharmmāpetaḥ -tā -taṃ pāpaḥ -pā -paṃ pāpī -pinī -pi (n) pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ khalaḥ -lā -laṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ durācāraḥ -rā -raṃ kukarmmā -rmmā -rmma (n) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kilviṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

iniquitously INIQUITOUSLY

, adv. anyāyatas ayathānyāyaṃ nyāyaviruddhaṃ nyāyavirodhena adharmmatas adharmmeṇa pāpiṣṭhavat duṣṭavat khalavat durācāravat.

iniquity INIQUITY

, s. adharmmaḥ -rmmatā -tvaṃ anyāyaḥ anyāyyatvaṃ -tā anyāyitā dharmmavirodhaḥ nyāyavirodhaḥ nyāyaviruddhatā dharmmāpetatvaṃ pāpaṃ duṣṭatā pāpiṣṭhatā khalatā durvṛttiḥ f., durvṛttatvaṃ anītiḥ f., nītivirodhaḥ kukarmma n. (n) duṣkarmma n., kukriyā durācāratvaṃ apakarmma n., apacāraḥ śaṭhatā daurātmyaṃ kusṛtiḥ f., vyasanaṃ.

initial INITIAL

, a. ādi in comp., ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādikaḥ -kā -kaṃ ādimaḥ -mā -maṃ ādisthaḥ -sthā -sthaṃ ādivarttī -rttinī -rtti (n) prāthamikaḥ -kī -kaṃ prathamaḥ -mā -maṃ pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ paurastyaḥ -styā -styaṃ ārambhakaḥ -kā -kaṃ ārambhasthaḥ -sthā -sthaṃ.

initial INITIAL

, s. (First letter of a name) nāmādivarṇaḥ nāmādyakṣaraṃ ādyavarṇaḥ prathamavarṇaḥ.

to initiate To INITIATE

, v. a. (Instruct in rudiments or principles) vidyārambhān or vidyātattvāni or prathamatattvāni upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), prathamopadeśaṃ kṛ prathamaśikṣāṃ kṛ vidyāpraveśaṃ kṛ vidyābhiniveśaṃ kṛ vidyopakramaṃ kṛ.

--(Introduce by initiatory ceremonies) dīkṣ (c. 1. dīkṣate -kṣituṃ), upanī (c. 1. -nayati -netuṃ), dīkṣāpūrvvam upanī dīkṣākarmmapūrvvaṃ or saṃskārapūrvvaṃ or abhimantraṇapūrvvaṃ or mantrapūrvvaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), dīkṣāṃ kṛ dīkṣākarmma kṛ.

--(Instruct in initiatory ceremonies) dīkṣākarmma upadiś saṃskāramantrān or dīkṣāmantrān upadiś.

initiated INITIATED

, p. p. dīkṣitaḥ -tā -taṃ kṛtadīkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃskāraḥ -rā -raṃ jātasaṃskāraḥ -rā -raṃ saṃskāritaḥ -tā -taṃ abhisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ abhimantritaḥ -tā -taṃ mantravān -vatī -vat (t) upanītaḥ -tā -taṃ upanīyamānaḥ -nā -naṃ kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtavidyārambhaḥ -mbhā -mbhaṃ kṛtavidyopakramaḥ -mā -maṃ kṛtavidyāpraveśaḥ -śā -śaṃ vidyāpraviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

initiation INITIATION

, s. (Instruction in rudiments or principles) vidyārambhopadeśaḥ vidyātattvopadeśaḥ prathamatattvopadeśaḥ prathamopadeśaḥ prathamaśikṣā vidyāpraveśaḥ -śanaṃ vidyābhiniveśaḥ -śanaṃ.

--(Introduction by initiatory ceremonies, &c.) dīkṣā dīkṣākaraṇaṃ dīkṣākarmma n. (n) upanayaḥ -yanaṃ upanāyaḥ dīkṣāpūrvvam upanayanaṃ dīkṣāpūrvvaṃ praveśanaṃ saṃskāraḥ abhimantraṇaṃ abhiṣekaḥ.

--(Instruction in initiatory ceremonies) dīkṣākarmmopadeśaḥ mantropadeśaḥ upadeśaḥ.

initiative INITIATIVE

, s. (Introductory step) ārambhaḥ pratyutkramaḥ pratyutkrāntiḥ f.

initiative INITIATIVE

, INITIATORY, a. ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ -kā -kaṃ ādyaḥ dyā -dyaṃ ādimaḥ -mā -maṃ ādikaḥ -kā -kaṃ.

--(Relating to introductory ceremonies) dīkṣākarmmasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

to inject To INJECT

, v. a. antaḥkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), antaḥprakṣip nikṣip antaḥkṣepaṃ kṛ antaḥprakṣepaṃ kṛ antaḥkṛ.

--(With a syringe) vastidvāreṇa antaḥkṣip or antaḥprakṣipa.

[Page 392b]
injected INJECTED

, p. p. antaḥkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ antaḥprakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

injection INJECTION

, s. antaḥkṣepaḥ -paṇaṃ antaḥprakṣepaḥ -paṇaṃ nikṣepaṇaṃ.

--(Clyster) vastiḥ m. f.

to injoin To INJOIN

. See To ENJOIN.

injudicious INJUDICIOUS

, a. avivekī -kinī -ki (n) avivecakaḥ -kā -kaṃ vivekaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ vivecanāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ avivekadṛśvā -śvā -śva (n) avijñaḥ -jñā -jñaṃ avicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avuddhimān -matī -mat (t) avicārī -riṇī -ri (n) avicārakaḥ -kā -kaṃ vicāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ aparicchedī -dinī -di (n).

injudiciously INJUDICIOUSLY

, adv. avivekena avivecakavat vivekaṃ vinā avijñavat avicāreṇa vicāraṃ vinā avicakṣaṇavat.

injudiciousness INJUDICIOUSNESS

, s. avivekaḥ -katā -kitā avivecakatvaṃ vivekaśūnyatā avivecanā avijñatā avicāraḥ vicāraśūnyatā avicakṣaṇatā avaicakṣaṇyaṃ abuddhimattvaṃ aparicchedaḥ paricchedahīnatā.

injunction INJUNCTION

, s. ājñā ādeśaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ niyogaḥ codanaṃ -nā niyamaḥ nidarśanaṃ vidhānaṃ śāsanaṃ vacanaṃ; 'sacred injunction,' vidhiḥ m., kalpaḥ; 'chief injunction,' mukhyaḥ; 'secondary,' anukalpaḥ.

to injure To INJURE

, v. a. hiṃs (c. 7. hinasti, c. 1. hiṃsati -situṃ), vihiṃs upahiṃs āhiṃs apakṛ kṣatiṃ kṛ kṣataṃ kṛ kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ vikṣaṇ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), ard (c. 10. ardayati -yituṃ), samard vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), riṣ (c. 1. reṣati, c. 4. riṣyati reṣituṃ reṣṭuṃ), kṣi (c. 5. kṣiṇoti, c. 1. kṣayati kṣetuṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), vihan upahan dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ), drohaṃ kṛ druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ), aparādh (c. 5. -rādhnoti, c. 4. -rādhyati -rāddhuṃ) with gen. c., rih (c. 1. rehati reḍhuṃ), ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), apakāraṃ kṛ apāyaṃ kṛ hiṃsāṃ kṛ ahitaṃ kṛ anyāyaṃ kṛ hāniṃ kṛ dhvaṃsaṃ kṛ duḥkhaṃ dā kleśaṃ dā aniṣṭaṃ kṛ.

injured INJURED

, p. p. hiṃsitaḥ -tā -taṃ vihiṃsitaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ prāptāpakāraḥ -rā -raṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ arditaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ nipīḍitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ -tā -taṃ riṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtadhvaṃsaḥ -sā -saṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ vihataḥ -tā -taṃ jātāpāyaḥ -yā -yaṃ prāptahāniḥ -niḥ -ni vyāpannaḥ -nnā -nnaṃ vyāpāditaḥ -tā -taṃ.

injurer INJURER

, s. hiṃsakaḥ hiṃsākārī m. (n) apakārī m., apakārakaḥ kṣatikārakaḥ anyāyakārī m., parāpakārī m., aniṣṭakārī m., ahitakārī m., drohakārī m., reṣṭā m. (ṣṭṛ) naśitā m. (tṛ) naṃṣṭā m. (ṣṭṛ) drohī m. (n) dveṣī m. (n) viheṭhakaḥ.

injurious INJURIOUS

, a. hiṃsakaḥ -kā -kaṃ hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu -lukaḥ -kā -kaṃ hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ apakārī -riṇī -ri (n) apakārakaḥ -kā -kaṃ āpakaraḥ -rī -raṃ kṣatikaraḥ -rī -raṃ kṣatijanakaḥ -kā -kaṃ hānikaraḥ -rī -raṃ -janakaḥ -kā -kaṃ ahitakaraḥ -rī -raṃ aniṣṭakaraḥ -rī -raṃ ahitaḥ -tā -taṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ śarāruḥ -ruḥ -ru śārukaḥ -kā -kaṃ riṣvaḥ -ṣvā -ṣvaṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ naṃśukaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ drohī -hiṇī -hi (n) bhūtaghruk m. f. n. (h).

injuriously INJURIOUSLY

, adv. hiṃsāpūrvvaṃ hiṃsayā sāpakāraṃ sāpāyaṃ apakāreṇa ahitaṃ kṣatipūrvvaṃ drohapūrvvaṃ kṣatapūrvvaṃ droheṇa hiṃsraprakāreṇa nṛśaṃsaṃ yathā hiṃsā kriyate tathā yathā kṣataṃ or apāyo jāyate tathā sadrohaṃ sadaṣaṇaṃ.

injury INJURY

, s. (Wrong) hiṃsā -sanaṃ apakāraḥ apakṛtaṃ apakṛtiḥ f., apakriyā drohaḥ abhidrohaḥ anyāyaḥ aparādhaḥ hiṃsākarmma n. (n) nikāraḥ viprakāraḥ pīḍā -ḍanaṃ prāṇipīḍā ahitaṃ aniṣṭaṃ vyāpādaḥ -danaṃ viheṭhaḥ -ṭhanaṃ.

--(Hurt, harm, detriment) kṣatiḥ f., kṣataṃ parikṣatiḥ f., parikṣataṃ apakāraḥ apakṛtaṃ apāyaḥ hāniḥ f., nāśaḥ dhvaṃsaḥ apacayaḥ apacitiḥ f., dūṣaṇaṃ ardanā kṣayaḥ upakṣayaḥ bādhaḥ duḥkhaṃ doṣaḥ bhraṃśaḥ.

injustice INJUSTICE

, s. adharmmaḥ -rmmatā -tvaṃ anyāyaḥ -yatā -tvaṃ anyāyyatā anyāyitā dharmmavirodhaḥ dharmmaviruddhatā dharmmāpetatā nyāyaviparyyayaḥ nyāyavirodhaḥ nyāyaviruddhatā anītiḥ f., anayaḥ durṇītiḥ.

ink INK

, s. masiḥ f. -sī maṣiḥ f. -ṣī masikā masījalaṃ malināmbu n., patrāñjanaṃ añjanaṃ kālikā kālī varṇikā melā golā; 'red ink,' alaktarasaḥ alaktaḥ -ktakaṃ.

to ink To INK

, v. a. masyā lip (c. 6. limpyati leptuṃ) or malina (nom. malinayati -yituṃ) or duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), masidūṣitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ kālīkṛ.

ink-horn INK-HORN

, s. masidhānī masikūpī masibhājanaṃ masipātraṃ masyādhāraḥ.

inkling INKLING

, s. īṣajjñānaṃ kiñcijjñānaṃ īṣadbodhanaṃ īṣatsūcanā -naṃ kiñcitsūcitaṃ iṅgitaṃ saṅketaḥ bhāsaḥ ābhāsaḥ vāsanā.

inkstand INKSTAND

, s. masidhānī -naṃ masikūpī masibhājanaṃ masyādhāraḥ masiyātraṃ melāndhuḥ m., vārddalaḥ -laṃ lipisajjāpātraṃ lekhasādhanapātraṃ lipisāmagryabhājanaṃ.

inky INKY

, a. masimayaḥ -yī -yaṃ masivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samasiḥ -siḥ -si masiyaḥ -yā -yaṃ masiliptaḥ -ptā -ptaṃ masidūṣitaḥ -tā -taṃ.

inlaid INLAID

, p. p. khacitaḥ -tā -taṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ churitaḥ -tā -taṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jaḍitaḥ -tā -taṃ karambaḥ -mbā -mbaṃ -mbitaḥ -tā -taṃ; 'is inlaid,' praṇidhīyate.

inland INLAND

, a. madhyadeśīyaḥ -yā -yaṃ madhyadeśī -śinī -śi (n) madhyadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ deśamadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ deśamadhyavarttī -rttinī -rtti (n) samudradūrasthaḥ -sthā -sthaṃ samudradūravarttī -rttinī -rtti (n) samudrānikaṭavarttī &c., asamudratīrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Not foreign, domestic) avideśīyaḥ -yā -yaṃ deśīyaḥ -yā -yaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ deśa in comp.

inlander INLANDER

, s. samudradūravāsī m. (n) madhyadeśajaḥ madhyadeśavāsī m.

to inlapidate To INLAPIDATE

, v. a. pāṣāṇīkṛ prastarīkṛ pāṣāṇavat kaṭhinīkṛ.

to inlay To INLAY

, v. a. nānāvarṇadravyaiḥ khac (c. 10. khacayati -yituṃ) or anuvyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ) or chur (c. 6. churati -rituṃ) or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), praṇidhā citravicitrīkṛ karambīkṛ nānāvidhadravyaiḥ khacitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ or jaḍitaṃ kṛ.

inlayer INLAYER

, s. praṇidhātā m. (tṛ) nānāvarṇadravyanibandhā m. (ndhṛ) praṇidhāyī m. (n).

inlaying INLAYING

, s. nānāvarṇadravyanibandhanaṃ praṇidhānaṃ vicitrīkaraṇaṃ.

inlet INLET

, s. (Entrance, place of ingress) dva praveśadvāraṃ praveśamārgaḥ pathaḥ mārgaḥ.

--(Creek, or recess in the shore of the sea) samudravaṅkaḥ vaṅkaḥ khallaḥ taṭabhaṅgaḥ tīrabhaṅgaḥ tīrabhedaḥ puṭabhedaḥ khātaṃ.

to inlist To INLIST

, v. a. See ENLIST.

inly INLY

, a. āntarikaḥ -kī -kaṃ antarasthaḥ -sthā -sthaṃ. See INTERNAL, INWARD.

inmate INMATE

, s. sahavāsī m. (n) nivāsī m. (n) sahavarttī m. (n) sahasthāyī m., ekagṛhavāsī m., ekagṛhasthāyī m.

inmost INMOST

, a. antaratamaḥ -mā -mat antaratamasthaḥ -sthā -sthaṃ atyabhyantaraḥ -rā -raṃ atyabhyantarasthaḥ -sthā -sthaṃ atyantarasthaḥ &c., atyabhyantaravarttī -rttinī -rtti (n) atyāntarikaḥ -kī -kaṃ atyantargataḥ -tā -taṃ atyantarbhūtaḥ -tā -taṃ.

inn INN

, s. (House for the lodging of travellers) uttaraṇagṛhaṃ uttaraṇaśālā uttaraṇasthānaṃ uttaraṇīyagehaṃ upakārī -rikā upakārikāgṛhaṃ upakāryyā aupakāryyā -ryyaṃ pravāsīyagṛhaṃ.

--(Tavern) gañjā -ñjikā madirāgṛhaṃ madirāśālā.

--(Residence of lawyers) smṛtiśāstrajñamaṭhaḥ smṛtiśāstrajñaveśma n. (n).

to inn To INN

, v. n. uttaraṇagṛhe vas (c. 1. vasati vastuṃ), uttaraṇaśālāṃ niviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), adhvamadhye rathād avatīryya pūrvvoktagṛhaṃ niviś.

to inn To INN

, v. a. uttaraṇagṛhe vas (c. 10. vāsayati -yituṃ), uttaraṇaśālāṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

inn-keeper INN-KEEPER

, s. uttaraṇagṛhapatiḥ m., uttaraṇaśālāsvāmī m. (n) upakārikāgṛhādhikārī m. (n) śauṇḍikaḥ.

innate INNATE

, a. sahajaḥ -jā -jaṃ sahajātaḥ -tā -taṃ antarjātaḥ -tā -taṃ nijaḥ -jā -jaṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ antarutpannaḥ -nnā -nnaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) antarasthaḥ -sthā -sthaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ naisargikaḥ -kī -kaṃ nisargajaḥ -jā -jaṃ autsargikaḥ -kī -kaṃ prakṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ prākṛtikaḥ -kī -kaṃ autpattikaḥ -kī -kaṃ antarīyaḥ -yā -yaṃ.

innately INNATELY

, adv. svabhāvāt -vena svabhāvatas sahajaṃ nijabhāvena.

innateness INNATENESS

, s. svābhāvikatvaṃ sahajatvaṃ antarbhāvaḥ antarjātatvaṃ naisargikatvaṃ.

innavigable INNAVIGABLE

, a. anautāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anāvyaḥ -vyā -vyaṃ nāvatāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nāvagamyaḥ -myā -myaṃ anaugamyaḥ -myā -myaṃ naugamanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

inner INNER

, a. antarasthaḥ -sthā -sthaṃ āntarikaḥ -kī -kaṃ āntaraḥ -rī -raṃ antarīyaḥ -yā -yaṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ abhyantara or antara or antar in comp., antarbhavaḥ -vā -vaṃ antargataḥ -tā -taṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) antaratamaḥ -mā -mat antaḥsthitaḥ -tā -taṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ garbhasthaḥ -sthā -sthaṃ antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'inner apartments,' antargṛhaṃ antarbhavanaṃ bhavanodaraṃ vāsagṛhaṃ.

innermost INNERMOST

, a. antaratamaḥ -mā -mat. See INMOST.

innocence INNOCENCE

, INNOCENCY, s. (Freedom from guilt) śucitā śuddhatā -tvaṃ niṣpāpatvaṃ niraparādhatā -dhitā anaparādhatā nirdoṣatvaṃ apāpatvaṃ doṣahīnatā aparādhahīnatā aparādhaśūnyatā niṣkalaṅkatā -tvaṃ anadhatā nirmmalatā śuddhamatitvaṃ vimalacittatvaṃ matiśuddhatā cittaśuddhiḥ f., śuddhiḥ f.

--(Guilelessness) niṣkāpaṭyaṃ akāpaṭyaṃ māyāhīnatā chalahīnatā sāralyaṃ aduṣṭatā; 'innocence and guilt,' guṇadoṣau m. du.

innocent INNOCENT

, a. śuciḥ -ciḥ -ci niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anaparādhaḥ -dhā -dhaṃ -dhī -dhinī -dhi (n) nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) adoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣpāpaḥ -pā -paṃ -pī -pinī -pi (n) apāpaḥ -pā -paṃ pāpahīnaḥ -nā -naṃ aparādhahīnaḥ -nā -naṃ -śūnyaḥ -nyā -nyaṃ pāparahitaḥ -tā -taṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śucimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) śucikarmmā -rmmā -rmma (n) śuklakarmmā &c., akṛṣṇakarmmā &c., śiśvidānaḥ -nā -naṃ niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ anaghaḥ -ghā -ghaṃ akṛtāparādhaḥ -dhā -dhaṃ akṛtaināḥ -nāḥ -naḥ (s) akṛtapāpaḥ -pā -paṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ nirmmalacittaḥ -ttā -ttaṃ vimalacittaḥ -ttā -ttaṃ adṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ adṛṣṭāparādhaḥ -dhā -dhaṃ ahetukaḥ -kā -kaṃ.

--(Guileless) niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ chalarahitaḥ -tā -taṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) māyāhīnaḥ -nā -naṃ saralaḥ -lā -laṃ niṣkṛtrimaḥ -mā -maṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

innocent INNOCENT

, s. (A guiltless person) śucijanaḥ niraparādhī m. (n).

innocently INNOCENTLY

, adv. anaparādhena niraparādhaṃ pāpaṃ vinā niṣpāpaṃ śuci śucivat śucimanasā nirmmalacetasā anaghaṃ anaghavat nirvyalīkaṃ niṣkapaṭaṃ.

innocuous INNOCUOUS

, a. ahiṃsakaḥ -kā -kaṃ ahiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsārahitaḥ -tā -taṃ ahiṃsākaraḥ -rī -raṃ anapakārī -riṇī -ri (n) anapakārakaḥ -kā -kaṃ akṣatikārakaḥ -kā -kaṃ adrohī -hiṇī -hi (n).

innocuously INNOCUOUSLY

, adv. ahiṃsayā ahiṃsāpūrvvaṃ akṣatipūrvvaṃ adroheṇa.

[Page 394a]
innocuousness INNOCUOUSNESS

, s. ahiṃsā anapakāraḥ -rakatā ahiṃsakatvaṃ adrohaḥ.

to innovate To INNOVATE

, v. a. (Introduce new customs) nūtanarītiṃ or navavyavahārān sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or saṃsthā or pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or prakḷp vyavahārāntarāṇi sthā kulavyavahārabhinnān navācārān sthā kulācārabhinnān navīnavyavahārān kḷp deśavyavahārabhinnān nūtanavyavahārān prakḷp deśācārān parivṛt or navīkṛ nūtanasampradāyān or matāntarāṇi sthā anyasampradāyān kṛ or kḷp nūtanakarmmāṇi pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ).

innovation INNOVATION

, s. (The act) navavyavahārasthāpanaṃ nūtanarītisaṃsthāpanaṃ vyavahārāntarakalpanaṃ navīnācārasaṃsthāpanaṃ nūtanasampradāyakalpanaṃ deśācāraparivarttanaṃ kulācāraparivarttanaṃ nūtanakarmmapravarttanaṃ navīkaraṇaṃ.

--(The change made) nūtanarītiḥ f., navarītiḥ f., navīnavyavahāraḥ vyavahārāntaraṃ rītyantaraṃ navācāraḥ navācaritaṃ navacaritaṃ navamārgaḥ navadhārā.

innovator INNOVATOR

, s. navarītisthāpakaḥ nūtanavyavahārasthāpakaḥ vyavahārāntaraprakalpakaḥ navavyavahārapravarttakaḥ deśavyavahāraparivarttakaḥ kulācāraparivarttakaḥ navasampradāyapravarttakaḥ matāntarasthāpakaḥ.

innoxious INNOXIOUS

, a. ahiṃsakaḥ -kā -kaṃ ahiṃsraḥ -srā -sraṃ anapakārī -riṇī -ri (n) akṣatikaraḥ -rī -raṃ aghātukaḥ -kā -kaṃ adrohī -hiṇī -hi (n) ariṣvaḥ -ṣvā -ṣvaṃ aśārukaḥ -kī -kaṃ.

innoxiously INNOXIOUSLY

, adv. ahiṃsayā anapakāreṇa adroheṇa akṣatipūrvvaṃ.

innoxiousness INNOXIOUSNESS

, s. ahiṃsratā -tvaṃ anapakāraḥ -rakatvaṃ ahiṃsakatvaṃ -tā aghātukatvaṃ aśārukatvaṃ hiṃsātyāgaḥ.

innuendo INNUENDO

, s. vakroktiḥ f., vyaṃgyoktiḥ f., bhaṃgyaḥ -gyaṃ bhaṅgiḥ f., bhiṃgyuktiḥ f., chekoktiḥ f., paryyāyoktiḥ f.

innumerable INNUMERABLE

, a. agaṇanīyaḥ -yā -yaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ asaṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ asaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ astasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ gaṇanātītaḥ -tā -taṃ gaṇanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ saṃkhyātītaḥ -tā -taṃ lakṣaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ koṭiguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ agaṇitaḥ -tā -taṃ; 'in innumerable numbers,' koṭiśas.

innumerableness INNUMERABLENESS

, s. agaṇanīyatā agaṇyatā asaṃkhyeyatā asaṃkhyatā.

innutrition INNUTRITION

, s. apuṣṭiḥ f., apoṣaṇaṃ poṣaṇābhāvaḥ abharaṇaṃ.

innutritious INNUTRITIOUS

, a. apuṣṭidaḥ -dā -daṃ apuṣṭikaraḥ -rī -raṃ apoṣakaḥ -kā -kaṃ.

inobservable INOBSERVABLE

, a. alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ durlakṣyaḥ &c., adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

to inoculate To INOCULATE

, v. a. (A tree) ekavṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), jālakaṃ niviś.

--(Insert infectious matter in the flesh) visphoṭarasavinduṃ bāhumāṃse niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), raktavaraṭījapūyalavam anyamāṃse niviś or tvakchedanānantaraṃ bāhumāṃse niviś visphoṭajarasaniveśanena raktavaraṭīrogam anyasmin saṃkram (c. 10. -krāmayati -yituṃ) or sañcar (c. 10. -cārayati -yituṃ).

inoculated INOCULATED

, p. p. (Budded) bhinnavṛkṣaśākhāniveśitaḥ -tā -taṃ.

--(Infected by inoculation with small-pox, &c.) sphoṭajarasaniveśanena raktavaraṭīrogadūṣitaḥ -tā -taṃ.

inoculation INOCULATION

, s. (Budding) ekavṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaniveśanaṃ.

--(Inserting infectious matter in the flesh) susthajanamāṃse visphoṭapūyalavaniveśanaṃ sphoṭajarasaniveśanena raktavaraṭīrogadūṣaṇaṃ or raktavaṭīrogasañcāraṇaṃ.

inoculator INOCULATOR

, s. (Of plants) vṛkṣaśākhāyāṃ bhinnavṛkṣapallavaniveśakaḥ.

--(Of infectious matter) visphoṭapūyalavaniveśakaḥ raktavaraṭīrogasañcārakaḥ.

inodorous INODOROUS

, a. nirgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ agandhaḥ -ndhā -ndhaṃ gandhahīnaḥ -nā -naṃ.

inoffensive INOFFENSIVE

, a. anapakārī -riṇī -ri (n) anapakārakaḥ -kā -kaṃ anapakāraśīlaḥ -lā -laṃ anaparādhī -dhinī -dhi (n) niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ ahiṃsakaḥ -kā -kaṃ ahiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsārahitaḥ -tā -taṃ ahiṃsākaraḥ -rī -raṃ aparadrohī -hiṇī -hi (n) adrohaśīlaḥ -lā -laṃ nirdrohī &c., aparaduḥkhadaḥ -dā -daṃ aparakleśadaḥ -dā -daṃ aghātukaḥ -kā -kaṃ abādhakaḥ -kā -kaṃ avirodhī -dhinī -dhi (n) nirdoṣī -ṣiṇī -ṣi (n) nirupadravī -viṇī -vi (n) sātvikaḥ -kī -kaṃ satvaśīlaḥ -lā -laṃ apratidhruk m. f. n. (h).

inoffensively INOFFENSIVELY

, adv. anapakāreṇa ahiṃsayā adroheṇa anaparādhena niraparādhaṃ.

inoffensiveness INOFFENSIVENESS

, s. ahiṃsā anapakāraḥ -ritā -rakatā anapakāraśīlatā ahiṃsāśīlatā ahiṃsā adrohaḥ adrohaśīlatā abādhakatā satvaśīlatā anaparādhitā hiṃsātyāgaḥ.

inofficial INOFFICIAL

, a. anādhikārikaḥ -kī -kaṃ anadhikāraprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

inoperative INOPERATIVE

, a. asādhakaḥ -kā -kaṃ akāryyasādhakaḥ -kā -kaṃ akāryyakārakaḥ -kā -kaṃ -rī -riṇī -ri (n) akiñcitkaraḥ -rī -raṃ aphalotpādakaḥ -kā -kaṃ.

inopportune INOPPORTUNE

, a. akālikaḥ -kī -kaṃ ākālikaḥ -kī -kaṃ aprāptakālaḥ -lā -laṃ akālīnaḥ -nā -naṃ anavasaraḥ -rā -raṃ aprāptāvasaraḥ -rā -raṃ asāmayikaḥ -kī -kaṃ asamayocitaḥ -tā -taṃ asamayopayuktaḥ -ktā -ktaṃ aprasaṅgocitaḥ -tā -taṃ aprāptaprasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aprāstāvikaḥ -kī -kaṃ akālasadṛśaḥ -śī -śaṃ aprastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ aprastāvayogyaḥ -gyā -gyaṃ asamayānurūpaḥ -pā -paṃ ayathākālaḥ -lā -laṃ asthānaḥ -nā -naṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

inopportunely INOPPORTUNELY

, adv. akāle -lena asthāne -naṃ anavasaraṃ -reṇa asamayena akālasadṛśaṃ asamayānurūpeṇa ayogyaṃ ayathākālaṃ aprasaṅgavat apadaṃ asāmprataṃ asamprati.

inopportuneness INOPPORTUNENESS

, s. akālikatvaṃ ākālikatvaṃ akālīnatā asāmayikatvaṃ anavasaraḥ asamayaḥ ayogyatā.

inordinate INORDINATE

, a. aparimitaḥ -tā -taṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ amaryyādaḥ &c., unmaryyādaḥ &c., maryyādātītaḥ -tā -taṃ atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ maryyādātītaḥ -tā -taṃ atimātraḥ -trā -traṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atimitaḥ -tā -taṃ aniyamitaḥ -tā -taṃ laṃghitamaryyādaḥ -dā -daṃ laṃdhitaniyamaḥ -mā -maṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

inordinately INORDINATELY

, adv. aparimitaṃ atyantaṃ atimayyāda atimātraṃ atiśayena nitāntaṃ sātiśayaṃ atitarāṃ sutarāṃ atyarthaṃ tīvraṃ subhṛśaṃ.

inordinateness INORDINATENESS

, s. aparimitatā -tvaṃ aparimāṇaṃ amitatvaṃ maryyādātikramaḥ niyamātikramaḥ ātyantikatvaṃ amaryyādā udriktatā atiriktatā.

inorganic INORGANIC

, a. aprāṇī -ṇinī -ṇi (n) nirjīvaḥ -vā -vaṃ jīvitasādhanahīnaḥ -nā -naṃ prāṇavāyusañcārahīnaḥ -nā -naṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ aṅgarahitaḥ -tā -taṃ.

inosculation INOSCULATION

, s. agradvayasandhiḥ m. -sandhānaṃ pārśvadvayasaṃyogaḥ.

inquest INQUEST

, s. (Judicial inquiry) vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā vyavahāraparīkṣā vyavahāradarśanaṃ.

--(Inquiry into the cause of a sudden death) apamṛtyuparīkṣā apamṛtyukāraṇavicāraḥ apamṛtyuvṛttāntavicāraḥ.

inquietude INQUIETUDE

, s. aśāntiḥ f., aśāntacittatā cittāśāntiḥ f., cittodvegaḥ udvegaḥ udvignatā anirvṛtiḥ f., cittānirvṛtiḥ f., manastāpaḥ cittavedanā cittavyathā manoduḥkhaṃ manaḥpīḍā kaṣṭaṃ asvāsthyaṃ asvasthatā asamādhānaṃ ādhiḥ m., kleśaḥ vyākulatā vyāmohaḥ mānasī vyathā vyastatā asthiratā asthairyyaṃ autsukyaṃ vaiklavyaṃ.

to inquinate To INQUINATE

, v. a. duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ).

to inquire To INQUIRE

, v. a. (Ask a question) pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ), anupracch paripracch samanupracch praśnaṃ kṛ pṛcchanaṃ kṛ anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), anuyogaṃ kṛ abhicud (c. 10. -codayati -yituṃ).

--(Investigate, examine into) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ), anveṣ (c. 1. -eṣate -ṣituṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), carc (c. 1. carcati -rcituṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), viniści mārg (c. 1. mārgati, c. 10. mārgayati -yituṃ), mṛg (c. 10. mṛgayate -yituṃ), gaveṣ (c. 10. gaveṣayati -yituṃ), abhinidhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), jijñāsāṃ kṛ anveṣaṇaṃ kṛ.

--(Inquire about one's health, &c.) kuśalapraśnaṃ kṛ kuśalasampraśnaṃ kṛ sampraśnaṃ kṛ.

inquired INQUIRED

, p. p. pṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ parīkṣitaḥ -tā -taṃ jijñāsitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ carcitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

inquirer INQUIRER

, s. (One who asks a question) praṣṭā m. (ṣṭṛ) pṛcchakaḥ praśnakārī m. (n) anuyoktā m. (ktṛ) anuyogakṛt m.

--(One who investigates) parīkṣakaḥ nirūpakaḥ vicārakaḥ anusandhātā m. (tṛ) nirṇetā m. (tṛ) jijñāsuḥ m. -sakaḥ anveṣakaḥ jijñāsākṛt m.

--(Inquirer after knowledge) jñānepsuḥ m., jñānecchuḥ m.

inquiring INQUIRING

, a. jijñāsuḥ -suḥ -su jñānepsuḥ -psuḥ -psu jñānecchuḥ -cchuḥ -cchu.

inquiry INQUIRY

, s. (Question, interrogation) praśnaḥ sampraśnaḥ pṛcchā -cchanaṃ anuyogaḥ -yojanaṃ.

--(Investigation) parīkṣā -kṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ anusandhānaṃ jijñāsā vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā anveṣaṇaṃ -ṇā carcā samīkṣā -kṣaṇaṃ nirṇayaḥ paryyeṣaṇā gaveṣaṇaṃ -ṇā parīṣṭiḥ f., niścayaḥ anusaraṇaṃ vimarśaḥ vivecanā śodhaḥ -dhanaṃ; 'spirit of inquiry,' jñānecchā jñānepsā; 'friendly inquiry respecting health,' &c. kuśalapraśnaḥ sampraśnaḥ sāntvanā.

inquisition INQUISITION

, s. (Examination) parīkṣā -kṣaṇaṃ anusandhānaṃ jijñāsā anuyogaḥ samīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ.

--(Judicial) vicāraḥ -raṇā.

--(Court for religious inquiry) dharmmaparīkṣaṇasabhā dharmmavicāraṇasabhā.

inquisitive INQUISITIVE

, a. pipṛcchiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu pṛcchakaḥ -kā -kaṃ praśnaśīlaḥ -lā -laṃ pṛcchanaśīlaḥ -lā -laṃ kutūhalī -linī -li (n) kautūhalaparaḥ -rā -raṃ kautūhalānvitaḥ -tā -taṃ kautukāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jijñāsuḥ -suḥ -su anusandhānecchuḥ -cchuḥ -cchu anusandhānaśīlaḥ -lā -laṃ anveṣaṇaśīlaḥ -lā -laṃ anveṣaṇāsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Inclined to seek knowledge) jñānecchuḥ -cchuḥ -cchu jñānepsuḥ -psuḥ -psu.

inquisitively INQUISITIVELY

, adv. kautūhalena -lāt kutūhalena jijñāsayā anveṣaṇaśīlatvāt kautukena sakautukaṃ.

inquisitiveness INQUISITIVENESS

, s. kautūhalaṃ kutūhalaṃ jijñāsākutūhalaṃ jñānakutūhalaṃ anusandhānecchā pipṛcchiṣā jijñāsā kautukaṃ kutukaṃ nirūpaṇecchā jñānecchā anveṣaṇākāṃkṣā anveṣaṇāsaktiḥ f., anveṣaṇaśīlatā pṛcchanaśīlatā anusandhānaśīlatvaṃ asati prayojane kimetaditi jijñāsā.

inquisitor INQUISITOR

, s. parīkṣakaḥ vicārakaḥ anusandhātā m. (tṛ) nirūpakaḥ.

--(Member of court of inquisition) dharmmaparīkṣāsabhāsad m., dharmmavicārasabhāsad.

inquisitorial INQUISITORIAL

, a. parīkṣakaḥ -kā -kaṃ atiparīkṣakaḥ -kā -kaṃ anusandhāyī -yinī -yi (n) nirūpakaḥ -kā -kaṃ carcakaḥ -kā -kaṃ parīkṣāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

inquisitorially INQUISITORIALLY

, adv. atiparīkṣāpūrvvaṃ atyanusandhānapūrvvaṃ aticarcayā.

to inrail To INRAIL

, v. a. śaṅkupaṃktyā pariveṣṭ (c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ)

inroad INROAD

, s. upadravaḥ abhidravaḥ avaskandaḥ -ndanaṃ upaplavaḥ viplavaḥ abhikramaḥ -maṇaṃ akasmād ākramaṇaṃ abhimarddaḥ abhiniryāṇaṃ; 'to make inroads,' avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ).

insalubrious INSALUBRIOUS

, a. anārogyaḥ -gyā -gyaṃ anārogyakaraḥ -rī -raṃ rogakaraḥ &c., rogajanakaḥ -kā -kaṃ vyādhikaraḥ &c., asvāsthyakārakaḥ -kā -kaṃ akṣemyaḥ -myā -myaṃ akṣemakaraḥ -rā -raṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ.

insalubrity INSALUBRITY

, s. anārogyaṃ rogajanakatvaṃ vyādhijanakatvaṃ akṣemyatā.

insalutary INSALUTARY

, a. ahitaḥ -tā -taṃ akṣemakaraḥ -rā -raṃ akṣemaṅkaraḥ -rī -raṃ akṣemyaḥ -myā -myaṃ ahitakaraḥ -rī -raṃ aniṣṭakaraḥ &c.

insanable INSANABLE

, a. acikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ. See INCURABLE.

insane INSANE

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādavān -vatī -vat (t) unmādaḥ -dā -daṃ -dī -dinī -di (n) sonmādaḥ -dā -daṃ unmadaḥ -dā -daṃ unmadiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pramadaḥ -dā -daṃ mattaḥ -ttā -ttaṃ vikṣiptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi -manaskaḥ -skā -skaṃ hatavuddhiḥ &c., naṣṭabuddhiḥ &c., bhraṣṭabuddhiḥ &c., buddhibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ naṣṭamatiḥ -tiḥ -ti vikṣiptamatiḥ &c., naṣṭendriyaḥ -yā -yaṃ bhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ viplutacittaḥ -ttā -ttaṃ mūḍhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) hatajñānaḥ -nā -naṃ vātulaḥ -lā -laṃ vātūlaḥ -lā -laṃ kṣīvaḥ -vā -vaṃ.

insanely INSANELY

, adv. unmattavat mattavat sonmādaṃ vātulavat unmādena.

insaneness INSANENESS

, INSANITY, s. unmattatā mattatā sonmādatvaṃ buddhibhraṃśaḥ buddhivikṣiptatā cittavibhramaḥ cittaviplavaḥ buddhināśaḥ indriyanāśaḥ prāmādyaṃ vātulatā.

insatiable INSATIABLE

, INSATIATE, a. atarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ atarpyaḥ -rpyā -rpyaṃ anātṛpyaḥ -pyā -pyaṃ aśakyatṛptiḥ -ptiḥ -pti tarpaṇāśakyaḥ -kyā -kyaṃ duṣpūraḥ -rā -raṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ atoṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ atṛptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Very greedy) atilubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ atilobhī -bhinī -bhi (n) lolupaḥ -pā -paṃ bahvāśaḥ -śā -śaṃ bahubhakṣakaḥ -kā -kaṃ matsaraḥ -rā -raṃ.

insatiableness INSATIABLENESS

, s. atarpaṇīyatā -tvaṃ atarpyatvaṃ atṛptiḥ f., atilubdhatā.

insatiably INSATIABLY

, adv. atarpaṇīyaṃ yathā tṛptiḥ or tuṣṭir na jāyate tathāprakāreṇa.

insatisfaction INSATISFACTION

, s. atuṣṭiḥ f., asantoṣaḥ aparitoṣaḥ atṛptiḥ f., asamādhānaṃ.

to inscribe To INSCRIBE

, v. a. abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), likh patre or lekhye samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), akṣarāṇi patre niviś or samṛ or nyas patrāntargataṃ -tāṃ -taṃ kṛ antargataṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Mark with letters) varṇāṅkitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ varṇair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), akṣarāṅkitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Dedicate a book) nāmalikhanapūrvvaṃ or nāmāṅkanapūrvvaṃ granthaṃ samṛ in caus., or nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ).

inscribed INSCRIBED

, p. p. abhilikhitaḥ -tā -taṃ likhitaḥ -tā -taṃ nyastākṣaraḥ -rā -raṃ niveśitākṣaraḥ -rā -raṃ samarpitākṣaraḥ -rā -raṃ lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ lekhyāropitaḥ -tā -taṃ patraniveśitaḥ -tā -taṃ patrāntargataḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ.

inscription INSCRIPTION

, s. (Writing) abhilekhanaṃ abhilikhitaṃ likhitaṃ likhanaṃ lekhanaṃ lekhaḥ -khā lekhyaṃ lipiḥ f., lipikā.

--(Writing on a stone) pāṣāṇalekhaḥ śilālekhaḥ aṅkitalekhaḥ mudritalekhaḥ.

--(Dedication of a book) nāmalikhanapūrvvaṃ granthasamarpaṇaṃ nāmāṅkanapūrvvaṃ granthanivedanaṃ.

inscrutable INSCRUTABLE

, a. atarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ buddhyatītaḥ -tā -taṃ abodhagamyaḥ -myā -myaṃ apratarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ ajñeyaḥ -yā -yaṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ durlakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ acintyaḥ -ntyā -ntyaṃ acintanīyaḥ -yā -yaṃ anupalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ indriyāgocaraḥ -rā -raṃ gahanaḥ -nā -naṃ paramagahanaḥ -nā -naṃ agādhaḥ -dhā -dhaṃ; 'whose ways are inscrutable,' anupalakṣyavartmā -rtmā -rtma (n).

inscrutably INSCRUTABLY

, adv. paramagahanaṃ durjñeyaṃ acintanīyaṃ atarkyaprakāreṇa.

[Page 396a]
to insculp To INSCULP

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), upaskṛ mudrīkṛ takṣaṇaṃ kṛ.

insect INSECT

, s. kīṭaḥ -ṭakaḥ kṛmiḥ m., krimiḥ m., nīlaṅguḥ m., nīlāṅguḥ sarpaḥ -rpī -rpiṇī.

insectile INSECTILE

, a. kīṭajātīyaḥ -yā -yaṃ kīṭadharmmā -rmmā -rmma (n).

insectivorous INSECTIVOROUS

, a. kīṭabhojī -jinī -ji (n) kīṭabhakṣakaḥ -kā -kaṃ kīṭāśī &c.

insecure INSECURE

, a. saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ śaṃkyaḥ -kyā -kyaṃ śaṅkātvitaḥ -tā -taṃ sabhayaḥ -yā -yaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkāpannaḥ -nnā -nnaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ saṃśayātmakaḥ -kā -kaṃ bhayayuktaḥ -ktā -ktaṃ śaṅkāspadaṃ.

insecurity INSECURITY

, s. sabhayatā saśaṅkatā -tvaṃ śaṅkanīyatā saṃśayāpannatā bhayaśaṅkā bhayasaṃśayaḥ bhayaṃ śaṅkā saṃśayaḥ akṣemaḥ -maṃ.

insensate INSENSATE

, a. nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi abuddhimān -matī -mat (t) pramūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pramugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ acetanaḥ -nā -naṃ.

insensibility INSENSIBILITY

, INSENSIBLENESS, s. (Want of corporeal sensibility) acaitanyaṃ acetanā indriyasvāpaḥ indriyasuptiḥ f., suptiḥ f., sparśājñānaṃ sparśānabhijñatā naṣṭendriyatā indiyanāśaḥ.

--(Want of emotion or tenderness) rāgahīnatā vikārābhāvaḥ bhāvahīnatā rasahīnatā dayāhīnatā kṛpāhīnatā.

--(Dullness, torpor) jaḍatā jaḍimā m. (n) jāḍyaṃ acintā kuṇṭhatā.

--(Loss of consciousness, fainting) cetanāhāniḥ f., caitanyahāniḥ f., caitanyanāśaḥ naṣṭaceṣṭatā saṃjñāhāniḥ f., saṃjñānāśaḥ cittavaikalyaṃ mohaḥ pramohaḥ pralayaḥ mūrcchā -rcchanā.

insensible INSENSIBLE

, a. (Imperceptible) agocaraḥ -rā -raṃ indriyāgocaraḥ -rā -raṃ indriyāgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ indriyāviṣayaḥ -yā -yaṃ atīndiyaḥ -yā -yaṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ.

--(Wanting corporeal sensibility) acetanaḥ -nā -naṃ vicetanaḥ -nā -naṃ visaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ naṣṭendriyaḥ -yā -yaṃ suptendriyaḥ -yā -yaṃ suptaḥ -ptā -ptaṃ sparśānabhijñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Void of emotion, feeling, or tenderness) rāgahīnaḥ -nā -naṃ rasahīnaḥ -nā -naṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ kṛpārahitaḥ -tā -taṃ anārdracittaḥ -ttā -ttaṃ adravacittaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Dull, torpid) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ kuṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ acintaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Void of consciousness, fainted) naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ gatacetanaḥ -nā -naṃ caitanyarahitaḥ -tā -taṃ acetanaḥ -nā -naṃ vicetanaḥ -nā -naṃ niścetanaḥ -nā -naṃ gatacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) naṣṭasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ niḥsaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ saṃjñāhīnaḥ -nā -naṃ naṣṭaceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niceṣṭitaḥ -tā -taṃ asaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ gatasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ pramūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pramugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ mohitaḥ -tā -taṃ pramohitaḥ -tā -taṃ pralīnaḥ -nā -naṃ mūrcchitaḥ -tā -taṃ.

insensibly INSENSIBLY

, adv. (Imperceptibly) indriyāgocaraṃ avyaktaṃ alakṣyaprakāreṇa durlakṣpaṃ.

--(Gradually) krame krame kramaśas krameṇa śanaiḥ padaśas pade pade śanaiḥ śanaiḥ.

insentient INSENTIENT

, a. acetanaḥ -nā -naṃ vicetanaḥ -nā -naṃ aprāṇabhṛt. See INSENSIBLE.

inseparable INSEPARABLE

, a. aviyojyaḥ -jyā -jyaṃ aviyojanīyaḥ -yā -yaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ abhedanīyaḥ -yā -yaṃ avibhedyaḥ -dyā -dyaṃ viyojanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ avibhajanīyaḥ -yā -yaṃ apṛthakkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ advaidhīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ nityasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nityasahavarttī -rttinī -rtti (n) samavāyasambandhī &c., samavāyī &c.; 'inseparable relation,' samavāyasambandhaḥ samavāṇkiraṇaṃ.

inseparableness INSEPARABLENESS

, s. aviyojyatā abhedyatā avibhedyatā nityasambandhaḥ.

inseparably INSEPARABLY

, adv. avibhedanīyaṃ aviyojanīyaṃ nityasambandhena dṛḍhasambandhena samavāyasambandhena yathā viyoktuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

to insert To INSERT

, v. a. niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), praviśa āviśa samā- viś antargataṃ -tāṃ -taṃ kṛ antarasthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ antaḥsthitaṃ -tāṃ -taṃ kṛ antaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ); 'insert in writing,' abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), patre or lekhye samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ).

inserted INSERTED

, p. p. niveśitaḥ -tā -taṃ praveśitaḥ -tā -taṃ samāveśitaḥ -tā -taṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ antargataḥ -tā -taṃ antarasthaḥ -sthā -sthaṃ nihitaḥ -tā -taṃ pratyākalitaḥ -tā -taṃ; 'in writing,' abhilikhitaḥ -tā -taṃ lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ lekhyāropitaḥ -tā -taṃ.

insertion INSERTION

, s. niveśaḥ -śanaṃ praveśaḥ -śanaṃ āveśanaṃ samāveśanaṃ antaḥsthāpanaṃ nidhānaṃ āropaṇaṃ samarpaṇaṃ; 'in writing,' abhilikhanaṃ lekhyāropaṇaṃ lekhyasamarpaṇaṃ.

to inshrine To INSHRINE

, v. a. See To ENSHRINE.

inside INSIDE

, s. (Interior of any thing) abhyantaraṃ antaraṃ garbhaḥ udaraṃ kroḍaṃ antaḥbhāgaḥ abhyantarabhāgaḥ vilaṃ vivaraṃ kuharaṃ; 'the inside of a house,' gṛhābhyantaraṃ antargṛhaṃ antarbhavanaṃ bhavanodaraṃ; 'the inside of a boiler,' sthālīvilaṃ; 'the inside of a tree,' tarukoṭaraḥ -raṃ tarukroḍaṃ.

inside INSIDE

, adv. abhyantare antar antare; 'inside the house,' gṛhābhyantare.

insidious INSIDIOUS

, a. chalī -linī -li (n) chalanāparaḥ -rā -raṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ māyī -yinī -yi (n) bahumāyaḥ -yā -yaṃ bhūrimāyaḥ -yā -yaṃ māyānvitaḥ -tā -taṃ māyākaraḥ -rī -raṃ māyāpaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kauṭikaḥ -kī -kaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ pratārakaḥ -kā -kaṃ upajāpakaḥ -kā -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ mohī -hinī -hi (n) pralobhakaḥ -kā -kaṃ.

insidiously INSIDIOUSLY

, adv. chalena sakapaṭaṃ samāyaṃ māyayā savyājaṃ upajāpakavat pralobhanārthaṃ sakūṭaṃ chadmapūrvvaṃ vañcanārthaṃ kitavavat dhūrttavat.

insidiousness INSIDIOUSNESS

, s. sakapaṭatvaṃ kāpaṭyaṃ kūṭatā sakūṭatā savyājatā kāpaṭikatvaṃ vañcakatvaṃ kauṭikatvaṃ chādmikatvaṃ upajāpaḥ.

insight INSIGHT

, s. abhiniveśaḥ niveśaḥ praveśaḥ parijñānaṃ abhijñānaṃ jñānaṃ paricayaḥ nirīkṣaṇaṃ avekṣaṇaṃ ālocanā.

insignia INSIGNIA

, s. cihnaṃ lakṣaṇaṃ liṅgaṃ vyañjanaṃ upakaraṇaṃ; 'insignia of royalty,' rājalakṣaṇaṃ rājacihnaṃ nṛpalakṣma n. (n); these are 'the parasol,' chatraṃ, and 'the fan,' cāmaraṃ; 'bearing of royal insignia,' prakriyā adhikāraḥ.

insignificance INSIGNIFICANCE

, INSIGNIFICANCY, s. (Want of meaning) anarthakatvaṃ nirarthakatvaṃ ānarthakyaṃ arthahīnatā arthaśūnyatā arthābhāvaḥ anarthavattvaṃ.

--(Unimportance) laghutā lāghavaṃ laghimā m. (n) prabhāvahīnatā alpaprabhāvatvaṃ alpatvaṃ agurutā agauravaṃ gauravahīnatā.

--(Meanness) lāghavaṃ laghuvṛttitā kṣudratā kadaryyatvaṃ tucchatvaṃ apakṛṣṭatā apakarṣaḥ kutsitatvaṃ dīnatā niḥsattvaṃ sattvahīnatā kṣullakatvaṃ.

insignificant INSIGNIFICANT

, a. (Void of meaning) anarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthaḥ -rthā -rthaṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ arthaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ arthāvācakaḥ -kā -kaṃ avācakaḥ -kā -kaṃ.

--(Unimportant) laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu aguruḥ -ruḥ -rvvī -ru alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhāvahīnaḥ -nā -naṃ gauravahīnaḥ -nā -naṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ akiñcitkaraḥ -rī -raṃ.

--(Mean) kṣudraḥ -drā -draṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ laghuvṛttiḥ -ttiḥ -tti tucchaḥ -cchā -cchaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ alpiṣṭhakīrttiḥ -rttiḥ -rtti kimvān -mvatī -mvat (t); 'insignificant person,' kṣudrajanaḥ ajanaḥ.

[Page 397a]
insignificantly INSIGNIFICANTLY

, adv. (Without meaning) arthaṃ vinā anarthakaṃ nirarthakaṃ.

--(Without importance) laghu aguru agauraveṇa lāghavena alpaprabhāveṇa.

insincere INSINCERE

, a. asatyaḥ -tyā -tyaṃ niḥsatyaḥ -tyā -tyaṃ asaralaḥ -lā -laṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ mithyārthakaḥ -kā -kaṃ mṛṣārthakaḥ -kā -kaṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ anṛjuḥ -juḥ -ju jihmaḥ -hmā -hmaṃ vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ māyī -yinī -yi (n) māyikaḥ -kī -kaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ alīkaḥ -kā -kaṃ vitathaḥ -thā -thaṃ atāttvikaḥ -kī -kaṃ asāttvikaḥ -kī -kaṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anirmmalaḥ -lā -laṃ mithyā or mṛṣā in comp.

insincerely INSINCERELY

, adv. asaralaṃ asatyaṃ niḥsatyaṃ kṛtrimaṃ anṛtaṃ ayathārthaṃ māyayā samāyaṃ aśuddhaṃ mithyā mṛṣā.

insincerity INSINCERITY

, s. niḥsatyatā asatyatā asāralyaṃ asaralatā kṛtrimatā kālpanikatvaṃ kūṭārthatvaṃ kāpaṭyaṃ sakapaṭatvaṃ kapaṭatā anṛjutā jihyatā vakratā anṛtatvaṃ; kuṭilatā māyā kauṭilyaṃ m., māyikatvaṃ kuhanā chadma n. (n) chādmikatvaṃ chadmaveśaḥ dambhaḥ dāmbhikatvaṃ kuhakavṛttiḥ f., ayathārthatā alīkatā vitathatā apahnavaḥ nihnavaḥ.

to insinuate To INSINUATE

, v. a. (Introduce gently) śanaiḥ śanaiḥ or krame krame praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niviś or āviś.

--(Work one's self into favor by gentle means) śanaiḥ śanaiḥ sāntvādinā or lālanādikarmmaṇā parānugrahaṃ prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ) or sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), parānugrahasampādanārthaṃ sāmādinā lal (c. 10. lālayati -yituṃ) or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ) or ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ) or anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), mandaṃ mandaṃ lālanādyupāyaiḥ paraprītiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or adhigam.

--(Hint by oblique allusion) vakroktyā uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ) vakroktiṃ kṛ chekoktiṃ kṛ chekoktyā sūc saṅketaṃ kṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), upakṣip.

to insinuate To INSINUATE

, v. n. (Creep in) mandaṃ mandaṃ niviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or praviś or sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ) or upasṛp or āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or antargam.

insinuated INSINUATED

, p. p. (Introduced gently) śanaiḥ śanaiḥ or mandaṃ mandaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ or praveśitaḥ -tā -taṃ.

--(Hinted) vakroktyā sūcitaḥ -tā -taṃ or uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ upakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

insinuating INSINUATING

, INSINUATIVE, a. (Stealing gradually on the affections) śanaiḥ śanaiḥ parānugrahasampādakaḥ -kā -kaṃ or parānurāgotpādakaḥ -kā -kaṃ lālī -linī -li (n) lālanaśīlaḥ -lā -laṃ,

--(Using oblique allusion) vakroktyā sūcakaḥ -kā -kaṃ avakṣepakaḥ -kā -kaṃ nihnuvānaḥ -nā -naṃ.

insinuation INSINUATION

, s. (Act of stealing on the affections) śanaiḥ śanaiḥ sāntvādinā or lālanādinā parānugrahasampādanaṃ or parānurāgasamprāptiḥ f., lālanaṃ sāntvanaṃ -nma sāmādinā prītikaraṇaṃ.

--(Oblique allusion, hint) vakroktiḥ f., chekoktiḥ f., vyaṃgyoktiḥ f., vyaṅgyaḥ vakrabhaṇitaṃ vakravākyaṃ vakrasūcitaṃ nihnutiḥ f., nihnavaḥ avakṣepaḥ paryyāyoktiḥ f.

--(Creeping in gradually) mandaṃ mandam upasaparṇaṃ or abhyantaraniveśaḥ.

insipid INSIPID

, a. virasaḥ -sā -saṃ arasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ nirasaḥ -sā -saṃ rasahīnaḥ -nā -naṃ alavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lavaṇahīnaḥ -nā -naṃ visvādaḥ -dā -daṃ niḥsvāduḥ -duḥ -du svādahīnaḥ -nā -naṃ asvāduḥ -duḥ -du asāraḥ -rā -raṃ nissāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ phalguḥ -lguḥ -lgu niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

insipidity INSIPIDITY

, INSIPIDNESS, s. virasatā -tvaṃ vairasyaṃ arasatā ārasyaṃ arasikatvaṃ nīrasatā nirasaḥ rasahīnatā alavaṇatā alāvaṇyaṃ ālavaṇyaṃ lavaṇahīnatā asvādutā visvādatvaṃ asāratā -tvaṃ sārahīnatā phalgutā.

insipidly INSIPIDLY

, adv. virasaṃ vairasyena rasādṛte rasaṃ vinā visvādaṃ.

to insist To INSIST

, v. n. (Insist upon, urge with firmness) nirbandhaṃ kṛ atinirbandhaṃ kṛ āgrahaṃ kṛ; dhairyyaṃ or sthairyyam avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), atinirbandhena paryyavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ); 'to insist on a thing's being done,' idam avaśyaṃ karaṇīyam iti dṛḍhoktyā vad (c. 1. vadati -dituṃ) or iti nirbandhena vad.

insitiency INSITIENCY

, s. atṛṣṇā atṛṣā tṛṣṇābhāvaḥ apipāsā pipāsābhāvaḥ.

to insnare To INSNARE

, v. a. pāśe or unmāthe or vāgurāyāṃ pat (c. 10. pātayati -yituṃ), jāle pātayitvā bandh (c. 9. bandhāti banddhuṃ), jālabaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ).

insnared INSNARED

, p. p. unmāthapātitaḥ -tā -taṃ pāśabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jālabaddhaḥ &c.

insobriety INSOBRIETY

, s. atipānaṃ madyapānāsaktiḥ f., mattatā unmattatā.

insociable INSOCIABLE

, a. saṃlāpavimukhaḥ -khī -khaṃ sambhāṣaṇavimukhaḥ -khī -khaṃ saṃlāpaparāṅmukhaḥ &c., asaṃlāpī -pinī -pi (n) anālāpī &c., asaṃlāpaśīlaḥ -lā -laṃ.

to insolate To INSOLATE

, v. a. sūryyavyāptaṃ -ptāṃ kṛ sūryyatejovyāptaṃ -ptāṃ kṛ sūryyakiraṇavyāptaṃ -ptāṃ kṛ sūryyavyāpyaṃ -pyāṃ kṛ.

insolence INSOLENCE

, INSOLENCY, s. dharṣaḥ -rṣaṇaṃ dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ darpaḥ pragalbhatā prāgalbhyaṃ uddhatiḥ f., auddhatyaṃ avahelā -lanaṃ avalepaḥ avaliptatā sāvalepatvaṃ garvvaḥ unmādaḥ pratibhānaṃ vaiyātyaṃ nirlajjatvaṃ avinayaḥ unmāthaḥ utsiktatā utsekaḥ.

insolent INSOLENT

, a. dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣitaḥ -tā -taṃ pradhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) pradharṣitaḥ -tā -taṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ sadarpaḥ -rpā -rpaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ uddhataḥ -tā -taṃ madoddhataḥ -tā -taṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n) garvvitaḥ -tā -taṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ sāvalepaḥ -pā -paṃ sāvahelaḥ -lā -laṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ unmattaḥ -ttā -ttaṃ avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ pratibhāmukhaḥ -khī -khaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t) pratibhāvān &c., pratibhānvitaḥ -tā -taṃ viyātaḥ -tā -taṃ nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ madodagraḥ -grā -graṃ.

insolently INSOLENTLY

, adv. dhṛṣṭavat dharṣeṇa sadharṣaṃ sadarṣaṃ darpeṇa pragalbhaṃ pragalbhavat prāgalbhyena sāvalepaṃ sāvahelaṃ avinayena prasahya abhiṣahya pramathya.

insolidity INSOLIDITY

, s. aghanatā -tvaṃ akāṭhinyaṃ adṛḍhatā antaḥśūnyatā.

insolubility INSOLUBILITY

, INSOLVABLENESS, s. (Indissolvable) adrāvyatā adravaṇīyatā agalanīyatā drāvaṇāśakyatā avilayanīyatā.

insoluble INSOLUBLE

, INSOLVABLE, a. (Indissolvable) adrāvyaḥ -vyā -vyaṃ adravaṇīyaḥ -yā -yaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ agalanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Not to be solved) apariśodhanīyaḥ -yā -yaṃ avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ.

insolvency INSOLVENCY

, s. parikṣīṇatā ṛṇaśodhanāśaktiḥ f., ṛṇamocanāśaktiḥ f., ṛṇamokṣaṇāsamarthyaṃ ṛṇāpakaraṇāśaktiḥ f., ṛṇaśodhanākṣamatā nirdhanatā.

insolvent INSOLVENT

, a. parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ṛṇaśodhanākṣamaḥ -mā -maṃ ṛṇaśodhanāśaktaḥ -ktā -ktaṃ ṛṇamocanāśaktaḥ -ktā -ktaṃ ṛṇāpakaraṇāśaktaḥ -ktā -ktaṃ ṛṇāpakaraṇāsamarthaḥ -rthā -rthaṃ ṛṇapariśodhanākṣamaḥ -mā -maṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ gatavibhavaḥ -vā -vaṃ.

in so much that IN SO MUCH THAT

, adv. (To such a degree) etatparyyantaṃ etāvatyaryyantaṃ. etāvat etadavadhi etāvadavadhi yathā tathā.

to inspect To INSPECT

, v. a. nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣ avekṣ vīkṣ abhivīkṣ samīkṣ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś paridṛś abhidṛś pratidṛś sandṛś anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), kāryyadarśanaṃ kṛ kāryyekṣaṇaṃ kṛ kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ.

inspected INSPECTED

, p. p. nirīkṣitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ parīkṣitaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ samīkṣitaḥ -tā -taṃ.

inspection INSPECTION

, s. (Looking into, examination) nirīkṣaṇaṃ nirīkṣā parīkṣā -kṣaṇaṃ avekṣaṇaṃ avekṣā samīkṣā -kṣaṇaṃ prasamīkṣā vīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ anusandhānaṃ ālocanaṃ -nā ālokanaṃ darśanaṃ sandarśanaṃ kāryyadarśanaṃ kāryyekṣaṇaṃ kāryyāvekṣaṇaṃ anusandhānaṃ.

--(Superintendence) adhyakṣatā -tvaṃ kāryyādhīśatā adhikāraḥ adhikarmma n. (n).

inspector INSPECTOR

, s. (One who looks into, examines) nirīkṣakaḥ nirīkṣitā m. (tṛ) avekṣakaḥ avekṣitā m., parīkṣakaḥ samīkṣakaḥ nirūpakaḥ nirūpayitā m. (tṛ) anusandhātā m. (tṛ) draṣṭā m. (ṣṭṛ) upadraṣṭā.

--(Superintendent of affairs) adhyakṣaḥ kāryyādhyakṣaḥ kāryyadraṣṭā m. (ṣṭṛ) kāryyādhīśaḥ kāryyāvekṣitā m. (tṛ) kāryyekṣitā m., adhikārī m. (n) karmmādhikārī m., adhikarmmikaḥ; 'inspector of morals,' dharmmādhyakṣaḥ vyavahāradraṣṭā m. (ṣṭṛ); 'of the coinage,' rūpyādhyakṣaḥ; 'of a district,' gopaḥ.

inspectorship INSPECTORSHIP

, s. adhyakṣatā -tvaṃ kāryyādhyakṣatvaṃ kāryyādhīśatā prabhutvaṃ.

inspersion INSPERSION

, s. niṣekaḥ niṣecanaṃ abhiṣekaḥ abhiṣiñcanaṃ prokṣaṇaṃ abhiprokṣaṇaṃ abhyukṣaṇaṃ samukṣaṇaṃ.

inspiration INSPIRATION

, s. (Breath inspired) śvāsaḥ śvasanaṃ śvasitaṃ prāṇaḥ niśvāsaḥ ucchvāsaḥ ānaḥ āharaḥ.

--(Act of drawing air into the lungs) śvāsagrahaṇaṃ prāṇagrahaṇaṃ śvāsādānaṃ prāṇādānaṃ śvasanaṃ niśvasanaṃ niśvāsagrahaṇaṃ; 'inspiration and expiration,' śvāsapraśvāsaṃ śvāsaniḥśvāsaṃ.

--(Breathing into any thing) śvāsapūraṇaṃ prāṇapūraṇaṃ śvāsena pūraṇaṃ śvāsaprakṣepaṇaṃ.

--(Infusion) prakṣepaḥ -paṇaṃ nikṣepaḥ.

--(Supernatural infusion into the mind) īśvarapreraṇā īśvarasañcāraṇaṃ īśvarasūcanā īśvaropadeśaḥ īśvaraprabodhaḥ īśvarātmāveśaḥ īśvarātmavyāptiḥ f., īśvaraprayuktajñānaṃ daivajñānaṃ gotraṃ; 'poetical inspiration,' prāṇaḥ.

to inspire To INSPIRE

, v. a. (Breathe into) śvāsena pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), śvāsapūritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Draw into the lungs) śvāsagrahaṇaṃ kṛ śvāsādānaṃ kṛ śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), niśvas uraḥsthānaṃ śvāsena pṝ śvāsamārgeṇa prāṇam ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ); 'to inspire and expire,' śvāsapraśvāsaṃ kṛ śvāsaniḥśvāsaṃ kṛ.

--(Infuse into the mind, suggest) citte niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanidhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ); 'inspire with fear,' bhayam upanidhā or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), sabhayaṃ -yāṃ kṛ.

--(Inspire with courage, incite) āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), samāśvas ucchvas viśvas uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), protsah, (c. 10. -sāhayati -yituṃ), samutsah prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), tejaḥ or viśvāsaṃ kṛ or jan or utpad.

--(Inspire supernaturally) īśvaraprerita tāṃ kṛ īśvaropradiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

inspired INSPIRED

, p. p. (Breathed) śvasitaḥ -tā -taṃ niśvasitaḥ -tā -taṃ ucchvasitaḥ -tā -taṃ.

--(Infused) vyāptaḥ -ptā -ptaṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ.

--(Supernaturally inspired) īśvarapreritaḥ -tā -taṃ īśvaropadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īśvarasūcitaḥ -tā -taṃ īśvarasañcāritaḥ -tā -taṃ īśvaraprabodhitaḥ -tā -taṃ īśvarātmavyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Inspired with courage) āśvāsitaḥ -tā -taṃ jātaviśvāsaḥ -sā -saṃ uttejitaḥ -tā -taṃ; 'inspired with,' is often expressed by jāta in comp; as, 'inspired with fear,' jātabhayaḥ -yā -yaṃ.

to inspirit To INSPIRIT

, v. a. āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), samāśvas viśvas uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), tejaḥ or viśvāsaṃ or samāśvāsaṃ kṛ or or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah hṛṣ (c. 10. harṣayati -yituṃ), prahṛṣ ullas (c. 10. -lāsayati -yituṃ), jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ).

inspirited INSPIRITED

, p. p. āśvāsitaḥ -tā -taṃ samāśvāsitaḥ -tā -taṃ ucchvasitaḥ -tā -taṃ uttejitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ -tā -taṃ utsāhitaḥ -tā -taṃ jātotsāhaḥ -hā -haṃ jātatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

inspiriting INSPIRITING

, a. āśvāsakaḥ -sikā -kaṃ uttejakaḥ -kā -kaṃ protsāhakaḥ -kā -kaṃ utsāhajanakaḥ -kā -kaṃ utsāhakārakaḥ -kā -kaṃ tejaskaraḥ -rī -raṃ tejovardhakaḥ -kā -kaṃ harṣakaḥ -kā -kaṃ.

to inspissate To INSPISSATE

, v. a. ghanīkṛ sthūlīkṛ sāndrīkṛ sthava (nom. sthavayati -yituṃ).

inspissate INSPISSATE

, INSPISSATED, a. or p. p. ghanaḥ -nā -naṃ ghanībhūtaḥ -tā -taṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlībhūtaḥ -tā -taṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ styānaḥ -nā -naṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

inspissation INSPISSATION

, s. ghanatā -tvaṃ ghanīkaraṇaṃ sthūtā sthūlīkaraṇaṃ sāndratā sāndrībhāvaḥ naiviḍyaṃ gāḍhatā.

instability INSTABILITY

, s. asthiratā asthairyyaṃ adhairyyaṃ adhṛtiḥ f., adhīratā asthāyitvaṃ anavasthitiḥ f., anavasthā cañcalatā cāñcalyaṃ cāpalyaṃ.

instable INSTABLE

, a. asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ -rā -raṃ. See UNSTABLE.

to install To INSTALL

, v. a. abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ), with loc. c. of the office in which one is installed, abhiṣekādisaṃskāreṇa navādhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), saṃskārapūrvvaṃ navādhikārapraveśanaṃ kṛ yathāvidhi pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) or adhikārārūḍhaṃ kṛ abhimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), upanimant padasthaṃ kṛ.

installation INSTALLATION

, s. abhiṣekaḥ abhiṣecanaṃ abhiṣekādisaṃskāreṇa navādhikārapraveśaḥ saṃskārapūrvvaṃ navādhikārapraveśanaṃ adhikārapraveśasaṃskāraḥ pratiṣṭā -ṣṭhāpanaṃ saṃskāraḥ adhikārasthāpanaṃ adhikārapratiṣṭāpanaṃ padasthāpanaṃ.

installed INSTALLED

, p. p. abhiṣiktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ prāptābhiṣekaḥ -kā -kaṃ kṛtasaṃskāraḥ -rā -raṃ prāptasaṃskāraḥ -rā -raṃ saṃskārapūrvvaṃ navādhikārapraveśitaḥ -tā -taṃ or navādhikārapratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ or navapadapratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ kṛtapratiṣṭaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ labdhapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikārasthaḥ -sthā -sthaṃ padārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhikārārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ abhisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ.

instalment INSTALMENT

, s. (Act of installing). See INSTALLATION. (Part of a large sum of money to be paid) kālāntareṇa deyasya bahudhanasya bhāgaḥ or vibhāgaḥ or aṃśaḥ ṛṇabhāgaḥ ṛṇavibhāgaḥ; 'by instalments,' bhāgaśas vibhāgaśas vibhāgatas śanaiḥ.

instance INSTANCE

, s. (Urgency, urgent solicitation) nirbandhaḥ prārthanaṃ -nā nirbandhena prārthanaṃ āgrahaḥ preraṇā.

--(Example) dṛṣṭāntaḥ nidarśanaṃ udāharaṇaṃ udāhāraḥ upodghātaḥ pratīkaṃ lakṣyaṃ; 'for instance,' dṛṣṭāntarūpeṇa dṛṣṭāntatas yathā tathāhi tathā.

--(Case) sthalaṃ padaṃ.

--(Occasion) prastāvaḥ samayaḥ vāraḥ sthānaṃ; 'in the first instance,' prathamasamaye prathamaṃ -matas agre.

to instance To INSTANCE

, v. n. dṛṣṭāntaṃ kṛ dṛṣṭāntīkṛ dṛṣṭāntaṃ dā dṛṣṭānta (nom. dṛṣṭāntayati -yituṃ), dṛṣṭāntakrameṇa kath (c. 10. kathayati -yituṃ).

instant INSTANT

, a. (Urgent) nirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ āgrahī -hiṇī -hi (n) āgrahaśīlaḥ -lā -laṃ atiyācakaḥ -kā -kaṃ atiprārthakaḥ -kā -kaṃ.-- (Immediate, without intervening time) anantarakālīnaḥ -nā -naṃ anantarakālikaḥ -kī -kaṃ tātkālikaḥ -kī -kaṃ sādyaskaḥ -skī -skaṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ avyavahitakālaḥ -lā -laṃ sāmpratikaḥ -kī -kaṃ kṣaṇāntaraḥ -rā -raṃ.

--(Quick) śīghraḥ -ghrā -ghraṃ aciraḥ -rā -raṃ.

--(Current) varttamānaḥ -nā -naṃ.

instant INSTANT

, s. (A moment) kṣaṇaḥ vipalaṃ palaṃ nimeṣaḥ nimiṣaḥ mātrā truṭiḥ f.; 'the current moment,' āpātaḥ; 'in an instant,' kṣaṇāt nimeṣamātreṇa kṣaṇamātreṇa kṣaṇāntare ekapade; 'for an instant,' kṣaṇaṃ -ṇena -ṇāt kṣaṇamātraṃ nimeṣamātraṃ; 'for that very instant,' tatkṣaṇādeva; 'at that instant,' tatkṣaṇāt -ṇe tatkāle tadānīmeva; 'at this very instant,' idānīmeva etatkāle; 'every instant,' pratikṣaṇaṃ anukṣaṇaṃ; 'the next instant,' kṣaṇāntaraṃ; 'the instant,' may often be expressed by mātraṃ, in such phrases as 'the instant of birth,' jātamātraṃ; 'from the instant of birth,' jātamātrāt.

instantaneous INSTANTANEOUS

, a. tatkṣaṇikaḥ -kī -kaṃ tatkālikaḥ -kī -kaṃ tātkālikaḥ -kī -kaṃ kṣaṇikaḥ -kā -kī -kaṃ avyavahitakālīnaḥ -nā -naṃ avyavahitakālikaḥ -kī -kaṃ ākālikaḥ -kī -kaṃ kṣaṇabhūtaḥ -tā -taṃ aciraḥ -rā -raṃ kṣaṇāntaraḥ -rā -raṃ.

instantaneously INSTANTANEOUSLY

, adv. tatkṣaṇe tatkṣaṇena kṣaṇāt kṣaṇena sadyas tatkāle sapadi kṣaṇamātreṇa nimeṣamātreṇa kṣaṇāntare jhaṭiti āpātatas.

instantly INSTANTLY

, adv. tatkṣṇāt -ṇena -ṇaṃ kṣaṇāt -ṇena sadyas sapadi anantaraṃ jhaṭiti drāk pratikṣaṇaṃ añjasā samprati āpātatas aśanaiḥ avilambitaṃ avyavahitakāle acireṇa.

--(Urgently) nirbandhena āgraheṇa.

to instate To INSTATE

, v. a. pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) saṃsthā sthā ruh in caus. (ropayati -yituṃ) padaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), padasthaṃ kṛ padapratiṣṭhitaṃ kṛ padārūḍhaṃ kṛ.

in statu quo IN STATU QUO

, (Former state) pratyavasthānaṃ pūrvvāvasthā.

instauration INSTAURATION

, s. pratiṣṭhāpanaṃ pratyavasthāpanaṃ sandhānaṃ pratisamādhānaṃ,

instead of INSTEAD OF

, adv. or prep. prati usually following a word in the abl. c., sthāne vinimayāt -yena sthale bhūmau; 'Kāma instead of Kṛṣna,' pradyumbaḥ keśavāt prati; 'instead of me,' matsthāne; 'instead of thee,' tvadvinimayena.

to insteep To INSTEEP

, v. a. vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), sic (c. 6. siñcati sektuṃ), cirakālena jalena samāplu (c. 10. -plāvayati -yituṃ) or jalasramāplutaṃ kṛ cārdrīkṛ.

instep INSTEP

, s. piciṇḍikā picaṇḍikā piṇḍikā piṇḍiḥ f., piṇḍī pādapiṇḍaḥ pādoparibhāgaḥ pādāgraṃ.

to instigate To INSTIGATE

, v. a. protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah samutsah niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj udyuj prer (c. 10. prerayati -yituṃ, rt. īr), cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud sañcud pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), ceṣṭ (c. 10. ceṣṭayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ). The loc. or dat. c. is required of the thing to which one is instigated. See INCITE.

instigated INSTIGATED

, p. p. protsāhitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ prayojitaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ preritaḥ -tā -taṃ coditaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ pravṇttaḥ -ttā -ttaṃ praṅoditaḥ -tā -taṃ uttejitaḥ -tā -taṃ prarucitaḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ.

instigation INSTIGATION

, s. protsāhaḥ -hanaṃ preraṇaṃ -ṇā niyojanaṃ pravarttanaṃ pracodanaṃ uttejanaṃ samuttejanaṃ praṇodaḥ -danaṃ prarocanaṃ sañcāraṇaṃ niyogaḥ prayojanaṃ prayojakakarttṛtvaṃ.

instigator INSTIGATOR

, s. protsāhakaḥ prerakaḥ niyojakaḥ prayojakaḥ pravarttakaḥ sañcārakaḥ pracodakaḥ uttejakaḥ praṇodakaḥ utsāhahetukaḥ prayojakakarttā m. (rttṛ) pravarttanakārī m. (n); 'to an evil act,' kupravarttakaḥ.

to instil To INSTIL

, v. a. (Infuse by drops) lavaśaḥ or kaṇaśo nisic (c. 6. -siñcati -sektuṃ) or āsic or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or prakṣip

--(Infuse gradually into the mind) alpaśaḥ or alpālpaṃ or śanaiḥ śanair upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or citte niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or praviś with acc. c.

instillation INSTILLATION

, s. lavaśo niṣekaḥ or niṣecanaṃ or prakṣepaṇaṃ śanair upadeśanaṃ.

instilled INSTILLED

, p. p. lavaśaḥ or śanaiḥ śanaiḥ or krame krame niṣiktaḥ -ktā -ktaṃ or nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or niveśitaḥ -tā -taṃ or praveśitaḥ -tā -taṃ krameṇopadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

instinct INSTINCT

, s. (Natural knowledge) sahajajñānaṃ sahajabuddhiḥ f., upajñā svābhāvikabuddhiḥ f., svābhāvikajñānaṃ prākṛtikabuddhiḥ f., antarjabuddhiḥ f., naisargikabuddhiḥ f., paśubuddhiḥ f.

instinct INSTINCT

, a. (Excited, animated) uttejitaḥ -tā -taṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ dīptaḥ -ptā -ptaṃ dīpitaḥ -tā -taṃ uddīpitaḥ -tā -taṃ tejitaḥ -tā -taṃ jīvitaḥ -tā -taṃ sajīvīkṛtaḥ -tā -taṃ.

instinctive INSTINCTIVE

, a. (Prompted by instinct, spontaneous) sahajaḥ -jā -jaṃ sahajajñānaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ sahajajñānasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ sāhajikaḥ -kī -kaṃ prākṛtikaḥ -kī -kaṃ upajñāsūcitaḥ -tā -taṃ svābhāvikabuddhisūcitaḥ -tā -taṃ prakṛtisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ naisargikaḥ -kī -kaṃ svabhāvapreritaḥ -tā -taṃ sāṃsiddhikaḥ -kī -kaṃ.

instinctively INSTINCTIVELY

, adv. svabhāvatas svabhāvena sahajajñānāt svābhāvikajñānāt prākṛtikajñānāt nisargatas svatas svayaṃ.

to institute To INSTITUTE

, v. a. (Establish, ordain, enact) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā saṃsthā avasthā vyavasthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratinidhā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), prakḷp parikḷp ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), sandiś nirdiś pracud (c. 10. -codayati -yituṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), niyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ;) 'is instituted,' kalpyate prakalpyate.

--(Instruct) upadiś nirdiś.

--(Begin, set on foot) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ).

institute INSTITUTE

, s. (Established law, ordinance, precept) vyavasthā vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ śāstravidhānaṃ kalpaḥ sūtraṃ nidarśanaṃ śāstranidarśanaṃ śāstramaryyādā niyogaḥ codanā caritaṃ -traṃ.

--(Institutes of religion or law) śāstraṃ dharmmaśāstraṃ.

--(Compendium of institutes) dharmmasaṃhitā saṃhitā.

instituted INSTITUTED

, p. p. prakalpitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ saṃsthāpitaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ.

institution INSTITUTION

, s. (Act of establishing) kalpanaṃ prakalpanaṃ sthāpanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ saṃsthāpanaṃ vyavasthāpanaṃ avasthāpanaṃ vidhānaṃ niyojanaṃ.

--(Law enjoined by authority) vidhiḥ m., vidhānaṃ vyavasthā niyamaḥ kalpaḥ nidarśanaṃ niyogaḥ sūtraṃ.

--(Organised society) maṭhaḥ sabhā śreṇī -ṇiḥ m. f., saṃsargaḥ; 'literary institution,' vidyālayaḥ vidyāveśma n. (n) vidyāśālā; 'religious institution,' dharmmaśālā.

--(System) sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., saṃsthānaṃ mārgaḥ rītiḥ f.

institutional INSTITUTIONAL

, a. vaidhikaḥ -kī -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ.

institutor INSTITUTOR

, s. sthāpakaḥ saṃsthāpakaḥ pratiṣṭhāpakaḥ vyavasthāpakaḥ prayojakaḥ pravarttakaḥ vidhāyakaḥ vidhāyī m. (n) vidhātā m. (tṛ) ārambhakaḥ sthāpanakārī m. (n).

to instruct To INSTRUCT

, v. a. (Teach) upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), anuśikṣ abhiśikṣ adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ rt. i), śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās paṭh (c. 10. pāṭayati -yituṃ), nidṛś (c. 10. -darśayati -yituṃ), ṭhadeśaṃ kṛ vidyāṃ dā.

--(Educate) vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), anunī.

--(Inform) jñā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) vijñā nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), anusūc.

--(Direct, enjoin) ādiś nirdiś samādiś pradiś sandiś ājñā in caus., samājñā niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yitaṃ), cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud sañcud.

instructed INSTRUCTED

, p. p. (Taught) upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ adhyāpitaḥ -tā -taṃ śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ -tā -taṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ labdhavidyaḥ -dyā -dyaṃ prāptavidyaḥ -dyā -dyaṃ gṛhītavidyaḥ -dyā -dyaṃ pāṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(Informed) jñāpitaḥ -tā -taṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ bodhitaḥ -tā -taṃ.

--(Directed) ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pracoditaḥ -tā -taṃ ājñaptaḥ -ptā -ptaṃ.

instruction INSTRUCTION

, s. (Teaching) upadeśaḥ -śanaṃ śikṣā -kṣaṇaṃ adhyāpanaṃ śāsanaṃ anuśāsanaṃ pāṭhaḥ -ṭhanaṃ vidyādānaṃ bodhanaṃ pratibodhaḥ.

--(Direction, order) ājñā ādeśaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ śāsanaṃ śāstiḥ f., codanaṃ -nā niyogaḥ.

--(Precept) vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ sūtraṃ kalpaḥ nidarśanaṃ.

instructive INSTRUCTIVE

, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ upadeśī -śinī -śi (n) upadeśakaraḥ -rā -raṃ upadeśāvahaḥ -hā -haṃ upadeśapradaḥ -dā -daṃ vodhakaḥ -kā -kaṃ nideśī -śinī -śi (n) śikṣākaraḥ -rā -raṃ jñānotpādakaḥ -kā -kaṃ upadeśa in comp.

instructor INSTRUCTOR

, s. upadeśakaḥ upadeśī m. (n) upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) adhyāpakaḥ śikṣakaḥ śikṣākaraḥ upādhyāyaḥ guruḥ m., śikṣāguruḥ m., ācāryyaḥ upadeśakṛt m. -kārī m. (n) śikṣādātā m. (tṛ) vidyādātā m., jñāpakaḥ.

instructress INSTRUCTRESS

, s. upadeśikā upadeṣṭrī upadeśinī adhyāpikā ācāryyā śikṣikā upadeśakartrī śikṣākartrī śikṣādātrī.

instrument INSTRUMENT

, s. (Tool, implement) yantraṃ upakaraṇaṃ sādhanaṃ karmmasādhanaṃ kāryyasādhanaṃ sāmagryaṃ -grī dravyaṃ upaskaraḥ vilālaḥ; 'astronomical instrument,' jyotiṣayantraṃ.

--(Means, instrumental cause) kāraṇaṃ karaṇaṃ hetuḥ m., nimittaṃ -ttakaṃ nimittakāraṇaṃ prayojanaṃ.

--(Agent, doer) kārakaḥ karttā m. (rttṛ) sādhakaḥ prayojakaḥ prayojyaḥ kāryyasādhakaḥ hetukaḥ kārakahetuḥ m.

--(Musical instrument) vāditraṃ vādyaṃ tūryyaṃ ātodyaṃ tālitaṃ; 'a wind instrument,' śuṣiraṃ śuṣiravādyaṃ śaṅkhaḥ -ṅkhaṃ; 'stringed instrument,' tataṃ tantuvādyaṃ; 'instrument for martial music,' raṇavādyaṃ; 'sounded by the mouth,' mukhavādyaṃ; 'covered with skin,' carbhmavādyaṃ. See DRUM. (Deed, writing) sādhanapatraṃ lekhaḥ lekhapatraṃ patraṃ patrakaṃ lekhyaṃ lekhyaprasaṅgaḥ karaṇaṃ.

instrumental INSTRUMENTAL

, a. (Serving to effect some end) kāraṇikaḥ -kī -kaṃ hetukaḥ -kā -kaṃ haitukaḥ -kī -kaṃ kārakaḥ -rikā -kaṃ sādhakaḥ -dhikā -kaṃ sādhikaḥ -kā -kaṃ kāryyasādhakaḥ &c., kāraṇabhūtaḥ -tā -taṃ sādhanabhūtaḥ -tā -taṃ sādhanībhūtaḥ -tā -taṃ kāraṇībhūtaḥ -tā -taṃ prasādhakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ upakārī -riṇī -ri (n) kārī &c., kārakavān -vatī -vat (t) sampādakaḥ -kā -kaṃ.

--(Not vocal) vādyajaḥ -jā -jaṃ vādyajanitaḥ -tā -taṃ vādyasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vādyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vādyotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Instrumental case in grammar) karaṇaṃ tṛtīyā vibhaktiḥ.

instrumentality INSTRUMENTALITY

, s. kāraṇatvaṃ -tā kārakatvaṃ hetutā -tvaṃ nimittatvaṃ sādhakatvaṃ sādhanatvaṃ karttṛtvaṃ karttṛkatvaṃ karaṇatvaṃ prayojakatvaṃ.

instrumentally INSTRUMENTALLY

, adv. kāraṇatas hetutas kāraṇatvena nimittatas karaṇatas.

insuavity INSUAVITY

, s. amṛdutā asaumyatā asnigdhatā karkaśatvaṃ paruṣatā caṇḍatā.

insubjection INSUBJECTION

, s. anadhīnatā anāyattatā avaśatā avidheyatā avaśyatvaṃ.

insubordinate INSUBORDINATE

, a. avaśaḥ -śā -śaṃ avinītaḥ -tā -taṃ avidheyaḥ -yā -yaṃ.

insubordination INSUBORDINATION

, s. avinayaḥ avinītatā avidheyatā ājñābhaṅgaḥ ājñāvyatikramaḥ śāsanabhaṅgaḥ avaśatvaṃ svāmyanadhīnatā duḥśīlatā.

insubstantial INSUBSTANTIAL

, a. avāstavaḥ -vī -vaṃ -vikaḥ -kī -kaṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ asāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ asan -satī -sat (t) vāyusamaḥ -mā -maṃ asatyaḥ -tyā -tyaṃ.

insubstantiality INSUBSTANTIALITY

, s. avastutā avāstavatvaṃ avastu n., vastvabhāvaḥ asāratvaṃ sārahīnatā sattvahīnatā asatyatā.

insufferable INSUFFERABLE

, a. asahyaḥ -hyā -hyaṃ asahanīyaḥ -yā -yaṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ niḥsahaḥ -hā -haṃ akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ akṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ sahanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ.

insufferableness INSUFFERABLENESS

, s. asahyatā asahanīyatā niḥsahatvaṃ dauḥsahyaṃ.

insufferably INSUFFERABLY

, adv. asahanīyaṃ yathā soḍhuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

insufficiency INSUFFICIENCY

, s. (Deficiency, state of not being enough) nyūnatā hīnatā kṣīṇatā alpatvaṃ virahaḥ ayatheṣṭatā aprācuryyaṃ aparyyāptiḥ f., abāhulyaṃ abhāvaḥ anirvāhaḥ.

--(Indequateness) anupayuktatvaṃ ayogyatā akṣamatā -tvaṃ anaucityaṃ anucitatvaṃ aparyyāptiḥ f., asamarthatā asāmarthyaṃ.

insufficient INSUFFICIENT

, a. (Not enough, deficient) analam indec., ayatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ nyūnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apracuraḥ -rā -raṃ nirvāhākṣamaḥ -mā -maṃ nirvāhāsamarthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Inadequate) anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ akṣamaḥ -mā -maṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ anucitaḥ -tā -taṃ.

insufficiently INSUFFICIENTLY

, adv. (Not enough) analaṃ ayatheṣṭaṃ apracuraṃ.

--(Inadequately) anupayuktaṃ ayogyaṃ akṣamaṃ aparyyāptaṃ anacitaṃ aparyyāptaṃ.

insufflation INSUFFLATION

, s. (Act of breathing on) śvāsaprakṣepaḥ prāṇaprakṣepaḥ śvāsanyāsaḥ.

insular INSULAR

, a. (Belonging to an island) dvīpyaḥ -pyā -pyaṃ dvaipyaḥ -pyī -pyaṃ dvaipaḥ -pī -paṃ dvīpī -pinī -pi (n) dvīpīyaḥ -yā -yaṃ dvīpasambandhī &c., upadvīpasambandhī &c.

--(Surrounded by water) dvīpākāraḥ -rā -raṃ upadvīpākāraḥ -rā -raṃ dvīparūpaḥ -pā -paṃ jalaveṣṭitaḥ -tā -taṃ jalaparigataḥ -tā -taṃ.

insularity INSULARITY

, s. dvīpākāratvaṃ dvīparūpatā dvīpatā -tvaṃ jalaveṣṭitatvaṃ.

to insulate To INSULATE

, v. a. pṛthak sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pṛthakkṛ anyaviyuktaṃ -ktāṃ kṛ anyavichinnaṃ -nnāṃ kṛ anyaviśliṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

insulated INSULATED

, p. p. or a. ananyasaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ ananyasaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ ananyasaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ anyaviśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anyavibhinnaḥ -nnā -nnaṃ pṛthaksthitaḥ -tā -taṃ.

insulation INSULATION

, s. anyaviyogaḥ anyavibhedaḥ ananyasaṃyogaḥ anyavicchedaḥ.

insult INSULT

, s. avakṣepaḥ apamānavākyaṃ avamānavākyaṃ tiraskāravākyaṃ tiraskāraḥ apamānaṃ avajñā -jñānaṃ paribhavaḥ apamānakriyā avalepaḥ avahelā -lanaṃ apavādaḥ parīvādaḥ vākpāruṣyaṃ paribhāṣaṇaṃ nindā durvacas n., dharṣaṇaṃ anāryyaṃ khaloktiḥ f., anādaraḥ anādarakriyā bhartsanā nirbhartsanā kṣepaḥ.

to insult To INSULT

, v. a. avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), apaman apamānaṃ kṛ avajñāṃ kṛ anāryyaṃ kṛ tiraskṛ paribhū laghūkṛ tucchīkṛ kadarthīkṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), adhikṣip parikṣip ākṣip avagur (c. 6. -gurate -rituṃ), ākṣar (c. 10. -kṣārayati -yituṃ), apavad (c. 1. -vadati -te -dituṃ), parivad kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ); 'he insulted her,' tena tasyā anāryyaṃ kṛtaṃ.

insulted INSULTED

, p. p. paribhūtaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ apamānitaḥ -tā -taṃ vimānitaḥ -tā -taṃ kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ ākṣiptaḥ &c., garhitaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ -tā -taṃ ninditaḥ -tā -taṃ dharpitaḥ -tā -taṃ.

insulter INSULTER

, s. apamānakarttā m. (rttṛ) avamantā m. (ntṛ) avajñānakṛt anāryyakṛt.

insulting INSULTING

, a. apamānakārī -riṇī -ri (n) apamānasūcakaḥ -kā -kaṃ apamānārthakaḥ -kā -kaṃ avamānī -ninī -ni (n) paribhavī -viṇī -vi (n) paribhāvī &c., paribhāvukaḥ -kā -kaṃ avakṣepakaḥ -kā -kaṃ tiraskāramayaḥ -yī -yaṃ nindārthaḥ -rthā -rthaṃ kutsāvādī -dinī -di (n).

insultingly INSULTINGLY

, adv. sāpamānaṃ satiraskāraṃ sāvakṣepaṃ avajñāpūrvvaṃ.

insuperable INSUPERABLE

, a. anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ anatikramyaḥ -myā -myaṃ duratikramaḥ -mā -maṃ alaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ durlaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ anadhigamyaḥ -myā -myaṃ duradhigamyaḥ &c., duradhigamaḥ -mā -maṃ duratyayaḥ -yā -yaṃ dustaraḥ -rā -raṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ durārohaḥ -hā -haṃ ajeyaḥ -yā -yaṃ durjeyaḥ -yā -yaṃ.

insuperableness INSUPERABLENESS

, s. alaṃghyatā anatikramyatā anadhigamyatā ajeyatā.

insuperably INSUPERABLY

, adv. alaṃghanīyaṃ anatikramaṇīyaṃ durjayaṃ durārohaṃ.

insupportable INSUPPORTABLE

, a. asahyaḥ -hyā -hyaṃ asahanīyaḥ -yā -yaṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ duḥsahanīyaḥ -yā -yaṃ akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ na kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ niḥsahaḥ -hā -haṃ durvahaḥ -hā -haṃ durudvahaḥ -hā -haṃ.

insupportableness INSUPPORTABLENESS

, s. asahyatā asahanīyatā duḥsahyatā akṣantavyatā.

insupportably INSUPPORTABLY

, adv. asahanīyaṃ duḥsahanīyaṃ yathā soḍhuṃ na śakyate tathā.

insuppressible INSUPPRESSIBLE

, a. anigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ durnivāraḥ -rā -raṃ.

insurance INSURANCE

, s. yogakṣemaḥ kṣemapratividhānaṃ kṣemakaraṇaṃ kṣemavidhānaṃ vidhāyakatvaṃ satyākaraṇaṃ satyākṛtiḥ f., satyāpanaṃ; 'against fire,' agnijanāśāt kṣemapratividhānaṃ; 'against thieves, &c.,' caurādibhyaḥ kṣemapratividhānaṃ or kṣemakaraṇaṃ or rakṣā -kṣaṇaṃ or ahāryyatvaṃ or anāśyatvaṃ.

to insure To INSURE

, v. a. yogakṣemaṃ kṛ kṣemaṃ kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or pratividhā satyākṛ satyīkṛ sthirīkṛ dṛḍhīkṛ ahāryyatvaṃ kṛ anāśyatvaṃ kṛ abhedyatvaṃ kṛ; 'the merchant insures his goods,' baṇig dravyāṇi satyākaroti.

insured INSURED

, p. p. satyākṛtaḥ -tā -taṃ kṣemayuktaḥ -ktā -ktaṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ.

insurgent INSURGENT

, s. rājapratiyodhī m. (n) rājayudhvā m. (n) rājavirodhī m. (n) rājapratirodhī m., upadravī m. (n) viplavakṛt m., rājadrohī m. (n) upadravakārī m. (n) prajāviplavakārī m., prakṛtikṣobhakārī m.

insurmountable INSURMOUNTABLE

, a. durārohaḥ -hā -haṃ anārohaḥ -hā -haṃ alaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ anadhigamyaḥ -myā -myaṃ duradhigamaḥ -mā -maṃ anatikramyaḥ -myā -myaṃ dustaraḥ -rā -raṃ. See INSUPERABLE.

insurmountableness INSURMOUNTABLENESS

, s. durārohatvaṃ alaṃghanīyatā anadhigamyatvaṃ daustaryyaṃ.

insurrection INSURRECTION

, s. rājayuddhaṃ upadravaḥ upaplavaḥ prajāviplavaḥ rājyopadravaḥ rājaprakopaḥ prakopaḥ prakṛtikṣobhaḥ rājyakṣobhaḥ prajākṣobhaḥ rājadrohaḥ rājaviruddhasambhūyasamutthānaṃ.

insurrectionary INSURRECTIONARY

, a. upadravī -viṇī -vi (n) rājaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rājapratīpaḥ -pā -paṃ rājapratikūlaḥ -lā -laṃ rājaviparītaḥ -tā -taṃ viplavasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

[Page 401b]
insusceptibility INSUSCEPTIBILITY

, a. agrāhakatvaṃ agrahaṇaśīlatā grahaṇākṣamatā vedanāśaktiḥ f.

insusceptible INSUSCEPTIBLE

, a. agrāhī -hiṇī -hi (n) agrāhakaḥ -kā -kaṃ agrahaṇaśīlaḥ -lā -laṃ grahaṇākṣamaḥ -mā -maṃ grahaṇaśaktirahitaḥ -tā -taṃ vedanaśaktihīnaḥ -nā -naṃ.

intangible INTANGIBLE

, s. aspṛśyaḥ -śyā -śyaṃ asparśanīyaḥ -yā -yaṃ aspraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ duḥsparśaḥ -rśā -rśaṃ duḥspṛśyaḥ -śyā -śyaṃ asparśavedyaḥ -dyā -dyaṃ sparśāgamyaḥ -myā -myaṃ sparśāgocaraḥ -rā -raṃ sparśāyogyaḥ -gyā -gyaṃ durālabhaḥ -bhā -bhaṃ anālabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

intangibleness INTANGIBLENESS

, s. aspṛśyatā asparśanīyatā sparśāvedyatā sparśāgamyatā.

integer INTEGER

, INTEGRAL, s. (A whole number) pūrṇāṅkaḥ abhinnāṅkaḥ abhinnaḥ sampūrṇāṅkaḥ rūpaṃ.

integral INTEGRAL

, a. abhinnaḥ -nnā -nnaṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avikalaḥ -lā -laṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ atruṭitaḥ -tā -taṃ sāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(In algebra) pūritaḥ -tā -taṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'integral calculus,' pūritagaṇitaṃ; 'differential and integral calculus.' vailakṣaṇapūritagaṇitaṃ; 'integral existence,' adhikaraṇaṃ.

to integrate To INTEGRATE

, v. a. sampūrṇīkṛ sampṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ), pratisaṅkṛ.

integration INTEGRATION

, s. (In algebra) pūritaṃ pūrṇīkaraṇaṃ sampūrṇīkaraṇaṃ.

integrity INTEGRITY

, s. (Entireness) sampūrṇatā pūrṇatā abhinnatā abhinnabhāvaḥ akhaṇḍatā avaikalyaṃ anyūnatā sākalyaṃ sāmagryaṃ samastatā samastiḥ f., samudāyaḥ sāṅgatā.

--(Probity, soundness, incorruptness) abhadyatā sāralyaṃ saralatā śucitā māyāhīnatā ṛjutā śuddhatā aduṣṭatā nyāyitā ajihmatā avakratā aśaṭhatā satyatā satyaśīlatā vimalatā nairmalyaṃ sādhutā; 'of strict integrity,' abhedyaḥ -dyā -dyaṃ saralaḥ -lā -laṃ ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ. See HONEST.

integument INTEGUMENT

, s. veṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ paṭalaṃ kañcukaḥ ācchādanaṃ chādanaṃ chadanaṃ āvaraṇaṃ prāvaraṇaṃ vāsanaṃ śirā puṭaḥ -ṭaṃ kośaḥ pidhānaṃ śarīrāvaraṇaṃ.

intellect INTELLECT

, s. buddhiḥ f., dhīḥ f., medhā matiḥ f., manas n., prajñā cit f., cetanā cetas n., cittaṃ jñānaṃ vodhaḥ saṃvit f., saṃvittiḥ f., manīṣā upalabdhiḥ f., pratibhā jñaptiḥ f., pratipad f., śemuṣī dhiṣaṇā prekṣā jñānadṛṣṭiḥ f., dhyānaṃ bodhaśaktiḥ f., cicchaktiḥ f., jñānaśaktiḥ f., saṃjñā.

intellection INTELLECTION

, s. bodhaḥ -dhanaṃ jñānaṃ grahaṇaṃ buddhigrahaḥ ākalanaṃ.

intellectual INTELLECTUAL

, INTELLECTIVE, a. (Relating to the anderstanding) mānasikaḥ -kī -kaṃ mānasaḥ -sī -saṃ buddhisambandhī -ndhinī -ndhi (n) buddhiviṣayaḥ -yā -yaṃ citsambandhī &c., jñānasambandhī &c.

--(Existing in the intellect, perceived by it) manasijaḥ -jā -jaṃ manojaḥ -jā -jaṃ manogataḥ -tā -taṃ manobhavaḥ -vā -vaṃ cidbhavaḥ -vā -vaṃ cidgataḥ -tā -taṃ mānasikaḥ &c., buddhigamyaḥ -myā -myaṃ dhīgamyaḥ -myā -myaṃ.

--(Endowed with intellect) buddhimān -matī -mat (t) dhīmān &c., matimān &c., medhāvī -vinī -vi (n) manīṣī -ṣiṇī -ṣi (n) subuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi medhiraḥ -rā -raṃ cicchaktiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'possessing all intellectual qualities,' sarvvadhīguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akhiladhīguṇaḥ &c.; 'intellectual faculty,' dhīśaktiḥ f., niṣkramaḥ. See INTELLIGENT.

intellectually INTELLECTUALLY

, adv. buddhyā bodhena manasā jñānatas buddhipūrvvaṃ.

intelligence INTELLIGENCE

, s. (Understanding, skill, cleverness) buddhiḥ f., jñānaṃ dhīḥ f., medhā cetanā caitanyaṃ cit f., cicchaktiḥ f., vijñatā kuśalatā kauśalyaṃ cāturyyaṃ vaicakṣaṇyaṃ vidagdhatā vaidagdhyaṃ.

--(Information, tidings) vārttā samācāraḥ sandeśaḥ vṛttāntaḥ saṃvādaḥ vācikaṃ udantaḥ kiṃbadantī sūcanā; 'good intelligence' suvārttā śubhavārttā; 'secret intelligence,' gūḍhabhāṣitaṃ.

--(A spiritual being) cetanaḥ sacetanavyaktiḥ f., buddhirūpavyaktiḥ.

intelligencer INTELLIGENCER

, s. (Messenger) vārttikaḥ vārttāyanaḥ vārttāharaḥ vārttāvahaḥ sandeśaharaḥ ākhyāyakaḥ.

--(Newspaper) vācikapatraṃ samācārapatraṃ.

intelligent INTELLIGENT

, a. buddhimān -matī -mat (t) dhīmān &c., matimān &c., medhāvī -vinī -vi (n) manasvī &c., sabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi subuddhiḥ &c., kuśalabuddhiḥ &c., sudhīḥ -dhīḥ -dhi śuddhadhīḥ &c., kṛtadhīḥ &c., subodhaḥ -dhā -dhaṃ medhiraḥ -rā -raṃ sajñānaḥ -nā -naṃ jñānī -ninī -ni (n) jñānavān &c., prajñāvān &c., prājñaḥ -jñā -jñaṃ manīṣī -ṣiṇī -ṣi (n) prekṣāvān &c., kovidaḥ -dā -daṃ jñātā -trī -tṛ (tṛ) viduraḥ -rā -raṃ vinduḥ -nduḥ -ndu marmmajñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Clever) vijñaḥ -jñā -jñaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇāṃ -ṇaṃ kuśalamatiḥ -tiḥ -ti nipuṇamatiḥ &c., caturaḥ -rā -raṃ caturabuddhiḥ &c., abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vidagdhabuddhiḥ &c., kalyāṇabuddhiḥ &c.

intelligently INTELLIGENTLY

, adv. vijñavat subuddhyā subuddhipūrvvaṃ buddhikauśalyena vidagdhavat vicakṣaṇavat abhijñavat caturaṃ vaicakṣaṇyena savaicakṣaṇyaṃ sacāturyyaṃ.

intelligible INTELLIGIBLE

, a. bodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ bodhanīyaḥ -yā -yaṃ buddhigamyaḥ -myā -myaṃ buddhigrāhyaḥ -hyā -hyaṃ sugamyaḥ -myā -myaṃ sugrāhyaḥ -hyā -hyaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vispaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ jñeyaḥ -yā -yaṃ saṃvedyaḥ -dyā -dyaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ.

intelligibleness INTELLIGIBLENESS

, INTELLIGIBILITY, s. bodhyatā bodhanīyatā buddhigamyatā sugamyatā sugrāhyatā spaṣṭatvaṃ suspaṣṭatvaṃ sujñeyatā.

intelligibly INTELLIGIBLY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ vispaṣṭaṃ spaṣṭārthatas bhinnārthatas.

intemperance INTEMPERANCE

, s. asaṃyamaḥ -manaṃ ayamaḥ asaṃyatatvaṃ maryyādātikramaḥ amaryyādā aparimitatvaṃ amitatvaṃ aniyamaḥ niyamātikramaḥ atikramaḥ atyācāraḥ adamaḥ anigrahaḥ ādhikyaṃ udrekaḥ utsekaḥ atiriktatā ātiśayyaṃ.

--(In pleasures, enjoyments, or habits) bhogāmitatvaṃ aparimitabhogitvaṃ asaṃyatācāratvaṃ aniyatavṛttitā ajitendriyatvaṃ ayatendriyatvaṃ.

--(In eating) atyāhāraḥ atibhojanaṃ atibhakṣaṇaṃ bhojanāsaktiḥ f., ayatāhāratvaṃ asaṃyatāhāratvaṃ āhārādiviṣaye asaṃyamaḥ.

--(In drinking) atipānaṃ pānāsaktatā pānaprasaktatvaṃ.

intemperate INTEMPERATE

, a. (Not moderate or restrained within limits) asaṃyataḥ -tā -taṃ asaṃyamī -minī -mi (n) asaṃyamaśīlaḥ -lā -laṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ ayataḥ -tā -taṃ atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ atikrāntaniyamaḥ -mā -maṃ aniyamavān -vatī -vat (t) atimitaḥ -tā -taṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ atiśayī -yinī -yi (n) adāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(In pleasures or habits) amitabhogī -ginī -gi (n) aparimitabhogaḥ -gā -gaṃ asaṃyatācāraḥ -rā -raṃ ayatācāraḥ -rā -raṃ ayatavṛttiḥ -ttiḥ -ttiḥ asaṃyatavṛttiḥ -ttiḥ -tti atyācārī -riṇī -ri (n) apatendriyaḥ -yā -yaṃ ajitendriyaḥ -yā -yaṃ aniyatendriyaḥ -yā -yaṃ.

--(In eating) atibhojī -jinī -ji (n) amitabhojī &c., atyāhārī &c., ayatāhāraḥ -rā -raṃ aparimitāhāraḥ -rā -raṃ. See GLUTTONOUS. (In drinking) atipāyī -yinī -yi (n) pānāsaktaḥ -ktā -ktaṃ pānaprasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

intemperately INTEMPERATELY

, adv. asaṃyamena asaṃyataṃ aparimitaṃ amitaṃ atimaryyādaṃ maryyādātikrameṇa niyamātikrameṇa aparimāṇena atiśayena atiriktaṃ ādhikyena.

intemperature INTEMPERATURE

, s. guṇavaiṣamyaṃ guṇādhikyaṃ guṇātirekyaṃ aparimitatvaṃ vaiṣamyaṃ.

intenable INTENABLE

, a. apratipādanīyaḥ -yā -yaṃ avyavasthāpanīyaḥ -yā -yaṃ arakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 402b]
to intend To INTEND

, v. a. (Mean, purpose) abhipre (abhipraiti -tuṃ) abhiprāyaṃ kṛ kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ) uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), manasā uddiś abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), upalakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), manaḥ or matiṃ or buddhiṃ kṛ or prakṛ, with loc. or dat. case; as, 'he intends going,' mano gamanāya karoti. Sometimes expressible by the des. form of a verb; as, 'to intend to go,' gam in des. (jigamiṣati -ṣituṃ); 'to intend to do,' kṛ in des.; 'to intend to say,' vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ).

intendancy INTENDANCY

, s. adhyakṣatā -tvaṃ adhiṣṭhātṛtvaṃ adhikāritā adhīśatā.

intendant INTENDANT

, s. adhyakṣaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhikārī m. (n) upadraṣṭā m. (ṣṭṛ).

intended INTENDED

, p. p. abhipretaḥ -tā -taṃ cikīrṣitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ manasoddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ saṅkalpitaḥ -tā -taṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṛtābhiprāyaḥ -yā -yaṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ; 'intended to be said,' vivakṣitaḥ -tā -taṃ; 'not intended,' anabhipretaḥ -tā -taṃ.

intending INTENDING

, part. abhipretya uddiśya manasoddiśya abhisandhāya.

intendment INTENDMENT

, s. abhiprāyaḥ abhipretaṃ āśayaḥ arthaḥ uddeśaḥ abhisandhiḥ m.

intense INTENSE

, a. atyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ prakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabalaḥ -lā -laṃ pragāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ bhṛśaḥ -śā -śaṃ subhṛśaḥ -śā -śaṃ nirbharaḥ -rā -raṃ atiśayī -yinī -yi (n) atiśāyanaḥ -nā -naṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ paramaḥ -mā -maṃ mahān -hatī -hat (t) paraḥ -rā -raṃ udīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uddhataḥ -tā -taṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ taijasaḥ -sī -saṃ vyagraḥ -grā -graṃ bhūriḥ -riḥ -ri ati or atiśaya or su prefixed; 'intense darkness,' ghanatimiraṃ; 'intense heat,' atidāhaḥ gurutāpaḥ alaghūṣmā m. (n); 'intense pain,' tīvravedanā; 'intense study,' atyantābhiniveśaḥ atipraveśaḥ vyāsaṅgaḥ.

intensely INTENSELY

, adv. atyantaṃ atiśayena tīvraṃ tīkṣṇaṃ atitaikṣṇyena pracaṇḍaṃ nitāntaṃ bhṛśaṃ subhṛśaṃ nirbharaṃ kaṭhoraṃ gāḍhaṃ atiśayena ugraṃ paramaṃ atīva ati or atiśaya or su prefixed; 'intensely passionate,' atyantakopanaḥ -nā -naṃ atikopanaḥ -nā -naṃ.

intensity INTENSITY

, INTENSENESS, s. atyantatā ātyantikatvaṃ tīvratā tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ ugratā caṇḍatā pracaṇḍatā gāḍhatā pragāḍhatā nitāntatvaṃ prabalatā prābalyaṃ kaṭhoratā bhṛśatā bhraśimā m. (n) prakṛṣṭatā prakarṣaḥ taijasaṃ kāṭhinyaṃ vyagratā udrekaḥ udīrṇatā utkarṣaḥ atibhūmiḥ f., ātiśayyaṃ, 'intensity of application to study,' abhiniveśaḥ atyantābhiniveśaḥ vyāsaṅgaḥ.

intension INTENSION

, s. vitatiḥ f., ātatiḥ f., vṛddhiḥ f., prakarṣaḥ utkarṣaḥ prakṛṣṭatā.

intensive INTENSIVE

, a. (Serving to give force or emphasis) śaktikaraḥ -rā -raṃ prakarṣakaraḥ -rā -raṃ utkarṣajñāpakaḥ -kā -kaṃ arthaviśeṣakārakaḥ -kā -kaṃ vardhakaḥ -kā -kaṃ vṛddhikaraḥ &c.

intent INTENT

, a. (Having the mind fixed closely on one object) ekāgraḥ -grā -graṃ ekacittaḥ -ttā -ttaṃ ekatānaḥ -nā -naṃ ekāgracittaḥ -ttā -ttaṃ ekaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ ananyamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) ananyavṛttiḥ -ttiḥ -tti ananyaviṣayaḥ -yā -yaṃ ananyaviṣayātmā -tmā -tma (n) ananyamanaskaḥ -skā -skaṃ ekāyanaḥ -nā -naṃ.

--(Intent on any object) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ āsaktacittaḥ -ttā -ttaṃ āsaktacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniveśī -śinī -śi (n) niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paraḥ -rā -raṃ tatparaḥ -rā -raṃ rataḥ -tā -taṃ nirataḥ -tā -taṃ abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ āyuktaḥ -ktā -ktaṃ saktaḥ -ktā -ktaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āviṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ āviṣṭamanāḥ &c., abhimukhaḥ -khā -khaṃ niyataḥ -tā -taṃ vyagraḥ -grā -graṃ vyagramanāḥ &c., tanmanaskaḥ -skā -skaṃ āhitaḥ -tā -taṃ kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ; 'intent on reading,' adhyayanaparaḥ -rā -raṃ adhyayanābhimukhaḥ -khā -khaṃ.

intent INTENT

, s. abhiprāyaḥ abhipretaṃ āśayaḥ uddeśaḥ arthaḥ tātparyyaṃ; 'with what intent?' kimuddiśya; 'to all intents,' sarvvārthatas.

intention INTENTION

, s. (Design) abhiprāyaḥ abhipretaṃ cikīrṣitaṃ cikīrṣā āśayaḥ saṅkalpaḥ uddeśaḥ ākāṃkṣā buddhiḥ f., matiḥ f., mataṃ iṅgitaṃ chandaḥ tātparyyaṃ ākūtaṃ icchā ceṣṭā kalpanā parikalpanā parikalpitaṃ upalakṣitaṃ niścitaṃ.

--(End, aim, object) arthaḥ āśayaḥ abhisandhiḥ m., kāryyaṃ kāryyavastu n., prayojanaṃ arthavattā.

--(Meaning) vivakṣitaṃ vivakṣā; 'purity of intention,' cittaśuddhiḥ f., antaḥkaraṇaśuddhi f.; 'change of intention,' buddhibhedaḥ matibhedaḥ; 'declared intention,' īritākūtaṃ; 'with what intention?' kimuddiśya.

--(Fixedness of attention) ekāgratā. See INTENTNESS.

intentional INTENTIONAL

, a. matipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ buddhipūrvvaḥ &c., jñānapūrvvaḥ &c., buddhipuraḥsaraḥ -rā -raṃ abhiprāyapūrvvaḥ &c., aicchikaḥ -kī -kaṃ buddhikṛtaḥ -tā -taṃ kāmakṛtaḥ -tā -taṃ kāmikaḥ -kī -kaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ yathākāmaḥ -mā -maṃ sābhiprāyaḥ -yā -yaṃ saṅkalpakṛtaḥ -tā -taṃ sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ yathākalpaḥ -lpā -lpaṃ jñānakṛtaḥ -tā -taṃ arthavān -vatī -vat (t) sārthaḥ -rthā -rthaṃ cikīrṣitaḥ -tā -taṃ abhipretaḥ -tā -taṃ.

intentionally INTENTIONALLY

, adv. buddhipūrvvaṃ buddhipuraḥsaraṃ matipūrvvaṃ abhiprāyapūrvvaṃ sābhiprāyaṃ jñānapūrvvaṃ buddhyā icchātas kāmatas yathākāmaṃ prakāmaṃ matyā manaḥpūrvvakaṃ tātparyyatas yathākalpaṃ jñānatas icchāpūrvvaṃ.

intentioned INTENTIONED

, a. (In composition). Expressed by āśaya buddhi &c. in comp.; as, 'well-intentioned,' śubhāśayaḥ -yā -yaṃ; 'ill-intentioned,' durāśayaḥ -yā -yaṃ drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

intentive INTENTIVE

, a. kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ samāhitaḥ -tā -taṃ.

intently INTENTLY

, adv. ekāgraṃ ekāgracetasā ananyamanasā āsaktacetasā niviṣṭamanasā abhiniveśena abhiniveśapūrvvaṃ sābhiniveśaṃ niṣṭhāpūrvvaṃ nirbandhena saikāgryaṃ manoyogena samanoyogaṃ vyagraṃ vyagravat.

intentness INTENTNESS

, s. ekāgratā ekacittatā -tvaṃ ananyacittatā abhiniveśaḥ cittābhiniveśaḥ abhiniviṣṭatā āsaktiḥ f. -ktatā niveśaḥ praveśaḥ niviṣṭatā aikāgryaṃ abhiyuktatā paratā niṣṭhā niṣṭhitatvaṃ ekaniṣṭhatā āviṣṭatvaṃ ananyavṛttiḥ f., manoyogaḥ; 'intentness of soul,' ātmaikāgryaṃ cittaikāgryaṃ.

to inter To INTER

, v. a. bhūmau or śmaśāne nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ -khātuṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), bhūmigataṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

intercalar INTERCALAR

, INTERCALARY, a. adhikaḥ -kā -kaṃ niveśitaḥ -tā -taṃ saurābdapūrakaḥ -kā -kaṃ; 'intercalary month,' adhikamāsaḥ adhimāsaḥ malamāsaḥ malimlucaḥ anāmakaḥ adhimāsaśeṣaḥ puruṣottamāmasaḥ asaṃkrāntikamāsaḥ; 'intercalary day,' adhikadivasaḥ adhidivasaḥ; 'intercalary verse,' adhikaślokaḥ.

to intercalate To INTERCALATE

, v. a. (A month) adhikamāsaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), adhimāsaṃ niviś.

--(A day) adhikadivasaṃ niviś.

intercalation INTERCALATION

, s. (Of a month) adhikamāsaniveśanaṃ

--(Of a day) adhikadivasaniveśanaṃ adhidivasaniveśanaṃ.

to intercede To INTERCEDE

, v. n. (Intervene, pass between) antargam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), antarvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), antaḥsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), madhye vṛt madhye sthā upasthā.

--(Mediate between two parties) madhyastho bhū or as madhyavarttī bhū mādhyasthyaṃ kṛ madhyasthavṛttim āsthā sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sandhānaṃ kṛ.

--(Plead in favor of another) parārthaṃ prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), parārthaprārthanaṃ kṛ parārthaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or prativad parārthavinatiṃ kṛ parārthaṃ vinī (c. 1. -nayati -netuṃ) or anunī or nivedanaṃ kṛ parārthanivedanaṃ kṛ.

interceder INTERCEDER

, s. madhyasthaḥ madhyavarttī m. (n) parārthaprārthakaḥ parārthaprārthanakṛt m., parārthavādī m. (n) parārthaṃ nivedanakṛt m.

to intercept To INTERCEPT

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), avarudh virudh pratirudh uparudh nirudh saṃrudh gatirodhaṃ kṛ gatibhaṅgaṃ kṛ vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), gativicchedaṃ kṛ gatichedaṃ kṛ viyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ).

intercepted INTERCEPTED

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

intercepter INTERCEPTER

, s. rodhakaḥ gatibhaṅgakārī m. (n) vicchedakārī m.

interception INTERCEPTION

, s. gatirodhaḥ -dhanaṃ gatibhaṅgaḥ gativicchedaḥ gatichedaḥ rodhaḥ -dhanaṃ avarodhaḥ vicchedaḥ nivāraṇaṃ pratibandhaḥ stambhanaṃ vighnaḥ.

intercession INTERCESSION

, s. (Mediation between two parties) mādhyasthyaṃ mādhyasthaṃ madhyasthatvaṃ sandhānakaraṇaṃ.

--(Pleading in favor of another) parārthaprārthanā -naṃ parārthaṃ prārthanaṃ parārthavādaḥ parārthanivedanaṃ parārthaṃ nivedanaṃ 'to make intercession.' See To INTERCEDE.

intercessor INTERCESSOR

, s. (Mediator) madhyasthaḥ madhyavarttī m. (n) madhyasthāyī m. (n) madhyasthitaḥ.

--(Pleader for another) parārthaprārthakaḥ parārthaṃ prārthayitā m. (tṛ) parārthaṃ prārthanakṛt m., parārthavādī m. (n) parārthaṃ nivedanakārī m.

intercessory INTERCESSORY

, a. parārthaprārthakaḥ -kā -kaṃ parārthaprārthanaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

to interchange To INTERCHANGE

, v. a. parasparaṃ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or vinime (c. 1. -mayate -mātuṃ) or nime or vinimayaṃ kṛ parasparaparivarttanaṃ kṛ parasparavinimayaṃ kṛ vyatikaraṃ kṛ parasparaṃ dānapratidānaṃ kṛ or ādānapradānaṃ kṛ vyatihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

interchange INTERCHANGE

, s. parivarttanaṃ parasparaparivarttanaṃ vinimayaḥ parasparavinimayaḥ parivṛttiḥ f., parīvarttaḥ nimayaḥ vimayaḥ nimeyaḥ vaimeyaḥ vyatikaraḥ vyatihāraḥ vyatīhāraḥ parāvṛttiḥ f., viparyyayaḥ parasparaṃ dānapratidānaṃ ādānapradānaṃ.

interchangeable INTERCHANGEABLE

, a. parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ vinimātavyaḥ -vyā -vyaṃ vinimayārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Following each other in succession) parasparānugāmī -minī -mi (n) anyonyapṛṣṭhānugāmī &c.

interchangeably INTERCHANGEABLY

, adv. vinimayena viparyyayeṇa paryyāyeṇa parivarttanena parivṛtya.

intercision INTERCISION

, s. vicchedaḥ chedaḥ avacchedaḥ bhaṅgaḥ rodhaḥ avarodhaḥ.

to interclude To INTERCLUDE

, v. a. avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

intercostal INTERCOSTAL

, a. pañjaramadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ vaṃkrimadhyavarttī -rttinī -rtti (n) parśukābhyantarasthaḥ -sthā -sthaṃ.

intercourse INTERCOURSE

, s. saṃsargaḥ parasparasaṃsargaḥ anyonyasaṃsargaḥ saṃsargitā saṅgatiḥ f., sāṅgatyaṃ saṅgamaḥ saṅgaḥ samāgamaḥ upagamaḥ gamanāgamanaṃ parasparālāpaḥ ālāpaḥ sambhāṣaḥ samparkaḥ sāhityaṃ ānugatyaṃ sāhacaryyaṃ saṅghaṭṭanaṃ paricayaḥ; 'intercourse of society,' lokavyavahāraḥ lokasaṃsargaḥ lokayātrā; 'of the sexes,' strīpuruṣasaṅgaḥ mithunībhāvaḥ maithunaṃ.

intercutaneous INTERCUTANEOUS

, a. tvagantarbhūtaḥ -tā -taṃ tvagantargataḥ -tā -taṃ tvagantaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

to interdict To INTERDICT

, v. a. antaḥkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) pratyākhyā niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ, c. 10. -ṣedhayati -yituṃ), pratiṣidh nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), niṣedhaṃ kṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

interdict INTERDICT

, INTERDICTION, s. niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ āsedhaḥ pratyākhyānaṃ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ nirodhaḥ virodhanaṃ bādhaḥ niṣiddhatvaṃ.

interdicted INTERDICTED

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ antaḥkhyātaḥ -tā -taṃ.

interdictory INTERDICTORY

, a. niṣedhakaḥ -kā -kaṃ niṣedhārthakaḥ -kā -kaṃ niṣedhakaraḥ -rā -raṃ.

interest INTEREST

, s. (Advantage, good) arthaḥ hitaṃ lābhaḥ phalaṃ kalyāṇaṃ kuśalaṃ maṅgalaṃ kṣemaḥ -maṃ śreyas bhūtiḥ f.; 'for the public interest,' lokahitāya; 'one's own interest,' svārthaḥ svahitaṃ svalābhaḥ svakāryyaṃ ātmahitaṃ ātmavṛddhiḥ; 'for one's own interest,' ātmahitāya ātmavivṛddhaye; 'regard to one's own interest,' svārthāpekṣā svārthadṛṣṭiḥ f., svahitāvalokanaṃ svārthalipsā; 'regardful of one's own interest,' svārthaparaḥ -rā -raṃ svārthasādhanatatparaḥ -rā -raṃ svārthaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svārthalipsuḥ -psuḥ -psu svārthārthī -rthinī -rthi (n) svahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) svalābhaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'regardless of it.' See DISINTERESTED.

--(Concern, lively feeling about) snehaḥ avekṣā apekṣā pratīkṣā anurāgaḥ rāgaḥ spṛhaṇīyatvaṃ spṛhā sambandhaḥ abhisambandhaḥ abhisandhānaṃ.

--(Partiality for, bias in favor of) saṅgaḥ pakṣapātaḥ snehaḥ; 'void of all interest in,' vītasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ muktasaṅgaḥ &c., niḥsaṅgaḥ &c., vipakṣapātaḥ -tā -taṃ.

--(Gratification) vinodaḥ.

--(Power to interest or please) vinodakatvaṃ manorañjakatā hṛdgamatvaṃ rasaḥ.

--(Influence) gauravaṃ gurutvaṃ prabhāvaḥ prābalyaṃ adhikāraḥ bhāraḥ.

--(Share, portion, participation in loss or gain) bhāgaḥ aṃśaḥ vibhāgaḥ lābhālābhavibhāgitvaṃ lābhālābhasambandhaḥ.

--(Interest on money, usury) vṛddhiḥ f., vārdhuṣyaṃ bhāgaḥ kalāntaraṃ kārikā kāritā kusīdavṛddhiḥ f.; 'compound interest,' cakravṛddhiḥ f.; 'simple interest,' saralavṛddhiḥ f.; 'bearing interest,' savṛddhikaḥ -kā -kaṃ bhāgikaḥ -kī -kaṃ bhāgyaḥ -gyā -gyaṃ; 'bearing no interest,' avṛddhikaḥ -kī -kaṃ; 'interest at the rate of five per cent.,' śate viṃśamāgaḥ pañcakaṃ śataṃ pañcottaraṃ; 'at four per cent.,' śate pañcaviṃśabhāgaḥ; 'at two per cent.,' dvikaṃ śataṃ.

to interest To INTEREST

, v. a. (Excite interest, partiality, or concern) snehaṃ or anurāgaṃ or spṛhāṃ or pakṣapātam utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), anuraktaṃ -ktāṃ kṛ sānurāgaṃ -gāṃ kṛ saṅgam utpad.

--(Engage the attention, amuse) vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), manaḥ or cittaṃ vinud or rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), hṛdayaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), cittavinodaṃ kṛ.

--(Give a share in) bhāgaṃ or aṃśaṃ dā saṃvibhāgitvaṃ or samāṃśitvaṃ dā bhāginaṃ -ginīṃ kṛ aṃśinaṃ -śinīṃ kṛ.

--(Have a share in) bhāgaṃ or aṃśaṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), bhāgī -ginī -gi bhū or as.

--(Have concern in) sambandh in pass. (-badhyate) sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū.

--(Interest one's self for another) parahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi bhū or as parahitepsuḥ -psuḥ -psu bhū parahitārthī -rthinī -rthi bhū.

interested INTERESTED

, p. p. or a. (Having one's affections or concern excited) jātasnehaḥ -hā -haṃ jātānurāgaḥ -gā -gaṃ anurañjitaḥ -tā -taṃ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ abhisaṃhitaḥ -tā -taṃ.

--(Having partiality for) saṅgī -ṅginī -ṅgi (n) pakṣapātī -tinī -ti (n) sapakṣapātaḥ -tā -taṃ saṅgayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Having the attention engaged) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirataḥ -tā -taṃ.

--(Amused) vinoditaḥ -tā -taṃ.

--(Made a sharer in) bhāgī -ginī -gi (n) saṃvibhāgī &c.

--(Concerned in a cause or in consequences) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ arthasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lābhālābhasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abhisambaddhaḥ &c.

--(Selfinterested) svalābhāsaktaḥ -ktā -ktaṃ svaphalāsaktaḥ -ktā -ktaṃ sakāmaḥ -mā -maṃ sārthaḥ -rthā -rthaṃ svārthadarśī -rśinī -rśi (n) kāmātmā -tmā -tma (n) svārthāpekṣakaḥ -kā -kaṃ.

interesting INTERESTING

, a. (Engaging the attention, exciting the passions, amusing) vinodakaḥ -kā -kaṃ vinodadaḥ -dā -daṃ hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ hṛdgamaḥ -mā -maṃ anurāgajanakaḥ -kā -kaṃ manorañjakaḥ -kā -kaṃ cittavedhakaḥ -kā -kaṃ manoharaḥ -rā -raṃ hṛdayagrāhī -hiṇī -hi (n) hṛdayaspṛk m. f. n. (ś).

to interfere To INTERFERE

, v. n. (Intermeddle) paravyāpārān or parakāryyāṇi praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or carc (c. 1. carcati -rcituṃ), paravyāpāracarcāṃ kṛ parakāryyapraveśaṃ kṛ paraniyogacarcāṃ kṛ parādhikāracarcāṃ kṛ parakāryyanirūpaṇaṃ kṛ parakāryyeṣu vyāpṛ in pass. (-priyate) or vyāpṛtaḥ -tā -tam as.

--(Clash, come into collision) parasparaṃ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or saṃghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), parasparavirodhaṃ kṛ parasparaviparyyāsaṃ kṛ.

interference INTERFERENCE

, s. (Intermeddling) paravyāpārapraveśaḥ parakāryyapraveśaḥ paravyāpāracarcā parādhikāracarcā paraniyogacarcā parakāryyanirūpaṇaṃ.

--(Mediation, interposition) mādhyasthyaṃ madhyasthatvaṃ antargamanaṃ antarāgamanaṃ.

--(Clashing, collision) parasparavirodhaḥ parasparasamāghātaḥ.

interfluent INTERFLUENT

, s. madhyasravan -vantī -vat (t) madhyasyandī -ndinī -ndi (n).

interfused INTERFUSED

, a. madhyavistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ madhyaprasārī -riṇī -ri (n).

interim INTERIM

, s. madhyakālaḥ antargatakālaḥ antaritakālaḥ antaraṃ kālāntaraṃ kālābhyantaraṃ; 'in the interim,' atrāntare.

interior INTERIOR

, a. antarasthaḥ -sthā -sthaṃ āntarikaḥ -kī -kaṃ āntaraḥ -rī -raṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ antaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ antarvarttī -rttinī -rtti antarbhavaḥ -vā -vaṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ antaratamaḥ -mā -mat garbhasthaḥ -sthā -sthaṃ antar in comp.

--(Inland) madhyadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ.

interior INTERIOR

, s. (The inside) abhyantaraṃ antarbhāgaḥ antaḥpradeśaḥ antaraṅga garbhaḥ udaraṃ madhyabhāgaḥ vilaṃ vivaraṃ; 'interior of a boiler,' sthālīvilaṃ; 'interior of a house,' gṛhābhyantaraṃ antargṛhaṃ antarbhavanaṃ bhavanodaraṃ garbhāgāraṃ; 'interior of a country,' deśamadhyaṃ madhyadeśaḥ.

interjacency INTERJACENCY

, s. madhyasthitiḥ f., madhyavarttanaṃ madhyavarttitvaṃ antarvarttanaṃ.

interjacent INTERJACENT

, a. madhyasthitaḥ -tā -taṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n) antarvarttī &c.

to interject To INTERJECT

, v. a. madhye kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or prakṣip antaḥkṣip.

interjection INTERJECTION

, s. (Throwing between) madhyaprakṣepaḥ -paṇaṃ madhyakṣepaḥ -paṇaṃ antaḥkṣepaṇaṃ.

--(Exclamation) udgāraḥ.

to interlace To INTERLACE

, v. a. vyāmiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), anyad anyena miśr.

to interlard To INTERLARD

, v. a. madhye niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), antar niviś.

--(Mix, diversify) vimiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), sammiśr sammiśrīkṛ vicitrīkṛ.

to interleave To INTERLEAVE

, v. a. (Insert a leaf) patraṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), patraniveśanaṃ kṛ.

--(Insert a blank leaf between two other leaves) pustakapatradvayamadhye śūnyapatraṃ niviś.

to interline To INTERLINE

, v. a. akṣarapaṃktidvayamadhye likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or abhilikh.

interlinear INTERLINEAR

, INTERLINEARY, a. akṣarapaṃktidvayamadhye likhitaḥ -tā -taṃ.

interlocution INTERLOCUTION

, s. saṃvādaḥ saṃlāpaḥ sambhāṣā -ṣaṇaṃ dvayoḥ saṃvādaḥ uttarapratyuttaraṃ uktipratyuktī f. du., parasparālāpaḥ saṅkathā sampravadanaṃ kathopakathanaṃ.

interlocutor INTERLOCUTOR

, s. saṃvādī m. (n) sāṃvādikaḥ saṃvādakārī m. (n) sambhāṣakaḥ uttarapratyuttarakṛt m., uktipratyuktikṛt m., kathopakathakaḥ.

--(An actor who in the intervals of the scenes explains the progress of the story) viṣkambhaḥ -mbhakaḥ.

interlocutory INTERLOCUTORY

, a. saṃvādarūpaḥ -pā -paṃ sāṃvādikaḥ -kī -kaṃ saṃvādātmakaḥ -kā -kaṃ saṃlāpīyaḥ -yā -yaṃ uttarapratyuttararūpaḥ -pā -paṃ.

to interlope To INTERLOPE

, v. n. adharmmataḥ parādhikāraṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or āviś or antargam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or antarāgam svādhikāram atikramya parādhikārapraveśaṃ kṛ.

interloper INTERLOPER

, s. parādhikārapraveśakaḥ -praveṣṭā m. (ṣṭṛ) parādhikārāntargāmī m. (n) parādhikāramadhyavarttī m. (n) anadhikārī m. (n).

interlude INTERLUDE

, s. aṅkadvayāntargataṃ kautukaṃ vilāsikā.

interlunar INTERLUNAR

, INTERLUNARY, a. amāvāsyākālikaḥ -kī -kaṃ amāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

intermarriage INTERMARRIAGE

, s. parasparavivāhaḥ anyonyavivāhaḥ vivāhavyavahāraḥ parasparadāraparigrahaḥ parasparakanyāvyavahāraḥ parivarttanavivāhaḥ pratyudvāhaḥ; 'confusion of castes through intermarriage,' saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ.

to intermarry To INTERMARRY

, v. n. parasparaṃ vivah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ) or udvah parasparavivāhaṃ kṛ parasparavivāhavyavahāraṃ kṛ parasparadāraparigrahaṃ kṛ parasparakanyāvyavahāraṃ kṛ parasparadārapariṇayanaṃ kṛ.

to intermeddle To INTERMEDDLE

, v. a. parakāryyāṇi carc (c. 1. carcati -rcituṃ), paravyāpāracarcāṃ kṛ paravyāpārān praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), paravyāpārapraveśaṃ kṛ parakāryyāṇi nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), parakāryyanirūpaṇaṃ kṛ parādhikāracarcāṃ kṛ paraniyogacarcāṃ kṛ parakāryyeṣu vyāpṛ in pass. (-priyate) paravyāpārāntargamanaṃ kṛ.

intermeddler INTERMEDDLER

, s. parakāryyacarcakaḥ paravyāpārapraveśakaḥ parādhikāracarcakaḥ parakāryyanirūpakaḥ parakāryyavyāpārī m. (n) paravyāpārāntargāmī m. (n).

intermediate INTERMEDIATE

, INTERMEDIAL, a. madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ madhyasthitaḥ -tā -taṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n) madhyagaḥ -gā -gaṃ antarālasthaḥ -sthā -sthaṃ antarālasthitaḥ -tā -taṃ ubhayamadhyasthitaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ vyavadhāyakaḥ -kā -kaṃ vyavahitaḥ -tā -taṃ vicālaḥ -lā -laṃ antarāla in comp.; 'intermediate space,' antaraṃ abhyantaraṃ antarālaṃ; 'intermediate time,' kālāntaraṃ antaraṃ; 'intermediate point of the compass,' apadiśaṃ vidik f. (ś) upadik f.; 'in an intermediate direction,' madhyadiśi.

intermediately INTERMEDIATELY

, adv. madhyadiśi madhyamadiśi madhye sāntarālaṃ antareṇa.

interment INTERMENT

, s. bhūmikhananaṃ nikhananaṃ bhūmisamarpaṇaṃ bhūmau khananaṃ.

interminable INTERMINABLE

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ -ntakaḥ -kā -kaṃ niravadhiḥ -dhiḥ -dhi atyantaḥ -ntā -ntaṃ aparyyantaḥ -ntā -ntaṃ asīmaḥ -mā -maṃ nissīmaḥ -mā -maṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ avirataḥ -tā -taṃ anavarataḥ -tā -taṃ asamāpanīyaḥ -yā -yaṃ.

interminableness INTERMINABLENESS

, s. niravadhitā anantatā ānantyaṃ sīmāhīnatā.

interminably INTERMINABLY

, adv. avirataṃ anārataṃ anavarataṃ anantaṃ atyantaṃ nirantaraṃ.

to intermingle To INTERMINGLE

, v. a. sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), sammiśrīkṛ vyāmiśr vimiśr saṃkṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), saṅkīrṇīkṛ saṅkarīkṛ paṅkulīkṛ saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

to intermingle To INTERMINGLE

, v. n. sammiśrībhū vyāmiśrībhū sammil (c. 6. -milati -melituṃ).

intermingled INTERMINGLED

, p. p. vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśrīkṛtaḥ -tā -taṃ vyāmiśrībhūtaḥ -tā -taṃ miśritaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ karambaḥ -mbā -mbaṃ -mbitaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

intermission INTERMISSION

, s. viratiḥ f., virāmaḥ avaratiḥ f., uparatiḥ f., nivṛttiḥ f., vinivṛttiḥ f., nirvṛttiḥ f., nivarttanaṃ nirvarttanaṃ chedaḥ vicchedaḥ upaśamaḥ apaśamaḥ kṣayaḥ; 'without intermission,' avirataṃ anavarataṃ nirantaraṃ.

to intermit To INTERMIT

, v. a. (Cause to cease) nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), nirvṛt viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), uparam śam (c. 10. śamayati -yituṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ).

to intermit To INTERMIT

, v. n. viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt vinivṛt śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vichid in pass. (-chidyate) pratyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ).

intermitted INTERMITTED

, p. p. virataḥ -tā -taṃ uparataḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -tta śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ vigataḥ -tā -taṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

intermittent INTERMITTENT

, INTERMISSIVE, a. viraman -mantī -mat (t) savirāmaḥ -mā -maṃ savicchedaḥ -dā -daṃ.

--(As a fever) viṣamaḥ -mā -maṃ antaritaḥ -tā -taṃ; 'intermittent fever,' viṣamajvaraḥ; 'occurring on alternate days,' ekāntaraḥ -rā -raṃ.

intermittingly INTERMITTINGLY

, adv. savicchedaṃ sachedaṃ viṣamaṃ savirāmaṃ vaiṣamyeṇa.

to intermix To INTERMIX

, v. a. sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), vyāmiśr vimiśr miśr sammiśrīkṛ miśrīkṛ. See INTERMINGLE.

intermixed INTERMIXED

, p. p. miśrībhūtaḥ -tā -taṃ samniśrīkṛtaḥ -tā -taṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ miśritaḥ -tā -taṃ saṅkalitaḥ -tā -taṃ mluktaḥ -ktā -ktaṃ. See INTERMINGLED.

intermixture INTERMIXTURE

, s. miśraṇaṃ vyāmiśraṇaṃ sammiśraṇaṃ miśrīkaraṇaṃ sammiśrīkaraṇaṃ vyatikaraḥ saṃsargaḥ saṅkalanaṃ samparkaḥ sannipātaḥ sāṅkaryyaṃ saṅkaraḥ saṅkarīkaraṇaṃ yogaḥ saṃyogaḥ milanaṃ sammilanaṃ.

intermontane INTERMONTANE

, a. parvvatamadhyasthitaḥ -tā -taṃ girimadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ.

intermundane INTERMUNDANE

, a. bhuvanamadhyasthitaḥ -tā -taṃ jaganmadhyavarttī -rttinī -rtti (n).

intermural INTERMURAL

, a. prākārāntarvattī -rttinī -rtti (n) prācīrāntarvarttī &c.

intermutation INTERMUTATION

, s. parivarttanaṃ parasparaparivarttanaṃ vinimayaḥ vyatihāraḥ.

internal INTERNAL

, a. antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) antarbhavaḥ -vā -vaṃ antargataḥ -tā -taṃ āntaraḥ -rī -raṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ abhyantarasthaḥ -sthā -sthaṃ āntarikaḥ -kī -kaṃ antaratamaḥ -mā -mat garbhasthaḥ -sthā -sthaṃ antaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ abhyantara in comp., antar in comp.; 'internal feelings,' antarātmā m. (n) antaḥkaraṇaṃ antaḥśarīraṃ antaḥprakṛtiḥ f.; 'internal consciousness,' antaḥsaṃjñā; 'internal heat,' antardāhaḥ antarjvalanaṃ; 'internal nature,' antarbhāvaḥ; 'internal store,' antaḥsāraḥ

internally INTERNALLY

, adv. (Inwardly) antar antare abhyantare madhye; 'internally bad,' antarduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Mentally) manasā buddhyā antaḥkaraṇena.

international INTERNATIONAL

, a. deśānāṃ parasparavyavahārasambandhī -ndhinī -ndhi or parasparasaṃsargasambandhī &c.

internode INTERNODE

, s. (In botany) granthidvayamadhyaṃ parvvadvayamadhyaṃ.

internuncio INTERNUNCIO

, s. ubhayapakṣadūtaḥ ubhayapakṣavārttāharaḥ.

to interpolate To INTERPOLATE

, v. a. chalena or kapaṭena niviś (c. 10. veśayati -yituṃ) or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or nikṣip or antaḥkṣip mithyā abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), mithyā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), kṛtrimalekhyaṃ kṛ.

interpolated INTERPOLATED

, p. p. chalena niveśitaḥ -tā -taṃ or kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or antaḥkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ mithyābhilikhitaḥ -tā -taṃ kapaṭena kalpitaḥ -tā -taṃ mithyākalpitaḥ -tā -taṃ.

interpolation INTERPOLATION

, s. chalena niveśanaṃ or kṣepaṇaṃ or antaḥkṣepaṇaṃ kapadena or mithyā abhilikhanaṃ or kalpanaṃ mithyākalpanaṃ.

--(Matter interpolated) chalena niveśitaṃ vākyaṃ or lekhyaṃ mithyābhilikhitaṃ mithyākalpitaṃ,

interpolator INTERPOLATOR

, s. chalena niveśanakārī m. (n) or kṣepaṇakarttā m. (rttṛ).

to interpose To INTERPOSE

, v. a. antardhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), vyavadhā madhye sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) antaḥ sthā antargataṃ -tāṃ kṛ antargam (c. 10. -gamayati -yituṃ), vyavahitaṃ -tāṃ kṛ antaritaṃ -tāṃ kṛ.

--(Introduce) madhye praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niviś.

to interpose To INTERPOSE

, v. n. madhye sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), antargam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), antari (c. 2. -eti -tuṃ), madhyavarttī -rttinī -rtti bhū.

--(Intrude) madhye praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

interposed INTERPOSED

, p. p. vyavahitaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ madhye sthāpitaḥ -tā -taṃ or praveśitaḥ -tā -taṃ pratyākalitaḥ -tā -taṃ.

interposer INTERPOSER

, s. madhyavarttī m. (n) madhyasthaḥ -sthāyī m. (n) antargāmī m.

interposition INTERPOSITION

, s. madhyasthatā madhyavarttitvaṃ mādhyasthyaṃ antarāyaḥ antargamanaṃ antarāgamanaṃ vyavadhānaṃ vyavahitatvaṃ antargatakṛtyaṃ antargatayatnaḥ vyavadhāyakatvaṃ anusaraṇaṃ.

to interpret To INTERPRET

, v. a. vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), arthaṃ vyākhyā or vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), arthaṃ budh (c. 10. bodhayati -yituṃ) or prabudh or vyaktīkṛ or spaṣṭīkṛ or vyākṛ or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vibrū (c. 2. -bravīti), vyācakṣ (c. 2. -caṣṭe), pariśudh (c. 10. -śodhayati -yituṃ), pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ), arthaṃ kṛ vivaraṇaṃ kṛ.

--(Translate) bhāṣāntarīkṛ.

interpretable INTERPRETABLE

, a. vyākhyeyaḥ -yā -yaṃ vivaraṇīyaḥ -yā -yaṃ vyākhyāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

interpretation INTERPRETATION

, s. vyākhyā -khyānaṃ vivaraṇaṃ vivṛtiḥ f., vyākaraṇaṃ vyākṛtiḥ f., spaṣṭīkaraṇaṃ nirūpaṇaṃ vācikaṃ arthakaraṇaṃ arthabodhanaṃ arthabodhakaṃ vākyaṃ; 'of dreams,' svapnavicāraḥ śākunikaṃ; 'of a sloka,' ślokalāpanaṃ.

--(Meaning given, commentary) arthaḥ vyākhyā ṭīkā bhāsyaṃ; 'doubtful interpretation,' sandigdhārthaḥ; 'far-fetched interpretation,' kliṣṭārthaḥ.

--(Translation) bhāṣāntaraṃ.

interpretative INTERPRETATIVE

, a. vācakaḥ -kā -kaṃ vyākhyākārī -riṇī -ri (n) vivaraṇakārī &c., arthabodhakaḥ -kā -kaṃ arthakathakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ.

interpreted INTERPRETED

, p. p. vyākhyātaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ vyākṛtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ vyāhṛtaḥ -tā -taṃ varṇitaḥ -tā -taṃ kṛtavivaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Translated) bhāṣāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ.

interpreter INTERPRETER

, s. vyākhyātā m. (tṛ) vyākhyākārī m. (n) vivaraṇakarttā m. (rttṛ) arthabodhakaḥ arthaśodhakaḥ arthaprakāśakaḥ arthapravaktā m. (ktṛ) arthavijñāpakaḥ vācakaḥ phalavaktā m.; 'of dreams,' svapnavicārī m. (n) svapnaprakāśakaḥ.

--(Translator, one who speaks two languages) dvibhāṣāvādī m. (n) bhāṣāntaravaktā m., dvibhāṣī m. (n) bhāṣādvayavaktā m.

--(Commentator) bhāsyakaraḥ bhāpyakaraḥ.

interregnum INTERREGNUM

, s. anāyakatvaṃ arājakatvaṃ arājakaṃ anāyakaṃ rājadvayamadhyagata arājakakālaḥ or anāyakakālaḥ.

to interrogate To INTERROGATE

, v. a. pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ), anupracch paripracch samanupracch abhipracch praśnaṃ kṛ pṛcchanaṃ kṛ anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), praśnena parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), praśnottarakrameṇa parīkṣ jñā in des. (jijñāsati -te -situṃ).

interrogated INTERROGATED

, p. p. pṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhipṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

interrogation INTERROGATION

, s. praśnaḥ pṛcchā -cchanaṃ pracchanaṃ -nā anuyogaḥ paryyanuyogaḥ jijñāsā kathaṅkathikatā; 'note of interrogation,' praśnacihnaṃ praśnasūcakacihnaṃ.

[Page 406b]
interrogative INTERROGATIVE

, a. pṛcchakaḥ -kā -kaṃ praśnakārakaḥ -kā -kaṃ paśnarūpaḥ -pā -paṃ praśnārthakaḥ -kā -kaṃ praśnātmakaḥ -kā -kaṃ praśnasūcakaḥ -kā -kaṃ.

interrogative INTERROGATIVE

, s. (Word used in asking questions) praśnārthakasarvvanāma n. (n). Interrogative words are such as kiṃ kinnu kiṃsvid.

interrogatively INTERROGATIVELY

, adv. praśnarūpeṇa praśnakrameṇa anuyogarūpeṇa praśnatas anuyogatas.

interrogator INTERROGATOR

, s. praṣṭā m. (ṣṭṛ) pṛcchakaḥ pracchakaḥ praśnakarttā m. (rttṛ) anuyoktā m. (ktṛ) jijñāsuḥ m., kathaṅkathikaḥ kathaṅkathitaḥ.

interrogatory INTERROGATORY

, s. (A question) praśnaḥ anuyogaḥ pṛcchā -cchanaṃ.

interrogatory INTERROGATORY

, a. See INTERROGATIVE, a.

to interrupt To INTERRUPT

, v. a. bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), chid khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. lopayati -yituṃ), vilup bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan pratihan nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), vighna (nom. vighnayati -yituṃ), bhaṅgaṃ kṛ vicchedaṃ kṛ khaṇḍanaṃ kṛ; 'he will interrupt my meditation by his complaints,' paridevanaiḥ samādhiṃ me bhaṃkṣyati.

interrupted INTERRUPTED

, p. p. vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ bhagnaḥ -gnā -gnaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ savicchedaḥ -dā -daṃ sachedaḥ -dā -daṃ sabhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vyāhataḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ.

interruptedly INTERRUPTEDLY

, adv. savicchedaṃ sachedaṃ sabhaṅgaṃ vicchinnaṃ khaṇḍatas.

interrupter INTERRUPTER

, s. vicchedakārī m. (n) bhaṅgakārī m., bhaṃktā m. (ktṛ) khaṇḍanakṛt vyāghātakṛt vighnakarttā m. (rttṛ) bādhakaḥ.

interruption INTERRUPTION

, s. bhaṅgaḥ vicchedaḥ chedaḥ khaṇḍanaṃ antarāyaḥ vyāghātaḥ vighnaḥ bādhaḥ -dhā pratihatiḥ f., rodhaḥ pratirodhaḥ nivāraṇaṃ stambhaḥ pratibandhaḥ.

to intersect To INTERSECT

, v. a. and n. parasparaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or parichid or vicchid parasparachedaṃ kṛ paricchedaṃ kṛ.

intersected INTERSECTED

, p. p. paricchinnaḥ -nnā -nnaṃ parasparachinnaḥ -nnā -nnaṃ vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

intersection INTERSECTION

, s. paricchedaḥ vicchedaḥ chedaḥ parasparachedaḥ -danaṃ parasparavicchedaḥ.

to intersperse To INTERSPERSE

, v. a. anyadravyamadhye itastataḥ prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or kṝ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ) or vikṝ or avakṝ or saṅkṝ anyadravyaiḥ saha miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ) or sammiśr or vyāmiśr pratimadhyāvakiraṇaṃ kṛ.

interspersed INTERSPERSED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ anyadravyamadhye itastataḥ prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or kīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ or avakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karambitaḥ -tā -taṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

interspersion INTERSPERSION

, s. miśraṇaṃ vyāmiśraṇaṃ sammiśraṇaṃ anyadravyamadhye itastato vikiraṇaṃ or avakiraṇaṃ or prakṣepaṇaṃ pratimadhyāvakiraṇaṃ anyadravyaiḥ sahasaṃsargaḥ.

interstellar INTERSTELLAR

, a, tārāmaṇḍalāntargataḥ -tā -taṃ tārāmaṇḍalāntaḥsthitaḥ -tā -taṃ tārāgaṇāntarvarttī -rttinī -rtti (n) tārāmaṇḍalamadhyavarttī &c.

interstice INTERSTICE

, s. chidraṃ vicchedaḥ avacchedaḥ chedaḥ sandhiḥ m., antaraṃ antarālaḥ randhraṃ vivaraṃ avakāśaḥ; 'without interstices,' nirantaraḥ -rā -raṃ. nirantarālaḥ -lā -laṃ anantaraḥ -rā -raṃ niśchidraḥ -drā -draṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ nirvivaraḥ -rā -raṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ; 'having interstices,' sāntaraḥ -rā -raṃ sāntarālaḥ -lā -laṃ sachidraḥ -drā -draṃ.

interstitial INTERSTITIAL

, a. sāntaraḥ -rā -raṃ sāntarālaḥ -lā -laṃ antarīyaḥ -yā -yaṃ,

intertexture INTERTEXTURE

, s. granthanaṃ parasparagranthanaṃ parasparaviracanā parasparavyūtiḥ f.

to intertwine To INTERTWINE

, INTERTWIST, s. granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ), parasparaṃ granth puṭ (c. 10. puṭayati -yituṃ), khac (c. 10. khacayati yituṃ), utkhac parasparaṃ kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ, c. 10. kuñcayati -yituṃ) ākuñc or vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ).

interval INTERVAL

, s. (Intermediate space) antaraṃ abhyantaraṃ abhyantarasthānaṃ antarālaḥ avakāśaḥ madhyaḥ madhyasthānaṃ vyavadhānaṃ vyavāyaḥ sandhiḥ m.

--(Interval of time) kālāntaraṃ abhyantarakālaḥ madhyakālaḥ avakāśaḥ antarāvasaraḥ avadhiḥ m.

--(Pause, remission) virāmaḥ vicchedaḥ viratiḥ f., nivṛttiḥ f., sandhiḥ m., upaśamaḥ śāntiḥ f.; 'without interval,' anantaraḥ -rā -raṃ nirantaraḥ -rā -raṃ nirantarālaḥ -lā -laṃ; 'at intervals,' kāle kāle vāraṃ vāraṃ śanais; 'interval between the equinoxes,' ayanakālaḥ.

to intervene To INTERVENE

, v. n. madhye gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or āgam or āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), antargam antarāgam antaryā antarāyā madhye vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), antarvṛt madhye sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or upasthā antari (c. 2. -eti -tuṃ, c. 1. -ayati), madhye car (c. 1. carati -rituṃ), vyavadhā in pass. (-dhīyate) vyavahitaḥ -tā -taṃ bhū arntagataḥ -tā -taṃ bhū antaritaḥ -tā -taṃ bhū.

intervenient INTERVENIENT

, INTERVENING, a. or part. madhyavarttī -rttinī -rtti (n) vyavahitaḥ -tā -taṃ antargataḥ -tā -taṃ antarāgataḥ -tā -taṃ vyavadhāyakaḥ -kā -kaṃ antaritaḥ -tā -taṃ madhyagaḥ -gā -gaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ antardhāyakaḥ -kā -kaṃ madhyacārī -riṇī -ri (n) madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ -sthāyī -yinī -yi (n) vicālaḥ -lā -laṃ; 'intervening space,' abhyantaraṃ antaraṃ.

intervention INTERVENTION

, s. antargamanaṃ antarāgamanaṃ vyavadhānaṃ madhyavarttanaṃ madhyavarttitvaṃ madhyasthatā mādhyasthyaṃ antarāyaḥ vyavahitatvaṃ vyavadhāyakatvaṃ yogaḥ; 'by the intervention of another,' anyaṃ niyujya.

interview INTERVIEW

, s. anyonyadarśanaṃ parasparadarśanaṃ anyonyadṛṣṭiḥ f., darśanaṃ sandarśanaṃ samāgamaḥ saṅgamaḥ samāsyā parasparālāpaḥ.

to interweave To INTERWEAVE

, v. a. parasparaṃ granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ) or khac (c. 10. khacayati -yituṃ) or utkhac parasparaṃ virac (c. 10. -racayati -yituṃ) or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), parasparasaṃyogaṃ kṛ parasparāślepaṃ kṛ parasparasaṃsargaṃ kṛ.

--(Intermingle) sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), vyāmiśr vimiśr sammiśrīkṛ.

interwoven INTERWOVEN

, p. p. grathitaḥ -tā -taṃ udgrathitaḥ -tā -taṃ khacitaḥ -tā -taṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parasparāśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parasparasaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśrībhūtaḥ -tā -taṃ karambitaḥ -tā -taṃ.

intestable INTESTABLE

, a. mṛtapatrakaraṇākṣamaḥ -mā -maṃ mṛtyupatrānadhikārī -riṇī -ri (n) mṛtalekhakaraṇāśaktaḥ -ktā -ktaṃ.

intestacy INTESTACY

, s. akṛtamṛtapatratā akṛtamṛtyulekhatvaṃ mṛtyupatram akṛtvā or alikhitvā maraṇaṃ.

intestate INTESTATE

, a. akṛtamṛtyupatraḥ -trā -traṃ akatamṛtalekhaḥ -khā -khaṃ mṛtyupatram akṛtvā or alikhitvā mṛtaḥ -tā -taṃ.

intestinal INTESTINAL

, a. āntrikaḥ -kī -kaṃ audaryaḥ -ryī -ryaṃ dhamanīlaḥ -lā -laṃ antrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nāḍisambandhī &c.

intestine INTESTINE

, s. (Bowel) antraṃ nāḍiḥ -ḍī f., antarnāḍī nālī -liḥ f., purītat m. n., dhamanī -niḥ f., śirā sirā koṣṭhaḥ udaraṃ jaṭharaḥ -raṃ malāśayaḥ purīṣāśayaḥ.

intestine INTESTINE

, a. (Internal) antarvarttī -rttinī -rtti (n) antarbhavaḥ -vā -vaṃ āntaraḥ -rī -raṃ āntarikaḥ -kī -kaṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ avāhyaḥ -hyā -hyaṃ

--(Domestic, not foreign) svadeśīyaḥ -yā -yaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ avideśajaḥ -jā -jaṃ avideśīyaḥ -yā -yaṃ deśīyaḥ -yā -yaṃ svadeśāntargataḥ -tā -taṃ; 'intestine broils,' gṛhakalahaḥ gṛhabhedaḥ.

to inthral To INTHRAL

, v. a. dāsīkṛ vaśīkṛ karadīkṛ. See ENSLAVE.

inthralment INTHRALMENT

, s. dāsyaṃ dāsatvaṃ dāsabhāvaḥ paravaśatvaṃ bandhanaṃ.

[Page 407b]
to inthrone To INTHRONE

, v. a. siṃhāsane upaviś (c. 10. -veśayati yituṃ). See ENTHRONE.

intimacy INTIMACY

, s. paricayaḥ suparicayaḥ sauhṛdyaṃ dṛḍhasauhṛdyaṃ saṃsargaḥ susaṃsargaḥ dṛḍhasaṃsargaḥ saṃsargitvaṃ parasparaparijñānaṃ parijñānaṃ saṃsaktiḥ f., āsaṅgaḥ saṃstavaḥ dṛḍhasaṃyogaḥ atisauhṛdyaṃ atisauhārddaṃ atimitratā atipraṇayaḥ atimaitryaṃ atisakhyaṃ saṃghaṭṭanaṃ.

intimate INTIMATE

, a. (Inward) antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antarbhavaḥ -vā -vaṃ antargataḥ -tā -taṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ āntaraḥ -rī -raṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ antaratamaḥ -mā -mat antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Close) gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sudṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Near) sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ.

--(Close in friendship) dṛḍhasauhṛdaḥ -dā -daṃ paricitaḥ -tā -taṃ suparicitaḥ -tā -taṃ suhṛttamaḥ -mā -maṃ saṃsargī -rgiṇī -rgi (n) susaṃsargī &c., saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ sasaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃstutaḥ -tā -taṃ parasparajñaḥ -jñā -jñaṃ.

intimate INTIMATE

, s. (A friend) suparicitaḥ dṛḍhasuhṛd m., dṛḍhamitraṃ susaṃsargī m. (n) suhṛttamaḥ priyasuhṛd priyavayasyaḥ.

to intimate To INTIMATE

, v. a. sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc anusūca uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś sūcanāṃ kṛ iṅgitaṃ kṛ saṅketaṃ kṛ ākūtaṃ kṛ upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

intimated INTIMATED

, p. p. sūcitaḥ -tā -taṃ anusūcitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

intimately INTIMATELY

, adv. (Closely) dṛḍhaṃ sudṛḍhaṃ gāḍhaṃ.

--(With close friendship) dṛḍhasauhṛdyena suparicitaṃ suparicitavat dṛḍhamitravat suhṛttamaṃ susaṃsargeṇa dṛḍhasaṃsargeṇa; 'intimately connected,' dṛḍhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dṛḍhasaṃsargī -rgiṇī -rgi (n).

intimation INTIMATION

, s. sūcanā -naṃ sucitaṃ uddeśaḥ -śanaṃ sandeśaḥ samuddeśaḥ -śanaṃ iṅgitaṃ saṅketaḥ upanyāsaḥ ākāraḥ vyaṃgyaḥ vyaṃgyoktiḥ f., vakroktiḥ f., vakravākyaṃ ākūtaṃ parikaraḥ.

to intimidate To INTIMIDATE

, v. a. tras (c. 10. trāsayati -yituṃ), saṃtras vitras bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ or bhīṣayati -yituṃ), bhayahetuṃ darśayitvā nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), mabhayaṃ -yāṃ -yaṃ kṛ,

--(Dishearten) dhairyyabhaṅgaṃ kṛ utsāhabhaṅgaṃ kṛ.

--(Threaten) bharts (c. 10. bhartsayati -yituṃ).

intimidated INTIMIDATED

, p. p. trāsitaḥ -tā -taṃ bhīṣitaḥ -tā -taṃ jātaśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

intimidation INTIMIDATION

, s. trāsakaraṇaṃ bhīṣaṇaṃ bhīṣā bhayakaraṇaṃ bhayadarśanaṃ bhayapradarśanaṃ bhartsanaṃ bhartsanakaraṇaṃ dhairyyabhaṅgaḥ.

into INTO

, prep. madhye antar antare abhyantare antareṇa; 'into the forest,' araṇyamadhye. When 'into' follows verbs of motion it may be expressed by the accus. c.; as, 'come into the house,' gṛham āyāhi; 'the river runs into the ocean,' nadī samudraṃ viśati. When it follows verbs denoting examination or inspection it may also be expressed by the acc. c.; as, 'he looks into the letter,' patraṃ nirūpayati. When it follows verbs denoting insertion or inclusion it may be expressed by the loc. c.; as, 'he inserts the wedge into the wood,' kīlaṃ kāṣṭhe niveśayati. When it follows verbs denoting mixture it may be expressed by the instrum. c., or by saha with the instrum. c.; as, 'he puts the wine into the water,' madyaṃ jalena saha miśrayati. When 'into' denotes the passing of a thing from one state to another it may be expressed by the affixed sāt; as, 'converted into water,' jalasāskṛtaḥ -tā -taṃ, or by changing the final of the noun to ī; as, 'reduced into one mass,' piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ. When 'into' is used for 'in' it may usually be expressed by the loc. c.; as, 'into the ear,' karṇe. This last expression is also rendered by upakarṇaṃ.

intolerable INTOLERABLE

, a. asahyaḥ -hyā -hyaṃ asahanīyaḥ -yā -yaṃ na sahanīyaḥ -yā -yaṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ niḥsahaḥ -hā -haṃ durviṣahaḥ -hā -haṃ akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ na kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ akṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ durāsadaḥ -dā -daṃ sahanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ durudvahaḥ -hā -haṃ.

intolerableness INTOLERABLENESS

, s. asahyatā asahanīyatā duḥsahatvaṃ dauḥsahyaṃ niḥsahatvaṃ,

intolerably INTOLERABLY

, adv. asahanīyaṃ yathā soḍhuṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

intolerance INTOLERANCE

, s. asahanaṃ asahanaśīlatā asahiṣṇutā -tvaṃ akṣamā akṣamatā akṣāntiḥ f., amarṣaḥ vimarṣaḥ asahatvaṃ niḥsahatvaṃ anutsāhaḥ atitikṣā kṣamābhāvaḥ.

--(Of other's opinions) paramatāsahanaṃ anyamatāsahanaṃ paramatāsahiṣṇutā paramatātitikṣā.

intolerant INTOLERANT

, a. asahanaḥ -nā -naṃ asahaḥ -hā -haṃ asahamānaḥ -nā -naṃ asahanaśīlaḥ -lā -laṃ asahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu akṣamaḥ -mā -maṃ -mī -miṇī -mi (n) akṣantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) amarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vimarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) kṛtāvamarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ vimarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) atitikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu.

--(Of other's opinions) paramatāsahaḥ -hā -haṃ anyamatāsahaḥ -hā -haṃ paramatāsahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu paramatātitikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu paramatāsūyakaḥ -kā -kaṃ.

to intomb To INTOMB

, v. a. samādhau nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), samādhisthaṃ -sthāṃ -sthaṃ kṛ.

intonation INTONATION

, s. (Modulation of voice) svarabhedaḥ svaraḥ layaḥ; 'deep intonation,' gambhīrasvaraḥ gabhīrasvaraḥ.

to intone To INTONE

, v. a. gambhīrasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ) or vaca (c. 2. vakti -ktuṃ), gambhīrasvaram udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ) or udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

intorsion INTORSION

, s. ākuñcanaṃ avakuñcanaṃ kuñcanaṃ āvarttaḥ -rttanaṃ vyāvarttanaṃ.

to intort To INTORT

, v. a. ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ, c. 10. kuñcayati -yituṃ), avakuñc kuñc vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), āvṛt.

to intoxicate To INTOXICATE

, v. a. mad (c. 10. mādayati madayati -yituṃ), mattīkṛ unmadīkṛ mādaṃ or unmādaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

intoxicated INTOXICATED

, p. p. mattaḥ -ttā -ttaṃ unmattaḥ -ttā -ttaṃ madonmattaḥ -ttā -ttaṃ unmadaḥ -dā -daṃ madānvitaḥ -tā -taṃ śauṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ kṣīvaḥ -vā -vaṃ parikṣīvaḥ -vā -vaṃ prakṣīvitaḥ -tā -taṃ madoddhataḥ -tā -taṃ madayitnuḥ -tnuḥ -tnu sumadaḥ -dā -daṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ; 'intoxicated with passion.' kāmamohitaḥ -tā -taṃ.

intoxicating INTOXICATING

, a. mādakaḥ -kā -kaṃ unmādakaḥ -kā -kaṃ mādajanakaḥ -kā -kaṃ.

intoxication INTOXICATION

, s. mādaḥ unmādaḥ madaḥ mattatvaṃ -tā unmattatā prāmādyaṃ madyonmattatvaṃ kṣīvatā kṣaivyaṃ śauṇḍatvaṃ parikṣīvatā utkaṭaḥ vihvalatā madyapānajanyo 'vasthāviśeṣaḥ.

intractable INTRACTABLE

, a. avaśyaḥ -śyā -śyaṃ duḥśāsanaḥ -nā -naṃ duḥśāsyaḥ -syā -syaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ avidheyaḥ -yā -yaṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ durdamaḥ -mā -maṃ durdāntaḥ -ntā -ntaṃ durādharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ durdharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anivāraḥ -rā -raṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ durāsadaḥ -dā -daṃ pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

intractableness INTRACTABLENESS

, s. avaśyatā duḥśāsyatā avineyatā durdāntatvaṃ durdharṣatā anāyattatvaṃ duḥsādhyatā pratīpatā.

intractably INTRACTABLY

, adv. avaśyaṃ avineyaṃ avidheyaṃ pratīpavat vipratīpavat.

[Page 408b]
intransient INTRANSIENT

, a. akṣaṇikaḥ -kī -kaṃ abhaṅguraḥ -rā -raṃ cirasthāyī -yinī -yi (n).

intransitive INTRANSITIVE

, a. (In grammar) akarmmakaḥ -kā -kaṃ.

intransmutable INTRANSMUTABLE

, a. avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avasthāntarākṣamaḥ -mā -maṃ.

to intrench To INTRENCH

, v. a. parikhādinā pariveṣṭ (c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), durgaparitaḥ parikhāṃ kṛ or khan (c. 1. khanati -nituṃ), parikhāviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ -ṣṭaṃ kṛ parikhāśritaṃ -tāṃ -taṃ kṛ.

--(Encroach) ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), abhikram.

intrenched INTRENCHED

, p. p. parikhāpariveṣṭitaḥ -tā -taṃ parikhāparivṛtaḥ -tā -taṃ parikhāvṛtaḥ -tā -taṃ parikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nivṛtaḥ -tā -taṃ.

intrenchment INTRENCHMENT

, s. parikhā parikūṭaṃ parikriyā guptiḥ f., durgaparigataṃ parikhāprācīrādi.

intrepid INTREPID

, a. nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhayaḥ -yā -yaṃ abhītaḥ -tā -taṃ vibhītaḥ -tā -taṃ vigatabhayaḥ -yā -yaṃ viśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ niḥśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ abhīruḥ -ruḥ -ru vīraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ sāhasaśīlaḥ -lā -laṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

intrepidity INTREPIDITY

, s. nirbhayatvaṃ abhītiḥ f., abhītatā vīryyaṃ śauryyaṃ vīratvaṃ pravīratvaṃ śūratvaṃ -tā vikramaḥ suvikramaḥ paurupaṃ sāhasaṃ.

intrepidly INTREPIDLY

, adv. savīryyaṃ mahāvīryyeṇa vīravat śūravat śauryyeṇa saśauryyaṃ savikramaṃ saparākamaṃ nirbhayaṃ abhītavat sāhasapūrvvaṃ.

intricacy INTRICACY

, s. asaralatā asāralyaṃ kliṣṭatā duḥśodhanīyatā duḥśodhyatā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ samastatā vyastatā saṅkulatā vakratvaṃ kuṭilatvaṃ kauṭilyaṃ viṣamatā vaiṣamyaṃ ākuñcitatvaṃ.

intricate INTRICATE

, a. asaralaḥ -lā -laṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duḥśodhanīyaḥ -yā -yaṃ duḥkhaśodhanīyaḥ -yā -yaṃ duḥśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apariśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ samastaḥ -stā -staṃ vyastaḥ -stā -staṃ miśritaḥ -tā -taṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ vipamaḥ -mā -maṃ.

--(Obscure) durjñeyaḥ -yā -yaṃ aspaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ nānārthaḥ &c., gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

intricately INTRICATELY

, adv. asaralaṃ duḥśodhanīyaṃ kaṭhinaṃ kāṭhinyena saṅkulaṃ kuṭilaṃ.

intricateness INTRICATENESS

, s. See INTRICACY.

intrigue INTRIGUE

, s. vaidagdhyaprayogaḥ vidagdhayogaḥ kapaṭaprayogaḥ vidagdhakalpanā kuyuktiḥ f., kuprayuktiḥ f., kukalpanā vidagdhamantraṇā vidagdhaparāmarśaḥ vidagdhanītiḥ f., vaidagdhyaṃ vidagdhatā kapaṭaprabandhaḥ saṅkalpaḥ.

--(Amour) kāmacaritraṃ.

to intrigue To INTRIGUE

, v. n. vaidagdhyaprayogaṃ kṛ kapaṭaprayogaṃ kṛ kaprayogaṃ kṛ vidagdhakalpanāṃ kṛ kapaṭaprabandhaṃ kṛ vaidagdhyaṃ kṛ.

intriguer INTRIGUER

, s. vidagdhanāyakaḥ vidagdhaprayojakaḥ vidagdhajanaḥ.

intrinsic INTRINSIC

, INTRINSICAL, a. (Internal) antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ āntarikaḥ -kī -kaṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ.

--(Genuine, real) vāstavaḥ -vī -vaṃ -vikaḥ -kī -kaṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ sāraḥ -rā -raṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ.

--(Essential) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ prākṛtikaḥ -kī -kaṃ sāṃsiddhikaḥ -kī -kaṃ.

intrinsically INTRINSICALLY

, adv. svabhāvatas svabhāvena prakṛtitas vastutas jātitas sāratas tattvatas bhāvatas.

to introduce To INTRODUCE

, v. a. (To the presence of) praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), darśanaṃ kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) praveśanaṃ kṛ.

--(Bring into use) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), pracal (c. 10. -cālayati -yituṃ), pracalīkṛ pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā.

--(Cause to enter) praviś or niviś or āviś or samāviś in caus.

--(Conduct, bring) ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), upānī āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), āgam (c. 10. -gamayati -yituṃ), gam.

--(Begin) ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

introduced INTRODUCED

, p. p. (To the presence of) praveśitaḥ -tā -taṃ.

--(Brought into use) pravarttitaḥ -tā -taṃ pracālitaḥ -tā -taṃ paricālitaḥ -tā -taṃ pracalitaḥ -tā -taṃ pracalīkṛtaḥ -tā -taṃ pracāritaḥ -tā -taṃ.

--(Brought in) ānītaḥ -tā -taṃ.

--(Made to enter) niveśitaḥ -tā -taṃ praveśitaḥ -tā -taṃ praviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In legal process) pratyākalitaḥ -tā -taṃ.

introducer INTRODUCER

, s. praveśakah niveśakah.

--(One who brings into use) pravarttakaḥ prathamasthāpakaḥ pratiṣṭhāpakaḥ ārambhakaḥ.

introduction INTRODUCTION

, s. (Ushering into the presence of) praveśanaṃ praveśakaraṇaṃ.

--(Making persons known to each other) anyonyaparicayakaraṇaṃ; 'letter of introduction,' anyonyaparicayaprārthanārthaṃ patraṃ.

--(Bringing in) ānayanaṃ upanayanaṃ āvahanaṃ.

--(Bringing into use) pravarttanaṃ sthāpanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ pracāraḥ.

--(Insertion, causing to enter) niveśanaṃ praveśanaṃ āveśanaṃ samāveśanaṃ prasaṅgaḥ.

--(Preface) prastāvanā -naṃ prastāvaḥ ābhāṣaḥ ārambhaḥ upodghātaḥ upanyāsaḥ prakaraṇaṃ.

--(Exordium) vākyārambhaḥ vāṅmukhaṃ paribhāṣā ābhāṣaḥ prārambhaḥ vandanā.

introductory INTRODUCTORY

, INTRODUCTIVE, a. prāveśikaḥ -kī -kaṃ praveśakaḥ -kā -kaṃ.

--(Preliminary) ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ -kā -kaṃ prāthamikaḥ -kī -kaṃ.

--(Prefatory) pāribhāṣikaḥ -kī -kaṃ prastāvanārūpaḥ -pā -paṃ upodghātarūpaḥ -pā -paṃ.

introgression INTROGRESSION

, s. praveśaḥ -śanaṃ niveśaḥ -śanaṃ antargamanaṃ antarāgamanaṃ.

intromission INTROMISSION

, s. praveśanaṃ praveśakaraṇaṃ niveśanaṃ antaḥkṣepaṇaṃ.

to intromit To INTROMIT

, v. a. praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), praveśadvāraṃ bhū praveśasādhanaṃ bhū.

introspection INTROSPECTION

, s. antarālokanaṃ antaravalokanaṃ antardarśanaṃ antardṛṣṭiḥ f.

introspective INTROSPECTIVE

, a. antardarśī -rśinī -rśi (n) antardṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

to introvert To INTROVERT

, v. a. antarmukhaṃ -khāṃ -khīṃ -khaṃ kṛ antarmukhīkṛ.

to intrude To INTRUDE

, v. n. anyāyataḥ or anadhikārapūrvvaṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), anāhūtaḥ praviś or āviś or prasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ) or āgam (c. 1. -gacchati gantuṃ), dharṣeṇa praviś or ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or abhikram carc (c. 1. carcati -rcituṃ), carcāṃ kṛ.

intruder INTRUDER

, s. anāhūtapraveśakaḥ anyāyataḥ or anadhikārapūrvvaṃ praveśakaḥ or prasarpakaḥ anāhūtāgantā m. (ntṛ) āgantukaḥ anadhikārī carcakaḥ carcākārī m. (n).

intrusion INTRUSION

, s. anadhikārapūrvvaḥ praveśaḥ anadhikārapūrvvaṃ praveśanaṃ anāhūtapraveśanaṃ anāhūtāgamanaṃ.

intrusive INTRUSIVE

, a. parādhikāracarcakaḥ -kā -kaṃ carcāśīlaḥ -lā -laṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ.

to intruit To INTRUIT

, v. a. (Commit) in caus. (-arpayati -yituṃ) samṛ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vinikṣip nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas nyāsīkṛ niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), paridā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), praṇidhā.

--(Place trust in) viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), viśvāsaṃ kṛ pratyayaṃ kṛ.

intrusted INTRUSTED

, p. p. arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nyastaḥ -stā -staṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ.

intuition INTUITION

, s. sahajajñānaṃ sāhajikajñānaṃ antarjñānaṃ tātkālikajñānaṃ pramāṇanirapekṣajñānaṃ aprāmāṇikajñānaṃ vicāranirapekṣajñānaṃ sahajopalabdhajñānaṃ avicārapūrvvaṃ jñānaṃ ayatnajñānaṃ.

[Page 409b]
intuitive INTUITIVE

, a. (Seen without arguments) antarjñānopalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ sahajajñānopalabdhaḥ &c., antarjñānopalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ pramāṇanirapekṣajñeyaḥ -yā -yaṃ sahajajñeyaḥ -yā -yaṃ avicārapūrvvam upalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ avicāryya jñeyaḥ -yā -yaṃ.

--(Seeing without arguments) antarjñānī -ninī ni (n) sahajajñaḥ -jñā -jñaṃ pramāṇanirapekṣajñaḥ -jñā -jñaṃ.

intuitively INTUITIVELY

, adv. sahajajñānāt antarjñānena tātkālikajñānāt pramāṇanirapekṣaṃ vicāranirapekṣaṃ avicārapūrvvaṃ.

intumescence INTUMESCENCE

, INTURGESCENCE, s. śothaḥ sphītiḥ f., sphītatā -tvaṃ śophaḥ śvayathuḥ m., ādhmānaṃ.

to intwine To INTWINE

, INTWIST, v. a. granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ), guph (c. 6. guphati -phituṃ), gumph (c. 6. gumphati -mphituṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac.

inuendo INUENDO

, s. See INNUENDO.

to inumbrate To INUMBRATE

, v. a. chāyāṃ kṛ chāyayā chad (c. 10. chādayati -yituṃ), prachad.

inunction INUNCTION

, s. abhyañjanaṃ añjanaṃ abhyaṅgaḥ pradehaḥ ālepanaṃ vilepanaṃ.

to inundate To INUNDATE

, v. a. jalena plu (c. 10. plāvayati -yituṃ) or āplu or pariplu or samplu jalaplutaṃ -tāṃ kṛ jalaplāvitaṃ -tāṃ kṛ jalavyāptaṃ -ptāṃ kṛ jalaplāvanaṃ kṛ jalapralayaṃ kṛ; 'is inundated,' plāvyate.

inundated INUNDATED

, p. p. jalaplāvitaḥ -tā -taṃ āplāvitaḥ -tā -taṃ jalaplutaḥ -tā -taṃ āplutaḥ -tā -taṃ jalavyāptaḥ -ptā -ptaṃ pariplutaḥ -tā -taṃ jalamayaḥ -yī -yaṃ uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

inundation INUNDATION

, s. jalaplāvaḥ -vana āplāvaḥ -vanaṃ jalāplāvanaṃ jalapralayaḥ toyaviplavaḥ jalaviplavaḥ salilopaplavaḥ jalocchvāsaḥ jalavegaḥ jalapariplavaḥ pariplavaḥ jalaughaḥ oghaḥ jalavṛddhiḥ f., parīvāhaḥ parivāhaḥ vidāraḥ srotas n., vanyā.

inurbanity INURBANITY

, s. avinayaḥ avinītatā aśiṣṭatā asabhyatā adākṣiṇyaṃ.

to inure To INURE

, v. a. abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhyāsaṃ kṛ abhyastaṃ -stāṃ -staṃ kṛ śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), nityābhyāsaṃ kṛ.

--(Harden by constant practice) nityābhyāsena kaṭhinīkṛ or kaṭhorīkṛ.

inured INURED

, p. p. abhyastaḥ -stā -staṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ nityābhyāsena kaṭhinībhūtaḥ -tā -taṃ; 'inured to fatigue,' jitaśramaḥ -mā -maṃ.

inurement INUREMENT

, s. abhyāsaḥ nityābhyāsaḥ nirantarābhyāsaḥ vyavahāraḥ śikṣā.

to inurn To INURN

, v. a. samādhau nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

inustion INUSTION

, s. dāhaḥ dāhanaṃ dahanaṃ taptalohena dāhanaṃ.

inutility INUTILITY

, s. vyarthatā vaiyarthyaṃ viphalatā vaiphalyaṃ nirarthakatvaṃ anarthakatvaṃ anupayogaḥ -gitā nirupayogaḥ -gitā ayogyatā -tvaṃ.

inutterable INUTTERABLE

, a. avācyaḥ -cyā -cyaṃ avacanīyaḥ -yā -yaṃ anirvacanīyaḥ -yā -yaṃ anuccāraṇīyaḥ -yā -yaṃ anuccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ akathyaḥ -thyā -thyaṃ.

to invade To INVADE

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), abhikram adhikram upakram upākram avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), āskand samāskand samavaskand āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad abhidru (c. 1. -dravati -drotuṃ), upadru samādru abhiprayā (c. 2. -yāti -tuṃ), abhisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), avaskandaṃ kṛ upadravaṃ kṛ upaplavaṃ kṛ abhiniryāṇaṃ kṛ abhiyogaṃ kṛ; 'invade a country,' deśam ākram deśākramaṇaṃ kṛ loptrārthaṃ or drohakaraṇārthaṃ deśaṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

invaded INVADED

, p. p. ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ upadrutaḥ -tā -taṃ kṛtāvaskandaḥ -ndā -ndaṃ avaskanditaḥ -tā -taṃ upaplutaḥ -tā -taṃ kṛtopadravaḥ -vā -vaṃ.

invader INVADER

, s. ākrāmakaḥ deśākrāmakaḥ ākramaṇakārī m. (n) avaskandakṛt m.

in vain IN VAIN

, adv. vṛthā mudhā. See VAINLY.

invalescense INVALESCENSE

, s. svāsthyaṃ svasthatā ārogyaṃ śarīrakuśalaṃ.

[Page 410a]
invalid INVALID

, a. (Of no force) nirbalaḥ -lā -laṃ balahīnaḥ -nā -naṃ śaktihīnaḥ -nā -naṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ apramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhāvahīnaḥ -nā -naṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) luptaḥ -ptā -ptaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu laghupramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

invalid INVALID

, s. (A sick or infirm person) rogī m. -giṇī f., rogavān m. -vatī f., rogārttaḥ -rttā sarogaḥ -gā asvasthaśarīraḥ -rā asvasthaḥ -sthā janmarogī m. -giṇī jarī m. -riṇī.

to invalidate To INVALIDATE

, v. a. adharīkṛ modhīkṛ vyarthīkṛ niṣphalīkṛ niṣphala (nom. niṣphalayati -yituṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. lopayati -yituṃ), mudhā kṛ vṛthā kṛ mudhā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirbalīkṛ niṣprabhāvīkṛ laghūkṛ.

invalidated INVALIDATED

, p. p. adharīkṛtaḥ -tā -taṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ nirbalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

invalidity INVALIDITY

, s. nirbalatā balahīnatā aniṣpattiḥ f., aniṣpannatā vyarthatā moghatā niṣphalatā viphalatā niṣprabhāvatvaṃ prabhāvahīnatā śaktihīnatā durvalatā daurbalyaṃ aprābhāṇyaṃ laghutvaṃ lāghavaṃ.

invaluable INVALUABLE

, a. anardhyaḥ -rdhyā -rdhyaṃ amūlyaḥ -lyā -lyaṃ anardhaḥ -rdhā -rdhaṃ mūlyātītaḥ -tā -taṃ mūlyātigaḥ -gā -gaṃ atimūlyaḥ -lyā -lyaṃ atyuttamaḥ -mā -maṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bahumūlyakaḥ -kā -kaṃ.

invaluableness INVALUABLENESS

, s. anarghyatā -tvaṃ amūlyatā -tvaṃ anarghatvaṃ atyutkṛṣṭatvaṃ.

invariable INVARIABLE

, a. avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ avikāraḥ -rā -raṃ avikriyaḥ -yā -yaṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ sthiraḥ -rā -raṃ susthiraḥ -rā -raṃ niyataḥ -tā -taṃ acalaḥ -lā -laṃ acañcalaḥ -lā -laṃ avikalpaḥ -lpā -lpaṃ nirvikalpaḥ -lpā -lpaṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ dhṛtimān -matī -mat (t) aparivarttanīyaḥ -yā -yaṃ.

invariableness INVARIABLENESS

, s. avikāryyatā -tvaṃ nirvikāratvaṃ avikāratvaṃ nityatā naityikatvaṃ sthiratā susthairyyaṃ musthiratā.

invariably INVARIABLY

, adv. nityaṃ nityadā sarvvadā satataṃ niyataṃ nirvikāraṃ susthiraṃ.

invasion INVASION

, s. ākramaṇaṃ ākramaḥ abhikramaḥ -maṇaṃ ādhikramaḥ -maṇaṃ ākrāntiḥ f., avaskandaḥ abhimarddaḥ upadravaḥ upaplavaḥ abhiniryāṇaṃ prayāṇaṃ abhiyogaḥ digvijayakramaḥ; 'of a country,' deśākramaṇaṃ.

invasive INVASIVE

, a. ākrāmakaḥ -kā -kaṃ abhikrāmakaḥ &c., upadravī -viṇī -vi (n).

invective INVECTIVE

, s. kṣepaḥ avakṣepaḥ ākṣepaḥ nindoktiḥ f., nindāvākyaṃ nindā bhartsanavākyaṃ bhartsanā nirbhartsanaṃ -nā apavādaḥ parīvādaḥ paribhāṣaṇaṃ durvākyaṃ vākpāruṣyaṃ dhikpāruṣyaṃ dhikkriyā duruktaṃ tiraskāravākyaṃ tiraskāraḥ kutsāvākyaṃ garhā kaṭuvākyaṃ pratikūlārthaṃ vacaḥ.

invective INVECTIVE

, a. nindakaḥ -kā -kaṃ nindāmayaḥ -yī -yaṃ nindākaraḥ -rī -raṃ nindātmakaḥ -kā -kaṃ kutsāvādī -dinī -di (n) apavādī &c., apavādakaḥ -kā -kaṃ.

to inveigh To INVEIGH

, v. a. avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), adhikṣip parikṣip ākṣip kṣip nind (c. 1. nindati -ndituṃ), praṇind vinind apavad (c. 1. -vadati -te -dituṃ), parivad bharts (c. 10. bhartsayati -yituṃ), nirbharts avabharts avagur (c. 6. -gurate -rituṃ), abhiśap (c. 1. -śapati -śaptuṃ), pariśap garh (c. 1. garhate -rhituṃ, c. 10. garhayati -te -yituṃ), vigarh parigarh tiraskṛ dhikkṛ durvākyaṃ vad nindāvākyaṃ vad upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

to inveigle To INVEIGLE

, v. a. pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), parilubh lubh lal (c. 10. lālayati -yituṃ), madhuravacobhiḥ or cāṭūktyā or cāṭukāreṇa pralubh or lal or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ) or ākṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ) or pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or muh (c. 10. mohayati -yituṃ), lālanaṃ kṛ vañc (c. 10. vañcayati -yituṃ).

[Page 410b]
inveigled INVEIGLED

, p. p. lālitaḥ -tā -taṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ cāṭukāreṇākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

inveigler INVEIGLER

, s. pralobhakaḥ vilobhakaḥ lālī m. (n) lālanakārī m. (n) ākarṣakaḥ mohī m. (n) vimohī m., mohakaḥ lobhadarśakaḥ pralambhakārī m.

inveigling INVEIGLING

, INVEIGLEMENT, s. pralobhanaṃ vilobhanaṃ ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., lālanaṃ mohanaṃ vimohanaṃ lobhadarśanaṃ vañcanaṃ -nā pravañcanā pratāraṇā pralambhaḥ.

to invent To INVENT

, v. a. kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), parikḷp rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), vinirmā parikalpanāṃ kṛ.

--(In the mind) manasā kḷp or parikḷp or sṛj svamanasā kḷp.

--(Devise a plan) upāyaṃ pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ) or paricint.

--(Fabricate falsely) mithyā kḷp or sṛj.

--(Find out) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

invented INVENTED

, p. p. kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ manaḥsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ nirmitaḥ -tā -taṃ.

--(Devised) pracintitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ.

--(Fabricated, factitious) mithyākalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ kṛtrimaḥ -mā -maṃ kṛtakaḥ -kā -kaṃ.

--(Found out) nirūpitaḥ -tā -taṃ.

invention INVENTION

, s. (The act) kalpanā -naṃ parikalpanā -naṃ kḷptiḥ f., racanā viracanā sṛṣṭiḥ f., nirmāṇaṃ ghaṭanaṃ nirūpaṇaṃ.

--(Power of invention, ingenuity) kalpanāśaktiḥ f., kalpanā yuktiḥ f., suyuktiḥ f., upāyajñānaṃ upāyajñatvaṃ.

--(That which is invented) kalpitaṃ parikalpitaṃ kalpanā kḷptiḥ f.

--(Fabrication, fiction) mithyākalpanā mithyākalpitaṃ manaḥkalpitaṃ manaḥsṛṣṭiḥ f.; 'invention of one's own brain,' svakapolakalpitaṃ.

inventive INVENTIVE

, a. kalpakaḥ -kā -kaṃ upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ upāyī -yinī -yi (n) yuktimān -matī -mat (t) caturaḥ -rā -raṃ kuśalaḥ -lā -laṃ upāyakuśalaḥ -lā -laṃ suprayogavān &c.

inventiveness INVENTIVENESS

, s. upāyajñatvaṃ yuktiḥ f., yuktimattvaṃ suyuktiḥ f.

inventor INVENTOR

, s. kalpakaḥ parikalpakaḥ kalpayitā m. (tṛ) sraṣṭā m. (ṣṭṛ) nirmātā m. (tṛ) vidhāyī m. (n) vidhātā m. (tṛ) racakaḥ viracakaḥ nirūpakaḥ nirūpayitā m. (tṛ).

inventory INVENTORY

, s. gṛhopaskaraparisaṃkhyā gṛhabhāṇḍaparigaṇanā asthāvaradravyasaṃkhyāpatraṃ asthāvaravastugaṇanāpatraṃ gṛhavastuparisaṃkhyā gṛhasāmagryaparigaṇanā.

to inventory To INVENTORY

, v. a. gṛhopaskarādi parisaṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ).

inventress INVENTRESS

, s. kalpikā parikalpikā kalpayitrī nirūpayitrī.

inverse INVERSE

, a. vyatyastaḥ -stā -staṃ viparītaḥ -tā -taṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ paryyastaḥ -stā -staṃ vyastaḥ -stā -staṃ vilomaḥ -mā -maṃ pratilomaḥ -mā -maṃ vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ prasavyaḥ -vyā -vyaṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'Rule of three inverse,' vilomatrairāśikaṃ vyastatrairāśikaṃ; 'in inverse ratio,' viparyyayeṇa.

inversely INVERSELY

, adv. viparyyayeṇa vyatyāsena vyutkrameṇa viparītaṃ paryyāsena.

inversion INVERSION

, s. viparyyayaḥ viparyyāyaḥ vyatyāsaḥ viparyyāsaḥ paryyāsaḥ vyutkramaḥ vyatikramaḥ viparītatā vaiparītyaṃ pratikūlatā prātikūlyaṃ vilomatā pratilomatā prātilomyaṃ vyatyayaḥ vyatyastatā vyastatā vipratīpatā pratīpatā prapañcaḥ prasavyatvaṃ; 'rule of inversion in arithmetic,' vilomakriyā vyastavidhiḥ m.

to invert To INVERT

, v. a. viparyas (c. 4. -asvati -asituṃ), paryas vyatyas vipa- rītīkṛ vaiparītyaṃ kṛ viparyyayaṃ kṛ vyatyastaṃ -stāṃ kṛ viparyyastaṃ -stāṃ kṛ pratikūlīkṛ vilomīkṛ.

--(Turn upside down) adhomukhīkṛ adhomukhaṃ -khāṃ kṛ adhaḥkṛ adharottarīkṛ ūrddhvādharīkṛ apavṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), parivṛt; 'invert the glass in water,' pātram adhomukhaṃ jale sthāpaya.

inverted INVERTED

, p. p. viparyyastaḥ -stā -staṃ vyatyastaḥ -stā -staṃ paryyastaḥ -stā -staṃ vyastaḥ -stā -staṃ viparītaḥ -tā -taṃ vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vyutkrāntaḥ -ntā -ntaṃ vilomaḥ -mā -maṃ pratilomaḥ -mā -maṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ prasavyaḥ -vyā -vyaṃ pratisavyaḥ -vyā -vyaṃ.

--(Turned upside down) adhomukhīkṛtaḥ -tā -taṃ adhomukhaḥ -khā -khaṃ adhaḥkṛtaḥ -tā -taṃ adharottaraḥ -rā -raṃ apavṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

to invest To INVEST

, v. a. (Dress, clothe) veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), pariveṣṭ praveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), pravṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), saṃvye (c. 1. -vyayati -vyātuṃ), parivye paridhā in caus. (-dhāpayati -yituṃ) vas (c. 10. vāsayati -yituṃ), vivas.

--(Invest with office) adhikāre niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte, c. 10. yojayati -yituṃ), adhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), adhikārayuktaṃ -ktāṃ kṛ abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ), saṃskārapūrvvam adhikārapraveśaṃ kṛ.

--(Adorn) alaṅkṛ bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ.

--(Indue, place in possession) yuktaṃ -ktāṃ kṛ sampannaṃ -nnāṃ kṛ viśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ upetaṃ -tāṃ kṛ anvitaṃ -tāṃ kṛ niyuj yuj.

--(Inclose, besiege) pariveṣṭ udveṣṭ samantād rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ) or uparudh or avarudh.

--(Invest money) kṣetragṛhādi krītvā dhanaṃ prayuj dhanaprayogaṃ kṛ.

invested INVESTED

, p. p. (Clothed) veṣṭitaḥ -tā -taṃ āchāditaḥ -tā -taṃ paricchannaḥ -nnā -nnaṃ parihitaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ -tā -taṃ āśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(With office) adhikāre niyuktaḥ -ktā -ktaṃ padayuktaḥ -ktā -ktaṃ padaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Indued, placed in possession) yuktaḥ -ktā -ktaṃ. See To INVEST.

--(Closed, besieged) pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ udveṣṭitaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samantāduparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ paryyavaṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ bādhitaḥ -tā -taṃ.

--(As money) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

investigable INVESTIGABLE

, a. nirūpaṇīyaḥ -yā -yaṃ nirūpyaḥ -pyā -pyaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anusandheyaḥ -yā -yaṃ nirṇeyaḥ -yā -yaṃ vicārayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

to investigate To INVESTIGATE

, v. a. nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ avekṣ nirīkṣ vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ), anveṣ (c. 1. -eṣate -ṣituṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), viniści vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), carc (c. 1. carcati -rcituṃ), mārg (c. 10. mārgayati -yituṃ), man in des. (mīmāṃsate -situṃ) abhinidhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), vivecanāṃ kṛ.

investigated INVESTIGATED

, p. p. nirūpitaḥ -tā -taṃ parīkṣitaḥ -tā -taṃ nirīkṣitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ jijñāsitaḥ -tā -taṃ anveṣitaḥ -tā -taṃ anviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ carcitaḥ -tā -taṃ.

investigating INVESTIGATING

, part. nirūpayan -yantī -yat (t) parīkṣakaḥ -kā -kaṃ anveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) anusandhānī -ninī -ni (n) anusandhāyī &c., vicārī &c.

investigation INVESTIGATION

, s. nirūpaṇaṃ anusandhānaṃ parīkṣā -kṣaṇaṃ vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā jijñāsā anveṣaṇaṃ -ṇā nirīkṣaṇaṃ avekṣā -kṣaṇaṃ samīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ prasamīkṣā nirṇayaḥ niścayaḥ anuyogaḥ vivecanā vivekaḥ carcā vimarśaḥ nirūpyatvaṃ parīṣṭiḥ f.; 'under investigation,' niścīyamānaḥ -nā -naṃ vicāryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirūpyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

investigator INVESTIGATOR

, s. parīkṣakaḥ vicārakaḥ nirūpayitā m. (tṛ) anusandhāyī m. (n) anveṣṭā m. (ṣṭṛ) anveṣī m. (n) nirṇetā m. (tṛ) carcākārī m. (n).

investiture INVESTITURE

, s. (Investing with any office) pratiṣṭhāpanaṃ pratiṣṭhā abhiṣekaḥ abhiṣecanaṃ adhikārapraveśakaraṇaṃ padasthāpanaṃ -nā.

--(With the sacrificial cord, or yajnopavīta) upanayaḥ -yanaṃ ānayaḥ -yanaṃ mauñjībandhanaṃ pavitrāropaṇaṃ.

investment INVESTMENT

, s. (Clothes) paridhānaṃ ācchādanaṃ vastraṃ.

--(Besieging, surrounding) avarodhaḥ -dhanaṃ pratirodhaḥ rodhaḥ veṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ -veṣṭaḥ udveṣṭaḥ paryyavaṣṭambhanaṃ.

--(Laying out money) dhanaprayogaḥ.

inveteracy INVETERACY

, s. baddhamūlatā nirbandhaḥ abhiniveśaḥ dṛḍhatā sthiratā abhiniviṣṭatā cirakālikatvaṃ bahukālikatvaṃ.

inveterate INVETERATE

, a. baddhamūlaḥ -lā -laṃ dṛḍhamūlaḥ -lā -laṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sthiraḥ -rā -raṃ nirbaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ cirasthāyī -yinī -yi (n) bahukālikaḥ -kī -kaṃ cirakālikaḥ -kī -kaṃ cirakālīnaḥ -nā -naṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'inveterate hatred,' baddhavairaṃ acyutavairaṃ; 'an inveterate fool,' pratiniviṣṭamūrkhaḥ.

inveterateness INVETERATENESS

, s. See INVETERACY.

invidious INVIDIOUS

, a. (Envious) matsarī -riṇī -ri (n) samatsaraḥ -rā -raṃ īrṣyī -rṣyiṇī -rṣyi (n) īrṣyāluḥ -luḥ -lu.

--(Likely to provoke envy or ill-will) īrṣyākaraḥ -rā -raṃ īrṣyājanakaḥ -kā -kaṃ asūyājanakaḥ -kā -kaṃ asūyotpādakaḥ -kā -kaṃ mātsaryyajanakaḥ -kā -kaṃ bhatsarāvahaḥ hā -haṃ dveṣajanakaḥ -kā -kaṃ dbeṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ aprītijanakaḥ -kā -kaṃ.

invidiously INVIDIOUSLY

, adv. (Enviously) samatsaraṃ samātsaryyaṃ sāmūyaṃ serṣyaṃ.

--(In a manner so as to provoke hatred) yathā dveṣaḥ or asūyā jāyate tathā yathā mātsaryyam utpadyate tathā.

invidiousness INVIDIOUSNESS

, s. dveṣajanakatvaṃ asūyājanakatvaṃ īrṣyājanakatvaṃ.

to invigorate To INVIGORATE

, v. a. balaṃ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), tejo vṛdh or kṛ or dā vīryyaṃ or sattvaṃ vṛdh or dā agniṃ or ruciṃ dā or vṛgh sabalaṃ -lāṃ kṛ sabalīkṛ savīryyaṃ -ryyāṃ kṛ puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), puṣṭiṃ kṛ or or vṛdh āpyai (c. 10. -pyāyayati -yituṃ), samāpyai dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ).

invigorated INVIGORATED

, p. p. vardhitabalaḥ -lā -laṃ vardhitatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) vṛddhasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ tejitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dīpitaḥ -tā -taṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ.

invigorating INVIGORATING

, a. balavardhakaḥ -kā -kaṃ balavardhī -rdhinī -rdhi (n) tejaskaraḥ -rā -raṃ tejovardhakaḥ -kā -kaṃ puṣṭidaḥ -dā -daṃ puṣṭikārakaḥ -kā -kaṃ pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ vīryyadaḥ -dā -daṃ sattvavarthakaḥ &c., dīpakaḥ -kā -kaṃ.

invigoration INVIGORATION

, s. (The act) balavardhanaṃ tejovardhanaṃ sattvavardhanaṃ puṣṭikaraṇaṃ.

--(State) balavṛddhiḥ f., tejovṛddhiḥ f.

invincible INVINCIBLE

, a. ajeyaḥ -yā -yaṃ ajayyaḥ -yyā -yyaṃ durjayaḥ -yā -yaṃ durjeyaḥ -yā -yaṃ adamyaḥ -myā -myaṃ adamanīyaḥ -yā -yaṃ aparājeyaḥ -yā -yaṃ aparājetavyaḥ -vyā -vyaṃ aparājitaḥ -tā -taṃ aparābhāvyaḥ -vyā -vyaṃ apradhṛṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ sarvvajit m. f. n.

invincibleness INVINCIBLENESS

, s. ajeyatā -tvaṃ durjeyatā aparājeyatvaṃ adamyatā.

invincibly INVINCIBLY

, adv. ajeyaṃ aparājeyaṃ adamanīyaṃ yathā jetuṃ na śakyate.

inviolable INVIOLABLE

, a. (Not to be broken) alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ alaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ anatikramyaḥ -myā -myaṃ abhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ bhaṅgāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

--(Not to be treated irreverently, not to be hurt) alaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ anullaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ abādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ abādhanīyaḥ -yā -yaṃ anapakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vikārānarhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Not to be put to death) abadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ aghnaḥ -ghnā -ghnaṃ. These last are used in reference to an ambassador or herald.

inviolableness INVIOLABLENESS

, INVIOLABILITY, s. alaṃghyatā -tvaṃ alaṃghanīyatā -tvaṃ abhedyatā anatikramaṇīyatā abādhyatvaṃ.

--(Of an ambassador or herald) abadhyatā -tvaṃ abadhyabhāvaḥ.

inviolably INVIOLABLY

, adv. alaṃghanīyaṃ abhaṅgena yathā na bhidyate tathāprakāreṇa.

inviolate INVIOLATE

, a. alaṃghitaḥ -tā -taṃ abhagnaḥ -gnā -gnaṃ akṣataḥ -tā -taṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ abhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ abheditaḥ -tā -taṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ abādhitaḥ -tā -taṃ.

invious INVIOUS

, a. durgamaḥ -mā -maṃ agamyaḥ -myā -myaṃ agamanīyaḥ -yā -yaṃ duratyayaḥ -yā -yaṃ gahanaḥ -nā -naṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ gatyūnaḥ -nā -naṃ.

to inviscate To INVISCATE

, v. a. cūrṇādinā śyānadravyeṇa lip (c. 6. limpati kṣeptuṃ).

invisibility INVISIBILITY

, INVISIBLENESS, s. adṛśyatā -tvaṃ alakṣyatā -tvaṃ parokṣatā alokanīyatvaṃ dṛṣṭyagocaratā apratyakṣatā durdṛśyatā durdarśatvaṃ durlakṣyatā -tvaṃ adarśanaṃ parokṣaṃ alokanaṃ antarddhā -rddhānaṃ -rddhiḥ m., antarhitatvaṃ aviṣayaḥ.

invisible INVISIBLE

, a. adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ adarśanīyaḥ -yā -yaṃ alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ dṛṣṭyagocaraḥ -rā -raṃ dṛgagocaraḥ -rā -raṃ alokanīyaḥ -yā -yaṃ aprekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ durdṛśyaḥ -śyā -śyaṃ durdarśaḥ -rśā -rśaṃ durlakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ durlakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ asamakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ dṛṣṭyaviṣayaḥ -yā -yaṃ cakṣuragrāhyaḥ -hyā -hyaṃ darśanātītaḥ -tā -taṃ darśanapathātītaḥ -tā -taṃ anālokyaḥ -kyā -kyaṃ adṛṣṭarūpaḥ -pā -paṃ antarhitaḥ -tā -taṃ tirohitaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ prakāśetaraḥ -rā -raṃ arūpaḥ -pā -paṃ acākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ asākṣāt indec.; 'to become invisible,' antardhā in pass. (-dhīyate) tirodhā.

invisibly INVISIBLY

, adv. adarśanīyaṃ apratyakṣaṃ -kṣeṇa -kṣatas parokṣaṃ -kṣeṇa asākṣāt aprakāśaṃ aprādus asamakṣaṃ adṛṣṭarūpeṇa durdarśaṃ dṛṣṭyagocareṇa; 'moving invisibly,' alakṣyagatiḥ -tiḥ -ti.

invitation INVITATION

, s. nimantraṇaṃ āmantraṇaṃ āhvānaṃ āhvayaḥ āhūtiḥ f., āvāhanaṃ ākāraṇaṃ ketanaṃ saṅketaḥ; 'invitation to dinner,' bhojanārthaṃ nimantraṇaṃ.

invitatory INVITATORY

, a. nimantrayitā -trī -tṛ (tṛ) āmantrayitā &c., āhvānārthakaḥ -kā -kaṃ.

to invite To INVITE

, v. a. nimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), āmantr upanimantr sannimantr āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), samāhve upahve ket (c. 10. ketayati -yituṃ), saṅket abhyarth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), ākṛ (c. 10. kārayati -yituṃ), āvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), saṅketaṃ kṛ; 'invite to dine,' bhojanārthaṃ or bhojanāya nimantr.

--(Allure) ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ).

invited INVITED

, p. p. nimantritaḥ -tā -taṃ āmantritaḥ -tā -taṃ āhūtaḥ -tā -taṃ ketitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ -tā -taṃ āvāhitaḥ -tā -taṃ ākāritaḥ -tā -taṃ; 'invited to dine,' bhojanārthaṃ nimantritaḥ -tā -taṃ; 'the persons invited,' nimantraṇīyajanāḥ m. pl., nimantritāḥ m. pl.

--(Allured) ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ.

inviting INVITING

, a. (Alluring) ākarṣakaḥ -kā -kaṃ ākarṣī -rṣiṇī -rṣi (n).

to invocate To INVOCATE

, v. a. See To INVOKE.

invocation INVOCATION

, s. āhvānaṃ āhvayaḥ āhūtiḥ f., prahvāyah abhimantraṇaṃ āmantraṇaṃ anukarṣaṇaṃ upahavaḥ nāmagrahaṇaṃ nāmasmaraṇaṃ nāmoccāraṇaṃ āvāhanaṃ.

invoice INVOICE

, s. vījakaṃ bāṇijabhāṣāyāṃ samarpitadravyaparisaṃkhyāpatraṃ.

[Page 412b]
to invoke To INVOKE

, v. a. hve (c. 1. hvayati -hvātuṃ), āhve upahve prahve vihve abhimantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), āmantr āvad (c. 1. -vadati -dituṃ), abhivad āvac (c. 2. -vakti -ktuṃ), abhivac prārth (c. 10. prārthayati -yituṃ), anukṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), āhvānaṃ kṛ.

--(Call on by name) sambodhanaṃ kṛ nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ), nāmagrahaṇaṃ kṛ āvāhanaṃ kṛ.

--(Invoke blessings) āśās (c. 2. -śāste -śāsituṃ).

invoked INVOKED

, p. p. āhūtaḥ -tā -taṃ āmantritaḥ -tā -taṃ āvāhitaḥ -tā -taṃ.

involuntarily INVOLUNTARILY

, adv. anicchātas akāmatas anikāmatas anicchāpūrvvaṃ akāmapūrvvaṃ amatipūrvvaṃ abuddhipūrvvaṃ abodhapūrvvaṃ asantoṣeṇa asantoṣapūrvvaṃ ajñānatas ajñānapūrvvaṃ niṣkāmaṃ.

involuntary INVOLUNTARY

, a. anaicchikaḥ -kī -kaṃ anicchāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ akāmikaḥ -kā -kaṃ anabhikāmikaḥ -kā -kaṃ akāmyaḥ -myā -myaṃ abuddhipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ asantoṣapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ajñānapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ amatipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ asvecchājātaḥ -tā -taṃ avaśaḥ -śā -śaṃ anicchādhīnaḥ -nā -naṃ icchāvāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Not having will, unwilling) akāmaḥ -mā -maṃ niṣkāmaḥ -mā -maṃ anicchuḥ -cchuḥ -cchu.

involution INVOLUTION

, s. (Act of involving or enveloping) āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ āvaraṇaṃ ācchādanaṃ.

--(State of being entangled) āśliṣṭatā anyonyasaṃśleṣaḥ anyonyasaṃlagnatā granthilatvaṃ jaṭilatvaṃ saṅkīrṇatā vyatikaraḥ.

to involve To INVOLVE

, v. a. (Envelop) āveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), pariveṣṭ saṃveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), parivṛ; 'is involved,' āvriyate.

--(Implicate, connect, join) sambandh (c. 9. -bandhāti -banddhuṃ), anubandh bandh saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), āśliṣ pariśliṣ saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ); 'he is involved in many crimes,' bahupāpaiḥ sambadhyate or lipyate.

--(Comprise) parigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), antargaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parisamāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

involved INVOLVED

, p. p. (Enveloped) āveṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ veṣṭitaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ ācchāditaḥ -tā -taṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ samācchannaḥ -nnā -nnaṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Comprised, included) antargataḥ -tā -taṃ antargaṇitaḥ -tā -taṃ parigṛhītaḥ -tā -taṃ samāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākalitaḥ -tā -taṃ sahitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ avāntaraḥ -rā ra garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp.

--(Implicated, connected) sambaddhaḥ -ddhā ddhaṃ anubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ anuṣaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ grastaḥ -stā -staṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ; 'involved in crime,' pāpasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pāpaliptaḥ -ptā -ptaṃ; 'in calamity,' vipadgrastaḥ -stā -staṃ; 'in debt,' ṛṇagrastaḥ -stā -staṃ.

--(Implied) dhvanitaḥ -tā -taṃ phalitaḥ -tā -taṃ; 'involved meaning,' phalitārthaḥ dhvanitārthaḥ.

--(Confused, not clear) aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

invulnerable INVULNERABLE

, a. abhedyadehaḥ -hā -haṃ avedhyadehaḥ -hā -haṃ achedyadehaḥ -hā -haṃ aprahāryyadehaḥ -hā -haṃ anāghātanīyaḥ -yā -yaṃ asambhāvyakṣataḥ -tā -taṃ aśakyakṣataḥ -tā -taṃ kṣatākṣamaḥ -mā -maṃ āghātākṣamaḥ -mā -maṃ vajradehaḥ -hā -haṃ vajraśarīraḥ -rā -raṃ.

invulnerableness INVULNERABLENESS

, s. abhedyatā avedhyatā achedyatā aghātanīyatvaṃ.

inward INWARD

, a. antarasthaḥ -sthā -sthaṃ antaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ āntaraḥ -rī -raṃ -rikaḥ -kī -kaṃ antarbhūtaḥ -tā -taṃ antarvarttī -rttinī -rtti (n) antarbhavaḥ -vā -vaṃ antargataḥ -tā -taṃ abhyantaraḥ -rā -raṃ ābhyantaraḥ -rī -raṃ antaratamaḥ -mā -mat antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ. Often expressed by antar in comp.; as, 'inward heat,' antardāhaḥ; 'inward spirit,' antarātmā m. (n) antaḥkaraṇaṃ antaḥprakṛtiḥ f.; 'inward consciousness,' antaḥsaṃjñā; 'inward purity,' antaḥśaucaṃ; 'inward discipline,' antaryamanaṃ antaḥkaraṇasaṃyamaḥ damaḥ; 'inward meditation,' antarbhāvanā.

inwardly INWARDLY

, adv. antar antare -reṇa abhyantareṇa; 'inwardly bad,' antarduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(In the heart, secretly) antaḥkaraṇena manasā nibhṛtaṃ sunibhṛtaṃ.

inwards INWARDS

, s. pl. antrāṇi n. pl., antarnāḍyaḥ f. pl., udaraṃ.

to inweave To INWEAVE

, v. a. granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ). See To INTERWEAVE.

to inwrap To INWRAP

, v. a. āveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), pariveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), avaguṇṭh (c. 10. -guṇṭhayati -yituṃ).

to inwreathe To INWREATHE

, v. a. mālayā pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ), mālāyuktaṃ -ktāṃ kṛ.

inwrought INWROUGHT

, p. p. khacitaḥ -tā -taṃ jaḍitaḥ -tā -taṃ churitaḥ -tā -taṃ.

iota IOTA

, s. lavaleśaḥ leśaḥ vinduḥ m., vindumātraṃ tilamātraṃ.

irascible IRASCIBLE

, a. śīghrakopī -pinī -pi (n) śīghrakrodhī -dhinī -dhi (n) sulabhakopaḥ -pā -paṃ krodhaśīlaḥ -lā -laṃ kopī -pinī -pi (n) krodhī &c., krodhiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kopiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ caṇḍasvabhāvaḥ -vā -vaṃ pittavegī -ginī -gi (n) pittasvabhāvaḥ -vā -vaṃ santāpī -pinī -pi (n).

irascibleness IRASCIBLENESS

, s. śīghrakopitvaṃ krodhaśīlatā svabhāvacaṇḍatā pittasvabhāvaḥ krodhasvabhāvaḥ pittaprakṛtiḥ f.

irate IRATE

, a. kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kupitaḥ -tā -taṃ krodhī -dhinī -dhi (n).

ire IRE

, s. krodhaḥ kopaḥ amarṣaḥ roṣaḥ manyuḥ m., saṃrambhaḥ santāpaḥ.

ireful IREFUL

, a. krodhī -dhinī -dhi (n) kopī -pinī -pi (n) kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sakopaḥ -pā -paṃ samanyuḥ -nyuḥ -nyu saṃrambhī -mbhiṇī -mbhi (n).

irefully IREFULLY

, adv. sakopaṃ sakrodhaṃ saroṣaṃ sāmarṣaṃ kopena krodhena.

iris IRIS

, s. (Rainbow) indrāyudhaṃ indradhanus n.

--(Of the eye) netratārakāmaṇḍalaṃ kanīnikāmaṇḍalaṃ kanīnikāparidhiḥ m., tārāmaṇḍalaṃ upatārā.

--(Plant) golomī śvetadūrbbā bhūtakeśaḥ.

to irk To IRK

, v. a. āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), khid (c. 10. khedayati -yituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ).

irksome IRKSOME

, a. khedajanakaḥ -kā -kaṃ kleśakaraḥ -rī -raṃ kleśadaḥ -dā -daṃ duḥkhadaḥ -dā -daṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ āyāsahetukaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakaraḥ -rī -raṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śramajanakaḥ -kā -kaṃ guruḥ -rvvī -ru.

irksomeness IRKSOMENESS

, s. khedajanakatvaṃ kleśajanakatvaṃ kleśakatvaṃ kaṣṭatvaṃ gurutā.

iron IRON

, s. lohaṃ -haḥ ayas n., āyasaṃ lauhaṃ -haḥ kṛṣṇāyasaṃ kālāyasaṃ kṛṣṇaṃ kālaṃ tīkṣṇaṃ śastrakaṃ piṇḍaṃ aśmasāraḥ girijaṃ girisāraḥ śilājaṃ śilātmajaṃ niśitaṃ kāntaṃ dṛḍhaṃ malīmasaḥ; 'green sulphate of iron,' dhātuśekharaḥ puṣpakāsīśaḥ nayanauṣadhaṃ kāsīsaṃ kāśīśaṃ haṃsalomaśaṃ; 'red sulphate of iron,' dhātukāsīśaḥ; 'pyritic ironore,' svarṇamākṣikaṃ viṭmākṣikaṃ suvarṇamukhī; 'iron-filings,' lohacūrṇaṃ; 'rust of iron,' maṇḍūraṃ siṃhānaṃ ayomalaṃ. See RUST; 'sulphuret of iron,' pāṃśukāsīsaṃ tāpyaṃ dhātumākṣikaṃ; 'tipped with iron,' ayomukhaḥ -khā -khaṃ ayograḥ -grā -graṃ lohāgraḥ -grā -graṃ; 'wrought iron,' kuśī.

--(Smoothing iron) vastrādiślakṣṇīkaraṇārthaṃ lohayantraṃ.

--(Fetter) lauhabandhaḥ -ndhaṃ -ndhanaṃ.

iron IRON

, a. (Made of iron) lauhaḥ -hī -haṃ lohamayaḥ -yī -yaṃ lohalaḥ -lā -laṃ āyasaḥ -sī -saṃ ayomayaḥ -yī -yaṃ ayasmayaḥ -yī -yaṃ lohātmakaḥ -kā -kaṃ loha in comp.; as, 'an iron arrow,' lohanālaḥ; 'iron-image,' lohapratimā; 'iron armour,' lohavarmma n. (n); 'iron pike,' lohaśaṅkuḥ m.; 'iron medicine,' lohabhasma n. (n); 'iron-toothed,' ayodat -datī -dat (t); 'having an iron constitution,' vajradehaḥ -hā -haṃ.

to iron To IRON

, v. a. (Smooth with an iron) lohayantreṇa ślakṣṇīkṛ.

--(Fetter) śṛṅkhalayā bandh (c. 9. bandhāti banddhuṃ), śṛṅkhala (nom. śṛṅkhalayati -yituṃ).

iron-bar IRON-BAR

, s. kuśī lohakuśī lohapiṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

iron-filings IRON-FILINGS

, s. pl. lohacūrṇaṃ lohakiṭṭaṃ lohajaṃ.

iron-fisted IRON-FISTED

, a. vajramuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi lohamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

iron-founder IRON-FOUNDER

, s. lohakāraḥ ayaskāraḥ vyokāraḥ,

iron-foundery IRON-FOUNDERY

, s. lohavilayanaśālā kupyaśālā sandhānī.

iron-hearted IRON-HEARTED

, a. ayohṛdayaḥ -yā -yaṃ vajrahṛdayaḥ -yā -yaṃ lohahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

iron-mold IRON-MOLD

, s. lohacihnaṃ lohāṅkaḥ lohakalaṅkaḥ.

iron-monger IRON-MONGER

, s. lohakāraḥ lohadravyavikretā m. (tṛ) -vikrayī m. (n) lauhabhāṇḍavikrayī m., piṭharakaṭāhādibhāṇḍavikretā m.

iron-mongery IRON-MONGERY

, s. lohadravyāṇi n. pl., lauhabhāṇḍāni n. pl., lohamayadravyāṇi piṭharakaṭāhādīni lohanirmmitabhāṇḍāni.

ironical IRONICAL

, a. mṛṣāvādī -dinī -di (n) vikatthanaḥ -nā -naṃ sākṣepaḥ -pā -paṃ savyañjanaḥ -nā -naṃ uparodhī -dhinī -dhi (n) auparodhikaḥ -kī -kaṃ uparodhātmakaḥ -kā -kaṃ avakṣepakaḥ -kā -kaṃ.

ironically IRONICALLY

, adv. savikatthanaṃ sākṣepaṃ savyañjanaṃ viparītalakṣaṇāpūrvvaṃ nihnavena sanihnavaṃ solluṇṭhanaṃ mṛṣāvādena mṛṣā.

irony IRONY

, s. (Speech expressing one thing and meaning another) vyājoktiḥ f., vyañjanā vyaṃgyaḥ ākṣepaḥ avakṣepaḥ viparītalakṣaṇā uparodhaḥ.

--(Ironical praise) vyājastutiḥ f., nindāstutiḥ f., vyājanindā vikatthā -tthanaṃ sotprāsaḥ solluṇṭhaḥ -ṇṭhanaṃ mṛṣāvādaḥ anyathāstotraṃ.

--(Dissimulation) nihnavaḥ nihnutiḥ f., apahnavaḥ apalāpaḥ avahitthā.

irony IRONY

, a. (Made of iron) lauhikaḥ -kī -kaṃ lohamayaḥ -yī -yaṃ ayomayaḥ &c.

irradiance IRRADIANCE

, IRRADIANCY, s. dīptiḥ f., dyutiḥ f., prabhā kāntiḥ f., tejas.

to irradiate To IRRADIATE

, v. a. prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), vidīp pradīp uddīp dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), vidyut pradyut virāj (c. 10. -rājayati -yituṃ).

irradiated IRRADIATED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ dīpitaḥ -tā -taṃ pradīpitaḥ -tā -taṃ rājitaḥ -tā -taṃ virājitaḥ -tā -taṃ dyotitaḥ -tā -taṃ.

irradiation IRRADIATION

, s. prakāśanaṃ vikāśanaṃ dīpanaṃ pradīpanaṃ uddīpanaṃ dīptiḥ f., pradīptiḥ f., dyotanaṃ pradyotanaṃ uddyotaḥ -tanaṃ dyutiḥ f., ujjvalanaṃ ujjvalatā udbhāsaḥ prakāśatā.

irrational IRRATIONAL

, a. (Void of reason) buddhihīnaḥ -nā -naṃ buddhirahitaḥ -tā -taṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ abuddhimān -matī -mat (t) jñānahīnaḥ -nā -naṃ jñānaśaktirahitaḥ -tā -taṃ ajñānī -ninī -ni (n) prajñāhīnaḥ -nā -naṃ acetanaḥ -nā -naṃ caitanyarahitaḥ -tā -taṃ acintaḥ -ntā -ntaṃ niścintaḥ -ntā -ntaṃ cintāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ paśudharmmā -rmmā -rmma (n) paśusamabhāvaḥ -vā -vaṃ paśusamānaḥ -nā -naṃ.

--(Contrary to reason, absurd) anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anyāyī -yinī -yi (n) asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ atarkitaḥ -tā -taṃ atārkikaḥ -kī -kaṃ ayuktikaḥ -kā -kaṃ ayuktisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yuktiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ.

irrationality IRRATIONALITY

, s. buddhihīnatā jñānahīnatā nirbuddhitvaṃ anyāyyatā.

irrationally IRRATIONALLY

, adv. nyāyavirodhena asaṅgataṃ asambaddhaṃ atarkitaṃ paśuvat.

irreclaimable IRRECLAIMABLE

, a. duṣkarmmānivarttayitavyaḥ -vyā -vyaṃ kukarmmāparāvarttanīyaḥ -yā -yaṃ aśakyavipratīsāraḥ -rā -raṃ upadeśavahirbhūtaḥ -tā -taṃ anuddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aśodhanīyaḥ -yā -yaṃ.

irreconcilable IRRECONCILABLE

, a. (Not to be brought to amity) asandheyaḥ -yā -yaṃ asandhātavyaḥ -vyā -vyaṃ asamādheyaḥ -yā -yaṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ aśāmyaḥ -myā -myaṃ aśakyaśamaḥ -mā -maṃ.

--(That cannot be made to agree, inconsistent) asaṅgataḥ -tā -taṃ parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ -virodhī -dhinī -dhi (n) parasparaparāhataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ -tā -taṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ asambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ asambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ anyonyaviparītaḥ -tā -taṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ.

irreconcilableness IRRECONCILABLENESS

, s. asaṅgatiḥ f., parasparavirodhaḥ anyonyaviparītatā.

irrecoverable IRRECOVERABLE

, a. asamāhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apunaḥprāpyaḥ -pyā -pyaṃ punaraprāpyaḥ -pyā -pyaṃ apunarlabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ punaralabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ apunarādeyaḥ -yā -yaṃ anāvāpyaḥ -pyā -pyaṃ anuddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

irrecoverably IRRECOVERABLY

, adv. asamāhāryyaṃ anuddharaṇīyaṃ yathā uddharttuṃ na śakyate tathā.

irrefragable IRREFRAGABLE

, a. akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ apratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ abādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ avivadanīyaḥ -yā -yaṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ suniścitaḥ -tā -taṃ vajrapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dṛḍhapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

irrefragableness IRREFRAGABLENESS

, s. akhaṇḍanīyatā akhaṇḍyatā abādhyatvaṃ.

irrefragably IRREFRAGABLY

, adv. akhaṇḍanīyaṃ yathā khaṇḍanaṃ karttuṃ na śakyate tathā.

irrefutable IRREFUTABLE

, a. akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍitavyaḥ -vyā -vyaṃ aśakyakhaṇḍanaḥ -nā -naṃ khaṇḍanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ anirasanīyaḥ -yā -yaṃ.

irregular IRREGULAR

, a. vidhiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vidhibhañjakaḥ -kā -kaṃ vidhihīnaḥ -nā -naṃ avidhiḥ -dhiḥ -dhi avaidhaḥ -dhī -dhaṃ avaidhikaḥ -kī -kaṃ vidhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ niyamaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayathāvidhiḥ -dhiḥ -dhi śāstraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ utsūtraḥ -trā -traṃ visūtraḥ -trā -traṃ.

--(Immethodical) akramakaḥ -kā -kaṃ -mikaḥ -kā -kaṃ kramaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kramahīnaḥ -nā -naṃ kramaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ kramarahitaḥ -tā -taṃ kramavāhyaḥ -hyā -hyaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ asaṃsthitaḥ -tā -taṃ aparyyāyaḥ -yā -yaṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

--(In conduct) vyabhicārī -riṇī -ri (n) amaryyādaḥ -dā -daṃ utkrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ. dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vipathagāmī -minī -mi (n) apathagāmī &c., apathavarttī -rttinī -rtti (n) anyathācārī &c., ācāravarjitaḥ -tā -taṃ kucaritaḥ -tā -taṃ.

--(In grammar, to lic, excepted) varjjanīyaḥ -yā -yaṃ nipātitaḥ -tā -taṃ nipātanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Uneven, unequal) viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ -mā -maṃ; 'irregular fever,' viṣamajvaraḥ.

--(In shape) virūpaḥ -pā -pī -paṃ.

irregularity IRREGULARITY

, s. avidhiḥ m., avidhānaṃ avidhitā vidhivirodhaḥ vidhibhaṅgaḥ avaidhatvaṃ utsūtratā visūtratā śāstravirodhaḥ niyamavirodhaḥ aniyamaḥ akramaḥ utkramaḥ vyatikramaḥ kramavirodhaḥ avyavasthā aparipāṭiḥ f.

--(In conduct) vyabhicāraḥ vipathagamanaṃ kupathagamanaṃ apathaḥ kupathaḥ adharmmaḥ -rmmatvaṃ anācāraḥ.

--(In grammar, exception) nipātaḥ -tanaṃ varjjanaṃ niṣedhaḥ.

--(Unevenness) viṣamatā vaiṣamyaṃ viṣamaṃ asamatā; 'irregularity in diet,' kupathyaṃ apathyaṃ.

irregularly IRREGULARLY

, adv. avidhitas avidhānatas avidhivat vidhiviruddhaṃ vidhivirodhena niyamaviruddhaṃ aniyamatas ayathāvidhi akrameṇa kramaviruddhaṃ visūtraṃ avyavasthitaṃ ayathāśāstraṃ.

irrelative IRRELATIVE

, a. asambandhī -ndhinī -ndhi (n) niḥsambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ sambandhahīnaḥ -nā -naṃ asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aviṣayakaḥ -kā -kaṃ anānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

irrelevancy IRRELEVANCY

, s. aprāsaṅgikatvaṃ aprastutatā aprasaṅgaḥ aviṣayatvaṃ nirviṣayatā ananvayaḥ anvayābhāvaḥ asambandhaḥ asamparkaḥ asaṅgatatvaṃ aprayuktiḥ f.

irrelevant IRRELEVANT

, a. aprāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ aprastutaḥ -tā -taṃ nirviṣayaḥ -yā -yaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ asambandhī -ndhinī -ndhi (n) aprasaktaḥ -ktā -ktaṃ prasaṅgavāhyaḥ -hyā -hyaṃ prastutavahirbhūtaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aprakṛtaḥ -tā -taṃ aprākaraṇikaḥ -kī -kaṃ asamparkīyaḥ -yā -yaṃ anupapannah -nnā -nnaṃ aprayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayauktikaḥ -kī -kaṃ.

irrelevantly IRRELEVANTLY

, adv. aprastutaṃ nirviṣayaṃ prastutavahis asambaddhaṃ asambandhena asaṅgataṃ aprayuktaṃ asamparkeṇa aprasaktaṃ.

irreligion IRRELIGION

, s. adharmmaḥ -rmmatvaṃ vaidharmyaṃ nirdharmmatvaṃ dharmmalopaḥ dharmmahīnatā apūjā abhaktiḥ f., bhaktihīnatā abhaktatvaṃ devanindā apuṇyatvaṃ duṣṭatā pāpiṣṭhatvaṃ sapāpatvaṃ duṣkṛtaṃ.

irreligious IRRELIGIOUS

, a. adharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) adhārmmikaḥ -kī -kaṃ nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ adharmmiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ dharmmahīnaḥ -nā -naṃ tyaktadharmmā -rmmā -rmma (n) apūjakaḥ -kā -kaṃ abhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktihīnaḥ -nā -naṃ devanindakaḥ -kā -kaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ asādhuḥ -dhvī -dhu pāpī -pinī -pi (n),

irreligiously IRRELIGIOUSLY

, adv. adharmmatas adharmmeṇa adhārmmikavat apuṇyavat pāpiṣṭhaṃ.

irremeable IRREMEABLE

, a. apunarāgamyaḥ -myā -myaṃ apratyāgamyaḥ &c., aparāvartyaḥ -rtyā -rtyaṃ.

irremediable IRREMEDIABLE

, a. apratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aśakyapratīkāraḥ -rā -raṃ apratikāraḥ -rā -raṃ avidyamānapratīkāraḥ -rā -raṃ nirupāyaḥ -yā -yaṃ anupāyaḥ -yā -yaṃ nirupāyī -yinī -yi (n) upāyahīnaḥ -nā -naṃ upāyātītaḥ -tā -taṃ aśakyopāyaḥ -yā -yaṃ acikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ acikitsanīyaḥ -yā -yaṃ cikitsitum aśakyaḥ -kyā -kyaṃ asamādheyaḥ -yā -yaṃ apratisamādheyaḥ -yā -yaṃ.

irremediableness IRREMEDIABLENESS

, s. nirupāyatvaṃ apratikāryyatvaṃ pratīkārahīnatā asamādheyatā.

irremediably IRREMEDIABLY

, adv. nirupāyaṃ yathā pratikarttuṃ na śakyate tathāprakāreṇa yathā upāyo na vidyate tathā.

irremissible IRREMISSIBLE

, a. akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ amocanīyaḥ -yā -yaṃ kṣamānarhaḥ -rhā -rhaṃ.

irremovable IRREMOVABLE

, a. anapādeyaḥ -yā -yaṃ anapaharaṇīyaḥ -yā -yaṃ aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aniḥsāraṇīyaḥ -yā -yaṃ anapanetavyaḥ -vyā -vyaṃ acalaḥ -lā -laṃ sthiraḥ -rā -raṃ.

irreparable IRREPARABLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ asandheyaḥ -yā -yaṃ asamādheyaḥ -yā -yaṃ apratisamādheyaḥ -yā -yaṃ apratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apratikāraḥ -rā -raṃ aśakyapratīkāraḥ -rā -raṃ acikitsanīyaḥ -yā -yaṃ anuddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anuddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

irreparableness IRREPARABLENESS

, s. asādhyatā apratikāryyatvaṃ asamādheyatā anuddhāryyatvaṃ,

irreparably IRREPARABLY

, adv. asādhanīyaṃ yathā pratikāro na vidyate tathā acikitsanīyaṃ apratisamādheyaṃ.

irreprehensible IRREPREHENSIBLE

, a. anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ anindanīyaḥ -yā -yaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ agarhyaḥ -rhyā -rhyaṃ avigarhyaḥ -rhyā -rhyaṃ.

irreprehensibleness IRREPREHENSIBLENESS

, s. anindyatā anindanīyatā doṣaśūnyatā nirdoṣatvaṃ.

irreprehensibly IRREPREHENSIBLY

, adv. anindanīyaṃ niraparādhaṃ anaparādhena doṣaṃ vinā.

irrepressible IRREPRESSIBLE

, a. anigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ aniyantavyaḥ -vyā -vyaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ asaṃharaṇīyaḥ -yā -yaṃ ayantraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

irreproachable IRREPROACHABLE

, a. anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ anindanīyaḥ -yā -yaṃ aninditaḥ -tā -taṃ agarhyaḥ -rhyā -rhyaṃ avigarhyaḥ &c., avigarhitaḥ -tā -taṃ aparivādyaḥ -dyā -dyaṃ anapavādyaḥ -dyā -dyaṃ anavadyaḥ -dyā -dyaṃ niravadyaḥ -dyā -dyaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ aparibhāṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ akutsitaḥ -tā -taṃ anavagītaḥ -tā -taṃ niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ adūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ avācyaḥ -cyā -cyaṃ nirvācyaḥ -cyā -cyaṃ avacanīyaḥ -yā -yaṃ adurvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

irreproachableness IRREPROACHABLENESS

, s. anindyatā anindanīyatā agarhyatvaṃ aparivādyatā.

irreproachably IRREPROACHABLY

, adv. anindanīyaṃ aninditaṃ agarhaṇīyaṃ avigarhitaṃ.

irresistible IRRESISTIBLE

, a. apratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apratīkāryyaḥ &c., anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anivāraṇīyaḥ -yā -yaṃ anivāraḥ -rā -raṃ durnivāraḥ -rā -raṃ avāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nirvāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anavagrahaḥ -hā -haṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ asaṃhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ durdharaḥ -rā -raṃ nirdhāraṇīyaḥ -yā -yaṃ nirdhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ abādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ abādhanīyaḥ -yā -yaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ apratihataḥ -tā -taṃ apratidvandvaḥ -ndvā -ndvaṃ sarvvadamanaḥ -nā -naṃ.

irresistibleness IRRESISTIBLENESS

, s. apratikāryyatvaṃ anivāryyatā anivāraṇāyatā avāraṇīyatvaṃ durnigrahatva abādhyatvaṃ.

irresistibly IRRESISTIBLY

, adv. anivāraṇīyaṃ avāraṇīyaṃ apratikāryyaṃ durnigrahaṃ yathā nivārayituṃ na śakyate tathāprakāreṇa.

irresolute IRRESOLUTE

, a. asthiramatiḥ -tiḥ -ti asthiracittaḥ -ttā -ttaṃ āstharabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi asthiramanaskaḥ -skā -skaṃ cañcalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi cañcalavṛttiḥ -ttiḥ -tti calacittaḥ -ttā -ttaṃ vikalpaśīlaḥ -lā -laṃ vikalpayan -yantī -yat (t) saṃśayātmā -tmā -tma (n) sandigdhamatiḥ -tiḥ -ti saṃśayāpannamānasaḥ -sā -saṃ capalātmakaḥ -kā -kaṃ adhīraḥ -rā -raṃ adaḍhamanaskaḥ -skā -skaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ dhairyyahīnaḥ -nā -naṃ taralaḥ -lā -laṃ.

irresolutely IRRESOLUTELY

, adv. asthiraṃ adhīraṃ sthairyyapūrvvaṃ dhairyyapūrvvaṃ adhairyyeṇa asthairyyeṇa asthiracetasā cañcalabuddhyā vikalpaśīlatvāt cañcalaṃ capalavat.

irresolution IRRESOLUTION

, s. asthairyyaṃ asthiratā adhairyyaṃ adhīratā cittāsthairyyaṃ vikalpaśīlatā buddhicāñcalyaṃ cañcalabuddhiḥ f., asthirabuddhiḥ f., calacittatā cañcalatvaṃ adṛḍhatā adhṛtiḥ f., adhāraṇā capalatā cāpalyaṃ anavasthitiḥ f.

irrespective IRRESPECTIVE

, a. nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ apekṣāhīnaḥ -nā -naṃ nirvyapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ apratīkṣakaḥ -kā -kaṃ.

irrespectively IRRESPECTIVELY

, adv. nirapekṣaṃ anapekṣaṃ anapekṣya apratīkṣya anuddiśya.

irresponsibility IRRESPONSIBILITY

, s. anuyogānadhīnatā apṛcchādhīnatā praśnāyogyatvaṃ ananuyojyatā.

irresponsible IRRESPONSIBLE

, a. ananuyogādhīnaḥ -nā -naṃ anuyogānadhīnaḥ -nā -naṃ apṛcchādhīnaḥ -nā -naṃ apraśnayogyaḥ -gyā -gyaṃ pṛcchānarhaḥ -rhā -rhaṃ ananuyojyaḥ -jyā -jyaṃ ananuyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ.

irrestrainable IRRESTRAINABLE

, a. anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ anivarttayitavyaḥ -vyā -vyaṃ anivarttanīyaḥ -yā -yaṃ.

irretrievable IRRETRIEVABLE

, a. apunaḥprāpyaḥ -pyā -pyaṃ punaraprāpyaḥ -pyā -pyaṃ apunarlabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ punaralabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ anuddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ anuddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ asamāhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apratisamādheyaḥ -yā -yaṃ.

irretrievableness IRRETRIEVABLENESS

, s. apunaḥprāpyatā anuddharaṇīyatā apratisamādheyatvaṃ.

irretrievably IRRETRIEVABLY

, adv. anuddharaṇīyaṃ yathā pratisamādhātuṃ na śakyate tathā.

irreverence IRREVERENCE

, s. apūjā apamānaṃ avamānaṃ anādaraḥ avajñānaṃ avajñā asammānaṃ paribhavaḥ paribhūtiḥ f., paribhāvaḥ avadhīraṇaṃ upekṣā amaryyādā,

irreverent IRREVERENT

, a. apūjakaḥ -kā -kaṃ apamānī -ninī -ni (n) avamānī &c., apamānakārī &c., avajñākārī &c., anādarakārī &c., paribhāvī -vinī -vi (n) anādarī -riṇī -ri (n) anādarabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

irreverently IRREVERENTLY

, adv. apūjayā apūjāpūrvvaṃ sāvamānaṃ sāvajñānaṃ anādareṇa.

irreversible IRREVERSIBLE

, a. aparāvartyaḥ -rtyā -rtyaṃ aparāvarttanīyaḥ -yā -yaṃ anivartyaḥ -rtyā -rtyaṃ anivarttanīyaḥ -yā -yaṃ parāvarttanāśakyaḥ -kyā -kyaṃ parāvarttānarhaḥ -rhā -rhaṃ alopyaḥ -pyā -pyaṃ alopanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ.

irreversibleness IRREVERSIBLENESS

, s. aparāvartyatvaṃ aparāvarttanīyatā alopyatā akhaṇḍyatvaṃ.

irreversibly IRREVERSIBLY

, adv. aparāvarttanīyaṃ yathā parāvarttituṃ na śakyate tathā.

irrevocable IRREVOCABLE

, a. aparāvartyaḥ -rtyā -rtyaṃ avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ananyathākaraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

irrevocably IRREVOCABLY

, adv. aparāvarttanīyaṃ aparivarttanīyaṃ ananyathākaraṇīyaṃ.

to irrigate To IRRIGATE

, v. a. sic (c. 6. siñcati sektuṃ), abhiṣic avasic jalena plu (c. 10. plāvayati -yituṃ) or klid (c. 10. kledayati -yituṃ) or abhyukṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ) or prokṣ abhivṛṣ (c. 1. -varṣati -rṣituṃ), praṇālikāsiñcanaṃ kṛ.

irrigated IRRIGATED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ jalasiktaḥ &c., salilasiktaḥ &c., jalaplāvitaḥ -tā -taṃ samukṣitaḥ -tā -taṃ.

irrigation IRRIGATION

, s. sekaḥ secanaṃ siñcanaṃ niṣekaḥ avasekaḥ avasecanaṃ jalaplāvanaṃ kledanaṃ abhyukṣaṇaṃ prokṣaṇaṃ praṇālikāsiñcanaṃ.

irriguous IRRIGUOUS

, a. jalasiktaḥ -ktā -ktaṃ siktaḥ -ktā -ktaṃ jalāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ anūpaḥ -pā -paṃ bahūdakaḥ -kā -kaṃ sajalaḥ -lā -laṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ samunnaḥ -nnā -nnaṃ.

irrision IRRISION

, s. upahāsaḥ avahāsaḥ apahāsaḥ parihāsaḥ hāsyaṃ avahelā.

irritability IRRITABILITY

, s. śīghrakopitvaṃ kopaśīlatā krodhaśīlatā sukrodhanīyatā caṇḍasvabhāvaḥ uccaṇḍatā sukhottāpanīyatvaṃ.

irritable IRRITABLE

, a. (Easily made angry) śīghrakopī -pinī -pi (n) sulabhakopaḥ -pā -paṃ sulabhakrodhaḥ -dhā -dhaṃ śīghrakrodhī &c., sulabhamanyuḥ -nyuḥ -nyu sukrodhanīyaḥ -yā -yaṃ suprakopaṇīyaḥ -yā -yaṃ kopaśīlaḥ -lā -laṃ krodhaśīlaḥ -lā -laṃ santāpaśīlaḥ -lā -laṃ kopiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ krodhiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ caṇḍasvabhāvaḥ -vā -vaṃ pittasvabhāvaḥ -vā -vaṃ pittavegī -ginī -gi (n) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uṣṇasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Easily excited) śīghrottejanīyaḥ -yā -yaṃ sukhottāpanīyaḥ -yā -yaṃ.

to irritate To IRRITATE

, v. a. kup (c. 10. kopayati -yituṃ), prakup saṅkup krudh (c. 10. krodhayati -yituṃ), kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), krodhaṃ jan.

--(Excite) uttap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), santap uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ).

irritated IRRITATED

, p. p. prakopitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ -tā -taṃ kupitaḥ -tā -taṃ jātakopaḥ -pā -paṃ jātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ upajātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ iddhamanyuḥ -nyuḥ -nyu.

--(Excited) uttejitaḥ -tā -taṃ samuttejitaḥ -tā -taṃ uttāpitaḥ -tā -taṃ uttaptaḥ -ptā -ptaṃ.

irritating IRRITATING

, part. or a. kopajanakaḥ -kā -kaṃ krodhajanakaḥ -kā -kaṃ uttāpakaḥ -kā -kaṃ santāpakaḥ -kā -kaṃ cittottāpakārī -riṇī -ri (n).

irritation IRRITATION

, s. (The act) prakopaḥ -paṇaṃ krodhakaraṇaṃ kopakaraṇaṃ.

--(State) kopaḥ krodhaḥ amarṣaḥ vimarṣaḥ manyuḥ m., krodhāveśaḥ kruddhatā rāgāveśaḥ.

--(Excitement) uttāpaḥ uttaptatā santāpaḥ santaptatā uttejanaṃ samuttejanaṃ dāhaḥ; 'irritation of the throat,' kāśaṃ kṣavathuḥ m.

irritative IRRITATIVE

, a. uttāpakaḥ -kā -kaṃ santāpakaḥ -kā -kaṃ dāhajanakaḥ -kā -kaṃ,

irruption IRRUPTION

, s. avaskandaḥ -ndanaṃ upadravaḥ abhidravaḥ upaplavaḥ viplavaḥ abhikamaḥ -maṇaṃ ākramaḥ abhimarddaḥ abhigrahaḥ avalumpanaṃ; 'to make an irruption,' avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), samavaskand āskand upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), abhidru samādru abhidhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ).

ischuretic ISCHURETIC

, a. mūtrāvarodhaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ mūtrāvaṣṭambhanāśakaḥ -kā -kaṃ.

ischury ISCHURY

, s. mūtrāvarodhaḥ mūtrāvaṣṭambhaḥ mūtrakṛcchraṃ viṣṭambhaḥ mūtrānubandhaḥ vibandhaḥ ānāhaḥ.

isinglass ISINGLASS

, s. abhraṃ -bhrakaṃ matsyāntranirmmitam atisaṃlagnabhāvaṃ śyānadravyaṃ.

island ISLAND

, s. dvīpaḥ -paṃ antarīpaṃ upadvīpaṃ payogaḍaṃ; 'one of alluvial formation,' pulinaṃ.

island ISLAND

, a. dvīpyaḥ -pyā -pyaṃ dvaipyaḥ -pyī -pyaṃ dvaipaḥ -pī -paṃ dvīpasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dvīpasthaḥ -sthā -sthaṃ.

islander ISLANDER

, s. dvīpavāsī m. (n) dvīpanivāsī m., dvīpī m. (n) dvīpasthaḥ dvīpavāsaḥ dvaipaḥ dvīpyaḥ.

isle ISLE

, s. dvīpaḥ -paṃ antarīpaṃ. See ISLAND.

islet ISLET

, s. kṣudradvīpaḥ -paṃ alpadvīpaḥ -paṃ upadvīpaḥ -paṃ.

isochronal ISOCHRONAL

, ISOCHRONOUS, a. samakālikaḥ -kī -kaṃ samasaṃkhyakālaḥ -lā -laṃ.

[Page 416a]
to isolate To ISOLATE

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avachid anyabhedaṃ kṛ anyavibhedaṃ kṛ anyaviyogaṃ kṛ paraviśleṣaṃ kṛ pṛthak sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ). See To INSULATE.

isolated ISOLATED

, p. p. asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ gatasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ viyuktaḥ -ktā -ktaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ paravibhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaviśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ ananyasaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ anyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthaksthitaḥ -tā -taṃ svatantraḥ -ntrā -ntraṃ. See INSULATED.

isolation ISOLATION

, s. asaṅgaḥ paraviyogaḥ paravibhedaḥ vicchedaḥ avacchedaḥ vyāsaṅgaḥ vibhinnatā pṛthaktvaṃ. See INSULATION.

isosceles ISOSCELES

, a. samadvibhujaḥ -jā -jaṃ samadvibāhuḥ -huḥ -hu samadvipārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ; 'isosceles triangle,' samadvibāhukatribhujaḥ tulyadvibāhukatribhujaḥ dvisamatribhujaḥ -jā; 'angles at the base of an isosceles triangle,' tulyadvibāhukatribhujasya bhūlagnakoṇau m. du.

issue ISSUE

, s. (Egress) niḥsaraṇaṃ nissaraṇaṃ nirgamaḥ nirgatiḥ f., niryāṇaṃ niṣkramaṇaṃ vinirgamaḥ vahirgamanaṃ vahissaraṇaṃ niḥsāraḥ -raṇaṃ apasāraḥ apasaraṇaṃ pravahaḥ.

--(Event, consequence, last result) gatiḥ f., udbhūtaṃ anuvṛttaṃ saṃvṛttaṃ utpannaṃ phalaṃ phalamuttaraṃ pariṇāmaḥ śeṣaḥ antaḥ siddhiḥ f., prayuktiḥ f., anvayaḥ niṣpannaṃ; 'happy issue,' sadgatiḥ f., śubhagatiḥ f., śubhaphalaṃ; 'expectation of a favourable issue,' śubhaphalākāṃkṣā.

--(Progeny) prajā apatyaṃ santānaṃ santatiḥ f., anvayaḥ tantuḥ m.

--(Flux) āmātisāraḥ raktātisāraḥ raktaśuddhiḥ f.

--(Ulcer, fontanel) kṛtrimavraṇaḥ.

to issue To ISSUE

, v. n. (Flow out) prasru (c. 1. -sravati -srotuṃ), niḥsru sru.

--(Pass out, go out) niḥsṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), viniḥsṛ nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vinirgam niryā (c. 2. -yāti -tuṃ), viniryā niṣkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), viniṣkram abhiniṣkram niścar (c. 1. -carati -rituṃ), viniścar niri (c. 2. -eti -tuṃ), vahirgam.

--(Proceed, arise) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), jan (c. 4. jāyate janituṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), prabhū.

--(Close, end) niṣpad vigam samāp in pass. (-āpyate) nivṛt apayā.

to issue To ISSUE

, v. a. (Send out) niḥsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), pracal (c. 10. -cālayati -yituṃ), pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), pracalīkṛ.

--(Make public) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), vighuṣ prasiddhīkṛ.

issued ISSUED

, p. p. niḥsṛtaḥ -tā -taṃ nirgataḥ -tā -taṃ prasrutaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ.

issueless ISSUELESS

, s. asantānaḥ -nā -nam anapatyaḥ -tyā -tyaṃ aprajaḥ -jā -jaṃ aprasutaḥ -tā -taṃ niḥsantānaḥ -nā -naṃ niranvayaḥ -yā -yaṃ nirvaṃśaḥ -śā -śaṃ.

isthmus ISTHMUS

, s. saṃyogabhūmiḥ f., yogabhūmiḥ f., sambandhabhūmiḥ f.

it IT

, pron. tad etad idaṃ. Sometimes 'it' is not expressed, but is inherent in the verb; as, 'it is well ascertained that the figure of the earth is globular,' pṛthivī golākārā bhavati iti suniścitaṃ.

italian ITALIAN

, a. iṭālideśasambandhī -ndhinī -ndhi (n) iṭālideśajaḥ -jā -jaṃ iṭālideśīyaḥ -yā -yaṃ iṭālideśasthaḥ -sthā -sthaṃ.

italics ITALICS

, s. pl. iṭāliksaṃjñako mudrākṣaraviśeṣaḥ.

itch ITCH

, s. (The disease) kaṇḍūḥ f., kaṇḍuḥ f., kharjjūḥ f., kacchūḥ f., kacchuḥ f., sukaṇḍuḥ f., sṛkaṇḍuḥ f., khasaḥ pāma n. -mā f. (n) kaṇḍūtiḥ f.

--(An itching) kaṇḍūtiḥ f., kaṇḍūyanaṃ kaṇḍūyā.

--(Eager desire) atispṛhā atiśayecchā atyabhilāṣaḥ.

to itch To ITCH

, v. n. kaṇḍū (nom. kaṇḍūyati -te), kaṇḍūyāṃ kṛ kaṇḍūtiṃ kṛ spand (c. 1. spandate -ndituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), kaṇḍalaḥ -lā -laṃ bhū.

--(Desire eagerly) atiśayena iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ) or abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ).

itchy ITCHY

, a. kaṇḍūlaḥ -lā -laṃ kacchuraḥ -rā -raṃ kaṇḍurogī -giṇī -gi (n) pāmanaḥ -nā -naṃ.

item ITEM

, adv. (Also) aparañca apica athaca caiva punarapi.

item ITEM

, s. (Article, separate particular) padaṃ viṣayaḥ prakaraṇaṃ adhikaraṇaṃ.

to iterate To ITERATE

, v. a. (Utter again) punar vad (c. 1. vadati -dituṃ), muhur vad anuvad punaruktiṃ kṛ.

--(Do again) punaḥ kṛ muhuḥ kṛ punaḥpunaḥ kṛ.

iteration ITERATION

, s. punaruktiḥ f., paunaruktyaṃ punarvacanaṃ anuvādaḥ muhurbhāṣā.

--(Doing again) punaḥkaraṇaṃ panarāvṛttiḥ f., dvirāvṛttiḥ f.

iterative ITERATIVE

, a. punarvādī -dinī -di (n) punaḥkārī -riṇī -ri (n).

itinerant ITINERANT

, a. aṭamānaḥ -nā -naṃ paryaṭanakārī -riṇī -ri (n) adhvagaḥ -gā -gaṃ -gāmī -minī -mi (n) bhramaṇakārī &c., paribhramī -miṇī -mi (n) avanicaraḥ -rā -raṃ yātrikaḥ -kī -kaṃ cakrāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

itinerary ITINERARY

, s. mārgavṛttāntapustakaṃ mārgakramaṇalekhaḥ pravāsavṛttāntalekhaḥ.

to itinerate To ITINERATE

, v. n. deśabhramaṇaṃ kṛ deśaparyaṭanaṃ kṛ paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ), paryaṭ (c. 1. -aṭati -ṭituṃ).

its ITS

, pron. tadīyaḥ -yā -yaṃ tasya gen. c. (tad) asya gen. c. (idaṃ).

itself ITSELF

, pron. tad etad svayaṃ.

ivory IVORY

, s. hastidantaḥ karidantaḥ gajadantaḥ dantidantaḥ -ntī.

ivory IVORY

, a. dāntaḥ -ntī -ntaṃ hastidantī -ntinī -nti (n) hastidantanirmmitaḥ -tā -taṃ dantidantamayaḥ -yī -yaṃ.

ivy IVY

, s. vṛkṣagṛhādirohī latāviśeṣaḥ taruruhā tarurohiṇī.

J. to jabber To JABBER

, v. n. jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), upajalp tvaritaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), avyaktaṃ or aspaṣṭaṃ vad vad in freq. (vāvadyate) pralap (c. 1. -lapati -pituṃ), caṭacaṭa (nom. caṭacaṭāyate), anarthakavacanaṃ kṛ.

jabberer JABBERER

, s. jalpakaḥ jalpākaḥ jalpī m. (n) upajalpī m., vācālaḥ vācāṭaḥ vāvadūkaḥ bahubhāṣī m. (n) aspaṣṭavaktā m. (ktṛ).

jabbering JABBERING

, s. jalpaḥ -lpanaṃ prajalpaḥ jalpitaṃ vāvadūkatā pralāpaḥ vipralāpaḥ pralapitaṃ tvaritavacanaṃ aspaṣṭavacanaṃ avyaktavacanaṃ nirarthakavacanaṃ.

jack JACK

, s. (Instrument for pulling off boots) pādukāniṣkarṣaṇayantraṃ.

--(Instrument for turning a spit) yantraṃ yaddvāreṇa pākaśūlaḥ parivarttate.

--(A fish) jalasūciḥ m.

--(Coat of mail) kavacaḥ -caṃ tanutraṃ.

--(Horse, wooden frame) mañcaḥ vṛkṣaḥ upastambhaḥ ādhāraḥ.

--(Male of certain animals) expressed by puṃ prefixed.

--(Flag at the end of a bow-sprit) naukāgravahiḥpralambo dhvajapaṭaḥ.

--(Breadfruit tree) panasaḥ panasanālikā kagadakiphalaḥ.

jack-a-lantern JACK-A-LANTERN

, s. piśācadīpikā bhūtadīpikā mithyādīptiḥ f.

jackal JACKAL

, s. śṛgālaḥ sṛgālaḥ jambukaḥ jambūkaḥ gomāyuḥ m., vañcakaḥ kroṣṭā m. (ṣṭu) gomī m. (n) kraśvā m. (n) bhūrimāyaḥ ghorarāsanaḥ hūravaḥ śvabhīruḥ m., pheraḥ pheraṇḍaḥ pheravaḥ.

--(Female) śṛgālī kroṣṭrī śivā.

jackanapes JACKANAPES

, s. vānaravṛttiḥ m., kapisvabhāvaḥ markaṭaśīlaḥ vānaracaritraḥ.

jackass JACKASS

, s. garddabhaḥ rāsabhaḥ kharaḥ dhūsaraḥ cakrīvān m. (t) vāleyaḥ.

jack-boots JACK-BOOTS

, s. pl. carmmanirmmitaṃ jaṅghottarīyaṃ or jaṅghātrāṇaṃ vṛhatpādukā.

jack-daw JACK-DAW

, s. kākajātīyaḥ pakṣibhedaḥ kākaviśeṣaḥ kākaḥ vāyasaḥ.

jacket JACKET

, s. kañcukaḥ kañculikā nicolaḥ -lakaḥ colaḥ -lakaḥ niculaḥ aṅgikā kūrpāsakaḥ.

jack-ketch JACK-KETCH

, s. ghātukapuruṣaḥ daṇḍapāśikaḥ mṛtapāḥ m., udbandhakaḥ

jack-pudding JACK-PUDDING

, s. bhaṇḍaḥ bhāṇḍaḥ vaihāsikaḥ parihāsavedī m. (n) vidūṣakaḥ.

[Page 417a]
jacobin JACOBIN

, s. hīnavarṇapakṣapātī m. (n) rājadrohī m. (n) rājayudhvā m. (n).

jacob's-staff JACOB'S-STAFF

, s. (Pilgrim's staff) kārpaṭikadaṇḍaḥ kārpaṭikayaṣṭiḥ m. f.

--(A staff concealing a weapon) kūṭāyudhaṃ kūṭāstraṃ antarguptaniśitāstro vahiḥkāṣṭhamayo daṇḍaḥ.

jade JADE

, s. (Sorry horse) kadaśvaḥ aśvataraḥ aśvakah.

--(A name of reproach for a woman) bandhakī kulaṭā bhraṣṭā pāpīyasī. See JADISH.

to jade To JADE

, v. a. khid (c. 10. khedayati -yituṃ), āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), śram (c. 10. śramayati -yituṃ), klam (c. 10. klamayati -yituṃ), sad (c. 10. sādayati -yituṃ), avasad kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), kṛṣ (c. 10. karṣayati -yituṃ), kaṣṭaṃ kṛ.

to jade To JADE

, v. n. (Become weary) khid in pass. (khidyate) āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), klam (c. 4. klāmyati klamituṃ), sad (c. 1. sīdati sattuṃ), avasad kaṣṭa (nom. kaṣṭāyate).

jaded JADED

, p. p. khinnaḥ -nnā -nnaṃ kheditaḥ -tā -taṃ śrāntaḥ -ntā -ntaṃ pariśrāntaḥ -ntā -ntaṃ śramārttaḥ -rttā -rttaṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ glānaḥ -nā -naṃ.

jadish JADISH

, a. (Bad) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpīyān -yasī -yaḥ (s) kutsitaḥ -tā -taṃ ku or kad or dur prefixed.

--(Unchaste, applied to a woman) bandhakī asatī asādhvī vyabhicāriṇī puṃścalī dhṛṣṭā dharṣiṇī avinītā kāmagā.

jag JAG

, JAGG, s. (Notch) chedaḥ avacchedaḥ vicchedaḥ bhaṅgaḥ dantaḥ krakacadantarūpo bhaṅgaḥ or chedaḥ.

to jagg To JAGG

, v. a. jarjjarīkṛ krakacadantarūpeṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or vichid or avachid chedaṃ kṛ avacchedaṃ kṛ krakacarūpeṇa bhaṅguraṃ -rāṃ -raṃ kṛ, or bhaṅgurīkṛ or jarjjaraṃ -rāṃ -raṃ kṛ jarjjarīkaṃ -kāṃ -kaṃ kṛ.

jagged JAGGED

, p. p. a. jarjjaraḥ -rā -raṃ jarjjarīkaḥ -kā -kaṃ krakacadantarūpeṇa vicchinnaḥ -nnā -nnaṃ or danturaḥ -rā -raṃ or dantī -ntinī -nti (n) anukrakacaḥ -cā -caṃ krakacayārākāraḥ -rā -raṃ bhaṅguraḥ -rā -raṃ viṣamadhāraḥ -rā -raṃ.

jaggedness JAGGEDNESS

, s. jarjjaratā jarjjarīkatā danturatvaṃ bhaṅguratvaṃ.

jaggy JAGGY

, a. danturaḥ -rā -raṃ anukrakacaḥ -cā -caṃ. See JAGGED.

jail JAIL

, s. kārā kārāgāraṃ kārāgṛhaṃ kārāveśma n. (n) bandhanāgāraṃ bandhanālayaḥ bandhanagṛhaṃ bandhanasthānaṃ nirodhasthānaṃ vandiśālā guptiḥ f., cāraḥ.

jailer JAILER

, s. kārārakṣakaḥ kārāgṛhādhyakṣaḥ kārāgārādhipatiḥ m., bandhanālayarakṣakaḥ guptipālakaḥ vandipālaḥ.

jakes JAKES

, s. śaucakūpaḥ pāyukṣālanaveśma n. (n) avaskarasthānaṃ.

jam JAM

, s. miṣṭaphalaṃ miṣṭānnaṃ svādvannaṃ sandhitaphalaṃ sandhitaṃ.

to jam To JAM

, v. a. sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), saṅkulīkṛ saṅkaṭīkṛ.

jamb JAMB

, s. upastambhaḥ avaṣṭambhaḥ -mbhanaṃ stambhaḥ gṛhastambhaḥ ādhāraḥ.

jammed JAMMED

, p. p. sampīḍitaḥ -tā -taṃ sammardditaḥ -tā -taṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ cūrṇitaḥ -tā -taṃ.

to jangle To JANGLE

, v. n. vāgyuddhaṃ kṛ vākkalahaṃ kṛ vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), vipralāpaṃ kṛ vyavakrośanaṃ kṛ virodhoktiṃ kṛ kalaha (nom. kalahāyate).

jangle JANGLE

, s. (Wrangling) vāgyuddhaṃ vākkalahaḥ vipralāpaḥ vyavakrośanaṃ.

--(Discordant sound) jhañjhā -ñjhanaṃ.

jangler JANGLER

, s. vākkalahakārī m. (n) vāgyuddhapriyaḥ vyavakrośanapriyaḥ.

jangling JANGLING

, s. (Wrangling) vākkalahaḥ vyavakrośanaṃ vivādaḥ.

--(Discordant sound) jhañjhā -ñjhanaṃ jhaḥ karkaśasvanaḥ.

janitor JANITOR

, s. dvārapālaḥ dvārarakṣakaḥ dvārasthaḥ pratihāraḥ pratīhāraḥ.

jantily JANTILY

, adv. capalaṃ cāpalyena capalaśīlatvāt laghu svabhāvalāghavāt.

jantiness JANTINESS

, s. cāpalyaṃ capalaśīlatā laghutā svabhāvalāghavaṃ.

[Page 417b]
janty JANTY

, a. capalaḥ -lā -laṃ capalaśīlaḥ -lā -laṃ laghusvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

january JANUARY

, s. pauṣamāghaṃ pauṣaḥ māghaḥ uttarapauṣaḥ pūrvvamāghaḥ puṣpaḥ taiṣaḥ tiṣyaḥ -ṣyakaḥ prathamamāsaḥ.

japan JAPAN

, s. jāpānnāmā citrakukkubhaviśeṣaḥ.

to jar To JAR

, v. n. (Make a grating sound) karkaśaśabdaṃ kṛ jhañjhā (nom. jhañjhāyate), parasparagharṣaṇajaṃ jhañjhāśabdaṃ kṛ.

--(Clash) saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), parasparasamāghātaṃ kṛ parasparasaṅghaṭṭanaṃ kṛ.

--(Quarrel) vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), kalaha (nom. kalahāyate).

jar JAR

, s. (Grating sound) karkaśaśabdaḥ parasparagharṣaṇajaḥ kaṭuśabdaḥ parasparasaṅghaṭṭanajo jhañjhāśabdaḥ jhañjhanaṃ.

--(Clash) saṅghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ samāghātaḥ parasparasamāghātaḥ parasparavirodhaḥ.

--(An earthen vessel) ghaṭaḥ kumbhaḥ kalaśaḥ -śī -śaṃ maṇikaṃ aliñjaraḥ āluḥ f., karkarī kuṇḍī mṛttikāpātraṃ mṛdbhāṇḍaṃ mṛṇmayapātraṃ udapātraṃ jalapātraṃ.

--(Bottom of a jar) sūryyagrahaḥ.

--(A little open, half open, said of a door) īṣadudghāṭitaḥ -tā -taṃ arddhodghāṭitaḥ -tā -taṃ.

jargon JARGON

, s. anarthakabhāṣā asambaddhabhāṣā piśācabhāṣā rākṣasī bhāṣā miśritabhāṣā.

jarring JARRING

, part. or a. parasparaparāhataḥ -tā -taṃ parasparavirodhī -dhinī -dhi (n) anyonyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Making a harsh sound) karkaśaśabdakārī -riṇī -ri (n).

jasmin JASMIN

, s. kundaḥ -ndaṃ jātī -tiḥ f., jhāṭī -ṭā jātīkusumaṃ mālatī yūthī yūthikā svarṇayūthī mallikā jīvanī sugandhaḥ mādhuraṃ sumanāḥ f. (s) makarandaḥ mudgaraḥ; 'double jasmin,' śiśugandhā; 'relating to the jasmin,' kaundaḥ -ndī -ndaṃ; 'the jasmin creeper,' kaundī latā.

jasper JASPER

, s. sūryyakāntaḥ jāsparākhyo maṇiviśeṣaḥ.

jaundice JAUNDICE

, s. pāṇḍuḥ m., pāṇḍurogaḥ pāṇḍuraḥ pāṇḍukaḥ kāmalā -laḥ kumbhakāmalā halīmakaṃ; 'incipient jaundice,' pāṇḍucchāyā.

jaundiced JAUNDICED

, a. (Having the jaundice) pāṇḍurogī -giṇī -gi (n) pāṇḍurogagrastaḥ -stā -staṃ.

--(Prejudiced) sācīkṛtaḥ -tā -taṃ vakradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

to jaunt To JAUNT

, v. n. paribhramaṇaṃ kṛ paryyaṭanaṃ kṛ vihāraṃ kṛ vihārārtham itastataḥ paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ), vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vihārārthaṃ paryyaṭ (c. 1. -aṭati -ṭituṃ).

jaunt JAUNT

, s. vihāraḥ viharaṇaṃ bhramaṇaṃ vihārārthaṃ paribhramaṇaṃ or paryyaṭanaṃ.

jauntiness JAUNTINESS

, s. See JANTINESS.

javelin JAVELIN

, s. śalyaṃ śalākā śaṅkuḥ m., prāsaḥ kṣipaṇiḥ m., śaktiḥ f., pāṇimuktaṃ karamuktaṃ muktakaṃ muktāmuktaṃ śūlaḥ -laṃ astraṃ dūravedhī m. (n) kāsūtarī.

jaw JAW

, s. hanuḥ m. f., hanūḥ f.; 'the lower jaw,' pīcaṃ kuñjaḥ civukaṃ civuḥ m.; 'big-jawed,' mahāhanuḥ -nuḥ -nu; 'locked jaw,' hanugrahaḥ hanustambhaḥ; 'jaw-tooth,' dāḍhā daṃṣṭrā.

--(Mouth) mukhaṃ vaktraṃ; 'jaws of death,' mṛtyuvaktraṃ.

--(Scolding, abuse) ākrośaḥ kruṣṭaṃ tarjjanaṃ vākpāruṣyaṃ bhartsanaṃ.

to jaw To JAW

, v. n. (Scold) ākruś (c. 1. -krośati -koṣṭuṃ), tarj (c. 10. tarjayati -yituṃ).

jaw-bone JAW-BONE

, s. hanvasthi n., civukāsthi n., pīcāsthi n.

jawed JAWED

, a. hanumān -matī -mat (t) hanūmān &c., hanuviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

jay JAY

, s. cāṣaḥ cāsaḥ maṇikaṇṭhaḥ nīlakaṇṭhaḥ kikiḥ m., kikidiviḥ m., kikīdivaḥ kikīdīviḥ m., cālaḥ.

jealous JEALOUS

, a. (Apprehensive of rivalship, uneasy at another's success) matsarī -riṇī -ri (n) matsaraḥ -rā -raṃ samatsaraḥ -rā -raṃ paraguṇamatsaraḥ -rā -raṃ parotkarṣadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) parotkaṣosahanaḥ -nā -naṃ parotkarṣāsūyakaḥ -kā -kaṃ parotkarṣaśaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) anyaśubhāśaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) parapraśaṃsāsahanaḥ -nā -naṃ paraśubhāmarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ īrṣyī -rṣyiṇī -rṣyi (n) serṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ asūyakaḥ -kā -kaṃ sābhyasūyaḥ -yā -yaṃ kṛterṣyaḥ -rṣyā -rṣyaṃ spardhī -rdhinī -rdhi (n) vakradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

--(Suspicious in love) premaviparyyāsaśaṅkī &c., premasaṃśayī -yinī -yi (n) premaśaṅkī &c., premavyatyayāśaṅkī prītiviparyyayāśaṅkī &c.; 'a husband of a wife,' parapuruṣāśaṅkī parapuruṣaśaṅkitaḥ jāraśaṅkitaḥ; 'a wife of a husband,' parastrīśaṅkitā parastrīśaṅkinī.

--(Suspiciously fearful) śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ śaṅkāsvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Careful for the honour of) abhimānī -ninī -ni (n) kṛtābhimānaḥ -nā -naṃ kṛtādaraḥ -rā -raṃ sābhimānaḥ -nā -naṃ ādṛtaḥ -tā -taṃ.

jealously JEALOUSLY

, adv. samatsaraṃ mātsaryyeṇa serṣyaṃ asūyayā sāsūyaṃ sābhyasūyaṃ parotkarṣāsūyayā parotkarṣaśaṅkayā premaviparyyāsaśaṅkayā śaṅkāśīlavat vakradṛṣṭyā spardhayā.

jealousy JEALOUSY

, JEALOUSNESS, s. mātsaryyaṃ matsaraḥ -ratā īrṣyā asūyā spardhā paraguṇamātsaryyaṃ parotkarṣāsahiṣṇutā parotkarṣadveṣaḥ parotkarṣāsūyā parotkarṣaśaṅkā parapraśaṃsāsahanaṃ paraśubhāśaṅkā anyaśubhadveṣaḥ sāpatnyaṃ sāpatnabhāvaḥ dṛṣṭivakratā.

--(Suspiciousness in love) premaśaṅkā prītiśaṅkā premasaṃśayaḥ premaviparyāsaśaṅkā premavyatyayaśaṅkā prītivyatyāsaśaṅkā; 'of a husband respecting a wife,' parapuruṣaśaṅkā vyabhicāraśaṅkā anyapuruṣāśaṅkā jāraśaṅkā; 'of a wife respecting a husband,' parastrīśaṅkā.

--(Suspicious fear) śaṅkā śaṅkāśīlatā.

--(Concern for the honour of) abhimānacintā.

to jeer To JEER

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -situṃ), apahas avahāsabhūmiṃ kṛ apahāsāspadīkṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), tiraskṛ mukharīkṛ garh (c. 1. garhate -rhituṃ), avagarh bharts (c. 10. bhartsayate -ti -yituṃ).

jeer JEER

, s. upahāsaḥ avahāsaḥ apahāsaḥ parihāsaḥ kṣepaḥ avakṣepaḥ avajñā avamānaṃ avahelā vyañjanaṃ -nā vyaṃgyaḥ.

jeerer JEERER

, s. upahāsakaḥ parihāsakarttā m. (rttṛ) kṣepakaḥ avakṣepakaḥ.

jeeringly JEERINGLY

, adv. upahāsena sopahāsaṃ parihāsena sāvakṣepaṃ hāsyapūrvvaṃ.

jejune JEJUNE

, a. rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nīrasaḥ -sā -saṃ virasaḥ -sā -saṃ rasahīnaḥ -nā -naṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ.

jejuneness JEJUNENESS

, s. rukṣatā raukṣyaṃ nīrasatā virasatā rasābhāvaḥ śuṣkatā śūnyatā sārahīnatā sattvahīnatā.

jelly JELLY

, s. (Of animal substance) māṃsaghananiṣkvāthaḥ kvathitamāṃsanirmmito ghanībhūtaḥ svaccharasaḥ māṃsasya śyānarasaḥ or ghanarasaḥ.

--(Of fruit) phalānāṃ śarkarādinā saha niṣkvathitānāṃ ghanarasaḥ phalapākaḥ.

--(Glutinous substance) śyānadravyaṃ sāndradravyaṃ.

jennet JENNET

, s. See GENET.

to jeopard To JEOPARD

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ kṛ saṃśayitaṃ -tāṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ kṛ śaṅkāsthaṃ -sthāṃ kṛ saṃśayāpannaṃ -nnāṃ kṛ sandehadolasthaṃ -sthāṃ kṛ bhayasthaṃ -sthāṃ kṛ śaṅkāspadīkṛ; 'one who jeopards his life,' saṃśayitajīvitaḥ.

jeoparded JEOPARDED

, p. p. saṃśayitaḥ -tā -taṃ saṃśayaṅgamitaḥ -tā -taṃ śaṅkāspadīkṛtaḥ -tā -taṃ.

jeopardous JEOPARDOUS

, a. sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ bhayākrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

jeopardy JEOPARDY

, s. (Hazard) saṃśayaḥ śaṅkā sandehaḥ bhayaṃ vikalpaḥ ātaṅkaḥ bhayahetuḥ m.; 'any thing exposed to jeopardy,' bhayasthānaṃ saṃśayasthānaṃ śaṅkāspadaṃ; 'jeopardy of life,' jīvitasaṃśayaḥ prāṇasandehaḥ prāṇanāśasaṃśayaḥ prāṇabādhaḥ; 'brought into jeopardy,' saṃśayitaḥ -tā -taṃ; 'to be in jeopardy,' saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū śaṅkāspadībhū.

to jerk To JERK

, v. a. (Give a sharp or sudden twitch or push) laghuprahāraṃ kṛ laghvāghātaṃ kṛ ākasmikaprahāraṃ kṛ laghuprahāreṇa taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

--(Throw with a sharp sudden motion, or by stopping the arm half way) laghuprahāreṇa or ākasmikaprahāreṇa kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), bāhuvegam arddhena stambhayitvā kṣip akasmāt kṣip.

jerk JERK

, s. laghuprahāraḥ laghvāghātaḥ ākasmikaprahāraḥ laghukṣepaḥ ākasmikakṣepaḥ laghuprahāreṇa kṣepaḥ bāhuvegastambhanapūrvvaḥ kṣepaḥ.

jerkin JERKIN

, s. kañcukaḥ kañculikā aṅgikā kūrpāsakaḥ kṣudranicolaḥ.

jessamine JESSAMINE

, s. See JASMIN.

jest JEST

, s. hāsyaṃ parihāsaḥ parīhāsaḥ hāsikā narmma (n) parihāsavākyaṃ parihāsoktiḥ f., vinodoktiḥ f., vinodabhāṣaṇaṃ śleṣaḥ lālikā ṭaṭṭarī vyāhāraḥ.

--(Object of laughter) upahāsasthānaṃ upahāsāspadaṃ hāsyāspadaṃ upahāsapātraṃ vinodāspadaṃ.

--(Fun) khelā krīḍā kautukaṃ keliḥ m. f.; 'in jest,' parihāsena.

to jest To JEST

, v. n. has (c. 1. hasati -situṃ), vihas prahas sampraham saṃvihas parihāsaṃ kṛ vinodaṃ kṛ parihāsavākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), vinodavākyaṃ vad bhaṇḍ (c. 1. bhaṇḍate -ṇḍituṃ), krīḍ (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ), prakrīḍ vikrīḍ parikrīḍ vilas (c. 1. -lasati -situṃ), khelā (nom. khelāyati); 'speak in jest,' parihāsena vad.

jester JESTER

, s. parihāsakārī m. (n) parihāsavedī m. (n) hāsyakārī m., vinodakārī m., vinodabhāṣī m. (n) vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ.

--(Buffoon) bhaṇḍaḥ vaihāsikaḥ cāṭupaṭuḥ m., cāṭuvaṭuḥ m., ravaṇaḥ naṭaḥ krīḍāmṛgaḥ.

--(Companion of a king) narmmasacivaḥ vidūṣakah narmmadaḥ rājavinodī m. (n).

jesting JESTING

, s. parihāsakaraṇaṃ narmmakaraṇaṃ narmmadyutiḥ f., vinodaḥ bhāṇḍaṃ.

jestingly JESTINGLY

, adv. parihāsena hāsyena parihāsamātreṇa vinodena vinodārthaṃ.

jet JET

, s. (Spouting of water) jalotkṣepaḥ jalotsekaḥ.

--(Black stone) kṛṣṇaprastaraḥ kṛṣṇavarṇaḥ prastaraviśeṣaḥ.

jet-black JET-BLACK

, s. ghanakṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ sukṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ atikṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ.

jetsam JETSAM

, JETSON, JETTISON, s. nauvyasanakāle naukālaghukaraṇārthaṃ samudramadhye kṣiptadravyāṇi.

jetty JETTY

, s. bhūmivahirgataḥ samudrasthasetuḥ kāṣṭhastambhanirmmitaḥ kṣudrasetuḥ.

jetty JETTY

, a. (Black as jet) kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛṣṇaprastarasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

jew JEW

, s. yihudīyaḥ yiddudīyadeśajaḥ yihudīyadeśavāsī m. (n).

jewel JEWEL

, s. (Precious stone) maṇiḥ m. f., maṇī ratnaṃ prastaraḥ maṇiratnaṃ cāruśilā; 'jewel in a snake's head,' phaṇamaṇiḥ; 'necklace of jewels,' maṇimālā ratnāvaliḥ f.; 'having jewels in the ears,' maṇikarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(A term of endearment) ratnaṃ; 'a jewel of a woman,' strīratnaṃ.

jewel-house JEWEL-HOUSE

, JEWEL-OFFICE, s. maṇiśālā ratnaśālā rājakīyaratnāgāraṃ.

jewel-mine JEWEL-MINE

, s. ratnākaraḥ ratnakhaniḥ f., maṇibhūmiḥ f., ratnabhūmiḥ.

jewelled JEWELLED

, p. p. or a. ratnavān -vatī -vat (t) maṇimān -matī -mat (t) maṇikhacitaḥ -tā -taṃ ratnamayaḥ -yī -yaṃ maṇimayaḥ -yī -yaṃ maṇiśaḥ -śā -śaṃ.

jeweller JEWELLER

, s. maṇikāraḥ ratnakāraḥ -rakaḥ ratnajīvī m. (n) vaikaṭikaḥ; 'jeweller's shop,' ratnaśālā.

jewelry JEWELRY

, s. ratnāni n. pl., ratnādi bhūṣaṇaṃ or alaṅkāraḥ kośaḥ koṣaḥ.

jewess JEWESS

, s. yihudīyā yihudīyā strī yihudīyadeśanā.

jewish JEWISH

, a. yihudīyaḥ -yā -yaṃ yuhudīyadeśasambandhī -ndhinī -ndhi (n) yihudīyadharmmā -rmmā -rmma (n).

[Page 419a]
jew's harp JEW'S HARP

, s. mukhavādyaṃ vaktratālaḥ -laṃ.

jib JIB

, s. naukāgrasthavasanaṃ agrasthavasanaṃ naukāgravahiḥsthaṃ vātavasanaṃ.

jiffy JIFFY

, s. nimeṣaḥ kṣaṇaḥ palaṃ; 'in a jiffy,' nimeṣamātreṇa ekapade sapadi.

jig JIG

, s. laghunṛtyaṃ laghunarttanaṃ laghutālasahito nṛtyaviśeṣaḥ.

to jig To JIG

, v. n. pūrvvoktaprakāreṇa nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), laghu nṛt.

jilt JILT

, s. pratārikā viñcikā vipralambhikā saṅketalaṃghinī saṅketitānyagāminī capalā capalaśīlā ekapuruṣam āśvāsayitvā anyaṃ gacchati or gṛhlāti yā strī premasiddhyāśāṃ janayitvā khaṇḍayati yā strī.

to jilt To JILT

, v. a. or n. premaviṣaye ekapuruṣam āśvāsayitvā anyaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), premasiddhyāśāṃ janayitvā khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), saṅketaṃ laṃgh (c. 10. laṃghayati -yituṃ), premaviṣaye vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ) or pratṝ (c. 10. -tārayati -yitaṃ) or vipralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

jilted JILTED

, p. p. khaṇḍitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitapremasiddhyāśaḥ -śā -śaṃ.

to jingle To JINGLE

, v. n. śiñj (c. 2. śiṃkte, c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), jhaṇajhaṇa (nom. jhaṇajhaṇāyate), kiṅkiṇa (nom. kiṅkiṇāyate), jhañjhanaṃ kṛ viru (c. 2. -rauti -ravituṃ).

jingle JINGLE

, s. śiñjā -ñjaḥ śiñjitaṃ āśiñjitaṃ jhañjhanaṃ jhañjhā jhanatkāraḥ jhaṅkāraḥ jhaṃ kvaṇanaṃ kvaṇitaṃ kiṅkiṇiśabdaḥ jhaṇajhaṇaśabdaḥ.

jingling JINGLING

, part. or a. śiñjī -ñjinī -ñji (n) jhañjhanakārī -riṇī -ri (n) kvaṇan -ṇantī -ṇat (t) kvaṇitaḥ -tā -taṃ.

job JOB

, s. (Piece of work) karmma m. (n) kāryyaṃ kṛtyaṃ kriyā vyāpāraḥ.

--(Mean business) kṣudrakarmma n., nīcakarmma n., adhamakriyā.

--(Work done for private profit or ends) svārthaprayuktaṃ karmma svavṛddhyarthaṃ karmma svārthamātrāpekṣakaṃ karmma svārthamātroddeśakaṃ karmma or kāryyaṃ svārthakarmma n.

to job To JOB

, v. n. kṣudrakarmma kṛ nīcakarmma kṛ svārthaprayuktaṃ karmma kṛ svārthamātramapekṣya or svārthamātramuddiśya kāryyaṃ kṛ.

--(Buy and sell as a broker) parārthaṃ krayavikrayaṃ kṛ or paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati -yituṃ), paṇāyāṃ kṛ,

--(Deal in, hire) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), prayogaṃ kṛ.

jobber JOBBER

, s. (One who does small jobs) kṣudrakarmmakārī m. (n) nīcakarmmakṛt tucchakarmmavyavasāyī m. (n) alpakarmmavyāpārī m.

--(Broker) parārthaṃ krayavikrayakārī m. or krayavikrayaprayojakaḥ ghaṭakaḥ.

--(One who does a work for his own ends) svārthaprayuktakarmmavyavasāyī m., svārthapravarttakaḥ svavṛddhyarthaṃ kāryyavyāpārī.

--(Dealer) krayavikrayikaḥ paṇikaḥ vipaṇī m. (n).

jobbing JOBBING

, s. kṣudrakarmmavyavasāyaḥ nīcakarmmapravṛttiḥ f., svārthaprayuktakāryyapravṛttiḥ f., svārthapravarttanaṃ svavṛddhipravarttanaṃ.

job-horse JOB-HORSE

, s. paṇyāśvaḥ prayojyavājī m. (n) bhāṭakīyavājī m., aśvakaḥ.

jockey JOCKEY

, s. aśvavid m., aśvaśikṣakaḥ aśvaprerakaḥ aśvārūḍhaḥ aśvaśikṣājīvī m. (n) aśvopajīvī m. (n) aśvajñaḥ hayajñaḥ aśvavidyāviśāradaḥ hayavidyāviśāradaḥ aśvakovidaḥ.

to jockey To JOCKEY

, v. a. aśvaśikṣakavat pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ) or vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ) or pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ).

jockeyism JOCKEYISM

, JOCKEYSHIP, s. aśvavidyā aśvārohaṇavidyā aśvaśikṣā.

jocose JOCOSE

, a. parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ parihāsakaḥ -kā -kaṃ prahāsī -sinī -si (n) rasikaḥ -kā -kaṃ rasī -sinī -si (n) sarasaḥ -sā -saṃ kautukī -kinī -ki (n) sakautukah -kā -kaṃ vinodī -dinī -di (n). See JOCULAR.

jocosely JOCOSELY

, adv. parihāsena prahāsena sarasaṃ sakautukaṃ rasikavat.

jocoseness JOCOSENESS

, s. parihāsaśīlatā prahāsaḥ rasikatvaṃ sarasatā kautukaṃ.

jocular JOCULAR

, a. parihāsakaḥ -kā -kaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ vinodī -dinī -di (n) vinodakārī -riṇī -ri (n) hāsyakārī &c., vinodātmakaḥ -kā -kaṃ hāsyāvahaḥ -hā -haṃ. See JOCOSE.

jocularity JOCULARITY

, s. parihāsakatvaṃ prahasanaṃ prahasitaṃ hāsikā rasikatā vinodaḥ kautukaṃ ullasatā harṣaḥ utsavaḥ.

jocularly JOCULARLY

, adv. parihāsena sakautukaṃ vinodārthaṃ harṣeṇa hṛṣṭavat.

jocund JOCUND

, a. pramodī -dinī -di (n) ullasaḥ -sā -saṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) ānandavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

jocundity JOCUNDITY

, s. ullasatā praharṣaḥ ānandaḥ mudā hṛṣṭacittatvaṃ.

jocundly JOCUNDLY

, adv. harṣeṇa saharṣaṃ pramodena sānandaṃ ullāsena hṛṣṭavat.

to jog To JOG

, v. a. aratninā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or cal (c. 10. cālayati -yituṃ), īṣat taḍ or cal iṅgitaṃ kṛ.

to jog To JOG

, v. n. (Jog on slowly) śanaiḥ śanaiḥ or mandaṃ mandaṃ or krame krame cal (c. 1. calati -lituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ) or sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ).

jog JOG

, JOGGING, s. cālanaṃ īṣaccālanaṃ īṣatkṣobhah īṣadāghātaḥ īṣatprahāraḥ īṣattāḍanam iṅgitaṃ.

to joggle To JOGGLE

, JOGGLING. See JOG, JOGGING.

to join To JOIN

, v. a. yuj (c. 7. yunakti yuṃkte yoktuṃ, c. 10. yojayati -yituṃ), saṃyuj āyuj samāyuj sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), upasandhā sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), śliṣ saṃhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), saṅgam (c. 10. -gamayati -yituṃ), saṃlagnīkṛ ekīkṛ ekatra kṛ.

--(Tie together) granth (c. 9. grathnāti granthituṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ).

to join To JOIN

, v. n. (Be in contact, unite) saṃyuj in pass. (-yujyate) samāyuj sandhā in pass. (-dhīyate) saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) saṃhan in pass. (-hanyate) saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), same (samaiti -tuṃ, rt. i), saṃlagnībhū ekībhū saṃsaktībhū ekatra bhū sammil (c. 6. -milati -melituṃ).

joined JOINED

, p. p. yuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyojitaḥ -tā -taṃ samāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyutaḥ -tā -taṃ yojitaḥ -tā -taṃ samāyutaḥ -tā -taṃ yutaḥ -tā -taṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃhataḥ -tā -taṃ abhisaṃhataḥ -tā -taṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ samāsaktaḥ -ktā -ktaṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lagnaḥ -gnā -gnaṃ saṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ vilagnaḥ -gnā -gnaṃ saṃhitaḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ upāhitaḥ -tā -taṃ saṅgataḥ -tā -taṃ samitaḥ -tā -taṃ militaḥ -tā -taṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ; 'with joined hands,' saṃśliṣṭābhyāṃ pāṇibhyāṃ baddhāñjaliḥ -liḥ -li avahitāñjaliḥ -liḥ -li abhigṛhītapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi.

joiner JOINER

, s. sūtradhāraḥ kāṣṭhatakṣakaḥ takṣakaḥ takṣā m. (n) tvaṣṭā m. (ṣṭṛ).

joinery JOINERY

, s. kāṣṭhatakṣaṇaṃ tvaṣṭiḥ f., takṣaṇaṃ sūtradhārakarmma n. (n) takṣakakriyā.

joining JOINING

, s. saṃyogaḥ yogaḥ sandhānaṃ sandhiḥ m., śleṣaḥ saṃśleṣaḥ saṃghātaḥ saṅgaḥ saṅgamaḥ samāgamaḥ samāsaktiḥ f., saṃsaktiḥ.

joint JOINT

, s. (Of the body) sandhiḥ m., granthiḥ m., asthisandhiḥ m., asthigranthiḥ m., paragranthiḥ m., parvva n. (n) asthiparvva n., marmma n. (n) kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ jīvasthānaṃ arus ind.; 'the knee-joint,' jānusandhiḥ m., jaṅghorusandhiḥ; 'the thigh-joint,' ūruparvva n.; 'the thumbjoint,' aṅguṣṭhaparvva n.; 'of the neck,' grīvāsandhiḥ m., sandhiḥ; 'of the shoulder,' ciru n.; 'to put out of joint,' visandhīkṛ.

--(Knot of a plant) granthiḥ m., parvva n. (n).

joint JOINT

, a. (Shared by two or more) saṃvibhaktaḥ -ktā -ktaṃ avibhaktaḥ -ktā -ktaṃ aṃśitaḥ -tā -taṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ anekasvāmikaḥ -kā -kaṃ, usually expressed by saha in comp.; as, 'joint proprietor,' sahasvāmī m. (n) sahādhikārī m. (n); 'joint possessor,' sahabhojī m. (n); 'joint-heir,' samādhikārī.

--(United in the same office) ekādhikārī m. (n) ekakāryyakārī m. (n) sadvitīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Combmed) saṅghātavān -vatī -vat (t) sambhūyakārī -riṇī -ri (n).

to joint To JOINT

, v. a. (Form with joints) sandhiviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ granthiyuktaṃ -ktāṃ kṛ.

--(Divide in the joints) sandhibhedaṃ kṛ sandhibhaṅgaṃ kṛ.

jointed JOINTED

, p. p. or a. (Formed with joints) granthilaḥ -lā -laṃ granthimān -matī -mat (t) sandhiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sandhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Divided in the joints) bhinnasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi visandhitaḥ -tā -taṃ.

joint-heir JOINT-HEIR

, s. samāṃśī m. (n) samabhāgī m. (n) samādhikārī m. (n) samāṃśahārī m. (n) bhāgī m. (n) saṃvibhāgī bhāgaharaḥ samabhāgahārī m., bhāgadheyaḥ sahādhikārī m. See COHEIR.

jointly JOINTLY

, adv. saṃyogatas yogatas sahitaṃ samaṃ saha sambhūya ekacittībhūya apṛthak yugapat sārddhaṃ.

jointure JOINTURE

, s. vidhavādhanaṃ strīdhanaṃ strīvṛttiḥ f., bharttṛdattaṃ svāmidattaṃ.

joist JOIST

, s. gṛhatalālambī dīrghadāruḥ harmyatalottambhakaṃ dīrghakāṣṭhaṃ.

joke JOKE

, s. parihāsaḥ hāsyaṃ hāsikā parihāsavākyaṃ parihāsoktiḥ f., rasaḥ rasikavākyaṃ narmma n. (n) vinodaḥ vinodoktiḥ f., lālikā śleṣaḥ ṭaṭṭarī vyāhāraḥ prapañcaḥ kautukaṃ; 'in joke,' parihāsena; 'jokes to the bridegroom,' jambūlaḥ.

to joke To JOKE

, v. a. has (c. 1. hasati -situṃ), prahas vihas saṃvihas vyatihas samprahas parihas parihāsaṃ kṛ hāsyaṃ kṛ parihāsavākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), vinodaṃ kṛ vinodavākyaṃ vad bhaṇḍ (c. 1. bhaṇḍate -ṇḍituṃ), vilas (c. 1. -lasati -situṃ), khelā (nom. khelāyati), narmma kṛ; 'speak in joke,' parihāsena vad.

joker JOKER

, s. parihāsavedī m. (n) parihāsakaḥ hāsyakārī m. (n) vinodabhāṣī m. (n) vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ vilāsī m. (n).

jole JOLE

, s. gaṇḍaḥ -ṇḍaṃ kapolaḥ gaṇḍasthalaḥ -lī; 'cheek by jole,' gaṇḍāgaṇḍi.

jollity JOLLITY

, JOLLINESS, s. utsavakaraṇaṃ utsavaḥ samutsavaḥ ullasatā ullāsaḥ ānandaḥ āhlādaḥ harṣaḥ praharṣaḥ pramodaḥ prahasanaṃ prahāsaḥ prahasitaṃ prahṛṣṭatā praphullatā sānandatā āmodaḥ mudā.

jolly JOLLY

, a. utsavakārī -riṇī -ri (n) sotsavaḥ -vā -vaṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ānandī -ndinī -ndi (n) sānandaḥ -ndā -ndaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ullasaḥ -sā -saṃ ullasitaḥ -tā -taṃ ullāsī -sinī -si (n) prahāsī -sinī -si (n) pramodī -dinī -di (n) muditaḥ -tā -taṃ praphullaḥ -llā -llaṃ hāsī &c., parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ vilāsī -sinī -si (n) kṛtakautukaḥ -kā -kaṃ sumanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

jolly-boat JOLLY-BOAT

, s. vṛhannaukāsambandhinī kṣudranaukā.

to jolt To JOLT

, v. a. kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), kṣobhaṃ kṛ viṣamabhūmigamanaprayuktaṃ kṣobhaṃ kṛ ākasmikakṣobhaṃ kṛ.

to jolt To JOLT

, v. n. viṣamabhūmigamanatvāt kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ).

jolt JOLT

, s. kṣobhaḥ rathakṣobhaḥ viṣamabhūmigamanaprayuktaḥ kṣobhaḥ ākasmikakṣobhaḥ.

jolted JOLTED

, p. p. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vikṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kṣobhitaḥ -tā -taṃ.

jolthead JOLTHEAD

, s. sthūlabuddhiḥ m., mandabuddhiḥ m., mūrkhaḥ vaṭukaḥ.

jonquil JONQUIL

, s. utpalajātīyo mānāvarṇaḥ puṣpabhedaḥ.

to jostle To JOSTLE

, v. a. janasammardde skandhena tāḍayitvā kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ) or niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or niḥsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ) or nirākṛ or sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ).

jostling JOSTLING

, s. janasammardde parasparasaṃkṣobhaḥ or parasparasamāghātaḥ parasparagharṣaṇaṃ parasparasammarddaḥ skandhatāḍanaṃ pratighātaḥ.

jot JOT

, s. lavaḥ lavamātraṃ kaṇamātraṃ vindumātraṃ lavaleśaḥ leśaḥ aṇuḥ m., paramāṇuḥ m., kaṇikā rajaḥkaṇaḥ tilamātraṃ.

to jot To JOT

, v. a. smaraṇārthaṃ kiñcid likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or abhilikh

jotting JOTTING

, s. smaraṇārthaṃ kiñcillikhanaṃ smaraṇārthalikhitaṃ.

journal JOURNAL

, a. (Diary) dinavṛttapatraṃ dinavyavahāralekhyaṃ āhnikavyavahārapustakaṃ dinacaryyālekhaḥ dainikavṛttāntapustakaṃ dinacaritralekhaḥ āhnikapatrakaṃ dainikapatrakaṃ pañjikā pañjiḥ -ñjī f., padabhañjikā.

--(Newspaper published daily) pratidinaṃ prakāśīkṛtaṃ samācārapatraṃ vārttāpatraṃ vācikapatraṃ.

journalist JOURNALIST

, s. āhnikapatralekhakaḥ dainikapatralik m. (kh).

--(Conductor of a newspaper) samācārapatraprakāśakah vārttāpatralekhakaḥ.

journey JOURNEY

, s. adhvā m. (n) adhvagamanaṃ mārgaḥ mārgagamanaṃ mārgakramaṇaṃ yātrā yātrākaraṇaṃ yānaṃ prayāṇaṃ prasthānaṃ prasthitiḥ f., vrajyā bhramaṇaṃ deśabhramaṇaṃ paryaṭanaṃ pravāsaḥ pravāsagamanaṃ; 'a long journey,' dīrghādhvā m. -dhva n. (n); 'a day's journey,' ekāhagamaḥ -manaṃ; 'to return from a journey,' pravāsād āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ); 'a pleasant journey to you,' śivās te panthānaḥ santu.

to journey To JOURNEY

, v. n. adhvanā or mārgeṇa gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ) or vraj (c. 1. vrajagi -jituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ), mārgagamanaṃ kṛ adhvagamanaṃ kṛ yātrāṃ kṛ deśabhramaṇaṃ kṛ deśāddeśaṃ bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ) or paribhram or paryaṭ (c. 1. aṭati -ṭituṃ).

journeyer JOURNEYER

, s. adhvagaḥ -gāmī m. (n) adhvanīnaḥ adhvanyaḥ yātrikaḥ yāyī m. (n) pathikaḥ sāraṇikaḥ pādavikaḥ.

journeying JOURNEYING

, s. adhvagamanaṃ mārgagamanaṃ yātrākaraṇaṃ deśabhramaṇaṃ.

journeyman JOURNEYMAN

, s. vetanārthaṃ karmmakāraḥ or karmmakaraḥ or śilpakāraḥ or śilpakarmmakaraḥ hastakarmmakāraḥ vaitanikaḥ vetanārthī m. (n) vrātīnaḥ.

journey-work JOURNEY-WORK

, s. śilpakarmma n. (n) hastakarmma n., vaitanikakarmma n., śilpaṃ.

jove JOVE

, s. (The god). See INDRA.

jovial JOVIAL

, a. utsavakārī -riṇī -ri (n) nityotsavī -vinī -vi (n) sadotsavī &c., kṛtotsavaḥ -vā -vaṃ ullāsī -sinī -si (n) sadānandī -ndinī -ndi (n) prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ sadāpramodī -dinī -di (n) utsavapriyaḥ -yā -yaṃ.

jovially JOVIALLY

, adv. sotsavaṃ mahotsavena sadānandapūrvvaṃ ullasavat prahṛṣṭavat.

joviality JOVIALITY

, JOVIALNESS, s. utsavakaraṇaṃ nityotsavaḥ sadānandaḥ nityānandaḥ ullasatā nityollāsaḥ harṣaḥ praharṣaḥ āhlādaḥ prahasanaṃ hāsyaṃ prahāsaḥ prahṛṣṭatā.

jowl JOWL

, s. (Cheek) gaṇḍaḥ kapolaḥ. See JOLE.

jowler JOWLER

, s. mṛgavyakukkuraḥ mṛgavyaśvā m. (n) mṛgadaṃśakaḥ.

joy JOY

, s. ānandaḥ harṣaḥ āhlādaḥ prahlādaḥ pramodaḥ āmodaḥ nandaḥ hlādaḥ -danaṃ modaḥ mudā mud f., hṛṣṭiḥ f., hṛṣṭatā praharṣaḥ prahṛṣṭatā madaḥ pramadaḥ mādaḥ tuṣṭiḥ f., toṣaḥ paritoṣaḥ santoṣaḥ santuṣṭiḥ f., vilāsaḥ ullāsaḥ ullasatā -tvaṃ praphullatā prītiḥ f., prītatā sukhaṃ saukhyaṃ cittaprasannatā śarmma n. (n) nandathuḥ m., dhanyatā ānandathuḥ m., utsavaḥ rabhasaḥ utsāhaḥ.

--(The cause of joy) nandanaḥ -nā -naṃ ānandadaḥ -dā -daṃ; 'joy and sorrow,' harṣodvegaṃ.

to joy To JOY

, v. n. nand (c. 1. nandati -ndituṃ), ānand hṛṣ (c. 4. hṛṣpati harṣituṃ), hlād (c. 1. hlādate -dituṃ), ullas (c. 1. -lasati -situṃ), ram (c. 4. ramate rantuṃ), tuṣ (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ), mad (c. 4. mādyati madituṃ).

to joy To JOY

, v. a. (Cause joy) nand (c. 10. nandayati -yituṃ), hṛṣ (c. 10. harṣayati -yituṃ), prahṛṣ.

--(Give one joy, congratulate) abhinand abhivand (c. 1. -vandate -ndituṃ), dhanyavādaṃ kṛ. See To CONGRATULATE.

joyful JOYFUL

, a. ānandī -ndinī -ndi (n) ānanditaḥ -tā -taṃ sānandaḥ -ndā -ndaṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭamānasaḥ -sā -saṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ praharṣitaḥ -tā -taṃ harṣitaḥ -tā -taṃ praharṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ harṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ āhlādī -dinī -di (n) hlādī &c., prahlāditaḥ -tā -taṃ āhlāditaḥ -tā -taṃ hlāditaḥ -tā -taṃ pramodī -dinī -di (n) pramuditaḥ -tā -taṃ muditaḥ -tā -taṃ mudānvitaḥ -tā -taṃ harṣānvitaḥ -tā -taṃ pramud m. f. n., praphullaḥ -llā -llaṃ harṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ullasaḥ -sā -saṃ ullāsī -sinī -si (n) ullasitaḥ -tā -taṃ prītaḥ -tā -taṃ prahlannaḥ -nnā -nnaṃ ānandamayaḥ -yī -yaṃ harṣākrāntaḥ -ntā -ntaṃ harṣāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sukhī -khinī -khi (n) mattaḥ -ttā -ttaṃ viśokaḥ -kā -kaṃ.

--(Causing joy) harṣakaḥ -kā -kaṃ harṣadaḥ -dā -daṃ harṣāvahaḥ -hā -haṃ ānandadaḥ -dā -daṃ ānandakaraḥ -rī -raṃ modakaḥ -kā -kaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ.

joyfully JOYFULLY

, adv. sānandaṃ saharṣaṃ sāhlādaṃ harṣeṇa praharṣeṇa prahlādena pramodena sāmodaṃ ullāsena sollāsaṃ ānandapūrvvaṃ hṛṣṭamanasā hṛṣṭavat santoṣeṇa.

joyfulness JOYFULNESS

, s. sānandatvaṃ hṛṣṭatā prahṛṣṭatā praphullatā ānandaḥ. See JOY.

joyless JOYLESS

, a. nirānandaḥ -ndā -ndaṃ ānandahīnaḥ -nā -naṃ ānandaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ aharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ ahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aharṣitaḥ -tā -taṃ harṣahīnaḥ -nā -naṃ āhlādahīnaḥ -nā -naṃ nirāhlādaḥ -dā -daṃ anāhlādī -dinī -di (n) asukhī -khinī -khi (n) asukhaḥ -khā -khaṃ.

--(Giving no joy) asukhadaḥ -dā -daṃ asukhāvahaḥ -hā -haṃ anānandadaḥ -dā -daṃ aharṣadaḥ -dā -daṃ.

joylessness JOYLESSNESS

, s. nirānandatvaṃ ānandahīnatā nirāhlādatvaṃ harṣaśūnyatā.

joyous JOYOUS

, a. ānandī -ndinī -ndi (n) sānandaḥ -ndā -ndaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ānandavṛttiḥ -ttiḥ -tti prasannacittaḥ -ttā -ttaṃ ullāsī -sinī -si (n). See JOYFUL.

joyously JOYOUSLY

, adv. sānandaṃ saharṣaṃ sāhlādaṃ hṛṣṭacetasā prasannamanasā.

joyousness JOYOUSNESS

, s. hṛṣṭatā prahṛṣṭatā sānandatvaṃ cittaprasannatā praphullatā.

jubilant JUBILANT

, a. jayaśabdakārī -riṇī -ri (n) jayaśabdoccārī -riṇī -ri (n) jayadhvanikārī &c., jayapraśaṃsākārī &c., jayaśabdaghoṣī -ṣiṇī -ṣi (n)

jubilee JUBILEE

, s. mahotsavaḥ mahotsavakālaḥ samutsavaḥ utsavaḥ utsavakālaḥ.

jucundity JUCUNDITY

, s. ramyatā ramaṇīyatā priyatā nandakatvaṃ kāntatvaṃ.

judaic JUDAIC

, JUDAICAL, a. yihudīyaḥ -yā -yaṃ yihudīyavyavahāraḥ -rā -raṃ.

judge JUDGE

, s. (Officer who hears and determines causes) dharmmādhyakṣaḥ dharmmādhikārī m. (n) nyāyādhīśaḥ nyāyādhipatiḥ m., prāḍvivākaḥ vicārakarttā m. (rttṛ) vicārakaḥ daṇḍanāyakaḥ vyavaharttā m. (rttṛ) akṣadarśakaḥ ākṣapāṭikaḥ stheyaḥ ādhikaraṇikaḥ nirṇetā m. (tṛ) nirṇayakāraḥ.

--(One who has skill to decide on the merits of any thing, a connoisseur) guṇagrāhī m. (n) guṇagrāhakaḥ guṇajñaḥ abhijñaḥ vijñaḥ jñānī m. (n) parīkṣakaḥ tadvid m., rasajñaḥ vivekī m. (n) vivecakaḥ vivekadṛśvā m. (n) paricchedakaḥ.

to judge To JUDGE

, v. n. (Form an opinion, determine) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vicāraṃ kṛ nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), nirṇayaṃ kṛ niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), niścayaṃ kṛ nirdhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), avadhṛ nirdhāraṇaṃ kṛ.

--(Weigh, consider, deliberate) manasā vicar vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), vitarkaṃ kṛ vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), vikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), samartha (nom. samarthayati -yituṃ), samarthanāṃ kṛ manasā vivecanaṃ kṛ.

--(Discriminate) vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ)), vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ c. 10. -vecayati -yituṃ), vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), vicar vivekaṃ kṛ paricchedaṃ kṛ.

--(Examine) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣāṃ kṛ.

--(Determine causes judicially, pass sentence) vicar vicāraṃ kṛ nirṇī nirṇayaṃ kṛ praṇayanaṃ kṛ vyavahāradarśanaṃ kṛ tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), nyāyaṃ kṛ.

to judge To JUDGE

, v. a. (Examine, bring under investigation) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), parīkṣitaṃ -tāṃ kṛ.

--(Judicially) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), vicāraṇaṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ.

--(Censure, impute fault) nind (c. 1. nindati -ndituṃ), doṣīkṛ doṣāropaṇaṃ kṛ apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), doṣaprasaṅgaṃ kṛ.

--(Consider, reckon) tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), man (c. 4. manyate mantuṃ).

judgeship JUDGESHIP

, s. dharmmādhyakṣatvaṃ nyāyādhīśatvaṃ dharmmādhikāraḥ -ritā.

judgment JUDGMENT

, s. (Discrimination) vivekaḥ vivecanaṃ paricchedaḥ vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā vijñānaṃ vibhāvanaṃ vivekadṛśvatvaṃ avabodhaḥ vittiḥ f.

--(Exercise of judgment after deliberation) vicāraḥ -raṇaṃ -ṇā vivecanā sampradhāraṇā.

--(Knowledge derived from the comparison of ideas) anubhavaḥ anubhūtiḥ anumānaṃ anumitiḥ f., tarkaḥ parāmarśaḥ jñānaṃ.

--(Notion, opinion) buddhiḥ f., matiḥ f., mataṃ saṅkalpaḥ bodhaḥ; 'according to one's judgment,' yathābuddhi yathāmati.

--(The faculty concerned in weighing the merits or advantages of any thing) guṇāguṇaviṣayakā buddhiḥ hitāhitaviṣayakā buddhiḥ or dhīśaktiḥ.

--(Determination, decision) nirṇayaḥ niścayaḥ niścitaṃ vicāraḥ saṅkalpaḥ nirdhāraṇaṃ avadhāraṇaṃ niṣpattiḥ f.

--(Judicial sentence) nirṇayapādaḥ nirṇayaḥ vicāraḥ daṇḍājñā ādharṣaṇaṃ tīraṇaṃ tīritaṃ.

--(Divine ordinance) īśvaravidhiḥ m., īśvaravidhānaṃ īśvaraniyamaḥ īśvaraśāsanaṃ.

judgment-day JUDGMENT-DAY

, s. vicāradinaṃ vicāradivasaḥ nyāyakaraṇadivasaḥ.

judgment-hall JUDGMENT-HALL

, s. vicārasabhā dharmmasabhā nyāyasabhā vicāraśālā.

judgment-seat JUDGMENT-SEAT

, s. dharmmāsanaṃ nyāyāsanaṃ vicārāsanaṃ.

judicatory JUDICATORY

, s. (Court of justice) dharmmasabhā vicārasabhā vicārasthānaṃ nyāyasabhā vyavahāramaṇḍapaḥ vyavahāradarśanaśālā rājadvāraṃ dharmmādhikaraṇaṃ nyāyāgāraṃ sadas n.

judicature JUDICATURE

, s. (Power of administering justice) vyavahāradarśanādhikāraḥ vicārādhyakṣatā nyāyādhikāraḥ nyāyakaraṇādhikāraḥ dharmmādhikaraṇaṃ vicārakaraṇādhikāraḥ; 'simple judicature,' vyavahāramātṛkā.

--(Court of judicature) dharmmasabhā. See JUDICATORY.

judicial JUDICIAL

, a. (Pertaining to the practice of courts of justice) vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikah -kī -kaṃ vyavahārī -riṇī -ri (n) vyavahārasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vyavahāraviṣayaḥ -yā -yaṃ; 'judicial proceedings or investigation,' vyavahāraḥ vyavahāradarśanaṃ kriyā vicāraḥ.

--(Pertaining to the administration of justice) vyavahāradarśanasambandhī &c., nyāyakaraṇasambandhī &c.

--(Proceeding from court of justice) vyavahāradarśanaprayuktaḥ -kā -kaṃ nyāyadarśanaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Inflicted as a penalty) daṇḍarūpaḥ -pā -paṃ śikṣāhetukaḥ -kā -kaṃ.

judicially JUDICIALLY

, adv. vicārānusāreṇa vicārānukrameṇa dharmmānusārāt vyavahārānukrameṇa yathāvyavahāraṃ vicārasabhāsakāśāt.

judiciary JUDICIARY

, a. vicārakaḥ -kā -kaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ nirṇāyakaḥ -kā -kaṃ vyavahāradarśanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dharmmasabhāsambandhī &c.

judicious JUDICIOUS

, a. (According to sound judgment) vivekānusārī -riṇī -ri (n) suyuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yavyocitaḥ -tā -taṃ ucitaḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ savivekaḥ -kā -kaṃ.

--(Acting with judgment, possessing judgment, said of persons) vivekī -kinī -ki (n) vivekadṛśvā -śvā -śva (n) buddhimān -matī -mat (t) matimān &c., nītimān &c., nītijñaḥ -jñā -jñaṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ prājñaḥ -jñā -jñaṃ manasvī -svinī -svi (n) vimṛśyakārī -riṇī -ri (n) samīkṣyakārī &c., jñānī -ninī -ni (n) viśeṣajñaḥ -jñā -jñaṃ hitāhitadarśī &c., sadasaddarśī &c., suparicchedakaḥ -kā -kaṃ ucitajñaḥ -jñā -jñaṃ.

judiciously JUDICIOUSLY

, adv. vivekānusāreṇa savivekaṃ vijñavat prājñavat nītijñavat saparicchedaṃ vidvajjanavat budhavat yuktaṃ yathocitaṃ samañjasaṃ samyak suṣṭhu suvimṛśya suvicāryya.

judiciousness JUDICIOUSNESS

, s. yuktatā upayuktatā savivekatvaṃ buddhimattvaṃ vijñatā.

jug JUG

, s. kumbhaḥ mṛtkāṃśyaṃ mṛtkāṃsyaṃ kāṃsyaṃ kaṃsaḥ -saṃ kaṃśaḥ mṛdbhāṇḍaṃ puṭagrīvaḥ kalaśaḥ kalasaḥ jalapātraṃ udapātraṃ.

to juggle To JUGGLE

, v. a. (Play tricks by sleight of hand) māyāṃ kṛ indriyamāyāṃ kṛ dṛṣṭimāyāṃ kṛ indriyamohaṃ kṛ dṛṣṭimohaṃ kṛ kuhakaṃ kṛ indriyajālaṃ kṛ hastalāghavaṃ kṛ kusṛtiṃ kṛ dṛṣṭibandhanaṃ kṛ.

--(Deceive by trick) muh (c. 10. mohayati -yituṃ), chal (c. 10. chalayati -yituṃ), vañca (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ).

juggle JUGGLE

, s. māyā mohaḥ kuhakaḥ chalaṃ kūṭatā kūṭaḥ vañcanaṃ.

juggler JUGGLER

, s. māyī m. (n) māyākāraḥ māyājīvī m. (n) māyāvī m. (n) kuhakakāraḥ kuhakajīvī m., kuhakaḥ indrajālikaḥ aindrajālikaḥ indriyamohī m. (n) pratihāraḥ -rakaḥ prātihārikaḥ -rakaḥ kausṛtikaḥ yogī m. (n) samprayogī m., abhicāravid m., śaubhikaḥ āhituṇḍikaḥ; 'female juggler,' māyā māyinī māyājīvinī śāmbarī.

jugglery JUGGLERY

, JUGGLING, s. (Legerdemain) hastalāghavaṃ hastacāpalyaṃ māyā kuhakaḥ kuhakavṛttiḥ f., indrajālaṃ indriyamohaḥ kusṛtiḥ f., dṛṣṭimohaḥ dṛṣṭibandhaḥ abhicāraḥ jālaṃ yogaḥ samprayogaḥ.

--(Trickery) kūṭatā chalaṃ vañcanā.

jugular JUGULAR

, a. kaṇṭhyaḥ -ṇṭhyā -ṇṭhyaṃ kaṇṭhasambandhī &c., kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ grīvāsambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

juice JUICE

, s. rasaḥ dravaḥ niryāsaḥ sāraḥ sudhā āsavaḥ nīraṃ majjā svedaḥ.

--(From the elephant's temples) madaḥ dānaṃ hastimadaḥ gaṇḍakusumaṃ; 'its issue from the forehead,' madaprayogaḥ.

juiceless JUICELESS

, a. nīrasaḥ -sā -saṃ virasaḥ -sā -saṃ arasaḥ -sā -saṃ nirasaḥ -sā -saṃ rasahīnaḥ -nā -naṃ rasaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ asāraḥ -rā -raṃ nissāraḥ -rā -raṃ sāravarjitaḥ -tā -taṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ piṇḍīraḥ -rā -raṃ.

juiciness JUICINESS

, s. sarasatā rasavattvaṃ rasikatvaṃ rasabāhulyaṃ bahurasatvaṃ.

juicy JUICY

, a. sarasaḥ -sā -saṃ rasavān -vatī -vat (t) rasī -sinī -si (n) rasikaḥ -kā -kaṃ rasāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ rasyaḥ -syā -syaṃ bahurasaḥ -sā -saṃ sāravān &c., bahusāraḥ -rā -raṃ.

jujube JUJUBE

, s. (The tree) badaraḥ -rī f. -riḥ m., badarikaḥ vadarikaḥ rājabadaraḥ karkandhūḥ m. f. -ndhuḥ koliḥ -lī f., kukolaṃ sauvīraṃ karkaśī -śikā kuvalaḥ; 'the fruit,' badaraṃ.

july JULY

, s. āṣāḍhaḥ -ḍhakaḥ śrāvaṇaḥ -ṇikaḥ uttarāṣāḍhaḥ pūrvvaśrāvaṇaḥ āṣāḍhaśrāvaṇaṃ saptamamāsaḥ.

to jumble To JUMBLE

, v. a. sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), sammiśrīkṛ vyāmiśr miśr saṅkṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), saṅkarīkṛ saṅkīrṇīkṛ saṅkulīkṛ astavyastīkṛ saṃkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vikṣip.

to jumble To JUMBLE

, v. n. (Be jumbled) sammiśrībhū saṅkṝ in pass. (-kīryyate) saṅkīrṇībhū saṅkarībhū saṅkulībhū sammiśritaḥ -tā -taṃ bhū.

jumble JUMBLE

, s. sammiśraṇaṃ miśraṇaṃ saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ saṅkīrṇatvaṃ astavyastatā saṅkulatā sannipātaḥ saṃkṣobhaḥ vyatikaraḥ saṅkalanaṃ.

[Page 422b]
jumbled JUMBLED

, p. p. sammiśritaḥ -tā -taṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ sammiśrīkṛtaḥ -tā -taṃ miśritaḥ -tā -taṃ saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ astavyastaḥ -stā -staṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ saṃkṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

jumnA JUMNĀ

, s. (A river which rises in a mountain called Kalinda, in the Himalaya range, and, after a course of 378 miles, falls into the Ganges below Allahabad; she is daughter of the sun and sister of Yama) yamunā kālindī kalindakanyā kalindanandinī kalindaśailajātā.

--(As daughter of the sun) sūryyajā sūryyatanayā sūryyaputrī daivākarī.

--(As sister of Yama) yamasvasā f. (sṛ) yamabhaginī.

--(Of a dark blue colour) śyāmā.

to jump To JUMP

, v. a. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), āvalg skand (c. 1. skandate skantuṃ), jhampaṃ kṛ; 'to jump over,' laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), abhilaṅgh; 'to jump over a wall,' prākāralaṅghanaṃ kṛ; 'jump up,' utplu samutplu utpat (c. 1. -patati -tituṃ), protpat utsṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ); 'jump down,' avaplu avaskand; 'to jump out from,' praskand; 'to jump about,' nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ); 'having jumped up,' utplutya.

jump JUMP

, s. plavaḥ plavanaṃ plutaṃ utplavanam utplutaṃ jhampaḥ -mpā valgitaṃ utphālaḥ utpatanaṃ utsarpaṇaṃ avaskandaḥ.

jumped JUMPED

, p. p. plutaḥ -tā -taṃ utplutaḥ -tā -taṃ valgitaḥ -tā -taṃ utpatitaḥ -tā -taṃ.

jumper JUMPER

, s. plavakaḥ plavanakārī m. (n) jhampakārī m., jhampī m. (n) utplavakaḥ utpatitā m. (tṛ); 'going by jumps,' plavagaḥ -gatiḥ m.

jumping JUMPING

, s. (Act of jumping) plavanam utplavanaṃ utpatanaṃ utsarpaṇaṃ.

jumping JUMPING

, part. plavamānaḥ -nā -naṃ valgan -lgantī -lgat (t) utpatiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu utpatitā -trī -tṛ (tṛ).

juncate JUNCATE

, s. kilāṭapiṣṭakaḥ dadhiśarkarādimayo modakaḥ miṣṭānnaṃ.

juncous JUNCOUS

, a. dūrbbāvikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ naḍakīyaḥ -yā -yaṃ.

junction JUNCTION

, s. yogaḥ saṃyogaḥ saṃyojanaṃ samāyogaḥ samprayogaḥ yuktiḥ f., sandhiḥ m., sandhānaṃ śleṣaḥ saṃśleṣaḥ saṅgaḥ -ṅgamaḥ -ṅgatiḥ f. -taṃ samāgamaḥ saṃhatiḥ f., saṃghātaḥ saṃsaktiḥ f., samāsaktiḥ f., saṃsṛṣṭiḥ f., saṃsargaḥ melanaṃ samparkaḥ sambandhaḥ saktiḥ f., āsaktiḥ f., prasaktiḥ f.

--(Point of union) sandhisthānaṃ.

juncture JUNCTURE

, s. (Point of time, crisis) lagnaṃ sandhiḥ m., kālasandhiḥ m., sandhivelā samayaḥ velā kālaḥ prasaṅgaḥ avakāśaḥ.

--(Joint, articulation) sandhiḥ m., granthiḥ m.

--(Seam) sīvanaṃ.

june JUNE

, s. jyeṣṭhaḥ āṣāḍhaḥ -ḍhakaḥ jyaiṣṭhaḥ jyeṣṭhāmūlīyaḥ pūrvvāṣāḍhaḥ uttarajyeṣṭhaḥ jyeṣṭhāṣāḍhakaṃ.

jungle JUNGLE

, s. jaṅgalaṃ jāṅgalaṃ prastāraḥ jaṅgalasthānaṃ gulmāvṛtasthānaṃ.

jungly JUNGLY

, a. jāṅgalaḥ -lī -laṃ jaṅgalī -linī -li (n) prastārī &c.

junior JUNIOR

, a. avaraḥ -rā -raṃ avaravayaskaḥ -skā -skaṃ avaravayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) avarajaḥ -jā -jaṃ avarajātaḥ -tā -taṃ anujaḥ -jā -jaṃ anujātaḥ -tā -taṃ anujanmā -nmā -nma (n) jaghanyajaḥ -jā -jaṃ yavīyān -yasī -yaḥ (s) kanīyān -yasī -yaḥ (s) yaviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

juniper JUNIPER

, s. jūṇiparākhyo vṛkṣaprabhedaḥ.

junk JUNK

, s. cīnadeśīyo vṛhannaukāviśeṣaḥ cīnanaukā.

--(Pieces of old cable) jīrṇarajjukhaṇḍāḥ m. pl.

junket JUNKET

, s. nibhṛte kṛtaṃ paramānnabhojanaṃ or uttamānnasambhojanaṃ or sahabhojanaṃ chalena kṛto mahotsavaḥ nibhṛtotsavaḥ.

to junket To JUNKET

, v. n. nibhṛtotsavaṃ kṛ nibhṛte or chalena sahabhojanaṃ kṛ or utsavaṃ kṛ.

junta JUNTA

, JUNTO, s. (Council) sabhā samājaḥ śiṣṭasabhā mahāsabhā.

--(Cabal) gopanīyakarmmasādhanārthaṃ katipayajanasaṃsargaḥ kusaṃsargaḥ.

[Page 423a]
jupiter JUPITER

, s. (The planet) vṛhaspatiḥ m., guruḥ m., vākpatiḥ m., graharājaḥ. See VRIHASPATI. (The god). See INDRA.

juridical JURIDICAL

, a. dharmmasabhāsambandhī &c., vicārasabhāsambandhī &c., nyāyasabhāsambandhī &c., vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ -kī -kaṃ.

juridically JURIDICALLY

, adv. vicārānusāreṇa vyavahārānusāreṇa dharmmānusārāt yathāvyavahāraṃ yathānyāyaṃ.

jurisconsult JURISCONSULT

, s. smṛtiśāstrajñaḥ dharmmaśāstrajñaḥ vyavahārapaṇḍitaḥ vyavahārasacivaḥ vyavasthājñaḥ dharmmapravaktā m. (ktṛ).

jurisdiction JURISDICTION

, s. adhikāraḥ -ritā vicārakaraṇādhikāraḥ nyāyakaraṇādhikāraḥ ādhipatyaṃ prabhutvaṃ vyavahāradarśanādhikāraḥ dharmmādhikāraḥ.

jurisprudence JURISPRUDENCE

, s. vyavahāraḥ vyavahāraśāstraṃ vyavahāravidhiḥ m., vyavahārajñānaṃ vyavahāravidyā dharmmaśāstraṃ smṛtiśāstraṃ; 'a title or head of jurisprudence,' vyavahāraviṣayaḥ vyavahāramārgaḥ vyavahārasthānaṃ vyavahārapadaṃ.

jurisprudent JURISPRUDENT

, a. vyavahārajñaḥ -jñā -jñaṃ vyavahāraśāstrajñaḥ &c., smṛtiśāstrajñaḥ &c., dharmmaśāstrajñaḥ &c., vyavahārapaṇḍitaḥ -tā -taṃ.

jurist JURIST

, s. dharmmaśāstrī m. (n) dharmmajñaḥ vyavahāravettā m. (ttṛ) smṛtijñaḥ.

juror JUROR

, s. śāpitajanaḥ śāpitapuruṣaḥ dharmmasabhāyāṃ suvicārārthaṃ śāpitaḥ pramāṇapuruṣaḥ or stheyaḥ or madhyasthaḥ.

jury JURY

, s. dharmmasabhāyāṃ suvicārārthaṃ śāpitānāṃ dvādaśapramāṇapuruṣāṇāṃ gaṇaḥ śāpitapramāṇapuruṣapaṃktiḥ f., stheyagaṇaḥ.

juryman JURYMAN

, s. suvicārārthaṃ śāpitaḥ pramāṇapuruṣaḥ. See JUROR.

just JUST

, a. (Upright, honest, equitable) nyāyācāraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī -ri (n) nyāyī -yinī -yi (n) nyāyavṛttiḥ -ttiḥ -tti nyāyavarttī -rttinī -rtti (n) nyāyakārī -riṇī -ri (n) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmakārī &c., nyāyaśīlaḥ -lā -laṃ nyāyaparaḥ -rā -raṃ dharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) śuciḥ -ciḥ -ci sāttvikaḥ -kī -kaṃ mahāsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ saccaritaḥ -tā -taṃ sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu sādhuvṛttiḥ -ttiḥ -tti ṛjuḥ -juḥ -ju vimalātmā -tmā -tma (n) māyāhīnaḥ -nā -naṃ nītimān -matī -mat (t) niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ akūṭavyavahāraḥ -rā -raṃ.

--(According to equity) nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ nyāyānusārī -riṇī -ri (n) yathānītiḥ -tiḥ -ti yāthārthikaḥ -kī -kaṃ tāttvikaḥ -kī -kaṃ nyāyasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Exact, correct, right, proper) yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yāthārthikaḥ -kī -kaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ añjasaḥ -sā -saṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ samyaṅ samīcī samyak yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ saṅgataḥ -tā -taṃ.

--(Impartial, fair) vipakṣapātaḥ -tā -taṃ samadarśī -rśinī -rśi (n) samaḥ -mā -maṃ samānavṛttiḥ -ttiḥ -tti dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ.

--(Full) anyūnaḥ -nā -naṃ avikalaḥ -lā -laṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

just JUST

, adv. (Close, near to, in reference to place) nikaṭe samīpaṃ upānte antike abhitas.

--(Nearly in time, almost) prāyas prāyaśas bhūyiṣṭhaṃ kalpaḥ; 'just dead,' mṛtaprāyaḥ mṛtakalpaḥ or expressed by the desid. adj. mumūrṣuḥ; 'just going,' jigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu; 'just finished,' samāptabhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(In the instant, just now) sadyas mātraṃ; 'just heated,' sadyastaptaḥ -ptā -ptaṃ; 'just born,' sadyojātaḥ -tā -taṃ jātamātraḥ -trī -traṃ; 'just dead,' sadyomṛtaḥ -tā -taṃ; 'just done,' sadyaḥkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Exactly) yathārthaṃ yuktaṃ samyak yathāvat añjasā samañjasaṃ yathātathaṃ tāvat; 'just so far, just so much,' tāvanmātraṃ tadantaṃ; 'just so,' yuktaṃ yujyate evameva tathaiva; 'just the same, neither more nor less,' nādhikaṃ na ca nyūnaṃ; 'just as,' yadvat yatprakāreṇa.

--(Merely, barely) mātraṃ kaṣṭena kṛcchreṇa. 'Just' is often used redundantly, in which case it is expressed by tāvat; as, 'just wait a moment,' tiṣṭha tāvan muhūrttaṃ.

just JUST

, s. (A tournement) sādināṃ or aśvārohiṇāṃ krīḍāyuddhaṃ.

to just To JUST

, v. n. pūrvvoktakrīḍāyuddhaṃ kṛ pūrvvoktaprakāreṇa parasparasamāpātaṃ kṛ.

justice JUSTICE

, s. (The virtue which consists in giving what is due, integrity, honesty) dharmmaḥ nyāyaḥ nītiḥ f., nayaḥ dharmmanyāyaḥ nyāyaśīlatā nyāyitā nyāyācāratā dhārmmikatvaṃ ṛjutā śucitā sādhutā.

--(Equity, agreeableness to right) nyāyyatvaṃ -tā nyāyatā yuktiḥ f., yogyatā upayuktatā yathāyogyatā yathārthatā yāthārthyaṃ sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ.

--(Right application of justice, redress of wrong) nyāyaḥ daṇḍaḥ daṇḍayogaḥ.

--(Impartiality) sāmyaṃ samatā sarvvasamatā apakṣapātaḥ.

--(Merited punishment, retribution) upayuktadaṇḍaḥ nyāyyadaṇḍaḥ yathāparādhadaṇḍaḥ yathāparādhaśāsanaṃ yogyaśikṣā pratikriyā.

--(One who administers justice) dharmmādhikārī m. (n) dharmmādhyakṣaḥ nyāyādhikārī m., daṇḍanāyakaḥ; 'administration of justice,' nyāyapraṇayanaṃ nyāyakaraṇaṃ nyāyadarśanaṃ vyavahāradarśanaṃ; 'court of justice,' dharmmasabhā. See JUDICATORY.

justiceship JUSTICESHIP

, s. dharmmādhyakṣatā -tvaṃ nyāyādhīśatvaṃ dharmmādhikāraḥ -ritā.

justiciable JUSTICIABLE

, a. vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavaharttavyaḥ -vyā -vyaṃ.

justiciary JUSTICIARY

, s. nyāyādhyakṣaḥ nyāyadarśī m. (n) nyāyapraṇetā m. (tṛ). See JUDGE.

justifiable JUSTIFIABLE

, a. nirasanīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirākaraṇīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ āropitadoṣamocanīyaḥ -yā -yaṃ śodhanīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ pariśodhanīyaḥ -yā -yaṃ śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ khaṇḍanīyadoṣāropaḥ -pā -paṃ anāropaṇīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣanirāsaśakyaḥ -kyā -kyaṃ pariśuddhikṣamaḥ -mā -maṃ nivāryyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ mārjanīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣamocanīyaḥ -yā -yaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

justifiableness JUSTIFIABLENESS

, s. śodhanīyatvaṃ śodhyatā pariśuddhikṣamatā doṣamocyatā.

justifiably JUSTIFIABLY

, adv. pariśodhanīyaṃ yathā doṣo nirasituṃ śakyate tathā.

justification JUSTIFICATION

, s. śuddhiḥ f., śodhanaṃ pariśuddhiḥ f., pariśodhanaṃ viśuddhiḥ f., doṣaśuddhiḥ f., doṣaśodhanaṃ doṣamārjanā -naṃ doṣamocanaṃ doṣamuktiḥ f., nirdoṣīkaraṇaṃ āropitadoṣamuktiḥ f., āropitadoṣaśodhanaṃ āropitadoṣamārjanā doṣapratīkāraḥ doṣanirākaraṇaṃ doṣanivāraṇaṃ doṣanirasanaṃ.

justificatory JUSTIFICATORY

, a. śodhakaḥ -kā -kaṃ pariśodhakaḥ -kā -kaṃ śuddhikaraḥ -rā -raṃ.

justified JUSTIFIED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ pariśodhitaḥ -tā -taṃ nirdoṣīkṛtaḥ -tā -taṃ doṣamuktaḥ -ktā -ktaṃ muktadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nivṛttadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirastadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nivāritadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

justifier JUSTIFIER

, s. śodhakaḥ pariśodhakaḥ pariśuddhikaraḥ doṣamocakaḥ nirdoṣīkarttā m. (rttṛ) doṣanivārakaḥ doṣapratikārakaḥ.

to justify To JUSTIFY

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh doṣāt pariśudh or muc (c. 6. muñcati moktuṃ), nirdoṣīkṛ niraparādhīkṛ niṣkalaṅkīkṛ āropitadoṣād muc āropitadoṣaṃ nirākṛ or pratikṛ or nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), doṣaśodhanaṃ kṛ aparādhaśodhanaṃ kṛ doṣanirākaraṇaṃ kṛ doṣanirasanaṃ kṛ.

to justle To JUSTLE

, v. a. and n. See To JOSTLE.

justly JUSTLY

, adv. (Conformably to justice or propriety) yathānyāyaṃ nyāyānusāreṇa nyāyena nyāyatas nyāyavat dharmmatas dharmmeṇa yathādharmmaṃ yuktaṃ upayuktaṃ yathāyogyaṃ samyak yathocitaṃ samañjasaṃ.

--(According to truth) yathārthaṃ yāthārthyena satyaṃ yathātathyaṃ avitathaṃ arthatas paramārthatas.

--(Fairly, honestly) samaṃ sāmyena sārjavaṃ nirvyājaṃ nirvyalīkaṃ sāralyena.

--(Exactly, accurately, fitly) yathāvat yathātathaṃ añjasā samañjasaṃ yathārhaṃ -rhatas yathārthaṃ yuktaṃ sthāne.

justness JUSTNESS

, s. (Exactness, accuracy) yathārthatā yāthārthyaṃ samyaktvaṃ sāmañjasyaṃ samañjasaṃ yāthātathyaṃ śuddhatā yuktatā.

--(Conformity to truth) satyatā yathārthatā avitathatvaṃ tathyatvaṃ yuktatā.

--(Justice, equity) nyāyyatvaṃ -tā nyāyatā yuktiḥ f., yuktatvaṃ yogyatā yathāyogyatā yāthārthyaṃ sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ śastatvaṃ.

--(Impartiality) samatā sāmyaṃ sarvvasamatā apakṣapātaḥ.

to jut To JUT

, v. n. (Project) vahiḥsthā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), vahirvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vahirbhū vahirlamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), vahiḥpralamb ativṛt atikram (c. 4. -krāmyati -kramituṃ).

jut JUT

, s. vahirvarttanaṃ vahirlambatvaṃ pralambatā udagratā ābhogaḥ prasaraḥ.

jutting JUTTING

, part. pralambaḥ -mbā -mbaṃ vahirlambaḥ -mbā -mbaṃ udagraḥ -grā -graṃ.

juvenile JUVENILE

, a. yauvanavān -vatī -vat (t) yuvā yuvati -tī or yūnī yuva (n) yauvaneyakaḥ -kī -kaṃ taruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kaumāraḥ -rī -raṃ alpavayaskaḥ -skā -skaṃ abhinavavayaskaḥ -skā -skaṃ pratyagravayaskaḥ -skā -skaṃ taruṇavayaskaḥ -skā -skaṃ bāliśaḥ -śā -śaṃ yuvakālīnaḥ -nā -naṃ.

juvenility JUVENILITY

, s. yauvanaṃ yauvanāvasthā tāruṇyaṃ tāruṇyāvasthā kumārabhāvaḥ kaumāraṃ saukumāryyaṃ bālatvaṃ bālyaṃ.

juxtaposition JUXTAPOSITION

, s. saṃsthitiḥ f., upasthānaṃ saṃsthānaṃ saṃsthatvaṃ samīpatā sannidhiḥ m., sānnidhyaṃ saṃsargaḥ naikaṭyaṃ upaśleṣaḥ upanyāsaḥ.

K. kale KALE

, s. śākabhedaḥ śākaṃ haritakaṃ śūraṇaṃ śigruḥ m.

kalendar KALENDAR

, s. See CALENDAR.

kAmadeva KĀMADEVA

, s. (The god of love or Hindu Cupid, son of Vishnu or Krishna by Lakṣmī, who is then called Māyā or Rukminī. According to another account he was first produced in the heart of Brahmā, and coming out in the form of a beautiful female, was looked upon by Brahmā with amorous emotions. He is usually represented as a handsome youth, sometimes riding on a parrot, and attended by nymphs, one of whom bears his banner, which consists of a fish on a red ground. Endeavouring to influence Śiva with the passion of love for his wife Pārvatī, he discharged an arrow at him; but Śiva, enraged at the attempt, reduced him to ashes, or as some say, to a mere mental essence, by a beam of fire darted from his central eye. Afterwards the relenting god declared that he should be born again in the form of Pradyumna, son of Krishna by Māyā or Rukminī. The bow of Kāmadeva is made of flowers, with a string formed of bees, and his five arrows are each tipped with the blossom of a flower which is devoted to, and supposed to preside over, a sense. He is lord of the Apsarasas. As god of desire he is called) kāmaḥ kāmadevaḥ kamanaḥ ramaḥ -maṇaḥ ramatiḥ m., rāmilaḥ śṛṅgārayoniḥ m., rāgarajjuḥ m., rāgavṛntaḥ rāgacūrṇaḥ ratanārīcaḥ.

--(The mind-agitator) manmathaḥ.

--(The maddener) madanaḥ.

--(The inflamer) darpakaḥ.

--(The inflamer of Brahmā) kandarpaḥ.

--(Born in the heart) manasijaḥ cittajanmā m. (n) manojanmā m., cittabhūḥ m., cetobhūḥ manobhūḥ m., manobhavaḥ manasiśayaḥ hṛcchayaḥ manoyoniḥ m.

--(Born only in the heart, self-born) ananyajaḥ ātmabhūḥ m., ātmayoniḥ m.

--(The ideal one) smaraḥ.

--(The son of Lakṣmī) lakṣmīputraḥ śrīnandanaḥ śrījaḥ.

--(The son of Krishna) pradyumnaḥ.

--(The son of Lakṣmī in the form of Māyā or Illusion) māyī m. (n) māyāsutaḥ.

--(The bodiless one) anaṅgaḥ aśarīraḥ.

--(The fish-bannered one) makaraketuḥ m., mīnaketanaḥ makaradhvajaḥ jhaṣaketanaḥ.

--(Having a bow made of flowers) puṣpadhanuḥ m., puṣpadhanvā m. (n) puṣpacāpaḥ kusumakārmmukaḥ puṣpaśarāsanaḥ.

--(Having arrows of flowers) kusumāyudhaḥ puṣpaśaraḥ puṣpeṣuḥ m., puṣpāstraḥ kusumeṣuḥ m., prasūneṣuḥ m., surabhivāṇaḥ.

--(Having five arrows) pañcavāṇaḥ pañcaśaraḥ pañceṣuḥ m.

--(Having a flower as a symbol) puṣpaketanaḥ puṣpaketuḥ m.

--(The beautiful) sundaraḥ.

--(The destroyer) māraḥ.

--(The lord) īśvaraḥ.

--(The destroyer of the Daitya, Śambara) śambarasūdanaḥ śambarāriḥ m.

--(The destroyer of devotional tranquillity) śamāntakaḥ.

--(The water-born) irājaḥ.

--(The husband of Rati) ratiramaṇaḥ ratipatiḥ m. Another name of this god is murmuraḥ. The wife of Kāmadeva is called Rati. See RATI. His son is called aniruddhaḥ jhaṣāṅkaḥ uṣāpatiḥ m., uṣeśaḥ; 'his daughter,' tṛṣā; 'his son's wife,' prītijuṣā and uṣā; 'his fish,' jalarūpaḥ.

kandahar KANDAHAR

, s. (The country) gāndhāraḥ.

kangaroo KANGAROO

, s. (The animal) kāṅgarūsaṃjñako videśīyajantubhedaḥ,

kansa KANSA

, s. (The uncle and enemy of Krishna) kaṃsaḥ ugrasenajaḥ ugrasenaputraḥ ugrasenatanayah ugrasenasutaḥ.

kArtikeya KĀRTIKEYA

, s. (The god of war, or Hindu Mars, generated from the vivifying principle of Śiva cast into Agni, or Fire, who, unable to retain it, cast it into Gangā, or the Ganges. On the banks of this river was born the beautiful boy who was destined to lead the armies of the gods, and to be the destroyer of Tāraka, a demon who, by his austerities, had alarmed both gods and men, and gained the dominion of the universe. When born, Kārtikeya was nursed by six nymphs, called the Krittikās, or Pleiades, who each called him her son, and, offering her breast, the child assumed to himself six mouths, and received nurture from each. He is considered to be the brother of Ganeśa, who was the reputed eldest son of Śiva and Pārvatī. He is represented riding on a peacock. (As having the six Krittikās for his fostermothers, he is called) kārttikeyaḥ kṛttikāsutaḥ ṣāṇmāturaḥ bāhuleyaḥ viśākhaḥ.

--(As god of war he is called) skandaḥ mahāsenaḥ senāpatiḥ m., senānīḥ m.

--(As born in the fire) agnibhūḥ m., agnibhuvaḥ.

--(The beautiful boy) kumāraḥ.

--(Born on the Ganges) gaṅgāputraḥ gaṅgāsutaḥ.

--(Brought up in thickets of grass) śarajanmā m. (n) śarajaḥ.

--(Son of Pārvatī) pārvatīnandanaḥ gaurījaḥ gaurīputraḥ.

--(The six-faced) ṣaḍānanaḥ ṣaṇmukhaḥ.

--(The twelve-eyed) dvādaśalocanaḥ dvādaśākṣaḥ.

--(The twelve-handed) dvādaśakaraḥ.

--(The conqueror of Tāraka) tārakajit m., tārakāriḥ m., tārakaripuḥ m., tārakahā m. (n) tārakasūdanaḥ.

--(The destroyer of the demon Krauncha) krauñcadāraṇaḥ krauñcārātiḥ m., krauñcāriḥ m.

--(The mysterious one) guhaḥ.

--(The spear-holder) śaktidharaḥ śaktigrahaḥ śaktipāṇiḥ m., śaktibhṛt m.

--(Borne on the peacock) śikhivāhanaḥ varhiṇavāhanaḥ. His wife is called senā.

kaskas KASKAS

, s. (Grass) mṛṇālaṃ amṛṇālaṃ.

to kaw To KAW

, v. n. kai (c. 1. kāyati kātuṃ), drāṃkṣ (c. 1. drāṃkṣati -kṣituṃ) or dhrāṃkṣ or dhvāṃkṣ or dhmāṃkṣ (c. 1. dhmāṃkṣati -kṣituṃ), kākavad ru (c. 2. rauti ravituṃ).

kaw KAW

, s. kākarutaṃ kākarāvaḥ kākaravaḥ kākaśabdaḥ dhvāṃkṣarutaṃ kā śabdaḥ.

to keck To KECK

, v. n. vam (c. 1. vamati -mituṃ), udvam udvamanaṃ kṛ ūrddhvaśodhanaṃ kṛ.

keel KEEL

, s. naukātalaṃ naukātale dīrghakāṣṭhaṃ naukādhobhāge dīrghadāruḥ m.

keen KEEN

, a. (Sharp, having a fine edge) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīkṣṇadhāraḥ -rā -raṃ śitaḥ -tā -taṃ niśitaḥ -tā -taṃ śitadhāraḥ -rā -raṃ dhārādharaḥ -rā -raṃ tīkṣṇadhārādharaḥ -rā -raṃ kharaḥ -rā -raṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ śātaḥ -tā -taṃ niśātaḥ -tā -taṃ tejovān -vatī -vat (t) tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ prakharaḥ -rā -raṃ.

--(As hunger, cold, &c.) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ.

--(Eager, vehement) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) tīkṣṇasvabhāvaḥ -vā -vaṃ vyagraḥ -grā -graṃ kutūhalī -linī -li (n) uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ utsāhī &c., atyabhilāṣī &c., utsukaḥ -kā -kaṃ.

--(In mind) sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi tīkṣṇabuddhiḥ &c., kuśāgrīyamatiḥ -tiḥ -ti vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Acrimonious) tigmaḥ -gmā -gmaṃ aruntudaḥ -dā -daṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu ugraḥ -grā -graṃ daṃśī -śinī -śi (n) daṃśakaḥ -kā -kaṃ; 'keen words,' vāgasiḥ f., vāgiṣuḥ m. f.

keenly KEENLY

, adv. tīkṣṇaṃ tīvraṃ taikṣṇyena sataikṣṇyaṃ tigmaṃ sataigmyaṃ kaṭu ugraṃ tīkṣṇatayā ugratayā niṣṭhuraṃ kharaṃ prākharyyeṇa tejasā.

keenness KEENNESS

, s. (Sharpness of edge) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ dhārātīkṣṇatā dhārāśitatvaṃ niśitatvaṃ tīvratā tīkṣṇāgratvaṃ tigmatā.

--(Eagerness, vehemence) tīkṣṇatā svabhāvatīkṣṇatā vyagratā kautūhalaṃ uccaṇḍatā atyabhilāṣaḥ utsāhaḥ anurāgaḥ.

--(Of mind) buddhisūkṣmatā -saukṣmyaṃ buddhitīkṣṇatā -taikṣṇyaṃ kuśāgrīyamatitvaṃ vidagdhatā.

--(Acrimony) tigmatā taigmyaṃ kaṭutā ugratā aruntudatvaṃ prākharyyaṃ niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ.

to keep To KEEP

, v. a. (Hold) dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ, c. 10. dhārayati -yituṃ), sandhṛ dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ), rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), saṃrakṣ; 'to keep in the memory or heart,' hṛdaye kṛ or dhṛ.

--(Have in custody) rakṣ abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), gup (c. 1. gopāyati goptuṃ), rakṣaṇaṃ kṛ rakṣāṃ kṛ pālanaṃ kṛ.

--(Preserve, guard) rakṣ pratirakṣ pāl or (c. 2. pāti -tuṃ), paripāl anupāl pratipāl sampāl abhipāl upapāl gup (c. 1. or c. 10. gopayati -yituṃ), anugup abhigup pragup trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai saṃtrai av (c. 1. avati -vituṃ), guptiṃ kṛ gopanaṃ kṛ.

--(Detain) dhṛ nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh rudh bandh (c. 9. bandhāti banddhuṃ), pratibandh.

--(Restrain) nirudh vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratiṣidh.

--(Tend, feed) pāl rakṣ; 'keep cattle,' gopālanaṃ kṛ gorakṣaṇaṃ kṛ pāśupālyaṃ kṛ.

--(Practise, perform, observe) ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar sev (c. 1. sevate -vituṃ), āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), anuṣṭhā samāsthā samupāsthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), ālamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb avalamb; 'keep silence,' maunaṃ bhaj or sev or avalamb.

--(Fulfil) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ); 'keep a promise,' pratijñāṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pratijñāṃ pāl

--(Not to divulge) dhṛ (c. 10. dhārayati), na prakāś (c. 10. kāśayati -yituṃ); 'to keep a secret,' rahasyaṃ dhṛ or rakṣ or gup rahasyagopanaṃ kṛ.

--(Maintain, board) bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ bharaṇaṃ kṛ bhṛtiṃ kṛ or dā pāl puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), poṣaṇaṃ kṛ pālanaṃ kṛ.

--(Entertain) satkṛ.

--(Have in pay) vetanaṃ dā. (Keep back) nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah sannigrah saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upasaṃhṛ vidhṛ nivṛ ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), upasaṃharaṇaṃ kṛ.

--(Keep company with) saha car saha vas (c. 1. vasati vastuṃ), saṃvas.

--(Keep in, conceal) guh (c. 1. gūhati -hituṃ), niguh chad (c. 10. chādayati -yituṃ), antardhā apavṛ saṃvṛ gopanaṃ kṛ.

--(Keep off) prativṛ nivṛ vṛ pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratikṛ nirudh vyapoh (c. 1. -ūhate -hituṃ), apasidh pratiṣidh.

--(Keep under) vaśīkṛ svādhīnīkṛ nigrah pratyāhṛ.

--(Keep up, maintain) dhṛ sandhṛ bhṛ sambhṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) pāl pravarttanaṃ kṛ.

--(Keep out) niṣidh nivṛ.

to keep To KEEP

, v. n. (Remain, continue) sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ); 'to keep on doing any thing,' may be expressed by ās (c. 2. āste) with the pres. or indec. part. of another verb; as, 'he keeps following me,' mama paścād āgacchann āste. See CONTINUE, v. n. (Last, endure) sthā cirasthāyī -yinī -yi bhū.

--(Persevere) paryavasthā nirbandhaṃ kṛ āgrahaṃ kṛ.

--(Adhere, cohere) saṃsañj in pass. (-sajyate -sajjate) saṃśliṣ in pass. (-śliṣyate) anubandh in pass. (-badhyate) saṃlagnībhū anulagnībhū.

--(Lodge) vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas.

--(Keep from) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), parivṛj vivṛj.

--(Keep on) pravṛt prārabdhaṃ sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

keep KEEP

, s. (Custody, charge) rakṣā -kṣaṇaṃ pālanaṃ guptiḥ f., gopanaṃ.

--(Condition) avasthā sthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f.; 'in good keep,' susthitaḥ -tā -taṃ.

--(Board, maintenance) bhṛtiḥ f., grāsācchādanaṃ annajalaṃ bhojanaṃ.

--(Stronghold) durgaṃ.

--(Dungeon) kārā kārāgāraṃ nirodhasthānaṃ bandhanāgāraṃ guptiḥ f.

keeper KEEPER

, s. rakṣakaḥ rakṣī m. (n) pālakaḥ pālaḥ pālayitā m. (tṛ) rakṣitā m. (tṛ) adhyakṣaḥ patiḥ m. paḥ in comp.; as, 'keeper of sheep or cattle,' paśupālaḥ meṣapoṣakaḥ gorakṣakaḥ gopālaḥ gopaḥ gavīśvaraḥ; 'of a prison,' kārārakṣakaḥ kārāgārādhyakṣaḥ vandipālaḥ; 'of mad people,' unmattapālakaḥ; 'of a park,' udyānapālaḥ -lakaḥ udyānarakṣakaḥ; 'of a gaming-house,' sabhāpatiḥ m., sabhikaḥ dyūtasabhādhikārī m. (n).

keepership KEEPERSHIP

, s. rakṣakatvaṃ pālakatvaṃ adhyakṣatvaṃ adhikāritvaṃ.

keeping KEEPING

, s. (Custody, guard) rakṣā -kṣaṇaṃ guptiḥ f., pālanaṃ gopanaṃ.

--(Congruity, harmony) aikyaṃ saṅgatatvaṃ sāṅgatyaṃ sādṛśyaṃ avirodhaḥ yogyatā ānurūpyaṃ.

keepsake KEEPSAKE

, s. smaraṇārthakadānaṃ smaraṇārthaṃ dattaṃ dravyaṃ or vastu smaraṇārthaṃ gṛhītaṃ dravyaṃ smṛtijanakadānaṃ smṛtidānaṃ prītidānaṃ prītidāyaṃ.

keg KEG

, s. kṣudrabhāṇḍaṃ kāṣṭhabhāṇḍaṃ dīrghagolākāraṃ kṣudrabhājanaṃ.

to ken To KEN

, v. a. (Descry) dūrād ālok (c. 1. -lokate, c. 10. -lokayati -yituṃ) or avalok or dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or pradṛś.

--(Know) jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ).

ken KEN

, s. (Reach of sight) cakṣurviṣayaḥ nayanaviṣayaḥ.

--(Reach of understanding) buddhiviṣayaḥ; 'beyond the ken,' aviṣayaḥ -yā -yaṃ budyatītaḥ -tā -taṃ.

kennel KENNEL

, s. (House for dogs) śvaśālā kukkurālayaḥ śvagṛhaṃ kukkurāgāraṃ.

--(Pack of hounds) śvagaṇaḥ kukkuragaṇaḥ mṛgavyakukkuragaṇaḥ.

--(Watercourse) praṇālī jalamārgaḥ jalavāhanī.

[Page 426a]
to kennel To KENNEL

, v. n. kukkurālaye vas (c. 1. vasati vastuṃ) or sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), śvavad or śṛgālavad gartte vas or sthā.

to kennel To KENNEL

, v. a. kukkurālaye vas (c. 10. vāsayati -yituṃ).

kept KEPT

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ -tā -taṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ bhṛtaḥ -tā -taṃ poṣitaḥ -tā -taṃ.

kerchief KERCHIEF

, s. (Head-dress) mastakābharaṇaṃ mukuṭaṃ kirīṭaḥ śekharaḥ; 'handkerchief,' naktakaḥ varakaṃ mukhamārjanī; 'neckkerchief,' kaṇṭhaveṣṭanaṃ grīvāveṣṭanaṃ kaṇṭhavastraṃ.

kernel KERNEL

, s. vījaṃ garbhaḥ phalavījaṃ phalagarbhaḥ aṣṭhiḥ f., aṣṭhīlā -likā.

--(Central part of any thing) madhyaṃ garbhaḥ udaraṃ hṛdayaṃ abhyantaraṃ.

kernelly KERNELLY

, a. vījī -jinī -ji (n) vījavān -vatī -vat (t) vījapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vījamayaḥ -yī -yaṃ vījākāraḥ -rā -raṃ.

kestrel KESTREL

, s. śyenajātīyaḥ pakṣibhedaḥ kapotāriḥ m.

ketch KETCH

, s. dvikūpakaviśiṣṭā naukā kūpakadvayayuktā nauḥ.

kettle KETTLE

, s. sthālī udasthālī piṭharaḥ -raṃ kaṭāhaḥ ukhā piṣṭapacanaṃ kanduḥ m. f., ṛjīṣaṃ.

kettle-drum KETTLE-DRUM

, s. bherī mṛdaṅgaḥ murajaḥ paṭahaḥ dundubhiḥ m., marddalaḥ ḍiṇḍimaḥ ānakaḥ ḍhakkā.

kettle-drummer KETTLE-DRUMMER

, s. mārddaṅgaḥ -ṅgikaḥ maurajikaḥ bherītāḍakaḥ paṭahatāḍakaḥ.

key KEY

, s. udghāṭanaṃ udghāṭakaḥ -kaṃ udghāṭakayantraṃ kuñcikā kūrccikā tālī tallikā aṅkuṭaḥ.

--(Explanation) nirvacanaṃ vyākhyā.

--(Key-note) vādī m. (n); 'change of key in music,' śuddhāntayuk f. (j).

key-hole KEY-HOLE

, s. udghāṭanachidraṃ kuñcikāchidraṃ udghāṭanarandhraṃ kuñcikārandhraṃ.

key-stone KEY-STONE

, s. bandhanaprastaraḥ sandhānaprastaraḥ saṃyogaprastaraḥ madhyamaprastaraḥ madhyasthaprastaraḥ.

kibe KIBE

, s. pādasphoṭaḥ pādadārī vipādikā sphuṭiḥ f., alasaḥ.

to kick To KICK

, v. a. or n. pādena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), khureṇa or pārṣṇinā taḍ or āhan pādāghātaṃ kṛ pādaprahāraṃ kṛ khurāghātaṃ kṛ khurakṣepaṃ kṛ khuraṃ kṣip (c. 6. kṣipati -kṣeptuṃ) or prakṣip pārṣṇiṃ kṣip pādaṃ prakṣip.

kick KICK

, s. pādāghātaḥ pādaprahāraḥ pādāhatiḥ f., pādābhighātaḥ khurāghātaḥ khurābhighātaḥ khurakṣepaḥ pārṣṇiḥ m., pārṣṇikṣepaḥ padāghātaḥ.

kicked KICKED

, p. p. pādāhataḥ -tā -taṃ khurāhataḥ -tā -taṃ padāhataḥ -tā -taṃ.

kicker KICKER

, s. pādāghātakṛt m., pādaprahārakarttā m. (rttṛ) khurakṣepakaḥ.

kicking KICKING

, s. pādāghātakaraṇaṃ pādapraharaṇaṃ khurakṣepaṇaṃ khurāghātaḥ.

kid KID

, s. (Young goat) chāgaśāvakaḥ ajaśāvakaḥ chāgavatsaḥ chāgaśiśuḥ m., ajapotakaḥ.

--(Fagot) kāṣṭhabhāraḥ kāṣṭhakūrccaḥ.

to kid To KID

, v. n. chāgaśāvakaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

kidder KIDDER

, s. dhānyādīnāṃ pūrvvakretā m. (tṛ) or pūrvvagrāhakaḥ.

to kidnap To KIDNAP

, v. a. bālakasteyaṃ kṛ manuṣyasteyaṃ kṛ bālakaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ or abhihṛ or cur (c. 10. corayati -yituṃ), bālāpaharaṇaṃ kṛ manuṣyāpaharaṇaṃ kṛ.

kidnapped KIDNAPPED

, p. p. caurahṛtaḥ -tā -taṃ caurāpahṛtaḥ -tā -taṃ balādapahṛtaḥ -tā -taṃ.

kidnapper KIDNAPPER

, s. bālakasteyakṛt m., manuṣyasteyakṛt bālāpahārakaḥ.

kidnapping KIDNAPPING

, s. bālakasteyaṃ manuṣpasteyaṃ bālāpaharaṇaṃ manuṣyāpahāraḥ.

kidney KIDNEY

, s. bṛkkaḥ -kkā -kkaṃ bukkaḥ būkkaḥ būkkā m. (n) mūtrapiṇḍaḥ.

kidney-bean KIDNEY-BEAN

, s. mudgaḥ mudgaparṇī mudgaṣṭhaḥ -ṣṭhakaḥ māṣaḥ māṣaparṇī śimbikaḥ śimbiparṇī -rṇikā makuṣṭakaḥ makuṣṭhakaḥ; 'a field of kidney beans,' māṣyaṃ māṣīṇaṃ.

kilderkin KILDERKIN

, s. dīrghagolākāraṃ kāṣṭhabhāṇḍaṃ mānaviśeṣaḥ.

[Page 426b]
to kill To KILL

, v. a. han (c. 2. hanti -ntuṃ), nihan abhihan āhan abhyāhan samāhan vinihan vihan prahan praṇihan niprahan; 'the two last require the gen. c. of the object; han in caus. (ghātayati -yituṃ) vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), mṛ (c. 10. mārayati -yituṃ), sūd (c. 10. sūdayati -yituṃ), nisūd abhisūd vinisūd sannisūd badh,

--(Defective, usually found in the 3d pret. abadhīt and fut. badhiṣyati -te), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś pramī in caus. (-māpayati -yituṃ) śad (c. 10. śātayati -yituṃ), śas (c. 1. śasati -situṃ), viśas kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ vikṣaṇ nipat (c. 10. -pātayati -yituṃ), vinipat kṣi (c. 5. kṣiṇoti kṣetuṃ or caus. kṣayayati kṣapayati -yituṃ), hiṃs (c. 7. hiṃnasti, c. 1. hiṃsati -situṃ), tṛh (c. 6. tṛhati, c. 7. tṛṇeḍhi tarhituṃ), tubh (c. 9. tubhnāti tobhituṃ), tup tuph tub tump tumph ujjas (c. 10. -jāsayati -yituṃ), with gen. c., kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ), nikṛt niṣkṛt badhaṃ kṛ prāṇahatyāṃ kṛ prāṇaghātaṃ kṛ jīvahatyāṃ kṛ pañcatvaṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ), lokāntaraṃ gam or prāp (c. 10. -āpayati -yituṃ).

killed KILLED

, p. p. hataḥ -tā -taṃ nihataḥ -tā -taṃ vihataḥ -tā -taṃ āhataḥ -tā -taṃ abhihataḥ -tā -taṃ samāhataḥ -tā -taṃ vinihataḥ -tā -taṃ vyāpāditaḥ -tā -taṃ vyāpannaḥ -nnā -nnaṃ ghātitaḥ -tā -taṃ māritaḥ -tā -taṃ sūditaḥ -tā -taṃ niṣūditaḥ -tā -taṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ viśasitaḥ -tā -taṃ nipātitaḥ -tā -taṃ vinipātitaḥ -tā -taṃ kṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ hataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hatajīvitaḥ -tā -taṃ naṣṭajīvitaḥ -tā -taṃ naṣṭaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hatacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ; 'being killed,' hanyamānaḥ -nā -naṃ nihanyamānaḥ -nā -naṃ; 'to be killed, hananīyaḥ -yā -yaṃ ghātavyaḥ -vyā -vyaṃ vyāpādanīyaḥ -yā -yaṃ vyāpādayitavyaḥ -vyā -vyaṃ.

killer KILLER

, s. hantā m. (ntṛ) nihantā m., ghātakaḥ ghātī m. (n) mārakaḥ badhakārī m. (n) badhakaḥ prāṇahantā m., jīvahantā m., hatyākṛt prāṇahatyākṛt nāśakaḥ vināśakaḥ viśasitā m. (tṛ) antakaḥ in comp., sūdanaḥ ghnaḥ in comp.

killing KILLING

, s. ghātaḥ -tanaṃ hananaṃ nihananaṃ vyāpādanaṃ māraṇaṃ badhaḥ prāṇaghātaḥ -tanaṃ prāṇahatyā pramāpaṇaṃ sūdanaṃ niṣūdanaṃ kṣaṇanaṃ nāśaḥ prāṇanāśaḥ śasanaṃ viśasanaṃ vidāraṇaṃ -ṇā vimarddanaṃ marddanaṃ mathanaṃ pramathanaṃ pramayaḥ viśaraḥ viśāraṇaṃ niśāraṇaṃ nikāraṇaṃ nihiṃsanaṃ nivarhaṇaṃ nikṛntanaṃ ālambhaḥ hatyā in comp.

kiln KILN

, s. pākapuṭī āpākaḥ pavanaṃ; 'brick-kiln,' iṣṭakāpacanasthāna.

kimbo KIMBO

, s. vibhugnaḥ -gnā -gnaṃ avabhugnaḥ -gnā -gnaṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ vakraḥ -krā -kraṃ; 'arms a-kimbo,' vibhugnabhujau m. du., vahirbhugnabhujau.

kin KIN

, s. (Relationship) jñātitvaṃ jñātibhāvaḥ bandhutā bāndhavatvaṃ.

--(Kindred) svakulaṃ kulaṃ jñātayaḥ m. pl., svajñātayaḥ bāndhavāḥ m. pl., sapiṇḍāḥ m. pl., sagotrāḥ m. pl., sambandhinaḥ m. pl., gotraṃ; 'of kin,' sagotraḥ -trā -traṃ samānagotraḥ &c., svajātīyaḥ -yā -yaṃ sajātīyaḥ -yā -yaṃ gotrasambandhī &c.; 'next of kin,' anantaraḥ -rā -raṃ anantarajātīyaḥ -yā -yaṃ anantarajanmā -nmā -nma (n).

kind KIND

, a. (Disposed to make others happy, benevolent) priyakaraḥ -rī -raṃ priyaṅkaraḥ -rī -raṃ priyakāraḥ -rī -raṃ priyakṛt m. f. n., priyaḥ -yā -yaṃ prītaḥ -tā -taṃ prītimān -matī -mat (t) hitaḥ -tā -taṃ priyaiṣī -viṇī -vi (n) hitaiṣī &c., hitavān -vatī -vat (t) suhitaḥ -tā -taṃ hitakāmaḥ -mā -maṃ hitakaraḥ -rī -raṃ hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi upakāraśīlaḥ -lā -laṃ upakārī -riṇī -ri (n) upakāraparaḥ -rā -raṃ paropakārī &c., lokopakārī &c., upakārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehaśīlaḥ -lā -laṃ snehī -hinī -hi (n) hṛdayāluḥ -luḥ -lu suhṛdayaḥ -yā -yaṃ suhṛttamaḥ -mā -maṃ anukūlaḥ -lā -laṃ kṛpāluḥ -luḥ -lu kṛpāśīlaḥ -lā -laṃ anukampakaḥ -kā -kaṃ anukampī -mpinī -mpi (n) dayāluḥ -luḥ -lu karuṇātmā -tmā -tma (n) dayāvān &c., lokānukampanaḥ -nā -naṃ adrohī -hiṇī -hi (n) parahitecchuḥ -cchuḥ -cchu parakalyāṇecchuḥ &c., suśīlaḥ -lā -laṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ anunayī -yinī -yi (n) anugrāhī &c.; 'kind to servants,' bhṛtyakāmakṛt; 'kind to the poor,' daridropakārī &c., dīnānukamyanaḥ -nā -naṃ dīnavatsalaḥ -lā -laṃ; 'kind offices,' upakāraḥ upacāraḥ; 'kind act,' sukṛtaṃ sukṛtiḥ f., prītikarmma n. (n); 'kind words,' prītivacas n., priyabhāṣaṇaṃ; 'speaking kind words,' priyavādī -dinī -di (n) priyaṃvadaḥ -dā -daṃ; 'kind present,' prītidānaṃ.

kind KIND

, s. (Genus, class) jātiḥ f., gaṇaḥ varṇaḥ vargaḥ sāmānyaṃ.

--(Sort) viśeṣaḥ bhedaḥ prabhedaḥ prakāraḥ ākāraḥ jātiḥ f., -taṃ rūpaṃ vidhiḥ m., vidhānaṃ vidhaḥ in comp.; 'a kind of fish,' matsyabhedaḥ matsyaviśeṣaḥ; 'of various kinds,' vividhaḥ -dhā -dhaṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ nānārūpaḥ -pī -paṃ; 'of many kinds,' bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ bahurūpaḥ -pī -paṃ anekākāraḥ -rā -raṃ anekarūpaḥ -pī -paṃ; 'of two kinds,' dvividhaḥ -dhā -dhaṃ; 'of four kinds,' caturvidhaḥ -dhā -dhaṃ catuḥprakāraḥ -rā -raṃ; 'of all kinds,' sarvvaprakāraḥ -rā -raṃ; 'all kinds of food,' sarvvaprakāramannaṃ; 'of the same kind,' savidhaḥ -dhā -dhaṃ sajātiḥ -tiḥ -ti sajātīyaḥ -yā -yaṃ samānajātīyaḥ -yā -yaṃ; 'of such a kind,' evaṃvidhaḥ -dhā -dhaṃ tathāvidhaḥ -dhā -dhaṃ evaṃrūpaḥ -pā -paṃ.

--(Manner, way) rītiḥ f., prakāraḥ vidhānaṃ prabhṛtiḥ f.

kind-hearted KIND-HEARTED

, a. suhṛdayaḥ -yā -yaṃ suhṛdayavān -vatī -vat (t) hṛdayāluḥ -luḥ -lu hṛdayī -yinī -yi (n) hṛdayikaḥ -kā -kaṃ cittavān &c.

to kindle To KINDLE

, v. a. jval (c. 10. jvalayati jvālayati -yituṃ), prajval saṃjval samindh (c. 7. -inddhe -indhituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ, c. 1. tapati taptuṃ), santap dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), pradīp ādīp sandīp upadīp uddīp sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), pradah paridah sampradah.

--(Excite) uttap uttij (c. 10. tejayati -yituṃ), samuttij utsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), protsah.

--(Provoke) prakup (c. 10. -kopayati -yituṃ).

to kindle To KINDLE

, v. n. samindh in pass. (-idhyate) samiddhībhū dah (c. 4. dahyati -te dagdhuṃ), dīp (c. 4. dīpyate dīpituṃ), sandīp pradīp jval (c. 1. jvalati -lituṃ), prajval tap (c. 1. tapati taptuṃ or in pass. tapyate), sandhukṣ (c. 1. -dhukṣate -kṣituṃ), agnidīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū.

kindled KINDLED

, p. p. samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ iddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dīptaḥ -ptā -ptaṃ pradīptaḥ -ptā -ptaṃ dīpitaḥ -tā -taṃ uddīptaḥ -ptā -ptaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ prajvālitaḥ -tā -taṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ tāpitaḥ -tā -taṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ uttejitaḥ -tā -taṃ; 'one whose anger is kindled,' samiddhakopaḥ -pā -paṃ kopajvalitaḥ -tā -taṃ.

kindliness KINDLINESS

, s. mṛdutā saumyatā -tvaṃ snigdhatā komalatā prītatā prītiḥ f.

kindly KINDLY

, a. (Congenial) samaśīlaḥ -lā -laṃ samānaśīlaḥ -lā -laṃ samānabhāvaḥ -vā -vaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anukūlaḥ -lā -laṃ.

--(Bland, gentle) saumyaḥ -myā -myaṃ mṛduḥ -duḥ -dvī -du snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ komalaḥ -lā -laṃ prītaḥ -tā -taṃ dayāluḥ -luḥ -lu.

kindly KINDLY

, adv. prītyā prītipūrvvaṃ suśīlavat suśīlatvāt sujanatvāt sānunayaṃ sadbhāvāt kṛpayā dayayā sadayaṃ priyaṃ hitaṃ snehaṃna sasnehaṃ sānugrahaṃ parahitecchayā upakāraśīlatvāt sānukūlyaṃ; 'kindly affected,' suraktaḥ -ktā -ktaṃ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'speaking kindly,' priyavādī -dinī -di (n).

[Page 427b]
kindness KINDNESS

, s. (Of disposition) prītatā prītiḥ f., upakāraśīlatā snigdhatā snehaśīlatā snehaḥ kṛpālutā dayālutā priyatā dayāśīlatā kṛpāśīlatā suhitatvaṃ hitatvaṃ hitecchā parahitecchā hitakāmyā saujanyaṃ sujanatvaṃ anugrahaḥ prasādaḥ prasannatā upakārabuddhiḥ f., parahitabuddhiḥ f., lokakṛpā sauhṛdyaṃ prema n. (n) anukūlatā ānukūlyaṃ anurodhaḥ mṛduśīlatā saumyatvaṃ.

--(Act of kindness) upakāraḥ upakṛtaṃ -tiḥ f., sukṛtaṃ sukṛtiḥ f., priyaṃ paropakāraḥ kṛtopakāraḥ hitaṃ.

kindred KINDRED

, s. (Relationship) jñātitvaṃ -tā jñātibhāvaḥ sajātitvaṃ bandhutā bāndhavatvaṃ kulasannidhiḥ m., sapiṇḍatā ekapiṇḍatā sagotratā sambandhitvaṃ sagarbhatvaṃ.

--(Relatives) jñātayaḥ m. pl., bāndhavāḥ m. pl., bandhujanaḥ bandhuvargaḥ jñātivargaḥ bāndhavagaṇaḥ bāndhavajanaḥ svajanaḥ -nāḥ m. pl., sagotrāḥ m. pl., sakulyāḥ m. pl., svajātīyāḥ m. pl., sajātīyāḥ sambandhinaḥ m. pl., gotraṃ bāndhavasamudāyaḥ gotrasamudāyaḥ gotrajāḥ m. pl., kulasannidhiḥ m.

kindred KINDRED

, a. (Related) sajātīyaḥ -yā -yaṃ samānajātīyaḥ -yā -yaṃ sagotraḥ -trā -traṃ samānagotraḥ -trā -traṃ sakulyaḥ -lyā -lyaṃ samānavaṃśaḥ -śā -śaṃ savaṃśīyaḥ -yā -yaṃ savarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Congenial) samadharmmā -rmmā -rmma (n) sadharmmā &c., samaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tulyaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samānabhāvaḥ -vā -vaṃ tulyavṛttiḥ -ttiḥ -tti anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

kine KINE

, s. pl. gāvaḥ m. pl., gokulaṃ govṛndaṃ gosamūhaḥ.

king KING

, s. rājā m. (n) nṛpatiḥ m., nṛpaḥ narapatiḥ m., bhūpatiḥ m., bhūpaḥ bhūpālaḥ mahīpatiḥ m., pārthivaḥ pārthaḥ pṛthivīpatiḥ m., pṛthivīpālaḥ bhūmipaḥ -patiḥ m., mahīkṣit m., mahīpaḥ mahīpālaḥ kṣitipaḥ -patiḥ m. -pālaḥ pṛthivīkṣit m., nareśvaraḥ narādhipaḥ nareśaḥ narendraḥ prajeśvaraḥ prajāpaḥ -patiḥ m., jagatīpatiḥ m., jagatīpālaḥ jagatpatiḥ m., avanipatiḥ m., avanipālaḥ avanīśaḥ avanīśvaraḥ kṣitīśaḥ kṣitīśvaraḥ pṛthivīśakaḥ bhūmibhṛt m., kṣitibhṛt m., bhūbhṛt kṣmābhṛt kṣmāpaḥ vasudhādhipaḥ adhipaḥ adhipatiḥ m., nāyakādhipaḥ mahībhuk m. (j) jagatībhuk m., kṣmābhuk bhūbhuk m., bhūmīndraḥ mahībharttā m. (rttṛ) bharttā m., svāmī m. (n) prabhuḥ m., bhagavān m. (t) chatrapaḥ -patiḥ m., rājyabhāk m. (j) lokapālaḥ lokeśaḥ lokeśvaraḥ lokanāthaḥ naradevaḥ rāṭ m. (j) irāvān m. (t) indraḥ in comp.; as, 'the king of beasts,' mṛgendraḥ; 'the king of birds,' khagendraḥ; 'the king of men,' narendraḥ; 'king of kings,' rājendraḥ rājādhirājaḥ rājarājaḥ rājādhipaḥ; 'supreme king,' adhirājaḥ adhirāṭ (j) mahārājaḥ m. adhīśvaraḥ samrāṭ (j) maṇḍaleśvaraḥ sarvveśvaraḥ rājasiṃhaḥ; 'a king's son,' rājaputraḥ rājakumāraḥ bharttṛdārakaḥ; 'king's daughter,' rājaputrī rājakumārī rājakanyā; 'a line of kings,' rājāvalī -liḥ f., rājasantatiḥ f.; 'having no king,' arājakaḥ -kā -kaṃ anāyakaḥ -kā -kaṃ.

king-craft KING-CRAFT

, s. rājyanayanavidyā rājyakarttṛtvaṃ rājatvakaraṇaṃ rājyacāturyyaṃ rājanītiḥ f., rājanayaḥ rājyarītiḥ f.

kingdom KINGDOM

, s. rājyaṃ rājatvaṃ aiśvaryyaṃ ādhipatyaṃ svāmyaṃ prabhutvaṃ māhinaṃ.

--(Country subject to a king) rāṣṭraṃ rājyaṃ viṣayaḥ.

--(Government) rājyaṃ rājyādhikāraḥ rājādhikāraḥ rājyapālanaṃ rājyanītiḥ f.

--(Population) prajā.

--(Animal kingdom) jīvajātiḥ f., prāṇijātiḥ f., jīvagaṇaḥ.

--(Vegetable kingdom) tṛṇajātiḥ f., mūlajātiḥ tṛṇagaṇaḥ.

--(Mineral kingdom) dhātujātiḥ f., dhātugaṇaḥ.

kingfisher KINGFISHER

, s. matsyaraṅgaḥ -ṅgakaḥ matsyaraṅkaḥ matsyāśanaḥ sucitrakaḥ chatrakaḥ kuṭṭakaḥ.

[Page 428a]
kingless KINGLESS

, a. arājakaḥ -kā -kaṃ rājahīnaḥ -nā -naṃ anāyakaḥ -kā -kaṃ.

kinglike KINGLIKE

, KINGLY, a. rājakīyaḥ -yā -yaṃ rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājasadṛśaḥ -śī -śaṃ rājārhaḥ -rhā -rhaṃ nṛpocitaḥ -tā -taṃ rājocitaḥ -tā -taṃ rājasannibhaḥ -bhā -bhaṃ rājasambandhī -ndhinī -ndhi (n) rāja in comp.; as, 'kingly policy,' rājanītiḥ.

king's-evil KING'S-EVIL

, s. (A scrofulous disease) gaṇḍamālā.

kingship KINGSHIP

, s. rājatā -tvaṃ rājyaṃ nṛpatvaṃ narendratvaṃ bhūpatā -tvaṃ mahīpatvaṃ naraiśvaryyaṃ prabhutvaṃ prajaiśvaryyaṃ prājāpatyaṃ ādhipatyaṃ rājādhikāraḥ rājapadaṃ.

kinsfolk KINSFOLK

, s. bāndhavāḥ m. pl., bandhuvargaḥ bandhujanaḥ bāndhavavargaḥ svajanāḥ m. pl., svajanaḥ jñātivargaḥ sajātīyāḥ m. pl., sagotrāḥ m. pl.

kinsman KINSMAN

, s. bandhujanaḥ bandhuḥ m., bāndhavaḥ jñātiḥ m., svajñātiḥ m., svajātīyaḥ sajātīyaḥ svabandhuḥ m., svajanaḥ svakulyaḥ sakulyaḥ svavaṃśīyaḥ savaṃśyaḥ vaṃśyaḥ svakīyaḥ svakuṭumbī m. (n) kuṭumbī m., svaḥ kulapuruṣaḥ gotrapuruṣaḥ sagotraḥ gotrajaḥ gotraḥ samānagotraḥ gotrabandhuḥ m., sapiṇḍaḥ sanābhiḥ m., dāyādaḥ -davaḥ samānodakaḥ udakadaḥ udakadāyī m. (n); 'a number of kinsmen,' bandhugaṇaḥ bandhutā; 'bewailing a kinsman,' bāndhavākrośī m. (n).

kinswoman KINSWOMAN

, s. bandhujanaḥ svajātīyā svakulyā gotrajā gotrastrī.

kirk KIRK

, s. (Place of worship) bhajanālayaḥ bhajanamandiraṃ.

--(Body of believers) bhaktasamūhaḥ bhaktagaṇaḥ bhaktavṛndaṃ. See CHURCH.

to kiss To KISS

, v. a. cumb (c. 1. cumbati -mbituṃ, c. 10. cumbayati -yituṃ), cumbanaṃ kṛ or dā niṃs (c. 2. niṃste niṃsituṃ), praṇiṃs pariṇiṃs nikṣ (c. 1. nikṣati -kṣituṃ), praṇikṣ mūrdhni or mūrdhani or śirasi āghrā (c. 1. -jighrati -ghrātuṃ) or upāghrā or upaghrā or samupāghrā or samāghrā or avaghrā adharapānaṃ kṛ adhararasaṃ pā (c. 1. pivati pātuṃ).

kiss KISS

, s. cumbanaṃ cumbitaṃ pariṇiṃsā nikṣaṇaṃ praṇikṣaṇaṃ nimittakaṃ adharapānaṃ daśanocchiṣṭaḥ; 'giving a kiss,' cumbanadānaṃ.

kissed KISSED

, p. p. cumbitaḥ -tā -taṃ praṇiṃsitaḥ -tā -taṃ pariṇiṃsitaḥ -tā -taṃ nikṣitaḥ -tā -taṃ; 'to be kissed,' cumbanīyaḥ -yā -yaṃ praṇiṃsitavyaḥ -vyā -vyaṃ.

kisser KISSER

, s. cumbakaḥ cumbanadātā m. (tṛ) pariṇiṃsakaḥ.

kissing KISSING

, part. cumban -mbantī -mbat (t) cumbitavān -vatī -vat (t).

kit KIT

, s. (A large bottle) mahākūpī.

--(A small fiddle) kṣudrasāraṅgī.

--(A soldier's baggage) sainikasāmagrī -gryaṃ sainikaparicchadaḥ.

--(Complement of necessary utensils) upakaraṇasāmagryaṃ -grī upakaraṇasamudāyaḥ sopakāradravyasambhāraḥ dravyasambhāraḥ sambhāraḥ.

kitchen KITCHEN

, s. pākaśālā pākasthānaṃ pākagṛhaṃ pākāgāraṃ mahānasaḥ -saṃ rasavatī sūdaśālā; 'superintendent of the kitchen,' pākaśālādhyakṣaḥ pākagṛhādhikārī m. (n) sūdādhyakṣaḥ.

kitchen-garden KITCHEN-GARDEN

, s. śākavāṭikā śākavāṭī śākaśākaṭaṃ śākaśākinaṃ.

kitchen-maid KITCHEN-MAID

, s. pākakarmmakarī pākaceṭī mahānasaceṭī pācakasahakāriṇī dāsikā or dāsī.

kitchen-work KITCHEN-WORK

, s. pākakarmma n. (n) pākakāryyaṃ pākāgārakarmma.

kite KITE

, s. (The bird) cillaḥ ātāyī m. (n) ātāpī m. (n) viyaccārī m. (n) svabhrāntiḥ m., śyenaḥ

kitling KITLING

, s. śāvaḥ -vakaḥ śiśuḥ m., vatsaḥ ḍimbhaḥ ḍimbaḥ.

kitten KITTEN

, s. mārjāraśāvakaḥ viḍālaśiśuḥ m., viḍālaśāvakaḥ mārjāravatsaḥ kṣudraviḍālaḥ.

to kitten To KITTEN

, v. n. mārjāraśāvakaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ).

to klick To KLICK

, v. n. See To CLICK.

to knab To KNAB

, v. a. daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), dantair grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

knack KNACK

, s. (Toy) krīḍanakaṃ.

--(Dexterity) dakṣatā hastadakṣatā hastakauśalyaṃ hastalāghavaṃ yuktiḥ f., cāturyyaṃ naipuṇyaṃ nipuṇatā prayogaḥ suprayogaḥ -gatā paṭutā pāṭavaṃ vyāpāraḥ kṣipratā vyāpārakṣipratā abhyāsaḥ.

to knack To KNACK

, v. n. ākasmikakvaṇitaṃ kṛ ākasmikaśabdaṃ kṛ sphutkāraṃ kṛ.

knacker KNACKER

, s. jīrṇāśvakretā m. (tṛ) jīrṇāśvaviśasitā m. (tṛ).

knag KNAG

, s. (Knot in wood) granthiḥ m., kāṣṭhasandhiḥ m., parvva n. (n).

knaggy KNAGGY

, a. granthilaḥ -lā -laṃ bahugranthiḥ -nthiḥ -nthi parvvaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

knap KNAP

, s. (Protuberance) gaṇḍaḥ piṇḍaḥ gulmaḥ granthiḥ m., ābhogaḥ.

to knap To KNAP

, v. a. (Bite) akasmād daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), ākasmikadaṃśanaṃ kṛ.

--(Make a sharp sound) akasmāt kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), ākasmikakvaṇitaṃ kṛ.

knapsack KNAPSACK

, s. pṛṣṭhena bhṛtaṃ sopakāradravyabhāṇḍaṃ or sopakāradravyādhāraḥ sainikena yātrāmadhye pṛṣṭhato bhṛtaṃ sopakāradravyabhājanaṃ.

knar KNAR

, s. (Knot in wood) granthiḥ m., parvva n. (n). See GNARLED.

knave KNAVE

, s. dhūrttaḥ kitavaḥ vañcakaḥ pravañcakaḥ śaṭhaḥ duṣṭajanaḥ taskaraḥ piśunaḥ pratārakaḥ kūṭakaḥ kūṭakāraḥ dāmbhikaḥ kuhakaḥ chitvaraḥ kapaṭī m. (n) kapaṭikaḥ.

knavery KNAVERY

, s. dhūrttatā kaitavaṃ taskaravidyā śāṭhyaṃ śaṭhatā kūṭatā paiśunyaṃ vañcanaṃ vañcakatvaṃ vyājaḥ kāpaṭyaṃ chalaṃ kapaṭaḥ duṣṭatā.

knavish KNAVISH

, a. dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ dhūrttasvabhāvaḥ -vā -vaṃ dhūrttaśīlaḥ -lā -laṃ kitavaśīlaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ taskarasvabhāvaḥ -vā -vaṃ kapaṭī -ṭinī -ṭi (n) kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ kauṭikaḥ -kī -kaṃ vañcakaḥ -kā -kaṃ piśunaḥ -nā -naṃ.

knavishly KNAVISHLY

, adv. dhūrttavat kitavavat sakaitavaṃ kaitavena taskaravat śaṭhavat śāṭhyena sakapaṭaṃ sakāpaṭyaṃ savyājaṃ sakūṭaṃ vañcakavat vañcanārthaṃ chalena.

knavishness KNAVISHNESS

, s. dhūrttatā kaitavaṃ dhūrttaśīlatā kitavaśīlatā śaṭhatā.

to knead To KNEAD

, v. a. hastābhyāṃ mṛd (c. 9. mṛdnāti marddituṃ, c. 10. mardayati -yituṃ), avamṛd vimṛd pramṛd upamṛd abhimṛd sammṛd karābhyāṃ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ) or cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), pracūrṇ vicūrṇ sañcūrṇ cūrṇīkṛ or ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), hastābhyāṃ sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), hastasampīḍanapūrvvaṃ piṇḍīkṛ.

--(Knead the limbs) saṃvāh (c. 1. -vāhati -hituṃ, c. 10. -vāhayati -yituṃ), karābhyāṃ saṃvāh saṃvāhanaṃ kṛ.

kneaded KNEADED

, p. p. hastābhyāṃ marditaḥ -tā -taṃ or sammarditaḥ -tā -taṃ or vimarditaḥ -tā -taṃ or mṛditaḥ -tā -taṃ or upamarditaḥ -tā -taṃ or avamarditaḥ -tā -taṃ karābhyāṃ piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or sampiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or cūrṇitaḥ -tā -taṃ or gharṣitaḥ -tā -taṃ or sabhpīḍitaḥ -tā -taṃ or piṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(As the limbs) saṃvāhitaḥ -tā -taṃ kṛtasaṃvāhaḥ -hā -haṃ; 'to be kneaded,' saṃvāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

kneading KNEADING

, s. hastābhyāṃ mardanaṃ or vimardanaṃ or avamardaḥ -rdanaṃ or upamardaḥ -rdanaṃ karābhyāṃ peṣaṇaṃ or gharṣaṇaṃ or sampīḍanaṃ.

--(Of the limbs) saṃvāhaḥ -hanaṃ saṃhananaṃ.

--(Kneading-trough) droṇiḥ -ṇī f.

knee KNEE

, s. jānu n. -nuḥ m., jānusandhiḥ m., aṣṭhīvān m. -vat n. (t) ūruparvva n. (n) ūrusandhiḥ m., jaṅghorusandhiḥ m., jaṅghoruparvva n., kurparaḥ kūrparaḥ nalakīlaḥ parvvakaṃ cakrikā; 'he fell on his knees,' jānubhyāṃ bhūmim agamat or bhūmau papāta.

knee-deep KNEE-DEEP

, a. jānudaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ jānudvayasaḥ -sī -saṃ jānumātraḥ -trī -traṃ.

to kneel To KNEEL

, v. n. jānunī bhūmau nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), jānunī bhūmau kṛ jānubhyāṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), jānubhyāṃ bhūmau pat (c. 1. patati -tituṃ), or nipat jānunī nam (c. 10. namayati -yituṃ).

kneeling KNEELING

, part. or a. bhūminyastajānuḥ -nuḥ -nu kṣitinyastajānuḥ -nuḥ -nu natajānukaḥ -kī -kaṃ.

[Page 429a]
kneepan KNEEPAN

, s. jānuphalakaṃ kapolī nalakinī aṣṭhīvat n., jānuphalaṃ.

knee-tribute KNEE-TRIBUTE

, s. jānupūjā jānubhyāṃ pūjā jānunatipūrvvā sevā or arcanā.

knell KNELL

, s. pretanayanakāle ghaṇṭādhvaniḥ m. or ghaṇṭāśabdaḥ.

knick knack KNICK KNACK

. s. krīḍanakaṃ krīḍādravyaṃ krīḍāvastu n., krīḍāviṣayaḥ.

knife KNIFE

, s. churikā churī karttarikā kṣurī kṛntanikā kṛntatraṃ śastrī kṛpāṇī -ṇikā asiputrikā.

knife-grinder KNIFE-GRINDER

, s. bhramājīvī m. (n) bhramāsaktaḥ bhramadvāreṇa churikātejakaḥ.

knight KNIGHT

, s. sādī m. (n) kulīnasādī m., aśvasādī m., aśvavāraḥ kulīnayoddhā m. (ddhṛ).

to knight To KNIGHT

, v. a. sādipade niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), sādikhyātiṃ dā sādipaddhatiṃ dā kulīnakhyātiṃ dā.

knighthood KNIGHTHOOD

, s. sādipadaṃ kulīnasādipadaṃ sāditvaṃ sādikhyātiḥ f.

to knit To KNIT

, v. a. dīrghasūcidvāreṇa sūtrāṇi granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati granthituṃ), tantugranthanaṃ kṛ.

--(Knit together, connect) saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), saṃlagnīkṛ.

--(Knit the brows) bhruvau saṃhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), bhrūsaṃhatiṃ kṛ.

knit KNIT

, p. p. grathitaḥ -tā -taṃ.

--(Well-knit) saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ -tā -taṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi; 'having the brows knit,' saṃhatabhrūḥ -bhrūḥ -bhru.

knitting KNITTING

, s. dīrghasūcidvārā tantugranthanaṃ or sūtragranthanaṃ sūtraśleṣaḥ; 'knitting the brows,' bhrūsaṃhatiḥ f.

knitting-needle KNITTING-NEEDLE

, s. dīrghasūciḥ -cī f., sūtragranthanārthaṃ dīrghasūciḥ or dīrghaśalākā.

knob KNOB

, s. piṇḍaḥ -ṇḍaṃ gaṇḍaḥ -ṇḍakā gulmaḥ granthiḥ m., ābhogaḥ.

--(In wood) granthiḥ m., parvva n. (n).

knobbed KNOBBED

, KNOBBY, a. piṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) piṇḍitaḥ -tā -taṃ sapiṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ gaṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) sagaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ granthilaḥ -lā -laṃ.

to knock To KNOCK

, v. a. (Strike, hit) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vitaḍ tud (c. 6. tudati -te tottuṃ), ātud vitud prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), abhihan nihan āhan vihan samāhan abhyāhan.

--(Strike a door) dvāraṃ taḍ.

--(Knock down) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), avapat nipat bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), āghātena or prahāreṇa bhūmau pat.

--(Knock out) āghātena vahiṣkṛ; 'to knock out the brains,' mastakaṃ niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ), āghātena mastiṣkaṃ vahiṣkṛ.

--(Knock off) āghātena pat; 'do quickly,' satvaraṃ sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), tvaritaṃ kṛ.

--(Knock up, fatigue) khid (c. 10. khedayati -yituṃ), avasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), āyāsena sattvaṃ or balaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ.

--(Knock on the head) mastakam āhatya or tāḍayitvā vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

to knock To KNOCK

, v. n. (Strike) tāḍanaṃ kṛ āghātaṃ kṛ abhighātaṃ kṛ prahāraṃ kṛ, 'to knock with a stick,' vetrāghātaṃ kṛ daṇḍaprahāraṃ kṛ daṇḍapātanaṃ kṛ; 'with the fist,' muṣṭyāghātaṃ kṛ muṣṭiprahāraṃ kṛ bāhupraharaṇaṃ kṛ muṣṭipātaṃ kṛ.

--(Strike against, clash) abhihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratihan pratighātaṃ kṛ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), āpat (c. 1. -patati -tituṃ), abhipat.

--(Knock under, submit) upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vaśaṃ gam vaśībhū.

--(Knock up) śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), khid (c. 4. khidyate khettuṃ), atyāyāsāt or atikhedād gatasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ bhū.

knock KNOCK

, s. (Blow) āghātaḥ abhighātaḥ ghātaḥ prahāraḥ āhatiḥ f., hatiḥ f., tāḍanaṃ pātaḥ -tanaṃ; 'a knock with a stick,' vetrāghātaḥ; 'a knock with the fist,' muṣṭiprahāraḥ; 'a knock-down argument,' galahastaḥ.

knocked KNOCKED

, p. p. tāḍitaḥ -tā -taṃ āhataḥ -tā -taṃ abhihataḥ -tā -taṃ samāhataḥ -tā -taṃ prahataḥ -tā -taṃ.

--(Knocked down) nipātitaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ bhraṃśitaḥ -tā -taṃ.

knock-kneed KNOCK-KNEED

, a. saṃhatajānuḥ -nuḥ -nu saṃhatajānukaḥ -kī -kaṃ saṃjñuḥ -jñuḥ -jñu saṃjñaḥ -jñā -jñaṃ.

knocker KNOCKER

, s. (One that knocks) tāḍayitā m. (tṛ) praharttā m. (rttṛ) tāḍanakṛt.

--(Of a door) dvāratāḍanī dvāramudgaraḥ dvāratāḍanayantraṃ.

to knoll To KNOLL

, v. a. or n. pretanayanakāle ghaṇṭādhvaniṃ kṛ or ghaṇṭāśabdaṃ kṛ.

knoll KNOLL

, s. kṣudraparvvataḥ īṣadunnato bhūbhāgaḥ or bhūmibhāgaḥ or mṛttikācayaḥ vapraḥ -prī valmīkaṃ nākuḥ m.

knot KNOT

, s. granthiḥ m., granthikā bandhaḥ -ndhanaṃ gaṇḍaḥ; 'tying a knot,' granthibandhanaṃ.

--(Joint in a plant) parvva n. (n) granthiḥ m., paruḥ m., gaṇḍūḥ f., ākalpakaḥ.

--(In wood) kāṣṭhagranthiḥ m., kāṣṭhasandhiḥ m., kāṇḍasandhiḥ m.

--(Articulation) sandhiḥ m.

--(Bond of union) sandhiḥ m., sambandhaḥ saṃhatiḥ f., saṃyogaḥ.

--(Gang, crew) gaṇaḥ saṅghaḥ samūhaḥ saṃsargaḥ nivahaḥ maṇḍalaṃ.

--(Bunch, clump) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ gulmaḥ gucchaḥ -cchakaḥ stavakaḥ kāṇḍaḥ stambaḥ.

--(Knotty point) granthiḥ m., gūḍhārthaḥ; 'one who removes knots,' granthiharaḥ.

to knot To KNOT

, v. a. granthiṃ kṛ granth (c. 1. granthati -nthituṃ), granthirūpeṇa saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ).

to knot To KNOT

, v. n. granthirūpeṇa saṃśliṣṭībhū granthiṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

knottiness KNOTTINESS

, s. granthilatvaṃ sagranthitvaṃ granthipūrṇatā saparvvatvaṃ granthimattvaṃ.

knotty KNOTTY

, KNOTTED; a. granthilaḥ -lā -laṃ granthimān -matī -mat (t) granthī -nthinī -nthi (n) granthimayaḥ -yī -yaṃ parvvamayaḥ -yī -yaṃ bahugranthiḥ -nthiḥ -nthi.

--(Intricate, difficult) gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ durgamaḥ -mā -maṃ duḥśodhanīyaḥ -yā -yaṃ.

to know To KNOW

, v. a. and n. jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), parijñā saṃjñā vijñā vid (c. 2. vetti vedituṃ), saṃvid budh (c. 1. bodhati -te -dhituṃ, c. 4. budhyate boddhuṃ), avabudh sambudh avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ave (c. 2. avaiti -tuṃ, rt. i), man (c. 4. manyate mantuṃ); 'know thou,' avehi jānīhi.

--(Recognize) abhijñā pratijñā pratyabhijñā samabhijñā.

--(Be familiar or acquainted with) paricayaṃ kṛ paricitaḥ -tā -taṃ bhū or as.

--(Understand, perceive) upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), arthaṃ grah.

--(Carnally) prajñā saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), strīsaṅgaṃ kṛ strīsaṅgrahaṇaṃ kṛ.

knowable KNOWABLE

, a. jñātavyaḥ -vyā -vyaṃ jñeyaḥ -yā -yaṃ vijñeyaḥ -yā -yaṃ jñānīyaḥ -yā -yaṃ vedanīyaḥ -yā -yaṃ vedyaḥ -dyā -dyaṃ avagamyaḥ -myā -myaṃ avagantavyaḥ -vyā -vyaṃ.

knower KNOWER

, s. jñātā m. -trī f. (tṛ) jñānī m. -ninī f. (n) vettā m. -ttrī f. (ttṛ) veditā m. (tṛ) vedī m. -dinī f. (n) abhijñaḥ -jñā jñaḥ jñā in comp.

knowing KNOWING

, a. (Shrewd) abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ jñānī -ninī -ni (n) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ tadvid m. f. n., tajjñaḥ -jjñā -jjñaṃ pakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nāgaraḥ -rā -raṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

knowingly KNOWINGLY

, adv. jñānatas jñānāt jñānapūrvvaṃ matyā buddhyā matipūrvvaṃ buddhipūrvvaṃ bodhapūrvvaṃ.

--(Cunningly) vijñavat vidagdhavat.

knowledge KNOWLEDGE

, s. (Certain perception, opposed to ignorance of) jñānaṃ parijñānaṃ vijñānaṃ abhijñānaṃ bodhaḥ -dhanaṃ prabodhaḥ avabodhaḥ udbodhaḥ prajñā upalabdhiḥ f., vedanaṃ saṃvedaḥ -danaṃ avagamaḥ pramā pramitiḥ f., samudāgamaḥ upalambhaḥ jñaptiḥ f., pratītiḥ f., jñātṛtvaṃ vettṛtvaṃ vipaśyaṃ.

--(Learning, science) vidyā jñānaṃ vijñānaṃ vidvattā vaiduṣyaṃ pāṇḍityaṃ prājñatvaṃ śrutiḥ f., vyutpattiḥ f.

--(Spiritual knowledge) ātmavidyā ātmajñānaṃ paramārthavidyā paramārthajñānaṃ paramārthaḥ adhyātmavidyā tattvajñānaṃ jñānavidyā jñānaṃ brahmajñānaṃ brahmavidyā; 'instruction in spiritual knowledge,' brahmadānaṃ brahmopadeśaḥ jñānopadeśaḥ ātmabodhaḥ; 'versed in it,' jñānavān -vatī -vat (t) jñānaparaḥ -rā -raṃ jñānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ,

--(Sacred and profane knowledge) jñānavijñānaṃ.

--(Recognition) pratyabhijñānaṃ pratyabhijñā abhijñānaṃ saṃvittiḥ f.

--(Acquaintance with persons) paricayaḥ sauhṛdyaṃ.

--(Conversancy) parijñānaṃ abhijñatā vijñatā naipuṇyaṃ pravīṇatā pāṭavaṃ; 'acquiring knowledge,' vidyāgamaḥ vidyāprāptiḥ f., vidyārjanaṃ vidyālābhaḥ; 'giving knowledge,' vidyādānaṃ; 'eager after knowledge,' vidyārthī -rthinī -rthi (n) jijñāsuḥ -suḥ -su jñānecchuḥ -cchuḥ -cchu jñānepsuḥ -psuḥ -psu; 'thirst after knowledge,' jijñāsā vidyārthaḥ jñānecchā; 'attainable by knowledge,' jñānagamyaḥ -myā -myaṃ; 'gained by knowledge,' vidyārjitaḥ -tā -taṃ vidyālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'according to one's knowledge,' yathājñānaṃ; 'without the knowledge of,' agocareṇa; 'with the knowledge of,' gocareṇa; 'with my knowledge,' mama gocareṇa madgocareṇa.

known KNOWN

, p. p. jñātaḥ -tā -taṃ parijñātaḥ -tā -taṃ abhijñātaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ viditaḥ -tā -taṃ vittaḥ -ttā -ttaṃ vinnaḥ -nnā -nnaṃ budhitaḥ -tā -taṃ buddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avagataḥ -tā -taṃ mataḥ -tā -taṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ gṛhītārthaḥ -rthā -rthaṃ; 'to make known,' jñā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) vijñā nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), vid budh (c. 10. bodhayati -yituṃ); 'made known,' jñaptaḥ -ptā -ptaṃ vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ jñāpitaḥ -tā -taṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ veditaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ; 'to be known,' jñā in pass. (jñāyate) pratī in pass. (-īyate) parici in pass. (-cīyate); 'be it known,' viditam astu jñātam astu.

--(Celebrated) viśrutaḥ -tā -taṃ khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratītaḥ -tā -taṃ; 'known quantity,' rūpaṃ.

knuckle KNUCKLE

, s. aṅgulisandhiḥ m., aṅguligranthiḥ m., aṅguliparvva n. (n) sandhiḥ m., parvva n. (n) granthiḥ m.

to knuckle To KNUCKLE

, v. n. vaśaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), vaśībhū upagam abhyupagam namrībhū parādhīnībhū.

knuckled KNUCKLED

, a. sandhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ sandhiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ granthilaḥ -lā -laṃ.

knurl KNURL

, s. granthiḥ m., granthikā piṇḍaḥ -ṇḍaṃ gaṇḍaḥ.

knurled KNURLED

, a. granthilaḥ -lā -laṃ granthimayaḥ -yī -yaṃ bahugranthiḥ -nthiḥ -thi.

krishna KRISHNA

, s. (The most celebrated form of Vishnu, or rather identified with Vishnu, as distinct from his ten Avatārs, or Incarnations. The following particulars of the history of this very popular deity, whose votaries are still so numerous in India are given as an introduction to the enumeration of his various names. Vasudeva, a descendant of Yadu and Yayāti, had two wives, Rohinī and Devakī. The latter had eight sons, of whom the eighth was Krishna. Kansa, a demon, the sister of Devakī, and king of Mathurā, was informed by the gods that one of these sons would kill him. He therefore kept Vasudeva and his wife Devakī in confinement in his palace, and slew their first six children. The seventh son was Balarāma, who was saved by being abstracted from the womb of Devakī, and transferred to that of Rohinī. The eighth was Krishna, who was born with kin as black as the dark leaves of the lotus, and with a peculiar mark on his breast: he was born at midnight, and immediately taken up by Vasudeva, who, favoured by the gods, was able to elude the vigilance of the guards, and make his escape through the gates of Mathurā to the banks of the Yamunā river. Here Sesha, the many-headed serpent, spread his hoods above the heads of the father and child, and thus protecting them, Vasudeva was enabled to cross the stream, and finding a a cowherd named Nanda, whose wife Yaśodā had just been delivered of a child, he quietly substituted his own son in its place, and returned with the child of the cowherd to the bedside of Devakī. When Kansa found that the infant Krishna had escaped, he summoned certain demons, his servants, and gave orders that a search should be made for the child, and that all male children in whom were signs of unusual vigour, should be killed. At the same time he released Vasudeva and his wife, as no longer endangering his safety. The cowherd Nanda, with his wife Yaśodā, taking the infant Krishna, and accompanied by Rohinī and the infant Balarāma, went to reside at a village called Gokula, or Vraja, where they settled. Here the female demon Pūtanā tried to destroy the young Krishna by offering him her breast to suck, but was killed by the child. Soon the child, with his playfellow Balarāma, began to be unruly; and one day his foster-mother passed the folds of a rope round his body and tied him to a large wooden bowl, but the strength of the young Krishna enabled him to drag the bowl against the trunks of two trees, which were uprooted by the shock. The family of Nanda now removed from Vraja to Vrindāvana, and here Krishna and Balarāma grew up together, and, roaming about the woods, joined in the sports of the herdsmen's sons. One day Krishna came to the banks of the Yamunā, within which was the fearful pool of the serpent Kāliya. Krishna jumped boldly in. A terrible combat ensued, in which the divine child was victorious, and commanded the snake-king to depart from the Yamunā to the ocean. About the same time Balarāma killed the demon Dhenuka, who sought to destroy the two boys, and soon afterwards killed the demon Pralamba, who had assumed the shape of a young cowherd, that he might mix in their sports. Not long after, the young Krishna, who delighted in playing tricks upon his elders, resolved to rouse the anger of the god Indra, who, according to some, was his elder brother. He persuaded Nanda to cease sacrificing to Indra, and to worship the mountain Govardhana, which sheltered the shepherds and their cattle. This they did. but the exasperated Indra would have destroyed them and their flocks with heavy rain, had not Krishna lifted up the mountain and sheltered them under it. Indra, foiled in his revenge, descended from heaven to praise Krishna, and made him lord over the cattle, Meanwhile Krishna had grown a beautiful youth, and soon began to sport with the Gopīs, or shepherdesses, of whom seven or eight became his wives, and amongst them his favorite, Rādhā. In this character he is usually represented with flowing hair and with a flute in his hand, and has been compared to Apollo accompanied by the muses. In his pastimes with the shepherdesses he invented a kind of round dance, called Rāsa or Mandala nrityam, in which he and Rādhā being in the centre, the attendant Gopīs danced round them. But the happiness of Krishna was interrupted by his tyrannical uncle Kansa, who sent formidable demons to destroy him; Arishta, in the form of a bull, Keśin, in the form of a horse, Kālanemi, and others. They were all killed by the young Krishna. Kansa then sent a messenger, named Akrūra, to entice Krishna and Balarāma to his city Mathurā, under pretext of being present at some games. They accepted the invitation and went. At the entrance of the town Krishna killed Kansa's washerman, who insulted him. Having clothed himself in the washerman's yellow clothes, he proceeded, and meeting a crooked woman carrying ointment, miraculously made her straight by a touch of his hand. At the games he killed the king's boxer, Chānūra, and afterwards Kansa himself, and placed Kansa's father, Ugrasena, upon the throne. He then became the pupil of Sāndīpani, and, to rescue his son, killed the demon Panchajana, and, taking the conch shell, formed of his bones, bore it as his horn. Still living in Mathurā, he was attacked by a prince named Kālayavana, who advanced with a large force against the Yadu tribe. Upon this Krishna built and fortified a city called Dvāraka, in the province of Guzerat, and thither transferred the inhabitants of Mathurā. One day Krishna went forth unarmed, and, being pursued by Kālayavana, took refuge in a cavern, where Muchukunda, king of men, was asleep. Kālayavana, entering the cavern, was reduced to ashes by an angry glance from the eye of Muchukunda. Krishna then returned to Dvāraka. Soon after he was accused of stealing a wonderful jewel called 'syamantaka,' in the possession of a man named Prasena. But the jewel was really lost by the death of Prasena in a forest, and was picked up by a lion, who, in his turn, was killed by the king of the bears, Jāmbavat. The latter took the jewel to his cavern, where he was found by Krishna, and compelled to restore the gem. At the same time the bear gave him his daughter Jāmbavatī in marriage. He next married Satyabhāmā, daughter of Satrājit, and afterward carried off Rukminī, daughter of Bhīṣmaka. By the latter he had a son called Pradyumna, who is usually identified with Kāmadeva, the god of love, and a daughter named Chārumatī, as well as many other children. Besides these wives he had more than sixteen thousand others, who bore him a numerous progeny of one hundred and eighty thousand sons. The other incidents of his life are thus briefly related. Indra came to Dvāraka, and reported to Krishna the tyranny of the demon Naraka. Krishna went to his city, and slew him and another demon named Mura, who assisted in the defence of the city. He afterwards ascended to the heaven of Indra, with his wife Satyabhāmā, and, visiting the gardens of Swarga, was induced by his wife to carry off the Pārijāta tree, or celebrated tree of Paradise. Sachī, the wife of Indra, excited her husband to its rescue, and a conflict ensued between the gods and Krishna, who defeated them, and carried the tree to Dvāraka. Soon after this, Uṣā, the daughter of the Daitya Bāna, became enamoured of Aniruddha, son of Pradyumna and grandson of Krishna, and induced her father to carry him off. Krishna, Balarāma, and Pradyumna, came to his rescue. Siva and Skanda aided Bāna, but the former was disabled and the latter put to flight; and Krishna, encountering Bāna, cut off all his arms. After this, Paundraka, one of the family of Vasudeva, assumed the insignia and title of Krishna, and was supported by the king of Benares. Krishna advanced against them, mounted on his vehicle Garuda, and having destroyed them, set fire to Benares by the radiance from his chakra or discus. Lastly, being recalled by the gods to heaven, he destroyed all his own family the Yādavas. Amongst them died Balarāma, out of whose mouth, as he expired, issued the great serpent, Ananta or Sesha, of which he was an incarnation. Krishna himself was killed by a chance shot from a hunter, and again became one with the Universal Spirit. From this summary of the history of Krishna his various names will become intelligible. Many of these names, as well as many of his attributes and peculiarities, are identical with those of Vishnu. See VISHNU. As being of a black or dark blue colour he is called) kṛṣṇaḥ nīlamādhavaḥ.

--(As descended from Yadu) yādavaḥ yadunāthaḥ kukurādhināthaḥ.

--(As son of Vasudeva) vāsudevaḥ vasudevabhūḥ m.

--(Son of Devakī) devakīnandanaḥ devakīputraḥ devakīsūnuḥ m., daivakīnandanaḥ.

--(As bearing the mark Srīvatsa on his breast) śrīvatsabhṛt m., śrīvatsalāñchanaḥ śrīvatsāṅkaḥ.

--(As foster-son of Nanda) nandanandanaḥ nandakī m. (n) nandātmajaḥ.

--(As slayer of Pūtanā) pūtanāhā m. (n) pūtanāriḥ m., pūtanāsūdanaḥ.

--(As having a rope round his body) dāmodaraḥ.

--(As destroying a tree in the forest of Vrindāvana) yamalārjanahā m.

--(Conqueror of Kāliya) kāliyajit.

--(Younger brother of Indra) upendraḥ indrānujaḥ indrāvarajah.

--(Upholder of Govardhana) govardhanadharaḥ.

--(Chief of shepherds and Protector of cattle) govindaḥ gopālaḥ -lakaḥ gopendraḥ gopeśaḥ.

--(The long-haired) keśavaḥ, keśī m. (n) keśaḥ keśaṭaḥ.

--(Bearer of the flute) vaṃśīdharaḥ muralīdharaḥ.

--(Lord of the shepherdesses) gopīnāthaḥ.

--(Beloved of Rādhā) rādhākāntaḥ rādhāvallabhaḥ rādhānāthaḥ.

--(Destroyer of Arishta) ariṣṭasūdanaḥ.

--(Of Keśin) keśihā m. (n) keśisūdanaḥ.

--(Of Kālanemi) kālanemihā m., kālanemiripuḥ m., kālanemiśatruḥ m., kālanemyariḥ m.

--(Dressed in yellow clothes) pītāmbaraḥ.

--(Conqueror of Chānūrā) cānūrajit.

--(Killer of Kansa) kaṃsahā m., kaṃsajit m., kaṃsāriḥ m., kaṃsārātiḥ m.

--(Lord of Mathurā) mathureśaḥ.

--(Bearer of the couch Pānchajanya) pāñcajanyadharaḥ.

--(Conqueror of Kālayavana) kālayavanajit.

--(Lord of Dvāraka) dvārakeśaḥ dvārakanāthaḥ.

--(Husband of Jāmbavatī) jāmbavatīpatiḥ m.

--(Conqueror of Naraka) narakajit narakāntakaḥ.

--(Destroyer of Mura) murahā m., murāriḥ m., muraripuḥ m.

--(Conqueror of Paundraka) pauṇḍrakajit.

--(Bearing the discus) cakradharaḥ cakrī m. (n) cakrapāṇiḥ m., cakrahastaḥ cakravān m. (t) cakrabhṛt m.

--(Bearing the conch) śaṅkhī m. (n) śaṅkhabhṛt m.

--(Blowing the conch) dhamaḥ.

--(Bearing a chaplet or garland) vanamālī m. (n) mālaḥ.

--(Bearing the jewel on his breast) kaustubhavakṣāḥ m., kaustubhalakṣakaḥ.

--(Destroyer of the demon Madhu) mādhavaḥ madhujit madhuripuḥ m., madhubhid m., madhumathanaḥ.

--(Having Garuda as his symbol) garuḍadhvajaḥ tārkṣyadhvajaḥ tārkṣyanāyakaḥ.

--(Foe of barbarians) yavanāriḥ.

--(Foe of the daityas) daityāriḥ m.

--(The undecaying one) acyutaḥ anantaḥ.

--(Worshipped by men) janārddanaḥ.

--(Lord of the senses) hṛṣīkeśaḥ. The following are other names of this deity, some of which will be explained under the head of Vishnu hariḥ m., nārāyaṇaḥ vaikuṇṭhaḥ svabhūḥ m., puṇḍarīkākṣaḥ viṣṭaraśravāḥ m. (s) śārṅgī m. (n) padmanābhaḥ vāsubhadraḥ vāsuḥ m., trivikramaḥ viśvaksenaḥ caturbhuj śauriḥ m., puruṣottamaḥ balidhvaṃsī m. (n) viśvambharaḥ vidhuḥ m., adhokṣajaḥ kaiṭabhajit m., rāhubhedī m. (n) kustubhaḥ urugāyaḥ. Krishna's mace or club is called kaumodakī; 'his sword,' nandakaḥ; 'his jewel,' kaustubhaḥ syamantakaḥ; 'his discus,' sudarśanaḥ cakraṃ; 'his conch,' pāñcajanyaḥ śaṅkhaḥ; 'his garland,' vanamālā; 'his charioteer,' sātyakiḥ m., śaineyaḥ dārukaḥ yuyudhānaḥ; 'his heaven,' golokaḥ; 'a festival in his honour,' rāsayātrāḥ 'his paternal uncle and friend,' akrūraḥ; 'his grandfather,' śūraḥ; devakaḥ; 'his city,' dvārakaḥ -kā dvārikā dvāravatī abdhinagarī. A modern reformer of the Vaishnava faith called caitanyaḥ is considered in Bengal as an avatār of Vishnu. He is also called gauracandraḥ gaurāṅgaḥ.

krore KRORE

, s. (Ten millions) koṭiḥ -ṭī.

kurAn KURĀN

, s. yāvanadharmmagranthaḥ yāvanadharmmapustakaṃ yavanīyadharmmaśāstraṃ.

kuvera KUVERA

, s. (God of wealth, the Hindu Plutus, chief of the Yakshas and Guhyakas, into whose forms transmigrate the souls of those men who in this life are absorbed in the pursuit of riches. He is the son of Viśravas by Ilavilā and regent of the north. He is represented in external appearance as a mere man, but with a deformed body, having three legs and but eight teeth. Hence he is called) kuveraḥ manuṣyadharmmā m. (n) kuhaḥ.

--(As lord of wealth) dhanapatiḥ m., dhanādhipaḥ dhanadaḥ dhanakeliḥ m., dhanādhyakṣaḥ vitteśaḥ vasuḥ m., arthapatiḥ m., śrīmān m. (t) śrīdaḥ.

--(Chief of the Yakshas) yakṣarājaḥ yakṣarāṭ m. (j) yakṣendraḥ yakṣeśaḥ puṇyajaneśvaraḥ rākṣasendraḥ yakṣaḥ.

--(Son of Viśravas) vaiśravaṇaḥ.

--(Son of Ilavilā) elavilaḥ ailavilaḥ aiḍavilaḥ aiḍaviḍaḥ.

--(Regent of the north) uttarāśāpatiḥ m.

--(Lord of the Kinnaras) kinnareśaḥ kinnareśvaraḥ kimpuruṣeśvaraḥ mayurājaḥ.

--(Descended from Pulasti or Pulastya) paulastyaḥ.

--(King of kings) rājarājaḥ.

--(King of men) manurāṭ.

--(Borne by men) naravāhanaḥ.

--(Friend of Siva) tryambakasakhaḥ īśasakhaḥ -khā.

--(Having a yellow mark in place of one of his eyes) ekapiṅgaḥ -ṅgalaḥ.

--(Lord of Alakā) alakādhipaḥ -patiḥ m.

--(Inhabiting Kailāsa) kailāsaniketanaḥ kailāsaukāḥ.

--(Lord of the divine treasures) nidhināthaḥ nidhīśaḥ.

--(The very fleet) rayiṣṭhaḥ. Kuvera's vehicle or car is called puṣpaṃ -ṣpakaṃ; 'his garden,' caitrarathaṃ; 'his city,' alakā vasudhārā vasubhārā vasusthalī yakṣarāṭpurī.

--(The mountain on which his city is situated) kailāsaḥ kuverācalaḥ kuverādriḥ m.

--(His wife) kauverī cārvvī yakṣī cāmuṇḍā.

--(His son) nalakūbaraḥ nalakūvaraḥ nalakūveraḥ maṇigrīvaḥ māyurājaḥ.

--(His attendants, who are shaped like men with the heads of horses) kinnaraḥ kimpuruṣaḥ turaṅgavadanaḥ turaṅgavaktraḥ turaṅgānanaḥ turaṅgāsyaḥ aśvavaktraḥ aśvavadanaḥ mayuḥ.

--(His divine treasure) nidhiḥ m., nidhānaṃ śevadhiḥ m., sevadhiḥ. There are nine of these treasures or gems, viz. padmaḥ mahāpadmaḥ śaṅkhaḥ makaraḥ kacchapaḥ mukundaḥ nandaḥ nīlaḥ kharbbaḥ.

--(Relating to Kuvera) kauveraḥ -rī -raṃ.

L. label LABEL

, s. patraṃ sūcakapatraṃ aṅkapatraṃ aṅkapaṭaḥ vījakaṃ.

to label To LABEL

, v. a. sūcakapatram āruh (c. 10. -ropayati -yituṃ) or anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or bandh.

labial LABIAL

, a. oṣṭhyaḥ -ṣṭhyā -ṣṭhyaṃ oṣṭhasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'a labial letter,' oṣṭhyaṃ.

labiodental LABIODENTAL

, a. dantoṣṭhyaḥ -ṣṭhyā -ṣṭhyaṃ dantauṣṭhyaḥ &c., dantyoṣṭhyaḥ &c.

labor LABOR

, s. (Exertion) utsāhaḥ udyogaḥ yatnaḥ prayatnaḥ vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ udyamaḥ āyāsaḥ karmma n. (n) kriyā pravṛttiḥ f., vyāpāraḥ ceṣṭā.

--(Toil) āyāsaḥ prayāsaḥ kleśaḥ śramaḥ pariśramaḥ kaṣṭaṃ duḥkhaṃ nityaśramaḥ nityakleśaḥ.

--(Bodily or manual labor) kāyakleśaḥ dehakleśaḥ śarīrāyāsaḥ śarīrakleśaḥ śarīraśramaḥ vrātaṃ.

--(Unpaid labor) viṣṭiḥ ājūḥ f.

--(Travail, childbirth) prasavavedanā prasūtivedanā garbhavedanā prasavayātanā prasavakālaḥ prasūtikālaḥ; 'acquired by one's own labor,' svakaṣṭārjitaḥ -tā -taṃ.

to labor To LABOR

, v. n. (Exert strength, make effort) yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ) ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ udyogaṃ kṛ utsāhaṃ kṛ yatnaṃ kṛ vyavasāyaṃ kṛ āyāsaṃ kṛ.

--(Toil) āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), āyāsaṃ kṛ śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), pariśram kliś (c. 4. kliśyate kleśituṃ), parikliś śarīrāyāsaṃ kṛ vrātaṃ kṛ śarīrāyāsena karmma kṛ kaṣṭaṃ kṛ.

--(Be in distress) kliś vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), pīḍ in pass. (pīḍyate) tap in pass. (tapyate) kṛcchra (nom. kṛcchrāyate), khid in pass. (khidyate) parikhid.

--(Be in travail) prāptaprasavavedanābhū prāptagarbhavedanābhū prāptaprasavakālā bhū.

--(Labor under) upahan in pass. (-hanyate) pīḍ in pass. (pīḍyate) upahataḥ -tā -taṃ bhū pīḍitaḥ -tā -taṃ bhū; 'to labor under a disease,' rogapīḍitaḥ -tā -taṃ bhū rogārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū.

to labor To LABOR

, v. a. (Form with labor) mahāyatnena or bahuśrameṇa or atyāyāsena kṛ or saṃskṛ or pariṣkṛ or sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ) or siddhīkṛ or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), yatnena sev (c. 1. sevate -vituṃ) or upasev or anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) or āsthā.

--(Till, cultivate) kṛṣ (c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ).

laboratory LABORATORY

, s. (Work-room) udyogaśālā udyogagṛhaṃ śilpaśālā.

--(House for chemical experiments) rasāyanakarmmagṛhaṃ rasāyanakarmmaśālā rasasaṃskāraśālā.

labored LABORED

, p. p. or a. śramasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ āyāsasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yatnasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kaṣṭasiddhaḥ &c., yatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ śramapūrvvaḥ &c., āyāsapūrvvaḥ &c.

laborer LABORER

, s. (One engaged in any toilsome work) āyāsī m. (n) kṛtāyāsaḥ śramī m. (n) kṛtaśramaḥ udyogī m. (n) kṛtodyogaḥ vyavasāyī m. (n) karmmī m. (n) kārmmaḥ.

--(A hired or day laborer) vrātīnaḥ karmmakaraḥ karmmakāraḥ -rakaḥ karmmakārī m. (n) bhṛtakaḥ bhṛtaḥ bhṛtibhuk m. (j) vaitanikaḥ bharaṇyabhuk m., vetanārthī m. (n) vetanagrāhī m. (n) vasnikaḥ.

--(Cultivator of soil) kṛṣakaḥ karṣakaḥ kṣetrikaḥ kṣetrī m. (n) kṣetrakarṣakaḥ kīnāśaḥ kṛṣībalaḥ.

laboring LABORING

, part. or a. kṛtaśramaḥ -mā -maṃ kṛtāyāsaḥ -sā -saṃ śramakārī -riṇī -ri (n); 'a laboring man.' See LABORER. (Laboring under) upahataḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ; 'laboring under a disease,' rogapīḍitaḥ -tā -taṃ.

laborious LABORIOUS

, a. (Using labor, industrious) āyāsī -sinī -si (n) śramī -miṇī -mi (n) pariśramī &c., kṛtaśramaḥ -mā -maṃ śramaśīlaḥ -lā -laṃ bahuśramaḥ -mā -maṃ udyogī -ginī -gi (n) udyogaśīlaḥ -lā -laṃ utsāhī -hinī -hi (n) karmmaśīlaḥ -lā -laṃ karmmī -rmmiṇī -rmmi (n) kārmmaḥ -rmmī -rmmaṃ karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ sayatnaḥ -tnā -tnaṃ yatnaśīlaḥ -lā -laṃ prayatnavān -vatī -vat (t) vyavasāyī -yinī -yi (n) udyamī &c., sotsāhaḥ -hā -haṃ karmmaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śramasahaḥ -hā -haṃ śrāmikaḥ -kī -kaṃ analasaḥ -sā -saṃ nirālasyaḥ -syā -syaṃ prayāsabhāk m. f. n. (j) sodyogaḥ -gā -gaṃ.

--(Requiring labor) śramasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kaṣṭasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ āyāsasādhyaḥ &c., śramasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ duḥsādhyaḥ &c., kaṭhinaḥ -nā -naṃ duḥkhena or kṛcchreṇa sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duḥkhasādhyaḥ &c., kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

laboriously LABORIOUSLY

, adv. śrameṇa bahuśrameṇa saśramaṃ śramapūrvvaṃ āyāsena prayāsena sāyāsaṃ kaṣṭena kṛcchreṇa udyamena sotsāhaṃ sodyogaṃ yatnena yatnatas sayatnaṃ.

laboriousness LABORIOUSNESS

, s. (Diligence) āyāsaśīlatā udyogaśīlatā karmmaśīlatā udyogaḥ sodyogatvaṃ yatnaḥ sayatnatā vyavasāyaḥ udyamaḥ.

--(Toilsomeness) śramasādhyatā kaṣṭasādhyatā āyāsasādhyatā duḥkhasādhyatvaṃ sakaṣṭatvaṃ kaṣṭiḥ f.

labyrinth LABYRINTH

, s. gahanaṃ sugahanasthānaṃ dustarasthānaṃ sudustarasthānaṃ bhramajanako bahuvyatyastamārgaḥ pradeśaḥ bhrāntijanako bahuviparītamārgaḥ pradeśaḥ or bahuvakramārgo bhūbhibhāgaḥ aśakyanirgamaḥ pradeśaḥ.

labyrinthian LABYRINTHIAN

, a. gahanaḥ -nā -naṃ sugahanaḥ -nā -naṃ sudustaraḥ -rā -raṃ.

lac LAC

, s. (A resinous substance used as a red dye, produced mainly upon the Banyan-tree by the insect Coccus lacca, analogous to the cochineal insect. The following names apply either to the dye or the insect, lākṣā rākṣā alaktaḥ -ktakaṃ laktakaṃ jatu n., jatukaṃ jaturasaḥ yāvaḥ -vakaḥ kārpaṭaḥ mucakaḥ garādhikā drumavyādhiḥ m., drumāmayaḥ kīṭajā kṛmiḥ m., titibhaḥ; 'made of lac,' lākṣikaḥ -kī -kaṃ; 'liquified lac dye,' alaktarasaḥ.

--(The number). See LACK.

lace LACE

, s. (Texture of interwoven threads) jālaṃ jālikā jālakaṃ jālābharaṇaṃ jālarūpaṃ sūkṣmatantunirmmitaṃ vastrābharaṇaṃ or vastrāñcalaṃ.

--(String, cord) sūtraṃ tantuḥ m., guṇaḥ.

to lace To LACE

, v. a. (Fasten with a string) sūtreṇa bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ) or saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), sūtrabaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ.

--(Adorn with lace) jālābharaṇair alaṅkṛ or bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ).

laceman LACEMAN

, s. jālābharaṇavikrayī m. (n) jālālaṅkāravikrayī m., jālavikretā m. (tṛ).

lacerable LACERABLE

, a. vidāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vidāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

to lacerate To LACERATE

, v. a. dṝ (c. 9. dṛṇāti darituṃ -rītuṃ, c. 10. dārayati -yituṃ), vidṝ avadṝ vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), nirbhid vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), vinikṛt vidal (c. 10. -dalayati -yituṃ), vidalīkṛ vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), pravraśc; 'to be lacerated,' vidṝ in pass. (-dīryyate).

lacerated LACERATED

, p. p. vidāritaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dāritaḥ -tā -taṃ dīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pravidāritaḥ -tā -taṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vidalitaḥ -tā -taṃ dalitaḥ -tā -taṃ pāṭitaḥ -tā -taṃ vipāṭitaḥ -tā -taṃ vidalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

laceration LACERATION

, s. (The act of tearing) vidāraḥ -raṇaṃ -ṇā vidaraḥ dāraṇaṃ vidalīkaraṇaṃ pravidāraṇaṃ vibhedaḥ vraścanaṃ pāṭanaṃ vipāṭanaṃ.

--(The rent made) chidraṃ bhedaḥ vidalaṃ.

lachrymal LACHRYMAL

, a. (Secreting tears) aśrujanakaḥ -kā -kaṃ aśrūtpādakaḥ -kā -kaṃ aśruvāhakaḥ -kā -kaṃ.

--(Pertaining to tears) aśrusambandhī ndhinī -ndhi (n).

lachrymatory LACHRYMATORY

, s. aśrupātraṃ aśrubhājanaṃ nayanavāṣpādhāraḥ maraṇakāle mṛtajanamitraiḥ pātitānām aśrūṇāṃ kācādinirmmitapātraṃ tacca pūrvvakāle mṛtaśarīreṇa saha bhūmau nyakhanyata.

lachrymose LACHRYMOSE

, a. aśrumayaḥ -yī -yaṃ sāśraḥ -śrā -śraṃ vāṣpākulaḥ -lā -laṃ.

to lack To LACK

, v. a. or n. (Be destitute of) hīnaḥ -nā -naṃ or vihīnaḥ -nā -naṃ or parihīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or rahitaḥ -tā -taṃ or virahitaḥ -tā -taṃ or varjitaḥ -tā -taṃ or vivarjitaḥ -tā -taṃ or śūnyaḥ -nyā -nyaṃ or apetaḥ -tā -taṃ bhū or as hā in pass. (hīyate) or vihā with abl. or instr. c., viyuj in pass. (-yujyate) with instr. c., or expressed by a or nir prefixed; as, 'he lacks wisdom,' buddhihīnaḥ or buddhirahitaḥ or nirbuddhir asti; 'he lacks means,' asādhano'sti.

--(Not to have) na dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), na dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), na vidhā.

--(Be wanting) nyūnībhū nyūnaḥ -nā -naṃ bhū or as nyūnatā bhū or as prayojanam as; 'what lack I yet?' mama kiṃ nyūnaṃ or mama kena prayojanaṃ.

lack LACK

, s. (Want, destitution) hīnatā rahitatvaṃ śūnyatā abhāvaḥ asambhavaḥ virahaḥ aviṣayaḥ nyūnatā.

--(Need) prayojanaṃ.

--(One hundred thousand) lakṣaṃ -kṣā lakṣyaṃ.

lack-a-day LACK-A-DAY

, exclam. aho ahovat ahaha hanta ā hā kaṣṭaṃ.

lack-a-daisical LACK-A-DAISICAL

, a. dhyānaparaḥ -rā -raṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) unmanāḥ &c., cintākulaḥ -lā -laṃ viṣādī -dinī -di (n) utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

lackbrain LACKBRAIN

, s. nirbuddhiḥ m., abuddhiḥ m., jñānahīnaḥ mūrkhaḥ mūḍhaḥ.

lacker LACKER

, s. (Kind of varnish) lākṣādinirmmitaḥ kukkubhakaviśeṣaḥ lākṣā.

to lacker To LACKER

, v. a. pūrvvoktakukkubhakena lip (c. 6. limpati leptuṃ).

[Page 434a]
lackey LACKEY

, s. pārśvānucaraḥ paricaraḥ kiṅkaraḥ preṣyaḥ bhṛtyaḥ dāsaḥ.

to lackey To LACKEY

, v. a. or n. upacar (c. 1. -carati -rituṃ), pārśve paricar pārśvānucaro bhū.

lack-lustre LACK-LUSTRE

, a. nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprabhaḥ -bhā -bhaṃ mandacchāyaḥ -yā -yaṃ mandakāntaḥ -ntā -ntaṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

laconic LACONIC

, LACONICAL, a. (Concise, expressed in few words) saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ sāṃkṣepikaḥ -kī -kaṃ avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ alpaśabdakaḥ -kā -kaṃ parimitaśabdaḥ -bdā -bdaṃ parimitavākyaḥ -kyā -kyaṃ parimitoktiḥ -ktiḥ -kti saṃkṣiptoktiḥ -ktiḥ -kti mitaśabdakaḥ -kā -kaṃ abahuśabdaḥ -bdā -bdaṃ.

--(Laconic speaker) parimitabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) mitabhāṣī &c., saṃkṣiptabhāṣī &c., saṃkṣiptavaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) avistīrṇavaktā &c., alpabhāṣī &c.

laconically LACONICALLY

, adv. saṃkṣepatas saṃkṣepeṇa avistareṇa avistaraśas parimitoktyā mitoktyā samāsatas.

laconism LACONISM

, LACONICISM, s. saṃkṣiptoktiḥ f., saṃkṣiptavākyaṃ alpaśabdakavākyaṃ mitaśabdakavākyaṃ parimitavākyaṃ avistīrṇavākyaṃ saṃkṣepavākyaṃ.

lacquer LACQUER

, s. See LACKER.

lacshmI LACSHMĪ

, s. See LAKSHMĪ.

lactary LACTARY

, a. kṣīrī -riṇī -ri (n) kṣīraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

lactary LACTARY

, s. (Dairy) gorasagṛhaṃ godugdhagṛhaṃ gavyagṛhaṃ dadhisthānaṃ kṣīrasthānaṃ.

lactation LACTATION

, s. (Act of giving milk) stanyadānaṃ kṣīradānaṃ payodānaṃ.

lacteal LACTEAL

, a. (Milky) kṣīrī -riṇī -ri (n) dugdhī -gdhinī -gdhi (n) kṣīramayaḥ -yī -yaṃ dugdhavān -vatī -vat (t) payasyaḥ -syā -syaṃ pāyasaḥ -sī -saṃ kṣīrasambandhī &c.

--(Conveying chyle) annarasavāhakaḥ -kā -kaṃ annarasacālakaḥ -kā -kaṃ.

lacteal LACTEAL

, s. (A vessel of the body) annarasavāhinī rasāyanī -naṃ.

lacteous LACTEOUS

, a. kṣīrī -riṇī -ri (n). See LACTEAL.

lactescence LACTESCENCE

, s. dugdhatā kṣīrotpādakatvaṃ kṣīrajanakatā dugdhavattvaṃ.

lactescent LACTESCENT

, a. kṣīrotpādakaḥ -kā -kaṃ dugdhajanakaḥ -kā -kaṃ kṣīramayaḥ -yī -yaṃ.

lactiferous LACTIFEROUS

, a. kṣīravāhakaḥ -kā -kaṃ kṣīravāhī -hinī -hi (n) dugdhapravāhakaḥ -kā -kaṃ dugdhacālakaḥ -kā -kaṃ.

lactometor LACTOMETOR

, s. kṣīramāpanayantraṃ kṣīramāpanī dugdhamāpanī.

lad LAD

, s. kumārakaḥ māṇavakaḥ kumāraḥ vaṭuḥ m., vaṭukaḥ bālaḥ -lakaḥ dārakaḥ śiśuḥ m., kiśoraḥ; 'a mere lad,' vaṭumātraṃ.

ladder LADDER

, s. sopānaṃ sopānapaddhatiḥ f., adhirohiṇī niḥśreṇī niḥśrayaṇī -yiṇī ārohaṇaṃ śālāraṃ vandiḥ f.

to lade To LADE

, v. a. See To LOAD, To LADLE.

laded LADED

, LADEN, p. p. or a. bhāravān -vatī -vat (t) bhārī -riṇī -ri (n) bhārayuktaḥ -ktā -ktaṃ dhurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dhurandharaḥ -rā -raṃ dhurīyaḥ -yā -yaṃ dhurvahaḥ -hā -haṃ bhārandharaḥ -rā -raṃ sabhāraḥ -rā -raṃ; 'heavily laden,' subharaḥ -rā -raṃ atibhārī &c., atibhāravān &c.; 'laden with mud,' paṅkabhārakaḥ -kā -kaṃ paṅkabhārī &c.

lading LADING

, s. (Of a ship) naubhāraḥ naukābhāraḥ naukāsthadravyaṃ potasthadravyaṃ.

ladle LADLE

, s. darvī darviḥ f., darvikaḥ darbī darbiḥ f., darbikaḥ dārvī kambiḥ f., kambī khajaḥ khajākaḥ -kā khajikā pāṇikā; 'wooden ladle,' tardūḥ m. f., dāruhastakaḥ; 'sacrificial ladle,' sruk f. (c) sruvaḥ -vā śruvaṃ sūḥ f., camasaḥ.

to ladle To LADLE

, v. a. darvikeṇa jalādi avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ) or pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

ladleful LADLEFUL

, s. darvipūraṇaṃ kambipūraṇaṃ kambipūrakaṃ kambibharakaṃ.

[Page 434b]
lady LADY

, s., āryyā āryyikā āryyakā bhāvinī bhavatī kulavadhūḥ f., kulastrī kulāṅganā kulanārī kulīnā kulajā āryyastrī sabhyastrī śiṣṭastrī satkulīnā kulapālikā nāyikā; 'O lady!' bhavati voc. c.

lady-bird LADY-BIRD

, LADY-BUG, LADY-FLY, LADY-COW, s. indragopaḥ śakragopaḥ indrakīṭaḥ śakrakīṭaḥ tāmrakṛmiḥ m., agnikaḥ.

lady-day LADY-DAY

, s. khrīṣṭamātṛvijñāpanoddeśakaṃ vatsarasya pūrvvapādāvasāne parvva or vatsarasya tṛtīyamāsānte parvva n. (n).

lady-like LADY-LIKE

, a. āryyastrīyogyaḥ -gyā -gyaṃ sabhyastrīyogyaḥ &c., kulastryucitaḥ -tā -taṃ kulastrīsadṛśaḥ -śī -śaṃ āryyavṛttiḥ -ttiḥ -tti sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suvinītaḥ -tā -taṃ sundaraḥ -rī -raṃ; 'a lady-like woman,' śiṣṭastrī sundarī vinītā.

lady-love LADY-LOVE

, s. priyā kāntā kāminī rāgiṇī praṇayinī anurāgavatī.

ladyship LADYSHIP

, s. (Her ladyship) bhavatī atrabhavatī.

lady's-maid LADY'S-MAID

, s. strīvastraparikalpikā strīvastramālyādiparikalpikā strīprasādhakā strīparidhānakṛt m., aṅgasaṃskartrī.

to lag To LAG

, v. n. mand (nom. mandāyate), vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), cira (nom. cirāyati -te), mandagatyā cal (c. 1. calati -lituṃ), mandaṃ cal or car (c. 1. carati -rituṃ).

lag LAG

, s. (Lowest class) antyajāḥ m. pl., hīnajanāḥ m. pl., pṛthagjanāḥ khalāḥ.

lagger LAGGER

, s. vilambī m. (n) vilambakārī m. (n) mandagatiḥ m., mandāyamānaḥ.

lagging LAGGING

, part. mandāyamānaḥ -nā -naṃ cirāyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vilambī -mbinī &c.

lagoon LAGOON

, LAGUNE, s. anūpabhūḥ f., kacchabhūḥ f., kacchaḥ samudrīyakacchaḥ.

laic LAIC

, LAICAL, a. gṛhasthī -sthinī -sthi (n) gārhasthikaḥ -kī -kaṃ gṛhasthasambandhī -ndhinī -ndhi (n) gṛhasthavargasambandhī &c., purohitavargabhinnaḥ -nnā -nnaṃ paurohityabhinnaḥ -nnā -nnaṃ sāmānyalokasambandhī &c., sādhāraṇalokasambandhī &c., dharmmapadasthabhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

laid LAID

, p. p. nyastaḥ -stā -staṃ vinyastaḥ -stā -staṃ upanyastaḥ -stā -staṃ sthāpitaḥ -tā -taṃ nihitaḥ -tā -taṃ āhitaḥ -tā -taṃ upanihitaḥ -tā -taṃ upahitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ arpitaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ āropitaḥ -tā -taṃ; 'laid on the ground,' bhūmau nihitaḥ -tā -taṃ or nyastaḥ -stā -staṃ.

--(Laid aside) sannyastaḥ -stā -staṃ nirastaḥ -stā -staṃ nyastaḥ -stā -staṃ astaḥ -stā -staṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Laid out, as goods) prasāritaḥ -tā -taṃ.

--(Laid out, as ground) suparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Laid out, as money) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Laid hold of) gṛhītaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Laid, as dust) saṃsiktaḥ -ktā -ktaṃ siktaḥ -ktā -ktaṃ nihitaḥ -tā -taṃ.

lain LAIN

, p. p. upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ patitaḥ -tā -taṃ śayitaḥ -tā -taṃ saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

lair LAIR

, s. śvāpadasthānaṃ śvāpadaśayanaṃ śvāpadaśayanasthānaṃ śvāpadālayaḥ śvāpadāyatanaṃ śvāpadanilayaḥ araṇyapaśuśayanasthānaṃ āraṇyapaśor vāsasthānaṃ or āśayaḥ or ālayaḥ.

laity LAITY

, s. gṛhasthavargaḥ sāmānyalokaḥ sādhāraṇalokaḥ sāmānyavargaḥ sādhāraṇavargaḥ sādhāraṇalokavargaḥ purohitabhinnavargaḥ dharmmapadasthabhinnavargaḥ paurohityabhinnavargaḥ.

lake LAKE

, s. saras n., hradaḥ jalāśayaḥ jalādhāraḥ sarovaraḥ -raṃ sarasī taḍāgaḥ vāpī -piḥ f., kāsāraḥ puṣkariṇī khātaṃ pūraḥ.

lakshmI LAKSHMĪ

, s. (The goddess of fortune or prosperity, wife of the god Vishnu. She is said also to preside over beauty; and in this respect, as well as in the story of her birth, agrees in character with Venus. She was born, according to the usual account, from the ocean, when churned by the gods and Asuras; and emerged from the foam of the sea, seated on a full-blown lotus, and holding a lotus in her hand. Her countenance is represented as incomparably beautiful. As presiding over abundance she resembles Ceres. She is by some considered to be the daughter of Daksha, and by others of Bhrigu. Sometimes she is regarded as the wife of Dharma. As goddess of prosperity she is called) lakṣmīḥ f., śrīḥ f.

--(As wife of Vishnu) viṣṇuvallabhā haripriyā vaiṣṇavī.

--(The ocean-born) jaladhijā kṣīrābdhijā kṣīrābdhitanayā.

--(As seated on and holding the lotus, or as identified with this flower, which is the symbol of prosperity) padmā kamalā padmālayā padmavāsā padmasnuṣā.

--(As wife of Vishnu in the avatār of Krishna) rukmiṇī.

--(As mother of Kāmadeva) māyā.

--(As wife of Nārāyana) nārāyaṇī.

--(As wife of Vishnu in the avatār of Rāmachandra) sītā.

--(As mother of the world) lokamātā f. (tṛ) mātā.

--(As wife of Vishnu in the Varāha avatār) vārāhī.

--(The fickle one, a name applied to Lakṣmī as goddess of fortune) capalā cañcalā calā lolā.

--(As identified with a celebrated Apsaras) rambhā. Other names of this goddess are, ramā indirā mā netrī hīrā lañjā.

lamb LAMB

, s. meṣaśāvakaḥ meṣaśiśuḥ m., meṣavatsaḥ varkaraḥ avipotakaḥ.

to lamb To LAMB

, v. a. meṣaśāvakaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu.

lambative LAMBATIVE

, a. lehyaḥ -hyā -hyaṃ avalehyaḥ -hyā -hyaṃ.

lambative LAMBATIVE

, s. (Medicine) lehaḥ avalehaḥ lehyaṃ avalehyaṃ.

lambent LAMBENT

, a. itastaś calamānaḥ -nā -naṃ or cañcalaḥ -lā -laṃ.

lambkin LAMBKIN

, s. kṣudrameṣaśāvakaḥ kṣudrameṣaśiśuḥ m., kṣudravarkaraḥ.

lamblike LAMBLIKE

, a. meṣasvabhāvaḥ -vā -vaṃ meṣaśāvakavat komalasvabhāvaḥ -vā -vaṃ or mṛdusvabhāvaḥ -vā -vaṃ or mṛduśīlaḥ -lā -laṃ.

lamb's-wool LAMB'S-WOOL

, s. meṣaśāvakaloma n. (n) meṣaloma n., varkaraloma n.

lame LAME

, a. khañjaḥ -ñjā -ñjaṃ paṅguḥ -ṅguḥ -ṅgu khoḍaḥ -ḍā -ḍaṃ kholaḥ -lā -laṃ khoraḥ -rā -raṃ gativikalaḥ -lā -laṃ pādavikalaḥ -lā -laṃ vikalagatiḥ -tiḥ -ti vikalāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vyaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ bhūmispṛk m. f. n. (ś).

--(Imperfect) vikalaḥ -lā -laṃ hīnaḥ -nā -naṃ nyūnaḥ -nā -naṃ sachidraḥ -drā -draṃ.

to lame To LAME

, v. a. khañjīkṛ paṅgūkṛ pādavikalīkṛ vikalīkṛ.

lamellar LAMELLAR

, a. sūkṣmaphalakaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śakalī -linī -li (n).

lamely LAMELY

, adv. khañjavat paṅguvat vikalagatyā; 'going lamely,' vikalagatiḥ -tiḥ -ti.

--(Imperfectly) vikalaṃ vaikalyena asamyak.

lameness LAMENESS

, s. khañjatvaṃ -tā paṅgutā -tvaṃ khoḍatā gativaikalyaṃ vikalagatitvaṃ pādavaikalyaṃ aṅgavaikalyaṃ.

--(Imperfection) vaikalyaṃ vikalatā hīnatā nyūnatā sachidratvaṃ durbalatā.

to lament To LAMENT

, v. n. vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), pralap lap krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākrand rud (c. 2. roditi -tuṃ), prarud paridev (c. 1. -devate -vituṃ), kruś (c. 1. krośati kroṣṭuṃ), vikruś parikruś abhikruś śuc (c. 1. śocati -cituṃ), pariśuc udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), vilapanaṃ kṛ śokaṃ kṛ śocanaṃ kṛ; 'to lament exceedingly,' śuc in freq. (śośucyate) lap in freq. (lālapyate).

to lament To LAMENT

, v. a. śuc (c. 1. śocati -cituṃ), anuśuc paridev (c. 1. -devati -te -vituṃ), vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākrand rud (c. 2. roditi -tuṃ), abhikruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), utkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -ṇṭhituṃ), all with acc. c.; as, 'they lament the dead,' gatāsūn śocanti; 'they lamented each other,' anyonyam abhicukruśuḥ.

lamentable LAMENTABLE

, a. śocanīyaḥ -yā -yaṃ śocyaḥ -cyā -cyaṃ śocitavyaḥ -vyā -vyaṃ śokārhaḥ -rhā -rhaṃ śocanārhaḥ -rhā -rhaṃ vilapanīyaḥ -yā -yaṃ krandanīyaḥ -yā -yaṃ śokayogyaḥ -gyā -gyaṃ śokaviṣayaḥ -yā -yaṃ śokāspadaḥ -dā -daṃ.

lamentably LAMENTABLY

, adv. śocanīyaṃ śocanīyaprakāreṇa yathā śoko jāyate tathā.

lamentation LAMENTATION

, LAMENT, s. śokaḥ śocanaṃ śuk f. (c) anuśocanaṃ krandanaṃ vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ -nā rodanaṃ ruditaṃ rudanaṃ kranditaṃ ākrandanaṃ vilapitaṃ pralāpaḥ kruṣṭaṃ vikruṣṭaṃ udvegaḥ manastāpaḥ hāhākāraḥ manovedanā parivedanaṃ pariveditaṃ.

lamented LAMENTED

, p. p. śocitaḥ -tā -taṃ anuśocitaḥ -tā -taṃ vilapitaḥ -tā -taṃ kranditaḥ -tā -taṃ ruditaḥ -tā -taṃ kruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhikruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paridevitaḥ -tā -taṃ.

lamenter LAMENTER

, s. śocakaḥ anuśocakaḥ paridevakaḥ paridevī m. (n) vilapanakṛt.

lamenting LAMENTING

, part. rudan -dantī -datī -dat (t) paridevī -vinī -vi (n) vilapan -pantī -pat (t) śocamānaḥ -nā -naṃ rudyamānaḥ -nā -naṃ.

lamina LAMINA

, s. (Thin plate, scale) phalakaḥ -kaṃ patraṃ śalkaṃ śakalaṃ kavacaḥ.

laminate LAMINATE

, LAMINATED, a. phalakī -kinī -ki (n) śakalī &c., sapatraḥ -trā -traṃ.

lamination LAMINATION

, s. (Drawing out into a thin plate) udvarttanaṃ.

lammas-day LAMMAS-DAY

, s. aṣṭamamāsasya prathamadinoddeśakaṃ parvva n. (n).

lamp LAMP

, s. dīpaḥ pradīpaḥ dīpakaḥ -pikā varttī -rttiḥ f., śikhāvān m. (t) śikhī m. (n) kajjvaladhvajaḥ daśākarṣaḥ daśendhanaṃ doṣāsyaḥ snehāśaḥ snehapriyaḥ; 'lamp in a doorway,' dehalīdīpaḥ; 'row of lamps,' dīpamālā dīpāvaliḥ f., dīpālī dīpaśṛṅkhalā; 'flame of a lamp,' dīpaśikhā; 'wick of a lamp,' varttī -rttikā dīpakūpī; 'stand of a lamp,' dīpavṛkṣaḥ dīpapādapaḥ dīpādhāraḥ śikhātaruḥ m.; 'smell of an extinguished lamp,' dīpanirvāṇagandhaḥ; 'relating to a lamp,' daipaḥ -pī -paṃ.

lamp-black LAMP-BLACK

, s. dīpakiṭṭaṃ kajjalaṃ kajjvalaṃ dīpakajjalaṃ dīpaśikhā dīpadhvajaḥ -jaṃ maṣī.

lamp-light LAMP-LIGHT

, s. dīpadyutiḥ f., pradīpadyutiḥ dīpaprakāśaḥ dīpaprabhā.

lamp-lighter LAMP-LIGHTER

, s. dīpatailadaḥ tailadāyī m. (n) dīpaprakāśakaḥ dīpajvalanakṛt.

lampoon LAMPOON

, s. nindālekhaḥ nindārthako lekhaḥ avagītaṃ nindāgītaṃ vidūṣaṇalekhaḥ vidūṣaṇārthako lekhaḥ śleṣaḥ ākṣepaḥ.

to lampoon To LAMPOON

, v. a. nindālekhadvāreṇa ākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or avagai (c. 1. -gāyati -gātuṃ), nindālekhaṃ kṛ.

lampooned LAMPOONED

, p. p. nindālekhena avagītaḥ -tā -taṃ or ākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

lamprey LAMPREY

, s. andhāhijātīyo matsyabhedaḥ kuñcikā jalavyālaḥ.

lanate LANATE

, LANATED, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ lomaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

lance LANCE

, s. śaktiḥ f., tomaraḥ kuntaḥ -ntī śūlaḥ -laṃ prāsaḥ śalyaṃ kīlaḥ śalākā.

--(Armed with a lance) śāktīkaḥ. See LANCER.

to lance To LANCE

, v. a. śūlena or śaktyā vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), śaktividdhaṃ -ddhāṃ kṛ śaktibhinnaṃ -nnāṃ kṛ śūla (nom. śūlayati -yituṃ), kīla (c. 10. kīlayati -yituṃ); 'with a lancet,' śalākayā or vṛddhipatreṇa vyadh.

lanced LANCED

, p. p. śalākāviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vṛddhipatraviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

lanceolate LANCEOLATE

, a. śūlākāraḥ -rā -raṃ śūlākṛtiḥ -tiḥ -ti śaktirūpaḥ -pā -paṃ.

lancer LANCER

, s. śāktīkaḥ śaktidharaḥ śaktigrahaḥ śaktihetikaḥ śūlī m. (n) śūladharaḥ prāsikaḥ kauntikaḥ śalākī m. (n).

[Page 436a]
lancet LANCET

, s. śalākā arddhadhāraṃ vṛddhipatraṃ vetasapatraṃ.

to lanch To LANCH

, v. a. as (c. 4. asyati asituṃ), prās kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

lanched LANCHED

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ pramuktaḥ -ktā -ktaṃ kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

to lancinate To LANCINATE

, v. a. vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), nirbhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ).

lancination LANCINATION

, s. vidāraṇaṃ pravidāraṇaṃ vibhedaḥ vipāṭanaṃ vraścanaṃ.

land LAND

, s. (Country, region) deśaḥ pradeśaḥ viṣayaḥ rāṣṭraṃ.

--(As opposed to water) sthalaṃ -lī; 'land and water,' sthalajalaṃ jalasthalaṃ; 'relating to dry land,' dhanva n. (n) sthalīyaḥ -yā -yaṃ; 'produced on it,' sthalajaḥ -jā -jaṃ; 'confusion of land and water through inundation,' jalasthalabhramaḥ; 'the way by land,' sthalamārgaḥ; 'by land,' sthalamārgeṇa.

--(Ground, soil, earth) bhūmiḥ f., bhūḥ f., kṣetraṃ mṛt f., mṛttikā; 'arable land,' kṣetrabhūmiḥ f.; 'ploughed land,' kṛṣṭaṃ kṛṣṭabhūmiḥ f., phālakṛṣṭaṃ sītyabhūmiḥ; 'barren land,' maruḥ m., marusthalaṃ -lī dhanvā m. (n) bhūrṇiḥ f., ūṣaḥ -ṣaraḥ; 'marshy land,' kacchabhūḥ f., anūpabhūmiḥ f.; 'waste land,' khilaḥ; 'fallow land,' aprahatabhūmiḥ; 'table land,' sānuḥ m., prasthaḥ snuḥ m.

--(Estate, lands) kṣetraṃ bhūmiḥ sthāvaraṃ; 'paternal lands,' paitṛkabhūmiḥ; 'gift of lands,' bhūmidānaṃ.

to land To LAND

, v. a. uttṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), naukāyā avatṝ or avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) sthalaṃ or kūlam upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) nāvam upaśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), utkūl (nom. utkūlayati -yituṃ).

to land To LAND

, v. n. uttṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), pratyuttṝ naukāyā avatṝ or uttṝ or avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), sthalam upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

landed LANDED

, p. p. (Disembarked) uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ naukottīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ naukāvarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ naukātītaḥ -tā -taṃ atinauḥ -nauḥ -nu utkūlitaḥ -tā -taṃ.

--(Having an estate in land) kṣetrī m. (n) kṣetravān m. (t) kṣetrasampannaḥ -nnā -nnaṃ bhūmisampannaḥ -nnā -nnaṃ bhūmidhanaḥ -nā -naṃ; 'landed property,' bhūmiḥ f., kṣetraṃ sthāvaraṃ sthāvaradhanaṃ; 'donation of landed property,' bhūmidānaṃ.

land-animal LAND-ANIMAL

, s. sthalacarajantuḥ m., bhūmicarajantuḥ m., bhūcarajantuḥ.

land-fight LAND-FIGHT

, s. sthalayuddhaṃ sthalavigrahaḥ sthalīyayuddhaṃ.

land-flood LAND-FLOOD

, s. jalāplāvanaṃ āplāvaḥ jalapralayaḥ jalaviplavaḥ.

land-force LAND-FORCE

, s. sthalabalaṃ sthalasainyaṃ senā sthalayodhāḥ m. pl.

land-holder LAND-HOLDER

, s. bhūsvāmī m. (n) kṣetrapatiḥ m., bhūmipatiḥ bhūmīśvaraḥ kṣetrasvāmī m. (n) kṣetrādhikārī m. (n).

landing LANDING

, LANDING-PLACE, s. uttaraṇasthānaṃ tarasthānaṃ taraṇasthānaṃ taraḥ ghaṭṭaḥ -ṭṭī umaḥ gulmaḥ naukāvarohaṇasthānaṃ.

--(Act of landing, disembarkation) uttaraṇaṃ pratyuttaraṇaṃ.

landlady LANDLADY

, s. (Woman who has tenants) bhūsvāminī kṣetrasvāminī.

--(Mistress of an inn) uttaraṇagṛhasvāminī uttaraṇaśālāsvāminī upakārikāgṛhādhikāriṇī śauṇḍikī.

landlocked LANDLOCKED

, a. bhūveṣṭitaḥ -tā -taṃ bhūmiveṣṭitaḥ -tā -taṃ bhūpratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

landlord LANDLORD

, s. (Owner of land) bhūsvāmī m. (n) kṣetrasvāmī m., kṣetrapatiḥ m., bhūmīśvaraḥ.

--(Owner of a house) gṛhapatiḥ m., gṛhasvāmī m., gṛheśvaraḥ.

--(Master of an inn) uttaraṇagṛhapatiḥ m., uttaraṇagṛhasvāmī m., upakārikāgṛhādhikārī m. (n).

landmark LANDMARK

, s. sthalasīmā m. (n) bhūmisīmā sīmā m. (n) sīmā f., sīmāliṅgaṃ sīmācihnaṃ sthaṇḍilaṃ caityaṃ jaṅgālaḥ.

--(Of a field) kṣetrasīmācihnaṃ kṣetramaryādācihnaṃ.

--(An elevated mark on land to serve as a guide to seamen) samudrayāyināṃ pathadarśanārtham unnatabhūbhāge sthāpitaṃ cihnaṃ.

landowner LANDOWNER

, s. bhūsvāmī m. (n) kṣetrasvāmī m., kṣetrapatiḥ m., bhūmīśvaraḥ.

landscape LANDSCAPE

, s. (Portion of land which the eye can comprehend in a single view) dṛṣṭipātāntargatadeśaḥ nayanapathāntargatadeśaḥ dṛṣṭigatadeśaḥ dṛṣṭigocaradeśaḥ deśaḥ pradeśaḥ bhūpradeśaḥ.

--(Picture) citragato bhūmipradeśaḥ.

landsman LANDSMAN

, s. sthalavāsī m. (n) sthalavarttī m. (n) sthalīyaḥ sthalagaḥ.

land-tax LAND-TAX

, s. bhūmikaraḥ kṣetrakaraḥ bhūkaraḥ.

land-waiter LAND-WAITER

, s. śaulkaḥ śaulkikaḥ uttaraṇasthāne karagrāhī m. (n) or śulkagrāhī m.

lane LANE

, s. saṅkaṭapathaḥ saṅkaṭamārgaḥ sambādhapathaḥ saṅkaṭavīthiḥ f., sambādhavīthiḥ.

language LANGUAGE

, s. (Speech, ideas expressed in words) bhāṣā -ṣaṇaṃ bhāṣitaṃ uktiḥ f., vacanaṃ vacas vākyaṃ uktaṃ vāk f. (c) vāṇī vyāhāraḥ nigadaḥ nigādaḥ lapitaṃ abhilāpaḥ vadantiḥ f.

--(Word, expression) śabdaḥ vākyaṃ vacanaṃ padaṃ; 'bad language,' duruktiḥ f. durbhāṣaṇaṃ durvacas n., durvākyaṃ durvacanaṃ durālāpaḥ; 'abusive language,' vākpāruṣyaṃ vāgdoṣaḥ paruṣavacanaṃ paruṣoktiḥ f.; 'low language,' khaloktiḥ f.

--(A language) bhāṣā uktiḥ f.; 'a foreign language,' bhāṣāntaraṃ videśīyabhāṣā; 'a barbarous language,' mlecchabhāṣā mlecchitaṃ; 'the Sanskrit language,' saṃskṛtabhāṣā saṃskṛtoktiḥ f.

--(Diction, style of expression) vāgvyāpāraḥ vāgrītiḥ f., vākyaracanā vāgvinyāsaḥ vāksaraṇiḥ f.

languid LANGUID

, a. glānaḥ -nā -naṃ pariglānaḥ -nā -naṃ mlānaḥ -nā -naṃ parimlānaḥ -nā -naṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntamanaskaḥ -skā -skaṃ śithilaḥ -lā -laṃ śithilāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ śithilabalaḥ -lā -laṃ śithilavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ avasādī -dinī -di (n) viṣādī &c., viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ visrastavīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sraṃsī -sinī -si (n) viślathaḥ -thā -thaṃ viślathāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ ślathāṅgaḥ &c., alasaḥ -sā -saṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ anutsukaḥ -kā -kaṃ nirutsukaḥ -kā -kaṃ.

languidly LANGUIDLY

, adv. avasādena saviṣādaṃ viṣādena sāvasādaṃ avasannavat klāntamanasā alasavat mandaṃ māndyena samāndyaṃ.

languidness LANGUIDNESS

, s. glāniḥ f., mlāniḥ f., mlānatā klāntatā avasannatā viṣaṇṇatā avasādaḥ śithilatā -tvaṃ balaśaithilyaṃ aṅgaśaithilyaṃ alasatā ālasyaṃ māndyaṃ.

to languish To LANGUISH

, v. n. avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), viṣad vyavasad sad glai (c. 1. glāyati glātuṃ), pariglai mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai klam (c. 4. klāmyati klamituṃ), pariklam viklam kṣi in pass. (kṣīyate) tam (c. 4. tāmyati tamituṃ), ātam pratam dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ), vidhvaṃs sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), visraṃs viśṝ in pass. (-śīryyate) pralī (c. 4. -līyate -letuṃ), śad (c. 1. śīyate śattuṃ), gal (c. 1. galati -lituṃ), śithilībhū khid in pass. (khidyate) āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), viṣaṇṇībhū avasannībhū.

--(Pine with love) utkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -ṇṭhituṃ), utsuka (nom. utsukāyate), utsukībhū.

--(Look tenderly and softly) kāmālasadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū kāmārdradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū.

languishing LANGUISHING

, part. or a. (Drooping, fading) glāyan -yantī -yat (t) glāyamānaḥ -nā -naṃ mlāyan &c., mlāyamānaḥ -nā -naṃ kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) avasāditaḥ -tā -taṃ viśīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ khidyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Pining with love) utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ utsukaḥ -kā -kaṃ; 'having languishing looks,' alasekṣaṇā kāmālasekṣaṇā kāmālasadṛṣṭiḥ f., kāmārdradṛṣṭiḥ f.

languishingly LANGUISHINGLY

, adv. avasādena viṣādena saviṣādaṃ sāvasādaṃ.

--(With languishing looks) kāmālasadṛṣṭyā kāmārdradṛṣṭyā.

languishment LANGUISHMENT

, s. viṣaṇṇatā avasannatā utkaṇṭhā utkaṇṭhitatvaṃ utsukatā autsukyaṃ.

--(Softness of look) kāmālasadṛṣṭitvaṃ kāmārdradṛṣṭitvaṃ.

langour LANGOUR

, s. glāniḥ f., glānatā -tvaṃ mlāniḥ f., mlānatā klāntiḥ f., klāntatā avasādaḥ viṣādaḥ sādaḥ avasannatā viṣaṇṇatā śithilatā śaithilyaṃ aṅgaśaithilyaṃ aṅgaślathaḥ aṅgaviślathaḥ kṣīṇatā mandatā māndyaṃ khedaḥ tandrā -ndriḥ f. -ndrikā tandrī pramīlā udāsīnatā ālasyaṃ alasatā -tvaṃ yatnavimukhatā yatnaparāṅmukhatā kāryyavimukhatā jaḍatā jāḍyaṃ.

to laniate To LANIATE

, v. a. vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ khaṇḍaśaḥ kṛ.

laniferous LANIFEROUS

, LANIGEROUS, a. lomajanakaḥ -kā -kaṃ lomotpādakaḥ -kā -kaṃ.

lank LANK

, a. (Thin, meagre) kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṛśaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ avipulaḥ -lā -laṃ apuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atundaḥ -ndā -ndaṃ.

--(Tall) dīrghadehaḥ -hā -haṃ dīrghatanuḥ -nuḥ -nu.

--(Loose, flaccid) śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ.

lankness LANKNESS

, s. (Meagreness) kṛśatā kṛśāṅgatvaṃ śarīrakṛśatā kārśyaṃ śarīrakṣīṇatā kṣāmatā -tvaṃ atundatā avipulatā apuṣṭatā.

--(Tallness) śarīradīrghatā dīrghadehatvaṃ.

--(Flaccidity) śaithilyaṃ śithilatā.

lanky LANKY

, a. kṛśadīrghaḥ -rghā -rghaṃ kṣīṇadīrghaḥ -rghā -rghaṃ dīrghakṣāmaḥ -mā -maṃ.

lanner LANNER

, LANNERET, s. śyenajātīyaḥ pakṣibhedaḥ.

lantern LANTERN

, s. dīpaḥ pradīpaḥ dīpikā pracchannadīpaḥ gūḍhadīpaḥ āvṛtadīpikā kośasthadīpaḥ ākāśadīpaḥ ākāśapradīpaḥ.

lantern-jawed LANTERN-JAWED

, a. tanuvadanaḥ -nā -naṃ kṣīṇavadanaḥ -nā -naṃ dīrghavadanaḥ -nā -naṃ.

lanuginous LANUGINOUS

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ lomamayaḥ -yī -yaṃ lomavān -vatī -vat (t) mṛdulomavān &c., mṛdulomā -mā -ma (n) snigdhaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

lanyard LANYARD

, s. nāvikabhāṣāyāṃ bandhanarajjuḥ m. f. or kṣudrasūtraṃ or guṇaḥ.

lap LAP

, s. (The end or skirt of a garment that hangs loose) vastrāñcalaḥ -laṃ vasanāntaḥ vastrāntaḥ vasanadaśā vastradaśā vastiḥ m., tarī.

--(The part about the thighs or hips when a person sits down) aṅkaḥ kroḍaṃ -ḍā utsaṅgaḥ ūrudeśaḥ sakthideśaḥ jānudeśaḥ; 'to place on the lap,' aṅke or kroḍe or utsaṅge or ūrvor upari nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or kṛ kroḍīkṛ aṅkīkṛ.

to lap To LAP

, v. a. (Fold) puṭīkṛ vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), viparivṛt vyāvarttanaṃ kṛ.

--(Wrap, infold) veṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ), āveṣṭ pariveṣṭ kośena pariveṣṭ.

--(Lick up) lih (c. 2. leḍhi līḍhe leḍhuṃ), ālih saṃlih parisaṃlih jihvāsvādaṃ kṛ jihvālehanaṃ kṛ.

to lap To LAP

, v. n. (Be turned over) vyāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viparivṛt.

lap-dog LAP-DOG

, s. aṅkakukkuraḥ aṅke pālanīyaḥ kṣudrakukkuraḥ aṅkapālanayogyaḥ kṣudrakukkuraḥ aṅkapālitakukkuraḥ.

lap-ful LAP-FUL

, s. aṅkapūraṇaṃ kroḍapūraṇaṃ aṅkapūrakaṃ aṅkabharakaṃ.

lapidarious LAPIDARIOUS

, a. prastaramayaḥ -yī -yaṃ maṇimayaḥ &c., śilāmayaḥ &c.

lapidary LAPIDARY

, s. maṇikāraḥ ratnakāraḥ maṇipariṣkārakaḥ ratnapariṣkārakaḥ prastarachid m., ratnopajīvī m. (n) ratnavikrayī m. (n) maṇivikretā m. (tṛ).

to lapidate To LAPIDATE

, v. a. prastaraprakṣepeṇa or prastarāghātena han (c. 2. hanti -ntuṃ) or vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

lapidation LAPIDATION

, s. prastarāghātena or pāṣāṇaprakṣepeṇa hananaṃ or vyāpādanaṃ or māraṇaṃ.

lapideous LAPIDEOUS

, a. pāṣāṇamayaḥ -yī -yaṃ śileyaḥ -yī -yaṃ āśmikaḥ -kī -kaṃ.

lapidescence LAPIDESCENCE

, s. pāṣāṇabhūyaṃ prastarabhūyaṃ śilābhūyaṃ.

[Page 437b]
lapidification LAPIDIFICATION

, s. pāṣāṇasātkaraṇaṃ prastarasātkaraṇaṃ pāṣāṇīkaraṇaṃ.

lapis-lazuli LAPIS-LAZULI

, s. vaidūryyaṃ vidūrajaṃ nīlopalaḥ -laṃ asitopalaḥ asitāśmā m. (n) bālarājaḥ bālasūryyaṃ bālavāyajaṃ abhrarohaṃ galvarkaḥ.

lapling LAPLING

, s. viṣayasevī m. (n) viṣayopabhogāsaktaḥ ātmambhariḥ m.

lappet LAPPET

, s. vastrāñcalaḥ -laṃ vasanāntaḥ vasanāñcalaḥ vasanadaśā vastiḥ m.

lapse LAPSE

, s. (Flow, course) gatiḥ f., pravāhaḥ pravṛttiḥ f.; 'lapse of time,' kālagatiḥ f.

--(Passing away) atyayaḥ atikramaḥ pratītiḥ f.

--(Falling) pātaḥ patanaṃ cyutiḥ f., cyavanaṃ bhraṃśaḥ prabhaṃśaḥ dhvaṃsaḥ.

--(Error) bhramaḥ pramādaḥ skhalanaṃ skhalitaṃ.

to lapse To LAPSE

, v. n. (Pass slowly away) śanaiḥ śanaiḥ or krame krame atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i) or vyatī or atikam (c. 4. -krāmyati, c. 1. -krāmati -kramituṃ) or ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or pravṛt or vṛt.

--(Pass on by degrees) krameṇa gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or pragam or (c. 2. yāti -tuṃ) or prayā or sṛp (c. 1. sarpati sraptuṃ) or prasṛp,

--(Fall in moral conduct) bhraṃś (c. 4. -bhraśyati bhraṃśituṃ), vibhraṃś cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), vicyu vical (c. 1. -calati -lituṃ), utkram vyutkram.

--(Slip, make a mistake) skhal (c. 1. skhalati -lituṃ), praskhal bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), pramādaṃ kṛ doṣaṃ kṛ.

--(Pass from one proprietor to another) saṅkram upasaṅkram apavṛt.

lapsed LAPSED

, p. p. (Fallen) bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cyutaḥ -tā -taṃ patitaḥ -tā -taṃ.

--(Passed from one proprietor to another) saṅkrāntaḥ -ntā -ntaṃ upasaṅkrāntaḥ -ntā -ntaṃ saṅkrāmitaḥ -tā -taṃ apavṛttaḥ -ttā -ttaṃ parahastagataḥ -tā -taṃ; 'lost by time,' velāhīnaḥ -nā -naṃ.

lapsided LAPSIDED

, a. See LOPSIDED.

lapsus linguae LAPSUS LINGUAE

, s. jihvādoṣaḥ mukhadoṣaḥ vāgdoṣaḥ; 'a lapsus of the hand or pen,' hastadoṣaḥ.

lapwing LAPWING

, s. (A bird) ṭiṭṭibhaḥ -bhakaḥ ṭiṭibhakaḥ koyaṣṭiḥ m. -ṣṭikaḥ paṅkakīraḥ śikharī m. (n)

lar LAR

, s. (A household deity) kuladevatā gṛhadevatā.

larboard LARBOARD

, s. (Left hand side of a ship) nāvo vāmapārśvaḥ or vāmabhāgaḥ.

larceny LARCENY

, s. steyaṃ cauryyaṃ cauraṃ stainaṃ stainyaṃ cauryyakarmma n. (n) taskaratā tāskaryyaṃ caurikā curā paradravyāpahāraḥ.

larch LARCH

, s. devadārujātīyo vṛkṣabhedaḥ.

lard LARD

, s. śūkaramedas n., śūkaravasā śūkaramāṃsasāraḥ śūkaramāṃsasnehaḥ.

--(Bacon) śūkaramāṃsaṃ śūkarasya śuṣkamāṃsaṃ vallūraṃ.

to lard To LARD

, v. a. śūkaramedasā pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), śūkaramāṃsasnehaṃ madhye niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or antar niviś.

--(Fatten) pyai in caus. (pyāyayati -yituṃ) āpyai puṣ in caus. (poṣayati -yituṃ) puṣṭīkṛ.

--(Interlard, mix) vimiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), sammiśr sammiśrīkṛ miśr.

larder LARDER

, s. khādyamāṃsāgāraṃ bhakṣyamāṃsāgāraṃ māṃsarakṣaṇagṛhaṃ bhojyamāṃsaśālā bhojanāgāraṃ khādyadravyāgāraṃ.

lares LARES

, s. kuladevatāḥ f. pl., gṛhadevatāḥ f. pl., gṛhyā devatāḥ f. pl.

large LARGE

, a. (Big, bulky in size) vṛhan -hatī -hat (t) vipulaḥ -lā -laṃ viśālaḥ -lā -laṃ pṛthuḥ -thuḥ -thvī -thu pṛthulaḥ -lā -laṃ sthūlaḥ -lā -laṃ vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ mahākāyaḥ -yā -yaṃ mahān -hatī -hat (t) mahā in comp., vṛhat in comp., uruḥ -ruḥ -rvvī -ru vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ viśaṅkaṭaḥ -ṭā -ṭī -ṭaṃ gṛruḥ -rvī -ru parivṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vaḍraḥ -ḍrā -ḍraṃ mantharaḥ -rā -raṃ mandaraḥ -rā -raṃ vāṣkalaḥ -lā -laṃ babhruḥ -bhruḥ -bhru.

--(Extensive, wide) vipulaḥ -lā -laṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśālaḥ -lā -laṃ āyataḥ -tā -taṃ lambaḥ -mbā -mbaṃ.

--(Abundant, copious) pracuraḥ -rā -raṃ vipulaḥ -lā -laṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ bhūriḥ -riḥ -ri yatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Fat) pīnaḥ -nā -naṃ pīvaraḥ -rā -raṃ pīvā -vā -va (n) puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Having a large body) vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ pṛthuśarīraḥ -rā -raṃ sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ vikaṭaśarīraḥ -rā -raṃ vṛhatkāyaḥ -yā -yaṃ vṛhadaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ sthūlakāyaḥ -yā -yaṃ; 'larger,' vṛhattaraḥ -rā -raṃ urutaraḥ -rā -raṃ varīyān -yasī -yaḥ (s) mahattaraḥ -rā -raṃ adhikaḥ -kā -kaṃ; 'largest,' variṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vṛhattamaḥ -mā -maṃ; 'at large, without restraint,' niryantritaṃ niryantraṇaṃ nirvighnaṃ niravarodhena anivāritaṃ svecchayā; 'at large, diffusely,' vistaraśas vistareṇa suvistaraṃ.

large-headed LARGE-HEADED

, a. sthūlaśirāḥ -rā -raḥ (s) vṛhacchirāḥ &c., vṛhacchīrṣaḥ -rṣā -rṣaṃ sthaulaśīrṣaḥ -rṣā -rṣaṃ vṛhanmastakaḥ -kā -kaṃ sthūlamastakaḥ -kā -kaṃ.

large-limbed LARGE-LIMBED

, a. vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ sthūlāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ pṛthvaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

largely LARGELY

, adv. pracuraṃ prācuryyeṇa vipulaṃ bāhulyena bahu bhūri puṣkalaṃ vaipulyena vistaraśas vistareṇa.

largeness LARGENESS

, s. vṛhattvaṃ vipulatā vaipulyaṃ viśālatā sthūlatā sthaulyaṃ pṛthutā -tvaṃ pārthavaṃ mahattvaṃ urutā vikaṭatvaṃ vaikaṭyaṃ vraḍimā m. (n) parivraḍimā.

--(Extent) vistīrṇatā vistāraḥ vistṛtiḥ f., āyatiḥ f.

--(Amplitude, abundance) prācuryyaṃ pracuratā -tvaṃ bāhulyaṃ bahutvaṃ puṣkalatā.

--(Fatness) pīnatā pīvaratvaṃ puṣṭatā.

--(Largeness of body) śarīravṛhattvaṃ śarīrapṛthutā sthūlaśarīratvaṃ.

largess LARGESS

, s. vitaraṇaṃ visarjjanaṃ viśrāṇanaṃ pradānaṃ tyāgaḥ pāritoṣikaṃ.

largo LARGO

, s. (Slow time in music) vilambitaṃ tattvaṃ vilambitavṛttiḥ f.

lark LARK

, s. (The bird) bharadvājaḥ bhāradvājaḥ -jakaḥ bhārayaḥ vyāghrāṭaḥ bharatapakṣī m. (n).

larum LARUM

, s. (Noise giving notice of danger) āsannabhayaghoṣaṇā āsannabhayasūcakaghoṣaḥ.

--(Alarm-bell) āsannabhayasūcakā ghaṇṭā.

larva LARVA

, LARVE, s. kīṭaḥ kīṭaḍimbaḥ kṛmiḥ m., kośasthaḥ.

laryngotomy LARYNGOTOMY

, s. kaṇṭhanālachedaḥ -danaṃ kṛkachedanaṃ.

larynx LARYNX

, s. kaṇṭhanālaḥ -lī kaṇṭhanāḍiḥ -ḍī kṛkaḥ.

lascar LASCAR

, s. nāvikaḥ potavāhaḥ niryāmaḥ samudrayāyī m. (n).

lascivious LASCIVIOUS

, s. kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī -minī -mi (n) ratārthī -rthinī -rthi (n) suratārthī &c., ratāsaktaḥ -ktā -ktaṃ ratikarmmāsaktaḥ &c., kāmāsaktaḥ &c., vyavāyī -yinī -yi (n) kāmalaḥ -lā -laṃ kāmanaḥ -nā -naṃ kamanaḥ -nā -naṃ kāmakeliḥ -liḥ -li bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ kāmapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ taralaḥ -lā -laṃ tāralaḥ -lā -laṃ anukaḥ -kā -kaṃ abhīkaḥ -kā -kaṃ strīvyasanī m. (n) strīlampaṭaḥ lampaṭaḥ.

--(Proceeding from lust) kāmahetukaḥ -kā -kaṃ kāmamūlakaḥ -kā -kaṃ kāmasūcakaḥ -kā -kaṃ.

lasciviously LASCIVIOUSLY

, adv. kāmukavat sakāmaṃ lampaṭavat strīlampaṭavat kāmāsaktatvāt ratāsaktavat taralaṃ taralavat kāmapūrvvaṃ kāmabuddhyā.

lasciviousness LASCIVIOUSNESS

, s. kāmukatvaṃ sakāmatvaṃ kāmāsaktiḥ f., ratāsaktiḥ f., ratārthitvaṃ lampaṭatvaṃ -tā lāmpaṭyaṃ taralatā tāralyaṃ bhogāsaktiḥ f., vyavāyaḥ vyavāyāsaktiḥ f., vaiyātyaṃ helā -lanaṃ.

lash LASH

, s. (Thong) kaṣā kaśā pratiṣkaṣaḥ -śaḥ balisaṅgaḥ carmmabandhaḥ carmmarajjuḥ m. f., varatrā naddhrī vadhrī baddhrī vārddhaṃ -rddhī.

--(Stroke with a whip) kaṣāghātaḥ kaṣāprahāraḥ kaṣātāḍanaṃ.

--(Stroke of satire) vāgasiḥ f.

to lash To LASH

, v. a. (Strike with a lash) kaṣayā or carmmarajvā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), kaśa (nom. kaśayati -yituṃ), kaṣāghātaṃ kṛ.

--(Beat, shake about) vidhū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), dhū vical (c. 10. -cālayati -yituṃ); 'he lashes his tail,' pucchaṃ dhūnoti.

--(Tie or bind with a rope) rajjunā or rajvā bandh (c. 9. bandhāti banddhuṃ), rajjubaddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ.

--(Censure with severity) aruntudavācā or tīkṣṇavākyaiḥ or tigmavācā nind (c. 1. nindati -ndituṃ).

to lash To LASH

, v. n. kaṣāghātaṃ kṛ kaṣātāḍanaṃ kṛ.

--(Lash out, run into excess) maryyādām atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), utkram vyutkram avadhim aticar (c. 1. -carati -rituṃ).

lashed LASHED

, p. p. kaṣāhataḥ -tā -taṃ kaṣātāḍitaḥ -tā -taṃ; 'worthy of being lashed,' kaśyaḥ -śyā -śyaṃ kaśārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Made fast) rajjubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

lass LASS

, s. taruṇī kumārī kanyā bālā -likā dārikā putrī.

lassitude LASSITUDE

, s. glāniḥ f., glānatā avasādaḥ sādaḥ avasannatā viṣādaḥ viṣaṇṇatā tandrā -ndrī -ndrikā -ndriḥ f., khedaḥ pramīlā aṅgaśaithilyaṃ aṅgaśithilatā mandatā māndyaṃ klāntiḥ f., klāntatā mlāniḥ f., śrāntiḥ f., pariśrāntiḥ klamaḥ.

lasso LASSO

, s. pāśaḥ pāśarajjuḥ m. f., pāśabandhaḥ vāgurā.

last LAST

, a. (Final) antimaḥ -mā -maṃ antyaḥ -ntyā -ntyaṃ anta in comp., śeṣa in comp., avaraḥ -rā -raṃ caramaḥ -mā -maṃ avaratamaḥ -mā -maṃ.

--(Hindmost) paścimaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ avaraḥ -rā -raṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ paścātīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Next before the present) gataḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ bhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Last but one) upāntaḥ -ntā -ntaṃ upāntikaḥ -kī -kaṃ upāntyaḥ -ntyā -ntyaṃ.

--(Extreme) paramaḥ -mā -maṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

--(Lowest) adhamaḥ -mā -maṃ avaraḥ -rā -raṃ adharaḥ -rā -raṃ avamaḥ -mā -maṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'come last,' avarāgataḥ -tā -taṃ caramāgataḥ -tā -taṃ; 'born last,' avarajaḥ -jā -jaṃ jaghanyajaḥ -jā -jaṃ; 'last state,' śeṣāvasthā śeṣadaśā pariṇāmaḥ; 'last past,' śeṣabhāgaḥ; 'last part of the night,' śeṣarātriḥ f.; 'last half,' avarārddhaṃ paścārddhaṃ; 'last night,' gatarātriḥ f.; 'last month,' gatamāsaḥ; 'last year,' gatavatsaraḥ parut; 'belonging to last year,' parutnaḥ -tnā -tnaṃ; 'year before last,' parāri; 'belonging to the year before last,' parāritnaḥ -tnā -tnaṃ; 'at last,' śeṣe ante śeṣatas avaśeṣe antatas anantaraṃ cirakālātparaṃ dīrghakālātparaṃ caramaṃ; 'to the last,' śeṣaṃ yāvat.

last LAST

, adv. avaraṃ caramaṃ antatas ante śeṣatas paścāt avarastāt avastāt; 'come last,' avarāgataḥ -tā -taṃ caramāgataḥ -tā -taṃ; 'born last,' avarajaḥ -jā -jaṃ jaghanyajaḥ -jā -jaṃ.

last LAST

, s. (Of a shoe) kāṣṭhamayaḥ pādukāsaṃskāraḥ or pādukākāraḥ.

to last To LAST

, v. n. sthā (c. 1. tiṣṭhati -te sthātuṃ), saṃsthā paryavasthā sthirībhū cirasthāyī -yinī -yi bhū.

lasting LASTING

, a. sthāyī -yinī -yi (n) cirasthāyī &c., dīrghakālasthāyī &c., cirakālasthāyī &c., cirakālikaḥ -kā -kaṃ sthiraḥ -rā -raṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ sthitimān -matī -mat (t) anapāyī -yinī -yi (n) nityasthāyī &c., nityaḥ -tyā -tyaṃ dhruvaḥ -vā -vaṃ śāśvataḥ -tī -taṃ avisargī -rgiṇī -rgi (n) ajaraḥ -rā -raṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ cirantanaḥ -nī -naṃ.

lastingness LASTINGNESS

, s. sthāyitvaṃ cirasthāyitvaṃ sthiratā sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., sthāvaratvaṃ nityatā ajaratvaṃ anapāyaḥ dhruvatā dhrauvyaṃ.

lastly LASTLY

, adv. antatas ante śeṣatas śeṣe avaśeṣe -ṣatas avarastāt.

last-mentioned LAST-MENTIONED

, a. uttaroktaḥ -ktā -ktaṃ aparoktaḥ -ktā -ktaṃ avaroktaḥ -ktā -ktaṃ.

latch LATCH

, s. tālakaṃ tālaḥ tālayantraṃ argalaḥ -lā -lī kīlaḥ kapāṭabandhanī dvārabandhanī dvārayantraṃ.

[Page 439a]
to latch To LATCH

, v. a. tālakādinā dvāraṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

latchet LATCHET

, s. pādukābandhanaṃ -nī pādukābandhaḥ pādukāyoktraṃ.

late LATE

, a. (After the usual time, tardy) kālātītaḥ -tā -taṃ samayātītaḥ -tā -taṃ atītakālaḥ -lā -laṃ kālātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atikrāntakālaḥ -lā -laṃ velātītaḥ -tā -taṃ vilambāgataḥ -tā -taṃ vilambenāgataḥ -tā -taṃ vilambitaḥ -tā -taṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ cirakālīnaḥ -nā -naṃ cirakālādāgataḥ -tā -taṃ atikālaḥ -lā -laṃ.

--(Far advanced towards the close) avasannaḥ -nnā -nnaṃ avasitaḥ -tā -taṃ pariṇataḥ -tā -taṃ; 'at a late hour of the day,' avasanne divase aparāhle parāhle; 'at a late hour of the night,' avasannāyāṃ rātrau apararātrau rātrimadhye śeṣarātrau; 'at a late period of life,' pariṇate vayasi.

--(Ripening after the time) niyamitakālāt paraṃ or upayuktakālāt paraṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ or pariṇataḥ -tā -taṃ.

--(Recent) nūtanaḥ -nā -naṃ navaḥ -vā -vaṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ aciraḥ -rā -raṃ ādhunikaḥ -kī -kaṃ adhunātanaḥ -nī -naṃ idānīntanaḥ -nī -naṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ arvvācīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ -nā -naṃ pratyagraḥ -grā -graṃ varttamānakālīnaḥ -nā -naṃ avyavahitadīrghakālaḥ -lā -laṃ.

--(Past, gone) atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ bhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Former) prāktanaḥ -nī -naṃ pūrvvatanaḥ -nī -naṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ.

late LATE

, adv. (After the usual time, after delay) vilambena vilambāt cirakāle -lāt atikālaṃ atisamayaṃ atītakālaṃ mandaṃ vilambitaṃ cirāt -reṇa; 'come late,' vilambāgataḥ -tā -taṃ vilambenāgataḥ &c., cirādāgataḥ &c., cirakālādāgataḥ &c.; 'ripening late,' upayuktakālāt paraṃ pakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'late at night,' avasannāyāṃ rātrau rātrimadhye madhyarātraṃ apararātraṃ mahāniśāyāṃ; 'late in the day,' aparāhle parāhle avasanne divase; 'late in life,' pariṇate vayasi.

--(Not long ago, recently) nūtanaṃ avyavahitadīrghakāle avyavahitapūrvvakāle; 'too late in the evening,' atisāye; 'too late in the day,' atiparāhle; 'too late in life,' atipariṇatavayasi supariṇatavayasi.

lateen LATEEN

, s. latīnnāmā tribhujākāro vātavasanaviśeṣaḥ.

lately LATELY

, adv. avyavahitadīrghakāle avyavahitapūrvvakāle nūtanaṃ arvāk arvākkāle nūtanakāle sadyaskāle adhunātanakāle idānīntanakāle apurā aprākkāle pratyagraṃ.

lateness LATENESS

, s. kālātītatā atītakālatvaṃ kālātikrāntatā atikālatā cirakālīnatā kālātikramaḥ pariṇatiḥ f., pariṇāmaḥ.

latent LATENT

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ antarhitaḥ -tā -taṃ apratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ aprakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ; 'as a disease,' majjāgataḥ -tā -taṃ dhātusthaḥ -sthā -sthaṃ.

later LATER

, a. uttaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ avaraḥ -rā -raṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ.

lateral LATERAL

, a. pārśvikaḥ -kī -kaṃ pārśvīyaḥ -yā -yaṃ pārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ pārśvatīyaḥ -yā -yaṃ anupārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ pārśvasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

laterally LATERALLY

, adv. pārśvatas pārśve anupārśvaṃ pārśvabhāge pārśvadiśi.

lath LATH

, s. sūkṣmaphalakaḥ -kaṃ sūkṣmakāṣṭhaṃ sūkṣmadāruḥ m., dīrghakāṣṭhaṃ dīrghaphalakaḥ -kaṃ tanuphalakaḥ -kaṃ kāṣṭhaphalakaḥ.

to lath To LATH

, v. a. sūkṣmaphalakair āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varitu -rītuṃ) or āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ), phalaka (nom. phalakayati -yituṃ).

lathe LATHE

, s. bhramaḥ bhramiḥ f., kundaḥ cakraṃ cakrayantraṃ yantrakaḥ.

[Page 439b]
lather LATHER

, s. añjanaphenaḥ abhyañjanaphenaḥ mārjanatailaphenaḥ mārjanalepaphenaḥ.

to lather To LATHER

, v. a. añjanaphenena lip (c. 6. limpati leptuṃ), phenaliptaṃ -ptāṃ kṛ.

to lather To LATHER

, v. n. phena (nom. phenāyate -yituṃ), phenalaḥ -lā -laṃ bhū.

lathy LATHY

, a. kāṣṭhaphalakavat tanuḥ -nuḥ -nvī -nu sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

latifolious LATIFOLIOUS

, a. pṛthupatraḥ -trā -traṃ pṛthuparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

latin LATIN

, s. (The language) lātinākhyā bhāṣā lātinbhāṣā.

latinism LATINISM

, s. lātinbhāṣānusāriṇī vāgvṛttiḥ lātinbhāṣāsampradāyaḥ.

latinity LATINITY

, s. lātinbhāṣāyāḥ śuddhatā or viśuddhiḥ f.

latitancy LATITANCY

, s. guptatā gūḍhatā guptabhāvaḥ pracchannatā aprakāśatā.

latitant LATITANT

, a. guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ.

latitude LATITUDE

, s. (Terrestrial) akṣaḥ phalaḥ viṣuvavṛttāntaraṃ viṣuvarekhāntaraṃ.

--(Celestial) vikṣepaḥ śaraḥ; 'a degree of latitude,' akṣabhāgaḥ akṣāṃśaḥ; 'opposite degrees of latitude,' anupātaḥ; 'latitude of a planet,' patanaṃ; 'argument of latitude,' akṣakarṇaḥ; 'circle or parallel of latitude,' akṣavṛttaṃ akṣāṃśavṛttaṃ svadeśaparidhiḥ m., svadeśamadhyaparidhiḥ m.; 'having no latitude,' nirakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Breadth) pṛthutā prathimā m. (n) vistṛtiḥ f., prasthaḥ.

--(Laxity) śaithilyaṃ śithilatā -tvaṃ anirbandhaḥ nirbandhahīnatā niyamātikramaḥ niyamopekṣā adhṛtiḥ f.

latitudinal LATITUDINAL

, a. anuprasthaḥ -sthā -sthaṃ anvāyatanaḥ -nā -naṃ akṣīyaḥ -yā -yaṃ.

latitudinarian LATITUDINARIAN

, a. śithilaḥ -lā -laṃ nirbandhahīnaḥ -nā -naṃ adhṛtimān -matī -mat (t) śāstraśaithilyānuyāyī -yinī -yi (n) niyamātikramī -miṇī -mi (n) niyamopekṣakaḥ -kā -kaṃ mataśaithilyāvalambī -mbinī -mbi (n) śithilabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

latitudinarianism LATITUDINARIANISM

, s. mataśaithilyaṃ śaithilyaṃ śithilatā -tvaṃ śithilabuddhitvaṃ anirbandhaḥ nirbandhahīnatā niyamātikramaḥ nirbandhopakṣā adhṛtiḥ f.

latrant LATRANT

, a. bhaṣakaḥ -kā -kaṃ rāvī -viṇī -vi (n) rutakārī &c.

latrociny LATROCINY

, s. steyaṃ cauryyaṃ stainyaṃ. See LARCENY.

latten LATTEN

, s. kāṃsyaṃ rītiḥ f., pittalaṃ.

--(Sheet tin) trapupatraṃ.

latter LATTER

, a. (Opposed to former) uttaraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ avaraḥ -rā -raṃ paścimaḥ -mā -maṃ caramaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ paścātīyaḥ -yā -yaṃ antimaḥ -mā -maṃ antyaḥ -ntyā -ntyaṃ; 'the latter,' aparaṃ; 'former and latter,' pūrvvāparaṃ.

--(Lastmentioned) uttaroktaḥ -ktā -ktaṃ aparoktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Modern) nūtanaḥ -nā -naṃ ādhunikaḥ -kī -kaṃ arvvācīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ -nā -naṃ; 'in the latter part of the day,' aparāhle parāhle.

latterly LATTERLY

, adv. avyavahitapūrvvakāle nūtanakāle arvāk arvākkāle arvācīnakāle adhunātanakāle idānīntanakāle.

lattice LATTICE

, s. (Window) jālaṃ -likā jālakaḥ gavākṣajālaṃ vātāyanaṃ pracchannaṃ vadhūśayanaṃ.

lattice-work LATTICE-WORK

, s. jālakarmma n. (n) jālaṃ vyatyastarekhāviśiṣṭaṃ karmma.

laud LAUD

, s. praśaṃsā ślāghā stutiḥ f., stutivādaḥ vandanā yaśovarṇanā īḍā.

to laud To LAUD

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), stu (c. 2. stauti stotuṃ), abhiṣṭu saṃstu ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ, c. 10. ślāghayati -yituṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), vand (c. 1. vandate -ndituṃ).

laudable LAUDABLE

, a. ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ ślāghanīyaḥ -yā -yaṃ praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ praśasyaḥ -syā -syaṃ praśastaḥ -stā -staṃ stutyaḥ -tyā -tyaṃ stotavyaḥ -vyā -vyaṃ stavanīyaḥ -yā -yaṃ vandyaḥ -ndyā -ndyaṃ vandanīyaḥ -yā -yaṃ kīrttanīyaḥ -yā -yaṃ varṇanīyaḥ -yā -yaṃ īḍyaḥ -ḍyā -ḍyaṃ geyaḥ -yā -yaṃ upalambhyaḥ -mbhyā -mbhyaṃ praśaṃsārhaḥ -rhā -rhaṃ ślāghārhaḥ &c., stavārhaḥ &c.

laudableness LAUDABLENESS

, s. ślāghyatā ślāghanīyatā praśasyatvaṃ praśastatā vandyatā.

[Page 440a]
laudably LAUDABLY

, adv. ślāghanīyaṃ praśasyaṃ yathā praśaṃsām arhati tathā.

laudanum LAUDANUM

, s. aphenarasaḥ ahiphenarasaḥ khaskhasarasaḥ.

laudation LAUDATION

, s. praśaṃsanaṃ ślāghākaraṇaṃ stutikaraṇaṃ kīrttanaṃ guṇotkīrttanaṃ.

laudatory LAUDATORY

, a. stutimayaḥ -yī -yaṃ stutirūpaḥ -pā -paṃ ślāghāmayaḥ -yī -yaṃ praśaṃsāmayaḥ -yī -yaṃ praśaṃsākaraḥ -rī -raṃ stutipāṭhakaḥ -kā -kaṃ stāvakaḥ -kā -kaṃ guṇaprakāśakaḥ -kā -kaṃ kīrttiprakāśakaḥ -kā -kaṃ vandāruḥ -ruḥ -ru.

lauded LAUDED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ stutaḥ -tā -taṃ abhiṣṭutaḥ -tā -taṃ ślāghitaḥ -tā -taṃ.

lauder LAUDER

, s. praśaṃsakaḥ stotā m. (tṛ) stutipāṭhakaḥ vandī m. (n) varṇakaḥ.

to laugh To LAUGH

, v. n. has (c. 1. hasati -situṃ), prahas vihas samprahas smi (c. 1. smayate smetuṃ), hāsaṃ kṛ hasanaṃ kṛ hāsyaṃ kṛ tak (c. 1. takati -kituṃ), kakk (c. 1. kakkati -kkituṃ), kakh or kakkh (c. 1. kakhati -khituṃ), 'to laugh violently,' atihas atyantaṃ has atihāsaṃ kṛ aṭṭahāsaṃ kṛ mahāhāsaṃ kṛ ācchuritaṃ kṛ; 'to laugh in one's sleeve,' antarhāsaṃ kṛ uccaghanaṃ kṛ; 'to laugh at,' avahas apahas upahas utsmi abhismi avahāsabhūmiṃ kṛ apahāsāspadaṃ kṛ. See To DERIDE.

laugh LAUGH

, s. hāsaḥ hasanaṃ hasitaṃ hāsyaṃ hasaḥ vihasitaṃ prahasitaṃ parihāsaḥ prahāsaḥ upahasitaṃ smitaṃ haḥ hā haṃ; 'a horse-laugh,' aṭṭahāsaḥ aṭṭahasitaṃ ācchuritaṃ -takaṃ avacchuritaṃ sotprāsaḥ; 'an inward laugh,' antarhāsaḥ uccaghanaṃ.

laughable LAUGHABLE

, a. hāsyaḥ -syā -syaṃ upahāsyaḥ -syā -syaṃ avahāsyaḥ -syā -syaṃ parihāsyaḥ &c., hāsakaraḥ -rī -raṃ hāsyajanakaḥ -kā -kaṃ hasyotpādakaḥ -kā -kaṃ takyaḥ -kyā -kyaṃ.

laughableness LAUGHABLENESS

, s. hāsyatā -tvaṃ upahāsyatā hāsajanakatvaṃ.

laughably LAUGHABLY

, adv. upahāsyaprakāreṇa yathā hāso jāyate tathāprakāreṇa.

laugher LAUGHER

, s. hāsakaḥ hāsī m. (n) upahāsakaḥ parihāsakaḥ hāsakarttā m. (rttṛ) hasanakṛt prahasanakṛt.

laughing LAUGHING

, a. hāsyamukhaḥ -khī -khaṃ hāsyavadanaḥ -nā -naṃ suhasānanaḥ -nā -naṃ smeramukhaḥ -khī -khaṃ hāsyapriyaḥ -yā -yaṃ.

laughingly LAUGHINGLY

, adv. sahāsaṃ sahāsyaṃ sahasitaṃ sasmitaṃ parihāsena vihasya.

laughing-stock LAUGHING-STOCK

, s. hāsyāspadaṃ upahāsasthānaṃ upahāsāspadaṃ apahāsāspadaṃ hāsyabhūmiḥ f., avahāsabhūmiḥ f., upahāsabhūmiḥ upahāsaviṣayaḥ avahāsaviṣayaḥ.

laughter LAUGHTER

, s. hāsaḥ hasanaṃ hasitaṃ hāsyaṃ prahasitaṃ vihasitaṃ upahasitaṃ prahāsaḥ parihāsaḥ hasaḥ; 'loud or violent laughter,' prahāsaḥ prahasanaṃ atihāsaḥ atihasitaṃ mahāhāsaḥ aṭṭahāsaḥ ācchuritakaṃ. See LAUGH.

to launch To LAUNCH

, v. a. (A ship) nāvaṃ muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ) or sthalād muktvā jalaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), sthalasthanāvaṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ) or pracal or vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or bhās (c. 10. bhāsayati -yituṃ).

to launch To LAUNCH

, v. n. jalaṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), muc in pass. (mucyate).

launch LAUNCH

, s. naumuktiḥ f., naumocanaṃ sthalasthanaukāmuktiḥ f., jalapraveśanaṃ.

launched LAUNCHED

, p. p. sthalamuktaḥ -ktā -ktaṃ jalapraveśitaḥ -tā -taṃ jalapraviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

launder LAUNDER

, LAUNDRESS, s. vastrarajakī vastradhāvakī vastranirṇejakī.

launderer LAUNDERER

, s. rajakaḥ vastrarajakaḥ vastradhāvakaḥ vastranirṇejakaḥ.

laundry LAUNDRY

, s. vastradhāvanaśālā nirṇekagṛhaṃ vastramārjanaśālā.

laureate LAUREATE

, a. vakṣyamāṇavṛkṣapatraśobhitaḥ -tā -taṃ lārelākhyavṛkṣapatrabhūṣitaḥ -tā -taṃ mānasūcakamālābhūṣitaḥ -tā -taṃ.

laurel LAUREL

, s. lārelākhyo vṛkṣabhedaḥ śyāmavṛkṣaviśeṣaḥ.

laurelled LAURELLED

, s. pūrvvoktavṛkṣapatrabhūṣitaḥ -tā -taṃ mālābhūṣitaḥ -tā -taṃ.

lava LAVA

, s. jvālāmukhīnirgatadravaḥ āgneyaparvvatanirgatadravaḥ.

lavation LAVATION

, s. dhāvanaṃ prakṣālanaṃ snānaṃ mārjanaṃ nirṇekaḥ malāpakarṣaṇaṃ.

[Page 440b]
lavatory LAVATORY

, s. dhāvanasthānaṃ dhāvanaśālā prakṣālanasthānaṃ mārjanaśālā.

to lave To LAVE

, v. a. dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ, c. 10. dhāvayati -yituṃ), pradhāv kṣal (c. 10. kṣālayati -yituṃ), prakṣal snā in caus. (snāpayati snapayati -yituṃ).

to lave To LAVE

, v. n. snā (c. 2. snāti -tuṃ), jale nimajj (c. 6. -majjati -jjituṃ).

lavement LAVEMENT

, s. (Clyster) vastiḥ m. f., netraṃ. See CLYSTER.

lavender LAVENDER

, s. lāvendarākhyaḥ sugandhīyauṣadhibhedaḥ or sugandhitṛṇabhedaḥ.

laver LAVER

, s. prakṣālanapātraṃ dhāvanapātraṃ jalādhāraḥ droṇī.

lavish LAVISH

, a. (Prodigal) ativyayī -yinī -yi (n) apavyayī &c., vyayaśīlaḥ -lā -laṃ aparimitavyayaḥ -yā -yaṃ muktahastaḥ -stā -staṃ apacetā -trī -tṛ (tṛ) utsargī -rgiṇī -rgi (n) atyutsargī &c., atidātā -trī -tṛ (tṛ) atityāgī -ginī -gi (n) bahupradaḥ -dā -daṃ.

--(Copious, unrestrained) aparimitaḥ -tā -taṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ ati prefixed; 'lavish expenditure,' ativyayaḥ aparimitavyayaḥ.

to lavish To LAVISH

, v. a. aparimitaṃ or aparimāṇena vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i) or vyayīkṛ aparimitavyayaṃ kṛ ativyayaṃ kṛ muktahastena dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or utsṛj or tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or apaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ) or vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

lavished LAVISHED

, p. p. vyayitaḥ -tā -taṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ apacitaḥ -tā -taṃ muktahastena dattaḥ -ttā -ttaṃ or pradattaḥ -ttā -ttaṃ atibāhulyena viśrāṇitaḥ -tā -taṃ or vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

lavisher LAVISHER

, s. ativyayī m. (n) aparimitavyayī m., atyutsargī m. (n) atidātā m. (tṛ).

lavishly LAVISHLY

, adv. ativyayena aparimitavyayena mahāvyayena aparimitaṃ aparimāṇena muktahastena atyutsargeṇa akārpaṇyena abāhulyena.

lavishment LAVISHMENT

, LAVISHNESS, s. ativyayaḥ aparimitavyayaḥ apavyayaḥ mahān vyayaḥ atyutsargaḥ atisarjanaṃ atityāgaḥ atimokṣaṇaṃ atidānaṃ muktahastatvaṃ bahupradatvaṃ akārpaṇyaṃ.

law LAW

, s. (Ordinance, decree, statute of a state) vyavasthā śāsanaṃ vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ anuśāsanaṃ sūtraṃ nidarśanaṃ niyogaḥ rājājñā ādeśaḥ nideśaḥ vyavasthāpatraṃ śāsanapatraṃ codanā uktavākyaṃ.

--(The rules by which judicature is regulated, jurisprudence) dharmmaḥ smṛtiḥ f., vyavahāraḥ ācāraḥ vyavahāravidhiḥ m., vyavahāraśāstraṃ dharmmaśāstraṃ dharmmavidhiḥ m.; 'a code of laws,' dharmmasaṃhitā dharmmaśāstraṃ vyavahāravidhiḥ m.; 'a work on law,' smṛtiśāstraṃ; 'criminal law,' daṇḍavidhiḥ m., daṇḍanītiḥ f.; 'administration of the law,' dharmmapraṇayanaṃ dharmmādhikaraṇaṃ; 'court of law,' dharmmasabhā, 'matter cognizable by law,' vyavahāraviṣayaḥ vyavahārapadaṃ; 'to go to law,' vivādaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ); 'knowledge of law,' dharmmajñānaṃ; 'learned in the law,' dharmmajñaḥ smṛtiśāstrajñaḥ vyavahārapaṇḍitaḥ; 'breaking a law,' vyavasthātikramaḥ vyavasthālaṅghanaṃ vyavasthātivarttanaṃ.

--(Legal process) vyavahāraḥ vyavahāramārgaḥ.

--(Rule of action) niyamaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ maryyādā sthitiḥ f., kāryyākāryyaniyamaḥ karttavyākarttavyaniyamaḥ vidhiniṣedhaniyamaḥ.

--(Principle, rule of science, &c.) niyamaḥ sūtraṃ vidhiḥ m., sthitiḥ f., tattvaṃ uktavākyaṃ nyāyaḥ utsargaḥ.

--(Conformity to law, right) dharmmaḥ dharmmānusāraḥ nyāyaḥ nītiḥ f.

--(The law of works, considered as a yoke of bondage) karmmamārgaḥ pravṛttimārgaḥ karmmabandhaḥ -ndhanaṃ.

law-breaker LAW-BREAKER

, s. vyavasthātikramī m. (n) vyavasthātivarttī m. (n) vyavasthālaṅghī m. (n) vyavasthābhedī m., vyavasthālopī m.

[Page 441a]
lawful LAWFUL

, a. (Conformable to law) dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ dharmmānusārī -riṇī -ri (n) dharmmānuyāyī -yinī -yi (n) dharmmaśāstrasammataḥ -tā -taṃ smṛtiśāstrasammataḥ &c., dharmmaśāstrānumataḥ &c., dharmmaśāstrānurūpaḥ -pā -paṃ vyavasthānusārī &c., rājyaniyamasammataḥ &c., vyavahārānusārī &c., vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ smṛtiśāstrānusārī &c., smārttaḥ -rttī -rttaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ ācārī -riṇī -ri (n) nyāyānusārī &c., rājyavyavasthānuyāyī &c., sautraḥ -trī -traṃ.

--(Constituted by law) dharmmaśāstraproktaḥ -ktā -ktaṃ smṛtiśāstraproktaḥ &c., vyavahāravidhiproktaḥ &c., smṛtyuktaḥ &c., smṛtiśāstravihitaḥ -tā -taṃ śāstroktaḥ &c.

--(Not forbidden) aniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śāstrāniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dharmmāvirodhī -dhinī -dhi (n).

--(Rightful) nyāyī -yinī -yi (n) nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ; 'lawful wife,' dharmmapatnī; 'by lawful means,' dharmmopāyena; 'lawful and unlawful food,' bhakṣyābhakṣyaṃ.

lawfully LAWFULLY

, adv. dharmmeṇa dharmmatas dharmmānusāreṇa -rāt dharmmaśāstrānusāreṇa smṛtiśāstrānusāreṇa vyavahāravidhyanusāreṇa vyavasthānurūpeṇa rājyaniyamānurūpeṇa nyāyatas nyāyānusāreṇa yathānyāyaṃ nyāyyaṃ.

lawfulness LAWFULNESS

, s. dharmyatvaṃ dharmmānusāritvaṃ dharmmānusāraḥ dharmmaśāstrānusāritā smṛtiśāstrānuyāyitā dharmmaśāstrānukūlyaṃ nyāyānusāraḥ -ritā nyāyyatvaṃ.

lawgiver LAWGIVER

, s. smṛtikāraḥ vyavasthākāraḥ -rakaḥ vidhisthāpakaḥ vidhikarttā m. (rttṛ) vyavasthākarttā m., vidhipravarttakaḥ vyavasthāpakaḥ śāsitā m. (tṛ) vicārayitā m. (tṛ) prayojakaḥ śāstrakarttā m., dharmmaśāstraracakaḥ vidhidātā m. (tṛ) vidhidāyakaḥ vidhāyī m. (n) vidhāyakaḥ.

lawless LAWLESS

, a. (Not subject to law, said of persons) durācāraḥ -rā -raṃ anācārī -riṇī -ri (n) ācārabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirācāraḥ -rā -raṃ ācārahīnaḥ -nā -naṃ ācāravarjitaḥ -tā -taṃ nirmaryyādaḥ -dā -daṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ maryyādātivarttī -rttinī -rtti (n) maryyādāticārī &c., maryyādātikramī &c., atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ tyaktamaryyādaḥ -dā -daṃ tyaktadharmmā -rmmā -rmma (n) dharmmabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kāmācārī &c., yatheṣṭācārī &c., svecchācārī &c., kāmavṛttaḥ -ttā -ttaṃ svairagatiḥ -tiḥ -ti aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśaḥ -śā -śaṃ aniyataḥ -tā -taṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ śāstrātivarttī &c., vyavasthātivarttī &c., vyavasthātikramī &c.

--(Contrary to law) dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ smṛtiviruddhaḥ &c., vyavahāraviruddhaḥ &c., vyavasthāviruddhaḥ &c., dharmmarodhī -dhinī -dhi (n) adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ asmārttaḥ -rttī -rttaṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ. See ILLEGAL.

lawlessly LAWLESSLY

, adv. dharmmavirodhena smṛtivirodhena vyavahāraviruddhaṃ ācāravirodhena durācāravat dharmmabhraṣṭavat aśiṣṭavat avaśaṃ ucchṛṅkhalaṃ.

lawlessness LAWLESSNESS

, s. durācāratvaṃ ācārabhraṣṭatā maryyādātivarttanaṃ maryyādātikramaḥ amaryyādā anācāraḥ vyabhicāraḥ vyatikramaḥ kāmācāritvaṃ kāmavṛttatā niyamātikramaḥ vyavasthātikramaḥ niyamātivarttanaṃ vyavasthātivarttanaṃ ucchṛṅkhalatvaṃ.

lawn LAWN

, s. (Space of ground covered with grass) tṛṇāvṛto bhūmibhāgaḥ satṛṇasthalaṃ śāḍvalasthalaṃ haritasthalaṃ tṛṇāvṛtasthalaṃ.

--(Fine linen) aṃśukaṃ dukūlaṃ.

law-suit LAW-SUIT

, s. arthaḥ vivādaḥ vyavahāraḥ kāryyaṃ akṣaḥ vādaḥ vyavaharaṇaṃ.

lawyer LAWYER

, s. dharmmajñaḥ dharmmaśāstrajñaḥ dharmmaśāstravettā m. (ttṛ) smṛtiśāstrajñaḥ vyavahārapaṇḍitaḥ vyavasthāpakaḥ vyavasthānirūpakaḥ ācārajñaḥ vyavahārasacivaḥ.

lax LAX

, a. (Loose) śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ praślathaḥ -thā -thaṃ vigalitaḥ -tā -taṃ srastaḥ -stā -staṃ abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(In morals) anavasthaḥ -sthā -sthaṃ durācāraḥ -rā -raṃ anācārī -riṇī -ri (n) dharmmabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karmmabhraṣṭaḥ &c., vyabhicārī &c.

--(In the bowels) mṛdukoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ abaddhakoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(In discipline) atīkṣṇadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ śithiladaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

[Page 441b]
lax LAX

, s. (Diarrhoea) sāraṇaḥ atisāraḥ pravāhikā virekaḥ.

laxative LAXATIVE

, a. malāvaṣṭambhraghnaḥ -ghnī -ghnaṃ malāvarodhanāśakaḥ -kā -kaṃ sārakaḥ -kā -kaṃ koṣṭhavisraṃsanaḥ -nā -naṃ recakaḥ -kī -kaṃ virecakaḥ -kī -kaṃ.

laxative LAXATIVE

, s. visraṃsanaṃ recakah malasārakam auṣadhīyadravyaṃ.

laxity LAXITY

, LAXNESS, s. (Looseness) śaithilyaṃ śithilatā -tvaṃ ślathatvaṃ praślathaḥ visraṃsaḥ visrastatā adhṛtiḥ f., abaddhatā.

--(In morals) anavasthitiḥ f., anavasthatā vyabhicāraḥ anācāraḥ ācārabhraṣṭatā maryyādātikramaḥ vyatikramaḥ indriyāsaṃyamaḥ.

--(In discipline) daṇḍātaikṣṇyaṃ daṇḍaśaithilyaṃ.

--(Of the bowels) atisāraḥ sāraṇaḥ koṣṭhamṛdutā.

to lay To LAY

, v. a. (Place, set) dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), nidhā ādhā nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) dā (c. 3. dadāti dātuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), kṛ; 'he lays the cup on the ground,' pātraṃ bhūmau nidadhāti or nyasyati; 'he lays the goat on his shoulders,' chāgaṃ skandhe or skandhena karoti; 'lay your hand on my shoulder,' matskandhe hastaṃ dehi.

--(Place in order) vinyas vidhā saṃvidhā pratividhā virac (c. 10. -racayati -yituṃ), krameṇa sthā.

--(Beat down) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), nipat.

--(Spread) āstṝ (c. 9. -stṛṇāti, c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -rītuṃ), vistṝ; 'to lay snares,' jālaṃ vistṝ; 'he lays sacred grass over the ground,' bhūmiṃ kuśair āstṛṇāti.

--(Spread on a surface) lip (c. 6. -limpati leptuṃ) with acc. and instr. c.

--(Still, quiet, calm) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv.

--(Lay a wager) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), vipaṇ nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), paṇaṃ kṛ pratijñāṃ kṛ.

--(Lay eggs) aṇḍāni su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu.

--(Lay the blame) kasmiṃścid doṣam āruh or kṣip doṣāropaṇa kṛ doṣaprasaṅgaṃ kṛ.

--(Apply) ādhā nyas saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), in caus.

--(Impose) nyas niviś niyuj āruh in caus.

--(Lay a command) ādeśaṃ kṛ ājñāṃ kṛ jiyuj.

--(Lay an ambush) parākramaṇārthaṃ sainyam nibhṛte sthā in caus.

--(Lay a plot, scheme) kapaṭaprabandhaṃ kṛ saṅkalpaṃ kṛ upāyaṃ pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ) or ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ) or vidhā or prayuj.

--(Lay siege) pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭata -ṣṭituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), avarudh uparudh.

--(Lay waste) upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh nirdah (c. 1. -dahati -dagdhuṃ), dah nirjanīkṛ.

--(Lay aside) nyas sannyas tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj santyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh avahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), avamuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ); 'one who has laid aside his anger,' astakopaḥ -pā -paṃ.

--(Lay before) prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), upanyas ṛ in caus.

--(Lay by) sannyas parirakṣ (c. 1. -rakṣati -kṣituṃ), rakṣ nidhā nidhiṃ kṛ; 'he lays by the food left by the crows,' kākebhyaḥ śiṣṭaṃ māṃsaṃ rakṣati.

--(Lay down, deposit) nyas upanyas pratinyas nikṣip nidhā avadhā nyāsīkṛ.

--(Lay down, give up) tyaj parityaj vimuc vihā.

--(Lay down, put down, cause to lie down) nidhā śī (c. 10. śāyayati -yituṃ), upaviś niviś.

--(Lay one's self down) śī (c. 2. śete śayituṃ), saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), śayanaṃ kṛ.

--(Lay hold of) grah (c. 9. gṛhlāti grahātuṃ), parigraha saṅgrah hastena grah dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), hastena dhṛ.

--(Lay in) saṅgrah saṅgrahaṃ kṛ sañcayaṃ kṛ paryyāhāraṃ kṛ sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ); 'lay in a store of grain,' dhānyasaṅgrahaṃ kṛ.

--(Lay on) pat (c. 10. pātayati -yitu), prayuj niyuj ṛ in caus.; 'lay on blows,' daṇḍaṃ pat.

--(Lay open) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apavṛ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś prakaṭīkṛ vyaktīkṛ.

--(Lay out money, expend) vyay (c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i), vyayīkṛ viniyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), upayuj.

--(Lay out, display) prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), prakāś prakaṭīkṛ.

--(Lay out, dispose in order) vinyas virac suparyyāptaṃ -ptāṃ kṛ parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), krameṇa sthā.

--(Lay one's self out) ātmānaṃ ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), yat (c. 1. yatate -tituṃ), yatnaṃ kṛ.

--(Lay out, spread out) āstṝ vistṝ.

--(Lay to a ship) naugatirodhaṃ kṛ.

--(Lay up) nidhā (c. 3. or c. 10. -dhāpayati -yituṃ). See LAY BY, LAY IN. 'A king should lay up treasure,' rājñā nidhir nidhātavyaḥ.

--(To be laid up) rogopahatatvāt śayanād utthātuṃ or śayanagṛhād nirgantum akṣamaḥ -mā bhū.

--(Lay the dust) mārgareṇuṃ sic (c. 6. siñcati sektuṃ) or saṃsic.

--(Lay down life) prāṇān tyaj or muc or nyas.

to lay To LAY

, v. n. (Produce eggs) aṇḍāni su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

lay LAY

, s. (Stratum, layer) staraḥ āstaraṇaṃ āstaraḥ phalakaḥ -kaṃ puṭaḥ.

--(Song) gītaṃ gānaṃ kavitā kāvyaṃ.

lay LAY

, a. (Not clerical) gṛhasthavargasambandhī -ndhinī -ndhi (n) gṛhasthī -sthinī -sthi (n) gārhasthikaḥ -kī -kaṃ purohitavargabhinnaḥ -nnā -nnaṃ paurohityabhinnaḥ -nnā -nnaṃ dharmmapadasthabhinnaḥ -nnā -nnaṃ dharmmapadasthātiriktaḥ -ktā -ktaṃ sāmānyalokasambandhī &c., sādhāraṇalokasambandhī &c., dharmmādhikāradīkṣāhīnaḥ -nā -naṃ ajātadharmmādhikāradīkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

layer LAYER

, s. (Stratum) āstaraṇaṃ āstaraḥ staraḥ phalakaḥ -kaṃ pārthivāṃśapuṭaḥ; 'layer of rock,' śilāphalakaṃ.

--(Young twig, shoot) pallavaḥ kiśalayaḥ prarohaḥ.

lay-figure LAY-FIGURE

, s. citrakarmmaṇi prayuktā kāṣṭhanirmmitā puruṣākārā mūrttiḥ.

lay-man LAY-MAN

, s. gṛhasthaḥ sāmānyalokaḥ sāmānyajanaḥ sādhāraṇalokaḥ sādhāraṇapadasthaḥ sāmānyapadasthaḥ dīkṣāhīnaḥ adīkṣitaḥ ajātadīkṣaḥ.

lay-stall LAY-STALL

, s. purīṣarāśiḥ m., śakṛdrāśiḥ m., amedhyarāśiḥ avaskaracayaḥ.

lazar LAZAR

, s. kuṣṭhī m. (n) śvitrī m. (n) duṣṭacarmmā m. (n) tvagrogī m. (n) tvagrogopahataḥ tvagvyādhigrastaḥ carmmarogopahataḥ carmmarogadūṣitaḥ.

lazar-house LAZAR-HOUSE

, LAZARETTO, s. kuṣṭhīśālā tvagrogadūpitaśālā tvagrogiśālā carmmarogiśālā rogapratīkāraśālā rogasamparkadūṣitānāṃ or rogasaṃsargadūṣitānāṃ rakṣaṇaśālā.

lazar-like LAZAR-LIKE

, LAZARLY, a. tvagvraṇī -ṇinī -ṇi (n). See LAZAR.

lazaroni LAZARONI

, s. alasajanaḥ alasalokaḥ daridrajanaḥ nirvyāpārajanaḥ.

lazily LAZILY

, adv. alasavat ālasyena sālasyaṃ alasaṃ mandaṃ mandaṃ mandaṃ mandagatyā samāndyaṃ anudyogena jaḍavat majāḍyaṃ jāḍyena.

laziness LAZINESS

, s. ālasyaṃ alasatā -tvaṃ mandatā māndyaṃ alasaśīlatā ālasyaśīlatā anudyogaḥ -gitā anudyogaśīlatā udyogadveṣaḥ kāryyapradveṣaḥ utsāhapradveṣaḥ utsāhavimukhatā udyogavaimukhyaṃ karmmaparāṅmukhatā avyavasāyaḥ kuṇṭhatā anuṣṇatā jaḍatā jāḍyaṃ tandrikā tandrālutā klīvatā klaivyaṃ.

lazuli LAZULI

, s. vaidūryyaṃ vidūrajaṃ. See LAPIS LAZULI.

lazy LAZY

, a. alasaḥ -sā -saṃ ālasyaḥ -syā -syaṃ ālasyaśīlaḥ -lā -laṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ -rā -ra mandaraḥ -rā -raṃ anudyogaśīlaḥ -lā -laṃ udyogadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) udyogavimukhaḥ -khā -khaṃ udyogaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ utsāhavimukhaḥ &c., akarmmaśīlaḥ -lā -laṃ nirudyogaḥ -gā -gaṃ -gī -ginī -gi (n) anudyogaḥ &c., nirutsāhaḥ -hā -haṃ -hī -hinī -hi (n) vyavasāyavimukhaḥ &c., avyavasāyī &c., avyavasāyaśīlaḥ &c., manākkaraḥ -rī -raṃ kuṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ śītaḥ -tā -taṃ anuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ klīvaḥ -vā -vaṃ tandrāluḥ -luḥ -lu mandagatiḥ -tiḥ -ti; 'a lazy fellow,' tundaparimṛjaḥ tundaparimārjaḥ śītakaḥ.

lea LEA

, LEY, s. yāvasabhūmiḥ f., yavasīyabhūmiḥ f., yavasāvṛto bhūmibhāgaḥ.

lead LEAD

, s. (The metal) sīsaṃ sīsakaṃ sīsapatrakaṃ nāgaṃ vapraṃ yogeṣṭaṃ trapuḥ n., trapus n., vaṅgaṃ kuvaṅgaṃ piccaṭaṃ śirāvṛttaṃ tamaraṃ jaḍaṃ cīnaṃ bahumalaṃ yāmuneṣṭhakaṃ paripiṣṭakaṃ sindūrakāraṇaṃ tāraśuddhikaraṃ; 'red-lead,' sindūraṃ -rikā nāgasambhavaṃ nāgajaṃ nāgaraktaḥ nāgagarbhaḥ śoṇaṃ saubhāgyaṃ raktacūrṇaṃ raktabālukaṃ raktareṇaḥ m., śṛṅgāraṃ śṛṅgārabhūṣaṇaṃ; 'marked with red-lead,' sindūratilakaḥ -kā -kaṃ.

--(Plummet) lambaḥ -mbakaḥ lambasīsakaṃ.

to lead To LEAD

, v. a. (Conduct, guide) (c. 1. nayati netuṃ), ānī samānī upānī gam (c. 10. gamayati -yituṃ), prāp (c. 10. -āpayati -yituṃ), with two acc. c.

--(Show the way) mārgaṃ or pathaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or ādiś (c. 10. -deśayati -yituṃ) or nirdiś.

--(Lead by the hand) hastena nī.

--(Direct) nirdiś upadiś uddiś ādiś.

--(Draw, entice, allure) ākṛṣ (c. 1. -karṣati, c. 6. -kṛṣati -kraṣṭuṃ), saṅkṛṣ kṛṣ pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), parilubh

--(Induce, influence) anunī ānī pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj.

--(Pass time) kālaṃ nī or vṛt (c. 10. varttayati -yituṃ) or pravṛt or in caus. (yāpayati -yituṃ) or gam in caus.

--(Lead forth, lead up) unnī utkṛṣ prakṛṣ udgam in caus.

--(Lead back) pratyānī nivṛt in caus.

to lead To LEAD

, v. n. (Go before) agre or agrataḥ sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ), puraḥ or purato gam or car (c. 1. carati -rituṃ), agre sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), mukhyaḥ -khyā -khyaṃ bhū mukhyato vṛt or sthā.

--(Lead to, bring about) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

lead LEAD

, s. (Precedence, guidance) purogatiḥ f., agragatiḥ f., agragamanaṃ purogamanaṃ agrasaraṇaṃ agrayānaṃ prāggamanaṃ purataḥsaraṇaṃ puratogamanaṃ netṛtvaṃ nāyakatvaṃ nayaḥ -yanaṃ mukhyatvaṃ -tā praṣṭhatvaṃ; 'to take the lead.' See To LEAD, v. n.

leaded LEADED

, p. p. or a. sīsakayuktaḥ -ktā -ktaṃ sīsakāvṛtaḥ -tā -taṃ sīsakabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

leaden LEADEN

, a. saisakaḥ -kī -kaṃ sīsamayaḥ -yī -yaṃ sīsanirmmitaḥ -tā -taṃ.

leader LEADER

, s. (Guide, conductor) netā m. (tṛ) nāyakaḥ netraḥ vinetā m., pathadarśakaḥ mārgadarśakaḥ mārganirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) pathanirdeśakaḥ mārgādeṣṭā m., mārgopadeśī m. (n) upadeṣṭā m., sañcārakaḥ.

--(Chief) mukhyaḥ mukharaḥ pramukhaḥ adhipaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) īśvaraḥ patiḥ m.

--(One who goes first) purogaḥ -gamaḥ purogāmī m. (n) purogatiḥ m., agragaḥ agrasaraḥ agresaraḥ -rikaḥ agrataḥsaraḥ puraḥsaraḥ purassaraḥ agragāmī praṣṭhaḥ śirovarttī m. (n) śirassthaḥ.

--(Of an army) senāgragaḥ senānīḥ m., senāpatiḥ m., senādhipaḥ senādhyakṣaḥ daṇḍanāyakaḥ yodhamukhyaḥ vāhinīpatiḥ m., camūpatiḥ m.; 'an able leader in war,' sāṃyugīnaḥ.

--(Of a religious order or sect) ācāryyaḥ guruḥ m.

[Page 443a]
leadership LEADERSHIP

, s. netṛtvaṃ nāyakatvaṃ mukhyatā -tvaṃ adhiṣṭhātṛtvaṃ pramukhatā.

leading LEADING

, part. or a. (Preceding) agragaḥ -gā -gaṃ agragāmī -minī -mi (n) purogāmī &c., prāggāmī &c., agrasaraḥ -rā -raṃ agresaraḥ -rā -raṃ puraḥsaraḥ -rā -raṃ purogaḥ -gā -gaṃ purogamaḥ -mā -maṃ.

--(Chief) mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ agraḥ -grā -graṃ agriyaḥ -yā -yaṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ prāgryaḥ -gryā -gryaṃ pradhāna in comp., paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

--(Leading to, conducive to) āvahaḥ -hā -haṃ sampādakaḥ -kā -kaṃ; 'leading to happiness,' sukhāvahaḥ -hā -haṃ sukhodarkaḥ -rkā -rkaṃ; 'road leading to the city,' nagaragāmī mārgaḥ; 'leading note,' vādī m. (n).

leading LEADING

, s. (Guidance) nayaḥ -yanaṃ nāyaḥ nītiḥ f., netṛtvaṃ praṇayanaṃ.

leading-strings LEADING-STRINGS

, s. bālakālambanasūtraṃ -trāṇi n. pl., bālakālambaḥ -mbanaṃ.

lead-wort LEAD-WORT

, s. (A plant) pāṭhī m. (n) citrakaḥ vahniḥ m., agniḥ m., analaḥ pāvakaḥ dahanaḥ kṛśānuḥ m.

leady LEADY

, a. sīsakavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ trāpuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ saisakaḥ -kī -kaṃ.

leaf LEAF

, s. (Of a tree, &c.) patraṃ -trakaṃ parṇaṃ dalaṃ -laḥ palāśaṃ chadaḥ -danaṃ aṃśukaṃ rāṇaṃ vātāyaṃ.

--(Of a book, &c.) patraṃ -trakaṃ patrikā phalakaḥ pustakapatraṃ.

--(Of a door, table, &c.) kapāṭaḥ -ṭī -ṭaṃ; 'the junction of two leaves,' kapāṭasandhiḥ m.

--(Gold-leaf) suvarṇapatraṃ aṣṭāpadapatraṃ; 'fallen leaf of a tree,' praparṇaṃ; 'withered leaf,' śīrṇaparṇaṃ; 'vein of a leaf,' patraśirā dalasnasā; 'to strip off the leaves,' niṣpatra (nom. niṣpatrayati -yituṃ), niṣpatrīkṛ.

to leaf To LEAF

, v. n. sapatrībhū saparṇībhū sphuṭitapatraḥ -trā -traṃbhū prarūḍhapatraḥ -trā -traṃ bhū.

leafed LEAFED

, a. sapatraḥ -trā -traṃ saparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ patrayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

leafiness LEAFINESS

, s. patrabāhulyaṃ bahuparṇatvaṃ parṇabāhulyaṃ patraprācuryyaṃ pracurapatratvaṃ saparṇatvaṃ sapatratvaṃ sadalatā.

leafless LEAFLESS

, a. niṣpatraḥ -trā -traṃ niṣparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apatraḥ -trā -traṃ aparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ adalaḥ -lā -laṃ patrahīnaḥ -nā -naṃ parṇaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ dalaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

leaflessness LEAFLESSNESS

, s. niṣpatratā niṣparṇatā adalatvaṃ patrahīnatā parṇaśūnyatā.

leaflet LEAFLET

, s. patrakaṃ kṣudrapatraṃ sūkṣmapatraṃ kṣudraparṇaṃ sūkṣmaparṇaṃ.

leaf-stalk LEAF-STALK

, s. patramañjarī parṇamañjarī patranālī parṇanālī.

leafy LEAFY

, a. parṇī -rṇinī -rṇi (n) patrī -triṇī -tri (n) parṇasaḥ -sā -saṃ dalasaḥ -sā -saṃ bahupatraḥ -trā -traṃ bahuparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pracuraparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sapatraḥ -trā -traṃ parṇamayaḥ -yī -yaṃ parṇavān -vatī -vat (t); 'leafy hut,' parṇoṭajaṃ.

league LEAGUE

, s. (Alliance, confederacy) sandhiḥ m., sandhānaṃ sāhityaṃ sahāyatā saṅghātaḥ sambandhaḥ saṅghaṭṭanam saṃyogaḥ aikyaṃ saṃyojanaṃ samāhāraḥ samāharaṇaṃ pratīhāraḥ saṅgamaḥ samāgamaḥ saṃsṛṣṭiḥ f., parasparopakārapratijñā sāhyaṃ.

--(The distance) krośaḥ krośayugaṃ gavyūtiḥ f. m., gavyūtaṃ.

to league To LEAGUE

, v. n. sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), sandhiṃ kṛ or vidhā sandhānaṃ kṛ sāhityaṃ kṛ saṅghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃyuj in pass. (-yujyate) saṃhan in pass. (-hanyate) saṃhataḥ -tā -taṃ bhū sahitaḥ -tā -taṃ bhū sammil (c. 6. -milati -melituṃ).

leagued LEAGUED

, p. p. or a. sandhitaḥ -tā -taṃ kṛtasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saṅghātavān -vatī -vat (t) sahitaḥ -tā -taṃ sahagataḥ -tā -taṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ kṛtasaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ saṃyojitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ militaḥ -tā -taṃ svīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'having leagued,' sambhūya militvā.

leaguer LEAGUER

, s. saṅgī m. (n) saṃsargī m. (n) sambandhī m. (n) sahakārī m. (n) sambhūyakārī m., parasyaropakārī m.

[Page 443b]
leak LEAK

, s. dhārā naukātale chidraṃ or randhraṃ or sandhiḥ m., naukāpārśve dārubhittiḥ f. or jalagrāhakachidraṃ or jalapraveśakachidraṃ.

--(Oozing) dhārā sravaḥ dravaḥ syandaḥ.

to leak To LEAK

, v. n. naudāruchidreṇa jalaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or jalaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or jalam ādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), naukāpārśve or naukātale dārurandhreṇa jalaṃ praviś.

--(Ooze) (c. 4. rīyate -retuṃ), kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), syand (c. 1. syandate -ndituṃ), sru (c. 1. sravati srotuṃ); 'water leaks from the jar,' jalaṃ ghaṭād rīyate.

leakage LEAKAGE

, s. yātkañcid jalādi bhāṇḍachidreṇa rīyate dravaḥ.

leaking LEAKING

, s. syandaḥ -ndanaṃ nisyandaḥ dravaḥ -vaṇaṃ kṣaraṇaṃ srāvaḥ rayaḥ dhārā.

leaky LEAKY

, a. sachidraḥ -drā -draṃ chidrī -driṇī -dri (n) jarjarīkaḥ -kā -kaṃ jarjaraḥ -rā -raṃ sarandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ dāruchidreṇa jalagrāhakaḥ -kā -kaṃ or jalādāyī -yinī -yi (n).

to lean To LEAN

, v. n. (Incline, bend) nam (c. 1. namati nantuṃ), avanam ānam namrībhū.

--(Bend out of the perpendicular) vahirlamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), vahiḥpralamb tiryyak pralamb vakrībhū.

--(Lean on, rest on) avalamb samālamb avalambanaṃ kṛ saṃśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri nilī (c. 4. -līyate -letuṃ); 'she leans on the arms of Rāma,' eṣā rāmasya bāhū saṃśrayati or avalambate.

lean LEAN

, a. (Thin, meagre) kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ amāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkamāṃsaḥ -sā -saṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu pratanuḥ &c., vitanuḥ &c., kṣāmaḥ -mā -maṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śātaḥ -tā -taṃ śuṣkāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

lean LEAN

, s. (That part of the flesh which consists of muscle without the fat) snāyuḥ m., snasā māṃsasnāyuḥ māṃsaṃ medobhinnaḥ or vasābhinno māṃsabhāgaḥ.

lean-faced LEAN-FACED

, a. kṛśamukhaḥ -khī -khaṃ kṣīṇamukhaḥ &c., kṣīṇavadanaḥ -nā -naṃ.

leaning LEANING

, part. or a. (Bending, deviating from the straight line) praṇataḥ -tā -taṃ ānataḥ -tā -taṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vahirlambaḥ -mbā -mbaṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ namraḥ -mrā -mraṃ vakraḥ -krā -kraṃ.

--(Resting on) avalambī -mbinī -mbi (n) avalambanaḥ -nā -naṃ avalambitaḥ -tā -taṃ saṃśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ -tā -taṃ upāśritaḥ -tā -taṃ.

leanness LEANNESS

, s. kṛśatā -tvaṃ kārśyaṃ parikṛśatā kṛśāṅgatā kṣāmatā śarīrakṣīṇatā māṃsakṣīṇatā kṣīṇatā amāṃsatvaṃ apuṣṭatā vipuṣṭatā tanutā -tvaṃ tānavaṃ śarīraśoṣaṇaṃ māṃsaśuṣkatā śuṣkāṅgatā.

to leap To LEAP

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), āvalg nṛt (c. 4. nṛtyati narttituṃ), jhampaṃ kṛ utphālaṃ kṛ visphul (c. 6. -sphulati -lituṃ); 'to leap up,' utplu samutplu utpat (c. 1. -patati -tituṃ), protpat; 'to leap down,' avaplu; 'to leap over,' laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), vilaṅgh ullaṅgh abhilaṅgh; 'to leap forth from,' praskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), protpat.

leap LEAP

, s. plavaḥ -vanaṃ plutaṃ valgitaṃ jhampaḥ -mpā -laṅghanaṃ utplavanaṃ utplutaṃ avaskandaḥ utphālaḥ; 'going by leaps,' plutagatiḥ -tiḥ -ti plavagaḥ -gā -gaṃ

leaped LEAPED

, p. p. plutaḥ -tā -taṃ valgitaḥ -tā -taṃ laṅghitaḥ -tā -taṃ.

leaper LEAPER

, s. plavakaḥ plavaḥ plavanakārī m. (n) jhampī m. (n) valgitakṛt.

leaping LEAPING

, part. plavamānaḥ -nā -naṃ plavaḥ -vā -vaṃ valgan -lgantī -lgat (t); 'leaping up,' utpatiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu utplutya.

leaping LEAPING

, s. (The act) plavanam plutakaraṇaṃ jhampakaraṇaṃ; 'leaping up,' utplavanaṃ utpatanaṃ; 'leaping down,' avaskandaḥ; 'leaping over,' laṅghanaṃ ullaṅghanaṃ.

[Page 444a]
leap-year LEAP-YEAR

, s. caturthaḥ saṃvatsaro yasminn adhikadivaso niveśyate adhikadinavatsaraḥ adhikadivasavarṣaḥ.

to learn To LEARN

, v. a. (Acquire knowledge of any thing by study, &c.) śikṣ (c. 1. śikṣate -kṣituṃ), upaśikṣ adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ, rt. i), adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), adhyayanena or abhyāsena vidyāṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or labh (c. 1. labhate labdhuṃ) or prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ) or avāp abhyāsaṃ kṛ vidyābhyāsaṃ kṛ vidyāgamaṃ kṛ.

--(Gain the knowledge of, become informed of) jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), parijñā avagam upalabh vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ bhū gṛhītārthaḥ -rthā -rthaṃ bhū; 'to learn by heart,' abhyas.

to learn To LEARN

, v. n. śikṣāṃ kṛ adhyayanaṃ kṛ adhigamaṃ kṛ abhyāsaṃ kṛ vidyābhyāsaṃ kṛ vidyāprāptiṃ kṛ vidyāgrahaṇaṃ kṛ vidyālabdhiṃ kṛ vidyāgamaṃ kṛ.

learned LEARNED

, LEARNT, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ adhītaḥ -tā -taṃ adhigataḥ -tā -taṃ abhyastaḥ -stā -staṃ paṭhitaḥ -tā -taṃ avagataḥ -tā -taṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'learnt by heart,' abhyastaḥ -stā -staṃ kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'to be learnt,' śikṣitavyaḥ -vyā -vyaṃ abhyasyaḥ -syā -syaṃ abhyasanīyaḥ -yā -yaṃ.

learned LEARNED

, a. (Versed in literature and science) vidvān -duṣī -dvat (s) paṇḍitaḥ -tā -taṃ jñānī -ninī -ni (n) vidyāvān -vatī -vat (t) vidyāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidyāsampannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtavidyaḥ -dyā -dyaṃ vidyālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ savidyaḥ -dyā -dyaṃ labdhavidyaḥ &c., vaidyaḥ -dyī -dyaṃ jñānavān &c., vipaścit m. f. n., prājñaḥ -jñā -jñaṃ prajñaḥ -jñā -jñaṃ prajñāvān &c., vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ kṛtadhīḥ -dhīḥ -dhi adhīyānaḥ -nā -naṃ adhītī -tinī &c., bahuśrutaḥ -tā -taṃ kovidaḥ -dā -daṃ manīṣī -ṣiṇī -ṣi (n) buddhimān &c., dhīmān &c., budhaḥ -dhā -dhaṃ dhīraḥ -rā -raṃ saṃkhyāvān &c., kaviḥ -viḥ -vī -vi sūriḥ &c., sūrī -riṇī -ri (n) kṛtī -tinī -ti (n) labdhavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ akṣarasampannaḥ -nnā -nnaṃ sākṣaraḥ -rā -raṃ sārasvataḥ -tī -taṃ adhyayanasampannaḥ &c., vidyāvṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ san satī sat tattvadarśī -rśinī -rśi (n) dīrghadarśī &c., dūradarśī &c.; 'a learned man,' vidvajjanaḥ paṇḍitaḥ budhaḥ sarvvarasaḥ; 'learned in the Vedas,' śrotriyaḥ vedavid vedavidvān m. (s) anucānaḥ chāndasaḥ.

--(Conversant with, skilled in) abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ viśāradaḥ -dā -daṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturaḥ -rā -raṃ vettā -ttrī -ttṛ (ttṛ) jñaḥ jñā jñaṃ or vid in comp.; as, 'learned in the law,' smṛtijñaḥ &c., dharmmavid m. f. n., 'learned in music,' gāndharvvatattvajñaḥ.

learnedly LEARNEDLY

, adv. paṇḍitavat sapāṇḍityaṃ pāṇḍityena prājñavat vidvajjanavat savidyaṃ vaiduṣyeṇa sajñānaṃ jñānapūrvvaṃ.

learner LEARNER

, s. śiṣyaḥ vidyārthī m. (n) adhyetā m. (tṛ) adhyāyī m. (n) śikṣitākṣaraḥ vidyābhyāsakarttā m. (rttṛ) abhyāsakṛt.

learning LEARNING

, s. (Knowledge of literature, erudition) vidyā pāṇḍityaṃ jñānaṃ vijñānaṃ vaiduṣyaṃ vidvattā jñātṛtvaṃ vyutpattiḥ f., prājñatvaṃ paṇḍitatā -tvaṃ vettṛtvaṃ vidyāsampattiḥ f., akṣarasampattiḥ f., sākṣaratā adhyayanasampattiḥ f.

--(Literature) vidyā śāstraṃ akṣaraṃ sāhityaṃ.

--(Sacred learning) śrutiḥ f., śrotriyatvaṃ.

--(Act of learning, acquisition of learning) śikṣā adhyayanaṃ abhyāsaḥ vidyābhyāsaḥ vidyāprāptiḥ f., vidyālabdhiḥ f., vidyārjanaṃ vidyāgamaḥ; 'cultivation of learning,' vidyānusevanaṃ; 'patronising learning,' vidyānupālanaṃ; 'to affect great learning,' paṇḍita (nom. paṇḍitāyate).

lease LEASE

, s. (Of lands, houses, &c.) paṭṭaḥ paṭṭolikā kḷptakīlā vihitakālaṃ yāvad niyamitamūlyam apekṣya kṣetragṛhādīnāṃ parahastasamarpaṇaṃ.

[Page 444b]
to lease To LEASE

, v. a. paṭṭaṃ dā paṭṭolikāṃ dā paṭṭena kṣetragṛhādi paraprayojanīyaṃ dā paṭṭolikāpūrvvaṃ niyamitamūlyam apekṣya kṣetragṛhādi paraprayojanīyaṃ dā or visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), āvihitakālād nirūpitamūlyam apekṣya kṣetragṛhādi parahaste samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ).

leased LEASED

, p. p. paṭṭena or paṭṭalikhanapūrvvam āvihitakālāt parahastasamarpitaḥ -tā -taṃ.

leasehold LEASEHOLD

, a. paṭṭena or paṭṭolikālikhanapūrvvam adhyuṣitaḥ -tā -taṃ.

leash LEASH

, s. (Leather thong) carmmabandhaḥ -ndhanī carmmarajjuḥ m. f., bandhanarajjuḥ.

--(Tierce, three) trayaṃ trikaṃ; 'a leash of hares,' śaśakatrayaṃ.

to leash To LEASH

, v. a. carmmarajjunā or carmmarajvā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

leasing LEASING

, s. asatyatā anṛtatā alīkatā kāpaṭyaṃ mṛpāvādaḥ. See FALSEHOOD.

least LEAST

, a. (Smallest) alpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kṣudratamaḥ -mā -maṃ kṣodiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kanīyān -yasī -yaḥ (s) taniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ tanīyān &c., laghiṣṭhaḥ &c., stokatamaḥ -mā -maṃ sūkṣmatamaḥ -mā -maṃ atikṣudraḥ -drā -draṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ avaraḥ -rā -raṃ avaratamaḥ -mā -maṃ nyūnaḥ -nā -naṃ; 'least of all,' sarvvakaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvakanīyān &c., sarvvasmāt kṣudraḥ -drā -draṃ; 'the least particle,' leśaḥ lavaḥ kaṇaḥ; 'not the least darkness is in that place,' tatra andhakārasya leśo'pi nāsti.

least LEAST

, adv. (In the least) manāk kiñcit alpiṣṭhaṃ kaniṣṭhaṃ leśamapi kiyat sṛkṣmaṃ stokaṃ; 'not in the least,' na manāk na manāgapi na kiñcidapi na kimapi na kiyadapi na sūkṣmamapi na stokamapi na leśamapi aleśaṃ; 'three witnesses at least,' tryavarāḥ sākṣiṇaḥ; 'at least, at any rate,' tāvat.

leather LEATHER

, s. carmma n. (n) dṛtiḥ m., paśutvak f. (c) paśucarmma n., kṛttiḥ f., ajinaṃ varddhaṃ śipiḥ f.; 'a leather thong,' carmmabandhaḥ -ndhanaṃ varatrā varddhrī; 'covered with leather,' carmmāvṛtaḥ -tā -taṃ carmmāvanaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ carmmācchāditaḥ -tā -taṃ.

leather LEATHER

, a. carmma in comp., carmmamayaḥ -yī -yaṃ; 'a leather shoe,' carmmapādukā; 'a leather band,' carmmabandhaḥ. See LEATHERN.

to leather To LEATHER

, v. a. carmmadaṇḍena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

leather-cutter LEATHER-CUTTER

, s. carmmachid m., carmmachedanakārā m. (n) carmmāvakarttī m.

leather-dresser LEATHER-DRESSER

, s. carmmakāraḥ -rakaḥ carmmakārī m. (n) carmmakṛt carmmāraḥ.

leathern LEATHERN

, a. cārmmikaḥ -kī -kaṃ cārmmaḥ -rmmī -rmmaṃ carmmī -rmmiṇī -rmmi (n) carmmamayaḥ -yī -yaṃ carmmanirmmitaḥ -tā -taṃ dārtteyaḥ -yī -yaṃ ajinīyaḥ -yā -yaṃ paśutvaṅmayaḥ -yī -yaṃ carmma in comp.; 'a leathern bottle,' dṛtiḥ m.

leather-seller LEATHER-SELLER

, s. carmmavikretā m. (tṛ) carmmavikrayī m. (n) carmmavikrayopajīvī m.

leathery LEATHERY

, a. carmmavad duḥkhabhedyaḥ -dyā -dyaṃ carmmasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

leave LEAVE

, s. (Permission) anujñā anumatiḥ f., abhyanujñā anujñānaṃ samanujñānaṃ anumodanaṃ; 'leave to depart,' anujñā; 'to give leave,' anujñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anujñāṃ kṛ or .

--(Farewell) āmantraṇaṃ āpracchanaṃ; 'to bid farewell,' āmantr (c. 10. -mantrayate -yituṃ), anumantr āpracch (c. 6. -pṛcchate -ti -praṣṭuṃ).

to leave To LEAVE

, v. a. (Abandon, forsake) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj santyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā vihā prahā apāhā utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj atisṛj vyapasṛj rah (c. 10. rahayati -yituṃ), virah ujjh (c. 6. ujjhati -jjhituṃ), projjh parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), parivṛj vivaj

--(Depart from) apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vyapagam vigam apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), ape (c. 2. apaiti -tuṃ), vyape apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), viprasthā.

--(Leave remaining, suffer to remain) śiṣ (c. 10. śeṣayati -yituṃ), avaśiṣ pariśiṣ ucchip samavaśiṣ udvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), śiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ avaśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ avaśiṣṭīkṛ; 'to be left remaining,' śiṣ in pass. (śiṣyate) avaśiṣ.

--(Commit, trust to) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nyāsīkṛ.

--(Bequeath) mṛtyupatreṇa pradā or mṛtyulekhena dā.

--(Leave off, desist from) viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vinivṛt with abl. c., muc (c. 6. muñcati moktuṃ), avamuc avasṛj apās (c. 4. -asyati -asituṃ), vyudas tyaj parityaj; 'the peacock leaves off dancing,' ṣarityaktanarttano mayūraḥ; 'it leaves off raining,' nirvarṣati.

--(Leave out) vṛj apās hā apāhā.

--(Leave behind, distance) dūrīkṛ dava (nom. davayati -yituṃ).

to leave To LEAVE

, v. n. (Cease, leave off) viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt vinivṛt vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), vichid in pass. (-chidyate).

leaved LEAVED

, a. (Having leaves) patrī -triṇī -tri (n) parṇī -rṇinī &c., sapatraḥ -trā -traṃ saparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sadalaḥ -lā -laṃ; 'two-leaved,' dviparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

leaven LEAVEN

, s. kiṇvaḥ -ṇvaṃ nagnahūḥ m., maṇḍaḥ -ṇḍaṃ kārottaraḥ kārottamaḥ kādambarīvījaṃ.

--(Any thing which works a change in the mass) vikārajanakaṃ kiñcid vastu.

to leaven To LEAVEN

, v. a. kiṇvaniveśanapūrvvam antarutsekaṃ or antastāpaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), antarutsekakaraṇārthaṃ kiṇvaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or praviś.

--(Taint, imbue) duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ).

leavings LEAVINGS

, s. pl. (Any thing left, remnants) śiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ pariśiṣṭaṃ śeṣaḥ -ṣaṃ pariśeṣaḥ avaśeṣaḥ uccheṣaṇaṃ śeṣabhāgaḥ parabhāgaḥ śeṣakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ udvarttaḥ juṣṭaṃ samujjhitaṃ.

--(Of food) śeṣānnaṃ ucchiṣṭānnaṃ bhuktaśeṣaḥ -ṣaṃ bhuktāvaśeṣaḥ -ṣaṃ annaśeṣaḥ -ṣaṃ bhuktasamujjhitaṃ parabhuktojjhitaṃ bhuktocchiṣṭaṃ bhakṣitaśeṣaṃ ādiṣṭaṃ phelakaḥ phelā -liḥ -lī f.; 'one who eats leavings,' śeṣabhuk m. (j) śeṣabhojī m. (n) ucchiṣṭabhojanaḥ; 'eating leavings,' śeṣabhojanaṃ ucchiṣṭabhojanaṃ.

--(Offal) malaṃ vimāṃsaṃ.

lecher LECHER

, s. lampaṭaḥ strīlampaṭaḥ kāmukaḥ kāmukajanaḥ vyavāyī m. (n) ratārthī m. (n) suratārthī m. (n) strīparaḥ.

to lecher To LECHER

, v. n. lampaṭavad ācar (c. 1. -carati -rituṃ), ratārthī bhū kāmuko bhū.

lecherous LECHEROUS

, a. kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī -minī -mi (n) kāmanaḥ -nā -naṃ ratārthī -rthinī -rthi (n) suratārthī &c., kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ vyavāyī -yinī -yi (n) sambhogī -ginī -gi (n) sambhogāsaktaḥ &c., sambhogārthī &c., bhogāsaktaḥ &c., vyavāyaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ strīparaḥ strīrataḥ strīvyāsaṅgī m. (n) strīlampaṭaḥ strīvyasanī m. (n) taralaḥ -lā -laṃ abhīkaḥ -kā -kaṃ viyātaḥ -tā -taṃ.

lecherously LECHEROUSLY

, adv. lampaṭavat kāmukavat sakāmaṃ ratāsaktavat kāmapūrvvaṃ.

lecherousness LECHEROUSNESS

, LECHERY, s. kāmukatvaṃ lampaṭatvaṃ -tā lāmpaṭyaṃ ratārthitvaṃ ratāsaktiḥ f., kāmāsaktiḥ f., sambhogāsaktiḥ f., vyavāyaḥ -yitvaṃ strīvyasanaṃ strīvyāsaṅgaḥ vaiyātyaṃ helā -lanaṃ.

lection LECTION

, s. (Reading) pāṭhaḥ adhyayanaṃ.

--(Variety in copies of a manuscript) pāṭhāntaraṃ pāṭhabhedaḥ pāṭhaḥ dvirūpapāṭhaḥ.

lector LECTOR

, s. pāṭhakaḥ paṭhitā m. (tṛ) adhyetā m. (tṛ) adhyāyī m. (n).

lecture LECTURE

, s. pāṭhaḥ nipāṭhaḥ pāṭhanaṃ paṭhanaṃ adhyāyaḥ adhyayaḥ -yanaṃ adhyāpanaṃ vādaḥ vyākhyānaṃ.

--(Reprimand) vāgdaṇḍaḥ vākśāsanaṃ bhartsanavākyaṃ.

to lecture To LECTURE

, v. a. paṭh (c. 10. pāṭhayati -yituṃ), adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ, rt. i), upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pāṭhaṃ kṛ adhyāpanaṃ kṛ.

--(Reprove) pratyādiś nind (c. 1. nindati -ndituṃ), vāgdaṇḍaṃ kṛ nindāvākyaṃ kṛ.

to lecture To LECTURE

, v. n. paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ, rt. i), vākyaṃ śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), pāṭhaṃ kṛ adhyayanaṃ kṛ.

lectured LECTURED

, p. p. adhyāpitaḥ -tā -taṃ pāṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(Reprimanded) pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ninditaḥ -tā -taṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

lecturer LECTURER

, s. pāṭhakaḥ adhyāpakaḥ paṭhitā m. (tṛ) adhyetā m. (tṛ) adhyāyī m. (n) pāṭhakārī m. (n) śikṣakaḥ upadeśakaḥ vyākhyātā m. (tṛ) pravaktā m. (ktṛ) vaktā vādī m. (n) vācakaḥ nāgaraḥ; 'in theology,' dharmmapravaktā m., dharmmabhāṇakaḥ.

lecture-room LECTURE-ROOM

, s. pāṭhaśālā pāṭhagṛhaṃ adhyayanaśālā adhyayanagṛhaṃ.

lectureship LECTURESHIP

, s. pāṭhakatvaṃ adhyāpakatvaṃ pravaktṛtvaṃ vaktṛtvaṃ śikṣakatvaṃ.

led LED

, p. p. nītaḥ -tā -taṃ ānītaḥ -tā -taṃ samānītaḥ -tā -taṃ; 'being led,' nīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Guided) sañcāritaḥ -tā -taṃ.

--(As life, time) nītaḥ -tā -taṃ gamitaḥ -tā -taṃ yāpitaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ,

--(Led on by, headed by) puraḥsaraḥ -rā -raṃ purassaraḥ -rā -raṃ purogamaḥ -mā -maṃ mukhaḥ -khā -khaṃ in comp.; as, 'led on by Karna,' karṇamukhaḥ -khā -khaṃ karṇapurogamaḥ -mā -maṃ &c.; 'having led,' nītvā.

ledge LEDGE

, s. (Stratum, layer) phalakaḥ -kaṃ staraḥ āstaraḥ -raṇaṃ.

--(Ridge, projecting part) kaṭakaḥ -kaṃ kūṭaṃ dantaḥ -ntakaḥ.

--(Row) āliḥ -lī.

--(Ledge of a rock) śilā śilāphalakaṃ.

ledger LEDGER

, s. mahāgaṇanāpustakaṃ vṛhadgaṇanāpustakaṃ bāṇijapustakaṃ.

lee LEE

, s. (Sediment). See LEES. (Calm or sheltered place) nirvātasthānaṃ nirvātadeśaḥ.

--(Side opposite to that on which the wind blows) vātābhimukhadiśā vāyupratimukhadeśaḥ; 'under the lee of the land,' tīropānte.

lee-ward LEE-WARD

, a. or adv. (In the same direction as the wind) vātānukūlaḥ -lā -laṃ vātānulomaḥ -mā -maṃ anuvātaṃ.

--(In an opposite direction to the wind) prativātaṃ vātābhimukhadiśi vātābhimukhaṃ vāyupratimukhadiśi.

leech LEECH

, s. raktapā raktapāyinī raktapātā jalaukā jalūkā jalākāḥ f. (s) jalukā jalokā jalikā jalaukasaḥ -sā -saṃ jalāyukā jalālukā jalāvukā jalālokā jaloragī jalajantukā jalasarpiṇī jalāṭanī paṭālukā vāryyokāḥ f. (s) vāryyokaḥ vārikrimiḥ m., vedhinī bhramaṇī kāruṇḍī.

--(Physician) vaidyaḥ cikitsakaḥ rogahṛt m., rogaśāntakaḥ bhiṣak m. (j).

to leech To LEECH

, v. a. kit in des. (cikitsati -tsituṃ) rogaśamanaṃ kṛ.

leek LEEK

, s. kandaḥ -ndaṃ tīkṣṇakandaḥ mahākandaḥ palāṇḍuḥ m., sukandakaḥ śākaḥ.

leer LEER

, s. kaṭākṣaḥ netrakaṭākṣaḥ apāṅgadarśanaṃ kaṭākṣāvekṣaṇaṃ kaṭākṣāvalokanaṃ apāṅgaprasaraḥ dṛṣṭivikṣepaḥ tiryyakprekṣaṇaṃ sācivilokitaṃ kākṣaḥ varkarāṭaḥ karkarāṭuḥ m., vikūṇanaṃ dṛṣṭivāṇaḥ kusmitaṃ.

to leer To LEER

, v. n. kaṭākṣeṇa dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), apāṅgād dṛś or īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), kaṭākṣa (nom. kaṭākṣayati -yituṃ), kaṭākṣāvekṣaṇaṃ kṛ kaṭākṣavīkṣaṇaṃ kṛ apāṅgadarśanaṃ kṛ dṛṣṭivikṣepaṃ kṛ sāci or tiryyag vilok (c. 1. -lokate, c. 10. -lokayati -yituṃ), kusmi (c. 1. -smayate -smetuṃ).

leered upon LEERED UPON

, p. p. kaṭākṣitaḥ -tā -taṃ kaṭākṣāvekṣitaḥ -tā -taṃ kaṭākṣeṇa dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sācivilokitaḥ -tā -taṃ kusmitaḥ -tā -taṃ.

leering LEERING

, part. or a. lolāpāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ apāṅgadarśī -rśinī -rśi (n) kaṭākṣāvalokī -kinī -ni (n) sācidṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi tiryyagdṛṣṭiḥ &c., kusmeraḥ -rā -raṃ.

lees LEES

, s. pl. malaṃ ucchiṣṭaṃ śeṣaṃ kiṭṭaṃ khalaṃ kalkaṃ vinīyaḥ.

left LEFT

, p. p. (Abandoned) tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ -ktā -ktaṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjjitaḥ -tā -taṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ ujjhitaḥ -tā -taṃ samujjhitaḥ -tā -taṃ projjhitaḥ -tā -taṃ vidhutaḥ -tā -taṃ varjitaḥ -tā -taṃ dhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Left remaining) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśeṣitaḥ -tā -taṃ śeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarttaḥ -rttā -rttaṃ urvvaritaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ; 'to be left remaining,' śiṣ in pass. (śiṣyate) avaśiṣ.

left LEFT

, a. (Not right) vāmaḥ -mā -maṃ savyaḥ -vyā -vyaṃ dakṣiṇetaraḥ -rā -raṃ pratilomaḥ -mā -maṃ; 'the left,' savyaṃ; 'left and right,' savyāpasavyaṃ; 'the left hand,' vāmahastaḥ vāmapāṇiḥ m., savyaṃ; 'the left arm,' vāmabāhuḥ m.; 'the left shoulder,' vāmaskandhaḥ; 'the left side,' vāmakukṣiḥ m., vāmāṅgaṃ; 'that is on the left side,' vāmasthaḥ -sthā -sthaṃ.

left-handed LEFT-HANDED

, a. savyasācī -cinī -ci (n) vāmahastasevī -vinī -vi (n) dakṣiṇahastād vāmahastam adhikaṃ vyavaharati yaḥ or .

leg LEG

, s. jaṅghā prasṛtā pādaḥ preṣṭhā ṭaṅkā ṭaṅgaḥ aṃhriḥ m., aṃghriḥ m., adhamāṅgaṃ; 'relating to the leg,' jāṅghikaḥ -kī -kaṃ; 'enlargement of the leg,' ślīpadaṃ; 'having a swelled leg,' kumbhapādaḥ m., kumbhapadī f.; 'long-legged,' dīrghajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ ūrddhvajānuḥ -nuḥ -nu ūrddhvajñuḥ -jñuḥ -jñu ūrddhvajñaḥ -jñā -jñaṃ dīrghapādaḥ -dā -daṃ dīrghapād m. f. n.

legacy LEGACY

, s. mṛtyulekhārpitadānaṃ mṛtapatrārpitadānaṃ mṛtyupatrasthadānaṃ mṛtadānaṃ mṛtalekhadānaṃ mṛtapatrāṅkitadānaṃ mumūrṣudānaṃ mumūrṣudattaṃ uttaradānaṃ mṛtalekhasthadānaṃ āsannamaraṇe dānaṃ or pradānaṃ.

legal LEGAL

, a. (Conformable to law) dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ dharmmānusārī -riṇī -ri (n) smārttaḥ -rttī -rttaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ &c., smṛtiśāstrānumataḥ -tā -taṃ dharmmaśāstrānusārī &c., ācārikaḥ -kī -kaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ rājyavyavasthānusārī &c., vyavasthānurūpaḥ -pā -paṃ rājyaniyamānusārī &c., nyāyānusārī &c.

--(Relating to law) smārttaḥ &c., vyāvahārikaḥ &c., vyavahārasambandhī &c., vyavahāraviṣayaḥ -yā -yaṃ dharmma in comp., smṛti in comp.

--(Enjoined, permitted by law) smṛtyuktaḥ -ktā -ktaṃ śāstroktaḥ &c., smṛtiśāstravihitaḥ -tā -taṃ smṛtiśāstraproktaḥ &c., rājyaniyamavihitaḥ -tā -taṃ vyavahāravidhivihitaḥ -tā -taṃ dharmmāniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śāstrāniṣiddhaḥ &c.

--(According to the law of works, resting on works for salvation) karmmamārgī -rgiṇī -rgi (n) karmmamārgāvalambī -mbinī -mbi (n) karmmamārgasevī -vinī -vi (n) karmmamārgāśrayī -yiṇī -yi (n) karmmaśīlaḥ -lā -laṃ; 'legal proceeding,' vyavahāraḥ; 'a written legal opinion,' paṭṭolikā; 'incorrect legal opinion,' avyavasthā. See LAW, LAWFUL.

legalist LEGALIST

, s. (One who relies on works for salvation) karmmamāgavilambā m. (n) karmmāvalambī m., karmmamārgāśrayī m. See LEGAL.

legality LEGALITY

, s. dharnyatā dharmmānusāraḥ -ritvaṃ dharmmaśāstrānusāraḥ -ritā smṛtiśāstrānusāraḥ -ritā vyavahāravidhyanurūpatā rājyavyavasthānurūpatā vyāvahārikatvaṃ. See LAWFULNESS.

--(Reliance on works for salvation) karmmāvalambana karmmaniṣṭhā karmmamārgasevā karmmamārgāśrayaṇaṃ.

to legalize To LEGALIZE

, v. a. dharmyaṃ -rmyāṃ -kṛ śāstrasammataṃ -tāṃ kṛ smṛtisammataṃ -tāṃ kṛ dharmmasammataṃ -tāṃ kṛ vyavasthāgataṃ -tāṃ kṛ vidhigataṃ -tāṃ kṛ vihitaṃ -tāṃ kṛ vidhivihitaṃ -tāṃ kṛ anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ).

legalized LEGALIZED

, p. p. vyavasthāgataḥ -tā -taṃ vidhigataḥ -tā -taṃ dharmmasammataḥ -tā -taṃ.

legally LEGALLY

, adv. dharmmeṇa dharmmatas dharmmānusāreṇa -rāt yathādharmmaṃ nyāyatas nyāyānusāreṇa yathānyāyaṃ smṛtiśāstrānusāreṇa dharmmaśāstrānusāreṇa. See LAWFULLY.

legate LEGATE

, s. dūtaḥ rājadūtaḥ rājapratinidhiḥ m.

--(Pope's ambassador) romīyadharmmādhipater dṛtaḥ or pratinidhiḥ.

legatee LEGATEE

, s. mṛtapatradānādhikārī m. (n) mṛtalekhadānādhikārī m., mṛtadānagrāhī m., mṛtarikthabhāgī m., mṛtadhanabhāgī m., mṛtyupatrasthadānādhikārī m., uttarādhikārī m., aṃśabhāk m. (j).

legation LEGATION

, s. dūtyaṃ dautyaṃ dūtatvaṃ dūtakarmma n. (n) dūtakriyā dūtadharmmaḥ.

legator LEGATOR

, s. mṛtyulekhadānakārī m. (n) mṛtyupatradānakārī uttaradānakārī m., mṛtyupatreṇa dānakārī m., mṛtyukāle rikthapradātā m. (tṛ).

legend LEGEND

, s. purāvṛttakathā purāṇakathā prācīnakathā purāvṛttākhyānaṃ purāvṛttopākhyānaṃ purāvṛttaṃ lokakathā janakathā kathā ākhyānaṃ ākhyāyikā caritraṃ caritaṃ purāṇaṃ itihāsaḥ.

--(Story of a saint or holy place) māhātmyaṃ.

legendary LEGENDARY

, a. purāṇakathitaḥ -tā -taṃ purāṇoktaḥ -ktā -ktaṃ paurāṇikaḥ -kī -kaṃ purāvṛttakathakaḥ -kā -kaṃ aitihāsikaḥ -kī -kaṃ kāthikaḥ -kī -kaṃ.

legendary LEGENDARY

, s. (Reciter of legends) purāvṛttakathikaḥ purāṇakathakaḥ itihāsavaktā m. (ktṛ) aitihāsikaḥ.

legerdemain LEGERDEMAIN

, s. hastalāghavaṃ laghuhastatvaṃ hastacāpalyaṃ indrajālaḥ -laṃ jālaṃ māyā kuhakaḥ kuhakavṛttiḥ f., kusṛtiḥ f., indriyamohaḥ.

legged LEGGED

, a. (In composition) jaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ pādaḥ -dā -daṃ padaḥ -dā -daṃ pād m. f. n.; 'long-legged,' dīrghajaṅghaḥ &c.; 'two-legged,' dvipadaḥ &c.

leggings LEGGINGS

, s. sthūlavastramayaṃ jaṅghātrāṇaṃ or jaṅghārakṣaṇaṃ jaṅghottarīyaṃ.

legibility LEGIBILITY

, s. paṭhanīyatā pāṭhyatā paṭhanayogyatā paṭhanaśakyatā suvācyatā spaṣṭākṣaratvaṃ spaṣṭatā vyaktatā.

legible LEGIBLE

, a. paṭhanīyaḥ -yā -yaṃ pāṭhyaḥ -ṭhyā -ṭhyaṃ paṭhanayogyaḥ -gyā -gyaṃ paṭhanaśakyaḥ -kyā -kyaṃ suvācyaḥ -cyā -cyaṃ spaṣṭākṣaraḥ -rā -raṃ vyaktākṣaraḥ -rā -raṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhyetavyaḥ -vyā -vyaṃ adhyayanīyaḥ -yā -yaṃ.

legibly LEGIBLY

, adv. spaṣṭākṣaraiḥ suspaṣṭākṣareṇa suspaṣṭaṃ suvyaktaṃ.

legion LEGION

, s. (Body of soldiers) sainyadalaṃ sainyagulmaḥ sainyavyūhaḥ sainyasamūhaḥ yodhasamūhaḥ.

--(Host) camūḥ f., senā vāhinī.

--(A multitude, great number) vṛndaṃ samavāyaḥ nivahaḥ bāhulyaṃ cakraṃ.

legionary LEGIONARY

, a. vāhinīsambandhī -ndhinī -ndhi (n) cākrikaḥ -kī -kaṃ.

to legislate To LEGISLATE

, v. a. vyavasthāṃ kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), niyamān or vidhīn sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or rac (c. 10. racayati -yituṃ) or prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or praśās (c. 2. -śāsti -śāsituṃ), vyavasthā in caus.

legislation LEGISLATION

, s. vyavasthākaraṇaṃ niyasasthāpanā vidhisthāpanā vyavasthāracanā -naṃ vyavasthāprakalpanaṃ vidhiprakalpanaṃ vyavasthāvidhānaṃ.

legislative LEGISLATIVE

, a. vyavasthākārī -riṇī -ri (n) vyavasthāpakaḥ -kā -kaṃ niyamasthāpakaḥ -kā -kaṃ vidhisthāpakaḥ -kā -kaṃ niyamaracakaḥ -kā -kaṃ niyamavidhāyī -yinī -yi (n) vyavasthāvidhāyī, &c., smṛtikārī &c.

legislator LEGISLATOR

, s. vyavasthākāraḥ -rakaḥ vyavasthāvidhāyī m. (n) vidhisthāpakaḥ niyamasthāpakaḥ vyavasthāracakaḥ vyavasthāpakaḥ dharmmaśāstraracakaḥ śāsitā m. (tṛ) śāstā m. (stṛ) prayojakaḥ.

[Page 447a]
legislature LEGISLATURE

, s. vidhisthāpanādhikāriṇī sabhā vyavasthākaraṇādhikāriṇī sabhā vyavasthāvidhāyinī sabhā vidhisthāpakasabhā vyavasthāracakasabhā.

legist LEGIST

, s. See LAWYER.

legitimacy LEGITIMACY

, s. (Lawfulness of birth) aurasatā -tvaṃ urasyatā -tvaṃ dharmmajatvaṃ dharmmapatnījatvaṃ dharmmapatnījanma n. (n) aurasajanma n., dampatijanma n., dampatyudbhavaḥ sujanma n., jātyatā -tvaṃ vaidhajanma n.

--(Genuineness) satyatā yathārthatā akṛtrimatā akālpatatvaṃ vāstavikatā.

legitimate LEGITIMATE

, a. (Lawfully born) dharmmajaḥ -jā -jaṃ aurasaḥ -sī -saṃ urasyaḥ -syā -syaṃ dharmmapatnījaḥ -jā -jaṃ dampatijātaḥ -tā -taṃ sujanmā -nmā -nma (n) jātyaḥ -tyā -tyaṃ aurasajātaḥ -tā -taṃ vivāhajātaḥ &c., vidhijātaḥ &c., dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ; 'a legitimate wife,' dharmmapatnī; 'a legitimate son,' aurasaḥ urasyaḥ aurasyaḥ; 'daughter,' aurasī urasyā.

--(Genuine, just, right) satyaḥ -tyā -tyaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to legitimate To LEGITIMATE

, v. a. aurasīkṛ aurasatvaṃ dā aurasasamaṃ -māṃ kṛ dharmyaṃ -rmyāṃ kṛ.

legitimately LEGITIMATELY

, adv. dharmmeṇa dharmmānusāreṇa yathādharmmaṃ nyāyatas nyāyānusāreṇa yathānyāyaṃ yuktaṃ upayuktaṃ samyak yathāyogyaṃ yathocitaṃ samañjasaṃ.

legitimation LEGITIMATION

, s. aurasīkaraṇaṃ aurasasamīkaraṇaṃ aurasādhikāradānaṃ.

legume LEGUME

, LEGUMEN, s. śamī simbā vījakośaḥ vījaguptiḥ f., puṭaḥ.

--(Pulse) śamīdhānyaṃ dvidalaṃ tripuṭaḥ dhānyavīraḥ satīlakaḥ.

leisurable LEISURABLE

, a. sāvakāśaḥ -śā -śaṃ nirvyāpāraḥ -rā -raṃ vyāpāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ niṣkarmmakaḥ -kā -kaṃ niṣkriyaḥ -yā -yaṃ karmmarahitaḥ -tā -taṃ kāryyaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

leisure LEISURE

, s. avakāśaḥ avasaraḥ sāvakāśatā viśrāmaḥ kāryyanivṛttiḥ f., kāryyavicchedaḥ nirvṛtiḥ f., viśrāntiḥ f., viśramaḥ svādhīnakālaḥ kṣaṇaḥ vitānaṃ sandhiḥ m.; 'at leisure,' sāvakāśaḥ -śā -śaṃ avakāśaprāptaḥ -ptā -ptaṃ prāptāvakāśaḥ -śā -śaṃ prāptāvasaraḥ -rā -raṃ vyāpāraśūnyaḥ -nyā -nya nirvyāpāraḥ -rā -raṃ kāryyarahitaḥ -tā -taṃ niṣkriyaḥ -yā -yaṃ niṣkarmmakaḥ -kā -kaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ; 'want of leisure,' anavakāśaḥ anavasaraḥ; 'having no leisure,' niravakāśaḥ -śā -śaṃ anavakāśaḥ -śā -śaṃ niravasaraḥ -rā -raṃ.

leisurely LEISURELY

, a. (Done at leisure) sāvakāśaḥ -śā -śaṃ atvaritaḥ -tā -taṃ vilambitaḥ -tā -taṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ akṣipraḥ -prā -praṃ aśīghraḥ -ghrā -ghraṃ.

leisurely LEISURELY

, adv. sāvakāśaṃ atvaritaṃ atvarayā mandaṃ mandaṃ mandaṃ vilambena vilambitaṃ śanaiḥ śanaiḥ śanaiḥ akṣipraṃ aśīghraṃ.

lemon LEMON

, s. (The fruit) jambīraphalaṃ jambhīraphalaṃ.

--(The tree) jambīraḥ jambhīraḥ jambiraḥ jambhaḥ -mbhakaḥ -mbhalaḥ -mbharaḥ -mbhī m. (n) phalapūraḥ -rakaḥ vījapūraḥ amlakeśaraḥ keśarāmlaḥ dantaśaṭhaḥ pūrṇavījaḥ vījakaḥ vījapūrṇaḥ mātuluṅgaḥ -ṅgakaḥ gilaḥ rucakaḥ icchakaḥ vṛhaccittaḥ cholaṅgaḥ.

lemonade LEMONADE

, s. jambīrarasaḥ śarkarādimiśritaṃ jambīrarasamayaṃ pānīyaṃ.

lemures LEMURES

, s. pl., rātricarāḥ m. pl., vetālāḥ m. pl., piśācāḥ m. pl., rākṣasāḥ m. pl.

to lend To LEND

, v. a. (Give to another for temporary use) nirūpitakālaṃ yāvat kiñcid dravyaṃ paraprayojanīyaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), āvihitakālāt prayojyaṃ kiñcid dravyaṃ parahaste samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or parasmin samṛ nirūpitakāle pratidātavyaṃ or pratideyaṃ kiñcid dravyaṃ dā or samṛ nirūpitakālaparyyantaṃ dravyaprayogaṃ kṛ.

--(Give to be returned in kind, as money, a loaf of bread, &c.) ṛṇaṃ dā ṛṇa samṛ or in caus., ṛṇadānaṃ kṛ; 'to lend money,' dhanaprayogaṃ dā or kṛ paraprayojyaṃ dhanaṃ dā āvihitakālāt prayojanīyaṃ dhanaṃ parasmai dā or parasmin samṛ; 'to lend money at interest,' kusīdaṃ kṛ kausīdyaṃ kṛ kalāmbikāṃ kṛ; 'lend me three loaves of bread,' pūpatrayaṃ mahyaṃ ṛṇaṃ dehi.

--(Grant, furnish, afford) dā pradā ṛ samṛ parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ); 'he lends an ear,' karṇaṃ dadāti karṇam arpayati karṇārpaṇaṃ karoti; 'to lend assistance,' upakṛ sāhāyyaṃ kṛ.

lender LENDER

, s. ṛṇadātā m. (tṛ) ṛṇadāyī m. (n) ṛṇadaḥ ṛṇasamarpakaḥ nikṣeptā m. (ptṛ) nyāsakarttā m. (rttṛ) prayogadātā uttamarṇaḥ -rṇī m. (n).

lending LENDING

, s. ṛṇadānaṃ ṛṇasamarpaṇaṃ ṛṇārpaṇaṃ nirūpitakālaparyyantaṃ or āvihitakālāt parahaste dravyasamarṣaṇaṃ.

length LENGTH

, s. (Extent) dairdhyaṃ dīrghatvaṃ -tā drāghimā m. (n) āyāmaḥ āyatiḥ f., prayāmaḥ vistāraḥ vistṛtiḥ f., vistaraḥ vitatiḥ f., pratatiḥ f., santatiḥ f., vitānaḥ -naṃ -nakaṃ prapañcaḥ ārohaḥ pāṭaḥ; 'length of the journey,' adhvadīrghatvaṃ.

--(Measure) parimāṇaṃ pramāṇaṃ mānaṃ; 'the length of a rope,' rajjuparimāṇaṃ; 'the length of the day and night,' ahorātrasya parimāṇaṃ.

--(Extent of duration) kāladīrghatvaṃ kāladairghyaṃ dīrghakālaḥ cirakālaḥ -laṃ; 'for a length of time,' cirakālaṃ bahukālaṃ -lāt; 'length of life,' āyurdīrghatvaṃ

--(Reach, range, limit) paryyantaṃ mātraṃ avadhiḥ m., antaḥ pramāṇaṃ maryyādā; 'to such a length,' etāvatparyyantaṃ; 'to a great length,' atimātraṃ atimaryyādaṃ atyantaṃ.

--(At length, at full length) vistareṇa suvistareṇa suvistaraṃ vistaraśas savistaraṃ suvistīrṇaṃ asaṃkṣepatas asaṃkṣiptaṃ; 'spread out at full length,' vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ; 'to lie at full length,' daṇḍavat pat (c. 1. patati -tituṃ), daṇḍāsanaṃ kṛ.

--(At length, at last, after long delay) śeṣe anantaraṃ tadanantaraṃ cirakālātparaṃ dīrghakālātparaṃ dīrghakāle gate.

to lengthen To LENGTHEN

, v. a. dīrghīkṛ drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), pratan vitatīkṛ prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), visṛ āyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), prapañc (c. 10. -pañcayati -yituṃ), vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ).

to lengthen To LENGTHEN

, v. n. drāgh (c. 1. drāghate -ghituṃ), dāghībhū āyam (c. 1. -yacchate -yantuṃ), āyatībhū vitatībhū vistṝ in pass. (-stīryyate).

lengthened LENGTHENED

, p. p. dīrghīkṛtaḥ -tā -taṃ āyataḥ -tā -taṃ āyāmitaḥ -tā -taṃ samāyataḥ -tā -taṃ vyāyataḥ -tā -taṃ vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ -tā -taṃ ātataḥ -tā -taṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ virūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ.

lengthwise LENGTHWISE

, adv. anvāyatanaṃ anvāyāmaṃ anvāyati āyāmadiśi.

lengthy LENGTHY

, a. dīrghaḥ -rghā -rghaṃ drāghimavān -vatī -vat (t) āyatimān &c. āyāmavān &c., vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dīrghasūtraḥ -trā -traṃ.

leniency LENIENCY

, s. kṣamā mṛdutā mradimā m. (n) mārdavaṃ saumyatā snigdhatā anugratā komalatā sāma n. (n) sāmabuddhiḥ f., atīkṣṇatā ataikṣṇyaṃ atīvratā daṇḍānugratā anugradaṇḍatvaṃ aparuṣatā dayā dayārdrabhāvaḥ kṛpā. See LENITY.

lenient LENIENT

, a. kṣamāvān -vatī -vat (t) kṣamī -miṇī -mi (n) mṛduḥ -du -dvī -du saumyaḥ -myā -myaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ komalaḥ -lā -laṃ anugraḥ -grā -graṃ sāmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atīvraḥ -vrā -vraṃ aparuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ sadayaḥ -yā -yaṃ dayārdraḥ -rdrā -rdraṃ dayāluḥ -luḥ -lu sāmopacārī -riṇī -ri (n) kṛpāluḥ -luḥ -lu.-- (Assuasive) śamakaḥ -kā -kaṃ śamī -minī -mi (n). See LENITIVE; 'a lenient measure,' sāmopacāraḥ sāmopāyaḥ.

leniently LENIENTLY

, adv. kṣamāpūrvvaṃ kṣamayā anugraṃ atīkṣṇaṃ sāmnā samārdavaṃ sadayaṃ dayayā snigdhaṃ aparuṣaṃ komalaṃ.

to lenify To LENIFY

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam praśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), pariśāntv.

lenitive LENITIVE

, a. śamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ śāntikaraḥ -rā -raṃ śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikarttā -rttī -rttṛ (rttṛ) snehī -hinī -hi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snigdhakārī &c., cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

lenitive LENITIVE

, s. (A medicine that softens pain) vedanāśāntikaṃ vedanāśamakam auṣadhaṃ kleśāpahaṃ upaśamanaṃ praśananaṃ śūlaghnaṃ sāmopacāraḥ.

lenity LENITY

, s. kṣamā kṣamāśīlatā mṛdutā saumyatā sāmopacārabuddhiḥ f., anugratā.

--(Mildness of discipline) anugradaṇḍatvaṃ atīkṣṇadaṇḍatvaṃ alpadaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ alpaśikṣā. See LENIENCY.

lens LENS

, s. kācaḥ; 'a convex lens,' madhyonnatakācaḥ; 'a double convex lens,' yavaḥ; 'a concave lens,' madhyanimnakācaḥ; 'a chrystal lens,' dīptopalaḥ arkāśmā m. (n) sūryyāśmā m., sūryyakāntaḥ.

lent LENT

, p. p. (Given to another for temporary use) āvihitakālāt parahaste samarpitaḥ -tā -taṃ or arpitaḥ -tā -taṃ or nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or nyastaḥ -stā -staṃ nirūpitakālaṃ yāvad visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kālakṛtaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

lent LENT

, s. (Fast of forty days) catvāriṃśaddinaparyyanto mahopavāsaḥ.

lenten LENTEN

, a. pūrvvoktamahopavāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

lenticular LENTICULAR

, a. masūrasarūpaḥ -pā -paṃ masūropamaḥ -mā -yaṃ.

lentiform LENTIFORM

, a. yavasarūpaḥ -pā -paṃ yavākṛtiḥ -tiḥ -ti yavākāraḥ -rā -raṃ.

lentiginous LENTIGINOUS

, a. jaṭulī -linī -li (n) dadruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

lentigo LENTIGO

, s. (Freckly eruption) jaṭulotpattiḥ f., tilakotpattiḥ f., dadruḥ m.

lentil LENTIL

, s. masūraḥ masuraḥ maṅgalyakaḥ.

lentor LENTOR

, s. (Viscousness) sāndratā śyānatā.

--(Slowness) mandatā.

lentous LENTOUS

, a. sāndraḥ -ndrā -ndraṃ śyānaḥ -nā -naṃ ghanaḥ -nā -naṃ.

leo LEO

, s. (The sign of the zodiac) siṃhaḥ āraṇyarāśiḥ m.

leonine LEONINE

, a. saiṃhaḥ -hī -haṃ saiṃhikaḥ -kī -kaṃ siṃhadharmmā -rmmā -rmma (n) siṃhasvabhāvaḥ -vā -vaṃ siṃhaśīlaḥ -lā -laṃ siṃhasambandhī -ndhinī &c.

leopard LEOPARD

, s. citrakaḥ citravyāghraḥ tarakṣuḥ -kṣukaḥ śvavyāghraḥ pṛdākuḥ m., puṇḍarīkaḥ mṛgādanaḥ.

leper LEPER

, s. kuṣṭhī m. -ṣṭhinī f., śvitrī m. -triṇī f. (n) tvagrogī m. -giṇī f. (n) kuṣṭharogī &c., duṣṭacarmmā m. (n) duścarmmā m.

leporine LEPORINE

, a. śaśasambandhī -ndhinī -ndhi (n) śaśakīyaḥ -yā -yaṃ.

leprosy LEPROSY

, s. kuṣṭhaṃ kuṣṭharogaḥ śvitraṃ śvaitraṃ śvetaṃ śvaityaṃ tvagrogaḥ tvagdoṣaḥ carmmadūṣikā duṣṭacarmmatvaṃ duścarmmatvaṃ sidhmalā citraṃ maṇḍalakaṃ koṭhaḥ; 'black leprosy,' raktakuṣṭhaṃ mahārogaḥ mahāvyādhiḥ m., vyādhiḥ; 'afflicted with it,' raktakuṣṭhī m. (n) mahārogī m. (n); 'white leprosy,' śvetakuṣṭhaṃ; 'wasting leprosy,' galatkuṣṭhaṃ.

leprous LEPROUS

, a. kuṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) śvitrī -triṇī -tri (n) kuṣṭharogī -giṇī -gi (n) tvagrogī &c., carmmarogī &c., duṣṭacarmmā -rmmā -rmma (n) duścarmmā &c., mahārogī &c., mahāvyādhigrastaḥ -stā -staṃ.

lesion LESION

, s. kṣatiḥ f., parikṣatiḥ f. -taṃ apakāraḥ drohaḥ pīḍā bādhaḥ.

less LESS

, a. nyūnaḥ -nā -naṃ ūnaḥ -nā -naṃ alpataraḥ -rā -raṃ alpīyān -yasī -yaḥ (s) alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudrataraḥ -rā -raṃ kṣodīyān &c., kanīyān &c., stokataraḥ -rā -raṃ tanīyān &c., mūkṣmataraḥ -rā -raṃ avaraḥ -rā -raṃ with abl. c.; as, 'water is less heavy than quicksilver,' jalagurutvaṃ pāradagurutvād alpaṃ bhavati; 'less or more,' nyūnādhikaṃ nyūnātirekaṃ. The privative affix 'less' is expressed by hīnaḥ -nā -naṃ rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ &c., vihīnaḥ &c., śūnyaḥ &c., varjjitaḥ &c., apetaḥ &c., vyatiriktaḥ &c. affixed, or by a nir ni vi vīta vigata prefixed; as, 'childless,' putrahīnaḥ -nā -naṃ aputraḥ -trā -traṃ niṣputraḥ &c.; 'penniless,' dravyahīnaḥ &c., niṣkiñcanaḥ &c.; 'senseless,' buddhihīnaḥ &c., nirbuddhiḥ &c.; 'worthless,' sārahīnaḥ &c., nirguṇaḥ &c.; 'fearless,' vītabhayaḥ &c., abhayaḥ &c.

less LESS

, adv. nyūnaṃ alpataraṃ alpaṃ kṣudrataraṃ stokaṃ stokataraṃ with abl. c. See LESS, a. 'How much less,' kimuta kimpunar.

less LESS

, s. nyūnatvaṃ ūnatā alpatvaṃ -tā.

--(An inferior) avarajanaḥ.

lessee LESSEE

, s. paṭṭadhārī m. (n) paṭṭolikādhārī m., paṭṭagrāhī m., paṭṭādāyī m.

to lessen To LESSEN

, v. a. nyūnīkṛ alpīkṛ ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), nyūn hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ), kan (c. 10. kanayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ.

to lessen To LESSEN

, v. n. nyūnībhū ūnībhū alpībhū hras (c. 1. hrasate -situṃ), kṣi in pass. (kṣīyate) apaci in pass. (-cīyate); 'to lessen by a quarter,' pādaśo nyūnībhū.

lessened LESSENED

, p. p. nyūnībhūtaḥ -tā -taṃ alpībhūtaḥ -tā -taṃ hrasitaḥ -tā -taṃ.

lesser LESSER

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ alpataraḥ -rā -raṃ alpīyān -yasī -yaḥ (s) kṣudrataraḥ -rā -raṃ kṣudraḥ -drā -draṃ avaraḥ -rā -raṃ.

lesson LESSON

, s. pāṭhaḥ -ṭhanaṃ adhyāyaḥ adhyayaḥ -yanaṃ nipāṭhaḥ vyākhyānaṃ.

--(Precept, matter inculcated) upadeśaḥ śikṣā adhyāpanaṃ bodhanaṃ nirdeśaḥ.

--(Reprimand) vāgdaṇḍaḥ vākśāsanaṃ.

to lesson To LESSON

, v. a. upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ) śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), upadeśaṃ kṛ.

lessor LESSOR

, s. paṭṭadātā m. (tṛ) paṭṭolikādātā m., paṭṭadāyī m. (n).

lest LEST

, conj. yadi yadi na cet na cet no cet yadi kadācit yadākadācit kadācit. In using these particles to express the word 'lest' it will be necessary to vary the form of the sentence according to the particle employed, as in the following examples selected from modern Sanskrit. 'I fear lest your minds should be corrupted,' ced yuṣmākaṃ manāṃsi duṣyeyur mamaiṣā bhītir jāyate; 'beware lest he strike thee,' sāvadhāno bhava cet tvāmapi tāḍayati; or the particle may be omitted; as, 'beware lest any man deceive you,' sāvadhānā bhavata ko'pi yupmān na bhramayet: or other particles may be used in more classical Sanskrit, the construction of the sentence being changed accordingly; as, 'commit not evil lest thou obtain the same,' pāpaṃ mā kuru pāpe hi kṛte tvayā tādṛśaṃ prāptavyaṃ; 'he commanded to kill the captives lest they should escape,' vandayaḥ palāyiṣyante ityāśaṅkayā or iti buddhyā tān hantum ādideśa; 'justice is not to be killed, lest being killed, it destroy us,' dharmmo na hantavyo mā no dharmmo hato badhīt.

to let To LET

, v. a. (Permit, allow) anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), abhyanujñā anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah anujñāṃ kṛ or or sometimes expressible by the causal form; as, 'he lets perish,' nāśayati; 'he lets enter,' praveśayati.

--(Let out, lease out) vihitakālaṃ yāvad nirūpitamūlya- mapekṣya gṛhakṣetrādi paraprayojanīyaṃ dā or visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), niyamitamūlyamapekṣya kiñcid dravyaṃ paraprayojanīyaṃ dā āvihitakālād nirūpitamūlyamapekṣya gṛhakṣetrādi parahaste samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or ṛ niyamitapāritoṣikamapekṣya kiñcid vastu parasmin samṛ.

--(Hinder) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh nirudh.

--(Let alone) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. sarjayati -yituṃ), utsṛj.

--(Let down) avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) avapat (c. 10. -pātayati -yituṃ), avamuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ), avasṛj.

--(Let go, let loose) muc avamuc vimuc visṛj avasṛj śithilīkṛ śithila (nom. śithilayate -ti -yituṃ), ślath (c. 10. ślathayati -yituṃ) or śrath sraṃs (c. 10. sraṃsayati -yituṃ), visraṃs visrastaṃ -stāṃ kṛ; 'having let go the hold,' srastahastaḥ -stā -staṃ śithilitahastaḥ -stā -staṃ.

--(Let in) praviś or niviś or āviś in caus.

--(Let out) muc vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ visṛj.

--(Let off, discharge) muc pramuc sṛj as (c. 4. asyati asituṃ), prās kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip īr (c. 10. īrayati -yituṃ); 'let off a gun,' lohagulikāṃ yuddhanāḍeḥ prakṣip or niḥsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ). See To FIRE. (Let blood) raktaṃ śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ). See To BLEED, v. a. (Let slip) muc vimuc visṛj śithilīkṛ; 'I will not let slip the occasion,' avakāśaṃ na śithiliṣye. The sense of 'let' is often inherent in the imperative; as, 'let him go,' gacchatu; 'let it be,' bhavatu.

et ET

, s. (Hinderance) rodhaḥ vyāghātaḥ pratyūhaḥ vighnaḥ antarāyaḥ bādhaḥ.

et loose ET LOOSE

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ vimocitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śithilīkṛtaḥ -tā -taṃ śithilitaḥ -tā -taṃ srastaḥ -stā -staṃ visrastaḥ &c.

lethal LETHAL

, a. mārātmakaḥ -kā -kaṃ prāṇanāśakaḥ -kā -kaṃ prāṇaharaḥ -rā -raṃ prāṇaghātakaḥ -kā -kaṃ mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ. See DEADLY.

lethargic LETHARGIC

, a. nidrāluḥ -luḥ -lu atinidrāluḥ &c., nidrālasaḥ -sā -saṃ suptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍabuddhiḥ &c., nidrāśīlaḥ -lā -laṃ svapnaśīlaḥ -lā -laṃ naidraḥ -drī -draṃ suṣupsuḥ -psuḥ -psu.

lethargically LETHARGICALLY

, adv. nidrāluvat nidrālasavat jaḍavat sajāḍyaṃ.

lethargicalness LETHARGICALNESS

, LETHARGY, s. nidrālutā atinidrālutvaṃ nidrālasatā nidrāśīlatā svapnaśīlatā jaḍatā jāḍyaṃ jaḍabuddhitvaṃ alasatā ālasyaṃ suptabuddhitvaṃ śayālutā tandrā -ndriḥ f., pramīlā.

--(Deep sleep) ghoranidrā gāḍhanidrā sunidrā nirbharanidrā.

lethe LETHE

, s. vismṛtiḥ f., asmṛtiḥ f., smṛtināśaḥ smṛtihāniḥ f.

lethean LETHEAN

, a. vismṛtijanakaḥ -kā -kaṃ vismṛtikārakaḥ -kā -kaṃ.

lethiferous LETHIFEROUS

, a. mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ nidhanāvahaḥ -hā -haṃ. See DEADLY.

letter LETTER

, s. (Of the alphabet, character) akṣaraṃ varṇaḥ -rṇaṃ mātṛkā abhiniṣṭhānaḥ arṇaḥ kāraḥ; the latter word is only used in naming any letter; as, 'the letter a,' akāraḥ; the letter 'r,' is called rephaḥ.

--(Printing letter or type) mudrākṣaraṃ akṣaramudrā; 'compound letter,' saṃyuktākṣaraṃ sandhyakṣaraṃ; 'letter by letter,' akṣaraśas; 'beginning to learn the letters,' akṣarārambhaḥ.

--(Epistle) patraṃ lekhaḥ lekhyaṃ patrikā patrī patrakaṃ likhitaṃ sandeśapatraṃ lipiḥ f.; 'by letter,' patradvārā patradvāreṇa; 'on sight of the letter,' patradarśanāt; 'a letter from an inferior to a superior,' nivedanapatraṃ āvedanapatraṃ vijñāpanapatraṃ; 'from a superior officer,' ājñāpatraṃ; 'a letter to a son, daughter, &c.,' āśī- rvādapatraṃ.

--(The literal meaning, verbal expression) śabdārthaḥ akṣarārthaḥ vācyārthaḥ prathamārthaḥ padārthaḥ vacanaṃ granthārthaḥ; 'in the spirit and in the letter,' arthato granthataśca arthato vacanataśca.

--(Letters, literature) akṣaraṃ vidyā śāstraṃ; 'a man of letters,' śikṣitākṣaraḥ sākṣarajanaḥ kṛtavidyaḥ.

--(Dead letter) nirarthakavidhiḥ m.

to letter To LETTER

, v. a. akṣarāṅkitaṃ -tāṃ kṛ akṣaramudritaṃ -tāṃ kṛ akṣarair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or mudra (nom. mudrayati -yituṃ) or mudrīkṛ or cihna (nom. cihnayati -yituṃ), akṣaracihnitaṃ -tāṃ kṛ akṣarayuktaṃ -ktāṃ kṛ.

letter-carrier LETTER-CARRIER

, s. patravāhaḥ -hakaḥ patravāhī m. (n) lekhahāraḥ -rakaḥ lekhahārī m. (n) lekhanikaḥ.

lettered LETTERED

, p. p. (Stamped with letters) akṣarāṅkitaḥ -tā -taṃ akṣaramudritaḥ -tā -taṃ akṣaracihnitaḥ -tā -taṃ akṣarayuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'welllettered,' śuddhavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śuddhākṣaraḥ -rā -raṃ. (Versed in literature) śikṣitākṣaraḥ -rā -raṃ sākṣaraḥ -rā -raṃ kṛtavidyaḥ -dyā -dyaṃ gṛhītavidyaḥ &c., kṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

letter-press LETTER-PRESS

, s. akṣaramudrā mudrākṣaraṃ mudritākṣaraṃ akṣaraṃ.

letter-writer LETTER-WRITER

, s. patralekhakaḥ patralipikāraḥ patralikhanakṛt.

lettuce LETTUCE

, s. śākabhedaḥ haritakaṃ śigruḥ m.

leucophlegmacy LEUCOPHLEGMACY

, s. kaphodaraṃ kaphaśothaḥ jalodaraṃ udakodaraṃ ādhmānaṃ.

leucophlegmatic LEUCOPHLEGMATIC

, a. kaphodarī -riṇī -ri (n) kaphaśotharogī -giṇī -gi (n).

levant LEVANT

, a. pūrvvadeśīyaḥ -yā -yaṃ pūrvvadiśyaḥ -śyā -śyaṃ pūrvvadiksthaḥ -sthā -sthaṃ pūrvvadeśajaḥ -jā -jaṃ pūrvvadeśasambandhī -ndhinī &c., sūryyodayadeśasambandhī &c.

levant LEVANT

, s. pūrvvadeśaḥ prāgdeśaḥ prācīnadeśaḥ sūryyodayadeśaḥ.

levee LEVEE

, s. rājadarśanaṃ rājasabhā sabhā darśanaṃ prātaḥsabhā.

level LEVEL

, a. (Even, flat) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samasthaḥ -sthā -sthaṃ sapāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samarekhaḥ -khā -khaṃ.

--(Horizontal) kṣitijasamasūtraḥ -trā -traṃ.

--(On the same plane or line with) samarekhaḥ -khā -khaṃ samasūtraḥ -trā -traṃ samadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ samabhūmisthaḥ &c.; 'level ground,' samabhūmiḥ f., samasthalaṃ -lī prasthaḥ pāṭaḥ ājiḥ f.; 'level surface,' samapṛṣṭhaṃ samatalaṃ.

level LEVEL

, s. (Even surface) samaṃ samasthalaṃ -lī samabhūmiḥ f., samatalaṃ samapṛṣṭhaṃ samadeśaḥ prasthaḥ pāṭaḥ; 'liquids always find their own level,' dravapadārthāḥ sadā samānapṛṣṭhā bhavanti; 'the water in the tube rises to a level with the water in the vessel,' nalasthajalaṃ prāṃśutvena pātrasthajalasamaṃ bhavati.

--(State of equality, equal elevation) samatā samānatā sāmyaṃ tulyatā samasamānatā.

--(Line of direction in which a weapon is aimed) lakṣyaṃ lakṣyadeśaḥ lakṣyasūtraṃ sandhānaṃ abhisandhānaṃ.

--(Instrument for finding the level) sūtraṃ.

--(Rule, plan) niyamaḥ sūtraṃ.

to level To LEVEL

, v. a. (Make even) samīkṛ samānīkṛ samaṃ -māṃ -maṃ kṛ.

--(Reduce to an even surface) samasthalīkṛ samapṛṣṭīkṛ samatalīkṛ.

--(Aim) abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratisandhā lakṣīkṛ.

--(Direct at) uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś.

leveled LEVELED

, p. p. (Made even) samīkṛtaḥ -tā -taṃ samānīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Reduced to an even surface) samasthalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Aimed) pratisaṃhitaḥ -tā -taṃ abhisaṃhitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

leveler LEVELER

, s. samakārī m. (n) samānakārī m.

--(One who destroys distinctions) padanāśakaḥ padaghātakaḥ bhāvavidhātakaḥ.

leveling LEVELING

, s. samīkaraṇaṃ samānīkaraṇaṃ samasthalīkaraṇaṃ tulpīkaraṇaṃ.

levelness LEVELNESS

, s. samatā sāmyaṃ samānatā -tvaṃ samabhūmisthabhāvaḥ samasthalasthabhāvaḥ tulyatā.

[Page 450a]
lever LEVER

, s. uttolanadaṇḍaḥ -ṇḍaṃ uttolanadāruḥ m., uttolanī lohadaṇḍaḥ uttolanayantraṃ; 'to raise with a lever,' lohadaṇḍena or dāruṇā uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ).

leveret LEVERET

, s. śaśaśāvakaḥ śaśavatsaḥ śaśaśiśuḥ m., bālaśaśakaḥ.

leviathan LEVIATHAN

, s. timiḥ m., timiṅgilaḥ mīnaraḥ samudrāruḥ m.

to levigate To LEVIGATE

, v. a. (Grind to a fine powder) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), cūrṇīkṛ.

--(Polish, make smooth) pariṣkṛ ślakṣṇīkṛ snigdhīkṛ.

levigation LEVIGATION

, s. cūrṇīkaraṇaṃ peṣaṇaṃ kṣodīkaraṇaṃ pariṣkāraḥ ślakṣṇīkaraṇaṃ.

levite LEVITE

, s. līvaitākhyo yihudīyānāṃ purohitaḥ or yājakaḥ.

levitical LEVITICAL

, a. paurohitaḥ -tī -taṃ yājakīyaḥ -yā -yaṃ pūrvvoktayājakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dharmmopadeśaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

levity LEVITY

, s. (Lightness) laghutā lāghavaṃ laghimā m. (n) agurutā.

--(Unsteadiness) cañcalatvaṃ cāñcalyaṃ capalatā cāpalyaṃ cāpalaṃ lolatā laulyaṃ manolaulyaṃ asthiratā asthairyyaṃ anavasthitiḥ f., adhṛtiḥ f.

--(Want of seriousness) agurutā gauravahīnatā.

to levy To LEVY

, v. a. (Raise troops) yoddhṛmadhye samāropya sainyān samūhīkṛ or vyūhīkṛ or samūh (c. 1. -ūhate -hituṃ) or samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), senāṃ or varūthinīṃ yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), sainyasamūhaṃ kṛ sainyasamāhāraṃ kṛ sainyaparisaṃkhyāṃ kṛ śastrāṇi or astrāṇi grah in caus. (grāhayati -yituṃ) yuddhakarmmaṇi pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), sainyamadhye abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh.

--(Levy a tax) karaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ) or in caus. (dāpayati -yituṃ) or avahṛ (c. 10. -hārayati -yituṃ), śulkagrahaṇaṃ kṛ.

--(Levy contributions) ekaikasmāt kiñciddhanagrahaṇaṃ or dhanottolanaṃ kṛ.

levy LEVY

, s. (Act of collecting troops) sainyasamāhāraḥ sainyasamāharaṇaṃ sainyābhilekhanaṃ sainyavyūhakaraṇaṃ.

--(Troops raised) sainyasamūhaḥ sainyasamudāyaḥ.

--(Of taxes) karagrahaṇaṃ śulkagrahaṇaṃ.

--(Of money) dhanottolanaṃ ekaikasmāt kiñciddhanagrahaṇaṃ.

lewd LEWD

, a. kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī -minī -mi (n) ratārthī -rthinī &c., suratārthī &c., vyavāyī -yinī &c., vyavāyaparaḥ -rā -raṃ kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ sambhogārthī &c., taralaḥ -lā -laṃ strīlampaṭaḥ lampaṭaḥ strīvyasanī m.

--(Wicked) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durācāraḥ -rā -raṃ durātmā -tmā -tma (n) pāpī -pinī -pi (n).

lewdly LEWDLY

, adv. kāmukavat lampaṭavat kāmukaṃ sakāmaṃ duṣṭavat.

lewdness LEWDNESS

, s. kāmukatvaṃ lampaṭatā lāmpaṭyaṃ ratārthitvaṃ ratāsaktiḥ f., sakāmatā sambhogārthitvaṃ vyavāyaḥ -yitvaṃ vaiyātyaṃ viyātatā helā strīvyasanaṃ.

--(Wickedness) duṣṭatā durācāratā adhamācāratā kusṛtiḥ f.

lexicographer LEXICOGRAPHER

, s. kauśikaḥ kośakāraḥ kośaracakaḥ abhidhānakarttā m. (rttṛ).

lexicographical LEXICOGRAPHICAL

, a. kauśikaḥ -kī -kaṃ koṣaracanāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

lexicography LEXICOGRAPHY

, s. śabdakośaracanā śabdakośakaraṇaṃ koṣaracanā.

lexicon LEXICON

, s. koṣaḥ kośaḥ śabdakoṣaḥ śabdakośaḥ śabdasaṅgrahaḥ abhidhānaṃ śabdagranthaḥ śabdajālaṃ nirvacanaṃ nighaṇṭuḥ m.

liable LIABLE

, a. (Subject to) adhīnaḥ -nā -naṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ arhaḥ -rhā -rhaṃ vaśaḥ -śā -śaṃ śīlaḥ -lā -laṃ in comp.; 'liable to be punished,' daṇḍayogyaḥ &c.; 'liable to death,' maraṇādhīnaḥ -nā -naṃ; 'liable to disease,' rogādhīnaḥ -nā -naṃ; 'not liable,' anadhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Responsible, amenable) āhvānādhīnaḥ -nā -naṃ abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ abhiyokturāhvānādhīnaḥ -nā -naṃ vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavaharttavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'liable for the debt,' uttamaṇāhvānādhīnaḥ -nā -naṃ dhanikāhvānādhīnaḥ &c.; 'he is liable to pay,' dātum arhati. Sometimes 'liable' may be expressed by the affix. ālu; as, 'liable to fall,' patayāluḥ -luḥ -lu.

liableness LIABLENESS

, LIABILITY, s. adhīnatā yogyatā -tvaṃ śīlatā; 'liability to disease,' rogādhīnatā; 'liability to fall,' patanaśīlatā patayālutā.

--(Responsibility) āhvānādhīnatā abhiyojyatā anuyogādhīnatā vyavahāryyatā; 'for debt,' uttamarṇāhvānādhīnatā dhanikāhvānādhīnatā.

--(Debt) ṛṇaṃ.

liaison LIAISON

, s. sambandhaḥ saṃyogaḥ premabandhaḥ premasambandhaḥ.

liar LIAR

, s. asatyavādī m. -dinī f. (n) mithyāvādī -dinī mṛṣāvādī -dinī asatyavaktā m., ktrī f. (ktṛ) mithyābhāṣī -ṣiṇī (n) anṛtabhāṣī &c., anṛtavādī &c., anṛtavāk m. f. (c) anṛtavadanaśīlaḥ asatyavadanaśīlaḥ anṛtī m. (n) atathyavādī &c., alīkavāk m., dvijihvaḥ anekajihvaḥ asatyacūḍāmaṇiḥ m.

libation LIBATION

, s. (The act) udakatarpaṇaṃ udakadānaṃ udakakriyā udakaniṣekaḥ udakapātanaṃ devatoddeśakaḥ peyaniṣekaḥ or pānīyaniṣekaḥ or madyaniṣekaḥ or peyatyāgaḥ pātrastharasaniṣekaḥ.

--(The liquor poured out) tarpaṇodakaṃ tarpaṇarasaḥ tarpaṇadravyaṃ niṣiktarasaṃ pātitarasaḥ; 'to make libations,' udakādidānena or udakādiniṣekeṇa tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), devatāmuddiśya pātrastharasaṃ pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or pātrasthamadyaṃ niṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ) or avasic.

libel LIBEL

, s. apavādapatraṃ apavādalekhaḥ apavādalekhyaṃ parivādalekhyaṃ nindāpatraṃ nindālekhaḥ abhiśāpapatraṃ amukoddeśakaṃ piśunalekhyaṃ kalaṅkasūcakapatraṃ akhyātisūcakapatraṃ.

to libel To LIBEL

, v. a. apavādapatreṇa nind (c. 1. nindati -ndituṃ), nindāpatreṇa apavad (c. 1. -vadati -dituṃ) or parivad or kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ) or kīrttikalaṅkaṃ kṛ amukajanamuddiśya apavādapatraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or nindāpatraṃ likh.

libeled LIBELED

, p. p. patrāpavāditaḥ -tā -taṃ patraninditaḥ -tā -taṃ patrābhiśastaḥ -stā -staṃ lekhaninditaḥ &c., patrakalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

libeler LIBELER

, s. patrāpavādī m. (n) patrābhiśastakaḥ apavādapatralekhakaḥ nindāpatralekhakaḥ kalaṅkakaraḥ abhyasūyakaḥ.

libellous LIBELLOUS

, a. apavādakaḥ -kā -kaṃ abhiśastakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ -rī -raṃ apayaśaskaraḥ -rī -raṃ guṇāpavādakaḥ -kā -kaṃ nindakaḥ -kā -kaṃ piśunaḥ -nā -naṃ abhyasūyakaḥ -kā -kaṃ.

liberal LIBERAL

, a. udāraḥ -rā -raṃ dānaśīlaḥ -lā -laṃ bahudaḥ -dā -daṃ bahupradaḥ -dā -daṃ atidātā -trī -tṛ (tṛ) dāyakaḥ -kā -kaṃ bahudāyakaḥ -kā -kaṃ dānarataḥ -tā -taṃ tyāgaśīlaḥ -lā -laṃ vadānyaḥ -nyā -nyaṃ sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ sthūlalakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ muktahastaḥ -stā -staṃ bahutyāgī -ginī -gi (n) dāśvaḥ -śvā -śvaṃ dāśvan -śvatī -śvat (t) dāruḥ -rvī -ru vyayaśīlaḥ -lā -laṃ udārahastaḥ &c., udāttaḥ -ttā -ttaṃ sukalaḥ -lā -laṃ akṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parinirvivapsuḥ -psuḥ -psu.

--(Liberal-minded) udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) udāradhīḥ -dhīḥ -dhi udāracaritaḥ -tā -taṃ māhātmikaḥ -kī -kaṃ mahātmā -tmā -tma (n) mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ mahecchaḥ -cchā -cchaṃ mahāśayaḥ -yā -yaṃ.

--(Of good birth) mahākulaḥ -lā -laṃ satkulīnaḥ -nā -naṃ.

--(Exuberant) bahulaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ.

--(Liberal arts) alaṅkārakalā alaṅkāravidyā kalā.

liberality LIBERALITY

, s. udāratā audāryyaṃ dānaśīlatā tyāgaśīlatā tyāgitā tyāgaḥ dānaṃ atidānaṃ dātṛtvaṃ -tā atidātṛtvaṃ atisarjjanaṃ bahupradatvaṃ vadānyatā sthūlalakṣyatā vyayaśīlatā muktahastatvaṃ vilambhaḥ akārpaṇyaṃ akṛpaṇatā parinirvivapsā.

--(Nobleness of mind) māhātmyaṃ udāracittatvaṃ; 'act of pious liberality,' pūrttaṃ.

liberally LIBERALLY

, adv. bāhulyena akārpaṇyena atityāgena atidānena muktahastena vadānyavat udāravat bahuśas ativyayena sthūlalakṣyavat.

to liberate To LIBERATE

, v. a. muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai muktiṃ kṛ vimocanaṃ kṛ.

--(From confinement) bandhanāt or bandhanālayād muc.

liberated LIBERATED

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ vimocitaḥ -tā -taṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ trātaḥ -tā -taṃ trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bandhanamuktaḥ -ktā -ktaṃ.

liberation LIBERATION

, s. muktiḥ f., vimuktiḥ f., vaimuktaṃ mocanaṃ vimocanaṃ mokṣaḥ -kṣaṇaṃ vimokṣaḥ -kṣaṇaṃ parimokṣaṇaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ samuddharaṇaṃ visarjjanaṃ visṛṣṭiḥ f., muktidānaṃ.

liberator LIBERATOR

, s. mocakaḥ vimocakaḥ mokṣakaḥ muktidātā m. (tṛ) uddharttā m. (rttṛ) samuddharttā m., nistārakaḥ nistārayitā m. (tṛ) tārakaḥ rakṣakaḥ.

libertine LIBERTINE

, a. vyasanī -ninī -ni (n) vyasanīyaḥ -yā -yaṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) viṣayāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayī -yiṇī &c., viṣayānurāgī -giṇī &c., kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ kāmukaḥ kā -kaṃ taralaḥ -lā -laṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ amaryyādaḥ -dā -daṃ nirmaryyādaḥ -dā -daṃ durācāraḥ -rā -raṃ kāmavṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

libertine LIBERTINE

, s. lampaṭaḥ strīlampaṭaḥ strīvyasanī m. (n) strīsevī m. (n) strīparaḥ strīrataḥ strīvyāsaṅgī m. (n) nāgaraḥ nāgarīṭaḥ viṭaḥ.

libertinism LIBERTINISM

, s. vyasanitā -tvaṃ vyasanaṃ vyabhicāraḥ vyatikramaḥ lampaṭatā lāmpaṭyaṃ anavasthitiḥ f., anavasthatā viṣayāsaktiḥ f., viṣayānurāgaḥ kāmāsaktiḥ f., bhogāsaktiḥ kāmukatvaṃ strīsevā strīprasaṅgaḥ strīvyasanaṃ strīvyāsaṅgaḥ durvṛttatā durācāratvaṃ amaryyādā indriyāsaṃyamaḥ vanitopabhogaḥ nārīprasaṅgaḥ.

liberty LIBERTY

, s. (Freedom from restraint or servitude) svatantratā svātantryaṃ svādhīnatā anadhīnatā svacchandatā svācchandyaṃ ātmādhīnatā aparādhīnatā svavaśatvaṃ aparavaśatvaṃ avaśatvaṃ vivaśatvaṃ apāratantryaṃ anāyattatā aparāyattatā svāyattatā svecchācāratā adāsyaṃ adāsatvaṃ aparapreṣyatvaṃ dāsyābhāvaḥ sevābhāvaḥ ayantraṇaṃ niryantraṇaṃ ayantritatvaṃ.

--(Freedom of the will) svecchā svacchandatā svakāmaḥ yadṛcchā.

--(Ability to act) kṣamatā śaktiḥ f.

--(Freedom in general) muktiḥ f., vimuktiḥ f., mokṣaḥ vimokṣaḥ parimokṣaṇaṃ mocanaṃ vimocanaṃ vaimuktaṃ bandhanābhāvaḥ bandhanarāhityaṃ.

--(Leave) anujñā anumatiḥ f., abhyanujñā.

--(Exemption from) muktiḥ f., virahaḥ rāhityaṃ śūnyatā abhāvaḥ mokṣaḥ.

--(Freedom from necessity) bhavitavyānadhīnatā daivānadhīnatā karmmāvaśatā daivāvaśatā.

--(Breach of decorum) avinayaḥ amaryyādā vinayātikramaḥ maryyādātikramaḥ maryyādātivarttanaṃ maryyādāticāraḥ vinayollaṃghanaṃ; 'to set at liberty,' muc (c. 6. muñcati moktuṃ), vimuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ); 'at liberty,' aniyataḥ -tā -taṃ ayantritaḥ -tā -taṃ niryantritaḥ -tā -taṃ niravagrahaḥ -hā -haṃ kṣamaḥ -mā -maṃ. See FREE.

libidinous LIBIDINOUS

, a. kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī -minī -mi (n) kāmanaḥ -nā -naṃ kāmalaḥ -lā -laṃ kāmātmā -tmā -tma (n) kamanaḥ -nā -naṃ kāmakeliḥ -liḥ -li kamitā -trī -tṛ (tṛ) ratārthī -rthinī -rthi (n) suratārthī &c., vyavāyī -yinī -yi (n) kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ taralaḥ -lā -laṃ sakāmaḥ -mā -maṃ kāmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kāmapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kāmaśīlaḥ -lā -laṃ kāmavṛttiḥ -ttiḥ -tti abhīkaḥ -kā -kaṃ anukaḥ -kā -kaṃ. See LECHEROUS, LUSTFUL, LEWD, &c.

libidinously LIBIDINOUSLY

, adv. sakāmaṃ kāmukavat kāmukaṃ lampaṭavat taralavat.

libidinousness LIBIDINOUSNESS

, s. sakāmatā kāmukatā -tvaṃ kāmitvaṃ kāmātmatā kāmā saktiḥ f., ratāsaktiḥ f., vyavāyitvaṃ vaiyātyaṃ ratārthitvaṃ helā -lanaṃ.

libra LIBRA

, s. (Sign of the zodiac) tulā tulādhāraḥ dhaṭaḥ.

librarian LIBRARIAN

, s. pustakaśālādhyakṣaḥ pustakaśālādhikārī m. (n) pustakādhyakṣaḥ granthādhyakṣaḥ pustakāgārarakṣakaḥ pustakāgārapālakaḥ.

library LIBRARY

, s. (Collection of books) pustakasaṅgrahaḥ pustakasamuhaḥ granthasaṅgrahaḥ.

--(Edifice or room for holding it) pustakaśālā pustakālayaḥ pustakāgāraṃ pustakādhāraḥ granthagṛhaṃ granthasaṅgrahaśālā granthakuṭī.

to librate To LIBRATE

, v. a. tul (c. 10. tulayati -yituṃ), samatolīkṛ tulyabhārīkṛ.

libration LIBRATION

, s. tolanaṃ samatolīkaraṇaṃ bhāratulyatā tulyabalatā tulyatā.

lice LICE

, s. pl. yūkāḥ m. f. pl., keśakīṭāḥ m. pl., ṣaṭpadāḥ m. pl.

license LICENSE

, s. (Leave, permission) anujñā anumatiḥ f., anujñānaṃ abhyanujñā samanujñānaṃ kṣamatā ājñā; 'written license,' anujñāpatraṃ ājñāpatraṃ.

--(Excess of liberty) maryyādātikramaḥ vyatikramaḥ anargalatā utkramaḥ vidhivyatikramaḥ vidhiniṣedhātītatā.

to license To LICENSE

, v. a. anujñāpatreṇa anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), anujñāṃ dā anujñāpatraṃ dā ājñāpatraṃ dā.

licensed LICENSED

, p. p. anujñātaḥ -tā -taṃ patrānujñātaḥ -tā -taṃ gṛhītānujñaḥ -jñā -jñaṃ abhyanujñātaḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ.

licenser LICENSER

, s. anujñādātā m. (tṛ) anumatidātā m., anujñāpatraprakāśakaḥ.

licentiate LICENTIATE

, s. gṛhītānujñaḥ sānujñaḥ adhikārayuktaḥ adhikārī m. (n).

licentious LICENTIOUS

, a. (Exceeding the limits of law or propriety) nirmaryyādaḥ -dā -daṃ maryyādātivarttī -rttinī -rtti (n) maryyādātikramī -miṇī &c., tyaktamaryyādaḥ -dā -daṃ atikrāntamaryyādaḥ &c., utkrāntamaryyādaḥ &c., amaryyādaḥ &c., vyabhicārī -riṇī &c., durācārī &c., durācāraḥ -rā -raṃ anācārī &c., svecchācārī &c., yatheṣṭācārī &c., kāmācārī &c., kāmavṛttaḥ -ttā -ttaṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśiṣṭācāraḥ &c., dharmmabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tyaktadharmmā -rmmā -rmma (n) atyācārī &c., abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anargalaḥ -lā -laṃ.

--(Profligate, dissolute) vyasanī -ninī &c., vyasanīyaḥ -yā -yaṃ vyasanāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayāsaktaḥ &c., viṣayī -yiṇī &c., viṣayānurāgī -giṇī &c., bhogāsaktaḥ &c., kāmukaḥ -kā -kaṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpīyān -yasī -yaḥ (s) pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ lampaṭaḥ strīlampaṭaḥ strīvyasanī vyavāyaparaḥ -rā -raṃ.

licentiously LICENTIOUSLY

, adv. aśiṣṭavat ucchṛṅkhalaṃ vyabhicāreṇa lampaṭavat kāmukaṃ kāmukavat viṣayānurāgāt duṣṭavat pāpiṣṭhavat.

licentiousness LICENTIOUSNESS

, s. vyabhicāraḥ vyatikramaḥ maryyādātikramaḥ maryyādātivarttanaṃ niyamātikramaḥ aśiṣṭatā ucchṛṅkhalatvaṃ durācāratvaṃ anācāraḥ atyācāraḥ ācārabhraṣṭatā durvṛttatā vyasanitā anavasthitiḥ f., anavasthatā pāpiṣṭhatvaṃ lampaṭatā lāmpaṭyaṃ kāmukatvaṃ indriyāsaṃyamaḥ strīprasaṅgaḥ strīsevā strīvyasanaṃ bhogāsaktiḥ f.

lichen LICHEN

, s. śilāvalkā sūkarī śūkarī śūkarākrāntā varāhakrāntā.

to lick To LICK

, v. a. lih (c. 2. leḍhi līḍhe leḍhuṃ), ālih avalih parilih saṃlih parisaṃlih jihvālehanaṃ kṛ avalehanaṃ kṛ.

--(Lick up, devour) gras (c. 1. grasate -situṃ), bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), sambhakṣ gṝ (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ), nigṝ saṃgṝ.

--(Beat) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vetrāghātaṃ kṛ daṇḍāghātaṃ kṛ.

lick LICK

, s. lehaḥ -hanaṃ.

--(A blow) āghātaḥ prahāraḥ tāḍanaṃ daṇḍāghātaḥ.

licked LICKED

, p. p. līḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ālīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ avalīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

[Page 452a]
lickerish LICKERISH

, a. (Dainty) surasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ svāduḥ -dvī -du miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Eager to taste) prāśanotsukaḥ -kā -kaṃ lehanotsukaḥ &c., bhogotsukaḥ &c.

lickerishness LICKERISHNESS

, s. rasikatvaṃ sarasatā saurasyaṃ miṣṭatā svādutā lālityaṃ.

licking LICKING

, s. (With the tongue) lehaḥ -hanaṃ avalehaḥ -hanaṃ jihvālehanaṃ jihvāsvādaḥ.

--(Beating) tāḍanaṃ āghātaḥ daṇḍaḥ daṇḍaprahāraḥ vetrāghātaḥ.

licorice LICORICE

, s. yaṣṭimadhu n. -dhukā madhuyaṣṭikā mudhukaṃ madhūlī klītakaṃ yaṣṭikaḥ tiktaparvvā f. (n).

lictor LICTOR

, s. pūrvvakāle kāṣṭhakhaṇḍayuktaparaśudhārī dharmmādhyakṣaparicaraḥ.

lid LID

, s. pidhānaṃ śarāvaḥ śaravaḥ mudgaḥ ācchādanaṃ chādanaṃ āvaraṇaṃ paṭhalaṃ chadaḥ -danaṃ puṭaḥ -ṭī -ṭaṃ varddhamānakaḥ udañcanaṃ kūrmmapṛṣṭhakaṃ kapāṭaḥ mārttikaḥ; 'opening of a lid,' śarāvodghaṭṭanaṃ; 'a box having a lid,' sapidhānaṃ bhājanaṃ samudgaṃ karaṇḍakaṃ sampuṭakaḥ; 'lid of the eye,' netrachadaḥ nayanachadaḥ akṣipuṭaḥ netrakapāṭaḥ.

lie LIE

, s. (Falsehood) anṛtaṃ asatyaṃ vitathaṃ atathyaṃ alīkaṃ anṛtavākyaṃ mṛṣāvākyaṃ mṛṣoktiḥ f., mṛṣodyaṃ mithyoktiḥ f., mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ mithyābhāṣaṇaṃ asatyavādaḥ asatyabhāṣaṇaṃ anṛtoktiḥ f., mithyāvacanaṃ asatyavacanaṃ mṛṣābhidhānaṃ.

to lie To LIE

, v. n. (Utter a falsehood) asatyaṃ or anṛtaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), anṛtavākyaṃ vad mṛṣā or mithyā vad mithyāvādaṃ kṛ mṛṣāvādaṃ kṛ mṛṣābhidhānaṃ kṛ.

to lie To LIE

, v. n. (Down to rest, lie horizontally) śī (c. 2. śete śayituṃ), śayanaṃ kṛ saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), upaviś pat (c. 1. patati -tituṃ); 'he lies on the ground,' bhūmau śete; 'he lies on the bed,' khaṭvāyāṃ śete; 'to lie down upon,' adhiśī with acc. c.; as, 'he lies down upon the couch,' śayyām adhiśete.

--(Lean, rest upon) avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), avalambanaṃ kṛ.

--(Remain, be situated, be) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), ās (c. 2. āste āsituṃ); 'to lie near,' samīpasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū or as; 'to lie towards the east,' pūrvvadiśyaḥ -śyā -śyaṃ bhū or as.

--(Lie by, rest) viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), kāryyād nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), kāryyavicchedaṃ kṛ.

--(Lie in the way) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), antarāyo bhū.

--(Lie hard upon) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ nipīḍ.

--(Lie in wait) guptaṃ or nibhṛte sthā.

--(Lie up, keep in the house) gṛhāvasthitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Lie to, as a ship) ruddhagatiḥ -tiḥ -ti bhū.

--(Lie on, be a matter of obligation). See INCUMBENT. (Lie in, be in childbed) prāptaprasavakālā bhū prāptaprasavāvasthā bhū.

--(Lie with, carnally) saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam sambhogaṃ kṛ.

lief LIEF

, adv. kāmaṃ prakāmaṃ sakāmaṃ kāmatas icchātas yathepsitaṃ.

liege LIEGE

, a. (Bound to be loyal) bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhaktibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sevābaddhaḥ &c., prabhubhaktaḥ &c., svāmibhaktaḥ &c., īśvarādhīnaḥ -nā -naṃ īśvarāyattaḥ -ttā -ttaṃ prabhuvaśaḥ -śā -śaṃ.

liege LIEGE

, s. (Lord) svāmī m. (n) prabhuḥ m., īśvaraḥ patiḥ m.

liege-man LIEGE-MAN

, s. (Vassal) bhaktaḥ sevābaddhaḥ prabhusevī m. (n).

lienteric LIENTERIC

, a. āmātisārī -riṇī -ri (n) āmātisārasambandhī &c.

lientery LIENTERY

, s. āmātisāraḥ atisāraḥ sāraṇaḥ āmaraktaḥ.

lieu LIEU

, s. sthānaṃ bhūmiḥ f., sthalaṃ; 'in lieu of,' sthāne bhūmau prati with abl. c., vinimayāt -yena.

[Page 452b]
lieutenancy LIEUTENANCY

, s. pratinidhitvaṃ senāyāṃ pratinidheḥ or pratipuruṣasya padaṃ or avasthā or adhikāraḥ.

lieutenant LIEUTENANT

, s. sainyādhipatipratinidhiḥ m., sainyādhyakṣapratinidhiḥ m., pratinidhiḥ m., pratipuruṣaḥ niyogī m. (n); 'lord-lieutenant,' rājapratinidhiḥ m.

life LIFE

, s. (Existence) jīvanaṃ jīvitaṃ jīvaḥ -vā prāṇanaṃ prāṇaḥ prāṇaparigrahaḥ sattvaṃ sattā janma n. (n) jīvātuḥ m., jīvathaḥ jīvadaśā ukthaṃ.

--(Vitality, principle of life) prāṇaḥ -ṇāḥ m. pl., jīvātmā m. (n) ātmā m., jīvaḥ -vitaṃ jīvitvaṃ cetanā caitanyaṃ prāṇavāyuḥ m., prāṇātmā m., bhūtātmā m., pañcaprāṇāḥ m. pl.

--(Possession of breath) asudhāraṇaṃ prāṇadhāraṇaṃ prāṇaparigrahaḥ.

--(Drawing breath) śvāsapraśvāsaṃ śvāsaniḥśvāsaṃ niśvasanapraśvasanaṃ; 'endowed with life,' jīvī -vinī -vi (n) jīvabhūtaḥ -tā -taṃ sajīvaḥ -vā -vaṃ prāṇī -ṇinī &c., prāṇabhṛt m. f. n., sacetanaḥ -nā -naṃ; 'giving life,' prāṇadaḥ -dā -daṃ prāṇapradaḥ -dā -daṃ jīvadaḥ -dā -daṃ; 'destroying life,' prāṇaharaḥ -rā -raṃ prāṇahārī -riṇī &c., jīvitahārī &c., prāṇāntikaḥ -kī -kaṃ; 'the giving or saving of life,' prāṇadānaṃ jīvadānaṃ; 'abandonment of life,' jīvotsargaḥ prāṇatyāgaḥ prāṇotsargaḥ jīvitatyāgaḥ prāṇaparityāgaḥ dehatyāgaḥ dehanyāsaḥ; 'fear of losing life,' jīvitasaṃśayaḥ; 'peril of life,' prāṇabādhaḥ; 'love of life,' jīvitāśā jijīviṣā prāṇiṇiṣā; 'wishing for life,' jijīviṣuḥ -ṣuḥ -ṣu prāṇiṇiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu; 'dread of life, impatience of life,' jīvanatrāsaḥ jīvanadveṣaḥ mumūrṣā; 'impatient of life,' mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu; 'deprived of life,' hataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hatajīvitaḥ -tā -taṃ naṣṭaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ naṣṭajīvitaḥ -tā -taṃ; 'support or maintenance of life,' prāṇayātrā prāṇadhāraṇaṃ prāṇarakṣaṇaṃ; 'reckless of life,' jīvitavyayī -yinī &c., prāṇavyayī &c.; 'recklessness of life,' jīvitavyayaḥ; 'the end or object of life,' jīvanahetuḥ m.; 'means of life,' jīvanopāyaḥ; 'a happy life,' sujīvitaṃ.

--(Age, duration of life, term of life) āyus n., āyuḥ -yu m. n., vayas n., paramāyus jīvitakālaḥ janma n. (n) janmakālaḥ āyuḥparimāṇaṃ jīvaparimāṇaṃ āyurmaryyādā kālaviśeṣāvachinnaṃ jīvanaṃ; 'advanced in life,' gatāyūḥ -yūḥ -yu (s) pravayāḥ -yāḥ -yaḥ (s); 'conferring long life,' āyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ āyuṣkaraḥ -rā -rī -raṃ; 'end of life,' āyuḥśeṣaḥ; 'for life, during life, all one's life,' yāvajjīvaṃ jīvanaparyyantaṃ āmaraṇāt yāvajjanma janmaparyyantaṃ yāvaddehaṃ; 'in all one's life,' janmataḥ prabhṛti janmata ārabhya janmārabhyaḥ janmāvadhi ājanmataḥ janmataḥ; 'lasting all one's life,' yāvajjīvikaḥ -kā -kaṃ āmaraṇāntikaḥ -kā -kaṃ.

--(Life in the world, the present life) ihalokavāsaḥ ihalokavarttanaṃ bhūlokavāsaḥ ihakālaḥ ihajanma n. (n) saṃsāraḥ saṃsaraṇaṃ saṃsṛtiḥ f., guṇatrayābhyāsaḥ; 'active or secular life,' pravṛttiḥ f., pravṛttimārgaḥ saṃsāramārgaḥ lokavyavahāraḥ pravarttanaṃ; 'retired life,' nivṛttiḥ f., nivṛttimārgaḥ; 'engaging in public life,' lokavyavahārapravṛttiḥ f.; 'in this life,' iha ihakāle ihaloke; 'the vicissitudes of life,' saṃsāracakraṃ kālacakraṃ kālāvṛttiḥ f.

--(Conduct, manner of living) vṛttiḥ f., vyavahāraḥ ācāraḥ ācaraṇaṃ rītiḥ f., sthitiḥ f., ceṣṭitaṃ caryyā pravṛttiḥ f., sthitiḥ f.; 'virtuous life,' dharmmācaraṇaṃ.

--(Vivacity) tejas n., rasaḥ rasikatvaṃ tīkṣṇatā sattvaṃ vīryyaṃ.

--(Narrative of a life, memoir) caritraṃ caritaṃ caritraracanā caritākhyānaṃ ākhyānaṃ.

--(State, condition) avasthā daśā bhāvaḥ sthitiḥ f., vṛttiḥ f., gatiḥ f.; 'the two states of life,' avasthādvayaṃ; these are 'happiness,' sukhāvasthā sukhadaśā and 'misery,' duḥkhāvasthā duḥkhadaśā; 'the three states of life,' avasthātrayaṃ; these are 'waking state,' jāgradavasthā; 'dreaming state,' svapnāvasthā and 'state of sound sleep,' suṣuptyavasthā.

life-giving LIFE-GIVING

, a. jīvadaḥ -dā -daṃ jīvadāyakaḥ -kā -kaṃ jīvadātā -trī -tṛ (tṛ) tejaskaraḥ -rī -raṃ tejovardhakaḥ -kā -kaṃ vīryyadaḥ -dā -daṃ.

life-guard LIFE-GUARD

, s. rājaśarīrarakṣakaḥ rājadeharakṣī m. (n) rājaparicaraḥ rājaparidhisthaḥ.

lifeless LIFELESS

, a. nirjīvaḥ -vā -vaṃ ajīvaḥ -vā -vaṃ aprāṇī -ṇinī -ṇi (n) prāṇahīnaḥ -nā -naṃ gataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ naṣṭaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niḥprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prāṇarahitaḥ -tā -taṃ prāṇavirahitaḥ -tā -taṃ acetanaḥ -nā -naṃ vicetanaḥ -nā -naṃ caitanyarahitaḥ -tā -taṃ vyasuḥ -suḥ -su gatāsuḥ -suḥ -su aceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Spiritless) nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ virasaḥ -sā -saṃ rasahīnaḥ -nā -naṃ nissattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ.

lifetime LIFETIME

, s. jīvitakālaḥ āyus n., vayas n., janmakālaḥ āyuṣyaṃ; 'during life-time,' yāvajjīvaṃ jīvaparyyantaṃ janmaparyyantaṃ.

to lift To LIFT

, v. a. (Raise) uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ), ucchri (c. 1. ucchrayati -yituṃ, rt. śri), samucchri procchri unnam (c. 10. -namayati -yituṃ), udyam (c. 1. -yacchati -bantuṃ), utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), samutkṣip uddhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ), uttolanaṃ kṛ ūrddhvīkṛ.

--(Raise in rank) padavṛddhiṃ kṛ utkṛṣṭapade pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), pratipattiṃ kṛ or .

--(Fill with pride or joy) dṛp (c. 10. darpayati -yituṃ), ullas (c. 10. -lāsayati -yituṃ), uddhataṃ -tāṃ kṛ; 'to be lifted up with pride,' dṛp (c. 4. dṛṣyati darptuṃ), uddhatībhū uddhatacittaḥ -ttā -ttaṃ bhū.

lift LIFT

, s. uttolanaṃ utthāpanaṃ unnamanaṃ unnāmaḥ unnayanaṃ ucchrayaḥ samucchrayaḥ utkarṣaḥ.

--(Help) sāhāyyaṃ upakāraḥ upakṛtaṃ.

lifted LIFTED

, p. p. uttolitaḥ -tā -taṃ utthāpitaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ samucchritaḥ -tā -taṃ unnataḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ -tā -taṃ uddhataḥ -tā -taṃ utkarṣitaḥ -tā -taṃ udvarhitaḥ -tā -taṃ utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ udvāhitaḥ -tā -taṃ; 'having the hands lifted up,' abhyucchritapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi utthitahastaḥ -stā -staṃ; 'having his weapon lifted up,' udyatāyudhaḥ -dhā -dhaṃ; 'having the arms lifted up,' udvāhuḥ -huḥ -hu.

ligament LIGAMENT

, s. (Any thing that unites or ties) bandhanaṃ bandhaḥ yoktraṃ setraṃ yantraṇaṃ pāśaḥ nigaḍaḥ śṛṅkhalā -laṃ cāraḥ prasitiḥ f.

--(In anatomy) sandhibandhanaṃ sandhibandhaḥ granthibandhanaṃ asthibandhanaṃ.

ligature LIGATURE

, s. bandhaḥ -ndhanaṃ paṭṭaḥ paṭṭakaḥ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ rajjuḥ m. f., kavalikā.

light LIGHT

, s. dyutiḥ f., dīptiḥ f., tejas jyotis n., jyotiḥ f., prabhā prakāśaḥ ābhā chaviḥ f., ālokaḥ ruciḥ f., ruk f., (c) kāntiḥ f., chaṭā nibhā bhā bhās f., nibhā chāyā tviṣā tviṭ f. (ṣ) śocis n., śobhā varccas n., mahas n., dyotaḥ dṛśānaṃ marīciḥ m. f., jhallikā; 'light of the moon or stars,' jyotsnā kaumudī dīpikā; 'shining by its own light,' svaprakāśaḥ -śā -śaṃ svayaṃjyotiḥ -tiḥ -ti; 'day-light,' sūryyaprakāśaḥ sūryyaraśmiḥ m. dinālokaḥ.

--(Any thing that gives light, candle) dīpaḥ -pakaḥ pradīpaḥ dīpikā.

--(Knowledge) jñānaṃ bodhaḥ avagamaḥ prakāśaḥ.

--(Public notice) prakāśaḥ prakāśatā prākaṭyaṃ prasiddhiḥ f., lokaprasiddhiḥ f., laukikaṃ prakhyātiḥ f.

--(Light of a picture) prakāśitacitrāṃśaḥ citrasya prakāśitabhāga citrasthaṃ prakāśitasthalaṃ.

--(Point of view) dṛṣṭiḥ f., lakṣyaṃ dṛṣṭisūtra dṛṣṭipātamārgaḥ dṛṣṭipātasūtraṃ lakṣyasūtraṃ; 'to throw light upon,' prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś; 'throwing light upon,' prakāśakaḥ -kā -kaṃ; 'to bring to light,' prakaṭīkṛ prakāśīkṛ spaṣṭīkṛ āviṣkṛ prāduṣkṛ vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ); 'to come to light,' āvirbhū prādurbhū prakāśībhū prasiddhiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), In scientific treatises 'light' is called prakāśaḥ.

light LIGHT

, a. (Having little weight) laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu aguruḥ -ruḥ -rvī -ru alpabhāraḥ -rā -raṃ laghubhāraḥ -rā -raṃ alpapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ laghupramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gauravahīnaḥ -nā -naṃ suvahaḥ -hā -haṃ suvāhyaḥ -hyā -hyaṃ sukhavāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Not oppressive, easy to be endured) laghuḥ -ghvī -ghu susahyaḥ -hyā -hyaṃ susahanīyaḥ -yā -yaṃ akleśakaḥ -kā -kaṃ alpakleśakaraḥ -rī -raṃ; 'very light,' laghiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Easy) sukhaḥ -khā -khaṃ sukaraḥ -rā -rī -raṃ nirāyāsaḥ -sā -saṃ sugamaḥ -mā -maṃ akaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ akaṭhinaḥ -nā -naṃ aviṣamaḥ -mā -maṃ susādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ laghuḥ &c.

--(Easy of digestion) supākyaḥ -kyā -kyaṃ supacanīyaḥ -yā -yaṃ supacaḥ -cā -caṃ sukhapacyaḥ -cyā -cyaṃ.

--(Active, nimble) capalaḥ -lā -laṃ laghuśarīraḥ -rā -raṃ laghugatiḥ -tiḥ -ti.

--(Not dense) asthūlaḥ -lā -laṃ aghanaḥ -nā -naṃ śithilāvayavaḥ -vā -vaṃ viralāvayavaḥ -vā -vaṃ.

--(Not steady, gay, airy) laghucittaḥ -ttā -ttaṃ laghucetāḥ -tāḥ -taḥ (s) laghusvabhāvaḥ -vā -vaṃ cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ asthiraḥ -rā -raṃ lolaḥ -lā -laṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ gauravahīnaḥ -nā -naṃ gāmbhīryyahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Trivial, inconsiderable) laghuḥ &c., laghuprabhāvaḥ -vā -vaṃ alpaprabhāvaḥ &c., laghvarthaḥ -rthā -rthaṃ alyārthaḥ -rthā -rthaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ,

--(Light in color) pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu śvetaḥ -tā -taṃ or expressed by īṣat ā prefixed; 'light red,' śvetaraktaḥ -ktā -ktaṃ īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ; 'light blue,' ānīlaḥ -lā -laṃ; 'light brown,' śvetapiṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'light blue,' śvetanīlaḥ -lā -laṃ.

--(Bright, not dark) dīptimān -matī -mat (t) dyutimān &c., prabhāvān &c., dīpraḥ -prā -praṃ saprakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśamayaḥ -yī -yaṃ tejomayaḥ &c., taijasaḥ -sī -saṃ prakāśayuktaḥ -ktā -ktaṃ ruciraḥ -rā -raṃ śobhanaḥ -nā -naṃ; 'the light half of the month when the moon increases,' śuklaḥ śuklapakṣaḥ śuddhapakṣaḥ.

--(To make light of) laghūkṛ tucchīkṛ tṛṇāya man (c. 4. manyate mantuṃ).

light LIGHT

, adv. laghu lāghavena salāghavaṃ aguru laghu prefixed in comp.

to light To LIGHT

, v. a. (Make light, illuminate) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), pradyut vidyut dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), uddīp pradīp vidīp prakāśitaṃ -tāṃ kṛ dyotitaṃ -tāṃ kṛ saprakāśaṃ -śāṃ kṛ.

--(Give light) prakāśaṃ dā prakāśanaṃ kṛ dyotanaṃ kṛ tejaḥ kṛ or .

--(Kindle, set on fire) jval (c. 10. jvalayati jvālayati -yituṃ), prajval ujjval saṃjval samindh (c. 7. -inddhe -indhituṃ), sandhukṣ (c. 10. -dhukṣayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayāta -yituṃ), santap dīp pradīp uddīp ādīp.

to light To LIGHT

, v. n. (Fall on) āpat (c. 1. -patati -tituṃ), niyata āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), akasmād āsad or upasthā (c. 1. -tiṣṭhati sthātuṃ) or āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or upāgam.

--(Descend) avaruh (c. 1. -rohati -rāḍhuṃ), avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), avayā (c. 2. -yāti -tuṃ), adho gam avapat.

--(Settle, rest upon) adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), niṣad (c. 1. -ṣī- dati -pattuṃ), adhivas (c. 1. -vasati -vastuṃ), avasthā saṃsthā saṇḍīnaṃ kṛ.

--(Kindle) samindh in pass. (-idhyate) jval (c. 1. jvalati -lituṃ).

light-armed LIGHT-ARMED

, a. laghvāyudhaḥ -dhā -dhaṃ laghuśastrī -striṇī -stri (n) laghvastradhārī -riṇī -ri laghuśastrabhṛt m. f. n.

lighted LIGHTED

, p. p. iddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jvalitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ sandhukṣitaḥ -tā -taṃ prajvālitaḥ -tā -taṃ.

--(Lighted up, illuminated) prakāśitaḥ -tā -taṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ dyotitaḥ -tā -taṃ pradyotitaḥ -tā -taṃ udyotitaḥ -tā -taṃ uddīpitaḥ -tā -taṃ bhāsitaḥ -tā -taṃ vibhāsiṃtaḥ -tā -taṃ udbhāsitaḥ -tā -taṃ ujjvalitaḥ -tā -taṃ.

to lighten To LIGHTEN

, v. n. (Flash, as lightning) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), vidyut (c. 1. -dyotate -tituṃ), akasmāt prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ) or jval (c. 1. jvalati -lituṃ) or ujjval vidyudvat kamp (c. 1. kampate -mpituṃ).

to lighten To LIGHTEN

, v. a. (Make bright) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś dyut (c. 10. dyotayati -yituṃ), dīp (c. 10. dīpayati -yituṃ), vidīp,

--(Make less heavy) laghūkṛ lagha (nom. laghayati -yituṃ), nyūnabhāraṃ -rāṃ -raṃ kṛ alpabhārīkṛ bhāranyūnatāṃ kṛ.

--(Alleviate) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam laghūkṛ.

lightened LIGHTENED

, p. p. (Made less heavy) laghūkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnabhāraḥ -rā -raṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ -tā -taṃ.

lighter LIGHTER

, s. (More light) laghutaraḥ -rā -raṃ laghīyān -yasī -yaḥ (s) nyūnabhāraḥ -rā -raṃ.

--(One that lights or kindles) prakāśakaḥ prakāśadaḥ dīpakaḥ uddīpakaḥ dyutidaḥ dyutikaraḥ agnidaḥ.

--(Large, flat-bottomed boat) tarāluḥ m., tarāndhuḥ m., taraṇiḥ -ṇī f., vahitraṃ uḍupaḥ -paṃ.

lighterman LIGHTERMAN

, s. nāvikaḥ potavāhaḥ tarikaḥ pūrvvoktanaukākarṇadhāraḥ.

light-fingered LIGHT-FINGERED

, a. laghuhastaḥ -stā -staṃ capalahastaḥ &c., pāṇicapalaḥ -lā -laṃ.

light-footed LIGHT-FOOTED

, a. laghupādaḥ -dā -daṃ laghugatiḥ -tiḥ -ti drutagatiḥ -tiḥ -ti.

light-headed LIGHT-HEADED

, a. (Delirious) rogopahatajñānaḥ -nā -naṃ rogopahatatvād bhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ or bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi or vikṣiptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi or kṣiptacittaḥ &c., buddhivibhramāt pralāpakārī -riṇī &c.

--(Thoughtless, volatile) capalācattaḥ &c., laghucittaḥ &c.

light-headedness LIGHT-HEADEDNESS

, s. cittavibhramaḥ jñānabhrāntiḥ f., buddhibhrāntiḥ buddhiviplavaḥ.

light-hearted LIGHT-HEARTED

, a. laghucittaḥ -ttā -ttaṃ laghucetāḥ -tāḥ -taḥ (s) hṛṣṭacittaḥ &c., hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛṣṭamānasaḥ -sī -saṃ ullasaḥ -sā -saṃ ānandī -ndinī -ndi (n) sumanaskaḥ -skā -skaṃ.

light-house LIGHT-HOUSE

, s. dīpastambhaḥ dīpagṛhaṃ ākāśadīpaḥ samudrayāyināṃ pathadarśanārtham unnatabhūbhāge nirmmitaṃ dīpagṛhaṃ.

lighting LIGHTING

, part. prakāśayan -yantī -yat (t) udbhāsayan -yantī -yat (t) dyotayamānaḥ -nā -naṃ uddīpakaḥ -kā -kaṃ pradīpakaḥ -kā -kaṃ.

--(Resting on) niṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ nilīyamānaḥ -nā -naṃ santiṣṭhamānaḥ -nā -naṃ.

lightless LIGHTLESS

, a. niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ nirālokaḥ -kā -kaṃ.

lightly LIGHTLY

, adv. (With little weight) laghu lāghavena salāghavaṃ aguru alpabhāreṇa alpapramāṇena.

--(Easily) sukhena anāyāmena akaṣṭena akleśena ayatnena.

--(Without reason) hetunā vinā kāraṇena vinā.

--(Nimbly) laghugatyā capalaṃ.

--(With levity) laghucetasā cañcalaṃ cañcalavat asthiraṃ; 'to think lightly of,' laghūkṛ tucchīkṛ.

lightness LIGHTNESS

, s. (Want of weight) laghutā -tvaṃ lāghavaṃ laghimā m. (n) agurutā gauravahīnatā bhāralaghutā bhārahīnatā alpabhāratvaṃ bhārābhāvaḥ suvāhyatā bhārarāhityaṃ.

--(Easiness) sukhatvaṃ anāyāsaḥ nirāyāsatvaṃ sukaratvaṃ susādhyatā laghutā sugamatvaṃ akaṣṭatvaṃ akāṭhinyaṃ.

--(State of being easy to be borne) laghutā susahyatā susahanīyatā.

--(Nimbleness) śarīralaghutā laghuśarīratvaṃ laghugatitvaṃ drutatvaṃ.

--(Levity) cañcalatvaṃ cāñcalyaṃ capalatā cāpalyaṃ lolatā laulyaṃ asthiratā asthairyyaṃ anavasthitiḥ f., agurutā agauravaṃ.

--(Trivialness) laghutā lāghavaṃ laghvarthatā alpaprabhāvatvaṃ tucchatā; 'lightness of hand,' hastalāghavaṃ hastacāpalyaṃ.

lightning LIGHTNING

, s. vidyut f., taḍit f., saudāminī saudāmnī saudāmanī meghajyotis n., meghavahniḥ m., meghadīpaḥ ghanajvālā kṣaṇaprabhā aciraprabhā kṣaṇadyutiḥ f., hrādinī hradinī śatahradā śampā sampā capalā cañcalā kṣaṇikā ākālikī calā airāvatī chaṭābhā rohiṇī aṇubhā aśubhā vajrasphuliṅgaḥ -ṅgaṃ ghanavallikā vīpā maholkā atibhīḥ m., caṭulā ruk f. (c) nīlāñjanā; 'forked lightning,' vidyullatā taḍillatā dyautraṃ; 'flash of lightning,' vidyutprakāśaḥ vidyutsphuraṇaṃ saudāminīsphuraṇaṃ vidyutkampaḥ vidyuddāma n. (n) vidyujjvālā; 'the falling of lightning,' vidyutpātaḥ; 'struck by lightning,' upahataḥ -tā -taṃ vidyutpātopahataḥ &c.; 'relating to lightning,' vaidyutaḥ -tī -taṃ.

lights LIGHTS

, s. pl. pusphusaḥ puṣphusaḥ phuṣphusaḥ raktaphenajaḥ.

lightsome LIGHTSOME

, a. (Not dark, luminous) dīptimān -matī -mat (t) tejomayaḥ -yī -yaṃ saprakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśamayaḥ -yī -yaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ tejasvī -svinī -svi (n) prabhāvān &c., suprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(Cheerful, gay) ullasaḥ -sā -saṃ hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sānandaḥ -ndā -ndaṃ ānandī -ndinī &c., ānandadaḥ -dā -daṃ harṣadaḥ -dā -daṃ.

lightsomeness LIGHTSOMENESS

, s. (Brightness) saprakāśatā dīptimattvaṃ dīptatā.

--(Cheerfulness) ullasatā ullāsaḥ sānandatā hṛṣṭatā praharṣaḥ.

light-spirited LIGHT-SPIRITED

, a. laghuhṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ.

ligneous LIGNEOUS

, a. kāṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) kāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ dārumayaḥ &c., dāravaḥ -vī -vaṃ kāṣṭharūpaḥ -pā -paṃ dārurūpaḥ -pā -paṃ kāṣṭhaghaṭitaḥ -tā -taṃ.

ligniferous LIGNIFEROUS

, a. kāṣṭhadaḥ -dā -daṃ kāṣṭhadāyakaḥ -kā -kaṃ kāṣṭhotpādakaḥ -kā -kaṃ.

ligniform LIGNIFORM

, a. kāṣṭharūpaḥ -pā -paṃ kāṣṭhākāraḥ -rā -raṃ kāṣṭhākṛtiḥ -tiḥ -ti.

to lignify To LIGNIFY

, v. a. kāṣṭhasātkṛ dārusātkṛ kāṣṭharūpīkṛ dārurūpīkṛ.

like LIKE

, a. (Resembling) sadṛśaḥ -śī -śaṃ sadṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sadṛk m. f. n. (ś) tulyaḥ -lyā -lyaṃ samaḥ -mā -maṃ samīyaḥ -yā -yaṃ samānaḥ -nā -naṃ sannibhaḥ -bhā -bhaṃ anukārī -riṇī -ri (n) nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ prātibhāsikaḥ -kī -kaṃ. The following can only be used in comp. at the end of a word upamaḥ -mā -maṃ nibhaḥ -bhā -bhaṃ pratimaḥ -mā -maṃ upamitaḥ -tā -taṃ prakhyaḥ -khyā -khyaṃ saṅkāśaḥ -śā -śaṃ rūpaḥ -pā -paṃ vidhaḥ -dhā -dhaṃ nīkāśaḥ -śā -śaṃ nikāsaḥ -sā -saṃ pratīkāśaḥ &c., pratikāśaḥ &c., pratikāsaḥ &c., pratīkāsaḥ &c., bhūtaḥ -tā -taṃ; 'like the moon,' candranibhaḥ -bhā -bhaṃ candropamaḥ -mā -maṃ; 'like, but with a degree of inferiority,' kalpaḥ -lpā -lpaṃ. The propositions sa and anu are often used indifferently with sama samāna, and tulya to express 'like'; as, 'of like form,' sarūpaḥ -pā -pī -paṃ anurūpaḥ -pā -paṃ samarūpaḥ -pā -paṃ tulyarūpaḥ &c., tulyākṛtiḥ -tiḥ -ti tulyākāraḥ -rā -raṃ; 'of like properties or qualities,' saguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tulyaguṇaḥ &c., samānaguṇaḥ &c., sadharmmā -rmmā -rmma (n) anudharmmā &c., samānadharmmā &c., samabhāvaḥ -vī -vaṃ; 'of like tribe, class, or kind,' sajātiḥ -tiḥ -ti sajātīyaḥ -yā -yaṃ samānajātiḥ &c., samānajātīyaḥ &c., savarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tulyavarṇaḥ &c., savidhaḥ -dhā -dhaṃ savargaḥ -rgā -rgaṃ savargīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ savargīyaḥ -yā -yaṃ; 'like this or that,' īdṛśaḥ -śī -śaṃ īdṛk m. f. n. (ś) īdṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ etādṛśaḥ &c., etādṛk &c., etādṛkṣaḥ &c., tādṛśaḥ &c., tādṛk &c., tādṛkṣaḥ &c.; 'like what?' kīdṛśaḥ &c., kīdṛk &c., kīdṛkṣaḥ &c.; 'like which,' yādṛśaḥ &c., yādṛk &c., yādṛkṣaḥ &c.; 'like me,' mādṛśaḥ &c., mādṛk &c., mādṛkṣaḥ &c.; 'like thee,' tvādṛśaḥ &c., tvādṛk &c., tvādṛkṣaḥ &c.; 'like your honor,' bhavādṛśaḥ &c., bhavādṛk &c., bhavādṛkṣaḥ &c. 'To be like,' anukṛ sadṛśaḥ -śī -śaṃ bhū tulyaḥ -lyā -lyaṃ bhū sadṛśībhū tulyībhū. The following examples illustrate the use and construction of some of the above words. 'The son is very like the father,' putro bahudhā pitur anukaroti or putraḥ pitṛrūpo bhavati; 'like another son,' putranirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ 'there never has been, nor ever will be, any one like him,' anena sadṛśo na bhūto na bhaviṣyati; 'there is nobody like him,' tena sadṛśaḥ kaścidapi nāsti or na tasya tulyaḥ kaścana or na kopi tasya samaḥ; 'like the sun,' ādityasadṛśaḥ -śī -śaṃ ādityena tulyaḥ &c.; 'a crime like that of Brahmanicide,' brahmahatyāsamaṃ pāpaṃ; 'like me,' mama samaḥ or mama tulyaḥ or mama anurūpaḥ or madrūpaḥ &c. or madvidhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Probable) satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

like LIKE

, s. (Match, equal) tulyaḥ -lyā tulyaguṇaḥ -ṇā sadṛśaḥ -śī tulyarūpaḥ -pī samānaguṇaḥ -ṇā yamakaḥ -kā yugmakaḥ -kā; 'his like will never be again,' anena sadṛśo na kadācid bhaviṣyati.

--(Likes and dislikes) priyāpriyāṇi n. pl., priyāpriyaṃ.

like LIKE

, adv. (In the same manner) vat affixed, iva yathā tathā nirviśeṣaṃ -ṣeṇa; 'like a dream,' svapnavat; 'like the moon,' candravat candra iva candro yathā; 'cherished like another son,' putranirviśeṣaṃ pālitaḥ; 'like king, like people,' yathā rājā tathā prajā; 'in like manner,' tathaiva tadvat tathā evaṃ evamprakāreṇa tathāvidhena evaṃvidhena evameva; 'to act like,' anukṛ.

to like To LIKE

, v. a. (Approve of, be pleased with) ruc (c. 1. rocate -cituṃ) used impersonally, ruc (c. 10. rocayati -yituṃ), anuruc abhiruc abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anuman samman man abhinand, (c. 1. -nandati -te -ndituṃ), pratinand nand anumud (c. 1. -modate -dituṃ), anurudh (c. 4. -rudhyate -ti -roddhuṃ), praśaṃs (c. 1. śaṃsati -situṃ), prī (c. 4. prīyate), juṣ (c. 6. juṣate joṣituṃ), tuṣ (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ), santuṣ parituṣ day (c. 1. dayate -yituṃ), anurañj (c. 4. -rajyate), snih (c. 4. snihyati snehituṃ), priyaḥ -yā -yaṃ bhū or as abhimataḥ -tā -taṃ bhū iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū prītaḥ -tā -taṃ bhū dayitaḥ -tā -taṃ bhū. OBS. Since some of the above verbs have a neuter sense, and some of these again are susceptible of an active sense if used in other forms, the construction of the sentence must vary accordingly; thus, 'I like that,' tad mahyaṃ or mama rocate or ahaṃ tad rocayāmi or tad mayā praśasyate or ahaṃ tad anumanye or tad mayā anumataṃ or tad mama abhimataṃ; 'he does not like the gift,' dattaṃ nābhinandati or dattena na tuṣyati; 'they like their king,' svarājānam anurudhyante; 'he likes his brother's wife,' bhrātur bhāryyāyām anurajyate; 'women like everybody,' sarvve strīṇāṃ priyāḥ.

to like To LIKE

, v. n. ruc (c. 1. rocate -cituṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -laṣyati -ṣituṃ); 'as you like,' yathā bhavate rocate yathākāmaṃ; 'doing what one likes,' kāmakārī -riṇī -ri (n) kāmacāraḥ -rā -raṃ; 'going where one likes,' kāmagāmī -minī &c.; 'eating what one likes,' kāmabhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'taking what form one likes,' kāmarūpaḥ -pā -paṃ.

[Page 455b]
liked LIKED

, p. p. abhimataḥ -tā -taṃ anumataḥ -tā -taṃ yathābhimataḥ -tā -taṃ anumoditaḥ -tā -taṃ priyaḥ -yā -yaṃ prītaḥ -tā -taṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ manonītaḥ -tā -taṃ dayitaḥ -tā -taṃ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ mataḥ -tā -taṃ.

likelihood LIKELIHOOD

, LIKELINESS, s. sambhāvyatā -tvaṃ sambhāvanīyatā yogyatā -tvaṃ sambhāvanā sambhavaḥ abhyupagamyatā abhyupagamaḥ anumeyatā -tvaṃ satyasādṛśyaṃ satyasaṅkāśatvaṃ -tā ābhāsaḥ.

likely LIKELY

, a. sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ satyasannibhaḥ -bhā -bhaṃ satyasadṛśaḥ -śī -śaṃ anumeyaḥ -yā -yaṃ abhyupagamyaḥ -myā -myaṃ; 'it is likely,' yujyate upapadyate.

likely LIKELY

, adv. sambhāvanīyaṃ yathāyogyaṃ yathāsambhavaṃ prāyas prāyaśas.

likeminded LIKEMINDED

, a. samānaśīlaḥ -lā -laṃ samasvabhāvaḥ -vā -vaṃ samabhāvaḥ -vā -vaṃ.

to liken To LIKEN

, v. a. upamā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), sadṛśīkṛ samīkṛ tulyīkṛ samānīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ); 'to whom shall I liken him,' kena tam upamāsyāmi.

likened LIKENED

, p. p. upamitaḥ -tā -taṃ upametaḥ -tā -taṃ samīkṛtaḥ -tā -taṃ.

likeness LIKENESS

, s. (Resemblance) sādṛśyaṃ sadṛśatā -tvaṃ sārūpyaṃ sarūpatā samarūpatā anurūpatā ānurūpyaṃ samatā sāmyaṃ samānatā tulyatā -tvaṃ tulā taulyaṃ aupamyaṃ upamā upamānaṃ -natā upamitiḥ f., pratimānaṃ -natā pratimatā ānuguṇyaṃ anukāraḥ anuhāraḥ ānudharmyaṃ rūpasamatā svabhāvasamatā.

--(Form, appearance) ākṛtiḥ f., ākāraḥ rūpaṃ mūrttiḥ f., saṃskāraḥ.

--(A picture or image resembling a person or thing) upamā upamitiḥ f., upamānaṃ pratimā pratimānaṃ pratirūpaṃ -pakaṃ pratikṛtiḥ f., pratimūrttiḥ f., pratikāyaḥ pratinidhiḥ m., praticchandaḥ pratiyātanā prativimbaṃ citraṃ ākṛtiḥ f.; 'a speaking likeness,' ākṛtiḥ saṃvādinī.

likewise LIKEWISE

, adv. (In like manner) tathā tathaiva tadvat evaṃ evameva.

--(Moreover) apica aparañca kiñca caiva tathā evaṃ.

liking LIKING

, s. (Fondness for, delight in, pleasure) ruciḥ f., abhiruciḥ f., santoṣaḥ toṣaḥ tuṣṭiḥ f., santuṣṭiḥ f., paritoṣaḥ anurāgaḥ anuraktiḥ f., abhimatatā anumatiḥ f., anumodanaṃ icchā abhilāṣaḥ abhilaṣitaṃ priyatā prītiḥ f., chandaṃ chandas n.; 'that husband was not to her liking,' sa bharttā tasyāḥ santoṣāya nābhavat; 'likings and dislikings,' priyāpriyāṇi.

--(State of body) śarīrasthitiḥ f., dehasthitiḥ f., śarīrabhāvaḥ.

lilac LILAC

, s. lailakākhyaḥ pārasīkadeśīyo gulmaprabhedaḥ.

lily LILY

, s. padmaḥ -dmaṃ padminī utpalaṃ kamalaṃ kumudaṃ nalinaṃ paṅkajaṃ kuvalayaṃ indīvaraṃ saugandhikaṃ ambujaṃ nīlāmbujanma n. (n) raktasandhyakaṃ hallakaṃ kairavaṃ. These names properly apply to the water lily. See LOTUS.

limation LIMATION

, s. lohamārjanena gharṣaṇaṃ or pariṣkāraḥ or pariṣkaraṇaṃ mārjanaṃ.

limature LIMATURE

, s. (Filings) lohacūrṇaṃ kṛṣṇacūrṇaṃ lohajaṃ lohakiṭṭaṃ.

limb LIMB

, s. aṅgaṃ avayavaḥ gātraṃ apaghanaḥ pratīkaḥ; 'limb by limb,' avayavaśas gātraṃ gātraṃ; 'over every limb,' sarvvāṅgīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pratyaṅgaṃ; 'having large limbs,' vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ; 'kneading of the limbs,' gaṅgasaṃvāhaḥ -hanaṃ aṅgamarddanaṃ.

--(Edge, border) koṭiḥ f., prāntaḥ sīmā.

to limb To LIMB

, v. a. aṅgād aṅgam avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avayavaśo nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), gātrāṇi pṛthakkṛ vyaṅgīkṛ.

limbed LIMBED

, a. aṅgī -ṅginī -ṅgi (n) sāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ avayavī -vinī -vi (n) sāvayavaḥ -vā -vaṃ; 'large-limbed,' vṛhadaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vṛhadavayavaḥ -vā -vaṃ mahāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'slender-limbed,' kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣīṇāṅgaḥ &c., tanvaṅgaḥ &c.

limber LIMBER

, a. (Flexible) mṛduḥ -duḥ -dvī -du śithilaḥ -lā -laṃ komalaḥ -lā -laṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āyamyaḥ -myā -myaṃ namyaḥ -myā -myaṃ ānamyaḥ -myā -myaṃ.

limber LIMBER

, s. (Of a cannon) yuddhayantravāhanaṃ yuddhayantradhurā.

limberness LIMBERNESS

, s. śaithilyaṃ śithilatā -tvaṃ mṛdutā komalatā namyatā.

limbless LIMBLESS

, a. niravayavaḥ -vā -vaṃ anaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ aṅgaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ avayavahīnaḥ -nā -naṃ.

limbmeal LIMBMEAL

, adv. avayavaśas gātraṃ gātraṃ khaṇḍaśas khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ.

limbo LIMBO

, s. (Hell) narakaḥ nirayaḥ.

--(Prison) kārāgāraṃ bandhanāgāraṃ.

lime LIME

, s. (Calcareous earth used for mortar) cūrṇaṃ karkaraḥ -raṃ sudhā churā lepaḥ vilepaḥ; 'nodule of lime,' cūrṇakhaṇḍaḥ karkarakhaṇḍaḥ,

--(Bird-lime) pakṣibandhanalepaḥ atiśyānadravyaṃ yena pakṣiṇo badhyante udapeṣaviśeṣaḥ.

--(Lime-tree, citrus acida) jambīraḥ guruvarccoghnaḥ vaktraśodhī -dhanaḥ m.

to lime To LIME

, v. a. pūrvvoktaśyānadravyeṇa lip (c. 6. limpati leptuṃ) or vilip.

lime-burner LIME-BURNER

, s. cūrṇakāraḥ cūrṇakarttā m. (rttṛ) cūrṇadāhakaḥ cūrṇadāhakṛt.

lime-kiln LIME-KILN

, s. cūrṇadahanasthānaṃ cūrṇapacanasthānaṃ cūrṇāpākaḥ.

lime-stone LIME-STONE

, s. cūrṇakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ karkarakhaṇḍaḥ karkaraṃ cūrṇopalaḥ karkaropalaḥ.

lime-water LIME-WATER

, s. cūrṇasaṃsṛṣṭaṃ jalaṃ cūrṇajalaṃ karkarajalaṃ.

limit LIMIT

, s. sīmā f., sīmā m. (n) parisīmā f. m., avadhiḥ m., antaḥ -ntaṃ paryyantaḥ -ntaṃ samantaḥ prāntaḥ maryyādā paricchedaḥ avacchedaḥ velā nemaḥ paryyāptiḥ f., parimāṇaṃ parimitiḥ f., avasānaṃ paryavasānaṃ parisaraḥ śeṣaḥ āghāṭaḥ cakravāṭaḥ pāraḥ -raṃ; 'that forms a limit,' avadhibhūtaḥ -tā -taṃ.

to limit To LIMIT

, v. a. (Bound) prānta (nom. prāntayati -yituṃ), samanta (nom. samantayati -yituṃ) or paryyanta parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), avachid paricchedaṃ kṛ sāvadhikaṃ -kāṃ kṛ sopādhikaṃ -kāṃ kṛ samaryyādaṃ -dāṃ kṛ sasīmaṃ -māṃ kṛ.

--(Confine within certain bounds, circumscribe) parimā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), parimitaṃ -tāṃ kṛ mitaṃ -tāṃ kṛ saparimāṇaṃ -ṇāṃ kṛ saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), niyam nigrah (c. 9. gṛhlāti -grahītuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), nibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

limitable LIMITABLE

, a. parimeyaḥ -yā -yaṃ parichedanīyaḥ -yā -yaṃ nirūpaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

limitation LIMITATION

, s. (The act of bounding) sīmākaraṇaṃ maryyādākaraṇaṃ avadhikaraṇaṃ paryyantakaraṇaṃ paricchedaḥ -danaṃ avacchedaḥ -danaṃ parimāṇakaraṇaṃ.

--(A state of restriction) parimitatā -tvaṃ sāvadhikatā samaryyādatvaṃ sopādhikatvaṃ sasīmatvaṃ avadhitā avadhiḥ m., paryyantaṃ -ntatvaṃ avyāpitvaṃ nibandhanaṃ bandhaḥ -ndhanaṃ.

limited LIMITED

, p. p. parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ -tā -taṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ sāvadhikaḥ -kā -kaṃ sopādhikaḥ -kā -kaṃ sasīmaḥ -mā -maṃ saparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parichinnaḥ -nnā -nnaṃ niyataḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ avyāptaḥ -ptā -ptaṃ avyāpyaḥ -pyā -pyaṃ avyāpī pinī -pi (n) saṅkucitaḥ -tā -taṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ; 'of limited meaning,' mitārthaḥ -rthā -rthaṃ.

limiter LIMITER

, s. maryyādākārī m. (n) sīmākarttā m. (rttṛ) paricchedakaḥ avadhikṛt.

limitless LIMITLESS

, a. aparimitaḥ -tā -taṃ amitaḥ -tā -taṃ anantaḥ -ntā -ntaṃ niravadhiḥ -dhiḥ -dhi.

to limn To LIMN

, v. a. likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh vilikh abhilikh citraṃ likh citr (c. 10. citrayati -yituṃ).

limner LIMNER

, s. citrakaraḥ citrakāraḥ citralik m. (kh) citrakarmmavid m.

limous LIMOUS

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) sakarddamaḥ -mā -maṃ.

to limp To LIMP

, v. n. laṅg (c. 1. laṅgati -ṅgituṃ), khañj (c. 1. khañjati -ñjituṃ), khor (c. 1. khorati -rituṃ), khol (c. 1. kholati -lituṃ), khoḍ (c. 1. khoḍati -ḍituṃ), khoṭ (c. 1. khoṭati -ṭituṃ), khuṇḍ (c. 1. khuṇḍate -ṇḍituṃ), vaṅg (c. 1. vaṅgati -ṅgituṃ).

limp LIMP

, s. laṅgaḥ khañjanaṃ laṅgagatiḥ f., khañjagatiḥ f.

limp LIMP

, a. mṛduḥ -duḥ -dvī -du śithilaḥ -lā -laṃ komalaḥ -lā -laṃ.

limper LIMPER

, s. laṅgagatiḥ m., laṅgagāmī m. (n) khañjagatiḥ m., khañjaḥ.

limpid LIMPID

, a. svacchaḥ -cchā -cchaṃ svacchajalaḥ -lā -laṃ acchaḥ -cchā -cchaṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ -lā -laṃ amalaḥ -lā -laṃ nirmmalajalaḥ -lā -laṃ sujalaḥ -lā -laṃ.

limpidness LIMPIDNESS

, LIMPIDITY, s. svacchatā nirmmalatā vimalatā sujalatā jalanairmalyaṃ.

limping LIMPING

, part. or a. khañjaḥ -ñjā -ñjaṃ paṅguḥ -ṅguḥ -ṅgu khoraḥ -rā -raṃ kholaḥ -lā -laṃ khoḍaḥ -ḍā -ḍaṃ laṅgagatiḥ -tiḥ -ti khañjagatiḥ &c., laṅgagāmī -minī -mi (n) vikalagatiḥ &c.

limpingly LIMPINGLY

, adv. khañjavat paṅgavat salaṅgaṃ laṅgagatyā khañjagatyā.

limsy LIMSY

, LIMPSY, a. śithilaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -duḥ -du komalaḥ -lā -laṃ.

limy LIMY

, a. cūrṇamayaḥ -yī -yaṃ sacūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ karkarīyaḥ -yā -yaṃ pracuracūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ karkaramayaḥ -yī -yaṃ.

--(Viscous) sāndraḥ -ndrā -ndraṃ śyānaḥ -nā -naṃ cūrṇasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cūrṇopamaḥ -mā -maṃ.

lin LIN

, s. (Flax) atasī umā kṣumā kṣaumī śaṇaṃ.

linch-pin LINCH-PIN

, s. akṣāgrakīlaḥ -lakaḥ akṣāgraśaṅkuḥ m., akṣāgraśalākā aṇiḥ m., āṇiḥ m. f., udrathaḥ.

lincture LINCTURE

, s. (Medicine) avalehaḥ avalehyaṃ lehyaṃ avalehyauṣadhaṃ.

line LINE

, s. rekhā lekhā saraṇiḥ -ṇī dhāraṇī rājiḥ -jikā f., rājī paṃktiḥ f., paddhatiḥ f., āliḥ -lī f., āvaliḥ -lī f., pāliḥ -lī f., tatiḥ f., śreṇiḥ -ṇī m. f.

--(Ruled line) varttiḥ f., rekhā lekhā aṅkaḥ.

--(Row, range) paṃktiḥ f., śreṇiḥ -ṇī rājiḥ -jī f., paddhatiḥ f., āvaliḥ -lī f., mālā hāraḥ; 'in a line,' paṃktikrameṇa; 'in the same line,' samarekhaḥ -khā -khaṃ ekarekhaḥ &c.

--(Line of troops) daṇḍaḥ paṃktiḥ f., vyūhaḥ vinyāsaḥ sainyapaṃktiḥ f. balavinyāsaḥ; 'an array of troops in line,' daṇḍavyūhaḥ; 'line of infantry,' pattipaṃktiḥ f., pattiśreṇī.

--(String, cord) sūtraṃ rajjuḥ m. f., guṇaḥ tantuḥ m.

--(Cord extended to direct any operation) sūtraṃ; 'by line and rule,' yathāsūtraṃ.

--(Line of the face, &c.) mukharekhā vadanarekhā rekhā; 'a lucky line,' āyuṣyarekhā padmarekhā svastikaḥ.

--(Line of print, &c.) paṃktiḥ f.

--(Line of a stanza) padaṃ.

--(Outline) pāṇḍurekhā vahirlekhā.

--(Contour) ākāraḥ ākṛtiḥ f., paridhiḥ m.

--(Rampart, trench) prākāraḥ vapraḥ durgavapraḥ parikhā parikūṭaṃ.

--(Method, disposition) kramaḥ anukramaḥ paryyāyaḥ mārgaḥ paramparā vinyāsaḥ paripāṭiḥ -ṭī f.

--(Series) śreṇī -ṇiḥ m. f., paṃktiḥ f., paramparā pāramparyyaṃ āvaliḥ -lī f., mālā ānupūrvyaṃ; 'in regular line,' kramaśas anukramaśas anupūrvvaśas pāramparyyeṇa.

--(Line of a family) vaṃśāvaliḥ f., vaṃśaparamparā vaṃśapāramparyyaṃ kulaparamparā.

--(Line of conduct) mārgaḥ pathaḥ vyavahāraḥ rītiḥ f., sṛtiḥ f.; 'correct line of conduct,' sumārgaḥ supathaḥ; 'incorrect line,' unmārgaḥ vimārgaḥ vipathaḥ kupathaḥ kusṛtiḥ f.

--(Line of study) adhyayanamārgaḥ adhyayanakramaḥ.

--(Department) deśaḥ viṣayaḥ aṅgaṃ.

--(Direction, course) dik f. (ś) pathaḥ mārgaḥ; 'line of direction in mechanics,' gurutvalambaḥ; 'it goes in a different line,' bhinnadiśaṃ gacchati.

--(Fishing-line) varaṇḍaḥ vaḍiśasūtraṃ matsyagrahaṇasūtraṃ.

--(Equator) viṣucakraṃ viṣumaṇḍalaṃ viṣuvavṛttaṃ viṣuvadvṛttaṃ viṣuvarekhā nāḍīvṛttaṃ nāḍīmaṇḍalaṃ bhūgolarekhā bhūparidhiḥ m., bhūcakraṃ bhūmadhyarekhā.

--(To draw lines) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ullikh prollikh rekhāṃ kṛ; 'to draw lines on the ground,' rekhādinā bhūmim ullikh or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ); 'act of drawing lines,' rekhākaraṇaṃ prollekhanaṃ ullikhanaṃ; 'drawing lines,' ullikhan -khantī -khat (t) prollikhan &c.

to line To LINE

, v. a. (Cover on the inside) antar or antarbhāge chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or āchad antaśchādanaṃ kṛ abhyantare chad antaḥpaṭalaṃ kṛ antaḥpuṭaṃ kṛ.

--(Place in a line) paṃktikrameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

lineage LINEAGE

, s. anvayaḥ vaṃśaḥ santatiḥ f., santānaḥ kulaṃ anvavāyaḥ gotraṃ vaṃśavitatiḥ f., vaṃśaparamparā āvalī -liḥ f., vaṃśāvaliḥ paramparā jātiḥ f., jananaṃ abhijanaḥ; 'of royal lineage,' rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ; 'of high lineage,' mahākulaḥ -lā -laṃ.

lineal LINEAL

, a. (Compound of lines) rekhāmayaḥ -yī -yaṃ rekhārūpaḥ -pā -paṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ.

--(Derived from ancestors in a direct line) paramparāgataḥ -tā -taṃ paramparāyātaḥ -tā -taṃ paramparāprāptaḥ -ptā -ptaṃ kramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ -tā -taṃ kramaprāptaḥ -ptā -ptaṃ vaṃśakramāgataḥ -tā -taṃ paramparīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāramparikaḥ -kī -kaṃ; 'a lineal descendant,' santānaḥ santatiḥ f.; 'lineal descent,' kramāgamaḥ vaṃśakramāgamaḥ kramāgatatvaṃ anvayāgamaḥ.

lineally LINEALLY

, adv. kramāgamena vaṃśakrameṇa pāramparyyeṇa paramparatas; 'lineally descended,' vaṃśakramāgataḥ -tā -taṃ vaṃśakramāyātaḥ -tā -taṃ anvayāgataḥ -tā -taṃ kulakramāyātaḥ -tā -taṃ.

lineament LINEAMENT

, s. (Feature) rekhā vadanarekhā mukharekhā vadanākṛtiḥ f., vadanākāraḥ mukhāvayavaḥ rūpacihnaṃ rūpalakṣaṇaṃ aṅgacihnaṃ aṅgalakṣaṇaṃ.

--(Outline) vahirlekhā vāhyarekhā vastu n., vastumātraṃ; 'of just lineaments,' surekhaḥ -khā -khaṃ.

linear LINEAR

, a. pāṃktaḥ -ktī -ktaṃ pāṃkteyaḥ -yī -yaṃ paṃktirūpaḥ -pā -paṃ paṃktimayaḥ -yī -yaṃ rekhāmayaḥ -yī -yaṃ rekhārūpaḥ &c., rekhāsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

lined LINED

, p. p. antarbhāge chāditaḥ -tā -taṃ antarācchāditaḥ -tā -taṃ antarāvṛtaḥ &c.

linen LINEN

, a. (Made of flax or hemp) kṣaumaḥ -mī -maṃ aumaḥ -mī -maṃ aumakaḥ -kī -kaṃ śāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ atasīmayaḥ -yī -yaṃ śaṇamayaḥ &c.

linen LINEN

, s. kṣaumavastraṃ kṣaumapaṭaḥ śāṇavastraṃ śāṇapaṭaḥ kṣaumī aumavastraṃ aumapaṭaḥ kṣaumāmbaraṃ.

linen-draper LINEN-DRAPER

, s. kṣaumavastravikretā m. (tṛ) kṣaumapaṭavikrayī m. (n) vastravikrayopajīvī m. (n) vastrakrayavikrayikaḥ vastrabāṇijyakārī m. (n).

ling LING

, s. (Plant) jaṅgalaruhaṃ tṛṇaṃ jaṅgalarohī tṛṇabhedaḥ.

to linger To LINGER

, v. n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), manda (nom. mandāyate), cira (nom. cirayati cirāyati), avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), kālaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), vilambanaṃ kṛ kālakṣepaṃ kṛ.

--(Hesitate) vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vikalpaṃ kṛ vicāraṇaṃ kṛ.

--(Remain long in any state) cireṇa or ciraṃ or cirakālaṃ or dīrghakālaṃ sthā or avasthā or vṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), suciraṃ sthā; 'on a bed of sickness,' cirarogī -giṇī bhū.

--(Proceed slowly) mandaṃ mandaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ).

lingerer LINGERER

, s. vilambī m. (n) vilambakārī m., mandagāmī m. (n) mandagatiḥ m., cirakriyaḥ kālakṣepakaḥ kālayāpakaḥ dīrghasūtrī m. (n).

lingering LINGERING

, part. mandāyamānaḥ -nā -naṃ mandayamānaḥ -nā -naṃ vilambī -mbinī -mbi (n) vilambitaḥ -tā -taṃ cirāyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Remaining long) cirasthaḥ -sthā -sthaṃ cirasthāyī -yinī -yi (n) cirasthitaḥ -tā -taṃ cirakālasthaḥ -sthā -sthaṃ dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ cirakālīnaḥ -nā -naṃ.

[Page 457b]
lingeringly LINGERINGLY

, adv. vilambena vilambāt savilambaṃ mandaṃ mandaṃ mandagatyā kālakṣepeṇa sakālakṣepaṃ dīrghasūtravat dīrghasūtratayā.

linget LINGET

, s. (Mass of metal) dhātupiṇḍaḥ lohapiṇḍaḥ.

linguadental LINGUADENTAL

, a. jihvādantyaḥ -ntyā -ntyaṃ jihvādāntaḥ -ntī -ntaṃ.

lingual LINGUAL

, a. jihvāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) jaihvikaḥ -kī -kaṃ jihvā in comp.

linguiform LINGUIFORM

, a. jihvārūpaḥ -pā -paṃ jihvākāraḥ -rā -raṃ jihvākṛtiḥ -tiḥ -ti.

linguist LINGUIST

, s. bhāṣājñaḥ bahubhāṣājñaḥ nānābhāṣājñaḥ anekabhāṣājñaḥ bahubhāṣāvettā m. (ttṛ) nānābhāṣānipuṇaḥ śābdikaḥ śabdavyutpannaḥ bahubhāṣāvādī m. (n) uccāraṇajñaḥ.

liniment LINIMENT

, s. snehanaṃ upadehaḥ lepaḥ ālepaḥ pralepaḥ vilepanaṃ anulepanaṃ abhyaṅgaḥ abhyañjanaṃ mardanauṣadhaṃ.

lining LINING

, s. antaśchādanaṃ antarācchādanaṃ antarveṣṭanaṃ antaḥpaṭalaṃ antaḥpuṭaḥ -ṭaṃ āstaraḥ -raṇaṃ antarāstaraṇaṃ.

link LINK

, s. (Of a chain) śṛṅkhalāsandhiḥ m., śṛṅkhalasandhiḥ śṛṅkhalāgranthiḥ m.

--(A chain, any thing connecting) śṛṅkhalaḥ -lā sandhiḥ m., bandhanaṃ pāśaḥ saṃyogaḥ sambandhaḥ.

--(Part of a connected series) anvayaḥ samanvayaḥ prabandhaḥ.

--(Torch) ulkā ulmukaṃ jvalanakāṣṭhaṃ agnikāṣṭhaṃ.

to link To LINK

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), granth (c. 9. grathnāti granthituṃ), śṛṅkhalārūpeṇa sandhā.

link-boy LINK-BOY

, s. ulkābhṛt ulkādhārī m. (n) jvalanakāṣṭhabhṛt.

linked LINKED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anusambaddhaḥ &c., anubaddhaḥ &c., anvitaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ -tā -taṃ sānvayaḥ -yā -yaṃ.

linnet LINNET

, s. liṇatākhyo madhurarutaviśiṣṭaḥ kṣudrapakṣī.

linseed LINSEED

, s. atasīvījaṃ umāvījaṃ kṣumāvījaṃ atasī umā kṣumā masīnā masṛṇā caṇakā suvarcalā mālikā.

linsey-woolsey LINSEY-WOOLSEY

, a. kṣaumorṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aumorṇaḥ &c., śāṇorṇaḥ &c.

linstock LINSTOCK

, s. agnidayaṣṭiḥ m., agnidakāṣṭhaṃ agnidaśalākā agnidaṇḍaḥ jvalanadaṇḍaḥ jvalanakāṣṭhaṃ śalākā.

lint LINT

, s. vikeśikā vraṇaśoṣaṇārthaṃ kṣaumavastrakhaṇḍaḥ or kṣaumapaṭakhaṇḍaḥ or śāṇavastrakhaṇḍaḥ.

lintel LINTEL

, s. dvāroparisthakāṣṭhaṃ dvāroparisthadāruḥ m., dvāroparisthitaṃ kāṣṭhaṃ dvārāgrakāṣṭhaṃ.

lion LION

, s. siṃhaḥ kesarī m. (n) keśarī m., hariḥ m., mṛgendraḥ mṛgarājaḥ mṛgarāṭ m. (j) mṛgapatiḥ m., paśurājaḥ paśupatiḥ m., vanarājaḥ mṛgaripuḥ m., mṛgāriḥ m., gajāriḥ m., kuñjarārātiḥ m., dviradāntakaḥ hastikakṣyaḥ bhīmanādaḥ bhīmavikrāntaḥ bhāriḥ m., harit m., haryyakṣaḥ pañcāsyaḥ pañcamukhaḥ pañcānanaḥ pañcavaktraḥ pañcaśikhaḥ saṭāṅkaḥ jaṭilaḥ; 'a lion's mane,' keśaraḥ kesaraḥ siṃhakeśaraḥ; 'lion's mouth,' siṃhamukhaṃ mṛgendramukhaṃ; 'lion's roar,' siṃhanādaḥ -dakaḥ siṃhadhvaniḥ m.; 'abounding with lions,' siṃhāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ; 'he plays the lion,' siṃhāyate.

--(Sign in the zodiac) siṃhaḥ. See LEO (Object of curiosity) kautukaṃ.

lioness LIONESS

, s. siṃhī keśariṇī kesariṇī mṛgarājñī vanarājñī.

lion-like LION-LIKE

, LIONLY, a. saiṃhaḥ -hī -haṃ saiṃhikaḥ -kī -kaṃ siṃhasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

lip LIP

, s. oṣṭhaḥ adharaḥ daśanacchadaḥ radanacchadaḥ radacchadaḥ dantacchadaḥ dacchadaḥ daśanavāsas n., vāgdalaṃ oṣṭhapallavaṃ adharapuṭaṃ oṣṭhapuṭaḥ -ṭaṃ; 'the upper lip,' is properly oṣṭhaḥ; 'the lower lip,' adharaḥ.-- (The lips) oṣṭhādharau m. du., oṣṭhau m. du., adharau du., dantacchadau radanacchadau daśanacchadau daśanavāsasī n. du.; 'red or cherry lip,' vimboṣṭhaḥ or vimbauṣṭhaḥ vimbādharaḥ; 'having red lips,' vimboṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ or vimbauṣṭhaḥ; 'nectar of the lips,' adharāmṛtaṃ; 'drinking the nectar of the lips,' adharapānaṃ; 'to bite the lips,' oṣṭhaṃ or adhara or oṣṭhādharau daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ) or sandaṃś dantair oṣṭhaṃ khād (c. 1. khādati -dituṃ), adharāvalopaṃ kṛ oṣṭhadaṃśanaṃ kṛ; 'biting the lips,' sandaṣṭauṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ daṣṭadacchadaḥ -dā -daṃ sandaṣṭauṣṭhapuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Edge of a cup, &c.) pātrakaṇṭhaḥ pātramukhaṃ pātradhāraḥ pātrakarṇaḥ pātrapārśvaḥ.

lip-devotion LIP-DEVOTION

, s. oṣṭhabhaktiḥ f., adharabhaktiḥ f., oṣṭhapūjā adharapūjā.

lipless LIPLESS

, a. oṣṭhahīnaḥ -nā -naṃ adharahīnaḥ -nā -naṃ niroṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

lipothymous LIPOTHYMOUS

, a. mūrcchitaḥ -tā -taṃ mūrcchālaḥ -lā -laṃ naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ.

lipothymy LIPOTHYMY

, s. mūrcchā -cchanaṃ -nā mohaḥ sammohaḥ pramohaḥ pralayaḥ cetanāhāniḥ f., caitanyahāniḥ f., caitanyanāśaḥ.

lipped LIPPED

, a. oṣṭhavān -vatī -vat (t) oṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) oṣṭha or adhara in comp.; as, 'red lipped,' vimboṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ or vimbauṣṭhaḥ &c., vimbādharaḥ -rā -raṃ.

lippitude LIPPITUDE

, s. cullatvaṃ pillatvaṃ cillatvaṃ klinnākṣatā nayanaklinnatā.

lip-salve LIP-SALVE

, s. oṣṭhalepaḥ oṣṭhapralepaḥ oṣṭhasnehanaṃ adharābhyañjanaṃ.

liquefaction LIQUEFACTION

, s. (The act) drāvaḥ -vaṇaṃ vidrāvaḥ -vaṇaṃ dravīkaraṇaṃ vilayaḥ -yanaṃ layaḥ -yanaṃ galanaṃ gālanaṃ parigalanaṃ vigalanaṃ kṣaraṇaṃ jalasātkaraṇaṃ.

--(The state) dravatvaṃ drāvitatvaṃ vilīnatā galitatvaṃ drutatvaṃ vidrutatā.

liquefiable LIQUEFIABLE

, LIQUABLE, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ vidrāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilayanīyaḥ -yā -yaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ dravaṇīyaḥ -yā -yaṃ or drāvaṇīyaḥ suvilayaḥ -yā -yaṃ vilayanaśīlaḥ -lā -laṃ drāvaṇārhaḥ -rhā -rhaṃ dravārhaḥ -rhā -rhaṃ kṣaraṇīyaḥ -yā -yaṃ kṣarabhāvaḥ -vā -vaṃ yāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

liquefied LIQUEFIED

, p. p. drutaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ drāvitaḥ -tā -taṃ vidrāvitaḥ -tā -taṃ dravīkṛtaḥ -tā -taṃ dravībhūtaḥ -tā -taṃ līnaḥ -nā -naṃ vilīnaḥ -nā -naṃ nilīnaḥ -nā -naṃ galitaḥ -tā -taṃ gālitaḥ -tā -taṃ parigalitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ -tā -taṃ.

to liquefy To LIQUEFY

, v. a. vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) vidru (c. 10. -drāvayati -yituṃ), dru dravīkṛ gal (c. 10. gālayati -yituṃ), vigal galitīkṛ vilīnīkṛ jalasātkṛ ārdrīkṛ.

to liquefy To LIQUEFY

, v. n. vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī pralī dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), dravībhū vilīnībhū jalasādbhū.

liquid LIQUID

, a. dravaḥ -vā -vaṃ drutaḥ -tā -taṃ dravarūpaḥ -pā -paṃ sadravaḥ -vā -vaṃ vidrutaḥ -tā -taṃ vilīnaḥ -nā -naṃ līnaḥ -nā -naṃ galitaḥ -tā -taṃ taralaḥ -lā -laṃ vihvalaḥ -lā -laṃ pravāhī -hiṇī -hi (n) pravāhadharmmakaḥ -kā -kaṃ payasyaḥ -syā -syaṃ.

liquid LIQUID

, s. dravaḥ dravadravyaṃ dravapadārthaḥ dravavastu n., sadravapadārthaḥ rasaḥ ārdradravyaṃ ārdravastu n., jalaṃ vāri n., payas n.

to liquidate To LIQUIDATE

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ), nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vinī apavṛj (c. 10. -varjjayati -yituṃ), apākṛ sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ); 'settle a debt,' ṛṇaṃ śudh or apanī or vinī or apākṛ or apavṛj or sādh ṛṇaśodhanaṃ kṛ ṛṇasiddhiṃ kṛ ṛṇamuktiṃ kṛ.

[Page 458b]
liquidated LIQUIDATED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ pariśodhitaḥ -tā -taṃ pariśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ ṛṇamuktaḥ -ktā -ktaṃ ṛṇamocitaḥ -tā -taṃ apākṛtaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ nistāritaḥ -tā -taṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

liquidation LIQUIDATION

, s. śodhanaṃ pariśodhanaṃ śuddhiḥ f., pariśuddhiḥ f., muktiḥ f., vimuktiḥ f., mokṣaḥ -kṣaṇaṃ parimokṣaṇaṃ nistāraḥ uttaraṇaṃ apākaraṇaṃ siddhiḥ f., sādhanaṃ apanayanaṃ; 'of a debt,' ṛṇaśodhanaṃ ṛṇasiddhiḥ f., ṛṇāpākaraṇaṃ ṛṇamuktiḥ f., ṛṇāpanayanaṃ ṛṇāpanodanaṃ vigaṇanaṃ nirādeśaḥ.

liquidity LIQUIDITY

, LIQUIDNESS, s. dravatvaṃ -tā drāvyatvaṃ -tā vidrutatvaṃ vilīnatā galitatvaṃ dravabhāvaḥ rasatā pravāhadharmmaḥ.

liquor LIQUOR

, s. (Fluid) dravaḥ dravadravyaṃ dravapadārthaḥ sadravapadārthaḥ dravavastu n., rasaḥ jalaṃ.

--(Drink) peyaṃ pānīyaṃ peyadravyaṃ.

--(Spirituous liquor) madyaṃ madirā madaḥ surā -rī vāruṇī śuṇḍā śīdhuḥ m. -dhu sīdhuḥ m., hālā āsavaṃ kalyaṃ -lyā kaśyaṃ; 'drinker of spirituous liquor' surāpaḥ -pī f., madyapaḥ -pī f., śīdhupaḥ -pī f., śuṇḍāpāyī m. -yinī f.

liquor-shop LIQUOR-SHOP

, s. madirāgṛhaṃ madyavikrayasthānaṃ śuṇḍāpānaṃ.

liquorice LIQUORICE

, s. madhuyaṣṭikā yaṣṭimadhu n., madhukaṃ madhūlī. See LICORICE.

to lisp To LISP

, v. a. or n. gadgada (nom. gadgadyati), gadgadavācā vad (c. 1. vadati -dituṃ), bālakavad uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), bhagnadantair iva uccar bhagnadantoccāraṇaṃ kṛ bhagnasvareṇa or bhinnasvareṇa vad or uccar aspaṣṭavācā or asphuṭavācā uccar aspaṣṭoccāraṇaṃ kṛ asphuṭoccāraṇaṃ kṛ jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ).

lisp LISP

, LISPING, s. gadgadaḥ gadgadavāk f. (c) gadgadapadaṃ gadgadavākyaṃ bhagnadantoccāraṇaṃ bhagnasvaroccāraṇaṃ bhinnasvaroccāraṇaṃ asphuṭoccāraṇaṃ aspaṣṭoccāraṇaṃ bālakavad uccāraṇaṃ.

lisped LISPED

, p. p. bhagnadantoccāritaḥ -tā -taṃ aspaṣṭoccāritaḥ -tā -taṃ.

lisper LISPER

, LISPING, a. asphuṭavāk m. f. n. (c) aspaṣṭavāk m. f. n., gadgadavāk m. f. n., asphuṭajalpaḥ -lpā -lpaṃ citrajalpaḥ &c., lohalaḥ -lā -laṃ bhagnadantoccāraṇakṛt.

lispingly LISPINGLY

, adv. asphuṭavācā aspaṣṭavācā gadgadavācā bālakavat.

list LIST

, s. (Catalogue) āvaliḥ -lī f., anukramaṇikā parisaṃkhyā parisaṃkhyāpatraṃ parigaṇanā sūciḥ -cī f., sūcipatraṃ; 'a list of names,' nāmāvaliḥ -lī f., nāmāvalipatraṃ nāmaparisaṃkhyāpatraṃ; 'list of errata,' śuddhipatraṃ.

--(Strip of cloth) paṭṭaḥ -ṭṭakaḥ paṭakhaṇḍaḥ vastrakhaṇḍaḥ.--

--(Border or edge of cloth) vastradhāraḥ vastrapāntaḥ vasanaprāntaḥ vastrāntaḥ vasanāntaḥ vastiḥ m., tarī daśā.

--(Ground enclosed as a field of combat) raṅgabhūmiḥ f., raṇabhūmiḥ raṅgāṅganaṃ raṅgaḥ yuddhabhūmiḥ f., yuddhakṣetraṃ raṇājiraṃ mallabhūmiḥ f., mallabhūḥ f.

--(Liking, desire) icchā ruciḥ f., abhiruciḥ f., spṛhā.

to list To LIST

, v. a. (Enroll) nāmāvalipatre or nāmaparisaṃkhyāpatre nāmāni samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or likh.

--(Cover with strips of cloth) paṭṭena or paṭakhaṇḍena chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or āchad paṭṭabandhanaṃ kṛ.

--(Sew together strips of cloth) paṭakhaṇḍān saṃsiv (c. 4. -sīvyati sevituṃ) or niṣiv.

--(Hearken) ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ), karṇaṃ dā.

to list To LIST

, v. n. (Desire, choose) iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), ruc (c. 1. rocate) used impersonally; 'doing as one lists,' kāmacārī -riṇī -ri (n) kāmacāraḥ -rī -raṃ, 'going as one lists,' kāmagāmī -minī &c., kāmagaḥ -gā -gaṃ; 'as one lists,' kāmatas kāmacāratas See LIKE.

to listen To LISTEN

, v. n. ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ), śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ), āśru upaśru niśam (c. 10. -śāmayati -yituṃ), karṇaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ), śravaṇaṃ kṛ.

--(Heed, lend the mind) avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), mano dhā sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avahitaḥ -tā -taṃ bhū or as avadhānaṃ kṛ; 'listen,' śṛṇu karṇaṃ dehi avadhīyatāṃ.

--(Obey, follow admonition) śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) anuvidhā in pass. (-dhīyate) anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

listener LISTENER

, s. śrotā m. -trī f. (tṛ) śravaṇakarttā m. -rtrī f. (rttṛ) niśamanakārī m. -riṇī f. (n).

listless LISTLESS

, a. anutsukaḥ -kā -kaṃ nirutsukaḥ -kā -kaṃ anicchuḥ -cchuḥ -cchu anicchukaḥ -kā -kaṃ niricchaḥ -cchā -cchaṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ nirīhaḥ -hā -haṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī -sinī -si (n) nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ vītarāgaḥ -gā -gaṃ vikautukaḥ -kā -kaṃ anabhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anavadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ nirudyogaḥ -gā -gaṃ nirudyamaḥ -mā -maṃ aprayatnaḥ -tnā -tnaṃ aprayatnaśīlaḥ -lā -laṃ anāsthaḥ -sthā -sthaṃ āsthāhīnaḥ -nā -naṃ suptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍabuddhiḥ &c., avyagraḥ -grā -graṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ glānaḥ -nā -naṃ pramādī -dinī &c. See LANGUID.

listlessly LISTLESSLY

, adv. anutsukaṃ nirutsukaṃ anicchayā anautsukyena udāsīnavat anabhilāṣeṇa anavadhānena anavahitaṃ anapekṣayā jaḍavat avyagraṃ. See LANGUIDLY.

listlessness LISTLESSNESS

, s. anutsukatā anautsukyaṃ nirutsukatā anicchā anīhā nirīhatā -tvaṃ aspṛhā niḥspṛhatā anabhilāṣaḥ udāsīnatā audāsyaṃ viraktiḥ f., viraktatā vairāgyaṃ ananurāgaḥ anapekṣā anavekṣā anutsāhaḥ anudyogaḥ aprayatnaḥ -tnatā anāsthā āsthāhīnatā suptabuddhitvaṃ jaḍatā jāḍyaṃ avyagratā māndyaṃ glāniḥ f. See LANGUOR.

litany LITANY

, s. khrīṣṭīyamatadhāribhir vyavahṛtaḥ prārthanāmārgaḥ khīṣṭīyasamājavyavahāritā prārthanā.

literal LITERAL

, a. (Not figurative) mūlārthakaḥ -kā -kaṃ mukhyārthakaḥ -kā -kaṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ arūpakaḥ -kā -kaṃ avyañjakaḥ -kā -kaṃ vivakṣitaḥ -tā -taṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ; 'literal occupation,' mukhyatvaṃ mukhyārthaḥ mūlārthaḥ prakṛtārthaḥ.

--(Following the letter or exact words) mūlaśabdānusārī -riṇī -ri (n) mūlaśabdānuyāyī -yinī &c., mūlapadānusārī &c., śabdārthānusārī &c., avayavārthānusārī &c., śabdānusārī &c. yathāśabdaḥ -bdā -bdaṃ śābdikaḥ -kī -kaṃ.

--(Consisting of letters) akṣarī -riṇī &c., akṣaramayaḥ -yī -yaṃ.

literality LITERALITY

, s. mukhyatvaṃ -tā mukhyārthatvaṃ mūlārthatvaṃ mukhyārthaḥ mūlārthaḥ prakṛtārthaḥ śabdārthaḥ avyañjanaṃ -nā arūpakaṃ.

literally LITERALLY

, adv. (Not figuratively) mūlārthānusāreṇa mukhyārthānusāreṇa mūlārthatas.

--(Close to the letter or exact words) śabdatas granthatas yathāśabdaṃ śabdānusāreṇa -ratas mūlaśabdānusāreṇa mūlapadānusārāt śabdārthatas.

--(Letter by letter) akṣaraśas.

literary LITERARY

, a. (Pertaining to literature) vidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) vidyāviṣayaḥ -yā -yaṃ akṣarasambandhī &c., śāstrikaḥ -kī -kaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ vidyāprakaraṇasambandhī &c., sāhityasambandhī &c.

--(Versed in literature, fond of it) vidyāvān -vatī -vat (t) śāstrābhijñaḥ -jñā -jñaṃ vidyāpriyaḥ -yā -yaṃ vidyāsevī -vinī &c., vidyānusevī &c., vidyānurāgī -giṇī &c., vidyāvyavasāyī -yinī &c., vidyānupālī -linī &c., vidyāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidyāsampannaḥ -nnā -nnaṃ.

literate LITERATE

, a. paṇḍitaḥ -tā -taṃ vidyāvān -vatī -vat (t) vidyāsampannaḥ -nnā -nnaṃ vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ vidvān -duṣī -dvat (s) vipaścit m. f. n., sākṣaraḥ -rā -raṃ.

[Page 459b]
literati LITERATI

, s. pl. paṇḍitamaṇḍalī -laṃ paṇḍitasamājaḥ vidvatsamājaḥ paṇḍitagaṇaḥ paṇḍitavargaḥ paṇḍitasamūhaḥ vidvadvṛndaṃ.

literature LITERATURE

, s. (Learning) vidyā śāstraṃ śāstravidyā akṣaraṃ sāhityaṃ vāṅmayaṃ.

--(Collective body of literary productions) śāstrasamudāyaḥ śāstrasamavāyaḥ śāstrasamūhaḥ, often expressible by śāstra in the sing. number; as, 'poetical literature,' kāvyaśāstraṃ 'branch of literature,' aṅgaṃ upaśāstraṃ.

lithe LITHE

, a. śithilaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -duḥ -dvī -du sukhanamanīyaḥ -yā -yaṃ.

litheness LITHENESS

, s. śithilatā śaithilyaṃ sunamanīyatā mṛdutā komalatā.

to lithograph To LITHOGRAPH

, v. a. prastaropari or śilopari likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or ālikh prastaraṃ rekhādinā mudrīkṛ or mudra (nom. mudrayati -yituṃ) or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

lithograph LITHOGRAPH

, s. prastaramudrā śilāmudrā pāṣāṇamudrā prastarālekhyaṃ paṭṭaḥ.

lithographer LITHOGRAPHER

, s. prastaralekhakaḥ prastaralik m. (kh) prastaramudrākṛt śilāmudrākṛt śilālekhakaḥ prastarālekhyakṛt.

lithography LITHOGRAPHY

, s. prastaralikhanavidyā prastaramudrāṅkanavidyā śilālikhanavidyā śilāmudrāṅkanaṃ pāṣāṇalikhanaṃ.

lithontriptic LITHONTRIPTIC

, LITHONTRYPTIC, LITHONTHRYPTIC, a. aśmarīghnaḥ -ghnī -ghnaṃ aśmarīharaḥ -rā -raṃ mūtrāśmanāśakaḥ -kā -kaṃ.

lithotomy LITHOTOMY

, s. mūtrāśmocchedaḥ vastisthaśarkarocchedaḥ ucchedanadvārā mūtrāśmaniṣkarṣaṇaṃ vasticchedanaṃ mūtrādhāracchedaḥ.

lithotripsy LITHOTRIPSY

, s. aśmarīdharṣaṇaṃ aśmarīsaṅgharṣaḥ aśmarīsammarddaḥ aśmarīsampeṣaḥ.

litigant LITIGANT

, a. vivādī -dinī -di (n) vivadamānaḥ -nā -naṃ vivādārthī -rthinī -rthi (n) vyavahārī -riṇī &c., vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ &c., kāryyavān -vatī -vat (t) kāryyī -ryyiṇī &c., vivadana -dantī -dat (t).

litigant LITIGANT

, s. vyavaharttā m. (rttṛ) vivādī m. (n) vivādārthī vādī m. arthī m., kāryyavān m. (t) kāryyī m.

to litigate To LITIGATE

, v. n. vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), vyavahṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vivādaṃ kṛ vivādārthī -rthinī bhū or as.

to litigate To LITIGATE

, v. a. vivādāspadīkṛ vyavahārāspadīkṛ vādagrastaṃ -stāṃ kṛ.

litigated LITIGATED

, p. p. vivādāspadīkṛtaḥ -tā -taṃ vivādāspadībhūtaḥ -tā -taṃ vivādānugataḥ -tā -taṃ vādānugataḥ -tā -taṃ vādagrastaḥ -stā -staṃ vivādagrastaḥ -stā -staṃ.

litigation LITIGATION

, s. vivādaḥ vivādakaraṇaṃ vādaḥ vādakaraṇaṃ vyavahāraḥ vyavahārakaraṇaṃ rikaṃ; 'under litigation,' vivādāspadībhūtaḥ -tā -taṃ vādagrastaḥ -stā -staṃ. See LITIGATED.

litigious LITIGIOUS

, a. vivādī -dinī -di (n) vivādaśīlaḥ -lā -laṃ vivādapriyaḥ -yā -yaṃ vivādārthī -rthinī &c., vādapriyaḥ -yā -yaṃ vivādapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vivādabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vivādāsaktaḥ -ktā -ktaṃ vivādarataḥ -tā -taṃ.

litigiousness LITIGIOUSNESS

, s. vivādaśīlatā vivādārthitvaṃ vivādāsaktiḥ f., vivādabuddhiḥ f.

litter LITTER

, s. (Bed borne on the shoulders) śivikā yāpyayānaṃ ḍayanaṃ ḍalakaṃ pravahaṇaṃ ityā śiraskā.

--(Bed of straw) tṛṇaśayyā tṛṇaśayanaṃ tṛṇasaṃstaraḥ tṛṇāstaraṇaṃ.

--(Brood of young animals) śāvakagaṇaḥ yaḥ śāvakagaṇa ekavāre jāyate śāvakasamūhaḥ; 'of pigs,' śūkaraśāvakagaṇaḥ.

--(Shreds scattered about) itastato vikīrṇā vastrakhaṇḍāḥ.

--(Confusion of things scattered about) dravyavikṣiptatā dravyavikīrṇatā dravyavyastatā dravyasaṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ astavyastatā.

to litter To LITTER

, v. a. (Bring forth a number of young ones) śāvakagaṇaṃ su (c. 2. sūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), prasavaṃ kṛ.

--(Cover with straw) tṛṇāvṛtaṃ -tāṃ kṛ tṛṇāstīrṇaṃ -rṇāṃ kṛ tṛṇāstṛtaṃ -tāṃ kṛ satṛṇaṃ -ṇāṃ kṛ tṛṇāstaraṇaṃ kṛ.

--(Scatter about confusedly) itastato vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ) or vyākṝ or vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), astavyastīkṛ.

littered LITTERED

, p. p. (Covered with straw) tṛṇāvṛtaḥ -tā -taṃ tṛṇāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tṛṇāstṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Scattered about) itastato vikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ or vyākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ astavyastaḥ -stā -staṃ bahudhā vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ bahudhāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

little LITTLE

, a. (Small in size or extent, not great) alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ alpakaḥ -kā -kaṃ kṣudrakaḥ -kā -kaṃ alpaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣudraparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ tanuḥ -nuḥ -nu stokaḥ -kā -kaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu laghuparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ hrasvaḥ -svā -svaṃ kṣullakaḥ -kā -kaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ kṛśaḥ -śā -śaṃ dabhraḥ -bhrā -bhraṃ kaṇīkaḥ -kā -kaṃ aṇukaḥ -kā -kaṃ aṇuḥ -ṇvī -ṇu kaṇaḥ leśaḥ lavaḥ mātrā f., truṭiḥ -ṭī f.

--(Small in body) alpatanuḥ -nuḥ -nu alpaśarīraḥ -rā -raṃ kṣudratanuḥ &c., hrasvaśarīraḥ -rā -raṃ stokakāyaḥ -yā -yaṃ alpamūrttiḥ -rttiḥ -rtti.

--(Small in quantity, not much) alpaḥ -lpā -lpaṃ alpamātraḥ -trā -traṃ stokaḥ -kā -kaṃ abahuḥ -huḥ -hvī -hu abahulaḥ -lā -laṃ apracuraḥ -rā -raṃ īṣat in comp.

--(Very little) atyalpaḥ -lpā -lpaṃ alyālpaḥ -lpā -lpaṃ alpīyān -yasī -yaḥ (s) alpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kaṇīyān &c., aṇīyān &c., kṣodīyān &c., kṣodiṣṭhaḥ &c.; 'not a little,' analpaḥ -lpā -lpaṃ; 'little finger,' kaniṣṭhāṅguliḥ -lī f.; 'a little wealth,' alpadhanaṃ arthaleśaḥ; 'having little wealth,' alpadhanaḥ -nā -naṃ; 'of little merit,' īṣadguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'a little hot,' īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ; 'a little animal,' kṣudrajantuḥ m.; 'of little weight,' alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ alpapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'for a little while,' kiñcitkālaṃ kiyatkālaṃ.

little LITTLE

, s. (Small quantity) alpabhāgaḥ alpāṃśaḥ kiñcit alpaṃ stokaṃ īṣat ind., alpikā alpamātraṃ mātrā kiñcidbhāgaḥ kiñcana sannaṃ abahubhāgaḥ abāhulyaṃ aprācuryyaṃ; 'little or much,' stokaṃ pracuraṃ vā; 'by little and little,' alpaśas alpālpaṃ stokaśas; 'desiring little,' alpākāṃkṣī -kṣiṇī -kṣi (n); 'doing little,' īṣatkaraḥ -rī -raṃ.

little LITTLE

, adv. īṣat kiyat stokaṃ manāk alpamātraṃ abahu abhṛśaṃ abhūri tāvat; 'a little distance, a little way,' kiyaddūraṃ īṣaddūraṃ nātidūraṃ -re kiyatparyyantaṃ; 'a little less,' kiñcinnyūnaḥ -nā -naṃ īṣadūnaḥ -nā -naṃ; 'little drunk,' īṣatpānaḥ -nā -naṃ īṣatpītaḥ -tā -taṃ; 'little-minded,' kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṛpaṇadhīḥ -dhīḥ -dhi.

littleness LITTLENESS

, s. alpatā -tvaṃ kṣudratā -tvaṃ sūkṣmatā saukṣmyaṃ tanutā stokatā laghutā lāghavaṃ laghimā m. (n) hrasvatā.

--(Of body) alpaśarīratā śarīrahrasvatā śarīrakṣudratā.

--(Meanness) kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ tucchatvaṃ dīnatā kadaryyatā apakṛṣṭatā; 'of mind,' buddhikārpaṇyaṃ.

littoral LITTORAL

, a. tīrasthaḥ -sthā -sthaṃ taṭasthaḥ -sthā -sthaṃ tīrasambandhī -ndhinī &c.

liturgical LITURGICAL

, a. samājaprārthanāpaddhatisambandhī -ndhinī -ndhi (n) prārthanapaddhativiṣayaḥ -yā -yaṃ prārthanāvidhisambandhī &c.

liturgy LITURGY

, s. khrīṣṭīyasamājaprārthanāpaddhatiḥ f., prārthanāpaddhatiḥ sāmājikaprārthanāpaddhatiḥ sāmājikabhaktimārgaḥ prārthanāmārgaḥ khrīṣṭīyaprārthanāvidhiḥ m.

to live To LIVE

, v. n. (Have the vital principle) jīv (c. 1. jīvati -vituṃ), prāṇ (c. 2. prāṇiti -tuṃ, rt. an), śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), śvāsapraśvāsaṃ kṛ.

--(Exist, be in existence) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt vid in pass. (vidyate) dhṛ in pass. (dhriyate -ti); 'as long as you live,' yāvad dharipyase yāvatte prāṇā dharipyanti yāvajjīvaṃ.-- (Pass life or time) jīvanaṃ or kālaṃ vṛt (c. 10. varttayati -yituṃ) or vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or nirvah or gam (c. 10. gamayati -yituṃ) or (c. 1. nayati netuṃ), kālanirvāhaṃ kṛ jīvanirvāhaṃ kṛ.

--(Dwell, remain) vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas adhivas sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), adhiṣṭhā vṛt ās (c. 2. āste -situṃ), vāsaṃ kṛ.

--(Subsist) upajīv upajīvanaṃ kṛ nirvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), nirvāhaṃ kṛ śarīrayātrāṃ kṛ prāṇayātrāṃ kṛ prāṇadhāraṇaṃ kṛ udaranirvāhaṃ kṛ.

live LIVE

, a. jīvī -vinī -vi (n) jīvan -vantī -vat (t). See LIVING, part.

livelihood LIVELIHOOD

, s. jīvikā upajīvikā upajīvanaṃ upajīvyaṃ ājīvaḥ -vanaṃ prajīvanaṃ jīvanaṃ jīvanopāyaḥ upajīvanopāyaḥ vṛttiḥ f., varttanaṃ vārttā vṛttitā vṛttyupāyaḥ jīvanavṛttiḥ f., jīvanasādhanaṃ jīvasādhanaṃ upajīvanasādhanaṃ jīvanārthaḥ śarīrayātrā prāṇayātrā; 'bare livelihood,' grāsācchādanaṃ annācchādanaṃ aśanācchādanaṃ -ne n. du., annodakaṃ dinanirvāhaḥ dinacaryyā; 'obtaining a livelihood,' jīvikāprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

liveliness LIVELINESS

, s. tejas n., tejasvitā tejovattvaṃ ullasatā ullāsaḥ praphullatā prahṛṣṭatā praharṣaḥ sānandatā sattvaṃ tīvratā sajīvatvaṃ laghutā lāghavaṃ kṣipratvaṃ; 'of countenance,' vadanapraphullatā mukhaśrīḥ f.

livelong LIVELONG

, a. dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ dīrghakālikaḥ -kī -kaṃ cirakālīnaḥ &c.

lively LIVELY

, a. tejovān -vatī -vat (t) tejasvī -svinī -svi (n) ullasaḥ -sā -saṃ ullāsī -sinī &c., praphullaḥ -llā -llaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ānandī -ndinī &c., sānandaḥ -ndā -ndaṃ ullāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti ānandavṛttiḥ &c., sattvapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ bahusattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sasattvaḥ &c.

--(In countenance) praphullavadanaḥ -nā -naṃ hāsyamukhaḥ -khī -khaṃ suhasānanaḥ -nā -naṃ hāsyavadanaḥ &c., prasannamukhaḥ &c.

--(Energetic) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) udyogaśīlaḥ -lā -laṃ utsāhaśīlaḥ -lā -laṃ.

lively LIVELY

, LIVELILY, adv. tejasā tejopūrvvaṃ ullāsena ullasavat praphullavat.

liver LIVER

, s. (One who lives) jīvī m. (n) upajīvī m., jīvakaḥ. See LIVING, part. (The organ which secretes the bile) yakṛt kālakhaṇḍaṃ kālakaṃ kālikā kāleyaṃ kālakhañjanaṃ pittāśayaḥ pittādhāraḥ; 'enlargement of the liver,' yakṛdgulmaḥ.

liver-color LIVER-COLOR

, a. yakṛdvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kāleyaḥ -yī -yaṃ nīlaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

livery LIVERY

, s. (Particular dress) veṣaḥ veśaḥ kulaveśaḥ kulaveṣaḥ kulācahnaṃ.

--(Of a servant) sevakaveṣaḥ bhṛtyaveśaḥ paricaraveṣaḥ kulasevakaveṣaḥ.

--(Keeping a horse at a certain rate) nirūpitamūlyamapekṣya aśvapoṣaṇaṃ or aśvapālanaṃ.

livery-man LIVERY-MAN

, s. kulaveśadhārī m. (n) kulaveśabhṛt m.

--(Freeman) pauraveśaḥ pauraliṅgī m. (n) pauraliṅgadhārī m. (n).

livery-stable LIVERY-STABLE

, s. aśvapoṣaṇaśālā aśvapālanaśālā aśvaśālā.

live-stock LIVE-STOCK

, s. jīvadhanaṃ jīvat n.

livid LIVID

, a. nīlaḥ -lā -laṃ nīlavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nīlakṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sīsakavarṇaḥ &c., kālaḥ -lā -laṃ kālikaḥ -kī -kaṃ.

lividity LIVIDITY

, LIVIDNESS, s. nīlatā nīlavarṇaḥ nīlimā m. (n) kṛṣṇatā kṛṣṇimā m., sīsakavarṇaḥ.

living LIVING

, part. or a. (Having life) jīvī -vinī -vi (n) jīvan -vantī -vat (t) sajīvaḥ -vā -vaṃ jīvitaḥ -tā -taṃ jīvabhūtaḥ -tā -taṃ jīvantaḥ -ntī -ntaṃ prāṇī -ṇinī -ṇi (n) prāṇan -ṇantī -ṇat (t) prāṇabhṛt m. f. n., prāṇadhārī -riṇī &c., prāṇamayaḥ -yī -yaṃ saprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cetanaḥ -nā -naṃ cetanāvān -vatī -vat (t) saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ceṣṭitaḥ -tā -taṃ; 'a living being,' jantuḥ m., prāṇī m. (n) prāṇabhṛt m., janmī m., śarīrī m., dehī m., cetanaḥ bhṛtaṃ sattvaṃ; 'living creatures,' prāṇinaḥ m. pl., jīvantaḥ m. pl., cetanāḥ m. pl.; 'the land of the living,' jīvalokaḥ.

--(Existent) varttamānaḥ -nā -naṃ dhriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ varttiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu varttī -rttinī &c.

--(Subsisting) upajīvī -vinī &c., upajīvakaḥ -kā -kaṃ ājīvī -vinī &c., ājīvaḥ -vā -vaṃ; 'living by agriculture,' kṛṣyupajīvī &c.; 'living by learning,' vidyopajīvī -vinī &c.; 'living by arms,' śastropajīvī &c., śastrājīvaḥ -vā -vaṃ; 'living virtuously,' sadvarttī -rttinī &c., sadvṛttiḥ -ttiḥ -tti sadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sadvyavahāraḥ -rā -raṃ; 'living wickedly,' asadvṛttiḥ &c., kuvṛttiḥ &c., kuvarttī -rttinī &c.; 'a living sacrifice,' jīvopahāraḥ; 'a living death,' jīvitamaraṇaṃ.

living LIVING

, s. (The act) jīvanaṃ prāṇadhāraṇaṃ varttanaṃ vṛttiḥ f., vāsaḥ nivāsaḥ.

--(Subsistence, means of subsistence) upajīvikā jīvikā upajīvanaṃ upajīvyaṃ ājīvaḥ -vanaṃ jīvanopāyaḥ upajīvanopāyaḥ vṛttyupāyaḥ vṛttiḥ varttanaṃ jīvasādhanaṃ prāṇayātrā yātrā śarīrayātrā prāṇasthitiḥ f., nirvāhaḥ jīvanirvāhaḥ prāṇanirvāhaḥ udaranirvāhaḥ; 'living by learning,' vidyopajīvanaṃ; 'living by husbandry,' kṛṣyupajīvanaṃ; 'having a living,' vṛttimān -matī -mat (t); 'good living,' subhojanaṃ miṣṭabhojanaṃ paramānnabhojanaṃ uttamānnabhojanaṃ āṣyāyanaṃ; 'poor living,' kubhojanaṃ kadannabhojanaṃ.

--(Benefice) dharmmadāyaḥ dharmmādhyāpakavṛttiḥ f., dharmmaśikṣakavṛttiḥ.

lixivial LIXIVIAL

, LIXIVIOUS, a. kṣārāmbusaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṣāravyāptaḥ -ptā -ptaṃ kṣāraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṣārāktaḥ -ktā -ktaṃ lavaṇāktaḥ &c.

lixivium LIXIVIUM

, s. kṣārāmbu n., kṣārajalaṃ kṣārasaṃsṛṣṭajalaṃ kṣāritajalaṃ,

lizard LIZARD

, s. saraṭaḥ saraṭuḥ m., saraṭ m., kṛkalāsaḥ kṛkavākuḥ m., kṛkulāsaḥ kṛkalāśaḥ godhā -dhikā pratisūryyaḥ -ryyakaḥ palliḥ -llikā laktikā śaraṇḍaḥ bahurūpaḥ aṇḍajaḥ krakacapād m., śuṣkāṅgī vedāraḥ vidāruḥ m., sāñjanaḥ sāśayandakaḥ vṛkṣaśaḥ; 'house-lizard,' gṛhagodhā -dhikā gṛhagolikā gṛhālikā musalī muṣalī muśalī ṭaṭṭanī jyeṣṭhā -ṣṭhī.

lo! LO!

exclam. paśya paśyata prekṣasva.

load LOAD

, s. bhāraḥ dhurā dhūḥ f. (dhur) sthauraṃ paryyāhāraḥ; 'a heavy load,' subhāraḥ atibhāraḥ durbhāraḥ gurubhāraḥ.

--(Encumbrance, any thing grievous) bādhā pīḍā kaṣṭaṃ; 'bearing a load,' bhāravāhanaḥ -nā -naṃ bhāravāhī -hinī -hi (n) bhāravāhikaḥ -kī -kaṃ bhārasahaḥ -hā -haṃ dhurandharaḥ -rā -raṃ dhurvahaḥ -hā -haṃ bhāraharaḥ -rā -raṃ bhārahārikaḥ -kī -kaṃ; 'the act of bearing a load,' bhāravahanaṃ bhāroddhahanaṃ bhāroddharaṇaṃ.

to load To LOAD

, v. a. bhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ), bhāravantaṃ -vatīṃ -vat kṛ bhārākrāntaṃ -ntāṃ -ntaṃ kṛ sabhāraṃ -rāṃ kṛ bhāreṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), bhāragrastaṃ -stāṃ kṛ.

--(With powder) āgneyacūrṇaṃ niviś cūrṇagarbhaṃ -rbhāṃ kṛ āgneyacūrṇeta pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ).

loaded LOADED

, p. p. bhāravān -vatī -vat (t) bhārī -riṇī -ri (n) sabhāraḥ -rā -raṃ bhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhāragrastaḥ -stā -staṃ arpitabhāraḥ -rā -raṃ niveśitabhāraḥ -rā -raṃ āropitabhāraḥ -rā -raṃ dhurīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp; 'loaded with powder,' cūrṇagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ āgneyacūrṇapūritaḥ -tā -taṃ dāhyacūrṇapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'heavily loaded,' subharaḥ -rā -raṃ subhāravān &c., subhārī &c., atibhārī &c.

loader LOADER

, s. bhārakarttā m. (rttṛ) bhāradātā m. (tṛ) bhārāropakaḥ.

[Page 461b]
loading LOADING

, s. (The act) bhārārpaṇaṃ bhārāropaṇaṃ.

--(Cargo) bhāraḥ.

loadstone LOADSTONE

, s. lohacumbakaḥ cumbakaḥ cumbakaprastaraḥ cumbakarmaṇiḥ m., lohakāntaḥ -ntaṃ ayaskāntaḥ ākarṣaḥ -rṣakaḥ ākarṣakaprastaraḥ mahālohaṃ kṛṣṇalohaṃ drāvakaḥ bhrāmaraḥ vaikrāntaṃ.

loaf LOAF

, s. apūpaḥ pūpaḥ piṣṭakaḥ uṇḍerakaḥ okulaḥ polikā karambhaḥ -mbhakaḥ.

--(A mass) piṇḍaḥ.

loam LOAM

, s. cikkaṇamṛttikā snigdhamṛttikā paṅkabālukāyukto mṛttikāviśeṣaḥ paṅkilamṛttikā paṅkaḥ cikilaḥ.

loamy LOAMY

, a. cikkiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇabhṛttikāmayaḥ -yī -yaṃ.

loan LOAN

, s. (Of money) ṛṇaṃ ṛṇadānaṃ dhanaprayogaḥ prayogaḥ kusīdaṃ kalāmbiḥ f. -mbikā nirūpitakālaparyyantaṃ dhanaprayogaḥ.

--(Temporary use of any thing) nirūpitakālaparyyantaṃ dravyaprayojanaṃ or dravyaprayogaḥ.

--(Something to be given back) pratideyaṃ.

loath LOATH

, a. anicchuḥ -cchuḥ -cchu anicchukaḥ -kā -kaṃ anicchan -cchantī -cchat (t) viraktaḥ -ktā -ktaṃ vimukhaḥ -khā -khaṃ parāṅmukhaḥ -khā -khaṃ vimataḥ -tā -taṃ asammataḥ -tā -taṃ akāmaḥ -mā -maṃ niṣkāmaḥ -mā -maṃ nisspṛhaḥ -hā -haṃ.

to loathe To LOATHE

, v. a. atyantaṃ dviṣ (c. 2. dveṣṭi -ṣṭuṃ) or pradviṣ atidveṣaṃ kṛgarh (c. 1. garhate -rhituṃ), bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ) ghṛṇ (c. 1. ghṛṇate -ṇituṃ), ghṛṇāṃ kṛ bībhatsaṃ kṛ.

loathed LOATHED

, p. p. atidviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ garhitaḥ -tā -taṃ ghṛṇitaḥ -tā -taṃ.

loathful LOATHFUL

, a. atidveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) ghṛṇākārī -riṇī &c., bībhatsakārī &c., bībhatsaḥ -tsā -tsaṃ bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ.

loathing LOATHING

, s. bībhatsaḥ -tsaṃ ghṛṇā garhā -rhaṇaṃ atidveṣaḥ -ṣaṇaṃ atyantadveṣaḥ vikṛtaṃ vaikṛtaṃ -tyaṃ kṛtsā viraktiḥ f., nirvedaḥ nyakkāraḥ.

loathingly LOATHINGLY

, adv. sabībhatsaṃ bībhatsapūrvvaṃ atidveṣeṇa ghṛṇāpūrvvaṃ kutsāpūrvvaṃ.

loathsome LOATHSOME

, a. bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇājanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇotpādakaḥ -kā -kaṃ atigarhitaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ ghṛṇārhaḥ -rhā -rhaṃ dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ atidveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ viraktijanakaḥ &c.

loathsomely LOATHSOMELY

, adv. garhitaṃ garhaṇīyaṃ ātadvaṣaṇīyaṃ garhyaprakāreṇa.

loathsomeness LOATHSOMENESS

, s. garhyatā garhaṇīyatā kutsitatvaṃ kautsityaṃ ghṛṇājanakatvaṃ ghṛṇārhatā bībhatsajanakatā dveṣyatā.

lob LOB

, LOB-COCK, s. sthūlaśarīraḥ sthūlakāyaḥ sthūlabuddhiḥ m., sthūlajanaḥ.

lobby LOBBY

, s. sabhopaśālā sabhopagṛhaṃ upaśālā vāhyaśālā gamanāgamanaśālā.

lobe LOBE

, s. (Of the ear) karṇalatikā pālikā karṇapāliḥ f. -lī -likā.

--(Of the lungs) phuṣphusabhāgaḥ phuṣphusalatikā.

--(Of the liver) yakṛdbhāgaḥ yakṛdaṃśaḥ.

--(Part, division) aṃśaḥ bhāgaḥ.

lobed LOBED

, a. pālikāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhāgī ginī -gi (n).

lobster LOBSTER

, s. karkaṭajātīyo dīrghanakhaviśiṣṭo matsyabhedaḥ.

local LOCAL

, a. daiśikaḥ -kī -kaṃ deśyaḥ -śyā -śyaṃ deśī -śinī -śi (n) deśīyaḥ -yā -yaṃ sthānikaḥ -kī -kaṃ sthānīyaḥ -yā -yaṃ aihasthānikaḥ -kī -kaṃ aihadeśikaḥ -kī -kaṃ deśa or sthāna in comp.; as, 'local usage,' deśavyavahāraḥ deśācāraḥ; 'local law,' deśadharmmaḥ.

--(Relating to a place) deśasambandhī -ndhinī &c., sthānasambandhī -ndhinī &c.

--(Limited to a particular place) ekadeśikaḥ -kā -kaṃ ekadeśīyaḥ -yā -yaṃ ekadeśī -śinī &c., ekasthānikaḥ -kī -kaṃ viśeṣadeśīyaḥ -yā -yaṃ viśeṣasthānikaḥ -kī -kaṃ.

locality LOCALITY

, s. sthānaṃ deśaḥ pradeśaḥ sthalaṃ āspadaṃ sthānatā deśatā deśasambandhaḥ sthānasambandhaḥ sthitiḥ f.

locally LOCALLY

, adv. sthānaviṣaye sthānatas sthānamuddiśya deśamuddiśya deśe.

[Page 462a]
to locate To LOCATE

, v. a. sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) avasthā pratiṣṭhā vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), ruh in caus. (ropayati -yituṃ) sthāpanaṃ kṛ.

located LOCATED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ -tā -taṃ avasthitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ viniveśitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ.

location LOCATION

, s. (Act of placing) sthāpanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ niveśanaṃ ropaṇaṃ vinyāsaḥ.

--(Situation) sthānaṃ avasthānaṃ avasthitiḥ f., pratiṣṭhā pratiṣṭhānaṃ sthitiḥ f., ādhikāraṇyaṃ ādhikaraṇyaṃ.

--(In grammar) adhikaraṇaṃ ādhikāraṇyaṃ.

locative LOCATIVE

, s. (Case in grammar) adhikaraṇaṃ saptamī vibhaktiḥ.

loch LOCH

, s. See LAKE.

lock LOCK

, s. (Instrument for fastening doors, &c.) tālayantraṃ tālakaṃ tālaḥ argalaṃ vitaṇḍaḥ dvārayantraṃ dvārakīlaḥ.

--(Of a gun) cūrṇajvalanayantraṃ agnidayantraṃ agnijanakayantraṃ.

--(Of hair) alakaḥ keśapāśaḥ -śī jaṭā śiroruhaḥ kākapakṣaḥ; 'clotted lock of an ascetic,' jaṭā saṭā śaṭā; 'lock left on the crown or sides of the head at tonsure,' cūḍā śikhā śikhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ śikhaṇḍikā śikhāṇḍakaḥ kākapakṣaḥ keśapāśī.

--(In a river or canal) jalastambhanī jalapratibandhakaṃ jalabandhanī jalabandhanayantraṃ mahāyantraṃ.

--(Hug) āliṅganaṃ gāḍhāliṅganaṃ aṅgasaṅgaḥ.

to lock To LOCK

, v. a. (Fasten with a lock) tālayantreṇa bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), tālakena or argalena bandh tālabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ; 'lock a door,' dvāraṃ bandh or rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), dvārarodhaṃ kṛ.

--(Close) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), apidhā bandh.--

--(Confine) rudh nirudh.

--(Embrace closely) gāḍham āliṅga (c. 1. -liṅgati -ṅgituṃ), gāḍhāliṅganaṃ kṛ.

to lock To LOCK

, v. n. (Be fastened) tālakena bandh in pass. (badhyate) or baddhībhū.

--(Unite by mutual embrace) parasparāśleṣeṇa or parasparāliṅganena saṃlagnībhū or sambaddhībhū parasparaṃ saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

locked LOCKED

, p. p. (Fastened by a lock) tālayantreṇa baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ tālakabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ argalabaddhaḥ &c., kīlitaḥ -tā -taṃ.

--(Confined) ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Closely embraced) gāḍhāliṅgitaḥ -tā -taṃ gāḍhāśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

locked-jaw LOCKED-JAW

, LOCK-JAW, s. hanustambhaḥ hanugrahaḥ.

locker LOCKER

, s. tālakayukta koṣṭhakaṃ koṣṭhaḥ sampuṭaḥ -ṭakaḥ bhājanaṃ.

locket LOCKET

, s. (Clasp, catch) kuḍupaḥ.

--(Ornament) smaraṇakeśādhāraḥ.

locksmith LOCKSMITH

, s. tālakakāraḥ tālakakṛt m., tālayantrakārī m. (n).

locomotion LOCOMOTION

, s. (Act of moving from place to place) sthānāntaragamanaṃ sthalāntaragamanaṃ sthānāt sthānaṃ gamanaṃ gamanāgamanaṃ itastato gamanaṃ or calanaṃ sthānāntarakaraṇaṃ sthalāntarakaraṇaṃ sthānāntaraṃ sthalāntaraṃ vīṅkhā.

--(Power of moving from place to place) sthānāntaragamanaśaktiḥ f., calanaśaktiḥ f., gamanāgamanaśaktiḥ f.

locomotive LOCOMOTIVE

, a. jaṅgamaḥ -mā -maṃ calaḥ -lā -laṃ calanaḥ -nā -naṃ calanaśīlaḥ -lā -laṃ calanadharmmakaḥ -kā -kaṃ calanaśaktikaḥ -kā -kaṃ caraḥ -rā -rī -raṃ cariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sṛtvaraḥ -rā -raṃ gāmukaḥ -kā -kaṃ gatimān -matī -mat (t) gatvaraḥ -rī -raṃ gamanaśaktiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pādukaḥ -kā -kaṃ.

locum-tenens LOCUM-TENENS

, s. pratinidhiḥ m., pratipuruṣaḥ pratihastakaḥ.

locus LOCUS

, s. (In astronomy or geometry) nidhiḥ m.

locust LOCUST

, s. śalabhaḥ śarabhaḥ śakuntikā śiriḥ m., pataṅgaḥ śūkakīṭaḥ.

locution LOCUTION

, s. uktiḥ f., vākyaṃ uktaṃ vāk f. (c) vāgvyāpāraḥ.

[Page 462b]
lode LODE

, s. (Metallic vein) dhāturekhā dhātupaddhatiḥ -tī f.

lodestone LODESTONE

, s. See LOADSTONE.

lodh LODH

, s. (Tree, the bark of which is used in dyeing) lodhaḥ lodhraḥ paṭṭikā paṭṭī kramukaḥ lākṣāprasādanaḥ gālavaḥ śāvaraḥ tirīṭaḥ tilvaḥ mārjjanaḥ.

to lodge To LODGE

, v. a. (Furnish with a temporary habitation) vas (c. 10. vāsayati -yituṃ), nivas vāsasthānaṃ dā āśrayaṃ dā nirūpitakālaparyyantaṃ vas.

--(Fix, set, place) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), praṇidhā pratinidhā niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), in caus. (arpayati -yituṃ) ruh in caus. (ropayati -yituṃ).

to lodge To LODGE

, v. n. (Reside temporarily) vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas āvas prativas samāvas sannivas āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), vāsaṃ kṛ nivāsaṃ kṛ āśrayaṃ kṛ nirūpitakālaparyyantaṃ vas; 'having lodged,' uṣitvā uṣṭvā uṣya; 'having lodged for a night,' rātrim ekām uṣitvā.

--(Rest, remain) sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), saṃlī.

--(Become fixed, adhere) anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ or pass. -badhyate), lag (c. 1. lagati -gituṃ).

lodge LODGE

, s. udyānagṛhaṃ udyānasthagṛhaṃ upagṛhaṃ uṭajaḥ kuṭīraḥ.

lodged LODGED

, p. p. vāsitaḥ -tā -taṃ kṛtāvāsaḥ -sā -saṃ.

--(Placed, fixed, deposited) sthāpitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ arpitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ -tā -taṃ niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ nirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

lodger LODGER

, s. (One who lies or boards in another's house at a settled rate) nirūpitamūlyena paragṛhe nivāsī m. (n) or bhojanaśayanādikarttā m. (rttṛ) nirūpitakālaparyyantaṃ paragṛhe vāsī m. or vāsakṛt m.

lodging LODGING

, s. vāsaḥ nivāsaḥ vāsasthānaṃ āvāsaḥ āvāsasthānaṃ vasatiḥ f., nivasatiḥ f., niveśanaṃ niketaḥ -tanaṃ āyatanaṃ nilayaḥ -yanaṃ ālayaḥ avasthānaṃ āvasathaḥ āśrayaḥ saṃśrayaḥ kṛtāvāsaḥ veśma n. (n); 'he asked a lodging,' āvāsaṃ prārthitavān.

lodgment LODGMENT

, s. (The act) sthāpanaṃ saṃsthāpanaṃ -nā niveśanaṃ vāsaḥ -sanaṃ.

--(The state) sthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthitiḥ f.

--(Encampment) niveśanaṃ samāvāsaḥ.

loft LOFT

, s. uparikoṣṭhaḥ uparisthakoṣṭhaḥ uparisthaḥ prakoṣṭhaḥ aṭṭaḥ -ṭṭālaḥ.

loftily LOFTILY

, adv. (Haughtily) sadarpaṃ sagarvvaṃ sāṭopaṃ sāvahelaṃ sāvalepaṃ darpeṇa garvveṇa uddhataṃ auddhatyena.

--(On high) uccais uccakais ūrddhvaṃ.

loftiness LOFTINESS

, s. (Height) uccatvaṃ -tā unnatiḥ f., samunnatiḥ f., utkarṣaḥ utkṛṣṭatā tuṅgatā uttuṅgatā ucchrayaḥ samucchrayaḥ ucchritiḥ f., utsedhaḥ samutsedhaḥ unnamratā ūrddhvatvaṃ -tā proccatā prāṃśutā autkarṣaṃ.

--(Haughtiness) uddhatiḥ f., auddhatyaṃ cittasamunnatiḥ f., cittonnatiḥ f., sāṭopatvaṃ āṭopaḥ abhimānaṃ -nitā avahelā avalepaḥ avaliptatā sāvalepatvaṃ darpaḥ dṛptatā garvvaḥ śauṭīryyaṃ śauṇḍīryyaṃ prauḍhatā pragalbhatā.

lofty LOFTY

, a. (High) uccaḥ -ccā -ccaṃ atyuccaḥ &c., prāṃśuḥ -śuḥ -śu tuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ uttuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ -tā -taṃ samucchritaḥ -tā -taṃ abhyucchritaḥ -tā -taṃ unnamraḥ -mrā -mraṃ udagraḥ -grā -graṃ ūrddhvaḥ -rddhvā -rddhvaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ socchrāyaḥ -yā -yaṃ udgataḥ -tā -taṃ uttālaḥ -lā -laṃ karālaḥ -lā -laṃ vilaṅghitākāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Haughty) uddhataḥ -tā -taṃ samuddhataḥ -tā -taṃ garvvoddhataḥ -tā -taṃ darpoddhataḥ -tā -taṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ unnatacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) unnaddhacetāḥ &c., utsiktaḥ -ktā -ktaṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n) garvvitaḥ -tā -taṃ sāṭopaḥ -pā -paṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ sāvahelaḥ -lā -laṃ ūrddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi madoddhataḥ -tā -taṃ madodagraḥ -grā -graṃ śauṭīraḥ -rā -raṃ śauṇḍīraḥ -rā -raṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

log LOG

, s. (Shapeless or bulky piece of wood) sthūlakāṣṭhaṃ sthūladāruḥ m., kāṣṭhakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ vṛhatkāṣṭhaṃ dārukhaṇḍaḥ vṛhaddārukhaṇḍaḥ kāṣṭhaṃ.

--(Machine for measuring the velocity of a ship) naukāgatimāpakayantraṃ parimāpakakāṣṭhaṃ.

log-book LOG-BOOK

, s. naukāgativiṣayakaṃ dainikavivaraṇapustakaṃ.

logarithm LOGARITHM

, s. ghātapramāpakaḥ ghātapramāpakasaṃkhyā lāgratamākhyasaṃkhyā parikarmma n. (n).

logarithmic LOGARITHMIC

, a. ghātapramāpakasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

loggerhead LOGGERHEAD

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., mūḍhaḥ mūrkhaḥ jaḍaḥ jaḍabuddhiḥ m., jaḍamatiḥ m., barbbaraḥ vaṭukaḥ.

loggerheaded LOGGERHEADED

, a. sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi jaḍabuddhiḥ.

logic LOGIC

, s. tarkaḥ tarkavidyā tarkaśāstraṃ nyāyaḥ nyāyavidyā nyāyaśāstraṃ vicāravidyā vyūhaḥ prohaḥ abhyūhaḥ nirūhaḥ ūhaḥ vaiśeṣikaṃ ānvīkṣikī anumānoktiḥ f., ghruvaḥ. The nyāya school was instituted by the sage Gautama, the branch of it called vaiśeṣikaṃ was founded by Kaṇāda. The following are some of the terms of logic; 'universal pervadence or extension,' vyāptiḥ f., abhivyāptiḥ; 'extreme extension or conclusion unwarranted by the premises,' ativyāptiḥ; 'individual or particular extension,' avyāptiḥ f., avyāpyavṛttiḥ f.; sign of the existence of an inherent property, vyāptilakṣaṇaṃ; 'subject of an inference,' vyāpyaṃ. Other terms are upalaprakṣepaḥ utthāpyākāṃkṣā pravṛttinimittaṃ kaimarthyaṃ vyāpyakoṭiḥ f., siddhasādhanadoṣaḥ.

logical LOGICAL

, a. (Pertaining to logic) tārkikaḥ -kī -kaṃ nyāyī -yinī -yi (n) naiyāyikaḥ -kī -kaṃ tarkasambandhī -ndhinī &c., tarkavidyāsambandhī &c., tarkavidyāviṣayaḥ -yā -yaṃ tarkaśāstraviṣayaḥ &c., prohaḥ -hā -haṃ ūhī -hinī &c., yauktikaḥ -kī -kaṃ; 'logical conclusion,' vinigamaḥ nigamanaṃ.

--(According to the rules of logic) tarkaśāstrasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nyāyaśāstrasiddhaḥ &c., yuktisiddhaḥ &c., tarkānusārī -riṇī &c., nyāyānusārī &c., nyāyaśāstrānusārī &c., tarkaśāstrasammataḥ -tā -taṃ nyāyaśāstrasammataḥ -tā -taṃ tarkaśāstrānuyāyī -yinī &c.

logically LOGICALLY

, adv. nyāyatas yathānyāyaṃ tarkānusāreṇa nyāyānusāreṇa tarkaśāstrānusāreṇa tarkaśāstrānurūpeṇa nyāyaśāstravat.

logician LOGICIAN

, s. tarkī m. (n) tārkikaḥ naiyāyikaḥ nyāyavid m., tarkaśāstrajñaḥ nyāyaśāstrajñaḥ nyāyaśāstrapaṇḍitaḥ nyāyaśāstravettā m. (ttṛ) tarkaśāstrī m., (n) nyāyaśāstrī m., sāṃvādikaḥ ūhī m.; 'versed in the system of Gautama,' ākṣapādaḥ akṣapādaḥ; 'in that of Kaṇāda,' vaiśeṣikaḥ.

logomachy LOGOMACHY

, s. vāgyuddhaṃ vākkalahaḥ -haṃ.

--(Dispute about words) śabdavādaḥ śabdavivādaḥ śabdayuddhaṃ.

logwood LOGWOOD

, s. (A kind of wood used in dyeing) pataṅgaḥ.

loin LOIN

, s. śroṇiḥ -ṇī f., kaṭiḥ -ṭī f., kaṭideśaḥ śroṇideśaḥ śroṇiphalakaṃ śroṇitaṭaṃ kaṭītaṭaṃ kaṭitaṭaṃ nitambaḥ jaghanaṃ kakudmatī kalatraṃ prothaḥ kaṭaḥ kaṭiśīrṣakaṃ; 'girding the loins,' kaṭibandhanaṃ; 'having the loins girded,' baddhakaṭiḥ -ṭiḥ -ṭi; 'the cavities of the loins,' kukundare n. du., kakundare n. du., kaṭīre n. du., kaṭīraḥ kaṭaḥ; 'girdle worn round the loins,' kaṭisūtraṃ kaṭiśṛṅkhalā śroṇivimbaṃ; 'sprung from one's loins,' aṅgajaḥ -jā -jaṃ aṅgajātaḥ -tā -taṃ.

to loiter To LOITER

, v. n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), manda (nom. mandāyate), vilambanaṃ kṛ vilambaṃ kṛ kālaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), kālakṣepaṃ kṛ avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), cira (nom. cirayati cirāyati), ciraṃ or cirakālaṃ sthā or avasthā mandaṃ mandaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ), vilambena gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

loiterer LOITERER

, s. vilambī m. (n) vilambakārī m., vilambagatiḥ m., vilambagāmī m. (n) mandagāmī m., mandagatiḥ m., kālakṣepakaḥ.

loitering LOITERING

, part. mandāyamānaḥ -nā -naṃ mandayamānaḥ -nā -naṃ vilambī -mbinī -mbi (n) vilambagāmī -minī &c., cirāyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

loitering LOITERING

, s. vilambanaṃ vilambagamanaṃ mandagamanaṃ kālakṣepaḥ.

to loll To LOLL

, v. n. (Recline lazily) ālasyena śī (c. 2. śete śayituṃ) or avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ) or saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), sukhena śī or avalamb.

--(Loll the tongue) jihvāṃ lal or laḍ (c. 1. lalati laḍati, c. 10. lālayati laḍayati -yituṃ), jihvālalanaṃ kṛ jihvāṃ vahiṣkṛ; 'one who lolls the tongue,' lalajihvaḥ -hvā -hvaṃ.

lolling LOLLING

, s. (Of the tongue) lalanaṃ jihvālalanaṃ.

--(Lolling and languishing as indicative of passion) lālityaṃ lalitaṃ lālanaṃ.

lone LONE

, LONELY, a. (Solitary, unfrequented) nirjanaḥ -nā -naṃ vijanaḥ -nā -naṃ vilokaḥ -kī -kaṃ nirmanujaḥ -jā -jaṃ nirmanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ janānākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ janairanākīrṇaḥ &c., niḥśalākaḥ -kā -kaṃ niśśalākaḥ &c., nyūnasañcāraḥ -rā -raṃ hīnasañcāraḥ -rā -raṃ; 'a lonely place,' nirjanasthānaṃ.

--(Single, standing by itself) ekākī -kinī -ki (n) ekaḥ -kā -kaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ kevalaḥ -lā -laṃ kevalī -linī &c.

--(Fond of solitude) viviktapriyaḥ -yā -yaṃ viviktasevī -vinī &c., ekāntapriyaḥ -yā -yaṃ ekāntasevī &c.

loneliness LONELINESS

, s. (Solitude, retirement) nirjanatā vijanatā viviktatā viviktaṃ nirmanuṣyatā nibhṛtatā ekāntatvaṃ niḥśalākatā sañcārahīnatā sañcāranyūnatā ekākitā -tvaṃ asahāyatā asaṅgatā.

--(Love of retirement) viviktasevā viviktaprītiḥ f., viviktaruciḥ f., ekāntaprītiḥ f.

lonesome LONESOME

, a. nirjanaḥ -nā -naṃ vijanaḥ -nā -naṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ; 'a lonesome road,' prāntaraṃ.

lonesomeness LONESOMENESS

, s. nirjanatā vijanatā viviktitā nirānandatā dāruṇatā.

long LONG

, a. (In time or space) dīrghaḥ -rghā -rghaṃ drāghimavān -vatī -vat (t) āyataḥ -tā -taṃ āyāmī -minī -mi (n) āyāmavān -vatī &c., vyāyataḥ -tā -taṃ āyatimān -matī &c., lambaḥ -mbā -mbaṃ cira in comp., this last is restricted to time. (Long in extent or size) dīrghaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dīrghākāraḥ -rā -raṃ dīrghākṛtiḥ -tiḥ -ti dīrghatanuḥ -nuḥ -nu.

--(Extended) āyataḥ -tā -taṃ samāyataḥ -tā -taṃ āyāmitaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Tedious, dilatory) dīrghasūtraḥ -trā -traṃ cirakārī -riṇī &c., cirakriyaḥ -yā -yaṃ vilambakārī &c., vilambī -mbinī &c., dīrghasūtrī -triṇī &c., pralambaḥ -mbā -mbaṃ.

--(Continuing for a long time) dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ cirakālīnaḥ -nā -naṃ dīrghakālikaḥ -kī -kaṃ cirakālikaḥ &c., cirasthaḥ -sthā -sthaṃ cirasthāyī -yinī &c., cirasthitaḥ -tā -taṃ cirantanaḥ -nī -naṃ ciratnaḥ -tnī -tnaṃ dīrghakālasthāyī -yinī &c., cirakālasthāyī -yinī &c.

--(Long, in the sense of distant) dūraḥ -rā -raṃ vidūraḥ -rā -raṃ; 'going a long way,' dūragaḥ -gā -gaṃ; 'a long way off,' dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthāyī -yinī &c.

--(Extended to any measure) expressed by parimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or parimitaḥ -tā -taṃ or mitaḥ -tā -taṃ in comp.; as, 'a line an inch long,' aṅgulaparimāṇā or aṅgulaparimitā or aṅgulamitā rekhā; 'four fingers long,' caturaṅgulaḥ -lī -laṃ caturaṅgulaparimitaḥ -tā -taṃ.

--(A long period) dīrghakālaḥ cirakālaḥ bahukālaḥ anekakālaḥ āyatāyatiḥ f.; 'for a long time,' dīrghakālaṃ cirakālaṃ bahukālaṃ -lāt anekakālaṃ ciraṃ -reṇa -rāt -rāya ciradivasaṃ cirarātraṃ -trāya dīrgharātraṃ; 'long absent,' ciragataḥ -tā -taṃ cirapravāsī -sinī &c.; 'long ill,' dīrgharogī -giṇī &c., dīrghāmayaḥ -yā -yaṃ cirarogī &c.; 'long sought for,' ciraceṣṭitaḥ -tā -taṃ; 'cherished for a long time,' cirakālapālitaḥ -tā -taṃ cirapālitaḥ &c.; 'accumulated after a long time,' cirakālopārjjitaḥ -tā -taṃ ciralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'living long,' dīrghajīvī -vinī &c., cirajīvī &c.; 'a long life,' dīrghajīvaḥ; 'long since abandoned,' cirojjhitaḥ -tā -taṃ, 'for a short time,' alpakālaṃ alpamātraṃ kiyatkālaṃ, 'lasting for a short time,' kṣaṇasthāyī -yinī &c., 'the long run,' āyatiḥ f., 'long-haired,' dīrghakeśaḥ -śī -śaṃ; 'long-leaved,' dīrghapatraḥ -trā -traṃ dīrghaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'long-tongued,' dīrghajihvaḥ -hvā -hvaṃ dīrgharasanaḥ -nā -naṃ, 'having a long line of ancestors,' dīrghavaṃśaḥ -śā -śaṃ, 'a long journey,' dīrghavartma n. (n) dīrghādhva n. (n), 'a long vowel,' dīrghasvaraḥ, 'the long sound of vowels,' plavaḥ plutaḥ -taṃ, 'long syllable,' dīrghākṣaraṃ hāraḥ.

long LONG

, adv. (To a great extent in space) dūraṃ vidaraṃ dūratas dūraparyyantaṃ dīrghaparyyantaṃ dīrghaparimāṇaṃ -ṇena.

--(To a great extent in time, for a long period) dīrghakālaṃ cirakālaṃ -lāt bahukālaṃ -lāt anekakālaṃ ciraṃ -reṇa -rāya -rāt -rasya -re ciradivasaṃ cirarātraṃ -trāya dīrgharātraṃ -trāya bahukālaparyyantaṃ dīrghakālaparyyantaṃ; 'very long,' suciraṃ -reṇa -rāt; 'how long?' kiyatkālaṃ kiyantaṃ kālaṃ kiyatā kālena kiyatkālaparyyantaṃ kiyatkālaṃ yāvat katikālaṃ; 'how long!' kiyacciraṃ -reṇa -rāt; 'ere long,' acireṇa -rāt; 'long ago,' prāgeva prākkāle pūrvvaṃ pūrvvakāle atītadīrghakāle gatadīrghakāle vyavahitapūrvvakāle; 'not long ago,' avyavahitapūrvvakāle; 'as long,' yatkālaṃ yāvatkālaṃ yatkṣaṇaṃ; 'so long,' tatkālaṃ tāvatkālaṃ tatkṣaṇaṃ.

--(Through the whole extent or duration of) paryyantaṃ affixed, ā prefixed, yāvat; as, 'the whole year long,' varṣaparyyantaṃ āvarṣāntāt; 'whole life, as long as one lives,' yāvajjīvaṃ āmaraṇāt maraṇaṃ yāvat; 'long-absent, long-ill, long-sought, &c.' See under LONG, a.

to long To LONG

, v. n. (Desire eagerly) atyantam abhilaṣ (c. 1. -laṣati, c. 4. -laṣyati -laṣituṃ) or vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ) or abhivāñch or kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ) or ākāṃkṣ or abhikāṃkṣ or anukāṃkṣ atiśayena spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ) or iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ) or āp in des. (īpsati -psituṃ) or abhyāp or paryāp or labh in des. (lipsate -psituṃ) or abhilabh or abhiruc (c. 10. -rocayati -yituṃ) or kam (c. 10. kāmayate -yituṃ) or īh (c. 1. īhate -hituṃ) or samīh lubh (c. 4. lubhyati lobdhuṃ), gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), bhuj in des. (bubhukṣati -te -kṣituṃ) tṛṣ (c. 4. tṛṣyati tarṣituṃ), āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ), āśās (c. 2. -śāste, c. 1. -śāsate -situṃ), abhidhyānaṃ kṛ.

--(As a pregnant woman) dohadaṃ kṛ dohadavatī bhū dauhadinī bhū.

longanimity LONGANIMITY

, s. sahanaśīlatā cirasahiṣṇutā kṣamā kṣāntiḥ f.

long-armed LONG-ARMED

, a. dīrghabāhuḥ -huḥ -hu dīrghabhujaḥ -jā -jaṃ lambahastaḥ -stā -staṃ.

long-bellied LONG-BELLIED

, a. lambodaraḥ -rā -raṃ lambajaṭharaḥ -rā -raṃ dīrghodaraḥ -rā -raṃ.

long-boat LONG-BOAT

, s. dīrghanaukā vṛhannaukā mahānaukā upanaukā.

[Page 464b]
long-concealed LONG-CONCEALED

, a. ciraguptaḥ -ptā -ptaṃ cirakālapracchannaḥ -nnā -nnaṃ.

long-continued LONG-CONTINUED

, a. cirasthitaḥ -tā -taṃ cirakālasthāyī -yinī -yi (n).

long-eared LONG-EARED

, a. lambakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dīrghakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āyatakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

long-eyed LONG-EYED

, a. āyatākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ āyatanetraḥ -trī -traṃ dīrghanayanaḥ -nī -naṃ.

long-faced LONG-FACED

, a. dīrghamukhaḥ -khī -khaṃ dīrghavaktraḥ -ktrā -ktraṃ dīrghānanaḥ -nā -naṃ,

long-forgotten LONG-FORGOTTEN

, a. ciravismṛtaḥ -tā -taṃ cirakālavismṛtaḥ -tā -taṃ.

long-headed LONG-HEADED

, a. vidagdhamatiḥ -tiḥ -ti utpannamatiḥ &c., nipuṇamatiḥ &c., sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi dīrghasandhānī -ninī -ni (n).

long-lasting LONG-LASTING

, a. cirasthāyī -yinī -yi (n) cirakālasthāyī &c., cirasthaḥ -sthā -sthaṃ cirakālīnaḥ -nā -naṃ cirakālikaḥ -kī -kaṃ dīrghakālikaḥ -kī -kaṃ.

long-legged LONG-LEGGED

, a. dīrghajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ dīrghapādaḥ -dā -daṃ āyatajaṅghaḥ &c., ūrddhvajānuḥ -nuḥ -nu ūrddhajñaḥ -jñā -jñaṃ ūrddhvajñuḥ -jñuḥ -jñu dīrghasakthaḥ -kthā -kthaṃ.

long-lived LONG-LIVED

, a. dīrghajīvī -vinī -vi (n) cirajīvī &c., cirañjīvī &c., cirajīvakaḥ -kā -kaṃ dīrghāyuḥ -yuḥ -yu or dīrghāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s) cirāyuḥ &c., dīrghāyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ cirāyuṣyaḥ &c., āyuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ jīvathaḥ -thā -thaṃ jaivātṛkaḥ -kā -kaṃ āyuṣmān -ṣmatī -ṣmat (t); this last is generally used in addressing a king or superior in the voc. c.; as, 'O long-lived one,' āyuṣman.

long-lost LONG-LOST

, a. ciragataḥ -tā -taṃ cirabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cirakālagataḥ -tā -taṃ.

long-necked LONG-NECKED

, a. dīrghagrīvaḥ -vā -vaṃ āyatagrīvaḥ &c., dīrghakaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ.

long-pepper LONG-PEPPER

, s. pippalī -liḥ f., śauṇḍī kolā uṣaṇā kṛṣṇā upakulyā māgadhī vaidehī capalā kaṇā vaśiraḥ vasiraḥ śreyasī karipippalī kapivallī kolavallī cavyaṃ -vyā cavī cavikā -kaṃ.

--(Its root) pippalīmūlaṃ granthikaṃ caṭikāśiras n.

long-sighted LONG-SIGHTED

, a. dīrghadarśī -rśinī -rśi (n) dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dūradarśī &c., dūradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

long-sightedness LONG-SIGHTEDNESS

, s. dīrghadṛṣṭiḥ f., dīrghadarśanaṃ dūradṛṣṭiḥ f., dūradarśanaṃ.

long-sufferance LONG-SUFFERANCE

, LONG-SUFFERING, s. sahanaśīlatā sahiṣṇutā cirasahiṣṇutā -tvaṃ cirasahanaṃ bahukṣamatā kṣamā kṣāntiḥ f., sahanaṃ titikṣā apakāre'pi cittasyāvikāraḥ

long-suffering LONG-SUFFERING

, a. sahanaśīlaḥ -lā -laṃ sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu cirasahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu bahukṣamaḥ -mā -maṃ bahusahaḥ -hā -haṃ sarvvasahaḥ -hā -haṃ kṣamāvān -vatī -vat (t) kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ kṣamī -miṇī -mi (n) titikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu.

long-winded LONG-WINDED

, a. dīrghasūtraḥ -trā -traṃ -trī -triṇī -tri (n) kaṣṭajanakaḥ -kā -kaṃ.

longer LONGER

, a. dīrghataraḥ -rā -raṃ dāghīyān -yasī -yaḥ (s); 'for a longer period,' dīrghatarakālaṃ bahutarakālaṃ; 'why do you delay any longer?' kim ataḥparaṃ vilambase.

longest LONGEST

, a. dīrghatamaḥ -mā -maṃ drāghiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'for the longest period,' dīrghatamakālaṃ sudīrghakālaṃ.

longeval LONGEVAL

, LONGEVOUS, s. dīrghajīvī -vinī -vi (n) cirajīvī &c. See LONG-LIVED.

longevity LONGEVITY

, s. dīrghajīvaḥ cirajīvitvaṃ dīrghajīvitvaṃ cirañjīvitvaṃ dīrghāyuṣyaṃ cirāyuṣyaṃ cirāyus n., dīrghāyus n., āyus n.; 'conducive to longevity,' āyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

longimanous LONGIMANOUS

, a. dīrghahastaḥ -stā -staṃ dīrghapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi lambahastaḥ &c.

longimetry LONGIMETRY

, s. dūratvamitiḥ f., dūratvamāpanaṃ dairghyamānaṃ dairghyamāpanaṃ.

longing LONGING

, s. atyabhilāṣaḥ atispṛhā atyantavāñchā atīcchā atiśayecchā atikāṃkṣā atyākāṃkṣā lālasā utkaṇṭhā kautūhalaṃ autsukyaṃ kāmaḥ tṛṣṇā atilipsā icchā āśā kāṃkṣā abhikāṃkṣā nitāntaspṛhā; 'longing of a pregnant woman,' dohadaṃ.

[Page 465a]
longing LONGING

, part. or a. (Eagerly desirous) atyabhilāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) atyākāṃkṣī -kṣiṇī &c., ākāṃkṣan -kṣantī -kṣat (t) atīcchaḥ -cchā -cchaṃ atilipsuḥ -psuḥ -psu kutūhalī -linī &c., utsukaḥ -kā -kaṃ utkaḥ -tkā -tkaṃ utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ kamraḥ -mrā -mraṃ lālasī -sinī &c., spṛhayāluḥ -luḥ -lu; 'a longing woman,' dohadavatī dauhadinī dohadānvitā.

longitude LONGITUDE

, s. drādhimā m. (n) dhruvakaḥ.

--(Position to east or west) rekhāntaraṃ rekhāṃśaḥ; 'of a country,' deśāntaraṃ.

--(Of the earth) rekhāṃśaḥ rekhāparidhiḥ m., rekhāgaṇaḥ rekhāsamūhaḥ.

--(Of any point or object in the heavens) bhogaḥ; 'of the sun,' ravibhogaḥ; 'of a planet reckoned from the vernal equinoctial point,' sāyanaṃ.

--(Meridian or circle of longitude) yāmyottaravṛttaṃ rekhāvṛttaṃ rekhāṃśavṛttaṃ.

longitudinal LONGITUDINAL

, a. anvāyatanaḥ -nā -naṃ anudairghyaḥ -rghyā -rghyaṃ anudrāghimā -mā -ma (n) āyataḥ -tā -taṃ āyatanānusārī -riṇī -ri (n) anvāyatiḥ -tiḥ -ti.

loobily LOOBILY

, adv. sthūlajanavat asabhyajanavat grāmyajanavat vṛṣalavat.

looby LOOBY

, s. sthūlajanaḥ grāmyajanaḥ asabhyajanaḥ sthūlabuddhiḥ m., vṛṣalaḥ.

to look To LOOK

, v. a. (Direct the eye, look at) dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś pratidṛś abhidṛś paridṛś sandṛś īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ vīkṣ abhivīkṣ prekṣ abhiprekṣ samprekṣ avekṣ anvīkṣ nirīkṣ udīkṣ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ), samālok avalok vilok āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), nirvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), lakṣ (c. 10. lakṣayati -te -yituṃ), ālakṣ samālakṣ upalakṣ saṃlakṣ dṛṣṭiṃ kṛ vilokanaṃ kṛ avalokanaṃ kṛ.

--(Look about) samantāt or samantatas or itastato dṛś.

--(Look after, search for) anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ), nirūp avekṣ parīkṣ.

--(Look after, take care of) pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), gup (c. 1. gāpāyati goptuṃ), avekṣ.

--(Look at, consider) avekṣ samīkṣ ālok āloc ālakṣ nirūp man (c. 4. manyate mantuṃ), avekṣāṃ kṛ.

--(Look down) avalok adho dṛś.

--(Look down on, despise) avaman upekṣ upaprekṣ.

--(Look for, expect) pratīkṣ apekṣ vyapekṣ sampratīkṣ udīkṣ nirīkṣ pratipāl uddṛś.

--(Look into) nirīkṣ parīkṣ nirūp; 'look into affairs,' kāryyadarśanaṃ kṛ kāryyekṣaṇaṃ kṛ kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ.

--(Look on, regard) avekṣ apekṣ pratīkṣ ālok nirūp man dṛś.

--(Look on, be a spectator) prekṣ dṛś miṣ (c. 6. miṣati meṣituṃ), prekṣakaḥ -kā -kaṃ bhū.

--(Look over) parīkṣ anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirūp.

--(Look out, be on the watch) avadhā sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū sāvahitaḥ -tā -taṃ bhū avadhānaṃ kṛ.

--(Look up) udīkṣ udvīkṣ uddṛś ūrddhvaṃ dṛś unmukhībhū; 'to look up to heaven,' nabhodṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū.

--(Look up to, esteem) samman pratiman man.

--(Seem, appear) pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ), samprabhā ābhā nirbhā dṛś in pass. (dṛśyate) lakṣ in pass. (lakṣyate); 'to look well,' śubh (c. 1. śobhate -bhituṃ); 'he looks astonished,' vismita iva pratibhāti; 'look, look ye!' paśya paśyata.

look LOOK

, s. dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ īkṣaṇaṃ prekṣaṇaṃ -ṇā prekṣitaṃ vīkṣaṇaṃ vīkṣitaṃ ālokanaṃ avalokanaṃ vilokanaṃ dṛṣṭipātaḥ dṛṣṭinipātaḥ; 'a look of displeasure,' adṛṣṭiḥ f.; 'side-look,' kaṭākṣaḥ arddhavīkṣaṇaṃ arddhadṛṣṭiḥ f., apāṅgadṛṣṭiḥ f., apāṅgadarśanaṃ.

--(Air, appearance) rūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f., darśanaṃ rītiḥ f., caryyā pratibhā ābhā chāyā.

--(Cast of countenance) vadanākāraḥ mukhachāyā mukhaṃ vadanaṃ.

looked LOOKED

, p. p. dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ālokitaḥ -tā -taṃ īkṣitaḥ -tā -taṃ dattadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'to be looked for,' apekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ; 'having looked,' dṛṣṭvā avalokya vīkṣya nirvarṇya nirūpya.

looker LOOKER

, s. draṣṭā m. (ṣṭṛ) darśī m. (n) vīkṣakaḥ ālocakaḥ vilokanakṛt avalokanakṛt.

--(Looker on) prekṣakaḥ prekṣaṇikaḥ prekṣamāṇaḥ.

looking LOOKING

, part. paśyan -śyantī -śyat (t) īkṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prekṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ darśī -rśinī -rśi (n) dṛṣṭi in comp.; as, 'looking in all directions,' itastato dattadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'looking up,' ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi unmukhaḥ -khā -khaṃ; 'looking up to heaven,' nabhodṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

--(Looking well, good-looking) sudarśanaḥ -nā -naṃ śubhadarśanaḥ -nā -naṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ śubhānanaḥ -nā -nī -naṃ surūpaḥ -pī -paṃ.

looking LOOKING

, s. (Act of directing the eye) darśanaṃ dṛṣṭiḥ f., dṛṣṭipātaḥ īkṣaṇaṃ vīkṣaṇaṃ prekṣaṇaṃ -ṇā prekṣā ālokaḥ -kanaṃ ālocanaṃ vilokanaṃ avalokanaṃ sandarśanaṃ nirūpaṇaṃ nirvarṇanaṃ nidhyānaṃ.

--(Search) anveṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ anusandhānaṃ.

--(Looking for) apekṣā pratīkṣā vyapekṣā.

looking-glass LOOKING-GLASS

, s. darpaṇaḥ -ṇaṃ ādarśaḥ darśanaṃ ātmadarśaḥ prativimbātaḥ sammukhī m. (n) mukuraḥ makuraḥ maṅkuraḥ karpharaḥ maṇḍalakaṃ; 'surface of a looking-glass,' ādarśatalaṃ.

looking-glass maker LOOKING-GLASS MAKER

, s. darpaṇakāraḥ darpaṇakṛt darpaṇavikrayī m. (n).

look-out LOOK-OUT

, s. susamīkṣā itastataḥ samīkṣā avekṣā avadhānaṃ sāvadhānatā.

loom LOOM

, s. vemā m. -ma n. (n) vemaḥ vāyadaṇḍaḥ vāpadaṇḍaḥ vāṇadaṇḍaḥ sūtrayantraṃ āvāpanaṃ tantraṃ tantrayantraṃ kṛviḥ m.

to loom To LOOM

, v. n. samudramadhye sudūrasthitatvād aspaṣṭākāraḥ -rā -raṃ or atisthūlākāraḥ -rā -raṃ bhū or vid in pass. (vidyate) or aspaṣṭarūpeṇa dṛś in pass. (dṛśyate).

loon LOON

, s. kāpuruṣaḥ durjanaḥ dhūrttaḥ laṭakaḥ kitavaḥ tucchajanaḥ.

loop LOOP

, s. (A folding, noose) pāśaḥ śikyaṃ -kyā kācaḥ puṭaḥ vyāvarttanaṃ.

--(Opening, aperture) chidraṃ randhraṃ; 'suspended in a loop,' kācitaḥ -tā -taṃ śikyitaḥ -tā -taṃ.

loop-hole LOOP-HOLE

, s. (Small opening in a wall, &c.) gavākṣaḥ -kṣaṃ jālaṃ vātāyanaṃ randhraṃ chidraṃ pracchannaṃ.

--(Means of escape) nirgamaḥ nirgatiḥ f., nirgamopāyaḥ nirgamadvāraṃ palāyanaṃ apakramaḥ uttaraṇaṃ muktiḥ f., mokṣaḥ.

to loose To LOOSE

, LOOSEN, v. a. (Relax) śithilīkṛ śithila (nom. śithilayati -te -yituṃ), ślath (c. 10. ślathayati -yituṃ), śrath (c. 1. śrathati, c. 10. śrathayati śrāthayati -yituṃ), śranth (c. 9. śrathnāti śranthituṃ), ślathīkṛ praślathīkṛ sraṃs (c. 10. saṃsayāta -yituṃ), visraṃs vigal (c. 10. -galayati -yituṃ), visrastīkṛ.

--(Set free) muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), avamuc pramuc vimuc pravimuc nirmuc unmuc; mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ.

--(Untie, unbind, unfasten) udgranth (c. 9. -grathnāti, c. 1. -granthati -nthituṃ), samudgranth unmuc avamuc viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), visandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), visandhākṛ vipāśa (nom. -pāśayati -yituṃ), utsūtrīkṛ.

to loose To LOOSE

, LOOSEN, v. n. (Become loose) śithilībhū śithila (nom. śithilāyate), ślatha (nom. ślathāyate -ti), śratha (nom. śrathāyate), śranth (c. 1. śranthate -nthituṃ), ślathībhū sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), srastībhū.

--(Loose a ship) naukāṃ muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

loose LOOSE

, a. (Not tight, lax) śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ praślathaḥ -thā -thaṃ mastaḥ -stā -staṃ visrastaḥ -stā -staṃ vigalitaḥ -tā -taṃ calitaḥ -tā -taṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Untied, unfastened) abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ pramuktaḥ &c., udgranthitaḥ -tā -taṃ udgrathitaḥ -tā -taṃ asandhitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ -tā -taṃ bandhanarahitaḥ -tā -taṃ bandhanaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ anigṛhītaḥ -tā -taṃ ucchvasitaḥ -tā -taṃ uddāmaḥ -mā -maṃ utsūtraḥ -trā -traṃ unnaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Free) muktaḥ -ktā -ktaṃ bimuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Not close or compact) viralaḥ -lā -laṃ asaṃhataḥ -tā -taṃ adṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi śithilasandhiḥ &c.

--(Not concise, rambling) asaṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Indeterminate) aniyataḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ anirṇītaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Unconnected) asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niḥsambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ abaddhaḥ &c.

--(Not rigid) aniyataḥ -tā -taṃ asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ -rā -raṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(Dissolute) anavasthaḥ -sthā -sthaṃ vyabhicārī -riṇī -ri (n) durācāraḥ -rā -raṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ avaśaḥ -śā -śaṃ vyasanī -ninī &c.; 'loose conduct,' vyabhicāraḥ; 'a loose man,' lampaṭaḥ; 'a loose woman,' puṃścalī bandhakī bhraṣṭā vyabhicāriṇī. See LAX. (To let loose) muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. sarjjayati -yituṃ), bandhanād muc. See To LOOSE. (To break loose) bandhanāni bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), muktabandhanaḥ -nā -naṃ bhū bandhanād bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), paribhraṃś vibhraṃś; 'broken loose,' prabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bandhanātprabhraṣṭaḥ &c., paribhraṣṭaḥ &c.

loosed LOOSED

, LOOSENED, p. p. śithilīkṛtaḥ -tā -taṃ śithilitaḥ -tā -taṃ śranthitaḥ -tā -taṃ srastaḥ -stā -staṃ visrastaḥ &c., vigalitaḥ -tā -taṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ vimocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ -tā -taṃ vītaḥ -tā -taṃ muktabandhanaḥ -nā -naṃ bandhanamuktaḥ -ktā -ktaṃ chinnabandhanaḥ -nā -naṃ.

loosely LOOSELY

, adv. (Not firmly) śithilaṃ śaithilyena saśaithilyaṃ adṛḍhaṃ.

--(Not closely) asaṃhataṃ viralaṃ.

--(Unconnectedly) asambaddhaṃ asambandhena.

--(Not rigidly) aniyataṃ.

--(Dissolutely) savyabhicāraṃ lampaṭavat durvṛttavat.

looseness LOOSENESS

, s. (State of being loose or not tight) śithilatā -tvaṃ śaithilyaṃ ślathatā praśrathaḥ śranthaḥ sraṃsaḥ visraṃsaḥ srastatā visrastatā adṛḍhatā adhṛtiḥ.

--(Looseness of texture) viralatā vairalyaṃ asaṃhatatvaṃ.

--(Of morals or conduct) vyabhicāraḥ anavasthitiḥ f., anavasthatā vyasanitā lampaṭatā lāmpaṭyaṃ durvṛttatā. See LAXITY, (Of bowels) mṛdukoṣṭhatvaṃ koṣṭhamṛdutā rekaḥ recanā -naṃ.

loosening LOOSENING

, LOOSING, s. śithilīkaraṇaṃ mocanaṃ vimocanaṃ mokṣaṇaṃ vimokṣaṇaṃ śranthanaṃ śrathanaṃ muktiḥ f.

to lop To LOP

, v. a. chid (c. 7. chinatti chettuṃ), avachid avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), nikṛt lū (c. 9. lunāti lavituṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ).

lopped LOPPED

, p. p. avachinnaḥ -nnā -nnaṃ lūnaḥ -nā -naṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ karttitaḥ -tā -taṃ.

lopper LOPPER

, s. chettā m. (ttṛ) avachettā m., chedakaḥ chid in comp., lopanakṛt.

lopsided LOPSIDED

, a. ekapārśve patanaśīlaḥ -lā -laṃ or patayāluḥ -luḥ -lu.

loquacious LOQUACIOUS

, a. vāvadūkaḥ -kā -kaṃ vācālaḥ -lā -laṃ bahubhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) bahuvādī -dinī &c., vāgmī -gminī &c., jalpakaḥ -kā -kaṃ. jalpākaḥ -kā -kaṃ gadayitnuḥ -tnuḥ -tnu vācoyuktipaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu mukharaḥ -rā -raṃ vaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) ativaktā &c.

loquaciousness LOQUACIOUSNESS

, LOQUACITY, s. vāvadūkatā vācālatā bahubhāṣitvaṃ atibhāṣaṇaṃ atiśayoktiḥ f., ativādaḥ jalpaḥ -lpakatā jalpitaṃ gadayitnutā vāgmitvaṃ atyālāpaḥ bahuvāditvaṃ mukharatā maukharyyaṃ.

lord LORD

, s. īśvaraḥ īśaḥ patiḥ m., svāmī m. (n) prabhuḥ m., nāthaḥ rājā m. (n) adhīśaḥ adhipatiḥ m., adhipaḥ adhīśvaraḥ bharttā m. (rttṛ) bhagavān m. (t) indra in comp.; 'supreme lord,' adhirājaḥ sarvveśvaraḥ sarvvasvāmī m., adhināthaḥ; 'lord of men,' nareśvaraḥ narādhipaḥ nareśaḥ nṛpatiḥ m., narapatiḥ narendraḥ; 'lord of earth,' bhūpatiḥ m., bhūmipatiḥ m., mahīpatiḥ m., pṛthivīpatiḥ kṣitipatiḥ; 'lord of heaven,' svargapatiḥ m., svargarājaḥ svargabharttā m. (rttṛ) nākanāthaḥ; 'lord of beasts,' mṛgendraḥ; 'my lord,' svāmin voc. c.

--(Husband) patiḥ m., bharttā m., svāmī m.; 'lord of life,' jīviteśaḥ prāṇeśaḥ prāṇanāthaḥ prāṇādhināthaḥ.

--(The Supreme Being) parameśvaraḥ pareśvaraḥ īśvaraḥ bhagavān prabhuḥ m.; 'to be lord of,' īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ), prabhū (c. 1. -bhavati -vituṃ).

to lord To LORD

, v. n. darpeṇa or dharṣeṇa or dharṣapūrvvam ādhipatyaṃ kṛ or īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ) or śās (c. 2. śāsti -situṃ).

lordliness LORDLINESS

, s. (Imperiousness) dhṛṣṭatā dharṣaḥ darpaḥ aiśvaryyadarpaḥ avaliptatā utsiktatā avahelā garvvaḥ pragalbhā prāgalbhyaṃ.

lordly LORDLY

, LORDLIKE, a. īśvarīyaḥ -yā -yaṃ aiśvaraḥ -rī -raṃ aiśaḥ -śī -śaṃ aiśikaḥ -kī -kaṃ īśvarayogyaḥ -gyā -gyaṃ svāmiyogyaḥ &c., prabhuyogyaḥ &c., rājakīyaḥ -yā -yaṃ īśvarārhaḥ -rhā -rhaṃ īśvarasadṛśaḥ -śī -śaṃ īśvarocitaḥ -tā -taṃ īśvara in comp.; as, 'lordly nature,' īśvarabhāvaḥ.

--(Imperious) dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) dṛptaḥ -ptā -ptaṃ garvvitaḥ -tā -taṃ uddhataḥ -tā -taṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ aiśvaryyadṛptaḥ &c.

lordly LORDLY

, adv. dharṣeṇa aiśvaryyadarpeṇa aiśvaryyadṛptavat sāvahelaṃ sadharṣaṃ.

lordship LORDSHIP

, s. aiśvaryyaṃ īśatvaṃ ādhipatyaṃ adhipatitvaṃ prabhutvaṃ svāmitvaṃ patitvaṃ svāmyaṃ rājatvaṃ rājyaṃ adhikāraḥ adhikāritvaṃ.

--(Title) bhavān m. (t) atrabhavān tatrabhavān bhagavān svāmī m. (n) prabhuḥ.

lord's supper LORD'S SUPPER

, s. khrīṣṭamṛtyusmaraṇārthakaṃ bhojanaṃ khrīṣṭamaraṇoddeśakaṃ bhojanaṃ.

lore LORE

, s. pāṇḍityaṃ vidyā jñānaṃ vyutyattiḥ f., vaiduṣyaṃ vidvattā.

lorn LORN

, a. niḥśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. See FORLORN, a.

lory LORY

, s. śukaḥ kīraḥ raktaparṇaḥ śukajātīyaḥ pakṣibhedaḥ.

to lose To LOSE

, v. a. (Be separated or parted from a thing) in pass. (hīyate) prahā viprahā parihā vihā with instr. or sometimes with abl. c., bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), paribhraṃś vibhraṃś prabhraṃś with abl. c., cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), pracyu vicyu with abl. c., viyuj in pass. (-yujyate) with instr. c., apavṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl. of the person; 'he loses his life,' prāṇaiḥ or prāṇebhyo hīyate; 'he loses his kingdom,' rājyād bhraśyati or cyavate tasmād rājyam apavarttate; 'he loses his friends,' suhṛjjanair viyujyate.

--(Let go, drop) (c. 3. jahāti hātuṃ, or caus. hāpayati -yituṃ), vihā apahā tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj hṛ (c. 10. hārayati -yituṃ), apahṛ; 'he lost his life,' prāṇān jahau; 'he loses his son,' putraṃ jahāti; 'he loses his money,' dhanaṃ hārayati.

--(Ruin, destroy, waste) naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś praṇaś kṣi (c. 5. kṣiṇoti kṣetuṃ, c. 10. kṣayayati kṣapayati -yituṃ), dhvaṃs (c. 10. dhvaṃsayati -yituṃ), vidhvaṃs pradhvaṃs vyayīkṛ apaci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ); 'he loses his wealth,' arthaṃ nāśayati; 'he loses his time,' kālaṃ kṣipati kālakṣepaṃ or kālaharaṇaṃ karoti.

--(Forfeit) daṇḍ in pass. (daṇḍyate) bhraṃś or cyu with abl. c., vañc in pass. (vañcyate) with instr. c.; 'he loses his office,' svādhikārād bhraśyati; 'he loses his reward,' phalād bhraśyati or phalena vañcyate.

--(Not to win, be defeated) parājitaḥ -tā -taṃ bhū ji in pass. (jīyate) parāji; 'he loses the battle,' raṇe jīyate.

--(Lose the game) akṣavatyāṃ ji or parāji in pass., dyūtakrīḍāyāṃ ji in pass., vidiv (c. 4. -dīvyati -devituṃ), parājitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Lose the way) pathāt or mārgāt or patho bhraṃś or prabhraṃś or cyu or vicyu or vical (c. 1. -calati -lituṃ), pathabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū vartmavarjitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Lose one's wits) muh (c. 4. muhyati mohituṃ), buddhiṃ hā buddhihīnaḥ -nā -naṃ bhū.

--(Lose one's consciousness, lose one's self) cetanāṃ or caitanyaṃ hā naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ bhū murcha (c. 1. mūrchati -rchituṃ), bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhū.

to lose To LOSE

, v. n. (Be defeated) ji in pass. (jīyate) parāji parājitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Decline, fail) kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi parihā in pass. (-hīyate) dhvaṃs (c. 1. dhvaṃsate -situṃ).

loser LOSER

, s. kṣatiprāpakaḥ hāniprāpakaḥ apāyaprāpakaḥ anubhūtakṣayaḥ prāptāpāyaḥ prāptakṣayaḥ labdhāpāyaḥ labdhahāniḥ m., apāyaprāptaḥ parājitaḥ.

loss LOSS

, s. kṣayaḥ hāniḥ f., apāyaḥ kṣatiḥ f., apacayaḥ nāśaḥ apacitiḥ f., upakṣayaḥ parikṣayaḥ saṃkṣayaḥ kṣiyā vyayaḥ dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ paridhvaṃsaḥ bhraṃśaḥ apahāraḥ hāraḥ haraṇaṃ atyayaḥ cyutiḥ f., tyāgaḥ parityāgaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ bhreṣaḥ alābhaḥ viyogaḥ vyasanaṃ dūṣaṇaṃ prahīṇaḥ.

--(Ruin, destruction) nāśaḥ vināśaḥ kṣayaḥ.

--(Defeat) parājayaḥ parābhavaḥ apajayaḥ balavyasanaṃ bhaṅgaḥ.

--(Profit and loss) lābhālābhau m. du., lābhālābhaṃ.

--(Loss of caste) jātibhraṃśaḥ.

--(Loss of time) kālakṣepaḥ kālaharaṇaṃ kālavyayaḥ; 'without loss of time,' akālakṣepaṃ.

--(To be at a loss) muh (c. 4. muhyati mohituṃ); 'at a loss,' bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mohitaḥ -tā -taṃ vimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'at a loss how to act,' itikarttavyatāmūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

lost LOST

, p. p. or a. naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praṇaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vinaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hāritaḥ -tā -taṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cyutaḥ -tā -taṃ paricyutaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ vītaḥ -tā -taṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apacitaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ viluptaḥ -ptā -ptaṃ hīnaḥ -nā -naṃ prahīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ dhvaṃsitaḥ -tā -taṃ dhvastaḥ -stā -staṃ; 'one who has lost his kingdom,' rājyabhraṣṭaḥ bhraṣṭarājyaḥ rājyacyutaḥ rājyātprabhraṣṭaḥ; 'one who has lost his office,' cyutādhikāraḥ; 'one who has lost his wealth,' gatavibhavaḥ -vā -vaṃ naṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ; 'one who has lost desire,' vigataspṛhaḥ -hā -haṃ vītakāmaḥ -mā -maṃ; 'one who has lost life,' tyaktajīvanaḥ -nā -naṃ prahīṇajīvitaḥ 'one who has lost the road,' pathabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mārgaprabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vartmavarjitaḥ -tā -taṃ tyaktamārgaḥ -rgā -rgaṃ; 'one who has lost an eye,' ekākṣivikalaḥ -lā -laṃ; 'one who has lost every thing,' hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ paricyutaḥ -tā -taṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'lost to shame,' lajjāhīnaḥ -nā -naṃ tyaktalajjaḥ -jjā -jjaṃ nirastalajjaḥ &c., lajjojjhitaḥ -tā -taṃ nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ; 'lost in thought,' dhyānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ cintākulaḥ -lā -laṃ cintāparaḥ -rā -raṃ; 'relating to any thing lost,' nāṣṭikaḥ -kī -kaṃ; 'it is lost,' hāryyate apacīyate.

--(Bewildered) mohitaḥ -tā -taṃ vimūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhramayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

lot LOT

, s. (Destiny, state assigned by fate) bhāgyaṃ bhāgadheyaṃ daivadaśā daivasthitiḥ f., daivayogaḥ daivaṃ daivikaṃ daivagatiḥ f., bhavitavyatā bhorgaḥ bhogyaṃ bhoktṛtvaṃ.

--(Share, portion) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ bhājyaṃ bhājitaṃ uddhāraḥ.

--(Die used in determining a person's portion) guṭikā śakunaḥ; 'to cast lots,' guṭikāḥ pat (c. 10. pātayati -yituṃ); 'casting lots,' guṭikāpātaḥ pāṭaḥ -ṭakaḥ.

loth LOTH

, a. anicchuḥ -cchuḥ -cchu. See LOATH.

lotion LOTION

, s. auṣadhīyajalaṃ dhāvanauṣadhaṃ prakṣālanauṣadhaṃ dhāvanaṃ -nī.

lottery LOTTERY

, s. guṭikāpātaḥ pāṭakaḥ guṭikāpātapūrvvā vibhāgakalpanā.

lotus LOTUS

, LOTOS, s. (Flower) padmaḥ -dmaṃ kamalaṃ utpalaṃ kumudaṃ kumud n., nalinaṃ kuvalayaṃ aravindaṃ mahotpalaṃ paṅkajaṃ paṅkeruhaṃ sarasijaṃ sarasīruhaṃ saroja saroruhaṃ jalejātaṃ ambhojaṃ vāryyudbhavaṃ ambujaṃ ambhoruhaṃ puṇḍarīkaṃ mṛṇālī m. (n) śatapatraṃ sahasrapatraṃ kuśeśayaṃ indirālayaṃ tāmarasaṃ puṣkaraṃ sārasaṃ ramāpriyaṃ visaprasūnaṃ kuvalaṃ kuvaṃ kuṭapaṃ puṭakaṃ śrīparṇaḥ śrīkaraṃ śryāhvaṃ. Other varieties, red, white, and blue, are hallakaṃ raktasandhyakaṃ raktasaroruhaṃ raktakamalaṃ raktotpalaṃ kokanadaṃ sitāmbhojaṃ kalhāraṃ saugandhikaṃ indīvaraṃ indīvāraṃ kairavaṃ nīlāmbujanma n. (n) nīlotpalaṃ nīlakamalaṃ sūryyakamalaṃ sthalakamalaṃ sthalapadmaṃ.

--(The plant as distinguished from the flower) padminī kamalinī nalinī kumudinī; 'stalk of a lotus,' nālaḥ -lā -lī -laṃ padmanālaṃ nāḍiḥ -ḍī f., padminī kumudvatī nalinī padmatantuḥ m.; 'fibres or film attached to the stalk,' mṛṇālaḥ -laṃ visaṃ viśaṃ viṣaṃ nalinīruhaḥ; 'root,' śālūkaṃ śālukaṃ śiphākandaḥ -ndaṃ karahāṭaḥ; 'seed,' kamalākṣaḥ padmākṣaḥ padmavījaṃ; 'seed-vessel or pericarp,' vījakośaḥ karṇikā karṇikāraḥ varāṭakaḥ; 'filament,' keśaraḥ kesaraḥ kiñjalkaḥ kiñjalaḥ kiñjaṃ; 'petal,' padmachadaḥ kamalachadaḥ padmāntaraḥ; 'new leaf,' saṃvarttiḥ f., saṃvarttikā navadalaṃ navapatraṃ; 'abounding with lotuses,' kumudvān -dvatī -dvat (t) kumudikaḥ -kī -kaṃ; 'place abounding with lotuses,' kumudinī kumudvatī kumudākaraḥ kumudavanaṃ kumudāvāsaḥ kumudavatī padminī padmākaraḥ padminīkhaṇḍaṃ padmakhaṇḍaṃ kamalinī kamalākaraḥ nalinī kuvalayinī aravindinī puṣkariṇī; 'an assemblage or quantity of lotus flowers,' padminī nalinī visinī mṛṇālinī kamalinī utpalinī kumudvatī puṭakinī padmakhaṇḍaṃ ṣaṇḍaḥ -ṇḍaṃ śaṇḍaṃ; 'lotus-like,' utpalābhaḥ -bhā -bhaṃ; 'lotusshaped,' padmākāraḥ -rā -raṃ; 'lotus-eyed,' utpalacakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s); 'smelling like the lotus,' padmagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ utpalagandhiḥ -ndhi -ndhi.

loud LOUD

, a. mahāsvanaḥ -nā -naṃ mahādhvanikaḥ -kā -kaṃ uccaḥ -ccā -ccaṃ uccaiḥsvarakaḥ -kā -kaṃ mahāsvarakaḥ -kā -kaṃ mahādhvanikaraḥ -rī -raṃ mahāśabdakaḥ -kā -kaṃ mahāśabdī -bdinī -bdi (n) mahāśabdakāraḥ -rā -raṃ atiśabdanaḥ -nā -naṃ atiśabdavān -vatī -vat (t) mahāsvanavān &c., svanavān &c., śabdanaḥ -nā -naṃ mahānādī -dinī -di (n) tumulaḥ -lā -laṃ tumulakārī -riṇī &c., uttālaḥ -lā -laṃ.

--(Clamorous) ghoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoṣakaraḥ -rī -raṃ bahughoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ mahāghoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'a loud sound or noise,' uccaiḥsvaraḥ uccasvaraḥ mahāśabdaḥ mahāsvanaḥ mahāghoṣaḥ uccairghuṣṭaṃ praṇādaḥ; 'loud speaking,' uccabhāṣaṇaṃ; 'louder,' uccaistaraḥ -rā -raṃ; 'loudest,' uccaistamaḥ -mā -maṃ.

loud LOUD

, LOUDLY, adv. uccais uccakais proccais uccaistamām uccaiḥsvareṇa uccaśabdena mahāsvareṇa mahāśabdena atiśabdena mahāśabdapūrvvaṃ svanavat uccaiḥkāraṃ; 'speaking loud,' uccabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n); 'crying loud,' uccarāvī -viṇī &c.

loudness LOUDNESS

, s. uccatā -tvaṃ mahāśabdakāritvaṃ mahāśabdakatvaṃ śabdamahattvaṃ mahāśabdaḥ uccasvaraḥ mahādhvaniḥ m., uttālatā.

loud-voiced LOUD-VOICED

, a. uccasvaraḥ -rā -raṃ uccasvaravān -vatī -vat (t).

to lounge To LOUNGE

, v. a. ālasyaṃ kṛ alasībhū ālasyāt kālaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or kālakṣepaṃ kṛ or kālaharaṇaṃ kṛ or kālavyayaṃ kṛ udās (c. 2. -āste -āsituṃ), nirvyāpāratvāt sukhena śī (c. 2. śete śayituṃ).

[Page 468a]
lounger LOUNGER

, s. alasajanaḥ ālasyakārī m. (n) mukhanirīkṣakaḥ lālāṭikaḥ kālakṣepakaḥ avyāpārī m. (n) kāryyapuṭaḥ udāsīnaḥ nirvyāpāratvāt sukhaśāyī m. (n); 'woman with a lounging gait,' mattebhagamanā.

louse LOUSE

, s. yūkaḥ -kā keśakīṭaḥ keśaṭaḥ ṣaṭpadaḥ -dī āpāliḥ m., romavidhvaṃśaḥ vārakīraḥ; 'egg of a louse,' likṣā.

to louse To LOUSE

, v. a. niryūkīkṛ yūka (nom. yūkayati -yituṃ), yūkavarjitaṃ -tāṃ kṛ.

lousiness LOUSINESS

, s. sayūkatvaṃ -tā bahuyūkatā yūkapūrṇatā yūkabāhulyaṃ.

lousy LOUSY

, a. yukālaḥ -lā -laṃ sayūkaḥ -kā -kaṃ bahuyūkaḥ -kā -kaṃ yūkapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ yūkasevitaḥ -tā -taṃ yūkopadrutaḥ -tā -taṃ yūkī -kinī -ki (n).

lout LOUT

, s. grāmyajanaḥ vṛṣalaḥ sthūlajanaḥ sthūlabuddhiḥ m., mūḍhajanaḥ.

loutish LOUTISH

, a. sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūlasvabhāvaḥ -vā -vaṃ grāmyabuddhiḥ &c., sthūlaḥ -lā -laṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

loutishly LOUTISHLY

, adv. sthūlajanavat grāmyajanavat vṛṣalavat vuddhisthaulyāt.

loutishness LOUTISHNESS

, s. sthūlatā -tvaṃ sthaulyaṃ buddhisthūlatā grāmyatā aśiṣṭatā.

louver LOUVER

, s. dhūmarandhraṃ dhūmanirgamaḥ dhūmāyanaṃ vātāyanaṃ chidraṃ.

lovable LOVABLE

, a. snehārhaḥ -rhā -rhaṃ priyaguṇakaḥ -kā -kaṃ priyaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ snehotpādakaśīlaḥ -lā -laṃ prītyutpādakaśīlaḥ -lā -laṃ priyaḥ -yā -yaṃ.

lovage LOVAGE

, s. ajamodā yavānī -nikā yamānī -nikā indulekhā bhūtīkaṃ.

to love To LOVE

, v. a. (Have affection for) prema kṛ prī (c. 4. prīyate pretuṃ), snehaṃ kṛ prītiṃ kṛ snih (c. 4. snihyati snehituṃ), kam (c. 10. kāmayate -ti -yituṃ), day (c. 1. dayate -yituṃ), anurañj (c. 4. -rajyate), anurāgaṃ kṛ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ bhū anurāgavān -vatī bhū anurudh (c. 4. -rudhyate -roddhuṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ); 'he loves God,' īśvare prema karoti īśvarabhaktiṃ karoti; 'they love him,' tasmin prīyante; 'he loves his brother more than me,' matto 'dhikaṃ bhrātari prīyate or snehaṃ karoti; 'I love my son,' putreṇa saha mama mahān snehaḥ; 'she loves him,' tasminn anurāgavatī bhavati; 'he loves his wife,' bhāryyāyām anurajyate or anurakto 'sti; 'they love the king,' rājānam anurudhyante; 'women love everybody,' sarvve strīṇāṃ priyāḥ.

to love To LOVE

, v. n. (Delight in) ānand (c. 1. -nandati -ndituṃ), abhinand hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ), prī (c. 4. prīyate pretuṃ), tuṣ (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ).

love LOVE

, s. (Fondness, affection) prītiḥ f., prema n. (n) snehaḥ anurāgaḥ anuraktiḥ f., praṇayaḥ vātsalyaṃ vatsalatā rāgaḥ hārddaṃ praśrayaḥ anurodhaḥ ruciḥ f., abhiruciḥ f., santoṣaḥ premabhāvaḥ prītibhāvaḥ snehabhāvaḥ; 'love for God,' īśvarabhaktiḥ f.; 'undivided love,' ananyabhaktiḥ.

--(Love of the sexes, passion) prema n., strīpuruṣaprema śṛṅgāraḥ śṛṅgārabhāvaḥ kāmaḥ kāmitā madanaḥ manmathaḥ rāgaḥ anurāgaḥ ratiḥ f., ramaḥ bandhitraṃ kaiśikaḥ ujjvalaḥ śuciḥ m.

--(Cupid) kāmaḥ manmathaḥ madanaḥ kandarpaḥ smaraḥ manasijaḥ manasiśayaḥ cittabhūḥ m., cetobhūḥ cittajanmā m. (n) saṅkalpajaḥ anaṅgaḥ śamāntakaḥ jarābhīruḥ m. See KĀMADEVA. 'In love, under the influence of love,' kāmārttaḥ -rttā -rttaṃ kāmāturaḥ -rā -raṃ madanāvasthaḥ -sthā -sthaṃ madanavaśaḥ -śā -śaṃ jātamanmathaḥ -thā -thaṃ jātakāmaḥ -mā -maṃ smarākulaḥ -lā -laṃ kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ kāmamohitaḥ -tā -taṃ kāmabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śṛṅgārī -riṇī -ri (n) śṛṅgāritaḥ -tā -taṃ; 'to fall in love with, be in love with,' anurāgavān -vatī bhū with loc. or gen. of the person, jātānurāgaḥ -gā bhṛ mohitaḥ -tā -taṃ bhū; 'to make love,' vivāhārthaṃ prema kṛ vivāhahetukasnehaṃ kṛ vivāhārthaṃ cittārādhanaṃ kṛ.

--(Delight in) ruciḥ f., abhiruciḥ f., anurāgaḥ prītiḥ āsaktiḥ f.; 'love of life,' jīvitāśā.

--(Airs or gestures of love) hāvaḥ bhāvaḥ lalitaṃ vilāsaḥ vibhramaḥ.

love-broker LOVE-BROKER

, s. ghaṭakaḥ premaghaṭakaḥ madanadūtaḥ -tī f., dūtikā f.

loved LOVED

, p. p. prītaḥ -tā -taṃ dayitaḥ -tā -taṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ priyaḥ -yā -yaṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ hṛdayapriyaḥ -yā -yaṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ manīṣitaḥ -tā -taṃ subhagaḥ -gā -gaṃ.

love-knot LOVE-KNOT

, s. premagranthiḥ m., prītigranthiḥ m., śṛṅgāragranthiḥ m.

love-letter LOVE-LETTER

, s. madanalekhaḥ anaṅgalekhaḥ manmathalekhaḥ śṛṅgārapatraṃ premapatraṃ anaṅgapatraṃ prītipatraṃ.

loveliness LOVELINESS

, s. kāntatā kāntiḥ f., saundaryyaṃ sundaratā atisaundaryyaṃ lāvaṇyaṃ rūpalāvaṇyaṃ cārutā saumyatā lālityaṃ vāmatā mugdhatā kamanīyatā abhirāmatā dīptiḥ f., śobhā ramaṇīyatā manoharatvaṃ -tā ramyatā subhagatā saśrīkatā.

lovely LOVELY

, a. kāntaḥ -ntā -ntaṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ atisundaraḥ &c., lāvaṇyavān -vatī -vat (t) surūpaḥ -pī -paṃ surūpavān &c., cāruḥ -rvī -ru cārumān -matī &c., lalitaḥ -tā -taṃ saumyaḥ -myā -myaṃ mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vāmaḥ -mā -maṃ manoramaḥ -mā -maṃ maroharaḥ -rā -raṃ ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ abhirāmaḥ -mā -maṃ.

lovely-faced LOVELY-FACED

, a. mugdhānanaḥ -nā -naṃ cārumukhaḥ -khī -khaṃ sumukhaḥ &c.

love-match LOVE-MATCH

, s. prītivivāhaḥ premavivāhaḥ prītisambandhaḥ premasambandhaḥ.

love-quarrel LOVE-QUARREL

, s. prītikalahaḥ premakalahaḥ praṇayakopaḥ.

lover LOVER

, s. praṇayī m. (n) priyaḥ kāntaḥ nāyakaḥ ramaṇaḥ ramakaḥ ramaḥ dayitaḥ vallabhaḥ kāmī m. (n) hṛdayeśaḥ prāṇeśaḥ jīviteśaḥ prāṇapatiḥ m., priyatamaḥ bandhuḥ m., iṣṭaḥ: 'lover of knowledge,' vidyānurāgī m. (n) jñānepsuḥ m.

love-shaft LOVE-SHAFT

, s. madanaśaraḥ smaraśaraḥ kāmaśaraḥ kandarpavāṇaḥ madaneṣuḥ m. The god of love is fabled by the Hindūs as having five arrows, each tipped with the blossom of a flower. See KAMADEVA.

love-sick LOVE-SICK

, a. kāmarogī -giṇī -gi (n) madanarogī &c., kāmāturaḥ -rā -raṃ kāmārttaḥ -rttā -rttaṃ kāmapīḍitaḥ -tā -taṃ madanapīḍitaḥ &c., kāmavihvalaḥ -lā -laṃ.

love-song LOVE-SONG

, s. madanagītaṃ premagītaṃ śṛṅgāragītaṃ śṛṅgāragānaṃ.

love-tale LOVE-TALE

, s. kāmakathā śṛṅgārakathā madanakathā premakathā śṛṅgāravyākhyānaṃ premavyākhyānaṃ.

love-token LOVE-TOKEN

, s. prītilakṣaṇaṃ premalakṣaṇaṃ prītidānaṃ premasmārakaṃ.

love-trick LOVE-TRICK

, s. premakrīḍā anaṅgakrīḍā hāvaḥ bhāvaḥ lalitaṃ vilāsaḥ.

loving LOVING

, a. praṇayī -yinī -yi (n) praṇayavāt -vatī -vat (t) kāmī -minī &c., snehī -hinī &c., anuraktaḥ -ktā -ktaṃ anurāgavān -vatī &c., prakāmaḥ -mā -maṃ prītimān -matī &c., vatsalaḥ -lā -laṃ prītiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Delighting in, attached to) anurāgī -giṇī &c., ānandī ndinī &c., pramodī -dinī &c., modī &c., priyaḥ -yā -yaṃ āsaktaḥ -ktā -ktaṃ sevī -vinī &c., rataḥ -tā -taṃ nirataḥ -tā -taṃ.

loving-kindness LOVING-KINDNESS

, s. kṛpā dayā kāruṇyaṃ vātsalyaṃ karuṇārdratā anukampā prasādaḥ anugrahaḥ snehaḥ hitecchā.

lovingly LOVINGLY

, adv. sapraṇayaṃ praṇayena sānurāgaṃ snehena sasnehaṃ prītipūrvvaṃ prītyā vātsalyena savātsalyaṃ.

low LOW

, a. (Not high) nīcaḥ -cā -caṃ nīcakaḥ -kā -kaṃ nīcasthaḥ -sthā -sthaṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ adharaḥ -rā -raṃ anuccaḥ -ccā -ccaṃ atuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adhastanaḥ -nī -naṃ; 'low ground,' nimnabhūmiḥ f.

--(Short, low in stature) hrasvaḥ -svā -svaṃ nīcaḥ -cā -caṃ nyaṅ nīcī nyak (ñc) hrasvatanuḥ -nuḥ -nu alpatanuḥ -nuḥ -nu.

--(Not loud) nīcasvaraḥ -rā -raṃ nīcaśabdakaḥ -kā -kaṃ nīcaḥ -cā -caṃ nīcakaḥ -kā -kaṃ.

--(Deep or grave in sound) mandaḥ -ndā -ndaṃ mandraḥ -ndrā -ndraṃ āmandraḥ -ndrā -ndraṃ mantharaḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ gambhīraḥ -rā -raṃ gabhīraḥ -rā -raṃ.

--(Mean, inferior, base) adhamaḥ -mā -maṃ avaraḥ -rā -raṃ nīcaḥ -cā -caṃ nīcakaḥ -kā -kaṃ hīnaḥ -nā -naṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avamaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ jaghanyavṛttiḥ -ttiḥ -tti pratikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ khalaḥ -lā -laṃ kṣudraḥ -drā -draṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vārṣalaḥ -lī -laṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ nyaḍ nīcī nyak (ñc) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ arvvā -rvvatī -rvvat (n) aramaḥ -mā -maṃ aṇakaḥ -kā -kaṃ anakaḥ -kā -kaṃ āṇakaḥ -kā -kaṃ itaraḥ -rā -raṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ rephaḥ -phā -phaṃ repaḥ -pā -paṃ rephāḥ -phāḥ -phaḥ (s) repāḥ &c., yāpyaḥ -pyā -pyaṃ kheṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avadyaḥ -dyā -dyaṃ khullaḥ -llā -llaṃ khullakaḥ -kā -kaṃ kupūyaḥ -yā -yaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ aślīlaḥ -lā -laṃ; 'a low man,' prākṛtajanaḥ nihīnajanaḥ pṛthagjanaḥ itarajanaḥ apasadaḥ durvṛttaḥ adhamācāraḥ durācāraḥ pāmaraḥ jālmaḥ vivarṇaḥ; 'low language,' aślīlaṃ khaloktiḥ f., aślīlākṣepaḥ.

--(Of low rank or birth) hīnajātiḥ -tiḥ -ti nyagjātiḥ -tiḥ -ti nīcajātiḥ -tiḥ -ti antyajātīyaḥ -yā -yaṃ hīnajanmā -nmā -nma (n) duṣkulīnaḥ -nā -naṃ akulīnaḥ -nā -naṃ nīcakulajātaḥ -tā -taṃ hīnakulaḥ -lā -laṃ.

--(Depressed, dejected) viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣādī -dinī &c., avasannaḥ -nnā -nnaṃ dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ vimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) durmanāḥ &c., vimanaskaḥ -skā -skaṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ glānaḥ -nā -naṃ.

--(Moderate) parimitaḥ -tā -taṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ.

--(In price) alpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ.

--(Not rich, not nourishing, as diet) nissattvaḥ -ttvā -ttvaṃ karśakaḥ -kā -kaṃ kṛśakārī -riṇī &c., apoṣakaḥ -kā -kaṃ apauṣṭikaḥ -kī -kaṃ.

low LOW

, adv. nīcais nīcakais nīce adhas anuccaṃ nīca in comp.; as, 'going low,' nīcagaḥ -gā -gaṃ.

--(In a low tone) nīcasvareṇa.

to low To LOW

, v. n. (As cattle) hambhāravaṃ kṛ hambha (nom. hambhāyate), rambh (c. 1. rambhate -mbhituṃ), rebh (c. 1. rebhate -bhituṃ), gaj (c. 1. gajati -jituṃ), nad (c. 1. nadati -dituṃ), nard (c. 1. nardati -rdituṃ), garj (c. 1. garjati -rjituṃ).

low-born LOW-BORN

, a. hīnajātiḥ -tiḥ -ti nyagjātiḥ &c., nīcakulajātaḥ -tā -taṃ hīnakulaprasūtaḥ -tā -taṃ anuccakulajātaḥ -tā -taṃ hīnajanmā -nmā -nma (n) antyajātīyaḥ -yā -yaṃ adhamavaṃśodbhavaḥ -vā -vaṃ avaravarṇajaḥ -jā -jaṃ adhamavaṃśīyaḥ -yā -yaṃ adhamajātīyaḥ -yā -yaṃ avarajaḥ -jā -jaṃ.

lower LOWER

, a. (Less high) adharaḥ -rā -raṃ adharasthaḥ -sthā -sthaṃ adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adhobhavaḥ -vā -vaṃ adhastanaḥ -nī -naṃ nīcasthaḥ -sthā -sthaṃ adhamaḥ -mā -maṃ avāṅ -vācī -vāk (c) avācīnaḥ -nā -naṃ avamaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhas in comp.; as, 'the lower part,' adhobhāgaḥ; 'lower part of the body,' adhaḥkāyaḥ; 'the lower region,' adholokaḥ adhobhuvanaṃ avācī; 'lower garment,' adhoṃśukaṃ antarīyaṃ upasaṃvyānaṃ paridhānaṃ; 'the lower line,' adhaḥsthapaṃktiḥ f., adharapaṃktiḥ; 'the lower classes,' antyajātīyāḥ m. pl., adhamajātīyāḥ m. pl., hīnajātīyāḥ m. pl., avaravarṇāḥ m. pl.

to lower To LOWER

, v. a. (Cause to descend, let down) adhaḥkṛ adhaḥpat (c. 10. -pātayati -yituṃ), avapat avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), nīcīkṛ.

--(Abase, humble) apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), nam (c. 10. namayati -yituṃ), avanam namrīkṛ bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), darpaṃ or garvvaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), gauravaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), tirobhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), pat.

--(Diminish) nyūnīkṛ alpīkṛ ūn (c. 10. ūnayati -yituṃ), nyūn kan (nom. kanayati -yituṃ), hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ), lagha (nom. laghayati -yituṃ).

to lower To LOWER

, v. n. (Grow less, sink) nyūnībhū pat (c. 1. patati -tituṃ), namrībhū.

to lower To LOWER

, v. n. (Be dark and gloomy, be clouded) meghāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ bhū megha (nom. meghāyate), abhra (nom. abhrāyate), tamovṛtaḥ -tā -taṃ bhū malinībhū kaluṣībhū.

--(Frown, look black) bhūbhaṅgaṃ kṛ bhūsaṅkocanaṃ kṛ malinamukhaḥ -khī -khaṃ bhū.

lower LOWER

, s. (Gloominess, cloudiness) sābhratā meghācchannatā meghatimiraṃ tamovṛtatvaṃ meghasaṃhatiḥ f., durdinaṃ.

--(Of countenance) mukhamālinyaṃ malinamukhatvaṃ.

lowered LOWERED

, p. p. (Let down) pātitaḥ -tā -taṃ avapātitaḥ -tā -taṃ adhaḥkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Humbled) bhagnadarpaḥ -rpā -rpaṃ āttagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ gatagauravaḥ -vā -vaṃ hṛtagauravaḥ -vā -vaṃ āttagauravaḥ -vā -vaṃ.

--(Diminished) nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ alpīkṛtaḥ -tā -taṃ hrasitaḥ -tā -taṃ.

lowering LOWERING

, a. (Gloomy, cloudy) meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ durdinagrastaḥ -stā -staṃ malinaḥ -nā -naṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ malinamukhaḥ -khī -khaṃ.

lowermost LOWERMOST

, LOWEST, a. avaraḥ -rā -raṃ adharaḥ -rā -raṃ avaratamaḥ -mā -maṃ adharatamaḥ -mā -maṃ adhamaḥ -mā -maṃ nīcaḥ -cā -caṃ nīcatamaḥ -mā -maṃ atinīcaḥ -cā -caṃ adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adharasthaḥ -sthā -sthaṃ avarasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'at the lowest price,' avaramūlyamapekṣya nyūnamūlyamapekṣya.

lowing LOWING

, s. (Of cattle) hambhā hambhāravaḥ rambhaḥ rambhitaṃ rebhaṇaṃ gonādaḥ gorāvaḥ.

lowing LOWING

, part. hambhāravavirāvī -viṇī -vi (n) hambhāyamānaḥ -nā -naṃ.

lowland LOWLAND

, s. nimnabhūmiḥ f., nimnabhūḥ f., nimnadeśaḥ nīcabhūmiḥ nīcapradeśaḥ.

lowlander LOWLANDER

, s. nimnadeśavāsī m. (n) nīcadeśasthaḥ nimnadeśīyaḥ.

lowlily LOWLILY

, adv. namracetasā namraṃ vinamraṃ adarpeṇa nirabhimānena namraśīlatvāt savinayaṃ sanirvedaṃ garvvaṃ vinā garvvatyāgapūrvvaṃ.

lowliness LOWLINESS

, s. namratā buddhinamratā vinamratā vinayaḥ vinatiḥ f., namraśīlatā garvahīnatā darpaśṛnyatā dambhahīnatā nirabhimānaṃ anabhimānaṃ anahaṅkāraḥ agarvvaḥ dīnatā nirvedaḥ dainyaṃ ānatiḥ f., sannatiḥ f., apakarṣaḥ apakṛṣṭatā namravṛttiḥ f.

lowly LOWLY

, a. namraḥ -mrā -mraṃ namrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi namraśīlaḥ -lā -laṃ namravṛttiḥ -ttiḥ -tti namramanāḥ -nāḥ -naḥ (s) namramanaskaḥ -skā -skaṃ vinatacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) vinataḥ -tā -taṃ vinayī -yinī -yi (n) savinayaḥ -yā -yaṃ nirabhimānaḥ -nā -naṃ anabhimānī -ninī &c., anahaṅkāraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī &c., nirahaṅkāraḥ -rā -raṃ nirahammānī -ninī &c., abhimānahīnaḥ -nā -naṃ agarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ vītagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ garvvarahitaḥ -tā -taṃ vītadambhaḥ -mbhā -mbhaṃ darpahīnaḥ &c., nirviṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anuddhataḥ -tā -taṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ aprauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nīcaḥ -cā -caṃ.

lowly LOWLY

, adv. savinayaṃ anuddhataṃ sāpakarṣaṃ namravat. See LOWLILY.

low-minded LOW-MINDED

, a. duṣṭacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) khalātmā -tmā -tma (n) durātmā &c.

lowness LOWNESS

, s. nīcatā nimnatā anuccatā atuṅgatā; 'lowness of ground,' bhṛminimnatā.

--(Meanness) nīcatā adhamatā apakṛṣṭatā nikṛṣṭatā apakarṣaḥ jaghanyatā hīnatā khalatā kṣudratā duṣṭatā kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ durvṛttatā anāryyatā anutkarṣaḥ.

--(Of spirits) viṣādaḥ viṣaṇatā avasādaḥ avasannatā udvegaḥ nirviṇatā klāntiḥ f., glāniḥ f., mlāniḥ dīnatā vaimanasyaṃ vimanaskatā daurmanasyaṃ durmanaskatā.

--(Of sound) nīcatā mandatā mandratā gambhīratā gāmbhīryyaṃ.

--(Of price) mūlyanyūnatā alpamūlyatvaṃ.

[Page 470a]
low-priced LOW-PRICED

, a. alpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ nyūnamūlyaḥ &c., sumūlyaḥ &c.

low-spirited LOW-SPIRITED

, a. viṣādī -dinī -di (n) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) durmanāḥ &c., klāntamanāḥ &c., antarmanāḥ &c., dīnamanāḥ &c., vimanāḥ &c., durmanaskaḥ -skā -skaṃ vimanaskaḥ &c. udvignamanaskaḥ &c., dīnacetanaḥ -nā -naṃ udāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

loyal LOYAL

, a. bhaktaḥ -ktā -ktaṃ dṛḍhabhaktiḥ -ktiḥ -kti bhaktimāna -matī -mat (t) bhaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ sānurāgaḥ -gā -gaṃ anuraktaḥ -ktā -ktaṃ; 'to a sovereign or superior,' rājabhaktaḥ &c., prabhubhaktaḥ &c., rājānuraktaḥ &c., rājasevī -vinī &c., rājabhaktiniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svāmibhaktaḥ &c., rājājñāvarttī -rttinī &c., rājāsaktaḥ -ktā -ktaṃ prajādharmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ prajādharmmaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prajādharmmatatparaḥ -rā -raṃ.

--(As a wife) pativratā sādhvī satī sucaritrā ekapatnī svīyā.

--(As a husband) svadāranirataḥ svadāraikatānaḥ ananyanārīsāmānyaḥ anukūlaḥ.

loyalist LOYALIST

, s. See LOYAL.

loyally LOYALLY

, adv. dṛḍhabhaktyā rājabhaktyā rājabhaktavat rājabhaktipūrvvaṃ sānurāgaṃ rājānuraktavat svarājaniṣṭhāpūrvvaṃ.

loyalty LOYALTY

, s. bhaktiḥ f., rājabhaktiḥ f., prabhubhaktiḥ svāmibhaktiḥ rājabhaktatā dṛḍhā bhaktiḥ rājānurāgaḥ rājānuraktiḥ f., svarājāsaktiḥ f., svarājaniṣṭhā prajādharmmaniṣṭhā prajādharmmatātparyyaṃ; 'test of loyalty,' upadhā.

--(In a wife) pātivratyaṃ sādhvītvaṃ satītvaṃ.

--(In a husband) svadāraniratiḥ f., svadāraniṣṭhā anukūlatā.

lozenge LOZENGE

, s. (A quadrangular figure having two acute and two obtuse angles) catuṣkoṇaviśeṣo yasya dvikoṇāv antarlambau dvikoṇau vahirlambau.

--(Sweetmeat) padakaṃ modakaṃ laḍukaṃ.

lubber LUBBER

, s. sthūlajanaḥ sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., alasajanaḥ sthūlaśarīraḥ; 'land-lubber,' sthalavāmī m. (n) sthalacaraḥ.

lubberly LUBBERLY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlasvabhāvaḥ -vā -vaṃ adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Relating to dry land) sthalīyaḥ -yā -yaṃ.

lubberly LUBBERLY

, adv. sasthaulyaṃ sthūlajanavat adakṣaṃ adakṣavat.

lubric LUBRIC

, a. cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ meduraḥ -rā -raṃ.

to lubricate To LUBRICATE

, v. a. abhyañj (c. 7. -anakti -aṃktuṃ), snehena añj snehāktaṃ -ktāṃ kṛ snigdhīkṛ cikkaṇīkṛ ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ).

lubricated LUBRICATED

, p. p. abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ snehāktaḥ -ktā -ktaṃ vyāghāritaḥ -tā -taṃ.

lubrication LUBRICATION

, s. abhyañjanaṃ snehābhyañjanaṃ snigdhīkaraṇaṃ cikkaṇīkaraṇaṃ.

lubricity LUBRICITY

, s. snigdhatā snaigdhyaṃ snehaḥ -hanaṃ cikkaṇatā meduratā.

lubricous LUBRICOUS

, a. snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehī -hinī -hi (n) cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ.

lucent LUCENT

, a. dyotī -tinī -ti (n) prakāśamānaḥ -nā -naṃ dyotamānaḥ &c.

lucid LUCID

, a. (Bright) dīptimān -matī -mat (t) tejīmayaḥ -yī -yaṃ taijasaḥ -sī -saṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ tejasvī -svinī -svi (n) kāntimān &c., śobhanaḥ -nā -naṃ suprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(Pellucid) svacchaḥ -cchā -cchaṃ nirmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ -lā -laṃ amalaḥ -lā -laṃ viśadaḥ -dā -daṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Perspicuous) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ.

lucidly LUCIDLY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭhārthaṃ bhinnārthaṃ viśadaṃ.

lucidness LUCIDNESS

, s. (Brightness) dīptiḥ f., kāntiḥ f., tejas n., ujjvalatā chaviḥ f., dyutiḥ f., dīptimattvaṃ.

--(Clearness) spaṣṭatā suspaṣṭatā vyaktatā prasādaḥ spaṣṭārthatvaṃ vaiśadyaṃ svacchatā.

lucifer LUCIFER

, s. (Planet Venus) śukraḥ uśanāḥ m. (s) bhārgavaḥ.

lucifer-match LUCIFER-MATCH

, s. śalākā jvalanaśalākā agnidaśalākā jvalatṛṇaṃ jvalanatṛṇaṃ agnidatṛṇaṃ agnidaṃ.

[Page 470b]
luciferous LUCIFEROUS

, LUCIFIC, a. agnidaḥ -dā -daṃ prakāśajanakaḥ -kā -kaṃ prakāśakaḥ -kā -kaṃ dīptikaraḥ -rā -raṃ prakāśotpādakaḥ -kā -kaṃ.

luciform LUCIFORM

, a. tejoguṇakaḥ -kā -kaṃ prakāśaguṇakaḥ -kā -kaṃ tejomayaḥ -yī -yaṃ.

luck LUCK

, s. daivaṃ bhāgyaṃ bhāgaḥ bhāgadheyaṃ daivayogaḥ daivagatiḥ f., daivadaśā daivikaṃ; diṣṭaṃ adṛṣṭaṃ niyatiḥ f., vidhiḥ m., kālaniyogaḥ bhavitavyatā riṣṭaṃ saṅgatiḥ f.; 'good luck,' saubhāgyaṃ subhāgyaṃ kuśalaṃ -latā kauśalyaṃ śubhaṃ kalyāṇaṃ bhadraṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ puṇyodayaḥ śarmma n. (n) sadgatiḥ f., sampattiḥ f., sampad f., ayaḥ śrīḥ f., lakṣmīḥ f.; 'bad luck,' daurbhāgyaṃ durbhāgyaṃ durdaivaṃ vipattiḥ f., durgatiḥ f., aśubhaṃ amaṅgalaṃ; 'good luck to you,' diṣṭyā diṣṭyā vardhase; 'good and ill luck,' śubhāśubhaṃ bhadrābhadraṃ maṅgalāmaṅgalaṃ.

luckily LUCKILY

, adv. saubhāgyena -gyāt subhāgyena -gyāt daivavaśāt bhāgyavaśāt kalyāṇāt kauśalyāt māṅgalyena śubhadaivāt diṣṭyā śriyā subhagaṃ.

luckiness LUCKINESS

, s. saubhāgyaṃ subhāgyavattvaṃ dhanyatā kalyāṇatā māṅgalyaṃ puṇyavattvaṃ kauśalyaṃ maṅgalaṃ.

luckless LUCKLESS

, a. durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ mandabhāgyaḥ &c., mandabhāgī -ginī -gi (n) abhāgyaḥ -gyā -gyaṃ abhāgī -ginī &c., bhāgyahīnaḥ -nā -naṃ hīnabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ durbhagaḥ -gā -gaṃ nirdaivaḥ -vā -vaṃ daivahīnaḥ -nā -naṃ adhanyaḥ -nyā -nyaṃ vipannaḥ -nnā -nnaṃ.

lucklessly LUCKLESSLY

, adv. durbhāgyena -gyāt durdaivāt daurbhāgyavaśāt dudavavaśāt.

lucky LUCKY

, a. saubhāgyavān -vatī -vat (t) bhāgyavān &c., dhanyaḥ -nyā -nyaṃ maṅgalaḥ -lā -laṃ kalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ -ṇī -ṇinī -ṇi (n) śarmmavān &c., puṇyavān &c., śrīmān &c., kuśalaḥ -lā -laṃ śubhaḥ -bhā -bhaṃ bhadraḥ -drā -draṃ mubhadraḥ -drā -draṃ śubhaṃyuḥ -yuḥ -yu ayavān &c., subhagaḥ -gā -gaṃ śivaḥ -vā -vaṃ śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ lakṣmīvān &c., bhāgyaśālī -linī &c., sabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ; 'lucky moment,' śubhalagnaḥ lagnavelā.

lucrative LUCRATIVE

, a. lābhakaraḥ -rā -raṃ lābhadaḥ -dā -daṃ lābhakṛt m. f. n., lābhadāyakaḥ -kā -kaṃ saphalaḥ -lā -laṃ phaladaḥ -dā -daṃ arthadaḥ -dā -daṃ arthakaraḥ -rī -raṃ lābhajanakaḥ -kā -kaṃ phalotpādakaḥ -kā -kaṃ phalāvahaḥ -hā -haṃ hitāvahaḥ -hā -haṃ.

lucratively LUCRATIVELY

, adv. saphalaṃ sāphalyena salābhaṃ lābhapūrvvaṃ sārthaṃ.

lucrativeness LUCRATIVENESS

, s. sāphalyaṃ saphalatā -tvaṃ salābhatvaṃ sārthatā phaladatā.

lucre LUCRE

, s. lābhaḥ arthaḥ vṛddhiḥ f., dhanalābhaḥ prāptiḥ f., phalaṃ dhanopārjjanaṃ arthalabdhiḥ f., arjjanaṃ yogakṣemaḥ labhyaṃ labhyāṃśaḥ prāptavyāṃśaḥ āyaḥ phalodayaḥ.

to lucubrate To LUCUBRATE

, v. n. niśādhyayanaṃ kṛ rātryadhyayanaṃ kṛ niśābhyāsaṃ kṛ rātrau or niśi vidyābhyāsaṃ kṛ or vidyāsevāṃ kṛ.

lucubration LUCUBRATION

, s. (Nocturnal study) niśādhyayanaṃ rātryadhyayanaṃ niśābhyāsaḥ.

--(That which is composed by night) niśābhyāsena racito granthaḥ.

luculent LUCULENT

, a. prasannaḥ -nnā -nnaṃ viśadaḥ -dā -daṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirmalaḥ -lā -laṃ suprabhaḥ -bhā -bhaṃ tejomayaḥ -yī -yaṃ.

ludicrous LUDICROUS

, a. hāsyajanakaḥ -kā -kaṃ hāsyakaraḥ -rā -raṃ hāsyaḥ -syā -syaṃ avahāsyaḥ &c., upahāsyaḥ &c., hāsyotpādakaḥ -kā -kaṃ hāsotpādakaḥ -kā -kaṃ hāsakaraḥ -rā -raṃ parihāsakaraḥ -rā -raṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ kautukajanakaḥ -kā -kaṃ.

ludicrously LUDICROUSLY

, adv. asaṅgataṃ hāsyaprakāreṇa yathā hāso jāyate tathā.

ludicrousness LUDICROUSNESS

, s. hāsyatā hāsyajanakatā upahāsyatā hāsyotpādakatvaṃ asaṅgatatvaṃ kautukajanakatvaṃ avahāsyatvaṃ.

lues venerea LUES VENEREA

, s. upadaṃśaḥ; 'afflicted with it,' upadaṃśī -śinī (n).

to luff To LUFF

, v. a. prativātaṃ naukāṃ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ).

to lug To LUG

, v. a. (Drag with force) balena kṛṣ (c. 1. karṣati, c. 6. kṛṣati kraṣṭuṃ karṣṭuṃ), balāt or prasabham ākṛṣ or apakṛṣ or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ.

luggage LUGGAGE

, s. paricchadaḥ pathikaparicchadaḥ yātrikasāmagrī sāmagryaṃ yātrikabhāṇḍāni n. pl., vastrabhāṇḍāni n. pl., vastrapātrāṇi n. pl.

lugger LUGGER

, s. trikūpakaviśiṣṭā dīrghavātavasanā kṣudranaukā.

lugubrious LUGUBRIOUS

, a. śokasūcakaḥ -kā -kaṃ śokātmakaḥ -kā -kaṃ śokamayaḥ -yī -yaṃ duḥkhabodhakaḥ -kā -kaṃ kāruṇikaḥ -kī -kaṃ khedasūcakaḥ -kā -kaṃ śokī -kinī -ki (n).

lukewarm LUKEWARM

, a. īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ kavoṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ mandoṣṇaḥ &c., kaduṣṇaḥ &c., koṣṇaḥ &c., anuṣṇaḥ &c., īṣattaptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Not zealous) mandotsāhaḥ -hā -haṃ mandodyogaḥ -gā -gaṃ nirutsukaḥ -kā -kaṃ atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ avyagraḥ -grā -graṃ īṣaccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ.

lukewarmly LUKEWARMLY

, a. īṣaduṣṇaṃ īṣattāpena kavoṣṇaṃ anuttāpena mandodyogena.

lukewarmness LUKEWARMNESS

, s. kavoṣṇatā mandoṣṇatā koṣṇatā -tvaṃ īṣaduṣṇatā kaduṣṇatvaṃ anuṣṇatvaṃ īṣattāpaḥ īṣattaptatā.

--(Want of zeal) mandotsāhaḥ mandodyogaḥ īṣaccaṇḍatā īṣaduttāpaḥ anautsukyaṃ atīkṣṇatā udāsīnatā.

to lull To LULL

, v. a. (Compose to sleep) svap (c. 10. svāpayati -yituṃ), saṃsvap samprasvap.

--(Quiet, soothe) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv upasāntv lal (c. 10. lālayati -yituṃ), prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), prasannīkṛ.

to lull To LULL

, v. n. (Subside, become calm) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), praśam upaśam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), prasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), samprasad viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), nirvā (c. 2. -vāti -tuṃ), nirvātībhū vigatavātībhū nirvegībhū nivṛttavāyuḥ -yuḥ -yu bhū.

lull LULL

, s. (Temporary quiet after storm) śāntiḥ f., vāyuśāntiḥ nivṛttiḥ f., vāyunivṛttiḥ f., nirvātaḥ virāmaḥ viratiḥ f., vāyuvirāmaḥ viśrāmaḥ nirvṛtiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ vicchedaḥ vāyuśamaḥ vātavicchedaḥ vāyusthairyyaṃ.

lullaby LULLABY

, s. bālakasvāpakaraṇārthakaṃ gītaṃ bālasvāpakagītaṃ lālanagītaṃ śāntikagītaṃ bālasāntvanagītaṃ śiśuśamakagītaṃ.

lulled LULLED

, p. p. (Put to sleep) svāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Quieted) śamitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ prasāditaḥ -tā -taṃ upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

luller LULLER

, s. śamakaḥ śāntikaraḥ śāntidaḥ sāntvanakṛt lālī m. (n).

lumbago LUMBAGO

, s. gṛdhrasī gradhrasī kaṭivātaḥ śroṇivātaḥ kaṭivedanā.

lumbal LUMBAL

, LUMBAR, a. kaṭisambandhī -ndhinī -ndhi (n) śroṇisambandhī &c.

lumber LUMBER

, s. nirarthakadravyaṃ anarthakadravyaṃ bādhakadravyaṃ kleśakadravyaṃ bādhakaṃ bhāraḥ atibhāraḥ.

to lumber To LUMBER

, v. a. nirarthakadravyaiḥ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), nirarthakadravyāṇi itastato vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ) or vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ).

lumber-room LUMBER-ROOM

, s. nirarthakadravyakoṣṭhaḥ bādhakadravyakoṣṭhakaṃ.

luminary LUMINARY

, s. jyotis n., jyotipmān m. (t) bhāsvān m. (t) pratibhāvān m. (t) khadyotanaḥ bhāskaraḥ prabhākaraḥ kholkaḥ gagaṇecaraḥ khecaraḥ khacaraḥ prakāśakapadārthaḥ prakāśayuktapadārthaḥ tejorāśiḥ m.

luminous LUMINOUS

, a. tejomayaḥ -yī -yaṃ dīptimān -matī -mat (t) pradīptimān &c., prabhāvān &c., bhāsvān &c., bhānumān &c., prakāśayuktaḥ -ktā -ktaṃ viśadaḥ -dā -daṃ.

--(Shining by its own light) svaprakāśaḥ -śā -śaṃ; 'the sun is a luminous body,' sūryyaḥ svaprakāśaḥ.

luminously LUMINOUSLY

, adv. tejasā dīptyā prabhayā svaprakāśena viśadaṃ.

[Page 471b]
lump LUMP

, s. piṇḍaḥ -ṇḍaṃ sthūlaṃ ghanaḥ sthūlabhāgaḥ sthūlāṃśaḥ gaṇḍaḥ gaṇḍakā śarkarā ghanaughaḥ.

--(Collection. heap) rāśiḥ m., oghaḥ saṅghaḥ pūgaḥ stomaḥ puñjaḥ vṛndaṃ samūhaḥ sannayaḥ sañcayaḥ stūpaḥ utkaraḥ.

--(Gross) sākalyaṃ samudāyaḥ samāsaḥ; 'a lump of flesh,' māṃsapiṇḍaḥ locakaḥ; 'of earth,' mṛtpiṇḍaḥ; 'having lumps in the neck,' gaṇḍamālī -linī -li (n); 'in the lump,' sākalyena.

to lump To LUMP

, v. a. piṇḍīkṛ piṇḍ (c. 1. piṇḍate, c. 10. piṇḍayati -yituṃ), ekapiṇḍīkṛ rāśīkṛ ekarāśīkṛ oghīkṛ ekaughīkṛ ghanīkṛ sthūlīkṛ vṛndīkṛ puñjīkṛ pūgīkṛ ekatrīkṛ.

lumped LUMPED

, p. p. piṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ piṇḍitaḥ -tā -taṃ.

lumpish LUMPISH

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlasvabhāvaḥ -vā -vaṃ sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

lumpishly LUMPISHLY

, adv. sthūlavat sthaulyena sasthaulyaṃ sthūlajanavat buddhisthaulyāt.

lumpishness LUMPISHNESS

, s. sthūlatā sthaulyaṃ svabhāvasthūlatā buddhisthaulyaṃ.

lumpy LUMPY

, a. piṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) piṇḍitaḥ -tā -taṃ sapiṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ piṇḍalaḥ -lā -laṃ piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ piṇḍamayaḥ -yī -yaṃ piṇḍapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

lunacy LUNACY

, s. unmattatā unmādaḥ unmādavāyuḥ m., buddhibhramaḥ matibhramaḥ buddhibhraṃśaḥ cittavibhramaḥ cittaviplavaḥ buddhivikṣepaḥ buddhikṣiptatā madaḥ prāmādyaṃ apasmāraḥ.

lunar LUNAR

, LUNARY, a. cāndraḥ -ndrī -ndraṃ cāndrikaḥ -kī -kaṃ cāndramasaḥ -sī -saṃ candrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) saumyaḥ -myā -myaṃ saumikaḥ -kī -kaṃ aindavaḥ -vī -vaṃ; 'lunar month,' cāndramāsaḥ; 'lunar asterism or mansion,' nakṣatraṃ dākṣāyiṇī; 'the twenty-seven lunar asterisms collectively,' dākṣāyiṇyaḥ f. pl., nakṣatracakraṃ; 'lunar day,' tithiḥ m. f. Of these lunar days there are fourteen for the waxing, and fourteen for the waning moon; the first lunar day is called pratipad f., pakṣatiḥ -tī f.; the day of new moon is called amāvasī amāvasyā amā; 'the day of full moon,' pūrṇimā paurṇimā paurṇamāsī pūrṇenduḥ m. The eleventh tithi of each śuklapakṣaḥ or waxing, and kṛṣṇapakṣaḥ or waning moon, is regarded as sacred to Vishnu; and the following are the names given by Major Candy for the two ekādaśī of each month: caitraḥ, 1. kāmadā, 2. pāpamocanī; vaiśākhaḥ, 1. mohinī, 2. varūthinī; jyeṣṭhaḥ, 1. nirjalā, 2. aparā; āṣāḍhaḥ, 1. śayanī, 2. yoginī; śrāvaṇaḥ, 1. putradā, 2. kāmikā; bhādraḥ, 1. parivarttinī, 2. ajā; āśvinaḥ, 1. pāśāṅkuśā, 2. indirā; kārttikaḥ, 1. bodhinī, 2. ramā; mārgaśīrṣaḥ, 1. mokṣadā, 2. phaladā; pauṣaḥ, 1. prajāvardhinī, 2. saphalā; māghaḥ, 1. jayadā, 2. ṣaṭtilā; phālgunaḥ, 1. āmalakī, 2. vijayā. The ekādaśī of the śuklapakṣaḥ of the months āṣāḍhaḥ and kārttikaḥ are both particularly sacred. On the first, or śayanaikādaśī, Vishnu goes to sleep, and on the second awakes. (Difference of solar and lunar days) kṣayatithiḥ f.; 'inauspicious lunar day,' ghātatithiḥ f., dagdhatithiḥ f.; 'observance of the fasts and rites of the several lunar days,' tithipālanaṃ; 'lunar eclipse,' candragrahaṇaṃ; 'lunar measurement,' cāndramānaṃ; 'the lunar dynasty,' somavaṃśaḥ.

--(Resembling the moon). See LUNIFORM.

lunated LUNATED

, a. arddhacandrākāraḥ -rā -raṃ arddhacandrākṛtiḥ -tiḥ -ti.

lunatic LUNATIC

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādī -dinī -di (n) unmādavān -vatī -vat (t) sonmādaḥ -dā -daṃ unmadaḥ -dā -daṃ vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vikṣiptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vikṣiptamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) hatabuddhiḥ &c., bhraṣṭabuddhiḥ. &c., buddhibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ naṣṭendriyaḥ -yā -yaṃ vātulaḥ -lā -laṃ apasmārī -riṇī &c.

[Page 472a]
lunation LUNATION

, s. candraparivarttanaṃ candrāvṛttiḥ f., candraparivṛttiḥ f.

lunch LUNCH

, LUNCHEON, s. upāhāraḥ alpāhāraḥ laghvāhāraḥ laghubhojanaṃ alpabhojanaṃ arddhabhojanaṃ arddhāhāraḥ arddhāśanaṃ arddhaśanaṃ grāsaḥ grāsaparimitāhāraḥ.

lune LUNE

, s. (In geometry) candrakhaṇḍaṃ.

--(Leash). See the word.

lungs LUNGS

, s. phupphusaḥ pupphusaḥ pusphusaḥ phusphusaḥ raktaphenajaḥ.

luniform LUNIFORM

, a. candrākāraḥ -rā -raṃ candrākṛtiḥ -tiḥ -ti candrarūpaḥ -pā -paṃ.

lupine LUPINE

, s. dvidalaṃ kalāyaḥ śamīdhānyaṃ tripuṭaḥ satīlakaḥ.

lurch LURCH

, s. akasmād ekapārśve naukāparivarttanaṃ or naukāparivṛttiḥ f.

--(To leave a person in the lurch) durdaśāgrastaṃ kañcijjanaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or parityaj.

to lurch To LURCH

, v. n. (Roll suddenly on one side) nāvikabhāṣāyām ūrmipraloṭhanād ekapārśve akasmād parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

lurcher LURCHER

, s. (Poacher) kauṭikaḥ kauṭilikaḥ kūṭopāyena vanapakṣigrāhakaḥ.

--(Dog) kauṭikaśvā m. (n) kauṭikakukkuraḥ.

lure LURE

, s. (For hawks) śyenāmipaṃ.

--(Any thing which entices, allurement) pralobhanaṃ vilobhanaṃ ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., āmiṣaṃ lobhaḥ āmiṣadarśanaṃ.

to lure To LURE

, v. n. (Call hawks by holding out a bait) āmiṣadarśanena śyenādīn ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), āmiṣaṃ darśayitvā śyenān āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ) or śyenāhvānaṃ kṛ.

--(Allure) pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), lubh ākṛṣ muh (c. 10. mohayati -yituṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ).

lured LURED

, p. p. ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pralobhitaḥ -tā -taṃ lālitaḥ -tā -taṃ.

lurid LURID

, a. malinamukhaḥ -khā -khī -khaṃ malinaprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaḥ -nā -naṃ malinatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tamovṛtaḥ -tā -taṃ ugradarśanaḥ -nā -naṃ ghorarūpaḥ -pā -paṃ durddinagrastaḥ -stā -staṃ.

to lurk To LURK

, v. n. nibhṛte or nibhṛtaṃ or sunibhṛtaṃ or pracchannaṃ sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), guptaḥ -ptā -ptaṃ vṛt or bhū gup in pass. (gupyate).

lurker LURKER

, s. nibhṛtavarttī m. (n) pracchannasthāyī m. (n) nibhṛte sthāyī m.

lurking-place LURKING-PLACE

, s. guptiḥ f., guptisthānaṃ gopanasthānaṃ nibhṛtasthānaṃ gūḍhasthānaṃ.

luscious LUSCIOUS

, a. atimadhuraḥ -rā -raṃ atimiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atisvāduḥ -duḥ -dvī -du svādiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sumadhuraḥ -rā -raṃ susvāduḥ &c., madhumayaḥ -yī -yaṃ madhumān -matī -mat (t) atitṛptijanakaḥ -kā -kaṃ atituṣṭijanakaḥ -kā -kaṃ.

lusciously LUSCIOUSLY

, adv. atimadhuraṃ atimiṣṭaṃ atimādhuryyeṇa sumadhuraṃ.

lusciousness LUSCIOUSNESS

, s. atimādhuryyaṃ sumādhuryyaṃ atimadhuratā atimiṣṭatā atisvādutā mādhuryyaṃ tṛptijanakatvaṃ.

lusory LUSORY

, a. vinodī -dinī -di (n) savinodaḥ -dā -daṃ līlāyitaḥ -tā -taṃ salīlaḥ -lā -laṃ līlākhelaḥ -lā -laṃ sakautukaḥ -kā -kaṃ krīḍā in comp.

lust LUST

, s. (Carnal desire) kāmaḥ kāmitā kāmukatvaṃ kāmanā kāmāgniḥ m., kāmānalaḥ ratārthitvaṃ maithunārthitvaṃ maithunecchā madanaḥ madanecchā ratābhilāṣaḥ ramaṇecchā viṣayābhilāṣaḥ.

--(Eager desire) lālasā atyābhilāṣaḥ atispṛhā atiśayecchā atīcchā lobhaḥ atilobhaḥ vāñchā ākāṃkṣā kāṃkṣā lipsā tṛṣṇā atilipsā.

--(Depraved affections) duṣṭavāsanā durvāsanā kuvāsanā asadvāsanā; 'inflamed with lust,' kāmāgnidīptaḥ -ptā -ptaṃ.

to lust To LUST

, v. n. (Have carnal desire) kāmārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū kāmukaḥ -kā -kaṃ bhū ratārthī -rthinī -rthi bhū maithunārthī &c. bhū maithunābhilāṣī -ṣiṇī -ṣi bhū maithunam abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), kama (c. 10. kāmayate -yituṃ), abhikam viṣayābhilāṣī bhū; 'to lust after a woman,' kāmataḥ strīsaṅgam abhilaṣ.

--(Desire eagerly) atyantam abhilaṣ or iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ) or vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ) or abhivāñch atiśayena spṛh (c. 10. spṛhayati -yituṃ) or kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ) or ākāṃkṣ or abhikāṃkṣ or labh in des. (lipsate -psituṃ) lubh (c. 4. lubhyati lobdhuṃ).

lustful LUSTFUL

, a. kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī -minī -mi (n) kāmavṛttiḥ -ttiḥ -tti kāmapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kāmāsaktaḥ -ktā -ktaṃ sakāmaḥ -mā -maṃ kāmanaḥ -nā -naṃ kamanaḥ -nā -naṃ kamraḥ -mrā -mraṃ kamitā -trī -tṛ (tṛ) kāmayitā &c., ratārthī -rthinī &c., maithunārthī &c., suratārthī &c., maithunābhilāṣī -ṣiṇī &c., sambhogābhilāṣī &c., ratābhilāṣī &c., maithunecchuḥ -cchuḥ -cchu vyavāyī -yinī &c., anukaḥ -kā -kaṃ abhīkaḥ -kā -kaṃ abhikaḥ -kā -kaṃ lāṣukaḥ -kā -kaṃ abhilāṣukaḥ -kā -kaṃ vyavāyaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lampaṭaḥ strīlampaṭaḥ strīvyasanī m. (n) strīsaṅgābhilāṣī &c., strīsambhogābhilāṣī strīrataḥ strīparaḥ.

--(Under the influence of lust) kāmārttaḥ -rttā -rttaṃ kāmāturaḥ -rā -raṃ kāmāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ kāmānvitaḥ -tā -taṃ kāmāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kāmagrastaḥ -stā -staṃ kāmādhīnaḥ -nā -naṃ kāmayuktaḥ -ktā -ktaṃ kāmākrāntaḥ -ntā -ntaṃ kāmajitaḥ -tā -taṃ jātakāmaḥ -mā -maṃ kāmopahataḥ -tā -taṃ.

lustfully LUSTFULLY

, adv. sakāmaṃ kāmukavat kāmapūrvvaṃ kāmatas lampaṭavat.

lustfulness LUSTFULNESS

, s. kāmukatvaṃ -tā kāmitā sakāmatā ratārthitvaṃ maithunārthitvaṃ.

lustily LUSTILY

, adv. balavat mahābalena savīryyaṃ sasattvaṃ vīryyeṇa māṃsalavat hṛṣṭapuṣṭavat tejasā pauruṣeṇa sapauruṣaṃ.

lustiness LUSTINESS

, s. balavattvaṃ sabalatā māṃsalatā dṛḍhāṅgatā śarīradṛḍhatā sasattvatā vīryyavattvaṃ vīryyaṃ sattvaṃ aṃśalatā pṛthuśarīratā vajradehatvaṃ vyūḍhoraskatvaṃ śarīrapṛthutā hṛṣṭapuṣṭatā.

lustral LUSTRAL

, a. śuddhikaraḥ -rā -raṃ śucikaraḥ -rā -raṃ śodhakaḥ -kā -kaṃ pāvakaḥ -kā -kaṃ pāvanaḥ -nā -naṃ; 'lustral water,' śāntyudaṃ -dakaṃ pāvanodakaṃ pāvanaṃ; 'vessel containing it,' śāntyudakambhaḥ.

to lustrate To LUSTRATE

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh viśudh pū (c. 9. punāti pavituṃ), paripū vipū pavitrīkṛ śodhanaṃ kṛ.

lustration LUSTRATION

, s. śuddhikaraṇaṃ śodhanaṃ śucikaraṇaṃ śuddhiḥ f., pāvanaṃ pavitrīkaraṇaṃ malāpakarṣaṇaṃ; 'lustration of arms, a ceremony performed by a king before taking the field,' lohābhihāraḥ lohābhisāraḥ nīrājanaṃ -nā.

lustre LUSTRE

, s. tejas n., dyutiḥ f., prabhā śobhā ruciḥ f., ojas n., ojasvitā pratāpaḥ vṛhaddyatiḥ f., ujjvalatā uddyotaḥ chaviḥ f., kāntiḥ f., dīptiḥ f., ruc f. (k) bhās f., prakāśaḥ -śanaṃ rāḍhā; 'of metal or a gem,' ojas n., tejas n.

lustrous LUSTROUS

, a. tejasvī -svinī -svi (n) supabhaḥ -bhā -bhaṃ kā mān -matī -mat (t) dyutimān &c., dīptimān &c., ojasvī &c., tāpī -pinī &c., pratāpavān &c., śobhanaḥ -nā -naṃ prabhāvān &c., ujjvalaḥ -lā -laṃ.

lustrum LUSTRUM

, s. yugaṃ varṣapañcakaṃ vatsarapañcatvaṃ abdapañcakatvaṃ.

lusty LUSTY

, a. māṃsalaḥ -lā -laṃ dṛḍhāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ dṛḍhaśarīraḥ -rā -raṃ pṛthuśarīraḥ -rā -raṃ balavān -vatī -vat (t) mahābalaḥ -lā -laṃ mahābāhuḥ -huḥ -hu aṃśalaḥ -lā -laṃ aṃsalaḥ -lā -laṃ vajradehaḥ -hā -haṃ vyūḍhoraskaḥ -skā -skaṃ mahākāyaḥ -yā -yaṃ sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ medasvī -svinī -svi (n) vīryyavān -vatī &c., savīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ hṛṣṭapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vṛhadaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vṛhaccharīraḥ &c.

lutanist LUTANIST

, s. vaiṇikaḥ vīṇāvādaḥ -dakaḥ vīṇāpāṇiḥ m.

lutanous LUTANOUS

, a. (Living in mud) paṅkasthaḥ -sthā -sthaṃ karddamasthaḥ -sthā -stha paṅkavāsī -sinī &c., paṅkajaḥ -jā -jaṃ.

--(Pertaining to it) paṅkilaḥ -lā -laṃ paṅkī -ṅkinī &c., kārddamaḥ -mī -maṃ.

--(Of the colour of mud) paṅkavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

lute LUTE

, s. vīṇā vallakī vipañcī -ñcikā tantrī m. (n) rudrī ṣaṭkarṇaḥ sāraṅgī śāraṅgī pinākī; 'with seven strings,' parivādinī; 'the wire of a lute,' tantrī tantraṃ; 'the neck,' vīṇādaṇḍaḥ prabālaḥ; 'a piece of wood under the neck called the belly,' kakubhaḥ prasevakaḥ; 'the tie,' upanāhaḥ vīṇānubandhaḥ nibandhanaṃ; 'the whole body of the lute, comprising the gourd, neck, and belly,' kolambakaḥ; 'the quill or bow,' koṇaḥ parivādaḥ śārikā raṇaḥ.

to lute To LUTE

, v. a. paṅkena lip (c. 6. limpati leptuṃ), paṅkalepena saṃlagnīkṛ.

luter LUTER

, LUTIST, a. vīṇāvādaḥ -dakaḥ. See LUTANIST.

lute-string LUTE-STRING

, s. vīṇātantraṃ tantrī vīṇātāraḥ -rā.

lutulent LUTULENT

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ ṣaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) kārddamaḥ -mī -maṃ.

to luxate To LUXATE

, v. a. visandhīkṛ sandhitroṭanaṃ kṛ asthisandhiṃ or asthigranthiṃ truṭ (c. 10. troṭayate -yituṃ) or visandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), sandhibhaṅgaṃ kṛ sandhiviśleṣaṃ kṛ sandhicyutiṃ kṛ.

luxated LUXATED

, p. p. visandhitaḥ -tā -taṃ truṭitasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi cyutasandhiḥ &c., sandhicyutaḥ -tā -taṃ sandhiviśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

luxation LUXATION

, s. sandhitroṭanaṃ sandhiviśleṣaḥ sandhicyutiḥ f., visandhīkaraṇaṃ.

luxuriance LUXURIANCE

, LUXURIANCY, s. ativṛddhiḥ f., adhikavṛddhiḥ f., ativardhanaṃ atyantavardhanaṃ nitāntavṛddhiḥ f., vṛddhibāhulyaṃ samṛddhiḥ f., sāmṛddhyaṃ vṛddhyādhikyaṃ atisphītiḥ f., atisphātiḥ f., udrekaḥ utsekaḥ āpyāyanaṃ.

luxuriant LUXURIANT

, a. ativardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu ativardhamānaḥ -nā -naṃ ativardhitaḥ -tā -taṃ ativardhī -rdhinī -rdhi (n) ativardhanaḥ -nī -naṃ atisphītaḥ -tā -taṃ atipīnaḥ -nā -naṃ atisamṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atipuṣkalaḥ -lā -laṃ atibahulaḥ -lā -laṃ atipracuraḥ -rā -raṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

luxuriantly LUXURIANTLY

, adv. ativṛddhyā ativṛddhipūrvvaṃ bāhulyena atibahulaṃ atibahuśas atipracuraṃ atiprācuryyeṇa atipuṣkalaṃ atiriktaṃ udrekeṇa.

to luxuriate To LUXURIATE

, v. n. (Grow exuberantly) atyantaṃ vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ) or ṛdh (c. 5. ṛdhnoti, c. 4. ṛdhyati ardhituṃ) or samṛdh or pyai (c. 1. pyāyate pyātuṃ) or āpyai or sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), atibahulībhū atipracurībhū ativṛddhim i (c. 2. eti -tuṃ), atisphītim i.

--(Live or feed luxuriously) ativilāsena or atisukhena or sukhopabhogena vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ) or vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ).

luxurious LUXURIOUS

, a. (Contributing to luxury, furnished with luxuries) sukhabhogavān -vatī -vat (t) sukhabhogakaraḥ -rā -raṃ sukhabhogāvahaḥ -hā -haṃ atisukhāvahaḥ -hā -haṃ atisukhī -khinī -khi (n) sukhabhogasādhakaḥ -kā -kaṃ sukhabhogamayaḥ -yī -yaṃ atisukhamayaḥ &c., sukhopabhogadaḥ -dā -daṃ savilāsaḥ -sā -saṃ vilāsī -sinī &c., vilāsamayaḥ &c., vilāsayuktaḥ -ktā -ktaṃ vilāsasukhamayaḥ &c.

--(Indulging in luxury) vilāsī -sinī &c., vilāsāsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ sukhabhogāsaktaḥ &c., sukhabhogaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣayāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayopabhogavyagraḥ -grā -graṃ vaiṣayikaḥ -kī -kaṃ dehambharaḥ -rā -raṃ ātmambhariḥ -riḥ -ri viṣayopasevī -vinī &c., sukhasevī &c.

luxuriously LUXURIOUSLY

, adv. vilāsena sukhena atisukhena ativilāsapūrvvaṃ savilāsaṃ sukhopabhogena sukhopabhogapūrvvaṃ sukhāsaktavat paramānnopabhogena.

luxuriousness LUXURIOUSNESS

, s. vilāsitvaṃ -tā savilāsatvaṃ sukhopabhogaḥ sukhabhogaḥ atisukhitā sukhāsaktiḥ f., sukhabhogāsaktiḥ f., bhogāsaktiḥ f., viṣayabho- gāsaktiḥ f., viṣayabhogaḥ viṣayasevā viṣayopasevā sukhasevā sukhāsvādaḥ.

luxury LUXURY

, s. vilāsaḥ vilāsitvaṃ -tā. See LUXURIOUSNESS. (That which gratifies the senses or appetite) sukhaṃ sukhasādhanaṃ bhogaḥ bhogasādhanaṃ saukhyaṃ sukhasāhityaṃ viṣayasukhaṃ viṣayasukhasāhityaṃ amiṣaṃ āmiṣaṃ.

--(Dainty) svādvannaṃ paramānnaṃ viśiṣṭānnaṃ uttamānnaṃ miṣṭānnaṃ bhojanaviśeṣaḥ viśiṣṭabhojanaṃ viśiṣṭāmiṣaṃ.

lye LYE

, s. kṣārodakaṃ kṣārajalaṃ kṣāritajalaṃ kṣārasaṃsṛṣṭaṃ jalaṃ.

lying LYING

, part. (Reclining) śāyī -yinī -yi (n) śayaḥ -yā -yaṃ śayānaḥ -nā -naṃ śayitaḥ -tā -taṃ patan -tantī -tat (t) patitaḥ -tā -taṃ saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'lying on a bed,' śayane saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'lying prostrate,' apamūrddhaśayaḥ -yā -yaṃ kṣiptadehaḥ -hā -haṃ; 'lying with the face upwards,' uttānaśayaḥ -yā -yaṃ.

--(Act of lying) śayanaṃ patanaṃ saṃveśaḥ.

--(Lying in) prasavakālaḥ prasavāvasthā sūtikālaḥ prasūtikālaḥ; 'lying-in chamber,' sūtikāgṛhaṃ sūtigṛhaṃ sūtikābhavanaṃ sūtigṛhaṃ sūtīgṛhaṃ ariṣṭaśayyā ariṣṭaṃ garbhaḥ apavarakaḥ.

lying LYING

, s. (Telling falsehood) mṛṣāvādaḥ mithyāvādaḥ mithyābhāṣaṇaṃ mithyākathanaṃ asatyabhāṣaṇaṃ mṛṣābhāṣitā -ṣaṇaṃ mṛṣābhidhānaṃ mithyoktiḥ f., asatyoktiḥ f., anṛtavādaḥ.

lying LYING

, part. or a. (Addicted to falsehood) mithyāvādī -dinī -di (n) mṛṣāvādī &c., asatyavādī &c., anṛtavādī &c., asatyabhāṣī -ṣiṇī &c., anṛtabhāṣī &c., anṛtavāk m. f. n. (c) asatyaḥ -tyā -tyaṃ niḥsatyaḥ -tyā -tyaṃ.

lymph LYMPH

, s. medas n., vasā carmmāmbhas n., tvagambhas n., tvagudakaṃ carmmodakaṃ carmmasāraḥ tvaksāraḥ asṛkkaraḥ udakadhātuḥ m.

lymphate LYMPHATE

, LYMPHATED, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ vātulaḥ -lā -laṃ.

lymphatic LYMPHATIC

, s. medovahaṃ medovāhinī carmmāmbhovāhinī tvaksāravāhinī śarīrāntargatajalavāhinī.

lynx LYNX

, s. vanaviḍālaḥ vanamārjāraḥ sūkṣmadṛṣṭiḥ kṣudravyāghraviśeṣaḥ.

lyre LYRE

, s. vallakī vīṇā vipañcī -ñcikā tantrī. See LUTE.

lyric LYRIC

, LYRICAL, a. vaiṇikaḥ -kī -kaṃ vīṇāvādanasahitaḥ -tā -taṃ.

lyrist LYRIST

, s. vallakīvādakaḥ vallakīpāṇiḥ m., vaiṇikaḥ.

lythrum LYTHRUM

, s. (A plant) agnijvālā subhikṣā dhātakī dhātṛpuṣpikā.

M macaroon MACAROON

, s. bādāmnirmmito miṣṭapiṣṭakaviśeṣaḥ.

macaw MACAW

, MACAO, s. śukaḥ kīraḥ vakracañcuḥ m., vakratuṇḍaḥ.

mace MACE

, s. (Club, ensign of authority) vetraṃ gadā yaṣṭiḥ m. f., yaṣṭikaḥ daṇḍaḥ -ṇḍaṃ muṣalaḥ musalaḥ laguḍaḥ laguraḥ mudgaraḥ vātarddhiḥ m.

--(The spice) jātīkośaṃ jātikośaṃ jātīkoṣaṃ jātikoṣaṃ jātiḥ -tī f., jātiphalaṃ jātīphalaṃ phalaṃ jātīpatrī jātipatraṃ jātipuṣpaṃ guḍatvacaṃ rājabhogyaṃ.

mace-bearer MACE-BEARER

, s. vetradharaḥ vetradhārī m. (n) vetrī m. (n) vetrapāṇiḥ m. gadādharaḥ gadī m. (n) gadāpāṇiḥ m., gadāhastaḥ daṇḍadharaḥ daṇḍī m. (n) daṇḍahastaḥ laguḍahastaḥ daṇḍadhārī m., daṇḍikaḥ daṇḍabhṛt m., yaṣṭigrahaḥ yāṣṭīkaḥ.

to macerate To MACERATE

, v. a. (Make lean, waste) kraśa (nom. kraśayati -yituṃ), kṛśīkṛ parikṛśīkṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ) kṣīṇaṃ -ṇāṃ -ṇaṃ kṛ kṣīṇīkṛ glai in caus. (glapayati -yituṃ) māṃsakṣayaṃ kṛ.

--(Steep) jalasekena or jalaplāvanena komalīkṛ cirakālaṃ jalena samāplu (c. 10. -plāvayati -yituṃ) or jalasamāplutaṃ -tāṃ kṛ or jalasiktaṃ -ktāṃ kṛ or ārdrīkṛ; 'macerate indigo,' nīlasandhānaṃ kṛ nīlapācanaṃ kṛ.

[Page 474a]
macerated MACERATED

, p. p. (Made lean) kṛśīkṛtaḥ -tā -taṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Steeped) jalasekena komalīkṛtaḥ -tā -taṃ or mṛdūkṛtaḥ -tā -taṃ.

maceration MACERATION

, s. (Making thin, mortification) kṛśīkaraṇaṃ kṣīṇakaraṇaṃ karśanaṃ kleśakaraṇaṃ kleśadānaṃ māṃsakṣayaḥ māṃsaśoṣaṇaṃ śarīrapākaḥ śarīraśoṣaḥ kāyakleśaḥ kleśaḥ kāyakṛcchraṃ.

--(Steeping) jalasekena komalīkaraṇaṃ ārdrīkaraṇaṃ; 'of indigo,' nīlasandhānaṃ nīlapācanaṃ.

to machinate To MACHINATE

, v. a. parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), upāyaṃ kḷp or ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ) or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or anusandhā or saṃvidhā mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), sampradhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), kalpanāṃ kṛ parikalpanāṃ kṛ anusandhānaṃ kṛ.

--(Plot) druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ), kapaṭaprabandhaṃ kṛ kapaṭaprabandhena drohaṃ kṛ.

machination MACHINATION

, s. kalpanā parikalpanā -naṃ kḷptiḥ f., mantraṇā kukalpanā kumantraṇā kuyuktiḥ f., kuprayuktiḥ f., kusṛṣṭiḥ f., kusaṅkalpaḥ kapaṭaprayogaḥ kapaṭaprabandhaḥ ghaṭanaṃ -nā kughaṭanā vidhānaṃ saṃvidhānaṃ anusandhānaṃ duṣṭakāryyasādhanārtham upāyacintanaṃ drohacintanaṃ; 'against the king,' rājadrohaḥ rājaśarīrābhidrohaḥ.

machinator MACHINATOR

, s. parikalpakaḥ parikalpanākṛt m., kumantraṇākṛt kukalpanākārī m. (n) ghaṭakaḥ upāyacintakaḥ drohacintakaḥ.

machine MACHINE

, s. yantraṃ upakaraṇaṃ vilālaḥ sādhanaṃ sādhanayantraṃ.

machinery MACHINERY

, (Collective mechanism) yantrasāhityaṃ yantraśaktisāhityaṃ yāntraṃ yāntrikaṃ yantratvaṃ.

--(Machines in general) yantrasāmagryaṃ yantrasamūhaḥ yantrasamudāyaḥ yāntraṃ yantravidyā.

machinist MACHINIST

, s. yantrakāraḥ -rakaḥ yantrakṛt m., yantranirmmāṇaśilpajñaḥ yantravidyānipuṇaḥ yantravid kalājñaḥ.

macilency MACILENCY

, s. kṛśatā kārśyaṃ kṛśāṅgatā kṣīṇatā kṣāmatā māṃsakṣīṇatā,

macilent MACILENT

, a. kṛśaḥ -śā -śaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ.

macrocosm MACROCOSM

, s. jagatsarvvaṃ jagatkṛtsnaṃ viśvajagat n., viśvaṃ tribhuvanaṃ.

macrology MACROLOGY

, s. dīrghasūtratā ativistīrṇavākyaṃ ativistaraḥ.

mactation MACTATION

, s. upahārārthaṃ ghātanaṃ or nihananaṃ or pramāpaṇaṃ viśasanaṃ.

macula MACULA

, s. kalaṅkaḥ lāñchanaṃ cihnaṃ vinduḥ m., kaluṣaṃ aṅkaḥ.

to maculate To MACULATE

, v. a. kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), cihna (nom. cihnayati -yituṃ), lāñch (c. 1. lāñchati -ñchituṃ).

maculate MACULATE

, MACULATED, a. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) kaluṣitaḥ -tā -taṃ lāñchitaḥ -tā -taṃ cihnitaḥ -tā -taṃ.

mad MAD

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādaḥ -dā -daṃ unmādavān -vatī -vat (t) unmādī -dinī -di (n) sonmādaḥ -dā -daṃ unmadaḥ -dā -daṃ unmadiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu mattaḥ -ttā -ttaṃ vātulaḥ -lā -laṃ vātūlaḥ -lā -laṃ pramadaḥ -dā -daṃ sūnmadaḥ -dā -daṃ sūnmādaḥ -dā -daṃ hatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi naṣṭabuddhiḥ &c., vikṣiptabuddhiḥ &c., bhraṣṭabuddhiḥ &c., buddhibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hatajñānaḥ -nā -naṃ viplutacittaḥ -ttā -ttaṃ bhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ vikṣiptamatiḥ -tiḥ -ti vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ mūḍhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) naṣṭendriyaḥ -yā -yaṃ.

--(Proceeding from madness) unmādaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ unmādasūcakaḥ -kā -kaṃ buddhibhraṃśamūcakaḥ -kā -kaṃ.

--(Furious) madotkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ madodagraḥ -grā -graṃ kopākulaḥ -lā -laṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'a mad dog,' alarkaḥ alakaḥ; 'a mad fellow,' pramadajanaḥ; 'to go mad,' unmad (c. 4. -mādyati -madituṃ), unmattībhū; 'drive mad,' unmad (c. 10. -mādayati -yituṃ).

madam MADAM

, s. āryyā āryyikā āryyakā bhavatī bhāvinī.

--(As a complimentary title) āryye voc. c., bhavati voc. c.

mad-brain MAD-BRAIN

, MAD-BRAINED, a. vikṣiptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi viplutabuddhiḥ &c.

[Page 474b]
mad-cap MAD-CAP

, s. pramadajanaḥ unmattajanaḥ sāhasikaḥ sāhasakarmmā m. (n).

to madden To MADDEN

, v. a. unmad (c. 10. -mādayati -yituṃ), mad unmattīkṛ mattīkṛ.

to madden To MADDEN

, v. n. unmad (c. 4. -mādyati -madituṃ), unmattībhū mattībhū mad.

maddened MADDENED

, p. p. unmāditaḥ -tā -taṃ unmattīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

maddening MADDENING

, a. unmādakaḥ -kā -kaṃ unmādajanakaḥ -kā -kaṃ unmādana -nā -naṃ.

madder MADDER

, s. (The plant) mañjiṣṭhā vikasā vikaṣā maṇḍūkaparṇī tāmravallī yojanavallī yojanaparṇī bhaṇḍīrī bhaṇḍirī bhaṇḍī jiṅghī samaṅgā kālameṣikā citrāṅgī kālamakṣikā.

made MADE

, p. p. kṛtaḥ -tā -taṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ prakalpitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ; 'made of,' mayaḥ -yī -yaṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ in comp.; as, 'made of wood,' kāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ kāṣṭhaghaṭitaḥ -tā -taṃ kāṣṭhanirmmitaḥ -tā -taṃ; 'made known,' niveditaḥ -tā -taṃ āveditaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ -tā -taṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ; 'made ready,' sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'made favorable,' prasādīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'made up, as the mind,' sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ sthiraḥ -rā -raṃ; 'made up, reconciled,' sandhitaḥ -tā -taṃ śāntavivādaḥ -dā -daṃ; 'made up, settled,' siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ; 'made over,' saṅkrāmitaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ -tā -taṃ; 'made light of,' laghūkṛtaḥ -tā -taṃ; 'made good,' sādhitaḥ -tā -taṃ; 'made to do any thing,' expressed by the caus. pass. part.; as, 'made to pay,' dāpitaḥ -tā -taṃ; 'made to go,' gamitaḥ -tā -taṃ; 'made to know,' jñāpitaḥ -tā -taṃ; 'one who has made an agreement,' kṛtasaṅketaḥ -tā -taṃ.

madefaction MADEFACTION

, s. ārdrīkaraṇaṃ kledanaṃ saṃkledanaṃ samundanaṃ klinnīkaraṇaṃ.

to madefy To MADEFY

, v. a. ārdrīkṛ klid (c. 10. kledayati -yituṃ), saṃklid pariklid.

madhouse MADHOUSE

, s. unmattālayaḥ unmattapālanagṛhaṃ unmattasthānaṃ.

madly MADLY

, adv. unmattavat sonmādaṃ mattavat vātulavat cittavibhramāt cittaviplavāt unmādena prāmādyāt pramadajanavat.

madman MADMAN

, s. unmattajanaḥ mattajanaḥ pranadajanaḥ unmādakaḥ vātulaḥ.

madness MADNESS

, s. unmattatā unmādaḥ sonmādatā mattatā vātulatā vikṣiptatā buddhivikṣiptatā buddhivikṣepaḥ buddhibhramaḥ matibhramaḥ cittavibhramaḥ cittaviplavaḥ buddhināśaḥ buddhibhraṃśaḥ matibhraṃśaḥ madaḥ pramadatā prāmādyaṃ unmādavāyuḥ m.

maenorrhagia MAENORRHAGIA

, s. (A disease) yonyarśas n., pradaraḥ pradarāmayaḥ.

magazine MAGAZINE

, s. (Storehouse) bhāṇḍāgāraṃ bhāṇḍagṛhaṃ koṣāgāraṃ.

--(Of arms, ammunition, &c.) yuddhadravyāgāraṃ śastrāgāraṃ astrāgāraṃ yuddhabhāṇḍāgāraṃ āyudhāgāraṃ.

--(A miscellany published periodically) kāle kāle prakāśito nānāviṣayasaṅgrahaḥ or nānāvastuviṣayako granthaḥ.

maggot MAGGOT

, s. kīṭaḥ kṛmiḥ m., aliḥ m., kīṭāṇḍajaṃ.

maggoty MAGGOTY

, s. kīṭapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛmipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛmimayaḥ -yī -yaṃ.

magi MAGI

, MAGIANS, s. pl. pūrvvadeśīyapaṇḍitāḥ m. pl., prāgdeśīyavidvajjanāḥ.

magic MAGIC

, s. abhicāraḥ abhicāravidyā māyā māyāvidyā yogaḥ samprayogaḥ vaśakriyā mūlakarmma n. (n) citrakarmma n., jālaṃ jālakarmma n., indrajālaṃ abhimantraṇaṃ kārmmaṇaṃ kārmmaṇatvaṃ piśācavidyā kuvidyā mohaḥ kuhakaḥ kusṛtiḥ f., saṃvadanaṃ -nā mantraḥ mantramohanaṃ.

magic MAGIC

, MAGICAL, a. ābhicārikaḥ -kī -kaṃ abhicārikaḥ -kī -kaṃ abhicārī -riṇī -ri (n) māyāmayaḥ -yī -yaṃ māyī -yinī -yi (n) māyāvī -vinī &c., māyikaḥ -kī -kaṃ aindrajālikaḥ -kī -kaṃ mohī -hinī &c., kausṛtikaḥ -kī -kaṃ.

magically MAGICALLY

, adv. abhicāreṇa abhicāravidyānusārāt māyayā sendrajālaṃ.

[Page 475a]
magician MAGICIAN

, s. abhicāravid m., abhicāravidyājñaḥ māyākāraḥ māyākṛt m., māyī m. (n) māyikaḥ māyāvī m. (n) māyājīvī m. (n) piśācavidyājñaḥ abhicārī m. (n) citrakarmmavid m., mūlakarmmavid m., indrajālikaḥ aindrajālikaḥ indriyamohī m. (n) kuhakaḥ kuhakakāraḥ kuhakajīvī m., yogī m. (n) yogeśvaraḥ samprayogī m., kausṛtikaḥ siddhaḥ citrakarmmā m. (n).

magisterial MAGISTERIAL

, a. (Pertaining to a magistrate or magistracy) dharmmādhikārasambandhī -ndhinī &c., dharmmādhyakṣasambandhī &c., daṇḍanītisambandhī &c., ādhikārikaḥ -kī -kaṃ vainayikaḥ -kī -kaṃ.

--(Pertaining to a master) prabhusambandhī &c., svāmisambandhī &c., prabhutvaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ādhikārikaḥ -kī -kaṃ.

--(Imperious) ājñāpakaḥ -kā -kaṃ ādeśakaḥ -kā -kaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śāsanarūpaḥ -pā -paṃ.

magisterially MAGISTERIALLY

, adv. dharmmādhyakṣavat daṇḍanāyakavat adhikāreṇa śāsanarūpeṇa.

magistracy MAGISTRACY

, s. (Office of a magistrate) dharmmādhikāraḥ -ritvaṃ dharmmādhikaraṇaṃ dharmmādhipatyaṃ dharmmādhyakṣatā nyāyādhikāraḥ nyāyādhīśatā.

--(Body of magistrates) dharmmādhikāriṇaḥ m. pl., dharmmādhikārigaṇaḥ dharmmādhyakṣagaṇaḥ dharmmādhyakṣasamūhaḥ nyāyādhīśagaṇaḥ nyāyādhīśamaṇḍalaṃ.

magistrate MAGISTRATE

, s. dharmmādhyakṣaḥ dharmmādhikārī m. (n) nyāyādhyakṣaḥ nyāyādhīśaḥ nyāyādhipatiḥ m., daṇḍanāyakaḥ prāḍvivākaḥ daṇḍapraṇetā m. (tṛ) nītiśāstā m. (stṛ) vicārakarttā m. (rttṛ) akṣadarśakaḥ ākṣapāṭikaḥ.

magnanimity MAGNANIMITY

, s. māhātmyaṃ mahātmatā -tvaṃ māhātmikatā manomahattvaṃ matimahattvaṃ manomahimā m. (n) audāryyaṃ udāratā cittodāratā udāracittatā mahecchā mahānubhāvaḥ mahāśayatvaṃ manaḥprauḍhatā mahāpuruṣatvaṃ śauryyaṃ vīratvaṃ prabhāvaḥ mahimā m.

magnanimous MAGNANIMOUS

, a. mahātmā -tmā -tma (n) mahāmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) mahāmanaskaḥ -skā -skaṃ māhātmikaḥ -kī -kaṃ mahāmatiḥ -tiḥ -ti udāracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) udāramatiḥ -tiḥ -ti udāraḥ -rā -raṃ mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ mahāśayaḥ -yā -yaṃ mahecchaḥ -cchā -cchaṃ unnatamanāḥ &c., śūraḥ -rā -raṃ.

--(Proceeding from magnanimity) māhātmyapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ audāryyapuraḥsaraḥ -rā -raṃ māhātmyayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

magnanimously MAGNANIMOUSLY

, adv. audāryyeṇa udāravat māhātmyena samāhātmyaṃ manomahattvāt manomahimnā mahānubhāvāt udāracittatvāt mahecchayā śūravat mahāśayavat udāracetasā.

magnate MAGNATE

, s. utkṛṣṭapadasthaḥ uccapadasthaḥ mahākulīnaḥ rājanyaḥ.

magnesia MAGNESIA

, s. amlapittanāśakaṃ śuklacūrṇaṃ or cūrṇākāraṃ mṛttikābhasma n. (n).

magnet MAGNET

, s. lohacumbakaḥ lohakāntaḥ -ntaṃ ayaskāntaḥ cumbakaḥ cumbakaprastaraḥ cumbakamaṇiḥ m., ayaskāntamaṇiḥ m., ayaskāntamaṇiśalākā ākarṣaḥ -rṣakaḥ ākarṣakamaṇiḥ m., vaikrāntaṃ lauhākarṣakaprastaraḥ.

magnetic MAGNETIC

, MAGNETICAL, a. ākarṣikaḥ -kā -kaṃ ākarṣakaḥ &c., ākarṣaṇaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ākarṣaṇadharmmakaḥ -kā -kaṃ lohacumbanaśīlaḥ -lā -laṃ lohacumbanadharmmakaḥ -kā -kaṃ lohacumbakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) lohacumbakaviṣayaḥ -yā -yaṃ; 'magnetic attraction,' ākarṣaḥ.

magnetically MAGNETICALLY

, adv. ākarṣaṇaśaktidvāreṇa ākarṣaṇapūrvvaṃ lohacumbanaśaktyā.

magnetism MAGNETISM

, s. ākarṣaṇaśaktiḥ f., lohacumbanaśaktiḥ f., lohacumbanadharmmaḥ lohacumbakaguṇaḥ ayaskāntaguṇaḥ ayaskāntamaṇidharmmaḥ.

to magnetize To MAGNETIZE

, v. a. ākarṣaṇaśaktiṃ or lohacumbanaśaktiṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

magnific MAGNIFIC

, MAGNIFICAL, a. mahāpratāpaḥ -pā -paṃ. See MAGNIFICENT.

magnificence MAGNIFICENCE

, s. pratāpaḥ mahāpratāpaḥ mahān pratāpaḥ atipratāpaḥ supratāpaḥ tejas n., atitejas n., mahātejas n., vibhūtiḥ f., vaibhavaṃ vibhavaḥ aiśvaryyaṃ atiśobhā atikāntiḥ f., mahādīptiḥ f., mahatī śobhā vṛhaddīptiḥ f., atiprabhā ojasvitā ujjvalatā śrīḥ f., mahimā m. (n) mahattvaṃ.

[Page 475b]
magnificent MAGNIFICENT

, a. mahāpratāpaḥ -pā -paṃ pratāpavān -vatī -vat (t) mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) pratāpī -pinī -pi (n) atipratāpī &c., tejasvī -svinī &c., atitaijasaḥ -sī -saṃ śobhanaḥ -nā -naṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ suprabhaḥ -bhā -bhaṃ atikāntimān -matī &c., ojasvī -svinī &c., ujjvalaḥ -lā -laṃ mahāprabhaḥ -bhā -bhaṃ dedīpyamānaḥ -nā -naṃ vibhūtimān -matī &c.

magnificently MAGNIFICENTLY

, adv. mahāpratāpena supratāpena atipratāpena atitejasā mahātejasā sapratāpaṃ vibhūtpā atiśobhāpūrvvaṃ aiśvaryyeṇa.

magnified MAGNIFIED

, p. p. adhikīkṛtaḥ -tā -taṃ vipulīkṛtaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ -tā -taṃ upacitaḥ -tā -taṃ viśālīkṛtaḥ -tā -taṃ karālīkṛtaḥ -tā -taṃ karālitaḥ -tā -taṃ atyuktipūrvvaṃ varṇitaḥ -tā -taṃ bahulīkṛtaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ.

magnifier MAGNIFIER

, s. vardhakaḥ vṛddhikarttā m. (rttṛ) vardhanakṛt m., ādhikyakṛt.--

--(Optical instrument) vipuladarśakakācaḥ.

to magnify To MAGNIFY

, v. a. (Make great or greater) adhikīkṛ vipulīkṛ viśālīkṛ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), mahattaraṃ -rāṃ kṛ vipulataraṃ -rāṃ kṛ ādhikyaṃ kṛ.

--(Amplify) atyuktyā or atiśayoktyā vṛdh or vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), vāgvistāreṇa vṛdh or adhikīkṛ atiśayoktiṃ kṛ atyuktiṃ kṛ.

--(Extol) atiśayena kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ) or varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), ativarṇanaṃ kṛ.

magnifying MAGNIFYING

, part. or a. vardhī -rdhinī -rdhi (n) vardhakaḥ -kā -kaṃ adhikakārī -riṇī &c., vipulakārī &c., vipuladarśakaḥ -kā -kaṃ.

--(Glass) vipuladarśakakācakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

magniloquence MAGNILOQUENCE

, s. atyuktiḥ f., atiśayoktiḥ f., atibhāṣaṇaṃ pragalbhabhāṣaṇaṃ prauḍhabhāṣaṇaṃ citroktiḥ f., garvvitavākyaṃ garvvoktiḥ f., śabdamātraṃ.

magniloquent MAGNILOQUENT

, a. prauḍhabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) pragalbhabhāṣī &c., citrabhāṣī &c., garvvitavākyakārī -riṇī &c.

magnitude MAGNITUDE

, s. (Size, extent) parimāṇaṃ parimitiḥ f., pramāṇaṃ mānaṃ ākāraparimāṇaṃ ākṛtiparimāṇaṃ rūpaparimāṇaṃ ākāramānaṃ mahattvaparimāṇaṃ mātraṃ; 'of the magnitude of an egg,' aṇḍaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'of the same magnitude,' samamātraḥ -trī -traṃ samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Bulk) bhāramānaṃ bhāraparimāṇaṃ.

--(Greatness) mahattvaṃ vṛhattvaṃ sthūlatā sthaulyaṃ vipulatā vaipulyaṃ viśālatā pṛthutā -tvaṃ prathimā m. (n) mahimā m. (n) urutā -tvaṃ vikaṭatā vaikaṭyaṃ vistīrṇatā.

magpie MAGPIE

, s. cāṣaḥ kikiḥ m., kikidiviḥ m., kikīdivaḥ kikīdīviḥ m.

mahogany MAHOGANY

, s. nandikaḥ tunnaḥ tuṇiḥ m.

mahommedan MAHOMMEDAN

, a. yāvanaḥ -nī -naṃ yavanadeśīyaḥ -yā -yaṃ. See MOHAMMEDAN.

mahratta MAHRATTA

, s. (Country) mahārāṣṭraṃ.

--(Dialect) mahārāṣṭrī.

maid MAID

, MAIDEN, s. kanyā kumārī taruṇī yuvatī bālikā bālā kanyikā kanyakā kumārikā gaurī gaurikā dhīdā rohiṇī nagnikā kanī. Some of these words refer to particular ages; as, 'a maid of eight,' gaurī -rikā; 'of nine,' kanyā rohiṇī; 'of ten,' lagnikā nagrikā; 'of from ten to twelve,' kumārī -rikā; 'of from sixteen to thirty,' taruṇī; 'of the age of puberty,' madhyā madhyamā mugdhā.

--(Unmarried woman, virgin) anūḍhā avivāhitā apariṇītā nivarā avarā adattā aprattā akṣatā akṣatayoniḥ f., aviddhayoniḥ f., puruṣāspṛṣṭā.

--(Female servant) dāsī -sikā ceṭī paricārikā sahacāriṇī karmmakarī sairandhrī sairindhrī.

maiden MAIDEN

, a. (Pertaining to a maid) kaumāraḥ -rī -raṃ kumārikāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) kanyāsambandhī &c., kumārikāviṣayaḥ -yā -yaṃ kanyāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Consisting of maids) kanyāmayaḥ -yī -yaṃ kumā- rīmayaḥ -yī -yaṃ.

--(Fresh, unused) navaḥ -vā -vaṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ akṛtopabhogaḥ -gā -gaṃ ajātopabhogaḥ -gā -gaṃ akṣataḥ -tā -taṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

maidenhead MAIDENHEAD

, MAIDENHOOD, s. kaumāraṃ kaumāryyaṃ kumārītvaṃ kanyātvaṃ taruṇītvaṃ tāruṇyaṃ kumārībhāvaḥ kumārīdaśā kumārikābhāvaḥ.

--(Freshness) navatvaṃ -tā akṣatatvaṃ akhaṇḍatā.

maidenlike MAIDENLIKE

, MAIDENLY, a. kumārīyogyaḥ -gyā -gyaṃ kumārīsadṛśaḥ -śī -śaṃ kanyāyogyaḥ -gyā -gyaṃ kumārikocitaḥ -tā -taṃ kanyocitaḥ -tā -taṃ kumārikānurūpaḥ -pā -paṃ kumārītulyaḥ -lyā -lyaṃ.

maid-servant MAID-SERVANT

, s. dāsī -sikā ceṭī preṣyā karmmakarī preṣyavadhūḥ f., pratīhārī paricārikā sevakī.

mail MAIL

, s. (Armour) kavacaḥ -caṃ sannāhaḥ varmma n. (n) lohavarmma n., ayovarmma n., kañcukaḥ tanutraṃ tanutrāṇaṃ sajjā yuddhasajjā daṃśanaṃ daṃsanaṃ uraśchadaḥ kaṅkaṭakaḥ kaṅkaṭaḥ jāgaraḥ jagaraḥ kāyabalanaṃ urastrāṇaṃ vakṣastrāṇaṃ āyasī vāṇavāraḥ vāravāṇaḥ -ṇaṃ.

--(Post) patravāhanaṃ lekhyavāhanaṃ rājaniyogibhṛtaḥ patrakoṣaḥ rājadhāvakabhṛto lekhyakoṣaḥ.

mailed MAILED

, p. p. varmitaḥ -tā -taṃ saṃvarmitaḥ -tā -taṃ sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ daṃśitaḥ -tā -taṃ paridaṃśitaḥ -tā -taṃ kavacī -cinī -ci (n) sakavacaḥ -cā -caṃ kṛtasannāhaḥ -hā -haṃ sajjaḥ -jjā -jjaṃ sajjitaḥ -tā -taṃ sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ kañcukī -kinī &c., vyūḍhakaṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ūḍhakaṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

to maim To MAIM

, v. a. vikala (nom. vikalayati -yituṃ), vikalīkṛ vikalāṅgīkṛ vyaṅgīkṛ nyūnāṅgīkṛ hīnāṅgīkṛ aṅgaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or (c. 9. lunāti lavituṃ) or vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ) or khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

maim MAIM

, s. aṅgavaikalyaṃ vaikalyaṃ vikalīkaraṇaṃ vyaṅgīkaraṇaṃ aṅgachedaḥ.

maimed MAIMED

, p. p. vikalāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vikalīkṛtaḥ -tā -taṃ vikalaḥ -lā -laṃ chinnāṅgaḥ &c., hīnāṅgaḥ &c., lūnāṅgaḥ &c., khaṇḍitāṅgaḥ &c., vyaṅgaḥ &c., apāṅgaḥ &c., aṅgavikalaḥ -lā -laṃ aṅgahīnaḥ -nā -naṃ vihastīkṛtaḥ -tā -taṃ kṣatavikṣataḥ -tā -taṃ.

maiming MAIMING

, s. vikalīkaraṇaṃ vyaṅgīkaraṇaṃ aṅgachedanaṃ aṅgakhaṇḍanaṃ.

main MAIN

, a. (Principal) mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ agraḥ -grā -graṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ uttamaḥ -mā -maṃ pravaraḥ -rā -raṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mūlikaḥ -kī -kaṃ.

--(Most important) gurutamaḥ -mā -maṃ gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ paramaḥ -mā -maṃ; 'main evil,' pradhānadūṣaṇaṃ gurudūṣaṇaṃ; 'main matter,' gurukāryyaṃ gurukaṃ; 'main entrance,' siṃhadvāraṃ; 'main stock,' mūladravyaṃ.

main MAIN

, s. (The bulk, gross) pradhānabhāgaḥ pradhānāṃśaḥ adhikabhāgaḥ mukhyabhāgaḥ mukhyāṃśaḥ bahutarabhāgaḥ sthūlāṃśaḥ bāhulyaṃ sākalyaṃ samudāyaḥ sāmagryaṃ; 'in the main,' bāhulyena bahuśas sākalyena sāmānyatas bhūyiṣṭhaṃ.

--(Force, strength) balaṃ śaktiḥ f.; 'with might and main,' sarvvabalena sakalabalena prasabhaṃ prasahya.

--(The ocean) samudraḥ mahāsāgaraḥ mahodadhiḥ m., mahārṇavaḥ.

--(Continent) mahādvīpaḥ pradhānadvīpaḥ.

--(At cock-fighting) samāhvayaḥ sāhvayaḥ prāṇidyūtaṃ.

main-land MAIN-LAND

, s. mahādvīpaḥ mukhyabhūmiḥ f., madhyabhūmiḥ mūlabhūmiḥ madhyasthalaṃ sthalaṃ -lī bhūkhaṇḍaḥ pṛthivīkhaṇḍaḥ dvīpaḥ pradhānadvīpaḥ avichinnabhūmiḥ.

mainly MAINLY

, adv. mukhyaśas mukhyatas pradhānatas prādhānyatas prādhānyena viśeṣatas viśeṣeṇa bāhulyena bahuśas bhūyiṣṭhaṃ bahutaraṃ sāmānyatas sākālyena paramaṃ.

main-mast MAIN-MAST

, s. mahākūpakaḥ mahāguṇavṛkṣakaḥ pradhānakūpakaḥ madhyakūpakaḥ.

mainprize MAINPRIZE

, s. darśanaprātibhāvyapūrvvakam āsiddhajanamokṣaṇaṃ.

mainsail MAINSAIL

, s. mahākūpakasambandhi vātavasanaṃ mahākūpakavasanaṃ.

[Page 476b]
to maintain To MAINTAIN

, v. a. (Hold) dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ, c. 10. dhārayati -yituṃ), sandhṛ.

--(Support) bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ ālamb (c. 1. -lambate, c. 10. -lambayati -yituṃ), avalamb samavalamb uttambh (c. 10. -tambhayati -yituṃ, rt. stambh), saṃstambh viṣṭambh saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), saṃvṛdh bharaṇaṃ kṛ.

--(Keep) pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), anupāl rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), saṃrakṣ pālanaṃ kṛ rakṣaṇaṃ kṛ saṃrakṣaṇaṃ kṛ.

--(Support with food) bhṛ sambhṛ bharaṇaṃ kṛ bhṛtiṃ dā puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), poṣaṇaṃ kṛ annavastraṃ dā annāchādanaṃ dā yogakṣemaṃ kṛ; 'maintain a family,' kulālambanaṃ kṛ; 'maintain one's self,' nirvāhaṃ kṛ udaranirvāhaṃ kṛ.

--(Vindicate, make good) pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), pratipādanaṃ kṛ vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) vyavasthāpanaṃ kṛ anupāl anupālanaṃ kṛ pratipālanaṃ kṛ samarthanaṃ kṛ pakṣapātaṃ kṛ.

--(Affirm) niścayena vad (c. 1. vadati -dituṃ), dārḍhyena vad.

maintainable MAINTAINABLE

, a. bharaṇīyaḥ -yā -yaṃ bharttavyaḥ -vyā -vyaṃ bhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sambhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ bharaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ dharttavyaḥ -vyā -vyaṃ dhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dharaṇīyaḥ -yā -yaṃ pālanīyaḥ -yā -yaṃ rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ poṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ vardhanīyaḥ -yā -yaṃ poṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

maintained MAINTAINED

, p. p. bhṛtaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ -tā -taṃ ālambitaḥ -tā -taṃ pālitaḥ -tā -taṃ poṣitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ vardhitaḥ -tā -taṃ bhartrimaḥ -mā -maṃ; 'being maintained,' dhāryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

maintainer MAINTAINER

, s. bharttā m. (rttṛ) bharaḥ bharaṇakṛt m., dharttā m. (rttṛ) dharaḥ pālakaḥ poṣakaḥ poṣṭā m. (ṣṭṛ) bhṛtidātā m. (tṛ) pratipālakaḥ rakṣitā m. (tṛ) ālambī m. (n); 'of a family,' kulālambī m.

maintenance MAINTENANCE

, s. (Support) bhṛtiḥ f., bharaṇaṃ sambhṛtiḥ f., dhāraṇaṃ dhṛtiḥ f., bhṛtyā pālanaṃ poṣaṇaṃ paripālanaṃ pratipālanaṃ rakṣaṇaṃ saṃrakṣaṇaṃ vardhanaṃ saṃvardhanaṃ.

--(Means of support, subsistence) jīvanopāyaḥ vṛttyupāyaḥ upajīvanaṃ jīvikā upajīvikā vṛttiḥ f., varttanaṃ nirvāhaḥ udaranirvāhaḥ prāṇadhāraṇaṃ prāṇayātrā śarīradhāraṇaṃ śarīrayātrā yogakṣemaḥ.

--(Food and clothing) annavastraṃ annācchādanaṃ grāsācchādanaṃ annavastraṃ kaśipūḥ m. du.

--(Defence, vindication) rakṣaṇaṃ pratipādanaṃ vyavasthāpanaṃ sthāpanaṃ -nā.

main top MAIN TOP

, s. mahākūpakāgraṃ pradhānakūpakāgraṃ madhyakūpakāgraṃ.

maize MAIZE

, s. śasyaṃ stambakariḥ m., śasyaviśeṣaḥ.

majestic MAJESTIC

, MAJESTICAL, a. rājaśrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ rājaśrīmān -matī -mat (t) rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājasadṛśaḥ -śī -śaṃ rājatulyaḥ -lyā -lyaṃ rājatejomayaḥ -yī -yaṃ rājatejorūpaḥ -pā -paṃ rājatejovān -vatī &c., pratāpavān -vatī &c., rājapratāpī -pinī &c., rājapratāpayuktaḥ &c., gauravayuktaḥ &c., aiśvaraḥ -rī -raṃ aiśvaryyavān -vatī &c., rājaiśvaryyavān &c., mahāmahimā -mā -ma (n) aiśikaḥ -kī -kaṃ samrājīyaḥ -yā -yaṃ rājakīyaḥ -yā -yaṃ vibhūtimān &c., prabhāvavān &c., prabhāvī -viṇī &c., rājaprabhāvī &c., prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu māhātmikaḥ -kī -kaṃ.

majestically MAJESTICALLY

, adv. rājatejasā rājapratāpena sapratāpaṃ saprabhāvaṃ rājaiśvaryyeṇa mahāmahimnā vibhūtyā rājaprabhāveṇa rājayogyaṃ rājasadṛśaṃ rājavat rājavaibhavena sagauravaṃ.

majesty MAJESTY

, s. rājaśrīḥ f., rājatejas n., rājapratāpaḥ tejas n., pratāpaḥ prabhāvaḥ rājaprabhāvaḥ aiśvaryyaṃ rājaiśvaryyaṃ mahimā m. (n) rājamahimā mahāmahimā rājasāyujyaṃ vibhūtiḥ f., rājavibhūtiḥ f., vaibhavaṃ vibhavaḥ rājavibhavaḥ rājaprabhavaḥ bhūtiḥ f., māhātmyaṃ rājatvaṃ rājyaṃ prabhutā rājagauravaṃ; 'your majesty,' deva voc. c., śrīmaddeva voc. c., āyuṣman voc. c., rājan voc. c.; 'he speaks ill of your majesty,' devapādān adhikṣipati; 'his majesty,' bharttā m. (rttṛ) prabhuḥ m., bhagavān m. (t) svāmī m. (n) mahārājaḥ bhavān m. (t) atrabhavān m., tatrabhavān m., prabhaviṣṇuḥ m.; 'her majesty,' atrabhavatī tatrabhavatī devī; 'requisites of majesty,' prakṛtiḥ f.

major MAJOR

, a. (Greater in number) adhikaḥ -kā -kaṃ adhikataraḥ -rā -raṃ adhikasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ adhikaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bahutaraḥ -rā -raṃ.

--(Greater in dignity) mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ śreyān -yasī &c., śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ guruḥ -rvvī -ru garīyān -yasī &c.

--(Major premiss) gurvavayavaḥ pūrvvapakṣaḥ.

major MAJOR

, s. (Person of full age) prāptavyavahāraḥ vyavahāraprāptaḥ jātavyavahāraḥ labdhavyavahāraḥ vyavahārajñaḥ vyavahārayogyaḥ vyavahārakṣamaḥ vyavahārārhaḥ vyavahārādhikārī m. (n) tyaktaśaiśavaḥ.

--(Military officer) sainyadalādhyakṣaḥ gulmapatiḥ m., sainyādhipatiḥ m.

major-domo MAJOR-DOMO

, s. gṛhādhikṛtaḥ gṛhakāryyādhīśaḥ gṛhakarmmādhyakṣaḥ kāryyādhīśaḥ.

majority MAJORITY

, s. (Greater number) arddhādhikaṃ arddhādhikyaṃ arddhādhikasaṃkhyā arddhādhikapakṣaḥ adhikapakṣaḥ adhikasaṃkhyā adhikabhāgaḥ bahutarabhāgaḥ bahutarapakṣaḥ parārddhaṃ bhūyiṣṭaṃ.

--(State of being greater) ādhikyaṃ adhikatvaṃ -tā.

--(Full age) vyavahāraḥ vyavahāraprāptiḥ f., vyavahārakṣamatā vyavahārajñatvaṃ vyavahāryyavayas n., vyavahāryyatā vyavahāryyāvasthā prāptavyavahāratvaṃ jātavyavahāratvaṃ vyavahārayogyatā śaiśavatyāgaḥ; 'one who has attained his majority,' prāptavyavahāraḥ. See MAJOR.

to make To MAKE

, v. a. (Form, create) kṛ (c. 8. karoti kurute karttuṃ), saṅkṛ abhikṛ nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte, c. 4. -māyate -mātuṃ), vinirmā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), saṃkḷp vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), jan (c. 10. janayati -yituṃ), sañjan.

--(Do, perform) kṛ saṅkṛ vidhā anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar.

--(Constitute, compose) nirmā kḷp ghaṭ saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or expressed by nirmitaḥ -tā -taṃ mayaḥ -yī -yaṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ rūpaḥ -pā -paṃ ātmakaḥ -kā -kaṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ in comp. See CONSTITUTED, consisting of, made of.

--(Effect) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), niṣpad sampad jan (c. 10. janayati -yituṃ), kal (c. 10. kalayati -yituṃ), nirmā kṛ.

--(Produce) utpad jan sañjan.

--(Cause to be) kṛ, or expressed by the caus. form; as, 'good fortune makes a man proud,' śrīḥ puruṣaṃ darpayati.

--(Compel, force) expressed by the causal form usually in conjunction with balāt or balena. See To FORCE. 'He is made to perform that action' kāryyate tat karmma.

--(Gain) prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), labh (c. 1. labhate labdhuṃ), utpad.

--(Adjust, arrange) rac virac vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), parikḷp; 'to make a bed,' śayyāṃ vinyas.

--(Make amends) niṣkṛtiṃ dā nistāraṃ kṛ pāritoṣikaṃ dā pratiphalaṃ dā kṣatipūraṇaṃ kṛ.

--(Make account of) man (c. 10. mānayati -yituṃ), samman apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), pratīkṣ.

--(Make away) vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ), badhaṃ kṛ.

--(Make good, fulfil) niṣpad sampad sampṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ), siddhīkṛ sādh.

--(Make good a loss) kṣatipūraṇaṃ kṛ pratyupakṛ apākṛ niṣkṛ pratikṛ niṣkṛtiṃ dā pratidā.

--(Make known) jñā in caus. (jñāpayati -yituṃ) nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ). See KNOWN. (Make light of) laghūkṛ tucchīkṛ.

--(Make love) vivāhārthaṃ prema kṛ.

--(Make merry) utsavaṃ kṛ.

--(Make much of) bahu man.

--(Make over) parasmai or parasmin samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) dravyādhikāritvaṃ parādhīnaṃ kṛ or paravaśaṃ kṛ or parasvatve pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), parasamarpaṇaṃ kṛ.

--(Make out) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), upalabh avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), vijñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), jñā.

--(Make out, prove) pramāṇīkṛ sādh sūc.

--(Make up, collect) samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ), samādā ekīkṛ ekatrīkṛ samūhīkṛ.

--(Make up, reconcile) sandhā samādhā vivādaṃ śam (c. 10. śamayati -yituṃ), vivādasāntvanaṃ kṛ.

--(Make up, settle) sādh siddhīkṛ nirṇī.

--(Make up one's mind) niścayaṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ dṛḍhasaṅkalpaṃ kṛ.

--(Make water) mūtraṃ kṛ mūtrotsargaṃ kṛ mūtratyāgaṃ kṛ.

to make To MAKE

, v. n. (Move towards) abhiyā (c. 2. -yāti -tuṃ), pratiyā āyā pratyāyā upayā; pratigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam abhyāgam upasṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ), ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) upakram abhikram abhisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), pratisṛ.

--(Contribute, conduce) āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ); 'to make for one's advantage,' ātmahitāya bhū ātmavivṛddhaye bhū.

--(Make as if) pratibhā (c. 2. -bhāti -tu), ābhā.

--(Make off) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy apadhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), apakram apasṛp apayā apasṛ apagam cal (c. 1. calati -lituṃ), apacal.

--(Make up, be reconciled) sandhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), śāntavivādaḥ -dā -daṃ bhū.

make MAKE

, s. ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃskāraḥ rūpaṃ saṃsthānaṃ vigrahaḥ mūrttiḥ f., vapus n., nirmāṇaṃ nirmitiḥ f., vyūhanaṃ.

make-bate MAKE-BATE

, s. kalahakārī m. (n) dvandvakārī m. (n) kalikārakaḥ bhedakaraḥ.

make-peace MAKE-PEACE

, s. sandhātā m. (tṛ) sandhānakarttā m. (rttṛ) sandhikṛt m.

maker MAKER

, s. karttā m. (rttṛ) kāraḥ -rakaḥ kārī m. (n) kṛt m., kāruḥ m., nirmātā m. (tṛ) nirmāṇakṛt m., nirmāṇakarttā vidhātā m. (tṛ) vidhāyī m. (n) kalpakaḥ parikalpakaḥ racakaḥ ghaṭakaḥ utpādakaḥ.

--(Creator) sraṣṭā m. (ṣṭṛ) vidhātā m., dhātā m. sṛk m. (j) sṛṣṭikarttā m., janakaḥ janitā m. (tṛ) janayitā m.

--(Of the world) jagatkarttā m., jagatsraṣṭā m. (ṣṭṛ) viśvasṛk m., viśvavidhāyī m., viśvakṛt m., lokakṛt m.

making MAKING

, s. karaṇaṃ nirmāṇaṃ nirmitiḥ f., kalpanaṃ -nā vidhānaṃ racanaṃ -nā ghaṭanaṃ -nā jananaṃ utpādanaṃ sṛṣṭiḥ f., sarjjanaṃ.

mal MAL

, as a prefix is expressed by a dur vi ku apa kat asat.

malabar MALABAR

, s. (The country) malayaḥ malayadeśaḥ keralaḥ.

mal-administration MAL-ADMINISTRATION

, s. asamyakpālanaṃ durṇītiḥ f., durṇayaḥ duḥśāsanaṃ kunītiḥ f., anītiḥ f., durṇītaṃ durnirvāhaḥ.

malady MALADY

, s. rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ vikāraḥ vikṛtiḥ f., pīḍā duḥkhaṃ ruk f., (j) rujā gadaḥ tāpaḥ upatāpaḥ asvāsthyaṃ asvasthatā bādhā kleśaḥ ārttiḥ f., kaṣṭaṃ.

malapert MALAPERT

, a. avinītaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣitaḥ -tā -taṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t).

malapertly MALAPERTLY

, adv. durvinītavat avinayena durvinayāt dhṛṣṭavat pragalbhaṃ.

malapertness MALAPERTNESS

, s. avinayaḥ durvinayaḥ avinītatā durvinītatā dhṛṣṭatā pragalbhatā prāgalbhyaṃ pratibhā -bhānaṃ durvṛttatā.

malapropos MALAPROPOS

, adv. asthāne akāle ayogyaṃ asamayena anavasareṇa aprasaṅgavat aprasaṅgena aprastutaṃ aprāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ.

malaria MALARIA

, s. pūtivātaḥ durvāyuḥ m., durvātaḥ rogajanakaḥ kuvāyuḥ m., pūtivāṣyaḥ mārakavāṣyaḥ dūṣakavāṣyaḥ.

[Page 478a]
malcontent MALCONTENT

, MALCONTENTED, a. (Discontented) asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(With the government) rājyamārgāsantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rājyanītivituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rājyavituṣṭaḥ &c.

male MALE

, s. pumān m. (puṃs or pumas), puruṣaḥ pūruṣaḥ naraḥ nā m. (nṛ) mānuṣaḥ manuṣyaḥ mānavaḥ manujaḥ puṃvyaktiḥ m., pumprāṇī m., pañcajanaḥ; 'duties of the male,' pundharmmaḥ nṛdharmmaḥ; 'male and female,' strīpuruṣau m. du., mithunaṃ yugmaṃ dvandvaṃ.

--(In botany) puruṣaḥ.--

--(Screw) naraḥ.

male MALE

, a. puṃ in comp., puruṣa in comp., pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ puruṣajātīyaḥ -yā -yaṃ puṃjātīyaḥ -yā -yaṃ puruṣajātisambandhī -ndhinī -ndhi (n) nara in comp.; 'male species,' puṃjātiḥ f., puruṣajātiḥ f.; 'male offspring,' pumapatyaṃ puṃsantānaṃ pumanvayaḥ anvayaḥ; 'the male organ,' puṃliṅgaṃ puṃścihnaṃ; 'a male tiger,' puṃvyāghraḥ; 'male attire,' puruṣaveśaḥ naraveśaḥ nṛveśaḥ.

maledicted MALEDICTED

, a. śaptaḥ -ptā -ptaṃ abhiśaptaḥ -ptā -ptaṃ ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

malediction MALEDICTION

, s. śāpaḥ abhiśāpaḥ śapaḥ -panaṃ śapathaḥ pariśāpaḥ ākrośaḥ -śanaṃ avakrośaḥ upakrośaḥ bhartsanaṃ abhiṣaṅgaḥ durvākyaṃ amaṅgalavacanaṃ akalyāṇavacanaṃ amaṅgalecchā maukharyyaṃ.

maledictory MALEDICTORY

, a. abhiśāpakaḥ -kā -kaṃ ākrośakaḥ -kī -kaṃ ruśan -śantī -śat (t) aniṣṭaprārthakaḥ -kā -kaṃ amaṅgalāśaṃsakaḥ -kā -kaṃ durvākyamayaḥ -yī -yaṃ.

malefactor MALEFACTOR

, s. aparādhī m. (n) pāpī m. (n) pātakī m. (n) mahāpātakī m., kukarmmā m. (n) pāpakarmmā m., duṣkṛtī m. (n) pāpakārī m. (n) kukarmmakārī m., duṣkarmmā m., duṣkṛtakarmmā m., anyāyī m. (n) enasvī m. (n) doṣī m., kṛtāparādhaḥ kṛtāgāḥ m. (s) kṛṣṇakarmmā m., asatkarmmā m.

malevolence MALEVOLENCE

, s. duṣṭabhāvaḥ bhāvaduṣṭatā duṣṭabuddhiḥ f., drohabuddhiḥ f., durbuddhiḥ f., dveṣabuddhiḥ f., dveṣabhāvaḥ duṣṭacittatvaṃ kubhāvaḥ kubuddhiḥ f., drohacintanaṃ drohaḥ asūyā abhyasūyā daurātmyaṃ ahitatvaṃ aprītiḥ f., mātsaryyaṃ pāpadarśanaṃ ahitecchā ahitepsā ahitaiṣā apakārecchā aniṣṭecchā purobhāgitā.

malevolent MALEVOLENT

, a. duṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ drohabuddhiḥ &c., dveṣabuddhiḥ &c., kubuddhiḥ &c., durbuddhiḥ &c., kubhāvaḥ -vā -vaṃ ahitabuddhiḥ &c., sāsūyaḥ -yā -yaṃ sābhyasūyaḥ -yā -yaṃ matsaraḥ -rā -raṃ -rī -riṇī -ri (n) durātmā -tmā -tma (n) duṣṭātmā &c., duṣṭacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti pāpadarśī -rśinī -rśi (n) doṣaikadṛk (ś) drohacintakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭacintakaḥ &c., apakārārthī -rthinī &c., aniṣṭārthī &c., ahitakāmaḥ -mā -maṃ ahitecchuḥ -cchuḥ -cchu ahitaiṣī -ṣiṇī &c., ahitaḥ -tā -taṃ duṣṭaśīlaḥ -lā -laṃ hiṃsāśīlaḥ &c., apakāraśīlaḥ &c., duḥśīlaḥ &c. durhṛdayaḥ -yā -yaṃ viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ purobhāgī -ginī &c.

malevolently MALEVOLENTLY

, adv. duṣṭabhāvena -vāt duṣṭabuddhitvāt drohabuddhyā ahitabuddhyā mātsaryyeṇa matsaravat sāmūyaṃ sābhyasūyaṃ duṣṭacetasā ahitecchayā duṣṭaśīlatvāt.

malice MALICE

, s. duṣṭabhāvaḥ drohaḥ drohabuddhiḥ f., drohacintā -ntanaṃ dveṣabhāvaḥ dveṣaḥ dīrghadveṣaḥ asūyā abhyasūyā īrṣyā mātsaryyaṃ matsaratā hiṃsābuddhiḥ f., hiṃsāśīlatā nṛśaṃsyaṃ nṛśaṃsatā daṃśaḥ daurjanyaṃ duṣṭaśīlatā duḥśīlatā apakārecchā ahitecchā aniṣṭecchā mānasahiṃsā daurātmyaṃ durātmatā hiṃsā parihiṃsā khalatā; 'malice prepense,' drohacintanaṃ vyāpādaḥ; 'secret malice,' mānasadveṣaḥ mānasadrohaḥ; 'bearing malice,' dīrghadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

malicious MALICIOUS

, a. drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi drohī -hiṇī -hi (n) duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ matsaraḥ -rā -raṃ matsarī -riṇī &c., nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ hiṃsāśīlaḥ -lā -laṃ hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu drohaśīlaḥ &c., parihiṃsāśīlaḥ &c., hiṃsāruciḥ -ciḥ -ci dveṣī -ṣiṇī &c., atidveṣī &c., atidveṣakaḥ -kā -kaṃ atidveṣṭā -ṣṭrī -ṣṭṛ (ṣṭṛ) kubuddhiḥ &c., kumedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s) daṃśī -śinī &c., sābhyasūyaḥ -yā -yaṃ sāsūyaḥ &c., durjanaḥ -nā -naṃ khalaḥ -lā -laṃ piśunaḥ -nā -naṃ pheravaḥ -vā -vaṃ. See MALEVOLENT. (Proceeding from malice) dveṣamūlakaḥ -kā -kaṃ mātsaryyahetukaḥ -kā -kaṃ drohamūlaḥ -lā -laṃ daurjanyahetukaḥ -kā -kaṃ.

maliciously MALICIOUSLY

, adv. drohabuddhyā drohaśīlatvāt duṣṭabhāvena apakārecchayā sadveṣaṃ drohacintāpūrvvaṃ samātsaryyaṃ; 'maliciously intentioned,' drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

maliciousness MALICIOUSNESS

, s. drohabuddhitvaṃ hiṃsāśīlatā kauṭilyaṃ. See MALICE.

malign MALIGN

, a. atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. See MALIGNANT.

to malign To MALIGN

, v. a. apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), asūya (nom. asūyati -yituṃ), mukharīkṛ.

malignant MALIGNANT

, a. (Malicious) drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi duṣṭabuddhiḥ &c., durbuddhiḥ &c., duṣṭamatiḥ -tiḥ -ti durmatiḥ &c., durāśayaḥ -yā -yaṃ ahitaḥ -tā -taṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ. See MALICIOUS, MALEVOLENT. (Virulent, acrimonious) ugraḥ -grā -graṃ atyugraḥ &c., atikaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu aruntudaḥ -dā -daṃ atitigmaḥ -gmā -gmaṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bahuviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣāluḥ -luḥ -lu viṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'a malignant ulcer,' duṣṭabraṇaḥ.

--(Dangerous to life, difficult to be cured) mārātmakaḥ -kā -kaṃ prāṇanāśakaḥ -kā -kaṃ śarīranāśakaḥ -kā -kaṃ sāṅghātikaḥ -kī -kaṃ duścikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ duścikitsaḥ -tsā -tsaṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duḥśamanīyaḥ -yā -yaṃ sānnipātikaḥ -kī -kaṃ kāla in comp.; 'malignant fever,' kālajvaraḥ sannipātajvaraḥ mārakaḥ marakaḥ.

--(Unpropitious in astrology) aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aniṣṭasūcakaḥ -kā -kaṃ amaṅgalaḥ -lā -laṃ akalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

malignantly MALIGNANTLY

, adv. sadrohaṃ atiduṣṭaṃ atyugraṃ atitigmaṃ duṣṭabhāvāt saviṣaṃ.

maligned MALIGNED

, p. p. mithyābhiśastaḥ -stā -staṃ mithyābhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ kalaṅkitaḥ &c.

maligner MALIGNER

, s. apavādī m. (n) abhiśastakaḥ asūyakaḥ guṇaghātī m.

malignity MALIGNITY

, MALIGNANCY, s. (Maliciousness) duṣṭabuddhitvaṃ buddhiduṣṭatā bhāvaduṣṭatā durbuddhitvaṃ drohaḥ drohabuddhitvaṃ atiduṣṭatā dveṣaḥ atidveṣaḥ durmatiḥ f. -titvaṃ paiśunyaṃ. See MALICE, MALICIOUSNESS. (Virulence) ugratā atyugratā atikaṭutā atitigmatā atiduṣṭatā saviṣatvaṃ viṣapūrṇatā bahuviṣatvaṃ.

--(Destructive tendency) mārātmakatvaṃ -tā atināśakatā sāṅghātikatā duścikitsyatā.

malkin MALKIN

, s. (Mop) mārjanī sammārjanī.

--(Drab) nīcastrī aśuddhā.

mall MALL

, s. (Heavy hammer) vṛhanmudgaraḥ kāṣṭhamudgaraḥ ghanaḥ.

--(Public walk) janākīrṇamārgaḥ lokākīrṇamārgaḥ lokamārgaḥ lokapathaḥ sarvvasāmānyapathaḥ.

malleability MALLEABILITY

, s. āghātavardhanīyatā tāḍanavardhanīyatā mudgarāghātavardhanīyatvaṃ ghanavardhanīyatvaṃ ghanavardhiṣṇutā udvarttanakṣamatā udvarttanīyatā.

malleable MALLEABLE

, a. āghātavardhanīyaḥ -yā -yaṃ tāḍanavardhanīyaḥ -yā -yaṃ mudgarāghātavardhanīyaḥ -yā -yaṃ udvarttanakṣamaḥ -mā -maṃ ghanavardhanīyaḥ -yā -yaṃ ghanavardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

to malleate To MALLEATE

, v. a. mudgarāghātena udvarttanaṃ kṛ or udvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ).

malleation MALLEATION

, s. mudgarāghātavardhanaṃ ghanavardhanaṃ tāḍanavardhanaṃ udvarttanaṃ.

mallet MALLET

, s. mudgaraḥ kāṣṭhamudgaraḥ ghanaḥ kāṣṭhaghanaḥ drughaṇaḥ.

mal-practice MAL-PRACTICE

, s. kucaryyā kucaritaṃ kuceṣṭitaṃ duścaritaṃ duśceṣṭitaṃ durācāraḥ.

malt MALT

, s. cirakālena jalasthitaṃ yavavījaṃ īṣatsphuṭat or īṣatphullavada yavavījaṃ yavapānīyavījaṃ.

malt-drink MALT-DRINK

, MALT-LIQUOR, s. yavasurā yavarasaḥ yavajaṃ yavapānīyaṃ.

malt-house MALT-HOUSE

, s. yavapācanagṛhaṃ yavasandhānasthānaṃ yavavījagṛhaṃ.

to maltreat To MALTREAT

, v. a. apakṛ apakāraṃ kṛ śatruvad ācar (c. 1. -carati -rituṃ).

maltreated MALTREATED

, p. p. apakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtāpakāraḥ -rā -raṃ durācaritaḥ -tā -taṃ.

maltreatment MALTREATMENT

, s. apakāraḥ apakriyā apakṛtiḥ f., nikāraḥ pīḍā.

malversation MALVERSATION

, s. durācaritaṃ anucitācāraḥ dhūrttatā śaṭhyaṃ khalatā kusṛtiḥ f.

mAlwa MĀLWA

, s. (Province) mālavaḥ dāśerakaḥ; 'the people of Mālva,' mālavāḥ m. pl., mālavyāḥ m. pl., mālavī f. sing.

mam MAM

, MAMMA, s. mā mātā f. (tṛ) ambā ambikā ambālikā.

mammalia MAMMALIA

, s. pl. sastanāḥ m. pl., stanaviśiṣṭo jantugaṇaḥ sastanajātiḥ f.

mammary MAMMARY

, a. stanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) kucasambandhī &c.

mammet MAMMET

, s. puttalī -likā putrikā pāñcālī -likā pāñcalikā.

mammifer MAMMIFER

, MAMMIFEROUS, a. sastanaḥ -nā -naṃ stanavān -vatī -vat (t).

mammiform MAMMIFORM

, a. stanākāraḥ -rā -raṃ stanākṛtiḥ -tiḥ -ti kucākāraḥ -rā -raṃ.

mammillary MAMMILLARY

, a. stanasambandhī -ndhinī -ndhi (n) stanākāraḥ -rā -raṃ.

mammon MAMMON

, s. dhanaṃ dhaneśvaraḥ lakṣmīḥ f.; 'serving mammon,' dhanasevanaṃ lakṣmīpūjanaṃ dhanasampādanaṃ arthasevā arthaparatā.

mammoth MAMMOTH

, s. memmathsaṃjñakaḥ prācīnakāliko hastī.

man MAN

, s. (A male of the human race) puruṣaḥ naraḥ manuṣyaḥ mānuṣaḥ mānavaḥ manujaḥ janaḥ pumān m. (puṃs or pumas), martyaḥ pūruṣaḥ manuḥ m., pañcajanaḥ manubhūḥ m., puṃvyaktiḥ m., vīraḥ mālaḥ vṛdhasānaḥ vṛdhasānuḥ m., carṣaṇiḥ m., bhūspṛk m. (ś); 'an eminent man,' puruṣasiṃhaḥ puruṣavyāghraḥ puruṣarṣabhaḥ puruṣaśārdūlaḥ puruṣapuṅgavaḥ puruṣottamaḥ puruṣacandraḥ puruṣapuṇḍarīkaḥ narasiṃhaḥ nṛsiṃhaḥ; 'a low man,' puruṣādhamaḥ; 'a man of truth,' satyavīraḥ.

--(Mankind) manuṣyajātiḥ f., puruṣajātiḥ f., mānuṣyaṃ puruṣāḥ m. pl., mānuṣāḥ m. pl., mānavāḥ m. pl., narāḥ m. pl., lokaḥ manuṣyalokaḥ manubhūḥ m.; 'the fear of man,' puruṣabhītiḥ f., janabhītiḥ f.; 'the measure or stature of a man,' pauruṣaṃ puruṣaparimāṇaṃ.

--(Person) janaḥ vyaktiḥ f.

--(Male servant) sevakaḥ preṣyaḥ kiṅkaraḥ dāsajanaḥ.

--(Man at chess, &c.) naraḥ sāraḥ śāraḥ śāriḥ m., sāriḥ -rī -rikā jatuputrakaḥ nayaḥ.

--(Adult) prauḍhavayaskaḥ mānuṣyaprāptaḥ.

to man To MAN

, v. a. manuṣyayuktaṃ -ktā kṛ samanuṣyaṃ -ṣyāṃ kṛ sainyān praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niviś puruṣapraveśanāt sajjīkṛ.

manacle MANACLE

, s. hastabandhanaṃ karabandhanaṃ hastapāśaḥ pāṇibandhaḥ.

to manacle To MANACLE

, v. a. hastau pāśena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pāṇibandhanaṃ kṛ karasaṃyamanaṃ kṛ karayantraṇaṃ kṛ.

manacled MANACLED

, p. p. baddhahastaḥ -stā -staṃ saṃyamitakaraḥ -rā -raṃ yantritakaraḥ &c.

to manage To MANAGE

, v. a. (Conduct, carry on) praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampraṇī vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vah (c. 10. vāhayati -yituṃ), nirvah ācar (c. 1. -carati -rituṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vṛt kṛ.

--(Direct, control) śās (c. 2. śāsti -situṃ), niyantr vaśīkṛ anuśās samanuśās niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), viniyam sanniyam yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ).

--(Train) vinī śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), anuśikṣ; 'let it be managed,' vidhīyatāṃ.

to manage To MANAGE

, v. n. nirvāhaṃ kṛ praṇayanaṃ kṛ upāyaprayogaṃ kṛ prayogaṃ kṛ.

manageable MANAGEABLE

, a. vineyaḥ -yā -yaṃ praṇeyaḥ -yā -yaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ suvidheyaḥ -yā -yaṃ gṛhyakaḥ -kā -kaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ sukaraḥ -rā -raṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ śāsanīyaḥ -yā -yaṃ vinītaḥ -tā -taṃ.

[Page 479b]
managed MANAGED

, p. p. praṇītaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ nirvāhitaḥ -tā -taṃ nirvahitaḥ -tā -taṃ vāhitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ varttitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ viniyataḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'well managed,' sughaṭitaḥ -tā -taṃ suprayuktaḥ -ktā -ktaṃ sunītaḥ -tā -taṃ; 'badly managed,' durghaṭitaḥ -tā -taṃ asamyak ceṣṭitaḥ -tā -taṃ.

management MANAGEMENT

, s. (Conduct, carrying on) praṇayanaṃ sampraṇayanaṃ nītiḥ f., nayaḥ praṇītiḥ f., nāyaḥ netṛtvaṃ nirvāhaḥ nirvahaṇaṃ nirvāhaṇaṃ vyavaharttṛtvaṃ ācaraṇaṃ sampādanaṃ vidhānaṃ ghaṭanaṃ -nā prayogaḥ pravarttanaṃ pravṛttiḥ f., karaṇaṃ; 'of affairs,' karmmanirvāhaḥ.

--(Control) adhikāraḥ prabhutvaṃ adhiṣṭhātṛtvaṃ śāsanaṃ anuśāsanaṃ viniyamaḥ.

--(Contrivance) upāyaḥ prayogaḥ upāyaprayogaḥ yuktiḥ f., yuktiprayuktiḥ f., upāyajñatā; 'good management,' sunayaḥ sunītiḥ f.; 'bad management,' durṇayaḥ durṇītiḥ; 'management of a drama,' sthāpanā.

manager MANAGER

, s. nāyakaḥ netā m. (tṛ) praṇetā m., sampraṇetā m., nirvāhakaḥ vāhakaḥ sampādakaḥ vyavaharttā m. (rttṛ) ghaṭakaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) pravarttakaḥ prayojakaḥ cālakaḥ adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ karttā m. (rttṛ) kārakaḥ; 'manager of affairs,' karmmanirvāhakaḥ kāryyādhyakṣaḥ kāryyadraṣṭā (ṣṭṛ) kāryyāvekṣitā m. (tṛ) karmmādhikārī m.; 'manager of the treasury,' koṣādhyakṣaḥ dhanādhikārī m., arthādhikārī.

--(Stage manager) sūtradhāraḥ -rī m. (n) māriṣaḥ sthāpakaḥ sūcakaḥ.

--(Expert in the use of means) upāyajñaḥ yuktimān m. (t) vidagdhaḥ.

--(Economical) parimitavyayī m. (n) parimitācārī m.

managing MANAGING

, a. upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ upāyakuśalaḥ -lā -laṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

to mancipate To MANCIPATE

, v. a. dāsīkṛ vaśīkṛ karadīkṛ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

mancipation MANCIPATION

, s. dāsyaṃ dāsatvaṃ dāsīkaraṇaṃ vaśīkaraṇaṃ parapreṣyatvaṃ bandhana.

manciple MANCIPLE

, s. bhojanādhikārī m. (n) bhojanādiparikalpakaḥ.

mandate MANDATE

, s. ājñā ādeśaḥ nirdeśaḥ nirdeśaḥ niyogaḥ śāsanaṃ śāstiḥ f., niyamaḥ codanā -naṃ vidhiḥ m., vidhānaṃ; 'written,' ājñāpatraṃ śāsanapatraṃ paṭṭaṃ.

mandatory MANDATORY

, a. ādeśakaḥ -kā -kaṃ ādeśī -śinī -śi (n) nirdeśakaḥ -kā -kaṃ ājñāpakaḥ -kā -kaṃ ājñāsūcakaḥ -kā -kaṃ ājñābodhakaḥ -kā -kaṃ śāsakaḥ -kā -kaṃ.

mandible MANDIBLE

, s. hanuḥ m. f.

--(Lower jaw) pīcaṃ kuñjaḥ civukaṃ.

mandrake MANDRAKE

, s. (A plant) lakṣmaṇā putradātrī putradā dūdāphalaṃ.

to manducate To MANDUCATE

, v. a. carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), carvaṇaṃ kṛ.

manducation MANDUCATION

, s. carvaṇaṃ -ṇā dantapeṣaṇaṃ romanthaḥ bhakṣaṇaṃ bhojanaṃ.

mane MANE

, s. (Of a horse, &c.) keśaraḥ kesaraḥ.

--(Of a lion) siṃhakeśaraḥ saṭā.

man-eater MAN-EATER

, s. puruṣādaḥ manuṣyādaḥ mānavādaḥ manuṣyabhojī m. (n) narabhojī m., manuṣyabhakṣī m., narabhuk m. (j) narāśī m., nṛjagdhaḥ nṛmāṃsakhādakaḥ manuṣyamāṃsabhuk m.

maned MANED

, a. keśarī -riṇī -ri (n) kesarī &c., sakeśaraḥ -rā -raṃ.

manege MANEGE

, s. (Art of training horses) aśvaśikṣaṇavidyā aśvadamanavidyā.

--(School for training horses) aśvaśikṣāśālā.

manes MANES

, s. pl. (Deceased ancestors) pitaraḥ m. pl., pitṛlokaḥ pitṛpitāmahādi n.

--(Ghost) pretalokaḥ pretaḥ pretanaraḥ paretaḥ pitṛvanecaraḥ.

--(Eater of the funeral oblation) piṇḍādaḥ piṇḍāśī m. (n) piṇḍāśaḥ piṇḍabhāk m. (j) piṇḍī m. (n) śrāddhabhuk m. (j) śrāddhī m. (n) śrāddhikaḥ; 'collective class of manes or deceased ancestors,' pitṛgaṇaḥ pitṛvargaḥ pitṛsāmānyaṃ, certain of these classes are somasad agniṣvāttaḥ somapāḥ ājyapaḥ aryyamā m. (n) sukālī m. (n) haviṣmat kavyavāhanaḥ kavyavālaḥ vāriṣad agnidagdhaḥ anagnidagdhaḥ somaḥ; 'business of offering oblations to the manes,' pitṛkarmma n. (n) pitṛkriyā pitṛvrataṃ pitṛkāryyaṃ śrāddhakarmma n., śrāddhakriyā vitṛyajñaḥ pitṛmedhaḥ; 'oblation to the manes,' śrāddhaṃ piṇḍaḥ -ṇḍī kavyaṃ, various forms of these oblations are pārvaṇaśrāddhaṃ ekoddiṣṭaśrāddhaṃ nityaśrāddhaṃ naimittikaśrāddhaṃ kāmyaśrāddhaṃ āhnikaśrāddhaṃ vṛddhiśrāddhaṃ sapiṇḍanaśrāddhaṃ udakumbhaśrāddhaṃ nāndīśrāddhaṃ nāndīmukhaṃ prītiśrāddhaṃ hiraṇyaśrāddhaṃ āmaśrāddhaṃ pātheyaśrāddhaṃ tilatarpaṇaṃ; 'the offering of a cake,' piṇḍadānaṃ piṇḍanirvapaṇaṃ; 'of water,' udakadānaṃ udakakriyā; 'gifts in honour of the manes,' pitṛdānaṃ -nakaṃ pitṛtarpaṇaṃ; 'one who makes the oblation,' piṇḍadaḥ śrāddhadaḥ śrāddhakaraḥ śrāddhakṛt m.; 'day sacred to the manes,' pitṛtithiḥ m. f., pitṛdivasaḥ; 'heaven of the manes,' pitṛlokaḥ pitṛpadaṃ pitṛsthānaṃ. Oblations to the manes are made by the relations of the deceased soon after his death, and are repeated once, or, according to some, twice in every year, i. e. on the anniversary of the death, and on the same lunar day of the waning half of the month Bhādra. The latter are called mahālayaḥ. These obsequial rites are supposed to be necessary to secure the residence of the souls of the deceased in a world appropriated to the manes.

maneuver MANEUVER

, MANOEUVRE, s. upāyaḥ upāyaprayogaḥ yuktiḥ f., suyuktiḥ f., prayuktiḥ yuktiprayuktyaḥ f. pl., māyā vyapadeśaḥ kaitavaprayogaḥ vidagdhaprayogaḥ chalaṃ upasañcaraḥ.

--(Military manoeuvre) yuddhachalaṃ yuddhavyapadeśaḥ; 'evolutions of troops,' sainyavinyāsaḥ sainyavyūhaḥ yogyā.

to maneuver To MANEUVER

, v. n. upāyaprayogaṃ kṛ kaitavaprayogaṃ kṛ vidagdhaprayogaṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ chalaṃ kṛ; 'to distribute troops,' chalārthaṃ sainyān vinyas (c. 4. -asyati -situṃ) or vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ).

manful MANFUL

, a. pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ puruṣayogyaḥ -gyā -gyaṃ vīrayogyaḥ &c., śūrayogyaḥ &c., mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

manfully MANFULLY

, adv. puruṣavat pauruṣeṇa sapauruṣaṃ savīryyaṃ vīravat savikramaṃ śūravat mahāvīryyeṇa saparākramaṃ nirbhayaṃ.

manfulness MANFULNESS

, s. pauruṣaṃ puruṣatā -tvaṃ vīryyaṃ suvīryyaṃ vikramaḥ sāhasaṃ.

mange MANGE

, s. kharjjūḥ f., kacchūḥ f., kaṇḍūḥ f., pāma n. (n) sidhma n. (n) tvakpuṣpaṃ tvagrogaḥ duścarmmatvaṃ carmmaduṣṭatā.

manger MANGER

, s. gavādanī aśvādanī gavādanapātraṃ tṛṇapātraṃ bhojanapātraṃ.

manginess MANGINESS

, s. kacchuratā -tvaṃ sidhmalatvaṃ sidhmavattvaṃ duṣṭacarmmatvaṃ.

to mangle To MANGLE

, v. a. (Lacerate) vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), pravraśc vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), bahulavaśaḥ khaṇḍa (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ) or chid bahukhaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ bahukhaṇḍīkṛ vinikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), chinnabhinnīkṛ kṣatavikṣatīkṛ.

--(Smooth linen) vakṣyamāṇayantreṇa vastraṃ mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or pramṛj or snigdhīkṛ or ślakṣṇīkṛ or ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ).

mangle MANGLE

, s. (For clothes) vastramārjanārthaṃ cakrayantraṃ vastramārjanacakraṃ.

mangled MANGLED

, p. p. (Lacerated) kṣatavikṣataḥ -tā -taṃ chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ viśasitaḥ -tā -taṃ vinikṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(As linen) mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mārjjitaḥ -tā -taṃ.

mango MANGO

, s. (Tree) āmraḥ cūtaḥ -takaḥ rasālaḥ sahāraḥ mākandaḥ madhudūtaḥ vasantadūtaḥ kāmavallabhaḥ madirāsakhaḥ kāmaśaraḥ kāmāṅgaḥ gandhabandhuḥ m., śareṣṭaḥ nāstitadaḥ pikabandhuḥ m., pikavallabhaḥ kokilāvāsaḥ palāladohadaḥ koṣī m. (n); 'its fruit,' āmraphalaṃ cūtaphalaṃ phalaśreṣṭhaḥ; 'a fragrant sort of mango tree,' sahakāraḥ makarandaḥ; 'juice of the mango,' āmarasaḥ; 'inspissated juice,' āmrāvarttaḥ; 'piece of dried mango,' āmrapeśī; 'tuft of mango,' āmrapallavaḥ; 'mango-grove,' āmravanaṃ makarandavanaṃ; 'made of mango,' āmramayaḥ -yī -yaṃ.

mango-fish MANGO-FISH

, s. tapasvī m. (n) tapaḥkaraḥ tapasyāmatsyaḥ.

mangy MANGY

, a. kacchuraḥ -rā -raṃ sidhmalaḥ -lā -laṃ sidhmavān -vatī -vat (t) pāmanaḥ -nā -naṃ duṣṭacarmmā -rmmā -rmma (n) tvagrogī -giṇī -gi (n).

man-hater MAN-HATER

, s. puruṣadveṣī m. -ṣiṇī f., manuṣyadveṣī &c., manuṣyadveṣṭā m. (ṣṭṛ) manuṣyavairī m. (n) manuṣyaśatruḥ m., manuṣyadrohī m.

manhood MANHOOD

, s. pauruṣaṃ puruṣatā -tvaṃ pauruṣatā manuṣyatvaṃ mānuṣyaṃ puruṣabhāvaḥ puruṣadaśā mānuṣatvaṃ -tā mānavyaṃ puruṣadharmmaḥ

--(Virility) puṃstvaṃ puṃstā pumbhāvaḥ puruṣatvaṃ pauruṣatvaṃ pauruṣaṃ ojas n., tejas n., ūrjaḥ.

--(Not boyhood) yauvanaṃ tāruṇyaṃ prauḍhatā prauḍhiḥ f., vyavahārāvasthā.

--(Courage) pauruṣaṃ vīryyaṃ śūratā.

mania MANIA

, s. unmādaḥ unmattatā madaḥ mattatā buddhibhramaḥ cittaviplavaḥ.

maniac MANIAC

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādavān -vatī -vat (t). See MAD.

maniac MANIAC

, s. unmattajanaḥ mattajanaḥ pramadajanaḥ bhrāntabuddhiḥ m., naṣṭabuddhiḥ.

manifest MANIFEST

, a. spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ abhivyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ &c., pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ prasphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ sāviṣkāraḥ -rā -raṃ prakaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ prakaṭībhūtaḥ -tā -taṃ prakaṭitaḥ -tā -taṃ āvirbhūtaḥ -tā -taṃ prādurbhūtaḥ -tā -taṃ pratyakṣabhūtaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ udbhūtaḥ -tā -taṃ; 'becoming manifest,' puraḥsphuran -rantī -rat (t); 'to become manifest,' prādurbhū āvirbhū prāduras spaṣṭībhū pratyakṣībhū vyaktībhū prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ), prakāśībhū; 'to make manifest, made manifest.' See To MANIFEST, MANIFESTED.

to manifest To MANIFEST

, v. a. (Show plainly) vyaktīkṛ āviṣkṛ prādaṣkṛ pratyakṣīkṛ spaṣṭīkṛ prakaṭīkṛ prakaṭa (nom. prakaṭayati -yituṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś vyañj (c. 7. -anakti -aṃktuṃ, c. 10. -añjayati -yituṃ), sphuṭīkṛ.

--(Exhibit) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ).

manifestation MANIFESTATION

, s. (Act) āviṣkaraṇaṃ āviṣkāraḥ prāduṣkaraṇaṃ vyaktīkaraṇaṃ pratyakṣīkaraṇaṃ spaṣṭīkaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ prakāśanaṃ prakāśakaraṇaṃ vyañjanaṃ vikāśanaṃ spaṣṭakaraṇaṃ.

--(State) vyaktiḥ f., abhivyaktiḥ f., vyaktatā -tvaṃ prakāśaḥ -śatā prādurbhāvaḥ āvirbhāvaḥ āvirbhavanaṃ pratyakṣatā spaṣṭatā prākaṭyaṃ prakaṭatvaṃ sphuṭatā āvirbhūtatā prādurbhūtatā udbhūtatā udbhavaḥ prasiddhiḥ f., avabhāsaḥ.

manifested MANIFESTED

, p. p. (Made apparent, become evident) prāduṣkṛtaḥ -tā -taṃ āviṣkṛtaḥ -tā -taṃ vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ pratyakṣīkṛtaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭīkṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭitaḥ -tā -taṃ pratyakṣabhūtaḥ -tā -taṃ āvirbhūtaḥ -tā -taṃ prādurbhūtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ vyañjitaḥ -tā -taṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ prasphuṭitaḥ -tā -taṃ abhivyajyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Exhibited) sūcitaḥ -tā -taṃ.

manifester MANIFESTER

, s. prakāśakaḥ vikāśakaḥ pratyakṣakarttā m. (rttṛ) abhivyañjakaḥ.

manifestly MANIFESTLY

, adv. vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ pratyakṣatas pratyakṣeṇa prakāśaṃ sphuṭaṃ sākṣāt prādus āvis sāviṣkāraṃ prakaṭaṃ prākaṭyena.

manifestness MANIFESTNESS

, s. vyaktatā pratyakṣatā prādurbhāvaḥ āvirbhāvaḥ spaṣṭatā prakāśatā prākaṭyaṃ sphuṭatā āvirbhūtatā.

manifesto MANIFESTO

, s. jñāpanapatraṃ khyāpanapatraṃ ghoṣaṇāpatraṃ prakāśanapatraṃ prasiddhipatraṃ.

[Page 481a]
manifold MANIFOLD

, a. bahuvidhaḥ -dhā -dha bahuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anekavidhaḥ -dhā -dhaṃ bahuprakāraḥ -rā -raṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ vividhaḥ -dhā -dhaṃ bahurūpaḥ -pā -paṃ nānārūpaḥ -pī -paṃ anekarūpaḥ -pā -paṃ bahulaḥ -lā -laṃ anekaḥ -kā -kaṃ.

manifoldly MANIFOLDLY

, adv. bahudhā anekadhā bahuvidhena nānāvidhena bāhulyena.

manifoldness MANIFOLDNESS

, s. bahurūpatvaṃ bahulatā bāhulyaṃ anekatā anaikyaṃ.

manikin MANIKIN

, s. māṇavakaḥ māṇavaḥ mānavakaḥ manuṣyakaḥ kṣudrapuruṣaḥ.

maniple MANIPLE

, s. (Handful) muṣṭiḥ m. f., hastapūraṇaṃ.

--(Small band) kṣudragulmaḥ.

to manipulate To MANIPULATE

, v. a. hastābhyāṃ kṛ hastavyāpārapūrvvaṃ kṛ hastakarmmadvārā kṛ.

--(Move the hands) hastādi sañcal (c. 10. -cālayati -yituṃ), hastasañcālanaṃ kṛ.

manipulation MANIPULATION

, s. hastakarmma n. (n) hastavyāpāraḥ.

--(Movement of the hands, &c.) hastādisañcālanaṃ aṅgasañcālanaṃ hastādivikṣepaḥ.

mankind MANKIND

, s. manuṣyajātiḥ f., puruṣajātiḥ f., narajātiḥ f., mānavajātiḥ f., manuṣyāḥ m. pl., mānuṣāḥ m. pl., mānavāḥ m. pl., puruṣāḥ m. pl., narāḥ m. pl., martyāḥ m. pl., janāḥ m. pl., manujāḥ m. pl., janapadāḥ m. pl., manuṣyagaṇaḥ lokaḥ jīvalokaḥ -kaṃ jagatī manubhūḥ m.

manliness MANLINESS

, s. pauruṣaṃ puruṣatā -tvaṃ pauruṣatā vīryyaṃ suvīryyaṃ vīratā śūratā śauryyaṃ vikramaḥ parākramaḥ sāhasaṃ puṃstvaṃ manuṣyatvaṃ.

manly MANLY

, a. pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ puruṣayogyaḥ -gyā -gyaṃ nāraḥ -rī -raṃ narayogyaḥ &c., vīraḥ -rā -raṃ śūraḥ -rā -raṃ pravīraḥ -rā -raṃ vīrayogyaḥ &c., mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ puruṣa or nara in comp.; 'manly act,' puruṣakāraḥ; 'manly office,' puruṣādhikāraḥ; 'manly duty,' naradharmmaḥ.

manna MANNA

, s. (Of the bamboo) vaṃśarocanā vaṃśalocanā karmmarī. The Hebrew word may be rendered by mānnā.

manner MANNER

, s. (Form, fashion, way) prakāraḥ rītiḥ f., vidhaḥ vidhiḥ m., rūpaṃ vidhānaṃ ṛtiḥ f., ākāraḥ ākṛtiḥ f.; 'in this manner,' anena prakāreṇa anayā rītyā anayartyā; 'in such a manner,' evaṃvidhaṃ -dhena tathāvidhaṃ -dhena evaṃrūpeṇa evamprakāreṇa ityādividhānena; 'in the manner before mentioned,' pūrvvoktaprakāreṇa pūrvvoktarītyā.

--(Kind) prakāraḥ vidhaḥ bhedaḥ prabhedaḥ viśeṣaḥ; 'all manner of food,' sarvvaprakāram annaṃ.

--(Method, mode of doing) rītiḥ f., mārgaḥ kramaḥ paryyāyaḥ paddhatiḥ f., paripāṭī kriyā vṛttāntaḥ kḷptiḥ f., cīrṇaṃ.

--(Custom, habitual practice) ācāraḥ ācaraṇaṃ vyavahāraḥ vyavahṛtiḥ f., pracāraḥ samācāraḥ caryyā rītiḥ f., niyamaḥ nityakṛtyaṃ abhyāsaḥ dhārā anusāraḥ sthitiḥ f., caritaṃ sampradāyaḥ vyāpāraḥ śīlaḥ āvṛttiḥ f., mārgaḥ pathaḥ; 'manners and customs of a country,' deśācāraḥ deśavyavahāraḥ deśarītiḥ f., deśasampradāyaḥ; 'good manners,' sadācāraḥ śiṣṭācāraḥ śiṣṭasampradāyaḥ maryyādā sunītiḥ f., vinayaḥ suśīlatā; 'bad manners,' durācāraḥ durṇītiḥ f., anītiḥ f., avinayaḥ kurītiḥ f., amaryyādā kucaryyā duḥśīlatā; 'violation of good manners,' maryyādātikramaḥ vinayabhaṅgaḥ sadācāralaṃghanaṃ.

--(Mien, air) ākāraḥ vadanākāraḥ rūpaṃ gatiḥ f., vadanaṃ.

--(Peculiar way) viśeṣarītiḥ f.

--(Style) vṛttiḥ f.

--(In like manner) tathaiva tathā evaṃ evameva tathāhi tadvat.

mannered MANNERED

, a. (Having good manners) suśīlaḥ -lā -laṃ vinītaḥ -tā -taṃ śiṣṭācārī -riṇī -ri (n); 'ill-mannered,' duḥśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ durmaryyādaḥ -dā -daṃ avinayaḥ -yā -yaṃ praṇaṣṭhavinayaḥ &c., aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

mannerism MANNERISM

, s. ekarītisevanaṃ ekarasāsaktiḥ f., ananyarasasevanaṃ ekarasatvaṃ.

mannerliness MANNERLINESS

, s. śiṣṭatā sabhyatā suśīlatā vinayaḥ śiṣṭācāratvaṃ saujanyaṃ.

[Page 481b]
mannerly MANNERLY

, a. śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ vinītaḥ -tā -taṃ vinayavān -vatī -vat (t) suśīlaḥ -lā -laṃ śiṣṭācārī -riṇī -ri (n) sadācārī &c., suvyavahārī &c., sujanaḥ -nā -naṃ.

mannerly MANNERLY

, adv. sabhyavat suśīlavat savinayaṃ śiṣṭācārānusāreṇa saujanyāt.

manners MANNERS

, s. pl. sadācāraḥ śiṣṭācāraḥ maryyādā vinayaḥ sunītiḥ f., śiṣṭatā sabhyatā sabhyācāraḥ suśīlatā. See MANNER.

mannish MANNISH

, a. puruṣasvabhāvaḥ -vā -vaṃ puruṣavṛttiḥ -ttiḥ -tti puruṣadharmmakaḥ -kā -kaṃ pumprakṛtiḥ -tiḥ -ti puruṣākāraḥ -rā -raṃ puruṣopamaḥ -mā -maṃ puruṣayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

manoeuvre MANOEUVRE

, s. See MANEUVER.

man-of-war MAN-OF-WAR

, s. vṛhatparimāṇā yuddhanaukā or yuddhanauḥ f.

manor MANOR

, s. grāmeśvarādhīnā bhūmiḥ grāmeśvarabhūmiḥ f.; 'Lord of the manor,' grāmeśvaraḥ grāmaṇīḥ m., deśamukhaḥ.

manorial MANORIAL

, a. grāmeśvarabhūmisambandhī -ndhinī -ndhi (n).

manse MANSE

, s. dharmmādhyāpakagṛhaṃ dharmmopadeśakaveśma n. (n).

mansion MANSION

, s. harmyaṃ bhavanaṃ mandiraṃ dhāma n. (n) sadanaṃ saudhaṃ śālā sadma n. (n) gṛhaṃ gehaṃ veśma n. (n) niveśanaṃ niketanaṃ āyatanaṃ vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ ālayaḥ nilayaḥ nivasatiḥ f.

--(Lunar mansion) nakṣatraṃ vidhupriyā candrapriyā dakṣajā candradārāḥ pl. The last of these words is applied to the twenty-seven lunar mansions collectively, as in mythology they are supposed to be so many nymphs, daughters of Daksha, and wedded to the moon. The following are the names of the twentyseven nakshatras in order: 1. aśvinī, 2. bharaṇī, 3. kṛttikā, 4. rohiṇī, 5. mṛgaśiras n., 6. ārdrā, 7. punarvasuḥ m., 8. puṣyaḥ -ṣyā, 9. āśleṣā, 10. maghā, 11. pūrvvaphālgunī, 12. uttaraphālgunī, 13. hastaḥ, 14. citrā, 15. svātiḥ -tī f., 16. viśākhā, 17. anurādhā, 18. jyeṣṭhā, 19. mūlaḥ -laṃ, 20. pūrvvāṣāḍhā, 21. uttarāṣāḍhā, 22. śravaṇaḥ -ṇā, 23. dhaniṣṭhā, 24. śatabhiṣā, 25. pūrvvabhādrapadā, 26. uttarabhādrapadā, 27. revatī. Some add a twenty-eighth, abhijit. Astrologers divide the twenty-seven lunar mansions into three classes of nine each, called devagaṇaḥ rākṣasagaṇaḥ manuṣyagaṇaḥ.

manslaughter MANSLAUGHTER

, s. (Killing of a man) manuṣyamāraṇaṃ manuṣyahatyā manuṣyaghātaḥ manuṣyabadhaḥ.

--(In law) asamīkṣyaghātaḥ asamīkṣyabadhaḥ asamīkṣyahatyā ahetukṛtahatyā.

manslayer MANSLAYER

, s. manuṣyamārakaḥ manuṣyaghātakaḥ nṛhantā m. (ntṛ) manuṣyahantā m., nṛghātakaḥ manuṣyabadhakaḥ.

man-stealer MAN-STEALER

, s. manuṣyāpahārakaḥ manuṣyacoraḥ manuṣyasteyakṛt m.

man-stealing MAN-STEALING

, s. manuṣyāpahāraḥ manuṣyaharaṇaṃ manuṣyāpaharaṇaṃ manuṣyasteyaṃ manuṣyacauryyaṃ.

mansuete MANSUETE

, a. gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ damitaḥ -tā -taṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ.

mansuetude MANSUETUDE

, s. gṛhyatā vaśyatā vineyatā vidheyatā dāntatā śāntatā.

mantelet MANTELET

, s. strīlokabhṛtaḥ kṣudraprāvāraḥ.

--(In war) pāraśvadhāvaraṇaṃ pāraśvadhatrāṇaṃ sainyāvaraṇaṃ.

mantle MANTLE

, s. prāvāraḥ -rakaḥ prāvṛtaṃ -tā -taḥ uttarīyaṃ āvāraḥ āvaraṇaṃ pidhānaṃ saṃvyānaṃ nīśāraḥ javanikā pracchadapaṭaḥ gātrīyavastraṃ nivītaḥ -tā -taṃ nivṛtaḥ -tā -taṃ.

to mantle To MANTLE

, v. a. (Cloak) prāvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), āvṛ chad (c. 10. chādayati -yituṃ), āchad prachad.

to mantle To MANTLE

, v. n. (Expand, spread) vistṝ in pass. (-stīryyate) pravṛdh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), prasṛp (c. 1. -sarpati saptuṃ), visṛp.

--(Rise, rush upwards) udgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), utsṛp udgataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Gather froth) phena (nom. phenāyate), utsecanaṃ kṛ utsekaṃ kṛ phenāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū.

mantua MANTUA

, s. strīvastraṃ strīkaṭīvastraṃ strīvasanaṃ strīparidhānaṃ.

mantua-maker MANTUA-MAKER

, s. strīvastrakartrī f. (rttṛ) strīvasanakṛt strīparidhānakṛt.

manual MANUAL

, a. (Pertaining to the hand) hastyaḥ -styā -styaṃ hastasambandhī -ndhinī -ndhi (n) hasta in comp.

--(Performed by the hand) hastakṛtaḥ -tā -taṃ hastasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ hastasādhanīyaḥ -yā -yaṃ; 'manual operation,' hastakarmma n. (n) hastakriyā hastavyāpāraḥ; 'manual labor,' vrātaṃ śilpakarmma; 'manual art,' śilpaṃ; 'knowledge of it,' śilpavidyā; 'relating to it,' śilpikaḥ -kī -kaṃ; 'manual skill or dexterity,' hastakauśalyaṃ hastakauśalaṃ hastalāghavaṃ hastacāpalyaṃ; 'sign manual,' hastākṣaraṃ svahastākṣaraṃ svākṣaraṃ.

manual MANUAL

, s. (Small book for carrying in the hand) paddhatiḥ -tī f., sāragranthaḥ sārasaṅgrahaḥ sārasaṃkṣepaḥ saṃkṣiptagranthaḥ saṃhitā; 'of laws,' dharmmasaṃhitā.

manufactory MANUFACTORY

, s. śilpaśālā -laṃ śilpiśālā -laṃ yantragṛhaṃ āveśanaṃ prāveśanaṃ anvāsanaṃ.

manufactural MANUFACTURAL

, a. śilpikaḥ -kī -kaṃ śilpakarmmasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

manufacture MANUFACTURE

, s. (The act) nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., kalpanaṃ -nā racanaṃ -nā viracanā ghaṭanaṃ sanniveśaḥ paryyāyaḥ śilpakarmma n. (n) śilpena or śilpakarmmaṇā nirmmāṇaṃ or karaṇaṃ.

--(The article) śilpikadravyaṃ śilpanirmmitadravyaṃ śilpikavastu n.

to manufacture To MANUFACTURE

, v. a. śilpena or śilpakarmmaṇā nirmā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -mimīte caus. māpayati -yituṃ) or vinirmā or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or kṛ (c. 8. karoti karttuṃ, c. 10. kārayati -yituṃ) or saṃskṛ or rac (c. 10. racayati -yituṃ) or virac or ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ).

manufactured MANUFACTURED

, p. p. śilpanirmmitaḥ -tā -taṃ śilpakṛtaḥ -tā -taṃ śilpakalpitaḥ -tā -taṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ śilpikaḥ -kī -kaṃ kārmmikaḥ -kī -kaṃ.

manufacturer MANUFACTURER

, s. śilpī m. (n) śilpikaḥ śilpakāraḥ.

manumission MANUMISSION

, s. dāsyamuktiḥ f., dāsyamocanaṃ dāsyamokṣaḥ -kṣaṇaṃ dāsamokṣaḥ &c.

to manumit To MANUMIT

, v. a. dāsyād vimuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ) or muc or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ) or vimokṣ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjayati -yituṃ).

manumitted MANUMITTED

, p. p. dāsyamuktaḥ -ktā -ktaṃ dāsyamokṣitaḥ -tā -taṃ muktadāsyaḥ -syā -syaṃ dāsyavimocitaḥ -tā -taṃ abhujiṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

to manure To MANURE

, v. a. bhūmiṃ purīṣādinā lip (c. 6. limpati leptuṃ), urvvarākaraṇārthaṃ gomayādisammiśradravyaṃ bhūmau prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or kṣip or dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), bhūmilepanena or pāṃśuprakṣepeṇa urvvarātvaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or bahuśasyotpādakatvaṃ jan ālavālaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

manure MANURE

, s. bhūmilepaḥ -panaṃ pāṃśuḥ m., pāṃsuḥ m., sāraḥ purīṣādi n., purīṣādisammiśradravyaṃ gomayādisammiśradravyaṃ śasyotpādakadravyaṃ.

manuscript MANUSCRIPT

, s. hastalekhaḥ -khanaṃ hastalikhitaṃ hastalekhyaṃ lekhyaṃ likhitaṃ pustakaṃ -kī pustaṃ -stī.

manuscript MANUSCRIPT

, a. hastalikhitaḥ -tā -taṃ lekhyakṛtaḥ -tā -taṃ likhitaḥ -tā -taṃ.

many MANY

, a. bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ anekaḥ -kā -kaṃ pracuraḥ -rā -raṃ bhūriḥ -riḥ -ri bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ naikaḥ -kā -kaṃ analpaḥ -lpā -lpaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ prājyaḥ -jyā -jyaṃ prabhūtaḥ -tā -taṃ puruḥ -ruḥ -ru puruhaḥ -hā -haṃ puruhuḥ -huḥ -hu adabhraḥ -bhrā -bhraṃ bahutithaḥ -thā -thaṃ sphiraḥ -rā -raṃ nānā in comp.; 'as many as,' yāvān -vatī -vat (t) or yāvat indec., yāvatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ yatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ yatayaḥ yatīni or yati indec.; 'so many,' tāvān -vatī -vat (t) or tāvat indec., tāvatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ tatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ tatayaḥ m. f. tatīni n. or tati indec.; 'how many?' kiyān -yatī -yat (t) or kiyat indec., katiḥ -tiḥ -ti or plur. katayaḥ katīni; 'of how many sorts?' katividhaḥ -dhā -dhaṃ; 'in many places,' bahutra anekatra; 'in many ways,' bahudhā anekadhā; 'in how many ways?' katidhā; 'many times,' bahuśas anekaśas bahuvāraṃ bahukṛtvas muhur muhuḥ bhūyas punaḥ punar.

many MANY

, s. (A multitude) samūhaḥ samavāyaḥ samudāyaḥ samājaḥ saṃghātaḥ oghaḥ nivahaḥ vṛndaṃ; 'the interests of the many,' samūhakāryyaṃ.

many-colored MANY-COLORED

, a. nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānāraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ bahuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ citravicitraḥ -trā -traṃ bahuraṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n).

many-cornered MANY-CORNERED

, a. bahukoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anekakoṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

many-fibered MANY-FIBERED

, a. bahutantrī -ntriṇī -ntri (n) bahusūtrī -triṇī &c.

many-flowered MANY-FLOWERED

, a. bahupuṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ pracurakusumaḥ -mā -maṃ.

many-headed MANY-HEADED

, a. vahuśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) bahuśiraskaḥ -skā -skaṃ bahumastakaḥ -kā -kaṃ anekamastakaḥ -kā -kaṃ bahumūrddhā -rddhā -rddha (n).

many-leaved MANY-LEAVED

, a. bahuparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahupatraḥ -trā -traṃ pracuraparṇaḥ &c.

many-legged MANY-LEGGED

, a. bahupādaḥ -dā -daṃ bahupād m. f. n., bahujaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ.

many-streamed MANY-STREAMED

, a. bahupravāhaḥ -hā -haṃ bahusrotāḥ -tāḥ -taḥ (s).

many-stringed MANY-STRINGED

, a. bahusūtrī -triṇī -tri (n) bahutantrikaḥ -kā -kaṃ.

many-tongued MANY-TONGUED

, a. bahujihvaḥ -hvā -hvaṃ anekajihvaḥ -hvā -hvaṃ.

map MAP

, s. deśālekhyapatraṃ bhūpṛṣṭhālekhyapatraṃ deśālekhyaṃ deśasamudrādyālekhyaṃ bhūgolasya deśasamudranagarādyālekhyaṃ deśacitraṃ bhūpṛṣṭhabhaṅgipradarśanapatraṃ bhūpṛṣṭhadeśālekhyaṃ.

to map To MAP

, v. a. bhūpṛṣṭhadeśān likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or ālikh or citr (c. 10. citrayati -yituṃ), deśālekhyaṃ kṛ bhūpṛṣṭhālekhyaṃ kṛ.

to mar To MAR

, v. a. duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), vyāhan vihan kṣatiṃ kṛ.

marasmus MARASMUS

, s. kṣayaḥ kṣayarogaḥ kṣayathuḥ m., yakṣmā m. (n) jakṣmā m., śoṣaḥ.

to maraud To MARAUD

, v. n. yuddhasamaye godhānyādigrahaṇārtham itastato bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ) or paribhram loptrārthaṃ paribhram or upradravaṃ kṛ or viplavaṃ kṛ or upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ).

marauder MARAUDER

, s. loptrārthaṃ paribhramaṇakārī m. (n) upadravī m. (n) viplavakārī m., upadravakārī m., upaplavakṛt luṇṭākaḥ.

marauding MARAUDING

, s. yuddhakāle godhānyādyapaharaṇārtham itastataḥ paribhramaṇaṃ viplavaḥ upaplavaḥ upadravaḥ viplavakaraṇaṃ.

marble MARBLE

, s. mārbalākhyo nānāvarṇaḥ prastaraḥ ruciraprastaraḥ cāruprastaraḥ pāṣāṇaḥ grāvā m. (n) śilā upalaḥ.

marble MARBLE

, a. (Made of marble) pūrvvoktaprastaramayaḥ -yī -yaṃ pāṣāṇanirmmitaḥ -tā -taṃ.

--(Variegated) prastararekhānukāreṇa citritaḥ -tā -taṃ.

marble-hearted MARBLE-HEARTED

, a. pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ vajrahṛdayaḥ &c., vajracittaḥ -ttā -ttaṃ.

marcasite MARCASITE

, s. āvarttaḥ suvarṇamākṣikaṃ suvarṇamukhī.

marcescent MARCESCENT

, a. viśīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mlāyamānaḥ -nā -naṃ.

march MARCH

, s. (The month) phālgunaḥ -nikaḥ caitraḥ -trikaḥ phālgunottarārddhaṃ caitrapūrvvārddhaṃ pūrvvacaitraḥ uttaraphālgunaḥ tapasyaḥ madhuḥ m., tṛtīyamāsaḥ.

--(Movement of soldiers, &c.) gamanaṃ yānaṃ yātrā sainikagamanaṃ sainikayātrā gamaḥ gatiḥ f., sainikagatiḥ f., vrajyā saraṇaṃ saṃsaraṇaṃ.

--(Marching onwards, progression) prayāṇaṃ prasthānaṃ prasthitiḥ f., pragamanaṃ agragamanaṃ.

--(Marching against) abhiṣeṇanaṃ abhiniryānaṃ; 'setting out on a march,' yātrākaraṇaṃ; 'toilsome march,' durgasañcaraḥ durgasañcāraḥ sañcāraḥ.

to march To MARCH

, v. n. yātrāṃ kṛ gamanaṃ kṛ sainikavad gamanaṃ kṛ or pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or prayā (c. 2. -yāti -tuṃ) or prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ) or vraj (c. 1. vrajati -jituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ) or cal (c. 1. calati -lituṃ) or pracal; 'to march against,' abhiniryā (c. 2. -yāti -tuṃ), abhiprayā prativraj abhiprasthā pratyābhiprasthā abhigam pratigam; 'one who marches slow,' mandagāmī m. (n) mantharaḥ; 'fast,' atijavaḥ jaṃghālaḥ jaṃghilaḥ.

to march To MARCH

, v. a. abhiṣeṇa (nom. abhiṣeṇayati -yituṃ), senāṃ prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or cal (c. 10. calayati -yituṃ) or pratigam (c. 10. -gamayati -yituṃ), yātrāṃ kṛ (c. 10. kārayati -yituṃ).

marches MARCHES

, s. pl. (Confines) deśasīmā deśasamantāḥ m. pl., deśaprāntāḥ m. pl.

mare MARE

, s. aśvā aśvinī vājinī turagī turaṅgī turaṅgiṇī baḍavā vaḍavā ghoṭikā arvvatī vāmī prasūḥ f., prasūkā.

margarite MARGARITE

, s. (Pearl) muktā muktikā mauktikaṃ śuktivījaṃ śuktijaṃ.

margin MARGIN

, s. prāntaḥ antaḥ -ntaṃ sīmā upāntaṃ paryyantaṃ kacchaḥ dhāraḥ -rā taṭaṃ samantaḥ utsaṅgaḥ koṭiḥ f., parisaraḥ; 'of a river,' tīraṃ kūlaṃ taṭaṃ kacchaḥ kacchāntaḥ; 'on the margin,' prāntatas.

--(Of a book) samāsaḥ pustakaprāntaḥ.

marginal MARGINAL

, a. prāntasthaḥ -sthā -sthaṃ samāsasthaḥ &c., samāsalikhitaḥ -tā -taṃ.

marginally MARGINALLY

, adv. (Along the margin) prāntatas prānte anuprāntaṃ.

marine MARINE

, a. sāmudraḥ -drī -draṃ samudrīyaḥ -yā -yaṃ samudriyaḥ -yā -yaṃ sāmudrikaḥ -kī -kaṃ samudrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) samudraviṣayaḥ -yā -yaṃ saindhavaḥ -vī -vaṃ sindhukaḥ -kā -kaṃ samudrajaḥ -jā -jaṃ samudrodbhavaḥ -vā -vaṃ jaladhisambhavaḥ -vā -vaṃ sāgarasambandhī &c.; 'marine engagement,' nauyuddhaṃ.

marine MARINE

, s. (A soldier that serves on board a ship) nauyoddhā m. (ddhṛ) nausainyaḥ nāvikasainyaḥ samudrīyasainikaḥ.

--(Navy) yuddhanausamūhaḥ.

--(Naval affairs) nāvikaviṣayaḥ nāvikakarmma n. (n) nāvikaprakaraṇaṃ jalayānaviṣayaḥ jalayānaprakaraṇaṃ.

mariner MARINER

, s. nāvikaḥ nāvikajanaḥ samudrayāyī m. (n) samudragaḥ samudragāmī m., potavāhaḥ niryāmaḥ jalapathopajīvī m. (n) udadhikrāḥ m. (m) samudrīyajanaḥ.

marital MARITAL

, a. bharttṛsambandhī -ndhinī -ndhi (n) patisambandhī &c., bharttṛviṣayaḥ -yā -yaṃ pativiṣayaḥ &c., svāmiviṣayaḥ &c.

maritime MARITIME

, a. (Relating to the sea) sāmudraḥ -drī -draṃ samudriyaḥ -yā -yaṃ samudra in comp. See MARINE, a. (Naval) nāvikaḥ -kī -kaṃ nāvyaḥ -vyā -vyaṃ nau in comp.

--(Bordering on the sea) samudrataṭasthaḥ -sthā -sthaṃ samudratīrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

marjoram MARJORAM

, s. tulasī maruvakaḥ samīraṇaḥ prasthapuṣpaḥ phaṇijjhakaḥ parṇāsaḥ jambhīraḥ kaṭhiñjaraḥ kuṭherakaḥ arjjakaḥ.

mark MARK

, s. (Sign, token by which a thing is known) cihnaṃ lakṣaṇaṃ lāñchanaṃ liṅgaṃ aṅkaḥ -ṅkaṃ abhijñānaṃ vyañjanaṃ vyañjakaḥ -kaṃ lakṣyaṃ lakṣma n. (n) lakṣmaṇaṃ lalāmaṃ.

--(Spot) kalaṅkaḥ aṅkaḥ cihnaṃ vinduḥ m., vipluṭ (ṣ) vipruṭ gaṇḍaḥ.

--(Mark on the body) sāmudraṃ sāmudracihnaṃ sāmudrikalakṣaṇaṃ tilaḥ -lakaḥ tilakālakaḥ; 'an interpreter of marks on the body,' sāmudrikaḥ; 'an auspicious mark,' sulakṣaṇaṃ sucihnaṃ; 'having auspicious marks,' sulakṣaṇī -ṇinī -ṇi (n) sulakṣaṇikaḥ -kā -kaṃ; 'having thirty-two auspicious marks,' dvātriṃśallakṣaṇopetaḥ -tā -taṃ; 'an inauspicious mark,' kulakṣaṇaṃ apalakṣaṇaṃ durlakṣaṇaṃ duścihnaṃ; 'having inauspicious marks,' kulakṣaṇī -ṇinī &c., kulakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Butt for shooting at) lakṣyaṃ vāṇalakṣyaṃ lakṣaṃ vedhyaṃ vyadhyaḥ śaravyaṃ dṛṣṭiguṇaḥ pratikāyaḥ; 'hitting the mark,' lakṣyabhedaḥ; 'to hit the mark,' lakṣyaṃ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), lakṣyavedhanaṃ kṛ.

--(Line) rekhā lekhā.

to mark To MARK

, v. a. (Stamp, impress with a mark) cihna (nom. cihnayati -yituṃ), aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), mudr (nom. mudrayati -yituṃ), lāñch (c. 1. lāñchati -ñchituṃ), aṅkaṃ kṛ cihnaṃ kṛ lakṣaṇaṃ kṛ lakṣīkṛ.

--(Stain) kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), kalaṅkīkṛ lāñch.

--(Draw a line) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh rekhāṃ kṛ.

--(Notice, observe) lakṣ ālakṣ upalakṣ avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), nirīkṣ vīkṣ samīkṣ prekṣ.

--(Mark out, define) parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), parichedaṃ kṛ nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), lakṣ lakṣīkṛ.

--(Mark out, trace the outline) vāhyarekhāṃ likh or aṅk or kṛ vahirlekhāṃ kṛ.

to mark To MARK

, v. n. (Note, take notice) āloc (c. 10. -locayati yituṃ), ālakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), samīkṣ, (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samīkṣāṃ kṛ budh (c. 4. budhyate boddhuṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), parāmarśaṃ kṛ vivecanaṃ kṛ.

marked MARKED

, p. p. cihnitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ -tā -taṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ lāñchitaḥ -tā -taṃ kṛtalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛtāṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ kṛtalāñchanaḥ -nā -naṃ mudritaḥ -tā -taṃ mudrāṅkitaḥ -tā -taṃ.

--(Defined) parichinnaḥ -nnā -nnaṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lakṣitaḥ -tā -taṃ.

marker MARKER

, s. cihnakarttā m. (rttṛ) aṅkanakṛt m., aṅkayitā m. (tṛ) lakṣayitā m.

market MARKET

, s. paṇyavīthī -thikā paṇyaśālā vikrayaśālā vikrayasthānaṃ krayavikrayasthānaṃ paṇyasthānaṃ āpaṇaḥ haṭṭaḥ vipaṇiḥ m. -ṇī f., nigamaḥ avaṭaṅkaḥ krayārohaḥ purataṭī niṣadyā nirghaṭaṃ paṇagranthiḥ m., paṇyājīvaṃ -vakaṃ; 'a free market,' kacaṅganaṃ.

--(Sale) vikrayaḥ vipaṇaḥ.

to market To MARKET

, v. n. krayavikrayaṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati -yituṃ), paṇāyāṃ kṛ.

market-day MARKET-DAY

, s. krayavikrayadivasaḥ haṭṭadivasaḥ haṭṭavāraḥ.

market-place MARKET-PLACE

, s. catvaraṃ catuṣyathaṃ krayavikrayacatvaraṃ paṇāyācatvaraṃ paṇāyā paṇāyāsthānaṃ vipaṇiḥ -ṇī m. f. See MARKET.

market-rate MARKET-RATE

, MARKET-PRICE, s. āpaṇikaḥ paṇyabhāvaḥ paṇyamūlyaṃ arghabalābalaṃ.

market-town MARKET-TOWN

, s. grāmamukhaḥ mukhyagrāmaḥ nagaramukhaḥ mukhyanagaraṃ -rī karvvaṭaḥ -ṭaṃ.

marketable MARKETABLE

, a. vikreyaḥ -yā -yaṃ vikrayaṇīyaḥ -yā -yaṃ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ paṇitavyaḥ -vyā -vyaṃ paṇyārhaḥ -rhā -rhaṃ kreyaḥ -yā -yaṃ krayavikrayayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

marking MARKING

, s. aṅkanaṃ mudrāṅkanaṃ cihnāṅkanaṃ cihnakaraṇaṃ aṅkakaraṇaṃ likhanaṃ.

marking-ink MARKING-INK

, s. dahanamasiḥ f., dahanamasikā dahanarasaḥ vastrāṅkanamasiḥ.

marking-nut MARKING-NUT

, s. dahanaṃ nirdahanaṃ bhallikā bhallātaḥ -takī bhallī.

marksman MARKSMAN

, s. lakṣyavedhī m. (n) lakṣyabhedī m., labdhalakṣaḥ susandhānī m. (n) suprayogavāṇaḥ suprayogaviśikhaḥ śarābhyāsakuśalaḥ dhanurvid āyudhavid.

marl MARL

, s. mārlākhyo mṛttikāviśeṣaḥ cikkaṇamṛttikā pāṃśuḥ m.

to marl To MARL

, v. a. pūrvvoktamṛttikayā lip (c. 6. limpati leptuṃ).

marmalade MARMALADE

, s. miṣṭaphalaṃ miṣṭānnaṃ śarkarādisaṃsṛṣṭā nāraṅgatvak f. (c).

marmorean MARMOREAN

, a. cāruprastaramayaḥ -yī -yaṃ pāṣāṇanirmmitaḥ -tā -taṃ.

marmoset MARMOSET

, s. sūkṣmavānaraḥ sūkṣmamarkaṭaḥ kṣudraplavaṅgaḥ.

[Page 484a]
maroon MAROON

, a. (Dark red) ghanaraktaḥ -ktā -ktaṃ ghanāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kapiśaḥ -śā -śaṃ.

marplot MARPLOT

, s. kāryyavighātakaḥ kāryyavināśakaḥ kāryyabādhakaḥ.

marquee MARQUEE

, s. paṭamaṇḍapaḥ paṭavāsaḥ vṛhatpaṭaveśma n. (n) vastragṛhaṃ.

marquess MARQUESS

, s. upāgraṇīḥ m., upanāyakaḥ upādhipaḥ kulīnapadamadhyād dvitīyapadasthaḥ dvitīyakulīnapadabhāk m. (j).

marquisate MARQUISATE

, s. pūrvvoktakulīnajanasya adhikāraḥ upādhipatyaṃ.

marred MARRED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ vihataḥ -tā -taṃ vyāhataḥ -tā -taṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ -tā -taṃ kṣataḥ -tā -taṃ vikṣataḥ -tā -taṃ.

marrer MARRER

, s. dūṣakaḥ dūṣayitā m. (tṛ) nāśakaḥ vināśakaḥ vighātakaḥ.

marriage MARRIAGE

, s. vivāhaḥ udvāhaḥ -hanaṃ udvahanaṃ pariṇayaḥ -yanaṃ pāṇigrahaḥ -haṇaṃ pāṇigrāhaḥ pāṇipīḍanaṃ hastekaraṇaṃ dāraparigrahaḥ dārasaṅgrahaḥ dārakriyā dārakarmma n. (n) dārādhigamanaṃ upayamaḥ upayāmaḥ lagnakāryyaṃ maithunaṃ vādhukyaṃ niveśaḥ; 'marriage-rite,' vivāhavidhiḥ m., vivāhakriyā vivāhasaṃskāraḥ; 'giving in marriage,' dārikādānaṃ dārikāpradānaṃ; 'marriage-contract,' vāṅniścayaḥ; 'marriagesettlement,' śulkaḥ -lkaṃ; 'auspicious season for marriage,' lagnatithiḥ f., lagnamuhūrttaḥ -rttaṃ; 'marriage-string, or ring hung round the neck of the bride, who wears it till she becomes a widow, when it is broken,' maṅgalasūtraṃ māṅgalyatantuḥ m., saubhāgyatantuḥ m., kautukaṃ; 'marriage gifts,' yautakaṃ audvāhikaṃ pāriṇāyyaṃ haraṇaṃ sudāyaḥ -yaṃ; 'marriage festival,' vivāhotsavaḥ vivāhamahotsavaḥ; 'ablution at marriage,' maṅgalasnānaṃ; 'compliments at marriage,' jambūlaḥ jambūlamālikā; 'second marriage,' dvitīyavivāhaḥ dvitīyasambandhaḥ. The following are different forms of marriage, explained in Manu, chap. iii. verses 27 et seq.: āsuravivāhaḥ ārṣavivāhaḥ gandharvvavivāhaḥ daivavivāhaḥ paiśācavivāhaḥ prājāpatyavivāhaḥ brāhmavivāhaḥ rākṣasavivāhaḥ prītivivāhaḥ. The svayaṃvaraḥ is a form of marriage in which a girl chooses her own husband.

marriageable MARRIAGEABLE

, a. vivāhyaḥ -hyā -hyaṃ udvāhyaḥ &c., voḍhavyaḥ -vyā -vyaṃ vivāhayogyaḥ -gyā -gyaṃ vivāhocitaḥ -tā -taṃ vivāhopayuktaḥ -ktā -ktaṃ vivāhakālaprāptaḥ -ptā -ptaṃ vivāhavayaskaḥ -skā -skaṃ pariṇeyaḥ -yā -yaṃ; 'as a girl,' dṛṣṭarajāḥ f. (s) sañjātārttavā āgatārttavā ṛtuyuktā ṛtumatī madhyamā madhyā patīyantī.

married MARRIED

, p. p. vivāhitaḥ -tā -taṃ udvāhitaḥ -tā -taṃ ūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ upoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ samūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kṛtavivāhaḥ -hā -haṃ jātavivāhaḥ -hā -haṃ kṛtodvāhaḥ -hā -haṃ kṛtadāraparigrahaḥ -hā -haṃ pariṇītaḥ -tā -taṃ kṛtopayamaḥ -mā -maṃ jātopayamaḥ -mā -maṃ nirviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prattaḥ -ttā -ttaṃ; 'a married man,' sabhāryyaḥ sapatnīkaḥ strīmān m. (t) kṛtadāraḥ sadāraḥ kṛtadāraparigrahaḥ kuṭumbī m. (n) sakuṭumbaḥ bhāryyoḍhaḥ; 'a married woman,' sabharttṛkā sapatikā pativatnī sadhavā suvāsinī; 'newly married woman,' navavadhūḥ f., navavarikā; 'twice-married woman,' punarbhūḥ f., didhiṣūḥ f., didhīṣūḥ f., didhiṣuḥ f.; 'one who is married before his elder brother,' parivettā m. (ttṛ).

marrow MARROW

, s. majjā vapā vasā medas n., medaḥ majjā m. (n) majjanaṃ sāraḥ asthisāraḥ dehasāraḥ vījaṃ snigdhā vapākṛt m., asthikṛt asthijaṃ asthijñaḥ haḍḍajaṃ śukrakaraḥ tejas n., madhuraṃ jīvanaṃ maṇichidrā.

--(Pith, essence) sāraḥ garbhaḥ sāratā śreṣṭhāṃśaḥ.

marrow-bone MARROW-BONE

, s. majjāpūrṇam asthi medoyuktam asthi.

marrowless MARROWLESS

, a. majjāhīnaḥ -nā -naṃ medohīnaḥ -nā -naṃ vapāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ gatasāraḥ -rā -raṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ.

[Page 484b]
marrowy MARROWY

, a. majjāvān -vatī -vat (t) sāravān &c., medasvī -svinī -svi (n).

to marry To MARRY

, v. a. (Unite a man and woman in wedlock) vivāhasaṃskāreṇa strīpuruṣau saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or sambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ) or vivāhasaṃyuktau kṛ vivāhasaṃskāraṃ kṛ.

--(Take for wife) vivah (c. 1. -vahati -te -voḍhuṃ), udvah samudvah udāvah pariṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), upayam (c. 1. -yacchate -ti -yamate -yantuṃ), pāṇiṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), kanyāṃ parigrah or pratigrah or saṅgrah dāraparigrahaṃ kṛ dārasaṅgrahaṃ kṛ dārādhigamanaṃ kṛ kanyāpariṇayaṃ kṛ bhāryyāṃ vid (c. 6. vindate -ti vettuṃ) or anuvid; 'he should marry a wife,' kanyāṃ vivahet or upayaccheta kanyāyāḥ pāṇiṃ gṛhlātu.

--(Take for husband) patiṃ vid or vṛ (c. 5. vṛṇoti varituṃ -rītuṃ), bhartrā saṃyuj in pass. (-yujyate) pativaraṇaṃ kṛ bharttṛvaraṇaṃ kṛ.

--(Dispose of in marriage) vivāhārthaṃ kanyāṃ dā or pradā.

to marry To MARRY

, v. n. bhartrā or bhāryyayā saṃyuj in pass. (-yujyate) or yuj vivāhaṃ kṛ udvāhaṃ kṛ pariṇayaṃ kṛ pāṇigrahaṇaṃ kṛ dāraparigrahaṃ kṛ upayamaṃ kṛ.

mars MARS

, s. (The planet, fabled as the son of the earth) maṅgalaḥ maṅgalagrahaḥ bhaumaḥ aṅgārakaḥ kujaḥ bhūmijaḥ bhūsutaḥ mahīsutaḥ kṣitisutaḥ āvaneyaḥ dharātmajaḥ dharāsutaḥ dharāputraḥ navadīdhitiḥ m., āṣāḍhabhavaḥ śivadharmmajaḥ gagaṇolmukaḥ kholmukaḥ lohitaḥ -takaḥ lohitāṅgaḥ raktāṅgaḥ rudhiraḥ āraḥ ghaṇṭeśvaraḥ ṛṇāntakaḥ caraḥ jñaḥ. (In mythology, the god of war). See KĀRTIKEYA.

marsh MARSH

, s. kacchaḥ kacchabhūḥ f., kacchabhūmiḥ f., anūpabhūḥ f., anūpabhūmiḥ f., sajalabhūmiḥ f., jalāḍhyabhūḥ f., ārdrabhūmiḥ f., pavaḥ.

to marshal To MARSHAL

, v. a. vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), virac (c. 10. -racayati -yituṃ), rac krameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) vyavasthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā pratividhā.

marshal MARSHAL

, MARSHALLER, s. vidhātā m. (tṛ) saṃvidhātā m., vyavasthāpakaḥ viracakaḥ vyūharacakaḥ vinyāsakṛt m.

marshy MARSHY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ ānūpaḥ -pī -paṃ kacchaḥ -cchā -cchaṃ jalāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ jalapracuraḥ -rā -raṃ jalamayaḥ -yī -yaṃ sajalaḥ -lā -laṃ jalaprāyaḥ -yā -yaṃ āpyaḥ -pyā -pyaṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ.

mart MART

, s. vikrayasthānaṃ krayavikrayasthānaṃ paṇyasthānaṃ āpaṇaḥ vipaṇiḥ m. -ṇī f., nigamaḥ niṣadyā paṇyavīthī -thikā avaṭaṅkaḥ.

martial MARTIAL

, a. (Relating to war) yuddhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) raṇasambandhī &c., yuddhaviṣayaḥ -yā -yaṃ raṇaviṣayakaḥ -kā -kaṃ sāṅgrāmikaḥ -kī -kaṃ sāmarikaḥ -kī -kaṃ sāmparāyikaḥ -kī -kaṃ.

--(Suited to war) raṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ yuddhopayuktaḥ -ktā -ktaṃ raṇopayogī -ginī &c.

--(Given to war) raṇapriyaḥ -yā -yaṃ raṇāsaktaḥ -ktā -ktaṃ raṇavīraḥ -rā -raṃ raṇakāmī -minī &c.; 'martial music,' raṇavādyaṃ.

martinet MARTINET

, a. ugradaṇḍaḥ ugraśāsanaḥ tīkṣṇadaṇḍaḥ daṇḍabuddhiḥ m., udyatadaṇḍaḥ tīkṣṇaśāsanaḥ niṣṭhurabuddhiḥ m., niṣṭhuraḥ.

martingal MARTINGAL

, MARTINGALE, s. talikā talasārakaḥ adhobandhanaṃ.

martyr MARTYR

, s. sākṣī m. (n) svadharmmārthaṃ prāṇatyāgī m. (n) or dehatyāgī m. or jīvitatyāgī m., svamatārthaṃ tyaktaprāṇaḥ or arpitaprāṇaḥ svadharmmapramāṇārthaṃ nyastaprāṇaḥ or nyastadehaḥ or nyastajīvitaḥ or jīvotsargī m. or sākṣī m.

to martyr To MARTYR

, v. a. svadharmmārthaṃ han (c. 2. hanti -ntuṃ or caus. dhātayati -yituṃ).

martyrdom MARTYRDOM

, s. svadharmmārthaṃ prāṇatyāgaḥ or jīvitatyāgaḥ svamatārthaṃ jīvotsargaḥ or prāṇotsargaḥ svadharmmapramāṇārthaṃ dehanyāsaḥ or prāṇanyāsaḥ or prāṇārpaṇaṃ.

martyred MARTYRED

, p. p. svadharmmārthaṃ hataḥ -tā -taṃ or vyāpāditaḥ -tā -taṃ svadharmmapramāṇārthaṃ hatajīvitaḥ -tā -taṃ or naṣṭaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

[Page 485a]
martyrology MARTYROLOGY

, s. sākṣicaritraśāstraṃ svadharmmārthaṃ prāṇatyāgināṃ caritravivaraṇaṃ or caritralikhanaṃ.

marvel MARVEL

, s. kautukaṃ adbhutaṃ adbhutavastu n., āścaryyavastu n., āścaryyaṃ camatkāraḥ citravastu n., citraṃ vismayajanakavastu utpātaḥ upasargaḥ.

to marvel To MARVEL

, v. n. vismitaḥ -tā -taṃ bhū vismayānvitaḥ -tā -taṃ bhū savismayaḥ -yā -yaṃ bhū vismi (c. 1. -smayate -smetuṃ) with instr. loc. or acc. c., sāścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ bhū camatkṛtaḥ -tā -taṃ bhū āścaryyaṃ jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or man (c. 4. manyate mantuṃ).

marvellous MARVELLOUS

, a. āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ vismayajanakaḥ -kā -kaṃ vismayotpādakaḥ -kā -kaṃ āścaryyakaraḥ -rā -raṃ āścaryyakārakaḥ -kā -kaṃ āścaryyajanakaḥ -kā -kaṃ camatkārajanakaḥ -kā -kaṃ citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ -trā -traṃ tātaḥ -tā -taṃ; 'a marvellous tale,' citroktiḥ f.; 'a marvellous action,' adbhutakarmma n. (n) āścaryyakarmma.

marvellously MARVELLOUSLY

, adv. adbhutaṃ adbhutaprakāreṇa vicitraṃ āścaryyaprakāreṇa yathā vismayo jāyate tathā.

marvellousness MARVELLOUSNESS

, s. adbhutatā -tvaṃ āścaryyatvaṃ vicitratā sāścaryyatvaṃ vaicitryaṃ vismayajanakatā apūrvvatvaṃ.

marwar MARWAR

, s. (The province) maruḥ m., marubhūḥ f.

--(The inhabitants) maravaḥ m. pl., marubhuvaḥ m. pl.

masculine MASCULINE

, a. pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ puruṣajātīyaḥ -yā -yaṃ puṃjātīyaḥ -yā -yaṃ puṃ in comp., puruṣa in comp., aklīvaḥ -vā -vaṃ.

--(Having the qualities of a man, resembling a man) puruṣasvabhāvaḥ -vā -vaṃ puruṣavṛttiḥ -ttiḥ -tti puruṣaśīlaḥ -lā -laṃ puruṣadharmmakaḥ -kā -kaṃ puruṣaprakṛtiḥ -tiḥ -ti pumprakṛtiḥ -tiḥ -ti; 'the masculine gender,' puṃliṅgaṃ pumān m. (puṃs) puruṣaḥ; 'a masculine woman,' ṛṣabhī.

masculinely MASCULINELY

, adv. puruṣavat naravat sapauruṣaṃ pauruṣeṇa puṃvat.

masculineness MASCULINENESS

, s. puṃstvaṃ puruṣatvaṃ -tā pauruṣaṃ pauruṣatā puruṣaśīlatā puruṣasvabhāvaḥ puruṣaprakṛtiḥ f.

mash MASH

, s. udapeṣaḥ -ṣaṇaṃ udakapeṣaḥ sampeṣaḥ -ṣaṇaṃ nānādravyasampeṣaḥ nānādravyamiśraṇaṃ jalamiśritaṃ nānāsampiṣṭadravyaṃ nānāsammiśradravyapiṇḍaḥ.

to mash To MASH

, v. a. sampiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ), sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -marddituṃ), sampeṣaṇaṃ kṛ sammardanaṃ kṛ cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), sañcūrṇ kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), sampeṣaṇapūrvvaṃ piṇḍīkṛ.

mashed MASHED

, p. p. sampiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sammarditaḥ -tā -taṃ sañcūrṇitaḥ -tā -taṃ kṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ sampeṣaṇānantaraṃ piṇḍībhūtaḥ -tā -taṃ.

mask MASK

, s. (Cover for the face) kṛtrimamukhaṃ chadmamukhaṃ chadmāsyaṃ kapaṭamukhaṃ upamukhaṃ.

--(Pretext, subterfuge) chadma n. (n) kapaṭaḥ -ṭaṃ vyapadeśaḥ apadeśaḥ vyājaḥ chalaṃ kūṭaṃ.

--(Masquerade) chadmaveśaḥ kapaṭaveśaḥ kṛtrimaveśaḥ chadmaveśadhāraṇaṃ viḍambanaṃ.

to mask To MASK

, v. a. (Disguise with a mask) kṛtrimamukhena chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or guh (c. 1. gūhati -hituṃ), mukhagopanaṃ kṛ.

--(Conceal) chad āchad gup (c. 1. gopāyati goptuṃ), gopanaṃ kṛ apavṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ).

to mask To MASK

, v. n. viḍambanaṃ kṛ chadmaveśī -śinī -śi bhū kapaṭaveśī &c. bhū.

masked MASKED

, p. p. (Having the face covered) guptamukhaḥ -khī -khaṃ chadmamukhī -khinī -khi (n) kṛtrimamukhī &c.

--(Disguised) chadmaveśī -śinī &c., kapaṭaveśī &c., chadmaveśadhārī -riṇī &c., kapaṭaveśaḥ -śā -śaṃ chadmaveśaḥ &c., kapaṭarūpī -piṇī &c., viḍambitaveśī &c., alakṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Concealed) guptaḥ -ptā -ptaṃ gopitaḥ -tā -taṃ ācchāditaḥ -tā -taṃ.

masker MASKER

, s. chadmaveśī m. (n) kapaṭaveśī m., chadmaveśabhṛt chadmarūpī m., viḍambitaveśaḥ kṛtrimaveśadhārī m., viḍambanakṛt.

mason MASON

, s. lepakaḥ lepī m. (n) lepakaraḥ gṛhanirmātā m. (tṛ) sudhājīvī m. (n) lepajīvī m., pralepakaḥ prastaranyāsakṛt iṣṭakānyāsajīvī m.

masonry MASONRY

, s. lepakarmma n. (n) iṣṭakānyāsakarmma n., sudhākarmma n., gṛhanirmāṇaṃ gṛhakaraṇaṃ gṛhanirmāṇe prastaranyāsaḥ or prastarādivinyāsaḥ.

--(Brickwork, any thing made of stone, brick, &c.) iṣṭakākarmma n., prastarakarmma n., prastaranirmmitaṃ prākārādi.

masquerade MASQUERADE

, s. chadmaveśadhāraṇaṃ veśadhāraṇaṃ chadmaveśakrīḍā chadmaveśasamārambhaḥ chadmaveśaḥ kapaṭaveśināṃ yātrā viḍambanaṃ viḍambanakrīḍā.

to masquerade To MASQUERADE

, v. n. chadmaveśī -śinī -śi bhū kapaṭaveśī &c. bhū chadmaveśaṃ dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), viḍamb (c. 1. -ḍambayati -yituṃ), viḍambanaṃ kṛ.

masquerader MASQUERADER

, s. chadmaveśī m. (n) veśadhārī m., viḍambanakarttā m. (rttṛ). See MASKER.

mass MASS

, s. (Lump) piṇḍaḥ -ṇḍaṃ ghanaḥ oghaḥ ghanaughaḥ sthūlaṃ gaṇḍaḥ -ṇḍakā; 'a mass of iron,' lohapiṇḍaḥ.

--(Heap) rāśiḥ m., sañcayaḥ nicayaḥ pracayaḥ samuccayaḥ cayaḥ citiḥ f., cāyaḥ nikaraḥ utkaraḥ oghaḥ puñjaḥ pūgaḥ stūpaḥ stomaḥ.

--(Collection) samūhaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ saṃhatiḥ f., samudāyaḥ vṛndaṃ saṃhāraḥ samāhāraḥ sannayaḥ nivahaḥ; 'in masses,' saṅghaśas.

--(Gross, bulk) sākalpaṃ sāmagryaṃ samudāyaḥ; 'in the mass,' sākalyena.

massacre MASSACRE

, s. mahāmāraṇaṃ mahāghātaḥ mahābadhaḥ niṣūdanaṃ viśasanaṃ nihananaṃ saṃhāraḥ vimarddanaṃ nikṛntanaṃ pramāpaṇaṃ niśāraṇaṃ.

to massacre To MASSACRE

, v. a. atinaiṣṭhuryyeṇa han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ) or nihan or mṛ (c. 10. mārayati -yituṃ) or sūd (c. 10. sūdayati -yituṃ) or nisūd or vinisūd or viśas (c. 1. -śasati -situṃ) or nikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ).

massacred MASSACRED

, p. p. atinaiṣṭhuryyeṇa hataḥ -tā -taṃ or vinihataḥ -tā -taṃ or ghātitaḥ -tā -taṃ or niṣūditaḥ -tā -taṃ or viśasitaḥ -tā -taṃ.

massiveness MASSIVENESS

, MASSINESS, s. sthūlatā -tvaṃ sthaulyaṃ sthūlākāratā vṛhattvaṃ gurutvaṃ -tā sabhāratā -tvaṃ bhāritā -tvaṃ bhāravattvaṃ piṇḍākāratā mahattvaṃ styānatā.

massive MASSIVE

, MASSY, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlākāraḥ -rā -raṃ sthūlarūpaḥ -pā -paṃ bhārī -riṇī -ri (n) bhāravān -vatī -vat (t) sabhāraḥ -rā -raṃ guruḥ -rvvī -ru piṇḍitaḥ -tā -taṃ piṇḍākāraḥ -rā -raṃ vṛhan -hatī -hat (t) vṛhatparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sthūlaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ styānaḥ -nā -naṃ.

mast MAST

, s. (Of a ship) kūpakaḥ kūpaḥ guṇavṛkṣakaḥ guṇavṛkṣaḥ naukūpakaḥ.

mast-head MAST-HEAD

, s. guṇavṛkṣakāgraṃ guṇavṛkṣāgraṃ kūpakāgraṃ.

master MASTER

, s. (One who rules or has servants under him) svāmī m. (n) prabhuḥ m., patiḥ m., īśvaraḥ īśaḥ nāthaḥ adhipatiḥ m., adhipaḥ adhibhūḥ m., īśitā m. (tṛ) nāyakaḥ bharttā m. (rttṛ) āryyaḥ bharaṇḍaḥ bharaṇyuḥ m., sevyaḥ; 'master of a family,' kulapatiḥ m., kuṭumbī m. (t) kauṭumbikaḥ; 'serving two masters,' ubhayavetanaḥ -nā -naṃ ubhayasvāmikaḥ -kā -kaṃ; 'one's own master,' svādhīnaḥ -nā -naṃ svatantraḥ -ntrā -ntraṃ.

--(Owner) adhikārī m. (n) svāmī m., īśvaraḥ patiḥ m., prabhuḥ m., parivṛḍhaḥ.

--(Superintendent, director) adhyakṣaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhikṛtaḥ adhikārī m., adhipatiḥ m., adhipaḥ adhīśaḥ nāyakaḥ netā m. (tṛ); 'master of the horse,' aśvādhyakṣaḥ; 'master of the house,' gṛhapatiḥ bhavanapatiḥ; 'master of the mint,' ṭaṅkakapatiḥ m., rūpyādhyakṣaḥ; 'master of the sports,' kelisacivaḥ narmmasacivaḥ.

--(Chief, head) nāyakaḥ patiḥ m., adhipatiḥ m., adhiṣṭhātā m. (tṛ) agragaḥ agraṇīḥ m., mukharaḥ śreṣṭhaḥ mukhya or pradhāna in comp.

--(Teacher, director of a school) adhyāpakaḥ śikṣakaḥ śikṣāguruḥ m., guruḥ m., ācāryyaḥ śikṣādātā m. (tṛ) vidyādātā m., vidyāguruḥ m., āryyaḥ upādhyāyaḥ upadeśakaḥ śikṣākaraḥ.

--(Well skilled in) nipuṇaḥ kuśalaḥ sampannaḥ vyutpannaḥ paṇḍitaḥ kṛtī m. (n) pāragataḥ.

--(Of a ship) naukādhipatiḥ m., naupatiḥ m.

to master To MASTER

, v. a. (Subdue) vaśīkṛ svavaśīkṛ svādhīnīkṛ ji (c. 1. jayati -te jetuṃ), viji dam (c. 10. daṣayati -yituṃ), āyattīkṛ parābhū abhibhū prabhū.

--(Make one's self master of a subject) vaśīkṛ pāraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), sarvvatattvāni jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ); 'you must master the Sanskrit language,' bhavadbhiḥ saṃskṛtavākyāni vaśīkarttavyāni.

master-builder MASTER-BUILDER

, s. pradhānasthapatiḥ m., mukhyasthapatiḥ m.

mastered MASTERED

, p. p. vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ svavaśībhūtaḥ -tā -taṃ svahastagataḥ -tā -taṃ.

master-key MASTER-KEY

, s. pradhānodghāṭakayantraṃ agrakuñcikā mukhyodghāṭanaṃ.

masterly MASTERLY

, a. atyuttamaḥ -mā -maṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anupamaḥ -mā -maṃ anupameyaḥ -yā -yaṃ nirupamaḥ -mā -maṃ sarvvottamaḥ -mā -maṃ sarvvotkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sarvvajit m. f. n., sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ atulanīyaḥ -yā -yaṃ sunipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atikuśalaḥ -lā -laṃ.

masterly MASTERLY

, adv. paraṣayuktyā sunipuṇavat atikuśalavat atyuttamaṃ atyutkṛṣṭaṃ.

masterpiece MASTERPIECE

, s. atyuttamakarmma n. (n) anupamakarmma n., atyutkṛṣṭakarmma uttamakarmma n., paramakarmma n., pradhānakarmma n., sarvvotkṛṣṭakarmma n.

mastership MASTERSHIP

, s. prabhutvaṃ -tā svāmyaṃ svāmitvaṃ ādhipatyaṃ aiśvaryyaṃ adhikāritvaṃ bharttṛtvaṃ pradhānatvaṃ prādhānyaṃ śreṣṭhatā śraiṣṭhyaṃ.

master-stroke MASTER-STROKE

, s. uttamakarmma n. (n) paramakarmma n., atyuttavakriyā.

mastery MASTERY

, s. (Dominion) aiśvaryyaṃ ādhipatyaṃ prabhutvaṃ īśatvaṃ svāmitvaṃ svāmyaṃ adhikāraḥ bharttṛtā.

--(Ownership) svāmyaṃ adhikāritvaṃ -tā prabhutā svatvaṃ.

--(Pre-eminence) śreṣṭhatvaṃ śraiṣṭhyaṃ pradhānatvaṃ prādhānyaṃ utkarṣaḥ utkṛṣṭatā mukhyatā prakṛṣṭatā prabhutvaṃ ādhikyaṃ paramapadaṃ.

--(Victory) vijayaḥ.

--(Great skill) atikauśalyaṃ atinaipuṇyaṃ atipāṭavaṃ paramayuktiḥ f., paramotkarṣaḥ; 'to have the mastery,' prabhū abhibhū.

masticable MASTICABLE

, a. carvyaḥ -rvyā -rvyaṃ carvaṇīyaḥ -yā -yaṃ carvitavyaḥ -vyā -vyaṃ.

to masticate To MASTICATE

, v. a. carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), carvaṇaṃ kṛ dantaiḥ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), vidaṃś (c. 1. -daśati -daṃṣṭuṃ).

masticated MASTICATED

, p. p. carvitaḥ -tā -taṃ kṛtacarvaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dantapiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

mastication MASTICATION

, s. carvaṇaṃ carvaṇakriyā carvaṇakarmma n. (n) dantapeṣaṇaṃ peṣaṇaṃ.

masticatory MASTICATORY

, a. carvaṇasādhakaḥ -kā -kaṃ carvaṇopayogī -ginī -gi (n).

masticatory MASTICATORY

, s. (Substance to be chewed) carvaṇauṣadhaṃ carvyadravyaṃ carvyaṃ.

mastich MASTICH

, MASTIC, s. māsticākhyo vṛkṣaniryāsaḥ.

--(Cement) lepaviśeṣaḥ.

mastiff MASTIFF

, s. vṛhatkukkuraḥ atisāhasaśīlaḥ kukkurabhedaḥ.

mastless MASTLESS

, a. kūpakahīnaḥ -nā -naṃ akūpakaḥ -kā -kaṃ hṛtakūpakaḥ -kā -kaṃ.

mat MAT

, s. kaṭaḥ kiliñjakaḥ pādapāśī āstaraṇaṃ tṛṇapūlī talācī vaṭaraḥ vānaṃ cañcā.

to mat To MAT

, v. a. (Lay with mats) kaṭair āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ), kaṭān vistṝ kaṭāstaraṇaṃ kṛ.

--(Interweave, entangle) saṃśliṣ (c. 10. -śleṣayati -yituṃ), āśliṣ granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ); 'to mat the hair,' jaṭilīkṛ.

match MATCH

, s. (One who is equal to another in strength) tulyabalaḥ -lā tulyaśaktiḥ m. f., samānabalaḥ -lā tulyavikramaḥ -mā; 'to be a match for,' alaṅkṛ.

--(One that tallies with another) yamaḥ -mā -maṃ yamakaḥ -kā -kaṃ yamalaḥ -lā -laṃ yugmakaḥ samaḥ -mā samānaḥ -nā samakakṣaḥ -kṣā samānakakṣaḥ -kṣā samatolaḥ -lā.

--(Union by marriage) vivāhasambandhaḥ sambandhaḥ vivāhaḥ premasambandhaḥ; 'scheming to effect a match, vivāhaghaṭanaṃ -nā sandarbhaḥ.

--(Contest) yuddhaṃ kalahaḥ kaliḥ m.; 'a match of cocks, &c.,' prāṇidyūtaṃ samāhvayaḥ āhvayaḥ; 'boxing match,' mallayātrā māllavī mallayuddhaṃ.

--(For lighting fires) śalākā jvalanaśalākā jvalaśalākā jvalatṛṇaṃ jvalanatṛṇaṃ araṇiḥ -ṇī m. f.

to match To MATCH

, v. a. (Equal, make equal) samīkṛ samānīkṛ sadṛśīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ), upamā (c. 2. -māti -tuṃ), pratimā tul (c. 10. tulayati -yituṃ), tulyīkṛ.

--(Show an equal) samaṃ or tulyaṃ or yugmakaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pratimāṃ or upamāṃ or upamānaṃ or pratirūpaṃ dṛś.

--(Oppose as equal in contest) pratiyudh in caus. (-yodhayati -yituṃ) tulyabalaṃ or tulyavikramaṃ kañcit puraskṛ.

--(Adapt) yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), samāyuj.

--(Give in marriage) vivāhārthaṃ dā or pradā.

to match To MATCH

, v. n. (Correspond, tally) yuj in pass. (yujyate) upayuj tulyaḥ -lyā -lyaṃ bhū tulyībhū samībhū samānībhū sadṛśībhū anurūpaḥ -pā -paṃ bhū or as pratirūpībhū upamitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Be united in marriage) vivāhasambandhaṃ kṛ premasambandhaṃ kṛ.

--(Be a match for) alaṅkṛ alambhū alantamaḥ -mā -maṃ bhū.

matched MATCHED

, p. p. (Equalled, evenly matched) tulyaḥ -lyā -lyaṃ tulyībhūtaḥ -tā -taṃ tulyabalaḥ -lā -laṃ tulyaśaktiḥ -ktiḥ -kti tulyavikramaḥ -mā -maṃ samatolaḥ -lā -laṃ samānatolaḥ -lā -laṃ samānakakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sapratimaḥ -mā -maṃ sapratirūpaḥ -pā -paṃ upamitaḥ -tā -taṃ.

--(Married) kṛtavivāhaḥ -hā -haṃ kṛtopayamaḥ -mā -maṃ.

matchless MATCHLESS

, a. atulyaḥ -lyā -lyaṃ anupamaḥ -mā -maṃ nirupamaḥ -mā -maṃ apratimaḥ -mā -maṃ atulanīyaḥ -yā -yaṃ atulaḥ -lā -laṃ nistulaḥ -lā -laṃ anupameyaḥ -yā -yaṃ apratimeyaḥ -yā -yaṃ apratirūpaḥ -pā -paṃ agamyarūpaḥ -pā -paṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ sarvvottamaḥ -mā -maṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvajit m. f. n., viṣamaḥ -mā -maṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

matchlessly MATCHLESSLY

, adv. atulyaṃ anupameyaṃ apratimeyaṃ nirupamaṃ sarvvaśreṣṭhaṃ.

matchlessness MATCHLESSNESS

, s. atulyatā anupameyatā apratimeyatā anupamatā anaupamyaṃ.

matchlock MATCHLOCK

, s. antaragnibalena lohagulikāprakṣepaṇī suṣiranāḍī.

match-maker MATCH-MAKER

, s. (Maker of matches for burning) śalākākārī m. (n) jvalaśalākākṛt m.

--(Contriver of marriages) ghaṭakaḥ vivāhaghaṭakaḥ premaghaṭakaḥ premaviṣaye madhyasthaḥ.

mate MATE

, s. (Companion, associate) sahāyaḥ sahacaraḥ -rī f., sahavarttī m. -rttinī f., sahavāsī m. -sinī sakhā m. -khī f., sahabhāvī m. -vinī f., saṅgī m. -ṅginī f., mitraṃ.

--(Husband) bharttā m. (rttṛ) svāmī m. (n) patiḥ m.

--(Wife) strī vadhūḥ f., patnī bhāryyā jāyā vallabhā priyā dayitā priyatamā.

--(The male or female of animals which associate for propagation) sahacaraḥ m. -rī f. In poetry the above words for husband and wife are used in this sense: 'the elephant's mate,' kariṇī f., hastinī f.

--(An assistant) sahakārī m. -riṇī f. (n) sahāyaḥ; 'in a ship,' naupatisahāyaḥ.

to mate To MATE

, v. a. See To MATCH, v. a.

mater-familias MATER-FAMILIAS

, s. kuṭumbinī f., gṛhiṇī gehinī svāminī kauṭumbikī.

material MATERIAL

, a. (Consisting of matter, not spiritual) bhautikaḥ -kī -kaṃ ādhibhautikaḥ -kī -kaṃ bhūtātmakaḥ -kā -kaṃ bhūtamayaḥ -yī -yaṃ pāñcabhautikaḥ -kī -kaṃ pañcabhūtātmakaḥ -kā -kaṃ anātmīyaḥ -yā -yaṃ anātmikaḥ -kī -kaṃ apāramārthikaḥ -kī -kaṃ mūrttimān -matī -mat (t) mūrttaḥ -rttā -rttaṃ dravyamayaḥ -yī -yaṃ viṣayātmakaḥ -kā -kaṃ prākṛtikaḥ -kī -kaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ ghanaḥ -nā -naṃ; 'the material world,' bhūtasṛṣṭiḥ f., bhūtasargaḥ bhūtasaṃsāraḥ; 'material universe,' brahmāṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'material body,' sthūlaśarīraṃ.

--(Substantial) vāstavikaḥ -kī -kaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ sāravān -vatī &c., mūrttimān &c., ghanaḥ -nā -naṃ.

--(Important) guruḥ -rvī -ru gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ guruprabhāvaḥ -vā -vaṃ paramārthaḥ -rthā -rthaṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghu mukhyaḥ -khyā -khyaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ pradhāna in comp.; 'material cause,' upādānaṃ upādānakāraṇaṃ samavāyikāraṇaṃ.

material MATERIAL

, s. sādhanaṃ upakaraṇaṃ dravyaṃ sādhanadravyaṃ padārthaḥ vastu n., mūrttiḥ f., sāraḥ ghanaḥ mātrā; 'materials, collectively,' sādhanaṃ -nāni n. pl., sāmagryaṃ -grī dravyasāmagryaṃ sambhāraḥ dravyasambhāraḥ upakaraṇasambhāraḥ sajjā paricchadaḥ; 'writing-materials,' lekhasādhanaṃ lipisajjā; 'the material of cloth,' vastrayoniḥ f.

materialism MATERIALISM

, s. dehātmavādaḥ anātmavādaḥ anātmamataṃ lokāyataṃ cārvākamataṃ.

materialist MATERIALIST

, s. dehātmavādī m. (n) anātmavādī m., laukāyatikaḥ lokāyatikaḥ viṣayī m. (n) viṣayāyī m. (n) cārvākamatāvalambī m. (n) cārvākamatadhārī m.

materiality MATERIALITY

, s. bhautikatvaṃ ādhibhautikatvaṃ mūrttimattvaṃ anātmikatvaṃ.

materially MATERIALLY

, adv. vastutas arthatas sāratas prakṛtitas padārthatas tattvatas avaśyaṃ viśeṣatas.

materialness MATERIALNESS

, s. See MATERIALITY. (Importance) gauravaṃ gurutvaṃ.

maternal MATERNAL

, a. mātṛkaḥ -kī -kaṃ mātṛsambandhī -ndhinī -ndhi (n) mātṛyogyaḥ -gyā -gyaṃ mātṛdharmmakaḥ -kā -kaṃ; 'maternal affection,' apatyasnehaḥ vātsalyaṃ; 'maternal duty,' mātṛdharmmaḥ.

maternity MATERNITY

, s. mātṛtvaṃ -tā mātṛbhāvaḥ mātṛkatvaṃ mātṛdharmmaḥ jananītvaṃ.

mathematic MATHEMATIC

, MATHEMATICAL, a. (Relating to mathematics) gaṇitasambandhī -ndhinī -ndhi (n) gaṇitaviṣayaḥ -yā -yaṃ gaṇitavidyāsambandhī &c., saṃkhyāparimāṇavidyāsambandhī &c., rekhāvījādigaṇitaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(According to the principles of mathematics) gaṇitatattvānusārī -riṇī &c., gaṇitānurūpaḥ -pā -paṃ gaṇitavidyānusārī &c.

mathematically MATHEMATICALLY

, adv. gaṇitavidyānusāreṇa gaṇitānurūpeṇa gaṇitaśāstravat.

mathematician MATHEMATICIAN

, s. gaṇitavidyājñaḥ saṃkhyāparimāṇavidyājñaḥ rekhāvījādigaṇitavid m., gaṇitaśāstrajñaḥ kṣetraparimāpakavidyāvān m. (t) gaṇanāvidyājñaḥ gaṇitajñaḥ.

mathematics MATHEMATICS

, s. pl. gaṇitaṃ gaṇitavidyā saṃkhyāparimāṇavidyā gaṇanāvidyā rekhāvījādigaṇitaṃ rekhāvījādigaṇitavidyā pāṭīvījādigaṇitavidyā rekhādigaṇitaṃ vījādigaṇitaṃ gaṇitaśāstraṃ vījādigaṇitaśāstraṃ kṣetrādiparimāṇavidyā mānavidyā.

matin MATIN

, a. (Relating to the morning) prātaḥkālikaḥ -kī -kaṃ prātaḥkālīnaḥ -nā -naṃ auṣikaḥ -kī -kaṃ pragetanaḥ -nī -naṃ vaiyuṣṭaḥ -ṣṭī -ṣṭaṃ.

matins MATINS

, s. pl. prātaḥkṛtyaṃ prātarbhajanaṃ prātaḥsmaraṇaṃ prātaḥpūjā.

matrice MATRICE

, s. (Womb) garbhāśayaḥ yoniḥ m. f., garbhakośaḥ jarāyuḥ m.

--(Of a type) mudrākṣarasaṃskāraḥ mudrākṣaragarbhaḥ mudrākṣarākāraḥ.

matricide MATRICIDE

, s. (The act) mātṛhatyā mātṛbadhaḥ mātṛghātaḥ jananībadhaḥ.

--(The killer) mātṛhantā m. (ntṛ) mātṛhā m. (n) mātṛghātukaḥ mātṛghātakaḥ mātṛghātī m. (n) mātṛghnaḥ.

to matriculate To MATRICULATE

, v. a. saṃskārapūrvvaṃ or nāmābhilikhanapūrvvaṃ vidyālayaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

matriculated MATRICULATED

, p. p. saṃskārapūrvvaṃ vidyālayapraveśitaḥ -tā -taṃ.

matriculation MATRICULATION

, s. saṃskārapūrvvaṃ or nāmābhilekhanapūrvvaṃ vidyālayapraveśanaṃ.

matrimonial MATRIMONIAL

, a. vaivāhikaḥ -kī -kaṃ udvāhikaḥ -kā -kaṃ audvāhikaḥ -kī -kaṃ udvāhī -hinī -hi (n) vivāhī &c., vivāhasambandhī -ndhinī &c., pāṇigrahaṇikaḥ -kī -kaṃ.

matrimonially MATRIMONIALLY

, adv. vivāhaniyamānusāreṇa vivāharītyanurūpeṇa vivāhavidhivat.

matrimony MATRIMONY

, s. vivāhaḥ udvāhaḥ pariṇayaḥ pāṇigrahaḥ -haṇaṃ pāṇigrāhaḥ upayamaḥ upayāmaḥ vivāhāvasthā vivāhitāvasthā.

matrix MATRIX

, s. garbhāśayaḥ garbhakośaḥ yoniḥ m. f. See MATRICE.

matron MATRON

, s. kuṭumbinī gṛhiṇī gehinī kauṭumbikī jananī madhyamavayaskā putravatī prajāvatī putriṇī sutinī patiputravatī prauḍhā prauḍhastrī vīrā purandhrī -ndhriḥ f., trayī vijātā.

matronly MATRONLY

, a. kuṭumbinīyogyaḥ -gyā -gyaṃ purandhriyogyaḥ &c., gṛhiṇīyogyaḥ &c., putriṇīyogyaḥ &c., gambhīrā dhīrā madhyamavayaskā.

matted MATTED

, p. p. or a. (Laid with mats) kaṭī -ṭinī -ṭi (n) kaṭāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'matted hair,' jaṭā saṭā jaṭiḥ juṭakaṃ jūṭaḥ; 'having matted hair,' jaṭī -ṭinī &c., jaṭilaḥ -lā -laṃ jaṭāvān -vatī -vat (t).

matter MATTER

, s. (Body, substance, not spirit, that which is visible) mūrttiḥ f., vastu n., dravyaṃ anātmadravyaṃ anātmā anātmīyavastu n., anātmikavastu n., bhūtātmakavastu n., pāñcabhautikavastu n., mūrttimadvastu n., sākāravastu n., ghanavastu n., ghanadravyaṃ ghanaḥ dṛśyaspṛśyavastu n., sāraḥ viṣayaḥ śarīraṃ.

--(Cause of the material world or substratum of the universe) prakṛtiḥ f., pradhānaṃ māyā.

--(Material cause, materials, that of which any thing is composed) sādhanaṃ sādhanavastu n., sādhanabhūtavastu prakṛtiḥ f., sāraḥ upakaraṇaṃ kāraṇaṃ upādānaṃ upādānakāraṇaṃ.

--(Thing) dravyaṃ vastu n., arthaḥ padārthaḥ.

--(Subject) viṣayaḥ prakaraṇaṃ vastu n., arthaḥ padaṃ prastāvaḥ prasaṅgaḥ sāraḥ vṛttāntaḥ vidhiḥ m., āspadaṃ; 'matter in hand,' prastutaṃ; 'an important matter,' paramārthaḥ gurvarthaḥ; 'an unimportant matter,' laghvarthaḥ laghuviṣayaḥ alpaviṣayaḥ svalpaviṣayaḥ; 'matter of dispute,' vivādāspadaṃ vivādaviṣayaḥ vādaviṣayaḥ; 'what is the matter?' ko vṛttāntaḥ.

--(Cause) prayojanaṃ hetuḥ m., prayogaḥ kāraṇaṃ.

--(Import, consequence) arthaḥ gauravaṃ gurutvaṃ prabhāvaḥ; 'of no matter,' anarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ niṣprabhāvaḥ -vā -vaṃ aguruḥ -rvī -ru.

--(Business, affair) karmma n. (n) kāryyaṃ viṣayaḥ vyāpāraḥ arthaḥ prayogaḥ.

--(Pus, purulent matter) pūyaṃ pūyaraktaṃ pūyaśoṇitaṃ dūṣyaṃ malajaṃ kṣatajaṃ prasitaṃ avakledaḥ.

to matter To MATTER

, v. n. (Be of importance) expressed by artha in comp. or prabhāva in comp.; as, 'it matters not,' nirarthakaṃ or anarthakaṃ bhavati; 'to matter but little,' lagharthaḥ -rthā -rthaṃ or alpārthaḥ -rthā -rthaṃ or laghuprabhāvaḥ -vā -vaṃ bhū; 'to matter greatly,' gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ or guruprabhāvaḥ -vā -vaṃ bhū prabhū.

--(Form purulent matter) pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), sapūyaḥ -yā -yaṃ bhū pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū pūyagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ bhū.

mattery MATTERY

, a. (Purulent) pūyayuktaḥ -ktā -ktaṃ sapūyaḥ -yā -yaṃ pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūyagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ pūyasrāvī -viṇī -vi (n) pūyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

mattock MATTOCK

, s. khanitraṃ khātraṃ śailabhittiḥ f., pāṣāṇadāraṇaḥ ṭaṅkaḥ stambahananī.

mattress MATTRESS

, s. tūlikā tūlā -lī āstaraṇaṃ vorapaṭṭī tūlādinirmmitam āstaraṇaṃ āstaraḥ prastaraḥ saṃstaraḥ starimā m. (n) śayanīyaṃ.

to maturate To MATURATE

, v. a. pac (c. 1. pacati paktuṃ, c. 10. pācayati -yituṃ), pākaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), sapūyaṃ -yāṃ kṛ.

to maturate To MATURATE

, v. n. pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū paripakvībhū pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū sapūyaḥ -yā -yaṃ bhū pūyagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ bhū pūy (c. 1. pūyate -yituṃ).

maturation MATURATION

, s. pākaḥ paripākaḥ vipākaḥ pacanaṃ pakvatā paripakvatā pācā -cikā pacā pūyatvaṃ sapūyatvaṃ pūyapūrṇatā pūyasaṃsrāvaḥ pūyasrāvaḥ.

maturative MATURATIVE

, a. pākalaḥ -lā -laṃ pācalaḥ -lā -laṃ pācanaḥ -nā -naṃ paciṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu utpaciṣṇuḥ &c., pakṣṇuḥ &c., pākakaraḥ -rā -raṃ pākajanakaḥ -kā -kaṃ pūyajanakaḥ -kā -kaṃ.

mature MATURE

, a. pakvaḥ -kvā -kvaṃ supakvaḥ &c., paripakvaḥ &c., paktrimaḥ -mā -maṃ vipaktrimaḥ -mā -maṃ pākimaḥ -mā -maṃ pakvatāpannaḥ -nnā -nnaṃ pakvadaśāprāptaḥ -ptā -ptaṃ pakvadaśāpannaḥ -nnā -nnaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ pākonmukhaḥ -khā -khaṃ phalonmukhaḥ -khā -khaṃ; 'ready to drop,' vināśonmukhaḥ -khā -khaṃ.

--(Brought to perfection, complete) sampannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'mature deliberation,' susamīkṣā -kṣaṇaṃ suvicāraḥ -raṇā.

to mature To MATURE

, v. a. pac (c. 1. pacati paktuṃ, c. 10. pācayati -yituṃ), pakvaṃ -kvāṃ kṛ pakvīkṛ paripakvaṃ -kvāṃ kṛ paripakvīkṛ pākaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), pakvatāṃ or paripākaṃ kṛ or jan pariṇāmaṃ kṛ or jan siddhaṃ -ddhāṃ kṛ siddhīkṛ sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), sampannaṃ -nnāṃ kṛ sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

to mature To MATURE

, v. n. pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū paripakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū pac in pass. (pacyate) paripac pakvatāṃ or pakvadaśāṃ or pariṇāmaṃ yā (c. 2. yāti -tuṃ) or i (c. 2. eti -tuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ), pariṇataḥ -tā -taṃ bhū pākonmukhaḥ -khā -khaṃ bhū siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū sampannaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

matured MATURED

, p. p. pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ pakvatāpannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

maturely MATURELY

, adv. sapākaṃ sapariṇāmaṃ paripakvaṃ sampannaṃ sampūrṇaṃ.

--(With full deliberation) susamīkṣya suvimṛśya suvicāryya.

maturescent MATURESCENT

, a. pākonmukhaḥ -khā -khaṃ āpakvaḥ -kvā -kvaṃ pariṇāmonmukhaḥ &c., pacatikalpaḥ -lpā -lpaṃ pacatideśīyaḥ -yā -yaṃ pacatideśyaḥ -śyā -śyaṃ.

maturity MATURITY

, MATURENESS, s. pākaḥ paripākaḥ pakvatā paktiḥ f., paripakvatā vipākaḥ supakvatā supaktiḥ pariṇatiḥ f., pariṇāmaḥ pariṇatatā -tvaṃ pakvabhāvaḥ pakvadaśā pakvāvasthā pariṇatāvasthā pacā pācā -cikā prauḍhiḥ f., prauḍhatā siddhatā siddhiḥ f., sampannatā sampūrṇatā.

matutinal MATUTINAL

, MATUTINE, a. prātaḥkālīnaḥ -nā -naṃ prātaḥkālikaḥ -kī -kaṃ auṣikaḥ -kī -kaṃ auṣasaḥ -sī -saṃ uṣasyaḥ -syā -syaṃ pragetanaḥ -nī -naṃ vaiyuṣṭaḥ -ṣṭī -ṣṭaṃ prābodhikaḥ -kī -kaṃ audayikaḥ -kī -kaṃ prātaḥkālasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

maudlin MAUDLIN

, a. īṣanmattaḥ -ttā -ttaṃ mattakalpaḥ -lpā -lpaṃ mattadeśīyaḥ -yā -yaṃ.

maul MAUL

, s. vṛhanmudgaraḥ kāṣṭhamudgaraḥ sthūlamudgaraḥ ghanaḥ.

to maul To MAUL

, v. a. sthūlavetreṇa taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vetrāghātaṃ kṛ vetrāghātena kṣatavikṣatīkṛ.

mauled MAULED

, p. p. vetrādiprahāreṇa parikṣataḥ -tā -taṃ or atikṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ.

mausolean MAUSOLEAN

, a. citācūḍakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) caityasambandhī &c.

mausoleum MAUSOLEUM

, s. citācūḍakaṃ caityaṃ cityaṃ caitraḥ samādhiḥ m.

mauvaise-honte MAUVAISE-HONTE

, s. sabhābhītiḥ f., sabhākampaḥ janabhītiḥ lokabhītiḥ janalajjā.

maw MAW

, s. paśūnāṃ jaṭharaḥ or udaraṃ.

--(Of fowls) upajaṭharaḥ.

mawkish MAWKISH

, a. virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ.

mawkishly MAWKISHLY

, adv. virasaṃ vairasyena savairasyaṃ rasaṃ vinā arasikaṃ.

mawkishness MAWKISHNESS

, s. virasatā -tvaṃ vairasyaṃ arasatā arasikatvaṃ phalgutā.

maxillar MAXILLAR

, MAXILLARY, a. hanusambandhī -ndhinī -ndhi (n) hanu in comp.

maxim MAXIM

, s. sūtraṃ vacanaṃ vākyaṃ tattvaṃ vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ sthitiḥ f. ādeśaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ kalyaḥ nyāyaḥ nītiḥ f., kramaḥ codanā nigamaḥ siddhāntaḥ mataṃ.

maximum MAXIMUM

, s. uttamasaṃkhyā paramasaṃkhyā adhikasaṃkhyā uttamaparimāṇaṃ.

may MAY

, s. (The month) vaiśākhottarārddhaṃ jyeṣṭhapūrvvārddhaṃ vaiśākhaḥ mādhavaḥ rādhaḥ jyaiṣṭhaḥ śukraḥ pañcamamāsaḥ.

may MAY

, v. auxil. (Be possible) sambhū śak in pass. (śakyate) śakyaḥ -kyā -kyaṃ bhū or expressed by the potential.

--(Have liberty, be allowed) expressed by the potential; as, 'he may do that,' sa tat kuryyāt. See also PERMITTED, ALLOWED, &c. (May be) syāt.

may-day MAY-DAY

, s. pūrvvoktapañcamamāsasya prathamadivasaḥ.

may-pole MAY-POLE

, s. krīḍādaṇḍaviśeṣo yatparito maṇḍalanṛtyaṃ kriyate.

mayor MAYOR

, s. nagarādhyakṣaḥ purādhyakṣaḥ nagarādhikārī m. (n).

mayoralty MAYORALTY

, s. nagarādhyakṣatā -tvaṃ purādhyakṣatā nagarādhikāraḥ -ritā nagarādhyakṣapadaṃ nagarādhyakṣādhikāraḥ.

mayoress MAYORESS

, s. nagarādhikāriṇī nagarādhyakṣastrī nagarādhyakṣapatnī.

maze MAZE

, s. (Labyrinth) gahanaṃ sugahanasthānaṃ durnirgamasthānaṃ aśakyanirgamaḥ pradeśaḥ bhramajanakaḥ pradeśaḥ durgatiḥ f.

--(Intricacy, perplexity) vakratā kauṭilyaṃ viṣamatā vaiṣamyaṃ kliṣṭatā kāṭhinyaṃ duḥśodhyatā vyastatā.

mazy MAZY

, a. gahanaḥ -nā -naṃ sugahanaḥ -nā -naṃ durnirgamaḥ -mā -maṃ vakraḥ -krā -kraṃ ativakraḥ -krā -kraṃ bhramajanakaḥ -kā -kaṃ bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ duḥśodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

me ME

, pron. acc. c. māṃ; 'by me,' mayā; 'to me,' mahyaṃ; 'of me,' mama.

meacock MEACOCK

, s. gehaśūraḥ gehanardī m. (n) kāpuruṣaḥ strīvidheyaḥ.

mead MEAD

, s. madhu n., madhupānīyaṃ madhunīraṃ madhupayas n.

mead MEAD

, MEADOW, s. kṣetraṃ kedāraḥ yavasasthānaṃ śāḍvalasthānaṃ gocaraḥ gopracāraḥ; 'meadow-grass,' yavasaḥ kṣetriyaṃ; 'relating to a meadow,' kaidāraḥ -rī -raṃ kṣetrikaḥ -kī -kaṃ.

meadowy MEADOWY

, a. yavasamayaḥ -yī -yaṃ yavasīyaḥ -yā -yaṃ śāḍvalaḥ -lā -laṃ.

meager MEAGER

, MEAGRE, a. kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ -śā -śaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīṇaśarīraḥ -rā -raṃ kṣīṇamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkamāṃsaḥ -sā -saṃ śuṣkāṅgaḥ &c., kṣāmaḥ -mā -maṃ kṣāmaśarīraḥ &c., apuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu vitanuḥ &c., pratanuḥ &c., śātaḥ -tā -taṃ.

--(Barren as soil) rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ; 'a barren soil,' marusthalaṃ -lī.

--(As style) virasaḥ -sā -saṃ phalguḥ -lguḥ -lgu.

meagerly MEAGERLY

, adv. parikṛśaṃ sakārśyaṃ kārśyena kṣīṇatayā rukṣaṃ.

meagerness MEAGERNESS

, MEAGRENESS, s. kṛśatā -tvaṃ kārśyaṃ parikṛśatā kṛśāṅgatā kṣīṇatā kṣāmatā śarīrakṣīṇatā māṃsakṣīṇatā śuṣkatā māṃsaśuṣkatā apuṣṭatā vipuṣṭatā amāṃsatvaṃ -tā tanutā śuṣkāṅgatā māṃsahīnatā rukṣatā.

meal MEAL

, s. (Flour) śaktuḥ m., kṣodaḥ piṣṭaṃ cūrṇaṃ godhūmacūrṇaṃ godhūmakṣodaḥ apūṣyaḥ kṣoditaṃ guṇḍikaḥ -kā samīdaḥ; 'barley-meal,' yavakṣodaḥ.

--(Repast) āhāraḥ bhojanaṃ bhakṣaṇaṃ bhakṣikā aśanaṃ prāśanaṃ abhyāhāraḥ annaṃ; 'good meal,' subhojanaṃ icchābhojanaṃ; 'poor meal,' kubhojanaṃ; 'light meal,' laghvāhāraḥ alpāhāraḥ phalāhāraḥ; 'morning meal,' prātarbhojanaṃ prātaraśanaṃ prātarāśaḥ; 'meal at noon,' mādhyāhnikaṃ; 'at night,' rātribhojanaṃ; 'meal supplied by another,' parānnaṃ; 'row or party at a meal,' paṃktiḥ f.; 'to make a meal,' āhāraṃ kṛ bhojanaṃ kṛ; 'one who has made a meal,' kṛtāhāraḥ -rā -raṃ kṛtabhojanaḥ -nā -naṃ; 'making one's meals at irregular hours,' viṣamabhojanaṃ; 'meal-time,' bhojanakālaḥ annakālaḥ.

[Page 489a]
mealiness MEALINESS

, s. sacūrṇatā -tvaṃ kṣoditatvaṃ komalatā śaktupūrṇatā mṛdutā.

mealman MEALMAN

, s. śaktuvikrayī m. (n) cūrṇavikretā m. (tṛ) kṣodavikrayopajīvī m.

mealy MEALY

, a. cūrṇamayaḥ -yī -yaṃ kṣodamayaḥ -yī -yaṃ sacūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śaktupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ komalaḥ -lā -laṃ mṛdulaḥ -lā -laṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

mealy-mouthed MEALY-MOUTHED

, a. mṛdubhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) komalamukhaḥ -khī -khaṃ mṛdumukhaḥ &c.

mean MEAN

, a. (Base, low-minded) nīcaḥ -cā -caṃ dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kṣudraḥ -drā -draṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ hīnaḥ -nā -naṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anāryyaḥ &c., jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ khalaḥ -lā -laṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ pāmaraḥ -rī -raṃ adhamavṛttiḥ -ttiḥ -tti jaghanyavṛttiḥ &c., dīnavṛttiḥ &c., pāmaravṛttiḥ &c., hīnavṛttiḥ &c., kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi ku or prefixed, as, 'a mean man,' kupuruṣaḥ kāpuruṣaḥ.

--(Low in rank or birth, hīnajātiḥ -tiḥ -ti adhamajātiḥ &c., adhamajātīyaḥ -yā -yaṃ antyajātīyaḥ -yā -yaṃ jaghanyajātiḥ &c., nīcajātiḥ &c., akulīnaḥ -nā -naṃ akulaḥ -lā -laṃ duṣkulīnaḥ -nā -naṃ adhamavarṇajātaḥ -tā -taṃ.

--(Contemptible, worthless,) garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ kutsitaḥ -tā -taṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ kṣullakaḥ -kā -kaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu laghuprabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Middle, moderate in size) madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ madhyaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ madhyamapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ na sthūlo na sūkṣmaḥ &c.

--(Intermediate, intervening) madhyaḥ &c., madhyamaḥ &c., madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyasthitaḥ -tā -taṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n) antargataḥ -tā -taṃ vyavahitaḥ -tā -taṃ; 'in the mean time,' anantaraṃ -re tadanantaraṃ atrāntare itomadhye.

--(In geometry or mathematics) madhyaḥ &c., madhyamaḥ &c., samaḥ -mā -maṃ; 'mean anomaly,' madhyakendraṃ; 'mean motion of a planet,' madhyamagatiḥ f.

mean MEAN

, s. (Middle place, middle rate, medium) madhyatā -tvaṃ samatā sāmyaṃ madhyamaparimāṇaṃ sāmānyaparimāṇaṃ samaparimāṇaṃ sāmānyapakṣaḥ samapakṣaḥ.

--(Intervening time) madhyakālaḥ abhyantarakālaḥ antarakālaḥ kālāntaraṃ kālābhyantaraṃ antaraṃ antargatakālaḥ madhyāntaraṃ madhyāvasaraḥ madhyāvadhiḥ m., avadhiḥ m.

--(In geometry, &c.) samaṃ madhyaṃ.

--(Instrument, means or medium through which any thing is done) sādhanaṃ upāyaḥ kāraṇaṃ upakaraṇaṃ karaṇaṃ dvāraṃ dvār f., abhyupāyaḥ hetuḥ m., vidhānaṃ karmmasādhanaṃ kāryyasādhakaṃ kāryyasādhanaṃ sambhavaḥ aṅgaṃ upacāraḥ yogaḥ gatiḥ f., upapattiḥ f., sāhāyyaṃ sādhanasāmagrī -gryaṃ sāmagrī sāhityaṃ; 'by means of,' upāyena dvāreṇa dvārā hetunā hetoḥ kāraṇena; 'by means of a lever,' uttolanadaṇḍopāyena or uttolanadaṇḍadvāreṇa -dvārā; 'by lawful means,' dharmmopāyena dharmmopāyaiḥ or expressed by the indecl. part.; as, 'by means of numerous experiments,' anekavāraṃ parīkṣya; 'means of subsistence,' jīvanopāyaḥ jīvanahetuḥ m., upajīvakaṃ -vikā upajīvanaṃ; 'by all means, in all ways,' sarvvathā sarvvathaiva sarvvaprakāreṇa; 'by all means, certainly,' avaśyaṃ avaśyameva; 'by any means,' kathamapi kathañcana kathañcit yathākathañcit kathaṃ kathamapi; 'by no means,' na kathañcana na kathañcit.

--(Means, resources, income) vibhavaḥ dravyaṃ dhanaṃ arthaḥ āyaḥ āgamaḥ dhanāgamaḥ sambhavaḥ śaktiḥ f., balaṃ sāmarthyaṃ; 'according to one's means,' yathāvibhavaṃ yathāsambhavaṃ yathāśakti yathāsāmarthyaṃ; 'having small means,' alpadhanaḥ -nā -naṃ alpavibhavaḥ -vā -vaṃ.

to mean To MEAN

, v. a. (Intend) abhipre (c. 2. abhipraiti -tuṃ, rt. i), abhiprāyaṃ kṛ uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), manasā uddiś abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), upalakṣ (c. 10. -lakṣayati -yituṃ) or expressed by the des. form of a verb; as, 'to mean to do,' kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ); 'to mean to go,' gam in des. (jigamiṣati -ṣituṃ); 'to mean to say,' vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ), or by kāma with the infin.; as, 'what do you mean to say?' kiṃ vaktukāmo 'si; 'what do you mean to do?' kiṃ karttukāmo 'si; 'where do you mean to go?' kutra gantukāmo 'si.

--(Signify, indicate) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), uddiś nirdiś budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), udbudh.

to mean To MEAN

, v. n. (Have meaning) arthavān -vatī -vad bhū sārthaḥ -rthā -rthaṃ bhū vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ) arthaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or expressed by artha i. e. signification, meaning) in comp.; as, 'a speech that means to convey censure,' nindārtho vādaḥ.

meander MEANDER

, s. vakratā vakragatiḥ f., vakrimā m. (n) jihmatā jaihmyaṃ jihmagatiḥ f., kuṭilatā kauṭilyaṃ kuṭilagatiḥ f., tiryyaktvaṃ tiryyaggatiḥ f., asamānagatiḥ visarpaṇaṃ sarpaḥ -rpaṇaṃ sarpagatiḥ f.; 'of a river's bank,' rodhovakratā.

to meander To MEANDER

, v. n. visṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), visarpaṇaṃ kṛ vakraṃ or jihmaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), kuṭilaṃ or tiryyag yā (c. 2. yāti -tuṃ), sarpavad yā.

meandering MEANDERING

, part. or a. vakraḥ -krā -kraṃ vakrimaḥ -mā -maṃ vakragatiḥ -tiḥ -ti vakragāmī -minī -mi (n) jihmaḥ -hmā -hmaṃ jihmagatiḥ &c., jihmagāmī &c., kuṭilaḥ -lā -laṃ kuṭilagatiḥ &c., kuṭilagāmī &c., tiryyaṅ tiraścī tiryyak (k) tiryyaggatiḥ &c., tiryyaggāmī &c., visarpī -rpiṇī &c., sarpagatiḥ &c., vakratīraḥ -rā -raṃ vakrarodhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s) asamānagatiḥ &c., viṣamagatiḥ &c.

meaning MEANING

, s. (Intention) abhiprāyaḥ abhipretaṃ āśayaḥ uddeśaḥ ākāṃkṣā arthaḥ tātparyyaṃ ākūtaṃ icchā chandaḥ chandas n., saṅkalpaḥ buddhiḥ f., matiḥ f., mataṃ iṅgitaṃ upalakṣitaṃ hṛdayaṃ bhāvaḥ.

--(What is intended to be said) vivakṣitaṃ vivakṣā.

--(Sense, signification) arthaḥ amiprāyaḥ vivakṣitaṃ vivakṣā ākāṃkṣā chandas n., viṣayaḥ; 'meaning or force of a word,' padārthaḥ bhāvārthaḥ śaktiḥ f., vigrahaḥ; 'original meaning,' mukhyārthaḥ mukhyatvaṃ mūlārthaḥ; 'literal meaning,' avayavārthaḥ padārthaḥ; 'metaphorical meaning,' gauṇārthaḥ gauṇatyaṃ; 'latent or hidden meaning,' marmma n. (n) antargarbhaḥ; 'deep in meaning,' gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ gurvarthagahvaraḥ -rā -raṃ; 'having little meaning,' alpārthaḥ -rthā -rthaṃ alpaviṣayaḥ -yā -yaṃ,

meaning MEANING

, part. or a. abhipretya uddiśya abhisandhāya.

--(Significant) arthavān -vatī -vat (t) sārthaḥ -rthā -rthaṃ pūrṇārthaḥ -rthā -rthaṃ arthānvitaḥ -tā -taṃ sākūtaḥ -tā -taṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ.

meaningless MEANINGLESS

, a. arthahīnaḥ -nā -naṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ.

meaningly MEANINGLY

, adv. sārthaṃ sākūtaṃ arthavat pūrṇārthatas gurvarthatas.

meanly MEANLY

, adv. (Poorly, in a low way) kṛpaṇaṃ kārpaṇyena sakārpaṇyaṃ kutsitaṃ dīnaṃ sadainyaṃ apakṛṣṭaṃ nikṛṣṭaṃ kṛpaṇavat nikṛṣṭavat khalavat adhamavat adhamaprakāreṇa jaghanyavat tucchavat kadaryyavat anāryyavat; 'meanly born,' hīnajātiḥ -tiḥ -ti adhamajātiḥ &c.

--(Moderately) parimitaṃ abhṛśaṃ.

--(Contemptuously) sāvamānaṃ anādareṇa salāghavaṃ lāghavena laghu.

meanness MEANNESS

, s. (Baseness, lowness) kṛpaṇatā -tvaṃ kārpaṇyaṃ dīnatā -tvaṃ dainyaṃ apakṛṣṭatā nikṛṣṭatā nīcatā kṣudratā adhamatā hīnatā tucchatā kadaryyatā anāryyatā jaghanyatā khalatā duṣṭatā pāmaratā adhamavṛttitā hīnavṛttitvaṃ manohīnatā buddhikārpaṇyaṃ kṛpaṇabuddhitvaṃ anudāratā; 'of birth,' hīnajātitvaṃ adhamajātitvaṃ akulīnatā duṣkulīnatā.

--(Contemptibleness) garhyatā tucchatvaṃ laghutā lāghavaṃ kutsitatvaṃ nirguṇatā.

mean-spirited MEAN-SPIRITED

, a. kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṛpaṇamatiḥ &c., dīnabuddhiḥ &c.

means MEANS

, s. pl. (Resources) vibhavaḥ.

--(Instrument) sādhanaṃ upāyaḥ. See MEAN, s.

meant MEANT

, p. p. abhipretaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vivakṣitaḥ -tā -taṃ.

meanwhile MEANWHILE

, adv. anantaraṃ -re tadanantaraṃ atrāntare itomadhye atomadhye madhyakāle abhyantarakāle yāvat.

measled MEASLED

, a. vakṣyamāṇarogagrastaḥ -stā -staṃ govaropahataḥ -tā -taṃ.

measles MEASLES

, s. pl. raktasphoṭotpattilakṣito rogaviśeṣaḥ. The Mahrattī words govaraḥ, and śubhā, may perhaps be used.

measurable MEASURABLE

, a. meyaḥ -yā -yaṃ prameyaḥ -yā -yaṃ parimeyaḥ -yā -yaṃ māpanīyaḥ -yā -yaṃ māpyaḥ -pyā -pyaṃ mātavyaḥ -vyā -vyaṃ parimāṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

measure MEASURE

, s. mānaṃ pramāṇaṃ parimāṇaṃ mātraṃ yotuḥ m., yautavaṃ pautavaṃ druvayaṃ pāyyaṃ; 'of short measure,' alpapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'measure of capacity,' pratīmāṇaṃ prasthaḥ; 'of weight,' tulāmānaṃ; 'of length,' aṅgulimānaṃ; 'of time,' kālaparimāṇaṃ. The following are some of the measures of capacity: muṣṭiḥ m. = a handful, kuñjiḥ f. = 8 handfuls, kuḍavaḥ = 12 handfuls, prasthaḥ = 48 handfuls or 4 kudavas, āḍhakaḥ = 4 prasthas, droṇaḥ = 4 ādhakas, khārī = 16 dronas, kumbhaḥ = 20 dronas, vāhaḥ = 10 kumbhas, nikuñcakaḥ = (1/4) of a kudava, goṣpadaṃ = the measure of a cow's foot. The following are measures of weight: raktikā or ratiḥ = 2(1/4) grains, guñjā = 2(3/16) grains, or (1/8) of a māṣa, kākiṇī = (1/4) of a māṣa, māṣaḥ = 17 grains, palaṃ = 2 māṣas, dharaṇaḥ -ṇaṃ = 10 palas, karṣaḥ or akṣaḥ = 16 māṣas or 280 grains troy, tolaḥ = 210 grains, tulā = 100 palas or 145 ounces troy, bhāraḥ = 2000 palas, ācitaṃ = 10 bhāras. The following are measures of length: yavaḥ = 1 barley-corn, aṅgulaḥ = 8 barleycorns, prādeśaḥ = 10 angulas or the span of the thumb and forefinger, vitastiḥ f. or gokarṇaḥ = 12 angulas or the span of the thumb and little finger, ratniḥ -tnī m. f. = 18 angulas or a cubit measured from the elbow to the end of the closed fist, aratniḥ m. = 21 angulas or a cubit measured from the elbow to the tip of the little finger, hastaḥ = 24 angulas or a cubit measured from the elbow to the tip of the middle finger, gajaḥ = 2 cubits or between 2 and 3 feet, vyāmaḥ = a fathom or 3(1/2) hastas or the space between the tips of the fingers of either hand when the arms are extended, kākiṇī = (1/4) of a danda, daṇḍaḥ = a pole or 4 cubits, nivarttanaṃ = 200 square cubits or 20 rods, gocarmma n. = a hide of land 300 feet long by 10 broad, krośaḥ = a kos or 4000 cubits, gavyūtiḥ m. f. or gavyūtaṃ = 2 kos or 2000 dandas or 8000 cubits, yojanaṃ = 4 kos. The following are measures of time, nimeṣaḥ or nimiṣaḥ = a twinkling of the eye, kāṣṭhā = 18 twinklings, kalā = 30 kaṣthās or 8 seconds, kṣaṇaḥ = 30 kalās or 4 minutes, daṇḍaḥ or ghaṭikā = 6 kshanas or the 60th part of a day or 24 minutes, muhūrttaḥ -rttaṃ = 12 kshanas or the 30th part of a day or 48 minutes, ahorātraḥ = a day or 30 muhūrtas, pakṣaḥ = 15 days, palaṃ vipalaṃ, and truṭiḥ are short measures of time, equal to about a minute.

--(Rule, standard by which any thing is measured) parimāṇaṃ pramāṇaṃ.

--(Proportion) mānaṃ parimāṇaṃ pramāṇaṃ mitiḥ f., parimitiḥ tāratamyaṃ; 'according to measure,' pramāṇatas.

--(Portion allotted) bhāgaḥ vibhāgaḥ aṃśaḥ.

--(Degree) pramāṇaṃ parimāṇaṃ paryyantaṃ mātraṃ; 'in some measure,' kiñcit alpamātraṃ īṣat.

--(Limit) paryyantaṃ antaḥ -ntaṃ maryyādā sīmā; 'beyond measure,' atimātraṃ atimaryyādaṃ nitāntaṃ atiśayena atīva ati prefixed.

--(Moderation) parimitiḥ f., parimitatā; 'in measure,' parimitaṃ.

--(Quantity, measure of a vowel, &c.) mātrā.

--(Musical time) tālaḥ mātrā; 'in musical measure,' svarabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Metre, measure of verse) chandaḥ chandas vṛttaṃ varṇavṛttaṃ vedaḥ padyaṃ; 'false measure,' chandobhaṅgaḥ.

--(Means to an end, step) upāyaḥ upacāraḥ sādhanaṃ abhyupāyaḥ yogaḥ prayogaḥ yuktiḥ f., vidhānaṃ kriyā karmma n. (n) kāryyaṃ kāraṇaṃ karaṇaṃ; 'mild measures,' sāmopacāraḥ saumyopacāraḥ sāmopāyaḥ; the four measures of war are 'causing dissension,' bhedaḥ; 'force of arms,' daṇḍaḥ; 'bribery,' dānaṃ; 'conciliation,' sāma n. (n); 'to take measures,' upāyaprayogaṃ kṛ.

--(Common measure in arithmetic, &c.) apavarttaḥ; 'having no common measure,' nirapavarttaḥ -rttā -rttaṃ.

to measure To MEASURE

, v. a. (c. 2. māti, c. 3. mimīte, c. 4. māyate mātuṃ, c. 10. māpayati -yituṃ), pramā parimā tul (c. 10. tulayati -yituṃ), tūl (c. 10. tūlayati -yituṃ), māpanaṃ kṛ parimāṇaṃ kṛ.

--(Ascertain the degree or extent) mānaṃ or parimāṇaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parimāṇanirūpaṇaṃ kṛ.

--(Compute) gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ.

--(Make a comparison of measurement) upamā.

--(Allot) vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ) or parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ).

to measure To MEASURE

, v. n. (Be of a certain extent or size) expressed by parimāṇa or parimita or mita in comp.; as, 'a line which measures eight inches,' aṣṭāṅgulaparimitā rekhā; 'to measure an inch,' aṅgulaparimitaḥ -tā -taṃ bhū aṅgulamitaḥ -tā -taṃ bhū aṅgulaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

measured MEASURED

, p. p. mitaḥ -tā -taṃ pramitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ sammitaḥ -tā -taṃ unmitaḥ -tā -taṃ māpitaḥ -tā -taṃ.

--(Uniform) samānaḥ -nā -naṃ samaḥ -mā -maṃ dhīraḥ -rā -raṃ.

--(In music) tālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Limited) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niyataḥ -tā -taṃ.

measureless MEASURELESS

, a. ameyaḥ -yā -yaṃ aparimeyaḥ -yā -yaṃ aprameyaḥ -yā -yaṃ amitaḥ -tā -taṃ aparimitaḥ -tā -taṃ aparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

measurement MEASUREMENT

, s. māpanaṃ parimāṇaṃ mitiḥ f., parimitiḥ f., pramitiḥ f., pramāṇaṃ mānaṃ mānaparīkṣā parimāṇaparīkṣā mānanirūpaṇaṃ māpakaraṇaṃ; 'rough measurement,' sthūlamānaṃ; 'exact measurement,' sūkṣmamānaṃ.

measurer MEASURER

, s. māpakaḥ parimāpakaḥ māpanakarttā m. (rttṛ) māpanakṛt mānanirūpakaḥ parimāṇanirūpakaḥ parimāṇaparīkṣakaḥ.

measuring MEASURING

, s. māpanaṃ; 'measuring-line,' pramāṇasūtraṃ; 'rod,' pramāṇadaṇḍaḥ.

meat MEAT

, s. (Flesh) māṃsaṃ khādyamāṃsaṃ māṃsāhāraḥ āmiṣaṃ āmiṣāhāraḥ; 'butcher's meat,' saunaṃ śaunaṃ saunikaṃ śaunikaṃ.

--(Food) annaṃ bhojanaṃ āhāraḥ khādyaṃ bhakṣyadravyaṃ khādyadravyaṃ; 'meat and drink,' annodakaṃ annajalaṃ annapānaṃ; 'seller of meat,' māṃsikaḥ saunikaḥ śaunikaḥ kauṭikaḥ vaitaṃsikaḥ.

meat-offering MEAT-OFFERING

, s. naivedyaṃ annanivedanaṃ annopahāraḥ annopaharaṇaṃ.

mechanic MECHANIC

, MECHANICAL, a. (Pertaining to machines) yāntraḥ -ntrī -ntraṃ yāntrikaḥ -kī -kaṃ yantrī -ntriṇī -ntri (n) yantrīyaḥ -yā -yaṃ yantrasambandhī -ndhinī &c., yantraviṣayaḥ -yā -yaṃ śilpikaḥ -kī -kaṃ śilpī -lpinī &c., yantravidyāsambandhī &c., śilpavidyāsambandhī &c.

--(Constructed or performed by the rules of mechanics) yantravidyānusārī -riṇī &c., yantraśāstrānurūpaḥ -pā -paṃ śilpaśāstrānusārī &c., yantraśāstrasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śilpavidyākṛtaḥ -tā -taṃ yantravidyāsiddhaḥ &c., śilpavidyānirmitaḥ -tā -taṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ; 'mechanical art,' śilpaṃ kalā.

--(Skilful in mechanical art) yantravidyānipuṇaḥ śilpavidyājñaḥ śilpakarmmakuśalaḥ.

--(Employed in mechanical pursuits) śilpī m. (n) śilpakarmmakārī m., śilpajīvī m., śilpopajīvī m. (n) śilpikaḥ.

--(Moving like a machine) yantragatikaḥ -kā -kaṃ yantragatiḥ -tiḥ -ti yantraprāyaḥ -yā -yaṃ yantratulyaḥ -lyā -lyaṃ.

mechanic MECHANIC

, s. (Artisan) śilpī m. (n) śilpakāraḥ śilpakarmmakāraḥ śilpikaḥ śilpopajīvī m. (n) śilpakarmmopajīvī m., karmmakāraḥ karmmāraḥ kāruḥ m. -rukaḥ.

mechanically MECHANICALLY

, adv. yantravidyānusāreṇa śilpavidyānusāreṇa yantraśāstrānurūpeṇa śilpikaṃ śilpavat.

--(By the mere laws of motion) yantragatimātraupamyāt yantratulyagatyā abuddhipūrvvaṃ amatipūrvvaṃ.

mechanician MECHANICIAN

, s. yantravidyājñaḥ śilpaśāstrajñaḥ yantravidyānipuṇaḥ.

mechanics MECHANICS

, s. yantravidyā śilpavidyā yantraśāstraṃ śilpaśāstraṃ śilpiśāstraṃ yāntraṃ gatividyā yantragatividyā yantranirbandhaḥ.

mechanism MECHANISM

, s. (Construction of a machine) yantraracanā yantravighānaṃ kalā yuktiḥ f. See MACHINERY. (Action of a machine) yantraceṣṭā yantragatiḥ f., yantrakriyā yantravyāpāraḥ; 'a piece of mechanism,' kārujaḥ.

mechanist MECHANIST

, s. yantranirmmātā m. (tṛ) yantrakarttā m., yantravidyānipuṇaḥ.

meconium MECONIUM

, s. (Of poppies) khaskhasarasaḥ khaskhasaniryāsaḥ khaskhasasrāvaḥ.

--(First faeces of infants) sadyojātabālakānāṃ prathamoccāraḥ.

medal MEDAL

, s. mudrā pratiṣṭhāmudrā kīrttimudrā kīrttidamudrā mānasūcakamudrā nidarśanamudrā.

medalist MEDALIST

, s. (Person skilled in medals) mudrāvidyājñaḥ mudrāvid m., mudrāparīkṣakaḥ.

--(One who has gained a medal) kīrttimudrādhārī m. (n) kīrttimudrāvān m. (t).

medallion MEDALLION

, s. prācīnakālikamudrā prācīnamudrā mahāmudrā.

to meddle To MEDDLE

, v. n. (Interfere or intrude officiously) parakāryyāṇi carc (c. 1. carcati -rcituṃ), paravyāpāracarcāṃ kṛ paraniyogacarcāṃ kṛ parādhikāracarcāṃ kṛ atyupacāreṇa or anadhikārapūrvvaṃ parakāryyāṇi nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or parakāryyanirūpaṇaṃ kṛ or parakāryyeṣu vyāpṛ in pass. (-priyate) or vyāpṛtaḥ -tā -taṃ bhū parādhikāraṃ praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), parakāryyapraveśaṃ kṛ paravyāpārapraveśaṃ kṛ carcāṃ kṛ.

--(Have to do with) vyāpṛ in pass., vyāpṛtaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Handle) spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ).

meddler MEDDLER

, s. parakāryyacarcakaḥ parādhikāracarcakaḥ parādhikārapraveśakaḥ parakāryyanirūpakaḥ paraceṣṭānirūpakaḥ parakāryyavyāpārī m. (n) parādhikāravyāpārī m., paravyāpārāntargāmī m.

meddlesome MEDDLESOME

, a. parādhikāracarcāśīlaḥ -lā -laṃ paraceṣṭānirūpaṇaśīlaḥ &c.

[Page 491b]
meddling MEDDLING

, a. parakāryyacarcakaḥ -kā -kaṃ parakāryyanirūpakaḥ -kā -kaṃ parādhikārapraveśakaḥ -kā -kaṃ parādhikāravyāpārī -riṇī -ri (n).

meddling MEDDLING

, s. parādhikāracarcā anadhikāracarcā parādhikārapraveśaḥ parakāryyapraveśaḥ paravyāpāracarcā parādhikāravyāpāraḥ paraniyogavyāpāraḥ parakāryyanirūpaṇaṃ paraceṣṭānirūpaṇaṃ carcā.

to mediate To MEDIATE

, v. n. madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū or as madhyavarttī -rttinī -rtti bhū mādhyasthyaṃ kṛ madhye vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), madhye gam (c. 1. gacchati gantuṃ), antargam.

to mediate To MEDIATE

, v. a. mādhyasthyena sandhiṃ kṛ or sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

mediate MEDIATE

, a. madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ -sthāyī -yinī -yi (n) madhyavarttī -rttinī &c., madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ antargataḥ -tā -taṃ antarvarttī &c.

mediately MEDIATELY

, adv. anyadvāreṇa anyadvārā paradvāreṇa mādhyasthyena mādhyasthena upakaraṇadvāreṇa anurūpeṇa.

mediation MEDIATION

, s. mādhyasthyaṃ mādhyasthaṃ madhyasthatvaṃ -tā madhyavarttitvaṃ madhyavarttanaṃ madhyasthitiḥ f., antargamanaṃ antarāgamanaṃ anurūpaṃ.

mediator MEDIATOR

, s. madhyasthaḥ madhyavarttī m. (n) madhyasthāyī m., mādhyasthaḥ madhyasthitaḥ carapuṣṭaḥ.

mediatorial MEDIATORIAL

, a. madhyasthasambandhī -ndhinī -ndhi (n) madhyasthaviṣayaḥ -yā -yaṃ mādhyasthikaḥ -kī -kaṃ.

mediatorship MEDIATORSHIP

, s. madhyasthatā -tvaṃ mādhyasthyaṃ madhyasthapadaṃ madhyasthādhikāraḥ madhyasthakarmma n. (n).

medicable MEDICABLE

, a. auṣadhopacārasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ vaidyopacārasādhyaḥ &c., bheṣajaprayogasādhyaḥ &c., auṣadhopāyasādhyaḥ &c., upakramasādhyaḥ &c., vaidyopakramasādhyaḥ &c., upakramaṇīyaḥ -yā -yaṃ cikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ.

medical MEDICAL

, a. vaidyaḥ -dyī -dyaṃ vaidyakaḥ -kī -kaṃ vaidyakriyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) vaidyakasambandhī &c., vaidyakaviṣayaḥ -yā -yaṃ cikitsāsambandhī &c., auṣadhīyaḥ -yā -yaṃ auṣadhopacārasambandhī &c., bheṣajaprayogasambandhī &c., āyurvedasambandhī &c., āyurvedī -dinī &c., āyurvedamayaḥ -yī -yaṃ vaidyaśāstrīyaḥ -yā -yaṃ; 'medical science,' vaidyakaśāstraṃ vaidyaśāstraṃ āyurvedaḥ -daṃ; 'medical treatment,' vaidyopacāraḥ auṣadhopacāraḥ bheṣajopacāraḥ auṣadhaprayogaḥ bheṣajaprayogaḥ; 'medical man,' vaidyaḥ cikitsakaḥ cikitsājīvī m. āyurvedī.

medically MEDICALLY

, adv. vaidyakaśāstrānusāreṇa vaidyakadharmmānusāreṇa vaidyaśāstramuddiśya vaidyoṣacāramuddiśya upacāroddeśena.

medicament MEDICAMENT

, s. auṣadhaṃ bheṣajaṃ bhaiṣajaṃ bhaiṣajyaṃ agadaḥ auṣadhīyadravyaṃ bheṣajadravyaṃ dravyaṃ āyurdravyaṃ jāyuḥ m., jārī jālī jīvantaḥ tālikā.

medicaster MEDICASTER

, s. mithyācikitsakaḥ duścikitsakaḥ chadmavaidyaḥ aśāstravaidyaḥ.

to medicate To MEDICATE

, v. a. (Impregnate with medicinal substances) auṣadhīkṛ auṣadhādinā miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ) or saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or saṃskṛ auṣadhasaṃskṛtaṃ -tāṃ kṛ auṣadhaguṇakaṃ -kāṃ kṛ auṣadhaguṇaviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

--(Dose with drugs) auṣadhaṃ dā bheṣajaṃ dā bhiṣaj (nom. bhiṣajyati).

medicated MEDICATED

, p. p. auṣadhasaṃskṛtaḥ -tā -taṃ auṣadhīyadravyasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ auṣadhādimiśritaḥ -tā -taṃ.

medication MEDICATION

, s. auṣadhasaṃskāraḥ auṣadhasaṃskaraṇaṃ auṣadhīkaraṇaṃ auṣadhīyadra vyasaṃsargaḥ auṣadhīyadravyamiśraṇaṃ.

medicinal MEDICINAL

, a. (Having healing properties) auṣadhīyaḥ -yā -yaṃ bhaiṣajaḥ -jī -jaṃ bheṣajīyaḥ -yā -yaṃ auṣadhopayogī -ginī -gi (n) rogāntakaḥ -kā -kaṃ rogaśamakaḥ -kā -kaṃ rogaharaḥ -rā -raṃ rogahārī -riṇī &c., rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

--(Pertaining to medicine) auṣadhasambandhī &c., bheṣajasambandhī &c.

[Page 492a]
medicine MEDICINE

, s. (Substance having the property of mitigating disease) auṣadhaṃ bheṣajaṃ bhaiṣajaṃ bhaiṣajyaṃ agadaḥ auṣadhīyadravyaṃ jāyuḥ m., rogivallabhaḥ; 'administering medicine,' auṣadhopacāraḥ bheṣajopacāraḥ auṣadhaprayogaḥ bheṣajaprayogaḥ; 'mild medicines,' sāmopacāraḥ sāmyopacāraḥ.

--(The practice of medicine) vaidyopacāraḥ cikitsā upacāraḥ upacaryyā upacāryyaḥ vaidyakriyā upakramaḥ vaidyopakramaḥ rukpratikriyā parānasā.

--(Science of medicine) vaidyakaṃ āyurvedaḥ -daṃ; 'a treatise on medicine,' vaidyakaśāstraṃ vaidyaśāstraṃ; 'a compounder of medicines,' yogavid m.

medieval MEDIEVAL

, a. madhyakālīnaḥ -nā -naṃ madhyakālikaḥ -kā -kaṃ.

mediocre MEDIOCRE

, MEDIOCRAL, a. madhyamaḥ -mā -maṃ madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ madhyamabhāvaḥ -vā -vaṃ sādhāraṇaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avaraguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apradhānaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ.

mediocrity MEDIOCRITY

, s. madhyamatā madhyatā madhyamabhāvaḥ madhyamāvasthā madhyamadaśā sādhāraṇyaṃ sādhāraṇabhāvaḥ sādhāraṇadaśā sāmānyatā madhyamamānaṃ madhyamapakṣaḥ.

--(Moderation) parimitatā.

to meditate To MEDITATE

, v. n. dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai abhidhyai sandhyai pradhyai cint (c. 10. cintayati -yituṃ), sañcint vicint bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ), sambhū vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), manasā vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), samādhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), dhyānaṃ kṛ abhidhyānaṃ kṛ antardhyānaṃ kṛ cintāṃ kṛ cintāparaḥ -rā -raṃ bhū dhyānaparaḥ -rā -raṃ bhū vicāraṇaṃ kṛ vivecanaṃ kṛ.

--(Intend) manaḥ kṛ buddhiṃ kṛ matiṃ kṛ. See To INTEND.

to meditate To MEDITATE

, v. a. pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ), paricint cint mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), kḷp manasā parikḷp or kalpanāṃ kṛ; 'to meditate a plan,' upāyacintāṃ kṛ upāyakalpanāṃ kṛ; 'to meditate doing,' kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ). See To INTEND.

meditated MEDITATED

, p. p. dhyātaḥ -tā -taṃ cintitaḥ -tā -taṃ pracintitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ manoguptaḥ -ptā -ptaṃ kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ; 'being meditated upon,' dhyāyamānaḥ -nā -naṃ abhidhyāyamānaḥ -nā -naṃ; 'to be meditated upon,' dhyeyaḥ -yā -yaṃ dhyānīyaḥ -yā -yaṃ dhyātavyaḥ -vyā -vyaṃ.

meditation MEDITATION

, s. dhyānaṃ abhidhyānaṃ ādhyānaṃ antardhyānaṃ samādhiḥ m., samādhānaṃ cintā cintanaṃ bhāvanā sambhāvanaṃ -nā dhyānaparatā vicāraṇaṃ -ṇā vimarśaḥ manoguptaṃ ātmaikāgratā dhyāma n. (n); 'religious and abstract meditation,' yogaḥ dhyānayogaḥ antardhyānaṃ samādhiḥ m., samādhiyogaḥ samādhānaṃ; 'considered as one of the five sacraments,' ayutaḥ; 'absorbed in meditation,' dhyānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ dhyānasthaḥ -sthā -sthaṃ dhyānaparaḥ -rā -raṃ samādhisthaḥ -sthā -sthaṃ samādhiniṣṭhaḥ &c., adhirūḍhasamādhiyogaḥ -gā -gaṃ; 'posture suited to religious meditation,' brahmāsanaṃ.

meditative MEDITATIVE

, a. dhyānaśīlaḥ -lā -laṃ cintāśīlaḥ -lā -laṃ dhyānaparaḥ -rā -raṃ dhyānatatparaḥ -rā -raṃ cintāparaḥ -rā -raṃ cintāparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cintāvān -vatī -vat (t) samādhimān -matī &c., dhyānī -ninī -ni (n) bhāvitātmā -tmā -tma (n) sacintaḥ -ntā -ntaṃ dhyāyan -yantī -yat (t) dhyānayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

mediterranean MEDITERRANEAN

, MEDITERRANEOUS, a. (Inclosed with land) bhūveṣṭitaḥ -tā -taṃ bhūmiveṣṭitaḥ -tā -taṃ bhūmadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ bhūvalayitaḥ -tā -taṃ bhūvalayāṅkitaḥ -tā -taṃ.

--(Remote from the sea, inland) samudradūrasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyadeśīyaḥ -yā -yaṃ madhyadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ samu- drāsamīpaḥ -pā -paṃ.

medium MEDIUM

, s. (Means, instrument) sādhanaṃ dvāraṃ dvār f., aṅgaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ karaṇaṃ nimittaṃ -ttakaṃ nimittakāraṇaṃ yogaḥ karmmasādhanaṃ.

--(Channel, vehicle) mārgaḥ pathaḥ vāhanaṃ dvāraṃ aṅgaṃ; 'through the medium of the ear,' śravaṇamārgeṇa śrutimārgeṇa śravaṇadvāreṇa śravaṇadvārā; 'the medium by which medicine is administered,' bheṣajāṅgaṃ; 'air is the medium of sound,' vāyuḥ śabdavāhanaṃ or śabdavāhakaḥ.

--(Instrumentality) kāraṇatvaṃ -tā kārakatvaṃ hetutā nimittatvaṃ sādhakatvaṃ karttṛtvaṃ karttṛkatvaṃ.

--(Middle place, mean) madhyatā -tvaṃ samatā sāmyaṃ madhyamapakṣaḥ sāmānyapakṣaḥ.

medley MEDLEY

, s. saṅkaraḥ nānādravyasāṅkaryyaṃ sannipātaḥ dravyasaṅkulaṃ nānādravyasannipātaḥ saṅkīrṇadravyasamūhaḥ prakīrṇadravyasamūhaḥ prakīrṇakaṃ saṅkīrṇakaṃ sammiśradravyasannipātaḥ nānāsammiśradravyasamūhaḥ nānādravyasammiśraṇaṃ.

medley MEDLEY

, a. sānnipātikaḥ -kī -kaṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ astavyastaḥ -stā -staṃ kṣiptavikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ nānājātīyaḥ -yā -yaṃ saṅkarajātīyaḥ -yā -yaṃ.

medullar MEDULLAR

, MEDULLARY, a. majjāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) medosambandhī &c., majjāmayaḥ -yī -yaṃ asthisārasambandhī &c., medasvī &c.

meed MEED

, s. (Recompense) phalaṃ pratiphalaṃ pratikṛtiḥ f., pratikriyā pāritoṣikaṃ.

meek MEEK

, a. vinītaḥ -tā -taṃ vinayī -yinī -yi (n) saumyaḥ -myā -myaṃ saumyavṛttiḥ -ttiḥ -tti namrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi namravṛttiḥ -ttiḥ -tti namraśīlaḥ -lā -laṃ namracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) nirviṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ nirviṇṇacetāḥ &c., mṛdusvabhāvaḥ -vā -vaṃ savinayaḥ -yā -yaṃ sahanaśīlaḥ -lā -laṃ vinataḥ -tā -taṃ garvvahīnaḥ -nā -naṃ darpahīnaḥ -nā -naṃ agarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ nirahaṅkāraḥ -rā -raṃ dīnacetāḥ &c., anuddhataḥ -tā -taṃ anabhimānī -ninī &c., anahaṅkārī &c., vaśyātmā -tmā -tma (n) vaśyaḥ -śyā -śyaṃ suvaśyaḥ &c.

meek-eyed MEEK-EYED

, a. mṛdunetraḥ -trā -traṃ mṛdulocanaḥ -nā -naṃ saumyanetraḥ &c.

meekly MEEKLY

, adv. savinayaṃ vinītavat vinayāt namracetasā nirviṇṇacetasā namraṃ vinamraṃ mṛdusvabhāvena agarvveṇa anabhimānena anahaṅkāreṇa sanirvedaṃ anuddhataṃ sadainyaṃ.

meekness MEEKNESS

, s. vinayaḥ vinītatā vinītiḥ f., saumyatā namratā nirviṇṇatā svabhāvamṛdutā buddhinamratā namraśīlatā vaśyatā suvaśyatā dīnatā dainyaṃ agarvvaḥ garvvahīnatā darpahīnatā anabhimānaṃ -natā anauddhatyaṃ mādhuryyaṃ śāntiḥ f., vinatiḥ sahanaśīlatā.

meet MEET

, a. (Proper, fit) yuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ.

to meet To MEET

, v. a. and n. (Come together, encounter) samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), saṅgam upāgam mil (c. 6. milati melituṃ), sammil same (c. 2. samaiti -tuṃ, rt. i), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad pratimukhaṃ or abhimukhaṃ gam or (c. 2. yāti -tuṃ), abhiyā upāyā sammukhībhū.

--(Go to meet) pratigam pratyudgam abhigam pratyudyā abhiyā pratyāyā prativraj (c. 1. vrajati -jituṃ), prativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), abhivṛt pratyudgamaṃ kṛ; 'gone to meet,' pratyudgataḥ -tā -taṃ.

--(Rise to meet) pratyutthā (c. 1. -tiṣṭhati -tāthuṃ, rt. sthā); 'risen to meet,' pratyutthitaḥ -tā -taṃ; 'rising to meet,' pratyutthānaṃ.

--(Assemble) samāgam saṅgam mil sammil ekatra mil ekatra gam or āgam same samabhye samāvṛt samūhībhū.

--(Encounter in a hostile manner) saṃyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhuṃ), yuddhaṃ kṛ yuddhāya samupāgam samāghātaṃ kṛ yuddhārambhaṃ kṛ raṇābhiyogaṃ.

--(Meet with, find) āsad adhigam prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samprāp samāp avāp āp labh (c. 1. labhate labdhuṃ), vid (c. 6. vindati vedituṃ), abhivid; 'hard to meet with,' durāsadaḥ -dā -daṃ duradhigamaḥ -mā -maṃ duradhigamyaḥ -myā -myaṃ duṣprāpaḥ -pā -paṃ duṣprāpyaḥ -pyā -pyaṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(In age) upagam upāgam gam āp prāp i anubhū; 'they met with their death,' vināśam upagatāḥ.

--(Meet as waters) saṅgam samplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), sambhedaṃ kṛ.

meeting MEETING

, s. (Coming together) saṅgamaḥ samāgamaḥ saṅgaḥ saṅgatiḥ f., saṅgataṃ milanaṃ melanaṃ sammilanaṃ sammelanaṃ melakaḥ saṃyogaḥ yogaḥ ekatra milanaṃ ekatra gamanaṃ.

--(Assembly, convention) sabhā samājaḥ melā melaḥ melakaḥ saṃsad f., sadas n., pariṣad samajyā manuṣyasabhā goṣṭhī samitiḥ f., āsthānaṃ -nī lokasaṃghaḥ janasamāgamaḥ janamelā maṇḍalaṃ janasamavāyaḥ janasamudāyaḥ janasamūhaḥ; 'dismissal of a meeting,' sabhāvisarjanaṃ; 'person present at a meeting,' sabhāsad m., sabhāstāraḥ sabhyaḥ sadasyaḥ.

--(Confluence) sambhedaḥ saṅgamaḥ saṅgaḥ.

meeting-house MEETING-HOUSE

, s. manuṣyasabhā sabhā sabhāgṛhaṃ sabhāsthānaṃ sabhāmandiraṃ samāgamagṛhaṃ samāgamasthānaṃ.

meetly MEETLY

, adv. yathāyogyaṃ yathocitaṃ yuktaṃ upayuktaṃ ucitaṃ yathārhaṃ.

meetness MEETNESS

, s. yogyatā yuktatā upayuktatā ucitatvaṃ aucityaṃ.

megalosaurus MEGALOSAURUS

, s. mahāmakaraḥ vṛhanmakaraḥ.

megrim MEGRIM

, s. śirovedanā śiraḥpīḍā arddhaśiraḥpīḍā arddhamastakaśūlaḥ.

meiosis MEIOSIS

, s. (Figure of rhetoric) nyūnālaṅkāraḥ nyūnīkaraṇālaṅkāraḥ.

melanagogue MELANAGOGUE

, s. kṛṣṇapittaghnaṃ kṛṣṇapittanāśakam auṣadhaṃ.

melancholic MELANCHOLIC

, s. sadāviṣādī m. (n) nityaviṣādī m., kupitavāyugrastaḥ.

melancholily MELANCHOLILY

, adv. saviṣādaṃ avasādena sodvegaṃ sāvasādaṃ udvignavat.

melancholy MELANCHOLY

, a. (Depressed in spirits) viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ viṣādī -dinī -di (n) udvignaḥ -gnā -gnaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) vimanāḥ &c., durmanāḥ &c., antarmanāḥ &c., unmanāḥ &c., klāntamanāḥ &c., dīnamanāḥ &c., dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ vimanaskaḥ &c., dīnacetanaḥ -nā -naṃ mlānaḥ -nā -naṃ klāntaḥ -ntā -ntaṃ glānaḥ -nā -naṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ khedayuktaḥ -ktā -ktaṃ khedī -dinī &c., udāsīnaḥ -nā -naṃ cintāparaḥ -rā -raṃ cintākulaḥ -lā -laṃ.

--(Habitually depressed) sadāviṣādī -dinī &c., nityaviṣādī &c., sadākhedī &c., nityaviṣaṇṇaḥ &c., nityāvasannaḥ &c., sadāvasannaḥ &c., viṣaṇṇavṛttiḥ -ttiḥ -tti khedavṛttiḥ &c.

--(Mournful, expressing or causing sorrow) viṣādasūcakaḥ -kā -kaṃ khedasūcakaḥ -kā -kaṃ viṣādātmakaḥ -kā -kaṃ khedātmakaḥ -kā -kaṃ śokasūcakaḥ -kā -kaṃ śokajanakaḥ -kā -kaṃ khedajanakaḥ -kā -kaṃ duḥkhakaraḥ -rā -raṃ; 'to be melancholy,' viṣad (c. 1. -ṣīdati -ṣattuṃ), avasad viṣaṇṇībhū khid in pass. (khidyate) glai (c. 1. glāyati glātuṃ), udvignībhū durmanas (nom. durmanāyate), unmanas.

melancholy MELANCHOLY

, s. viṣādaḥ viṣaṇṇatā avasādaḥ avasannatā khedaḥ khinnatā udvegaḥ udvignatā glāniḥ f., mlāniḥ f., klāntiḥ f., nirviṇṇatā nirvedaḥ dīnatā dainyaṃ udāsīnatā audāsīnyaṃ utkaṇṭhā cintodvignatā cintā viṣādavṛttiḥ f., viṣaṇṇavṛttitvaṃ vimanaskatā vaimanasyaṃ.

melee MELEE

, s. (Confused fight) raṇasaṅkulaṃ yuddhasaṅkulaṃ saṅkulayuddhaṃ.

melilot MELILOT

, s. triparṇabhedaḥ tripatraviśiṣṭa oṣadhiprabhedaḥ.

to meliorate To MELIORATE

, v. a. bhadrataraṃ -rāṃ kṛ bhadratarīkṛ. See To IMPROVE.

melioration MELIORATION

, s. vṛddhiḥ f., vardhanaṃ śreyastvaṃ bhadratarabhāvaḥ. See IMPROVEMENT.

melliferous MELLIFEROUS

, a. madhupradaḥ -dā -daṃ madhujanakaḥ -kā -kaṃ madhūtpādakaḥ &c.

mellification MELLIFICATION

, s. madhukaraṇaṃ madhūtpādanaṃ madhūtpattiḥ f., madhukāritvaṃ.

mellifluence MELLIFLUENCE

, s. madhusrāvaḥ madhupravāhaḥ amṛtasrāvaḥ sudhāpravāhaḥ.

mellifluous MELLIFLUOUS

, MELLIFLUENT, a. madhusrāvī -viṇī -vi (n) amṛtasrāvī &c., madhuraḥ -rā -raṃ madhumayaḥ -yī -yaṃ.

--(As applied to speech) madhurākṣaraḥ -rā -raṃ madhuravākyaḥ -kyā -kyaṃ.

mellifluousness MELLIFLUOUSNESS

, s. madhuratā -tvaṃ mādhuryyaṃ svādutā vākyamādhuryyaṃ.

mellow MELLOW

, a. pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ -kvā -kvaṃ pakvamṛduḥ -dvī -du mṛdupakvaḥ -kvā -kvaṃ paktrimaḥ -mā -maṃ vipaktrimaḥ -mā -maṃ.

--(Soft) mṛduḥ -duḥ -dvī -du komalaḥ -lā -laṃ mṛdulaḥ -lā -laṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ lalitaḥ -tā -taṃ sukhasparśaḥ -rśā -rśaṃ.

--(To the ear) mṛduśabdaḥ -bdā -bdaṃ komalaśabdaḥ &c., mṛdunādaḥ -dā -daṃ mañjulaḥ -lā -laṃ mañjusvanaḥ -nā -naṃ.

to mellow To MELLOW

, v. a. pac (c. 1. pacati paktuṃ, c. 10. pācayati -yituṃ), pakvaṃ -kvāṃ kṛ mṛdupakvaṃ -kvāṃ kṛ paripakvaṃ -kvāṃ kṛ paripakvīkṛ mṛdūkṛ komalīkṛ.

to mellow To MELLOW

, v. n. pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū paripakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū pakvībhū pakvatāṃ or pakvadaśāṃ yā (c. 2. yāti -tuṃ) or i (c. 2. eti -tuṃ), mṛdupakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū mṛdūbhū komalībhū.

mellowed MELLOWED

, p. p. pākena mṛdūkṛtaḥ -tā -taṃ or komalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

mellowness MELLOWNESS

, s. pakvatā paripakvatā mṛdutā pakvamṛdutā komalatā mārdavaṃ mradimā m. (n) pākaḥ paripākaḥ paktiḥ f., pakvadaśā pakvabhāvaḥ.

--(Of sound) śabdamṛdutā nādamārdavaṃ.

melodious MELODIOUS

, a. madhuraḥ -rā -raṃ suśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ susvaraḥ -rā -raṃ sukhaśravaḥ -vā -vaṃ sucārusvanaḥ -nā -naṃ mañjusvanaḥ -nā -naṃ śrotrasukhaḥ -khā -khaṃ śrotrābhirāmaḥ -mā -maṃ śrutisukhaḥ -khā -khaṃ madhurasvaraḥ -rā -raṃ madhurākṣaraḥ -rā -raṃ madhukaḥ -kā -kaṃ suśabdaḥ -bdā -bdaṃ mañjulaḥ -lā -laṃ.

melodiously MELODIOUSLY

, adv. madhuraṃ susvaraṃ madhurasvareṇa sucārusvareṇa mādhuryyeṇa.

melodiousness MELODIOUSNESS

, s. madhuratā mādhuryyaṃ suśrāvyatā susvaratā svaramadhuratā svaramādhuryyaṃ śrotrābhirāmatā.

melody MELODY

, s. susvaraḥ susvarānupūrvyaṃ susvarānupūrvī susvarānukramaḥ svaramādhuryyaṃ svarānukramamādhuryyaṃ mādhuryyaṃ madhuratā suśrāvyatā kalatā -tvaṃ tālaḥ tālaikyaṃ pratitālaḥ.

melon MELON

, s. (Water-melon) tarambujaṃ latāpanasaḥ seṭuḥ m., kāliṅgaṃ kālindakaṃ goḍumbaḥ.

to melt To MELT

, v. a. vilī in caus. (-lāyayati -lāpayati -yituṃ) vidru (c. 10. -drāvayati -yituṃ), dravīkṛ gal (c. 10. gālayati -yituṃ), vidrāvaṇaṃ kṛ gālanaṃ kṛ vidrutīkṛ vilīnīkṛ ārdrīkṛ sārdrīkṛ.

--(Soften to love or tenderness) karuṇārdrīkṛ dayārdrīkṛ bhāvārdrīkṛ sārdrīkṛ ārdrīkṛ vatsala (nom. vatsalayati -yituṃ), vatsalīkṛ.

to melt To MELT

, v. n. vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī pralī dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), dravībhū ārdrībhū sārdrībhū vilīnībhū vidrutībhū.

--(Be softened to love or tenderness) dayārdrībhū karuṇārdrībhū ārdrahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhū klinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhū sārdrībhū vatsala (nom. vatsalāyate), vatsalībhū.

melted MELTED

, p. p. drutaḥ -tā -taṃ drāvitaḥ -tā -taṃ vidrutaḥ -tā -taṃ vidrāvitaḥ -tā -taṃ dravībhūtaḥ -tā -taṃ līnaḥ -nā -naṃ vilīnaḥ -nā -naṃ nilīnaḥ nā -naṃ galitaḥ -tā -taṃ gālitaḥ -tā -taṃ kṣaritaḥ -tā -taṃ parigalitaḥ -tā -taṃ dravīkṛtaḥ -tā -taṃ dravamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avadīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ārdrīkṛtaḥ -tā -taṃ sārdrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Softened to tenderness) karuṇārdrīkṛtaḥ -tā -taṃ dayārdrībhūtaḥ -tā -taṃ klinnahṛdayīkṛtaḥ -tā -taṃ vatsalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

melter MELTER

, s. drāvakaḥ vidrāvakaḥ drāvakaraḥ vilayanakṛt dravakarttā m. (rttṛ).

melting MELTING

, s. drāvaḥ -vaṇaṃ vidrāva -vaṇaṃ vilayaḥ -yanaṃ dravatvaṃ galanaṃ gālanaṃ galitatvaṃ dravīkaraṇaṃ kṣaraṇaṃ vilīnatā ārdrīkaraṇaṃ sārdrīkaraṇaṃ.

melting MELTING

, part. or a. dravamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ galan -lantī -lat (t) kṣaran &c., gālī -linī -li (n) vātsalyajanakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 494a]
member MEMBER

, s. (Limb of the body) aṅgaṃ avayavaḥ śarīrāṅgaṃ śarīrāvayavaḥ gātraṃ pakṣaḥ pratīkaḥ apaghanaḥ; 'a minor member of the body,' pratyaṅgaṃ; 'having members,' aṅgī -ṅginī -ṅgi avayavī &c., sāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Of a discourse, &c.) aṅgaṃ prakaraṇaṃ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ deśaḥ padaṃ paricchedaḥ vicchedaḥ.

--(Part, division) aṅgaṃ bhāgaḥ vibhāgaḥ aṃśaḥ avayavaḥ; 'member by member,' avayavaśas; 'forming a member,' aṅgabhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Of a community or association) gaṇābhyantaraḥ saṃsargābhyantaraḥ.

--(Of an assembly) sabhāsad sabhyaḥ sabhāsthaḥ sabhāstāraḥ sabhābhyantaraḥ sāmājikaḥ sadasyaḥ.

--(Individual) vyaktiḥ f., ekajanaḥ.

--(Of a compound word) padaṃ; 'first member of a compound,' upapadaṃ; 'last member,' uttarapadaṃ.

membered MEMBERED

, a. aṅgī -ṅginī -ṅgi (n) sāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ avayavī &c.

membrane MEMBRANE

, s. tvak f. (c) āvaraṇatvak f., āvarakatvak f., tanutvak f., antastvak f., carmma n. (n) antaścarmma n., jhillikā jhillī āvaraṇaṃ.

membraneous MEMBRANEOUS

, MEMBRANOUS, a. tanutvaṅmayaḥ -yī -yaṃ āvaraṇatvaṅmayaḥ -yī -yaṃ tanutvagāvṛtaḥ -tā -taṃ.

membrum virile MEMBRUM VIRILE

, s. śiśnaḥ puṃliṅgaṃ puṃścihnaṃ puruṣāṅgaṃ naraṅgaṃ liṅgaṃ ghvajaḥ indriyaṃ jaghanyaṃ carmmadaṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

memento MEMENTO

, s. smaraṇārthakavastu n., smṛtijanakacihnaṃ smaraṇaṃ.

memoir MEMOIR

, s. vṛttāntaḥ vṛttāntaracanā vṛttāntopākhyānaṃ vṛttāntalikhanaṃ caritraṃ caritraracanā caritropākhyānaṃ caritralikhanaṃ itihāsaḥ.

memorable MEMORABLE

, a. smaraṇīyaḥ -yā -yaṃ smaraṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ smaraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ smarttavyaḥ -vyā -vyaṃ smaraṇopayuktaḥ -ktā -ktaṃ cirasmaraṇīyaḥ &c., avismaraṇīyaḥ &c.

memorandum MEMORANDUM

, s. smaraṇaṃ smaraṇapatraṃ smārakapatraṃ smaraṇārthakacihnaṃ patrakaṃ.

memorative MEMORATIVE

, MEMORIAL, a. smārakaḥ -kā -kaṃ smārttaḥ -rttī -rttaṃ smṛtijanakaḥ -kā -kaṃ smaraṇārthakaḥ -kā -kaṃ smṛtikaraḥ -rā -raṃ.

memorial MEMORIAL

, s. smaraṇārthakaviṣayaḥ smaraṇārthakavastu n., smārakaviṣayaḥ smārakavastu smaraṇārthakacihnaṃ smārttaviṣayaḥ smārttavastu n., smaraṇaṃ.

--(Petition) nivedanapatraṃ vijñāpanapatraṃ prārthanapatraṃ.

memorialist MEMORIALIST

, s. nivedanakarttā m. (rttṛ) vijñāpanakṛt m., prārthakaḥ prārthayitā m., arthī m. (n) prārthanapatralekhakaḥ.

to memorialize To MEMORIALIZE

, v. a. nivedanapatreṇa prārth (c. 10. -arthayati -yituṃ), nivedanapatraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), nivedanaṃ kṛ.

memory MEMORY

, s. smaraṇaṃ smṛtiḥ f., saṃsmṛtiḥ f., saṃsmaraṇaṃ anusmṛtiḥ f., avismṛtiḥ f., saṃskāraḥ smaraṇaśaktiḥ f., dhāraṇā -ṇaṃ; 'retentiveness of memory,' dhāraṇā dhāraṇāśaktiḥ f.; 'having a good or retentive memory,' smṛtimān -matī -mat (t) smaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ vṛttasmaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ adhigatārthasmaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ adhigatārthāvismaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ; 'to commit to memory,' hṛdaye kṛ manasi kṛ abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), rūpaṃ kṛ; 'committed to memory,' kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ hṛdayasthaḥ -sthā -sthaṃ hṛtsthaḥ &c., abhyastaḥ -stā -staṃ; 'within memory,' smārttaḥ -rttī -rttaṃ.

--(Time to which memory may extend) smārttakālaḥ smaraṇakālaḥ smṛtikālaḥ.

men MEN

, s. pl. puruṣāḥ m. pl., narāḥ m. pl., manuṣyāḥ m. pl., mānuṣāḥ m. pl.

to menace To MENACE

, v. a. bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), avabharts nirbharts abhibharts abhinirbharts paribharts tarj (c. 10. tarjayati -yituṃ), abhitarj santarj avagur (c. 6. -gurate -rituṃ), bhartsanaṃ kṛ tarjanaṃ kṛ bhayapradarśanaṃ kṛ.

menace MENACE

, s. bhartsanaṃ -nā nirbhartsanaṃ -nā tarjanaṃ bhayapradarśanaṃ bhayadarśanaṃ paroditaṃ apakāragīḥ f. (r).

menaced MENACED

, p. p. bhartsitaḥ -tā -taṃ abhibhartsitaḥ -tā -taṃ tarjitaḥ -tā -taṃ.

[Page 494b]
menacer MENACER

, s. bhartsanakārī m. (n) nirbhartsanakṛt m., bhayapradarśakaḥ.

menagery MENAGERY

, MENAGERIE, s. paśupakṣisaṅgrahaḥ paśvādisaṅgrahaḥ videśīyajantupālikā videśīyapaśuśālā videśīyapaśupālanasthānaṃ nānājātīyapaśusaṅgrahaḥ bhinnajātīyajantusaṅgrahaḥ vitaṃsaḥ vītaṃsaḥ.

menagogue MENAGOGUE

, s. ṛtuvardhakam or ṛtupravāhakam or ṛtujanakam auṣadhaṃ sukhārttavauṣadhaṃ.

to mend To MEND

, v. a. (Repair) sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), samādhā pratisamādhā pratikṛ pratisaṅkṛ pūrvvavat kṛ sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), jīrṇoddhāraṃ kṛ jīrṇoddharaṇaṃ kṛ susthaṃ -sthāṃ kṛ svasthaṃ -sthāṃ kṛ sandhānaṃ kṛ pratisamādhānaṃ kṛ.

--(Correct) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh viśudh saṃśudh.

--(Help) upakṛ.

--(Improve) vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), saṃvṛdh adhikīkṛ.

to mend To MEND

, v. n. (Grow better) bhadrataraḥ -rā -raṃ bhū bhadratarībhū adhikībhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), vṛddhiṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or i (c. 2. eti -tuṃ), śreyān -yasī -yo bhū susthaḥ -sthā -sthaṃ bhū svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū.

mendable MENDABLE

, a. sandheyaḥ -yā -yaṃ samādheyaḥ -yā -yaṃ pratisamādheyaḥ -yā -yaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ uddhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ uddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

mendacious MENDACIOUS

, a. asatyavādī -dinī -di (n) mithyāvādī &c., asatyabhāṣī -ṣiṇī anṛtabhāṣī &c. See LYING, LIAR.

mendacity MENDACITY

, s. asatyabhāṣaṇaṃ mithyāvādaḥ anṛtabhāṣaṇaṃ mṛṣābādaḥ.

mended MENDED

, p. p. samāhitaḥ -tā -taṃ pratisamāhitaḥ -tā -taṃ sandhitaḥ -tā -taṃ sādhitaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ jīrṇoddhṛtaḥ -tā -taṃ pratikṛtaḥ -tā -taṃ.

mender MENDER

, s. sandhānakarttā m. (rttṛ) sandhānakṛt m., sandhātā m. (tṛ) pratisamādhātā m., sādhakaḥ uddharttā m. (rttṛ) jīrṇoddharttā.

mendicancy MENDICANCY

, s. bhikṣukatā bhikṣopajīvitā bhaikṣyaṃ bhaikṣajīvikā.

mendicant MENDICANT

, s. (Beggar) bhikṣārthī m. (n) bhikṣukaḥ -kī f., bhikṣuḥ m., bhikṣākaḥ -kī bhikṣopajīvī m. (n) bhaikṣajīvī m., bhikṣāśī m. (n) bhikṣāhāraḥ bhaikṣabhuk m. (j) bhaikṣāśī m., bhikṣācaraḥ bhikṣaṇaśīlaḥ vanīyakaḥ yācakaḥ yācanakaḥ. See BEGGAR. (Religious mendicant) bhikṣuḥ m., parivrājakaḥ -jikā parivrājaḥ parivrāṭ m. (j) pravrajitaḥ pārāśarī m. (n) parāśarī m., yogī m. (n) sannyāsī m. (n) yatī m. (n). Other kinds of religious mendicants are daṇḍī m. (n) tridaṇḍī m. (n) vairāgī m. (n) bhairavayogī m., digambaraḥ maskarī m. (n) aghorapanthāḥ m. (n) karmandī m. (n).

mendicity MENDICITY

, s. bhikṣukatā -tvaṃ bhaikṣyaṃ bhaikṣopajīvanaṃ bhaikṣajīvikā bhaikṣacaryyā bhaikṣacaraṇaṃ bhikṣāśitvaṃ bhikṣāṭanaṃ bhikṣāvṛttiḥ f., bhikṣukavṛttiḥ f., bhikṣā pravrajyā parivrajyā -jyaṃ vrajyā yācanāvṛttiḥ f., yācakavṛttiḥ f., yācñā yācanā paiṇḍinyaṃ.

mending MENDING

, s. sandhānaṃ sandhānakaraṇaṃ samādhānaṃ pratisamādhānaṃ sādhanaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ jīrṇoddhāraḥ jīrṇoddharaṇaṃ susthakaraṇaṃ pratikaraṇaṃ.

menial MENIAL

, a. gṛhadāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) preṣyasambandhī &c., avakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vārṣalaḥ -lī -laṃ vrātīnaḥ -nā -naṃ; 'menial offices,' preṣyakarmma n. (n) bhṛtyakarmma n.; 'menial service,' preṣyabhāvaḥ dāsyayogaḥ.

menial MENIAL

, s. gṛhadāsaḥ -sī f., preṣyaḥ -ṣyā bhṛtyaḥ ceṭaḥ -ṭī f., sevakaḥ -kī avakṛṣṭaḥ avakṛṣṭakarmmakaraḥ kiṅkaraḥ; 'menials,' parijanaḥ paricaraḥ dāsavargaḥ.

meniscus MENISCUS

, s. arddhacandrākāraḥ arddhacandrākṛtiḥ f.

menology MENOLOGY

, s. (Register of months) māsavivaraṇaṃ māsapañjikā.

men-pleaser MEN-PLEASER

, s. lokarañjakaḥ janarañjakaḥ janānusārī m. (n) lokānusārī.

mensal MENSAL

, a. bhojanapātrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) bhojanādhārasambandhī &c.

menses MENSES

, s. pl. ṛtuḥ m., ārttavaṃ puṣpaṃ kusumaṃ rajas n., yonirañjanaṃ strī- dharmmaḥ kalā malaṃ yonimalaṃ; 'first appearance of the menses,' ṛtudarśanaṃ rajodarśanaṃ; 'ceremonies on the event,' ṛtuśāntiḥ f., ṛtūtsavaḥ; 'suppression of them,' rajobandhaḥ.

menstrual MENSTRUAL

, a. (Monthly) māsikaḥ -kī -kaṃ māsyaḥ -syā -syaṃ māsīyaḥ -yā -yaṃ māsīnaḥ -nā -naṃ prātimāsikaḥ -kī -kaṃ māsānumāsikaḥ -kī -kaṃ.

to menstruate To MENSTRUATE

, v. n. ṛtumatī bhū puṣpavatī bhū rajasvalā bhū.

menstruation MENSTRUATION

, s. ṛtupravāhaḥ ṛtusrāvaḥ; 'woman in this state.' See the next.

menstruous MENSTRUOUS

, a. (Woman) ṛtumatī puṣpavatī rajasvalā malinī strīdharmmiṇī udakyā ātreyī -yikā aviḥ -vī vṛṣalī asparśā sarajāḥ cāṇḍālī brahmaghātinī rajakī śūdrī.

--(Relating to the menses) ārttavaḥ -vī -vaṃ ṛtusambandhī -ndhinī -ndhi (n) ṛtu in comp.

menstruum MENSTRUUM

, s. (Solvent) drāvakarasaḥ drāvaṇaṃ vidrāvakarasaḥ vidrāvaṇaṃ.

--(Medium for mixing medicines) yogavāhī m. (n).

mensurability MENSURABILITY

, s. meyatā prameyatā parimeyatā māpanīyatvaṃ.

mensurable MENSURABLE

, a. meyaḥ -yā -yaṃ prameyaḥ -yā -yaṃ parimeyaḥ -yā -yaṃ māpanīyaḥ -yā -yaṃ māpyaḥ -pyā -pyaṃ māpanakṣamaḥ -mā -maṃ.

mensural MENSURAL

, a. mānasambandhī &c., mānaviṣayaḥ -yā -yaṃ parimāṇaviṣayaḥ &c.

to mensurate To MENSURATE

, v. a. (c. 2. māti -tuṃ, c. 10. māpayati -yituṃ). See To MEASURE.

mensuration MENSURATION

, s. māpanaṃ parimāṇaṃ pramāṇaṃ mānaṃ mitiḥ f., māpakaraṇaṃ.

mental MENTAL

, a. mānasaḥ -sī -saṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ manaskaḥ -skā -skaṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manojaḥ -jā -jaṃ manogataḥ -tā -taṃ manobhavaḥ -vā -vaṃ manaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ buddhisthaḥ &c., cidbhavaḥ -vā -vaṃ cidgataḥ -tā -taṃ cittajaḥ -jā -jaṃ manomayaḥ -yī -yaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ buddhikalpitaḥ -tā -taṃ manaḥsambandhī -ndhinī &c.; 'mental suffering,' manastāpaḥ manaḥpīḍā; 'mental abstraction,' yogaḥ antardhyānaṃ cittavṛttivirodhaḥ.

mentally MENTALLY

, adv. manasā buddhyā cintayā buddhimātreṇa; 'mentally blind,' andhadhīḥ -dhīḥ -dhi andhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi andhīkṛtātmā -tmā -tma (n).

mention MENTION

, s. abhidhānaṃ abhidhā ākhyānaṃ kathanaṃ upādānaṃ grahaṇaṃ nāmagrahaṇaṃ nāmanirdeśaḥ nivedanaṃ kīrttanaṃ saṅkīrttanaṃ uccāraṇaṃ uddeśaḥ ullekhaḥ -khanaṃ śrutiḥ f.; 'no mention whatever,' na gandhaleśaḥ; 'to make mention.' See the next.

to mention To MENTION

, v. a. khyā (c. 2. khyāti -tuṃ), ākhyā kath (c. 10. kathayati -yituṃ), saṅkath nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), anukṝt uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), uddiś uddeśaṃ kṛ abhidhānaṃ kṛ.

--(By name) nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), nāmagrahaṇaṃ kṛ nāmanirdeśaṃ kṛ; 'it will be mentioned,' vakṣyate.

mentioned MENTIONED

, p. p. uktaḥ -ktā -ktaṃ proktaḥ -ktā -ktaṃ kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ abhihitaḥ -tā -taṃ niveditaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ -tā -taṃ; 'by name,' nāmābhihitaḥ -tā -taṃ; 'before mentioned,' pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvoditaḥ -tā -taṃ; 'about to be mentioned,' vakṣyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

mentor MENTOR

, s. upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) upadeśakaḥ mantā m. (ntṛ) abhimantā m.

mephitic MEPHITIC

, MEPHITICAL, a. pūtigandhī -ndhinī -ndhi (n) pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ pūtigandhātmakaḥ -kā -kaṃ durgandhī &c., dūṣakagandhī &c., pūtigandhamayaḥ -yī -yaṃ durgandhamayaḥ -yī -yaṃ pūtiviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣātmakaḥ -kā -kaṃ.

meracious MERACIOUS

, a. tejomayaḥ -yī -yaṃ sattvapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ.

mercantile MERCANTILE

, a. bāṇijikaḥ -kī -kaṃ bāṇijaḥ -jī -jaṃ bāṇijyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) baṇikpathasambandhī &c., baṇiksambandhī &c., vyavahāra- sambandhī &c., āpaṇikaḥ -kā -kaṃ paṇāyāsambandhī &c., naigamaḥ -mī -maṃ.

mercature MERCATURE

, s. krayavikrayaḥ bāṇijyaṃ paṇāyā baṇikpathaṃ.

mercenarily MERCENARILY

, adv. lābhalobhāt lābhāpekṣayā svārthāpekṣayā lābhadṛṣṭyā lābhabuddhyā phalalobhāt vetanārthaṃ phalārthaṃ arthatas bhṛtakavat sakāmaṃ.

mercenariness MERCENARINESS

, s. lābhalobhaḥ phalalobhaḥ lābhadṛṣṭiḥ f., vetanārthitvaṃ lābhabuddhiḥ f., phalāśā dhanalobhaḥ dhanalubdhatā svārthāpekṣā sakāmatā sakāmabuddhiḥ f., vetanāpekṣā.

mercenary MERCENARY

, a. (Hired, hireling) bhṛtakaḥ -kā -kaṃ vaitanikaḥ -kī -kaṃ vetanārthī -rthinī -rthi (n) vasnikaḥ -kā -kaṃ bhṛtibhuk m. f. n. (j) bharaṇyabhuk m. f. n., bhṛtyaḥ -tyā -tyaṃ vetanabhṛt m. f. n.

--(Actuated by hope of gain, greedy of gain) lābhalobhī -bhinī &c., lābhārthī -rthinī &c., lābhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi lābhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi dhanalobhī &c., dhanalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhanārthī &c., phaladarśī -rśinī &c., sārthaḥ -rthā -rthaṃ svārthadarśī &c., svārthāpekṣakaḥ -kā -kaṃ sakāmaḥ -mā -maṃ kāmātmā -tmā -tma (n); 'from mercenary motives,' arthatas svārthatas lābhalobhāt phalalobhāt.

mercenary MERCENARY

, s. (A hireling) bhṛtakaḥ bhṛtibhuk m. (j) bharaṇyabhuk m., vaitanikaḥ vasnikaḥ vetanārthī m. (n) vetanabhuk m., bhṛtyaḥ; 'soldier,' bhṛtakasainyaḥ.

mercer MERCER

, s. kauśāmbaravikrayī m. (n) kauśeyabaṇik m. (j) kauśikabaṇik dukūlavikretā m. (tṛ) kauśikavastravyavasāyī m. (n).

mercery MERCERY

, s. kauśāmbaraṃ kauśikavastrādi n., kauśikavastrādivyavasāyaḥ.

merchandise MERCHANDISE

, s. (Goods) paṇyaṃ paṇyadravyaṃ paṇyadravyāṇi n. pl., paṇyāni n. pl., vikreyadravyāṇi viṭpaṇyaṃ bhāṇḍakaṃ paṇyabhāṇḍakaṃ paṇyabhāṇḍāni n. pl., bāṇijabhāṇḍāni bāṇijadravyaṃ bāṇijapaṇyaṃ paṇaḥ paṇasaḥ.

--(Trade) bāṇijyaṃ -jyā baṇikpathaṃ krayavikrayaḥ paṇāyā vyāpāraḥ vyavahāraḥ vyavasāyaḥ.

to merchandise To MERCHANDISE

, v. n. bāṇijyaṃ kṛ krayavikrayaṃ kṛ vyāpāraṃ kṛ.

merchant MERCHANT

, s. baṇik m. (j) bāṇijaḥ -jikaḥ bāṇijajanaḥ mahājanaḥ sārthavāhaḥ sārthikaḥ krayavikrayikaḥ āpaṇikaḥ paṇikaḥ vyavasāyī m. (n) vyāpārī m., vyavahārī m., vyavasāyakaḥ bāṇijyopajīvī m. (n) śreṣṭhī m. (n) sādhuḥ m., sādhujanaḥ naigamaḥ; 'voyaging merchant,' potabaṇik sāṃyātrikaḥ; 'man of the mercantile or third class,' vaiśyaḥ viṭ m. (ś); 'company of merchants,' sārthaḥ nigamaḥ,

merchantable MERCHANTABLE

, a. paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ vikreyaḥ -yā -yaṃ paṇyārhaḥ -rhā -rhaṃ.

merchant-man MERCHANT-MAN

, s. (Ship employed in trade) bāṇijanauḥ f., bāṇijanaukā.

merciful MERCIFUL

, a. dayāluḥ -luḥ -lu dayāvān -vatī -vat (t) kṛpāluḥ -luḥ -lu kṛpāvān &c., dayāśīlaḥ -lā -laṃ kṛpāśīlaḥ -lā -laṃ sadayaḥ -yā -yaṃ sakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ karuṇāśīlaḥ -lā -laṃ kāruṇikaḥ -kī -kaṃ sānukampaḥ -mpā -mpaṃ anukampī -mpinī -mpi (n) mānukrāśaḥ -śā -śaṃ hṛdayāluḥ -luḥ -lu dayāmayaḥ -yī -yaṃ kṛpāmayaḥ &c., karuṇāmayaḥ &c., dayābuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi dayādṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi kṣamāśīlaḥ -lā -laṃ kṣamāvān &c., anukampāśīlaḥ -lā -laṃ ghṛṇī -ṇinī &c., karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ vatsalaḥ -lā -laṃ kṛpākaraḥ -rā -raṃ dayāyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

mercifully MERCIFULLY

, adv. sadayaṃ sakāruṇyaṃ sānukampaṃ kṛpayā dayayā sānukrośaṃ dayāpūrvvaṃ kṛpāpūrvvaṃ dayābuddhyā kāruṇyena -ṇyāt kṣamāpūrvvaṃ vātsalyāt.

mercifulness MERCIFULNESS

, s. dayālutā kṛpālutā kāruṇyaṃ dayāśīlatā kṛpāśīlatā sadayatvaṃ sānukampatā sānukrośatā kṣamāśīlatā dayā kṛpā anukampā karuṇā ghṛṇā vātsalyaṃ.

merciless MERCILESS

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ adayaḥ -yā -yaṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ nirghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ dayārahitaḥ -tā -taṃ dayāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ kṛpāhīnaḥ -nā -naṃ vītaghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ.

mercilessly MERCILESSLY

, adv. nirdayaṃ niṣkṛpaṃ niṣkaruṇaṃ niṣṭhuraṃ atinaiṣṭhuryyeṇa.

mercurial MERCURIAL

, a. (Containing mercury or quicksilver) pāradamayaḥ -yī -yaṃ pāradātmakaḥ -kā -kaṃ sapāradaḥ -dā -daṃ.

--(Volatile, sprightly) cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ cañcalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhiṃ prakṛtitaralaḥ -lā -laṃ taralaprakṛtiḥ -tiḥ -ti kṣaṇikabuddhiḥ &c., asthiraḥ -rā -raṃ.

mercury MERCURY

, s. (The planet, fabled as the son of Soma, or the moon, by Rohinī) saumyaḥ somabhūḥ m., budhaḥ rauhiṇeyaḥ rodhanaḥ bodhanaḥ rājaputraḥ tuṅgaḥ ekāṅgaḥ śyāmāṅgaḥ ekadehaḥ praharṣaṇaḥ pañcārccis m., śraviṣṭhājaḥ.

--(Quicksilver) pāradaḥ pāraḥ -rataḥ rasaḥ rasadhātuḥ m., siddhadhātuḥ divyarasaḥ capalaḥ dāradaḥ. See QUICKSILVER. (A preparation of mercury used in medicine) ghanasāraḥ candrodayaḥ caturmukhaḥ; 'Calx or oxid of mercury,' rasabhasma n. (n) pāradabhasma n.; 'white sublimate or muriate of mercury,' rasakarpūraḥ; 'sulphuret of mercury,' kajjalī.

--(Interpreter or preceptor of the gods) vṛhaspatiḥ m.

mercy MERCY

, s. (Disposition to forgive, clemency) dayā kṛpā dayāśīlatā kṛpāśīlatā kṣamāśīlatā dayālutā kṛpālutā dayābuddhiḥ f., kṣamābuddhiḥ f.

--(Compassion) anukampā kāruṇyaṃ karuṇā ghṛṇā anukrośaḥ kṛpā dayā.

--(Grace, favor) anugrahaḥ prasādaḥ prasannatā anurodhaḥ.

--(Pardon) kṣamā pāpamārjanaṃ pāpaśuddhiḥ f., niṣkṛtiḥ f.; 'ocean or fountain of mercy,' dayāsāgaraḥ dayāsamudraḥ dayānidhiḥ m., karuṇākaraḥ; 'vessel or recipient of mercy,' dayāpātraṃ kṛpāpātraṃ dayābhājanaṃ anukampanīyaḥ -yā anugrāhyaḥ -hyā; 'to shew or have mercy,' dayāṃ kṛ anukamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), day (c. 1. dayate -yituṃ), kṣam (c. 1. kṣamate -mituṃ kṣantuṃ); 'mercy!' trāhi trāyasva kṣamasva kṣamyatāṃ.

mercy-seat MERCY-SEAT

, s. karuṇāsanaṃ īśvarāsanaṃ parameśvarāsanaṃ īśvaraprasādāsanaṃ.

mere MERE

, a. (Only, pure) mātra in comp., mātrakaḥ -kā -kaṃ kevalaḥ -lā -lī -laṃ kevalī -linī -li (n) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'a mere man,' manuṣyamātraḥ; 'mere touch,' sparśamātraṃ; 'mere words,' vāṅmātraṃ; 'by mere talk,' vākyamātreṇa; 'a mere grammarian,' kevalavaiyākaraṇaḥ; 'a mere logician,' kevalanaiyāyikaḥ.

mere MERE

, s. (A lake) saras n., hradaḥ sarovaraḥ payorāśiḥ m.

--(Boundary) sīmā parisīmā antaḥ samantaḥ paryyantaṃ.

merely MERELY

, adv. mātraṃ mātreṇa -trāt kevalaṃ kuṭṭāraṃ khalu; 'by merely inspecting,' nirīkṣaṇamātreṇa; 'from caste merely,' jātimātrāt.

meretricious MERETRICIOUS

, a. (Relating to harlots) veśyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) vārāṅganīyaḥ -yā -yaṃ paṇyāṅganīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Having a false show, gaudy) kṛtrimaśobhāvān -vatī -vat (t) kṛtrimaśobhāmayaḥ -yī -yaṃ mithyāśobhanaḥ -nā -naṃ kṛtrimālaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ mithyālaṅkāravān &c., mithyārāgī -giṇī &c.

meretriciously MERETRICIOUSLY

, adv. veśyārūpeṇa kṛtrimaśobhāpūrvvaṃ mithyāśobhāpūrvvaṃ.

to merge To MERGE

, v. a. (Immerge) majj (c. 10. majjayati -yituṃ), nimajj magnaṃ -gnāṃ kṛ avagāh (c. 10. -gāhayati -yituṃ), gāh.

--(Cause to be swallowed up or lost) grastaṃ -stāṃ kṛ vilīnaṃ -nāṃ kṛ nipītaṃ -tāṃ kṛ naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), naṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

to merge To MERGE

, v. n. majj (c. 6. majjati -jjituṃ maṃktuṃ), avagāh (c. 1. -gāhate -hituṃ -gāḍhuṃ), grastaḥ -stā -staṃ bhū nipītaḥ -tā -taṃ bhū naś (c. 4. naśyati -śituṃ), magnaḥ -gnā -gnaṃ bhū vilī (c. 4. -līyate -letuṃ).

merged MERGED

, p. p. magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ -gnā -gnaṃ avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ līnaḥ -nā -naṃ vilīnaḥ -nā -naṃ nilīnaḥ -nā -naṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

meridian MERIDIAN

, s. (Midday, noon) madhyāhnaḥ madhyāhnakālaḥ madhyandinaṃ dinamadhyaṃ.

--(Meridian of the place in geography and astronomy) yāmyottaravṛttaṃ khamadhyaṃ; 'meridians of right ascension,' krāntisūtrāṇi n. pl.; 'distance from the first meridian,' rekhāntaraṃ deśāntaraṃ; 'distance between the meridians,' spaṣṭaparidhiḥ m.

--(Height, highest point) uccatā uccapadaṃ agraṃ madhyaṃ.

meridian MERIDIAN

, a. (Relating to midday) mādhyāhnikaḥ -kī -kaṃ mādhyandinaḥ -nī -naṃ madhyāhnakālīnaḥ -nā -naṃ.

--(Pertaining to the meridian line) yāmyottaravṛttasambandhī -ndhinī -ndhi (n) khamadhyasambandhī &c.

--(Highest) uccatamaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ.

meridional MERIDIONAL

, a. dakṣiṇadiksthaḥ -sthā -sthaṃ dakṣiṇamukhaḥ -khā -khaṃ dakṣiṇābhimukhaḥ &c., dākṣiṇikaḥ -kī -kaṃ dakṣiṇadeśīyaḥ -yā -yaṃ.

merit MERIT

, s. (Desert) guṇaḥ yogyatā upayogaḥ upayuktatā pātratā.--

--(Excellence, great merit) guṇotkarṣaḥ guṇaprakarṣaḥ guṇavaiśeṣyaṃ guṇitā guṇapūgaṃ saguṇatā guṇaughaṃ guṇavattā guṇatā guṇamahat n., utkarṣaḥ utkṛṣṭatā śreṣṭhatā śasyaṃ praśasyaṃ sāratā -tvaṃ; 'appreciating merit,' guṇagrahaṇaṃ; 'one who does so,' guṇagrāhī m. (n) guṇagrāhakaḥ guṇajñaḥ.

--(Merits, good or bad) guṇāguṇaṃ guṇadoṣau m. du., guṇadoṣaṃ sārāsāraṃ puṇyāpuṇyaṃ dharmmādharmmaṃ; 'testing one's merits,' guṇāguṇaparīkṣā guṇadoṣaparīkṣaṇaṃ.

--(Merit acquired through works, according to the Hindu notion) puṇyaṃ śreyas n., sukṛtaṃ dharmmaḥ vṛṣaḥ tapas n., niyamaḥ puṇyasāmagrī sañcitaṃ; 'acquisition of merit,' puṇyārjanaṃ puṇyasampādanaṃ śreyaḥsampādanaṃ; 'acquired by merit,' puṇyārjitaḥ -tā -taṃ puṇyavijitaḥ -tā -taṃ; 'reward of merits,' puṇyaphalaṃ; 'good fortune, as the result of merits,' puṇyodayaḥ; 'merit acquired in some former birth,' pūrvvapuṇyaṃ; 'mightiness of merit,' puṇyapratāpaḥ; 'person of great merit,' puṇyanidhiḥ m., śreyonidhiḥ m., puṇyasāgaraḥ puṇyarāśiḥ m., puṇyātmā m. (n) puṇyajanaḥ; 'a work giving an account of the merits of any holy place or object,' māhātmyaṃ.

to merit To MERIT

, v. a. arh (c. 1. arhati -te -rhituṃ), arhaḥ -rhā -rhaṃ or upayuktaḥ -ktā -ktaṃ or yogyaḥ -gyā -gyaṃ or ucitaḥ -tā -taṃ bhū or as; 'he merits a kingdom,' rājyam arhati; 'he merits punishment,' daṇḍārho bhavati or asti; 'to merit confidence,' viśvāsapātraṃ bhū. See To DESERVE.

merited MERITED

, p. p. upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ arhitaḥ -tā -taṃ.

meritorious MERITORIOUS

, a. (Deserving a reward) vetanārhaḥ -rhā -rhaṃ dakṣiṇārhaḥ &c., pratiphalārhaḥ &c.

--(Deserving of honor) ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ ślāghanīyaḥ -yā -yaṃ praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ śaṃsyaḥ -syā -syaṃ praśastaḥ -stā -staṃ ślāghārhaḥ -rhā -rhaṃ praśaṃsārhaḥ &c.

--(Having great merit) guṇavān -vatī -vat (t) guṇasampannaḥ -nnā -nnaṃ guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇānvitaḥ -tā -taṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ uttamaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Having great religious merit) puṇyavān -vatī &c., puṇyaśālī -linī &c., puṇyarūpaḥ -pā -paṃ puṇyātmakaḥ -kā -kaṃ kṛtapuṇyapuñjaḥ -ñjā -ñjaṃ; 'meritorious act,' puṇyakaṃ vrataḥ -taṃ niyamaḥ tapas n.

meritoriously MERITORIOUSLY

, adv. yathā vevanam or pratiphalam arhati tathā ślāghanīyaṃ.

meritoriousness MERITORIOUSNESS

, s. yogyatā upayuktatā vetanārhatā vetanayogyatā upayogitā pātratā guṇitā guṇasampannatā ślāghyatā puṇyatā puṇyavattvaṃ.

[Page 497a]
merlin MERLIN

, s. (Kind of hawk) śyenabhedaḥ kapotāriḥ m.

mermaid MERMAID

, s. matsyakanyā matsyakumārī -rikā kavikalpitaḥ kanyorddhvakāyo matsyādhaḥkāyo jantuviśeṣaḥ samudrīyastrī.

merrily MERRILY

, adv. saharṣaṃ sānandaṃ ullāsena ullasitaṃ sahāsaṃ sahāsyaṃ sahasitaṃ parihāsena hṛṣṭamanasā sakautukaṃ praphullamanasā ullasavat hṛṣṭavat pramodena.

merriment MERRIMENT

, s. ullasatā ullāsaḥ harṣaḥ praharṣaḥ ānandaḥ sānandatā praphullatā hāsyaṃ prahasanaṃ hāsikā parihāsaḥ parīhāsaḥ āhlādaḥ mudā pramodaḥ kautukaṃ prahṛṣṭatā hṛṣṭatā krīḍā krīḍākautukaṃ vilāsaḥ līlā khelā hāsyavinodaḥ utsavaḥ carbhaṭī.

merriness MERRINESS

, s. hṛṣṭatā prahṛṣṭatā ullasatā ullāsitā hāsyamukhatā hāsyavṛttiḥ f., sānandatā praphullatā sadānanditā.

merry MERRY

, a. hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ prahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prahṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ ullasaḥ -sā -saṃ ullāsī -sinī -si (n) ullāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti parihāsaśīlaḥ -lā -laṃ hāsyavṛttiḥ -ttiḥ -tti hāsyamukhaḥ -khī -khaṃ hāsyavadanaḥ -nā -naṃ suhasānanaḥ -nā -naṃ ānandī -ndinī &c., ānandavṛttiḥ -ttiḥ -tti hāsī -sinī &c., pramodī -dinī &c., mudānvitaḥ -tā -taṃ muditaḥ -tā -taṃ vilāsī &c., vinodī &c., sumanāḥ -nāḥ -naḥ (s) kautukī &c., upajātakautukaḥ -kā -kaṃ.

--(Causing mirth) hāsyajanakaḥ -kā -kaṃ hāsyotpādakaḥ -kā -kaṃ vinodakaḥ -kā -kaṃ; 'to make merry,' utsavaṃ kṛ; 'to be merry,' ullas (c. 1. -lasati -situṃ), sumana (nom. sumanāyate), kautukaṃ kṛ.

merry-andrew MERRY-ANDREW

, s. bhaṇḍaḥ vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ parihāsavedī m. (n).

merry-making MERRY-MAKING

, s. utsavaḥ utsavakaraṇaṃ mahotsavaḥ vilāsakaraṇaṃ.

mersion MERSION

, s. majjanaṃ pramajjanaṃ nimajjanaṃ vigāhaḥ -hanaṃ avagāhanaṃ.

meru MERU

, s. (The sacred mountain, in the centre of the seven continents, at the extremity of the world's axis, where the gods reside, corresponding to Mount Olympus of the Greeks) meruḥ m., sumeruḥ m., surālayaḥ devālayaḥ hemādriḥ m., ratnasānuḥ m.

mesenteric MESENTERIC

, a. antrapeśīsambandhī -ndhinī &c., madhyāntrikaḥ -kī -kaṃ.

mesentery MESENTERY

, s. antrapeśī antrāvaraṇatvak f. (c) madhyāntrāvaraṇatvak f., madhyāntrabandhanatvak f.; 'enlargement of the mesentery,' plīhā m. (n).

mesh MESH

, s. (Interstice of a net) jālāntaraṃ jālachidraṃ jālarandhraṃ.

to mesh To MESH

, v. a. jāle or pāśe pat (c. 10. pātayati -yituṃ), jāle pātayitvā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), jālabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

meshy MESHY

, a. jālarūpaḥ -pā -paṃ jālākāraḥ -rā -raṃ jālamayaḥ -yī -yaṃ jālavannirmitaḥ -tā -taṃ jālavad bahuchidramayaḥ -yī -yaṃ.

meslin MESLIN

, s. (Mixture of grain) miśradhānyaṃ dhānyamiśraṇaṃ miśrānnaṃ.

mess MESS

, s. (Dish or quantity of food) annabhāgaḥ annapātraṃ annaṃ siddhānnaṃ yat khādyadravyam ekapuruṣasya pariveṣyate.

--(Food prepared for a number of persons in common) gaṇānnaṃ.

--(Set of persons who eat together) paṃktiḥ f., sahabhojipaṃktiḥ f., sahabhojanapaṃktiḥ f., gaṇānnapaṃktiḥ f., jagdhipaṃktiḥ f., sahabhojigaṇaḥ sahabhojinaḥ m. pl., paṃktibhojinaḥ m. pl., gaṇacakrakaṃ gaṇacakraṃ; 'not admissible into the same mess,' apāṃkteyaḥ -yā -yaṃ apāṃktaḥ -ktā -ktaṃ apāṃktyaḥ -ktyā -ktyaṃ.

--(Medley, litter) saṅkaraḥ nānādravyasāṅkaryyaṃ nānādravyasannipātaḥ nānādravyasammiśraṇaṃ saṅkīrṇakaṃ saṅkulakaṃ.

--(Plight) durdaśā durgatiḥ f., kardamaḥ; 'in a mess,' durdaśāgrastaḥ -stā -staṃ.

to mess To MESS

, v. n. (Eat in company) paṃktibhojanaṃ kṛ ekapaṃktibhojanaṃ kṛ sahabhojanaṃ kṛ ekatra bhojanaṃ kṛ or āhāraṃ kṛ.

to mess To MESS

, v. a. (Make into a mess) saṅkarīkṛ sammiśrīkṛ.

[Page 497b]
message MESSAGE

, s. sandeśaḥ sandiṣṭaṃ vārttā dūtyaṃ dautyaṃ vṛttāntaḥ vācikaṃ nirdeśaḥ nirdiṣṭaṃ vacanopanyāsaḥ ādeśaḥ samācāraḥ ājñā śāsanaṃ śāstiḥ f., vaktavyaṃ vacanaṃ preṣaḥ; 'sending on a message,' pratiśāsanaṃ.

messed MESSED

, p. p. saṅkarīkṛtaḥ -tā -taṃ sammiśritaḥ -tā -taṃ sannipatitaḥ -tā -taṃ.

messenger MESSENGER

, s. dūtaḥ sandeśaharaḥ vārttāharaḥ vārttāyanaḥ vācikaharaḥ ākhyāyakaḥ adhvagaḥ prayojyaḥ sañcārakaḥ cāraḥ dhāvakaḥ samācāradāyakaḥ kāryyaṅkaraḥ nisṛṣṭārthaḥ; 'female messenger,' dūtī -tiḥ -tikā sañcārikā.

messiah MESSIAH

, s. (The Anointed) abhiṣiktaḥ abhiṣiktatrātā m. (tṛ).

messmate MESSMATE

, s. paṃktibhojī m. (n) ekapaṃktiḥ m., samapaṃktiḥ sahabhojī m.

messuage MESSUAGE

, s. vāsagehaṃ -haḥ vāsagṛhaṃ gṛhavāṭikā vāstuvāṭī.

met MET

, p. p. samāgataḥ -tā -taṃ saṅgataḥ -tā -taṃ samupāgataḥ -tā -taṃ militaḥ -tā -taṃ abhimukhyāgataḥ -tā -taṃ sammukhāgataḥ -tā -taṃ abhiyātaḥ -tā -taṃ.

--(Met as a guest) pratyudgataḥ -tā -taṃ pratyudyātaḥ -tā -taṃ.

--(Met with) āsāditaḥ -tā -taṃ samāsāditaḥ -tā -taṃ prāptaḥ -ptā -ptaṃ adhigataḥ -tā -taṃ; 'hard to be met with,' durlabhaḥ -bhā -bhaṃ. See To MEET. 'Easy to be met with,' sulabhaḥ &c.

metacarpal METACARPAL

, a. karabhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pīlusambandhī &c.

metacarpus METACARPUS

, s. karabhaḥ pīluḥ m., karabhāsthi n., prapāṇiḥ m., prahastaḥ.

metachronism METACHRONISM

, s. nyūnakālanirūpaṇaṃ nyūnanirūpitakālaḥ.

metal METAL

, s. dhātuḥ m., lohaḥ taijasaṃ suvarṇarūpyādi n.; 'base metal,' kupyaṃ; 'factitious metal,' kṛtrimadhātuḥ m.; 'fused,' rasadhātuḥ m., rasaḥ; 'inferior,' upadhātuḥ m.; 'melting metals together,' āvarttana; 'the metals collectively,' dhātujātaṃ aṣṭadhātu n. The eight metals are, 'gold,' suvarṇaṃ; 'silver,' rūpyaṃ; 'copper,' tāmraṃ; 'brass,' pittalaṃ; 'bell-metal, or a kind of pewter,' kāṃsyaṃ; 'tin,' trapu; 'lead,' sīsakaṃ; 'iron,' lohaḥ. Some make 'steel,' tīkṣṇāyasaṃ, one of the eight metals, instead of kāṃsyaṃ.

metallic METALLIC

, METALLICAL, a. (Pertaining to metals) dhātusambandhī -ndhinī -ndhi (n) lohasambandhī &c.

--(Consisting of metal) dhātumayaḥ -yī -yaṃ lohamayaḥ -yī -yaṃ lauhaḥ -hī -haṃ dhāturūpaḥ -pā -paṃ dhātunirmitaḥ -tā -taṃ siddharasaḥ -sā -saṃ taijasaḥ -sī -saṃ dhātuguṇakaḥ -kā -kaṃ dhātu or loha in comp.

metalliferous METALLIFEROUS

, a. dhātūtpādakaḥ -kā -kaṃ dhātujanakaḥ -kā -kaṃ.

metallist METALLIST

, s. dhātuparīkṣakaḥ dhātujñaḥ dhātuvid m., dhātukarmmakārī m. (n).

metallography METALLOGRAPHY

, s. dhātuvarṇanaṃ dhātuvivaraṇaṃ dhātuvivaraṇavidyā.

metallurgist METALLURGIST

, s. dhātukarmmakārī m. (n) dhātuśodhakaḥ dhātuśodhanakṛt m.

metallurgy METALLURGY

, s. dhātuśodhanaṃ dhātuśodhanavidyā dhātukarmma n. (n).

to metamorphose To METAMORPHOSE

, v. a. rūpapariṇāmaṃ kṛ pariṇatarūpaṃ -pāṃ kṛ śarīrapariṇāmaṃ kṛ ākārapariṇāmaṃ kṛ rūpāntaraṃ kṛ dehāntaraṃ kṛ rūpavikāraṃ kṛ rūpabhedaṃ kṛ.

metamorphosed METAMORPHOSED

, p. p. pariṇatarūpaḥ -pā -paṃ pariṇataśarīraḥ -rā -raṃ pariṇatākāraḥ -rā -raṃ pariṇatākṛtiḥ -tiḥ -ti rūpāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtākāraḥ -rā -raṃ pariṇataḥ -tā -taṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ bhinnarūpaḥ -pā -paṃ.

metamorphosis METAMORPHOSIS

, s. rūpapariṇāmaḥ rūpāntaraṃ dehāntaraṃ ākārapariṇāmaḥ rūpavikāraḥ rūpabhedaḥ śarīravikāraḥ pariṇāmaḥ vikāraḥ vikṛtiḥ f.

metaphor METAPHOR

, s. rūpakaṃ vyañjanaṃ -nā vyañjakaḥ lakṣaṇā upalakṣaṇaṃ dhvaniḥ m., samāsoktiḥ f., āropaḥ upamā upamitiḥ f., dṛṣṭāntaḥ utprekṣā nidarśanaṃ jahallakṣaṇā jahatsvārthā rūpakālaṅkāraḥ upacāraḥ upakṣepaḥ.

metaphoric METAPHORIC

, METAPHORICAL, a. lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ upalakṣitaḥ -tā -taṃ sarūpakaḥ -kā -kaṃ savyañjakaḥ -kā -kaṃ vyañjakaḥ -kā -kaṃ āropitaḥ -tā -taṃ dhvanitaḥ -tā -taṃ gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ aupacārikaḥ -kī -kaṃ; 'metaphorical sense,' gauṇatvaṃ.

metaphorically METAPHORICALLY

, adv. sarūpakaṃ savyañjanaṃ rūpakapūrvvaṃ rūpakakrameṇa upalakṣaṇapūrvvaṃ upalakṣaṇatas lākṣaṇikaṃ dhvanitaṃ.

metaphrase METAPHRASE

, s. yathāśabdaṃ bhāṣāntaraṃ yathāśabdabhāṣāntaraṃ.

metaphrast METAPHRAST

, s. yathāśabdabhāṣāntarakarttā m. (rttṛ).

metaphysic METAPHYSIC

, METAPHYSICAL, a. ānvīkṣikaḥ -kī -kaṃ ānvīkṣikīsambandhī -ndhinī -ndhi (n) mānasadharmmaviṣayaḥ -yā -yaṃ ātmaviṣayaḥ -yā -yaṃ ānvīkṣikīviṣayaḥ -yā -yaṃ ātmajñānasambandhī &c., adhyātmavidyāsambandhī &c., mānasaḥ -sī -saṃ ādhyātmikaḥ -kī -kaṃ naiyāyikaḥ -kā -kaṃ.

metaphysically METAPHYSICALLY

, adv. mānasadharmmānusāreṇa ātmavidyānurūpeṇa.

metaphysician METAPHYSICIAN

, s. ānvīkṣikījñaḥ mānasadharmmajñaḥ mānasavidyājñaḥ adhyātmavidyājñaḥ naiyāyikaḥ arthatattvavettā m. (ttṛ).

metaphysics METAPHYSICS

, s. ānvīkṣikī ānvīkṣikī vidyā mānasadharmmaviṣayakā vidyā mānasadharmmaḥ ātmaviṣayakaṃ jñānaṃ ātmadharmmaviṣayakā vidyā amūrttaviṣayajñānaṃ ātmavidyā adhyātmavidyā mānasavidyā ātmatattvavidyā ātmatattvaśāstraṃ arthatattvaśāstraṃ arthatattvavidyā ātmatattvavicāraḥ.

metastasis METASTASIS

, s. rogasthānāntaraṃ rogasthalāntaraṃ.

metatarsal METATARSAL

, a. prapadīnaḥ -nā -naṃ prapadīyaḥ -yā -yaṃ prapadasambandhī &c.

metatarsus METATARSUS

, s. prapadaṃ pādasya madhyabhāgaḥ.

metathesis METATHESIS

, s. akṣaraviparyyayaḥ varṇavyatyayaḥ akṣaraparivarttanaṃ.

to mete To METE

, v. a. (c. 2. māti -tuṃ, c. 10. māpayati -yituṃ), parimā māpanaṃ kṛ.

meted METED

, p. p. mitaḥ -tā -taṃ sammitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ &c., nirmmitaḥ &c.

metempsychosis METEMPSYCHOSIS

, s. prāṇināṃ punarjanma n. (n) anyajanma n., janmāntaraṃ janmajanmāntaraṃ dehāntaraprāptiḥ f., śarīrāntaraprāptiḥ f., rūpāntaragrahaṇaṃ anyaśarīragrahaṇaṃ.

meteor METEOR

, s. ulkā kholkā -lkaḥ agnyutpātaḥ ketutārā śikhāvajjyotis n., agnirekhākāri gagaṇātpatajjyotis upāhitaḥ upagrahaḥ utpātaḥ divyotpātaḥ.

meteoric METEORIC

, a. (Pertaining to meteors) ulkāsambandhī &c., ulkāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Proceeding from) ulkotpannaḥ -nnā -nnaṃ ulkodbhavaḥ -vā -vaṃ ulkājaḥ -jā -jaṃ.

meteorologic METEOROLOGIC

, METEOROLOGICAL, a. vidyudulkādiviṣayakaḥ -kā -kaṃ ākāśodbhavavastusambandhī &c., divyudbhavaviṣayasambandhī &c., ākāśīyaḥ -yā -yaṃ.

meteorology METEOROLOGY

, s. vidyudulkādividyā ākāśodbhavavastuvidyā antarīkṣajaviṣayavidyā ākāśavidyā antarīkṣavidyā sāmānyavāyuviṣayakā vidyā vāyucakraśāstraṃ.

meteorous METEOROUS

, a. ulkāguṇakaḥ -kā -kaṃ ulkādharmmakaḥ -kā -kaṃ.

meter METER

, s. māpakaḥ parimāpakaḥ māpanakarttā m. (rttṛ) mānanirūpakaḥ.

metheglin METHEGLIN

, s. (Kind of mead) madhu n., madhupānīyaṃ madhunīraṃ.

methinks METHINKS

, v. impers. manye iti manye iti tarkayāmi.

method METHOD

, s. (Regular arrangement) kramaḥ anukramaḥ paryyāyaḥ vyavasthā vyavasthāpanaṃ krameṇa sthāpanaṃ ānupūrvaṃ -rvyaṃ ānupūrvī paripāṭiḥ -ṭī f., pāripāṭyaṃ paramparā pāramparyyaṃ vinyāsaḥ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., pratividhānaṃ vidhānaṃ saṃvidhānaṃ racanā viracanaṃ -nā āvṛt f.

--(Way, mode, process) rītiḥ f., mārgaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ vidhaḥ prakāraḥ kramaḥ niyamaḥ sūtraṃ ṛtiḥ f., rūpaṃ yuktiḥ f., paddhatiḥ f., nyāyaḥ maryyādā vṛttāntaḥ kḷptiḥ f., kriyā dhārā; 'in this method,' anena vidhānena anena prakāreṇa anayā rītyā anayartyā. See MANNER.

methodical METHODICAL

, a. (Said of persons) niyamaśīlaḥ -lā -laṃ kramaśīlaḥ -lā -laṃ yathākramakārī -riṇī -ri (n) kramānugataḥ -tā -taṃ kramānu- kārī &c., kramakaḥ -kā -kaṃ kramikaḥ &c.

--(Of things) kramikaḥ -kā -kaṃ kramakaḥ -kā -kaṃ yathākramaḥ -mā -maṃ sakramaḥ -mā -maṃ yathānukramaḥ -mā -maṃ kramānusārī &c., vyavasthitaḥ -tā -taṃ sūtritaḥ -tā -taṃ yathāparyyāyaḥ -yā -yaṃ anupūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'methodical proceeding,' anukramaḥ -maṇaṃ.

methodically METHODICALLY

, adv. yathākramaṃ anukrameṇa yathānukramaṃ sakramaṃ kramatas kramaśas krameṇa kramāt paryyāyeṇa yathāparyyāyaṃ yathāniyamaṃ yathāmārgaṃ anupūrvvaśas yathāsūtraṃ vidhitas; 'done methodically,' anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

methodicalness METHODICALNESS

, s. kramaśīlatā kramikatvaṃ vyavasthitiḥ f., sakramatā.

methodism METHODISM

, s. niyamaniṣṭhā niyamāsaktiḥ f., karmmaniṣṭhā.

methodist METHODIST

, s. niyamaniṣṭhaḥ niyamāsaktaḥ niyamī m. (n) karmmaniṣṭhaḥ.

methodistical METHODISTICAL

, a. niyamaniṣṭhāśīlaḥ -lā -laṃ niyamaniṣṭhāsambandhī &c.

to methodize To METHODIZE

, v. a. vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) vyavasthāpanaṃ kṛ krameṇa or yathākramaṃ sthā virac (c. 10. -racayati -yituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā pratividhā vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ) vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ).

methodized METHODIZED

, p. p. vyavasthitaḥ -tā -taṃ vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ vinyastaḥ -stā -staṃ prativihitaḥ -tā -taṃ anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ paripāṭīkṛtaḥ -tā -taṃ.

metonymical METONYMICAL

, a. ajahallākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ ajahatsvārthalākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ.

metonymy METONYMY

, s. ajahatsvārthā ajahallakṣaṇā bhaktiḥ f.

metre METRE

, s. chandas n., chandaḥ vṛttaṃ varṇavṛttaṃ gaṇavṛttaṃ mātrachandas padyaṃ vaktraṃ vedaḥ; 'violation of metre,' chandobhaṅgaḥ. The following are certain forms of metre explained in Wilson's Dictionary: 1. anuṣṭup f. (bh) or ślokaḥ, of which varieties are citrapadā māṇavakaḥ vidyutmālā pramāṇikā, 2. triṣṭup f., varieties indravajrā upendravajrā upajātiḥ f., rathoddhatā, 3. jagatī, varieties vaṃśasthavilaṃ drutavilambitaṃ bhujaṅgaprayātaṃ, 4. atijagatī, varieties mañjubhāṣiṇī praharṣiṇī puṣpitāgrā, 5. śarkkarī or śakkarī, varieties vasantatilakaḥ aparājitā vāsantī lolā nāndīmukhaṃ, 6. atiśarkkarī or atiśakkarī, varieties mālinī or māninī citrā tūṇakaṃ līlākhelaḥ, 7. aṣṭī, varieties cakitā pañcacāmaraṃ madanalalitaṃ vāṇiḥ f., pravaralalitaṃ, 8. atyaṣṭī, varieties śikhariṇī mandākrāntā hariṇī bhārākrāntā pṛthvībharaḥ, 9. dhṛtiḥ f. varieties nārācaḥ nandanaṃ śārdūlalalitaḥ kusumitalatā citralekhā, 10. atidhṛtiḥ f. of which varieties are śārdalavikrīḍitaḥ meghavisphūrjitaṃ surasā phulladāma n. (n), 11. kṛtiḥ f., varieties suvadanā gītikā śobhā, 12. prakṛtiḥ, varieties sragdharā sarasī, 13. ākṛtiḥ f., varieties haṃsī madirā, 14. vikṛtiḥ f., 15. saṅkṛtiḥ f., 16. atikṛtiḥ f., variety kroñcapadā, 17. utkṛtiḥ f., variety bhujaṅgavijṛmbitaṃ, 18. daṇḍakaḥ, varieties jīmūtaḥ līlā śaṅkaḥ vyālaḥ pracitaṃ, 19. pratiṣṭhā, varieties kanyā satī, 20. supratiṣṭhā, varieties paṃktiḥ f., priyā, 21. madhyā or madhyamā, varieties nārī mṛgī, 22. ukthā, 23. atyukthā, 24. vṛhatī, varieties bhujaṅgaśiśuḥ m., bhujaṅgasaṅgatā maṇimadhyaṃ, 25. paṃktiḥ f., varieties rukmavatī manoramā tvaritagatiḥ f., 26. uṣṇik f. (h), varieties madhumatī kumāralalitā, 27. gāyatrī, varieties tanumadhyā śaśivadanā, this and the preceding are found only in the Vedas. There is another class of metres regulated, not by the number of syllables, but by the number of syllabic instants or short syllables, each long syllable being supposed to contain two short. They are called, 1. āryyā, varieties pathyā vipulā capalā mukhacapalā jaghanacapalā gītiḥ f., upagītiḥ f., udgītiḥ f., āryyāgītiḥ f., 2. vaitālīyaḥ, varieties aupachandasikaḥ dohaḍikā.

metrical METRICAL

, a. chāndasaḥ -sī -saṃ chandoyuktaḥ -ktā -ktaṃ chandovān -vatī -vat (t) chandobaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ chandorūpaḥ -pā -paṃ chandoviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ padyarūpaḥ -pā -paṃ padyātmakaḥ -kā -kaṃ svarabaddhaḥ &c., tālabaddhaḥ &c.

metronome METRONOME

, s. tālamāpakayantraṃ tālamāpanī.

metropolis METROPOLIS

, s. rājadhānaṃ -nī -nakaṃ -nikā rājanagarī mukhyānagarī purottamaḥ karvvaṭaḥ.

metropolitan METROPOLITAN

, a. rājadhānasambandhī -ndhinī -ndhi (n) rājadhānīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Archbishop) pradhānadharmmādhyakṣaḥ mukhyadharmmādhyakṣaḥ dharmmādhyakṣādhipatiḥ m.

mettle METTLE

, s. vīryyaṃ sāhasaṃ sattvaṃ tejas n., prabhāvaḥ praharṣaḥ pauruṣaṃ ojas ūrjaḥ madaḥ mādaḥ mattatā.

mettled METTLED

, METTLESOME, a. mahāsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejovān -vatī -vat (t) ojasvī -svinī -svi (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ vīryyavān &c., madoddhataḥ -tā -taṃ ūrjasvī &c., mattaḥ -ttā -ttaṃ mādavān &c., pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

mettlesomeness METTLESOMENESS

, s. mattatā madoddhatiḥ f., pracaṇḍatā mahāsattvatā.

meum et tuum MEUM ET TUUM

, s. svaparabhedaḥ ātmaparabhedaḥ svaparavicāraḥ.

mew MEW

, s. (Cage) pañjaraṃ piñjaraṃ vītaṃsaḥ.

--(Sea-fowl) jalakukkuṭaḥ -ṭī.

--(Cry of a cat) menādaḥ mārjāranādaḥ.

to mew To MEW

, v. a. (Shut up) pañjare or kārāgāre nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or avarudh or bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

--(Molt, shed the feathers) pakṣān or parṇān pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or nirmuc pakṣanirmokaṃ kṛ.

--(Cry as a cat) menādaṃ kṛ mārjāravad ru (c. 2. rauti ravituṃ).

to mewl To MEWL

, v. n. śiśuvat or bālakavat krand (c. 1. krandati -ndituṃ) or rud (c. 2. roditi -tuṃ), śiśuvat krandanaṃ kṛ or ruditaṃ kṛ or cītkāraṃ kṛ.

mews MEWS

, s. pl. aśvagoṣṭhaṃ aśvaśālā rājāśvasthānaṃ.

miasm MIASM

, MIASMA, s. vāyudūṣakaḥ pūtigandhaḥ or kutsitagandhaḥ rogajanakaḥ kuvāyuḥ or pūtivātaḥ pūtivāṣyaḥ mārakavāṣyaḥ dūṣakavāṣyaḥ.

mica MICA

, s. abhraṃ abhrakaṃ svacchapatraṃ nirmalaṃ.

michaelmas MICHAELMAS

, s. vatsarasya tṛtīyapādāvasāne parvva n. (n) śaratkālīnaparvva n.

microcosm MICROCOSM

, s. sūkṣmajagat n., sūkṣmalokaḥ sūkṣmasaṃsāraḥ kṣudrajagat.

microscope MICROSCOPE

, s. sūkṣmadarśakayantraṃ sūkṣmanirīkṣaṇayantraṃ sūkṣmanirīkṣaṇakācaḥ sūkṣmadravyadarśanārthaṃ kācayantraṃ.

microscopic MICROSCOPIC

, a. pūrvvoktayantradvāreṇa dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

micturition MICTURITION

, s. mimikṣā mehanecchā mūtratyāgecchā mūtrotsargecchā.

mid MID

, a. madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ. See MIDDLE.

mid-age MID-AGE

, s. madhyavayas n., madhyamavayas n., āyurmadhyaṃ.

mid-course MID-COURSE

, s. arddhamārgaḥ arddhapathaḥ mārgārddhaṃ mārgamadhyaṃ.

mid-day MID-DAY

, s. madhyāhnaḥ dinamadhyaṃ divāmadhyaṃ madhyandinaṃ uddinaṃ; 'at midday,' dinamadhye madhyāhne.

mid-day MID-DAY

, a. mādhyāhnikaḥ -kī -kaṃ mādhyandinaḥ -nī -naṃ; 'mid-day rites,' mādhyāhnikī kriyā; 'mid-day meal,' madhyāhnabhojanaṃ.

middle MIDDLE

, a. madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ madhyamīyaḥ -yā -yaṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyasthitaḥ -tā -taṃ madhyavarttī -rttinī -rtti (n) mādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ mādhyamaḥ -mī -maṃ garbhasthaḥ &c., garbhasthitaḥ -tā -taṃ; 'middle state,' madhyasthatā mādhyasthyaṃ; 'the middle classes,' madhyamavarṇāḥ m. pl., madhyavarṇajāḥ m. pl., madhyajātīyāḥ m. pl.

middle MIDDLE

, s. madhyaṃ madhyabhāgaḥ madhyadeśaḥ madhyasthānaṃ madhyasthalaṃ madhyamapradeśaḥ abhyantaraṃ antaraṃ garbhaḥ hṛdayaṃ; 'the middle of the arm,' dormadhyaṃ; 'of the night,' rātrimadhyaṃ; 'of a house,' gṛhābhyantaraṃ; 'of a bow,' lastakaḥ; 'going in the middle,' madhyagaḥ -gā -gaṃ madhyacārī -riṇī -ri (n); 'in the middle,' madhye madhyatas; 'in the middle of the night,' rātrimadhye mahāniśāyāṃ; 'in the middle of the Ganges,' madhyegaṅgaṃ.

middle-aged MIDDLE-AGED

, a. madhyamavayaskaḥ -skā -skaṃ madhyavayaskaḥ &c., arddhavayaskaḥ &c., gatayauvanaḥ -nā -naṃ atikrāntayauvanaḥ -nā -naṃ arddhavṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'a middle-aged widow,' kātyāyanī.

middle-earth MIDDLE-EARTH

, s. madhyalokaḥ madhyamalokaḥ madhyabhuvanaṃ pṛthivī.

middle-finger MIDDLE-FINGER

, s. madhyamā madhyā karṇikā jyeṣṭhaḥ.

middle-man MIDDLE-MAN

, s. madhyasthajanaḥ madhyavarttī m. (n) madhyasthitaḥ.

middlemost MIDDLEMOST

, a. madhyamaḥ -mā -maṃ madhyamīyaḥ -yā -yaṃ madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ.

middle-sized MIDDLE-SIZED

, a. madhyamaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ na sthūlo na sūkṣmaḥ &c.

middling MIDDLING

, a. madhyamaḥ -mā -maṃ madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamīyaḥ -yā -yaṃ mādhyaḥ -dhyī -dhyaṃ mādhyamaḥ -mī -maṃ.

--(Of middle rank) madhyamavarṇajaḥ -jā -jaṃ madhyamapadasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Of middle size) madhyamaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ na sthūlo na sūkṣmaḥ &c., madhyamaḥ -mā -maṃ.

--(Of middle quality) viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ madhyamaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāmānyaguṇaḥ &c., sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

midge MIDGE

, s. sūkṣmamaśakaḥ sūkṣmamasakaḥ sūkṣmamakṣikā daṃśakaḥ sūcivadanaḥ.

mid-heaven MID-HEAVEN

, s. khamadhyaṃ gagaṇamadhyaṃ antarīkṣamadhyaṃ daśamalagnaṃ.

midland MIDLAND

, a. madhyadeśīyaḥ -yā -yaṃ mādhyadeśaḥ -śī -śaṃ madhyadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyadeśavarttī -rttinī -rtti (n) samudradūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

midleg MIDLEG

, s. jaṅghāmadhyaṃ jaṅghāyā madhyadeśaḥ.

midmost MIDMOST

, a. madhyamaḥ -mā -maṃ. See MIDDLEMOST.

midnight MIDNIGHT

, s. rātrimadhyaṃ madhyarātraḥ arddharātraḥ arddhaniśā mahārātraḥ mahāniśā niśīthaḥ sarvvāvasaraḥ niḥsampātaḥ nisampātaḥ; 'at midnight,' rātrimadhye.

midriff MIDRIFF

, s. śarīramadhyaṃ udaravakṣaḥsthalamadhye śarīrabhāgaḥ.

midsea MIDSEA

, s. samudramadhyaṃ sāgaramadhyaṃ madhyasamudraḥ.

midshipman MIDSHIPMAN

, s. nāvikakarmmābhyāsakṛt m., nāvikaśiṣyaḥ.

midst MIDST

, s. or adv. madhyaṃ madhye antaraṃ -re; 'in the midst,' madhye; 'from the midst,' madhyāt; 'to be in the midst of troubles,' duḥkhagrastaḥ -stā -staṃ bhū duḥkhasāgaramagnaḥ -gnā -gnaṃ bhū. Sometimes madhye is put first in a compound; as, 'in the midst of the sea,' madhyesamudraṃ madhye'rṇavaṃ,

midstream MIDSTREAM

, s. pravāhamadhyaṃ sarinmadhyaṃ; 'in midstream,' sarinmadhye.

midsummer MIDSUMMER

, s. grīṣmakālamadhyaṃ nidāghakālamadhyaṃ uṣṇakālamadhyaṃ.

midway MIDWAY

, s. arddhamārgaḥ arddhapathaḥ mārgamadhyaṃ pathamadhyaṃ mārgārddhaṃ.

midway MIDWAY

, adv. arddhamārge arddhapathe mārgamadhye pathamadhye vartmamadhye.

midwife MIDWIFE

, s. sāvikā prasavakāriṇī prasavakārayitrī apatyadā garbhiṇyavekṣitrī dhātrī; 'man-midwife,' prasavakārī m. (n) prasavavaidyaḥ sutivaidyaḥ garbhamocakavaidyaḥ.

midwifery MIDWIFERY

, s. prasavakarmma n. (n) prasavakāryyaṃ prasavakaraṇaṃ prasavakāraṇaṃ sūtikarmma n., sūtikaraṇaṃ garbhiṇyavekṣaṇaṃ garbhamocanavidyā bālatantraṃ kumārabhṛtyā.

midwinter MIDWINTER

, s. śītakālamadhyaṃ śiśiramadhyaṃ madhyaśiśiraṃ hemantamadhyaṃ.

mien MIEN

, s. ākāraḥ vadanākāraḥ caryyā gatiḥ f., rūpaṃ rītiḥ f., caritaṃ vyavahāraḥ calanaṃ vṛttiḥ f., cāraḥ ācāraḥ ākṛtiḥ f.

might MIGHT

, s. balaṃ śaktiḥ f., sāmarthyaṃ vikramaḥ parākramaḥ prabhāvaḥ aiśvaryyaṃ pratāpaḥ ūrjaḥ atiśaktiḥ f., tejas vīryyaṃ śauryyaṃ prābalyaṃ; 'with all one's might,' yathāśakti yathāsāmarthyaṃ yathābalaṃ.

mightily MIGHTILY

, adv. balena sabalaṃ aiśvaryyeṇa savikramaṃ saparākramaṃ prabhāveṇa pratāpena savīryyaṃ vīryyeṇa prabalaṃ balavat.

--(Greatly) bhṛśaṃ atyantaṃ atimātraṃ.

mightiness MIGHTINESS

, s. prabalatā prābalyaṃ sāmarthyaṃ aiśvaryyaṃ sabalatvaṃ atiśaktitā pratāpaḥ prabhāvaḥ vīryyaṃ sāratā sapratāpatā balīyastvaṃ.

mighty MIGHTY

, a. prabalaḥ -lā -laṃ mahābalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) balī -linī -li (n) śaktimān -matī &c., atiśaktimān &c., balīyān -yasī -yaḥ (s) baliṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ mahāvikramaḥ -mā -maṃ uruvikramaḥ &c., vāḍhavikramaḥ &c., mahāśaktiḥ -ktiḥ -kti ūrjjitaḥ -tā -taṃ ūrjasvī -svinī &c., vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ parākrāntaḥ &c., parākramā &c., vikramī &c.

--(Great, majestic) mahān -hatī -hat (t) aiśvaryyavān &c., pratāpī &c., pratāpavān &c., mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) prabhāvī &c., vibhūtimān &c., tejovān &c., mahaujāḥ &c., mahodāraḥ -rā -raṃ; 'mighty lord,' parameśvaraḥ maheśvaraḥ.

to migrate To MIGRATE

, v. n. utkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), deśād deśaṃ bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), ekadeśaṃ tyaktvā deśāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or deśāntaram adhivas deśāntaraṃ or sthānāntaraṃ gatvā vas deśabhramaṇaṃ kṛ digbhramaṇaṃ kṛ deśāṭanaṃ kṛ videśagamanaṃ kṛ deśaparivarttanaṃ kṛ.

migration MIGRATION

, s. utkramaḥ utkramaṇaṃ deśāntaragamanaṃ sthānāntaragamanaṃ deśabhramaṇaṃ digbhramaṇaṃ deśaparivarttanaṃ deśāṭanaṃ videśagamanaṃ.

migratory MIGRATORY

, a. deśabhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ paribhramaṇaśīlaḥ -lā -laṃ paryaṭanaśīlaḥ -lā -laṃ deśaparivarttanaśīlaḥ -lā -laṃ.

milch-cow MILCH-COW

, s. dhenuḥ f., dogdhrī dhenukā godhenuḥ f., strīgavī payasvinī kṣīriṇī dugdhavatī pīnodhnī pīvarastanī pītadugdhā navasūtikā; 'a herd,' dhainukaṃ.

mild MILD

, a. (Soft, not harsh) mṛduḥ -dvī -du mṛdulaḥ -lā -laṃ komalaḥ -lā -laṃ saumyaḥ -myā -myaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ anugraḥ -grā -graṃ aparuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aprakharaḥ -rā -raṃ akarkaśaḥ -śā -śaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sukumāraḥ -rā -raṃ acaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ akharaḥ -rā -raṃ.

--(Tender or gentle in temper) mṛdusvabhāvaḥ -vā -vaṃ mṛdubhāvaḥ -vā -vaṃ komalasvabhāvaḥ &c., saumyavṛttiḥ -ttiḥ -tti komalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dayārdrabhāvaḥ -vā -vaṃ dayāluḥ -luḥ -lu dayāvān -vatī -vat (t) sadayaḥ -yā -yaṃ sāntvikaḥ -kā -kaṃ sāntvikaprakṛtiḥ -tiḥ -ti nirgarvaḥ -rvā -rvaṃ.

--(Lenient) kṣamāvān &c., sāmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atīvraḥ -vrā -vraṃ aniṣṭhuraḥ -rā -raṃ anugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ sāmopacārī -riṇī &c., sāmopāyī &c.; 'mild remedy,' saumyopacāraḥ sāmopacāraḥ bālopacāraḥ; 'mild means,' sāmopāyaḥ; 'by mild means,' sāmopāyena sāmnā; 'mild air,' mṛduvātaḥ mṛduvāyuḥ m.; 'mild speech,' sāntvavādaḥ.

mildew MILDEW

, s. vṛkṣadūṣaṇaṃ tarudūṣaṇaṃ kalaṅkaḥ śuklakalaṅkaḥ śvetakalaṅkaḥ dūṣaṇavastu n., kledajamalaṃ.

to mildew To MILDEW

, v. a. śuklakalaṅkena duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), kledajamalena duṣ or kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ) or lip (c. 6. limpati leptuṃ).

mildewed MILDEWED

, p. p. śuklakalaṅkadūṣitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ.

mildly MILDLY

, adv. mṛdu mṛdulaṃ komalaṃ saumyavat anugraṃ aparuṣaṃ akarkaśaṃ sāmnā sāmopāyena mārdavena samārdavaṃ atīkṣṇaṃ atīvraṃ acaṇḍaṃ aprakharaṃ mandaṃ.

mildness MILDNESS

, s. (Softness, not harshness) mṛdutā -tvaṃ mārdavaṃ mradimā m. (n) saumyatā komalatā snigdhatā anugratā aparuṣatā akārkaśyaṃ śāntatā śāntiḥ f.

--(Of temper) svabhāvamṛdutā prakṛtimṛdutā saumyavṛttitā komalasvabhāvaḥ sāntvikaprakṛtiḥ f., dayālutā.

--(Leniency) mṛdutā kṣamā saumyatā sāma n. (n) sāmabuddhiḥ f., atīkṣṇatā ataikṣṇyaṃ atīvratā daṇḍānugratā anugratā anugradaṇḍatvaṃ kṛpā.

[Page 500b]
mile MILE

, s. The measure called krośaḥ, or kos, is about two English miles. One English mile will therefore be expressed by arddhakrośaḥ; 'three miles,' sārddhakrośaḥ; 'four miles,' krośadvayaṃ; 'five miles,' sārddhadvikrośaṃ; 'six miles,' krośatrayaṃ.

mile-stone MILE-STONE

, s. arddhakrośamāpakaprastaraḥ krośamāpanapāṣāṇaḥ.

militant MILITANT

, a. yuddhodyuktaḥ -ktā -ktaṃ yuddhodyataḥ -tā -taṃ yuddhapravṛttaḥ -ttā -ttaṃ yuddhārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ yudhyamānaḥ -nā -naṃ yuddhakārī -riṇī -ri (n) saṅgrāmodyuktaḥ &c.

military MILITARY

, a. (Pertaining to soldiers or arms) yuddhasambandhī -ndhinī &c., yuddhaviṣayakaḥ -kā -kaṃ sāṅgrāmikaḥ -kī -kaṃ sāmarikaḥ -kī -kaṃ sainikaḥ -kī -kaṃ āyudhikaḥ -kī -kaṃ kṣātraḥ -trī -traṃ sāmparāyikaḥ -kī -kaṃ; 'military duty,' kṣatradharmmaḥ kṣātradharmmaḥ; 'following it,' kṣatradharmmānugaḥ -gā -gaṃ; 'military profession,' śastravṛttiḥ f., śastrāstrabhṛttvaṃ.

--(Engaged in the profession of arms) yuddhapravṛttaḥ -ttā -ttaṃ yodhī -dhinī -dhi (n) śastrajīvī &c., śastrājīvī &c., śastropajīvī &c., āyudhajīvī &c., śastrāstrabhṛt śastrabhṛt.

--(Man of the military class) kṣatriyaḥ kṣatraḥ kṣatrī m. (n) rājanyaḥ virāṭ m. (j) bāhujaḥ mūrddhābhiṣiktaḥ; 'a woman of this class,' kṣatriyā -yī -yāṇī; 'the duty of this class,' kṣatriyadharmmaḥ; 'the military class,' kṣatriyajātiḥ f.

military MILITARY

, s. (The body of soldiers) sainikavargaḥ sainyavargaḥ sainikajātiḥ f., kṣatraṃ kṣatriyajātiḥ f., kṣatravarṇaḥ.

to militate To MILITATE

, v. n. virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), viparītaḥ -tā -taṃ bhū.

militia MILITIA

, s. deśarakṣakāḥ m. pl., deśarakṣiṇaḥ m. pl., naimittikasainyāḥ m. pl.

milk MILK

, s. dugdhaṃ kṣīraṃ payas n., stanyaṃ godugdhaṃ gorasaḥ -saṃ dhenukādugdhaṃ gavyaṃ gavyapayas n., avadohaḥ dohaḥ ūdhasyaṃ ūdhanyaṃ dohajaṃ dohāpanayaḥ pāyasaṃ pīyūṣaṃ peyaṃ somajaṃ; 'made from milk,' payasyaḥ -syā -syaṃ; 'the skim of milk,' dugdhaphenaṃ; 'yielding much milk,' bahudugdhā dohīyān -yasī -yaḥ (s); 'milk diet,' dugdhāhāraḥ; 'coagulated milk,' dadhi n., kṣīrajaṃ; 'inspissated milk,' kṣīravikṛtiḥ f.; 'drinking milk,' kṣīrapaḥ -pā -paṃ kṣīrapāyī -yinī &c.; 'giving milk,' kṣīradaḥ -dā -daṃ; 'to give milk,' duh (c. 4. duhyate), kṣīraṃ dā.

to milk To MILK

, v. a. duh (c. 2. dogdhi dugdhe dogdhuṃ), nirduh dohanaṃ kṛ dugdhaṃ sru (c. 10. srāvayati -yituṃ), gostanaṃ pīḍayitvā dugdhaṃ sru or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ) or muc (c. 10. mocayati -yituṃ), dugdhamokṣaṇaṃ kṛ.

milked MILKED

, p. p. dugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ nirdugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ kṛtadohanaḥ -nā -naṃ; 'a cow easily milked,' sukhadohyā sukhasandohyā suvratā.

milker MILKER

, s. dogdhā m. (gdhṛ) dohakaḥ dohī m. (n) dhuk m. (duh).

milkiness MILKINESS

, s. dugdhatā dugdhavattā dugdhitā kṣīritā pāyasatā payasyatvaṃ sakṣīratā sadugdhatā dugdhasādṛśyaṃ dugdhasaguṇatā.

milk-livered MILK-LIVERED

, a. bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ klīvahṛdayaḥ &c., kātaraḥ -rā -raṃ.

milk-maid MILK-MAID

, s. godogdhrī godohinī gopī gopinī gopikā ābhīrī.

milk-man MILK-MAN

, s. godhuk m. (-duh) dogdhā m. (gdhṛ) dugdhavikretā m. (tṛ) kṣīravikrayī m. (n) gopaḥ ābhīraḥ.

milk-pail MILK-PAIL

, MILK-PAN, s. dohanaṃ -nī godohanī dugdhabhāṇḍaṃ kṣīrabhāṇḍaṃ dugdhapātraṃ dugdhabhājanaṃ dohanapātraṃ dadhibhāṇḍaṃ nipānaṃ dohaḥ pārī.

milk-porridge MILK-PORRIDGE

, MILK-POTTAGE, s. kṣaireyī.

milk-sop MILK-SOP

, s. klīvahṛdayaḥ mṛduhṛdayaḥ komalahṛdayaḥ kāpuruṣaḥ.

milk-white MILK-WHITE

, a. dugdhasavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṣīravacchuklaḥ -klā -klaṃ kṣīravarṇaḥ &c.

milkwoman MILKWOMAN

, s. dugdhavikretrī dohinī gopinī gopā ābhīrī mahāśūdrī.

[Page 501a]
milky MILKY

, a. dugdhī -gdhinī -gdhi (n) kṣīrī -riṇī &c., pāyasaḥ -sī -saṃ payasyaḥ -syā -syaṃ payasvī -svinī &c., dugdhamayaḥ -yī -yaṃ kṣairyaḥ -ryī -ryaṃ.

--(Resembling milk) dugdhasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīropamaḥ -mā -maṃ dugdhasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

--(Yielding milk) kṣīradaḥ -dā -daṃ bahudugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ dugdhapradaḥ -dā -daṃ.

milky-way MILKY-WAY

, s. mandākinī ākāśagaṅgā svargaṅgā svarnadī suranadī ākāśanadī devanadī viyadgaṅgā nāgavīthī haritālī.

mill MILL

, s. peṣaṇaṃ peṣaṇī -ṇiḥ f., peṣaṇayantraṃ peṣaṇacakraṃ cakraṃ.

to mill To MILL

, v. a. piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), cūrṇīkṛ.

--(Beat with the fist) muṣṭyā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

millenarian MILLENARIAN

, MILLENARIAL, a. sahasravarṣīyaḥ -yā -yaṃ sahasravarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sahasravatsarī -riṇī -ri (n) sahasravārṣikaḥ -kī -kaṃ sahasrābdikaḥ -kī -kaṃ sahasrī -sriṇī &c., sāhasraḥ -srī -sraṃ.

millenium MILLENIUM

, MILLENARY, s. sahasravarṣaṃ sahasravatsaraṃ varṣasahasrakaṃ varṣasāhasraṃ daśaśatavarṣaṃ sahasravarṣaparyyantaṃ sākṣādbhūtaṃ svrīṣṭarājyaṃ.

milleped MILLEPED

, s. sahasrapād m., sahasrapādaviśiṣṭaḥ kīṭabhedaḥ.

miller MILLER

, s. śasyapeṣakaḥ dhānyapeṣaṇajīvī m. (n) peṣaṇopajīvī m.

millesimal MILLESIMAL

, a. (Thousandth) sahasratamaḥ -mī -maṃ.

--(Consisting of a thousand parts) sahasrāṃśarūpaḥ -pā -paṃ sahasrāṃśātmakaḥ -kā -kaṃ.

millet MILLET

, s. (Panicum, a sort of grain) aṇuḥ m., priyaṅguḥ m.; 'field of it,' aṇavyaṃ.

milliary MILLIARY

, a. arddhakrośamāpakaḥ -kā -kaṃ krośamāpanaḥ -nī -naṃ.

milliner MILLINER

, s. strīparicchadakāriṇī strīparicchadavikretrī strīvastravyāpāriṇī strīvastrakaraṇopajīvinī strīvastrakṛt f.

millinery MILLINERY

, s. strīparicchadaḥ strīvastrasāmagrpaṃ strīvastraśiraskādi n., strīsajjā strīlokabhṛtaṃ yatkiñcid vastrādi.

million MILLION

, s. niyutaḥ -taṃ prayutaḥ -taṃ daśalakṣaṃ; 'ten million,' koṭiḥ f.; 'one hundred million,' arbudaḥ; 'one thousand million,' mahārbudaḥ mahāśaṅkhaḥ; 'ten thousand million,' padmaṃ; 'one hundred thousand million,' mahāpadmaṃ m.; 'million million,' abjaṃ svarbaṃ nisvarbaṃ; 'ten million million,' mahāsvarbaṃ. According to Wilson's Dictionary, svarbaṃ is equivalent to ten million million, according to the Mahrattī Dictionary to ten thousand million, and nikharbaṃ to a hundred thousand million: niyutaḥ is also used for one hundred thousand, and there seems to be much uncertainty in the use of some others of the above Sanskrit terms. The word koṭiḥ is used generally for a large number, and hence the expression 'by millions' koṭiśas

millionaire MILLIONAIRE

, s. koṭīśvaraḥ lakṣādhīśaḥ daśalakṣasampannaḥ.

millionary MILLIONARY

, a. niyutasambandhī -ndhinī &c., niyutīyaḥ -yā -yaṃ.

millionth MILLIONTH

, a. niyutatamaḥ -mī -maṃ prayutatamaḥ -mī -maṃ.

mill-stone MILL-STONE

, s. peṣaṇaprastaraḥ peṣaṇapāṣāṇaḥ peṣaṇī -ṇiḥ f., peṣaṇaṃ śilāpaṭṭaḥ śilāputraḥ.

milt MILT

, s. (Spleen) plīhā m. (n) gulmaḥ.

--(Roe) mīnāṇḍaṃ matsyāṇḍaṃ.

milter MILTER

, s. puṃmatsyaḥ puṃjātīyo matsyaḥ or mīnaḥ.

mime MIME

, s. (Actor, buffoon) naṭaḥ narttakaḥ nāṭakaḥ kuśīlavaḥ cāraṇaḥ raṅgājīvaḥ jāyājīvaḥ bhaṇḍaḥ vidūṣakaḥ vaihāsikaḥ.

mimic MIMIC

, MIMICAL, a. upahāsabuddhyā paragaticeṣṭitādyanukārī -riṇī -ri (n) or anukaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ anukārī &c., anukaraṇasvabhāvaḥ -vā -vaṃ viḍambanakārī &c.

--(Consisting of imitation) anukaraṇarūpaḥ -pā -paṃ anukaraṇātmakaḥ -kā -kaṃ viḍambanarūpaḥ -pā -paṃ; 'mimic art,' nāṭakavidhiḥ m.

mimic MIMIC

, s. (Buffoon) bhaṇḍaḥ bhāṇḍaḥ vaihāsikaḥ parihāsavedī m. (n) vidūṣakaḥ.

--(Imitator) anukārī m. (n) anukarttā m. (rttṛ).

to mimic To MIMIC

, MIMICK, v. a. upahāsabuddhyā parasya gatibhāṣitaceṣṭitādi anukṛ (c. 8. -karoti -kurute -karttuṃ), hāsotpādanārthaṃ paraceṣṭitānukaraṇaṃ kṛ or viḍambanaṃ kṛ.

mimicked MIMICKED

, p. p. upahāsabuddhyā or hāsyotpādanārtham anukṛtaḥ -tā -taṃ.

mimicker MIMICKER

, s. anukarttā m. (rttṛ) anukārī m. (n) viḍambanakṛt m.

mimicry MIMICRY

, s. upahāsabuddhyā gatibhāṣitaceṣṭitādyanukāraḥ hāsotpādanārthaṃ ceṣṭitānukaraṇaṃ anukāraḥ anukaraṇaṃ anukṛtiḥ f., anukriyā anukarmma n. (n) viḍambanaṃ -nā vyājaḥ; 'of a cry or sound,' rutavyājaḥ.

mimosa MIMOSA

, s. (Kind of sensitive plant) gaṇḍakārī gaṇḍakālī samaṅgā namaskārī khadirī elāparṇī suvahā lajjāluḥ m., mahābhītā lajakā-rikā sparśalajjā rāsnā yuktarasā; 'fetid mimosa,' arimedaḥ viṭkhadiraḥ; 'mimosa albida,' śamī śamīraḥ saktuphalā śivā.

minacious MINACIOUS

, MINATORY, a. bhartsanakārī -riṇī -ri (n) nirbhartsanakṛt m. f. n., bhartsanārthakaḥ -kā -kaṃ bhartsanamayaḥ -yī -yaṃ bhayapradarśakaḥ -kā -kaṃ bhayasūcakaḥ -kā -kaṃ.

minaret MINARET

, s. śikharaṃ śṛṅgaṃ prāsādaśikharaṃ bhavanaśikharaṃ prāsādaśṛṅgaṃ.

to mince To MINCE

, v. a. (Cut into small pieces) khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ khaṇḍaśaḥ kṛ or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), sūkṣmakhaṇḍaśaḥ kṛ or vyavachida bahulavaśaḥ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), śakalīkṛ khaṇḍīkṛ.

--(Cut off in speaking) avachid bhinnasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ).

to mince To MINCE

, v. n. (Walk with short steps or with affected delicacy) bhinnagatyā or salālityaṃ or salaulyaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ), lalitagatyā or vilakṣitagatyā car (c. 1. carati -rituṃ), savailakṣyaṃ car.

--(Speak affectedly) bhinnasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), lalitasvareṇa vad vilakṣitasvareṇa vad savailakṣyaṃ vad.

minced MINCED

, p. p. vyavachinnaḥ -nnā -nnaṃ sūkṣmakhaṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ sūkṣmaśakalīkṛtaḥ -tā -taṃ chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ chinnavichinnaḥ -nnā -nnaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ.

mince-meat MINCE-MEAT

, MINCED MEAT, s. chinnamāṃsaṃ khaṇḍamāṃsaṃ khaṇḍīkṛtamāṃsaṃ vyavachinnamāṃsaṃ vyañjanādinā saha siddhaṃ chinnamāṃsaṃ.

mince-pie MINCE-PIE

, MINCED PIE, s. chinnamāṃsavyañjanādigarbhaḥ śaṣkulīviśeṣaḥ.

mincingly MINCINGLY

, adv. khaṇḍaśas lavaśas bhinnagatyā bhinnasvareṇa savailakṣyaṃ.

mind MIND

, s. (The understanding, intellect) manas n., mānasaṃ matiḥ f., buddhiḥ f., dhīḥ f., cittaṃ cetas n., medhā prajñā ātmā m. (n) cetanā bodhaḥ bodhaśaktiḥ f., cit f., cicchaktiḥ f., jñānaśaktiḥ f., upalabdhiḥ f., śemuṣī turagaḥ niguḥ m., aṅgaṃ; 'application of mind,' manoyogaḥ manoniveśaḥ manaḥpraveśaḥ; 'to give the mind,' niviṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ bhū āsaktacittaḥ -ttā -ttaṃ bhū mano niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ); 'exercise of mind,' manovyāpāraḥ; 'out of one's mind,' avyavasthitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'fixed in the mind,' cittīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'of inferior mind,' apakṛṣṭacetanaḥ -nā -naṃ.

--(Heart or seat of the affections) hṛdayaṃ hṛd n., cittaṃ cetas antaḥkaraṇaṃ antarātmā m. (n) antaḥprakṛtiḥ f., manas antarbhāvaḥ bhāvaḥ antaraṃ abhyantaraṃ; 'working of the mind, emotion,' cittavṛttiḥ f., vikāraḥ manovikāraḥ manovikṛtiḥ f.; 'control of the mind,' manodaṇḍaḥ manonigrahaḥ; 'peace of mind,' nanaḥśāntiḥ f.

--(Opinion, thoughts) matiḥ f., buddhiḥ f., mataṃ manogataṃ manas n., manobhāvaḥ hṛdgataṃ; 'of mind,' ekacittaḥ -ttā -ttaṃ; 'to be of one mind,' ekacittībhū. 'change of mind,' buddhibhedaḥ.

--(Inclination, will, desire) manorathaḥ icchā ākāṃkṣā abhilāṣaḥ vāsanā buddhiḥ f., matiḥ f., kāmaḥ abhimataṃ īpsitaṃ abhīpsitaṃ iṣṭaṃ; 'according to one's mind,' yathābhimataṃ yatheṣṭaṃ yathepsitaṃ manonukūlaḥ -lā -laṃ, 'having a mind to see,' draṣṭumanāḥ -nāḥ -naḥ (s), 'having a mind to go,' gantumanāḥ &c.

--(Design, intention) buddhiḥ f., matiḥ f., manas n., abhiprāyaḥ abhipretaṃ cikīrṣitaṃ saṅkalpaḥ uddeśaḥ. To have a mind matiṃ kṛ.

--(Memory, remembrance) smaraṇaṃ smṛtiḥ f., anusmṛtiḥ f., saṃsmṛtiḥ f., anucintā anubodhaḥ dhyānaṃ ādhyānaṃ; 'to call to mind,' smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ), anusmṛ saṃsmṛ anucint (c. 10. -cintayati -yituṃ), samanucint anubudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), 'to put in mind,' smṛ (c. 10. smārayati -yituṃ), budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), udbudh; 'flashing across one's mind,' sphuraṇaṃ.

to mind To MIND

, v. a. (Attend to, heed) avadhā (c. 3. dhatte -dhātuṃ), mano dhā avadhānaṃ kṛ sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avahitaḥ -tā -taṃ bhū or as; 'mind!' sāvadhāno bhava.

--(Regard) man (c. 4. manyate mantuṃ), anuman mananaṃ kṛ apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avekṣ pratīkṣ budh (c. 1. bodhati, c. 4. budhyate boddhuṃ), ābudh ālok (c. 10. lokayati -yituṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), avekṣaṇaṃ kṛ.

--(Obey) sev (c. 1. sevate -vituṃ), śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anuvidhā in pass. (-dhīyate) anuvarttanaṃ kṛ.

--(Take care of, look after) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), anusandhā; 'mind a family,' tantr (c. 10. tantrayati -yituṃ).

minded MINDED

, a. (Disposed) pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ manāḥ -nāḥ -naḥ or manaskaḥ -skā -skaṃ in comp.; as, 'minded to go,' gamanamanāḥ &c., gantumanāḥ &c., gamanamanaskaḥ &c., See INCLINED. (In composition) manāḥ &c., manaskaḥ &c., matiḥ &c., buddhiḥ &c.; as, 'high-minded,' mahāmanāḥ &c., mahāmanaskaḥ &c., mahāmatiḥ -tiḥ -ti &c.

mindful MINDFUL

, a. (Attentive, heedful) sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) jāgaraḥ -rā -raṃ.

--(Regarding with care) manyamānaḥ -nā -naṃ anumanyamānaḥ -nā -naṃ apekṣakaḥ -kā -kaṃ avekṣakaḥ -kā -kaṃ.

--(Bearing in mind) smaran -rantī -rat (t) smṛtimān -matī -mat (t) anucintayan -yantī -yat (t); 'to be mindful,' smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ).

mindfully MINDFULLY

, adv. sāvadhānaṃ avahitaṃ avahitacetasā smṛtipūrvvaṃ avekṣayā.

mindfulness MINDFULNESS

, s. avadhānaṃ sāvadhānatā avahitatā avekṣā -kṣaṇaṃ apekṣā.

mindless MINDLESS

, a. (Heedless) anavadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Forgetful) naṣṭasmṛtiḥ -tiḥ -ti apasmṛtiḥ -tiḥ -ti.

--(Stupid) nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi buddhihīnaḥ -nā -naṃ.

mine MINE

, pron. a madīyaḥ -yā -yaṃ asmadīyaḥ -yā -yaṃ mama gen. c. (asmad) māmakīnaḥ -nā -naṃ ātmīyaḥ -yā -yaṃ mat in comp.; as, 'mine own master, matprabhuḥ m.

mine MINE

, s. (Excavation in the earth for any metals, &c.) ākaraḥ khaniḥ -nī f., khāniḥ -nī m. f., khanyākaraḥ gañjaḥ -ñjā -ñjaṃ kulyā yoniḥ m. f.

--(For gold, &c.) kanakasthalī kanakasthānaṃ kāñcanakandaraḥ suvarṇādidhātūtpattisthānaṃ suvarṇādyutpattisthānaṃ.

--(For precious stones) khaniḥ -nī f., maṇibhūmiḥ f., rānotpattisthānaṃ maṇisthalī kuṭṭhimaḥ -maṃ gañjaḥ -ñjā -ñjaṃ.

--(For military purposes) sandhiḥ m., suruṅgā khānikaṃ kulyā randhraṃ.

--(Metaphorically) as, 'a mine of good qualities,' guṇākaraḥ guṇanidhiḥ m., guṇāspadaṃ.

[Page 502b]
to mine To MINE

, v. a. and n. (Excavate) khan (c. 1. khanati -nituṃ), ākhan nikhan.

--(Form a hole or subterraneous passage) suruṅgāṃ kṛ vivaraṃ kṛ randhraṃ kṛ gūḍharandhraṃ kṛ gūḍhamārgaṃ kṛ or utkhan gūḍhakulyāṃ kṛ gūḍhakūpaṃ kṛ.

--(Undermine) adhastāt khan or gūḍhakhātaṃ kṛ.

miner MINER

, s. (Excavator) khanakaḥ khanitā m. (tṛ) ākhanikaḥ khātakaḥ khanan m. (t) khanikaraḥ.

--(Military) suruṅgākhanakaḥ suruṅgākṛt m., sauruṅgikaḥ.

mineral MINERAL

, s. dhātuḥ m., upadhātuḥ m., khanijavastu n., ākarajavastu n., khanijaṃ śilājaṃ ākarodbhavadravyaṃ ākarīyadravyaṃ.

mineral MINERAL

, a. (Pertaining to minerals) dhātu in comp.; as, 'the mineral kingdom,' dhātujātiḥ f., dhātujātaṃ.

--(Produced in a mine) khanijaḥ -jā -jaṃ ākarajaḥ -jā -jaṃ ākarodbhavaḥ -vā -vaṃ ākarī -riṇī -ri (n) ākarīyaḥ -yā -yaṃ śilājaḥ -jā -jaṃ.

--(Consisting of minerals) dhātumayaḥ -yī -yaṃ dhāturūpaḥ -pā -paṃ dhātumayaḥ -yī -yaṃ śilāmayaḥ &c., aśmamayaḥ &c., dārṣadaḥ -dī -daṃ.

--(Impregnated with minerals) dhātusaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhātusaṃsargī -rgiṇī &c., dhātuguṇakaḥ -kā -kaṃ dhātuguṇopetaḥ -tā -taṃ dhātudharmmakaḥ -kā -kaṃ.

mineralogist MINERALOGIST

, s. dhātuvidyājñaḥ svanijavastuparīkṣakaḥ ākarīyadravyanirūpakaḥ dhātuvettā m. (ttṛ) dhātuguṇavādī m. (n) kārandhamī m. (n).

mineralogy MINERALOGY

, s. dhātuvidyā dhātunirūpaṇavidyā dhātuparijñānaṃ khanijavastuparijñānaṃ ākarīyavastuparīkṣā dhātuguṇaviṣayakā vidyā dhātuguṇavicāraḥ pārthivāṃśaviṣayakaṃ jñānaṃ.

to mingle To MINGLE

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr vimiśr miśrīkṛ sammiśrīkṛ ekīkṛ saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. yojayati -yituṃ), saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), saṃsargaṃ kṛ saṅkṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), sampṛc (c. 7. -pṛṇakti -parcituṃ), ekatra kṛ vyatikaraṃ kṛ.

to mingle To MINGLE

, v. n. miśrībhū sammiśrībhū mil (c. 6. milati melituṃ), sammil saṅkṝ in pass. (-kīryyate) saṃsṛj in pass. (-sṛjyate) saṃsṛṣṭībhū.

mingled MINGLED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ sammiśraḥ -śrā -śraṃ miśraḥ -śrā -śraṃ miśrīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ militaḥ -tā -taṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ.

minglement MINGLEMENT

, s. miśraṇaṃ sammiśraṇaṃ samparkaḥ saṃsargaḥ saṃyogaḥ milanaṃ.

miniature MINIATURE

, s. sūkṣmākāracitraṃ laghvākāracitraṃ sūkṣmacitraṃ.

miniature MINIATURE

, a. sūkṣmaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sūkṣmākāraḥ -rā -raṃ.

minikin MINIKIN

, a. atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atpalyaḥ -lyā -lyaṃ aṇukaḥ -kā -kaṃ.

minim MINIM

, a. (Note in music) dīrghasvaraḥ.

--(Dwarf) hrasvamūrttiḥ.

minimum MINIMUM

, s. kaniṣṭhasaṃkhyā avarasaṃkhyā alpiṣṭhaparimāṇaṃ alpiṣṭhāṃśaḥ.

minimus MINIMUS

, s. alpiṣṭhamūrttiḥ m., kaniṣṭhaḥ hrasvatamamūrttiḥ m.

mining MINING

, s. khananaṃ khanikhananaṃ ākarakhananaṃ khānikhananaṃ ākhananaṃ.

minion MINION

, s. vallabhaḥ rājavallabhaḥ nṛpavallabhaḥ rājalālī m. (n).

minister MINISTER

, s. (Agent, official) karmmakaraḥ kāryyasādhakaḥ kāryyanirvāhakaḥ niyogī m. (n) niyuktaḥ adhikārī m. (n) ādhikārikaḥ adhikāravān m. (t) āyuktaḥ kāryyapravarttakaḥ.

--(Of the king or of the government) mantrī m. (n) amātyaḥ āmātyaḥ sacivaḥ rājamantrī m., rājasacivaḥ rājāmātyaḥ mahāmātraḥ prakṛtiḥ f., prakṛtipuruṣaḥ pradhānaḥ dhurvahaḥ rājyadhurvahaḥ dhurīyaḥ dhuryyaḥ dhurīṇaḥ dhurandharaḥ rājyadhurandharaḥ rājakāryyabhārī m. (n) rājadharmmavid m., rājakarmmakaraḥ rājabhṛtyaḥ mantrakṛt m., cārekṣaṇaḥ; 'prime minister,' pradhānamantrī m., mukhyanantrī m., mahāmantrī m., pradhānāmātpaḥ mukhyāmātpaḥ paṭṭādhikārī m.; 'the minister of counsel,' dhīsacivaḥ; 'the minister of action,' varmmasacivaḥ; 'the minister of the king's amusements,' narmmasacivaḥ.

--(Of religion) upādhyāyaḥ ācāryyaḥ purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ.

--(At a foreign court) rājadūtaḥ rājapratinidhiḥ m., rājaprasthāpitaḥ.

to minister To MINISTER

, v. a. or n. (Supply necessary things) sopakāradravyāṇi parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or upakḷp or upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or upapad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ) or puraskṛ or prastutīkṛ.

--(Serve, attend on) upacar (c. 1. -carati -rituṃ), upācar paricar upās (c. 2. -āste -āsituṃ), paryupās samupās sev (c. 1. sevate -ti -vituṃ, c. 10. sevayati yituṃ), upasev upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), śru in des. (śuśrūvate -ṣituṃ) pariviṣ (c. 10. -veṣayati -yituṃ), upacāraṃ kṛ upāsanāṃ kṛ.

--(Sacerdotally) upādhyāyadharmmaṃ kṛ upādhyāyavṛttim anuṣṭhā.

ministered MINISTERED

, p. p. (Supplied) upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ upasthāpitaḥ -tā -taṃ.

--(Served) upāsitaḥ -tā -taṃ kṛtopacāraḥ -rā -raṃ.

ministerial MINISTERIAL

, a. (Attendant upon) upakārakaḥ -kā -kaṃ upakārī riṇī -ri (n) anuvarttī -rttinī &c., vaśavarttī &c., vaśānugaḥ -gā -gaṃ upāsakaḥ -kā -kaṃ upacāraparaḥ -rā -raṃ upacārakṛt sevakaḥ -kā -kaṃ.

--(Official executive pertaining to an agent) ādhikārikaḥ -kī -kaṃ niyogasambandhī &c., kāryyasādhakaḥ -kā -kaṃ kāryyanirvāhakaḥ -kā -kaṃ kāryyapravarttakaḥ -kā -kaṃ kāryyasādhanasambandhī &c.

--(Pertaining to a minister of state) mantrādhikārasambandhī &c., mantradharmmakaḥ -kā -kaṃ mantrakarmmasambandhī &c.

--(Sacerdotal) upādhyāyadharmmasambandhī &c., upādhyāyadharmmakaḥ -kā -kaṃ.

ministerially MINISTERIALLY

, adv. mantrādhikāreṇa adhikāratas amātyavat mantrivat.

ministership MINISTERSHIP

, s. See MINISTRY.

ministration MINISTRATION

, s. (Service) upacāraḥ upacārakaraṇaṃ upāsanaṃ -nā paryupāsanaṃ sevā -vanaṃ upasevā -vanaṃ paricaryyā upakāraḥ śuśrūṣā.

--(Office of a minister) mantrādhikāraḥ mantrakarmma n. (n) mantrakaraṇaṃ. (Sacerdotal) upādhyāyādhikāraḥ upādhyāyakarmma n. (n) upādhyāyavṛttiḥ f.

ministry MINISTRY

, s. (Office of minister) mantritvaṃ sācivyaṃ mantrādhikāraḥ -ritā amātyatvaṃ adhikāraḥ -ritā -tvaṃ; 'office of a prime minister,' mukhyamantritvaṃ pradhānamantritvaṃ paṭṭāghikāraḥ.

--(Office of an agent) niyogitā -tvaṃ niyogaḥ niyogipadaṃ adhikāraḥ.

--(Agency, instrumentality) kāraṇatvaṃ kārakatvaṃ -tā sādhakatvaṃ karttṛtvaṃ -tā karttṛkatvaṃ prayojakatvaṃ.

--(Office of a minister of religion) upādhyāyatvaṃ upādhyāyapadaṃ paurohityaṃ.

--(Body of ministers of state) mantrisamājaḥ mantrigaṇaḥ mantrisamūhaḥ mantriṇaḥ m. pl., amātyagaṇaḥ sacivasamājaḥ amātyāḥ m. pl., rājadhurvahāḥ m. pl.

--(Service). See MINISTRATION.

minium MINIUM

, s. sindūraṃ -rikā nāgajaṃ nāgaraktaḥ raktacūrṇaṃ raktabālukaṃ. See LEAD.

minor MINOR

, a. (Less) avaraḥ -rā -raṃ alpataraḥ -rā -raṃ alpīyān -yasī -yaḥ (s) kanīyān &c., laghīyān &c., nyūnaḥ -nā -naṃ.

--(Secondary) apradhānaḥ -nā -naṃ amukhyaḥ -khyā -khyaṃ gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'minor' in these senses is very commonly expressed by the preposition upa; as, 'a minor member of the body,' upāṅgaṃ pratyaṅgaṃ; 'a minor veda,' upavedaḥ; 'minor science,' upavidyā; 'a minor offence,' upapātakaṃ; 'minor offender,' upapātakī m. (n); 'minor planet,' upagrahaḥ; 'minor deity,' upadevatā; 'minor duty,' upadharmmaḥ; 'minor disease,' kṣudrarogaḥ.

--(Inconsiderable) laghuḥ -ghuḥ -ghu svalpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ.

minor MINOR

, s. (Person under age) aprāptavyavahāraḥ aprāptavyavahārakālaḥ anātavyavahāraḥ vyavahārāyogyaḥ bālaḥ śiśuḥ m., aprāptaṣoḍaśabarnaḥ kiśoraḥ ajñātavyavahāraḥ aprāptakālaḥ.

--(Premise, in logic) uttarapakṣaḥ laghvavayabaḥ.

minority MINORITY

, s. (State of being under age) bālyaṃ bāladaśā bālāvasthā bālatvaṃ bālyabhāvaḥ bālyakālaḥ śaiśavaṃ śiśubhāvaḥ śiśukālaḥ aprāptavyavahāratvaṃ aprāptavyavahāradaśā.

--(Smaller number, lessness) nyūnapakṣaḥ alpapakṣaḥ avarapakṣaḥ nyūnatā -tvaṃ nyūnabhāvaḥ; 'in the minority,' nyūnapakṣapātī m. (n) nyūnapakṣagrāhī m. (n) nyūnapakṣāśritaḥ.

minotaur MINOTAUR

, s. naravṛṣabhaḥ naravṛṣaḥ nṛvṛṣabhaḥ kavikalpito'rddhena puruṣo'rddhena vṛṣabho jantuviśeṣaḥ.

minstrel MINSTREL

, s. māgadhaḥ magadhaḥ vaitālikaḥ vāditragāyakaḥ gītavādanakuśalaḥ saṅgītavid saṅgītakuśalaḥ gāthakaḥ vandī m. (n) madhukaḥ bhāṇḍikaḥ; 'celestial,' gandharvaḥ.

minstrelsy MINSTRELSY

, s. māgadhavṛttiḥ f., gandharvavṛttiḥ f., gītavādanaṃ gītavādanakarmma n. (n) gāndharvaṃ saṅgītavyāpāraḥ saṅgītaṃ saṅgītiḥ f.

mint MINT

, s. (Place where money is coined) ṭaṅkaśālā ṭaṅkakaśālā mudrāṅkitā mudrāṅkanaśālā avākaraḥ; 'master of it,' ṭaṅkapatiḥ m., ṭaṅkakapatiḥ rūppādhyakṣaḥ naiṣkikaḥ.

--(Plant) podinā pudinā.

to mint To MINT

, v. a. mudrāṅkanaṃ kṛ mudrādi aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), mudrīkṛ mudra (nom. mudrayati -yituṃ).

mintage MINTAGE

, s. mudrāṅkanaṃ aṅkanaṃ.

--(That which is coined) mudrā mudritarūpyaṃ mudrāṅkitarūpyaṃ.

minter MINTER

, s. mudrāṅkakaḥ ṭaṅkāṅkayitā m. (tṛ) mudrākāraḥ -rakaḥ.

mint-master MINT-MASTER

, s. ṭaṅkapatiḥ m., ṭaṅkakapatiḥ m., rūpyādhyakṣaḥ naiṣkikaḥ.

minuet MINUET

, s. (Kind of dance) padagatiḥ f., mandanṛtyaviśeṣaḥ.

minus MINUS

, s. (Less) nyūnaḥ -nā -naṃ ūnaḥ -nā -naṃ; 'minus something,' kiñcinnyūnaḥ -nā -naṃ; 'minus a hand,' hastanyūnaḥ -nā -naṃ.

--(In algebra) ṛṇaṃ kṣayaḥ; 'a thousand minus one,' ekahānyā sahasraṃ.

minute MINUTE

, a. (Very small) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atyalpaḥ -lpā -lpaṃ alpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ aṇukaḥ -kā -kaṃ āṇukaḥ -kī -kaṃ kaṇīkaḥ -kā -kaṃ aṇīyān -yasī -yaḥ (s) aṇuḥ -ṇvī -ṇu alpakaḥ -kā -kaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ alpālpaḥ -lpā -lpaṃ kṣodiṣṭhaḥ -ṣṭhā ṣṭhaṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu pratanuḥ -nuḥ -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tanīyān -yasī &c., taniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kṣaudrakyaḥ -kī -kyaṃ kṛśaḥ -śā -śaṃ.

--(Attending to small things) sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadarśī -rśinī &c.; 'minute description,' pratyavayavavarṇanā.

minute MINUTE

, s. (Sixtieth part of an hour) paṣṭiprāṇapādāḥ m. pl., kṣaṇapādaḥ kṣaṇacaturthāṃśaḥ sārddhadvipalaṃ; 'half a minute,' triṃśatprāṇapādā. According to the Hindu reckoning a daṇḍaḥ or hour contains 24 minutes, and a palaṃ is equal to the 60th part of a daṇḍaḥ, therefore 2(1/2) palas are equal to a minute. A kṣaṇaḥ is equal to 30 kalā or 4 minutes. When, however, the word minute is used generally for a small portion of time it may be expressed by kṣaṇaḥ palaṃ vipalaṃ truṭiḥ f., nimiṣaḥ nimeṣaḥ; as, 'a minute's delay,' kṣaṇakṣepaḥ; 'for a minute,' kṣaṇaṃ -ṇāt -ṇena; 'in a minute,' nimeṣamātreṇa; 'a minute afterwards,' kṣaṇāntaraṃ -re.

--(In geometry, the sixtieth part of a degree) kalā.

--(Note, memorandum) smaraṇalekhaḥ smaraṇārthalikhitaṃ lekhaḥ likhitaṃ smaraṇacihnaṃ.

to minute To MINUTE

, v. a. smaraṇārthaṃ kiñcid likh (c. 6. likhati lekhituṃ), abhilikh.

[Page 504a]
minutely MINUTELY

, adv. sūkṣmaṃ saukṣmyeṇa sasaukṣmyaṃ sūkṣmatvena sūkṣmatayā atisūkṣmatayā lavaśas kaṇaśas.

minuteness MINUTENESS

, s. (Extreme smallness) atisūkṣmatā sūkṣmatā -tvaṃ saukṣmyaṃ atisaukṣmyaṃ atyalpatā alpiṣṭhatā kṣudratā kṣodimā m. (n) aṇimā m. (n) tanutā atitanutā atitānavaṃ taniṣṭhatā kṣīṇatā.

--(Attention to small things) sūkṣmadṛṣṭitvaṃ sūkṣmadarśanaṃ sūkṣmadarśitvaṃ.

minutiae MINUTIAE

, s. pl. sūkṣmāvayavāḥ m. pl., sūkṣmāṃśāḥ m. pl., sūkṣmaviṣayāḥ.

minx MINX

, s. avinītā durvinītā ghṛṣṭā pragalbhā bandhakī nirlajjā.

miracle MIRACLE

, s. āścaryyakarmma n. (n) adbhutakarmma n., atimānuṣakarmma n., amānuṣakarmma amānuṣīyakarmma n., janātigakarmma n., adbhutakriyā camatkāraḥ adbhutaṃ devakarmma n., divyakarmma n., nisargātigakarmma n., prakṛtyatītakarmma n., divyaśaktisādhitakarmma n., vibhūtisādhitakarmma n.

miraculous MIRACULOUS

, a. āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ janātigaḥ -gā -gaṃ puruṣātigaḥ -gā -gaṃ atimartyaḥ -rtyā -rtyaṃ apauruṣeyaḥ -yī -yaṃ amānuṣaśaktisādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apuruṣaśaktisādhitaḥ -tā -taṃ divyaśaktisādhitaḥ -tā -taṃ vibhūtisādhitaḥ -tā -taṃ nisargātigaḥ -gā -gaṃ prakṛtyatigaḥ -gā -gaṃ.

--(Having miraculous powers) adbhutaśaktimān -matī -mat (t) atimānuṣaśaktikaḥ -kā -kaṃ adbhutakārī -riṇī -ri (n) amānuṣakarmmakārī &c., alaukikaśaktiḥ -ktiḥ -kti.

miraculously MIRACULOUSLY

, adv. atimānuṣaśaktipūrvvaṃ āścaryyaśaktyā adbhutaśaktyā amānuṣaśaktyā divyaśaktyā janātigaśaktyā alaukikaśaktyā.

mirage MIRAGE

, s. mṛgatṛṣṇā -ṣṇikā mṛgatṛṣā mṛgatṛd f. (ṣ) mṛgajalaṃ marīcikā.

mire MIRE

, s. paṅkaḥ kardamaḥ jambālaḥ -laṃ jalakalkaḥ kaluṣaṃ malaṃ.

to mire To MIRE

, v. a. paṅkena duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), paṅkasthaṃ -sthāṃ kṛ.

miriness MIRINESS

, s. sapaṅkatā paṅkilatvaṃ sakardamatā kaluṣatvaṃ kāluṣyaṃ.

mirror MIRROR

, s. darpaṇaḥ -ṇaṃ ādarśaḥ mukuraḥ makuraḥ maṅkuraḥ ātmadarśaḥ maṇḍalakaṃ prativimbātaḥ sammukhī m. (n) darśanaṃ adarśaḥ karpharaḥ; 'the surface of a mirror,' ādarśatalaṃ; 'mirror-like,' ādarśatalopamaḥ -mā -maṃ.

--(Exemplar) ādarśaḥ pratimā.

to mirror To MIRROR

, v. a. darpaṇe vimba (nom. vimbayati -yituṃ), prativimba.

mirrored MIRRORED

, p. p. vimbitaḥ -tā -taṃ prativimbitaḥ -tā -taṃ darpaṇagataḥ -tā -taṃ.

mirth MIRTH

, s. hāsyaṃ hāsaḥ prahasanaṃ parihāsaḥ parīhāsaḥ hāsikā ullāsaḥ ullasatā mudā kautukaṃ harṣaḥ praharṣaḥ hāsyakrīḍā hāsyavinodaḥ muditaṃ pramodaḥ mud f., viśrambhaṇaṃ.

mirthful MIRTHFUL

, a. hāsī -sinī -si (n) hāsyavṛttiḥ -ttiḥ -tti hāsyamukhaḥ -khī -khaṃ suhasānanaḥ -nā -naṃ ullāsī -sinī &c., ullasaḥ -sā -saṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ mudānvitaḥ -tā -taṃ pramodī -dinī &c., muditaḥ -tā -taṃ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ kautukī -kinī &c., ānandī &c.

mirthfully MIRTHFULLY

, adv. sahāsaṃ sahāsyaṃ sahasitaṃ parihāsena ullāsena.

miry MIRY

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) paṅkamayaḥ -yī -yaṃ paṅkaklinnaḥ -nnā -nnaṃ sapaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ sakardamaḥ -mā -maṃ kārdamaḥ -mī -maṃ kardamitaḥ -tā -taṃ sajambālaḥ -lā -laṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ paṅkadūṣitaḥ -tā -taṃ; 'a miry road,' paṅkavartma n. (n).

misacceptation MISACCEPTATION

, s. viparītagrahaṇaṃ anyathāgrahaṇaṃ viparītārthagrahaṇaṃ.

misadventure MISADVENTURE

, s. aniṣṭāpātaḥ aniṣṭaṃ vipad f., vipattiḥ f., āpad f., durgatiḥ.

misadventured MISADVENTURED

, a. durgataḥ -tā -taṃ durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ durdaśāgrastaḥ &c.

mis-advised MIS-ADVISED

, a. kumantritaḥ -tā -taṃ kūpadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kuparāmṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

mis-affected MIS-AFFECTED

, a. ahitaḥ -tā -taṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ ananuraktaḥ &c.

to mis-alledge To MIS-ALLEDGE

, v. a. anyathā vad (c. 1. vadati -dituṃ), mithyā vad.

mis-allegation MIS-ALLEGATION

, s. anyathākathanaṃ anyathāvādaḥ mithyāvādaḥ mithyāṃkathanaṃ.

misanthrope MISANTHROPE

, MISANTHROPIST, s. puruṣadveṣī m. (n) puruṣadveṣṭā m. (ṣṭṛ) janadveṣī &c., lokadveṣī puruṣaśatruḥ m., janaśatruḥ janavairī m. (n) viśvaśatruḥ m., viśvadrohī m. (n) sarvvābhisandhakaḥ sarvvābhisandhī m. (n)

misanthropic MISANTHROPIC

, MISANTHROPICAL, a. puruṣadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) janadveṣī &c., sarvvadveṣī &c., viśvadveṣī &c., janavairī -riṇī &c., aparicayī -yiṇī &c., aparicayaśīlaḥ -lā -laṃ apariceyaḥ -yā -yaṃ.

misanthropy MISANTHROPY

, s. puruṣadveṣaḥ janadveṣaḥ sarvvalokadveṣaḥ janavairitā janaśatrutā sarvvalokaśatrutā lokavairaktyaṃ aparicayaśīlatā janadrohaḥ manuṣyatrāsaḥ janāpakārabuddhiḥ f.

misapplication MISAPPLICATION

, s. kuprayogaḥ asatprayogaḥ anyathāprayogaḥ.

--(Of money) asadvyayaḥ kuvyayaḥ anyathāvyayaḥ.

to misapply To MISAPPLY

, v. a. kuprayogaṃ kṛ kuviniyogaṃ kṛ anyathā or mithyā prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte, c. 10. -yojayati -yituṃ) or viniyuj.

to misapprehend To MISAPPREHEND

, v. a. anyathā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or budh (c. 1. bodhati -dhituṃ) or avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), viparītārthaṃ grah viparītam upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), viparītārthagrahaṇaṃ kṛ.

misapprehension MISAPPREHENSION

, s. anyathāgrahaṇaṃ viparītagrahaṇaṃ anyathābodhaḥ viparītabodhaḥ anyathārthabodhaḥ arthaviparyāsakaraṇaṃ viparītārthagrahaṇaṃ viparītārthabodhaḥ bhramaḥ mithyāmatiḥ f.

to misbecome To MISBECOME

, v. a. na yuj in pass. (yujyate) na upapad (c. 4. -padyate).

misbecoming MISBECOMING

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anucitaḥ -tā -taṃ.

misbegot MISBEGOT

, MISBEGOTTEN, a. vijātaḥ -tā -taṃ vijanitaḥ &c., kujātaḥ &c.

to misbehave To MISBEHAVE

, v. n. ayuktaṃ or asamyak car (c. 1. carati -rituṃ) or ācar or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), durācāraḥ -rā -raṃ bhū durācāraṃ kṛ vyabhicāraṃ kṛ maryyādātikramaṃ kṛ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ bhū.

misbehaved MISBEHAVED

, a. durvinītaḥ -tā -taṃ avinītaḥ -tā -taṃ duścaritaḥ -tā -taṃ duśceṣṭitaḥ -tā -taṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ kuśīlaḥ -lā -laṃ samuddhataḥ -tā -taṃ. See ILL-BRED.

misbehaviour MISBEHAVIOUR

, s. durvinītatā avinayaḥ kunītiḥ f., duśceṣṭitaṃ kuceṣṭitaṃ durvṛttiḥ f., kunītiḥ f., kucaritaṃ kucaryyā vyabhicāraḥ durācāraḥ maryyādātikramaḥ.

misbelief MISBELIEF

, s. anyathāśraddhā kupratyayaḥ kuśraddhā mithyāviśvāsaḥ.

to miscalculate To MISCALCULATE

, v. a. anyathā or mithyā or asamyag gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ) or vigaṇ or saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), mithyāganaṇāṃ kṛ.

miscalculated MISCALCULATED

, p. p. mithyāgaṇitaḥ -tā -taṃ anyathāgaṇitaḥ &c., asamyaggaṇitaḥ &c.

miscalculation MISCALCULATION

, s. mithyāgaṇanā -naṃ asamyaggaṇanā anyathāgaṇanā durgaṇanā kugaṇanā kuparisaṃkhyā.

to miscall To MISCALL

, v. a. mithyābhidhānaṃ kṛ or dā mithyā or anyathā ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), mithyānāma kṛ.

miscalled MISCALLED

, p. p. mithyābhihitaḥ -tā -taṃ mithyākhyātaḥ -tā -taṃ.

miscarriage MISCARRIAGE

, s. (Failure) asiddhiḥ f., vipattiḥ f., kāryyavipattiḥ f., asampattiḥ f., anupapattiḥ f., apratipattiḥ f., bhaṅgaḥ akaraṇiḥ f., asadgatiḥ f., durgatiḥ f., vaiphalyaṃ asatphalaṃ aśubhaphalaṃ aśubhagatiḥ f.

--(Ill-conduct) kunītiḥ f., anītiḥ f., avinayaḥ durvṛttiḥ f., kucaryyā durācaraṇaṃ kuceṣṭitaṃ.

--(Bringing forth before the time) garbhasrāvaḥ garbhapātaḥ garbhapatanaṃ garbhasravaḥ garbhaprasravaṇaṃ garbhacyutiḥ f., garbhavisraṃsanaṃ garbhasyandanaṃ aprāptakālagarbhaniḥsaraṇaṃ piṇḍapatanaṃ sravaḥ srāvaḥ. When it takes place before the fourth month it is called garbhasrāvaḥ, after that garbhapātaḥ; 'to cause miscarriage,' garbhaṃ pat (c. 10. pātayati -yituṃ), or cyu (c. 10. cyāvayati -yituṃ) or sru (c. 10. srāvayati -yituṃ); 'causing it,' garbhapātī -tinī &c., garbhapātakaḥ -kā -kaṃ garbhasrāvī &c.

to miscarry To MISCARRY

, v. n. (Not to succeed) na sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), na sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), na upapad pratihan in pass. (-hanyate) viphalībhū niṣphalībhū vṛthābhū moghībhū bhagnaḥ -gnā -gnaṃ bhū siddhiṃ na prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū.

--(Bring forth before the time) sravadgarbhā bhū patadgarbhā bhū aprāptakāle cyutagarbhā or niḥsṛtagarbhā bhū or garbhacyutā bhū.

miscellaneous MISCELLANEOUS

, a. nānājātīyaḥ -yā -yaṃ anekajātīyaḥ -yā -yaṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ bhinnajātīyaḥ &c., vijātīyaḥ &c., nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ anekavidhaḥ -dhā -dhaṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sānnipātikaḥ -kī -kaṃ nānāviṣayakaḥ -kā -kaṃ vividhaḥ -dhā -dhaṃ avargīyaḥ -yā -yaṃ samparkī -rkiṇī -rki (n) prakīrṇajātiḥ -tiḥ -ti.

miscellaneously MISCELLANEOUSLY

, adv. prakīrṇaṃ saṅkīrṇaṃ nānāvidhaṃ nānāprakāraiḥ sannipātatas.

miscellaneousness MISCELLANEOUSNESS

, s. prakīrṇatā saṅkīrṇatā jātiprakīrṇatā nānājātitvaṃ.

miscellany MISCELLANY

, s. nānādravyasaṅgrahaḥ nānāviṣayasaṅgrahaḥ nānāvastusamūhaḥ nānādravyasannipātaḥ sammiśradravyasamūhaḥ prakīrṇadravyasaṅgrahaḥ saṅkīrṇavastusamūhaḥ prakīrṇakaṃ sannipātaḥ.

--(Book, pamphlet) nānāviṣayagranthaḥ prakīrṇagranthaḥ prakīrṇakaṃ prakīrṇaṃ.

mischance MISCHANCE

, s. vipad f., vipattiḥ f., āpad f., durdaivaṃ durgatiḥ f., apāyaḥ.

mischief MISCHIEF

, s. (Injury, harm) hiṃsā apakāraḥ apakṛtaṃ -tiḥ f., apakriyā apāyaḥ drohaḥ abhidrohaḥ ghātaḥ ardanā dūṣaṇaṃ aniṣṭaṃ ariṣṭaṃ khalatā khalīkāraḥ.

--(Damage) kṣatiḥ f., kṣataṃ parikṣatiḥ f., parikṣataṃ apāyaḥ nāśaḥ hāniḥ f., apakṛtaṃ apacayaḥ apacitiḥ f., dhvaṃsaḥ bādhaḥ duḥkhaṃ doṣaḥ vyasanaṃ kaṣṭaṃ; 'loving mischief,' apakārapriyaḥ -yā -yaṃ kadanapriyaḥ -yā -yaṃ.

mischief-maker MISCHIEF-MAKER

, s. upajāpakaḥ karṇejapaḥ bhedakaraḥ bhedajanakaḥ suhṛdbhedakaraḥ mitrabhedakaḥ bhedakaḥ vairakaraḥ kalikārakaḥ piśunaḥ durjanaḥ khalaḥ.

mischief-making MISCHIEF-MAKING

, s. upajāpaḥ karṇejāpaḥ suhṛdbhedanaṃ mitrabhedanaṃ vairakaraṇaṃ paiśunyaṃ daurjanyaṃ khalatā kalikaraṇaṃ.

mischievous MISCHIEVOUS

, a. (Injurious) hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsakaḥ -kā -kaṃ hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu apakārī -riṇī -ri (n) apakārakaḥ -kā -kaṃ āpakaraḥ -rī -raṃ hiṃsāśīlaḥ -lā -laṃ parahiṃsāśīlaḥ -lā -laṃ hiṃsārataḥ -tā -taṃ kṣatikaraḥ -rā -raṃ aniṣṭakaraḥ -rī -raṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ nṛśaṃsavṛttaḥ -ttā -ttaṃ drohī -hiṇī &c., ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ ahitakārī &c., śārvaraḥ -rī -raṃ mīvaraḥ -rī -raṃ.

--(Inclined to do harm) apakārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṣatikaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ hiṃsāruciḥ -ciḥ -ci bādhanaśīlaḥ &c., apāyaśīlaḥ &c., dūṣaṇaśīlaḥ &c., duṣṭabuddhiḥ &c., pāpaḥ -pā -paṃ.

--(Noxious) śārukaḥ -kā -kaṃ śarāruḥ -ruḥ -ru dūṣakaḥ -kā -kaṃ sabādhaḥ -dhā -dhaṃ ahitaḥ -tā -taṃ.

--(Full of mischievous pranks) chāndasaḥ -sī -saṃ kuceṣṭāpriyaḥ -yā -yaṃ kuceṣṭitaḥ -tā -taṃ duśceṣṭitaḥ -tā -taṃ kitavaḥ -vā -vaṃ vyasanī -ninī &c., durguṇī &c.; 'mischievous tricks,' kuceṣṭā kuceṣṭitaṃ chandas n.; 'mischievous person,' lokakaṇṭakaḥ paṃktidūṣakaḥ.

mischievously MISCHIEVOUSLY

, adv. hiṃsayā sāpakāraṃ apakāreṇa sāpāyaṃ kṣatipūrvvaṃ sakṣataṃ apakārabuddhyā apakāraśīlatvāt duṣṭabuddhyā sabādhaṃ.

mischievousness MISCHIEVOUSNESS

, s. hiṃsratā hiṃsāśīlatā parihiṃsāśīlatā hiṃsārucitā hiṃsālutā kṣatikāritā apakāraśīlatā apakāraḥ apakṛtiḥ f., apakāritā bādhakatvaṃ drohabuddhitvaṃ dūṣakatā kaitavaṃ kaitavaprayogaḥ.

miscible MISCIBLE

, a. miśraṇīyaḥ -yā -yaṃ miśraṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ miśraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ yojanīyaḥ -yā -yaṃ yāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

miscomputation MISCOMPUTATION

, s. mithyāgaṇanā asamyaggaṇanaṃ anyathāgaṇanaṃ kugaṇanā.

[Page 505b]
to misconceive To MISCONCEIVE

, v. a. or n. anyathā or mithyā budh (c. 1. bodhati -dhituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or avagam (c. 1. -gacchātaṃ -gantuṃ), anyathārthaṃ grah viparītārthaṃ grah viparītabodhanaṃ kṛ viparītārthagrahaṇaṃ kṛ arthaviparyyāsaṃ kṛ.

misconception MISCONCEPTION

, s. anyathāgrahaṇaṃ mithyāgrahaṇaṃ mithyāmatiḥ f., mithyābuddhiḥ f., viparītagrahaḥ -haṇaṃ anyathābodhaḥ anyathārthabodhaḥ viparītabodhaḥ viparītārthabodhaḥ viparītārthagrahaṇaṃ bhramaḥ bhrāntiḥ f., arthaviparyyāsaḥ.

misconduct MISCONDUCT

, s. (Ill-behaviour) duścaritaṃ durśceṣṭitaṃ kuceṣṭitaṃ kucaritaṃ avinayaḥ avinītatā kucaryyā kucaritaṃ kuceṣṭitaṃ durṇītaṃ durṇītiḥ f., durṇayaḥ durācāraḥ durācaraṇaṃ asadācāraḥ asadācaraṇaṃ kadācāraḥ kuvyavahāraḥ asadvyavahāraḥ kukarmma n. (n) kukṛtyaṃ vyabhicāraḥ anyathācāraḥ anyathācaraṇaṃ apacāraḥ kuśīlatā amaryyādā maryyādātikramaḥ.

--(Illmanagement) durṇayaḥ -yanaṃ durnivāhaḥ asavivāhaḥ.

to misconduct To MISCONDUCT

, v. a. (Conduct badly) anyathā or ayuktaṃ or duṣṭu or asamyag nirvaḍ (c. 10. -vāhayati -yituṃ) or praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or sampraṇī or pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), durnirvāhaṃ kṛ asannirvāhaṃ kṛ durṇayanaṃ kṛ.

--(Misconduct one's self) ayuktaṃ or asamyak car (c. 1. carati -rituṃ) or ācar or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), vyabhicāraṃ kṛ maryyādātikramaṃ kṛ.

misconducted MISCONDUCTED

, a. durvinītaḥ -tā -taṃ duścaritaḥ -tā -taṃ. See MISBEHAVED.

misconjecture MISCONJECTURE

, s. mithyānumānaṃ anyathānumānaṃ mithyāvitarkaḥ.

to misconjecture To MISCONJECTURE

, v. n. mithyā or anyathā anumā (c. 2. -māti -tuṃ) or tark (c. 10. tarkayati -yituṃ) or vitark mithyānumānaṃ kṛ.

misconstruction MISCONSTRUCTION

, s. anyathāgrahaṇaṃ mithyāgrahaṇaṃ viparītabodhanaṃ mithyābodhanaṃ ayathārthabodhanaṃ anyathābodhanaṃ viparītagrahaṇaṃ viparītārthabodhaḥ anyathārthabodhaḥ viparītārthakaraṇaṃ anyathārthakaraṇaṃ mithyārthavyākhyā.

to misconstrue To MISCONSTRUE

, v. a. anyathā or mithyā arthaṃ budh (c. 1. bodhati -dhituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), mithyā arthaṃ vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), viparītārthaṃ grah viparītabodhanaṃ kṛ viparītārthagrahaṇaṃ kṛ.

miscreant MISCREANT

, a. (Infidel) nāstikaḥ.

--(Vile wretch) pāpīyān m. (s) pāpiṣṭhaḥ pāpaḥ durjanaḥ durātmā m. (n) durvṛttaḥ jālmaḥ khalaḥ narādhamaḥ; 'daring miscreant,' sāhasikaḥ.

misdeed MISDEED

, s. kukarmma n. (n) duṣkṛtaṃ duṣkarmma n., apakarmma n., duṣkṛtiḥ f., kukṛtyaṃ akarmma n., kukriyā pāpakarmma n., duścaritaṃ kucaritaṃ kuceṣṭitaṃ apacāraḥ.

to misdemean To MISDEMEAN

. See To MISCONDUCT, MISBEHAVE.

misdemeanor MISDEMEANOR

, s. See MISCONDUCT, (Minor offence) upapātakaṃ.

to misdirect To MISDIRECT

, v. a. (Put in the wrong road) vimārgaṃ or viparītamārgaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), vipathaṃ pradṛś anyathā mārgaṃ dṛś or uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), viparītapathaṃ pradiś vimārgapradarśanaṃ kṛ.

--(A letter) anyathā patrasaṃjñāṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or kṛ.

misdirection MISDIRECTION

, s. vimārgapradarśanaṃ viparītamārgadarśanaṃ mithyoddeśaḥ.

misdoer MISDOER

, s. kukarmmakārī m. (n) kukarmmā m. (n) pāpakārī m. (n) pāpakarttā m. (rttṛ) pāpakaraḥ pāpakṛt m., pāpakarmmā m., asatkarmmā m., anyāyakārī m., anyathācārī m., mandacaritraḥ.

misdoing MISDOING

, s. duṣkṛtaṃ kukarmma n. (n) pāpaṃ aparādhaḥ. See MISDEED.

to misemploy To MISEMPLOY

, v. a. kuprayogaṃ kṛ kuviniyogaṃ kṛ asatprayogaṃ kṛ anyathā or asamyak prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or viniyuj.

misemployed MISEMPLOYED

, p. p. kuprayuktaḥ -ktā -ktaṃ kuviniyuktaḥ &c., asamyakprayuktaḥ &c.

misemployment MISEMPLOYMENT

, s. kuprayogaḥ kuviniyogaḥ asatprayogaḥ asamyakprayogaḥ anyathāprayogaḥ asadupayogaḥ kuvyāpāraḥ kuvyayaḥ asadvyayaḥ.

miser MISER

, s. kṛpaṇaḥ dṛḍhamuṣṭiḥ m., gāḍhamuṣṭiḥ dānaśatruḥ m., dānavimukhaḥ dānaparāṅmukhaḥ adānaśīlaḥ atyāgaśīlaḥ svalpavyayī m. (n) svalpadātā m. (tṛ) adātā m., mitampacaḥ kimpacaḥ kadaryyaḥ matsarī m. (n) vyayaśaṅkitaḥ vyayaparāṅmukhaḥ arthaparaḥ dhanalābhaparaḥ.

miserable MISERABLE

, a. (Very unhappy) atiduḥkhī -khinī -khi (n) gāḍhaduḥkhānvitaḥ -tā -taṃ atiduḥkhitaḥ -tā -taṃ atikleśī -śinī &c., atikleśitaḥ &c., atiduḥkhārttaḥ -rttā -rttaṃ atiśokārttaḥ -rttā -rttaṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ atidīnaḥ -nā -naṃ anirvṛttaḥ -ttā -ttaṃ anirveśaḥ -śā -śaṃ; 'making one's self miserable,' ātmadrohī &c.

--(Very poor or mean) atikṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ.

--(Unfortunate) āpadgrastaḥ -stā -staṃ vipadgrastaḥ &c., vipannaḥ -nnā -nnaṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ duḥkhāpannaḥ &c., durdaśāgrastaḥ &c., mandabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ durbhāgyaḥ &c., daivopahataḥ -tā -taṃ āpatprāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'miserable wretch,' tapakhī m. (n).

miserableness MISERABLENESS

, s. atiduḥkhitā atidīnatā kṛpaṇatā atikārpaṇyaṃ.

miserably MISERABLY

, adv. kṛpaṇaṃ atikṛpaṇaṃ atikārpaṇyena atiduḥkhitavat.

miserly MISERLY

, a. kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ dānavimukhaḥ -khā -khaṃ dānaparāṅmukhaḥ &c., dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi gāḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi adānaśīlaḥ -lā -laṃ khalyavyayī -yinī -yi (n) vyayaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ vyayaśaṅkitaḥ -tā -taṃ mitampacaḥ -cā -caṃ kimpacaḥ -cā -caṃ kimpacānaḥ -nā -naṃ atyāgaśīlaḥ -lā -laṃ adātā -trī -tṛ (tṛ) anudāraḥ -rā -raṃ matsarī -riṇī &c., arthaparaḥ -rā -raṃ dhanalābhaparaḥ -rā -raṃ kṣudraḥ -drā -draṃ kīkaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ.

misery MISERY

, s. (Great unhappiness, distress) atiduḥkhaṃ atiśayaduḥkhaṃ duḥkhaṃ kleśaḥ atikleśaḥ atiśayakleśaḥ duḥkhāvasthā duḥkhaduḥkhaṃ gāḍhaduḥkhaṃ śokaḥ gāḍhaśokaḥ dainyaṃ dīnatā atidīnatā viḍambanaṃ -nā anirvṛtiḥ f.

--(Extreme pain) atibādhā ativyathā atiśayatāpaḥ paritāpaḥ santāpaḥ atikṛcchraṃ ativedanā.

--(Calamity) duḥkhaṃ vyasanaṃ vipattiḥ f., āpad f., vipad f., durgatiḥ f., durdaśā daurgatyaṃ duravasthā apāyaḥ aniṣṭaṃ ariṣṭaṃ nirṛtiḥ f., vyatikaraḥ.

misfortune MISFORTUNE

, s. (Ill-fortune) durdaivaṃ durbhāgyaṃ daurbhāgyaṃ kubhāgyaṃ durgatiḥ f., daurgatyaṃ aśubhaṃ akuśalaṃ abhadraṃ amaṅgalaṃ duradṛṣṭaṃ durjātaṃ aślīkaṃ anayaḥ anarthaḥ ālakṣaṇyaṃ nirvṛtiḥ f.

--(Calamity, disaster) āpad f., vipad vipattiḥ f., vyāpad f., vyasanaṃ aniṣṭaṃ aniṣṭapātaḥ aniṣṭāpātaḥ apāyaḥ durghaṭanā utpātaḥ anayaḥ duḥkhaṃ kaṣṭaṃ durdaśā duravasthā.

--(Misfortune personified) alakṣmīḥ f., avalakṣmīḥ f., mahāmāyā; 'fallen into misfortune,' āpadaṅgataḥ -tā -taṃ vipadaṅgataḥ -tā -taṃ āpatprāptaḥ -ptā -ptaṃ āpadgrastaḥ -stā -staṃ anayaṅgataḥ -tā -taṃ.

to misgive To MISGIVE

, v. a. (Used in English with heart and the reciprocal pronoun, and expressed in Sanskrit by) śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk viśaṅk udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), vep (c. 1. vepate -pituṃ), pravep na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ rt. i), sandehaṃ kṛ saṃśayaṃ kṛ vikḷp (c. 1. -kalpate lituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ); 'my heart misgives me,' vepate me hṛdayaṃ udvijate me hṛdayaṃ.

misgiving MISGIVING

, s. śaṅkā āśaṅkā sandehaḥ saṃśayaḥ vikalpaḥ vikalyitaṃ aviśvāsaḥ apratyayaḥ apratītiḥ f.; 'having misgivings,' sāśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ āśaṅkānvitaḥ -tā -taṃ śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ.

misgotten MISGOTTEN

, a. anyāyopārjitaḥ -tā -taṃ anyāyārjitaḥ &c., dṛjinārjitaḥ &c.

[Page 506b]
to misgovern To MISGOVERN

, v. a. asamyak pāl (c. 10. pālayati -yituṃ) or śās (c. 2. śāsti -situṃ), asamyakpālanaṃ kṛ kuśāsanaṃ kṛ asamyakśāsanaṃ kṛ asatpālanaṃ kṛ.

misgoverned MISGOVERNED

, p. p. asamyakpālitaḥ -tā -taṃ kuśāsitaḥ -tā -taṃ.

misgovernment MISGOVERNMENT

, MISGOVERNANCE, s. asamyakpālanaṃ asamyakśāsanaṃ kuśāsanaṃ kuśāstiḥ f., asatpālanaṃ anyathāśāsanaṃ.

to misguide To MISGUIDE

, v. a. vimārgeṇa or unmārgeṇa or kumārgeṇa nī (c. 1. nayati netuṃ), vimārgaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), anyathā nī.

misguided MISGUIDED

, a. asamyagupadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kumantritaḥ -tā -taṃ kuśikṣitaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ &c., satpathabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sanmārgabhraṣṭaḥ &c., mārgaprabhraṣṭaḥ &c.

mishap MISHAP

, s. vipad f., āpad f., vipattiḥ f., durgatiḥ f., daurgatyaṃ aniṣṭapātaḥ aniṣṭāpātaḥ durghaṭanā vyasanaṃ durjātaṃ. See MISFORTUNE.

to misinfer To MISINFER

, v. a. mithyā or anyathā anumā (c. 2. -māti -tuṃ), mithyānumānaṃ kṛ.

to misinform To MISINFORM

, v. a. ayathārthaṃ or anyathā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) mithyā or mṛṣā budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), asamyag arthaṃ khyā (c. 2. khyāti -tuṃ) or ākhyā.

misinformed MISINFORMED

, p. p. mithyājñaptaḥ -ptā -ptaṃ mithyābodhitaḥ &c., ayathārthājñaptaḥ &c.

to misinterpret To MISINTERPRET

, v. a. apathārthaṃ or anyathā vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), anyathārthaṃ vyākhyā.

--(Understand in a wrong sense) anyathā or mithyā arthaṃ budh (c. 1. bodhati -dhituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), viparītārthaṃ grah viparītārthabodhanaṃ kṛ.

misinterpretation MISINTERPRETATION

, s. ayathārthavyākhyānaṃ anyathārthavyākhyānaṃ ayathārthabodhaḥ mithyābodhanaṃ viparītabodhanaṃ anyathāgrahaṇaṃ.

misinterpreted MISINTERPRETED

, p. p. anyathāvyākhyātaḥ -tā -taṃ anyathābodhitaḥ -tā -taṃ.

to misjudge To MISJUDGE

, v. a. anyathā or mithyā vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or bibhāvanaṃ kṛ.

misjudgement MISJUDGEMENT

, s. mithyāvicāraḥ anyathāvicāraḥ kuvivecanā kuniṣyattiḥ f.

mislaid MISLAID

, p. p. sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānaprabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asthānavarttī -rttinī rtti (n) asthānaḥ -nā -naṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'a thing mislaid,' jhaḥ jhañjhā.

to mislay To MISLAY

, v. a. asthānīkṛ visthānīkṛ apasthānīkṛ asthāne kṛ or dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), asthāne dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ).

to mislead To MISLEAD

, v. a. vimārgeṇa or unmārgeṇa nī (c. 1. nayati netuṃ), vimārgaṃ or vipathaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or uddiś (c. 6. diśati -deṣṭuṃ) or pradiś anyathā or ayathārtham upadiś or nirdiś or ādiś or śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), kuśikṣāṃ kṛ kunirdeśaṃ kṛ bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ), bhrāntiṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), vimārganayanaṃ kṛ vimārgapradarśanaṃ kṛ.

misled MISLED

, p. p. bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vimārgagāmī -minī -mi (n) unmārgagāmī &c. satpathabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sanmārgabhraṣṭaḥ &c., utpathagāmī &c., kumārgapravṛttaḥ -ttā -ttaṃ kuśikṣitaḥ -tā -taṃ durvinītaḥ -tā -taṃ.

to mislike To MISLIKE

, v. a. See To DISLIKE.

to mismanace To MISMANACE

, v. a. anyathā or ayuktaṃ or asamyag nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ) or praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or sampraṇī or pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) durnirvāhaṃ kṛ asannirvāhaṃ kṛ durṇayanaṃ kṛ durṇītiṃ kṛ asannayanaṃ kṛ durācaraṇaṃ kṛ.

mismanaged MISMANAGED

, p. p. durṇītaḥ -tā -taṃ asamyaṅnītaḥ -tā -taṃ durnirvāhitaḥ -tā -taṃ kunirvāhitaḥ -tā -taṃ kupraṇītaḥ -tā -taṃ kupravarttitaḥ -tā -taṃ durghaṭitaḥ -tā -taṃ durācaritaḥ -tā -taṃ.

mismanagement MISMANAGEMENT

, s. darṇayaḥ -yanaṃ durṇītiḥ f., kunītiḥ f., kunayanaṃ kuni- rvāhaḥ durnirvāhaḥ durnirvahaṇaṃ durṇītaṃ asannirvāhaḥ kupraṇayanaṃ kupravarttanaṃ durācaraṇaṃ anyathācaraṇaṃ durṇetṛtvaṃ asatkriyā.

to misname To MISNAME

, v. a. mithyānāma kṛ or dā anyathānāma kṛ. See MISCALL.

misnomer MISNOMER

, s. mithyānāma n. (n) mithyābhidhānaṃ anyathānāma n., ayogyanāma n., asaṅgatanāma n., anupayuktanāma n., anupayuktasaṃjñā.

misogamist MISOGAMIST

, s. vivāhadveṣī m. -ṣiṇī f., udvāhadveṣī &c., vivāhanindakaḥ.

misogamy MISOGAMY

, s. vivāhadveṣaḥ udvāhadveṣaḥ vivāhanindā udvāhaśatrutā.

misogynist MISOGYNIST

, s. strīdveṣī m. (n) strīdveṣṭā m. (ṣṭṛ) strīnindakaḥ.

misogyny MISOGYNY

, s. strīdveṣaḥ strīnindā strīvairaṃ strīśatrutā.

to misplace To MISPLACE

, v. a. asthānīkṛ visthānīkṛ asthāne kṛ or dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ) or vidhā anupayuktapade sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) anyathā sthā asamyak sthā or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or prayuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ).

misplaced MISPLACED

, p. p. asthānaḥ -nā -naṃ asthānīkṛtaḥ -tā -taṃ asthāne nihitaḥ -tā -taṃ or vihitaḥ -tā -taṃ anupayuktapade sthāpitaḥ -tā -taṃ.

misprint MISPRINT

, s. aśuddhaṃ aśuddhiḥ f., aśodhanaṃ aśuddhamudrā pustakamudrāṅkane doṣaḥ mudrāṅkanadoṣaḥ.

to misprint To MISPRINT

, v. a. aśuddhamudrāṃ kṛ aśuddhamudrāṅkanaṃ kṛ mudrāṅkanadoṣaṃ kṛ aśuddhamudrayā aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), aśuddhamudrīkṛ.

misprinted MISPRINTED

, p. p. aśuddhamudrāṅkinaḥ -tā -taṃ aśuddhamudrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

misprision MISPRISION

, s. aparādhagopanaṃ.

--(Of treason) rājābhidrohagopanaṃ.

to mispronounce To MISPRONOUNCE

, v. a. aśuddhoccāraṇaṃ kṛ aśuddham uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ).

mispronunciation MISPRONUNCIATION

, s. aśuddhoccāraṇaṃ asaduccāraṇaṃ anyathoccāraṇaṃ.

misproportioned MISPROPORTIONED

, a. viṣamapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asamapramāṇakaḥ -kā -kaṃ.

misquotation MISQUOTATION

, s. mithyāvataraṇaṃ anyathāvataraṇaṃ ayathārthoddhāraḥ.

to misquote To MISQUOTE

, v. a. anyathā or ayathārtham avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), ayathārthato vākyam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ayathārthavākyam upamyas (c. 4. -asyati -asituṃ).

misreport MISREPORT

, s. mithyākathanaṃ mithyānivedanaṃ anyathānivedanaṃ ayathārthākhyānaṃ mithyākhyāpanaṃ mṛṣākathā.

to misreport To MISREPORT

, v. a. mithyā or anyathā kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), ayathārtham ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ, caus. khyāpayati -yituṃ).

to misrepresent To MISREPRESENT

, v. a. mithyā or anyathā or mṛvā kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or āvid (c. 10. -vedayati -yituṃ) or nivid ayathārthataḥ khyā (c. 2. -khyāti -tuṃ, caus. khyāpayati -yituṃ), asamyak khyā asatyaṃ varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ) or vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), arthaṃ sācīkṛ or vakrīkṛ.

misrepresentation MISREPRESENTATION

, s. mithyākathanaṃ anyathākathanaṃ anyathākhyāpanaṃ anyathānivedanaṃ mithyānivedanaṃ ayathārthakhyāpanaṃ mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ anyathāvivaraṇaṃ mithyāvarṇanaṃ asatyavarṇanā sācīkaraṇaṃ sācīkṛtaṃ arthavakrīkaraṇaṃ.

misrule MISRULE

, s. asamyakpālanaṃ asamyakśāsanaṃ kuśāsanaṃ kuśāstiḥ f., asatpālanaṃ duḥśāsanaṃ durṇītiḥ f.

to miss To MISS

, v. a. (Fail of reaching, not to hit) lakṣyam abhisandhāya aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ) or aparādhaṃ kṛ or bhrāntiṃ kṛ bhramaṃ kṛ; 'one who misses the mark in archery,' aparāddhapṛṣatkaḥ lakṣyacyutasāyakaḥ.

--(Fail of finding, miss the way) bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), mārgāt or pathāt prabhraṃś (c. 4. -bhraśyati -bhraṃśituṃ) or bhraṃś mārgād vical (c. 1. -calati -lituṃ), mārgabhraṃśaṃ kṛ.-- (Fail of obtaining) na prāp (c. 5. -āpnoti -āpnuṃ), na labh (c. 1. labhate labdhuṃ), na āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), aparādh.

--(Discover to be wanting or lost) naṣṭaṃ or sthānabhraṣṭaṃ kiñcid jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), naṣṭaṃ man (c. 4. manyate mantuṃ), nāśaṃ or abhāvaṃ or adarśanaṃ jñā.

--(Feel the want of, regret the absence of) utkaṇṭ (c. 1. -kaṇṭate -ṇṭituṃ), utsuka (nom. utsukāyate), unmanas (nom. unmanāyate), utkaṇṭāṃ kṛ utkalikāṃ kṛ.

--(Omit) (c. 3. jahāti hātuṃ), apāhā apahā vihā tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), apās (c. 4. -asyati -asituṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), parivṛj.

--(Lose) in pass. (hīyate) with instr. or abl. c., bhraṃś with abl. c. See To LOSE.

to miss To MISS

, v. n. aparādh (c. 4. -rādhyati -te -rāddhuṃ), bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū aparāghaṃ kṛ bhramaṃ kṛ.

--(Not to succeed, miscarry) na sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), na sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), siddhiṃ na prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ), asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū.

miss MISS

, s. (Error) bhramaḥ bhrāntiḥ f., aparādhaḥ bhraṃśaḥ doṣaḥ bhreṣaḥ utkramaḥ; 'a miss is as good as a mile,' antaraṃ mahadantaraṃ.

--(Loss, want) nāśaḥ hāniḥ f., abhāvaḥ asambhavaḥ aviṣayaḥ adarśanaṃ virahaḥ.

--(Young girl) kulakanyā kulīnakanyā kulakumārī.

missed MISSED

, p. p. aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kṛtāparādhaḥ -dhā -dhaṃ bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

to mis-send To MIS-SEND

, v. a. anyathā or vṛthā prer (c. 10. prerayati -yituṃ) or preṣ (c. 10. preṣayati -yituṃ).

mis-shaped MIS-SHAPED

, MIS-SHAPEN, a. virūpaḥ -pā -pī -paṃ aparūpaḥ &c., kurūpaḥ &c., arūpaḥ &c., vikṛtākāraḥ -rā -raṃ vikṛtāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vikṛtākṛtiḥ -tiḥ -ti vyaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ vyākāraḥ &c.

missile MISSILE

, a. kṣepaṇīyaḥ -yā -yaṃ hastakṣepaṇīyaḥ &c., hastakṣeppaḥ -ppā -ppaṃ pāṇimocanīyaḥ -yā -yaṃ kṣipaṇyuḥ -ṇyuḥ -ṇyu dūrāt kṣepaṇīyaḥ &c., dūravedhī -dhinī -dhi (n).

missile MISSILE

, s. (Weapon) astraṃ kṣipaṇiḥ m., karamuktaṃ pāṇimuktaṃ muktakaṃ kṣeppāyudhaṃ.

--(Circular one) cakraṃ.

missing MISSING

, part. or a. (Regretting the absence of) utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ utsukaḥ -kā -kaṃ unmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) utkalitaḥ -tā -taṃ.

--(Lost, stray, absent from its place) naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānabhraṣṭaḥ &c., prabhraṣṭaḥ &c., sthānaprabhraṣṭaḥ &c., sthānacyutaḥ -tā -taṃ pracyutaḥ &c., tirohitaḥ -tā -taṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

mission MISSION

, s. (Sending, commission) preraṇaṃ preṣaṇaṃ niyojanaṃ prayojanaṃ, 'sending on a message,' pratiśāsanaṃ.

--(Body of persons sent) preritasamūhaḥ preritajanasamūhaḥ preritagaṇaḥ niyuktajanasamūhaḥ; 'for religious purposes,' dharmmapracāraṇārthaṃ preritajanāḥ m. pl.

--(State of being sent) preritatvaṃ preṣitatvaṃ dūtatvaṃ dautyaṃ.

missionary MISSIONARY

, s. dharmmasandeśaharaḥ dharmmasaṃvādakathakaḥ dharmmapracāraṇārthaṃ preritaḥ khrīṣṭadharmmaghoṣaṇārthaṃ preritaḥ.

missive MISSIVE

, a. (Sent) preritaḥ -tā -taṃ preṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Thrown) kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ astaḥ -stā -staṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ; 'weapon,' kṣipaṇiḥ m., pāṇimuktaṃ.

--(Messenger) sandeśaharaḥ vārttāharaḥ sañcārakaḥ.

--(Message) sandeśaḥ dūtyaṃ dautyaṃ.

to mis-speak To MIS-SPEAK

, v. a. or n. mithyā or anyathā vad (c. 1. vadati -dituṃ) ayathārthaṃ vad.

to mis-spell To MIS-SPELL

, v. a. akṣaravyatyayaṃ kṛ akṣaravyatyāsaṃ kṛ akṣaraviparyyāsaṃ kṛ.

mis-spelling MIS-SPELLING

, s. akṣaravyatyayaḥ akṣaravyatyāsaḥ akṣaraviparyyāsaḥ avākṣaraṃ.

[Page 508a]
to mis-spend To MIS-SPEND

, v. a. apātre or asthāne vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i) or vyayaṃ kṛ or viniyuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ), kuvyayaṃ kṛ asadvyayaṃ kṛ anyathāvyayaṃ kṛ apātravyayaṃ kṛ kuviniyogaṃ kṛ ayuktavyayaṃ kṛ durvyayaṃ kṛ.

mis-spent MIS-SPENT

, p. p. durvyayitaḥ -tā -taṃ kuvyayitaḥ -tā -taṃ anyathāvyayitaḥ &c., apavyayitaḥ &c., kuviniyuktaḥ -ktā -ktaṃ apacitaḥ -tā -taṃ.

to mis-state To MIS-STATE

, v. a. mithyā or anyathā kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or jñā (c. 10. jñāpayati jñapayati -yituṃ) or vijñā or āvid (c. 10. -vedayati -yituṃ), ayathārthataḥ khyā (c. 2. khyāti -tuṃ) or vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), arthaṃ sācīkṛ or vakrīkṛ.

mis-stated MIS-STATED

, p. p. mithyākathitaḥ -tā -taṃ mithyākhyātaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ -tā -taṃ.

mis-statement MIS-STATEMENT

, s. mithyākathanaṃ mithyāvādaḥ mithyoktiḥ f., anyathākathanaṃ anyathānivedanaṃ mithyāvijñaptiḥ f., ayathārthavijñāpanaṃ mithyāvivaraṇaṃ sācīkaraṇaṃ sācīkṛtaṃ.

mist MIST

, s. dhūmikā dhūpikā dhūlikā śīkaraḥ tuṣāraḥ khavāṣpaḥ mṛgatṛṣṇā -ṣṇikā -tṛṣā mṛgatṛṭ f. (ṣ) kujjhaṭikā kujjhaṭiḥ f. -ṭī -ṭikā himajjhatiḥ f., kuheḍikā kuheḍī kuhelikā kuhelī kūhā meghadhūmraḥ rubheṭiḥ f., dhūmamahiṣī.

to mistake To MISTAKE

, v. a. (Take wrong, misunderstand) mithyā or anyathā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), viparītaṃ grah or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), viparītārthaṃ grah anyathā or mithyā budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), mithyā jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or man (c. 4. manyate mantuṃ).

to mistake To MISTAKE

, v. n. (Err, make a mistake) bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), vibhram bhramaṃ kṛ bhrāntiṃ kṛ aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ), aparādhaṃ kṛ pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), pramādaṃ kṛ doṣaṃ kṛ muh (c. 4. muhyati mohituṃ), mithyāmatiṃ kṛ.

mistake MISTAKE

, s. bhramaḥ bhrāntiḥ f., matibhramaḥ matibhrāntiḥ f., mithyāmatiḥ f., mithyābuddhiḥ f., vibhramaḥ mativibhramaḥ aparādhaḥ pramādaḥ doṣaḥ mohaḥ vyāmohaḥ paribhramaḥ bhrāmaḥ vikalpaḥ anavadhānatā vivarttaḥ vicikitsā.

mistaken MISTAKEN

, p. p. (In error) bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhrāntimān -matī -mat (t) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān &c., sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Erroneous) ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mithyā or mṛṣā in comp.; 'a mistaken opinion,' mithyāmatiḥ f.

mister MISTER

, s. (Title of gentlemen) āryyaḥ or expressed by śrī prefixed.

mis-timed MIS-TIMED

, a. akālikaḥ -kī -kaṃ. See ILL-TIMED.

mistiness MISTINESS

, s. saśīkaratā satuṣāratā tuṣāravyāptiḥ f., śīkaravyāptatā.

mistion MISTION

, s. miśraṇaṃ sammiśraṇaṃ saṃsargaḥ samparkaḥ yogaḥ.

to mistle To MISTLE

, v. n. śīkara (nom. śīkarāyate), śīk (c. 1. śīkate -kituṃ).

mistletoe MISTLETOE

, s. vṛkṣaruhā taruruhā tarubhuk f. (j) vṛkṣādanī vṛkṣāśrayā.

to mistranslate To MISTRANSLATE

, v. a. ayathārthabhāṣāntaraṃ kṛ anyathā bhāṣāntaraṃ kṛ.

mistranslation MISTRANSLATION

, s. ayathārthabhāṣāntaraṃ mithyābhāṣāntaraṃ.

mistress MISTRESS

, s. (Opposed to servant, a woman who governs) svāminī sevyā adhiṣṭhātrī īśvarī śāsitrī śāstrī adhyakṣā kartrī.

--(Of a family or house) gṛhiṇī gehinī gṛhasvāminī kuṭumbinī kauṭumbikī.

--(Proprietress) svāminī īśvarī adhikāriṇī.

--(Female teacher) adhyāpikā upadeśinī upadeśikā upadeṣṭrī śikṣikā ācāryyā.

--(Woman beloved, sweetheart) priyā priyatamā vallabhā kāntā dayitā kāminī nāyikā vanitā pramadā; 'an offended mistress,' māninī.

--(Concubine) upastrī upapatnī bhogyā strī bhujiṣyā dāsī avaruddhā.

--(Well-skilled) kuśalā nipuṇā vettrī.

mistrust MISTRUST

, s. aviśvāsaḥ apratyayaḥ apratītiḥ f., śaṅkā āśaṅkā sandehaḥ nihnavaḥ viśvāsābhāvaḥ.

to mistrust To MISTRUST

, v. a. śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk abhiśaṅk pariśaṅk na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), na pratī (c. 2. pratyeti -tuṃ).

mistrustful MISTRUSTFUL

, a. aviśvāsī -sinī -si (n) apratyayī -yinī &c., śaṅkī -ṅkinī &c., śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ sāśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ āśaṅkī &c., śaṅkitaḥ -tā -taṃ āśaṅkitaḥ -tā -taṃ sandehī &c., saṃśayī &c.

mistrustfully MISTRUSTFULLY

, adv. aviśvāsena śaṅkayā saśaṅkaṃ sāśaṅkaṃ śaṅkāpūrvvaṃ.

mistrustfulness MISTRUSTFULNESS

, s. aviśvāsitvaṃ apratītiḥ f., saśaṅkatvaṃ āśaṅkā.

misty MISTY

, a. saśīkaraḥ -rā -raṃ satuṣāraḥ -rā -raṃ śīkarīyaḥ -yā -yaṃ śīkaraughaḥ -ghā -ghaṃ śīkaravyāptaḥ -ptā -ptaṃ tuṣāravyāptaḥ -ptā -ptaṃ tuṣāramayaḥ -yī -yaṃ sadhūmikaḥ -kā -kaṃ dhūmikāvṛtaḥ -tā -taṃ śīkarāvṛtaḥ -tā -taṃ.

to misunderstand To MISUNDERSTAND

, v. a. anyathā grah (c. 9. gṛhlāti -grahītuṃ) or budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), mithyā or mṛṣā or viparītam arthaṃ grah or upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), viparītārthaṃ grah ayathārthato jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or vijñā arthaviparyyāsaṃ kṛ.

misunderstanding MISUNDERSTANDING

, s. (Mistake of the meaning) mithyāgrahaṇaṃ anyathāgrahaṇaṃ viparītagrahaṇaṃ anyathārthagrahaṇaṃ viparītārthagrahaṇaṃ anyathābodhaḥ mithyābodhaḥ mithyāmatiḥ f., mithyopalabdhiḥ f., viparītabuddhiḥ f., ayathārthabodhaḥ ayathārthagrahaṇaṃ bhramaḥ bhrāntiḥ f., matibhramaḥ.

--(Disagreement) vaimatyaṃ vimatiḥ f., matibhedaḥ asammatiḥ f., visaṃvādaḥ dvaidhaṃ viprayogaḥ vaimanasyaṃ mativiparyyayaḥ.

misunderstood MISUNDERSTOOD

, p. p. mithyāvagataḥ -tā -taṃ mithyopalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ mithyāmataḥ -tā -taṃ.

misusage MISUSAGE

, MISUSE, s. kuvyavahāraḥ durvyavahāraḥ kuprayogaḥ mithyāprayogaḥ asatprayogaḥ asamyakprayogaḥ anyathāprayogaḥ asadupayogaḥ kuvyāpāraḥ asadupabhogaḥ kuviniyogaḥ asadviniyogaḥ asādhuviniyogaḥ vyarthīkaraṇaṃ asadabhyāsaḥ ayuktavyavahāraḥ.

to misuse To MISUSE

, v. a. anyathā or mithyā or vṛthā or asamyak prayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or upayuj or viniyuj kuprayogaṃ kṛ asatprayogaṃ kṛ ayuktaṃ vyavahṛ (c. 10. -hārayati -yituṃ), kuvyavahāraṃ kṛ durvyavahāraṃ kṛ anucitam abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), kuvyāpāraṃ kṛ vyarthīkṛ kadarthīkṛ vṛthākṛ.

misused MISUSED

, p. p. kuprayuktaḥ -ktā -ktaṃ kuviniyuktaḥ &c., asamyagupayojitaḥ -tā -taṃ kuvyavahṛtaḥ -tā -taṃ kuvyavahāritaḥ -tā -taṃ mithyāprayuktaḥ &c., kadarthīkṛtaḥ &c.

mite MITE

, s. (Small piece of money) kapardakaḥ kapardikā kākiṇī kākinī varāṭakaḥ dhanalavaḥ dhanaleśaḥ.

--(Particle of any thing) kaṇaḥ kaṇikā lavaḥ leśaḥ.

miter MITER

, s. dharmmādhipatikirīṭaḥ mahādharmmādhyakṣamukuṭaṃ.

mithridate MITHRIDATE

, s. viṣabhañjanaṃ viṣanāśanaṃ viṣaghnaṃ viṣāpahārakaṃ.

mitigable MITIGABLE

, a. śamanīyaḥ -yā -yaṃ praśamanīyaḥ -yā -yaṃ śāmyaḥ -myā -myaṃ.

mitigant MITIGANT

, a. śamakaḥ -kā -kaṃ praśamanaḥ -nā -naṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikaraḥ -rā -raṃ upaśāyī -yinī -yi (n).

to mitigate To MITIGATE

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam śānti dā sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), upasāntv pariśāntv abhiśāntv.

--(Alleviate pain) duḥkhaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or śam.

--(Lighten) lagha (nom. laghapati -yituṃ), laghūkṛ mṛdūkṛ.

--(Diminish) nyūnīkṛ alpīkṛ kana (nom. kanayati -yituṃ).

[Page 509a]
mitigated MITIGATED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ &c., upaśāntaḥ &c., mṛdūkṛtaḥ -tā -taṃ laghūkṛtaḥ -tā -taṃ; 'to be mitigated,' śam (c. 4. śāmyati śamituṃ).

mitigation MITIGATION

, s. śāntiḥ f., śamanaṃ praśamanaṃ upaśāntiḥ praśāntiḥ f., upaśamanaṃ śamaḥ upaśamaḥ mṛdūkaraṇaṃ laghūkaraṇaṃ lāghavaṃ nyūnīkaraṇaṃ nyūnatā sāntvanaṃ -nā; 'of a curse,' ucchāpaḥ.

mitigative MITIGATIVE

, MITIGATOR. See MITIGANT.

mitre MITRE

, See MITER, s.

to mix To MIX

, v. a. miśr (c. 10. miśrayati -yituṃ), sammiśr vyāmiśr vimiśr miśrīkṛ sammiśrīkṛ saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ -yojayati -yituṃ), saṃsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), sampṛc (c. 7. -pṛṇakti -parcituṃ), saṅkṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), ekīkṛ ekatra kṛ saṃsargaṃ kṛ saṃsṛṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ vyatikaraṃ kṛ sammelanaṃ kṛ.

--(Mix confusedly) saṅkarīkṛ saṅkulīkṛ saṅkīrṇīkṛ saṅkṝ; 'mix ingredients,' yogaṃ kṛ saṃskāraṃ kṛ prakṣepaṃ kṛ.

to mix To MIX

, v. n. miśrībhū sammiśrībhū vyāmiśrībhū mil (c. 6. milati melituṃ), sammil saṅkṝ in pass. (-kīryyate) saṃyuj in pass., (-yujyate) saṃsṛj in pass. (-sṛjyate) saṃsṛṣṭībhū ekībhū saṃyogaṃ i (c. 2. eti -tuṃ), samparkam i saṃsargam i saṅkarībhū.

mixable MIXABLE

, a. miśraṇīyaḥ -yā -yaṃ yojanīyaḥ -yā -yaṃ yāvyaḥ -vyā -vyaṃ.

mixed MIXED

, p. p. miśritaḥ -tā -taṃ sammiśritaḥ -tā -taṃ miśraḥ -śrā -śraṃ sammiśraḥ &c., miśrīkṛtaḥ -tā -taṃ vyāmiśraḥ -śrā -śraṃ saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyutaḥ -tā -taṃ saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ militaḥ -tā -taṃ sammilitaḥ &c., saṅkalitaḥ &c., saṃvalitaḥ &c., sannipatitaḥ &c., samavetaḥ &c., saṅkarīkṛtaḥ &c., ekīkṛtaḥ &c., bhāvitaḥ &c., karambitaḥ &c., sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samparkī -rkiṇī -rki (n) saṃsargī &c., kuśitaḥ -tā -taṃ; 'mixed with water,' jalamiśritaḥ &c., jalasaṃsṛṣṭaḥ &c.

mixen MIXEN

, s. purīṣādirāśiḥ m.; 'mixen-grown,' viḍbhavaḥ -vā -vaṃ.

mixer MIXER

, s. miśrakaḥ sammiśrakaḥ miśraṇakṛt saṃyogakārī m. (n).

mixture MIXTURE

, MIXTION, MIXING, s. (Act) miśraṇaṃ sammiśraṇaṃ miśrīkaraṇaṃ saṃyogaḥ saṃyojanaṃ sammelanaṃ saṃsargaḥ samparkaḥ saṅkalanaṃ saṅkiraṇaṃ ekīkaraṇaṃ saṅkarīkaraṇaṃ.

--(State) miśratā sammiśratā miśrībhāvaḥ saṃsṛṣṭatā saṃsargaḥ saṃyuktatā saṃyogaḥ samparkaḥ saṅkīrṇatā sāṅkaryyaṃ.

--(Mixed mass) sannipātaḥ nānādravyasamūhaḥ sammiśradravyasamūhaḥ nānāvastusamudāyaḥ samūhaḥ saṅghaḥ saṅkaraḥ; 'mixture with water,' jalasaṃsargaḥ.

mizzen MIZZEN

, s. (Sail) paścimakūpakasambandhi vātavasanaṃ.

mizzen-mast MIZZEN-MAST

, s. paścimakūpakaḥ naupaśrādbhāgasthaḥ kūpakaḥ.

mizzle MIZZLE

, s. śīkaraḥ sīkaraḥ tuṣāraḥ. See To MISTLE, DRIZZLE.

mnemonic MNEMONIC

, a. smṛtisahāyaḥ -yā -yaṃ smṛtipravarttakaḥ -kā -kaṃ smṛtyupakārakaḥ &c.

mnemonics MNEMONICS

, s. smaraṇavidyā smṛtyupakaraṇavidyā smaraṇaśāstraṃ.

to moan To MOAN

, v. n. vedanopahatatvād dīrghanādaṃ kṛ or dīrgharāvaṃ kṛ vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), pralap lap paridev (c. 1. -devate -vituṃ), krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākrand rud (c. 2. roditi -tuṃ), prarud kruś (c. 1. krośati kroṣṭuṃ), stan (c. 1. stanati -nituṃ), vistan dīrghaṃ niḥśvas or niśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), dīrghaṃ ru (c. 2. rauti ravituṃ), dīrghacitkāraṃ kṛ dīrghaniśvāsaṃ kṛ gambhīranādaṃ kṛ gambhīraniśvāsaṃ kṛ ārttanādaṃ kṛ ārttarāvaṃ kṛ hāhāśabdaṃ kṛ hāhākāraṃ kṛ vāś (c. 1. vāśate, c. 4. vāśyate -śituṃ).

moan MOAN

, s. ārttanādaḥ ārttarāvaḥ duḥkhārttasya dīrghanādaḥ or dīrgharāvaḥ or dīrghacitkāraḥ or gambhīranādaḥ dīrghaniśvāsaḥ dīrghaniḥśvāsaḥ vilapitaṃ vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ -nā paridevitaṃ stanitaṃ kranditaṃ kruṣṭaṃ hāhākāraḥ.

[Page 509b]
moanful MOANFUL

, a. vilāpakārī -riṇī -ri (n) paridevī -vinī &c., paridevanakārī &c., dīrghaniśvāsī &c., hāhākārī &c.

moanfully MOANFULLY

, adv. vilāpena savilapitaṃ saparidevanaṃ dīrghaniśvāsapūrvvaṃ.

moaning MOANING

, s. vilapanaṃ paridevanaṃ ārttanādaḥ dīrghaniśvasitaṃ stananaṃ.

moat MOAT

, s. parikhā khātaṃ kheyaṃ khātakaṃ khātabhūḥ f., khātabhūmiḥ f., pratikūpaḥ upakulyā kulyā khallaḥ.

moated MOATED

, a. parikhāveṣṭitaḥ -tā -taṃ parikhāvṛtaḥ &c., parikhānvitaḥ &c.

mob MOB

, s. adhamajanasamūhaḥ nīcajanasammardaḥ prākṛtajanasammardaḥ bahujanasamūhaḥ bahujanamelakaḥ janasammardaḥ lokasaṅghaḥ janasaṅkulaṃ janaughaṃ janatā avyavasthitasabhā.

to mob To MOB

, v. a. bahujanākīrṇe sthāne vapuṣā saṃghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rṣituṃ) or sammṛd (c. 9. mṛdnāti -mardituṃ) or sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ).

mobbish MOBBISH

, a. laukikaḥ -kī -kaṃ sāmānyalokayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

mobile MOBILE

, MOBILITY, s. (Mob, common people) sāmānyalokaḥ sādhāraṇalokaḥ prākṛtalokaḥ asabhyalokaḥ antyalokaḥ adhamalokaḥ pṛthagjanāḥ m. pl.

mobility MOBILITY

, s. (Aptitude to motion) gamanayogyatā gatiyogyatā gamanaśīlatā cariṣṇutā jaṅgamatā asthiratā cāñcalyaṃ.

to mock To MOCK

, v. a. (Deride) avahas (c. 1. -hasati -situṃ), apahas upahas prahas vihas avahāsabhūmiṃ kṛ apahāsāspadaṃ kṛ avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), garh (c. 1. garhate -rhituṃ), avagarh avagur (c. 6. -gurate -rituṃ), ākṣar (c. 10. -kṣārayati -yituṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ), tiraskṛ mukharīkṛ vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ), paribhū avajñāṃ kṛ tucchīkṛ.

--(Mimic) upahāsabuddhā paraceṣṭitānukaraṇaṃ kṛ or viḍambanaṃ kṛ.

--(Deceive) vañc (c. 10. vañcayate -yituṃ), pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), muh (c. 10. mohayati -yituṃ).

mock MOCK

, s. upahāsaḥ avahāsaḥ parihāsaḥ hāsyaṃ avakṣepaḥ avajñā.

mocked MOCKED

, p. p. (Mimicked in derision) upahāsabuddhyānukṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Derided) upahasitaḥ -tā -taṃ avahasitaḥ &c., avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ garhitaḥ -tā -taṃ vigarhitaḥ &c., tiraskṛtaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ &c., mukharīkṛtaḥ &c., kṛtopahāsaḥ -sā -saṃ.

--(Deceived) vañcitaḥ -tā -taṃ pralabghaḥ -bghā -bghaṃ mohitaḥ &c.

mocker MOCKER

, s. upahāsakaḥ avahāsakaḥ parihāsakarttā m. (rttṛ) kṣepakaḥ avakṣepakaḥ avajñākārī m. (n) avamānī m., vañcakaḥ.

mockery MOCKERY

, MOCKING, s. (Derision) upahāsaḥ avahāsaḥ apahāsaḥ parihāsaḥ parīhāsaḥ hāsyaṃ tiraskāraḥ avajñā avakṣepaḥ avamānaṃ apamānaṃ avahelā -lanaṃ avalepaḥ paribhavaḥ mukharīkaraṇaṃ maukharyyaṃ avamānasūcako hāsaḥ.

--(Subject of derision) upahāsāspadaṃ upahāsabhūmiḥ f., avahāsasthānaṃ upahāsaviṣayaḥ tiraskāraviṣayaḥ hāsyasthānaṃ paribhavāspadaṃ paribhavapadaṃ tiraskārapadaṃ.

--(Counterfeit appearance, deception, imitation) chadma n. (n) vyājaḥ kapaṭaḥ -ṭaṃ kūṭaṃ vañcanaṃ -nā viḍambanaṃ.

--(Vain effort) vṛthāyatnaḥ vṛthāprayatnaḥ vṛthodyamaḥ vṛthodyogaḥ anarthakaceṣṭā niṣphalaceṣṭā.

mockingly MOCKINGLY

, adv. upahāsena sopahāsaṃ sāvahāsaṃ satiraskāraṃ sāvakṣepaṃ.

modal MODAL

, a. rūpasambandhī -ndhinī -ndhi (n) rūpaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

mode MODE

, s. (Method, manner) rītiḥ f., mārgaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ prakāraḥ niyamaḥ vṛttiḥ f., ṛtiḥ f., kramaḥ saṃvidhānaṃ paryyāyaḥ maryyādā dhārā vidhaḥ in comp.; 'mode of living,' vṛttiḥ f.; 'in this mode,' anena vidhānena eṃvavidhaṃ -dhena anena prakāreṇa; 'mode of speaking,' vāgvyāpāraḥ vāgvṛttiḥ f.

--(Form) rūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃskāraḥ.

--(Custom) ācāraḥ vyavahāraḥ pracāraḥ rītiḥ f., niyamaḥ abhyāsaḥ sthitiḥ f., āvṛttiḥ f., sampradāyaḥ.

--(Fashionable custom) sabhyalokavyavahāraḥ sabhyarītiḥ f., śiṣṭavyavahāraḥ śiṣṭamārgaḥ sabhyasampradāyaḥ lokācāraḥ.

--(In metaphysics) viśeṣavasturūpaṃ viśeṣadravyarūpaṃ viśeṣadravyaprakāraḥ.

--(In grammar) vācyaṃ.

--(In music) rāgaḥ m., rāgiṇī f., varṇaḥ. The musical modes are personified as either male or female. The male are called Rāgas; the female are Rāginīs, and are considered to be the wives of the Rāgas. The following are some of the names for the male: bhairavaḥ mālavaḥ sāraṅgaḥ hindolaḥ vasantaḥ vasantadūtaḥ pañcamaḥ dīpakaḥ meghaḥ naṭaḥ naṭanārāyaṇaḥ kalpāṇaḥ kāmabodhaḥ troṭakaḥ vibhāsaḥ. The following are some of the Rāginīs, or female personifications: dīpikā naṭī troṭakī deśakārī gauḍī jaṅgalā dhaneśvarī bhairavī rāmakarī or rāmakelī or rāmakalī saindhavī pūrvvī bhūpālī madhumādhavī.

model MODEL

, s. (Pattern, representation) pratimā -mānaṃ pratirūpaṃ pratikṛtiḥ ādarśaḥ upamā -mānaṃ pratimūrttiḥ f., saṃskāraḥ.

--(Pattern, exemplar) ādarśaḥ pratimā upamā.

--(Pattern for imitation) pramāṇaṃ pramā pramātā m. (tṛ); 'model of propriety,' nyāyādhāraḥ.

--(Mould) saṃskāraḥ ākāraḥ saṃsthānaṃ saṃyānaḥ.

to model To MODEL

, v. a. or n. saṃskāraṃ kṛ saṃskṛ pratimāṃ kṛ pratirūpaṃ kṛ ādarśaṃ kṛ.

--(Shape, form) rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), sarūpaṃ -pāṃ -paṃ kṛ.

modeler MODELER

, s. upamātā m. (tṛ) upamānakṛt m., pratimānakarttā m. (rttṛ).

moderate MODERATE

, a. (Observing reasonable bounds, applied to persons) parimitācārī -riṇī -ri (n) samavṛttiḥ -ttiḥ -tti niyatavṛttiḥ &c., maryyādānatikramī -miṇī &c., anatikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ.

--(Moderate in desires) alpākāṃkṣī -kṣiṇī &c., alpābhilāṣī &c., alubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ alobhī &c., alpasantoṣī &c., alpasantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhogāprasaktaḥ -ktā -ktaṃ aprasaktaḥ &c., alpabhogī &c., svalpabhogī &c.

--(Not extreme, not excessive) parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ -tā -taṃ saparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samaḥ -mā -maṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ niyataḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ sāvadhikaḥ -kā -kaṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ &c.

--(In eating) mitāśanaḥ -nā -naṃ parimitāhāraḥ -rā -raṃ svalpāhāraḥ -rā -raṃ,

--(Middling in size) madhyamaḥ -mā -maṃ madhyaḥ -dhyā -dhyaṃ madhyamaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ na sthūlo na sūkṣmaḥ &c.

to moderate To MODERATE

, v. a. (Temper) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam praśam.

--(Lessen) nyūnīkṛ alpīkṛ lagh (c. 10. laghayati -yituṃ), laghūkṛ.

--(Restrain from excess) niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), viniyam saṃyam yam nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyāhṛ.

to moderate To MODERATE

, v. n. (Abate, become less severe) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), praśam upaśam vigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nyūnībhū ūnībhū alpībhū.

moderated MODERATED

, p. p. (Tempered) śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ -tā -taṃ.

--(Lessened) nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnībhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Restrained) yataḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ nigṛhītaḥ -tā -taṃ.

--(Allayed) śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ &c.

moderately MODERATELY

, adv. parimitaṃ niyataṃ samaryyādaṃ samaṃ saparimāṇaṃ alpaṃ svalpaṃ abhṛśaṃ yāvattāvat; 'moderately warm,' īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ koṣṇaḥ &c., mandoṣṇaḥ &c.; 'moderately ripe,' āpakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'moderately distant,' nātidūraḥ -rā -raṃ.

moderation MODERATION

, s. (Refraining from excess) parimitācāratvaṃ niya- tavṛttitvaṃ samavṛttitā samatā parimitatā mitatā kṣamā yamaḥ saṃyamaḥ nigrahaḥ damaḥ anatikramaḥ maryyādānatikramaḥ.

--(In desires) alpākāṃkṣā alpābhilāṣaḥ alobhaḥ alubdhatā alpasantuṣṭatā aprasaktiḥ f., aprasaktatā bhogāprasaktiḥ f.

--(Equanimity) kṣamā kṣāntiḥ f., samacittatvaṃ samānavṛttiḥ f., samabhāvaḥ.

moderator MODERATOR

, s. (Restrainer) niyantā m. (ntṛ) viniyantā m., yantā m.

--(At disputations) vādamadhyasthaḥ vādasabhādhyakṣaḥ madhyasthaḥ.

modern MODERN

, a. idānīntanaḥ -nī -naṃ adhunātanaḥ -nī -naṃ ādhunikaḥ -kī -kaṃ varttamānakālīnaḥ -nā -naṃ nūtanakālīnaḥ &c., nūtanaḥ -nā -naṃ navaḥ -vā -vaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ navyaḥ -vyā -vyaṃ navīnaḥ -nā -naṃ nūtnaḥ -tnā -tnaṃ arvvācīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ -nā -naṃ apurāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apurātanaḥ -nī -naṃ.

modernness MODERNNESS

, s. nūtanatā navatā navyatā adhunātanatvaṃ sadyaskālīnatā varttamānakālīnatā aprācīnatā apurāṇatā.

moderns MODERNS

, s. pl. sadyaskālīnalokaḥ nūtanakālīnalokaḥ adhunātanāḥ m. pl.

modest MODEST

, a. (Not bold, restrained by a sense of shame or propriety) vinītaḥ -tā -taṃ vinayī -yinī -yi (n) lajjāśīlaḥ -lā -laṃ lajjāvān -vatī -vat (t) lajjānvitaḥ -tā -taṃ salajjaḥ -jjā -jjaṃ vrīḍānvitaḥ -tā -taṃ savrīḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vrīḍitaḥ -tā -taṃ hrīmān -matī &c., trapāvān &c., trapāyuktaḥ -ktā -ktaṃ trapānvitaḥ &c., trapitaḥ -tā -taṃ satrapaḥ -pā -paṃ savinayaḥ -yā -yaṃ vinayabhāk m. f. n. (j) apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ adhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śālīnaḥ -nā -naṃ hrīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saṃhrīṇaḥ &c., hrītaḥ -tā -taṃ hrīkuḥ -kuḥ -ku.

--(Unassuming, humble, not proud) nirgarvaḥ -rvā -rvaṃ agarvaḥ &c., nirgarvī &c., agarvī &c., garvahīnaḥ -nā -naṃ nirahaṅkāraḥ -rā -raṃ anahaṅkārī &c., nirabhimānaḥ -nā -naṃ anabhimānī &c., anuddhataḥ -tā -taṃ akatthanaḥ -nā -naṃ avikatthanaḥ &c., vinamraḥ -mrā -mraṃ namraśīlaḥ -lā -laṃ vinataḥ -tā -taṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ vaśyātmā -tmā -tma (n) vaśī -śinī &c.

--(Chaste, not loose) avyabhicārī -riṇī &c., yatendriyaḥ -yā -yaṃ sadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ alampaṭaḥ; 'a modest wife,' sādhvī satī pativratā.

--(Moderate) parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ &c.; 'modestspeech,' vinayavāk f. (c).

modestly MODESTLY

, adv. savinayaṃ vinayena vinayapūrvvaṃ vinītavat salajjaṃ savrīḍaṃ satrapaṃ lajjayā lajjāpūrvvaṃ agarveṇa anabhimānena anuddhataṃ vinamraṃ.

modesty MODESTY

, s. vinayaḥ vinītatā lajjā hrīḥ f., vrīḍā trapā hṛṇiyā hnīkā lajjāśīlatā salajjatvaṃ satrapatā śālīnatā apragalbhatā aprāgalbhyaṃ adhṛṣṭatā adhārṣṭyaṃ maryyādā mandākṣaṃ mandāsyaṃ; 'false modesty,' mithyāvinayaḥ.

--(Humility) namratā vinamratā namraśīlatā vinatiḥ f., agarvvaḥ garvvahīnatā anabhimānaṃ darpahīnatā anuddhatiḥ f., anauddhatyaṃ vaśyatā.

--(Chastity) avyabhicāraḥ sadvṛttatā; 'in a wife,' sādhvītvaṃ satītvaṃ pātivratyaṃ.

--(Moderation) parimitatā.

modicum MODICUM

, s. alpāṃśaḥ alpabhāgaḥ alpamātraṃ atyalpāṃśaḥ kiñcit kiñcana kiñcidbhāgaḥ alpikā leśaḥ.

modifiable MODIFIABLE

, a. rūpavikāraśakyaḥ -kyā -kyaṃ rūpāntaraśakyaḥ &c., vikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ pariṇāmaśakyaḥ &c., pariṇāmāntaraśakyaḥ &c., parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ vivarttanīyaḥ &c.

modification MODIFICATION

, s. (The act) rūpāntarakaraṇaṃ pariṇāmāntarakaraṇaṃ rūpaparivarttanaṃ vivarttaḥ -rttanaṃ.

--(Particular or different form) rūpabhedaḥ rūpaprabhedaḥ rūpaviśeṣaḥ rūpāntaraṃ.

--(Diversity, variety) bhedaḥ prabhedaḥ vibhedaḥ viśeṣaḥ.

--(Altered state) vikāraḥ vikṛtiḥ f., pariṇāmaḥ rūpāntaraṃ vipariṇāmaḥ.

modified MODIFIED

, p. p. (Changed in form) vikāritaḥ -tā -taṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ vikṛtarūpaḥ -pā -paṃ pariṇatarūpaḥ &c., vipariṇāmī -minī -mi (n) vikṛtākāraḥ -rā -raṃ.

--(Tempered, qualified) śamitaḥ -tā -taṃ niyamitaḥ -tā -taṃ.

to modify To MODIFY

, v. a. (Change the form) rūpāntaraṃ kṛ rūpāntarīkṛ rūpavikāraṃ kṛ rūpaparivarttanaṃ kṛ rūpabhedaṃ kṛ rūpavibhedaṃ kṛ vikṛ vikāraṃ kṛṃ rūpaṃ vikṛ anyarūpaṃ -pāṃ kṛ bhinnarūpaṃ -pāṃ kṛ rūpapariṇāmaṃ kṛ pariṇāmāntaraṃ kṛ rūpaṃ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or vivṛt rūpavivarttanaṃ kṛ.

--(Moderate) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam praśam.

modish MODISH

, a. sabhyavyavahārānusārī -riṇī -ri (n) śiṣṭarītyanusārī &c., saṃbhyamārgānuyāyī -yinī &c., śiṣṭamārgānurūpaḥ -pā -paṃ sabhyasampradāyānusārī &c.

modishly MODISHLY

, adv. sabhyavyavahārānusāreṇa śiṣṭarītyanusāreṇa sabhyamārgānurūpeṇa.

to modulate To MODULATE

, v. a. kal (c. 10. kalayati -yituṃ), svaralayaṃ kṛ kalatāṃ kṛ svarānukramaṃ kṛ svarānupūrvyaṃ kṛ.

--(Inflect or vary sound) svarabhedaṃ kṛ svaravibhedaṃ kṛ svarabhaṅgaṃ kṛ svaravibhaṅgaṃ kṛ svaraparivarttanaṃ kṛ.

modulation MODULATION

, s. kalatā layaḥ svaralayaḥ kalanaṃ svarabhedaḥ svaravibhedaḥ svarabhaṅgaḥ svaravibhaṅgaḥ svarānukramaḥ.

--(Transition from one key to another) śuddhāntayuk f. (j) svaraparivarttanaṃ.

--(Melody) susvarānukramaḥ svaramādhuryyaṃ mādhuryyaṃ suśrāvyasvaraḥ tālaḥ.

modulator MODULATOR

, s. svarabhedakārī m. (n) svaravibhedakaḥ layakārī m.

module MODULE

, s. See MODEL.

mohammedan MOHAMMEDAN

, a. yāvanaḥ -nī -naṃ yavanadeśīyaḥ -yā -yaṃ yavanadharmmasambandhī -ndhinī -ndhi (n) yavanadharmmāvalambī -mbinī &c.

moiety MOIETY

, s. arddhaṃ -rddhaḥ arddhabhāgaḥ arddhāṃśaḥ; 'of an estate,' rikthāddha.

to moil To MOIL

, v. a. (Make dirty) malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ malena duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ) or lip (c. 6. limpati leptuṃ).

to moil To MOIL

, v. n. (Toil) atidehakleśena āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ) or śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), atiśarīrāyāsaṃ kṛ kaṣṭaṃ kṛ.

moist MOIST

, a. ārdraḥ -rdrā -draṃ sārdraḥ -rdrāṃ -draṃ īṣadārdraḥ, &c., jalārdraḥ &c., klinnaḥ -nnā -nnaṃ īṣatklinnaḥ &c., siktaḥ -ktā -ktaṃ īṣatsiktaḥ &c., unnaḥ -nnā -nnaṃ samunnaḥ &c., sarasaḥ -sā -saṃ sadravaḥ -vā -vaṃ rasayuktaḥ -ktā -ktaṃ timitaḥ -tā -taṃ stimitaḥ -tā -taṃ vodaḥ -dā -daṃ; 'to be moist,' klid (c. 4. klidyati), tim or stim (c. 4. timyati or tīmyati).

to moisten To MOISTEN

, v. a. klid (c. 10. kledayati -yituṃ), pariklid īṣat klid ārdrīkṛ īṣadārdrīkṛ sic (c. 6. siñcati sektuṃ), īṣat sic jalena sic ukṣ (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), samukṣ und (c. 7. unatti undituṃ).

moistened MOISTENED

, p. p. klinnaḥ -nnā -nnaṃ kleditaḥ -tā -taṃ pariklinnaḥ &c., parikleditaḥ -tā -taṃ ārdrīkṛtaḥ -tā -taṃ siktaḥ -ktā -ktaṃ jalasiktaḥ &c., ukṣitaḥ -tā -taṃ samukṣitaḥ -tā -taṃ unnaḥ -nnā -nnaṃ samunnaḥ &c., uttaḥ -ttā -ttaṃ timitaḥ -tā -taṃ stimitaḥ -tā -taṃ.

moistener MOISTENER

, MOISTENING, s. or part. kledakaḥ -kā -kaṃ kledanaḥ -nā -naṃ.

moistening MOISTENING

, s. kledanaṃ secanaṃ jalasecanaṃ ukṣaṇaṃ undanaṃ samundanaṃ.

moistness MOISTNESS

, s. ārdratā sārdratā īṣadārdratā jalārdratā klinnatā īṣatklinnatā siktatā jalasiktatā unnatā sarasatvaṃ.

moisture MOISTURE

, s. kledaḥ -daṃ saṃkledaḥ klinnatā ārdratā temaḥ stemaḥ temanaṃ ciklidaṃ rasaḥ snehaḥ undanaṃ samundanaṃ; 'of the lips,' adhararasaḥ adharamadhu n., adharāmṛtaṃ mukhasuraṃ.

molar MOLAR

, a. (Tooth) dāḍhā carvaṇadantaḥ mahādantaḥ daṃṣṭrā.

molasses MOLASSES

, s. ikṣusāraḥ ikṣurasakvāthaḥ madhudhūliḥ f., kṣāraḥ śarkarākṣāraḥ rasikā madhuraṃ guḍaḥ -ḍakaṃ rasajaḥ dravajaḥ sitādiḥ m., pāṇiḥ f.

mole MOLE

, s. (Spot on the body) tilaḥ -lakaḥ tilakālakaḥ kiṇaḥ sāmudraṃ kālakaḥ jaṭulaḥ.

--(Mound) vapraḥ -praṃ piṇḍalaḥ piṇḍanaḥ setuḥ m., cayaḥ.

--(The animal) chuchundaḥ chucchundarī garttāśrayaḥ vilavāsī jantubhedaḥ.

molecule MOLECULE

, s. aṇuḥ m., paramāṇuḥ kaṇaḥ kaṇikā lavaḥ kākiṇikā.

moleculism MOLECULISM

, s. aṇimā m. (n) aṇutvaṃ.

mole-eyed MOLE-EYED

, a. sūkṣmanayanaḥ -nā -naṃ sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

mole-hill MOLE-HILL

, s. kṛmiśailaḥ bhūśravāḥ m. (s) valmīkaḥ -kaṃ kūlakaḥ vamrīkūṭaṃ mṛttikākūṭaṃ vāmalūraṃ syamīkaḥ.

to molest To MOLEST

, v. a. āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), paribādh prabādh adhibādh uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), rudh tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), santap pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), upapīḍ abhipīḍ kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), ard (c. 10. ardayati -yituṃ).

molestation MOLESTATION

, s. kleśaḥ bādhaḥ -dhā bādhanaṃ uparodhaḥ pīḍā vyathā duḥkhaṃ āyāsaḥ prayāsaḥ upadravaḥ upaplavaḥ; 'free from molestation, nirupadravaḥ -vā -vaṃ.

molested MOLESTED

, a. bādhitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ -tā -taṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kleśitaḥ -tā -taṃ parikliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyathitaḥ -tā -taṃ upadrutaḥ -tā -taṃ.

mollient MOLLIENT

, a. mṛdukārī -riṇī -ri (n) snigdhakārī &c. See EMOLLIENT.

mollification MOLLIFICATION

, s. mṛdūkaraṇaṃ snigdhīkaraṇaṃ śamanaṃ praśamanaṃ upaśamanaṃ.

mollified MOLLIFIED

, p. p. mṛdūkṛtaḥ -tā -taṃ śamitaḥ -tā -taṃ upaśāntaḥ -ntā -ntaṃ.

to mollify To MOLLIFY

, v. a. mṛdūkṛ snigdhīkṛ komalīkṛ śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), upasāntv abhiśāntv.

mollusca MOLLUSCA

, s. pl. komalaśarīraviśiṣṭā prāṇijātiḥ.

to molt To MOLT

, v. a. See To MOULT.

molten MOLTEN

, a. vilīnaḥ -nā -naṃ drutadhātumayaḥ -yī -yaṃ vilīnadhātumayaḥ &c.

moment MOMENT

, s. (Minute portion of time) kṣaṇaḥ vipalaṃ palaṃ truṭiḥ f., nimeṣaḥ nimiṣaḥ mātrā; 'the present moment,' āpātaḥ; 'for the present moment,' āpātatas; 'in a moment,' kṣaṇāt kṣaṇena nimeṣamātreṇa kṣaṇamātreṇa kṣaṇāntare ekapade ekavipale; 'for a moment,' kṣaṇaṃ -ṇena kṣaṇamātraṃ nimeṣamātraṃ muhūrttaṃ; 'at that moment,' tatkṣaṇāt -ṇe tatkāle tadānīmeva; 'every moment,' pratikṣaṇaṃ anukṣaṇaṃ kṣaṇe kṣaṇe; 'the next moment,' kṣaṇāntaraṃ; 'auspicious moment,' lagnaṃ. See INSTANT. (Importance) gurutā -tvaṃ gauravaṃ prabhāvaḥ bhāraḥ.

momentarily MOMENTARILY

, adv. kṣaṇe -ṇaṃ -ṇāt tatkṣaṇe pratikṣaṇaṃ sadyas sapadi kṣaṇamātraṃ nimeṣamātraṃ.

momentary MOMENTARY

, a. kṣaṇikaḥ -kā -kī -kaṃ kṣaṇī -ṇinī -ṇi (n) kṣaṇabhūtaḥ -tā -taṃ kṣaṇamātrasthāyī -yinī &c., kṣaṇasthāyī &c., atyalpakālasthāyī &c., alpakālīnaḥ -nā -naṃ atyalpakālīnaḥ -nā -naṃ aciraḥ -rā -raṃ acirasthāyī &c., sādyaskaḥ -skī -skaṃ naimiṣaḥ -ṣī -ṣaṃ naimiṣikaḥ -kī -kaṃ tatkṣaṇikaḥ -kī -kaṃ tātkālikaḥ -kī -kaṃ kṣaṇa in comp.; as, 'a momentary obstacle,' kṣaṇavighnaḥ; 'a momentary flash,' kṣaṇaprabhā.

momentous MOMENTOUS

, a. guruḥ -rvī -ru gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ bahvarthaḥ &c., mahārthaḥ &c. guruprabhāvaḥ -vā -vaṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghu; 'a momentous affair,' gurukāryyaṃ. See IMPORTANT.

momentousness MOMENTOUSNESS

, a. gurutā -tvaṃ gauravaṃ gurvarthatā prabhāvaḥ alaghutā.

momentum MOMENTUM

, s. vegaḥ āvegaḥ saṃvegaḥ āpātaḥ gativegaḥ.

monachal MONACHAL

, a. maṭhavāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n). See MONASTIC.

[Page 512a]
monachism MONACHISM

, s. maṭhavāsaḥ maṭhādhyāsanaṃ vanavāsaḥ vānaprasthātā araṇyavāsaḥ vaikhānasavṛttiḥ f., saṃsāratyāgaḥ udāsīnatā.

monad MONAD

, MONADE, s. tanmātraṃ mātraṃ aṇumātraṃ abhedyavastu n., acchedyavastu n., adṛśyavastu n., akhaṇḍanīyavastu.

monarch MONARCH

, a. rājā m. (n) nṛpatiḥ m., bhūpatiḥ m., nṛpaḥ pārthivaḥ bhūpaḥ narapatiḥ m., mahīpatiḥ m., adhipaḥ adhipatiḥ m., mahārājaḥ adhirājaḥ īśvaraḥ adhīśvaraḥ; 'universal monarch,' samrāṭ m. (j) maṇḍaleśvaraḥ cakravarttī m. (n). See KING.

monarchal MONARCHAL

, MONARCHIC, MONARCHICAL, a. (Relating or suited to a monarch) rājakīyaḥ -yā -yaṃ rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājocitaḥ -tā -taṃ ādhirājikaḥ -kī -kaṃ rāja in comp.

--(Vested in a single ruler) ekarājādhīnaḥ -nā -naṃ ekarājāyattaḥ -ttā -ttaṃ samrāḍadhīnaḥ -nā -naṃ ekarājakaḥ -kā -kaṃ ekaprabhukaḥ -kā -kaṃ.

monarchy MONARCHY

, s. ekarājaśāsanaṃ ekarājādhipatyaṃ ekādhipatyaṃ ekarājakatvaṃ ekabharttṛkatvaṃ ekasvāmitvaṃ rājatvaṃ rājyaṃ nṛpatvaṃ narendratvaṃ.

monastery MONASTERY

, s. maṭhaḥ āśramaḥ vānaprasthāśramaḥ munivāsaḥ munivāsasthānaṃ dharmmaśālā puṇyasthānaṃ puṇyālayaḥ puṇyavanaṃ.

monastic MONASTIC

, MONASTICAL, a. maṭhavāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) āśramasambandhī &c., āśramī -miṇī &c., āśramikaḥ -kī -kaṃ munisambandhī &c

monday MONDAY

, s. somavāraḥ candravāraḥ induvāraḥ somavāsaraḥ.

monetary MONETARY

, a. mudrāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) maudrikaḥ -kī -kaṃ.

money MONEY

, s. (Coin) mudrā dīnāraḥ nāṇakaṃ ṭaṅkaḥ ṭaṅkakaḥ niṣkaḥ -ṣkaṃ kārṣāpaṇaṃ.

--(Riches, wealth) dhanaṃ arthaḥ vittaṃ dravyaṃ vibhavaḥ vaibhavaṃ sampattiḥ f., rikthaṃ dhanasampattiḥ f., dhanabāhulyaṃ dhanasamṛddhiḥ f., dhanavaipulyaṃ, 'love of money,' dhanalobhaḥ arthalobhaḥ dhanāśā; 'making money,' dhanārjanaṃ dravyārjanaṃ.

money-bag MONEY-BAG

, s. koṣaḥ kośaḥ dhanakoṣaḥ mudrākoṣaḥ.

money-box MONEY-BOX

, s. mudrābhāṇḍaṃ mudrāpātraṃ dhanabhāṇḍaṃ dīnārabhāṇḍaṃ.

money-changer MONEY-CHANGER

, s. mudrāparivarttakaḥ huṇḍikāpatrasuvarṇarūpyādiparivarttakaḥ dhanavyāpārī m. (n) mudrāvyāpārī.

moneyed MONEYED

, a. dhanavān -vatī -vat (t) dhanī -ninī -ni (n) dhanikaḥ -kā -kaṃ sadhanaḥ -nā -naṃ dhanāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ dravyavān &c., vittavān &c.

money-lender MONEY-LENDER

, s. kusīdikaḥ kusīdaḥ -dā -daṃ kausīdikaḥ kusīdajīvī m. (n) vārdhuṣikaḥ vṛddhijīvī m., niṣiddhavṛddhyupajīvī m. (n) kalopajīvī m., ṛṇadātā m. (tṛ) dhanikaḥ dhanaprayogī m. (n).

money-less MONEY-LESS

, a. dhanahīnaḥ -nā -naṃ adhanaḥ -nā -naṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ dravyahīnaḥ -nā -naṃ arthahīnaḥ &c., vittahīnaḥ &c., kṣīṇadhanaḥ &c., gatārthaḥ -rthā -rthaṃ.

monger MONGER

, s. vyāpārī m. (n) vyavasāyī m. (n) krayavikrayikaḥ vikretā m. (tṛ) baṇik m. (j).

mongrel MONGREL

, a. saṅkīrṇajātīyaḥ -yā -yaṃ saṅkarajātīyaḥ -yā -yaṃ saṅkarajātaḥ -tā -taṃ saṅkarajaḥ -jā -jaṃ vijātīyaḥ -yā -yaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

monition MONITION

, s. upadeśaḥ pratyādeśaḥ prabodhaḥ -dhanaṃ mantraṇaṃ bodhaḥ -dhanaṃ.

monitor MONITOR

, s. (Warner, admonisher) mantā m. (ntṛ) abhimantā m., mantrī m. (n) bodhakaḥ prabodhakaḥ upadeśakaḥ pratyādeśakaḥ śikṣakaḥ.

--(In a school) upaśikṣakaḥ upaguruḥ m.

monitorial MONITORIAL

, s. upaśikṣakasambandhī -ndhinī &c., upaśikṣāsambandhī &c.

monitory MONITORY

, MONITIVE, a. upadeśakaḥ -kā -kaṃ upadeśātmakaḥ -kā -kaṃ upadeśarūpaḥ -pā -paṃ śikṣakaḥ -kā -kaṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ prabodhakaḥ. &c.

monk MONK

, s. maṭhavāsī m. (n) muniḥ m., sannyāsī m. (n) yogī m. (n) yatī m. (n) tapasvī m. (n) vaikhānasaḥ udāsīnaḥ vairāgī m. (n) vairāgikaḥ vairāgyāśramī m., vānaprasthaḥ saṃsāratyāgī m., lokatyāgī m., sarvvasaṅgaparityāgī m.

monkey MONKEY

, s. vānaraḥ kapiḥ m., plavagaḥ plavaṅgaḥ -ṅgamaḥ markaṭaḥ śākhāmṛgaḥ vṛkṣacaraḥ jhampī m. (n) jhampākaḥ jhampāruḥ m., vanaukāḥ m. (s) balimukhaḥ balīmukhaḥ kalipriyaḥ kīśaḥ hanumān m. (t) rāmadūtaḥ; 'Female monkey,' vānarī f., markaṭī; 'monkey-like,' kāpeyaḥ -yī -yaṃ; 'monkey-tricks,' vānaraceṣṭā markaṭaceṣṭā.

--(Iron weight) lohabhāraḥ.

monkish MONKISH

, a. munisambandhī -ndhinī &c., munisadṛśaḥ -śī -śaṃ.

monochord MONOCHORD

, s. ekatantrī m. (n) ekatārī m. (n) ekatantrīvādyaṃ.

monocular MONOCULAR

, MONOCULOUS, a. ekākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ekalocanaḥ -nā -naṃ ekanetraḥ -trā -traṃ kāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekākṣivikalaḥ -lā -laṃ.

monogamist MONOGAMIST

, s. ekapatnīkaḥ ekabhāryyakaḥ sakṛdvivāhī m. (n) apunarvivāhī m., ekastrīkaḥ.

monogamy MONOGAMY

, s. ekapatnīvrataṃ ekabhāryyāvrataṃ ekastrīvivāhaḥ sakṛdvivāhaḥ apunarvivāhaḥ.

monogram MONOGRAM

, s. parasparasaṃyuktaṃ nāmādyākṣaraṃ.

monologue MONOLOGUE

, s. ātmabhāṣaṇaṃ ātmagatabhāṣaṇaṃ svagatabhāṣaṇaṃ svasamīpabhāṣaṇaṃ,

monomachy MONOMACHY

, s. dvandvayuddhaṃ dvandvaṃ dvandvāyodhanaṃ niyuddhaṃ.

monomania MONOMANIA

, s. ekaviṣayonmādaḥ ekaviṣayavikṣepaḥ ekaviṣayabhrāntiḥ f.

monomaniac MONOMANIAC

, s. ekaviṣayonmattaḥ ekaviṣayavikṣiptaḥ ekaviṣayabhrāntaḥ.

monopetalous MONOPETALOUS

, a. ekadalakaḥ -kā -kaṃ ekadalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

monopolist MONOPOLIST

, MONOPOLIZER, s. (One who purchases the whole of a commodity) pūrvvakretā m. (tṛ) pūrvvakrayī m. (n) sarvvabhāṇḍakretā ekavyavasāyī m.

--(One who takes the whole) pūrvvagrāhakaḥ sarvvagrāhakaḥ.

to monopolize To MONOPOLIZE

, v. a. (Purchase the whole of a commodity with the view of selling at higher prices) adhikamūlyavikrayabuddhyā sarvvabhāṇḍaṃ pūrvvaṃ krī (c. 9. krīṇāti -ṇīte kretuṃ) or sarvvapaṇyadravyāṇi pūrvvaṃ krī or sarvvadravyāṇāṃ pūrvvakrayaṃ kṛ.

--(Take or obtain the whole) sarvvaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or prāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), sākalyaṃ grah or pūrvvaṃ grah.

--(Have the sole right of dealing) ekavyavasāyaṃ kṛ ekavyāpāraṃ kṛ krayavikrayādhikāram ekato or asāmānyena dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ).

monopolized MONOPOLIZED

, p. p. pūrvvagṛhītaḥ -tā -taṃ pūrvvakrītaḥ -tā -taṃ pūrvvaprāptaḥ &c.

monopoly MONOPOLY

, s. ekavyavasāyaḥ ekavyāpāraḥ ekavyavahāraḥ ekapaṇāyā ekabāṇijyaṃ asāmānyavyavahāraḥ ekaprayogaḥ asāmānyaprayogaḥ krayavikrayayor ekādhikāraḥ.

monosyllabic MONOSYLLABIC

, a. ekākṣaraḥ -rā -raṃ ekākṣarī -riṇī -ri (n).

monosyllable MONOSYLLABLE

, s. ekākṣaraṃ ekākṣaraśabdaḥ ekākṣaraviśiṣṭaḥ śabdaḥ.

monotheism MONOTHEISM

, s. advaitaṃ advaitavādaḥ kevaleśvaravādaḥ kevaleśvaramataṃ.

monotheist MONOTHEIST

, s. advaitavādī m. (n) advayavādī m., kevaleśvaravādī m.

monotonous MONOTONOUS

, a. (Having but one tone) ekasvaraḥ -rā -raṃ ekatānaḥ -nā -naṃ ekasvanaḥ -nā -naṃ samasvaraḥ -rā -raṃ samānasvaraḥ -rā -raṃ ananyasvaraḥ -rā -raṃ.

--(Always the same, tediously uniform) ekarūpaḥ -pā -paṃ ekaprakāraḥ -rā -raṃ samarūpaḥ -pā -paṃ samānarūpaḥ -pā -paṃ samasamānaḥ -nā -naṃ ekasāraḥ -rā -raṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ nirvikriyaḥ -yā -yaṃ aviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ekaraṅgī -ṅgiṇī &c.

monotonously MONOTONOUSLY

, adv. ekasvareṇa samasvareṇa ekarūpeṇa samarūpeṇa samasamānaṃ nirvikāraṃ avikāreṇa.

monotony MONOTONY

, s. (Sameness of tone) ekasvaraḥ svaraikyaṃ svarābhedaḥ svarasamatā svarasamānatā samānasvaratvaṃ svarabhedābhāvaḥ.

--(Dull uniformity) ekarūpatā samarūpatā samasamānatā samānarūpatā ekavyāpāratvaṃ samavyāpāratvaṃ vyāpārābhedaḥ vikārābhāvaḥ viśeṣābhāvaḥ.

monsoon MONSOON

, s. (Rainy season) vṛṣṭikālaḥ meghāgamaḥ meghakālaḥ meghasamayaḥ ghanasamayaḥ parjanyakālaḥ jaladāgamaḥ prāvṛṭkālaḥ.

monster MONSTER

, s. (Something unnatural) adbhutaṃ adbhutavipayaḥ adbhutavastu n., apūrvvaviṣayaḥ mahodbhutaṃ.

--(Something deformed) aparūpavastu n., virūpaviṣayaḥ aparūpaṃ aparūpatā vairūpyaṃ.

--(A being enormously large or very frightful) rākṣasaśarīraḥ bhīmaśarīraḥ vikaṭākāraḥ vikaṭarūpaḥ ghorarūpī m. (n) suvṛhatparimāṇaḥ.

--(Horribly wicked person) rākṣasaḥ rāvaṇaḥ ghorakarmmā m. (n).

monstrosity MONSTROSITY

, s. See MONSTER.

monstrous MONSTROUS

, a. (Unnatural, extraordinary, out of the course of nature) adbhutaḥ -tā -taṃ mahodbhutaḥ -tā -taṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sṛṣṭimārgavahirgataḥ -tā -taṃ sṛṣṭirītivāhyaḥ -hyā -hyaṃ sṛṣṭikramavāhyaḥ &c.

--(Deformed) aparūpaḥ -pā -paṃ virūpaḥ -pā -paṃ.

--(Enormously large) rākṣasaśarīraḥ -rā -raṃ ativṛhaccharīraḥ -rā -raṃ vikaṭaśarīraḥ &c., atimahān -hatī -hat (t) sumahān &c., ativṛhan -hatī &c., muvṛhatparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Frightful) ghorarūpī -piṇī &c., ghorākṛtiḥ -tiḥ -ti vikaṭākāraḥ -rā -raṃ bhīmadarśanaḥ -nā -naṃ raudradarśanaḥ &c., karālarūpaḥ -pā -paṃ.

--(Atrocious) dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aghoraḥ -rā -raṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

monstrously MONSTROUSLY

, adv. adbhutaṃ vikaṭaṃ dāruṇaṃ bhṛśaṃ atiśayaṃ -yena atīva.

monstrousness MONSTROUSNESS

, s. adbhutatā aghoratā ghoratā dāruṇatā vikaṭatā.

month MONTH

, s. māsaḥ mās m., pakṣadvayaṃ pakṣayugaṃ nākṣatraṃ yavyaḥ varṣāṃśaḥ varṣāṅgaḥ. The following are the twelve Hindu months, 1. caitraḥ, corresponding to the last half of March and the first half of April, 2. vaiśākhaḥ, April, May, 3. jyeṣṭaḥ, May, June, 4. āṣāḍhaḥ, June, July, 5. śrāvaṇaḥ, July, August, 6. bhādraḥ or bhādrapadaḥ, August, September, 7. āśvinaḥ or āśvayujaḥ, September, October, 8. kārttikaḥ, October, November, 9. mārgaśīrṣaḥ, November, December, 10. pauṣaḥ, December, January, 11. māghaḥ, January, February, 12. phālgunaḥ, February, March.

--(Lunar month) cāndramāsaḥ; 'half of a lunar month,' pakṣaḥ; 'light or first half of the month,' śuklapakṣaḥ śuddhapakṣaḥ sitapakṣaḥ pūrvapakṣaḥ prathamapakṣaḥ devapakṣaḥ; 'dark or second half of the month,' kṛṣṇapakṣaḥ tamisraḥ tamisrapakṣaḥ uttarapakṣaḥ aparapakṣaḥ bahulaḥ; 'last day of the half-month,' pakṣāntaḥ pakṣāvasaraḥ.

--(Solar month) sauramāsaḥ sauraḥ; 'a month old,' māsajātaḥ -tā -taṃ māsīnaḥ -nā -naṃ.

monthly MONTHLY

, a. māsakaḥ -kī -kaṃ māsīnaḥ -nā -naṃ māsyaḥ -syā -syaṃ prātimāsikaḥ -kī -kaṃ māsānumāsikaḥ -kā -kaṃ; 'half-monthly,' ārddhamāsikaḥ -kī -kaṃ pākṣikaḥ -kī -kaṃ; 'monthly allowance,' māsikaṃ.

monthly MONTHLY

, adv. pratimāsaṃ māse māse māsi māsi anumāsaṃ.

monument MONUMENT

, s. (Memorial) smaraṇārthakacihnaṃ.

--(Tomb, monument to the dead) cityaṃ caityaṃ citācūḍakaṃ caitraḥ stūpaḥ samādhiḥ m.

monumental MONUMENTAL

, a. (Memorial) smaraṇārthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Belonging to a tomb) caityasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

mood MOOD

, s. (Temper of mind) vṛttiḥ f., cittavṛttiḥ f., manovṛttiḥ f., bhāvaḥ manobhāvaḥ prakṛtiḥ f., manaḥsthitiḥ f., manovasthā; 'cheerful mood,' ānandavṛttiḥ f., hāsyavṛttiḥ f.

--(In grammar) vacyaṃ arthaḥ.

--(In logic) prakāraḥ rūpaṃ.

[Page 513b]
moodiness MOODINESS

, s. udāsīnatā krodhaśīlatā viṣaṇatā kārkaśyaṃ vakratā.

moody MOODY

, a. krodhavaśād udāsīnaḥ -nā -naṃ or udāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti or viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ krodhaśīlaḥ -lā -laṃ utkaṇṭitaḥ -tā -taṃ dīnamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udvignamanāḥ &c., cintodvignaḥ -gnā -gnaṃ karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ vakrabhāvaḥ &c., ruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

moon MOON

, s. candraḥ -ndrakaḥ candramāḥ m. (s) somaḥ -mā m. (n) induḥ m., vidhuḥ m.

--(Marked like a hare or rabbit) śaśī m. (n) śaśāṅkaḥ śaśadharaḥ śaśabhṛt m., śaśavinduḥ m., śaśalāñchanaḥ.

--(Marking the night) rajanīkaraḥ niśākaraḥ kṣapākaraḥ niśāketuḥ m.

--(Lord of the night) niśāpatiḥ m., kṣapānāthaḥ yāminīpatiḥ m., niśīthinīnāthaḥ rajanīnāthaḥ.

--(Gem of the night) rātrimaṇiḥ m., niśāmaṇiḥ.

--(Lord of the constellations) nakṣatranāthaḥ nakṣatrapaḥ ṛkṣeśaḥ uḍupaḥ uḍupatiḥ uḍurāṭ m. (j) dākṣāyiṇīpatiḥ m., tārādhipatiḥ m., bhapatiḥ m.

--(The repository and producer of nectar or ambrosia, which is supposed to be distilled in its rays) amṛtasūḥ m., amṛtadīdhitiḥ m., amṛtādhāraḥ amṛtasut m., sudhānidhiḥ m., sudhādhāraḥ sudhābhṛtiḥ m., sudhāsūtiḥ m., sudhāṃśuḥ sudhākaraḥ sudhāṅgaḥ pīyūṣaruciḥ m., pīyūṣamahāḥ m. (s) pīyūṣanidhiḥ m.

--(Having cool rays or radiance) śītāṃśuḥ m., śītamayūkhaḥ śītamarīciḥ m., śītabhānuḥ m., himāṃśuḥ m., himakaraḥ himaraśmiḥ m., himadyutiḥ m., śītaruk m. (c) śītaguḥ m., himaśrathaḥ prāleyāṃśuḥ m., tuhināṃśuḥ m.

--(Having white rays or pale radiance) śubhrāṃśuḥ m., sitāṃśuḥ sitaraśmiḥ m., sitadīdhitiḥ m., śvetadhāmā m. (n) śvetarocīḥ m. (s) śucirocīḥ m. (s) chāyābhṛt m.

--(Marked like a deer) mṛgāṅkaḥ mṛgavipluḥ m., hariṇāṅkaḥ hariṇakalaṅkaḥ mṛgalāñchanaḥ mṛgadharaḥ chāyāmṛgadharaḥ.

--(Containing many digits) kalānidhiḥ m., kalāpūrṇaḥ kalāvān m. (t) kalābhṛt m., kalāpatiḥ m.

--(Forming the crest of Śiva) śivaśekharaḥ haraśekharaḥ haracūḍāmaṇiḥ m.

--(Brother of Lakṣmī, as having been reproduced with that goddess from the ocean when it was churned by the gods and asuras) lakṣmīsahajaḥ śrīsahodaraḥ.

--(Husband of Rohini) rohiṇīpatiḥ m., rohiṇīśaḥ rohiṇīvallabhaḥ.

--(The butter of the ocean, or produced by the churning of the ocean) abdhinavanītakaḥ.

--(Friend, companion or lord of the lotuses, many of these flowers opening their petals in the night and closing them in the day) kumudabāndhavaḥ kumudabandhuḥ m., kumudapatiḥ kumudeśaḥ kumudapriyaḥ kumudinīpatiḥ m., kumudinīnāyakaḥ abñjaḥ.

--(Lord of plants or herbs) oṣadhīnāthaḥ oṣadhīpatiḥ m., oṣadhīśaḥ.

--(Drawn by white horses) śvetavājī m. (n) śvetavāhanaḥ.

--(Drawn by ten horses) daśavājī m.

--(Dispeller of darkness) tamoharaḥ tamonud m., tamonudaḥ tamoghnaḥ tamopahaḥ timiraripuḥ m.

--(Regulating the days of the month) tithipraṇīḥ m., parvvadhiḥ m. (Garlanded with stars) tārāpīḍaḥ.

--(King of kings) rājarājaḥ.

--(Broken-bodied, having been cut in two by the trident of Śiva, as a punishment for having violated the wife of Vrihaspati) bhagnātmā m.

--(Lord of Brahmans) dvijapatiḥ m., dvijarājaḥ.

--(Lord of the moonlight) kaumudīpatiḥ m. Other names for the moon of less obvious derivation are jaivātṛkaḥ glauḥ kairavī m. (n) kalāpinī hariḥ m., mām m., candaḥ; 'the autumnal moon,' śaraccandraḥ; 'orb or disk of the moon,' candravimbaḥ candramaṇḍalaṃ candragolaḥ -laṃ; 'day of the moon,' tithiḥ. See LUNAR; 'digit of the moon,' candrakalā candrarekhā indurekhā candralekhā; 'full moon,' pūrṇacandraḥ pūrṇimā pūrṇenduḥ See FULL MOON; 'new moon,' navaśaśī m. (n) navacandraḥ amā amāvasī amāvāsī amāvasyā amāvāsyā amāmasī pratipaccandraḥ darśaḥ sūryyendusaṅgamaḥ kuhūḥ f., tithikṣayaḥ naṣṭendukalā; 'moon of the first quarter,' bālacandraḥ; 'day of new moon,' māsāntaḥ; 'full or new moon, or the last day of a lunar fortnight,' pañcadaśī pakṣāntaḥ; 'the first day of the moon's increase or wane, or of a lunar fortnight,' pratipad f.; 'fortnight of the waxing moon,' śuklapakṣaḥ sitapakṣaḥ śuddhapakṣaḥ; 'fortnight of the waning moon,' kṛṣṇapakṣaḥ tamisrapakṣaḥ uttarapakṣaḥ; 'the full or change of the moon, or the junction of the 15th and 1st of a half-month, parvvasandhiḥ m., pratipatpañcadaśyorantaraṃ; 'moon a little gibbous, or one digit less than full,' anumatiḥ f., kalāhīnaḥ; 'moon a little horned,' sinīvālī; 'half moon,' candrārddhaṃ; 'a false moon,' candrābhāsaḥ; 'having a face like the moon,' candramukhī f., śaśivadanā; 'rise of the moon, candrodayaḥ; 'spot's on the moon's disk,' lāñchanaṃ kalaṅkaḥ; 'the wife of the moon,' rohiṇī candrakāntā.

moon-beam MOON-BEAM

, s. candrapādaḥ śaśipādaḥ candrakiraṇaḥ candraraśmiḥ m., śaśikiraṇaḥ śaśikaraḥ śaśimayūkhaḥ aṃśuḥ m., somāṃśuḥ m., candrāṃśuḥ m., candrikā candramarīciḥ m., pūrṇānakaṃ.

moonless MOONLESS

, a. candrahīnaḥ -nā -naṃ śaśihīnaḥ &c., naṣṭacandraḥ -ndrā -ndraṃ.

moonlight MOONLIGHT

, s. candraprabhā śaśiprabhā candraprakāśaḥ candrikā candrimā jyotsnā candrajyotis n., candrātapaḥ candragolikā kaumudī candraśālā dīpikā cāndrī mālatī tuhinaṃ amṛtataraṅgiṇī kairavī haricandanaṃ mudī candakaḥ.

moonlight MOONLIGHT

, a. jyautsnaḥ -tsnī -tsnaṃ jyotsnāyuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'a moonlight night,' jyotsnī jyautsnī -tsnikā.

moon-plant MOON-PLANT

, s. candravallarī somavallarī -riḥ f., somavallikā somalatā somaḥ vayasthā vayaḥsthā brahmī brāhmī satsyākṣī.

moonshine MOONSHINE

, s. candraprabhā candradyutiḥ f., candradīptiḥ. See MOONLIGHT.

moon-stone MOON-STONE

, MOON-GEM, s. candrakāntaḥ candramaṇiḥ m., somakāntaḥ candropalaḥ candrikādrāvaḥ.

moonstruck MOONSTRUCK

, a. vikṣiptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi viplutabuddhiḥ &c., hatabuddhiḥ &c.

moony MOONY

, a. arddhacandradhvajāṅkitaḥ -tā -taṃ ardbacandradhvajaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

moor MOOR

, s. jaṅgalabhūmiḥ f., khilabhṛmiḥ f., anupabhūḥ f., kacchaḥ kacchabhūḥ.

to moor To MOOR

, v. a. rajjunā or rajvā naukāṃ bandh (c. 9. badhnāti baluṃ).

moored MOORED

, p. p. rajjunā or guṇena baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rajjubaddhaḥ &c.

moor-land MOOR-LAND

, s. anūpabhūmiḥ f., kacchabhūmiḥ f., khilabhūḥ f. See MOOR.

moory MOORY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ ānūpaḥ -pī -paṃ kacchaḥ -cchā -cchaṃ khilaḥ -lā -laṃ.

moose MOOSE

, s. (Kind of deer) śambaraḥ sambaraḥ.

to moot To MOOT

, v. a. (Discuss) vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), vivad (c. 1. -vatati -te -dituṃ), vivādāspadīkṛ vicārāspadīkṛ vitarkāspadīkṛ

--(Bring forward) upanyasa (c. 4. -asyati -amituṃ).

moot MOOT

, MOOT-CASE, MOOT-POINT, s. vicāraviṣayaḥ vicārapadaṃ vicārāspadaṃ vicārasthalaṃ vivādāspadaṃ vivādaviṣayaḥ sandigdhaviṣayaḥ anipyannaviṣayaḥ asiddhāntaḥ.

mooted MOOTED

, p. p. vicāritaḥ -tā -taṃ vādagrastaḥ -stā -staṃ vicārāspadīkṛtaḥ &c.

mop MOP

, s. mārjanī mammārjanī śodhanī vimārgaḥ pariṣkārakaḥ.

[Page 514b]
to mop To MOP

, v. a. mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), sammṛj śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ).

to mope To MOPE

, v. n. viṣad (c. 1. -ṣīdati -ṣattuṃ), avasad udās (c. 2. -āsteāsituṃ), viṣaṇībhū udvignībhū durmanasa (nom. durmanāyate), unmanas glai (c. 1. glāyati glātuṃ).

moping MOPING

, MOPISH, a. viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avasannaḥ -nnā -nnaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī -sinī -si (n) durmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udvignamanāḥ &c., antarmanāḥ &c.

moppet MOPPET

, MOPSEY, s. paṭaputrikā vastraputrikā vastrakhaṇḍamayī puttalikā.

moral MORAL

, a. (Virtuous) sadācāraḥ -rā -raṃ sadācārī -riṇī -ri (n) dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmācārī &c., dharmmacārī &c., sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu sādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sucaritaḥ -tā -taṃ saccaritaḥ -tā -taṃ sādhvācāraḥ -rā -raṃ dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ dharmmī &c., sudharmmā -rmmā -rma (n) dharmmabhṛta m. f. n., nyāyācāraḥ &c., vṛttavān -vatī -vat (t) avyasanī &c., puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ nītimān &c.

--(Relating to the practice of men, or to actions good or evil) lokavyavahārasambandhī &c., lokācāraviṣayakaḥ -kā -kaṃ sadasadācārasambandhī &c., sadasadnyavahāraviṣayaḥ -yā -yaṃ vidhiniṣedhānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Subject to moral laws, bound by precepts and prohibitions) vidhiniṣedhādhīnaḥ -nā -naṃ vidhiniṣedhāyattaḥ -ttā -ttaṃ vidhiniṣedhavān &c., niyamādhīnaḥ &c.

--(Supported by reason or probability, founded on experience) anumānasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yuktisiddhaḥ &c., ānumānikaḥ -kī -kaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ anubhūtisiddhaḥ &c., yuktibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ anumānamūlaḥ -lā -laṃ; 'moral philosophy,' nītiśāstraṃ nītividyā vyavahāraśāstraṃ nītiḥ f.

moral MORAL

, s. (Moral doctrine taught by a fiction) tātparyyaṃ tātparyyārthaḥ abhiprāyaḥ bhāvātheḥ tāttvikaṃ dhvanitārthaḥ garbhaḥ.

moralist MORALIST

, s. (Teacher of moral duties) nītiśāstropadeśakaḥ nītyupadeṣṭā m. (ṣṭṛ) nītiśikṣakaḥ dharmmopadeśī m. (n) nītivivecakaḥ sadasadvivecakaḥ nītiśāstrajñaḥ nītividyājñaḥ karttavyākarttavyopadeśakaḥ.

--(Mere moral person) nītimārgāvalambī m., kevalanītimārgāśrayī.

morality MORALITY

, s. (System of moral duties) nītiḥ f., nītividyā nītiśāstraṃ vyavahāraśāstraṃ nayaḥ nayavidyā nayaśāstraṃ arthaśāstraṃ vinayavidyā śīlavidyā sadasadvicāraḥ sadasadvivekaḥ kartavyākarttavyavicāraḥ karttavyākarttavyavivekaḥ. 'as invented by Vrihaspati,' vārhaspatyaṃ.

--(Practice of moral duties, virtue) dharmmānuṣṭhānaṃ dharmmācaraṇaṃ dharmmācāratā dharmmaḥ dharmmatvaṃ sadācāratvaṃ saccaritaṃ sucaritaṃ sādhuśīlatā puṇyatā puṇyaśīlatvaṃ sādhuvṛttaṃ.

--(Conformity to the principles of rectitude) dharmmānusāritvaṃ nyāyānusāraḥ nyāyaḥ dharmyatā dharmmatva.

to moralize To MORALIZE

, v. a. Apply to the purposes of moral instruction) hitopadeśāspadīkṛ dharmmopadeśāspadīkṛ nītiśikṣāspadīkṛ.

to moralize To MORALIZE

, v. n. (Make moral reflections) hitopadeśaṃ kṛ dharmmopadeśaṃ kṛ nītyupadeśaṃ kṛ hitopadeśaṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

moralizer MORALIZER

, s. hitopadeśakaḥ dharmmopadeṣṭā m. (ṣṭṛ) nītiśikṣakaḥ.

morally MORALLY

, adv. (According to the rules of morality) nītiśāstratas nītiśāstravat nītitas.

--(Virtuously) dharmmeṇa dharmmatas nyāyatas.

--(According to reason or the usual course of things) anumānena yuktyā anumānatasa yuktitas yathāmambhavaṃ.

morals MORALS

, s. (System of morality) nītiḥ f., nītiśāstraṃ nītividyā. See MORALITY. (Conduct) ācāraḥ ācaraṇaṃ ācaritaṃ caritaṃ vyavahāraḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vṛttaṃ rītiḥ f.; 'good morals,' vinayaḥ sadācāraḥ saccaritaṃ mucaritaṃ sādhucaritaṃ śīlaḥ suśīlaḥ.

[Page 515a]
morass MORASS

, s. kacchaḥ kacchabhūḥ f., anūpaḥ anūpabhūḥ f., jalāḍhyabhūmiḥ f., paṅkilabhūḥ f., āṣyabhūḥ f.

morbid MORBID

, a. asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asusthaḥ &c., rogī -giṇī -gi (n) rogavān -vatī -vat (t) sarogaḥ -gā -gaṃ vikārī &c., vikṛtaḥ -tā -taṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ.

morbidness MORBIDNESS

, s. asvasthatā asvāsthyaṃ asusthatā sarogatā rogitvaṃ.

morbific MORBIFIC

, MORBIFICAL, a. rogajanakaḥ -kā -kaṃ rogakaraḥ -rā -raṃ asvāsthyajanakaḥ &c., vyadhikaraḥ -rā -raṃ anārogyakaraḥ &c., rogadaḥ -dā -daṃ.

morbose MORBOSE

, a. rogajanitaḥ -tā -taṃ rogajaḥ -jā -jaṃ asusthaḥ -sthā -sthaṃ.

mordacious MORDACIOUS

, a. daṃśakaḥ -kā -kaṃ daṃśanakārī -riṇī -ri (n).

mordacity MORDACITY

, s. daṃśakatā daṃśanaśīlatā daṃśanaṃ daṃśanaguṇaḥ.

mordicant MORDICANT

, a. khādakaḥ -kā -kaṃ aruṣkaraḥ -rī -raṃ daṃśakaḥ &c.

more MORE

, a. adhikaḥ -kā -kaṃ adhikataraḥ -rā -raṃ adhikasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ uttaraḥ -rā -raṃ atirekī -kiṇī -ki (n) atiriktaḥ -ktā -ktaṃ paraḥ -rā -raṃ parataraḥ -rā -raṃ; often expressed by the comparative affixes tara and īyas; as, 'more in number.' bahutaraḥ -rā -raṃ baṃhīyān &c.; 'more or less,' nyūnādhikaḥ -kā -kaṃ nyūnātirekaḥ -kā -ka; 'more than a thousand,' paraḥsahasraḥ -srā -sraṃ; 'more than a hundred,' paraṃ śataṃ.

more MORE

, s. ādhikyaṃ adhikatā ātirekyaṃ atiriktatā udrekaḥ ātiśayyaṃ; 'more or less,' nyūnādhikyaṃ nyūnātirekyaṃ nyūnātiriktaṃ; 'neither more nor less, anyūnānatiriktaṃ; 'no more,' kṛtaṃ alaṃ with inst. c., as, 'no more of this ceremony!' kṛtam ādareṇa alam ādareṇa; 'what more need I say?' kim anyat kim bahunā.

more MORE

, adv. adhikaṃ adhikatara bhūyas bhūyiṣṭhaṃ atiriktaṃ paraṃ; or often expressed by the comparative affixes tara and īyas; as, 'more heavy,' gurutaraḥ -rā -raṃ garīyān -yasī -yaḥ (s); 'more and more,' uttarottaraṃ adhikādhikaṃ; 'how much more?' kimpunar kimuta sutarāṃ.

--(Any more, again) punar bhūyas.

moreover MOREOVER

, s. apica aparañca aparaṃ paraṃ parañca parantu aparantu anyacca kiñca adhikantu adhikaṃ punaśca apitu api atha.

moribund MORIBUND

, a. mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu mṛnakalpaḥ -lpā -lpaṃ mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ.

moringa MORINGA

, s. See MORUNGA.

morion MORION

, s. śirastraṃ śirastrāṇaṃ śiraskaṃ mastakarakṣaṇī śīrṣakaṃ.

morn MORN

, MORNING, s. prabhātaṃ prātaḥkālaḥ prātaḥsamayaḥ prabhātakālaḥ pratyūṣakālaḥ pratyūṣaḥ pratyūṣas n., pratyuṣaḥ pratyuṣas n., uṣaḥ uṣas n., uṣākālaḥ vibhātaṃ -takaṃ bhātaḥ vyuṣṭaṃ aruṇaḥ aruṇodayaḥ kalyaṃ kālyaṃ aharmukhaṃ divasamukhaṃ dinārambhaḥ dinādiḥ m., niśāvamānaṃ niśāntaḥ -ntaṃ kṣapāntaḥ rātrivigamaḥ prāvodhikaḥ vāsarasaṅgaḥ.

--(As opposed to afternoon) pūrvvāhnaḥ or pūrvvāhlaḥ prāhlaḥ pūrvvāhlakālaḥ prāhlakālaḥ; 'in the morning,' prātar prabhāte prātaḥkāle prabhātakāle pratyūpe upā prage prāhle pūrvvāhle niśānte pūrvvedyus; 'to be chanted in the morning,' prātargeyaḥ -yā -yaṃ; 'early in the morning,' suprātar atiprabhāte atiprage; 'to-morrow morning,' śvaḥ prabhāte; 'good morning,' suprabhātaṃ; 'morning, noon, and evening,' trikālaṃ.

morning MORNING

, a. prātar in comp., prātaḥkālīnaḥ -nā -naṃ prātaḥkālikaḥ -kī -kaṃ prabhātīyaḥ -yā -yaṃ prābhātikaḥ -kī -kaṃ pragetanaḥ -nī -naṃ prāhletanaḥ -nī -naṃ pūrvvāhletanaḥ -nī -naṃ uṣasyaḥ -syā -syaṃ auṣikaḥ -kī -kaṃ auṣasaḥ -sī -saṃ vaiyuṣṭaḥ -ṣṭī -ṣṭaṃ; 'morning duties,' prātaḥkṛtyaṃ; 'morning ablution,' prātaḥsnānaṃ; 'morning meal,' prātarāśaḥ prātarbhojanaṃ.

[Page 515b]
morning-gown MORNING-GOWN

, s. prātaḥkāle bhṛto laghuprāvāraḥ prātarvasanaṃ prātarvastraṃ.

morning-star MORNING-STAR

, s. prabhātasūcakatārā prabhātatārā śukraḥ.

morning-twilight MORNING-TWILIGHT

, s. prātaḥsandhyā prāksandhyā pūrvvasandhyā prabhātasandhyā.

morose MOROSE

, a. karkaśasvabhāvaḥ -vā -vaṃ kaṭusvabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśaśīlaḥ -lā -laṃ vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ sadāvakraḥ -krā -kraṃ rukṣasvabhāvaḥ -vā -vaṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti aruntudaḥ -dā -daṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ &c.

morosely MOROSELY

, adv. karkaśasvabhāvāt kaṭusvabhāvāt karkaśaṃ kārkaśyena vakrabhāvena sadāvakravat duḥśīlatvāt rukṣasvabhāvāt.

moroseness MOROSENESS

, s. kārkaśyaṃ karkaśatā karkaśaśīlatā kaṭutā kaṭuśīlatā duḥśīlatā dauḥśīlyaṃ vakratā vakraśīlatā svabhāvavakratā svabhāvakārkaśyaṃ svabhāvakaṭutā udāsīnatā udāsavṛttitvaṃ pratīpatā vāmaśīlatā nikṛtiḥ f., śuktatā.

morrow MORROW

, s. (The day next after the present) paradivasaḥ paradinaṃ śvastanadivasaḥ āgāmidivasaḥ kalyaṃ; 'to-morrow, on the morrow,' śvas paredyus paradine paradivase paredyavi kalli kalye anyedyus.

--(The next day subsequent to any day) uttaradivasaḥ uttaradinaṃ uttaredyus; 'the day after to-morrow,' paraśvasa; 'to-morrow morning,' śvaḥ prabhāte.

morsel MORSEL

, s. (Mouthful, small piece of food) grāsaḥ piṇḍaḥ kavalaḥ; 'a morsel as big as an egg,' aṇḍaparimāṇo grāsaḥ.

--(Piece, bit) khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ kṣudrabhāgaḥ lavaḥ śakalaḥ bhinnaṃ bhittaṃ bhittiḥ f.; 'a dainty morsel,' sugrāsaḥ.

morsure MORSURE

, s. daṃśanaṃ vidaṃśanaṃ daṃśaḥ daṃśakaraṇaṃ.

mortal MORTAL

, a. (Subject to death) maraṇādhīnaḥ -nā -naṃ martyaḥ -rtyā -rtyaṃ marttavyaḥ -vyā -vya nāśādhīnaḥ -nā -naṃ kālādhīnaḥ -nā -naṃ mṛtyadhīnaḥ -nā -naṃ maraṇadharmmakaḥ -kā -kaṃ mṛtyudharmmakaḥ -kā -kaṃ mṛtyuvaśaḥ -śā -śaṃ maraṇavaśaḥ &c., antavān -vatī -vat (t) anityaḥ -tyā -tyaṃ.

--(Deadly) prāṇadhātakaḥ -kā -kaṃ prāṇaharaḥ -rā -raṃ prāṇāntikaḥ -kī -kaṃ prāṇāntakaḥ &c., jīvāntakaḥ &c., prāṇahārī -riṇī -ri (n) prāṇanāśakaḥ -kā -kaṃ mārātmakaḥ -kā -kaṃ mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ marmmabhedāṃ -dinī &c., marmmāntikaḥ &c., antakaraḥ -rā -raṃ.

--(Belonging to man, human) mānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ -ṣikaḥ -kī -kaṃ manuṣyajātīyaḥ -yā -yaṃ manuṣyadharmmakaḥ -kā -kaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ; 'mortal state,' mānuṣadaśā.

mortal MORTAL

, s. (A human being) martyaḥ manuṣyaḥ mānuṣaḥ mānavaḥ prāṇāṃ m. (n) prāṇabhṛt m., janmī m. (n) janmavān m., śarīrī m., dehī m., dehabhṛt m., tanubhṛt m., cetanaḥ mṛtyupātraṃ maraṇapātraṃ.

mortality MORTALITY

, s. (Subjection to death) maraṇādhīnatā martyatā mṛtyuvaśatā nāśādhīnatā mṛtyudharmmaḥ maraṇadharmmaḥ anityatā.

--(Human nature) manuṣyatā -tvaṃ mānuṣyaṃ mānupattaṃ -tā puruṣatā.

--(Death, death of great numbers) mṛtyuḥ m., maraṇaṃ atyayaḥ nāśaḥ bahunāśaḥ bahujananāśaḥ.

mortally MORTALLY

, adv. prāṇanāśena prāṇaghātena sanāśaṃ saprāṇaghātaṃ saprāṇanāśaṃ; mortally wounded,' bhinnamarmmā -rmmā -rmma (n).

mortar MORTAR

, s. (Vessel in which substances are pounded) ulūkhalaṃ uḍūkhalaḥ -laṃ udūkhalaṃ; 'pestle and mortar,' ulūkhalamuṣale; 'pounded in a mortar,' ulūkhalikaḥ -kī -kaṃ.

--(Cement) sudhā lepaḥ vilepaḥ cūrṇalepaḥ karkaralepaḥ udapepaḥ; 'very hard,' vajralepaḥ.

mortgage MORTGAGE

, s. ādhiḥ m., sthāvarādhiḥ m. kṣetrādhiḥ sthāvaradhanādhiḥ m., ādhānaṃ ādhamanaṃ kṣetranyāsaḥ sthāvaradhananyāsaḥ bhūminyāsaḥ upanyāsaḥ sthāvaravandhakaḥ bandhakaḥ upanidhiḥ m., bhūminiṣṭopaḥ.

to mortgage To MORTGAGE

, v. a. ādhīkṛ kṣetrādi sthāvaradhanaṃ nyasa (c. 4. -asyati asituṃ) or nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), nyāsaṃ dā bandhakaṃ dā nyāsīkṛ.

mortgaged MORTGAGED

, p. p. ādhīkṛtaḥ -tā -taṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ upanyastaḥ &c.; 'to be mortgaged,' ādheyaḥ -yā -yaṃ.

mortgagee MORTGAGEE

, s. ādhidhārī m. (n) nyāsadhārī m. (n) ādhigrāhī m. (n) bandhakagrāhī m., bandhakadhārī m., ādhigrāhakaḥ.

mortgager MORTGAGER

, s. ādhidātā m. (tṛ) bandhakadātā m., ādhīkattā m. (rttṛ).

mortiferous MORTIFEROUS

, a. mṛtyujanakaḥ -kā -kaṃ maraṇāvahaḥ -hā -haṃ prāṇaghātakaḥ &c.

mortification MORTIFICATION

, s. (In surgery, local extinction of life) māṃsanāśaḥ māṃsātipākaḥ māṃsapākaḥ cetanānāśaḥ jīvitvanāśaḥ māṃsakothaḥ māṃsavidradhiḥ m., māṃsapūtiḥ f.

--(Subjugation of the passions and appetites) damaḥ dāntiḥ f., damanaṃ saṃyamaḥ -manaṃ indriyadamaḥ indriyajayaḥ indriyaparājayaḥ indriyasaṃyamaḥ jitendriyatvaṃ idriyavaśīkaraṇaṃ kāmāvasāyaḥ vītakāmatvaṃ viṣayaparāṅmukhatā.

--(By penance, &c.) tapas tapaścaryyā tapasyā kṛcchraṃ kāyakleśaḥ vairāgyaṃ.

--(Humiliation, vexation) abhibhavaḥ abhibhūtiḥ f., mānabhaṅgaḥ mānakhaṇḍanaṃ abhimānakhaṇḍanaṃ mānahāniḥ f., tejobhaṅgaḥ darpabhaṅgaḥ apakarṣaḥ -rṣaṇaṃ vyathā duḥkhaṃ kleśaḥ viḍambanā.

--(Disappointment) āśābhaṅgaḥ manobhaṅgaḥ āśānāśaḥ icchānāśaḥ icchāvināśaḥ icchākṣayaḥ utsāhabhaṅgaḥ.

mortified MORTIFIED

, p. p. (In surgery) naṣṭamāṃsaḥ -sā -saṃ naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ kothavān -vatī -vat (t) atipakvaḥ -kvā -kvaṃ.

--(Subdued) dāntaḥ -ntā -ntaṃ damitaḥ -tā -taṃ sayamitaḥ -tā -taṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ jitaḥ -tā -taṃ; 'one whose passions are mortified,' jitendriyaḥ yatendriyaḥ saṃyatendriyaḥ vītakāmaḥ vītarāgaḥ vītaspṛhaḥ viraktaḥ vairāgī m. (n) jitakāmaḥ jitakāmakrodhādiḥ m.

--(Humiliated, vexed) abhibhūtaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ bhagnamānaḥ -nā -naṃ kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ savyathaḥ -thā -thaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ.

to mortify To MORTIFY

, v. a. (Destroy the vitality of) jīvitvaṃ or caitanyaṃ naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), cetanānāśaṃ kṛ caitanyanāśaṃ kṛ.

--(Subdue) dam (c. 10. damayati -yituṃ), vaśīkṛ ji (c. 1. jayati jetuṃ), parāji; 'one's passions,' indriyāṇi dam indriyadamanaṃ kṛ; 'the body,' śarīrakleśaṃ kṛ.

--(Humble) abhibhū apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), mānaṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), abhimānakhaṇḍanaṃ kṛ mānavidhvaṃsaṃ kṛ.

--(Vex) kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ).

to mortify To MORTIFY

, v. n. (Lose vitality, as flesh) naṣṭacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ bhū naṣṭajīvitvaḥ -tvā -tvaṃbhū naṣṭamāṃsaḥ -sā -saṃbhū māṃsaikadeśe pūtībhū kothībhū.

--(Practise austerities) tap (c. 4. tappate), tapas tap tapas (nom. tapasyati), tapaścaryyāṃ kṛ vairāgyācaraṇaṃ kṛ śarīrakleśaṃ kṛ brahmacaryyaṃ kṛ.

mortifying MORTIFYING

, a. mānabhañjakaḥ -kā -kaṃ darpabhañjakaḥ &c., vyathākaraḥ -rā -raṃ.

mortise MORTISE

, s. kāṣṭhachidraṃ kāṣṭhamandhiḥ m., kāṣṭhagrahaṇī kāṣṭhadharaṇī dāruchidraṃ dārusīvanaṃ kāṣṭhasīvanaṃ kāṣṭharandhraṃ.

to mortise To MORTISE

, v. a. anyakāṣṭhadharaṇārtham ekakāṣṭhāgraṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), kāṣṭhadvayasandhānaṃ kṛ kāṣṭhadvayaṃ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

mortmain MORTMAIN

, s. anyādeyabhogaḥ parādeyabhogaḥ adeyabhogaḥ.

morunga MORUNGA

, s. (Plant) śobhāñjanaḥ śobhanakaḥ śaubhāñjanaḥ sobhāñjanaḥ śigruḥ m., tīkṣṇagandhaḥ -ndhakaḥ akṣīvaḥ ākṣīvaḥ kākṣīvaḥ mocakaḥ; 'its root,' śigrumūlaṃ; 'seed,' śigrujaṃ śigruvījaṃ.

mosaic MOSAIC

, a. nānāvarṇaprastarakhacitaḥ -tā -taṃ nānāvidhaprastarachuritaḥ -tā -taṃ nānāvarṇadravyapraṇihitaḥ &c.; 'mosaic work,' citrakarmma n. (n).

mosque MOSQUE

, s. yāvanadharmmamaṇḍapaḥ yāvanadharmmamandiraṃ yāvanaprāsādaḥ.

moss MOSS

, s. śilāvalkā śaivalaḥ śaivālaḥ śevalaḥ śevālaḥ śepālaḥ śaivaṃ kāvāraṃ sūkarī śūkarī śūkarākrāntā varāhakrāntā.

moss-grown MOSS-GROWN

, a. śaivalāvṛtaḥ -tā -taṃ śaivalācchāditaḥ -tā -taṃ rūḍhaśaivalaḥ &c.

mossy MOSSY

, a. śaivālamayaḥ -yī -yaṃ saśaivālaḥ -lā -laṃ śaivālayuktaḥ -ktā -ktaṃ śaivālitaḥ -tā -taṃ śevālaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śaivalī -linī -li (n).

most MOST

, a. bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikatamaḥ -mā -maṃ adhikataraḥ -rā -raṃ adhikaḥ -kā -kaṃ adhikasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ -mā -maṃ; 'the most part,' bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ &c., bahutaraḥ -rā -raṃ bahutamaḥ -mā -maṃ; 'for the most part,' bhūyiṣṭhaṃ prāyas prāyaśas bāhulyena bahuśas.

most MOST

, adv. bhūyiṣṭhaṃ adhikaṃ adhikataraṃ adhikatamaṃ bhūyas paramaṃ; often expressed by the superlative affixes tama and iṣṭha, as, 'most excellent,' śreṣṭhatamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'most heavy,' gurutamaḥ -mā -maṃ gariṣṭhaḥ &c., or by. ati or su or atyanta or atiśaya prefixed; as, 'most powerful,' atibalavān &c.

most MOST

, s. adhikabhāgaḥ bhūyiṣṭhabhāgaḥ parabhāgaḥ paramabhāgaḥ bahutarabhāgaḥ bahutamabhāgaḥ adhikapakṣaḥ uttamabhāgaḥ uttamapakṣaḥ adhikāṃśaḥ.

mostly MOSTLY

, adv. bhūyiṣṭhaṃ prāyas prāyaśas prāyeṇa bahuśas bāhulyena bahughā bhūyas sāmānyatam bahutaraṃ sādhāraṇyena.

mote MOTE

, s. aṇuḥ m., aṇureṇuḥ m., tramareṇuḥ m. f., rikṣā likṣā kaṇaḥ kaṇikā pārimāṇḍalyaṃ aṇureṇujālaṃ jālasūryyamarīcisthaṃ rajas jālakāntarapraviṣṭādityaraśmisthitaṃ yadrajas dhvaṃsī m. (n) samāgamaḥ.

moth MOTH

, s. pataṅgaḥ pataṅgamaḥ pataṅgikā śalabhaḥ śarabhaḥ kīṭaḥ; 'moth like,' śālabhaḥ -bhī -bhaṃ.

moth-eaten MOTH-EATEN

, a. kīṭabhakṣitaḥ -tā -taṃ kīṭakhāditaḥ -tā -taṃ.

mother MOTHER

, s. mātā f. (tṛ) jananī janayitrī janikā prajanikā prajā yinī prasavinī prasavitrī prasavakartrī prasūḥ f., sūḥ f., ambā ambikā ambālikā janī prasavasthalī dhātrī mā utpādikā; 'mother of a son or of offspring,' putriṇī putravatī sutinī sutavatī prajāvatī apatyavatī; 'of one child,' ekodarā; 'of seven children,' sutavaskarā; 'who has recently had a child,' prasūtikā sūtikāprasūtā; 'step-mother,' vimātā f. (tṛ) sapatnī mātā; 'motherin-law,' śvaśrūḥ f.; 'mother and father,' mātāpitarau m. du., mātarapitarau; 'mother of a hero,' vīraprasavinī; 'mother's house,' mātṛgṛhaṃ; 'mother's family,' mātṛkulaṃ; 'born of a different mother,' bhinnodaraḥ -rā -raṃ anyodaraḥ &c., asodaraḥ &c.

mother MOTHER

, a. (Native) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ sāhajikaḥ -kī -kaṃ sahajaḥ -jā -jaṃ janma or jāti in comp.; as, 'mother-tongue,' janmabhāṣā jātibhāṣā; 'mother-country,' janmabhūmiḥ f.

mother-in-law MOTHER-IN-LAW

, s. śvaśrūḥ f., gurupatnī; 'mother and father in law, śvaśrūśvaśurau m. du.

mother-of-pearl MOTHER-OF-PEARL

, s. śuktivadhūḥ f., śuktipuṭaṃ muktāsphoṭaḥ muktāgāraṃ.

motherhood MOTHERHOOD

, s. mātṛtvaṃ -tā jananītvaṃ mātṛbhāvaḥ putriṇītvaṃ sutinītvaṃ.

motherless MOTHERLESS

, a. amātṛkaḥ -kā -kaṃ mātṛhīnaḥ -nā -naṃ mṛtamātṛkaḥ &c., mātṛrahitaḥ -tā -taṃ gatamātṛkaḥ -kā -kaṃ hīnamātṛkaḥ &c.

motherly MOTHERLY

, a. mātṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ mātṛsadṛśaḥ -śī -śaṃ mātṛkalpaḥ -lpā -lpaṃ mātṛtulyaḥ -lyā -lyaṃ mātṛkaḥ -kā -kaṃ mātṛ in comp.

motherly MOTHERLY

, adv. mātṛvat mātṛrūpeṇa mātṛbhāvena mātṛdharmmānusāreṇa.

motion MOTION

, s. gatiḥ f., gamanaṃ calanaṃ cāraḥ caraṇaṃ sañcaraṇaṃ saraṇaṃ copanaṃ kṣvelitaṃ kṣvelikā; 'swift motion,' tvaritagatiḥ f.; 'slow motion,' mandagatiḥ f., mandagamanaṃ; 'backward motion,' viparītagatiḥ f.

--(Animal action) ceṣṭā ceṣṭitaṃ.

--(Gesture) iṅgitaṃ iṅgaḥ iṅga vikṣepaḥ āṅgikaceṣṭā.

--(Agitation) kṣobhaḥ antaḥkṣobhaḥ vegaḥ.

--(Impulse, feeling) vegaḥ manovegaḥ manovṛttiḥ f., manovikāraḥ rāgaḥ cittarāgaḥ cittakṣobhaḥ bhāvaḥ vāsanā buddhiḥ f., kalpanā rasaḥ.

--(Proposition made) karttavyopanyāsaḥ upanyāsaḥ karttavyasūcakavākyaṃ vākyaṃ.

--(Stool) rekaḥ recanaṃ -nā uccāraḥ uccaritaṃ; 'to put in motion,' cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

to motion To MOTION

, v. a. iṅgitaṃ kṛ saṅketaṃ kṛ aṅgavikṣepaṃ kṛ aṅgasañcālanaṃ kṛ.

motionless MOTIONLESS

, a. acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ -lā -laṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aceṣṭaḥ &c., niceṣṭaḥ &c., gatihīnaḥ -nā -naṃ gatiśūnyaḥ -nyā -nyaṃ niṣkampaḥ -mpā -mpaṃ aspandaḥ -ndā -ndaṃ niṣyandaḥ &c., sthiraḥ -rā -raṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ agatikaḥ -kā -kaṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ.

motive MOTIVE

, a. (Causing motion, &c.) cālakaḥ -kā -kaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ sañcārakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ vyāpārī -riṇī -ri (n) hetukaḥ -kā -kaṃ kāraṇikaḥ -kī -kaṃ.

motive MOTIVE

, s. (That which incites to action. cause) prayojanaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ nimittaṃ -ttakaṃ pravṛttinimittaṃ pravarttakaṃ prayojakaṃ prayogaḥ uttejanaṃ uttejakaṃ nidānaṃ nibandhanaṃ kāryyaṃ; 'without motive,' akasmāt nipprayojanaṃ asati prayojane akāraṇāt hetunā vinā; 'relation between the motive and the effect,' prayojyaprayojakabhāvaḥ.

motley MOTLEY

, a. citravicitraḥ -trā -traṃ nānāvidhaḥ -dhā -dhaṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānārūpaḥ -pā -paṃ bhinnarūpaḥ -pā -paṃ nānāraṅgī -ṅgiṇī -ṅgi (n) bahuraṅgī &c., vividhaḥ &c.

motor MOTOR

, MOTORY, a. cālakaḥ -kā -kaṃ sañcārakaḥ -kā -kaṃ sārakaḥ &c.

mottled MOTTLED

, a. citritaḥ -tā -taṃ citraḥ -trā -traṃ karbburitaḥ -tā -taṃ.

motto MOTTO

, s. vākyaṃ vacanaṃ lekhaḥ ślokaḥ kavitā vijñāpanalekhaḥ mudrālekhaḥ.

mould MOULD

, s. (Earth, soil) mṛttikā mṛd f., mṛdā pāṃśuḥ m., bhūmiḥ f., khalaṃ; 'black mould,' nīlamṛttikā.

--(Concretion formed from damp) kalaṅkaḥ śuklakalaṅkaḥ kledajakalaṅkaḥ kledajamalaṃ.

--(Cast) saṃskāraḥ ākāraḥ ākṛtiḥ f., mūrttiḥ f., saṃsthānaṃ saṃyānaḥ rūpaṃ.

to mould To MOULD

, v. a. (Cause to contract mould) sakalaṅkaṃ -ṅkāṃ kṛ kalaṅkena duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kledajamalena duṣ.

--(Fashion, form) saṃskṛ kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), sarūpaṃ -pāṃ kṛ rac (c. 10. racayati -yituṃ), saṃskāraṃ kṛ.

to mould To MOULD

, v. n. (Contract mould) sakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ bhū kledavyāptatvāt śuklakalaṅkaṃ or śuklamalaṃ bandh (c. 9. badhnāti bandvuṃ), kalaṅkāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū.

moulded MOULDED

, p. p. kalpitaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Kneaded) marditaḥ &c.

to moulder To MOULDER

, v. n. cūrṇībhū kṣi in pass. (kṣīyate) viśṝ in pass. (-śīryyate); viśīrṇībhū jṝ (c. 4. jīryyati), śanaiḥ śanaiḥ kṣi or naś (c. 4. naśyati), alpālpaśaḥ kṣīṇībhū or nyūnībhū.

mouldering MOULDERING

, part. śanaiḥ śanaiḥ kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpālpaṃ viśīryyamāṇaḥ &c.

mouldiness MOULDINESS

, MOLDINESS, s. sakalaṅkatā samalatā malinatā kalaṅkavattvaṃ.

moulding MOULDING

, MOLDING, s. saṃskāraḥ.

--(Projecture of a wall) bhittiśīrṣaṃ -rṣakaṃ.

mouldy MOULDY

, a. sakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ samalaḥ -lā -laṃ malinaḥ -nā -naṃ kalaṅkāvṛtaḥ -tā taṃ kalaṅkamayaḥ -yī -yaṃ kalaṅkavān -vatī -vat (t) malāvṛtaḥ &c., śuklakalaṅkāvṛtaḥ &c.

to moult To MOULT

, MOLT, v. n. (Shed the feathers) pakṣān or vārṣikapakṣān pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ) or nirmuc vārṣikapakṣapātaṃ kṛ pakṣanirmokaṃ kṛ pakṣagalanaṃ kṛ pakṣaparivarttanaṃ kṛ.

[Page 517b]
moulted MOULTED

, p. p. galitapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ muktapakṣaḥ &c., patitaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

moulting MOULTING

, s. pakṣapātaḥ pakṣapatanaṃ vārṣikapakṣapatanaṃ pakṣanirmokaḥ pakṣagalanaṃ vārṣikapakṣagalanaṃ vārṣikapakṣaparivarttanaṃ.

mound MOUND

, s. (Bank, rampart) vapraḥ -praṃ cayaḥ setuḥ m., piṇḍanaḥ piṇḍalaḥ prākāraḥ dhūlikuṭṭimaṃ dhūlikedāraḥ. (Elevation, hillock, heap of earth) mṛttikācayaḥ unnatabhūbhāgaḥ kṣudraparvataḥ nākuḥ m., vāmalūraḥ.

to mount To MOUNT

, v. n. (Rise on high) ūrddhaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), upari gam uccair gam ūrddhvagamanaṃ kṛ uparigamanaṃ kṛ.

--(Mount on horseback) aśvam āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or adhiruh or adhyāruh or samāruh or abhiruh or adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aśvārohaṇaṃ kṛ; 'to mount along side,' anvāruh samanvāruh.

to mount To MOUNT

, v. a. (Raise on high) ūrddhvīkṛ uccīkṛ ūrddhvaṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ), uccaiḥ kṛ.

--(Climb, ascend, as a hill or a horse) āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh adhyāruh samāruh abhiruh adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), ārohaṇaṃ kṛ.

--(Place upon) āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) samāruh.

mountain MOUNTAIN

, s. parvataḥ giriḥ m., śailaḥ adriḥ m., mahīdharaḥ bhūdharaḥ vayudhādharaḥ dharaṇīdharaḥ dharādharaḥ mahīdhraḥ jagatīdharaḥ bhūbhṛt m., bhūghraḥ kṣmābhṛt m., kṣitidharaḥ urvvīdharaḥ kudhraḥ dharaḥ dharaṇīkīlakaḥ śikharī m. (n) pṛthuśekharaḥ tuṅgaśekharaḥ sānumān m. (t) kakudmān m. (t). kakudmī m. (n) nagaḥ śiloccayaḥ gotraḥ ahāryyaḥ grāvā m. (n) valāhakaḥ pṛthunitambaḥ; 'crest or peak of a mountain,' śikharaṃ giriśikharaṃ parvataśṛṅgaṃ parvatāgraṃ parvatamastakaḥ kakud f.; 'brow of a mountain,' girimūrddhā m. (-dda); 'side or ridge,' kaṭakaḥ nitambaḥ; 'mountain with three peaks,' trikūṭaḥ trikakud m.; 'Western mountain, behind which the sun sets,' astaḥ caramācalaḥ caramādriḥ m., caramakṣmābhṛt m., paścimaparvataḥ; 'Eastern mountain, over which the sun rises,' udayaḥ udayaparvataḥ udayagiriḥ m., udayaśailaḥ udayācalaḥ udayādriḥ m., pūrvvaparvvataḥ; 'hill near a mountain,' pādaḥ pratyantaparvataḥ; 'land at the foot of a mountain,' upatyakā; 'on the top,' adhityakā; 'range of mountains,' kulaparvataḥ kulācalaḥ kulagiriḥ m., kulaśailaḥ. There are seven principal ranges of mountains given, viz. mahendraḥ malayaḥ sahyaḥ śuktimān ṛkṣaḥ vindhyaḥ pāripātraḥ -trakaḥ or pāriyātraḥ -trakaḥ. Other names of celebrated mountains or mountain ranges are himavān himālayaḥ himādriḥ m., hemakūṭaḥ āmrakūṭaḥ mālyavān m. (t) niṣadhaḥ mainākaḥ also called hiraṇyanābhaḥ and himavatsutaḥ gandhamādanaḥ citrakūṭaḥ krauñcaḥ or kroñcaḥ.

mountain MOUNTAIN

, a. pārvataḥ -tī -taṃ parvatīyaḥ -yā -yaṃ pārvatīyaḥ -yā -yaṃ gairaḥ -rī -raṃ gairikaḥ -kī -kaṃ gaireyaḥ -yī -yaṃ śailaḥ -lī -laṃ pārvateyaḥ -yī -yaṃ parvata or giri in comp.; as, 'mountain torrent,' girinadī.

mountaineer MOUNTAINEER

, s. parvatavāsī m. (n) girivāsī m., parvatīyajanaḥ pārvatīyaḥ girijaḥ śailajanaḥ giribhūḥ m., śailāṭaḥ.

mountainous MOUNTAINOUS

, a. pārvatīyaḥ -yā -yaṃ pārvateyaḥ -yī -yaṃ parvatīyaḥ -yā -yaṃ saparvataḥ -tā -taṃ parvatamayaḥ -yī -yaṃ saśailaḥ -lā -laṃ samahīdharaḥ -rā -raṃ.

mountebank MOUNTEBANK

, s. chadmavaidyaḥ mithyāvaidyaḥ kitavaḥ dhūrttaḥ kāpaṭikaḥ.

mounted MOUNTED

, p. p. ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ārīpitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ -tā -taṃ samāropitaḥ -tā -taṃ samārūḍhaḥ &c., adhirūḍhaḥ &c., rūḍhaḥ &c.; 'on horseback,' aśvārūḍhaḥ aśvārohī m. (n) hayārūḍhaḥ turagārūḍhaḥ.

mounting MOUNTING

, s. (Rising) ūrddhvagamanaṃ uparigamanaṃ.

--(Ascending, getting on horseback) ārohaḥ -haṇaṃ adhirohaṇaṃ samārohaḥ -haṇaṃ.-- (Placing on horseback) āropaṇaṃ samāropaṇaṃ ārūḍhīkaraṇaṃ.

to mourn To MOURN

, v. n. śuc (c. 1. śocati -cituṃ), anuśuc pariśuc śokaṃ kṛ śokārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū. śocanaṃ kṛ khid (c. 4. khidyate khettuṃ), parikhid duḥkha (nom. duḥkhāyate duḥkhīyate), vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), pralap lap udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), pravyath sampravyath tap in pass. (taṣyate) paritap santap rud (c. 2. roditi tuṃ), paridev (c. 1. -devate -vituṃ), du (c. 4. dūpate); 'mourn exceedingly,' śuc in freq. (śośucyate).

to mourn To MOURN

, v. a. (Grieve for) anuśuc (c. 1. -śocati -cituṃ), paridev (c. 1. -devati -te -vituṃ), vilap (c. 1. -lapati -pituṃ), krand (c. 1. krandati -ndituṃ), ākranda rud (c. 2. roditi -tuṃ), abhikruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ).

mourned MOURNED

, p. p. śocitaḥ -tā -taṃ anuśocitaḥ &c., vilapitaḥ -tā -taṃ.

mourner MOURNER

, s. śocakaḥ anuśocakaḥ śokī m. (n) khedī m. (n) paridevī m. (n) paridevakaḥ vilapanakṛta m., vilāpī m., śokakarttā m. (rttṛ) anutāpī m., khidyamānaḥ.

--(One who wears a funeral dress) amaṅgalaveṣī m. (n).

mournful MOURNFUL

, a. (Expressing sorrow) śokasṛcakaḥ -kā -kaṃ khedasūcakaḥ &c., śokavodhakaḥ -kā -kaṃ śokārthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Sorrowful, said of persons) śokā -kinī -ki (n) śokārttaḥ -rttā -rttaṃ śokānvitaḥ -tā -taṃ saśokaḥ -kā -kaṃ khedī &c., khedayuktaḥ -ktā -ktaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ udvignasanāḥ -nāḥ -naḥ (m) viṣādī &c., duḥkhī &c., duḥkhānvitaḥ -tā -taṃ durmanāḥ &c., vimanāḥ &c., samanyuḥ -nyuḥ -nyu.

--(Causing sorrow, lamentable) śokajanakaḥ &c., śokadaḥ -dā -daṃ śocanīyaḥ -yā -yaṃ śocyaḥ -cyā -cyaṃ śocitavyaḥ -vyā -vyaṃ śokāvahaḥ -hā -haṃ duḥkhāvahaḥ &c., khedajanakaḥ -kā -kaṃ śokārhaḥ -rhā -rhaṃ śocanārhaḥ &c.,

mournfully MOURNFULLY

, adv. saśokaṃ sakhedaṃ saduḥkhaṃ sodvegaṃ śokena śokapūrvvaṃ.

mournfulness MOURNFULNESS

, s. śokaḥ maśokatā duḥkhaṃ duḥkhitā udvegaḥ udvignatā khedaḥ śocyatā śocanīyatā śākajanakatā.

mourning MOURNING

, s. (Sorrow, lamentation) śokaḥ śācanaṃ anuśocanaṃ khedaḥ vilapanaṃ vilāpaḥ paridevanaṃ -nā rodanaṃ rudanaṃ krandanaṃ ākrandanaṃ duḥkhaṃ.

--(Dress worn by mourners) amaṅgalaveṣaḥ aśubhaveṣaḥ amaṅgalakālīnaveṣaḥ aśubhakālīnaveṣaḥ śokamūcakaveṣaḥ. According to the Hindu notion defilement is contracted by the death of a relation; hence the following terms, expressive of a season of mourning, imply a season of impurity as, aśaucaṃ āśaucaṃ kālāśaucaṃ aghāhaḥ; 'one in such a state,' āśaucī -cinī -ci (n).

mouse MOUSE

, s. mṛṣikaḥ -kā mūṣakaḥ ākhuḥ m., induraḥ induruḥ m., giriḥ f., girikā dīnā vileśayaḥ vajradantaḥ dhānyāriḥ m., cikkā.

mouse-trap MOUSE-TRAP

, s. mūpikagrahaṇārthaṃ kūṭapantraṃ mūpikonmāthaḥ mūpikapañjaraḥ.

mouth MOUTH

, s. mukhaṃ vadanaṃ āsyaṃ vaktraṃ ānanaṃ lapanaṃ tuṇḍaṃ -ṇḍaḥ tuṇḍiḥ -ṇḍī m. f., śman indec.; 'the corner of the mouth,' sṛkkan n., mṛkkaṃ sṛkvan n., mṛkvaṃ sṛkki n., mṛkvi n., sṛkkin n., sṛkvin sṛkkiṇī f., mṛkviṇī; 'the two corners,' sṛkkaṇī n. du., oṣṭhaprāntau m. du.; 'dryness of the mouth, mukhaśoṣaḥ; 'washing the mouth,' mukhamārjanaṃ mukhaprakṣālanaṃ 'rincing the mouth,' ācamanaṃ; 'to open the mouth,' mukhaṃ vyādā; 'to stop the mouth,' vākmnambhaṃ kṛ; 'from the mouth,' mukhatas; 'relating to the mouth,' mukhatīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Aperture, orifice) mukhaṃ chidaṃ dvāraṃ pramukhaṃ.

--(Mouth of a river) sambhedaḥ saṅgamaḥ sindhusaṅgamaḥ.

to mouth To MOUTH

, v. a. and n. (Speak with a big pompous voice) uccaiḥsvareṇa or garvitasvaraṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), uddhatasvareṇa vad.

--(Chew, devour) carv (c. 1. carvati -rvituṃ, (c. 10. carvayati -yituṃ), gram (c. 1. grasati -situṃ), bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ).

mouthful MOUTHFUL

, s. grāsaḥ piṇḍaḥ mukhapūraṇaṃ kavalaḥ kavakaḥ gaṇḍūṣaḥ -ṣā gaḍolaḥ gaṇḍolaḥ guḍeraḥ -rakaḥ sinaḥ; 'three mouthfuls of water,' jalagaṇḍūṣatrayaṃ.

mouthless MOUTHLESS

, a. mukhahīnaḥ -nā -naṃ mukharahitaḥ -tā -taṃ nirmukhaḥ -khā -khaṃ.

mouthpiece MOUTHPIECE

, s. mukhanālī puṭaḥ jihvālī; 'of a flute,' dardurapuṭaḥ.

--(One who speaks for others) mukhaṃ.

movable MOVABLE

, a. caraḥ -rā -raṃ cariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu calaḥ -lā -laṃ calanaḥ -nā -naṃ caliṣṇuḥ &c., jaṅgamaḥ -mā -maṃ gaptanaśīlaḥ -lā -laṃ gamanayogyaḥ -gyā -gyaṃ gamanaśakyaḥ -kyā -kyaṃ asthāvaraḥ -rā -raṃ trasaḥ -sā -saṃ jagan -gatī -gat (t) iṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ calanakṣamaḥ -mā -maṃ; 'movable and immovable,' carācaraḥ -rā -raṃ calācalaḥ -lā -laṃ.

movableness MOVABLENESS

, s. cariṣṇutā caliṣṇutā gamanaśīlatā calanayogyatā gatiśīlatvaṃ asthāvaratā carabhāvaḥ calabhāvaḥ gamanaśaktiḥ f.

movables MOVABLES

, s. pl. asthāvarāṇi n. pl., asthāvaradravyaṃ -vyāṇi n. pl., caradravyāṇi caladravyāṇi jaṅganadravyāṇi asthāvaradhanaṃ.

to move To MOVE

, v. a. (Put in motion, cause to change place) cal (c. 10. cālayāta -yituṃ), vical sañcal sṛ (c. 10. sārayati -yituṃ), car (c. 10. cārayati -yituṃ), sañcar sthānāntaraṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ), sthānāntarīkṛ.

--(Impel) prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), nud (c. 6. nudati nīttuṃ), praṇud cud (c. 10. codayati -yituṃ), pracud sañcud.

--(Draw) kṛṣ (c. 1. karpati, c. 6. kṛpati -te kraṣṭuṃ), sāmākṛṣ.

--(Incite to action, influence) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah ceṣṭ (c. 10. ceṣṭayati -yituṃ), praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), prer.

--(Excite tenderness, pity, &c.) karuṇāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), kāruṇyaṃ or dayām utpada (c. 10. -pādayati -yituṃ), hṛdayaṃ vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), hṛdayaṃ spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), hṛdayam ārdrīkṛ.

--(Affect) upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ); 'with grief,' śokopahataṃ -tāṃ kṛ.

--(Agitate) kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), vikṣubh vyākṣubh.

--(Make a proposal) upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), karttavyopanyāsaṃ kṛ karttavyopasthāpanaṃ kṛ karttavyodnāvanaṃ kṛ.

--(Move away, move off) apamṛ apānud apanud vyapanud.

--(Move a piece at chess) śāriṃ pariṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or samantād nī śāripariṇāyaṃ kṛ.

to move To MOVE

, v. n. cal (c. 1. calati -lituṃ), sṛ (c. 1. marati sarttuṃ), pramṛ car (c. 1. carati -rituṃ), gama (c. 1. gacchati gantuṃ), (c. 2. yāti -tuṃ), i (c. 2. eti -tuṃ), iṅga (c. 1. iṅgati -ṅgituṃ), cup (c. 1. copati pituṃ), aṃh (c. 1. aṃhate -hituṃ), gativiśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

--(Change place) sthānāntaraṃ gama sthalāntaraṃ gam or .

--(Change residence) gṛhāntaraṃ gam vāsāntaraṃ gam.

--(Have vital action) ceṣṭa (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), ātmānaṃ ceṣṭ ceṣṭāṃ kṛ.

--(Begin in a march) prasthānaṃ kṛ prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ); 'move on,' prasṛ pragam prayā cal; 'move off,' apasṛ apayā apakram (c. 1. -krāmati kramituṃ), apagam; 'move about,' itastataḥ sṛ or cal parimṛ.

move MOVE

, s. calanaṃ saraṇaṃ gamanaṃ ceṣṭā iṅgitaṃ mthānāntaraṃ sthānāntaragamana

--(At chess, &c.) pariṇāyaḥ parīṇāyaḥ śārinayanaṃ khelā -lanaṃ.

moved MOVED

, p. p. cālitaḥ -tā -taṃ calitaḥ -tā -taṃ cāritaḥ -tā -taṃ sañcāritaḥ -tā -taṃ sāritaḥ -tā -taṃ pracalitaḥ -tā -taṃ sthānāntaragataḥ -tā -taṃ sthānāntaraprāptaḥ -ptā -ptaṃ sthalāntarāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Impelled) preritaḥ -tā -taṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ pracoditaḥ -tā -taṃ.

--(Drawn) kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Incited) pravarttitaḥ -tā -taṃ prayojitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ &c., pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Excited to pity) jātakāruṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ jātadayaḥ -yā -yaṃ dayāspṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

--(Affected) spṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upahataḥ -tā -taṃ.

--(Agitated) kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kṣobhitaḥ -tā -taṃ.

movement MOVEMENT

, s. calanaṃ saraṇaṃ cāraḥ caraṇaṃ sañcaraṇaṃ gatiḥ f., gamanaṃ gamaḥ copanaṃ ceṣṭā ceṣṭitaṃ iṅgitaṃ sthānāntaraṃ sthalāntaraṃ sthānāntaragamanaṃ sthānabhedaḥ.

--(Agitation) kṣobhaḥ kampaḥ.

--(In music) grāmaḥ tālaḥ mūrcchanā.

mover MOVER

, s. (That which gives motion) cālakaḥ sārakaḥ sañcārakaḥ.

--(That which moves) caraḥ calaḥ calanaḥ.

--(Proposer) upanyāsakṛt karttavyopanyāsakṛt karttavyopasthāpakaḥ.

--(One who imples to action) pravarttayitā m. (tṛ) pravarttakaḥ prayojakaḥ prerakaḥ.

moving MOVING

, a. (Exciting the affections) karuṇājanakaḥ -kā -kaṃ kāruṇyotpādakaḥ &c., dayājanakaḥ &c., karuṇātmakaḥ &c., hṛdayavedhakaḥ &c., hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ hṛdayaspṛk (ś) marmmaspṛk hṛdayabhedī -dinī -di (n) cittavedhakaḥ &c., cittadrāvakaḥ &c., bhāvārdrakārī &c., cittārdrakārī &c.

moving MOVING

, part. calan -lantī -lat (t) saran &c., caran &c., calaḥ -lā -laṃ caraḥ -rā -raṃ saraḥ -rā -raṃ saraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ calanaḥ -nā -naṃ jaṅgamaḥ -mā -maṃ kampanaḥ -nā -naṃ gatimān -matī -mat (t) gāmī -minī &c., cārī &c., sārī &c., yāyī &c., sarpī &c., gatvaraḥ -rā -raṃ mṛtvaraḥ -rā -raṃ; 'moving in the air,' ākāśagāmī &c.

movingly MOVINGLY

, adv. yathā hṛdayaṃ spṛśyate tathā yathā karuṇā jāyate tathā yathā kāruṇyam utpadyate tathā.

mow MOW

, s. (Of hay or grain) tṛṇarāśiḥ m., dhānyarāśiḥ m., dhānyacitiḥ f., dhānyacayaḥ dhānyasañcayaḥ tṛṇotkaraḥ dhānyotkaraḥ.

to mow To MOW

, v. a. dātreṇa or lavitreṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or avachid or (c. 9. lunāti lavituṃ) or kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ) or avakṛt do or (c. 4. dyati, c. 2. dāti -tuṃ).

mowed MOWED

, MOWN, p. p. dātrachinnaḥ -nnā -nnaṃ dātralūnaḥ -nā -naṃ lavitrachinnaḥ &c., karttitaḥ -tā -taṃ avakarttitaḥ &c., chinnaḥ &c., lūnaḥ &c.

mower MOWER

, s. tṛṇachedakaḥ tṛṇachid tṛṇalavakaḥ tṛṇalavitā m. (tṛ) nirdātā m.

mowing MOWING

, s. tṛṇachedaḥ -danaṃ tṛṇalavanaṃ tṛṇakarttanaṃ tṛṇalāvaḥ.

much MUCH

, a. vahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ vipulaḥ -lā -laṃ bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bhūriḥ -riḥ -ri bhṛśaḥ -śā -śaṃ subhṛśaḥ &c., gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pragāḍhaḥ &c., vāḍhaḥ &c., udgāḍhaḥ &c., nirbharaḥ -rā -raṃ bharaḥ atyantaḥ -ntā -ntaṃ atyarthaḥ -rthā -rthaṃ atiriktaḥ -ktā -kta atimātraḥ -trā -traṃ nitāntaḥ -ntā -ntaṃ prājyaḥ -jyā -jyaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ prabhūtaḥ -tā -taṃ utkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ puruḥ -ruḥ -ru puruhaḥ -hā -haṃ puruhuḥ -huḥ -hu adabhraḥ -bhrā -bhraṃ sphiraḥ -rā -raṃ ativelaḥ -lā -laṃ ati or atiśaya or su prefixed; as, 'much pain,' ativyathā atiśayavedanā; 'much time,' bahukālaḥ dīrthakālaḥ; 'as much,' yāvān -vatī -vat (t) yatiḥ -tiḥ -ti; 'so much,' tāvān &c., etāvān &c., iyān -yatī &c., tatiḥ -tiḥ -ti; 'so much time,' tāvatkālaṃ; 'how much?' kiyān &c., kiyatpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ katiḥ -tiḥ -ti katithaḥ -thā -thaṃ katipayathaḥ &c.; 'how much time?' kiyatkālaṃ kiyantaṃ kālaṃ.

much MUCH

, adv. bahu bhṛśaṃ bhūri gāḍhaṃ nirbharaṃ atyantaṃ atiśayaṃ -yena atyarthaṃ nitāntaṃ pragāḍhaṃ udgāḍhaṃ atimātraṃ ekāntatas tīvraṃ atitarāṃ sutarāṃ mahā in comp., sumahat balavat ati or atiśaya or su prefixed; 'as much,' yāvat; 'so much,' tāvat etāvat tāvanmātraṃ iyat; 'how much?' kiyat kati; 'how much more?' kimuta kimpunar sutarāṃ.

much MUCH

, s. bahutvaṃ bāhulyaṃ prācuryyaṃ bhūyas n., bahubhāgaḥ; 'much of what we know about the heavens, is founded on calculation,' ākāśīyajñānambhūyo gaṇitena jāyate; 'to make much of,' bahu man (c. 4. manyate mantuṃ).

muchness MUCHNESS

, s. bahutvaṃ -tā bāhulyaṃ prācuryyaṃ prājyatā pracuratā -tvaṃ vipulatā.

mucilage MUCILAGE

, s. medas n., vasā vapā asthisnehaḥ asthimedas n., kaphaḥ śleṣmā m. (n) śleṣmakaḥ cikkaṇavastu n., meduravastu snigdhavastu

mucilaginous MUCILAGINOUS

, a. cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ śleṣmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kaphamayaḥ -yī -yaṃ kaphaguṇakaḥ -kā -kaṃ medasvī -svinī -svi (n) snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ ślepmalaḥ -lā -laṃ.

muck MUCK

, s. (Dung) purīṣaṃ gomayaṃ amedhyaṃ.

--(Dirt) malaṃ amedhyaṃ paṅkaḥ kupaṅkaḥ kardamaḥ kalkaṃ jambālaḥ -laṃ kaluṣaṃ; 'To run a muck,' unmatravad abhidhāvya yān kāṃścit sammukhībhūtajanān abhihan (c. 2. -hanti -ntuṃ).

to muck To MUCK

, v. a. amedhyena or malena lip (c. 6. limpati leptuṃ), paṅkena lip.

muck-heap MUCK-HEAP

, MUCK-HILL, s. amedhyarāśiḥ m., malarāśiḥ m., malasañcayaḥ.

muck-sweat MUCK-SWEAT

, s. bhṛśasvedaḥ atisvedaḥ nirbharasvedaḥ atyantasvedaḥ.

muck-worm MUCK-WORM

, s. amedhyakīṭaḥ malajaḥ kīṭaḥ paṅkajaḥ kṛmiḥ.

mucky MUCKY

, a. samalaḥ -lā -laṃ nalavān -vatī -vat (t) malinaḥ -nā -naṃ malamayaḥ -yī -yaṃ paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) malapaṅkī &c., paṅkilaḥ -lā -laṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kaluṣī &c., sakardamaḥ -mā -maṃ.

mucous MUCOUS

, MUCULENT, a. (Slimy, like mucus) cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ śleṣmaguṇakaḥ -kā -kaṃ kaphasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślepmasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślepmalaḥ -lā -laṃ śleṣmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślaiṣmikaḥ -kī -kaṃ.

--(Seereting mucus) kaphotpādakaḥ -kā -kaṃ ślepmotpādakaḥ &c., malotpādakaḥ &c., kaphādimalotpādakaḥ &c., śleṣmajanakaḥ -kā -kaṃ śleṣmakaraḥ -rā -raṃ kaphakaraḥ &c.

mucousness MUCOUSNESS

, s. śleṣmatvaṃ saśleṣmatvaṃ sakaphatvaṃ cikkaṇatā meduratā.

mucus MUCUS

, s. (Viscid substance secreted by a mucous membrane) śleṣmā m. (n) śleṣmādimalaṃ kaphādimalaṃ malaṃ indriyamalaṃ; 'of the nose,' siṃhānaṃ siṃhāṇaṃ siṅghāṇaṃ -ṇakaṃ śiṅghāṇakaṃ nāsāmalaṃ nāsi kāmalaṃ; 'of the throat,' kaphaḥ śleṣmā m. (n) kledanaḥ kledakaḥ 'of the urethra, &c.,' puṣpikā 'of the bowels,' āmaḥ.

mud MUD

, s. paṅkaḥ kardamaḥ jambālaḥ -laṃ jalakalkaḥ niṣadvaraḥ cikilaḥ śādaḥ parikṣā dalāḍhyaḥ culukaḥ vijapilaṃ drāpaḥ; 'soft mud,' paṅkakarvaṭaḥ; 'free from mud,' niṣpaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

muddiness MUDDINESS

, s. paṅkatā sapaṅkatā paṅkilatvaṃ sakardamatā sajambālatā kaluṣatā kāluṣyaṃ samalatā mālinyaṃ malavattvaṃ āvilatvaṃ.

to muddle To MUDDLE

, v. a. kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), āvila (nom. āvilayati -yituṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), kaluṣīkṛ samalīkṛ malinīkṛ āvilīkṛ.

--(Intoxicate slightly) īṣadunmattīkṛ īṣanmūḍhīkṛ.

muddled MUDDLED

, p. p. kaluṣitaḥ -tā -taṃ malinitaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ.

muddy MUDDY

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ paṅkī -ṅkinī -ṅki (n) sapaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ paṅkamayaḥ -yī -yaṃ bahupaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ pracurapaṅkaḥ &c., sakardamaḥ -mā -maṃ kārdamaḥ -mī -maṃ sajambālaḥ -lā -laṃ malapaṅkī &c., paṅkabhārakaḥ -kā -kaṃ.

--(Turbid, foul) kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ -ṣī -ṣiṇī -ṣi (n) āvilaḥ -lā -laṃ malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī &c., malīmasaḥ -sā -saṃ maladūṣitaḥ -tā -taṃ.

[Page 520a]
muddy-headed MUDDY-HEADED

, MUDDLE-HEADED, a. sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi jaḍabuddhiḥ &c.

mud-wall MUD-WALL

, s. paṅkabhittiḥ f., paṅkanirmmitaḥ prākāraḥ.

muff MUFF

, s. śītakāle strīlokabhṛtaṃ lomamayaṃ hastācchādanaṃ or hastāvaraṇaṃ or hastatrāṇaṃ.

muffin MUFFIN

, s. śithilapiṣṭakaviśeṣo yo navanītākto bhūtvā khādyate.

to muffle To MUFFLE

, v. a. mukhagrīvādi vastreṇa bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or ācchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ,) c. 10. -veṣṭayati -yituṃ) or āveṣṭ.

muffled MUFFLED

, p. p. vastrabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vastrapariveṣṭitaḥ -tā -taṃ vastrāvaruddhaḥ &c., vastrācchāditaḥ -tā -taṃ vastrāvṛtaḥ -tā -taṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ samācchannaḥ &c.

muffler MUFFLER

, s. mukhācchādanaṃ mukhāvaraṇaṃ mukhācchādanavastraṃ mukhāvaguṇṭanaṃ.

mug MUG

, s. pānapātraṃ pānabhājanaṃ kāṃsyaṃ kaṃsaḥ -saṃ kaṃśaḥ kāṃśyaṃ mṛtkāṃsyaṃ jalapātraṃ jalabhājanaṃ jalādhāraḥ.

muggy MUGGY

, MUGGISH, a. uṣṇaklinnaḥ -nnā -nnaṃ ārdragrīṣmaḥ -ṣmā -ṣmaṃ ārdranirvātaḥ -tā -taṃ klivaṃnirvātaḥ -tā -taṃ.

mulberry MULBERRY

, s. nūdaḥ pūṣaḥ kramukaḥ brahmadāruḥ m., pāhātaḥ ṭaṅkānakaḥ.

mulct MULCT

, s. daṇḍaḥ dhanadaṇḍaḥ arthadaṇḍaḥ paṇaḥ sāhasaṃ daṇḍaleśaḥ.

to mulct To MULCT

, v. a. daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), dhanaṃ dā in caus. (dāpayati -yituṃ) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), daṇḍaṃ praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ)

mule MULE

, s. aśvataraḥ -rī veśaraḥ vesaraḥ vegasaraḥ khesaraḥ prakharaḥ atibhāragaḥ mayaḥ nighṛṣvaḥ.

muleteer MULETEER

, MULE-DRIVER, s. aśvatarapālaḥ -lakaḥ aśvataraprerakaḥ aśvatarapraṇodakaḥ veśarapaḥ veśarapālaḥ.

muliebrity MULIEBRITY

, s. strītā -tvaṃ nārītvaṃ strībhāvaḥ nārībhāvaḥ straiṇaṃ.

mulish MULISH

, a. aśvatarasvabhāvaḥ -vā -vaṃ aśvataravat pratīpaḥ -pā -paṃ.

to mull To MULL

, v. a. vyañjanādinā vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), vāsitaṃ -tāṃ kṛ.

muller MULLER

, s. śilāpaṭṭaḥ śilāputraḥ -trakaḥ śilā peṣaṇaṃ -ṇiḥ -ṇī f., peṣākaḥ peṣaṇaśilā gahakacchapaḥ kṣodaḥ.

mulligrubs MULLIGRUBS

, s. antraśūlaṃ antravedanā udaravyathā pariṇāmaśūlaḥ -laṃ.

mullion MULLION

, s. vātāyane or vātāyanamadhye vyavadhāyakaprastaraḥ.

multangular MULTANGULAR

, a. bahukoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bahvasraḥ -srā -sraṃ anekakoṇaḥ &c.

multifarious MULTIFARIOUS

, a. bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ anekavidhaḥ &c., vividhaḥ &c., pṛthagvidhaḥ &c., nānāvidhaḥ &c., vyāvidhaḥ &c., bahuprakāraḥ -rā -raṃ anekaprakāraḥ &c., nānārūpaḥ -pā -paṃ bahurūpaḥ &c., bhinnarūpaḥ &c.

multiform MULTIFORM

, a. bahurūpaḥ -pā -pī -paṃ nānārūpaḥ &c., anekarūpa &c., anekākāraḥ -rā -raṃ nānākāraḥ &c., bahuprakāraḥ &c., bahavidhaḥ -dhā -dhaṃ nānāprakāraḥ &c., nānākṛtiḥ -tiḥ -ti.

multiformity MULTIFORMITY

, s. rūpabāhulyaṃ ākārabāhulyaṃ baharūpatā nānārūpatā anekarūpatā anekākāratā bahuvidhatā.

multilateral MULTILATERAL

, a. bahupārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ anekapārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ.

multilineal MULTILINEAL

, a. bahurekhaḥ -khā -khaṃ vahupaṃktiḥ -ktiḥ -kti.

multinominal MULTINOMINAL

, a. bahunāmakaḥ -kā -kaṃ bahusaṃjñakaḥ -kā -kaṃ.

multiparous MULTIPAROUS

, a. bahuprasavaḥ -vā -vaṃ bahuprajaḥ -jā -jaṃ.

multiple MULTIPLE

, s. (In Arithmetic or Algebra) guṇākāraḥ

multipliable MULTIPLIABLE

, MULTIPLICABLE, a. guṇanīyaḥ -yā -yaṃ guṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ guṇanaśakyaḥ -kyā -kyaṃ hananīyaḥ -yā -yaṃ ghātavyaḥ -vyā -vyaṃ badhyaḥ -dhyā -dhyaṃ gaṇanakṣamaḥ &c.

multiplicand MULTIPLICAND

, s. guṇanīyaṃ guṇyaṃ guṇyāṅkaḥ hananīyaṃ badhyāṅkaḥ pūraṇīyaṃ pūraṇīyāṅkaḥ,

[Page 520b]
multiplication MULTIPLICATION

, s. (In Arithmetic, &c.) guṇanaṃ hananaṃ ghātaḥ badhaḥ pūraṇaṃ guṇatvaṃ -tā aṅkapūraṇaṃ hataṃ abhyāsaḥ aṅkavṛddhiḥ f., saṃkhyāvṛddhiḥ f., pratyutpannaṃ guṇākāraḥ -raṃ. The Hindus have different methods of multiplication; as, 'cross multiplication,' vajrābhyāsaḥ vajrabadhaḥ vajraghātaḥ; 'duodecimal multiplication,' gomūtrikā; 'multiplication by a figure divided into squares,' kapāṭasandhiḥ m.; 'multiplication according to the places,' sthānaguṇanaṃ; 'by sub-multiples of the multiplier,' vibhāgaguṇanaṃ; 'by dividing the multiplier into parts, and taking the sums of the products of the multiplier.' khaṇḍaguṇanaṃ; 'by the whole multiplier at once,' svarūpaguṇanaṃ.

--(Act of increasing) bahulīkaraṇaṃ pracurīkaraṇaṃ vardhanaṃ vṛddhiḥ f.

multiplicative MULTIPLICATIVE

, a. guṇakaḥ -kā -kaṃ guṇakāraḥ -rī -raṃ guṇanakārī &c.

multiplicity MULTIPLICITY

, s. bāhulyaṃ bahutvaṃ -tā bahulatvaṃ -tā anekatvaṃ -tā anaikyaṃ pracuratvaṃ prācuryyaṃ prabhūtatvaṃ; 'multiplicity of meanings,' arthabāhulyaṃ bahvarthatvaṃ anekārthatvaṃ: 'of occupations,' udyogabāhulyaṃ; 'of objects,' viṣayabāhulyaṃ.

multiplied MULTIPLIED

, p. p. or a. (In Arithmetic) guṇitaḥ -tā -taṃ guṇīkṛtaḥ -tā -taṃ hataḥ -tā -taṃ pūritaḥ -tā -taṃ āhataḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ guṇa in comp.; 'a thousand multiplied by seventy-one,' ekasaptatiguṇitaṃ sahasraṃ; 'multiplied by two,' dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dviguṇitaḥ -tā -taṃ dviguṇīkṛtaḥ -tā -taṃ dviguṇībhūtaḥ -tā -taṃ; 'a number multiplied by itself, svaguṇā saṃkhyā; 'is multiplied,' hanyate.

--(Increased) bahulīkṛtaḥ -tā -taṃ pracurīkṛtaḥ &c., bahulībhūtaḥ &c., vardhitaḥ -tā -taṃ vardhitasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ.

multiplier MULTIPLIER

, MULTIPLICATOR, s. guṇakaḥ pūrakaḥ aṅkapūrakaḥ guṇakāṅkaḥ guṇaḥ pravṛttiḥ f.

to multiply To MULTIPLY

, v. a. (In Arithmetic, &c.) guṇ (c. 10. guṇayati -yituṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ, caus. ghātayati -yituṃ), pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), guṇanaṃ kṛ ghātaṃ kṛ hananaṃ kṛ aṅkapūraṇaṃ kṛ.

--(Increase in number) bahulīkṛ pracurīkṛ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), saṃkhyāvṛddhiṃ kṛ.

to multiply To MULTIPLY

, v. n. (Grow, increase in number) bahulībhū pracurībhū bahutarībhū adhikatarībhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), puṣkalībhū vardhitasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ bhū adhikasaṃkhyaḥ &c. bhū bhṛśa (nom. bhṛśāyate).

multipotent MULTIPOTENT

, a. bahukāryyaśaktikaḥ -kā -kaṃ bahukāryyasamarthaḥ -rthā -rtha.

multipresence MULTIPRESENCE

, s. bahusthānavidyamānatā bahusthalavidyamānatā.

multisonous MULTISONOUS

, a. bahusvanaḥ -nā -naṃ bahudhvaniḥ -niḥ -ni bahunādaḥ -dā -daṃ

multitude MULTITUDE

, s. (A collection, number) samūhaḥ gaṇaḥ saṅghaḥ saṃhatiḥ f., saṅghātaḥ oghaḥ samudāyaḥ samavāyaḥ vṛndaṃ nivahaḥ sannayaḥ cayaḥ sañcayaḥ samuccayaḥ saṅgrahaḥ samājaḥ samajaḥ maṇḍalaṃ -lī stomaḥ mikāyaḥ vāraḥ visaraḥ ākaraḥ vyūhaḥ jātaṃ kadambaṃ -mbakaḥ -kaṃ kadambadaḥ vargaḥ peṭakaṃ pūgaḥ puñjaḥ saṅgaḥ sandohaḥ saṅkalaḥ vrajaḥ sārthaḥ kulaṃ grāmaḥ in comp.; 'in multitudes,' saṅghaśas.

--(Crowd, throng) bahujanasamūhaḥ bahujanasammardaḥ bahujanasaṅghaḥ lokasaṅghaḥ janasamūhaḥ jananivahaḥ lokanivahaḥ janoghaṃ janasamāgamaḥ bahujanamelakaḥ janatā mānuṣyakaṃ.

--(State of being many) bahutvaṃ bāhulyaṃ anekatvaṃ anaikyaṃ; 'multitude of villages,' grāmatā.

multitudinous MULTITUDINOUS

, a. bahulaḥ -lā -laṃ bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ anekaḥ -kā -kaṃ anekasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ samavāyī -yinī -yi (n).

multivious MULTIVIOUS

, a. bahumārgaḥ -rgā -rgaṃ bahupathaḥ -thā -thaṃ pracuramārgaḥ &c.

[Page 521a]
multocular MULTOCULAR

, a. bahunetraḥ -trā -traṃ bahunayanaḥ -nā -naṃ bahulocanaḥ -nā -naṃ.

mum MUM

, a. (Silent) niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ tūṣṇīkaḥ -kā -kaṃ anālāpaḥ -pā -paṃ.

mum MUM

, interj. śāntaṃ śabdaṃ mā kuru tūṣṇīmbhava niḥśabdo bhava hūm nīcais.

to mumble To MUMBLE

, v. a. and n. aspaṣṭavācā or aspaṣṭasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), aspaṣṭoccāraṇena or avyaktoccāraṇena vad avyaktagirā vad aspaṣṭaṃ vad avyaktaṃ vad or uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nīcasvareṇa vad upāṃśu vad jap (c. 1. japati -pituṃ), prajap.

mumbled MUMBLED

, p. p. aspaṣṭavācā or nīcasvareṇa uccāritaḥ -tā -taṃ.

mumblingly MUMBLINGLY

, adv. aspaṣṭavācā avyaktavācā aspaṣṭasvareṇa nīcasvareṇa.

mummer MUMMER

, s. viḍambanakṛt m., chadmaveśī m. (n) dambhavṛttiḥ m.

mummery MUMMERY

, s. viḍambanaṃ -nā chadma n. (n) chadmaveśaḥ dambhaḥ mithyāgharmmaḥ dharmmopadhā kapaṭadharmmaḥ bhāṇḍaṃ bhaṇḍatā.

mummy MUMMY

, s. sugandhidravyarakṣitaśavaḥ sikthādirakṣitaśavaḥ tiktauṣadhavyañjanādirakṣitaṃ mṛtaśarīraṃ.

to mump To MUMP

, v. a. carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ).

mumps MUMPS

, s. lālāpiṇḍaśothaḥ lālāśayaśothaḥ gaṇḍamālā karṇamūlaṃ.

--(Sullenness) antaḥkrodhaḥ antaḥkopaḥ.

to munch To MUNCH

, v. a. and n. carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ), śanaiḥ sandaṃś (c. 1. -daśati -daṃṣṭuṃ) or vidaṃś or daṃś śanaiḥ khād (c. 1. khādati -dituṃ) or saṃkhād.

mundane MUNDANE

, a. laukikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ -kī -kaṃ sāṃsārikaḥ -kī -kaṃ laukyaḥ -kyā -kyaṃ saṃsārī -riṇī -ri (n) aihikaḥ -kī -kaṃ ihalokasambandhī &c.; 'mundane egg,' brahmāṇḍaṃ hemāṇḍaṃ hiraṇyagarbhaḥ.

mundanity MUNDANITY

, s. laukikatā -tvaṃ aihalaukikatā sāṃsārikatvaṃ.

mundivagant MUNDIVAGANT

, a. avanicaraḥ -rā -raṃ lokāṭakaḥ -kā -kaṃ pṛthivīparyāṭakaḥ &c.

mungoose MUNGOOSE

, s. nakulaḥ aṅgūṣaḥ babhuḥ m., sūcivadanaḥ.

mungrel MUNGREL

, s. See MONGREL.

municipal MUNICIPAL

, a. nagarīyaḥ -yā -yaṃ nāgareyakaḥ -kī -kaṃ nagarādhikārasambandhī &c., nagarasamājasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nagarīyasamājaviṣayaḥ -yā -yaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ deśīyaḥ -yā -yaṃ nagara in comp.

municipality MUNICIPALITY

, s. grāmasaṅghaḥ nagarasaṅghaḥ deśavibhāgaḥ maṇḍalaṃ cakraṃ rāṣṭraṃ.

munificence MUNIFICENCE

, s. sthūlalakṣyatā -tvaṃ atidānaṃ atidātṛtvaṃ bahupradatvaṃ atidānaśīlatā atityāgaśīlatā atityāgaḥ atityāgitā vadānyatā udāratā audāryyaṃ atisarjjanaṃ dānavīratā dānaśūratā dānaśauryyaṃ dānaśauṇḍatā muktahastatā.

munificent MUNIFICENT

, a. sthūlalakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ sthūlalakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bahupradaḥ -dā -daṃ atidātā -trī -tṛ (tṛ) atidāyakaḥ -kā -kaṃ bahudāyakaḥ &c., vadānyaḥ -nyā -nyaṃ atidānaśīlaḥ -lā -laṃ atityāgaśīlaḥ &c., bahutyāgī -ginī &c., udāraḥ -rā -raṃ dānavīraḥ -rā -raṃ dānaśūraḥ &c., dānaśauṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

munificently MUNIFICENTLY

, adv. sthūlalakṣyavat atidānena vadānyavat saudāryyaṃ.

muniment MUNIMENT

, s. durgaṃ koṭiḥ f., koṭaḥ kūṭaḥ parikūṭaṃ guptiḥ f., rakṣāsthānaṃ.

munition MUNITION

, s. yuddhasāmagrī -gryaṃ yuddhopakaraṇaṃ yuddhasajjā yuddhasāhityaṃ.

mural MURAL

, a. bhittisambandhī -ndhinī &c., prākārasambandhī &c., prākārīyaḥ -yā -yaṃ.

murder MURDER

, s. hatyā badhaḥ ghātaḥ ghātanaṃ māraṇaṃ hananaṃ nihananaṃ pramāpaṇaṃ apaghātaḥ vyāpādanaṃ jīvahatyā prāṇahatyā sūdanaṃ niṣūdanaṃ hiṃsā dveṣapūrvvako manuṣpabadhaḥ dveṣapūrvvā nṛhatyā.

to murder To MURDER

, v. a. dveṣapūrvvaṃ han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ) or vyāpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or mṛ (c. 10. mārayati -yituṃ), dveṣabuddhyā han or nihan or badh, this last is defective and not usually found, excepting in the 3d pret and fut., dveṣapūrvvaṃ. badhaṃ kṛ or manuṣyabadhaṃ kṛ prāṇahatyāṃ kṛ jīvahatyāṃ kṛ jīvanāśaṃ kṛ.

--(Destroy) naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś.

murdered MURDERED

, p. p. dveṣapūrvvaṃ hataḥ -tā -taṃ or nihataḥ -tā -taṃ or vyāpāditaḥ &c. or ghātitaḥ &c., dveṣabuddhyā māritaḥ -tā -taṃ or hataprāṇaḥ &c.

murderer MURDERER

, s. dveṣapūrvvaṃ or dveṣabuddhyā hantā m. (ntṛ) or nihantā m. or ghātakaḥ or ghātī m. (n) or badhakaḥ badhakārī m., badhodyataḥ mārakaḥ prāṇahantā m., jīvahantā m., hatyākṛt prāṇahatyākṛt ātatāyī m. (n) naraghātī m., ghnaḥ in comp., m. (n) in comp.; 'of a brother,' bhrātṛhā m., bhrātṛghnaḥ bhrātṛghātakaḥ &c.; 'of one asleep,' suptaghātakaḥ.

murderous MURDEROUS

, a. (Committing murder) ghātakaḥ -kā -kaṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ ghātī -tinī -ti (n) badhakārī &c., prāṇaghātakaḥ &c., vyāpādakaḥ -kā -kaṃ prāṇāntakaḥ &c., jīvāntakaḥ &c., prāṇanāśakaḥ &c.

--(Premeditating murder, intending it) badhaiṣī -ṣiṇī &c., badhodyataḥ -tā -taṃ jighāṃsuḥ -suḥ -su badhābhisandhiḥ -ndhiḥ -ndhi hiṃsābuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Consisting in murder) mārātmakaḥ -kā -kaṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ.

muriate MURIATE

, s. (Of mercury) rasakarṣpūraḥ rasapuṣpaṃ.

murk MURK

, s. andhakāraḥ tamas n., timiraṃ tamisraṃ meghatimiraṃ sābhratā.

murky MURKY

, a. sāndhakāraḥ -rā -raṃ satimiraḥ -rā -raṃ tamasvī -svinī -svi (n) tamomayaḥ -yī -yaṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ sābhraḥ -bhrā -bhraṃ malinaḥ -nā -naṃ.

murmur MURMUR

, s. (Low sound) kalakalaḥ kalaḥ kalaravaḥ kalarutaṃ kalasvaraḥ -raṃ mandarutaṃ mandarāvaḥ rutaṃ rāvaḥ guñjitaṃ guñjanaṃ marmaraḥ maṇitaṃ stanitaṃ jhaṅkāraḥ raṇatkāraḥ raṇaraṇaśabdaḥ garjanaṃ garjitaṃ mandraśabdaḥ gambhīraśabdaḥ mandradhvaniḥ m., gambhīradhvaniḥ m., āmandraśabdaḥ nīcaśabdaḥ; 'murmur of applause,' praṇādaḥ praṇadanaṃ.

--(Suppressed sound of complaint) antarvilāpaḥ antarvilapitaṃ gūḍhavilāpaḥ gūḍhaparidevanaṃ -nā antaḥparidevanā asantoṣasūcakaśabdaḥ asantoṣārthakaśabdaḥ.

to murmur To MURMUR

, v. n. (Make a low sound) kalakalaśabdaṃ kṛ guñj (c. 1. guñjati -ñjituṃ), garj (c. 1. garjati -rjituṃ), garjanaṃ kṛ gambhīraṃ or mandraśabdena ru (c. 2. rauti ravituṃ) or viru or abhiru or stan (c. 1. stanati -nituṃ), gambhīrastanitaṃ kṛ gambhīraśabdaṃ kṛ nīcaśabdaṃ kṛ mandraśabdaṃ kṛ āmandraśabdaṃ kṛ ghur (c. 6. ghurati -rituṃ), raṇaraṇaśabdaṃ kṛ.

--(Mutter) jap (c. 1. japati -pituṃ), prajap nīcasvareṇa vad (c. 1. vadati -dituṃ), nīcair vad upāṃśu vad.

--(Make a sound of complaint) asantoṣād vilap (c. 1. -lapati -pituṃ) or paridev (c. 1. -devate -vituṃ), asantoṣasūcakaśabdaṃ kṛ asantoṣārthakaśabdaṃ kṛ vivad (c. 1. -vadate -dituṃ).

murmurer MURMURER

, s. asantuṣṭatvāt sadāparidevī m. (n) or sadāvilāpī m., asantuṣṭajanaḥ vivādī m. (n).

murmuring MURMURING

, s. (Low sound) garjanaṃ parigarjanaṃ. See MURMUR.

murmuring MURMURING

, part. (Making a low sound) guñjan -ñjantī -ñjat (t) kalakalaśabdakārī -riṇī -ri (n) mandraśabdakārī &c.

murrain MURRAIN

, s. gavādijantumārī gavādimārakaḥ mārī mahāmārī.

muscle MUSCLE

, s. snāyuḥ m., snasā peśī śirā māṃsapeśī māṃsaśirā māṃsarajjuḥ m. f., vasnāsā vahīruḥ m., sandhibandhanaṃ granthibandhanaṃ; 'trapezium muscle,' manyā manyākā.

--(Shell-fish) śambuḥ śambukaḥ śambūkaḥ.

muscular MUSCULAR

, MUSCULOUS, a. (Pertaining to a muscle) snāyusambandhī -ndhinī &c.; 'muscular action,' cālanaṃ.

--(Brawny, strong) māṃsalaḥ -lā -laṃ snāyumān -matī -mat (t) dṛḍhāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ balavān &c.

muse MUSE

, s. vidyādevī kāvyadevatā vāgdevatā vidyādhiṣṭātrī kāvyādhiṣṭātrī sarasvatī.

--(Deep thought) dhyānaṃ cintā.

[Page 522a]
to muse To MUSE

, v. n. cint (c. 10. cintayati -yituṃ), dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), sandhyai vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), man (c. 4. manyate mantuṃ), cintāṃ kṛ dhyānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bhū cintāparaḥ -rā -raṃ bhū.

museful MUSEFUL

, a. dhyānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ dhyānaparaḥ -rā -raṃ cintāparaḥ &c.

museum MUSEUM

, s. kautukāgāraṃ kautukālayaḥ kautukasaṅgrahālayaḥ kautukasaṅgrahasthānaṃ durlabhadravyāgāraṃ durlabhavastusaṅgrahasthānaṃ āścaryyapadārthālayaḥ.

mushroom MUSHROOM

, s. chatraṃ -trā chatrākaṃ chatrakaḥ chatrikā atichatraḥ -trakaḥ ucchilīndhraṃ -ndhrakaṃ śilīndhraṃ -ndhrakaṃ pālaghnaḥ ūrvyaṅgaṃ mallipatraṃ dilīraḥ.

music MUSIC

, s. (The art or science) gandharvavidyā or gandharbavidyā susvaravidyā gandharvavedaḥ saṅgītavidyā vādanavidyā vādyavidyā susvaraśāstraṃ saṅgītaśāstraṃ saṅgītavyāpāraḥ vijñānaṃ.

--(Harmony, melody) susvaraḥ susvarasaṅgaḥ susvaratā vādyaghoṣaḥ kalatā -tvaṃ tauryyaṃ tālaḥ; 'vocal and instrumental music,' saṅgītaṃ -tiḥ f., gītavādanaṃ; 'music with singing and dancing,' tauryyatrikaṃ; 'set to music,' svarabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'fond of music,' susvarānandī -ndinī &c., nādalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ; 'music-room,' saṅgītaśālā. For the seven notes of music See GAMUT.

musical MUSICAL

, a. (Belonging to music) gandharvavidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) saṅgītavidyāsambandhī &c., susvaravidyāsambandhī &c., susvaraviṣayaḥ -yā -yaṃ susvaraśāstrasambandhī &c., sauvaraḥ -rī -raṃ gānīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Harmonious, melodious) susvaraḥ -rā -raṃ suśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ susvarayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Fond of music) susvarapriyaḥ -yā -yaṃ susvarānandī &c., vādyapriyaḥ &c., vādanaśīlaḥ -lā -laṃ nādapriyaḥ &c., nādalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nādāsaktaḥ -ktā -ktaṃ vādanāsaktaḥ &c., vādyaśravaṇāsaktaḥ &c.; 'musical instrument,' vāditraṃ vādyaṃ tūryyaṃ tālitaṃ ātodyaṃ bhāṇḍaṃ; 'playing on musical instruments,' vādyavādanaṃ bhāṇḍavādanaṃ; 'musical glasses,' jalataraṅgaḥ.

musically MUSICALLY

, adv. susvaraṃ -reṇa susvarapūrvvaṃ susvaravidyānusāreṇa.

musician MUSICIAN

, s. (One that plays on an instrument) vādakaḥ vādyavādakaḥ vāditravādakaḥ bhāṇḍavādakaḥ vādanakarttā m. (rttṛ) bhāṇḍikaḥ.

--(Singer) gāthakaḥ gāthikaḥ gāyakaḥ gātā m. (tṛ) gāthākāraḥ.

--(One skilled in music) vādanakuśalaḥ vāditrakuśalaḥ susvaravidyājñaḥ saṅgītavidyātattvajñaḥ gāndharvatattvajñaḥ; 'celestial musician,' gandharbaḥ, names for some of these are tumburuḥ m., viśvāvasuḥ citrarathaḥ; the last is their chief. See GANDHARBA.

musing MUSING

, part. or a. dhyāyan -yantī -yat (t) cintayan &c. See MUSEFUL.

musk MUSK

, s. kastūrī -rikā kasturikā kastūrikāṇḍajaḥ mṛganābhiḥ m., mṛgamadaḥ mṛganābhijaṃ -jā mṛgāṇḍajā aṇḍajā nābhiḥ -bhī f., madaḥ darpaḥ madāhvaḥ madāraḥ gandhadhūliḥ f., gandhacelikā yojanagandhā gandhaśekharaḥ vātāmodā mārgaḥ lalitā; 'musk-bag,' aṇḍaṃ mṛgāṇḍaṃ kastūramallikā.

musk-deer MUSK-DEER

, s. kastūrīmṛgaḥ gandhamṛgaḥ mṛgapālikā gandhavāhaḥ.

musket MUSKET

, s. āgneyanāḍiḥ -ḍī gulikāprakṣepaṇī guṭikāprakṣepaṇī gulikāprakṣepaṇī suṣiranālī; 'musket-ball,' gulikā guṭikā guliḥ f.

musk-rat MUSK-RAT

, s. gandhamūṣikaḥ -kā ganghākhuḥ m., gandhanakulaḥ gandhaśuṇḍinī gandhāśuṇḍinī gandhasūyī gandhasukhī cikkaḥ puṃvṛṣaḥ.

musky MUSKY

, a. kastūrīgandhayuktaḥ -ktā -ktaṃ kastūrīvāsitaḥ -tā -taṃ kastūrīgandhavān -vatī -vat (t) mṛgamadasagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ sugandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

muslin MUSLIN

, s. aṃśukaṃ sūkṣmāṃśukaṃ dukūlaṃ sūkṣmadukūlaṃ sūkṣmavastraṃ.

musquito MUSQUITO

, MUSKETO, s. maśakaḥ maśaḥ masakaḥ sūkṣmamaśakaḥ sūkṣmamakṣikā bhambharālikā sūcivadanaḥ raṇaraṇaḥ kaṭukīṭaḥ rātrijāgaradaḥ prācikā; 'musquito-curtain,' maśaharī catuṣkī.

[Page 522b]
mussulman MUSSULMAN

, s. yavanaḥ yāvanaḥ yāvanadeśīyaḥ yāvanamatadhārī m. (n) yāvanadharmmāvalambī m. (n).

must MUST

, v. n. (Be necessitated). Expressed by the fut. pass. part.; as, 'anger must be restrained,' kopo niyantavyaḥ; 'I must go, or it is to be gone by me.' mayā gantavyaṃ; 'I must do that,' tan mayā karttavyaṃ or karaṇīyaṃ or kāryyaṃ. The adverb avaśyaṃ may be added; as, tan mayā avaśyaṃ karttavyaṃ. Sometimes the verb arh (c. 1. arhati -rhituṃ) has the sense of 'must;' as, 'he must not receive that,' na tat prāptum arhati.

must MUST

, s. (Wine just pressed from the grape) navamadyaṃ nūtanamadyaṃ.

to must To MUST

, v. n. (Grow mouldy and sour) amlībhū durgandhībhū virasībhū.

mustache MUSTACHE

, MUSTACHIO, MUSTACHES, s. pl. gumphaḥ oṣṭhaloma n. (n) oṣṭhalomāni n. pl., oṣṭhajaṃ loma n. or roma oṣṭhajaloma n., śmaśru n., pakṣma n. (n) pakṣmāṇi n. pl.

mustard MUSTARD

, s. (Plant) sarṣapaḥ rājasarṣapaḥ sariṣapaḥ kaṭukaḥ kaṭusnehaḥ kadambakaḥ -kaṃ kadambadaḥ vimbaṭaḥ khañjanā; 'black mustard,' kṛṣṇikā rājikā āsurī kṣavaḥ kṣudhābhijananaḥ kṣutābhijananaḥ; 'white mustard,' siddhārthaḥ -rthakaḥ; 'mustard-seed,' sarṣapavījaṃ tantubhaḥ tantukaḥ; 'oil expressed from it,' sarṣapatailaṃ; 'used for seasoning,' upaskaraḥ; 'made of mustard,' sārṣapaḥ -pī -paṃ.

mustard-pot MUSTARD-POT

, s. sarṣapapātraṃ sarṣapatailapātraṃ sarṣapabhājanaṃ sarṣapādhāraḥ.

to muster To MUSTER

, v. a. samānī (c. 1. -nayati -netuṃ), samūhīkṛ ekatra kṛ ekatra saṅgam (c. 10. -gamayati -yituṃ) or samāgam ekīkṛ samūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), samāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samāhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), saṅgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), saṅgrahaṃ kṛ.

--(Assemble or call over soldiers) sainyān saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or parisaṃkhyā or samparikhyā or parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), sainyanāmāni pṛthak pṛthak khyā sainyān ekatra samānī.

to muster To MUSTER

, v. n. saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), samāgam ekatra āgam same (samaiti -tuṃ, rt. i), sammil (c. 6. -milati -melitaṃ), ekatra mil samāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), samūhībhū.

muster-roll MUSTER-ROLL

, s. sainyaparisaṃkhyā -khyānaṃ sainyaparigaṇanā sainyanāmāvaliḥ f., saṃkhyā.

mustiness MUSTINESS

, s. virasatā vairasyaṃ paryyuṣitatvaṃ pūtigandhatā durgandhatā.

musty MUSTY

, a. virasaḥ -sā -saṃ paryyuṣitaḥ -tā -taṃ pūtigandhikaḥ -kā -kaṃ.

mutability MUTABILITY

, MUTABLENESS, s. asthiratā asthairyyaṃ asthāyitvaṃ adhīratā adhṛtiḥ f., sthairyyābhāvaḥ vikāraśīlatā pariṇāmaśīlatā.

--(Fickleness) cañcalatvaṃ cāñcalyaṃ capalatā cāpalyaṃ calacittatā lolatā anavasthitiḥ f.

mutable MUTABLE

, a. asthiraḥ -rā -raṃ asthāyī -yinī -yi (n) adhīraḥ -rā -raṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ pariṇāmaśīlaḥ -lā -laṃ vikāraśīlaḥ &c., pariṇāmasvabhāvaḥ -vā -vaṃ aniyataḥ -tā -taṃ.

--(Fickle) cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ calacittaḥ -ttā -traṃ lolaḥ -lā -laṃ cañcalavṛttiḥ -ttiḥ -tti capalavṛttiḥ &c., kṣaṇikabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

mutation MUTATION

, s. vikāraḥ vikṛtiḥ f., vikriyā pariṇāmaḥ vipariṇāmaḥ parivarttaḥ -rttanaṃ anyathābhāvaḥ avasthāntaraṃ avasthābhedaḥ sthitibhedaḥ.

mute MUTE

, a. mūkaḥ -kā -kaṃ jaḍavāk m. f. n. (c) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vākśūnyaḥ -nyā -nyaṃ vāgrahitaḥ -tā -taṃ vākśaktihīnaḥ -nā -naṃ vāṇīhīnaḥ -nā -naṃ vāṇīrahitaḥ -tā -taṃ niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ niśśabdaḥ &c., nādaśūnyaḥ &c., mudritamukhaḥ -khā -khaṃ nirvacanaḥ -nā -naṃ avāk (c) anuttaraḥ -rā -raṃ niruttaraḥ -rā -raṃ.

[Page 523a]
mute MUTE

, s. (Person who cannot speak) mūkajanaḥ.

--(In grammar) svarasahitoccāryavyañjanaṃ.

--(Dung of birds) pakṣipurīṣaṃ pakṣibhir uccaritaṃ malaṃ gūthaḥ.

to mute To MUTE

, v. n. pakṣivat purīṣam utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), purīṣotsargaṃ kṛ.

mutely MUTELY

, adv. mūkavat jaḍavat mūkaṃ niḥśabdaṃ niruttaraṃ tūṣṇīṃ.

muteness MUTENESS

, s. mūkatā maukyaṃ vākśūnyatā vāgrāhityaṃ jaḍatā vāgjāḍyaṃ vākstambhaḥ vāgrodhaḥ vāgabhāvaḥ niḥśabdatā avāktvaṃ abhāṣaṇaṃ maunaṃ maunabhāvaḥ.

to mutilate To MUTILATE

, v. a. vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), aṅgachedanaṃ kṛ vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), pravraśc bahukhaṇḍaśaḥ kṛ or chid bahukhaṇḍīkṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vinikṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), kṣatavikṣatīkṛ chinnabhinnīkṛ vikalīkṛ vikalāṅgīkṛ vyaṅgīkṛ viśas (c. 1. -śasati -situṃ), aṅgavaikalyaṃ kṛ.

mutilated MUTILATED

, p. p. chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ kṣatavikṣataḥ -tā -taṃ vyavachinnaḥ &c., vyavachinnāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ lūnāṅgaḥ &c., chinnāṅgaḥ &c., vikalāṅgaḥ &c., vikalīkṛtaḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitāṅgaḥ &c., khaṇḍitavigrahaḥ -hā -haṃ nyūnāṅgaḥ &c., hīnāṅgaḥ &c., aṅgahīnaḥ -nā -naṃ apāṅgaḥ &c., vikalendriyaḥ -yā -yaṃ naṣṭendriyaḥ &c.

mutilation MUTILATION

, s. (The act) vyavacchedaḥ -danaṃ aṅgacchedaḥ -danaṃ vikalīkaraṇaṃ vyaṅgīkaraṇaṃ aṅgakarttanaṃ vinikarttanaṃ vraścanaṃ khaṇḍanaṃ viśasanaṃ.

--(State) vikalatā vaikalyaṃ aṅgavaikalyaṃ aṅgahīnatā nyūnāṅgatā hīnāṅgatā apāṅgatā lūnāṅgatā khaṇḍitatvaṃ khaṇḍitāṅgatā.

mutineer MUTINEER

, s. ājñālaṅghī m. (n) śāsanalaṅghī m., ājñāvirodhī m., kalahakārī m., senākṣobhakārī m., senāyāṃ prakopakārī.

mutinous MUTINOUS

, a. ājñālaṅghī -ṅghinī -ṅghi (n) śāsanāvidhāyī &c., avaśavarttī &c., kalahakārī &c., kṣobhakārī &c., prakopakārī &c., pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ avaśaḥ -śā -śaṃ duḥśāsanaḥ -nā -naṃ duḥśāsyaḥ -syā -syaṃ avidheyaḥ -yā -yaṃ anāyattaḥ -ttā -ttaṃ.

mutiny MUTINY

, s. senāprakopaḥ sainyaprakopaḥ senākopaḥ prakopaḥ kopaḥ senākṣobhaḥ sainyakṣobhaḥ śāsanalaṅghanaṃ ājñālaṅghanaṃ kalahaḥ sainyakalahaḥ sainyavairāgyaṃ sainyaviraktiḥ f., śāsanavyutthānaṃ ājñāvyutthānaṃ.

to mutiny To MUTINY

, v. n. kalaha (nom. kalahāyate), kalahaṃ kṛ senāpatiśāsanaṃ laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), pratīpa (nom. pratīpāyate), vyutthā (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā), kopaṃ kṛ prakopaṃ kṛ kṣobhaṃ kṛ avaśībhū anāyattībhū.

to mutter To MUTTER

, v. a. and n. (Utter words with a low indistinct voice) aspaṣṭaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), aspaṣṭavācā vad aspaṣṭasvareṇa vad aspaṣṭoccāraṇena vad avyaktaṃ vad, or uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nīcavācā or nīcasvareṇa vad nīcair vad jap (c. 1. japati -pituṃ), prajap; this last verb is applied especially to the muttering of prayers, though it may be used in other senses; as, 'to mutter into the ear,' karṇe jap karṇam upajap.

--(Sound with a low rumbling voice) garj (c. 1. garjati -rjituṃ), stana (c. 1. stanati -nituṃ), gambhīraśabdaṃ kṛ.

mutter MUTTER

, MUTTERING, s. (Uttering with a low voice) aspaṣṭoccāraṇaṃ avyaktoccāraṇaṃ nīcabhāṣaṇaṃ nīcavākyaṃ nīcasvareṇa bhāṣaṇaṃ upāṃśu vādaḥ.

--(Low rumbling sound) garjanaṃ garjitaṃ āmandraśabdaḥ gambhīraśabdaḥ; 'of clouds,' meghanirghoṣaḥ.

--(Inaudible repetition of prayers, &c.) japaḥ jāpaḥ japanaṃ svādhyāyaḥ jāpyaṃ japajāpyaṃ upāṃśuḥ m.

muttered MUTTERED

, p. p. upāṃśu or aspaṣṭaṃ or nīcavācā uccāritaḥ -tā -taṃ japitaḥ &c.; 'to be muttered,' japyaḥ -pyā -pyaṃ jāpyaḥ &c., japanīyaḥ -yā -yaṃ; 'having muttered,' japitvā.

[Page 523b]
mutterer MUTTERER

, s. aspaṣṭavādī m. (n) nīcavādī m., nīcabhāṣī m., upāṃśuvādī jāpakaḥ japanakṛt m.; 'a devotee who mutters,' jañjapūkaḥ.

mutteringly MUTTERINGLY

, adv. aspaṣṭavācā nīcavācā upāṃśu nīcais.

mutton MUTTON

, s. aurabhraṃ aurabhramāṃsaṃ meṣamāṃsaṃ urabhramāṃsaṃ avimāṃsaṃ.

mutton-chop MUTTON-CHOP

, s. aurabhramāṃsakhaṇḍaḥ meṣamāṃsakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

mutual MUTUAL

, a. parasparaḥ -rā -raṃ anyonyaḥ -nyā -nyaṃ itaretaraḥ -rā -raṃ vyatikaraḥ -rā -raṃ mithaḥ in comp.; 'mutual quarrel,' anyonyakalahaḥ; 'assistance,' parasparopakāraḥ; 'assent,' parasparānumatiḥ f.; 'connexion,' anyonyasambandhaḥ mithaḥsambandhaḥ vyatiṣaṅgaḥ; 'aversion,' anyonyabhedaḥ; 'dependence,' anyonyāśrayaḥ; 'enjoyment,' vyatikarasukhaṃ; 'attraction,' anyonyākarṣakatvaṃ. The idea of 'mutual' is often expressed by some of the prepositions vi ā ava ati prati pra in combination, or by an adverbial compound formed by doubling a word; as, 'mutual reproach or abuse,' vyavakrośaḥ vyāvakrośī vyāvabhāṣī; 'laughter,' vyavahāsaḥ vyāvahāsī; 'striking,' daṇḍādaṇḍi pratighātaḥ pratihananaṃ vyatihāraḥ; 'injury,' vipratikāraḥ viprakāraḥ pratikāraḥ viprakṛtiḥ f., pratyapakāraḥ; 'assistance,' pratyupakāraḥ; 'connexion,' vipratipattiḥ f.; 'salutation,' pratipūjanaṃ pratyabhivādaḥ; 'accusation,' pratyabhiyogaḥ; 'recognition,' pratyabhijñānaṃ.

mutuality MUTUALITY

, s. parasparayogaḥ anyonyayogaḥ itaretarayogaḥ parasparatā anyonyatvaṃ parasparabhāvaḥ anyonyabhāvaḥ vyatikaraḥ vyatihāraḥ vyatīhāraḥ anyonyasambandhaḥ anyonyāśrayaḥ vyatiṣaṅgaḥ.

mutually MUTUALLY

, adv. parasparaṃ -rāṃ anyonyaṃ itaretaraṃ mithas anyonyasya paraspara &c. in comp., ubhaya in comp., 'mutually assisting,' parasparopakārī &c.; 'mutually agreed,' parasparānumataḥ -tā -taṃ ubhayānumataḥ &c.; 'connected,' mithaḥsambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyatiṣaktaḥ -ktā -ktaṃ vyatiṣaṅgavān -vatī &c.; 'taken,' anyonyāpahṛtaḥ -tā -taṃ.

muzzle MUZZLE

, s. (Mouth, entrance) mukhaṃ chidraṃ praveśaḥ praveśadvāraṃ niḥsaraṇaṃ.

--(Fastening for the mouth) mukhabandhanaṃ -nī mukharodhanī.

to muzzle To MUZZLE

, v. a. mukhaṃbandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ).

muzzled MUZZLED

, p. p. baddhamukhaḥ -khā -khaṃ ruddhamukhaḥ -khā -khaṃ niruddhamukhaḥ &c.

my MY

, pron. a. mama gen. c. (asmat) madrīyaḥ -yā -yaṃ māmakīnaḥ -nā -naṃ asmadīyaḥ -yā -yaṃ mat or asmat in comp.; 'my master,' mama prabhuḥ or matprabhuḥ or asmatprabhuḥ; 'my daughter,' mama sutā or matsutā.

myography MYOGRAPHY

, MYOLOGY, s. snāyuvarṇanā snāyuvivaraṇaṃ peśīvarṇanaṃ.

myope MYOPE

, s. gajadṛṣṭiḥ m. f., gajanetraḥ -trā alpadṛk m. f., adīrghadṛṣṭiḥ.

myopy MYOPY

, s. gajadṛṣṭitvaṃ adīrghadṛṣṭitvaṃ adūradarśitvaṃ.

myriad MYRIAD

, s. daśasahasraṃ ayutaṃ; 'by myriads,' daśasahasraśas.

myrmidon MYRMIDON

, s. paricaraḥ paridhisthaḥ bhartsanakārī sainikaḥ or anucaraḥ.

myrobalan MYROBALAN

, s. (Emblic myrobalan, plant or fruit) āmalakaḥ -kī -kaṃ tipyaphalā amṛtā vayasthā vayaḥsthā kāyasthā.

--(Beleric) vibhītakaḥ -kī -kaṃ akṣaḥ -kṣakaḥ tuṣaḥ tusaḥ karṣaphalaḥ bhūtavāsaḥ kalidrumaḥ.

--(Yellow) abhayā vyathā pathyā vayasthā vayaḥsthā kāyasthā pūtanā amṛtā harītakī haimavatī cetakī śreyasī śivā.

--(The three myrobalans) triphalā.

myrrh MYRRH

, s. gandharasaḥ rasagandhaḥ surasaṃ mahāgandhaṃ jātīrasaṃ gāndhāraṃ volaḥ prāṇaḥ piṇḍaḥ gopaḥ -pakaḥ gosaḥ piṇḍagosaḥ goparasaḥ golaḥ -lakaḥ rasaḥ śaśaḥ gosaśaśaḥ.

myself MYSELF

, pron. so'ham ātma n. (n); 'I will kill myself,' ātmānaṃ hanippāmi.

[Page 524a]
mysterious MYSTERIOUS

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ atigūḍhaḥ &c., nigūḍhaḥ &c., gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ nigūḍhārthaḥ &c., guptaḥ -ptā -ptaṃ atiguptaḥ &c., guptārthaḥ &c., gahanaḥ -nā -naṃ sugahanaḥ -nā -naṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ gopyaḥ -pyā -pyaṃ gopanīyaḥ -yā -yaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ surahasyaḥ &c., durjñeyaḥ -yā -yaṃ durbodhaḥ -dhā -dhaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'profoundly mysterious,' paramagahanaḥ -nā -naṃ; 'mysterious in his ways,' avyaktavartmā -rtmā -rtma (n).

mysteriously MYSTERIOUSLY

, adv. gūḍha atigūḍhaṃ paramagahanaṃ avyaktaṃ surahasyaṃ.

mysteriousness MYSTERIOUSNESS

, s. gūḍhatā atigūḍhatā nigūḍhatā gūḍhārthatā nigūḍhārthatā guhyatā gopyatā durjñeyatā rahasyatā avyaktatā.

mystery MYSTERY

, s. gūḍhaṃ nigūḍhaṃ rahasyaṃ guhyaṃ gūḍhatattvaṃ nigūḍhatattvaṃ gūḍhārthaḥ nigūḍhārthaḥ gahanavastu n., marmma n. (n) gopyaṃ gopanīyaṃ nigūḍhaviṣayaḥ.

mystic MYSTIC

, MYSTICAL, a. gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ guptārthaḥ &c., guhyaḥ -hyā -hyaṃ. See MYSTERIOUSNESS. (Involving some secret meaning). gūḍhārthagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ gūḍhābhiprāyaḥ -yā -yaṃ saṅketagarbhaḥ &c., lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ; 'mystic verse,' mantraḥ; 'mystic letter,' vījākṣaraṃ.

mystically MYSTICALLY

, adv. gūḍhārthatas nigūḍhārthatas sagūḍhārthaṃ guptārthatas.

mysticalness MYSTICALNESS

, MYSTICISM, s. gūḍhatā gūḍhārthatā guptārthatvaṃ gahanatvaṃ rahasyatā.

mystified MYSTIFIED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ -tā -taṃ sagūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ.

to mystify To MYSTIFY

, v. a. gūḍhīkṛ gahanīkṛ sagūḍhārthaṃ -rthāṃ kṛ gūḍhatattvāni kathayitvā parabuddhiṃ muh (c. 10. mohayati -yituṃ) or vimuh.

myth MYTH

, s. purāvṛttakathā purāvṛttopākhyānaṃ purāṇakathā purāṇoktopākhyānaṃ purāṇoktetihāsaḥ purāvṛttākhyānaṃ prācīnakathā purāvṛttaṃ purāṇaṃ kūṭārthakathā.

mythic MYTHIC

, MYTHICAL, a. purāvṛttakathāsambandhī -ndhinī &c., paurāṇikaḥ -kī -kaṃ purāṇakathitaḥ -tā -taṃ purāṇoktaḥ -ktā -ktaṃ purākalpitaḥ -tā -taṃ kūṭārthaḥ -rthā -rthaṃ.

mythological MYTHOLOGICAL

, a. purāṇakathāsambandhī &c., purāvṛttasambandhī &c., devatādikathāviṣayaḥ -yā -yaṃ aitihāsikaḥ -kī -kaṃ devatopākhyānaviṣayaḥ &c. See MYTHIC.

mythologist MYTHOLOGIST

, s. purāvṛttakathakaḥ purāṇavid m., devatopākhyānaracakaḥ.

mythology MYTHOLOGY

, s. purāvṛttaśāstraṃ purāṇaśāstraṃ purāṇetihāsaḥ itihāsaḥ purāṇakathāvidyā devatādikathāviṣayā vidyā devatopākhyānaviṣayā vidyā devatākhyānaṃ.

N. to nab To NAB

, v. a. akasmād grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ).

nacre NACRE

, NACKER, NAKER, s. śuktipuṭaṃ muktāsphoṭaḥ.

nadir NADIR

, s. adhaḥsvastikaṃ adhovinduḥ m., adharaḥ brahmāṇḍādhobhāgaḥ.

nag NAG

, s. aśvakaḥ aśvaḥ ghoṭakaḥ. See HORSE. (Paramour) jāraḥ.

nAga NĀGA

, s. (A demigod, having a human face with a serpent's shape. These fabulous beings are said to have sprung from Kadrū, the wife of Kaśyapa, and to have been created in order to people Pātāla, or the infernal regions.) nāgaḥ kādraveyaḥ kadruputraḥ kadrusutaḥ. The chief of these beings is called śeṣaḥ anantaḥ vāsukiḥ m., sarparājaḥ. The following are some of the other principal Nāgas: takṣakaḥ padmaḥ mahā padmaḥ śaṅkhaḥ.

naiad NAIAD

, s. jaladevatā apsarāḥ f. (s) apsarā nadīdevatā udakavatī.

nail NAIL

, s. (Of the finger) nakhaḥ nakharaḥ -rā -raṃ kararuhaḥ karajaḥ pāṇijaḥ pāṇiruhaḥ pāṇiruṭ m. (h) karakaṇṭakaḥ aṅgulīsambhūtaḥ punarbhavaḥ punarnavaḥ bhujākaṇṭaḥ kāmāṅkuśaḥ; 'a pared nail,' khaṇḍakaḥ.

--(Of iron, &c.) lohakīlaḥ -lakaḥ lauhakīlaḥ -lakaḥ lohaśaṅkuḥ m., kīlaḥ -lakaḥ śaṅkuḥ m.

to nail To NAIL

, v. a. (Fasten with nails) kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), kīlair bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), kīlabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ kīlaviddhaṃ -ddhaṃ kṛ śaṅkubaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

nailed NAILED

, p. p. kīlitaḥ -tā -taṃ kīlabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śaṅkupratibaddhaḥ &c.

naive NAIVE

, a. saralamatiḥ -tiḥ -ti vimalārthakaḥ -kā -kaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ vailakṣyahīnaḥ &c., nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ.

naively NAIVELY

, adv. sāralyena nirvyājaṃ amāyayā dākṣiṇyena avilakṣitaṃ.

naivete NAIVETE

, s. sāralyaṃ saralatā māyāhīnatā amāyā avyājaḥ availakṣyaṃ dākṣiṇyaṃ nirvyalīkatā śuddhamatitvaṃ bhāvaśuddhatā.

naked NAKED

, a. (Having no clothes) nagnaḥ -gnā -gnaṃ nagnakaḥ -kā -kaṃ vivastraḥ -strā -straṃ nirvastraḥ &c., avastraḥ &c., vastrahīnaḥ -nā -naṃ vastrarahitaḥ -tā -taṃ vastraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ avāsāḥ -sāḥ -saḥ (s) vivāsāḥ &c., vivāsaḥ -sā -saṃ digvāsāḥ &c., digambaraḥ -rā -raṃ vyaṃśukaḥ -kā -kaṃ vikośaḥ -śā -śaṃ vivasanaḥ -nā -naṃ vasanahīnaḥ -nā -naṃ ācchādanahīnaḥ -nā -naṃ aparicchannaḥ -nnā -nnaṃ aparicchadaḥ -dā -daṃ paricchadahīnaḥ -nā -naṃ veśahīnaḥ -nā -naṃ avadhūtaveśaḥ -śā -śaṃ gagaṇaparidhānaḥ -nā -naṃ aparidhānaḥ &c., kīśaḥ -śā -śaṃ kākarukaḥ -kā -kaṃ.

--(Open, uncovered, exposed) vivṛtaḥ -tā -taṃ anāvṛtaḥ -tā -taṃ apavṛtaḥ -tā -taṃ anācchāditaḥ -tā -taṃ.

--(Unarmed) asajjaḥ -jjā -jjaṃ asajjitaḥ -tā -taṃ asannaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Unadorned) abhūṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Bare, mere) kevalaḥ -lā -laṃ mātrakaḥ -kā -kaṃ mātraṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'it is not seen by the naked eye,' netramātreṇa or kevalanetreṇa na dṛśyate; 'a naked woman,' nagnā nagnikā koṭarī koṭavī.

nakedly NAKEDLY

, adv. (Without covering) vastreṇa vinā ācchādanaṃ vinā aparicchannaṃ nagnavat.

--(Barely) kevalaṃ mātreṇa śūnyaṃ.

nakedness NAKEDNESS

, s. nagnatā -tvaṃ vivastratvaṃ vastrahīnatā vastraśūnyatā vastrarāhityaṃ vasanahīnatā veśahīnatā ācchādanahīnatā aparicchadaṃ nagnabhāvaḥ nagnāvasthā.

--(Bareness, openness) śūnyatā śuddhatā vivṛtatvaṃ anāvṛtatvaṃ.

name NAME

, s. nāma n. (n) nāmadheyaṃ -yaḥ saṃjñā abhidhānaṃ abhidhā abhigheyaṃ ākhyā abhikhyā āhvā āhvayaḥ āhvānaṃ āhvāyaḥ upādhiḥ m., adhivacanaṃ lakṣaṇaṃ vyapadeśaḥ; 'bad name,' durnāma n. (n); 'family name,' kulanāma n., upanāma paddhatiḥ -tī f.; 'name given at birth,' janmanāma n.; 'from the constellation,' nakṣatranāma n.; 'addressing by name,' nāmagrahaḥ -haṇaṃ sambodhanaṃ; 'to address by name,' nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), nāmnā abhivad (c. 1. -vadati -dituṃ) or abhivac (c. 2. -vakti -ktuṃ), sambodhanaṃ kṛ; 'giving a name,' nāmakaraṇaṃ; 'bearing the name of,' nāmadhārī -riṇī &c.; 'calling to mind the name of,' nāmasmaraṇaṃ; 'forgetting the name,' nāmavismṛtiḥ f.; 'uttering the name of,' nāmoccāraṇaṃ; 'abusing by name,' nāmāparāghaḥ; 'list of names,' nāmāvaliḥ f.; 'by name,' nāmnā nāmatas nāma nāmadheyatas; 'in my name,' madvacanāt mama nāmnā; 'what is his name?' kinnāmagheyaḥ saḥ; 'affix to the name of Brahmans,' śarmmā m. (n), as viṣṇuśarmmā.

--(Reputation) pratiṣṭhā maryyādā kīrttiḥ f., khyātiḥ f.; 'one who has established a name,' labghapratiṣṭhaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'good name,' sukīrttiḥ f., satkīrttiḥ f., sukhyātiḥ f.; 'bad name,' kukīrttiḥ f., duṣkīrttiḥ f., apakīrttiḥ f., akīrttiḥ kukhyātiḥ f., akhyātiḥ f. amaryyādā kupratiṣṭhā.

--(Celebrity, renown) yaśas n., viśrutiḥ f., khyātiḥ f., vikhyātiḥ f., prakhyātiḥ f., parikhyātiḥ kīrttiḥ f., prasiddhiḥ f.,

to name To NAME

, v. a. abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṝt saṃkṝt parikṝt anukṝt udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pracakṣ (c. 2. -caṣṭe), nāma kṛ or dā saṃjñāṃ kṛ; 'they named him Rāma,' tasya nāma rāma iti cakruḥ.

--(Mention by name) nāma grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), nāmagrahaṇaṃ kṛ nāmnā abhivad (c. 1. -vadati -dituṃ), nāmodāharaṇaṃ kṛ sambudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), sambodhanaṃ kṛ nāmanirdeśaṃ kṛ nāmoccāraṇaṃ kṛ nāmasmaraṇaṃ kṛ.

named NAMED

, p. p. abhihitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ proktaḥ -ktā -ktaṃ saṃjñitaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ -tā -taṃ pratyudāhṛtaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ -tā -taṃ parikīrttitaḥ -tā -taṃ vyapadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ smṛtaḥ -tā -taṃ nāmābhihitaḥ -tā -taṃ; the following may be used in composition: nāmakaḥ -kā -kaṃ nāmā -mnī -ma abhidhānaḥ -nā -naṃ abhidhaḥ -dhā -dhaṃ ākhyaḥ -khyā -khyaṃ āhvaḥ -hvā -hvaṃ āhvayaḥ -yā -yaṃ nāmadheyaḥ -yā -yaṃ saṃjñaḥ -jñā -jñaṃ; as, 'a king named Suvarna,' suvarṇākhyo rājā; 'in a city named Kānchanapur,' kāñcanapuranāmni nagare; 'a prince named Śūdraka,' śūdrakanāmā nṛpatiḥ; 'named Vibhīṣana,' vibhīṣaṇābhidhaḥ or vibhīṣaṇābhidhānaḥ; 'a woman named Chandrā,' candrānāmnī strī. Sometimes the adverb nāma is used as suvarṇo nāma rājā candrā nāma strī.

--(Having a name) saṃjñāvān -vatī -vat (t) prāptanāmā -mā -ma (n) labdhanāmā &c., prāptābhidhānaḥ -nā -naṃ nāmadhārī -riṇī -ri (n) nāmadhārakaḥ -kā -kaṃ; 'is named,' abhidhīyate khyāyate ākhyāyate.

nameless NAMELESS

, a. anāmakaḥ -kā -kaṃ nāmahīnaḥ -nā -naṃ nāmarahitaḥ -tā -taṃ anabhidhānaḥ -nā -naṃ anāmā -mā -mnī -ma (n) aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

namely NAMELY

, adv. nāma nāmatas yathā arthatas arthāt yathākramaṃ.

namesake NAMESAKE

, s. samanāmakaḥ samanāmadhārī m. (n) ekanāmakaḥ.

naming NAMING

, s. (Giving a name) nāmakaraṇaṃ nāmasthāpanaṃ.

--(Mentioning by name) nāmagrahaḥ -haṇaṃ nāmanirdeśaḥ nāmoccāraṇaṃ.

nap NAP

, s. (Short sleep) alpanidrā adīrghanidrā adīrghasvapnaḥ vāmakukṣiḥ f.

--(Down) loma n. (n) roma n. (n).

to nap To NAP

, v. n. alpanidrāṃ kṛ adīrghanidrāṃ kṛ alpakālamātraṃ svap (c. 2. svapiti -tuṃ), adīrghakālaṃ svap.

nape NAPE

, s. (Of the neck) manyā manyākā kandharaḥ -rā grīvā ghāṭaḥ -ṭī -ṭikā kṛkāṭikā kalambikā sīmā m. (n) paścādgrīvā śirā.

napkin NAPKIN

, s. mukhamārjanī vadanamārjanī varakaṃ naktakaḥ.

napless NAPLESS

, a. lomahīnaḥ -nā -naṃ nirlomā -mā -ma (n) avidyamānalomā &c.

nappy NAPPY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ bahulomā -mā -ma (n) lomamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Frothy) phenalaḥ -lā -laṃ phenilaḥ -lā -laṃ.

narbadA NARBADĀ

, s. (River, which rises in the Vindhyā mountain called Amrakūta, and runs westward about 750 miles into the gulf of Cambay below Baroche) narmmadā revā somasutā somodbhavā mekhalakanyakā mekalakanyakā mekalādrijā mekhalā pūrvvagaṅgā.

narcotic NARCOTIC

, a. svapnakārī -riṇī -ri (n) svapnakṛt m. f. n., nidrākārī &c., nidrākṛt m. f. n., nidrājanakaḥ -kā -kaṃ upaśāyī -yinī &c., upaśamanakārī &c.

narcotic NARCOTIC

, s. nidrājanakam auṣadhaṃ upaśamanaṃ grāhī m. (n) upaviṣaṃ.

nard NARD

, s. jaṭilā jaṭāvatī jaṭāmāṃsī jaṭālā. See SPIKENARD.

to narrate To NARRATE

, v. a. kath (c. 10. kathayati -yituṃ), saṅkath ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samākhyā khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), āvid varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), upavarṇ anuvarṇ saṃvarṇ śaṃs (c. 1. śaṃsati -situṃ), śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), āśru saṃśru nigad (c. 1. -gadati -dituṃ), abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), anukṝt vyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), udāhṛ ācakṣ (c. 2. -caṣṭe), samācakṣ vicakṣ paricakṣ pracakṣ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vad (c. 1. vadati -ditu) vivaraṇaṃ kṛ kathāṃ kṛ.

narrated NARRATED

, p. p. kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ samākhyātaḥ -tā -taṃ.

narration NARRATION

, s. (Act of telling) kathanaṃ ākhyānaṃ upakathanaṃ upākhyānaṃ khyāpanaṃ varṇanaṃ -nā śaṃsanaṃ praśaṃsanaṃ vivaraṇaṃ anukīrttanaṃ vyāharaṇaṃ nirūpaṇaṃ; 'of a story,' kathopakathanaṃ kathopākhyānaṃ.

--(A story) kathā. See the next.

narrative NARRATIVE

, s. kathā upākhyānaṃ upakathā parikathā ākhyānaṃ ākhyāyikā kathānubandhaḥ kathāprabandhaḥ prabandhaḥ vṛttāntaḥ vārttā caritraṃ goṣṭhī itihāsaḥ.

narrative NARRATIVE

, a. kāthikaḥ -kī -kaṃ vivaraṇakārī -riṇī &c., kathanaḥ -nā -naṃ.

narrator NARRATOR

, s. kathakaḥ kāthikaḥ upakathakaḥ ākhyāyakaḥ kathanakṛt m.

narrow NARROW

, a. (Not broad, contracted, confined) avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avistṛtaḥ -tā -taṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sambādha in comp., nirantarālaḥ -lā -laṃ saṅkucitaḥ -tā -taṃ saṅkocitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ niruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃruddhaḥ &c., saṃhataḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ -tā -taṃ avipulaḥ -lā -laṃ tanuḥ -nuḥ -nvī -nu apṛthuḥ &c.

--(Confined in space) alpāvakāśaḥ -śā -śaṃ alpaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avitataḥ -tā -taṃ anāyataḥ &c., nirāyataḥ &c.

--(Limited) mitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ niyataḥ -tā -taṃ saṃyataḥ -tā -taṃ.

--(Of narrow views) alpadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi kṛpaṇabuddhiḥ &c. See NARROW-MINDED. (Stingy) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avyayaśīlaḥ -lā -laṃ anudāraḥ -rā -raṃ svalpavyayī -yinī &c.

--(Close, accurate) mūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atisūkṣmaḥ &c.

--(Small) alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ &c.

to narrow To NARROW

, v. a. saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ, c. 10. kuñcayati -yituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṅkaṭīkṛ.

--(Limit) parimā (c. 2. -māti -tuṃ), saṃyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

to narrow To NARROW

, v. n. saṅkuc in pass. (-kucyate) saṅkucitaḥ -tā -taṃ bhū saṅkocam i (c. 2. eti -tuṃ), saṅkaṭībhū sambādhībhū.

narrowed NARROWED

, p. p. saṅkucitaḥ -tā -taṃ saṅkocitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ -tā -taṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṃhṛtaḥ &c., saṃruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

narrowly NARROWLY

, adv. (With little breadth) avistīrṇaṃ avistṛtaṃ saṅkaṭaṃ sambādhaṃ.

--(Closely) sūkṣmaṃ atisūkṣmaṃ abhiniveśena svavahitaṃ.

--(Nearly, all but) īṣadūnaṃ alponaṃ kṛcchreṇa kaṣṭena.

narrow-minded NARROW-MINDED

, a. kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṛpaṇadhīḥ -dhīḥ -dhi kṛpaṇacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) mitamatiḥ -tiḥ -ti mitabuddhiḥ &c., anudāraśīlaḥ -lā -laṃ.

narrowness NARROWNESS

, s. sambādhatā saṅkaṭatvaṃ avistīrṇatā avipulatā avistṛtiḥ f., sāṅkaṭyaṃ alpavistāraḥ alpavistṛtiḥ f., saṅkucitatvaṃ saṅkocaḥ apṛthutā tanutā -tvaṃ tānavaṃ.

--(Of extent) alpaparimāṇaṃ mitatā parimitatā alpāvakāśaḥ avitatiḥ f.

--(Poverty) kārṣaṇyaṃ dīnatā.

--(Illiberality) kṛpaṇatā dainyaṃ anudāratā.

--(Of mind) buddhikārpaṇyaṃ kṛpaṇabuddhitvaṃ buddhidīnatā.

--(Closeness) sūkṣmatā atisūkṣmatā.

nasal NASAL

, a. nasyaḥ -syā -syaṃ nāsyaḥ -syā -syaṃ nāsikāsambandhī -ndhinī &c., nāsikyaḥ -kyā -kyaṃ.

--(In grammar) anunāsikaḥ -kā -kaṃ sānunāsikaḥ -kā -kaṃ sānusvāraḥ -rā -raṃ; 'the nasal dot,' anusvāraḥ anunāsikacihnaṃ.

nasal NASAL

, a. (Letter) anunāsikaṃ sānunāsikaṃ anunāsikavarṇaḥ.

nastily NASTILY

, adv. kutsitaṃ aśuddhaṃ malinaṃ samalaṃ samālinyaṃ garhitaṃ.

nastiness NASTINESS

, s. mālinyaṃ malinatā samalatā malaṃ amedhyatā kutsitatvaṃ kautsityaṃ aśuddhatā apavitratā garhyatā garhitatvaṃ bībhatsajanakatā.

nasty NASTY

, a. malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ amedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ apavitraḥ -trā -traṃ; 'nasty conversation,' kutsitavākyaṃ.

natal NATAL

, a. janmasambandhī -ndhinī &c., janmaviṣayaḥ -yā -yaṃ janma in comp.; as, 'natal day,' janmadivasaḥ; 'natal country,' janmabhūmiḥ f.

natation NATATION

, s. (Swimming) taraṇaṃ santaraṇaṃ plavaḥ -vanaṃ.

nation NATION

, s. jātiḥ f., lokaḥ janapadaḥ prajā varṇaḥ janatā deśaḥ viṣayaḥ rāṣṭraṃ deśajanaḥ deśalokaḥ deśavāsinaḥ m. pl., rāṣṭranivāsinaḥ viśeṣadeśajanatā.

national NATIONAL

, a. (Pertaining to a nation) daiśikaḥ -kī -kaṃ deśīyaḥ -yā -yaṃ deśyaḥ -śyā -śyaṃ deśī -śinī -śi (n) jātīyaḥ &c., rāṣṭrīyaḥ &c., rāṣṭrikaḥ -kī -kaṃ rāṣṭriyaḥ -yā -yaṃ deśa in comp.; 'national custom,' deśavyavahāraḥ deśācāraḥ; 'national law,' deśadharmmaḥ janapadadharmmaḥ; 'national calamity,' rāṣṭraṃ utpātaḥ.

--(Proud of one's own country) svadeśābhimānī -ninī -ni (n) svalokābhimānī &c., svarāṣṭrābhimānī &c.; 'national pride,' deśābhimānaṃ.

--(General) sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasāmānyaḥ &c., sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ sarvvajanīyaḥ -yā -yaṃ.

nationality NATIONALITY

, s. svadeśābhimānitā svalokābhimānaṃ svarāṣṭrābhimānaṃ.

nationally NATIONALLY

, adv. jātitas lokatas deśadharmmānusāreṇa sāmānyatas.

native NATIVE

, a. (Produced by nature, not artificial) sahajaḥ -jā -jaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ prakṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ sāṃsiddhikaḥ -kī -kaṃ; 'native salt,' svayaṅkṛtam ūparalavaṇaṃ. See NATURAL. (Indigenous, not foreign) deśajaḥ -jā -jaṃ deśodbhavaḥ -vā -vaṃ deśotpannaḥ -nnā -nnaṃ svadeśajaḥ &c., deśīyaḥ -yā -yaṃ daiśikaḥ -kī -kaṃ.

--(Conferred by birth) janmaprāptaḥ -ptā -ptaṃ janmasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ janmārjitaḥ -tā -taṃ.

--(Natal) janma in comp., sva in comp.; 'native country,' janmabhūmiḥ f., janmadeśaḥ janmavasudhā svabhūmiḥ f., svarāṣṭraṃ svaviṣayaḥ svadeśaḥ mūlāyātanaṃ abhijanaḥ; 'native place,' janmasthānaṃ.

native NATIVE

, s. deśajaḥ deśodbhavaḥ deśajātaḥ deśīyalokaḥ deśīyajanaḥ deśalokaḥ deśajanaḥ deśavāsī m. (n) rāṣṭrīyalokaḥ.

nativity NATIVITY

, s. janma n. (n) jātiḥ f., utpattiḥ f., udbhavaḥ sambhavaḥ janimā m. (n); 'astrological calculation of nativity,' jātakaṃ; 'astrological record of it,' janmapatraṃ -trikā; 'month of one's nativity,' janmamāsaḥ; 'name given at it,' janmanāma n. (n) nakṣatranāma; 'star of one's nativity,' janmanakṣatraṃ; 'sign,' janmarāśiḥ m., janmalagnaṃ.

natron NATRON

, s. sarjjiḥ f., sarjjikā sarjjikākṣāraḥ sṛjikākṣāraḥ kṣāraḥ kāpotaḥ sauvarccalaḥ śrughnikā sukhavarcakaḥ.

natty NATTY

, a. vinītaḥ -tā -taṃ parimṛṣṭaparicchadaḥ -dā -daṃ.

natural NATURAL

, a. (Pertaining to nature, effected by nature, innate, not acquired) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ prākṛtikaḥ -kī -kaṃ naisargikaḥ -kī -kaṃ sāṃsiddhikaḥ -kī -kaṃ svabhāvasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prakṛtisiddhaḥ &c., sahajaḥ -jā -jaṃ sāhajikaḥ -kī -kaṃ sahajātaḥ -tā -taṃ antarjātaḥ -tā -taṃ nijaḥ -jā -jaṃ svajaḥ &c., antarjaḥ &c., svabhāvajaḥ &c., nisargajaḥ &c., antarbhavaḥ -vā -vaṃ svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ svaḥ -svā -svaṃ prakṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ bhāvikaḥ -kī -kaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ autsargikaḥ -kī -kaṃ antarutpannaḥ -nnā -nnaṃ autpattikaḥ -kī -kaṃ; 'natural friend,' sahajamitraṃ prākṛtamitraṃ; 'natural enemy,' sahajāriḥ m.

--(According to nature) bhāvānugaḥ -gā -gaṃ svabhāvānugaḥ &c., bhāvānulomaḥ -mā -maṃ svabhāvayogyaḥ -gyā -gyaṃ svabhāvānusārī -riṇī &c., anulomaḥ -mā -maṃ prakṛtyanulomaḥ &c.

--(According to the natural course, regular, proper) yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ yogyaḥ &c., yathākramaḥ -mā -maṃ yathāmārgaḥ -rgā -rgaṃ yathāyuktaḥ -ktā -ktaṃ yathānyāyaḥ -yā -yaṃ.

--(Not artifical) akṛtrimaḥ -mā -maṃ akṛtakaḥ -kā -kaṃ ayatnakṛtaḥ -tā -taṃ apratividhānaḥ -nā -naṃ devanirmmitaḥ -tā -taṃ; 'natural cave,' devakhātaṃ.

--(Not forced, easy, unaffected) akliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apratiyatnakṛtaḥ -tā -taṃ sulabhaḥ -bhā -bhaṃ avilakṣitaḥ -tā -taṃ vailakṣyahīnaḥ -nā -naṃ.

--(According to reality, true) yathārthaḥ -rthā rthaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ saralaḥ -lā -laṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Illegitimate) anaurasaḥ -sī upastrījātaḥ -tā jārajaḥ -jā avidhijātaḥ -tā vijātaḥ -tā.

--(Coming at the right time) yathākālaḥ -lā -laṃ kālikaḥ -kī -kaṃ kālopayuktaḥ -ktā -ktaṃ kālabhūtaḥ -tā -taṃ anapaghātī -tinī &c.; 'natural death,' sumaraṇaṃ.

--(In Astronomy) sāvanaḥ -nī -naṃ; 'natural day,' sāvanadinaṃ ahorātraṃ; 'natural form,' svarūpaṃ; 'natural temperament,' janmasvabhāvaḥ janmaprakṛtiḥ f., svabhāvaḥ; 'natural history,' sthāvarajaṅgamavidyā sthāvarajaṅgamaśāstraṃ jaḍājaḍavidyā; 'natural philosophy,' padārthavijñānaṃ padārthamātraśāstraṃ.

natural NATURAL

, s. (Idiot) yathājātaḥ jaḍaḥ mūḍhaḥ nyūnabuddhiḥ m.

naturalist NATURALIST

, s. sthāvarajaṅgamavidyājñaḥ sthāvarajaṅgamavijñānī m. (n) padārthavijñānī m., padārthamātraśāstrajñaḥ.

naturalization NATURALIZATION

, s. deśajādhikāradānaṃ daiśikādhikārapratipādanaṃ.

to naturalize To NATURALIZE

, v. a. deśajādhikāraṃ dā deśīyaṃ -yāṃ kṛ daiśikaṃ -kāṃ kṛ.

--(Render familiar) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhyāsena sugamaṃ -māṃ kṛ.

naturally NATURALLY

, adv. (According to nature) svabhāvatas svabhāvena -vāt prakṛtitas prakṛtyā bhāvatas svabhāvānusāreṇa jātitas janmatas guṇatas.

--(Regularly, according to the proper course) yathākramaṃ yathāyogyaṃ yathāmārgaṃ.

--(Not affectedly) yathārthaṃ availakṣpeṇa.

--(Not forcedly) akliṣṭaṃ ayatnapūrvvaṃ sahajagatyā sahajaśaktyā.

--(Spontaneously) svatas svayaṃ; 'done naturally,' svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ; 'very naturally,' svabhāvenaiva.

naturalness NATURALNESS

, s. svābhāvikatvaṃ prākṛtatvaṃ sahajatvaṃ akṛtrimatā.

--(Conformity to reality) yathārthatā yāthātathyaṃ satyatā availakṣyaṃ saralatā sāralyaṃ.

nature NATURE

, s. (The goddess who is the material cause of the world and all created things. According to the Hindū mythology this goddess is unreal, and identified with Māyā or Illusion, and sometimes with the Śakti or personified energy, or wife of a deity. She is in an especial manner the prototype of the female sex. Hence the following names for her) prakṛtiḥ f., māyā mahāmāyā ādimāyā māyādevī pradhānaṃ śaktiḥ f., ādiśaktiḥ f., liṅgaṃ avidyā durgā lakṣmīḥ f.; 'the illusion practised by nature,' māyājālaṃ; 'sleight of nature,' māyālāghavaṃ.

--(Essence, essential properties which constitute a thing) bhāvaḥ svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., prakṛtibhāvaḥ nisargaḥ sargaḥ sṛṣṭiḥ f., saṃsiddhiḥ f., rūpaṃ svarūpaṃ dharmmaḥ svadharmmaḥ sattvaṃ vastu n., vastusvabhāvaḥ nisargabhāvaḥ ātmā jātisvabhāvaḥ samīkṣā tattvaṃ guṇaḥ; the three 'gunas' or properties of nature are, 1. 'existence or truth,' sattvaṃ; 2. 'foulness or passion,' rajas n.; 3. 'darkness,' tamas n.

--(Natural disposition or temper of mind) svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., śīlaḥ -latā sahajaḥ -jaṃ sahajabhāvaḥ sahajaśīlaḥ; 'good-nature,' sadbhāvaḥ suśīlaḥ sādhuśīlatvaṃ.

--(Natural form) svarūpaṃ sahajarūpaṃ prakṛtiḥ f., nisargaḥ.

--(Established, regular course of things) mārgaḥ rītiḥ f., kramaḥ prakṛtimārgaḥ sṛṣṭerītiḥ f., sṛṣṭikramaḥ.

--(System of created things) sṛṣṭiḥ f., sargaḥ jagat n., viśvajagat n., bhūmaṇḍalaṃ brahmamṛṣṭiḥ viśvaṃ.

--(Natural feelings, affections or qualities) svabhāvaguṇāḥ m. pl., prakṛtiguṇāḥ m. pl., svabhāvadharmmaḥ prakṛtidharmmaḥ prakṛtibhāvaḥ.

--(Constitution, vital power of a body) jīvanaśaktiḥ f., śaktiḥ f., jīvitvaśaktiḥ f., ojas n., prāṇāḥ m. pl., prāṇabalaṃ dehasvabhāvaḥ śarīrasthitiḥ f.

--(Sort, kind) prakāraḥ jātiḥ f., rūpaṃ rītiḥ f.

--(Law of action) vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ sthitiḥ f., dharmmaḥ; 'by nature,' svabhāvena jātyā janmatas. See NATURALLY. 'Blind by nature,' janmāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ jātyandhaḥ &c., garbhāndhaḥ &c.; 'offices of nature,' dehadharmmaḥ śarīradharmmaḥ; 'relieving nature,' malavisargaḥ malotsargaḥ malamūtravisarjanaṃ.

natured NATURED

, a. (Used in composition) expressed by svabhāvaḥ -vā -vaṃ śīlaḥ -lā -laṃ prakṛtiḥ -tiḥ -ti; as, 'good-natured,' suśīlaḥ -lā -laṃ; 'ill-natured,' duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti.

naufrage NAUFRAGE

, s. (Shipwreck) naubhaṅgaḥ naubhedaḥ naukābhaṅgaḥ.

naught NAUGHT

, s. na kiñcit na kiñcana na kimapi avastu.

--(In arithmetic) śūnyaṃ caḥ; 'to set at naught,' avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), laghūkṛ. See To CONTEMN.

naught NAUGHT

, adv. na kiñcit na kiñcidapi na kimapi.

naught NAUGHT

, a. nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asāraḥ -rā -raṃ viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

naughtily NAUGHTILY

, adv. pratīpaṃ pratīpavat duṣṭaṃ duṣṭabhāvena pratīpaśīlatvāt.

naughtiness NAUGHTINESS

, s. pratīpatā vipratīpatā avaśyatā duṣṭatā durvṛttatā.

naughty NAUGHTY

, a. pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ -pā -paṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ mandacaritraḥ -trā -traṃ duṣṭacaritraḥ &c., duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

naulage NAULAGE

, s. taramūlyaṃ tarapaṇyaṃ tārikaṃ tāryyaṃ ātaraḥ ātāraḥ.

naumachy NAUMACHY

, s. nauyuddhaṃ naukāyuddhaṃ nāvikayuddhaṃ nauyuddhakautukaṃ.

nausea NAUSEA

, s. (Sickness) vamanecchā vivamiṣā utkleśaḥ utkledaḥ.

--(Loathing, disgust) bībhatsaḥ -tsaṃ vikṛtaṃ vaikṛtaṃ vaikṛtyaṃ vikāraḥ kutsā viraktiḥ f., nirvedaḥ.

to nauseate To NAUSEATE

, v. n. (Be inclined to vomit) vam in des. (vivamiṣati -ṣituṃ) vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu bhū vivamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu bhū.

to nauseate To NAUSEATE

, v. a. bādh in des. (bībhatsate -tsituṃ) ghṛṇ (c. 1. ghṛṇate -ṇituṃ).

nauseated NAUSEATED

, p. p. bībhatsena parityaktaḥ -ktā -ktaṃ.

nauseous NAUSEOUS

, a. (Causing sickness) vamanotpādakaḥ -kā -kaṃ vamanecchājanakaḥ -kā -kaṃ.

--(Disgusting) bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇājanakaḥ &c., kutsājanakaḥ &c., kutsitaḥ -tā -taṃ virasaḥ -sā -saṃ garhitaḥ -tā -taṃ.

nauseousness NAUSEOUSNESS

, s. bībhatsajanakatā kutsitatvaṃ virasatā vairasyaṃ.

nautic NAUTIC

, NAUTICAL, a. naucālanavidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) naukācālanaviṣayaḥ -yā -yaṃ nāvikaḥ -kī -kaṃ; 'nautical person,' nāvikaḥ naukājīvī m. (n).

[Page 527b]
naval NAVAL

, a. (Pertaining to ships) nāvikaḥ -kī -kaṃ nāvyaḥ -vyā -vyaṃ naukāsambandhī -ndhinī &c., naukāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Consisting of ships) naukāmayaḥ -yī -yaṃ naukātmakaḥ -kā -kaṃ naukārūpaḥ -pā -paṃ.

nave NAVE

, s. (Of a wheel) nābhiḥ -bhī f., cakranābhiḥ f., piṇḍiḥ -ṇḍī f., piṇḍikā.

--(Of a church) pūjāśālāyā madhyabhāgaḥ.

navel NAVEL

, s. nābhiḥ -bhī f. m., tuṇḍiḥ -ṇḍī f. m., tuṇḍikā tundiḥ -ndī f., tundikā nālaḥ udarāvarttaḥ madhyavṛttaṃ maṇipūraḥ amarā amalā bharmmaṃ nābhikamalaṃ; 'hollow or pit of the navel,' nābhyāvarttaḥ tundakūpī pikā; 'region of the navel,' nābhicakraṃ; 'having a prominent navel,' tundī -ndinī &c., tundikaḥ -kā -kaṃ tunditaḥ -tā -taṃ tundilaḥ -lā -laṃ tundibhaḥ -bhā -bhaṃ tundikaraḥ -rā -raṃ tundavān -vatī &c., tuṇḍilaḥ &c., tuṇḍibhaḥ &c., goṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

navel-string NAVEL-STRING

, s. nābhinālaḥ nālaḥ; 'cutting of it,' nābhichedanaṃ nālachedaḥ.

navigable NAVIGABLE

, a. nautāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nāvyaḥ -vyā -vyaṃ naukāgamyaḥ -myā -myaṃ naugamyaḥ &c., naugamanārhaḥ -rhā -rhaṃ.

navigableness NAVIGABLENESS

, NAVIGABILITY, s. nautāryyatā naugamyatā nāvyatā -tvaṃ.

to navigate To NAVIGATE

, v. a. and n. naukayā or nāvā tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ) or atitṝ or santṝ or plu (c. 1. plavate plotuṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or gamanāgamanaṃ kṛ samudrataraṇaṃ kṛ naukāparyaṭanaṃ kṛ naubhramaṇaṃ kṛ naukāyātrāṃ kṛ.

--(Direct a ship) naukāṃ vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or cal (c. 10. cālayati -yituṃ) or ānī (c. 1. -nayati -netuṃ).

navigation NAVIGATION

, s. (Act of passing on the water in ships) naukayā or nāvā taraṇaṃ or santaraṇaṃ or gamanaṃ or gamanāgamanaṃ or paryaṭanaṃ or bhramaṇaṃ or yātrā samudrataraṇaṃ samudragamanaṃ naugamanaṃ naukāyātrā naugamanāgamanaṃ naubhramaṇaṃ nauparyaṭanaṃ.

--(Directing ships) naukācālanaṃ naucālanaṃ naukānayanaṃ naukāvāhanaṃ.

--(The art or science) nāvikavidyā naucālanavidyā naukānayanavidyā nauvāhanavidyā.

navigator NAVIGATOR

, s. (One who sails) nāvikaḥ mahānāvikaḥ samudragāmī m. (n) samudrayāyī m., samudrataraḥ.

--(One who directs a ship) naucālakaḥ naukāvāhakaḥ potavāhakaḥ naukānetā m. (tṛ) naukānayanakṛt m.

navy NAVY

, s. yuddhanausamūhaḥ yuddhanaukāsaṅgrahaḥ vṛhannaukāsamūhaḥ nausamūhaḥ.

nay NAY

, adv. na no nahi.

--(Nay more) punar kimpunar adhikantu evaṃ kim bahunā.

--(Not only) na kevalaṃ.

neap NEAP

, a. (Low) nīcaḥ -cā -caṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ; 'neap tide,' nimnavelā nīcavelā.

near NEAR

, a. (Not far distant) samīpaḥ -pā -paṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samīpasthaḥ -sthā -sthaṃ nikaṭasthaḥ -sthā -sthaṃ samīpavarttī -rttinī -rtti (n) nikaṭavarttī &c., samīpasthāyī &c., āsannaḥ -nnā -nnaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ pratyāsannaḥ -nnā -nnaṃ upāntaḥ -ntā -ntaṃ antikaḥ -kā -kaṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthāyī &c., abhyāsaḥ -sā -saṃ abhyāśaḥ -śā -śaṃ abhyarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ upanataḥ -tā -taṃ ārātīyaḥ -yā -yaṃ abhyagraḥ -grā -graṃ upakaṇṭhaḥ -ṇṭā -ṇṭaṃ saṅkāśaḥ -śā -śaṃ sakāśaḥ &c., sanīḍaḥ -ḍā -ḍaṃ savidhaḥ -dhā -dhaṃ saveśaḥ -śā -śaṃ saveṣaḥ -ṣā -ṣaṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ adūraḥ -rā -raṃ adūrasthaḥ &c., avidūraḥ -rā -raṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ avyavahitaḥ -tā -taṃ apadāntaraḥ -rā -raṃ apaṭāntaraḥ -rā -raṃ; 'nearer,' āsannataraḥ -rā -raṃ nedīyān -yasī -yaḥ (s); 'nearest or very near,' āsannatamaḥ -mā -maṃ nediṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ antikatamaḥ -mā -maṃ antimaḥ -mā -maṃ.

--(Closely connected) dṛḍhasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dṛḍhasaṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Closely concerning or affecting one's interest) svārthasambandhī -ndhinī &c., nikaṭasambandhī &c., antaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Intimate) paricitaḥ -tā -taṃ dṛḍhasauhṛdaḥ -dā -daṃ.

--(Stingy) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svalpavyayī -yinī &c.

--(Not rambling) avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'near at one's side,' pārśvasthaḥ &c.

near NEAR

, adv. samīpaṃ -patas nikaṭe antikaṃ upānte abhitas ārāt āsanne sannikṛṣṭaṃ nikaṣā adūre -rāt -ratas avidūraṃ -re -rāt -ratas sannidhau sakāśaṃ, also expressed by the prep. upa, see the next; 'near at one's side,' pārśve -rśvatas; 'situated near,' samīpasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'going near,' samīpagaḥ -gā -gaṃ.

--(Almost, within a little) prāyas -yaśas bhūyiṣṭhaṃ; 'a woman who is near her delivery,' āsannaprasavā; 'one who is near his death,' āsannamṛtyuḥ &c. See NEARLY

near NEAR

, prep. upa ā abhi prati; as, 'to go near,' upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or upāgam or abhigam or pratigam; 'brought near,' upanītaḥ -tā -taṃ; 'near a mountain,' upagiri upagiraṃ; 'near the ear,' upakarṇaṃ; 'near the fire,' upāgni; 'near the throat,' upakaṇṭhaṃ; 'near evening,' upasandhyaṃ.

to near To NEAR

, v. a. neda (nom. nedayati -yituṃ); 'come nearer to,' upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam abhigam. See To APPROACH.

nearly NEARLY

, adv. (At no distance) samīpaṃ -patas adūre -raṃ -rāt -ratas. See NEAR, adv. (Closely) dṛḍhaṃ gāḍhaṃ; 'nearly connected,' dṛḍhasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ gāḍhasambaddhaḥ &c.

--(Almost, within a little) prāyas prāyaśas bhūyiṣṭhaṃ manāk kalpaṃ īṣadūnaṃ alponaṃ; 'nearly finished,' samāptabhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'nearly dead,' mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ āsannamṛtyuḥ -tyuḥ -tyu mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu; 'the earth is nearly a sphere,' pṛthivī golaprāyā; 'nearly cooked,' pacatikalpaḥ &c.; 'nearly four,' upacaturāḥ m. pl.

nearness NEARNESS

, s. (Closeness) samīpatā sāmīpyaṃ naikaṭyaṃ nikaṭatā samīpavarttitvaṃ nikaṭavarttitvaṃ āsannatā sannikṛṣṭatā sānnidhyaṃ sannidhiḥ m., sannidhānaṃ sannikarṣaḥ -rṣaṇaṃ sannighaṃ pratyāsattiḥ f., pratyāsannatā ānantaryyaṃ anantaraṃ upasthānaṃ abhyāsatvaṃ.

--(Closeness of connexion) dṛḍhasambandhaḥ dṛḍhasaṃsaktiḥ f., dṛḍhasaṃsargaḥ susaṃsargaḥ.

--(Intimacy) paricayaḥ suparicayaḥ.

--(Stinginess) kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ svalpavyayaḥ.

neat NEAT

, a. (Trim) vinītaḥ -tā -taṃ parimṛṣṭaparicchadaḥ -dā -daṃ surekhaḥ -khā -khaṃ ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Clean) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ.

neat NEAT

, s. (Cattle of the bovine genus) gavādijantuḥ m., gavādipaśuḥ m.

neat-herd NEAT-HERD

, s. gopaḥ gopālaḥ gorakṣakaḥ gocārakaḥ ābhīraḥ.

neatly NEATLY

, adv. vinītaṃ vinītavat sapariṣkāraṃ śuddhaṃ ślakṣṇaṃ paripāṭyā suparipāṭyā pariṣkārapūrvvaṃ.

neatness NEATNESS

, s. vinītatā -tvaṃ śuddhatā pariṣkāraḥ ākāraśuddhatā ākāraśuddhiḥ f., parimṛṣṭatā pariṣkṛtatā śuddhatā ślakṣṇatā paripāṭiḥ -ṭī pāripāṭyaṃ.

nebula NEBULA

, s. (Opacity or film in the eye) śuklaṃ śuklapaṭalaṃ.

nebulous NEBULOUS

, a. meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ meghavyāptaḥ -ptā -ptaṃ meghākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bahumeghaḥ -ghā -ghaṃ sābhraḥ -bhrā -bhraṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ.

necessarian NECESSARIAN

, s. daivavādī m. (n) daiṣṭikaḥ daivacintakaḥ daivaikavādī m., adṛṣṭavādī m., daivaparaḥ.

necessaries NECESSARIES

, s. pl. pratidinaprayojanīyadravyāṇi n. pl., pratidinaprayojyadravyasambhāraḥ dravyasambhāraḥ upakaraṇasambhāraḥ upakaraṇasāmagrī; 'necessaries of life,' annapānīyaṃ annodakaṃ annavastraṃ annācchādanaṃ kaśipū m. du.

necessarily NECESSARILY

, adv. avaśyaṃ avaśaṃ vivaśaṃ avaśyakaṃ avaśyameva daivavaśāt daivavaśatas karmmavaśatas kāryyavaśāt kāryyatas ananyagatyā nūnaṃ.

necessary NECESSARY

, a. (That must be, that cannot be otherwise) ava- śyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśaḥ -śā -śaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ vivaśaḥ -śā -śaṃ bhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ bhāvyaḥ -vyā -vyaṃ ananyathāsambhavaḥ -vā -vaṃ ananyathāsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ ananyathāsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ananyopāyaḥ -yā -yaṃ ananyagatikaḥ -kā -kaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ niyataḥ -tā -taṃ.

--(Requisite, needful, wanted) ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ apekṣitaḥ -tā -taṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ avaśyaprāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ sarvathā prāpyaḥ -pyā -pyaṃ avaśyopayogī -ginī -gi (n) avaśyaprāptaḥ -ptā -ptaṃ prayojanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Indispensable, necessary to be done) āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ avaśyabhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ sarvathā bhavitavyaḥ &c. or bhāvyaḥ -vyā -vyaṃ apariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'necessary act,' avaśyakarttavyaṃ.

--(Acting from necessity) vidhivaśaḥ -śā -śaṃ vidhivaśakārī &c., daivavaśakārī &c., daivādhīnaḥ -nā -naṃ; 'the necessary consequence of acts,' karmmavaśaḥ kāryyavaśaḥ; 'it is necessary' may be expressed by the fut. pass. part., or by arh. See MUST.

necessary NECESSARY

, s. (Privy) śaucakūpaḥ pāyukṣālanaveśma n. (n) avaskaraḥ kardamāṭakaḥ.

--(A necessary thing). See NECESSARIES.

to necessitate To NECESSITATE

, v. a. (Make necessary) avaśyakaṃ -kāṃ kṛ vivaśaṃ -śāṃ kṛ vivaśīkṛ.

--(Oblige, compel) avaśyaṃ kṛ (c. 10. kārayati -yituṃ) or pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or expressed by the causal form of any verb. See CONSTRAIN, COMPEL.

necessitated NECESSITATED

, p. p. āvaśyakaḥ -kī -kaṃ vivaśīkṛtaḥ -tā -taṃ. See CONSTRAINED.

necessitous NECESSITOUS

, a. daridraḥ -drā -draṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ dīnaḥ -nā -naṃ durgataḥ -tā -taṃ.

necessity NECESSITY

, s. (Necessariness) avaśyakatā -tvaṃ āvaśyakatā āvaśyakaṃ āvaśyaṃ avaśyatā -tvaṃ vivaśatā vaivaśyaṃ bhavitavyatā bhāvyatā ananyathāsambhavaḥ ananyagatikatvaṃ niyatiḥ f., niyatatvaṃ -tā,

--(Need, state of being requisite) prayojanaṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., upayogaḥ prayojanīyatā ākāṃkṣā apekṣā sarvathā prāpaṇīyatā.

--(Occasion, cause) prayojanaṃ hetuḥ m., nimittaṃ kāryyaṃ; 'without any necessity,' prayojanaṃ vinā hetunā vinā; 'what necessity for this investigation?' etayā carcayā kiṃ prayojanaṃ.

--(Indispensableness) karttavyatā kāryyatā avaśyakarttavyatā bhavitavyatā bhāvyatā kāryyavaśaḥ.

--(Fate, fatality) daivaṃ vidhiḥ m., daivādhīnatā daivavaśatvaṃ daivāyattatā adṛṣṭādhīnatā bhavitavyatā niyatiḥ f.

--(Indigence) daridratā dāridryaṃ dīnatā durgatiḥ f.

neck NECK

, s. grīvā kandharā -raḥ śirodhiḥ m. f., śirodharā galaḥ kaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhī -ṇṭhaṃ mastakamūlakaṃ; 'back of the neck,' avaṭuḥ m. f., ghāṭā -ṭī -ṭaḥ -ṭikā kṛkāṭikā kalambikā sīmā m. (n) paścādgrīvā; 'head and neck,' śirogrīvaṃ; 'of a pitcher, or any vessel,' kaṇṭhaḥ; 'of the bladder,' vastiśiras n.; 'of a lute,' vīṇādaṇḍaḥ; 'of a horse,' nigālaḥ; 'bending back the neck,' utkandharaṃ; 'belonging to the neck,' graivaḥ -vī -vaṃ graiveyaḥ -yī -yaṃ.

neck-cloth NECK-CLOTH

, NECKERCHIEF, s. kaṇṭhavastraṃ grīvāvastraṃ grīvāveṣṭanaṃ grīvāvaraṇaṃ galavastraṃ galāveṣṭana grīvābandhanī grīvābharaṇaṃ graiveyakaṃ.

necked NECKED

, a. grīvaḥ -vā -vaṃ kaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ in comp.; as, 'handsome-necked,' sugrīvaḥ -vā -vaṃ; 'long-necked,' dīrghagrīvaḥ &c., dīrghakaṇṭhaḥ &c.

necklace NECKLACE

, s. mālā -likā hāraḥ kaṇṭhamālā sūtraṃ uraḥsūtraṃ -trikā graivaṃ -veyaṃ -yakaṃ kaṇṭhabhūṣā kaṇṭhalatā lambanaṃ prālambikā pralambaḥ taralaḥ lalantikā; 'of jewels,' maṇimālā ratnāvalī -liḥ f., maṇisaraṃ; 'of pearls,' muktāvalī -liḥ f., muktākalāpaḥ muktāpralambaḥ muktālatā; 'of gold,' hemasūtrakaṃ kanakasūtraṃ; 'of beads,' akṣamālā; 'of one string or row,' kaṇṭhikā; 'of a hundred strings,' devacchandaḥ śatayaṣṭikaḥ; 'of thirty-two strings,' gucchaḥ; 'of thirty-four,' gucchārddhaḥ.

necrology NECROLOGY

, s. mṛtavyaktivivaraṇaṃ mṛtajanavṛttāntaḥ mṛtajanaparisaṃkhyā.

necromancer NECROMANCER

, s. śmaśānamantrajāpakaḥ pretasiddhikarttā m. (rttṛ). See MAGICIAN.

necromancy NECROMANCY

, s. śmaśānamantrajapanaṃ pretasiddhiḥ f., bhūtavidyā bhautikavidyā piśācavidyā kuvidyā. See MAGIC, s.

nectar NECTAR

, s. amṛtaṃ sudhā sudhārasaḥ amṛtarasaḥ pīyūṣaṃ peyūṣaṃ devapeyaṃ lehyaṃ somaḥ petvaṃ bhaktajā kañjaṃ taḥ; 'of flowers,' madhu n., puṣpamadhu puṣparasaḥ puṣpaniryāsaḥ puṣpasāraḥ puṣpabhavaḥ makarandaḥ marandaḥ naladā.

nectarean NECTAREAN

, NECTAREOUS, NECTARINE, a. amṛtamayaḥ -yī -yaṃ sudhāmayaḥ &c., amṛtatulyaḥ -lyā -lyaṃ amṛtopamaḥ -mā -maṃ amṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ.

need NEED

, s. (Want, occasion for something) prayojanaṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., upayogaḥ -gitā kāryyaṃ kāraṇaṃ nimittaṃ hetuḥ m., ākāṃkṣā apekṣā; 'there is need of me,' mayā prayojanaṃ; 'there is need of a straw,' tṛṇena kāryyaṃ; 'what need is there of sorrow?' śokena kiṃ prayojanaṃ śokasya kaḥ kramaḥ or expressed by the kiṃ alone, as kiṃ śokena; 'according to need,' prayojanavat arthavat yathāprayojanaṃ yathākāryyaṃ yathāsambhavaṃ.

--(Indigence, distress, difficulty) dāridryaṃ daridratā dīnatā nirdhanatā durgatiḥ f., duḥkhaṃ anupapattiḥ f., saṅkaṭaṃ kaṣṭaṃ saṃkaṣṭaṃ kṛcchraṃ kleśaḥ bādhaḥ.

to need To NEED

, v. a. and n. (Require) ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ abhikāṃkṣ apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), prārth (c. 10. -arthayati -yituṃ), arh (c. 1. arhati -rhituṃ), often expressed by prayojanaṃ upayogaḥ or kāryyaṃ; as, 'the healthy need not a physician,' nirāmayāṇāṃ cikitsakena prayojanaṃ nāsti; 'he needs me,' tasya mayā prayojanaṃ. See also To LACK, v. a. (Be necessary). See MUST.

needed NEEDED

, p. p. ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ apekṣitaḥ -tā -taṃ prayojanīyaḥ -yā -yaṃ.

needful NEEDFUL

, a. ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prayojanīyaḥ -yā -yaṃ prayojanārhaḥ -rhā -rhaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyaprāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ avaśyopayogī -ginī -gi (n) apekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prārthanīyaḥ &c., ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ apekṣitaḥ -tā -taṃ; 'needful to be done,' avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avaśyakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ; 'the one thing needful,' paramārthaḥ paramaprayojanīyaṃ.

neediness NEEDINESS

, s. daridratā dāridryaṃ nirdhanatā adhanatā dīnatā dainyaṃ.

needle NEEDLE

, s. sūciḥ -cī f. -cinī -cikā sevanī kūrccikā; 'eye of a needle,' sūcirandhraṃ sūcichidraṃ; 'point of one,' sūcyagraṃ.

--(Magnetic needle) lohakāntaḥ ayaskāntamaṇiḥ m., ayaskāntamaṇiśalākā.

needle-case NEEDLE-CASE

, s. sūcibhājanaṃ sūcipātraṃ sūcyādhāraḥ.

needle-maker NEEDLE-MAKER

, s. sūcikāraḥ -rakaḥ sūcikaraṇopajīvī m. (n).

needle-woman NEEDLE-WOMAN

, s. sūcikā -kī sūcīśilpopajīvinī.

needle-work NEEDLE-WORK

, s. sūcitā sūcikarmma n. (n) sūciśilpakarmma sūtrakarmma.

needless NEEDLESS

, a. niṣprayojanaḥ -nā -naṃ niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akāraṇaḥ &c., aprayojakaḥ -kā -kaṃ aprayojanakaḥ &c., akāraṇakaḥ &c., ahetukaḥ &c., nirarthakaḥ &c., anarthakaḥ &c., vyarthaḥ -rthā -rthaṃ kimarthaḥ -rthā -rthaṃ.

needlesly NEEDLESLY

, adv. prayojanaṃ vinā niṣprayojanaṃ akāraṇaṃ niṣkāraṇaṃ kāraṇaṃ vinā hetunā vinā hetuṃ vinā ahetukaṃ nirarthakaṃ vyarthaṃ.

needlesness NEEDLESNESS

, s. ahetutā -tvaṃ akāraṇatvaṃ akāraṇaṃ aprayojakatvaṃ aprayojanaṃ niṣkāraṇatvaṃ prayojanābhāvaḥ kāraṇābhāvaḥ.

needs NEEDS

, adv. (Used with must) avaśyaṃ avaśyameva. See MUST.

needy NEEDY

, a. daridraḥ -drā -draṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ adhanaḥ -nā -naṃ dīnaḥ -nā -naṃ durgataḥ -tā -taṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ vittahīnaḥ &c., arthī -rthinī -rthi (n).

nefarious NEFARIOUS

, a. atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atipāpiṣṭhaḥ &c., atipāpī -pinī -pi (n) dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ aghoraḥ -rā -raṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ duṣṭatamaḥ -mā -maṃ atipātakī &c., mahāpātakī &c., atipāpātmā -tmā -tma (n).

nefariously NEFARIOUSLY

, adv. atiduṣṭaṃ pāpiṣṭhaṃ dāruṇaṃ ghoraṃ aghoraṃ garhitaṃ.

nefariousness NEFARIOUSNESS

, s. atiduṣṭatā pāpiṣṭhatā dāruṇatā ghoratā atigarhyatā.

negation NEGATION

, s. nihnavaḥ apahnavaḥ nihnutiḥ f., apahnutiḥ f., apalāpaḥ pratyākhyānaṃ apavādaḥ asvīkāraḥ niṣedhaḥ pratyādeśaḥ.

--(In logic) abhāvaḥ according to one division it is of two kinds, 'universal negation,' saṃsargābhāvaḥ; 'relative or mutual negation,' anyonyābhāvaḥ; according to another division it is of four kinds, viz. 'extinction,' pradhvaṃsābhāvaḥ; 'antecedent nonexistence,' prāgabhāvaḥ; 'reciprocal negation,' anyonyābhāvaḥ; 'simple non-existence,' atyantābhāvaḥ.

negative NEGATIVE

, a. (Implying denial) apalāpī -pinī -pi (n) nihnavasūcakaḥ -kā -kaṃ nihnavārthakaḥ -kā -kaṃ apavādakaḥ -kā -kaṃ asvīkārasūcakaḥ &c., niṣedhasūcakaḥ &c., niṣedhārthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Implying absence, privative) abhāvamūcakaḥ -kā -kaṃ abhāvarūpaḥ -pā -paṃ abhāvātmakaḥ -kā -kaṃ abhāvadarśakaḥ -kā -kaṃ akaraṇarūpaḥ -pā -paṃ akaraṇātmakaḥ -kā -kaṃ ananuṣṭhānarūpaḥ -pā -paṃ.

--(Stopping by nonconsent) niṣedhadvārā pratibandhakaḥ -kā -kaṃ.

negative NEGATIVE

, s. (Word) asvīkārasūcakaśabdaḥ niṣedhasūcakaśabdaḥ apalāpasūcakaśabdaḥ niṣedhārthakaśabdaḥ asvīkāraśabdaḥ.

--(Proposition by which something is denied) abhāvasūcakapakṣaḥ abhāvasūcakavākyaṃ niṣedhasūcakapakṣaḥ nāstipakṣaḥ abhāvapakṣaḥ.

--(Right of preventing) niṣedhādhikāraḥ niṣedhaśaktiḥ f., pratibandhasāmarthyaṃ.

to negative To NEGATIVE

, v. a. niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratiṣidh niṣedhadvārā pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apahnu niṣedhaṃ kṛ.

--(Disprove). See the word.

negatived NEGATIVED

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣedhitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

negatively NEGATIVELY

, adv. asvīkāreṇa saniṣedhaṃ sāpalāpaṃ sāpavādaṃ abhāvarūpeṇa.

to neglect To NEGLECT

, v. a. (Omit) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj aticar (c. 1. -carati -rituṃ), laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), vilaṅgh ullaṅgh atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), (c. 3. jahāti hātuṃ), apahā apās (c. 4. -asyati -asituṃ), utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), atisṛj vyapasṛj.

--(Be careless about) pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), na avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), anavadhānaṃ kṛ pramādāt parityaj; 'he neglects his duty,' svadharmmāt pramādyati.

--(Not to perform) na anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), ananuṣṭhānaṃ kṛ na kṛ.

--(Forget to perform) vismṛ (c. 1. -smarati -te -smarttuṃ), na smṛ apasmṛ vismaraṇāt parityaja.

--(Disregard) upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samupekṣ upaprekṣ na sev (c. 1. sevate -vituṃ), asevanaṃ kṛ.

--(Slight) avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), avagaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), anādaraṃ kṛ khalīkṛ; 'he neglects to honor the honorable,' pūjyapūjāvyatikramaṃ karoti.

neglect NEGLECT

, s. (Omission, forbearing to do any thing) tyāgaḥ parityāgaḥ ananuṣṭhānaṃ upātyayaḥ atipātaḥ paryyayaḥ anabhyāsaḥ avakriyā lopaḥ parilopaḥ apāsanaṃ utsarjanaṃ atisarjanaṃ atikramaḥ vyatikramaḥ ativarttanaṃ laṅghanaṃ vilaṅghanaṃ aticāraḥ.

--(Carelessness, inattention) pramādaḥ pramādyaṃ pramattatā anavadhānaṃ.

--(Forgetfulness) vismṛtiḥ f., vismaraṇaṃ.

--(Disregard) upekṣā anapekṣā anavekṣā nirapekṣā utprekṣā udbhāvanaṃ adarśanaṃ.

--(Slighting) avajñā avamānaṃ anādaraḥ amānanaṃ avadhīraṇaṃ avapālanaṃ.

neglected NEGLECTED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., laṅghitaḥ -tā -taṃ ullaṅghitaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ apāsitaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjitaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ -tā -taṃ asevitaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ -tā -taṃ samupekṣitaḥ -tā -taṃ anapekṣitaḥ -tā -taṃ avajñātaḥ -tā -taṃ avadhīritaḥ -tā -taṃ avamānitaḥ -tā -taṃ avamataḥ -tā -taṃ avagaṇitaḥ -tā -taṃ avapālitaḥ &c., udbhāvitaḥ &c., arakṣitaḥ, &c., avasannaḥ -nnā -nnaṃ khalībhūtaḥ &c.

neglectful NEGLECTFUL

, a. (Heedless, inattentive) anavadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) pramattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Disregardful) upekṣakaḥ -kā -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirṣyapekṣaḥ &c., mandādaraḥ -rā -raṃ anādarakārī &c.

neglectfully NEGLECTFULLY

, adv. anavadhānena anavahitaṃ pramādena sapramādaṃ nirapekṣaṃ anapekṣayā upekṣayā anapekṣya mandādaraṃ avamānena.

negligence NEGLIGENCE

, s. anavadhānaṃ -natā pramādaḥ pramādyaṃ pramattatā anavahitatvaṃ upekṣā anapekṣā anavekṣā asamīkṣā avyavasāyaḥ bāliśyaṃ. See NEGLECT.

negligent NEGLIGENT

, a. anavadhānaḥ -nā -naṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ pramādī -dinī -di (n) pramādavān -vatī -vat (t) anavahitaḥ -tā -taṃ asāvadhānaḥ -nā -naṃ upekṣakaḥ -kā -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ avyavasāyī &c., mandādaraḥ -rā -raṃ.

negligently NEGLIGENTLY

, adv. pramādyāt pramādena pramādatas pramādyatas anavadhānāt anavadhānena avadhānaṃ vinā pramattavat asamīkṣya. See NEGLECTFULLY.

negotiable NEGOTIABLE

, a. paṇitavyaḥ -vyā -vyaṃ paṇāyitavyaḥ &c., vyavaharttavyaḥ &c., vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavahārayogyaḥ -gyā -gyaṃ vyavasāyayogyaḥ &c.

to negotiate To NEGOTIATE

, v. a. paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati, c. 10. paṇayati -yituṃ), paṇāyāṃ kṛ vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyavasāyaṃ kṛ.

negotiated NEGOTIATED

, p. p. paṇitaḥ -tā -taṃ paṇāyitaḥ -tā -taṃ vyavahāritaḥ -tā -taṃ.

negotiation NEGOTIATION

, s. paṇāyā paṇanaṃ vyavahāraḥ vyavasāyaḥ ghaṭanā prapañcanaṃ.

--(Pacification) sāma n. (n) sandhikaraṇaṃ śamanaṃ.

necotiator NECOTIATOR

, s. paṇāyākṛt paṇikaḥ āpaṇikaḥ vyavasāyī m. (n) vyavaharttā m. (rttṛ) vyavahārī m. (n) karmmakārī m.

--(Pacificator) sāmavid m., sandhivid m., sandhivicakṣaṇaḥ sandhikuśalaḥ stheyaḥ.

negro NEGRO

, s. śyāmadehaḥ śyāmaśarīraḥ śyāmāṅgaḥ kṛṣṇadehaḥ kṛṣṇāṅgaḥ.

to neigh To NEIGH

, v. n. hreṣ (c. 1. hleṣate -ṣituṃ) or hleṣ heṣ (c. 1. heṣate -ṣituṃ), reṣ (c. 1. reṣate -ṣituṃ), aśvavad ru (c. 2. rauti ravituṃ) or nad (c. 1. nadati -dituṃ) or nādaṃ kṛ or citkāraṃ kṛ.

neigh NEIGH

, s. heṣā hneṣā hneṣitaṃ reṣaṇaṃ reṣitaṃ hleṣā aśvanādaḥ.

neighbor NEIGHBOR

, s. prativāsī m. (n) nikaṭavāsī m., nikaṭavarttī m. (n) samīpavāsī m., nikaṭasthaḥ samīpasthaḥ samīpasthāyī m., prativeśavāsī m., prativeśī m., prativeśikaḥ sāmantavāsī m., samīpadeśanivāsī janaḥ samīpagṛhavāsī m., sāmantaḥ adhivāsaḥ saṃsthaḥ saṃsthitaḥ; 'a nextdoor neighbor,' nirantaragṛhavāsī m., prātiveśyaḥ; 'next but one,' anuveśyaḥ; 'one should love one's neighbor as one's self,' ātmaupamyena parasmin dayāṃ kuryyāt.

neighbor NEIGHBOR

, a. prativāsī -sinī -si (n). See NEIGHBORING.

to neighbor To NEIGHBOR

, v. a. nikaṭe or samīpe sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) or vas (c. 1. vasati vastuṃ), spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ),

neighborhood NEIGHBORHOOD

, s. (Vicinity, adjoining district) sāmantadeśaḥ sāmantaṃ samīpadeśaḥ samīpasthānaṃ prativeśaḥ sanniveśaḥ adhivāsaḥ antikaṃ upāntyaṃ nikarṣaṇaḥ.

--(State of being near, proximity) samīpatā sāmīṣyaṃ nikaṭatā naikaṭyaṃ sannidhānaṃ sānnidhyaṃ sannidhiḥ m., sannidhaṃ sannikarṣaḥ sannikṛṣṭatā āsannatā antikatā antikaṃ upāntaṃ -ntyaṃ pratyāsannatā pratyāsattiḥ f., sāmantatvaṃ nikaṭavarttitvaṃ samīpavarttitvaṃ saṃsthānaṃ upasthānaṃ abhyāsatvaṃ; 'in the neighborhood of the house,' gṛhasannidhāne gṛhopānte.

--(Inhabitants of the neighborhood) samīpavāsinaḥ m. pl., nikaṭavāsinaḥ m. pl., sāmantavāsinaḥ m. pl., prativāsinaḥ m. pl., samīpalokāḥ m. pl., tatratyalokāḥ m. pl.

neighboring NEIGHBORING

, a. nikaṭavarttī -rttinī -rtti (n) samīpavarttī &c., nikaṭasthaḥ -sthā -sthaṃ samīpasthaḥ &c., samīpasthāyī &c., samīpavāsī &c., sāmantavāsī &c., prativāsī &c., sāmantasthaḥ &c., sāmantaḥ -ntī -ntaṃ samīpaḥ -pā -paṃ āsannaḥ -nnā -nnaṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ antikaḥ -kā -kaṃ upāntaḥ -ntā -ntaṃ upāntikaḥ -kī -kaṃ sannihitaḥ -tā -taṃ abhyāsaḥ -sā -saṃ abhyāśaḥ -śā -śaṃ adūrasthaḥ &c., adūrīsthaḥ &c.; 'neighboring district,' 'neighboring people.' See NEIGHBORHOOD.

neighborliness NEIGHBORLINESS

, s. sāmantavyavahārayogyatā saṃsthavyavahārayogyatā sāmantajanācārānusaraṇaṃ upakāraśīlatā mitratvaṃ hitatā.

neighborly NEIGHBORLY

, a. sāmantavyavahārayogyaḥ -gyā -gyaṃ saṃsthavyavahārayogyaḥ &c., prativāsayogyaḥ &c., sāmantācārānusārī -riṇī &c., upakāraśīlaḥ -lā -laṃ suhitaḥ -tā -taṃ.

neighing NEIGHING

, s. heṣā hreṣā hreṣitaṃ hleṣā reṣaṇaṃ -ṣitaṃ hreṣitasvanaḥ aśvaśabdaḥ aśvanādaḥ aśvanisvanaḥ.

neither NEITHER

, pron. (Not either, not the one or the other) expressed by anyataraḥ -rā -raṃ or ekataraḥ -rā -raṃ or ubhau, or simply by the dual in conjunction with the negative na; as, 'neither of them can break the bow,' dhanur bhaṃktum ekataro na śaknoti or ubhau na śaknutaḥ or simply na śaknutaḥ.

neither NEITHER

, conj. expressed by the negative na or na ca, or by the prohibitive . Sometimes in conjunction with ; as, 'he took neither food nor clothes for his journey,' yātrārthaṃ bhakṣyaṃ vastraṃ vā na jagrāha; 'take neither food nor clothes,' bhakṣyaṃ vastraṃ vā mā gṛhāṇa; 'do not eat the fruit neither touch it,' phalaṃ mā khādata mā spṛśata; 'he did not touch, neither did he smell,' nāspṛśad na cājighrat.

nem NEM

. CON. sarvvasammatyā sarvvānumatyā sarvvasvīkāreṇa.

neogamist NEOGAMIST

, s. navoḍhaḥ -ḍhā navavadhūḥ f., navabhāryyā f., navapatiḥ m.

neologic NEOLOGIC

, NEOLOGICAL, a. (Pertaining to neology) nūtananyāyasambandhī -ndhinī &c., nūtanamatasambandhī &c.

--(Employing new words, &c.) See the next.

neologist NEOLOGIST

, s. nūtanaśabdasevī m. (n) nūtananyāyāśrayī m., nūtanamatāśrayī m., nūtananyāyasevī m.

neology NEOLOGY

, s. nūtananyāyaḥ nūtanamataṃ nūtanavidyā.

--(Employment of new words, &c.) nūtanaśabdaseṣanaṃ nūtanamatāśrayaṇaṃ.

neophyte NEOPHYTE

, s. navachātraḥ navaśiṣyaḥ prāthamakalpikaḥ nūtanaśiṣyaḥ.

[Page 531a]
neoteric NEOTERIC

, a. nūtanaḥ -nā -naṃ navaḥ -vā -vaṃ naṣīnaḥ -nā -naṃ idānīntanaḥ -nī -naṃ āghunikaḥ -kī -kaṃ arvācīnaḥ -nā -naṃ.

nepal NEPAL

, s. (The country) nepālaḥ.

--(Belonging to it, or produced in it) naipālikaḥ -kī -kaṃ naipālaḥ -lī -laṃ.

nepenthe NEPENTHE

, s. duḥkhaśamanaṃ duḥkhahārakam auṣadhaṃ upaśamanaṃ.

nephew NEPHEW

, s. (Brother's son) bhrātṛjaḥ bhrātrīyaḥ bhrātṛputraḥ bhrātṛsutaḥ bhrātṛvyaḥ.

--(Sister's son) bhāgineyaḥ svasrīyaḥ bhaginīputraḥ svasṛputraḥ bhaginīsutaḥ svasṛsutaḥ.

nephritic NEPHRITIC

, NEPHRITICAL, a. (Relating to the kindneys) mūtrapiṇḍasambandhī -ndhinī &c., bṛkkasambandhī &c.

--(Relieving disease of the kidneys) mūtrapiṇḍarogahārī -riṇī &c., mūtraroganāśakaḥ -kā -kaṃ bṛkkarogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

nepotism NEPOTISM

, s. (Fondness for nephews) bhrātṛvyabhāgineyasnehaḥ.

--(Undue attachment for relations) putrapautrādipakṣapātaḥ kulapakṣatā apatyātisnehaḥ santānātisnehaḥ bāndhavātisnehaḥ.

nereid NEREID

, s. (Sea-nymph) samudrīyadevī sāmudradevī jaladevī.

nerve NERVE

, s. (Organ of sensation, connected with the marrow of the brain and spine) majjātantuḥ m., jñānatantuḥ jñānavāhinī caitanyavāhinī caitanyatantuḥ m., śirā sirā.

--(Sinew, tendon) srāyuḥ m., srasā śirā sirā dhamaniḥ -nī f., nāḍiḥ -ḍī f., vahīruḥ m., rasālasā sandhibandhanaṃ.

--(Strength of body) śarīradṛḍhatā śarīradārḍhyaṃ gātradārḍhyaṃ śarīrabalaṃ tejas n., vīryyaṃ ojas n., ūrjaḥ.

--(Strength of mind) dhairyyaṃ dhīratā -tvaṃ dhṛtiḥ f., manaḥsthairyyaṃ buddhivaibhavaṃ.

to nerve To NERVE

, v. a. balaṃ or dhairyyaṃ dā or vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), sabalīkṛ.

nerveless NERVELESS

, a. nirbalaḥ -lā -laṃ durbalaḥ -lā -laṃ balahīnaḥ -nā -naṃ.

nervous NERVOUS

, a. (Pertaining to the nerves) majjātantusambandhī -ndhinī &c., majjātantusthaḥ -sthā -sthaṃ majjātantugataḥ -tā -taṃ.

--(Having the nerves affected, easily agitated) majjātanturogī -giṇī &c., majjātantuvikārī &c., śirārogī &c., dhairyyahīnaḥ -nā -naṃ kampaśīlaḥ -lā -laṃ vepanaśīlaḥ &c.

--(Vigorous) vīryyavān -vatī -vat (t) tejovān &c., ojasvī &c., ūrjasvān &c., ūrjasvalaḥ -lā -laṃ dhīraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sudṛḍhaḥ &c.

nervously NERVOUSLY

, adv. (With vigor) savīryyaṃ sadhairyyaṃ sabalaṃ dhairyyeṇa.

--(With weakness) dhairyyeṇa vinā dhairyyaṃ vinā sakampaṃ savepanaṃ kampaśīlatvāt.

nervousness NERVOUSNESS

, s. (Vigor) vīryyaṃ dhairyyaṃ dhīratā -tvaṃ tejas n., ojas n., dārḍhyaṃ dṛḍhatā sudṛḍhatā ūrjaḥ.

--(Affection or weakness of the nerves, agitation) majjātanturogaḥ majjātantuvikāraḥ -ritā dhairyyahīnatā adhṛtiḥ f., kampaśīlatā vepanaśīlatā.

nescience NESCIENCE

, s. ajñānaṃ -natā jñānābhāvaḥ jñānahīnatā abodhaḥ ajñatā.

ness NESS

. This termination, denoting state or quality, is expressed in Sanskrit by the affixes tā tvaṃ, and yaṃ, the last usually requiring Vriddhi of the first syllable of the noun; as, from 'idle,' alasa; 'idleness,' alasatā alasatvaṃ ālasyaṃ.

nest NEST

, s. (Of birds) nīḍaḥ -ḍaṃ kulāyaḥ pakṣisthānaṃ pakṣigṛhaṃ khagasthānaṃ jālakaṃ aṅkurakaḥ.

--(Any abode, receptacle) gṛhaṃ sthānaṃ nidhiḥ m., nidhānaṃ āśayaḥ āśrayaḥ; 'sitting in a nest,' kulāyanilāyaḥ.

to nestle To NESTLE

, v. n. pakṣivat svanīḍam āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ) or samāśri or saṃśri sukhena or sukham āśri yathāsukham āśri or śī (c. 2. śete śayituṃ) or adhiśī or saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or upaviś or nilī (c. 4. -līyate -letuṃ).

[Page 531b]
to nestle To NESTLE

, v. a. (Cherish) pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ),

nestling NESTLING

, s. kulāyasthaḥ or nīḍasthaḥ pakṣiśāvakaḥ kulāyasthāyī m. (n).

nestor NESTOR

, s. (Sage old man) vṛhaspatiḥ m.

net NET

, s. jālaṃ jālakaṃ ānāyaḥ pāśaḥ pāśabandhaḥ -ndhaṃ vāgurā unmāthaḥ kūṭaḥ kūṭayantraṃ vītaṃsaḥ vitaṃsaḥ pakṣibandhanaṃ bandhanaṃ -nī; 'for deer,' mṛgabandhinī -naṃ pātilī; 'for fish,' matsyadhānī matsyajālaṃ matsyagrahaṇī matsyagrahaṇārthaṃ jālaṃ kupinī pañjarākheṭaḥ; 'maker of nets,' jālakārakaḥ.

net NET

, a. (Clear, free from deductions) aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niravaśeṣaḥ &c., abhagnaḥ -gnā -gnaṃ asvaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ niruddhāraḥ -rā -raṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to net To NET

, v. a. (Make clear gain) anyūnaṃ phalaṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ).

nether NETHER

, a. adharaḥ -rā -raṃ avaraḥ -rā -raṃ adharasthaḥ -sthā -sthaṃ adhaḥsthaḥ &c., adhobhavaḥ -vā -vaṃ adhastanaḥ -nī -naṃ nīcasthaḥ &c., adhamaḥ -mā -maṃ avamaḥ &c., jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ; 'nether part,' adhobhāgaḥ; 'nether world,' adholokaḥ; 'nether garment,' aghoṃśukaṃ antarīyaṃ; 'nether sky,' nabhastalaṃ.

nethermost NETHERMOST

, a. avaraḥ -rā -raṃ avaratamaḥ -mā -maṃ adharatamaḥ &c., nīcatamaḥ &c.

netting NETTING

, NET-WORK, s. jālaṃ -lakaṃ jālakarmma n. (n) jālaprāyā.

nettle NETTLE

, s. (A plant) pītaparṇī.

to nettle To NETTLE

, v. a. prakup (c. 10. -kopayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), santap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

nettled NETTLED

, p. p. īṣatkupitaḥ -tā -taṃ īṣatsantaptaḥ -ptā -ptaṃ vyathitaḥ -tā -taṃ.

neuralgia NEURALGIA

, s. majjātantuvedanā majjātantuvyathā śirāvedanā.

neurology NEUROLOGY

, s. majjātantuvarṇanaṃ -nā majjātantuvidyā śirāvarṇanaṃ.

neurotomy NEUROTOMY

, s. majjātantuchedaḥ -danaṃ śirāvyavachedavidyā.

neuter NEUTER

, NEUTRAL, a. (Not adhering to either party, indifferent) apakṣapātī -tinī -ti (n) vipakṣapātaḥ -tā -taṃ ubhayapakṣasamānaḥ -nā -naṃ ubhayapakṣasamaḥ -mā -maṃ ubhayasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ ubhayasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ ubhayapakṣabhinnaḥ -nnā -nnaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī &c., taṭasthaḥ -sthā -sthaṃ madhyasthaḥ &c., samadarśī &c., samadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi samabhāvaḥ -vā -vaṃ samaḥ -mā -maṃ.

--(Neuter gender) klīvaḥ -vaṃ napuṃsakaḥ -kaṃ napuṃsakaliṅgaṃ tṛtīyaprakṛtiḥ f., tṛtīyāprakṛtiḥ.

neutrality NEUTRALITY

, s. mādhyasthaṃ -sthyaṃ madhyasthatā -tvaṃ tāṭasthyaṃ taṭasthatā -tvaṃ ubhayapakṣasamatā apakṣapātaḥ -titā vipakṣapātatvaṃ udāsīnatā audāsīnyaṃ audāsyaṃ ubhayasamatā ubhayasāmyaṃ ubhayasāmānyaṃ ubhayasādhāraṇyaṃ samadṛṣṭiḥ f., samatā sāmyaṃ sabhānatā.

neutralization NEUTRALIZATION

, s. (Act of destroying the peculiar properties of a body) viśeṣaguṇanāśaḥ -śanaṃ viśeṣadharmmanāśaḥ -śanaṃ guṇavināśanaṃ viśeṣaguṇapratīkāraḥ.

--(Act of reducing to a state of neutrality) udāsīnīkaraṇaṃ samīkaraṇaṃ ubhayasamīkaraṇaṃ.

--(Rendering inefficient) nirbalīkaraṇaṃ durbalīkaraṇaṃ.

to neutralize To NEUTRALIZE

, v. a. (Destroy the peculiar properties of) viśeṣaguṇān naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), viśeṣaguṇanāśanaṃ kṛ viśeṣadharmmanāśaṃ kṛ.

--(Render neutral) udāsīnīkaraṇaṃ ubhayasamīkaraṇaṃ.

--(Render inefficient) nirbalīkṛ durbalīkṛ balaṃ naś.

neutralized NEUTRALIZED

, p. p. naṣṭaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ naṣṭabalaḥ -lā -laṃ naṣṭaśaktiḥ -ktiḥ -kti.

neutralizer NEUTRALIZER

, s. viśeṣaguṇanāśakaḥ balanāśakaḥ śaktināśakaḥ guṇaghnaḥ.

neutrally NEUTRALLY

, adv. udāsīnavat audāsīnyapūrvvaṃ ubhayasāmyena samadṛṣṭyā.

[Page 532a]
never NEVER

, adv. na kadācit na kadāpi na kadācana na karhicit na jātu na jātucit, sometimes expressed by na; as, 'there never has been and never will be any one like him,' anena sadṛśaḥ kaścin na bhūto na bhaviṣyati.

nevertheless NEVERTHELESS

, conj. tathāpi punar parantu paraṃ kintu apitu kiñca.

new NEW

, a. navaḥ -vā -vaṃ navīnaḥ -nā -naṃ nūtanaḥ -nā -naṃ nūtnaḥ -tnā -tnaṃ navyaḥ -vyā -vyaṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ pratinavaḥ -vā -vaṃ pratyagraḥ -grā -graṃ taruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Modern, not ancient) ādhunikaḥ -kī -kaṃ idānīntanaḥ -nī -naṃ adhunātanaḥ -nī -naṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ -nā -naṃ apurātanaḥ -nī -naṃ.

--(Never occurring before) abhūtapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ adṛṣṭapūrvvaḥ &c., aśrutapūrvvaḥ &c., apūrvvaḥ &c., ayathāpūrvvaḥ &c.

--(Not habituated, not familiar) anabhyastaḥ -stā -staṃ aparicitaḥ -tā -taṃ.

--(Not before used) aprayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupabhuktaḥ &c.; 'new moon. See MOON.

new-born NEW-BORN

, a. sadyojātaḥ -tā -taṃ jātamātraḥ -trī -traṃ navotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

new-comer NEW-COMER

, s. āgantukaḥ āgantuḥ m., navāgataḥ navābhyāgataḥ.

new-fangled NEW-FANGLED

, a. navakalpitaḥ -tā -taṃ navasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nūtanaḥ -nā -naṃ.

newly NEWLY

, adv. navaṃ nūtanaṃ navīnaṃ abhinavaṃ pratinavaṃ pratyagraṃ sadyas.

newness NEWNESS

, s. navatā -tvaṃ navīnatā nūtanatā -tvaṃ navyatā nāvyaṃ abhinavatā pratinavatā pratyagratā.

--(State of not being known before) apūrvvatā -tvaṃ abhūtapūrvvatā.

news NEWS

, s. vārttā vṛttāntaḥ samācāraḥ sandeśaḥ sandiṣṭaṃ saṃvādaḥ vṛttaṃ varttamānaṃ pravṛttiḥ f., kiṃvadantī udantaḥ -ntakaḥ lokavādaḥ lokapravādaḥ janavādaḥ janaśrutiḥ f., vācikaṃ sūcanā; 'What's the news?' kā vārttā; 'good news,' suvārttā śubhavārttā śubhavṛttāntaḥ; 'bad news,' durvārttā aniṣṭavārttā aśubhavārttā.

newsmonger NEWSMONGER

, s. vārttāyanaḥ vārttāvṛttiḥ m., samācāravṛttiḥ m., vārttāvyavasāyī m. (n) vārttāvahanavyāpārī m., vārttikaḥ kuśīlavaḥ samācāravyavasāyī.

newspaper NEWSPAPER

, s. samācārapatraṃ vārttāpatraṃ vācikapatraṃ saṃvādapatraṃ.

news-vender NEWS-VENDER

, s. samācārapatravikretā m. (tṛ) vārttāpatravikrayī m.

newt NEWT

, s. tṛṇagodhā -dhikā sūkṣmagodhā -dhikā kṣudragodhā.

new-testament NEW-TESTAMENT

, s. navīnaniyamaḥ nūtananiyamaḥ navaniyamaḥ.

new-year's day NEW-YEAR'S DAY

, s. varṣapratipad f., vatsarapratipad saṃvatsarapratipad.

next NEXT

, a. (In time, &c.) anantaraḥ -rā -raṃ nirantaraḥ -rā -raṃ.

--(Next in place, having nothing intervening) avyavadhānaḥ -nā -naṃ avyavahitaḥ -tā -taṃ anantarālaḥ -lā -laṃ nirantarālaḥ -lā -laṃ apadāntaraḥ -rā -raṃ sannihitaḥ -tā -taṃ pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ antikaḥ -kā -kaṃ antimaḥ -mā -maṃ. Next in time may also be expressed by paraḥ -rā -raṃ or antaraṃ; as, 'the next day,' paradivasaḥ parāhaḥ; 'the next world,' paralokaḥ -kaṃ lokāntaraṃ; 'in the next world,' paratra pretya amutra; 'relating to the next world,' pāratrikaḥ -kī -kaṃ amutratyaḥ -tyā -tyaṃ āmuṣmikaḥ -kī -kaṃ; 'the next moment,' kṣaṇāntaraṃ; 'next born,' anantarajaḥ -jā -jaṃ; 'next of kin,' anantaraḥ -rā -raṃ; 'next but one,' ekāntaraḥ -rā -raṃ; 'next but two,' dvyantaraḥ -rā -raṃ dvyekāntaraḥ -rā -raṃ.

next NEXT

, adv. anantaraṃ tadanantaraṃ pratyanantaraṃ paraṃ -reṇa paratas parastāt tataḥ paraṃ ataḥ paraṃ ata ūrddhvaṃ; 'next day,' paradivase paredyus; 'next moment,' kṣaṇāntare.

nib NIB

, s. (Bill, beak) cañcuḥ f., tuṇḍaḥ -ṇḍiḥ m., mukhaḥ.

--(Point) agraṃ aṇiḥ m., agrabhāgaḥ; 'of a pen,' kalamāgraṃ.

[Page 532b]
nibbed NIBBED

, a. aṇimān -matī -mat (t) agravān -vatī &c., sāgraḥ -grā -graṃ.

to nibble To NIBBLE

, v. a. and n. alpālpaśaḥ or alpālpaṃ carv (c. 1. carvati -rvituṃ, c. 10. carvayati -yituṃ) or daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ) or vidaṃś or sandaṃś sammukhadantair alpālpaṃ khād (c. 1. khādati -dituṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ), kramaśaḥ khād or bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ) or carvaṇaṃ kṛ.

--(Carp at) doṣṃ or chidram anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), chidrānveṣaṃ kṛ asūya (nom. asūyati).

nibbled NIBBLED

, p. p. alpālpaśaḥ khāditaḥ -tā -taṃ or carvitaḥ -tā -taṃ or daṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sammukhadantair jagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ or chinnaḥ -nnā -nnaṃ or lūnaḥ -nā -naṃ.

nice NICE

, a. (Delicious, pleasant to the taste) svāduḥ -duḥ -dvī -du surasaḥ -sā -saṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sukhāsvādaḥ -dā -daṃ ruciraḥ -rā -raṃ rucikaḥ -kā -kaṃ rucyaḥ -cyā -cyaṃ rūcikaraḥ -rā -raṃ.

--(Exact, accurate) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ añjasaḥ -sā -saṃ samañjasaḥ -sā -saṃ samyaṅ -mīcī -myak (k) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Judging with exactness or minuteness) sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) kuśāgradṛṣṭiḥ &c., kuśāgrīyamatiḥ -tiḥ -ti kuśāgrīyabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kuśāgrabuddhiḥ &c.

--(Over-exact) atisūkṣmaḥ &c., atisūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

--(Delicate, soft) komalaḥ -lā -laṃ pelavaḥ -vā -vaṃ mṛduḥ -dvī -du sukumāraḥ -rā -rī -raṃ.

--(Not coarse, fine) asthūlaḥ -lā -laṃ sūkṣmaḥ &c., viralaḥ &c.

--(Pleasing, agreeable) ruciraḥ -rā -raṃ subhagaḥ -gā -gaṃ ramyaḥ -myā -myaṃ manoramaḥ -mā -maṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ.

nicely NICELY

, adv. (Exactly, accurately) sūkṣmaṃ saukṣmyeṇa sasaukṣmyaṃ sūkṣmarūpeṇa sūkṣmatvena añjasā samañjasaṃ samyak.

--(Well, in a good manner) su prefixed, suṣṭhuḥ; 'nicely done,' sukṛtaḥ -tā -taṃ.

niceness NICENESS

, NICETY, s. (Delicacy, deliciousness) svādutā surasatvaṃ saurasyaṃ miṣṭatā.

--(Pleasantness) ruciratā rucyatā ramyatā ramaṇīyatā.

--(Exactness) sūkṣmatā -tvaṃ saukṣmyaṃ sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ śuddhatā.

--(Over-exactness or scrupulousness) atisūkṣmatā atisaukṣmyaṃ.

--(Delicacy of perception or judgment) sūkṣmadṛṣṭiḥ f. -ṣṭitvaṃ sūkṣmamatitvaṃ kuśāgrīyamatitvaṃ kuśāgrabuddhitvaṃ.

--(Delicacy of management) yuktiḥ f., suyuktiḥ f., lāghavaṃ sunītiḥ f.

niche NICHE

, s. pratimāsthānaṃ pratimādhāraḥ pratimāniketaḥ -tanaṃ.

nick NICK

, s. (Of time) kālasandhiḥ m., kālayogaḥ śubhakālaḥ śubhayogaḥ suyogaḥ śubhalagnaṃ śubhakṣaṇaḥ yuktasamayaḥ upayuktasamayaḥ upayuktakālaḥ ucitasamayaḥ aṇiḥ m.

--(Notch) chedaḥ avacchedaḥ.

to nick To NICK

, v. a. (Touch at the right time) śubhalagne spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ) or āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), suyuktiṃ kṛ.

--(Make a notch) avacchedaṃ kṛ.

nickname NICKNAME

, s. upādhiḥ m., upādhināma n. (n) nindānāma n., nindāsūcakaṃ nāma tiraskārasūcakanāma apamānārthakaṃ nāma.

to nickname To NICKNAME

, v. a. upādhiṃ dā upādhināma kṛ tiraskārārthaṃ nāma dā.

to nictate To NICTATE

, v. n. nimiṣ (c. 6. -mipati -meṣituṃ), pakṣivad nimeṣaṃ kṛ.

nictation NICTATION

, s. nimeṣaḥ nimīlanaṃ pakṣinimeṣaḥ pakṣivad nimeṣaḥ.

nictitating membrane NICTITATING MEMBRANE

, s. pakṣiṇāṃ cakṣurāvaraṇaṃ pakṣinetrapaṭalaṃ.

nidification NIDIFICATION

, s. nīḍakaraṇaṃ nīḍaracanaṃ kulāyaracanā.

niece NIECE

, s. (Brother's daughter) bhrātrīyā bhrātṛjā bhrātṛputrī bhrātṛsutā bhrātṛkanyā.

--(Sister's daughter) svasrīyā bhāgineyī svasṛputrī bhaginīsutā bhaginīkanyā svasṛjā.

niggard NIGGARD

, s. kṛpaṇajanaḥ adātā m. (tṛ) kadaryyajanaḥ gāḍhamuṣṭiḥ m.

niggard NIGGARD

, NIGGARDLY, a. dṛḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi gāḍhamuṣṭiḥ &c., kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vyayaśaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) vyayaśaṅkitaḥ -tā -taṃ alpavyayī &c., svalpavyayī &c., kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ matsaraḥ -rā -raṃ tanutyāgaḥ -gā -gaṃ tyāgaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ dānaparāṅmukhaḥ &c., kṣudraḥ -drā -draṃ arthaparaḥ -rā -raṃ. See MISER, MISERLY.

niggardliness NIGGARDLINESS

, NIGGARDNESS, s. kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ kadaryyatā -tvaṃ vyayaśaṅkā svalpavyayaḥ dṛḍhamuṣṭitvaṃ mātsaryyaṃ dānaparāṅmukhatā.

niggardly NIGGARDLY

, adv. sakārpaṇyaṃ kṛpaṇavat svalpavyayena vyayaśaṅkayā.

nigh NIGH

, NIGHLY, NIGHNESS. See NEAR, NEARLY, NEARNESS.

night NIGHT

, s. rātriḥ f., niśā rajanī kṣaṇadā kṣapā śarvvarī niṭ f. (ś) triyāmā yāminī yāmavatī naktaṃ indecl. niśīthinī tamasvinī vibhāvarī tamī -mā -miḥ f., nirātapā niśīthyā niśīthaḥ śamanī vāsurā vāśurā śyāmā śatākṣī śatvarī śaryyā yāmiḥ -mī -mikā f., yāmīrā yāmyā doṣā; 'a dark night,' tamisrā tāmasī; 'a moonlight night,' jyotsnī; 'by night, in the night,' rātrau niśāyāṃ niśi naktaṃ doṣā; 'a number of nights,' niśāgaṇaḥ gaṇarātraṃ niśāvṛndaṃ; 'coming on of night,' rātriyogaḥ; 'end of night,' niśāntaḥ -ntaṃ apararātraḥ rātrivigamaḥ; 'beginning of night,' niśādiḥ f.; 'every night,' pratirātraṃ pratiniśaṃ rātrau rātrau; 'day and night,' ahorātraṃ aharniśaṃ; 'night and day, rātrindivaṃ rātryahanī n. du.; 'a night and two days,' pakṣiṇī; 'a period of five nights,' rātrakaṃ; 'sitting up at night,' rātrijāgaraḥ -raṇaṃ; 'resting at night,' niśopaśāyaḥ; 'night attack,' sauptikabadhaḥ sauptikaṃ; 'last night,' gatarātriḥ f.

night-blindness NIGHT-BLINDNESS

, s. niśāndhatā; 'affected with it,' niśāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ rātryandhaḥ &c.

night-cap NIGHT-CAP

, s. rātrau bhṛtaṃ śiroveṣṭanaṃ or śirovastraṃ rātriśiraskaṃ.

night-dew NIGHT-DEW

, s. rātrijalaṃ niśājalaṃ rajanījalaṃ naiśāsvu n., niśāpuṣpaṃ.

night-clothes NIGHT-CLOTHES

, NIGHT-DRESS, s. rātrivastraṃ rātrivasanaṃ rātriveśaḥ.

night-fall NIGHT-FALL

, s. rajanīmukhaṃ niśādiḥ f., rātryārambhaḥ rātriyogaḥ sandhyākālaḥ dināvasānaṃ pradoṣaḥ pradoṣakālaḥ.

night-gown NIGHT-GOWN

, s. rātrivastraṃ rātrivasanaṃ rātriveśaḥ rātrau bhṛtaṃ vastraṃ.

night-hag NIGHT-HAG

, s. rātriñcarī rātricarā -rī niśācarā -rī rātryaṭā.

nightingale NIGHTINGALE

, s. vasantadūtaḥ madanadūtaḥ kokilaḥ gātuḥ m.

nightly NIGHTLY

, a. naiśaḥ -śī -śaṃ prādoṣikaḥ -kī -kaṃ rātrikṛtaḥ -tā -taṃ rātrijaḥ -jā -jaṃ śārvaraḥ -rī -raṃ prātirātrikaḥ -kī -kaṃ.

nightly NIGHTLY

, adv. (By night) rātrau naktaṃ niśāyāṃ niśi doṣā.

--(Every night) pratirātraṃ pratiniśaṃ rātrau rātrau niśi niśi.

night-man NIGHT-MAN

, s. svalapūḥ m., malapūḥ m., purīṣavāhakaḥ purīṣāpakarṣī m.

nightmare NIGHTMARE

, s. kusvapnaḥ duḥsvapnaḥ ajīrṇaprayuktasvapnaḥ svapnakalpito hṛdayadeśoparistho bhāraḥ svapnakalpitā mithyāvāsanā or apacchāyā.

nightshade NIGHTSHADE

, s. (Prickly) kaṇṭakārī -rikā nidigdhikā vṛhatī dhāvanikā duḥsparśā spṛśī vyāghrī kulī pracodinī kṣudrā rāṣṭrikā.

night-walking NIGHT-WALKING

, NIGHT-WANDERING, a. niśācaraḥ -rā -rī -raṃ rātricaraḥ &c., rātriñcaraḥ &c., rajanīcaraḥ &c., niśācārā -riṇī -ri (n) naktacārī &c., naktañcaraḥ &c.

night-watch NIGHT-WATCH

, s. yāmaḥ praharaḥ rātriyāmaḥ rātripraharaḥ.

nihility NIHILITY

, s. abhāvaḥ avastutvaṃ nāstitvaṃ asattā -ttvaṃ śūnyatā -tvaṃ.

nimble NIMBLE

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu laghugatiḥ -tiḥ -ti drutagatiḥ &c., tvaritagatiḥ &c., laghuśarīraḥ -rā -raṃ laghudehaḥ -hā -haṃ capalāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ aṅgacapalaḥ -lā -laṃ capaladehaḥ -hā -haṃ capalagatiḥ &c., kṣipragatiḥ &c., kṣiprakārī -riṇī -ri (n) āśukārī &c., tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ.

[Page 533b]
nimble-footed NIMBLE-FOOTED

, a. laghupādaḥ -dā -daṃ capalapādaḥ &c., pādacapalaḥ -lā -laṃ.

nimble-handed NIMBLE-HANDED

, a. laghuhastaḥ -stā -staṃ capalapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi pāṇicapalaḥ &c.

nimbleness NIMBLENESS

, s. laghutā lāghavaṃ śarīralāghavaṃ laghugatitvaṃ drutagatitvaṃ aṅgacāpalyaṃ dehacāpalyaṃ cāpalyaṃ drutatā kṣipratā śīghratā cañcalatā cāñcalyaṃ.

nimble-witted NIMBLE-WITTED

, a. vapalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kṣiprabuddhiḥ &c., śīghrabuddhiḥ &c.

nimbly NIMBLY

, adv. salāghavaṃ lāghavena laghu laghugatyā drutaṃ drutagatyā tvaritaṃ tvaritagatyā cāpalyena capalaṃ capalagatyā aṅgacāpalyena kṣipraṃ śīghraṃ.

nine NINE

, a. nava m. f. n. pl. (n) navasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

nine-fold NINE-FOLD

, a. navaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ navavidhaḥ -dhā -dhaṃ navadhā indeel.

nineteen NINETEEN

, a. navadaśa m. f. n. pl. (n) ūnaviṃśatiḥ f. sing., ekonaviṃśatiḥ f. sing., navadaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

nineteenth NINETEENTH

, a. navadaśaḥ -śī -śaṃ ekonaviṃśaḥ -śī -śaṃ ūnaviṃśaḥ &c., ūnaviṃśatitamaḥ -mī -maṃ ekonaviṃśatitamaḥ &c.

ninetieth NINETIETH

, a. navataḥ -tī -taṃ navatitamaḥ -mī -maṃ.

ninety NINETY

, a. navatiḥ f. sing., navatisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'ninety-one,' ekanavatiḥ f.; 'ninety-two,' dvānavatiḥ f.; 'ninety-three,' trayonavatiḥ; 'ninety-four,' caturṇavatiḥ; 'ninety-five,' pañcanavatiḥ; 'ninety-six,' vaṇṇavatiḥ; 'ninety-seven,' saptanavatiḥ; 'ninetyeight,' aṣṭānavatiḥ f.; 'ninety-nine,' ūnaśataṃ ekonaśataṃ; 'above ninety years old,' daśamī m. (n) daśamīsthaḥ daśamīṅgataḥ.

ninety-fold NINETY-FOLD

, a. navatiguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ navatividhaḥ -dhā -dhaṃ navatidhā indecl.

ninny NINNY

, NINNY-HAMMER, s. alpabuddhiḥ m., alpadhīḥ m., mūrkhaḥ nirbuddhiḥ

ninth NINTH

, a. navamaḥ -mī -maṃ nāvamikaḥ -kī -kaṃ.

ninthly NINTHLY

, adv. navamatas navatas navamasthāne navamapade.

to nip To NIP

, v. a. (Cut or pinch off with the ends of the fingers) aṅgulpagraiḥ or aṅgulinakhair avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or nikṛt or chid or pīḍ.

--(Bite off) daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), vidaṃś sandaṃś avadaṃś.

--(Pinch in general) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), math (c. 1. mathati, c. 9. mathnāti -thituṃ), ārttaṃ -rttāṃ -rttaṃ kṛ ārttākṛ; as, 'to pinch with cold,' śītena pīḍ śītārttīkṛ himārttīkṛ.

--(Blast, destroy) naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), mṛ (c. 10. mārayati -yituṃ), viśṝ (c. 10. -śārayati -yituṃ), mlānīkṛ.

nip NIP

, NIPPING, s. nakhair avachedaḥ or avakṛntanaṃ or nikṛntanaṃ or kṛntanaṃ himārttīkaraṇaṃ śītārttīkaraṇaṃ himanāśaḥ.

nipped NIPPED

, p. p. (With cold) himapīḍitaḥ -tā -taṃ himārttaḥ -rttā -rttaṃ śītārttaḥ &c., himadūṣitaḥ -tā -taṃ himanāśitaḥ &c.

--(In general) pīḍitaḥ -tā -taṃ mathitaḥ &c.

nippers NIPPERS

, s. pl. sandaṃśaḥ -śakaṃ -śakā kaṅkamukhaṃ.

nipple NIPPLE

, s. stanāgraṃ stanamukhaṃ -khaḥ stanaśikhā kucāgraṃ cūcukaḥ -kaṃ stanavṛntaḥ -ntaṃ piṣpalakaṃ narmmaṭhaḥ vṛntaṃ; 'the nipples,' puraśchadau m. du.

nit NIT

, s. likṣā nikṣā rikṣā diṅkaḥ yūkāṇḍaṃ.

nitre NITRE

, s. yavakṣāraḥ yavajaḥ tarkṣyaḥ pākyaḥ tīkṣṇaḥ tīkṣṇarasaḥ yavalāsaḥ yavāgrajaḥ.

nitrogen NITROGEN

, s. expressed in modern treatises by the word rucakakaraḥ.

nitrous NITROUS

, NITRY, a. yavakṣārīyaḥ -yā -yaṃ yavakṣāramayaḥ -yī -yaṃ yavakṣāraguṇakaḥ -kā -kaṃ yavakṣārotpādakaḥ -kā -kaṃ.

nitty NITTY

, a. bahulikṣaḥ -kṣā -kṣaṃ likṣāpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pracuralikṣaḥ &c.

niveous NIVEOUS

, a. himyaḥ -myā -myaṃ tuṣāramayaḥ -yī -yaṃ himanayaḥ &c.

no No

, adv. na no nahi; 'or no,' na vā.

[Page 534a]
no No

, a. (None) usually expressible by na; as, 'no one,' na kaścit m., na kācit f., na ko'pi m., na kāpi f., na kaścana m., na kācana f.; 'no thing,' na kiñcit na kimapi na kiñcana; 'no other,' nānyaḥ -nyā -nyat; 'no where,' na kvacit na kvāpi na kutracit na kutrāpi; 'no more, not again,' na punar; 'no great distance,' nātidūraṃ. When 'no' is privative, it is expressed by nir a vi &c. prefixed, or by hīna śūnya varjita rahita &c. affixed; as, 'having no fruit,' niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ &c., viphalaḥ &c., phalahīnaḥ -nā -naṃ, &c.

nobility NOBILITY

, s. (Antiquity of family, elevation of rank) mahākulatā kulīnatā maṃhākulīnatā satkulīnatā abhijātatā ābhijātyaṃ ābhijanaṃ kulotkarṣaḥ kulotkṛṣṭatā autkarṣaṃ kaulīnaṃ sadvaṃśatā vaṃśotkarṣaḥ.

--(Elevation or greatness of mind) māhātmyaṃ mahātmatā -tvaṃ mahimā m. (n) mahattvaṃ udāratā audāryyaṃ cittodāratā mahecchā mahānubhāvaḥ.

--(Distinction, eminence) utkarṣaḥ utkṛṣṭatā autkarṣaṃ vaiśiṣṭyaṃ viśiṣṭatā pradhānatā -tvaṃ samunnatiḥ f., prakarṣaḥ śiṣṭatā śreṣṭhatvaṃ sevyatā sukhyātiḥ f.

--(Magnificence) pratāpaḥ tejas n., śrīḥ f.

--(The nobility, noblemen collectively) kulīnalokaḥ kulīnajanasamūhaḥ kulīnajanāḥ m. pl., śiṣṭajanāḥ m. pl., kulīnasamūhaḥ rājanyakaṃ.

noble NOBLE

, a. (Of ancient family, or elevated rank) kulīnaḥ -nā -naṃ mahākulīnaḥ -nā -naṃ mahākulaḥ -lā -laṃ satkulīnaḥ -nā -naṃ sadvaṃśaḥ -śā -śaṃ abhijanavān -vatī -vat (t) abhijātaḥ -tā -taṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭakulajātaḥ -tā -taṃ mahākulajaḥ -jā -jaṃ mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ satkulajātaḥ -tā -taṃ viśuddhakulabhavaḥ vaṃśaviśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sadvaṃśajātaḥ -tā -taṃ pradhānavaṃśodbhavaḥ -vā -vaṃ mahāvaṃśīyaḥ -yā -yaṃ uttamavaṃśajātaḥ -tā -taṃ kulaśreṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) śreṣṭhakulodbhūtaḥ -tā -taṃ kulodgataḥ -tā -taṃ kulikaḥ -kā -kaṃ kauleyaḥ -yī -yaṃ pratipattimān &c.

--(Great in mind) udāraḥ -rā -raṃ udāramanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udāramatiḥ -tiḥ -ti udāradhīḥ -dhīḥ -dhi mahātmā -tmā -tma (n) mahāmanāḥ &c., mahāmanaskaḥ -skā -skaṃ māhātmikaḥ -kī -kaṃ mahāmatiḥ -tiḥ -ti mahānubhāvaḥ -vā -vaṃ mahecchaḥ -cchā -cchaṃ mahāśayaḥ -yā -yaṃ unnatamanāḥ &c.

--(Distinguished, eminent, excellent) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atyutkṛṣṭaḥ &c., śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśiṣṭaḥ &c., uttamaḥ -mā -maṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ mahān -hatī -hat (t) mahābhāgaḥ -gā -gaṃ mahābhāgadheyaḥ -yā -yaṃ sevyaḥ -vyā -vyaṃ.

--(Illustrious) khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ -tā -taṃ yaśasvī &c., mahāyaśāḥ &c., śrīmān &c., supratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kīrttimān &c.

--(Magnificent) mahāpratāpaḥ -pā -paṃ mahātejāḥ &c., vibhūtimān &c., śrīmān &c. 'Noble' may sometimes be expressed by ṛṣabhaḥ or puṅgavaḥ or vyāghraḥ or siṃhaḥ or śārdūlaḥ or indraḥ in comp.; as, 'a noble or eminent man,' puruṣarṣabhaḥ puruṣavyāghraḥ narapuṅgavaḥ narendraḥ &c.; 'a noble elephant,' gajendraḥ; 'noble nature,' sattvaṃ; 'noble on both sides,' mātṛtaḥ pitṛtaścābhijanavān &c.

noble NOBLE

, NOBLEMAN, s. kulīnajanaḥ kulīnalokaḥ śiṣṭajanaḥ śiṣṭalokaḥ kulīnapadasthaḥ uccapadasthaḥ utkṛṣṭapadasthaḥ kulaśreṣṭhī m. (n) satkulīnaḥ abhijanavān m. (t) rājanyaḥ.

noble-minded NOBLE-MINDED

, a. udāramanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udāradhīḥ -dhīḥ -dhi udāramanaskaḥ -skā -skaṃ udāracetāḥ &c., mahātmā -tmā -tma (n) sambhāvitātmā &c., mahecchaḥ -cchā -cchaṃ.

nobleness NOBLENESS

, s. mahattvaṃ mahimā m. (n) utkarṣaḥ utkṛṣṭatā śreṣṭhatā pradhānatā udāratā audāryyaṃ unnatiḥ f., samunnatiḥ. See NOBILITY.

[Page 534b]
noblesse NOBLESSE

, s. kaulīnyaṃ kaulīnaṃ kulīnalokaḥ kulīnasamūhaḥ kulīnasabhā.

nobly NOBLY

, adv. (With nobleness of birth) kulīnaṃ kulīnavat sābhijātyaṃ; 'nobly-born,' mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ satkulajātaḥ -tā -taṃ. See NOBLE, a. (With greatness of mind) saudāryyaṃ audāryyeṇa udāravat samāhātmyaṃ māhātmyena manomahattvāt mahimnā udāracittatvāt udāracetasā mahecchayā.

--(Magnificently) mahāpratāpena mahātejasā atitejasā sapratāpaṃ aiśvaryyeṇa.

nobody NOBODY

, s. na kaścit m., na kācit f., na ko'pi m., na kāpi f., na kaścana m., na kācana f.

nocent NOCENT

, a. hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu apakārakaḥ -kā -kaṃ.

noctambulation NOCTAMBULATION

, s. nidrābhramaṇaṃ nidrāparibhramaṇaṃ nidrācāraḥ.

noctambulist NOCTAMBULIST

, s. nidrācārī m. (n) nidrābhramaṇakṛt. See NIGHT-WALKING.

noctivagant NOCTIVAGANT

, a. niśācaraḥ -rā -rī -raṃ naktacārī -riṇī &c. See NIGHT-WALKING.

nocturnal NOCTURNAL

, a. naiśaḥ -śī -śaṃ rātrikālikaḥ -kī -kaṃ rātrisambandhī ndhinī &c., rātrikālasambandhī &c., doṣātanaḥ -nī -naṃ prādoṣikaḥ -kī -kaṃ śārvvaraḥ -rī -raṃ rātrīyaḥ -yā -yaṃ niśāsambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

to nod To NOD

, v. a. or n., (Incline the head) śiraḥ or mastakaṃ nam (c. 1. namati nantuṃ, c. 10. namayati -yituṃ) or praṇam or abhinam or vinam or ānam.

--(Make a sign by a motion of the head) mastakasaṅketaṃ kṛ śiraḥsaṅketaṃ kṛ śirasā saṅketaṃ kṛ or saṃjñāṃ kṛ or iṅgitaṃ kṛ śiraś cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

nod NOD

, s. (Inclination of the head) śiraḥpraṇāmaḥ mastakapraṇāmaḥ śiraḥpraṇatiḥ f.

--(Sign made by a movement of the head) mastakasaṅketaḥ śiraḥsaṅketaḥ śirasā saṅketaḥ or saṃjñā or iṅgitaṃ mastakasandeśaḥ śiraścālanaṃ.

nodated NODATED

, a. granthimān -matī -mat (t) granthilaḥ -lā -laṃ.

noddle NODDLE

, s. mastakaḥ -kaṃ śiras n., śīrṣakaṃ muṇḍakaṃ.

noddy NODDY

, s. alpabuddhiḥ m., alpadhīḥ m., mūrkhaḥ nirbuddhiḥ m.

node NODE

, s. (In surgery) asthigulmaḥ adhyasthi n.

--(In astronomy) pātaḥ upagrahaḥ; 'ascending node,' rāhuḥ m., svarbhānuḥ m., vidhuntudaḥ saiṃhikeyaḥ tamas n.; 'descending,' ketuḥ m.

nodose NODOSE

, a. granthilaḥ -lā -laṃ granthī -nthinī -nthi (n) bahugranthiḥ -nthiḥ -nthi.

nodosity NODOSITY

, s. granthilatvaṃ granthimattvaṃ sagranthitvaṃ saparvvatvaṃ granthipūrṇatā.

nodule NODULE

, s. śarkarā piṇḍaḥ -ṇḍaṃ ghanaḥ loṣṭaḥ -ṣṭaṃ -ṣṭuḥ m.

noise NOISE

, s. śabdaḥ mahāśabdaḥ atiśabdaḥ dhvaniḥ m., mahādhvaniḥ m., svanaḥ mahāsvanaḥ niḥsvanaḥ ghoṣaḥ -ghaṇaṃ -ṇā mahāghoṣaḥ nādaḥ mahānādaḥ svaraḥ mahāsvaraḥ uccaiḥsvaraḥ uccasvaraḥ praghoṣakaḥ prasvānaḥ nirghoṣaḥ ninādaḥ raṇatkāraḥ kvaṇaḥ saṃhrādaḥ nihrādaḥ raṇaḥ raṇatkāraḥ rāvaḥ udrāvaḥ kolāhalaḥ rāsaḥ rāvaṇaṃ tumulaṃ dhvanaḥ baṇaḥ utkrośaḥ.

--(Public talk) janavādaḥ janapravādaḥ janaravaḥ janaśrutiḥ f.

to noise To NOISE

, v. a. (Spread by report) ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), vighuṣ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) ākhyā vikhyā pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), prakaṭīkṛ.

noised abroad NOISED ABROAD

, p. p. ghoṣitaḥ -tā -taṃ vighoṣitaḥ -tā -taṃ pracāritaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ prakaṭitaḥ &c., prakaṭīkṛtaḥ &c., ākhyātaḥ &c.

noiseful NOISEFUL

, a. śabdakārī -riṇī &c., dhvanayan -yantī -yat (t). See NOISY.

noiseless NOISELESS

, a. niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ niśśabdaḥ &c., aśabdaḥ &c., aghoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nīravaḥ -vā -vaṃ aravaḥ -vā -vaṃ śabdahīnaḥ -nā -naṃ.

noiselessly NOISELESSLY

, adv. śabdena vinā aśabdena niḥśabdaṃ niśśabdaṃ.

noisily NOISILY

, adv. mahāśabdena atiśabdena mahāsvareṇa uccaiḥsvareṇa.

[Page 535a]
noisiness NOISINESS

, s. mahāśabdakatvaṃ mahāśabdaḥ mahāśabdakāritvaṃ mahādhvaniḥ m. -nitā mahānādaḥ -datā śabdakāritā śabdavattvaṃ saśabdatā śabdanatvaṃ.

noisome NOISOME

, a. (Noxious, destructive) mārakaḥ -kā -kaṃ mārātmakaḥ &c., prāṇanāśakaḥ &c., mṛtyujanakaḥ &c., kṣayakaraḥ -rā -raṃ vināśakaḥ &c., prāṇaharaḥ -rā -raṃ nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ śarāruḥ -ruḥ -ru śārukaḥ -kā -kaṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ &c., aniṣṭajanakaḥ &c., ahitakārī -riṇī &c.

--(Offensive to the smell) durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ durgandhī -ndhinī -ndhi (n) pūtigandhikaḥ -kā -kaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ.

noisomeness NOISOMENESS

, s. durgandhatā -tvaṃ daurgandhiḥ m., pūtigandhatā kutsitagandhaḥ ugragandhatā pūtiḥ f., kutsitatvaṃ kautsityaṃ.

noisy NOISY

, a. śabdakāraḥ -rī -raṃ mahāśabdakāraḥ -rī -raṃ mahāśabdakaḥ -kā -kaṃ mahāśabdī -bdinī -bdi (n) mahāsvanaḥ -nā -naṃ mahādhvanikaḥ -kā -kaṃ mahādhvanikaraḥ -rī -raṃ mahānādī &c., mahānādaḥ -dā -daṃ mahāsvarakaḥ -kā -kaṃ atiśabdanaḥ -nā -naṃ atiśabdavān -vatī -vat (t) tumulakārī &c., tumulaḥ -lā -laṃ kolāhalakārī &c. kolāhalakṛt m. f. n., ghoraravaḥ -vā -vaṃ mukharaḥ -rā -raṃ.

--(Clamorous) ghoṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoṣakaraḥ -rī -raṃ mahāghoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ bahughoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Sounding) śabdanaḥ -nā -naṃ nādī &c., svanavān &c., saṃhrādī &c., svanan -nantī -nat (t) dhvanayan &c.

nomad NOMAD

, NOMADIC, a. pracārānusāravāsī -sinī &c., paśucāraṇānujīvī.

nomenclator NOMENCLATOR

, s. nāmasthāpakaḥ nāmabodhakaḥ nāmakhyāpakaḥ.

nomenclature NOMENCLATURE

, s. śabdasaṅgrahaḥ śabdajālaṃ śabdamālā nighaṇṭuḥ m.

nominal NOMINAL

, a. (Pertaining to a name) nāmasambandhī -ndhinī &c., nāmaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Relating to words) śābdaḥ -bdī -bdaṃ śābdikaḥ -kī -kaṃ vācanikaḥ -kī -kaṃ ābhidhānīyakaḥ -kī -kaṃ.

--(Existing in name only) nāmadhārī -riṇī &c., nāmamātradhārī &c., nāmabhṛt m. f. n., śabdaḥ -bdī -bdaṃ śābdikaḥ &c.

--(Nominal verb). The grammatical symbol is lighu.

nominally NOMINALLY

, adv. nāmatas nāmnā nāmamātreṇa śabdatas śabdamātreṇa.

to nominate To NOMINATE

, v. a. (Give a name) nāma kṛ or dā saṃjñāṃ kṛ or .

--(Designate by name) nāma nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or pradiś.

--(Appoint by name to an office) nāma nirdiśya niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or prakḷp.

nominated NOMINATED

, p. p. nāmanirdeśānantaraṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ or niyojitaḥ -tā -taṃ.

nomination NOMINATION

, s. (Act) nāmanirdeśānantaraṃ niyogaḥ or niyojanaṃ.

--(Power of nominating or appointing) niyojanādhikāraḥ.

nominative NOMINATIVE

, s. (Case in grammar) karttā m. (rttṛ) karttṛkārakaḥ karttṛvācakaḥ prathamā prathamā vibhaktiḥ.

nominator NOMINATOR

, s. niyojakaḥ nāmanirdeśapūrvvaṃ niyojayitā m. (tṛ) nirdeśakaḥ.

nominee NOMINEE

, s. niyojitaḥ niyuktaḥ adhikṛtaḥ.

non NON

. A prefix expressed in Sanskrit by a or an.

non-acceptance NON-ACCEPTANCE

, s. aparigrahaḥ agrahaṇaṃ apratigrahaḥ asvīkāraḥ.

nonage NONAGE

, s. bālyaṃ bāladaśā vyavahārāyogyatā aprāptavyavahāratvaṃ.

nonagenarian NONAGENARIAN

, a. daśamī m. (n) daśamīsthaḥ daśamīṅgataḥ.

non-appearance NON-APPEARANCE

, s. adarśanaṃ anupasthānaṃ anupasthitiḥ f., avidyamānatā.

non-arrival NON-ARRIVAL

, s. anāgamaḥ -manaṃ anabhigamanaṃ anupasthānaṃ.

non-attainment NON-ATTAINMENT

, s. aprāptiḥ f., alābhaḥ alabdhiḥ f., anavāptiḥ f.

non-attendance NON-ATTENDANCE

, s. adarśanaṃ darśanābhāvaḥ anupasthānaṃ. See NONAPPEARANCE.

non-attention NON-ATTENTION

, s. anavadhānaṃ -natā anavahitatvaṃ alakṣyaṃ.

[Page 535b]
nonce NONCE

, s. prayojanaṃ avasaraḥ vāraḥ samayaḥ upayogaḥ.

nonchalance NONCHALANCE

, s. nirutsukatā udāsīnatā jaḍatā anapekṣā anāsthā.

nonchalant NONCHALANT

, a. nirutsukaḥ -kā -kaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ anapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirapekṣaḥ &c., jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ anabhilāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ.

non-commencement NON-COMMENCEMENT

, s. anārambhaḥ anārabdhiḥ f., anupakramaḥ.

non-commissioned NON-COMMISSIONED

, a. anadhikāravān -vatī -vat (t) apadayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

non-compliance NON-COMPLIANCE

, s. ananurodhaḥ -dhanaṃ asvīkāraḥ ananuvṛttiḥ f.

non-conductor NON-CONDUCTOR

, NON-CONDUCTING, a. avāhakaḥ -kā -kaṃ aprāpakaḥ -kā -kaṃ anāyakaḥ -kā -kaṃ anetā -trī -tṛ (tṛ).

non-conformist NON-CONFORMIST

, s. ananurodhī m. (n) ananuvarttī m., ananusārī m., ananuyāyī m., ananukūlaḥ.

--(Dissenter from the established church) deśasthāpitadharmmavirodhī m. (n) sādhāraṇadharmmavirodhī m., deśasthāpitadharmmavisammataḥ matāntarāvalambī m., matāntaragrāhī m., matāntaradhārī m.

non-conformity NON-CONFORMITY

, s. ananurodhaḥ -dhanaṃ ananuvarttanaṃ ananusaraṇaṃ asvīkāraḥ.

--(Dissent) deśasthāpitadharmmavirodhaḥ deśasthāpitadharmmāsammatiḥ f., matāntarāvalambanaṃ matāntaraṃ.

non-contact NON-CONTACT

, s. asparśaḥ asamparkaḥ aspṛṣṭiḥ f., asaṃsargaḥ.

non-delivery NON-DELIVERY

, s. asamarpaṇaṃ apratipādanaṃ apradānaṃ asampradānaṃ.

nondescript NONDESCRIPT

, a. avarṇitaḥ -tā -taṃ avarṇanīyaḥ -yā -yaṃ alakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

none NONE

, a. na kaścit m., na kācit f., na kiñcit n., na ko'pi na kā f., na kimapi n., na kaścana m., na kācana f., na kiñcana n., often expressed by na with another word; as, 'none other,' nānyaḥ -nyā -nyat.

--(Not the least portion, not any, none at all) na kiñcidapi na kimapi na kiyadapi na sūkṣmamapi na stokamapi na leśamapi na manāgapi aleśaṃ aleśamapi alabaleśaṃ.

non-elect NON-ELECT

, a. avṛtaḥ -tā -taṃ avṛttaḥ -ttā -ttaṃ anuddhṛtaḥ -tā -taṃ.

non-enjoyment NON-ENJOYMENT

, s. abhogaḥ asambhogaḥ anupabhogaḥ abhuktiḥ f.

nonentity NONENTITY

, s. (Non-existence) abhāvaḥ asambhavaḥ abhavaḥ asadbhāvaḥ asattvaṃ asattā nāstitvaṃ nāsti ind., ajīvaḥ ajīvitvaṃ ajīvaniḥ f., avastutā -tvaṃ avarttamānatā avṛttitā avidvyamānatā śūnyatā.

--(A nonentity) apadārthaḥ asatpadārthaḥ alīkapadārthaḥ aṣastu n., asadvastu n., asambhavaṃ śūnyaṃ.

nones NONES

, s. pl. romīyapañjikāyāṃ māsasya pañcamo or saptamo divasaḥ.

nonessential NONESSENTIAL

, a. anāvaśyakaḥ -kī -kaṃ karttavyākarttavyaḥ -vyā -vyaṃ kāryyākāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ kṛtākṛtaḥ -tā -taṃ anāntarīyakaḥ -kā -kaṃ.

non-existence NON-EXISTENCE

, s. abhāvaḥ asambhavaḥ asadbhāvaḥ nāstitvaṃ. See NONENTITY.

non-existent NON-EXISTENT

, a. avarttamānaḥ -nā -naṃ avidyamānaḥ -nā -naṃ asan -satī -sat (t) asambhavaḥ -vā -vaṃ asambhūtaḥ -tā -taṃ abhūtaḥ -tā -taṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ adhriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

non-observance NON-OBSERVANCE

, s. apālanaṃ apratipālanaṃ arakṣaṇaṃ asevanaṃ.

non-pareil NON-PAREIL

, a. anupamaḥ -mā -maṃ apratimaḥ &c., advitīyaḥ -yā -yaṃ.

non-performance NON-PERFORMANCE

, s. ananuṣṭhānaṃ avidhānaṃ akaraṇaṃ akarmma n. (n).

non-plus NON-PLUS

, s. anupāyaḥ agatiḥ f. -titvaṃ nirupāyatvaṃ gatihīnatā niruttaratvaṃ anuttaratvaṃ mohaḥ vyastatā kuṇṭhatā.

to non-plus To NON-PLUS

, v. a. niruttarīkṛ anuttarīkṛ nirupāyīkṛ gatihīnaṃ -nāṃ kṛ muh (c. 10. mohayati -yituṃ), vyākulīkṛ.

non-plused NON-PLUSED

, p. p. nirupāyaḥ -yā -yaṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ upāyahīnaḥ niruttaraḥ -rā -raṃ anuttaraḥ &c., hṛtottaraḥ &c., kuṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

non-residence NON-RESIDENCE

, s. avasatiḥ f., avāsaḥ anivasanaṃ anivāsaḥ anavasthitiḥ f.

non-resident NON-RESIDENT

, a. avāsī -sinī -si(n) svasthānāvāsī &c., anavasthitaḥ &c.

[Page 536a]
non-resistance NON-RESISTANCE

, s. apratīkāraḥ apratikriyā apratirodhaḥ anivāraṇaṃ.

non-resumption NON-RESUMPTION

, s. apunarādānaṃ apunarharaṇaṃ anapakarmma n. (n).

nonsense NONSENSE

, s. anarthakaṃ ānarthakyaṃ anarthakavākyaṃ anarthakabhāṣaṇaṃ nirarthakavākyaṃ abaddhaṃ asambaddhaṃ abadhyaṃ asambaddhavākyaṃ anivaddhavākyaṃ asambaddhakathā vṛthākathā mṛṣārthakaṃ ayāthārthyaṃ jalpitaṃ pralapitaṃ pralāpaḥ anarthaḥ arthahīnavacanaṃ; 'talking nonsense,' asambaddhapralāpī -pinī -pi (n) anibaddhapralāpī &c., anarthakavaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) jalpakaḥ -kā -kaṃ jalpākaḥ -kā -kaṃ vācālaḥ -lā -laṃ vācāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ bahugarhyavāk m. f. n.

nonsensical NONSENSICAL

, a. anarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthaḥ -rthā -rthaṃ arthahīnaḥ -nā -naṃ arthaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ artharahitaḥ -tā -taṃ mṛṣārthakaḥ &c., vṛthārthakaḥ &c., asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asambaddhārthaḥ -rthā -rthaṃ abaddhaḥ &c., anibaddhaḥ &c., asaṅgataḥ -tā -taṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ ayuktikaḥ -kā -kaṃ abhidheyarahitaḥ -tā -taṃ.

nonsensically NONSENSICALLY

, adv. nirarthakaṃ sānarthakyaṃ asambaddhaṃ vṛthā mṛṣā.

nonsensicalness NONSENSICALNESS

, s. anarthakatā nirarthakatā ānarthakyaṃ arthahīnatā arthābhāvaḥ asaṅgatatā asambaddhatā ayāthārthyaṃ ayuktiḥ f.

non-solution NON-SOLUTION

, s. alāpanaṃ avyākhyā -khyānaṃ apariśodhanaṃ alāpanikā.

non-suited NON-SUITED

, p. p. avasannaḥ -nnā -nnaṃ avasāditaḥ -tā -taṃ hīnaḥ -nā -naṃ arthāddhīnaḥ -nā -naṃ hīnavādaḥ -dā -daṃ naṣṭavādaḥ -dā -daṃ hatavādaḥ; 'to be non-suited,' arthād hā in pass. (hīyate) avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), naṣṭavādaḥ -dā -daṃ bhū.

non-superintendence NON-SUPERINTENDENCE

, s. anadhiṣṭhānaṃ anadhiṣṭhitiḥ f., anadhiṣṭhātṛtvaṃ anadhikāraḥ.

noodle NOODLE

, s. alpabuddhiḥ m., alpadhīḥ m., mūrkhaḥ jaḍadhīḥ m.

nook NOOK

, s. koṇaḥ asraḥ āraṃ viviktasthānaṃ guptasthānaṃ.

noon NOON

, NOON-DAY, NOON-TIDE, s. madhyāhnaḥ madhyāhnakālaḥ dinamadhyaṃ divasamadhyaṃ divāmadhyaṃ madhyandinaṃ uddinaṃ.

noon NOON

, NOON-DAY, a. mādhyāhnikaḥ -kī -kaṃ mādhyandinaḥ -nī -naṃ.

noose NOOSE

, s. pāśaḥ pāśabandhaḥ -ndhaṃ -ndhanaṃ vāgurā unmāthaḥ kūṭapāśaḥ; 'for the neck,' galapāśaḥ; 'number of nooses,' pāśyā.

to noose To NOOSE

, v. a. pāśa (nom. pāśayati -yituṃ), pāśīkṛ pāśena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pāśe or unmāthe pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

noosed NOOSED

, p. p. pāśitaḥ -tā -taṃ pāśīkṛtaḥ &c., pāśabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

nor NOR

. adv. na na ca, sometimes expressed by the prohibitive , or sometimes simply by in conjunction with a negative. See NEITHER, conj.

normal NORMAL

, a. (Regular) vaidhikaḥ -kī -kaṃ yathāvidhiḥ -dhiḥ -dhi yathākramaḥ -mā -maṃ.

--(Relating to rudiments, teaching rudiments) mūlavidyāsambandhī -ndhinī &c., vidyopakramasambandhī &c., vidyārambhopadeśakaḥ -kā -kaṃ mūlavidyāśikṣakaḥ -kā -kaṃ.

north NORTH

, s. uttarā uttaradik f. (ś) uttaradiśā uttarāśā udīcī kauverī saumyā. Kuvera, according to the Hindūs, is the Regent of the North.

north NORTH

, a. uttaraḥ -rā -raṃ uttarasthaḥ -sthā -sthaṃ udīcīnaḥ -nā -naṃ udaṅ -dīcī -dak (ñc) kauveraḥ -rī -raṃ; 'north-road,' uttarāpathaḥ; 'northcountry,' udīcyaḥ.

north-east NORTH-EAST

, s. prāguttarā prāgudīcī pūrvvottaraṃ -rā aiśānī aparājitā; 'north-eastwards,' prāguttareṇa pūrvvottareṇa; 'north-east of the city,' prāguttareṇa nagarāt.

north-east NORTH-EAST

, NORTH-EASTERLY, NORTH-EASTERN, a. prāguttaraḥ -rā -raṃ pūrvvottaraḥ -rā -raṃ prāgudaṅ -dīcī -dak (ñc) prāgudīcīnaḥ -nā -naṃ prāguttarasthaḥ -sthā -sthaṃ pūrvvottarasthaḥ &c.

northerly NORTHERLY

, NORTHERN, a. uttaradiśyaḥ -śyā -śyaṃ uttaraḥ -rā -raṃ udīcīnaḥ -nā -naṃ uttarasambandhī -ndhinī -ndhi (n); 'in a northerly direction,' uttaradiśi.

north-pole NORTH-POLE

, NORTH-STAR, s. dhruvaḥ meruḥ m., auttānapādiḥ m.

northward NORTHWARD

, a. uttaradiśyaḥ -śyā -śyaṃ uttaradiksthaḥ -sthā -sthaṃ udaṅmukhaḥ -khī -khaṃ uttarasthaḥ -sthā -sthaṃ.

northwards NORTHWARDS

, adv. uttareṇa -rāt uttaratas uttaradiśi uttaratra.

north-west NORTH-WEST

, s. vāyavī vāyukoṇaḥ vāyudiśā.

north-west NORTH-WEST

, NORTH-WESTERLY, NORTH-WESTERN, a. vāyukoṇasthaḥ -sthā -sthaṃ vāyudiksthaḥ &c., vāyavaḥ -vī -vaṃ vāyavīsambandhī -ndhinī -ndhi (n).

north-wind NORTH-WIND

, s. uttaravāyuḥ m., uttaradigvāyuḥ m., uttaradikpavanaḥ.

nose NOSE

, s. nāsā -sikā nasā nasyā ghrāṇaṃ ghoṇā gandhavahā gandhavāhaḥ gandhajñā gandhanālī ghratiḥ f., nāḥ f. (s) nastaḥ nāsikyaṃ nāsikyakaṃ siṅghinī vikūṇikā tanubhastrā nakraṃ nakuṭaṃ narkuṭakaṃ; 'aquiline nose,' śukanāsikā; 'having a sharp nose,' svaraṇasaḥ -sā -saṃ svaraṇāḥ -ṇāḥ -ṇaḥ (s); 'having a nose like a hoof,' khuraṇasaḥ -sā -saṃ svuraṇāḥ -ṇāḥ -ṇaḥ (s); 'having a flat nose,' natanāsikaḥ -kā -kaṃ avaṭīṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avanāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avabhraṭaḥ -ṭā -ṭaṃ; 'having a prominent nose,' pralambaghoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'having a large nose,' ugranāsikaḥ -kā -kaṃ; 'tip of the nose,' nāsikāgraṃ nāsāgraṃ; 'mucus of the nose,' nāsikāmalaṃ; 'running at the nose,' nāsikāsrāvaḥ nāsāparisrāvaḥ; 'thickening of the membrane of the nose, nāsānāhaḥ; 'dryness of the nose,' nāsāśoṣaḥ; 'breathing through the nose,' nāsikandhamaḥ -mā -maṃ; 'drinking through the nose,' nāsikandhayaḥ -yī -yaṃ; 'led by the nose, as cattle, &c. nastitaḥ nastotaḥ nasyotaḥ.

nose-bridle NOSE-BRIDLE

, s. (Rein passed through the nose of an ox) nāsyaṃ nāsikārajjuḥ m. f.

nose-cut NOSE-CUT

, a. chinnanāsaḥ -sā -saṃ chinnanāsikaḥ -kā -kaṃ chinnanāḥ -nāḥ -naḥ (s),

nosed NOSED

, a. (Having a nose). See under NOSE.

nosegay NOSEGAY

, s. kusumastavakaḥ puṣpastavakaḥ puṣpagucchaḥ -cchakaḥ gucchaḥ -cchakaḥ gutsaḥ -tsakaḥ guñjaḥ guluñchaḥ samālī kuṭī prakaraḥ.

noseless NOSELESS

, a. anāsikaḥ -kā -kaṃ vināsikaḥ -kā -kaṃ vinasaḥ -sā -saṃ gatanāsikaḥ -kā -kaṃ nirnāsikaḥ &c., nāsikāhīnaḥ -nā -naṃ nāsikāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ vikhaḥ -khā -khaṃ vikhuḥ -khuḥ -khu vikhyaḥ -khyā -khyaṃ vikhraḥ &c., vikhruḥ &c., vigraḥ -grā -graṃ.

nosology NOSOLOGY

, s. roganidānaśāstraṃ nidānavidvyā rogavargakaraṇavidvyā.

nosopoetic NOSOPOETIC

, a. rogakaraḥ -rā -raṃ vyādhijanakaḥ -kā -kaṃ rogotpādakaḥ &c.

nostril NOSTRIL

, s. nāsārandhraṃ nāsikārandhraṃ nāsāgrarandhraṃ nāsāvivaraṃ nāsikāchidraṃ nāsāpuṭaṃ nāsāvilaṃ; 'air breathed through the nostrils,' svaraḥ.

nostrum NOSTRUM

, s. gūḍhauṣadhaṃ guptauṣadhaṃ aprakāśitauṣadhaṃ mithyauṣadhaṃ.

not NOT

, adv. In absolute negation, denial, or refusal, 'not' is rendered by na no nā nahi. When prohibitive, by mā māsma, or sometimes by alaṃ or kṛtaṃ with instr. c. When privative, it is expressed by a an nir vi prefixed; as, 'there is not,' nāsti; 'he will not go,' na gamiṣyati; 'do not go,' mā gaccha; 'do not grieve,' alaṃ śokena; 'not regardful,' anapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nirapekṣaḥ &c.; 'not at all,' aleśaṃ na kiñcidapi; 'not so,' maivaṃ. In prohibitive phrases may be used with the 3d pret., the augment being cut off; as, 'do not grieve' mā'śocīḥ; 'do not fear,' mā'bhaiṣīḥ. The interrogative 'is not?' is rendered by nanu.

notable NOTABLE

, a. (Memorable) smaraṇīyaḥ -yā -yaṃ smaraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Remarkable, distinguished, notorious) viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśeṣa in comp., prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ &c., khyātaḥ -tā -taṃ lokakhyātaḥ &c., utvṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

notableness NOTABLENESS

, s. smaraṇīyatā prasiddhatā lokaprasiddhatā viśiṣṭatā.

notably NOTABLY

, adv. prasiddhaṃ lokaprasiddhaṃ smaraṇīyaṃ viśiṣṭaprakāreṇa.

notary NOTARY

, s. kāyasthaḥ lekhakaḥ lipikāraḥ lipijīvī m. (n) lekhyapatrapramātā m. (tṛ) patrapramāṇajīvī.

notation NOTATION

, s. aṅkanaṃ aṅkakaraṇaṃ cihnakaraṇaṃ.

--(In music) prastaraḥ.

notch NOTCH

, s. chedaḥ avacchedaḥ vicchedaḥ chidraṃ; 'of a bow,' aṭanī -niḥ f.

to notch To NOTCH

, v. a. chid (c. 7. chinatti chettuṃ), avachid chedaṃ kṛ avacchedaṃ kṛ.

notched NOTCHED

, p. p. avachinnaḥ -nnā -nnaṃ chinnaḥ &c., sacchedaḥ -dā -daṃ sāvacchedaḥ &c.

note NOTE

, s. (Mark, token) cihnaṃ lakṣaṇaṃ aṅkaḥ -ṅkaṃ lāñchanaṃ abhijñānaṃ lakṣyaṃ kalaṅkaḥ.

--(Mark made as a memorandum) smaraṇārthakacihnaṃ smaraṇacihnaṃ smaraṇaṃ.

--(Annotation, comment) ṭīkā bhāṣyaṃ vyākhyā ṭiṣyanī vārttikaṃ; 'with notes,' saṭīkaḥ -kā -kaṃ.

--(Sound in music) svaraḥ mātṛkā mūrcchanā kaṭhaḥ kvaṇaḥ viribdhaḥ virāvaḥ; 'a false note,' apasvaraḥ visvaraḥ apakvaṇaḥ; 'a high note,' tāraḥ; 'a cracked note,' kākasvaraḥ; 'key note,' vādī m. (n). The notes in music are niṣādaḥ or niṣadaḥ or niṣadhaḥ ṛṣabhaḥ gāndhāraḥ ṣaḍjaḥ madhyamaḥ pañcamaḥ dhaivataḥ ghargharaḥ.

--(Note of birds) rutaṃ vāśitaṃ vāśanaṃ.

--(Notice, heed) avekṣā -kṣaṇaṃ apekṣā manoyogaḥ lakṣaṃ -kṣyaṃ.

--(Reputation) kīrttiḥ f., khyātiḥ f., pratiṣṭhā yaśas n., gauravaṃ; 'of little note,' alpakīrttiḥ -rttiḥ -rtti alpiṣṭhakīrttiḥ &c. See NOTED. (Short letter) patrakaṃ patraṃ lekhaḥ lekhyaṃ.

--(Note of hand) patralekhyaṃ.

to note To NOTE

, v. a. (Observe) lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), ālakṣ upalakṣ avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ avekṣāṃ kṛ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), ālocanaṃ kṛ.

--(Set down in writing, make a note of) aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), smaraṇārthakacihnaṃ kṛ smaraṇapustake or lekhyapatre samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ).

note-book NOTE-BOOK

, s. smaraṇapustakaṃ smārakapustakaṃ aṅkanapustakaṃ.

noted NOTED

, p. p. or a. (Observed) lakṣitaḥ -tā -taṃ ālakṣitaḥ &c., upalakṣitaḥ &c., avekṣitaḥ &c.

--(Set down in writing) lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ lekhyāropitaḥ -tā -taṃ smaraṇapustakāropitaḥ &c.

--(Celebrated) prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ &c. prathitaḥ -tā -taṃ viśrutaḥ -tā -taṃ labdhaśabdaḥ -bdā -bdaṃ labdhapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

nothing NOTHING

, s. (Not any thing) na kiñcit na kimapi na kiñcana.

--(Not any thing at all) na kiñcidapi aleśamapi na kiyadapi na sūkṣmamapi na stokamapi.

--(Non-existence, nonentity) abhāvaḥ nāstitvaṃ nāsti indec. asattvaṃ avastu n., avastutā śūnyatā -tvaṃ śūnyaṃ asambhavaḥ avidyamānatā.

--(Trifle, thing of no value) alpaviṣayaḥ svalpaviṣayaḥ sulaghuviṣayaḥ alpārthaviṣayaḥ; 'good for nothing,' vyarthaḥ -rthā -rthaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ kimarthaḥ -rthā -rthaṃ akiñcitkaraḥ -rā -raṃ.

nothing NOTHING

, adv. na kiñcit na kimapi na kiñcidapi na kiñcana aleśamapi aleśam na kiyadapi na manāgapi na manāk asūkṣmamapi astokamapi.

[Page 537b]
nothingness NOTHINGNESS

, s. śūnyatā śūnyaṃ avastutvaṃ nāstitvaṃ abhāvaḥ. See NONENTITY.

notice NOTICE

, s. (Observation by the eye or other senses) avalokanaṃ ālokanaṃ ālocanaṃ -nā nirīkṣā avekṣā -kṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ darśanaṃ sandarśanaṃ dṛṣṭiḥ f., lakṣaṃ.

--(Regard, heed) avekṣā -kṣaṇaṃ apekṣā pratīkṣā avadhānaṃ manoyogaḥ vicāraḥ.

--(Intelligence, intimation) sandeśaḥ nivedanaṃ sūcanā -naṃ vijñaptiḥ f., uddeśaḥ samuddeśaḥ -śanaṃ saṃvādaḥ bodhanaṃ bodhaḥ.

--(Mention) abhidhānaṃ kathanaṃ grahaṇaṃ nirdeśaḥ uddeśaḥ.

--(Proclamation) ghoṣaḥ -ṣaṇaṃ -ṇā vighoṣaṇaṃ -ṇā khyāpanaṃ; 'written notice,' ghoṣaṇapatraṃ nivedanapatraṃ vijñāpanapatraṃ sūcanapatraṃ bodhanapatraṃ prasiddhipatraṃ.

--(Respectful treatment) ādaraḥ satkāraḥ satkriyā mānaṃ sammānaṃ sambhāvanā pūjā pratītiḥ f.

to notice To NOTICE

, v. a. (Observe) lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), ālakṣ samālakṣ saṃlakṣ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), avalok āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ nirīkṣ avekṣāṃ kṛ.

--(Heed) avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), mano dhā sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avekṣ apekṣ.

--(Mention) abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), uddiś kath (c. 10. kathayati -yituṃ), nirdeśaṃ kṛ uddeśaṃ kṛ.

--(Treat with attention or honor) satkṛ samman (c. 10. -mānayati -yituṃ), sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ), ādaraṃ kṛ.

noticeable NOTICEABLE

, a. lakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ lakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ ālakṣyaḥ &c., avekṣaṇīyaḥ &c., pratīkṣaṇīyaḥ &c., pratīkṣaṇārhaḥ -rhā -rhaṃ nirūpaṇārhaḥ &c.

noticed NOTICED

, p. p. ālakṣitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ -tā -taṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

notification NOTIFICATION

, s. ghoṣaṇaṃ -ṇā vighoṣaṇaṃ -ṇā vijñāpanaṃ -nā vijñaptiḥ f., jñaptiḥ f., jñāpanaṃ khyāpanaṃ nivedanaṃ āvedanaṃ bodhanaṃ sūcanaṃ -nā.

--(Written notice). See under NOTICE.

notified NOTIFIED

, p. p. vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ jñaptaḥ &c., jñāpitaḥ -tā -taṃ niveditaḥ &c., ghoṣitaḥ &c., vighoṣitaḥ &c., prakhyātaḥ &c., sūcitaḥ &c.

to notify To NOTIFY

, v. a. jñā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) vijñā nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), āvid budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), prakhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ, caus. khyāpayati -yituṃ), khyā sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), vighuṣ āghuṣ kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ).

notion NOTION

, s. buddhiḥ f., matiḥ f., manaḥkalpanā buddhikalpanā kalpanā buddhikalpitaṃ saṅkalpaḥ manogataṃ manasijaṃ vāsanā bhāvanā sambhāvanā bodhaḥ bhāsaḥ ābhāsaḥ pratibhāsaḥ; 'under the notion,' buddhyā.

--(Sentiment, opinion) mataṃ matiḥ f., buddhiḥ f.

notional NOTIONAL

, a. manogataḥ -tā -taṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manojaḥ &c., manobhavaḥ -vā -vaṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ saṅkalpajaḥ -jā -jaṃ manaḥsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

notoriety NOTORIETY

, NOTORIOUSNESS, s. prasiddhiḥ f., lokaprasiddhiḥ f., lokaprasiddhatā prasiddhatvaṃ prakāśatā prakāśaḥ khyātiḥ f., vikhyātiḥ f., prakhyātiḥ f., viśrutiḥ f., lokaviśrutiḥ prākaṭyaṃ laukikatā -tvaṃ rūḍhiḥ f., prathā samprathā prathitiḥ f., sampratītiḥ f.

--(In a bad sense) vācyatā kukīrttiḥ f., kukhyātiḥ f., kupratiṣṭhā kuprasiddhiḥ f.

notorious NOTORIOUS

, a. prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ &c., lokaviśrutaḥ -tā -taṃ lokaprathitaḥ -tā -taṃ lokividitaḥ &c., lokasiddhaḥ &c., laukikaḥ -kī -kaṃ sārvalaukikaḥ &c., khyātaḥ -tā -taṃ vikhyātaḥ &c., prathitaḥ &c., viśrutaḥ &c., vijñātaḥ &c., rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prakaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ prakaṭitaḥ -tā -taṃ.

--(In a bad sense) khyātagarhaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vācyaḥ -cyā -cyaṃ kukī- rttimān -matī -mat (t) kukhyātaḥ -tā -taṃ kukhyātimān &c., kuprasiddhaḥ &c.; 'a notorious offender,' mahāpātakī m. (n).

notoriously NOTORIOUSLY

, adv. prasiddhaṃ lokaprasiddhaṃ prakāśaṃ prakaṭaṃ khyātagarhaṇaṃ.

notus NOTUS

, s. (South wind) dakṣiṇavāyuḥ dakṣiṇadigvāyuḥ m.

notwithstanding NOTWITHSTANDING

, conj. tathāpi parantu paraṃ kintu athāpi tatrāpi tadapi.

nought NOUGHT

, See NAUGHT, NOTHING.

noun NOUN

, s. nāma n. (n) viśeṣyaṃ saṃjñā sattvaṃ dravyavācakaḥ padārthavācakaḥ ākhyā śabdaḥ saṅketaśabdaḥ; 'noun of action,' kārakaḥ kriyā; of agency, karttṛvācyaṃ; 'animate,' prāṇivācakaḥ; 'abstract,' bhāvavācakaḥ; 'collective,' saṅghavācakaḥ; 'communicative,' apādānavācyaṃ; 'denominative,' kriyāvācakaḥ; 'ending in a vowel,' ajantaḥ; 'gentile,' jātivācakaḥ; 'inanimate,' aprāṇivācakaḥ; 'instrumental,' kāraṇavācyaṃ; 'inflected, or of any case,' kārakaṃ; 'passive,' karmmavācakaḥ karmmaṇivācyaśabdaḥ sampradānavācyaṃ; 'possessive,' adhikaraṇavācyaṃ; 'proper,' nāmavācakaḥ; 'simple,' bhāvavācyaṃ liṅgaṃ; 'verbal,' kriyāvācakaḥ.

to nourish To NOURISH

, v. a. yuṣ (c. 10. yoṣayati -yituṃ, c. 1. poṣati -ṣituṃ, c. 9. puṣṇāti), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl bhṛ (c. 1. bharati,) c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ annena santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ) or tuṣ or santṛp (c. 10. -tarpayati -yituṃ) or tṛp or saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ) or vṛṃh (c. 10. vṛṃhayati -yituṃ) or āṣyai (c. 10. -ṣyāyayati -yituṃ) or jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ), poṣaṇaṃ kṛ pālanaṃ kṛ pālanapoṣaṇaṃ kṛ.

nourishable NOURISHABLE

, a. poṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ poṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ pālanīyaḥ -yā -yaṃ vṛṃhaṇīyaḥ -yā -yaṃ bharaṇīyaḥ -yā -yaṃ bharaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ bhāryyaḥ &c., sambhāryyaḥ &c.

nourished NOURISHED

, p. p. puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ poṣitaḥ -tā -taṃ puṣitaḥ &c., pālitaḥ &c., pratipālitaḥ &c., bhṛtaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ &c., bharitaḥ &c., vṛṃhitaḥ &c.

nourisher NOURISHER

, s. poṣṭā m. (ṣṭṛ) poṣayitā m. (tṛ) pālayitā m., pratipālayitā m., pālakaḥ bharttā m. (rttṛ) pālanakarttā m., annadātā m., vṛṃhakaḥ annadaḥ.

nourishing NOURISHING

, a. poṣakaḥ -kā -kaṃ pālakaḥ -kā -kaṃ pratipālakaḥ &c., pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ puṣṭidaḥ -dā -daṃ vṛṃhaṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ dhātupoṣakaḥ &c.

nourishment NOURISHMENT

, s. (Act of nourishing) poṣaḥ -ṣaṇaṃ pālanaṃ pratipālanaṃ bharaṇaṃ bharimā m. (n) bhṛtiḥ f., sambhṛtiḥ f., āṣyāyanaṃ vṛṃhaṇaṃ puṣṭidānaṃ annadānaṃ.

--(Food, aliment) āhāraḥ bhojanaṃ bhakṣyaṃ khādyaṃ annaṃ āhāryyaṃ abhyāhāryyaṃ abhyavahāraḥ abhyavahāryyaṃ śarīrayātrā dehayātrā jīvanaṃ -nakaḥ pauṣṭikaṃ bhṛtiḥ f., sambhṛtiḥ f., sambhāraḥ.

novel NOVEL

, a. navaḥ -vā -vaṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ navīnaḥ -nā -naṃ nūtanaḥ -nā -naṃ nūtnaḥ -tnā -tnaṃ navyaḥ -vyā -vyaṃ pratyagraḥ -grā -graṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ abhūtapūrvvaḥ &c., adṛṣṭapūrvvaḥ &c., aśrutapūrvvaḥ &c., aprācīnaḥ -nā -naṃ adbhutaḥ -tā -taṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

novel NOVEL

, s. (Fictitious tale) kalpitakathā parikathā upakathā kathā upākhyānaṃ ākhyānaṃ kūṭārthakathā kūṭārthopākhyānaṃ mithyākathā prabandhakalpanā.

novelty NOVELTY

, s. navatā navīnatā nūtanatā -tvaṃ navyatā nāvyaṃ abhinavatā pratyagratā apūrvvatā -tvaṃ adbhutatvaṃ alaukikatvaṃ vilakṣaṇatā vailakṣaṇyaṃ.

--(A novelty) navavastu n., nūtanavastu n., kautukaṃ āścaryyavastu.

november NOVEMBER

, s. mārgaśīrṣapūrvvārddhaṃ kārttikottarārddhaṃ mārgaśīrṣaḥ mārgaśiraḥ mārgaḥ agrahāyaṇaḥ āgrahāyaṇaḥ āgrahāyaṇikaḥ sahāḥ m. (s) kārttikaḥ kārttikikaḥ bāhulaḥ ūrjaḥ.

[Page 538b]
novennial NOVENNIAL

, a. navavarṣīyaḥ -yā -yaṃ navavarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ navavārṣikaḥ -kī -kaṃ.

novercal NOVERCAL

, a. vaimātrikaḥ -kī -kaṃ vaimātrīyaḥ -yā -yaṃ bimātṛyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

novice NOVICE

, s. navaśiṣyaḥ navachātraḥ nūtanaśiṣyaḥ navīnaśiṣyaḥ prāthamakalpikaḥ śaikṣaḥ kriyākāraḥ navābhyāsī m. (n) navīnābhyāsī m., nūtanābhyāsī vidyārambhakaḥ.

novitiate NOVITIATE

, s. (State) navaśiṣyatvaṃ navachātratā -tvaṃ navachātradaśā navābhyāsitvaṃ nūtanābhyāsitvaṃ.

--(Period of being a novice) navābhyāsakālaḥ navīnābhyāsitvakālaḥ vidyārambhakālaḥ.

now NOW

, adv. (At the present time) idānīm adhunā samprati sāmprataṃ adya etarhi ihasamaye varttamānakāle tatkāle sadyaskāle sāmpratakāle adhunātanakāle prastutakāle; 'now and then,' kadācit kadāpi kadācana karhicit jātu kāle kāle vāraṃ vāraṃ anukālaṃ; 'till now,' adyāpi adyāvadhi; 'from now,' adyārabhya adyaprabhṛti itaḥparaṃ; 'just now,' avyavahitadīrghakāle nūtanakāle; 'it was but now,' nanvidānīm.

--(As an inceptive or connective particle) atha. atho.

--(After this) tatas atas.

now-a-days NOW-A-DAYS

, adv. sāmpratakāle adhunātanakāle varttamānakāle adya,

no way NO WAY

, NO WAYS, NO WISE, adv. na kathañcana na kathañcit na kathamapi na sarvvathā na sarvvathaiva.

nowhere NOWHERE

, adv. na kvāpi na kutrāpi na kvacit na kutracit.

noxious NOXIOUS

, a. hiṃsraḥ -srā -sraṃ hiṃsakaḥ -kā -kaṃ hiṃsāluḥ -luḥ -lu hiṃsātmakaḥ -kā -kaṃ apakārī -riṇī -ri (n) apakārakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭakārī &c., ahitakārī &c., nṛśaṃsaḥ -sā -saṃ śarāruḥ -ruḥ -ru śārukaḥ -kā -kaṃ daṃśeraḥ -rā -raṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ &c., naṃśukaḥ &c., apāyajanakaḥ &c., duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dūṣakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ.

noxiousness NOXIOUSNESS

, s. hiṃsratā apakārakatvaṃ dūṣakatā duṣṭatā ghātukatvaṃ.

nozzle NOZZLE

, s. nāsāgraṃ nāsikāgraṃ nastaḥ prothaḥ -thaṃ potraṃ mukhaṃ agraṃ; 'nozzled as an ox,' nastitaḥ.

nubile NUBILE

, a. vivāhyaḥ -hyā -hyaṃ vivāhayogyaḥ -gyā -gyaṃ udvāhyaḥ &c.

nubilous NUBILOUS

, a. sābhraḥ -bhrā -bhraṃ abhriyaḥ -yā -yaṃ sameghaḥ -ghā -ghaṃ meghākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ meghācchāditaḥ -tā -taṃ. See GLOUDY.

nucleus NUCLEUS

, s. samuccayāspadaṃ sañcayāspadaṃ hṛdayaṃ garbhaḥ vījaṃ.

nudation NUDATION

, s. nagnīkaraṇaṃ vivastrīkaraṇaṃ nirvastrīkaraṇaṃ.

nude NUDE

, a. nagnaḥ -gnā -gnaṃ vivastraḥ -strā -straṃ nirvastraḥ &c. See NAKED.

to nudge To NUDGE

, v. a. cal (c. 10. cālayati -yituṃ), aratninā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ).

nudity NUDITY

, s. nagnatā -tvaṃ vivastratvaṃ vastraśūnyatā aparicchadaṃ. See NAKEDNESS.

nugacity NUGACITY

, s. anarthakatvaṃ -tā moghatā niṣphalatā lāghavaṃ laghutā.

nugatory NUGATORY

, a. (Vain) nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Of no force) moghaḥ -ghā -ghaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ &c., phalahīnaḥ -nā -naṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ nirvalaḥ -lā -laṃ prabhāvahīnaḥ &c., niṣprabhāvaḥ &c., luptaḥ -ptā -ptaṃ niṣpramāṇaḥ &c.

nuisance NUISANCE

, s. kaṣṭaṃ bādhā bādhakaḥ pīḍā vyathā viḍambanā kaṇṭakaḥ -kaṃ utpātaḥ; 'public nuisance,' lokakaṇṭakaḥ; 'domestic,' gṛhotpātaḥ.

null NULL

, a. moghaḥ -ghā -ghaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ viphalaḥ -lā -laṃ niṣprabhāvaḥ -vā -vaṃ nirbalaḥ -lā -laṃ nirjīvaḥ -vā -vaṃ vṛthā indec. mudhā indec.

to nullify To NULLIFY

, v. a. moghīkṛ vyarthīkṛ adharīkṛ niṣphalīkṛ niṣphala (nom. niṣphalayati -yituṃ), viphalīkṛ lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. lopa- yati -yituṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), nirbalīkṛ niṣprabhāvīkṛ mudhā kṛ vṛthā kṛ.

nullity NULLITY

, s. (Want of force) moghatā vyarthatā nirarthakatā anarthakatā ānarthakyaṃ aniṣpannatā luptatā niṣphalatā.

--(Nonentity) abhāvaḥ nāstitvaṃ avastu n., śūnyatā.

numb NUMB

, a. suptaḥ -ptā -ptaṃ suptatvak m. f. n. (c) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ stabdhaceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ stambhitaceṣṭaḥ &c., kuṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ gatiśaktihīnaḥ -nā -naṃ spandanarahitaḥ -tā -taṃ stambhitacetanaḥ -nā -naṃ acetanaḥ -nā -naṃ caitanyarahitaḥ &c.; 'with cold,' śītākulaḥ -lā -laṃ.

to numb To NUMB

, v. a. jaḍīkṛ stabdhīkṛ caitanyaṃ stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ, c. 5. stabhnoti stambhituṃ), caitanyastambhaṃ kṛ cetanāstambhanaṃ kṛ caitanyaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), tvaksuptiṃ kṛ śītākulīkṛ.

numbed NUMBED

, p. p. suptaḥ -ptā -ptaṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ. See NUMB, a.

number NUMBER

, s. saṃkhyā.

--(Assemblage of two or more units) rāśiḥ m., saṃkhyā; 'even number,' samasaṃkhyā; 'odd,' viṣamasaṃkhyā; 'whole number,' abhinnaṃ; 'five in number,' pañcasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ pañcasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Amount) saṃkhyā gaṇanā parigaṇanā samudāyaḥ parimāṇaṃ.

--(Multitude, collection) gaṇaḥ samūhaḥ samavāyaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ sañcayaḥ vṛndaṃ saṅgrahaḥ stomaḥ rāśiḥ m., puñjaḥ pūgaḥ; 'a number of young women,' taruṇīgaṇaḥ; 'a number of men,' puruṣasamūhaḥ puruṣasamavāyaḥ.

--(A great number, many) bāhulyaṃ bahutvaṃ bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ anekaḥ &c., pracuraḥ -rā -raṃ; 'in great number,' bahuśas anekaśas.

--(Figure, arithmetical sign) aṅkaḥ saṃkhyā.

--(Science of numbers) aṅkavidyā gaṇanāvidyā gaṇitaṃ vyaktaṃ; 'table of numbers,' aṅkapatraṃ aṅkajālaṃ sāraṇī.

--(Verse) padyaṃ chandas n., kavitā padyaracanā.

--(In grammar) vacanaṃ; 'singular number,' ekavacanaṃ; 'dual,' dvivacanaṃ; 'plural,' bahuvacanaṃ anekavacanaṃ.

to number To NUMBER

, v. a. (Count) saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), parisaṃkhyā samparikhyā gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ pragaṇ aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), kal (c. 10. kalayati -yituṃ), gaṇanāṃ kṛ gaṇīkṛ.

--(Affix a number) aṅk aṅkaṃ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

numbered NUMBERED

, p. p. saṃkhyātaḥ -tā -taṃ gaṇitaḥ -tā -taṃ aṅkitaḥ &c., kalitaḥ &c., gaṇībhūtaḥ -tā -taṃ gaṇīkṛtaḥ -tā -taṃ parigaṇitaḥ &c.

numberer NUMBERER

, s. saṃkhyākṛt m., gaṇakaḥ aṅkagaṇakaḥ gaṇanākārī m. (n).

numbering NUMBERING

, s. gaṇanaṃ -nā parigaṇanaṃ -nā saṃkhyānaṃ saṃkhyākaraṇaṃ gaṇitaṃ,

numberless NUMBERLESS

, a. asaṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ asaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ agaṇanīyaḥ -yā -yaṃ agaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ asaṃkhyātaḥ -tā -taṃ gaṇanātītaḥ -tā -taṃ koṭyavadhiḥ -dhiḥ -dhi.

numbles NUMBLES

, s. pl. (Entrails of a deer) mṛgāntraṃ mṛgāntrāṇi n. pl.

numbness NUMBNESS

, s. tvaksuptiḥ f., tvaksvāpaḥ suptiḥ f., svāpaḥ jaḍatā jāḍyaṃ caitanyastambhaḥ cetanāstambhaḥ caitanyastabdhatā caitanyarāhityaṃ gatiśaktihīnatā kuṇṭhatā middhaṃ.

numerable NUMERABLE

, a. saṃkhyeyaḥ -yā -yaṃ gaṇanīyaḥ -yā -yaṃ gaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ gaṇeyaḥ -yā -yaṃ gaṇitavyaḥ -vyā -vyaṃ parigaṇanīyaḥ -yā -yaṃ.

numeral NUMERAL

, a. (Pertaining to or consisting of numbers) sāṃkhyaḥ -khyī -khyaṃ saṃkhyātmakaḥ -kā -kaṃ saṃkhyāviṣayaḥ -yā -yaṃ saṃkhyāsambandhī -ndhinī &c., saṃkhyāvācakaḥ &c., gaṇanāsambandhī &c., aṅkī -ṅkinī &c., aṅkātmakaḥ &c.

numeral NUMERAL

, s. (Figure) aṅkaḥ saṃkhyā saṃkhyācihnaṃ gaṇanācihnaṃ.

[Page 539b]
numerally NUMERALLY

, adv. saṃkhyānusārāt -reṇa yathāsaṃkhyaṃ saṃkhyāvat.

numerary NUMERARY

, a. amukasaṃkhyāsambandhī -ndhinī &c., amukasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ.

numeration NUMERATION

, s. saṃkhyānaṃ saṃkhyatā gaṇanā parigaṇanā saṃkhyāparimāṇaṃ.

numerator NUMERATOR

, s. (Of a fraction) aṃśaḥ lavaḥ bhogaḥ hāraḥ hārakaḥ; 'numerator and denominator together,' rāśiḥ m.

numerical NUMERICAL

, a. sāṃkhyaḥ -khyī -khyaṃ yathāsaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ saṃkhyāpekṣakaḥ -kā -kaṃ saṃkhyoddeśakaḥ -kā -kaṃ saṃkhyāsambandhī &c. See NUMERAL, a.

numerically NUMERICALLY

, adv. yathāsaṃkhyaṃ saṃkhyāmapekṣya saṃkhyāmuddiśya yathāgaṇanaṃ gaṇanāṃ kṛtvā saṃkhyāṃ kṛtvā or gaṇayitvā.

numerous NUMEROUS

, a. vahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ bahusaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bahusaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ mahāsaṃkhyaḥ &c., anekaḥ -kā -kaṃ pracuraḥ -rā -raṃ bhūriḥ -riḥ -ri bhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bhūyān -yasī -yaḥ (s) naikaḥ -kā -kaṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ prājyaḥ -jyā -jyaṃ vipulaḥ -lā -laṃ.

numerously NUMEROUSLY

, adv. bahuśas anekaśas bāhulyena saṅghaśas.

numerousness NUMEROUSNESS

, s. bahutvaṃ bāhulyaṃ anekatvaṃ -tā anaikyaṃ bahusaṃkhyatvaṃ.

numismatic NUMISMATIC

, a. mudrāviṣayaḥ -yā -yaṃ nāṇakaviṣayakaḥ &c., mudrāsambandhī &c.

numismatics NUMISMATICS

, s. mudrāvidyā nāṇakavidyā mudrāviṣayakā vidyā.

numskull NUMSKULL

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūladhīḥ m., alpabuddhiḥ jaḍadhīḥ.

nun NUN

, s. maṭhanivāsinī maṭhavāsinī saṃsāratyāginī lokatyāginī saṅgaparityāginī rānnyāsinī tapasvinī vairāgiṇī taponiṣṭhā tapasyāsaktā dharmmabhaginī brahmacāriṇī yoginī.

nuncio NUNCIO

, s. romīyadharmmādhyakṣasakāśād dūtaḥ mahādharmmādhyakṣadūtaḥ.

nuncupative NUNCUPATIVE

, NUNCUPATORY, a. sākṣāt kathitaḥ -tā -taṃ alikhitaḥ &c.

nunnery NUNNERY

, s. dharmmabhaginīmaṭhaḥ tapasvinīmaṭhaḥ brahmacāriṇīmaṭhaḥ.

nuptial NUPTIAL

, a. vaivāhikaḥ -kī -kaṃ udvāhikaḥ -kā -kaṃ audvāhikaḥ -kī -kaṃ pāṇigrahaṇikaḥ -kī -kaṃ vivāhīyaḥ -yā -yaṃ vivāhī -hinī -hi (n) udvāhī &c., vivāhasambandhī &c., vivāha in comp.; 'nuptial feast,' vivāhamahotsavaḥ; 'nuptial gift,' yautakaṃ audvāhikaṃ pāriṇāyyaṃ haraṇaṃ sudāyaḥ -yaṃ.

nuptials NUPTIALS

, s. pl. vivāhaḥ udvāhaḥ pariṇayanaṃ vivāhavidhiḥ m., vivāhakriyā vivāhasaṃskāraḥ pāṇigrahaṇaṃ.

nurse NURSE

, s. dhātrī dhātreyī -yikā aṅkapālī upamātā f. (tṛ) mātṛkā pratipālikā pālayitrī dhanyā papuḥ f.

--(In sickness) upacārakartrī upacārikā rugnaparicārikā rogārttapālikā rogasevikā.

--(Fosterer, cherisher) pālakaḥ pratipālakaḥ pālayitā m. (tṛ) poṣakaḥ poṣṭā m. (ṣṭṛ).

to nurse To NURSE

, v. a. (Foster, take care of a child, &c.) pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl aṅke pāl kroḍe pāl puṣ (c. 1. poṣati, c. 9. puṣṇāti, c. 10. poṣayati -yituṃ) or paripuṣ kroḍīkṛ aṅkīkṛ.

--(Attend upon a sick person) rogiṇam upacar (c. 1. -carati -rituṃ) or paricar or pāl or pratipāl or sev (c. 1. sevate -vituṃ) or upasev.

--(Suckle) dugdhaṃ or stanyaṃ or stanaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ) or in caus. (pāyayati -yituṃ) or ghe in caus. (dhāpayati -yituṃ) stanadānena or stanyadānena puṣ or pāl.

--(Nourish, cherish) bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ pāl.

nursed NURSED

, p. p. pālitaḥ -tā -taṃ aṅke pālitaḥ -tā -taṃ or pratipālitaḥ &c., poṣitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bharitaḥ -tā -taṃ.

--(In sickness, &c.) upacaritaḥ -tā -taṃ.

nursery NURSERY

, s. bālasthānaṃ bālagṛhaṃ bālakasthānaṃ pālanasthānaṃ poṣaṇasthānaṃ.

nursery-man NURSERY-MAN

, s. puṣpājīvī m. (n) puṣpaśākotpattijīvī m. (n).

nursing NURSING

, s. pālanaṃ aṅkepālanaṃ aṅkapālikā pratipālanaṃ poṣaṇaṃ bharaṇaṃ culumpaḥ lālanaṃ kroḍīkaraṇaṃ.

--(In sickness, &c.) upacāraḥ.

[Page 540a]
nursling NURSLING

, s. stanandhayaḥ -yā stanapaḥ -pā -pāḥ m., stanapāyī m. (n) bālaḥ.

nurture NURTURE

, s. (Nourishment, food) āhāraḥ bhakṣyaṃ śarīrayātrā bhṛtiḥ f., sambhṛtiḥ f., pauṣṭikaṃ.

--(Education, bringing up) śikṣā upadeśaḥ abhyāsaḥ puṣṭiḥ f., poṣaḥ -ṣaṇaṃ pālanaṃ pratipālanaṃ bharimā m. (n).

to nurture To NURTURE

, v. a. (Nourish) puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), pālanaṃ kṛ poṣaṇaṃ kṛ.

--(Educate) śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), vinī (c. 1. -nayati -netuṃ).

to nustle To NUSTLE

, v. a. aṅke pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), aṅkīkṛ kroḍīkṛ.

nut NUT

, s. khādyavījagarbham aṇḍākṛti dṛḍhaphalaṃ or ghanaphalavījaṃ.

nutant NUTANT

, a. praṇataśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) avanataśirāḥ &c., nataśirāḥ &c.

nut-brown NUT-BROWN

, a. pūrvvoktaphalavat śyāvaḥ -vā -vaṃ or śyāmaḥ -mā -maṃ.

nut-crackers NUT-CRACKERS

, s. pl. sandaṃśaḥ sandaṃśakaṃ sandaṃśakā.

nutmeg NUTMEG

, s. jātikośaṃ jātiphalaṃ jātiḥ -tī f., jātīkośaṃ jātīkoṣaṃ jātīphalaṃ samudrāntaṃ puvāgaḥ dvidhātmakaṃ lavaṃ tṛkhaṃ. See MACE.

nutriment NUTRIMENT

, s. (Food) āhāraḥ bhojanaṃ pauṣṭikaṃ. See NOURISHMENT.

nutrition NUTRITION

, s. (Act) poṣaṇaṃ puṣṭiḥ f., poṣaḥ āṣyāyanaṃ. See NOURISHMENT.

nutritious NUTRITIOUS

, NUTRITIVE, a. pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ puṣṭidaḥ -dā -daṃ poṣakaḥ -kā -kaṃ dhātupoṣakaḥ &c., dhātuvardhakaḥ -kā -kaṃ puṣṭikaraḥ -rī -raṃ puṣṭikārakaḥ -kā -kaṃ puṣṭijanakaḥ &c., dhātubhṛt m. f. n., balavardhakaḥ &c., balavardhanaḥ -nā -naṃ vṛṃhaṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ.

nutshell NUTSHELL

, s. vījakavacaḥ -caṃ vījakañcukaḥ vījapuṭaḥ.

nux-vomica NUX-VOMICA

, s. (Poisonous fruit) varambarā.

nyctalops NYCTALOPS

, s. rātridṛṣṭiḥ m. f., niśādṛṣṭiḥ m. f., rātridṛk m. (ś).

nyctalopy NYCTALOPY

, NYCTALOPIA, s. rātridṛṣṭiḥ f., niśādṛṣṭiḥ f.

nymph NYMPH

, s. apsarāḥ f. (s) apsarā jalavanadevatā jaladevatā vanadevatā jaladevī vanadevī jalavanadevī nadīdevatā yakṣiṇī vidyādharī.

--(Beautiful woman, lass) sundarī mugdhā pramadā tanvaṅgī kanyā.

nymph-like NYMPH-LIKE

, a. apsarāyogyaḥ -gyā -gyaṃ apsarastulyaḥ -lyā -lyaṃ.

nymphomania NYMPHOMANIA

, s. (A disease) aticaraṇā.

O. o! O!

exclam. (Vocative) bhoḥ bhos bho bhobho he.

--(To inferiors) re are arere hai aho.

--(Expressive of surprise, grief, anger, &c.) ā āḥ hā ahaha ahahā hanta aho ahovat.

oaf OAF

, s. sthūlabuddhiḥ m., sthūlajanaḥ mandabuddhiḥ jaḍabuddhiḥ mūrkhaḥ mūḍhaḥ barbaraḥ.

oafish OAFISH

, a. sthūlasvabhāvaḥ -vā -vaṃ mandasvabhāvaḥ &c., abuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

oak OAK

, s. sindūraḥ sindūravṛkṣaḥ vanavṛkṣabhedaḥ vanyapādapabhedaḥ vanarājiḥ.

oaken OAKEN

, s. sindūrakāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ sindūravṛkṣanirmmitaḥ -tā -taṃ.

oakum OAKUM

, s. jīrṇarajjukhaṇḍaḥ śaṇakhaṇḍaḥ khaṇḍitarajjuḥ m. f., śaṇasūtrakaṃ.

oar OAR

, s. kṣepaṇiḥ -ṇī f., kṣipaṇiḥ -ṇī kṣapaṇī naukādaṇḍaḥ naudaṇḍaḥ aritraṃ āritraṃ taraṇḍaḥ tarirathaḥ.

oared OARED

, a. daṇḍavān -vatī -vat (t) daṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n); 'fouroared,' caturdaṇḍavān &c., caturdaṇḍī &c.

oarasman OARASMAN

, s. naukādaṇḍadharaḥ -dhārī m. (n) naudaṇḍacālakaḥ.

oasis OASIS

, s. marubhūmimadhyagataṃ śāḍvalasthalaṃ marumadhyasthaṃ śādvalasthānaṃ.

oat OAT

, s. oṭsaṃjñakaḥ śasyabhedaḥ or dhānyabhedaḥ.

oaten OATEN

, a. pūrvvoktaśasyamayaḥ -yī -yaṃ pūrvvoktadhānyacūrṇamayaḥ &c.

oath OATH

, s. śapathaḥ śāpaḥ śapaḥ -panaṃ abhiśāpaḥ pariśāpaḥ divyaṃ satyaṃ samayaḥ pratyayaḥ abhīṣaṅgaḥ abhiṣaṅgaḥ parigrahaḥ kriyā; 'to take an oath,' śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śaṣyati -te śaṣṭuṃ), abhiśap śapathaṃ kṛ śapathaṃ śap; 'he took an oath,' śapathaṃ śepe; 'to administer an oath,' śap (c. 10. śāpayati -yituṃ); 'made to take an oath,' śāpitaḥ -tā -taṃ; 'with an oath,' saśapathaṃ śapathapūrvvaṃ śapathapuraḥsaraṃ.

oath-breaking OATH-BREAKING

, s. śapathabhaṅgaḥ divyabhaṅgaḥ mithyāśapathaḥ mithyādivyaṃ.

oat-meal OAT-MEAL

, s. oṭsaṃjñakaśasyacūrṇaṃ pūrvvoktadhānyakṣodaḥ.

obduracy OBDURACY

, s. stabdhacittatā cittastabdhatā stabdhatā kaṭhinacittatvaṃ cittakāṭhinyaṃ kaṭhinatā dṛḍhatā dārḍhyaṃ ananutāpaśīlatā anutāpavimukhatā āgrahaḥ āgrahaśīlatā pāpāgrahaḥ pāpātyāgaḥ.

obdurate OBDURATE

, a. stabdhacittaḥ -ttā -ttaṃ kaṭhinacittaḥ &c., dṛḍhacittaḥ &c., ananutāpaśīlaḥ -lā -laṃ anutāpavimukhaḥ -khā -khaṃ anutāpaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ durāgrahī -hiṇī -hi (n) pāpāgrahī &c., pāpātyāgī &c.

obdurately OBDURATELY

, adv. stabdhacittatvāt kaṭhinacittatvāt sakāṭhinyaṃ.

obedience OBEDIENCE

, s. ājñānuvarttanaṃ ājñānusaraṇaṃ ājñākaraṇaṃ ājñāpālanaṃ ājñānuvṛttiḥ f., ājñānukūlatā ājñānukūlyaṃ ājñāgrāhitvaṃ ājñādhāraṇaṃ ājñādhīnatā ājñānurodhaḥ ājñāsevanaṃ ādeśakaraṇaṃ nideśakaraṇaṃ ājñāparatā ājñānuvidhāyitā vaśatā vaśyatā śuśrūṣā -ṣaṇaṃ anuvarttanaṃ anuvṛttiḥ f., anukūlatā ānukūlyaṃ vaśavarttanaṃ mānyatā ājñāmānanaṃ vaśībhūtatā.

obedient OBEDIENT

, a. ājñānuvarttī -rttinī -rtti (n) ājñāpālakaḥ -kā -kaṃ ājñādhīnaḥ -nā -naṃ ājñānuyāyī &c., ājñānusārī &c., ājñākaraḥ -rī -raṃ ājñākārī &c., ādeśakārī &c., nideśakārī &c., ādeśakaraḥ &c., vacanakaraḥ &c., vacaskaraḥ &c., ājñāsevī &c., ājñāparaḥ -rā -raṃ anuśāsanaparaḥ &c., vaśaḥ -śā -śaṃ vaśyaḥ -śyā -śyaṃ vaśavarttī &c., vaśānugaḥ -gā -gaṃ śuśrūṣuḥ -ṣuḥ -ṣu ājñāvahaḥ -hā -haṃ ājñāvāhakaḥ -kā -kaṃ ājñāsampādakaḥ &c., ājñāsampādī &c., ājñādhārī &c., anuvarttī &c., anuvidhāyī &c., vidhāyī &c., anukūlaḥ -lā -laṃ sevī &c., ājñāgrāhī &c., vacanagrāhī &c., nideśagrāhī &c., āśravaḥ -vā -vaṃ adhīnaḥ -nā -naṃ; 'obedient to a parent,' pitṛvākparaḥ -rā -raṃ pitṛvacanakaraḥ -rā -raṃ pitṛvaśaḥ -śā -śaṃ pitṛvaśānugaḥ &c.

obediently OBEDIENTLY

, adv. śuśrūṣayā sānuvarttanaṃ ājñānuvarttanapūrvvaṃ sānukūlyaṃ ājñānusāreṇa -ratas ājñānuvarttanena yathādiṣṭaṃ yathādeśaṃ yathājñaṃ yathānujñaṃ.

obeisance OBEISANCE

, s. namaskāraḥ praṇāmaḥ praṇatiḥ f., praṇipātaḥ praṇipatanaṃ namas indecl., namasyā sannatiḥ f., natiḥ f., namanaṃ vinayaḥ vinītiḥ f., upasaṅgrahaḥ; 'from inferiors to superiors,' añjaliḥ m., añjalikarmma n. (n) añjalibandhanaṃ vandanaṃ; 'from a Brahman,' āśīrvādaḥ; 'from an inferior to a religious preceptor, Guru, &c.,' abhivādanaṃ abhivandanaṃ; 'from Hindūs of inferior caste,' daṇḍavat; 'to an idol, &c.,' vandanaṃ.

--(Profound obeisance with all the members of the body) sāṣṭāṅgapraṇāmaḥ sāṣṭāṅganamaskāraḥ aṣṭāṅgapātaḥ aṣṭāṅgapraṇāmaḥ; 'to make obeisance,' namaskṛ praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), śirasā praṇam kāyaṃ praṇam praṇipat (c. 1. -patati -tituṃ), sāṣṭāṅgapātaṃ praṇipat; 'having made obeisance,' praṇamya.

obelisk OBELISK

, s. sūcyākāraḥ stambhaḥ dīrghaprastaramayaḥ stambhaviśeṣaḥ.

oberration OBERRATION

, s. bhramaṇaṃ -ṇā paribhramaṇaṃ paryyaṭanaṃ itastato bhramaṇaṃ.

obese OBESE

, a. medasvī -svinī -svi (n) pīnaḥ -nā -naṃ pīvaraḥ -rā -raṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlakāyaḥ -yā -yaṃ māṃsalaḥ lā -laṃ.

obeseness OBESENESS

, OBESITY, s. medasvitā medovṛddhiḥ f., sthūlatā pīnatā.

to obey To OBEY

, v. a. ājñām or vacanam anuvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), yathādiṣṭam anuṣṭā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), yathājñaptaṃ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or kṛ śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) anuvidhā in pass. (-dhīyate) anurudh in pass. (-rudhyate) sev (c. 1. sevate -vituṃ), upasev ājñāṃ or vacanaṃ pratīṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ) or sampratīṣ upacar (c. 1. -carati -rituṃ), upācar upās (c. 2. -āste -āsituṃ), paryupās samupās abhyupe (c. 2. abhyupaiti -tuṃ, rt. i), man (c. 10. mānayati -yituṃ), ājñāṃ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ) or grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or pratigrah anukūla (nom. anukūlayati -yituṃ), upajīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), ājñānuvarttanaṃ kṛ.

--(Submit to the control of another) paravaśībhū paravaśaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ).

obeyed OBEYED

, p. p. śuśrūṣitaḥ -tā -taṃ yathādiṣṭam anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ or vihitaḥ -tā -taṃ mānitaḥ -tā -taṃ paryupāsitaḥ -tā -taṃ sevitaḥ -tā -taṃ.

to obfuscate To OBFUSCATE

, v. a. malinīkṛ timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ kaluṣīkṛ malina (nom. malinayati -yituṃ).

obfuscated OBFUSCATED

, p. p. malinīkṛtaḥ -tā -taṃ timirīkṛtaḥ &c., kaluṣīkṛtaḥ &c.

obfuscation OBFUSCATION

, s. kaluṣīkaraṇaṃ malinīkaraṇaṃ niṣprabhatā sāndhakāratā.

obit OBIT

, s. mṛtakriyā mṛtakarmma n. (n) antyakarmma n. See OBSEQUIES.

obituary OBITUARY

, s. (List of the dead) mṛtasaṃkhyāpatraṃ mṛtaparisaṃkhyā mṛtanāmāvalipatraṃ.

--(Account of the dead) mṛtavarṇanaṃ -nā mṛtacaritraṃ mṛtavivaraṇaṃ.

object OBJECT

, s. (That about which any power or faculty is employed, or by which something is presented to the mind) viṣayaḥ arthaḥ indriyārthaḥ gocaraḥ pātraṃ bhājanaṃ bhūmiḥ f., āspadaṃ sthānaṃ. The first four of these words refer properly to objects of sense, of which five are given, viz. 'form,' rūpaṃ; 'sound,' śabdaḥ; 'odour,' gandhaḥ; 'flavor,' rasaḥ; 'touch,' sparśaḥ. The other words are used elegantly in composition, thus, 'an object of confidence,' viśvāsapātraṃ viśvāsabhūmiḥ f., viśvāsāspadaṃ viśvāsasthānaṃ; 'of affection,' snehabhūmiḥ f., prītipātraṃ; 'of favor,' prasādabhūmiḥ f.; 'of compassion,' kṛpāpātraṃ dayābhājanaṃ; 'of disgrace,' abhibhavāspadaṃ; 'of blame,' nindāpātraṃ nindāviṣayaḥ; 'of praise,' stutibhājanaṃ; 'of honor,' mānabhājanaṃ; 'of charity or liberality,' dānapātraṃ; 'of dispute or litigation,' vyavahāraviṣayaḥ vyavahārasthānaṃ; 'of taxation,' śulkasthānaṃ; 'deserving object of charity, &c.,' supātraṃ pātraṃ; 'undeserving,' kupātraṃ apātraṃ; 'visible object,' cakṣurviṣayaḥ.

--(Purpose, end, that to which the mind is directed) abhiprāyaḥ āśayaḥ abhipretaṃ arthaḥ viṣayaḥ uddeśaḥ tātparyyaṃ kāryyaṃ kāryyavastu n., prayojanaṃ prayogaḥ abhisandhiḥ m., prārthitaṃ iṣṭaṃ padārthaḥ lakṣaṃ lakṣyaṃ hetuḥ m., nimittaṃ agrabhūmiḥ; 'accomplishment of one's object,' svārthasiddhiḥ f., kāryyasiddhiḥ f., iṣṭasiddhiḥ f., kṛtārthatā caritārthatā iṣṭāpattiḥ f., āśāprāptiḥ f.; 'one who has accomplished his object,' kṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ caritārthaḥ &c., prāptārthaḥ &c., kṛtakṛtyaḥ -tyā -tyaṃ āśāprāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'I have gained my object,' kṛtārtho'smi caritārtho'smi; 'one's own private object or end,' svārthaḥ svahitaṃ svasādhanaṃ; 'highest object,' paramārthaḥ; 'important object,' gurvarthaḥ; 'the four objects of human pursuit collectively,' caturvargaḥ caturbhadraṃ; these are 'virtue,' dharmmaḥ; 'wealth,' arthaḥ; 'love,' kāmaḥ; 'final beatitude,' mokṣaḥ; 'the three objects without the last,' trivargaḥ trigaṇaṃ; 'with what object,' kimarthaṃ kimuddiśya.

--(In grammar) karmma n. (n) karmmapadaṃ.

to object To OBJECT

, v. a. or n. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), bādhārthaṃ hetuṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), viruddhahetuṃ vad bādhāṃ kṛ bādhārthaṃ vacanaṃ vad viruddhavacanaṃ vad apavad visaṃvad viparītaṃ vad adharīkṛ vitaṇḍ (c. 1. -taṇḍate -ṇḍituṃ), paryyudas (c. 4. -asyati -asituṃ), niras virodhārthaṃ vacanaṃ vad virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh na samman (c. 4. -manyate -mantuṃ), na anuman na pratigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), na anumud (c. 1. -modate -dituṃ), na svīkṛ asvīkāraṃ kṛ asammatiṃ kṛ asammataḥ -tā -taṃ bhū ananumodanaṃ kṛ udgrāhaṃ kṛ paravākyaṃ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), vyāghātaṃ kṛ āpattiṃ kṛ.

objected to OBJECTED TO

, p. p. paryyudastaḥ -stā -staṃ apavāditaḥ -tā -taṃ asvīkṛtaḥ -tā -taṃ.

objection OBJECTION

, s. bādhā -dhaḥ -dhakaṃ viruddhahetuḥ m., bādhārthakahetuḥ m., virodhārthakahetuḥ m., viruddhavacanaṃ udgrāhaḥ kakṣā apavādaḥ śaṅkā āśaṅkā apavādaḥ viparītavacanaṃ vākyakhaṇḍanaṃ vākyavirodhaḥ vyāghātaḥ pratibandhaḥ āpattiḥ f., vipratipattiḥ f., pratyavāyaḥ vitaṇḍā ākṣepaḥ paryyudāsaḥ; 'making an objection,' viruddhahetuvādaḥ kakṣāvādaḥ; 'settling an objection,' samādhiḥ m., samādhānaṃ.

objectionable OBJECTIONABLE

, a. bādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ bādhanīyaḥ -yā -yaṃ sabādhaḥ -dhā -dhaṃ pariharaṇīyaḥ -yā -yaṃ parihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ varjanīyaḥ -yā -yaṃ varjyaḥ -rjyā -rjyaṃ apavādyaḥ -dyā -dyaṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ pratiṣedhārhaḥ -rhā -rhaṃ niṣedhārhaḥ &c., śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ āśaṅkanīyaḥ &c., pratibandhārhaḥ &c.; 'objectionable person or thing,' parihāraḥ.

objectionableness OBJECTIONABLENESS

, s. bādhyatā sabādhatvaṃ bādhaḥ sadoṣatā.

objective OBJECTIVE

, a. (Pertaining to the object) svādhārasthitaḥ -tā -taṃ svādhāraniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ viṣayāśritaḥ -tā -taṃ viṣayaniṣṭhaḥ &c., padārthāśritaḥ -tā -taṃ viṣayasambandhī -ndhinī &c., pātraniṣṭhaḥ &c., pātrasambandhī &c.

--(In grammar) karmmapadaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

objector OBJECTOR

, s. bādhakaḥ viruddhahetuvādī m. (n) kakṣāvādī apavādakaḥ.

to objurgate To OBJURGATE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), samākruś bharts (c. 10. bhartsayate -ti -yituṃ), kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), avakṣip ākṣip adhikṣip dhikkṛ.

objurgation OBJURGATION

, s. nindā upālambhaḥ tiraskāraḥ bhartsanavākyaṃ nirbhartsanaṃ kṣepaḥ avakṣepaḥ dhikkāraḥ parīvādaḥ.

objurgatory OBJURGATORY

, a. nindakaḥ -kā -kaṃ nindārthakaḥ -kā -kaṃ tiraskārārthakaḥ &c.

oblation OBLATION

, s. (Offering to the gods, &c.) baliḥ m., upahāraḥ devopahāraḥ upaharaṇaṃ hutaṃ havyaṃ homaḥ hutahomaṃ āhutiḥ f., āhavaḥ -vanaṃ havanaṃ upāyanaṃ devopāyanaṃ kavyaṃ nirvapaṇaṃ avadānaṃ satraṃ caruḥ m., prayāgaḥ iṣṭiḥ f., vaitānaṃ vitānaḥ -naṃ savaḥ pātrīraḥ kuṇḍapāyyaḥ.

--(Of eatable articles, &c.) naivedyaṃ nivedanaṃ.

--(Of curds) pṛṣadājyaṃ.

--(Of rice-milk and sugar) paramānnaṃ pāyasaḥ.

--(A respectful oblation of rice, &c. with water) arghyaṃ arghaḥ; 'the presentation of it,' ardhadānaṃ.

--(Oblation to all the deities) vaiśvadevaṃ vaiśvadevakarmma n.

--(To the manes) kavyaṃ. See MANES. (To the gods and manes) havyakavyaṃ; 'dressed oblation,' havyapākaḥ; 'grand and extraordinary oblation,' mahābaliḥ m., mahānaivedyaṃ; 'proper for an oblation,' havyaḥ -vyā -vyaṃ; 'to make an oblation to fire,' anale homaṃ kṛ.

oblectation OBLECTATION

, s. ānandaḥ āhlādaḥ harṣaḥ pramodaḥ madaḥ.

to obligate To OBLIGATE

, v. a. bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), nibandh baddhaṃ -ddhāṃ -ddhaṃ kṛ niyamena bandh niyamapūrvvaṃ or pratijñāpūrvvaṃ bandh.

obligation OBLIGATION

, s. (Binding power, as of a vow, promise, debt, &c., incumbency) avaśyakatā -tvaṃ āvaśyakatā avaśyakarttavyatā -tvaṃ avaśyakāryyatā karttavyatā vidheyatā avaśyambhāvaḥ āvaśyaṃ bhāraḥ ṛṇaṃ; 'under the obligation of a debt,' ṛṇī -ṇinī -ṇi (n); 'free from obligation,' aṛṇī &c., avatīrṇarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uttīrṇaḥ &c., ṛṇamuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'religious obligation,' vrataṃ yamaḥ niyamaḥ viṣayaḥ; 'under a religious obligation,' vratī &c., vratasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'observing or taking on one's self a religious obligation,' vratācaraṇaṃ vratasaṅgrahaḥ; 'violating it,' vratalopaḥ -panaṃ.

--(Engagement, compact) niyamaḥ samayaḥ pratijñā -jñānaṃ saṃvid f., saṃskāraḥ upagamaḥ abhyupagamaḥ abhyupāyaḥ sandhā sandhānaṃ sandhiḥ m., saṃśravaḥ.

--(Bound state) baddhatā nibaddhatā.

--(Favor, any act by which a person becomes bound to another) upakāraḥ anugrahaḥ upakṛtaṃ sukṛtaṃ hitaṃ priyaṃ upacāraḥ kṛtopakāraḥ; 'to lay under an obligation,' upakṛ upakāreṇa baddhaṃ -ddhāṃ kṛ upakārabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

obligatory OBLIGATORY

, a. avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ avaśyakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avaśyamantavyaḥ -vyā -vyaṃ avaśyamānanīyaḥ -yā -yaṃ avaśyapālanīyaḥ -yā -yaṃ.

to oblige To OBLIGE

, v. a. (Constrain, compel). Expressed by the causal form usually in conjunction with balāt or balena or balātkāreṇa; as, 'to oblige a man to do any thing,' balena puruṣaṃ kiñcit kṛ in caus. (kārayati -yituṃ) or pravṛt in caus. (-varttayati -yituṃ); 'to oblige to pay,' in caus. (dāpayati -yituṃ); 'to oblige to go,' balena gam (c. 10. gamayati -yituṃ); 'he obliged me to take the book,' śāstraṃ māṃ grāhayāmāsa. The root arh is sometimes used in this sense. See To COMPEL. (Bind) bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), nibandh.

--(By a compact or agreement) niyamena or niyamapūrvvaṃ or pratijñāpūrvvaṃ bandh.

--(By a favor or kindness) upakāreṇa bandh or baddhaṃ -ddhāṃ kṛ upakārabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

--(Favor, do a favor to) anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), anugrahaṃ kṛ anurudh (c. 4. -rudhyati -te -roddhuṃ), upakṛ upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ hitaṃ kṛ priyaṃ kṛ; 'to be obliged.' See the next.

obliged OBLIGED

, p. p. (Compelled) expressed by the pass. part. of the causal form. See COMPELLED, CONSTRAINED. (Bound) baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'by a favor,' upakārabaddhaḥ &c.

--(Favored, indebted) anugṛhītaḥ -tā -taṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ; 'I am obliged to you for your advice,' anugṛhīto'smi or anugṛhīto'haṃ tavopadeśena.

obliging OBLIGING

, a. (Having the disposition to do favors) upakāraśīlaḥ -lā -laṃ upakārī -riṇī -ri (n) paropakārī &c., upakārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi anugrāhī &c., anurodhī &c., anukūlaḥ -lā -laṃ priyaṅkaraḥ -rā -raṃ muśīlaḥ -lā -laṃ.

obligingly OBLIGINGLY

, adv. upakāraśīlatvāt upakārabuddhyā sānugrahaṃ anugraheṇa anurodhena sānukūlyaṃ prītyā suśīlavat muśīlatvāt.

obligingness OBLIGINGNESS

, s. upakāraśīlatā paropakāraśīlatā paropakāritā anugrahaḥ anugrahaśīlatā anurodhaḥ anukūlatā ānukūlyaṃ suśīlatā.

oblique OBLIQUE

, a. (Not direct) vakraḥ -krā -kraṃ vakrimaḥ -mā -maṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ vijihmaḥ &c., tiryaṅ -raścī -ryak (c) asaralaḥ -lā -laṃ anṛjuḥ -juḥ -ju vakrī -kriṇī -kri (n) viṣamaḥ -mā -maṃ,

--(As language, &c.) vakraḥ -krā -kraṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uparodhī &c.; 'oblique speech,' vakroktiḥ f., vakrabhaṇitaṃ.

--(In grammar) kārakavibhaktikaḥ -kā -kaṃ; 'oblique case,' kārakaṃ kārakavibhaktiḥ f., kārakaṃ.

--(Oblique vision) vakradṛṣṭiḥ f.; 'having it,' vakradṛṣṭiḥ ṣṭiḥ -ṣṭi tiryagdṛṣṭiḥ &c.

obliquely OBLIQUELY

, adv. vakraṃ kuṭilaṃ tiryak tiras jihmaṃ vijihmaṃ asaralaṃ.

obliqueness OBLIQUENESS

, OBLIQUITY, s. vakratā kuṭilatā kauṭilyaṃ jihmatā tiryaktvaṃ asaralatā asāralyaṃ anṛjutā -tvaṃ viṣamatā; 'of vision,' vakradṛṣṭiḥ f., dṛṣṭivakratā vakradṛṣṭitvaṃ tiryagdṛṣṭitvaṃ.

--(Deviation from moral rectitude) vimārgagamanaṃ vipathagamanaṃ utpathagamanaṃ kapathagamanaṃ satpathabhraṃśaḥ satpathatyāgaḥ asadācāraḥ vyabhicāraḥ.

to obliterate To OBLITERATE

, v. a. apamṛj (c. 2. -mārṣṭi -rṣṭuṃ), vyāmṛj pramṛj avamṛj vyāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), avamṛś vyāmarṣaṃ kṛ avamarṣaṇaṃ kṛ ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ vinaś (c. 10. -nāśayati -yituṃ), unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ); 'is obliterated from the memory,' vismāryyate.

obliterated OBLITERATED

, p. p. apamṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyāmṛṣṭaḥ &c., unmṛṣṭaḥ &c., ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

obliteration OBLITERATION

, s. mārjanā apamārjanā vyāmarṣaḥ avamarṣaṇaṃ lopaḥ.

oblivion OBLIVION

, s. vismṛtiḥ f., vismaraṇaṃ asmṛtiḥ f., asmaraṇaṃ smṛtināśaḥ smṛtihāniḥ f., vyāmohaḥ.

--(Remission of offences) doṣavismaraṇaṃ sakalāparādhamocanaṃ.

oblivious OBLIVIOUS

, a. (Causing forgetfulness) vismārakaḥ -kā -kaṃ vismṛtijanakaḥ -kā -kaṃ vismṛtikārakaḥ &c.

--(Forgetful) vismaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ.

obliviousness OBLIVIOUSNESS

, s. vismaraṇaśīlatā vismṛtiḥ f. See FORGETFULNESS.

oblong OBLONG

, a. āyataḥ -tā -taṃ āyatimān -matī -mat (t) dīrghacaturasraḥ -srā -sraṃ dīrghacaturasrākāraḥ -rā -raṃ dīrghākāraḥ &c.

oblong OBLONG

, a. (The figure) āyataḥ -taṃ dīrghacaturasraḥ -sraṃ.

obloquy OBLOQUY

, s. nindā parīvādaḥ paribhāṣaṇaṃ apavādaḥ nindoktiḥ f., paruṣoktiḥ f., durvākyaṃ duruktaṃ vācyatā tiraskāraḥ.

obmutescence OBMUTESCENCE

, s. maunaṃ abhāṣaṇaṃ vākstambhaḥ vāgrodhaḥ gatavāktvaṃ.

obnoxious OBNOXIOUS

, a. (Liable, subject) yogyaḥ -gyā -gyaṃ adhīnaḥ -nā -naṃ vaśaḥ -śā -śaṃ arhaḥ -rhā -rhaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ pātra in comp., āspada in comp., viṣaya in comp., adhikārī -riṇī &c.; 'obnoxious to punishment,' daṇḍayogyaḥ &c., daṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ daṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ; 'to disease,' rogādhīnaḥ -nā -naṃ rogapātraṃ rogāspadaṃ; 'to death,' maraṇādhīnaḥ &c., maraṇapātraṃ; 'to blame,' nindāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Odious, offensive) dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ dveṣī &c., apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ &c., aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asantoṣakaraḥ -rā -raṃ aprītikaraḥ &c.

obnoxiously OBNOXIOUSLY

, adv. dveṣaṇīyaṃ apriyaṃ vipriyaṃ vyalīkaṃ viruddhaṃ.

obnoxiousness OBNOXIOUSNESS

, s. (Liability) yogyatā adhīnatā vaśatā.

--(Odiousness) dveṣyatā dveṣaṇīyatā apriyatā aniṣṭatā.

obscene OBSCENE

, a. avācyaḥ -cyā -cyaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avacanīyaḥ -yā -yaṃ anakṣaraḥ -rā -raṃ apavitraḥ -trā -traṃ kutsitaḥ -tā -taṃ bībhatsaḥ -tsā -tsaṃ duruktaḥ -ktā -ktaṃ kuśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ; 'obscene word,' apaśabdaḥ durvacanaṃ.

--(Ill-omened) aśubhaḥ -bhā -bhaṃ amaṅgalaḥ -lā -laṃ abhadraḥ -drā -draṃ amaṅgalasūcakaḥ -kā -kaṃ.

obscenely OBSCENELY

, adv. avācyaṃ garhitaṃ garhaṇīyaṃ aśuddhaṃ kutsitaṃ.

obsceneness OBSCENENESS

, OBSCENITY, s. avācyatā garhyatā aśuddhatā -tvaṃ kutsitatvaṃ bībhatsatā; 'of language,' durvacanaṃ durvākyaṃ durbhāṣaṇaṃ duruktiḥ f., apaśabdaḥ.

obscuration OBSCURATION

, s. (Act) kaluṣīkaraṇaṃ timirīkaraṇaṃ malinīkaraṇaṃ prakāśaharaṇaṃ kāntiharaṇaṃ.

--(State) niṣprabhatā sāndhakāratā tejaḥkṣayaḥ tejohāniḥ f., prabhākṣayaḥ prakāśakṣayaḥ.

--(Of a planet) astaḥ -staṃ.

obscure OBSCURE

, a. (Dark, dim) niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ niḥprabhaḥ &c., aprabhaḥ &c., malinaḥ -nā -naṃ malinaprabhaḥ &c., nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ sāndhakāraḥ -rā -raṃ satimiraḥ -rā -raṃ tamasvī -svinī -svi (n) durdarśaḥ -rśā -rśaṃ.

--(Not easily understood, not clear) gaḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ gūḍhārthakaḥ -kā -kaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ durgamaḥ -mā -maṃ durbodhaḥ -dhā -dhaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ vyākhyāgamyaḥ &c., avyākhyeyaḥ -yā -yaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ asphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ gahanārthaḥ &c., kaṭhinaḥ -nā -naṃ.

--(Not noted) aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ akhyātaḥ -tā -taṃ avikhyātaḥ &c., alpapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ alpakīrttiḥ -rttiḥ -rtti.

to obscure To OBSCURE

, v. a. (Darken) niṣprabhīkṛ timirīkṛ malinīkṛ timira (nom. timirayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), prachad (c. 10. -chādayati -yituṃ), kaluṣīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ), prakāśaṃ hṛ kāntiṃ hṛ prabhāṃ hṛ prakāśakṣayaṃ kṛ.

--(With clouds) meghāvṛtaṃ -tāṃ kṛ meghācchannaṃ -nnāṃ kṛ.

--(Make difficult to be understood) gūḍhīkṛ nigūḍhīkṛ durjñeyaṃ -yāṃ kṛ durgamīkṛ aspaṣṭīkṛ.

obscured OBSCURED

, p. p. tamovṛtaḥ -tā -taṃ naṣṭaprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaprabhaḥ &c., hataprabhaḥ &c., kṣīṇaprabhaḥ &c., naṣṭaprakāśaḥ -śā -śaṃ hataprakāśaḥ &c., tamobhūtaḥ -tā -taṃ kaluṣīkṛtaḥ -tā -taṃ naṣṭatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) naṣṭatejaskaḥ -skā -skaṃ hatatejāḥ &c., naṣṭakāntiḥ -ntiḥ -nti kṣīṇakāntiḥ &c., vigatatejāḥ &c., malinitaḥ -tā -taṃ malinaḥ -nā -naṃ kṣatatejāḥ &c., kṣataprabhaḥ &c., kṣatakāntiḥ &c., kṣataujāḥ &c., hataujāḥ &c., hatajyotīḥ -tīḥ -tiḥ (s) arokaḥ -kā -kaṃ.

obscurely OBSCURELY

, adv. (Darkly) sāndhakāraṃ niṣprabhaṃ satimiraṃ aprakāśaṃ.

--(Not clearly) aspaṣṭaṃ avyaktaṃ gūḍhaṃ nigūḍhaṃ durjñeyaṃ.

obscurity OBSCURITY

, OBSCURENESS, s. (Darkness) niṣprabhatā sāndhakāratā timiraṃ tamisraṃ tamas n., andhakāraḥ tejohīnatā tejohāniḥ f., aprakāśatvaṃ alpaprakāśaḥ prabhāhīnatā prabhāhāniḥ f., avatamasaṃ.

--(Darkness of meaning) gūḍhārthatā gūḍhatā nigūḍhatā durjñeyatā durbodhatā aspaṣṭatā avyaktatā -tvaṃ gahanatā durgamatā bodhāgamyatā vyākhyāgamyatā avyākhyā -khyānaṃ.

--(State of being unknown to fame) aprasiddhiḥ f., aprasiddhatā akhyātiḥ f., avikhyātiḥ f., alpapratiṣṭhā alpakīrttiḥ f., kīrttinyūnatā kīrttyabhāvaḥ.

to obsecrate To OBSECRATE

, v. a. nirbandhena prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ), vinayena prārth.

obsecration OBSECRATION

, s. nirbandhapūrvvaṃ prārthanaṃ or prārthanā vinayena prārthanaṃ.

obsequial OBSEQUIAL

, a. aurddhvadehikaḥ -kī -kaṃ āntakarmmikaḥ -kī -kaṃ uttarakriyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) antyeṣṭisambandhī &c., antyeṣṭiyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

obsequies OBSEQUIES

, s. pl. uttarakriyā uttarakarmma n. (n) uttarakāryyaṃ pretakriyā pretakarmma n., pretakṛtyaṃ pretakāryyaṃ pretasaṃskāraḥ antyakarmma n., antyakriyā antakarmma n., antyeṣṭiḥ f., antyeṣṭikriyā śavakarmma n., mṛtakarmma n., mṛtakriyā mṛtakāryyaṃ mṛtasaṃskāraḥ atītasaṃskāraḥ aurddhvadehikā -kaṃ mṛtasatkriyā antasatkriyā mṛtakaṃ śrāddhaṃ śrāddhādikarmma n., pāralaukikaṃ aśubhakarmma n., aśubhakāryyaṃ. The śrāddhaṃ consists of obsequial oblations to the manes of deceased ancestors. See MANES; 'monthly obsequies,' anvāhāryyaṃ -ryyakaṃ anuhāryyaḥ māsikaṃ.

obsequious OBSEQUIOUS

, a. atyanukūlaḥ -lā -laṃ atyanurodhī -dhinī -dhi (n) vaśavarttī &c., chandonuvarttī &c., chandonurodhī &c., anuvarttī &c., anuvidhāyī &c., vaśaṃvadaḥ -dā -daṃ vaśānugaḥ -gā -gaṃ vinataḥ -tā -taṃ namraḥ -mrā -mraṃ ājñākārī &c.

obsequiously OBSEQUIOUSLY

, adv. atyanukūlaṃ atyanurodhena chandonurodhapūrvvaṃ.

obsequiousness OBSEQUIOUSNESS

, s. atyanukūlatā atyānukūlyaṃ atyanurodhaḥ -dhanaṃ chandonurodhaḥ chandonuvṛttiḥ f., chandonuvarttanaṃ chandonuvṛttaṃ.

observable OBSERVABLE

, a. dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ lakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ ālokanīyaḥ -yā -yaṃ prekṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ prekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(That may be practised) vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavaharttavyaḥ -vyā -vyaṃ.

[Page 543b]
observance OBSERVANCE

, s. (Act of keeping or performing) pālanaṃ rakṣaṇaṃ sevanaṃ niṣevanaṃ dhāraṇaṃ ācaraṇaṃ anuṣṭhānaṃ.

--(Practising) ācaraṇaṃ anuṣṭhānaṃ karaṇaṃ vidhānaṃ abhyāsaḥ niṣevanaṃ.

--(Following) anusāraḥ anusaraṇaṃ.

--(Custom, practice) vyavahāraḥ ācāraḥ caryyā caritaṃ rītiḥ f.

--(Religious observance) vrataṃ niyamaḥ yamaḥ niyāmaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ.

--(Respect) ādaraḥ satkāraḥ mānaṃ.

observant OBSERVANT

, a. (Taking notice) nirīkṣakaḥ -kā -kaṃ prekṣakaḥ -kā -kaṃ.

--(Keeping, practising, following) pālakaḥ -kā -kaṃ niṣevakaḥ -kā -kaṃ anuṣṭhāyī -yinī -yi (n) dhārī &c., anusārī &c., āsthitaḥ -tā -taṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ.

--(Of orders) ājñāpālakaḥ.

--(Of benefits received) kṛtavedī &c., kṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ.

observation OBSERVATION

, s. (Act of looking at or taking notice) nirīkṣaṇaṃ nirīkṣā avekṣaṇaṃ avekṣā avalokanaṃ ālokanaṃ ālocanaṃ nirūpaṇaṃ sandarśanaṃ dṛṣṭiḥ f., lakṣyaṃ lakṣaṃ.

--(Result of taking notice) likhitaṃ carcā. See NOTE, NOTICE; 'in one's observation,' pratyakṣe -kṣatas.

observatory OBSERVATORY

, s. tārāṅgaṇaṃ grahanakṣatrādidarśanasthānaṃ.

to observe To OBSERVE

, v. a. and n. (See, look at) dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś pratidṛś abhidṛś paridṛś pradṛś sampradṛś sandṛś lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), ālakṣ samālakṣ saṃlakṣ upalakṣ samupalakṣ īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ vīkṣ prekṣ nirīkṣ avekṣ pratyavekṣ abhiprekṣ samprekṣ udīkṣ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ), samālok avalok vilok āloc (c. 10. -locayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), vilokanaṃ kṛ avalokanaṃ kṛ.

--(With the intellect) upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), vibhāvanaṃ kṛ anubhū.

--(Keep, perform, practise) pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl paripāl anupāl sampāl abhipāl rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā samāsthā samupāsthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ), niṣev upasev samāsev; 'observe propriety,' vinayaṃ rakṣ.

--(Utter, make a remark) vākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad carcāṃ kṛ.

--(Adhere to) āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), upās (c. 2. -āste -āsituṃ).

observed OBSERVED

, p. p. (Noticed by the eye) dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īkṣitaḥ -tā -taṃ nirīkṣitaḥ -tā -taṃ prekṣitaḥ -tā -taṃ ālokitaḥ -tā -taṃ ālocitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

--(Kept, performed) pālitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ &c., anuṣṭhitaḥ &c., sevitaḥ &c., niṣevitaḥ &c., anusṛtaḥ &c.

observer OBSERVER

, s. (Looker on) prekṣakaḥ vīkṣakaḥ prekṣaṇikaḥ draṣṭā m. (ṣṭṛ) darśī m. (n) ālocakaḥ. See OBSERVANT.

observingly OBSERVINGLY

, adv. sunirūpaṇapūrvvaṃ carcayā manoyogena sāvadhānaṃ.

obsolete OBSOLETE

, a. avyavahāritaḥ -tā -taṃ niruktaḥ -ktā -ktaṃ nairuktaḥ -ktī -ktaṃ kālāntaritaḥ -tā -taṃ gatakālikaḥ -kā -kaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ apracalaḥ -lā -laṃ apracalitaḥ -tā -taṃ acalitaḥ -tā -taṃ apracaritaḥ -tā -taṃ avyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anupasthitaḥ -tā -taṃ anupalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ,

obsoleteness OBSOLETENESS

, s. avyavahāryyatā avyavahāritatvaṃ luptatā apracalitatvaṃ apracāraḥ lopaḥ anupasthitiḥ f., anupalabdhiḥ f.

obstacle OBSTACLE

, s. vighnaḥ antarāyaḥ vyāghātaḥ pratyūhaḥ pratibandhaḥ -ndhakaṃ rodhaḥ -dhanaṃ avarodhaḥ uparodhaḥ virodhaḥ saṃrodhaḥ nirodhaḥ stambhaḥ -mbhanaṃ pratiṣṭambhaḥ viṣṭambhaḥ vighātaḥ -taṃ viṣkambhaḥ bādhā -dhaḥ -dhakaḥ vyavadhānaṃ viṣkambhaḥ; 'removal of obstacles,' vighnasiddhiḥ f., vighātasiddhiḥ f., vighnanāśaḥ -śanaṃ vighnaharaṇaṃ; 'causing obstacles,' vighnakaraḥ -rā -raṃ vighnakārī -riṇī -ri (n).

obstetric OBSTETRIC

, a. prasavakarmmasambandhī -ndhinī &c., sūtikarmmasambandhī &c., garbhamocanasambandhī &c., garbhamocanaviṣayakaḥ -kā -kaṃ sāvakaḥ -vikā -kaṃ.

obstetrics OBSTETRICS

, s. prasavakarmma n. (n) prasavakāryyaṃ garbhamocanavidyā.

obstinacy OBSTINACY

, OBSTINATENESS, s. stabdhatā stabdhiḥ f., stabdhamatitvaṃ dhairyyaṃ dhīratā -tvaṃ nirbandhaḥ dṛḍhatā dārḍhyaṃ kaṭhinatā kāṭhinyaṃ dhṛtiḥ f., jaḍatā jāḍyaṃ avaśyatā avineyatā svairitā svairatā pratīpatā duṣṭatā āgrahaḥ durāgrahaḥ durmadaḥ abhiniveśaḥ nirbandhaśīlatā haṭhaḥ; 'in adhering to belief,' śraddhājāḍyaṃ.

obstinate OBSTINATE

, a. stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ stabdhamatiḥ -tiḥ -ti dhīraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ durāgrahī -hiṇī -hi (n) āgrahī &c., svairī &c., svairaḥ -rā -raṃ pratīpaḥ -pā -paṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Difficult of cure) kṛcchrasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ duḥkhasādhyaḥ &c., duḥsādhyaḥ &c., durupacāraḥ -rā -raṃ,

obstinately OBSTINATELY

, adv. nirbandhena sanirbandhaṃ dhairyyeṇa sadhairyyaṃ sadārḍhyaṃ sajāḍyaṃ sakāṭhinyaṃ durāgraheṇa pratipavat svairavat duṣṭavat.

obstipation OBSTIPATION

, s. malāvarodhaḥ malāvaṣṭambhaḥ malastambhaḥ malastabdhiḥ f.

obstreperous OBSTREPEROUS

, a. (Vociferous) uccaiḥsvarakārī -riṇī -ri (n) tumulakārī &c., bahughoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kolāhalakārī &c.

--(Perverse) pratīpaḥ -pā -paṃ.

obstreperously OBSTREPEROUSLY

, adv. uccaiḥsvareṇa bahughoṣeṇa kolāhalena sakolāhalaṃ.

obstreperousness OBSTREPEROUSNESS

, s. ghoṣaṇatvaṃ bahughoṣatvaṃ tumulakāritvaṃ pratīpatā.

to obstruct To OBSTRUCT

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh nirudh uparudh virudh saṃrudh stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ, c. 9. stabhnāti stambhituṃ), viṣṭambh pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan pratihan vighna (nom. vighnayati -yituṃ), vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ vinivṛ āvṛ samāvṛ prativṛ pratiṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), rodhaṃ kṛ avarodhaṃ kṛ gatirodhaṃ kṛ pratibandhaṃ kṛ nirākṛ.

obstructed OBSTRUCTED

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiruddhaḥ &c., viruddhaḥ &c., niruddhaḥ &c., uparuddhaḥ &c., stambhitaḥ -tā -taṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viṣṭabdhaḥ &c., pratibaddhaḥ &c., vihataḥ -tā -taṃ pratihataḥ -tā -taṃ parāhataḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vighnitaḥ -tā -taṃ vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ sārgalaḥ -lā -laṃ.

obstructer OBSTRUCTER

, s. vighnakārī m. (n) rodhakaḥ avarodhakaḥ pratibandhakaḥ bādhakaḥ.

obstruction OBSTRUCTION

, (Act) rodhaḥ -dhanaṃ stambhanaṃ pratibandhanaṃ vighnakaraṇaṃ vāraṇaṃ āvaraṇaṃ.

--(Impediment) vighnaḥ rodhaḥ pratirodhaḥ uparodhaḥ saṃrodhaḥ nirodhaḥ pratibandhaḥ stambhaḥ viṣṭambhaḥ pratiṣṭambhaḥ heṭhaḥ. See OBSTACLE, HINDERANCE. (In any organ of the body) nāhaḥ ānāhaḥ avarodhaḥ nibandhaḥ.

obstructive OBSTRUCTIVE

, OBSTRUCTING, OBSTRUENT, a. vighnakārī -riṇī &c., vighnakaraḥ -rī -raṃ pratirodhī &c., virodhī &c., rodhakaḥ -kā -kaṃ avarodhakaḥ &c., pratirodhakaḥ &c., vighātī &c., vyāghātakaḥ -kā -kaṃ viṣṭambhī &c., auparodhikaḥ -kī -kaṃ vārakaḥ -kā -kaṃ nivārakaḥ &c., nirākariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu kṣipnuḥ -pnuḥ -pnu vyāghātajanakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ pratibādhakaḥ -kā -kaṃ vighnajanakaḥ &c., prativandhakārī &c., prativandhakaḥ &c.

to obtain To OBTAIN

, v. a. āp (c. 5. āpnoti āptuṃ), prāp samprāp avāp samavāp samāp labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh arj (c. 10. arjayati -yituṃ, c. 1. arjati -rjituṃ), upārj āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samāsad adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), gam sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), pratipad (c. 4. -padyate -ti -pattuṃ), āpad abhipad samāpad i (c. 2. eti -tuṃ), abhī ṛ (c. 1. ṛcchati arttuṃ), vid (c. 6. vindati vettuṃ vedituṃ), abhivid prativid āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), samāviś aś (c. 5. aśnute aśituṃ), samaś upāś spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ).

to obtain To OBTAIN

, v. n. (Be in use, be established) pracalībhū pracalitaḥ -tā -taṃ bhū pracar (c. 1. -carati -rituṃ), pracal (c. 1. -calati -lituṃ), pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), sthāpitaḥ -tā -taṃ bhū prasiddhībhū prabalībhū prabhū saṃsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

obtainable OBTAINABLE

, a. prāpyaḥ -pyā -pyaṃ prāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ prāptavyaḥ -vyā -vyaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ upalabhyaḥ &c., āsādanīyaḥ -yā -yaṃ āsādyaḥ -dyā -dyaṃ samāsādyaḥ &c., adhigamyaḥ -myā -myaṃ adhigamanīyaḥ -yā -yaṃ adhigantavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'easily obtainable,' sulabhaḥ -bhā -bhaṃ suprāpyaḥ -pyā -pyaṃ susādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ; 'difficultly,' durlabhaḥ &c., duḥprāpyaḥ &c., duṣprāpyaḥ &c., duḥkhalabhyaḥ &c., duṣprāpaḥ -pā -paṃ durāpaḥ -pā -paṃ; 'with exertion,' yatnalabhyaḥ &c.

obtained OBTAINED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ āptaḥ &c., avāptaḥ &c., labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upalabdhaḥ &c., arjitaḥ -tā -taṃ upārjitaḥ -tā -taṃ āsāditaḥ -tā -taṃ samāsāditaḥ -tā -taṃ adhigataḥ -tā -taṃ āpannaḥ -nnā -nnaṃ vinnaḥ -nnā -nnaṃ bhāvitaḥ -tā -taṃ bhūtaḥ -tā -taṃ labdhrimaḥ -mā -maṃ sampannaḥ &c., sampāditaḥ -tā -taṃ abhirambhitaḥ -tā -taṃ.

obtainer OBTAINER

, s. prāpakaḥ labdhā m. (bdhṛ) upārjakaḥ sampādakaḥ.

obtainment OBTAINMENT

, s. prāptiḥ f., samprāptiḥ f., āptiḥ f., prāpaṇaṃ āpattiḥ f., labdhiḥ f., lābhaḥ āsādanaṃ samāsādanaṃ arjanaṃ upārjanaṃ pratipattiḥ f., sampādanaṃ adhigamaḥ.

to obtest To OBTEST

, v. a. vinayena prārth (c. 10. prārthayati -yituṃ) or yāc (c. 1. yācati -cituṃ).

obtestation OBTESTATION

, s. añjalikarmmapūrvvaṃ prārthanaṃ vinayena prārthanaṃ abhyarthanā.

to obtrude To OBTRUDE

, v. a. dharṣeṇa or balena or parānicchayā praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ) or anadhikārapūrvvaṃ praviś.

--(Urge upon another with unreasonable importunity) atinirbandhena anicchantaṃ janaṃ kiñcid grah (c. 10. grāhayati -yituṃ), atinirbandhapūrvvam upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or upahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or pradā.

to obtrude To OBTRUDE

, v. n. dharṣeṇa or balena or parānicchayā praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), anāhūtaḥ praviś or āviś or āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or abhikram.

obtruded OBTRUDED

, p. p. dharṣeṇa or parānicchayā praveśitaḥ -tā -taṃ or prasāritaḥ &c.

obtrusion OBTRUSION

, s. dharṣeṇa or parānicchayā praveśaḥ -śanaṃ anadhikārapūrvvaṃ praveśanaṃ anāhūtapraveśanaṃ anāhūtāgamanaṃ.

obtrusive OBTRUSIVE

, a. parānicchayā praveśakaḥ -kā -kaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to obtund To OBTUND

, v. a. ghanīkṛ atīkṣṇīkṛ atīvrīkṛ sthūlīkṛ jaḍīkṛ tejo hṛ (c. 1. harati harttuṃ), virugnīkṛ tejohīnaṃ -nāṃ kṛ.

obtuse OBTUSE

, a. (Blunt, not acute) atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atīvaḥ -vrā -vraṃ anagraḥ -grā -graṃ niragraḥ &c., aprakharaḥ -rā -raṃ dhārāhīnaḥ -nā -naṃ tejohīnaḥ &c., ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s); 'obtuse angle,' vahirlambakoṇaḥ.

--(Dull, stupid) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ sthūlaḥ -lā -laṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi mandamatiḥ -tiḥ -ti jaḍamatiḥ &c., avidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

obtuse-angled OBTUSE-ANGLED

, OBTUSE-ANGULAR, a. vahirlambaḥ -mbā -mbaṃ vahirlambakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

obtusely OBTUSELY

, adv. atīkṣṇaṃ atīvraṃ aprakharaṃ sthūlavat jāḍyena sajāḍyaṃ jaḍavat.

[Page 545a]
obtuseness OBTUSENESS

, s. (Bluntness) atīkṣṇatā atīvratā niragratā dhārāhīnatā tejohīnatā ghanatā sthūlatā.

--(Of intellect) jaḍatā jāḍyaṃ sthūlatā sthūlabuddhitvaṃ mūḍhatā mandatā mandamatitvaṃ buddhimāndyaṃ avidagdhatā.

to obumbrate To OBUMBRATE

, v. a. prachad (c. 10. -chādayati -yituṃ), timira (nom. timirayati -yituṃ), timirīkṛ chāyāṃ kṛ. See To OBSCURE.

to obviate To OBVIATE

, v. a. vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ vinivṛ prativṛ āvṛ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh virudh avarudh pratirudh uparudh nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), parichid bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), vihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan niras (c. 4. -asyati -asituṃ), parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

obviated OBVIATED

, p. p. vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avaruddhaḥ &c., bādhitaḥ -tā -taṃ parihṛtaḥ &c., apahṛtaḥ &c., nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

obvious OBVIOUS

, a. spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ &c., suspaṣṭaḥ &c., pravyaktaḥ &c., abhivyaktaḥ &c., bhinnārthaḥ &c., prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ &c., sugrāhyaḥ -hyā -hyaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sujñeyaḥ -yā -yaṃ sugamaḥ -mā -maṃ sugocaraḥ -rā -raṃ.

--(To the eye) dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ nayanagocaraḥ &c., dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sudarśaḥ -rśā -rśaṃ sulakṣyaḥ &c., samakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'obvious danger,' dṛṣṭaṃ.

obviously OBVIOUSLY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ spaṣṭārthatas vyaktaṃ suvyaktaṃ prakāśaṃ suprakāśaṃ pratyakṣatas -kṣeṇa sākṣāt sphuṭaṃ prādus.

obviousness OBVIOUSNESS

, s. spaṣṭatā suspaṣṭatā vyaktatā suvyaktatā -tvaṃ spaṣṭārthatā -tvaṃ sugrāhyatā sujñeyatā sugamatā pratyakṣatā prakāśatā suprakāśatā sphuṭatā sugocaratā sulakṣyatā.

occasion OCCASION

, s. (Opportunity, favorable season) avasaraḥ avakāśaḥ samayaḥ prastāvaḥ prasaṅgaḥ prasaraḥ kālaḥ kālayogaḥ kāryyakālaḥ vāraḥ sandhiḥ m., kālasandhiḥ m., sandhivelā velā sthānaṃ; 'according to the occasion,' yathāvasaraṃ yathāvakāśaṃ yathāprasaṅgaṃ prasaṅgavaśāt; 'suitable to the occasion,' prastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ prāstāvikaḥ -kī -kaṃ prastāvayogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'on this particular occasion,' iha samaye.

--(Incident, event) vṛttaṃ bhūtaṃ sambhavaḥ saṅgataṃ saṅgatiḥ f., samupāgataṃ samupasthitaṃ ghaṭanā -naṃ; 'as occasion may be,' yathāsambhavaṃ.

--(Need) prayojanaṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., upayogaḥ -gitā kāryyaṃ kāraṇaṃ; 'there is no occasion for me,' mayā na prayojanaṃ; 'there is occasion for a straw,' tṛṇena prayojanaṃ or kāryyaṃ.

--(Accidental cause) prayojanaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ nimittaṃ upādhiḥ m.

to occasion To OCCASION

, v. a. utpad (c. 10. -pādapati -yituṃ), samutpad upapad sampad jan (c. 10. janayati -yituṃ), sañjan sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ), udbhū kṛ nimitta (nom. nimittāyate), kāraṇībhū nimittībhū.

occasional OCCASIONAL

, a. (Occurring at times, but not regular) kādācitkaḥ -tkī -tkaṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ viralāgataḥ -tā -taṃ viralaḥ -lā -laṃ anukālaḥ -lā -laṃ kvācitkaḥ -tkī -tkaṃ kārhicitkaḥ &c., aniyataḥ -tā -taṃ āgantukaḥ -kā -kaṃ aniyatakāraṇakaḥ -kā -kaṃ.

--(Produced or occurring on some special occasion) naimittikaḥ -kī -kaṃ prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ prāstāvikaḥ -kī -kaṃ sāmayikaḥ &c., prasaṅgaprāptaḥ -ptā -ptaṃ prasaṅgotpannaḥ -nnā -nnaṃ prasaṅgāgataḥ -tā -taṃ prasaṅgopasthitaḥ -tā -taṃ prasaṅgakāraṇakaḥ -kā -kaṃ.

occasionally OCCASIONALLY

, adv. (From time to time) kadācit kadāpi kadācana karhicit kāle kāle vāraṃ vāraṃ jātu anukālaṃ anuvelaṃ.

--(According to the exigence) yathāprasaṅgaṃ yathāvasaraṃ prasaṅgānu- sāreṇa prasaṅgānurūpeṇa prasaṅgavaśāt.

occasioned OCCASIONED

, p. p. utpāditaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ janitaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ prayojitaḥ -tā -taṃ udbhavaḥ -vā -vaṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ uditaḥ -tā -taṃ samuditaḥ -tā -taṃ nimittakaḥ -kā -kaṃ hetukaḥ -kā -kaṃ karttṛkaḥ -kā -kaṃ; 'misery occasioned by crime,' pāpaprayuktaṃ duḥkhaṃ pāpanimittakaṃ duḥkhaṃ; 'fever occasioned by fasting,' upavāsaprayukto jvaraḥ.

occident OCCIDENT

, s. paścimadik m. (ś) paścimadiśā paścimā pratīcī.

occidental OCCIDENTAL

, a. paścimaḥ -mā -maṃ pratīcīnaḥ -nā -naṃ pratyaṅ -tīcī -tyak (ñc).

occiput OCCIPUT

, s. mastakapṛṣṭhaṃ śiraḥpṛṣṭhaṃ mastakasya paścādbhāgaḥ.

occult OCCULT

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ gūḍhārthakaḥ -kā -kaṃ nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ durjñeyaḥ -yā -yaṃ ajñātaḥ -tā -taṃ aviditaḥ -tā -taṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ durgamyaḥ &c.

occultation OCCULTATION

, s. (In astronomy) samāgamaḥ.

occultness OCCULTNESS

, s. gūḍhatā guptatā nigūḍhatā guhyatā durjñeyatā aprasiddhiḥ f.

occupancy OCCUPANCY

, s. adhikāraḥ adhikṛtiḥ f., ādhikāraṇyaṃ bhogaḥ paribhogaḥ bhuktiḥ f., āveśaḥ -śanaṃ samāveśaḥ ākramaṇaṃ.

occupant OCCUPANT

, s. adhikārī m. (n) bhoktā m. (ktṛ) paribhoktā m., bhogī m., (n) paribhogī m., śālī m. (n) bhogakārī m. (n).

occupation OCCUPATION

, s. (Act of taking possession) parigrahaḥ -haṇaṃ āveśanaṃ samāveśanaṃ ākramaṇaṃ adhikārakaraṇaṃ bhogakaraṇaṃ adhivāsaḥ -sanaṃ adhiṣṭhānaṃ.

--(Possession). See OCCUPANCY. (Employment, business) vyāpāraḥ kāryyaṃ karmma n. (n) vyavasāyaḥ vyavahāraḥ udyogaḥ udyamaḥ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ vṛttiḥ f., kāryyodyogaḥ karmmodyogaḥ caritaṃ vyavasthā; 'daily or settled occupation,' nityakarmma n., nityakṛtyaṃ.

--(Something to be done) karttavyaṃ kāryyaṃ karaṇīyaṃ kṛtyaṃ; 'customary morning occupations,' ucitāni prabhātakaraṇīyāni.

--(Vocation, trade, profession) vṛttiḥ f., varttanaṃ jīvanavṛttiḥ f., jīvikā upajīvikā upajīvanaṃ jīvanopāyaḥ ājīvanārthaṃ.

--(Office, appointed duty) niyogaḥ niyuktiḥ f., svakarmma n., svadharmmaḥ prakaraṇaṃ; 'approved occupation,' avadānaṃ apadānaṃ.

occupied OCCUPIED

, p. p. (Possessed, tenanted) bhuktaḥ -ktā -ktaṃ paribhuktaḥ &c., āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samāviṣṭaḥ &c., adhyuṣitaḥ -tā -taṃ adhyāsitaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ adhigataḥ -tā -taṃ.

--(Employed, engaged) vyāpṛtaḥ -tā -taṃ vyāpārī -riṇī -ri (n) vyavasāyī &c., pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ savyāpāraḥ -rā -raṃ karmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ karmmarataḥ -tā -taṃ karmmī &c., karmmodyuktaḥ -ktā -ktaṃ kāryyavān -vatī -vat (t) kriyāvān &c.; 'in reading,' adhyayanarataḥ &c. See ENGAGED; 'to be occupied,' vyāpṛ in pass. (-priyate) with loc. c., vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ) with loc. c.; 'he is occupied in the affairs of others,' parakāryyeṣu vyāpriyate; 'in penance,' tapasi vyāpriyate.

occupier OCCUPIER

, s. See OCCUPANT, s.

to occupy To OCCUPY

, v. a. (Take possession) āviś (c. 6. -viśati -vetuṃ), prathamabhogaṃ kṛ ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhyākram.

--(Possess, hold) dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj paribhuj dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ), śīl (c. 10. śīlayati -yituṃ), bhogaṃ kṛ paribhogaṃ kṛ.

--(Take up, pervade) vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), vyatikram.

--(Tenant) adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), sagadhyās adhivas (c. 1. -vasati -vastuṃ), adhyāvas āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), vāsaṃ kṛ.-- (Employ) vyāpṛ (c. 10. -pārayati -yituṃ), pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 7. -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), upayuj kāryyeniyuj.

--(Occupy one's self) vyāpṛ in pass. (-priyate) vyāpṛtaḥ -tā -taṃ bhū or as; 'do not occupy yourself with the affairs of others,' mā parakāryyeṣu vyāpṛto bhūḥ.

to occupy To OCCUPY

, v. n. vyāpāraṃ kṛ vyavasāyaṃ kṛ vyavahāraṃ kṛ bāṇijyaṃ kṛ.

to occur To OCCUR

, v. n. (Meet, come to) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), samupasthā āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam samupāgam.

--(Arise, be found) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), vid in pass. (vidyate) jan in pass. (jāyate) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), saṃvṛt.

--(Take place, happen) ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), sampad samāpad upapad upasthā upasthitaḥ -tā -taṃ bhū āpat (c. 1. -patati -tituṃ), nipat sambhū bhū.

--(Suggest itself to the mind) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

occurred OCCURRED

, p. p. upasthitaḥ -tā -taṃ samupasthitaḥ &c., upāgataḥ -tā -taṃ samupāgataḥ &c., āgataḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ samutpannaḥ &c., vṛttaḥ -ttā -ttaṃ saṃvṛttaḥ &c., ghaṭitaḥ -tā -taṃ sambhūtaḥ &c.

occurrence OCCURRENCE

, s. vṛttaṃ utpannaṃ samutpannaṃ utpattiḥ f., samutpattiḥ f., upāgataṃ upāgamaḥ samupāgataṃ upasthitaṃ samupasthitaṃ saṅgataṃ saṅgatiḥ f., sambhavaḥ bhūtaṃ sambhūtaṃ ghaṭanā -naṃ samunnayaḥ upasthānaṃ upasthitiḥ f.; 'of rare occurrence,' viralāgataḥ -tā -taṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ ciraceṣṭitaḥ -tā -taṃ ciralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

ocean OCEAN

, s. samudraḥ arṇavaḥ mahārṇavaḥ sāgaraḥ mahāsāgaraḥ jalanidhiḥ m., udadhiḥ m., mahodadhiḥ m., payonidhiḥ m., jaladhiḥ m., abdhiḥ m., ambudhiḥ m., toyanidhiḥ m., toyadhiḥ m., pāthodhiḥ m., vāridhiḥ m., vārinidhiḥ m., vārānnidhiḥ m., vārddhiḥ m., apānnidhiḥ m., kīlāladhiḥ m., salilanidhiḥ m., payodhiḥ m., payodhāḥ m. (s) ambhodhiḥ m., ambhonidhiḥ m., nīradhiḥ m., nīranidhiḥ m., amburāśiḥ m., ambhorāśiḥ m., vārirāśiḥ m., nadīpatiḥ m., saritpatiḥ m., apānnāthaḥ sindhunāthaḥ jalapatiḥ m., yādaḥpatiḥ m., yādasāmpatiḥ m., sindhuḥ m., udanvān m. (t) sarasvān m. (t) ratnākaraḥ pārāvāraḥ pārāpāraḥ dūrapāraḥ akūpāraḥ dvīpavān m. (t) mahākacchaḥ dharaṇīplavaḥ tarīṣaḥ stimbhiḥ m., dhenaḥ dabhraḥ mīraḥ tīrtharājaḥ; 'the southern ocean,' dakṣiṇārṇavaḥ; 'ocean-bound,' sāgarāntaḥ -ntā -ntaṃ samudramekhalaḥ -lā -laṃ samudravalayaḥ -yā -yaṃ samudrarasanaḥ -nā -naṃ arṇavamekhalaḥ &c.; 'ocean-king,' jalanidhināthaḥ; 'ocean of trouble,' duḥkhasāgaraḥ; 'of business,' kāryyābdhiḥ m.; 'of misery.' vyasanārṇavaḥ. Seven oceans are fabled to exist by the Hindūs, viz. 'the ocean of salt,' lavaṇodaḥ; 'of syrup or sugar-cane juice,' ikṣurasodaḥ; 'of spirituous liquor,' surodaḥ; 'of ghee or clarified butter,' ghṛtodaḥ; 'of milk,' kṣīrodaḥ; 'of curds,' dadhyudaḥ; 'of pure water,' śuddhodaḥ; 'churning of the ocean,' samudramanthanaṃ. The mountain mandaraḥ is fabled to have been used by the Suras and Asuras in the churning of the ocean after the deluge, for the recovery or production of fourteen sacred things. These were, 1. 'the goddess Lakṣmī,' lakṣmīḥ, 2. 'the jewel of Krishna,' kaustubhaḥ, 3. 'the tree of paradise,' pārijātaḥ, 4. 'spirituous liquor personified as a nymph,' surā -rī, 5. 'the physician of the gods,' dhanvantariḥ m., 6. 'the moon,' candraḥ, 7. 'the cow of plenty,' kāmadhenuḥ f., kāmadughā kāmadhuk f. (-duh), 8. 'the elephant of Indra,' airāvataḥ, 9. 'the horse of Indra,' uccaiḥśravāḥ m. (s), 10. 'nymph of Indra's heaven,' apsarāḥ f. (s) apsarā, 11. 'a deadly poison,' viṣaṃ halāhalaḥ -laṃ hālahālaṃ hālahalaṃ kālakūṭaḥ -ṭaṃ, 12. 'nectar or ambrosia,' amṛtaṃ, 13. 'Indra's bow,' indradhanus, 14. 'conch,' śaṅkhaḥ. The mountain Mandara is also called indrakīlaḥ.

ocean OCEAN

, OCEANIC, a. sāmudraḥ -drī -draṃ sāmudrikaḥ -kī -kaṃ samudrīyaḥ -yā -yaṃ samudriyaḥ -yā -yaṃ saindhavaḥ -vī -vaṃ samudrasambandhī -ndhinī &c., mahāsāgarasambandhī &c.

ocher OCHER

, OCHRE, s. raktopalaṃ suvarṇaṃ suvarṇagairikaṃ.

ochlocracy OCHLOCRACY

, s. adhamavarṇādhipatyaṃ adhamavarṇaprabhutvaṃ adhamalokaprabhutvaṃ.

octagon OCTAGON

, s. aṣṭakoṇaḥ -ṇaṃ aṣṭāsraṃ aṣṭabhujaḥ aṣṭakoṇākṛtiḥ f.

octagonal OCTAGONAL

, OCTANGULAR, a. aṣṭakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṣṭāsrayaḥ -yā -yaṃ aṣṭāsraḥ -srā -sraṃ aṣṭabhujaḥ -jā -jaṃ aṣṭabhujaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

octave OCTAVE

, s. aṣṭakaṃ aṣṭamī; 'division of an octave,' śrutiḥ f.

octavo OCTAVO

, a. aṣṭapatrakaḥ -kā -kaṃ aṣṭaphalakaḥ -kā -kaṃ aṣṭakaḥ -kā -kaṃ.

octennial OCTENNIAL

, a. (Happening every eight years) pratyaṣṭābdikaḥ -kā -kaṃ aṣṭavarṣikaḥ -kī -kaṃ aṣṭavarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Lasting eight years) aṣṭavarṣasthāyī -yinī -yi (n) varṣāṣṭakasthāyī.

october OCTOBER

, s. āśvinottarārddhaṃ kārttikapūrvvārddhaṃ āśvinaḥ iṣaḥ āśvayujaḥ kārttikaḥ bāhulaḥ ūrjaḥ kārttikikaḥ.

octogenarian OCTOGENARIAN

, OCTOGENARY, a. aśītikaḥ -kā -kaṃ aśītivayaskaḥ -skā -skaṃ.

octopetalous OCTOPETALOUS

, a. aṣṭadalaḥ -lā -laṃ aṣṭadalayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

octuple OCTUPLE

, a. aṣṭaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṣṭavidhaḥ -dhā -dhaṃ aṣṭakaḥ -kā -kaṃ.

ocular OCULAR

, a. cākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ netrasambandhī -ndhinī -ndhi (n) cakṣuḥsambandhī &c.; 'ocular demonstration or proof,' pratyakṣapramāṇaṃ cakṣuḥpramāṇaṃ cākṣuṣapramāṇaṃ cākṣuṣajñānaṃ pratyakṣaṃ.

ocularly OCULARLY

, adv. cakṣuṣā cākṣuṣapramāṇena pratyakṣeṇa pratyakṣapramāṇena.

oculist OCULIST

, s. cakṣurvaidyaḥ netravaidyaḥ nayanavaidyaḥ cakṣūrogacikitsakaḥ.

odd ODD

, a. (Not even) viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ -mā -maṃ ayugmaḥ -gmā -gmaṃ ayugaḥ -gā -gaṃ ayugalaḥ -lā -laṃ ayuk m. f. n. (j).

--(Remaiṇing over a specified number) vivakṣitasaṃkhyātiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Strange, singular) vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ adbhutaḥ -tā -taṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ &c. (Uncommon) asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ asādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ; 'game of odd and even,' muṣṭidyūtaṃ.

oddity ODDITY

, ODDNESS, s. (State of being not even) viṣamatā vaiṣamyaṃ asamatā asāmyaṃ viṣamabhāvaḥ asamabhāvaḥ ayugmatā.

--(Strangeness) vailakṣaṇyaṃ vilakṣaṇatā vilakṣaṇabhāvaḥ asaṅgatatvaṃ asaṅgatiḥ f., aparūpatā adbhutatā -tvaṃ apūrvvatā.

--(Odd thing) kautukaṃ.

oddly ODDLY

, adv. (Unevenly) viṣamaṃ asamaṃ vaiṣamyena.

--(Strangely) asaṅgataṃ vilakṣaṇaṃ savailakṣaṇyaṃ adbhutaṃ vicitraṃ citraṃ apūrvvaṃ.

odds ODDS

. s. (Inequality, difference) nyūnādhikaṃ nyūnādhikabhāvaḥ vaiṣamyaṃ viṣamatā tāratamyaṃ.

--(Superiority) ādhikyaṃ śreṣṭhatā viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ.

ode ODE

, s. gītaṃ geyaṃ gānaṃ stotraṃ kāvyaṃ kavitā.

odious ODIOUS

, a. (Hateful) dveṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dveṣārhaḥ -rhā -rhaṃ vidveṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ vidveṣyaḥ &c., garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhitaḥ -tā -taṃ kutsitaḥ -tā -taṃ dveṣayogyaḥ -gyā -gyaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kutsanīyaḥ -yā -yaṃ dveṣapātraṃ dveṣabhājanaṃ dveṣāspadaṃ dveṣaviṣayaḥ ghṛṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apriyaḥ -yā -yaṃ.

--(In a high degree) atidveṣyaḥ &c., atgirhitaḥ -tā -taṃ atyapriyaḥ -yā -yaṃ.

--(Causing hatred, invidious) dveṣajanakaḥ -kā -kaṃ dveṣotpādakaḥ &c., dveṣāvahaḥ -hā -haṃ dveṣakārakaḥ &c., asūyājanakaḥ &c.

odiously ODIOUSLY

, adv. dveṣaṇīyaṃ vidveṣaṇīyaṃ garhaṇīyaṃ garhitaṃ kutsitaṃ.

[Page 547a]
odiousness ODIOUSNESS

, s. dveṣyatā dveṣaṇīyatā vidveṣyatā garhyatā dveṣārhatvaṃ.

odium ODIUM

, s. (Hatred) dveṣaḥ vidveṣaḥ pradveṣaḥ dveṣyatā vidviṣṭatā janavidveṣaḥ garhā ghṛṇā.

--(Invidiousness) dveṣajanakatā asūyājanakatā -tvaṃ.

odontalgy ODONTALGY

, s. dantaśūlaḥ dantavedanā dantavyathā dantapīḍā.

odorate ODORATE

, a. ugragandhaḥ -ndhā -ndhaṃ -ndhinī -ndhi (n) tīkṣṇagandhaḥ &c.

odoriferous ODORIFEROUS

, ODOROUS, a. gandhavān -vatī -vat (t) gandhī -ndhinī -ndhi (n) sagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ gandhavahaḥ -hā -haṃ sugandhaḥ -ndhā -ndhaṃ saugandhikaḥ -kī -kaṃ sugandhikaḥ -kā -kaṃ suvāsikaḥ -kā -kaṃ savāsaḥ -sā -saṃ sāmodaḥ -dā -daṃ āmodī &c., surabhiḥ -bhiḥ -bhi sugandhiḥ &c., parimalayuktaḥ -ktā -ktaṃ parimalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parimalī &c., saparimalaḥ -lā -laṃ.

odoriferously ODORIFEROUSLY

, adv. sagandhaṃ sugandhena sāmodaṃ savāsaṃ saparimalaṃ surabhi.

odoriferousness ODORIFEROUSNESS

, s. sagandhatā sugandhatā saugandhyaṃ sāmodatvaṃ saparimalatvaṃ.

odour ODOUR

, s. gandhaḥ vāsaḥ; 'fragrant odour,' sugandhaḥ sugandhiḥ m., saugandhyaṃ. suvāsaḥ saurabhyaṃ āmodaḥ modaḥ vāsaḥ parimalaḥ; 'bad odour,' durgandhaḥ daurgandhiḥ m., daurgandhyaṃ kutsitagandhaḥ; 'bad odour, disfavor,' aruciḥ f., adṛṣṭiḥ f., kudṛṣṭiḥ f.

oeconomical OECONOMICAL

, OECONOMY. See ECONOMICAL, ECONOMY.

oecumenical OECUMENICAL

, a. sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ viśvalaukikaḥ &c., sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

oesophagus OESOPHAGUS

, s. annavāhisrotas n., annamārgaḥ annapathaḥ.

of OF

, prep. expressed generally by the genitive case; as, 'of me,' mama; 'of him,' tasya; 'of that man,' tasya puruṣasya. It is frequently expressed by the crude form of a noun in the first member of a compound; as, 'best of all,' sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'lord of men,' narapatiḥ m.; 'made of wood,' kāṣṭhanirmmitaḥ -tā -taṃ. When it denotes 'out of,' 'from amongst,' it is expressed by madhyāt or madhye, affixed to the gen. c., or crude form; as, 'of all men,' sarvvapuruṣamadhyāt or sarvvapuruṣāṇāṃ madhyāt or madhye. It may sometimes be rendered by the abl. c., in phrases where 'from' may be substituted in English; as, 'of a child, or from childhood,' bālyāt; 'of a race of kings, or descended from a race of kings,' rājakulāt prasūtaḥ or rājakulaprasūtaḥ. It may even be rendered by the instr. c., in phrases where 'by' may be substituted in English; as, 'hospitably entertained of the king,' i. e. 'by the king,' rājñā satkṛtaḥ. Where 'of' denotes 'property,' 'possession,' 'connexion with,' 'belonging to,' &c., it may either be expressed by the use of such words as sambandhī -ndhinī &c., viṣayaḥ -yā -yaṃ viṣayakaḥ &c., or by the gen. case, as in some of the foregoing examples. Very frequently an adjective compound involves some of these senses of the preposition; as, 'a bird of a red color,' raktavarṇaḥ pakṣī; 'a man of great valor,' mahāvīryyaḥ puruṣaḥ; 'a woman of great wealth,' mahādhanā strī. For the other senses of this preposition, see 'by,' 'from,' 'out,' 'among.' 'Of late,' arvāk arvākkāle nūtanakāle; 'of old,' purā purastāt pūrvvaṃ prākkāle; 'son of a grandson,' prapautraḥ; 'pupil of a pupil,' praśiṣyaḥ,

off OFF

, adv. or prep. (Denoting distance) dūraṃ -re -ratas vidūratas antaraṃ -reṇa; 'be off, get off,' dūram apasara or apaihi; 'far off,' dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthāyī -yinī -yi (n); 'a good distance off,' atidūrasthaḥ &c., atidūraṃ; 'one off,' ekāntaraḥ -rā -raṃ dvyekāntaraḥ -rā -raṃ.

--(Denoting separation) expressed by apa ava vi ni ut; as, 'to cut off,' avachid avakṛt nikṛt ucchid; 'to take off,' avamuc vimuc apanī avatṝ ucchad utkṛṣ; 'to cast off,' apās; 'to break off,' avabhañj avabhid; 'to get off alight from,' avatṝ avaruh avapat.

--(Denoting departure, abatement, remission) expressed by apa vi ava ni upa; as, 'to go off,' apagam apayā vigam; 'to leave off,' viram uparam nivṛt vinivṛt vigam vichid avamuc; 'go off, explode,' vibhid vidṝ; 'creep off, slink off,' apasṛp vyapasṛp,

--(Away, from) apa ava.

--(Off hand) acintāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ākasmikaḥ -kī -kaṃ prastutaḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Badly off) duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ duḥsthitaḥ -tā -taṃ durgataḥ -tā -taṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ āpannaḥ &c.

--(Well off) susthaḥ &c., susthitaḥ -tā -taṃ sukhī -khinī -khi (n) sampannaḥ -nnā -nnaṃ.

off OFF

, a. (Distant) dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthitaḥ -tā -taṃ dūrasthāyī -yinī -yi (n) dūravarttī -rttinī &c.

off OFF

, interj. dūramapasara dūramapaihi dūramapehi apagaccha.

offal OFFAL

, s. ucchiṣṭamāṃsaṃ ucchiṣṭaṃ ucchiṣṭānnaṃ vimāṃsaṃ māṃsāvaśiṣṭaṃ māṃsocchiṣṭaṃ bhuktāvaśiṣṭaṃ avaśiṣṭamāṃsaṃ māṃsāvaśeṣaḥ -ṣaṃ māṃsasamujjhitaṃ śeṣānnaṃ śeṣamāṃsaṃ malaṃ.

offence OFFENCE

, s. (Displeasure, anger) kopaḥ krodhaḥ roṣaḥ manyuḥ m., amarṣaḥ atuṣṭiḥ f., asantoṣaḥ aprītiḥ f.; 'easily taking offence,' sulabhakopaḥ -pā -paṃ sulabhamanyuḥ -nyuḥ -nyu śīghrakopī -pinī &c.

--(Affront) vipriyaṃ apamānaṃ avajñā vidhvaṃsaḥ.

--(Crime, transgression) aparādhaḥ pātakaṃ pāpaṃ doṣaḥ āgas n., aghaṃ duritaṃ mantuḥ m., anyāyaḥ duṣkṛtaṃ duṣkarmma n. (n) kukarmma n., kukriyā duṣkṛtiḥ f., dūṣaṇaṃ,

--(Cause of stumbling, impediment) skhalanaṃ bādhā vighnaḥ pratyūhaḥ vyāghātaḥ antarāyaḥ rodhaḥ.

offenceless OFFENCELESS

, a. niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ. See INNOCENT.

to offend To OFFEND

. v. a. (Make angry) kup (c. 10. kopayati -yituṃ), prakup saṅkup krudh (c. 10. krodhayati -yituṃ), ruṣ (c. 10. roṣayati -yituṃ), kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), krodhaṃ or roṣaṃ jan.

--(Displease, affront any one) kasyāpi vipriyaṃ or apriyaṃ or vyalīkaṃ or anāryyaṃ kṛ kasminnapi or kasyāpi aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ), kasyāpi atuṣṭiṃ or aprasādaṃ jan.

--(Pain, wound, distress) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), santap (c. 10. -tāpayati -yituṃ), vyathāṃ kṛ kleśaṃ dā.

--(Transgress, violate) aparādh atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh ativṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), lup (c. 10. lopayati -yituṃ), aticar (c. 1. -carati -rituṃ), laṅghanaṃ kṛ.

--(Cause to stumble, impede) skhal (c. 10. skhalayati -yituṃ), praskhal bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), antarāyaṃ jan.

to offend To OFFEND

, v. n. (Commit a crime or sin) aparādhaṃ kṛ pāpaṃ kṛ pātakaṃ kṛ anyāyaṃ kṛ aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. -rādhnoti -rāddhuṃ), aparādhī -dhinī -dhi bhū.

--(Cause anger) kopaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), roṣaṃ jan.

--(Offend against, transgress) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh aticar (c. 7. -carati -rituṃ), vyabhicar bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ), bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ).

offended OFFENDED

, p. p. (Displeased, made angry) kupitaḥ -tā -taṃ praku- pitaḥ -tā -taṃ ruṣitaḥ -tā -taṃ ruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakopitaḥ -tā -taṃ kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃkruddhaḥ &c., jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ jātaroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kṛtamanyuḥ -nyuḥ -nyu āgatamanyuḥ &c., upajātakopaḥ -pā -paṃ virāddhaḥ &c., asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Caused to stumble, impeded) jātaskhalanaḥ -nā -naṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vyāhataḥ -tā -taṃ jātāntarāyaḥ -yā -yaṃ.

--(To be offended or made angry) kup (c. 4. kuṣyati kopituṃ), prakup krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), ruṣ (c. 4. ruṣyati roṣituṃ).

offender OFFENDER

, s. aparādhī m. (n) pāpakārī m. (n) pāpī m. (n) doṣī m., sāparādhaḥ kṛtāparādhaḥ aparāddhaḥ pātakī m., duṣkṛtī m., kukarmmā m. (n) kukarmmakārī m., sadoṣaḥ doṣayuktaḥ doṣavān m. (t) aparādhakṛt m., aparādhakārī m., anyāyī m., anyāyakṛt m., anyāyakarttā m. (rttṛ) kṛtānyāyaḥ enasvī m., jātadoṣaḥ; 'grievous offender,' mahāpātakī m., mahāpātakakārī m.

offensive OFFENSIVE

, a. (Causing anger) kopajanakaḥ -kā -kaṃ krodhajanakaḥ &c., kopotpādakaḥ &c.

--(Displeasing, disagreeable) apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atuṣṭikaraḥ -rī -raṃ aprītikaraḥ &c., vyalīkaḥ -kā -kaṃ aruciraḥ -rā -raṃ arucijanakaḥ &c., aramyaḥ -myā -myaṃ asukhadaḥ -dā -daṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ; 'to the ear,' karṇakaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kuśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ visvaraḥ -rā -raṃ; 'to the taste,' virasaḥ -sā -saṃ.

--(Disgusting) bībhatsakaraḥ -rī -raṃ bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇotpādakaḥ -kā -kaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ; 'offensive smell,' kutsitagandhaḥ durgandhaḥ pūtigandhaḥ.

--(Injurious) apakārakaḥ -kā -kaṃ apakārī -riṇī &c., āpakaraḥ -rī -raṃ ahitakaraḥ &c., aniṣṭakaraḥ &c., ghātukaḥ -kā -kaṃ upaghātakaḥ &c.; 'as a weapon,' mārakaḥ -kā -kaṃ paraghātopayogī &c.

--(Assailant, opposed to defensive) ākrāmakaḥ -kī -kaṃ ākramakaḥ &c., parākrāmakaḥ &c., parākramaṇakaḥ &c., āghātakaḥ &c., abhighātī &c., 'offensive and defensive alliance,' parasparopakāraḥ.

offensively OFFENSIVELY

, adv. apriyaṃ vipriyaṃ viruddhaṃ vyalīkaṃ sāpakāraṃ apakāreṇa.

offensiveness OFFENSIVENESS

, s. (Quality of causing anger) krodhajanakatā kopajanakatā krodhotpādakatvaṃ.

--(Unpleasantness) apriyatā vipriyatā viruddhatā vyalīkatā -tvaṃ aruciratā kutsitatvaṃ.

--(Injuriousness) apakārakatā -tvaṃ ghātukatā upaghātakatvaṃ ākrāmakatvaṃ.

to offer To OFFER

, v. a. (Present for acceptance) upahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samupahṛ āhṛ upāhṛ abhyāhṛ upahārīkṛ upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) upanī (c. 1. -nayati -netuṃ), pradā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), abhidā sampradā upadā prayam (c. 1. -yacchati -dātuṃ), samprayam pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), in caus. (arpayati -yituṃ) samṛ nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), upaḍhauka (nom. upaḍhaukayati -yituṃ), grah (c. 10. grāhayati -yituṃ), pratigrah nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), labh in caus. (lambhayati -yituṃ) spṛś (c. 10. sparśayati -yituṃ), upaharaṇaṃ kṛ.

--(Propose, make a proposal) upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pradiś ādiś upanyāsaṃ kṛ pratijñāṃ kṛ.

--(Exhibit) dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), pradṛś prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), pratyakṣīkṛ.

--(Present, as a sacrifice or oblation) upahṛ upahārīkṛ nivid nivedanaṃ kṛ nirvap (c. 1. -vapati -vaptuṃ), nirvapaṇaṃ kṛ utsargaṃ kṛ utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), baliṃ kṛ balidānaṃ kṛ upāyanaṃ kṛ arpaṇaṃ kṛ samarpaṇaṃ kṛ.

--(Offer a burnt offering) homaṃ kṛ hu (c. 3. juhoti hotuṃ), havyaṃ kṛ havanaṃ kṛ āhavanaṃ kṛ,

--(Offer a price) amukamūlyaṃ ditsāmīti or dātumicchāmīti vad (c. 1. vadati -dituṃ) or abhidhā mūlyam abhidhā.

--(Offer violence) balātkāraṃ kṛ.

[Page 548b]
to offer To OFFER

, v. n. (Present itself, be at hand) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), upasthitaḥ -tā -taṃ bhū prastutaḥ -tā -taṃ bhū dṛś in pass. (dṛśyate) lakṣ in pass. (lakṣyate) prādurbhū āvirbhū.

--(Declare a willingness) expressed by the desid. form, or by the future or present tense in conjunction with the root vad; as, 'he offers to go,' jigamiṣāmi or gamiṣyāmi or gacchāmi iti vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad.

--(Make an attempt) udyamaṃ kṛ udyogaṃ kṛ udyataḥ &c. bhū udyuktaḥ &c. bhū or as,

offer OFFER

, s. (Proposal) upanyāsaḥ pratijñā nivedanaṃ nirdeśaḥ pradeśanaṃ vākyaṃ abhidhānaṃ.

--(Of a price) mūlyaditsā amukamūlyaṃ ditsāmīti vādaḥ or khyāpanaṃ.

--(Attempt) udyamaḥ udyogaḥ pravṛttiḥ f., upakramaḥ.

offered OFFERED

, p. p. (Presented for acceptance) upahṛtaḥ -tā -taṃ samupahṛtaḥ -tā -taṃ upanītaḥ &c., upasthāpitaḥ &c., pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ &c., arpitaḥ &c., samarpitaḥ &c., pratipāditaḥ &c., upanihitaḥ &c.

--(As an oblation) upahṛtaḥ &c., upahārīkṛtaḥ &c., nirvāpitaḥ &c., niveditaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ arpitaḥ &c.

--(As a burnt-offering) hutaḥ -tā -taṃ āhutaḥ &c.

--(Proposed) upanyastaḥ -stā -staṃ abhihitaḥ &c., nirdiṣṭaḥ &c., ādiṣṭaḥ &c.

--(Exhibited, presented) prasāritaḥ &c., darśitaḥ -tā -taṃ.

offerer OFFERER

, s. upaharttā m. (rttṛ) upanetā m. (tṛ) nivedakaḥ arpakaḥ samarpakaḥ.

--(Of oblations) balikaraḥ balidātā m. (tṛ) balikarttā m., hotā m. (tṛ) havanakṛt.

offering OFFERING

, s. (The act) upaharaṇaṃ upanayanaṃ nivedanaṃ arpaṇaṃ samarpaṇaṃ abhivāhyaṃ.

--(Act of offering oblations) balidānaṃ balikaraṇaṃ balikarmma n. (n) utsargakaraṇaṃ nirvapaṇaṃ nirvāpaṇaṃ havanaṃ āhavanaṃ,

--(Oblation) baliḥ m., upahāraḥ utsargaḥ devopahāraḥ naivedyaṃ. See OBLATION. (Burnt offering) homaḥ hutaṃ havyaṃ hutahomaṃ āhutiḥ f., avadānaṃ; 'of sesamum,' tilahomaṃ.

--(Respectful or complimentary offering) arghyaṃ arghaḥ upaḍhaukanaṃ upāyanaṃ upadā prābhṛtaṃ. See OBLATION.

office OFFICE

, s. (Post, charge, trust) adhikāraḥ padaṃ padavī adhikārapadaṃ niyogaḥ sthānaṃ āspadaṃ, 'invested with office, in office,' adhikāraprāptaḥ -ptā -ptaṃ prāptādhikāraḥ -rā -raṃ adhikārāpannaḥ -nnā -nnaṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ adhikārasthaḥ -sthā -sthaṃ adhikārārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ padārūḍhaḥ &c., adhikārasthitaḥ -tā -taṃ; 'resignation of office,' adhikāratyāgaḥ adhikārotsargaḥ; 'dismissed from office,' adhikāracyutaḥ -tā -taṃ adhikārabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhikārabhraṃśitaḥ -tā -taṃ padacyutaḥ &c., padabhraṣṭaḥ &c., cyutādhikāraḥ -rā -raṃ; 'hereditary office,' sthirādhikāraḥ; 'temporary,' calādhikāraḥ.

--(Function, particular business or duty) karmma n. (n) kāryyaṃ kṛtyaṃ kriyā vyāpāraḥ vyavasāyaḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vyavahāraḥ dharmmaḥ guṇaḥ viṣayaḥ vrataṃ.

--(Act of kindness, good office) upakāraḥ upakṛtiḥ f., upakriyā upakṛtaṃ sukṛtaṃ sukṛtiḥ f.

--(Ill office) apakāraḥ apakṛtiḥ f., apakriyā.

--(Formulary) paddhatiḥ f., vidhisaṅgrahaḥ vidhānasaṅgrahaḥ vidhānamālā.

--(Place for transacting business) lekhyasthānaṃ lekhyagṛhaṃ udyogasthānaṃ vyāpārasthānaṃ udyogāgāraṃ karmmasthānaṃ granthakuṭī.

--(Outhouses) upagṛhāṇi n. pl., mahānasādi n.

officer OFFICER

, s. (Person appointed to perform any duty) niyogī m. (n) niyuktaḥ adhikārī m. (n) adhikāravān m. (t) ādhikārikaḥ karmmakaraḥ kāryyasādhakaḥ kāryyapravarttakaḥ bhṛtyaḥ āyuktaḥ.

--(Of the king or government) rājabhṛtyaḥ rājaniyogī m., rājakarmmakaraḥ rājamantrī m. (n) prakṛtiḥ f., prakṛtipuruṣaḥ rājapuruṣaḥ puruṣaḥ.

--(Of justice) dharmmādhikārī m., dharmmādhyakṣaḥ nyāyādhipatiḥ m., rājapuruṣaḥ.

--(In the army) senāyām adhikārī m. or adhikāravān m. (t) or padavān m. or padabhāk m. (j) or adhikārasthaḥ sainikādhyakṣaḥ sainikādhikṛtaḥ sainikādhipatiḥ m.

--(In the navy) nāvikādhyakṣaḥ. nāvikādhikṛtaḥ.

--(Superintendent) adhyakṣaḥ.

official OFFICIAL

, a. (Pertaining to an office) ādhikārikaḥ -kī -kaṃ adhikārasambandhī -ndhinī &c., padasambandhī &c., adhikāraviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Derived from or communicated by authority) adhikāraprayuktaḥ -ktā -ktaṃ ādhikārikaḥ &c.

official OFFICIAL

, s. ādhikārikaḥ adhikārī m. (n) niyogī m., rājapuruṣaḥ puruṣaḥ rājabhṛtyaḥ karmmakaraḥ bhṛtyaḥ.

officially OFFICIALLY

, adv. adhikāreṇa adhikāratas adhikāraprayaktaṃ adhikārapūrvvaṃ adhikārānusārāt -reṇa.

to officiate To OFFICIATE

, v. n. adhikārikarmma kṛ niyogikarmma kṛ ādhikārikakāryyaṃ kṛ or nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ) or anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), karmma kṛ or vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

officious OFFICIOUS

, a. (Obliging) upakārī -riṇī -ri (n) upakāraśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Over-obliging) atyupakārī &c., atyupacārī &c., atyupacāraḥ -rā -raṃ.

--(Meddlesome) parakāryyacarcakaḥ -kā -kaṃ parādhikārapraveśakaḥ &c., anadhikāracarcāśīlaḥ &c.

officiously OFFICIOUSLY

, adv. atyupacāreṇa atyupakāraśīlatvāt anadhikāracarcayā.

officiousness OFFICIOUSNESS

, s. atyupacāraśīlatā atyupakāraśīlatā parakāryyacarcā anadhikāracarcā parādhikāracarcā parakāryyapraveśaḥ parādhikārapraveśaḥ paravyāpāracarcā.

offing OFFING

, s. tīradūrasthaḥ or tīradūravarttī samudrabhāgaḥ.

offscouring OFFSCOURING

, s. malaṃ avaskaraḥ avakaraḥ apaskaraḥ ucchiṣṭaṃ kalkaṃ.

offset OFFSET

, s. prarohaḥ aṅkuraḥ pallavaḥ kisalayaḥ.

offspring OFFSPRING

, s. santānaṃ -naḥ santatiḥ f., apatyaṃ prajā prajotpattiḥ f., sūtiḥ f., prasūtiḥ f., prasavaḥ tantuḥ m., sūnuḥ m., savaḥ pravaraṃ ḍimbhaḥ tokaṃ śāvakaḥ vaṃśaḥ kulaṃ; 'male offspring,' putrasantānaṃ -naḥ putrasantatiḥ f., puṃsantānaṃ puṃsantatiḥ f., pumapatyaṃ putrapautrādivaṃśaḥ; 'female offspring,' kanyāsantānaṃ kanyāsantatiḥ f., strīsantānaṃ strīsantatiḥ f., stryapatyaṃ; 'tender offspring,' bālāpatyaṃ; 'having offspring,' prajāvān -vatī -vat (t) saprajaḥ -jā -jaṃ sāpatyaḥ -tyā -tyaṃ apatyavān &c., santatimān &c., sasantānaḥ -nā -naṃ; 'having male offspring,' putrī m. (n); 'want of offspring,' anapatyatā.

to offuscate To OFFUSCATE

, OFFUSCATION. See OBFUSCATE, OBFUSCATION.

oft OFT

, OFTEN, OFTENTIMES, OFTTIMES, adv. bahuśas anekaśas asakṛt bahuvāraṃ anekavāraṃ anekadā bahukṛtvas bahuvelaṃ anekakṛtvas punaḥ punar vāraṃ vāraṃ bhūyas muhus muhurmuhus abhīkṣṇaṃ; 'how often?' katikṛtvas kativāraṃ; 'as often as,' yāvat yativāraṃ; 'so often,' tāvat tativāraṃ.

ogle OGLE

, s. kaṭākṣaḥ kaṭākṣāvekṣaṇaṃ kaṭākṣadarśanaṃ apāṅgadarśanaṃ apāṅgavīkṣaṇaṃ bhūkṣepaḥ bhūvilāsaḥ bhūvikāraḥ.

to ogle To OGLE

, v. n. kaṭākṣeṇa dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), kaṭākṣadarśanaṃ kṛ kaṭākṣeṇa vīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣitu) or avekṣ kaṭākṣāvekṣaṇaṃ kṛ apāṅgavīkṣaṇaṃ kṛ bhūkṣepaṃ kṛ bhūvilāsaṃ kṛ.

ogling OGLING

, s. kaṭākṣāvekṣaṇaṃ apāṅgadarśanaṃ bhūkṣepālāpaḥ.

oglio OGLIO

, s. See OLIO.

ogre OGRE

, s. rākṣasaḥ daityaḥ dānavaḥ ugraśarīraḥ kravyād m., puruṣādaḥ.

[Page 549b]
oh OH

, interj. aho ahovat hā hanta ā ās ahaha. See O.

oil OIL

, s. tailaṃ snehaḥ tilasnehaḥ tilarasaḥ tilatailaṃ telaṃ abhyañjanaṃ; 'a small quantity of oil,' tailakaṃ; 'dressed or cooked with oil,' snehapakvaḥ -kvā -kvaṃ.

to oil To OIL

, v. a. tailena or snehena lip (c. 6. limpati leptuṃ) or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ, c. 10. añjayati -yituṃ) or dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), tailāktaṃ -ktāṃ kṛ tailābhyaktaṃ -ktāṃ kṛ tailāktīkṛ snigdhīkṛ.

oil-bottle OIL-BOTTLE

, s. kutūḥ f.; 'small one,' kutupaḥ.

oil-cake OIL-CAKE

, s. tailakiṭṭaṃ piṣṭakaṃ tailapiṣṭakaḥ piṇyākaḥ.

oil-cloth OIL-CLOTH

, s. tailapaṭaḥ tailāktam āstaraṇavastraṃ.

oiled OILED

, p. p. tailāktaḥ -ktā -ktaṃ tailābhyaktaḥ &c., snehāktaḥ &c., snehābhyaktaḥ &c., tailaliptaḥ -ptā -ptaṃ abhyaktaḥ &c.

oiliness OILINESS

, s. satailatā snigdhatā snaigdhyaṃ tailāktatvaṃ sasnehatā tailavattvaṃ snehaḥ cikkaṇatā -tvaṃ tailaprācuryyaṃ.

oil-man OIL-MAN

, s. tailakāraḥ tailikaḥ tailī m. (n) tailakaḥ cākrikaḥ snehakāraḥ tilādivījānāṃ peṣṭā m. (ṣṭṛ).

oil-mill OIL-MILL

, OIL-PRESS, s. tailikayantraṃ tailikacakraṃ tilapeṣaṇacakraṃ tilādivījapeṣaṇārthaṃ cakraṃ tailiśālā.

oil-shop OIL-SHOP

, s. tailavikrayasthānaṃ tailavikrayagṛhaṃ.

oily OILY

, a. satailaḥ -lā -laṃ tailī -linī -li (n) tailamayaḥ -yī -yaṃ tailayuktaḥ -ktā -ktaṃ tailavān -vatī -vat (t) snehī &c., snehavān &c., sasnehaḥ -hā -haṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tailāktaḥ &c., tailābhyaktaḥ &c.

ointment OINTMENT

, s. lepaḥ -panaṃ vilepanaṃ pralepaḥ anulepanaṃ abhyañjanaṃ añjanaṃ snehaḥ upadehaḥ mardanadravyaṃ.

old OLD

, a. (Advanced in years or life) vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sthaviraḥ -rā -raṃ vayovṛddhaḥ &c., gatāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s) gatavayaskaḥ -skā -skaṃ vayogataḥ -tā -taṃ jarī -riṇī -ri (n) jaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ jarāturaḥ -rā -raṃ jarāpariṇataḥ -tā -taṃ jaraṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ jaran -ratī -rat (t) jīrṇavān -vatī -vat (t) vayaskaḥ &c., pravayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) vayodhikaḥ -kā -kaṃ atītavayāḥ &c., uttaravayāḥ &c., uttaravayaskaḥ &c., ativayaskaḥ &c., varṣīyān -yasī -yaḥ (s) varṣiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ jyāyān &c., purāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ jīnaḥ -nā -naṃ jarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'to grow old,' jṝ (c. 4. jīryyati jarituṃ -rītuṃ), parijṝ vṛddhībhū; 'an old man,' jarī m. (n) jaran m. (t) palitaḥ; 'an assembly of old men,' vṛddhasaṃghaḥ vārddhakaṃ; 'old woman,' jaratī palitā paliknī.

--(Ancient) purāṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ purātanaḥ -nī -naṃ prāktanaḥ -nī -naṃ pratanaḥ -nī -naṃ pratnaḥ -tnā -tnaṃ paurāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ prākkālīnaḥ -nā -naṃ pūrvvakālīnaḥ &c., prākkālikaḥ -kī -kaṃ pūrvvakālikaḥ &c., purāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Of long continuance) cirakālikaḥ &c., cirakālīnaḥ &c., cirantanaḥ -nī -naṃ ciraḥ -rā -raṃ cirasthāyī &c., cirakālasthāyī &c., bahukālikaḥ &c., bahukālasthāyī &c.; 'an old friend,' ciramitraṃ kālamitraṃ; 'an old servant,' cirasevakaḥ cirabhṛtyaḥ mūlabhṛtyaḥ; 'old retainer,' cirāśritaḥ.

--(Decayed or worn out by time) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jarjaraḥ -rā -raṃ jarjarīkaḥ -kā -kaṃ jarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'old cloth,' jīrṇavastraṃ paṭaccaraṃ; 'an old bambu,' jarjaravaṃśaḥ.

--(Of any duration whatever) expressed by varṣa varṣīṇa varṣīya āyus &c. in comp.; as, 'two years old,' dvivarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvivarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ; 'a son twenty years old,' viṃśativarṣīyaḥ putraḥ; 'a three years old heifer,' trivarṣikā; 'more than ninety years old,' daśamī -minī -mi (n) daśamīṅgataḥ -tā -taṃ daśamīsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'a hundred years old, śatāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s); 'how old?' kiṃvarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kiṃvarṣīyaḥ &c.; 'how old are you?' kiṃvarṣīṇo'si.

--(Former) pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pūrvvatanaḥ -nī -naṃ; 'of old.' purā pūrvvaṃ.

old-age OLD-AGE

, s. vṛddhatā -tvaṃ vārdhakyaṃ vārdhakaṃ vṛddhāvasthā vṛddhabhāvaḥ vārdhakyāvasthā jarā jīrṇatvaṃ -tā jīrṇiḥ f., jyāniḥ f., jīrṇāvasthā sthāviraṃ sthaviratvaṃ; 'bowed down with old age,' jarāpariṇataḥ -tā -taṃ; 'reverence for old age,' vṛddhasevā.

old-clothes OLD-CLOTHES

, s. pl. jīrṇavastraṃ -strāṇi n. pl., jarjaravastraṃ -strāṇi.

olden OLDEN

, a. purāṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ purātanaḥ &c. See OLD.

older OLDER

, a. jyāyān -yasī -yaḥ (s) adhikavayāḥ &c. See ELDER.

oldest OLDEST

, a. jyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vayojyeṣṭhaḥ &c., varṣiṣṭhaḥ &c., śreṣṭhaḥ &c.

old-fashioned OLD-FASHIONED

, a. purāṇarītyanusārī -riṇī -ri (n) prācīnavyavahārānurūpaḥ -pā -paṃ prāktanamatānuyāyī &c.

oldish OLDISH

, a. īṣadvṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ īṣajjīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ īṣatpurāṇaḥ &c.

oldness OLDNESS

, s. (Old age). See the word. (Antiquity, state of being of long standing) purāṇatā -tvaṃ prācīnatā -tvaṃ prāktanatā purātanatvaṃ pratnatā prākkālikatvaṃ prākkālīnatā cirakālīnatā ciratā.

--(As of clothes, &c.) jīrṇatā jarjaratā.

oleaginous OLEAGINOUS

, a. snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehī -hinī -hi (n) cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ snehavān &c. See OILY.

oleaginousness OLEAGINOUSNESS

, s. snigdhatā snaigdhyaṃ cikkaṇatā meduratā. See OILINESS.

oleander OLEANDER

, s. pratihāsaḥ pratīhāsaḥ śataprāsaḥ caṇḍātaḥ hayamārakaḥ karavīraḥ aśvamāraḥ kṛkaraḥ turaṅgāriḥ m.

oleraceous OLERACEOUS

, a. śākasambandhī -ndhinī -ndhi (n) śākaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

olfactory OLFACTORY

, a. ghrāṇendriyasambandhī -ndhinī &c., ghrāṇendriyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ ghrāṇasambandhī &c., ghrāṇabodhakaḥ -kā -kaṃ nasyaḥ -syā -syaṃ.

olibanum OLIBANUM

, s. (The perfume) kunduḥ f., kunduraḥ -ruḥ m. f., kundurukaḥ rasālaṃ khoṭīrasaḥ kḷptadhūpaḥ.

--(The tree) rasālaḥ kundurukaḥ -kī khoṭī.

oligarchal OLIGARCHAL

, OLIGARCHICAL, a. alpajanādhipatyasambandhī -ndhinī &c., katicijjanaprabhutvaviṣayaḥ -yā -yaṃ alpajanasvāmikaḥ -kā -kaṃ katipayasvāmikaḥ &c.

oligarchy OLIGARCHY

, s. alpajanādhipatyaṃ alpajanaprabhutvaṃ katipayajanaprabhutvaṃ katicijjanādhipatyaṃ katipayādhipatyaṃ katipayajanapālitaṃ rājyaṃ kulīnādhipatyaṃ.

olio OLIO

, s. prakīrṇakaṃ nānādravyasannipātaḥ prakīrṇadravyasamūhaḥ.

olive OLIVE

, s. (Tree) jitavṛkṣaḥ.

--(Berry) jitaphalaṃ.

omelet OMELET

, s. aṇḍaśākādinirmmitaḥ piṣṭakaviśeṣaḥ aṇḍapiṣṭakaḥ.

omen OMEN

, s. pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvaliṅgaṃ śubhāśubhalakṣaṇaṃ maṅgalāmaṅgalalakṣaṇaṃ bhāvisūcakacihnaṃ bhaviṣyatsūcakacihnaṃ śakunaṃ -naḥ cihnaṃ lakṣaṇaṃ ajanyaṃ nimittaṃ utpātaḥ pūrvvarūpaṃ bhaviṣyadudbodhakacihnaṃ; 'good omen,' sucihnaṃ sulakṣaṇaṃ; 'bad omen,' durlakṣaṇaṃ duścihnaṃ avacihnaṃ avalakṣaṇaṃ apaśakunaṃ -naḥ duḥśakunaṃ -naḥ aniṣṭasūcakacihnaṃ aśubhalakṣaṇaṃ aśubhacihnaṃ amaṅgalacihnaṃ upaliṅgaṃ; 'interpretation of omens,' śākunikaṃ.

omened OMENED

, a. (Ill-omened) aniṣṭasūcakaḥ &c. See ILL-OMENED.

omentum OMENTUM

, s. medodharā antraveṣṭanaṃ antrāvaraṇaṃ antrāplāvakaṃ.

ominous OMINOUS

, a. (Pertaining to omens) śākunikaḥ -kī -kaṃ śākunaḥ -nī -naṃ śakunasambandhī -ndhinī &c., śubhāśubhasūcakaḥ -kā -kaṃ bhāvisūcakaḥ &c., bhaviṣyatsūcakaḥ &c., bhaviṣyadudbodhakaḥ &c.

--(Foreboding evil) aniṣṭasūcakaḥ &c., aśubhasūcakaḥ &c., amaṅgalasūcakaḥ &c., abhadrasūcakaḥ &c., aniṣṭāvedī &c., aśubhaśaṃsī &c., aśubhaśaṃsī &c. durlakṣaṇī &c.

--(Foreboding good) śubhaśaṃsī &c., śubhasūcakaḥ &c., maṅgalasūcakaḥ &c.

[Page 550b]
ominously OMINOUSLY

, adv. aśubhasūcanāpūrvvaṃ durlakṣaṇena aśubhalakṣaṇapūrvvaṃ.

ominousness OMINOUSNESS

, s. aniṣṭasūcakatvaṃ aśubhasūcakatā śākunikatvaṃ.

omission OMISSION

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ varjanaṃ apāsanaṃ laṅghanaṃ antaraṃ lopaḥ parilopaḥ upātyayaḥ visaṃyogaḥ utsargaḥ visargaḥ bhramaḥ bhrāntiḥ f.; 'failure to do something,' ananuṣṭhānaṃ akaraṇaṃ avakriyā akaraṇiḥ f., anācaraṇaṃ avidhānaṃ; 'without omission,' nirantaraṃ nairantaryyeṇa; 'making omission,' autsargikaḥ -kī -kaṃ.

to omit To OMIT

, v. a. parityaj (c. 1. -tyajati -tyaktuṃ), tyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ, caus. hāpayati -yituṃ), apahā vihā apāhā vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), parivṛj vivṛj apās (c. 4. -asyati -asituṃ), vyudas atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyutkram utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ).

--(Not to perform) na anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), na kṛ na vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ); 'omitting this, including that,' etad varjayitvā tatsahitaḥ.

omitted OMITTED

, p. p. parityaktaḥ -ktā -ktaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ varjjitaḥ -tā -taṃ apāstaḥ -stā -staṃ apāsitaḥ -tā -taṃ visarjitaḥ -tā -taṃ visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ antaritaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ -tā -taṃ akṛtaḥ -tā -taṃ.

omnifarious OMNIFARIOUS

, a. sarvvavidhaḥ -dhā -dhaṃ sarvvaprakāraḥ -rā -raṃ sarvvarūpaḥ -pā -paṃ.

omnigenous OMNIGENOUS

, a. sarvvavidhaḥ -dhā -dhaṃ sarvvajātīyaḥ -yā -yaṃ.

omnipotence OMNIPOTENCE

, OMNIPOTENCY, s. sarvvaśaktitvaṃ anantaśaktitvaṃ amitaśaktitvaṃ sarvvaśaktatā apāraśaktiḥ f., anantasāmarthyaṃ sarvvakāryyaśaktiḥ f., sarvvasāmarthyaṃ.

omnipotent OMNIPOTENT

, a. sarvvaśaktimān -matī -mat (t) sarvvaśaktikaḥ -kā -kaṃ anantaśaktiḥ -ktiḥ -kti durantaśaktiḥ &c., amitaśaktiḥ -ktiḥ -kti apāraśaktikaḥ &c., sarvvasamarthaḥ -rthā -rthaṃ.

omnipresence OMNIPRESENCE

, s. vyāptiḥ f., sarvvatra vyāptiḥ f., sarvvavyāptiḥ f., viśvavyāptiḥ f., viśvavyāpakatvaṃ sarvvavyāpitvaṃ viśvavyāpitā abhivyāptiḥ f., sarvvagatvaṃ trailokyavistāraḥ sarvvatra vistāraḥ sarvvatravidyamānatā.

omnipresent OMNIPRESENT

, a. sarvvavyāpī -pinī -pi (n) sarvvavyāpakaḥ -kā -kaṃ viśvavyāpī &c., viśvavyāpakaḥ -kā -kaṃ sarvvatragaḥ -gā -gaṃ sarvvatragāmī &c., sarvvagataḥ -tā -taṃ sarvvātmakaḥ -kā -kaṃ trailokyavistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sarvvatra vistīrṇaḥ &c. or vidyamānaḥ -nā -naṃ viśvarūpaḥ -pā -paṃ sarvvabhūtabhūtāntaraḥ -rā -raṃ.

omniscience OMNISCIENCE

, s. sarvvajñatvaṃ -tā sarvvajñānaṃ sarvvaviṣayajñānaṃ anantajñānaṃ apārajñānaṃ sarvvajñātṛtvaṃ.

omniscient OMNISCIENT

, a. sarvvajñaḥ -jñā -jñaṃ sarvvavid m. f. n., sarvvavedī -dinī -di (n) sarvvajñātā -trī -tṛ (tṛ) kṛtsnajñaḥ &c., kṛtsnavid m. f. n., anantajñānī &c., sarvvadarśī &c., sarvvasākṣī -kṣiṇī -kṣi (n) trikālajñaḥ &c., trikālavid m. f. n., trikāladarśī &c.

omnivagant OMNIVAGANT

, OMNIVAGOUS, a. sarvvagaḥ -gā -gaṃ sarvvatragaḥ &c., sarvvatragāmī -minī &c., sarvvatrabhramakaḥ -kā -kaṃ sarvvatravihārī &c.

omnivorous OMNIVOROUS

, a. sarvvabhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sarvvabhakṣakaḥ -kā -kaṃ sarvvānnabhakṣakaḥ &c., sarvvabhojī -jinī -ji (n) sarvvāśī &c., sarvvakhādakaḥ -kā -kaṃ svecchāhāraḥ -rā -raṃ sarvvānnīnaḥ -nā -naṃ.

omphalic OMPHALIC

, a. nābhyaḥ -bhyā -bhyaṃ nābhisambandhī -ndhinī -ndhi (n).

omphalocele OMPHALOCELE

, s. nābhivardhanaṃ nābhigolakaḥ nābhiguḍakaḥ nābhikaṇṭakaḥ.

omphalotomy OMPHALOTOMY

, s. nābhichedaḥ -danaṃ nābhinālīchedanaṃ.

on ON

, prep. adhi ni prefixed, upari affixed.

--(Denoting contact with the upper part of a thing) expressed by the loc. c., or by upari affixed to the crude form or gen. c.; as, 'on the table,' phalake or phalakopari or phalakasyopari; rain falls on the ground, bhūmau patati vṛṣṭiḥ; 'having placed the wood on his shoulder,' kāṣṭhaṃ skandhe kṛtvā; 'placed on the fire,' agniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ. The instr. c. is elegantly used for the loc. in similar phrases; as, 'he carries the wood on his shoulder,' kāṣṭhaṃ skandhena vahati; 'to go on foot,' pādābhyāṃ gam; 'conduct me home on a horse,' aśvena māṃ vasatiṃ naya.

--(At, or near) expressed by loc. c., or by nikaṭe samīpaṃ upānte &c. affixed, or by upa prefixed; as, 'on the shore, tīre tīranikaṭe tīropānte upatīraṃ; 'on the throat,' upakaṇṭhaṃ.

--(At the time of) expressed by the loc. c., as, 'on Monday,' somavāre; 'on their arrival,' teṣu āgateṣu; 'on the corn being cut,' śasye lūne sati, or even by the abl. c., as, 'on seeing him,' taddarśanāt, or by the indecl. part., as, 'on seeing that,' tad dṛṣṭvā; 'on hearing that,' tacchrutvā.

--(Toward or for) prati affixed, or expressed by gen. or loc. c; as, 'have pity on me,' māṃ prati or mama or mayi dayāṃ kuru.

--(Dependence on) expressed by acc. c., after such verbs as avalamb āśri &c.; as, 'he relies on me,' mām avalambate.

--(Concerning, relating to) viṣayaḥ -yā -yaṃ viṣayakaḥ -kā -kaṃ sambandhī -ndhinī &c.; as, 'a treatise on mathematics,' gaṇitaviṣayakaṃ śāstraṃ.

--(Performing on an instrument) expressed by acc. c. after vad in caus.; as, 'he plays on a lute,' vīṇāṃ vādayati. The affixes tas tra and , often express the sense of 'on'; as, 'on both sides,' ubhayatas ubhayatra ubhayapārśvatas; 'on all sides,' sarvvatas samantatas abhitas samantāt sarvvatra; 'on the one hand,' ekatas; 'on all occasions,' sarvvadā; 'on one occasion,' ekadā; 'on another occasion,' anyadā. The following are other examples of instr., and other cases used adverbially to express this prep.; 'on the north-east of the city,' prāguttareṇa nagarāt; 'on this account,' anena hetunā; 'on account of, or in consequence of anger,' kopāt. See ACCOUNT; 'on the other side,' anyapārśvena anyena pārśvena; 'immediately on hearing this,' tacchravaṇamātrāt; 'on a sudden,' akasmāt sahasā; 'on high,' uccais uccakais uccaṃ ūrddhvaṃ ūrddhve; 'set on foot,' ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ udyataḥ -tā -taṃ pracalīkṛtaḥ &c.

on ON

, adv. (Forward, in progression) agre agraṃ agratas or expressed by pra prefixed; as, 'going on,' agre gamanaṃ pragamanaṃ.

--(Continuance) expressed by the verb ās in combination with the pres. or indecl. part. of another verb. See KEEP, CONTINUE. (Upon the body, as clothes, &c.). See To PUT ON.

once ONCE

, adv. (One time) sakṛt ekavāraṃ -re ekakṛtvas ekakāle ekasamaye.

--(On a certain time) ekadā kadācit.

--(Formerly) pūrvvaṃ purā. See the word. (At once, at the same time) samakāle ekakāle ekavāre ekadā.

--(All at once) yugapat yaugapadyena ekapadaṃ -de.

--(All at once in a body) saṅghaśas.

--(All at once, suddenly) akasmāt.

--(At once, immediately) sadyas tatkāle tatkṣaṇe.

--(Once more) punarapi.

on-dit ON-DIT

, adv. kiṃvadantī janapravādaḥ janavādaḥ lokapravādaḥ.

one ONE

, a. (Single in number) ekaḥ -kā -kaṃ; 'one man,' ekapuruṣaḥ.

--(Indefinitely) 'some one,' 'any one,' kaścit &c., kaścana &c., ko'pi &c. See SOME. (Mutuality) 'one another,' parasparaḥ -rā -raṃ itaretaraḥ &c., anyonyaḥ -nyā -nyaṃ; 'things that are equal to the same, are equal to one another,' yāvantaḥ padārthāḥ pratyekam ekena kenacit samās te sarvve mithaḥ samānāḥ; 'one after another,' anupūrvvaśas kramaśas krame krame.

--(Same, like) ekaḥ -kā -kaṃ samaḥ -mā -maṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ; 'at one time,' ekakāle ekapade; 'of one color,' ekavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samavarṇaḥ &c.; 'having one object,' ekārthaḥ -rthā -rthaṃ ekāgraḥ -grā -graṃ; 'having one occupation,' ekavṛttiḥ &c., 'in one place,' ekasthāne ekatra; 'collected,' in one place,' ekasthaḥ &c., ekaughabhūtaḥ -tā -taṃ.

--(One only, but one) ananyaḥ -nyā -nyaṃ; 'having one only refuge,' ananyagatiḥ &c.; 'having the mind fixed on one object,' ananyamanaskaḥ &c., ananyabhāvaḥ &c.

--(One by one) ekaikaṃ ekaikaśas ekaśas pratyekaṃ pṛthak pṛthak pṛthak.

--(One day) ekadā kadācit; 'in one way,' ekadhā; 'on the one hand,' ekatas; 'one of many,' ekatamaḥ -mā -maṃ; 'one of two,' ekataraḥ -rā -raṃ; 'one of these,' teṣām ekaḥ tatraikaḥ; 'one year old heifer,' ekābdā; 'one year old calf,' ekavatsaro vatsaḥ.

one ONE

, s. (Such a one, such and such a person) amukaḥ amukajanaḥ.

--(A man, a person) janaḥ vyaktiḥ f., manuṣyaḥ; 'one's self,' ātmā m. (n) svayaṃ indecl.; 'by resemblance to one's self,' ātmaupamyena; 'done by one's self,' svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ; 'one's own,' sva ātma in comp.; 'like one's own body,' svaśarīravat; ātmaśarīravat; 'one's own house,' ātmagṛhaṃ svagṛhaṃ. See OWN.

one-eyed ONE-EYED

, a. ekākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ekadṛk m. f. n. (ś) ekākṣivikalaḥ -lā -laṃ ekanetraḥ -trā -traṃ ekacakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s) kāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kāṇeyaḥ -yī -yaṃ kāṇeraḥ -rī -raṃ.

one-handed ONE-HANDED

, a. ekakaraḥ -rā -raṃ ekahastaḥ -stā -staṃ ekapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi.

oneirocritic ONEIROCRITIC

, ONEIROCRITICAL, a. svapnavicārī m. (n) svapnaprakāśakaḥ svapnārthajñāpakaḥ svapnārthabodhakaḥ.

oneiromancy ONEIROMANCY

, s. svapnavicāraḥ svapnaprakāśanaṃ svapnārthajñāpanaṃ svapnārthabodhanaṃ svapnaparīkṣā svapnādilakṣaṇād bhaviṣyatsūcanaṃ or śubhāśubhakathanaṃ.

oneness ONENESS

, s. ekatā -tvaṃ aikyaṃ ekībhāvaḥ aikyabhāvaḥ advaitaṃ abhedaḥ.

--(Doctrine of oneness in theology). See UNITY.

to onerate To ONERATE

, v. a. sabhāraṃ -rāṃ kṛ bhāravantaṃ -vatīṃ -vat kṛ. See To LOAD.

onerous ONEROUS

, a. durbharaḥ -rā -raṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ durvahaḥ -hā -haṃ bhārī -riṇī -ri (n) bhāravān -vatī -vat (t) sabhāraḥ -rā -raṃ kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ pīḍākaraḥ &c., guruḥ -ruḥ -ru.

onion ONION

, s. palāṇḍuḥ m., sukandakaḥ mukandakaḥ mukundakaḥ durdrumaḥ dudrumaḥ latārkaḥ gṛñjanaḥ mukhagandhakaḥ mukhadūṣaṇaḥ tīkṣṇakandaḥ mahākandaḥ nīcabhojyaḥ.

only ONLY

, a. (Single, one alone) ekaḥ -kā -kaṃ kevalaḥ -lā -lī -laṃ kevalī -linī -li (n) kaivalyaḥ -lyā -lyaṃ mātraḥ in comp. mātrakaḥ -kā -kaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ; 'an only son,' ekaputraḥ ekasūnuḥ m.

--(This and no other) ananyaḥ -nyā -nyaṃ nānyaḥ -nyā -nyat; 'having one only refuge,' ananyagatiḥ -tiḥ -ti; 'his only business is reading the Vedas,' vedādhyayanāt tasya kāryyaṃ nānyat.

only ONLY

, adv. kevalaṃ mātraṃ -treṇa -trāt kuṭṭāraṃ ekāntatas eva; 'by calculation only,' gaṇitamātreṇa kevalagaṇitena gaṇitenaiva; 'touch only,' sparśamātraṃ; 'from touch only,' sparśamātrāt.

onomancy ONOMANCY

, s. nāmākṣaralakṣaṇād bhaviṣyatsūcanaṃ or śubhāśubhakathanaṃ.

onomatopoeia ONOMATOPOEIA

, s. (In rhetoric) anukaraṇaṃ anukaraṇaśabdaḥ śabdānukaraṇaṃ.

onset ONSET

, s. ākramaḥ -maṇaṃ abhikramaḥ -maṇaṃ adhikramaḥ -maṇaṃ abhiyogaḥ abhigrahaḥ avaskandaḥ -ndanaṃ abhyāghātaḥ; 'emulative onset,' ahampūrvikā.

ontologist ONTOLOGIST

, s. sattvavidyājñaḥ sattvamātravicārī m. (n) bhūtamātravicārī m.

[Page 552a]
ontology ONTOLOGY

, s. sattvavidyā sattvamātravicāraḥ bhūtamātravicāraḥ.

onward ONWARD

, ONWARDS, adv. agre agratas puras puratas purastāt abhitas abhimukhaṃ -khe pratimukhaṃ -khe agrabhāgaṃ prati uttareṇa ūrddhvaṃ, or expressed by pra; as, 'proceeding onwards,' agre gamanaṃ agragamanaṃ pragamanaṃ prasthānaṃ.

--(A little further) kiñcidantaraṃ -reṇa kiñcidaparatas.

onward ONWARD

, a. (Advanced, in advance) agraḥ -grā -graṃ agrimaḥ -mā -maṃ agragāmī -minī -mi (n) agragaḥ -gā -gaṃ agrataḥsaraḥ -rā -raṃ agrasaraḥ -rā -raṃ pragataḥ -tā -taṃ.

--(Increased) vardhitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

onyx ONYX

, s. (Precious stone) gomedakaḥ -kaṃ śivadhātuḥ m.

to ooze To OOZE

, v. n. śanaiḥ śanaiḥ sru (c. 1. sravati srotuṃ) or syand (c. 1. syandate -ndituṃ) or prasyand or kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ) or (c. 4. rīyate retuṃ) or gal (c. 1. galati -lituṃ), krame krame or vindukrameṇa kṣaraṇaṃ kṛ.

ooze OOZE

, s. (Moist mud) sadravapaṅkaḥ cikkaṇapaṅkaḥ kṣaratpaṅkaḥ.

--(Exudation) syandanaṃ sravaḥ vindusrāvaḥ syannarasaḥ svedaḥ dravaḥ dhārā.

oozing OOZING

, s. śanaiḥ śanaiḥ sravaṇaṃ or syandanaṃ or kṣaraṇaṃ or galanaṃ.

oozing OOZING

, part. śanaiḥ śanaiḥ syandī -ndinī -ndi (n) or syandamānaḥ -nā -naṃ or nisyandamānaḥ -nā -naṃ or syannaḥ -nnā -nnaṃ or kṣaran -rantī -rat (t) or sravan &c. or rīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

oozy OOZY

, a. sadravapaṅkamayaḥ -yī -yaṃ kṣaratpaṅkamayaḥ &c., sadravaḥ -vā -vaṃ.

opacity OPACITY

, OPAQUENESS, s. (The quality of being impervious to light) prakāśābhedyatā prabhābhedyatā kiraṇābhedyatā asvacchatā prakāśapratibandhakatvaṃ prakāśarodhakatvaṃ dṛṣṭirodhakatā.

--(Obscurity) niṣprabhatā aprakāśatā kaluṣatvaṃ prabhāhīnatā sāndhakāratā aprasannatā.

--(Disease in the eyes) śuklaṃ.

opaque OPAQUE

, OPACOUS, a. (Impervious to light) prakāśābhedyaḥ -dyā -dyaṃ prabhābhedyaḥ &c., kiraṇābhedyaḥ &c., prakāśapratibandhakaḥ -kā -kaṃ prakāśarodhakaḥ -kā -kaṃ kiraṇarodhakaḥ &c.

--(Not shining by its own light) paraprakāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Obscure, not transparent) asvacchaḥ -cchā -cchaṃ niṣprabhaḥ -bhā -bhaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśahīnaḥ -nā -naṃ sāndhakāraḥ -rā -raṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

opal OPAL

, s. śivadhātuḥ m., pāṇḍumṛttikā vajrābhaḥ kṣīraspaṭikaḥ gomedasannibhaḥ.

to open To OPEN

, v. a. (Unclose) vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apāvṛ apavṛ udghaṭ (c. 10. -ghāṭayati -yituṃ), vyādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ); 'he opens the door,' dvāraṃ vivṛṇoti or udghāṭayati.

--(Unbar) nirargalīkṛ.

--(Open the mouth) mukhaṃ vyādā.

--(Open the eyes) locane or cakṣuṣī unmīl (c. 10. -mīlayati -yituṃ) or pronmīl unmiṣ (c. 6. -miṣati -meṣituṃ) or utphal (c. 10. -phālayati -yituṃ), nayane vivṛ.

--(Open a book) pustakaṃ muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or vistṝ pustakamocanaṃ kṛ.

--(Open a letter) unmudrīkṛ vimudrīkṛ.

--(Expand) vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), vikāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikas (c. 10. -kāsayati -yituṃ), vivṛ vyādā.

--(Lay open, make manifest) vyañj (c. 7. -anakti -aṃktuṃ, c. 10. -añjayati -yituṃ), vikāś prakāś prakaṭīkṛ vyaktīkṛ.

--(Split, break, cut open) bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid nirbhid chid (c. 7. chinatti chettuṃ), vichid.

--(Expound) vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vyākṛ prakāś spaṣṭīkṛ vyaktīkṛ vivṛ vivaraṇaṃ kṛ.

--(Clear) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), viśudh.

--(Begin) ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), upakram (c. 1. -kramate -mituṃ).

to open To OPEN

, v. n. (Unclose itself) vivṛtaḥ -tā -taṃ bhū apāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū,

--(Expand) vistṝ in pass. (-stīryyate) vivṛ in caus. pass. (-vāryyate) vijṛmbh (c. 1. -jṛmbhate -mbhituṃ), vitatībhū.

--(As flowers) vikas (c. 1. -kasati -situṃ), pravikas sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ). phull (c. 1. phullati -llituṃ), vikasitaḥ -tā -taṃ bhū vimudrībhū.

--(Crack, open in chinks) sphuṭ vidal (c. 1. -dalati -lituṃ), vidṝ in pass. (-dīryyate) bhid in pass. (bhidyate) vibhid.

--(Begin) ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ).

open OPEN

, a. (Unclosed) vivṛtaḥ -tā -taṃ anāvṛtaḥ -tā -taṃ apāvṛtaḥ -tā -taṃ asaṃvṛtaḥ -tā -taṃ udghāṭitaḥ -tā -taṃ vyāttaḥ -ttā -ttaṃ aparāvṛtaḥ &c.

--(As the mouth) vyāttaḥ -ttā -ttaṃ vivṛtaḥ &c.

--(As the eyes) unmīlitaḥ -tā -taṃ unmiṣitaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ &c.

--(As a book) muktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Expanded) vitataḥ -tā -taṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikāśitaḥ -tā -taṃ vijṛmbhitaḥ -tā -taṃ ujjṛmbhitaḥ -tā -taṃ ujjṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṃ jṛmbhitaḥ -tā -taṃ jṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṃ apetaḥ -tā -taṃ.

--(Unsealed, as a letter, &c.) unmudraḥ -drā -draṃ vimudraḥ -drā -draṃ unmudrīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Not stopped, without obstruction) anargalaḥ -lā -laṃ nirargalaḥ &c., asambādhaḥ -dhā -dhaṃ aruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apihitaḥ -tā -taṃ pratibandharahitaḥ -tā -taṃ avyavadhānaḥ -nā -naṃ.

--(Free, clear, unimpeded) muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ &c., mocitaḥ -tā -taṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśuddhaḥ &c., abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ viśṛṅkhalaḥ -lā -laṃ nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ niravarodhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Plain, evident) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ &c., abhivyaktaḥ &c., spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vispaṣṭaḥ &c.

--(Public) prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ &c., prakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Not close, roomy) viralaḥ -lā -laṃ.

--(Not covered with trees, as a country) nirvanaḥ -nā -naṃ nirvṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vṛkṣaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Ingenuous, candid) niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ vimalaḥ -lā -laṃ vimalātmā -tmā -tma (n) saralaḥ -lā -laṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti saralamatiḥ &c., māyāhīnaḥ -nā -naṃ avakraḥ -krā -kraṃ agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ udāraḥ -rā -raṃ; 'having an open countenance,' udāralakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Unsheltered) anāśrayaḥ -yā -yaṃ nirāśrayaḥ &c.

--(Not hidden) agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ aguptaḥ -ptā -ptaṃ; 'to lay open,' prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), prakāśīkṛ. See To OPEN; 'an open space,' viviktatā; 'open to the weather,' abhrāvakāśikaḥ -kī -kaṃ; 'open to all comers,' muktadvāraḥ -rā -raṃ; 'open at one end,' ekamukhaḥ -khā -khaṃ; 'an open vowel,' udāttaḥ; 'open day,' prakāśaṃ; 'having gone out into the open air,' prakāśaṃ nirgatya; 'open state of the organs of speech,' vivāraḥ vivṛtatā -tvaṃ.

opened OPENED

, p. p. (Unclosed) udghāṭitaḥ -tā -taṃ udghaṭṭitaḥ -tā -taṃ apāvṛtaḥ -tā -taṃ. See OPEN. (Unbarred) nirargalīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Unsealed) unmudrīkṛtaḥ -tā -taṃ vimudrīkṛtaḥ &c.

--(Uncovered) anāvṛtaḥ -tā -taṃ anācchāditaḥ -tā -taṃ apavṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Split) sphuṭitaḥ -tā -taṃ dalitaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ &c., bhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(As flowers) vikasitaḥ -tā -taṃ phullaḥ -llā -llaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vimudraḥ -drā -draṃ.

--(Made plain) vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ spaṣṭīkṛtaḥ &c., vyākhyātaḥ &c.

--(Cleared) śodhitaḥ -tā -taṃ.

opener OPENER

, s. udghāṭakaḥ udghāṭanakṛt vivaraṇakṛt vikāśakaḥ.

open-eyed OPEN-EYED

, a. vivṛtākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ utphullanayanaḥ -nā -naṃ sacetanaḥ &c.

open-handed OPEN-HANDED

, a. muktahastaḥ -stā -staṃ udārahastaḥ &c., udāraḥ -rā -raṃ.

open-hearted OPEN-HEARTED

, a. saralamatiḥ -tiḥ -ti śuddhamatiḥ &c., agūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ.

open-heartedness OPEN-HEARTEDNESS

, s. saralamatitvaṃ śuddhamatitvaṃ udāratā māyāhīnatā.

opening OPENING

, s. (Act of opening) udghāṭanaṃ udghaṭṭanaṃ vyādānaṃ vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ.

--(Aperture) chidraṃ randhraṃ dvāraṃ mukhaṃ.

--(Beginning, commencement) ārambhaḥ prārambhaḥ upakramaḥ upodghātaḥ.

opening OPENING

, a. or part. (Commencing, first in order) ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ &c., prathamaḥ -mā -maṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ.

--(Expanding, as a flower) vikāśī -śinī -śi (n) vikāsī &c., vikaśan -śantī -śat (t) vikasan &c., pravikaśan &c., sphuṭan &c.

openly OPENLY

, adv. prakāśaṃ prakaṭaṃ prākaṭyena vyaktaṃ suvyaktaṃ sphuṭaṃ.

open-mouthed OPEN-MOUTHED

, a. vivṛtāsyaḥ -syā -syaṃ vyāttavaktraḥ -ktrā -ktraṃ muktakaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ pramuktakaṇṭhaḥ &c., guhāmukhaḥ -khī -khaṃ.

openness OPENNESS

, s. (Freedom from covering or obstruction) vivṛtatvaṃ vivṛtiḥ f., anāvṛtatvaṃ anāvṛtiḥ f., vyāttatā muktatā -tvaṃ aruddhatā nirvighnatā.

--(Plainness, clearness) vyaktatvaṃ -tā pravyaktatā spaṣṭatā śuddhatā śuddhiḥ f., vaimalyaṃ nirmmalatā.

--(Freedom from disguise) nirvyājatā avyājaḥ vyājahīnatā kapaṭahīnatā niṣkapaṭatvaṃ niṣkāpaṭyaṃ.

--(Frankness) sāralyaṃ saralatā akāpaṭyaṃ amāyā māyāhīnatā avakratā dākṣiṇyaṃ nirvyalīkatā bhāvāgūḍhatā bhāvaśuddhatā śuddhamatitvaṃ ajihmatā udāratā.

--(Publicity) prakāśatā prakāśaḥ prākaṭyaṃ prasiddhiḥ f., prasiddhatā agūḍhatā aguptatā.

--(Roominess, freedom from closeness) viralatā vairalyaṃ.

--(Want of shelter) nirāśrayatā anāśrayatā āśrayahīnatvaṃ abhrāvakāśikatvaṃ.

--(Of a country) nirvanatvaṃ.

opera OPERA

, s. saṅgītaṃ tauryyatrikaṃ nāṭyaṃ saṅgītaviśiṣṭo nāṭakaḥ.

to operate To OPERATE

, v. n. (Act, exert action) kṛ ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ karmma kṛ ceṣṭāṃ kṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), karttṛkaḥ -kā -kaṃ bhū.

--(Effect, produce effect) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), samutpad upapad sampad phalam utpad jan (c. 10. janayati -yituṃ), sañjan sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), kāryyaṃ sādh prabalībhū prabhū.

--(In surgery) śastrakriyāṃ kṛ śastropāyaṃ kṛ śastropacāraṃ kṛ.

operation OPERATION

, s. (Agency) karttṛtvaṃ karttṛkatvaṃ kāraṇatvaṃ kāraṇaṃ hetutā pravarttakatvaṃ prayojakatvaṃ.

--(Action) kriyā kṛtiḥ f., karmma n. (n) ceṣṭā vyāpāraḥ vidhānaṃ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ.

--(Act, deed) karmma n., kāryyaṃ kṛtyaṃ ceṣṭitaṃ viceṣṭitaṃ; 'mental operation,' manovyāpāraḥ; 'arithmetical,' parikarmma n., karmma n.; 'secret in operation,' nigūḍhakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'speedy in operation,' āśukārī -riṇī -ri (n); 'slow,' mandakārī &c.

--(In surgery) vaidyopacāraḥ śastropacāraḥ śastrakriyā śastrakṛtyaṃ śastropāyaḥ śastrakarmma n., upacāraḥ.

operative OPERATIVE

, a. (Exerting agency) karmmakārī -riṇī -ri (n) karmmakāraḥ -rā -raṃ kriyākārī &c., kārakaḥ -kā -kaṃ karttṛkaḥ -kā -kaṃ kāraṇikaḥ -kī -kaṃ hetukaḥ -kā -kaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ -kā -kaṃ.

--(Producing effect, efficacious) kāryyasādhakaḥ -kā -kaṃ kāryyasampādakaḥ &c., phalotpādakaḥ &c., siddhikaraḥ -rī -raṃ guṇakārī &c., guṇāvahaḥ -hā -haṃ prabalaḥ -lā -laṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

operative OPERATIVE

, s. karmmakāraḥ śilpakāraḥ kārukaḥ kāruḥ m., śilpakarmmakārī m.

operator OPERATOR

, s. karttā m. (rttṛ) kārakaḥ karttṛkaḥ kāryyakarttā m., pravarttakaḥ.

--(In surgery) śastropacārakṛt m., upacārakārī m. (n) upacārakarttā m.

operose OPEROSE

, a. śramasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ kaṣṭasādhyaḥ &c., śramī -miṇī &c.

ophiology OPHIOLOGY

, s. sarpavidyā bhujaṅgavidyā sarpādiviṣayakā vidyā.

ophiomancy OPHIOMANCY

, s. sarpādilakṣaṇād bhaviṣyatsūcanā or bhaviṣyadanumānaṃ.

ophiophagous OPHIOPHAGOUS

, a. sarpabhakṣakaḥ -kā -kaṃ sarpabhojī -jinī -ji (n).

ophthalmia OPHTHALMIA

, OPHTHALMY, s. abhimanthaḥ adhimanthaḥ raktādhimanthaḥ raktābhimanthaḥ arbbudaḥ -daṃ piñjaṭaḥ cakṣūrogaḥ netrarogaḥ netrāmayaḥ akṣirogaḥ locanāmayaḥ.

ophthalmic OPHTHALMIC

, a. cākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ netrasambandhī -ndhinī &c., netraviṣayaḥ &c.

[Page 553b]
opiate OPIATE

, s. svapnakārakam or nidrākārakam auṣadhaṃ upaśamanaṃ.

opiate OPIATE

, a. svapnakṛt m. f. n., nidrākārī -riṇī -ri (n) nidrājanakaḥ -kā -kaṃ svāpanaḥ -nā -naṃ upaśamanakārī &c., upaśāyī &c., upaśamakṛt.

to opine To OPINE

, v. n. man (c. 4. manyate mantuṃ), tark (c. 10. tarkayati -yituṃ). See To THINK.

opiniated OPINIATED

, OPINIATIVE, a. svamatābhimānī -ninī -ni (n) matābhimānī &c., svamatāgrahī &c., matāgrahī &c., svamatavādī &c., matavādī &c., durāgrahī &c.

opiniativeness OPINIATIVENESS

, s. svamatābhimānaṃ -nitā svamatāgrahaḥ matābhimānaṃ durāgrahaḥ svamatajāḍyaṃ.

opinion OPINION

, s. mataṃ matiḥ f., buddhiḥ f., sammataṃ tarkaḥ vicāraḥ anumānaṃ bodhaḥ bhāsaḥ chandaḥ; 'a different opinion,' vikalpaḥ paramataṃ; 'difference of opinion,' matibhedaḥ matabhedaḥ vipratipattiḥ f.; 'opposed in opinion,' vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ; 'public opinion,' lokamataṃ janamataṃ; 'regard for it,' lokalajjā janalajjā; 'atheistical opinion,' nāstikamataṃ; 'legal opinion,' sūtraṃ.

--(Estimation) mānaṃ sammānaṃ.

opinionated OPINIONATED

, OPINIONATIVE. See OPINIATED, &c.

opium OPIUM

, s. aphenaṃ ahiphenaṃ khaskhasarasaḥ upaviṣaṃ.

oppidan OPPIDAN

, a. nāgarikaḥ -kī -kaṃ nāgaraḥ -rī -raṃ pauraḥ -rī -raṃ.

oppilated OPPILATED

, p. p. sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkulaḥ -lā -laṃ.

opponent OPPONENT

, a. virodhī -dhinī -dhi (n) pratirodhī &c., viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vairī -riṇī &c., pratiyogī &c., pratikūlaḥ -lā -laṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratipakṣaḥ &c., viparītaḥ -tā -taṃ vimukhaḥ -khā -khaṃ parāṅmukhaḥ &c., vimataḥ -tā -taṃ pratīpakaḥ &c.

opponent OPPONENT

, s. pratirodhī m. (n) virodhī m., vairī m., śatruḥ m., ariḥ m., pratiyogī m., pratiroddhā m. (ddhṛ) pratirodhakaḥ pratibandhakaḥ pratiyoddhā m. (ddhṛ) pratipakṣaḥ abhiyātī m. (n) vijigīṣuḥ m.

--(In controversy) vivādī m. (n) pūrvvavādī m., agravādī m., prativādī m., uttaravādī m., pūrvvapakṣī m., pratipakṣī m., vādī m.

opportune OPPORTUNE

, a. samayopayuktaḥ -ktā -ktaṃ sanagrocitaḥ -tā -taṃ samayānukūlaḥ -lā -laṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ kālikaḥ &c., kālasadṛśaḥ -śī -śaṃ kālayogyaḥ -gyā -gyaṃ prastāvasadṛśaḥ &c., prāstāvikaḥ -kī -kaṃ prāptāvasaraḥ -rā -raṃ prāptakālaḥ -lā -laṃ prāptasamayaḥ -yā -yaṃ prasaṅgopayuktaḥ &c., kākatālīyaḥ -yā -yaṃ.

opportunely OPPORTUNELY

, adv. yathāvasaraṃ kāle sthāne samayānusāreṇa samayopayuktaṃ prasaṅgānusārāt prastāvasadṛśaṃ yathāvakāśaṃ yathāsamayaṃ yathāprasaṅgaṃ kālayogyaṃ yathāyogyaṃ velāyāṃ.

opportuneness OPPORTUNENESS

, s. samayopayuktatā kālayogyatā samayaucityaṃ prasaṅgayogyatā prasaṅgānukūlyaṃ kālikatvaṃ.

opportunity OPPORTUNITY

, s. avasaraḥ prasaṅgaḥ samayaḥ prastāvaḥ avakāśaḥ kālaḥ kāryyakālaḥ kālayogaḥ sandhiḥ m., kālasandhiḥ m., velā yogaḥ suyogaḥ sthānaṃ vāraḥ prakramaḥ; 'according to opportunity,' yathāvasaraṃ yathāprasaṅgaṃ yathāvakāśaṃ; 'to lose one's opportunity,' kālaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or (c. 3. jahāti hātuṃ); 'to await it,' avasaraṃ pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ); 'one who has found an opportunity,' labdhāvakāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Means) sādhanaṃ upāyaḥ sandhānaṃ.

to oppose To OPPOSE

, v. a. and n. (Act against, resist) pratikṛ vipratikṛ viprakṛ pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -rodvuṃ), virudh saṃrudh viruddhībhū pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), pratikūlībhū paryavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratisamās (c. 2. -āste -āsituṃ), pratīpa (nom. pratīpāyate), pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), viparītaḥ -tā -taṃ bhū or as.

--(Put in opposition, set one against the other) viruddhaṃ -ddhāṃ kṛ viruddhīkṛ parasparaṃ virudh pratikūlīkṛ virodhinaṃ -nīṃ kṛ.

--(Hinder) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), vighna (nom. vighnayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), vihan pratihan vyāhan rudh.

--(Check) nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

opposed OPPOSED

, p. p. viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiruddhaḥ &c., paryyavasthitaḥ -tā -taṃ viparītaḥ -tā -taṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ prātikūlikaḥ -kī -kaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) vipratikṛtaḥ -tā -taṃ viprakṛtaḥ &c., vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ pratiyātaḥ -tā -taṃ.

--(Hindered, checked) vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ vihataḥ &c., pratihataḥ &c., ruddhaḥ &c., vighnitaḥ &c.; when 'opposed' signifies 'the opposite of,' itara may be used; as, 'opposed to movable,' jaṅgametaraḥ -rā -raṃ.

opposer OPPOSER

, s. virodhī m. (n) pratirodhī m., paryavasthātā m. (tṛ) pratiyogī m. (n) virodhakaḥ prātikūlikaḥ pratihantakaḥ. See OPPONENT.

opposite OPPOSITE

, a. (Situated in front, facing) abhimukhaḥ -khā -khī -khaṃ abhimukhagataḥ -tā -taṃ abhimukhasthaḥ -sthā -sthaṃ sammukhaḥ -khā -khaṃ sammukhasthaḥ -sthā -sthaṃ abhisammukhaḥ -khā -khaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ pratimukhaḥ -khā -khaṃ.

--(Adverse, contrary) viparītaḥ -tā -taṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ virodhī -dhinī -dhi (n) pratirodhī &c., viparyyastaḥ -stā -staṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ prasavyaḥ &c., apasavyakaḥ &c., pratipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vipakṣaḥ &c., avakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Further, on the other side) paraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ; 'the opposite bank,' pāraṃ paratīraṃ tīrāntaraṃ.

--(Reverse of) vyatyastaḥ -stā -staṃ itara in comp.; as, 'the opposite of movable,' jaṅgametaraḥ -rā -raṃ; 'of white,' sitetaraḥ &c.; 'of left,' vāmetaraḥ &c.; 'of innate,' sahajetaraḥ &c.

--(Opposite side of the argument) uttarapakṣaḥ parapakṣaḥ pratipakṣaḥ.

opposite OPPOSITE

, s. viparyyayaḥ viparyyāyaḥ vyatyayaḥ vyatyāsaḥ viparyyāsaḥ viparītaṃ.

oppositely OPPOSITELY

, adv. (In front) abhimukhaṃ sammukhaṃ pratimukhaṃ sammukhīnaṃ.

--(Adversely) viparītaṃ vaiparītyena pratikūlaṃ viruddhaṃ virodhena viparyyayeṇa prātikūlyena.

opposition OPPOSITION

, s. virodhaḥ -dhanaṃ pratirodhaḥ -dhanaṃ pratikāraḥ vipratikāraḥ pratikriyā pratyavasthānaṃ paryyavasthā -sthānaṃ pratiyogaḥ -gitā vipratipattiḥ f., pratibandhakatā pratibandhitā pratiyatnaḥ.

--(State of being opposed) viruddhatā viparītatā vaiparītyaṃ pratikūlatā pratipakṣatā prātikūlyaṃ.

--(Contrariety) viparyyayaḥ viparyyāyaḥ paryyayaḥ viparyyāsaḥ vaiparītyaṃ vyatyayaḥ vyatyāsaḥ nikāraḥ.

--(Impediment) vyāghātaḥ vighnaḥ vādhaḥ -dhā pratibandhaḥ avarodhaḥ uparodhaḥ nirodhaḥ rodhaḥ.

--(Collective body of opposers) virodhijanasamūhaḥ pratiyogipakṣaḥ virodhakapakṣaḥ.

--(Hostile feeling) viruddhabhāvaḥ dvepabhāvaḥ; 'opposition of interests,' vipratipattiḥ f.; 'in opposition to what was before said,' pūrvvoktapratipakṣe.

to oppress To OPPRESS

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), abhipīḍ upapīḍ nipīḍ upanipīḍ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh adhibādh druh (c. 4. druhyati drohituṃ drogdhuṃ), abhidruh kṛṣ (c. 10. karṣayati -yituṃ), abhidrohaṃ kṛ ard (c. 10. ardayati -yituṃ), viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ), apakṛ apakāraṃ kṛ mardanaṃ kṛ upamardanaṃ kṛ pradhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ), upadravaṃ kṛ upaplavaṃ kṛ naiṣṭhuryyaṃ kṛ krauryyaṃ kṛ krūravat kṛ abhibhū balātkāraṃ kṛ.

[Page 554b]
oppressed OPPRESSED

, p. p. pīḍitaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ -tā -taṃ atidrugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ abhidruhyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upadrutaḥ -tā -taṃ viḍambitaḥ -tā -taṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ apakṛtaḥ -tā -taṃ ākulitaḥ -tā -taṃ.

oppression OPPRESSION

, s. (The act) pīḍanaṃ prajāpīḍanaṃ abhidrohaḥ drohaḥ -haṇaṃ upadravaḥ upadravakaraṇaṃ upamardaḥ -rdanaṃ vimardaḥ -rdanaṃ bādhaḥ -dhanaṃ karṣaṇaṃ pariplavaḥ upaplavaḥ upaplavakaraṇaṃ apakāraḥ apakarmma n. (n) apakriyā balātkāraḥ niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ krūratā krauryyaṃ daurātmyaṃ utpātaḥ viḍambanaṃ -nā haṭhaḥ anyāyakaraṇaṃ.

--(State) pīḍā bādhā pīḍitatvaṃ.

--(Weight) bhāraḥ.

oppressive OPPRESSIVE

, a. (Cruelly severe, or tyrannical) bādhakaḥ -kā -kaṃ pīḍākaraḥ -rā -raṃ pīḍakaḥ -kā -kaṃ upadravakārī -riṇī -ri (n) upadravī &c., upamardakaḥ -kā -kaṃ apakārakaḥ &c., sabādhaḥ -dhā -dhaṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ krūraḥ -rā -raṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ kleśadāyakaḥ -kā -kaṃ kleśadaḥ -dā -daṃ anyāyakārī &c.

--(Heavy) bhārī -riṇī &c.

oppressiveness OPPRESSIVENESS

, s. bādhakatvaṃ -tā sabādhatā kleśakatā naiṣṭhuryyaṃ krauryyaṃ.

oppressor OPPRESSOR

, s. prajāpīḍakaḥ upadravakarttā m. (rttṛ) upadravī m. (n) krūracaritaḥ niṣṭhuraḥ nirdayaḥ atyācāraḥ durātmā m. (n) durjanaḥ durvṛttaḥ dasyuḥ m.

opprobrious OPPROBRIOUS

, a. nindakaḥ -kā -kaṃ nindārthakaḥ &c., nindārūpaḥ -pā -paṃ nindātmakaḥ &c., garhātmakaḥ &c., garhārthakaḥ &c., apavādakaḥ &c., mukharaḥ -rā -raṃ durmukhaḥ -khā -khaṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ.

opprobriously OPPROBRIOUSLY

, adv. nindāpūrvvaṃ sāpavādaṃ satiraskāraṃ garhaṇīyaṃ.

opprobriousness OPPROBRIOUSNESS

, s. nindakatvaṃ apavādakatā abhivādaḥ pauruṣyaṃ maukharyyaṃ.

opprobrium OPPROBRIUM

, s. nindā apavādaḥ ghṛṇā garhā -rhaṇaṃ kutsā tiraskāraḥ avajñā -jñānaṃ paribhavaḥ apamānaṃ vācyatā vacanīyatā dhikkriyā kukhyātiḥ f.

to oppugn To OPPUGN

, v. a. pratikṛ vipratikṛ pratirudh virudh &c. See To OPPOSE.

oppugnancy OPPUGNANCY

, s. virodhaḥ pratirodhaḥ prātikūlyaṃ vaiparītyaṃ pratiyogitā.

oppugned OPPUGNED

, OPPUGNER. See OPPOSED, OPPOSER, OPPONENT.

optative OPTATIVE

, a. icchāsūcakaḥ -kā -kaṃ icchābodhakaḥ &c., abhilāṣabodhakaḥ &c., abhilāṣajñāpakaḥ &c. The grammatical symbol is sanantaḥ.

optic OPTIC

, OPTICAL, a. (Pertaining to vision) cākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ dṛṣṭiviṣayakaḥ -kā -kaṃ dṛṣṭisambandhī -ndhinī &c.

--(Pertaining to optics) dṛkśāstrasambandhī &c., dṛkśāstraviṣayakaḥ &c.

optic OPTIC

, s. (Organ of sight) dṛgindriyaṃ cakṣurindriyaṃ darśanasādhanaṃ.

optician OPTICIAN

, s. (Maker of optic instruments) cākṣuṣayantrakārakaḥ -karttā m. (rttṛ) dṛṣṭisādhakayantrakāraḥ dṛṣṭiyantravikretā m. (tṛ) cākṣuṣayantravikrayī m.

--(Skilled in optics) dṛkśāstrajñaḥ cākṣuṣajñānī m. (n).

optics OPTICS

, s. pl. dṛgvidyā cākṣuṣavidyā dṛṣṭividyā dṛkśāstraṃ dṛṣṭiviṣayā vidyā cākṣuṣaṃ jñānaṃ darśānuśāsanaṃ.

optimacy OPTIMACY

, s. kulīnavargaḥ kulīnalokaḥ kaulīnyaṃ kulīnatā -tvaṃ.

optimism OPTIMISM

, s. uttamatā -tvaṃ atyuttamatā -tvaṃ sattamatā -tvaṃ.

option OPTION

, s. (Power of choosing) vikalpaḥ -lpakaḥ anukalpaḥ kalpaḥ vibhāṣā icchā varaṇādhikāraḥ.

--(Wish) icchā abhilāṣaḥ kāmaḥ manaskāmaḥ ruciḥ f., abhiruciḥ īpsitaṃ abhīpsitaṃ.

optional OPTIONAL

, a. vaikalpikaḥ -kī -kaṃ vikalpakaḥ &c., savikalpakaḥ -kā -kaṃ ānukalpikaḥ -kī -kaṃ vikalpitaḥ -tā -taṃ savikalpaḥ -lpā -lpaṃ aicchikaḥ -kī -kaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ abhikāmikaḥ &c., yathākāmaḥ -mā -maṃ vibhāṣitaḥ -tā -taṃ; 'an optional matter,' vikalpaviṣayaḥ vibhāṣāviṣayaḥ.

optionally OPTIONALLY

, adv. savikalpaṃ -lpakaṃ sānukalpaṃ vikalpena vikalpapūrvvaṃ.

opulence OPULENCE

, s. dhanāḍhyatā dhanabāhulyaṃ dhanasampattiḥ f., sampattiḥ f., dhanaiśvaryyaṃ aiśvaryyaṃ mahādhanatvaṃ dhanasamṛddhiḥ f., lakṣmīḥ f., śrīḥ f., lakṣmīvattvaṃ.

[Page 555a]
opulent OPULENT

, a. śrīmān -matī -mat (t) dhanāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ bahudhanaḥ -nā -naṃ atidhanī -ninī -ni (n) dhanī &c., atidhanavān &c., dhanavān &c., bahuvittavān &c., bahudravyavān &c., vasumān &c., arthavān &c., sampattimān &c., lakṣmīvān &c., samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ dhaneśvaraḥ lakṣmīśaḥ surāḥ m. f. (rai) āḍhyaḥ &c., vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu ibhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

opulently OPULENTLY

, adv. dhanabāhulyena dhanāḍhyavat mahādhanavat sampattipūrvvaṃ.

or OR

, conj. placed after a word, vāpi athavā yadvā; 'friend or foe,' mitraṃ vā śatrur vā.

--(Or else) athavā kiṃvā anyathā itarathā āhosvit.

oracle ORACLE

, s. (Answer of a god to an inquiry made) śakunaṃ -naḥ praśnaḥ prasādaḥ; 'through a voice,' devavāṇī ākāśavāṇī.

--(The deity who gives the answer) praśnadevatā prasādadevatā praśnadevaḥ śakunadevaḥ.

--(The place where the answer is given) praśnasthānaṃ śakunasthānaṃ prasādasthānaṃ.

--(A person whose opinion is of great authority) pramāṇaṃ āptaḥ.

--(A wise or authoritative sentence) āptavacanaṃ āptoktiḥ f.

oracular ORACULAR

, ORACULOUS, a. śākunikaḥ -kī -kaṃ śākunaḥ -nī -naṃ śakunadaḥ -dā -daṃ.

--(Like an oracle) devavāṇītulyaḥ -lyā -lyaṃ devavāṇīsadṛśaḥ -śī -śaṃ.

--(Authoritative) prāmāṇikaḥ -kī -kaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Obscure) gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ.

oracularly ORACULARLY

, adv. devavāṇīpūrvvaṃ devavāṇīsādṛśyena saśakunaṃ.

oral ORAL

, a. (Spoken by the mouth, not written) mukhatīyaḥ -yā -yaṃ uktaḥ -ktā -ktaṃ alikhitaḥ -tā -taṃ mukhakathitaḥ -tā -taṃ śrutaḥ -tā -taṃ.

orally ORALLY

, adv. mukhatas mukhāt -khena alikhitaṃ mukhadvārā.

orange ORANGE

, s. (Tree) nāraṅgaḥ nāgaraṅgaḥ nāryyaṅgaḥ suraṅgaḥ tvaggandhaḥ dantaśaṭhaḥ airāvataḥ kirmmīraḥ colakī m. (n) latātaruḥ m., nādeyaḥ bhūmijambukā rājaphaṇijjhakaḥ.

--(The fruit) nāraṅgaphalaṃ nāgaraṅgaphalaṃ picchilaḥ.

orange-colored ORANGE-COLORED

, a. nāraṅgavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kausumbhaḥ -mbhī -mbhaṃ picchilavarṇaḥ &c.

orange-peel ORANGE-PEEL

, s. picchilatvak m. (c) nāraṅgaphalatvak m. (c).

orangery ORANGERY

, s. nāraṅgavṛkṣavāṭikā nāraṅgataruvāṭikā.

oration ORATION

, s. vākprabandhaḥ vākyaprabandhaḥ vākyaṃ pravacanaṃ sālaṅkāravākyaṃ sālaṅkārabhāṣaṇaṃ sopapattikavākya alaṅkāramayaṃ vākyaṃ.

orator ORATOR

, s. (Public declaimer) sabhāvaktā m. (ktṛ) sabhāpravaktā m., sabhāvādī m. (n) sabhāpaṇḍitaḥ vaktā m., pravaktā m., vādī m., pravacanakarttā m.

--(Eloquent speaker) vākpaṭuḥ m., pravacanapaṭuḥ m., suvaktā m., sadvaktā m., vāgīśaḥ vāgīśvaraḥ vākpaṇḍitaḥ vāgvid m., vāgvidagdhaḥ sabhāpaṇḍitaḥ vāgviśāradaḥ vākyadvāreṇa vismayajanakaḥ.

oratorical ORATORICAL

, a. vāgalaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ vāṅmayaḥ -yī -yaṃ vākcāturyyamayaḥ &c., sālaṅkāravākyamayaḥ &c., sabhāvaktṛtvasambandhī &c., sabhāpāṇḍityasambandhī &c., sabhāpāṇḍityaviṣayaḥ -yā -yaṃ pravacanasambandhī &c.

oratorio ORATORIO

, s. tālabaddhaṃ dharmmakīrttanaṃ dharmmakīrttanaviṣayā susvararacanā or susvarasaṅgaḥ.

oratory ORATORY

, s. (Art of public speaking) sabhāvaktṛtvaṃ sabhāpravacanavidyā sabhāpravacanaṃ sabhāpravacanapāṇḍityaṃ sabhāpāṇḍityaṃ.

--(Art of speaking eloquently) vākpaṭutā pravacanapaṭutā suvaktṛtvaṃ sadvaktṛtā vaktṛtvaśaktiḥ f., vākśaktiḥ f., vākcāturyyaṃ śabdacāturyyaṃ vācāśaktiḥ f., vācoyuktiḥ f., śabdapāṇḍityaṃ supralāpaḥ.

--(Place for prayer) prārthanāgāraṃ prārthanasthānaṃ.

orb ORB

, s. maṇḍalaṃ golaḥ -laṃ golakaḥ varttulaṃ vimbaḥ -mbaṃ vimbakaṃ parimaṇḍalaṃ cakraṃ cakravālaṃ vṛttaṃ valayaḥ -yaṃ; 'circular array,' cakravyūhaḥ.

[Page 555b]
orbate ORBATE

, a. vihīnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ mātṛpitṛhīnaḥ &c.

orbed ORBED

, ORBICULAR, ORBICULATE, a. maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ maṇḍalākṛtiḥ -tiḥ -ti golākāraḥ &c., maṇḍalī -linī -li (n) vimbī &c., varttulaḥ -lā -laṃ varttulākāraḥ &c., cakrākāraḥ &c., cākrikaḥ -kī -kaṃ cakrī &c., cākreyaḥ -yī -yaṃ.

orbicularly ORBICULARLY

, adv. maṇḍalākāreṇa golākāreṇa varttularūpeṇa cakravat.

orbicularness ORBICULARNESS

, s. maṇḍalākāratā golākāratā maṇḍalatā varttulatā.

orbit ORBIT

, s. (Of a planet) kakṣā -kṣaḥ grahapathaḥ grahamārgaḥ maṇḍalaṃ; 'apex of an orbit, uccaḥ; 'apsis,' mandoccaḥ.

orchard ORCHARD

, s. vṛkṣavāṭikā phalavṛkṣavāṭī taruvāṭikā vāṭikā vāṭaḥ -ṭī -ṭaṃ upavanaṃ vṛkṣodyānaṃ phalavṛkṣodyānaṃ.

orchestra ORCHESTRA

, s. (Place for musicians) vāditrasthānaṃ vādyabhāṇḍasthānaṃ vāditrasthalaṃ bhāṇḍavādakasthānaṃ.

--(Body of musicians) bhāṇḍavādakagaṇaḥ vāditrasamudāyaḥ vādyabhāṇḍaṃ vādakasamūhaḥ.

orchestral ORCHESTRAL

, a. vādyabhāṇḍasambandhī &c., vādakagaṇasambandhī &c.

to ordain To ORDAIN

, v. a. (Institute) vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), abhidhā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), prakḷp parikḷp sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā saṃsthā vyavasthā pracud (c. 10. -codayati -yituṃ), ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), sandiś nirdiś.

--(Appoint) niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), adhikṛ prakṛ samādiś vyādiś.

--(To any office) adhikāre or pade niyuj or abhiṣic (c. 6. -ṣiñcati -ṣektuṃ), niyojanaṃ kṛ adhikṛtaṃ -tāṃ kṛ.

--(Invest with sacerdotal functions) dharmmādhikāre or dharmmapade niyuj dharmmādhikārayuktaṃ kṛ dharmmapadaniyuktaṃ kṛ dīkṣ (c. 1. dīkṣate -kṣituṃ), dīkṣāṃ kṛ dīkṣākarmmapūrvvaṃ dharmmādhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), dharmmapadadīkṣitaṃ kṛ.

ordained ORDAINED

, p. p. (Instituted, established) vihitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ prakalpitaḥ &c., sthāpitaḥ &c., pratiṣṭhāpitaḥ vyavasthāpitaḥ &c., vyavasthitaḥ &c., coditaḥ &c., pracoditaḥ &c., nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niyamitaḥ &c., niyataḥ &c.

--(Appointed) niyuktaḥ -ktā -ktaṃ niyojitaḥ -tā -taṃ adhikṛtaḥ -tā -taṃ yojitaḥ -tā -taṃ.

--(To any office) adhikāre or pade niyuktaḥ &c., adhikārayuktaḥ &c., abhiṣiktaḥ &c.

--(To sacerdotal functions) dharmmādhikāre niyuktaḥ &c., dharmmapadaniyuktaḥ dharmmādhikārayuktaḥ dharmmapadadīkṣitaḥ dīkṣitaḥ.

ordainer ORDAINER

, s. prakalpakaḥ vidhātā m. (tṛ) vidhāyī m. (n) vidhāyakaḥ sthāpakaḥ pracodakaḥ niyojakaḥ yojakaḥ.

ordeal ORDEAL

, s. parīkṣā dharmmādharmmaparīkṣā divyaṃ satyaṃ pramāṇaṃ koṣaḥ -ṣaṃ kośaḥ śāpaḥ śapathaḥ śapanaṃ pratyayaḥ kriyā; 'fiery ordeal,' agniparīkṣā taptadivyaṃ; 'ordeal of the balance,' tulāparīkṣā tulākośaḥ; 'purification by ordeal,' koṣaśuddhiḥ f.; 'the act of undergoing an ordeal,' divyagrahaṇaṃ divyakaraṇaṃ koṣagrahaṇaṃ; 'that undergoes one,' divyakārī -riṇī -ri (n) koṣagrāhī &c.; 'to undergo one,' koṣaṃ or satyaṃ or divyaṃ kṛ; 'proved by ordeal,' śāpitaḥ -tā -taṃ.

order ORDER

, s. (Regular disposition, arrangement) kramaḥ anukramaḥ paryyāyaḥ ānupūrvyaṃ ānupūrvī paripāṭī -ṭiḥ f., pāripāṭyaṃ vinyāsaḥ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., āvṛt f., pāramparyyaṃ paramparā vyavasthā vyavasthāpanaṃ krameṇa sthāpanaṃ pratividhānaṃ saṃvidhānaṃ viracanaṃ -nā; 'inverted order,' vyatikramaḥ vyutkramaḥ; 'natural order of words,' anvayaḥ.

--(Established mode of proceeding) kramaḥ mārgaḥ rītiḥ f., niynamaḥ paddhatiḥ f.; 'direct order,' ānulomyaṃ; 'in direct order,' anulomaḥ -mā -maṃ; 'inverse order,' prātilomyaṃ; 'in inverse order,' pratilomaḥ -mā -maṃ vilomaḥ &c.

--(Command) ājñā ādeśaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ śāsanaṃ śiṣṭiḥ f., śāstiḥ f., niyogaḥ preraṇā avavādaḥ prayuktiḥ f.

--(Precept, rule) niyamaḥ codanaṃ -nā vidhiḥ m., vidhānaṃ vacanaṃ; 'written order,' ājñāpatraṃ śāsanapatraṃ; 'general order,' sāmānyaśāsanaṃ sādhāraṇājñā.

--(Class, grade) gaṇaḥ vargaḥ varṇaḥ jātiḥ f.; 'the lower orders,' avaravarṇāḥ m. pl., adhamavarṇāḥ prākṛtavargaḥ antyavargaḥ antyajātīyāḥ m. pl., adhamajātīyāḥ m. pl.; 'the middle or common order,' sāmānyavargaḥ sāmānyapakṣaḥ sādhāraṇapakṣaḥ.

--(Religious order) āśramaḥ. There are four Āśramas, corresponding to the four stages of the Brahman's life. Every Brahman who has passed through these four stages is supposed to have passed through the four orders in succession. When, in the first, he is called brahmacārī m.; in the 2d, gṛhasthaḥ; in the 3d, vānaprasthaḥ or vaikhānasaḥ or yatī; in the 4th, bhikṣuḥ m., sannyāsī m. The first order, or that of the religious student, is also called liṅgaṃ. Other terms, expressive of religious orders, are parāyaṇaṃ mārgaḥ sampradāyaḥ panthāḥ m. (pathin); 'head of a religious order,' āśramaguruḥ m.

--(In good order, in proper state) susthaḥ -sthā -sthaṃ susthitaḥ -tā -taṃ surakṣitaḥ -tā -taṃ.

--(In order, properly arranged) suvinyastaḥ -stā -staṃ suracitaḥ -tā -taṃ suvyavasthitaḥ -tā -taṃ krameṇa sthāpitaḥ -tā -taṃ; 'in regular order,' yathākramaṃ krameṇa -māt kramaśas anupūrvvaśas anukramaśas suparipāṭhyā.

--(In order to, for the purpose) arthaṃ or arthe affixed; as, 'in order to read,' adhyayanārthaṃ, or expressed by the dat. c.; as, 'in order to find a fourth quantity,' caturtharāśer avagamāya.

--(Out of order) avyavasthitaḥ -tā -taṃ anavasthitaḥ &c., bhagnakramaḥ -mā -maṃ asusthaḥ -sthā -sthaṃ asvasthaḥ &c.

to order To ORDER

, v. a. (Dispose, arrange) vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃvidhā virac (c. 10. -racayati -yituṃ), vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), krameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) vyavasthā.

--(Command) ājñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) samājñā ādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samādiś sandiś vyādiś pratisandiś prakḷp kḷp cud (c. 10. codayati -yituṃ), abhicud prer (c. 10. -īrayati -yituṃ), śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), āśās anuśās.

--(Manage) vidhā praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), sampraṇī nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ).

ordered ORDERED

, p. p. (Disposed, arranged) vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ vinyastaḥ -stā -staṃ vihitaḥ -tā -taṃ prativihitaḥ -tā -taṃ.

--(Commanded) ājñāpitaḥ -tā -taṃ ājñaptaḥ -ptā -ptaṃ ādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samādiṣṭaḥ &c., nirdiṣṭaḥ &c., coditaḥ -tā -taṃ pracoditaḥ &c., preritaḥ -tā -taṃ.

--(Managed) praṇītaḥ -tā -taṃ nirvāhitaḥ -tā -taṃ.

orderer ORDERER

, s. ājñāpakaḥ ājñāpayitā m. (tṛ) ājñākarttā m. (rttṛ) ādeṣṭā m. (ṣṭṛ) ādeśī m. (n) nideṣṭā m., prakalpakaḥ.

orderless ORDERLESS

, a. kramahīnaḥ -nā -naṃ kramarahitaḥ -tā -taṃ kramaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ akramaḥ -mā -maṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ anavasthitaḥ &c.

orderliness ORDERLINESS

, s. sakramatvaṃ kramikatā yathākramatā yathānukramatā anukramaḥ -maṇaṃ vyavasthitiḥ f., vyavasthitatvaṃ vyavasthā. See METHODICALNESS.

orderly ORDERLY

, a. kramikaḥ -kā -kaṃ kramakaḥ -kā -kaṃ yathākramaḥ -mā -maṃ yathānukramaḥ &c., sakramaḥ &c., kramānugataḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ -tā -taṃ yathāparyyāyaḥ -yā -yaṃ kramānusārīḥ -riṇī -ri (n) anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ anupūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ānvayikaḥ &c. See METHODICAL.

orderly ORDERLY

, adv. yathākramaṃ yathānukramaṃ anukramaṃ -meṇa sakramaṃ yathāparyyāyaṃ.

ordinal ORDINAL

, a. kramasūcakaḥ -kā -kaṃ kramavācakaḥ &c., kramikaḥ -kā -kaṃ.

ordinal ORDINAL

, s. (Number) kramikasaṃkhyā kramavācakasaṃkhyā.

--(Book containing services of the church) paddhatiḥ f., niyamasaṅgrahaḥ vidhisaṅgrahaḥ

ordinance ORDINANCE

, s. (Rule, established law) niyamaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ vyavasthā śāsanaṃ nidarśanaṃ codanā niyogaḥ sūtraṃ anuśāsana nideśaḥ ādeśaḥ nirūpaṇaṃ.

--(Of religion) vidhiḥ m., dharmmavidhiḥ vidhānaṃ śāstravidhānaṃ saṃskāraḥ maryyādā śāstramaryyādā karmma n. (n) kriyā nityakarmma n., anuṣṭānaṃ daivakarmma n., kalpaḥ saṃvidhānaṃ; 'subsidiary ordinance,' pratividhānaṃ pratividhiḥ m.

ordinarily ORDINARILY

, adv. prāyas prāyaśas prāyeṇa sāmānyatas sādhāraṇyena bahuśas bāhulyena bhūyas bhūyiṣṭhaṃ.

ordinary ORDINARY

, a. (Common, usual) prāyikaḥ -kī -kaṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ &c.

--(Customary) vyavahārikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ &c., ācārikaḥ -kī -kaṃ yathāvyavahāraḥ -rā -raṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ yathārītiḥ -tiḥ -ti nityaḥ -tyā -tyaṃ naityakaḥ -kī -kaṃ naityikaḥ &c., yathāpaddhatiḥ -tiḥ -ti.

--(Vulgar, middling, inferior) prākṛtaḥ -tā -taṃ laukikaḥ -kī -kaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ avaraḥ -rā -raṃ.

ordinary ORDINARY

, s. (Bishop) dharmmādhyakṣaḥ.

--(Place for eating in common) sādhāraṇabhojanaśālā sāmānyabhojanasthānaṃ; 'in ordinary,' nityaḥ -tyā -tyaṃ prāyikaḥ -kī -kaṃ sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

ordinate ORDINATE

, a. kramikaḥ -kā -kaṃ yathākramaḥ -mā -maṃ yathānukramaḥ &c.

ordination ORDINATION

, s. (Institution) vidhānaṃ vyavasthāpanaṃ sthāpanaṃ -nā kalpanaṃ prakalpanaṃ codanā.

--(Appointment) niyogaḥ niyojanaṃ niyuktiḥ f.

--(To sacerdotal functions) dharmmādhikāraniyojanaṃ dharmmādhikāradīkṣā dharmmapadaniyogaḥ dīkṣā.

ordnance ORDNANCE

, s. āgneyayantrasamūhaḥ yuddhayantrasamūhaḥ yuddhāstrasāmagrī.

ordure ORDURE

, s. purīṣaṃ viṣṭhā viṣṭā viṭ f. (ṣ) śakṛt n., amedhyaṃ uccāraḥ uccaritaṃ malaṃ śarīramalaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ kalkaṃ gūthaḥ -thaṃ dūryyaṃ hannaṃ pūtikaṃ śamalaṃ; 'to void it,' purīṣotsargaṃ kṛ purīṣam utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or uccar (c. 1. -carati -rituṃ).

ore ORE

, s. dhātuḥ m., asaṃskṛtadhātuḥ m., aśodhitadhātuḥ m., apariṣkṛtadhātuḥ m., ākarīyadhātuḥ m., svanijadhātuḥ m.

organ ORGAN

, s. (Instrument of action) sādhanaṃ karmmasādhanaṃ karaṇaṃ upakaraṇaṃ kāraṇaṃ.

--(Organ of action) karmmendriyaṃ. Of these, five are given: 1. 'the larynx or voice,' vāk f. (c); 2. 'the hand,' pāṇiḥ m.; 3. 'the foot,' pādaḥ; 4. 'the organ of excretion,' pāyuḥ m.; 5. 'of generation,' upasthaḥ.

--(Organ of sense or perception) indriyaṃ jñānendriyaṃ jñānasādhanaṃ viṣayi n. (n) hṛṣīkaṃ. Of these, five are reckoned: 1. 'the eye,' cakṣus; 2. 'the ear,' śrotraṃ; 3. 'the nose,' ghrāṇaṃ: 4. 'the tongue,' jihvā; 5. 'the skin,' tvak f. (c). The word indriyaṃ may be affixed to any of these; as, 'the organ of sight,' cakṣurindriyaṃ &c.; for the corresponding viṣaya or 'objects of sense,' see OBJECT.

--(Internal organ, or organ of the intellect) antarindriyaṃ dhīndriyaṃ. Of these, four are enumerated: 1. 'the mind, or organ of thought,' manas; 2. 'apprehension,' buddhiḥ f.; 3. 'individuality, or sense of self,' ahaṅkāraḥ; 4. 'feeling,' cittaṃ. In opposition to the 'internal organs,' the organs of perception and action are sometimes called 'external organs,' vahirindriyāṇi. The organs collectively, indriyagrāmaḥ indriyavargaḥ.

--(Instrument, or means of communication) dvāraṃ sādhanaṃ.

--(Musical instrument) vaṃśī suṣiravaṃśapūrṇavādyaṃ.

organic ORGANIC

, ORGANICAL, a. (Pertaining to the organs) aindriyikaḥ -kī -kaṃ indriyasambandhī -ndhinī &c.

--(Consisting of, or containing organs) indriyamayaḥ -yī -yaṃ karmmasādhanamayaḥ &c.

--(Produced by the organs) indriyotpannaḥ -nnā -nnaṃ indriyajanitaḥ -tā -taṃ.

--(Possessing organs) indriyavān -vatī -vat (t) indriyasampannaḥ -nnā -nnaṃ indriyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jīvitvasādhanaviśiṣṭaḥ &c., prāṇitvasāghanasampannaḥ &c., karaṇasampannaḥ &c., sakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Instrumental) kāraṇikaḥ -kī -kaṃ.

organically ORGANICALLY

, adv. indriyavyūhena indriyavyūhapūrvvaṃ indriyatas.

organist ORGANIST

, s. vaṃśīvādakaḥ pūrvvoktasuṣiravādyavādakaḥ.

organization ORGANIZATION

, s. (Formation with organs) indriyakaraṇaṃ indriyavyūhanaṃ indriyavinyāsaḥ indriyaviśiṣṭatā sendriyatā.

--(Arrangement of the parts or divisions of a body) bhāgavinyāsaḥ bhāgavyūhanaṃ bhāgavyūḍhiḥ f., bhāgaviracanā bhāgasaṃvidhānaṃ bhāgapratividhānaṃ bhāgavyavasthāpanaṃ.

--(Structure) vyūhaḥ -hanaṃ vyūḍhiḥ f., saṃvyūhaḥ -hanaṃ vidhānaṃ saṃvidhānaṃ vinyāsaḥ saṃsthāpanaṃ saṃsthitiḥ f., nirmāṇaṃ nirmitiḥ f., sṛṣṭiḥ f., ghaṭanaṃ.

to organize To ORGANIZE

, v. a. (Form with organs or suitable parts) indriyavantaṃ -vatīṃ -vat kṛ indriyasampannaṃ -nnāṃ kṛ indriyayuktaṃ -ktāṃ kṛ sendriyaṃ -yāṃ kṛ sāṅgaṃ -ṅgāṃ kṛ sāvayavaṃ -vāṃ kṛ avayavasampannaṃ -nnāṃ kṛ sāṅgopāṅgaṃ -ṅgāṃ kṛ aṅgopāṅgasampannaṃ -nnāṃ kṛ.

--(Form, construct) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), saṃsthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) nirmā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), piś (c. 6. piṃśati peśituṃ), racanāṃ kṛ viracanāṃ kṛ.

--(Dispose or distribute into suitable parts) vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vidhā saṃvidhā.

organized ORGANIZED

, p. p. vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vinyastaḥ -stā -staṃ vihitaḥ -tā -taṃ prativihitaḥ &c., vyavasthāpitaḥ &c., saṃsthāpitaḥ -tā -taṃ racitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ -tā -taṃ kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ &c., sṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ghaṭitaḥ -tā -taṃ paripāṭikṛtaḥ -tā -taṃ saṃvyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

orgasm ORGASM

, s. uttāpaḥ uttejanaṃ uttejitatvaṃ unmadaḥ uddhatiḥ f., āveśaḥ āviṣṭatā kṣobhaḥ vegaḥ vyākṣobhaḥ kṣubdhatā santāpaḥ.

orgies ORGIES

, s. pl. naiśotsavaḥ naiśikotsavaḥ rātryutsavaḥ madyapānapūrvvam niśi sevitam utsavādi samadyapānaṃ rātrau kṛtam utsavādi.

orichalch ORICHALCH

, s. pittalaṃ pītalohaṃ pītalaṃ -lakaṃ rītiḥ f., kāṃsyaṃ.

orient ORIENT

, a. (Rising) udayī -yinī -yi (n) udayamānaḥ -nā -naṃ.

--(Eastern). See ORIENTAL.

orient ORIENT

, s. (The east) pūrvvadik f. (ś) prācī sūryyodayadeśaḥ.

oriental ORIENTAL

, a. pūrvvadeśīyaḥ -yā -yaṃ pūrvvadiśyaḥ -śyā -śyaṃ prācyaḥ -cyā -cyaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pūrvvīyaḥ -yā -yaṃ pūrvvajaḥ -jā -jaṃ pūrvvadeśasthaḥ -sthā -sthaṃ.

oriental ORIENTAL

, s. pūrvvadeśavāsī m. (n) pūrvvadeśasthaḥ prācīnadeśavāsī.

orientalist ORIENTALIST

, s. pūrvvadeśīyabhāṣājñaḥ prāgdeśīyabhāṣāpaṇḍitaḥ.

orifice ORIFICE

, s. mukhaṃ chidraṃ dvāraṃ suṣiraṃ śuṣiraṃ ranghraṃ vivaraṃ vilaṃ; 'of a pipe,' dardurapuṭaḥ; 'of the ear,' vṛṣabhaḥ.

origin ORIGIN

, s. (First existence, beginning) mūlaṃ ārambhaḥ mūlārambhaḥ prārambhaḥ udbhavaḥ utpattiḥ f., prathamodbhavaḥ prathamotpattiḥ f., udgamaḥ sambhavaḥ prabhavaḥ janma n. (n) jātiḥ f., āgamaḥ upakramaḥ.

--(Source, fountain) ādiḥ m., yoniḥ m. f., mūlaṃ vījaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ ādikāraṇaṃ garbhaḥ nibandhanaṃ nidānaṃ utpattisthānaṃ udgamasthānaṃ.

--(Original instigator) prayojakaḥ pravarttakaḥ; 'of low origin,' duryoniḥ -niḥ -ni hīnayoniḥ &c., hīnajātiḥ -tiḥ -ti hīnajanmā -nmā -nma (n); 'of noble origin,' maulaḥ -lī -laṃ utkṛṣṭajātiḥ &c., uttamavaṃśajātaḥ -tā -taṃ; 'prosperity has its origin in the king,' rājamūlā sampattiḥ.

original ORIGINAL

, s. (Origin). See the preceding. (First copy, archetype) ādarśaḥ pratyupamānaṃ pratyupamā mūlaṃ mūlapatraṃ.

--(Text) mūlaṃ mūlagranthaḥ.

original ORIGINAL

, a. (Primitive, first in order) maulaḥ -lī -laṃ maulikaḥ -kī -kaṃ mūlikaḥ -kā -kaṃ prathamaḥ -mā -maṃ prāthamikaḥ -kī -kaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādimaḥ -mā -maṃ ādi in comp., pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ.

--(Not made or done before, or by another) apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ apūrvvakarttṛkaḥ -kā -kaṃ apūrvvasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apūrvvaracitaḥ -tā -taṃ apūrvvapratimaḥ -mā -maṃ svayaṅkṛtaḥ &c., svayaṅkalpitaḥ &c., svataḥkalpitaḥ &c.

--(Having the power to originate new thoughts) apūrvvakalpakaḥ -kā -kaṃ svayaṅkalpakaḥ &c., svataḥkalpakaḥ &c., apūrvvayojakaḥ &c., anuyogī &c.

originality ORIGINALITY

, s. (Power of originating new thoughts) apūrvvakalpanāśaktiḥ f., apūrvvakalpakatvaṃ.

--(State of being original) apūrvvatā apūrvvasiddhatā apūrvvaracitatvaṃ maulatā.

originally ORIGINALLY

, adv. ādau āditas utpattitas mūlatas jātitas prathamaṃ prathamatas ārambhe prārambhe ārambhatas.

to originate To ORIGINATE

, v. a. prathamam utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or udbhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ) or sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ) or kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), prathamotpādanaṃ kṛ prathamotpattiṃ kṛ prathamodbhavaṃ kṛ ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh prārabh ārambhaṃ kṛ prārambhaṃ kṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), upakram (c. 1. -kramate -mituṃ).

to originate To ORIGINATE

, v. n. utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), vyutpad samutpad jan (c. 4. jāyate janituṃ), prajan prabhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), udbhū sambhū prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), niḥsṛ viniḥsṛ udgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), nirgam pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), utthā (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā), upasthā.

originated ORIGINATED

, p. p. utpannaḥ -nnā -nnaṃ prathamotpannaḥ &c., utpāditaḥ -tā -taṃ jātaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ prathamakalpitaḥ &c., niḥsṛtaḥ -tā -taṃ viniḥsṛtaḥ &c.

origination ORIGINATION

, s. prathamotpādanaṃ prathamotpattiḥ f., prathamodbhāvanaṃ prathamodbhavaḥ ārambhaḥ prārambhaḥ ārabdhiḥ f.

originator ORIGINATOR

, s. prathamotpādakaḥ prathamodbhāvakaḥ mūlotpādakaḥ pravarttakaḥ prayojakaḥ prathamakalpakaḥ ārambhakaḥ.

orion ORION

, s. (Constellation) mṛgaśiras n., mṛgaśīrṣaṃ āgrahāyaṇī.

orison ORISON

, s. prārthanā stavaḥ stutiḥ f., vācikaprārthanā.

orissa ORISSA

, s. (The country) utkalaḥ utkaladeśaḥ.

ornament ORNAMENT

, s. (Embellishment) alaṅkāraḥ alaṅkaraṇaṃ alaṅkriyā bhūṣaṇaṃ vibhūṣaṇaṃ bharaṇaṃ ābharaṇaṃ śobhā -bhanaṃ bhūṣā vibhūṣā maṇḍanaṃ pariṣkāraḥ saṃskāraḥ parikarmma n. (n) pratikarmma prasādhanaṃ rañjanaṃ kalpanā sajjā raṅgaḥ nepathyaṃ.

--(That which ornaments, an ornament) alaṅkāraḥ bhūṣaṇaṃ ābharaṇaṃ bharaṇaṃ kaṅkaṇaḥ -ṇaṃ kalāpaḥ aṅgadaṃ; 'ornament of language,' alaṅkāraḥ śabdālaṅkāraḥ; of sense,' arthālaṅkāraḥ; 'for the feet or ankles,' nūpuraḥ -raṃ pādāṅgadaṃ.

to ornament To ORNAMENT

, v. a. alaṅkṛ samalaṅkṛ bhūṣ (c. 10. bhūṣayati -yituṃ), vibhūṣ śabh (c. 10. śobhayati -yituṃ), upaśubh maṇḍ (c. 10. maṇḍayati -yituṃ), parikarmma (nom. -karmmayati -yituṃ), rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ).

ornamental ORNAMENTAL

, a. alaṅkārakaḥ -kā -kaṃ alaṅkariṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu śobhākaraḥ -rā -raṃ śobhākārakaḥ -kā -kaṃ śobhāvahaḥ -hā -haṃ śobhakaḥ -kā -kaṃ śobhādāyakaḥ -kā -kaṃ śobhāpradaḥ -dā -daṃ bhūṣakaḥ -kā -kaṃ vibhūṣakaḥ -kā -kaṃ bhūṣākaraḥ -rā -raṃ.

ornamentally ORNAMENTALLY

, adv. alaṅkaraṇārthaṃ vibhūṣaṇārthaṃ śobhākaraṇārthaṃ.

ornamented ORNAMENTED

, p. p. alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ bhūṣitaḥ -tā -taṃ vibhūṣitaḥ -tā -taṃ śobhitaḥ -tā -taṃ upaśobhitaḥ -tā -taṃ maṇḍitaḥ -tā -taṃ kṛtālaṅkāraḥ -rā -raṃ sālaṅkāraḥ &c., prasādhitaḥ -tā -taṃ viracitaḥ &c.

ornate ORNATE

, a. See the last. (As style) puṣpitaḥ -tā -taṃ alaṅkṛtaḥ -tā -taṃ sālaṅkāraḥ -rā -raṃ alaṅkāramayaḥ -yī -yaṃ.

ornately ORNATELY

, adv. sālaṅkāraṃ alaṅkāreṇa śobhāpūrvvaṃ.

ornithologist ORNITHOLOGIST

, s. pakṣividyājñaḥ pakṣiviṣayakavidyājñaḥ.

ornithology ORNITHOLOGY

, s. pakṣividyā pakṣiviṣayakā vidyā śākunavidyā.

orphan ORPHAN

, s. or a. (Bereaved of both parents) mātṛpitṛhīnaḥ -nā -naṃ mātāpitṛhīnaḥ &c., pitāmātṛhīnaḥ &c., mātṛpitṛvihīnaḥ &c., mātāpitṛbhyāṃ vihīnaḥ &c., mātṛpitṛrahitaḥ &c.

--(Bereaved of father) pitṛhīnaḥ -nā -naṃ pitṛvihīnaḥ &c., pitrā vihīnaḥ mṛtapitṛkaḥ -kā -kaṃ gatapitṛkaḥ &c., apitṛkaḥ &c., anāthaḥ -thā -thaṃ nirnāthaḥ &c., chemaṇḍaḥ chamaṇḍaḥ.

--(Of mother) mātṛhīnaḥ -nā -naṃ amātṛkaḥ -kā -kaṃ mātṛrahitaḥ -tā -taṃ mṛtamātṛkaḥ -kā -kaṃ gatamātṛkaḥ &c., hīnamātṛkaḥ &c.

orphanage ORPHANAGE

, ORPHANISM, s. mātṛpitṛhīnatā nirnāthatā anāthatvaṃ.

orpiment ORPIMENT

, s. (Yellow) haritālaṃ -lakaṃ pītakaṃ piñjaraṃ tālaṃ ālaṃ alaṃ.

--(Red) raktadhātuḥ m.

orrery ORRERY

, s. grahagatisūcakayantraṃ grahādigatidarśakayantraṃ.

orris ORRIS

, s. (Root) śvetavacā vacā haimavatī ugragandhā ugrā śataparvikā ṣaḍgranthā supadmā golomī kāṅgā gāninī.

ort ORT

, s. See ORTS.

orthodox ORTHODOX

, a. satpathagāmī -minī -mi (n) satpathavarttī &c., satpathāvalambī &c., sanmārgagāmī &c., satyadharmmā -rmmā -mma (n) satyadharmmāvalambī &c., dakṣiṇamārgī &c., dakṣiṇamārgānuyāyī &c., dakṣiṇācārī &c., yathāśāstraḥ -strā -straṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ śāstrasammataḥ -tā -taṃ satyamataḥ -tā -taṃ satyamatadhārī &c., satyathānusārī &c., satyadharmmānusārī &c., sacchāstrānusārī &c.

orthodoxy ORTHODOXY

, s. satpathaḥ sanmārgaḥ dakṣiṇamārgaḥ satyadharmmaḥ sacchāstraṃ satyathānusaraṇaṃ sanmārgānuyāyitvaṃ satpathāvalambanaṃ satyamatadhāraṇaṃ yathārthamatadhāraṇaṃ yathāśāstratā -tvaṃ.

orthoepist ORTHOEPIST

, s. śuddhoccāraṇavidyājñaḥ śuddhoccāraṇavid.

orthoepy ORTHOEPY

, s. śuddhoccāraḥ -raṇaṃ śuddhoccāraṇavidyā.

orthogon ORTHOGON

, s. samakoṇākṛtiḥ f., samacaturasraṃ samacatuṣkoṇaḥ dīrghacaturasraṃ.

orthogonal ORTHOGONAL

, a. samakoṇākṛtiḥ -tiḥ -ti samāsrākṛtiḥ &c., samakoṇaḥ &c.

orthographic ORTHOGRAPHIC

, ORTHOGRAPHICAL, a. śuddhākṣaravinyāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) śuddhākṣaravinyāsaviṣayakaḥ -kā -kaṃ varṇavinyāsasambandhī &c.

orthographically ORTHOGRAPHICALLY

, adv. śuddhākṣaravinyāsapūrvvaṃ śuddhākṣaravinyāsānusāreṇa.

orthography ORTHOGRAPHY

, s. śuddhākṣaravinyāsaḥ śuddhavarṇavinyāsaḥ śuddhavarṇalikhanaṃ varṇavinyāsavidyā akṣaravinyāsavidyā sandhiḥ m.

orts ORTS

, s. pl. ucchiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ śiṣṭaṃ śeṣaṃ bhuktocchiṣṭaṃ bhuktāvaśeṣaṃ bhakṣitaśeṣaṃ bhuktasamujjhitaṃ parabhuktojjhitaṃ ucchiṣṭānnaṃ śeṣānnaṃ annaśeṣaṃ bhuktaśeṣaṃ ādiṣṭaṃ phelakaḥ phelā -liḥ -lī.

to oscillate To OSCILLATE

, v. n. dola (nom. dolāyate -yituṃ), āndol preṅkhola (nom. preṅkholāyate), preṅkh (c. 1. preṅkhati -te -ṅkhituṃ, rt. iṅkh), spand (c. 1. spandate -ndituṃ), vispand parispand itastato vical (c. 1. -calati -lituṃ) or cal or kṣubh (c. 4. kṣubhyati -te kṣobhituṃ) or vikṣubh or viṣphur (c. 6. -sphurati -rituṃ) or kamp (c. 1. kampate -mpituṃ) or vikamp.

oscillation OSCILLATION

, s. āndolanaṃ preṅkholanaṃ preṅkhaṇaṃ spandanaṃ vispandanaṃ itastato vicalanaṃ or visphuraṇaṃ or kampanaṃ or vikampanaṃ or vikṣobhaḥ or gatāgataṃ.

oscillating OSCILLATING

, OSCILLATORY, a. dolāyamānaḥ -nā -naṃ āndolāyamānaḥ -nā -naṃ āndolitaḥ -tā -taṃ preṅkhan -ṅkhantī -ṅkhat (t) preṅkhamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ preṅkholitaḥ -tā -taṃ spandamānaḥ -nā -naṃ vispandamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ -nā -naṃ sphuran &c., visphuran &c., sphuritaḥ -tā -taṃ visphuritaḥ &c.

oscitancy OSCITANCY

, OSCITATION, s. jṛmbhaḥ -mbhaṇaṃ -mbhā vijṛmbhaṇaṃ jṛmbhikā.

oscitant OSCITANT

, a. jṛmbhamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vijṛmbhamāṇaḥ &c., jṛmbhaḥ -mbhā -mbhaṃ jṛmbhī -mbhiṇī -mbhi (n) jṛmbhāvān -vatī -vat (t).

to oscitate To OSCITATE

, v. n. jṛmbh (c. 1. jṛmbhate -mbhituṃ), vijṛmbh jṛmbhaṇaṃ kṛ.

osier OSIER

, s. vidalaṃ vetasaḥ vetraṃ veṇuḥ m. These words may be used, but there is no proper Sanskrit equivalent.

ospray OSPRAY

, s. kuraraḥ -rī utkrośaḥ samutkrośaḥ paṃkticaraḥ kharaḥ.

osseous OSSEOUS

, a. asthimayaḥ -yī -yaṃ asthivān -vatī -vat (t) asthimān &c., asthiguṇakaḥ -kā -kaṃ asthisaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

ossicle OSSICLE

, s. asthikaṃ haḍḍakaṃ sūkṣmāsthi n., kṣudrāsthi n.

ossific OSSIFIC

, a. asthikaraḥ -rā -raṃ asthikārakaḥ -kā -kaṃ asthijanakaḥ &c.

ossification OSSIFICATION

, s. asthitā -tvaṃ asthibhāvaḥ asthipariṇāmaḥ asthibhūyaṃ.

ossified OSSIFIED

, p. p. asthibhūtaḥ -tā -taṃ asthisātkṛtaḥ -tā -taṃ.

to ossify To OSSIFY

, v. a. asthisātkṛ asthisamabhāvaṃ -vāṃ kṛ asthivat kṛ.

to ossify To OSSIFY

, v. n. asthisātbhū asthisamabhāvaḥ -vā -vaṃ bhū asthivad bhū.

ossivorous OSSIVOROUS

, a. asthikhādakaḥ -kā -kaṃ asthibhakṣakaḥ &c., asthibhojī -jinī &c.

ossuary OSSUARY

, s. asthisthānaṃ asthisañcayasthānaṃ asthyāgāraṃ.

ostensible OSTENSIBLE

, a. vyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktoditaḥ -tā -taṃ vyaktakathitaḥ -tā -taṃ prakāśaḥ -śā -śaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratyakṣadarśitaḥ -tā -taṃ pratyakṣaprakāśitaḥ &c., prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prādurbhūtaḥ &c., āvirbhūtaḥ &c., āviṣkṛtaḥ &c., prakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

ostensibly OSTENSIBLY

, adv. pratyakṣatas prakāśaṃ vyaktaṃ spaṣṭaṃ prādus āvis vahis vāhyatas prakaṭaṃ prasiddhaṃ agūḍhaṃ.

ostentation OSTENTATION

, s. dambhaḥ āḍambaraḥ -raṃ dambhārthaṃ svaguṇaprakāśanaṃ ātmaślāṣā darpaḥ vikatthā pratiṣṭhā stomaḥ.

ostentatious OSTENTATIOUS

, s. dambhī -mbhinī -gbhi (n) dāmbhikaḥ -kī -kaṃ sadambhaḥ -mbhā -mbhaṃ dambhaśīlaḥ -lā -laṃ āḍambarī -riṇī &c., āḍambaraśīlaḥ &c., dambhārthaṃ svaguṇaprakāśakaḥ &c., ātmaślāghī &c.

ostentatiously OSTENTATIOUSLY

, adv. dambhārthaṃ sadambhaṃ sāḍambaraṃ dambhapūrvvaṃ dambhaṃ kṛtvā lokadarśanārthaṃ dāmbhikavat ātmaślāghāpūrvvaṃ.

osteocope OSTEOCOPE

, s. asthivedanā asthivyathā asthiśūlaḥ -laṃ.

osteology OSTEOLOGY

, s. asthividyā asthivivaraṇaṃ -ṇā asthivarṇanaṃ -nā.

ostiary OSTIARY

, s. nadīmukhaṃ samudrasambhedaḥ samudrasaṅgamaḥ samudrasaṅgaḥ.

ostler OSTLER

, s. aśvapālaḥ -lakaḥ aśvarakṣakaḥ sāyī m. (n) aśvasevakaḥ haḍikaḥ haḍḍakaḥ. See OSTLER, GROOM.

ostracism OSTRACISM

, s. See BANISHMENT, EXPULSION.

ostrich OSTRICH

, s. The word śahāmṛgaḥ may be used.

other OTHER

, a. anyaḥ -nyā -nyat itaraḥ -rā -raṃ paraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ anyadīyaḥ -yā -yaṃ anyataraḥ -rā -rat parakīyaḥ -yā -yaṃ vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ antaraṃ in comp.; 'other's wealth,' paradhanaṃ anyadhanaṃ; 'other kings,' rājāntarāṇi n. pl.; 'the other world,' paralokaḥ -kaṃ aparalokaḥ; 'the other day,' anyadivase anyasmin divase anyedyus; 'on the other side,' aparatas; 'on the other hand,' paratas anyatra parapakṣe.

--(Different) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ &c., aparaḥ -rā -raṃ anyaḥ -nyā -nyat ekaḥ -kā -kaṃ tvaḥ -tvā -tvaṃ; 'other than this,' etadbhinnaḥ &c.; 'he has no other business than reading the Vedas,' vedādhyayanāt tasya kāryyaṃ nānyat.

--(Each other) parasparaḥ -rā -raṃ anyonyaḥ -nyā -nyaṃ itaretaraḥ -rā -raṃ.

--(Rest) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśiṣṭaḥ &c.; 'the others,' śiṣṭajanāḥ m. pl., apare m. pl.

otherwhere OTHERWHERE

, adv. anyatra itaratra aparatra paratra sthānāntare.

otherwise OTHERWISE

, adv. (In a different manner) anyathā itarathā paratas.

--(In other ways) anyadhā anyaprakāraiḥ anyavidhena.

--(Or else) athavā anyathā kiṃvā no cet na cet aneva; 'but not otherwise,' na tvanyathā.

ottar OTTAR

, OTTO, s. (Of rose) javāpuṣyaniryyāsaḥ oḍrapuṣpaniryyūhaḥ.

otter OTTER

, s. (The animal) udraḥ jalamārjāraḥ jalanakulaḥ pānīyanakulaḥ nīrajaḥ nīrākhuḥ m.

ought OUGHT

, v. irreg. (Be bound, be obliged, be necessary) expressed by the fut. pass. part.; as, 'you ought to marry the damsel,' tvayā kanyā voḍhavyā; 'we ought to restrain anger,' asmābhiḥ kopaḥ niyantavyaḥ; 'I ought not to do that,' mayā tat na karttavyaṃ or karaṇīyaṃ or kāryyaṃ, or sometimes by the potential mood; as, 'he ought to treat his son like a friend,' putraṃ mitravad ācaret, or by the use of the verb arh; as, 'he ought to give,' dātum arhati; 'to act as one ought,' yathocitaṃ or yathāyogyaṃ or yathārhaṃ kṛ.

ounce OUNCE

, s. (Weight) palaṃ arddhaṭaṅkaḥ ṭaṅkārddhaṃ.

--(Animal) dvīpī m. (n).

our OUR

, a. asmākaṃ gen. c. pl. (asmat) asmadīyaḥ -yā -yaṃ asmad prefixed; as, 'our country,' asmākaṃ deśaḥ or asmadīyadeśaḥ or asmaddeśaḥ; 'our own' is expressed by ātma in comp.; as, 'our own country,' ātmadeśaḥ.

ourang-outang OURANG-OUTANG

, s. manuṣpaśarīraḥ kapibhedaḥ.

ourselves OURSELVES

, pron. reciprocal, expressed by ātmā m. (n) or by ātma in comp. or by svayaṃ in comp.; 'we will kill ourselves,' vayam ātmano haniṣyāmaḥ; 'done by ourselves,' ātmakṛtaḥ -tā -taṃ; 'we ourselves,' te vayaṃ.

to oust To OUST

, v. a. niḥsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), vahiṣkṛ vihiḥkṛ nirākṛ apās (c. 4. -asyati -asituṃ), niras sthānād bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), niṣkas (c. 10. -kāsayati -yituṃ),

ousted OUSTED

, p. p. niḥsāritaḥ -tā -taṃ vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

out OUT

, adv. (Without, not in) vahis nir vi vinir apa prefixed, governing the abl. c.; 'to go out,' vahirgam nirgam vinirgam apagam; 'to draw out,' niṣkṛṣ; 'to be out,' vahirbhū; 'having gone out into the open air,' prakāśaṃ nirgatya.

--(Denoting disclosure or discovery) expressed by the prep. vi apa pra pari ni nir ava &c., in combination with various roots; as, 'to give out,' prakāś vikāś nivid vighuṣ; 'to find out,' parijñā abhijñā nirūp upalabh nirṇī; 'to be out, be disclosed,' vivṛtaḥ -tā -taṃ bhū prakāśitaḥ -tā -taṃ bhū; 'the secret is out,' rahasyaṃ bhinnaṃ or vibhinnaṃ or prakāśitaṃ.

--(Denoting extinc- tion) expressed by nir, with the root ; as, 'to put out,' nirvā in caus.; 'to go out,' nirvā nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

--(In a state of exhaustion or being empty) kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ gataḥ -tā -taṃ vigataḥ -tā -taṃ.

--(Out of employment) kṣīṇavṛttiḥ -ttiḥ -tti nirvyāpāraḥ -rā -raṃ avyāpārī -riṇī &c., vyāpāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Out of office) adhikārabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭādhikāraḥ -rā -raṃ cyutādhikāraḥ &c.

--(To the end) avasānaparyyantaṃ antaṃ or śeṣaṃ yāvat sādyantaṃ; 'hear me out,' madvacanam avasānaparyyantaṃ śṛṇu.

--(Loudly) uccais uccaiḥsvareṇa muktakaṇṭhaṃ. 'to speak out,' uccaiḥsvareṇa vad.

--(Openly) prakāśaṃ vyaktaṃ prakaṭaṃ.

--(In error) aparāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ sāparādhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Deficient) nyūnaḥ -nā -naṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Out of, in the sense of from) usually expressed by the abl. c. alone, or in combination with a root and some of the prep. vahis nir vinir apa &c. See FROM. (Out of, in the sense of beyond) expressed by ati prefixed; as, 'out of one's power,' atiśakti; 'out of the power of man,' atimānuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ; 'to pass out of one's sight,' cakṣurviṣayam atikram; or by the fut. pass. part.; as, 'out of one's power,' aśakyaḥ -kyā -kyaṃ asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ asādhanīyaḥ -yā -yaṃ; 'out of one's reach,' apāraṇīyaḥ -yā -yaṃ apāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ aprāpyaḥ -pyā -pyaṃ aviṣayaḥ -yā -yaṃ viṣayātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ; or by agocara in comp.; as, 'out of hearing,' karṇāgocaraḥ -rā -raṃ.

--(Out of, denoting exclusion, cessation, deviation from, omission, absence, dereliction, &c.) variously expressed by a nir vi apa gata vigata atīta tyakta viruddhaḥ &c.; as, 'out of use,' avyavahāritaḥ -tā -taṃ; 'out of tune,' visvaraḥ -rā -raṃ asvaraḥ &c., 'out of fashion,' lokavyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'out of time,' gatakālikaḥ -kā -kaṃḥ 'out of season,' apūrṇakālaḥ -lā -laṃ akālikaḥ &c.; 'out of the road,' tyaktamārgaḥ -rgā -rgaṃ pathabhraṣṭaḥ &c.; 'out of one's mind,' buddhibhraṣṭaḥ &c., hatavuddhiḥ &c., naṣṭabuddhiḥ &c.; 'out of order,' vidhiviruddhaḥ &c., vidhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ ayathāvidhiḥ &c., visūtraḥ -trā -traṃ; 'out of place,' asthānaḥ -nā -naṃ; 'out of health,' asvasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'out of hope,' nirāśaḥ -śā -śaṃ; 'out of patience,' akṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Out of, denoting in consequence of) expressed by the abl. c., as, 'out of anger,' kopāt; 'out of unsteadiness of mind,' asthiracittatvāt.

--(Out of hand) sadyas tatkāle tatkṣaṇe. See IMMEDIATELY.

out OUT

, interj. (Out upon you, out upon it) apaihi dūramapasara apehi apasara dhik dyai.

to out-act To OUT-ACT

, v. n. aticar (c. 1. -carati -rituṃ); karmmaṇā or kāryyeṇa atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhikaṃ kṛ.

to out-balance To OUT-BALANCE

, v. a. See To OUTWEIGH.

to outbid To OUTBID

, v. a. adhikamūlyaṃ ditsāmīti or dātumicchāmīti vad (c. 1. vadati -dituṃ).

outbidder OUTBIDDER

, s. adhikamūlyaditsuḥ m., adhikamūlyaṃ ditsāmīti vādī m. (n).

to outbrave To OUTBRAVE

, v. a. adhikaṃ bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), adhikabhartmanena parābhū.

outbreak OUTBREAK

, s. udbhedaḥ prodbhedaḥ sphoṭaḥ -ṭanaṃ savego nirgamaḥ.

outcast OUTCAST

, a. or s. (Expelled from society or one's own class or caste) jātibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jātivahiskṛtaḥ -tā -taṃ jātivāhyaḥ -hya -hyaṃ jātihīnaḥ -nā -naṃ hīnajātiḥ -tiḥ -ti jātipatitaḥ -tā -taṃ varṇabhraṣṭaḥ &c., varṇahīnaḥ &c., hīnavarṇaḥ rṇā -rṇaṃ varṇāpetaḥ -tā -taṃ paṃktivāhyaḥ &c., apāṃktaḥ -ktī -ktaṃ apāṃkteyaḥ -yā -yaṃ paṃktidūṣakaḥ -kā -kaṃ patitaḥ -tā -taṃ lokavāhyaḥ &c., praskannaḥ -nnā -nnaṃ vrātyaḥ -tyā juṅgitaḥ -tā.

--(Of a degraded or low caste or class) cāṇḍālaḥ -lī caṇḍālaḥ -lī apasadaḥ vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nīcaḥ -cā -caṃ nihīnaḥ -nā -naṃ nīcajātiḥ -tiḥ -ti nyagjātiḥ &c., antyajātīyaḥ -yā -yaṃ adhamajātīyaḥ &c., adhamavarṇaḥ &c., adhamācāraḥ -rā -raṃ durācāraḥ &c., durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ ācārahīnaḥ &c., ācāravarjitaḥ -tā -taṃ pṛthagjanaḥ pāmaraḥ jālmaḥ.

outburst OUTBURST

, s. udbhedaḥ prodbhedaḥ. See OUTBREAK, ERUPTION.

outcry OUTCRY

, s. (Clamor, loud cry) kolāhalaḥ utkrośaḥ utkruṣṭaṃ uccaiḥsvaraḥ uccairghuṣṭaṃ saṃhūtiḥ f., bahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ citkāraḥ cītkāraḥ kalakalaḥ tumulaṃ; 'popular outcry,' lokāpavādaḥ janāpavādaḥ lokaravaḥ janaravaḥ janarāvaḥ.

--(Cry of pain) ārttanādaḥ.

to outdo To OUTDO

, v. a. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aticar (c. 1. -carati -rituṃ), atiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), atiric in pass. (-ricyate) abhibhū. See To SURPASS.

out-door OUT-DOOR

, a. dvāravahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ dvāravahirbhūtaḥ -tā -taṃ.

outer OUTER

, OUTERMOST, a. vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahirvarttī -rttinī -rtti (n) vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahirbhāgasthaḥ &c., vahis in comp.; as, 'outer part,' vahirbhāgaḥ; 'outer door,' vahirdvāraṃ. See OUTMOST.

outfit OUTFIT

, s. (Equipment for a voyage, &c.) sajjā sambhāraḥ sopakāradravyasambhāraḥ sambhṛtiḥ f., sāmagrī -gryaṃ upakaraṇasāmagrī paricchadaḥ paricchadasāmagrī sannāhaḥ.

--(Of a ship) naukāsajjā.

to outgo To OUTGO

, v. a. atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i), aticar (c. 1. -carati -rituṃ), atikrama (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

outgoing OUTGOING

, s. (Expenditure) vyayaḥ apavyayaḥ apacayaḥ upakṣayaḥ viniyogaḥ apahāraḥ; 'incomings and outgoings,' āyavyayau m. du.

to outgrow To OUTGROW

, v. a. ativṛgh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), adhikaṃ vṛdh atiśayavṛddhiṃ kṛ adhikavṛddhiṃ kṛ adhikavardhanaṃ kṛ.

out-house OUT-HOUSE

, s. vāhyagṛhaṃ vahirgṛhaṃ vahiḥsthagṛhaṃ upagṛhaṃ.

outlandish OUTLANDISH

, a. (Foreign) videśīyaḥ -yā -yaṃ vaideśikaḥ -kī -kaṃ anyadeśīyaḥ &c., videśajaḥ -jā -jaṃ dūradeśīyaḥ -yā -yaṃ paradeśīyaḥ &c., dūradeśavāsī -sinī -si (n) dūravāsī &c.

--(Rustic, barbarous) grāmīyaḥ &c., grāmyaḥ -myā -myaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ.

outlaw OUTLAW

, s. vyavahāravāhyaḥ nyāyarakṣaṇavahiḥsthaḥ rājarakṣaṇavāhyaḥ dharmmavahiḥsthaḥ pāṣaṇḍaḥ.

to outlaw To OUTLAW

, v. a. dharmmadvārād vahiṣkṛ dharmmād vahiṣkṛ nyāyadvārād vahiṣkṛ vyavahāravāhyaṃ -hyāṃ kṛ dharmmavāhyaṃ -hyāṃ kṛ.

outlawed OUTLAWED

, p. p. dharmmadvāravahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ nyāyarakṣaṇavahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ vyavahāravahirbhūtaḥ -tā -taṃ rājarakṣaṇavahirbhūtaḥ &c.

outlawry OUTLAWRY

, s. nyāyarakṣaṇavahiṣkaraṇaṃ vyavahāravahiṣkaraṇaṃ rājarakṣaṇavahiṣkaraṇaṃ dharmmavahiṣkaraṇaṃ dharmmadvāravahiṣkaraṇaṃ.

outlay OUTLAY

, s. vyayaḥ apavyayaḥ dhanavyayaḥ apacayaḥ utsargaḥ dhanotsargaḥ dhanatyāgaḥ kṣayaḥ upakṣayaḥ. See EXPENDITURE.

outlet OUTLET

, s. dvāraṃ nirgamadvāraṃ mukhaṃ nirgamamārgaḥ nirgamapathaḥ nirgamaḥ; 'having a hundred outlets,' śatamukhaḥ -khā -khaṃ.

outline OUTLINE

, s. (Exterior line) vāhyarekhā vahirlekhā.

--(Slight sketch of a figure or subject) pāṇḍulekhyaṃ pāṇḍurekhā pāṇḍulekhyamātraṃ ālekhyaṃ laghvālekhyaṃ vastumātraṃ vastu n., ākāraḥ.

--(Of a picture) citrārambhaḥ.

to outline To OUTLINE

, v. a. vāhyarekhāmātraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), pāṇḍulekhyaṃ kṛ pāṇḍurekhām aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

to outlive To OUTLIVE

, v. a. atijīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), adhikakālaṃ jīv dīrghatarakālaṃ jīv dhṛ (c. 6. dhriyate dharttuṃ), ghriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū.

outlying OUTLYING

, a. vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirvarttī -rttinī -rtti (n).

to outmarch To OUTMARCH

, v. a. atiyā (c. 2. -yāti -tuṃ), ativraj (c. 1. vrajati -jituṃ), atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), śīghratarayātrāṃ kṛ agre yā or yātrāṃ kṛ.

outmost OUTMOST

, a. ativahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ ativāhyaḥ -hyā -hyaṃ madhyātidūrasthaḥ &c. See OUTER.

to outnumber To OUTNUMBER

, v. a. adhikasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ bhū or as bahutarasaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ bhū adhikībhū bahutarībhū.

outpost OUTPOST

, s. uparakṣaṇaṃ vahiḥsthaṃ sainyasthānaṃ or sainikasthānaṃ.

to outpour To OUTPOUR

, v. a. utsic (c. 6. -siñcati -sektuṃ), utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ).

outpouring OUTPOURING

, s. utsekaḥ utsecanaṃ avasecanaṃ utsargaḥ mokṣaṇaṃ.

to outrage To OUTRAGE

, v. a. abhidruh (c. 4. -druhyati -drohituṃ -drogdhuṃ), druh dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ), pradhṛṣ upadravaṃ kṛ upamardanaṃ kṛ sāhasaṃ kṛ pramath (c. 1. -mathati -thituṃ, c. 10. -māthayati -yituṃ), pramāthaṃ kṛ pāruṣyaṃ kṛ upaghātaṃ kṛ balātkāraṃ kṛ nyakkṛ avalepaṃ kṛ atyāhitaṃ kṛ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ).

outrage OUTRAGE

, s. sāhasaṃ mahāsāhasaṃ atisāhasaṃ abhidrohaḥ drohaḥ pramāthaḥ dharṣaḥ -rṣaṇaṃ upamardaḥ atyāhitaṃ upadravaḥ upaghātaḥ balātkāraḥ avalepaḥ nyakkāraḥ nyakkaraṇaṃ udrekaḥ utsekaḥ atyayaḥ atyācāraḥ utpātaḥ atikramaḥ maryyādātikramaḥ anyāyaḥ.

outraged OUTRAGED

, p. p. dharṣitaḥ -tā -taṃ pradharṣitaḥ -tā -taṃ abhidrugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pramāthitaḥ -tā -taṃ kṛtasāhasaḥ -sā -saṃ upamarditaḥ -tā -taṃ kṛtopadravaḥ -vā -vaṃ nyakkṛtaḥ -tā -taṃ atyayitaḥ &c.

outrageous OUTRAGEOUS

, a. atisāhasikaḥ -kī -kaṃ atisāhasī -sinī -si (n) atisāhasakarmmā -rmmā -rmma (n) ugraḥ -grā -graṃ atyugraḥ &c., uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ atyācārī &c., pramāthī &c., rākṣasī &c., rākṣasakarmmā &c., rākṣasaḥ -sī -saṃ rākṣasayogyaḥ -gyā -gyaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghoraḥ -rā -raṃ atiduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atidurācāraḥ &c.

outrageously OUTRAGEOUSLY

, adv. atisāhasapūrvvaṃ atisāhasaṃ kṛtvā atyugraṃ upadravapūrvvaṃ sopadravaṃ dāruṇaṃ atidāruṇaṃ ghoraṃ atiduṣṭaṃ atyācārapūrvvaṃ.

outrageousness OUTRAGEOUSNESS

, s. atisāhasikatvaṃ atyugratā dāruṇatā ghoratā atiduṣṭatā -tvaṃ rākṣasayogyatā utsiktatā.

outre OUTRE

, a. atimaryyādaḥ -dā -daṃ lokavyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to outreach To OUTREACH

, v. a. atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

outrider OUTRIDER

, s. aśvārūḍhaḥ paricaraḥ or anucaraḥ or paridhisthaḥ.

outright OUTRIGHT

, adv. (At once) sadyas tatkāle tatkṣaṇe sapadi samprati jhaṭiti avilambitaṃ.

--(Completely) su or ati prefixed, sarvvatas samyak akhilena āmūlaṃ sādyantaṃ.

--(Plainly) suvyaktaṃ suspaṣṭaṃ avakraṃ.

to outroot To OUTROOT

, v. a. unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samunmūl ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ). See To ERADICATE.

to outrun To OUTRUN

, v. a. atidhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), paścāt tyaktvā pūrvve or agre dhāv or pūrvvam upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

outest OUTEST

, s. ārambhaḥ prārambhaḥ prathamārambhaḥ āgamaḥ upakramaḥ prakramaḥ ādiḥ m., upodghātaḥ; 'at the very outset,' prathamārambhe ādau ādāveva prathamadarśanāt; 'the outset and termination,' āgamanirgamau m. du., ādyantaṃ.

[Page 561a]
to outshine To OUTSHINE

, v. a. atiruc (c. 1. -rocate -ti -cituṃ), adhikaṃ prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ) or śubh (c. 1. śobhate -bhituṃ), adhikaprabhāṃ dā adhikaśobhāṃ dā adhikatejo dā adhikaprakāśaṃ dā; 'the sun outshines the moon,' sūryyaś candram atirocati tejasā.

outside OUTSIDE

, s. (The exterior) vahirbhāgaḥ vāhyabhāgaḥ uparisthabhāgaḥ; 'on the outside,' vahirbhāge vahis.

--(Outer side of an enclosure, &c.) vahiḥpradeśaḥ vahirdeśaḥ.

--(The utmost limit) paramāvadhiḥ m., uttamāvadhiḥ m.

outside OUTSIDE

, adv. (On the outside of) vahis vahirbhāge antaraṃ -reṇa; 'outside the fort,' durgād antaraṃ or antareṇa.

outside OUTSIDE

, a. vahis in comp., vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

outskirt OUTSKIRT

, s. upāntaḥ -ntaṃ paryyantaḥ -ntaṃ samantaḥ antaḥ -ntaṃ prāntaḥ sīmā sīmāpradeśaḥ utsaṅgaḥ parisaraḥ dhāraḥ; 'of a town,' nagaropāntaṃ nagaraprāntaḥ nagaraparisaraḥ; 'of a village,' grāmāntaḥ upakaṇṭhaṃ upaśalyaṃ; 'of a wood,' vanāntaḥ vanadhāraḥ.

to outspread To OUTSPREAD

, v. a. vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), visṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), prasṛ vitatīkṛ.

outspread OUTSPREAD

, p. p. vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ &c., vistāritaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ prasāritaḥ &c., visāritaḥ &c.

outstanding OUTSTANDING

, a. aśodhitaḥ -tā -taṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asādhitaḥ -tā -taṃ.

to outstare To OUTSTARE

, v. a. adhikaprāgalbhyena nirīkṣya lajjāṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ), pragalbhajanam adhikaprāgalbhyena nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ).

to outstretch To OUTSTRETCH

, v. a. prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), pragrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ).

outsretched OUTSRETCHED

, p. p. prasāritaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ &c., abhyucchritaḥ &c.; 'with outstretched neck,' udgrīvaḥ -vā -vaṃ; 'arm,' udbāhuḥ -huḥ -hu abhyucchritabāhuḥ &c.

to outstrip To OUTSTRIP

, v. a. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aticar (c. 1. -carati -rituṃ), atigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i), laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ); 'outstripping the wind,' atyanilaḥ -lā -laṃ.

outstripped OUTSTRIPPED

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ antaritaḥ -tā -taṃ.

to outvie To OUTVIE

, v. a. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), abhibhū paribhū atibhū.

outward OUTWARD

, a. (External) vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahiḥsthitaḥ -tā -taṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahirbhavaḥ -vā -vaṃ vahirbhūtaḥ -tā -taṃ varhirvarttī -rttinī -rtti (n) vahis in comp.

--(Visible) dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āvirbhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Not real) avāstavaḥ -vī -vaṃ.

--(Tending out) vahirdiśyaḥ -śyā -śyaṃ.

outward OUTWARD

, OUTWARDS, adv. vahirbhāgaṃ prati vahis vahirdiśi vahirdeśaṃ prati.

outwardly OUTWARDLY

, adv. vāhyatas vahis vahiraṅge vahiraṅgatas vahirbhāge vahirbhāgatas.

--(Not really) avastutas.

to outweigh To OUTWEIGH

, v. a. adhikabhārī -riṇī -ri bhū or as atibhārī &c. bhū gurutarabhārī &c. bhū gurutaraḥ -rā -raṃ bhū bhāreṇa vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ).

to outwit To OUTWIT

, v. a. atisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ).

outwork OUTWORK

, s. durgavahiḥsthitaṃ prākāraprācīrādi vāhyaparikriyā.

oval OVAL

, a. aṇḍākāraḥ -rā -raṃ aṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti aṇḍasarūpaḥ -pā -paṃ.

oval OVAL

, s. aṇḍākāraḥ aṇḍākṛtiḥ f., kakṣaḥ adhikakalachinnaṃ.

ovarious OVARIOUS

, a. aṇḍamayaḥ -yī -yaṃ aṇḍayuktaḥ -ktā -ktaṃ aṇḍarūpaḥ -pā -paṃ.

ovary OVARY

, s. aṇḍāśayaḥ aṇḍādhāraḥ ḍimbāśayaḥ ḍimbakoṣaḥ.

ovate OVATE

, OVATED, a. aṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti aṇḍākāraḥ -rā -raṃ.

oven OVEN

, s. cullī -lliḥ f., kanduḥ m. f., āpākaḥ ukhā; 'baked in an oven,' kandupakvaḥ -kvā -kvaṃ kāndavaḥ -vī -vaṃ.

[Page 561b]
over OVER

, prep. (Above in place, position, rank, or value) adhi upari ūrddhva prefixed; as, 'placed over,' adhikṛtaḥ -tā -taṃ adhiropitaḥ -tā -taṃ; 'standing over,' adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhātā m. (tṛ) ūrddhvasthitaḥ &c.; 'situated over,' uparisthaḥ -sthā -sthaṃ; 'heaped over,' uparicitaḥ -tā -taṃ; 'a tooth growing over another,' adhidantaḥ. When upari is not compounded with another word it governs the gen. c.; as, 'over all,' upari sarvveṣāṃ. Sometimes upari is repeated; as, uparyyupari sarvveṣāṃ.

--(From side to side, across) expressed by various prepositions, such as ati adhi ut sam abhi vi &c.; as, 'to cross over,' atitṝ uttṝ samuttṝ santṝ atikram samatikram vyatikram saṃkram atī; 'to leap over,' ullaṅgh vilaṅgh abhilaṅgh utplu. Sometimes expressed by pāraṃ in comp.; as, 'to cross over a river,' nadīpāraṃ gam; 'crossing over,' pāragaḥ -gā -gaṃ.

--(Denoting superiority) expressed by pra adhi ut vi ūrddhva &c. prefixed; as in the following words signifying pre-eminence, or 'advantage over,' pradhānatā pramukhatā adhikatvaṃ ādhikyaṃ utkarṣaḥ unnatiḥ f., viśiṣṭatā ūrddhvasthitiḥ f.

--(Upon the whole surface or through the whole extent) expressed by pari vi prefixed; as, 'to wander over the earth,' pṛthivīṃ paribhram or paryaṭ or vibhram.

--(Over against) abhi abhitas prati abhimukhaṃ -khena sammukhaṃ -khena pratimukhaṃ -khena.

over OVER

, adv. (On the opposite side) pāre -raṃ; 'the boat is over the river,' pāragatā naukā.

--(From one to another by passing) expressed by the prepositions prati ni sam &c., in combination with roots; as, 'to deliver over,' pratipad nikṣip saṃkram.

--(Above the top, running over). See OVERFLOWING. (More than the proper quantity, over and above) adhikaṃ adhikataraṃ atiriktaṃ paraṃ bhūyas.

--(Beyond) ati prefixed.

--(Remaining, left over) udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarttaḥ -rttā -rttaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ucchiṣṭaḥ &c., avaśiṣṭaḥ &c., antaraṃ antaritaḥ -tā -taṃ; 'a part over,' kalāntaraṃ; 'that which is over,' udvṛttaṃ śiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ, or expressed by pari; as, 'one over,' ekāvaśiṣṭaṃ ekapari.

--(Throughout) adhi prefixed, sādyantaṃ ādyantaṃ; 'to read over,' adhigam adhī, or expressed by pāra; as, 'one who reads over the Vedas,' vedapāragaḥ; 'to get over, complete,' pāra (nom. pārayati -yituṃ), tīra (nom. tīrayati -yituṃ), pāraṃ gam.

--(Too much, excessively) ati or atiśaya or ekānta prefixed, atiśayena adhikaṃ atīva ekāntatas.

--(Over again) punar; 'over and over again,' punaḥpunar muhurmuhus vāraṃ vāraṃ.

--(To be over). See To CEASE, v. n.

--(To give over). See To GIVE, v. a.

--(To turn over). See OVERTURN. For other senses of 'over,' see the verbs, &c., which follow.

--(Past) vṛttaḥ -ttā -ttaṃ bhūtaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vyatītaḥ -tā -taṃ.

to overabound To OVERABOUND

, v. n. atiriktaḥ -ktā -ktaṃ bhū atibahulībhū.

to overact To OVERACT

, v. a. atiśayena kṛ adhikaṃ kṛ atyācar (c. 1. -carati -rituṃ)

to overawe To OVERAWE

, v. a. sambhrameṇa upahan (c. 2. -hanti -ntuṃ), trāsayitvā nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), atiśayena tras (c. 10. trāsayati -yituṃ), ākulīkṛ vyākulīkṛ.

overawed OVERAWED

, a. sambhramopahataḥ -tā -taṃ sambhramākulitaḥ -tā -taṃ.

to overbalance To OVERBALANCE

, v. a. See To OUTWEIGH.

[Page 562a]
overbalance OVERBALANCE

, s. adhikabhāraḥ atibhāraḥ adhikatarabhāraḥ subhāraḥ.

to overbear To OVERBEAR

, v. a. (Bear down) nipat (c. 10. -pātayati -yituṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam vaśīkṛ dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ).

overbearing OVERBEARING

, a. dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharṣitaḥ -tā -taṃ pradhṛṣṭaḥ &c., pradharṣitaḥ -tā -taṃ dharṣī -rṣiṇī -rṣi (n) uddhataḥ -tā -taṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ dhṛṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu; 'to be overbearing,' dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ).

overboard OVERBOARD

, adv. naukāvahis naukopariṣṭāt naupṛṣṭhatas naupārśvāt naupārśvatas naukātas samudramadhye madhyesamudraṃ madhye'rṇavaṃ.

to overburden To OVERBURDEN

, v. a. atibhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), atibhāreṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), atibhārayuktaṃ -ktāṃ kṛ.

overburdened OVERBURDENED

, p. p. atibhārī -riṇī -ri (n) atibhāravān -vatī -vat (t) atibhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ atibhārayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to overcast To OVERCAST

, v. a. meghāvṛtaṃ -tāṃ kṛ meghācchannaṃ -nnāṃ kṛ meghaiḥ prachad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or āchad kaluṣīkṛ timirīkṛ sābhraṃ -bhrāṃ kṛ sameghaṃ -ghāṃ kṛ.

overcast OVERCAST

, a. meghāvṛtaḥ -tā -taṃ meghācchannaḥ -nnā -nnaṃ meghācchāditaḥ -tā -taṃ tamovṛtaḥ -tā -taṃ ghanoparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ghanāruddhaḥ &c., ghanāvaruddhaḥ &c.

overcautious OVERCAUTIOUS

, a. atyavahitaḥ -tā -taṃ ekāntāvahitaḥ &c., svavahitaḥ &c.

to overcharge To OVERCHARGE

, v. a. (In an account) atimūlyaṃ or adhikamūlyaṃ prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ). See To OVERBURDEN, OVERLOAD.

overcharge OVERCHARGE

, s. (Asking too much) atimūlyaprārthanaṃ adhikamūlyaprārthanaṃ.

to overcloud To OVERCLOUD

, v. a. meghāvṛtaṃ -tāṃ kṛ. See To OVERCAST, v. a.

to overcome To OVERCOME

, v. a. (Subdue) ji (c. 1. jayati -te jetuṃ), parāji nirji viji sañji abhibhū prabhū parābhū vaśīkṛ dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ), pradhṛṣ han (c. 2. hanti -ntuṃ), paryāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), alaṅkṛ.

--(Surmount, get the better of) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhikram adhiruh (c. 1. -rohati roḍhuṃ), adhyāruh āruh atī (c. 2. atyeti -tuṃ, rt. i), vyatī atiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ), abhibhū.

--(Exhaust, distress) sad (c. 10. sādayati -yituṃ), avasad khid (c. 10. khedayati -yituṃ), vyākul (c. 10. -kulayati -yituṃ).

overcome OVERCOME

, p. p. (Subdued) jitaḥ -tā -taṃ parājitaḥ -tā -taṃ vijitaḥ -tā -taṃ abhibhūtaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ &c., vaśīkṛtaḥ &c., vaśībhūtaḥ &c., damitaḥ -tā -taṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ.

--(Distressed, agitated) ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ ārttaḥ -rttā -rttaṃ āturaḥ -rā -raṃ grastaḥ -stā -staṃ ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ -lā -laṃ parigataḥ -tā -taṃ; 'with hunger,' kṣudhākrāntaḥ &c., kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ kṣudhāturaḥ -rā -raṃ; 'with sorrow,' śokārttaḥ &c., śokākulaḥ -lā -laṃ; 'with shame,' hrījitaḥ -tā -taṃ lajjāparigataḥ -tā -taṃ.

over-compassionate OVER-COMPASSIONATE

, a. ekāntakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atikāruṇikaḥ -kī -kaṃ.

over-confident OVER-CONFIDENT

, s. ativiśvāsī -sinī -si (n) ekāntaviśvāsī &c.

to overdo To OVERDO

, v. a. atiśayena kṛ adhikaṃ kṛ.

--(Cook too much) atiśayena pac (c. 1. pacati paktuṃ), atipākaṃ kṛ atipakvaṃ -kvāṃ kṛ.

overdone OVERDONE

, p. p. (Cooked too much) atipakvaḥ -kvā -kvaṃ.

--(Too much wearied) atiśrāntaḥ -ntā -ntaṃ atiśramārttaḥ -rttā -rttaṃ.

to over-eat To OVER-EAT

, v. a. atibhojanaṃ kṛ atyaśanaṃ kṛ atisauhityaṃ kṛ.

to over-estimate To OVER-ESTIMATE

, v. a. adhikaṃ or atiśayena man (c. 4. manyate mantuṃ).

over-excitement OVER-EXCITEMENT

, s. atyuttāpaḥ atyudyogaḥ atyutkampaḥ.

over-fatigue OVER-FATIGUE

, s. atiśrāntiḥ f., atiśramaḥ atikleśaḥ atiśayakhedaḥ.

to over-flow To OVER-FLOW

, v. n. (Run over the brim) utsecanaṃ kṛ utsekaṃ kṛ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū atyantapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū paripūrṇaḥ &c. bhū pari- pūrṇībhū jalotsekaṃ kṛ jalotsevanaṃ kṛ jalāplāvanaṃ kṛ upacitaḥ -tā -taṃ bhū upacitajalaḥ -lā -laṃ bhū samāplutaḥ -tā -taṃ bhū samplutajalaḥ -lā -laṃ bhū sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), sphītaḥ -tā -taṃ bhū sphītajalaḥ -lā -laṃ bhū.

--(Be exuberant) atibahulībhū atipracurībhū atiriktaḥ -ktā -ktaṃ bhū udriktaḥ &c. bhū puṣkalībhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū; 'overflows with tears,' vāṣpāyate; 'their eyes overflowed with tears,' teṣāṃ netrāṇi samāplutāni vāriṇā.

to overflow To OVERFLOW

, v. a. jalena plu (c. 10. plāvayati -yituṃ) or āplu or pariplu or saṃplu jalaplutaṃ -tāṃ kṛ jalaplāvitaṃ -tāṃ kṛ jalāplāvitaṃ -tāṃ kṛ jalavyāptaṃ -ptāṃ kṛ jalāplāvanaṃ kṛ jalaplāvanaṃ kṛ.

overflow OVERFLOW

, s. utsekaḥ utsecanaṃ jalaplāvaḥ -vanaṃ jalāplāvanaṃ jalapariplavaḥ jalocchvāsaḥ jalotsekaḥ jalavṛddhiḥ f., jalaughaḥ jalapravṛddhiḥ f., jalāgamaḥ.

overflowed OVERFLOWED

, p. p. jalaplāvitaḥ -tā -taṃ jalāplāvitaḥ &c., āplāvitaḥ &c., jalaplutaḥ -tā -taṃ jalapariplutaḥ &c., āplutaḥ &c., pariplutaḥ &c., jalavyāptaḥ -ptā -ptaṃ vyāptaḥ &c.; 'is overflowed,' plāvyate.

overflowing OVERFLOWING

, part. or a. (So full as to run over) utsecanakārī -riṇī -ri (n) utsicyamānaḥ -nā -naṃ utsiktaḥ -ktā -ktaṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ atyantapūrṇaḥ &c., paripūrṇaḥ &c., paryyākulaḥ -lā -laṃ; 'with water,' samplutodakaḥ -kā -kaṃ samplutajalaḥ -lā -laṃ jalotsicyamānaḥ &c.

--(Exuberant) atibahulaḥ -lā -laṃ bahulaḥ &c., puṣkalaḥ -lā -laṃ pracuraḥ -rā -raṃ udriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaḥ &c., upacitaḥ -tā -taṃ; 'eyes overflowing with tears,' aśrusamāplutāni netrāṇi; 'having overflowing eyes,' upaplutākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ; 'overflowing its bounds,' udvelaḥ -lā -laṃ.

overflowing OVERFLOWING

, s. utsekaḥ utsecanaṃ jalāplāvanaṃ jalotsekaḥ pravṛddhiḥ f., vṛddhiḥ atiriktatā udriktatā paripūrṇatā atipūrṇatā upacayaḥ ātiśayyaṃ ādhikyaṃ atibāhulyaṃ; 'of a river beyond its banks,' vidāraḥ. See OVERFLOW. 'To fill to overflowing,' plu (c. 10. plāvayati -yituṃ), pariplu.

to overgrow To OVERGROW

, v. a. or n. ativṛdh (c. 1. -vardhate -rdhituṃ), adhikaṃ vṛdh atyantaṃ or atimātraṃ vṛdh or ruh (c. 1. rohati roḍhuṃ) or praruh.

overgrown OVERGROWN

, p. p. or a. ativardhitaḥ -tā -taṃ kālaprarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ atirūḍhaḥ &c.

overgrowth OVERGROWTH

, s. ativṛddhiḥ f., ativardhanaṃ adhikavṛddhiḥ kālaprarūḍhiḥ f.

to overhang To OVERHANG

, v. n. vahirlamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), pralamb avalamb vahiḥpralamb vahiḥsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ).

overhasty OVERHASTY

, a. atisāhasī -sinī -si (n) ekāntasāhasī &c.

to overhaul To OVERHAUL

, v. a. itastataḥ samākṛṣya parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), punaḥpunaḥ parivarttya parīkṣ punaḥ parīkṣ.

overhead OVERHEAD

, adv. mastakopari śīrṣopari upariṣṭāt uparisthāne ūrddhvasthāne ūrddhve ūrddhvaṃ uccaṃ vihāyasā.

to overhear To OVERHEAR

, v. a. pracchanne sthitvā dvayoḥ saṃlāpaṃ śru (c. 5. śṛṇoti śrotuṃ) or upaśru or ākarṇ (c. 10. -karṇayati -yituṃ), akasmād ākarṇ.

overheard OVERHEARD

, p. p. ākarṇitaḥ -tā -taṃ akasmād ākarṇitaḥ &c., śrutaḥ -tā -taṃ.

to overjoy To OVERJOY

, v. a. atyantam ānand (c. 10. -nandayati -yituṃ) or prahṛṣ (c. 10. -harṣayati -yituṃ), atiśayena prahṛṣ.

overjoy OVERJOY

, s. atyānandaḥ paramānandaḥ paramaharṣaḥ paramāhlādaḥ.

overjoyed OVERJOYED

, p. p. paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paramasaṃhṛṣṭaḥ &c., paramānanditaḥ -tā -taṃ paramāhlāditaḥ -tā -taṃ harṣākulaḥ -lā -laṃ harṣavihvalaḥ -lā -laṃ romāñcitaḥ -tā -taṃ harṣaromāñcitaḥ -tā -taṃ pulakitaḥ -tā -taṃ harṣapulakitaḥ -tā -taṃ ullāsitaḥ -tā -taṃ ullasitaḥ -tā -taṃ ullāsī -sinī -si (n) paramaprītaḥ -tā -taṃ hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ prahṛṣṭaḥ &c., prahṛṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) atiharṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ atihṛṣṭaḥ &c.; 'to be overjoyed,' paramam ānand (c. 1. -nandati -ndituṃ), paramānandaṃ kṛ.

overlaid OVERLAID

, p. p. ācchannaḥ -nnā -nnaṃ pihitaḥ -tā -taṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'with gold,' suvarṇapatrapinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

overlarge OVERLARGE

, a. ativṛhan -hatī -hat (t) atimahān -hatī &c., atisthūlaḥ -lā -laṃ ativipulaḥ &c., ekāntasthūlaḥ &c., atiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

to overlay To OVERLAY

, v. a. (An infant) śayyāstaraṇabhāreṇa pīḍayitvā śiśuprāṇaghātaṃ kṛ.

--(Cover, spread over) chad (c. 10. chādayati -yituṃ), āchad pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), apidhā.

--(Oppress with too great a weight) atibhāreṇa pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

to overleap To OVERLEAP

, v. a. laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh laṅghanaṃ kṛ utplu (c. 1. -plavate -plotuṃ).

overlenient OVERLENIENT

, a. atimṛduḥ -duḥ -dvī -du ekāntamṛduḥ &c.

to overload To OVERLOAD

, v. a. atibhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) atibhārākrāntaṃ -ntāṃ kṛ atyantaṃ or atiśayena pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), atipūrṇaṃ -rṇāṃ kṛ.

overloaded OVERLOADED

, p. p. atibhārākrāntaḥ -ntā -ntaṃ atibhārārttaḥ -rttā -rttaṃ atibhārī -riṇī -ri (n) atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ atipūritaḥ &c. See OVERBURDENED.

overloading OVERLOADING

, s. atibhāranyāsaḥ atibhārāropaṇaṃ ākramaḥ -maṇaṃ.

to overlook To OVERLOOK

, v. a. (View from a high place) unnatasthānād avalok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ) or nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or avekṣ or abhivīkṣ.

--(Superintend, preside over) adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ kāryyadarśanaṃ kṛ kāryyekṣaṇaṃ kṛ kāryyāṇi avekṣ adhyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhū.

--(Let pass, excuse) upekṣ avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate -ti kṣantuṃ), doṣācchādanaṃ kṛ doṣakṣālanaṃ kṛ upekṣāṃ kṛ upekṣaṇaṃ kṛ.

overlooked OVERLOOKED

, p. p. (Viewed from above) unnatasthānād or unnatapradeśād avalokitaḥ -tā -taṃ.

--(Superintended) adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Passed over, excused) upekṣitaḥ -tā -taṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

overlooker OVERLOOKER

, s. avekṣitā m. (tṛ) adhyakṣaḥ upadraṣṭā m. (ṣṭṛ) kāryyadraṣṭā.

overmuch OVERMUCH

, a. ati or atiśaya prefixed, adhikaḥ -kā -kaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ atimātraḥ -trā -traṃ atimaryyādaḥ -dā -daṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

overmuch OVERMUCH

, s. atibāhulyaṃ ādhikyaṃ adhikatā atiriktatā ekāntatvaṃ.

overmuch OVERMUCH

, adv. ati prefixed, atiśayena atyantaṃ atimaryyādaṃ ekāntatas.

over-officious OVER-OFFICIOUS

, a. atyupacārī -riṇī -ri (n) atyupakārī &c., atyupacāraḥ &c.

to overpass To OVERPASS

, v. a. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aticar (c. 1. -carati -rituṃ).

overpast OVERPAST

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ gataḥ -tā -taṃ.

to overpay To OVERPAY

, v. a. atimūlyaṃ or adhikamūlyaṃ dā (c. 3. dadāti dātuṃ).

overplus OVERPLUS

, s. udvarttaḥ udvṛttaṃ avaśiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ śiṣṭaṃ parabhāgaḥ.

to overpower To OVERPOWER

, v. a. abhibhū parābhū parāji (c. 1. -jayate -jetuṃ), nirji dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), parākram vaśīkṛ. See To OVERCOME.

overpowered OVERPOWERED

, p. p. parājitaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ. See OVERCOME.

to overrate To OVERRATE

, OVERPRIZE, v. a. adhikaṃ or atiśayena man (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ), adhikamūlyaṃ or atimūlyaṃ kṛ.

[Page 563b]
to overreach To OVERREACH

, v. a. atisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), abhisandhā pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), vipralabh pratṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ).

overreached OVERREACHED

, p. p. atisaṃhitaḥ -tā -taṃ pralabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratāritaḥ -tā -taṃ.

overreaching OVERREACHING

, s. atisandhānaṃ atisandhiḥ m., pralambhaḥ pratāraṇaṃ -ṇā.

overripe OVERRIPE

, a. atipakvaḥ -kvā -kvaṃ kālaprarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vināśonmukhaḥ &c.

to overrule To OVERRULE

, v. a. adhikṛ prabhū adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), viniyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), niyam sanniyam saṃyam yam śās (c. 2. śāsti śāsituṃ), anuśās adhikāraṃ kṛ.

overruler OVERRULER

, s. adhikārī m. (n) adhiṣṭhātā m. (tṛ) prabhuḥ m., anuśāstā.

to overrun To OVERRUN

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhikram upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), upadravaṃ kṛ upaplavaṃ kṛ.

overrun OVERRUN

, p. p. ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ ākramitaḥ -tā -taṃ upadrutaḥ -tā -taṃ upaplutaḥ &c., ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āstīrṇaḥ &c., vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

to oversee To OVERSEE

, v. a. upadṛś (c. 1. -paśyati -draṣṭuṃ), avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ kāryyadarśanaṃ kṛ kāryyekṣaṇaṃ kṛ adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

overseer OVERSEER

, s. adhyakṣaḥ upadraṣṭā m. (ṣṭṛ) avekṣitā m. (tṛ) kāryyāvekṣitā m., adhiṣṭhātā m., adhikarmmikaḥ kāryyadraṣṭā m., kāryyādhīśaḥ adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ; 'of a village,' sthāyukaḥ.

to overset To OVERSET

, v. a. paryas (c. 4. -asyati -asituṃ), parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), ākṣip (c. 10. -kṣepayati -yituṃ), nipat (c. 10. -pātayati -yituṃ), adhaḥ kṛ.

to overset To OVERSET

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ). See To UPSET.

to overshadow To OVERSHADOW

, v. a. chāyayā chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or prachad chāyāṃ kṛ chāyāvṛtaṃ -tāṃ kṛ vitānīkṛ.

overshadowed OVERSHADOWED

, p. p. chāyāvṛtaḥ -tā -taṃ chāyācchāditaḥ &c., chāyācchannaḥ -nnā -nnaṃ.

to overshoot To OVERSHOOT

, v. a. lakṣyam atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ) or ullaṅgh lakṣyātikramaṃ kṛ lakṣyollaṅghanaṃ kṛ lakṣyātikṣepaṃ kṛ.

oversight OVERSIGHT

, s. (Error) dṛṣṭidoṣaḥ bhramaḥ bhrāntiḥ f., pramādaḥ.

to oversleep To OVERSLEEP

, v. a. atiśayena or atidīrghaṃ or sudīrghaṃ svap (c. 2. svapiti svaptuṃ), atinidrāṃ kṛ atisvāpaṃ kṛ.

to overspread To OVERSPREAD

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), samāvṛ avatan (c. 5. -tanoti -nituṃ), vitan vitānīkṛ avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), samavakṝ ākṝ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ).

overspread OVERSPREAD

, p. p. ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ samākrāntaḥ &c., ācchāditaḥ -tā -taṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ pracchāditaḥ &c., āvṛtaḥ -tā -taṃ ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āstīrṇaḥ &c., vyāptaḥ -ptā -ptaṃ saṃvītaḥ &c., parivītaḥ &c., pūritaḥ &c., gāhitaḥ &c., śritaḥ &c., vitānīkṛtaḥ &c., pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to overstate To OVERSTATE

, v. a. atiśayena or vāgādhikyena vad (c. 1. vadati -dituṃ), atyuktiṃ kṛ atiśayoktiṃ kṛ.

to overstep To OVERSTEP

, v. a. atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh vilaṅgh abhilaṅgh.

overstock OVERSTOCK

, s. atisañcayaḥ adhikasañcayaḥ atisambhāraḥ atisaṅgrahaḥ.

to overstock To OVERSTOCK

, v. a. atiśayena sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ) or upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), atisambhāraṃ kṛ atisañcayaṃ kṛ adhikasambhāraṃ kṛ atipūrttiṃ kṛ adhikapūrttiṃ kṛ.

overstocked OVERSTOCKED

, p. p. atisambhṛtaḥ -tā -taṃ atipūritaḥ -tā -taṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to overstrain To OVERSTRAIN

, v. n. atiyatnaṃ kṛ atiprayatnaṃ kṛ atiśayena yat (c. yatate -tituṃ).

[Page 564a]
overt OVERT

, a. prakāśaḥ -śā -śaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ vispaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhivyaktaḥ &c., vivṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āvirbhūtaḥ &c., pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

to overtake To OVERTAKE

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samprāp dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), gras (c. 1. grasate -situṃ), ākrama (c. 1. -krāmati -kramituṃ), paścāddhāvan or paścād anudhāvya ākram or ākramaṇaṃ kṛ.

--(Come upon unexpectedly) akasmād āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ) or prāp.

overtaken OVERTAKEN

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ samprāptaḥ -ptā -ptaṃ grastaḥ -stā -staṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ gṛhītaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ ākramitaḥ -tā -taṃ.

--(Come upon suddenly) akasmād āsāditaḥ -tā -taṃ.

to overtask To OVERTASK

, OVERTAX, v. a. atibhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ) or in caus. (arpayati -yituṃ) adhikabhāraṃ nyas.

to overthrow To OVERTHROW

, v. a. (Defeat) parāji (c. 1. -jayate -jetuṃ), viji nirji ji parāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), abhibhū parābhū parās (c. 4. -asyati -asituṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam paryāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), vaśīkṛ.

--(Turn upside down, upset, subvert) paryas parākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ākṣip (c. 10. kṣepayati -yituṃ), parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), saṃkṣubh (c. 10. -kṣobhayati -yituṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ), nipat.

--(Destroy, &c.). See OVERTURN.

overthrow OVERTHROW

, s. (Defeat) parājayaḥ apajayaḥ jayaḥ parābhavaḥ abhibhavaḥ abhibhūtiḥ f., paribhavaḥ.

--(Ruin, destruction) nāśaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ kṣayaḥ dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ ucchedaḥ samucchedaḥ sādaḥ -danaṃ ghātaḥ vighātaḥ bhaṅgaḥ bhedaḥ vyasanaṃ; 'of an army,' balavyasanaṃ.

--(Upsetting, subverting) paryāsaḥ paryasanaṃ parivarttanaṃ pātanaṃ nipātanaṃ.

overthrown OVERTHROWN

, p. p. parājitaḥ -tā -taṃ jitaḥ &c., parābhūtaḥ &c., abhibhūtaḥ &c., parāhataḥ &c., parāstaḥ -stā -staṃ upāstaḥ &c., naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ &c., hataḥ &c., bhagnaḥ -gnā -gnaṃ pātitaḥ -tā -taṃ nipātitaḥ &c., dhvaṃsitaḥ &c., jātavyasanaḥ -nā -naṃ.

overtly OVERTLY

, adv. prakāśaṃ spaṣṭaṃ vispaṣṭaṃ vyaktaṃ prakaṭaṃ āvis prādus agūḍhaṃ pratyakṣaṃ -kṣeṇa -kṣatas.

overture OVERTURE

, s. (Opening) vivṛtiḥ f., vivaraṇaṃ prakāśaḥ -śanaṃ.

--(Proposal) upanyāsaḥ nivedanaṃ prasaṅgaḥ abhidhānaṃ; 'secret overture,' upajapaḥ -jāpaḥ.

--(Musical or dramatic prelude) pūrvvaraṅgaḥ prastāvanā prakaraṇaṃ upodghātaḥ nāndī; 'player or speaker of it,' nāndīvādī nāndīkaraḥ.

to overturn To OVERTURN

. v. a. parāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), parivṛt apavṛt paryas (c. 4. -asyati -asituṃ), parākṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ākṣip (c. 10. -kṣepayati -yituṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ), nipat utsad (c. 10. sādayati -yituṃ), saṃkṣubh (c. 10. -kṣobhayati -yituṃ), adhomukhīkṛ adharottarīkṛ adhaḥ kṛ nyuṣjīkṛ.

--(Destroy, &c.) naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś praṇaś dhvaṃs (c. 10. dhvaṃsayati -yituṃ), vidhvaṃs praghvaṃs ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ), sad.

overturn OVERTURN

, s. paryāsaḥ paryasanaṃ parivarttanaṃ parāvarttanaṃ pātanaṃ nipātanaṃ utsādanaṃ kṣobhaḥ saṃkṣobhaḥ ghvaṃsaḥ ghvaṃsanaṃ pradhvaṃsaḥ. See OVERTHROW.

overturned OVERTURNED

, p. p. paryastaḥ -stā -staṃ parākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ parāvarttitaḥ -tā -taṃ parivarttitaḥ &c., parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ apavṛttaḥ &c., pātitaḥ &c., nipātinaḥ &c., utsāditaḥ &c., saṃkṣobhitaḥ &c., adhaḥkṛtaḥ &c., dhvaṃsitaḥ &c. See OVERTHROWN.

[Page 564b]
overturning OVERTURNING

, s. parāvarttanaṃ parivarttanaṃ paryasanaṃ utsādanaṃ. See OVERTURN.

to overvalue To OVERVALUE

, v. a. adhikaṃ or atiśayena mam (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ), adhikamūlyaṃ or atimūlyaṃ kṛ or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

overweening OVERWEENING

, a. atyabhimānī -ninī -ni (n) atimānī &c., atyahaṅkārī &c., atyahaṃyuḥ -yuḥ -yu ātmaślāghī &c.

overweeningly OVERWEENINGLY

, adv. atyabhimānena atyahaṅkāreṇa atyabhimānapūrvvaṃ.

overweight OVERWEIGHT

, s. atibhāraḥ adhikabhāraḥ bhārādhikyaṃ atiśayabhāraḥ.

to overwhelm To OVERWHELM

, v. a. (Crush, beat down) avamṛd (c. 9. -mṛdnāti -mardituṃ), pramṛd āmṛd avapat (c. 10. -pātayati -yituṃ), nipat puth (c. 10. pothayati -yituṃ), niṣpiṣ (c. 7. -pinaṣṭi -peṣṭuṃ), sampiṣ viniṣyiṣ.

--(Overspread) āchad (c. 10. chādayati -yituṃ), samāchad āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), samāvṛ ākram (c. 1. krāmati -kramituṃ), avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), samavakṝ avākṝ; 'he overwhelms them with arrows,' tān avākirati śaraiḥ.

--(Immerge, submerge) majj (c. 10. majjayati -yituṃ), nimajj avagāh (c. 10. -gāhayati -yituṃ), samāplu (c. 10. -plāvayati -yituṃ, c. 1. -plavate), samabhiplu abhiplu pariplu abhipariplu upaplu viplu samāplutaṃ -tāṃ kṛ pariplutaṃ -tāṃ kṛ samabhiplutaṃ &c. kṛ magnaṃ -gnāṃ kṛ.

overwhelmed OVERWHELMED

, p. p. marditaḥ -tā -taṃ avamarditaḥ &c., avapātitaḥ &c., sampiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ācchannaḥ -nnā -nnaṃ ācchāditaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ samākrāntaḥ &c., ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ &c., pramagnaḥ &c., gāhitaḥ &c., abhiplutaḥ &c., abhipariplutaḥ &c., samabhiplutaḥ &c., upaplutaḥ &c., pariplutaḥ &c., samāplutaḥ &c., samplutaḥ &c., upadrutaḥ &c., grastaḥ -stā -staṃ parigataḥ &c., ākulaḥ -lā -laṃ; 'with care,' cintāmagnaḥ &c., cintākulaḥ &c.; 'with shame,' hrīparigataḥ &c.

overwhelming OVERWHELMING

, part. or a. avamardī -rdinī -rdi (n) upaplavī &c., viplavakārī &c., upaplavakārakaḥ -kā -kaṃ.

overwise OVERWISE

, a. atiprājñaḥ -jñā -jñaṃ atijñānī -ninī -ni (n) ekāntaprājñaḥ &c., atipaṇḍitaḥ -tā -taṃ paṇḍitammanyaḥ -nyā -nyaṃ.

to overwork To OVERWORK

, v. a. atiśayena or ekāntataḥ or adhikam āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), atyāyāsaṃ or atikleśaṃ kṛ or .

overwork OVERWORK

, s. atyāyāsaḥ atikleśaḥ ekāntakleśaḥ atiśramaḥ.

overworked OVERWORKED

, p. p. atyāyāsitaḥ -tā -taṃ atikleśitaḥ &c., atikliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

overwrought OVERWROUGHT

, a. atisaṃskṛtaḥ -tā -taṃ atipariṣkṛtaḥ &c., atisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

overzealous OVERZEALOUS

, a. atyutsukaḥ -kā -kaṃ atyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ ativyagraḥ -grā -graṃ atyuttaptaḥ -ptā -ptaṃ aticaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ atyutkaṇṭhitaḥ &c.

oviform OVIFORM

, a. aṇḍākāraḥ -rā -raṃ aṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti aṇḍarūpaḥ -pā -paṃ.

oviparous OVIPAROUS

, a. aṇḍajaḥ -jā -jaṃ aṇḍajanakaḥ -kā -kaṃ aṇḍaprajaḥ -jā -jaṃ aṇḍaprasūḥ -sūḥ -su aṇḍotpādakaḥ -kā -kaṃ dvijaḥ -jā -jaṃ dvijanmā -nmā -nma (n) dvijātiḥ -tiḥ -ti ayonijaḥ &c.; 'any oviparous animal,' dvijaḥ dvijātiḥ &c.

to owe To OWE

, v. a. (Owe money) dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ) with acc. and dat.; as, 'he owes a hundred pieces of money to Devadatta,' devadattāya śataṃ mudrā dhārayati; 'he repaid me the money which he owed me,' dhārayan mahyaṃ vasūni pratyapadyata.

--(Be indebted) ṛṇī -ṇinī -ṇi bhū ṛṇavān -vatī -vad bhū ṛṇabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū ṛṇaṃ kṛ.

--(Be obliged) anugṛhītaḥ -tā -taṃ bhū; 'I owe you many thanks for your advice,' anugṛhīto'smi tavopadeśena. The sense of 'owe' may be expressed by the fut. pass. part.; as, 'I owe him money,' mayā tasmai dhanaṃ pratideyaṃ or pratidātavyaṃ, or by changing the construction of the sentence thus, 'I owe my deliverance to you,' bhavān mama rakṣākāraṇam iti jñātavyaṃ. See the next word.

owing OWING

, part. (Due) deyaḥ -yā -yaṃ pratideyaḥ -yā -yaṃ dātavyaḥ -vyā -vyaṃ pratidātavyaḥ &c., dānīyaḥ -yā -yaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Following as effect and cause) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ &c., udbhavaḥ -vā -vaṃ prabhavaḥ &c., kāraṇabhūtaḥ -tā -taṃ; 'my deliverance is owing to you,' bhavān mama rakṣākāraṇaṃ or mama rakṣaṇaṃ bhavatprayuktaṃ.

--(Imputable) āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ adhyāropaṇīyaḥ -yā -yaṃ sambandhanīyaḥ &c.

owl OWL

, s. ulūkaḥ ūlūkaḥ pecakaḥ kauśikaḥ vāyasārātiḥ m., divāndhaḥ divābhītaḥ niśāṭaḥ niśācaraḥ naktañcaraḥ niśādarśī m. (n) naktacārī m. (n) rajanīcaraḥ kākabhīruḥ m., kāvarukaḥ ghūkaḥ vakranāsikaḥ raktanāsikaḥ.

owl-light OWL-LIGHT

, s. īṣatprakāśaḥ mandaprakāśaḥ mandaprabhā niśādiḥ m.

own OWN

, a. svaḥ svā svaṃ ātma in comp., sva in comp., svakīyaḥ -yā -yaṃ ātmīyaḥ -yā -yaṃ svīyaḥ -yā -yaṃ svakaḥ -kā -kaṃ nijaḥ -jā -jaṃ naijaḥ -jī -jaṃ prātisvikaḥ -kī -kaṃ ātmasambandhī -ndhinī -ndhi (n) ātmādhīnaḥ -nā -naṃ ātmabhūtaḥ -tā -taṃ; 'my own,' madīyaḥ -yā -yaṃ; 'thy own,' tvadīyaḥ -yā -yaṃ; 'our own,' asmadīyaḥ -yā -yaṃ; 'of one's own self or own accord,' svayaṃ.

--(Belonging to no other) ananyasambandhī &c., ananyasvāmikaḥ -kā -kaṃ ananyādhīnaḥ -nā -naṃ ananyavarttī &c. Compounds with sva and ātma, are most frequent to express 'own,' as applicable to the first, second, or third person; thus, 'one's own act,' svakarmma n. (n) ātmakarmma svayaṅkṛtaṃ; 'one's own son,' svaputraḥ ātmajaḥ svajaḥ; 'own nature,' svabhāvaḥ; 'own fancy,' svachandas n.; 'own duty,' svadharmmaḥ; 'own country,' svadeśaḥ; 'own caste or tribe,' svajātiḥ f.; 'own family,' svakulaṃ; 'own advantage,' svārthaḥ ātmahitaṃ; 'for one's own sake,' ātmārthaṃ -rthe; 'one's own wife,' svakīyā svīyā svabhāryyā; 'to make one's own,' ātmasātkṛ.

to own To OWN

, v. a. (Have the legal right to) adhikārī -riṇī -ri bhū or as svāmī &c. bhū īśvaraḥ -rā -rī -raṃ bhū; 'to own land,' kṣetrādhikārī &c. bhū kṣetrasvāmī &c. bhū; or expressed by the use of as or bhū with the gen. c., or with madīyaḥ -yā -yaṃ ātmīyaḥ -yā -yaṃ svakīyaḥ -yā -yaṃ ātmādhīnaḥ -nā -naṃ svādhīnaḥ &c.; as, 'I own that land,' tat kṣetraṃ madīyam asti or ātmādhīnaṃ or mama bhavati; 'the king owns this money,' etad dhanaṃ rājādhīnam asti. See To BELONG. (Acknowledge to belong to one's self, claim to one's self) svīkṛ ātmasātkṛ svīyamiti vad (c. 1. vadati -dituṃ), mameti vad svatvam abhiman svatvaṃ jñā (c. 10. jñāpayati -yituṃ, c. 9. jānāti) or abhijñā or budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), svakīyaṃ -yāṃ kṛ ātmīyaṃ -yāṃ kṛ.

--(Confess, acknowledge) svīkṛ aṅgīkṛ urīkṛ anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), grah abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), abhijñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), pratijñā pratyabhijñā samabhijñā anubhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), svīkāraṃ kṛ.

owned OWNED

, p. p. (Confessed, acknowledged) svīkṛtaḥ -tā -taṃ aṅgīkṛtaḥ &c., abhijñātaḥ -tā -taṃ pratijñātaḥ &c.

--(The legal right vested in) svatvaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'owned by me,' matsvatvaviśiṣṭaḥ &c.

owner OWNER

, s. adhikārī m. -riṇī f. (n) svāmī m. -minī f. (n) īśvaraḥ -rā -rī patiḥ m., prabhuḥ m., adhibhūḥ m., adhipaḥ īśitā m. (tṛ) netā m. (tṛ) nāyakaḥ parivṛḍhaḥ bharaṇḍaḥ; 'of cattle,' gavīśvaraḥ; 'of land,' kṣetrādhikārī m.

ownership OWNERSHIP

, s. svāmyaṃ svāmitvaṃ svatvaṃ adhikāraḥ -ritā -tvaṃ prabhutvaṃ -tā aiśvaryyaṃ nāyakatvaṃ.

owning OWNING

, s. (Confession) svīkāraḥ svīkaraṇaṃ aṅgīkāraḥ aṅgīkaraṇaṃ.

ox OX

, s. (Male of the bovine genus) gauḥ m. (go) vṛṣabhaḥ vṛṣaḥ ṛṣabhaḥ balīvarddaḥ ukṣā m. (n) vahataḥ -tiḥ -tuḥ m., kakudmān m. (t) anaḍvān m. (ḍuh) śakkaraḥ śākkaraḥ dhākaḥ vitsanaḥ; 'stupid as an ox,' gomūḍhaḥ; 'relating to an ox,' aukṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

--(Draft ox) śaṅkaḥ.

oxen OXEN

, pl. gāvaḥ m. pl.; 'herd of oxen,' gokulaṃ govṛndaṃ aukṣakaṃ gosamūhaḥ paśugaṇaḥ gavyā gotrā pāśavaṃ ukṣṇāṃ saṃhatiḥ f., garvāṃ vrajaḥ; 'yoke of oxen,' goyugaṃ gogoyugaṃ; 'property in oxen,' godhanaṃ; 'carriage drawn by oxen,' goyānaṃ.

ox-fly OX-FLY

, s. gomakṣikā gomaśakaḥ.

oxyd OXYD

, OXIDE, s. rītiḥ f.; 'of iron,' āraṃ; 'of mercury,' rasabhasma n. (n).

to oxydate To OXYDATE

, OXYDIZE, v. a. jāraṇaṃ kṛ sādhanaṃ kṛ bhasmīkṛ ātañcanaṃ kṛ pratīvāpaṃ kṛ; 'oxydized iron,' sāraṇaṃ.

oxydation OXYDATION

, s. jāraṇaṃ sādhanaṃ ātañcanaṃ pratīvāpaḥ bhasmīkaraṇaṃ.

oxygen OXYGEN

, s. The word used in modern treatises is amlakaraḥ.

oyez OYEZ

, OYES, śṛṇuta śṛṇuta āryyāḥ.

oyster OYSTER

, s. śuktiḥ f., śuktikā toyaśuktikā paṭolakaḥ puṣṭikā muktāspoṭaḥ muktāgāraṃ muktāprasūḥ f.; 'oyster-shell,' śuktipuṭaṃ śuktipeśī.

oyster-woman OYSTER-WOMAN

, OYSTER-WENCH, s. śuktivikrayiṇī śuktivikretrī.

P. pabular PABULAR

, PABULOUS, a. pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ poṣakaḥ -kā -kaṃ puṣṭikaraḥ &c.

pabulum PABULUM

, s. bhojanaṃ āhāraḥ bhojyaṃ bhakṣyaṃ pauṣṭikaṃ. See FOOD.

pace PACE

, s. (A step) padapātaḥ pādapātaḥ padakramaḥ padanyāsaḥ pādanyāsaḥ padavikṣepaḥ pādavikṣepaḥ padanikṣepaḥ padakramaḥ padaṃ kramaḥ.

--(Gait) gatiḥ gamanaṃ cāraḥ caraṇaṃ calanaṃ ayanaṃ.

--(Of horses) dhāraḥ -rā cāraḥ vārakaḥ padavikṣepaḥ ayanaṃ; 'a horse with a good pace,' sukhāyanaḥ sukhacāraḥ. A horse's paces are, 'walk,' āskanditaṃ; 'trot,' dhauritakaṃ; 'sidling,' recitaṃ; 'gallop,' valgitaṃ; 'vaulting,' plutaṃ.

--(Of an elephant) gajavrajaṃ.

--(Degree of celerity) kramaḥ padakramaḥ gativegaḥ; 'a quick pace,' drutapadaṃ; 'at a good pace,' citrapadakramaṃ; 'going at a quick pace,' drutagāmī -minī -mi (n) drutakramaḥ -mā -maṃ avilambitakramaḥ &c.

to pace To PACE

, v. n. kram (c. 1. krāmati, c. 4. krāmyati kramituṃ), krame krame cal (c. 1. calati -lituṃ) or vraj (c. 1. vrajati -jituṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or padanyāsaṃ kṛ; 'to pace up and down,' itastataḥ kram or cal or bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), parikramaṃ kṛ; 'pacing to and fro,' caṅkramyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to pace To PACE

, v. a. padanyāsena mā (c. 2. māti -tuṃ, c. 10. māpayati -yituṃ).

paced PACED

, a. (Having a particular gait) gati in comp., gatika in comp.; as, 'slow-paced,' mandagatiḥ -tiḥ -ti mandagatikaḥ -kā -kaṃ.

pacific PACIFIC

, PACIFICATORY, a. śamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ śamī -minī -mi (n) śamakārī &c., śamakārakaḥ -kā -kaṃ upaśamakaḥ &c., praśamakaḥ &c., śāntikaraḥ -rā -raṃ śāntyātmakaḥ &c., sāmopacārakaḥ &c., sāmopāyakaḥ &c.

pacification PACIFICATION

, s. śamanaṃ praśamanaṃ upaśamanaṃ śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., praśāntiḥ f., śāntikaraṇaṃ sāntvanaṃ -nā sāma n. (n) sāmopacāraḥ sāmopāyaḥ sāmopāyaprayogaḥ kalahaśāntiḥ f., vigrahaśāntiḥ krodhaśāntiḥ krodhaharaṇaṃ.

--(Making peace) sandhikaraṇaṃ aikyakaraṇaṃ.

--(Peace made) sandhiḥ m.

pacificator PACIFICATOR

, PACIFIER, s. sandhikarttā m. (rttṛ) śamakaḥ. See PACIFIC.

pacified PACIFIED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ upaśāntaḥ &c., praśāntaḥ &c., kṛtaśāntiḥ -ntiḥ -nti śāntakrodhaḥ -dhā -dhaṃ gatakrodhaḥ &c.; 'to be pacified,' śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), prasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), tuṣ (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ).

to pacify To PACIFY

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), upasāntv abhiśāntv pariśāntv prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), abhiprasad sām (c. 10. sāmayati -yituṃ), tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ), santuṣ parituṣ samparituṣ.

pack PACK

, s. (Bundle, bale) bhāṇḍakaṃ bhāṇḍaṃ bhāraḥ kūrccaḥ poṭalikā poṭṭalī gucchaḥ -cchakaḥ vāsanaṃ varaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ.

--(Of hounds or dogs) śvagaṇaḥ kukkuragaṇaḥ śvasaṃghaḥ kukkurasamūhaḥ śunīraḥ; 'one who keeps a pack of hounds,' śvāgaṇikaḥ.

--(Number of persons) gaṇaḥ janasamūhaḥ saṃghaḥ maṇḍalaṃ saṅgaḥ.

--(Heap) rāśiḥ m., saṅgrahaḥ sañcayaḥ vṛndaṃ samavāyaḥ.

to pack To PACK

, v. a. (Bundle up, press together) puṭ (c. 10. puṭayati -yituṃ), puṭīkṛ sampuṭīkṛ vāsanīkṛ bhāṇḍīkṛ kūrccīkṛ kūrccaṃ kṛ gucchīkṛ poṭalikāṃ kṛ kośīkṛ.

--(In a box) bhāṇḍe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), kośe or koṣe niviś or nidhā.

--(Put together or unite with fraudulent design) kukarmmasampādanārthaṃ saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or saṅgam (c. 10. -ganayati -yituṃ) or ekīkṛ.

--(A jury or assembly of any kind) svārthasampādanārthaṃ svapakṣapātino dharmmasabhāṃ praviś or svapakṣapātinaḥ sabhyapade or sabhāsadadhikāre niyuj.

--(Pack off, dismiss) prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) apasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ).

to pack To PACK

, v. n. (Be pressed together, or bundled together) puṭībhū sampuṭībhū vāsanībhū.

--(Be placed in a box) bhāṇḍasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū koṣasthaḥ &c. bhū.

--(Depart in haste) tvaritam apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

package PACKAGE

, s. bhāṇḍakaṃ bhāṇḍaṃ vāsanaṃ varaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ kūrccaḥ poṭalikā.

pack-cloth PACK-CLOTH

, s. vāsanaṃ vāsanapaṭaḥ veṣṭanaṃ veṣṭanapaṭaḥ.

packed PACKED

, p. p. (Bound together in a bundle) puṭīkṛtaḥ -tā -taṃ sampuṭīkṛtaḥ &c., kūrccīkṛtaḥ &c.

--(In a box) bhāṇḍasthaḥ -sthā -sthaṃ vāsanasthaḥ &c., bhāṇḍīkṛtaḥ &c., vāsanīkṛtaḥ &c.

packet PACKET

, s. (Small package) kūrccaḥ poṭalikā poṭṭalī samudgakā.

--(Ship employed in carrying despatches) patravāhinī nauḥ rājapatravāhakā nauḥ lekhahāriṇī naukā vegavatī naukā; 'steampacket,' vāṣyīyanauḥ f.

pack-horse PACK-HORSE

, s. sthūrī m. (n) sthaurī m., sthurī m., sthorī m., pṛṣṭhyaḥ.

pack-saddle PACK-SADDLE

, s. paryyāṇaṃ paryyayaṇaṃ palyanaṃ palyānaṃ.

pack-thread PACK-THREAD

, s. śaṇasūtraṃ saṇasūtraṃ sanasūtraṃ śaṇatantuḥ f., pavitrakaṃ.

pact PACT

, PACTION, s. samayaḥ niyamaḥ saṃvid f., upagamaḥ saṅketaḥ.

pactional PACTIONAL

, PACTITIOUS, a. sāmayikaḥ -kī -kaṃ sāṅketikaḥ -kī -kaṃ.

pactolus PACTOLUS

, s. (A fabulous river) jambuḥ m., jambunadī.

pad PAD

, s. (An easy paced horse) sukhāyanaḥ sukhacāraḥ.

--(Foot-pad) sāraṇikaghnaḥ pādavikaghnaḥ paripanthī m. (n) pāripanthikaḥ.

--(Bolster, cushion) upadhānaṃ -nīyaṃ viṣṭaraḥ vistaraḥ bāliśaṃ āstaraṇaṃ upavarhaḥ ajinaṃ paṭṭaḥ paṭaḥ.

--(Hair or other soft substance) lomādi mṛduvastu n.

to pad To PAD

, v. a. (Stuff or furnish with hair or other soft sub- stance) lomādimṛduvastunā āstṝ (c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -rituṃ), mṛdulomādinā pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or yuj (c. 10. yojayati -yituṃ) or samāyuj.

to pad To PAD

, v. n. (Travel slowly) krame krame or śanaiḥ śanair vraj (c. 1. vrajati -jituṃ).

padded PADDED

, p. p. or a. mṛdulomādipūritaḥ -tā -taṃ mṛduvastupūritaḥ -tā -taṃ.

padding PADDING

, s. mṛdulomādi n., lomādimṛduvastu n., pūraṇaṃ bharaṇaṃ.

to paddle To PADDLE

, v. n. (Beat the water with an oar) naukādaṇḍena jalaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), jalakṣepaṇaṃ kṛ.

--(Play in the water) jale krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ), jalakrīḍāṃ kṛ.

--(Finger) aṅguliceṣṭāṃ kṛ aṅgulivyāpāraṃ kṛ.

to paddle To PADDLE

, v. a. (Propel by a paddle) naukādaṇḍena cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

paddle PADDLE

, s. (Oar) naukādaṇḍaḥ kṣepaṇiḥ -ṇī f., kṣipaṇiḥ -ṇī f., aritraṃ naucālanī. See OAR.

--(Blade of the oar) kṣepaṇiphalakaṃ.

paddle-box PADDLE-BOX

, s. kṣepaṇikośaḥ kṣepaṇikoṣaḥ kṣepaṇyādhāraḥ.

paddle-wheel PADDLE-WHEEL

, s. kṣepaṇicakraṃ naucālanacakraṃ naucālanī.

paddock PADDOCK

, s. vāṭī vāṭikā vāṭaḥ -ṭaṃ vivītaḥ prācīraparivṛtaṃ kṣetraṃ.

padlock PADLOCK

, s. tālakaṃ tālaḥ -lā tālayantraṃ pratitālī dvārakīlaḥ.

--(Clasp) kuḍupaḥ.

to padlock To PADLOCK

, v. a. tālakena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), tālabaddhaṃ -ddhāṃ -ddhāṃ kṛ.

paean PAEAN

, PEAN, s. jayagānaṃ jayaśabdaḥ jayadhvaniḥ m., jayagītaṃ.

pagan PAGAN

, s. devatārcakaḥ devatāpūjakaḥ pratimāpūjakaḥ mūrttipūjakaḥ devatāsevī m. (n) asaddharmmasevī m. (n) asaddharmāvalambī m. See IDOLATER.

pagan PAGAN

, a. pratimāpūjakasambandhī -ndhinī -ndhi (n) mūrttipūjakasambandhī.

paganism PAGANISM

, s. pratimāpūjā mūrttipūjā devatārcā devatārcanaṃ -nā mūrttiseva -vanaṃ asaddharmmāvalambanaṃ. See IDOLATRY, HEATHENISM.

page PAGE

, s. (Of a book) pṛṣṭhaṃ phalakaḥ -kaṃ patraṃ patrikā.

--(Boy attendant) pārśvānucaraḥ pārśvaparicaraḥ bālasevakaḥ bālānucaraḥ.

to page To PAGE

, v. a. pṛṣṭhāṅkanaṃ kṛ patrāṅkanaṃ kṛ pṛṣṭhasaṃkhyāṅkanaṃ kṛ.

pageant PAGEANT

, s. (Statue in show, &c.) śobhāmūrttiḥ f., śobhāpratimā.

--(Show, spectacle) kautukaṃ camatkāraḥ camatkṛtiḥ f., camatkaraṇaṃ āḍambaraṃ prekṣā prekṣaṇaṃ śobhā yātrā.

pageant PAGEANT

, a. kautukī -kinī -ki (n) āḍambarī &c., camatkārakaḥ -kā -kaṃ śobhanaḥ -nā -naṃ atiśobhanaḥ &c., yātrikaḥ -kī -kaṃ.

pageantry PAGEANTRY

, s. kautukaṃ camatkāraḥ āḍambaraṃ śobhā. See PAGEANT, s.

paginal PAGINAL

, a. pṛṣṭhyaḥ -ṣṭhyā -ṣṭhyaṃ pustakapatrasambandhī &c.

pagoda PAGODA

, s. devatāmandiraṃ devatābhavranaṃ devatāyatanaṃ devamandiraṃ.

paid PAID

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ pariśodhitaḥ &c., pariśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apākṛtaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ -tā -taṃ nistāritaḥ -tā -taṃ nirādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gṛhītavetanaḥ -nā -naṃ,

pail PAIL

, s. pātraṃ bhājanaṃ kāṣṭhapātraṃ jalapātraṃ jalabhājanaṃ; 'for milk,' dohanaṃ -nī godohanī dugdhabhāṇḍaṃ. See MILK-PAIL.

pain PAIN

, s. duḥkhaṃ pīḍā vedanā -naṃ vyathā ārttiḥ f., tāpaḥ santāpaḥ paritāpaḥ bādhā vibādhā ābādhā yātanā kṛcchraṃ kaṣṭaṃ kleśaḥ khedaḥ udvegaḥ yantraṇaṃ duṣkhaṃ duḥkhitaṃ asukhaṃ todaḥ -danaṃ rāyaṇaṃ vidhānakaṃ virādhānaṃ prasūtijaṃ āmanasyaṃ āmānasyaṃ amānasyaṃ ābhīlaṃ; 'bodily pain as opposed to mental,' śarīrapīḍā vedanā kṛcchraṃ vyādhiḥ m.; 'pain in the head,' śirovedanā śiraḥpīḍā śirorttiḥ f.; 'in the teeth,' dantavedanā; 'sharp pain.' śūlaḥ -laṃ tīvravedanā; 'creeping or flying pain,' vegaḥ; 'rheumatic pains in the bones,' asthiśūlaḥ -laṃ; 'in the loins,' kaṭivedanā; 'pains of hell,' yātanā kāraṇā yāmyayātanā; 'of labor,' prasavavedanā garbhavedanā prasavavyathā; 'of death,' prāṇāntavedanā; 'suffering pain,' duḥkhabhāgī -ginī -gi (n) duḥkhabhogī &c., duḥkhī &c.,; 'accession of pain,' duḥkhasaṃyogaḥ; 'causing pain,' pīḍākaraḥ -rā -raṃ duḥkhakaraḥ &c.; 'act of causing pain,' pīḍākaraṇaṃ pīḍanaṃ; 'freed from pain,' duḥkhātītaḥ -tā -taṃ.

--(Mental pain, disquietude) manoduḥkhaṃ manaḥpīḍā manastāpaḥ manovyathā mānasī vyathā cittavedanā cittodvegaḥ ādhiḥ m.

--(Pains, toil, effort) yatnaḥ prayatnaḥ kaṣṭaṃ āyāsaḥ prayāsaḥ udyogaḥ utsāhaḥ vyavasāyaḥ ceṣṭā udyamaḥ śramaḥ pariśramaḥ kleśaḥ āsthā; 'to take pains,' yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ), udyogaṃ kṛ yatnaṃ kṛ utsāhaṃ kṛ.

--(Penalty) daṇḍaḥ sāhasaṃ śiṣṭiḥ f., śikṣā.

to pain To PAIN

, v. a. pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), āpīḍ upapīḍ duḥkh (c. 10. duḥkhayati -yituṃ), vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), santap paritap upatap bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), udvij (c. 10. -vejayati -yituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ kleṣṭuṃ), ard (c. 10. ardayati -yituṃ), duḥkhaṃ kṛ or dā pīḍāṃ kṛ vyathāṃ kṛ.

pained PAINED

, p. p. pīḍitaḥ -tā -taṃ duḥkhitaḥ -tā -taṃ vyathitaḥ &c., ārttaḥ -rttā -rttaṃ in comp., duḥkhārttaḥ &c., duḥkhī -khinī khi (n) duḥkhānvitaḥ -tā -taṃ duḥkhopetaḥ &c., bādhitaḥ -tā -taṃ tāpitaḥ &c., santāpitaḥ &c., taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ &c., udvejitaḥ &c., kleśitaḥ &c., kliṣṭaḥ &c., āturaḥ -rā -raṃ arditaḥ &c., abhyarditaḥ &c., anubhūtavedanaḥ -nā -naṃ kṛcchragataḥ &c., kleśī &c., kaṣṭī &c., kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ādhimān -matī -mat (t) dūnaḥ -nā -naṃ savyathaḥ -thā -thaṃ savedanaḥ -nā -naṃ; 'being pained,' pīḍmamānaḥ -nā -naṃ taṣyamānaḥ &c., ātaṣyagānaḥ &c., kliśyamānaḥ &c., dhūpāyitaḥ -tā -taṃ; 'to be pained,' pīḍ in pass. (pīḍyate) duḥkha (nom. duḥkhāyate duḥkhīyati), duḥkhārttībhū vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), pravyath tap in pass. (taṣyate) paritap santap kliś (c. 4. kliśyate).

painful PAINFUL

, a. (Causing pain) pīḍākaraḥ -rā -raṃ duḥkhakaraḥ -rā -raṃ pīḍākārakaḥ -kā -kaṃ pīḍājanakaḥ -kā -kaṃ duḥkhajanakaḥ &c., duḥkhadaḥ -dā -daṃ duḥkhapradaḥ -dā -daṃ duḥkhāvahaḥ -hā -haṃ vedanākārakaḥ -kā -kaṃ vedanājanakaḥ &c., vyathākaraḥ &c., vyathakaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakaraḥ &c., kaṣṭakārakaḥ &c., kaṣṭāvahaḥ -hā -haṃ kleśakaraḥ &c., kleśadaḥ &c., kleśāvahaḥ -hā -haṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ bādhakaḥ -kā -kaṃ udvejakaḥ -kā -kaṃ santāpakaḥ -kā -kaṃ dūdaḥ -dā -daṃ.

--(Full of pain) duḥkhamayaḥ -yī -yaṃ duḥkhī -khinī -khi (n) kleśī &c., sabādhaḥ -dhā -dhaṃ savyathaḥ -thā -thaṃ savedanaḥ -nā -naṃ.

--(Requiring labor or toil) kaṣṭasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śramasādhyaḥ &c., duḥsādhyaḥ &c., duṣkaraḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ.

painfully PAINFULLY

, adv. (With pain) savyathaṃ savedanaṃ sabādhaṃ saduḥkhaṃ sakleśaṃ sodvegaṃ sakaṣṭaṃ duḥkhapūrvvaṃ.

--(With toil) śrameṇa saśramaṃ āyāsena sāyāsaṃ kṛcchreṇa sakṛcchraṃ.

painfulness PAINFULNESS

, s. duḥkhakārakatvaṃ pīḍājanakatvaṃ kaṣṭakārakatvaṃ duḥkhitā saduḥkhatvaṃ duḥkhaṃ sakleśatvaṃ sodvegatā kaṣṭaṃ sakaṣṭatvaṃ sakaṣṭatā.

painless PAINLESS

, a. duḥkhahīnaḥ -nā -naṃ duḥkharahitaḥ -tā -taṃ vyathāhīnaḥ -nā -naṃ duḥkhaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ nirduḥkhī -khinī -khi (n) nirvyathaḥ -thā -thaṃ.

pains PAINS

, s. pl. yatnaḥ prayatnaḥ udyogaḥ kaṣṭaṃ. See PAIN.

painstaker PAINSTAKER

, s. udyogī m. (n) utsāhī m., udyamī m., vyavasāyī.

painstaking PAINSTAKING

, a. kṛtaprayatnaḥ -tnā -tnaṃ kṛtayatnaḥ &c., prayatnavān -vatī -vat (t) yatnaśīlaḥ -lā -laṃ prayatnaśīlaḥ -lā -laṃ udyogaśīlaḥ &c., udyamaśīlaḥ &c., udyogī -ginī -gi (n) vyavasāyī &c., kṛtaśramaḥ -mā -maṃ prasitaḥ -tā -taṃ. See INDUSTRIOUS.

to paint To PAINT

, v. a. (Draw in colors) citr (c. 10. citrayati -yituṃ), likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh abhilikh.

--(Cover or besmear with color) rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), lip (c. 6. limpati leptuṃ), raṅgeṇa lip rañjanaṃ kṛ.

--(Describe) varṇ anuvarṇ upavarṇ saṃvarṇ varṇanaṃ kṛ vilikh.

paint PAINT

, s. raṅgaḥ varṇakaḥ -kā citraṃ lepaḥ vilepaḥ rañjanalepaḥ rañjanaṃ.

painted PAINTED

, p. p. citritaḥ -tā -taṃ citragataḥ -tā -taṃ citrārpitaḥ -tā -taṃ ālikhitaḥ &c., abhilikhitaḥ &c., ālekhyagataḥ &c., ālekhyasamarpitaḥ &c., varṇitaḥ -tā -taṃ varṇagataḥ &c., rañjitaḥ &c., citraḥ -trā -traṃ; 'painted on the surface,' citratalaḥ -lā -laṃ.

painter PAINTER

, s. citrakaraḥ citrakāraḥ citralekhakaḥ citralik (kh) citrakṛt m., citrakaḥ citrakarmmavid m., raṅgājīvaḥ -vī m. (n) rañjakaḥ varṇī m. (n) varṇacārakaḥ varṇāṭaḥ lekhakaḥ ālekhakaḥ ālekhyakṛt m., paṭakāraḥ taulikaḥ taulikikaḥ; 'painter's brush,' tūliḥ f., tūlikā īṣikā varttikā.

painting PAINTING

, s. (The act) citralikhanaṃ citralekhanaṃ citralipiḥ f., lipiḥ f., ālekhanaṃ lekhanaṃ likhanaṃ citrakaraṇaṃ rañjanaṃ varṇanaṃ.

--(The art or business) citrakarmma n. (n) citravidyā citrakriyā.

--(A painting or picture) citralekhā citraṃ ālekhyaṃ citralikhitaṃ citragataṃ.

--(Painting the body) patralekhā patrāṅguliḥ f., patrāvalī -liḥ f., varṇaḥ,

pair PAIR

, s. mithunaṃ dvayaṃ dvandvaṃ yugaṃ yugmaṃ yugalaṃ yamalaṃ yāmalaṃ yamaḥ yamakaṃ yutakaṃ; 'a pair of doves,' pārāvatamithunaṃ; 'a pair of oxen,' gomithunaṃ goyugaṃ; 'a pair of birds,' pakṣiṇor mithunaṃ pakṣimithunaṃ pakṣidvayaṃ; 'a married pair,' dampatī m. du., bhāryyāpatī m. du., strīpuruṣau. The word dvandvaḥ is used to denote that form of grammatical combination which unites two or more words of similar or opposite signification; thus, 'hand and foot,' pāṇipādaṃ; 'affection and hatred,' rāgadveṣau m. du.

to pair To PAIR

, v. n. (Suit, fit) yuj in pass. (yujyate) saṃyuj upayuj.

--(Be joined in pairs) strīpuruṣavat or dampativat saṅgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or saṃyuj maithunārthaṃ saṅgam maithunaṃ kṛ.

to pair To PAIR

, v. a. saṃyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), yuj saṃyogaṃ kṛ mithunasaṃyogaṃ kṛ maithunārthaṃ saṃyuj.

palace PALACE

, s. rājagṛhaṃ rājamandiraṃ nṛpagṛhaṃ nṛpamandiraṃ rājaveśma n. (n) nṛpaveśma n., rājadhāma n. (n) nṛpadhāma n., rājabhavanaṃ rājasadanaṃ rājaprāsādaḥ rājaharmyaṃ rājavasatiḥ f., nṛpativasatiḥ f., rājaśālā rājadhānī prāsādaḥ harmyaṃ mandiraṃ -rā bhavanaṃ saudhaṃ aṭṭālaḥ -likā vimānaṃ śālā viśipaṃ vichardakaḥ māḍiḥ m., upakāryyā upakārī -rikā; 'palace-court,' rājasabhā; 'palace-yard,' rājāṅganaṃ.

palaestra PALAESTRA

, s. mallabhūḥ f., mallabhūmiḥ f., yakṣarāṭ m. (j) mallayātrā.

palankeen PALANKEEN

, PALANQUIN, s. śivikā ḍayanaṃ ḍalakaṃ yāṣyayānaṃ narayānaṃ pravahaṇaṃ ityā śiraskā.

palatable PALATABLE

, a. rucikaraḥ -rī -raṃ rucyaḥ -cyā -cyaṃ āsvādyaḥ -dyā -dyaṃ svāduḥ -dvī -du surasaḥ -sā -saṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kī -kaṃ mukhapriyaḥ -yā -yaṃ.

palatableness PALATABLENESS

, s. rucyatā -tvaṃ āsvādyatā svādutā sarasatā rasikatvaṃ.

palatal PALATAL

, PALATIAL, PALATIC, a. (Pertaining to the palate) tālavyaḥ -vyī -vyaṃ tālusambandhī &c.; 'a palatal letter,' tālavyaṃ.

palate PALATE

, s. tālu n., tālukā kākudaṃ -daḥ; 'soft palate,' śuṇḍikā śūnā sūnā alijihvā adhojihvikā. See UVULA.

palatial PALATIAL

, a. rājaprāsādīyaḥ -yā -yaṃ prāsādīyaḥ &c., rājagṛhayogyaḥ -gyā -gyaṃ. rājamandirayogyaḥ &c.

palaver PALAVER

, s. cāṭūktiḥ f., cāṭukāraḥ sāntvoktiḥ f., madhuravākyaṃ mithyoktiḥ.

to palaver To PALAVER

, v. a. cāṭūktyā sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), mithyā sāntv

pale PALE

, a. pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu pāṇḍuraḥ -rā -raṃ pāṇḍaraḥ -rā -raṃ vipāṇḍuraḥ &c., vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ gatavarṇaḥ &c., nīraktaḥ -ktā -ktaṃ rāgahīnaḥ -nā -naṃ; 'pale in color,' pāṇḍuvarṇaḥ &c.; 'having a pale face,' vivarṇavadanaḥ -nā -naṃ.

--(Dim, not bright) mandaprabhaḥ -bhā -bhaṃ hatatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) mandacchāyaḥ -yā -yaṃ nistejāḥ &c., hatakāntiḥ -ntiḥ -nti nyūnakāntiḥ &c., nyūnaprabhaḥ &c., malinaprabhaḥ &c., mlānatejāḥ &c., mlānakāntiḥ &c.

--(Light in color) expressed by īṣat ā śveta; as, 'pale red,' īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ āraktaḥ &c., śvetaraktaḥ &c.; 'pale blue,' ānīlaḥ -lā -laṃ śvetanīlaḥ &c.

pale PALE

, s. (Stake) śaṅkuḥ m., kīlaḥ sthāṇuḥ m., śalyaṃ śūlaṃ.

--(Inclosure, limit) āvaraṇaṃ vṛtiḥ f., veṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ avarodhakaṃ vāraṇaṃ varaṇaḥ valayaḥ.

to pale To PALE

, v. a. śaṅkuvalayena parivṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ) or pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ) or avarudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ).

pale-eyed PALE-EYED

, a. pāṇḍunetraḥ -trā -traṃ pāṇḍunayanaḥ &c., nyūnaprabhākṣaḥ &c.

pale-faced PALE-FACED

, a. vivarṇavadanaḥ -nā -naṃ pāṇḍumukhaḥ -khī -khaṃ mlānavadanaḥ &c.

paleness PALENESS

, s. pāṇḍutā -tvaṃ pāṇḍuratā -tvaṃ pāṇḍuvarṇaḥ pāṇḍurāgaḥ vivarṇatā vaivarṇyaṃ mukhavaivarṇyaṃ nīraktatā rāgahīnatā.

--(Dimness) prabhāhāniḥ f., tejohāniḥ f., nyūnaprabhā nyūnakāntiḥ f.

palette PALETTE

, s. See PALLET.

palfrey PALFREY

, s. strīlokārohaṇayogyaḥ kṣudraghoṭaka.

palindrome PALINDROME

, s. anulomavilomaślokaḥ murajabandhaḥ.

paling PALING

, s. śaṅkupaṃktiḥ f., āvaraṇaṃ āvāraḥ vāraṇaṃ -ṇī kaṭañjanaṃ.

palisade PALISADE

, s. durgaparigatā stambhapaṃktiḥ or śaṅkupaṃktiḥ śaṅkuvalayaḥ yaṣṭivalayaḥ stambhavalayaḥ durgāvarodhakā stambhapaṃktiḥ durgāvarodhakaṃ.

palish PALISH

, a. īṣatpāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu āpāṇḍuḥ &c., āpāṇḍuraḥ -rā -raṃ.

pall PALL

, s. (Mantle of state) rājaprāvāraḥ rājakīyaprāvāraḥ.

--(Cloak) prāvāraḥ pracchadapaṭaḥ ācchādanapaṭaḥ.

--(For a dead body) śavācchādanaṃ.

to pall To PALL

, v. n. virasībhū virasaḥ -sā -saṃ bhū aruciraḥ -rā -raṃ bhū.

to pall To PALL

, v. a. virasīkṛ aruciṃ or bībhatsaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ).

palladium PALLADIUM

, s. puradevatā nagaradevatā.

--(Defence) rakṣā -kṣaṇaṃ.

pallet PALLET

, s. (Board for mixing colors) varṇapatraṃ -traḥ raṅgapatraṃ.

--(Small bed) khaṭvā kṣudrakhaṭvā talpaḥ kṣudratalpaḥ.

to palliate To PALLIATE

, v. a. (As a fault, crime, &c.) doṣaṃ or pāpaṃ śam (c. 10. śamayati -yituṃ) or upaśam or chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or āchad or mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), pāpaśamanaṃ kṛ doṣamārjanaṃ kṛ doṣakṣālanaṃ kṛ pāpāpanodanaṃ kṛ pāpācchādanaṃ kṛ nyūnīkṛ.

palliated PALLIATED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ ācchāditaḥ -tā -taṃ nyūnīkṛtaḥ &c.

palliation PALLIATION

, s. (Of a fault or crime) pāpaśamanaṃ pāpaśāntiḥ f., doṣācchādanaṃ pāpaśāntiḥ f., pāpamārjanā doṣakṣālanaṃ doṣaprakṣālanaṃ pāpāpanodanaṃ pāpāpanuttiḥ f., doṣanyūnīkaraṇaṃ upaśamaḥ upaśamanaṃ laghūkaraṇaṃ upaśāntiḥ f.

palliative PALLIATIVE

, a. (Extenuating) pāpaśamanaḥ -nā -naṃ doṣaśamakaḥ -kā -kaṃ doṣācchādakaḥ &c.

--(Mitigant) śāntikaḥ -kī -kaṃ. See MITIGANT.

palliative PALLIATIVE

, s. (That which extenuates) pāpaśamanaṃ doṣaśamanaṃ śāntikaṃ.

--(That which mitigates pain) vedanāśāntikaṃ vedanāśamakam auṣadhaṃ kleśāpahaṃ śūlaghnaṃ upaśamanaṃ.

[Page 568b]
pallid PALLID

, a. pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu pāṇḍuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pāṇḍuraḥ -rā -raṃ vipāṇḍuraḥ -rā -raṃ vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ &c. See PALE.

pallor PALLOR

, s. pāṇḍutā -tvaṃ pāṇḍuratā -tvaṃ vivarṇatā. See PALENESS.

palm PALM

, s. (Of the hand) talaḥ -laṃ hastatalaḥ -laṃ karatalaḥ -laṃ tālaḥ -likā pratalaḥ prahastaḥ prapāṇiḥ m., capeṭaḥ carpaṭaḥ capaṭī pharpharīkaṃ alambuṣaḥ gochālaḥ; 'the palms joined,' saṃhatalaḥ siṃhatalaḥ saṃhatatalaḥ; 'the hollowed palm,' prasṛtaḥ prasṛtiḥ f., culukaḥ; 'the hollowed palms joined,' añjaliḥ m.; 'having the palms hollowed and placed one above the other in sign of reverence,' kṛtāñjaliḥ -liḥ -li kṛtāñjalipuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ baddhāñjaliḥ &c.

--(Tree) tālaḥ tṛṇadrumaḥ dīrghataruḥ m., dīrghadruḥ m., gucchapatraḥ lekhyapatrakaḥ drumaśreṣṭhaḥ drumeśvaraḥ durārohaḥ; 'date-palm,' kharjjūraḥ -rī -kharjjūravṛkṣaḥ; 'cocoa-nut palm,' nārikelaḥ &c. See COCOA-NUT. 'Palmleaf,' tālapatraṃ tālaparṇaṃ; 'fibres,' tālajaṭā tālapralambaṃ; 'spirituous juice of the palm,' tālī tālakī.

to palm To PALM

, v. a. (Conceal in the palm) karatale gup karatalaguptaṃ -ptāṃ kṛ hastatalasthaṃ -sthāṃ kṛ.

--(Impose by fraud) chal (c. 10. chalayati -yituṃ), chalena pracalīkṛ vañc (c. 10. vañcayate -ti -yituṃ), pratṝ &c.

palma-christi PALMA-CHRISTI

, s. (Castor-oil tree) eraṇḍaḥ -ṇḍakaḥ uruvūkaḥ uruvukaḥ ruvūkaḥ rūvukaḥ ruvukaḥ ruvuḥ m., rucakaḥ vyaḍambakaḥ vyaḍambanaḥ vyaḍambaraḥ vyāghrapucchaḥ gandharvahastakaḥ cañcuḥ m., maṇḍaḥ amaṇḍaḥ āmaṇḍaḥ vardhamānaḥ pañcāṅgulaḥ.

palmate PALMATE

, PALMATED, a. hastatalākāraḥ -rā -raṃ karatalākṛtiḥ -tiḥ -ti.

palmer PALMER

, s. tālapatrabhṛt kārpaṭikaviśeṣaḥ or yātrikaviśeṣaḥ.

palmer-worm PALMER-WORM

, s. lomāvṛtaḥ kīṭaviśeṣaḥ or kṛmiprabhedaḥ.

palmified PALMIFIED

, a. jālapādaḥ -dā -daṃ jālapād m. f. n., jālākārapādaḥ &c.

palmister PALMISTER

, a. hastarekhādinirīkṣaṇād daivakathakaḥ or śubhāśubhadarśakaḥ karatalarekhānirīkṣaṇena bhaviṣyatsūcakaḥ sāmudrikaḥ sāmudravid m., hastarekhāvid.

palmistry PALMISTRY

, s. hastarekhādinirīkṣaṇād daivakathanaṃ or śubhāśubhadarśanaṃ karatalarekhādinirīkṣaṇena bhaviṣyatsūcanaṃ hastarekhāvidyā hastasāmudrikaṃ sāmudravidyā.

palmy PALMY

, a. (Bearing or abounding with palms) tālavān -vatī -vat (t) tālāvṛtaḥ -tā -taṃ tālasaṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Flourishing) samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu śrīmān -matī &c., adhikarddhiḥ -rddhiḥ -rddhi.

palmyra PALMYRA

, s. (Tree) tṛṇadrumaḥ tṛṇarājaḥ āsavadruḥ m., mahonnataḥ. See PALM.

palpability PALPABILITY

, PALPABLENESS, s. spṛśyatā sparśanīyatā sparśendriyagrāhyatā sparśagocaratā.

--(Clearness) vyaktatā pratyakṣatā.

palpable PALPABLE

, a. (Perceptible by the touch) spṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sparśanīyaḥ -yā -yaṃ syarśendripagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ sparśagocaraḥ -rā -raṃ sparśavedyaḥ -dyā -dyaṃ sparśajñeyaḥ -yā -yaṃ tvagindriyajñeyaḥ &c., sūcībhedyaḥ -dyā -dyaṃ.

--(Gross, thick) sthūlaḥ -lā -laṃ ghanaḥ -nā -naṃ; 'palpable darkness' ghanāndhakāraḥ.

--(Plain, clear) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sugrāhyaḥ &c.

palpably PALPABLY

, adv. vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ pratyakṣatas pratyakṣeṇa sphuṭaṃ prādus.

to palpitate To PALPITATE

, v. n. spand (c. 1. spandate -ndituṃ), pratispand parispand kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vikamp vep (c. 1. vepate -pituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ), ucchvas (c. 2. -chvasiti -tuṃ, rt. śvas), piṭh (c. 1. peṭhati -ṭhituṃ); 'my heart palpitates,' vepate me hṛdayaṃ.

palpitating PALPITATING

, part. spandamānaḥ -nā -naṃ vepamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ -nā -naṃ sphuritaḥ -tā -taṃ ucchvāsī -sinī -si (n).

palpitation PALPITATION

, s. spandanaṃ pratispandanaṃ vepanaṃ vepathuḥ m., kampaḥ -mpana sphuraṇaṃ kṣobhaḥ; 'of the heart,' hṛdayavepanaṃ hṛdayakamyaḥ hṛtkampaḥ.

palsical PALSICAL

, PALSIED, a. pakṣāghātī -tinī -ti (n) pakṣavāyugrastaḥ -stā -staṃ kampavāyugrastaḥ &c., arddhāṅgavāyugrastaḥ &c.

palsy PALSY

, s. (Paralysis) stambhaḥ saṃstambhaḥ viṣṭambhaḥ avaṣṭambhaḥ svāpaḥ suptiḥ f.

--(Hemiplegia) pakṣāghātaḥ pakṣavāyuḥ m., arddhāṅgavāyuḥ m., arddhāṅgaṃ bhaṅgaḥ.

--(Shaking palsy) kampavāyuḥ m., kampavātaḥ.

to palsy To PALSY

, v. a. stambhaṃ or svāpaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), stabdhīkṛ jaḍīkṛ.

paltriness PALTRINESS

, s. tucchatā laghutā lāghavaṃ asāratā kutsitatvaṃ kṣudratā.

paltry PALTRY

, a. tucchaḥ -cchā -cchaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu kṣudraḥ -drā -draṃ kutsitaḥ -tā -taṃ asāraḥ -rā -raṃ sārahīnaḥ -nā -naṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ laghuprabhāvaḥ -vā -vaṃ kṣullakaḥ -kā -kaṃ apakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhamaḥ -mā -maṃ, or expressed by ku prefixed; as, 'a paltry action,' kukarmma n. (n).

to pamper To PAMPER

, v. a. paramānnena tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ) or santṛp or pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or paripa or bhṛ (c. 3. bibhartti, c. 1. bharati bharttuṃ) or saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ) or puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ) or āṣyai (c. 10. -ṣyāyayati -yituṃ), atyantaṃ puṣ or āṣyai.

pampered PAMPERED

, p. p. atipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ supuṣṭaḥ &c., atipoṣitaḥ -tā -taṃ supoṣitaḥ &c., hṛṣṭapuṣṭaḥ &c., paramānnapoṣitaḥ &c., paramānnabhṛtaḥ &c.

pampering PAMPERING

, s. atipoṣaṇaṃ paramānnapoṣaṇaṃ paramānnasaṃvardhanaṃ bharaṇaṃ atibharaṇaṃ paramānnabhṛtiḥ f., āṣyāyanaṃ supoṣaṇaṃ.

pamphlet PAMPHLET

, s. patrikā pustakaṃ -kī kṣudrapustakaṃ laghupustakaṃ.

pan PAN

, s. pātraṃ bhājanaṃ bhāṇḍaṃ ādhāraḥ kaṭāhaḥ piṭharaḥ sthālī kanduḥ -ndūḥ m. f., svedanī -nikā; 'frying pan,' ambarīṣaṃ bhrāṣṭaḥ ṛjīṣaṃ.

panacea PANACEA

, s. sarvvarogaśamakabheṣajaṃ sarvvarogaghnabheṣajaṃ sarvvarogapratīkārakam auṣaghaṃ sarvvauṣadhicūrṇaṃ trailokyacintāmaṇiḥ m.

pan-cake PAN-CAKE

, s. kandupakvapiṣṭakaḥ ambarīṣapakvapiṣṭakaḥ bhṛṣṭapiṣṭakaḥ.

pancratic PANCRATIC

, PANCRATICAL, a. mallayuddhakuśalaḥ -lā -laṃ mallayuddhanipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

pancratium PANCRATIUM

, s. mallayuddhaṃ mallakrīḍā bāhuyuddhaṃ bāhupraharaṇaṃ.

pandect PANDECT

, s. vidyāsaṅgrahaḥ.

--(Of laws) saṃhitā smṛtiśāstrasaṃhitā.

pandemic PANDEMIC

, a. sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ sarvvavyāpakaḥ -kā -kaṃ sarvvajanavyāpakaḥ &c., sārvvajanikaḥ -kī -kaṃ sarvvajanīnaḥ -nā -naṃ viśvajanīnaḥ -nā -naṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

pandemonium PANDEMONIUM

, s. piśācasabhaṃ sarvvapiśācasabhā sarvvabhūtasabhā.

pander PANDER

, s. viṭaḥ kuṇḍāśī m. (n) ratatālī m. (n) sañcārakaḥ dūtaḥ veśyācāryyaḥ kauṭṭinyakarttā m. (rttṛ) sandhānakarttā m., lāmpaṭyaprayojakaḥ.

to pander To PANDER

, v. a. or n. parakāmān sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), kauṭṭinyaṃ kṛ lāmpaṭyaṃ prayuj.

pandering PANDERING

, PANDERISM, s. kauṭṭinyaṃ viṭakarmma n. (n) lāmpaṭyaprayojakatvaṃ.

pandiculation PANDICULATION

, s. jṛmbhaṇaṃ vijṛmbhaṇaṃ hāphikā. See YAWNING.

pandit PANDIT

, s. (Learned Brahman) paṇḍitaḥ. See PUNDIT.

pane PANE

, s. (Of glass) kācaśilā kācamayasamānaśilā.

panegyric PANEGYRIC

, s. stutivādaḥ stutivākyaṃ praśaṃsāvādaḥ stutipāṭhaḥ vandipāṭhaḥ stutiḥ f., guṇastutiḥ f., guṇotkīrttanaṃ guṇagānaṃ stotraṃ ślāghā vandanā varṇanā. See ENCOMIUM.

panegyrical PANEGYRICAL

, a. stutimayaḥ -yī -yaṃ praśaṃsakaḥ -kā -kaṃ praśaṃsākaraḥ -rā -raṃ guṇavarṇakaḥ -kā -kaṃ guṇaślāghī -ghinī -ghi (n). See LAUDATORY.

panegyrist PANEGYRIST

, s. stutipāṭhakaḥ vandī m. (n) vandijanaḥ stotā m. (tṛ) varṇakaḥ.

panel PANEL

, s. (Of a door) kapāṭaḥ -ṭī -ṭaṃ dvārakapāṭaḥ kavāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ dvāraśākhā.

--(Whole body of the jury) śāpitapramāṇapuruṣagaṇaḥ stheyagaṇaḥ.

pang PANG

, s. vyathā yātanā vedanā śūlaḥ -laṃ ativedanā ativyathā; 'of childbirth,' garbhavedanā prasavavedanā.

[Page 569b]
panic PANIC

, s. (Sudden fright) ākasmikabhayaṃ ākasmikatrāsaḥ akasmādutpannabhayaṃ niṣkāraṇabhayaṃ vidravaḥ viplavaḥ trāsaḥ; 'general panic in a country,' pākaḥ; 'struck with panic,' bhayaviplutaḥ -tā -taṃ; 'as an army,' piñjaḥ -ñjā -ñjaṃ piñjalaḥ -lā -laṃ samutpiñjaḥ &c., samutpiñjalaḥ &c.

--(Sort of seed or grain) aṇuḥ m., priyaṅguḥ -ṅgūḥ f., kaṅguḥ -ṅgūḥ f., kaṅgunī; 'field of it,' aṇavyaṃ.

pAnini PĀNINI

, s. (The grammarian) pāṇiniḥ m., pāṇinaḥ dākṣīputraḥ dākṣeyaḥ sālāturīyaḥ śālāturīyaḥ; 'connected with him,' pāṇinīyaḥ -yā -yaṃ.

panjAb PANJĀB

, s. (The country) pañcanadaḥ vāhīkaḥ; 'the Chenāb river,' candrabhāgā.

pannel PANNEL

, s. (Kind of saddle) paryyāṇaṃ.

--(Of a door). See PANEL.

pannier PANNIER

, s. (Basket) karaṇḍaḥ ḍalakaṃ ḍallakaṃ kaṇḍolaḥ peṭakaḥ.

panoplied PANOPLIED

, a. saṃvarmitaḥ -tā -taṃ kavacasaṃvṛtaḥ -tā -taṃ kṛtasannāhaḥ -hā -haṃ.

panoply PANOPLY

, s. sarvvāṅgakavacaḥ -caṃ sarvvaśarīravarmma n. (n) sarvvagātrarakṣaṇī.

panorama PANORAMA

, s. caturdigdarśakacitraṃ sarvvadigdarśakacitraṃ.

to pant To PANT

, v. n. (Palpitate) spand parispand kamp vikamp vep ucchvas.

--(Have the breast heave with difficult respiration) kṛcchreṇa śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), kṛcchreṇa śvāsapraśvāsaṃ kṛ uddhamaṃ kṛ uddhmā (c. 1. -dhamati -dhmātuṃ), prāṇakṛcchropahataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Long for) abhilaṣ ākāṃkṣ abhivāñch &c.

pant PANT

, s. spandanaṃ pratispandanaṃ kampaḥ -mpanaṃ vepanaṃ uddhamaḥ.

pantaloon PANTALOON

, s. (Kind of trowsers) aśithilakañcukaviśeṣaḥ jaṅghācchādanayogyam aśithilavastraṃ jaṅghāparidhānaṃ.

--(Buffoon) bhaṇḍaḥ vidūṣakaḥ.

pantheism PANTHEISM

, s. jagadīśvaramataṃ jagadīśvaravādaḥ advaitamataṃ advaitavādaḥ abhedamataṃ abhedavādaḥ virāṭsvarūpamataṃ.

pantheist PANTHEIST

, s. jagadīśvaravādī m. (n) jagadīśvaramatāvalambī m., jagadīśvaramatāśrayī m., advaitavādī m., abhedavādī m., advaitamatāvalambī m.

pantheistic PANTHEISTIC

, PANTHEISTICAL, a. jagadīśvaramatasambandhī -ndhinī &c., jagadīśvaramataviṣayakaḥ -kā -kaṃ advaitamatasambandhī &c., advaitamataviṣayakaḥ &c.

pantheon PANTHEON

, s. sarvvadevatāmandiraṃ sarvvadevālayaṃ sarvvadevatāyatanaṃ sarvvadevabhavanaṃ.

panther PANTHER

, s. dvīpī m. (n) atikrūraśīlo vanamārjārabhedaḥ or kṣudravyāghnabhedaḥ.

panting PANTING

, s. ucchvāsaḥ duḥśvāsaḥ śvāsakṛcchraṃ prāṇakṛcchraṃ uddhamaḥ spandanaṃ.

panting PANTING

, part. ucchvasan -santī &c., kṛcchreṇa śvasan &c., spandamānaḥ -nā -naṃ kampamānaḥ &c. See GASPING, HEAVING.

pantomime PANTOMIME

, s. (One that represents by dumb show) mugdhābhinayī m. (n) mugdhābhinetā m. (tṛ) mugdhanarttakaḥ mugdhanāṭakaḥ kevalābhinayī m. (n) hastapādādisañcālanamātreṇa abhinayī m. or abhinetā m., raṅgāvatārī m.

--(Representation by dumb show) mugdhanāṭyaṃ mugdhanṛtyaṃ mugdhābhinayaḥ hastapādādisañcālanaṃ hastapādādisañcālanābhinayaḥ lāsyaṃ tāṇḍavaṃ.

pantomime PANTOMIME

, PANTOMIMIC, a. mugdhanāṭyasambandhī &c., mugdhābhinayaviṣayakaḥ &c.

pantry PANTRY

, s. koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ khādyadravyāgāraḥ -raṃ khādyakoṣṭhakaṃ kuṭiḥ -ṭī m. f.

pap PAP

, s. (Nipple) stanāgraṃ stanamukhaḥ -khaṃ kucāgraṃ.

--(Breast) stanaḥ kucaḥ kucataṭaṃ; 'the paps,' stanau m. du.

--(Soft food for infants) bālakapoṣaṇayogyaṃ mṛdvannaṃ mṛdvāhāraḥ mṛdukhādyaṃ bālakāhāraḥ.

papa PAPA

, s. pitā m. (tṛ) tātaḥ &c. See FATHER.

papal PAPAL

, a. romīyadharmmādhipatisambandhī -ndhinī &c., romīyadharmmādhyakṣasambandhī.

papaverous PAPAVEROUS

, a. khaskhasaguṇopetaḥ -tā -taṃ khaskhasatulpaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

paper PAPER

, s. (The substance) kārpāsaṃ kārpāsikapatraṃ.

--(For writing) patraṃ likhanapatraṃ lekhanapatraṃ lekhyapatraṃ.

--(Written sheet) patraṃ patrakaṃ patrikā lekhaḥ.

--(Document, deed) patraṃ -trī lekhyaṃ lekhyapatraṃ sādhanapatraṃ lekhyaprasaṅgaḥ.

paper PAPER

, a. (Made of paper) kārpāsikaḥ -kī -kaṃ kārpāsaḥ -sī -saṃ.

to paper To PAPER

, v. a. citrakārpāsena or kārpāṃsikapatreṇa chad (c. 10. chādayati -yituṃ) or āchad or āstṝ (c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -rītuṃ).

paper-maker PAPER-MAKER

, s. kārpāsakṛt kārpāsakāraḥ kārpāsikapatrakṛt.

papescent PAPESCENT

, a. majjāmayaḥ -yī -yaṃ samajjaḥ -jjā -jjaṃ.

papilio PAPILIO

, s. citrapataṅgaḥ pataṅgaḥ. See BUTTERFLY.

papillary PAPILLARY

, PAPILLOUS, a. stanāgrasadṛśaḥ -śī -śaṃ kucāgropamaḥ -mā -maṃ.

papist PAPIST

, s. romīyadharmmāvalambī m. (n) romīyadharmmaniṣṭhitaḥ romīyadharmmasthaḥ. romīyamatadhārī m. (n).

pappy PAPPY

, a. majjāmayaḥ -yī -yaṃ majjāvān -vatī -vat (t) majjāguṇakaḥ -kā -kaṃ samajjaḥ -jjā -jjaṃ mṛduḥ -dvī -du ārdramṛduḥ &c., komalaḥ -lā -laṃ.

papulae PAPULAE

, s. pl. dadruḥ m., kharjjūḥ f., varaṭī varaṇḍakaḥ raktasphoṭaḥ.

papulose PAPULOSE

, PAPULOUS, a. dadruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sasphoṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

par PAR

, s. (State of equality) samatā sāmyaṃ samabhāvaḥ samānatā tulyatā sāmyatā; 'that is at par,' samānakakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ samakakṣaḥ &c.; 'that is above par,' adhikottaraḥ -rā -raṃ.

parable PARABLE

, s. dṛṣṭāntaḥ dṛṣṭāntarūpakathā utprekṣā upamā samāsoktiḥ f., samāsoktirūpakathā nidarśanaṃ udāharaṇaṃ hitopadeśaḥ.

parabola PARABOLA

, s. (A conic section) samakalachinnaṃ.

parabolic PARABOLIC

, PARABOLICAL, a. (Allegorical, expressed by parable) dṛṣṭāntarūpaḥ -pā -paṃ dṛṣṭāntoktaḥ -ktā -ktaṃ dārṣṭāntikaḥ -kī -kaṃ.

--(Having the form of a parabola) samakalachinnākāraḥ -rā -raṃ.

parabolically PARABOLICALLY

, adv. dṛṣṭāntarūpeṇa dṛṣṭāntatas dṛṣṭāntapūrvvaṃ.

paracentric PARACENTRIC

, PARACENTRICAL, a. maṇḍalatyāgī -ginī -gi (n).

parade PARADE

, s. (Ostentation) kautukaṃ dambhaḥ āḍambaraṃ. See the word.

--(Place for military exercise) khalūrikā prekṣaṇaṃ.

--(Military exercise) astraśikṣā yogyā yuddhābhyāsaḥ śastrābhyāsaḥ sainyavyāyāmaḥ.

--(Procession) yātrā sainyayātrā.

to parade To PARADE

, v. a. (Exhibit ostentatiously) dambhārthaṃ or kautukārthaṃ or prekṣārthaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or pradṛś or prakāś.

--(Marshal soldiers) sainyān astraśikṣārthaṃ or yuddhābhyāsārthaṃ vyūh or vinyas.

to parade To PARADE

, v. n. (Go about in military procession) prekṣārthaṃ or astraśikṣārthaṃ yātrāṃ kṛ.

paradigm PARADIGM

, s. (Example) pratimā pratirūpaṃ upamā.

--(In grammar) nidarśanārthapradarśitavibhaktiḥ f., nidarśanārthapradarśitakriyārūpaṃ.

paradise PARADISE

, s. svargaḥ ānandalokaḥ ānandabhuvanaṃ nandanaṃ sukhalokaḥ sukhabhuvanaṃ sukhādhāraḥ sukhadaṃ sukhadhāma n. (n) amartyabhuvanaṃ svarlokaḥ tridivaḥ -vaṃ divaṃ dyauḥ f. (div) dvau f. (dyo) nākaḥ aparalokaḥ tāviṣaḥ ṛbhukṣaḥ vaikuṇṭhaṃ; the last word refers properly to the paradise of Vishnu, that of Indra is svargaḥ.

paradisiacal PARADISIACAL

, a. svargīyaḥ -yā -yaṃ svargyaḥ -rgyā -rgyaṃ svargayogyaḥ -gyā -gyaṃ ānandalokasambandhī -ndhinī &c., svargasambandhī &c.

paradox PARADOX

, s. lokaviruddhābhāsaḥ asatyābhāsaḥ ayuktābhāsaḥ lokaviruddhamataṃ.

paradoxical PARADOXICAL

, a. (Said of opinions) lokamataviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayuktābhāsarūpaḥ -pā -paṃ.

--(Of persons) lokaviruddhābhāsavādī m. (n) lokaviruddhābhāsasevī m. (n) lokaviruddhamatāvalambī m., ayuktābhāsavādī m.

paragon PARAGON

, s. (Model) pratimā pramāṇaṃ pramātā m. (tṛ) upamā pratirūpaṃ uttamapramāṇaṃ.

--(An unequalled object) anupamavastu n., nirupamavastu n., advitīyavastu n., apratirūpavastu.

[Page 570b]
paragraph PARAGRAPH

, s. paricchedaḥ vicchedaḥ khaṇḍaḥ lekhaparicchedaḥ lekhakhaṇḍaḥ vākyaparicchedaḥ vākyakhaṇḍaḥ vākyaṃ.

paralipomena PARALIPOMENA

, s. śeṣagranthaḥ upagranthaḥ pariśiṣṭaṃ uttarakhaṇḍaḥ.

parallax PARALLAX

, s. (In astronomy) śīghraḥ lambanaṃ sthānabhedaḥ.

parallel PARALLEL

, a. (In geometry) ekadiṅmukhasamāntaraḥ -rā -raṃ ekadiggatasamāntaraḥ -rā -raṃ samāntaraḥ -rā -raṃ saralasamāntaraḥ -rā -raṃ; 'two parallel lines,' ekadiggatasamāntararekhādvayaṃ saralasamāntararekhādvayaṃ saralarekhādvayaṃ.

--(Like, similar) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ samabhāvaḥ -vā -vaṃ samarūpaḥ -pā -paṃ.

parallel PARALLEL

, s. (A line equidistant from another) samāntararekhā; 'of latitude,' spaṣṭaparidhiḥ m., akṣavṛttaṃ akṣāṃśavṛttaṃ.

--(Likeness, conformity) sādṛśyaṃ sadṛśatā sārūṣyaṃ anurūpatā ānurūṣyaṃ samarūpatā samatā sāmyaṃ samānatā.

--(Comparison) upamā aupamyaṃ.

to parallel To PARALLEL

, v. a. (Make parallel) samāntarīkṛ samāntaraṃ -rāṃ kṛ.

--(Compare) upamā tul sādhāraṇīkṛ samīkṛ.

--(Correspond, be equal to) samībhū sadṛśībhū anurūpaḥ -pā -pam as or bhū.

parallelism PARALLELISM

, s. samāntaratā -tvaṃ samāntarabhāvaḥ.

--(Resemblance) sādṛśyaṃ sadṛśatā anurūpatā ānurūṣyaṃ samatā tulyatā.

parallelogram PARALLELOGRAM

, s. dīrghacaturasraṃ dīrghacaturbhujaḥ āyatacaturasra dīrghacatuṣkoṇaḥ samadvibhujaḥ samasamadvibhujaḥ.

parallelogramic PARALLELOGRAMIC

, PARALLELOGRAMICAL, a. dīrghacaturasraḥ -srā -sraṃ samadvibhujaḥ -jā -jaṃ.

parallelopiped PARALLELOPIPED

, s. (In geometry) samakhātaḥ.

paralogism PARALOGISM

, PARALOGY, s. ābhāsaḥ siddhāntābhāsaḥ hetvābhāsaḥ pakṣābhāsaḥ mithyāhetuḥ m., ayuktiḥ f.

paralysis PARALYSIS

, s. stambhaḥ avaṣṭambhaḥ viṣṭambhaḥ saṃstambhaḥ suptiḥ f., tvaksuptiḥ f., svāpaḥ jāḍyaṃ; 'of the thigh,' ūrustambhaḥ.

--(Paralytic stroke) pakṣāghātaḥ pakṣavāyuḥ m., arddhāṅgavāyuḥ m., arddhāṅgaṃ bhaṅgaḥ.

paralytic PARALYTIC

, PARALYTICAL, a. (Affected with paralysis) pakṣāthātī -tinī -ti (n) pakṣāghātarogī &c., pakṣavāyugrastaḥ -stā -staṃ arddhāṅgarogī &c., suptatvak m. f. n. (c).

to paralyze To PARALYZE

, v. a. stambhaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), stabdhīkṛ stambh (c. 5. stabhnoti, c. 9. stabhnāti, c. 10. stambhayati -yituṃ), viṣṭambh jaḍīkṛ jāḍyaṃ kṛ svāpaṃ jan.

paralyzed PARALYZED

, p. p. stambhitaḥ -tā -taṃ stabdhīkṛtaḥ -tā -taṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viṣṭabdhaḥ &c., avaṣṭabdhaḥ &c., nistabdhaḥ &c., stambhitaḥ -tā -taṃ. See NUMB, a.

paramount PARAMOUNT

, a. paramaḥ -mā -maṃ sarvvaśreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ śreṣṭhaḥ &c., adhikaḥ -kā -kaṃ sarvvādhikaḥ &c., pramukhaḥ -khā -khaṃ pradhāna in comp.; 'possessing paramount dominion,' sāmrājikaḥ -kī -kaṃ sārvvabhaumaḥ -mī -maṃ; 'paramount sovereign,' samrāṭ m. (j) sarvveśvaraḥ sarvveśaḥ sarvvasvāmī m. (n); 'sway of a lord paramount,' sāmrājyaṃ.

paramour PARAMOUR

, s. (Gallant) jāraḥ upapatiḥ m., pāpapatiḥ m., ramaṇaḥ viṭaḥ ceṭakaḥ.

--(Mistress) upastrī upapatnī jāriṇī.

parapet PARAPET

, s. vakṣaḥparyyantaḥ prākāraḥ bhittiḥ f., parisaraḥ.

paraphernalia PARAPHERNALIA

, s. pl. (Articles which a wife brings with her) strīdhanaṃ yautakaṃ audvāhikaṃ pāriṇāyyaṃ.

--(Appendages, trappings) paricchadaḥ sāmagryaṃ pāriṇāhyaṃ upakaraṇaṃ vyañjanaṃ.

paraphrase PARAPHRASE

, s. ṭīkā savistaravyākhyā savistarabhāṣāntaraṃ savistarārthakathanaṃ savistaravivaraṇaṃ mūlaśabdavistāraḥ bhāṣyaṃ ṭiṣyanī.

[Page 571a]
to paraphrase To PARAPHRASE

, v. a. vistaraśas or vistareṇa or mūlaśabdavistāreṇa vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ) or bhāṣāntarīkṛ or mūlārthavivaraṇaṃ kṛ or mūlaśabdavyākhyāṃ kṛ mūlaśabdavistāraṃ kṛ mūlaśabdādhikyaṃ kṛ.

paraphrased PARAPHRASED

, p. p. mūlaśabdavistāreṇa vyākhyātaḥ -tā -taṃ or vivṛtaḥ -tā -taṃ.

paraphrast PARAPHRAST

, s. mūlaśabdavistāreṇa vyākhyātā m. (tṛ) ṭīkālekhakaḥ.

paraphrastic PARAPHRASTIC

, PARAPHRASTICAL, a. adhikaśabdakaḥ -kā -kaṃ mūlādhikaśabdakaḥ &c., mūlaśabdavistārarūpaḥ -pā -paṃ vistārarūpaḥ -pā -paṃ.

paraphrastically PARAPHRASTICALLY

, adv. mūlaśabdavistāreṇa mūlaśabdādhikyapūrvvaṃ.

paraquet PARAQUET

, PARAQUITO, s. kṣudraśukaḥ alpaśarīraḥ kīrabhedaḥ.

parasite PARASITE

, s. (One who dines with others or sponges on his neighbor) parānnaḥ parānnabhojī m. (n) parānnabhakṣī m., parānnapuṣṭaḥ parānnaruciḥ m., parapākaruciḥ m., parapiṇḍādaḥ pātresamitaḥ pīṭhakeliḥ m., pīṭhamarddaḥ.

--(In botany, a plant which attaches itself to others) vṛkṣaruhā taruruhā tarurohiṇī tarubhuk m. (j) vṛkṣādanī parāśrayā vandā vandākā vandakā jīvantikā ākāśavallī khavallī upadī.

parasitic PARASITIC

, PARASITICAL, a. (As a plant) vṛkṣaruhaḥ -hā -haṃ taruruhaḥ &c., tarurohī -hiṇī -hi (n) tarubhuk m. f. n. (j) parāśrayaḥ -yā -yaṃ.

--(Sponging on others) parāśrayī &c., parānnayuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

parasol PARASOL

, s. ātapatraṃ ātapavāraṇaṃ chatraṃ uṣṇavāraṇaḥ -ṇaṃ janatrā; 'royal one,' nṛpachatraṃ nṛpalakṣma n. (n).

to parboil To PARBOIL

, v. a. īṣat kvath arddhena kvath īṣat sthālyāṃ pac or śrā.

parboiled PARBOILED

, p. p. arddhakvathitaḥ -tā -taṃ īṣatkvathitaḥ &c., arddhaśrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

parcel PARCEL

, s. (Small bundle) poṭalikā poṭṭalī kūrccaḥ vīṭikā.

--(Portion, part) bhāgaḥ vibhāgaḥ aṃśaḥ vaṇṭaḥ -ṇṭakaḥ uddhāraḥ bhājitaṃ khaṇḍaḥ.

--(Quantity) rāśiḥ m., sañcayaḥ nicayaḥ cayaḥ saṅghaḥ samūhaḥ.

--(Number of persons) gaṇaḥ samūhaḥ vṛndaṃ maṇḍalaṃ.

to parcel To PARCEL

, v. a. vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), pravibhaj vibhāgaśaḥ or aṃśāṃśi kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or vinyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ).

parcenary PARCENARY

, s. samāṃśitā samādhikāritā avibhaktadāyabhogaḥ.

parcener PARCENER

, s. samāṃśī m. (n) samabhāgī m., samādhikārī m., aṃśakaḥ.

to parch To PARCH

, v. a. tap (c. 1. tapati taptuṃ, c. 10. tāpayati -yituṃ), santap dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), paridah bhrajj (c. 6. bhṛjjati -te bhraṣṭuṃ bharṣṭuṃ), bhṛj (c. 1. bharjate -rjituṃ).

parched PARCHED

, p. p. taptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ &c., abhitaptaḥ &c., tāpitaḥ -tā -taṃ dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭaḥ &c., bharjitaḥ -tā -taṃ nirjalaḥ -lā -laṃ śoṣitajalaḥ &c.; 'having the throat parched with thirst,' pipāsākṣāmakaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ.

parchment PARCHMENT

, s. carmmapaṭaḥ carmmapatraṃ -trakaṃ jhillī jhillikā lekhanacarmma n. (n) likhanacarmma n., carmma n.

to pardon To PARDON

, v. a. kṣam (c. 1. kṣamate -ti kṣantuṃ), saṃkṣam muc (c. 6. muñcati moktuṃ), vimuc avasṛj mṛṣ mṛj anujñā sah niryat kṣamāṃ kṛ aparādhakṣamāṃ kṛ aparādhamocanaṃ kṛ pāpamuktiṃ kṛ; 'deign to pardon my offence,' aparādhaṃ me kṣantum arhasi. See To FORGIVE.

pardon PARDON

, s. kṣamā kṣāntiḥ f., mocanaṃ vimocanaṃ pāpamocanaṃ aparādhamuktiḥ f., aparādhamocanaṃ doṣamuktiḥ f., aparādhakṣamā aparādhamārjanā -naṃ pāpamārjanā niṣkṛtiḥ f., dayā kṛpā; 'to beg pardon,' kṣam (c. 10. kṣamayati -yituṃ), kṣamāṃ prārth kṣamasva or kṣamyatām iti vad.

pardonable PARDONABLE

, a. kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ kṣamaṇīyaḥ -yā -yaṃ kṣamārhaḥ -rhā -rhaṃ kṣamāyogyaḥ -gyā -gyaṃ kṣamocitaḥ -tā -taṃ mraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ sahanīyaḥ -yā -yaṃ upekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 571b]
pardonably PARDONABLY

, adv. yathākṣantavyaṃ yathākṣamaṇīyaṃ yathāmraṣṭavyaṃ kṣamaṇīyaṃ.

pardoned PARDONED

, p. p. kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ doṣamuktaḥ -ktā -ktaṃ daṇḍamuktaḥ &c., śāsanamuktaḥ &c., muktadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ muktadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ muktaśāsanaḥ -nā -naṃ muktāparādhaḥ -dhā -dhaṃ daṇḍamocitaḥ -tā -taṃ.

to pare To PARE

, v. a. (Clip, chip, cut off) takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), tanūkṛ chid avachid avakṛt kṛt lū khaṇḍ khaṇḍīkṛ vidalīkṛ kḷp; 'to pare the nails,' nakhakhaṇḍanaṃ kṛ nakharañjanaṃ kṛ nakhakalyanaṃ kṛ.

--(Peel, skin) tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistvacīkṛ tvakparipuṭanaṃ kṛ nistuṣīkṛ.

pared PARED

, p. p. taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tvaṣṭaḥ &c., tanūkṛtaḥ -tā -taṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ avachinnaḥ &c., khaṇḍitaḥ -tā -taṃ ullikhitaḥ -tā -taṃ, 'pared nails,' khaṇḍakaḥ; 'having pared nails,' kḷptanakhaḥ -khā -khaṃ.

paregoric PAREGORIC

, a. duḥkhaśamakaḥ -kā -kaṃ upaśamakaḥ &c., śāntidaḥ -dā -daṃ.

parent PARENT

, s. (He or she that produces) jananaḥ m. -nī f., janakaḥ m., janikā f., janayitā m. -trī f. (tṛ) janmadaḥ dhātā m. (tṛ) sambhūḥ m., jaḥ pitā m., mātā f. See FATHER, MOTHER, 'Parents,' mātāpitarau m. du., mātarapitarau m. du., tātajanayitryau f. du., janakaja-nanyau f. du.; 'parent of all,' viśvadhātā m.

--(Cause, source) kāraṇaṃ hetuḥ m., utpādakaḥ janmahetuḥ m., prabhavaḥ.

parentage PARENTAGE

, s. janma n. (n) jātiḥ f., vaṃśaḥ kulaṃ utpattiḥ f.; 'of royal parentage,' rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ nṛpātmajaḥ -jā -jaṃ rājavījī &c.; 'of honorable parentage,' mahākulaḥ -lā -laṃ.

parental PARENTAL

, a. (Pertaining to parents) mātāpitṛsambandhī -ndhinī &c., jananasambandhī &c., paitṛkaḥ -kī -kaṃ.

--(Becoming parents) mātāpitṛyogyaḥ -gyā -gyaṃ mātāpitṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ; 'parental affection,' apatyasnehaḥ putrasnehaḥ sutasnehaḥ vātsalyaṃ vatsalatā.

parenthesis PARENTHESIS

, s. niveśitavākyaṃ prakṣiptavākyaṃ apradhānavākyaṃ prāsaṅgikavākyaṃ upavākyaṃ prakṣiptāpradhānavākyaṃ ananvitavākyaṃ.

parenthetic PARENTHETIC

, PARENTHETICAL, a. prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ apradhāna in comp., mūlavākyānanvitaḥ &c.

parenthetically PARENTHETICALLY

, adv. prasaṅgatas prasaṅgakrameṇa mūlavākyānanvitaṃ.

parentless PARENTLESS

, a. mātāpitṛhīnaḥ -nā -naṃ mātāpitṛrahitaḥ -tā -taṃ.

parer PARER

, s. taṣṭā m. (ṣṭṛ) tvaṣṭā m.; 'nail-parer,' nakharañjanī.

parhelion PARHELION

, s. sūryyābhāsaḥ mithyāsūryyaḥ kṛtrimasūryyaḥ.

paring PARING

, s. (The act) takṣaṇaṃ tvakṣaṇaṃ.

--(That which is pared off) taṣṭaṃ takṣitaṃ vidalaṃ śakalaṃ khaṇḍaḥ bhinnaṃ.

parish PARISH

, s. purohitādhīnaḥ pradeśaḥ or grāmaḥ dharmmādhyāpakādhīno deśaḥ or grāmaḥ paurohityadeśaḥ paurohityabhūmiḥ f.; 'parish-priest,' grāmayājakaḥ grāmapurohitaḥ.

parishioner PARISHIONER

, s. grāmavāsī m. (n) grāmasthaḥ grāmevāsī m., grāmikaḥ grāmīyaḥ purohitāghīnadeśasthaḥ.

parity PARITY

, s. samatā sāmyaṃ samānatā tulyatā -tvaṃ taulyaṃ sāmyatā samabhāvaḥ kakṣā; 'parity of reason,' nyāyasāmyaṃ nyāyasamatā samānanyāyatvaṃ tulyanyāyatvaṃ; 'by parity of reason,' nyāyasāmyāt.

park PARK

, s. udyānaṃ rājodyānaṃ krīḍāvanaṃ kroḍāvāṭikā ākrīḍaḥ -ḍaṃ pramadavanaṃ sādhāraṇavanaṃ sādhāraṇodyānaṃ kṛtrimavanaṃ mṛgayāsthānaṃ mṛgayālayaṃ mṛgayābhūmiḥ f.; 'open space in a town,' sanniveśaḥ nikarṣaṇaṃ.

parker PARKER

, PARK-KEEPER, s. udyānapālaḥ -lakaḥ udyānarakṣakaḥ.

parlance PARLANCE

, s. sambhāṣaṇaṃ saṃvādaḥ saṃlāpaḥ ālāpaḥ kathopakathanaṃ.

to parley To PARLEY

, v. n. (Confer) sambhāṣ saṃvad saṃlap; 'with an enemy,' yuddhamadhye śatruṇā saha sambhāṣ sandhiprasaṅgaṃ kṛ.

[Page 572a]
parley PARLEY

, s. sambhāṣā -ṣaṇaṃ saṃlāpaḥ vādaḥ saṃvādaḥ; 'in war,' yuddhamadhye śatruṇā saha sambhāṣā sandhisambhāṣaṇaṃ sandhiprasaṅgaḥ.

parliament PARLIAMENT

, s. vicārasabhā sammantraṇasabhā vādaśālā saṃvādaśālā mantraśālā mahāsabhā śiṣṭasabhā prajāpratinidhisabhā.

parlor PARLOR

, s. ālāpaśālā saṃlāpaśālā kathopakathanaśālā upaveśanaśālā.

parochial PAROCHIAL

, a. purohitādhīnadeśasambandhī -ndhinī &c., paurohityadeśasambandhī &c., grāmikaḥ -kī -kaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ.

parody PARODY

, s. vinodārthānukaraṇakavitā hāsyakaraṇārtham anukaraṇakāvyaṃ.

to parody To PARODY

, v. a. vinodārthaṃ or hāsyakaraṇārthaṃ śabdaparivarttanaṃ kṛ.

parole PAROLE

, PAROL, s. vacanaṃ pratijñā aṅgīkāraḥ svīkāraḥ urīkāraḥ.

paronomasia PARONOMASIA

, PARONOMASY, s. śleṣaḥ śleṣavākyaṃ dvyarthavākyaṃ.

paronychia PARONYCHIA

, a. nakhampacaḥ kuṇiḥ m., ciṣyaṃ nakharogaḥ.

parotis PAROTIS

, s. (The parotid gland) lālāśayaḥ lālādhāraḥ.

paroxysm PAROXYSM

, s. āveśaḥ avatāraḥ -taraṇaṃ aḥkramaḥ -maṇaṃ vegaḥ; 'of anger,' krodhāveśaḥ; 'of lust,' kāmāveśaḥ. See FIT, s.

parricidal PARRICIDAL

, PARRICIDIOUS, a. (Pertaining to parricide) pitṛhatyāsambandhī &c., pitṛbadhaviṣayakaḥ -kā -kaṃ pitṛhatyārūpaḥ -pā -paṃ pitṛbadhātmakaḥ -kā -kaṃ.

--(Committing parricide) pitṛghnaḥ -ghnī -ghnaṃ pitṛghātakaḥ &c.

parricide PARRICIDE

, s. (One who murders his father) pitṛhā m. (n) pitṛhantā m. (ntṛ) pitṛghnaḥ pitṛghātī m. (n) pitṛghātakaḥ pitṛghātukaḥ,

--(Murder of a father) pitṛhatyā pitṛbadhaḥ pitṛghātaḥ pitṛhiṃsā.

parrot PARROT

, s. śukaḥ kīraḥ vakracañcuḥ m., vakratuṇḍaḥ raktatuṇḍaḥ cimiḥ m., ciriḥ m., raktapādaḥ kumāraḥ kiṅkirātaḥ phalāśanaḥ phalādanaḥ dāḍimapriyaḥ medhāvī m. (n); 'a flock of parrots,' śaukaṃ.

to parry To PARRY

, nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), vṛ pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratiṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratidhātaṃ kṛ vāraṇaṃ kṛ.

to parse To PARSE

, v. a. padabhañjanaṃ kṛ padachedaṃ kṛ liṅganirdeśaṃ kṛ śabdānvayanirūpaṇaṃ kṛ.

parsee PARSEE

, s. (Persian) pārasīkaḥ pārasikaḥ.

parsimonious PARSIMONIOUS

, a. alpavyayī -yinī -yi (n) vyayaśaṅkitaḥ -tā -taṃ vyayaparāṅmukhaḥ -khā -khaṃ parimitavyayī &c., mitavyayī &c., kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ arthaparaḥ &c. See MISERLY.

parsimoniously PARSIMONIOUSLY

, adv. alpavyayena alpavyayapūrvvaṃ sakārpaṇyaṃ kṛpaṇavat.

parsimoniousness PARSIMONIOUSNESS

, PARSIMONY, s. alpavyayaḥ svalpavyayaḥ kārpaṇyaṃ kṛpaṇatā -tvaṃ vyayaśaṅkā vyayaparāṅmukhatā parimitavyayaḥ mitavyayaḥ dṛḍhamuṣṭitvaṃ,

parsing PARSING

, s. padabhañjanaṃ padachedaḥ śabdānvayanirūpaṇaṃ liṅganirdeśaḥ.

parsley PARSLEY

, s. (Apium involucratum) ajamodā.

parson PARSON

, s. grāmapurohitaḥ grāmayājakaḥ grāmadharmmādhyakṣaḥ grāmaguruḥ m., grāmācāryyaḥ dharmmādhyāpakaḥ upādhyāyaḥ.

parsonage PARSONAGE

, s. dharmmādhyāpakagṛhaṃ grāmapurohitādhyuṣitaṃ gṛhādi.

part PART

, s. (Portion, piece) bhāgaḥ aṃśaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ vibhāgaḥ śakalaḥ -laṃ bhittaṃ bhinnaṃ bhittiḥ f., lavaḥ dalaṃ vidalaṃ arddhaḥ.

--(A portion or division considered by itself, but not really separated) deśaḥ pradeśaḥ uddeśaḥ ekadeśaḥ bhāgaḥ aṅgaṃ avayavaḥ; 'part of a wood,' vanaikadeśaḥ vanoddeśaḥ.

--(Component part, member) aṅgaṃ avayavaḥ; 'inward part,' antaraṅgaṃ.

--(Particular division) prakaraṇaṃ viṣayaḥ aṅgaṃ; 'minor part,' pratyaṅgaṃ.

--(Share, portion allotted) vibhāgaḥ bhāgaḥ aṃśaḥ uddhāraḥ bhājitaṃ bhājyaṃ vaṇṭaḥ -ṇṭakaḥ.

--(Interest, concern in) sambandhaḥ abhisambandhaḥ.

--(Side, party) pakṣaḥ; 'to take one's part,' pakṣaṃ grah or udgrah pakṣodgrāhī or pakṣapātī &c. bhū.

--(Particular business or duty) karmma n. (n) kāryyaṃ dharmmaḥ svakarmma n., svadharmmaḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., guṇaḥ.

--(Character in a drama) bhūmikā vṛttiḥ f.; 'act the part of a dear friend towards the rival wives,' karu priyasakhīvṛttiṃ sapatnījane.

--(Parts, qualities) guṇāḥ m. pl., buddhiḥ f.

--(Parts, region) deśaḥ pradeśaḥ uddeśaḥ; 'for the most part,' prāyas prāyaśas prāyeṇa bhūyas bhūyiṣṭhaṃ bāhulyena bahuśas bahutaraṃ; 'by parts, in parts,' aṃśatas bhāgatas bhāgaśas avayavaśas; 'in part, partly,' aṃśatas bhāgatas kiñcit īṣat; 'in two parts,' dvidhā; 'in four parts,' caturdhā; 'in many parts,' bahudhā; 'in how many parts?' katidhā; 'in good part,' sānugrahaṃ prasannaṃ hitaṃ priyaṃ anukūlaṃ.

to part To PART

, v. a. (Disunite, divide, separate) viyuj viśleṣ bhid vibhid vichid vivic pṛthakkṛ śakalīkṛ.

--(Distribute, divide into shares) vibhaj pravibhaj saṃvibhaj pṛthak pṛthag vibhaj aṃś (c. 10. aṃśayati -yituṃ), vyaṃs (c. 10. -aṃsayati -yituṃ), vaṇṭ parikḷp.

--(Part the hair) sīmanta (nom. sīmantayati -yituṃ).

to part To PART

, v. n. (Be separated or divided) viyuj in pass. (-yujyate) vibhid in pass. (-bhidyate) bhid viśleṣ (c. 4. (-śliṣyati -śleṣṭuṃ), vichid in pass., vigata (c. 1. -gacchati -gantuṃ), viyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

--(Open in two, cleave open) sphuṭ (c. 1. sphoṭati, c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), dal (c. 1. dalati -lituṃ), vidal vidalībhū vidalitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Depart) apagat vyapagam apayā vyapayā.

--(Bid farewell) āmantr anumantr.

--(part with) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj. See RESIGN.

to partake To PARTAKE

, v. n. aṃśaṃ or bhāgaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ), bhāgī -ginī -gi bhū bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), saṃvibhaj aṃśaṃ bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ); 'in common with another,' anyena saha bhuj or bhaj.

partaker PARTAKER

, s. bhāgī m. -ginī f. (n) aṃśī m. -śinī f. (n) saṃvibhāgī &c., bhāgahārī m. (n) bhāgaharaḥ bhāgagrāhī m., aṃśahārī m., aṃśaharaḥ aṃśagrāhī m., aṃśakaḥ aṃśabhogī m., sahabhogī m., sahabhāgī m., bhāk m. (j) in comp., bhuk m. (j) in comp.

parted PARTED

, p. p. (Separated) viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vibhaktaḥ &c., viviktaḥ &c., vigataḥ -tā -taṃ; 'as the hair,' sīmantyamānaḥ -nā -naṃ.

parterre PARTERRE

, s. puṣpavāṭī -ṭikā kusumākaraḥ puṣpākaraḥ udyānaṃ.

partial PARTIAL

, a. (Inclined to favor one side) pakṣapātī -tinī -ti (n) pakṣasnehī &c., svapakṣasnehī &c., pakṣānurāgī &c., pakṣodgrāhī &c., sapakṣapātaḥ -tā -taṃ pakṣapātakṛtasnehaḥ -hā -haṃ svapakṣakṛtasnehaḥ &c., saṅgī &c., saṅgavān -vatī -vat (t) saṅgayuktaḥ -ktā -ktaṃ pākṣikaḥ -kī -kaṃ,

--(Not fair) asamaḥ -mā -maṃ asamadarśī &c., asamadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi asamānavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

--(Not general or total) asārvvatrikaḥ -kī -kaṃ apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampūrṇaḥ &c., asakalaḥ -lā -laṃ asamagraḥ -grā -graṃ avyāpī &c., avyāpakaḥ -kā -kaṃ avyāptaḥ -ptā -ptaṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asarvvatravyāpī &c., ekāṅgī &c., ekadeśī &c., ekapakṣī &c., svaṇḍitaḥ -tā -taṃ khaṇḍa in comp.; 'partial deluge,' khaṇḍapralayaḥ; 'partial shower,' khaṇḍavṛṣṭiḥ f.; 'partial eclipse,' svaṇḍagrāsaḥ.

partiatity PARTIATITY

, s. (Inclination to favor one side) pakṣapātaḥ -titā pakṣasnehaḥ svapakṣasnehaḥ pakṣodgrāhaḥ -hitvaṃ saṅgaḥ snehaḥ asamatā asamadṛṣṭiḥ f., asamabuddhiḥ f., pakṣatā pakṣānurāgaḥ.

--(Fondness for) snehaḥ ruciḥ f., abhiruciḥ f., anurāgaḥ anuraktiḥ f., praṇayaḥ prema n. (n).

[Page 573a]
partially PARTIALLY

, adv. (With undue bias to one side) sapakṣapātaṃ sapakṣasnehaṃ pakṣapātapūrvvaṃ saṅgapūrvvaṃ asamaṃ asamadṛṣṭyā.

--(Not generally or totally) asarvvatas asarvvatra khaṇḍatas khaṇḍaśas aṃśatas asakalaṃ asākalyena akṛtsnaśas asamagraṃ bhāgatas ekadeśena ekabhāgena ekāṅgatas apūrṇaṃ asampūrṇaṃ khaṇḍa or khaṇḍita in comp.; as, 'partially learned,' khaṇḍavidyaḥ -dyā -dyaṃ or khaṇḍitavidyaḥ.

partible PARTIBLE

, a. vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ aṃśanīyaḥ -yā -yaṃ aṃśyaḥ -śyā -śyaṃ aṃśayitavyaḥ -vyā -vyaṃ vaṇṭanīyaḥ -yā -yaṃ pṛthakkaraṇīyaḥ &c.

participant PARTICIPANT

, a. bhāgī -ginī -gi (n) saṃvibhāgī &c., aṃśī &c., samāṃśī &c., aṃśagrāhī -hiṇī &c., bhāk m. f. n. (j). See PARTAKER.

to participate To PARTICIPATE

, v. n. bhaj saṃvibhaj bhāgaṃ or aṃśaṃ grah or hṛ. See To PARTAKE.

participation PARTICIPATION

, s. aṃśagrahaṇaṃ bhāgagrahaṇaṃ aṃśaharaṇaṃ bhāgaharaṇaṃ bhajanaṃ saṃvibhāgaḥ -gitvaṃ saṃvibhajanaṃ aṃśabhogaḥ aṃśaprāptiḥ f., aṃśaprāpaṇaṃ sahabhogaḥ sahabhūktiḥ f.

participial PARTICIPIAL

, a. sakālakṛdantarūpaḥ -pā -paṃ kṛdantadharmmakaḥ -kā -kaṃ.

participle PARTICIPLE

, s. sakālakṛdantaḥ kālabodhakakṛdantaḥ kṛdantaḥ.

particle PARTICLE

, s. kaṇaḥ kaṇikā kaṇikaḥ lavaḥ leśaḥ aṇuḥ m., paramāṇuḥ m., kalā kākiṇikā sūkṣmaḥ sūkṣmāṇuḥ tilaḥ aṃśuḥ m., aṃśaḥ kṣudrāṃśaḥ sūkṣmāṃśaḥ tūstaṃ reṇuḥ m.; 'very minute particle,' aṇureṇuḥ m. f., atisūkṣmāṇuḥ m., sūcyagramṛttikā.

--(In grammar) avyayaḥ -yaṃ avyayaśabdaḥ nipātaḥ; 'declinable particle,' arddhāvyayaṃ.

particular PARTICULAR

, a. (Noting something peculiar or distinctive) viśeṣa in comp., viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśeṣakaḥ -kā -kaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viśeṣavān -vatī -vat (t) viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avacchedakaḥ -kā -kaṃ vicchedakaḥ &c., paricchedakaḥ &c.; 'particular mark,' viśeṣalakṣaṇaṃ; 'particular duty,' viśeṣadharmmaḥ; 'particular condition,' daśāviśeṣaḥ; 'at particular times,' viśeṣakāle kālaviśeṣe.

--(Distinct individual) viśiṣṭaḥ &c., viśeṣa in comp., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ vyaktikaḥ -kā -kaṃ pṛthagvyaktikaḥ &c., pṛthagātmakaḥ &c., uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ viviktaḥ &c.; 'particular person,' amukajanaḥ amukavyaktiḥ f.

--(Not general) asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ avyāpī -pinī -pi (n) avyāpakaḥ -kā -kaṃ avyāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

--(Not common) aprākṛtaḥ -tī -taṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Special, more than ordinary) viśeṣa in comp., viśeṣakaḥ &c., adhikottaraḥ -rā -raṃ lokottaraḥ &c.; 'particular rule,' viśeṣavidhiḥ m.; 'particular occasion,' samayaviśeṣaḥ.

--(Odd, singular) vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ.

--(Minute, attentive to particulars, strict) sūkṣmadarśī -rśinī &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

particular PARTICULAR

, s. viśeṣaḥ avacchedaḥ vyavacchedaḥ vicchedaḥ.

--(Single or distinct point) arthaḥ viṣayaḥ prakaraṇaṃ viśeṣaḥ; 'the particulars of a story,' vṛttāntaḥ; 'he told all the particulars,' sarvvavṛttāntam akathayat; 'in particular,' viśeṣatas.

particularity PARTICULARITY

, s. (Distinct notice of particulars) ekaikaśo nirdeśaḥ or samuddeśaḥ or uddeśaḥ viśeṣakathanaṃ sarvvavṛttāntakathanaṃ viśeṣanirdeśaḥ vyavacchedaḥ.

--(Individuality) vyaktatā avyāptiḥ f., avyāpakatvaṃ asādhāraṇatā.

--(Distinctness) bhinnatā vyaktiḥ f., pārthakyaṃ viśiṣṭatā.

--(Detail) vivaraṇaṃ vistāraḥ.

particularization PARTICULARIZATION

, s. viśeṣavarṇanaṃ -nā viśeṣanirdeśaḥ viśeṣakathanaṃ sarvvavṛttāntakathanaṃ samuddeśaḥ vyavacchedaḥ parisaṃkhyā -khyānaṃ.

to particularize To PARTICULARIZE

, v. a. ekaikaśo nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or uddiś or samuddiś or kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), viśeṣavarṇanaṃ kṛ viśeṣanirdeśaṃ kṛ viśeṣakathanaṃ kṛ viśeṣa (nom. viśeṣayati -yituṃ), viśiṣ (c. 7. -śinaṣṭi -śeṣṭuṃ).

particularized PARTICULARIZED

, p. p. ekaikaśo nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or samuddiṣṭaḥ &c. or uddiṣṭaḥ &c. or kathitaḥ -tā -taṃ viśeṣitaḥ &c., vyavacchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

particularly PARTICULARLY

, adv. (In an especial manner) viśeṣatas viśeṣeṇa saviśeṣaṃ mukhyaśas pradhānatas.

--(Distinctly, severally) vyaktaṃ viviktaṃ pṛthak avayavaśas.

--(Minutely) atisūkṣmatvena.

parting PARTING

, s. (Separation) viyogaḥ viprayogaḥ vigamaḥ virahaḥ viśleṣaḥ praviśleṣaḥ vipralambhaḥ bhedaḥ vibhedaḥ vibhāgaḥ pravibhāgaḥ pṛthagbhāvaḥ pṛthaktvaṃ apagamaḥ.

--(Of the hair) sīmantaḥ.

parting PARTING

, a. (Given at parting) prasthānikaḥ -kī -kaṃ prāsthānikaḥ -kī -kaṃ prasthāna or prayāṇa in comp.; as, 'a parting embrace,' prasthānāliṅganaṃ.

partisan PARTISAN

, s. pakṣapātī m. (n) sapakṣaḥ ekapakṣaḥ pakṣakaḥ pakṣadhārī m., pakṣadharaḥ pakṣāvalambī m. (n) pakṣaḥ pārśvakaḥ pārśvikaḥ sahotthāyī m. (n) arthī m., ānugrāhakaḥ saṅgī m., anuṣaṅgī m. (n).

partisanship PARTISANSHIP

, s. pakṣapātitā pakṣapātaḥ pakṣadhāraṇaṃ -ritā pakṣāvalambanaṃ.

partition PARTITION

, s. (Separation) paricchittiḥ f., paricchedaḥ. See PARTING, s.

--(Division of shares) vibhāgaḥ vibhāgakalpanaṃ -nā bhāgakaraṇaṃ bhāgaḥ aṃśanaṃ uddhāraḥ uddhāravibhāgaḥ vaṇṭanaṃ.

--(That by which separation is made, a wall, &c.) bhittiḥ f., bhittikā vyavadhānaṃ vyavadhā sandhiḥ m.

to partition To PARTITION

, v. a. (Divide) vibhid bhid vichid parichid chid vibhaj pṛthakkṛ.

--(Distribute into shares) vibhaj pravibhaj saṃvibhaj aṃś vyaṃs aṃśāṃśi dā or kḷp or parikḷp vaṇṭ vaṇṭanaṃ kṛ.

partitioned PARTITIONED

, p. p. vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ pravibhaktaḥ &c., saṃvibhaktaḥ &c., aṃśitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ &c., uddhṛtaḥ &c., kṛtavaṇṭanaḥ -nā -naṃ.

partly PARTLY

, adv. aṃśatas bhāgatas kiñcit īṣat kiyat kiyatparyyantaṃ alpaṃ alpamātraṃ.

partner PARTNER

, s. sahāyaḥ sahakārī m. (n) saṅgī m. (n) sambhūyakārī m., aṃśī m., samāṃśī m., saṃsargī m., aṃśagrāhī m., aṃśabhogī m., sahabhogī m., sahabhāgī m., sahavarttī m., bhāgī m., pratiyogī m., utsaṅgī m., anuṣaṅgī m., sajūḥ m. (s) pakṣakaḥ.

--(Partner of joys and sorrows, as a husband or wife) samaduḥkhasukhaḥ -khā. See HUSBAND, WIFE, MATE, &c.

parinership PARINERSHIP

, s. samāṃśitā -tvaṃ sahāyatā sambhūyakāritā -tvaṃ sambhūyasamutthānaṃ saṃsargitā -tvaṃ pratiyogitā sahakāritā.

partridge PARTRIDGE

, s. tittiraḥ tittiriḥ m., cakoraḥ -rakaḥ kṛkaṇaḥ krakaṇaḥ krakaraḥ kapiñjalaḥ ṭiṭṭibhaḥ; 'flock of partridges,' taittiraṃ.

parturient PARTURIENT

, a. āsannaprasavā āsannaprasavavedanā prasavonmukhā upasthitaprasavakālā āsannaprasavakālā.

parturition PARTURITION

, s. prasavaḥ prasūtiḥ f., sūtiḥ f., sūḥ f., sūtyā jananaṃ utyādanaṃ.

party PARTY

, s. (Side, cause) pakṣaḥ mataṃ; 'one's own party,' ātmapakṣaḥ svapakṣaḥ; 'belonging to one's own party,' svapakṣāvalambī m., svapakṣapātī ātmapakṣadhārī m. (n); 'one of the opposite party,' vipakṣaḥ pratipakṣaḥ; 'attachment to a party,' pakṣapātaḥ. See PARTIALITY, PARTISANSHIP.

--(Number of persons associated in opposition to others) pakṣaḥ sapakṣiṇaḥ m. pl., sapakṣiṇāṃ gaṇaḥ or saṃsargaḥ or samūhaḥ or saṅghātaḥ or saṅgaḥ śākhā.

--(One of two litigants) vādī m. (n) arthī m.

--(Set of people) gaṇaḥ paṃktiḥ f., samūhaḥ saṅghaḥ saṅghātaḥ maṇḍalaṃ dalaṃ; 'a party of men,' puruṣagaṇaḥ janasamūhaḥ; 'of soldiers,' sainyadalaṃ; 'of rogues,' dhūrttamaṇḍalaṃ.

--(Assembly) sabhā paṃktiḥ f., samājaḥ rāserasaḥ.

--(Convivial party) sahabhojanaṃ sambhojanaṃ sahapānaṃ sampītiḥ f., uccatālaṃ.

--(Person particularized) vivakṣitajanaḥ vyaktiḥ f., manuṣyaḥ janaḥ vivakṣitamanuṣyaḥ.

--(One concerned or interested) sambandhī m. (n) bhāgī m., aṃśī m.

party PARTY

, a. pakṣa in comp., pākṣikaḥ -kī -kaṃ pākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

party-colored PARTY-COLORED

, a. nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānāraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ citravicitraḥ -trā -traṃ vicitravarṇaḥ &c., vicitraraṅgaḥ &c.

partyism PARTYISM

, s. pakṣapātitā. See PARTISANSHIP, PARTIALITY.

party-man PARTY-MAN

, s. pakṣapātī m. (n) pakṣakaḥ pārśvikaḥ. See PARTISAN.

party-wall PARTY-WALL

, s. bhittiḥ f., bhittikā kuḍyaṃ -ḍyakaṃ. See PARTITION.

pArvatI PĀRVATĪ

, s. (The goddess Durgā, the wife of Śiva and mother of Kārtikeya and Ganeśa, called Pārvatī in her capacity of daughter of Himāla, the sovereign of the snowy mountains. She has many names, some of which will be found under the head of Bhavānī and Durgā. They are here all collected together) pārvvatī haimavatī himavatsutā himaśailajā himajā devī mahādevī umā durgā kālī caṇḍī caṇḍikā kālikā bhavānī gaurī maṅgalāgaurī sarvvamaṅgalā bhairavī bhadrakālī rudrāṇī sarvvāṇī īśvarī śivā mṛḍānī ambā ambikā jagadambā jaganmātā f. (tṛ) dakṣajā śyāmā bhagavatī jyeṣṭhāgaurī mahāmāyā śākambharī kātyāyanī aparṇā śāmbhavī śāvarī ṣaṣṭhī.

parvenu PARVENU

, s. (An upstart) āgantukaḥ āgantuḥ m.

pasquinade PASQUINADE

, s. nindālekhaḥ nindārthakalekhaḥ upahāsakakavitā.

to pass To PASS

, v. n. (Move, go) gam yā cal car sṛ i &c.

--(Be spent, go on, as time, &c.) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt gam

--(Gain currency) pracalībhū pracalitaḥ -tā -taṃ bhū pracal pracar. (Be enacted) sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), siddhībhū niṣyannībhū vyavasthāpitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Be approved) sammataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Occur, come to pass) upasthā samupasthā upapad sampad upapannaḥ -nnā -nnaṃ bhū āpat sambhū saṃvṛt saṃvṛttaḥ -ttā -ttaṃ bhū āgam upāgam ghaṭ.

--(Be transferred) saṃkram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), upasaṃkram.

--(Pass away, disappear, fade away) naś praṇaś kṣi pralī vilī pravilī tirogam tirobhū kṣar.

--(Pass away, as time, &c.) atikram ativṛt atī vyatī samatī gam; 'six months passed away,' ṣaṇmāsam atyavarttata; 'six seasons passed away,' ṛtūnāṃ ṣaṭ samatyayuḥ; 'let not the moment pass away,' nātivartteta kṣaṇaṃ.

--(Pass by) atikram atī atigam aticar atiyā samatiyā.

--(Pass on) prayā pragam pravṛt prasṛ gam yā; 'jokes pass,' pravarttate hāsaḥ.

--(Pass over, cross) tṝ atitṝ nistṝ atikram atī.

--(Let pass, omit) tyaj parityaj utsṛj visṛj upekṣ; 'let it pass,' yātu; 'that which passes in the mind,' manogataṃ antargataṃ manaḥ.

to pass To PASS

, v. a. (Go over, through, beyond, cross or pass over) tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), atitṝ santṝ nistṝ uttṝ samuṃttṝ atikram vyatikram atī vyatī atigam pāraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ); 'to pass a river,' nadīpāraṃ gam.

--(Spend time, &c.) gam (c. 10. gamayati -yituṃ), parigam vṛt (c. 10. varttayati -yituṃ), (c. 1. nayati nituṃ), vah (c. 10. vāhayati -yituṃ), vihṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vivas (c. 1. -vasati -vastuṃ); 'eight years were passed,' aṣṭau samāḥ parigamitāḥ; 'he passes his days,' divasāni gamayati; 'he passed the night,' niśāṃ nināya; 'passing the night there,' tatra rātriṃ vyuṣya.

--(Cause to move) cal (c. 10. cālayati -yituṃ), sañcal sañcar (c. 10. -cārayati -yituṃ), sthānāntarīkṛ.

--(Transfer) saṃkram (c. 10. -krāmayati -yituṃ), upasaṃkram.

--(Enact) siddhaṃ -ddhāṃ kṛ siddhīkṛ niṣpannaṃ -nnāṃ kṛ niṣpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) sthā vyavasthāṃ kṛ.

--(Pass sentence) nirṇayaṃ kṛ praṇayanaṃ kṛ.

--(Pass by) atikram vyatikram samatikram ativṛt aticar atigam atiyā samatiyā atī vyatī atyabhisṛ.

--(Pass by, neglect) tyaj parityaj hā apahā apās utsṛj atisṛj laṅgh ullaṅgh.

--(Pass off). See To PALM.

--(Pass over, overlook) upekṣ samupekṣ kṣam &c. See OVERLOOK.

--(Pass through the bowels, &c.) See To EVACUATE.

pass PASS

, s. (Narrow passage, defile) saṅkaṭapathaḥ saṅkaṭamārgaḥ durgamārgaḥ saṅkaṭaṃ sañcaraḥ sañcāraḥ durgaṃ ghargharaḥ.

--(Fissure between hills) darī -rā vidaraḥ ranghraṃ.

--(Passport) abhijñānapatraṃ abhayapatraṃ.

--(Thrust in feneing) prahāraḥ yaṣṭiprasāraṇaṃ.

--(State, distressed state) daśā avasthā gatiḥ f., durdaśā durgatiḥ f., kaṣṭaṃ.

passable PASSABLE

, a. (That may be crossed or travelled over) tāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ taraṇīyaḥ -yā -yaṃ gamyaḥ -myā -myaṃ gamanīyaḥ -yā -yaṃ gamanayogyaḥ -gyā -gyaṃ sugamaḥ -mā -maṃ ullaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ.

--(Tolerable) viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sahanīyaḥ -yā -yaṃ sahyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(Current) pracalaḥ -lā -laṃ.

passably PASSABLY

, adv. viguṇaṃ sahanīyaṃ yāvattāvat. See TOLERABLY.

passage PASSAGE

, s. (Act of passing) gamanaṃ taraṇaṃ uttaraṇaṃ calanaṃ gatiḥ f., taraḥ; 'to and fro,' gamanāgamanaṃ gatāgataṃ yātāyātaṃ.

--(Passing through or beyond) saṅkramaḥ -maṇaṃ saṅkrantiḥ f., sañcāraḥ krāntiḥ f., atikramaḥ -maṇaṃ pāragamanaṃ ullaṃghanaṃ.

--(Time of passing) gamanakālaḥ saṅkramakālaḥ pāragamanakālaḥ.

--(Road, way) pathaḥ mārgaḥ dvāraṃ.

--(Difficult passage) saṃkramaḥ -maṃ saṃkrāmaḥ sañcāraḥ sañcaraḥ durgamārgaḥ durgapathaḥ durgaṃ.

--(Liberty to pass) gamanaśaktiḥ f., gamanādhikāraḥ.

--(Of a book) sthalaṃ deśaḥ ekadeśaḥ vacanaṃ; 'a passage of scripture,' vedasya ekadeśaḥ.

--(Occurrence) vṛttaṃ bhūtaṃ.

passage-money PASSAGE-MONEY

, s. ātāraḥ ātaraḥ taramūlyaṃ tarapaṇyaṃ tārikaṃ tāryyaṃ.

passed PASSED

, p. p. (Gone by) atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ &c., sampravṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Crossed, gone through or over) tīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ uttīrṇaḥ &c., saṃkrāntaḥ -ntā -ntaṃ pāragataḥ -tā -taṃ; hard to be passed, dustaraḥ -rā -raṃ duratyayaḥ -yā -yaṃ durgamaḥ -mā -maṃ.

--(Passed over) laṃghitaḥ -tā -taṃ ullaṃghitaḥ &c.

--(Spent, as time) gamitaḥ -tā -taṃ nītaḥ -tā -taṃ.

--(As faeces, &c.) hannaḥ -nnā -nnaṃ gūnaḥ -nā -naṃ uccaritaḥ -tā -taṃ uccāritaḥ &c.

--(Ended, gone). See PAST.

passenger PASSENGER

, s. (Traveller) pathikaḥ yātrikaḥ yāyī m. (n) gāmī m., gamī m., mārgasthaḥ pathasthaḥ pādavikaḥ sāraṇikaḥ.

--(One who crosses) tarī m., taraḥ taritā m. (tṛ) tarttarīkaḥ uttaraṇakṛt m.

--(In a vessel) nauyāyī m., naugāmī m., naukāntarvarttī m., naukārūḍhaḥ auḍupikaḥ.

passer PASSER

, s. tarī m. (n) taraḥ taritā m. (tṛ) tarttarīkaḥ gāmī m.

[Page 575a]
passibility PASSIBILITY

, s. sukhaduḥkhakṣamatā sukhaduḥkhavedanakṣamatā sukhaduḥkhayogyatā sukhaduḥkhasahatvaṃ sukhaduḥkhaveditvaṃ.

passible PASSIBLE

, a. sukhaduḥkhakṣamaḥ -mā -maṃ sukhaduḥkhavedanakṣamaḥ -mā -maṃ sukhaduḥkhayogyaḥ -gyā -gyaṃ sukhaduḥkhavedī -dinī -di (n).

passing PASSING

, s. (The act) taraṇaṃ uttaraṇaṃ gamanaṃ calanaṃ. See PASSAGE. (Passing by) atyayaḥ atikramaḥ.

passing PASSING

, part. taran -rantī -rat (t) gāmī -minī -mi (n) yāyī &c.

--(Surpassing) atigaḥ -gā -gaṃ atikrāmakaḥ -kā -kaṃ.

passing PASSING

, a. (Eminent) uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

passing PASSING

, adv. atyantaṃ atiśayena atimātraṃ ati or atiśaya in comp.

passion PASSION

, s. (Feeling or affection of the mind) manobhāvaḥ bhāvaḥ manovikāraḥ manovikṛtiḥ f., vikāraḥ vikṛtiḥ f., manovṛttiḥ f., vṛttiḥ f., rāgaḥ manorāgaḥ rasaḥ manodharmmaḥ; 'passion of love,' kāmavikāraḥ kāmavikṛtiḥ f.; 'of anger,' krodhavikāraḥ; 'of lust,' lobhavikāraḥ. The word indriyāṇi n. pl., may sometimes be used generally to express 'the passions'; as, 'restraint of the passions,' indriyanigrahaḥ indriyadamanaṃ kāmakrodhalobhādidamanaṃ; 'having the passions subdued,' jitendriyaḥ -yā -yaṃ; 'void of passions,' vītarāgaḥ -gā -gaṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ virāgī &c.; 'absence of passion,' vairāgyaṃ virāgaḥ viraktiḥ rāgahīnatā; 'having passions,' rāgī &c., anurāgī &c.; 'the class of six passions, viz. desire, wrath, avarice, bewilderment, pride, and envy,' ṣaḍvargaḥ.

--(Anger, warmth of temper, rage) krodhaḥ kopaḥ prakopaḥ roṣaḥ amarṣaḥ saṃrambhaḥ pratirambhaḥ uttāpaḥ ugratā -tvaṃ caṇḍatā tigmatā uṣmaḥ khaṣpaṃ bhāmaḥ kaiśikaḥ; 'fit of passion,' krodhāveśaḥ; 'in a passion,' kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ krodhī &c., jātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ.

--(Mental agitation or excitement) manaḥkṣobhaḥ cittakṣobhaḥ cittavegaḥ manastāpaḥ manovyākulatā uttāpaḥ vyākṣobhaḥ.

--(Love, lust) kāmaḥ kāmitā kāmukatvaṃ madaḥ madanaḥ smaraḥ anurāgaḥ smaramohaḥ kaiśikaḥ.

--(Eager desire) lālasā lobhaḥ utkaṇṭhā utsukatā autsukyaṃ.

--(Suffering) duḥkhabhogaḥ duḥkhaṃ vyathā pīḍā kleśaḥ śramaḥ.

--(As opposed to action) sahanaṃ sahatvaṃ grahaṇaṃ karmmāśrayatvaṃ karmmapātratā.

--(The quality or property of passion) rajas n.

passionate PASSIONATE

, a. (Easily moved to anger) śīghrakopī -pinī -pi (n) śīghrakrodhī &c., sulabhakopaḥ -pā -paṃ krodhī &c., krodhanaḥ -nā -naṃ kopī &c., kopanaḥ -nā -naṃ krodhaśīlaḥ -lā -laṃ kopaśīlaḥ &c., amarṣī &c., saṃrambhī &c., amarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ roṣaśīlaḥ &c., saṃrambhaśīlaḥ &c., kopiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ krodhiṣṭhaḥ &c., pittavegī &c., bhāmī &c., pittasvabhāvaḥ -vā -vaṃ; 'very passionate,' atyantakopanaḥ -nā -naṃ.

--(Highly excitable, warm, ardent) santāpaśīlaḥ -lā -laṃ uttāpaśīlaḥ &c., caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ &c., caṇḍavān -vatī -vat (t) uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ ugraḥ -grā -graṃ raudraḥ -drī -draṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Full of strong feeling) rāgī &c., rāgavān &c., rāgānvitaḥ -tā -taṃ sarāgaḥ -gā -gaṃ saṃraktaḥ -ktā -ktaṃ sānurāgaḥ &c., anurāgī &c., rāgiṣṭhaḥ &c., anuraktaḥ &c., sarasaḥ -sā -saṃ rasī &c., rasikaḥ &c., utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(Having the quality or property of passion) rajoguṇī &c.; 'a passionate woman,' kopanā bhāminī.

passionately PASSIONATELY

, adv. (With strong feeling) sarāgaṃ rāgeṇa rāgapūrvvaṃ sānurāgaṃ sarasaṃ.

--(Ardently) atikautūhalena tīkṣṇaṃ sataikṣṇyaṃ caṇḍaṃ pracaṇḍaṃ uccaṇḍaṃ utkaṇṭhāpūrvvaṃ.

--(With anger) sakopaṃ sakrodhaṃ saroṣaṃ sāmarṣaṃ saṃrambhapūrvvaṃ.

passionateness PASSIONATENESS

, s. śīghrakopitā kopaśīlatā krodhaśīlatā krodhavaśatā krodhādhīnatā pittasvabhāvaḥ.

--(Strong feeling) sānurāgatā sarāgatā anurāgaḥ.

passionless PASSIONLESS

, a. vītarāgaḥ -gā -gaṃ rāgahīnaḥ -nā -naṃ śāntarāgaḥ &c., virāgī -giṇī -gi (n) viraktaḥ -ktā -ktaṃ ananurāgī &c.

passive PASSIVE

, a. (Suffering without resistance) sahanaḥ -nā -naṃ saha -hā -haṃ sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sahanadharmmakaḥ -kā -kaṃ sahanavṛttiḥ -ttiḥ tti sahanaśīlaḥ -lā -laṃ sahanadharmmā -rmmā -rmma (n) titikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu anivārakaḥ -kā -kaṃ apratīkārakaḥ &c.

--(Opposed to active, not an actor) niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣkriyaḥ -yā -yaṃ apravarttakaḥ -kā -kaṃ kriyāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ karmmapātraṃ karmmādhāraḥ karmmāśrayaḥ.

--(In grammar, the passive voice) karmmaṇivācyaṃ karmmaṇi ātmarnepadaṃ; 'reflective passive,' karmmaṇikarttṛvācyaṃ; 'impersonal passive,' bhāvavācyaṃ. The grammatical symbol for the passive is ḍhabhāvaḥ.

passiveness PASSIVENESS

, PASSIVITY, s. sahanatvaṃ sahiṣṇutā sahanaśīlatā sahanadharmmaḥ sahanavṛttiḥ f.

--(Opposed to activity) niśceṣṭatā -tvaṃ niṣkriyatā karmmapātratā karmmāśrayatā.

passport PASSPORT

, s. abhayapatraṃ abhayavāk f. (c) abhijñānapatraṃ abhijñāmudrā abhijñānaṃ mudrā.

past PAST

, p. p. or a. (Gone by, not present) gataḥ -tā -taṃ bhūtaḥ -tā -taṃ atītaḥ -tā -taṃ vyatītaḥ &c., samatītaḥ &c., vyapetaḥ &c., vṛttaḥ -ttā -ttaṃ saṃvṛttaḥ &c., atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ nibhūtaḥ -tā -taṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratītaḥ -tā -taṃ. See PASSED. (Former, relating to the past) pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ paurvvaḥ -rvvī -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ pūrvvatanaḥ -nī -naṃ prāktanaḥ -nī -naṃ; 'in past times,' purā pūrvvaṃ parokṣe.

--(Ended, accomplished) vṛttaḥ -ttā -ttaṃ nirvṛttaḥ &c., samāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Past tense) adyatanabhūtaḥ -taṃ parokṣabhūtaṃ atītakālaḥ.

past PAST

, s. (Past time) gatakālaḥ bhūtakālaḥ atītakālaḥ prākkālaṃ pūrvvakālaṃ parokṣaṃ; 'knowing past and future,' parāvaradṛk m. f. n. (ś).

past PAST

, adv. (Beyond) ati prefixed; as, 'past mortal strength,' atimānuṣaśakti. Expressed also by a or nir prefixed, or by the use of the passive participle atīta hīna tyakta naṣṭa atikrānta &c. in comp.; as, 'past cure,' asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ nirupacāraḥ -rā -raṃ oṣadhipathātigaḥ -gā -gaṃ; 'past the range of sight,' cakṣurviṣayātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'past work,' atītavyavahāraḥ -rā -raṃ; 'past remedy,' upāyātītaḥ -tā -taṃ; 'past age,' vayotītaḥ &c.; 'past all sense of shame,' nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ lajjāhīnaḥ -nā -naṃ naṣṭalajjaḥ &c., tyaktalajjaḥ &c.

paste PASTE

, s. udapeṣaṃ udakapeṣaṃ jalapeṣaṃ udakacūrṇaṃ goghūmasambhavaṃ.

to paste To PASTE

, v. a. udapeṣeṇa bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ) or sambandh udapeṣeṇa lip (c. 6. limpati leptuṃ).

pasteboard PASTEBOARD

, s. sthūlakārpāsaṃ ghanapatraṃ dṛḍhakārpāsaṃ sthūlapatraṃ.

pastern PASTERN

, s. aśvakhurasandhiḥ m., aśvasya khuroparisthaḥ pādabhāgaḥ.

pastime PASTIME

, s. vinodaḥ krīḍā vihāraḥ khelā -lanaṃ vilāsaḥ kautukaṃ krīḍākautukaṃ keliḥ -lī m. f., līlā devanaṃ parīhāsaḥ narmma n. (n) kūrdanaṃ rāserasaḥ; 'juvenile,' bālakrīḍā bālalīlā bālacaritraṃ.

pastor PASTOR

, s. (Shepherd) meṣapālaḥ -lakaḥ meṣapoṣakaḥ.

--(Religious instructor) dharmmopadeśakaḥ dharmmādhyāpakaḥ ācāryyaḥ guruḥ m., upādhyāyaḥ.

pastoral PASTORAL

, a. (Pertaining to shepherds) meṣapālasambandhī &c., meṣapālaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Pertaining to a minister of religion) dharmmopadeśakasambandhī &c., dharmmādhyāpakasambandhī &c., dharmmopadeśaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

pastoral PASTORAL

, s. (Poem) meṣapālanādiviṣayakaṃ kāvyaṃ gomeṣādiviṣayaṃ gītaṃ.

pastry PASTRY

, s. piṣṭakaṃ piṣṭikaṃ piṣṭānnaṃ miṣṭānnaṃ āpūpikaṃ śāṣkulikaṃ.

pastry-cook PASTRY-COOK

, s. piṣṭakakārī m. -riṇī f. (n) piṣṭānnakṛt m., miṣṭānnakṛt piṣṭakavikrayī m. -yiṇī f. (n) āpūpikaḥ -kī.

pasturage PASTURAGE

, s. (Grazing ground) gocaraḥ gopracāraḥ gomeṣādicāraṇasthānaṃ gocāraṇakṣetraṃ gocāraṇabhūmiḥ.

--(Meadow grass) yavasaḥ yāvasaḥ kṣetriyaṃ pāśavapālanaṃ paśavyaṃ ghāsaḥ tṛṇaṃ gavādanaṃ.

pasture PASTURE

, s. (Grass for cattle) gavādanaṃ gobhakṣaṇaṃ yavasaḥ paśavyaṃ paśubhojanaṃ paśukhādyaṃ ghāsaḥ tṛṇaṃ.

--(Ground covered with grass for grazing) yāvasabhūmiḥ f., yavasīyabhūmiḥ f., gocāraṇabhūmiḥ f., paśucāraṇabhūḥ f., śāḍvalabhūḥ f., śādvalabhūmiḥ. See PASTURAGE.

to pasture To PASTURE

, v. a. (Graze) car (c. 10. cārayati -yituṃ), tṛṇaṃ bhuj or khād or .

to pasture To PASTURE

, v. n. (Graze) car (c. 1. carati -rituṃ), tṛṇ tṛṇaṃ khād &c.

pasty PASTY

, a. audapeṣikaḥ -kī -kaṃ udapeṣaguṇakaḥ -kā -kaṃ.

pasty PASTY

, s. (Pie made of paste) piṣṭakaḥ -kaṃ piṣṭikaṃ śaṣkulī.

pat PAT

, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ. See FIT.

pat PAT

, adv. yuktaṃ yathāyogyaṃ samyak añjasā samañjasaṃ. See FITLY.

pat PAT

, s. (Light blow) laghuprahāraḥ laghvāghātaḥ capeṭaḥ capeṭāghātaḥ.

--(Flattish lump) īṣannimnapiṇḍaḥ; 'of butter,' navanītapiṇḍaḥ.

to pat To PAT

, v. a. capeṭena prahṛ or āhan laghuprahāraṃ kṛ laghu prahṛ.

--(A horse, &c.) sphal (c. 10. sphālayati -yituṃ), āsphal sphālanaṃ kṛ.

patch PATCH

, s. (Piece of cloth) vastrakhaṇḍaḥ paṭakhaṇḍaḥ; 'patched garment,' karpaṭaḥ kanthā; 'weaving one,' kanthādhāraṇaṃ karpaṭadhāraṇaṃ; 'a beggar who wears one,' karpaṭadhārī m. (n) kanthādhārī m., karpaṭī m., karpaṭikaḥ.

--(Piece of any thing) khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ śakalaḥ -laṃ.

to patch To PATCH

, v. a. vastrakhaṇḍaṃ niṣiv (c. 4. -ṣīvyati -ṣevituṃ) or niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), jīrṇavastrāṇi samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ) or sandhā kanthā (nom. kanthāyati), karpaṭa (nom. karpaṭāyati).

patched PATCHED

, p. p. or a. khaṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) khaṇḍamayaḥ -yī -yaṃ khaṇḍayuktaḥ -ktā -ktaṃ khaṇḍarūpaḥ -pā -paṃ; 'patched garments.' See PATCH, s.

patcher PATCHER

, s. vastrakhaṇḍasandhātā m. (tṛ) jīrṇavastrasamādhātā m.

patch-work PATCH-WORK

, s. khaṇḍakarmma n. (n) kanthākaraṇaṃ karpaṭakaraṇaṃ.

pate PATE

, s. mastakāgraṃ mastakaḥ -kaṃ muṇḍaḥ -ṇḍaṃ -ṇḍakaṃ. See HEAD, s.

patent PATENT

, a. (Plain) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vispaṣṭaḥ &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ pravyaktaḥ &c., pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ prakāśaḥ -śā -śaṃ sugamaḥ -mā -maṃ.

patent PATENT

, s. viśeṣādhikārapatraṃ -trikā prakāśapatraṃ prakāśalekhyaṃ.

patentee PATENTEE

, s. prakāśapatradhārī m. (n) adhikārapatradhārī m. (n).

pater-familias PATER-FAMILIAS

, s. kuṭumbī m. (n) kauṭumbikaḥ kulapatiḥ m., kulodvahaḥ.

paternal PATERNAL

, a. paitṛkaḥ -kī -kaṃ paitrikaḥ &c., pitṛkaḥ -kā -kaṃ paitraḥ -trī -traṃ pitryaḥ -tryā -tryaṃ pitṛ in comp.; 'paternal mansion,' pitṛmandiraṃ; 'paternal aunt,' pitṛṣvasā f. (sṛ); 'paternal affection,' putrasnehaḥ sutasnehaḥ vātsalyaṃ.

--(Like a father) pitṛtulyaḥ -lyā -lyaṃ pitṛsadṛśaḥ -śī -śaṃ pitṛsannibhaḥ -bhā -bhaṃ pitṛsamaḥ -mā -maṃ.

--(Derived from a father) pitṛprāptaḥ -ptā -ptaṃ pitrāgataḥ -tā -taṃ pitṛkramāyātaḥ -tā -taṃ; 'paternal estate,' paitṛkabhūmiḥ f.

paternally PATERNALLY

, adv. pitṛvat tātavat janakavat pitṛrūpeṇa.

paternity PATERNITY

, s. pitṛtvaṃ -tā janakatā -tvaṃ pitṛbhāvaḥ paitṛkatvaṃ pitṛdharmmaḥ

[Page 576b]
path PATH

, s. pathaḥ panthāḥ m. (pathin) mārgaḥ paddhatiḥ -tī f., padaviḥ -vī f., saraṇiḥ -ṇī f., sṛtiḥ f., vartma n. (n) vartmaniḥ f., varttaniḥ -nī f., adhvā m. (n) ayanaṃ padyā ekapadī; 'of the planets,' kakṣaḥ -kṣā; 'the right path,' satpathaḥ sanmārgaḥ; 'the wrong path,' utpathaḥ kupathaḥ unmārgaḥ vimārgaḥ; 'going on the wrong path,' unmārgagāmī &c.; 'to seduce from the right path,' utpathaṃ nī (c. 1. nayati netuṃ).

pathetic PATHETIC

, PATHETICAL, a. karuṇārasamayaḥ -yī -yaṃ karuṇārasātmakaḥ -kā -kaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ karuṇājanakaḥ -kā -kaṃ karuṇotpādakaḥ -kā -kaṃ kāruṇikaḥ -kī -kaṃ karuṇātmakaḥ -kā -kaṃ hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ hṛdayavedhakaḥ &c., hṛdayāvid m. f. n. (dh) manodrāvakaḥ &c., cittamohakaḥ &c., cittamohajanakaḥ &c. See MOVING, a.

pathetically PATHETICALLY

, adv. sarasaṃ karuṇārasapūrvvaṃ sakāruṇyaṃ karuṇaṃ yathā karuṇā jāyate or yathā hṛdayaṃ spṛśyate tathāprakāreṇa.

pathic PATHIC

, s. (Catamite) viṭaḥ veśyācāryyaḥ nāraṅgaḥ; 'keeper of pathics,' viṭapaḥ.

pathless PATHLESS

, a. apathaḥ -thā -thaṃ niṣyathaḥ -thā -thaṃ amārgaḥ -rgā -rgaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ.

pathologic PATHOLOGIC

, PATHOLOGICAL, a. nidānaviṣayakaḥ -kā -kaṃ roganidānasamnandhī &c.

pathology PATHOLOGY

, s. nidānavidyā roganidānavidyā nidānaśāstraṃ rogalakṣaṇavidyā rogalakṣaṇaśāstraṃ roganirūpaṇavidyā.

pathos PATHOS

, s. karuṇārasaḥ kāruṇyarasaḥ rasaḥ rāgaḥ karuṇā kāruṇyaṃ rasikatā -tvaṃ cittadrāvakatvaṃ karuṇājanakatā.

pathway PATHWAY

, s. pathaḥ mārgaḥ padaviḥ -vī f., vartma n. (n) gamanāgamanapathaḥ.

patience PATIENCE

, s. kṣamā kṣāntiḥ f., sahiṣṇutā -tvaṃ sahanaṃ sahanaśīlatā sahanaśaktiḥ f., sahatvaṃ titikṣā dhairyyaṃ dhṛtiḥ f., dhīratā damaḥ damathaḥ damathuḥ m., marṣaḥ -rṣaṇaṃ utsāhaḥ sāhanaṃ.

patient PATIENT

, a. sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sahanaḥ -nā -naṃ sahanaśīlaḥ -lā -laṃ kṣamāvān -vatī -vat (t) sahaḥ -hā -haṃ kṣamaḥ -mā -maṃ titikṣuḥ -kṣuḥ -kṣu kṣamī -miṇī -mi (n) kṣamāyuktaḥ -ktā -ktaṃ kṣāntimān -matī -mat (t) kṣantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) kṣamitā &c., kṣamāśīlaḥ -lā -laṃ titikṣāśīlaḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ dhairyyavān &c., dhṛtimān &c., marṣī &c., marṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ marṣitaḥ -tā -taṃ marṣitavān &c., kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ sāsahiḥ -hiḥ -hi sahamānaḥ -nā -naṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ. The words saha and kṣama are especially used in comp.; as, 'patient of labor,' kleśasahaḥ -hā -haṃ; 'of austerities,' tapaḥsahaḥ tapaḥkṣamaḥ &c.; 'very patient,' bahukṣamaḥ -mā -maṃ bahusahaḥ &c., viśvasahaḥ &c.; 'to be patient of,' sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), tij in des. (titikṣate -kṣituṃ) mṛṣ (c. 4. mṛṣyati marṣituṃ).

patient PATIENT

, s. (As apposed to agent) karmmapātraṃ karmmādhāraḥ karmmāśrayaḥ.

--(Sick person) rogī m. -giṇī f. (n) āturaḥ -rā rogārttaḥ -rttā sarogaḥ -gā.

patiently PATIENTLY

, adv. kṣamāpūrvvaṃ titikṣāpūrvvaṃ titikṣayā sadhairyyaṃ samarṣaṃ titikṣitaṃ.

patly PATLY

, adv. yuktaṃ yathāyogyaṃ saṅgataṃ. See PAT, adv.

patriarch PATRIARCH

, s. ādipuruṣaḥ mūlapuruṣaḥ vṛddhapitā m. (tṛ) gotrapatiḥ m., prajāpatiḥ m., gotrasvāmī m. (n) vaṃśapatiḥ m., gotrajanakaḥ.

--(Venerable person) vṛddhajanaḥ gurujanaḥ.

patriarchal PATRIARCHAL

, a. ādipuruṣasambandhī -ndhinī &c., mūlapuruṣasambandhī &c.

patrician PATRICIAN

, a. kulīnaḥ -nā -naṃ mahākulīnaḥ &c., satkulīnaḥ &c., sadvaṃśaḥ -śā -śaṃ sadvaṃśīyaḥ -yā -yaṃ aprākṛtaḥ -tī -taṃ asāmānyaḥ &c., abhijātaḥ &c. See NOBLE.

[Page 577a]
patrician PATRICIAN

, s. kulīnajanaḥ kulīnapurupaḥ śiṣṭajanaḥ abhijanavān m. (t).

patrimonial PATRIMONIAL

, a. (Inherited from a father, &c.) paitṛkaḥ -kī -kaṃ pitṛprāptaḥ -ptā -ptaṃ pitrāgataḥ -tā -taṃ pitṛkramāyātaḥ &c., dāyaprāptaḥ &c., dāyalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dāyopāgataḥ &c.

--(Relating to a patrimony) paitṛkarikthasambandhī &c., dāyasambandhī &c.

patrimony PATRIMONY

, s. paitṛkarikthaṃ paitṛkaṃ rikthaṃ or ṛkthaṃ gotrarikthaṃ paitṛkadhanaṃ ṛkthabhāgaḥ gotradhanaṃ dāyaḥ paitṛkaṃ auddhārakaṃ kramāgatarikthaṃ pitrāgatarikthaṃ pitrāgatadhanaṃ; 'confiscation of it,' vṛttichedaḥ; 'title deed of it,' rikthapatraṃ.

patriot PATRIOT

, s. svadeśābhimānī m. (n) svadeśānurāgī m. (n) janmabhūmyanurāgī m., janmabhūmivatsalaḥ svadeśabhaktaḥ svadeśahitaiṣī m.

patriotic PATRIOTIC

, a. svadeśābhimānī -ninī -ni (n) svadeśānurāgī -giṇī &c., svadeśānuraktaḥ -ktā -ktaṃ janmabhūmyanuraktaḥ &c., janmabhūmivatsalaḥ -lā -laṃ svadeśabhaktaḥ -ktā -ktaṃ svadeśāsaktaḥ &c., svadeśahitaiṣī -ṣiṇī &c., svadeśahitakārī &c., svadeśapālakaḥ -kā -kaṃ.

patriotism PATRIOTISM

, s. svadeśābhimānaṃ svadeśānurāgaḥ svadeśānuraktiḥ f., deśābhimānaṃ deśānurāgaḥ janmabhūmyanurāgaḥ janmabhūmivātsalyaṃ svadeśabhaktiḥ f., svadeśāsaktiḥ f., svadeśaprītiḥ f., svadeśapratipālanaṃ svadeśahitaiṣā.

patrol PATROL

, s. (Walking round by a guard in the night) rakṣakeṇa rātrau parikramaṇaṃ or paribhramaṇaṃ.

--(The guard who goes the round) rātriparicaraḥ rātricaraḥ rātrirakṣakaḥ rakṣakaḥ ārakṣakaḥ rakṣī m. (n).

to patrol To PATROL

, v. n. rakṣakavad rātrau parikram (c. 1. -krāmati, c. 4. -krāmyati -kramituṃ) or paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ).

patron PATRON

, s. (One who supports and protects) pālakaḥ pratipālakaḥ anupālakaḥ upakārakaḥ upakārī m. (n) saṃvardhakaḥ anugrāhī m., pakṣadhārī m., poṣakaḥ rakṣakaḥ āśrayaḥ āśrayabhūtaḥ śaraṇaṃ śaraṇabhūtaḥ āśrayasthānaṃ nāthaḥ puraskārī m., puraskarttā m. (rttṛ) upakarttā m., sāhāyyakārī m., sahāyaḥ piṇḍadaḥ.

--(Appreciator of merit) guṇagrāhī m. (n) guṇagrāhakaḥ guṇajñaḥ guṇadarśī m.; 'patron of learning,' vidyānupālakaḥ.

patronage PATRONAGE

, s. pālanaṃ anupālanaṃ pratipālanaṃ upakāraḥ āśrayaḥ saṃśrayaḥ anugrahaḥ upagrahaḥ saṅgrahaḥ āgrahaḥ ādhāraḥ avaṣṭambhaḥ vardhanaṃ saṃvardhanaṃ avalambaḥ -mbanaṃ śaraṇyatā puraskāraḥ rakṣā -kṣaṇa abhirakṣā poṣaṇaṃ pālanapoṣaṇaṃ sāhāyyaṃ sahāyatvaṃ sāhityaṃ pratipālakatā.

--(Appreciation of merit) guṇagrahaṇa guṇajñānaṃ.

patronal PATRONAL

, a. pālakaḥ -kā -kaṃ upakārakaḥ &c., saṃvardhakaḥ &c., rakṣakaḥ &c.

patroness PATRONESS

, s. pratipālikā upakāriṇī abhirakṣikā rakṣākāriṇī.

to patronize To PATRONIZE

, v. a. pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), anupāl anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), upagrah saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), abhirakṣ (c. 1. -rakṣati kṣituṃ), upakṛ sāhāyyaṃ kṛ; 'to patronize learning,' vidyānupālanaṃ kṛ.

patronized PATRONIZED

, p. p. pratipālitaḥ -tā -taṃ anupālitaḥ &c., saṃvardhitaḥ &c., avalambitaḥ &c., abhirakṣitaḥ &c., anugṛhītaḥ &c.

patronless PATRONLESS

, a. nirāśrayaḥ -yā -yaṃ anāśrayaḥ &c., aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niravalambaḥ -mbā -mbaṃ niḥsahāyaḥ -yā -yaṃ nirādhāraḥ -rā -raṃ.

patronymic PATRONYMIC

, s. apatyavācakaḥ apatyavācakanāma n. (n) paitṛkanāma n., pitṛprāptanāma n., pitrāgatanāma n., gotranāma n., upādhiḥ m.

patten PATTEN

, s. kāṣṭhapādukā strījanavyavahāritā kāṣṭhamayapādukā.

to patter To PATTER

, v. n. paṭapaṭa (nom. paṭapatāyate -ti), paṭapaṭaśabdaṃ kṛ.

patter PATTER

, PATTERING, s. paṭapaṭaśabdaḥ; 'of rain,' dhārādhvaniḥ m.

pattern PATTERN

, s. (Model, exemplar) upamā -mānaṃ pratimā -mānaṃ ādarśaḥ nidarśanaṃ pratirūpaṃ pratikṛtiḥ f., pratimūrttiḥ f., saṃskāraḥ pramāṇaṃ pratirūpadṛk m. (ś); 'of propriety,' nyāyādhāraḥ.

--(Specimen) ādarśaḥ nidarśanaṃ.

--(Figure) ākāraḥ saṃskāraḥ rūpaṃ.

paucity PAUCITY

, s. alpatā svalpatā svālpaṃ saṃkhyālpatā abaṃhutvaṃ stokatā.

paunch PAUNCH

, s. (Belly) udaraṃ jaṭharaṃ tundaṃ -ndi n., kukṣiḥ m., piciṇḍaḥ; 'having one,' udarī -riṇī &c., tundī &c., piciṇḍilaḥ -lā -laṃ.

--(Protuberant belly) lambodaraṃ.

to paunch To PAUNCH

, v. a. nirudarīkṛ nirantrīkṛ udarādi vahiṣkṛ.

pauper PAUPER

, s. (Poor person who lives on alms) bhikṣopajīvī m. -vinī f., bhaikṣajīvī m. (n) bhikṣājīvī m. &c., bhikṣuḥ m., bhikṣukaḥ m. -kī f., anyadattopajīvī m. &c., daridraḥ nirgranthaḥ khidraḥ.

--(In law) ākāśeśaḥ.

pauperism PAUPERISM

, s. bhikṣopajīvanaṃ bhaikṣopajīvanaṃ bhaikṣajīvikā bhikṣopajīvikā anyadattopajīvikā bhikṣāvṛttiḥ f., bhikṣukavṛttiḥ f.

pause PAUSE

, s. (Temporary stop) virāmaḥ viratiḥ f., avaratiḥ f., uparatiḥ f., uparamaḥ nivṛttiḥ f., viśrāmaḥ vicchedaḥ upaśamaḥ śamaḥ śāntiḥ f., apaśamaḥ avasāyaḥ avasānaṃ āśvāsaḥ khaṇḍaḥ yatiḥ f., yāmaḥ sandhiḥ m.

--(Interval) antaraṃ kālāntaraṃ avakāśaḥ vyavadhānaṃ sandhiḥ m.

--(Suspense) karmmāntaraṃ bhāvasandhiḥ m.

--(In poetry or music) yatiḥ f., avasānaṃ.

to pause To PAUSE

, v. n. viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vinivṛt nirvṛt viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), vichid in pass. (-chidyate) śam c. 4. śāmyati śamituṃ), virāmaṃ kṛ avasānaṃ kṛ.

to pave To PAVE

, v. a. prastaraiḥ or iṣṭakābhir āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ).

paved PAVED

, p. p. prastarāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pāṣāṇāstīrṇaḥ &c., iṣṭakāstīrṇaḥ &c.,

pavement PAVEMENT

, s. parisrastaraḥ pāṣāṇastaraḥ prastarāstaraṇaṃ śilāstaraḥ śilāphalakaṃ iṣṭakāphalakaṃ iṣṭakāstaraḥ -raṇaṃ.

paver PAVER

, PAVIER, s. prastarāstaraṇakṛt m., parisrastarakṛt m., śilāphalakāstaritā m. (tṛ) iṣṭakāstaritā m.

pavilion PAVILION

, s. maṇḍapaḥ -paṃ paṭamaṇḍapaḥ harmyaṃ mandiraṃ vātāyanaṃ.

paw PAW

, s. (Foot of a beast) paśupādaḥ paśupadaṃ.

--(Hand) hastaḥ karaḥ.

to paw To PAW

, v. a. or n. (As a horse) khurābhighātaṃ kṛ khuraprasāraṇaṃ kṛ.

--(Handle) hastena spṛś or parispṛś or parāmṛś or ālabh or samālabh.

pawn PAWN

, s. (Pledge) nyāsaḥ upanyāsaḥ nikṣepaḥ ādhaḥ m., bandhakaḥ -kaṃ upanidhiḥ m., upanidhānaṃ upanikṣepaḥ ādhānaṃ anvādhiḥ m., paṇaḥ paripaṇanaṃ ādhīkaraṇaṃ pratideyaṃ.

--(At chess) naraḥ śāraḥ -riḥ m.

to pawn To PAWN

, v. a. ādhīkṛ nyāsīkṛ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyas nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paripaṇ paripaṇanaṃ kṛ nyāsaṃ kṛ bandhakaṃ kṛ or ; 'having pawned,' ādhīkṛtya.

pawnbroker PAWNBROKER

, s. bandhakavyāpārī m. (n) nikṣepavyāpārī m., nikṣepavya vasāyī m.

pawned PAWNED

, p. p. nyastaḥ -stā -staṃ upanyastaḥ &c., nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ ādhīkṛtaḥ &c., nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ paṇitaḥ -tā -taṃ paripaṇitaḥ &c.

to pay To PAY

, v. a. (Discharge a debt) ṛṇaṃ śudh or apanī or vinī or apākṛ or apavṛj or sādh or tṝ ṛṇaśodhanaṃ kṛ ṛṇasiddhiṃ kṛ ṛṇamuktiṃ kṛ.

--(Liquidate) śudh pariśudh saśudh vinī apanī.

--(Fulfil, perform) sampad niṣyada sampṝ pṝ sādh.

--(Give, render) dā kṛ.

--(Give pay to) vetanaṃ dā varttanaṃ dā.

--(Pay the price of any thing bought) mūlyaṃ dā.

--(Pay for atone for) nista (c. 10. -tārayati -yituṃ), uttṛ niṣkṛ nikūtiṃ dā or kṛ prāyāścattaṃ kṛ,

--(Pay off, discharge) vetanaṃ dattvā visṛj or muc.

--(Pay off, retaliate) pratikṛ.

pay PAY

, s. vetanaṃ mūlyaṃ varttanaṃ bhṛtiḥ f., bhṛtyā bhāṭiḥ f., bhāṭakaḥ -kaṃ; 'monthly pay,' māsikaṃ; 'yearly pay,' vārṣikaṃ.

payable PAYABLE

, a. deyaḥ -yā -yaṃ śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ saṃśodhyaḥ &c., pariśodhanīyaḥ -yā -yaṃ dātavyaḥ -vyā -vyaṃ dānīyaḥ -yā -yaṃ dānayogyaḥ -gyā -gyaṃ dānocitaḥ -tā -taṃ.

pay-day PAY-DAY

, s. vetanadānadivasaḥ varttanadānadivasaḥ śodhanadinaṃ pariśodhanadivasaḥ bhṛtidānadivasaḥ.

payer PAYER

, s. dātā m. (tṛ) śodhayitā m., śodhakaḥ pariśodhakaḥ.

pay-master PAY-MASTER

, s. vetanadātā m. (tṛ) varttanadātā m., bhṛtidātā m., vetanādhyakṣaḥ.

payment PAYMENT

, s. śodhanaṃ pariśodhanaṃ saṃśodhanaṃ śuddhiḥ f., pariśuddhiḥ f., dānaṃ sādhana siddhiḥ f., apakaraṇaṃ apākaraṇaṃ apanayanaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ uttaraṇaṃ; 'of a debt,' ṛṇaśodhanaṃ ṛṇasiddhiḥ f., ṛṇāpākaraṇaṃ ṛṇāpanayanaṃ ṛṇamuktiḥ f., ṛṇāpanodanaṃ vigaṇanaṃ nirādeśaḥ ānṛṇyaṃ; 'of wages, &c.,' vetanadānaṃ varttanadānaṃ bhṛtidānaṃ; 'non-payment,' anapakriyā anapakaraṇa anapākaraṇaṃ anapākarmma n. (n) anapakarmma n.

pea PEA

, s. kalāyaḥ satīnaḥ -nakaḥ satīlaḥ -lā -lakaḥ sitīlakaḥ sātīlakaḥ sātilakaḥ khaṇḍikaḥ hareṇuḥ m., varttulaḥ.

peace PEACE

, s. (Freedom from war) sandhiḥ m., sandhānaṃ ayuddhaṃ yuddhābhāvaḥ avigrahaḥ vigrahābhāvaḥ asaṅgrāmaḥ nirdvandvaṃ; 'peace and war,' sandhivigrahau m. du.; 'to make peace,' sandhiṃ kṛ sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ); 'made peace with,' sandhitaḥ -tā -taṃ; 'wishing to make peace,' sandhitsuḥ -tsuḥ -tsu.

--(State of rest or quiet) nirvṛtiḥ f., śāntiḥ f., viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ praśāntiḥ f., nivṛttiḥ f., sukhaṃ sokhyaṃ svasthatā svāsthyaṃ samādhānaṃ nirudvegaḥ; 'peace of mind,' manaḥśāntiḥ f.; 'internal peace,' antaḥsukhaṃ.

--(Harmony) aikyaṃ sandhiḥ m., sakhyaṃ maitryaṃ saṅgaḥ avirodhaḥ virodhābhāvaḥ.

--(Freedom from commotion or riot) nirupadravatā upadravābhāvaḥ nirupaplavatā -tvaṃ upaplavābhāvaḥ niṣkaṇṭakatvaṃ kaṇṭakābhāvaḥ svasthātā svāsthyaṃ.

--(Silence) maunaṃ maunyaṃ abhāṣaṇaṃ tūṣṇīmbhāvaḥ; 'to hold one's peace,' tūṣṇīmbhū maunībhū vācaṃ yam or niyam niḥśabdībhū; 'peace,' tūṣṇīmbhava maunībhava niyaccha vācaṃ śāntaṃ.

--(Peace be with thee) svasti.

peaceable PEACEABLE

, a. (Free from war, tumult, &c.) yuddhahīnaḥ -nā -naṃ saṅgrāmahīnaḥ &c., vigrahahīnaḥ &c., nirdvandvaḥ -ndvā -ndvaṃ nirupadravaḥ -vā -vaṃ nirupaplavaḥ &c., nirupasargaḥ -rgā -rgaṃ upadravahīnaḥ &c., niṣkaṇṭakaḥ -kā -kaṃ.

--(Quiet, calm) śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ avyākulaḥ -lā -laṃ nirākulaḥ &c.; 'in mind,' śāntātmā -tmā -tma (n) praśāntātmā &c., śāntacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

--(Fond of peace, not wishing to fight) sandhipriyaḥ -yā -yaṃ śāntipriyaḥ &c., yuddhavimukhaḥ -khā -khaṃ yudvaparāṅmukhaḥ &c., yuyutsārahitaḥ -tā -taṃ sandhitsuḥ -tsuḥ -tsu ayuyutsuḥ &c., kalahaparāṅmukhaḥ &c., kalahavimukhaḥ &c., akalahakārī &c.

peaceableness PEACEABLENESS

, s. (Freedom from war) yuddhābhāvaḥ yuddhahīnatā upadravābhāvaḥ nirupadravatā. See PEACE. (Quietness) śāntatā śāntiḥ f., praśāntiḥ f., svāsthyaṃ svasthatā.

--(Aversion to fight) yuddhavimukhatā yuddhadveṣaḥ kalahadveṣaḥ sandhitsā ayuyutsā.

peaceably PEACEABLY

, adv. (Without war, &c.) yudvavyatirekeṇa yuddhaṃ vinā nirupadravaṃ.

--(Quietly) śāntaṃ śāntyā praśāntaṃ śāntipūrvvaṃ.

--(With pacific measures) sāmopāyaiḥ sāmopāyena sāmnā.

[Page 578b]
peace-breaker PEACE-BREAKER

, s. sandhibhedakaḥ sandhibhañjakaḥ sandhivighātakaḥ.

peaceful PEACEFUL

, PEACEFULNESS, PEACEFULLY. See PEACEABLE, &c.

peace-maker PEACE-MAKER

, s. sandhikarttā m. (rttṛ) sandhānakarttā m., sandhivid m.

peace-making PEACE-MAKING

, s. sandhikaraṇaṃ sandhānakaraṇaṃ sandhānaṃ.

peace-offering PEACE-OFFERING

, s. śāntihomaḥ śāntinaivedyaṃ śāntikabaliḥ m.

peacock PEACOCK

, s. mayūraḥ varhiṇaḥ varhī m. (n) śikhī m. (n) śikhāvalaḥ śikhaṇḍī m. (n) śikhādhāraḥ -dharaḥ kalāpī m., nīlakaṇṭhaḥ śyāmakaṇṭhaḥ śuklāpāṅgaḥ sitāpāṅgaḥ bhujaṅgabhuk m. (j) bhujaṅgabhojī m., bhujaṅgahā m. (n) bhujagābhojī m., bhujagadāraṇaḥ bhujagāntakaḥ bhujagāśanaḥ sarpāśanaḥ kekī m. (n) narttakaḥ narttanapriyaḥ meghānandī m., meghasuhṛd m., meghanādānulāsī m. (n) varṣāmadaḥ citramekhalaḥ citrapicchakaḥ kumāravāhī m. (n) rājasārasaḥ kāntapakṣī m., śukrabhuk m. (j) śāpaṭhikaḥ dārvvaṇḍaḥ; 'flock of peacocks,' sādhṛtaṃ; 'peacock's tail,' varhaḥ -rhaṃ śikhaṇḍaḥ -ṇḍī m., picchaṃ kalāpaḥ śikhipucchaṃ; 'his crest,' śikhā cūḍā śekharaṃ śikhiśekharaṃ śikhiśikhā; 'his train,' varhabhāraḥ; 'eye in his tail,' candrakaḥ mecakaḥ gūṣaṇā; 'his cry,' kekā mayūranādaḥ mayūraśabdaḥ.

peahen PEAHEN

, s. mayūrī varhiṇī śikhinī śikhaṇḍinī kalāpinī narttakī kekinī kumāravāhinī.

peak PEAK

, s. (Of a mountain, &c.) śikharaṃ śṛṅgaṃ kūṭaḥ kakud f., kakudaḥ -daṃ cūḍā parvvatāgraṃ śailāgraṃ adriśṛṅgaṃ daśanaḥ vātarāyaṇaḥ ṭaṅkaḥ; 'three peaks,' śṛṅgāṭakaṃ; 'having three peaks,' trikūṭaḥ -ṭā -ṭaṃ trikakud m. f. n.

--(Point or end of any thing) agraṃ śikharaṃ.

peaked PEAKED

, a. śikharī -riṇī -ri (n) śṛṅgī -ṅginī &c., śṛṅgavān -vatī -vat (t) kūṭavān &c., sakūṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kakudmān &c., kakudmī &c., śekharitaḥ -tā -taṃ.

--(Having a sharp point) tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ sūcyagraḥ &c.

peal PEAL

, s. (Of bells) ghaṇṭādhvaniḥ m., ghaṇṭāśabdaḥ.

--(Loud sound) mahādhvaniḥ m., uccadhvaniḥ m., mahāśabdaḥ uccaśabdaḥ.

to peal To PEAL

, v. n. uccaśabdena dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ) or svan (c. 1. svanati -nituṃ) or kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), mahādhvaniṃ kṛ uccadhvaniṃ kṛ mahāśabdaṃ kṛ uccaśabdaṃ kṛ.

pear PEAR

, s. (The Indian prickly pear) vidaraṃ viśvasārakaṃ.

pearl PEARL

, s. muktā mauktikaṃ -kā śuktijaṃ śaukteyaṃ śuktivījaṃ mutyaṃ muktāphalaṃ muktikā tautikaṃ mañjaraṃ -rī -riḥ f., hemavalaṃ; 'mother of pearl,' śuktivadhūḥ f., mauktikaprasavā muktāprasūḥ f., muktāsphoṭaḥ; 'pearl-necklace,' muktāvaliḥ -lī f., muktāhāraḥ mauktikahāraḥ mauktikāhāraḥ muktālatā muktākalāpaḥ muktāpralambaḥ maṇisaraṃ; 'pearl in the head of an elephant,' gajamuktā.

pearled PEARLED

, a. muktālaṅkṛtaḥ -tā -taṃ muktākhacitaḥ &c., muktāpinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

pearl-oyster PEARL-OYSTER

, s. śuktiḥ f., śuktikā mauktikaśuktiḥ f., muktāgāraṃ muktāprasūḥ f., mauktikaprasavā muktāsphoṭaḥ tautika; 'its shell,' śuktipuṭaṃ śuktipeśī.

pearly PEARLY

, a. mauktikaḥ -kī -kaṃ muktāmayaḥ -yī -yaṃ muktāpracuraḥ -rā -raṃ muktāpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Resembling pearls) muktopamaḥ -mā -maṃ muktātulyaḥ -lyā -lyaṃ muktāśubhraḥ -bhrā -bhraṃ muktādhavalaḥ -lā -laṃ muktāgauraḥ -rā -rī -raṃ.

peasant PEASANT

, s. grāmavāsī m. (n) grāmyajanaḥ grāmī m. (n) grāmīyaḥ kṣetrikaḥ kṣaitrikaḥ kṣetrī m. (n) kṣetrājīvaḥ kṣaitrikaḥ kṛṣakaḥ karṣakaḥ kṛṣikaḥ kṛṣijīvī m., kṛṣībalaḥ kārṣakaḥ gopaḥ gopālaḥ gorakṣaḥ -kṣakaḥ jānapadaḥ kuṭumbī m., paśupālakaḥ.

peasantry PEASANTRY

, s. grāmyalokaḥ kṣetrajanatā kṣetrikajanasamūhaḥ.

pease PEASE

, s. kalāyaḥ satīlaḥ -lakaḥ satīnaḥ -nakaḥ &c. See PEA.

[Page 579a]
pea-shell PEA-SHELL

, PEAS-COD, s. kalāyapuṭaṃ kalāyapeśī śamiḥ -mī f.

peas-porridge PEAS-PORRIDGE

, PEAS-SOUP, s. jūṣaṃ yūṣaḥ -ṣaṃ juṣkakaḥ.

pebble PEBBLE

, PEBBLE-STONE, s. śarkarā cūrṇakhaṇḍaḥ karkarakhaṇḍaḥ upalaḥ karkaropalaḥ kṣudraprastaraḥ sūkṣmaprastaraḥ śilā kṣudraśilā; 'pebble sacred to Vishnu,' sālagrāmaḥ śālagrāmaḥ.

pebbly PEBBLY

, PEBBLED, a. śarkarāvān -vatī -vat (t) śarkarilaḥ -lā -laṃ śārkarīyaḥ -yī -yaṃ śārkarikaḥ -kī -kaṃ saśarkaraḥ -rā -raṃ cūrṇakhaṇḍapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

peccability PECCABILITY

, s. pāpādhīnatā pāpakṣamatā pāpavaśatā pāpasambhavaḥ.

peccable PECCABLE

, a. pāpādhīnaḥ -nā -naṃ pāpakṣamaḥ -mā -maṃ pāpavaśaḥ -śā -śaṃ śakyapāpaḥ &c., sambhāvyapāpaḥ &c., pāpasambhavadharmmā -rmmā -rmma (n) pāpāyattaḥ -ttā -ttaṃ.

peccadillo PECCADILLO

, s. alpadoṣaḥ alpāparādhaḥ kṣudrāparādhaḥ.

peccancy PECCANCY

, s. doṣaḥ sadoṣatvaṃ vikāraḥ vikṛtiḥ f.

peccant PECCANT

, a. (Criminal) aparādhī -dhinī -dhi (n) doṣī -ṣiṇī &c., māparādhaḥ -dhā -dhaṃ sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Vibrated) doṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ; 'peccant state of the humors,' doṣaḥ.

peccavi PECCAVI

, s. doṣasvīkāraḥ aparādhasvīkāraḥ doṣāṅgīkāraḥ; 'to cry peccavi,' aparāddho'ham iti doṣaṃ svīkṛ.

peck PECK

, s. āḍhakapādaḥ droṇapādaḥ. See MEASURE.

to peck To PECK

, v. a. (Strike with the beak) caṃcvā pratud (c. 6. -tudati -tottuṃ) or ātud or tud caṃcvā likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or pralikh or abhihan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or āhan or abhyāhan.

--(Pick up grain, &c., with the beak) dhānyādi caṃcvā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ) or abalih (c. 2. -leḍhi -ḍhuṃ) or khād (c. 1. khādati -dituṃ).

pecked PECKED

, p. p. pratunnaḥ -nnā -nnaṃ cañcupratunnaḥ &c., cañculikhitaḥ -tā -taṃ cañcuhataḥ -tā -taṃ mukhopahataḥ &c.

--(Picked up or eaten with the beak) caṃcvā gṛhītaḥ -tā -taṃ or khāditaḥ &c. or jagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ or avalīḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

pecker PECKER

, s. (Bird that pecks) pratudaḥ.

pectoral PECTORAL

, a. (Relating to the breast) uraḥsambandhī &c., urasyaḥ -syā -syaṃ vakṣaḥsambandhī &c.

--(Relieving the lungs) kāsaghnaḥ -ghnī -ghaṃ kāsaśamakaḥ -kā -kaṃ kaphanāśakaḥ &c., śleṣmaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

pectoral PECTORAL

, s. kāsaghnaṃ kāsaśamakaṃ kaphaghnaṃ śleṣmaghnaṃ.

to peculate To PECULATE

, v. n. gras (c. 1. grasate -situṃ), nikṣiptadravyaṃ chalena or nihnavena svīyaṃ kṛ or svīkṛ paradravyaṃ charlena svakīyaṃ kṛtvā hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ or muṣ (c. 9. muṣṇāti moṣituṃ), moṣaṇaṃ kṛ mūṣaṇaṃ kṛ.

peculation PECULATION

, s. grasanaṃ chalena nikṣiptadravyaharaṇaṃ or nyastadravyāpahāraḥ moṣaṇaṃ mūṣaṇaṃ steyakaraṇaṃ.

peculator PECULATOR

, s. moṣakaḥ mūṣaṇakṛt steyakṛt nikṣiptadravyahārī m. (n) cāṭaḥ.

peculiar PECULIAR

, a. (Appropriate, exclusively own) sva in comp., svīyaḥ -yā -yaṃ svakīyaḥ -yā -yaṃ ātma in comp., ātmīyaḥ -yā -yaṃ ātmakīyaḥ -yā -yaṃ svakaḥ -kā -kaṃ nija in comp., nijaḥ -jā -jaṃ ātmabhūtaḥ -tā -taṃ avyāpakaḥ -kā -kaṃ avyāpī -pinī -pi (n) avyāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ ananyasambandhī &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asā mānyaḥ -nyā -nyaṃ ananyavarttī tanmātravarttī &c., tanmātrādhīnaḥ -nā -naṃ yathāsvaḥ -svā -svaṃ; 'peculiar duty,' svadharmmaḥ.

--(Particular) viśeṣa in comp., viśeṣakaḥ -kā -kaṃ viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viśeṣavān -vatī -vat (t) avacchedakaḥ -kā -kaṃ vicchedakaḥ &c., paricchedakaḥ &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ; 'peculiar mark,' viśeṣalakṣaṇaṃ; 'peculiar condition,' daśāviśeṣaḥ.

--(Natural, inherent) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ svabhāvajaḥ -jā -jaṃ nijaḥ &c., sahajaḥ &c.

peculiar PECULIAR

, s. (Exclusive possessions) nijadhanaṃ svadhanaṃ ātmadhanaṃ nijasvaṃ svasvaṃ asādhāraṇadhanaṃ asāmānyadhanaṃ ananyasvāmikadhanaṃ.

peculiarity PECULIARITY

, s. viśeṣaḥ viśeṣaṇaṃ viśeṣakaḥ -kaṃ viśeṣadharmmaḥ viśeṣaguṇaḥ viśeṣalakṣaṇaṃ svadharmmaḥ svaguṇaḥ svalakṣaṇaṃ svabhāvaḥ viśeṣabhāvaḥ dharmmaḥ guṇaḥ lakṣaṇaṃ upādhiḥ m., asādhāraṇyaṃ asādhāraṇatā ananyavarttitvaṃ.

peculiarly PECULIARLY

, adv. viśeṣatas saviśeṣaṃ viśeṣeṇa asādhāraṇatas asāmānyatas svatas yathāsvaṃ.

pecuniarv PECUNIARV

, a. (Pertaining to money) dhana in comp., dhanikaḥ -kā -kaṃ dhanasambandhī &c., ārthikaḥ -kī -kaṃ arthasambandhī &c., dravya in comp., dravyasambandhī &c., dhanaviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Consisting of money) dhanarūpaḥ -pā -paṃ dravyarūpaḥ &c.

pedagogue PEDAGOGUE

, s. bālakādhyāpakaḥ arbhakādhyāpakaḥ bālaśikṣakaḥ bālapāṭhakaḥ śiśupāṭhakaḥ bālopadeśakaḥ.

pedal PEDAL

, a. pādikaḥ -kī -kaṃ pādī -dinī -di (n) padikaḥ &c., pādasambandhī &c., pādaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

pedal PEDAL

, s. pādasañcāritaṃ vādyopakaraṇaṃ.

pedant PEDANT

, s. paṇḍitammanyaḥ paṇḍitamānī m. (n) pāṇḍityābhimānī m., vidyābhimānī m., vidyāgarvvitaḥ pāṇḍityagarbbī m., vidyāsamunnaddhaḥ vidyādāmbhikaḥ.

pedantic PEDANTIC

, PEDANTICAL, a. pāṇḍityadarśakaḥ -kā -kaṃ pāṇḍityadarśī -rśinī -rśi (n) samunnaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

pedantically PEDANTICALLY

, adv. paṇḍitammanyavat vidyāgarvvitavat vidyābhimānena.

pedantry PEDANTRY

, s. paṇḍitammanyatā pāṇḍityābhimānaṃ vidyābhimānaṃ dambhārthaṃ pāṇḍityadarśanaṃ or vidyādarśanaṃ.

to peddle To PEDDLE

, v. a. (Be occupied in trifles) tucchaviṣayeṣu or laghuviṣayeṣu vyāpṛ in pass.

--(Travel about on foot and retail goods) pādabhramaṇaṃ kṛtvā tucchabāṇijyaṃ kṛ or kṣudrabāṇijyaṃ kṛ.

peddler PEDDLER

, s. kṣudrabhāṇḍavikrayārthaṃ pādabhramaṇakṛt m., tucchadravyavikretā m. (tṛ) tucchabāṇijyakārī m. (n).

peddlery PEDDLERY

, s. tucchabhāṇḍakaṃ tucchabhāṇḍāni n. pl., tucchapaṇyāni n. pl.

pedestal PEDESTAL

, s. stambhatalaḥ -laṃ stambhapadaṃ stambhapādaḥ stambhādhobhāgaḥ pādaniketaḥ phalakaḥ -kaṃ mañcaḥ.

pedestrian PEDESTRIAN

, a. (Going on foot) pādacārī -riṇī -ri (n) pādagāmī minī &c., pādagaḥ -gā -gaṃ padagaḥ -gā -gaṃ pādavrājakaḥ -kā -kaṃ padgaḥ -dgā -dgaṃ patkāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) caraṇagāmī &c.

--(Performed on foot) pāda in comp. pādikaḥ -kī -kaṃ padikaḥ &c.

pedestrian PEDESTRIAN

, s. padagaḥ padikaḥ padgaḥ padātiḥ m., padātikaḥ pādādikaḥ pādātaḥ pattiḥ m., pādagāmī m. (n) pādacārī m. (n),

pedestrianism PEDESTRIANISM

, s. pādacāraḥ pādagamanaṃ padagamanaṃ pādavrajanaṃ.

pedicle PEDICLE

, s. mañjariḥ -rī f., vallariḥ -rī f., vallikā

--(Foot-stalk) vṛntaṃ puṣpabandhanaṃ prasavabandhanaṃ.

pedicular PEDICULAR

, PEDICULOUS a yūkālaḥ -lā -laṃ. See LOUSY.

pedigree PEDIGREE

, s. (Lineage) vaṃśāvaliḥ -lī f., vaṃśaparamparā vaṃśavitatiḥ f., vaṃśaḥ atpayaḥ santatiḥ f., santānaḥ kulaṃ.

--(List of a line of ancestors) vaṃśāvalipatraṃ vaṃśaparisaṃkhyāpatraṃ pitṛpitāmahādiparisaṃkhyā

--(Account of ancestors) vaṃśacaritraṃ vaṃśānucaritaṃ.

pediluvium PEDILUVIUM

, PEOILUVY, s. pādakṣālanaṃ pādaprakṣālanaṃ pādadhāvanaṃ.

pedler PEDLER

, PEDLERY, s. See PEDDLER, PEDDLERY.

pedobaptism PEDOBAPTISM

, s. śiśumajjanaṃ bālakamajjanaṃ śaiśavakāle jalasaṃskāreṇa khrīṣṭīyadharmmapraveśanaṃ or khrīṣṭīyānāṃ madhye praveśanaṃ.

pedobaptist PEDOBAPTIST

, s. śiśusajjanamatāvalambī m., vālakamajjanamatadhārī m.

pedometer PEDOMETER

, s. pādanyāsamāpakayantraṃ padakramaparimāpakayantraṃ.

peduncle PEDUNCLE

, s. vṛntaṃ mañjariḥ -rī f., prasavabandhanaṃ puṣyavandhanaṃ.

to peel To PEEL

, v. a. tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistvacīkṛ tvakparipuṭanaṃ kṛ tvacaṃ niṣkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or nirhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), valka (nom. valkayati -yituṃ), valkaṃ or valkalaṃ nirhṛ nirvalkalī kṛ tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), nistuṣīkṛ nistuṣa (nom. nistuṣayati -yituṃ), niścarmma (nom. niścarmmayati -yituṃ).

to peel To PEEL

, v. n. nistvacībhū nistuṣībhū nirvalkalībhū śakalībhū.

peel PEEL

, s. tvak f. (c) tvacā -caṃ valkalaṃ valkaṃ valkutaṃ carmma n. (n) śalkaṃ -lkalaṃ śallakaṃ challiḥ -llī f.; 'having much peel,' tvacīyān yasī -yaḥ (s) tvaciṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

peeled PEELED

, p. p. nistvacaḥ -cā -caṃ nistvacīkṛtaḥ -tā -taṃ nistkak m. f. n. (c) hṛtatvak m. f. n., paripuṭitaḥ -tā -taṃ nistuṣa -ṣā -ṣaṃ nistuṣitaḥ -tā -taṃ.

peeling PEELING

, s. tvakparipuṭanaṃ paripuṭana nimtvacīkaraṇaṃ tvakṣaṇaṃ.

to peep To PEEP

, v. n. (Lock narrowly or slyly) sūkṣmaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or nirīkṣ or nirvarṇ pracchannasthānāt sūkṣmanirūpaṇaṃ kṛ pracchannachidrāt sūkṣmaṃ nirīkṣ.

--(Come forth from concealment, appear gradually) pracchannasthānāt or gūḍhasthānāt śanaiḥ śanair nirgam or pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ) or nirbhā or prādurbhū or prabhū or prakāś or āvirbhū or dṛś in pass., or lakṣ in pass.

peep PEEP

, s. (Curious or sly look) sūkṣmanirūpaṇaṃ sūkṣmavīkṣaṇaṃ sūkṣmavīkṣitaṃ sūkṣmadṛṣṭiḥ f., pracchannasthānāt sūkṣmanirīkṣā -kṣaṇaṃ.

--(First appearance) pūrvvadarśanaṃ pūrvvaprakāśanaṃ pūrvvapratibhā; 'of day,' prabhātaṃ pūrvvaprabhā.

peep-hole PEEP-HOLE

, PEEPING-HOLE, s. chidraṃ pracchannachidraṃ nirūpaṇayogyaṃ pracchannachidraṃ.

peeping PEEPING

, s. pracchannasthānāt mūkṣmanirīkṣaṇaṃ pracchannachidrāt sūkṣmavīkṣaṇaṃ.

peer PEER

, s. (One of the same rank) samapadasthaḥ samānapadasthaḥ tulyapadasthaḥ.

--(Fellow, associate) vayasyaḥ sacivaḥ sahāyaḥ.

--(Nobleman) kulīnajanaḥ śiṣṭajanaḥ &c.

to peer To PEER

, v. n. (Appear). See the word. (Look narrowly). See To PEEP.

peerage PEERAGE

, s. (Rank of a peer) kulīnapadaṃ kulīnapadaviḥ f., śiṣṭapadaṃ,

--(Body of peers) kulīnalokaḥ kulīnajanasamūhaḥ kulīnajanāḥ m. pl., śiṣṭajanāḥ m. pl., kaulīnyaṃ rājanyakaṃ.

peerer PEERER

, s. sūkṣmanirūpakaḥ sūkṣmanirīkṣakaḥ vānaradṛṣṭiḥ m.

peeress PEERESS

, s. kulīnā kulīnastrī śiṣṭastrī kulīnapadasthā.

peerless PEERLESS

, a. anupamaḥ -mā -maṃ nirupamaḥ &c., apratimaḥ &c., apratirūpaḥ -pā -paṃ atulaḥ -lā -laṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ atulanīyaḥ -yā -yaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ sarvvottamaḥ -mā -maṃ sarvvotkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

peevish PEEVISH

, a. pratīpaḥ -pā -paṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ vakraḥ -krā -kraṃ karkaśasvabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśaśīlaḥ -lā -laṃ vakrabhāvaḥ &c., vakraśīlaḥ &c., sadāvakraḥ &c., rūkṣaśīlaḥ &c., duṣprakṛtiḥ -tiḥ -ti.

peevishly PEEVISHLY

, adv. pratīpavat karkaśavat sakārkaśyaṃ vakrabhāvena.

peevishness PEEVISHNESS

, s. karkaśatā kārkaśyaṃ karkaśaśīlatā vakraśīlatā vakrabhāvaḥ vakrasvabhāvaḥ svabhāvavakratā prakṛtivakratā svabhāvarūkṣatā.

peg PEG

, s. kālaḥ -lakaḥ śaṅkuḥ m., nāgadantaḥ -ntakaḥ; 'of a lute,' kūṇikā.

to peg To PEG

, v. a. kīla (nom. kīlayati -yituṃ), kīlakena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

pegasus PEGASUS

, s. (In astronomy) prāṣṭhapadā bhādrapadā.

[Page 580b]
pegged PEGGED

, p. p. kīlitaḥ -tā -taṃ kīlabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīlakabaddhaḥ &c.

pelf PELF

, s. anyāyārjitadravyaṃ vṛjinārjitadravyaṃ anyāyopārjitadhanaṃ.

pellet PELLET

, s. guṭikā gulikā guliḥ -lī f., guḍikā.

pellicle PELLICLE

, s. tanutvak f. (c) sūkṣmatvak f., tanucarmma n. (n) sūkṣmacarmma n., paṭalaṃ puṭaḥ -ṭaṃ sūkṣmapaṭalaṃ.

pell-mell PELL-MELL

, s. saṅkulaṃ saṅkīrṇaṃ sāṅkaryyeṇa akrameṇa krameṇa vinā.

pellucid PELLUCID

, a. svacchaḥ -cchā -cchaṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ &c., amalaḥ &c., viśadaḥ -dā -daṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ acchaḥ &c., śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ kiraṇabhedyaḥ -dyā -dyaṃ dṛṣṭyarodhakaḥ -kā -kaṃ adṛṣṭirodhakaḥ &c.

pellucidity PELLUCIDITY

, PELLUCIDNESS, s. svacchatā nirmmalatā nairmalyaṃ vimalatā vaimalyaṃ viśadatā vaiśadyaṃ acchatā prasādaḥ prasannatā kiraṇabhedyatā dṛṣṭyarodhakatā.

pelt PELT

, s. (Hide) paśucarmma n. (n) paśuloma n. (n) dṛtiḥ f., ajinaṃ kṛttiḥ f.

--(Blow, throw) prahāraḥ āghātaḥ kṣepaḥ -paṇaṃ.

to pelt To PELT

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ), abhihan āhan abhyāhan; 'with stones,' prastaraiḥ prahṛ prastarāghātaṃ kṛ prastarān kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

to pelt To PELT

, v. n. (Rain hard) dhārāsāreṇa or dhārāsampātena vṛṣ upalān iva vṛṣ or pat tīvraṃ vṛṣ valavad vṛṣ.

pelt-monger PELT-MONGER

, s. paśucarmmavikrayī m. (n) paśulomavyāpārī m.

pelvis PELVIS

, s. (In anatomy) vastideśaḥ vastipradeśaḥ.

pen PEN

, s. (Instrument for writing) lekhanī ālekhanī kalamaḥ tūliḥ f. -likā akṣaratūlikā varṇikā varṇāṅkā śrīkaraṇaḥ masipathaḥ.

--(Inclosure, coop) avarodhaḥ -dhakaṃ vrajaḥ; 'for cattle,' govrajaḥ.

to pen To PEN

, v. a. (Write, commit to paper) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), lekhyārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ.

--(Shut up in a pen) vraje nirudh or avarudh vrajaṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

penal PENAL

, a. (Pertaining to punishment) daṇḍasambandhī -ndhinī &c. daṇḍaviṣayakaḥ -kā -kaṃ tāḍanasambandhī &c., śāsanasambandhī &c., dāṇḍaḥ -ṇḍī -ṇḍaṃ dāṇḍikaḥ -kī -kaṃ vainayikaḥ -kī -kaṃ.

--(Subject to it) daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ dāṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ daṇḍayogyaḥ -gyā -gyaṃ daṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ.

penalty PENALTY

, s. daṇḍaḥ śasanaṃ anuśāsanaṃ śiṣṭiḥ f.

--(Pecuniary) daṇḍaḥ dhanadaṇḍaḥ arthadaṇḍaḥ sāhasaṃ; 'to exact penalty,' in caus. (dāpayati -yituṃ).

penance PENANCE

, s. tapas n., tapasyā prāyaścittaṃ kṛcchraṃ -cchraḥ tapaścaryyā kāyakleśaḥ dehakleśaḥ dehadaṇḍaḥ kāyatapanaṃ yamaḥ pācanaṃ vrataṃ pragāḍhaṃ; 'general penance for all sins,' sarvvaprāyaścittaṃ; 'mortal or extreme penance,' dehāntaprāyaścittaṃ. The different kinds of penance as described in Manu, Book XI, v. 211, &c., are: prājāpatyaṃ sāntapanaṃ atikṛcchraṃ taptakṛcchaṃ parākaḥ cāndrāyaṇaṃ; of these the last or 'lunar penance,' cāndrāyaṇavrataṃ cāndrāyaṇavidhānaṃ is the most celebrated; it consists in diminishing the food by one mouthful each day during the fortnight of the moon's wane, and increasing it in the same proportion during the other fortnight, eating fifteen mouthfuls on the day of the opposition, and fasting entirely on the day of conjunction. 'To perform penance,' tapas tap in pass. (taṣyate) santap tapas (nom. tapasyati), tapas or vrataṃ car (c. 1. carati -rituṃ), or ācar or anuṣṭhā or āsthā prāyaścitta (nom. prāyaścittīyate).

penates PENATES

, s. kuladevatāḥ f. pl., gṛhadevatāḥ f. pl., gṛhyā devatāḥ f. pl., ārādhyadevatāḥ f. pl.; 'worship of them,' kuladevakāryyaṃ.

[Page 581a]
penchant PENCHANT

, s. abhiruciḥ f., ruciḥ f., anuraktiḥ f., anurāgaḥ abhilāṣaḥ.

pencil PENCIL

, s. lekhanī ālekhanī īṣikā tūlikā citravarttikā lekhyacūrṇikā varttikā kūcikā.

to pencil To PENCIL

, v. a. likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh īṣikayā likh or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

pendant PENDANT

, s. pralambaḥ -mbakaḥ -kaṃ lolakaḥ.

--(Ear-ring) kuṇḍalaṃ.

pendent PENDENT

, a. lambaḥ -mbā -mbaṃ pralambaḥ &c., lambamānaḥ -nā -naṃ pralambamānaḥ &c., vilambamānaḥ &c., avalambitaḥ -tā -taṃ pralambitaḥ &c., ālambitaḥ &c., lambitaḥ &c., avalambī -mbinī -mbi (n) vilambī &c., ālambī &c., pralambī &c., lambī &c.; 'pendent branch,' avarohaḥ.

pending PENDING

, a. anirṇītaḥ -tā -taṃ ajātanirṇayaḥ -yā -yaṃ aniścitaḥ -tā -taṃ ajātaniścayaḥ -yā -yaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aniṣyannaḥ -nnā -nnaṃ anirdhāritaḥ &c., ajātanirghāraḥ -rā -raṃ atīritaḥ -tā -taṃ vilambitaḥ -tā -taṃ.

pendulosity PENDULOSITY

, PENDULOUSNESS, s. lambatā -tvaṃ pralambatā -tvaṃ vilambaḥ.

pendulous PENDULOUS

, a. lambaḥ -mbā -mbaṃ pralambaḥ &c., lolaḥ -lā -laṃ lolamānaḥ -nā -naṃ āndolitaḥ -tā -taṃ saṃsī -sinī -si (n). See PENDENT.

pendulum PENDULUM

, s. lolā lolakaḥ āndolakasūtraṃ.

penetrability PENETRABILITY

, s. vedhyatā vedhanīyatā bhedyatā praveśyatā vyāṣyatā.

penetrable PENETRABLE

, a. vedhyaḥ -dhyā -dhyaṃ vedhanīyaḥ -yā -yaṃ vyadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ bhedanīyaḥ -yā -yaṃ praveśanīyaḥ -yā -yaṃ praveśyaḥ -śyā -śyaṃ praveṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ vedhanārhaḥ -rhā -rhaṃ bhedārhaḥ &c., bhedayogyaḥ -gyā -gyaṃ bhedaśakyaḥ -kyā -kyaṃ vedhanaśakyaḥ &c.

--(That may be pervaded) vyāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ.

penetrant PENETRANT

, a. vedhakaḥ -kā -kaṃ praveśakaḥ &c. See PENETRATIVE.

to penetrate To PENETRATE

, v. a. or n. vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), pāravyadh praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), niviś āviś viś bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), nirbhid chidra (c. 10. chidrayati -yituṃ), chid (c. 7. chinatti chettuṃ), gāh (c. 1. gāhate -hituṃ gāḍhuṃ), nikhan (c. 1. -khanati -te -nituṃ), vedhanaṃ kṛ praveśaṃ kṛ.

--(Pervade) vyāp.

--(Read the meaning) arthabhedaṃ kṛ marmmabhedaṃ kṛ arthabodhaṃ kṛ arthaṃ gam or budh.

penetrated PENETRATED

, p. p. viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vedhitaḥ -nnā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ praviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ chidritaḥ &c., vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

penetration PENETRATION

, s. (Act of piercing or entering) vedhanaṃ vedhaḥ praveśaḥ -śanaṃ niveśaḥ -śanaṃ āveśaḥ -śanaṃ veśaḥ -śanaṃ bhedaḥ -danaṃ.

--(Pervading) vyāpanaṃ vyāptiḥ f.

--(Penetrating the meaning) arthabhedaḥ arthabodhaḥ marmmabhedaḥ.

--(Acuteness, shrewdness) buddhisūkṣmatā sūkṣmabuddhitvaṃ sūkṣmabuddhiḥ f., tīkṣṇabuddhitvaṃ buddhitīkṣṇatā sūkṣmadṛṣṭiḥ f., dūradṛṣṭiḥ f., kuśāgramatitvaṃ kuśāgrabuddhitvaṃ kuśāgrīyabuddhiḥ f., vidagdhatā vaidagdhyaṃ; 'a man of penetration,' mūkṣmabuddhiḥ m., marmmajñaḥ marmmavedī m. (n) marmmikaḥ mārmmikaḥ marmmavid m.

penetrative PENETRATIVE

, PENETRATING, a. (Entering, piercing) vedhakaḥ -kā -kaṃ vedhī -dhinī -dhi (n) bhedakaḥ &c., bhedī &c., praveśakaḥ -kā -kaṃ āveśikaḥ -kī -kaṃ veśakaḥ -kā -kaṃ bhedakārī &c., praveśakārī &c.; 'penetrating deep,' gambhīravedhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Pervading) vyāpau &c., vyāpakaḥ -kā -kaṃ.

--(Acute, discerning) sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi tīkṣṇabuddhiḥ &c., tīkṣṇamatiḥ -tiḥ -ti kuśāgrabuddhiḥ &c., kuśāgrīyamatiḥ &c., prakharabuddhiḥ &c., arthabhedī &c., viṣayavedhakaḥ &c., marmmabhedī &c., marmmavedī &c., marmmikaḥ &c., mūkṣmadarśī &c., dūradarśī &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dūradṛṣṭiḥ &c., avyaktamārgavid m. f. n.

peninsula PENINSULA

, s. dvīpaprāyaḥ -yaṃ dvīpakalpaḥ dvīpaḥ prāyo jalaveṣṭitabhūmiḥ f.; 'of India,' daṇḍakaḥ

[Page 581b]
peninsular PENINSULAR

, a. dvīpakalpasambandhī &c., dvīpakalpasthaḥ -sthā -sthaṃ dvīpakalparūpaḥ -pā -paṃ dvīpakalpākāraḥ -rā -raṃ prāyo or prāyaśo jalaveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

penis PENIS

, s. śiśnaḥ puṃliṅgaṃ puṃścihnaṃ liṅgaṃ dhvajaḥ upasthaḥ jaghanyaṃ naraṅgaṃ puruṣāṅgaṃ carmmadaṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'its glans,' maṇiḥ m. f., liṅgāgraṃ śiśnāgraṃ.

penitence PENITENCE

, PENITENCY. s. paścāttāpaḥ anutāpaḥ anuśokaḥ anuśocanaṃ paścāttāpabuddhiḥ f., anutāpabuddhiḥ f., anuśayaḥ santāpaḥ visūritaṃ khedaḥ pāpakhedaḥ pāpasantāpaḥ duṣkṛtakhedaḥ pāpaśokaḥ duṣkṛtakhedaḥ kāṣyakāraḥ.

penitent PENITENT

, a. paścāttāpī -pinī -pi (n) anutāpī &c., kṛtapaścāttāpaḥ -pā -paṃ jātapaścāttāpaḥ &c., sañjātapaścāttāpaḥ &c., jātānutāpaḥ &c., paścāttāpayuktaḥ -ktā -ktaṃ paścāttāpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi anutāpabuddhiḥ &c., anuśocakaḥ -kā -kaṃ anuśayī &c., kāṣyakaraḥ -rā -raṃ.

penitential PENITENTIAL

, a. paścāttāpasūcakaḥ -kā -kaṃ paścāttāpabodhakaḥ -kā -kaṃ paścāttāpavācakaḥ -kā -kaṃ paścāttāparūpaḥ -pā -paṃ paścāttāpārthakaḥ &c., anutāpārthakaḥ &c., paścāttāpajanitaḥ -tā -taṃ anutāpajanitaḥ &c.

penitentially PENITENTIALLY

, adv. sapaścāttāpaṃ sānutāpaṃ paścāttāpabuddhyā.

penitentiary PENITENTIARY

, s. (House of correction or penance) prāyaścittaśālā prāyaścittagṛhaṃ prāyaścittasthāna kārāgāraṃ.

--(Prescriber of penance) prāyaścittavidhāyakaḥ prāyaścittanirdeśakaḥ.

penitently PENITENTLY

, adv. sapaścāttāpaṃ paścāttāpena pāpakhedapūrvvaṃ sakhedaṃ.

penknife PENKNIFE

, s. kalamachedanī kalamakarttanī kalamakṛntatraṃ.

penman PENMAN

, s. lekhanapaṭuḥ likhanakuśalaḥ lekhananipuṇaḥ lekhakaḥ lipijñaḥ likhanajñaḥ lipikaraḥ.

penmanship PENMANSHIP

, s. (Art of writing) likhanavidyā lekhanavidyā lipividyā lipiḥ f.

--(Good writing) sulipiḥ f., sallipiḥ f., sulikhanaṃ.

pennant PENNANT

, PENNON, s. patākā sūkṣmapatākā ketuvasanaḥ dhvajaḥ.

pennate PENNATE

, PENNATED, a. sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pakṣī -kṣiṇī -kṣi (n) pakṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ pakṣavān -vatī -vat (t) pakṣaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

penniless PENNILESS

, a. nirdhanaḥ -nā -naṃ adhanaḥ -nā -naṃ dhanahīnaḥ -nā -naṃ dravyahīnaḥ &c., niṣkāñcanaḥ -nā -naṃ niṣkiñcanaḥ -nā -naṃ akāñcanaḥ &c.

penny PENNY

, s. tāmramudrā kṣudramudrā mudrāpādaḥ.

pensile PENSILE

, a. lambaḥ -mbā -mbaṃ lambamānaḥ -nā -naṃ. See PENDENT, a.

pension PENSION

, s. vṛttiḥ f., vārṣikavṛttiḥ f., vārṣikaṃ jīrṇasevakavṛttiḥ f., jīrṇabhṛtyavṛttiḥ f., jīrṇasevakavetanaṃ karmmanivṛttavetanaṃ karmmanivṛttamūlyaṃ sevānivṛttavetanaṃ bhūtasevāmūlyaṃ vṛttasevāpekṣakavetanaṃ.

to pension To PENSION

, v. a. vṛttiṃ dā vārṣikavṛttiṃ dā jīrṇasevakasya vṛttasevāmapekṣya vārṣikabetanaṃ dā or vārṣikamūlyaṃ dā.

pensioner PENSIONER

, s. vṛttibhogī m. (n) vārṣikavṛttibhogī m., vṛttidhārī m., vetanagrāhī karmmanivṛttasevakaḥ.

--(Dependant) āśritaḥ anujīvī m., upajīvī m. (n).

pensive PENSIVE

, a. dhyānaparaḥ -rā -raṃ cintāparaḥ &c., dhyānasthaḥ -sthā -sthaṃ dhyāyan -yantī -yat (t) sacintaḥ -ntā -ntaṃ cintākrāntaḥ -ntā -ntaṃ sakhedadhyānasthaḥ &c., sakhedacintakaḥ &c., udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsaḥ -sā -saṃ unmanaskaḥ -skā -skaṃ bhāvanāyuktaḥ -ktā -ktaṃ samādhisthaḥ &c.

pensively PENSIVELY

, adv. sacintaṃ dhyānapūrvvaṃ sadhyānaṃ sakhedacintāpūrvvaṃ.

pensiveness PENSIVENESS

, s. dhyānaparatā cintāparatā sakhedacintā sakhedadhyānaṃ audāsyaṃ udāsīnatā audāsīnyaṃ unmanaskatā viṣādaḥ viṣaṇatā.

pent PENT

, p. p. or a. (Pent up) saṃruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ ruddhaḥ &c.

pentachord PENTACHORD

, s. pañcatārāvādyaṃ pañcatantrivādyaṃ pañcatantrīkavādyaṃ.

pentagon PENTAGON

, s. pañcakoṇaḥ -ṇaṃ pañcabhujaḥ pañcāsraṃ -srī pañcakoṇā mūrttiḥ.

pentagonal PENTAGONAL

, a. pañcakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pañcabhujaḥ -jā -jaṃ pañcāsraḥ -srā -srī -sraṃ pañcakoṇākṛtiḥ -tiḥ -ti pañcakoṇākāraḥ -rā -raṃ.

[Page 582a]
pentameter PENTAMETER

, s. pañcapādī m. (n) pañcapadī m. (n).

pentangular PENTANGULAR

, a. pañcakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pañcāsraḥ -srā -srī -sraṃ.

pentapetalous PENTAPETALOUS

, a. pañcadalaḥ -lā -laṃ pañcadalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

pentarchy PENTARCHY

, s. pañcajanarājyaṃ pañcajanaprabhutvaṃ.

pent-house PENT-HOUSE

, s. vahirgṛhaṃ vahiḥsthagṛhaṃ vahiḥsthitagṛhaṃ vāhyagṛhaṃ upagṛhaṃ.

penultima PENULTIMA

, s. upadhā upāntyaḥ upāntyākṣaraṃ.

penultimate PENULTIMATE

, a. upāntyaḥ -ntyā -ntyaṃ upāntikaḥ -kī -kaṃ antyopasannaḥ -nnā -nnaṃ.

penumbra PENUMBRA

, s. apūrṇachāyā khaṇḍachāyā chāyākalpaḥ.

penurious PENURIOUS

, a. kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vyayaśaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) vyayaśaṅkitaḥ -tā -taṃ gāḍhamuṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dṛḍhamuṣṭiḥ &c., baddhamuṣṭiḥ &c. See NIGGARDLY, MISERLY.

penuriously PENURIOUSLY

, adv. sakārpaṇyaṃ kṛpaṇavat vyayaśaṅkayā svalyavyayena kārpaṇyena.

penuriousness PENURIOUSNESS

, s. kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ vyayaśaṅkā dṛḍhamuṣṭitvaṃ. See NIGGARDNESS.

penury PENURY

, s. daridratā dāridryaṃ dāridraṃ nirdhanatā adhanatā niṣkiñcanatvaṃ kārpaṇyaṃ kṛpaṇatā -tvaṃ dīnatā dainyaṃ durgatiḥ f., niḥsvatā.

peon PEON

, s. (Foot-soldier) padātiḥ m. -tikaḥ pādātiḥ m. -tikaḥ pattiḥ m.

people PEOPLE

, s. (Body of persons who compose a nation, &c.) janatā deśajanāḥ m. pl., deśalokaḥ deśavāsinaḥ m. pl., prajā prajāḥ f. pl., lokaḥ janapadaḥ viśeṣadeśalokaḥ viśeṣadeśajanatā deśamanuṣyāḥ m. pl.

--(Commonalty) prajā lokaḥ janaḥ janapadaḥ jagatī; 'courting the people,' lokarañjanaṃ janarañjanaṃ; 'fear of the people,' lokalajjā janalajjā.

--(Common people) avaralokaḥ avaravarṇāḥ m. pl., antyavarṇāḥ m. pl., antyajātīyāḥ m. pl., adhamalokaḥ hīnalokaḥ pṛthagjanāḥ m. pl., sāmānyalokaḥ prākṛtalokaḥ sādhāraṇalokaḥ.

--(Folk) lokaḥ janaḥ manuṣyaḥ janapadaḥ manuṣyajātiḥ f., nṛjātiḥ f., jagatī.

--(Particular class) vargaḥ varṇaḥ gaṇaḥ janaḥ lokaḥ; 'country people,' grāmīyalokaḥ; 'people of the brahminical class,' brāhmaṇavargaḥ; 'of the servile class,' śūdravargaḥ śūdravarṇaḥ śūdralokaḥ.

--(Servants, attendants) sevakajanaḥ sevakavargaḥ parijanaḥ parivāraḥ.

to people To PEOPLE

, v. a. sajanīkṛ sajanaṃ -nāṃ kṛ samanuṣyīkṛ samanuṣyaṃ -ṣyāṃ kṛ janapūrṇaṃ -rṇāṃ kṛ vas (c. 10. vāsayati -yituṃ).

peopled PEOPLED

, p. p. sajanīkṛtaḥ -tā -taṃ janaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vāsitaḥ -tā -taṃ.

pepper PEPPER

, s. (Black) marīcaṃ maricaṃ kolaṃ -lakaṃ kṛṣṇaṃ kālamarīcaṃ uṣaṇaṃ ūṣaṇaṃ vellajaṃ dharmmapattanaṃ trikaṭuḥ m. -ṭu n., vallījaṃ śirovṛttaṃ śākāṅgaṃ āpanaṃ kṣutkarī kṣutābhijananaḥ kṣudhābhijananaḥ.

--(White pepper) yavalaṃ.

--(Long pepper) pippalī -liḥ f. See the word; 'the plant,' pippalavṛkṣaḥ.

to pepper To PEPPER

, v. a. marīca (nom. marīcayati -yituṃ), samarīcīkṛ marīcāktaṃ -ktāṃ kṛ.

--(Sprinkle, pelt) kṝ avakṝ avākṝ prahṛ.

pepper-box PEPPER-BOX

, s. marīcapātraṃ maricapātraṃ marīcādhāraḥ.

pepper-corn PEPPER-CORN

, s. marīcavījaṃ marīcaphalaṃ maricavījaṃ.

peppered PEPPERED

, p. p. marīcitaḥ -tā -taṃ māricikaḥ -kī -kaṃ samarīcaḥ -cā -caṃ.

peptic PEPTIC

, a. pācakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ -nā -naṃ agnivardhakaḥ -kā -kaṃ agnidaḥ -dā -daṃ vahnikaraḥ -rā -raṃ agnidīpakaḥ -kā -kaṃ āgneyaḥ -yī -yaṃ.

peracute PERACUTE

, a. atitīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atitīvraḥ -vrā -vraṃ atiprakharaḥ -rā -raṃ.

peradventure PERADVENTURE

, adv. kiṃsvit apināma daivāt daivavaśāt adṛṣṭavaśāt kadāpi kadācit nāma.

to peragrate To PERAGRATE

, v. a. (Wander over) bham paribhram parikram saṃkram paryaṭ parigam anugam anucar gāh avagāh.

peragration PERAGRATION

, s. paribhramaṇaṃ parikramaḥ paryaṭanaṃ saṃkramaṇaṃ saṃkrāntiḥ f.

[Page 582b]
to perambulate To PERAMBULATE

, v. a. parikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ), bhram paryaṭ (c. 1. -aṭati -ṭituṃ), itastataś car (c. 1. carati -rituṃ), vicar parisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), kram in freq. (caṃkramyate).

perambulation PERAMBULATION

, s. parikramaḥ -maṇaṃ paribhramaṇaṃ paryaṭanaṃ parisāraḥ parīsāraḥ parisaryyā.

per-annum PER-ANNUM

, s. prativarṣaṃ prativatsaraṃ varṣe varṣe vatsare vatsare.

perceivable PERCEIVABLE

, PERCEIVABLENESS, &c. See PERCEPTIBLE, &c.

to perceive To PERCEIVE

, v. a. (Receive impressions through the senses or bodily organs) indriyair grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ) or vijñā or ājñā or vid (c. 10. vedayati -te -yituṃ) or anubhū.

--(See) dṛś anudṛś paridṛś sampradṛś pratidṛś lakṣ saṃlakṣ ālakṣ upalakṣ īkṣ samīkṣ vīkṣ prekṣ ālok āloc.

--(Know) jñā parijñā vijñā budh avabudh vid saṃvid avagam.

--(Apprehend, understand, observe) upalabh avagam avabudh ūh ave vibhū anubhū sūc.

--(Be affected by) anubhū vid upahataḥ -tā -taṃ bhū.

perceived PERCEIVED

, p. p. anubhūtaḥ -tā -taṃ jñātaḥ -tā -taṃ viditaḥ &c., dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lakṣitaḥ &c., upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avagataḥ -tā -taṃ cittabhavaḥ -vā -vaṃ; 'by the senses,' indriyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ indriyagocaraḥ -rā -raṃ; 'by the ear,' karṇagocaraḥ &c.

perceiver PERCEIVER

, s. viṣayagrāhakaḥ viṣayagrāhī m. (n) anubhāvī m., lakṣakaḥ.

per-cent PER-CENT

, PER-CENTAGE. The sense of these words may be expressed by uttaraḥ -rā -raṃ; as, 'one per-cent,' ekottaraṃ; 'five per-cent,' pañcottaraṃ. See also INTEREST. A 'percentage' or commission is śulkaḥ -lkaṃ.

perceptibility PERCEPTIBILITY

, s. indriyagocaratā indriyagamyatā vedyatā vedanīyatā upalabhyatā vibhāvyatā pratyakṣatā dṛṣṭigocaratā.

perceptible PERCEPTIBLE

, a. vedanīyaḥ -yā -yaṃ vedyaḥ -dyā -dyaṃ upalabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ jñeyaḥ -yā -yaṃ pratyakṣah -kṣā -kṣaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ udbhūtaḥ -tā -taṃ cāturaḥ -rī -raṃ gocara or viṣaya or grāhya &c. in comp.; as, 'by the eye,' dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ dṛṣṭiviṣayaḥ -yā -yaṃ dṛṣṭigamyaḥ -myā -myaṃ draṣṭigrāhyaḥ -hyā -hyaṃ cakṣurgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ; 'by the ear,' karṇagocaraḥ -rā -raṃ karṇaviṣayaḥ &c.; 'by the senses,' indriyagocaraḥ &c., indriyaviṣayaḥ &c., indriyagrāhyaḥ &c., aindriyikaḥ -kī -kaṃ.

perceptibly PERCEPTIBLY

, adv. pratyakṣatas pratyakṣeṇa vyaktaṃ yathā upalabhyeta tathā.

perception PERCEPTION

, s. (Act of perceiving) bodhaḥ vedanaṃ saṃvedaḥ -danaṃ upalabdhiḥ f., upalambhaḥ anubodhaḥ anubhavaḥ anubhūtiḥ f., avagamaḥ viṣayavedanaṃ vibhāvanaṃ bhāvanaṃ jñānaṃ parijñānaṃ vijñānaṃ abhijñānaṃ indriyajñānaṃ indriyabuddhiḥ f., viṣayagrahaḥ -haṇaṃ indriyagrahaḥ rūpādibodhaḥ vyaktiḥ f., saṃsparśaḥ.

--(Faculty of perceiving) viṣayagrahaṇaśaktiḥ f., viṣayavedanaśaktiḥ f., viṣayagrāhakatvaṃ viṣayagrahaṇakṣamatā caitanyaṃ cicchaktiḥ f.

perceptive PERCEPTIVE

, a. grāhakaḥ -kā -kaṃ grāhī -hiṇī -hi (n). See PERCIPIENT.

perch PERCH

, s. vāsayaṣṭiḥ m. f., saṇḍīnayaṣṭiḥ m. f., saṇḍīnasthānaṃ saṇḍīnakāṣṭhaṃ saṇḍīnadaṇḍaḥ adhyāsayaṣṭiḥ m. f., pakṣivāsadaṇḍaḥ yaṣṭiḥ m. f., daṇḍaḥ.

to perch To PERCH

, v. n. saṇḍīnaṃ kṛ saṇḍī (c. 1. -ḍayate, c. 4. -ḍīyate -ḍayituṃ), vāsayaṣṭim adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ) or nilī (c. 4. -līyate -letuṃ) or niṣad (c. 1. -ṣīdati -ṣattuṃ); 'on a branch,' viṭapam adhyās.

perchance PERCHANCE

, s. apināma kiṃsvit kadācit kadāpi syāt daivāt daivavaśāt kila yadākadācit.

perched PERCHED

, p. p. nilīyamānaḥ -nā -naṃ niṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ santiṣṭamānaḥ -nā -naṃ.

percipience PERCIPIENCE

, s. See PERCEPTION.

[Page 583a]
percipient PERCIPIENT

, a. viṣayagrāhakaḥ -kā -kaṃ viṣayagrāhī -hiṇī -hi (n) viṣayagrahaṇaśaktikaḥ -kā -kaṃ viṣayagrahaṇasamarthaḥ -rthā -rthaṃ grahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ viṣayavedanakṣamaḥ &c., anubhāvī &c., cetanaḥ -nā -naṃ sacetanaḥ &c.

to percolate To PERCOLATE

, v. n. (Flow in drops) lavaśaḥ or vindukrameṇa sru or syand or kṣar or or gal or cyut.

to percolate To PERCOLATE

, v. a. (Filter) jalaṃ śudh or vindukrameṇa sru in caus.

percolation PERCOLATION

, s. lavaśaḥ syandanaṃ or kṣaraṇaṃ or sravaḥ utpavanaṃ.

percolator PERCOLATOR

, s. utpavanayantraṃ jalaśodhakaḥ jalotpavanakṛt.

percussion PERCUSSION

, s. samāghātaḥ āghātaḥ pratighātaḥ saṃghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ prahāraḥ.

perdition PERDITION

, s. nāśaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ kṣayaḥ ucchedaḥ.

--(Eternal) adhogatiḥ f., durgatiḥ f., adhogamanaṃ adhaḥpātaḥ adhaḥpatanaṃ narakapātaḥ.

to peregrinate To PEREGRINATE

, v. n. (Roam about) bhram paribhram aṭ paryaṭ paribhramaṇaṃ kṛ deśabhramaṇaṃ kṛ deśāṭanaṃ kṛ deśād deśaṃ gam.

peregrination PEREGRINATION

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ deśabhramaṇaṃ deśāṭanaṃ nānādeśabhramaṇaṃ aṭanaṃ paryaṭanaṃ videśagamanaṃ paradeśagamanaṃ vrajyā pravrajyā pravāsaḥ videśavāsaḥ samprapadaṃ.

peregrinator PEREGRINATOR

, s. deśabhramaṇakārī m. (n) videśagāmī m., paribhramaṇakṛt.

peregrine PEREGRINE

, a. videśīyaḥ -yā -yaṃ videśī -śinī &c. vaideśikaḥ -kī -kaṃ.

peremptorily PEREMPTORILY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭārthatas bhinnārthatas suniścitaṃ suniścayena suniścayapūrvvaṃ suniyataṃ dārḍhyena dṛḍhaniścayapūrvvaṃ avaśyameva.

peremptoriness PEREMPTORINESS

, s. dṛḍhaniścayaḥ suniścayaḥ dṛḍhatā dārḍhyaṃ avakratā suspaṣṭatā suvyaktatā suniyatatvaṃ dṛḍhanirṇayaḥ sunirṇītatvaṃ.

peremptory PEREMPTORY

, a. (Express, positive) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suspaṣṭaḥ &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ &c., avakraḥ -krā -kraṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ bhinnārthaḥ &c., āvaśyakaḥ -kā -kaṃ.

--(Determinate, final) niścitaḥ -tā -taṃ nirṇītaḥ &c., suniścitaḥ &c., niyataḥ &c., suniyataḥ &c., siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Said of persons) sakṛdvādī -dinī -di (n) apunarvādī &c., dārḍhyena vādī &c., dṛḍhamatiḥ -tiḥ -ti sthiramatiḥ -tiḥ -ti.

perennial PERENNIAL

, a. (Lasting through the year) varṣasthāyī -yinī -yi (n) saṃvatsarasthāyī &c., varṣāvadhikaḥ -kā -kaṃ.

--(Perpetual, never failing) nityaḥ -tyā -tyaṃ nityasthāyī &c., anantaḥ -ntā -ntaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ satatasthāyī &c., avidāsī &c., avisargī &c., avirataḥ -tā -taṃ.

--(In botany, lasting more than two years) varṣadvayādhikasthāyī &c., dvivarṣādhikajīvī &c.

pererration PERERRATION

, s. paribhramaṇaṃ paryaṭanaṃ nānādeśabhramaṇaṃ viharaṇaṃ.

perfect PERFECT

, a. siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃsiddhaḥ &c., sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ samāptaḥ -ptā -ptaṃ paryyāptaḥ &c., paripūrṇaḥ &c., pūrṇaḥ &c., niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ pariṇataḥ &c.

--(Entire, having no defect) samagraḥ -grā -graṃ sakalaḥ -lā -laṃ samastaḥ -stā -staṃ avikalaḥ -lā -laṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ akṣataḥ -tā -taṃ anyūnaḥ -nā -naṃ aśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ adoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirdoṣaḥ &c., doṣahīnaḥ -nā -naṃ sāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ avyaṅgaḥ &c.

--(Consummate) paramaḥ -mā -maṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakṛṣṭaḥ &c., uttamaḥ -mā -maṃ.

--(Completely skilled) sampannaḥ -nnā -nnaṃ vyutpannaḥ &c., pāraṅgataḥ -tā -taṃ pāragataḥ &c., nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atipravīṇaḥ &c., pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ &c.

--(In grammar) parokṣabhūtaḥ -tā -taṃ bhūtaḥ &c.; 'tense,' parokṣabhūtaṃ.

to perfect To PERFECT

, v. a. sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), saṃsādh samāp (c. 10. -āpayati -yituṃ), sampṝ (c. 10. -pūrayati -yituṃ), saṃskṛ puraskṛ sampad niṣpad nirvṛt nivṛt tīr pār. See To FINISH, COMPLETE. (Make proficient) sampannaṃ -nnāṃ kṛ vyutpannaṃ -nnāṃ kṛ sampannīkṛ.

perfected PERFECTED

, p. p. siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃsiddhaḥ &c., sampannaḥ -nnā -nnaṃ niṣpannaḥ &c., rāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ puraskṛtaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ &c., prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. See COMPLETED, FINISHED.

perfecter PERFECTER

, s. sādhakaḥ siddhikarttā m. (rttṛ) sampādakaḥ niṣpādakaḥ.

perfection PERFECTION

, PERFECTNESS, s. (State of being perfect) siddhiḥ f., saṃsiddhiḥ f., siddhatā sampannatā sampattiḥ f., sampūrṇatā paripūrṇatā pūrṇatā niṣpattiḥ f., niṣpannatā samāptiḥ f., rāddhiḥ f., rāddhatā paryyāptiḥ f., prauḍhiḥ f., samagratā avikalatā akhaṇḍatā anyūnatā nirdoṣatvaṃ doṣahīnatā pūrttiḥ f., paripūrttiḥ f., sampad f.

--(Complete skilfulness) sampannatā vyutpannatā atipravīṇatā paripakvatā naipuṇyaṃ.

--(Highest state of excellence) utkṛṣṭatā sarvvotkṛṣṭatā sarvvotkarṣaḥ sarvvasiddhiḥ f., sarvvasiddhatā sarvvottamatā sarvvaguṇotkarṣaḥ sarvvasampannatā uttamatā sattvapūrṇatā.

--(Maturity) pākaḥ paripākaḥ pakvatā paripakvatā vipākaḥ pariṇāmaḥ pariṇatiḥ f.

--(A perfection or excellent quality) guṇaḥ paramaguṇaḥ uttamaguṇaḥ sadguṇaḥ.

perfective PERFECTIVE

, a. sādhakaḥ -kā -kaṃ siddhikārī -riṇī &c., sampādakaḥ -kā -kaṃ niṣpādakaḥ &c., samāpakaḥ &c., sampūrṇakārī &c.

perfectly PERFECTLY

, adv. sākalyena samagraṃ sarvvatas sarvvaśas kṛtsnaśas akhilena sampūrṇaṃ paryyāptaṃ avikalaṃ anyūnaṃ akhaṇḍatas aśeṣatas aśeṣeṇa samyak.

perfectness PERFECTNESS

, s. See PERFECTION.

perfidious PERFIDIOUS

, a. viśvāsaghātī -tinī -ti (n) viśrambhaghātī &c., viśvāsaghātakaḥ -kā -kaṃ viśvāsabhañjakaḥ &c., viśvāsabhedī &c., vañcakaḥ -kā -kaṃ kuṭilācāraḥ -rā -raṃ mithyācāraḥ &c., dviṭsevī &c., bhagnabhaktiḥ -ktiḥ -kti kṣīṇabhaktiḥ &c., mithyāpratijñaḥ -jñā -jñaṃ bhagnapratijñaḥ &c., asatyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

perfidiously PERFIDIOUSLY

, adv. viśvāsaghātapūrvvaṃ saviśvāsabhaṅgaṃ pratijñābhaṅgapūrvvaṃ viśrambhaghātakavat vañcakavat dhūrttavat kitavavat mithyā.

perfidiousness PERFIDIOUSNESS

, s. viśvāsaghātakatvaṃ viśrambhaghātitvaṃ vañcakatā.

perfidy PERFIDY

, s. viśvāsaghātaḥ viśvāsabhaṅgaḥ viśvāsabhedaḥ viśrambhaghātaḥ visaṃvādaḥ dviṭsevā śatrusevā vañcakatā vañcanaṃ -nā kaitavaṃ kāpaṭyaṃ bhaktibhaṅgaḥ pratijñābhaṅgaḥ.

to perforate To PERFORATE

, v. a. (Bore, pierce) vyadh chidr nirbhid nikhan śuṣirīkṛ.

perforated PERFORATED

, p. p. viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vedhitaḥ -tā -taṃ chidritaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ jarjaraḥ -rā -raṃ jarjarīkṛtaḥ -tā -taṃ randhritaḥ &c., sarandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ śuṣiraḥ -rā -raṃ.

perforation PERFORATION

, s. (The act) vedhaḥ -dhanaṃ vyadhaḥ -dhanaṃ chidrakaraṇaṃ nirbhedanaṃ bhedanaṃ suṣirīkaraṇaṃ jarjarīkaraṇaṃ sūciḥ -cī f., sūcanaṃ -nā.

--(Hole bored) chidraṃ randhraṃ vivaraṃ śuṣiraṃ śuṣiḥ -ṣī f., vidraṃ.

--(State of being perforated) viddhatā śuṣiratā.

perforator PERFORATOR

, s. vedhakaḥ vedhī m. (n) āvidhaḥ vedhanikā bhedakaḥ.

perforce PERFORCE

, adv. balāt balena balātkāreṇa sabalaṃ prasabhaṃ prasahya abhiṣahya balavat balāpakarṣaṃ.

to perform To PERFORM

, v. a. (Do, execute) kṛ saṅkṛ abhikṛ vidhā anuṣṭhā āsthā samāsthā nirvah ācar samācar car pravṛt in caus., nirvṛt nivṛt vṛt sādh saṃsādh prayuj praṇī.

--(Fulfil, make good) pṝ sampṝ sampad niṣpad sādh siddhīkṛ; 'a promise,' pratijñāṃ śadh or apavṛj or tṝ.

--(Act a part). See To ACT.

performable PERFORMABLE

, a. vidhātavyaḥ -vyā -vyaṃ vidheyaḥ -yā -yaṃ anuṣṭhātavyaḥ &c., anuṣṭheyaḥ &c., sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sādhanīyaḥ &c., karaṇīyaḥ -yā -yaṃ sampādanīyaḥ &c., sampādyaḥ -dyā -dyaṃ nirvāhyaḥ -hyā -hyaṃ ācaraṇīyaḥ &c.

[Page 584a]
performance PERFORMANCE

, s. (Execution) karaṇaṃ vidhānaṃ anuṣṭhānaṃ ācaraṇaṃ jirvahaṇaṃ nirvāhaḥ sādhanaṃ sampādanaṃ niṣpādanaṃ niṣpattiḥ f., nirvarttanaṃ pravarttanaṃ caryyā.

--(Act, action) kriyā karmma n. (n) kṛtiḥ f., kṛtyā pravṛttiḥ f., caṣṭā viceṣṭitaṃ vyāpāraḥ.

--(Theatrical) abhinayaḥ naṭanaṃ nāṭyaṃ narttanaṃ naṭacaryyā nāṭaḥ -ṭanaṃ nāṭakaḥ.

performed PERFORMED

, p. p. kṛtaḥ -tā -taṃ anuṣṭhitaḥ &c., ācaritaḥ &c., vihitaḥ &c., nirvāhitaḥ &c., niṣpāditaḥ &c., sampāditaḥ &c., sādhitaḥ &c., siddhīkṛtaḥ &c.; 'one who has performed his duty,' kṛtakṛtyaḥ.

performer PERFORMER

, s. karttā m. (rttṛ) kārakaḥ anuṣṭhātā m. (tṛ) vidhāyī m. (n) anuṣṭhāyī m., sādhakaḥ sampādakaḥ nirvāhakaḥ pravarttakaḥ praṇetā m. (tṛ) prayojakaḥ.

--(Actor) naṭaḥ abhinetā m. (tṛ) abhinayī m. (n) abhinayakārī m.

--(Musical) vādyavādakaḥ bhāṇḍavādakaḥ vādakaḥ.

perfume PERFUME

, s. (Scent) sugandhaḥ sugandhiḥ m., suvāsaḥ āmodaḥ parimalaḥ surabhiḥ m., saurabhyaṃ saurabhaṃ gandhaḥ iṣṭagandhaḥ vāsaḥ modaḥ ghrāṇatarpaṇaḥ.

--(Substance that emits scent) gandhaḥ sugandhidravyaṃ surabhidravyaṃ sāmodadravyaṃ suvāsikadravyaṃ parimaladravyaṃ dhūpaḥ javādiḥ m.

--(For the person) vilepaḥ -panaṃ anulepaḥ -panaṃ gātrānulepanī varṇakaṃ abhyañjanaṃ varttiḥ -rttī; 'perfumed paste,' yakṣakarddamaḥ.

--(Compounded perfume) kṛtrimadhūpakaḥ vṛkadhūpaḥ vakadhūpaḥ.

to perfume To PERFUME

, v. a. surabhīkṛ vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), anuvās adhivās dhūpena vās dhūp (c. 10. dhūpayati -yituṃ, c. 1. dhūpāyati), paridhūp avadhūp sugandhīkṛ sāmodīkṛ āmoda (nom. āmodayati -yituṃ), parimala (nom. parimalayati -yituṃ), saparimalīkṛ; anuvāsanaṃ kṛ savāsīkṛ.

perfumed PERFUMED

, p. p. vāsitaḥ -tā -taṃ adhivāsitaḥ -tā -taṃ anuvāsitaḥ &c., suvāsitaḥ &c., savāsaḥ -sā -saṃ vāśitaḥ &c., surabhitaḥ &c., āmoditaḥ &c., parimalitaḥ &c., sugandhitaḥ &c., dhūpitaḥ &c., dhūpāyitaḥ &c., paridhūpitaḥ &c., bhāvitaḥ &c., carcitaḥ &c.

perfumer PERFUMER

, s. gandhavikrayī m. (n) gandhavikretā m. (tṛ) gandhabaṇik m. (j) gandhopajīvī m., gandhavikrayopajīvī m., gandhājīvaḥ gāndhikaḥ sugandhidravyavyavasāyī m.

perfumery PERFUMERY

, s. pūrvvoktabaṇigvikrītā sugandhidravyasāmagrī or gandhādidravyasāgagrī gandhadravyaṃ gandhādidravyaṃ sugandhidravyādi n., murabhidravyaṃ.

perfuming PERFUMING

, s. (The act) vāsanaṃ sugandhidravyavāsanaṃ anuvāsanaṃ.

--(Perfuming the person) carcā carcikā cārcikyaṃ anulepanaṃ vilepanaṃ abhyañjanaṃ sthāsakaḥ aṅgarāgaḥ.

perfunctorily PERFUNCTORILY

, adv. īṣadavekṣayā anavadhānena īṣadavadhānena īṣadyatnapūrvvaṃ.

perfunctoriness PERFUNCTORINESS

, s. īṣadavekṣā īṣadavadhānaṃ īṣatprayatnatvaṃ īṣadudyogaḥ.

perfunctory PERFUNCTORY

, a. īpadavahitaḥ -tā -taṃ īṣadyatnakṛtaḥ &c., īṣadavadhānakṛtaḥ &c.

perhaps PERHAPS

, adv. apināna kiṃsvit syāt kadāpi kadācit kila api nāma daivāt daivavaśāt nuvā nūnaṃ prāyeṇa yadākadācit yathākadācit; 'if perhaps,' yadi kadācit yadi kadāpi; 'or perhaps,' apivā syādvā yadvā.

periapt PERIAPT

, s. (Amulet) kavacaḥ -caṃ saṃvadanaṃ.

pericardium PERICARDIUM

, s. hṛdāśayaḥ hṛdayāśayaḥ hṛtkośaḥ hṛdayakośaḥ.

pericarp PERICARP

, s. vījakośaḥ vījaguptiḥ f., vījamātakā karṇikā karṇikāraḥ.

pericranium PERICRANIUM

, s. (Membrane investing the skull) kapālāvaraṇatvak f. (c) kapālāvarakatvak f., kapālāvarakāntastvak f., kapālāvaraṇaṃ.

--(Skull) kapālaḥ -laṃ.

periergy PERIERGY

, s. atyudyogaḥ atiyatnaḥ atyutsāhaḥ atyācāraḥ.

perigee PERIGEE

, PERIGEUM, s. nīcaṃ nīcasthānaṃ.

peril PERIL

, s. bhayaṃ bhayahetuḥ m., saṃśayaḥ sandehaḥ saṃśayahetuḥ m., śaṅkā vikalyaḥ. See DANGER.

--(Peril of life) jīvitasaṃśayaḥ prāṇasaṃśayaḥ prāṇasaṅkaṭaṃ prāṇasandehaḥ. See JEOPARDY.

to peril To PERIL

, v. a. saṃśayasthaṃ -thāṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ kṛ bhayasthaṃ -sthāṃ kṛ śaṅkāspadīkṛ bhayasthānīkṛ. See To ENDANGER, HAZARD.

periled PERILED

, p. p. saṃśayitaḥ -tā -taṃ śaṅkāspadīkṛtaḥ -tā -taṃ.

perilous PERILOUS

, a. bhayahetukaḥ -kā -kaṃ saṃśayahetukaḥ &c., sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ bhayānakaḥ -kā -kaṃ bhayaṅkaraḥ -rī -raṃ sabhayaḥ -yā -yaṃ sasaṃśayaḥ -yā -yaṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ dustaraḥ -rā -raṃ; 'a perilous business,' prāṇāntavyavahāraḥ. See DANGEROUS, HAZARDOUS.

perilously PERILOUSLY

, adv. sabhayaṃ sasaṃśayaṃ sasandehaṃ saśaṅkaṃ sandigdhaṃ śaṅkāpūrvvaṃ bhayānakaṃ śaṅkayā. See DANGEROUSLY.

perilousness PERILOUSNESS

, s. sabhayatā -tvaṃ saśaṅkatvaṃ sandigdhatā bhayānakatvaṃ bhayaṃ.

perineum PERINEUM

, PERINAEUM, s. (In anatomy) viṭapaḥ mahāvījyaṃ.

period PERIOD

, s. (Revolution of time) kālacakraṃ kālaparimāṇaṃ kālaparyyāyaḥ kālāvṛttiḥ f., kālāvarttaḥ kālaparivṛttiḥ f., varṣacakraṃ saṃvatsaracakraṃ kālamānaṃ varṣagaṇaḥ.

--(Term or specified portion of time) kālāvadhiḥ m., avadhiḥ m., kālamaryyādā kālāntaraṃ antaraṃ nemaḥ niyatakālaḥ nirūpitakālaḥ; 'period of five years,' varpapañcakaṃ vatsarapañcatvaṃ yugaṃ; 'of four years,' varṣacatuṣṭayaṃ.

--(End, conclusion) antaḥ -ntaṃ avasānaṃ śeṣaḥ nirvṛttiḥ f.

--(Indefinite portion of any continued state) avasthā daśā kālāṃśaḥ kālabhāgaḥ kālāvayavaḥ kālavibhaktiḥ f.; 'period of life,' vayas n.; 'first period of life,' prathamabayas; 'middle period,' madhyamavayas; 'last period,' antyavayas; 'one who is in the middle period,' madhyamavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) madhyamavayaskaḥ -skā -skaṃ; 'the four periods of life,' avasthācatuṣṭayaṃ.

--(Complete sentence) pūrṇavākyaṃ phakkikā.

--(Mark of the end of a complete sentence) pūrṇavākyacihnaṃ.

--(Astronomical period) yogaḥ gaṇḍaḥ. The period called manvantaraṃ, is equal to 71 ages of the gods, or 306, 720,000 years of mortals, and with its sandhiḥ or period of universal deluge, to 308, 448,000 years. Fourteen 'Manwantaras,' constitute a kalpaḥ, or the grand period of creation and destruction, consisting of 4,320,000,000 years.

periodic PERIODIC

, PERIODICAL, a. (Happening by revolution, regularly recurring) niyatakālikaḥ -kī -kaṃ niyamitakālikaḥ &c., nirūpitakālikaḥ &c., nityaḥ -tyā -tyaṃ naimittikaḥ -kī -kaṃ nityanaimittikaḥ &c., sāmayikaḥ -kī -kaṃ.

--(Pertaining to a revolution, performed in one) cākrikaḥ -kī -kaṃ parivarttanātmakaḥ -kā -kaṃ parivarttanasambandhī -ndhinī &c., parivarttanaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kālāvṛttiviśiṣṭaḥ &c.

periodically PERIODICALLY

, adv. kāle kāle kālakrameṇa nityaśas nityadā nityaṃ nityakāle niyatakālānusāreṇa niyatakāle niyataṃ nirūpitasamaye niyatasamaye samayatas,

periodicalness PERIODICALNESS

, PERIODICITY, s. kālaniyatatvaṃ niyatakālikatvaṃ nityatā.

periosteum PERIOSTEUM

, s. (In anatomy) asthitvaka f. (c) asthitvacā asthyāvaraṇatvak f., asthyāvaraṇacarmma n. (n).

periphery PERIPHERY

, s. paridhiḥ m., pariṇāhaḥ parīṇāhaḥ. See CIRCUMFERENCE. (Of a wheel) pradhiḥ m., pradhimaṇḍalaṃ nemiḥ -mī f., cakraparidhiḥ m.

periphrase PERIPHRASE

, PERIPHRASIS, s. vākprapañcaḥ vāgvistāraḥ vākyabāhulyaṃ.

to periphrase To PERIPHRASE

, v. a. vāgbāhulyena or vākyabāhulyena or vāgvistāreṇa vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vāgvistāraṃ kṛ vākprapañcaṃ kṛ.

periphrastic PERIPHRASTIC

, PERIPHRASTICAL, a. bahuvākyaḥ -kyā -kyaṃ vistīrṇavākyaḥ &c., vākyavistārakaḥ -kā -kaṃ vāgvistārakaḥ &c., vakraḥ -krā -kraṃ.

periphrastically PERIPHRASTICALLY

, adv. vāgbāhulyena vākyabāhulyena vāgvistāreṇa.

peripneumony PERIPNEUMONY

, s. phupphusadāhaḥ phusphusadāhaḥ phupphusatāpaḥ vakṣojvālā

to perish To PERISH

, v. n. (Die, be destroyed) mṛ sammṛ naś praṇaśa vinaś kṣi in pass., prakṣi saṃkṣi dhvaṃs vidhvaṃs pralī pravilī pramī vipad vyāpad nāśaṃ gam or prāp vināśam upagam naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

--(Be lost eternally) narakaṃ gam narake pat adhaḥ pat adho gam.

--(Ready to perish) vināśonmukhaḥ -khā -khaṃ.

perishable PERISHABLE

, a. naśvaraḥ -rā -raṃ vinaśvaraḥ -rā -raṃ nāśādhīnaḥ -nā -naṃ nāśavaśaḥ -śā -śaṃ maraṇādhīnaḥ &c., nāśadharmmakaḥ -kā -kaṃ maraṇadharmmakaḥ &c., nāśaśīlaḥ -lā -laṃ kṣayiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu kṣayī -yiṇī -yi (n) dhvaṃsī &c., vidhvaṃsī &c., asthāyī &c., nāśavān -vatī -vat (t) antavān &c., bhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇabhaṅguraḥ &c., kṣaṇikaḥ -kā -kaṃ.

perishing PERISHING

, part. or a. naśyan -śyantī -śyat (t) kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mriyamāṇaḥ &c., nāśī -śinī -śi (n) vināśī &c., vidhvaṃsī &c.

peristaltic PERISTALTIC

, a. kṛmisadṛśaḥ -śī -śaṃ kṛmigatisadṛśaḥ &c., sarpagatisadṛśaḥ &c.; 'peristaltic motion,' sarpagatiḥ f., kṛmigatiḥ f.

peristyle PERISTYLE

, s. harmyaparigatā stambhapaṃktiḥ or stambhaśreṇī.

peritoneum PERITONEUM

, s. antraveṣṭanaṃ antrāvaraṇatvak f. (c) antrāvarakatvak udaraveṣṭanatvak f., udarāntastvak f., udaraveṣṭanaṃ.

to perjure To PERJURE

, v. a. (One's self) mithyāśapathaṃ kṛ or śap mithyā śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śaṣyati śaptuṃ), mṛṣā śap asatyaśapathaṃ kṛ kūṭaśapathaṃ kṛ mithyādivyaṃ kṛ kūṭasākṣyaṃ kṛ kauṭasākṣyaṃ kṛ mithyāsākṣyaṃ kṛ atathyasākṣyaṃ kṛ.

perjured PERJURED

, p. p. mithyāśaptakaḥ -kā -kaṃ mithyāśāpakārī -riṇī -ri (n) kūṭaśapathakārī &c., kūṭasākṣī &c., kriyābhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kriyānaṣṭaḥ &c.

perjurer PERJURER

, s. kūṭaśapathakārī m. (n) kūṭasākṣī m. See PERJURED.

perjury PERJURY

, s. mithyāśapanaṃ kūṭaśapanaṃ kūṭasākṣyaṃ kauṭasākṣyaṃ mithyāsākṣyaṃ mithyāśapathaḥ kūṭadivyaṃ asatyaśapathaḥ.

permanence PERMANENCE

, PERMANENCY, s. sthiratā sthairyyaṃ sthāyitvaṃ saṃsthitiḥ f., vyavasthitiḥ f., avasthitiḥ f., sthitiḥ f., dhruvatā dhrauvyaṃ dhṛtiḥ f., sthāvaratā -tvaṃ sthāsnutā sthitimattvaṃ nityatā nityasthāyitvaṃ akṣayatā cirasthāyitvaṃ anapāyaḥ.

permanent PERMANENT

, a. sthiraḥ -rā -raṃ sthāyī -yinī -yi (n) saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ sthitimān -matī -mat (t) stheyān -yasī -yaḥ (s) ghruvaḥ -vā -vaṃ akṣayaḥ -yā -yaṃ acyutaḥ -tā -taṃ nityasthāyī &c., nityaḥ -tyā -tyaṃ. See LASTING, ENDURING.

permanently PERMANENTLY

, adv. sthiraṃ sthairyyeṇa nityaṃ ghruvaṃ sadhrauvyaṃ nityaśas nityakālaṃ sarvvakālaṃ śāśvataṃ.

permeability PERMEABILITY

, s. vyāṣyatā -tvaṃ praveśanīyatā bhedanagamyatā praveśyatā.

permeable PERMEABLE

, a. vyāpyaḥ -pyā -pyaṃ praveśyaḥ -śyā -śyaṃ praveśanīyaḥ -yā -yaṃ bhedanīyaḥ -yā -yaṃ bhedanagamyaḥ -myā -myaṃ bhedanayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

permeant PERMEANT

, a. vyāpī -pinī -pi (n) vyāpakaḥ -kā -kaṃ.

to permeate To PERMEATE

, v. a. (Pervade, penetrate) vyāp abhivyāp praviś vyadh bhid gāh vigāh vyaś ātakram vyatikram samatikram samakṣ.

permeation PERMEATION

, s. vyāptiḥ f., abhivyāptiḥ f., vyāpanaṃ praveśaḥ -śanaṃ vedhanaṃ bhedanaṃ vigāhaḥ -hanaṃ.

permissible PERMISSIBLE

, a. anujñeyaḥ -yā -yaṃ samanujñeyaḥ &c., abhyanujñeyaḥ &c., anujñātavyaḥ -vyā -vyaṃ anujñārhaḥ -rhā -rhaṃ abhyanujñārhaḥ &c., anujñāyogyaḥ -gyā -gyaṃ dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ

permission PERMISSION

, s. anujñā -jñānaṃ samanujñānaṃ abhyanujñā -jñānaṃ anumatiḥ f., anumataṃ anumodanaṃ ājñā kṣamatā śaktiḥ f., sāmarthyaṃ.

permissive PERMISSIVE

, a. anujñādāyakaḥ -kā -kaṃ anujñādaḥ -dā -daṃ anujñāpradaḥ &c.

to permit To PERMIT

, v. a. anujñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), abhyanujñā samanujñā anuman (c. 4. -manyate -mantuṃ), anumud (c. 1. -modate -dituṃ), abhyanumud anujñāṃ dā anumatiṃ dā ājñāṃ dā upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), Sometimes the sense of 'permit' is expressed by the causal form; as, 'he permits to perish,' nāśayati; 'he permits to take,' hārayati.

permit PERMIT

, s. anujñāpatraṃ ājñāpatraṃ anujñā kṣamatāpatraṃ anumatiḥ f.

permitted PERMITTED

, p. p. anujñātaḥ -tā -taṃ abhyanujñātaḥ &c., samanujñātaḥ &c., anumataḥ &c., anumoditaḥ &c., dattānujñaḥ -jñā -jñaṃ gṛhītānujñaḥ &c., aniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aviruddhaḥ &c., upekṣitaḥ &c., avarjitaḥ &c.

permutation PERMUTATION

, s. vinimayaḥ parivarttanaṃ parivṛttiḥ f., vyatihāraḥ nimayaḥ.

pernicious PERNICIOUS

, a. ghātukaḥ -kā -kaṃ ghātī -tinī -ti (n) ghātakaḥ &c., vighātakaḥ &c., upaghātakaḥ &c., vināśakaḥ &c., apakārakaḥ &c., apakārī -riṇī &c., hiṃsakaḥ &c., hiṃsraḥ -srā -sraṃ ātyayikaḥ -kī -kaṃ apāyakārī &c., ahitakārī &c., duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dūṣakaḥ -kā -kaṃ. See INJURIOUS.

perniciously PERNICIOUSLY

, adv. sāpakāraṃ sāpāyaṃ sanāśaṃ sadrohaṃ ahitaṃ hiṃsraṃ.

perniciousness PERNICIOUSNESS

, s. ghātukatvaṃ apakārakatvaṃ vināśakatvaṃ dūṣakatā.

peroration PERORATION

, s. vākyopasaṃhāraḥ kathopasaṃhāraḥ bhāṣaṇopasaṃhāraḥ.

to perpend To PERPEND

, v. a. manasā vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ) or vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ).

perpendicular PERPENDICULAR

, a. lambarūpaḥ -pā -paṃ adholambarūpaḥ &c., lambakarūpaḥ &c.

--(Falling at right angles) samakoṇapātī -tinī -ti (n) samakoṇagāmī &c.

--(Vertical) ṛjuḥ -juḥ -ju ajihmaḥ -hmā -hmaṃ sūtrī &c., saralorddhvādhaḥsthitaḥ -tā -taṃ.

perpendicular PERPENDICULAR

, s. lambaḥ -mbaṃ lambakaḥ adholambaḥ ālambaḥ avalambaḥ valambaḥ; 'of a triangle,' koṭiḥ f.

perpendicularly PERPENDICULARLY

, adv. lambarūpeṇa adholambarūpeṇa lambadiśi; 'the sun's rays fall there perpendicularly,' tatra ravikiraṇā lambarūpāḥ patanti.

to perpetrate To PERPETRATE

, v. a. (Do, commit) kṛ vidhā samācar ācar.

perpetrated PERPETRATED

, p. p. kṛtaḥ -tā -taṃ samācaritaḥ -tā -taṃ vihitaḥ -tā -taṃ.

perpetration PERPETRATION

, s. karaṇaṃ ācaraṇaṃ samācaraṇaṃ vidhānaṃ sampādanaṃ.

perpetual PERPETUAL

, a. nityaḥ -tyā -tyaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ śāśvataḥ -tī -taṃ satataḥ -tā -taṃ santataḥ &c., naityikaḥ -kī -kaṃ avirataḥ -tā -taṃ niyataḥ &c., anavarataḥ &c., anārataḥ &c., anantaḥ -ntā -ntaṃ sarvvakālīnaḥ -nā -naṃ sarvvakālasthāyī &c., nityasthāyī &c., cirasthāyī &c., sārvvakālikaḥ -kī -kaṃ sanātanaḥ -nī -naṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'perpetua motion,' satatagatiḥ f.

perpetually PERPETUALLY

, adv. nityaṃ nityaśas nityadā satataṃ nirantaraṃ avirataṃ śāśvataṃ śaśvat abhīkṣṇaṃ anukṣaṇaṃ aniśaṃ sanā. See CONTINUALLY, CONSTANTLY.

to perpetuate To PERPETUATE

, v. a. śāśvatīkṛ nirantarīkṛ satatīkṛ sthirīkṛ nityīkṛ nityasthaṃ -sthāṃ kṛ nityasthāyinaṃ -yinīṃ -yi kṛ.

perpetuated PERPETUATED

, p. p. śāśvatīkṛtaḥ -tā -taṃ santatīkṛtaḥ &c., sthirīkṛtaḥ &c.

perpetuation PERPETUATION

, s. śāśvatīkaraṇaṃ satatīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ.

perpetuity PERPETUITY

, s. nityatā -tvaṃ naityaṃ naityikatyaṃ nairantaryyaṃ ānantaryyaṃ nityasthāyitvaṃ nityakālasthāyitā -tvaṃ nityasthitiḥ f., avirāmaḥ aviratiḥ f., nirantarasthitiḥ f., nirantarasthāyitvaṃ sthiratā sthairyyaṃ sthirasthitiḥ f. saṃsthitiḥ f., akhaṇḍasthitiḥ f., akṣayasthitiḥ f., anavaratatvaṃ aviratatvaṃ santatiḥ f., avicchedaḥ santatatvaṃ ānantyaṃ cirasthāyitā.

to perplex To PERPLEX

, v. a. (Complicate, embarrass) saṅkulīkṛ ākulīkṛ vyākulīkṛ samākulīkṛ saṅkarīkṛ saṅkīrṇīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ) or ākula bādh kliś kliṣṭīkṛ rudh kleśaṃ kṛ or dā śalyaṃ kṛ.

--(Bewilder, confound) muh vyāmuh vimuh parimuh sammuh vyākulīkṛ ākulīkṛ vibhram sambhrum bhram mohaṃ kṛ or jan sambhramaṃ jan cittabhrāntiṃ kṛ cittavaikalyaṃ kṛ vyastacittaṃ -ttāṃ kṛ vyastatāṃ jan.

perplexed PERPLEXED

, p. p. vyākulaḥ -lā -laṃ vyākulīkṛtaḥ -tā -taṃ ākulaḥ -lā -laṃ ākulitaḥ &c., vyākulitaḥ &c., vyākulacittaḥ -ttā -ttaṃ vyastaḥ -stā -staṃ vyastacittaḥ -ttā -ttaṃ bhrāntahṛdayaḥ -yī -yaṃ sambhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikṣiptacittaḥ &c., vimohitaḥ &c., mohitaḥ &c., vyagraḥ -grā -graṃ sandigdhamanaskaḥ -skā -skaṃ vimanaskaḥ &c., vimanāḥ -nāḥ -naḥ (s) udvignamanāḥ &c., durmanāḥ &c., mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vimūḍhaḥ &c., mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vimugdhaḥ &c., kātaraḥ -rā -raṃ vihastaḥ -stā -staṃ vyagraḥ -grā -graṃ adhīraḥ -rā -raṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ.

perplexing PERPLEXING

, part. or a. bhrāntijanakaḥ -kā -kaṃ mohajanakaḥ &c., mohakaḥ -kā -kaṃ mohanaḥ -nā -nī -naṃ bhrāntikaraḥ -rā -raṃ mohakaraḥ &c., bhrāmakaḥ kā -kaṃ vimohanaḥ -nā -nī -naṃ vimohakaḥ &c., bhramajanakaḥ &c., bādhakaḥ &c.

perplexity PERPLEXITY

, PERPLEXEDNESS, s. vyākulatā -tvaṃ ākulatā -tvaṃ vyastatā vyagratā vyastacittatvaṃ cittavyastatā cittabhrāntiḥ f., kātaratā -tvaṃ cittavaikalyaṃ viplavaḥ cittaviplavaḥ vikṣiptatā mohaḥ vyāmohaḥ sambhramaḥ sandehaḥ vipratipattiḥ f.

perquisite PERQUISITE

, s. śulkaḥ -lkaṃ avāntaralābhaḥ adhikalābhaḥ atiriktalābhaḥ āgantukalābhaḥ vetanādhikalābhaḥ.

perquisition PERQUISITION

, s. parīkṣā -kṣaṇaṃ atiparīkṣā anveṣaṇā paryeṣaṇā.

to persecute To PERSECUTE

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh pratibādh bādhārtham or drohārtham anumṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ, c. 10. -mārayati -yituṃ), dveṣapūrvvam anusṛ druh (c. 4. druhyati drohituṃ), kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), kleśaṃ or drohaṃ kṛ abhidrohaṃ kṛ upadravaṃ kṛ.

persecuted PERSECUTED

, p. p. bādhitaḥ -tā -taṃ dveṣapūrvvam or bādhārtham anusṛtaḥ &c., abhidrugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ abhidruhyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upadrutaḥ &c.

persecution PERSECUTION

, s. vādhaḥ -dhā -dhanaṃ bādhārthaṃ or drohārtham anusaraṇaṃ drohaḥ -haṇaṃ abhidrohaḥ -haṇaṃ kleśakaraṇaṃ upadravakaraṇaṃ upadravaḥ kleśaḥ duḥkhaṃ.

persecutor PERSECUTOR

, s. bādhakaḥ pratibādhakaḥ abhidrohī m. (n) kleśakaraḥ.

perseverance PERSEVERANCE

, s. abhiniveśaḥ abhiniviṣṭatā vyavasthitiḥ f., vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ dīrghavyavasāyaḥ ativyavasāyaḥ dīrghaprayatnaḥ -tnatvaṃ udyogaḥ utsāhaḥ dīrghodyogaḥ dīrghotsāhaḥ nirbandhaḥ atinirbandhaḥ paryavasthitiḥ f., āgrahaḥ prasaktiṃ f., prārabdhasampādanaṃ udyamaḥ dīrghodyamaḥ anavarataprayatnaḥ nirantaraceṣṭā dhṛtiḥ f., dhairyyaṃ sthiratā sthairyyaṃ sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., pravṛttiḥ f., abhiyuktatā prayatnaḥ adhivāsaḥ guraṇaṃ nivyūḍhaṃ; 'in religious austerities,' caryyā.

to persevere To PERSEVERE

, v. n. paryavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), abhiniveśena or dīrghotsāhena prārabdhāni sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), abhiniveśaṃ kṛ nirbanghaṃ kṛ dīrghavyavasāyaṃ kṛ dīrghaprayatnaṃ kṛ anavarataprayatnaṃ kṛ ativyavasāyaṃ kṛ nirantaraceṣṭāṃ kṛ āgrahaṃ kṛ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

persevering PERSEVERING

, a. abhiniveśaśīlaḥ -lā -laṃ abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) adhyavasāyī &c., dīrghaprayatnī &c., dīrghaprayatnavān -vatī -vat (t) dīrghodyogī &c., dīrghotsāhī &c., dīrghodyamī &c., mahotsāhī &c., mahodyamī &c., udyamī &c., utsāhī &c., udyogī &c., utsāhavān &c., āgrahī &c., āgrahaśīlaḥ &c., prasaktaḥ -ktā -ktaṃ nirba- ndhaśīlaḥ &c., dṛḍhakārī &c., prārabdhasampādakaḥ -kā -kaṃ adhyavasāyayuktaḥ -ktā -ktaṃ udyuktaḥ &c., kṛtaśramaḥ -mā -maṃ prasitaḥ -tā -taṃ vyavasthitaḥ &c., sthitimān &c., pravarttamānaḥ &c., mahotsāhaḥ -hā -haṃ mahodyamaḥ -mā -maṃ.

perseveringly PERSEVERINGLY

, adv. abhiniveśena dīrghaprayatnapūrvvaṃ dīrghaprayatnatas savyavasāyaṃ dīrghotsāhena sāgrahaṃ sanirbandhaṃ prasaktaṃ sodyogaṃ sotsāhaṃ.

persia PERSIA

, s. (The country) pārasīkaḥ pārasikaḥ.

persian PERSIAN

, a. pārasikaḥ -kī -kaṃ pārasīkaḥ &c., pārasīkadeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'the language,' pārasikabhāṣā.

to persist To PERSIST

, v. n. atinirbandhena paryavasthā atinirbandhaṃ kṛ. See To PERSEVERE.

persistence PERSISTENCE

, PERSISTENCY, s. nirbandhaḥ atinirbandhaḥ āgrahaḥ abhiniveśaḥ vyavasthitiḥ f., paryavasthitiḥ f. See PERSEVERANCE.

person PERSON

, s. (Individual) janaḥ vyaktiḥ f., ekajanaḥ puruṣaḥ manuṣyaḥ; 'a female person,' strījanaḥ aṅganājanaḥ.

--(Body) aṅgaṃ śarīraṃ dehaḥ mūrttiḥ f., kāyaḥ gātraṃ vapus n., tanuḥ f., vigrahaḥ ahaṅkārāspadaṃ; 'embellishment of the person,' aṅgasaṃskāraḥ śarīrasaṃskāraḥ; 'rubbing the person,' aṅgamarddanaṃ; 'attendance on the person,' śarīraśuśrūṣā.

--(Form, exterior appearance) rūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f., mūrttiḥ f.

--(Character in a drama) bhūmikā rūpaṃ veṣaḥ.

--(Person in grammar) puruṣaḥ; 'first person,' uttamapuruṣaḥ prathamapuruṣaḥ asmaddvācyaṃ prathamā; 'second,' dvitīyapuruṣaḥ madhyamapuruṣaḥ yuṣmadvāvyaṃ; 'third,' tṛtīyapuruṣaḥ uttarapuruṣaḥ nāmavācyaṃ. Native grammarians consider the third person as prathamapuruṣaḥ.

--(In person, in one's own person) sākṣāt pratyakṣaṃ -kṣatas -kṣeṇa svatas.

personable PERSONABLE

, a. surūpaḥ -pī -paṃ surūpī -piṇī -pi (n) rūpavān -vatī -vat (t) mugātraḥ -trī -traṃ svaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ varāṅgaḥ &c., cārudarśanaḥ -nā -naṃ ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

personage PERSONAGE

, s. janaḥ vyaktiḥ f., puruṣaḥ manuṣyaḥ. See PERSON.

--(Eminent person) śreṣṭhajanaḥ śiṣṭajanaḥ mahājanaḥ.

personal PERSONAL

, a. (Belonging to persons, not things) pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ puruṣavācakaḥ -kā -kaṃ vyaktivācakaḥ &c., puruṣa in comp.; 'a personal pronoun,' puruṣavācakasarvvanāma n.

--(Peculiar or proper to individuals) ātma or sva in comp., nija in comp., viśepavyaktisambandhī &c.; 'personal advantage,' ātmahitaṃ svahitaṃ; 'personal experience,' svānubhavaḥ.

--(Belonging to the body or exterior person) śārīrikaḥ -kī -kaṃ daihikaḥ &c., aṅgakaḥ -kā -kaṃ śarīra in comp., aṅga in comp., rūpasambandhī &c.; 'personal union,' śarīrayogaḥ; 'personal attendance,' śarīraśuśrūṣā; 'personal cleanliness,' aṅgasaṃskāraḥ śarīrasaṃskāraḥ; 'personal contact,' aṅgasaṅgaḥ; 'personal relation,' aṅgāṅgibhāvaḥ.

--(Reflecting on an individual) viśeṣajanoddeśakaḥ -kā -kaṃ viśeṣavyaktyuddeśakaḥ &c., viśeṣavyaktispṛk m. f. n. (ś) viśeṣoddeśakaḥ &c., viśeṣasaṃsparśakaḥ &c., viśeṣasparśakaḥ &c., viśeṣavyaktinirdeśakaḥ &c.

--(Done in person) svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ svakṛtaḥ -tā -taṃ sākṣātkṛtaḥ &c.; 'personal connexion,' sākṣātsambandhaḥ.

--(In law) asthāvaraḥ -rā -raṃ jaṅgamaḥ -mā -maṃ; 'personal property,' asthāvaraṃ asthāvaradhanaṃ.

personality PERSONALITY

, s. (Individuality) vyaktitā -tvaṃ vyaktiḥ f., pṛthaktvaṃ pṛthagātmikā svatvaṃ.

--(Reflection on an individual) viśeṣajanoddeśaḥ -śakatā viśeṣavyaktyuddeśakatvaṃ viśeṣavyaktiprayogaḥ viśeṣavyaktisaṃsparśaḥ viśeṣanirdeśaḥ viśeṣasaṃsparśitā.

--(A personal remark) viśeṣoddeśakavākyaṃ vyaktinirdeśakabhāṣaṇaṃ viśeṣasparśakavākyaṃ.

[Page 587a]
personally PERSONALLY

, adv. (In one's own person, by bodily presence) sākṣāt pratyakṣatas svaśarīratas svāṅgatas svayaṃ svatas aṅgatas śarīratas.

--(Individually) vyaktitas viśeṣatas pṛthak.

to personate To PERSONATE

, v. a. abhinī (c. 1. -nayati -netuṃ), naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ), rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), abhinayaṃ kṛ.

--(Pretend to be, feign) chadma kṛ kūṭaṃ kṛ dhvajīkṛ veśaṃ or veṣaṃ dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ) or bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), chadmaveśaṃ dhṛ; 'he personates a king,' rājaveśaṃ dhārayati; 'personating a king,' rājaveśadhārī m. (n) rājaveśabhṛt m. Sometimes expressible by a nominal verb; as, rājāyate rājāyamānaḥ.

personation PERSONATION

, s. abhinayaḥ -yanaṃ chadmaveśadhāraṇaṃ veśadhāraṇaṃ tadātmyadhāraṇaṃ tadātmyagrahaṇaṃ.

personator PERSONATOR

, s. abhinetā m. (tṛ) abhinayī m. (n) veśadhārī m., veśabhṛt chadmaveśī m., chadmaveśadhārī m.

personification PERSONIFICATION

, s. cetanadharmmāropaḥ -paṇaṃ cetanaguṇāropaḥ -paṇaṃ manuṣyaguṇāropaḥ -paṇaṃ puruṣabhāvāropaḥ cetanatvāropaḥ -paṇaṃ cetanadharmmotprekṣā āropagarbhitotprekṣā. The sense of this word is sometimes expressed by sākṣāt; as, 'a personification of justice,' sākṣāddharmmaḥ sākṣādbhūtadharmmaḥ; 'of death,' sākṣātkṛtāntaḥ; 'of time,' kālamūrttiḥ f.

personified PERSONIFIED

, p. p. sākṣādbhūtaḥ -tā -taṃ mūrttimān -matī -mat (t) sākṣāt or mūrtti in comp. See the last word.

to personify To PERSONIFY

, v. a. cetanaguṇān or cetanabhāvaṃ or cetanadharmmaṃ or cetanatvam āruh in caus. (-ropayati -yituṃ)

perspective PERSPECTIVE

, s. (In drawing) yathāsthānadṛṣṭicitralekhanavidyā yathādarśanacitralekhanaṃ.

perspicacious PERSPICACIOUS

, a. (Quick-sighted) tīkṣṇadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi tīvradṛṣṭiḥ &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ &c., śīghradṛṣṭiḥ &c., dṛkkuśalaḥ -lā -laṃ.

--(Discerning acutely) tīkṣṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sūkṣmabuddhiḥ &c., kuśāgrabuddhiḥ &c., kuśāgrīyamatiḥ &c.

perspicaciousness PERSPICACIOUSNESS

, PERSPICACITY, s. tīkṣṇadṛṣṭitvaṃ dṛṣṭitīkṣṇatā dṛṣṭisūkṣmatā dṛṣṭipāṭavaṃ dṛkkauśalaṃ tīkṣṇabuddhitvaṃ buddhisūkṣmatā.

perspicuity PERSPICUITY

, s. spaṣṭatā spaṣṭārthatā vyaktatā suvyaktatā vaiśadyaṃ sujñeyatā subodhatā prasādaḥ prasattiḥ f., nirmmalatā.

perspicuous PERSPICUOUS

, a. spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ suspaṣṭaḥ &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ &c., vyaktārthaḥ &c., viśadaḥ -dā -daṃ viśadārthaḥ &c., sujñeyaḥ -yā -yaṃ subodhaḥ -dhā -dhaṃ nirmmalaḥ -lā -laṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ.

perspicuously PERSPICUOUSLY

, adv. spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ vyaktaṃ vyaktārthatas viśadaṃ.

perspiration PERSPIRATION

, s. (The act) svedanaṃ svedasrāvaḥ svedasravaṇaṃ gharmmasrāvaḥ gharmmasravaṇaṃ gharmmasrutiḥ f., svedajalasrāvaḥ svedavindusrāvaḥ.

--(Matter perspired) svedaḥ -danaṃ gharmmaḥ svedajalaṃ svedavinduḥ m., svedāmbu n., gharmmāmbu n., svedodakaṃ gharmmodakaṃ gharmmavinduḥ m., gharmmapayas n., svedapayas n., svedavipraṭ f. (p) tanurasaḥ deharasaḥ khedajalaṃ kledaḥ -daṃ sipraḥ sravaṇaṃ prasravaṇaḥ -ṇaṃ; 'violent perspiration,' prasvedaḥ; 'in a perspiration,' sasvedaḥ -dā -daṃ sagharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ prasvinnaḥ -nnā -nnaṃ prasveditaḥ -tā -taṃ prasveditavān -vatī -vat (t); 'in a violent perspiration,' bhṛśasvid.

to perspire To PERSPIRE

, v. n. svid (c. 4. svidyati svettuṃ), prasvid svedaṃ sru (c. 10. srāvayati -yituṃ), svedavindūn sru svedasrāvaṃ kṛ gharmmasrāvaṃ kṛ svedasravaṇaṃ kṛ sasvedaḥ -dā -daṃ bhū svedotsargaṃ kṛ.

to perspire To PERSPIRE

, v. a. (Excrete through the pores) romakūpadvārā or romarandhradvārā visṛj or utsṛj or niḥmṛ in caus. or niras or sru in caus.

perspiring PERSPIRING

, part. sveditaḥ -tā -taṃ prasveditaḥ -tā -taṃ prasvinnaḥ -nnā -nnaṃ prasveditavān -vatī -vat (t) sravatsvedaḥ -dā -daṃ sravatsvedavinduḥ -nduḥ -ndu sravatsvedajalaḥ -lā laṃ svedasrāvī -viṇī -vi (n) gharmmasrāvī &c., sasvedaḥ -dā -daṃ sagharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ gharmmataptaḥ -ptā -ptaṃ; 'perspiring violently,' bhṛśasvid m. f. n.

persuadable PERSUADABLE

, a. anuneyaḥ -yā -yaṃ anunetavyaḥ -vyā -vyaṃ paribhāṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prabodhanīyaḥ -yā -yaṃ prarocanīyaḥ &c., protsāhanīyaḥ &c.

to persuade To PERSUADE

, v. a. (Influence by good arguments, to engage in any action) suhetuvādena kasmiṃścit karmmaṇi pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or prayuj anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah samutsah praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), paribhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), prabodhaṃ or mantraṇāṃ dā; 'why do you persuade me to commit such an action?' kim evaṃvidhe karmmaṇi māṃ niyojayasi or pravarttayasi. Sometimes the causal form may express this sense of 'persuade;' as, 'he persuades to return, nivarttayati.

--(Convince, induce to believe) śaṅkānivṛttiṃ kṛ sandehanivṛttiṃ kṛ saṃśayavicchedaṃ kṛ sandehabhañjanaṃ kṛ viśvāsaṃ or pratyayaṃ or niścayaṃ or dṛḍhaniścayaṃ or dṛḍhaviśvāsaṃ jan saṃśayaṃ or sandehaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ).

persuaded PERSUADED

, p. p. prayojitaḥ -tā -taṃ niyojitaḥ &c., anunītaḥ &c., protsāhitaḥ &c.

--(Convinced) jātaniścayaḥ -yā -yaṃ jātaviśvāsaḥ jātadṛḍhaniścayaḥ &c., jātapratyayaḥ &c., chinnasaṃśayaḥ &c.; 'I am persuaded,' mama dṛḍhaniścayo bhavati.

persuader PERSUADER

, s. prayojakaḥ pravarttakaḥ niyojakaḥ protsāhakaḥ.

persuasion PERSUASION

, s. (Act of influencing by good arguments to engage in any action) suhetuvādena kasmiṃścit karmmaṇi pravarttanaṃ or prayojanaṃ or niyojanaṃ protsāhaḥ -hanaṃ prarocanā paribhāṣaṇaṃ anunayaḥ anunayanaṃ prabodhaḥ.

--(Act of convincing) niścayakaraṇaṃ viśvāsakaraṇaṃ pratyayakaraṇaṃ sandehacchedaḥ saṃśayacchedaḥ śaṅkanivṛttiḥ f., sandehanivṛttiḥ.

--(Conviction, state of being convinced) dṛḍhaniścayaḥ dṛḍhaviśvāsaḥ dṛḍhapratyayaḥ.

--(Religious opinion or creed) mataṃ matiḥ f., mārgaḥ panthāḥ (pathin) sampradāyaḥ.

persuasive PERSUASIVE

, PERSUASORY, a. anunayī -yinī -yi (n) sānunayaḥ -yā -yaṃ pravarttakaḥ -kā -kaṃ prayojakaḥ &c., protsāhakaḥ &c., prarocakaḥ &c., vaśakaraḥ -rā -raṃ vaśakārakaḥ &c., sabhāvaśakaraḥ &c., pravṛttijanakaḥ &c., (Convincing) niścayajanakaḥ -kā -kaṃ dṛḍhaviśvāsajanakaḥ &c., pratyayakārī &c., saṃśayachedakaḥ &c., sandehachedakaḥ &c.

persuasively PERSUASIVELY

, adv. sānunayaṃ anunayapūrvvaṃ yathā niścayo jāyate tathā.

pert PERT

, a. (Brisk, lively) capalaḥ -lā -laṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu.

--(Saucy) uttaradāyakaḥ -kī -kaṃ uttaradāyī -yinī -yi (n) avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to pertain To PERTAIN

, v. n. sambandh in pass. (-badhyate) sambandhī -ndhinī -ndhi bhū or as samparkī &c. bhū. See To BELONG, To RELATE.

perterebration PERTEREBRATION

, s. vedhanaṃ vedhaḥ śuṣirīkaraṇaṃ chidrakaraṇaṃ suṣiratā.

pertinacious PERTINACIOUS

, a. nirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ abhiniveśaśīlaḥ &c., āgrahī -hiṇī -hi (n) durāgrahī &c., dhīraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ sthirapratijñaḥ -jñā -jñaṃ dṛḍhapratijñaḥ &c.

pertinaciously PERTINACIOUSLY

, adv. sanirbandhaṃ atinirbandhena sābhiniveśaṃ sāgrahaṃ,

[Page 588a]
pertinacity PERTINACITY

, PERTINACIOUSNESS, s. nirbandhaḥ nirbandhaśālatā abhiniveśaḥ abhiniviṣṭatā āgrahaḥ durāgrahaḥ dhīratā dhairyyaṃ dṛḍhatā dārḍhyaṃ jaḍatā; 'in adhering to belief,' śraddhājāḍyaṃ.

pertinence PERTINENCE

, PERTINENCY, s. prāsaṅgikatvaṃ prasaṅgasaṅgatiḥ f., prasaṅgayogyatā prasaṅgānusāraḥ sārthakatvaṃ arthavattvaṃ yāthārthyaṃ yathārthatā yogyatā yathāyogyatā yuktatā upayuktatā -tvaṃ upayogitā prastutayogyatā prastutasaṅgatiḥ f.

pertinent PERTINENT

, a. prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ prasaṅgānusārī -riṇī -ri (n) prasaṅgasaṅgataḥ -tā -taṃ prasaṅgasadṛśaḥ -śī -śaṃ prasaṅgayogyaḥ -gyā -gyaṃ sārthakaḥ -kā -kaṃ arthavān -vatī -vat (t) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ &c., yathārthaḥ -rthā -rthaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktaḥ &c., upayogī &c., yathāyuktaḥ &c., upayannaḥ -nnā -nnaṃ prastutayogyaḥ &c., prastutasaṅgataḥ &c., prastutaḥ &c.; 'is pertinent,' upapadyate yujyate.

pertinently PERTINENTLY

, adv. prasaṅgānusāreṇa prasaṅgasadṛśaṃ prasaṅgayogyaṃ yathāprasaṅgaṃ yathāyogyaṃ prasaṅgatas yuktaṃ yathāyuktaṃ yogyaṃ prastutayogyaṃ saṅgataṃ upapannaṃ sārthakaṃ.

pertly PERTLY

, adv. avinayena avinītaṃ capalaṃ cāpalyena dhṛṣṭavat.

pertness PERTNESS

, s. (Briskness) capalatā cāpalyaṃ laghutā.

--(Sauciness) avinayaḥ avinītatā dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ uttaradāyakatā.

to perturb To PERTURB

, PERTURBATE, v. a. (Disturb, disquiet) kṣubh vikṣubh bādh ākulīkṛ vyākulīkṛ muh vyāmuh kātarīkṛ vyagrīkṛ upahan.

--(Disorder) vyas astavyastīkṛ saṅkarīkṛ saṃkṣubh.

perturbation PERTURBATION

, s. kṣobhaḥ cittakṣobhaḥ vyākṣobhaḥ manaḥkṣobhaḥ ākulatā vyākulatā ākulacittatā vyastatā vyagratā kātaratvaṃ pāriplavatvaṃ pāriplāvyaṃ vaiklavyaṃ udvegaḥ mohaḥ autsukyaṃ vyāmohaḥ.

perturbator PERTURBATOR

, PERTURBER, s. kṣobhakaḥ kṣobhakārī m. (n) bādhakaḥ mohakaḥ.

perturbed PERTURBED

, p. p. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kṣobhitaḥ -tā -taṃ ākulaḥ -lā -laṃ vyākulaḥ &c., ākulacittaḥ -ttā -ttaṃ ākulitaḥ -tā -taṃ vyākulitaḥ &c., vyastaḥ -stā -staṃ vyagraḥ -grā -graṃ pāriplavaḥ -vī -vaṃ kātaraḥ -rā -raṃ japahataḥ &c.

perusal PERUSAL

, s. adhyayanaṃ adhītiḥ f., paṭhanaṃ pāṭhaḥ pārāyaṇaṃ. See READING.

to peruse To PERUSE

, v. a. adhī samadhī paṭh adhigam. See To READ.

perused PERUSED

, p. p. adhītaḥ -tā -taṃ paṭhitaḥ &c., āgamitaḥ &c. See READ.

to pervade To PERVADE

, v. a. vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), abhivyāp vyaś (c. 5. -aśnute -aśituṃ), sarvvatra vistṝ in pass. (-stīryyate) sarvvatra gam or praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or vyatikram or samākram gāh (c. 1. gāhate -hituṃ), vigāh samakṣ (c. 1. -akṣati -te -kṣituṃ).

pervaded PERVADED

, p. p. vyāptaḥ -ptā -ptaṃ abhivyāptaḥ &c., praveśitaḥ -tā -taṃ ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ samākrāntaḥ &c., vyastaḥ -stā -staṃ bhāvitaḥ &c., parivītaḥ &c.

pervading PERVADING

, PERVASIVE, a. vyāpakaḥ -kā -kaṃ vyāpī -pinī -pi (n) abhivyāpakaḥ &c., vyāptimān -matī -mat (t) vyaśnuvānaḥ -nā -naṃ samaśnuvānaḥ &c., vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'pervading all things,' sarvvavyāpī &c., sarvvagaḥ -gā -gaṃ sarvvatragaḥ -gā -gaṃ sarvvatragāmī &c.; 'the whole body,' sarvvāṅgīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'the world,' jagadvyāpī &c.

pervasible PERVASIBLE

, a. vyāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ abhivyāṣyaḥ &c., vyāpanīyaḥ -yā -yaṃ praveśanīyaḥ -yā -yaṃ praveśyaḥ -śyā -śyaṃ.

pervasion PERVASION

, s. (Act of pervading) vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vyāpakatvaṃ abhivyāptiḥ f., abhivyāpanaṃ praveśanaṃ sammūrcchanaṃ ākramaṇaṃ vigāhaḥ -hanaṃ sarvvatra vistāraḥ.

perverse PERVERSE

, a. (Petulant, obstinate) pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ &c., pratīpakārī -riṇī -ri (n) viparītakārī &c., viparītaḥ -tā -taṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ vilomaḥ -mī -maṃ kuṭilaśīlaḥ -lā -laṃ vakraśīlaḥ &c., kuṭilabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durbuddhiḥ &c., vakrasvabhāvaḥ -vā -vaṃ nikṛ -tā -taṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ.

--(Distorted) kuṭi -lā -laṃ anṛjuḥ -juḥ -ju vakraḥ -krā -kraṃ vikṛtaḥ &c.

perversely PERVERSELY

, adv. pratīpaṃ vipratīpaṃ pratikūlaṃ viparītaṃ vaiparītyena prātikūlyena vāmatvena kuṭilaṃ kuṭilaśīlatvāt vakraśīlatvāt.

perverseness PERVERSENESS

, PERVERSITY, s. pratīpatā -tvaṃ vipratīpatā -tvaṃ viparītatā vaiparītyaṃ pratikūlatā prātikūlyaṃ kuṭilatvaṃ kauṭilyaṃ kuṭilaśīlatā vakratā vakraśīlatā -tvaṃ viparyyayaḥ viparyyāsaḥ vāmatvaṃ vilomatvaṃ vilomakriyā viparītagatiḥ f., vikriyā duṣṭatā daurātmyaṃ.

perversion PERVERSION

, s. vikriyā vikṛtiḥ f., vikāraḥ anyathākaraṇaṃ vipariṇāmaḥ sācīkaraṇaṃ viparītakaraṇaṃ vakrīkaraṇaṃ virūpakaraṇaṃ vilomakaraṇaṃ vilomakriyā viparyyāsakaraṇaṃ sācīkṛtaṃ asadviniyogaḥ.

to pervert To PERVERT

, v. a. vikṛ sācīkṛ vakrīkṛ kuṭilīkṛ anyathākṛ virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), virūpīkṛ vilomīkṛ viparītīkṛ vaiparītyaṃ kṛ vipariṇāmaṃ kṛ viparyyayaṃ kṛ asadviniyogaṃ kṛ bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), bhraṣṭīkṛ.

perverted PERVERTED

, p. p. vikṛtaḥ -tā -taṃ sācīkṛtaḥ &c., vakrīkṛtaḥ &c., virūpīkṛtaḥ &c., anyathākṛtaḥ &c., vipariṇataḥ &c., bhraṃśitaḥ &c., bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

perverter PERVERTER

, PERVERTING, s. or a. vikārī -riṇī -ri (n) vikārajanakaḥ -kā -kaṃ vipariṇāmajanakaḥ &c., vipariṇāmī &c., virūpakārī &c., viparyyāsakārī &c., vilomakārī &c.; 'perverting the mind,' cittavikārī &c.

pervestigation PERVESTIGATION

, s. atiparīkṣā -kṣaṇaṃ atyanveṣaṇaṃ -ṇā atinirūpaṇaṃ.

pervicacious PERVICACIOUS

, a. atipratīpaḥ -pā -paṃ. See PERVERSE, OBSTINATE.

pervious PERVIOUS

, a. vyāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ vyāpanīyaḥ -yā -yaṃ praveśyaḥ -śyā -śyaṃ praveśanīyaḥ -yā -yaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ bhedanīyaḥ -yā -yaṃ praveśayogyaḥ -gyā -gyaṃ arodhakaḥ -kā -kaṃ.

perviousness PERVIOUSNESS

, s. vyāṣyatā -tvaṃ praveśyatā -tvaṃ bhedyatā bhedanīyatā.

pest PEST

, s. (Pestilence) mārī -riḥ f., māraḥ -rakaḥ marakaḥ mahāmārī mahāvyādhiḥ m., tīkṣṇaṃ.

--(Any noxious or hateful thing) kaṇṭakaḥ dūṣakaḥ śalyaṃ ghātakaḥ; 'of society,' lokakaṇṭakaḥ paṃktidūṣakaḥ.

to pester To PESTER

, v. a. (Harass) bādh pīḍ abhipīḍ tap vyath kliś.

pestered PESTERED

, p. p. bādhitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ &c., āyāsitaḥ &c., kliśitaḥ &c.

pesterer PESTERER

, s. bādhakaḥ kleśakaḥ kaṣṭakaraḥ āyāsakaraḥ pīḍakaḥ.

pest-house PEST-HOUSE

, s. sāṃkrāmikarogagrastālayaḥ -yaṃ mārigrastālayaḥ -yaṃ.

pestiferous PESTIFEROUS

, a. mārakajanakaḥ -kā -kaṃ mārakotpādakaḥ &c., mārakaḥ -kā -kaṃ mārātmakaḥ &c., prāṇanāśakaḥ &c., vināśakaḥ &c., sāṅghātikaḥ &c.

pestilence PESTILENCE

, s. mārī -riḥ f., māraḥ -rakaḥ marakaḥ mahāmārī mahāvyādhiḥ m., vyādhiḥ m., tīkṣṇaṃ pratīvāpaḥ ātañcanaṃ kṛtyā.

pestilent PESTILENT

, PESTILENTIAL, a. (Producing the plague). See PESTIFEROUS.

--(Noxious, pernicious) ghātukaḥ -kā -kaṃ ghātakaḥ &c., upaghātakaḥ &c., apakārakaḥ &c., apakārī &c., mārakaḥ -kā -kaṃ vināśakaḥ &c., dūṣakaḥ &c., bādhakaḥ &c.

pestle PESTLE

, s. musalaṃ -laḥ muṣalaṃ -laḥ gokīlaḥ gokilaḥ ayograṃ mudgaraḥ musraṃ; 'pestle and mortar,' ulūkhalamuṣale; 'to be pounded with a pestle,' musalyaḥ -lyā -lyaṃ.

pet PET

, s. (Fit of peevishness) īṣatkopāveśaḥ īṣatkopaḥ īṣatkrodhaḥ īṣadvirāgaḥ īṣadvairaktyaṃ.

--(A fondling) premapātraṃ premāspadaṃ prītipātraṃ anurāgapātraṃ krīḍāmṛgaḥ sadānugataḥ.

to pet To PET

, v. a. (Fondle) lal (c. 10. lālayati -yituṃ), aṅke pāl prema kṛ.

petal PETAL

, s. dalaṃ puṣpadalaṃ puṣpapatrikā puṣpapatraṃ.

[Page 589a]
petaled PETALED

, PETALOUS, a. sadalaḥ -lā -laṃ dalavān -vatī -vat (t) dalasaḥ &c.

petit PETIT

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ. See PETTY, LITTLE, &c.

petition PETITION

, s. prārthanā -naṃ abhyarthanā arthaḥ yācñā nivedanaṃ vijñāpanaṃ -nā.

--(Written) nivedanapatraṃ vijñāpanapatraṃ prārthanapatraṃ.

to petition To PETITION

, v. a. (Beg, request) prārth abhyarth arth yāc nivedanapatreṇa prārth nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ).

petitioner PETITIONER

, s. prārthakaḥ prārthayitā m. (tṛ) arthī m., yācakaḥ nivedayitā m. (tṛ) nivedanakṛt m., vijñāpanakṛt kārpaṭaḥ abhyarthayamānaḥ.

petrescent PETRESCENT

, a. ārabdhapāṣāṇapariṇāmaḥ -mā -maṃ.

petrifaction PETRIFACTION

, s. (Process of conversion into stone) pāṣāṇīkaraṇaṃ prastarīkaraṇaṃ dṛṣatkaraṇaṃ pāṣāṇapariṇāmaḥ prastarapariṇāmaḥ pāṣāṇasātkaraṇaṃ pāṣāṇabhūyaṃ.

--(Thing petrified) pāṣāṇībhūtavastu n., dṛṣadbhūtavastu n., kṛtrimapāṣāṇaḥ.

petrified PETRIFIED

, p. p. or a. pāṣāṇībhūtaḥ -tā -taṃ pāṣāṇīkṛtaḥ &c., prastarībhūtaḥ &c., pāṣāṇasātkṛtaḥ &c., pāṣāṇatvāpannaḥ -nnā -nnaṃ prāptapāṣāṇatvaḥ -tvā -tvaṃ.

--(Fixed in amazement) kāṣṭhavat stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ gataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to petrify To PETRIFY

, v. a. pāṣāṇīkṛ prastarīkṛ pāṣāṇasātkṛ pāṣāṇapariṇāmaṃ kṛ pāṣāṇatvaṃ prāp (c. 10. -āpayati -yituṃ).

--(Make callous) kaṭhinīkṛ niṣṭhurīkṛ pāṣāṇasamabhāvaṃ -vāṃ kṛ.

--(Fix with amazement, &c.) kāṣṭhavat or pretavat stabdhīkṛ.

to petrify To PETRIFY

, v. n. pāṣāṇībhū prastarībhū pāṣāṇatvaṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ).

petroleum PETROLEUM

, s. śilātailaṃ śilārasaḥ śailaniryyāsaḥ bhūmitailaṃ.

petticoat PETTICOAT

, s. śāṭakaḥ śāṭī strīśāṭakaḥ caṇḍātakaḥ -kaṃ arddhorukaṃ coṭī nīvī calanakaṃ kauśeyaṃ paṭavāsaḥ paṭamayaṃ strīkaṭivastraṃ strījanabhṛtam adhovasanaṃ or adhovastraṃ or adhoṃśukaṃ or antarvāsas n. or antarīyaṃ or upasaṃvyānaṃ or paridhānaṃ; 'under petticoat government,' strīvaśavarttī m. (n) strījitaḥ.

pettifogger PETTIFOGGER

, s. jaghanyavṛttiḥ m., adhamavṛttiḥ m., kutsitapratinidhiḥ m., kutsitavyāpārī m. (n) kṣudravivādavyāpārī m.

pettiness PETTINESS

, s. alpatā kṣudratā -tvaṃ laghutā lāghavaṃ tucchatā.

pettish PETTISH

, a. vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśabhāvaḥ &c., pratīpaḥ -pā -paṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ īṣatkopī -pinī -pi (n) īṣadviraktaḥ -ktā -ktaṃ.

pettishly PETTISHLY

, adv. sakārkaśyaṃ karkaśaṃ īṣatkopena vakraśīlatvāt.

pettishness PETTISHNESS

, s. kārkaśyaṃ karkaśatā karkaśaśīlatā pratīpatā pratīpaśīlatā vakraśīlatā īṣatkopāveśaḥ īṣatkopitā īṣadvairaktyaṃ.

petty PETTY

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu kṣullakaḥ -kā -kaṃ upa prefixed, kalpa or deśīya in comp.; as, 'a petty crime,' upapātakaṃ; 'a petty prince,' rājadeśīyaḥ rājakalpaḥ.

petulance PETULANCE

, PETULANCY, s. pratīpatā vāmaśīlatā duḥśīlatā ghṛṣṭatā avinayaḥ avinītatvaṃ pragalbhatā prāgalbhyaṃ cāpalyaṃ tigmatā.

petulant PETULANT

, a. pratīpaḥ -pā -paṃ vāmaśīlaḥ -lā -laṃ duḥśīlaḥ &c., avinītaḥ -tā -taṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

petulantly PETULANTLY

, adv. pratīpaṃ pragalbhaṃ saprāgalbhyaṃ avinītavat dhṛṣṭavat.

pewter PEWTER

, s. kāṃsyaṃ -syakaṃ kāṃsīyaṃ kaṃsaḥ -saṃ pītalohaṃ.

pewterer PEWTERER

, s. kāṃsyakāraḥ -rakaḥ kaṃsakāraḥ -rakaḥ kāṃsyabaṇik m. (j).

phalanx PHALANX

, s. bhogavyūhaḥ ghanavyūhaḥ gāḍhavyūhaḥ.

phallus PHALLUS

, s. (Emblem of Śiva) liṅgaṃ. According to the Mahratti Dictionary there are 12; viz. 1. mahākāleśvaraḥ, 2. somanāthaḥ, 3. kedāreśvaraḥ, 4. viśveśvaraḥ, 5. oṅkāreśvaraḥ, 6. ambakeśvaraḥ, 7. ghṛṣaṇeśvaraḥ, 8. nāganāthaḥ, 9. vaidyanāthaḥ, 10. bhīmāśaṅkaraḥ, 11. mallikārjunaḥ, 12. rāmeśvaraḥ.

phantasm PHANTASM

, PHANTASMA, s. ābhāsaḥ bhāsaḥ chāyā apacchāyā vāsanā māyā manorathasṛṣṭiḥ f., kalpanāsṛṣṭiḥ f.

phantasy PHANTASY

, s. vāsanā kalpanā bhāsaḥ ābhāsaḥ. See FANCY.

phantom PHANTOM

, s. vetālaḥ bhūtaḥ -taṃ pretaḥ pretanaraḥ rātriñcaraḥ rātricaraḥ niśācaraḥ niśāṭaḥ.

--(Fancied vision). See PHANTASM.

pharisaic PHARISAIC

, PHARISAICAL, a. sādhummanyaḥ -nyā -nyaṃ dāmbhikavṛttiḥ -ttiḥ -tti kuhakavṛttiḥ &c., dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dharmmadhvajī -jinī -ji (n) dharmmopadhaḥ -dhā -dhaṃ kapaṭadharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) kuhakadharmmī &c.

pharisaicalness PHARISAICALNESS

, PHARISAISM, s. sādhummanyatā dāmbhikavṛttiḥ f., kuhakavṛttiḥ f., kuhanā kapaṭadharmmaḥ dambhaḥ dāmbhikatvaṃ dharmmopadhā.

pharisee PHARISEE

, s. dharmmadhvajī m. (n) kapaṭavratī m., dambhī m. See HYPOCRITE.

pharmaceutic PHARMACEUTIC

, PHARMACEUTICAL, a. auṣadhasaṃskārasambandhī &c., agadasaṃskāravidyāsambandhī &c.

pharmacopoeia PHARMACOPOEIA

, s. auṣadhasaṃskāraviṣayako granthaḥ auṣadhasaṃskāraśāstraṃ.

pharmacopolist PHARMACOPOLIST

, s. auṣadhavikretā m. (tṛ) bheṣajavikretā m., agadavikrayī m. (n).

pharmacy PHARMACY

, s. auṣadhasaṃskāraḥ bheṣajasaṃskāraḥ agadasaṃskāraḥ auṣadhakriyā auṣadhasaṃskāravidyā auṣadhakaraṇavidyā agadasaṃskāravidyā cikitsā.

pharos PHAROS

, s. dīpastambhaḥ dīpagṛhaṃ dīpāgāraṃ ākāśadīpaḥ.

phase PHASE

, PHASIS, s. darśanaṃ sandarśanaṃ darśanabhedaḥ darśanaprakāraḥ.

pheasant PHEASANT

, s. jīvañjīvaḥ jīvajīvaḥ jivājivaḥ vījanaḥ kṛkaṇā.

phenix PHENIX

, s. svabhasmajapakṣī m. (n) kavikalpitaḥ svabhasmotpadyamānaḥ pakṣiviśeṣaḥ.

--(Singularly eminent person) advitīyaḥ. See PARAGON.

phenomenon PHENOMENON

, s. (Any thing visible, an appearance of any kind) dṛgviṣayaḥ dṛṣṭiviṣayaḥ dṛggocaro viṣayaḥ dṛṣṭigocaro viṣayaḥ darśanaṃ.

--(Remarkable or unusual appearance) adbhutadarśanaṃ adbhutaviṣayaḥ adbhutaṃ utpātaḥ upadravaḥ.

phial PHIAL

, s. kṣudrakūpī kācakūpī kācapātraṃ alpaparimāṇā kācakūpī.

philanthropic PHILANTHROPIC

, PHILANTHROPICAL, a. janapriyaḥ -yā -yaṃ lokapriyaḥ &c., narapriyaḥ &c., janavallabhaḥ -bhā -bhaṃ janahitaiṣī -ṣiṇī -ṣi (n) janahitecchuḥ -cchuḥ -cchu janahitepsuḥ -psuḥ -psu janopakāraśīlaḥ -lā -laṃ janopakārī &c., lokopakārī &c., paropakāraśīlaḥ &c., sarvvopakārī &c., viśvopakārī &c., sarvvahitaiṣī &c., jagadupakārī &c., viśvamitraḥ -trā -traṃ jaganmitraḥ &c., jagadvatsalaḥ -lā -laṃ jagatsuhṛd m. f. n.

philanthropist PHILANTHROPIST

, s. janahitaiṣī m. (n). See PHILANTHROPIC.

philanthropy PHILANTHROPY

, s. janapriyatā lokapriyatā narapriyatā janaprītiḥ f., janahitaiṣā janahitecchā janahitepsā sarvvajanaprītiḥ f., sarvvajanahitaiṣā sarvvaprāṇipriyatā sarvvabhūtadayā janopakāraśīlatā sarvvopakāraśīlatā viśvaprītiḥ f., jagatsauhṛdyaṃ.

philippic PHILIPPIC

, s. bhartsanārthakavākyaṃ bhartsanātmakavākyaṃ bhartsanavākyaṃ bhartsanārūpabhāṣaṇaṃ bhartsanārūpavākprabandhaḥ.

philologer PHILOLOGER

, PHILOLOGIST, s. śabdaśāstrajñaḥ śabdavidyājñaḥ śābdikaḥ śabdaśāstrī m. (n) śabdaśāstravettā m. (ttṛ) śabdaśāstravid vaiyākaraṇaḥ vyutpattijñaḥ.

philological PHILOLOGICAL

, a. śābdikaḥ -kī -kaṃ śabdaśāstrīyaḥ -yā -yaṃ śabdaśāstrasambandhī śabdavyutpattiviṣayaḥ -yā -yaṃ śabdotpattiviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

philology PHILOLOGY

, s. śabdavidyā śabdaśāstraṃ śabdavyutpattividyā śabdotpatrividyā śabdaśāsanavidyā.

[Page 590a]
philomath PHILOMATH

, s. vidyānurāgī m. (n) vidyāpriyaḥ vidyānusevī m., vidyāvallabhaḥ vidyābhaktaḥ jijñāsuḥ m.

philomathy PHILOMATHY

, s. vidyānurāgaḥ vidyānusevanaṃ vidyābhaktatā jijñāsā.

philoprogenitiveness PHILOPROGENITIVENESS

, s. apatyasnehaḥ putrasnehaḥ prajāsnehaḥ.

philosopher PHILOSOPHER

, s. jñānī m. (n) mahājñānī m., jñānavān m. (t) vidvān m. (s) paṇḍitaḥ paṇḍitabuddhiḥ m., vidyāvān m. (t) jñānaniṣṭhaḥ jñānavijñānaniṣṭhaḥ prājñaḥ prajñāvān m., tattvavid m., tattvajñaḥ tattvajñānī m., tattvavicārakaḥ tāttvikaḥ padārthavijñānī m., padārthaparijñānī m., tārkikaḥ naiyāyikaḥ bhaṭṭaḥ damanaḥ.

philosopher's-stone PHILOSOPHER'S-STONE

, s. sparśamaṇiḥ m., sparśaprastaraḥ rasendraḥ; 'the gold proceeding from its touch,' sparśamaṇiprabhavaṃ.

--(Possession securing every thing desired, fabled by the Hindūs either as a tree, or cow, or gem) kalpadrumaḥ kalpavṛkṣaḥ kalpataruḥ m., kalpalatā kāmadhenuḥ f., kāmadughā kāmadhuk f., kāmadaḥ cintāmaṇiḥ m.

philosophic PHILOSOPHIC

, PHILOSOPHICAL, a. (Pertaining to philosophy) tattvajñānaviṣayakaḥ -kā -kaṃ tattvajñānasambandhī &c., jñānavijñānasambandhī &c., jñānasambandhī &c., vidyāsambandhī &c., tarkādividyāsambandhī &c., nyāyādividyāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

--(Skilled in philosophy) tattvajñānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ jñānaniṣṭhaḥ &c., jñānaparaḥ -rā -raṃ vidyāparaḥ -rā -raṃ jñānavijñānaniṣṭhaḥ &c., tattvavicāraniṣṭhaḥ &c., tattvavicāraparaḥ &c.

philosophically PHILOSOPHICALLY

, adv. tattvaśāstrānusāreṇa nyāyaśāstrānusārāt tattvajñānatas jñānatas jñānavijñānatas tattvatas.

to philosophize To PHILOSOPHIZE

, v. n. tattvānvīkṣaṇaṃ kṛ tattvavicāraṃ kṛ tattvajijñāsāṃ kṛ tattvanirūpaṇaṃ kṛ tattvanirṇayaṃ kṛ jñānavijñānavicāraṃ kṛ.

philosophy PHILOSOPHY

, s. tattvajñānaṃ tattvavijñānaṃ tattvavidyā jñānaṃ vijñānaṃ jñānavijñānaṃ tattvaśāstraṃ jñānaśāstraṃ pāṇḍityaṃ.

--(Moral philosophy) nītiḥ f., nītividyā nītiśāstraṃ.

--(Logical) tarkavidyā tarkaśāstraṃ tarkaḥ nyāyaḥ nyāyaśāstraṃ nyāyavidyā vicāravidyā ānvīkṣikī.

--(Natural) padārthavijñānaṃ padārthavidyā padārthaśāstraṃ.

--(Stoicism) audāsyaṃ udāsīnatā.

philter PHILTER

, s. vaśīkaraṇārthaṃ peyauṣadhaṃ vaśīkaraṇauṣadhaṃ abhicārauṣadhaṃ saṃvadanauṣadhaṃ saṃvadanaṃ vaśakriyā.

phiz PHIZ

, s. mukhaṃ vadanaṃ ānanaṃ āsyaṃ vaktraṃ śrīmukhaṃ.

phlebotomist PHLEBOTOMIST

, s. sirāvedhakaḥ śirāvedhakaḥ raktasrāvakaḥ raktasrāvī śirāchedakaḥ śirāmokṣakaḥ śirāchid m., śirāvid m. (dh) raktamocakaḥ.

phlebotomy PHLEBOTOMY

, s. śirāvedhanaṃ sirāvedhanaṃ śirāvedhaḥ śirāvedhanavidyā śirāchedaḥ -danaṃ śirāmokṣaḥ -kṣaṇaṃ raktamokṣaṇaṃ raktamocanaṃ raktasrāvaṇaṃ asṛksrāvaḥ.

phlegm PHLEGM

, s. kaphaḥ śleṣmā m. (n) śleṣmakaḥ kledanaḥ kledakaḥ śiṅghāṇakaḥ siṅghāṇakaḥ saṅghātaḥ lambanaḥ khaṭaḥ balāśaḥ balahā m. (n) nidrāsañjananaṃ.

--(Dulness, coldness) jaḍatā jāḍyaṃ mandatā māndyaṃ.

--(Removing phlegm) śleṣmaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ kaphanāśanaḥ -nā -naṃ.

phlegmagogue PHLEGMAGOGUE

, s. śleṣmaghnaṃ śleṣmahaḥ kaphanāśanaṃ kaphasārakam auṣadhaṃ.

phiegmatic PHIEGMATIC

, a. (Relating to phlegm) kaphasambandhī &c., ślepmasambandhī &c. (Abounding in it, having it) śleṣmalaḥ -lā -laṃ śleṣmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śleṣmavān -vatī -vat (t) kaphī -phinī -phi (n) kaphelūḥ -lūḥ -lu kaphamayaḥ -yī -yaṃ kaphapracuraḥ -rā -raṃ bahukaphaḥ -phā -phaṃ.

--(Generating or exciting it) kaphakaraḥ -rī -raṃ kaphavardhakaḥ -kā -kaṃ kaphavardhanaḥ -nī -naṃ kaphajanakaḥ &c., kaphotpādakaḥ &c., ślaipmikaḥ -kī -kaṃ śleṣmajanakaḥ &c.

--(Proceeding form it) śleṣmajaḥ -jā -jaṃ.

--(Dull, apathetic) jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍaprakṛtiḥ -tiḥ -ti jaḍasvabhāvaḥ -vā -vaṃ śītaprakṛtiḥ &c., śītaḥ -tā -taṃ mandaḥ -ndā -ndaṃ.

phleme PHLEME

, s. paśusirāvedhanī paśuraktamokṣaṇayantraṃ. See FLEAM.

phoenix PHOENIX

, s. kavikalyitaḥ svabhasmajanmapakṣī m. (n). See PHENIX.

phonetic PHONETIC

, a. śābdikaḥ -kī -kaṃ śābdaḥ -bdī -bdaṃ yathāśabdaḥ -bdā -bdaṃ yathāsvaraḥ -rā -raṃ dhvanisambandhī &c., svarasambandhī &c., dhvaniviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

phonetics PHONETICS

, PHONICS, s. dhvanividyā dhvaniśāstraṃ svaravidyā.

phonocamptic PHONOCAMPTIC

, a. dhvaniparivarttakaḥ -kā -kaṃ dhvaniparivarttanakārī -riṇī &c.

phosphor PHOSPHOR

, PHOSPHORUS, s. (In chemistry) prakāśadaḥ.

--(Morning star) prātarnakṣatraṃ prātaruditanakṣatraṃ śukraḥ.

phrase PHRASE

, s. (Short sentence) vākyaṃ vāk f. (c) uktiḥ f., uktaṃ vacanaṃ.

--(Particular mode of speech) viśeṣavākyaṃ vākyaviśeṣaḥ vākyaprakāraḥ vākyabhedaḥ vāgvyāpāraḥ vāgrītiḥ f., vāgvyavahāraḥ vāgdhārā bhāṣaṇasampradāyaḥ bhāṣaṇaparyyāyaḥ bhāṣaṇaprakāraḥ.

phraseology PHRASEOLOGY

, s. vāgvyāpāraḥ vāgrītiḥ f., vākyarītiḥ f., vāgvyavahāraḥ vāgvṛttiḥ f., vākyaparyyāyaḥ bhāṣaṇaparyyāyaḥ vākyaracanā śabdaracanā uktiparyyāyaḥ uktivyāpāraḥ uktiḥ f.; 'dramatic phraseology,' nāṭyoktiḥ f.

phrenetic PHRENETIC

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ sonmādaḥ -dā -daṃ. See FRANTIC.

phrenitis PHRENITIS

, PHRENSY, s. (In medicine) sannipātajvaraḥ.

--(Madness) unmādaḥ sammādaḥ unmādavāyuḥ m.

phrenology PHRENOLOGY

, s. kapālalakṣaṇavidyā kapālabidyā kapālasāmudrikaṃ.

phthisic PHTHISIC

, s. (Dyspnoea) śvāsāvarodhaḥ śvāsakṛcchraṃ duḥśvāsaḥ.

phthisical PHTHISICAL

, a. kṣayarogī -giṇī -gi (n) kṣayī -yiṇī -yi (n) śvābhāvarodhaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śvāsakṛcchraviśiṣṭaḥ &c., duḥśvāsī &c.

phthisis PHTHISIS

, s. kṣayaḥ kṣayarogaḥ kṣayathuḥ m., kaphakṣayaḥ yakṣmā m. (n) jakṣmā m., yakṣmarogaḥ rājayakṣmā m., rogarājaḥ. See CONSUMPTION.

phylactery PHYLACTERY

, s. rakṣaṇī kavacaḥ -caṃ rakṣaṇalipiḥ f.

physic PHYSIC

, s. (Art of healing diseases) cikitsā -tsanaṃ vaidyakaṃ vaidyakarmma n. (n) vaidyakriyā vaidyopacāraḥ upacāraḥ upacāryyaḥ upacaryyā auṣadhopacāraḥ auṣadhaprayogaḥ bheṣajaprayogaḥ rukpratikriyā.

--(Medicine) auṣadhaṃ bheṣajaṃ bhaiṣajaṃ -jyaṃ agadaḥ.

to physic To PHYSIC

, v. a. auṣadhaṃ dā bheṣajaṃ dā kit in des. (cikitsati -tsituṃ) bhiṣaj (nom. bhiṣajyati), upacar (c. 1. -carati -rituṃ), aupadhaprayogaṃ kṛ. auṣadhopacāraṃ kṛ upacāraṃ kṛ.

physical PHYSICAL

, a. (Pertaining to natural or material things as opposed to moral) sākārapadārthasambandhī &c., sākāravastusambandhī &c., sākārapadārtharūpaḥ -pā -paṃ sākāradravyarūpaḥ &c., sthūlapadārthasambandhī &c., sthūlapadārtharūpaḥ &c., siddhapadārthasambandhī &c., sākāraḥ -rā -raṃ sthūlaḥ -lā -laṃ jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ; 'physical force,' āṅgabalaṃ sākāradravyabalaṃ. jaḍabalaṃ; 'physical substance,' sākāravastu n., sākāradravyaṃ sthūlavastu n., sthūlapadārthaḥ anātmīyadravyaṃ. See MATERIAL.

--(Medicinal). See the word.

physically PHYSICALLY

, adv. svabhāvatas svabhāvena -vāt bhāvatas prakṛtitas prakṛtyā janmatas jātitas. See NATURALLY.

physician PHYSICIAN

, s. cikitsakaḥ vaidyaḥ bhiṣak m. (j) cikitsājīvī m. (n) bhipagvṛttyupajīvī m., rogaśāntakaḥ rogahṛt m., rogahārī m., rogahā m. (n) agadaṅkāraḥ āyurvedī m., āyurvedadṛk m. (ś) doṣajñaḥ prāṇācāryyaḥ. The physician of the gods is dhanvantariḥ or kāśirājaḥ. The twin sons of aśvinī, called aśvinau āśvineyau aśvinīkumārau aśvinīputrau aśvinīsutau, are also physicians of heave, Hence some of the following names for an eminent physician: dhanvantariḥ m., aśvinīkumāraḥ aśvinīputraḥ rājavaidyaḥ śatamārī m. (n).

physicked PHYSICKED

, p. p. cikitsitaḥ -tā -taṃ kṛtopacāraḥ -rā -raṃ.

physics PHYSICS

, s. pl. sākārapadārthavijñānaṃ sthūlapadārthavijñānaṃ sākārapadārthavidyā sākārapadārthaśāstraṃ padārthavijñānaṃ siddhapadārthavijñānaṃ.

physiognomist PHYSIOGNOMIST

, s. mukhalakṣaṇajñaḥ mukhalakṣaṇavid m., mukhasāmudrikaḥ.

physiognomy PHYSIOGNOMY

, s. (Art of discerning the character from the features) mukhalakṣaṇanirūṣaṇavidyā mukhalakṣaṇanirūpaṇāt svabhāvaparicchedaḥ.

--(Countenance) mukhaṃ vadanaṃ ānanaṃ āsyaṃ vaktraṃ.

physiologic PHYSIOLOGIC

, PHYSIOLOGICAL, a. prāṇidharmmaguṇavidyāsambandhī &c., prāṇidharmmaguṇavidyāviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

physiologist PHYSIOLOGIST

, s. prāṇidharmmaguṇavidyājñaḥ prāṇidharmmaguṇavettā m. (ttṛ).

physiology PHYSIOLOGY

, s. prāṇidharmmaguṇavidyā prāṇidharmmaguṇajñānaṃ prāṇidharmmaguṇaśāstraṃ jantuguṇadharmmavidyā dravyatattvajñānaṃ.

piacular PIACULAR

, PIACULOUS, a. prāyaścittakārī -riṇī -ri (n) aghanāśakaḥ -kā -kaṃ.

pia-mater PIA-MATER

, s. mastiṣkāvaraṇatvak f. (c) mastiṣkāvaraṇaṃ.

piano PIANO

, s. (In music) mandaṃ.

--(A kind of instrument) tantrīkavādyaviśeṣaḥ.

piazza PIAZZA

, s. stambhapaṃktiprāntito maṇḍapapathaḥ or maṇḍapasya channapathaḥ.

picaroon PICAROON

, s. samudrayāyī dasyuviśeṣaḥ or apahārakaviśeṣaḥ.

to pick To PICK

, v. a. (Gather by plucking) aṅgulibhir grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ) or ci (c. 5. cinoti cetuṃ) or avaci or or chid; 'he picks a branch from the tree,' vṛkṣapallavam ādatte.

--(Clean with the teeth or claws) dantaiḥ or nakhaiḥ or aṅgulibhiḥ śudh or mṛj or pariṣkṛ.

--(Pick a bone) asthimāṃsam dantair utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ) or niṣkṛṣ or carv (c. 1. carvati -rvituṃ), asthipariṣkāraṃ kṛ asthiśodhanaṃ kṛ.

--(Cull, select) uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ udgrah vṛ udvṛ cūrṇiṃ kṛ.

--(Separate with the fingers) aṅgulibhiḥ pṛthakkṛ or khaṇḍīkṛ.

--(Pick off) pratyekaṃ or ekaikaśo hṛ or uddhṛ pṛthak pṛthag uddhṛ.

--(Pick out, select) uddhṛ samuddhṛ.

--(Pick out, pluck out) utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), ulluñc (c. 1. -luñcati -ñcituṃ), uddhṛ samuddhṛ utkṛṣ ulluñcanaṃ kṛ.

--(Pick up) uddhṛ samuddhṛ ādā grah udgrah pratigrah utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), samutthā.

--(Pick the ear) karṇaśodhanaṃ kṛ karṇanirgharṣaṇaṃ kṛ.

--(Pick the nose) nāsāśodhanaṃ kṛ nāsānirgharṣaṇaṃ kṛ.

--(Pick the teeth) dantaśodhanaṃ kṛ dantanirgharṣaṇaṃ kṛ.

--(Pick the pocket) koṣasthadravyaṃ chalena apahṛ or hṛ koṣaṃ chittvā tatrasthadravyam apahṛ.

--(Pick holes) chidrānveṣaṇaṃ kṛ.

to pick To PICK

, v. n. (Eat by morsels) alpālpaśaḥ or alpakhaṇḍaśaḥ khād.

pick PICK

, s. (Axe) pāṣāṇadāraṇaḥ. See the next.

--(Choice) uddhāraḥ uddharaṇaṃ uddharaṇādhikāraḥ varaṇādhikāraḥ vikalpaḥ -lpakaḥ.

pick-axe PICK-AXE

, s. pāṣāṇadāraṇaḥ pāṣāṇabhedanī ṭaṅkaḥ śailabhittiḥ f., śilākuṭṭakaḥ khanitraṃ.

picked PICKED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ udgṛhītaḥ &c., hṛtaḥ &c., parigaṇitaḥ &c.

picekt PICEKT

, s. senāyāḥ purataḥ sthāpitaṃ rakṣakadalaṃ sajjanaṃ uparakṣaṇaṃ senārakṣaḥ.

--(Stake) śaṅkuḥ m., śalyaṃ.

picking PICKING

, s. (Plucking, selecting) grahaṇaṃ aṅgulibhir grahaṇaṃ udgrahaṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ.

--(Stealing). apahāraḥ apaharaṇaṃ kṣudradravyaharaṇaṃ.

--(Extra gain) adhikalābhaḥ adhikaprāptiḥ f., avāntaralābhaḥ.

pickle PICKLE

, s. (Vegetable, &c., pickled) sandhitaṃ sandhānaṃ lavaṇaśākaḥ sandhitaśākaḥ lavaṇitaśākaḥ.

--(Brine) lavaṇodaṃ lavaṇaṃ.

--(State of difficulty) durdaśā durgatiḥ f., duravasthā.

to pickle To PICKLE

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sandhitaṃ -tāṃ kṛ lavaṇākṛ lavaṇa (nom. lavaṇayati -yituṃ), salavaṇīkṛ upaskṛ.

pickled PICKLED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ lavaṇitaḥ -tā -taṃ lavaṇīkṛtaḥ &c., upaskṛtaḥ &c.

pick-pocket PICK-POCKET

, s. koṣachedakaḥ koṣasthadravyāpahārakaḥ granthichedakaḥ cillābhaḥ.

pic-nic PIC-NIC

, s. vanabhojanaṃ araṇyabhojanaṃ gaṇabhojanaṃ.

pictorial PICTORIAL

, a. (Pertaining to pictures) citrasambandhī &c., citralekhāsambandhī &c.

--(Illustrated by pictures) sacitraḥ -trā -traṃ citrayuktaḥ -ktā -ktaṃ citralikhitaḥ -tā -taṃ.

picture PICTURE

, s. citraṃ citralekhā citralikhitaṃ ālekhyaṃ pratimā -mānaṃ citraphalakaḥ pratikṛtiḥ f., pratirūpaṃ praticchāyā praticchandakaṃ prativimbaṃ vimbaḥ -mbaṃ jharjharīkaḥ pratinidhiḥ m., pratiyātanā; 'represented in a picture,' ālikhitaḥ -tā -taṃ; 'immoveable as in a picture,' ālikhita iva niścalaḥ.

to picture To PICTURE

, v. a. (Paint a resemblance) citr (c. 10. citrayati -yituṃ), ālikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), likh citraṃ likh varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), vimba (nom. vimbayati -yituṃ), prativimba pratimānaṃ kṛ ālekhyaṃ kṛ.

--(Figure to one's self mentally) manasā kḷp or saṃkḷp or bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ) or vibhū.

pictured PICTURED

, p. p. or a. citragataḥ -tā -taṃ citrasaṃsthaḥ -sthā -sthaṃ ālikhitaḥ -tā -taṃ citralikhitaḥ &c., ālekhyasamarpitaḥ &c., citrasamarpitaḥ &c., vimbitaḥ &c., prativimbitaḥ &c., vimbāgataḥ &c.

--(In the mind) manasā kalpitaḥ -tā -taṃ.

picture-frame PICTURE-FRAME

, s. citrāvaraṇakāṣṭhaṃ citraparigatakāṣṭhaṃ citrāvaraṇaṃ.

picture-gallery PICTURE-GALLERY

, s. citraśālā citrarakṣaṇaśālā ālekhyaśālā.

picture-maker PICTURE-MAKER

, s. citrakaraḥ citrakāraḥ citrakṛt m., citrakarmmā m. (n).

picturesque PICTURESQUE

, s. (Like a picture) citrasadṛśaḥ -śī -śaṃ citropamaḥ -mā -maṃ citralekhātulyaḥ -lyā -lyaṃ.

--(Diversified with hill, dale, wood, &c.) jāṅgalaḥ -lī -laṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ parvvatavananadīmiśritaḥ &c., parvvatanadīvanādimiśritaḥ &c.

to piddle To PIDDLE

, v. n. (Deal in trifles). See To PEDDLE.

--(Make water, as a child) bālakavad mūtraṃ kṛ or mūtrotsargaṃ kṛ mūtr (c. 10. mūtrayati -yituṃ).

pie PIE

, s. śaṣkulī; 'number of pies,' śāṣkulikaṃ.

piebald PIEBALD

, a. nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānāraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ śavalaḥ -lā -laṃ karburaḥ -rā -raṃ citrāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ citravicitraḥ -trā -traṃ; 'piebald horse,' halāhaḥ -hā hālāhaḥ -hā.

piece PIECE

, s. (Fragment, part separated from the whole) khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ -ṇḍakaḥ lavaḥ aṃśaḥ bhāgaḥ śakalaḥ -laṃ bhinnaṃ bhittaṃ bhittiḥ f., dalaṃ vidalaṃ; 'in pieces,' khaṇḍaśas khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ lavaśas bhāgaśas; 'to break in pieces,' khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ lavaśaḥ kṛ vidalīkṛ śakalīkṛ lavaśaḥ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ); 'in many pieces,' bahukhaṇḍaśaḥ kṛ bahulavaśaḥ kṛ; 'in a hundred pieces,' śatakhaṇḍaśaḥ kṛ; 'to fall to pieces,' vidal (c. 1. -dalati -lituṃ), vidalībhū; 'broken in a hundred pieces,' śatacūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Part of any thing) bhāgaḥ aṃśaḥ vibhāgaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ aṅgaṃ; 'piece of wood,' kāṣṭhakhaṇḍaḥ; 'piece of cloth,' vastrakhaṇḍaḥ.

--(Separate composition or performance) racanā prabandhaḥ bandhaḥ or expressed by the word itself; as, 'a piece of poetry,' kāvyaracanā kāvyabandhaḥ kāvyaprabandhaḥ kavitā; 'piece of work,' karmma n. (n) karmmaprabandhaḥ.

--(Piece of money) mudrā; 'gold piece,' muvarṇamudrā.

--(Piece of water) salilarāśiḥ m., jalarāśiḥ m., prayaścayaḥ jalagulmaḥ jalādhāraḥ vāricatvaraḥ -raṃ.

--(Piece at chess, &c.) śāraḥ -riḥ m. -rikā sāriḥ m. -rī f. -rikā sāraḥ khelanī naraḥ nayaḥ jatuputrakaḥ.

--(A piece to each) pratyekaṃ ekaikaśas pṛthak pṛthak.

--(Of a piece, of the same sort) ekaprakāraḥ -rā -raṃ.

--(Of a piece with) sadṛśaḥ -śī -śaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ.

--(Of a piece, without juncture) akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

to piece To PIECE

, v. a. sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), samādhā saṃyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), adhikakhaṇḍaṃ niviśa (c. 10. -veśayati -yituṃ). See To PATCH.

pieced PIECED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ kṛtasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi sakhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

pieceless PIECELESS

, a. akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ khaṇḍahīnaḥ -nā -naṃ khaṇḍarahitaḥ -tā -taṃ.

piecemeal PIECEMEAL

, adv. khaṇḍaśas khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ khaṇḍaśaḥ khaṇḍaśaḥ lavaśas aṃśatas bhāgaśas vibhāgaśas bhāgatas aṃśāṃśi pṛthak.

piecemeal PIECEMEAL

, a. khaṇḍī -ṇḍinī -ṇḍi (n) bhāgī &c., aṃśī &c.

pied PIED

, a. nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śavalaḥ -lā -laṃ citritaḥ -tā -taṃ citrāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ karburitaḥ &c., citravicitraḥ -trā -traṃ.

pier PIER

, s. (Mole, projecting into the sea) samudrīyasetuḥ m., setuḥ m., setubandhaḥ.

--(Support of a bridge, &c.) stambhaḥ upastambhaḥ sthūṇā.

to pierce To PIERCE

, v. a. (Penetrate, enter) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), prativyadh parivyadh praviś niviś chidra bhid nirbhid chid nikhan vedhanaṃ kṛ vyadhanaṃ kṛ randhraṃ kṛ śuṣirīkṛ.

to pierce To PIERCE

, v. n. (Enter) praviś niviś āviś viś praveśaṃ kṛ.

pierced PIERCED

, p. p. viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vedhitaḥ -tā -taṃ apaviddhaḥ &c., chidritaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ nirbhinnaḥ &c., chinnaḥ &c.; 'pierced through the heart,' bhinnahṛdayaḥ -yā -yaṃ; 'having the ears pierced,' viddhakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ chidrakarṇaḥ &c.; 'pierced by an arrow,' śaraviddhaḥ &c., vāṇanikṛtaḥ -tā -taṃ.

piercer PIERCER

, s. vedhakaḥ vedhī m. (n) bhedakaḥ chedakaḥ vedhanakṛt.

--(Instrument) vedhanikā vedhanī.

piercing PIERCING

, s. vedhaḥ -dhanaṃ vyadhaḥ -dhanaṃ bhedanaṃ nirbhedaḥ chedaḥ -danaṃ sūciḥ f., sūcanaṃ -nā sūcā; 'in the wrong direction,' apavedhaḥ.

piercing PIERCING

, part. or a. vedhakaḥ -kā -kaṃ vedhī -dhinī -dhi (n) bhedakaḥ -kā -kaṃ bhedī &c., sūcī &c., sūcakaḥ -kā -kaṃ chedakaḥ &c., chedī &c., praveśakaḥ -kā -kaṃ bhid or chid in comp.; 'piercing the heart,' hṛdayabhid m. f. n., hṛdayabhedī &c.

piercingness PIERCINGNESS

, s. vedhakatvaṃ bhedakatvaṃ vedhitā praveśakatvaṃ.

pietism PIETISM

, s. dharmmābhimānaṃ bhaktyabhimānaṃ sādhummanyatā.

pietist PIETIST

, s. dharmmābhimānī m. (n) bhaktyabhimānī m., sādhummanyaḥ.

piety PIETY

, s. īśvarabhaktiḥ f., parameśvarabhaktiḥ f., devabhaktiḥ f., bhagavadbhaktiḥ f., dharmmaḥ -rmmatvaṃ dharmmaniṣṭhā dharmmāsaktiḥ f., dharmmaśīlatā dharmmaparatā dharmmanibandhaḥ dharmmaparāyaṇabuddhiḥ f., dharmmasevā īśvarasevā īśvaraniṣṭhā bhaktiḥ f., bhaktatā -tvaṃ bhaktiparāyaṇabuddhiḥ f., puṇyatā īśvarapūjā parameśvarapūjā devapūjā pūjā pavitratā -tvaṃ śucitā -tvaṃ brahmaṇyatā saujanyaṃ; 'eminent in piety,' dharmmapradhānaḥ -nā -naṃ; 'path of piety,' bhaktimārgaḥ.

--(Reverence of parents, &c.) mātāpitṛbhaktiḥ f., -bhaktatā mātāpitṛsevā putradharmmaḥ apatyadharmmaḥ.

pig PIG

, s. śūkaraśāvakaḥ sūkaraśāvakaḥ śūkaraḥ sūkaraḥ grāmyaśūkaraḥ grāmyaḥ gṛhaśūkaraḥ gṛhyaśūkaraḥ paṅkakrīḍaḥ bahuprajaḥ viṭcaraḥ. See HOG.

--(Of metal) kuśī lohapiṇḍaḥ -ṇḍaṃ asaṃskṛtalohapiṇḍaḥ.

to pig To PIG

, v. a. śūkaraśāvakān su (c. 2. mūte, c. 4. sūyate sotuṃ) or prasu or jan.

[Page 592b]
pig-iron PIG-IRON

, s. asaṃskṛtalohaḥ aśodhitalohaḥ ākarīyalohaḥ.

pigeon PIGEON

, s. kapotaḥ pārāvataḥ pāravataḥ pārāpataḥ kalaravaḥ kapotikā gṛhanāśanaḥ dhūmralocanaḥ kokadevaḥ kṣaṇarāmī m. (n) raktadṛk m. (ś) jhillīkaṇṭhaḥ; 'domestic pigeon,' gṛhakapotaḥ gṛhyakapotaḥ; 'woodpigeon,' hāritaḥ hārītaḥ.

pigeon-hearted PIGEON-HEARTED

, a. hariṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhīruhṛdayaḥ &c., cakitahṛdayaḥ &c.

pigeon-hole PIGEON-HOLE

, s. kapotavivaraṃ kapotavilaṃ kapotarandhraṃ.

pigeon-house PIGEON-HOUSE

, PIGEON-COT, s. kapotapālikā kapotapālī kapotagṛhaṃ kapotālayaḥ -yaṃ kapotāgāraḥ -raṃ pārāvatālayaḥ viṭaṅkaḥ.

piggery PIGGERY

, s. śūkarālayaḥ -yaṃ śūkaragṛhaṃ śūkarapālikā śūkarāvaraṇaṃ.

piggish PIGGISH

, a. saukaraḥ -rī -raṃ sūkaropamaḥ -mā -maṃ śūkarasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

pig-headed PIG-HEADED

, a. sthūlamastakaḥ -kā -kaṃ sthūlaśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) sthūlaḥ &c.

pigment PIGMENT

, s. varṇakaḥ -kā varṇaḥ raṅgaḥ. See PAINT.

pigmy PIGMY

, s. vāmanaḥ vāmanamūrttiḥ m., kharbbaḥ hrasvamūrttiḥ m.

pigmy PIGMY

, PIGMEAN, a. vāmanaśarīraḥ -rā -raṃ alpamūrttiḥ -rttiḥ -rtti alpatanuḥ -nuḥ -nu.

pig-sty PIG-STY

, s. śūkarālayaḥ -yaṃ śūkaragṛhaṃ śūkarasthānaṃ śūkarāgāraṃ.

pig-tail PIG-TAIL

, s. avaṭujaḥ śūkarapucchākāreṇa racitaḥ paścādgrīvākeśaḥ pucchavat pṛṣṭhato lambamānaḥ keśapāśaḥ.

pike PIKE

, s. (Weapon) śūlaḥ -laṃ prāsaḥ śalyaṃ śaktiḥ f., kīlaḥ śaṅkuḥ m., kuntaḥ -ntī samikaṃ troṭiḥ f., parighaḥ; 'for driving an elephant,' totraṃ vaiṇukaṃ.

--(The fish) jalasūciḥ m.

pikeman PIKEMAN

, s. śūlī m. (n) śūladharaḥ śūladhārī m. (n) śūlapāṇiḥ m., śaktigrahaḥ śaktidharaḥ śāktīkaḥ kauntikaḥ prāsikaḥ.

pike-staff PIKE-STAFF

, s. śūladaṇḍaḥ -ṇḍaṃ prāsadaṇḍaḥ śaktidaṇḍaḥ kuntadaṇḍaḥ.

pilaster PILASTER

, s. catuṣkoṇastambhaḥ catuṣkoṇākṛtir arddhastambhaḥ.

pile PILE

, s. (Heap) rāśiḥ m., cayaḥ sañcayaḥ nicayaḥ citiḥ f., utkaraḥ prakaraḥ nikaraḥ puñjaḥ oghaḥ stūpaḥ stomaḥ sannayaḥ samūhaḥ cāyaḥ.

--(Funeral pile) citiḥ f., citā cityā stūpaḥ kūpakaḥ kāṣṭamaṭhī muḥ m.

--(Stake for support) sthūṇā sthāṇuḥ m., stambhaḥ upastambhaḥ śaṅkuḥ m., kīlaḥ.

--(Edifice) harmyaṃ mahāmandiraṃ mahāgṛhaṃ mahābhāvanaṃ vṛhanmandiraṃ vṛhaddharmyaṃ.

--(Disease). See PILES.

to pile To PILE

, v. a. (Heap) rāśīkṛ āci samāci sañci samākṣip &c.

piled PILED

, p. p. rāśīkṛtaḥ -tā -taṃ rāśībhūtaḥ &c., citaḥ &c., uparicitaḥ &c. See HEAPED.

piles PILES

, s. pl. (Disease) arśas n., arśaṃ arśorogaḥ gudarogaḥ gudāṅkuraḥ gudakīlaḥ mūlavyādhiḥ m., arsas n.; 'having them,' arśī -rśinī -rśi (n) arśorogī -giṇī &c., arśorogayutaḥ -tā -taṃ; 'destroying them,' arśoghnaḥ -ghnī -ghnaṃ.

to pilfer To PILFER

, v. a. and n. muṣ (c. 9. muṣṇāti moṣituṃ), parimuṣ pramuṣ alpālpaṃ cur (c. 10. corayati -yituṃ) or apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ).

pilfered PILFERED

, p. p. alpālpaśo mūṣitaḥ -tā -taṃ or apahṛtaḥ -tā -taṃ.

pilferer PILFERER

, s. moṣakaḥ mūṣakaḥ mūṣikaḥ āmoṣī m. (n) moṣī m., mumuṣiṣuḥ m., alpacauryyakṛt alpasteyakṛt m., dhanaharī m. (n) dhanahārī m., cauraḥ pārśvakaḥ.

pilfering PILFERING

, s. mūṣaṇaṃ moṣā -ṣaṇaṃ muṣṭiḥ f., muṣṭaṃ alpacauryyaṃ alpasteyaṃ.

pil-garlic PIL-GARLIC

, PILLED-GARLIC, s. tapasvī m. (n) hatāśaḥ galitakeśaḥ.

pilgrim PILGRIM

, s. yātrikaḥ tīrthayātrikaḥ tīrthasevī m. -vinī f. (n) kārpaṭikaḥ yātrākārī m. (n) yātrākṛt udāsīnaḥ sārthikaḥ pathikaḥ; 'a company of pilgrims,' yātrā sārthaḥ yātrikasaṃghaḥ.

pilgrimage PILGRIMAGE

, s. yātrā tīrthayātrā yātrāprasaṅgaḥ tīrthagamanaṃ tīrthāṭanaṃ tīrthasevā -vanaṃ; 'setting out on a pilgrimage,' yātrākaraṇaṃ; 'place of pilgrimage,' tīrthaḥ -rthaṃ puṇyatīrthaṃ varadānaṃ gopīthaṃ samavatāraḥ prāṇathaḥ; 'the great place of pilgrimage, or Benares,' tīrtharājī; 'pilgrimage to it,' mahāyātrā; 'to the Ganges,' gaṅgāyātrā; 'ceremonies to be observed at a place of pilgrimage,' tīrthavidhiḥ m.; 'favors granted by the idol at a place of pilgrimage, consisting of flowers, ashes, holy water, &c.,' tīrthaprasādaḥ.

pill PILL

, s. gulī gulikā guṭikā vaṭaḥ -ṭī vaṭikā; 'magical pill, by putting which in the mouth a person has the power of ascending to heaven,' vidyā.

to pillage To PILLAGE

, PILL, v. a. luṇṭh (c. 1. luṇṭhati -ṇṭhituṃ), ruṇṭh luṇṭ ruṇṭ luṇḍ dhanadravyādi hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ abhihṛ luṇṭhanaṃ kṛ luṇṭanaṃ kṛ vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ), lup kal (c. 10. kālayati -yituṃ), prakal.

pillage PILLAGE

, s. luṇṭhanaṃ luṇṭhā luṇṭanaṃ luṇṭā apahāraḥ haraṇaṃ loptraṃ lotraṃ lotaḥ -taṃ luptaṃ abhigrahaḥ dhanāpahāraḥ.

pillager PILLAGER

, s. apahārakaḥ apahārī m. (n) hārakaḥ luṇṭākaḥ luṇṭanakṛt.

pillar PILLAR

, s. stambhaḥ avaṣṭambhaḥ -mbhanaṃ upastambhaḥ -mbhanaṃ sthūṇā sūrmmiḥ f. -rmmī śūrmmiḥ f. -rmmī yūpaḥ -paṃ yaṣṭiḥ m. f.; 'of a house,' gṛhastambhaḥ gṛhasthūṇā gṛhamedhīyān m. (s); 'main pillar of a house,' mūlastambhaḥ.

pillory PILLORY

, s. haḍiḥ m., aparādhino hastamastakādibandhanārthaṃ kāṣṭhayantraṃ.

pillow PILLOW

, s. upadhānaṃ -nīyaṃ upavarhaḥ bāliśaṃ ucchīrṣakaṃ upastambhaḥ gaṇḍuḥ m. f., cāturaḥ gallacāturī khurālikaḥ; 'a round pillow,' cakragaṇḍuḥ.

pillow-case PILLOW-CASE

, s. upadhānāveṣṭanaṃ upadhānācchādanaṃ bāliśaveṣṭanaṃ bāliśakośaḥ upadhānakośaḥ.

pillowed PILLOWED

, p. p. or a. upahitaḥ -tā -taṃ ālambitaḥ &c., upadhānālambitaḥ &c.

pilose PILOSE

, PILOUS, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ romaśaḥ &c., bahulomā -mā -ma (n).

pilosity PILOSITY

, s. lomaśatvaṃ romaśatvaṃ lomaprācuryyaṃ lomabāhulyaṃ.

pilot PILOT

, s. karṇadhāraḥ karṇadhārī m. (n) karṇagrāhaḥ karṇikaḥ karṇī m., nāvikaḥ samudramārgapradarśakaḥ samudrapathadarśakaḥ naukāvāhakaḥ.

--(Guide) mārgadarśakaḥ.

to pilot To PILOT

, v. a. karṇena or karṇikavad nāvam ānī (c. 1. -nayati -netuṃ) or vah (c. 10. vāhayati -yituṃ), naumārgaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), naupathaṃ dṛś naukānayanaṃ kṛ naukāvāhanaṃ kṛ naumārgadarśanaṃ kṛ.

pilotage PILOTAGE

, s. karṇadhāravetanaṃ karṇagrāhavetanaṃ karṇikavetanaṃ karṇikamūlyaṃ.

pimp PIMP

, s. viṭaḥ kuṇḍāśī m. (n) ratatālī m. (n) suratatālī m., sañcārakaḥ ratopakārī m., ratapravarttakaḥ ratasampādakaḥ suratapravarttakaḥ.

to pimp To PIMP

, v. n. viṭavṛttiṃ kṛ or anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), ratopakārī bhū.

pimple PIMPLE

, s. raktaspoṭaḥ -ṭakaḥ kṣudrasphoṭaḥ sūkṣmasphoṭaḥ raktapiṇḍaḥ tanuvraṇaḥ sūkṣmavraṇaḥ kṣudravraṇaḥ graṇḍaḥ raktagaṇḍaḥ sūkṣmagaṇḍaḥ avagaṇḍaḥ varaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ kacchapikā raktavaraṭī raktavaṭī piḍakaḥ -kā naraṅgaḥ muramaṇḍaḥ irāvellikā.

pimpled PIMPLED

, PIMPLY, a. sasphoṭaḥ -ṭā -ṭaṃ raktasphoṭapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tanuvraṇavān -vatī -vat (t) raktavaṭīpūrṇaḥ &c., vraṇī -ṇinī -ṇi (n) dadruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dadrūṇaḥ &c.

pin PIN

, s. kīlaḥ -lakaḥ śalākā sūkṣmakīlakaḥ śaṅkuḥ m., śalyaṃ.

--(Peg, bolt) kīlaḥ -lakaḥ śaṅkuḥ m., argalaṃ apalaṃ acalaḥ varkuṭaḥ.

--(Of a carriage, axle) akṣāgrakīlaḥ -lakaḥ akṣāgraśaṅkuḥ m., akṣāgraśalākā aṇiḥ m.

--(Trifle, pin's head) bālāgraṃ.

to pin To PIN

, v. a. kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), kīlakena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

pinafore PINAFORE

, s. agrapralambavastraṃ bālakair bhṛtaṃ vakṣassthalachādanayogyam uttarīyavastraṃ malanivāraṇayogyam uttaravastraṃ.

[Page 593b]
pincers PINCERS

, s. pl. sandaṃśaḥ -śakaṃ sandaṃśakā kaṅkamukhaṃ.

to pinch To PINCH

, v. a. (With the fingers) aṅgulibhiḥ or aṅgulpagraiḥ or agrāṅgulibhiḥ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or sampīḍ aṅgulisaṅkocena pīḍ or sampīḍ kūrccaṃ kṛ sampīḍanaṃ kṛ.

--(Gripe) saṅgrah muṣṭinā saṅgrah muṣṭisaṅgrāheṇa pīḍ saṅgrāhaṃ kṛ.

--(Straiten, distress) pīḍ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), sambādh saṅkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṅkaṭīkṛ kliś (c. 9. kliśnāti kleśituṃ), math (c. 1. mathati -thituṃ), saṃghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), ārttīkṛ ārttaṃ -rttāṃ kṛ.

--(Pinch with cold) śītena pīḍ śītārttīkṛ.

pinch PINCH

, s. kūrccaḥ -rccaṃ aṅgulyagraiḥ pīḍanaṃ or sampīḍanaṃ or pīḍā saṅgrāhaḥ saṅgrahaṇaṃ grahaḥ aṅgulisaṅkocaḥ -canaṃ.

--(Of snuff) nasyakūrccaḥ -rccaṃ nasyacūrṇakūrccaḥ -rccaṃ.

--(Strait, distress) bādhā -dhanaṃ sambādhanaṃ saṅkaṭaṃ kaṣṭaṃ.

pinched PINCHED

, p. p. pīḍitaḥ -tā -taṃ sampīḍitaḥ &c., aṅgulisaṅkocapīḍitaḥ &c., aṅgulipīḍitaḥ &c., agrāṅgulipīḍitaḥ &c., bādhitaḥ -tā -taṃ sambādhitaḥ &c., saṅkucitaḥ &c., mathitaḥ &c., ghaṭṭitaḥ &c., kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kleśitaḥ -tā -taṃ ārtta in comp.; 'with cold,' himārttaḥ -rttā -rttaṃ himapīḍitaḥ &c.

pinch-fist PINCH-FIST

, s. dṛḍhamuṣṭiḥ m., gāḍhamuṣṭiḥ m., baddhamuṣṭiḥ m., amuktahastaḥ.

pincushion PINCUSHION

, s. sūkṣmakīlakādhāraḥ sūkṣmaśalākādhāraḥ strīkīlakādhāraḥ.

pine PINE

, s. (The tree) saralaḥ śaralaḥ devadāruḥ -ru m. n., pītadāruḥ m., dāru n. -rukaṃ marmmaraḥ; 'juice of the pine,' saraladravaḥ -dravyaṃ.

to pine To PINE

, v. n. (Languish) mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), parimlai glai pariglai avasad viṣad vyavasad sad tam ātam pratam kṣi in pass., khid in pass., pralī viṣaṇībhū.

--(Languish, with desire for utkaṇṭh utsuka.

pine-apple PINE-APPLE

, s. ananasaḥ or ananāsaḥ may be used.

pining PINING

, s. mlāniḥ f., mlānatā avasādaḥ viṣādaḥ utkaṇṭhā.

pining PINING

, part. mlāyamānaḥ -nā -naṃ mlāyan -yantī -yat (t) glāyamānaḥ &c., kṣīyamānaḥ &c., khidyamānaḥ &c., viṣādī -dinī -di -(n) avasāditaḥ -tā -taṃ mlānaḥ -nā -naṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(With desire) utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ utsukaḥ -kā -kaṃ paryyutsukaḥ &c., utkaḥ -tkā -ktaṃ.

pinion PINION

, s. (Wing) pakṣaḥ.

--(Joint of a wing) pakṣasandhiḥ m.

--(Fetters for the arms) bāhubandhaḥ -ndhanaṃ bāhupāśaḥ.

to pinion To PINION

, v. a. (Bind the wings) pakṣau bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pakṣabandhanaṃ kṛ.

--(The arms) bāhū bandh bāhubandhanaṃ kṛ.

pinioned PINIONED

, p. p. baddhabāhuḥ -huḥ -hu bāhubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bāhubandhanaḥ -nā -naṃ baddhapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pakṣabaddhaḥ &c.

pink PINK

, s. (The color) pāṭalaḥ pāṭalavarṇaḥ pāṭalaraṅgaḥ śvetaraktaḥ.

--(Pinnacle of perfection) agraṃ śikharaṃ sīmā.

pink PINK

, a. (Of a pink color) pāṭalaḥ -lā -laṃ pāṭalavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śvetaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

to pink To PINK

, v. a. vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), tvakchedaṃ kṛ tvagbhedaṃ kṛ śuṣirīkṛ.

pink-eyed PINK-EYED

, a. gajanetraḥ -trā -trī -traṃ gajanayanaḥ -nā -naṃ sūkṣmanayanaḥ &c.

pin-maker PIN-MAKER

, s. śalākākāraḥ sūkṣmaśalākākṛt kīlakakarttā m. (rttṛ).

pin-money PIN-MONEY

, s. strīdhanaṃ striyāḥ svavastrābhyañjanādikrayaṇārthaṃ bharttṛdattaṃ vārṣikadhanaṃ.

pinnace PINNACE

, s. kṣudranaukā laghunaukā aṣṭadaṇḍacālitā naukā.

pinnacle PINNACLE

, s. śikharaṃ gṛhaśikharaṃ śṛṅgaṃ agraṃ prāsādaśṛṅgaṃ prāsādāgraṃ kalasaḥ vaḍabhiḥ f., śikhā pṛṣṭhaṃ talpaḥ lāsakaḥ.

pinned PINNED

, p. p. kīlitaḥ -tā -taṃ kīlāyitaḥ &c., kīlakabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

pint PINT

, s. arddhakuḍavaḥ dravadravyāṇāṃ parimāṇaviśeṣaḥ.

[Page 594a]
pioneer PIONEER

, s. pāraśvadhaḥ -dhikaḥ āṭavikaḥ sthāṇuchedakaḥ sthāṇuchid m., stambhachedakaḥ stambhāpakarṣī m. (n) mārgaśodhakaḥ sainyapathaśodhakaḥ.

to pioneer To PIONEER

, s. sthāṇustambhādichedena sainyamārgaṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), sainyamārgaśodhanārthaṃ sthāṇustambhādi chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

pious PIOUS

, a. dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ dharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) dharmmātmā -tmā -tma (n) bhaktimān -matī -mat (t) īśvarabhaktimān &c., īśvarabhaktaḥ -ktā -ktaṃ īśvarapūjakaḥ -kā -kaṃ pūjāśīlaḥ &c., pūjakaḥ -kā -kaṃ puṇyaśīlaḥ &c., puṇyātmā &c., bhajanaśīlaḥ &c., īśvarasevī &c., śuciḥ -ciḥ -ci śucivrataḥ -tā -taṃ vratī &c., dharmmācārī &c., dharmmiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ īśvaramanaskaḥ -skā -skaṃ pūjāmanaskaḥ &c., īśvaraparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ devapūjakaḥ &c., devabhaktiniṣṭhaḥ &c., bhaktiniṣṭhaḥ &c., dharmmaniṣṭhaḥ &c., bhaktipravaṇaḥ &c., dharmmapravaṇaḥ &c., bhaktiparāyaṇaḥ &c., dharmmanibandhī &c., paramārthaparāyaṇaḥ &c., paramārthī &c.; 'for pious purposes,' dharmmārthaṃ.

--(Proceeding from piety) dharmmaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ dharmmamūlakaḥ -kā -kaṃ bhaktimūlakaḥ &c., īśvarabhaktimūlaḥ -lā -laṃ.

piously PIOUSLY

, adv. dhārmmikavat dharmmaśīlatvāt īśvarabhaktyā bhaktyā puṇyaśīlatvāt puṇyaṃ bhaktibuddhyā pūjāśīlatvāt devapūjakavat.

pip PIP

, s. (Of fruit) vījaṃ vījakaṃ.

--(Spot) vinduḥ m., cihnaṃ aṅkaḥ.

to pip To PIP

, v. n. pakṣiśāvakavat kūj (c. 1. kūjati -jituṃ), kūjitaṃ kṛ.

pipe PIPE

, s. (Musical instrument) vaṃśaḥ -śī veṇuḥ m., sāneyī -yikā sānikā muralī dhvaninālā vivaranālikā darduraḥ suṣiraṃ nandaḥ.

--(Tube) nālaḥ -liḥ f. -lī -laṃ nāḍiḥ -ḍī f., praṇālikā praṇālaḥ -lī suṣiḥ f.

--(Iron pipe) lohanālaḥ.

--(Water pipe) sāraṇī -ṇiḥ f., praṇālaḥ -lī -likā.

to pipe To PIPE

, v. n. (Play on a pipe) vaṃśīṃ or veṇuṃ ghmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ) or pradhmā or vad (c. 10. vādayati -yituṃ) or pravad.

--(Cry) uccasvareṇa kruś or krand or rud.

piper PIPER

, s. veṇughmaḥ veṇuvādaḥ -dakaḥ vaṃśavādakaḥ vāṃśikaḥ vaṃśīdharaḥ.

pipkin PIPKIN

, s. kṣudrabhāṇḍaṃ kṣudrapiṭharaḥ kṣudrasthālī.

piquancy PIQUANCY

, s. ugratā kaṭutā tigmatā tīvratā tīkṣṇatā rasikatā sarasatvaṃ.

piquant PIQUANT

, a. (Pungent) ugraḥ -grā -graṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu tigmaḥ -gmā -gmaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ kharaḥ -rā -raṃ prakharaḥ -rā -raṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Seasoned, having flavor) susaṃskṛtaḥ -tā -taṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kī -kaṃ.

piquantly PIQUANTLY

, adv. tīkṣṇaṃ ugraṃ tigmaṃ prakharaṃ kaṭu sarasaṃ.

pique PIQUE

, s. īṣatkopaḥ īṣadvairaktyaṃ īṣadviraktiḥ f., īṣadroṣaḥ īṣadvituṣṭiḥ.

to pique To PIQUE

, v. a. (Offend slightly) īṣat kup (c. 10. kopayati -yituṃ) or prakup or ruṣ (c. 10. roṣayati -yituṃ), īṣatkopaṃ or īṣadvairaktyaṃ jan.

--(Stimulate, excite) uttap uttij praruc pravṛt utsah protsah.

--(Pique one's self) ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ), abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ); 'to pique one's self on one's learning,' paṇḍitammanyaḥ -nyā -nyaṃ bhū or as; 'on one's good looks,' darśanīyamānī &c. bhū.

piqued PIQUED

, p. p. īṣatkupitaḥ -tā -taṃ īṣadruṣitaḥ &c., īṣadviraktaḥ -ktā -ktaṃ.

piquet PIQUET

, s. senārakṣaḥ -kṣakaḥ uparakṣaṇaṃ. See PICKET.

piracy PIRACY

, s. samudrīyacauryyaṃ samudrīyaluṇṭanaṃ samudrīyāpahāraḥ samudrīyāpaharaṇaṃ samudrīyasāhasaṃ samudrīyasteyaṃ samudrīyadasyutvaṃ.

--(Of printed books, &c.) mudritavāgapahāraḥ granthalikhitāpahāraḥ vāga haraṇaṃ mudritaśabdacauraṃ.

pirate PIRATE

, s. samudrayāyī dasyuḥ m., samudra yadasyuḥ m., samudragāmī sāhasikaḥ or apahārakaḥ or apahārī samudrīyasāhasikaḥ samudrīyacauraḥ samudī- yaluṇṭākaḥ.

--(Ship) sāhasikanauḥ f., sāhasikanaukā.

--(Of printed books, &c.) mudritavāgapahārakaḥ granthalikhitāpahārī m. (n) vāgapahārakaḥ śabdacoraḥ mudritaśabdacauraḥ pustakāpahārī m.

to pirate To PIRATE

, v. a. or n. apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), abhihṛ luṇd (c. 1. luṇṭati -ṇṭituṃ).

pirated PIRATED

, p. p. apahṛtaḥ -tā -taṃ anadhikārapūrvvaṃ hṛtaḥ -tā -taṃ.

piratical PIRATICAL

, a. sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasī -sinī -si (n) apahārakaḥ -kā -kaṃ sāhasārthakaḥ -kā -kaṃ apahārārthakaḥ &c., sāhasaikarasikaḥ -kā -kaṃ.

piscation PISCATION

, s. matsyabandhanaṃ matsyagrahaṇaṃ matsyadharaṇaṃ matsyaghātanaṃ.

piscatorial PISCATORIAL

, PISCATORY, a. mātsikaḥ -kī -kaṃ mātsyikaḥ &c., mātsyaḥ -tsyī -tsyaṃ mīnaraḥ -rā -raṃ matsyasambandhī &c., matsyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ matsyagrahaṇasambandhī &c.

pisces PISCES

, s. (Sign of the Zodiac) mīnaḥ mīnarāśiḥ m., mīnalagnaṃ jhaṣaḥ.

piscinal PISCINAL

, a. mīnālayasambandhī &c., matsyālayasambandhī &c.

piscivorous PISCIVOROUS

, a. matsyāśī -śinī -śi (n) matsyāśanaḥ -nā -naṃ matsyādaḥ -dā -daṃ matsyabhuk m. f. n. (j) matsyabhojī &c., matsyāhārī &c.

pismire PISMIRE

, s. (Emmet) pipīlikā puttikā.

to piss To PISS

, v. a. mūtr (c. 10. mūtrayati -yituṃ), avamūtr mih (c. 1. mehati meḍhuṃ), mūtraṃ kṛ mūtrotsargaṃ kṛ mūtratyāgaṃ kṛ prasrāvaṃ kṛ mūtraprasrāvaṃ kṛ mūtraprasravaṇaṃ kṛ.

piss PISS

, s. mūtraṃ mehaḥ prasrāvaḥ vastimalaṃ. See URINE, s.

pistil PISTIL

, s. straiṇakesaraḥ strīkesaraḥ garbhakesaraḥ puṣpagarbhatantuḥ m.

pistol PISTOL

, s. gulikāprakṣepaṇī hastanāḍiḥ -ḍī sūkṣmaguliprakṣepaṇī.

pistion PISTION

, s. yantrastambhaḥ yantranālastambhaḥ nālastambhaḥ yantrāṅgaṃ.

pit PIT

, s. (Cavity, hole) garttaḥ vivaraṃ vilaṃ avaṭaḥ -ṭiḥ m., kuharaṃ kūpaḥ guhā kuṇḍaṃ sandhikā.

--(Of the stomach) maṇipūraṃ mutrapuṭaṃ udaramūlaṃ jaṭharamūlaṃ.

--(Of the arm) kakṣaḥ khaṇḍikaḥ bāhumūlaṃ bhujakoṭaraḥ dormūlaṃ.

--(Of a theatre) aṅganaṃ raṅgāṅgaṇaṃ.

to pit To PIT

, v. a. (With little hollows) sūkṣmakūpakair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or cihna (c. 10. cihnayati -yituṃ), sūkṣmakūpāṅkitaṃ -tāṃ kṛ.

--(Set in competition) pratiyodhanāya or parasparayodhanāya ekatra sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiyudh in caus.

pitapat PITAPAT

, s. or adv. paṭapaṭā paṭapaṭāśabdaḥ kaṭakaṭā.

pitch PITCH

, s. (Resinous substance used for calking boats, &c.) śitisārakaḥ tinduḥ m., tindukī agnivallabhaḥ vahnivallabhaḥ yakṣadhūpaḥ sarjjarasaḥ tīkṣṇatailaṃ rālaḥ arālaḥ.

--(Mineral pitch). See BITUMEN.

--(Point of elevation) agraṃ śikharaṃ sīmā padaṃ; 'highest pitch,' uttamāgraṃ uttamapadaṃ uttamatā.

--(Degree) parimāṇaṃ paryyantaṃ kramaḥ; 'to such a pitch,' etāvatparyyantaṃ etāvat.

--(Of a hill) utsaṅgaḥ kaṭakaḥ.

--(Of a note or voice) svaraḥ.

to pitch To PITCH

, v. a. (Cast, throw) kṣip prakṣip as prās pat in caus.

--(Fix a tent, camp, &c.) śiviraṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or ruh in caus. (ropayati -yituṃ) or samāvas in caus.

--(A note or the voice) svar (c. 10. svarayati -yituṃ), svarasthitiṃ kṛ.

--(Smear with pitch) tindunā lip or añj tinduliptaṃ -ptāṃ kṛ arālāktaṃ -ktāṃ kṛ.

to pitch To PITCH

, v. n. (Light, settle) adhyās nilī niṣad avasthā saṃsthā avaruh avapat āpat nipat avatṝ uttṝ adho gam.

--(Encamp) niviś upaviś śivire vas or samāvas or adhyās.

--(Fall headlong) adhomukhaḥ pat adhomukhena pat avāṅmukhena pat avāk pat.

--(Pitch upon). See To CHOOSE.

pitched PITCHED

, p. p. (Fixed, set) sthāpitaḥ -tā -taṃ ropitaḥ &c., niveśitaḥ &c.

--(Thrown) kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ astaḥ -stā -staṃ.

--(As a note) svaritaḥ -tā -taṃ.

pitcher PITCHER

, s. kumbhaḥ kalaśaḥ -śī -śaṃ ghaṭaḥ kuṇḍaḥ -ṇḍī -ṇḍikā udakapātraṃ udapātraṃ jalapātraṃ udakabhāṇḍaṃ mṛtpātraṃ mṛdbhāṇḍaṃ -ṇḍakaṃ mṛtkāṃśyaṃ mṛdbhājanaṃ mṛṇmayapātraṃ jalabhājanaṃ mṛtsnābhāṇḍakaṃ āluḥ f., āruḥ m., puṭagrīvaḥ maṇikaṃ karkarī aliñjaraḥ galantikā; 'half of a broken pitcher,' kapālaḥ -laṃ; 'bottom of a pitcher,' sūryyagrahaḥ.

pitch-fork PITCH-FORK

, s. śūlaḥ -laṃ dviśikhaśṛlaṃ dvyagraśūlaḥ.

pitchy PITCHY

, a. (Covered with pitch) arālāktaḥ -ktā -ktaṃ tinduliptaḥ -ptā -ptaṃ tīkṣṇatailamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Resembling it) arālaguṇakaḥ -kā -kaṃ tinduguṇakaḥ &c., tīkṣṇatailopamaḥ -mā -maṃ.

--(Dark as pitch) atikṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ atiśyāmaḥ -mā -maṃ atitāmasaḥ -sī -saṃ.

pit-coal PIT-COAL

, s. khanijāṅgāraḥ ākarajāṅgāraḥ ākarodbhavāṅgāraḥ.

piteous PITEOUS

, a. (Deserving or exciting pity) karuṇotpādakaḥ -kā -kaṃ dayājanakaḥ &c., anukampājanakaḥ &c., anukampyaḥ -mpyā -mpyaṃ anukampanīyaḥ -yā -yaṃ karuṇārasotpādakaḥ &c., karuṇāyogyaḥ -gyā -gyaṃ dayāyogyaḥ &c., karuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kāruṇikaḥ -kī -kaṃ; 'piteous accents,' karuṇasvaraḥ karuṇaśabdaḥ.

--(Wretched) dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duḥkhānvitaḥ -tā -taṃ.

--(Compassionate). See PITIFUL.

piteously PITEOUSLY

, adv. karuṇaṃ yathā dayā or karuṇā jāyate or utpadyate -tathāprakāreṇa anukampanīyaṃ sakaruṇaṃ.

piteousness PITEOUSNESS

, s. karuṇotpādakatvaṃ dayājanakatvaṃ anukampyatā karuṇāyogyatā dayāyogyatā kāruṇyaṃ dīnatā.

pit-fall PIT-FALL

, s. gūḍhakūpaḥ andhakūpaḥ channakūpaḥ gūḍhagarttaḥ.

pith PITH

, s. (Of plants, &c.) sāraḥ majjā garbhaḥ sārarasaḥ.

--(Essence) sāraḥ -ratā sārāṃśaḥ vastu n., sāravastu n., mūlavastu n., rasaḥ sārarasaḥ sattvaṃ mūlaṃ padārthaḥ tattvaṃ tattvārthaḥ nirmmāṇaṃ nikaraḥ garbhaḥ maṇḍaḥ.

--(Essential extract) niryāsaḥ rasaḥ maṇḍaḥ -ṇḍaṃ.

--(Energy, spirit, vigor) sattvaṃ sāraḥ sāratā vīryyaṃ tejas n., prabhāvaḥ śaktiḥ f., balaṃ.

pithily PITHILY

, adv. sāratas sāreṇa sasattvaṃ sattvatas savīryyaṃ vīryyatas.

pithiness PITHINESS

, s. sāratā -tvaṃ sāravattvaṃ sārapūrṇatā sasāratvaṃ sattvapūrṇatā sasattvatā sattvavattvaṃ sattvaṃ majjāvattvaṃ vīryyaṃ vīryyavattvaṃ.

pithless PITHLESS

, a. asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ &c., nissāraḥ &c., sārahīnaḥ -nā -naṃ gatasāraḥ -rā -raṃ sattvahīnaḥ &c., niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ vīryyahīnaḥ &c., sāravarjitaḥ -tā -taṃ phalguḥ -lguḥ -lgu virasaḥ -sā -saṃ nirasaḥ &c., rasahīnaḥ &c., vitānaḥ -tā -naṃ sārabhaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

pithy PITHY

, a. (Having pith) sāravān -vatī -vat (t) sasāraḥ -rā -raṃ sārapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sāramayaḥ -yī -yaṃ sasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ majjāvān &c., majjāmayaḥ &c., sagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ rasavān &c.

--(Forcible, energetic) sasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvavān &c., vīryyavān &c., saprabhāvaḥ -vā -vaṃ tejovān &c.

pitiable PITIABLE

, a. anukampyaḥ -mpyā -mpyaṃ anukampanīyaḥ -yā -yaṃ dayāyogyaḥ -gyā -gyaṃ karuṇāyogyaḥ &c., ghṛṇāyogyaḥ &c., anukampāyogyaḥ &c., dayāviṣayaḥ dayāpātraṃ dayābhājanaṃ.

--(Wretched) dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atiduḥkhī -khinī -khi (n) atiduḥkhānvitaḥ -tā -taṃ.

pitiableness PITIABLENESS

, s. anukampyatā anukampanīyatā -tvaṃ dayāyogyatā.

pitiably PITIABLY

, adv. karuṇaṃ anukampanīyaṃ. See PITEOUSLY.

pitied PITIED

, p. p. anukampitaḥ -tā -taṃ ghṛṇitaḥ -tā -taṃ dayitaḥ -tā -taṃ.

pitiful PITIFUL

, a. (Compassionate) kāruṇikaḥ -kī -kaṃ karuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ karuṇāśīlaḥ -lā -laṃ dayāluḥ -luḥ -lu dayāvān -vatī -vat (t) sadayaḥ -yā -yaṃ dayāyuktaḥ -ktā -ktaṃ dayāmayaḥ -yī -yaṃ dayāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dayānvitaḥ -tā -taṃ dayāpūrṇaḥ -rṇā -rṇa dayāḍhyaḥ -ḍhyā ḍhyaṃ dayāsampannaḥ -nnā -nnaṃ dayārdraḥ -rdrā -rdraṃ dayārdracittaḥ -ttā -ttaṃ dayārdramanaskaḥ -skā -skaṃ dayārūpaḥ -pā -paṃ karuṇāmayaḥ &c., kṛpāmayaḥ &c., kṛpāvān &c., kṛpāluḥ &c., sānukampaḥ -mpā -mpaṃ ghṛṇāvān &c., ghṛṇī &c., ghṛṇāśīlaḥ &c., hṛdayāluḥ &c., hṛdayavān &c. The following are phrases for a pitiful person: dayāsāgaraḥ dayānidhiḥ m., dayākaraḥ karuṇāsāgaraḥ karuṇānidhiḥ m., anāthanāthaḥ anāthabandhuḥ m., dīnanāthaḥ dīnabandhuḥ m., dīnavatsalaḥ.

--(Exciting pity) See PITEOUS.

--(Miserable, wretched) dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ kṣullakaḥ -kā -kaṃ.

pitifully PITIFULLY

, adv. sadayaṃ sānukampaṃ sakāruṇyaṃ sakaruṇaṃ karuṇaṃ dayāpūrvvaṃ dayāpuraḥsaraṃ. See PITEOUSLY.

pitifulness PITIFULNESS

, s. dayālutā -tvaṃ kāruṇyaṃ sakaruṇatā dayārdratā karuṇārdratā sānukampatā kṛpālutā dayā kṛpā.

pitless PITLESS

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ adayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ dayārahitaḥ -tā -taṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣkṛpaḥ -pā -paṃ kṛpāhīnaḥ -nā -naṃ nirghṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vītaghṛṇaḥ &c., niṣṭhuraḥ -rā -raṃ krūraḥ -rā -raṃ.

pitilessly PITILESSLY

, adv. nirdayaṃ niṣkaruṇaṃ niṣkṛpaṃ nirghṛṇaṃ niṣṭhuraṃ krūraṃ.

pitilessness PITILESSNESS

, s. nirdayatvaṃ dayāhīnatā dayāśūnyatā niṣkaruṇatvaṃ krūratā.

pittance PITTANCE

, s. (Small quantity allowed) alpāṃśaḥ atyalpāṃśaḥ alpabhāgaḥ alpavetanaṃ parimitavetanaṃ alpamūlyaṃ.

--(Allowance of food, &c., barely sufficient for the day) dinanirvāhaḥ dinacaryyā grāsācchādanaṃ annācchādanaṃ.

pitted PITTED

, p. p. (With small hollows) sūkṣmakūpāṅkitaḥ -tā -taṃ tvakkṛpakacihnitaḥ -tā -taṃ.

--(For combat) parasparayodhanārthaṃ or parasparajayārtham ekatra sthāpitaḥ -tā -taṃ or ekatrīkṛtaḥ &c., vijigīṣārtham ekatrīkṛtaḥ &c.

to pitter-patter To PITTER-PATTER

, v. n. paṭapaṭā (nom. paṭapaṭāyate), paṭapaṭāśabdaṃ kṛ.

pituitary PITUITARY

, a. kaphotpādakaḥ -kā -kaṃ kaphakaraḥ -rī -raṃ śleṣmajanakaḥ &c.

pituitous PITUITOUS

, a. kaphamayaḥ -yī -yaṃ śleṣmalaḥ -lā -laṃ kaphaguṇakaḥ -kā -kaṃ.

pity PITY

, s. dayā karuṇā anukampā kṛpā ghṛṇā kāruṇyaṃ karuṇārasaḥ anukrośaḥ māyā karuṇaḥ anugrahaḥ; 'full of pity,' dayāyuktaḥ -ktā -ktaṃ. See PITIFUL.

--(Ground of pity, cause of grief) dayāhetuḥ m., duḥkhahetuḥ m., duḥkhakāraṇaṃ.

to pity To PITY

, v. a. anukamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), samanukamp with acc. c., dayāṃ kṛ anukampāṃ kṛ aruṇāṃ kṛ kṛpāṃ kṛ day (c. 1. dayate -yituṃ), with gen. c., karuṇa (nom. karuṇāyate), kṛpā (nom. kṛpāyate), anukṛpā.

pivot PIVOT

, s. parivarttanakīlaḥ -lakaḥ vivarttanakīlaḥ -lakaḥ.

pizzle PIZZLE

, s. carmmadaṇḍaḥ -ṇḍaṃ snāyudaṇḍaḥ paśūnāṃ mūtraśukrādimārgaḥ.

placability PLACABILITY

, PLACABLENESS, s. śāmyatā -tvaṃ sāntvanīyatā -tvaṃ ārādhyatā ārādhanīyatā sukhārādhyatā sāntvanaśakyatā.

placable PLACABLE

, a. śāmyaḥ -myā -myaṃ sāntvanīyaḥ -yā -yaṃ ārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sukhārādhyaḥ &c., ārādhanīyaḥ -yā -yaṃ śamanīyaḥ &c., sukhaśāmyaḥ &c., sāntvanaśakyaḥ -kyā -kyaṃ sāntvanayogyaḥ -gyā -gyaṃ toṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ santoṣaṇīyaḥ &c., prasādyaḥ -dyā -dyaṃ.

placard PLACARD

, s. lokasevitasthāne sthāpitaṃ prakaṭanapatraṃ or ghoṣaṇapatraṃ or vigho ṣaṇapatraṃ or vijñāpanapatraṃ or bodhanapatraṃ.

to placard To PLACARD

, v. a. lokasevitasthāne prakaṭanapatrāṇi or ghoṣaṇapatrāṇi sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ).

place PLACE

, s. (Particular portion of space) sthānaṃ sthalaṃ -lī deśaḥ pradeśaḥ bhūḥ f., bhūmiḥ f., nilayaḥ -yaṃ dhiṣṇyaṃ; 'in one place,' ekatra; 'in many places,' bahutra; 'in both places,' ubhayatra; 'from various places,' nānādigdeśāt -śebhyaḥ.

--(Situation) sthānaṃ avasthānaṃ padaṃ āspadaṃ padaviḥ -vī f., bhūmiḥ f., sthitiḥ f.; 'place of residence,' vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ vasatiḥ f., nivasatiḥ f.

--(Rank) padaṃ āspadaṃ padaviḥ f.; 'highest place,' uttamapadaṃ paramapadaṃ.

--(Passage of a book) sthalaṃ deśaḥ ekadeśaḥ.

--(Proper place of) sthānaṃ śālā; 'place for dancing,' nṛtyasthānaṃ nṛtyaśālā; 'in its proper place,' sthāne svasthāne; 'out of place,' asthāne apade.

--(Office, post) padaṃ padaviḥ -vī f., adhikāraḥ adhikārapadaṃ sthānaṃ sthalaṃ āspadaṃ niyogaḥ; 'out of place, dismissed from place,' padacyutaḥ -tā -taṃ sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ padabhraṣṭaḥ &c., adhikārabhraṣṭaḥ &c., cyutādhikāraḥ -rā -raṃ sthalacyutaḥ &c.; 'having no place,' apadaḥ -dā -dī -daṃ asthānaḥ -nā -naṃ.

--(Room, stead) sthānaṃ sthalaṃ bhūmiḥ f.; 'in the place of,' sthāne sthale bhūmau; 'she stands in the place of a friend,' sakhībhūmau varttate; 'in the place of a parent,' pitṛsthāne.

--(Ground, cause) āspadaṃ sthānaṃ hetuḥ m., kāraṇaṃ; 'place for doubt,' śaṅkāspadaṃ; 'for fear,' bhayasthānaṃ bhayahetuḥ m.

--(Room, space) avakāśaḥ avasaraḥ prasaraḥ.

--(Degree in order of proceeding) kramaḥ padaṃ or expressed by adverbial affixes; as, 'in the first place,' prathamatas pūrvvatas prathamaṃ prathamapade; 'in the second place,' dvitīyatas dvitīyapade; 'in the third place,' tṛtīyatas tṛtīyapade; 'in the fourth place,' caturthatas turīyatas caturthapade; 'in the last place,' antatas; 'in the next place,' punar punaśca paraṃ parañca aparaṃ aparañca.

--(To give place) sthānaṃ or padaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), avasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), panthānaṃ or mārgaṃ tyaj.

--(To take place). See To HAPPEN.

to place To PLACE

, v. a. (Put, set) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vinyas dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), nidhā ādhā samādhā niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), viniviś ruh in caus. (ropayati -yituṃ) āruh dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), (c. 3. dadāti dātuṃ), kṛ (c. 8. karoti karttuṃ), with acc. of the thing place, and loc. or instr. or gen. of the thing on which it is placed; as, 'he places his hand in the serpent's mouth,' hastaṃ sarpamukhe nyasyati; 'let not the burden be placed on such as me,' na madvidhe nyasyatāṃ bhāraḥ; 'having placed the goat on his shoulder,' skandhe or skandhena chāgaṃ kṛtvā; 'he places his hand on my shoulder,' matskandhe hastaṃ dadāti; 'having placed his knee on my shoulder,' matskandhasya jānu dattvā; 'having placed the end of a straw in water,' tṛṇāgraṃ jalāntaḥ kṛtvā; 'to place near,' sannidhā upanyas; 'to place over,' adhikṛ adhiṣṭhā.

--(Establish, fix) pratiṣṭhā avasthā saṃsthā vidhā.

--(In any office, &c.) pade or adhikāre niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or viniyuj.

--(Place out, invest) nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), prayogaṃ kṛ.

placed PLACED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ vinyastaḥ &c., niveśitaḥ -tā -taṃ viniveśitaḥ &c., āhitaḥ &c., vihitaḥ &c., upahitaḥ &c., praṇihitaḥ &c., ropitaḥ &c., nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ; 'placed near,' upanyastaḥ -stā -staṃ sannihitaḥ -tā -taṃ; 'placed over,' adhikṛtaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ; 'placed upon or on,' ropitaḥ -tā -taṃ ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sthaḥ -sthā -sthaṃ in comp.; 'placed on the fire,' agniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'on the arm,' doḥsthaḥ -sthā -sthaṃ; 'on a dish,' pātrasthaḥ &c.; 'placed in any office or post,' padaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ padārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ adhikārārūḍhaḥ &c., adhikārasthaḥ &c., adhikārasthitaḥ -tā -taṃ sthānārūḍhaḥ &c.

[Page 596b]
placenta PLACENTA

, s. garbhaparisravaḥ garbhaveṣṭanaṃ garbhapariveṣṭanaṃ.

placer PLACER

, s. sthāpakaḥ sthāpayitā m. (tṛ) ropakaḥ vidhāyī m. (n).

placid PLACID

, a. śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ &c., śāntamanaskaḥ -skā -skaṃ śāntacittaḥ -ttā -ttaṃ śāntātmā -tmā -tma (n) upaśāntātmā &c., upaśamaśīlaḥ -lā -laṃ prasannacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) prasannaḥ -nnā -nnaṃ prasādacittaḥ &c., suprasādaḥ -dā -daṃ nirākulacittaḥ &c., susamāhitaḥ &c., acaṇḍaśīlaḥ -lā -laṃ jitakrodhaḥ -dhā -dhaṃ jitaroṣaḥ -ṣā -ṣaṃ akrodhaḥ -dhā -dhaṃ vinītaḥ -tā -taṃ saumyaḥ -myā -myaṃ sambhramahīnaḥ -nā -naṃ sumanaskaḥ &c., antarvegahīnaḥ -nā -naṃ; 'in countenance,' suprasannamukhaḥ -khā -khī -khaṃ prasādamukhaḥ &c.

placidly PLACIDLY

, adv. śāntyā śāntaṃ cittaśāntyā cittaprasādena prasannacetasā suprasādena saprasādaṃ śāntacetasā praśāntacetasā nirākulacetasā nirākulaṃ.

placidness PLACIDNESS

, PLACIDITY, s. śāntatā praśāntatā śāntiḥ f., praśāntiḥ f., upaśāntiḥ f., upaśāntatā śamaḥ upaśamaḥ cittaśāntiḥ f., śāntacittatvaṃ prasādaḥ prasannatā suprasādaḥ cittaprasādaḥ nirākulatā avyākulatā saumyatā akrodhaḥ asambhramaḥ saumanasyaṃ.

plagiarism PLAGIARISM

, s. śabdacauryyaṃ kāvyacauryyaṃ granthacauryyaṃ vāgapahāraḥ haraṇaṃ pustakacauryyaṃ pustakāpahāraḥ -haraṇaṃ.

plagiarist PLAGIARIST

, PLAGIARY, s. (Literary thief) śabdacoraḥ kāvyacauraḥ kāvyacoraḥ vāgapahārī m. (n) vāgapahārakaḥ pustakāpahārī m., ananujñādhyāyī m., kumbhilaḥ candrareṇuḥ m.

plague PLAGUE

, s. mārī -riḥ f., mārakaḥ māraḥ marakaḥ mahāmārī mahāvyādhiḥ m., tīkṣṇaṃ pratīvāpaḥ.

--(Great calamity) utpātaḥ vinipātaḥ vinihitaḥ ariṣṭaṃ ariṣṭāpātaḥ anarthaḥ anarthāpātaḥ upaplavaḥ upadravaḥ.

--(Pest) kaṇṭakaḥ dūṣakaḥ śalyaṃ.

to plague To PLAGUE

, v. a. (Infest with pestilence) mārīgrastaṃ -stāṃ kṛ mārīpīḍitaṃ -tāṃ kṛ mārakagrastaṃ -stāṃ kṛ.

--(Harass) bādh paribādh prabādh adhibādh pīḍ abhipīḍ tap vyath kliś duḥkh.

plaguing PLAGUING

, PLAGUY, a. bādhakaḥ -kā -kaṃ kleśakaḥ -kā -kaṃ kleśakaraḥ -rā -raṃ kleśadaḥ -dā -daṃ duḥkhakaraḥ &c., pīḍakaḥ -kā -kaṃ tāpakaḥ -kā -kaṃ.

plain PLAIN

, a. (Even, level) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ sapāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ arūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Neat) vinītaḥ -tā -taṃ ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Void of ornament) abhūṣitaḥ -tā -taṃ analaṅkṛtaḥ &c., analaṅkāraḥ -rā -raṃ niralaṅkāraḥ &c., alaṅkārahīnaḥ -nā -naṃ nirbhūṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhūṣaṇahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Artless, simple) nirvyājaḥ -jā -jaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ kapaṭahīnaḥ -nā -naṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ amāyaḥ -yā -yaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ saralaḥ -lā -laṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ chalahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Open, frank, honest) avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ vimalaḥ -lā -laṃ saralaḥ -lā -laṃ saralamatiḥ -tiḥ -ti saralabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Mere, bare) kevalaḥ -lā -laṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mātrakaḥ -kā -kaṃ mātra in comp.

--(Clear, intelligible) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vispaṣṭaḥ &c., spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ suspaṣṭaḥ &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ abhivyaktaḥ &c., suvyaktaḥ &c., sphuṭārthaḥ &c., subodhaḥ -dhā -dhaṃ sugamyaḥ -myā -myaṃ sugamaḥ -mā -maṃ sugaḥ -gā -gaṃ sugrāhyaḥ -hyā -hyaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ agūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ viśadaḥ -dā -daṃ vimalaḥ -lā -laṃ

--(Evident, manifest) pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ prasphuṭaḥ &c., prakāśaḥ -śā -śaṃ suprakāśaḥ &c., prakaṭaḥ ṭī -ṭaṃ spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ samakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sāviṣkāraḥ -rā -raṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ puraḥsphuran -rantī -rat (t) ulvaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Not figurative) avyañjanaḥ -nā -naṃ nirvyañjanaḥ &c., vyañjanahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not seasoned) avyañjanaḥ -nā -naṃ vyañjanaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ anupaskṛtaḥ &c., upaskarahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not beautiful, not handsome) asundaraḥ -rā -rī -raṃ kurūpaḥ -pā -paṃ kurūpī -piṇī -pi (n) sādhāraṇarūpaḥ &c., madhyamarūpaḥ &c., kudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

--(Fair, unobstructed) samaḥ -mā -maṃ asambādhaḥ -dhā -dhaṃ nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ aruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niravarodhaḥ -dhā -dhaṃ,

plain PLAIN

, s. (Level land) samabhūmiḥ f., samabhūbhāgaḥ samabhūḥ f., samasthalaṃ -lī samasthānaṃ sapāṭabhūḥ f., pāṭaḥ samaṃ ājiḥ f.

plain PLAIN

, adv. vyaktaṃ muvyaktaṃ spaṣṭaṃ agūḍhaṃ. See PLAINLY.

to plain To PLAIN

, v. a. samīkṛ samasthalīkṛ sapāṭīkṛ samatalīkṛ.

plain-dealing PLAIN-DEALING

, a. nyāyācārī -riṇī -ri (n) saralācārī &c., saralakarmmā -rmmā -rmma (n) śuddhācārī &c., samācārī &c., śucikarmmā &c., ṛjuḥ -juḥ -ju ṛjukarmmā &c., nirvyājakarmmā &c., nirvyājācārī &c.

plain-dealing PLAIN-DEALING

, s. ṛjutā ārjavaṃ nirvyājācāraḥ niṣkapaṭācāraḥ sāralyaṃ.

plainly PLAINLY

, adv. (Clearly, intelligibly) spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ spaṣṭārthaṃ -rthatas vyaktaṃ suvyaktaṃ bhinnārthaṃ -rthatas agūḍhaṃ agūḍhārthatas; 'too plainly,' ativyaktaṃ suvyaktaṃ.

--(Evidently, manifestly) pratyakṣatas -kṣeṇa prakāśaṃ suprakāśaṃ spaṣṭaṃ vyaktaṃ sphuṭaṃ prakaṭaṃ sāviṣkāraṃ sākṣāt prādus āvis.

--(Without disguise or cunning) nirvyājaṃ avyājena vyājena vinā kapaṭaṃ vinā amāyayā māyāṃ vinā kapaṭavyatirekeṇa saralaṃ sāralyena sadākṣiṇyaṃ chalena vinā.

--(Neatly, without ornament) vinītaṃ vinītavat sapariṣkāraṃ alaṅkāraṃ vinā bhūṣaṇaṃ vinā; 'plainly dressed,' vinītaveśaḥ -śā -śaṃ.

--(Frankly, honestly) avakraṃ ajihmaṃ nirvyalīkaṃ nirvyājaṃ niṣkapaṭaṃ nyāyatas saralavat śucivat samaṃ.

plainness PLAINNESS

, s. (Levelness) samatā sāmyaṃ samānatā ślakṣṇatā.

--(Neatness) vinītatā -tvaṃ vinayaḥ ākāraśuddhatā; 'of dress,' veśavinītatvaṃ.

--(Want of ornament) abhūṣitatvaṃ analaṅkṛtatvaṃ alaṅkārahīnatā bhūṣaṇahīnatā bhūṣaṇābhāvaḥ alaṅkārābhāvaḥ.

--(Artlessness, simplicity) avyājaḥ akāpaṭyaṃ amāyā vyājahīnatā kapaṭābhāvaḥ nirvyājatvaṃ kapaṭahīnatā saralatā sāralyaṃ dākṣiṇyaṃ ānauddhatyaṃ.

--(Frankness, honesty) sāralyaṃ avakratā ṛjutā ārjavaṃ śucitā akapaṭaḥ nyāyitā nirvyalīkatā vimalatā śuddhatā -tvaṃ.

--(Clearness) vyaktatā -tvaṃ suvyaktatvaṃ spaṣṭatā suspaṣṭatvaṃ vyaktiḥ f., abhivyaktiḥ f., subodhatā sugamyatā bhinnārthatvaṃ agūḍhatā -tvaṃ viśadatā vaiśadyaṃ pratyakṣatā sphuṭatā -tvaṃ prakāśatā prākaṭyaṃ prasiddhatā sudṛśyatā.

--(Ugliness) kurūpatā asaundaryyaṃ.

plain-spoken PLAIN-SPOKEN

, a. spaṣṭavāk m. f. n. (c) spaṣṭavaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) vyaktavāk &c.

plaint PLAINT

, s. (Complaint) vilāpaḥ vilapanaṃ vilāpena svārthanivedanaṃ.

--(In law) pūrvvapakṣapādaḥ bhāṣāpādaḥ -daṃ pūrvvavādaḥ abhiyogaḥ.

plaintiff PLAINTIFF

, s. vādī m. (n) pūrvvavādī m., agravādī m., pūrvvavādakaḥ parivādī m., parivādakaḥ kriyāvādī m., kāraṇavādī m., arthī m. (n) vivādārthī m., abhiyogī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) kāryyī m. (n) pūrvvāvedakaḥ vyavaharttā m. (rttṛ); 'plaintiff and defendant,' arthipratyarthinau m. du.

plaintive PLAINTIVE

, a. (Complaining) vilāpī -pinī -pi (n) paridevī &c., paridevakaḥ -kā -kaṃ vilapanakārī &c.

--(Expressing sorrow) śokasūcakaḥ -kā -kaṃ khedasūcakaḥ &c., duḥkhabodhakaḥ &c., śokārthakaḥ -kā -kaṃ.

plaintively PLAINTIVELY

, adv. vilāpena savilpanaṃ saparidevanaṃ karuṇaṃ.

plait PLAIT

, s. (Fold) ūrmmiḥ m. f., ūrmmī -rmmikā vyāvarttanaṃ taraṅgaḥ puṭaḥ cūṇaḥ

--(Braid) veṇiḥ -ṇī praveṇiḥ -kavaraḥ -rī dhammillaḥ keśagranthiḥ m.

to plait To PLAIT

, v. a. (Braid, fold) granth veṇīkṛ veṇīrūpeṇa granth or rac vyāvṛt puṭīkṛ ve.

[Page 597b]
plan PLAN

, s. (Scheme, project) upāyaḥ kalpanā saṅkalpaḥ niścitaṃ kalpitaṃ anusandhānaṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., yuktiḥ f., vyavasāyaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ abhiprāyaḥ uddeśaḥ buddhiḥ f., mantraṇā cintā; 'a good plan,' suyuktiḥ f., sukalpanā.

--(Draught, representation on paper) sūtraṃ sūtrapātaḥ ālekhyaṃ vastu n., vastumātraṃ.

--(Mode of construction) kalpanā kḷptiḥ f., kalā.

to plan To PLAN

, v. a. (Devise) manasā kḷp or parikḷp upāyaṃ kḷp mantr pracint paricint anusandhā ghaṭ vyavaso āloc.

--(Form a draught) sūtrapātaṃ kṛ ālikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), ālekhyaṃ kṛ.

to planch To PLANCH

, PLANCHED. See To PLANK, PLANKED.

plane PLANE

, a. (Level) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samatalaḥ -lā -laṃ.

plane PLANE

, s. (In geometry, a level, surface) samaṃ samatalaṃ samapṛṣṭhaṃ pāṭaḥ talaṃ; 'a plane figure,' kṣetraṃ.

--(The tool) takṣaṇī tvakṣaṇī takṣaṇayantraṃ.

to plane To PLANE

, v. a. (Make smooth) samīkṛ ślakṣṇīkṛ.

--(Pare with a carpenter's plane) takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ).

planed PLANED

, p. p. taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ takṣaṇayantreṇa ślakṣṇīkṛtaḥ &c.

planet PLANET

, s. grahaḥ bhraman grahaḥ tārā tārakā -kaṃ jyotis n., jyotiṣī jyotiṣkaḥ khecaraḥ khagaḥ gagaṇecaraḥ gagaṇādhvagaḥ vihagaḥ kholkaḥ nakṣatraṃ ṛkṣaḥ dyuṣad m., dyusad m., bhaṃ; 'minor planet,' upagrahaḥ; 'the planets collectively,' grahagaṇaḥ jyotirgaṇaḥ grahamaṇḍalaṃ bhramanto grahāḥ m. pl.; 'the nine planets,' navagrahāḥ m. pl. These, according to the Hindūs, are 1. the sun, sūryyaḥ; 2. the moon, candraḥ; 3. Mercury, budhaḥ; 4. Venus, śukraḥ; 5. Mars, maṅgalaḥ; 6. Jupiter, guruḥ m.; 7. Saturn, śaniḥ m.; 8. the ascending node, rāhuḥ m.; 9. the descending node, ketuḥ m. The two last are considered to be minor planets. The other names of the planets will be found under each separate head of Mercury, &c.

--(Auspicious planet) śubhagrahaḥ sugrahaḥ saumyagrahaḥ; of these there are four, viz. Mercury, Venus, Jupiter, and the Moon.

--(Inauspicious planet) kugrahaḥ aśubhagrahaḥ pāpagrahaḥ; of these there are five, viz. Mars, Saturn, the Sun, and the two nodes. 'Planet at its apex,' tuṅgī m. (n); 'motion of the planets,' grahacāraḥ; 'motion in their orbits,' gatiḥ f.; 'passage of a planet,' saṅkramaḥ saṅkrāntiḥ f.; 'conjunction,' saṅgamaḥ; 'aspect,' grahadaśā; 'influence,' grahayogaḥ grahāveśaḥ; 'unpropitious influence,' grahapīḍā grahabādhā; 'propitious influence,' grahānukūlyaṃ grahabalaṃ; 'worship of the planets,' grahapūjā; 'propitiation of them,' grahaśāntiḥ f., grahasādhanaṃ; 'sacrifice in propitiation of them,' grahayāgaḥ grahayajñaḥ grahamakhaḥ; 'presents made to Brāhmans for propitiating them,' grahadānaṃ; 'incantations to render them propitious,' grahajapaḥ; 'ascertainment of their aspect,' grahasādhanaṃ; 'calculations or tables for determining their position,' grahasāraṇī; 'diagram representing their aspect,' grahakuṇḍalī; 'meeting of the seven planets under one sign,' saptagrahasaṅgamaḥ.

planetary PLANETARY

, a. graha in comp., grahasambandhī &c., grahaviṣayakaḥ -kā -kaṃ nākṣatrikaḥ -kī -kaṃ nākṣatraḥ -trī -traṃ tārakī -kiṇī -ki (n); 'planetary influence,' grahāveśaḥ; 'planetary conjunction,' grahasaṅgamaḥ.

[Page 598a]
planet-struck PLANET-STRUCK

, a. grahapīḍitaḥ -tā -taṃ grahopahataḥ &c., grahāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

planing PLANING

, s. takṣaṇaṃ tvakṣaṇaṃ ślakṣṇīkaraṇaṃ samīkaraṇaṃ.

plank PLANK

, s. phalakaḥ -kaṃ kāṣṭhaphalakaḥ -kaṃ dāruphalakaḥ dīrghakāṣṭhaṃ dīrghadāruḥ m., mūkṣmadāruḥ m., kāṣṭhaṃ kiliñcaḥ kaṭaḥ.

to plank To PLANK

, v. a. phalakaiḥ or dīrghakāṣṭhaiḥ or kāṣṭhaphalakair āstṝ (c. 9. -stṛṇāti -starituṃ -rītuṃ), phalaka (nom. phalakayati -yituṃ), saphalakīkṛ.

planked PLANKED

, p. p. phalakāstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ phalakī -kinī -ki (n) saphalakaḥ &c.

planned PLANNED

, p. p. kalpitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ &c., manasā kalpitaḥ &c., mantritaḥ &c., pracintitaḥ &c., paṭitaḥ &c., vihitaḥ &c.

planning PLANNING

, s. upāyakalpanā upāyaparikalpanā anusandhānaṃ ghaṭanaṃ.

plant PLANT

, s. udbhid m. f. n., oṣadhiḥ -dhī f., auṣadhiḥ -dhī f., udbhijjaṃ udbhidaṃ pallavaḥ -vaṃ aṅkuraḥ prarohaḥ rohaḥ śākaḥ; 'gramineous,' tṛṇaṃ.

to plant To PLANT

, v. a. (Put in the ground for growth) ruh in caus. (ropayati -yituṃ) niruh nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ), ropaṇaṃ kṛ.

--(Fix, set, place) sthā in caus., pratiṣṭhā nyas vinyas dhā nidhā niviś ruh or āruh in caus.; 'to plant the foot,' pādaṃ nyas. (Plant a colony) vas in caus. (vāsayati -yituṃ).

plantain PLANTAIN

, s. (Tree) kadalī -laḥ kadalakaḥ rambhā tṛṇasārā gucchaphalā tatapatrī mocā mocakaḥ aṃśumatphalā kāṣṭhīlā vāraṇabuṣā vāraṇabusā vāraṇavallabhā vārabuṣā; 'the fruit,' kadalīphalaṃ mocaṃ mocāṭaḥ rambhā; 'wild plantain tree,' kāṣṭhakadalī; 'mixture of sugar and milk with plantains and spices,' śikhariṇī.

plantation PLANTATION

, s. (Act of planting) ropaṇaṃ āropaṇaṃ āropaḥ.

--(Place planted) vṛkṣavāṭikā vṛkṣavāṭī vāṭaḥ -ṭī -ṭikā kṛtrimavanaṃ upavanaṃ vanaṃ karmmāntaḥ śākaṭaṃ or śākinaṃ in comp.; as, 'a plantation of sugar canes,' ikṣuśākaṭaṃ ikṣuśākinaṃ.

planted PLANTED

, p. p. ropitaḥ -tā -taṃ āropitaḥ &c., nikhātaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ vinyastaḥ &c., sthāpitaḥ -tā -taṃ.

planter PLANTER

, s. ropayitā m. (tṛ) āropayitā m., ropakaḥ āropakaḥ ropaṇakṛt m., āropaṇakṛt; 'of trees,' vṛkṣaropayitā m., vṛkṣaropakaḥ.

--(Owner of a plantation) vāṭikāpatiḥ m., vāṭikeśvaraḥ.

plash PLASH

, s. varttarūkaḥ kṣudrajalaughaḥ kṣudrajalagulmaḥ paṅkagulmaḥ.

to plash To PLASH

, v. n. jale or paṅke krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ).

plashy PLASHY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ jalāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ jalapaṅkamayaḥ -yī -yaṃ.

plaster PLASTER

, s. (For covering a wall, &c.) lepaḥ vilepaḥ cūrṇalepaḥ karkaralepaḥ sudhā udapeṣaḥ.

--(For a wound) upanāhaḥ upadehaḥ anulepanaṃ.

to plaster To PLASTER

, v. a. lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip ālip vilip pralip upalip dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), lepanaṃ kṛ anulepanaṃ kṛ vilepanaṃ kṛ pralepanaṃ kṛ upanāhanaṃ kṛ.

plastered PLASTERED

, p. p. liptaḥ -ptā -ptaṃ anuliptaḥ &c., upaliptaḥ &c., āliptaḥ &c., praliptaḥ &c., digdhaḥ -gdhā -gdhaṃ nidigdhaḥ &c., upacitaḥ &c.; 'with cement,' sudhāliptaḥ &c., sudhādhavalitaḥ &c., sudhāmayaḥ -yī -yaṃ.

plasterer PLASTERER

, s. lepakaḥ pralepakaḥ vilepakaḥ lepakaraḥ vilepanakṛta m., sudhājīvī m. (n).

plastering PLASTERING

, s. lepanaṃ vilepanaṃ anulepanaṃ upalepaḥ -panaṃ lipiḥ f., pustaṃ.

plastic PLASTIC

, a. rūpakārī -riṇī -ri (n) rūpakaraḥ -rā -raṃ ākāradaḥ -dā -daṃ ākārakārakaraḥ -rā -raṃ mūrttidaḥ &c., kalpakaḥ -kā -kaṃ kalpanakṣamaḥ -mā -maṃ.

to plat To PLAT

, v. a. (Weave) granth udgranth ve khac utkhac gumpha.

plat PLAT

, s. (Of ground). See PLOT.

plate PLATE

, s. (Vessel from which food is eaten) pātraṃ bhojanapātraṃ śarāvaḥ bhājanaṃ bhāṇḍaṃ.

--(Wrought silver, &c.) kośaḥ koṣaḥ suvarṇarūpyādimayabhāṇḍāni n. pl.

--(Flat piece of metal) patraṃ phalakaḥ -kaṃ; 'gold plate,' suvarṇapatraṃ; 'copper-plate,' tāmrapatraṃ.

--(Plate of metal for engraving or inscription) gaṭṭaḥ -ṭṭaṃ patraṃ phalakaṃ; 'copper-plate,' tāmrapaṭṭaṃ tāmraphalakaṃ; 'a plate of copper on which a grant or edict is inscribed,' śāsanapatraṃ paṭṭaḥ.

to plate To PLATE

, v. a. rūṣyapatrapinaddhaṃ -ddhāṃ kṛ rājatīkṛ rājatānvitaṃ -tāṃ kṛ.

plated PLATED

, p. p. or a. rājatānvitaḥ -tā -taṃ rasitaḥ -tā -taṃ rājatapatrapinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rūpyapratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ rūpyapatropetaḥ -tā -taṃ.

platform PLATFORM

, s. mañcaḥ mañcakaḥ śivikā karṇavaṃśaḥ indrakoṣaḥ; 'for any particular ceremony,' mañcamaṇḍapaḥ.

--(Plan). See the word.

platinum PLATINUM

, s. No Sanskrit equivalent. plāṭinaṃ may be used.

platoon PLATOON

, s. (Particular array of soldiers) pattiḥ m.

platter PLATTER

, s. śarāvaḥ pātraṃ bhājanaṃ bhojanapātraṃ vṛhatpātraṃ.

plaudit PLAUDIT

, s. praśaṃsā praṇādaḥ jayaśabdaḥ dhanyavādaḥ praśaṃsāśabdaḥ.

plausibility PLAUSIBILITY

, s. satyābhāsaḥ -satvaṃ pramāṇābhāsaḥ -satvaṃ satyasaṅkāśatā -tvaṃ satyasādṛśyaṃ satyasannibhatā.

plausible PLAUSIBLE

, a. satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ satyasannibhaḥ -bhā -bhaṃ satyasadṛśaḥ -śī -śaṃ satyābhāsarūpaḥ -pā -paṃ satyābhāsātmakaḥ -kā -kaṃ pramāṇābhāsarūpaḥ &c., savyājaḥ -jā -jaṃ grāhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ vāhyato darśanīyaḥ -yā -yaṃ or sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ or ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Using plausible arguments) ābhāsavādī -dinī -di (n).

plausibly PLAUSIBLY

, adv. satyābhāsapūrvvaṃ pramāṇābhāsaprarvvaṃ pramāṇābhāsena satyasādṛśyena satyasadṛśaṃ satyasannibhaṃ savyājaṃ.

to play To PLAY

, v. n. (Frolic, sport) krīḍ (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ), ākrīḍ vikrīḍ saṃkrīḍ parikrīḍ anukrīḍ div (c. 4. dīvyati -te devituṃ), khelā (nom. khelāyati), ram (c. 1. ramate rantuṃ), vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vilas (c. 1. -lasati -situṃ), tev (c. 1. tevate -vituṃ), lal (c. 1. lalati -lituṃ), kurd or kūrd (c. 1. kūrdate -rdituṃ), krīḍāṃ kṛ khelāṃ kṛ.

--(Play as a child) kumār (c. 10. kumārayati -yituṃ) or kumāl kuḍ (c. 6. kuḍati -ḍituṃ), kumāravat krīḍ.

--(Play at dice or any game) div pradiv pratidiv akṣaiḥ or akṣān div akṣaiḥ krīḍ glah (c. 1. glahate -hituṃ), akṣādikrīḍāṃ kṛ dyūtakrīḍāṃ kṛ akṣadyūtaṃ kṛ.

--(On a musical instrument) vad (c. 10. vādayati -yituṃ), saṃvad vāditraṃ vad.

--(Act in any character) abhinayaṃ kṛ naṭ, often expressed by a nominal verb; as, 'he plays the king,' rājāyate; 'he plays the lion,' siṃhāyate; 'he plays the fool,' mūrkhāyate.

--(Move about, wanton) itastataś cal (c. 1. calati -lituṃ) or sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ), vilas.

--(Operate, be in action or motion) ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), pravṛt cal.

to play To PLAY

, v. a. (Put in action or motion) pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), cal (c. 10. cālayati -yituṃ), sañcal sṛ (c. 10. sārayati -yituṃ), car (c. 10. cārayati -yituṃ), sañcar.

--(A musical instrument) vāditraṃ or tūryyaṃ vad (c. 10. vādayati -yituṃ) or saṃvad or murcch (c. 10. mūrcchayati -yituṃ); 'a finger instrument,' sṛ or cal.

--(Represent dramatically) abhinī (c. 1. -nayati -netuṃ), naṭ (c. 10. nāṭayati -yituṃ), rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), abhinayaṃ kṛ.

--(Perform, act, do) kṛ vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā.

play PLAY

, s. krīḍā -ḍanaṃ khelā -lanaṃ keliḥ m. f., devanaṃ vilāsaḥ vilasanaṃ -sitaṃ līlā vinodaḥ parihāsaḥ parīhāsaḥ vihāraḥ krīḍākautukaṃ kautukaṃ narmma n. (n) kūrdanaṃ kurdanaṃ tevanaṃ kṣvelitaṃ; 'play of fancy,' buddhivilāsaḥ; 'in play,' parihāsena līlayā vilāsena; 'play of children,' bālakrīḍā bālalīlā; 'game of play,' rāsaḥ rāserasaḥ.

--(Playing at dice, &c.) akṣādikrīḍā akṣakrīḍā dyūtakrīḍā akṣadyūtaṃ dyūtaṃ paṇapūrvvikā krīḍā devanaṃ.

--(Action, operation) ceṣṭā ceṣṭitaṃ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ kriyā vyavasāyaḥ vyāpāraḥ.

--(Motion) calanaṃ caraṇaṃ sañcalanaṃ caraṇaṃ sañcaraṇaṃ cāraḥ saraṇaṃ kṣvelitaṃ kṣvelikā kṣvelyā.

--(Room for free motion) avakāśaḥ prasaraḥ avasaraḥ ceṣṭāparyyāptasthālaṃ -sthānaṃ.

--(Drama, dramatic composition) nāṭakaḥ prakaraṇaṃ rūpaṃ -pakaṃ.

--(Dramatic show) prekṣaṇaṃ prekṣā kautukaṃ.

play-day PLAY-DAY

, s. krīḍādivasaḥ krīḍanadinaṃ viśrāmadivasaḥ anadhyāyadivasaḥ anadhyāyatithiḥ m. f., asvādhyāyatithiḥ m. f.

played PLAYED

, p. p. krīḍitaḥ -tā -taṃ.

--(As an instrument) vāditaḥ -tā -taṃ pravāditaḥ &c.

--(Set in motion) cālitaḥ -tā -taṃ sañcālitaḥ &c., sāritaḥ &c., sañcāritaḥ &c.

--(Acted) abhinītaḥ -tā -taṃ.

--(Performed) kṛtaḥ -tā -taṃ anuṣṭhitaḥ &c.

player PLAYER

, s. (One who sports) krīḍakaḥ krīḍākārī m. (n) devakaḥ devī m., khelākārī m.

--(Actor) naṭaḥ kuśīlavaḥ raṅgājīvaḥ raṅgajīvakaḥ abhinetā m. (tṛ) raṅgāvatārakaḥ narttakaḥ; 'manager of a company of players,' sūtradhāraḥ māriṣaḥ.

--(At dice, &c.) dyūtakrīḍakaḥ akṣakrīḍakaḥ akṣadevī m. (n) akṣadyūtaḥ akṣadyūḥ m., devī m.

--(On an instrument of music) vādyavādakaḥ bhāṇḍavādakaḥ.

play-fellow PLAY-FELLOW

, PLAY-MATE, s. sahakrīḍakaḥ sahadevī m. (n) sahadevakaḥ.

playful PLAYFUL

, a. krīḍāvān -vatī -vat (t) krīḍāśīlaḥ -lā -laṃ līlāśīlaḥ -lā -laṃ krīḍāparaḥ -rā -raṃ līlāparaḥ -rā -raṃ līlākhelaḥ -lā -laṃ vilāsī -sinī -si (n) krīḍāsaktaḥ -ktā -ktaṃ vinodī &c., salīlaḥ -lā -laṃ līlāvān &c., kelikaḥ -kā -kaṃ keliparaḥ &c., khelāparaḥ -rā -raṃ kalākeliḥ -liḥ -li kautukī &c., kṛtakautukaḥ -kā -kaṃ abhilulitaḥ -tā -taṃ cañcalaḥ -lā -laṃ krīḍāparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ krīḍakaḥ -kā -kaṃ; 'playful anger,' krīḍākopaḥ.

playfully PLAYFULLY

, adv. vilāsena sakautukaṃ līlayā parihāsena krīḍāpūrvvaṃ.

playfulness PLAYFULNESS

, s. krīḍāśīlatā salīlatvaṃ savilāsatvaṃ cañcalatā krīḍāsaktiḥ f., krīḍāparatā līlāparatā līlāsaktatā.

play-ground PLAY-GROUND

, s. krīḍāsthānaṃ kelisthānaṃ krīḍārāmaḥ tevanaṃ nikarṣaṇaḥ.

play-house PLAY-HOUSE

, s. nāṭakaśālā raṅgaśālā nāṭakamandiraṃ nṛtyaśālā raṅgaḥ.

play-thing PLAY-THING

, s. krīḍanakaṃ krīḍādravyaṃ khelanī krīḍāvastu n., krīḍāmṛgaḥ.

plea PLEA

, s. (Excuse) chadma n. (n) uttaraṃ vyapadeśaḥ apadeśaḥ upadeśaḥ nimittaṃ kāraṇaṃ.

--(In law) uttaraṃ uttaravādaḥ uttarapādaḥ; 'special plea,' kāraṇottaraṃ prāṅnyāyaḥ; 'false plea,' apārthakaraṇaṃ; 'raising a plea,' dhvajīkaraṇaṃ.

to plead To PLEAD

, v. n. uttaraṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), uttaraṃ kṛ or dā nimittaṃ vad vyapadeśaṃ kṛ vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apadeśaṃ kṛ.

--(Supplicate earnestly) vinayena prārth (c. 10. -arthayati -yituṃ), vinayena svārthaṃ nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ).

to plead To PLEAD

, v. a. (Adduce in proof) pramāṇīkaraṇārtham upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), hetum or nimittam upanyas hetūpanyāsaṃ kṛ nimittopanyāsaṃ kṛ.

--(Alledge in excuse) vyapadeśārthaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or upanyas apadeśārthaṃ vad.

--(Plead the cause of another) parārthaṃ vad parārtham uttaraṃ vad.

pleadable PLEADABLE

, a. vyapadeśārthaṃ or pramāṇīkaraṇārtham upanyasanīyaḥ -yā -yaṃ or upanyāsyaḥ -syā -syaṃ.

pleaded PLEADED

, p. p. vyapadeśārthaṃ or pramāṇīkaraṇārtham upanyastaḥ -stā -staṃ.

[Page 599b]
pleader PLEADER

, s. uttaravādī m. (n) hetuvādī m., nimittavādī m.

--(For another) parārthaṃ vādī m. or uttaravādī m.

pleading PLEADING

, s. uttaravādaḥ hetuvādaḥ nimittavādaḥ vyapadeśakaraṇaṃ chadmakaraṇaṃ pramāṇīkaraṇārthaṃ or vyapadeśārthaṃ hetūpanyāsaḥ or nimittopanyāsaḥ.

pleasant PLEASANT

, a. ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ priyaḥ -yā -yaṃ supriyaḥ -yā -yaṃ manaḥpriyaḥ &c., manoramaḥ -mā -maṃ rāmaḥ -mā -maṃ abhirāmaḥ -mā -maṃ manobhirāmaḥ -mā -maṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ abhimataḥ -tā -taṃ yathābhimataḥ -tā -taṃ sukhaḥ -khā -khaṃ sukhadaḥ -dā -daṃ sukhāvahaḥ -hā -haṃ sukhapradaḥ -dā -daṃ sukhakaraḥ -rā -raṃ sukhadāyakaḥ -kā -kaṃ yathāsukhaḥ -khā -khaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ kamanīyaḥ -yā -yaṃ kāntaḥ -ntā -ntaṃ nandakaḥ -kā -kaṃ ānandadaḥ -dā -daṃ ānandakaraḥ &c., harṣakaḥ &c., harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ harṣakaraḥ &c., harṣāvahaḥ -hā -haṃ modakaḥ -kā -kaṃ madhuraḥ -rā -raṃ rucikaraḥ &c., ruciraḥ -rā -raṃ rucyaḥ -cyā -cyaṃ praśastaḥ -stā -staṃ tuṣṭikaraḥ &c., hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ hṛdyaḥ -dyā -dyaṃ surabhiḥ -bhiḥ -bhi manorañjakaḥ &c., manorañjanaḥ &c., cokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ caukṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

pleasantly PLEASANTLY

, adv. sukhena sukhaṃ yathāsukhaṃ sukharūpeṇa ramyaṃ ramanīyaṃ manoramaṃ subhagaṃ yathābhimataṃ priyaṃ supriyaṃ madhuraṃ ruciraṃ.

pleasantness PLEASANTNESS

, s. ramyatā ramaṇīyatā abhirāmatā priyatā supriyatā kāmyatvaṃ kāntatā abhimatatvaṃ sukhatvaṃ saukhyaṃ sukhadāyakatvaṃ.

pleasantry PLEASANTRY

, s. vinodaḥ vinodavākyaṃ vinodoktiḥ f., narmmoktiḥ f., narmmabhāṣaṇaṃ parihāsaḥ parīhāsaḥ hāsikā.

to please To PLEASE

, v. a. (Gratify) sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), parituṣ prī (c. 9. prīṇāti, c. 10. prīṇayati -yituṃ), tṛp pramud ram hlād āhlād hṛṣ vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), sabhāj sukhaṃ kṛ or dā prītiṃ kṛ or ; 'anxious to please,' anugrahakātaraḥ -rā -raṃ.

--(Approve itself to) ruc (c. 1. rocate -cituṃ) with dat. or gen. of the person, śubh (c. 1. śobhate -bhituṃ), abhimataḥ -tā -taṃ bhū anumataḥ -tā -taṃ bhū priyaḥ -yā -yaṃ bhū; 'that pleases me,' tan mahyaṃ or mama rocate tan mayā or mama anumataṃ or abhimataṃ. See To LIKE.

to please To PLEASE

, v. n. (Choose) ruc (c. 1. rocate -cituṃ, c. 10. rocayati -yituṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ); 'as you like,' yathā bhavate rocate yathākāmaṃ. See To LIKE, v. n.

--(Condescend, as a word of ceremony) kṛpāṃ or dayāṃ kṛ. Usually expressed by the 2d or 3d person of the rt. arh, or by the use of tāvat, or some other particle; as, 'Be pleased to speak to me,' māṃ vaktum arhasi or arhati bhavān; 'please to go,' gaccha tāvat.

pleased PLEASED

, p. p. prītaḥ -tā -taṃ prītātmā -tmā tma (n) tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santuṣṭaḥ &c., parituṣṭaḥ &c., hṛṣṭaḥ &c., hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ prasāditaḥ -tā -taṃ moditaḥ &c., muditaḥ &c., āhlāditaḥ &c., prahlāditaḥ &c., ānanditaḥ &c., abhirucitaḥ &c., tṛptaḥ -ptā -ptaṃ ramamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pratītaḥ -tā -taṃ; 'in mind,' prītamanāḥ -nāḥ -naḥ (s).

pleasing PLEASING

, a. ramyaḥ -myā -myaṃ manoramaḥ -mā -maṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ nandakaḥ -kā -kaṃ modakaḥ &c., kamanīyaḥ -yā -yaṃ ruciraḥ -rā -raṃ rociṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu candakaḥ -kā -kaṃ mañjulaḥ -lā -laṃ manojñaḥ -jñā -jñaṃ manonukūlaḥ -lā -laṃ manāpaḥ -pā -paṃ manorañjakaḥ &c. See PLEASANT, a.

--(To the eye) cakṣuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ cārurūpaḥ -pā -pī -paṃ dṛśyaḥ &c. See BEAUTIFUL.

--(To the ear) sukhaśravaḥ -vā -vaṃ śrotrasukhaḥ -khā -khaṃ śrutisukhaḥ &c., śrotrābhirāmaḥ -mā -maṃ sucārusvanaḥ -nā -naṃ mañjusvanaḥ &c., suśrāvyaḥ -vyā -vyaṃ; 'pleasing language,' cāṭuḥ -ṭu m. n., cāṭūktiḥ f.

[Page 600a]
pleasingly PLEASINGLY

, adv. subhagaṃ ramaṇīyaṃ ramyaṃ manoramaṃ sukha or cāru or mañju in comp.; as, 'singing pleasingly,' cārusvanaḥ -nā -naṃ sukhasvanaḥ &c., mañjusvanaḥ &c.

pleasurable PLEASURABLE

, a. ramyaḥ -myā -myaṃ ramaṇīyaḥ -yā -yaṃ saukhīyaḥ -yā -yaṃ sukhāvahaḥ -hā -haṃ bhogavān -vatī -vat (t). See PLEASANT.

pleasure PLEASURE

, s. (Gratification, enjoyment) prītiḥ f., sukhaṃ saukhyaṃ ānandaḥ tuṣṭiḥ f., santoṣaḥ paritoṣaḥ toṣaḥ harṣaḥ modaḥ āmodaḥ pramodaḥ āhlādaḥ prahlādaḥ ratiḥ f., ullāsaḥ abhiruciḥ f., nandaḥ hlādaḥ mudā mud f., vilāsaḥ kutūhalaṃ kautukaṃ śarmma n. (n) utsāhaḥ; 'intense pleasure,' paramānandaḥ atyānandaḥ romaharṣaḥ -rṣaṇaṃ pulakaḥ romāñcaḥ; 'in pleasure and pain,' sukhaduḥkhayoḥ loc. du.

--(Liking, friendship for) ruciḥ f., abhiruciḥ f., icchā abhimatatā anuraktiḥ f., abhilāṣaḥ abhilaṣitaṃ chandaṃ chandas n.; 'one's own pleasure,' svecchā; 'at one's pleasure,' svecchayā svecchātas kāmatas yathākāmaṃ kāmaṃ anukāmaṃ.

--(Sensual pleasure) viṣayabhogaḥ viṣayakāmaḥ viṣayasukhaṃ viṣayānurāgaḥ kāmaḥ bhogaḥ.

--(Sexual pleasure) ratiḥ f., surataṃ rataṃ bhogaḥ bhogavilāsaḥ.

--(Cause of pleasure) sukhahetuḥ m., sukhakāraṇaṃ; 'goodess of pleasure,' raṅgadevatā.

pleasure-boat PLEASURE-BOAT

, s. krīḍānaukā kelinaukā vilāsanaukā.

pleasure-ground PLEASURE-GROUND

, s. udyānaṃ krīḍodyānaṃ ārāmaḥ krīḍārāmaḥ krīḍāvanaṃ vilāsavanaṃ krīḍākānanaṃ vilāsakānanaṃ kelikānanaṃ kelivanaṃ pramadavanaṃ kilodyānaṃ tevanaṃ.

pleasure-house PLEASURE-HOUSE

, s. keligṛhaṃ krīḍāgṛhaṃ vilāsagṛhaṃ vilāsamandiraṃ.

pleasurist PLEASURIST

, s. bhogāsaktaḥ viṣayāsaktaḥ viṣayasevī m. (n) kelināgaraḥ keliparaḥ viṣayī m. (n) vaiṣayikaḥ bhogaparāyaṇaḥ.

plebeian PLEBEIAN

, a. prākṛtaḥ -tī -taṃ duṣkulīnaḥ -nā -naṃ akulīnaḥ -nā -naṃ laukikaḥ -kī -kaṃ sāghāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ avaravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ adhamavarṇaḥ &c., antyavarṇaḥ &c., adhamajātīyaḥ -yā -yaṃ antyajātīyaḥ -yā -yaṃ pāmaraḥ -rī -raṃ.

plebeian PLEBEIAN

, s. prākṛtajanaḥ pṛthagjanaḥ nihīnajanaḥ itarajanaḥ akulīnajanaḥ vṛṣalaḥ apasadaḥ nīcajanaḥ pāmarajanaḥ.

plectrum PLECTRUM

, s. koṇaḥ śārikā parivādaḥ raṇaḥ.

pledge PLEDGE

, s. (Any thing deposited as a security) nyāsaḥ nikṣepaḥ ādhiḥ m., ādhānaṃ upanyāsaḥ bandhakaḥ upanidhiḥ m., upanikṣepaḥ upanidhānaṃ aupanidhikaṃ anvādhiḥ m., paṇaḥ paripaṇanaṃ ādhamanaṃ ādhīkaraṇaṃ; 'counter-pledge,' pratipāṇaṃ.

--(Any thing deposited as security for the repayment of something borrowed) gṛhītasya dravyasyopari viśvāsārtham adhamarṇenottamarṇe nyasta ādhiḥ; 'act of depositing a pledge,' ādhīkaraṇaṃ.

--(Hostage) bandhakaḥ śarīrabandhakaḥ.

--(Token) abhijñānaṃ.

to pledge To PLEDGE

, v. a. ādhīkṛ nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), pratinyas upanyas nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), upanikṣip nidhā (c. 3. -dadhāti dhātuṃ), ādhā paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paripaṇ nyāsīkṛ.

--(Pledge one's self, pledge one's word) pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), pratijñāṃ kṛ pratijñābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū vacanabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū aṅgīkṛ ūrīkṛ.

pledged PLEDGED

, p. p. ādhīkṛtaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ upanyastaḥ &c., nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ paripaṇitaḥ -tā -taṃ nyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Promised) pratijñātaḥ -tā -taṃ aṅgīkṛtaḥ &c., abhyupetaḥ &c.; 'that has pledged his word,' kṛtapratijñaḥ -jñā -jñaṃ pratijñābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vacanabaddhaḥ &c., dattapratijñaḥ &c., dattavacanaḥ &c.

pledget PLEDGET

, s. (In surgery) vikeśikā paṭṭaḥ -ṭṭakaḥ āveṣṭanaṃ kavalikā.

[Page 600b]
pleiads PLEIADS

, PLEIADES, s. pl. kṛttikā bahulāḥ f. pl.

plenary PLENARY

, a. sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ &c., niḥśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

plenilunar PLENILUNAR

, PLENILUNARY, a. pūrṇacandrasambandhī &c., pūrṇendusambandhī &c.

plenipotence PLENIPOTENCE

, s. pūrṇasāmarthyaṃ sāmarthyapūrṇatā pūrṇaśaktitvaṃ śaktipūrṇatā.

plenipotent PLENIPOTENT

, a. pūrṇaśaktiḥ -ktiḥ -kti pūrṇaśaktimān -matī -mat (t).

plenipotentiary PLENIPOTENTIARY

, s. pūrṇaśaktiyuktaḥ pūrṇaśaktiviśiṣṭaḥ pūrṇaśaktikaḥ.

plenist PLENIST

, s. pūrṇatāvādī m. (n) pūrṇatvavādī m.

plenitude PLENITUDE

, s. pūrṇatā sampūrṇatā -tvaṃ paripūrṇatā -tvaṃ pūrttiḥ f., āpūrttiḥ f., puṣkalatā vipulatā samṛddhiḥ f., sāmṛddhyaṃ prācuryyaṃ utsekaḥ.

plenteous PLENTEOUS

, PLENTIFUL, a. bahulaḥ -lā -laṃ bahuḥ -huḥ -hvī -hu pracuraḥ -rā -raṃ puṣkalaḥ -lā -laṃ vipulaḥ -lā -laṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhūriḥ -riḥ -ri atiriktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ &c., utsiktaḥ &c., upacitaḥ &c.

plenteously PLENTEOUSLY

, PLENTIFULLY, adv. bāhulyena bahuśas prācuryyeṇa pracuraṃ puṣkalaṃ vipulaṃ vaipulyena bhūriśas bhūri bahu anekaśas atiriktaṃ udrekeṇa.

plenteousness PLENTEOUSNESS

, PLENTIFULNESS, s. bāhulyaṃ prācuryyaṃ puṣkalatvaṃ. See next.

plenty PLENTY

, s. bāhulyaṃ bahutvaṃ -tā prācuryyaṃ pracuratā -tvaṃ vaipulyaṃ vipulatā puṣkalatā samṛddhiḥ f., sāmṛddhyaṃ vṛddhiḥ f., samṛddhatā prabhūtatā udrekaḥ atirekaḥ utsekaḥ atiriktatā utsiktatā sphītiḥ f., sphātiḥ f.; 'time of plenty or abundance of corn, &c.,' subhikṣaṃ dhānyasamṛddhiḥ f.; 'cow of plenty,' kāmadā kāmadudhā kāmadhuk f. (h). See PHILOSOPHER'S STONE.

pleonasm PLEONASM

, s. śabdātiśayaḥ śabdabāhulyaṃ śabdādhikyaṃ svārthaṃ mātraṃ.

pleonastic PLEONASTIC

, a. svārthaḥ -rthā -rthaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ atiriktaśabdaḥ -bdā -bdaṃ.

pleonastically PLEONASTICALLY

, adv. śabdabāhulyena śabdādhikyena svārthatas.

plethora PLETHORA

, s. raktapittaṃ -ttaḥ pittaraktaṃ asrapittaṃ raktātiśayyaṃ raktādhikyaṃ atipuṣṭiḥ f.

plethoric PLETHORIC

, a. raktapittarogī -giṇī -gi (n) atipuṣṭiśīlaḥ -lā -laṃ atipuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atiśayapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

pleurisy PLEURISY

, s. (Disease of the chest) urograhaḥ vakṣograhaḥ.

pleuritic PLEURITIC

, a. urograharogī -giṇī -gi (n) urograhī &c., vakṣograhī &c.

pliability PLIABILITY

, PLIANCY, s. sunamyatā sunamanīyatvaṃ namanaśīlatā ānamyatā āyamyatā mṛdutā mārdavaṃ komalatā śithilatā śaithilyaṃ adṛḍhatā.

pliant PLIANT

, PLIABLE, a. sunamyaḥ -myā -myaṃ sukhanamyaḥ &c., sunamanīyaḥ -yā -yaṃ namanaśīlaḥ -lā -laṃ ānamyaḥ &c., namyaḥ &c., namanīyaḥ &c., āyamyaḥ &c., mṛduḥ -duḥ -dvī -du komalaḥ -lā -laṃ śithilaḥ -lā -laṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

to plight To PLIGHT

, v. a. See To PLEDGE.

plight PLIGHT

, s. (Condition) avasthā daśā sthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f., gatiḥ f.; 'bad plight,' durdaśā duḥsthitiḥ f., durgatiḥ f.; 'in bad plight,' durdaśāgrastaḥ -stā -staṃ duḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Gage). See PLEDGE.

plighted PLIGHTED

, p. p. paripaṇitaḥ -tā -taṃ nyastaḥ -stā -staṃ upanyastaḥ &c., pratijñātaḥ -tā -taṃ kṛtapratijñaḥ -jñā -jñaṃ; 'in marriage,' pratijñāvivāhitaḥ &c., vāgdattaḥ -ttā -ttaṃ.

plinth PLINTH

, s. prākāramūlaṃ bhittimūlaṃ prākāratalaṃ stambhamūlaṃ stambhatalaṃ.

to plod To PLOD

, v. n. mandaṃ mandaṃ nirantarāyāsena or aviratakleśena śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ) or avirataśrameṇa āyas (c. 4. -yasyati -yasituṃ), atimāndyena nityaśramaṃ kṛ or nityāyāsaṃ kṛ or nityakaṣṭaṃ kṛ or nityakleśaṃ kṛ or nityapravṛttiṃ kṛ.

plodder PLODDER

, s. atimāndyena nirantarāyāsī m. (n) or aviratāyāsī m. or nirantaraśramī or nityaśramī m. (n) or nityodyogī m. (n) or nitya- vyavasāyī āyāsādhyayanī m. (n) śramādhyāyī m., āṣāptavyāsaṅgī m., āyāsagāmī m., pipīlikādharmmī m. (n).

plodding PLODDING

, s. atimāndyapūrvvī nirantarāyāsaḥ or aviratāyāsaḥ atimāndyena nityaśramaḥ or nityodyogaḥ or nityavyavasāyaḥ āyāsādhyayanaṃ śramādhyayanaṃ pipīlikādharmmaḥ.

plodding PLODDING

, a. atimāndyapūrvvaṃ nirantarāyāsī -sinī -si(n) or nityaśramī &c.

plot PLOT

, s. (Complicated scheme, deep-laid stratagem) kapaṭaprabandhaḥ chalaprabandhaḥ kāpaṭyaprabandhaḥ upāyaprabandhaḥ kūṭaprabandhaḥ kalpanā upāyakalpanā saṅkalpaḥ upāyaprayogaḥ prayogaḥ yuktiḥ f., apadeśaḥ vyapadeśaḥ mantraṇā upāyaḥ.

--(Scheme of mischief) kusaṅkalpaḥ kukalpanā kumantraṇā kukarmmasampādanārthaṃ or drohasampādanārthaṃ kapaṭaprabandhaḥ.

--(Of a drama, &c.) vastu n.; 'secondary plot,' pratimukhaṃ; 'good plot,' suvastu; 'a play with a plot composed by Kālidāsa,' kālidāsagrathitavastunāṭakaḥ.

--(Of ground) sthalaṃ -lī -lā bhūmibhāgaḥ bhūbhāgaḥ bhūpradeśaḥ bhūmipradeśaḥ bhūmiḥ f., vasudhā.

to plot To PLOT

, v. a. or n. (Form a scheme) manasā upāyaprabandhaṃ kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or pracint (c. 10. -cintayati -yituṃ) or anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), mantr (c. 10. mantrayate -yituṃ), sammantr upāyakalpanāṃ kṛ kapaṭaprabandhaṃ kṛ upāyaprabandhaṃ kṛ saṅkalpaṃ kṛ.

--(Form a scheme of mischief) kusaṅkalpaṃ kṛ kukarmmasampādanārthaṃ kapaṭaprabandhaṃ kṛ or upāyakalpanāṃ kṛ drohakaraṇārthaṃ kumantraṇāṃ kṛ or sammantraṇāṃ kṛ.

--(Plot against) druh (c. 4. druhyati drogdhuṃ), abhidruh drohaṃ cint or pracint kapaṭaprabandhena drohaṃ kṛ.

plotter PLOTTER

, s. kapaṭaprabandhakārī m. (n) upāyakalpakaḥ upāyacintakaḥ drohacintakaḥ kumantraṇākṛt kukalpanākṛt m., kusaṅkalpakārī m. (n).

plough PLOUGH

, s. halaṃ lāṅgalaṃ godāraṇaṃ sīraḥ śīraḥ hālaḥ gokīlaḥ gokilaḥ kṛntatraṃ karṣaṇī ākarṣaṇī rādharaṅkaḥ kuntalaḥ; 'body of a plough,' phālaḥ phalaṃ nirīśaṃ nirīṣaṃ kūṭakaṃ; 'the share,' see PLOUGHSHARE; 'the pole or shaft,' īṣā īśā lāṅgaladaṇḍaḥ; 'the yoke,' yugaṃ kuśaḥ; 'pin of it,' yugakīlakaḥ; 'tie of it,' yoktaṃ yotraṃ ābandhaḥ; 'handle of a plough,' īṣādaṇḍaḥ īśādaṇḍaḥ; 'relating or belonging to a plough,' hālikaḥ -kī -kaṃ lāṅgalikaḥ &c., sairikaḥ -kī -kaṃ; 'to hold, drive or follow the plough,' lāṅgalaṃ or halaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or bhṛ or dhṛ or vaḍ (c. 10. vāhayati -yituṃ) or cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

to plough To PLOUGH

, v. a. halena or lāṅgalena kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ) or karṣaṇaṃ kṛ lāṅgalena bhūmiṃ dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ) or bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), hal (c. 1. halati -lituṃ, c. 10. halayati -yituṃ), halahatiṃ kṛ lāṅgalahatiṃ kṛ halahataṃ -tāṃ kṛ halakṛṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

to plough To PLOUGH

, v. n. (Drive a plough) lāṅgalaṃ or halaṃ vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

ploughable PLOUGHABLE

, a. karṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ kṛṣiyogyaḥ -gyā -gyaṃ sītyaḥ -tyā -tyaṃ halyaḥ -lyā -lyaṃ halahatiyogyaḥ &c.

plough-boy PLOUGH-BOY

, s. bālakṛṣakaḥ bālakarṣakaḥ bālahālikaḥ.

ploughed PLOUGHED

, p. p. kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karṣitaḥ -tā -taṃ halakṛṣṭaḥ &c., phālakṛṣṭaḥ &c., phālakarṣitaḥ &c., sītyaḥ -tyā -tyaṃ śītyaḥ &c., halyaḥ -lyā -lyaṃ; 'twice-ploughed,' dviguṇākṛtaḥ -tā -taṃ dvitīyākṛtaḥ &c., dvihalpaḥ &c., dvisītyaḥ -tyā -tyaṃ śambākṛtaḥ -tā -taṃ sambākṛtaḥ &c.; 'thriceploughed,' trisītyaḥ &c., triguṇākṛtaḥ &c., tṛtīyākṛtaḥ &c., trihalyaḥ &c.; 'ploughed by two ploughs,' haladvayena kṛṣṭaḥ &c. or vāhitaḥ; 'a ploughed field,' phālakṛṣṭakṣetraṃ phālakṛṣṭaṃ halyakṣetraṃ; 'land ploughed after sowing,' vījākṛtaḥ -tā -taṃ uptakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

plougher PLOUGHER

, s. kṛṣakaḥ kaṣaikaḥ karṣī m. (n) hālikaḥ sairikaḥ

plough-gear PLOUGH-GEAR

, s. halopakaraṇaṃ lāṅgalopakaraṇaṃ lāṅgalasāmagrī halasajjā.

plough-handle PLOUGH-HANDLE

, s. īṣādaṇḍaḥ īśādaṇḍaḥ iṣāyaṣṭiḥ m. f.

ploughing PLOUGHING

, s. karṣaṇaṃ kṛṣiḥ f., kārṣiḥ f., utkarṣaṇaṃ prakarṣaṇaṃ saṅkarṣaṇaṃ lāṅgalakarṣaṇaṃ bhūmikarṣaṇaṃ kṣetrakarṣaṇaṃ bhūmidāraṇaṃ halahatiḥ f., halabhṛtiḥ f., lāṅgalagrahaṇaṃ utkaṣaṇaṃ.

plough-land PLOUGH-LAND

, s. halyakṣetraṃ halyabhūmiḥ f., phālakṛṣṭaṃ halpaṃ sītpaṃ śītpaṃ hālikaṃ hālikakṣetraṃ lāṅgalikaṃ. See PLOUGHED.

plough-man PLOUGH-MAN

, s. hālikaḥ lāṅgalikaḥ lāṅgalī m. (n) lāṅgalagrahaḥ haladharaḥ lāṅgaladharaḥ halabhṛt m., lāṅgalabhṛt m., halavāhakaḥ kṛṣikaḥ kṛṣakaḥ karṣakaḥ kṛṣijīvī m. (n) karṣī m. (n) kaṣikaḥ -rṣikaḥ kṛṣībalaḥ kṣetrakarṣakaḥ bhūmikarṣakaḥ sairikaḥ śairikaḥ.

plough-share PLOUGH-SHARE

, s. phālaḥ kṛṣikaḥ -kā kṛṣakaḥ phalaṃ jityā kuśī kūṭakaṃ.

plough-tail PLOUGH-TAIL

, s. lāṅgalapṛṣṭhaṃ lāṅgalasya paścādbhāgaḥ or paścimabhāgaḥ.

to pluck To PLUCK

, v. a. (Pull off, out or from) utkṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), niṣkṛp kṛṣ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), nirhṛ hṛ utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), utpāṭanaṃ kṛ.

--(As the hair) luñc (c. 1. luñcati -ñcituṃ) ulluñc avaluñc keśān utpaṭ keśātpāṭanaṃ kṛ keśolluñcanaṃ kṛ.

--(As feathers, &c.) pakṣān or parṇān utpaṭ or niṣkṛṣ or nirhṛ or hṛ pakṣotpāṭanaṃ kṛ niṣpakṣīkṛ niṣparṇīkṛ niṣpatrīkṛ.

--(Gather by plucking) aṅgulibhir grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ) or ci or avaci or or chid.

--(Pluck up) utpaṭ uddhṛ samuddhṛ unmūl (c. 10 -mūlayati -yituṃ), samunmūl ucchid utkhan.

pluck PLUCK

, s. (Of an animal) paśor hṛdyakṛdādi n.

--(Mettle, courage) vīryyaṃ sattvaṃ sāhasaṃ pauruṣaṃ.

plucked PLUCKED

, p. p. hṛtaparṇaḥ -rṇā -rṇa uddhṛtaparṇaḥ &c., hṛtalomā -mā -ma (n).

plucker PLUCKER

, s. utpāṭayitā m. (tṛ) utpāṭī m. (n) uddharttā m. (rttṛ).

plucking PLUCKING

, s. utpāṭaḥ -ṭanaṃ utkarṣaṇaṃ niṣkarṣaṇaṃ uddharaṇaṃ.

--(As of hair) ulluñcanaṃ avaluñcanaṃ.

--(Gathering) cayaḥ -yanaṃ avacayaḥ grahaṇaṃ.

plug PLUG

, s. rodhanī nirodhanī stambhanī pidhānaṃ.

to plug To PLUG

, v. a. rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh stambh (c. 10. stambhayati -yitaṃ), pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ).

plum PLUM

, s. (Fruit) amlaphalabhedaḥ.

--(Sum of one hundred thousand) lakṣaṃ -kṣā lakṣyaṃ; 'one who is worth a plum,' lakṣādhīśaḥ.

plumage PLUMAGE

, s. pakṣaḥ parṇaḥ pakṣiparṇāḥ m. pl., pakṣipatrāṇi n. pl., patatraṃ picchaṃ garut m.; 'of a peacock,' gucchaḥ -cchakaḥ vṛṣaṃ; 'having good or beautiful plumage,' suparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ suparṇī -rṇinī -rṇi (n) supakṣavān -vatī -vat (t) cāruparṇaḥ &c., cāruparṇī &c.

plumb PLUMB

, s. lambaḥ -mbakaḥ lambasīsakaṃ sasīsakasūtraṃ. See PLUMMET.

plumb PLUMB

, a. lambaḥ -mbā -mbaṃ lambarūpaḥ -pā -paṃ ṛjuḥ -juḥ -ju.

to plumb To PLUMB

, v. a. (Adjust with a line) sūtr (c. 10. sūtrayati -yituṃ), sūtreṇa samāyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or yuj.

--(Sound depth) sūtreṇa vedhaparimāpaṇaṃ kṛ or gāmbhīryaparimāpaṇaṃ kṛ.

plumbean PLUMBEAN

, PLUMBEOUS, a. sīsamayaḥ -yī -yaṃ sīsaguṇakaḥ -kā -kaṃ saisakaḥ &c.

plumber PLUMBER

, s. sīmakāraḥ -rakaḥ sīsakarttā m. (rttṛ) sīsakavyāpārī m.

plumb-line PLUMB-LINE

, s. lambasīsakaṃ lambasūtraṃ. See PLUMB, s.

plum-cake PLUM-CAKE

, s. citrāpūpaḥ citrapiṣṭakaḥ śuṣkaphalapūritāpūpaḥ.

plume PLUME

, s. (Feather) pakṣaḥ parṇaḥ picchaṃ.

--(Feather worn as ornament, crest) śekharaḥ cūḍā śikhā kirāṭaḥ mukuṭaṃ mauliḥ m. f.

[Page 602a]
to plume To PLUME

, v. a. (Adjust feathers) pakṣān or parṇān rac (c. 10. racayati -yituṃ) or virac.

--(Strip of feathers) pakṣān or parṇān utkṛṣ or niṣkṛṣ or hṛ or utpaṭ niṣpakṣīkṛ. See To PLUCK.

--(Pride one's self) abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ); 'to plume one's self on one's learning,' paṇḍitammanyaḥ -nyā -nyaṃ bhū or as.

plumeless PLUMELESS

, a. pakṣahīnaḥ -nā -naṃ cūḍāhīnaḥ &c., apakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

plumigerous PLUMIGEROUS

, a. pakṣavān -vatī -vat (t) pakṣī -kṣiṇī -kṣi (n) sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

plumiped PLUMIPED

, a. sapakṣapādaḥ -dā -daṃ saparṇapādaḥ &c., sapakṣacaraṇaḥ &c.

plummet PLUMMET

, s. lambaḥ -mbakaḥ lambasīsakaṃ sasīsakasūtraṃ sīsālambitasūtraṃ sīsalagnasūtraṃ sūtralagnasīsakaṃ lambasūtraṃ lambakasūtraṃ.

plumose PLUMOSE

, PLUMOUS, s. sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sapicchaḥ -cchā -cchaṃ pakṣavān -vatī -vat (t) picchilaḥ -lā -laṃ. See FEATHERED.

plump PLUMP

, a. pīvaraḥ -rā -raṃ pīnaḥ -nā -naṃ ghanaḥ -nā -naṃ ghanamāṃsaḥ -sā -saṃ unnatamāṃsaḥ &c., unnataḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paripuṣṭaḥ &c., māṃsapuṣṭaḥ &c., sthūlamāṃsaḥ &c., sulalitaḥ -tā -taṃ sulalitamāṃsaḥ &c., āppānaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ ucchūnaḥ -nā -naṃ tundī -ndinī -ndi (n) tundikaḥ -kā -kaṃ sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ &c., phullaḥ -llā -llaṃ.

plump PLUMP

, adv. akasmāt ākasmikaśabdena āsphoṭanaśabdena.

to plump To PLUMP

, v. a. āppai (c. 10. -ppāyayati -yituṃ), sthūlīkṛ pīvarīkṛ mphāy (c. 10. sphāvayati -yituṃ), śvi (c. 10. śvāyayati-yituṃ), ucchūnīkṛ śūnīkṛ.

to plump To PLUMP

, v. n. akasmāt or ākasmikaśabdena or āsphoṭanaśabdena pat (c. 1. patati -tituṃ), atibhāreṇa pat.

plumply PLUMPLY

, adv. suvyaktaṃ suspaṣṭaṃ ativyaktaṃ vyaktārthatas avakraṃ.

plumpness PLUMPNESS

, s. ghanatā sthūlatā -tvaṃ pīvaratvaṃ pīnatvaṃ puṣṭatā supuṣṭatā puṣṭiḥ f., supuṣṭiḥ f., sphītiḥ f., sphītatā -tvaṃ sphātiḥ f., phullatā ādhmānaṃ unnatiḥ f.

plum-pudding PLUM-PUDDING

, s. citrāpūpaḥ citravolikā modakādipūritavolikā.

plumy PLUMY

, a. sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pakṣaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See FEATHERED.

plunder PLUNDER

, s. loptraṃ lotraṃ luptaṃ lotaḥ -taṃ luṇṭhanaṃ luṇṭhā luṇṭanaṃ luṇṭā haraṇaṃ apahāraḥ abhigrahaḥ dhanāpahāraḥ -haraṇaṃ naṣṭāptisūtraṃ hoḍhaṃ.

to plunder To PLUNDER

, v. a. dhanadravyādi hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ or abhihṛ luṇṭh (c. 1. luṇṭhati -ṇṭhituṃ) or luṇṭ or luṇḍ or ruṇṭh or ruṇṭ cur (c. 10. corayati -yituṃ), vilup (c. 6. -lumpati -loptuṃ), lup kal (c. 10 kālayati -pituṃ), prakal sāhasena or sāhasapūrvvam apahṛ.

plundered PLUNDERED

, p. p. hṛtadhanaḥ -nā -naṃ hṛtadravyaḥ -vyā -vyaṃ hṛtasvaḥ -svā -svaṃ apahṛtasvaḥ &c., luṇṭhitaḥ -tā -taṃ sāhasena or sāhasapūrvvam apahṛtaḥ -tā -taṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ hoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

plunderer PLUNDERER

, s. apahārakaḥ apahārī m. (n) hārakaḥ hārī m., apaharttā m. (rttṛ) luṇṭākaḥ luṇṭanakṛt m., sāhasena or sāhasapūrvvam apahārī m., sāhasikaḥ.

plundering PLUNDERING

, s. apahāraḥ apaharaṇaṃ haraṇaṃ dhanāpahāraḥ luṇṭhanaṃ luṇṭana.

to plunge To PLUNGE

, v. a. (Immerse) majj (c. 10. majjayati -yituṃ), nimajj plu (c. 10. plāvayati -yituṃ), āplu avagāh (c. 10. -gāhayati -yituṃ), jalaṃ praviś in caus., jale niviś snā in caus.

to plunge To PLUNGE

, v. n. (Dive) majj (c. 6. majjati -jjituṃ maṃktuṃ), nimajj avagāh (c. 1. -gāhate -hituṃ -gāḍhuṃ), vyavagāh vigāh āplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), jalamadhye praviś jalāntaḥ praviś jalaṃ praviś jalāntaḥpraveśaṃ kṛ jalāntaḥplavanaṃ kṛ snā.

plunge PLUNGE

, PLUNGING, s. majjanaṃ nimajjanaṃ pramajjanaṃ plavanaṃ āplavaḥ āplāvaḥ -vanaṃ avagāhanaṃ vigāhaḥ -hanaṃ gāhanaṃ jalapraveśaḥ jalāntaḥplavanaṃ jalāntaḥpraveśaḥ niṣṇānaṃ; 'of an elephant,' nirvāṇaṃ.

plunged PLUNGED

, p. p. magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ &c., majjitaḥ -tā -taṃ nimajjitaḥ &c., pramagnaḥ &c., gāhitaḥ -tā -taṃ avagāhitaḥ &c., avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vigāḍhaḥ &c., āplutaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ &c., abhiniveśitaḥ &c., niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ &c., līnaḥ -nā -naṃ nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'in a sea of sorrow,' śokasāgaramagnaḥ &c., śokasāgarāvagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. See IMMERSED.

plungeon PLUNGEON

, s. (The Diver bird) plavaḥ plāvī m. (n).

plunger PLUNGER

, s. gāhitā m. (tṛ) avagāhitā m., maṃktā m. (ktṛ) nimaṃktā m.

plural PLURAL

, a. anekaḥ -kā -kaṃ bahuḥ -huḥ -hvī -hu bahulaḥ -lā -laṃ.

--(Plnral number, in grammar) anekavacanaṃ bahuvacanaṃ.

plurality PLURALITY

, s. anekatvaṃ -tā anaikyaṃ. bahutvaṃ -tā -bāhulyaṃ anekasaṃkhyatvaṃ; 'of gods,' devabahutvaṃ; 'of wives,' sāpatnyaṃ.

plus PLUS

, s. (In Algebra) dhanaṃ svaṃ.

plush PLUSH

, s. sthūladukūlaṃ ghanadukūlaṃ ghanalomavad dukūlaṃ.

pluto PLUTO

, s. (God of the infernal regions) yamaḥ. See YAMA.

plutus PLUTUS

, s. (God of wealth) kuveraḥ dhanapatiḥ m. See KUVERA.

pluvial PLUVIAL

, PLUVIOUS, a. vṛṣṭimān -matī -mat (t) varṣukaḥ -kā -kaṃ varṣikaḥ -kī -kaṃ vārpikaḥ &c., vṛṣṭimayaḥ -yī -yaṃ pracuravṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bahuvṛṣṭiḥ &c.

pluviameter PLUVIAMETER

, s. vṛṣṭimāpanayantraṃ vṛṣṭimāpakaḥ vṛṣṭimāpanī.

to ply To PLY

, v. a. (Lay on) in caus. (arpayati -yituṃ) prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), nyasa ādhā dhā pat in caus.: 'to ply with repeated blows,' punaḥ punaḥ pat muhurmuhuḥ pat or daṇḍapātanaṃ kṛ.

--(Employ diligently) yatnataḥ or nirbandhena prayuj or upayuj or pravṛt.

--(Keep in motion) prayatnatas or avirataṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ), or sañcal.

--(Urge, press perseveringly) nirbandhena pratyupasthā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) or upasthā or ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ); 'with entreaties,' atinirbandhena prārth or abhyarth or prārthanaṃ kṛ.

to ply To PLY

, v. n. (Be steadily employed) anālasyena or atandritas or avirataṃ vyāpṛ in pass. (-priyate) or vyāpṛtaḥ -tā -ta bhū or niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū or pravṛt or yat aviratayatnaṃ kṛ.

ply PLY

, s. (Fold) ūrmmiḥ m. f., ūrmmī -rmmikā vyāvarttanaṃ taraṅgaḥ puṭaḥ.

pneumatic PNEUMATIC

, PNEUMATICAL, a. (Consisting of air) vāyumayaḥ -yī -yaṃ vāyurūpaḥ -pā -paṃ.

--(Pertaining to air) vāyavaḥ -vī -vaṃ vāyusambandhī -ndhinī -ndhi (n) vāyuviṣayakaḥ -kā -kaṃ vāyu in comp.

--(Moved or played by air) vāyu in comp., vāyusañcāritaḥ -tā -taṃ vāyuvāditaḥ -tā -taṃ; 'pneumatic instrument,' vāyuyantraṃ vāyuvādyaṃ.

pneumatics PNEUMATICS

, s. pl. vāyuvidyā vāyudharmmavidyā vāyuguṇavidyā vāyuśāstraṃ vāyuguṇaviṣayakā vidyā.

pneumonia PNEUMONIA

, s. (Inflammation of the lungs) phupphusadāhaḥ.

pneumonic PNEUMONIC

, a. phupphusasambandhī &c., phupphusaviṣayakaḥ -kā -ka.

to poach To POACH

, v. a. (Boil eggs slightly) aṇḍāni taptajalāntaḥ kṛtvā īṣat pac (c. 1. pacati paktuṃ) or kvath or arddhasiddhāni kṛ.

--(Steal or pocket game) vanapakṣpādi or jaṅgalapakṣyādi cur or gūḍhakoṣāntaḥ kṛtvā apahṛ. See the next.

to poach To POACH

, v. n. kaṭayantreṇa vanapakṣiṇo grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), kūṭopāyena jaṅgalapakṣpādi grah or cur (c. 10. corayati-yituṃ) or apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), jāṅgalajantucauryyaṃ kṛ vanyajantuharaṇaṃ kṛ vanyajantusteyaṃ kṛ mṛgayācauryyaṃ kṛ.

[Page 603a]
poacher POACHER

, s. kauṭikaḥ kauṭakikaḥ kauṭilikaḥ kūṭayantreṇa vanapakṣigrāhakaḥ kūṭopāyena vanyajantuhārī m. (n) or jāṅgalapaśvapahārakaḥ jāṅgalacauraḥ mṛgayācauraḥ vanacauraḥ mṛgayācoraḥ vaitaṃsikaḥ.

poaching POACHING

, s. kūṭayantreṇa vanapakṣigrahaṇaṃ kūṭopāyena jaṅgalapakṣigrahaṇaṃ or jāṅgalajantuharaṇaṃ mṛgayācauryyaṃ jāṅgalacauryyaṃ vanyajantucauryyaṃ vanyajantusteyaṃ vanacauryyaṃ vanasteyaṃ.

pock POCK

, s. raktavaraṭī raktavaṭī vaṭī varaṭī raktasphoṭaḥ sūkṣmasphoṭaḥ -ṭakaḥ sphoṭaḥ -ṭakaḥ visphoṭaḥ sidhmaṃ midhma n. (n) guṭikā,

pocket POCKET

, s. vastrāntaḥsthakoṣaḥ vastrasthakopaḥ vastrāntarasthakoṣaḥ koṣaḥ kośaḥ ādhāraḥ.

to pocket To POCKET

, v. a. koṣāntaḥ kṛ koṣe or kośe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vastrāntargataṃ -tāṃ kṛ koṣāntaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) koṣasthaṃ -sthāṃ kṛ.

--(Put up with) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ).

pocket-book POCKET-BOOK

, s. koṣasthapustakaṃ koṣagatapustakaṃ koṣapustakaṃ.

pocketed POCKETED

, p. p. koṣāntaḥkṛtaḥ -tā -taṃ koṣāntaḥ sthāpitaḥ -tā -taṃ koṣaniveśitaḥ &c., koṣagataḥ -tā -taṃ koṣāntargataḥ &c., koṣāntarhitaḥ &c., koṣaguptaḥ -ptā -ptaṃ.

pocket-handkerchief POCKET-HANDKERCHIEF

, s. nāsāmārjanī nāsikāmārjanī mukhamārjanī naktakaḥ varakaṃ.

pocket-hole POCKET-HOLE

, s. koṣachidraṃ kośachidraṃ vastrāntaḥsthakoṣachidraṃ.

pocket-money POCKET-MONEY

, s. kṣudradravyakrayaṇārthaṃ vāre vāre dattaṃ dhanaṃ.

pocky POCKY

, a. raktavaraṭīpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ raktasphoṭaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

pod POD

, s. vījakośaḥ vījaguptiḥ f., simbā -mbiḥ -mbī f., śimbā mbiḥ -mbī f., śimbikā śamiḥ f., śamī puṭaḥ; 'grain in pods,' śamīdhānyaṃ.

podagrical PODAGRICAL

, a. vātakī -kinī -ki (n) vātarogī -giṇī &c., vātikaḥ -kī -kaṃ vātulaḥ -lā -laṃ sandhivāyurogī &c., sandhivāyugrastaḥ -stā -sta.

podded PODDED

, a. simbiyuktaḥ -ktā -ktaṃ śimbīyuktaḥ &c., śamiyuktaḥ &c.

poem POEM

, s. kāvyaṃ kavitā kavanaṃ kāvyabandhaḥ; 'interspersed with prose,' khaṇḍakāvyaṃ.

poesy POESY

, s. (Art of composing poems) kavitā kāvyavidyā kāvyaracanavidyā kāvyalekhanavidyā kāvyaracanā ślokaracanā kavitāśaktiḥ f., kavikarmma n. (n) rasavidyā rasajñatā.

--(Metrical composition) kavitā kāvyaṃ vyañjanāvṛttiḥ f. See POETRY.

poet POET

, s. kaviḥ m., kāvyaracakaḥ kavitāracakaḥ padyaracakaḥ kāvyakarttā m. (rttṛ) kavitākarttā m., rasajñaḥ vaptā m. (ptṛ) bhavinaḥ vāgīśaḥ; 'a quasi poet,' kavikalpaḥ; 'a ready poet,' śīghrakaviḥ m.

poetaster POETASTER

, s. kukaviḥ m., kavikalpaḥ kavideśīyaḥ kavideśyaḥ.

poetess POETESS

, s. kāvyakartrī kavitākartrī kāvyaracakā.

poetic POETIC

, POETICAL, a. (Relating to poetry, suitable to it) kavitāsambandhī -ndhinī &c., kavitāviṣayaḥ -yā -yaṃ kāvyaracanayogyaḥ -gyā -gyaṃ kāvyayogyaḥ &c.

--(Possessing the beauties of poetry) rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī &c., rasavān -vatī -vat (t) kāvyarasavān &c., kavitā or kāvya in comp.; as, 'poetical genius,' kavitāśaktiḥ f.

--(Expressed in poetry or measure) ślokabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ padyarūpaḥ -pā -paṃ ślokarūpaḥ &c., kāvyarūpaḥ -pā -paṃ. kavitārūpaḥ &c., kavitāmayaḥ -yī -yaṃ ślokamayaḥ &c., chandorūpaḥ &c., chandobaddhaḥ &c.

poetically POETICALLY

, adv. kavitāyogyaṃ kavitārūpeṇa padyarūpeṇa kavitāpūrvvaṃ chandonusāreṇa kāvyarasapūrvvaṃ sarasaṃ.

poetics POETICS

, s. kāvyaśāstraṃ kavitāśāstraṃ rasaśāstraṃ padyaśāstraṃ,

[Page 603b]
to poetize To POETIZE

, v. n. kāvyaṃ rac (c. 10. racayati -yituṃ), kāvyaracanāṃ kṛ kavitāṃ kṛ.

poet-laureate POET-LAUREATE

, s. vandī m. (n) vandāruḥ m., rājastutipāṭhakaḥ.

poetry POETRY

, s. (Metrical composition, verse) kavitā -tvaṃ kāvyaṃ kavanaṃ padyaṃ.

--(Art or practice of composing in verse) kavitā -tva kāvyaracanā ślokaracanā kāvyavidyā kāvyaracanavidyā kavikarmma n. (n) kavitāvidyā rasavidyā rasajñatā.

--(Poetical works) kāvyaśāstraṃ padyaśāstraṃ sāhityaṃ.

poignancy POIGNANCY

, s. tīkṣṇatā tīvratā tigmatā ugratā -tvaṃ kaṭutā mārmmikatvaṃ.

poignant POIGNANT

, a. tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ ugraḥ -grā -graṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu aruntudaḥ -dā -daṃ marmmaspṛk m. f. n. (śa) marmmabhedī -dinī -di (n) mārmmikaḥ -kī -kaṃ.

point POINT

, s. (Sharp end) agraṃ śikhā śikharaṃ aṇiḥ m., āṇiḥ m., aṃśuḥ m., agrāṃśuḥ m., mukhaṃ kaṇṭakaḥ śalākā; 'of a needle.' sūcyagraṃ kaṇṭakaḥ; 'of the foot,' pādāgraṃ prapadaṃ.

--(Of a blade, &c.) dhārā -raṃ koṭiḥ f., aśriḥ f., pāliḥ -lī f. -likā aṇiḥ m., śikharaṃ agraṃ; 'a sharp point,' tīkṣṇāgraṃ.

--(Of land, head-land) bhūmināsikā udagrabhūmiḥ f., udagrasthalaṃ bhaśalākā.

--(Sting, wit of an epigram, &c.) daṃśaḥ upadaṃśaḥ marmma n. (n) rasaḥ rahasyaṃ.

--(Of space or time) aṇuḥ m., paramāṇuḥ m., sandhiḥ m.

--(Of the compass) dik f. (ś) diśā kakubh f., kāṣṭhā āśā harit f., digvibhāgaḥ; 'intermediate point,' vidik f., pradik f., apadiśaṃ.

--(Dot) vinduḥ m., śūnyaṃ vipruṭ f. (ṣ) aṅkaḥ cihnaṃ.

--(Mark in punctuation) cihnaṃ viśrāmacihnaṃ virāmacihnaṃ.

--(Particular subject, case under discussion) viṣayaḥ arthaḥ padaṃ sthalaṃ āspadaṃ prakaraṇaṃ prasaṅgaḥ prastāvaḥ; 'being to the point,' prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ prāstāvikaḥ &c.; 'on this point at least,' atra tāvat.

--(Aim, object) lakṣaṃ lakṣyaṃ arthaḥ āśayaḥ uddeśaḥ abhiprāyaḥ.

--(Characteristic mark, as of a horse, &c.) lakṣaṇaṃ viśeṣaṇaṃ guṇaḥ

--(Degree, pitch) paryyantaṃ antaḥ -nta parimāṇaṃ padaṃ āspadaṃ paryyāyaḥ kramaḥ; 'highest point,' uttamapadaṃ paramapadaṃ paramāspadaṃ; 'to such a point,' etāvatparyyantaṃ etāvat; 'to what point?' kimyaryyantaṃ kiyatparyyantaṃ; 'to that point,' tadantaṃ tatparyyantaṃ.

--(Critical moment) sandhiḥ m., kālasandhiḥ m., samayaḥ; 'on the point of, at the point of,' udyataḥ -tā -taṃ udyuktaḥ -ktā -ktaṃ unmukhaḥ -khā -khaṃ, or expressed by the desiderative or other forms of adjective. thus, 'on the point of dying, at the point of death, maraṇonmukhaḥ -khā -khaṃ mumūrṣuḥ -rṣuḥ -rṣu āsannamṛtyuḥ -tyuḥ -tyu āsannamaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ mṛtakalpaḥ -lpā -lpaṃ antyāvasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'on the point of going,' gamanodyataḥ -tā -taṃ gantumudyataḥ &c., gamanonmukhaḥ &c., jigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu gantukāmaḥ -mā -maṃ; 'on the point of bringing forth,' prasavonmukhī āsannaprasavā āsannaprasavakālā; 'he is on the point of rising,' utthātumudyato'sti utthātum icchati.

--(Point of view) dṛṣṭiḥ f.

--(Punctilio, nicety sūkṣmatā saukṣnyaṃ.

to point To POINT

, v. a. (Sharpen to a point) tīkṣṇāgrīkṛ tīkṣṇīkṛ tīkṣṇadhārīkṛ śitāgrīkṛ niśo (c. 4. -śyati -śātuṃ), tij (c. 10. tejayati -yituṃ), sāgrīkṛ.

--(Direct towards, aim at) lakṣīkṛ uddiś samuddiś nirdiś abhisandhā lakṣ; 'pointing to,' uddiśya.

--(Punctuate) viśrāmacihnāni or virāmacihnāni aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or kṛ.

--(Point out, show by the finger, &c.) pradiś (c. 6 -diśati -deṣṭuṃ), nirdiś uddiś vinirdiś vandiś ādiś aṅglyā nirdiś or pradiś or dṛś (c. 10 darśayati -yituṃ) or pradṛś or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ) or saṃsūc; 'point out the way,' mārgam ādeśaya.

to point To POINT

, v. n. (With the finger) aṅgulinirdeśaṃ kṛ aṅgulyā nirdiś or pradiś. See the last.

--(Have direction or aim) uddiś uddeśakaḥ -kā -kaṃ bhū uddeś kṛ lakṣīkṛ or expressed by diśya or mukha or agra in comp.; as, 'to point towards the south,' dakṣiṇadiśyaḥ -śyā -śyaṃ bhū dakṣiṇamukhaḥ &c. bhū dakṣiṇāgraḥ &c. bhū.

point-blank POINT-BLANK

, a. or adv. samasūtraḥ -trā -traṃ ekasūtraḥ &c., samarekhaḥ -khā -khaṃ kṣitijaikasūtraḥ &c., samasūtreṇa ekasūtreṇa.

pointed POINTED

, p. p. or a. (Have a sharp end) tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ śitāgraḥ &c., sāgraḥ &c., tīkṣṇaśikhaḥ -khā -khaṃ śātaśikhaḥ &c., aṃśumān -matī -mat (t) tīkṣṇāṃśumān &c., śikhāvalaḥ -lā -laṃ śikhādharaḥ -rā -raṃ śitaḥ -tā -taṃ niśitaḥ &c., śaikhyaḥ -khyā -khyaṃ.

--(Epigrammatical, keen, witty) rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasavān &c., mārmmikaḥ -kī -kaṃ marmmaspṛk m. f. n. (ś) aruntudaḥ -dā -daṃ daṃśakaḥ -kā -kaṃ; 'pointed words,' vāgasiḥ f.

--(Pointed out) nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiṣṭaḥ &c., pradiṣṭaḥ &c., sūcitaḥ -tā -taṃ aṅguli nirdiṣṭaḥ &c.

pointedly POINTEDLY

, adv. amukamuddiśya uddiśya uddeśapūrvvaṃ samarmmabhedaṃ.

pointedness POINTEDNESS

, s. rasikatā -tvaṃ sarasatā daṃśakatā -tvaṃ mārmmikatvaṃ.

pointer POINTER

, s. nirdeśakaḥ deśakaḥ pradeśakaḥ nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) nideṣṭā m., nirdeśī m. (n) pradeśī m., deśī m., darśakaḥ pradarśakaḥ sūcakaḥ.

--(Dog) vanapakṣinirdeśako mṛgayākukkuraḥ vanyapakṣinirdeśane śikṣito mṛgayāśvā m. (n).

pointing POINTING

, s. nirdeśaḥ -śanaṃ aṅgulinirdeśaḥ nideśaḥ sūcanaṃ aṅgulipradarśanaṃ.

pointless POINTLESS

, a. (Having no point or edge) niragraḥ -grā -graṃ agrahīnaḥ -nā -naṃ dhārāhīnaḥ &c., atīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Destitute of wit) virasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ rasahīnaḥ &c., phalguḥ -lguḥ -lgu.

poise POISE

, s. (Weight) bhāraḥ tulā tolaḥ.

--(Balance, equilibrium) bhāratulyatā bhārasamatā bhārasāmyaṃ samataulyaṃ samatolaḥ tulyatā tulāsāmyaṃ.

to poise To POISE

, v. a. samabhārīkṛ tulyabhārīkṛ samatolīkṛ samīkṛ tulyīkṛ tul (c. 10. tulayati -yituṃ).

poison POISON

, s. viṣaṃ garaṃ -raḥ garalaṃ garadaṃ bhūgaraṃ jīvanāghātaṃ jaṅgulaṃ jāṅgulaṃ halāhalaṃ -laḥ hālāhalaṃ hālahālaṃ hālahalaṃ halahalaṃ hāhalaṃ -laḥ kālakūṭaṃ -ṭaḥ kalākulaṃ kākolaṃ -laḥ saurāṣṭrikaṃ sorāṣṭrikaṃ dāradaḥ pradīpanaḥ brahmaputraḥ śauklikeyaḥ vatsanābhaḥ dhūlakaṃ nidaḥ kṣveḍaḥ; 'administering poison,' viṣaprayogaḥ viṣavidhānaṃ viṣadānaṃ; 'taking poison,' viṣabhakṣaṇaṃ; 'worthy of death by poison,' viṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ; 'yielding poison,' viṣadaḥ -dā -daṃ; 'removing or curing poison,' viṣaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ viṣanāśī -śinī -śi(n) viṣaghātī &c., vipaharaḥ -rī -raṃ viṣāpahaḥ -hā -haṃ garaghnaḥ &c.; 'art of curing poisons,' viṣavidyā viṣanāśanavidyā; 'curer of poisons,' vipavaidyaḥ viṣabhiṣak m. (j) jāṅgulikaḥ jāṅguliḥ m., gāruḍikaḥ; 'charm against poison,' gāruḍaḥ -ḍaṃ.

to poison To POISON

, v. a. (Infect with poison) viṣāktaṃ -ktāṃ kṛ viṣayuktaṃ -ktāṃ kṛ viṣeṇa duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), viṣadigdhaṃ -gdhāṃ kṛ.

--(Administer poison, kill by it) viṣaṃ dā viṣaprayogaṃ kṛ viṣeṇa han or mṛ in caus., viṣadānema han.

--(Poison one's self, take or eat poison) viṣaṃ bhuñ or bhakṣ or khāṭa viṣeṇa or viṣaprayogeṇa ātmānaṃ han.

--(Corrupt, taint) duṣ panduṣ lip naś in caus.

poisoned POISONED

, p. p. or a. (Infected with poison) viṣāktaḥ -ktā -ktaṃ viṣadigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ viṣaliptaḥ -ptā -ptaṃ viṣadūṣitaḥ -tā -taṃ; 'a poisoned arrow,' digdhaḥ liptakaḥ.

--(Killed by poison) viṣamāritaḥ -tā -taṃ viṣanāśitaḥ &c.

poisoner POISONER

, s. viṣadaḥ viṣadāyī m. (n) garadaḥ garadāyī m., tīkṣṇarasadāyī.

poisoning POISONING

, s. viṣaprayogaḥ viṣadānaṃ viṣavighānaṃ viṣeṇa māraṇaṃ.

poisonous POISONOUS

, a. viṣāluḥ -luḥ -lu garalī -linī -li (n) viṣamayaḥ -yī -yaṃ saviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣadharaḥ -rā -raṃ viṣaguṇakaḥ -kā -kaṃ viṣadharmmakaḥ -kā -kaṃ viṣadaḥ -dā -daṃ sagaraḥ -rā -raṃ tīkṣṇaviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viṣajuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dūṣakaḥ -kā -kaṃ viṣa in comp.; as, 'poisonous snake,' viṣabhujaṅgaḥ.

poisonously POISONOUSLY

, adv. saviṣaṃ sagaraṃ sagaralaṃ sadūṣaṇaṃ dūṣakaprakāreṇa.

poisonousness POISONOUSNESS

, s. viṣālutā saviṣatvaṃ sagaratvaṃ viṣapūrṇatā dūṣakatvaṃ.

poitrel POITREL

, s. urastrāṇaṃ vakṣastrāṇaṃ uraśchadaḥ vakṣastraṃ.

to poke To POKE

, v. a. (Thrush, push against, stick) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), daṇḍādi prasārayitvā taḍ or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or abhyāhan or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), tāḍanaṃ kṛ āghātaṃ kṛ prahāraṃ kṛ.

--(Search for, grope for, with a long instrument) daṇḍādi prasārayitvā parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ).

to poke To POKE

, v. n. (Grope) tamaḥ praviśya parāmṛśa or parimṛś andhakāre daṇḍādi prasārayitvā anviṣ or nirūp.

--(Dawdle, trifle) vilambena kiñcit kṛ vilamb. See To PEDDLE.

poke POKE

, s. tāḍanaṃ āghātaḥ prahāraḥ abhighātaḥ āhatiḥ f., daṇḍaprasāraṇaṃ.

poker POKER

, s. śalākā lohaśalākā aṅgāracālanaśalākā aṅgāracālakaḥ aṅgāracālakadaṇḍaḥ aṅgārotthāpakaḥ.

polar POLAR

, a. dhruvasambandhī -ndhinī -ndhi (n) merusambandhī &c., dhruvaviṣayakaḥ -kā -kaṃ dhruvasthaḥ -sthā -sthaṃ kendrasthaḥ &c., dhruvanikaṭasthaḥ &c.; 'polat star,' ghruvaḥ auttānapādiḥ m., uttānapādajaḥ nakṣatranemiḥ m., dyutikaraḥ jyotīrathaḥ 'polar circle,' kadambabhramavṛttaṃ; 'polar distance,' dyujyācāpāṃśaḥ.

polarity POLARITY

, s. ghruvābhisaraṇaśīlatā ghruvābhigamataśīlatā ghruvābhijigamiṣā dhruvābhimukhaśīlatā dhruvābhimukhatā kendrābhimukhatā.

polary POLARY

, a. ghruvābhisaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ dhruvābhigamanaśīlaḥ &c., ghruvābhijigamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu ghruvābhigāmī -ninī -mi (n) ghruvābhisārī &c., ghruvābhimukhaśīlaḥ &c.

pole POLE

, s. (Long piece of wood) daṇḍaḥ -ṇḍaṃ yāṣaḥ m. f., dīrghakāṣṭaṃ. kāṣṭhaṃ; 'for carrying burdens,' bhārayaṣṭiḥ m. f., vihaṅgikā; 'raised on a pole,' uddaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Of a carriage) dhūḥ f. (dhur) dhurā dhūrvī. kūvaraḥ yugandharaḥ yānamukhaṃ.

--(Of a plough) īṣā īśā haladaṇḍaḥ lāṅgaladaṇḍaḥ.

--(The measure) daṇḍaḥ.

--(In astronomy) ghruvaḥ meruḥ m., kendraṃ; 'north pole,' uttaraghruvaḥ ghruvaḥ meruḥ m., uttarāgraṃ; 'south pole,' dakṣiṇaghruvaḥ kumeruḥ m., dakṣiṇāgraṃ; 'elevation of the pole,' dhruvonnatiḥ f.; 'pole of the ecliptic,' kadambaḥ.

pole-axe POLE-AXE

, s. paraśuḥ m., kuṭhāraḥ dīrghayaṣṭilagnaparaśuḥ m., dīrghaṭaṅkaḥ.

pole-cat POLE-CAT

, s. pūtiśārijā lomaśamārjāraḥ gandhamārjāraḥ gandhātuḥ m., pūtikā jāhakaḥ mṛgacaiṭakaḥ kastūrīmṛgaḥ gātrasaṅkocī m. (n) khaṭṭāśaḥ -śī.

polemic POLEMIC

, POLEMICAL, a. vivādī -dinī -di (n) vivādātmakaḥ -kā -kaṃ vādānuvādātmakaḥ -kā -kaṃ vādāmuvādārthakaḥ -kā -kaṃ vādānuvādī &c., vādaprativādī &c., visaṃvādī &c., vipratipattikaḥ -kā -kaṃ.

polemic-polemical POLEMIC-POLEMICAL

, s. vādānuvādaśīlaḥ vādānuvādapriyaḥ vādānuvādakuśalaḥ vivādapriyaḥ vivādakuśalaḥ vādarataḥ vādānuvādakārī m. (n) vādavivādakarttā m. (rttṛ).

polemics POLEMICS

, s. dharmmaviṣayo vādānuvādaḥ or vivādaḥ or visaṃvādaḥ.

pole-star POLE-STAR

, s. (Fabled as the son of Uttanapāda, and grandson of the first Manu) dhruvaḥ auttānapādiḥ m., uttānapādajaḥ. See POLAR, a.

police POLICE

, s. (Government of a city or town) nagaravyavasthā nagaravyavasthitiḥ f., nagarānuśāsanaṃ nagarakāryyānuśāsanaṃ.

--(Internal regulation of a kingdom) rāṣṭrānuśāsanaṃ deśānuśāsanaṃ deśakāryyānuśāsanaṃ rāṣṭravyavasthā deśavyavasthā rāṣṭravyavasthitiḥ f.

--(Body of policeofficers) nagararakṣiṇaḥ m. pl., nagararakṣakāḥ m. pl., nagararakṣipuruṣāḥ m. pl., nagarapālāḥ m. pl., nagarapālakāḥ m. pl., nagararakṣigaṇaḥ nagarapālagaṇaḥ nagarapālavargaḥ; 'rural police,' grāmarakṣiṇaḥ m. pl., grāmarakṣakāḥ m. pl. grāmapālāḥ; 'highway police,' mārgapālāḥ -lakāḥ mārgarakṣakāḥ m. pl.

police-magistrate POLICE-MAGISTRATE

, s. daṇḍanāyakaḥ daṇḍapraṇetā m. (tṛ) daṇḍādhikārī m. (n).

police-man POLICE-MAN

, POLICE-OFFICER, s. nagararakṣī m. (n) nagararakṣakaḥ nagararakṣipuruṣaḥ nagarapālaḥ -lakaḥ ārakṣakaḥ rājapuruṣaḥ.

policy POLICY

, s. (Art or manner of governing or managing public affairs) nītiḥ f., nītividyā nayaḥ nayanaṃ nayaprayogaḥ rājanītiḥ f., rājanayaḥ rājyaśāsanarītiḥ f., rājyanayanaṃ rājyanayanarītiḥ f., rājyanirvāharītiḥ f., rājyavyavahāramārgaḥ rājyānuśāsanamārgaḥ; 'good policy,' sunītiḥ f., sunayaḥ; 'bad policy,' durṇītiḥ f., durṇītaṃ durṇayaḥ durnītiḥ &c.

--(Prudence or skill in the management of public affairs) nītikauśalyaṃ nītikuśalatā nīticāturyyaṃ rājyanayanayuktiḥ f., rājyakaraṇayuktiḥ f., rājyaśāsanayuktiḥ f., rājyacāturyyaṃ rājyakauśalyaṃ nītijñatā.

--(In the management of affairs generally, prudence) vyavahārayuktiḥ f., vyavahāracāturyyaṃ vyavahāradakṣatā vyavahārakauśalyaṃ karmmanirvāhayuktiḥ f.; 'good policy,' suyuktiḥ f.; 'prudential policy,' samīkṣpakāritvaṃ suvimṛśyakāritvaṃ samīkṣāpuraḥsaraṃ upāyaprayogaḥ.

to polish To POLISH

, v. a. (Make smooth and glossy) tij (c. 10. tejayati -yituṃ), pariṣkṛ niṣṭap (c. 10. niṣṭāpayati -yituṃ, rt. tap), kāntiṃ dā snigdhīkṛ ślakṣṇīkṛ mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), pramṛj.

--(Refine, make polite) pariṣkṛ saṃskṛ śiṣṭīkṛ sabhyaṃ -bhyāṃ kṛ sabhyatāṃ or śiṣṭatāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or .

polish POLISH

, s. (Glossiness) kāntiḥ f., śobhā snigdhatā snaigdhyaṃ ślakṣṇatā.

--(Finish) pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., saṃskāraḥ saṃskṛtiḥ f.

--(Refinement) śiṣṭatā pariṣkāraḥ sabhyatā sabhācāturyyaṃ sujanatā saujanyaṃ śiṣṭācārasampannatā sabhyācārasampannatā.

polished POLISHED

, p. p. (Made glossy) pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ tejitaḥ -tā taṃ niṣṭaptaḥ -ptā -ptaṃ snigdhīkṛtaḥ &c., ślakṣṇīkṛtaḥ &c., mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pramṛṣṭaḥ &c., nirdhautaḥ -tā -taṃ niśātaḥ -tā -taṃ ujjvalitaḥ -tā -taṃ

--(Refined) pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ &c., śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ śiṣṭācārasampannaḥ -nnā -nnaṃ sabhyācārasampannaḥ &c., agrāmyaḥ -myā -myaṃ.

polisher POLISHER

, s. pariṣkarttā m. (rttṛ) pariṣkārakaḥ tejakaḥ kāntidaḥ kāntidāyakaḥ nirṇejakaḥ mārjakaḥ sammārjakaḥ.

polishing POLISHING

, s. pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., saṃskāraḥ tejanaṃ ślakṣṇīkaraṇaṃ.

polite POLITE

, a. (Refined in manners) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ śiṣṭācārī -riṇī -ri (n) sabhyācārī &c., sabhyaśīlaḥ -lā -laṃ śiṣṭācārasampannaḥ -nnā -nnaṃ sabhyācārasampannaḥ &c., sujanaḥ -nā -naṃ vinītaḥ -tā -taṃ vinayavān -vatī -vat (t) savinayaḥ -yā -yaṃ agrāmyaḥ -myā -myaṃ.

--(Courteous, obliging) suśālaḥ -lā -laṃ ādaraśīlaḥ &c., vandāruḥ -ruḥ -ru dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anunayī &c., sānunayaḥ -yā ya anurodhī &c., anukūlaḥ -lā -laṃ priyaṃvadaḥ -dā -daṃ abhivādakaḥ -kā -kaṃ śaknuḥ -knuḥ -knu satkārī &c.

politely POLITELY

, adv. sabhyavat śiṣṭavat vinītavat savinayaṃ sānunayaṃ suśīlavat sadākṣiṇyaṃ sabhyācārānusāreṇa śiṣṭācārānusārāt.

politeness POLITENESS

, s. (Refinement of manners) śiṣṭatā sabhyatā sabhyaśīlatā śiṣṭācāritvaṃ sabhyācāritvaṃ vinītatā -tvaṃ vinayaḥ sujanatā saujanyaṃ agrāmyatā.

--(Courteousness) suśīlatā ādaraśīlatā dākṣiṇyaṃ anunayaḥ ānandanaṃ anurodhaḥ anukūlatā.

--(Polite behaviour) śiṣṭācāraḥ śiṣṭācaraṇaṃ sabhyācāraḥ sabhyācaraṇaṃ.

politic POLITIC

, a. (Skilful in managing public affairs) nītikuśalaḥ -lā -laṃ nītijñaḥ -jñā -jñaṃ nītividyājñaḥ -jñā -jñaṃ nītiviśāradaḥ -dā -daṃ nītidakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nītimān matī -mat (t) nītivid m. f. n., nayavid nīticaturaḥ -rā -raṃ.

--(Skilful in the management of affairs generally) vyavahārakuśalaḥ -lā -laṃ vyavahāradakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ karmmanirvāhakuśalaḥ -lā -laṃ kuśalaḥ -lā -laṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Wise, well devised, adapted to its end) sunītaḥ -tā -taṃ suyuktaḥ -ktā -ktaṃ suprayuktaḥ &c., sughaṭitaḥ &c., sampaṅnītaḥ &c., yauktikaḥ -kī -kaṃ susamīkṣya or suvimṛśya or susamīkṣāpūrvvaṃ kṛtaḥ -tā -taṃ arthasampādakaḥ -kā -kaṃ arthasādhakaḥ -kā -kaṃ kāryyasādhakaḥ &c., arthakaraḥ -rā -rī -raṃ hitaḥ -tā -taṃ.

political POLITICAL

, a. nītisambandhī -ndhinī &c., nītividyāsambandhī &c., rājanītisambandhī &c., rājyanayanasambandhī &c., rājyavyavahārasambandhī &c., nītiviṣayakaḥ -kā -kaṃ rājanītiviṣayaḥ -yā -yaṃ rājakīyaḥ -yā -yaṃ nīti or deśa or rāṣṭra or rājya in comp.; as, 'political lore,' nītividyā nītiśāstraṃ; 'political rights,' deśādhikāraḥ paurajanādhikāraḥ.

political economy POLITICAL ECONOMY

, s. nītividyā deśapoṣaṇapidyā deśapālanavidyā rāṣṭrapālanavidyā rāṣṭrapoṣaṇavidyā rājyavyavasthāvidyā rājyanirvāhavidyā rājyakarmmanayaḥ -yanaṃ.

politically POLITICALLY

, adv. nītimapekṣya nītividyāmapekṣya rājyavyavasthāmapekṣya.

politician POLITICIAN

, s. nītijñaḥ nītikuśalaḥ nītivid m., nītivedī m. (n) nītiviśāradaḥ nītividyājñaḥ rājanītikuśalaḥ rājanītiviśāradaḥ nayaviśāradaḥ.

politics POLITICS

, s. (Science of government) nītiḥ f., nītividyā nayaḥ rājanītiḥ f., rājanītividyā nītiśāstraṃ rājanītiśāstraṃ rājyanayanavidyā rājyaśāsanavidyā.

--(Political or public affairs) rājyaviṣayāḥ n. pl., rājyakarmmāṇi n. pl., rājyakāryyāṇi n. pl., deśavyavahāraḥ rāṣṭravyavahāraḥ.

polity POLITY

, s. (System of government) rājyanītiḥ f., rājyarītiḥ f., rājyanītirūpaṃ rājyavyavasthā rājyasthitiḥ f., rājyaniyamaḥ rājyavidhiḥ m., rājyapravṛttiḥ f., rājyakaraṇaniyamaḥ nītiḥ f., daṇḍanītiḥ f.

poll POLL

, s. (Head) muṇḍaḥ -ṇḍaṃ -ṇḍakaṃ śiras n., śīrṣaṃ mastakaḥ -kaṃ.

--(Entry of the names of electors) nāmābhilekhanaṃ nāmalikhana nāmalekhanaṃ nāmāropaṇaṃ nāmasamāropaṇaṃ.

--(List of names) nāmāvaliḥ -lī f., nāmaparisaṃkhyā.

to poll To POLL

, v. a. (Cut off the hair) keśān chid or or āvap.

--(Enter names of electors, &c., in a list) nāmāvalipatre or nāmaparisaṃkhyāpatre nāmāni samāruh in caus. or āruh or abhilikh or likh,

[Page 606a]
pollard POLLARD

, s. chinnāgravṛkṣaḥ chinnāgradrumaḥ lūnāgravṛkṣaḥ lūnāgrataraḥ m.

polled POLLED

, p. p. (Lopped) chinnaḥ -nnā -nnaṃ lūnaḥ -nā -naṃ.

--(Registered as the names of voters) nāmāvalipatrāropitaḥ -tā -taṃ abhilikhitaḥ -tā -taṃ.

pollen POLLEN

, s. (Of a flower) parāgaḥ rajas n., puṣparajas n., puṣpareṇuḥ m., pāṃśuḥ m.; 'laden with pollen,' parāgavān -vatī -vat (t) parāgī -giṇī -gi (n).

to pollute To POLLUTE

, v. a. duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), sanduṣ pratiduṣ malinīkṛ malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣīkṛ kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), malena duṣ or lip or añj (c. 7. anakti aṃktuṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), samalīkṛ amedhyena lip amedhyīkṛ malīmasīkṛ apavitrīkṛ.

--(Taint with guilt) duṣ bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ), bhraṣṭīkṛ bhraṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

--(A virgin) kanyāṃ duṣ or dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ).

polluted POLLUTED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ maladṛpitaḥ &c., malinitaḥ -tā -taṃ malaliptaḥ -ptā -ptaṃ liptaḥ &c., amedhyaliptaḥ &c., amedhyāktaḥ -ktā -ktaṃ kaluṣitaḥ -tā -taṃ kaluṣīkṛtaḥ &c., malīmasaḥ -sā -saṃ samalaḥ -lā -laṃ malavān -vatī -vat (t) kalaṅkitaḥ -tā -taṃ

--(As a virgin) dūṣitā bhraṣṭā dharṣitā.

polluter POLLUTER

, s. dūṣakaḥ dūṣaṇaḥ kaluṣakārī m. (n) malāvahaḥ aśaucakṛt.

pollution POLLUTION

, s. (The act) dūṣaṇaṃ maladūṣaṇaṃ malalepanaṃ malinīkaraṇaṃ kaluṣīkaraṇaṃ amedhyadūṣaṇaṃ amedhyalepaḥ apavitrīkaraṇaṃ.

--(The state) malinatvaṃ mālinyaṃ samalatā -tvaṃ amedhyatā -tvaṃ maladūṣitatvaṃ amedhyaliptatā amedhyāktatvaṃ aśucitvaṃ aśaucaṃ -catvaṃ apavitratā -tvaṃ duṣṭatā -tvaṃ.

--(Nocturnal) svapnadoṣaḥ svapnāvasthā svapnamadhye śukrapātaḥ.

poltroon POLTROON

, s. kāpuruṣaḥ kupuruṣaḥ klīvaḥ kātaraḥ hatakaḥ kṛpaṇaḥ bhīrujanaḥ nirvīryyaḥ dhairyyahīnaḥ śauryyahīnaḥ adhīraḥ.

poltroonery POLTROONERY

, s. klīvatā kāpuruṣatvaṃ apauruṣaṃ kātaratā bhīrutā.

polyandrous POLYANDROUS

, POLYANDRIST, s. bahubharttṛkā bahupatikā anekabharttṛkā.

polyandry POLYANDRY

, s. bahubharttṛtvaṃ bahubharttṛdhāraṇaṃ anekapatidhāraṇaṃ.

polychord POLYCHORD

, a. bahutantrī -ntriṇī -ntri(n) bahutantuḥ -ntuḥ -ntu anekatantrī &c.

polygamist POLYGAMIST

, s. (Practiser of polygamy) bahubhāryyaḥ anekabhāryyaḥ bahupatnīkaḥ dārī m. (n) anekastrīkaḥ.

--(Defender of it) bahupatnīvādī m. (n).

polygamy POLYGAMY

, s. bahupatnītvaṃ bahubhāryyatvaṃ -tā -anekabhāryyatā sāpatnyaṃ.

polygenous POLYGENOUS

, a. bahuvidhaḥ -dhā -dhaṃ anekavidhaḥ &c., bahuprakāraḥ -rā -raṃ.

polyglot POLYGLOT

, a. bahubhāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anekabhāṣaḥ -ṣā -ṣa.

polyglot POLYGLOT

, s. bahubhāṣagranthaḥ anekabhāṣagranthaḥ bahubhāṣapustakaṃ.

polygon POLYGON

, s. bahukoṇaḥ -ṇa bahubhujaḥ bahvasraṃ -srī anekāsraṃ -srī bahukoṇākṛtiḥ f., bahvasrākṛtiḥ f., bahukoṇā mūrttiḥ.

polygonal POLYGONAL

, POLYGONOUS, a. bahukoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bahubhujaḥ -jā -jaṃ bahvasraḥ -srā -sraṃ anekāsraḥ -srā -sraṃ.

polymathy POLYMATHY

, s. bahuvidyājñānaṃ anekavidyājñānaṃ bahuśāstrajñānaṃ.

polypetalous POLYPETALOUS

, a. bahudalaḥ -lā -laṃ anekadalaḥ &c., bahudalī -linī &c.

polyphagous POLYPHAGOUS

, a. bahubhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bahukhādakaḥ -kā -kaṃ bahvāśī -śinī &c.

polyphonous POLYPHONOUS

, a. bahusvaraḥ -rā -raṃ bahusvanaḥ -nā -naṃ bahudhvaniḥ -niḥ -ni.

polypus POLYPUS

, s. bahupādaḥ bahupād m., anekapād bahumūlaḥ anekamūlaḥ,

polyspermous POLYSPERMOUS

, a. bahuvījaḥ -jā -jaṃ pracuravījaḥ &c., anekavījaḥ &c.

polysyllabic POLYSYLLABIC

, a. bahvakṣaraḥ -rā -raṃ anekākṣaraḥ &c., bahvakṣarī -riṇī -ri(n).

polysyllabic POLYSYLLABIC

, s. bahvakṣaraṃ bahvakṣaraśabdaḥ anekākṣaraśabdaḥ.

polytheism POLYTHEISM

, s. bahudevamataṃ bahudevavādaḥ anekadevamataṃ anekavādaḥ.

[Page 606b]
polytheist POLYTHEIST

, s. bahudevamatāvalambī m. (n) anekadevavādī m., anekavādī m.

pomander POMANDER

, s. bhāvitaṃ vāsitaṃ vāsitacūrṇaṃ sugandhicūrṇaṃ.

pomatum POMATUM

, POMADE, s. vilepanaṃ sugandhilepaḥ gātrānulepanī yakṣakardamaḥ.

pomegranate POMEGRANATE

, s. (The tree) dāḍimaḥ -mī dāḍimbaḥ dālimaḥ ḍālimaḥ karakaḥ raktavījaḥ śukavallabhaḥ phalaśāḍavaḥ maṇivījaḥ madhuvījaḥ satphalaḥ kucaphalaḥ sunīlaḥ piṇḍīraḥ nīrasaḥ.

--(Its fruit) dāḍimaṃ dālimaṃ dāḍimaphalaṃ.

pommel POMMEL

, s. (Knob) piṇḍaḥ gaṇḍaḥ gulmaḥ ābhogaḥ.

--(Of a saddle) paryyāṇapiṇḍaḥ paryyāṇavahiḥsthapiṇḍaḥ paryyāṇagulmaḥ.

to pommel To POMMEL

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vetrāghātaṃ kṛ daṇḍāghātaṃ kṛ.

pomp POMP

, s. (Procession) yātrā yātrāprasaṅgaḥ.

--(Show) āḍambaraṃ aiśvaryyaṃ śobhā pratāpaḥ atipratāpaḥ atiśobhā dambhārthaṃ śobhā or tejas n., camatkāraḥ kautukaṃ. See PARADE, PAGEANTRY.

pompous POMPOUS

, a. (Displaying pomp, showy) mahāpratāpaḥ -pā -paṃ atipratāpī -pinī -pi (n) atiśobhanaḥ -nā -naṃ āḍambarī &c., kautukī &c.

--(Ostentatious) dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dambhī &c., dambhārthakaḥ -kā -kaṃ sāṭopaḥ -pā -paṃ atigarvvitaḥ -tā -taṃ darpādhmātaḥ &c., garvvitaḥ &c., garvvitavākyaḥ -kyā -kyaṃ vikatthanaḥ -nā -naṃ.

pompously POMPOUSLY

, adv. (Magnificently) atipratāpena atiśobhāpūrvvaṃ sāḍambaraṃ.

--(Ostentatiously) dambhārthaṃ sadambhaṃ dambhapūrvvaṃ sagarvvaṃ garvvitaprakāreṇa lokadarśanārthaṃ vikatthanapūrvvaṃ sāṭopaṃ.

pompousness POMPOUSNESS

, s. (Magnificence) aiśvaryyaṃ sapratāpatvaṃ. See POMP.

--(Ostentatiousness) dambhaḥ dāmbhikatvaṃ sāṭopatvaṃ garvvitatvaṃ vikatthā darpādhmātatā.

pond POND

, s. taḍāgaḥ jalāśayaḥ jalādhāraḥ saras n., hradaḥ khātaṃ sarovaraḥ -raṃ krīḍāsarovaraḥ vāpī -piḥ f., kāsāraḥ puṣkariṇī sarasī padmākaraḥ mīnagodhikā; 'a natural pond,' akhārta devakhātakaṃ; 'an obiong pond,' dīrghikā.

to ponder To PONDER

, v. a. and n. manasā vicar (c. 10. -cārayati -yitu) or vigaṇa (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), cint (c. 10. cintayati -yituṃ), vicint sañcint dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai abhidhyai sandhyai bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ), vibhū sambhū vimṛś (c. 6. mṛśati -mraṣṭuṃ), parimṛś vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), anutark.

ponderable PONDERABLE

, a. (That may be weighed) tulāyogyaḥ -gyā -gyaṃ tulanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(To be pondered) cintyaḥ -ntyā -ntyaṃ cintanīyaḥ -yā -yaṃ.

ponderation PONDERATION

, s. (Act of weighing) tulādhāraṇaṃ.

--(Act of pondering) suvicāraṇaṃ -ṇā sucintanaṃ vigaṇanaṃ -nā sambhāvanā.

pondered PONDERED

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ suvicāritaḥ &c. vigaṇitaḥ &c., sucintitaḥ &c.

ponderosity PONDEROSITY

, s. bhāritvaṃ sabhāratvaṃ atibhāritvaṃ gurutā atigurutā -tvaṃ garimā m. (n) bhāravattvaṃ.

ponderous PONDEROUS

, a. bhārī -riṇī -ri (n) atibhārī &c., sabhāraḥ -rā -raṃ bhāravān -vatī -vat (t). guruḥ -rvī -ru atiguruḥ &c.

ponderously PONDEROUSLY

, adv. atabhāreṇa subhāreṇa sabhāraṃ sagauravaṃ atiguru.

poniard PONIARD

, a. kaṭṭāraḥ kṛpāṇī śaṅkuḥ m., churikā asiputrikā karttarī.

to poniard To PONIARD

, v. a. kaṭṭāreṇa vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), chur (c. 6. churati -rituṃ).

pontage PONTAGE

, s. setukaraḥ setuśulkaḥ -lkaṃ setudeyaṃ.

pontiff PONTIFF

, s. pradhānadharmmādhyakṣaḥ pradhānadharmmādhikārī m. (n) mukhyadharmmādhyakṣaḥ mahādharmmādhyakṣaḥ mahādharmmādhikārī m. (n) pradhānayājakaḥ mukhyapurohitaḥ mahāyājakaḥ.

pontifical PONTIFICAL

, a. pradhānadharmmādhyakṣasambandhī -ndhinī &c., pradhānayāñakīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 607a]
pontificate PONTIFICATE

, s. pradhānadharmmādhyakṣasya pada or ādhakāraḥ dharmmādhyakṣatā -tvaṃ.

pontoon PONTOON

, s. setubandhane prayuktam tarāluḥ or tarāndhuḥ; 'bridge,' tarālubaddhasetuḥ.

pony PONY

, s. kṣudraghoṭakaḥ kṣudrāśvaḥ kṣudraśarīrī ghoṭakaḥ or aśvaḥ.

pool POOL

, s. taḍāgaḥ jalāśayaḥ jalādhāraḥ palvalaṃ kuṇḍaṃ saras n., hradaḥ kāsāraḥ puṣkariṇī nipānaṃ parivāpaḥ kūmaṃ.

poop POOP

, s. nāvaḥ paścimabhāgaḥ or paścādbhāgaḥ naupṛṣṭhaṃ nokāpṛṣṭha.

poor POOR

, a. (Destitute of money or property) daridraḥ -drā -draṃ nirdhanaḥ -nā -naṃ adhanaḥ -nā -naṃ dhanahīnaḥ &c., alpadhanaḥ &c., nirdhanakaḥ -kā -kaṃ kṣīṇadhanaḥ -nā -naṃ dhanaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ dīnaḥ -nā -naṃ arthahīnaḥ &c., vittahīnaḥ &c., dravyahīnaḥ &c., dravyaśūnyaḥ &c., vibhavahīnaḥ &c., alpadravyaḥ -vyā -vyaṃ niḥsvaḥ -svā -svaṃ gatārthaḥ -rthā -rthaṃ durgataḥ -tā -taṃ anarthaḥ -rthā -rthaṃ nipkāñcanaḥ -nā -naṃ niḥkāñcanaḥ &c., akāñcanaḥ &c., niṣkiñcanaḥ &c., dāridryagrastaḥ -stā -staṃ daridritaḥ -tā -taṃ daridrāyakaḥ -kā -kaṃ daridritā -trī -tṛ (tṛ) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhanyaḥ -nyā -nyaṃ durāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ kiṃvān -vatī -vat (t); 'to be poor,' daridrā (c. 2. daridrāti -drituṃ), daridrībhū.

--(Paltry, mean, inferior) tucchaḥ -cchā -cchaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ garhitaḥ &c., nirguṇaḥ -ṇā -ṇa viguṇaḥ &c., kṣullakaḥ -kā -kaṃ adhamaḥ -mā -maṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ khalaḥ -lā -laṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ anuttamaḥ -mā -maṃ, or expressed by dur ku kalpa pāśa deśīya in comp.; as 'a poor poet,' kukaviḥ m., kavikalpaḥ &c.; 'a poor grammarian,' kuvaiyākaraṇaḥ vaiyākaraṇapāśaḥ; 'poor fare,' kadannaṃ.

--(Wretched, pitiable) dīnaḥ -nā -naṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ durbalaḥ -lā -laṃ anukamppaḥ -mppā -mppaṃ duḥkhī -khinī &c., duḥkhānvitaḥ &c., varākaḥ -kī -kaṃ; 'poor wretch,' tapasvī m. (n) kṛpaṇajanaḥ.

--(As soil) rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ īriṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Word of endearment) priyaḥ -yā dayitaḥ -tā vatsaḥ -tsā.

poor-house poor-asylum POOR-HOUSE POOR-ASYLUM

, s. dharmmaśālā daridraśālā daridrālayaḥ -yaṃ daridrāśrayaḥ daridragṛhaṃ.

poorly POORLY

, a. (Somewhat indisposed) asvasthaḥ -sthā -sthaṃ īpadasvasthaḥ &c., īṣadrogī -giṇī -gi (n) asusthaḥ -sthā -sthaṃ īṣadrogārttaḥ -rttā -rttaṃ.

poorly POORLY

, adv. (Without wealth, in indigence) dāridryeṇa sadāridryaṃ daridravat nirdhanavat kṛpaṇaṃ dīnaṃ sadainyaṃ dhanena vinā.

--(With little success) asiddhipūrvvaṃ asiddhā siddhiṃ vinā phalaṃ vinā niṣphalaṃ.

poorness POORNESS

, s. (Want of money or property) daridratā dāridryaṃ dāridraṃ nirdhanatā -tvaṃ adhanatā dhanahīnatā dhanaśūnyatā dīnatā vainya arthahīnatā vittahīnatā. See POVERTY.

--(Meanness, paltriness) tucchatā kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ nirguṇatā khalatā.

--(Barrenness, unproductiveness) rukṣatā śuṣkatā -tvaṃ niṣphalatā viphalatā -tvaṃ aphaladatvaṃ aphalotpādakatā.

poor-spirited POOR-SPIRITED

, a. kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi dīnabuddhiḥ &c., dīnamanaskaḥ -skā -skaṃ.

pop POP

, s. (Sharp, sudden sound) sphutkāraḥ sphut indecl., ākasmikaśabdaḥ paṭśabdaḥ kvaṇitaṃ ākasmikadvaniḥ m., akasmātkvaṇitaṃ.

to pop To POP

, v. n. (Enter suddenly) akasmāt praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ) or niviś ākasmikadhvanipūrvvaṃ praviś ākasmikapraveśaṃ kṛ.

--(Pop out) akasmāt or ākasmikadhvanipūrvvaṃ nirgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or nirgataḥ -tā -taṃ bhū; 'in and out,' gamanāgamanaṃ kṛ.

--(Make a sudden sound) sphut śabdaṃ kṛ ākasmikadhvaniṃ kṛ akasmāt kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ) or dhvan paṭ śabd kṛ.

to pop To POP

, v. a. (Cause to enter suddenly) akasmāt praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niviś ākasmikadhvanipūrvvaṃ praviś.

--(Cause to issue suddenly, pop out) akasmāt nirgam (c. 10. -gamayati -yituṃ) or niḥmṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ).

pop POP

, adv. sphutkāreṇa sphut śabdena akasmāt ākammikadhvanipūrvvaṃ.

pope POPE

, s. romīyadharmmādhyakṣaḥ romīyadharmmādhipatiḥ m., mahādharmmādhyakṣaḥ.

popinjay POPINJAY

, s. śukaḥ kāraḥ. See PARROT.

popish POPISH

, a. romīyadharmmādhyakṣasambandhī &c., romīyadharmmasambandhī &c.

poplar POPLAR

, s. dīghavṛkṣaḥ dīrghataruḥ m., dīrghapādapaḥ dīrghadrumaḥ.

poppy POPPY

, s. khaskhasaḥ; 'its juice,' khaskhasarasaḥ; 'seed,' likṣā likhyā.

populace POPULACE

, s. lokaḥ prajā sāmānyalokaḥ -kāḥ m. pl., sādhāraṇalokaḥ kāḥ m. pl., prākṛtalokaḥ prākṛtajanāḥ m. pl., avarajanāḥ avaralokāḥ m. pl., avaravarṇāḥ m. pl.

popular POPULAR

, a. (Pertaining to the common people) laukikaḥ -kī -kaṃ sādhāraṇalokasambandhī &c., sāmānyalokasambandhī &c., loka or jana in comp.; 'courting popular favor,' lokarañjanaṃ janarañjanaṃ lokānurañjanaṃ.

--(Prevailing among the people, general) laukikaḥ -kī -kaṃ sārvvalaukikaḥ &c., lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ &c., lokarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rūḍhaḥ &c., lokasammataḥ -tā -taṃ lokamataḥ &c., loka or jana in comp.; 'popular usage or custom,' lokavyavahāraḥ janavyavahāraḥ lokācāraḥ janācāraḥ laukikācāraḥ lokamaryyādā janamaryyādā janarītiḥ f., laukikarītiḥ f., lokarītiḥ f., lokapravāhaḥ; 'popular rumour or report,' lokapravādaḥ janapravādaḥ lokavādaḥ janavādaḥ lokavārttā janavārttā janaśrutiḥ f., janaravaḥ. lokavadantī janavadantī, 'popular story,' lokakathā janakathā, 'popular accusation,' janāpavādaḥ; 'odium,' janavidveṣaḥ; 'tumult,' prakṛtikṣobhaḥ; 'apprehension or acceptation,' lokagrahaḥ; 'conforming to popular opinion,' lokānusaraṇaṃ laukikānusaraṇaṃ gatānugamanaṃ; 'one who does so,' lokānusārī m. (n) gatānugatikaḥ.

--(Suitable to common people) sāmānyalokayogyaḥ -gyā -gyaṃ sāmānyalokopayogī -ginī -gi (n) sarvvalokayogyaḥ &c., sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

--(Pleasing to the people, enjoying the favor of people) lokapriyaḥ -yā -yaṃ sarvvalokapriyaḥ &c., janapriyaḥ &c., lokānukūlaḥ -lā -laṃ lokagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ sarvvapriyaḥ &c., sakalapriyaḥ &c.

popularita POPULARITA

, s. lokaprītiḥ f., janaprītiḥ f., lokapriyatā sarvvalokaprītiḥ f., lokānukūlya lokānukūlatā janānukūlyaṃ janānukūlatā janapriyatā sarvvapriyatā lokānurāgaḥ janānurāgaḥ lokarañjanaṃ lokasammānaṃ lokagrāhyatā; 'desire of it,' lokarañjanecchā lokānurañjanaiṣā.

popularly POPULARLY

, adv. lokatas lokayogyaṃ laukikaprakāreṇa lokarañjanātha

to populate To POPULATE

, v. a (People) sajanīkṛ sajanaṃ -nāṃ kṛ janaviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ vas in caus.

to populate To POPULATE

, v. n. prajotpattiṃ kṛ prajotpādanaṃ kṛ prajāvṛddhiṃ kṛ or jan prajan (c. 4. -jāyate -janituṃ), prajām utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ).

population POPULATION

, s. prajā prajāsaṃkhyā janasaṃkhyā lokasaṃkhyā janāḥ m. pl., janatā deśajanatā deśajanāḥ m. pl., deśaprajā lokaḥ deśalokaḥ.

populous POPULOUS

, a. bahuprajaḥ -jā -ja bahujanaḥ -nā -naṃ pracurajanaḥ &c., pracurapuruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ pracuraprajaḥ &c., janasambādhaḥ -dhā -dhaṃ prajābahulaḥ -lā -laṃ janapadāyutaḥ -tā -taṃ vāsitaḥ -tā -taṃ.

populousness POPULOUSNESS

, s. bahuprajatvaṃ prajāprācuryyaṃ prajābāhulyaṃ bahujanatvaṃ jana bāhulyaṃ lokabāhulyaṃ puruṣaprācuryyaṃ puruṣabāhulyaṃ.

porcelain PORCELAIN

, s. kaulālakaṃ mṛṇmayabhāṇḍāni n. pl., mṛdbhāṇḍāni n. pl., mārttikaṃ.

porch PORCH

, s. dehalī -liḥ f., dvāramaṇḍapaḥ -yaṃ vātāyana dvāraprakoṣṭhakaṃ niṣkārā 'side seat of a portico,' mṛgāsanaṃ; 'portico before a temple sabhāmaṇḍapaḥ -paṃ.

[Page 608a]
porcupine PORCUPINE

, s. śalyakaṇṭhaḥ śalyaḥ -lyakaḥ śalākā śallakī m. (n) śvāvid m. (dh) kaṇṭakāgāraḥ sedhā; 'his quills,' śalalaṃ -lī śalaḥ -laṃ

pore PORE

, s. (Of the skin) romakūpaḥ tanukūpaḥ romarandhraṃ lomarandhraṃ lomakrapaḥ svedadvāraṃ svedamārgaḥ.

--(Small spiracle) sūkṣmarandhraṃ.

to pore To PORE

, v. n. (Read books with fixed application) baddhadṛṣṭyā or sthiradṛṣṭyā or animiṣanayanābhyāṃ or ananyadṛṣṭyā granthān adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ, rt. i), atyabhiniveśena or abhiniviṣṭacetasā or ananyamanasā granthādhyayanaṃ kṛ ananyadṛṣṭir adhyayanaṃ kṛ.

pork PORK

, s. śūkaramāṃsaṃ sūkaramāṃsaṃ varāhamāṃsaṃ vārāhaṃ śaukara.

porker PORKER

, s. śūkaraḥ varāhaḥ pacanayogyaḥ śūkaraśāvakaḥ kṣudraśūkaraḥ.

porous POROUS

, a. (Having interstices in the skin) romakūpayuktaḥ -ktā -ktaṃ romakūpaviśiṣṭaḥ -ṣṭa -ṣṭaṃ romakūpamayaḥ -yī -yaṃ saromakūpaḥ -pā -paṃ.

--(Having minute spiracles) sūkṣmarandhrayuktaḥ -ktā -ktaṃ sūkṣmarandhrapūrṇa -rṇā -rṇaṃ sūkṣmarandhrāvāśaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sarandhraḥ -ndhrā -ndhaṃ.

--(Having interstices for exudation) viralāvayavakaḥ -kā -kaṃ śithilāvayavaka &c., drāvakāvayavakaḥ &c., svedamārgaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

porousness POROUSNESS

, POROSITY, s. saromakūpatvaṃ romakūpapūrṇatā sūkṣmarandhrapūrṇatā bahurandhrapūrṇatā sūkṣmarandhrabāhulyaṃ sarandhratā viralāvayavatvaṃ śithilāvayavatvaṃ drāvakāvayatvaṃ.

porpoise PORPOISE

, s. śiśukaḥ śiśumāraḥ ulupī m. (n) culukī m. (n) ambukūrmmaḥ ambukīśaḥ sīrakaḥ vāḥkiṭiḥ m., jalaśūkaraḥ vāriśūkaraḥ samudrīyaśūkaraḥ.

porridge PORRIDGE

, s. jūṣaṃ yūṣaḥ -ṣaṃ juṣkakaḥ manthaḥ cūrṇadhānyamanthaḥ.

porringer PORRINGER

, s. jūṣapātraṃ yūṣapātraṃ pātraṃ bhājanaṃ bhāṇḍaṃ.

port PORT

, s. (Harbour, haven) naukāśayaḥ naukāśrayaḥ āśayaḥ āśrayasthānaṃ uttaraṇasthānaṃ khātaṃ uttaraṇakhātaṃ naukottaraṇayogyaṃ khātaṃ naubandhanakhātaṃ naubandhanayogyaṃ khātaṃ naurakṣaṇasthānaṃ; 'reaches the desired port,' iṣṭasthānaṃ or iṣṭadeśaṃ gacchati.

--(Gate) dvāraṃ.

portability PORTABILITY

, s. vāhyatā savāhyatā suvahanīyatā hastavāhyatvaṃ laghutā.

portable PORTABLE

, a. suvāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhyaḥ &c., vahanīyaḥ -yā -yaṃ suvahanīyaḥ &c., sukhavāhyaḥ &c., anāyābhavāhyaḥ &c., sukhavahanīyaḥ &c., hastavāhyaḥ &c., sahajavāhyaḥ &c., laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu.

portal PORTAL

, s. dvāraṃ dvār f., upadvāraṃ patīhāraḥ praveśadvāraṃ mukhaṃ.

portcullis PORTCULLIS

, s. nagaradvāroparistho jaṅgamakapāṭaḥ tena ca śatrīrāgamanakāle pātitena dvāravartma rudhyate dvāravartmarodhanayantraṃ.

to portend To PORTEND

, v. a. agre sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvve or pūrvvaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or pradṛś aniṣṭaṃ sūc or āvid (c. 10. vedayati -yituṃ), pūrvvacihnaṃ or pūrvvalakṣaṇaṃ dā pūrvvalakṣaṇena bhavippat sūc or aniṣṭasūcanaṃ kṛ or bhāvivyasanasūcanaṃ kṛ bhāvikṣayaṃ or utpātaṃ or vinipātaṃ śaṃs (c. 1. śaṃsati -situṃ), kulakṣaṇaṃ dā.

portent PORTENT

, s. (Omen) pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvaliṅgaṃ śakunaṃ bhāvisūcakacihnaṃ bhaviṣpatsūcakacihnaṃ.

--(Omen of ill, prodigy) utpātaḥ upasargaḥ vinipātaḥ vyatīpātaḥ adbhutaṃ ariṣṭaṃ durlakṣaṇaṃ avalakṣaṇa duścihnaṃ avacihnaṃ apaśakunaṃ upaplavaḥ upaliṅgaṃ upadravaḥ atyāhitaṃ upākṛtaṃ ajanyaṃ vinihataḥ aśubhalakṣaṇaṃ aniṣṭasūcakacihnaṃ bhāvivyasanasūcakaṃ or bhāvikṣayasūcakaṃ cihnaṃ kulakṣaṇaṃ; 'ceremonies to avert portents,' adbhutaśāntiḥ f.

portentous PORTENTOUS

, a. utpātaśaṃsī -sinī -si (n) vinipātaśaṃsī &c., autpātikaḥ -kī -kaṃ aupasargikaḥ -kī -kaṃ aniṣṭaśaṃsī &c., aniṣṭasūcakaḥ -kā -kaṃ aniṣṭāvedā &c., aśubhaśaṃsī &c., aśubhasūcakaḥ &c., bhaviṣyatsūcakaḥ &c., abhadrasūcakaḥ &c., adbhutaśaṃsā &c., adbhutasūcakaḥ &c., adbhutaḥ -tā -taṃ atyāhitaḥ &c., śākunaḥ -nī -naṃ śākunikaḥ -kī -kaṃ.

[Page 608b]
portentously PORTENTOUSLY

, adv. sotpātaṃ adbhutaṃ utpātapūrvvaṃ durlakṣaṇena kulakṣaṇena

porter PORTER

, s. (Gate-keeper) dvārapālaḥ dvārī m. (n) dvārarakṣakaḥ dvāḥsthaḥ dvārasthaḥ dvārādhyakṣaḥ dauvārikaḥ dvārikaḥ pratihāraḥ pratīhāraḥ -rī f. dvāḥsthitaḥ dvāḥsthitadarśakaḥ darśakaḥ.

--(Carrier of burdens) bhāravāha -hakaḥ bhāravāhī m. (n) bhāravāhikaḥ bhārikaḥ bhārī m. (n) bhāraharaḥ bhārahārī m., bhārahārakaḥ voḍhā m. (ḍhṛ).

porterage PORTERAGE

, s. (Cost of carriage) vahanamūlyaṃ vāhanamūlyaṃ bhāravāhanamūlyaṃ.

--(Business of a porter) bhāravāhanaṃ bhārikakarmma n. (n)

portfolio PORTFOLIO

, s. patrādhāraḥ pṛthupatrādhāraḥ mahāpatrādhāraḥ vṛhatpatrādhāraḥ.

porthole PORTHOLE

, s. naupārśvachidraṃ naupārśvamukhaṃ naupārśvavātāyanaṃ.

portico PORTICO

, s. varaṇḍaḥ dvāraprakoṣṭhakaṃ vahirdvāraprakoṣṭhakaṃ dvāramaṇḍapaḥ -paṃ dehalī -liḥ f., niṣkāśaḥ varaṇḍakaḥ vātāyanaṃ piṇḍaḥ dvārapiṇḍaḥ.

portion PORTION

, s. (Part) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ avayavaḥ aṅgaṃ bhinnaṃ chedaḥ bhittaṃ śakalaḥ -laṃ.

--(Portion allotted, share) vibhāgaḥ aśaḥ bhāgaḥ bhājitaṃ bhājyaṃ vaṇṭaḥ -ṇṭakaḥ uddhāraḥ.

--(Share of an estate) ṛkthāṃsaḥ ṛkthabhāgaḥ rikthabhāgaḥ paitṛkarikthabhāgaḥ dāyaḥ uddhāraḥ auddhārikaṃ.

--(Wife's fortune) strīdhanaṃ yautakaṃ yautukaṃ yutakaṃ śulkaḥ audvāhikaṃ adhyāvāhanikaṃ kanyādhanaṃ paribarhaṃ.

to portion To PORTION

, v. a. (Parcel out) vibhaj (c. 1. -bhajati -te -bhaktuṃ), pravibhaj vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ), vibhāgaśaḥ or aṃśāṃśi kḷp or parikḷp or vinyas aṃśa vyaṃs.

--(Endow) yautakaṃ or śulkaṃ or vṛttiṃ dā pratiṣṭhā kṛ pratiṣṭhā.

portionable PORTIONABLE

, a. vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ bhājyaḥ &c., vaṇṭanīyaḥ &c., auddhārikaḥ &c.

portioned PORTIONED

, p. p. (Divided out) vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ pravibhaktaḥ &c., saṃvibhaktaḥ &c., aṃśitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ &c.

--(Endowed) pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ gṛhītaśulkaḥ -lkā -lkaṃ gṛhītayautakaḥ &c.

portioning PORTIONING

, s. vibhāgaḥ vibhājanaṃ pravibhāgaḥ vibhāgakaraṇaṃ bhājanaṃ aṃśanaṃ uddhāravibhāgaḥ vibhāgakalpanā vaṇṭanaṃ.

portionless PORTIONLESS

, a. anaṃśaḥ -śā -śaṃ aṃśahīnaḥ -nā -naṃ śulkahīnaḥ -nā -naṃ.

portliness PORTLINESS

, s. udaravistāraḥ kāyavistāraḥ śarīragauravaṃ śarīrasthūlatā sthūlaśarīratvaṃ sthūlakāyatvaṃ śarīravṛhatrvaṃ.

portly PORTLY

, a. (Dignified in mien) gauravaśālo -linī -li (n) sāṭopagāmī &c., gauravagatiḥ -tiḥ -ti gauravavṛttiḥ &c.

--(Bulky, corpulent) vistīrṇodaraḥ -rā -raṃ vistīrṇakāyaḥ -yā -yaṃ pṛthūdaraḥ -rā -raṃ sthūlakāyaḥ &c., vṛhatkāyaḥ &c., sthūlaśarīraḥ &c.

portmanteau PORTMANTEAU

, s. carmmamayaṃ vastrapātraṃ or vastrabhājanaṃ vastrādhāraḥ.

portrait PORTRAIT

, s. pratimā pratimānaṃ upamā upamānaṃ upamitiḥ f., pratimūrttiḥ f., pratikṛtiḥ f., citralekhā ālekhyaṃ citrākṛtiḥ f., citraṃ praticchandaḥ -ndakaṃ praticchāyā jīvitavyaktipratimā.

portrait-painter PORTRAIT-PAINTER

, s. upamātā m. (tṛ) citralekhakaḥ citrakāraḥ citrakaraḥ citralik m. (kh) ālakhyakṛt m., upamānakṛt m., pratimānakṛt m.

portrait-painting PORTRAIT-PAINTING

, s. citralikhanaṃ citralekhanaṃ upamānakaraṇaṃ rūpakaraṇaṃ

to portray To PORTRAY

, v. a. (Paint) ālikh vilikh likh citr varṇ upavarṇ

--(Describe) varṇ anuvarṇ upavarṇ nirūp.

portrayed PORTRAYED

, p. p. varṇitaḥ -tā -taṃ ālikhitaḥ &c., citrataḥ &c., citragataḥ &c.

portress PORTRESS

, PORTERESS, a. dauvārikī dvārapālakā pratīhārī dvārarakṣakī-

to pose To POSE

, v. a. niruttarākṛ vāgrodhaṃ kṛ uttararodhaṃ kṛ vākyarodhaṃ kṛ prativākyarodhaṃ kṛ vākyakhaṇḍanaṃ kṛ upamartaṃ kṛ bādh (c. 1. vādhate -dhituṃ), muh (c. 10. mohayati -yituṃ), vimuh śalyaṃ kṛ.

posed POSED

, p. p. niruttaraḥ -rā -raṃ niruttarīkṛtaḥ -tā -taṃ pādhitaḥ -tā -taṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ &c., kuṇṭhitaḥ &c., itikarttavyatāmūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

poser POSER

, s. upamardakaḥ bādhakaḥ vāgrodhakaḥ mohakaḥ vimohakaḥ.

position POSITION

, s. (Situation) sthānaṃ sthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthānaṃ padaṃ āspadaṃ padaviḥ -vī f.

--(Attitude) aṅgasthitiḥ f., śarīrasthitiḥ f., ākāraḥ; 'of the feet,' padanyāsaḥ pādavinyāsaḥ.

--(Principle laid down, proposition advanced) pakṣaḥ pratijñā phakkikā prameyaṃ pratijñeyaṃ pratijñātaṃ bhāṣā hetuḥ m., pūrvvapakṣaḥ upanyāsaḥ arthaḥ; 'false position,' hetvābhāsaḥ pakṣābhāsaḥ ābhāsaḥ mithyāhetuḥ m.

--(State, circumstances) avasthā sthitiḥ f., daśā saṃsthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f., gatiḥ f.

positive POSITIVE

, a. (Explicit, express, direct) spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ spaṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ &c., suspaṣṭaḥ &c., avakraḥ -krā -kraṃ avakrārthaḥ -rthā -rthaṃ asandigdhārthaḥ &c., agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ agarbhitaḥ -tā -taṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Peremptory, definite) niyataḥ -tā -taṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ suniyataḥ -tā -taṃ niścitaḥ &c., suniścitaḥ &c., nirṇītaḥ &c., avaikalpikaḥ -kī -kaṃ avikalpakaḥ -kā -kaṃ, (Absolute, real, existing in fact) vāstavaḥ -vī -vaṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ satyaḥ -tyā -tyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ san satī sat (t) vidyamānaḥ -nā -naṃ bhūtaḥ -tā -taṃ tāttvikaḥ -kī -kaṃ; 'positive charge,' tattvābhiyogaḥ.

--(Settled by arbitrary appointment, not inbred) niyogasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niyogaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ niyogahetukaḥ -kā -kaṃ abhāvasiddhaḥ &c., asvābhāvikaḥ -kī -kaṃ anaisargikaḥ -kī -kaṃ asahajaḥ -jā -jaṃ vahirjātaḥ -tā -taṃ.

--(Confident, sure) dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ kṛtaniścayaḥ &c., jātaniścayaḥ &c., niścitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) niścitamanaskaḥ -skā -skaṃ niścayī -yinī -yi (n) baddhaniścayaḥ -yā -yaṃ dṛḍhamatiḥ -tiḥ -ti niḥsaṃśayaḥ -yā -yaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ.

--(Confident in assertion) dārḍhyena svamatavādī &c., or svamatāgrahī &c., matāgrahī &c., svamatābhimānī &c., matābhimānī &c., dṛḍhoktiḥ -ktiḥ -kti uktanirvāhī &c., proktanirvāhī &c.

positively POSITIVELY

, adv. (Expressly) spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭārthatas avakraṃ asandigdhaṃ.

--(Peremptorily, definitely) niyataṃ suniyataṃ avaśyaṃ avaśyameva niścitaṃ suniścitaṃ vikalpena vinā.

--(Absolutely, really) vastutas tattvatas yathārthatas tathyaṃ satyaṃ satyameva.

--(Confidently, surely) niścayena dṛḍhaniścayena dṛḍhaniścayapūrvvaṃ suniścayena suniścayapūrvvaṃ dārḍhyena dṛḍhaṃ sudṛḍhaṃ.

--(Dogmatically) svamatāgraheṇa matāgraheṇa matābhimānena dṛḍhoktyā.

positiveness POSITIVENESS

, s. (Reality of existence) vāstavikatvaṃ tathyatā yathārthatvaṃ sattā sattvaṃ vidyamānatā satyatā -tvaṃ.--Peremptoriness) dṛḍhaniścayaḥ -patvaṃ suniścayatvaṃ dṛḍhatā sudṛḍhatā dārḍhyaṃ avakratā suspaṣṭhatā niyatatvaṃ suniyatatvaṃ dṛḍhanirṇayaḥ sunirṇītatvaṃ:

--(Dogmaticalness) svamatāgrahaḥ natāgrahaḥ matābhimāna dṛḍhoktiḥ f.

to possess To POSSESS

, v. a. (Have, hold) dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ, c. 1. dharati dharnnuṃ), dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), ādhā vidhā bhṛ (c. 3. bibhartti bharttuṃ), dadh (c. 1. dadhate -dhituṃ), śīl (c. 10. śīlayati -yituṃ), bhuj āp brāp.

--(Hold in use, enjoy, occupy) bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj paribhuj anubhuj adhibhuj bhogaṃ kṛ paribhogaṃ kṛ adhiṣṭhā adhyās.

--(Gain, obtain information of) āp (c. 5. āptoti āptuṃ), prāp avāp labh upalabh āsad adhigam āviś samāviś ākram adhyākrama.

--(Have power over) adhikṛ prabhū adhiṣṭhā vaśīkṛ.

--(Engross, take up, as a thought, passion, &c.) āciś vyāp gras ākram.

--(As an evil spirit, &c.) āviś samāviś.

--(Give possession, make possessed of) adhikāraṃ dā adhikṛ yuj in caus. See POSSESSED OF.

possessed POSSESSED

, p. p. (Held, occupied, enjoyed) dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ &c., āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samāviṣṭaḥ &c., ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhuktaḥ -ktā -ktaṃ paribhuktaḥ &c., hastagataḥ -tā -taṃ grastaḥ -stā -staṃ āsvāditaḥ &c., adhiṣṭhitaḥ &c., adhyāsitaḥ &c., āśritaḥ &c., adhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Gained) āptaḥ -ptā -ptaṃ prāptaḥ &c., labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ āsāditaḥ -tā -taṃ adhigataḥ &c.

--(Engrossed, affected by) āviṣṭaḥ &c., samāviṣṭaḥ &c., ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ grastaḥ -stā -staṃ upahataḥ &c.; as, 'by love,' kāmāviṣṭaḥ &c.; 'by avarice,' lobhāviṣṭaḥ &c.

--(Possessed of, endowed with) yuktaḥ -ktā -ktaṃ anvitaḥ -tā -taṃ upetaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ -tā -taṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ sampannaḥ &c., saṃyutaḥ -tā -taṃ anapetaḥ -tā -taṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śīlitaḥ &c., sanāthaḥ -thā -thaṃ or expressed by the affixes vat mat, and in; as, 'possessed of wealth,' dhanavān -vatī -vat (t) dhanī -ninī -ni (n) dhanayuktaḥ &c., dhanānvitaḥ &c.; 'possessed of prosperity,' śrīmān &c.; 'possessed of learning,' vidyāvān &c., vidyāsampannaḥ &c.; 'of a father,' pitṛmān. See POSSESSING.

--(By evil spirits) bhūtāviṣṭaḥ &c., bhūtasamāviṣṭaḥ &c., piśācāviṣṭaḥ &c., bhūtagrastaḥ &c., bhūtasañcāritaḥ &c., bhūtārttaḥ -rttā -rttaṃ pretavāhitaḥ &c., bhūtopahataḥ &c.

possessing POSSESSING

, part. dhārī -riṇī -ri (n) dhārayan -yantī -yat (t) dadhat -dhatī -dhat (t) dadhānaḥ -nā -naṃ dadhaḥ -dhā -dhaṃ śālī &c. See POSSESSED OF.

possession POSSESSION

, s. (Having, holding) dhāraṇaṃ dharaṇaṃ.

--(Occupancy, ownership) adhikāraḥ adhikṛtiḥ f., ādhikāraṇyaṃ adhikāritā -tvaṃ bhogaḥ bhuktiḥ paribhogaḥ āveśaḥ samāveśaḥ; 'taking possession,' āveśanaṃ samāveśanaṃ ākramaṇaṃ ākrāntiḥ f., adhyākramaṇaṃ; 'to take possession of,' āviśa (c. 6. -viśati -veṣṭaṃ), samāviś ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhyākram; 'to put in possession,' niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte, c. 10. -yojayati -yituṃ), yuj adhikṛ adhikāraṃ dā; 'come into one's possession,' hastagataḥ -tā -taṃ svādhīnabhūtaḥ -tā -taṃ svādhīnaḥ -nā -naṃ.

--(State of being possessed of or by) āviṣṭatā āveśaḥ ākrāntatā sampannatā yuktatā śālitā viśiṣṭatā.

--(By evil spirits) bhūtāveśaḥ piśācāveśaḥ āveśaḥ samāveśaḥ bhūtasañcāraḥ piśācasañcāraḥ bhūtagrastatā bhūtopahatatvaṃ bhūtabādhā piśācabādhā bhūtākrāntiḥ f., bhūtakrāntiḥ f., grahāmayaḥ bhūtapīḍā piśācapīḍā upadravaḥ upasargaḥ.

--(Thing possessed of, property) svaṃ svādhīnadravyaṃ svādhīnavastu n., dravyaṃ vastu n.

--(Goods, possessions) dravyaṃ -vyāṇi n. pl., vastu -stūni n. pl., vittaṃ vibhavaḥ arthaḥ dhanaṃ draviṇaṃ vasu n., rikthaṃ ṛkthaṃ pṛktaṃ kṣetrādi n., bhūmiḥ f.

possessive POSSESSIVE

, a. (In grammar) sambandhavācakaḥ -kā -kaṃ adhikaraṇavācakaḥ &c.; 'possessive case,' sambandhaḥ ṣaṣṭhī ṣaṣṭhī vibhaktiḥ.

possessor POSSESSOR

, s. dhārī m. -riṇī f. (n) dhārayan m. -yantī f. (t) dhāraya. -yā adhikārī m. -riṇī f. (n) bhoktā m. (ktṛ) paribhoktā m., bhogī m. (n) paribhogī m., upabhoktā m., śālī m. (n) svāmī m. -minī f.

possibility POSSIBILITY

, s. sambhavaḥ sambhāvanaṃ -nā sambhāvyatā sambhāvanīyatā śakyatā sādhyatā karaṇīyatā sambhūtiḥ f.

possible POSSIBLE

, a. śakyaḥ -kyā -kyaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ ghaṭanaśakyaḥ &c.; 'possible to be done,' karaṇīyaḥ -yā -yaṃ sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sādhanīyaḥ -yā -yaṃ karttu śakyaḥ &c. upapādyaḥ -dyā -dyaṃ sampādyaḥ &c., sampādanīyaḥ -yā -yaṃ: 'as muo as possible,' yathāśakti yathāśakyaṃ; 'to be possible,' śak in pass. (śakyate) sambhū; 'it is not possible,' na sambhavati. The root śak gives a passive sense to the infin.; as, 'it is not possible to be done,' karttuṃ na śakyate.

possibly POSSIBLY

, adv. (By any power). This sense must be rendered by śakyaṃ, or the root śak thus, 'all that can possibly be known,' yat sarvvaṃ jñātuṃ śakyate or śakyaṃ.

--(Any how, by any means) kathañcit yathākathañcit kathañcana yathākathañcana.

--(Perhaps) kiṃsvit apināma kila syāt kadāpi kadācit nāma.

post POST

, s. (Piece of timber set upright, pillar) stambhaḥ sthāṇuḥ m., sthūṇā avaṣṭambhaḥ avastambhaḥ upastambhaḥ dāruḥ m.; 'of a house,' gṛhastambhaḥ gṛhadāruḥ m.; 'for securing an elephant,' ālānaṃ bandhastambhaḥ.

--(Office) adhikāraḥ padaṃ padavī -viḥ f., niyogaḥ; 'post under government,' adhikārapadaṃ; 'an honorable post,' ślāghyapadaṃ.

--(Station, position) sthānaṃ padaṃ padaviḥ -vī f., āspadaṃ sthitiḥ f., avasthitiḥ f.

--(Military station) gulmasthānaṃ sainyasthānaṃ.

--(Post of danger in battle) vīrāśaṃsanaṃ bhayapradā yuddhabhūmiḥ.

--(For carrying letters) patravāhanaṃ rājapatravāhanaṃ rājapatravāhī m. (n) lekhavāhanaṃ rājalekhyavāhanaṃ -hakaḥ rājaniyogibhir bhūtaḥ patrakoṣaḥ rājadhāvakabhṛto lekhyakoṣaḥ rājapatravāhakaḥ rājalekhahārī m.

to post To POST

, v. n. (Travel with post horses or with speed) javena gam (c. 1. gacchati gantuṃ), javavāhanena gam javaturagaiḥ or javāśvaiḥ or javaghoṭakair gam or vraj (c. 1. vrajati -jituṃ).

to post To POST

, v. a. (Station) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) avasthā pratiṣṭhā niyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte, c. 10. -yojayati -pituṃ), viniyuj.

--(Fix to a post) stambhe bandh stambhabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

--(Expose to public reproach) nāmādi prakāśayitvā paribhavāspadaṃ kṛ or avamānāspadaṃ kṛ or tiraskārāspadīkṛ.

--(Place in the post-office) patrasthāne or lekhyasthāne niviś in caus.

postage POSTAGE

, s. patravāhanamūlyaṃ lekhyavāhanamūlyaṃ vāhanamūlyaṃ.

post-boy POST-BOY

, s. javāśvapaḥ javāśvapālaḥ javāśvārohī m. (n) javāśvaprerakaḥ.

post-chaise POST-CHAISE

, s. javavāhanaṃ javanarathaḥ patravāhanaṃ javāśvayuktaṃ vāhanaṃ.

to post-date To POST-DATE

, v. a. paścāt or parastāt kālaṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

post-diluvial POST-DILUVIAL

, POST-DILUVIAN, a. pralayottarakālīnaḥ -nā -naṃ pralayānantaraḥ -rā -raṃ.

poster POSTER

, s. javī m. (n) prajavī m., javanaḥ javaḥ javāśvaḥ javanāśvaḥ.

posterior POSTERIOR

, a. paścātkālīnaḥ -nā -naṃ paśvātkālikaḥ -kī -kaṃ uttarakālīnaḥ -nā -naṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ uttaraḥ -rā -raṃ aparaḥ -rā -raṃ avaraḥ &c. paraḥ &c., avarakālikaḥ -kī kaṃ aparakālikaḥ -kī -kaṃ.

posteriority POSTERIORITY

, s. paścātkālīnatā paścātkālikatvaṃ aparatā -tvaṃ avaratā tvaṃ paratā uttaratā -tvaṃ aparakālikatvaṃ avarakālikatvaṃ.

posteriorly POSTERIORLY

, adv. paścāt aparatas uttaratas paratas avaratas parastāt paraṃ aparaṃ uttaraṃ.

posteriors POSTERIORS

, s. nitambaḥ gudapradeśaḥ gudadeśaḥ paridhāyaḥ ghaṭikaṃ paścāddeśaḥ paścādbhāgaḥ.

posterity POSTERITY

, s. (Descendants, offspring) santānaṃ -naḥ santatiḥ f., apatpaṃ vaṃśaḥ kulasantatiḥ f. kulaṃ.

--(Succeeding generations in a general sense) putrapautrāḥ m. pl., putrapautrādi n., putrapautrādisantānaṃ.

postern POSTERN

, s. pakṣadvāraṃ pracchannadvāraṃ pakṣakaḥ kṣudradvāraṃ upadvāraṃ khaḍakkikā.

post-haste POST-HASTE

, adv. javena sajavaṃ savegaṃ javāśvavat javanāśvavat.

post-horse POST-HORSE

, s. javāśvaḥ javanāśvaḥ javaturagaḥ javaghoṭakaḥ.

[Page 610b]
posthumous POSTHUMOUS

, a. (Born after the death of the father) pitṛmaraṇottarajaḥ -jā -jaṃ janakamṛtyuttarajaḥ &c., pitṛmaraṇotrarakaḥ -kā -kaṃ.

--(Published after the death of the author) karttamṛtyuttarakaḥ -kā -kaṃ karttṛmaraṇottarakaḥ -kā -kaṃ karttṛgatyuttarakaḥ &c.

postillion POSTILLION

, s. javāśvarohī m. (n) rathavāhakaḥ sārathiḥ m., sūtaḥ.

postman POSTMAN

, s. patravāhakaḥ patravāhaḥ patravāhī m. (n) lekhyavāhakaḥ lekhavāhakaḥ lekhahāraḥ -rakaḥ lekhahārī m., lekhanikaḥ.

postmaster POSTMASTER

, s. patravāhakādhyakṣaḥ lekhahārakādhyakṣaḥ patravāhanādikarmmādhyakṣaḥ patrapreraṇādikarmmādhikārī m. (n).

postmeridian POSTMERIDIAN

, a. āparāhlikaḥ -kī -kaṃ aparāhlakālikaḥ -kī -kaṃ parāhlakālikaḥ -kī -kaṃ.

postmortem POSTMORTEM

, a. maraṇottaraḥ -rā -raṃ mṛtyuttaraḥ &c., maraṇānantaraḥ -rā -raṃ.

postnate POSTNATE

, a. uttaraḥ -rā -raṃ uttarajaḥ -jā -jaṃ avarajaḥ &c., paraḥ -rā raṃ.

post-office POST-OFFICE

, s. patrasthānaṃ lekhasthānaṃ lekhyasthānaṃ patragṛhaṃ patrāgāraṃ lekhyāgāraṃ lekhagṛhaṃ lekhyakuṭī lekhyagṛhaṃ.

to postpone To POSTPONE

, v. a. ākālāntarāt or parakālaṃ yāvat tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or parityaj uttarakālaṃ yāvad visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or avasṛj or in caus. (yāpayati -yituṃ) pilas (c. 1. -lambate -mbituṃ, c. 10. -lambayati -yituṃ), vilambanaṃ kṛ śithila (nom. śithilayati -yituṃ).

postponed POSTPONED

, p. p. ākālāntarāt or parakālaṃ yāvat tyaktaḥ -ktā -ktaṃ or paritpaktaḥ &c. or visarjitaḥ -tā -taṃ or visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or yāpitaḥ -tā -taṃ vilambitaḥ -tā -taṃ śithilitaḥ &c.

postponement POSTPONEMENT

. s. ākālāntarāt or parakālaṃ yāvat tyāgaḥ or parityāgaḥ or visarjanaṃ or yāpanaṃ kālayāpaḥ -panaṃ vilambaḥ -mbanaṃ.

postscript POSTSCRIPT

, s. paścāllekhaḥ paścāllikhitaṃ paścāllipiḥ f., anulikhitaṃ.

postulate POSTULATE

, s. anumānamūlaṃ svīkṛtapakṣaḥ deśyaṃ siddhavad gṛhītapadaṃ.

posture POSTURE

, s. aṅgasthitiḥ f., aṅgasaṃsthitiḥ f., aṅgavinyāsaḥ śarīrasthitiḥ f., śarīravinyāsaḥ śarīrasaṃsthā sthitiḥ f., bhūmiḥ f., bhūmikā.

--(A posture in religious meditation as practised by devotees, &c.) āsanaṃ dhyānayogāsanaṃ. Eighty-four kinds of these postures are enumerated, of which some are the following: padmāsanaṃ brahmāsanaṃ bhadrāsanaṃ kūrmmāsanaṃ mayūrāsanaṃ pretāsanaṃ kukkuṭāsanaṃ gomukhāsanaṃ gorakṣāsanaṃ vīrāsanaṃ daṇḍāsanaṃ dāsanaṃ mudrā.

--(Position, condition) sthitiḥ f., avasthā saṃsthitiḥ f., daśā.

posture-master POSTURE-MASTER

, s. aṅgavinyāsaśikṣakaḥ śarīravinyāsaśikṣakaḥ aṅgavikṣepaśikṣakaḥ aṅgavinyāsadeśikaḥ.

posy POSY

, s. (Motto on a ring, &c.) aṅgurīyakalekhaḥ mudrāsthavākyaṃ.

--(Nosegay) puppagucchaḥ -cchakaḥ puppastavakaḥ.

pot POT

, s. (For culinary or domestic purposes) bhāṇḍaṃ pātraṃ bhājanaṃ sthālī -laṃ piṭharaḥ -raṃ ukhā piṣṭapacanaṃ vāsanaṃ pāḍinī kuṇḍaṃ upā; 'interior of a pot,' sthālīvilaṃ.

--(Water pot) ghaṭaḥ kumbhaḥ -mbhī kuṇḍī kalaśaḥ kalasaḥ -sī udakapātraṃ udakumbhaḥ kamaṇḍaluḥ m., nipaḥ aluḥ; 'iron pot,' ayaskumbhaḥ; 'boiled in a pot,' sthālīpakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'fit to be boiled in a pot,' sthālīvilīyaḥ -yā -yaṃ sthālīvilyaḥ -lyā -lyaṃ.

to pot To POT

, v. a. bhāṇḍe niviś in caus. or nidhā or rakṣ bhāṇḍīkṛ upaskṛ.

potable POTABLE

, a. peyaḥ -yā -yaṃ pānīyaḥ &c., pānayogyaḥ -gyā -gyaṃ pānārhaḥ -rhā -rhaṃ.

potash POTASH

, s. kṣāraḥ yavakṣāraḥ sarjjikākṣāraḥ sarjjiḥ f., sarjjikā.

potation POTATION

, s. pānaṃ pānotsavaḥ sampītiḥ f., papītiḥ f., pānasamārambhaḥ.

[Page 611a]
potato POTATO

, s. āluḥ m., ālukaṃ.

--(Sweet potato) madhvālukaṃ madhumūlaṃ khaṇḍakāluḥ -lukaṃ khaṇḍakarṇaḥ.

pot-bellied POT-BELLIED

, a. lambodaraḥ -rā -raṃ lambajaṭharaḥ -rā -raṃ vṛhatkukṣiḥ -kṣiḥ -kṣi vṛddhanābhiḥ -bhiḥ -bhi tundī -ndinī -ndi (n) tundikaḥ -kā -kaṃ tundilaḥ -lā -laṃ tunditaḥ -tā -taṃ tundibhaḥ -bhā -bhaṃ tundikaraḥ -rā -raṃ tundavān vatī -vat (t) tuṇḍilaḥ -lā -laṃ tuṇḍibhaḥ &c., piciṇḍilaḥ -lā -laṃ piciṇḍavān &c.

pot-belly POT-BELLY

, s. lambodaraṃ lambajaṭharaṃ vṛhatkukṣiḥ m., piciṇḍaḥ.

pot-boy POT-BOY

, s. yavasurādivikrayagṛhe bhāṇḍavāhakaḥ or bhāṇḍavāhī m.

pot-companion POT-COMPANION

, s. sahapāyī m. (n) pānasahāyaḥ pānasuhṛd m.

potency POTENCY

, s. prabhāvaḥ -vatvaṃ prābalyaṃ balaṃ śaktiḥ f., vīryyaṃ tejas n., satrvaṃ pratāpaḥ ojas n., parākramaḥ prabhaviṣṇutā.

potent POTENT

, a. prabalaḥ -lā -laṃ mahābalaḥ &c., mahābalavān -vatī -vat (t) saprabhāvaḥ -vā -vaṃ śaktimān &c., mahāśaktimān &c., prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pratāpī -pinī -pi (n) tejovān &c., mahaujāḥ -jāḥ -jaḥ (s) satejāḥ &c., valāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ pratāpavān &c., vīryyavān &c., parākramī &c., mahodāraḥ -rā -raṃ.

potentate POTENTATE

, s. adhipatiḥ m., mahīpatiḥ m., nareśvaraḥ narapatiḥ m. See KING.

potential POTENTIAL

, a. (Existing in possibility) sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ bhāvisambhāvyaḥ &c.

--(Potential mood) sambhāvanaṃ vidhiliṅ.

potentiality POTENTIALITY

, s. sambhāvyatā -tvaṃ sambhāvanīyatā -tvaṃ sambhāvanaṃ -nā.

potently POTENTLY

, adv. prabalaṃ sabalaṃ prāvalyena saprabhāvaṃ sapratāpaṃ mahābalena.

pother POTHER

, s. kleśaḥ tumulaṃ vyagratā vyastatā vaiklavyaṃ sambhramaḥ bādhā.

potherb POTHERB

, s. śākaḥ -kaṃ haritakaṃ śigruḥ m., sigruḥ m.; 'its stalk,' kaḍambaḥ kalambaḥ. The following are various sorts of potherbs: viśalyā agniśikhā anantā phalinī śakrapuṣpī ṛkṣagandhā ṛppagandhā chagalāntrī chagalāṃghrī āvegī vṛddhadārakaḥ juṅgaḥ -ṅgā vitunnaṃ suniṣannakaṃ śūraṇaṃ.

pothouse POTHOUSE

, s. śuṇḍāgṛhaṃ śuṇḍāpānaṃ śuṇḍā yavasurāgṛhaṃ pānagoṣṭhikā.

potion POTION

, s. peyauṣadhaṃ pānīyauṣadhaṃ auṣadhīyapeyaṃ aupadhaṃ.

potsherd POTSHERD

, s. bhinnabhāṇḍaṃ bhinnapātraṃ bhagnabhāṇḍaṃ bhagnabhāṇḍaśakalaṃ kapālikā śarkarā bhagnamṛṇmayabhājanaśakalaṃ.

pottage POTTAGE

, s. jūṣaṃ yūṣaḥ -ṣaṃ juṣkakaḥ śṛtamāṃsapeyaṃ.

potter POTTER

, s. kumbhakāraḥ -rakaḥ kulālaḥ ghaṭīkāraḥ ghaṭakāraḥ -rakaḥ ghaṭindhamaḥ mṛtkaraḥ cakrajīvakaḥ cakrī m. (n) bhaṭaḥ; 'potter's wheel,' kulālacakraṃ.

pottery POTTERY

, s. (Place where earthen vessels are made) kumbhaśālā ghaṭaśālā ghaṭanirmmāṇasthānaṃ.

--(Earthenware) kaulālakaṃ mṛṇmayaṃ mṛṇmayabhāṇḍāni n. pl., mārttikaṃ kulālakarmma n. (n).

pottle POTTLE

, s. kṣudraparimāṇo phaladhāraṇayogyaḥ dīrghakaraṇḍaḥ.

potulent POTULENT

, a. īṣanmattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Fit to drink) pānayogyaḥ gyā -gyaṃ.

pouch POUCH

, s. (Bag) koṣaḥ kośaḥ peśī.

--(Of an animal) peśiḥ -śī f.

--(Of a bird, &c.) pūrvvajaṭharaḥ upajaṭharaḥ pūrvvodaraṃ.

--(A protuberant belly) lambodaraṃ lambajaṭharaḥ.

to pouch To POUCH

, v. a. koṣe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), koṣasthaṃ -sthāṃ kṛ.

pouched POUCHED

, p. p. (Pocketed) koṣaniveśitaḥ -tā -taṃ koṣasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Having a pouch) peśīviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ koṣaviśiṣṭaḥ &c.

poulterer POULTERER

, s. khādyapakṣivikretā m. (tṛ) khādyapakṣivikrayī m. (n) gṛhmapakṣivikretā m. (tṛ) grāmyapakṣivikrayī kukkuṭādivikretā m., vaitaṃsikaḥ śaunikaḥ.

[Page 611b]
poultice POULTICE

, s. utkārikā lepaḥ pralepaḥ upanāhaḥ pākajanakapiṣṭapralepaḥ.

to poultice To POULTICE

, v. a. upanāhena or utkārikayā lip (c. 6. limpati leptuṃ).

poultry POULTRY

, s. gṛhyapakṣiṇaḥ m. pl., grāmyapakṣiṇaḥ m. pl., kukkuṭādigrāmyapakṣiṇaḥ m. pl., kukkuṭādikhādyapakṣiṇaḥ m. pl.

poultry-yard POULTRY-YARD

, s. grāmyapakṣipoṣaṇayogyā vāṭikā kukkuṭādisthānaṃ.

pounce POUNCE

, s. (Powder to prevent ink from spreading) masīśoṣaṇacūrṇaṃ masiśoṣakacūrṇaṃ.

--(Talon, claw) nakhaḥ nakharaḥ.

to pounce To POUNCE

, v. n. (Fall upon suddenly and seize) akasmāt patitvā nakhair grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), grahaṇārtham akasmād āpat (c. 1. -patati -tituṃ) or ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ).

pounce-box POUNCE-BOX

, POUNCET-BOX, s. śoṣakacūrṇādhāraḥ śoṣaṇacūrṇapātraṃ.

pound POUND

, s. (Weight or measure) prasthaḥ.

--(Fence for stray cattle, &c.) yūthabhraṣṭapaśurodhakaṃ yūthabhraṣṭapaśuvāraṇī -ṇaṃ bhraṣṭapaśurakṣaṇasthānaṃ bhraṣṭapaśurodhanasthānaṃ avarodhaḥ -dhakaṃ avarodhasthānaṃ.

--(Gold coin) svarṇamudrā.

to pound To POUND

, v. a. (Confine in a pound) yūthabhraṣṭapaśvādi avarodhasthāne nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ) or rakṣ.

--(Comminute) piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ sampiṣ vinippiṣ pratipiṣ utpiṣ cūrṇ pracūrṇ vicūrṇ sañcūrṇ cūrṇīkṛ mṛd avamṛd vimṛd pramṛd abhimṛd khaṇḍ kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), prakṣud saṃkṣud kṣodīkṛ puth (c. 10. pothayati -yituṃ), viputh math or manth (c. 1. mathati manthati, c. 9. mathnāti mathituṃ), kuṭṭ (c. 10. kuṭṭayati -yituṃ), prakuṭṭ guṇḍ (c. 10. guṇḍayati -yituṃ), khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍīkṛ.

--(Beat) taḍ vitaḍ tud ātud.

poundage POUNDAGE

, s. (Fee, due) śulkaḥ -lkaṃ deyaṃ karaḥ rājagrāhmaṃ.

pounded POUNDED

, p. p. (Comminuted) cūrṇitaḥ -tā -taṃ sañcūrṇitaḥ &c., cūrṇīkṛtaḥ &c., cūrṇībhūtaḥ &c., piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sampiṣṭaḥ &c., nippiṣṭaḥ &c., marditaḥ -tā -taṃ kṣoditaḥ &c., kṣuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣodīkṛtaḥ &c., khaṇḍitaḥ &c., guṇḍitaḥ &c., guṇṭhitaḥ &c., rūṣitaḥ -tā -taṃ; 'finely pounded,' kṣodiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ: 'pounded coarsely,' avacūrṇitaḥ -tā -taṃ apaghvastaḥ -stā -staṃ avadhvastaḥ &c.

pounder POUNDER

, s. peṣṭā m. (ṣṭṛ) sampeṣṭā m., peṣaṇaḥ peṣaṇiḥ -ṇī f., peśvaraḥ mardanakṛt kuṭṭanakṛt.

--(Pestle) musalaṃ muṣalaṃ -laḥ mudgaraḥ.

pounding POUNDING

, s. cūrṇanaṃ sañcūrṇanaṃ cūrṇīkaraṇaṃ peṣaṇaṃ sampeṣaṇaṃ mardanaṃ vimardanaṃ sammardaḥ khaṇḍanaṃ kṣodīkaraṇaṃ mathanaṃ manthanaṃ kuṭṭanaṃ avahananaṃ.

to pour To POUR

, v. a. (Cause to flow in a stream) su (c. 10. srāvayati -yituṃ), prasru sic (c. 6. siñcati sektuṃ), niṣic avasic.

--(Pour out) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), utsic avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), prasru utsṛj pramuc skand.

--(Emit) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj sṛj muc pramuc skand niras niḥsṛ in caus., utkṣip kṣip udgṝ udīr udvam.

--(Scatter or pour forth in profusion) kṝ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ), prakṝ vikṝ bahuśaḥ kṣip vṛṣ (c. 1. varṣati -rṣituṃ), pravṛṣ; 'the clouds poured forth blood,' meghāḥ śoṇitaṃ vavṛṣuḥ; 'he poured forth arrows,' śarān vavarṣa.

to pour To POUR

, v. n. (Flow in a stream) sru (c. 1. sravati srotuṃ), prasru bahuśaḥ or bāhulyena sru or prasru or parisru syand prasyand kṣar rī gal cyut or ścyut jalaṃ or toyaṃ sru jalaṃ pravah.

--(As rain) vṛṣ (c. 1. varṣati -rṣituṃ), pravṛṣ abhivṛṣ abhipravṛṣ atyantaṃ or atiśayena vṛṣ.

--(Issue forth) niḥsru prasru niḥsṛ viniḥsṛ nirgam.

--(Rush in a crowd) vahuśo nirpat or prapat.

poured POURED

, p. p. srāvitaḥ -tā -taṃ prasrāvitaḥ &c., siktaḥ -ktā -ktaṃ avasiktaḥ &c., utsiktaḥ &c., pātitaḥ -tā -taṃ skanditaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

pourer POURER

, s. sektā m. (ktṛ) secakaḥ niṣektā m., srāvakaḥ srāvayitā m. (tṛ)

[Page 612a]
pouring POURING

, s. sacanaṃ sekaḥ niṣekaḥ niṣecanaṃ srāvaṇaṃ prasrāvaṇaṃ sravaḥ -vaṇaṃ nyotaḥ ścyotaḥ prāghāraḥ

pouring POURING

, part. bahuśaḥ srutaḥ -tā -taṃ or prasrutaḥ &c., savan -vantī -vat (t) or syandī -ndinī -ndi (n) varṣan &c., ativarṣan &c., bahuvarṣakārī &c., bahujalasrāvī &c.

to pout To POUT

, v. n. antaḥkrodhād oṣṭhau prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), oṣṭhaprasāraṇaṃ kṛ oṣṭhau or oṣṭhādharau prasāryya antaḥkopaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or sūc antaḥkopāt prasāritoṣṭhaḥ -ṣṭhā or prasāritauṣṭhaḥ -ṣṭhā sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt antaḥkrodhena oṣṭhau prasāryya udāsīnaḥ -nā sthā or vṛt.

--(Be prominent) unnataḥ -tā -taṃ bhū unnatībhū prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū.

pout POUT

, s. (Fish) sthūlaśiraskaḥ samudrīyamatsyabhedaḥ.

--(Fit of sullenness) antaḥkrodhāveśaḥ antaḥkopāveśaḥ vairaktyāveśaḥ.

pouting POUTING

, s. antaḥkrodhāt or antaḥkopād oṣṭhaprasāraṇaṃ antaḥkopasūcanārtham oṣṭhādharaprasāraṇaṃ antaḥkopajā udāsīnatā.

poverty POVERTY

, s. daridratā dāridryaṃ dāridraṃ nirdhanatā -tvaṃ dhanahīnatā alpadhanatā adhanatā -tvaṃ daridradaśā daridrāvasthā dhanābhāvaḥ arthahīnatā arthābhāvaḥ dravyahīnatā dravyābhāvaḥ nirdravyatā dīnatā dainyaṃ niṣkiñcanatvaṃ -tā niṣkāñcanatvaṃ anirvṛtiḥ f., durgatiḥ f.; 'reduced to poverty,' gatadhanaḥ -nā -naṃ vigatadhanaḥ &c., gatavibhavaḥ -vā -vaṃ naṣṭadhanaḥ &c., naṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ dhanacyutaḥ -tā -taṃ gatārthaḥ &c., vigataśrīkaḥ -kā -kaṃ gataśrīkaḥ &c., daridritaḥ -tā -taṃ.

poverty-stricken POVERTY-STRICKEN

, a. dāridryagrastaḥ -stā -staṃ dāridryopahataḥ -tā -taṃ.

powder POWDER

, s. cūrṇaṃ piṣṭaṃ kṣodaḥ kṣoditaṃ piṣṭātaḥ paṭavāsaḥ -sakaḥ reṇuḥ m., pāṃśuḥ m., vāsayogaḥ guṇḍakaḥ -ṇḍikaḥ -kā.

--(Gunpowder) āgneyacūrṇaṃ śīghradāhmacūrṇaṃ; 'to reduce to powder,' cūrṇīkṛ kṣodīkṛ reṇuśaḥ kṛ.

to powder To POWDER

, v. a. (Pulverize) cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), cūrṇīkṛ kṣodīkṛ piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), niṣpiṣ kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), guṇḍ kuṭṭ reṇuśaḥ kṛ.

--(Cover with powder) cūrṇāvṛtaṃ -tāṃ kṛ cūrṇākīrṇaṃ -rṇāṃ kṛ sacūrṇīkṛ.

powder-box POWDER-BOX

, s. cūrṇādhāraḥ cūrṇapātraṃ keśacūrṇādhāraḥ.

powdered POWDERED

, p. p. cūrṇitaḥ -tā -taṃ cūrṇīkṛtaḥ &c., sañcūrṇitaḥ &c., piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kṣoditaḥ -tā -taṃ kṣodīkṛtaḥ &c., guṇḍitaḥ &c.; 'finely powdered,' kṣodiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'coarsely,' avacūrṇitaḥ &c.

powder-magazine POWDER-MAGAZINE

, s. āgneyacūrṇāgāraṃ dāhyacūrṇāgāraṃ.

powdery POWDERY

, a. (Friable) sucūrṇanīyaḥ -yā -yaṃ cūrṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

--(Made of powder, resembling it) cūrṇī -rṇinī -rṇi (n) cūrṇamayaḥ -yī -yaṃ cūrṇavān -vatī -vat (t) kṣodavān &c., sacūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sakṣodaḥ -dā -daṃ pāṃśulaḥ -lā -laṃ.

power POWER

, s. (Force, strength) śaktiḥ f., balaṃ sāmarthyaṃ samarthatā vīryyaṃ ūrjaḥ prabhāvaḥ parākramaḥ prāṇaḥ sahaḥ -haṃ sahas n., draviṇaṃ.

--(Ability, faculty) śaktiḥ f., āśaktiḥ f., śaktatā balaṃ sāmarthyaṃ kṣamatā karttṛtvaṃ vibhavaḥ; 'according to one's power, to the utmost of one's power,' yathāśakti yathābalaṃ yathāsāmarthyaṃ yāvacchakyaṃ śaktitas; 'power of utterance,' vākśaktiḥ f., vāgvibhavaḥ.

--(Power of the mind) manaḥśaktiḥ f., dhīśaktiḥ f.

--(Energy, might) vīryyaṃ tenas pratāpaḥ parākramaḥ vikramaḥ ūrjaḥ śauryyaṃ sāratā sthāma n. (n) śuṣma n. (n) śuṣmaṃ.

--(Momentum) vegaḥ āpātaḥ taras n.

--(Efficacy, influence) prabhāvaḥ prabhavaḥ prābalyaṃ prabhutā prabhaviṣṇutā. prābhavanyaṃ adhikāraḥ śaktiḥ f., balaṃ gauravaṃ bhāraḥ pratāpaḥ vaśaṃ.

--(Command, subjection, authority) vaśaṃ adhikāraḥ -ritvaṃ yādhipatyaṃ aiśvaryyaṃ prabhutvaṃ -tā īśatvaṃ adhīnatvaṃ; 'to bring under one's power,' vaśīkṛ ātmavaśīkṛ ātmavaśaṃ nī ātmādhīnaṃ -nāṃ kṛ svādhīnaṃ -nāṃ kṛ svavaśīkṛ ātmāyattaṃ -ttāṃ kṛ; in the power or under the power of, vaśaḥ -śā -śaṃ adhīnaḥ -nā -naṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ in comp.; as, 'in the power of the king,' rājavaśaḥ -śā -śaṃ rājādhīnaḥ -nā -naṃ.

--(Possession, occupancy) adhikāraḥ ādhikāraṇyaṃ hastaḥ; 'fallen into one's power,' hastagataḥ -tā -taṃ.

--(Legal authority) adhikāraḥ.

--(Superhuman power) vibhūtiḥ bhūtiḥ f., prabhāvaḥ.

--(Sovereign, one invested with power) adhipatiḥ m., adhikārī m. (n) prabhuḥ m., adhīśaḥ.

--(Force, army) balaṃ sainyaṃ senā sainyabhāraḥ.

--(In algebra and arithmetic) kuṭṭakaḥ ghātaḥ; 'to have power over.' prabhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ).

powerful POWERFUL

, a. (Having great strength or force) balavān -vatī -vat (t) balī -linī -li (n) prabalaḥ -lā -laṃ sabalaḥ -lā -laṃ mahābalaḥ &c., śaktimān &c., mahāśaktiḥ -ktiḥ -kti śaktaḥ -ktā -ktaṃ baliṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ balāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ kṣamaḥ -mā -maṃ ūrjjasvalaḥ -lā -laṃ ūrjjasvī &c., ūrjjasvān -svatī &c., ūrjjitaḥ -tā -taṃ balorjjitaḥ &c., prabhāvī &c., saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu alantamaḥ -mā -maṃ kuṇḍīraḥ -rā -raṃ.

--(Mighty, puissant, potent) mahāvikramaḥ -mā -maṃ uruvikramaḥ &c., parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ parākramī &c., vikramī &c., aiśvaryyavān &c., pratāpavān &c., pratāpī &c., vīryyavān &c., mahān -hatī -hat (t) mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) mahaujāḥ &c., vibhūtimān &c., mahodāraḥ -rā -raṃ.

--(Efficacious) saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu satejāḥ &c., tejasvī &c., amoghaḥ -ghā -gha kṣamaḥ -mā -maṃ.

--(Forcible to persuade) suniścāyakaḥ -kā -kaṃ suniścayajanakaḥ -kā -kaṃ prabalaḥ &c., sabalaḥ &c., sudṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

powerfully POWERFULLY

, adv. balavat sabalaṃ prabalaṃ prābalyena mahābalena saprabhāvaṃ prabhāveṇa mahāśaktyā mahāśaktipūrvvaṃ.

powerfulness POWERFULNESS

, s. sabalatā mahābalatā prabalatā prābalyaṃ balavattvaṃ śaktatā śaktimattvaṃ saprabhāvatvaṃ vīryyavattvaṃ.

powerless POWERLESS

, a. nirbalaḥ -lā -laṃ abalaḥ &c., balahīnaḥ -nā -naṃ śaktihīnaḥ &c., aśaktaḥ -ktā -ktaṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ niśśaktiḥ &c., śaktiśūnyaḥ -nyā -nyaṃ niṣparākramaḥ -mā -maṃ niṣprabhāvaḥ -vā -vaṃ sāmarthyahīnaḥ &c., vīryyahīnaḥ &c., vivaśaḥ -śā -śaṃ avaśaḥ &c.

powerlessness POWERLESSNESS

, s. aśaktiḥ f., nirbalatā balahīnatā asāmarthyaṃ śaktihīnatā śaktiśūnyatā balābhāvaḥ prabhāvābhāvaḥ niṣprabhāvatvaṃ.

pox POX

, s. (Small pox) raktavaṭī raktavaraṭī visphoṭaḥ raktasphoṭaḥ śītalā. See the word.

--(Cow pox) gostanaśītalā.

--(Venereal disease) upadaṃśaḥ vṛṣaṇakacchūḥ f.; 'afflicted with it,' upadaṃśī -śinī &c.

practicability PRACTICABILITY

, PRACTICABLENESS, s. sādhyatā -tvaṃ karaṇīyatā susādhyatā śakyatā -tvaṃ karaṇaśakyatā sambhāvyatā -tvaṃ sugamatvaṃ

practicable PRACTICABLE

, a. sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ karaṇīyaḥ -yā -yaṃ karaṇaśakyaḥ -kyā -kyaṃ śakyaḥ &c., karttuṃ śakyaḥ &c., kṛtyaḥ -tyā -tyaṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ upapādyaḥ -dyā -dyaṃ sukaraḥ -rā -raṃ sugamaḥ -mā -maṃ susādhyaḥ &c., sukhasādhyaḥ &c., aduṣkaraḥ -rā -raṃ.

practical PRACTICAL

, a. (Pertaining to practice or action) ābhyāsikaḥ -kī -kaṃ abhyāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) kriyāsambandhī &c., kārmmikaḥ -kī -kaṃ kāryyikaḥ &c.

--(Capable of practice) abhyāsī &c., vyavasāyī &c., abhyāsātmakaḥ -kā -kaṃ; kriyāvān -vatī -vat (t) abhyāsakṣamaḥ -mā -maṃ.

--(That may be used in practice) nyavahāryyaḥ -yyā -ryya vyavahārayogyaḥ -gyā -gyaṃ abhyāsayogyaḥ &c., vyavahārocitaḥ -tā -taṃ vyavahāropayogī &c.

--(Derived from practice) abhyāsasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kriyāsiddhaḥ &c., abhyāsajanitaḥ -tā -taṃ abhyāsaprāptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Having practical knowledge) karmmadṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karmmajñaḥ -jñā -jñaṃ dṛṣṭakarmmā -rmmā -rmma (n) karmmajñānī &c., bahudṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyavahārajñaḥ -jñā -jñaṃ vyavahāravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

practically PRACTICALLY

, adv. abhyāsatas abhyāsena karmmatas kāryyatas vyavahāratas vyavasāyatas abhyāsapūrvvaṃ vyavahāramapekṣya.

practice PRACTICE

, s. (Frequent or habitual doing) abhyāsaḥ abhyasanaṃ nirantarābhyāsaḥ nityābhyāsaḥ nityakṛtyaṃ nityakarmma n. (n) nirantarakarmma n., nityakriyā nirantarapravṛttiḥ f., nityavṛttiḥ f., nityapravṛttiḥ f., nityacaryyā āvarttanaṃ āvṛttiḥ f., vṛtiḥ.

--(Actual doing or performance) karaṇaṃ ācaraṇaṃ vidhānaṃ anuṣṭhānaṃ anuṣṭhā kriyā kṛtiḥ f., pravṛttiḥ f., nirvartanaṃ pravarttanaṃ caryyā caritaṃ vṛttaṃ vyāpāraḥ vyavasāyaḥ.

--(Course of procedure, custom) ācāraḥ vyavahāraḥ vyavahṛtiḥ f., samācāraḥ pracāraḥ rītiḥ f., sampradāyaḥ mārgaḥ kriyāmārgaḥ karmmavidhiḥ m., kramaḥ paddhatiḥ f., niyamaḥ anusāraḥ; 'according to usual practice,' yathāvyavahāraṃ yathārīti; 'ancient practice,' vṛddhācāraḥ vṛddhaparamparā; 'noble practice,' śiṣṭācāraḥ; 'family practice,' kulācāraḥ kuladharmmaḥ; 'local,' deśācāraḥ deśarītiḥ f.; 'popular or general practice,' lokācāraḥ lokarītiḥ f., janavyavahāraḥ; 'good practice,' sadācāraḥ; 'following good practices,' sadācārī -riṇī -ri (n) sadvṛttiḥ -ttiḥ -tti sadvṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'bad practice,' durācāraḥ asadvyāpāraḥ durvṛttiḥ f., 'following bad practices,' durācāraḥ -rā -raṃ durācārī &c., kadācāraḥ &c., asadācārī &c., durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ durvṛttiḥ -ttiḥ -tti jaghanyavṛttiḥ &c.

--(Exercise of a profession) sevanaṃ niṣevanaṃ anusevanaṃ ācaraṇaṃ karaṇaṃ anuṣṭhānaṃ.

--(Of medicine) upacāraḥ vaidyopacāraḥ upacaryyā upacāryyaḥ upakramaḥ vaidyopakramaḥ auṣadhaprayogaḥ vaidyakriyā cikitsā rukpratikriyā.

--(Of arms) śastrābhyāsaḥ śastrabhṛttvaṃ.

--(Of the law courts) vyavahāraḥ vyavahāravidhiḥ m.

to practise To PRACTISE

, v. a. (Do habitually) abhyas (c. 4. -asyati -asituṃ), nityam abhyas or kṛ nirantaram abhyas or kṛ nityābhyāsaṃ kṛ nirantarābhyāsaṃ kṛ.

--(Do, perform) ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar car anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā samāsthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), kṛ saṅkṛ abhikṛ pravṛt in caus., vṛt.

--(Use, employ) prayuj upayuj vyavahṛ sev niṣev anusev āśri.

--(Exercise a profession or business) ācar kṛ sev niṣev anusev āsev samāsev upasev abhyupasev upās; 'he practises the law,' vyavahāraṃ sevate or niṣevate vyavahārasevanaṃ karoti vyavahāraṃ karoti; 'he practises gambling,' dyūtaṃ sevate.

--(Practise medicine) vaidyopacāraṃ kṛ upacāraṃ kṛ auṣadhaprayogaṃ kṛ cikitsāṃ kṛ kit in desid.

--(Practise arms) śastrābhyāsaṃ kṛ.

to practise To PRACTISE

, v. n. abhyāsaṃ kṛ nityābhyāsaṃ kṛ abhyas. See the last.

--(Use artifices) chalaṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ chadma kṛ kapaṭaṃ kṛ kapaṭaprayogaṃ kṛ chalaprayogaṃ kṛ kaitavaprayogaṃ kṛ.

practised PRACTISED

, p. p. (Habitually done or performed) abhyastaḥ -stā -staṃ ācaritaḥ -tā -taṃ caritaḥ -tā -taṃ anuṣṭhitaḥ &c., sevitaḥ -tā -taṃ niṣevitaḥ &c., vyavahṛtaḥ -tā -taṃ vyavahāritaḥ &c., kṛtaḥ -tā -taṃ

--(Having had much practice) bahudṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dṛṣṭakarmmā -rmmā rmma (n) kammajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtakarmmā -rmmā -rmma (n) vyavahārajñaḥ -jñā jñaṃ jñānavṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ paphvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pakvaḥ -kvā -kvaṃ kovidaḥ -dā -daṃ parijñātā -trī -tṛ (tṛ) vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ.

practising PRACTISING

, part. abhyāsī -sinī -si (n) kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ ācarana -rantī -rat (t) āsthitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ &c., pravarttamānaḥ -nā -naṃ sevī &c., sevamānaḥ -nā -naṃ niṣevamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vyavasāyī &c., śālī &c., āsthāya indec.

practitioner PRACTITIONER

, s. (One who exercises any profession or businsss) vyavasāyī m. (n) vyāpārī m., sevī m., vṛtti or pravṛtti or vṛttika in comp.

--(Medical) vaidyaḥ vaidyavṛttiḥ m., vaidyavṛttikaḥ cikitsakaḥ upacārakaḥ upacārakṛt m., auṣadhaprayogī m.

--(Lawyer) vyavahārajñaḥ vyavahāravid m., dṛṣṭavyavahāraḥ ācārajñaḥ vyavahāradarśī m.

pragmatic PRAGMATIC

, PRAGMATICAL, a. parakāryyacarcakaḥ -kā -kaṃ anadhikāracarcakaḥ &c., parādhikāracarcakaḥ &c., parādhikāravyāpārī -riṇī -ri (n) paravyāpāracarcakaḥ &c.

pragmatically PRAGMATICALLY

, adv. anadhikāracarcayā parādhikāracarcayā paravyāpāracarcayā.

pragmaticalness PRAGMATICALNESS

, s. parakāryyacarcā paravyāpāracarcā anadhikāracarcā.

prairie PRAIRIE

, s. dīrghatṛṇāvṛtaḥ suvistīrṇaḥ samabhūbhāgaḥ.

praise PRAISE

, s. praśaṃsā stutiḥ f., stavaḥ ślāghā śaṃsā praśaṃsanaṃ saṃstavaḥ stavanaṃ kīrttanaṃ anukīrttanaṃ stotraṃ stotṛtvaṃ īḍā nutiḥ f., navaḥ navyaḥ varṇanaṃ -nā vandanā vyāvṛttiḥ f., sāmīcī. vyāvṛttiḥ f.; 'ground of praise,' stutihetuḥ m., stutikāraṇaṃ.

to praise To PRAISE

, v. a. praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), abhipraśaṃs stu (c. 2. stauti stotuṃ), saṃstu abhiṣṭu viṣṭu parisaṃstu ślāgh (c. 1. ślāghate -ghitu, c. 10. ślāghayati -yituṃ), kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), anukṝt īḍ (c. 2. īṭṭe -ḍituṃ), prasamīḍ varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), vand (c. 1. vandate -ndituṃ), vikhyā (c. 2. -khyāti -te -tuṃ), prakhyā prath (c. 10. prathayati -vituṃ), nu or (c. 2. nauti, c. 6. nuvati navituṃ nuvituṃ), abhinu abhipraṇu praṇa paṇ (c. 1. paṇāyati -yituṃ paṇituṃ) or pan ṛc (c. 6. ṛcati arcituṃ), īl (c. 1. īlate -lituṃ).

praised PRAISED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ stutaḥ -tā -taṃ saṃstutaḥ &c., abhiṣṭutaḥ &c., prastutaḥ &c., praśastaḥ -stā -staṃ śastaḥ &c., śaṃsitaḥ &c., ślāghitaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ &c., anukīrttitaḥ &c., īḍitaḥ -tā -taṃ prasamīḍitaḥ &c., varṇitaḥ &c., vikhyātaḥ &c., nutaḥ -tā -taṃ nūtaḥ &c., praṇutaḥ &c., paṇāyitaḥ -tā -taṃ panāyitaḥ &c., paṇitaḥ &c., panitaḥ &c., īlitaḥ &c., gīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apigīrṇaḥ &c.

praiser PRAISER

, s. praśaṃsakaḥ stotā m. (tṛ) praśaṃsitā m. (tṛ) śaṃsitā m., śaṃstā m. (stṛ) stāvakaḥ praśaṃsākṛt m., varṇakaḥ stutipāṭhakaḥ vandī m. (n) stutikārakaḥ stavanakṛt m.

praiseworthiness PRAISEWORTHINESS

, s. ślāghyatā ślāghanīyatā praśaṃsanīyatā stutiyogyatā.

praiseworthy PRAISEWORTHY

, a. ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ ślāghanīyaḥ -yā -yaṃ praśaṃsanīyaḥ -yā -yaṃ praśaṃsitavyaḥ -vyā -vyaṃ praśaṃsyaḥ -syā -syaṃ śaṃsyaḥ &c., praśasyaḥ &c., śasyaḥ &c., stutyaḥ -tyā -tyaṃ stotavyaḥ -vyā -vyaṃ stutiyogyaḥ -gyā -gyaṃ īḍyaḥ -ḍyā -ḍyaṃ pāṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ. See LAUDABLE.

--(Praiseworthy person) stutipātraṃ praśaṃsāpātraṃ ślāghāpātraṃ ślāghābhājanaṃ.

to prance To PRANCE

, v. n. aśvavat plu (c. 1. plavate plotuṃ) or nṛt (c. 4. nṛtyāta narttituṃ) or valg (c. 1. valgati -lgituṃ) or plutagatyā cal (c. 1. calati -lituṃ).

prancing PRANCING

, s. aśvaplutaṃ plutagatiḥ f., plutaṃ plavaḥ valgitagatiḥ f., valgitaṃ.

prancing PRANCING

, part. or a. plutagatiḥ -tiḥ -ti plavagatiḥ &c., valgitagatiḥ &c

prank PRANK

, s. kuceṣṭā ceṣṭā markaṭaceṣṭā vānaraceṣṭā markaṭakrīḍā vānarakrīḍā krīḍā āpalaṃ khelā līlā chandas n., chandaḥ kuchandama laharā.

to prank To PRANK

, v. a. dambhārthaṃ or lokadarśanārthaṃ bhūṣ or alaṅkṛ.

prankish PRANKISH

, a. kuceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vānaraceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ markaṭaceṣṭaḥ &c., vāna raceṣṭākārī -riṇī -ri (n) vānaraśīlaḥ -lā -laṃ krīḍāśīlaḥ &c., chandī &c., capalaḥ -lā -laṃ.

to prate To PRATE

, v. n. jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), upajalp pralap (c. 1. -lapati -pituṃ), anarthakaṃ or vṛthā bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ) or vad (c. 1. vadati -dituṃ), bahu bhāṣ or vad atiśayena or atyantaṃ bhāṣ anarthakavacanaṃ kṛ ālasyavacanaṃ kṛ vṛthākathāṃ kṛ.

prater PRATER

, s. jalpakaḥ jalpākaḥ jalpī m. (n) upajalpī m., vācālaḥ vācāṭaḥ vāvadūkaḥ bahubhāṣī m. (n) bahuvādī m.

prating PRATING

, s. jalpaḥ -lpanaṃ prajalpaḥ jalpitaṃ pralāpaḥ pralapitaṃ jirarthakabhāṣaṇa vṛthābhāṣaṇaṃ anarthakavacanaṃ bahubhāṣaṇaṃ.

pratique PRATIQUE

, s. saṃsargānujñā gamanāgamanānujñā samparkānujñā.

to prattle To PRATTLE

, v. n. bālavad jalp or bhāṣ caṭacaṭa (nom. caṭacaṭāyate). See. To PRATE.

prattle PRATTLE

, PRATTDING, s. jalpitaṃ jalpaḥ pralāpaḥ pralapitaṃ bālapralāpaḥ bālālāpaḥ bālabhāṣaṇaṃ bālavacanaṃ bālaśabdaḥ kalabhāṣaṇaṃ. See PRATING.

prattler PRATTLER

, s. bālavad jalpī or jalpakaḥ vālālāpī m. (n) bālabhāṣī m.

pravity PRAVITY

, s. bhṛṣṭatā bhraṃśaḥ duṣṭatā vipraduṣṭatā bhreṣaḥ vikriyā.

prawn PRAWN

, s. vṛhacchalkaḥ iñcākaḥ gaṅgāḍheyaḥ agnimatsyaḥ.

to pray To PRAY

, v. n. prārth (c. 10. -arthayate -yituṃ), prārthanāṃ kṛ prārthanaṃ kṛ kṛtāñjaliḥ or añjaliṃ kṛtvā prārth.

--(To God) īśvaraprārthatāṃ kṛ devaprārthanāṃ kṛ bhagavatprārthanāṃ kṛ īśvarapūjāṃ kṛ.

--(Invoke by prayer) āśās (c. 2. -śāste, c. 1. -śāsate -situṃ).

--(Pray in a low voice) jap (c. 1. japati -pituṃ), prajap japanaṃ kṛ.

to pray To PRAY

, v. a. (Entreat, implore) prārth abhyarth samprārth arth kṛtāñjaliḥ prārth or yāc or abhiyāc or saṃyāc or samprayāc vinayena svārthaṃ nivid vinī yācñāṃ kṛ.

prayed PRAYED

, p. p. prārthitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ &c., yācitaḥ &c., abhiyācitaḥ &c.

prayer PRAYER

, s. prārthanā prārthanaṃ abhyarthanā arthaḥ yācanā yācñā vinayena svārthanivedanaṃ; 'to God,' īśvaraprārthanā devaprārthanā bhagavatprārthanā īśvarapūjā; 'inaudible repetition of prayers,' japaḥ japanaṃ japayajñaḥ; 'engaged in repeating prayers,' japaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'granting prayers,' varadaḥ -dā -daṃ.

prayer-book PRAYER-BOOK

, s. prārthanāpaddhatiḥ -tī f., prārthanāsaṃhitā prārthanāgranthaḥ.

prayerful PRAYERFUL

, a. prārthanāparaḥ -rā -raṃ prārthanāśīlaḥ -lā -laṃ japaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ japanaśīlaḥ &c., bhajanaśīlaḥ &c., īśvarapūjāśīlaḥ &c., īśvarabhāvanaḥ -nā -naṃ prārthanāniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bhajanaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to preach To PREACH

, v. n. dharmmaṃ pravac (c. 2. -vakti -ktuṃ) or pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), dharmmopadeśaṃ kṛ dharmmapravacanaṃ kṛ dharmmapracāraṇaṃ kṛ dharmmakathanaṃ kṛ dharmmopadeśabhāṣaṇaṃ kṛ dharmmopadeśavipayavākyaṃ kṛ.

to preach To PREACH

, v. a. (Proclaim, publish) pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), uccar vighuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), ghuṣ udghuṣ prakhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ or caus. -khyāpayati -yituṃ), ākhyā khyā kath pravac pravad kṝt prakṝt prakaṭīkṛ.

--(Deliver, pronounce) vad pravad vac uccar udāhṛi udīr.

preacher PREACHER

, s. (Of religion) pravaktā m. (ktṛ) dharmmapravaktā m., pracārakaḥ dharmmapracārakaḥ upadeśakaḥ dharmmopadeśakaḥ upadeśī m. (n) dharmmopadeśī m., kathakaḥ dharmmakathakaḥ.

--(Proclaimer) ghoṣakaḥ vighoṣakaḥ khyāpakaḥ ghopaṇākṛt.

preaching PREACHING

, s. dharmmopadeśaḥ upadeśaḥ dharmmapracāraṇaṃ pracāraṇaṃ dharmmapravacanaṃ prayacanaṃ uccāraṇaṃ ghoṣaṇaṃ -ṇā vighoṣaṇā khyāpanaṃ.

[Page 614b]
preamble PREAMBLE

, s. prastāvanā upodghātaḥ ābhāṣaḥ ārambhaḥ upanyāsaḥ prakaraṇaṃ.

prebend PREBEND

, PREBENDARY, s. See CANON, CANONRY, s.

precarious PRECARIOUS

, a. (Uncertain, doubtful) aniścitaḥ -tā -taṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ sandehasthaḥ -sthā -sthaṃ saṃśayasthaḥ &c., sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkāmayaḥ -yī -yaṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ asthiraḥ -rā -raṃ aghruvaḥ -vā -vaṃ anaiṣṭhikaḥ -kī -kaṃ sthitisaṃśayī &c., sthitiśaṅkī &c.

--(Depending on the will of another) anyādhīnaḥ -nā -naṃ parādhīnaḥ &c., parāyattaḥ -ttā -ttaṃ asvādhīnaḥ &c., asvāyattaḥ &c.

precariously PRECARIOUSLY

, adv. aniścitaṃ sandigdhaṃ saśaṅkaṃ sasaṃśayaṃ asthiraṃ.

precariousness PRECARIOUSNESS

, s. aniścitatvaṃ anaiścityaṃ sandigdhatā saśaṅkatā -tvaṃ śaṅkanīyatā -tvaṃ asthairyyaṃ asthiratā -tvaṃ anyādhīnatā parādhīnatā asvādhīnatā sthitisaṃśayaḥ sthitiśaṅkā.

precative PRECATIVE

, PRECATORY, a. prārthakaḥ -kā -kaṃ prārthanātmakaḥ &c., prārthanārūpaḥ -pā -paṃ prārthanākārī -riṇī -ri(n) yācakaḥ -kā -kaṃ.

--(Precative tense) pravarttanā.

precaution PRECAUTION

, s. pūrvvopāyaḥ agropāyaḥ nivāraṇopāyaḥ aniṣṭanivāraṇopāyaḥ aniṣṭavāraṇopāyaḥ niṣedhanopāyaḥ pratiṣedhopāyaḥ āpadvāraṇopāyaḥ apāyanivāraṇopāyaḥ pūrvvāvadhānaṃ -natā agrāvadhānaṃ pūrvvasamīkṣā pūrvvacintā; 'to take precautions,' pūrvvāvadhānaṃ kṛ.

precautionary PRECAUTIONARY

, a. pūrvvopāyasādhakaḥ -kā -kaṃ pūrvvopāyarūpaḥ -pā -paṃ pūrvvopāyair aniṣṭanivārakaḥ -kā -kaṃ or aniṣṭapratipedhakaḥ &c., pūrvvopāyena aniṣṭavārakaḥ &c.

to precede To PRECEDE

, v. a. agre or agrato gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ), puras or purato gam or sṛ or car (c. 1. carati -rituṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ), agre vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), purato vṛt mukhyaḥ -khyā -khyaṃ bhū mukhyato vṛt.

--(In rank) agrapadasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū agramānārhaḥ -rhā -rhaṃ bhū agramānam arh (c. 1. arhati -rhituṃ), agrapade vṛt or sthā.

preceded PRECEDED

, p. p. purogataḥ -tā -taṃ agragataḥ -tā -taṃ puraḥsaraḥ -rā -raṃ in comp., purogamaḥ -mā -maṃ in comp., pūrvvakaḥ -kā -kaṃ in comp.

precedence PRECEDENCE

, PRECEDENCY, s. (Going before) purogatiḥ f., purogamanaṃ agragatiḥ f., agragamanaṃ agrasaraṇaṃ agrataḥsaraṇaṃ agresaraṇaṃ agravarttanaṃ agravarttitvaṃ.

--(In rank) agrapadaṃ agrapadavarttanaṃ śreṣṭhapadaṃ śreṣṭhapadavarttanaṃ agramānaṃ agramānyatā agragaṇyatā agrapūjā agrapūjyatā agramānārhatā -tvaṃ adhikapadaṃ adhikamānārhatā śreṣṭhatā prāgbhāvaḥ śraiṣṭayaṃ mukhyatā pradhānatā prādhānyaṃ prathamatā prāthamyaṃ āditvaṃ utkarṣaḥ.

precedent PRECEDENT

, s. (Previous example) pūrvvapratimā pūrvvadṛṣṭhāntaḥ pūrvvanidarśanaṃ pūrvvodāharaṇaṃ pratimā pramāṇaṃ; 'an unheard of precedent,' apūrvvapratimā.

precedent PRECEDENT

, PRECEDING, a. or part. agragaḥ -gā -gaṃ agragāmī -minī -mi (n) agrasaraḥ -rā -raṃ agresaraḥ &c., agrataḥsaraḥ &c., purogaḥ -gā -gaṃ purogamaḥ -mā -maṃ purogāmī &c., puraḥsaraḥ -rā -raṃ prāggāmī &c., puraḥsaraḥ &c., purassaraḥ &c., pūrvvasaraḥ &c., purogataḥ -tā -taṃ purogatiḥ -tiḥ -ti pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pūrvvakaḥ -kā -kaṃ prāktanaḥ -nī -naṃ.

precedented PRECEDENTED

, a. dṛṣṭapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ bhūtapūrvvaḥ &c., dṛṣṭapratimaḥ -mā -maṃ sapūrvvapratimaḥ &c., dṛṣṭodāharaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dṛṣṭasādṛśyaḥ -śyā -śyaṃ

precedently PRECEDENTLY

, adv. pūrvvaṃ pūrvvatas agre agratas prūrvve puras puratas.

precentor PRECENTOR

, s. agragāyakaḥ agragātā m. (tṛ) pūrvvagātā pūrvvagāyakaḥ.

precept PRECEPT

, s. vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ kalpaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ sūtraṃ śāsanaṃ anuśāsanaṃ ādeśaḥ codanā pracodanaṃ ājñā niyogaḥ nigamaḥ kramaḥ sthitiḥ f., vyavasthā smaraṇaṃ upadeśaḥ; 'secondary precept,' anukalpaḥ.

preceptive PRECEPTIVE

, a. vaidhikaḥ -kī -kaṃ vaidhaḥ -dhī -dhaṃ vidhirūpaḥ -pā -paṃ vidhimayaḥ -yī -yaṃ vidhāyakaḥ -kā -kaṃ vidhipradarśakaḥ -kā -kaṃ vidhiprakāśakaḥ &c., naiyamikaḥ -kī -kaṃ anuśāsakaḥ -kā -kaṃ ādeśakaḥ &c., upadeśakaḥ &c., kālpaḥ -lpī -lpaṃ sautraḥ -trī -traṃ.

preceptor PRECEPTOR

, s. upadeśakaḥ upadeśī m. (n) upadeṣṭā m. (ṣṭṛ) śikṣakaḥ śikṣākaraḥ adhyāpakaḥ bālādhyāpakaḥ śāsitā m. (tṛ) anuśāsitā m., śikṣādātā m.; 'spiritual preceptor,' ācāryyaḥ upādhyāyaḥ guruḥ m., pāṭhakaḥ; 'family preceptor,' kulaguruḥ m., kulācāryyaḥ.

preceptress PRECEPTRESS

, s. upadeśikā upadeśinī śikṣikā adhyāpikā upadeṣṭrī.

precession PRECESSION

, s. (Going before) purogatiḥ f., agragatiḥ f.

--(Of the equinoctial points) ayanacalanaṃ viṣuvāyanaṃ ayanāṃśaḥ.

precinct PRECINCT

, s. (Limit) sīmā parisīmā avadhiḥ m., maryyādā samantaḥ paryyantaḥ parisaraḥ paricchedaḥ avacchedaḥ.

--(Vicinity) upāntaṃ upāntyaṃ antikaṃ parisaraḥ sāmantaṃ sāmantadeśaḥ.

precious PRECIOUS

, a. mahārghaḥ -rghā -rghaṃ mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahumūlyaḥ &c., bahumūlyakaḥ -kā -kaṃ mahārhaḥ -rhā -rhaṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atyutkṛṣṭaḥ &c., anarghyaḥ -rghyā -rghyaṃ anarghaḥ -rghā -rghaṃ arghyaḥ &c., amūlyaḥ &c., guruḥ -rvvī -ru gurvarghaḥ &c., bahumataḥ -tā -taṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ prayāḥ -yāḥ -yaḥ (s); 'precious stone,' ratnaṃ maṇiḥ m.; 'precious metals,' suvarṇodi n., hemādi; 'more precious,' garīyān -yasī -yaḥ (s); 'most precious,' gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

preciousness PRECIOUSNESS

, s. mahārghatā -tvaṃ mahāmūlyatā -tvaṃ bahumūlyatā -tvaṃ bahumūlyaṃ utkṛṣṭatā atyutkṛṣṭatā bahumatiḥ f., anarghyatā -tvaṃ gurutā.

precipice PRECIPICE

, s. prapātaḥ ataṭaḥ -ṭaṃ pātukaḥ pātukabhūmiḥ f., pravaṇabhūmiḥ f., bhṛguḥ m., taṭaḥ darad f., viṣamaṃ viṣamabhūmiḥ f., kaṭakaḥ -kaṃ; 'casting one's self down a precipice,' aṅgapātaḥ -tanaṃ.

precipitance PRECIPITANCE

, PRECIPITANCY, s. sāhasaṃ kṣiprakāritvaṃ avimṛśyakāritvaṃ asamīkṣyakāritvaṃ gamakāritvaṃ viṣamasāhasaṃ.

precipitate PRECIPITATE

, PRECIPITANT, a. (Rashly, impetuous) sāhasī -sinī -si (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ kṣiprakārī -riṇī &c., gamakārī &c., avimṛśyakārī &c., asamīkṣyakārī &c., atikṣipraḥ -prā -praṃ jālmaḥ -lmā -lmaṃ jātavibhramaḥ -mā -maṃ.

--(Headlong) adhomukhaḥ -khī -khaṃ avāṅmukhaḥ &c. See the word.

to precipitate To PRECIPITATE

, v. a. adhaḥ or avāk kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), adhaḥ or avāk pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or nipat or prapat or avapat or avanī in caus. (-nāyayati -yituṃ).

precipitated PRECIPITATED

, p. p. adhaḥkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ adhaḥpātitaḥ -tā -taṃ avapātitaḥ &c., avākkṣiptaḥ &c., avākpātitaḥ &c., avāṅ nipātyamānaḥ -nā -naṃ pātyamānaḥ -nā -naṃ.

precipitately PRECIPITATELY

, adv. sahasā anavekṣayā sāhasena sasāhasaṃ sāhasikavat jālmavat asamīkṣya avimṛśya kṣipraṃ atikṣipraṃ drutapadaṃ.

--(Headlong) avāk adhomukhena avāṅmukhena.

precipitation PRECIPITATION

, s. (Rash impetuosity) atikṣipratā atikṣiprakāritvaṃ kṣiprakāritā gamakāritvaṃ avimṛśyakāritvaṃ asamīkṣyakāritvaṃ sāhasaṃ duḥsāhasaṃ sāhasikatvaṃ jālmatā.

--(Act of throwing headlong) adhaḥpātanaṃ adhaḥkṣepaḥ -paṇaṃ avākkṣepaṇaṃ avākpātanaṃ avapātanaṃ avanāyaḥ -yanaṃ.

precipitous PRECIPITOUS

, a. (Steep) pātukaḥ -kā -kaṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duravarohaḥ -hā -haṃ durārohaḥ -hā -haṃ.

--(Headlong, rash). See the word.

precipitousness PRECIPITOUSNESS

, s. pātukatvaṃ -tā pravaṇatā -tvaṃ duravarohatvaṃ durārohatvaṃ.

[Page 615b]
precise PRECISE

, a. (Exact, nice, definite) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ samyaṅ -mīcī -myak (k) niyataḥ -tā -taṃ niścitaḥ -tā -taṃ suniścitaḥ &c., nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sunirdiṣṭaḥ &c., vastunirdeśakaḥ -kā -kaṃ nāmanirdeśakaḥ &c., nāmanirdeśātmakaḥ &c., yathārthaḥ -rthā -rthaṃ kevalaḥ -lā -laṃ.

--(Distinct) vyaktaḥ -ktā -ktaṃ suvyaktaḥ &c., sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ bhinnārthaḥ -rthā -rthaṃ; 'precise measurement,' sūkṣmamānaṃ; 'precise area,' sphuṭaphalaṃ.

--(Punctilious) sūkṣmaniyamaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sūkṣmopacāraniṣṭhaḥ &c., sūkṣmādaraniṣṭhaḥ &c., sūkṣmādaraśīlaḥ -lā -laṃ atyācārī &c.

--(Keeping to stipulated agreement) sāmayikaḥ -kī -kaṃ samayapālakaḥ -kā -kaṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ.

precisely PRECISELY

, adv. niyataṃ samyak samañjasaṃ añjasā sunirdiṣṭaṃ sūkṣmaṃ sūkṣmatvena sūkṣmatayā yathārthaṃ yathārthatas vyaktaṃ suvyaktaṃ bhinnārthatas; 'precisely so,' evameva tathaiva.

preciseness PRECISENESS

, PRECISION, s. (Exactness) sūkṣmatā -tvaṃ saukṣmyaṃ samyaktaṃ sāmañjasyaṃ niyatatvaṃ nirdeśaḥ nirdiṣṭatā -tvaṃ suniścitatvaṃ nāmanirdeśaḥ vastunirdeśaḥ yathārthatā yāthārthyaṃ.

--(Distinctness) vyaktatā bhinnatā sphuṭatā.

--(Punctiliousness) sūkṣmaniyamaparatā sūkṣmaniyamaniṣṭhā sūkṣmopacāraniṣṭhā sūkṣmopacāraśīlatā.

to preclude To PRECLUDE

, v. a. pratibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh rudh niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratiṣidh vṛ (c. 10. vārayati -yituṃ), nivṛ vādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), sārgalīkṛ.

precluded PRECLUDED

, p. p. pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ &c., avaruddhaḥ &c., niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ -tā -taṃ bhogavāritaḥ &c., bādhitaḥ &c., sārgalaḥ -lā -laṃ.

preclusion PRECLUSION

, s. pratibandhaḥ -ndhanaṃ rodhaḥ -dhanaṃ nirodhaḥ -dhanaṃ niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ bhogapratibandhaḥ bhogavāraṇaṃ.

preclusive PRECLUSIVE

, a. pratibandhakaḥ -kā -kaṃ rodhakaḥ -kā -kaṃ nirodhakaḥ -kā -kaṃ niṣedhakaḥ &c., nivārakaḥ &c., bādhakaḥ -kā -kaṃ.

precocious PRECOCIOUS

, a. (Ripe before the proper time) apūrṇakālapakvaḥ -kvā -kvaṃ kālapūrvvapakvaḥ &c., kālapūrvvaphalī -linī -li (n) kālapūrvvaphalitaḥ -tā -taṃ.

--(Applied to persons) prauḍhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bālaprauḍhaḥ &c., bālapakvaḥ -kvā -kvaṃ.

precociousness PRECOCIOUSNESS

, PRECOCITY, s. apūrṇakālapakvatā prauḍhiḥ f., buddhiprauḍhatā prauḍhabuddhitvaṃ bālaprauḍhiḥ f., bālapakvatā.

to precogitate To PRECOGITATE

, v. a. agre or pūrvvecint or vicar or vimṛś or vivecanāṃ kṛ.

precogitation PRECOGITATION

, s. agracintā pūrvvacintā agravicāraṇaṃ agravivecanā.

precognition PRECOGNITION

, s. agrajñānaṃ pūrvvajñānaṃ agravijñānaṃ agrabodhaḥ -dhanaṃ.

to preconceive To PRECONCEIVE

, v. a. agre or pūrvvaṃ man or budh or manasā kḷp in caus.

preconceived PRECONCEIVED

, p. p. agrakalpitaḥ -tā -taṃ pūrvvakalpitaḥ &c., agropalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

preconception PRECONCEPTION

, s. agrakalpanā pūrvvakalpanā agrabuddhiḥ f., agramatiḥ f., pūrvvabodhaḥ pūrvvajñānaṃ agravāsanā agropalabdhiḥ f., pūrvvatarkaḥ.

to preconcert To PRECONCERT

, v. a. pūrvvasaṅketena ghaṭ or sañcint or sādh or parikḷp.

preconcerted PRECONCERTED

, p. p. pūrvvasaṅketaghaṭitaḥ -tā -taṃ pūrvvasaṅketaparikalpitaḥ &c., pūrvvasaṅketasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pūrvvaghaṭitaḥ &c., agraghaṭitaḥ &c., sāṅketikaḥ -kī -kaṃ.

preconcertion PRECONCERTION

, s. agraghaṭanaṃ pūrvvaghaṭanaṃ pūrvvasaṅketaghaṭanaṃ pūrvvasaṅketaparikalpanā.

precursor PRECURSOR

, s. prāggāmī m. (n) agragāmī m., pūrvvagaḥ agragaḥ agrasaraḥ purogāmī m., prāgbhāvī m., prāgvarttī m., agravarttī.

--(Sign which precedes) pūrvvacihnaṃ pūrvvalakṣaṇaṃ agralakṣaṇaṃ pūrvvaliṅgaṃ.

precursory PRECURSORY

, a. pūrvvasūcakaḥ -kā -kaṃ agrasūcakaḥ &c., pūrvvagaḥ -gā -gaṃ agragaḥ &c., agrasaraḥ -rā -raṃ puraḥsaraḥ &c., agravarttī -rttinī -rtti (n) prāgbhāvī &c.

[Page 616a]
predatory PREDATORY

, a. luṇṭhanakārī -riṇī -ri (n) apahārakaḥ -kā -kaṃ apahārārthakaḥ -kā -kaṃ luṇṭākaḥ -kā -kaṃ upadravī &c., upadravārthakaḥ &c.,

predecessor PREDECESSOR

, s. pūrvvādhikārī m. (n) pūrvvagaḥ agragaḥ pūrvvabhogī m. (n).

predestinarian PREDESTINARIAN

, s. daiṣṭikaḥ daivavādī m. (n) adṛṣṭavādī m. (n) adṛṣṭamatāvalambā m., daivacintakaḥ daivaparaḥ daivādhīnaḥ daivāyattaḥ daivaparāyaṇaḥ prārabdhavādī m.

to predestinate To PREDESTINATE

, PREDESTINE, v. a. agre or pūrvvaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or prakḷp or nirdiś or niyuj or prayuj or vidhā.

predestinated PREDESTINATED

, PREDESTINED, p. p. agranirūpitaḥ -tā -taṃ pūrvvanirūpitaḥ &c., agraprakalpitaḥ &c., pūrvvanirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ daiṣṭikaḥ -kī -kaṃ avaśyambhāvī -vinī -vi (n) bhāvī &c., avaśyambhavitavyaḥ -vyā -vyaṃ daivādhīnaḥ -nā -naṃ daivaparaḥ -rā -raṃ adṛṣṭādhīnaḥ &c.

predestination PREDESTINATION

, s. agranirūpaṇaṃ pūrvvanirūpaṇaṃ pūrvvayojanaṃ -nā pūrvvaniyojanaṃ pūrvvanirdeśaḥ agraprakalpanaṃ -nā.

--(The doctrine) daiṣṭikatā -tvaṃ daivavādaḥ adṛṣṭavādaḥ daivamataṃ adṛṣṭamataṃ prārabdhavādaḥ daivacintā.

--(State of being predestined) daivādhīnatā daivāyattatā -tvaṃ adṛṣṭādhīnatā daivaparatā avaśyambhavitavyatā.

predetermination PREDETERMINATION

, s. agraniścayaḥ pūrvvaniścayaḥ pūrvvasaṅkalpaḥ pūrvvanirṇayaḥ.

to predetermine To PREDETERMINE

, v. a. agre or pṛrvvaṃ niści or nirṇī pūrvvaniścayaṃ kṛ pūrvvasaṅkalpaṃ kṛ.

predetermined PREDETERMINED

, PREDETERMINATE, v. a. pūrvvaniścitaḥ -tā -taṃ agraniścitaḥ &c., agranirṇītaḥ &c., pūrvvanirṇītaḥ &c., pūrvvasaṅkalpitaḥ -tā -taṃ pūrvvanirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

predial PREDIAL

, a. kṣetrikaḥ -kī -kaṃ kṣetra in comp.; 'predial slave,' kṣetradāsaḥ.

predicability PREDICABILITY

, s. vācyatā kathanīyatā kathyatā vaktuṃ śakyatā vādyatā.

predicable PREDICABLE

, a. vācyaḥ -cyā -cyaṃ kathanīyaḥ -yā -yaṃ vaktaṃ śakyaḥ -kyā -kyaṃ vādyaḥ -dyā -dyaṃ.

predicament PREDICAMENT

, s. (In logic) padārthaḥ samānādhikaraṇaṃ samānapadaṃ samānavargaḥ prakṛtiḥ f.

--(Condition, plight) daśā avasthā sthitiḥ f., gatiḥ f., durdaśā.

to predicate To PREDICATE

, v. a. vad (c. 1. vadati -dituṃ), kath (c. 10. kathayati -yituṃ), vac (c. 2. vakti -ktuṃ), upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), avacchedaṃ kṛ viśeṣaṇaṃ kṛ viśiṣ (c. 10. -śeṣayati -yituṃ).

predicate PREDICATE

, s. vācyaṃ padavācyaṃ viśeṣaṇaṃ viśeṣakaṃ lakṣaṇaṃ vādyaṃ padābhidheyaṃ padaśakyaṃ avacchedaḥ -dakaḥ; 'relation between the predicate and the subject,' vācyavācakabhāvaḥ viśeṣaṇaviśeṣyabhāvaḥ; 'subject of a predicate,' viśeṣyaṃ anuvādyaṃ.

predicated PREDICATED

, p. p. kathitaḥ -tā -taṃ viśeṣitaḥ -tā -taṃ avacchinnaḥ -nnā -nnaṃ vihitaḥ -tā -taṃ; 'is predicated,' ucyate kathyate upadiśyate.

predication PREDICATION

, s. kathanaṃ viśeṣaṇaṃ avacchedanaṃ padābhidhānaṃ vidhānaṃ.

to predict To PREDICT

, v. a. (Foretell) agre or agrataḥ or pūrvvaṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or vad (c. 1. vadati -dituṃ) or pravad or vac prāksambhavāt kath bhavippad vad or kath bhāvi kath bhāvikathanaṃ kṛ bhaviṣyatkathanaṃ kṛ bhavippat or anāgataṃ pradṛś in caus. or agre dṛś pratyāhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ).

predicted PREDICTED

, p. p. agrakathitaḥ -tā -taṃ pūrvvakathitaḥ &c., prāk sambhabāt kathitaḥ &c. or uktaḥ -ktā -ktaṃ or pradarśitaḥ &c.

prediction PREDICTION

, s. bhāvikathanaṃ bhaviṣyatkathanaṃ anāgatakathanaṃ agrakathanaṃ pūrvvakathanaṃ prāksambhavāt kathanaṃ pradarśanaṃ anāgatapradarśanaṃ bhaviṣyadbodhanaṃ bhavippadvākyaṃ udbodhanaṃ.

predictive PREDICTIVE

, a. pūrvvakathakaḥ -kā -kaṃ agrakathakaḥ &c., pradarśakaḥ &c., udbodhakaḥ &c.

[Page 616b]
predictor PREDICTOR

, s. bhāvikathakaḥ bhaviṣyatkathakaḥ bhaviṣyadvaktā m. (ktṛ) agravādī m. (n) pūrvvavādī m., pradarśakaḥ anāgatadarśakaḥ bhāvivaktā m., bhāvidarśakaḥ daivajñaḥ naimittikaḥ.

predilection PREDILECTION

, s. pūrvvānurāgaḥ pūrvvānuraktiḥ f., pūrvvaprītiḥ f., pūrvvasnehaḥ pūrvvaruciḥ f., pūrvvachandas n., prāvaṇyaṃ.

to predispose To PREDISPOSE

, v. a. agre or pūrvvaṃ pravṛt in caus. or prayuj or niyuj or protsah in caus., pravaṇīkṛ pravaṇaṃ -ṇāṃkṛ unmusvīkṛ unmukhaṃ -khāṃ kṛ; 'to predispose to disease,' rogasugrāhyaṃ kṛ rogayogyaṃ -gyāṃ kṛ rogapātraṃ kṛ rogāspadaṃ kṛ; 'to anger,' krodhapravaṇaṃ -ṇāṃ kṛ.

predisposed PREDISPOSED

, p. p. pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ agrapravarttitaḥ -tā -taṃ unmukha in comp.

predisposition PREDISPOSITION

, s. prāvaṇyaṃ pravaṇatā manaḥprāvaṇyaṃ pravāhaḥ pravṛttiḥ f., unmukhatā; 'to disease,' rogasugrāhyatā rogayogyatā rogasubhedyatā rogasugrāhyadaśā.

predominance PREDOMINANCE

, PREDOMINANCY, s. prābalyaṃ prabalatā prādhānyaṃ pradhānatā prabhāvaḥ prabhutā prabhūtatā -tvaṃ prābhavaṃ ādhikyaṃ adhikatvaṃ atirekaḥ atiriktatā.

predominant PREDOMINANT

, a. prabalaḥ -lā -laṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu prabhūtaḥ -tā -taṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ adhikaḥ -kā -kaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ atirekī -kiṇī -ki (n) atiśayī &c., sātiśayaḥ -yā -yaṃ.

predominantly PREDOMINANTLY

, adv. prabalaṃ prābalyena pradhānatas prabhāvatas atiriktaṃ.

to predominate To PREDOMINATE

, v. n. prabhū atiric in pass. (-ricyate) udric vyatiric prabalaḥ -lā -laṃ bhū prabalībhū adhikaḥ -kā -kaṃ bhū adhikībhū.

pre-eminence PRE-EMINENCE

, s. śreṣṭhatvaṃ -tā śraiṣṭhyaṃ sarvvaśreṣṭhatā utkarṣaḥ utkṛṣṭatā sarvvotkṛṣṭatā autkarṣaṃ prakarṣaḥ prakṛṣṭatā -tvaṃ pramukhatā -tvaṃ mukhyatā pradhānatā sarvvapradhānatā prādhānyaṃ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ jyeṣṭhatā prabhutā -tvaṃ unnatiḥ f., samunnatiḥ f., ādhikyaṃ adhikatvaṃ śiṣṭatā vaiśeṣpaṃ guṇavaiśeṣyaṃ purogatiḥ f., agragaṇyatā uttamatā sarvvottamatā.

pre-eminent PRE-EMINENT

, a. śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ &c., sarvvottamaḥ -mā -maṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ sarvvotkṛṣṭaḥ &c., pradhānaḥ -nā -naṃ sarvvapradhānaḥ &c., pradhānottamaḥ -mā -maṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ viśiṣṭaḥ &c., śiṣṭaḥ &c., mukhyaḥ -khyā -khyaṃ agriyaḥ -yā -yaṃ agraḥ -grā -graṃ agragaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ agraṇīḥ -ṇīḥ -ṇi paramaḥ -mā -maṃ paraḥ -rā -raṃ jyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvajyeṣṭhaḥ &c., vṛndārakaḥ -kā -kaṃ sātiśayaḥ -yā -yaṃ or expressed by indraḥ vyāghraḥ siṃhaḥ śārdūlaḥ ṛpabhaḥ puṅgavaḥ nāgaḥ candraḥ kuñjaraḥ mukhaḥ prakāṇḍaḥ in comp. See EXCELLENT.

pre-eminently PRE-EMINENTLY

, adv. paramaṃ pradhānatas prādhānyatas sarvvapradhānatas mukhyaśas sarvvaśreṣṭhaṃ sātiśayaṃ atiśayena adhikaṃ atyantaṃ.

pre-emption PRE-EMPTION

, s. pūrvvakrayaḥ -yaṇaṃ agrakrayaḥ pūrvvakrayādhikāraḥ agrakrayādhikāraḥ; 'claimed by right of pre-emption,' prakhyātaḥ -tā -taṃ.

to pre-engage To PRE-ENGAGE

, v. a. pūrvvaniyamena or pūrvvasaṅketena bandh or baddhaṃ -ddhāṃ kṛ pūrvvaṃ pratijñā pūrvvaniyamaṃ kṛ pūrvvasaṅketaṃ kṛ pūrvvapratijñāṃ kṛ.

pre-engaged PRE-ENGAGED

, p. p. pūrvvaniyamabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pūrvvasaṅketabaddhaḥ &c., pūrvvaniyamitaḥ -tā -taṃ pūrvvapratijñātaḥ &c., pūrvvasaṅketitaḥ &c.

pre-engagement PRE-ENGAGEMENT

, s. pūrvvaniyamaḥ pūrvvasaṅketaḥ pūrvvapratijñā pūrvvasamayaḥ.

pre-examination PRE-EXAMINATION

, s. pūrvvanirūpaṇaṃ agranirūpaṇaṃ pūrvvavicāraṇaṃ pūrvvaparīkṣā.

to pre-exist To PRE-EXIST

, v. n. agre or agrataḥ or pūrvvaṃ bhū or vṛt or vid or jīv.

pre-existence PRE-EXISTENCE

, s. prāgbhāvaḥ pūrvvabhāvaḥ pūrvvabhavaḥ pūrvvabhūtiḥ f., pūrvvajanma n. (n) pūrvvasattvaṃ pūrvvavṛttiḥ f., prāgvṛttiḥ f., pūrvvadehaḥ pūrvvajīvanaṃ pūrvvasattā pūrvvavarttanaṃ.

pre-existent PRE-EXISTENT

, a. pūrvvabhavaḥ -vā -vaṃ pūrvvabhūtaḥ -tā -taṃ pūrvvanīvī -vinī vi (n) pūrvvavarttī &c., pūrvvadehavān -vatī -vat (t).

[Page 617a]
preface PREFACE

, s. prastāvanā -naṃ prastāvaḥ ābhāṣaḥ paribhāṣā upodghātaḥ upanyāsaḥ vāṅmukhaṃ prakaraṇaṃ prārambhaḥ prārambhoktiḥ f., ārambhoktiḥ f., upakramoktiḥ f., sūcī.

to preface To PREFACE

, v. a. prastāvanāṃ kṛ or likh (c. 6. likhati lekhituṃ), prastu (c. 2. -stauti -stute, c. 10. -stāvayati -yituṃ), prabrū (c. 2. -bravīti -vaktuṃ), agrataḥ or pūrvvato brū or vad or vac or bhāṣ vākyārambhaṃ kṛ paribhāṣāṃ kṛ saprastāvanaṃ -nāṃ kṛ.

prefatory PREFATORY

, a. pāribhāṣikaḥ -kī -kaṃ prastāvanārūpaḥ -pā -paṃ ābhāṣikaḥ &c., upodghātarūpaḥ -pā -paṃ ārambhakaḥ &c.

prefect PREFECT

, s. purādhyakṣaḥ purādhipatiḥ m., nagarādhyakṣaḥ nagarādhiṣṭhātā m. (tṛ) adhiṣṭhātā m., adhipatiḥ m., nagarādhikārī m.

prefecture PREFECTURE

, s. purādhyakṣatā nagarādhyakṣatā adhyakṣatā adhiṣṭhātṛtvaṃ.

to prefer To PREFER

, v. a. (Esteem more, value more, have greater liking for) adhikaṃ man (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ) or praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), adhikaṃ ruc (c. 10. rocayati -yituṃ, c. 1. rocate -cituṃ) or anuruc or abhiruc or iṣ with abl., adhikānurāgaṃ kṛ adhikānuraktaḥ -ktā -ktaṃ bhū adhikābhimataḥ -tā -taṃ bhūḥ The construction of the sentence will vary as the Sanskrit verb may have an active or neuter sense; thus, 'I prefer this to that,' etat tasmān mahyam adhikaṃ rocate etat tasmād adhikaṃ rocayāmi or icchāmi or praśaṃsāmi, or mayā adhikaṃ praśasyate or mayā adhikam anumataṃ or mama adhikam abhimataṃ. The adverb varaṃ or the root śiṣ with vi may be used to express the sense of 'prefer'; thus, 'I prefer death to poverty,' varaṃ mṛtyur na ca dāridryaṃ (i. e. 'better death and not poverty'); 'I prefer death to dishonour,' apamānāt prāṇatyāgo viśiṣyate.

--(Choose before) pūrvvaṃ vṛ (c. 5. vṛṇoti -ṇute, c. 9. vṛṇāti -ṇīte, c. 1. varati -rituṃ, c. 10. varayati -yituṃ), pūrvvaṃ or agre grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or vāvṛt purodhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ); 'I prefer retirement to all pleasures,' apakramaṇaṃ sarvvakāmaiḥ or sarvvakāmebhyo vṛṇe.

--(Exalt, promote to an office, &c.) padaṃ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ) or saṃvṛdh śreṣṭhapade or utkṛṣṭapade niyuj or pratipad padavṛddhiṃ kṛ pratipattiṃ dā puraskṛ.

--(Present, offer) samṛ in caus., nivid in caus., upahṛ nivedanaṃ kṛ samarpaṇaṃ kṛ.

preferable PREFERABLE

, a. (Worthy to be chsoen before, more desirable or excellent) varaṃ indec., varīyān -yasī -yaḥ (s) variṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ varaṇīyaḥ -yā -yaṃ pūrvvavaraṇīyaḥ &c., adhikavaraṇīyaḥ &c., pūrvvagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ prathamagrāhyaḥ &c., agragrāhyaḥ &c., śreyān &c., śreṣṭhaḥ &c., garīyān &c., adhikaṃ prārthanīyaḥ -yā -yaṃ. The adverb varaṃ is usually followed by na ca or na punar; as, 'death is preferable to poverty,' varaṃ mṛtyūr na ca dāridraṃ; 'death is preferable to intercourse with the base,' varaṃ prāṇatyāgo na punar adhamānām upagamaḥ. See examples under To PREFER.

preferableness PREFERABLENESS

, s. varatā -tvaṃ pūrvvagrāhyatā prathamagrāhyatā śreṣṭhatā śraiṣṭhyaṃ śreyastvaṃ varīyastvaṃ garīyastvaṃ.

preferably PREFERABLY

, adv. varaṃ varīyas śreyas garīyas variṣṭhaṃ śreṣṭhaṃ.

preference PREFERENCE

, s. adhikaruciḥ f., adhikābhiruciḥ f., pūrvvaruciḥ f., agraruciḥ f., adhikānurāgaḥ pūrvvānurāgaḥ adhikamānaṃ abhipretaṃ varatā -tvaṃ varaṇaṃ vṛtiḥ f.

preferment PREFERMENT

, s. (Advancement to a higher office) padavṛddhiḥ f., padavardhanaṃ sthānavṛddhiḥ f., pratipattiḥ f., vardhanaṃ saṃvardhanaṃ -nā pravardhanaṃ.-- (Act of presenting) nivedanaṃ samarpaṇaṃ.

preferred PREFERRED

, p. p. (Chosen before others) pūrvvagṛhītaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ pūrvvavṛtaḥ &c., manonītaḥ -tā -taṃ purohitaḥ -tā -taṃ

--(Advanced in rank) saṃvardhitaḥ -tā -taṃ śreṣṭhapadaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ puraskṛtaḥ &c.

prefiguration PREFIGURATION

, s. pratirūpadvāreṇa pūrvvapradarśanaṃ or pūrvvasūcanaṃ dṛṣṭāntadvārā prākpradarśanaṃ pratirūpakadvāreṇa agrapradarśanaṃ sādṛśyena pūrvvadarśanaṃ pūrvvalakṣaṇadarśanaṃ pūrvvalakṣaṇakaraṇaṃ.

prefigurative PREFIGURATIVE

, a. udbodhakaḥ -kā -kaṃ pūrvvapradarśakaḥ &c., pūrvvalākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ lākṣaṇikaḥ &c., bodhakaḥ -kā -kaṃ pūrvvasūcakaḥ &c.

to prefigure To PREFIGURE

, v. a. pratirūpadvāreṇa pūrvvaṃ pradṛś (c. 10. -darśayati -yituṃ) or pūrvvato dṛś or agre pradṛś dṛṣṭāntadvārā pūrvve pradṛś or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pratirūpakaṃ dā or kṛ prativimbaṃ dā pūrvvalakṣaṇaṃ dā or dṛś.

prefigured PREFIGURED

, p. p. pratirūpakadvārā pūrvvapradarśitaḥ -tā -taṃ or pūrvvasūcitaḥ &c.

to prefix To PREFIX

, v. a. (Put or place before) puraskṛ purataskṛ agrataskṛ purodhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), agre or purataḥ sthā in caus.

--(In writing) agre or agrataḥ or purataḥ or mukhe likh.

--(Settle beforehand) agre or pūrvvaṃ niści or nirṇī or nirūp or prakḷp or niyuj.

prefix PREFIX

, s. (In grammar, particle prefixed) upasargaḥ.

prefixed PREFIXED

, p. p. (Put before) paraskṛtaḥ -tā -taṃ purataskṛtaḥ &c., puraḥkṛtaḥ &c., purohitaḥ &c., agre sthāpitaḥ &c.

--(Settled before) pūrvvaniścitaḥ -tā -taṃ pūrvvanirūpitaḥ -tā -taṃ.

pregnancy PREGNANCY

, s. garbhadhāraṇaṃ garbhiṇītvaṃ garbhiṇībhāvaḥ garbhagrahaṇaṃ sagarbhatā dhṛtagarbhatā pūrṇagarbhatā sañjātagarbhatā garbhapoṣaṇaṃ sasattvatā āpannasattvatā sagarbhāvasthā antarāpatyatā garbhaḥ.

pregnant PREGNANT

, a. (Being with young) garbhiṇī garbhavatī sagarbhā dhṛtagarbhā garbhadhāriṇī gṛhītagarbhā pūrṇagarbhā āptagarbhā sañjātagarbhā prarūḍhagarbhā sasattvā āpannasattvā antarvatnī udariṇī gurvviṇī antarāpatyā dvihṛdayā; 'a pregnant woman longing for any thing,' dohadavatī śraddhāluḥ f.; 'number of pregnant women,' gārbhiṇaṃ -ṇyaṃ.

--(Full of, abounding with) pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ &c., garbhaḥ -rbhā -rbhaṃ in comp., saṅkulaḥ -lā -laṃ āḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ.

--(Fruitful) saphalaḥ -lā -laṃ abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ.

pregustation PREGUSTATION

, s. pūrvvasvādanaṃ pūrvvāsvādanaṃ agrāsvādanaṃ pūrvvaprāśanaṃ.

to prejudge To PREJUDGE

, PREJUDICATE, v. a. agre or pūrvvaṃ vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or niści pūrvvavicāraṃ kṛ pūrvvavicāraṇaṃ kṛ pūrvvanirṇayaṃ kṛ pūrvvaniścayaṃ kṛ vṛttāntam anirūṣya or avicāryya nirṇayaṃ kṛ avicārapūrvvaṃ nirṇayaṃ kṛ or niṣyattiṃ kṛ vṛttāntanirṇayam akṛtvā niṣpattiṃ kṛ vṛttāntanirūpaṇam akṛtvā nirṇayaṃ kṛ.

prejudged PREJUDGED

, p. p. pūrvvavicāritaḥ -tā -taṃ pūrvvanirṇītaḥ &c., pūrvvaniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ.

prejudgment PREJUDGMENT

, s. pūrvvanirṇayaḥ pūrvvavicāraḥ -raṇaṃ pūrvvaniṣyattiḥ f., pūrvvaniścayaḥ.

prejudice PREJUDICE

, s. (Decision or opinion formed without due examination) avicārapūrvvo nirṇayaḥ anirūpaṇapūrvvo niścayaḥ aparīkṣāpūrvvā buddhiḥ f., avicārapūrvvakā matiḥ f., avicārabuddhiḥ f., avicāramatiḥ f., avicāritaniścayaḥ avicāritanirṇayaḥ.

--(Bias) durāgrahaḥ saṅgaḥ manovakratā buddhivakratā vakramataṃ sācīkṛtaṃ vakrīkṛtaṃ vakrībhāvaḥ āgrahaḥ grahaḥ; 'free from prejudice,' muktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Partiality for) pakṣapātaḥ.

--(Damage, detriment) kṣatiḥ f., hāniḥ f., apacayaḥ apāyaḥ apakāraḥ nāśaḥ hiṃsā kṣayaḥ bādhaḥ dūṣaṇaṃ ghvaṃsaḥ.

to prejudice To PREJUDICE

, v. a. (Bias) sācīkṛ vakrākṛ buddhivakratāṃ kṛ or jan durāgrahaṃ kṛ durākarṣaṇaṃ kṛ ākṛṣ āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), durāvarjanaṃ kṛ cittākarṣaṇaṃ kṛ cittāvarjanaṃ kṛ.

--(Injure, damage) kṣatiṃ kṛ apakṛ hiṃs kṣaṇ duṣ kṣi naś bādh.

prejudiced PREJUDICED

, p. p. (Biased) sācīkṛtaḥ -tā -taṃ vakrīkṛtaḥ &c., saṅgī -ṅginī -ṅgi (n) saṅgayuktaḥ -ktā -ktaṃ sācīkṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vakrīkṛtabuddhiḥ &c., sācīkṛtamatiḥ -tiḥ -ti.

--(Damaged) apakṛtaḥ -tā -taṃ prāptahāniḥ -niḥ -ni.

prejudicial PREJUDICIAL

, a. ahitaḥ -tā -taṃ apakārakaḥ -kā -kaṃ kṣatijanakaḥ &c., ahitakaraḥ -rā -raṃ hānijanakaḥ &c., hiṃsakaḥ &c., ghātukaḥ &c. See INJURIOUS.

prejudicially PREJUDICIALLY

, adv. ahitaṃ sāpakāraṃ sāpāyaṃ hiṃsayā sakṣataṃ.

preknowledge PREKNOWLEDGE

, s. pūrvvajñānaṃ agrajñānaṃ pūrvvabodhaḥ agrabodhaḥ.

prelacy PRELACY

, PRELATE. See EPISCOPACY, BISHOP, &c.

prelection PRELECTION

, s. pāṭhaḥ -ṭhanaṃ paṭhanaṃ adhyāyaḥ. See LECTURE.

prelectior PRELECTIOR

, s. pāṭhakaḥ pāṭhakārī m. (n). See LECTURER.

prelibation PRELIBATION

, s. pūrvvabhogaḥ pūrvvabhuktiḥ f., pūrvvānubhavaḥ ādibhogaḥ. See FORETASTE.

preliminary PRELIMINARY

, a. prāthamikaḥ -kī -kaṃ ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ &c., pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ prathamaḥ -mā -maṃ pūrvvakarttavyaḥ -vyā -vyaṃ pūrvvakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ agrakarttavyaḥ &c., agrakaraṇīyaḥ -yā -yaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādi in comp., ādikaḥ -kā -kaṃ ādisthaḥ -sthā -sthaṃ ārambhasthaḥ &c., upakramasthaḥ &c.

--(Prefatory) pāribhāṣikaḥ -kī -kaṃ prastāvanārūpaḥ -pā -paṃ.

preliminary PRELIMINARY

, s. pūrvvaviṣayaḥ pūrvvāṅgaṃ pūrvvakarmma n. (n) ādyāṅgaṃ pūrvvopāyaḥ ārambhakrarmma n., prārambhakakarmma n., upakaraṇaṃ.

--(Preliminary remarks) paribhāṣā ābhāṣaḥ. See PREFACE.

prelude PRELUDE

, s. (In music) pūrvvaraṅgaḥ pūrvvavādanaṃ ārambhavādyaṃ.

--(Dramatic) prastāvanā -naṃ prastāvaḥ āmukhaṃ.

--(Something introductory) ārambhaḥ prārambhaḥ upakramaḥ prakaraṇaṃ.

--(Forerunner, something indicatory) pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvasūcakaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvarūpaṃ.

to prelude To PRELUDE

, v. a. prastu (c. 2. -stauti -stute, c. 10. stāvayati -yituṃ), prastāvanāṃ kṛ pūrvvaraṅgaṃ kṛ ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), prakram prakṛ samprakṛ.

preluder PRELUDER

, s. prastāvanākṛt pūrvvaraṅgakārī m. (n) pūrvvavādakaḥ ārambhakaḥ.

prelusive PRELUSIVE

, PRELUSORY, a. ārambhakaḥ -kā -kaṃ pūrvvasūcakaḥ -kā -kaṃ.

premature PREMATURE

, a. kālapūrvvapakvaḥ -kvā -kvaṃ prākpūrṇakālātpakvaḥ &c., apūrṇakālaḥ -lā -laṃ apūrṇakālikaḥ -kā -kaṃ asampūrṇakālaḥ &c., pūrṇakālapūrvvajaḥ -jā -jaṃ apūrṇakālajaḥ -jā -jaṃ akālapakvaḥ -kvā -kvaṃ apakvaḥ &c., apūrṇakālotpannaḥ -nnā -nnaṃ akālajaḥ &c., akālotpannaḥ &c., akālabhavaḥ -vā -vaṃ akālikaḥ -kī -kaṃ aprāptakālaḥ -lā -laṃ asāmayikaḥ -kī -kaṃ.

--(Not waiting for the proper time) akālasahaḥ -hā -haṃ. See PRECIPITATE.

prematurely PREMATURELY

, adv. prākpūrṇakālāt pūrṇakālātpūrvvaṃ apūrṇakāle asampūrṇakāle akāle asamaye; 'prematurely born,' apūrṇakālajaḥ -jā -jaṃ apūrṇakālotpannaḥ -nnā -nnaṃ pūrṇakālapūrvvajātaḥ -tā -taṃ; 'prematurely grey-haired,' yuvapalitaḥ -tā -taṃ; 'prematurely old,' yuvajaran -ratī -rat (t) yuvājaran &c.; 'prematurely bald,' yubakhalatiḥ -tiḥ -tī -ti.

prematureness PREMATURENESS

, PREMATURITY, s. kālapūrvvaṣakvatā apūrṇakālatvaṃ apūrṇakālikatvaṃ -tā akālapakvatā akālotpattiḥ f., apūrṇakālotpattiḥ f., akālajatvaṃ akālikatvaṃ.

to premeditate To PREMEDITATE

, v. a. pūrvvaṃ or agre cint or manasā kḷp pūrvvakalpanāṃ kṛ.

to prcmeditate To PRCMEDITATE

, v. n. pūrvvaṃ or agre cint or dhyai or vicar or vimṛś or vigaṇ pūrvvacintāṃ kṛ pūrvvavivecanāṃ kṛ pūrvvopāyaṃ cint pūrvvavicāraṇaṃ kṛ.

premeditated PREMEDITATED

, p. p. or a. pūrvvakalpitaḥ -tā -taṃ pūrvvacintitaḥ &c., pūrvvaghaṭitaḥ &c., buddhipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ matipūrvvaḥ &c., buddhikṛtaḥ -tā -taṃ pūrvvasaṅkalpitaḥ -tā -taṃ sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ saṅkalpakṛtaḥ &c., pūrvvaracitaḥ &c., pūrvvayojitaḥ &c.

premeditation PREMEDITATION

, s. pūrvvakalpanā pūrvvasaṅkalpaḥ pūrvvaparikalpanā pūrvvaghaṭanā. pūrvvaracanā pūrvvayojanā pūrvvānusandhānaṃ pūrvvacintā -ntanaṃ pūrvvavicāraṇā pūrvvavivecanā.

premices PREMICES

, s. pl. (First-fruits) navānnaṃ prathamaphalaṃ. See the word.

premier PREMIER

, a. mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ praghānaḥ -nā -naṃ.

premier PREMIER

, s. (Prime-minister) mukhyamantrī m. (n) praghānamantrī m., pradhānāmātyaḥ mahāmantrī m., pradhānasacivaḥ mukhyapradhānaḥ.

premiership PREMIERSHIP

, s. mukhyamantritā -tvaṃ pradhānamantritā -tvaṃ.

to premise To PREMISE

, v. a. upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), pūrvve or agre or vāṅmukhe kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or brū (c. 2. bravīti vaktuṃ) or vad (c. 1. vadati -dituṃ) prastāvapūrvvaṃ kath or vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), pūrvvavyākhyāṃ kṛ pūrvvakathanaṃ kṛ prākkathanaṃ kṛ prastāvapūrvvakathanaṃ kṛ upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), prakran prastu (c. 2. -stauti -stute, c. 10. -stāvayati -yituṃ).

premise PREMISE

, s. (In logic) pakṣaḥ avayavaḥ pratijñā upanyāsaḥ sādhanaṃ; 'major premise,' gurvavayavaḥ gurupakṣaḥ pūrvvapakṣaḥ ādyapakṣaḥ hetvādipakṣaḥ; 'minor premise,' laghvavayavaḥ uttarapakṣaḥ.

premised PREMISED

, p. p. upanyastaḥ -stā -staṃ pūrvvakathitaḥ -tā -taṃ prastāvapūrvvakathitaḥ &c., prastāvapūrvvasūcitaḥ &c., prastutaḥ -tā -taṃ prakrāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'having premised,' upanyasya pratipādya.

premises PREMISES

, s. pl. (In logic). See PREMISE.

--(In law, house with its adjuncts) gṛhavāṭikādi n., gṛhakṣetrādi n., gṛhādi n.

premium PREMIUM

, s. pāritoṣikaṃ mūlyaṃ phalaṃ labhyaṃ lābhaḥ adhikamūlpaṃ atiriktamūlyaṃ mūlyātiriktapāritoṣikaṃ.

to premonish To PREMONISH

, v. a. (Forewarn) agre or pūrvvaṃ budh in caus. or prabudh or pratyādiś or upadiś or jñā in caus., pūrvvaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvvasūcanaṃ kṛ pūrvvalakṣaṇaṃ dā pūrvvarūpaṃ dā.

premonished PREMONISHED

, p. p. pūrvvabodhitaḥ -tā -taṃ pūrvvopadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pūrvvasūcitaḥ &c.

premonition PREMONITION

, PREMONISHMENT, s. pūrvvabodhaḥ -dhanaṃ pūrvvaprabodhaḥ pūrvvasūcanā -naṃ pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvarūpaṃ.

premonitory PREMONITORY

, a. pūrvvasūcakaḥ -kā -kaṃ pūrvvabodhakaḥ -kā -kaṃ udbodhakaḥ &c., pūrvvasūcanakārī -riṇī -ri (n) pūrvvalakṣaṇadaḥ -dā -daṃ pūrvvalākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ pūrvvajñāpakaḥ &c.

prenomen PRENOMEN

, s. vyaktināma n. (n) upādhiḥ m.

prentice PRENTICE

, s. antevāsī m. (n) chātraḥ saṅketapatrabaddhaśiṣyaḥ śiṣyaḥ.

prenticeship PRENTICESHIP

, s. antevāsitvaṃ antavāsitvaṃ antevāsibhāvaḥ antevāsitvakālaḥ.

pre-occupation PRE-OCCUPATION

, PRE-OCCUPANCY, s. pūrvvabhogaḥ pūrvvabhuktiḥ f., pūrvvadhāraṇaṃ pūrvvagrahaṇaṃ.

pre-occupied PRE-OCCUPIED

, p. p. pūrvvagṛhītaḥ -tā -taṃ pūrvvāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pūrvvabhuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to pre-occupy To PRE-OCCUPY

, v. a. pūrvvaṃ or agre dhṛ or grah or bhuj pūrvvadhāraṇaṃ kṛ.

to pre-ordain To PRE-ORDAIN

, v. a. agre or pūrvvaṃ vidhā or kḷp or prakḷp or nirdiś or sthā in caus., pūrvvavidhānaṃ kṛ pūrvvavidhiṃ kṛ pūrvvasthāpanāṃ kṛ.

preparation PREPARATION

, s. (Act of getting ready, providing or fitting for any purpose) sajjanaṃ -nā sajjīkaraṇaṃ sajjakarmma n. (n) sādhanaṃ siddhīkaraṇaṃ āyojanaṃ upakalpanaṃ -nā parikalpanaṃ -nā kalpanaṃ -nā puraskaraṇaṃ puraskāraḥ saṃskāraḥ saṃskaraṇaṃ racanaṃ -nā viracanaṃ -nā upākarmma n. (n) sambhāraḥ sambhṛtiḥ f., sandhānaṃ samavadhānaṃ pratividhānaṃ udyogaḥ prastutīkaraṇaṃ.

--(State of preparation) siddhiḥ f., siddhatā -tvaṃ.

--(Previous or preparative measure) upāyaḥ sādhanopāyaḥ abhyupāyaḥ sādhanaṃ.

--(That which is prepared or compounded, a compound) yogaḥ rasāyanaṃ; 'a preparation of mercury,' rasargabhaṃ rasapuṣpaṃ.

--(Of medicine or food) saṃskāraḥ pākaḥ pacanaṃ.

--(Prepared food) pakvānnaṃ siddhānnaṃ.

preparative PREPARATIVE

, PREPARATORY, a. siddhijanakaḥ -kā -kaṃ siddhikārakaḥ -kā -kaṃ siddhatājanakaḥ -kā -kaṃ sādhakaḥ -kā -kaṃ upakramasādhakaḥ &c., ārambhasādhakaḥ &c., siddhisādhakaḥ &c., upakramasahāyaḥ -yā -yaṃ ārambhopakārī -riṇī -ri (n) upakramopakārī &c., upakalpakaḥ &c., parikalpakaḥ &c., āyojanakārī &c., upakramapravarttakaḥ &c., prastutakārī &c., yogyatājanakaḥ &c., ārambhakārī &c.

preparative PREPARATIVE

, s. upakramasādhanaṃ ārambhasādhanaṃ siddhisādhanaṃ siddhijanakaviṣayaḥ siddhijanakakarmma n. (n) parikarmma n., siddhatājanakaviṣayaḥ.

preparatively PREPARATIVELY

, adv. āyojanapūrvvaṃ upakramasādhanārthaṃ ārambhasādhanārthaṃ.

to prepare To PREPARE

, v. a. (Make ready, fit for any purpose) sajjīkṛ upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ, c. 1. -kalpate -lpituṃ), parikḷp prakḷp kḷp yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), āyuj samāyuj siddhīkṛ prastutīkṛ upaskṛ saṃskṛ puraskṛ rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac sambhṛ (c. 1. -bharita -bharttuṃ), sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), pratividhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), vidhā vinirmā (c. 2. -māti -tuṃ), yogyaṃ -gyāṃ kṛ upayuktaṃ -ktāṃ kṛ kāryyakṣamaṃ -māṃ kṛ kāryyopayuktaṃ -ktāṃ kṛ.

--(Provide with all necessary articles) sopakāradravyaiḥ samāyuj upayuktadravyāṇi parikḷp or upakḷp or samprakḷp or upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or upapad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or vidhā sopakāradravyayuktaṃ -ktāṃ kṛ upayuktadravyasādhanaṃ kṛ.

--(Dress) rac virac prasādh vinyas.

--(Prepare food) annaṃ saṃskṛ or siddhīkṛ or pac or sandhā.

to prepare To PREPARE

, v. n. (Make all things ready) upayuktadravyāṇi parikḷp or upakḷp sopakāradravyasambhāraṃ kṛ dravyasambhāraṃ kṛ upakaraṇasambhāraṃ kṛ sajjanaṃ kṛ saṃskāraṃ kṛ.

--(Make one's self ready, be ready) udyataḥ -tā -taṃ bhū samudyataḥ -tā -taṃ bhū abhyudyataḥ -tā -taṃ bhū udyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū prastutaḥ -tā -taṃ bhū; 'he prepared to kill the child,' sa bālaṃ hantum udyataḥ.

prepared PREPARED

, p. p. or a. sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ sajjitaḥ -tā -taṃ sajjaḥ -jjā -jjaṃ prastutaḥ -tā -taṃ upakalpitaḥ &c., parikalpitaḥ &c., kalpitaḥ &c., upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ prakḷptaḥ &c., sambhṛtaḥ -tā -taṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samprastutaḥ -tā -taṃ puraskṛtaḥ -tā -taṃ udyataḥ -tā -taṃ samudyataḥ &c., abhyudyataḥ &c., udyuktaḥ -ktā -ktaṃ āyuktaḥ &c., saṃskṛtaḥ &c., saṃskāritaḥ &c., saṃhitaḥ &c., sopakāradravyayuktaḥ &c., upapāditaḥ -tā -taṃ parinirmitaḥ &c.; 'to be prepared,' udyataḥ -tā -taṃ bhū or as udyuktaḥ &c. bhū sajjībhū.

preparedness PREPAREDNESS

, s. siddhatā -tvaṃ siddhiḥ f., prastutatvaṃ udyatatvaṃ udyuktatvaṃ.

preparer PREPARER

, s. upakalpakaḥ parikalpakaḥ āyojanakarttā m. (rttṛ) siddhikarttā m., sādhakaḥ racakaḥ viracakaḥ saṃskarttā m. (rttṛ).

pre-payment PRE-PAYMENT

, s. pūrvvaśodhanaṃ pūrvvaśuddhiḥ f., pūrvvamiddhiḥ f., pūrvvadānaṃ.

prepense PREPENSE

, PREPENSED, a. See PREMEDITATED.

--(Malice prepense) drohacintā -ntanaṃ vyāpādaḥ -danaṃ; 'with malice prepense,' drohacintāpūrvvaṃ buddhipūrvvaṃ matipūrvvaṃ kāmatas; 'without malice prepense,' abuddhipūrvvakaṃ amatipūrvvakaṃ akāmāt -matas.

preponderance PREPONDERANCE

, s. (Superiority of weight) bhārādhikyaṃ bhārāti- riktatā bhārātirekyaṃ adhikabhāraḥ atiriktabhāraḥ gurutarabhāraḥ.

--(Superiority of power or force) adhikaprabhāvaḥ prabhāvādhikyaṃ pradhānatā prādhānyaṃ prabhaviṣṇutā prabhāvaḥ prābalyaṃ prabalatā gauravaṃ adhikaśaktiḥ f., balādhikyaṃ.

preponderant PREPONDERANT

, a. adhikabhārī -riṇī -ri (n) atiriktabhārī &c., atibhārī &c.

to preponderate To PREPONDERATE

, v. n. adhikabhārī -riṇī -ri bhū or as atiriktabhārī &c. bhū atibhārī &c. bhū gurutarabhārī &c., bhū gurutaraḥ -rā -raṃ bhū bhāreṇa atiric in pass. (-ricyate) or vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), gauraveṇa atiric or vṛdh prabhāveṇa atiric adhikaḥ -kā -kaṃ bhū adhikaprabhāvaḥ &c. bhū or as adhikaśaktiḥ -ktiḥ -kti bhū.

preposition PREPOSITION

, s. (In grammar) upasargaḥ śabdayogī avyayaśabdaḥ.

prepositional PREPOSITIONAL

, PREPOSITIVE, a. aupasargikaḥ -kī -kaṃ upasargasambandhī -ndhinī &c.

to prepossess To PREPOSSESS

, v. a. (Pre-occupy). See the word.

--(Bias in favor of) cittākarṣaṇaṃ cittāvarjanaṃ kṛ cittam ākṛṣ or āvṛj.

--(Bias against). See To PREJUDICE.

prepossessed PREPOSSESSED

, p. p. ākṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ ākarṣitacittaḥ &c., pūrvvākarṣitaḥ -tā -taṃ prathamadarśanādapi or darśanamātrād ākṛṣṭacittaḥ &c., dṛṣṭamātrād eva ākṛṣṭacittaḥ &c., saṅgī -ṅginī -ṅgi (n) sasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

prepossessing PREPOSSESSING

, a. darśanamātrāt or avalokanakṣaṇāt or prathamadarśanāt cittākarṣakaḥ -kā -kaṃ dṛṣṭamātracittākarṣakaḥ &c., cittāpahārī -riṇī -ri (n).

prepossession PREPOSSESSION

, s. (Pre-occupation). See the word.

--(Previous impression). See PRECONCEPTION.

--(Inclination in favor of) cittākarṣaṇaṃ saṅgaḥ grahaḥ āgrahaḥ pakṣapātaḥ.

preposterous PREPOSTEROUS

, a. (Inverted in order) viparītaḥ -tā -taṃ viparītakramaḥ -mā -maṃ viparyyastaḥ &c. See INVERTED.

--(Absurd) asaṅgataḥ -tā -taṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ yuktiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayuktikaḥ -kā -kaṃ nyāyaviruddhaḥ &c., asamañjasaḥ -sā -saṃ ayathocitaḥ -tā -taṃ.

preposterously PREPOSTEROUSLY

, adv. asaṅgataṃ ayuktaṃ ayuktipūrvvaṃ yuktiviruddhaṃ viparītakrameṇa.

preposterousness PREPOSTEROUSNESS

, s. asaṅgatatvaṃ ayuktatā -tvaṃ yuktiviruddhatā ayuktiḥ f., anarthakatā asambaddhatā -tvaṃ nyāyaviruddhatā asāmañjasyaṃ vaiparītyaṃ kramaviparyyāsaḥ viparītatā.

prepotency PREPOTENCY

, s. prabhāvādhikyaṃ balādhikyaṃ prabalatā. See PREDOMINANCE.

prepuce PREPUCE

, s. liṅgāgratvak f. (c) śiśnāgratvak f., liṅgāgracarmma n. (n) agratvak f.; 'frenum of the prepuce,' sevanaṃ sīvanī.

prerequisite PREREQUISITE

, a. pūrvvākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ pūrvvāpekṣitaḥ &c., pūrvvāvaśyakaḥ -kā -kaṃ.

prerequisite PREREQUISITE

, s. pūrvvāvaśyaṃkaviṣayaḥ pūrvvākāṃkṣitaviṣayaḥ pūrvvāvaśyakavastu n.

prerogative PREROGATIVE

, s. viśeṣādhikāraḥ asādhāraṇādhikāraḥ advitīyādhikāraḥ asāmānyādhikāraḥ viśeṣaśaktiḥ f., asādhāraṇaśaktiḥ f., advitīyakṣamatā viśeṣasattā.

presage PRESAGE

, s. pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvaliṅgaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvasūcanā bhaviṣpatsūcanā.

to presage To PRESAGE

, v. a. pūrvvaṃ or agre sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvvalakṣaṇa dā or kṛ pūrvvacihnaṃ dā pūrvvasūcanaṃ kṛ agrasūcanaṃ kṛ.

prescience PRESCIENCE

, s. pūrvvajñānaṃ agrajñānaṃ agranirūpaṇaṃ bhaviṣpajjñānaṃ bhāvijñānaṃ bhaviṣpajñānaṃ bhaviṣpadarśanaṃ pravekṣaṇaṃ. See FOREKNOWLEDGE.

prescient PRESCIENT

, a. bhaviṣpajñānī -ninī -ni (n) bhāvijñānī &c., bhaviṣyadarśī &c., bhaviṣyajjñānī &c., bhaviṣyaddarśī &c., pravekṣyan -kṣyantī -kṣyat (t) prapaśyan &c., anāgatadarśī &c.

to prescribe To PRESCRIBE

, v. a. (Direct) nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), ādiś pradiś vinirdiś kḷp prakḷp vidhā saṃvidhā ājñā in caus., cud pracud śās praśās anuśās sūc ājñāṃ kṛ niyamaṃ kṛ vidhiṃ kṛ.

--(Direct medically) upacāraṃ kṛ auṣadhaṃ vidhā or nirdiś.

to prescribe To PRESCRIBE

, v. n. (Direct remedies) upacāraṃ kṛ auṣaghopacāraṃ kṛ auṣadhavidhānaṃ kṛ auṣadhavidhiṃ kṛ auṣadhaprayogaṃ kṛ bheṣajaprayogaṃ kṛ auṣadhanirdeśaṃ kṛ.

prescribed PRESCRIBED

, p. p. nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nidiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vihitaḥ -tā -taṃ niyamitaḥ &c., coditaḥ &c., pracoditaḥ &c., vidhyuktaḥ -ktā -ktaṃ vidhiproktaḥ &c., uditaḥ -tā -taṃ vaidhikaḥ -kī -kaṃ vaidhaḥ -dhī -dhaṃ vācanikaḥ -kī -kaṃ uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidhīyamānaḥ -nā -naṃ.

prescriber PRESCRIBER

, s. nirdeṣṭā m. (ṣṭṛ) nirdeśakaḥ ādeṣṭā m., vidhāyī m. (n) anuśāsakaḥ.

prescript PRESCRIPT

, s. nirdeśaḥ ādeśaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ ājñā. See COMMAND.

prescription PRESCRIPTION

, s. (Direction) nirdeśaḥ ādeśaḥ nideśaḥ vidhānaṃ vidhiḥ m., codanaṃ -nā pracodanaṃ niyamaḥ śāsanaṃ śāstiḥ f., anuśāsanaṃ preraṇā vacanaṃ.

--(Recipe, prescribed medicine) upacāralekhaḥ upacārapatraṃ cikitsālekhaḥ cikitsāpatraṃ auṣadhavidhiḥ m., auṣadhavidhānaṃ upacāravidhiḥ m.

--(Immemorial use) anādiparamparā cirakālabhogaḥ cirakālavyavahāraḥ cirakālīnavyavahāraḥ cirakālaparamparā prācīnavyavahāraḥ prācīnabhogaḥ ācāraḥ.

prescriptive PRESCRIPTIVE

, a. (Consisting in or acquired by immemorial use) anādiparamparāprāptaḥ -ptā -ptaṃ anādiparamparāyātaḥ -tā -taṃ cirakālabhuktaḥ -ktā -ktaṃ cirakālavyavahṛtaḥ -tā -taṃ cirakālavyavahāritaḥ &c., cirakālabhogāśrayī -yiṇī -yi (n) ciravyavahārasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ &c.

presence PRESENCE

, s. (As opposed to absence) pratyakṣatā samakṣatā ābhimukhyaṃ abhimukhatā -tvaṃ sannidhānaṃ sānnidhyaṃ sannidhiḥ m., pārimukhyaṃ sammukhatā -tvaṃ vidyamānatā -tvaṃ varttamānatā antikaṃ -katā -tvaṃ aparokṣatā upasthānaṃ upasthitiḥ f.; 'in my presence,' matsannidhāne; 'in presence of,' pratyakṣe -kṣatas samakṣaṃ -kṣe sākṣāt agre sammukhaṃ -khe pratimukhaṃ abhitas; 'into the presence of,' sakāśaṃ samīpaṃ antikaṃ sākṣāt; 'they took him into the presence of the magistrate,' dharmmādhikārisamīpaṃ tam ānītavantaḥ; 'into the presence of her husband,' bharttuḥ sakāśaṃ or samīpaṃ; 'into my presence,' matsakāśaṃ mamāntikaṃ.

--(Mien, personal appearance) ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ śarīrarūpaṃ śarīrākāraḥ śarīrasaṃsthānaṃ.

--(Presence of mind) cittābhrāntiḥ f., avyagracittatvaṃ avyagratā abhrāntacittatvaṃ svasthacittatvaṃ sthiracittatā -tvaṃ asambhramaḥ avyastatā avyākulatā sāvadhānatā cittasattvaṃ sattvaṃ astabdhatā; 'having presence of mind,' avyagracittaḥ -ttā -ttaṃ tatkāladhīḥ -dhīḥ -dhi. See PRESENT.

presence-chamber PRESENCE-CHAMBER

, s. darśanaśālā darśanagṛhaṃ rājadarśanaśālā.

present PRESENT

, a. (Not absent) pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ varttamānaḥ -nā -naṃ abhimukhaḥ -khā -khī -khaṃ pārimukhikaḥ -kī -kaṃ upasthāyī -yinī -yi (n) upasthitaḥ -tā -taṃ sannihitaḥ -tā -taṃ aparokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sammukhaḥ -khā -khaṃ sammukhīnaḥ -nā -naṃ sannidhisthaḥ -sthā -sthaṃ abhimukhasthaḥ &c., antikaḥ -kā -kaṃ samīpaḥ -pā -paṃ; 'to be present,' upasthā vṛt samās.

--(Now in view or under consideration) prastutaḥ -tā -taṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ upasthitaḥ -tā -taṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ; 'present matter,' prastutaviṣayaḥ.

--(Now existing, not past or future) varttamānaḥ -nā -naṃ tātkālikaḥ -kī -kaṃ tatkṣaṇikaḥ -kā -kī -kaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ varttamānakālīnaḥ -nā -naṃ adhunātanaḥ -nī -naṃ idānīntanaḥ -nī -naṃ ādhunikaḥ -kī -kaṃ sāmpratikaḥ -kī -kaṃ prastutakālīnaḥ -nā -naṃ adyatanaḥ -nī -naṃ aihikaḥ -kī -kaṃ aihakālikaḥ &c., anapetaḥ -tā -taṃ; 'present time,' varttamānakālaḥ tatkālaḥ tatkṣaṇaḥ -ṇaṃ sadyaskālaḥ tadātvaṃ ihakālaḥ sāmpratakālaḥ ihasamayaḥ asti indec. bhavantiḥ m.; 'at the present time,' varttamānakāle tatkāle tatkṣaṇe sadyaskāle ihakāle ihasamaye idānīṃ adhunā iha adhunātanakāle samprati sāmprataṃ sāmpratakāle etarhi adya prastutakāle; 'for the present,' prastutakālaṃ sāmpratakālaṃ ihakālaṃ sāmprataṃ.

--(Present tense) varttamānaṃ vidyamānaṃ; 'the grammatical symbol is .

--(Having presence of mind) sāvadhānaḥ -nā -naṃ abhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ sthiracittaḥ &c., avyagracittaḥ &c., svasthacittaḥ &c., samāhitacittaḥ &c., samāhitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) susamāhitaḥ -tā -taṃ avyākulacittaḥ &c., tatkāladhīḥ -dhīḥ -dhi avahitaḥ -tā -taṃ.

present PRESENT

, s. (Gift) dānaṃ pradānaṃ sampradānaṃ dattaṃ upadā upadānakaṃ upāyanaṃ dakṣiṇā upahāraḥ -rakaṃ upagrāhyaṃ upaḍhaukanaṃ prītidānaṃ pradeśanaṃ prādeśanaṃ pāritoṣikaṃ prābhṛtaṃ vitaraṇaṃ &c. See GIFT.

--(The time being, the present) varttamānakālaḥ tatkālaḥ tatkṣaṇaḥ sadyaskālaḥ tadātvaṃ sāmpratakālaḥ adhunātanakālaḥ idānīntanakālaḥ prastutakālaḥ āpātaḥ bhavantiḥ m., asti indec., pramukhaṃ; 'present and future,' dṛṣṭādṛṣṭaṃ.

to present To PRESENT

, v. a. (Introduce to the presence of another) praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), darśanaṃ kṛ in caus., dṛś in caus., puraskṛ praveśanaṃ kṛ parasamīpaṃ or parasakāśam ānī.

--(Present one's self or itself) ātmānaṃ dṛś in caus. (darśayati -yituṃ) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), darśanaṃ dā praveśaṃ kṛ upasthitaḥ -tā -taṃ bhū āvirbhū prādurbhū dṛś in pass., lakṣ in pass.

--(Exhibit) dṛś in caus., pradṛś pratyakṣīkṛ prakaṭīkṛ prāduṣkṛ āviṣkṛ vyaktīkṛ sūc prakāś prasṛ in caus.

--(Offer, present for acceptance) āhṛ upāhṛ abhyāhṛ upahṛ samupahṛ upahārīkṛ pradā abhidā sampradā upadā dā prayam grah in caus., pratigrah pratipad in caus., upapad ṛ in caus., samṛ nivid in caus., nikṣip upaḍhauk ḍhauk upasthā in caus., upanighā upaharaṇaṃ kṛ.

--(Present an oblation) upahṛ upahārīkṛ nivid nivedanaṃ kṛ nirvap nirvapaṇaṃ kṛ utsṛj utsargaṃ kṛ balidānaṃ kṛ upāyanaṃ kṛ.

--(Give) dā pradā upadā upāyanaṃ kṛ.

--(Lay before) upanyas nivid ṛ in caus., samṛ.

presentable PRESENTABLE

, a. (That may be introduced) praveśanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(That may be exhibited) darśanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(That may be offered) deyaḥ -yā -yaṃ pradeyaḥ -yā -yaṃ upahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nivedanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Admissible into society) sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sabhāyogyaḥ -gyā -gyaṃ pāṃkteyaḥ -yā -yaṃ pāṃktyaḥ -ktyā -ktyaṃ; 'not presentable,' asabhyaḥ &c., apāṃkteyaḥ &c., apāṃktaḥ &c., apāṃktyaḥ &c.

presentation PRESENTATION

, s. upaharaṇaṃ pratipādanaṃ pratipattiḥ f., arpaṇaṃ samarpaṇaṃ nivedanaṃ pradānaṃ abhivāhyaṃ.

--(Of an oblation) balidānaṃ nirvapaṇaṃ nirvāpaṇaṃ nirvāpaḥ utsargakaraṇaṃ.

--(To a benefice) dharmmādhyāpakavṛttipratipādanaṃ dharmmavṛttiniyojanādhikāraḥ.

--(Bad presentation of the child at birth) mūḍhagarbhaḥ.

presented PRESENTED

, p. p. (Introduced to the presence of another) praveśitaḥ -tā -taṃ puraskṛtaḥ &c., parasamīpaṃ or parasakāśaṃ or parasākṣād ānītaḥ -tā -taṃ.

--(Exhibited) darśitaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ &c., pratyakṣīkṛtaḥ &c., prasāritaḥ &c.

--(Presented for acceptance) upahṛtaḥ -tā -taṃ samupahṛtaḥ &c., pradattaḥ -ttā -ttaṃ prattaḥ &c., arpitaḥ -tā -taṃ samarpitaḥ &c., pratipāditaḥ &c., upapāditaḥ &c., upanītaḥ &c., upanihitaḥ &c., upasthāpitaḥ &c., ḍhaukitaḥ &c., upaḍhaukitaḥ &c.

--(As an oblation, &c.) upahṛtaḥ &c., upahārīkṛtaḥ &c., nirvāpitaḥ &c., niveditaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ arpitaḥ &c.

--(Given) dattaḥ -ttā -ttaṃ pradattaḥ &c., nīttaḥ &c., nihitaḥ &c., nikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ viśrāṇitaḥ -tā -taṃ vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Laid before) upanyastaḥ -stā -staṃ samarpitaḥ -tā -taṃ.

presentiment PRESENTIMENT

, s. pūrvvabodhaḥ agrabodhaḥ pūrvvavāsanā pūrvvavedanaṃ agravedanaṃ pūrvvabhāvanā pūrvvakalpanā.

presently PRESENTLY

, adv. (At present) tatkāle tatkṣaṇe sadyaskāle. See under PRESENT, a.

--(Soon, in a short time) anantaraṃ acireṇa acirāt kṣaṇāntare nacireṇa nacirāt śīghraṃ sadyas āśu jhaṭiti sapadi drāk,

--(Immediately) anantaraṃ.

preservable PRESERVABLE

, a. rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ saṃrakṣaṇīyaḥ &c., rakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ saṃrakṣyaḥ &c., rakṣitavyaḥ -vyā -vyaṃ gopanīyaḥ -yā -yaṃ gopyaḥ -pyā -pyaṃ pālanīyaḥ -yā -yaṃ avanīyaḥ -yā -yaṃ.

preservation PRESERVATION

, s. rakṣaṇaṃ rakṣā parirakṣaṇaṃ abhirakṣā -kṣaṇaṃ saṃrakṣā -kṣaṇaṃ saṃrakṣaḥ guptiḥ f., trāṇaṃ paritrāṇaṃ pālanaṃ pratipālanaṃ paripālanaṃ gopanaṃ saṃgopanaṃ avanaṃ tāraṇaṃ poṣaṇaṃ sthitiḥ f.

preservative PRESERVATIVE

, a. rakṣakaḥ -kā -kaṃ saṃrakṣakaḥ &c., rakṣī -kṣiṇī -kṣi (n) rakṣaṇakārī -riṇī -ri(n) pālakaḥ -kā -kaṃ gopakaḥ -kā -kaṃ gopilaḥ -lā -laṃ pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ rakṣitā -trī -tṛ (tṛ) tārakaḥ -kā -kaṃ rakṣaṇasādhakaḥ -kā -kaṃ.

preservative PRESERVATIVE

, s. rakṣaṇaṃ rakṣaṇasādhanaṃ rakṣaṇopāyaḥ trāṇaṃ in comp., trāṇasādhanaṃ traṃ in comp., guptisādhanaṃ pāttraṃ.

to preserve To PRESERVE

, v. a. (Save from injury) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ pratirakṣ trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai saṃtrai pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), paripāl abhipāl pratipāl anupāl sampāl upapāl pā (c. 2. pāti -tuṃ), paripā gup (c. 1. gopāyati goptuṃ, c. 10. gopayati -yituṃ), abhigup anugup pragup tṝ in caus. (tārayati -yituṃ) av (c. 1. avati -vituṃ), dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), paryāp in des. (parīpsati -te -psituṃ) pariprāp in des., rakṣaṇaṃ kṛ rakṣāṃ kṛ pālanaṃ kṛ guptiṃ kṛ gopanaṃ kṛ avanaṃ kṛ.

--(Maintain) dhṛ sandhṛ bhṛ sambhṛ bharaṇaṃ kṛ puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), poṣaṇaṃ kṛ.

--(Conserve, pickle) sandhā upaskṛ miṣṭīkṛ.

preserve PRESERVE

, s. (Fruit preserved in sugar) miṣṭaphalaṃ sandhitaphalaṃ sandhitaṃ.

--(Place for the shelter of game) vītaṃsaḥ vitaṃsaḥ jaṅgalapakṣyādirakṣaṇasthānaṃ.

preserved PRESERVED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ saṃrakṣitaḥ &c., abhirakṣitaḥ &c., trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trātaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ gopitaḥ -tā -taṃ saṃgopitaḥ &c., pālitaḥ -tā -taṃ pratipālitaḥ &c., paripālitaḥ &c., gopāyitaḥ -tā -taṃ tāritaḥ &c., avitaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ &c., bhṛtaḥ &c., poṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Pickled) sandhitaḥ -tā -taṃ upaskṛtaḥ &c.

preserver PRESERVER

, s. rakṣakaḥ rakṣī m. (n) trātā m. (tṛ) pālakaḥ pālaḥ pālayitā m. (tṛ) rakṣitā m. (tṛ) saṃrakṣakaḥ goptā m. (ptṛ) gopakaḥ saṃgopakaḥ gopaḥ gopī m. (n) guptakaḥ gopilaḥ gopāyakaḥ tārakaḥ rakṣaṇakārī m., rakṣaṇakarttā m. (rttṛ) pālanakārī m., pālanakṛt m., paḥ in comp., guptikarttā m. (rttṛ) sthitikarttā m.

to preside To PRESIDE

, v. a. adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -te -ṣṭhātuṃ), samadhiṣṭhā adhyās (c. 2. -āste -āsituṃ), adhīś (c. 2. -īṣṭe -īśituṃ), adhyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhū or as adhikṛtaḥ -tā -taṃ bhū adhikārī -riṇī -ri bhū adhibhū prabhū adhipatir bhū or as.

--(Exercise superintendence, watch over) avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ kāryyekṣaṇaṃ kṛ kāryyadarśanaṃ kṛ kāryyādhīśo bhū; 'the deity who presides over learning,' vidyādhiṣṭhātrī devatā.

presided over PRESIDED OVER

, p. p. adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ samadhiṣṭhitaḥ &c., adhyāsitaḥ &c., prabhūtaḥ &c.

presidency PRESIDENCY

, s. (Superintendence) adhyakṣatā -tvaṃ adhikāraḥ adhīkāraḥ adhiṣṭhitiḥ f., adhiṣṭhānaṃ adhyāsaṃ. See the word.

--(Office of a president) adhiṣṭhātṛtvaṃ -tā adhyakṣatā adhyakṣapadaṃ adhikāritvaṃ adhīśatā ādhipatyaṃ prabhutā upadraṣṭṛtvaṃ.

--(Country under the jurisdiction of a president) adhyakṣādhīnaḥ pradeśaḥ or deśaḥ or viṣayaḥ maṇḍalaṃ.

president PRESIDENT

, s. adhyakṣaḥ adhiṣṭhātā m. (tṛ) adhyāsīnaḥ adhikārī m. (n) adhikṛtaḥ adhīśaḥ adhipatiḥ m., adhipaḥ patiḥ m., prabhuḥ m., adhīśvaraḥ karmādhyakṣaḥ śreṣṭhī m. (n) nāyakaḥ prāmāṇikaḥ upadraṣṭā m., mukhyaḥ udāsthitaḥ; 'of an assembly,' sabhāpatiḥ m., sabhādhyakṣaḥ sabhānāyakaḥ goṣṭhīpatiḥ m.

presidentship PRESIDENTSHIP

, s. adhyakṣatā -tvaṃ adhiṣṭhātṛtvaṃ ādhipatyaṃ. See PRESIDENCY.

presiding PRESIDING

, art. or a. adhyāsīnaḥ -nā -naṃ adhyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ adhiṣṭhātā -trī -tṛ (tṛ); 'presiding deity,' adhiṣṭhātrī devatā; 'the deity presiding over learning,' vidyādhiṣṭhārtrī devatā.

to press To PRESS

, v. a. (Squeeze, compress) pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), sampīḍ nipīḍ abhinipīḍ āpīḍ saṃkuc saṃhṛ pratisaṃhṛ ghaṭṭ saṃghaṭṭ saṃvṛ saṃhan.

--(Urge, drive) prer kṛṣ ākṛṣ samākṛṣ praṇud.

--(Urge, importune) atinirbandhena prārth or abhyarth or yāc āgraheṇa prārth vāraṃ vāraṃ prārth punaḥ punaḥ prārth atiprārthanena param udvij or āyas or ākram or upasthā.

--(Inculcate urgently) atinirbandhena or muhurmuhur upadiś or śikṣ.

--(Force, constrain) balena or balātkāreṇa or balāt kṛ in caus. or pravṛt in caus., or expressed generally by the causal form.

--(Distress, straiten) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh adhibādh pīḍ upapīḍ abhipīḍ kliś vyath taṣ santaṣ udvij in caus., kleśaṃ kṛ or .

--(Impress seamen) balātkāreṇa puruṣān dhṛtvā nāvikādikarmmaṇi vyāpṛ in caus.

to press To PRESS

, v. n. (Go forward with force or effort) yatnatas or mahāyatnena or sodyogaṃ or sotsāhaṃ prayā or pragam or agre gam or agre sṛ.

--(Bear on, encroach upon) ākram abhikram adhyākram upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), samupasthā pratyupasthā.

--(Crowd, press upon) bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh.

press PRESS

, s. (Instrument for pressing) cakrayantraṃ cakraṃ pīḍanayantraṃ peṣaṇayantraṃ; 'oil-press,' parañjaḥ tailikayantraṃ tailikacakraṃ.

--(For printing) mudrāṅkanayantraṃ mudrāṅkanacakraṃ.

--(Printed publications in general) mudritapustakagaṇaḥ mudrāṅkitapustakasamūhaḥ.

--(Crowd, throng) janasammardaḥ janasaṅkulaṃ lokasaṃghaḥ lokasammardaḥ.

--(Urgency, urgent pressure) bādhā -dhaḥ -dhanaṃ nirbandhaḥ pīḍā bhāraḥ.

pressed PRESSED

, p. p. (Squeezed) pīḍitaḥ -tā -taṃ nipīḍitaḥ &c., sampīḍitaḥ &c., ghaṭṭitaḥ &c., saṃghaṭṭitaḥ &c.

--(Urged) preritaḥ -tā -taṃ.

--(Importuned) atinirbandhena prārthitaḥ -tā -taṃ.

--(Distressed, straitened) bādhitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ &c., kleśitaḥ &c.

presser PRESSER

, s. pīḍakaḥ pīḍayitā m. (tṛ) bādhakaḥ prabādhakaḥ.

[Page 622a]
pressing PRESSING

, a. atiprārthakaḥ -kā -kaṃ nirbandhena prārthakaḥ &c., atiyācakaḥ &c., nirbandhaśīlaḥ -lā -laṃ bādhakaḥ &c.

pressingly PRESSINGLY

, adv. nirbandhena sanirbandhaṃ āgraheṇa sāgrahaṃ sabādhaṃ.

pressure PRESSURE

, s. pīḍā pīḍanaṃ nipīḍanaṃ.

--(Force) śaktiḥ f., balaṃ vegaḥ bhāraḥ prabhāvaḥ.

--(Impulse) preraṇā pravarttanaṃ praṇodaḥ prarocanaṃ protsāhaḥ.

--(Distress) bādhaḥ -dhā -dhanaṃ kleśaḥ pīḍā ākulatā.

prestige PRESTIGE

, s. māyāśaktiḥ f., māyā mohanaśaktiḥ f., ākarṣaṇaśaktiḥ indriyajālaṃ indrajālaṃ vañcanaśaktiḥ f., pratāraṇaśaktiḥ f.

prestigious PRESTIGIOUS

, a. māyākaraḥ -rā -raṃ māyāvī -vinī -vi (n) māyāmayaḥ -yī -yaṃ māyī &c., aindrajālikaḥ -kī -kaṃ mohī &c.

presto PRESTO

, adv. drutaṃ oghaḥ śīghraṃ kṣipraṃ tvaritaṃ satvaraṃ avilambitaṃ.

to presume To PRESUME

, v. a. avicāryya or avicārapūrvvaṃ or anirṇayapūrvvaṃ or aniścitya or aniścayapūrvvam anumā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 3. -simīte) or tark (c. 10. tarkayati -yituṃ) or anutark or avagam or ūh or anumānaṃ kṛ.

to presume To PRESUME

, v. n. (Venture without leave, be bold or arrogant) dhṛṣ (c. 5. dhṛṣṇoti dharṣituṃ), pradhṛṣ dhṛṣṭatvāt or pragalbhatvāt kiñcid ananujñātaḥ kṛ dhṛṣṭatvāt or pragalbhaśīlatvād ananujñāpūrvvaṃ or anadhikārapūrvvaṃ kiñcit kṛ dharṣeṇa ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or atikram maryyādātikramaṃ kṛ pragalbhavad ācar (c. 1. -carati -rituṃ), dhṛṣṭavat or dhārṣṭyapūrvvaṃ kiñcit kṛ pragalbh (c. 1. -galbhate -lbhituṃ), dṛp (c. 4. dṛppati -te).

presumption PRESUMPTION

, s. (Supposition without direct proof) anumānaṃ anumitiḥ f., anumā anumeyatvaṃ anirṇayapūrvvam or aniścayapūrvvam or asiddhāntapūrvvam anumānaṃ anirṇayapūrvvā kalpanā tarkaḥ anumānagrahaṇaṃ.

--(Strong probability) sambhāvanā sammāvanīyatā -tvaṃ sambhavaḥ satyasaṅkāśatā -tvaṃ.

--(Arrogance) dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ dharṣaḥ pragalbhatā prāgalbhyaṃ darpaḥ abhimānaṃ atyabhimānaṃ nirlajjatvaṃ ahaṅkāraḥ avalepaḥ smayaḥ pragalbhatvād maryyādātikramaḥ or atyācāraḥ -ritvaṃ.

presumptive PRESUMPTIVE

, a. ānumānikaḥ -kī -kaṃ anumānamiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ anumānāvalambī -mbinī -mbi (n); 'presumptive proof or evidence,' anumānaṃ ānumānikapramāṇaṃ. anumānanirṇayaḥ arthāpattiḥ f.; 'heir-presumptive,' sambhāvitasthānādhikārī m. (n) sapratibandhasthānādhikārī m., salopasthānādhikārī m., uttarādhikārī m.

presumptuous PRESUMPTUOUS

, a. (Arrogant) ghṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhṛṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pradhṛṣṭaḥ &c., pradharṣitaḥ -tā -taṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ abhimānī -ninī -ni (n) atyabhimānī &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ dhṛṣṇak m. f. n. (j) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ.

--(Founded on presumption) abhimānamūlaḥ -lā -laṃ.

presumptuously PRESUMPTUOUSLY

, adv. sadharṣaṃ sadhārṣṭyaṃ dhṛṣṭaṃ pradharṣitaṃ dhṛṣṭavat saprāgalbhyaṃ prāgalbhyena pragalbhaṃ pragalbhavat sābhimānaṃ abhimānapuraḥsaraṃ.

presumptuousness PRESUMPTUOUSNESS

, s. dhārṣṭyaṃ dhṛṣṇutvaṃ dhṛṣṭatā pragalbhatā prāgalbhyaṃ pradhṛṣṭatā dṛptatā avaliptatā abhimānaṃ atyabhimānaṃ abhimānitā sāhasikatvaṃ.

to presuppose To PRESUPPOSE

, v. a. pūrvvaṃ or agre kḷp or bhū in caus., or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvvasūcanaṃ kṛ pūrvvakalpanāṃ kṛ pūrvvagrahaṇaṃ kṛ pūrvvabhāvanāṃ kṛ.

presupposed PRESUPPOSED

, p. p. pūrvvakalpitaḥ -tā -taṃ pūrvvabhāvitaḥ &c., pūrvvagṛhītaḥ &c.

presupposition PRESUPPOSITION

, s. pūrvvakalpanā pūrvvabhāvanā pūrvvagrahaṇaṃ pūrvvamataṃ.

pretence PRETENCE

, s. (Pretext, feint) chadma n. (n) apadeśaḥ vyapadeśaḥ chalaṃ vyājaḥ upadhā kūṭaḥ -ṭaṃ kapaṭaḥ kaitavaṃ ghvajīkaraṇaṃ miṣaṃ.

--(False plea) mithyāhetuḥ m., mithyānimittaṃ hetuḥ m., nimittaṃ; 'under pretence of studying the Shastras,' śāstrādhyayanahetunā.-- (Claim) adhikāraḥ abhimānaṃ abhiyogaḥ; 'false claim' mithyābhimānaṃ mithyābhiyogaḥ.

to pretend To PRETEND

, v. a. or n. (Sham, feign) chadma kṛ kūṭaṃ kṛ vyājaṃ kṛ chalaṃ kṛ kapaṭaṃ kṛ dhvajīkṛ chal (c. 10. chalayati -yituṃ), veśaṃ dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ) or bhṛ chadmaveśaṃ dhṛ. Often expressed by the root dṛś in caus., or by mithyā in comp.; as, 'he pretends to be asleep,' ātmānaṃ prasuptam iva or prasuptavad darśayati mithyāsupto or mithyāprasupto bhavati; 'he pretends to be dead,' ātmānaṃ mṛtavat sandarśayati; 'to pretend to be just,' sādhuveśaṃ dhṛ āryyaveśaṃ dhṛ dharmmadhvajī -jinī -ji bhū āryyarūpaḥ -pā -paṃ bhū.

--(Allege a false plea) mithyāhetuṃ vad mithyānimittaṃ vad mithyā vad.

--(Lay claim, pretend to) abhiman (c. 4. -manyate -mantuṃ), mithyā abhiman mithyābhimānaṃ kṛ mithyā grah anadhikārapūrvvaṃ grah abhipretaḥ -tā -taṃ bhū; 'to pretend to learning,' vidyābhimānaṃ kṛ vidyābhipretaḥ -tā -taṃ bhū vidyābhimānī -ninī -ni bhū. See PRETENDER, s.

pretended PRETENDED

, p. p. chādmikaḥ -kī -kaṃ kauṭikaḥ -kī -kaṃ kauṭaḥ -ṭī -ṭaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ sachalaḥ -lā -laṃ ghvajīkṛtaḥ -tā -taṃ ghvajī &c. in comp., chadma or kapaṭa or kūṭa or mithyā in comp.; as, 'a pretended ascetic,' tāpasadhvajī m. (n) chadmatāpasaḥ kūṭatāpasaḥ; 'pretended services,' mithyopacāraḥ; 'pretended reason,' mithyāhetuḥ m., mithyānimittaṃ.

pretendedly PRETENDEDLY

, adv. mithyā sakapaṭaṃ savyājaṃ sakūṭaṃ chalena chadma or kapaṭa in comp.; as, 'pretendedly asleep,' mithyāprasuptaḥ -ptā -ptaṃ; 'pretendedly religious,' kapaṭadharmmī &c.

pretender PRETENDER

, s. chādmikaḥ savyājaḥ veśadhārī m. (n) abhimānī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) abhiyogī m. (n) dhvajī m., manya or mithyā in comp.; as, 'a pretender to learning,' vidyābhimānī m., vidyābhipretaḥ mithyāpaṇḍitaḥ paṇḍitammanyaḥ vidyādhvajī m. (n); 'pretender to virtue or religion,' kapaṭadharmmī m., dharmmadhvajī m., savyājadharmmī m., dharmmābhimānī m., sādhummanyaḥ āryyaveśadhārī m., dhārmmikaveśadhārī m.; 'to the sovereignty,' rājyābhiyogī m. (n) rājyasvatvavādī m., rājyalipsuḥ m.

pretension PRETENSION

, s. abhimānaṃ adhikāraḥ svatvavādaḥ svādhikāravādaḥ svāmitvavādaḥ svārthavādaḥ abhiyogaḥ; 'pretension to learning,' vidyābhimānaṃ; 'false pretension,' mithyābhimānaṃ mithyābhiyogaḥ.

--(Desire of obtaining honor, power, fame, &c.) yaśolipsā yaśolobhaḥ prabhāvākāṃkṣā prabhāvalipsā prabhutvalipsā mahattvalipsā mahattvākāṃkṣā pratiṣṭhālipsā jigīpā; 'pretension to the sovereignty,' rājyalipsā rājyasvatvavādaḥ rājyābhiyogaḥ.

preter-imperfect PRETER-IMPERFECT

, a. (In grammar) apūrṇabhūtaḥ -tā -taṃ.

preterit PRETERIT

, a. (In grammar) bhūtaḥ -tā -taṃ parokṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'tense,' bhūtaṃ parokṣaṃ parokṣabhūtaṃ.

preterition PRETERITION

, s. atikramaḥ -maṇaṃ atyayaḥ vyatikramaḥ aticāraḥ aticaraṇaṃ.

pretermission PRETERMISSION

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ apāsanaṃ upātyayaḥ laṃdhanaṃ.

to pretermit To PRETERMIT

, v. a. (Omit) parityaj tyaj apās atikram vyuktam.

pretermitted PRETERMITTED

, p. p. parityaktaḥ -ktā -ktaṃ apāsitaḥ -tā -taṃ antaritaḥ &c.

preternatural PRETERNATURAL

, a. prakṛtikramavāhyaḥ -hyā -hyaṃ prakṛtikramavahirbhūtaḥ -tā -taṃ nisargakramavāhyaḥ &c., prakṛtiniyamavāhyaḥ &c., nisarganiyamavāhyaḥ &c., prakṛtikramātītaḥ -tā -taṃ prakṛtimārgātītaḥ &c., prakṛtimārgavāhyaḥ &c., atiprakṛtiḥ -tiḥ -ti aprakṛtaḥ -tā -taṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adnutaḥ -tā -taṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

[Page 623a]
preternaturally PRETERNATURALLY

, adv. prakṛtimārgavahis prakṛtikramavahis adbhutaṃ vailakṣyeṇa.

preterperfect PRETERPERFECT

, a. (In grammar) pūrṇabhūtaḥ -tā -taṃ parokṣabhūtaḥ &c.

preterpluperfect PRETERPLUPERFECT

, a. (In grammar) prākpūrṇabhūtaḥ -tā -taṃ.

pretext PRETEXT

, s. chadma n. (n) apadeśaḥ vyapadeśaḥ upadhā vyājaḥ chalaṃ upadeśaḥ nimittaṃ dhvajīkaraṇaṃ mithyāhetuḥ m., mithyānimittaṃ saṃvaraṇaṃ.

prettily PRETTILY

, adv. cāru sundaraṃ saundaryyeṇa mañju cāru or mañju in comp.; 'singing prettily,' mañjusvanaḥ -nā -naṃ; 'smiling prettily,' cāruhāsī -sinī -si (n).

prettiness PRETTINESS

, s. cārutā -tvaṃ saundaryyaṃ surūpatā cārurūpatā sudṛśyatā darśanīyatā vāmatā -tvaṃ vinītatā -tvaṃ mañjutā -tvaṃ rūpalāvaṇyaṃ.

pretty PRETTY

, a. cāruḥ -rvvī -ru cārudarśanaḥ -nā -naṃ sundaraḥ -rā -rī -raṃ cārumān -matī -mat (t) sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ surūpaḥ -pī -paṃ rūpavān -vatī -vat (t) cārurūpaḥ &c., surūpī -piṇī -pi (n) surekhaḥ -khā -khaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ vinītaḥ -tā -taṃ ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vāmaḥ -mā -maṃ mañjuḥ -ñjuḥ -ñju mañjulaḥ -lā -laṃ; 'having a pretty face,' cāruvadanaḥ -nā -nī -naṃ sumukhaḥ -khā -khī -khaṃ; 'having pretty eyes,' cārulocanaḥ -nā -nī -naṃ sunayanaḥ -nā -nī -naṃ; 'having pretty teeth,' sudantaḥ -ntā -ntaṃ cārudantaḥ &c.

pretty PRETTY

, adv. (Moderately, in some degree) īṣat kiyat alpaṃ alpamātraṃ stokaṃ abhṛśaṃ parimitaṃ ā prefixed, kalpa or deśya or deśīya affixed; 'pretty warm,' īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ mandoṣṇaḥ &c., 'pretty ripe,' āpakvaḥ -kvā -kvaṃ; 'pretty clever,' paṭukalpaḥ -lpā -lpaṃ paṭudeśyaḥ -śyā -śyaṃ paṭudeśīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Pretty nearly) prāyas prāyaśas bhūyiṣṭhaṃ īṣadūnaṃ alponaṃ; 'pretty nearly finished,' samāptabhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'pretty nearly dead,' mṛtaprāyaḥ -yā -yaṃ.

to prevail To PREVAIL

, v. n. (Overcome) prabhū abhibhū parābhū ji parāji viji nirji atikram adhikram atiśī.

--(Be predominant, efficacious) atiric in pass. (-ricyate) vyatiric udric prabhū prabalībhū prabalaḥ -lā -laṃ bhū proth (c. 1. prothati -thituṃ), sabalaḥ -lā -laṃ bhū kṣamaḥ -mā -maṃ bhū alantamaḥ -mā -maṃ bhū.

--(Be in force) prabhū prabalībhū pracalaḥ -lā -laṃ bhū pracaritaḥ -tā -taṃ bhū pracalībhū siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū siddhībhū prasiddhībhū niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

--(Succeed) sidh (c. 4. sidhyati -te) siddhībhū.

--(Persuade, induce) anunī ākṛṣ protsah utsah pravṛt in caus., niyuj in caus., prayuj or expressed by the causal form. See To PERSUADE, &c.

prevailing PREVAILING

, part. or a. (Predominant) prabalaḥ -lā -laṃ prabhūtaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ atirekī -kiṇī &c., adhikaḥ -kā -kaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ bhū pracalaḥ -lā -laṃ.

--(Efficacious) prabhāvī &c., saprabhāvaḥ -vā -vaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu sādhakaḥ -kā -dhikā -kaṃ saphalaḥ -lā -laṃ.

--(General) sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sarvvatra pracalaḥ -lā -laṃ or pracalitaḥ -tā -taṃ. See PREVALENT.

prevalence PREVALENCE

, PREVALENCY, s. pracāraḥ pracalatvaṃ prasiddhiḥ f., prasiddhatā prabhāvaḥ prābalyaṃ pracaraṇaṃ pracalanaṃ pracalitatvaṃ sarvvatra vyāptiḥ f. or abhivyāptiḥ f. or vistāraḥ vyāpakatā -tvaṃ prabhūtatā -tvaṃ prabalatā prabhaviṣṇutā pravṛttiḥ f., pradhānatā prādhānyaṃ prābhavaṃ atirekaḥ atiriktatā ādhikyaṃ sādhāraṇatā sādhāraṇyaṃ sarvvasādhāraṇavyavahāraḥ.

prevalent PREVALENT

, a. pracalaḥ -lā -laṃ pracalitaḥ -tā -taṃ pracaritaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prabhūtaḥ -tā -taṃ prabalaḥ -lā -laṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyāpakaḥ -kā -kaṃ sādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ; 'universally prevalent,' sarvvatra pracalaḥ &c. or prasiddhaḥ &c.

prevalently PREVALENTLY

, adv. prasiddhaṃ pracalaṃ prābalyena atiriktaṃ saprabhāvaṃ.

[Page 623b]
to prevaricate To PREVARICATE

, v. n. arthavaikalyaṃ kṛ vakroktyā satyavaikalyaṃ kṛ or yathārthavaikalyaṃ kṛ vakroktiṃ kṛ vakraṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), vākchalaṃ kṛ nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vyapadiś apadeśaṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ nihnavena vad apadeśena vad nihnavottaraṃ kṛ hīnavādaṃ kṛ anyavādaṃ kṛ apalāpaṃ kṛ.

prevaricating PREVARICATING

, a. hīnavādī -dinī -di (n) anyavādī &c., nihnavavādī &c., vakravādī &c., vakroktivādī &c., vyapadeśavādī &c.

prevarication PREVARICATION

, s. vakroktiḥ f., hīnavādaḥ vākchalaṃ arthavaikalyaṃ yathārthavaikalyaṃ satyavaikalyaṃ anyavādaḥ anyavacanaṃ hīnavacanaṃ nihnutiḥ f., nihnavottaraṃ apalāpaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ vyapadeśavādaḥ chadmavādaḥ uttarābhāsaḥ.

prevaricator PREVARICATOR

, s. hīnavādī &c., nihnavavādī &c., anyavādī See PREVARICATING.

prevenient PREVENIENT

, a. agragaḥ -gā -gaṃ agravarttī -rttinī -rtti (n) agragāmī &c., pūrvvasaraḥ -rā -raṃ agrasaraḥ &c. See PRECEDENT, a.

to prevent To PREVENT

, v. a. (Hinder) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), vinivṛ prativṛ āvṛ vṛ rudh pratirudh nirudh saṃrudh avarudh uparudh pratiṣidh niṣidh bādh pratibandh vihan vyāhan pratihan stambh viṣṭambh nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), vighna rodhaṃ kṛ avarodhaṃ kṛ pratibandhaṃ kṛ pratikṛ.

--(Go before) agre gam or sṛ agre yā or vṛt. See To PRECEDE.

preventable PREVENTABLE

, a. nivāraṇīyaḥ -yā -yaṃ nivāryyaḥ -ryyā -rgyaṃ vāraṇīyaḥ &c.

prevented PREVENTED

, p. p. nivāritaḥ -tā -taṃ vāritaḥ &c., ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ &c., viruddhaḥ &c., avaruddhaḥ &c., uparuddhaḥ &c., pratiṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣiddhaḥ &c., bādhitaḥ -tā -taṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vihataḥ -tā -taṃ vyāhataḥ &c., pratihataḥ &c., vighnitaḥ &c., stambhitaḥ &c., nivarttitaḥ &c., āpratinivṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'prevented from seeing by the smoke,' dhūmoparuddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

prevention PREVENTION

, s. nivāraṇaṃ vāraṇaṃ nivāraḥ rodhaḥ -dhanaṃ avarodhanaṃ nirodhaḥ pratirodhaḥ uparodhaḥ saṃrodhaḥ pratibandhaḥ -ndhanaṃ pratiṣedhaḥ -dhanaṃ niṣedhaḥ vighātaḥ vyāghātaḥ pratīkāraḥ. See HINDERANCE.

--(Going before) agragamanaṃ purogamanaṃ.

preventive PREVENTIVE

, a. vārakaḥ -kā -kaṃ nivārakaḥ &c., bādhakaḥ &c., pratiṣedhakaḥ &c., pratibādhakaḥ &c., rodhakaḥ &c., pratirodhakaḥ &c., vyādhātakaḥ &c.

preventive PREVENTIVE

, s. vāraṇaṃ nivāraṇaṃ bādhakaḥ pratibandhakaṃ nivārakaṃ.

previous PREVIOUS

, a. pūrvvaḥ -rvvā -rvvī -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ pūrvvakaḥ &c., -tā -taṃ pūrvvabhūtaḥ -tā -taṃ pūrvvavṛttaḥ -ttā -ttaṃ pūrvvasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pūrvvajātaḥ &c., bhūtapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pūrvvatanaḥ -nī -naṃ vṛttapūrvvaḥ &c., jātapūrvvaḥ &c., prāgāgataḥ -tā -taṃ prāgbhūtaḥ &c., prāgbhavaḥ -vā -vaṃ agraḥ -grā -graṃ agrabhūtaḥ -tā -taṃ prathamaḥ -mā -maṃ prāk in comp.; 'previous possession,' pūrvvabhuktiḥ f.; 'previous existence,' prāgbhāvaḥ.

previously PREVIOUSLY

, adv. pūrvvaṃ pūrvvakaṃ pūrvvatas agre agratas puras purastāt prāk prathamatas; 'done previously,' pūrvvakṛtaḥ -tā -taṃ.

previousness PREVIOUSNESS

, s. pūrvvatvaṃ -tā agratvaṃ -tā prathamatā -tvaṃ prāthamyaṃ āditvaṃ.

prevision PREVISION

, s. pūrvvadṛṣṭiḥ f., agradṛṣṭiḥ f., pradarśanaṃ agranirūpaṇaṃ.

prey PREY

, s. (That which is seized to be devoured) āmiṣaṃ māṃsaṃ bhakṣyaṃ bhakṣaṇīyaṃ svādyaṃ bhojyaṃ.

--(Booty) loptraṃ lotraṃ lotaṃ luptaṃ luṇṭā. See PLUNDER.

--(Beast of prey) hiṃsrapaśuḥ m., paśubhakṣakaḥ paśūpajīvī m. (n) āmiṣāśī m., āmiṣabhuk m. (j) āmiṣapriyaḥ māṃsāśī m., māṃsakhādakapaśuḥ m., daśeraḥ prasahaḥ -hanaḥ.

--(Bird of prey) pratudaḥ viṣkiraḥ nasvaviṣkiraḥ valibhuk m. (j) balipriyaḥ.

[Page 624a]
to prey To PREY

, v. a. (Seize and devour) āmiṣaṃ dhṛtvā or hṛtvā bhakṣ or khād or gras.

--(Corrode) kramaśaḥ kṣi in caus. or naś in caus.

--(Prey upon) luṇṭ or luṇṭ See To PLUNDER.

priapism PRIAPISM

, s. dhvajocchrāyaḥ dhvajocchrayaḥ śiśnocchrayaḥ liṅgocchrāyaḥ.

price PRICE

, s. (Value set or paid) mūlyaṃ arghaḥ avakrayaḥ vasnaḥ bhāṭakaḥ paṇyaṃ paṇatā; 'high price,' bahumūlyaṃ mahāmūlyaṃ durmūlyaṃ mahārghaḥ māhārghyaṃ; 'low price,' alpamūlyaṃ sumūlyaṃ; 'what is the price?' kiyatā mūlyena vikrīyate; 'I will not give such a price,' etāvan mūlyaṃ na ditsāmi.

--(Reward, recompense) phalaṃ vetanaṃ.

priced PRICED

, a. (High-priced) mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ durmūlyaḥ &c., bahumūlyaḥ &c., mahārghaḥ -rghā -rghaṃ mahārghyaḥ -rghyā -rghyaṃ.

--(Low-priced) alpamūlyaḥ &c., alpārghaḥ -rghā -rghaṃ sumūlyaḥ &c.

priceless PRICELESS

, a. anarghyaḥ -rghyā -rghyaṃ anarghaḥ -rghā -rghaṃ amūlyaḥ -lyā -lyaṃ.

to prick To PRICK

, v. a. (Puncture) vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), tud (c. 6. tudati tottuṃ), vitud chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ), bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), nirbhid; 'with a thorn or sharp-pointed substance,' kaṇṭakena or śalyena vyadh or vitud; 'with a needle,' sūcyā vyadh or bhid.

--(Pain by puncture, sting) vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), pīḍ tap santap marmma vyadh.

--(Goad) pratodena tud or vitud.

--(Incite) prer pracud praṇud uttij protsah.

--(Erect the ears) karṇau stabdhīkṛ or unnam or ucchri or unnī or uccīkṛ; 'an animal that pricks its ears,' stabdhakarṇaḥ -rṇī -rṇaṃ stabdhaśrotraḥ -trā -traṃ.

--(Designate by a puncture) sūcyā aṅk or cihn.

prick PRICK

, s. (Puncture) vedhaḥ -dhanaṃ todaḥ sūciḥ -cī f., sūcanaṃ -nā vyadhaḥ -dhanaṃ uttuṇḍitaṃ.

--(Instrument for pricking) todanaṃ pratodaḥ totraṃ sūciḥ -cī -cinī -cikā śalyaṃ kaṇṭakaḥ.

--(Sharp pain) todaḥ śūlaḥ -laṃ vyathā yātanā tīkṣṇavyathā.

pricked PRICKED

, p. p. viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vedhitaḥ -tā -taṃ toditaḥ -tā -taṃ tunnaḥ -nnā -nnaṃ chidritaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ saśalyaḥ -lyā -lyaṃ śalyaviddhaḥ &c., kaṇṭakaviddhaḥ &c., sūcibhinnaḥ &c.; 'at heart,' viddhamarmmā -rmmā -rmma (n) bhinnamarmmā &c., viddhahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

--(Pained) vyathitaḥ -tā -taṃ anubhūtatīkṣṇavyathaḥ -thā -thaṃ.

pricker PRICKER

, s. (Instrument for pricking) todanaṃ totraṃ pratodaḥ sūciḥ -cī f., sūcikā śalyaṃ.

--(One who pricks) vedhakaḥ.

pricking PRICKING

, s. (Act of piercing with a sharp point) vedhaḥ -dhanaṃ vyadhaḥ -dhanaṃ śalyavedhanaṃ kaṇṭakavedhanaṃ todaḥ -danaṃ pratodaḥ -danaṃ sūciḥ -cī f., sūcanaṃ -nā.

--(Sensation of sharp pain) todaḥ śūlaḥ -laṃ tīkṣṇavyathā.

prickle PRICKLE

, s. kaṇṭakaḥ -kaṃ śūkaḥ -kaṃ sūciḥ -cī f., tvakkaṇṭakaḥ.

prickliness PRICKLINESS

, s. kaṇṭakitatvaṃ sakaṇṭakatvaṃ saśūkatvaṃ bahukaṇṭakatvaṃ.

prickly PRICKLY

, a. kaṇṭakitaḥ -tā -taṃ kaṇṭakī -kinī -ki (n) sakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ bahukaṇṭakaḥ -kā -kaṃ pracurakaṇṭakaḥ &c., śūkī &c., śūkavān -vatī -vat (t) saśūkaḥ -kā -kaṃ bahuśūkaḥ &c.

prickly-pear PRICKLY-PEAR

, s. vidaraṃ viśvasārakaṃ.

pride PRIDE

, s. garvvaḥ darpaḥ ahaṅkāraḥ ahaṅkṛtiḥ f., abhimānaṃ -natā abhimānitā mānaṃ mānitā uddhatiḥ f., auddhatyaṃ cittasamunnatiḥ f., cittonnatiḥ f., madaḥ mādaḥ dṛptatā avalepaḥ avahelā -lanaṃ ahammānaṃ ahammatiḥ f., mamatā dambhaḥ mampuḥ m., ātmābhimānaṃ unmādaḥ āṭopaḥ sāṭopatvaṃ pratibhānaṃ prauḍhatā dharpaḥ pragalbhatā unmāthaḥ śauṭīryyaṃ śauṇḍīratā āveśaḥ utsekaḥ utsiktatā; 'pride of caste,' jātyabhimānaṃ; 'of riches,' dhanadarpaḥ; 'of strength,' baladarpaḥ balāvalepaḥ.

--(Generous or proper pride) abhimānaṃ guṇābhimānaṃ svaguṇābhimānaṃ.

to pride To PRIDE

, v. a. (One's self) ātmānaṃ ślāgh (c. 1. ślāghate -ghituṃ), katth (c. 1. katthate -tthituṃ), vikatth, both with instr. c. of the thing on which one prides one's self; ātmānaṃ man (c. 4. manyate mantuṃ), abhiman with two acc., abhimānaṃ kṛ; 'he prides himself on his learning,' ātmānaṃ vidyayā ślāghate ātmānaṃ paṇḍitaṃ manyate vidyābhimānaṃ karoti; 'one who prides himself on his learning,' paṇḍitammanyaḥ; 'she prides herself on her beauty,' ātmānaṃ saundaryyeṇa ślāghate ātmānaṃ sundarīṃ manyate; 'one who does so,' sundarīmmanyā rūpagarvitā.

prier PRIER

, s. parakāryyanirūpakaḥ paraceṣṭānirūpakaḥ parakāryyacarcakaḥ.

priest PRIEST

, s. (Member of the Brahminical caste) brāhmaṇaḥ vipraḥ dvijaḥ dvijātiḥ m., dvijanmā m. (n) devalaḥ bhūdevaḥ; 'who is learned in the Vedas,' śrotriyaḥ vedavid m., vedavidvān m. (s) mantravid m., mantrajñaḥ.

--(Sacrificing or officiating priest) yājakaḥ yājñikaḥ yājī m. (n) yajñakṛt m., hotā m. (tṛ) haviryājī m., pravargyaḥ.

--(Family or domestic priest) purohitaḥ purodhāḥ m. (s) ṛtvik m. (j) kulavipraḥ kulācāryyaḥ.

--(Spiritual preceptor, officiator in sacred offices) ācāryyaḥ upādhyāyaḥ guruḥ m., purohitaḥ dharmmādhyāpakaḥ dharmmaśikṣakaḥ dharmmopadeśakaḥ. See CLERGYMAN.

priestcraft PRIESTCRAFT

, s. purohitachalaṃ upādhyāyachalaṃ upādhyāyakaitavaṃ upādhyāyakapaṭaḥ -ṭaṃ ācāryyakāpaṭyaṃ dharmmādhyāpakakaitavaṃ.

priestess PRIESTESS

, s. yajinī yājikā hotrī upādhyāyā dharmmopadeśinī.

priesthood PRIESTHOOD

, s. (Office or character of a priest) paurohityaṃ purohitatvaṃ ārtvijyaṃ upādhyāyapadaṃ dharmmādhyāpakapadaṃ brāhmaṇyaṃ brāhmaṇatā -tvaṃ.

--(The order of priests) purohitavargaḥ purohitagaṇaḥ upādhyāyavargaḥ yājñikavargaḥ dharmmādhyāpakavargaḥ dharmmādhyāpakagaṇaḥ yājakasamūhaḥ upādhyāyasamūhaḥ paurohityaṃ.

priestly PRIESTLY

, a. paurohitaḥ -tī -taṃ paurohitikaḥ -kī kaṃ purohitayogyaḥ -gyā -gyaṃ purohitasambandhī &c., yājakīyaḥ -yā -yaṃ yājñikasambandhī &c., upādhyāyasambandhī &c., paurohityasambandhī &c., dharmmādhyāpakasambandhī &c.

priest-ridden PRIEST-RIDDEN

, a. purohitādhīnaḥ -nā -naṃ upādhyāyādhīnaḥ &c., purohitavaśaḥ &c.

prig PRIG

, s. dāmbhikaḥ dambhī m. (n) rūpagarvitaḥ darśanīyamānī m. (n).

priggish PRIGGISH

, a. dāmbhikaḥ -kī -kaṃ ātmābhimānī -ninī -ni (n).

prim PRIM

, s. ativinītaḥ -tā -taṃ ekāntavinītaḥ &c., atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmaniyamaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sūkṣmādaraśīlaḥ -lā -laṃ atyādaraśīlaḥ &c., atyācārī &c.

primacy PRIMACY

, s. pradhānadharmmādhyakṣapadaṃ mukhyadharmmādhyakṣapadavī.

primarily PRIMARILY

, adv. prathamatas prāthamyena pūrvvaṃ pūrvvatas mukhyaśas mukhyatas āditas pradhānatas prādhānyena.

primariness PRIMARINESS

, s. prathamatā prāthamyaṃ mukhyatā pradhānatā prādhānyaṃ.

primary PRIMARY

, a. (First) prathamaḥ -mā -maṃ prāthamikaḥ -kī -kaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādimaḥ -mā -maṃ ādi in comp., pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Original) maulaḥ -lī -laṃ maulikaḥ -kī -kaṃ mūlikaḥ -kā -kaṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ; 'primary cause,' nidānaṃ ādikāraṇaṃ ādivījaṃ ādyavījaṃ. See PRIMITIVE.

--(First in dignity, chief) pradhānaḥ -nā -naṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pramukhaḥ -svā -svaṃ agraḥ -grā -graṃ agriyaḥ -yā -yaṃ ayyaḥ -myā -myaṃ.

--(Elementary) ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ.

primate PRIMATE

, s. pradhānadharmmādhyakṣaḥ mukhyadharmmādhyakṣaḥ pradhānopādhyāyaḥ mukhyopādhyāyaḥ pradhānadharmmādhipatiḥ m., mukhyadharmmādhipatiḥ m.

[Page 625a]
prime PRIME

, a. (First) prathamaḥ -mā -maṃ prāthamikaḥ &c. See PRIMARY.

--(First in rank, chief) mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ agraḥ -grā -graṃ uttamaḥ -mā -maṃ; 'prime minister,' mukhyamantrī m. (n) pradhānamantrī m., mahāmantrī m., pradhānāmātyaḥ mukhyāmātyaḥ; 'office of prime minister,' mukhyamantritā.

--(First in excellence) utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭaṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ varaḥ -rā -raṃ sarvvotkṛṣṭaḥ &c., sarvvaśreṣṭhaḥ &c.

--(Full. blooming) prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

prime PRIME

, s. (Dawn) udayaḥ dinārambhaḥ divasamukhaṃ dinādiḥ m.

--(Beginning) ārambhaḥ ādiḥ m.

--(Best state, heyday, height) prauḍhiḥ f., prauḍhatā akṣatatā -tvaṃ uttamatā -tvaṃ uttamāvasthā uttamadaśā siddhiḥ f.; 'the prime of youth,' yauvanaprauḍhiḥ f., prauḍhayauvanaṃ akṣatayauvanaṃ navayauvanaṃ yauvanaśrīḥ f., 'in the prime of youth,' prauḍhayauvanaḥ -nā -naṃ akṣatayauvanaḥ &c.

--(Best part) uttamabhāgaḥ uttamāṃśaḥ.

to prime To PRIME

, v. a. āgreyayantropari jvalanacūrṇaṃ dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ).

primely PRIMELY

, adv. prathamatas pradhānatas.

--(Excellently) uttamaṃ śreṣṭhaṃ suṣṭu.

primeness PRIMENESS

, s. śreṣṭhatā utkṛṣṭatā uttamatā utkarṣaḥ sāratvaṃ.

primer PRIMER

, s. bālakaśikṣārthaṃ prathamapustakaṃ or ārambhapustakaṃ vyākaraṇārambhaḥ.

primeval PRIMEVAL

, PRIMEVOUS, a. prāktanaḥ -nī -naṃ sanātanaḥ -nī -naṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādyakālīnaḥ -nā -naṃ maulaḥ -lī -laṃ maulikaḥ -kī -kaṃ prāktanakālīnaḥ -nā -naṃ prākkālīnaḥ &c.

primitive PRIMITIVE

, a. (Pertaining to the beginning, original) prathamakālikaḥ -kī -kaṃ ādyakālikaḥ &c., prāthamikaḥ -kī -kaṃ prathamaḥ -mā -maṃ. See the last.

--(Not derived, primary) mūlikaḥ -kā -kaṃ maulikaḥ -kī -kaṃ maulaḥ -lī -laṃ avyutpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Following ancient forms) prākkālīnarītiniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vṛddhācārasevī &c., prāktanavyavahārasevī -vinī -vi (n) prāktanarītisevī &c., prāktanamārgānuyāyī &c., prāktanamārgānusārī &c., ādyakālānusārī &c.

primitively PRIMITIVELY

, adv. (Originally) ādau āditas mūlatas prathamatas ārambhatas ārambhe.

--(According to primitive custom) prāktanavyavahārānusāreṇa prāktanarītyanusāreṇa ādyakālānusāratas ādyakālānurūpeṇa vṛddhācāratas.

primitiveness PRIMITIVENESS

, s. (State of being original) maulatvaṃ -tā maulikatvaṃ prāthamikatvaṃ prāthamyaṃ prathamatā ādyatvaṃ āditvaṃ.

--(Conformity) prāktanavyavahārasevanaṃ prākkālīnarītyanusāraḥ prāktanamārgānuyāyitā vṛddhācārasevanaṃ.

primness PRIMNESS

, s. ativinītatā -tvaṃ sūkṣmaniyamaniṣṭhā sūkṣmādaraśīlatā atisūkṣmatā atisaukṣmyaṃ atyādarasevanaṃ atyācārasevanaṃ.

primogenial PRIMOGENIAL

, a. prathamajātaḥ -tā -taṃ prathamajaḥ -jā -jaṃ ādijātaḥ &c.

primogeniture PRIMOGENITURE

, s. jyeṣṭhatā -tvaṃ jyaiṣṭhyaṃ pūrvvajatvaṃ pūrvvajātatvaṃ agrajatvaṃ agrajātatvaṃ vayojyeṣṭhatā jyeṣṭhavayaskatā ādijatvaṃ ādijātatvaṃ.

primordial PRIMORDIAL

, a. prākkālīnaḥ -nā -naṃ prākkālikaḥ -kī -kaṃ prāktanakālikaḥ &c., prāktanaḥ -nī -naṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādikālikaḥ &c., maulikaḥ -kī -kaṃ maulaḥ -lī -laṃ.

primrose PRIMROSE

, s. vasantakusumaḥ or vasantapuṣpa oṣadhibhedaḥ.

prince PRINCE

, s. (Sovereign) rājā m. (n) nṛpatiḥ m., bhūpatiḥ m., pārthivaḥ mahīpatiḥ m., chatrapaḥ chatrapatiḥ m., ṣaḥ in comp. See KING.

--(Sovereign of a certain territory or province) deśapatiḥ m., rāṣṭrapatiḥ m., maṇḍalapatiḥ.

--(Son of a king) rājaputraḥ rājasutaḥ rājatanayaḥ rājakumāraḥ nṛpātmanaḥ nṛpasutaḥ nṛpaputraḥ nṛpanandanaḥ yubarājaḥ kumāraḥ.

--(In theatrical language) bharttṛdārakaḥ.

[Page 625b]
princedom PRINCEDOM

, s. (Kingdom) rājyaṃ rājatvaṃ. See the word.

--(Rank or condition of a king's son) yauvarājyaṃ yuvarājatvaṃ.

princeliness PRINCELINESS

, s. rājatejasa n., rājaśrīḥ f., rājaiśvaryyaṃ. See MAJESTY.

princely PRINCELY

, PRINCELIKE, a. (Resembling a prince, royal) rājasadṛśaḥ -śī -śaṃ nṛpasadṛśaḥ &c., rājasannibhaḥ -bhā -bhaṃ nṛpopamaḥ -mā -maṃ rājajātīyaḥ -yā -yaṃ nṛpajātīyaḥ &c., rājakīyaḥ -yā -yaṃ pratāpavān -vatī -vat (t) pratāpaśālī -linī -li (n) vaibhavaśālī &c., aiśvaryyavān &c., See MAJESTIC.

--(Having the rank of a prince) rājajātīyaḥ -yā -yaṃ nṛpajātīyaḥ &c., rājakulajaḥ -jā -jaṃ rājakulaprasūtaḥ -tā -taṃ rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ.

--(Becoming a prince) rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājārhaḥ -rhā -rhaṃ nṛpocitaḥ -tā -taṃ rājocitaḥ &c., rājopayuktaḥ -ktā -ktaṃ. rājakīyaḥ &c.

prince's-metal PRINCE'S-METAL

, s. (Compound of copper and zinc) kāṃsyaṃ -syakaṃ kaṃsaḥ -saṃ.

princess PRINCESS

, s. (Female sovereign) rājñī mahiṣī. See QUEEN.

--(Daughter of a king) rājaputrī -trikā rājakumārī rājakanyā rājasutā nṛpasutā nṛpātmajā rājatanayā nṛpanandinī kumārī yuvarājapatnī.

--(In theatrical language) bharttṛdārikā.

principal PRINCIPAL

, a. mukhyaḥ -khyā -khyaṃ paramaḥ -mā -maṃ padhānaḥ -nā -naṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ agraḥ -grā -graṃ agryaḥ -gryā -gryaṃ prāgryaḥ &c., varaḥ -rā -raṃ pravaraḥ &c., vareṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ varyyaḥ -ryyā -ryyaṃ uttamaḥ -mā -maṃ purogamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ utkṛṣṭaḥ &c., śiṣṭaḥ &c., prathamaḥ -mā -maṃ; agragaṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ viśeṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ mūlikaḥ -kī -kaṃ maulikaḥ &c., siṃha in comp. See CHIEF, EMINENT, EXCELLENT; 'principal door,' siṃhadvāraṃ; 'principal queen,' paṭṭamahiṣī paṭṭadevī; 'principal minister.' See PRIME, a.

principal PRINCIPAL

, s. (Chief, head) mukhyaḥ mukharaḥ patiḥ m., adhipatiḥ m., adhyakṣaḥ nāyakaḥ. See LEADER, PRESIDENT; 'principal of a convent,' āśramaguruḥ m.; 'of a college,' vidyālayapatiḥ m., vidyālayādhipatiḥ m., vidyālayādhyakṣaḥ.

--(Capital) mūladhanaṃ mūlaṃ dhanamūlaṃ mūladravyaṃ nīviḥ -vī f., paripaṇaṃ pariṇataṃ kāyaḥ prayojyaṃ 'of a debt,' sāmakaṃ.

--(Principal perpetrator) pravarttakaḥ.

principality PRINCIPALITY

, s. (Territory of a prince) rāṣṭraṃ deśaḥ maṇḍalaṃ rājyaṃ māṇḍalikarāṣṭraṃ māṇḍalikarājyaṃ māṇḍalikadeśaḥ māṇḍalikaviṣayaḥ.

principally PRINCIPALLY

, adv. pradhānatas prādhānyatas mukhyaśas mukhyatas viśeṣatas viśeṣeṇa adhikantu.

principalness PRINCIPALNESS

, s. prādhānyaṃ pradhānatvaṃ mukhyatā -tvaṃ śreṣṭhatā utkṛṣṭatā

principle PRINCIPLE

, s. (Cause, source, origin) kāraṇaṃ hetuḥ m., ādikāraṇaṃ ādiḥ m., vījaṃ mūlaṃ prayojanaṃ ādikāraṇaṃ ādihetuḥ m.

--(Element, constituent part) mūlavastu n., tattvaṃ mūlaṃ mūlatattvaṃ aṅgaṃ avayavaḥ mūladravyaṃ mūlāvayavaḥ mūlāṅgaṃ vastu n., dhātuḥ m., sāraḥ sādhanaṃ vījaṃ mātraṃ tanmātraṃ.

--(Fundamental or elementary truth) tattvaṃ mūlatattvaṃ sūtraṃ mūlasūtraṃ prathamasūtraṃ vījaṃ paribhāṣā ārambhaḥ.

--(Rule, general truth) niyamaḥ sūtraṃ vidhiḥ m., sthitiḥ f., nyāyaḥ uktavākyaṃ vacanaṃ utsargaḥ.

--(Settled law or property) dharmmaḥ guṇaḥ māvaḥ kramaḥ svabhāvaḥ vyavasthā.

--(Settled process) rītiḥ f., kramaḥ mārgaḥ vidhānaṃ maryyādā dhārā.

--(Ground, foundation) hetuḥ m., pramāṇaṃ pāmāṇyaṃ upapattiḥ f., upapādanaṃ mūlaṃ ādhāraḥ āśrayaḥ upaṣṭambhaḥ.

principled PRINCIPLED

, a. (High-principled, well-principled) dharmmaniṣṭaḥ -ṣṭaṃ dharmmatattvaniṣṭhaḥ &c., puṇyaniyamaniṣṭhaḥ &c., suniyamaniṣṭhaḥ &c., yamaniṣṭhitaḥ -tā -taṃ udāraḥ -rā -raṃ udāraśīlaḥ -lā -laṃ.

[Page 626a]
to print To PRINT

, v. a. mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ mudritaṃ -tāṃ kṛ mudrāṅkitaṃ -tāṃ kṛ mudrākṣarīkṛ aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), mudrākṣarair aṅk samudrīkṛ. See To IMPRINT, IMPRESS.

print PRINT

, s. (Mark made by impression) mudrā mudrikā aṅkaḥ cihna.

--(Instrument for impressing) mudrā mudrāṅkanayantraṃ.

--(Impression of types or the type itself) mudrākṣaracihnaṃ mudrākṣaraṃ.

--(State of being printed) mudritatvaṃ mudrāṅkitatvaṃ; 'in print,' mudritaḥ -tā -taṃ; 'out of print,' amudritaḥ &c.

--(Print of a foot) pādacihnaṃ padāṅkaḥ pādamudrā padaṃ padavī.

printed PRINTED

, p. p. mudritaḥ -tā -taṃ mudrāṅkitaḥ &c., mudrīkṛtaḥ &c., mudrākṣarairaṅkitaḥ -tā -taṃ mudrākṣarāṅkitaḥ &c., aṅkitaḥ &c., kṛtamudraḥ -drā -draṃ. kṛtāṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ samudraḥ &c.; 'printed book,' mudritapustakaṃ.

printer PRINTER

, s. mudrākaraḥ mudrākārī m. (n) mudrākṛt mudrakaḥ mudrāṅkanakṛt.

printing PRINTING

, s. mudrāṅkanaṃ mudrākaraṇaṃ mudrīkaraṇaṃ aṅkanaṃ mudrākṣaraprayogaḥ.

printing-house PRINTING-HOUSE

, s. mudrāṅkanaśālā mudrāyantrālayaḥ -yaṃ yantrālayaḥ.

printing-ink PRINTING-INK

, s. mudrāṅkanamasiḥ -sī mudrāṅkanamasikā aṅkanamasī.

printing-press PRINTING-PRESS

, s. mudrāṅkanayantraṃ mudrāyantraṃ mudrāṅkanacakraṃ.

prior PRIOR

, a. pūrvvaḥ -rvvī -rvvaṃ pūrvvakaḥ -kā -kaṃ paurvvikaḥ -kī -kaṃ paurastyaḥ -styā -styaṃ agraḥ -grā -graṃ prāk in comp., prāktanaḥ -nī -naṃ ādyaḥ -dyā -dyaṃ ādimaḥ -mā -maṃ ādi in comp., prathamaḥ -mā -maṃ; 'prior possession,' pūrvvabhuktiḥ f.; 'prior existence,' prāgbhāvaḥ; 'prior and subsequent,' pūrvvāparaḥ -rā -raṃ parāparaḥ -rā -raṃ parāvaraḥ -rā -raṃ parāvarīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

prior PRIOR

, s. (Superior of a convent) āśramaguruḥ m., maṭhādhipatiḥ m., maṭhādhyakṣaḥ āśramādhyakṣaḥ maṭhādhikārī m. (n).

priority PRIORITY

, s. pūrvvatā -tvaṃ agratā -tvaṃ prathamatā -tvaṃ prāthamyaṃ ādyatā āditvaṃ.

--(In rank) agrapadaṃ śreṣṭhapadaṃ prādhānyaṃ pradhānatā agramānyatā agragaṇyatā agrapūjyatā agramānaṃ agrapūjā.

priory PRIORY

, s. maṭhaḥ āśramaḥ avamathaḥ vīhāraḥ dharmmaśālā.

prism PRISM

, s. tripārśvakācaḥ caturbhujākṛtiḥ pārśvatrayaviśiṣṭaḥ kācakhaṇḍaḥ.

prismasc PRISMASC

. a. (Pertaining to a prism) tripārśvakācasambandhī &c.

--(Resembling one) tripārśvakācākāraḥ -rā -raṃ.

--(Distributed or formed by one) tripārśvakācavikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tripārśvakācakalpitaḥ -tā -taṃ.

prison PRISON

, s. kārāgāraṃ kārāgṛhaṃ kārā kārāveśma n. (n) bandhanāgāraṃ bandhanālayaḥ bandhanagṛhaṃ bandhanasthānaṃ nirodhasthānaṃ nirodhagṛhaṃ nirodhaśālā vandiśālā vandiveśma n., guptiḥ f., cāraḥ.

to prison To PRISON

, v. a. See To IMPRISON.

prisoner PRISONER

, s. vandiḥ f., vandī f., kārāsthaḥ kārāgārasthaḥ kārāguptaḥ pagrahaḥ upagrahaḥ grahaṇaḥ kaparakī f., karamarī m. (n) vāriḥ f., goraṅkuḥ m.

--(One taken in war) yuddhadhṛtaḥ yuddhagṛhītaḥ śatrudhṛtaḥ śatrugṛhītaḥ yuddhadāsaḥ.

pristine PRISTINE

, a. prāktanaḥ -nī -naṃ purātanaḥ &c., prākkālīnaḥ -nā -naṃ prākkālikaḥ -kī -kaṃ ādyakālikaḥ &c., pūrvvakālīnaḥ &c., pūrvvakālikaḥ &c., purāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ -ṇaṃ prācīnaḥ -nā -naṃ.

privacy PRIVACY

, s. (State of retirement or secrecy) viviktatā -tvaṃ viviktabhāvaḥ viviktavāsaḥ ekāntatā ekāntabhāvaḥ ekāntavāsaḥ rahas n., rahaḥ rahobhāvaḥ rahībhāvaḥ rahovāsaḥ rahasyatvaṃ nibhṛtatvaṃ guptatā channatā. pacchannatā nirjanatā vijanatā.

--(Place of seclusion, retreat) viviktasthānaṃ rahaḥsthānaṃ rahaḥsthalaṃ ekāntasthānaṃ nirjanasthānaṃ vijanasthānaṃ nirjanadeśaḥ.

[Page 626b]
private PRIVATE

, a. (Separate, unconnected with others) viviktaḥ -ktā -ktaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ pṛthaksthitaḥ -tā -taṃ pṛthagātmakaḥ -kā -kaṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Peculiar to one's self) sva in comp., ātma in comp., svakīyaḥ -yā -yaṃ svīyaḥ &c. See PECULIAR; 'private conclusion,' svānumitiḥ f.; 'private advantage,' ātmahitaṃ; 'private property,' svasvaṃ svadhanaṃ ātmadhanaṃ nijasvaṃ asādhāraṇadhanaṃ ananyasvāmikadhanaṃ.

--(Sequestered, secluded, retired) viviktaḥ -ktā -ktaṃ vijanaḥ -nā -naṃ nirjanaḥ &c., ekāntaḥ -ntā -ntaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ niḥśalākaḥ -kā -kaṃ.

--(Secret, not open) rahasyaḥ -syā -syaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ &c., avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ aprakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ antar in comp.; 'very private,' suguptaḥ &c., sugūḍhaḥ &c.; 'private intelligence,' gūḍhabhāpita gūḍhavārttā; 'private road,' gūḍhamārgaḥ; 'private door,' antardvāraṃ gūḍhadvāraṃ pracchannaṃ pakṣadvāraṃ; 'private apartments,' antargṛhaṃ antaḥpuraṃ avarodhanaṃ uparodhakaṃ antarbhavanaṃ kakṣāntaraṃ niṣkuṭaḥ darbhaṭaḥ; 'pri vate room,' antaḥśālā -likā antaḥkoṣṭhakaṃ uparodhakaṃ; 'private part,' guhyaṃ rahas n., upasthaḥ adhoṅgaṃ.

--(Not in public office or employment) anadhikārī -riṇī -ri (n) anadhikārasthaḥ -sthā -sthaṃ anadhikārasthitaḥ -tā -taṃ; 'a private person,' pṛthagjanaḥ pṛthaglokaḥ pṛthagjānapadaḥ anadhikārasthavyaktiḥ f.

--(Not official) anādhikārikaḥ -kī -kaṃ.

--(In private). See PRIVATELY.

private PRIVATE

, s. (Common soldier) sainikaḥ sainyaḥ pṛthaksainyaḥ.

privateer PRIVATEER

, s. gṛhītānujñāpatreṇa pṛthagjanena sajjīkṛtā sāhasikanauḥ.

privately PRIVATELY

, adv. rahasi rahas rahasyaṃ nibhṛtaṃ -te viviktaṃ -ktatas ekāntatas ekāntaṃ vijane gūḍhaṃ gūḍhatas guptaṃ upāṃśu pracchannaṃ -nne aprakāśaṃ aprakaṭaṃ mithas; 'going privately,' gūḍhacārī -riṇī &c., guptagatiḥ -tiḥ -ti.

privateness PRIVATENESS

, s. viviktatā -tvaṃ. See PRIVACY.

privation PRIVATION

, s. (Deprivation, absence of) abhāvaḥ virahaḥ rahitatvaṃ rāhityaṃ hāniḥ f., asambhavaḥ aviṣayaḥ aprāptiḥ f., viyogaḥ apacayaḥ nāśaḥ kṣatiḥ f., kṣayaḥ haraṇaṃ lopaḥ.

--(Absence of food or things necessary to comfort) annavastrābhāvaḥ āhāravirahaḥ āhārābhāvaḥ annavastrahāniḥ f., grāsācchādanarāhityaṃ annodakābhāvaḥ annodakalopaḥ sukhasādhanābhāvaḥ sukhasādhanalopaḥ.

privative PRIVATIVE

, a. (Causing privation) hānikaraḥ -rā -raṃ hānikāraka -kā -kaṃ lopakaraḥ &c., kṣayakaraḥ &c., nāśakaraḥ &c.

--(Consisting in the absence of something) abhāvasūcakaḥ -kā -kaṃ abhāvarūpaḥ -pā -paṃ abhāvātmakaḥ -kā -kaṃ abhāvadarśakaḥ &c.

privative PRIVATIVE

, s. (Word) abhāvaśabdaḥ abhāvasūcakaśabdaḥ.

--(Prefix, in grammar) napadaṃ naprpadaṃ. Privative prefixes are such as a an nir vi.

privatively PRIVATIVELY

, adv. abhāvarūpeṇa saniṣedhaṃ niṣedharūpeṇa abhāvatas.

privilege PRIVILEGE

, s. adhikāraḥ viśeṣādhikāraḥ asādhāraṇādhikāraḥ asāmānyādhikāraḥ svādhikāraḥ svatvaṃ.

to privilege To PRIVILEGE

, v. a. ādhakāraṃ dā viśeṣādhikāraṃ dā adhikāravantaṃ -vatī -vat kṛ sādhikāraṃ -rāṃ kṛ viśeṣādhikārayuktaṃ -ktāṃ kṛ.

privileged PRIVILEGED

, p. p. or a. adhikāravān -vatī -vat (t) sādhikāraḥ -rā -raṃ viśeṣādhikāravān &c., viśeṣādhikārayuktaḥ -ktā -ktaṃ adhikāraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Exempt from tax) akaraḥ -rā -raṃ.

privily PRIVILY

, adv. rahasi guptaṃ nibhṛtaṃ sunibhṛtaṃ, See PRIVATELY.

[Page 627a]
privity PRIVITY

, s. (Joint knowledge with another) sahajñānaṃ sahabodhaḥ sahavedana samavedanaṃ samajñānaṃ samavettṛtvaṃ.

--(Private part) guhyaṃ guhyāṅgaṃ gūḍhāṅgaṃ guptāṅgaṃ goppāṅgaṃ guhyendriyaṃ guptendriyaṃ guhyasthānaṃ guptasthānaṃ guhyasthalaṃ rahas n., kaulīnaṃ upasthaḥ -sthaṃ adhoṅgaṃ; 'of a man,' śiśnaḥ dhvajaḥ, see MEMBRUM VIRILE; 'of a woman,' see PUDENDUM.

privy PRIVY

, a. (Private). See the word. (Admitted to the participation of knowledge) sahajñānī -ninī -ni (n) samajñānī &c., sahajñātā m. (tṛ) sahavettā m. (ttṛ) sahavedī m., samavettā m.

--(Privy council) gūḍhasabhā pradhānamantriṇāṃ gūḍhasabhā dhīsacivānāṃ sabhā śiṣṭasabhā

privy PRIVY

, s. śaucakūpaḥ pāyukṣālanaveśma n. (n) kardamāṭakaḥ abaskaraḥ.

privy-counsellor PRIVY-COUNSELLOR

, s. gūḍhasabhābhyantaraḥ gūḍhasabhāsad gūḍhasabhāsthaḥ.

prize PRIZE

, s. (That which is taken in war) yuddhajitadravyaṃ yuddhasampāditadravyaṃ yuddhopārjitadravyaṃ yuddhajitadhanaṃ.

--(That which is gained as the reward of success or victory) jayaphalaṃ siddhiphalaṃ jayalabdhaphalaṃ jayalābhaḥ jayalabdhavastu n., paṇajitadravyaṃ jayapāritoṣikaṃ sparddhāphalaṃ.

--(That which is offered as the reward of contest) sparddhājeyaṃ paṇajeyaṃ paṇaḥ.

--(Reward) phalaṃ pratiphalaṃ yāritoṣikaṃ.

--(Valuable acquisition) ratnaṃ nidhiḥ m.

to prize To PRIZE

, v. a. (Estimate) man (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ), samman pratiman mūlyaṃ or arghaṃ nirūp or nirṇī or saṃkhyā.

--(Value highly) bahu man bahu samman atiśayena samman bahumatiṃ kṛ.

prized PRIZED

, p. p. bahumataḥ -tā -taṃ bahusammānitaḥ &c., iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ; 'by mankind,' janeṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

prize-fighter PRIZE-FIGHTER

, s. mallayoddhā m. (ddhṛ) mallayodhī m. (n) mallaḥ jhallaḥ.

prize-fighting PRIZE-FIGHTING

, s. mallayuddhaṃ jhallayuddhaṃ muṣṭiyuddhaṃ bāhuyuddhaṃ.

pro PRO

, (Forward, forth) pra agre.

--(For). In the phrase 'pro and con,' pro may be expressed by vidhipakṣaḥ karttavyapakṣaḥ, and con by niṣedhapakṣaḥ akarttavyapakṣaḥ abhāvapakṣaḥ.

probability PROBABILITY

, s. sambhāvanā sambhavaḥ sambhāvyatā -tvaṃ sambhāvanīyatā -tvaṃ anumeyatā -tvaṃ prameyatā abhyupagamaḥ abhyupagamyatā sambhāvanāyogyatā bhavanayogyatā yogyatā -tvaṃ satyasaṅkāśatā.

probable PROBABLE

, a. sambhāvyaḥ -vyā -vyaṃ sambhāvanīyaḥ -yā -yaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ sambhāvanārhaḥ -rhā -rhaṃ satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ anumeyaḥ -yā -yaṃ abhyupagamyaḥ -myā -myaṃ abhyupagataḥ -tā -taṃ prameyaḥ -yā -yaṃ sambhāvanāyogyaḥ -gyā -gyaṃ bhavanayogyaḥ &c.; 'this is probable,' idam upapadyate or sambhavati or yujyate.

probably PROBABLY

, adv. sambhāvanīyaṃ yathāsambhavaṃ yathāyogyaṃ prāyas prāyaśas syāt kila nāma.

probate PROBATE

, s. (Of a will) mṛtapatrapramāṇaṃ mṛtalekhapramāṇaṃ.

probation PROBATION

, s. (Trial) parīkṣā -kṣaṇaṃ upadhā kaṣṭiḥ f.

--(Proof) pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ nirṇayaḥ. See PROOF.

probationary PROBATIONARY

, PROBATIONAL, a. parīkṣakaḥ -kā -kaṃ parīkṣākārī -riṇī -ri (n) parīkṣyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parīkṣā in comp., upadhā in comp.

probationer PROBATIONER

, s. parīkṣyamāṇaḥ parīkṣārūḍhaḥ parīkṣāviṣayaḥ parīkṣāpātraṃ prāthamakalpikaḥ nūtanaśiṣpaḥ navīnaśiṣpaḥ.

probator PROBATOR

, s. parīkṣakaḥ vicārakaḥ anusandhātā m. (tṛ) parīkṣākṛt.

probatory PROBATORY

, a. parīkṣakaḥ -kā -kaṃ. See PROBATIONARY, a.

probe PROBE

, s. śalākā eṣaṇī ārā āraṃ kṣataśodhanī jāmbavauṣṭhaṃ.

to probe To PROBE

, v. a. śalākādvāreṇa kṣataśodhanaṃ kṛ or nanmanthanaṃ kṛ or kṣatānveṣaṇaṃ kṛ kṣatāntaḥ śalākāṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niviś.

--(Search to the bottom, scrutinise) mammānveṣaṇaṃ kṛ sūkṣmaparīkṣāṃ kṛ sūkṣmajijñāsāṃ kṛ marmmanirīkṣaṇaṃ kṛ.

probing PROBING

, s. śalākādvāreṇa kṣataśodhanaṃ kṣataparīkṣā unmanthanaṃ marmmānveṣaṇaṃ.

probity PROBITY

, s. sāralyaṃ sādhutā ṛjutā upadhāśucitvaṃ. See INTEGRITY.

problem PROBLEM

, s. (In logic, questionable proposition) vikalpaviṣayaḥ vivādaviṣayaḥ praśnaḥ vādaḥ.

--(In geometry) kṛtyaṃ kṛtisāpekṣasiddhāntaḥ.

--(In general) praśnaḥ jijñāsā.

problematical PROBLEMATICAL

, a. vaikalpikaḥ -kī -kaṃ savikalpaḥ -lpā -lpaṃ sandigdhaḥ gdhā -gdhaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ sasaṃśayaḥ -yā -yaṃ aniścitaḥ -tā -taṃ anirṇītaḥ &c.

problematically PROBLEMATICALLY

, adv. savikalpaṃ sasaṃśayaṃ sandigdhaṃ saṃśayapūrvvaṃ.

proboscis PROBOSCIS

, s. (Of an elephant, &c.) śuṇḍā hastaḥ karaḥ.

procedure PROCEDURE

, s. (Proceeding, measure taken) kriyā vyavahāraḥ vyāpāraḥ caritaṃ kṛtiḥ f., karmma n. (n) anuṣṭhānaṃ ācaraṇaṃ ācaritaṃ ācāraḥ vṛttiḥ f., vṛttaṃ upāyaḥ sādhanaṃ upacāraḥ vidhānaṃ.

--(Mode of proceeding) rītiḥ f., mārgaḥ vidhiḥ m., kriyāvidhiḥ m., kriyāprasaṅgaḥ paryyāyaḥ kramaḥ maryyādā sampradāyaḥ.

--(Legal) vyavahāraḥ vyavahāramārgaḥ vyavahāravidhiḥ m.

to proceed To PROCEED

, v. n. (Go forward) pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), agre gam puro gam prayā agre yā agrato yā prasṛ agre sṛ prasṛp pravṛtcal pracal pracar pravicar prasthā kram pre (c. 2. praiti -tuṃ, rt. i); 'the work proceeds,' karmma pravarttate; 'let the game proceed,' dyūtaṃ pravarttatāṃ.

--(Proceed from one topic to another) punar vad (c. 1. vadati -dituṃ), krameṇa vad vacanaprasaṅgaṃ kṛ vacanaprabandhaṃ kṛ.

--(Issue, arise from) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samutpad jan (c. 4. jāyate janituṃ), prabhū niḥsṛ pravṛt uccar udi; 'his uneasiness proceeds from no other cause,' asya bādhā na anyanimittā bhavati.

--(Proceed in an undertaking, carry on measures) pravṛt prārabdhaṃ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or niṣpad or nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), pārabdhasampādanaṃ kṛ.

--(Enter upon a business, begin) pravṛt pravṛttiṃ kṛ prakram upakram ārabh.

--(Proceed against at law) abhiyuja.

proceeding PROCEEDING

, part. (Issuing from) utpannaḥ -nnā -nnaṃ samutyannaḥ &c., jātaḥ -tā -taṃ sañjātaḥ &c., niḥsṛtaḥ -tā -taṃ viniḥsṛtaḥ &c., pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ udbhavaḥ &c. in comp., utthitaḥ -tā -taṃ; 'sound proceeding from the throat,' kaṇṭhotthitaḥ svaraḥ.

prroceeding PRROCEEDING

, s. kriyā karmma n. (n) vyavahāraḥ caritaṃ caritraṃ ceṣṭitaṃ ceṣṭā vyāpāraḥ ācaraṇaṃ ācaritaṃ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vṛttaṃ anuṣṭhānaṃ ācāraḥ caryyā vidhānaṃ.

--(Course of proceeding) rītiḥ f., mārgaḥ paryyāyaḥ kriyāvidhiḥ m., kriyāprasaṅgaḥ kramaḥ gatiḥ f. See PROCEDURE.

proceeds PROCEEDS

, s. utpannaṃ samutpannaṃ utpannadhanaṃ samutpannadhanaṃ.

proceleusmaticus PROCELEUSMATICUS

, s. (Metrical foot) hayaḥ.

process PROCESS

, s. (Proceeding on, progressive course) pragamanaṃ agragamanaṃ prayāṇaṃ prakramaḥ pravṛttiḥ f., prasaraḥ gatiḥ f.

--(Gradual course) kramaḥ -maṇaṃ krame krame gamanaṃ kramaśo gamanaṃ or gatiḥ f., kramikagatiḥ f.

--(Of time) kālagatiḥ f., kālaparyyāyaḥ kālāvṛttiḥ f., kālāntaraṃ; 'in process of time,' kālāntare dineṣu gacchatsu.

--(Regular course or order) kramaḥ anukramaḥ rītiḥ f., mārgaḥ paryyāyaḥ prasaṅgaḥ niyamaḥ vyavasthā paddhatiḥ f., paripāṭī paripāṭiḥ f., vidhiḥ m., dhārā gatiḥ f., vṛttiḥ f., prabandhaḥ.

--(Course of proceeding) kriyāprasaṅgaḥ kriyā- vidhiḥ m., kriyāprabandhaḥ.

--(Legal) vyavahāraḥ vyavahāramārgaḥ vyavaharaṇaṃ kāryyaṃ akṣaḥ.

procession PROCESSION

, s. (Issuing) nirgamaḥ nirgatiḥ f., niḥsaraṇaṃ nissaraṇaṃ vinirgamaḥ niṣkramaṇaṃ pravṛttiḥ f., utpattiḥ f., apasaraṇaṃ.

--(Proceeding on) pragamanaṃ gamanaṃ prayāṇaṃ prasthānaṃ gatiḥ f., calanaṃ.

--(Train of persons moving) yātrā yātrāprasaṅgaḥ daṇḍayātrā janayātrā lokayātrā lokaśreṇī gatiḥ f.

processional PROCESSIONAL

, PROCESSIONARY, a. yātrikaḥ -kī -kaṃ yātrāsambandhī &c., daṇḍayātrāsambandhī &c., yātrārūpaḥ -pā -paṃ daṇḍayātrārūpaḥ &c., daṇḍayātrikaḥ &c.

to proclaim To PROCLAIM

, v. a. khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) prakhyā ākhyā ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), vighuṣ āghuṣ udghuṣ kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ), prakṝt parikṝt anukṝt utkṝt prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), pracar prakaṭīkṛ vyaktīkṛ.

--(Cry out) utkruś prakāśaṃ ghuṣ uccaiḥsvareṇa ghuṣ.

--(Outlaw) ghopaṇapūrvvaṃ vahiṣkṛ

proclaimed PROCLAIMED

, p. p. ghoṣitaḥ -tā -taṃ vighoṣitaḥ &c., āghoṣitaḥ &c., udghopitaḥ &c., ghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaghuṣṭaḥ &c., vighuṣṭaḥ &c., prakhyātaḥ -tā -taṃ khyāpitaḥ &c., utkīrttitaḥ &c., prakīrttitaḥ &c., uccāritaḥ &c., prakāśitaḥ &c., prakaṭīkṛtaḥ &c.

proclaimer PROCLAIMER

, s. ghoṣakaḥ vighoṣakaḥ ghoṣaṇakārī m. (n) khyāpakaḥ.

proclamation PROCLAMATION

, s. ghoṣaṇā -ṇaṃ vighoṣaṇaṃ -ṇā ghoṣaḥ khyāpanaṃ prakāśanaṃ utkīrttanaṃ prakīrttanaṃ anukīrttanaṃ pracāraṇaṃ uccāraṇaṃ rājājñāpatreṇa prakāśanaṃ; 'written,' ghoṣaṇapatraṃ vighoṣaṇapatraṃ rājājñāpatraṃ ājñāpatraṃ; 'food given by proclamation,' ghuṣṭānnaṃ.

proclivity PROCLIVITY

, s. prāvaṇyaṃ pravaṇatā pravṛttiḥ f., pravāhaḥ śīlatā.

proclivous PROCLIVOUS

, a. pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ. See INCLINED, PRONE.

to procrastinate To PROCRASTINATE

, v. a. vilama (c. 1. -lambate -mbituṃ), ākālāntāt tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or in caus. (yāpayati -yituṃ) parakālaṃ yāvat tyaj.

to procrastinate To PROCRASTINATE

, v. n. vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), ālasyāt kālaṃ yā in caus. (yāpayati -yituṃ) or kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), cira (nom. cirayati cirāyati -te -yituṃ), manda (nom. mandāyate), ākālāntarāt or kālāntaraṃ yāvat kāryyatyāgaṃ kṛ or kāryyopekṣāṃ kṛ mandakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ bhū or as.

procrastination PROCRASTINATION

, s. vilambaḥ -mbanaṃ kālayāpaḥ -panaṃ kālakṣepaḥ -paṇaṃ ākālāntarāt kāryyatyāgaḥ kālāntaraṃ yāvat kāryyopekṣā māndyaṃ mandatā dīrghasūtratā.

procrastinator PROCRASTINATOR

, s. vilambī m. (n) kālayāpakaḥ kālakṣepakaḥ ākālāntarāt kāryyatyāgī m., kālāntaraṃ or parakālaṃ yāvat kāryyopekṣakaḥ mandakarmmā m. (n) mandakāryyaḥ dīrghasūtrī m. (n) dīrghasūtraḥ.

to procreate To PROCREATE

, v. a. (Generate) jan mañjan prajan pramū or prasu (c. 1. -savati, c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ), samprasu su utpad.

procreated PROCREATED

, p. p. janitaḥ -tā -taṃ utpāditaḥ -tā -taṃ prasūtaḥ -tā -taṃ.

procreation PROCREATION

, s. jananaṃ prajananaṃ utpādanaṃ prasūtiḥ f., prasavaḥ utpattiḥ f., utpannatvaṃ prajotpādanaṃ prajotpattiḥ f.

procreative PROCREATIVE

, a. janakaḥ -kā -kaṃ utpādakaḥ -kā -kaṃ sāvakaḥ -vikā -kaṃ prajotpādakaḥ &c., prajananaśaktikaḥ -kā -kaṃ prajananaśaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

procreativeness PROCREATIVENESS

, s. prajananaśaktiḥ f., jananaśaktiḥ utpādanaśaktiḥ puṃstvaṃ.

procreator PROCREATOR

, s. janakaḥ janayitā m. (tṛ) jananaḥ janitā m., utpādakaḥ.

proctor PROCTOR

, s. (Attorney, agent) pratinidhiḥ m., parakāryyasampādakaḥ.

procumbent PROCUMBENT

, a. śayānaḥ -nā -naṃ patitaḥ -tā -taṃ kṣiptadehaḥ -hā -haṃ.

[Page 628b]
procurable PROCURABLE

, a. prāptavyaḥ -vyā -vyaṃ prāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ prāpyaḥ -pyā -pyaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ upalabhyaḥ &c., āsādanīyaḥ -yā -yaṃ adhigamyaḥ -myā -myaṃ; 'procurable with exertion,' yatnalabhyaḥ &c.; without exertion,' ayatnalabhyaḥ &c. See OBTAINABLE.

to procure To PROCURE

, v. a. (Obtain) āp (c. 5. āpnoti āptuṃ), prāp avāp samprāp labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh arj upārj āsad samāsad adhigam vid (c. 6. vindati vedituṃ vettuṃ), abhivid prativid upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), pratipad āpad āviś.

--(Bring about, effect) sampada (c. 10. -pādayati -yituṃ), upapad utpad sādh ghaṭ pravṛt in caus.

procured PROCURED

, p. p. prāptaḥ -ptā -ptaṃ labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upalabdhaḥ &c., arjitaḥ -tā -taṃ upārjitaḥ &c. See OBTAINED; 'is procured,' labhyate utpadyate.

procurement PROCUREMENT

, s. prāptiḥ f., prāpaṇaṃ labdhiḥ f., lābhaḥ upārjanaṃ sampādanaṃ.

--(Panderism) kauṭṭinyaṃ.

procurer PROCURER

, s. prāpakaḥ upārjakaḥ labdhā m. (bdhṛ) sampādakaḥ pravarttakaḥ prayojakaḥ.

--(Pimp) ratasampādakaḥ ratapravarttakaḥ. See PIMP, PANDER.

procuress PROCURESS

, s. kuṭṭinī kuṭṭanī dūtī dūtikā sañcārikā kuṭī cundī veśyācāryyā śambhalī sambhalī ratatālī f., suratatālī ratopakāriṇī ratasampādikā kauṭṭinyakartrī lāmpaṭyaprayojikā.

prodigal PRODIGAL

, a. ativyayī -yinī -yi (n) bahuvyayī &c., aparimitavyayī &c., aparimitavyayaḥ -yā -yaṃ apavyayī &c., ativyayaśīlaḥ -lā -laṃ vyayaśīlaḥ &c., apacetā -trī -tṛ (tṛ) utsargī -rgiṇī &c., atyutsargī &c., atityāgī &c., atidātā -trī -tṛ (tṛ) bahudaḥ -dā -daṃ bahupradaḥ &c., mahāvyayakārī &c., atimokṣaṇaśīlaḥ &c., muktahastaḥ -stā -staṃ dhanotsargī &c., arthotsargī &c., dhanatyāgī &c.

prodigal PRODIGAL

, s. ativyayī m. (n) bahuvyayī m. See the last.

prodigality PRODIGALITY

, s. ativyayaḥ bahuvyayaḥ apavyayaḥ mahān vyayaḥ mahāvyayaḥ aparimitavyayaḥ atityāgaḥ atyutsargaḥ atimokṣaṇaṃ atisarjanaṃ arthotsargaḥ dhanotsargaḥ dhanatyāgaḥ arthatyāgaḥ bahupradatvaṃ bahudatvaṃ muktahastatvaṃ.

prodigally PRODIGALLY

, adv. ativyayena bahuvyayena mahāvyayena aparimitavyayena atyutsargeṇa atityāgapūrvvaṃ mahāvyayapūrvvaṃ sāpavyayaṃ muktahastena.

prodigious PRODIGIOUS

, a. (Very great, huge) atimahān -hatī -hat (t) ativṛhan -hatī &c., adbhutaśarīraḥ -rā -raṃ adbhutakāyaḥ -yā -yaṃ adbhutaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vṛhatparimāṇaḥ &c., vikaṭaśarīraḥ &c., rākṣasaśarīraḥ &c.

--(Wonderful) adbhutaḥ -tā -taṃ mahodbhutaḥ -tā -taṃ adbhutatamaḥ -mā -maṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sucitraḥ -trā -traṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sṛṣṭimārgavāhyaḥ -hyā -hyaṃ prakṛtikramavāhyaḥ &c.

prodigiously PRODIGIOUSLY

, adv. adbhutaṃ mahodbhutaṃ āścaryyaṃ atiśayena atyantaṃ.

prodigiousness PRODIGIOUSNESS

, s. adbhutatvaṃ -tā atimahattvaṃ ativṛhattvaṃ.

prodigy PRODIGY

, s. adbhutaṃ utpātaḥ upasargaḥ mahodbhutaṃ adbhutaviṣayaḥ adbhutavastu n., apūrvvaviṣayaḥ apūrvvavastu n., mahadāścaryyaṃ.

prodition PRODITION

, s. viśvāsaghātaḥ viśvāsabhaṅgaḥ śatruhastārpaṇaṃ śatrusamarpaṇaṃ.

to produce To PRODUCE

, v. a. (Bring forward, offer to view or notice) praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), abhipraṇī ānī upanī agre nī agre ānī dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), pradṛś prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), pratyakṣīkṛ prāduṣkṛ āviṣkṛ puraskṛ agre sthā in caus.

--(Bring forth, generate) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), jan (c. 10. janayati -yituṃ), saṃjan prajan (c. 10. or c. 4. -jāyate -janituṃ), upajan prasu su.

--(Effect, bring into existence) utpad samutpad upapad sampad jan saṃjan kṛ sādh saṃsādh bhū in caus., udbhū sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), tan siddhīkṛ.

--(Make) kṛ kḷp vidhā ghaṭ

--(Yield) dā pradā.

[Page 629a]
produce PRODUCE

, s. (That which is produced or yielded) utpannaṃ niṣpannaṃ phalaṃ lābhaḥ utpattiḥ f., udbhūtaṃ prasavaḥ prasūtiḥ f.; 'of agriculture,' kṛṣiphalaṃ kṣetraphalaṃ; 'of a tree,' vṛkṣaphalaṃ vṛkṣotpannaṃ; 'of labour,' karmmaphalaṃ.

produced PRODUCED

, p. p. (Brought into view) upanītaḥ -tā -taṃ praṇītaḥ &c., agre ānītaḥ &c., darśitaḥ &c., pradarśitaḥ &c., prasāritaḥ &c., prāduṣkṛtaḥ &c.

--(Brought into life or being) utpannaḥ -nnā -nnaṃ utpāditaḥ -tā -taṃ samutpāditaḥ &c., jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ &c., upajātaḥ &c., sañjātaḥ &c., prasūtaḥ &c., prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ udbhavaḥ &c., udbhūtaḥ -tā -taṃ utthitaḥ -tā -taṃ; 'produced in water,' jalodbhavaḥ -vā -vaṃ.

--(Effected, resulting from) utpāditaḥ &c., sampāditaḥ &c., niṣpāditaḥ &c., niṣpannaḥ &c., janitaḥ &c., jātaḥ &c., janyaḥ -nyā -nyaṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ hetukaḥ -kā -kaṃ karttṛkaḥ &c.; 'misery produced by crime,' pāpaprayuktaṃ duḥkhaṃ; 'fever produced by fasting,' upavāsajanyo jvaraḥ.

producer PRODUCER

, PRODUCING, s. or part. utpādakaḥ -kā -kaṃ janakaḥ -kā -kaṃ sāvakaḥ -vikā -kaṃ prasavan -vantī -vat (t) prasavī -vinī -vi (n) pradaḥ -dā -daṃ dāyī -yinī &c., daḥ -dā -daṃ in comp., āvahaḥ -hā -haṃ kārī &c., karaḥ -rā -raṃ niṣpādakaḥ &c.; 'producing fruit,' phaladaḥ -dā -daṃ phalapradaḥ &c., phaladāyī &c., phalotpādakaḥ &c., phalaniṣpādakaḥ &c.; 'producing pain,' duḥkhakaraḥ -rā -raṃ duḥkhakārī &c., duḥkhajanakaḥ &c., duḥkhāvahaḥ -hā -haṃ; 'a lake producing lotuses,' padmotpādakasaras ambhojaprasavi saras.

producible PRODUCIBLE

, a. janyaḥ -nyā -nyaṃ utpādanīyaḥ -yā -yaṃ jananīyaḥ &c.

product PRODUCT

, s. (That which is produced, &c.) utpannaṃ niṣpannaṃ phalaṃ. See PRODUCE.

--(Effect, result) phalaṃ pariṇāmaḥ prayuktiḥ f., uttaraṃ middhiḥ f., phalodayaḥ.

--(In arithmetic) ghātaḥ badhaḥ guṇākāraḥ phalitāṅkaḥ phalaṃ utpannaṃ pratyutpannaṃ.

production PRODUCTION

, s. (Act or process of producing, generation) utpādanaṃ utpattiḥ f., jananaṃ prajananaṃ janma n. (n) janiḥ -nī f., udbhavaḥ sambhavaḥ prabhavaḥ sambhūtiḥ f., prasūtiḥ f., prasavaḥ janus n., rūḍhiḥ f., parūḍhiḥ f.

--(Act of effecting or forming) niṣpādanaṃ niṣpattiḥ f., sampādanaṃ upapattiḥ f., udbhāvanaṃ karaṇaṃ nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f., kalpanaṃ -nā sarjanaṃ sṛṣṭiḥ f., ghaṭanaṃ vidhānaṃ; 'law of reciprocal production and reproduction,' vījāṅkuranyāyaḥ.

--(Thing produced) ḍatpannaṃ samutpannaṃ phalaṃ. See PRODUCE.

--(Of art, manufacture, &c.) nirmmitavastu n., nirmmitadravyaṃ nirmmitapadārthaḥ śilpanirmmitadravyaṃ śilpikavastu n., vastu n.

productive PRODUCTIVE

, a. (Fruitful) phaladaḥ -dā -daṃ phalapradaḥ -dā -daṃ phaladāyī -yinī -yi (n) phaladāyakaḥ -kā -kaṃ phalotpādakaḥ -kā -kaṃ phalavān -vatī -vat (t) bahuphalaḥ -lā -laṃ saphalaḥ &c., abandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ bahuprasavaḥ -vā -vaṃ sāvakaḥ &c. See FRUITFUL, PRODUCING.

--(Causing, effective of) utpādakaḥ -kā -kaṃ janakaḥ &c., kārakaḥ &c., karaḥ -rā -rī -raṃ kārī -riṇī &c., niṣpādakaḥ &c., sampādakaḥ &c., pratipādakaḥ &c., sādhakaḥ -kā -kaṃ āvahaḥ -hā -haṃ; productive of wealth,' arthotpādakaḥ &c., arthāvahaḥ -hā -haṃ; 'of satisfaction, tṛptijanakaḥ -kā -kaṃ.

--(Lucrative) lābhadaḥ -dā -daṃ lābhakaraḥ -rā -raṃ phalāvahaḥ &c.

productiveness PRODUCTIVENESS

, s. sāphalyaṃ saphalatā phaladatvaṃ phalavattvaṃ phalotpādakatvaṃ phalajanakatā bahuphalatvaṃ bahuprasavatvaṃ.

proem PROEM

, s. vāṅmukhaṃ ārambhavākyaṃ paribhāṣā ābhāṣaḥ See PREFACE.

[Page 629b]
profanation PROFANATION

, s. atikramaḥ -maṇaṃ vyatikramaḥ -maṇaṃ samatikramaḥ dūṣaṇaṃ lopaḥ -panaṃ apavitrīkaraṇaṃ bhraṣṭīkaraṇaṃ bhraṣṭakaraṇaṃ.

profane PROFANE

, a. (Irreverent, impious) dharmmanindakaḥ -kā -kaṃ dharmmadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) devanindakaḥ &c., īśvaranindakaḥ &c., dharmmāpavādakaḥ &c., dharmmanindātmakaḥ &c., dharmmanindārūpaḥ -pā -paṃ.

--(Not pure) apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apavitraḥ -trā -traṃ aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Not sacred, not consecrated) apratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ apraṇītaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ &c., pratiṣṭhāhīnaḥ -nā -naṃ saṃskārahīnaḥ &c., brātyaḥ -tyā -tyaṃ.

--(Secular) laukikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ sāṃsārikaḥ &c., prāpañcikaḥ &c., dharmmaprakaraṇavyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ.

to profane To PROFANE

, v. a. (Violate) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram samatikram lup laṃgh.

--(Pollute, render impure) apavitrīkṛ bhraṣṭīkṛ aśuddhīkṛ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), duṣṭhīkṛ.

--(Dishonour) avaman apaman avajñā avadhīr laghkṛ apamānaṃ kṛ anādaraṃ kṛ nindāṃ kṛ.

profaned PROFANED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ bhraṣṭīkṛtaḥ &c., avamānitaḥ &c., apamānitaḥ &c., anādṛtaḥ &c., kṛtāvajñaḥ -jñā -jñaṃ avadhīritaḥ &c.

profanely PROFANELY

, adv. dharmmanindayā dharmmanindāpūrvvaṃ devanindābuddhā dharmmanindakavat sadharmmanindanaṃ apuṇyavat dharmmadveṣakavat.

profaneness PROFANENESS

, PROFANITY, s. dharmmanindā -ndanaṃ devanindā -ndanaṃ īśvaranindā dharmmāpavādaḥ dharmmalopaḥ dharmmātikramaḥ īśvarāvamānaṃ īśvarāvajñā dharmmāvajñā.

profaner PROFANER

, s. dharmmanindakaḥ dharmmāpavādakaḥ dharmmaparibhāṣakaḥ dharmmaparibhāvī m. (n) īśvaranindakaḥ dūṣakaḥ apamānakaḥ avajñātā m. (tṛ).

to profess To PROFESS

, v. a. (Avow, declare openly) pratijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), aṅgīkṛ svīkṛ urīkṛ ūrīkṛ anubhāṣ prakāśaṃ khyā in caus., prakāśaṃ or vyaktaṃ vad pratijñāpūrvvaṃ vad or kath aṅgīkārapūrvvaṃ vad pratijñāṃ kṛ prakāś.

--(Make a show of, profess one's self) chadma kṛ veśaṃ dhṛ ātmānaṃ dṛśa. See To PRETEND.

--(Profess an art, business, &c.) vṛttiṃ kṛ pravṛttiṃ kṛ vyavasāyaṃ kṛ vyāpāraṃ kṛ; 'to profess the science of medicine,' cikitsāpravṛttiṃ kṛ cikitsāvṛttiṃ kṛ cikitsāvyavasāyaṃ kṛ cikitsāṃ kṛ.

professed PROFESSED

, PROFEST, a. svapratijñātaḥ -tā -taṃ pratijñāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pratijñāpuraḥsaraḥ -rā -raṃ svīkṛtaḥ &c., aṅgīkṛtaḥ &c., prakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśoditaḥ &c., vyaktoditaḥ &c., prakāśakathitaḥ &c., prakāśitaḥ -tā -taṃ khyāpitaḥ &c.; 'professed religion,' svīkṛtadharmmaḥ.

professedly PROFESSEDLY

, adv. pratijñāpūrvvaṃ sapratijñaṃ sāṅgīkāraṃ svīkārapūrvva.

profession PROFESSION

, s. (Avowal, open declaration) aṅgīkāraḥ svīkāraḥ urīkāraḥ ūrīkāraḥ khyāpanaṃ prakāśakhyāpanaṃ pratijñā prakāśapratijñā prakāśavacanaṃ prakāśavādaḥ prakāśakathanaṃ prakāśakīrttanaṃ svamataprakāśanaṃ prakāśanaṃ sākṣyaṃ; 'empty profession,' nirarthakapratijñā; 'of religion,' dharmmasvīkāraḥ. See PRETENDER.

--(Calling, business) vṛttiḥ f., vyāpāraḥ vyavasāyaḥ varttanaṃ pravṛttiḥ f., vṛttaṃ vṛttitā jīvikā upajīvikā jīvanavṛttiḥ f., jīvanopāyaḥ upajīvanaṃ ājīvaḥ ājīvanārthaṃ udyogaḥ vārttā vyavahāraḥ; 'military,' śastravṛttiḥ f., śastrāstrabhṛttvaṃ; 'medical,' cikitsāvṛttiḥ f.

professional PROFESSIONAL

, a. (Pertaining to a profession) vṛttisambandhī dhinī &c., vṛttiviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

--(Engaged in a profession) vṛttimān -matī -mat (t). vyāpārī -riṇī -ri (n) vyavasāyī &c.

professionally PROFESSIONALLY

, adv. vṛttitas vyāpāratas vyavahāratas vyāpāreṇa.

[Page 630a]
professor PROFESSOR

, s. (One who makes open declaration) khyāpakaḥ prakāśakhyāpakaḥ vyaktakhyāpakaḥ pratijñātā m. (tṛ) pratijñākārī m. (n) aṅgīkarttā m. (rttṛ) svīkarttā m., svīkārakṛt; 'of the Christian religion,' khrīṣṭīyadharmmasvīkarttā -rtrī -rtṛ (rtṛ) khrīṣṭīyamatasvīkārī m. (n) khrīṣṭīyadharmmadhvajī m. (n) khīṣṭīyaveśadhārī m. khrīṣṭīyadharmmā m. (n) khrīṣṭīyamatāvalambī m.

--(Public teacher) prakāśapāṭhakaḥ prakāśādhyāpakaḥ prakāśopadeśakaḥ vidyālaye chātrapāṭhakaḥ or pāṭhakaḥ.

professorship PROFESSORSHIP

, s. prakāśapāṭhakapadaṃ vidyālaye pāṭhakasya padaṃ.

proffer PROFFER

, To PROFFER. See OFFER, To OFFER, &c.

proficiency PROFICIENCY

, PROFICIENCE, s. vyutpattiḥ f., vyutpannatā sampannatā pravīṇatā prāvīṇyaṃ naipuṇyaṃ nipuṇatā niveśaḥ praveśaḥ sanniveśaḥ abhiniveśaḥ niviṣṭatā abhijñatā paratvaṃ.

proficient PROFICIENT

, a. vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ sampannaḥ &c., pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nipuṇaḥ &c., niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhiniviṣṭaḥ &c., sanniviṣṭaḥ &c., abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vijñaḥ &c., vaijñānikaḥ -kī -kaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu niṣṇātaḥ -tā -taṃ kṛtāgamaḥ -mā -maṃ.

profile PROFILE

, s. arddhamukhaṃ arddhānanaṃ arddhamukhākāraḥ arddhamukhālekhyaṃ mukhapārśvaḥ mukhapārśvālekhyaṃ.

profit PROFIT

, s. lābhaḥ labdhiḥ f., prāptiḥ f., phalaṃ phalodayaḥ labhyaṃ labhyāṃśaḥ āyaḥ udayaḥ utpannaṃ paṇāyā paṇyaphalatvaṃ vṛddhiḥ f., vivṛddhiḥ f., pratipattiḥ f., yogakṣemaḥ prayogaḥ kalāntaraṃ upasvatvaṃ arjanaṃ upārjanaṃ; 'profit and loss,' lābhālābhau; 'non-enjoyment of profit,' phalābhogaḥ; 'with profit,' salābhaḥ -bhā -bhaṃ saphalaḥ -lā -laṃ sodayaḥ -yā -yaṃ.

--(Benefit, advantage) hitaṃ lābhaḥ arthaḥ.

to profit To PROFIT

, v. a. (Cause benefit or advantage) hitaṃ kṛ lābhaṃ or phalaṃ kṛ or dā arthaṃ kṛ upakṛ upakāraṃ kṛ hitāvahaḥ -hā -haṃ bhū hitāya bhū upayogī -ginī -gi bhū.

--(Profit one's self). See the next.

to profit To PROFIT

, v. n. (Gain advantage) phalaṃ or hitaṃ prāp or labh lābhaṃ prāp upakāraṃ prāp.

--(Improve, grow, better or wiser) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), vṛddhiṃ gam bhadrataraḥ -rā -raṃ bhū śreyān -yasī -yo bhū āgamaṃ kṛ jñānaṃ prāp or labh jñānāgamaṃ kṛ vidyāgamaṃ kṛ vidyāprāptiṃ kṛ.

--(Be of use or advantage) hitāya bhū phalāya bhū hitāvahaḥ -hā -haṃ bhū upayogī -ginī -gi bhū upakṛ.

profitable PROFITABLE

, a. (Gainful, lucrative) lābhakaraḥ -rā -raṃ lābhadaḥ -dā -daṃ phaladaḥ -dā -daṃ saphalaḥ -lā -laṃ phaladāyakaḥ -kā -kaṃ phalajanakaḥ &c., lābhajanakaḥ &c., phalāvahaḥ -hā -haṃ lābhāvahaḥ &c., lābhotpādakaḥ &c., phalī -linī -li (n) prāptijanakaḥ &c.

--(Useful, advantageous) hitakaraḥ -rā -raṃ hitakārakaḥ -kā -kaṃ hitajanakaḥ &c., hitāvahaḥ -hā -haṃ hitaḥ -tā -taṃ arthakaraḥ &c., arthakārakaḥ &c., arthavān -vatī -vat (t) arthadaḥ -dā -daṃ arthapradaḥ &c., sārthaka -kā -kaṃ sopakāraḥ -rā -raṃ upakārī &c., upakārakaḥ &c., upayogī &c., upayuktaḥ -ktā -ktaṃ hitapradaḥ &c., hitadāyakaḥ &c., aphalguḥ -lguḥ -lgu.

profitableness PROFITABLENESS

, s. sāphalyaṃ saphalatā -tvaṃ phalajanakatā lābhajanakatā hitakārakatvaṃ arthakārakatva hitajanakatā sārthakatvaṃ salābhatvaṃ phaladatvaṃ upakārakatā upakāritvaṃ upayogitā aphalgutā.

profitably PROFITABLY

, adv. saphalaṃ sāphalpena salābhaṃ sārthaṃ sopakāraṃ sahitaṃ hitāya phalāya yathā hitaṃ or phalaṃ prāpyate tathā avṛthā amudhā.

profited PROFITED

, p. p. upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtalābhaḥ -bhā -bha prāptaphalaḥ -lā -laṃ prāptopakāraḥ -rā -raṃ kṛtāgamaḥ -mā -maṃ vardhitaḥ -tā -taṃ.

profitless PROFITLESS

, a. nipphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ &c., phalahīnaḥ -nā -naṃ lābhahīnaḥ &c., nirlābhaḥ -bhā -bhaṃ ahitaḥ -tā -taṃ arthaḥ -rthā -rthaṃ nirarthakaḥ -kā -kaṃ asārthakaḥ &c., anupayogī &c., anāmiṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nirāyaḥ -yā -yaṃ.

profligacy PROFLIGACY

, s. vyasanitā duṣṭatā durvṛttiḥ f., durvṛttatā bhraṣṭatā naṣṭatā bhraṣṭācāratvaṃ duṣṭācāratā bhogāsaktiḥ f., viṣayāsaktatā anavasthitiḥ f., lampaṭatvaṃ lāmpaṭyaṃ aśiṣṭācāratvaṃ dhūrttatā kupathaṃ.

profligate PROFLIGATE

, a. vyasanī -ninī -ni (n) durvyasanī &c., vyasanīyaḥ -yā -yaṃ duṣṭācāraḥ -rā -raṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ duścaritraḥ -trā -traṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpīyān -yasī -yaḥ (s) durācārī &c., bhraṣṭācārī &c., bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśiṣṭācāraḥ -rā -raṃ bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayāsaktaḥ &c., nikṛtaḥ -tā -taṃ asamyakkārī &c., dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ.

profligate PROFLIGATE

, s. vyasanī m. (n) vyasanīyaḥ lampaṭaḥ kāmukaḥ. See the last.

profligately PROFLIGATELY

, adv. savyasanaṃ lampaṭavat duṣṭavat dhūrttavat salāmpaṭyaṃ.

profound PROFOUND

, a. (Deep) gambhīraḥ -rā -raṃ gabhīraḥ -rā -raṃ agādhaḥ -dhā -dhaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ avagāḍhaḥ &c., gahanaḥ -nā -naṃ nimnaḥ -mnā -mnaṃ ghanaḥ -nā -naṃ.

--(Abstruse, not obvious) gūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ nigūḍhārthaḥ &c., nigūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gūḍhaḥ &c., gambhīrārthaḥ -rthā -rthaṃ gahanaḥ -nā -naṃ gahanārthaḥ &c., sugahanaḥ &c., paramagahanaḥ &c., durjñeyaḥ -yā -yaṃ bodhāgamyaḥ -myā -myaṃ.

--(One who has penetrated deeply into any science, &c.) abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niviṣṭaḥ &c., vyutpannaḥ -nnā -nnaṃ pāragaḥ -gā -gaṃ pāragataḥ -tā -taṃ niṣṇātaḥ -tā -taṃ gambhīrārthāvadhāraṇakṣamaḥ -mā -maṃ gūḍhārthopalabdhikṣamaḥ &c., gūḍhatattvajñaḥ -jñā -jñaṃ gūḍhārthajñaḥ -jñā -jñaṃ gambhī. rārthajñaḥ &c., nigūḍhārthavid pāradarśī -rśinī &c.

--(Excessive) gāḍha -ḍhā -ḍhaṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ ghanaḥ -nā -naṃ ati or su prefixed 'profound sorrow,' gāḍhaśokaḥ; 'profound sleep,' suṣuptiḥ f., aghoranidrā; 'profound secret,' surahasyaṃ sugopanīyaṃ; 'profound secrecy,' gāḍhasaṃvṛtiḥ f., ghanasaṃvṛtiḥ f., suguptiḥ f.

profoundly PROFOUNDLY

, adv. gambhīraṃ gāḍhaṃ pragāḍhaṃ atyantaṃ nirbharaṃ bhṛśaṃ abhiniviṣṭa abhiniveśena ati or su prefixed; 'profoundly skilled,' sunipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atinipuṇaḥ &c.; 'profoundly wise' vidyābhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidyāpāradṛk m. (ś) supaṇḍitaḥ &c. See DEEPLY.

profoundness PROFOUNDNESS

, PROFUNDITY, s. (Depth) gambhīratā gabhīratā gāmbhīryyaṃ agādhatā gāḍhatā ghanatā nimnatā.

--(Of meaning) gūḍhatā nigūḍhatā gūḍhārthatā -tvaṃ.

--(Of knowledge) abhiniveśaḥ niveśaḥ vyutpannatā vyutpattiḥ f., gūḍhārthajñatā.

profuse PROFUSE

, a. (Lavish) ativyayī -yinī -yi (n) muktahastaḥ -stā -staṃ. See PRODIGAL, LAVISH.

--(Extravagant, exceeding bounds) aparimitaḥ -tā -taṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ ati prefixed; 'profuse expenditure,' ativyayaḥ aparimitavyayaḥ.

--(Exuberant, copious) samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atibahulaḥ -lā -laṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ udriktaḥ &c., atiśaya in comp., bhṛśa in comp ati or su prefixed; 'profuse perspiration,' atisvedaḥ bhṛśasvedaḥ.

profusely PROFUSELY

, adv. (Lavishly) ativyayena aparimitaṃ. See the word.

--(Copiously) bāhulpena atibahulaṃ prācuryeṇa atipracuraṃ atiriktaṃ bhūri bhūriśas atyantaṃ bhṛśaṃ ati prefixed; 'perspiring profusely,' atisvid m. f. n., bhṛśasvid.

profuseness PROFUSENESS

. s. (Lavishness) ativyayaḥ muktahastatvaṃ -tā. See LAVISHNESS, PROOIGALITY.

--(Greatabundance), See the next.

profusion PROFUSION

, s. samṛddhiḥ f., sāmṛddhaṃ atibāhulyaṃ bāhulyaṃ atibahutvaṃ ati- prācuryyaṃ atipracuratvaṃ vipulatā vaipulyaṃ ativaipulyaṃ puṣkalatā udrekaḥ atiriktatā atirekaḥ vṛddhiḥ f., utsekaḥ.

prog PROG

, s. annaṃ khādya bhojanaṃ bhakṣyaṃ.

--(Got by begging) bhikṣānnaṃ.

progenitor PROGENITOR

, s. pūrvvajaḥ pitāmahaḥ kulapuruṣaḥ pūrvvapuruṣaḥ pūrvvajanakaḥ pūrvvajanitā m. (tṛ) pūrvvajananaḥ agrajananaḥ janayitā m. (tṛ) prajananaḥ prajanaḥ janmadaḥ vījapradaḥ vījī m. (n) vaptā m. (ptṛ).

progeny PROGENY

, s. santānaṃ -naḥ santatiḥ f., apatyaṃ prajā. See OFFSPRING.

prognosis PROGNOSIS

, s. (In medicine) paribhāpā paribhāṣaṇaṃ.

prognostic PROGNOSTIC

, s. pūrvvalakṣaṇaṃ pūrvvacihnaṃ pūrvvarūpaṃ pūrvvaliṅgaṃ pūrvvasūcakacihnaṃ lakṣaṇaṃ cihnaṃ nimittaṃ ajanyaṃ śakunaṃ -naḥ bhāvisūcakacihnaṃ bhaviṣyatsūcakacihnaṃ aniṣṭasūcakacihnaṃ bhaviṣpadudbodhakacihnaṃ.

prognostic PROGNOSTIC

, a. pūrvvasūcakaḥ -kā -kaṃ agrasūcakaḥ &c., bhaviṣyasūcakaḥ &c., bhaviṣyatsūcakaḥ &c., bhāvisūcakaḥ &c., udbodhakaḥ &c., bhaviṣyadudbodhakaḥ &c.

to prognosticate To PROGNOSTICATE

, v. a. pūrvvaṃ or agre sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), pūrvve or agrato dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ) or pradṛś or bhavipyat sūc pūrvvalakṣaṇena bhaviṣyat sūc or dṛś pūrvvalakṣaṇaṃ dā pūrvvacihnaṃ dā.

--(Foretell from signs) pūrvvalakṣaṇadarśanād bhaviṣyad vad or jñā or anāgataṃ jñā in caus. or anumā.

prognostication PROGNOSTICATION

, s. pūrvvasūcanaṃ -nā agrasūcanaṃ pūrvvalakṣaṇena bhaviṣyatsūcanaṃ or bhāvisūcanaṃ or pūrvvalakṣaṇadarśanād bhaviṣpajñānaṃ or anāgatajñānaṃ or bhaviṣyadanumānaṃ.

prognosticator PROGNOSTICATOR

, s. pūrvvasūcakaḥ agrasūcakaḥ pūrvvalakṣaṇena bhavippatsūcakaḥ or bhāvisūcakaḥ or bhāvidarśakaḥ or anāgatadarśakaḥ pūrvvalakṣaṇajñaḥ pūrvvacihnajñaḥ.

programme PROGRAMME

, s. pūrvvalekhyaṃ pūrvvalekhaḥ pūrvvalikhitaṃ parisaṃkhyāpatraṃ vastuparisaṃkhyā parigaṇanāpatraṃ sūcipatraṃ.

progress PROGRESS

, s. (Moving or proceeding on) gamanaṃ pragamanaṃ gatiḥ f., prayāṇaṃ agragamanaṃ agrasaraṇaṃ agragatiḥ f., prasaraṇaṃ prasaraḥ yātrā prakramaḥ kramaḥ -maṇaṃ krāntiḥ f., anukramaṇaṃ prasthānaṃ pravāhaḥ cāraḥ ayanaṃ in comp.; 'difficult progress,' saṃkramaḥ saṃkrāmaḥ sañcāraḥ sañcaraḥ durgasañcaraḥ.

--(Increase) vṛddhiḥ f., pravṛddhiḥ f., vardhanaṃ kramaśo vṛddhiḥ f., prarūḍhiḥ f., utkramaḥ.

--(Improvement) vṛddhiḥ f., prāptiḥ f., āgamaḥ saṃvṛddhiḥ f.

--(In learning) vidyāgamaḥ vidyāprāptiḥ f., vṛddhiḥ f., abhyāsaḥ niveśaḥ.

to progress To PROGRESS

, v. n. (Proceed) pragam agre gam prayā agre yā prasṛ agre sṛ pravṛt prasthā kram.

--(Improve) vṛdh pravṛdh vṛddhiṃ gam or prāp āgamaṃ kṛ.

progression PROGRESSION

, s. (Moving forward). See PROGRESS.

--(Arithmetical) średhī anupātaḥ cayaḥ.

--(Geometrical) guṇottaraṃ cayaḥ; 'common difference in progression,' uttaraṃ; 'last term in progression,' antyapadaṃ antyadhanaṃ.

progressive PROGRESSIVE

, a. kramakaḥ -kā -kaṃ kramikaḥ -kā -kaṃ ānukramikaḥ &c., kramamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prakramamāṇaḥ &c., kramaśo vardhamānaḥ -nā -naṃ uttarottaraṃ or adhikādhikaṃ vardhamānaḥ &c., prasaraḥ -rā -raṃ uttarottaraḥ -rā -raṃ adhikādhikaḥ -kā -kaṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu.

progressively PROGRESSIVELY

, adv. kramaśas kramatas krame krame uttarottaraṃ adhikādhikaṃ.

progressiveness PROGRESSIVENESS

, s. kramakagatiḥ f., anukramaṇaṃ kramaśo vṛddhiḥ f., kramakatā.

to prohibit To PROHIBIT

, v. a. (Forbid, interdict, hinder) niṣidh (c. 1. -ṣedhati -ṣeddhuṃ), pratiṣidh pratyākhyā antaḥkhyā vṛ in caus., nivṛ nirudh pratirudh avarudh uparudh bādh pratibandh niṣedhaṃ kṛ pratiṣedhaṃ kṛ vāraṇaṃ kṛ nivāraṇaṃ kṛ; 'is prohibited,' nivāryyate. See To FORBID.

prohibited PROHIBITED

, p. p. niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pratiṣiddhaḥ &c., vāritaḥ -tā -taṃ nivāritaḥ &c., pratyākhyātaḥ &c., antaḥkhyātaḥ &c., pādhitaḥ &c.

[Page 631b]
prohibition PROHIBITION

, s. niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ -dhanaṃ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ pratyākhyānaṃ pratiṣedhoktiḥ f., niṣedhoktiḥ f., antaḥkhyānaṃ bādhaḥ -dhā -dhanaṃ rodhaḥ nirodhaḥ paryudāsaḥ āsedhaḥ vallaḥ; 'written prohibition,' nivāraṇapatraṃ nipedhapatraṃ.

prohibitor PROHIBITOR

, s. pratiṣeddhā m. (ddhṛ) pratiṣedhakaḥ niṣeddhā m., nivārakaḥ.

prohibitory PROHIBITORY

, a. nipedhakaḥ -kā -kaṃ pratiṣedhakaḥ -kā -kaṃ vārakaḥ &c., nivārakaḥ &c., māśabdikaḥ -kī -kaṃ niṣedhārthakaḥ &c., niṣedhakaraḥ -rā -raṃ.

project PROJECT

, s. kalpanā saṅkalpaḥ kalpitaṃ parikalpanā parikalpitaṃ yuktiḥ f., prayuktiḥ prayogaḥ upāyaḥ upāyakalpanā anusandhānaṃ vyavasāyaḥ abhiprāyaḥ āśayaḥ uddeśaḥ.

to project To PROJECT

, v. a. (Cast forward) prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), kṣip as prās pramuc pat in caus.

--(In the mind) manasā kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or parikḷp upāyaṃ kḷp or anusandhā agre or pūrvvecint or pracint or paricint agre nirūp ghaṭ avaso āloc agrakalpanāṃ kṛ. See To PLAIN, CONTRIVE.

to project To PROJECT

, v. n. (Jut out, be prominent) vahiḥsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), vahirvṛt vahirbhū vahirlamb vahiḥpralamb pramṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prasaraḥ -rā -raṃ bhū ativṛt atikram udagraḥ -grā -graṃ bhū prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), unnataḥ -tā -taṃ bhū or as; 'projecting beyond,' atikramya krāntvā.

projected PROJECTED

, p. p. (Cast forward) prakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ kṣiptaḥ &c., pātitaḥ -tā -taṃ.

--(Planned) manasā kalpitaḥ &c. or parikalpitaḥ &c., ghaṭitaḥ &c.

projectile PROJECTILE

, a. dūravedhī -dhinī -dhi (n); 'weapon,' dūravedhi śastraṃ astra.

projecting PROJECTING

, part. (Jutting out) vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirvarttī -rttinī &c., vahirlambaḥ -mbā -mbaṃ pralambaḥ &c., vahiḥpralambaḥ &c., udagraḥ -grā -graṃ prasaraḥ -rā -raṃ atikramī &c., ativarttī &c., unnataḥ -tā -taṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ surūḍhaḥ &c.; 'having a projecting nose,' pralambaghoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ unnasaḥ -sā -saṃ; 'having projecting teeth,' udagradan -datī -dat (t) uddanturaḥ -rā -raṃ karālaḥ -lā -laṃ karāladantaḥ -ntā -ntaṃ daṃṣṭrī &c., daṃṣṭrakarālavadanaḥ -nā -naṃ; 'having a projecting breast,' stanābhogaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

projection PROJECTION

, s. (Jutting out) vahirvarttanaṃ vahirlambatvaṃ pralambatā udagratā ābhogaḥ prasaraḥ -raṇaṃ.

--(Part jutting out) vahirlambabhāgaḥ vahiḥsthabhāgaḥ udagrabhāgaḥ unnatabhāgaḥ prarūḍhabhāgaḥ ābhogaḥ prasaraḥ niryūhaḥ dantakaḥ.

--(In astronomy) bhaṅgiḥ f., chedyakaṃ; 'projection of an eclipse,' parilekhaḥ.

--(The act of scheming) upāyakalpanā. See PROJECT.

projector PROJECTOR

, s. upāyakalpakaḥ parikalpakaḥ upāyacintakaḥ agracintakaḥ.

prolapse PROLAPSE

, PROLAPSUS, s. (As of an intestine) bhraṃśaḥ; 'prolapsus ani,' gudabhraṃśaḥ; 'uteri,' garbhāśayabhraṃśaḥ yonyarśas n.

to prolapse To PROLAPSE

, v. n. bhraṃś (c. 4. bhraśyati, c. 1. bhraṃśate -śituṃ), prabhraṃśa paribhraṃś.

prolated PROLATED

, p. p. dīrghoccāritaḥ -tā -taṃ.

--(Vowel) plutaḥ -taṃ.

prolation PROLATION

, s. (Drawling utterance) dīrghoccāraṇaṃ drāviḍaprāṇāyāmaḥ

prolegomena PROLEGOMENA

, s. paribhāṣā ābhāṣaḥ ārambhoktiḥ f., ārambhavākyaṃ pūrvvavākyaṃ

prolepsis PROLEPSIS

, s. pūrvvagrahaṇaṃ agragrahaṇaṃ aprāptakālagrahaṇaṃ pūrvvādānaṃ.

prolific PROLIFIC

, a. bahuprajaḥ -jā -jaṃ bahuprasavaḥ -vā -vaṃ bahuprajāvān -vatī -vat (t) prajāvān &c., prasavaśīlaḥ -lā -laṃ pracuraprajaḥ &c., bahvapatyaḥ -tyā -tyaṃ bahusutī -tinī -ti (n) sutī &c., prajaniṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu abandhyaḥ ndhyā -ndhyaṃ garbhadhāraṇaśīlaḥ -lā -laṃ bahusantānaḥ -nā -naṃ.

--(Productive) bahuphaladaḥ -dā -daṃ bahuphalaḥ -lā -laṃ bahuphalotpādakaḥ -kā -kaṃ. See the word.

prolix PROLIX

, a. dīrghasūtraḥ -trā -traṃ dīrghasūtrī -triṇī -tri (n) ativistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ativistṛtaḥ -tā -taṃ atidīrghaḥ -rghā -rghaṃ prapañcitaḥ -tā -taṃ atyāyataḥ -tā -taṃ atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vistīrṇaḥ &c., āyataḥ &c.

prolixity PROLIXITY

, PROLIXNESS, s. dīrghasūtratā -tvaṃ ativistīrṇatā ativistaraḥ atidīrghatā atiprapañcaḥ vistīrṇatā vistāraḥ vistaraḥ vākyavistāraḥ vāgvistaraḥ prapañcaḥ -ñcanaṃ atiprasaṅgaḥ atibāhulyaṃ.

prolixly PROLIXLY

, adv. ativistareṇa suvistareṇa vāgvistāreṇa vistaraśas.

prologue PROLOGUE

, s. prastāvanā -naṃ nāndī praveśakaḥ pūrvvaraṅgaḥ āmukhaṃ prakaraṇaṃ ārambhaḥ ārambhavākyaṃ; 'speaker of it,' nāndīvādī m. (n) nāndīkaraḥ.

to prolong To PROLONG

, PROLONGATE, v. a. (Lengthen) dīrghīkṛ drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), vitan pratan vitatīkṛ vistṝ vistīrṇīkṛ prapañc āyam āyatīkṛ visṛ prasṛ

prolongation PROLONGATION

, s. dīrghīkaraṇaṃ drāghimā m. (n) vistāraḥ vistaraḥ vistṛtiḥ f., vitatiḥ f., vitatīkaraṇaṃ āyatiḥ f., āyatīkaraṇaṃ prapañcaḥ -ñcanaṃ.

prolonged PROLONGED

, p. p. dīrghīkṛtaḥ -tā -taṃ āyatīkṛtaḥ &c., vitatīkṛtaḥ &c., vistṛtaḥ &c., āyāmitaḥ &c.; 'prolonged note,' layaḥ.

prolusion PROLUSION

, s. pūrvvaraṅgaḥ pūrvvaparīkṣā. See PRELUDE.

promenade PROMENADE

, s. (Walk for amusement) vihāraḥ viharaṇaṃ parikramaḥ.

--(Place for walking) vihārasthānaṃ viharaṇasthānaṃ.

to promenade To PROMENADE

, v. n. vihṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), vihāraṃ kṛ parikramaṃ kṛ.

prominence PROMINENCE

, PROMINENCY, s. (A standing out) unnatiḥ f., samunnatiḥ f., udagratā pralambatā uttuṅgatā surūḍhatā prarūḍhatā ābhogaḥ; 'of the breast,' stanābhogaḥ.

--(Conspicuousness) pradhānatā prādhānyaṃ pramukhatvaṃ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ utkṛṣṭatā utkarṣaḥ samunnatiḥ f., śreṣṭhatā paramapadaṃ mukhyasthānaṃ mukhyatā.

prominent PROMINENT

, a. (Standing out) unnataḥ -tā -taṃ samunnataḥ &c. udagraḥ -grā -graṃ uttuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ surūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ ābhogavān tī -vat (t) sābhogaḥ -gā -gaṃ ud or ut prefixed; 'having prominent teeth,' uddanturaḥ -rā -raṃ udagradan &c. See PROJECTING; 'having a prominent nose,' unnasaḥ -sā -saṃ pralambaghoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'having prominent breasts,' stanābhogaḥ -gā -gaṃ stanābhogaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ unnatastanaḥ &c.

--(Conspicuous) sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sudarśanīyaḥ -yā -yaṃ suvyaktaḥ -ktā -ktaṃ suprakāśaḥ -śā -śaṃ prathamadṛgviṣayaḥ -yā -yaṃ prathamadṛggocaraḥ -rā -raṃ.

--(Eminent, principle) pramukhaḥ -khā -khaṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prakṛṣṭaḥ &c., viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paramaḥ -mā -maṃ.

prominently PROMINENTLY

, adv. unnataṃ suvyaktaṃ suprakāśaṃ pradhānatas prādhānyatas.

promiscuous PROMISCUOUS

, a. prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ &c., saṅkulaḥ -lā -laṃ sānnipātikaḥ -kā kaṃ aviviktaḥ -ktā -ktaṃ nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ aparicchedaḥ -dā -daṃ abhedaḥ -dā -daṃ miśritaḥ -tā -taṃ kramavicārahīnaḥ -nā -naṃ bhedavicārahīnaḥ &c., avargīyaḥ -yā -yaṃ; 'promiscuous intercourse,' saṅkaraḥ sāṅkaryyaṃ.

promiscuously PROMISCUOUSLY

, adv. aviviktaṃ aviśeṣeṇa nirviśeṣaṃ -ṣeṇa aviśeṣatas abhedena saṅkīrṇaṃ prakīrṇaṃ akrameṇa aparicchedena; 'going about promiscuously,' saṅkīrṇacārī -riṇī &c.

promiscuousness PROMISCUOUSNESS

, s. saṅkīrṇatā prakīrṇatā saṅkulatvaṃ aviviktatā nirviśeṣatvaṃ paricchedahīnatā bhedahīnatā kramavicārahīnatā bhedavicārarāhityaṃ avargīyatā.

promise PROMISE

, s. pratijñā pratijñānaṃ pratijñātaṃ vacanaṃ abhyupāyaḥ aṅgīkāraḥ svīkāraḥ urīkāraḥ ūrīkāraḥ urarīkāraḥ saṃśravaḥ pratiśravaḥ upaśrutiḥ f., saṃvid f., niyamaḥ pratyayaḥ upagamaḥ abhyupagamaḥ paripaṇanaṃ; 'hollow or empty promise,' nirarthakapratijñā asatpapratijñā riktabhāṣaṇaṃ riktavacanaṃ śabdapāṇḍityaṃ; 'to keep or fulfil a promise,' pratijñāṃ pāl or śudh or tṝ or apavṛj or satyākṛ or satyīkṛ uktaṃ nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), vacanoddhāraṃ kṛ; 'one who keeps a promise,' kṛtapratijñaḥ -jñā -jñaṃ satyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ; 'to break a promise,' pratijñābhaṅgaṃ kṛ vacanabhaṅgaṃ kṛ saṃvidvyatikramaṃ kṛ pratijñāvyatikramaṃ kṛ pratijñālaṃghanaṃ kṛ visaṃvad (c. 1. -vadati -dituṃ), visaṃvādaṃ kṛ vipralambhaṃ kṛ pratijñāsannyāsaṃ kṛ; 'slow in performing a promise,' pratijñāmantharaḥ -rā -raṃ; 'to confirm a promise by touching water,' udakasparśaṃ kṛ; 'a sure, unfailing promise,' satpapratijñā satyavacanaṃ bhīpmapratijñā rāmapratijñā rāmavacanaṃ.

to promise To PROMISE

, v. a. and n. pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), sampratijñā with dat. or gen. of the person and acc. of the thing; pratijñāṃ kṛ aṅgīkṛ urīkṛ ūrīkṛ urarīkṛ pratiśru (c. 5. -śṛṇoti -śrotuṃ), saṃśru upaśru upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upagamaṃ kṛ abhyupe (c. 2. abhyupaiti -tuṃ, rt. i), paṇaṃ kṛ paripaṇanaṃ kṛ saṃgṝ (c. 6. -girate -garituṃ -rītuṃ) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paripaṇ vāgdānaṃ kṛ; 'I promise this to thee,' tubhyam idaṃ dadāni or dāmyāmi iti pratijñāpūrvvaṃ vad; 'he promises a cow to the Brahmin,' viprāya gāṃ pratiśṛṇoti; 'to promise marriage,' vivāhapratijñāṃ kṛ vāgdānaṃ kṛ vācādānaṃ kṛ vāgniścayaṃ kṛ.

promise-breach PROMISE-BREACH

, s. pratijñābhaṅgaḥ vacanabhaṅgaḥ pratijñāvyatikramaḥ.

promise-breaker PROMISE-BREAKER

, s. pratijñābhañjakaḥ pratijñālaṃghī m. (n) pratijñāvyatikramī m., vacanaghātī m., saṃvidvyatikramī m., saṃvidvyatikramakārī m., visaṃvādī m.

promised PROMISED

, p. p. pratijñātaḥ -tā -taṃ kṛtapratijñaḥ -jñā -jñaṃ aṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ urīkṛtaḥ &c., ūrīkṛtaḥ &c., urarīkṛtaḥ &c., pratiśrutaḥ -tā -taṃ saṃśrutaḥ &c., upaśrutaḥ &c., āśrutaḥ &c., svīkṛtaḥ &c., upagataḥ &c., abhyupagataḥ &c., abhyupetaḥ &c., paripaṇitaḥ &c., saṃviditaḥ &c., sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vāgdattaḥ -ttā -ttaṃ vācādattaḥ &c., vacanadattaḥ &c., saṅgīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samāhitaḥ -tā -taṃ.

promise-keeper PROMISE-KEEPER

, s. pratijñāpālakaḥ satyapratijñaḥ satyasandhaḥ kṛtapratijñaḥ vacananirvāhakaḥ uktinirvāhakaḥ.

promiser PROMISER

, s. pratijñākārī m. (n) pratijñākṛt m., pratijñātā m. (tṛ).

promising PROMISING

, part. or a. āśājanakaḥ -kā -kaṃ āśājananaḥ -nā -naṃ āśākārī &c.

promissory PROMISSORY

, a. sapratijñaḥ -jñā -jñaṃ pratijñāyuktaḥ -ktā -ktaṃ pratijñāviśiṣṭaḥ &c.

promontory PROMONTORY

, s. bhūnāsikā bhūmināsikā bhūśalākā antarīpaḥ -paṃ samudramadhye mahādvīpavahiḥstho bhūmibhāgaḥ mahādvīpanāsikā udagrabhūmiḥ f., udagrabhūḥ f., samudravicchinnabhūmiḥ f., sthūloccayaḥ.

to promote To PROMOTE

, v. a. (Further) upakṛ puraskṛ sāhāyyaṃ kṛ upakāraṃ kṛ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), siddhisādhanaṃ kṛ.

--(Excite, incite) uttij samuttij udyuj praṇud pracud praruc pravṛt.

--(Exalt, prefer) padaṃ vṛdh (c. 10 vardhayati -yituṃ) or saṃvṛdh or pravṛdh śreṣṭhapade or utkṛṣṭapade niyuj or pratipad padavṛddhiṃ kṛ padavarghanaṃ kṛ pratipattiṃ dā puraskṛ.

promoted PROMOTED

, p. p. (Furthered) pravarttitaḥ -tā -taṃ upakṛtaḥ -tā -taṃ kṛtopakāraḥ -rā -raṃ kṛtasāhāyyaḥ -yyā -yyaṃ.

--(Exalted, preferred) saṃvardhitaḥ -tā -taṃ pravarghita &c., śreṣṭhapadaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

promoter PROMOTER

, s. pravarttakaḥ prayojakaḥ prayojakakarttā m. (rttṛ) uttejakaḥ.

promotion PROMOTION

, s. (Furtherance) upakāraḥ sahāyatā sāhāyyaṃ pravarttanaṃ puraskāraḥ saṃvardhanaṃ -nā.

--(Preferment, exaltation) padavṛddhiḥ f., padavardhanaṃ saṃvardhanā -naṃ pravardhanaṃ vardhanaṃ pratipattiḥ f., śreṣṭhapadaniyojanaṃ śreṣṭhapadaprāptiḥ f.

[Page 633a]
promotive PROMOTIVE

, a. saṃvardhakaḥ -kā -kaṃ vardhakaḥ &c., pravarttakaḥ -kā -kaṃ sādhakaḥ &c., siddhisādhakaḥ &c., saṃvardhanakārī -riṇī -ri (n).

prompt PROMPT

, a. udyuktaḥ -ktā -ktaṃ udyataḥ -tā -taṃ avilambaḥ -mbā -mbaṃ avilambī -mbinī -mbi (n) avilambitaḥ -tā -taṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ pratyutpannamatiḥ -tiḥ -ti āśukārī -riṇī &c., suprastutaḥ -tā -taṃ prastutaḥ -tā -taṃ udyogī &c., udyamī &c., pratibhānavān -vatī -vat (t) pratibhāvān &c., sapratibhaḥ -bhā -bhaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu adīrghasūtraḥ -trā -traṃ avicāraḥ -rā -raṃ kṣipraḥ -prā -praṃ satvaraḥ -rā -raṃ.

to prompt To PROMPT

, v. a. (Incite) udyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), prayuj niyuj prer pravṛt protsah utsah praruc pracud praṇud uttij pravarttanaṃ kṛ protsāhanaṃ kṛ.

--(Suggest something forgotten) vismṛtabodhanaṃ kṛ vismṛtasūcanaṃ kṛ uttarasādhanaṃ kṛ sūcanāṃ kṛ.

prompted PROMPTED

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ &c., pravarttitaḥ &c., niyojitaḥ &c., prayojitaḥ &c., udyuktaḥ -ktā -ktaṃ uttejitaḥ -tā -taṃ sūcitaḥ &c.

prompter PROMPTER

, s. (Inciter) prerakaḥ pravarttakaḥ protsāhakaḥ prayojakaḥ.

--(One who suggests something forgotten) vismṛtabodhakaḥ vismṛtasūcakaḥ apasmṛtasūcakaḥ uttarasādhakaḥ sūcanākārī m. (n) sūcakaḥ.

--(At a theatre) sūcakaḥ sūtradhāraḥ.

prompting PROMPTING

, s. (Act of inciting) preraṇaṃ pravarttanaṃ protsāhanaṃ prarocanaṃ uttejanaṃ.

--(Suggesting something forgotten) vismṛtasūcanaṃ -nā apasmṛtasūcanaṃ sūcanā.

promptitude PROMPTITUDE

, PROMPTNESS, s. avilambaḥ pratyutpannatā udyamaḥ udyuktatā udyogaḥ kṣipratā -tvaṃ satvaratā paṭutā prastutatā suprastutatā āśukāritvaṃ pratibhā avicāraḥ.

promptly PROMPTLY

, adv. avilambena avilambitaṃ sadyas satvaraṃ kṣipraṃ āśu acireṇa acirāt avicāreṇa sodyogaṃ sodyamaṃ sapratibhaṃ.

to promulgate To PROMULGATE

, v. a. (Publish, proclaim) prakāś vikāś khyā in caus., prakhyā pracar in caus., prakaṭīkṛ kṝt utkṝt prakṝt ghuṣ &c.

promulgated PROMULGATED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ prakīrttitaḥ &c., utkīrttitaḥ &c., pracāritaḥ &c., prakaṭīkṛtaḥ &c., prakāśam abhihitaḥ -tā -taṃ. See PUBLISHED, PROCLAIMED.

promulgation PROMULGATION

, s. prakāśanaṃ pracāraṇaṃ prakīrttanaṃ utkīrttanaṃ vighoṣaṇaṃ.

promulgator PROMULGATOR

, s. prakāśakaḥ pracārakaḥ khyāpakaḥ vighoṣakaḥ ghoṣakaḥ.

prone PRONE

, a. (Bending forward, not erect, looking down) praṇataḥ -tā -taṃ nataḥ &c., namraḥ -mrā -mraṃ praṇataśiraskaḥ -skā -skaṃ adhomukhaḥ -khā -khī -khaṃ adhovadanaḥ -nā -naṃ.

--(Lying with the face downwards) adhomukhaḥ &c., adhovadanaḥ &c., adhomukhaśayaḥ -yā -yaṃ.

--(Inclined, disposed) pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ unmukhaḥ -khā -khaṃ pravarttitaḥ -tā -taṃ śīla in comp. See INCLINED.

--(Disposed to fall) pātukaḥ -kī -kaṃ patayāluḥ -luḥ -lu.

proneness PRONENESS

, s. (State of bending downwards) praṇatatvaṃ -tā namnatā adhomukhatā.

--(Inclination, disposition) pravaṇatā prāvaṇyaṃ manaḥprāvaṇyaṃ unmukhatā pravṛttiḥ f., pravāhaḥ śīlatā; 'proneness to fall,' pātukatā -tvaṃ patayālutā patanaśīlatā.

prong PRONG

, s. śūlaḥ -laṃ śikhā agraṃ kaṇṭakaḥ; 'having two prongs,' dviśikhaḥ -khā -khaṃ dvyagraḥ -grā -graṃ; 'having three prongs,' triśikhaḥ &c., tryagraḥ &c.

pronominal PRONOMINAL

, a. sarvvanāmasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sarvvanāmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

pronoun PRONOUN

, s. (In grammar) sarvvanāma n. (n) sāmānyasaṃjñā.

to pronounce To PRONOUNCE

, v. a. (Utter articulately) uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ samudāhṛ gad (c. 1. gadati -dituṃ), udīr samudīr.

--(Speak) vad (c. 1. vadati -dituṃ), pravad vac pravac gad nigad.

--(Affirm confidently) niścayapūrvvaṃ vad dṛḍhaniścayena vad nirṇayapūrvvaṃ vad.

--(Declare) prakhyā kṝt prakṛta.

--(Pronounce sentence) nirṇayaṃ kṛ nirṇayapādaṃ kṛ.

pronounceable PRONOUNCEABLE

, a. uccāraṇīyaḥ -yā -yaṃ uccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ udāharaṇīyaḥ &c.; 'easily pronounceable,' sukhoccāryyaḥ &c., sukhodyaḥ -dyā -dyaṃ.

pronounced PRONOUNCED

, p. p. (Uttered) uccāritaḥ -tā -taṃ udāhṛtaḥ &c., samudāhṛtaḥ &c., vyāhṛtaḥ &c., abhivyāhṛtaḥ &c., udīritaḥ &c., samudīritaḥ &c.; 'pronounced imperfectly,' grastaḥ -stā -staṃ luptavarṇapadaḥ -dā -daṃ.

--(Spoken) uktaḥ -ktā -ktaṃ gaditaḥ -tā -taṃ nigaditaḥ &c.

--(Declared) khyāpitaḥ -tā -taṃ kīrttitaḥ &c., prakīrttitaḥ &c.

pronunciation PRONUNCIATION

, s. uccāraṇaṃ uccāraḥ ullekhaḥ ullekhanaṃ udāharaṇaṃ udāhāraḥ vyāhāraḥ vyāharaṇaṃ udīraṇaṃ; 'of letters,' varṇoccāraḥ -raṇaṃ varṇodāhāraḥ akṣaravyāhāraḥ; 'easy of pronunciation,' sukhoccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sukhodyaḥ -dyā -dyaṃ; 'difficult,' duḥkhoccāryyaḥ &c., durudāharaḥ -rā -raṃ durvacaḥ -cā -caṃ; 'science of pronunciation,' śikṣā.

proof PROOF

, s. (Evidence, demonstration) pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ sādhanaṃ upapādanaṃ upapattiḥ f., pratipattiḥ f., pratipādanaṃ siddhiḥ f., siddhāntaḥ nirdeśaḥ nirṇayaḥ nirṇetṛtvaṃ pramātā m. (tṛ) pramātṛtvaṃ kriyānirdeśaḥ; 'written proof,' lekhapramāṇaṃ sādhanapatraṃ; 'ocular,' pratyakṣapramāṇaṃ; 'production of proof,' sādhananirdeśaḥ; 'having proof,' sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'absence of proof,' aprāmāṇyaṃ pramāṇābhāvaḥ; 'according to proof,' pramāṇatas prāmāṇyatas; 'party on whom rests the onus of proof,' sādhyavān m. (t); 'admitted as proof,' pramāṇībhūtaḥ -tā -taṃ.

--(In arithmetic) upapattiḥ f.; 'by algebra,' avyaktakriyayā upapattiḥ.

--(Evident or sure sign) lakṣaṇaṃ saniścayalakṣaṇaṃ.

--(Trial, test) parīkṣā upadhā pratītiḥ f., kaṣṭiḥ f.; 'to put to the proof,' parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ). See To PROVE; 'this may be put to the proof,' etatpratītir utpādyā.

--(Rough impression, first impression) sthūlamudrā prathamamudrā pūrvvamudrā.

--(Imprenetrability). abhedyatā abhedanīyatā atidṛḍhatā sudṛḍhatā avikāryyatā; 'proof against,' abhedyaḥ -dyā -dyaṃ avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ahāryyaḥ &c., abādhyaḥ &c.; 'proof against temptation,' alobhanīyaḥ -yā -yaṃ apralobhanīyaḥ &c.

proofless PROOFLESS

, a. niṣpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apramāṇaḥ &c., pramāṇarahitaḥ -tā -taṃ.

to prop To PROP

, v. a. (Support) ālamb (c. 1. -lambate -mbituṃ, c. 10. -lambayati -yituṃ), avalamb samavalamb upastambh viṣṭambh saṃstambh dhṛ in caus., sandhṛ abhidhṛ.

prop PROP

, s. ādhāraḥ upastambhaḥ avaṣṭambhaḥ avalambanaṃ ālambaḥ -mbanaṃ dhāraṇaṃ upaghnaḥ āśrayaḥ upalakṣyaḥ; 'as a tree of a creeper,' antikāśrayaḥ.

to propagate To PROPAGATE

, v. a. (Multiply the kind by successive production) utpattipāramparyyeṇa or paramparaprasavena jātiṃ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), ānukramikaprasavena santānaṃ or vaṃśaṃ vṛdh kramikajananena prajāvṛddhiṃ kṛ or santānavṛddhiṃ kṛ.

--(Generate successively) pāramparyyeṇa utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), krame krame jan (c. 10. janayati -yituṃ) or prajan or su or prasu.

--(Increase, extend) vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), pravṛdh parivṛdh bahutarīkṛ adhikatarīkṛ vistṝ in caus., vitan santan prasṛ in caus., visṛ prath.

--(Disseminate doctrines, &c.) pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), pracarīkṛ pracalīkṛ.

to propagate To PROPAGATE

, v. n. (Have young) śāvakān prasū (c. 2. -sūte, c. 4. -sūyate -sotuṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or utpad (c. 4. -pāda- yati -yituṃ), prasavaṃ kṛ prasūtiṃ kṛ.

propagated PROPAGATED

, p. p. paramparaprasavena or ānukramikaprasavena vardhitaḥ -tā -taṃ or vardhitajātiḥ -tiḥ -ti or vardhitavaṃśaḥ -śā -śaṃ or vardhitaprajaḥ -jā -jaṃ krame krame or anukramaṃ or pāramparyyeṇa prasūtaḥ -tā -taṃ or jātaḥ -tā -taṃ or upajātaḥ &c. or utpāditaḥ -tā -taṃ.

--(Increased, extended) vardhitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ santataḥ -tā -taṃ prasāritaḥ &c., vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ prathitaḥ &c.

--(Disseminated) pracāritaḥ -tā -taṃ pracalīkṛtaḥ &c.

propagation PROPAGATION

, s. (Multiplication of the kind by successive production) utpattipāramparyyeṇa prajāvṛddhiḥ f., paramyaraprasavena santānavṛddhiḥ f., ānukramikaprasavena jātivardhanaṃ.

--(Successive generation) pāramparyyotpattiḥ f., utpattipāramparyyaṃ paramparotpattiḥ f., paramparaprasūtiḥ f., prasūtipāramparyyaṃ kramikotpattiḥ f., anukramotpattiḥ f., pratyutpattiḥ f.

--(Extension, spreading) vardhanaṃ pravardhanaṃ vistāraḥ prasāraṇaṃ vitatiḥ f., santatiḥ f., prathanaṃ.

--(Dissemination) pracāraṇaṃ pracalīkaraṇaṃ vyāpanaṃ vyāptiḥ f.

propagator PROPAGATOR

, s. kramikotpādakaḥ utpattipāramparyyeṇa prajāvardhakaḥ or vaṃśavardhakaḥ or santānavardhakaḥ pracārakaḥ vistārakaḥ.

to propel To PROPEL

, v. a. prer (c. 10. prerayati -yituṃ), praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), cal (c. 10. cālayati -yituṃ), sañcal sṛ (c. 10. sārayati -yituṃ), sañcar (c. 10. -cārayati -yituṃ), kṛp (c. 1. karpati kraṣṭuṃ), samākṛp.

propelled PROPELLED

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ praṇoditaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ cālitaḥ -tā -taṃ sañcālitaḥ &c., sañcāritaḥ &c., sāritaḥ &c.

propense PROPENSE

, a. pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ unmukhaḥ -khā -khaṃ. See PRONE.

propension PROPENSION

, PROPENSITY, s. pravaṇatā -tvaṃ prāvaṇyaṃ manaḥprāvaṇyaṃ cittaprāvaṇyaṃ unmukhatā pravṛttiḥ f., pravāhaḥ śīlatā -tvaṃ in comp., ālutā affixed; 'propensity to fall,' patanaśīlatā patayālutā patanonmukhatā; 'good propensity,' suśīlatā sādhuśīlatvaṃ; 'having good propensities,' suśīlaḥ -lā -laṃ; 'evil propensity,' durvyasanaṃ vyasanaṃ duḥśīlatā durguṇaṃ; 'having evil propensities,' durvyasanī -ninī -ni (n) duḥśīlaḥ -lā -laṃ.

proper PROPER

, a. (Peculiar) sva in comp., svakīyaḥ -yā -yaṃ svīyaḥ -yā -yaṃ svakaḥ -kā -kaṃ ātma in comp., ātmīyaḥ -yā -yaṃ ātmakīyaḥ &c., nija in comp., nijaḥ -jā -jaṃ avyāpī -pinī &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ; 'proper nature,' ātmabhāvaḥ svabhāvaḥ; 'proper duty,' svadharmmaḥ.

--(Fit, suitable) yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyogyaḥ &c., yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ &c., upayogī -ginī &c., ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ &c., samucitaḥ &c., aupayikaḥ -kī -kaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ saṅgataḥ -tā -taṃ saṅgatārthaḥ -rthā -rthaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ paryāptaḥ -ptā -ptaṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ arhaḥ -rhā -rhaṃ yathārhaḥ &c., pathyaḥ -thyā -thyaṃ abhinītaḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ kṣamaḥ -kṣā -kṣaṃ. Sometimes expressible by the fut. pass. part.; as, 'proper to be done,' karttavyaḥ -vyā -vyaṃ karaṇīyaḥ -yā -yaṃ kāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'a proper course,' karttavyatā; 'proper to be eaten,' khādyaḥ -dyā -dyaṃ; 'proper for diet,' pathyaḥ &c.; 'eating what is proper,' pathyāśī &c.; 'to be proper,' yuj in pass. (yujyate) arh (c. 1. arhati -rhituṃ), upapad in pass. (-padyate). See OUGHT.

--(Proper noun) nāmavācakaḥ.

properly PROPERLY

, adv. yathāyogyaṃ yathocitaṃ yuktaṃ yogyaṃ ucitaṃ yathāyuktaṃ yathārhaṃ -rhatas samyak upayuktaṃ yogatas yathārthaṃ yathāyathaṃ yathātathaṃ samañjasaṃ nyāyatas dharmmatas sāmprataṃ sthāne.

--(Strictly) tattvatas vastutas.

property PROPERTY

, s. (Quality, inherent or natural characteristic) guṇaḥ dharmmaḥ svabhāvaḥ svadharmmaḥ viśeṣaḥ -ṣaṇaṃ viśeṣalakṣaṇaṃ lakṣaṇaṃ sahajaguṇaḥ sahajabhāvaḥ prakṛtibhāvaḥ prakṛtiguṇaḥ rūpaṃ svarūpaṃ vastu n., vastusvabhāvaḥ vastuśaktiḥ f., nisargabhāvaḥ avachedaḥ -dakaḥ; 'specific property,' jātisvabhāvaḥ jātitvaṃ; 'properties, a collection of them,' guṇasaṅgrahaḥ guṇajātaṃ; 'the three properties of nature,' guṇatrayaṃ; See NATURE; 'possession of properties,' guṇavattā -ttvaṃ guṇatā guṇitā; 'possessed of them,' guṇānvitaḥ -tā -taṃ guṇavān &c.; 'a general or common property' sādhāraṇaguṇaḥ sādhāraṇadharmmaḥ; 'latent property,' marmma n. (n) gūḍhadharmmaḥ; 'some properties belong to all numbers,' katicid dharmmāḥ sarvvasaṃkhyāvipayakā bhavanti.

--(Right of possessing) svatvaṃ adhikāraḥ adhikāritvaṃ -tā svāmyaṃ svāmitvaṃ prabhutvaṃ.

--(Thing owned, own possession) svaṃ svadhanaṃ svavittaṃ svadravyaṃ ātmadhanaṃ.

--(Possessions in general, money, estates, &c.) dhanaṃ vittaṃ vasu n., vibhavaḥ dravyaṃ draviṇaṃ arthaḥ rikthaṃ ṛkthaṃ dāyaḥ rāḥ m. (rai) bhūmiḥ f., dhāryyamāṇatvaṃ yogakṣemaḥ; 'fixed property,' sthāvaraṃ sthāvaradhanaṃ nibandhaḥ; 'moveable property,' asthāvaraṃ asthāvaradhanaṃ; 'landed property,' bhūmidhanaṃ bhūmiḥ f., kṣetraṃ pāṃśuḥ m., sthāvaraṃ; 'property in cattle,' godhanaṃ govṛndaṃ; 'public or common property,' gaṇadravyaṃ gaṇadhanaṃ; 'possessing property,' dhanī -ninī &c., dhanavān &c., rikthī &c.; 'accession of property,' dhanāgamaḥ; 'accumulation of it,' dhanasampattiḥ f., dhanopacayaḥ; 'heir to it,' dhanādhikārī m. (n) ṛkthabhāgī m., rikthahārī m., dhanahārī m., dhanaharaḥ dhanagrāhaḥ; 'receiving or inheriting it,' ṛkthagrahaṇaṃ dhanagrahaṇaṃ dhanādānaṃ 'division of it,' ṛkthabhāgaḥ dāyabhāgaḥ dāyavibhāgaḥ; 'forfeiture of it,' dāyāpavarttanaṃ; 'acquisition of it,' dhanārjanaṃ.

prophecy PROPHECY

, s. (Act of prediction) bhaviṣpatkathanaṃ bhaviṣyakathanaṃ bhāvikathanaṃ bhāviviṣayakathanaṃ bhaviṣyatpradarśanaṃ bhaviṣyaddarśanaṃ pradarśanaṃ bhāvivipayapradarśanaṃ bhāvipradarśanaṃ bhaviṣyatsūcanaṃ bhāvinirūpaṇaṃ agranirūpaṇaṃ siddhādeśaḥ. See PREDICTION.

--(The prediction itself, or matter predicted) bhaviṣyadvākyaṃ bhaviṣyadvacanaṃ bhaviṣyavādaḥ bhaviṣyadvāk f. (c) bhaviṣyārthaḥ bhaviṣyat n., bhavitavyaṃ.

prophesied PROPHESIED

, p. p. pradarśitaḥ -tā -taṃ pūrvvakathitaḥ &c., prāksambhavāddarśitaḥ &c.

to prophesy To PROPHESY

, v. a. bhaviṣyat kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or pradṛś (c. 10. -darśayati -yituṃ) or dṛś bhaviṣyat sūc bhāvikathanaṃ kṛ bhāviviṣayaṃ pradṛś or kath bhāvibiṣayaṃ or bhaviṣyārthaṃ pūrvve dṛś or agre sūc or nirūp bhāvipradarśanaṃ kṛ anāgataṃ dṛś or jñā in caus. See To PREDICT, FORETELL.

prophet PROPHET

, s. bhaviṣyadvaktā m. (ktṛ) bhaviṣyadvādī m. (n) bhāvivaktā m., bhaviṣyatkathakaḥ bhāvikathakaḥ pradarśakaḥ bhaviṣyatpradarśakaḥ bhāvipradarśakaḥ bhāvidarśakaḥ bhaviṣyaddarśakaḥ bhāvisūcakaḥ bhaviṣyatsūcakaḥ anāgatadarśakaḥ anāgatavaktā m., agranirūpakaḥ pūrvvanirūpakaḥ bhāvinirūpakaḥ anāgatajñāpakaḥ bhāvijñāpakaḥ purāvid m., dūradarśī m. (n) bhāvidarśī m., daivajñaḥ.

prophetess PROPHETESS

, s. bhaviṣyadvaktrī bhaviṣyadvādinī anāgatadarśinī daivajñā.

prophetic PROPHETIC

, PROPHETICAL, a. bhaviṣyatsūcakaḥ -kā -kaṃ bhāvisūcakaḥ &c., bhaviṣyaddarśakaḥ &c., bhāvidarśakaḥ &c., bhāvipradarśakaḥ &c., pradarśakaḥ &c., bhaviṣyatkathanaviṣayaḥ -yā -yaṃ bhāvikathanasambandhī &c., ārṣaḥ -rṣī -rṣaṃ.

prophetically PROPHETICALLY

, adv. bhaviṣpatkathanapūrvvaṃ bhāvisūcanapūrvvaṃ bhāvikathanakrameṇa

prophylactic PROPHYLACTIC

, PROPHYLACTICAL, a. roganivārakaḥ -kā -kaṃ rogavārakaḥ &c.

propinquity PROPINQUITY

, s. samīpatā sāmīṣyaṃ sabidhiḥ m., sannidhānaṃ sannikarṣaḥ pratyāsattiḥ f., pratyāsannatā āsannatā; 'close propinquity,' ānantaryyaṃ anantaraṃ. See NEARNESS.

[Page 635a]
propitiable PROPITIABLE

, a. ārādhanīyaḥ -yā -yaṃ ārādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ prasādanīyaḥ &c.

to propitiate To PROPITIATE

, v. a. ārādh (c. 10. -rādhayāta -yituṃ), abhirādh prasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), samprasad abhiprasad anurañj (c. 10. -rañjayati -yituṃ), sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), śam (c. 10. śamayati -yituṃ), prasādh (c. 10. -sādhayati -yituṃ), tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ), santuṣ parituṣ samparituṣ anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), abhipraṇī prasannīkṛ.

propitiated PROPITIATED

, p. p. ārādhitaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ &c., prasannaḥ -nnā -nnaṃ anurañjitaḥ &c., abhirāddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śamitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśamitaḥ &c., anunītaḥ &c., abhipraṇītaḥ &c.

propitiation PROPITIATION

, s. ārādhanaṃ -nā prasādanaṃ sāntvanaṃ -nā sāntvaḥ -ntvaṃ śāntvaḥ -tvaṃ śāntvanaṃ anurañjanaṃ śamanaṃ śāntiḥ f., praśāntiḥ f., upaśāntiḥ f., śāntikarmma n. (n) praśamanaṃ upaśamanaṃ anunayaḥ abhipraṇayaḥ santoṣaṇaṃ sāma n. (n); 'for sin,' prāyaścittaṃ.

propitiator PROPITIATOR

, s. ārādhakaḥ śāntikarttā m. (rttṛ) sāntvanakṛt anurañjakaḥ.

propitiatory PROPITIATORY

, a. śāntikaḥ -kī -kaṃ śamakaḥ -kā -kaṃ śāntikaraḥ -rā -raṃ sāntvakaraḥ &c., śamakārakaḥ -kā -kaṃ upaśamakaḥ &c., ārādhakaḥ &c., prasannakārakaḥ &c.; 'propitiatory ceremonies,' śāntikaṃ śāntikapauṣṭikaṃ; 'course of such ceremonies,' anuṣṭhānaṃ; 'water used at them,' śāntyudaṃ -dakaṃ.

propitious PROPITIOUS

, a. (Favorable) prasannaḥ -nnā -nnaṃ suprasannaḥ &c., anukūlaḥ -lā -laṃ sumanaskaḥ -skā -skaṃ anugrāhī -hiṇī -hi (n) ānugrāhakaḥ -kī -kaṃ hitakāmaḥ -mā -maṃ hitavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi suhitaḥ -tā -taṃ upakāraśīlaḥ -lā -laṃ abhimukhaḥ -khā -khaṃ.

--(As a god granting boons) varadaḥ -dā -daṃ varapradaḥ -dā -daṃ.

--(Auspicious) śubhaḥ -bhā -bhaṃ kalpāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ śubhaṅkaraḥ -rā -raṃ śubhadaḥ -dā -daṃ māṅgalikaḥ -kī -kaṃ maṅgalyaḥ -lyā -lyaṃ maṅgalakaraḥ &c., kṣemakaraḥ &c., kṣemaṅkaraḥ &c., bhadraṅkaraḥ &c., ṛtiṅkaraḥ &c., kṣemakāraḥ -rī -raṃ śarmmadaḥ -dā -daṃ śaṅkaraḥ &c., śarmmavān -vatī -vat (t) iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ &c.

propitiously PROPITIOUSLY

, adv. prasannaṃ prasādena saprasādaṃ anukūlaṃ sānukūlyaṃ sānugrahaṃ kalpāṇaṃ samāṅgalyaṃ kṣemeṇa. See AUSPICIOUSLY.

propitiousness PROPITIOUSNESS

, s. prasannatā prasādaḥ anukūlatā ānukūlyaṃ suprasannatā abhimukhatā ābhimukhyaṃ māṅgalyaṃ maṅgalatā kalyāṇaṃ -ṇatā śubhatā.

proponent PROPONENT

, s. pūrvvavādī m. (n) agravādī m., pūrvvapakṣī m., pratijñāvādī m.

proportion PROPORTION

, s. (Comparative relation or adaptation of one thing to another) pramāṇaṃ parimāṇaṃ sammitiḥ f., pramitiḥ f., parasparapramāṇaṃ parasparānuguṇyaṃ anuguṇatā ānuguṇyaṃ parasparānurūṣyaṃ parasparānurūpatā parasparasādṛśyaṃ anyonyasādṛśyaṃ anyonyasamatā parasparānuṣaṅgaḥ mithaḥsādṛśyaṃ parasparasambandhaḥ anyonyasambandhaḥ mithaḥsambandhaḥ parasparānvayaḥ vyatiṣaṅgaḥ. See PROPORTIONATENESS; 'in proportion to,' anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ anusārī -riṇī &c., sadṛśaḥ -śī -śaṃ samaḥ -mā -maṃ sādṛśyena yathāpramāṇaṃ pramāṇatas anurūpeṇa anusāreṇa sadṛśaṃ, or expressed by anu or yathā prefixed or tas affixed; as, 'in proportion to one's strength,' yathāśakti śaktitas ātmaśaktisādṛśyena svaśaktitas ātmaśaktisamaṃ.

--(Relation in general) anvayaḥ samanvayaḥ anuṣaṅgaḥ sambandhaḥ samparkaḥ.

--(In arithmetic) anupātaḥ; 'the four numbers are in proportion,' catasraḥ saṃkhyā anupātasthāḥ santi; 'dependence of larger numbers on smaller in a progressive series,' tāratamyaṃ.

--(Symmetry, adaptation) sammitiḥ f., sammitatā sandhānaṃ anusandhānaṃ saṃyogaḥ anvayaḥ; 'of parts or form,' aṅgasaṃyogaḥ aṅgasandhānaṃ avayavasaṃyogaḥ ākāraśuddhatā ākāraśuddhiḥ f.; 'of just proportions.' ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Just share) aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ uddhāraḥ.

to proportion To PROPORTION

, PROPORTIONATE, v. a. parasparaṃ or anyonyaṃ sadṛśīkṛ or anurūpīkṛ or anuguṇīkṛ or samīkṛ parasparānuguṇyaṃ kṛ parasparānurūpyaṃ kṛ parasparasādṛśyaṃ kṛ mithaḥsādṛśyaṃ kṛ sammitaṃ -tāṃ kṛ pramāṇaṃ kṛ samapramāṇīkṛ. See To ADJUST.

proportionate PROPORTIONATE

, PROPORTIONABLE, PROPORTIONAL, a. samapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samapramāṇakaḥ -kā -kaṃ sammitaḥ -tā -taṃ pramitaḥ -tā -taṃ parimitaḥ -tā -taṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ samaḥ -mā -maṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ anusārī &c., ānupaṅgikaḥ -kī -kaṃ anuṣaṅgikaḥ &c., anuṣaṅgī &c., parasparānuguṇaḥ &c., parasparānurūpaḥ -pā -paṃ parasparasadṛśaḥ &c., parasparānupaṅgikaḥ -kī -kaṃ samatolaḥ -lā -laṃ; 'proportionate to one's strength,' ātmaśaktisadṛśaḥ &c., ātmaśaktisamaḥ &c.

proportionateness PROPORTIONATENESS

, PROPORTIONABLENESS, s. pramāṇasamatā parimāṇasamatā samapramāṇakatā sammitiḥ f., anuguṇatā ānuguṇyaṃ sadṛśatā sādṛśyaṃ samatā tulyatā anurūpatā ānurūppaṃ parasparānuguṇyaṃ. See PROPORTION.

proportionably PROPORTIONABLY

, adv. anurūpatas anurūpaṃ anusāreṇa -ratas sādṛśyena sadṛśaṃ pramāṇatas yathāpramāṇaṃ yathāparimāṇaṃ pramāṇānusārāt -reṇa yathāṃśatas vibhāgaśas; 'to one's strength,' see under PROPORTION.

proportioned PROPORTIONED

, p. p. yathāpramāṇaṃ parikalpitaḥ -tā -taṃ pramāṇānusārāt kalpitaḥ &c. or vihitaḥ &c. See PROPORTIONATE.

proposal PROPOSAL

, s. upanyāsaḥ karttavyopanyāsaḥ pratijñā pratijñātaṃ karttavyasūcanā -naṃ karttavyapratijñā karttavyanirdeśaḥ abhidhānaṃ abhihitaṃ uktaṃ vākyaṃ.

--(Of marriage), see the next.

to propose To PROPOSE

, v. a. upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyāsaṃ kṛ upanyāsīkṛ karttavyopanyāsaṃ kṛ karttavyasūcanaṃ kṛ pratijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), pratijñāṃ kṛ karttavyapratijñāṃ kṛ nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), nivedanaṃ kṛ abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), karttavyaṃ or yathākarttavyaṃ nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), karttavyanirdeśaṃ kṛ.

--(Intend), see the word.

--(Make an offer of marriage) vivāhapratijñāṃ kṛ premanivedanaṃ kṛ.

proposed PROPOSED

, p. p. upanyastaḥ -stā -staṃ upanyāsīkṛtaḥ -tā -taṃ pratijñātaḥ &c., niveditaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhihitaḥ &c.

proposition PROPOSITION

, s. upanyāsaḥ pratijñā pratijñātaṃ vākyaṃ uktaṃ vacanaṃ.

--(In logic, geometry, &c.) pratijñā pratijñeyaṃ phakkikā prameyaṃ pūrvvapakṣaḥ pratijñātārthaḥ; 'abandonment of the original proposition,' pratijñāsannyāsaḥ pratijñāhāniḥ f.; 'denial of a proposition,' pratijñāvirodhaḥ; 'completing it,' ākāṃkṣāpūraṇaṃ; 'subsequent proposition,' pratijñāntaraṃ.

to propound To PROPOUND

, v. a. (Propose) upanyas pratijñā nirdiś ābhadhā sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), nivid pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ)

propounded PROPOUNDED

, p. p. upanyastaḥ -stā -staṃ pratijñātaḥ -tā -taṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

proprietary PROPRIETARY

, a. svāmisambandhī -ndhinī -ndhi (n) svāmyadhīnaḥ -nā -naṃ; 'proprietary right,' svatvaṃ adhikāraḥ -ritā svāmitvaṃ svāmyaṃ prabhutvaṃ -tā.

proprietor PROPRIETOR

, s. svāmī m. (n) adhikārī m. (n) prabhuḥ m., patiḥ m., īśvaraḥ svatvavān m. (t) adhikāravān m., svatvādhikārī m.; 'without title,' anapasaraḥ.

proprietorship PROPRIETORSHIP

, s. svāmitvaṃ svāmyaṃ svatvaṃ adhikāritā -tvaṃ prabhutvaṃ.

[Page 636a]
proprietress PROPRIETRESS

, s. svāminī f., adhikāriṇī f., svatvādhikāriṇī f.

propriety PROPRIETY

, s. yathāyogyatā yuktatā yogyatā yathāyuktatā yuktiḥ f., upayuktatā upayogitā -tvaṃ ucitatvaṃ aucityaṃ yathocitatvaṃ upapattiḥ f., sāmañjasyaṃ samañjasaṃ sambhāvanā nyāyaḥ -yatā saṅgatatvaṃ sāṅgatyaṃ yāthārthyaṃ yathārhatā yāthātathyaṃ abhreṣaḥ paryyāptiḥ pātraṃ -tratā; 'of conduct,' maryyādā maryyādānatikramaḥ vinayaḥ vinītatā sucaryyā sucaritaṃ sthitiḥ f., saṃsthā anatikramaḥ avyabhicāraḥ karttavyatā itikarttavyatā; 'pattern of propriety,' nyāyādhāraḥ.

prorogation PROROGATION

, s. cirakālaparyyantaṃ mahāsabhāvisarjanaṃ or kāryyanivṛttiḥ f. or kāryyatyāgaḥ.

--(Prolongation) dīrghīkaraṇaṃ.

to prorogue To PROROGUE

, v. a. (Adjourn to a distant period) cirakālaparyyantaṃ mahāsabhāṃ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjayati -yituṃ) or kāryyanivṛttiṃ kṛ or kāryyatpāgaṃ kṛ.

--(Prolong) drāgha (nom. drāghayati -yituṃ), dīrghīkṛ dīrghakālasthaṃ -sthāṃ kṛ cirakālasthaṃ -sthāṃ kṛ.

prorogued PROROGUED

, p. p. cirakālaparyyantaṃ visarjitaḥ -tā -taṃ or visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

prosaic PROSAIC

, a. gadyarūpaḥ -pā -paṃ gadyamayaḥ -yī -yaṃ gadyātmakaḥ -kā -kaṃ chandohīnaḥ -nā -naṃ chandorahitaḥ -tā -taṃ.

--(Dull) virasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu rasahīnaḥ -nā -naṃ tejohīnaḥ &c., lavaṇahīnaḥ &c.

to proscribe To PROSCRIBE

, v. a. (Doom to destruction) ghoṣaṇāpūrvvaṃ badhadaṇḍārhaṃ khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) prakāśalekhena badhārhaṃ jñā in caus., or badhadaṇḍārhaṃ nirdiś or badhyaṃ nirdiś or ghātavyaṃ nirdiś amukajano badhyo'sti iti sūcanārthaṃ prakaṭanapatre nāma likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or abhilikh mṛtyupātraṃ nirdiś.

--(Denounce and expel) prakaṭanapatreṇa vahiṣkṛ or niras or pratyādiś.

--(Interdict) prakāśanapatreṇa niṣidh or pratiṣidh prakaṭanalekhena nivṛ or bādh.

proscribed PROSCRIBED

, p. p. badhyanāmāvalipatrābhilikhitaḥ -tā -taṃ badhadaṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ prakāśapatreṇa niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ or pratiṣiddhaḥ &c. or nivāritaḥ -tā -taṃ.

proscription PROSCRIPTION

, s. prakāśanapatreṇa badhyajananirdeśaḥ or badhyanāmāvalinirdeśaḥ ghoṣaṇāpūrvvaṃ badhadaṇḍārhakhyāpanaṃ prakaṭanapatreṇa badhārhajñāpanaṃ.

prose PROSE

, s. gadyaṃ hārakaḥ chandorahitavākyaṃ; 'prose and verse,' gadyapadyaṃ; 'alternate prose and verse,' campūḥ m.

to prose To PROSE

, v. n. dīrghoccāraṇena virasavākyāni or virasakathāḥ vad (c. 1. vadati -dituṃ), dīrghasūtratayā or dīrghasūtravad virasakathopākhyānaṃ kṛ.

to prosecute To PROSECUTE

, v. a. (Pursue, follow up, carry on continuously) anavaratam anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), aviratam anusev (c. 1. -sevate -vituṃ) or upasev or sev nityaṃ pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), aviratapravṛttiṃ kṛ nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ); 'to prosecute one's efforts,' aviratayatnaṃ kṛ anavarataprayatnaṃ kṛ nityotsāhaṃ kṛ; 'one's undertakings,' prārabdhāni sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ); 'one's studies,' nityādhyayanaṃ kṛ aviratādhyayanaṃ kṛ vidyānasevanaṃ kṛ.

--(In law) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), abhiyogaṃ kṛ abhiśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), abhiśaṃsanaṃ kṛ vyavahārābhiyogaṃ kṛ vyavahārābhiśaṃsanaṃ kṛ.

prosecuted PROSECUTED

, p. p. (Carried on continuously) aviratam anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ or anusevitaḥ &c. or sevitaḥ &c., nirvāhitaḥ &c.

--(In law) abhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ vyavahārābhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ vyavahārābhiśastaḥ -stā -staṃ.

prosecution PROSECUTION

, s. (Carrying on continuously) aviratānuṣṭhānaṃ nityānuṣṭhānaṃ nityānusevanaṃ nityasevanaṃ nityapravṛttiḥ f., aviratapravṛttiḥ f. nityapravarttanaṃ nirvāhanaṃ, 'of efforts,' aviratayatnakaraṇaṃ nityodyogaḥ; 'of study,' nityādhyayanaṃ aviratādhyayanaṃ vidyānusevanaṃ vidyānupālanaṃ pravṛttiḥ f.

--(In law) abhiyogaḥ abhiśaṃsanaṃ vyavahārābhiyogaḥ vyavahārābhiśaṃsanaṃ abhiyuktatā.

prosecutor PROSECUTOR

, s. (One who carries on continuously) aviratānuṣṭhāyī m. (n) aviratānusevī m., nirvāhakaḥ.

--(In law) abhiyogī m. (n) abhiyoktā m. (ktṛ) abhiśaṃsakaḥ vyavahārābhiyogakṛt vyavahārābhiśaṃsanakṛt m., abhiyogakārī m. (n) vivādārthī m., arthī m.

proselyte PROSELYTE

, s. dharmmaparivarttakaḥ dharmmāntaragrāhī m. (n) matāntaragrāhī m., dharmmāntarāvalambī m., svadharmmagrāhī m., svadharmmāvalambī m., anyadharmmagrāhī m., anyadharmmāvalambī m., svadharmmī m., dharmmāntaraprāptaḥ paradharmmāśritaḥ svadharmmatyāgī m., svadharmmatyāgapūrvvaṃ dharmmāntaragrāhī m.; 'to Judaism,' yihudīyadharmmagrāhī m.; 'to Christianity,' khrīṣṭīyadharmmagrāhī m., khrīṣṭīyamatagrāhī m.

to proselyte To PROSELYTE

, PROSELYTIZE, v. a. dharmmāntaraṃ or svadharmmaṃ grah in caus., matāntaraṃ or svamataṃ grah dharmmaparivarttakaṃ kṛ; 'to Judaism,' yihudīyamā grah in caus.

proselytism PROSELYTISM

, s. dharmmaparivarttanaṃ dharmmāntaragrahaṇaṃ dharmmāntaraprāpaṇaṃ.

proser PROSER

, s. dīrghoccāraṇena virasakathākhyāyakaḥ dīrghasūtrī m. (n).

prosing PROSING

, s. dīrghoccāraṇena virasakathopākhyānaṃ dīrghasūtratā -tvaṃ.

prosodial PROSODIAL

, PROSODICAL, a. chāndasaḥ -sī -saṃ chandaḥśāstrasambandhī &c. chandaḥśāstraviṣayakaḥ -kā -kaṃ chandoviṣayakaḥ &c., chandaḥsambandhī &c.

prosodian PROSODIAN

, s. chandaḥśāstrajñaḥ chandaḥśāstravid m., chandaḥśāstravyutpannaḥ.

prosody PROSODY

, s. chandas n., chandaḥśāstraṃ chandovidyā chandojñānaṃ.

prosopopoeia PROSOPOPOEIA

, s. See PERSONIFICATION.

prospect PROSPECT

, s. (View) dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ dṛṣṭhipātaḥ dṛkpātaḥ.

--(View of future events, expectation) bhāvidarśanaṃ bhaviṣpaddarśanaṃ bhāvighaṭanādarśanaṃ anāgatadarśanaṃ mānasikadṛṣṭiḥ f. apekṣā udīkṣaṇaṃ āśā pratyāśā.

--(That which is presented to the view) dṛkpātaviṣayaḥ dṛṣṭipātaviṣayaḥ dṛṣṭigatadeśaḥ dṛkpātāntargatadeśaḥ dṛṣṭipātagatapradeśaḥ dṛṣṭigocaradeśaḥ dṛggocarapradeśaḥ.

prospective PROSPECTIVE

, a. bhāvikālāpekṣakaḥ -kā -kaṃ uttarakālāpekṣakaḥ &c., bhāvikālasāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhaviṣyadapekṣakaḥ &c., āgāmikālasāpekṣaḥ &c., bhāvispṛk m. f. n. (ś).

prospectively PROSPECTIVELY

, adv. bhāvikālāpekṣayā uttarakālāpekṣayā bhaviṣyadapekṣayā bhāvikālasāpekṣaṃ āgāmikālasāpekṣaṃ bhāvikālamapekṣya uttarakālamapekṣya.

prospectiveness PROSPECTIVENESS

, s. bhāvikālāpekṣā uttarakālāpekṣā -kṣakatā -tvaṃ.

prospectus PROSPECTUS

, s. karttavyasūcanapatraṃ karttavyārthasūcanapatraṃ karttavyārthabodhanapatraṃ.

to prosper To PROSPER

, v. a. (Render successful, favor) saphalīkṛ siddhiṃ or siddhatāṃ kṛ or (c. 1. nayati netuṃ) or sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), siddhīkṛ siddhimantaṃ -matīṃ -mat kṛ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), saṃvṛdh edh (c. 10. edhayati -yituṃ), samṛddhīkṛ upakṛ anugrah upagrah pratipāl anupāl.

to prosper To PROSPER

, v. n. (Thrive) ṛdh (c. 4. ṛdhyati, c. 5. ṛghnoti ardhituṃ) samṛdh samṛddhībhū samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), saṃvṛdh vivṛdh edh (c. 1. edhate -dhituṃ), samedh sampattiṃ gam samṛddhim i or gam saśrīkaḥ -kā -kaṃ bhū śrīmān -matī &c. bhū or as.

--(Be successful) sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), siddhiṃ gam or i; kṛtārthībhū prāptāryībhū siddhārthībhū sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), sampadaṃ or sampattiṃ gam saphalībhū saphalaḥ -lā -laṃ bhū.

prosperity PROSPERITY

, s. samṛddhiḥ f., sāmṛddhyaṃ ṛddhiḥ f., sampattiḥ f., sampad f., susampad f., vṛddhiḥ f., saṃvṛddhiḥ f., udayaḥ puṇyodayaḥ abhyudayaḥ śrīḥ f., lakṣmīḥ f., saubhāgyaṃ bhāgyaṃ bhūtiḥ f., kṣemaḥ -maṃ edhā kuśalaṃ -latā kauśalyaṃ śarmma n. (n) kalyāṇaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ bhadraṃ śubhaṃ śivaṃ ṛtiḥ f., riṣṭaṃ upacayaḥ; 'season of prosperity,' samṛddhisamayaḥ samṛddhikālaḥ udayakālaḥ.

--(Success) siddhiḥ f., sādhyasiddhiḥ f., arthasiddhiḥ f., kṛtārthatā saphalatā sāphalyaṃ; 'national,' yogakṣemaḥ.

prosperous PROSPEROUS

, a. (Thriving) samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vardhamānaḥ -nā -naṃ vardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu śrīmān -matī -mat (t) lakṣmīvān &c., kṣemavān &c., vṛddhimān &c., samṛddhimān &c., udayī -yinī -yi (n) śarmmavān &c., vipadrahitaḥ -tā -taṃ nirāpad m. f. n., susthaḥ -sthā -sthaṃ edhamānaḥ -nā -naṃ samedhamānaḥ &c., śrīlaḥ -lā -laṃ saśrīkaḥ -kā -kaṃ lakṣmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śrīyuktaḥ -ktā -ktaṃ adhikarddhiḥ -rddhiḥ -rddhi.

--(Successful) saphalaḥ -lā -laṃ siddhimān &c., siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ siddhārthaḥ -rthā -rthaṃ kṛtārthaḥ &c.

--(Fortunate, favourable, auspicious) kalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kalyāṇī &c., maṅgalaḥ -lā -laṃ māṅgalikaḥ -kī -kaṃ śubhaḥ -bhā -bhaṃ śivaḥ -vā -vaṃ śubhānvitaḥ -tā -taṃ saubhāgyavān &c., bhāgyavān &c., dhanyaḥ -nyā -nyaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ kṣemaḥ -mā -maṃ kṣemyaḥ -myā -myaṃ bhadraḥ -drā -draṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ śaṅkaraḥ -rā -raṃ śivaṅkaraḥ &c., śrīkaraḥ &c.

prosperously PROSPEROUSLY

, adv. samṛddhyā sampadā susampadā śriyā sakṣemaṃ saubhāgyena kauśalyena sakalyāṇaṃ kalyāṇaṃ kuśalaṃ śubhaṃ abhyudayena saphalaṃ avṛthā.

prospicience PROSPICIENCE

, s. pradarśanaṃ. See FORESIGHT.

prostitute PROSTITUTE

, s. veśyā gaṇikā paṇyastrī vārastrī sādhāraṇastrī vārāṅganā bhogyā paṇyāṅganā sāmānyā strī bandhurā. See HARLOT.

to prostitute To PROSTITUTE

, v. a. garhyakarmmārthaṃ or kutsitakarmmārthaṃ prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ) or upayuj or viniyuj garhyakarmmaṇi or kutsitakarmmaṇi niyuj paṇyaṃ -ṇyāṃ kṛ sādhāraṇīkṛ sarvvopabhogyaṃ -gyāṃ kṛ.

prostitution PROSTITUTION

, s. veśyātvaṃ veśyāvṛttiḥ f., pauścalyaṃ vārasevā bhagavṛttiḥ f., bhagavyāpāraḥ bhagajīvikā veśyājavikā. See HARLOTRY.

--(Devoting to infamous purposes) garhyakarmmārthaṃ prayogaḥ kutsitakarmmārthaṃ viniyogaḥ garhyakarmmaṇi or kutsitakarmmaṇi niyojanaṃ paṇyakaraṇaṃ sarvvopabhogyakaraṇaṃ; 'wages of prostitution,' paṇyastriyā bhṛtiḥ f. or bhāṭakaṃ veśaḥ.

prostrate PROSTRATE

, a. (Lying at length) avamūrddhaśayaḥ -yā -yaṃ kṣiptadehaḥ -hā -haṃ bhūmiśāyī -yinī -yi (n) bhūmiṅgataḥ -tā -taṃ avaniṅgataḥ &c.

--(In supplication, adoration, &c.) sāṣṭāṅgapatitaḥ -tā -taṃ māṣṭāṅgapraṇataḥ &c., sāṣṭāṅganamaskāraṃ praṇipatitaḥ &c., caraṇagataḥ -tā -taṃ caraṇapatitaḥ -tā -taṃ pādapatitaḥ &c., daṇḍavat patitaḥ &c., pādapraṇataḥ &c., praṇipatitaḥ &c., prapatitaḥ &c., upanataḥ &c., praṇataḥ &c., nataḥ &c.

to prostrate To PROSTRATE

, v. a. (Throw down) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), nipat adhaḥpat dhvaṃs (c. 10. dhvaṃsayati -yituṃ), pradhvaṃs naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś praṇaś adharottarīkṛ bhūmiṃ gam in caus.

--(One's self in reverence, &c., praṇipat (c. 1. -patati -tituṃ), sāṣṭāṅgaṃ or sāṣṭāṅgapātaṃ praṇipat or pat praṇipatanaṃ kṛ praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), kāyaṃ praṇam sāṣṭāṅgapraṇāmaṃ kṛ sāṣṭāṅganamaskāraṃ kṛ aṣṭāṅgapātaṃ kṛ aṣṭāṅgapraṇāmaṃ kṛ praṇipātaṃ kṛ pādapraṇāmaṃ kṛ caraṇapraṇāmaṃ kṛ daṇḍavat pat or bhū or patanaṃ kṛ caraṇapatanaṃ kṛ pādapatanaṃ kṛ daṇḍavat praṇāmaṃ kṛ.

--(The strength) sarvvaśaktiṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), śaktipātaṃ kṛ śaktināśaṃ kṛ kṣīṇaśaktiṃ kṛ.

prostrated PROSTRATED

, p. p. pātitaḥ -tā -taṃ nipātitaḥ &c., adhaḥpātitaḥ &c., daṇḍavat pātitaḥ &c., praṇipātitaḥ &c., praṇipatitaḥ &c., bhūmiṃ gamitaḥ &c.

--(As strength) hṛtaśaktiḥ -kti kti naṣṭaśaktiḥ &c., kṣīṇaśaktiḥ &c., gataśaktiḥ &c., hṛtaujāḥ -jāḥ -jaḥ (s) gataujāḥ &c., naṣṭaujāḥ &c.,

[Page 637b]
prostration PROSTRATION

, s. (Of the body in reverence, &c.) praṇipātaḥ praṇipatanaṃ aṣṭāṅgapātaḥ aṣṭāṅgapraṇipātaḥ sāṣṭāṅgapraṇāmaḥ sāṣṭāṅgapātaḥ sāṣṭāṅganamaskāraḥ daṇḍavat patanaṃ or pātaḥ daṇḍavat praṇāmaḥ caraṇapatanaṃ pādapatanaṃ pādapraṇāmaḥ dehapātanaṃ śarīrapātanaṃ prapatanaṃ.

--(Of strength) śaktipātaḥ śaktihāniḥ f., sattvahāniḥ f., śaktikṣayaḥ visraṃsaḥ -sā glāniḥ f.

--(Of spirits) avasādaḥ avasannatā viṣādaḥ viṣaṇatā glāniḥ f

prosy PROSY

, s. virasaḥ -sā -saṃ arasikaḥ -kā -kaṃ phalguḥ -lguḥ -lgu. See PROSER.

to protect To PROTECT

, v. a. (Guard) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ pratirakṣ gup (c. 1. gopāyati, c. 10. gopayati -yituṃ), anugup nirgup abhigup pragup saṃgup abhisaṃgup pāl paripāl anupāl pratipāl abhipāl sampāl upapāl pā paripā trai paritrai saṃtrai tṝ in caus., av puṣ guptiṃ kṛ gopanaṃ kṛ saṃgopanaṃ kṛ rakṣaṇaṃ kṛ saṃrakṣaṇaṃ kṛ pālanaṃ kṛ paripālanaṃ kṛ poṣaṇaṃ kṛ.

protected PROTECTED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ saṃrakṣitaḥ &c., abhirakṣitaḥ &c., parirakṣitaḥ &c., surakṣitaḥ &c., guptaḥ -ptā -ptaṃ gopitaḥ -tā -taṃ gopāyitaḥ &c., saṅgopitaḥ &c., pālitaḥ &c., upapālitaḥ &c., anupālitaḥ &c. pratipālitaḥ &c., trātaḥ &c., trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avitaḥ -tā -taṃ tāritaḥ &c., abhyupapannaḥ -nnā -nnaṃ āśritaḥ &c., samāśritaḥ &c.

protection PROTECTION

, s. (The act) rakṣā rakṣaṇaṃ saṃrakṣaṇaṃ abhirakṣā -kṣaṇaṃ parirakṣaṇaṃ pratirakṣaṇaṃ guptiḥ f., gopanaṃ saṅgopanaṃ pālanaṃ paripālana pratipālanaṃ anupālanaṃ abhipālanaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ avanaṃ kṣemakaraṇaḥ kṣemaḥ abhyupapattiḥ f.

--(That which protects or shelters) āśrayaḥ saṃśrayaḥ mamāśrayaḥ śrayaṇaṃ āśrayaṇaṃ śaraṇaṃ śaraṇyatā śaraṇyaṃ; 'to seek the protection of, go for protection,' āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), saṃśri samāśri śaraṇārthaṃ gam.

--(Favor, countenance) prasādaḥ anugrahaḥ saṅgrahaḥ anupālanaṃ āśrayaḥ.

--(Writing that protects abhayapatraṃ

protective PROTECTIVE

, a. rakṣakaḥ -kā -kaṃ saṃrakṣakaḥ &c., pālakaḥ -kā -kaṃ prātapālakaḥ &c., gopakaḥ &c., rakṣākārī -riṇī -ri (n) pauṣṭikaḥ -kī -kaṃ

protector PROTECTOR

, s. rakṣakaḥ rakṣī m. (n) rakṣitā m. (tṛ) goptā m. (ptṛ) gopakaḥ gopāyakaḥ gopī m. (n) gopaḥ saṃrakṣakaḥ pālakaḥ pratipālakaḥ pālayitā m. (tṛ) pālaḥ paḥ in comp., trātā m. (tṛ) bhayatrātā m., śaraṇaṃ śaraṇyaṃ āśrayaḥ āśrayabhūtaḥ śaraṇabhūtaḥ āśrayadātā m. (tṛ)

protectress PROTECTRESS

, s. rakṣakā rakṣiṇī rakṣitrī pālakā pālayitrī rakṣākāriṇī gopinī gopikā gopī trāyantī āśrayadātrī.

protege PROTEGE

, s. āśritaḥ saṃśritaḥ rakṣaṇīyaḥ pālanīyaḥ poṣyaḥ śaraṇāgataḥ

to protend To PROTEND

, v. a. prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), prasāraṇaṃ kṛ. See To EXTEND.

to protest To PROTEST

, v. n. (Declare solemnly) dṛḍhaniścayapūrvvaṃ or dṛḍhapratijñāpūrvvaṃ vad dṛḍhoktyā vad dārḍhyena vad dṛḍhaṃ vad daḍhoktipūrvvaṃ khyā or ākhyā or prakhyā dṛḍhoktiṃ kṛ.

--(Make a solemn declaration expressive of dissent or opposition) asvīkārasūcakaṃ dṛḍhavākyaṃ vad or dṛḍhavādaṃ kṛ or dṛḍhaniṣedhaṃ kṛ asammatisūcakāṃ dṛḍhoktiṃ kṛ virodhasūcakāṃ dṛḍhapratijñāṃ kṛ dṛḍhoktipūrvvam asvīkāraṃ khyā in caus. or jñā in caus., dṛḍhaniścayapūrvvaṃ or dṛḍhapratijñāpūrvvama asammatiṃ jñā in caus. or prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), dṛḍhoktipūrvvaṃ niṣedhaṃ kṛ dṛḍhavākyapūrvvaṃ na sammanye or na svīkaromi iti vad dṛḍhoktipūrvvaṃ matāntaraṃ khyā or prakāś dṛḍhapratijñāpūrvvaṃ na samman or viparītaṃ man or anyathā mana.

--(In writing) asammatilekhaṃ prakāś asvīkārapatraṃ prakāś

protest PROTEST

, s. asvīkārasūcakaṃ dṛḍhaniṣedhavākyaṃ asammatisūcakaṃ dṛḍhavirodhavākyaṃ asvīkāravādaḥ dṛḍhoktipūrvvo niṣedhaḥ dṛḍhapratijñāpūrvvo niṣedhaḥ dṛḍhani- ścayapūrvvam asvīkāraprakāśanaṃ dṛḍhapratijñāpūrvvam asammatiprakāśanaṃ dṛḍhoktipūrvvaṃ matāntarakhyāpanaṃ or asammatikhyāpanaṃ or viparītamatakhyāpanaṃ dṛḍhaniścayapūrvvam asvīkāravākyaṃ or asammativākyaṃ or anaṅgīkāravākyaṃ.

--(In writing) dṛḍhaniṣedhasūcakaṃ or dṛḍhavirodhārthakam asvīkārapatraṃ or asammatipatraṃ or anaṅgīkārapatraṃ.

protestant PROTESTANT

, s. asammataḥ asvīkāravādī m. (n) asvīkarttā m. (rttṛ) romīyamatavirodhī m. (n) romīyamataviruddhaḥ romīyadharmmāsammataḥ.

protestation PROTESTATION

, s. (Solemn declaration) dṛḍhoktiḥ f., dṛḍhavākyaṃ dṛḍhavādaḥ dṛḍhapratijñāpūrvvo vādaḥ dṛḍhabhāṣaṇaṃ dṛḍhapratijñāpūrvvaṃ bhāṣaṇaṃ. See PROTEST.

proteus PROTEUS

, s. (Taking any shape at will) kāmarūpī m. (n) kāmarūpaḥ chadmarūpī m., chadmarūpaḥ ṭuḥ m.

prototype PROTOTYPE

, s. mūlarūpaṃ mūlapratimā mūlamūrttiḥ f., ādarśaḥ mūlādarśaḥ mūlaṃ pratirūpaṃ pratikṛtiḥ f., pratyupamā -mānaṃ pratimūrttiḥ f.

to protract To PROTRACT

, v. a. (Lengthen) dīrghīkṛ drāgha (nom. drāghayati -yituṃ). See To PROLONG, LENGTHEN.

--(Delay) vilamb. See the word.

protracted PROTRACTED

, p. p. dīrghaḥ -rghā -rghaṃ drāghimavān -vatī -vat (t) vilambitaḥ -tā -taṃ cirāyitaḥ &c., cirasthaḥ -sthā -sthaṃ cirasthitaḥ -tā -taṃ; 'sound,' plutaḥ -taṃ.

protraction PROTRACTION

, s. dīrghīkaraṇaṃ drāghimā m. (n) dīrghatā vilambaḥ -mbanaṃ.

to protrude To PROTRUDE

, v. a. (Thrust forward) prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), vahiḥsṛ vahir niḥsṛ vahir gam (c. 10. gamayati -yituṃ), prasāraṇaṃkṛ.

to protrude To PROTRUDE

, v. n. vahiḥ sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ), prasṛ vahir niḥsṛ vahir gam (c. 1. gacchati gantuṃ), vahir bhū vahiḥsthā vahir vṛt ativṛt atikram udbhid in pass. (-bhidyate) prodbhid udbhedaṃ kṛ pralamb vahir lamb. See To PROJECT, v. n.

protruded PROTRUDED

, p. p. vahirgataḥ -tā -taṃ vahiḥsṛtaḥ &c., vahirbhūtaḥ -tā -taṃ vahiḥsthitaḥ &c., vahirvarttitaḥ &c., niḥsāritaḥ &c., vahiḥsāritaḥ &c., vahir niḥsāritaḥ &c., prasṛtaḥ &c., prasāritaḥ &c., udbhinnaḥ -nnā -nnaṃ prodbhinnaḥ &c.,

protruding PROTRUDING

, part. vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirvarttī -rttinī -rtti (n) vahirgataḥ -tā -taṃ vahirlambaḥ &c. See PROJECTING.

protrusion PROTRUSION

, s. vahirvarttanaṃ vahiḥsaraṇaṃ udbhedaḥ prodbhedaḥ. See PROJECTION.

protuberance PROTUBERANCE

, s. (Tumour, prominence) sphoṭaḥ visphoṭaḥ gulmaḥ gaṇḍaḥ -ṇḍakā śothaḥ ābhogaḥ unnatiḥ f., pralambatā. See PROJECTION.

protuberant PROTUBERANT

, a. unnataḥ -tā -taṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ vahirlambaḥ &c., gulmī -lminī -lmi (n) ābhogī &c., vṛhanniveśaḥ -śā -śaṃ. See PROJECTING.

to protuberate To PROTUBERATE

, v. n. unnataḥ -tā -taṃ bhū pralamb vahirlamb. See To PROJECT, v. n.

proud PROUD

, a. garvvitaḥ -tā -taṃ garvvī -rvviṇī -rvvi (n) sagarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ garvvaraḥ -rā -raṃ garvvavān -vatī -vat (t) garvvitacittaḥ -ttā -ttaṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ sadarpaḥ -rpā -rpaṃ darpavān &c., dṛpraḥ -prā -praṃ darpī &c., mānī &c., mānavān &c., abhimānī &c., abhimānavān &c., sābhimānaḥ -nā -naṃ ahaṅkārī &c., ahaṅkāravān &c., ahaṃyuḥ -yuḥ -yu sāhaṅkāraḥ -rā -raṃ ahammānī &c., pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ uddhataḥ -tā -taṃ uddhatacittaḥ -ttā -ttaṃ uddhatamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) samuddhataḥ &c., prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ unnaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ uvaddhacetāḥ &c., samunnaddhaḥ &c., sāṭopaḥ -pā -paṃ āṭopī &c., utsiktaḥ -ktā -ktaṃ unnataśiraskaḥ -skā -skaṃ unnatamanaskaḥ &c., samunnatacittaḥ &c., ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi avaliptaḥ -ptā -ptaṃ darpadhmātaḥ &c., sāvahelaḥ -lā -laṃ pradhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'proud of one's beauty,' rūpagarvvitaḥ -tā -taṃ rūpābhimānī &c.; 'of one's birth,' kulābhimānī &c.; 'of one's learning,' pāṇḍitpābhimānī &c., paṇḍitammanyaḥ -nyā -nyaṃ; 'of the body,' dehamānī &c.; 'to be proud,' garv (c. 1. garvvati -rvvituṃ. c. 10. garvvayate -yituṃ), garvvitaḥ &c. bhū sagarvvībhū dṛṣ (c. 4. dṛṣyati darptuṃ draptuṃ), man (c. 4. mānayate -yituṃ), pragalbh (c. 1. -galbhate -lbhituṃ); 'to render pround,' dṛp (c. 10. darpayati -yituṃ), garvvitaṃ -tāṃ kṛ.

proudly PROUDLY

, adv. sagarvvaṃ sadarpaṃ samānaṃ sābhimānaṃ sāhaṅkāraṃ sāṭopaṃ sonmāthaṃ garvvitaṃ unnatacetasā sāvahelaṃ sāvalepaṃ garvvitavat dṛptavat pragalbhavat.

provable PROVABLE

, a. prameyaḥ -yā -yaṃ sādhanīyaḥ &c., sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ upapādanīyaḥ &c., upapādyaḥ -dyā -dyaṃ pratipādyaḥ &c., pratipādanīyaḥ &c. samarthanīyaḥ &c., sūcyaḥ -cyā -cyaṃ.

to prove To PROVE

, v. a. (Establish as truth) sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), siddhīkṛ pramāṇa (nom. pramāṇayati -yituṃ), pramāṇīkṛ sapramāṇaṃ -ṇāṃ kṛ upapad (c. 10. -pādayati -yituṃ), pratipad vibhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), bhū nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), satyākṛ satyīkṛ; 'by testimony or other evidence,' sākṣiṇā or sākṣyeṇa or pramāṇena sādh or bhū or upapad.

--(Evince, demonstrate) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), abhidṛś anudṛś nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), vinirdiś pradiś nirṇī samarth (c. 10. -arthayati -yituṃ), prakāś.

--(Try, ascertain, bring to the test) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣāṃ kṛ nirūṣ jñā in des., nirṇī niści anubhū pratītiṃ kṛ.

--(Experience) anubhū anubhavaṃ kṛ anubhūtiṃ kṛ.

to prove To PROVE

, v. n. (Be found, turn out) sambhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), utpad upapad vid in pass. (vidyate) sidh (c. 4. sidhyati -te), āpat (c. 1. -patati -tituṃ), saṃvṛt vṛt.

--(Be ascertained or shown to be true) nirṇī in pass. (-ṇīyate) niści in pass. (-cīyate) sūc in pass. (sūcyate) anubhū in pass. (-bhūyate) vibhū pramāṇībhū pratī in pass. (-īyate).

proved PROVED

, p. p. (Established as true) siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sādhitaḥ -tā -taṃ upapāditaḥ &c., upapannaḥ -nnā -nnaṃ pramāṇitaḥ -tā -taṃ pramāṇīkṛtaḥ &c., bhāvitaḥ &c., vibhāvitaḥ &c., pratipāditaḥ &c., pramitaḥ -tā -taṃ.

--(Evinced, demonstrated) sūcitaḥ -tā -taṃ darśitaḥ &c., nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirṇītaḥ -tā -taṃ samarthitaḥ &c.

--(Tested, ascertained) parīkṣitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ niścitaḥ &c., nirṇītaḥ &c., anubhūtaḥ &c., pratītaḥ -tā -taṃ; 'thing to be proved,' sādhyaṃ prameyaṃ; 'proved by evidence,' sākṣibhāvitaḥ &c., sākṣyasiddhaḥ &c.

provender PROVENDER

, s. pātheyaṃ yātrikaṃ śambalaṃ sambalaḥ -laṃ khādyadravyaṃ bhakṣyadravyaṃ paśvādikhādyadravyaṃ śuṣkatṛṇādi n., śuṣkaghāsādi māṣādi śasyādi.

prover PROVER

, s. upapādakaḥ siddhikarttā m. (rttṛ) sādhakaḥ pramātā m. (tṛ) pratipādakaḥ upapattikārī m. (n) pratipattikārakaḥ nirṇetā m., vibhāvakaḥ.

proverb PROVERB

, s. lokavākyaṃ lokoktiḥ f., prācīnavākyaṃ purāṇavākyaṃ lokapracalitavākyaṃ vākyaṃ vacanaṃ vāk f. (c) sūtraṃ prācīnasūtraṃ purāṇasūtraṃ upamānaṃ upadeśavākyaṃ upadeśasūtraṃ nyāyaḥ nyāyavākyaṃ.

proverbial PROVERBIAL

, a. (Mentioned in a proverb) prācīnasūtraproktaḥ -ktā -ktaṃ purāṇasūtraproktaḥ &c., lokaproktaḥ &c., lokoktaḥ &c.

--(Comprised in a proverb, current as one) prācīnasūtrarūpaḥ -pā -paṃ purāṇasūtrarūpaḥ &c., lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokapracalitaḥ -tā -taṃ lokapracalaḥ -lā -laṃ nyāyarūpaḥ &c., nyāyaprasiddhaḥ &c.

proverbially PROVERBIALLY

, adv. lokaprasiddhaṃ janaprasiddhaṃ prācīnasūtrānusāreṇa.

to provide To PROVIDE

, v. a. (Procure or prepare beforehand) agre or pūrvve kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ) or upakḷp or parikḷp or samprakḷp or sopakāradravyāṇi kḷp or vidhā or upasthā in caus. or upapad in caus. or sambhṛ or puraskṛ or prastutīkṛ or nirmā agre dravyaparikalpanaṃ kṛ or dravyasambhāraṃ kṛ or upakaraṇasambhāraṃ kṛ or dravyasāmamyaṃ parikḷp. See To PREPARE.

--(Make a previous stipulation) pūrvvaniyamaṃ kṛ pūrvvapaṇaṃ kṛ pūrvvasandhiṃ kṛ pūrvvasaṅketaṃ kṛ pūrvvapratijñāṃ kṛ.

--(Provide against or for) expressed by some of the above roots in conjunction with arthaṃ or arthe in comp.; 'to provide necessaries against a time of want,' āpadarthaṃ dravyāṇi sambhṛ or āpadarthe dravyasambhāraṃ kṛ; 'to provide thick clothing against the cold,' śītanivāraṇārthaṃ sthūlavastrāṇi kḷp; 'to provide for another,' parārthaṃ prayojanīyadravyāṇi parikḷp or paraṃ prayojanīyadravyayuktaṃ kṛ; 'to provide for another comfortably,' parasvāsthyaṃ kṛ or jan parasusthatāṃ kṛ paraṃ susthaṃ kṛ; 'to provide for, take measures against,' pūrvvopāyaṃ kṛ agre upāyaṃ kṛ pūrvvopāyaṃ prayuj upāyaprayogaṃ kṛ.

provided PROVIDED

, p. p. (Furnished or prepared beforehand) agre parikalpitaḥ -tā -taṃ or parikḷptaḥ -ptā -ptaṃ or upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ or samprakḷptaḥ &c. or kalpitaḥ -tā -taṃ pūrvve sambhṛtaḥ -tā -taṃ or yuktaḥ -ktā -ktaṃ or samāyuktaḥ &c. or saṃyuktaḥ &c. or anvitaḥ -tā -taṃ or samanvitaḥ &c. or upetaḥ &c. or saṃhitaḥ &c. or nirmmitaḥ -tā -taṃ; 'provided for,' prayojanīyadravyayuktaḥ -ktā -ktaṃ sarvvasopakāradravyayuktaḥ &c., jātasvāsthyaḥ -sthyā -sthyaṃ annavastrayuktaḥ &c.

--(Stipulated previously) pūrvvaniyamitaḥ -tā -taṃ pūrvvapaṇitaḥ &c., pūrvvasaṅketitaḥ &c.; 'provided that, with this condition,' pūrvvaniyame kṛne pūrvvasaṅkete kṛte etena sandhinā.

providence PROVIDENCE

, s. (Fore-sight, fore-thought) pūrvvadṛṣṭiḥ f., agradṛṣṭiḥ f., dūradṛṣṭiḥ f., dūradarśanaṃ dīrghadṛṣṭiḥ f., dīrghadarśanaṃ pūrvvacintā agracintā pūrvvavivecanaṃ pūrvvavicāraḥ -raṇaṃ -ṇā agravicāraḥ bhaviṣyaddarśanaṃ bhaviṣyaccintā bhāvicintā bhāvikālāvalokanaṃ pūrvvavimarśaḥ prasamīkṣā.

--(The providence of God) īśvarānusandhānaṃ īśvaravidhiḥ m., īśvaravidhānaṃ.

--(Divine Providence himself) vidhātā m. (tṛ) dhātā m., anāgatavidhātā m., bhaviṣyadvidhātā m., vidhiḥ m., īśvaraḥ parameśvaraḥ.

provident PROVIDENT

, a. dīrghadarśī -rśinī -rśi (n) dūradarśī &c., dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi dūradṛṣṭiḥ &c., pariṇāmadarśī &c., agradarśī &c., bhaviṣyaddarśī &c., anāgatadarśī &c., bhaviṣyaccintakaḥ -kā -kaṃ bhāvicintakaḥ &c., pūrvvavicārī &c., pūrvvavivekī &c., antarajñaḥ -jñā -jñaṃ.

providential PROVIDENTIAL

, a. īśvarakṛtaḥ -tā -taṃ īśvaravihitaḥ &c., īśvarānusandhānaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ īśvaravidhānaprayuktaḥ &c., vidhātṛkṛtaḥ -tā -taṃ vidhātṛsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ īśvarasiddhaḥ &c.

providentially PROVIDENTIALLY

, adv. īśvaravidhānena īśvarividhinā īśvarānusandhānāt diṣṭyā.

providently PROVIDENTLY

, adv. dīrghadṛṣṭyā agradarśanāt pariṇāmadarśanāt bhaviṣyaddarśanāt cintāpūrvvaṃ vivecanāpūrvvaṃ pūrvvavicāreṇa pūrvvavicāraṃ kṛtvā pūrvvavivecanaṃ kṛtvā prasamīkṣya pravimṛśya.

provider PROVIDER

, s. parikalpakaḥ upakalpakaḥ. See PROCURER, &c.

province PROVINCE

, s. (Division of a kingdom) maṇḍalaṃ cakraṃ deśaḥ pradeśaḥ viṣayaḥ rāṣṭraṃ nirgaḥ grāmaśataṃ; 'governor of a province,' maṇḍaleśvaraḥ maṇḍalapatiḥ m., maṇḍalādhyakṣaḥ maṇḍalādhipatiḥ m., māṇḍalikaḥ.

--(Peculiar office or business) svadharmmaḥ svakarmma n. (n) karmma n., kāryyaṃ adhikāraḥ prakaraṇaṃ kriyā niyogaḥ nibandhanaṃ; 'woman's province,' strīdharmmaḥ strīnivandhanaṃ.

--(Department of science, &c.) prakaraṇaṃ deśaḥ aṅgaṃ viṣayaḥ.

provincial PROVINCIAL

, a. daiśikaḥ -kī -kaṃ deśīyaḥ -yā -yaṃ pradeśīyaḥ &c., deśyaḥ śyā -śyaṃ deśī -śinī -śi (n) māṇḍalikaḥ -kī -kaṃ maṇḍalasambandhī &c., rāṣṭrikaḥ -kī -kaṃ rāṣṭrīyaḥ -yā -yaṃ deśa in comp., grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ jānapadaḥ -dī -daṃ.

provincial PROVINCIAL

, s. deśasthaḥ deśajaḥ deśavāsī m. (n) grāmasthaḥ grāmyajanaḥ.

provincialism PROVINCIALISM

, s. deśabhāṣā pradeśikabhāṣā grāmīyabhāṣā grāmikabhāṣā.

provision PROVISION

, s. (Act of providing) upakalpanaṃ parikalpanaṃ kalpanaṃ sambhāraḥ vidhānaṃ upasthāpanaṃ upapādanaṃ prastutīkaraṇaṃ.

--(Measures taken beforehand) pūrvvopāyaḥ agropāyaḥ upāyaḥ pūrvvakalpanā pūrvvavidhānaṃ; see PREPARATION.

--(Store or stock collected) sambhāraḥ saṃgrahaḥ sañcayaḥ sañcitaṃ sāmagrī -myaṃ sāhityaṃ; 'provision of victuals,' annasambhāraḥ annasaṃgrahaḥ khādyadravyasāmagrī; 'of materials,' dravyasāmagrī upakaraṇasāmagrī upakaraṇasambhāraḥ.

--(Victuals, provisions) annaṃ bhojanaṃ bhojyaṃ bhakṣyaṃ āhāraḥ khādyadravyaṃ bhakṣyadravyaṃ pātheyaṃ yātrikaṃ nirvāhaḥ śambalaṃ sambalaḥ -laṃ; 'furnished with provisions,' khādyadravyayuktaḥ -ktā -ktaṃ pātheyavān -vatī -vat (t).

--(Previous stipulation) pūrvvaniyamaḥ pūrvvasandhiḥ m., pūrvvasaṅketaḥ pūrvvapratijñā pūrvvapaṇaḥ pūrvvasamayaḥ, See PROVISO.

to provision To PROVISION

, v. a. (Furnish with provisions) khādyadravyayuktaṃ -ktāṃ kṛ khādyadravyāṇi sambhṛ or upakḷp khādyadravyasambhāraṃ kṛ annasambhāraṃ kṛ khādyadravyasambhṛtaṃ -tāṃ kṛ.

provisional PROVISIONAL

, a. āpātataḥ sthāpitaḥ -tā -taṃ āpātato niyojitaḥ -tā -taṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ prāsaṅgikaḥ &c., samayopayogī -ginī -gi (n) samayānurūpaḥ -pā -paṃ alpakālīnaḥ -nā -naṃ.

provisionally PROVISIONALLY

, adv. āpātatas yathāsamayaṃ yathāprayojanaṃ alpakālamātraṃ.

provisionary PROVISIONARY

, PROVISORY, a. See PROVISIONAL.

proviso PROVISO

, s. upaniyamaḥ prakaraṇaṃ niyamaprakaraṇaṃ saṅketaḥ upasaṅketaḥ pratibandhaḥ anubandhaḥ niyamānubandhaḥ niyamapatrānubandhaḥ niyamapatrāṅgaṃ niyamapatrakhaṇḍaḥ niyamapatrāvayavaḥ niyamaikadeśaḥ; 'to annex one,' arthāntaropanyāsaṃ kṛ.

provisory PROVISORY

, a. (Conditional) sāṅketikaḥ -kī -kaṃ sapratibandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

provocation PROVOCATION

, s. (Act of exciting anger) prakopaḥ -paṇaṃ krodhakaraṇaṃ kopakaraṇaṃ krodhotpādanaṃ kopotpādanaṃ krodhoddīpanaṃ krodhottejanaṃ.

--(Cause of anger) kopakāraṇaṃ krodhakāraṇaṃ kopahetuḥ m.

--(Act of exciting) uttejanaṃ uddīpanaṃ udbodhanaṃ pravarttanaṃ.

provocative PROVOCATIVE

, a. uddīpakaḥ -kā -kaṃ agnivardhakaḥ &c., kṣudhājanakaḥ &c.

provocative PROVOCATIVE

, s. agnivardhanaṃ rocakaḥ -kaṃ rucakaṃ prarocanaṃ kharjikā.

to provoke To PROVOKE

, v. a. (Excite to anger) prakup (c. 10. -kopayati -yituṃ), kup krudh (c. 10. krodhayati -yituṃ), kopaṃ or krodhaṃ jan or uttij or uddīp or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), kopotpādanaṃ kṛ krodhottejanaṃ kṛ krodhoddīpanaṃ kṛ.

--(Excite) uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ), uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), uttap in caus., pravṛt in caus., praruc in caus.

--(Challenge) āhve samāhve upāhve.

provoked PROVOKED

, p. p. prakopitaḥ -tā -taṃ prakupitaḥ &c., kupitaḥ &c., kopitaḥ &c., upajātakopaḥ -pā -paṃ jātakopaḥ &c., iddhamanyuḥ -nyuḥ -nyu iddhakrodhaḥ -dhā -dhaṃ uddīptamanyuḥ &c., kopadīptaḥ -ptā -ptaṃ utpannamanyuḥ &c. uttejitaḥ -tā -taṃ uddīpitaḥ &c., uttāpitaḥ &c., uttaptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ &c., santāpitaḥ &c.

provoking PROVOKING

, part. or a. prakopajanakaḥ -kā -kaṃ kopajanakaḥ &c., krodhajanakaḥ &c., prakopakaḥ -kā -kaṃ krodhotpādakaḥ &c., krodhoddīpakaḥ &c., kopoddīpakaḥ &c., krodhottejakaḥ &c., uttejakaḥ &c., uddīpakaḥ &c., udbodhakaḥ &c.

[Page 640a]
provokingly PROVOKINGLY

, adv. yathā kopo jāyate tathā yathā krodha uddīṣyate tathā.

provost PROVOST

, s. adhyakṣaḥ adhīśaḥ adhikārī m. (n) adhipatiḥ śreṣṭhī m.

prow PROW

, s. naukāgraṃ naukāgrabhāgaḥ naupūrvvabhāgaḥ naukodagrabhāgaḥ.

prowess PROWESS

, s. parākramaḥ vikramaḥ suvikramaḥ śauryyaṃ vīryyaṃ suvīryyaṃ raṇaśauryyaṃ raṇotsāhaḥ pauruṣaṃ kṛtapauruṣaṃ atiśaktitā janaujas n., prauḍhiḥ f., karmmodāraṃ; 'personal prowess,' bāhuvīryyaṃ; 'gained by one's own prowess,' svahastārjitaḥ -tā -taṃ svabhujopārjitaḥ &c.; 'man of great prowess,' suparākramī m. (n) suvikramī m., parākrāntaḥ atiśaktimān m. (t); 'to show prowess,' parākram (c. 1. -krāmati -kamati -mituṃ), vikram.

to prowl To PROWL

, v. n. māṃsārthaṃ or āmipārthaṃ bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ) or paribhram māṃsānveṣaṇārthaṃ bhram or paryaṭ (c. 1. -aṭati -ṭituṃ).

prowler PROWLER

, s. māṃsārthaṃ bhramaṇakārī m. (n) or paribhramaṇakārī m., paribhramī m.

prowling PROWLING

, s. māṃsārthaṃ or māṃsānveṣaṇārthaṃ bhramaṇaṃ or paribhramaṇaṃ or paryaṭanaṃ.

proximate PROXIMATE

, a. samīpaḥ -pā -paṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ samīpasthaḥ -sthā -sthaṃ nirantaraḥ -rā -raṃ sannihitaḥ -tā -taṃ nirantarālaḥ -lā -laṃ upasthaḥ -sthā -sthaṃ upasthāyī -yinī -yi (n) āsannaḥ -nnā -nnaṃ antikaḥ -kā -kaṃ upaśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ sannikṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samīpagaḥ &c. See NEAR, NEXT; 'proximate cause,' upādānakāraṇaṃ upādānaṃ.

proximately PROXIMATELY

, adv. samīpatas sannihitaṃ sannikṛṣṭaṃ nirantarālaṃ anantarālaṃ.

proximity PROXIMITY

, s. samīpatā sāmīṣyaṃ sannikarṣaḥ sannikṛṣṭatā sannidhiḥ m., sānnidhyaṃ sannidhānaṃ sannidhaṃ antikaṃ -katā upasthānaṃ upasthitiḥ f., naikaṭyaṃ pratyāsattiḥ f., pratyāsannatā saṃsaktiḥ f., saṃsargaḥ upaśleṣaḥ ānantaryyaṃ tāṭasthyaṃ. See NEARNESS.

proxy PROXY

, s. (Agency of another who acts as substitute) pratinidhitvaṃ -tā.

--(Person who acts) pratinidhiḥ m., pratipuruṣaḥ pratihastaḥ -stakaḥ; 'by proxy,' pratinidhidvārā pratinidhidvāreṇa; 'one who signs a paper by proxy,' lekhanikaḥ.

prude PRUDE

, s. mithyāvinītā atyantavinayaniṣṭhā vinayābhimāninī ativinītāmmanyā sūkṣmavinayaniṣṭhā sūkṣmācāraniṣṭhā atyācāriṇī atyācārasevinī suvrīḍitāmmanyā ativinayasevinī atyantavinītā.

prudence PRUDENCE

, s. pūrvvavicāraḥ -raṇā pariṇāmadṛṣṭiḥ f., pūrvvasamīkṣā prasamīkṣā samīkṣā -kṣaṇaṃ samīkṣyakāritā -tvaṃ vimṛśyakāritā pariṇāmadarśanaṃ dīrghadṛṣṭiḥ sadasaddarśanaṃ sadasadvivekaḥ vinayaḥ vinītatā nītiḥ f., nītijñatā prājñatā prajñatā vijñatā vivekaḥ manasvitā vicāraśīlatā pūrvvāparavicāraḥ matimattvaṃ buddhiḥ f., manīṣā hitāhitavivekaḥ pūrvvacintā cintā kāryyacintā parivedanā sāvadhānatā pūrvvadṛṣṭiḥ f., agradṛṣṭiḥ f., vimarśaḥ vivecanā pūrvvavivecanā.

prudent PRUDENT

, a. pariṇāmadarśī -rśinī -rśi (n) pūrvvavicāraśīlaḥ -lā -laṃ dīrghadarśī &c., dṛīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi samīkṣyakārī -riṇī &c., vimṛśyakārī &c., samīkṣākārī &c., prājñaḥ -jñā -jñaṃ prajñaḥ &c., vijñaḥ &c., manasvī -svinī &c., matimān -matī -mat (t) buddhimān &c., prajñāvān &c., manīṣī -ṣiṇī &c., parivedī -dinī &c., parivedakaḥ -kā -kaṃ budhaḥ -dhā -dhaṃ subodhaḥ -dhā -dhaṃ virnātaḥ &c., vinayavān &c., nītimān &c., nītijñaḥ -jñā -jñaṃ pūrvvāparavicārī &c., vicāraśīlaḥ -lā -laṃ sadasaddarśī &c., sadasadvivekī &c., dūradarśī &c., hitāhitavivekī &c., pūrvvacintakaḥ -kā -kaṃ pūrvvacintāśīlaḥ &c., kāryyacintakaḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ sāvadhānaḥ -nā -naṃ kṛtāvadhānaḥ -nā -naṃ kṛtadhīḥ dhīḥ -dhi prayataḥ -tā -taṃ.

prudential PRUDENTIAL

, a. pūrvvavicāraprayuktaḥ -ktā -ktaṃ pūrvvasamīkṣāprayuktaḥ &c., prasamīkṣāprayuktaḥ &c., savicāraḥ -rā -raṃ savivekaḥ -kā -kaṃ.

[Page 640b]
prudently PRUDENTLY

, adv. savicāraṃ samīkṣāpūrvvaṃ prasamīkṣya susamīkṣya subimṛśya pariṇāmadarśanāt pariṇāmadṛṣṭyā pūrvvavicāreṇa sāvadhānaṃ saparivedanaṃ prājñavat vijñavat.

prudery PRUDERY

, s. mithyāvinayaḥ mithyālajjā ekāntavinayaḥ sūkṣmavinayaniṣṭhā sūkṣmācāraniṣṭhā atyācāraniṣṭhā vinayābhimānaṃ atisūkṣmaśīlatā atisūkṣmatā ativinītatā.

prudish PRUDISH

, a. mithyāvinītaḥ -tā -taṃ ekāntavinītaḥ &c., atyantavinītaḥ &c., atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ vinayābhimānī -ninī &c. See PRUDE, s. PRECISE, a.

to prune To PRUNE

, v. a. kṣudrapallavān or nirarthakaviṭapān avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ) or (c. 9. lunāti lavituṃ) or lup (c. 6. lumyati loptuṃ).

pruned PRUNED

, p. p. chinnapallavaḥ -vā -vaṃ chinnaviṭapaḥ -pā -paṃ lūnaviṭapaḥ &c.

pruner PRUNER

, s. viṭapachid m., pallavachid m., nirarthakaviṭapachettā m. (ttṛ).

pruning PRUNING

, s. pallavāvacchedaḥ viṭapāvacchedaḥ nirarthakaviṭapāvakarttanaṃ.

pruning-hook PRUNING-HOOK

, PRUNING-KNIFE, s. pallavachedanī viṭapachedanī pallavakarttanī.

prurience PRURIENCE

, PRURIENCY, s. kaṇḍūtiḥ f., kaṇḍūḥ f., kaṇḍuḥ f., kaṇḍūyā kaṇḍūyanaṃ.

--(Longing desire for any thing) atispṛhā atyantaspṛhā atiśayecchā atyabhilāṣaḥ.

prurient PRURIENT

, a. kaṇḍūlaḥ -lā -laṃ kaṇḍūtimān -matī -mat (ta) sakaṇḍūtiḥ -tiḥ -ti.

prurigo PRURIGO

, s. kaṇḍūḥ f., kaṇḍuḥ f., kharjjūḥ f., kacchūḥ f., kacchuḥ f., sukaṇḍuḥ f

to pry To PRY

, v. a. sūkṣmaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), sūkṣmaṃ nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), sūkṣmadarśanaṃ kṛ sūkṣmam anviṣ (c. 4. -iṣyati -eṣituṃ) or anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sūkṣmānveṣaṇaṃ kṛ sūkṣmānusandhānaṃ kṛ sūkṣmaṃ carc (c. 1. carcati -rcituṃ), sūkṣmacarcāṃ kṛ carcāṃ kṛ anadhikāracarcāṃ kṛ marmmānveṣaṇaṃ kṛ sūkṣmagaveṣaṇaṃ kṛ marmmagaveṣaṇaṃ kṛ.

prying PRYING

, s. sūkṣmanirūpaṇaṃ sūkṣmanirīkṣaṇaṃ sūkṣmadarśanaṃ sūkṣmadṛṣṭiḥ f., sūkṣmānveṣaṇaṃ sūkṣmānusandhānaṃ sūkṣmacarcā anadhikāracarcā carcā marmmānveṣaṇaṃ,

psalm PSALM

, s. gītaṃ stutigītaṃ gānaṃ stutigānaṃ stotraṃ saṅgītaṃ sadgītaṃ īśvarastutigītaṃ bhaktigītaṃ bhaktigānaṃ dharmmagītaṃ.

psalmist PSALMIST

, s. gītaracakaḥ stutigītaracakaḥ stotraracakaḥ gītakāraḥ gītakaviḥ m.

psalmody PSALMODY

, s. stutigānaṃ stotragānaṃ stotragītiḥ f., īśvarastutigānaṃ.

psalmography PSALMOGRAPHY

, s. gītaracanaṃ stutigītaracanaṃ stotraracanaṃ gītakaraṇaṃ.

psalter PSALTER

, s. gītapustakaṃ gītasaṃhitā gītasaṃhāraḥ stotrapustakaṃ khilaṃ.

pseudo PSEUDO

. A prefix expressed in Sanskrit by mithyā mṛṣā kṛtrima ku &c. prefixed, or kalpa deśīya &c. affixed; as, 'a pseudopoet,' mithyākaviḥ m., kukaviḥ kavikalpaḥ kavideśīyaḥ; pseudology,' mithyāvādaḥ mṛṣāvādaḥ; 'pseudo-morphous,' kṛtrimarūpaḥ -pā -paṃ; 'pseudonymous,' kṛtrimanāmā &c.

pshaw PSHAW

, exclam. dhik ghai ave are rai kit hum apaihi.

psychological PSYCHOLOGICAL

, a. ātmatattvaviṣayaḥ -yā -yaṃ adhyātmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

psychology PSYCHOLOGY

, s. ātmatattvavidyā adhyātmavidyā adhyātmaśāstraṃ.

puberty PUBERTY

, PUBESCENCE, s. yauvanaṃ yauvanāvasthā tāruṇyaṃ tāruṇyāvasthā taruṇatvaṃ yuvatvaṃ yauvanakālaḥ prauḍhatā prauḍhiḥ f., prauḍhadaśā; 'attained to puberty,' prāptayauvanaḥ -nā -naṃ prāptayauvanakālaḥ -lā -laṃ; 'not attained to it,' aprāptayauvanaḥ &c.

pubescent PUBESCENT

, a. prāptayauvanaḥ -nā -naṃ aṅkuritayauvanaḥ &c., prāptatāruṇya -ṇyā -ṇyaṃ.

[Page 641a]
public PUBLIC

, a. (Pertaining to the community) sarvvasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sarvvalokasambandhī &c., prajāsambandhī &c., loka in comp., prajā in comp. (General, common to many,) sādhāraṇaḥ -ṇā ṇī -ṇaṃ sāmānyaḥ -nyā -nyaṃ sarvvasādhāraṇaḥ &c., sarvvasāmānyaḥ &c., sārvvalaukikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ &c., sārvvajanikaḥ -kī -kaṃ sarvvajanīnaḥ -nā -naṃ sarvvajanīyaḥ -yā -yaṃ viśvajanīnaḥ &c., viśvajanīyaḥ -yā -yaṃ sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ sarvvīyaḥ -yā -yaṃ loka or jana in comp., (Commonly known or current) prasiddhaḥ -ddhā lokaprasiddhaḥ &c., sarvvaprasiddhaḥ &c., janaprasiddhaḥ &c., sarvvajanaprasiddhaḥ &c., sarvvalokaprasiddhaḥ &c., jagatprasiddhaḥ &c., deśaprasiddhaḥ &c., lokaviśrutaḥ -tā -taṃ sarvvatra pracalaḥ -lā -laṃ or pracalitaḥ -tā -taṃ loka or jana in comp., see POPULAR.

--(Open to all) prakāśaḥ -śā -śaṃ sarvvaprakāśaḥ &c., sarvvalokaprakāśaḥ &c., prakaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sarvvaprakaṭaḥ &c., lokaprakāśaḥ &c., aviviktaḥ -ktā -ktaṃ; 'public sale,' prakāśavikrayaḥ prakāśakrayaḥ; 'public benefit,' lokopakāraḥ; 'public business,' lokavyavahāraḥ vyavahāraḥ; 'public odium,' janaviśeṣaḥ; 'public property,' gaṇadravyaṃ; 'public feeling,' lokacittaṃ prakṛticittaṃ.

public PUBLIC

, s. lokaḥ sarvvalokaḥ sarvvajanāḥ m. pl., prajā prajālokaḥ; 'for the benefit of the public,' prajārthaṃ lokārthaṃ lokopakārārthaṃ; 'in public,' prakāśaṃ prakāśatas prakaṭaṃ prākaṭyena sarvvaprakāśaṃ lokasākṣāt lokasammukhaṃ; 'in public and in private,' prakāśaṃ viviktaṃ ca prakāśam ekāntataśca; 'regard for the public or public opinion,' lokalajjā janalajjā.

publican PUBLICAN

, s. (Collector of tribute or toll) karagrahaḥ karagrāhī m. (n) karasaṃgrāhī m., śulkagrāhī m.

--(Retailer of beer and spirits) śauṇḍikaḥ śuṇḍī m. (n) yavasurādivikrayī m. (n) śuṇḍādivikretā m. (tṛ) surāvikrayī m.

publication PUBLICATION

, s. (The act) prakāśanaṃ prakaṭanaṃ prakaṭīkaraṇaṃ prasiddhīkaraṇaṃ prakāśīkaraṇaṃ.

--(A published book) prakāśitapustakaṃ prasiddhapustakaṃ.

prblic-house PRBLIC-HOUSE

, s. śuṇḍāsthānaṃ madasthānaṃ pānagoṣṭhikā śuṇḍāpānaṃ śuṇḍā madirāgṛhaṃ madirāśālā āpānaṃ yavasurādivikrayasthānaṃ śuṇḍādivikrayasthānaṃ surāvikrayasthānaṃ.

publicity PUBLICITY

, s. prakāśatā lokaprakāśatā lokaprakāśaḥ janaprakāśaḥ prakāśaḥ prākaṭyaṃ lokaprākaṭyaṃ prasiddhiḥ f., lokaprasiddhiḥ f., prasiddhatā lokaprasiddhatā -tvaṃ lokaviśrutiḥ f., viśrutiḥ janaprasiddhiḥ f., prakhyātiḥ f., vikhyātiḥ f., khyātiḥ f., laukikatā -tvaṃ sphuṭatā vyaktatā spaṣṭatā.

publicly PUBLICLY

, adv. (Openly, before the world) prakāśaṃ prakāśatas prakaṭaṃ prākaṭyena lokaprakāśaṃ sarvvaprakāśaṃ prasiddhaṃ aviviktaṃ; 'publicly and privately,' see PUBLIC, s.

--(Without concealment) vyaktaṃ suvyaktaṃ spaṣṭaṃ sphuṭaṃ sākṣāt prādus āvis sāviṣkāraṃ agūḍhaṃ.

public-spirited PUBLIC-SPIRITED

, PUBLIC-MINDED, a. lokopakāraśīlaḥ -lā -laṃ lokopakārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi lokārthabuddhiḥ &c. janārthabuddhiḥ &c., lokārthī -rthinī -rthi (t) janārthī &c., lokahitecchuḥ -cchuḥ -cchu lokahitaḥ -tā -taṃ sarvvajanahitaipī &c., sādhāraṇamaṅgalecchuḥ &c.

public-spiritedness PUBLIC-SPIRITEDNESS

, s. lokopakāraśīlatā lokopakārabuddhiḥ f., lokahitecchā.

to publish To PUBLISH

, v. a. (Make generally known) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś prakaṭīkṛ prakaṭa (nom. prakaṭayati -yituṃ), prasiddhīkṛ khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) prakhyā vikhyā ākhyā ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ), vighuṣ āghuṣ pracar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vijñā in caus. (-jñāpayati -jñapayati -yituṃ) budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), prath (c. 10. prathayati -yituṃ), nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), vid āviṣkṛ prāduṣkṛ.

--(Publish a book) pustakaṃ prakāś or prasiddhīkṛ.

--(Putintocirculation) pracalīkṛ pracal (c. 10. -calayati -yituṃ), pracar.

published PUBLISHED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ prakaṭīkṛtaḥ -tā -taṃ prakaṭitaḥ -tā -taṃ prasiddhīkṛtaḥ &c., khyāpitaḥ -tā -taṃ ghoṣitaḥ &c., vighoṣitaḥ &c., āghoṣitaḥ &c., vijñāpitaḥ &c., prakhyātaḥ -tā -taṃ pracalīkṛtaḥ &c., pracāritaḥ &c., āviṣkṛtaḥ &c., prāduṣkṛtaḥ &c., prathitaḥ &c.

publisher PUBLISHER

, s. prakāśakaḥ prakāśayitā m. (tṛ) khyāpakaḥ vijñāpakaḥ prasiddhakarttā m. (rttṛ) āviṣkarttā m., prāduṣkarttā m.

to pucker To PUCKER

, v. a. saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ), ākuñc saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), puṭīkṛ sampuṭīkṛ saṅkocaṃ kṛ.

pucker PUCKER

, PUCKERING, s. puṭaḥ puṭīkaraṇaṃ saṅkocaḥ -canaṃ kuñcanaṃ ākuñcanaṃ,

puddei PUDDEI

., s. tumulaṃ kolāhalaḥ sambhramaḥ viplavaḥ vyagratā vyastatā.

pudding PUDDING

, s. volikā polikā; 'plum-pudding,' see the word.

puddle PUDDLE

, s. varttarūkaḥ paṅkajalaughaḥ kardamajalaughaḥ sapaṅkajalaughaḥ paṅkajalagulmaḥ malinajalaughaḥ samalajalaughaḥ paṅkagulmaḥ.

to puddle To PUDDLE

, v. a. samalīkṛ paṅkilīkṛ kaluṣīkṛ āvilīkṛ. See MUDDLE.

pudency PUDENCY

, PUDICITY, s., see MODESTY.

pudendum PUDENDUM

, PUDENDA, s. (Of a woman) bhagaṃ yoniḥ f., adhoṅgaṃ adhoparaṃ adhovaśaḥ adhas adhastāt upasthaḥ guhyāṅgaṃ ratikuharaṃ ratimandiraṃ ratigṛhaṃ. See PRIVITY.

puerile PUERILE

, a. bāliśaḥ -śā -śaṃ bāleyaḥ -yā -yaṃ bālakīyaḥ -yā -yaṃ bālayogyaḥ -gyā -gyaṃ śiśuyogyaḥ &c., bāladharmmakaḥ -kā -kaṃ bālabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi

puerility PUERILITY

, s. bāliśyaṃ bāleyatvaṃ -tā bālakīyatā bālayogyatā.

puerperal PUERPERAL

, a. prāmūtikaḥ -kī -kaṃ prasavasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

puerperous PUERPEROUS

, a. bālaprasavinī bālaprasavantī prasūtikā sūtikā.

puff PUFF

, s. (Breath from the mouth) śvāsaḥ śvasitaṃ mukhamarutaḥ vadanamarutaḥ.

--(A puff or sudden whiff) phutkṛtaṃ phutkāraḥ phūtkṛtaṃ phūtkāraḥ phūt indec.

--(Blast, gust) dhmānaṃ ādhmānaṃ dhmātaṃ vātaḥ vātarūṣaḥ. vātyā nirghātaḥ prabhañjanaḥ.

--(Kind of cake) piṣṭakaṃ āpūpikaṃ.

--(Tumid commendation) atiśayapraśaṃsā atyuktirūpā praśaṃsā adhikapraśaṃsā atiśayoktiḥ f.

to puff To PUFF

, v. n. (Breathe) śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), śvāsaṃ kṛ praśvāsaṃ kṛ.

--(Pant) kṛcchreṇa śvas kṛcchreṇa śvāsapraśvāsa kṛ uddhmā (c. 1. -dhamati -dhmātuṃ), uddhamaṃ kṛ prāṇakṛcchropahataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Blow) vā pravā.

--(Eject air from the mouth suddenly) akasmād vadanamarutaṃ or mukhamarutaṃ niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or niḥsṛ in caus.

--(Blow upon with a puffing noise) phutkṛ phūtkṛ phutkāraṃ kṛ phūtkāraṃ kṛ phutkāreṇa or phutśabdena praśvas.

--(Swell or be inflated with air) dhmā in pass. (dhmāyate) ādhmā vātena ṣṝ in pass. (pūryyate).

to puff To PUFF

, v. a. (Inflate, dilate with air) dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ), ādhmā samādhmā pradhmā upadhmā vātena pṝ (c. 10. pūrayati -yitu). śvāsena pṝ vāyupūritaṃ -tāṃ kṛ.

--(Blow away) apadhmā vidhmā.

--(Puff up with pride, &c.) darpādhmātaṃ -tāṃ kṛ garvādhmāta -tāṃ kṛ uddhatīkṛ unmattīkṛ.

--(Praise with exaggeration) atyuktyā or atiśayoktyā praśaṃs atiśayapraśaṃsāṃ kṛ.

puffed PUFFED

, p. p. (Inflated) dhmātaḥ -tā -taṃ ādhmātaḥ &c., samādhmātaḥ &c., pradhmātaḥ &c., vātapūritaḥ -tā -taṃ vāyupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śvāsapūritaḥ &c.

--(Puffed up with pride, &c.) darpādhmātaḥ -tā -taṃ garvādhmātaḥ &c., uddhataḥ &c., darpoddhataḥ &c., madoddhataḥ &c.

[Page 642a]
puffy PUFFY

, a. ādhmātaḥ -tā -taṃ vātamayaḥ -yī -yaṃ śabdamātraḥ -trā -traṃ.

pug-dog PUG-DOG

, s. markaṭamukhaḥ kṣudrakukkurabhedaḥ.

pug-faced PUG-FACED

, a. vānaramukhaḥ -khī -khaṃ markaṭavadanaḥ -nā -naṃ kapimukhaḥ &c.

pug-nose PUG-NOSE

, s. cipiṭaḥ cipiṭakaḥ cipuṭaḥ cikinaḥ avabhraṭaḥ.

pugilism PUGILISM

, s. muṣṭiyuddhaṃ muṣṭiyodhanaṃ muṣṭipātaḥ mallayuddhaṃ muṣṭimuṣṭi bāhuyuddhaṃ.

pugilist PUGILIST

, s. muṣṭiyoddhā m. (ddhṛ) muṣṭiyodhaḥ muṣṭiyodhī m. (n) bāhuyodhī m.

pugilistic PUGILISTIC

, a. muṣṭiyuddhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vāhuyuddhasambandhī &c.

pugnacious PUGNACIOUS

, a. yuyutsuḥ -tsuḥ -tsu kalahapriyaḥ -yā -yaṃ yuddhapriyaḥ &c., raṇapriyaḥ &c., yuddhecchuḥ -cchuḥ -cchu yuddhakārī -riṇī -ri (n) kalahakārī &c., raṇakāmī -minī &c., yuddhakāmī &c.

pugnacity PUGNACITY

, s. yuyutsā yuddhecchā yuddhapriyatā kalahapriyatā kalahecchā.

puisne PUISNE

, a. avaraḥ -rā -raṃ avarapadasthaḥ -sthā -sthaṃ avarajaḥ -jā -jaṃ.

puissance PUISSANCE

, s. parākramaḥ vikramaḥ prabhāvaḥ aiśvaryyaṃ tejas n., prābalyaṃ.

puissant PUISSANT

, a. parākramī -miṇī -mi (n) vikramī &c., parākrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikrāntaḥ &c., mahābalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) mahāśaktiḥ -ktiḥ -kti mahāvikramaḥ -mā -maṃ.

to puke To PUKE

, v. n. vam (c. 1. vamati -mituṃ), vamanaṃ kṛ chard (c. 10. chardayati -yituṃ).

puke PUKE

, s. vāntikārakam aupadhaṃ vāntikṛt chardanakṛt.

puking PUKING

, s. vāntiḥ f., vamanaṃ chardanaṃ; part., vamī -minī -mi (n).

pulchritude PULCHRITUDE

, s. See BEAUTY.

to pule To PULE

, v. n. (Like a child) bālakavad ru (c. 2. rauti ravituṃ), śiśuvad rud (c. 2. roditi -tuṃ); 'like a chicken,' pakṣiśāvakavat kūj (c. 1. kūjati -jituṃ).

to pull To PULL

, v. a. or n. (Draw, drag) kṛṣ (c. 1. karṣati, c. 6. kṛṣati -te kraṣṭuṃ karṣṭuṃ), ākṛṣ samākṛṣ parikṛṣ pratikṛṣ saṃkṛṣ karṣaṇaṃ kṛ.

--(Pull forcibly) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), haraṇaṃ kṛ.

--(Pluck, gather by plucking) grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), aṅgulibhir grah or ādā or ci or avaci; 'to pull the hair,' keśagrahaṃ kṛ keśagrahaṇaṃ kṛ keśān grah.

--(Pull down) apakṛṣ avakṛṣ vyapakṛṣ pat in caus., adhaḥpat.

--(Pull off) apakṛṣ avakṛṣ vyapakṛṣ utkṛṣ apahṛ vyapahṛ apanī avatṝ in caus. (-tārayati -yituṃ); 'he pulls off his clothes,' vastram avatārayati.

--(Pull out) utkṛp niṣkṛṣ uddhṛ nirhṛ utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ), utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ), niryā in caus., utpāṭanaṃ kṛ; 'the hair,' luñc (c. 1. luñcati -ñcituṃ), ulluñc avaluñc viluñc utpaṭ keśolluñcanaṃ kṛ keśotpāṭanaṃ kṛ.

--(Pull towards) ākṛṣ samākṛṣ pratikṛp.

--(Pull in pieces, pull in two) vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ), avadṝ vibhid vidalīkṛ khaṇḍaśaḥ kṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ.

--(Pull up) utpaṭ uddhṛ samuddhṛ ucchid utkhan; 'by the roots,' unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samunmūl samūlaṃ or āmūlam uddhṛ.

pull PULL

, s. karpaṇaṃ kṛṣṭiḥ f., karpaḥ ākarṣaḥ -rṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., saṃkarṣaṇaṃ vikarṣaṇaṃ.

pulled PULLED

, p. p. karṣitaḥ -tā -taṃ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākarṣitaḥ &c., ākṛṣṭaḥ &c., avakṛṣṭaḥ &c., vikarṣitaḥ &c., vikṛṣṭaḥ &c., hṛtaḥ -tā -taṃ gṛhītaḥ -tā -taṃ 'pulled by the hair,' keśagṛhītaḥ &c., keśeṣu gṛhītaḥ; &c.; pulled off, as clothes, &c., avatāritaḥ -tā -taṃ; pulled out,' utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niṣkarṣitaḥ &c., uddhṛtaḥ &c., utpāṭitaḥ &c.; 'as the hair,' ulluñcitaḥ &c., 'pulled up,' unmūlitaḥ -tā -taṃ utpāṭitaḥ &c., utkhātaḥ &c., vyaparopitaḥ &c.

pullet PULLET

, s. kukkuṭīśāvakaḥ kukkuṭaśāvakaḥ pakṣiśāvakaḥ pakṣiṇīśāvakaḥ.

pullfy PULLFY

, s. kāṣṭhāntargataṃ kṣudracakraṃ kāṣṭhāntaḥsthaṃ sūkṣmacakraṃ tacca rajjusambaddhaṃ bhūtvā kīlakopari parivarttate kīlakopari parivarttamānaṃ kṣudracakraṃ.

[Page 642b]
pulling PULLING

, s. karṣaṇaṃ kṛṣṭiḥ f., ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., saṃkarṣaṇaṃ vikarṣaḥ -rṣaṇaṃ utkarpaḥ haraṇaṃ grahaṇaṃ aṅguligrahaṇaṃ; 'pulling the hair,' keśagrahaḥ -haṇaṃ; 'mutual pulling of the hair,' keśākeśi indec.; 'pulling up the hair,' keśaluñcanaṃ keśolluñcanaṃ.

to pullulate To PULLULATE

, v. n. (Germinate) sphuṭ phull aṅkura vikas.

pullulation PULLULATION

, s. sphuṭanaṃ phullatiḥ f., phulliḥ f., udbhedaḥ vikasanaṃ.

pulmonary PULMONARY

, PULMONIC, a. phapphusasambandhī -ndhinī -ndhi(n) phuṣphusaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ phupphusasthaḥ -sthā -sthaṃ phuṣphusīyaḥ -yā -yaṃ.

pulp PULP

, s. majjā majjā m. (n) majjanaṃ sāraḥ garbhaḥ.

--(Of fruit) phalasāraḥ phalagarbhaḥ phalasya komalabhāgaḥ or mṛdubhāgaḥ.

pulpiness PULPINESS

. s. samajjatā majjāvattvaṃ majjāguṇakatvaṃ komalatā mṛdutā.

pulpit PULPIT

, s. upadeśāsanaṃ upadeśapīṭhaṃ dharmmopadeśapīṭhaṃ pīṭhaṃ purohitāsanaṃ dharmmopadeśakāsanaṃ dharmmādhyāpakāsanaṃ dharmmādhyāpakapīṭhaṃ.

pulpous PULPOUS

, PULPY, a. majjāguṇakaḥ -kā -kaṃ majjopamaḥ -mā -maṃ majjāmayaḥ -yī -yaṃ samajjaḥ -jjā -jjaṃ māṃsalaḥ -lā -laṃ māṃsaguṇakaḥ -kā -kaṃ komalaḥ -lā -laṃ ārdramṛduḥ -dvī -du mṛduḥ &c.

to pulsate To PULSATE

, v. n. (Palpitate) spand sphur kamp vep.

pulsation PULSATION

, s. spandanaṃ pratispandanaṃ spanditaṃ kampaḥ -mpanaṃ sphuraṇaṃ viṣpandaḥ calatvaṃ; 'of the heart,' hṛdayaspandanaṃ hṛtkampaḥ; 'of an artery,' nāḍisphuraṇaṃ nāḍyāghātaḥ.

pulse PULSE

, s. (Of the blood or an artery) nāḍiḥ -ḍī f., nālī -liḥ f., nāḍīsphuraṇaṃ nālīsphuraṇaṃ nāḍīspandanaṃ nāḍyāghātaḥ; 'feeling the pulse,' nāḍīparīkṣā; 'to feel the pulse,' nāḍīparīkṣāṃ kṛ.

--(Leguminous plant) kalāyaḥ satīnaḥ -nakaḥ satīlaḥ -lā -lakaḥ sitīlakaḥ sātīlakaḥ sātilakaḥ dvidalaṃ tripuṭaḥ khaṇḍikaḥ hareṇuḥ m., śamīdhānyaṃ vanasaṅkaṭaḥ dhānyavīraḥ mudgaḥ varttulaḥ; 'pulse ground and fried, vaḍā vaṭakaḥ,

pulverable PULVERABLE

, a. kṣodanīyaḥ -yā -yaṃ cūrṇanīyaḥ &c., cūrṇīkaraṇayogyaḥ &c.

pulverization PULVERIZATION

, s. cūrṇīkaraṇaṃ kṣodīkaraṇaṃ cūrṇanaṃ sañcūrṇanaṃ kṣodanaṃ.

to pulverize To PULVERIZE

, v. a. cūrṇ (c. 10. cūrṇayati -yituṃ), saṃcūrṇ pracūrṇ vicūrṇ cūrṇīkṛ kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), prakṣud saṃkṣud kṣodīkṛ piṣ guṇḍ &c. See To POUND, POWDER.

pulverized PULVERIZED

, p. p. cūrṇitaḥ -tā -taṃ cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ saṃcūrṇitaḥ &c., cūrṇībhūtaḥ -tā -taṃ kṣoditaḥ -tā -taṃ kṣodīkṛtaḥ &c., piṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ guṇṭhitaḥ -tā -taṃ guṇḍitaḥ -tā -taṃ.

pulverulent PULVERULENT

, a. cūrṇamayaḥ -yī -yaṃ pāṃśulaḥ -lā -laṃ. See POWDERY.

pummel PUMMEL

, s. (Of a saddle) vaṅkā.

pump PUMP

, s. jalottolanayantraṃ jalottolananāḍiḥ -ḍī f., jalotkṣepaṇayantraṃ jalotkṣepakayantraṃ jalotkṣepakanāḍī jalottolanī jalotkṣepaṇī jalanāḍī jalanālī; 'place where water is distributed,' prapā.

to pump To PUMP

, v. a. or n. nāḍīdvāreṇa jalam uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ) or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or jalottolanaṃ kṛ or jalotkṣepaṇaṃ kṛ jalanāḍīṃ sañcal (c. 10. -cālayati -yituṃ), jalottolanayantraṃ sañcal.

--(Interrogate artfully) savyājaṃ pracch or anupracch or paripracch praśnena parīkṣ or anusandhā.

pumpkin PUMPKIN

, s. kupmāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍī kupmāṇḍakaḥ kūṣmāṇḍaḥ -ṇḍī -ṇḍakaḥ alābūḥ f., alābuḥ f., ālābuḥ f., tumbī karkāruḥ m.

pun PUN

, s. śleṣaḥ śleṣoktiḥ f., ślepavākyaṃ ślepālaṅkāraḥ dvyarthavākyaṃ arthāpattiḥ f.

to pun To PUN

, v, n. śleṣoktiṃ kṛ śleṣavākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ)

punch PUNCH

, s. (Instrument for perforating) vedhanī vedhanikā.

--(Thrust, blow) āghātaḥ abhighātaḥ prahāraḥ; 'with the elbow,' kīlaḥ -lā kīlāghātaḥ aratniprahāraḥ.

--(Kind of drink) śarkarādimiśritaṃ madyajambīrādirasamayaṃ pānīyaṃ.

--(In a puppet show) puttalikākrīḍāyāṃ vaihāsikaḥ or vidūṣakaḥ.

to punch To PUNCH

, v. a. (Pierce with a punch) pūrvvoktayantreṇa vyadh.

--(With the elbow) aratninā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), aratniṃ prasāryyataḍ kīlāghātaṃ kṛ.

puncheon PUNCHEON

, s. (Instrument), see PUNCH.

--(A measure), see CASK.

punchy PUNCHY

, a. hrasvasthūlaḥ -lā -laṃ sthūlahrasvaḥ -svā -svaṃ ghanahrasvaḥ &c.

punctilio PUNCTILIO

, s. sūkṣmaviṣayaḥ sūkṣmavidhiḥ m., sūkṣmaniyamaḥ sūkṣmatā atisūkṣmatā saukṣmyaṃ atisaukṣmyaṃ śiṣṭācārasaukṣmyaṃ sabhyācārasūkṣmatā.

punctilious PUNCTILIOUS

, a. atisūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi atisūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmopacāradarśī sūkṣmācāraniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ atisūkṣmācārī &c., sūkṣmaniyamaniṣṭhaḥ &c., sūkṣmopacāraniṣṭhaḥ &c., sūkṣmopacāraśīlaḥ -lā -laṃ sūkṣmādaraniṣṭhaḥ &c., sūkṣmaniyamī &c., niyamaniṣṭhaḥ &c., atyācārī &c.

punctiliousness PUNCTILIOUSNESS

, s. atisūkṣmadarśanaṃ atisūkṣmadṛṣṭiḥ f., sūkṣmopacāraniṣṭhā sūkṣmaniyamaniṣṭhā sūkṣmādaraniṣṭhā sūkṣmasatkāraniṣṭhā sūkṣmādaraśīlatā atyācāraḥ.

punctual PUNCTUAL

, a. samayapālakaḥ -kā -kaṃ samayarakṣakaḥ -kā -kaṃ samayaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ samayasevī -vinī -vi (n) kālarakṣakaḥ -kā -kaṃ kālaniṣṭhaḥ ṣṭhā -ṣṭhaṃ kālapālakaḥ -kā -kaṃ kālasevī &c., sāmayikaḥ -kī -kaṃ saṅkentapālakaḥ -kā -kaṃ saṅketaniṣṭhaḥ &c., niyamapālakaḥ &c., niyamaniṣṭhaḥ &c., vacananiṣṭhaḥ &c., pratijñāniṣṭhaḥ &c., pratijñāpālakaḥ &c., dṛḍhaniyamī &c.

punctuality PUNCTUALITY

, PUNCTUALNESS, s. samayapālanaṃ samayaniṣṭhā samayasevanaṃ kālaniṣṭhā kālasevanaṃ kālapālanaṃ samayarakṣaṇaṃ kālarakṣaṇaṃ saṅketapālanaṃ saṅketaniṣṭhā niyamaniṣṭhā niyamapālanaṃ vacananiṣṭhā pratijñāniṣṭhā.

punctually PUNCTUALLY

, adv. yathāsamayaṃ samayatas yathākālaṃ kālatam niyamatas yathāniyamaṃ yathāsaṅketaṃ samayaniṣṭhāpūrvvaṃ kālaniṣṭhāpūrvvaṃ.

to punctuate To PUNCTUATE

, v. a. virāmacihnair aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) virāmacihnāni likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or kṛ virāmacihnāṅkanaṃ kṛ virāmacihnāṅkitaṃ -tāṃ kṛ.

punctuated PUNCTUATED

, p. p. virāmacihnāṅkitaḥ -tā -taṃ avasānacihnāṅkitaḥ -tā -taṃ.

punctuation PUNCTUATION

, s. virāmacihnāṅkanaṃ avasānacihnāṅkanaṃ virāmacihnalikhanaṃ.

to puncture To PUNCTURE

, v. a. sūkṣmakīlakāgreṇa vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ). See To PRICK.

puncture PUNCTURE

, s. vedhaḥ -dhanaṃ sūkṣmakīlakavedhaḥ vyadhaḥ -dhanaṃ. See PRICK.

punctured PUNCTURED

, p. p. vedhitaḥ -tā -taṃ kīlakavedhitaḥ &c., kīlakaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ,

pundit PUNDIT

, s. paṇḍitaḥ vidvān m. (s) prājñaḥ bahuśrutaḥ adhīyānaḥ śrotriyaḥ vedavid m., vedavidvān m., anucānaḥ. See LEARNED.

pungency PUNGENCY

, s. kaṭutā -tvaṃ ugratā -tvaṃ tīvratā tigmatā -tvaṃ svaratā prakharatā prākharyyaṃ taigmyaṃ tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ aruntudatvaṃ caṇḍatā -tvaṃ uṣṇatā -tvaṃ auṣaṇaṃ oṣaṇaḥ dāhaḥ vidāhaḥ.

pungent PUNGENT

, a. kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu ugraḥ -grā -graṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ tigmaḥ -gmā gmaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ kharaḥ -rā -raṃ prakharaḥ -rā -raṃ aruntudaḥ dā -daṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ tiktaḥ -ktā -ktaṃ vidāhī -hinī -hi (n) dāhī &c.

puniness PUNINESS

, s. alpatā kṣudratā -tvaṃ śarīrakṣudratā alpaśarīratā tanutā

to punish To PUNISH

, v. a. daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ), śās (c. 2. śāsti -situṃ,, c. 10. śāsayati -yituṃ) anuśās taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), dam (c. 10. damayati -yituṃ) viyat (c. 10. -yātayati -yituṃ) bandh (c. 9. baghnāti banddhuṃ), daṇḍaṃ praṇī. See INFLICT.

--(Pain) pīḍ vyath tap santap.

punishable PUNISHABLE

, a. daṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ daṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ daṇḍārhaḥ -rhā -rhaṃ daṇḍanārhaḥ &c., tāḍanīyaḥ -yā -yaṃ tāḍyaḥ -ḍyā -ḍyaṃ śāsanīyaḥ -yā -yaṃ śāsyaḥ -syā -syaṃ śāsanārhaḥ -rhā -rhaṃ damanīyaḥ -yā -yaṃ daṇḍayogyaḥ -gyā -gyaṃ śikṣaṇīyaḥ &c., śikṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ śikṣārhaḥ &c., vineyaḥ -yā -yaṃ.

punished PUNISHED

, p. p. daṇḍitaḥ -tā -taṃ śāsitaḥ -tā -taṃ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tāḍitaḥ -tā -taṃ nigṛhītaḥ &c., pīḍitaḥ &c., vinītaḥ &c., śikṣitaḥ &c.

punisher PUNISHER

, s. daṇḍayitā m. (tṛ) śāsitā m., śāstā m., śāsakaḥ tāḍayitā m., tāḍakaḥ daṇḍapraṇetā m., śikṣakaḥ.

punishment PUNISHMENT

, s. daṇḍaḥ daṇḍanaṃ śāsanaṃ anuśāsanaṃ śāstiḥ f., śiṣṭiḥ f., tāḍanaṃ sāhasaṃ damaḥ damanaṃ damathaḥ -thaṃ damathuḥ m., nigrahaḥ śikṣaṇaṃ; 'corporal punishment,' śarīradaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ śārīradaṇḍaḥ śārīrikadaṇḍaḥ śārīraḥ dehadaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ; 'just punishment,' samyagdaṇḍanaṃ; 'infliction of punishment,' daṇḍayogaḥ daṇḍaprayogaḥ daṇḍapraṇayanaṃ, see INFLICTION; 'capital punishment,' badhadaṇḍaḥ prāṇadaṇḍaḥ prāṇāntadaṇḍaḥ jīvāntadaṇḍaḥ dehāntadaṇḍaḥ uttamasāhasaṃ; 'severity of punishment,' daṇḍapāruṣyaṃ; 'repeated punishment,' trivāradaṇḍaḥ; 'fear of punishment,' daṇḍabhītiḥ f., daṇḍabhayaṃ; 'through fear of it,' daṇḍabhayāt.

punitive PUNITIVE

, PUNITORY, a. dāṇḍaḥ -ṇḍī -ṇḍaṃ dāṇḍikaḥ -kī -kaṃ daṇḍasambandhī -ndhinī &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ daṇḍaviṣayakaḥ -kā -kaṃ daṇḍa in comp.

punjAb PUNJĀB

, s. (The country) pañcanadaḥ. See PANJAB.

punka PUNKA

, s. tālabṛntaḥ -ntakaṃ dhavitraṃ marudāndolaḥ.

punster PUNSTER

, s. saśleṣavaktā m. (ktṛ) saśleṣavādī m. (n).

punt PUNT

, s. tarāluḥ m., tarāndhuḥ m., taraṇḍaḥ -ṇḍaṃ vahitraṃ.

puny PUNY

, a. kṣudraḥ -drā -draṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraśarīraḥ -rā -raṃ.

pup PUP

, s. kukkuraśiśuḥ m., kukkuraśāvakaḥ śiśuḥ m., ḍimbhaḥ.

to pup To PUP

, v. n. kukkuraśāvakān su or prasu or jan kukkuraśiśūn su.

pupil PUPIL

, s. (Scholar) śiṣyaḥ vidyārthī m. (n) chātraḥ antevāsī m. (n) antevāsijanaḥ adhyāyī m., adhyetā m. (tṛ) prācāryyaḥ bālaḥ śiśuḥ m., māṇavakaḥ mṛḍaṅkaṇaḥ prabālaḥ.

--(Of the eye) tārā tārakā akṣitārā -rakā tāraḥ -rakaṃ kanīnikā dṛṣṭiḥ f., locakaḥ jyotis n., nayanā.

pupilage PUPILAGE

, s. śiṣyatvaṃ śiṣyāvasthā śiṣyadaśā vidyārthitvaṃ -tā antevāsitvaṃ bālatvaṃ śiśutvaṃ -tā śaiśavaṃ.

pupilary PUPILARY

, a. śaiṣyaḥ -ṣyī -ṣyaṃ śiṣyasambandhī &c., śaiśavaḥ -vī -vaṃ.

puppet PUPPET

, s. putrikā dāruputrikā pāñcālikā pāñcalikā pāñcālī puttalī -likā śālāṅkī śālabhañjī -ñjikā dārustrī dārugarbhā kuruṇṭī añjalikārikā yāṣā.

puppet-show PUPPET-SHOW

, s. puttalikākrīḍā putrikākrīḍā pāñcalikākrīḍā.

puppy PUPPY

, s. kukkuraśāvakaḥ kukkuraśiśuḥ m., śiśuḥ m., ḍimbhaḥ.

--(Conceited person) darśanīyamānī m. (n) ātmābhimānī m., mānī m., rūpagarvitaḥ dāmbhikaḥ.

to pur To PUR

, v. n. mārjāravat santoṣasūcakaṃ raṇaraṇaśabdaṃ kṛ or raṇatkāraṃ kṛ.

purAna PURĀNA

, s. (Sacred and mythological poem, derived from the same religious system as the Rāmāyana and Mahābhārata. or from the mytho-heroic style of Hindu belief: being a departure from the purer system of the Vedas They are eignteen in number, and each one is supposed to treat of five topies, viz. 1. the creation, 2. the destruction and renovation of worlds, 3. the genealogy of gods and heroes, 4. the reign of the Manus, 5. the transac- tions of their descendants. From this five-fold division, and from the antiquity of the stories narrated, come the general names purāṇaṃ pañcalakṣaṇaṃ. The specific titles are as follows: 1. brahmapurāṇaṃ or brāhmapurāṇaṃ, 2. padnapurāṇaṃ, 3. viṣṇupurāṇaṃ, 4. śivapurāṇaṃ, 5. bhāgavatapurāṇaṃ or bhagavatpurāṇaṃ, 6. nāradapurāṇaṃ, 7. mārkaṇḍapurāṇaṃ mārkaṇḍeyapurāṇaṃ, 8. agnipurāṇaṃ, 9. bhaviṣyapurāṇaṃ, 10. brahmavaivarttapurāṇaṃ, 11. liṅgapurāṇaṃ, 12. varāhapurāṇaṃ, 13. skandapurāṇaṃ, 14. bāmanapurāṇaṃ, 15. kūrmmapurāṇaṃ, 16, matsyapurāṇaṃ, 17. gāruḍapurāṇaṃ, 18. brahmāṇḍapurāṇaṃ. Sometimes a Purāna called the vāyupurāṇaṃ or vāyavīyapurāṇaṃ is substituted for the śivapurāṇaṃ, and another called the narasiṃhapurāṇaṃ for the brahmāṇḍapurāṇaṃ. These eighteen mythological works are the repository of the modern and popular religious creed of the Hindūs. They are amplifications of the two great heroic and historical poems or Itihāsa, called Rāmāyana and Mahābhārata, giving a more connected and definite explanation of the mythical fictions and historical traditions contained in those works. They are consequently remarkable for attributing paramount importance to the two divinities, Śiva and Vishnu, who, under one form or other, are almost the sole objects that are made to claim homage. Each separate Purāna cannot, therefore, be taken as a guide to Hindū belief as a whole, but rather to some separate branch of it, in which the worship of either one of these deities in particular incarnations is encouraged in preference to that of the other. The most celebrated of them all is the fifth in the above list, or Bhāgavata Purāna, designed for the glorification of Bhagavat or Vishnu, in the form of Krishna. This exercises a more direct and powerful influence on the opinions of the natives of India than any other. The third, or Vishnu Purāna, translated by Professor Wilson, is also a work of great celebrity, and conforms most closely to the definition of Panchalakshanam, i. e. treating of five specified topics. There are also eighteen Upapuranas, or similar poems of inferior sanctity and different appellations, viz.: 1. sanatkumāraṃ, 2. nārasiṃhaṃ, 3. nāradīyaṃ, 4. śivaṃ, 5. durvāsasaṃ, 6. kāpilaṃ, 7. mānavaṃ, 8. auśānasaṃ, 9. varuṇaṃ, 10. kālikā, 11. śambhaṃ, 12. nandikeśvaraṃ, 13. sauraṃ, 14. pārāśaraṃ, 15. ādityaṃ, 16. māheśvaraṃ, 17. bhāgavataṃ, 18. vaśiṣṭhaṃ. The collector and arranger of the Purānas, as well as of the more ancient Vedas, was a sage named Krishna kṛṣṇaḥ, or Dvaipāyana dvaipāyanaḥ, or Kriṣnadvaipāyana kṛṣṇadvaipāyanaḥ. The surname of Vyāsa vyāsaḥ or 'Arranger' (from the root as with vi, meaning to 'dispose' or 'set in order'), was given to him, and is now used to denote any expounder of the Vedas or Purānas. His seat is called vyāsāsanaṃ vyāsapīṭhaṃ.

puranic PURANIC

, a. paurāṇikaḥ -kī -kaṃ paurāṇaḥ -ṇī -ṇaṃ purāṇaviṣayakaḥ &c.

purblind PURBLIND

, a. aspaṣṭadṛk m. f. n. (ś) avyaktadṛk m. f. n., hatadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi adīrghadṛṣṭiḥ &c., īṣadandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

[Page 644b]
purchasable PURCHASABLE

, a. kreyaḥ -yā -yaṃ kretavyaḥ -vyā -vyaṃ katyyaḥ -yyā -yyaṃ.

to purchase To PURCHASE

, v. a. krī (c. 9. krīṇāti -ṇīte kretuṃ) upakrī saṃkrī mūlyaṃ dattvā labh or prāp paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paṇīkṛ.

purchase PURCHASE

, s. (The act of buying) krayaḥ krayaṇaṃ saṃkrayaṇaṃ upakrayaḥ krīṇanaṃ.

--(Thing purchased) krītavastu n., krītadravyaṃ.

--(Hold, force) grahaṇaṃ grāhaḥ saṃgrāhaḥ saṃgrahaṇaṃ grahaḥ āgrahaḥ ghṛtiḥ f., grahaṇaśaktiḥ f., śaktiḥ f.

purchased PURCHASED

, p. p. krītaḥ -tā -taṃ krayakrītaḥ &c., saṃkrītaḥ &c., upakrītaḥ &c.

purchase-money PURCHASE-MONEY

, s. krayamūlyaṃ krayaṇamūlyaṃ mūlyaṃ arghaḥ.

purchaser PURCHASER

, s. krayī m. (n) kretā m. (tṛ) krāyakaḥ krayikaḥ kayakarttā m.

pure PURE

, a. (Clean, free from dirt) nirmalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ -lā -laṃ amalaḥ &c., amalī -linī -li(n) malahīnaḥ -nā -naṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśuddhaḥ &c., pavitraḥ -trā -traṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ acchaḥ &c śudhiḥ -ciḥ -ci.

--(Free from sin or guilt, morally pure) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śuciḥ -ciḥ -ci puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ anaghaḥ -ghā -ghaṃ niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ niṣpāpaḥ -pā -paṃ adṛṣṭapāpaḥ &c., apāpaḥ &c., pāpahīnaḥ -nā -naṃ akṛtapāpaḥ &c., ajñātapāpaḥ &c., akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ dhūtakalmaṣaḥ &c., aliptaḥ -ptā -ptaṃ sādhuḥ -dhvī -dhu adṛṣṭadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ prāñjalaḥ -lā -laṃ.

--(Ceremonially clean) pavitraḥ -trā -traṃ pūtaḥ -tā -taṃ pāvanaḥ -nā -naṃ pavanaḥ -nā -naṃ śuciḥ -ciḥ -ci śaucavān -vatī -vat (t) śaucopetaḥ -tā -taṃ medhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

--(Unadulterated, incorrupted) adūṣitaḥ -tā -taṃ aduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avikāritaḥ -tā -taṃ abhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Mere, simple) kevalaḥ -lā -laṃ kevalī &c., mātrakaḥ -kā -kaṃ mātra in comp., śuddhaḥ &c.

--(Free from corrupt words, as speech) apaśabdahīnaḥ -nā -naṃ apaśabdarahitaḥ -tā -taṃ apaśabdaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apaprayogahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Chaste, ignorant of carnal intercourse) ajñātavyavāyaḥ -yā -yaṃ ajñātamaithunaḥ -nā -naṃ; 'as a woman,' puruṣāspṛṣṭā.

--(Of pure descent or blood) maulaḥ -lī -laṃ.

--(Pure in heart or mind) śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śuddhātmā -tmā -tma (n) śuddhahṛdayaḥ &c., see PURE-MINDED; 'to be pure,' śudh (c. 4. śadhyati -te śoddhuṃ), śuddhībhū śuci (nom. śucīyate), pavitrībhū.

purely PURELY

, adv. (Cleanly) nirmalaṃ vimalaṃ śuddhaṃ pavitraṃ śuci.

--(Merely) mātraṃ kevalaṃ. See MERELY.

pure-minded PURE-MINDED

, a. śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śuddhātmā -tmā -tma (n) vimalātmā &c., amalātmā &c., nirmalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śuddhahṛdayaḥ -yā -yaṃ prayatātmā &c.

pureness PURENESS

, s. nirmalatā śucitā śuddhatā -tvaṃ śuddhiḥ f. See PURITY.

purgation PURGATION

, s. recanaṃ virecanaṃ rekaḥ virekaḥ śodhanaṃ śuddhiḥ f.

purgative PURGATIVE

, a. recakaḥ -kī -kaṃ virecakaḥ &c., śodhakaḥ -kā -kaṃ udaraśodhakaḥ &c., adhobhāgaharaḥ -rā -raṃ atisārī -riṇī -ri (n) sārakaḥ -kā -kaṃ atisārakaḥ &c.

purgative PURGATIVE

, s. (Medicine) recakaṃ recanaṃ virecanaṃ virekaḥ adhobhāgaharaṃ udaraśodhanaṃ adhobhāgaśodhakaṃ sārakaṃ sārakauṣadhaṃ.

purgatory PURGATORY

, a. śodhakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ -nā -naṃ pāvakaḥ -kā -kaṃ pāpaśodhanaḥ -nā -naṃ pāpanāśakaḥ &c., pāpanāśanaḥ -nā -naṃ pāpaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ aghanāśanaḥ &c., aghamarṣaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

purgatory PURGATORY

, s. pāpaśodhadasthānaṃ aghaśodhanasthānaṃ yātanāsthānaṃ; 'pain of purgatory,' yātanā bhairavī yātanā.

to purge To PURGE

, v. a. (The bowels, &c.) viric (c. 7. -riṇakti -riṃkte -rektuṃ), ric udaraṃ or adhobhāgaṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), udaraśodhanaṃ kṛ malaṃ sṛ in caus. (sārayati -yituṃ) malaśodhanaṃ kṛ malaśuddhiṃ kṛ.

--(Cleanse from guilt) pāpāt śudh or pariśudh or viśudh pāpaśodhanaṃ kṛ aghaśodhanaṃ kṛ.

--(Cleanse in general) pū paripū śudh malāpakarṣaṇaṃ kṛ.

purge PURGE

, s. recana virecanaṃ recakaṃ virekaḥ udaraśodhanaṃ adhobhāgaharaṃ.

purged PURGED

, p. p. (As the bowels) recitaḥ -tā -taṃ virecitaḥ &c., riktaḥ -ktā -ktaṃ viriktaḥ &c., śodhitaḥ -tā -taṃ sāritaḥ &c.

--(Cleared) śodhitaḥ &c., pūtaḥ &c., pāvitaḥ &c.

purging PURGING

, s. (Of the bowels) recanā -naṃ rekaḥ virekaḥ sāraṇaḥ atisāraḥ. See DIARRHOEA, DYSENTERY.

purification PURIFICATION

, s. śodhanaṃ saṃśodhanaṃ viśodhanaṃ pariśodhanaṃ śodhaḥ pariśodhaḥ śuddhiḥ f., saṃśuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., pāvanaṃ pavitrīkaraṇaṃ mārjanaṃ parimārjanaṃ nirmalīkaraṇaṃ vimalīkaraṇaṃ malāpakarṣaṇaṃ malāpanayanaṃ malaharaṇaṃ śucīkaraṇaṃ kṣālanaṃ prakṣālanaṃ nirṇekaḥ svacchīkaraṇaṃ.

--(State) śuddhiḥ f., saṃśuddhiḥ śuddhatā -tvaṃ viśuddhatā śodhitatvaṃ śaucaṃ śucitā pavitratā pūtatvaṃ pāvitatvaṃ pūtiḥ f., nirmalatā; 'of a new house,' śalyoddhāraḥ vāstusaṃśamanaṃ.

purificative PURIFICATIVE

, PURIFICATORY, a. pāvakaḥ -kā -kaṃ pāvanaḥ -nā -naṃ pāvī -vinī -vi (n) pāvamānaḥ -nā -naṃ śodhakaḥ -kā -kaṃ śodhanaḥ -nā -naṃ saṃśodhakaḥ &c., viśodhakaḥ &c., śuddhikaraḥ -rā -rī -raṃ malāpakarṣakaḥ -kā -kaṃ.

purified PURIFIED

, p. p. pāvitaḥ -tā -taṃ pūtaḥ &c., paripūtaḥ &c., śodhitaḥ -tā -taṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃśodhitaḥ &c., saṃśuddhaḥ &c., viśuddhaḥ &c., pavitraḥ trā -traṃ pavitritaḥ &c., pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ kṛtaśaucaḥ -cā -caṃ mārjitaḥ &c., prakṣālitaḥ &c., nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ dhautaḥ -tā -taṃ avadātaḥ &c.; 'from sin' pāpaśodhitaḥ -tā -taṃ pāpapūtaḥ -tā -taṃ aghaniṣkṛtaḥ -tā -taṃ; 'by austerity,' prayataḥ -tā -taṃ; 'to be purified,' śudh (c. 4. śudhyati -te śoddhuṃ), in pass. (pūyate) pavitrībhū śuddhībhū.

to purify To PURIFY

, v. a. (c. 9. punāti -nīte pavituṃ, c. 10. pāvayati -yituṃ), paripū vipū śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), viśudh pariśudh saṃśudh śuddhīkṛ pavitrīkṛ pavitra (nom. pavitrayati -yituṃ), nirmalīkṛ vimalīkṛ mṛj (c. 1. mārjati, c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), sammṛj nirṇij (c. 3. -ṇenekti -ṇektuṃ), dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ), śacīkṛ malaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), malāpakapaṇaṃ kṛ pariṣkṛ prakṣal.

purifying PURIFYING

, part. or a. punānaḥ -nā -naṃ pāvamānaḥ -nā -naṃ pavamānaḥ &c., pāvanaḥ -nā -naṃ pāvakaḥ -kā -kaṃ. See PURIFICATIVE.

puritan PURITAN

, s. pavitramatāvalambī m. (n) pavitramatadhārī m. (n).

purity PURITY

, s. (Freedom from dirt, defilement &c.) nirmalatā -tvaṃ nairmalyaṃ nirmālyaṃ vimalatā vaimalyaṃ malahīnatā malarāhityaṃ śuddhatā -tvaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., pavitratā pūtatā pūtiḥ f., śucitā śaucaṃ medhyatā aliptatā.

--(Clearness, transparency) prasādaḥ prasannatā prasattiḥ, f., svacchatā vaiśadyaṃ viśadatvaṃ.

--(Freedom from guilt, moral purity) śucitā -tvaṃ śuddhatā śuddhiḥ f., anaghatā pāpahīnatā aghahīnatā niṣyāpatvaṃ puṇyatā sādhutā niṣkalaṅkatā.

--(Purity of mind) cittaśuddhiḥ f., matiśuddhatā vimalacittatvaṃ śuddhamatitvaṃ.

--(Chastity in a woman) satītvaṃ puruṣāspṛṣṭatā sādhvītvaṃ.

--(Of language) śuddhiḥ apaśabdahīnatā.

to purl To PURL

, v. n. nadīprakāreṇa raṇaraṇaśabdaṃ kṛ or subhagastanitaṃ kṛ.

purlieu PURLIEU

, s. samantaḥ sānantadeśaḥ paryyantadeśaḥ upāntadeśaḥ sāmantaṃ parisaraḥ.

to purloin To PURLOIN

, v. a. cur hṛ apahṛ muṣ parimugh. See To PILFER.

[Page 645b]
purloined PURLOINED

, p. p. apahṛtaḥ -tā -taṃ mūṣitaḥ -tā -taṃ caurahṛtaḥ -tā -taṃ.

purloiner PURLOINER

, s. apaharttā m. (rttṛ) parimoṣī m. (n) steyakṛt. See PILFERER.

purple PURPLE

, a. dhūmraḥ -mrā -mraṃ dhūmravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dhūmalaḥ -lā -laṃ kṛṣṇalohitaḥ -tā -taṃ nīlalohitaḥ &c., dhūmābhaḥ -bhā -bhaṃ bālasandhyābhaḥ &c., dhūmraruk m. f. n. (c).

purple PURPLE

, s. dhūmravarṇaḥ dhūmraḥ dhūmalaḥ dhūmalavarṇaḥ rasraḥ.

to purple To PURPLE

, v. a. dhūmrīkṛ lohitīkṛ dhūmravarṇena rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ).

purplish PURPLISH

, a. īṣaddhūmraḥ -mrā -mraṃ ādhūmraḥ &c., ādhūmalaḥ -lā -laṃ.

purport PURPORT

, s. arthaḥ abhiprāyaḥ tātparyyaṃ āśayaḥ abhipretaṃ uddeśaḥ bhāvārthaḥ bhāvaḥ vivakṣitaṃ vivakṣā anvayaḥ chandaḥ. See MEANING.

to purport To PURPORT

, v. a. or n. abhipre uddiś vac in des., arthavān &c. bhū or as. See To MEAN.

purpose PURPOSE

, s. abhiprāyaḥ abhipretaṃ cikīrṣitaṃ cikīrṣā āśayaḥ saṅkalpaḥ manaḥsaṅkalpaḥ uddeśaḥ arthaḥ tātparyyaṃ icchā ākāṃkṣā kāryyaṃ buddhiḥ f., kalpanā parikalpanā ākūtaṃ manonirūpaṇaṃ cintā prayojanaṃ upayogaḥ, See INTENTION; 'fixed purpose,' niścayaḥ niścitaṃ; 'of unfailing purpose,' satyasaṅkalpaḥ -lyā -lyaṃ; 'declared purpose,' īritākūtaṃ, 'one who does not effect his purpose,' akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ asiddhārthaḥ &c., acaritārthaḥ &c., vṛthārthaḥ &c., akṛtakṛtyaḥ -tyā -tyaṃ; 'one who effects it,' kṛtārthaḥ &c.; 'for the purpose of,' arthaṃ or arthe or hetoḥ affixed, kṛte nimitte; 'for the purpose of religion, or for religious purposes,' gharmmārthaṃ; 'to no purpose,' vṛthā mudhā vyarthaḥ -rthā -rthaṃ; 'for what purpose,' kimarthaṃ kimuddiśya; 'on purpose,' buddhipūrvvaṃ buddhā. See PURPOSELY.

to purpose To PURPOSE

, v. a. abhipre abhiprāyaṃ kṛ kṛ in des., uddiś manasā uddiś abhisandhā iṣ parikḷp saṅkalpaṃ kṛ buddhiṃ kṛ. See To INTEND.

purposed PURPOSED

, p. p. abhipretaḥ -tā -taṃ cikīrṣitaḥ &c., uddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

purposely PURPOSELY

, adv. buddhipūrvvaṃ -rvvakaṃ vuddhipuraḥsaraṃ matipūrvvaṃ sābhiprāyaṃ abhi prāyapūrvvaṃ vuddhyā kāmatas icchātas. See INTENTIONALLY.

purse PURSE

, s. koṣaḥ dhanakoṣaḥ mudrākoṣaḥ kaṭibandhaḥ granthiḥ m., jhaulikaṃ.

to purse To PURSE

, v. a. (Put in a purse) koṣe niviś; in caus.

--(Con tract) saṃkuc saṃhṛ saṃkṛ ākuñc.

purse-cutting PURSE-CUTTING

, s. granthibhedaḥ granthibhedanaṃ granthichedaḥ koṣachedaḥ.

purse-pride PURSE-PRIDE

, s. dhanagarvaḥ dhanadarpaḥ dhanābhimānaṃ arthagarvaḥ dravyābhimānaṃ.

purse-proud PURSE-PROUD

, a. dhanagarvitaḥ -tā -taṃ dravyagarvitaḥ &c., dhanābhimānī-ninī &c.

purser PURSER

, s. yuddhanāvi kopādhikārī m. (n), or dhanabhojanādiparikalpakaḥ.

pursuance PURSUANCE

, s. anusaraṇaṃ anusāraḥ anuvarttanaṃ anugamanaṃ 'in pursuance of,' anusāreṇa anusāratas anurūpeṇa.

pursuant PURSUANT

, a. anusārī -riṇī -ri (n) anurūpaḥ -pā -paṃ anuvarttī &c.

pursuantly PURSUANTLY

, adv. anusāreṇa -rāt anusāratas anurūpeṇa.

to pursue To PURSUE

, v. a. (Follow) anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), anugam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) anuyā (c. 2. -yāti -guṃ), anuvṛt anuvraj anukram.

--(Chase) anudhāv, (c. 1. -dhāvati -vituṃ), paścād dhāv anusṛ paścād vṛt.

--(Prosecute, practise), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ) āsthā ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar sev niṣev anusev. See PROSECUTE.

--(Carry on) nirvah in caus., pravṛt in caus., praṇī sampraṇī vidhā.

--(Endeavour to obtain) āp in des. (īpsati -psituṃ) abhyāṣ in des., prāp in des., labh in des. (lipsate -psituṃ) abhilabh.--Imitate) anukṛ anugan.

pursued PURSUED

, p. p. (Followed) anusṛtaḥ -tā -taṃ anugataḥ &c., anuyātaḥ &c., anugamyamānaḥ -nā -naṃ anvīyamānaḥ &c.

--(Chased) anudhāvitaḥ -tā -taṃ.

--(Prosecuted, practised) anuṣṭhitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ &c., sevitaḥ -tā -taṃ niṣevitaḥ &c.

pursuer PURSUER

, s. anugāmī m. (n) anuyāyī m., anusārī m., anudhāvakaḥ.

pursuit PURSUIT

, s. (Following) anusaraṇaṃ anuvarttanaṃ anugamanaṃ anuvrajanaṃ.

--(Running after, chasing) anudhāvanaṃ abhidhāvanaṃ paścād dhāvanaṃ anusaraṇaṃ anusāraḥ anveṣaṇaṃ mārgaṇaṃ mṛgaṇaṃ.

--(Prosecution, carrying on with a view to obtain) anuṣṭhānaṃ sevanaṃ niṣevanaṃ anusevanaṃ ācaraṇaṃ pravṛttiḥ f., pravarttanaṃ vyāpāraḥ vyavasāyaḥ niṣṭhatā abhiyogaḥ anuśīlanaṃ pariśīlanaṃ anusandhānaṃ.

--(Course of occupation, employment) vyāpāraḥ vyavasāyaḥ karmma n. (n) udyogaḥ udyamaḥ pravṛttiḥ f., vyavahāraḥ kāryyaṃ; 'interesting pursuit,' vinodaḥ vinodajanakavyāpāraḥ.

pursuivant PURSUIVANT

, s. rājadūtaḥ rājadūtaparicaraḥ vetradharaḥ yāṣṭīkaḥ

pursy PURSY

, a. duḥśvāsī -sinī &c., prāṇakṛcchragrastaḥ -stā -staṃ hrasvasthūlaḥ &c.

purulence PURULENCE

, PURULENCY, s. pūyatvaṃ sapūyatvaṃ -tā pūyapūrṇatā pūyayuktatā.

purulent PURULENT

, s. sapūyaḥ -yā -yaṃ pūyamayaḥ -yī -yaṃ pūyarūpaḥ -pā -paṃ pūyayuktaḥ -ktā -ktaṃ pūyapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Running with pus) pūyasrāvī -viṇī -vi (n).

to purvey To PURVEY

, v. a. and n. khādyadravyāṇi parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or upakḷp or sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ) or yuj (c. 10. yojayati -yituṃ) or samāyuj bhojanaparikalpanaṃ kṛ bhojanasambhāraṃ kṛ āhārayojanāṃ kṛ āhāranirvāhaṃ kṛ.

purveyance PURVEYANCE

, s. khādyadravyaparikalpanaṃ bhojanaparikalpanaṃ annādiparikalpanaṃ bhojanasambhāraḥ āhārayojanā āhāranirvāhaḥ parikalpanaṃ nirvāhaḥ.

purveyor PURVEYOR

, s. bhojanaparikalpakaḥ annādiparikalpakaḥ bhojanādhikārī n. (n) bhojanādhikṛtaḥ āhārayojakaḥ.

pus PUS

, s. pūyaṃ pūyaraktaṃ pūyaśoṇitaṃ dūṣyaṃ malaja kṣatajaṃ prasitaṃ avakledaḥ.

to push To PUSH

, v. a. an 1 n. (Make a thrust) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prasṛ (c. 10. -mārayati -yituṃ), prasāraṇa kṛ āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), abhihan abhyāhan.

--(Impel, move by pressure) hastābhyām avalambya cal (c. 10. cālayati -yituṃ) or sañcal or sṛ (c. 10. sārayati -yituṃ) or sthānāntarīkṛ or prer or praṇud or nud or kṛp or samākṛṣ.

--(Push aside, push out) apasṛ in caus., vahiṣkṛ vahiḥkṛ.

--(Push forward) pramṛ pracal in caus., agre cal or sṛ agre nī.

push PUSH

, PUSHING, s. tāḍanaṃ āhatiḥ f., āghātaḥ abhighātaḥ abhyāghātaḥ prahāraḥ pramāraṇaṃ apasāraṇaṃ sāraṇaṃ.

--(Impelling) praṇodaḥ preraṇaṃ -ṇā vegaḥ.

--(Vigorous effort, onset) suyatnaḥ ākramaḥ -maṇaṃ.

pushed PUSHED

, p. p. tāḍitaḥ -tā -taṃ āhataḥ &c., abhihataḥ &c., prasāritaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ &c., sāritaḥ &c., cālitaḥ &c., preritaḥ -tā -taṃ paṇoditaḥ &c., praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ sthānāntarīkṛtaḥ &c., vahiṣkṛtaḥ &c.

pushing PUSHING

, a. (Enterprising) sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasaśīlaḥ -lā -laṃ sāhasabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi udyogī -ginī &c., atyudyogī &c., udyogaśīlaḥ -lā -laṃ atyudyamī &c., dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ pratibhānavān -vatī -vat (t).

pusillanimity PUSILLANIMITY

, s. bhīrutā kātaratā dhairyyahīnatā śauryyahīnatā vīryyahī natā nirvīryyaṃ kārpaṇyaṃ kṛpaṇabuddhitvaṃ klīvatā bhīruhṛdayatvaṃ kāpurupatvaṃ.

pusillanimous PUSILLANIMOUS

, a. bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ kṛpaṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi kātarabuddhiḥ &c., dhairyyahīnaḥ -nā -naṃ śauryyahīnaḥ &c., pauruṣahīnaḥ &c.

puss PUSS

, PUSSY, s. mārjāraḥ viḍālaḥ. See CAT.

pustule PUSTULE

, s. sphoṭaḥ -ṭakaḥ bisphoṭaḥ raktavaṭī raktavaraṭī vaṭā varaṭī vraṇaḥ tanuvraṇaḥ gaṇḍaḥ guṭikā. See PIMPLE.

pustulous PUSTULOUS

, a. sphoṭapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sphoṭamayaḥ -yī -yaṃ sasphoṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

to put To PUT

, v. a. (Lay, place, set) dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), sanniviś nyas (c. 4. -asyati -asituṃ), vinyas āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) dā (c. 3. dadāti dātuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), kṛ (c. 8. karoti karttuṃ). See To LAY, PLACE.

--(Apply) ādhā saṃyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), āyuj yuj ṛ or samṛ in caus.

--(Incite) pravṛt in caus., protsah in caus., prer.

--(Put a question), see To PROPOSE.

--(Put about, as a ship, &c.) naumārgaṃ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), mārgaparivarttanaṃ kṛ gatiparivarttanaṃ kṛ.

--(Put away) apasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), niḥsṛ variṣkṛ dūrīkṛ.

--(Put aside, put by) nyas sannyas vyudas nidhā rakṣ parirakṣ.

--(Put down, lay down) nyas upanyas nidhā avadhā nikṣip.

--(Put down), see To REPRESS, DEGRADE.

--(Put forth, extend) prasṛ in caus.

--(Put forth), see To SPROUT, BUD.

--(Put forth), see To EXERT; 'he puts forth his strength,' kṛtaśaktir bhavati.

--(Put off), see To POSTPONE.

--(Put off, divest one's self) vastrāṇi avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), utkṛṣ unmuc avamuc vimuc ucchad apanah.

--(Put off), see To DISCARD.

--(Put off from land) tīrād apagam or apayā or apasṛ.

--(Put on clothes, dress) vastraṃ paridhā or pidhā vas pravas vivas prativas veṣṭ pariveṣṭ praveṣṭ āchad pravṛ saṃvye parivye paridhā vastrāṇi paridhā or āchad or āmuc prasādh vastra saṃvastra, see To DRESS, INVEST.

--(Put on armour) nah (c. 4. nahyati -te naddhuṃ), sannah daṃśanaṃ sannah varmma (c. 10. varmmayati -yituṃ), saṃvarmma.

--(Put on shoes) pāduke adhiruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or ruh or āruh in caus

--(Put on, assume) grah dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), svīkṛ aṅgīkṛ.

--(Put out, extinguish) śam in caus., upaśam praśam niśam nirvā in caus.; 'having put out the fire,' agniṃ śamayitvā or niśāmya.

--(Put out, extend) prasṛ in caus.

--(Put out), see To CONFUSE, DISCONCERT.

--(Put out the eyes) locane utpaṭ in caus. or utkṛṣ or ucchid.

--(Put to it), see To DISTRESS, PERPLEX.

--(Put together) sandhā samādhā saṃyuj.

--(Put up, lodge) uttṝ uttaraṇagṛhe vas rathād avatṝ.

--(Put up with) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah.

--(Put up) see To PACK.

--(Put up), see To EXPOSE.

--(Put upon), see To DECEIVE.

--(Put in order) virac rac vinyas sajjīkṛ.

--(Put in mind), see To REMIND.

--(Put in practice), see To EXERCISE, PRACTISE.

--(Put in fear), see To FRIGHTEN.

--(Put in writing), see To COMMIT TO WRITING.

--(Put in jeopardy) saṃśayitaṃ -tāṃ kṛ, see To JEOPARDY

--(Put to death), see To KILL.

put PUT

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ arpitaḥ &c., nihitaḥ &c., niveśitaḥ &c., nyastaḥ -stā -staṃ. See PLACED.

--(Put on, as clothes) parihitaḥ -tā -taṃ.

--(Put off, discarded) avatāritaḥ -tā -taṃ apāstaḥ -stā -staṃ sannyastaḥ &c., vyudastaḥ &c., tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

put PUT

, s. (Clown) vṛpalaḥ grāmyajanaḥ.

--(Harlot) veśyā.

putative PUTATIVE

, a. lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ janaprasiddhaḥ &c., lokamataḥ -tā -taṃ.

putid PUTID

, a. kṣudraḥ -drā -draṃ kutsitaḥ -tā -taṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tucchaḥ &c.

putidness PUTIDNESS

, s. kṣudratā kutsitatvaṃ tucchatā -tvaṃ kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ.

put-off PUT-OFF

, s. (An excuse) apadeśaḥ vyapadeśaḥ chadma n. (n) chalaṃ

[Page 647a]
putrefaction PUTREFACTION

, s. pūtiḥ f., pūtatvaṃ -tā galitatvaṃ galanaṃ vigalanaṃ galitāvasthā vilayaḥ -yanaṃ daurgandhyaṃ daurgandhiḥ m., durgandhatā pūtigandhaḥ.

putrefied PUTREFIED

, p. p. galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ &c., pūtībhūtaḥ &c., vilīnaḥ -nā -naṃ.

to putrefy To PUTREFY

, v. a. pūtīkṛ gal in caus. (gālayati galayati -yituṃ) vigal galitīkṛ vilī in caus. (-lāpayati -yituṃ).

to putrefy To PUTREFY

, v. n. gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal galitaḥ -tā -taṃ bhū pūtībhū vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū pūtigandhikaḥ -kā -kaṃ bhū.

putrescence PUTRESCENCE

, s. galanaṃ vigalanaṃ vilayaḥ -yanaṃ pūtiḥ f., pūtatvaṃ.

putrescent PUTRESCENT

, a. galan -lantī -lat (t) vigalan &c., vilīyamānaḥ -nā -naṃ.

putrid PUTRID

, a. pūtaḥ -tā -taṃ pūtigandhaḥ -ndhā -ndhaṃ durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ durgandhī -ndhinī -ndhi (n) pūtigandhikaḥ -kā -kaṃ ugragandhiḥ -ndhiḥ -ndhi galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ &c., vilīnaḥ -nā -naṃ.

putridness PUTRIDNESS

, PUTRIDITY, s. pūtatvaṃ -tā pūtiḥ f., durgandhatā daurgandhyaṃ daurgandhiḥ m., pūtigandhitā galitatvaṃ -tā vigalitatvaṃ vilīnatā.

putty PUTTY

, s. kācabandhanalepaḥ kācabandhanayogyo vilepaḥ udapeṣaṃ.

to putty To PUTTY

, v. a. pūrvvoktalepena kācaṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

to puzzle To PUZZLE

, v. a. muh (c. 10. mohayati -yituṃ), vimuh vyāmuh bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ), bhrāntiṃ jan niruttarīkṛ buddhibhrāntiṃ kṛ śalyaṃ kṛ. See To POSE.

puzzle PUZZLE

, s. (Enigma) gūḍhaṃ kūṭaṃ pravahliḥ f. hlikā prahelikā antarlāpikā.

--(Perplexity) vyastatā mohaḥ vyāmohaḥ bhrāntiḥ f., bhramaḥ vyākulatā vyagratā buddhibhrāntiḥ f., buddhibhramaḥ.

puzzled PUZZLED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ &c., bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ sambhrāntaḥ &c., bhrāntahṛdayaḥ -yā -yaṃ vyastaḥ -stā -staṃ niruttarīkṛtaḥ -tā -taṃ itikarttavyatāmūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

puzzle-headed PUZZLE-HEADED

, a. bhrāntabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vyastabuddhiḥ &c., jaḍavuddhiḥ &c.

puzzling PUZZLING

, part. or a. bhramajanakaḥ -kā -kaṃ mohajanakaḥ &c. See PERPLEXING.

pygmy PYGMY

, s. vāmanaḥ kharbaḥ kharvaḥ vāmamūrttiḥ m., hrasvamūrttiḥ hrasvakāyaḥ.

pygmy PYGMY

, PYGMEAN, a. vāmanaḥ -nā -naṃ vāmanatanuḥ -nuḥ -nu. See DWARFISH.

pylorus PYLORUS

, s. jaṭharasya adhaḥsthamukhaṃ jaṭharādhomukhaṃ jaṭharādhodvāraṃ.

pyramid PYRAMID

, s. sūcyagrastambhaḥ sūcyākārastambhaḥ śuṇḍākārastambhaḥ sūciḥ -cī f., śikhā śaṅkuḥ m., sūkṣmāgrastambhaḥ.

pyramidal PYRAMIDAL

, PYRAMIDICAL, a. sūcyagraḥ -grā -graṃ sṛcyākāraḥ -rā -raṃ sūcyagrastambhākāraḥ &c., śuṇḍākāraḥ &c., sūkṣmāgrastambhākṛtiḥ -tiḥ -ti śaṅkurūpaḥ -pā -paṃ śikhāvalaḥ -lā -laṃ śikharī riṇī &c.

pyre PYRE

, s. citiḥ -tī f., citā cityā śmaśānāgniḥ m. See PILE.

pyrites PYRITES

, s. viṭamākṣikaṃ suvarṇamākṣikaṃ svarṇamākṣikaṃ mākṣikaṃ āvarttaḥ muvarṇamukhī kāmāriḥ m., madhudhātuḥ m., āgneyaprastaraḥ; 'iron pyrites,' nīlamṛttikā taṇḍulīyaḥ -yakaḥ; 'hepatic iron pyrites,' rūppamākṣikaṃ kāṃsyamākṣikaṃ.

pyritic PYRITIC

, a. mākṣikasambandhī -ndhinī &c., mākṣikaguṇakaḥ -kā -kaṃ.

pyrotechny PYROTECHNY

, s. agnikrīḍāvidyā āgneyakrīḍāvidyā agniśilpaṃ.

pyrrihc PYRRIHC

, s. (Foot in prosody) mupriyaḥ lala.

pyrrhonist PYRRHONIST

, s. nāstikaḥ śāstrāviśvāsī m. (n) cārvākaḥ dharmmanindakaḥ.

Q. quack QUACK

, s. (Cry of a duck or goose) haṃsanādaḥ haṃsarāvaḥ haṃsacītkāraḥ kvakaśabdaḥ.

--(Empiric, pretender to medical skill) duścikitsakaḥ mithyācikitsakaḥ mithyāvaidyaḥ chadmavaidyaḥ vaidyammanyaḥ vaidyabhānī m. (n) āyurvedānabhijñaḥ.

[Page 647b]
to quack To QUACK

, v. n. haṃsavad nad (c. 1. nadati -dituṃ) or ru (c. 2. rauti ravituṃ) or cītkṛ or kṛ haṃsanādaṃ kṛ kvak śabdaṃ kṛ.

--(Pretend to medical skill) duścikitsāṃ kṛ mithyācikitsanaṃ kṛ āyurvedavirodhena cikitsāṃ kṛ.

quackery QUACKERY

, s. duścikitsā -tsanaṃ mithyācikitsā -tsanaṃ āyurvedaviruddhā cikitsā āyurvedānabhijñatā.

quadragesima QUADRAGESIMA

, s. catvāriṃśaddivasopavāsaḥ catvāriṃśaddinopavāsaḥ.

quadragesimal QUADRAGESIMAL

, a. catvāriṃśaddinopavāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

quadrangle QUADRANGLE

, s. caturasraṃ catuṣkoṇaḥ caturbhujaḥ; 'formed by four houses,' catuḥśālaṃ -lā -lakaṃ catuśśālā prakoṣṭhaḥ.

quadrangular QUADRANGULAR

, a. catuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturasraḥ -srā -sraṃ caturbhujaḥ -jā -jaṃ.

quadrant QUADRANT

, s. (Fourth part) pādaḥ caturthabhāgaḥ turīyabhāgaḥ.

--(Of a circle) varttulapādaḥ trijyā padaṃ.

--(The instrument) turīyayantraṃ sūryyayantraṃ.

quadrate QUADRATE

, To QUADRATE, see SQUARE, To SQUARE.

quadratic QUADRATIC

, c. catuṣkoṇīyaḥ -yā -yaṃ vargīyaḥ -yā -yaṃ caturasrīyaḥ &c.

quadrature QUADRATURE

, s. (Of a circle, &c.) vargīkaraṇaṃ.

quadrennial QUADRENNIAL

, a. caturvarṣīyaḥ -yā -yaṃ cāturvarṣikaḥ -kī -kaṃ cāturabdikaḥ &c.

quadrilateral QUADRILATERAL

, a. caturbhujaḥ -jā -jaṃ catuḥpārśvīyaḥ -yā -yaṃ catuḥpārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ catuḥpārśvayuktaḥ -ktā -ktaṃ catuḥpārśvaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

quadriliteral QUADRILITERAL

, a. caturakṣaraḥ -rā -raṃ caturvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

quadrille QUADRILLE

, s. caturnṛtyaṃ sammukhasthānāṃ strīpuruṣāṇāṃ nṛtyaṃ.

quadrimestral QUADRIMESTRAL

, a. caturmāsyaḥ -syā -syaṃ cāturmāsikaḥ -kī -kaṃ.

quadripartile QUADRIPARTILE

, a. caturvidhaḥ -dhā -dhaṃ caturbhāgaḥ -gā -gaṃ caturvibhāgaḥ &c.

quadrisyllable QUADRISYLLABLE

, s. caturakṣaraṃ caturakṣaraviśiṣṭaḥ śabdaḥ caturakṣaraḥ śabdaḥ.

quadrivial QUADRIVIAL

, a. catuṣpathīyaḥ -yā -yaṃ caturmārgīyaḥ -yā -yaṃ.

quadrivium QUADRIVIUM

, s. (Place where four roads meet) catuṣpathaṃ caturmārgaṃ.

quadruped QUADRUPED

, s. catuṣpadaḥ -dī catuṣpādaḥ catuṣpād m. f. n., catuṣpādaḥ paśuḥ catuṣpadapaśuḥ m., catuṣpadaprāṇī m. (n) caturgatiḥ -tiḥ -ti.

quadruple QUADRUPLE

, a. caturguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturvidhaḥ -dhā -dhaṃ catuṣṭayaḥ -yī -yaṃ.

to quadruple To QUADRUPLE

, QUADRUPLICATE, v. a. caturguṇaṃ -ṇāṃ kṛ caturguṇīkṛ. caturvidhīkṛ.

to quaff To QUAFF

. v. a. bāhulyena pā (c. 1. pivati pātuṃ) or āpā or nipā.

quaffed QUAFFED

, p. p. pītaḥ -tā -taṃ āpītaḥ -tā -taṃ niṣītaḥ -tā -taṃ.

quaffer QUAFFER

, s. pātā m. (tṛ) pāyī m. (n) atipāyī m., bahupāyī.

quaggy QUAGGY

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ paṅkamayaḥ -yī -yaṃ bahupaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

quagmire QUAGMIRE

, s. paṅkaḥ kupaṅkaḥ paṅkilabhūḥ f., kārdamabhūmiḥ f., sapaṅkabhūmiḥ f., paṅkakarvaṭaḥ anūpabhūḥ f., paṅkasthānaṃ.

to quail To QUAIL

, v. n. kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), prakamp vikamp sad (c. 1. sīdati satruṃ), avasad viṣad kṣi in pass. (kṣīyate) pralī (c. 4. -līyate -letuṃ).

quail QUAIL

, s. (The bird) varttikā varttakaḥ varttakapakṣī m. (n) phaṇisvelaḥ gañjikāyaḥ lāvaḥ lāvakaḥ garudyodhī m. (n) bhāratī viṣṇuliṅgī.

quaint QUAINT

, a. (Odd) vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ prācīnarītyanurūpaḥ -pā -paṃ.

--(Over exact) atisūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

quaintly QUAINTLY

, adv. vilakṣaṇaṃ vailakṣaṇyena asaṅgataṃ prācīnarītyanurūpeṇa.

quaintness QUAINTNESS

, s. vailakṣaṇyaṃ vilakṣaṇatā asaṅgatatvaṃ aparūpatā atisūkṣmatā.

to quake To QUAKE

, v. n. kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), prakamp vikamp abhikamp vep (c. 1. vepate -pituṃ), pravep tras (c. 4. trasyati -situṃ), vitras udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), hval (c. 1. hvalati -lituṃ), vihval prahval.

quake QUAKE

, s. kampaḥ prakampaḥ utkampaḥ kampanaṃ vepanaṃ pravepaṇaṃ vepathuḥ m.

[Page 648a]
quaker QUAKER

, s. kampānvitaḥ -tā kampanaḥ -nā kampamānaḥ -nā sakampaḥ.

quaking QUAKING

, part. kampamānaḥ -nā -naṃ veyamānaḥ -nā -naṃ kampitaḥ -tā -taṃ.

qualification QUALIFICATION

, s. (That which fits a person for any office, &c.) yogyatā upayuktatā upayogitā kṣamatā kāryyakṣamatā guṇaviśiṣṭatā guṇavaiśiṣṭyaṃ guṇatā.

--(Endowment) guṇaḥ viśeṣaṇaṃ.

--(Modification, limitation) maryyādā niyamanaṃ paricchedaḥ -danaṃ avacchedaḥ -danaṃ śamanaṃ parimitatvaṃ niyatatvaṃ parimāṇaṃ nyūnatvaṃ nyūnīkaraṇaṃ viśeṣaḥ; 'without qualification,' aviśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

qualified QUALIFIED

, p. p. (Fitted) yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ upayogī -ginī -gi (n) kṣamaḥ -mā -maṃ kāryyakṣamaḥ -mā -maṃ karmmakṣamaḥ &c., alaṅkarmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ucitaḥ -tā -taṃ paryāptaḥ -ptā -ptaṃ guṇavān -vatī -vat (t) guṇī &c., guṇopetaḥ -tā -taṃ.

--(Modified) niyamitaḥ -tā -taṃ niyataḥ &c., nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ samaryyādaḥ -dā -daṃ saparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parimitaḥ -tā -taṃ paricchinnaḥ -nnā -nnaṃ śamitaḥ &c.

to qualify To QUALIFY

, v. a. (Make fit) yogyaṃ -gyāṃ kṛ upayuktaṃ -ktāṃ kṛ kṣamaṃ -māṃ kṛ kāryyakṣamaṃ -māṃ kṛ upayoginaṃ -ginīṃ kṛ paryāptaṃ -ptāṃ kṛ guṇavantaṃ -vatīṃ kṛ yogyīkṛ kṣamīkṛ upayuktaguṇān dā.

--(Modify, limit, diminish) niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), nibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), samaryyādaṃ -dāṃ kṛ parimā parimitaṃ -tāṃ kṛ saparimāṇaṃ -ṇāṃ kṛ parichid śam upaśam praśam nyūnīkṛ hras lup.

quality QUALITY

, s. (Property) guṇaḥ dharmmaḥ; 'good quality,' sahuṇaḥ suguṇaḥ guṇaḥ; 'possessed of good qualities,' sadguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ guṇī ṇinī -ṇi (n) sadguṇī &c., suguṇī &c., guṇavān -vatī -vat (t) guṇānvitaḥ -tā -taṃ guṇopetaḥ -tā -taṃ guṇasāgaraḥ -rā -raṃ guṇākaraḥ -rā -raṃ guṇayuktaḥ -ktā -ktaṃ guṇāśrayaḥ -yā -yaṃ; 'the possession of good qualities,' guṇatā guṇavattā; 'destitute of them,' guṇahīnaḥ -nā -naṃ; 'the loss of them,' guṇabhraṃśaḥ; 'a collection or heap of them,' guṇasaṃgrahaḥ guṇaughaṃ guṇapūgaṃ; 'variety of quality,' guṇāntaraṃ; 'bad quality,' durguṇaḥ -ṇaṃ avaguṇaḥ asadguṇaḥ; 'possessed of bad qualities,' durguṇī &c.; 'essential or inherent quality,' anugatadharmmaḥ vastuśaktiḥ f.

--(Distinguishing property) dharmmaḥ bhāvaḥ svabhāvaḥ viśeṣaguṇaḥ viśeṣadharmmaḥ viśeṣaḥ lakṣaṇaṃ guṇalakṣaṇaṃ svabhāvalakṣaṇaṃ rūpaṃ svarūpaṃ śīlaḥ -laṃ.

--(Nature, disposition) bhāvaḥ svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., śīlaḥ -latā; 'good quality,' sadbhāvaḥ.

--(Character, whether good or bad) bhāvaḥ sadasadbhāvaḥ guṇāguṇaṃ guṇāvaguṇaṃ sattvaṃ sattvāsattvaṃ.

--(High rank) śreṣṭhapadaṃ padaśreṣṭhatā utkṛṣṭapadaṃ padotkṛṣṭatā kulīnatā.

--(People of rank) kulīnavargaḥ śreṣṭhapadasthāḥ m. pl., kulīnajanāḥ m. pl. kaulīnaṃ.

qualm QUALM

, s. (Nausea) vamanecchā vivamipā utkleśaḥ.

--(Of conscience) manastāpaḥ antaḥkaraṇatāpaḥ īṣattāpaḥ īṣatsantāpaḥ paścāttāpaḥ.

qualmish QUALMISH

, a. vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu vivamiṣuḥ &c., vamanonmukhaḥ -khā -khaṃ.

quandary QUANDARY

, s. sandehaḥ saṃśayaḥ sambhramaḥ vyastatā vyāmohaḥ.

quantity QUANTITY

, s. (Magnitude, a mass or collection of indeterminate dimensions) parimāṇaṃ pramāṇaṃ parimitiḥ f., mānaṃ mātrā bhāgaḥ aṃśaḥ; 'a quantity of water equivalent to a piece of gold,' suvarṇakhaṇḍasamo or suvarṇakhaṇḍaparimāṇo or suvarṇakhaṇḍaparimito jalāṃśaḥ.

--(Great quantity, abundance) bāhulyaṃ bahutvaṃ -tā prācuryyaṃ pracuratā prāyaḥ ādhikyaṃ mahābhāgaḥ or expressed by the adjectives bahu pracura. adhika prefixed; 'in great quantities,' bāhulyena bahuśas anekaśasa prācuryyeṇa.

--(Great quantity, collection) sañcayaḥ nicayaḥ pracayaḥ sannayaḥ vṛndaṃ oghaḥ saṃgrahaḥ puñjaḥ rāśiḥ m., pūgaḥ puṅgaḥ -ṅgaṃ nivahaḥ vāraḥ. See HEAP.

--(Small quantity) alpabhāgaḥ alpāṃśaḥ alpaṃ -lpikā alpamātraṃ mātrā stokaṃ muṣṭimātraṃ muṣṭiparimāṇaṃ; 'in small quantities,' alpaśas, see LITTLE.

--(Measure, in prosody) mātrā.

--(In arithmetic or algebra) rāśiḥ m. f.; 'known quantity,' vyaktarāśiḥ m. f., rūpaṃ; 'unknown quantity,' avyaktarāśiḥ avyaktaḥ; 'negative,' kṣayaḥ; 'infinite,' anantarāśiḥ; 'figurative,' kṣetrarāśiḥ.

quantum QUANTUM

, s. parimāṇaṃ nirūpitāṃśaḥ nirūpitabhāgaḥ upayuktabhāgaḥ.

quarantine QUARANTINE

, s. catvāriṃśaddinaparyyantaṃ gamanāgamananiṣedhaḥ or saṃsarganiṣedhaḥ catvāriṃśaddivasaparyyantaṃ gamanāgamanāvarodhaḥ.

quarrel QUARREL

, s. vivādaḥ kalahaḥ -haṃ vāgyuddhaṃ vākkalahaḥ -haṃ vādayuddhaṃ vipralāpaḥ vākkaliḥ m., visaṃvādaḥ viprayogaḥ vipratipattiḥ f., dvandvaṃ dvaidhaṃ virodhoktiḥ f., vāgvirodhaḥ maitrībhaṅgaḥ sauhṛdabhaṅgaḥ vairaṃ vairitā; 'quarrel in fun,' krīḍākalahaḥ.

to quarrel To QUARREL

, v. n. kalahaṃ kṛ kalaha (nom. kalahāyate), vivad (c. 1. -vadate -dituṃ), visaṃvad vipralap (c. 1. -lapati -pituṃ), vyavakruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), vākkalahaṃ kṛ vāgyuddhaṃ kṛ yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), vaira (nom. vairāyate), dvandvaṃ kṛ.

quarreler QUARRELER

, s. vivādī m. (n) kalahakārī m. (n) kalikārakaḥ.

quarreling QUARRELING

, s. kalahakaraṇaṃ vivādakaraṇaṃ vyavakrośanaṃ kalkanaṃ.

quarrelsome QUARRELSOME

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) kalahakāraḥ -rī -raṃ kalahapriyaḥ -yā -yaṃ kalikārī &c., kalikārakaḥ -kā -kaṃ kalipriyaḥ -yā -yaṃ vivādārthī -rthinī &c., vivādī &c., vivādaśīlaḥ -lā -laṃ vivādapriyaḥ -yā -yaṃ yuyutsuḥ -tsuḥ -tsu sadvandvaḥ -ndvā -ndvaṃ śīghrakrodhī &c., āśukrodhī &c., krodhaśīlaḥ &c.

quarrelsomeness QUARRELSOMENESS

, s. kalahakāritā vivādaśīlatā krodhaśīlatā yuyutsā.

quarry QUARRY

, s. (For stone) ākaraḥ khaniḥ -nī f., khāniḥ -nī m. f., prastarakhāniḥ f., pāṣāṇasthalī pāṣāṇasthānaṃ pāṣāṇakandaraḥ prastarotpattisthānaṃ pāṣāṇabhūmiḥ f.

--(Of a hawk, &c.) śyenānusṛtaḥ pakṣī śyenānusṛtaṃ pakṣyādi āmipaṃ.

quarryman QUARRYMAN

, s. prastarakhanakaḥ pāvāṇakhanakaḥ pāṣāṇākhanikaḥ.

quart QUART

, s. kuḍavaḥ arddhaprasthasya caturthāṃśaḥ or pādaḥ.

quartan QUARTAN

, s. (Ague) cāturthakaḥ cāturthikaḥ tryāhikaḥ.

quarter QUARTER

, s. (Fourth part) pādaḥ caturthāṃśaḥ caturthabhāgaḥ turīyabhāgaḥ turīyāṃśaḥ turīyaḥ caturbhāgaḥ pādikaḥ pādinaḥ arddhārddhaḥ ṭaḥ; 'three quarters, or a whole minus a quarter,' pādonaḥ -nā -naṃ.

--(Region or quarter of the sky) dik f. (ś) diśā diśāḥ f. (s) āśā kāṣṭhā kakubh f., harit f., digvibhāgaḥ saniḥ -nī m. f., videśinī; the four quarters are, East prācī pūrvvadik f., pūrvvakāṣṭhā, South avācī dakṣiṇā dakṣiṇāśā, West pratīcī paścimāśā paścimakāṣṭhā, North udīcī uttarā uttarāśā; 'intermediate quarter or point,' vidik f. (ś) pradik apadiśaṃ; these are 'South-east,' dakṣiṇapūrvvā; 'South-west,' nairṛtiḥ f., dakṣiṇapaścimā; 'North-west,' vāyavī paścāduttarā paścādudīcī uttarapaścimā; 'Northeast,' prāguttarā prāgudīcī uttarapūrvvā; 'Regent of a quarter,' dikpālaḥ lokapālaḥ; 'the eight regents,' aṣṭadikpālāḥ m. pl., see REGENT; 'quarter of the wind,' vāyavī; 'from every quarter.' caturdigbhyaḥ; 'in every quarter,' caturdikṣu; 'from various quarters,' nānādigbhyaḥ

--(Region, in general) deśaḥ pradeśaḥ uddeśaḥ apadaśaḥ, 'from various quarters,' nānādeśebhyaḥ nānādigdeśebhyaḥ.

--(Quarters, lodgings) vāsasthānaṃ āvāmasthānaṃ. vasatisthānaṃ vastiḥ f., nivasatiḥ f., niketanaṃ; 'of an army,' sainyaniveśaḥ -śanaṃ sainyaniketaḥ -tanaṃ balasthitiḥ f., sainyasthitiḥ f., kaṭakaḥ; 'head-quarters,' senāpatiniketaḥ -tanaṃ.

--(Indulgence shewn in battle) jīvadānaṃ prāṇadānaṃ dayā kṣamā kṛpā dharmmaḥ; 'quarter shall be given to him,' tasya dayā or dharmmo bhaviṣyyati; 'quarter!' dayasva kṣamasva kṣamyatāṃ.

--(Quarter of a year) vatsarapādaḥ māsatrayaṃ trimāsaṃ.

--(Close quarters) bāhubāhavi hastāhasti; 'to come to close quarters in battle,' bāhuyuddhaṃ kṛ.

to quarter To QUARTER

, v. a. (Divide into four parts) caturbhāgīkṛ caturaṃśīkṛ caturdhā kṛ caturdhā khaṇḍ or vibhid or vichid caturbhāgaśaḥ kṛ catuḥkhaṇḍaśaḥ kṛ.

--(Lodge) vas in caus.

to quarter To QUARTER

, v. n. (Lodge) vas nivas prativas vāsaṃ kṛ.

quarter-day QUARTER-DAY

, s. pādadinaṃ pādadivasaḥ vatsarapādadivasaḥ trimāsāntadinaṃ.

quarter-deck QUARTER-DECK

, s. naupṛṣṭhasya paścimabhāgaḥ or unnatabhāgaḥ.

quartered QUARTERED

, p. p. caturbhāgīkṛtaḥ -tā -taṃ caturdhā vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ caturdhā khaṇḍitaḥ -tā -taṃ.

--(Lodged) vāsitaḥ -tā -taṃ.

quarterly QUARTERLY

, a. traimāsikaḥ -kī -kaṃ trimāsīnaḥ -nā -naṃ pādikaḥ -kī -kaṃ.

quarterly QUARTERLY

, adv. trimāsānte māsatrayānte māsatrayāvasāne.

quarto QUARTO

, s. catuḥpatrakapustakaṃ catuḥphalakapustakaṃ catuḥpatrakaḥ -kaṃ.

quartz QUARTZ

, s. kācamaṇiḥ m., sitamaṇiḥ sphaṭikaḥ. See CRYSTAL.

to quash To QUASH

, v. a. (Crush, subdue) khaṇḍ mṛd dam pradam parāji vaśīkṛ.

--(Annul) lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ khaṇḍ nivṛt in caus., pracāranivarttanaṃ kṛ pracārakhaṇḍanaṃ kṛ avasthitibhaṅgaṃ kṛ avasthitikhaṇḍanaṃ kṛ niyamocchedaṃ kṛ.

quasi QUASI

, Expressed by ku kalpa deśīya deśya &c. in comp.; as, 'a quasi -poet,' kukaviḥ m., kavikalpaḥ kavideśīyaḥ; 'a quasi king,' rājadeśīyaḥ.

quaternary QUATERNARY

, QUATERNION, s. catuṣṭayaṃ catuṣkaṃ.

quatrain QUATRAIN

, s. catuṣpādakavitā catuṣpadakavitā catuṣpadaślokaḥ.

to quaver To QUAVER

, v. n. (Sing with tremor of the voice) svarabhaṅgena or svarakampena or kampanasvareṇa gai (c. 1. gāyati gātuṃ), śārīraṃ kṛ.

--(Vibrate) kamp sphur.

quaver QUAVER

, s. (In singing) śārīraḥ -raṃ svarakampaḥ svarabhaṅgaḥ.

--(Note in music) gāndharvavidyāyāṃ śīghratālamūcakaṃ cihnaṃ.

quay QUAY

, s. ghaṭṭaḥ ghaṭṭī uttaraṇasthānaṃ naukottaraṇasthānaṃ gulmaḥ.

quean QUEAN

, s. bandhakī puṃścalī kulaṭā gaṇikā bhraṣṭā vārastrī.

queen QUEEN

, s. (Wife of a king) rājapatnī rājamahiṣī mahiṣī rājñī devī nṛpapatnī nṛpavallabhā bhaṭṭinī; 'principal queen, one who has been inaugurated and crowned,' paṭṭamahiṣī paṭṭadevī paṭṭābhiṣiktarājñī; 'queen mother,' rājajananī.

--(Woman who is the sovereign of a kingdom) rājñī rājyakāriṇī mahiṣī.

--(At chess) pradhānaḥ.

queenly QUEENLY

, QUEENLIKE, a. rājñīsadṛśaḥ -śī -śaṃ rājñīyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

queen's metal QUEEN'S METAL

, s. kāṃsyaṃ -syakaṃ kaṃsaḥ -saṃ kaṃśaḥ -śaṃ.

queer QUEER

, a. vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ.

queerly QUEERLY

, adv. vilakṣaṇaṃ vailakṣaṇyena asaṅgataṃ aparūpaṃ adbhutaṃ.

queerness QUEERNESS

, s. vilakṣaṇatā vailakṣaṇyaṃ asaṅgatatvaṃ aparūpatā adbhutatā.

to quell To QUELL

, v. a. (Cause to cease, allay) nivṛt (c. 10. -varttayati -yitu), śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam.

--(Subdue, crush) dam pradam parāji khaṇḍ mṛd vaśīkṛ.

quelled QUELLED

, p. p. nivarttitaḥ -tā -taṃ śamitaḥ -tā -taṃ parājitaḥ &c., vaśīkṛtaḥ &c.

[Page 649b]
queller QUELLER

, s. parājetā m. (tṛ) parājayī m. (n) damakaḥ śamakaḥ.

to quench To QUENCH

, v. a. (Extinguish) nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ) śam, (c. 10. śamayati -yituṃ) upaśam praśam.

--(Allay) śam upaśam praśam śāntiṃ kṛ; 'to quench the thirst,' tṛṣṇāṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), tṛṣṇāchedaṃ kṛ tṛṣṇāśāntiṃ kṛ tṛṣṇāṃ śam pipāsāchedaṃ kṛ pipāsāvicchedaṃ kṛ vaitṛṣṇyaṃ kṛ.

quenchable QUENCHABLE

, a. śamanīyaḥ -yā -yaṃ śāmyaḥ -myā -myaṃ vicchedanīyaḥ -yā -yaṃ.

quenched QUENCHED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ vicchinnaḥ &c.

quenching QUENCHING

, s. śamanaṃ śāntiḥ f., chedaḥ; 'of the thirst,' pipāsāvicchedaḥ tṛṣṇāchedaḥ.

quenchless QUENCHLESS

, s. aśamanīyaḥ -yā -yaṃ anirvāṣaṇīyaḥ &c., avicchedanīyaḥ &c.

querist QUERIST

, s. praṣṭā m. (ṣṭṛ) pṛcchakaḥ praśnakṛt. See INTERROGATOR.

querulous QUERULOUS

, a. vilāpaśīlaḥ -lā -laṃ vilapanaśīlaḥ &c., vilāpī -pinī -pi (n) vilāpakārī -riṇī &c., paridevanaśīlaḥ &c., paridevanakārī &c., paridevī &c., paridevakaḥ -kā -kaṃ.

querulously QUERULOUSLY

, adv. vilāpena savilāpaṃ saparidevanaṃ vilāpaśīlatvāt.

querulousness QUERULOUSNESS

, s. vilāpaśīlatā -tvaṃ vilāpakāritvaṃ paridevanaśīlatā.

query QUERY

, s. praśnaḥ ākāṃkṣā āśaṅkā saṃśayaḥ sandehaḥ anuyogaḥ.

quest QUEST

, s. anveṣaṇaṃ anusandhānaṃ anusaraṇaṃ jijñāsā śodhanaṃ; 'in quest,' anveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) arthī -rthinī &c.

question QUESTION

, s. (Interrogatory) praśnaḥ pṛcchā -cchanaṃ pracchanaṃ -nā anuyogaḥ paryyanuyogaḥ anuyojanaṃ sampraśnaḥ jijñāsā ākāṃkṣā āśaṅkā arthaḥ; 'question and answer,' praśnottaraṃ; 'a string of questions,' praśnamālā praśnāvaliḥ f.

--(Inquiry, investigation) anusandhānaṃ jijñāsā nirūpaṇaṃ parīkṣā paryyepaṇā vicāraḥ -raṇā parīṣṭiḥ f., vitarkaḥ.

--(Subject of debate or controversy) vādavipayaḥ vādānuvādaviṣayaḥ vādāspadaṃ vicāravipayaḥ vicārāspadaṃ vitarkavipayaḥ; 'the topic in question,' prastutavipayaḥ prastāvaḥ prasaṅgaḥ prasaktiḥ f.

--(Doubt, subject of doubt) sandehaḥ saṃśayaḥ vikalpaḥ vitarkaḥ śaṅkā āśaṅkā.

to question To QUESTION

, v. a. (Interrogate) pracch (c. 6. pṛcchati praṣṭuṃ), anupracch paripracch samanupracch abhipracch praśnaṃ kṛ pṛcchanaṃ pracchanaṃ kṛ jñā in des., (jijñāsati -te -situṃ) anuyuj praśnena parīkṣ praśnottarakrameṇa jñā in des.

--(Examine) parīkṣ anusandhā jñā in des., nirūp vicar.

--(Doubt of dispute) śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk abhiśaṅk pariśaṅk viśaṅk saṃśaṅk saṃśayasthaṃ -sthāṃ kṛ. sandehasthaṃ -sthāṃ kṛ vicar vitark.

questionable QUESTIONABLE

, a. śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ āśaṅkanīyaḥ &c., śaṅkārhaḥ -rhā -rhaṃ vicāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vicāraṇīyaḥ -yā -yaṃ vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ saṃśayasthaḥ -sthā -sthaṃ sandehasthaḥ &c., saṃśayayuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ vaikalpikaḥ -kī -kaṃ.

questionableness QUESTIONABLENESS

, s. śaṅkanīyatā āśaṅkanīyatā vicāryyatā sandigdhatā.

questionably QUESTIONABLY

, adv. śaṅkanīyaṃ āśaṅkanīyaṃ sandigdhaṃ śaṅkāpūrvvaṃ saśaṅkaṃ.

questionary QUESTIONARY

, a. paśnamayaḥ -yī -yaṃ praśnātmakaḥ -kā -kaṃ pṛcchakaḥ -kā -kaṃ.

questioned QUESTIONED

, p. p. (Interrogated) pṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhipṛṣṭaḥ &c., anuyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Doubted) śaṅkitaḥ -tā -taṃ āśaṅkitaḥ &c., saṃśayitaḥ &c.

questioner QUESTIONER

, s. praṣṭā m. (ṣṭṛ) pṛcchakaḥ pracchakaḥ praśnakarttā m. (rttṛ) prāṭ m. (cch) anuyoktā m. (ktṛ) anuyogakṛt m., jijñāsuḥ m., jijñāsākārī m. (n) kathaṅkathikaḥ.

questionless QUESTIONLESS

, adv. asaṃśayaṃ anāśaṅkanīyaṃ niḥsaṃśayaṃ suniścitaṃ.

quibble QUIBBLE

, s. vākchalaṃ vakroktiḥ f., vakravākyaṃ vakrabhaṇitaṃ kaitavavādaḥ arthāpattiḥ f., chadmapādaḥ kapaṭavādaḥ śleṣaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ apalāpaḥ.

[Page 650a]
to quibble To QUIBBLE

, v. n. vākchalaṃ kṛ vakroktiṃ kṛ arthāpattiṃ kṛ vakraṃ or vakravākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), apadeśaṃ kṛ apalap vyapadiś apadiś,

quibbler QUIBBLER

, s. vākchalakārī m. (n) arthāpattikṛt m., vakroktivādī m. (n).

quibbling QUIBBLING

, s. vākchalakaraṇaṃ vakroktiḥ f., arthāpattiḥ f., arthāpattikaraṇaṃ.

quick QUICK

, a. (Swift) śīghraḥ -ghrā -ghraṃ tvaritaḥ -tā -taṃ drutaḥ -tā -taṃ tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ satvaraḥ -rā -raṃ tvarānvitaḥ -tā -taṃ kṣipraḥ -prā -praṃ avilambaḥ -mbā -mbaṃ avilambitaḥ -tā -taṃ avilambī -mbinī -mbi (n) turaḥ -rā -raṃ akuṇṭhitaḥ &c.

--(Quick in motion) tvaritagatiḥ -tiḥ -ti drutagatiḥ &c., śīghragaḥ -gā -gaṃ śīghragāmī -minī -mi (n) vegavān -vatī -vat (t) mahāvegaḥ -gā -gaṃ avilambagatiḥ &c.; 'a quick pace,' drutapadaṃ avilambitakramaḥ.

--(Quick in action) āśukārī &c., kṣiprakārī &c., śīghrakārī &c., śīghrakarmmā -rmmā -rmma (n) avilambitakarmmā &c.

--(In apprehension) śīghrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi śīghragrāhī &c. See SHARP; 'to be quick,' tvar (c. 1. tvarate -rituṃ), śīghra (nom. śīghrāyate); 'be quick,' tvaratāṃ tvarasva santvarasva.

--(Living, moving with life) sajīvaḥ -vā -vaṃ jīvī &c., jīvabhūtaḥ -tā -taṃ calitaḥ -tā -taṃ calaḥ -lā -laṃ calamānaḥ -nā -naṃ spanditaḥ -tā -taṃ spandamānaḥ -nā -naṃ.

--(Quick with child) calitagarbhā spanditagarbhā garbhavatī, see PREGNANT.

quick QUICK

, adv. śīghraṃ tvaritaṃ satvaraṃ kṣipraṃ drutaṃ āśu śīghra in comp. See QUICKLY.

quick QUICK

, s. (Sensitive part of the flesh, living flesh) marmma n. (n) marmmasthalaṃ marmmasthānaṃ marmmadeśaḥ; 'to pierce to the quick,' marmma bhid; 'cutting or piercing to the quick,' marmmabhedaḥ marmmasparśanaṃ marmmatāḍanaṃ; 'that pierces to the quick,' marmmabhedī -dinī -di (n) marmmaspṛk m. f. n. (ś) marmmāvid.

to quicken To QUICKEN

, v. a. (Make alive) sajīvaṃ -vāṃ kṛ sajīvīkṛ jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ), saṃjīv jīvaṃ dā jīvanaṃ dā.

--(Accelerate) tvar (c. 10. tvarayati -yituṃ), saṃtvar gatiṃ vṛdh in caus., gativardhanaṃ kṛ śīghrīkṛ kṣepa (nom. kṣepayati -yituṃ), drutataraṃ -rāṃ kṛ.

--(Stimulate, incite) uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ), uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), vīryyaṃ dā or vṛdh tejo vṛdh.

to quicken To QUICKEN

, v. n. (Become living) sajīvaḥ -vā -vaṃ bhū sajīvībhū jīvitvaṃ prāp caitanyaṃ prāp.

--(As a woman with child) spand (c. 1. spandate -ndituṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ), calitagarbhā bhū spanditagarbhā bhū.

--(Have increased motion) śīghrataraṃ or drutataraṃ gam or cal śīghra (nom. śīghrāyate), tvar (c. 1. tvarate -rituṃ).

quickened QUICKENED

, p. p. (Made alive) sajīvaḥ -vā -vaṃ sajīvīkṛtaḥ -tā -taṃ jīvabhūtaḥ &c., jīvitaḥ &c.

--(Accelerated) tvaritaḥ -tā -taṃ vardhitagatiḥ -tiḥ -ti vegitaḥ &c.

quickening QUICKENING

, part. or a. jīvadaḥ -dā -daṃ uddīpakaḥ -kā -kaṃ. See LIFE-GIVING.

quickening QUICKENING

, s. (Of the child in the womb) spandanaṃ garbhacalanaṃ garbhaspandanaṃ.

quick-lime QUICK-LIME

, s. taptacūrṇaṃ taptakarkaraḥ -raṃ taptalepaḥ uṣṇalepaḥ.

quickly QUICKLY

, adv. śīghraṃ tvaritaṃ satvaraṃ kṣipraṃ drutaṃ āśu sahasā tūrṇaṃ laghu avilambitaṃ avilambaṃ capalaṃ drutapadaṃ avilambitapadaṃ araṃ śīghra or tvarita or kṣipra in comp.; as, 'going quickly,' śīghragaḥ -gā -gaṃ śīghragāmī &c., tvaritagatiḥ; 'spoken quickly,' tvaritoditaḥ -tā -taṃ; 'acting quickly,' śīghrakārī &c., kṣiprakārī &c., āśukārī &c.

--(Soon, without delay) acireṇa acirāt sadyas āśu sapadi jhaṭiti avilambena.

quickness QUICKNESS

, s. śīghratā -tvaṃ satvaratā -tvaṃ drutatā -tvaṃ kṣipratā śaighryaṃ tvarā tvaraṇaṃ avilambaḥ laghutā vegitā.

quick-sand QUICK-SAND

, s. ārdrasikatāḥ pl., jalārdrasikatāḥ anūpasikatāḥ dravasikatāḥ.

quick-scented QUICK-SCENTED

, a. śīghraghrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tīkṣṇaghrāṇaḥ &c., sūkṣmaghrāṇaḥ &c.

quick-sighted QUICK-SIGHTED

, QUICK-EYED, a. śīghradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi tīkṣṇadṛṣṭiḥ &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ &c., sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) prakharadṛṣṭiḥ &c.

quick-sightedness QUICK-SIGHTEDNESS

, s. sūkṣmadarśitā dṛṣṭisūkṣmatā dṛṣṭitīkṣṇatā sūkṣmadṛṣṭiḥ f.

quicksilver QUICKSILVER

, s. pāradaḥ pāraḥ pārataḥ rasaḥ rasadhātuḥ m., divyarasaḥ siddhadhātuḥ m., rasarājaḥ rasanāthaḥ capalaḥ sūtaḥ -taṃ retas n., dāradaḥ khalamūrttiḥ f., dehadaḥ pataṅgaṃ khecaraḥ mṛtyunāśakaḥ rudrajaṃ śivavījaṃ haravījaṃ aśokaṃ amaraḥ mukundaḥ avityajaḥ -jā -jaṃ yogavāhī.

quick-witted QUICK-WITTED

, a. śīghrabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sūkṣmabuddhiḥ &c., tīkṣṇabuddhiḥ &c.

quiescence QUIESCENCE

, s. śāntatā śāntiḥ f., niścalatā acalatā naiścalyaṃ calanābhāvaḥ niścalabhāvaḥ ceṣṭānivṛttiḥ f., ceṣṭābhāvaḥ nivṛttiḥ f., nirvṛtiḥ f., viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., sthiratā samādhānaṃ; 'of mind,' manaḥśāntiḥ f., saumanasyaṃ.

quiescent QUIESCENT

, a. niścalaḥ -lā -laṃ acalaḥ &c., acaraḥ -rā -raṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nivṛttaceṣṭaḥ &c., śāntaḥ -ntā -ntaṃ sthiraḥ -rā -raṃ samāhitaḥ -tā -taṃ susamāhitaḥ &c., nirvṛtaḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ virataḥ -tā -taṃ.

--(In grammar) anuccāritaḥ -tā -taṃ luptoccāraḥ -rā -raṃ; 'quiescent mark,' virāmaḥ.

quiet QUIET

, a. (Not moving) niścalaḥ -lā -laṃ acalaḥ -lā -laṃ acaraḥ -rā -raṃ sthiraḥ -rā -raṃ susthiraḥ &c.

--(Calm, not agitated, at rest) śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., upaśāntaḥ &c., niśāntaḥ &c., śamitaḥ -tā -taṃ śamī -minī -mi (n) susthiraḥ -rā -raṃ sthiraḥ -rā -raṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avyākulaḥ -lā -laṃ nirākulaḥ &c., samāhitaḥ -tā -taṃ viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Free from wind) nirvātaḥ -tā -taṃ nivṛttavātaḥ &c., nivṛttavāyuḥ -yuḥ -yu.

--(Mild, gentle) saumyaḥ -myā -myaṃ saumyavṛttiḥ -ttiḥ -tti mṛduḥ -dvī -du mandaḥ -ndā -ndaṃ anugraḥ -grā -graṃ asāhasikaḥ -kī -kaṃ acaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ.

--(Unmolested) nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ avighnitaḥ -tā -taṃ nirupadravaḥ -vā -vaṃ nirupaplavaḥ &c., niṣkaṇṭakaḥ -kā -kaṃ abādhaḥ -dhā -dhaṃ apratibandhaḥ -ndhā -ndhaṃ pratibandhahīnaḥ -nā -naṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Silent) tūṣṇīkaḥ -kā -kaṃ niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ niśśabdaḥ &c.; 'be quiet!' tūṣṇīmbhava tūṣṇīmāsyatāṃ virama.

quiet QUIET

, s. śāntiḥ śamaḥ śāntatā praśāntiḥ f., upaśamaḥ nirvṛtiḥ f., nivṛttiḥ f., viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., svasthatā svāsthyaṃ samādhānaṃ nirupadravatā upadravābhāvaḥ nirvighnatā nirupaplavatā pratibandhahīnatā pratibandhābhāvaḥ niṣkaṇṭakatvaṃ kaṇṭakābhāvaḥ niścalatā sthiratā.

to quiet To QUIET

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam śāntv or sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), abhiśāntv pariśāntv upasāntv nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), nirvighnīkṛ nirupadravīkṛ niścalīkṛ sthirīkṛ.

quietism QUIETISM

, s. śamaḥ śāntiḥ f., nivṛttimārgaḥ vairāgyaṃ. According to the Vedānta system there are six stages of this state, or six duties to be performed by him who practices it, viz. śraddhā samādhānaṃ titikṣā uparatiḥ f., damaḥ śamaḥ.

quietist QUIETIST

, s. vedāntī m. (n) vedāntajñaḥ vedāntagaḥ vedāntasevī m. (n) vedāntamārgī m. (n) vedāntādhikārī m., nivṛttamārgī m.

quietly QUIETLY

, adv. śāntaṃ śāntyā sthairyyeṇa nirvṛtipūrvvaṃ śāntavat avyākulaṃ nirākulaṃ akṣubdhaṃ akṣobheṇa anugraṃ acaṇḍaṃ mandaṃ svasthaṃ svāsthyena saśamaṃ niḥśabdaṃ tūṣṇīṃ niścalaṃ.

quietness QUIETNESS

, s. śāntatā praśāntatā śāntiḥ f., sthiratā niścalatā naiścalyaṃ akṣubdhatā akṣobhaḥ avyākulatvaṃ. See QUIET, s.

quietude QUIETUDE

, s. śāntiḥ f., śamaḥ. See QUIETNESS, QUIET, s.

quill QUILL

, s. (Feather) pakṣaḥ parṇaḥ; 'for writing,' kalamaḥ lekhanī ālekhanī.

--(Of a porcupine) śalalī -laṃ śalaḥ -laṃ.

--(Of a lute, &c.) raṇaḥ parivādaḥ śārikā koṇaḥ.

quilt QUILT

, s. tūlikā tūlā -lī uttarapracchadaḥ uttarachadaḥ śayanīyapracchadaḥ śayyāpracchadapaṭaḥ śayyācchādanaṃ tūlādinirmmitaḥ pracchadaḥ āstaraṇaṃ āstaraḥ saṃstaraḥ starimā m. (n).

to quilt To QUILT

, v. a. tūlādi niveśayitvā niṣiv (c. 4. -ṣīvyati -ṣevituṃ) or pariṣiv or viṣiv or saṃsiv or siv.

quinary QUINARY

, a. pañcakaḥ -kā -kaṃ pañcarūpaḥ -pā -paṃ pañcāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

quince QUINCE

, s. (The tree) śrīphalaḥ may be used.

--(The fruit) śrīphalaṃ.

quindecagon QUINDECAGON

, s. pañcadaśakoṇaḥ -ṇaṃ pañcadaśabhujaḥ pañcadaśāsraṃ -srī.

quinquagesima QUINQUAGESIMA

, a. khrīṣṭapunarutthānotsavāt pūrvvaṃ pañcāśattamadivasaḥ.

quinquennial QUINQUENNIAL

, a. pāñcavarṣikaḥ -kī -kaṃ pañcavarṣikaḥ &c., pañcavarṣīyaḥ -yā -yaṃ pāñcābdikaḥ -kī -kaṃ.

quinsy QUINSY

, s. adhimāṃsakaḥ ghaṭasarpaḥ gaṇḍasālā kaṇṭharogaḥ.

quintessence QUINTESSENCE

, s. sāraḥ sārāṃśaḥ pañcamasāraḥ uttamasāraḥ paramasāraḥ.

quintuple QUINTUPLE

, a. pañcaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pañcabidhaḥ -dhā -dhaṃ pañcāṅgaḥ -ṅgī ṅgaṃ.

quip QUIP

, s. (Taunt, sarcasm) kṣepaḥ avakṣepaḥ vyañjanā -naṃ.

quire QUIRE

, s. (Band of singers) gāyakagaṇaḥ gāyakacakraṃ.

--(Of paper) patracaturviṃśakaṃ.

quirister QUIRISTER

, s. sahagāyakaḥ sahagāthakaḥ gāyakagaṇābhyantaraḥ.

quirk QUIRK

, s. (Fancy) manolaulyaṃ buddhicāpalyaṃ laharī chandas akhaṭṭiḥ m., durvāsanā mṛṣārthakaṃ.

--(Taunt) kṣepaḥ avakṣepaḥ.

--(Quibble) vākchalaṃ vakroktiḥ f.

quirkish QUIRKISH

, a. capalaḥ -lā -laṃ lolaḥ -lā -laṃ vākchalamayaḥ -yī -yaṃ.

to quit To QUIT

, v. a. (Give up, abandon) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj saṃtyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), vihā apahā apāhā prahā visṛj utsṛj atisṛj vyapasṛj apās vyudas ujjh projjh muc vimuc rah virah parihṛ vṛj parivṛj vivṛj.

--(Depart from) apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vigam vyapagam apayā ape vyape apasṛ prasthā viprasthā.

--(Clear) śudh pariśudh muc vimuc nistṝ in caus.

--(Perform one's duty) svakarttavyaṃ or svakarmma sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or vidhā.

quit QUIT

, a. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ &c., vimocitaḥ -tā -taṃ ṛṇamuktaḥ &c., uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avatīrṇarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ upakāramuktaḥ &c., śodhitaḥ -tā -taṃ.

quite QUITE

, adv. sarvvathā sarvvatas sarvvaśas sākalyena sakalaṃ samyak aśeṣatas aśeṣeṇa paryāptaṃ viśvatas akhilena nikhilena anyūnaṃ sarvvabhāvena.

--(To a great degree, very) ati or su prefixed, atyantaṃ atiśayaṃ -yena; 'quite fresh,' atinavaḥ -vā -vaṃ atisadyaskaḥ -skā -skaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not quite) īpadūnaḥ -nā -naṃ alponaḥ &c.

quits QUITS

, anyonyaṃ or parasparam ṛṇamuktau m. du., or upakāramuktau.

quittance QUITTANCE

, s. nistāraḥ muktiḥ f., mokṣaḥ niṣkṛtiḥ f., uttaraṇaṃ śuddhiḥ f., śodhanaṃ apanayanaṃ; 'from debt or obligation,' ṛṇamuktiḥ f., ṛṇamokṣaḥ ṛṇaśuddhiḥ f., ṛṇaśodhanaṃ ṛṇāpanayanaṃ ṛṇāpākaraṇaṃ ṛṇāpanodanaṃ vigaṇanaṃ; 'of a grudge,' vairaśuddhiḥ f.

quitted QUITTED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ visarjitaḥ &c., ujjhitaḥ &c., projjhitaḥ &c.

quiver QUIVER

, s. tūṇaḥ -ṇā -ṇī tūṇīraḥ śaradhiḥ m., iṣudhiḥ m., śarāśrayaḥ vāṇāśrayaḥ niṣaṅgaḥ apāsaṅgaḥ upāsaṅgaḥ tulasāriṇī kholiḥ f.; 'having a quiver,' tūṇī -ṇinī &c.; 'carrying one,' dhṛteṣudhiḥ -dhiḥ -dhi tūṇadharaḥ -rā -raṃ.

to quiver To QUIVER

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), prasphur visphur kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vikamp prakamp abhikamp spand (c. 1. spandate -ndituṃ), parispand vep (c. 1. vepate -pituṃ), pravep tras (c. 4. trasyati -situṃ), vitras hval (c. 1. hvalati -lituṃ), vihval prahval; 'his lips quiver,' oṣṭhādharau sphurataḥ; 'his lip quivers,' adharaḥ sphurati; 'his arm quivered,' bāhuḥ pusphora.

quivered QUIVERED

, a. tūṇī -ṇinī -ṇi (n) dhṛteṣudhiḥ -dhiḥ -dhi satūṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

quivering QUIVERING

, part. or a. sphuran -rantī -rat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ prasphuritaḥ &c., spandamānaḥ -nā -naṃ spanditaḥ &c., kampamānaḥ -nā -naṃ prakampamānaḥ &c., kampitaḥ &c., vepamānaḥ -nā -naṃ sakamṣaḥ -mṣā -mṣaṃ cañcalaḥ -lā -laṃ; 'having a quivering lip,' sphuritādharaḥ -rā -raṃ prasphuritādharaḥ &c., sphuradoṣṭhī -ṣṭhinī &c.

quivering QUIVERING

, s. sphuraṇaṃ sphuritaṃ visphuraṇaṃ prasphuraṇaṃ sphūrttiḥ f., spandanaṃ kampanaṃ vepanaṃ; 'of the lip,' adharasphuraṇaṃ.

quiz QUIZ

, s. (Odd fellow) aparūpajanaḥ vilakṣaṇajanaḥ.

--(One who ridicules others) upahāsakaḥ avakṣepakaḥ parihāsakṛt m., avajñākārī m.

to quiz To QUIZ

, v. a. avahas (c. 1. -hasati -situṃ), apahas avahāsabhūmiṃ kṛ apahāsāspadaṃ kṛ avajñāspadaṃ kṛ avajñābhūmiṃ kṛ avakṣip.

quoif QUOIF

, QUOIFFURE, QUOIN, see COIF, COIFFURE, &c.

quoit QUOIT

, s. (Circular ring of iron) cakraṃ lohacakraṃ lauhacakraṃ aṭṭanaṃ; 'game of quoits,' cakrakrīḍā.

to quoit To QUOIT

, v. a. lohacakrāṇi kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), cakrakrīḍāṃ kṛ.

quondam QUONDAM

, a. pūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ prāktanaḥ -nī -naṃ. See FORMER.

quorum QUORUM

, s. kāryyanirvāhakṣamasaṃkhyā kāryyanirvāhopayuktasaṃkhyā kāryyanirvāhocitasaṃkhyā kāryyanirvāhāvarasaṃkhyā kāryyasādhakāvarasaṃkhyā.

quota QUOTA

, s. upayuktāṃśaḥ upayuktabhāgaḥ yathāyogyāṃśaḥ yathocitāṃśaḥ.

quotation QUOTATION

, s. (The act) avataraṇaṃ avatāraṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ upanyāsaḥ upanyasanaṃ, of the Vedas śrutādānaṃ.

--(Passage quoted) upanyastavākyaṃ uddhṛtavākyaṃ upanyastavacanaṃ uddhṛtalekhaḥ avatāritavākyaṃ upanītavākyaṃ pramāṇārtham amukagranthoddhṛtam anuvādakavākyaṃ.

to quote To QUOTE

, v. a. avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), avataraṇaṃ kṛ upanyas (c. 4. -asyati -asituṃ), upanyāsaṃ kṛ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), uddhāraṃ kṛ pramāṇārtham amukagranthād anuvādakavākyam uddhṛ or upanī (c. 1. -nayati -netuṃ).

quoted QUOTED

, p. p. avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avatāritaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ -tā -taṃ upanyastaḥ -stā -staṃ pramāṇārtham upanītaḥ -tā -taṃ.

quoth QUOTH

, v. defect. Expressed by āha uvāca &c.

quotidian QUOTIDIAN

, a. prātyahikaḥ -kī -kaṃ prātyāhnikaḥ &c., aikāhikaḥ &c., anvāhikaḥ &c., pratidainikaḥ &c., āhnikaḥ &c., anyedyuskaḥ -skā -skaṃ; 'fever,' prātyāhikajvaraḥ anyedyuskaḥ.

quotient QUOTIENT

, s. labdhiḥ f., āptaṃ phalaṃ kṣetraphalaṃ bhāgaḥ.

R. rabbit RABBIT

, s. śaśaḥ śaśakaḥ lambakarṇaḥ lomakarṇaḥ -rṇakaḥ mṛdulomakaḥ; 'its skin,' śaśorṇaḥ śaśaloma n. (n) śaśacarmma n., śaśakājinaṃ.

rabble RABBLE

, s. antyajātīyāḥ m. pl., prākṛtajanāḥ m. pl., antyāḥ m. pl., khalāḥ m. pl., hīnavarṇāḥ m. pl., pṛthagjanāḥ m. pl., adhamajātīyāḥ m. pl., adhamajanasamūhaḥ nīcajanasamūhaḥ prākṛtajanasammardaḥ.

rabid RABID

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ unmādaḥ -dā -daṃ unmādavān -vatī -vat (t) mattaḥ -ttā -ttaṃ pramadaḥ -dā -daṃ vātulaḥ -lā -laṃ; 'a rabid dog,' alarkaḥ alakaḥ.

rabidly RABIDLY

, adv. unmattavat mattavat sonmādaṃ unmādena pramadavat.

rabidness RABIDNESS

, s. unmattatā unmādaḥ sonmādatā pramadatā. See MADNESS.

race RACE

, s. (Lineage) vaṃśaḥ santatiḥ f., santānaḥ anvayaḥ kulaṃ jātiḥ f., anvavāyaḥ gotraṃ vaṃśaparamparā vaṃśāvaliḥ f., vaṃśavitatiḥ f., putrapautrādivaṃśaparamparā tantuḥ m., abhijanaḥ pravaraṃ varṇaḥ jananaṃ anūkaṃ sagotraṃ; 'human race,' manuṣyajātiḥ f., nṛjātiḥ f.

--(A running or course) caryyā dhāvanaṃ mārgaḥ; 'horse-race,' aśvacaryyā aśvadhāvanaṃ aśvamārgaḥ.

--(Ginger) gulmamūlaṃ.

to race To RACE

, v. n. agropasthānecchayā dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ), agrābhigamanecchayā dhāv parasparajigīṣayā dhāv javena dhāv.

race-course RACE-COURSE

, s. caryyābhūmiḥ f., caryyāmthānaṃ dhāvanabhūmiḥ f., dhāvanasthānaṃ.

race-horse RACE-HORSE

, s. javāśvaḥ javanaḥ javī m. (n) javādhikaḥ dhāvakaḥ.

racer RACER

, s. dhāvakaḥ dhāvanakṛt. See RACE-HORSE.

rack RACK

, s. (For hay) gavādanī droṇī -ṇiḥ f.

--(Instrument of torture) yātanāyantraṃ yātanayantraṃ pramāthayantraṃ.

--(Extreme pain) yātanā ativyathā tīvravedanā tīkṣṇavedanā.

to rack To RACK

, v. a. yat (c. 10. yātayati -yituṃ), yātanayantreṇa vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ) or pramath (c. 10. -māthayati -yituṃ), atyantaṃ vyath or pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), yātanāṃ kṛ.

racked RACKED

, p. p. ativyathitaḥ -tā -taṃ atipīḍitaḥ &c., pramāthitaḥ &c., pramathitaḥ &c.

racket RACKET

, s. (Confused noise) kolāhalaḥ kalakalaḥ kalaravaḥ halahalāśabdaḥ kālakīlaḥ rāsaḥ tumulaṃ.

--(In tennis) gulikātāḍanī gulikāprakṣepaṇī gulikāpraṇodanī gulikākṣepaṇayaṣṭiḥ m., gulikāpraṇodanayantraṃ.

rackety RACKETY

, a. kolāhalakārī -riṇī -ri (n) tumulakārī &c., tumulī &c.

racy RACY

, a. rasikaḥ -kā -kaṃ rasī -sinī -si (n) rasavān -vatī -vat (t) sarasaḥ -sā -saṃ surasaḥ &c., tīkṣṇarasaḥ &c., ugrarasaḥ &c.

radiance RADIANCE

, RADIANCY, s. prabhā dīptiḥ f., tejas n., ujjvalatā prakāśatā chaviḥ f., udbhāsaḥ bhrājiṣṇutā dharmmaraśmiḥ m. See BRIGHTNESS, BRILLIANCY, LUSTRE.

radiant RADIANT

, a. dedīpyamānaḥ -nā -naṃ prakāśamānaḥ &c., dyotamānaḥ &c., dīptimān -matī -mat (t) pradīptimān &c., prabhāvān &c., suprabhaḥ -bhā -bhaṃ tejomayaḥ -yī -yaṃ kāntimān &c., kiraṇamayaḥ -yī -yaṃ marīcimālī -linī -li (n) viśadaḥ -dā -daṃ. See BRIGHT, BRILLIANT, LUSTROUS.

radiantly RADIANTLY

, adv. atitejasā suprabhaṃ ujjvalaṃ suprakāśaṃ.

to radiate To RADIATE

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), kiraṇa (nom. kiraṇāyate), dīp in freq. (dedīpyate) varccas (nom. varccāyate), aṃśu (nom. aṃśūyati), kiraṇarūpeṇa sphur kiraṇān pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

radiation RADIATION

, s. kiraṇamphuraṇaṃ raśmisphuraṇaṃ aṃśupātanaṃ kiraṇapātanaṃ raśmivikiraṇaṃ aṃśuvikiraṇaṃ dīptivikiraṇaṃ.

radical RADICAL

, a. (Original, fundamental) maulikaḥ -kī -kaṃ maulaḥ -lī laṃ mūlikaḥ -kī -kaṃ mūlī linī -li (n) vāstavaḥ -vī -vaṃ.

--(Natural) svābhāvikaḥ -kī -kaṃ prākṛtikaḥ &c., svabhāvajaḥ -jā -jaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Primitive) mūlikaḥ &c., see the word.

radically RADICALLY

, adv. mūlatas āmūlaṃ samūlaṃ svabhāvatas jātitas.

[Page 652b]
to radicate To RADICATE

, v. a. mūlato ruh in caus. (ropayati -yituṃ) baddhamūlaṃ -lāṃ kṛ.

radish RADISH

, s. mūlakaḥ -kaṃ kandamūlaṃ sekimaṃ pāṭīraḥ paṭīraṃ hariparṇaṃ haritparṇaḥ.

radius RADIUS

, s. (Of a circle) trijyā vyāsārddhaṃ vyāsārddharekhā karkaṭaḥ.

--(Of the equator) bhūkarṇaḥ.

--(Of a wheel) araṃ.

raff RAFF

, s. adhamajātīyāḥ m. pl., hīnavarṇāḥ antyajātīyāḥ &c. See RABBLE.

raffle RAFFLE

, s. guṭikāpātaḥ mahāmūlyadravyaprāpaṇārthaṃ guṭikāpātanaṃ.

to raffle To RAFFLE

, v. n. mahāmūlyadravyaprāpaṇārthaṃ guṭikāḥ pat (c. 10. pātayati -yituṃ).

raft RAFT

, s. uḍupaḥ -paṃ taraṇaḥ -ṇī taraṇiḥ m., plavaḥ plavākā taraṇḍaḥ tarat n., tarṇiḥ m., tāraṇaḥ vahitraṃ vārirathaḥ kolaḥ bhelaḥ -lakaḥ hoḍaḥ.

rafter RAFTER

, s. gṛhasthūṇā veśmasthūṇā paṭalasthūṇā sthūṇā paṭalakāṣṭhaṃ paṭaladāruḥ m., gṛhadāruḥ m., gṛhakāṣṭhaṃ dīrghasthūṇā dīrghakāṣṭhaṃ dīrghadāraḥ m.

rag RAG

, s. (Piece of tattered cloth) vastrakhaṇḍaḥ jīrṇavastrakhaṇḍaḥ jarjaravastrakhaṇḍaḥ paṭakhaṇḍaḥ cīraṃ cīvaraṃ karpaṭaḥ kanthā laktakaṃ karaḥ.

--(Ragged garment) jīrṇavastraṃ jarjjaravastraṃ; 'dressed in rags, see RAGGED; 'a bundle of rags,' cīrasamūhaḥ karotkaraḥ.

ragamuffin RAGAMUFFIN

, s. cīravāsāḥ m. (s) karpaṭī m. (n) khalaḥ dhūrttaḥ adhamajātīyaḥ.

rage RAGE

, s. (Great anger, fury) krodhaḥ kopaḥ prakopaḥ atikrodhaḥ atikopaḥ krodhāveśaḥ kodhāveśaḥ saṃrambhaḥ pratirambhaḥ saṃrabdhatā amarṣaḥ krudh f., ugratā -tvaṃ raudraṃ -dratā caṇḍatā uccaṇḍatā rāgaḥ atirāgaḥ uttāpaḥ santāpaḥ kopākulatā pratighaḥ; 'in a rage,' saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ saṃrambhī -mbhiṇī &c., kruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ krodhī -dhinī &c., jātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ kopākulaḥ -lā -laṃ jātāmarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ krodhāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Violence, vehemence) saṃrambhaḥ ugratā tīkṣṇatā atitīkṣṇatā taikṣṇyaṃ raudratā tīvratā tigmatā.

--(Agitation) kṣobhaḥ vyākṣobhaḥ vegaḥ atikṣobhaḥ.

to rage To RAGE

, v. n. (Be angry) krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ), saṃkrudh ruṣ (c. 4. ruṣpati roṣituṃ), kup (c. 4. kuṣyati kopituṃ), prakup krodhākulaḥ -lā -laṃ bhū kopākulaḥ -lā -laṃ bhū saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ bhū saṃrabdhībhū.

--(Become violent or intense) ugrataraḥ -rā -raṃ bhū tīkṣṇataraḥ -rā -raṃ bhū raudrataraḥ -rā -raṃ bhū raudrībhū tigmataraḥ -rā -raṃ bhū bhṛśa (nom. bhṛśāyate), uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ bhū kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ).

rageful RAGEFUL

, a. krodhī -dhinī -dhi (n) krodhānvitaḥ -tā -taṃ kopānvitaḥ &c., kopākulaḥ -lā -laṃ kopī &c., saṃrambhī &c., sakopaḥ -pā -paṃ.

ragged RAGGED

, a. jarjjaraḥ -rā -raṃ jarjjarīkaḥ -kā -kaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ vicchinnaḥ &c., viṣamadhāraḥ -rā -raṃ; 'ragged garment,' jīrṇavastraṃ jarjjaravastraṃ chinnavastraṃ bhikṣusaṃghāṭī m. (n) karpaṭaḥ cīraṃ cīvaraṃ kanthā; 'dressed in ragged garments,' cīravāsāḥ -sa -saḥ (s) karpaṭadhārī -riṇī -ri (n) karpaṭikaḥ cīvarī &c.

raggedness RAGGEDNESS

, s. jarjjaratā jarjjarīkatā jīrṇatā chinnavastratā chinnatā.

raging RAGING

, part. or a. ugraḥ -grā -graṃ roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vegī -ginī -gi (n) mahāvegaḥ -gā -gaṃ udīrṇavegaḥ &c., saṃrambhī &c., saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ &c.

ragman RAGMAN

, s. cīravyāpārī m. (n) cīravikretā m. (tṛ) chinnavastravyāpārī.

ragout RAGOUT

, s. miṣṭānnaṃ savyañjanāhāraḥ vyañjanaṃ upaskaraḥ.

rAhu RĀHU

, s. (The ascending node, fabled as a demon, the son of Singhikā, with the tail of a dragon. His head was cut off by Vishnu, at the churning of the ocean; but being immortal, by having tasted the amrit, the head and tail retained their separate existence, and were transferred to the stellar sphere. The head, or Rāhu, became the cause of eclipses, by endeavouring at various times to swallow the sun and moon. The tail was called Ketu, or the descending node, see PLANET) rāhuḥ siṃhikāsūnuḥ m., saiṃhikaḥ saiṃhikeyaḥ grahaḥ grahakallolaḥ kheṭaḥ vidhuntudaḥ sūryyagrahaḥ. An eclipse is called rāhugrāhaḥ rāhugrāsaḥ rāhusaṃsparśaḥ.

rail RAIL

, s. lohastambhaḥ lohaśaṅkuḥ m., lohāvaraṇaṃ. See RAILING.

to rail To RAIL

, v. a. (Inclose with rails) lohastambhena paribiṣṭ or parivṛ or āvṛ or avarudh or saṃrudh lohastambhāvṛtaṃ -tāṃ kṛ.

to rail To RAIL

, v. n. (Reproach, revile, abuse) nind apavad tiraskṛ ākruś avagur avakṣip adhikṣip parikṣip kṣip śap abhiśap pariśap ākṣar garh bharts kuts mukharīkṛ gup in des., upālabh.

railed at RAILED AT

, p. p. ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ adhikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

railer RAILER

, s. nindakaḥ ākrośakaḥ upakroṣṭā m. (ṣṭṛ) kutsāvādī m. (n) apavādakaḥ nirbhartsakaḥ upālambhakārī m., avakṣeṣakaḥ.

railing RAILING

, s. (Reviling) nindā -ndanaṃ apavādaḥ parivādaḥ parīvādaḥ tiraskāraḥ upālambhaḥ jugupsā vākpāruṣyaṃ ākrośaḥ -śanaṃ upakrośaḥ durvākyaṃ dhikkriyā.

--(Fence) āvaraṇaṃ lohāvaraṇaṃ āvāraḥ kaṭañjanaṃ, see FENCE.

raillery RAILLERY

, s. apahāsaḥ parihāsaḥ parīhāsaḥ prahasanaṃ hāsikā.

rail-road RAIL-ROAD

, RAIL-WAY, s. lohavartma n. (n) lohamārgaḥ ayovartma n. (n).

raiment RAIMENT

, s. vastraṃ vāsas n., vasanaṃ veśaḥ ambaraṃ ācchādanaṃ paridhānaṃ prasādhanaṃ saṃvyānaṃ sicayaḥ pacchādanaṃ paricchadaḥ; 'clothed in white raiment,' śuklāmbaradhārī riṇī -ri (n) śuklavāsāḥ -sāḥ -saḥ (s).

to rain To RAIN

, v. n. vṛṣ (c. 1. vaṣati -te -rṣituṃ), abhivṛṣ pravṛṣ abhipravṛṣ varṣaṇaṃ kṛ vṛṣṭiṃ kṛ meghebhyaḥ pat (c. 1. patati -tituṃ), vṛṣṭi sru (c. 1. sravati srotuṃ), jalaṃ or toyaṃ su; 'to rain slightly or softly,' śīk (c. 1. śīkate -kituṃ); 'to rain heavily,' ativṛṣṭiṃ kṛ; 'to cease to rain,' nirvṛṣ; 'it rains,' varṣanti meghāḥ vṛṣṭir meghebhyaḥ patati.

to rain To RAIN

, v. a. vṛṣ (c. 1. varṣati -te -rṣituṃ), abhivṛṣ pravṛṣ abhipravṛṣ sru (c. 1. sravati srotuṃ or c. 10. srāvayati -yituṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ), śīk (c. 1. śīkate -kituṃ); 'the clouds rain water,' jalaṃ sravanti meghāḥ; 'the clouds rained blood,' meghāḥ śoṇitaṃ vavṛṣuḥ; 'the sky rained blood,' srāvayāmāsa śoṇitaṃ vyoma śiśīke śoṇitaṃ vyoma.

rain RAIN

, s. vṛṣṭiḥ f., varṣaḥ -rṣaṃ āvṛṣṭiḥ f., khajalaṃ ghanāmbu n., meghāmbu n., khavāri n., meghajalaṃ goghṛtaṃ parjanyaḥ parāmṛtaṃ; 'soft rain,' śīkaraḥ; 'heavy rain,' ativṛṣṭiḥ f.; 'untimely rain,' akālavṛṣṭiḥ f.; 'shower of rain,' dhārāsampātaḥ dhārāsāraḥ; 'broken or partial rain,' svaṇḍavṛṣṭiḥ f.

--(Rains, season of the rains) varṣāḥ m. pl., varṣakālaḥ vṛṣṭikālaḥ meghakālaḥ meghāgamaḥ prāvṛṭ f. (ṣ) prāvṛṭakālaḥ prāvṛṣā. See RAINY.

rain-bow RAIN-BOW

, s. indradhanus n., indracāpaḥ śakradhanus n., indrāyudhaṃ devāyudhaṃ śakraśarāsanaṃ meghadhanuḥ m., suradhanuḥ m., maṇidhanuḥ m., vāyuphalaṃ dhanuṣyaṃ kauśikāyudhaṃ parāmṛtaṃ.

rained RAINED

, p. p. varṣitaḥ -tā -taṃ abhivarṣitaḥ -tā -taṃ pravarṣitaḥ &c.

rainness RAINNESS

, s. varṣukatvaṃ vārṣikatvaṃ bahuvṛṣṭitvaṃ vṛṣṭibāhulyaṃ.

rainwater RAINWATER

, s. varṣāmbu n., vṛṣṭijalaṃ varṣajalaṃ vṛṣṭivāri n.

rainy RAINY

, a. varṣukaḥ -kā -kaṃ vārṣikaḥ -kī -kaṃ barṣikaḥ &c., vṛṣṭimān -matī -mat (t) bahuvṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi varṣī -rṣiṇī -rṣi (n) prāvṛṣikaḥ -kī -kaṃ. See PLUVIAL; 'rainy cloud,' varṣukameghaḥ varṣukābdaḥ; 'a rainy day,' durdinaṃ vārdalaṃ; 'rainy night,' varṣārātraḥ; 'rainy season,' vṛṣṭikālaḥ varṣakālaḥ varṣākālaṃ meghāgamaḥ meghakālaḥ prāvṛṭ f. (ṣ) prāvṛṭkālaḥ prāvṛṣā ghanakālaḥ jaladakālaḥ ghanasamayaḥ jaladāgamaḥ tapātyayaḥ cātakānandanaḥ.

to raise To RAISE

, v. a. (Lift, raise up) utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), uttul (c. 10. -tolayati -yituṃ), unnam (c. 10. -namayati -nāmayati -yituṃ), unnī (c. 1. -nayati -netuṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), ucchri (c. 1. ucchrayati -yituṃ, rt. śri), samucchri procchri utkṛṣ.

--(Erect, elevate, set up) utthā in caus., sthā in caus., unnam ucchri utkṣip samutkṣip udvṛh (c. 6. -vṛhati -varhituṃ), udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), samudyam abhyudyam adhiruh in caus. (-ropayati -yituṃ) āruh ruh ūrddhvīkṛ uccīkṛ uccaiḥ kṛ.

--(Erect, build) nirmā vinirmā.

--(Elevate, exalt) unnam ucchri udyam uddhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), unnatiṃ kṛ; 'in rank,' padavṛddhiṃ kṛ utkṛṣṭapade or śreṣṭhapade niyuj or pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), pratipattiṃ kṛ or .

--(Increase, enhance) vṛdh in caus., saṃvṛdh adhikīkṛ adhikaṃ -kāṃ kṛ.

--(Produce, make) utpad in caus., jan (c. 10. janayati -yituṃ), saṃjan.

--(Excite, incite) utpad jan uttap utthā udyuj niyuj pravṛt.

--(Levy), see To LEVY.

--(Raise one's voice) uccaiḥsvareṇa bhāṣ or vad uccair vad uccavākyam udīr.

--(Raise a clamor) utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), uccaiḥsvareṇa ghuṣ uḍghuṣ uccaśabdaṃ kṛ mahāśabdaṃ kṛ uccairghuṣṭaṃ kṛ.

--(Crops, cattle, &c.) utpad in caus.

--(Dust) rajaḥ or reṇum uddhū (c. 5. -dhūnoti -dhotuṃ) or samuddhū.

--(Raise a siege) avarodhatyāgaṃ kṛ.

raised RAISED

, p. p. (Lifted, raised up) utthāpitaḥ -tā -taṃ uttolitaḥ &c., unnamitaḥ &c., unnataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ &c., samucchritaḥ &c., udyataḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ &c., samuddhṛtaḥ &c., utkaṣitaḥ &c., udvarhitaḥ &c., utthitaḥ &c., udvāhitaḥ &c., utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ udgurṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'is raised,' utthāpyate.

--(Erected, set up) utthāpitaḥ &c., sthāpitaḥ &c., ropitaḥ &c., adhiropitaḥ &c., ūrddhvīkṛtaḥ &c., udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Produced) utpāditaḥ -tā -taṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ janitaḥ &c., jātaḥ &c.

--(Raised on high) ūrddhvīkṛtaḥ &c., uccīkṛtaḥ &c., kṛtoccais uccaiḥkṛtaḥ &c.; 'having the hands raised,' ucchritapāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi utthitahastaḥ -stā -staṃ; 'having the arms raised,' udbāhuḥ -huḥ -hu udyatabāhuḥ &c.; 'having the spear raised,' udyataśūlaḥ -lā -laṃ; 'having the weapon raised,' udyatāyudhaḥ -dhā -dhaṃ; 'sitting with the feet raised,' prauḍhapādaḥ -dā -daṃ; 'dust raised by the hoofs,' rajaḥ khuroddhūtaṃ; 'the dust is raised by the wind,' vātena raja uddhayate.

raiser RAISER

, s. utthāpakaḥ uttolakaḥ unnāyakaḥ unnetā m. (tṛ) uddhārakaḥ.

raisin RAISIN

, s. (Dried grape) yakṣmaghnī śuṣkadrākṣā śuṣkamṛdvīkā.

raising RAISING

, s. utthāpanaṃ utthānaṃ abhyutthānaṃ utthitiḥ f., uttolanaṃ ucchrayaḥ samucchrayaḥ ucchrāyaḥ samucchrāyaḥ ucchritiḥ f., utkarṣaḥ unnatiḥ samunnatiḥ f., unnayanaṃ; 'of a weapon to strike,' śastrotthāpanaṃ śastrodyamaḥ.

raising RAISING

, part. utthāpakaḥ -kā -kaṃ utthāpayan -yantī -yat (t) utthāpya indec.; 'raising a dreadful dust,' rajo ghoram uddhūnvan -nvantī &c. or uddhūnvānaḥ -nā -naṃ or uddhūya or samuddhūya indec.

rAjah RĀJAH

, RĀJA, s. (King) rājā m. (n) see KING.

rAjpoot RĀJPOOT

, s. (Man of the military tribe) rājaputraḥ, see MILITARY, a.

rake RAKE

, s. (Libertine) vyasanī m. (n) strīvyasanī m., lampaṭaḥ nāgaraḥ dhūrttaḥ viṭaḥ, see LIBERTINE.

--(The tool) tṛṇasaṃgrahaṇī ghāsasaṃgrahaṇī dantayuktaḥ śuṣkatṛṇādisaṃgrahaṇayogyo daṇḍaḥ or yaṣṭiḥ.

to rake To RAKE

, v. a. (Gather or clear with a rake) pūrvvoktayantreṇa saṃgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or śudh.

--(Collect) saṃgrah saṃci samānī.

to rake To RAKE

, v. n. (Lead a dissolute life) lampaṭavad ācar (c. 1. -carati rituṃ), lāmpaṭyaṃ kṛ vyabhicar bhogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū viṣayāsaktaḥ &c. bhū.

rakish RAKISH

, a. vyasanī -ninī -ni (n) vyasanīyaḥ -yā -yaṃ lāmpaṭikaḥ -kī -kaṃ lampaṭasvabhāvaḥ -vā -vaṃ vyabhicārī &c., chekaḥ -kā -kaṃ. See DISSOLUTE, LIBERTINE.

rakishness RAKISHNESS

, s. vyasanitā vyabhicāraḥ lampaṭatā. See LIBERTINISM.

to rally To RALLY

, v. a. (Restore to order troops thrown into confusion) piñjalasainyān or vidrutasainyān or bhagnavyūhasainyān punar vyūhīkṛ or vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ) or punaḥ samūhīkṛ or punar vyūhakrameṇa rac punaḥ saṃgrah.

--(Jest, banter) avahas apahas avahāsabhūmiṃ kṛ avakṣip mukharīkṛ.

to rally To RALLY

, v. n. (Recover order) punar vyūhībhū or samūhībhū.

--(Recover strength) punar balaṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ), samutthā (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā), pratyāścas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), punaḥ svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū.

ram RAM

, s. (Male sheep) meṣaḥ urabhraḥ meḍhraḥ meṇḍaḥ meṇḍhaḥ -ṇḍhakaḥ meṭhaḥ aviḥ m., eḍakaḥ ūrṇāyuḥ m., uraṇaḥ -ṇakaḥ romaśaḥ lomaśaḥ vṛṣṇiḥ m., bheḍaḥ huḍuḥ m., samphālaḥ saṃsphālaḥ.

--(Battering ram), see the word.

--(The sign aries) meṣaḥ.

to ram To RAM

, v. a. balāt or balena niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or praviś atibalena niviś atibalena praṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), atibalena tāḍayitvā niviś or antaḥ praviś or sambādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ) or sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ).

rAma RĀMA

, s. The name common to three incarnations of Vishnu, viz. 1. Paraśu Rāma, or Rāma with the axe, the sixth avatār or incarnation of Vishnu. He was a Brahman, the son of the holy sage Jamadagni, and born at the beginning of the second or Treta age, for the purpose of repressing the tyranny, and punishing the violence of the Kshatriya or military tribe. He appears to typefy the class of Brahmans, and their contest with the Kshatriyas. Some of his names are paraśurāmaḥ -makaḥ paraśudharaḥ parśurāmaḥ jamadagnisutaḥ jāmadagnyaḥ. 2. Rāmachandra or the moon-like Rāma, the seventh incarnation of Vishnu. He was born into the world as the son of Daśaratha, king of Oude, and great grandson of Raghu, at the close of the second or Treta age, for the purpose of destroying the demons who infested the earth, and especially Rāvana, the Daitya sovereign of Ceylon. His names are rāmacandraḥ raghunandanaḥ raghūdvahaḥ raghuvaraḥ raghunāthaḥ rāghavaḥ rāvaṇāriḥ m., rāvaṇajit m., daśāsyajit m., makhatrātā m. (tṛ) rāmabhadraḥ. 3. Balarāma, or the strong Rāma, according to some the eighth incarnation of Vishnu. He was born at the end of the Dvāpara, or third age, as the seventh son of Vasudeva and Devakī, and therefore elder brother of Krishna, but was transferred from the womb of Devakī to that of Rohinī the other wife of Vasudeva. Hence one of his names saṅkarṣaṇaḥ. He is sometimes regarded as an incarnation of the serpent Ananta or Śeṣa, and hence called, anantaḥ śeṣaḥ. His other names are balarāmaḥ baladevaḥ balabhadraḥ balaḥ balalaḥ halāyudhaḥ halabhṛt m., halī m. (n) sīrapāṇiḥ m., kṛṣṇāgrajaḥ acyutāgrajaḥ priyamadhuḥ m., madhupriyaḥ muṣṭikāntakaḥ gupnacaraḥ revatī- ramaṇaḥ revatīśaḥ. See BALARĀMA.

to ramble To RAMBLE

, v. n. itastato bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ) or paribhram or vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or paryaṭ (c. 1. -aṭati -ṭituṃ), itastato bhramaṇaṃ kṛ or paribhramaṇaṃ kṛ vihāraṃ kṛ.

ramble RAMBLE

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ vihāraḥ viharaṇaṃ paryaṭanaṃ itastato vihāraḥ itastatogamanaṃ.

rambler RAMBLER

, s. vihārī m. (n) paribhramakaḥ bhramaṇakārī m. (n) bhramaṇakṛt m.

rambling RAMBLING

, s. itastato vihāraḥ or viharaṇaṃ or bhramaṇaṃ. See RAMBLE.

ramification RAMIFICATION

, s. (Small branch) upaśākhā kṣudraśākhā sūkṣmaśākhā mūlakhaṇḍaḥ.

--(State of having many branches) bahuśākhatvaṃ sūkṣmaśākhābāhulyaṃ.

ramified RAMIFIED

, p. p. bahuśākhī -khinī -khi (n) śākhī &c., saśākhaḥ -khā -khaṃ sūkṣmaśākhāmayaḥ -yī -yaṃ upaśākhāmayaḥ &c., bahuśākhāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to ramify To RAMIFY

, v. a. bahuśākhīkṛ upaśākhārūpeṇa pṛthakkṛ or vibhid.

to ramify To RAMIFY

, v. n. śākhā (nom. śākhāyate), sūkṣmaśākhārūpeṇa vistṝ in pass. (-stīryyate) upaśākhārūpeṇa bhinnībhū or vibhid in pass. or vichid in pass.

ramifying RAMIFYING

, part. śākhī -khinī -khi (n) śākhyaḥ -khyā -khyaṃ. See RAMIFIED.

rammer RAMMER

, s. mudgaraḥ dīrghamudgaraḥ ghanaḥ dīrghaghanaḥ tāḍanī.

rammish RAMMISH

, a. ugragandhaḥ -ndhā -ndhaṃ tīkṣṇagandhaḥ &c., ugragandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

rammishness RAMMISHNESS

, s. ugragandhatvaṃ tīkṣṇagandhatvaṃ ugratvaṃ daurgandhiḥ m.

ramous RAMOUS

, a. śākhī -khinī -khi (n) śākhyaḥ -khyā -khyaṃ kāṇḍīraḥ -rā -raṃ.

to ramp To RAMP

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg nṛt krīḍ visphul.

ramp RAMP

, s. plavaḥ -vanaṃ plutaṃ valgitaṃ jhampaḥ -mpā utplutaṃ utphālaḥ.

rampancy RAMPANCY

, a. ativṛddhiḥ f., utsekaḥ udrekaḥ maryyādātikramaḥ aparimitatā atiriktatā atikramaḥ utkramaḥ ādhikyaṃ.

rampant RAMPANT

, a. atiriktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ &c., utsiktaḥ &c., maryyādātītaḥ -tā -taṃ atikrāntamaryyādaḥ -dā -daṃ utkrāntamaryyādaḥ &c., atimaryyādaḥ &c., aparimitaḥ &c.

rampart RAMPART

, s. prākāraḥ vapraḥ cayaḥ dhūlikedāraḥ dhūlikuṭṭimaṃ pragaṇḍī.

ramrod RAMROD

, s. cūrṇasaṃhananī cūrṇasampīḍanī cūrṇapraṇodanī cūrṇapraṇodakadaṇḍaḥ āgneyanāḍīsambaddho lohadaṇḍaḥ sa ca nāḍīmukhaniviṣṭo bhūtvā āgneyacūrṇagulikādi saṃhatīkaroti.

rancid RANCID

, a. ugragandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhikaḥ -kā -kaṃ ugrarasaḥ -sā -saṃ tīkṣṇarasaḥ &c., virasaḥ &c., kurasaḥ &c., paryuṣitaḥ -tā -taṃ.

rancidness RANCIDNESS

, RANCIDITY, s. ugrarasatvaṃ tīkṣṇarasatvaṃ virasatā vairasyaṃ kurasatā.

rancor RANCOR

, s. atidveṣaḥ drohabuddhitvaṃ atidrohaḥ dīrghadveṣaḥ atimātsaryyaṃ atimatsaratā viṣapūrṇatā daṃśaḥ daṃśaśīlatā atidaṃśaḥ jighāṃsā. See MALIGNITY, MALICE.

rancorous RANCOROUS

, a atidveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) dīrghadveṣī &c., daṃśī &c., atidaṃśī daṃśaśīlaḥ -lā -laṃ drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi atidrohī -hiṇī &c., atimatsarī &c., jighāṃsuḥ -suḥ -su viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ viṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. See MALIGNANT.

rancorously RANCOROUSLY

, adv. atidbeṣeṇa sadrohaṃ atidroheṇa sadaṃśaṃ saviṣaṃ.

random RANDOM

, a. sandhānahīnaḥ -nā -naṃ sandhānarahitaḥ -tā -taṃ abhisandhihīnaḥ &c., abhisandhānahīnaḥ &c., ākasmikaḥ -kī -kaṃ āgantukaḥ -kā -kaṃ aniyamitaḥ -tā -taṃ aniyataḥ -tā -taṃ anirūpitaḥ &c., ayantritaḥ &c., niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ yādṛcchikaḥ -kī -kaṃ āpatikaḥ &c., daivāgataḥ -tā -taṃ daivopasthitaḥ &c., akasmādupasthitaḥ &c., akasmādāgataḥ &c., akasmādutpannaḥ -nnā -nnaṃ akasmātkṛtaḥ &c., aśṛṅkhalaḥ -lā -laṃ; 'at random,' akasmāt sandhānaṃ vinā abhisandhānaṃvinā aniyataṃ ayantritaṃ niryantraṇaṃ yadṛcchayā aśṛṅkhalaṃ; to talk at random,' pralap (c. 1. -lapati -pituṃ).

randy RANDY

, a. unmattaḥ -ttā -ttaṃ mattaḥ &c., ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

to range To RANGE

, v. a. (Arrange, dispose) vinyas virac vidhā saṃvidhā pratividhā vyūh vyūhīkṛ krameṇa sthā paṃktikrameṇa vinyas.

to range To RANGE

, v. n. (Wander) bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), paribhram bhramaṇaṃ kṛ aṭ paryaṭ vicar (c. 1. -carati -rituṃ), vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), gāh (c. 1. gāhate -hituṃ), vraj pravraj paryaṭanaṃ kṛ.

--(Lie in a particular direction, be situated) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ).

range RANGE

, s. (A row, rank) paṃktiḥ f., śreṇiḥ -ṇī f., rājiḥ -jī f., rājikā āvaliḥ -lī paddhatiḥ f., vīthiḥ -thī tatiḥ f., āliḥ -lī f., pāliḥ -lī f., mālā viñjolī.

--(Class, grade) vargaḥ gaṇaḥ varṇaḥ

--(Reach, compass, extent, room) viṣayaḥ gocaraḥ -raṃ parimāṇaṃ prasaraḥ; 'the range of sight,' cakṣurviṣayaḥ nayanaviṣayaḥ; 'of an arrow,' vāṇagocaraḥ -raṃ śarāyaṇaṃ vātarāyaṇaṃ; 'within range of the ear,' karṇagocaraḥ -rā -raṃ; 'the utmost range,' pāraḥ; 'beyond the range,' aviṣayaḥ -yā -yaṃ viṣayātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ viṣayātītaḥ &c., agamyaḥ -myā -myaṃ apāraṇīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Kitchen range) pākopakaraṇapaṃktiḥ f.

--(Range of mountains) kulaparvvataḥ kulagiriḥ m., kulaśailaḥ; 'range of mountains supposed to encircle the earth,' cakravālaḥ lokālokaḥ. See the names of the seven ranges under MOUNTAIN.

ranged RANGED

, p. p. vinyastaḥ -stā -staṃ vyavasthāpitaḥ &c., vyūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

ranger RANGER

, s. paribhramakaḥ.

--(Keeper of a forest) araṇyarakṣakaḥ -rakṣī m. (n) araṇyapālaḥ -lakaḥ araṇyādhyakṣaḥ.

rank RANK

, (Line, row) paṃktiḥ f., śreṇiḥ -ṇī f., rājiḥ -jī f., rājikā āvaliḥ -lī paddhatiḥ f., tatiḥ f., āliḥ -lī f., pāliḥ -lī f.

--(Station in life) padaṃ padaviḥ -vī f., āspadaṃ sthānaṃ vṛttiḥ f.

--(High station, high rank or dignity) uccapadaṃ paramapadaṃ uccapadatā uccapadaviḥ f., pratipattiḥ f., utkṛṣṭapadaṃ utkarṣaḥ kulotkarṣaḥ autkarṣaṃ utkṛṣṭatā abhijātatā ābhijātyaṃ ābhijanaṃ unnatiḥ f., samunnatiḥ f., kulīnatā kaulīnaṃ pradhānatā mānyatā sevyatā maryyādā mānaṃ; 'man of high rank,' uccapadasthaḥ uccapadabhāk m. (j) padabhāk m., pratipattimān m. (t) abhijātaḥ abhijanavān m. (t) kulīnaḥ. See HIGH-BORN.

--(Class, order) vargaḥ gaṇaḥ varṇaḥ.

--(Ranks of the army, line of soldiers) vyūhaḥ sainyapaṃktiḥ f., daṇḍaḥ; 'breaking the ranks,' vyūhabhaṅgaḥ vyūhabhedaḥ.

rank RANK

, a. (Luxuriant in growth) ativardhiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu ativardhī -rdhinī -rdhi (n) ativardhanaḥ -nā -naṃ atisphītaḥ -tā -taṃ atipīnaḥ -nā -naṃ.

--(Strong to the smell or taste) ugragandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhikaḥ -kā -kaṃ ugrarasaḥ -sā -saṃ ugraḥ -grā -graṃ tīkṣṇagandhaḥ &c., tīkṣṇarasaḥ &c.

to rank To RANK

, v. a. (Place in a line) paṃktikrameṇa sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or vinyas or virac.

--(Place in a particular class or station) varṇakrameṇa or vargakrameṇa virac (c. 10. -racayati -yituṃ) or vinyas yathāvargaṃ or yathāvarṇaṃ sthā in caus., viśeṣapadasthaṃ -sthāṃ kṛ viśeṣagaṇābhyantaraṃ -rāṃ kṛ viśeṣavargābhyantaraṃ -rāṃ kṛ.

to rank To RANK

, v. n. (Be placed or stand in a line) paṃktikrameṇa sthā.

--(Be placed in a particular class or station) viśeṣapadasthaḥ -sthā -sthaṃbhū viśeṣagaṇābhyantaraḥ -rā -raṃbhū viśeṣavargābhyantaraḥ -rā -raṃ bhū viśeṣapadayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū yathāvargaṃ sthā.

[Page 655b]
to rankle To RANKLE

, v. n. (Be inflamed, fester) antas tap in pass. (tapyate) antar dah (c. 4. dahyati -te dagdhuṃ), vraṇavat pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū or pūy (c. 1. pūyate -yituṃ) or sapūyaḥ -yā -yaṃ bhū.

--(Become more violent or virulent) ugrataraḥ -rā -raṃ bhū tīkṣṇataraḥ -rā -raṃ bhū raudrataraḥ -rā -raṃ bhū tigmataraḥ -rā -raṃ bhū caṇḍataraḥ -rā -raṃ bhū bhṛśa (nom. bhṛśāyate).

rankness RANKNESS

, s. (Too great luxuriance) ativṛddhiḥ f., adhikavṛddhiḥ f., ativardhanaṃ atyantavardhanaṃ atisphītiḥ f., atisphātiḥ f., atipīnatā utsekaḥ udrekaḥ.

--(Of smell or taste) ugratā tīkṣṇatā ugragandhatā tīkṣṇagandhatā ugrarasatvaṃ ugrasvādaḥ ugravāsaḥ.

to ransack To RANSACK

, v. a. (Plunder, pillage), see the words.

--(Search by turning things over) astavyastīkṛtya anviṣ (c. 4. -iṣpati -eṣituṃ) or anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), anusandhānārthaṃ or anveṣaṇārtham astavyastīkṛ.

ransacked RANSACKED

, p. p. luṇṭhitaḥ -tā -taṃ anveṣaṇārtham astavyastīkṛtaḥ -tā -taṃ.

ransom RANSOM

, s. parikrayaṇamūlyaṃ parikrayamūlyaṃ trāṇamūlyaṃ tāraṇamūlyaṃ nistāramūlyaṃ uddhāramūlyaṃ niṣkṛtimūlyaṃ trāṇaṃ uddhāraḥ muktiḥ mokṣaḥ; 'he gave his life a ransom for many,' bahūnāṃ trāṇāya or bahūnāṃ mokṣāya svaprāṇān dadau.

to ransom To RANSOM

, v. a. mūlyaṃ dattvā parikrī (c. 9. -krīṇīte -kretuṃ), samamūlyakadravyaṃ dattvā parikrī or trai (c. 1. trāyate -trātuṃ) or paritrai mūlyaṃ dattvā nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ) or tṝ or uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ).

ransomed RANSOMED

, p. p. parikrītaḥ -tā -taṃ trātaḥ -tā -taṃ nistāritaḥ -tā -taṃ.

ransomer RANSOMER

, s. parikretā m. (tṛ) trātā m. (tṛ) nistārakaḥ parikrayakṛt.

to rant To RANT

, v. n. uccaiḥsvareṇa śabdālaṅkāramayaṃ phalguvākyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), uccaiḥsvareṇa śabdamātramayaṃ vākyaṃ vad atiśabdanavākyaṃ vad uccaiḥsvareṇa pralap.

rant RANT

, s. śabdamātramayaṃ phalguvākyaṃ or nirarthakavākyaṃ śabdamātravākyaṃ alaṅkāramātramayam atiśabdanavākyaṃ pralāpaḥ.

ranter RANTER

, s. śabdamātravādī m. (n) śabdamātravaktā m. (ktṛ) mahāśabdakavākyavādī m., pralāpī m.

to rap To RAP

, v. a. (Strike with a quick, sharp blow) laghu or laghuprahāreṇa taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), laghu prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or abhihan.

--(Snatch or hurry away) hṛ apahṛ abhihṛ grah kṛṣ samākṛṣ.

--(Seize the mind, affect with rapture) gano or cittaṃ hṛ or apahṛ hṛdayaṃ hṛ or grah paramaharṣeṇa muh (c. 10. gohayati -vituṃ).

rap RAP

, s. lavuprahāraḥ laghvāghātaḥ āghātaḥ āhatiḥ f., tāḍanaṃ.

rapacious RAPACIOUS

, a. haraṇaśīlaḥ -lā -laṃ apaharaṇaśīlaḥ &c., apahārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi apahārapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṣahārakaḥ -kā -kaṃ apahārī -riṇī -ri (n) grasanaśīlaḥ &c., grasanabuddhiḥ &c., grahaṇaśīlaḥ -lā -laṃ sarvvagrāhī &c., sarvvahārī &c., sarvvagrāsī &c., lubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ atilubdhaḥ &c., atilobhī &c., lobhī &c., vipralumpakaḥ -kā -kaṃ hiṃsrakaḥ &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ.

rapaciously RAPACIOUSLY

, adv. haraṇaśīlatvāt apahārabuddhyā atilobhena.

rapaciousness RAPACIOUSNESS

, RAPACITY, s. haraṇaśīlatā apahāraśīlatvaṃ apahārabuddhiḥ f., apahārakatvaṃ apahāritā grahaṇaśīlatā lubdhatā atilobhaḥ sāhasikatvaṃ.

rape RAPE

, s. balātkāreṇābhigamaḥ balātkārasambhogaḥ strīharaṇaṃ kanyāharaṇaṃ dharṣaṇaṃ strīdharṣaṇaṃ balātkāradharṣaṇaṃ haṭhadharṣaṇaṃ kanyādūṣaṇaṃ haṭhasambhogaḥ sāhasaṃ rākṣasaṃ.

[Page 656a]
rapid RAPID

, a. śīghraḥ -ghrā -ghraṃ tvaritaḥ -tā -taṃ satvaraḥ -rā -raṃ tvarānvitaḥ -tā -taṃ drutaḥ &c., kṣipraḥ -prā -praṃ tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vegavān -vatī -vat (t) mahāvegaḥ -gā -gaṃ śīghragaḥ -gā -gaṃ. See QUICK, SWIFT.

rapidity RAPIDITY

, RAPIDNESS, s. śīghratā tvarā satvaratā drutatā śaighryaṃ vegaḥ mahāvegaḥ kṣipratā taras n., tūrṇatā. See QUICKNESS, VELOCITY,

rapidly RAPIDLY

, adv. śīghraṃ tvaritaṃ satvaraṃ kṣipraṃ drutaṃ aśanais mahāvegena śīghra in comp.; 'going rapidly,' śīghragāmī -minī &c.

rapier RAPIER

, s. kṣudrakhaḍgaḥ kṣudrakṛpāṇaḥ kṛpāṇaḥ nistriṃśaḥ.

rapine RAPINE

, s. luṇṭhanaṃ luṇṭhā luṇṭanaṃ aṣahāraḥ -raṇaṃ yuddhenāpahāraḥ -raṇaṃ haraṇaṃ upadravaḥ viplavaḥ haṭhaḥ. See PILLAGE, PLUNDER.

to rapine To RAPINE

, v. a. luṇṭh apahṛ upadru. See To PILLAGE, PLUNDER.

rapper RAPPER

, s. tāḍayitā m. (tṛ) tāḍakaḥ praharttā m. (rttṛ).

rapt RAPT

, a. harṣamohitaḥ -tā -taṃ sammohitaḥ &c., paramahṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paramānanditaḥ -tā -taṃ harṣonmattaḥ -ttā -ttaṃ ānandamattaḥ &c., mattaḥ &c.

rapture RAPTURE

, s. paramaharṣaḥ paramānandaḥ atyānandaḥ atyantaharṣaḥ harṣasammohaḥ ānandamohaḥ mohāvasthā ānandāveśaḥ āhlādāveśaḥ harṣāveśaḥ paramasukhaṃ brahmasukhaṃ brahmānandaḥ praharṣaḥ pramadaḥ unmadaḥ mādaḥ harṣonmattatā harṣonmādaḥ romaharṣaḥ pulakitatvaṃ; 'to feel rapture,' atyantaṃ hṛp or prahṛṣ.

raptured RAPTURED

, a. harṣamohitaḥ -tā -taṃ. See ENRAPTURED, ECSTASIED.

rapturous RAPTUROUS

, a. mādanaḥ -nā -naṃ unmādanaḥ &c., mohanaḥ &c., paramānandadaḥ -dā -daṃ paramānandakaraḥ -rā -raṃ paramaharṣadaḥ &c., sapulakaḥ -kā -kaṃ. See ECSTATIC.

rapturously RAPTUROUSLY

, adv. saparamānandaṃ paramaharṣeṇa paramāhlādena samādaṃ.

rare RARE

, a (Not frequent, scarce) viralaḥ -lā -laṃ viralāgataḥ -tā -taṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ durlabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ dupprāpaḥ -pā -paṃ dupprāṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ alabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aprāppaḥ &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kvācitkaḥ -tkī -tkaṃ kādācitkaḥ &c., kārhicitkaḥ &c., ciraceṣṭitaḥ -tā -taṃ.

--(Unusually excellent) paramotkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atyutkṛṣṭaḥ &c., sarvvotkṛṣṭaḥ &c., paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ &c., atyuttamaḥ &c., adbhutaḥ -tā -taṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ saundaryyaviralaḥ -lā -laṃ.

--(Thin, not dense) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ aghanaḥ -nā -naṃ.

rarefaction RAREFACTION

, s. tāpaprayuktasūkṣmatā -tvaṃ tāpajanitasūkṣmatā sṛkṣmatā saukṣmyaṃ.

--(The act) sūkṣmīkaraṇaṃ.

rarefied RAREFIED

, p. p. sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmībhūtaḥ -tā -taṃ sūkṣmīkṛtaḥ &c.

to rarefy To RAREFY

, v. a. sūkṣmīkṛ sūkṣmaṃ -kṣmāṃ kṛ sūkṣmatāṃ kṛ or jan.

to rarefy To RAREFY

, v. n. sūkṣmībhū sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ bhū sūkṣmataraḥ -rā -raṃ bhū.

rarely RARELY

, adv. viralaṃ vairalyena kvacit kadācit karhicit yathākathāca kathamapi dur in comp.; as, 'rarely to be met with,' durlabhaḥ -bhā -bhaṃ duṣprāpaḥ -pā -paṃ.

rareness RARENESS

, s. (Infrequency, scarceness) viralatā -tvaṃ vairalyaṃ daurlabhyaṃ durlabhatā durlabhyatā aprasiddhatā -tvaṃ duṣprāpatvaṃ asāmānyatā asādhāraṇatā kvācitkatā -tvaṃ.

--(Unusual excellence) atyutkṛṣṭatā paramotkṛṣṭatā sarvvotkṛṣṭatā uttamatā atulyatā apūrvvatā.

--(Thinness) sūkṣmatā saukṣmyaṃ.

rarity RARITY

, s. (Scarceness), see the last.

--(Rare thing) durlabhavastu n., durlabhadravyaṃ utkṛṣṭadravyaṃ kautukaṃ kautūhalaṃ.

rascal RASCAL

, s. dhūrttaḥ durjanaḥ durātmā m. (n) durvṛttaḥ kṛṣṇakarmmā m. (n) khalaḥ adhamavṛttiḥ m., duṣṭajanaḥ pāpātmā m., jaghanyavṛttiḥ m., nīcavṛttiḥ m., apakṛṣṭavṛttiḥ pāpiṣṭhaḥ śaṭhaḥ duṣkarmmā m.

rascality RASCALITY

, s. dhūrttatā durjanatā -tvaṃ daurjanyaṃ durātmyaṃ durātmatvaṃ durvṛttatvaṃ khalatā duṣṭatā pāpiṣṭhatā -tvaṃ śaṭhatā jaghanyatā apakṛṣṭatā adhamavṛttitvaṃ kaitavaṃ vañcanaṃ.

[Page 656b]
rascally RASCALLY

, a. durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhamavṛttiḥ -ttiḥ -tti jaghanyavṛttiḥ &c., śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to rase To RASE

, v. a. (Graze) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ). See To RAZE.

rash RASH

, a. avimṛśyakārī -riṇī -ri (n) asamīkṣyakārī &c., avicāryyakārī &c., sāhasī &c., sāhasikaḥ -kī -kaṃ jālmaḥ -lmā -lmaṃ gamakārī &c., pramattaḥ -ttā -ttaṃ apariṇāmadarśī &c., adūradarśī &c., asāvadhānaḥ -nā -naṃ avicārī &c.

--(Of measures) avicāryya kṛtaḥ -tā -taṃ avimṛśya kṛtaḥ &c., avicārapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ asamīkṣāpūrvvaḥ &c., anavekṣāpūrvvaḥ &c.

rash RASH

, s. (Eruption) dadruḥ m., kharjjūḥ f., udardaḥ sphoṭotpattiḥ f., visphoṭaḥ varaṭī raktavaraṭī raktasphoṭotpattiḥ f., raktasphoṭaḥ.

rasher RASHER

, s. (Of bacon) vallūrakhaṇḍaḥ vallūrachedaḥ śūkaramāṃsakhaṇḍaḥ.

rashly RASHLY

, adv. avicāryya asamīkṣya avimṛśya sahasā anavekṣayā avicāreṇa avicārapūrvvaṃ asamīkṣāpūrvvaṃ anavekṣāpūrvvaṃ darpāt darpeṇa.

rashness RASHNESS

, s. avimṛśyakāritā -tvaṃ asamīkṣyakāritā -tvaṃ avicāryyakāritā gamakāritvaṃ sāhasaṃ sāhasikatvaṃ viṣamasāhasaṃ duḥsāhasaṃ avicāraḥ avicāritā anavekṣā asamīkṣā avivekaḥ aṃsāvadhānatā apariṇāmadarśanaṃ madaḥ darpaḥ; 'of youth,' yauvanadarpaḥ.

rasp RASP

, s. gharṣaṇī gharṣaṇayantraṃ nirgharṣaṇakaḥ gharṣakaḥ āghaṭṭakaḥ.

to rasp To RASP

, v. a. pūrvvoktayantreṇa ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

raspberry RASPBERRY

, s. kaṇṭakagulmaphalaṃ kaṇṭakastambaphalaṃ.

rasped RASPED

, p. p. pūrvvoktayantreṇa gharṣitaḥ -tā -taṃ āgharṣitaḥ &c.

rasure RASURE

, s. (Scraping) gharṣaṇaṃ ullekhanaṃ takṣaṇaṃ. See ERASURE.

rat RAT

, s. unduruḥ m., undaruḥ m., undaraḥ induraḥ induruḥ m., mūṣikaḥ -kā muṣakaḥ -kā mūṣī m., (n) mūṣīkaḥ -kā ākhuḥ m., vileśayaḥ vajradantaḥ tuṭumaḥ dhānyāriḥ m., mahindhakaḥ ākhanikaḥ; 'swarm of rats,' ākhūtthaḥ; 'rat-hole.' mūṣikavivaraṃ ākhuvilaṃ mūṣikotkaraḥ.

to rat To RAT

, v. n. (Desert one's party and go over to the opposite) svapakṣaṃ tyaktvāanyapakṣam or viparītapakṣam āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ).

ratable RATABLE

, a. śulkayogyaḥ -gyā -gyaṃ karayogyaḥ &c., śulkasthānaṃ.

ratan RATAN

, s. vetasaḥ kīcakaḥ veṇuḥ m., vetraḥ -traṃ vaṃśaḥ vānīraḥ vañjulaḥ bhedī m. (n) chaidikaḥ.

rat-catcher RAT-CATCHER

, s. mūṣikaghātī m. (n) mūṣikagrāhī m., ākhughātaḥ -takaḥ.

rate RATE

, s. (Price) mūlyaṃ arghaḥ.

--(Degree of price or value) arghabalābalaṃ mūlyabalābalaṃ mūlyapramāṇaṃ arghaparimāṇaṃ arghapragāṇaṃ; 'market rate,' āpaṇikaḥ.

--(Proportion, degree) pramāṇaṃ parimāṇaṃ mānaṃ mitiḥ f., parimitiḥ f.; 'at the rate of,' pramāṇena -ṇatas.

--(Degree of velocity) vegaḥ gatiḥ f., gatipramāṇaṃ gatimānaṃ gatimitiḥ f.; 'rate of the velocity of light,' prakāśakiraṇagatimitiḥ f.; 'at a quick rate,' drutagatyā laghugatyā drutapadaṃ.

--(Settled allowance) nirūpitamūlyaṃ niyatamūlyaṃ parimitamūlyaṃ.

--(Tax, assessed sum) śulkaḥ -lkaṃ karaḥ deyaṃ grāhyaṃ.

--(At any rate) tāvat.

to rate To RATE

, v. a. (Set a value on, fix the value) mūlyaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), arghaṃ nirūp arghabalābalaṃ nirūp or nirṇī arghaparimāṇaṃ nirūp mūlyapramāṇaṃ nirūp dravyādimūlyaṃ nirūp or sthā in caus., arghaṃ saṃkhyā in caus. (-khyāpayati -yituṃ) arghasaṃkhyāpanaṃ kṛ mūlyanirṇayaṃ kṛ mūlyanirūpaṇaṃ kṛ.

--(Fix the magnitude or proportion) pramāṇaṃ or parimāṇaṃ nirūp or nirṇī pramāṇanirūpaṇaṃ kṛ pramāṇanirṇayaṃ kṛ.

--(Chide, scold) nind (c. 1. nindati -ndituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) bharts.

rated RATED

, p. p. nirūpitamūlyaḥ -lyā -lyaṃ nirṇītamūlyaḥ &c., saṃkhyātaḥ -tā -taṃ saṃkhyāpitaḥ &c., parisaṃkhyātaḥ &c.

--(Chid) ninditaḥ -tā -taṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

rather RATHER

, adv. (Preferably) varaṃ usually followed by na ca or na punar as 'rather death than poverty,' varaṃ mṛtyur na ca dāridraṃ. The root śiṣ with vi may be used to express the sense of 'rather,' as 'rather death than dishonour,' apamānāt prāṇatyāgo viśiṣyate or the sense may be expressed by some other construction, as 'I would rather that the sons of Dhṛtarāṣtra should kill me in the battle,' yadi māṃ dhārttarāṣṭrā raṇe hanyus tan me kṣemataraṃ bhavet. See PREFERABLE, PREFERABLY.

--(Somewhat, a little) īṣat kiñcit kimapi; 'rather less,' īṣadūnaḥ -nā -naṃ kiñcinnyūnaḥ -nā -naṃ.

rati RATI

, s. (The wife of Kāmadeva the god of love) ratiḥ f., kāmapatnī kāmapriyā kāmakalā smarapriyā kāmiḥ f., rāgalatā prītiḥ f., revā māyāvatī kelikilā.

ratification RATIFICATION

, s. satyākṛtiḥ f., satyākaraṇaṃ satyāpanaṃ satyaṅkāraḥ satyakaraṇaṃ dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ saṃstambhaḥ niścayakaraṇaṃ niścitakaraṇaṃ.

ratified RATIFIED

, p. p. satyākṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ sthirīkṛtaḥ &c.

ratifier RATIFIER

, s. satyāpakaḥ satyakārī m. (n) satyaṅkārī m., dṛḍhakārī m., sthirakārī m., niścayakārī m., saṃstambhakārī m.

to ratify To RATIFY

, v. a. satyākṛ satyaṃ -tyāṃ kṛ satya (nom. in caus. satyāpayati -yituṃ), dṛḍhīkṛ sthirīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ), niścayaṃ kṛ saṃstambh (c. 5. -stabhnoti -stambhituṃ, c. 10. -stambhayati -yituṃ).

rating RATING

, s. (Chiding) nindā bhartsanaṃ nirbhartsanaṃ upālambhaḥ.

ratio RATIO

, s. pramāṇaṃ mānaṃ parimāṇaṃ kramaḥ. See PROPORTION.

to ratiocinate To RATIOCINATE

, v. n. vicāraṃkṛ vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vitarkaṃ kṛ.

ratiocination RATIOCINATION

, s. vicāraḥ -raṇaṃ vitarkaḥ -rkaṇaṃ tarkavidyā tarkajñānaṃ.

ration RATION

, s. āhārabhāgaḥ āhārāṃśaḥ nirūpitāhārāṃśaḥ.

rational RATIONAL

, a. (Having the faculty of reasoning) jñānaśaktikaḥ -kā -kaṃ jñānaśaktisampannaḥ -nnā -nnaṃ cicchaktikaḥ &c., sacetanaḥ -nā -naṃ sacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) buddhijīvī -vinī -vi(n) tarkaśaktikaḥ &c., tarkaśaktisampannaḥ -nnā -nnaṃ sajñānaḥ -nā -naṃ buddhimān -matī -mat (t) tarkajñaḥ -jñā -jñaṃ.

--(Agreeable to reason) yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ &c., yathāyuktaḥ &c., yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ yathocitaḥ -tā -taṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ yuktisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nyāyasiddhaḥ &c., nyāyānusārī -riṇī &c., yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yuktimān &c., sayuktikaḥ -kā -kaṃ upapattimān &c., upapannaḥ -nnā -nnaṃ tarkavidyānusārī &c.

rationale RATIONALE

, s. (Detailed account of principles) upapattiḥ f.

rationalism RATIONALISM

, s. hetuvādaḥ kāraṇavādaḥ hetudarśanaṃ haitukatvaṃ.

rationalist RATIONALIST

, s. hetuvādī m. (n) kāraṇavādī m., hetudarśī haitukaḥ.

rationality RATIONALITY

, RATIONALNESS, s. (Power of reasoning) jñānaśaktiḥ f., cicchaktiḥ f., tarkaśaktiḥ f.

--(Reasonableness) yuktatā yuktiḥ f., upayuktatā yuktisiddhatā nyāyasiddhatā.

rationally RATIONALLY

, adv. yuktaṃ yathāyuktaṃ nyāyatas nyāyānusāreṇa tarkānusāreṇa -ratas upapannaṃ yathocitaṃ yuktitas yathārthaṃ tarkavidyānusāreṇa.

to rattle To RATTLE

, v. n. kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), śiñj (c. 2. śiṃkte, c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj dhvan (c. 1. ghvanati -nituṃ), stan (c. 1. stanati -nituṃ), svan (c. 1. svanati -nituṃ), viru (c. 2. -rauti -ravituṃ), jhaṇajhaṇa (nom. jhaṇajhaṇāyate), jhajjhana (nom. jhajjhanāyate), jhajjhanaṃ kṛ jhajjhā (nom. jhajjhāyate), kvaṇitaṃ kṛ śiñjitaṃ kṛ jhaṇajhaṇaśabdaṃ kṛ.

--(Utter words in a clattering manner) jalp caṭacaṭaśabdaṃ kṛ caṭacaṭa (nom. caṭacaṭāyate), kaṭakaṭa.

to rattle To RATTLE

, v. a. dhvan in caus. (dhvanayati dhvānayati -yituṃ) kvaṇ in caus., svan in caus., stan in caus., śiñj in caus.

rattle RATTLE

, s. (Rattling nosse) kvaṇitaṃ kvaṇanaṃ stanitaṃ stananaṃ dhvaniḥ m., dhvanitaṃ śiñjitaṃ jhajjhanaṃ jhajjhā jhanatkāraḥ jhaṇajhaṇaśabdaḥ.

--(Clattering talk) jalpanaṃ jalpitaṃ caṭacaṭaśabdaḥ.

--(Instrument for making a rattling sound) śiñjinī kvaṇanī jhajjhanī.

rattling RATTLING

, s. kvaṇitaṃ kvaṇanaṃ jhajjhanaṃ; 'of thunder,' rasitaṃ stanitaṃ garjitaṃ meghanirghoṣaḥ. See RATTLE.

rattling RATTLING

, part. kvaṇan -ṇantī -ṇat (t) kvaṇitaḥ -tā -taṃ jhajjhanakārī -riṇī -ri (n) śiñjī -ñjinī -ñji (n) dhvanan &c., svanan &c.

to ravage To RAVAGE

, v. a. upaplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), upadru (c. 1. -dravati -drotuṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), prabādh paribādh avamṛd (c. 1. -mardati -rdituṃ), viplavaṃ kṛ upaplavaṃ kṛ upadravaṃ kṛ avamardaṃ kṛ.

ravage RAVAGE

, s. upaplavaḥ viplavaḥ upadravaḥ avamardaḥ -rdanaṃ upamardaḥ bādhā -dhanaṃ prabādhā utpātaḥ ucchedaḥ vināśaḥ.

ravaged RAVAGED

, p. p. upadrutaḥ -tā -taṃ viplutaḥ &c., upaplutaḥ &c., avamarditaḥ &c., prabādhitaḥ &c., vināśitaḥ &c., ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

ravager RAVAGER

, s. upadravī m. (n) viplavakārī m. (n) prabādhakaḥ avamardakaḥ.

rAvana RĀVANA

, s. (The Daitya sovereign of Ceylon, fabled as having ten faces. He was killed by Rāmachandra) rāvaṇaḥ laṅkāpatiḥ m., laṅkeśaḥ daśānanaḥ daśāsyaḥ daśamukhaḥ daśagrīvaḥ daśakaṇṭhaḥ.

to rave To RAVE

, v. n. (Be delirious, talk incoherently) cittavibhramāt or bhrāntacittatvāt pralāpaṃ kṛ cittaviplavāt pralap (c. 1. -lapati -pituṃ), caitanyanāśād jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ) or jalpanaṃ kṛ.

--(Wander in mind) bhrāntacittaḥ -ttā -ttaṃ bhū caitanyarahitaḥ -tā -taṃ bhū naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ bhū buddhibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū unmad (c. 4. -mādyati -madituṃ), pramad.

to ravel To RAVEL

, v. a. (Untwist) udgranth (c. 9. -grathnāti, c. 1. -granthati -nthituṃ), samudgranth tantrodgranthanaṃ kṛ tantūdgranthanaṃ kṛ viśliṣ in caus.

--(Entangle, entwist) granth granthilīkṛ ākuñc saṃśliṣṭīkṛ vyāvṛt in caus.

raveled RAVELED

, p. p. (Untwisted) udgrathitaḥ -tā -taṃ samudgrathitaḥ &c., udgranthitaḥ &c., viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Twisted) grathitaḥ &c., ākuñcitaḥ &c., saṃśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

ravelin RAVELIN

, s. durgavahiḥsthitaḥ setudvayayuktaḥ parikūṭaviśeṣaḥ.

ravelings RAVELINGS

, s. pl. udgrathitatantavaḥ m. pl., viśliṣṭatantavaḥ udgrathitatantrāṇi n. pl.

raven RAVEN

, s. droṇakākaḥ kākolaḥ kākālaḥ dagdhakākaḥ parvvatakākaḥ araṇyavāyasaḥ vanāśrayaḥ krūrarāvī m. (n) palalapriyaḥ mahāprāṇaḥ darā -rī kākapakṣī m. (n).

to raven To RAVEN

, v. a. and n. atigṛdhratvena bhakṣ (c. 10. bhakṣayati -yituṃ), atilobhena āmiṣaṃ gras (c. 1. grasate -situṃ), gṛdh (c. 4. gṛdhyati gardhituṃ), ghasmaraḥ -rā -raṃ bhū hiṃsanaśīlaḥ -lā -laṃ bhū.

ravenous RAVENOUS

, a. atighasmaraḥ -rā -raṃ atibubhukṣuḥ -kṣuḥ -kṣu atikṣudhitaḥ -tā -taṃ kṣudhāpīḍitaḥ &c., kṣudhāturaḥ -rā -raṃ āmiṣalobhī -bhinī -bhi (n) atibhakṣakaḥ -kā -kaṃ grasanaśīlaḥ -lā -laṃ haraṇaśīlaḥ &c., hiṃsanaśīlaḥ -lā -laṃ. See HUNGRY.

ravenously RAVENOUSLY

, adv. atikṣudhitavat atighasmaravat atibubhukṣayā.

ravenousness RAVENOUSNESS

, s. atibubhukṣā atighasmaratvaṃ atibhakṣakatvaṃ atikṣudhā.

raver RAVER

, s. cittavibhramāt pralāpī m. (n) bhrāntacittatvāt pralāpī m.

ravI RAVĪ

, s. (River in the Panjāb) airāvatī.

ravine RAVINE

, s. darā -rī darībhūḥ f., kandaraḥ -rī droṇī nimnabhūmiḥ f.

raving RAVING

, s. cittavibhramaprayuktaḥ pralāpaḥ or jalpaḥ -lpanaṃ cittavibhramaḥ cittaviplavaḥ caitanyanāśaḥ jñānabhrāntiḥ f.

--(The disease) pralāpavāyuḥ m., pralāpavātaḥ.

[Page 658a]
to ravish To RAVISH

, v. a. (Have carnal knowledge of by force) balātkāreṇa abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or sambhogaṃ kṛ dhṛṣ (c. 10. dharṣayati -yituṃ), pradhṛṣ balātkāreṇa kanyāṃ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), pramath in caus. (-māthayati -yituṃ) balātkārasambhogaṃ kṛ haṭhadharṣaṇaṃ kṛ haṭhasambhogaṃ kṛ dharṣaṇaṃ kṛ haṭhadharṣaṇaṃ kṛ.

--(Seize, carry away by force) hṛ apahṛ vyapahṛ.

--(Enrapture) mano or cittaṃ hṛ or paramaharṣeṇa muh (c. 10. mohayati -yituṃ).

ravished RAVISHED

, p. p. dharṣitaḥ -tā -taṃ haṭhadharṣitaḥ &c., balātkāreṇa dūṣitaḥ &c., balātkāreṇābhigataḥ &c., pramāthitaḥ &c., hṛtaḥ &c., apahṛtaḥ &c.

--(Enraptured), see the word.

ravisher RAVISHER

, s. strīharttā m. (rttṛ) strīhārī m. (n) kanyāharttā m., dharṣakaḥ haṭhadharṣakaḥ haṭhadūṣakaḥ balātkāradūṣakaḥ kanyādūṣakaḥ strīpramāthī m., pramāthī m., harttā m., abhiharttā m., apahārī m., ratahiṇḍakaḥ.

ravishing RAVISHING

, s. strīharaṇaṃ strīdharṣaṇaṃ balātkāreṇābhigamaḥ. See RAPE.

ravishing RAVISHING

, part. or a. cittahārī -riṇī -ri (n) cittāpahārī &c., manoharaḥ -rā -raṃ cittamohanaḥ -nā -naṃ cittamohī &c.

ravishment RAVISHMENT

, s. (Of a woman) strīharaṇaṃ kanyāharaṇaṃ dharṣaṇaṃ balātkāreṇābhigamanaṃ.

--(Of the senses) cittaharaṇaṃ cittāpaharaṇaṃ manoharaṇaṃ cittamohaḥ -hanaṃ, see ENRAVISHMENT, RAPTURE.

raw RAW

, a. (Undressed, uncooked) āmaḥ -mā -maṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ anupaskṛtaḥ &c.; 'half-dressed, nearly raw,' āpakvaḥ -kvā -kvaṃ yātayāmaḥ -mā -maṃ.

--(Unripe, crude) apakvaḥ -kvā -kvaṃ aparipakvaḥ &c., apariṇataḥ -tā -taṃ kalaḥ -lā -laṃ.

--(Inexperienced) apakvaḥ &c., avipakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi aparipakvabuddhiḥ &c., see the word.

--(Not covered with skin) carmmarahitaḥ -tā -taṃ vigatacarmmā -rmmā -rmma (n) vicarmmā &c., niścarmmā &c., acarmmā &c., tvagrahitaḥ &c.

--(Damp and cold) ārdraśītalaḥ -lā -laṃ ārdraśiśiraḥ -rā -raṃ.

--(Raw flesh) āmamāṃsaṃ kravyaṃ; 'smell of it,' visraṃ; 'eater of it,' āmamāṃsādaḥ kravyādaḥ, see CANNIBAL.

--(Raw fruit) āmaphalaṃ śalāṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

raw-boned RAW-BONED

, a. tyagasthimātrabhūtaḥ -tā -taṃ kevalāsthimayaḥ -yī -yaṃ.

rawness RAWNESS

, s. (State of being uncooked or unripe) āmatā apakvatā apaktiḥ f., apākaḥ aparipākaḥ aparipakvatā asiddhatā asaṃskṛtatvaṃ anupaskṛtatvaṃ apariṇatatvaṃ apariṇatiḥ f., apariṇāmaḥ asiddhiḥ f., kalatā.

--(Inexperience) apākaḥ aparipākaḥ apakvatā apakvabuddhitvaṃ avipakvabuddhitvaṃ.

--(Dampness and coldness) ārdraśītatā ārdraśītalatā.

--(Of smell) visatā.

ray RAY

, s. (Of light) kiraṇaḥ raśmiḥ m., marīciḥ m. f., karaḥ aṃśuḥ m., abhīśuḥ m., abhīṣuḥ m., mayūkhaḥ gabhastiḥ m. f., dīdhitiḥ m., arkatviṭ f. (ṣ) pādaḥ usraḥ ruciḥ f., tviṣiḥ m., vibhā arccis f., bhānuḥ m., śipiḥ m., dhṛṣṇiḥ m., pṛṣṭiḥ f., vīciḥ f., ghṛṇiḥ m., upadhṛtiḥ f., pṛśniḥ f., syonaḥ syūmaḥ; 'ray of the sun,' sūryyaraśmiḥ m., sūryyakaraḥ; 'of the meridian sun,' varkarāṭaḥ; 'of the moon,' candrapādaḥ śaśipādaḥ śaśikaraḥ śaśimayūkhaḥ somāṃśuḥ m.; 'pencil or stream of rays,' karajālaṃ aṃśujālaṃ.

rayless RAYLESS

, a. kiraṇahīnaḥ -nā -naṃ raśmihīnaḥ &c., nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s).

to raze To RAZE

, v. a. (Demolish) ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), uddhṛ saṃhṛ naś or vinaś in caus., dhvaṃs or vidhvaṃs in caus., adhaḥpat or nipat in caus., lup vilup unmūl. See ERASE.

razed RAZED

, p. p. ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ unmūlitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ &c.

[Page 658b]
razor RAZOR

, s. kṣuraḥ khuraḥ kṣaurī kṣaurayantraṃ kṣaurikayantraṃ vṛddhipatraṃ; 'the edge of a razor,' kṣuradhārā; 'sharp as a razor,' kṣuradhārābhaḥ -bhā -bhaṃ.

razor-case RAZOR-CASE

, s. kṣurabhāṇḍaṃ khurabhāṇḍaṃ kṣurādhāraḥ khurālikaḥ.

razor-strop RAZOR-STROP

, s. kṣuratejanī khuratejanī kṣuratejanacarmma n. (n).

razure RAZURE

, s. ucchedaḥ -danaṃ vināśaḥ -śanaṃ vyāmarṣaḥ -rṣaṇaṃ lopaḥ.

re RE

. This prefix is expressed in Sanskrit by punar or prati, by the former when 're' signifies again, as in the verbs, 're-absorb,' 're-appear;' by the latter when it signifies back, as in the verbs, 're-demand,' 'repay.' In cases where the word formed with 're' is not given in this Dictionary, the student must take the simple verb or noun, and use the above prefixes.

to reach To REACH

, v. a. (Arrive at, attain to) prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), samprāp avāp anusamprāp upasamprāp āp āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam adhigam upagam gam āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), abhiyā samāyā upāyā upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), āsad (c. 10. -sādayati -yituṃ), i (c. 2. eti -tuṃ), abhī ṛ (c. 1. ṛcchati arttuṃ), āpad pratipad abhipad aś (c. 5. aśnute aśituṃ), upāś samaś spṛś āviś.

--(Extend to) vyāp, see the next.

--(Reach out, stretch out) prasṛ in caus., pragrah dā.

to reach To REACH

, v. n. (Extend, stretch unto) vyāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), vitan in pass., (-tanyate) prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), gam (c. 1. gacchati gantuṃ) āgam yā (c. 2. yāti -tuṃ), āyā vistṝ in pass., (-stīryyate) or expressed by paryyanta or pramāṇa or parimāṇa in comp. as 'a staff that reaches to the forehead,' lalāṭaparyyanto daṇḍaḥ or lalāṭaparyyantaparimāṇo daṇḍaḥ; 'How far does the wall reach?' kimparyyantaḥ or kimpramāṇaḥ or kimparimāṇaḥ sa prākāraḥ; 'it reaches from the mountain to the sea,' parvvatādārabhya samudraparyyantaṃ vistīryyate.

--(Be received) prāp in pass., (-āpyate) prāptaḥ -ptā -ptaṃ bhū.

reach REACH

, s. (Extend, compass, range) paryyantaḥ -ntaṃ pramāṇaṃ parimāṇaṃ viṣayaḥ prasaraḥ gocaraḥ -raṃ; 'the utmost reach,' pāraḥ; 'the reach of a man,' pauruṣaṃ puruṣaviṣayaḥ; 'of the eye,' cakṣurviṣayaḥ; 'of an arrow,' vāṇagocaraḥ -raṃ; 'beyond the reach,' aviṣayaḥ -yā -yaṃ viṣayātikrāntaḥ -ntā -ntaṃ viṣayātītaḥ -tā -taṃ agamyaḥ -myā -myaṃ atītaḥ &c., atigaḥ -gā -gaṃ apāraṇīyaḥ -yā -yaṃ ati prefixed; 'beyond the reach of the wise,' dhīmatām api aviṣayaḥ -yā -yaṃ; 'beyond the reach of the understanding,' budyagamyaḥ -myā -myaṃ buddhyagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ buddhyatītaḥ -tā -taṃ bodhātītaḥ &c.; 'beyond the reach of mortals,' atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ atimaryaḥ -rtyā -rtyaṃ janātigaḥ -gā -gaṃ; 'within the reach,' viṣaya in comp., gamyaḥ -myā -myaṃ grāhyaḥ &c.; 'within the reach of the understanding,' buddhigamyaḥ -myā -myaṃ; 'within reach of the hand,' hastagrāhyaḥ &c., hastasparśanīyaḥ -yā -yaṃ hastaprāṣyaḥ &c.

reached REACHED

, p. p. (Attained) prāptaḥ -ptā -ptaṃ anuprāptaḥ &c., āgataḥ -tā -taṃ adhigataḥ &c., āsāditaḥ &c., āpannaḥ -nnā -nnaṃ prapannaḥ &c.; 'having reached,' prāpya āsādya.

--(Stretched forth) prasāritaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ &c., dattaḥ -ttā -ttaṃ.

reaching REACHING

, part. gāmī -minī -mi (n) gaḥ gā gaṃ in comp.; as, 'reaching beyond,' atigaḥ -gā -gaṃ atītaḥ -tā -taṃ or expressed by paryyanta in comp, See under To REACH, v. n.

to re-act To RE-ACT

, v. n. pratikṛ pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratyāhan pratikāraṃ kṛ pratikṛtiṃ kṛ pratikriyāṃ kṛ pratīkāraṃ kṛ pratighātaṃ kṛ pratyāghātaṃ kṛ.

re-acting RE-ACTING

, RE-ACTIVE, part. or a. pratikārakaḥ -kā -kaṃ pratīkārakaḥ &c., pratikārī -riṇī -ri (n) pratighātakaḥ -kā -kaṃ pratyāghātakaḥ &c.

re-action RE-ACTION

, s. pratikriyā pratikṛtiḥ f., pratikāraḥ pratīkāraḥ pratighātaḥ pratyāghātaḥ karmmāntaraṃ; 'action and reaction,' āghātapratyāghātau m. du.

to read To READ

, v. a. (Peruse) paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), sampaṭh adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ, rt. i), adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adhigā used only in the 3d pret. ātm. (adhyagīṣṭa) adhyayanaṃ kṛ paṭhanaṃ kṛ.

--(Read out or aloud) vac in caus. (vācayati -yituṃ) anuvac śru in caus. (śrāvayati -yituṃ) paṭh sampaṭh; 'he reads the letter,' patraṃ vācayati.

--(Read to one's self) svādhyāyaṃ kṛ.

--(Read through) pāram adhī or adhigam pārāyaṇaṃ kṛ sādyantaṃ paṭhanaṃ kṛ or adhyayanaṃ kṛ; 'one who reads through,' pārāyaṇikaḥ pārāyaṇī m. (n); 'one who has read through the Vedas,' vedapāragataḥ; 'easy to be read,' supaṭhanīyaḥ -yā -yaṃ suvācyaḥ -cyā -cyaṃ.

to read To READ

, v. n. (Be studious, practise reading) adhyayanaṃ kṛ paṭhanaṃ kṛ abhyas (c. 4. -asyati -situṃ), abhyāsaṃ kṛ vidyābhyāsaṃ kṛ.

read READ

, p. p. or a. adhītaḥ -tā -taṃ paṭhitaḥ -tā -taṃ nipaṭhitaḥ &c., adhigataḥ &c., āgamitaḥ &c.; 'one who has read the Vedas,' adhītavedaḥ.

--(Read out) śrāvitaḥ -tā -taṃ vācitaḥ &c., anuvācitaḥ &c.

--(Studied) abhyastaḥ -stā -staṃ.

--(Well-read) svadhītaḥ -tā -taṃ svadhītī -tinī -ti (n) kṛtādhyayanaḥ -nā -naṃ vidyāsampannaḥ -nnā -nnaṃ abhyastavidyaḥ &c.

readable READABLE

, a. paṭhanīyaḥ -yā -yaṃ adhyayanīyaḥ -yā -yaṃ adhyetavyaḥ -vyā -vyaṃ pāṭhyaḥ -ṭhyā -ṭhyaṃ adhigamyaḥ -myā -myaṃ adhigamanīyaḥ &c., śrāvyaḥ &c.

reader READER

, s. adhyetā m. (tṛ) adhyayanī m. (n) adhyāyī m., paṭhitā m. (tṛ) pāṭhakaḥ adhyayanakārī m. (n) adhyayanakṛt m., paṭhanakārī m., adhīyānaḥ; 'one who has read through,' pārāyaṇikaḥ pārāyaṇī m.; 'public reader,' pāṭhakaḥ.

readily READILY

, adv. (Willingly) kāmaṃ kāmatas prakāmaṃ icchātas paryyāptaṃ.

--(Quickly, promptly) śīghraṃ āśu tvaritaṃ avilambena jhaṭiti acireṇa acirāt.

--(Easily) sukhena sukhaṃ anāyāsena alpāyāsena nirāyāsaṃ sukaraṃ ayatnena ayatnatas aduḥkhena akaṣṭena akleśena su or sukha prefixed, see EASILY.

--(Without being asked) ayācitaṃ.

readiness READINESS

, s. (Promptness, quickness) pratyutpannatā udyuktatā -tvaṃ śīghratā avilambaḥ avilambatvaṃ; 'of mind or wit,' pratyutpannamatitvaṃ.

--(Willingness) sakāmatvaṃ -tā kāmanatvaṃ icchutā icchukatvaṃ paryyāptiḥ f., paryyāptatā.

--(State of preparation) siddhatā siddhiḥ f., prastutatvaṃ udyatatvaṃ.

reading READING

, s. (Act of reading, perusal) adhyayanaṃ paṭhanaṃ pāṭhaḥ -ṭhanaṃ adhītiḥ f., adhyāyaḥ adhyayaḥ prādhyayanaṃ nipāṭhaḥ nipaṭhaḥ paṭhiḥ f., nipaṭhitiḥ f., adhigamaḥ -manaṃ; 'reading through,' pārāyaṇaṃ pāragamanaṃ; 'reading to one's self,' svādhyāyaḥ svādhyayanaṃ; 'ignorant of reading and writing,' alipijñaḥ.

--(Reading out, causing to be heard) vācanaṃ anuvācanaṃ śrāvaṇaṃ.

--(Committing to memory upon reading) pāṭhaḥ abhyāsaḥ.

--(Suspension of reading) anadhyāyaḥ; 'day on which it is suspended,' anadhyāyadivasaḥ.

--(Matter read) adhyayanaṃ pāṭhaḥ.

--(Variation in reading, in a copy or edition) pāṭhāntaraṃ pāṭhabhedaḥ dvirūpapāṭhaḥ dvirūpaḥ pāṭhaḥ; 'false reading,' apapāṭhaḥ.

reading-desk READING-DESK

, s. adhyayanamañcaḥ mañcaḥ mañcakaḥ adhyayanaphalakaḥ -kaṃ.

[Page 659b]
reading-room READING-ROOM

, s. pāṭhaśālā paṭhanaśālā adhyayanaśālā.

to re-admit To RE-ADMIT

, v. a. punaḥ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), punar grah.

ready READY

, a. (Prepared, said of things) sajjaḥ -jjā -jjaṃ prastutaḥ -tā -taṃ suprastutaḥ &c., sajjitaḥ &c., sajjībhūtaḥ -tā -taṃ sajjīkṛtaḥ &c., upakalpitaḥ &c., parikalpitaḥ &c., kalpitaḥ &c., upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃskṛtaḥ &c., āyojitaḥ &c., āyuktaḥ -ktā -ktaṃ upasthitaḥ -tā -taṃ; 'to be ready,' sajjībhū sajj in pass. (sajyate) prastutībhū siddhībhū; 'to make ready,' see To PREPARE; 'go and make ready,' gatvā sajjīkuru.

--(Prepared, said of persons) udyataḥ -tā -taṃ samudyataḥ &c., abhyudyataḥ &c., udyuktaḥ -ktā -ktaṃ āyuktaḥ &c., unmukhaḥ -khā -khaṃ abhimukhaḥ &c., kalyaḥ -lyā -lyaṃ; 'ready to go,' gantum udyataḥ -tā -taṃ gamanodyataḥ &c., gamanonmukhaḥ &c.; 'ready to burst forth,' bhedonmukhaḥ &c. or expressed by the desiderative, see on the point of, under POINT, s.

--(Prompt) pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ; 'ready wit,' pratyutpannamatitvaṃ; 'having it,' pratyutpannamatiḥ -tiḥ -ti.

--(Quick) śīghraḥ -ghrā -ghraṃ tvaritaḥ -tā -taṃ drutaḥ &c., kṣipraḥ -prā -praṃ avilambī &c., avilambitaḥ -tā -taṃ.

--(Easy) sukhaḥ -khā -khaṃ sukaraḥ -rā -raṃ sugamaḥ -mā -maṃ laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu anāyāsī &c.

--(Opportune) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ samayopayuktaḥ &c., anukūlaḥ -lā -laṃ.

--(Expert) kuśalaḥ -lā -laṃ dakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paṭuḥ &c.

--(At hand, in hand, present) upasthitaḥ -tā -taṃ nikaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ hastagataḥ -tā -taṃ hastasthaḥ -sthā -sthaṃ vidyamānaḥ -nā -naṃ varttamānaḥ &c.; 'ready money,' upasthitamudrā; 'buying with ready money,' rokaḥ.

--(Willing) sakāmaḥ -mā -maṃ icchuḥ -cchuḥ -cchu icchukaḥ -kā -kaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

ready READY

, adv. prastutaṃ suprastutaṃ udyataṃ samudyataṃ paryyāptaṃ.

ready-made READY-MADE

, a. prastutaḥ -tā -taṃ upasthitaḥ &c., siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

ready-witted READY-WITTED

, a. pratyutpannamatiḥ -tiḥ -ti vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vidagdhamatiḥ &c.

real REAL

, a. satyaḥ -tyā -tyaṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ prakṛtaḥ -tā -taṃ san -satī -sat (t) sāttvikaḥ -kī -kaṃ tāttvikaḥ -kī -kaṃ avitathaḥ -thā -thaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ akalpitaḥ -tā -taṃ satyakaḥ -kā -kaṃ ṛtaḥ -tā -taṃ yathātathyaḥ &c., yathātathaḥ &c., vidyamānaḥ -nā -naṃ paramārthaḥ -rthā -rthaṃ pāramārthikaḥ -kī -kaṃ gatālīkaḥ -kā -kaṃ nirmāyikaḥ -kī -kaṃ akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ niṣkapaṭaḥ &c., niṣkapaṭī &c., anvarthaḥ &c.

--(In law) sthāvaraḥ -rā -raṃ jaṅgametaraḥ -rā -raṃ; 'real property,' sthāvaraṃ sthāvaradhanaṃ.

reality REALITY

, s. satyatā -tvaṃ satyaṃ vāstavikatvaṃ vāstavatvaṃ tathyatā -tvaṃ yathārthatā yāthārthyaṃ tattvaṃ tattvārthaḥ sattvaṃ sattā astitvaṃ prakṛtatā -tvaṃ prakṛtibhāvaḥ vidyamānatā akṛtrimatā akalpitatvaṃ yāthātathyaṃ; 'a reality,' sattvaṃ tattvaṃ satyaṃ satyaviṣayaḥ vastu n., asti indec.; 'in reality,' vastutas tattvatas.

realization REALIZATION

, s. siddhiḥ f., sādhanaṃ siddhīkaraṇaṃ satyīkaraṇaṃ svīkaraṇaṃ ātmīyakaraṇaṃ ātmasātkaraṇaṃ; 'of an object,' arthasiddhiḥ f., phalasiddhiḥ f.

to realize To REALIZE

, v. a. sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), siddhīkṛ siddhiṃ kṛ siddhatāṃ kṛ or jan satyīkṛ svīkṛ ātmīyaṃ -yāṃ kṛ ātmasātkṛ; 'to realize any object,' arthasiddhiṃ kṛ phalasiddhiṃ kṛ.

realized REALIZED

, p. p. siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ siddhīkṛtaḥ -tā -taṃ siddhārthaḥ -rthā -rthaṃ.

really REALLY

, adv. vastutas arthatas tattvatas paramārthatas yathārthaṃ yathārthatas satyaṃ tathyaṃ yathātathyaṃ; 'the star appears higher than it really is,' nakṣatraṃ vāstavasthānād uccadeśe dṛśyate.

realm REALM

, s. rāṣṭraṃ rājyaṃ viṣayaḥ lokaḥ. See KINGDOM.

[Page 660a]
ream REAM

, s. rīmākhyo lekhanapatrāṇāṃ mudrāṅkanapatrāṇāṃ vā mahābhāraḥ.

to re-animate To RE-ANIMATE

, v. a. punar āśvas, (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), pratyāśvas punar jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ) or saṃjīv punarjīvanaṃ dā punarjīvitaṃ -tāṃ kṛ.

reanimated REANIMATED

, p. p. punarāśvāsitaḥ -tā -taṃ āśvāsitaḥ &c., pratyāśvāsitaḥ &c., pratyāśvastaḥ -stā -staṃ punarjīvitaḥ &c., saṃjīvitaḥ &c.

reanimation REANIMATION

, s. punarāśvāsanaṃ pratyāśvāsanaṃ punarjīvanadānaṃ saṃjīvanaṃ.

to reap To REAP

, v. a. (Cut with a sickle) (c. 9. lunāti lavituṃ), lavitreṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or avachid or kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ) or avakṛt or do or (c. 4. dyati c. 2. dāti -tuṃ) or nirdo or cho (c. 4. chayati chātuṃ) or avacho lavanaṃ kṛ.

--(Gather) saṃgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), ci (c. 5. -cinoti cetuṃ), avaci saṃci; 'to reap corn,' śasyasaṃgrahaṃ kṛ; 'to reap the fruits of any thing,' phalasiddhiṃ kṛ phalaprāptiṃ kṛ phalaṃ bhuj or anubhū or prāp phalabhojī -jinī &c., bhū; 'of an action,' karmmaphalaṃ bhuj or prāp.

reaped REAPED

, p. p. lūnaḥ -nā -naṃ lavitrachinnaḥ -nnā -nnaṃ karttitaḥ -tā -taṃ chātaḥ &c., avachātaḥ &c., chitaḥ &c., dātaḥ &c., nirdātaḥ &c., ditaḥ -tā -taṃ saṃgṛhītaḥ &c., sañcitaḥ -tā -taṃ.

reaper REAPER

, s. lavakaḥ lavitā m. (tṛ) śasyalavakaḥ chedakaḥ chettā m. (ttṛ) śasyachedakaḥ śasyachid m., śasyachettā m. (ttṛ) nirdātā m., śasyasaṃgrahī m. (n) śasyasaṃgrāhakaḥ śasyasañcayī m., lavanakārī m., kārttakaḥ.

reaping REAPING

, s. lavanaṃ lāvaḥ abhilāvaḥ śasyalāvaḥ lavaḥ śasyachedaḥ -danaṃ chedanaṃ śasyasaṃgrahaḥ śasyakarttanaṃ dātiḥ f., dānaṃ.

reaping-hook REAPING-HOOK

, s. lavitraṃ lavāṇakaṃ lavākaḥ śasyakarttanī śasyachedanī.

rear REAR

, s. (That which is behind) paścādbhāgaḥ pāścātyabhāgaḥ paścimabhāgaḥ pārṣṇiḥ m., pṛṣṭhaṃ; 'in the rear,' paścāt pṛṣṭatas paścādbhāge; 'in our rear,' asmatpaścāt.

--(Rear of an army) pārṣṇiḥ m. f., vyūhapārṣṇiḥ m., pratyāsāraḥ pratyāsaraḥ pratisaraḥ sannayaḥ sarjjanaṃ; 'a body of forces in the rear,' pārṣṇitraṃ; 'an enemy in the rear,' pārṣṇigrāhaḥ; 'bringing up the rear,' pratigṛhya.

to rear To REAR

, v. a. (Raise to maturity, bring up) puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), paripuṣ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), pratipāl bhṛ (c. 3. bibhartti, c. 1. bharati bharttuṃ), sambhṛ saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), vṛdh parivṛdh vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), anunī poṣaṇaṃ kṛ pālanaṃ kṛ pālanapoṣaṇaṃ kṛ.

--(Raise, lift) utthā in caus. (-thāpayati -yituṃ, rt. sthā), unnam (c. 10. -namayati -yituṃ), ucchri (c. 1. -chrayati -yituṃ, rt. śri), uttul unnī udyam uddhṛ udvṛh uccīkṛ ūrddhvīkṛ.

to rear To REAR

, v. n. (As a horse) aśvavat puruṣakaṃ kṛ.

reared REARED

, p. p. (Brought up) poṣitaḥ -tā -taṃ puṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pālitaḥ -tā -taṃ pratipālitaḥ &c., bhṛtaḥ &c., sambhṛtaḥ &c., saṃvardhitaḥ -tā -taṃ parivardhitaḥ &c., vardhitaḥ &c.

--(Raised, elevated) utthāpitaḥ -tā -taṃ ucchritaḥ &c., abhyucchritaḥ &c., udyataḥ &c.

rear-guard REAR-GUARD

, s. pārṣṇitraṃ vyūhapārṣṇitraṃ sainyapārṣṇitraṃ.

rearing REARING

, s. (Educating) poṣaṇaṃ poṣaḥ pālanaṃ bharaṇaṃ saṃvardhanaṃ parivardhanaṃ vardhanaṃ.

--(Elevating) utthāpanaṃ unnayanaṃ unnamanaṃ ucchritiḥ f.

--(Of a horse) puruṣakaṃ.

rear-ward REAR-WARD

, s. See REAR, REAR-GUARD.

reason REASON

, s. (Reasoning faculty, understanding) buddhiḥ f., dhīḥ f., manas n., matiḥ f., cittaṃ cetas n., jñānaṃ cicchaktiḥ f., cetanā cit f., tarkaśaktiḥ f., anumānaśaktiḥ f., ākalanaśaktiḥ f., mānasaṃ prajñā upalabdhiḥ f., śemuṣī manīṣā svāntaṃ.

--(Right, justice) yuktatā yuktiḥ f., upapattiḥ f., upapannatā yogyatā yathāyogyatā yathārthatā yāthārthyaṃ nyāyaḥ nyāyyatā sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ; 'with reason,' yuktaṃ yathāyuktaṃ yathāyogyaṃ nyāyatas samyak.

--(Cause, ground) hetuḥ m., kāraṇaṃ nimittaṃ -ttakaṃ nidānaṃ nibandhanaṃ prayojanaṃ; 'by reason of,' hetoḥ hetau nimitte kṛte arthaṃ kāraṇāt, or expressed simply by the abl. c.; as, 'by reason of anger,' kopāt; 'for this reason,' anena hetunā ataḥkāraṇāt tasya hetoḥ tadarthaṃ; 'for some reason,' kenāpi kāraṇena; 'for what reason,' kena hetunā kasya hetoḥ kimarthaṃ; 'without reason,' kāraṇena vinā hetunā vinā akasmāt; 'He assigns a reason,' sa hetum āha; 'the reason of their barrenness is the absence of seed,' teṣāṃ bandhyatve vījābhāvaḥ kāraṇaṃ; 'the reason of the indistinctness is as follows,' atha aspaṣṭatve hetur ucyate.

to reason To REASON

, v. n. (Deduce inferences, exercise the faculty of reason) tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark anutark anumā (c. 2. -māti -tuṃ), ūh (c. 1. ūhate -hituṃ), apoh proh vitarkaṃ kṛ vitarkaṇaṃ kṛ ūhaṃ kṛ ūhāpohaṃ kṛ arthāpattiṃ kṛ siddhāsiddhavicāraṃ kṛ.

--(Argue, debate) vivad visaṃvad vicar vitark vādānuvādaṃ kṛ.

reasonable REASONABLE

, a. (Having the faculty of reason), see RATIONAL.

--(Conformable to reason, just, right) yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ &c., yogyaḥ -gyā -gyaṃ yathāyuktaḥ &c., yathāyogyaḥ &c., yathocitaḥ -tā -taṃ yuktimān -matī -mat (t) sayuktikaḥ -kā -kaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ upapattimān -matī &c., yathārthaḥ -rthā -rthaṃ nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ nyāyānusārī -riṇī -ri (n) nyāyānurūpaḥ -pā -paṃ nyāyasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ yuktisiddhaḥ &c., yathānyāyaḥ -yā -yaṃ tāttvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Moderate) parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ &c., saparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niyataḥ -tā -taṃ samaḥ -mā -maṃ.

--(Acting or thinking rationally), samadarśī &c., nyāyakārī &c., nyāyavṛttiḥ -ttiḥ -tti samavṛttiḥ &c.

reasonableness REASONABLENESS

, s. (Faculty of reason) jñānaśaktiḥ f., cicchaktiḥ f., tarkaśaktiḥ.

--(Conformity to reason), yuktatā upayuktatā yogyatā yathāpogyatā yuktiḥ f., upapattiḥ f., upapannatā yathārthatā yāthārthyaṃ nyāyyatā -tvaṃ nyāyasiddhatā yuktisiddhatā aucityaṃ sambhavaḥ sambhūtiḥ f., sambhāvanā.

--(Moderation) parimitatā samatā anatikramaḥ maryyādānatikramaḥ.

reasonably REASONABLY

, adv. (Conformably with reason) yuktaṃ yathāyogyaṃ upapannaṃ nyāyatas nyāyānusāreṇa nyāyānurūpeṇa yathānyāyaṃ yathārthaṃ yathocitaṃ guktitas.

--(Moderately) parimitaṃ niyataṃ samaṃ.

reasoner REASONER

, s. tarkī m. (n) tārkikaḥ vitarkī m., ūhī m. (n) prohī m., prohaḥ vicārakaḥ tarkakārī m., vitarkakārī naiyāyikaḥ nyāyavid m., pratipādakaḥ. See LOGICIAN.

reasoning REASONING

, s. tarkaḥ vitarkaḥ -rkaṇaṃ vicāraḥ ūhaḥ -hanaṃ prohaḥ abhyūhaḥ ūhāpohaḥ apohaḥ -hanaṃ vyūhaḥ nirūhaḥ nyāyaḥ anumānaṃ aghyāhāraḥ arthāpattiḥ f., anumānoktiḥ f.; 'art or science of reasoning,' tarkavidyā tarkaśāstraṃ tarkajñānaṃ vicāravidyā; 'chain of reasoning,' tarkaprabandhaḥ anumānaprabandhaḥ; 'skill in it,' tārkikyaṃ.

reasonless REASONLESS

, a. (Destitute of reason) buddhihīnaḥ -nā -naṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi jñānahīnaḥ &c.

--(Without a reason) ahetukaḥ -kā -kaṃ nirhetukaḥ &c., niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to re-assume To RE-ASSUME

, v. a. pratyādā punar ādā or grah or pratigrah.

re-assurance RE-ASSURANCE

, s. punarāśvāsanaṃ punarāśā pratyāśā āśvāsanaṃ.

to re-assure To RE-ASSURE

, v. a. punar āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), pratyāśvas.

re-assured RE-ASSURED

, p. p. punarāśvāsitaḥ -tā -taṃ punarāśvastaḥ -stā -staṃ pratyāśvasitaḥ &c.

[Page 661a]
re-assuring RE-ASSURING

, part. or a. punarāśvāsakaḥ -kā -kaṃ pratyāśvāsakaḥ &c., āśvāsakaḥ &c.

rebel REBEL

, s. rājadrohī m. (n) rājābhidrohī m., rājayudhvā m. (n) rājapratiyodhī m., svāmidrohī m., rājaśāsanātāgī m., rājapratīpaḥ rājapratīpakārī m., rājaviparītakārī m., rājavirodhī m., rājaviruddhācārī m., kalahakārī m., avaśaḥ pratīpaḥ viparītakārī m.

to rebel To REBEL

, v. n. rājadrohaṃ kṛ rājānam abhidruh (c. 4. -druhyati -drohituṃ droḍhuṃ) rājābhidrohaṃ kṛ svāmidrohaṃ kṛ rājaśāsanatyāgaṃ kṛ rājaśāsanalaṃghanaṃ kṛ rājānaṃ pratiyudh (c. 4. -yudhyate -yoddhaṃ), prakṛtikṣobhaṃ kṛ prakṛtikalahaṃ kṛ.

rebellion REBELLION

, s. rājadrohaḥ rājābhidrohaḥ rājayuddhaṃ rājaśāsanatyāgaḥ svāmidrohaḥ prakṛtikṣobhaḥ prakṛtikalahaḥ rājaśāsanalaṃghanaṃ rājopadravaḥ upadravaḥ prakopaḥ kopaḥ khaṇḍanaṃ.

rebellious REBELLIOUS

, a. rājadrohī -hiṇī -hi (n) rājābhidrohī &c., rājadhruk m. f. n. (druh) rājapradhruk drohī &c., pradhruk m. f. n., rājapratīpaḥ -pā -paṃ rājapratīpakārī &c., pratīpaḥ -pā -paṃ rājaviparītakārī &c., viparītakārī &c., upadravī &c., rājopadravī &c., rājaśāsanalaṃghī &c., sajaśāsanatyāgī &c., laṃghitaśāsanaḥ -nā -naṃ ullaṃghitaśāsanaḥ &c., rājāvaśaḥ -śā -śaṃ. See REBEL. s.

to rebound To REBOUND

, v. n. utpat (c. 1. -patati -tituṃ), parāpat utplu (c. 1. -plavate -plotuṃ), pratihan in pass. (-hanyate).

rebound REBOUND

, s. utpatanaṃ parāpatanaṃ pratighātaḥ pratihatiḥ f., pratihananaṃ utplutaṃ.

rebuff REBUFF

, s. (Repercussion) pratighātaḥ pratihatiḥ f., pratihananaṃ parāhananaṃ. (Check, defeat) parābhavaḥ parājayaḥ apajayaḥ.

--(Refusal) pratyādeśaḥ avadhīraṇā.

to rebuff To REBUFF

, v. a. pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parāhan pratyādiś avadhīr parāji.

to rebuild To REBUILD

, v. a. punar nirmā or vinirmā (c. 2. -māti -tuṃ), punarnirmāṇaṃ kṛ.

rebuilt REBUILT

, p. p. punarnirmmitaḥ -tā -taṃ punarvinirmmitaḥ &c., punarnicitaḥ &c.

rebukable REBUKABLE

, a. nindanīyaḥ -yā -yaṃ nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindārhaḥ -rhā -rhaṃ.

to rebuke To REBUKE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind vinind upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), bharts (c. 10. bhartsayate -yituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), garh c. 1. garhate -rhituṃ), vigarh gup in des., (jugupsate -psituṃ) ākruś c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), tarj (c. 10. tarjayati -yituṃ).

rebuke REBUKE

, s. nindā -ndanaṃ parīvādaḥ parivādaḥ bhartsanaṃ bhartsanavākyaṃ paribhāṣaṇaṃ upālambhaḥ pratyādeśaḥ ākrośaḥ upakrośaḥ jugupsā vāgdaṇḍaḥ śabdadaṇḍaḥ.

rebuker REBUKER

, s. nindakaḥ parivādakaḥ pratyādeśakaḥ bhartsanakārī m. (n).

rebus REBUS

, s. pravahliḥ f., -hlikā. See RIDDLE.

to rebut To REBUT

, v. a. niras (c. 4. -asyati -asituṃ), upamardaṃ kṛ khaṇḍ. See REPEL.

to recall To RECALL

, v. a. (Call back, take back, bring back) punar ādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ) pratyādā punar ānī (c. 1. -nayati -netuṃ), pratyānī pratyānayanaṃ kṛ pratyāvarttanaṃ kṛ pratinivarttanaṃ kṛ nivarttanaṃ kṛ nivṛt or pratinivṛt or pratyāvṛt in caus.

--(Revoke, annul) nivṛt (c. 10. varttayati -yituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati yituṃ), nivarttanaṃ kṛ khaṇḍanaṃ kṛ lopaṃ kṛ.

--(Call to mind) smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ), anusmṛ amucint anubudh.

recall RECALL

, s. pratyānayanaṃ punarānayanaṃ pratyāvarttanaṃ pratyādānaṃ punarādānaṃ.

recalled RECALLED

, p. p. (Called back, brought back) pratyānītaḥ -tā -taṃ punarānītaḥ &c., pratyāvarttitaḥ &c., pratinivarttitaḥ &c., nivarttitaḥ &c.,

--(Revoked, annulled) nivarttitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ &c., pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Called to mind) smṛtaḥ -tā -taṃ udbuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ udgrāhitaḥ -tā -taṃ.

to recant To RECANT

, v. a. pūrvvoktaviparītaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), pūrvvoditaviparītaṃ vad pūrvvoktakhaṇḍanaṃ kṛ pūrvvoktalopaṃ kṛ anuśayaṃ kṛ vipratipattiṃ kṛ.

recantation RECANTATION

, s. pūrvvoktaviparītavādaḥ pūrvvoditaviparītavādaḥ pūrvvoktakhaṇḍakavādaḥ pūrvvoktakhaṇḍanaṃ pūrvvoktalopaḥ anuśayaḥ vipratipattiḥ f.

to recapitulate To RECAPITULATE

, v. a. saṃkṣepataḥ punaḥ kath (c. 10. kathayati -yituṃ), vākyasāram anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ) or anuvac (c. 2. -vakti -ktuṃ), saṃkṣepeṇa vākyaṃ punar vad sāraviṣayān punar vad or anuvad sāraprakaraṇāni punarvad or punarvac.

recapitulated RECAPITULATED

, p. p. saṃkṣepataḥ punaruktaḥ -ktā -ktaṃ or punaḥkathitaḥ -tā -taṃ.

recapitulation RECAPITULATION

, s. saṃkṣepataḥ punaḥkathanaṃ or punaruktiḥ f. or punarvacanaṃ or anuvādaḥ saṃkṣepeṇānuvādaḥ pūrvvakathitānuvādaḥ saṃkṣepataḥ punarvyākhyā.

to recede To RECEDE

, v. a. apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyapakram apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), parāvṛt apāvṛt pratinivṛt avasthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy apasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), ape (c. 2. apaiti -tuṃ, rt. i).

receipt RECEIPT

, s. (Act of receiving) ādānaṃ grahaṇaṃ pratigrahaṇaṃ prāptiḥ f., avāptiḥ f., prāpaṇaṃ labdhiḥ f., upalabdhiḥ f.

--(Income) āyaḥ āgamaḥ udayaḥ ādāyaḥ utpannaṃ prāptiḥ f., lābhaḥ labdhiḥ f., phalaṃ; 'of money or property,' dhanāgamaḥ dhanodayaḥ arthāgamaḥ phalodayaḥ; 'receipts of trade,' paṇāyā; 'receipt and expenditure,' āyavyayau m. du.

--(Note of ackowledgment) muktipatraṃ vigaṇanapatraṃ pratyayakāripatraṃ pratyayakārī lekhaḥ pratyayakāriṇī svīkārapatraṃ svīkaraṇapatraṃ svīkāralekhaḥ sarasvatīdānaṃ ādānapatraṃ āgamapatraṃ āgamalekhyaṃ.

--(Recipe, prescription of ingredients) sādhanalekhaḥ yogalekhaḥ saṃyogalekhaḥ lekhaḥ lekhyaṃ.

receivable RECEIVABLE

, a. ādeyaḥ -yā -yaṃ upādeyaḥ &c., grāhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ grahītavyaḥ -vyā -vyaṃ pratigrāhyaḥ &c., prāpaṇīyaḥ -yā -yaṃ prāpyaḥ -pyā -pyaṃ labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ upalabhyaḥ &c., svīkaraṇīyaḥ &c.

to receive To RECEIVE

, v. a. (Take, get, obtain) ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), upādā grah (c. 9. gṛhlāti gṛhlīte grahītuṃ), pratigrah abhigrah sampragrah saṃgrah āp (c. 5. āpnoti āptuṃ), prāp avāp labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh pratīṣ (c. 6. -icchati -eṣituṃ), pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), āpad abhipad samāpad.

--(Allow) svīkṛ aṅgīkṛ grah anugrah.

--(Admit) praviś in caus., āviś grah.

--(Hold, contain) dhā ādhā ādā.

--(Entertain a guest) satkṛ ātithyaṃ kṛ satkāraṃ kṛ sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), sambhāvanaṃ kṛ ādaraṃ kṛ svāgataṃ kṛ or vad.

received RECEIVED

, p. p. or a. (Taken, accepted, obtained) ādattaḥ -ttā -ttaṃ āttaḥ &c., upādattaḥ &c., upāttaḥ &c., gṛhītaḥ -tā -taṃ pratigṛhītaḥ &c., prāptaḥ -ptā -ptaṃ āptaḥ &c., avāptaḥ &c., labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ upalabdhaḥ &c.; 'received as wages,' bhṛtirūpeṇa labdhaḥ &c.

--(Generally admitted) lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sarvvatra pracalaḥ -lā -laṃ; 'received practice,' lokavyavahāraḥ; 'received doctrine,' āmnāyaḥ; 'received expression,' āptavacanaṃ āptoktiḥ f.

receiver RECEIVER

, s. grāhī m. (n) grāhakaḥ grahītā m. (tṛ) pratigrahītā m., pratigrāhakaḥ ādātā m. (tṛ) ādāyī m. (n) upādātā m., upādāyī m., pratigrahakṛt m., āptā m. (ptṛ) prāpakaḥ labdhā m. (bdhṛ) upalabdhā m., pratīcchakaḥ.

--(Vessel for receiving) ādhāraḥ dravādhāraḥ ādhānaṃ bhājanaṃ pātraṃ dravāśayaḥ āśayaḥ.

recency RECENCY

, s. navatā -tvaṃ nūtanatvaṃ abhinavatā pratyagratā. See NEWNESS.

recent RECENT

, a. nūtanaḥ -nā -nī -naṃ navaḥ -vā -vaṃ abhinavaḥ &c., navīnaḥ -nā -naṃ pratinavaḥ &c., nūtnaḥ -tnā -tnaṃ pratyagraḥ -grā -graṃ idānīntanaḥ -nī -naṃ adhunātanaḥ &c., avvocīnaḥ -nā -naṃ aprācīnaḥ &c., sadyaskaḥ -skā -skaṃ sadyaskālīnaḥ -nā -naṃ ādhunikaḥ -kī -kaṃ aciraḥ -rā -raṃ avyavahitadīrghakālaḥ -lā -laṃ.

recently RECENTLY

, adv. nūtanakāle nūtanaṃ avyavahitadīrghakāle. See LATELY.

receptacle RECEPTACLE

, s. ādhāraḥ pātraṃ bhājanaṃ āśayaḥ nidhānaṃ nidhiḥ m., ādhānaṃ āśrayaḥ adhiśrayaḥ adhikaraṇaṃ garbhaḥ āspadaṃ vinyāsaḥ vījaṃ. The word āśayaḥ is especially used in composition thus, 'the receptacle of the blood,' raktāśayaḥ; 'of the food,' annāśayaḥ āmāśayaḥ; 'of bile,' pittāśayaḥ.

reception RECEPTION

, s. (Receiving) ādānaṃ upādānaṃ grahaṇaṃ pratigrahaḥ -haṇaṃ ādhānaṃ.

--(Admission) svīkāraḥ svīkaraṇaṃ aṅgīkāraḥ aṅgīkaraṇaṃ grahaṇaṃ.

--(Entrance) praveśanaṃ praveśaḥ.

--(Entertainment) satkāraḥ satkriyā saṃgrahaḥ sambhāvanaṃ -nā; 'of friends,' mitrasaṃgrahaḥ.

recess RECESS

, s. (In a wall, &c., secret or retired spot) garbhaḥ koṇaḥ viviktasthānaṃ gūḍhasthānaṃ nibhṛtasthānaṃ guptasthānaṃ.

--(Place of retirement) parāvarttanasthānaṃ apāvarttanasthānaṃ apakramaṇasthānaṃ.

--(Remission of business) virāmaḥ viratiḥ f., viśrāmaḥ nivṛttiḥ f., kāryyanivṛttiḥ f., kāryyatyāgaḥ virāmakālaḥ viśrāmakālaḥ.

recession RECESSION

, s. apakramaṇaṃ apāvarttanaṃ parāvarttanaṃ parāvṛttiḥ f., apasaraṇaṃ.

recipe RECIPE

, s. See under RECEIPT, PRESCRIPTION.

recipient RECIPIENT

, s. (Person) grāhī m. (n) ādātā m. (tṛ) grāhakaḥ āśrayitā m. See RECEIVER.

--(Thing) ādhāraḥ āśayaḥ pātraṃ. See RECEIVER.

reciprocal RECIPROCAL

, a. parasparaḥ -rā -raṃ anyonyaḥ -nyā -nyaṃ itaretaraḥ -rā -raṃ vyatikaraḥ -rā -raṃ itaretarāśrayaḥ -yā -yaṃ mithas in comp. The sense of "reciprocal" is often expressed by the prepositions vi ā ava ati prati pra in combination. See MUTUAL.

--(Alternate, in reciprocal succession) parasparānugāmī -minī -mi (n) parasparānuvarttī &c., anyonyānugāmī &c., anyonyānuvarttī &c.

reciprocally RECIPROCALLY

, adv. parasparaṃ -rāṃ anyonyaṃ itaretaraṃ mithas ubhayatas paraspara in comp; 'mutually connected,' vyatiṣaktaḥ -ktā -ktaṃ mithaḥsambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see MUTUALLY.

to reciprocate To RECIPROCATE

, v. a. parasparaṃ parivṛt (c. 10. -varttayati yituṃ), parasparaparivarttanaṃ kṛ anyonyaṃ parivṛt vyatikaraṃ kṛ vyatihṛ vyatihāraṃ kṛ; 'to reciprocate gifts,' parasparaṃ dānapratidānaṃ kṛ; 'to reciprocate assistance,' pratyupakāra kṛ; 'civilities,' pratipūjanaṃ kṛ, see To INTERCHANGE.

reciprocation RECIPROCATION

, s. parivarttanaṃ vinimayaḥ vyatikaraḥ vyatihāraḥ. See INTERCHANGE.

reciprocity RECIPROCITY

, RECIPROCALNESS, s. parasparatā anyonyatā -tvaṃ vyatikaraḥ vyatihāraḥ vyatīhāraḥ parasparayogaḥ itaretarayogaḥ parasparabhāvaḥ vyatiṣaṅgaḥ. See MUTUALITY.

recital RECITAL

, RECITATION, s. (Repetition, reading out in a loud voice) paṭhanaṃ pāṭhaḥ anuvādaḥ śrāvaṇaṃ vācanaṃ anuvācanaṃ ullekhaḥ -khanaṃ uccāraṇaṃ udghoṣaḥ -ṣaṇaṃ udgāraḥ.

--(Narration) kathanaṃ ākhyānaṃ upakathanaṃ khyāyanaṃ varṇanaṃ.

recitative RECITATIVE

, s. (Cadence introductory to a song) tenaḥ.

to recite To RECITE

, v. a. (Repeat, read out) paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), sampai anuvad (c. 1. -vadati -dituṃ), śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), āśru saṃśru vac (c. 10. vācayati -yituṃ), anuvac uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), udghuṣ (c. 10. -ghoṣayati -yituṃ), paṭhanaṃ kṛ.

--(Narrate) kath (c. 10. kathayati -yituṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), śru in caus., varṇ anuvarṇ vyāhṛ udāhṛ nirūp vivaraṇaṃ kṛ vṛt in caus.

recited RECITED

, p. p. (Repeated, read out) paṭhitaḥ -tā -taṃ śrāvitaḥ &c.; 'being recited,' paṭhyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Narrated) kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ &c., varṇitaḥ &c.

reciter RECITER

, s. paṭhakaḥ paṭhitā m. (tṛ) paṭhanakārī m. (n) śrāvakaḥ śrāvayitā m. (tṛ) anuvādakaḥ uccārakaḥ uccāraṇakārī m., kathakaḥ upakathakaḥ ākhyāyakaḥ.

to reck To RECK

, v. a. and n. avekṣ avadhā man pratiman. See To CARE.

reckless RECKLESS

, a. anavadhānaḥ -nā -naṃ asāvadhānaḥ &c., anavahitaḥ -tā -taṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasī -sinī -si (n) nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ niśśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

recklessly RECKLESSLY

, adv. anavahitaṃ sāhasena -sāt sāhasabuddhyā pramattaṃ.

recklessness RECKLESSNESS

, s. sāhasaṃ sāhasaśīlatā sāhasabuddhiḥ f., anavadhānaṃ -natā asāvadhānatā pramādyaṃ pramattatā.

to reckon To RECKON

, v. a. (Count, number) gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ parigaṇ pragaṇ saṃkhpā (c. 2. -khyāti -tuṃ), parisaṃkhyā samparikhyā kal (c. 10. kalayati -yituṃ), gaṇanāṃ kṛ.

--(Esteem, account) man samman pratiman gaṇ vigaṇ,

to reckon To RECKON

, v. n. (Reason with one's self, conclude) vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), tark anumā ūh avagam.

--(Consider, think) man (c. 4. manyate mantuṃ), tark vitark budh.

--(Reckon on, count upon) avalamb samālamb saṃśri samāśri upāśri viśvas.

--(Reckon with, settle accounts) vigaṇanaṃ kṛ siddhiṃ kṛ ṛṇasiddhiṃ kṛ.

reckoned RECKONED

, p. p. gaṇitaḥ -tā -taṃ vigaṇitaḥ &c., parigaṇitaḥ &c., mataḥ &c., saṃkhyātaḥ &c.

reckoner RECKONER

, s. gaṇakaḥ vigaṇakaḥ gaṇayitā m. (tṛ) guṇakaḥ guṇakāraḥ

reckoning RECKONING

, s. (The act) gaṇanaṃ -nā vigaṇanaṃ -nā saṃkhyānaṃ parisaṃkhyānaṃ guṇanaṃ.

--(Statement of account with another) vigaṇanapatraṃ vigaṇanāpatraṃ gaṇanapatraṃ vigaṇanalekhaḥ saṃkhyāpatraṃ.

--(Statement of expense) vyapatraṃ vyayalekhaḥ.

--(Esteem, estimation) mānaṃ sammānaṃ matiḥ f.

to reclaim To RECLAIM

, v. a. (Demand to have restored, take back) mahyam etat pratidātavyam iti jñāpayitvā grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), mahyam etat pratyarpaṇīyam ityuktvā grah punar labh pratilabh punar grah punaḥ prāp punaḥ svīkṛ.

--(Call back from error, vice, &c.) pāpāt or duṣkarmmaṇo nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or vinivṛt or parāvṛt or viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), adharmmād nivarttayitvā dharmme pravṛt in caus. or prayuj in caus. or niyuj in caus., pāpād vipratisṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) vipratisāraṃ jan.

--(Make fit for cultivation) kṛṣiyogyaṃ -gyāṃ kṛ.

reclaimable RECLAIMABLE

, a. (From vice) pāpanivarttayitavyaḥ -vyā -vyaṃ pāpanivarttanīyaḥ -yā -yaṃ duṣkarmmaparāvarttanīyaḥ &c., kukarmmanivarttanīyaḥ śakyavipratisāraḥ -rā -raṃ upadeśāvāhyaḥ -hyā -hyaṃ.

--(That may be taken again) pratilabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ punar labhyaḥ &c. or grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

[Page 663a]
reclaimed RECLAIMED

, p. p. (Taken again) punar gṛhītaḥ -tā -taṃ punaḥ prāptaḥ -ptā -ptaṃ pratilabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ punar labdhaḥ &c.

--(From vice) pāpanivarttitaḥ -tā -taṃ nivṛttapāpaḥ -pā -paṃ jātavipratisāraḥ -rā -raṃ.

reclamation RECLAMATION

, s. (Taking again) punargrahaṇaṃ punarlabdhiḥ f., punarupalabdhiḥ f., pratilabdhiḥ punaḥprāptiḥ f., pratyuddharaṇaṃ.

--(From vice, &c.) pāpanivarttanaṃ duṣkarmmanivarttanaṃ duṣkarmmaparāvarttanaṃ.

to recline To RECLINE

, v. n. (Lean) avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), avalambanaṃ kṛ.

--(Lie) śī (c. 2. śete śayituṃ), adhiśī saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), upaviś niṣad (c. 6. -ṣīdati -ṣattuṃ), pat (c. 1. patati-tituṃ). See To LIE, v. n.

reclining RECLINING

, part. (Leaning) avalambī -mbinī -mbi (n) avalambitaḥ -tā -taṃ saṃśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ &c., upāśritaḥ &c., nilīnaḥ -nā -naṃ nilīyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Lying) śayānaḥ -nā -naṃ śayaḥ -yā -yaṃ śayitaḥ -tā -taṃ saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upaviṣṭaḥ &c., niṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣīdan -dantī -dat (t) patitaḥ -tā -taṃ; 'on a bed,' śayane saṃviṣṭaḥ &c.

recluse RECLUSE

, s. viviktavāsī m. (n) viviktasevī m., ekāntavāsī m., ekāntasevī m., vijanavāsī m., ekākī m., araṇyavāsī m., vanavāsī m., vanasthaḥ vānaprasthaḥ.

recluseness RECLUSENESS

, s. viviktatā viviktavāsitvaṃ viviktasevā vānaprasthatvaṃ.

recognition RECOGNITION

, s. pratyabhijñānaṃ pratyabhijñā abhijñānaṃ anujñānaṃ svīkāraḥ svīkaraṇaṃ aṅgīkāraḥ aṅgīkaraṇaṃ smaraṇaṃ smṛtiḥ f., anusmṛtiḥ f., saṃvittiḥ f.

recognizance RECOGNIZANCE

, s. pratijñāpatraṃ -trakaṃ pratibhūḥ m., prātibhāvyaṃ darśanapratibhūḥ m., darśanaprātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ lagnakaḥ prātyayikapatraṃ -trakaṃ aṅgīkārapatraṃ.

to recognize To RECOGNIZE

, v. a. (Recover the knowledge of, recollect) pratyabhijñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), abhijñā samabhijñā anujñā anusmṛ (c. 1. -smarati -smarttuṃ), pratismṛ smṛ parici (c. 5. -cinoti -cetuṃ), niści pratyabhijñānaṃ kṛ.

--(Admit, acknowledge) svīkṛ aṅgīkṛ aṅgīkāraṃ kṛ anugrah grah.

recognized RECOGNIZED

, p. p. pratyabhijñātaḥ -tā -taṃ abhijñātaḥ &c., anujñātaḥ &c., anusmṛtaḥ &c., paricitaḥ &c., praṅgīkṛtaḥ &c., svīkṛtaḥ &c.

--(Generally acknowledged) lokasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prasiddhaḥ &c.

to recoil To RECOIL

, v. n. parāpat (c. 1. -patati -tituṃ), vivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), parāvṛt akasmāt parāvṛt paścāt plu or pat or gam.

recoil RECOIL

, s. akasmād vivarttaḥ -rttanaṃ or parāvarttaḥ -rttanaṃ parāpatanaṃ.

recoiling RECOILING

, part. akasmād vivarttamānaḥ -nā -naṃ or parāpatan -tantī -tat (t).

to recollect To RECOLLECT

, v. a. smṛ (c. 1. smarati smarttuṃ), anusmṛ pratismṛ saṃsmṛ anusaṃsmṛ abhisaṃsmṛ anucint (c. 10. -cintayati -yituṃ), samanucint anubudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), anudhyai (c. 1. -dhyāyati -dhyātuṃ), upadhyai.

--(Recognise) pratyabhijñā abhijñā.

--(Try to recollect) smṛ in des. (susmūrṣate -rṣituṃ); 'trying to recollect,' susmūrṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Recollect one's self) dhairyyaṃ kṛ dhairyyāvalambanaṃ kṛ.

recollected RECOLLECTED

, p. p. smṛtaḥ -tā -taṃ anusmṛtaḥ &c., anucintitaḥ &c., pratyabhijñātaḥ &c.

recollection RECOLLECTION

, s. smṛtiḥ f., smaraṇaṃ saṃsmṛtiḥ f., saṃsmaraṇaṃ anusmṛtiḥ f., smaraḥ smarttṛtvaṃ smaratvaṃ anucintā anubodhaḥ ādhyānaṃ ādhyā dhyānaṃ saṃskāraḥ cintā; 'of a former birth,' jātismaratvaṃ; 'proximate cause of recollection,' smṛtihetuḥ m.

to recommend To RECOMMEND

, v. a. (Commend to another's kindtreatment by favourable representations) guṇavarṇanena or yaśovarṇanena amukajanam ādaraṇīyamiti or anugrahārhamiti or satkārārhamiti budh (c. 10. vodhayati -yituṃ) or uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭhuṃ), guṇapraśaṃsāpūrvvam amukajanaṃ satkārārham iti bodhayitvā parasmin samṛ in caus. (-arpayati -yitu) sadguṇaśālitvād amukaḥ satkaraṇīya iti or anugrahaṇīya iti jñāpayitvā parasmin samṛ guṇavarṇanena parārtham anugrahaṃ prārth.

--(Commend, praise) praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -situṃ), abhipraśaṃs ślāgh kṝt anukṝt varṇ guṇavarṇanaṃ kṛ.

--(Advise) upadiś ādiś.

--(Commit) samṛ or in caus., see COMMIT.

recommendation RECOMMENDATION

, s. (Favourable mention) guṇapraśaṃsā -sanaṃ guṇavyākhyā guṇavarṇanaṃ guṇavādaḥ yaśovarṇanaṃ guṇakīrttanaṃ guṇavarṇanena parārtham anugrahaprārthanaṃ.

--(Letter of recommendation) guṇavarṇanapatraṃ guṇavyākhyāpatraṃ guṇapraśaṃsāpatraṃ varṇanapatraṃ yaśovarṇanapatraṃ praśaṃsāpatraṃ sāhityapatraṃ.

--(That which recommends) prasādakāraṇaṃ anugrahakāraṇaṃ anurāgakāraṇaṃ prasādahetuḥ m., kṛpākāraṇaṃ kṛpāhetuḥ m.

--(Advice) upadeśaḥ ādeśaḥ preraṇā.

recommendatory RECOMMENDATORY

, a. guṇapraśaṃsakaḥ -kā -kaṃ guṇavarṇakaḥ &c., guṇaprakāśakaḥ &c.

recommended RECOMMENDED

, p. p. praśaṃsitaḥ -tā -taṃ praśastaḥ -stā -staṃ ślāghitaḥ -tā -taṃ.

to recompense To RECOMPENSE

, v. a. (Reward) parituṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), santuṣ pāritoṣikaṃ dā sambhū in caus.

--(Make a return or requital) pratiphalaṃ dā niṣkṛtiṃ dā pratidānaṃ kṛ pratikṛtiṃ or pratikriyāṃ kṛ śodhanaṃ kṛ śuddhiṃ kṛ pariśodhanaṃ kṛ nistāraṃ kṛ niṣkṛ pratikṛ pratyupakṛ apākṛ śudh in caus.

--(Make amends for a loss) kṣatiniṣkṛtiṃ kṛ hāniniṣkṛtiṃ kṛ kṣatipūraṇaṃ kṛ hānipūraṇaṃ kṛ.

recompense RECOMPENSE

, s. (Reward) pāritoṣikaṃ phalaṃ pratiphalaṃ.

--(Return, requital) pratiphalaṃ niṣkṛtiḥ f., pratikṛtiḥ f., pratikriyā pratīkāraḥ nistāraḥ niryātanaṃ śuddhiḥ f., śodhanaṃ pariśuddhiḥ f., pariśodhanaṃ upakāramokṣaḥ pratyupakāraḥ sukṛtaṃ.

--(Amends for a loss) kṣatipūraṇaṃ hānipūraṇaṃ kṣatiniṣkṛtiḥ f., hāniniṣkṛtiḥ f., hānimūlyaṃ.

recompensed RECOMPENSED

, p. p. paritoṣitaḥ -tā -taṃ santoṣitaḥ &c., sambhāvitaḥ &c., pratiphalitaḥ &c., pratikṛtaḥ &c., pratyupakṛtaḥ &c., gṛhītaphalaḥ -lā -laṃ.

recompensing RECOMPENSING

, part. pāritoṣikaḥ -kī -kaṃ tuṣṭikaraḥ -rā -raṃ niṣkārakaḥ &c.

reconcilable RECONCILABLE

, a. sandheyaḥ -yā -yaṃ sandhātavyaḥ -vyā -vyaṃ samādheyaḥ -yā -yaṃ.

to reconcile To RECONCILE

, v. a. (Restore to friendship or union) sanghā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), samādhā sandhiṃ kṛ sandhānaṃ kṛ samādhānaṃ kṛ samādhiṃ kṛ anyonyavairitvaṃ or anyonyadveṣaṃ śam (c. 10. śamayati -yituṃ), vairaśāntiṃ kṛ vairaśamanaṃ kṛ vivādaśāntiṃ kṛ punaḥsakhyaṃ kṛ punairmatryaṃ kṛ punaḥsauhṛdyaṃ kṛ punaḥprītiṃ kṛ punaraikyaṃ kṛ ekīkṛ mil in caus. (melayati -yituṃ) sammil saha mil melanaṃ kṛ.

--(Bring to acquiescence, content, or submission) sāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), sām (c. 10. sāmayati -yituṃ), anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ), santuṣ parituṣ samparituṣ tuṣṭiṃ nī.

--(Make consistent) sadṛśīkṛ saṅgataṃ -tāṃ kṛ sammatīkṛ ekavākyatāṃ kṛ anuvāditvaṃ kṛ.

reconciled RECONCILED

, p. p. sandhitaḥ -tā -taṃ samāhitaḥ -tā -taṃ kṛtasandhiḥ -ndhiḥ ndhi śāntavairaḥ -rā -raṃ śāntadveṣaḥ -ṣā -ṣaṃ śāntavivādaḥ -dā -daṃ ekīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'to be reconciled,' sandhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ or pass. -dhīyate), saha mil (c. 6. milati melituṃ), punarmaitryaṃ gam or i punaḥsakhyaṃ gam ekībhū tuṣṭiṃ gam or i paritoṣaṃ gam; 'to be reconciled to one's enemy,' śatruṇā or śatruṇā saha sandhā; 'to one's brother,' bhrātrā saha mil.

[Page 664a]
reconciler RECONCILER

, s. sandhātā m. (tṛ) samādhātā m., sandhānakarttā m. (rttṛ) sandhikṛt m.

reconciliation RECONCILIATION

, RECONCILEMENT, s. (The act) sandhānaṃ samādhānaṃ sandhānakaraṇaṃ sandhikaraṇaṃ vairaśamanaṃ melanaṃ sammelanaṃ ekīkaraṇaṃ sāntvanaṃ sāma n. (n) śāma n., śāmanaṃ.

--(The state) sandhiḥ m., samādhiḥ m., vairaśāntiḥ f., sāma n. (n) punaḥsakhyaṃ punarmaitryaṃ punarmaitrī punaḥprītiḥ f., punaḥsnehaḥ saṃvittiḥ f., aikyaṃ ekatā.

recondite RECONDITE

, a. gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ &c., nigūḍhārthaḥ -rthā -rthaṃ gahanaḥ -nā -naṃ paramagahanaḥ &c., gahanārthaḥ &c., guptārthaḥ &c., guhyārthaḥ &c., gambhīrārthaḥ &c., durjñeyaḥ -yā -yaṃ durgamyaḥ -myā -myaṃ agamyaḥ &c., durbodhaḥ -dhā -dhaṃ duravabodhaḥ &c., gambhīraḥ -rā -raṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ.

to reconduct To RECONDUCT

, v. a. punar nī (c. 1. nayati netuṃ), pratinī pratyānī.

to reconnoitre To RECONNOITRE

, RECONNOITER, v. a. kiyaddūrāt or nātidūrād avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or nirīkṣ or vīkṣ or parīkṣ or dṛś or anudṛś or ālok or avalok or āloc or anusandhā or nirūp.

reconnoitred RECONNOITRED

, p. p. kiyaddūrād avekṣitaḥ -tā -taṃ or nirūpitaḥ &c.

to reconquer To RECONQUER

, v. a. punar ji or parāji or viji punar vaśīkṛ.

to reconsider To RECONSIDER

, v. a. punar vicar or vigaṇ or cint praticint punar nirūp or anusandhā or parīkṣ punar vitark punarvicāraṃ kṛ.

reconsidered RECONSIDERED

, p. p. punarvicāritaḥ -tā -taṃ punarnirūpitaḥ &c., praticintitaḥ &c.

to record To RECORD

, v. a. patre or lekhye or lekhyapatre āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or samāruh or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or likh lekhyapatre samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or in caus. or niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nyas lekhyārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ patrārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ paṭṭārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ.

record RECORD

, s. lekhyaṃ lekhaḥ lekhyaprasaṅgaḥ lekhyapatraṃ lekhapramāṇaṃ lekhyapramāṇaṃ likhitaṃ likhanaṃ patraṃ -trī -trikā patrakaṃ paṭaḥ paṭṭaḥ āgamaḥ āmnāyaḥ sākṣyaṃ.

recorded RECORDED

, p. p. lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ lekhyāropitaḥ -tā -taṃ lekhyapatrārūḍhaḥ &c., lekhyasamarpitaḥ -tā -taṃ paṭṭārūḍhaḥ &c., paṭārūḍhaḥ &c., abhilikhitaḥ -tā -taṃ likhitaḥ &c., patralikhitaḥ &c., āmnātaḥ &c.

recorder RECORDER

, s. kāyasthaḥ lekhakaḥ lipikaraḥ lipikāraḥ abhilekhakaḥ abhilekhanakṛt.

--(Officer) nagaravyavahāradarśī m. (n) pradhānavicārakaḥ.

to recount To RECOUNT

, v. a. kath (c. 10. kathayati -yituṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ or caus. khyāpayati -yituṃ), khyā śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), ācakṣ nivid in caus.

recounted RECOUNTED

, p. p. kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ &c., samākhyātaḥ &c., niveditaḥ &c.

recourse RECOURSE

, s. āśrayaḥ -yaṇaṃ samāśrayaḥ -yaṇaṃ upāśrayaḥ -yaṇaṃ saṃśrayaḥ -yaṇaṃ āśayaḥ avalambanaṃ upasthitiḥ f., upagamanaṃ pratyāgamanaṃ; 'to have recourse,' āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), samāśri upāśri samupāśri saṃśri abhiśri avalas (c. 1. -lambate -mbituṃ), upasthā (c. 1. -tiṣṭati -sthātuṃ), āsthā upagam; 'having recourse,' āśritya āśritaḥ -tā -taṃ āsthāya upasthāya.

to recover To RECOVER

, v. a. (Regain) pratilabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), pratyupalabh punar labh punar upalabh anuprāp (c. 5. -āptoti -āptuṃ), pratyavāp punaḥ prāp punar avāp pratyādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), punar ādā punar grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pratigrah pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), punar āpad pratyāhṛ (c. 1. -harati -te -harttuṃ), pratyuddhṛ uddhṛ; 'to recover one's consciousness,' saṃjñāṃ labh caitanyaṃ labh svaprakṛtim āpad or pratipad; 'one who has done so,' labdhasaṃjñaḥ svaprakṛtimāpannaḥ; 'to recover recollection,' smṛtiṃ labh.

--(Restore from sickness, &c.) svasthaṃ -sthāṃ kṛ rogaṃ śam in caus., rogād vimuc or muc rogaṃ nivṛt in caus., rogaṃ naś in caus. or niras samutthā in caus. pratikṛ samādhā pratisamādhā, see To CURE.

to recover To RECOVER

, v. n. (Regain health, be restored from sickness) rogāt samutthā (c. 1. -tiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā) or utthā or muc in pass. (mucyate) or vimuc rogamuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū śāntarogaḥ -gā -gaṃ bhū nivṛttarogaḥ &c. bhū punaḥ svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū punaḥ susthaḥ -sthā -sthaṃ bhū punar nirāmayaḥ -yā -yaṃ bhū punar ārogyaṃ or svāsthyaṃ gam or i.

--(From loss of consciousness or fainting) pratyāśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), saṃjñāṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ), caitanyaṃ labh cetanāṃ prāp svaprakṛtim āpad (c. 4. -padyate -pattuṃ) or pratipad prakṛtimāpannaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

--(Regain one's former state, come right) pūrvvavad bhū yathāsthitaḥ -tā -taṃ bhū svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū pūrvvāvasthāṃ or pūrvvasthitiṃ or pūrvvavṛttim āpad or pratipad or gam.

recoverable RECOVERABLE

, a. pratilabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ punarlabhyaḥ &c., punaḥprāpyaḥ -pyā -pyaṃ.

recovered RECOVERED

, p. p. (Regained) pratilabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratyupalabdhaḥ &c., punarlabdhaḥ &c., punarupalabdhaḥ &c., punaḥ prāptaḥ -ptā -ptaṃ anuprāptaḥ &c., punar avāptaḥ &c., pratyavāptaḥ &c., punargṛhītaḥ -tā -taṃ pratyuddhṛtaḥ &c., pratyāhṛtaḥ &c., āpannaḥ -nnā -nnaṃ pratipannaḥ &c., pratikṛtaḥ &c.

--(From sickness) rogasaplutthitaḥ -tā -taṃ samutthitaḥ &c., rogotthitaḥ &c., rogamuktaḥ -ktā -ktaṃ muktarogaḥ -gā -gaṃ nivṛttarogaḥ &c., gatarogaḥ &c., vigatarogaḥ &c., naṣṭarogaḥ &c., nirastarogaḥ &c., śāntarogaḥ &c., svasthaḥ -sthā -sthaṃ nirāmayaḥ -yā -yaṃ; 'from a fever,' gatajvaraḥ -rā -raṃ jvaramuktaḥ &c.

--(From unconsciousness or fainting) labdhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ labdhacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ labdhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) svaprakṛtimāpannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(One who has recovered his recollection) labdhasmṛtiḥ -tiḥ -ti.

recovery RECOVERY

, s. (Regaining) punarlabdhiḥ f., punarlābhaḥ punarupalabdhiḥ f., pratyupalabdhiḥ f., pratilabdhiḥ f., pratilambhaḥ punaḥprāptiḥ f., punaḥprāpaṇaṃ punaravāptiḥ f., pratyavāptiḥ f., anuprāptiḥ f., avāptiḥ f., punarādānaṃ punargrahaṇaṃ pratigrahaṇaṃ pratyuddharaṇaṃ pratyuddhāraḥ avahāraḥ pratyānayanaṃ ānayanaṃ pratīkāraḥ.

--(From sickness) rogasamutthānaṃ samutthānaṃ rogotthānaṃ rogamuktiḥ f., rogamuktatā roganivṛttiḥ f., svāsthyaṃ svasthatā ārogyaṃ nirāmayatā -tvaṃ nirāmayaṃ kalyatā -tvaṃ.

recreant RECREANT

, a. (Cowardly) kātaraḥ -rā -raṃ klīvaḥ -vā -vaṃ bhīruḥ -ruḥ ru.

--(Apostate) dharmmabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṅkalpabhraṣṭaḥ &c., tyaktasaṅkalṣaḥ -lṣā -lpaṃ ullaṃghitadharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ.

to recreate To RECREATE

, v. a. (Divert, gratify) vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), ānand in caus., ram in caus., sukh santuṣ parituṣ prī tṛp hlād sukhaṃ kṛ prītiṃ dā.

--(Refresh) āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), pratyāśvas samāśvas sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ).

recreated RECREATED

, p. p. vinoditaḥ -tā -taṃ āśvāsitaḥ &c., paritoṣitaḥ -tā -taṃ.

recreation RECREATION

, s. vinodaḥ -danaṃ viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., vihāraḥ viharaṇaṃ krīḍā manovinodaḥ manorañjanaṃ vilāsaḥ khelā ramaṇaṃ kautukaṃ; 'to take recreation,' vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), mano vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), ram krīḍ viśram.

recreative RECREATIVE

, a. vinodakaḥ -kā -kaṃ manorañjakaḥ &c. See REFRESHING, a.

to recriminate To RECRIMINATE

, s. pratyabhiyogaṃ kṛ pratyapavādaṃ kṛ pratyāropaṃ kṛ pratyāropaṇaṃ kṛ; 'to criminate and recriminate,' abhiyogapratyabhiyogaṃ kṛ vādānuvādaṃ kṛ.

[Page 665a]
recrimination RECRIMINATION

, s. pratyabhiyogaḥ pratyapavādaḥ pratyāropaḥ -paṇaṃ; 'crimination and recrimination,' abhiyogapratyabhiyogau m. au., anyonyadoṣāropaḥ -paṇaṃ parasparadoṣāropaḥ vādānuvādaḥ.

recriminatiory RECRIMINATIORY

, RECRIMINATIVE, a. pratyāropakaḥ -kā -kaṃ pratyapavādakaḥ &c., pratyabhiyogī -ginī -gi (n) pratyāropakārī &c.

to recruit To RECRUIT

, v. a. (Repair) pratikṛ patisaṃkṛ svasthaṃ -sthāṃ kṛ susthaṃ -sthāṃ kṛ sustha (nom. susthayati -yituṃ), pūrvvavantaṃ -vatīṃ -vata kṛ samādhā pratisamādhā.

--(Restore exhausted strength) kṣīṇabalaṃ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), kṣīṇasattvaṃ vṛdh tejo or sattvaṃ vṛdh āśvas in caus., āppai in caus.

--(Supply with new soldiers) navasainyayuktaṃ -ktāṃ kṛ.

to recruit To RECRUIT

, v. n. (Recover energy or strength) balaṃ or sattvaṃ labh (c. 1. labhate labdhuṃ), svasattvaṃ labh or prāp svatejo labh svavīryyaṃ prāp svaprakṛtiṃ labh ṣunaḥ svāsthyaṃ gam or i punaḥ svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū punaḥ susthaḥ &c. bhū.

--(Raise new soldiers) navasainyasaṃgrahaṃ kṛ nūtanasainyasaṃgrahaṃ kṛ balādhikyaṃ kṛ.

recruit RECRUIT

, s. navasainyaḥ nūtanasainyaḥ navasainikaḥ navīnasainyaḥ śastrābhyāsī m. (n) astraśikṣākārī m., nūtanābhyāsī m., navābhyāsī m.

recruited RECRUITED

, p. p. (In strength) labdhabalaḥ -lā -laṃ labdhasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ prāptabalaḥ &c., vadhitabalaḥ &c., ṣunaḥ svasthabhūtaḥ -tā -taṃ āpyāyitaḥ &c., pratyāśvastaḥ -stā -staṃ.

--(As an army) nabasainyayuktaḥ -ktā -ktaṃ nūtanasainyayuktaḥ &c.

rectangle RECTANGLE

, s. samakoṇākṛtiḥ f., samakoṇaḥ samāsraṃ āyatasamakoṇaḥ āyatasamāsraṃ āyatasamalambaḥ samacatuṣkoṇaḥ samacaturasraṃ samakoṇamūrttiḥ f., jātyaḥ.

rectangular RECTANGULAR

, a. samacatuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samacaturasraḥ -srā -sraṃ samakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samakoṇākṛtiḥ -tiḥ -ti jātyaḥ -tyā -tyaṃ.

rectifiable RECTIFIABLE

, a. śodhanīyaḥ -yā -yaṃ saṃśodhanīyaḥ &c., śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

rectification RECTIFICATION

, s. śodhanaṃ saṃśodhanaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., pratisamādhānaṃ.

rectified RECTIFIED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ viśodhitaḥ &c., pratisamāhitaḥ &c.

to rectify To RECTIFY

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), viśudh saṃśudh śuddhīkṛ samādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), pratisamādhā śodhanaṃ kṛ yathārthaṃ -rthāṃ kṛ tathyaṃ -thyāṃ kṛ samañjasaṃ -sāṃ kṛ samyak kṛ.

rectilinear RECTILINEAR

, RECTILINEAL, a. saralarekhaḥ -khā -khaṃ saralarekhāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saralarekhāmayaḥ -yī -yaṃ.

rectitude RECTITUDE

, s. sāralyaṃ saralatā -tvaṃ ṛjutā ārjavaṃ maryyādā avakratā ajihmatā śuddhatā śucitā matiśuddhatā sādhutā dākṣiṇyaṃ satyaśīlatā vimalatā nyāyitā aśaṭhatā saccaritaṃ saṃsthā sthitiḥ f., avasthitiḥ f., samyagvṛttitvaṃ avyabhicāraḥ yathocitaṃ yāthātathyaṃ; 'law of retitude.' nītiḥ f.; 'path of rectitude,' satpathaḥ sanmārgaḥ; 'deviation from the path of rectitude,' satpathabhraṃśaḥ satpathatyāgaḥ sanmārgabhraṃśaḥ vimārgagamanaṃ unmārgagamanaṃ utpathagamanaṃ kupathagamanaṃ yathocitādbhraṃśaḥ maryyādātyāgaḥ maryyādālaṃghanaṃ.

rector RECTOR

, s. grāmapurohitaḥ grāmaguruḥ m., grāmācāryyaḥ grāmadharmmādhyakṣaḥ.

rectory RECTORY

, s. grāmapurohitavasatiḥ f., grāmācāryyagṛhaṃ grāmaguruniketanaṃ.

rectum RECTUM

, s. adhaḥstho malāśayaḥ jaghanyastho malāśayaḥ paścimanāḍī.

recumbence RECUMBENCE

, RECUMBENCY, s. śayanaṃ patanaṃ kukṣiśayanaṃ kukṣiśayyā.

recumbent RECUMBENT

, a. śayānaḥ -nā -naṃ śayaḥ -yā -yaṃ śāyī -yinī -yi (n) śayitaḥ -tā -taṃ kukṣiśayaḥ -yā -yaṃ kukṣiśāpī &c., saṃviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See RECLINING, LYING DOWN.

to recur To RECUR

, v. n. (Happen again) punar upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), panaḥ sambhū punaḥ saṃvṛt or vṛt punar āgam or upāgam punaḥ sampad punar āpat or nipat punar ghaṭ; 'from time to time.' vāraṃ vāraṃ or punaḥ punar or anuvāram upasthā.

--(To the mind or thought) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), manasi sphur punaḥ smṛ punaḥsmṛtaḥ -tā -taṃ bhū.

recurrence RECURRENCE

, RECURRENCY, s. punarupasthitiḥ f., punarupasthānaṃ punarāgamanaṃ punarvarttanaṃ punarupāgamaḥ punaḥsambhavaḥ punaḥsambhūtiḥ f., punarutpattiḥ f., punarghaṭanā.

--(To the mind) smaraṇaṃ smṛtiḥ f., punaḥsmaraṇaṃ sphuraṇaṃ.

recurrent RECURRENT

, RECURRING, a. anuvāramāgāmī -minī -mi (n) vāraṃ vāram upasthāyī &c., punaḥpunarāgāmī &c., punaḥpunarvarttī &c.,

recusant RECUSANT

, RECUSANCY, s. See NON-CONFORMIST, NON-CONFORMITY.

red RED

, a. raktaḥ -ktā -ktaṃ lohitaḥ -tā -hinī -taṃ raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ lohitavarṇaḥ &c., rohitaḥ -tā -hiṇī -taṃ śoṇitaḥ -tā -ta śoṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sindūravarṇaḥ &c., kaṣāyaḥ -yā -yaṃ mañjiṣṭhaḥ -ṣṭhī -ṣṭhaṃ; 'dark red,' aruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ghanāruṇaḥ &c.; 'pale red,' śvetaraktaḥ -ktā -ktaṃ pāṭalaḥ -lā -laṃ.

red RED

, s. raktaḥ lohitaḥ rohitaḥ śoṇitaḥ raktavarṇaḥ aruṇaḥ.

to redden To REDDEN

, v. a. raktīkṛ lohitīkṛ aruṇīkṛ śoṇitīkṛ raktavarṇīkṛ.

to redden To REDDEN

, v. n. aruṇībhū raktībhū lohita (nom. lohitāyati -te). lohitībhū.

reddened REDDENED

, p. p. raktīkṛtaḥ -tā -taṃ aruṇīkṛtaḥ &c., aruṇitaḥ &c., lohitīkṛtaḥ -tā -taṃ pāṭalitaḥ &c., pāṭalīkṛtaḥ &c., sindūritaḥ &c.

reddish REDDISH

, a. īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ āraktaḥ &c., ālohitaḥ -tā -taṃ.

reddishness REDDISHNESS

, s. īṣadraktatā āraktatā ālohitatā īṣallohitatā.

to redeem To REDEEM

, v. a. (Ransom, purchase back) parikrī (c. 9. -krīṇīte -kretuṃ), parikrayaṃ kṛ parikrayaṇaṃ kṛ avahṛ avaharaṇaṃ kṛ.

--(Save, deliver) trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai saṃtrai muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), ṣarimuc uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), santṝ uttṛ tṝ uddhāraṃ kṛ.

--(Compensate, make amends for) niṣkṛtiṃ kṛ hāniniṣkṛtiṃ kṛ kṣatiniṣkṛtiṃ kṛ hānipūraṇaṃ kṛ.

redeemable REDEEMABLE

, a. parikreyaḥ -yā -yaṃ parikretavyaḥ -vyā -vyaṃ avahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

redeemed REDEEMED

, p. p. parikrītaḥ -tā -taṃ trātaḥ &c., paritrātaḥ &c., muktaḥ -ktā -ktaṃ parimuktaḥ &c., uddhṛtaḥ -tā -taṃ nistāritaḥ &c.

redeemer REDEEMER

, s. (Ransomer) parikretā m. (tṛ) parikrayakṛt.

--(Saviour) trātā m. (tṛ) uddharttā m., samuddharttā m., uddhārakaḥ mokṣakaḥ parimocakaḥ nistārakaḥ tārakaḥ; 'of the world,' jagattrātā m., jagaduddhārakaḥ.

re-delivery RE-DELIVERY

, s. pratyarpaṇaṃ pratisamarpaṇaṃ punaḥsamarpaṇaṃ avahāraḥ.

redemption REDEMPTION

, s. (Ransom) parikrayaḥ -yaṇaṃ avaharaṇaṃ.

--(Rescue, salvation) trāṇaṃ paritrāṇaṃ uddhāraḥ samuddhāraḥ uddharaṇaṃ muktiḥ f., mokṣaḥ -kṣaṇaṃ parimokṣaṇaṃ parimuktiḥ f., nistāraḥ nistaraṇaṃ tāraṇaṃ niṣkṛtiḥ f.

red-haired RED-HAIRED

, a. raktakeśaḥ -śā -śaṃ raktakeśī -śinī -śi (n).

red-hot RED-HOT

, a. agnivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tāparaktaḥ -ktā -ktaṃ taptaḥ -ptā -ptaṃ upataptaḥ &c., santaptaḥ &c., abhitaptaḥ &c., raktataptaḥ &c., uṣṇaraktaḥ -ktā -ktaṃ.

red-lead RED-LEAD

, s. sindūraṃ -rikā raktacūrṇaṃ. See MINIUM.

red-legged RED-LEGGED

, a. raktapādaḥ -dā -daṃ lohitapādaḥ &c., raktajaṃghaḥ -ghā -ghaṃ.

redness REDNESS

, s. raktatvaṃ -tā raktimā m. (n) lauhityaṃ lohitatvaṃ -tā aruṇimaḥ m. (n) śoṇimā m. (n) śoṇitatvaṃ -tā.

redolence REDOLENCE

, REDOLENCY, s. mugandhaḥ āmodaḥ suvāmaḥ. See FRAGRANCE

redolent REDOLENT

, a. surabhiḥ -bhiḥ -bhi sugandhikaḥ -kā -kaṃ sugandhiḥ -ndhiḥ -ndhi suvāsikaḥ -kī -kaṃ parimalayuktaḥ -ktā -ktaṃ tiktaḥ &c. See FRAGRANT.

to redouble To REDOUBLE

, v. a. (Repeat often) punaḥpunaḥ kṛ muhurmuhuḥ kṛ asakṛt kṛ abhīkṣṇaṃ kṛ.

--(Increase by repeated efforts) anekayatnān kṛtvā or punaḥpunar yatnaṃ kṛtvā vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ) or pravṛdh or adhikīkṛ or adhikatarīkṛ or adhikataraṃ -rāṃ kṛ; 'to redouble one's fforts,' punaḥ punar yatnaṃ kṛ muhurmuhur udyogaṃ kṛ.

redoubled REDOUBLED

, p. p. punaḥpunaḥ kṛtaḥ -tā -taṃ muhurmuhuḥ kṛtaḥ &c., asakṛtkṛtaḥ &c., paunaḥpunikaḥ -kī -kaṃ vardhitaḥ -tā -taṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ adhikīkṛtaḥ &c.

redoubt REDOUBT

, s. durgavahiḥsthitaṃ prākāraprācīrādi durgaprākāraḥ prācīraṃ.

redoubtable REDOUBTABLE

, a. bhīmaḥ -mā -maṃ mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ mahāpratāpaḥ -pā -paṃ.

to redound To REDOUND

, v. n. (Conduce, bring about) (c. 1. nayati netuṃ), ānī āvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ), jan (c. 10. janayati -yituṃ), saṃjan.

--(Result) avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), paryavaso pariṇāmaḥ -mā -maṃ bhū in comp., sapariṇāmaḥ -mā -maṃ bhū.

to redress To REDRESS

, v. a. pratikṛ samādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratisamādhā sandhā sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), upāyaṃ kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), pratisamādhānaṃ kṛ pratīkāraṃ kṛ uddhāraṃ kṛ duḥkhād or kleśād muc kleśamuktiṃ kṛ.

redress REDRESS

, s. pratikāraḥ pratīkāraḥ pratikriyā samādhānaṃ pratisamādhānaṃ upāyaḥ uddhāraḥ uddharaṇaṃ paricchedaḥ kleśamuktiḥ f., duḥkhamuktiḥ f.

redressed REDRESSED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ samāhitaḥ &c., paricchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

to reduce To REDUCE

, v. a. (Bring to a former state) pūrvvavat kṛ pūrvvāvasthāṃ or pūrvvasthitiṃ nī (c. 1. nayati netuṃ) or ānī or gam in caus.

--(Bring to any state) nī ānī gam in caus. (gamayati -yituṃ) kṛ in comp.; 'to reduce to proverty,' dāridryaṃ gam daridrīkṛ; 'to subjection,' vaśīkṛ; 'to one's own power.' svavaśīkṛ ātmasātkṛ; 'to ashes,' bhasmasātkṛ bhasmīkṛ; 'to a heap of ashes,' bhasmarāśīkṛ; 'to nothing,' niṣkiñcanīkṛ. Or expressed by āpanna or sampanna in comp.; as, 'to reduce to poverty,' dāridrāpannaṃ -nnāṃ kṛ.

--(Diminish, lower) nyūnīkṛ alpīkṛ laghūkṛ ūnīkṛ nyūn (c. 10. nyūnayati -yituṃ), ūn hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ), lagh (nom. laghayati -yituṃ), kan (c. 10. kanayati -yituṃ), śithilīkṛ; 'to reduce one's strength,' balaṃ or vīryyaṃ śithilīkṛ.

--(Make thin) kṛśīkṛ kṣīṇīkṛ māṃsakṣayaṃ kṛ kṣi in caus. (kṣapayati -yituṃ) śuṣkīkṛ.

--(Subdue) vaśīkṛ parāji viji ji khaṇḍ.

--(In arithmetic) rūpāntaraṃ kṛ rūpaṃ dā or kṛ.

--(Reduce to order), see To METHODIZE, ARRANGE.

reduced REDUCED

, p. p. (Brought to a former state) pūrvvavatkṛtaḥ -tā -taṃ pūrvvavadbhūtaḥ &c., pūrvvāvasthāṅgataḥ &c., pūrvvadaśāṅgamitaḥ &c., pūrvvasthitiṅgataḥ &c.

--(Brought to any state) gamitaḥ -tā -taṃ parigamitaḥ &c., gataḥ -tā -taṃ kṛtaḥ &c., in comp. bhūtaḥ &c. in comp.; 'reduced to poverty,' dāridragataḥ -tā -taṃ dāridryaṅgataḥ &c., daridrīkṛtaḥ &c., daridrībhūtaḥ &c., gatadhanaḥ -nā -naṃ gatavibhavaḥ -vā -vaṃ pracalitavibhavaḥ &c., śithilavasuḥ -suḥ -su, see POVERTY; 'reduced to misery,' kṛcchragataḥ -tā -taṃ kṛcchraṅgamitaḥ &c.; 'reduced to ashes,' bhasmīkṛtaḥ &c., bhasmībhūtaḥ &c., bhasmasātkṛtaḥ &c.; 'to powder,' cūrṇīkṛtaḥ &c.; 'to nothing,' niṣkiñcanaḥ -nā -naṃ.

--(Brought into subjection) vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ &c.

--(Diminished, lowered) nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnībhūtaḥ &c., alpīkṛtaḥ &c., laghūkṛtaḥ &c., śithilīkṛtaḥ &c., śithilitaḥ &c.; 'in strength of body,' śithilabalaḥ -lā -laṃ kṣīṇabalaḥ &c., vikalabalaḥ &c., kṣāṇaḥ &c., kṛśaḥ -śā -śaṃ.

reducible REDUCIBLE

, a. āneyaḥ -yā -yaṃ ānetavyaḥ -vyā -vyaṃ karaṇīya in comp. as, 'reducible to a former state,' pūrvvavvatkaraṇīyaḥ &c.; to ashes,' bhasmasātkaraṇīyaḥ &c., bhasmākaraṇīyaḥ &c.

reduction REDUCTION

, s. (Bringing to any state) karaṇaṃ in comp.; as, 'reduction to ashes,' bhasmīkaraṇaṃ; 'to powder,' cūrṇīkaraṇaṃ.

--(Diminution, impairment) nyūnīkaraṇaṃ nyūnatā -tvaṃ alpīkaraṇaṃ laghūkaraṇaṃ ūnīkaraṇaṃ hrāsaḥ vaikalyaṃ vikalīkaraṇaṃ śithilīkaraṇaṃ śaithilpaṃ.

--(Subjugation) vaśīkaraṇaṃ vijayaḥ khaṇḍanaṃ.

--(In arithmetic) rūpāntaraṃ rūpāntarakaraṇaṃ.

redundance REDUNDANCE

, REDUNDANCY, s. ādhikyaṃ adhikatā -tvaṃ atirekaḥ udrekaḥ ātirekyaṃ atiriktatā ātiśayyaṃ utsekaḥ udvarttaḥ gāḍhatā. See ExCESS, EXUBERANCE.

redundant REDUNDANT

, a. adhikaḥ -kā -kaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ udriktaḥ &c., samatiriktaḥ &c., atiśaya in comp., atiśayitaḥ -tā -taṃ atiśayī -yinī &c., atiśāyanaḥ -nā -naṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ utsiktaḥ &c., udvarttaḥ -rttā -rttaṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. See EXCESSIVE, EXUBERANT.

redundantly REDUNDANTLY

, adv. atiriktaṃ udriktaṃ atiśayena sātiśayaṃ vyathaṃ.

to reduplicate To REDUPLICATE

, v. a. (Double) dviguṇīkṛ.

--(A syllable or letter) āmreḍ (c. 10. -mreḍayati -yituṃ), akṣarāmreḍanaṃ kṛ akṣarābhyāsaṃ kṛ. akṣaradvitvaṃ kṛ dviruktiṃ kṛ.

reduplicated REDUPLICATED

, p. p. āmreḍitaḥ -tā -taṃ abhyastaḥ -stā -staṃ dviruktaḥ -ktā -ktaṃ.

reduplication REDUPLICATION

, s. āmreḍanaṃ āmreḍitaṃ dviruktiḥ f.; 'of a letter,' dvitvaṃ; 'the reduplicated syllable,' abhyāsaḥ; 'word formed by reduplication,' pratiśabdaḥ. Reduplication is denoted by the symbol khi.

red-wood RED-WOOD

, s. (Kind of red sandal) patrāṅgaṃ raktacandanaṃ.

to re-echo To RE-ECHO

, RE-ECHOING, see To ECHO, ECHOING.

reed REED

, s. nalaḥ naḍaḥ vetraṃ -traḥ vetasaḥ -sī veṇuḥ m., vaṃśaḥ śaraḥ dhamanaḥ nālaḥ -lī nāḍiḥ -ḍī f., kīcakaḥ tṛṇaṃ tṛṇadhvajaḥ tṛṇaketuḥ m., poṭagalaḥ kukṣirandhraḥ chidrāntaraḥ khekhīrakaḥ tvaksāraḥ śataparvvā m. (n) maskaraḥ; 'leaf of a reed,' vetasapatraṃ; 'reed-mat,' nalapaṭṭikā; 'reed for writing, reed pen,' kalamaḥ lekhanī ālekhanī.

reedy REEDY

, a. (Abounding with reeds) vetrakīyaḥ -yā -yaṃ vaitrakaḥ -kī -kaṃ vetravān -vatī -vat (t) vetramayaḥ -yī -yaṃ vetrapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ naḍakīyaḥ -yā -yaṃ naḍasaḥ -sā -saṃ naḍvalaḥ -lā -laṃ nalamayaḥ -yī -yaṃ vetasvān -svatī -svat (t) vetasapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śaramayaḥ &c.

--(Sounding like a reed) kīcakasvagaḥ -rā -raṃ.

reef REEF

, s. (Of a sail) vātavasanapuṭaḥ naukāvasanapuṭaḥ.

--(Of rocks) samudramadhye śailasetuḥ m. or śailaśreṇī or śailapaṃktiḥ f.

to reef To REEF

, v. a. vātavasanāni saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or saṃvṛ or sampuṭīkṛ.

reefy REEFY

, a. śailasetupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śailaśreṇīpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

reek REEK

, s vāṣpaḥ uṣṇavāṣpaḥ tapnajalavāṣpaḥ dhūmaḥ -mikā phenaḥ svedaḥ.

to reek To REEK

, v. n. vāṣpa (nom. vāṣpāyate), vāṣpam udgṝ or utkṣip or udgam in caus. or muc vāṣpodgatiṃ kṛ vāṣpodgāraṃ kṛ dhūsa (nom. dhūmāyate).

reeking REEKING

, REEKY, a. vāṣpāyamānaḥ -nā -naṃ vāṣpodgārī -riṇī &c., vāṣpamayaḥ -yī -yaṃ vāṣpārdraḥ -rdrā -rdraṃ ārdraḥ &c., dhūmamayaḥ -yī -yaṃ dhūmāyamānaḥ -nā -naṃ.

reel REEL

, s. (For winding thread) āvāpanaṃ.

--(Lively dance) laghunṛtyaṃ.

--(Movement on one side) vicalanaṃ. calanaṃ.

to reel To REEL

, v. n. vical (c. 1. -calati -lituṃ), sañcal cal itastato vical ekapārśve pat in des. (pipatiṣati -ṣituṃ pitsati -tsituṃ).

to re-enforce To RE-ENFORCE

, s. balādhikyaṃ kṛ senādhikyaṃ kṛ. See RE-INFORCE.

to re-enter To RE-ENTER

, v. a. punaḥ prāvaś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), punar āgam.

[Page 667a]
to re-establish To RE-ESTABLISH

, v. a. punaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or pratiṣṭhā punaḥ saṃsthā.

refection REFECTION

, s. alpāhāraḥ laghubhojanaṃ alpabhojanaṃ laghvāhāraḥ āhāraḥ upahāraḥ alpānnakhādanaṃ śramāpahāraḥ śramaparicchedaḥ klamaparicchedaḥ śarīrāpyāyanaṃ.

refectory REFECTORY

. s. upahāragṛhaṃ upahāraśālā āhāraśālā bhojanaśālā.

to refer To REFER

, v. a. (Deliver over, consign to another for decision) niṣpādanārthaṃ parasmin samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or or nikṣip or nyas or parasmai pratipad in caus.

--(Leave to the decision of another) paravicāraṃ prārthayitvā kāryyaṃ or arthaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or apās (c. 4. -asyati -situṃ) or visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or avasṛj or muc or avamuc or .

--(Assign) āruh in caus. (-ropayati-yituṃ) samāruh adhyāruh abhisambandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), sambandh.

to refer To REFER

, v. n. (Have reference) apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avekṣ pratīkṣ uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś nirdiś abhisambandh in pass. (-badhyate) sambandh in pass.

--(Allude) uddiś samuddiś sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ).

referable REFERABLE

, a. āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ samāropaṇīyaḥ &c., adhyāropaṇīyaḥ &c., samarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ arpaṇīyaḥ &c., sambandhanīyaḥ -yā -yaṃ abhisambandhanīyaḥ -yā -yaṃ sambandhīyaḥ -yā -yaṃ.

referee REFEREE

, s. madhyasthaḥ pramāṇapuruṣaḥ stheyaḥ nirṇetā m. (tṛ) vicārakṛt

reference REFERENCE

, s. (Directing or consigning to another for information, &c.) samarpaṇaṃ arpaṇaṃ pratipādanaṃ nivedanaṃ āropaṇaṃ samāropaṇaṃ āropaḥ.

--(Relation, regard, allusion) apekṣā avekṣā pratīkṣā uddeśaḥ samuddeśaḥ sambandhaḥ abhisambandhaḥ anvayaḥ samanvayaḥ viṣayatvaṃ -tā viṣayaḥ samparkaḥ gocaratvaṃ -tā; 'containing a reference,' sāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'in reference to,' apekṣayā apekṣya pratīkṣya uddiśya uddeśena samuddiśya sāpekṣaṃ.

referred REFERRED

, p. p. (Consigned or directed to another) parasamarpitaḥ -tā -taṃ parapradipāditaḥ &c., paraniveditaḥ &c., arpitaḥ &c., prasthāpitaḥ &c.

--(Assigned) āropitaḥ -tā -taṃ samāropitaḥ &c., adhyāropitaḥ &c., abhisambaddhaḥ ddhā -ddhaṃ nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddiṣṭaḥ &c.

referrible REFERRIBLE

, a. āropaṇīyaḥ -yā -yaṃ. See REFERABLE, a.

to refine To REFINE

, v. a. (Purify) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), saṃśudh viśudh śuddhīkṛ śodhanaṃ kṛ vimalīkṛ nirmalīkṛ pavitrīkṛ vimala (nom. vimalayati -yituṃ), malaṃ hṛ or apanī.

--(Make elegant or polite, polish) pariṣkṛ saṃskṛ śiṣṭīkṛ śiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ sabhyaṃ -bhyāṃ kṛ śiṣṭatāṃ or sabhyatāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or dā sūkṣmīkṛ.

to refine To REFINE

, v. n. (Become pure) śudh (c. 4. śudhyati -te śoddhuṃ), saṃśudh viśudh śuddhībhū vimalībhū.

--(Be overnice) atisūkṣmībhū atisūkṣmatāṃ sev.

refined REFINED

, p. p. (Purified) śodhitaḥ -tā -taṃ saṃśodhitaḥ &c., śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃśuddhaḥ &c., viśodhitaḥ &c., śuddhīkṛtaḥ &c., vimalīkṛtaḥ &c., nirmalīkṛtaḥ &c., hṛtamalaḥ -lā -laṃ pavitrīkṛtaḥ &c.

--(Polished) pariṣkṛtaḥ -tā -taṃ saṃskṛtaḥ &c., śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ sabhyatāpannaḥ -nnā -nnaṃ sabhyatāsampannaḥ &c.

--(Nice, over nice) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atisūkṣmaḥ &c.

refinement REFINEMENT

, s. (Act of purifying) śodhanaṃ saṃśodhanaṃ viśodhanaṃ śuddhīkaraṇaṃ śodhaḥ.

--(Purity) śuddhiḥ f., saṃśuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., śodhitatvaṃ śuddhatā -tvaṃ pavitratā, see PURITY.

--(Act of polishing) pariṣkāraḥ pariṣkṛtiḥ f., pariṣkaraṇaṃ saṃskāraḥ saṃskṛtiḥ f., saṃskaraṇaṃ sabhyakaraṇaṃ śiṣṭakaraṇaṃ.

--(State of being polished, elegance) śiṣṭatā -tvaṃ sabhyatā -tvaṃ pariṣkāraḥ pariṣkṛtatvaṃ sujanatā saujanyaṃ; 'of manners,' śiṣṭācāratvaṃ sabhyācāratvaṃ sabhyācārasampannatā śiṣṭācārasampannatā samācāturyyaṃ suśīlatā sunītiḥ f., vinayaḥ; 'of mind,' manaḥśuddhiḥ f., cittaśuddhiḥ f.

--(Nicety, over nicety) sūkṣmatā atisūkṣmatā sausmyaṃ atisaukṣmyaṃ.

refiner REFINER

, s. śodhakaḥ saṃśodhakaḥ śodhayitā m. (tṛ) malāpahārakaḥ.

--(Of metals) dhātuśodhakaḥ dhātumalahārī m. (n) dhātukalaṅkahārī m.

refining REFINING

, s. (Of metals) dhātuśodhanaṃ dhātumalāpahāraḥ dhātukalaṅkaharaṇaṃ.

to refit To REFIT

, v. a. pratisaṃkṛ pratikṛ samādhā pratisamādhā jīrṇoddhāraṃ kṛ jīrṇasamādhānaṃ kṛ punaḥ kḷp or parikḷp punaḥ sajjīkṛ punaḥ samāyuj See To REPAIR.

to reflect To REFLECT

, v. a. (Throw back, cause to return, as a mirror, &c.) pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parāhan parāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) pratyāvṛt parāvarttanaṃ kṛ pratikṣepaṃ kṛ prativimba (nom. prativimbayati -yituṃ), vimba prativimbitaṃ -tāṃ kṛ prativimbaṃ kṛ pratimūrttiṃ kṛ pratirūpaṃ kṛ; 'a body which reflects all the rays of light,' padārtho yasmāt sarvvakiraṇāḥ parāvarttante or parāvrajanti padārtho yaḥ sarvvakiraṇān parāvarttayati; 'a lake which reflects the stars,' tārāprativimbaṃ saras tārāchāyaṃ saras; 'the mirror reflects the image,' darpaṇo mūrttivimbaṃ pratikṣipati darpaṇo mūrttiṃ prativimbayati darṣaṇo mūrttiprativimbaṃ karoti.

to reflect To REFLECT

, v. n. (In the mind, consider) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), saṃcint vicint manasā vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai saṃdhyai abhidhyai vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭhuṃ), parimṛś vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), anutark tark bhū (c. 10. bhāvayati -yituṃ), vibhū sambhū manasā vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), samādhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), samavekṣ samīkṣ prasamīkṣ man (c. 4. manyate mantuṃ), cintā kṛ vicāraṇāṃ kṛ.

--(Bring reproach, cast censure upon) tiraskārama āvah kalaṅkaṃ or doṣaṃ kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), yaśohāniṃ or kīrttihāṣiṃ or kalaṅkam āvah yaśī or kīrttiṃ nyūnīkṛ.

reflectid REFLECTID

, p. p. (Thrown back, as in a mirror, &c.) prativimbitaḥ -tā -taṃ vimbitaḥ &c., vimbāgataḥ &c., vimbagataḥ &c., pratihataḥ &c., pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ parāvarttitaḥ -tā -taṃ parāhataḥ &c., pratiphalitaḥ &c., saṃkrāntaḥ -ntā -ntaṃ; 'reflected in water,' jalaprativimbitaḥ -tā -ta; 'to be reflected,' parāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pratihan in pass. (-hanyate) 'the rays of the sun are reflected,' sūryyakiraṇāḥ parāvarttante 'it is seen by reflected light,' parāvṛttakiraṇair vilokyate; 'reflected image,' prātivimbaṃ vimbaḥ -mbaṃ praticchāyā chāyā praticchandaḥ -ndakaṃ rprā phalanaṃ; 'reflected light,' pratibhā.

reflecting REFLECTING

, part. or a. (Throwing back as a mirror. &c.) parāvarttanakārī -riṇī -ri (n) prativimbakārī &c., vimbapratikṣepakaḥ -kā -kaṃ pratikṣepakaḥ &c., parāvarttakaḥ &c., 'a lake reflecting the stars,' tārāprativimbaṃ saras tārāchāyaṃ saras.

--(Given to meditation) cintāśīlaḥ -lā -laṃ dhyānaśīlaḥ &c., vicāraśīlaḥ &c., cintayan -yantī -yat (t) cintāvān &c., See MEDITATIVE.

reflection REFLECTION

, s. (Act of throwing back) pratikṣepaḥ -paṇaṃ pratirhatiḥ f. parāvarttanaṃ prativimbakaraṇaṃ saṃkrāntiḥ f.; 'reflection of rays of light,' kiraṇaparāvarttanaṃ; 'the angle of reflection,' parāvarttanakoṇa.

--(That which is reflected, image &c. reflected) prativimbaṃ. visraṃ -mbaḥ praticchāyā chāyā chāyātmā m. (n) pratibhāmaḥ ābhāsaḥ pratimā pratirūpaṃ pratimūrttiḥ f., pratiphalaṃ -lanaṃ pratikṛtiḥ f.; 'reflection of the moon,' pratimenduḥ m.

--(Consideration, thought) cintā -ntanaṃ sucintā vicāraḥ vicāraṇaṃ -ṇā vimarśaḥ dhyānaṃ ādhyānaṃ abhidhyānaṃ antardhyānaṃ carcā samādhiḥ m., samādhānaṃ bhāvanā sambhāvanā cintitaṃ cintitiḥ f., cintiyā.

--(Reproach, censure) kalaṅkaḥ kīrttihāniḥ f., yaśohāniḥ f.

reflectior REFLECTIOR

, s. (Something polished for reflecting) prativimbātaḥ ādarśaḥ darśanaṃ darpaṇaḥ.

--(One who considers) vicārakṛt m., vicārakaḥ cintākārī m, (n).

reflexibility REFLEXIBILITY

, s. parāvarttanīyatā parāvarttanayogyatā prativimbayogyatā.

reflexible REFLEXIBLE

, a. parāvarttanīyaḥ -yā -yaṃ parāvarttanakṣamaḥ -mā -maṃ parāvarttanayogyaḥ &c., prativimbayogyaḥ &c., pratikṣepaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratihananīyaḥ -yā -yaṃ.

reflexive REFLEXIVE

, a. pūrvvāpekṣakaḥ -kā -kaṃ pūrvvoddeśakaḥ &c., pūrvvapratīkṣakaḥ &c.

refluent REFLUENT

, a. parāvarttī -rttinī -rtti (n) paścātpravāhī &c., viparivarttī &c.

reflux REFLUX

, REFLUENCE, s. paścādvelā viparītavelā paścātpravāhaḥ viparītapravāhaḥ velāyā viparītagatiḥ f., velāparāvarttaḥ -rttanaṃ velāparivarttanaṃ velāviparivarttanaṃ.

to reform To REFORM

, v. a. (Cause to cease from wickedness, bad conduct, &c.) pāṣāt or duṣkarmmaṇo nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or vinivṛt or parāvṛt or parivṛt or viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), adharmmāt or kukarmmaṇo nivarttayitvā dharmme pravṛt in caus. or niyuj in caus., pāpād vipratisṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) bipratisāraṃ jan pāpanivarttanaṃ kṛ pāpaṣarivarttanaṃ kṛ nivṛttaṣāpaṃ -ṣāṃ kṛ; 'to reform a bad habit,' doṣanivarttanaṃ kṛ doṣakhaṇḍanaṃ kṛ.

--(Amend, correct) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), viśuṣ samādhā pratisamādhā pratikṛ pratisaṃkṛ. See To RECTIFY.

to reform To REFORM

, v. n. (Cease from bad conduct and return to good) pāpāt or duṣkarmmeṇī nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or vinivṛt or parāvṛt or viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), adharmmāt or kukarmmaṇo nivṛtya dharmmapravṛttiṃ kṛ or dharmme pravṛt pāpād vipratisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ) vipratisāraṃ kṛ vipratīsāraṃ kṛ nivṛttapāpaḥ -pā -paṃ bhū pāpatyāgaṃ kṛ pāpaparityāgaṃ kṛ doṣatyāgaṃ kṛ tyaktapāpaḥ -pā -paṃ bhū tyaktadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ bhū.

reform REFORM

, REFORMATION, s. pāpanivarttanaṃ doṣanivarttanaṃ pāpanivṛttiḥ f., doṣanivṛttiḥ f., nivarttanaṃ nivṛttiḥ f., parivarttanaṃ parivṛttiḥ f., vinivarttanaṃ pāpatyāgaḥ doṣatyāgaḥ doṣaparityāgaḥ doṣakhaṇḍanaṃ doṣaparicchedaḥ doṣacchedaḥ doṣapratikāraḥ doṣapratīkāraḥ doṣaśodhanaṃ doṣasamādhānaṃ pratisamādhānaṃ vipratisāraḥ vipratīsāraḥ śodhanaṃ.

--(Of religion) dharmmaparivarttanaṃ duṣṭadharmmaparivarttanaṃ dharmmaparivṛttiḥ f., dūṣitadharmmaśodhanaṃ dharmmaśodhanaṃ.

reformed REFORMED

, p. p. nivṛttapāpaḥ -pā -paṃ nivṛttadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ tyaktapāpaḥ &c., tyaktadoṣaḥ &c., gatapāpaḥ &c., gatadoṣaḥ &c., vigatadoṣaḥ &c., hṛtadoṣaḥ &c., gatamāyaḥ -yā -yaṃ viratapāpaḥ &c., vinivṛttapāpaḥ &c., khaṇḍitadoṣaḥ &c., linnadoṣaḥ &c., śodhitaḥ -tā -taṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśodhitaḥ &c., jātavipratīsāraḥ -rā -raṃ kṛtavipratīmāraḥ &c.

reformer REFORMER

, s. nivarttakaḥ pāpanivarttakaḥ pāpanivṛttikarttā m. (rttṛ) doṣanivarttakaḥ doṣakhaṇḍakaḥ doṣachedakaḥ doṣahārī m. (n) śodhanakārī m., śodhakaḥ.

--(Of religion) dharmmaśodhakaḥ dūṣitadharmmaśādhakaḥ

to refract To REFRACT

, v. a. vakrīkṛ gativakratāṃ kṛ vakagatiṃ kṛ; to refract rays of light.' kiraṇavakratāṃ kṛ.

refracted REFRACTED

, p. p. vakrībhūtaḥ -tā -taḥ vakrīkṛtaḥ &c., 'to be refracted,' vakrābhṛ; 'the rays are refracted downwards,' adhā vakrībhavānti kiraṇāḥ.

[Page 668b]
refraction REFRACTION

, s. kiraṇavakratā kiraṇavakrībhāvaḥ kiraṇavakrībhavanaṃ kiraṇavakragatiḥ f., kiraṇavakrīkaraṇaṃ.

refractoriness REFRACTORINESS

, s. pratīpatā -tvaṃ vipratīpatā avaśyatā duḥśāsyatā avineyatā duḥsādhyatā durdāntatā avidheyatā durnigrahatā anāyattatā.

refractory REFRACTORY

, a. pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ &c., pratīpakārī -riṇī -ri (n) viparītakārī &c., avaśyaḥ -śyā -śyaṃ duḥśāsyaḥ -syā -syaṃ duḥśāsanaḥ -nā -naṃ avineyaḥ -yā -yaṃ avidheyaḥ &c., durnigrahaḥ -hā -haṃ duḥsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ anivāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ullaṃghitaśāsanaḥ -nā -naṃ. See INTRACTABLE, PERVERSE; 'to be refractory,' pratīpa (nom. pratīpāyate), pratīpībhū.

refragable REFRAGABLE

, a. khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ khaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ khaṇḍitavyaḥ &c.

to refrain To REFRAIN

, v. a. (Restrain) yam niyam viniyam saṃyam nigraḍ nirudh avarudh saṃhṛ vṛ nivṛ niṣidh nivṛt in caus.

to refrain To REFRAIN

, v. n. (Forbear, restrain one's self) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl. c., viram (c. 1. -ramati -rantuṃ) with abl. c., ātmānaṃ yam (c. 1. yacchati yantuṃ) or saṃyam parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) with acc., vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ) with acc., parivṛj vivṛj projjh tyaj hā; 'he should refrain from eating flesh,' nivartteta māṃsabhakṣaṇāt or māṃsaṃ varjayet.

refrangible REFRANGIBLE

, a. vakrīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ vakrībhavanīyaḥ &c., vakratākṣamaḥ &c.

to refresh To REFRESH

, v. a. (Invigorate, relieve from fatigue) klāntiṃ or śramaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), śramāpahāraṃ kṛ klāntyapahāraṃ kṛ klānticchedaṃ kṛ śramacchedaṃ kṛ viśrāntiṃ dā āppai (c. 10. -ṣpāyayati -yituṃ), samāṣyai balaṃ or tejo or sattvaṃ vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), sattvaṃ or vīryyaṃ dā.

--(Revive, cheer) āśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), pratyāśvas punar āśvas punar jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ), punarjīvanaṃ dā susv (c. 10. sukhayati -yituṃ), ānand in caus., hṛṣ in caus., hlād in caus.

--(Cool) śītala (nom. śītalayati -yituṃ), śītalīkṛ nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ) nirvāpanaṃ kṛ.

--(Make new or fresh) navīkṛ.

refreshed REFRESHED

, p. p. (Relieved from fatigue) hṛtaklāntiḥ -ntiḥ -nti hṛtaśramaḥ -mā -maṃ hṛtaklamaḥ &c., apahṛtaklāntiḥ &c., apahṛtaśramaḥ &c., gataklamaḥ &c., gataśramaḥ &c., vigataśramaḥ &c., chinnaklāntiḥ &c., chinnaśramaḥ &c., viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ vimlānaḥ -nā -naṃ āppāyitaḥ -tā -taṃ.

--(Revived, cheered) āśvāsitaḥ &c., samāśvāsitaḥ &c., pratyāśvastaḥ -stā -staṃ ānanditaḥ -tā -taṃ anubhūtasukhaḥ -khā -khaṃ.

--(Cooled) śītalīkṛtaḥ -tā -taṃ nirvāpitaḥ &c.

--(Made fresh) navīkṛtaḥ -tā -taṃ.

refreshing REFRESHING

, a. klāntiharaḥ -rā -raṃ klāntihārakaḥ -kā -kaṃ śrāntiharaḥ &c., śramahārī -riṇī -ri (n) śramāpahārī &c., śramāpahaḥ -hā -haṃ klāntyapahaḥ &c., śrāntyapahaḥ &c., klāntichid m. f. n., viśrāntidaḥ -dā -daṃ śramachedakaḥ -kā -kaṃ āppāyakaḥ -kā -kaṃ āśvāsakaḥ &c., ānandadaḥ -dā -da balavardhakaḥ &c., nirvāpakaḥ &c.

refreshment REFRESHMENT

, s. (Act of refreshing) śramāpahāraḥ śramāpaharaṇaṃ klāntiharaṇaṃ klāntyapahāraḥ klāntyapaharaṇaṃ klānticchedaḥ śramacchedaḥ śrānticchedaḥ āpyāyaḥ -yanaṃ viśrāntidānaṃ balavardhanaṃ sattvavardhanaṃ sattvadānaṃ āśvāsranaṃ vimāpanaṃ.

--(State) viśrāntiḥ f., viśrāmaḥ vimlāniḥ f., vimlānatā.(Food, slight repast) upāhāraḥ laghubhojanaṃ laghvāhāraḥ alpāhāraḥ āhāraḥ.

refrigerant REFRIGERANT

, a. tāpaharaḥ -rā -raṃ santāpaharaḥ &c., dāhaharaḥ &c., dāhanāśakaḥ -kā -kaṃ śītalakārī riṇī -ri (n) nirvāpakaḥ -kā -ka.

refrigerant REFRIGERANT

, s. (Medicine) nirvāpanaṃ dāhahārakaṃ tāpanāśakam auṣadhaṃ.

to refrigerate To REFRIGERATE

, v. a. tāpaṃ or dāhaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), śītalīkṛ śītala (nom. śītalayati -yituṃ), nirvā in caus. (-vāpayati -yituṃ).

refrigeration REFRIGERATION

, s. nirvāpanaṃ nirvāṇaṃ tāpaharaṇaṃ dāhaharaṇaṃ śītalīkaraṇaṃ.

refuge REFUGE

, s. (Shelter, protection) āśrayaḥ samāśrayaḥ āśrayaṇaṃ saṃśrayaḥ śaraṇaṃ āśayaḥ śrayaṇaṃ śrāyaḥ gatiḥ f., avasthānaṃ araṇaṃ.

--(That which shelters, cause of protection) āśrayaḥ śaraṇaṃ saṃśrayaḥ āśrayabhūtaḥ -tā -taṃ śaraṇabhūtaḥ -tā -taṃ āśrayasthānaṃ śaraṇyaṃ śaraṇyuḥ m., pālakaḥ rakṣakaḥ.

--(Resource, expedient) gatiḥ f., āśrayaḥ upāyaḥ yuktiḥ f.; 'to take refuge,' āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), samāśri saṃśri upāśri samupāśri śaraṇārthaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or āgam or upe (c. 2. upaiti -tuṃ, rt. i), avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), āśrayaṇaṃ kṛ; 'having but one refuge,' ananyagatiḥ -tiḥ -ti ananyagatikaḥ -kā -kaṃ; 'come for refuge,' śaraṇāgataḥ -tā -taṃ śaraṇārtham āgataḥ &c., śaraṇāpannaḥ -nnā -nnaṃ prapannaḥ &c.; 'seeking refuge,' śaraṇārthī -rthinī &c., śaraṇaiṣī &c.; 'one who affords refuge,' śaraṇārpakaḥ.

refugee REFUGEE

, s. śaraṇāgataḥ śaraṇārtham āgataḥ śaraṇārthī m. (n) śaraṇaiṣī m. (n) śaraṇārtham āśritaḥ avalambī m. (n) avalambitaḥ prapannaḥ; 'protector of refugees, kind to them,' śaraṇāgatapālakaḥ śaraṇāgatavatsalaḥ prapannapālaḥ -lakaḥ.

refulgenge REFULGENGE

, s. pratāpaḥ atitejas n., mahātejas n., ujjvalatā atiprabhā vibhā.

refulgent REFULGENT

, a. pratāpavān -vatī -vat (t) atipratāpī -pinī -pi (n) suprabhaḥ -bhā -bhaṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ dyotī &c., vibhrājamānaḥ -nā -naṃ. See SPLENDID, BRIGHT.

to refund To REFUND

, v. a. pratidā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), punar dā or pradā or prayam.

refusal REFUSAL

, s. (Denial of a thing demanded) pratyākhyānaṃ pratyādeśaḥ apahnavaḥ apahnutiḥ f., apalāpaḥ nirasanaṃ nirāsaḥ nirākaraṇaṃ nirākṛtiḥ f., apavādaḥ nihnavaḥ nihnutiḥ f., niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ vyapākṛtiḥ f., praṇayavihatiḥ f.

--(Declining to accept) agrahaṇaṃ apratigrahaḥ aparigrahaḥ asvīkāraḥ asvīkaraṇaṃ anaṅgīkāraḥ anaṅgīkaraṇaṃ nirasanaṃ nirākaraṇaṃ ananujñānaṃ.

--(Of a lover) avadhīraṇaṃ -ṇā dhīratā -tvaṃ.

--(Right of buying or taking in preference) pūrvvakrayādhikāraḥ pūrvvagrahaṇādhikāraḥ.

to refuse To REFUSE

, v. a. (Deny a request or demand, decline to do what is asked) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), antaḥkhyā atikhyā pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apahnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), nihnu apalap (c. 1. -lapati -pituṃ), niras (c. 4. -asyati -asituṃ), apās nirākṛ pratyācakṣ (c. 2. -caṣṭe), apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), niṣidh (c. 1. -ṣedhati ṣeddhuṃ), pratiṣidh apavyay (c. 1. -ayate -yituṃ), pratyādeśaṃ kṛ nirāsaṃ kṛ na anujñā na anuman na samman.

--(Decline to accept, reject) na grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), na pratigrah agrahaṇaṃ kṛ na svīkṛ na aṅgīkṛ niras apās nirākṛ avadhīr (c. 10. avadhīrayati -yituṃ). The sense of 'refuse' may be expressed simply by the negative particle na; as, 'to refuse to give,' na dā or even by alaṃ as alandā.

refuse REFUSE

, a. ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśiṣṭaḥ &c., asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ &c.

refuse REFUSE

, s. ucchiṣṭaṃ avaśiṣṭa śeṣaḥ avaśeṣaḥ śeṣabhāgaḥ udvarttaḥ juṣṭaṃ samujjhataṃ asāraḥ asāradravyaṃ niḥsāradravyaṃ malaṃ. See LEAVINGS.

refused REFUSED

, p. p. pratyākhyātaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apahnutaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ apavāditaḥ &c., niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asvīkṛtaḥ &c., anaṅgīkṛtaḥ &c., ananujñātaḥ -tā -taṃ ananumataḥ &c., asammataḥ &c., avadhīritaḥ &c.

refutable REFUTABLE

, a. khaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ khaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ khaṇḍitavyaḥ -vyā -vyaṃ pratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ nirasanīyaḥ &c., upamardanīyaḥ &c., khaṇḍanaśakyaḥ -kapa -kyaṃ.

refutation REFUTATION

, s. khaṇḍanaṃ vākyakhaṇḍanaṃ pakṣāghātaḥ bādhā -dhaḥ nirāsaḥ vākyanirāsaḥ vākyanirasanaṃ nirākaraṇaṃ vākyanirākaraṇaṃ pratyākhyānaṃ upamardaḥ adharīkaraṇaṃ ādharṣaṇaṃ vikṣepaḥ vitaṇḍā jalpaḥ aniścayaḥ; 'other side of the argument,' uttarapakṣaḥ.

to refute To REFUTE

, v. a. vākyaṃ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ) or niras (c. 4. -asyati -asituṃ) or nirākṛ bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), adharīkṛ ādhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ), saṃsūc (c. 10. -sūcayati -yituṃ), vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), upamardaṃ kṛ vākyopamardaṃ kṛ apavad vitaṇḍāṃ kṛ.

refuted REFUTED

, p. p. khaṇḍitaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ bādhitaḥ &c., adharīkṛtaḥ &c., pratyākhyātaḥ &c., ādharṣitaḥ &c., vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ upamarditaḥ &c., nirdhūtaḥ &c., vitaṇḍitaḥ &c., nistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikhaṇḍitaḥ &c.

refuter REFUTER

, s. upamardakaḥ vākyakhaṇḍakaḥ bādhakaḥ nirāsakārī m. (n).

to regain To REGAIN

, v. a. pratilabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), punar labh punar upalabh punaḥ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), punar āp punar avāp anuprāp pratyavāp pratyādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), punar ādā pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), punar āpad pratyāhṛ punar grah. See To RECOVER, v. a.

regained REGAINED

, p. p. pratilabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ punarlabdhaḥ &c., punarupalabdhaḥ &c., pratyupalabdhaḥ &c., punaḥ prāptaḥ -ptā -ptaṃ punarāptaḥ &c., punaravāptaḥ &c., pratipannaḥ -nnā -nnaṃ āpannaḥ &c. See RECOVERED.

regal REGAL

, a. rājakīyaḥ -yā -yaṃ rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājārhaḥ -rhā -rhaṃ nṛpocitaḥ -tā -taṃ rājasambandhī -ndhinī &c., aiśvaraḥ -rī -raṃ aiśikaḥ -kī -kaṃ aiśaḥ -śī -śaṃ. See KINGLY, PRINCELY, MAJESTIC.

--(Man of the regal class) rājanyaḥ virāṭ m. (j) kṣatriyaḥ mūrddhābhiṣiktaḥ bāhujaḥ,

to regale To REGALE

, v. a. santuṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ), tuṣ santṛp (c. 10. -tarpayati -yituṃ), tṛp saṃvṛdh (c. 10. -vardhayati -yituṃ), sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), ānand in caus.; 'with choice food,' parabhānnaiḥ or bhojanaviśeṣaiḥ santuṣ uttamāhāraṃ bhuj in caus.

--(Regale one's self) uttamānnaiḥ santuṣ (c. 4. -tuṣpati -toṣṭuṃ) or ātmānaṃ santuṣ in caus., or santṛp (c. 4. -tṛppati) or ātmānaṃ santṛp in caus., uttamāhoraṃ kṛ uttamabhojanaṃ kṛ utsavaṃ kṛ mahotsavaṃ kṛ.

regaled REGALED

, p. p. santoṣitaḥ -tā -taṃ santarpitaḥ &c., saṃvardhitaḥ -tā -taṃ.

regalia REGALIA

, s. rājalakṣaṇāni n. pl., rājacihnāni n. pl., rājaliṅgāni n. pl., nṛpacihnāni n. pl., nṛpaliṅgāni n. pl., nṛpalakṣmāṇi n. pl., rājaiśvaryyacihnāni n. pl.

regality REGALITY

, s. rājatvaṃ -tā nṛpatvaṃ rājyaṃ. See KINGSHIP, ROYALTY.

to regard To REGARD

, v. a. (Look at, observe) avekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ pratīkṣ pratyavekṣ abhiprekṣ prekṣ nirīkṣ vīkṣ samīkṣ īkṣ dṛś (c. 1. paśyati draṣṭhuṃ), pratidṛś anudṛś abhidṛś ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), samālok āloc ālakṣ samālakṣ lakṣ.

--(Point or be directed towards) uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), samuddiś.

--(Mind, heed) man (c. 4. manyate mantuṃ), anuman mananaṃ kṛ apekṣ avekṣ avekṣaṇaṃ kṛ apekṣāṃ kṛ avadhā (c. 3. -dhatte -dhātuṃ), avadhānaṃ kṛ sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avahitaḥ -tā -taṃ bhū or as.

--(Esteem, respect) man (c. 10. nānayati -yituṃ), samman pratiman abhiman pūj sev niṣev bhaj avekṣ ādṛ abhinand sammānaṃ kṛ

--(Keep, observe) pāl pratipāl sev niṣev upasev.

--(Have relation to) pratikṣ apekṣ uddiś.

regard REGARD

, s. (Look) dṛṣṭiḥ f., lakṣaṃ, see Look.

--(Attention of the mind towards any thing, respect unto) pratīkṣā avekṣā apekṣā avekṣaṇaṃ anvavekṣā nirīkṣā -kṣaṇaṃ uddeśaḥ āsthā anusandhānaṃ; 'regard to results,' phaloddeśaḥ.

--(Relation, reference) apekṣā pratīkṣā uddeśaḥ samuddeśaḥ sambandhaḥ anvayaḥ samanvayaḥ viṣayatvaṃ -tā viṣayaḥ samparkaḥ; 'having regard to,' sāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'in regard to,' apekṣayā apekṣya pratīkṣya uddiśya uddeśena sāpekṣaṃ viṣaye.

--(Esteem, respect) mānaṃ sammānaṃ mānyatā -tvaṃ ādaraḥ pūjā.

--(Love, affection) snehaḥ praṇayaḥ praśrayaḥ prema n. (na) anurāgaḥ anuraktiḥ f., prītiḥ f.

regarded REGARDED

, p. p. pratīkṣitaḥ -tā -taṃ avekṣitaḥ &c., apekṣitaḥ &c., mataḥ &c.

regardful REGARDFUL

, a. pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ avekṣakaḥ &c., avekṣākārī -riṇī -ri (n) apekṣakaḥ &c.

--(Heedful) sāvadhānaḥ -nā -naṃ avahitaḥ -tā -taṃ.

regardfully REGARDFULLY

, adv. sāvekṣaṃ sāpekṣaṃ apekṣayā avekṣayā sāvadhānaṃ.

regarding REGARDING

, part. pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ apekṣakaḥ &c., sāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Relating to) sambandhī -ndhinī &c., viṣayakaḥ -kā -kaṃ.

regardless REGARDLESS

, a. nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anapekṣaḥ &c., anapekṣakaḥ -kā -kaṃ apekṣāhīnaḥ -nā -naṃ upekṣakaḥ &c., viraktaḥ -ktā -ktaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ anutsukaḥ &c.

regardlessly REGARDLESSLY

, adv. nirapekṣaṃ anapekṣaṃ anapekṣayā anavekṣayā upekṣayā.

regardlessness REGARDLESSNESS

, s. anapekṣā anavekṣā nirapekṣatā -tvaṃ upekṣā.

regatta REGATTA

, s. naukākrīḍā naukākautukaṃ bahunaukānāṃ krīḍāyuddhaṃ.

regency REGENCY

, s. rājapratinidher adhikāraḥ or padaṃ rājapratinidhitvaṃ.

--(Body of persons governing vicariously) rājapratinidhimaṇḍalaṃ rājapratinidhisamājaḥ.

regeneracy REGENERACY

, s. punarjanma n. (n) punarjātatvaṃ punarjātāvasthā.

to regenerate To REGENERATE

, v. a. punar jan (c. 10. janayati -yituṃ), punarjanma dā punarjātaṃ -tāṃ kṛ janmāntaraṃ dā punaḥ sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ)

regenerate REGENERATE

, REGENERATED, a. punarjātaḥ -tā -taṃ punarbhavaḥ -vā -vaṃ dvijanmā -nmā -nma (n) punarjanmā &c., punarbhūḥ -rbhūḥ -rbhu dvijaḥ -jā -jaṃ punaḥ sṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ punarutpannaḥ -nnā -nnaṃ.

regeneration REGENERATION

, s. punarjanma n, (n) punarjātiḥ f., punarbhavaṃ punarjanmāvasthā dvijanmāvasthā punarjātāvasthā janmāntaraṃ punarutpattiḥ f., navasṛṣṭiḥ f., navyasṛṣṭiḥ f.

regent REGENT

, s. (Ruler) adhipatiḥ m., śāsitā m. (tṛ) śāstā m., śāsakaḥ.

--(Vicarious ruler) rājapratinidhiḥ m.

--(Regent of the quarter) dikpālaḥ; 'the eight regents of the quarters,' aṣṭadikapālāḥ m. pl. These are, 'of the East,' indraḥ; 'of the S. E.' agniḥ or vahniḥ; 'of the S.,' yamaḥ or pitṛpatiḥ m.; 'of the S. W.,' nairṛtiḥ; 'of the W.,' varuṇaḥ; 'of the N. W.,' marut; 'of the N.,' kuveraḥ; 'of the N. E.,' īśaḥ or śivaḥ. Their elephants are airāvataḥ puṇḍarīkaḥ &c., see under ELEPHANT.

regent REGENT

, a. śāsanakārī -riṇī &c., śāsitā -trī -tṛ (tṛ) rājyādhikārī &c.

regicide REGICIDE

, s. (Killer of a king) rājaghātukaḥ rājaghātā m. (n) rājaghātakaḥ rājahā m. (n) rājahantā m. (ntṛ) rājaghaḥ rājaghnaḥ rājahiṃsakaḥ naprahā m. &c.

--(Killing of a king) rājahatyā rājabadhaḥ rājaghātaḥ nṛpaghātaḥ rājahiṃsā.

[Page 670b]
regime REGIME

, s. See GOVERNMENT, ADMINISTRATION

regimen REGIMEN

, s. (Regulation of diet) pathyaṃ pathyāpathyaṃ pathyāpathyavicāraḥ pathyāpathyaniyamaḥ; 'violation of it,' apathyaṃ; 'one under it,' pathyāśī -śinī -śi (n).

regiment REGIMENT

, s. sainyadalaṃ sainyavyūhaḥ sainyagulmaḥ. sainyasamūhaḥ sainyagaṇaḥ.

regimental REGIMENTAL

, a. sainyadalasambandhī -ndhinī -ndhi(n) sainyagulmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

regimentals REGIMENTALS

, s. sainyaveṣaḥ sainyaveśaḥ senyadalaviśeṣako veśaḥ.

region REGION

, s. (Country) deśaḥ pradeśaḥ viṣayaḥ rāṣṭraṃ bhūmiḥ f., cakraṃ maṇḍalaṃ prāntaḥ dhiṣṇyaṃ nirgaḥ; 'the lower regions,' adholokaḥ adhobhuvanaṃ avācī; 'the upper regions,' ūrddhvalokaḥ ūrddhvabhuvanaṃ udīcī; 'centre of a region,' madhyadeśaḥ.

--(Quarter of the sky) dik f. (ś) diśā diśāḥ f. (s) diśī āśā kāṣṭhā saniḥ m. f., see QUARTER.

--(Part of the body) deśaḥ cakraṃ maṇḍalaṃ; 'the region of the heart,' hṛdayadeśaḥ; 'of the liver,' yakṛddeśaḥ; 'umbilical region,' nābhideśaḥ svādhiṣṭhānacakraṃ; 'of the head,' mastakamaṇḍalaṃ.

register REGISTER

, s. lekhyaṃ lekhaḥ lekhyapatraṃ pañjiḥ -ñjī f., pañjikā padabhañjikā.

to register To REGISTER

, v. a. lekhye or lekhyapatre āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or samāruh or abhilikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ), or likh lekhyārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ. See To RECORD.

registered REGISTERED

, p. p. lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ lekhyāropitaḥ &c., abhilikhitaḥ &c., lekhyasamarpitaḥ &c. See RECORDED.

registrar REGISTRAR

, s. lekhakaḥ abhilekhakaḥ kāyasthaḥ pañjikākārakaḥ lipikṛt.

registry REGISTRY

, REGISTRATION, s. (The act of registering) abhilikhanaṃ abhilekhanaṃ lekhyāropaṇaṃ lekhyasamarpaṇaṃ nāmābhilekhanaṃ nāmābhilikhanaṃ.

--(The place) abhilikhanasthānaṃ lekhyasthānaṃ lekhasthānaṃ lekhyagṛhaṃ.

regnant REGNANT

, a. śāsanakārī -riṇī -ri (n) rājyādhikārī -riṇī &c., rājādhikārayuktaḥ -ktā -ktaṃ rājyadhārī &c., prabalaḥ -lā -laṃ.

regress REGRESS

, REGRESSION, s. vyatikramaḥ viparītagatiḥ f., parāvarttaḥ -rttanaṃ.

regret REGRET

, s. paścāttāpaḥ anutāpaḥ anuśokaḥ anuśocanaṃ manastāpaḥ tāpaḥ santāpaḥ udvegaḥ anuśayaḥ śokaḥ khedaḥ utkaṇṭhā autkaṇṭhya utsukatā autsukyaṃ duḥkhaṃ manoduḥkha manovyathā udbhramaḥ utkaḥ.

to regret To REGRET

, v. a. anutap in pass. (-tappate) paścāt tap santap tap anuśuc (c. 1. -śocati -cituṃ), śuc khid (c. 4. khidyate khettuṃ), udvij (c. 6. -vijate -jituṃ), tatkaṇṭh (c. 1. -kaṇṭhate -ṇṭhituṃ), utsuka (nom. utsukāyate), anuśī (c. 2. -śeta -śayituṃ), unmanas (nom. unmanāyate), du (c. 5. dunoti c. 4. dūyate dītuṃ), vidu avadu.

regretful REGRETFUL

, a. anuśocakaḥ -kā -kaṃ anutāpī -pinī -pi (n) paścāttāpī &c., utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ utsukaḥ -kā -kaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ utkaḥ -tkā -tkaṃ.

regretted REGRETTED

, p. p. anuśocitaḥ -tā -taṃ śocitaḥ &c., avadūnaḥ -nā -naṃ.

regular REGULAR

, a. (According to rule) yathāvidhiḥ -dhiḥ -dhi vaidhikaḥ -kī -kaṃ vaidhaḥ -dhī -dhaṃ savidhiḥ -dhiḥ -dhi vidhiyuktaḥ -ktā -kta vidhyanusārī -riṇī -ri (n) naiyamikaḥ -kī -kaṃ niyamānusārī &c., yathāmārgaḥ -rgā -rgaṃ yathāśāstraḥ -strā -straṃ yathāpaddhatiḥ -tiḥ -ti sūtrānusārī &c., sasūtraḥ -trā -traṃ sautraḥ -trī -traṃ.

--(According to established usage) ācārikaḥ -kā -kaṃ vyavahārikaḥ &c., vyāvahārakaḥ &c., yathāvyavahāraḥ -rā -raṃ yathārītiḥ -tiḥ -ti yathāmārgaḥ -rgā -rgaṃ māgānusārī &c., nityaḥ -tyā -tyaṃ naityikaḥ -kī -kaṃ sthāvaraḥ -rā -raṃ.

--(Governed by rule, steady in a course, said of persons) niyamaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niyamaśīlaḥ -lā -laṃ niyamaparaḥ -rā -raṃ niyamī &c., niyamānusārī &c., niyamānuyāyī &c., vidhiniṣṭhaḥ &c., vidhyanuyāyī &c., vidhivarttī &c., niyamavarttī &c., vidhyanuvarttī &c., yathāmārgacārī &c., yathāvidhicārī &c., yathāniyamācārī &c., avyabhicārī &c., vyavasthitaḥ -tā -taṃ.

--(In due order or course) yathākramaḥ -mā -maṃ yathānukramaḥ &c., kramikaḥ -kā -kaṃ kramakaḥ &c., sakramaḥ -mā -maṃ kramānugataḥ -tā -taṃ kramānusārī &c., anukrāntaḥ -ntā -ntaṃ yathāparyyāyaḥ -yā -yaṃ pāramparikaḥ -kī -kaṃ anulomaḥ -mā -maṃ anupūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ānulomikaḥ -kī -kaṃ avikalaḥ -lā -laṃ.

--(Periodical) niyatakālikaḥ -kī -kaṃ niyataḥ -tā -taṃ nityaḥ -tyā -tyaṃ.

regularity REGULARITY

, s. (Agreeableness to rule) vidhyanusāraḥ -ritā niyamānusāraḥ -ritā yathāvidhitā savidhitā naiyamikatvaṃ sūtrānusāraḥ -ritā niyamaḥ samūtratā.

--(Steadiness in a course, observance of rule) niyamamiṣṭhā vidhiniṣṭhā niyamaśīlatā niyamaparatā vidhyanuvarttanaṃ niyamānuyāyitā niyamānuvarttitvaṃ avyabhicāraḥ vyavasthitiḥ f.

--(Method, regular course) kramaḥ anukramaḥ yathākramatā sakramatā kramikatā -tvaṃ yathānukramatā paryyāyaḥ vyavasthā vyavasthitiḥ f., paripāṭiḥ -ṭī f., pāripāṭyaṃ paramparā pāramparyyaṃ ānupūrvyaṃ ānupūrvī ānulomyaṃ.

--(Regular arrangement) vinyāsaḥ vinyasanaṃ vyūhanaṃ vyūḍhiḥ f., racanaṃ -nā viracanā.

regularly REGULARLY

, adv. (According to rule) yathāvidhi vidhivat vidhitas vidhyanusāreṇa vidhyanurūpeṇa yathāniyamaṃ niyamānusāreṇa yathāmārgaṃ mārgā nusāreṇa yathāpaddhati yathābhūtraṃ vidhipūrvvaṃ -rvvakaṃ.

--(Methodically, in due order or course) yathākramaṃ yathānukramaṃ sakramaṃ kramatas kramaśas krameṇa kramāt yathāparyyāyaṃ paryyāyeṇa anupūrvvaśas ānupūrvyeṇa śanakaiḥ śanaiḥ śanaiḥ.

to regulate To REGULATE

, v. a. (Adjust by rule) vidhivat or yathāvidhi vyavasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) or parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ) or saṃvidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or vidhā yathāsūtraṃ vidhā sūtra (nom. sūtrayati -yituṃ), parimāṇaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), parimā parimitaṃ -tā kṛ.

--(Direct, subject to rules and good management) anuśās (c. 2. -śāsti -śāsituṃ), samanuśās śās viniyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), niyam vidhā saṃvidhā vidhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), anuśāsanaṃ kṛ.

--(Dispose, put in good order) vidhā saṃvidhā parikḷp vyavasthā in caus., praṇī sampraṇī vinyas virac vyūh vyavasthāṃ kṛ niyamaṃ kṛ.

regulated REGULATED

, p. p. vyavasthitaḥ -tā -taṃ vyavasthā pitaḥ &c., viniyataḥ -tā -taṃ niyataḥ &c., niyamitaḥ &c., vihitaḥ &c., anuśāsitaḥ &c., śāsitaḥ &c., yantritaḥ -tā -taṃ parimitaḥ &c., pramitaḥ &c., sūtritaḥ &c.; 'well regulated,' suvyavasthitaḥ -tā -taṃ suvihitaḥ &c., supantritaḥ &c.; 'illregulated,' avyavasthitaḥ -tā -taṃ ayantritaḥ &c.; 'having regulated,' viniyampa.

regulation REGULATION

, s. (The act of regulating) avasthāpanaṃ vyavasthitiḥ f., viniyamaḥ vyavasthā anuśāsanaṃ śāsanaṃ vidhānaṃ saṃvidhānaṃ parikalpanaṃ vidhāraṇaṃ -ṇā yantraṇaṃ praṇayanaṃ anunayaḥ -yanaṃ.

--(Rule) niyamaḥ viniyamaḥ vidhiḥ m., vidhānaṃ vyavasthā vyavasthitiḥ f., sthitiḥ f., sūtraṃ kramaḥ maryyādā.

regulator REGULATOR

, s. niyantā m. (ntṛ) viniyantā m., anuśāsakaḥ śāsakaḥ śāstā m. (stṛ) anuśāstā m., vidhātā m. (tṛ) vyavasthāthakaḥ parikalpakaḥ.

rehearsal REHEARSAL

, s. (Repetition of the words of another) paṭhanaṃ pāṭhaḥ anuvādaḥ vācanaṃ anuvācanaṃ ullekhaḥ -khanaṃ.

--(Narration) kathanaṃ ākhyānaṃ.

--(Recital in preparation for the public representation) bhāvyanukaraṇaṃ pūrvvābhinayaḥ -yanaṃ.

[Page 671b]
to rehearse To REHEARSE

, v. a. (Repeat the words of another) paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), sampaṭh anuvad paṭhanaṃ kṛ anuvādaṃ kṛ.

--(Narrate) kath ākhyā śru in caus.

--(Recite, preparatory to a public representation) bhāvyanukaraṇaṃ kṛ pūrvvābhinayaṃ kṛ.

rehearsed REHEARSED

, p. p. paṭhitaḥ -tā -taṃ anuvāditaḥ &c., pūrvvābhinītaḥ -tā -taṃ.

to reign To REIGN

, v. n. rājyaṃ kṛ rājatvaṃ kṛ rājyapālanaṃ kṛ rājyaśāsanaṃ kṛ rājyādhikāraṃ kṛ rājavyavahāraṃ kṛ rājakāryyaṃ kṛ ādhipatyaṃ kṛ siṃhāsanārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū.

reign REIGN

, s. rājyaṃ rājatvaṃ -tā ādhipatyaṃ.

--(Period of rule) rājyaśā sanakālaḥ rājyakālaḥ ādhipatyakālaḥ.

--(Prevalence), see the word.

reigning REIGNING

, part. or a. rājyakārī -riṇī -ri(n) rājyaśāsanakārī &c., rājyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ siṃhāsanārūḍhaḥ &c., rājapadārūḍhaḥ &c., rājyādhikārī &c.

to re-imburse To RE-IMBURSE

, v. a. pratidā punar dā kṣatipūraṇaṃ kṛ hānipūraṇa kṛ niṣkṛtiṃ dā apākṛ pratikṛ pratyupakṛ pariśodhanaṃ kṛ.

re-imbursement RE-IMBURSEMENT

, s. punardānaṃ pratidānaṃ kṣatipūraṇaṃ hānipūraṇaṃ pariśodhanaṃ

rein REIN

, s. (Of a horse) raśmiḥ m., abhīśuḥ m., abhīṣuḥ m., pragrahaḥ pragrāhaḥ vasuḥ m., vāgā valgā dantālikā.

--(Reins), see the word.

to rein To REIN

, v. a. aśvaṃ raśmibhir yam (c. 1. yacchati yantuṃ) or saṃyam or niyam or nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ) or pragrah.

re-infect RE-INFECT

, a. akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ asiddhārthaḥ &c., akṛtārthībhūtaḥ &c.

to re-inforce To RE-INFORCE

, RE-INFORCEMENT. See To RECRUIT.

reins REINS

, s. pl. (Lower part of the back) kaṭiḥ -ṭī kaṭideśaḥ śroṇiḥ -ṇī f., śroṇideśaḥ kaṭipaścādbhāgaḥ.

--(Kidneys), see KIDNEY.

to re-instate To RE-INSTATE

, v. a. punaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā pratyavasthā punar avasthā punar niyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), punaḥ sthāpanaṃ kṛ.

re-instated RE-INSTATED

, p. p. punaḥ sthāpitaḥ -tā -taṃ punar avasthāpitaḥ &c. or niyojitaḥ &c.

re-instatement RE-INSTATEMENT

, s. punaḥsthāpanaṃ -nā punaravasthāpanaṃ pratiṣṭhāpanaṃ -nā pratyavasthāpanaṃ punarniyogaḥ punarniyojanaṃ.

to re-iterate To RE-ITERATE

, v. a. (Say again) punar vad punaḥpunar vad muhur vad anuvad punaruktiṃ kṛ āmreḍa.

--(Do again) punaḥ kṛ punaḥpunaḥ kṛ muhuḥ kṛ vāraṃ vāraṃ kṛ muhur muhuḥ kṛ.

re-iterated RE-ITERATED

, p. p. punaḥpunaḥ kṛtaḥ -tā -taṃ vāraṃ vāraṃ kṛtaḥ &c., muhur muhuḥ kṛtaḥ &c., paunaḥpunikaḥ -kī -kaṃ punaruktaḥ -ktā -ktaṃ punaḥpunaruktaḥ &c.

re-iteration RE-ITERATION

, s. punaḥpunaḥkaraṇaṃ muhuḥkaraṇaṃ paunaḥpunyaṃ punaruktiḥ f., paunaruktaṃ punarvacanaṃ anuvādaḥ āmreḍanaṃ samabhihāraḥ.

to reject To REJECT

, v. a. niras (c. 4. -asyati -situṃ), apās vyudas pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), nirākṛ parākṛ pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), vikṣip tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), nirṇud (c. 6. -ṇudati -ṇottuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apāhā (c. 3. -jahāti -hātuṃ), pratyācakṣa (c. 2. -caṣṭe), nirdhū (c. 5. -dhūnoti -dhotuṃ), apavyadh (c. 4. -vidhyati -vyaddhuṃ), vyapavyadh vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), avadhīr (c. 10. avadhīrayati -yituṃ), na svīkṛ na grah asvīkāraṃ kṛ agrahaṇaṃ kṛ. See To REFUSE.

rejected REJECTED

, p. p. nirastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ &c., vyudastaḥ &c., pratyākhyātaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ parākṛtaḥ &c., pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ nikṣiptaḥ &c., vikṣiptaḥ &c., pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nirdhūtaḥ -tā -ta avadhīritaḥ &c., tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., varjitaḥ &c., asvīkṛtaḥ &c.

rejection REJECTION

, s. nirasanaṃ nirāsaḥ nirākṛtiḥ f., nirākaraṇaṃ nikṛtiḥ f., pratyākhyānaṃ pratyādeśaḥ pratikṣepaḥ tyāgaḥ paritvāgaḥ barjanaṃ apavarjanaṃ visarjanaṃ asvīkāraḥ anaṅgīkāraḥ agrahaṇaṃ avadhīraṇaṃ -ṇā.

to rejoice To REJOICE

, v. n. ānand (c. 1. -nandati -ndituṃ), abhinand vinand nand hṛṣ (c. 4. hṛppati harṣituṃ), prahṛṣ saṃhṛṣ samprahṛṣ hlād (c. 1. hlādate -dituṃ), āhlād prahlād ullam (c. 1. -lasati -situṃ), samullas prollas ram (c. 1. ramate rantuṃ), abhiram āram saṃram tup (c. 4. tuṣyati toṣṭuṃ), parituṣ santuṣ mud (c. 1. modate -dituṃ), pramud pratimud prī (c. 4. prīyate pretuṃ), samprī mad (c. 4. mādyati madituṃ), ānanditaḥ -tā -taṃ bhū hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū harṣaṃ or ānandaṃ gam or i.

to rejoice To REJOICE

, v. a. ānand (c. 10. -nandayati -yituṃ), abhinand nand hṛp, (c. 10. harṣayati -yituṃ), prahṛp parihṛp hlād (c. 10. hlādayati -yituṃ), prahlād āhlād ram (c. 10. ramayati -yituṃ), ullas (c. 10. -lāsayati -yituṃ), tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ), santuṣ tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), pramud (c. 10. -modayati -yituṃ), mud prī (c. 9. prīṇāti, c. 10. prīṇayati -yituṃ), ānandaṃ or harṣaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), ānanditaṃ -tāṃ kṛ ānandaṃ dā.

rejoiced REJOICED

, p. p. ānanditaḥ -tā -taṃ nanditaḥ &c., āhlāditaḥ &c., harṣitaḥ &c., hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ praharṣitaḥ -tā -taṃ ullasitaḥ &c., ullāsitaḥ &c., tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parituṣṭaḥ &c., harṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ harṣāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'in mind,' hṛṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) hṛṣṭamānasaḥ -sā -saṃ hṛṣṭahṛdayaḥ -yā -yaṃ.

rejoicing REJOICING

, part. act. nandakaḥ -kā -kaṃ ānandakaḥ &c., nandanaḥ -nā -naṃ ānandanaḥ &c., ānandadaḥ -dā -daṃ ānandakaraḥ -rā -raṃ harṣadaḥ -dā -daṃ harṣakaḥ -kā -kaṃ harṣapradaḥ &c., āhlādakaḥ &c., modakaḥ &c., harṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ utsavakaraḥ -rā -raṃ.--Neut. part. harṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ramamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ modamānaḥ -nā -naṃ prīyamāṇaḥ &c., samprīyamāṇaḥ &c.

rejoicing REJOICING

, s. ānandaḥ -ndanaṃ harṣaḥ -rṣaṇaṃ āhlādaḥ -danaṃ nandanaṃ pramodaḥ -danaṃ santoṣaṇaṃ, see JOY.

--(Public rejoicing) utsavaḥ utsavakaraṇaṃ.

to rejoin To REJOIN

, v. n. prativac (c. 2. -vakti -ktuṃ), punarvac prativad pratyuttaraṃ kṛ.

rejoinder REJOINDER

, s. prativākyaṃ prativacanaṃ uttaraṃ pratyuttaraṃ uttarapakṣaḥ pratyuktiḥ f., pratyuktaṃ pratyarthaṃ kakṣā uttarottaraṃ. See REPLY.

to relapse To RELAPSE

, v. n. punaḥ pat (c. 1. patati -tituṃ), punar āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), punar āvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pratyāvṛt paryāvṛt āvṛt punargrastaḥ -stā -staṃ bhū punaḥ pīḍitaḥ &c. bhū punarāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū; 'relapse into a former state,' pūrvvāvasthāṃ or pūrvvadaśāṃ gam or āpad or i or prāp pūrvvavad bhū; 'relapse into vice,' punar vyasanī bhū punar vyabhicārī bhū punar vyabhicāraṃ kṛ punar vyabhicar punar dharmmād bhraṃś punar dharmma tyaj punaḥ satyathād bhraṃś or cyu or vical or utkram; 'relapse into a fever,' punar jvaragrastaḥ -stā -staṃ bhū punarjvarī -riṇī &c. bhū punarjvarāturaḥ -rā -raṃ bhū.

relapse RELAPSE

, s. punaḥpatanaṃ āvṛttiḥ f., āvarttanaṃ pratyāvṛttiḥ f., pratyāvarttanaṃ paryāvarttaḥ pratyāgamaḥ; 'into a former state,' pūrvvāvasthāprāptiḥ f.; 'into vice,' punarvyabhicāraḥ punardharmmatyāgaḥ punargharmmādbhraṃśaḥ punaḥsatpathādbhraṃśaḥ; 'into a fever,' punarjvaragrastatā.

to relate To RELATE

, v. a. kath (c. 10. kathayati -yituṃ), saṃkath ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samākhyā khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) abhikhyā śaṃs (c. 1. śaṃsati -situṃ), śru in caus., āśru saṃśru vad nivid āvid ācakṣ samācakṣ pracakṣ varṇ upavarṇ anuvarṇ saṃvarṇ nigad udāhṛ vyāhṛ abhidhā vivṛ vivaraṇaṃ kṛ kṝt anukṝt vṛt in caus., kathanaṃ kṛ, see To NARRATE, TELL; 'to relate over again,' punar ākhyā sampratyācakṣa.

to relate To RELATE

, v. n. (Have reference) uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), viṣayakaḥ -kā -kaṃ bhū samrandh in pass. (-badhyate). sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū sambandha &c. bhū. See To REFER.

related RELATED

, p. p. (Narrated) kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ -tā -taṃ samākhyātaḥ &c., see TOLD.

--(Connected) sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ kṛtasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ anubaddhaḥ &c., anusambaddhaḥ &c., sampṛktaḥ -ktā -ktaṃ samparkī -rkiṇī &c., anupaṅgī &c., ānupaṅgikaḥ -kī -kaṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ sānvayaḥ -yā -yaṃ anvitaḥ -tā -taṃ samanvitaḥ &c.; 'mutually related,' vyatipaktaḥ &c.

--(Related by consanguinity, or by blood on the father's side) gotrasambandhī -ndhinī &c., gotrasambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ekagotraḥ -trā -traṃ sagotraḥ &c., gotrajaḥ -jā -jaṃ ekagotrajaḥ &c., gotrī &c., ekaśarīraḥ -rā -raṃ ekaśarīrasambandhī &c., ekaraktaḥ -ktā -ktaṃ ekaraktasambandhī &c., ekaśarīrāvayavaḥ -vā -vaṃ ekaśarīrānvayī &c., sakulyaḥ -lyā -lyaṃ sajātīyaḥ -yā -yaṃ svajātīyaḥ &c., savaṃśīyaḥ &c., svavaṃśīyaḥ &c., ātmīyasambandhī &c., see KINDRED, a.

--(Related by blood on the mother's side or by marriage) yonisambandhī &c., yonisambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śarīrasambandhī &c., āptasambandhī &c., yaunaḥ -nī -naṃ.

relater RELATER

, s. kathakaḥ ākhyāyakaḥ khyāpakaḥ upakathakaḥ kāthikaḥ.

relating RELATING

, part. (Having reference) vipayakaḥ -kā -kaṃ sambandhī -ndhinī -ndhi (n) uddeśakaḥ -kā -kaṃ or expressed by the affix īya, see REFERENCE, REGARD, REGARDING.

relation RELATION

, s. (Act of telling) kathanaṃ ākhyānaṃ upakathanaṃ upākhyānaṃ khyāṣanaṃ varṇanaṃ -nā śaṃsanaṃ vivaraṇaṃ vyāharaṇaṃ anukīrttanaṃ nirūpaṇaṃ śrāvaṇaṃ nivedanaṃ udgāraḥ; 'exact relation of particulars,' vastukathanaṃ vṛttāntakathanaṃ vastusthitikathanaṃ.

--(Reference) vipayatvaṃ sambandhaḥ uddeśaḥ anvayaḥ apekṣā gocaratvaṃ; 'in reference to,' apekṣayā uddiśya, see REFERENCE, REGARD.

--(Connexion) sambandhaḥ -ndhitvaṃ abhisambandhaḥ samparkaḥ anvayaḥ samanvayaḥ sandarbhaḥ anupaṅgaḥ saṃsaktiḥ f., samāsaktiḥ f., saṃsargaḥ; 'mutual relation,' anyonyasambandhaḥ mithaḥsambandhaḥ vyatiṣaṅgaḥ; 'intimate and inseparable relation, as of properties with substances,' samavāyaḥ samavāyasambandhaḥ nityasambandhaḥ; 'as of material with produce,' samavāyikāraṇaṃ.

--(Connexion by blood, alliance of kin) ekaśarīratā ekaśarīrasambandhaḥ ekaśarīrānvayaḥ ekaśarīrāvayavatvaṃ jñātitvaṃ jñātibhāvaḥ sambandhitvaṃ bandhutā bāndhavatvaṃ sajātitvaṃ sagarbhatvaṃ samānodaryyatā sodaryyatā sagotratvaṃ ekagotratā samagotratā gotrasambandhaḥ ekaraktasambandhaḥ samaraktasambandhaḥ sapiṇḍatā ekapiṇḍatā sāpiṇḍyaṃ.

--(Connexion on the mother's side, or by marriage) yonisambandhaḥ śarīrasamrandhaḥ āptabhāvaḥ āptatā.

--(Kinsman) bāndhavaḥ bandhuḥ m., bandhujanaḥ gotrabandhuḥ m., jñātiḥ m., svajñātiḥ m., gotrajanaḥ gotrapuruṣaḥ gotrajaḥ samrandhī m. (n) sapiṇḍaḥ samānodakaḥ kuṭumbī m., svakuṭumbī, see KINSMAN; 'relations,' bandhuvargaḥ bāndhavāḥ m. pl., jñātivargaḥ bāndhavagaṇaḥ, see KINDRED; 'having relations,' sabāndhavaḥ -vā -vaṃ kauṭusrikaḥ -kī -kaṃ. The sapiṇḍaḥ is a relation connected by be offering of the funeral cake to the manes of common ancestors; the samānodakaḥ is connected by the offering of water only.

relationship RELATIONSHIP

, s. sambandhaḥ sambandhitvaṃ bandhutā -tvaṃ vāndhavatvaṃ -tā jñātitvaṃ jñātibhāvaḥ jñāteya sajātitvaṃ. See under RELATION.

relative RELATIVE

, a. (Having relation) sambandhī -ndhinī -ndhi (n) sambandhakaḥ -kā -ka sambandhīyaḥ -yā -yaṃ viṣayakaḥ -kā -kaṃ anuṣaṅgī &c., ānuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ samparkī &c., sasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ sasamparkaḥ -rkā -rkaṃ. sānvayaḥ -yā -yaṃ uddeśakaḥ -kā -kaṃ parāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Not abso- lute) anyāpekṣakaḥ -kā -kaṃ anyasāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sāpekṣaḥ &c., anyoddeśakaḥ &c., akevalaḥ -lā -laṃ.

--(Correlative, mutually related) anyonyasambandhī &c., anyonyāśritaḥ -tā -ta anyonyānvitaḥ &c.

--(In grammar) tatpadāpekṣakaḥ -kā -kaṃ tatpadāpekṣī &c.

relative RELATIVE

, s. bandhuḥ m., bāndhavaḥ sambandhī m. (n) jñātiḥ m. See KINSMAN.

relatively RELATIVELY

, adv. apekṣayā anyāpekṣayā sāpekṣaṃ uddeśena uddiśya anyo. ddeśena anyamuddiśya anyamapekṣya anyasāpekṣaṃ. See REGARD.

to relax To RELAX

, v. a. śithilīkṛ śithila (nom. śithilayati -te -yituṃ), ślath (c. 10. ślathayati -yituṃ), praślath śratha (c. 1. śrathati, c. 10. śrathayati -yituṃ), śranth (c. 9. śrathnāti śranthituṃ), ślathīkṛ sraṃs (c. 10. sraṃsayati -yituṃ), visraṃs srastīkṛ visrastīkṛ vigal in caus.

--(Remit) muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc avamuc avasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj.

--(Abate, diminish) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam laghūkṛ nyūnīkṛ; 'relax one's efforts,' udyogaśauthilyaṃ kṛ.

--(Relax the mind) vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), vinodanaṃ kṛ manovinodaṃ kṛ.

--(The bowels) koṣṭhamṛdutāṃ jan nāḍimṛdutāṃ jan koṣṭhalaghutāṃ jan laghukoṣṭhatāṃ kṛ atisāraṃ or sāraṇaṃ jan, see To PURGE.

--(Untie) udgranth unmuc viyuj visandhā vipāś utsūtrīkṛ.

to relax To RELAX

, v. n. śithilībhū śithila (nom. śithilāyate), ślatha (nom. ślathāyate), śratha (nom. śrathāyate), śranth (c. 1. śranthate -nthituṃ), ślathībhū sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), srastībhū.

--(Abate) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam nyūnībhū.

--(Remit in close attention) udyogaśaithilyaṃ kṛ śithilodyogaḥ -gā -gaṃ bhū.

relaxation RELAXATION

, s. (Act) śithilīkaraṇaṃ śranthanaṃ śrathanaṃ visraṃsanaṃ mocanaṃ.

--(State) śaithilyaṃ śithilatā visraṃsā visraṃsaḥ praśrathaḥ muktiḥ f., muktatā.

--(Abatement, remission) śamaḥ upaśamaḥ śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., nyūnatā.

--(Amusement, remission of labor) vinodaḥ -danaṃ manovinodaḥ viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., udyogaviśrāmaḥ udyogaviśrāntiḥ f., udyogavicchedaḥ udyogaśaithidyaṃ anadhyāyaḥ.

--(Of bowels) koṣṭhamṛdutā mṛdukoṣṭhatā koṣṭhalaṣutā laghukoṣṭhatā atisāraḥ sāraṇaṃ.

relaxed RELAXED

, p. p. śithilitaḥ -tā -taṃ śithilīkṛtaḥ &c., śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ -thā -thaṃ praślathaḥ &c., viślathaḥ &c., srastaḥ -stā -staṃ visrastaḥ &c., bigalitaḥ -tā -taṃ muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ; 'in the body,' viślathāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ srastāṅgaḥ &c.; 'in strength,' śithilabalaḥ -lā -laṃ śithilaśaktiḥ -ktiḥ -kti, 'in the bowels,' mṛdukoṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ laghukoṣṭhaḥ &c.; 'one who has relaxed his hold,' srastahastaḥ -stā -staṃ śithilitahastaḥ &c.

relaxing RELAXING

, part. or a. śaithilyakārī -riṇī -ri (n) śaithilyajanakaḥ -kā -kaṃ glānikārakaḥ &c., glānikaraḥ &c., balaśaithilyakārakaḥ &c., valaśaithilyajanakaḥ &c.

relay RELAY

, s. mārge nirūpitasthāneṣu sajjīkṛto javāśvagaṇaḥ javāśvasthānaṃ.

to release To RELEASE

, v. a. muṣ (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc pravimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), uttṝ visṛj tyaj. See To FREE, LIBERATE.

release RELEASE

, s. muktiḥ f., vimuktiḥ f., mokṣaḥ -kṣaṇaṃ vimokṣaḥ -kṣaṇaṃ mocanaṃ vimocanaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ samuddharaṇaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ uttaraṇaṃ bisarjanaṃ tyāgaḥ; 'from confinement,' bandhanamuktiḥ f.

released RELEASED

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ &c., mocitaḥ -tā -taṃ vimocitaḥ &c., mokṣitaḥ &c., uddhṛtaḥ &c., see LIBERATED; 'from obliga tion,' aṇamuktaḥ -ktā -ktaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avatīrṇarṇaḥ &c.; 'from confinement,' bandhanamuktaḥ &c.

releaser RELEASER

, s. mocakaḥ vimocakaḥ uddharttāṃ m. (rttṛ). See LIBERATOR.

to relent To RELENT

, v. n. dayārdraḥ -rdrā -rdraṃ bhū dayārdracittaḥ -ttā -ttaṃ bhū dayārdrībhū mṛdūbhū mṛducittaḥ -ttā -ttaṃ bhū dayāṃ kṛ karuṇāṃ kṛ kṛpāṃ kṛ sakaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū karuṇa (nom. karuṇāyate), kṛpā (nom. kṛpāyate), punar dayāṃ kṛ punar anugrahaṃ kṛ komalacittaḥ -ttā -ttaṃ bhū snigdhībhū dravībhū śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), śāntiṃ or sāntvaṃ gam.

relentless RELENTLESS

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akaruṇaḥ &c., niṣkṛpaḥ -pā -paṃ aśāmyaḥ -myā -myaṃ aśamanīyaḥ -yā -yaṃ ugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ ugraḥ -grā -graṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭhoraḥ &c., pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ nirdravahṛdayaḥ &c.; 'a relentless toe,' dṛḍhavairī m. (n).

relentlessly RELENTLESSLY

. adv. nirdayaṃ niṣkaruṇaṃ niṣkṛpaṃ niṣṭhuraṃ kaṭhoraṃ ugradaṇḍena.

relevance RELEVANCE

, RELEVANCY, s. prāsaṅgikatvaṃ prasaṅgayogyatā prasaṅgānusāraḥ prasaṅgasaṅgatiḥ f., prasaṅgaucityaṃ prasaṅgānvayaḥ prakaraṇayogyatā prakaraṇānusāraḥ prakaraṇasaṅgatiḥ f., prākaraṇikatvaṃ prastāvānusāraḥ prastāvānvayaḥ prastāvaucityaṃ prastāvānuṣaṅgaḥ prastutānuṣaṅgaḥ prastutasaṅgatiḥ f., yuktiḥ f., yogyatā yauktikatvaṃ viṣayakatvaṃ.

relevant RELEVANT

, a. prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ prasaṅgānusārī -riṇī -ri (n) prasaṅgasaṅgataḥ -tā -taṃ prasaṅgocitaḥ -tā -taṃ prasaṅgayogyaḥ -gyā -gyaṃ prasaṅgasadṛśaḥ -śī -śaṃ prasaṅgānvayī &c., prakaraṇayogyaḥ &c., prakaraṇānusārī &c., prakaraṇasaṅgataḥ &c., prākaraṇikaḥ -kī -kaṃ prastāvocitaḥ -tā -taṃ prastāvānusārī &c., prastāvānuṣaṅgī &c., prastutānuṣaṅgī &c., prastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ prāstāvikaḥ -kī -kaṃ yauktikaḥ -kī -kaṃ prayuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktimān -matī -mat (t) pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ apekṣakaḥ &c., uddeśakaḥ &c., viṣayakaḥ &c.

reliance RELIANCE

, s. viśvāsaḥ pratyayaḥ viśrambhaḥ niṣṭhā āśrayaḥ upāśrayaḥ saṃśrayaḥ samāśrayaḥ āśayaḥ śrayaṇaṃ śrāyaḥ avalambanaṃ tantratā.

relic RELIC

, s. śeṣaḥ -ṣaṃ avaśeṣaḥ -ṣaṃ śiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ avaśiṣṭāṃśaḥ naṣṭaśiṣṭāṃśaḥ pariśeṣaḥ pariśiṣṭaṃ śeṣabhāgaḥ avaśiṣṭabhāgaḥ śeṣakhaṇḍaḥ.

--(Corpse) śavaḥ -vaṃ.

relict RELICT

, s. (Widow) vidhavā gatabharttṛkā mṛtapatikā.

relief RELIEF

, s. (Removal of pain or distress, alleviation) duḥkhaśamanaṃ duḥkhaśāntiḥ f., duḥkhoddharaṇaṃ duḥkhāpaharaṇaṃ duḥkhāpahāraḥ duḥkhamocanaṃ duḥkhamuktiḥ f., duḥkhaparihāraḥ duḥkhāpanayanaṃ śramāpanayanaṃ śramāpahāraḥ śramaparihāraḥ aniṣṭāpanayanaṃ duḥkhaparimārjanaṃ uddharaṇaṃ uddhāraḥ śamanaṃ praśamanaṃ.

--(Ease or alleviation obtained) sukhaṃ śāntiḥ f., praśāntiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ śāntatā viśrāntiḥ f., viśrāmaḥ svāsthyaṃ svasthatā susthatā susthitiḥ f., nirvṛtiḥ f., samādhānaṃ.

--(In sculpture), see BASS-RELIEF.

relievable RELIEVABLE

, a. uddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ śamanīyaḥ &c., śāmyaḥ -myā -myaṃ.

to relieve To RELIEVE

, v. a. (Free from pain, remove distress) uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), duḥkham apahṛ or hṛ or apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) duḥkhād muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), duḥkhaṃ śam (c. 10. śamayati -yituṃ), duḥkhaśamanaṃ kṛ duḥkhoddharaṇaṃ kṛ duḥkhāpaharaṇaṃ kṛ śramam apahṛ or hṛ śramāpanayanaṃ kṛ śramāpaharaṇaṃ kṛ duḥkhamocanaṃ kṛ.

--(Alleviate) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam śāntiṃ dā or kṛ śamanaṃ kṛ praśamanaṃ kṛ viśrāmaṃ dā viśrāntiṃ dā lagha (nom. laghayati -yituṃ), laghūkṛ.

--(Help) upakṛ sāhāyyaṃ kṛ sahāyatvaṃ kṛ upacar.

--(Relieve guard) sainikaparivarttanaṃ kṛ rakṣakaparivṛttiṃ kṛ jāgaraṇād muc.

--(Set off by contrast) viparītaguṇaprakāśena adhikaśobhāṃ dā.

relieved RELIEVED

, p. p. (Freed from pain, &c.) muktaduḥkhaḥ -khā -khaṃ śāntaduḥkhaḥ &c., śamitaduḥkhaḥ &c., duḥkhamuktaḥ -ktā -ktaṃ śramamuktaḥ &c., muktaḥ &c., duḥkhoddhṛtaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ &c., uddhṛtaduḥkhaḥ -khā -khaṃ uddhṛtaśramaḥ -mā -maṃ parihṛtaduḥkhaḥ &c., vigataduḥkhaḥ &c., gataduḥkhaḥ &c., vigataśramaḥ &c.; 'relieved of anxiety,' vigatodvegaḥ -gā -gaṃ gatādhiḥ -dhiḥ -dhi; 'of fever,' vigatajvaraḥ -rā -raṃ gatajvaraḥ &c., jvaramuktaḥ &c., śāntajvaraḥ &c.

--(Alleviated) śāntaḥ -ntā -ntaṃ śamitaḥ -tā -taṃ praśamitaḥ &c., upaśāntaḥ &c., prāptaviśrāmaḥ -mā -maṃ prāptavirāmaḥ -mā -maṃ

--(Helped) upakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Relieved from watching) jāgaraṇamuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Set off by contrast) viparītaguṇapakāśena prāptaśobhaḥ -bhā -bhaṃ.

religion RELIGION

, s. dharmmaḥ īśvarabhaktiḥ f., devabhaktiḥ f., bhaktiḥ f., īśvarasevā. See PIETY.

--(System of faith) dharmmaḥ dharmmamārgaḥ mataṃ mārgaḥ; 'establishment of a religion,' dharmmasaṃsthāpanaṃ; 'extinction of one,' dharmmocchedaḥ; 'good religion,' saddharmmaḥ; 'of the same religion,' sadharmmā -rmmā -rmma (n) ekadharmmā &c., apṛthagdharmmaśīlaḥ -lā -laṃ.

religious RELIGIOUS

, a. (Devoted to the practice of religion) dharmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmaparaḥ -rā -raṃ dharmmaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dharmmaśīlaḥ -lā -laṃ bhaktimān -matī -mat (t) bhajanaśīlaḥ &c., puṇyātmā -tmā -tma (n) puṇyaśīlaḥ &c., dharmmācārī &c., bhaktiniṣṭhaḥ &c., vratī &c., karmmaniṣṭhaḥ &c., kriyāniṣṭhaḥ &c., kriyāvān &c., karmmiṣṭhaḥ &c., niyamaniṣṭhaḥ &c., niyamaśīlaḥ &c., niyamaparaḥ -rā -raṃ, see PIOUS.

--(Pertaining to religion) dharmmasambandhī &c., dharmmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ dharmmaprakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dharmma in comp., deva in comp.; 'religious rite,' karmma n. (n) kriyā daivakarmma n.

religiously RELIGIOUSLY

, adv. dharmmikavat īśvarabhaktyā. See PIOUSLY.

religiousness RELIGIOUSNESS

, s. dhārmmikatvaṃ dharmmaśīlatā karmmaniṣṭhā niyamaniṣṭhā niyamaparatā.

to relinquish To RELINQUISH

, v. a. tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj saṃtyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), vihā apahā apāhā prahā projjh (c. 6. -ujjhati -jjhituṃ), ujjh vimuc (c. 6. -muñcati -moktuṃ). utsṛj (c. 6. sṛjati -sraṣṭuṃ), vimṛj apasṛj vyapasṛj atisṛj parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), rah (c. 10. rahayati -yituṃ), virah vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), pṛṣṭhataḥ kṛ.

relinquished RELINQUISHED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ projjhitaḥ -tā -taṃ samujjhitaḥ &c., ujjhitaḥ &c., protsāritaḥ &c.

relinquishment RELINQUISHMENT

, s. tyāgaḥ tyajanaṃ parityāgaḥ uttyāgaḥ visarjanaṃ visargaḥ utsarjanaṃ utsargaḥ prījjhanaṃ varjanaṃ vimocanaṃ mocanaṃ parihāraḥ pariharaṇaṃ pratyādeśaḥ; 'of right or title,' khatvanivṛttiḥ f., sattānivṛttiḥ f., svatvatyāgaḥ.

reliquary RELIQUARY

, s. śiṣṭabhāṇḍaṃ śiṣṭapātraṃ śiṣṭamampuṭakaḥ avaśiṣṭabhāṇḍaṃ.

relish RELISH

, s. ruciḥ f., svādaḥ -danaṃ āsvādaḥ -danaṃ rasaḥ, see TASTE.

--(Relish for, liking for) abhiruciḥ f., ruciḥ f., abhinandanaṃ abhilāṣaḥ anumodanaṃ

--(Something eaten with food to increase the pleasure of eating or to provoke thirst) avadaṃśaḥ upadaṃśaḥ kharjikā madyapāsanaṃ.

to relish To RELISH

, v. a. (Give a nice taste) rasaṃ dā surasaṃ dā susvādaṃ dā svādūkṛ sarasraṃ -sāṃ kṛ sarasīkṛ surasīkṛ svādurasīkṛ.

--(Taste) āsvād (c. 1. -svādati -dituṃ), rasama āsvāda ras (c. 10. rasayati -yituṃ), prāś (c. 9. -aśnāti -aśituṃ), prāśanaṃ kṛ āsvādanaṃ kṛ rasāsvādanaṃ kṛ.

--(Like the taste of) ruc (c. 10. rocayati -yituṃ), abhiruc abhinand. See To LIKE.

to relish To RELISH

, v. n. (Have a nice taste) svad (c. 1. svadate svādate -dituṃ), surasaḥ -sā -saṃ bhū sarasaḥ -sā -saṃ bhū sarasībhū svādurasībhū ruciraḥ -rā -raṃ bhū.

relished RELISHED

, p. p. āsvāditaḥ -tā -taṃ rucitaḥ &c., anumoditaḥ -tā -taṃ.

reluctance RELUCTANCE

, RELUCTANCY, s. akāmaḥ akāmatā niṣkāmatā anicchā anicchutā vimukhatā aruciḥ f., anabhiruciḥ f., aspṛhā asantoṣaḥ.

reluctant RELUCTANT

, a. anicchuḥ -cchuḥ -cchu akāmaḥ -mā -maṃ niṣkāmaḥ -mā -maṃ anicchukaḥ -kā -kaṃ vimukhaḥ -khā -khaṃ vimataḥ -tā -taṃ asantoṣī -ṣiṇī -ṣi (n).

reluctantly RELUCTANTLY

, adv. akāmatas akāmena anicchayā anicchātas kṛcchreṇa niṣkāmaṃ parikliṣṭaṃ.

to rely To RELY

, v. n. avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb ālamb āśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri saṃśri viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), viśrambh (c. 1. -śrambhate -mbhituṃ), avalambanaṃ kṛ.

relying RELYING

, part. avalambī -mbinī -mbi (n) avalambitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ upāśritaḥ &c., saṃśritaḥ &c., viśvāsī &c., viśrambhī &c., saṃśraya in comp.

to remain To REMAIN

, v. n. (Continue) sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), avasthā paryavasthā vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), ās (c. 2. āste), see To CONTINUE, v. n.

--(Dwell, reside) sthā adhiṣṭhā vṛt vas (c. 1. vasati -stuṃ), nivas āvas nilī.

--(Be left) śiṣ in pass. (śipyate) avaśiṣ samavaśiṣ pariśiṣ ucchiṣ śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū avaśiṣṭaḥ &c. bhū ucchiṣṭaḥ &c. bhū udvṛt; 'by subtracting two from six, four remain,' ṣaḍbhyo dvayasya varjanena catvāraḥ śiṣyante; 'that which remains of the whole,' sarvvaśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ; 'those who remained alive, or those who remained out of the slain,' hataśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ hataśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

remainder REMAINDER

, s. śeṣaḥ -ṣaṃ avaśeṣaḥ avaśiṣṭaṃ śiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ pariśiṣṭaṃ pariśeṣaḥ śiṣṭāṃśaḥ avaśiṣṭāṃśaḥ śeṣabhāgaḥ śeṣakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ parabhāgaḥ udvarttaḥ udvṛttaṃ uccheṣaṇaṃ sthitaṃ.

--(In arithmetic) antaraṃ antaritaṃ; 'for the remainder of one's life,' yāvajjīvaṃ.

remaining REMAINING

, part. or a. śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśiṣṭaḥ &c., avaśeṣitaḥ -tā -taṃ ucchiṣṭaḥ &c., pariśiṣṭaḥ &c., śeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarttaḥ -rttā -rttaṃ antaritaḥ -tā -taṃ urvvaritaḥ -tā -taṃ.

remains REMAINS

, s. pl. śeṣāṇi n. pl., śiṣṭāni. See REMAINDER, RELIC, CORPSE.

to remand To REMAND

, v. a. punaḥ prer (c. 10. prerayati -yituṃ, rt. īr) or prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) punar āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), punarāhvānaṃ kṛ punararpaṇaṃ kṛ.

remark REMARK

, s. (Act of taking notice) avekṣā -kṣaṇaṃ nirīkṣā apekṣā nirūpaṇaṃ ālokanaṃ, see OBSERVATION.

--(Notice expressed in words) likhitaṃ carcā vyākhyā abhidhānaṃ grahaṇaṃ kathana. See NOTE, NOTICE.

to remark To REMARK

, v. a. avekṣ apekṣ nirūp bhaṇ. See To OBSERVE, NOTICE.

remarkable REMARKABLE

, a. (Notable, extraordinary) prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśeṣa in comp., lokaprasiddhaḥ &c., khyātaḥ -tā -taṃ lokakhyātaḥ &c., utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ smaraṇīyaḥ -yā -yaṃ smaraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ.

--(To be observed) vibhāvyaḥ -vyā -vyaṃ, see OBSERVABLE, NOTICEABLF

remarkably REMARKABLY

, adv. viśiṣṭaprakāreṇa utkṛṣṭaprakāreṇa adbhutaṃ smaraṇīyaṃ.

remarked REMARKED

, p. p. abhihitaḥ -tā -taṃ bhaṇitaḥ &c., kathitaḥ &c., nirūpitaḥ &c.

remarried REMARRIED

, p. p. punarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ punarvivāhitaḥ -tā -taṃ punarudvāhitaḥ &c.

remediable REMEDIABLE

, a. pratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ pratīkāryyaḥ &c., upāyasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ upāyapratikāryyaḥ &c., cikitsyaḥ -tsyā -tsyaṃ cikitsanīyaḥ -yā -yaṃ cikitsituṃ śakyaḥ &c., śamanīyaḥ -yā -yaṃ upāyaparihāryyaḥ &c., parihāryyaḥ &c., samādheyaḥ -yā -yaṃ pratisamādheyaḥ &c., paricchedyaḥ -dyā -dyaṃ upāyayogyaḥ -gyā -gyaṃ upacārayogyaḥ &c., śakyapratikāraḥ -rā -raṃ śakyaparicchedaḥ -dā -daṃ śakyopacāraḥ -rā -raṃ śakyopāyaḥ -yā -yaṃ vidyamānapratīkāraḥ &c.

remedial REMEDIAL

, a. pratikārakaḥ -kā -kaṃ pratīkārī -riṇī -ri (n) upāyasādhakaḥ -kā -kaṃ upāyadaḥ -dā -daṃ upāyakārī &c., parihārakaḥ &c., abhighātī &c., pratighātī &c.

remedied REMEDIED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ paricchinnaḥ -nnā -nnaṃ parihṛtaḥ -tā -taṃ cikitsitaḥ -tā -taṃ śamitaḥ &c., upāyasādhitaḥ &c., upāyapratikṛtaḥ &c., labdhauṣadhaḥ -dhā -dhaṃ.

remediless REMEDILESS

, a. nirupāyaḥ -yā -yaṃ anupāyaḥ &c., upāyahīnaḥ -nā -naṃ nirupacāraḥ -rā -raṃ upacāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ upāyāsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ apratikāraḥ -rā -raṃ aparicchedaḥ -dā -daṃ. See IRREMEDIABLE, INCURAPLE.

remedy REMEDY

, s. (Medicine) bheṣajaṃ bhaiṣajyaṃ bhaiṣajaṃ auṣadhaṃ agadaḥ vaidyopacāraḥ.

--(That which cures or counteracts an evil of any kind) pratikāraḥ pratīkāraḥ pratikriyā pratividhiḥ m., upāyaḥ upacāraḥ paricchedaḥ pratisamādhānaṃ samādhānaṃ abhighātaḥ pratighātaḥ upacaryyā upakramaḥ cikitsā; 'mild remedy,' sāmopāyaḥ sāmopacāraḥ saumyopacāraḥ; 'violent remedy,' rākṣasopāyaḥ.

to remedy To REMEDY

, v. a. pratikṛ pratisamādhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), mamādhā upāyena pratikṛ or śam (c. 10. śamayati -yituṃ), kit in des. (cikitsati -tsituṃ) svasthaṃ -sthāṃ kṛ parichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), upacāraṃ kṛ upāyaprayogaṃ kṛ bhiṣaja (nom. bhiṣajyati), auṣadhākṛ; 'by mild measures,' sāmopāyaiḥ pratikṛ.

to remember To REMEMBER

, v. a. smṛ (c. 1. smarati smattu), anusmṛ saṃsmṛ anusaṃsmṛ abhisaṃsmṛ anucint (c. 10. -cintayati -yituṃ), samanucint anubudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), smaraṇaṃ kṛ hṛdaye kṛ manasi kṛ.

--(Recollect) smṛ abhijñā. See To RECOLLECT.

remembered REMEMBERED

, p. p. smṛtaḥ -tā -taṃ saṃsmṛtaḥ &c., hṛdayasthaḥ -sthā -sthaṃ hṛdgataḥ &c.

rememberer REMEMBERER

, s. smarttā m. (rttṛ) smaraṇakṛt smṛtimān m. (t) anucintakaḥ.

remembrance REMEMBRANCE

, s. smaraṇaṃ smṛtiḥ f., saṃsmṛtiḥ f., saṃsmaraṇaṃ anusmṛtiḥ f., smarttṛtvaṃ avismṛtiḥ f., anucintā dhāraṇaṃ -ṇā avadhāraṇaṃ; 'continual remembrance,' santatasmaraṇaṃ. See RECOLLECTION.

--(Memorial, memento) smārakavastu n., smārakaviṣayaḥ smāraṇaṃ smaraṇārthakavastu n., smṛticihnaṃ; 'of friendship,' prītidānaṃ prītidāyaṃ. See MEMORIAL.

remembrancer REMEMBRANCER

, s. smārakaḥ smāraṇaḥ -ṇaṃ udbodhakaḥ smaraṇakārī m. (n).

to remind To REMIND

, v. a. smṛ (c. 10. smārayati -yituṃ), saṃsmṛ anusmṛ budh (c. 10. bodhayati -yituṃ), udbudh prabudh pratibudh sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), smāraṇaṃ kṛ smṛtiṃ or smaraṇaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), sūcanaṃ kṛ. The construction of the sentence will require 2 acc.; as, 'the Kandalī with its flowers reminds me of her eyes,' kusumaiḥ kandalī smārayati māṃ locane tasyāḥ; 'the Vimba reminds me of her lower lip,' vimbaṃ smārayati mām adharaṃ tasyāḥ.

reminded REMINDED

, p. p. smāritaḥ -tā -taṃ udbodhitaḥ -tā -taṃ udbuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

reminding REMINDING

, REMINDER, part. or s. smārakaḥ -kā -kaṃ smṛtijanakaḥ -kā -kaṃ smāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ upalambhakaḥ -kā -kaṃ.

reminiscence REMINISCENCE

, s. smṛtiḥ f., smaraṇaṃ. See MEMORY, RECOLLECTION.

remiss REMISS

. a. anavadhānaḥ -nā -naṃ anavahitaḥ -tā -taṃ asāvadhānaḥ &c., upekṣakaḥ -kā -kaṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ mandādaraḥ -rā -raṃ avyavasāyī -yinī -yi (n) avyavasāyavān -vatī -vat (t) śithilaḥ -lā -laṃ śithilodyogaḥ -gā -gaṃ śithilayatnaḥ -tnā -tnaṃ alasaḥ -sā -saṃ pramattaḥ -ttā -ttaṃ.

remission REMISSION

, s. (Relaxation) śaithilyaṃ śithilatā mocanaṃ muktiḥ f.

--(Abatement) śāntiḥ f., upaśāntiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ.

--(Release) muktiḥ f., vimuktiḥ f., mokṣaḥ uddhāraḥ nistāraḥ visarjanaṃ.

--(Pardon) kṣamā kṣāntiḥ f., mocanaṃ muktiḥ f., niṣkṛtiḥ f.; of sin,' pāpamocanaṃ pāpamuktiḥ f., pāpamārjanā.

--(Intermission) virāmaḥ viratiḥ f., avaratiḥ f., nivṛttiḥ f., vicchedaḥ chedaḥ; 'of study, &c.,' avakāśaḥ anadhyāyaḥ adhyayanavirāmaḥ adhyayananivṛttiḥ f.

remissly REMISSLY

, adv. anavadhānena anavahitaṃ mandādaraṃ anapekṣayā saśaithilyaṃ.

remissness REMISSNESS

, s. anavadhānaṃ -natā anavahitatvaṃ upekṣā anapekṣā anavekṣā avyavasāyaḥ pramādaḥ pramattatā śaithilyaṃ śithilatā yatnaśaithilyaṃ ayatnaḥ.

to remit To REMIT

, v. a. (Relax, slacken) śithilīkṛ śithila (nom. śithi layati -yituṃ), muc (c. 6. muñcati moktuṃ, c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc avasṛj visṛj.

--(Abate, diminish) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam nyūnīkṛ laghūkṛ.

--(Release, relinquish) muc vimuc mokṣ visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), avasṛj tyaj.

--(Pardon) kṣam (c. 1. kṣamate -ti kṣantuṃ), saṃkṣam muc vimuc yāpamocanaṃ kṛ.

--(Transmit, as money, &c.) saṃcar in caus., dhanādi saṃkram in caus., huṇḍikāpatradvārā or lekhyapatrādidvārā dhanaṃ samṛ in caus.

to remit To REMIT

, v. n. (Become less intense) śithilībhū śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam nyūnībhū.

remittance REMITTANCE

, s. (The act) huṇḍikāpatradvārā or lekhyapatrādidvārā dhanasamarpaṇaṃ or dhanasaṃkrāntiḥ f.

--(The sum) lekhyapatradvārā samarpitadhanaṃ.

remitted REMITTED

, p. p. muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ avasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ &c., kṣāntaḥ &c., tyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

remittent REMITTENT

, a. viṣamaḥ -mā -maṃ santataḥ -tā -taṃ avirataḥ -tā -taṃ; 'fever,' viṣamajvaraḥ santatajvaraḥ.

remnant REMNANT

, s. śeṣaḥ -ṣaṃ śiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ. See REMAINDER.

remonstrance REMONSTRANCE

, s. āpattiḥ f., āpattivādaḥ āpattibhāṣaṇaṃ āpattilekhaḥ pratyādeśakavādaḥ prabodhavākyaṃ aupadeśikavādaḥ. See EXPOSTULATION.

to remonstrate To REMONSTRATE

, v. n. āpattiṃ kṛ āpattipūrvvaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ) or bhāṣ āpattivādaṃ kṛ pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ). See To EXPOSTULATE.

remorse REMORSE

, s. paścāttāpaḥ paścātsantāpaḥ anutāpaḥ manastāpaḥ anuśokaḥ anuśocanaṃ anvādhiḥ m., anuśayaḥ.

remorseful REMORSEFUL

, a. paścāttāpī -pinī -pi (n) anutāpī &c., anutaptaḥ -ptā -ptaṃ.

remorseless REMORSELESS

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ ugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ. See RELENTLESS.

remote REMOTE

, a. dūraḥ -rā -raṃ dūrasthaḥ -sthā -sthaṃ dūrasthitaḥ -tā -taṃ dūrasthāyī -yinī -yi (n) dūravarttī -rttinī &c., vidūraḥ &c., viprakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asannikṛṣṭaḥ &c., asannihitaḥ -tā -taṃ daviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ davīyān -yasī -yaḥ (s) anupasthāyī &c., anupasthaḥ -sthā -sthaṃ nopasthaḥ &c., nopasthātā -trī -tṛ (tṛ) asamīpaḥ -pā -paṃ ārātīyaḥ -yā -yaṃ paraḥ -rā -raṃ.

remotely REMOTELY

, adv. dūraṃ dūrāt -reṇa vidūraṃ viprakṛṣṭaṃ asamīpaṃ.

remoteness REMOTENESS

, s. dūratā -tvaṃ vidūratā -tvaṃ dūrasthatā asannidhānaṃ asānnidhyaṃ viprakarṣaḥ asamīpatā asāmīppaṃ asannikarṣaḥ.

removable REMOVABLE

, a. apaneyaḥ -yā -yaṃ apanetavyaḥ -vyā -vyaṃ apanayanīyaḥ -yā -yaṃ apaharaṇīyaḥ -yā -yaṃ apahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ hāryyaḥ &c., parihāryyaḥ &c., apādeyaḥ -yā -yaṃ vyāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ vineyaḥ -yā -yaṃ apasāryyaḥ &c., sthānāntarakaraṇīyaḥ &c.

removal REMOVAL

, s. (Act of removing or causing to change place) apanayanaṃ vinayanaṃ apasāraṇaṃ utsāraṇaṃ niḥsāraṇaṃ sāraṇaṃ apaharaṇaṃ haraṇaṃ apahāraḥ parihāraḥ apakarṣaṇaṃ apādānaṃ apavarttanaṃ apanodaḥ -danaṃ apanuttiḥ f., cālanaṃ vicālanaṃ sthānāntarīkaraṇaṃ sthalāntarīkaraṇaṃ.

--(State of being removed, change of place, going away) sthānabhedaḥ sthalabhedaḥ sthānāntaraṃ sthalāntaraṃ apagamaḥ apāyaḥ vicalanaṃ apasaraḥ -raṇaṃ apayānaṃ vyāvṛttiḥ f., vyāvṛtiḥ f.

--(Act of displacing or expelling) nirasanaṃ nirāsaḥ apāsanaṃ nirākaraṇaṃ nirākṛtiḥ f., apākṛtiḥ f., apākaraṇaṃ niṣkāsanaṃ niḥkāsanaṃ apasāraṇaṃ apanodanaṃ vahiṣkaraṇaṃ dūrīkaraṇaṃ nikṛtiḥ f.; 'from an office,' padātṃ or sthānāt prabhraṃśanaṃ or nirākaraṇaṃ padabhraṃśanaṃ.

--(Putting an end to) khaṇḍanaṃ nāśaḥ -śanaṃ paricchedaḥ ucchedaḥ uddharaṇaṃ abhighātaḥ pratighātaḥ sādhanaṃ siddhiḥ f., pratikāraḥ pratīkāraḥ; 'removal of obstacles,' vighnanāśanaṃ vighnasiddhiḥ f., vighnakhaṇḍanaṃ; 'of ignorance,' ajñānakhaṇḍanaṃ; 'of disease,' roganāśaḥ rogapratīkāraḥ; 'of fear,' bhayapratīkāraḥ.

to remove To REMOVE

, v. a. (Take away) apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vinī vyapanī apasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), utsṛ niḥsṛ sṛ apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), hṛ apakṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), vyapakṛṣ avakṛṣ apādā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), apanud (c. 6. -nudati -nottuṃ), apānud vyapanud vyapānud apoh (c. 1. apohate -ti -hituṃ, rt. ūh), vyapoh.

--(Move, cause to change place) vical (c. 10. -cālayati -yituṃ), cal sthānāntaraṃ gam in caus., sthānāntarīkṛ sthalāntarīkṛ anyatra kṛ.

--(Displace, expel) niras (c. 4. -asyati -situṃ), apās nirākṛ apākṛ niṣkas (c. 10. -kāsayati -yituṃ), apasṛ in caus., apanud apasidh (c. 1. -sedhati -seddhuṃ), vahiṣkṛ vahiḥ kṛ dūrīkṛ; 'from an office, &c.,' padāt or sthānāt prabhraṃś (c. 10. -bhraṃśayati -yituṃ) or bhraṃś or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or nirākṛ.

--(Put an end to) khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), parichid pratikṛ; 'doubt is removed,' apanīyate or nirṇīyate saṃśayaḥ.

to remove To REMOVE

, v. n. (Move or change place) cal (c. 1. calati -lituṃ), vical sthānāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), sthalāntaraṃ gam or .

--(Change residence) vāsāntaraṃ gam or yā gṛhāntaraṃ gam.

--(Go away) apagam apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ).

remove REMOVE

, s. (Removing or changing place), see REMOVAL.

--(Going away) apagamaḥ apasaraḥ -raṇaṃ apayānaṃ.

--(Step in a scale) padaṃ padaviḥ -vī f., kramaḥ.

removed REMOVED

, p. p. (Taken away) apanītaḥ -tā -taṃ apasāritaḥ &c., utsāritaḥ &c., niḥsāritaḥ &c., apahṛtaḥ -tā -taṃ hṛtaḥ &c., apakarṣitaḥ &c., apanoditaḥ &c., apoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Moved, changed in place) cālitaḥ -tā -taṃ vicālitaḥ &c., sthānāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ sthānāntaragataḥ &c., sthānāntaraṅgataḥ &c., sthānāntaraṅgamitaḥ &c., sthānāntaraprāptaḥ -ptā -ptaṃ sthalāntarīkṛtaḥ &c., vyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyāvṛtaḥ &c.

--(Displaced, expelled) nirastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ &c., udastaḥ &c., parāstaḥ &c., nirākṛtaḥ -tā -taṃ apākṛtaḥ &c., niṣkāsitaḥ &c., vahiṣkṛtaḥ &c., dūrīkṛtaḥ &c., nirdhūtaḥ -tā -taṃ avadhūtaḥ &c., nikṛtaḥ &c., viprakṛtaḥ &c., avakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avasṛṣṭaḥ &c., pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ; 'from office,' sthānabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sthānātprabhraṃśitaḥ &c., padacyāvitaḥ -tā -taṃ.

remover REMOVER

, s. apanetā m. (tṛ) apanāyakaḥ vināyakaḥ apahārakaḥ apahārī m. (n) hārī m., hārakaḥ haraḥ in comp., abhiharaḥ apakarṣī m. (n) apanodakaḥ apahaḥ in comp., haḥ in comp., ghraḥ in comp., nāśakaḥ nāśī m., antakaḥ in comp.; 'remover of obstacles,' vighnavināyakaḥ vighnahārī m., vighnaharaḥ vighnanāśakaḥ vighnanāśanaḥ; 'of fear,' bhayāpahaḥ; 'of disease,' rogaghnaḥ rogahaḥ rogāntakaḥ. 'of wind,' mārutāpahaḥ.

to remunerate To REMUNERATE

, v. a. See To RECOMPENSE, REWARD, COMPENSATE.

remunerated REMUNERATED

, p. p. gṛhītapāritoṣikaḥ -kā -kaṃ gṛhītavetanaḥ -nā -naṃ.

remuneration REMUNERATION

, s. pāritoṣikaṃ vetanaṃ phalaṃ nistāraḥ, see COMPENSATION.

rencounter RENCOUNTER

, s. See ENCOUNTER, CLASH, COLLISION.

to rend To REND

, v. a. dṝ (c. 9. dṛṇāti darituṃ -rītuṃ, c. 10. dārayati -yituṃ), vidṝ avadṝ bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid nirbhid vidal (c. 10. -dalayati -yituṃ), vidalīkṛ dal chid vyavachid vichid khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ); 'in two,' dvidhā bhid or chid dvikhaṇḍīkṛ.

render RENDER

, s. (One who tears) vidārakaḥ dārakaḥ vibhedakaḥ.

to render To RENDER

, v. a. (Pay back, restore) pratidā punar dā. pratyṛ in caus. (pratyarpayati -yituṃ, rt. ). pratipad in caus.

--(Give, afford) dā pradā prayam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), pratiyam pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), in caus. (arpayati -yituṃ) upasthā in caus., upakḷp.

--(Cause to be, make, effect) kṛ jan (c. 10. janayati -yituṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), yuktaṃ -ktāṃ kṛ viśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ kal (c. 10. kalayati -yituṃ). Or more commonly expressed by the use of the caus. form of any verb; as, 'to render proud,' dṛṣ in caus. (darpayati -yituṃ); 'to render fat,' pyai in caus. (ppāyayati -yituṃ); 'to render illustrious,' yaśasvinaṃ kṛ kīrttiṃ dā.

--(Translate) bhāṣāntarīkṛ avatṝ.

rendered RENDERED

, p. p. (Restored) pratidattaḥ -ttā -ttaṃ pratyarpitaḥ -tā -taṃ pratipāditaḥ &c.

--(Given) dattaḥ -ttā -ttaṃ arpitaḥ &c.

--(Made, caused to be) kṛta in comp., jāta in comp., janitaḥ -tā -taṃ, or expressed by the pass, part. of the caus. form; 'rendered poor,' daridrīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'rendered proud,' jātadarpaḥ -rpā -rpaṃ darpitaḥ -tā -taṃ; 'rendered beautiful,' śobhitaḥ -tā -taṃ; 'rendered populous,' vāsitaḥ -tā -taṃ; 'rendered unfriendly,' vikāritaḥ -tā -taṃ.

rendering RENDERING

, s. (Version) bhāṣāntaraṃ pāṭhaḥ pāṭhāntaraṃ.

rendez-vous RENDEZ-VOUS

, s. samāgamasthānaṃ saṅgamasthānaṃ saṅketasthānaṃ saṅketasthalaṃ.

to rendez-vous To RENDEZ-VOUS

, v. n. saṅketasthāne samāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ) or saṃgam

rending RENDING

, s. vidāraḥ -raṇaṃ dāraṇaṃ vidaraḥ vibhedanaṃ bhidā sphuṭanaṃ.

renegade RENEGADE

, RENEGADO, s. svapakṣatyāgī m. (n) svadharmmatyāgī m., svadharmmabhraṣṭaḥ.

to renew To RENEW

, v. a. (Make new) navīkṛ navīnīkṛ navaṃ -vāṃ kṛ navīnaṃ -nāṃ kṛ nūtanaṃ -nāṃ -nīṃ kṛ nūtanīkṛ.

--(Restore to a former state repair) pūrvvavat kṛ pūrvvāvasthāṃ or pūrvvadaśāṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ) or (c. 1. nayati netuṃ), pratisamādhā pratikṛ pratisaṃkṛ uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), uddharaṇa kṛ jīrṇoddhāraṃ kṛ.

--(Make or do again) punaḥ kṛ vāraṃ bāraṃ kṛ muhuḥ kṛ.

--(Begin again) punar ārabh punarārambhaṃ kṛ.

renewable RENEWABLE

, a. navīkaraṇīyaḥ -yā -yaṃ punaḥkaraṇīyaḥ &c., uddharaṇīyaḥ &c.

renewal RENEWAL

, s. (Making new) navīkaraṇaṃ navīnīkaraṇaṃ nūtanīkaraṇaṃ. (Restoration to a former state, repairing) pūrvvavatkaraṇaṃ pratisramādhānaṃ sandhānaṃ samādhānaṃ uddharaṇaṃ uddhāraḥ jīrṇoddhāraḥ.

--(Doing again, beginning again) punaḥkaraṇaṃ punarārambhaḥ.

renewed RENEWED

, p. p. nabīkṛtaḥ -tā -taṃ mabīnīkṛtaḥ &c., punaḥkṛtaḥ &c., pūrvvavatkṛtaḥ &c.

to renounce To RENOUNCE

, v. a. (Disown, disclaim) pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nihnu (c. 2. -hnute -hnotuṃ), apahu nirasa (c. 4. -asyati -situṃ), apās udas vyudas nirākṛ pratyācakṣ na svīkṛ na grah na aṅgīkṛ.

--(Relinquish) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj saṃtyaj hā (c. 3. jahāti hātuṃ), vihā apahā apāhā utsṛj (c. 6. -sṛjati sraṣṭuṃ) visṛj avasṛj vyapasṛj apasṛj projjh (c. 6. -ujjhati -jjhituṃ), ujjh pṛṣṭataḥ kṛ; 'to renounce the world,' sannyas sannyāsaṃ kṛ sarvvasaṅgān parityaj.

renounced RENOUNCED

, p. p. pratyākhyātaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., nirastaḥ -stā -staṃ apāstaḥ &c., sannyastaḥ &c.

to renovate To RENOVATE

, v. a. navīkṛ navīnīkṛ nūtanīkṛ pūrvvavatkṛ. See To RENEW.

renovated RENOVATED

, p. p. navīkṛtaḥ -tā -taṃ pūrvvatkṛtaḥ &c. See RENEWED.

renovation RENOVATION

, s. navīkaraṇaṃ navīnīkaraṇaṃ navatā navīnatā nūtanāvasthā tavatāprāptiḥ f., uddhāraḥ. See RENEWAL.

renown RENOWN

, s. kīrttiḥ f., khyātiḥ f., yaśas n., viśrutiḥ f., pratipattiḥ f., prakhyātiḥ f., pratikhyātiḥ f., ākhyā prakhyā. See FAME.

renowned RENOWNED

, a. kīrttimān -matī -mat (t) yaśasvī -svinī -svi (n) khyātaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ &c., prakhyātaḥ &c., prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ suprasiddhaḥ &c., jagatprasiddhaḥ &c., khyātyāpannaḥ -nnā -nnaṃ pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ ākhyāsampannaḥ -nnā -nnaṃ prathitaḥ -tā -taṃ viśrutaḥ &c., mahāyaśāḥ -śāḥ -śaḥ (s) prāptayaśāḥ &c., kīrttiyutaḥ -tā -taṃ kīrttiyuktaḥ -ktā -ktaṃ nāmadhārī &c., rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

rent RENT

, p. p. (Torn) vidāritaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dāritaḥ &c., dīrṇaḥ &c., pravidāritaḥ &c., dalitaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ &c., bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ &c., pāṭitaḥ -tā -taṃ sphuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sphuṭitaḥ -tā -taṃ.

rent RENT

, s. (Tear) chidraṃ bhedaḥ bhittiḥ f., bhaṅgaḥ vidaraḥ darī dāraṇaṃ chedaḥ.

--(Revenue) karaḥ mahākaraḥ utpannaṃ, see PRODUCE.

--(Sum paid for any thing held of another) karaḥ mūlyaṃ; 'raising the rent of land,' paricāyyaḥ.

to rent To RENT

, v. a. (Grant the possession of lands &c., by lease, for a certain sum) paṭṭolikāpūrvvaṃ nirūpitamūlyamapekṣya kṣetragṛhādi paraprayojanīyaṃ dā āvihitakālād vārṣikamūlyamapekṣya kṣetragṛhādi parahaste samṛ in caus.

--(Take or hold by lease) paṭṭolikāpūrvvaṃ vārṣikamūlyaṃ pratijñāya kṣetragṛhādi parahastād grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or parahastād gṛhītvā prayuj or parahastād gṛhītvā adhyās or adhivas.

rental RENTAL

, RENT-ROLL, s. karaparisaṃkhyā karaparisaṃkhyāpatraṃ.

renter RENTER

, s. (One who leases) paṭṭadāyī m. (n) paṭṭadaḥ.

--(One who takes on lease) paṭṭādāyī m. (n) paṭṭagrāhī m., paṭṭadhārī m., paṭṭolikāghārī m.

renunciation RENUNCIATION

, s. pratyākhyānaṃ pratyādeśaḥ tyāgaḥ parityāgaḥ utsargaḥ utsarjanaṃ visargaḥ visarjanaṃ nirasanaṃ nirāsaḥ projjhanaṃ varjanaṃ parihāraḥ asvīkāraḥ agrahaṇaṃ; 'of the world,' sakhyāsaḥ sakhyāsitvaṃ sarvvasaṅgaparityāgaḥ.

repaid REPAID

, p. p. pratidattaḥ -ttā -ttaṃ pratyarpitaḥ -tā -taṃ pratikṛtaḥ -tā -taṃ.

to repair To REPAIR

, v. a. (Restore to a sound state, after decay, &c.) pratisanādhā (c. 3. -dadhāti -dhatte -dhātuṃ), punaḥ samādhā punaḥ sandhā uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), uddhāraṃ kṛ jīrṇoddhāraṃ kṛ jīrṇoddharaṇaṃ kṛ pratikṛ pratisaṃkṛ punaḥ svasthaṃ -sthāṃ kṛ or svasthīkṛ punaḥ susthaṃ -sthāṃ kṛ or sustha (nom. susthayati -yituṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), pūrvvavat kṛ sandhānaṃ kṛ pratisamādhāmaṃ kṛ.

--(Make good a loss) kṣatiṃ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or sampṝ kṣatipūraṇaṃ kṛ kṣatiniṣkṛtiṃ kṛ kṣatiṃ niṣkṛ or śuṣ (c. 10. śodhayati -yituṃ), hānipūraṇaṃ kṛ hānipratikāraṃ kṛ.

to repair To REPAIR

, v. n. (Have recourse, go to) āśri (c. 1. -ayati -yituṃ), śri āśrayaṇaṃ kṛ śaraṇārthaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or āgam or upagam or abhigam or pratigam or (c. 2. yāti -tuṃ) or abhiyā or pratyāyā or i (c. 2. eti -tuṃ), abhyupe.

repair REPAIR

, s. pratisamādhānaṃ sandhānaṃ punaḥ sandhānaṃ samādhānaṃ sādhanaṃ uddhāraḥ jīrṇoddhāraḥ jīrṇoddharaṇaṃ pratikāraḥ pratīkāraḥ pratikaraṇaṃ svasthakaraṇaṃ susthakaraṇaṃ pūrvvavatkaraṇaṃ.

repaired REPAIRED

, p. p. jīrṇoddhṛtaḥ -tā -taṃ punaḥ sandhitaḥ -tā -taṃ yunaḥ sādhitaḥ &c., pratisamāhitaḥ &c., punaḥ samāhitaḥ &c., pūrvvavatkṛtaḥ &c., pratikṛtaḥ &c., svarsthākṛtaḥ &c., svasthaḥ -sthā -sthaṃ susthīkṛtaḥ &c., susthitaḥ &c.

repairer REPAIRER

, s. jīrṇoddhārakaḥ jīrṇoddharttā m. (rttṛ) sandhātā m. (tṛ).

reparable REPARABLE

, a. sandheyaḥ -yā -yaṃ samādheyaḥ &c., pratisamādheyaḥ &c., sādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ sādhanīyaḥ -yā -yaṃ pratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ uddhāryyaḥ &c. uddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

reparation REPARATION

, s. (Repair), see above.

--(Amends) kṣatipūraṇaṃ hānipūraṇaṃ kṣatiniṣkṛtiḥ f., hāniniṣkṛtiḥ f., kṣatiśodhanaṃ. See INDEMNITY, COMPENSATION.

repartee REPARTEE

, s. rasikottaraṃ sarasottaraṃ sarasapratyuktiḥ f., bhaṅgiḥ f.

repast REPAST

, s. āhāraḥ bhojanaṃ bhakṣaṇaṃ bhakṣikā aśanaṃ prāśanaṃ abhyāhāraḥ; 'light repast,' laghubhojanaṃ laghvāhāraḥ alpāhāraḥ upāhāraḥ phalāhāraḥ.

to repay To REPAY

, v. a. pratidā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), punar dā or pradā punar ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) pratyṛ punaḥ pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or prayam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ), nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), pratikṛ.

--(Requite) pratikṛ niryat pratiphala (nom. pratiphalayati -yituṃ); 'to repay a kindness,' pratyupakāraṃ kṛ pratyupakṛ; 'an injury,' pratyapakṛ pratyapakāraṃ kṛ.

--(Compensate) pratiphalaṃ dā niṣkṛtiṃ dā or kṛ nistāraṃ kṛ apākṛ niṣkṛ, see To COMPENSATE, RECOMPENSE.

repayment REPAYMENT

, s. pratidānaṃ punardānaṃ pratyarpaṇaṃ punararpaṇaṃ pratipādanaṃ punaḥpratipādanaṃ niryātanaṃ nivarttanaṃ pratiphalaṃ. See REQUITAL, RECOMPENSE, COMPENSATION.

to repeal To REPEAL

, v. a. parāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), nivṛt pracāraparāvarttaṃ kṛ pracāranivarttanaṃ kṛ lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ pracāralopaṃ kṛ. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), pracārakhaṇḍanaṃ kṛ avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) pracārabhaṅgaṃ kṛ pracārabhañjanaṃ kṛ ucchid ucchedaṃ kṛ pracārocchedaṃ kṛ pracārarodhaṃ kṛ.

repeal REPEAL

, s. parāvarttaḥ -rttanaṃ nivarttanaṃ pracāraparāvarttaḥ pracāranivarttanaṃ lopaḥ pracāralopaḥ khaṇḍanaṃ avaropaḥ -paṇaṃ bhaṅgaḥ pracārabhaṅgaḥ anuśayaḥ ucchedaḥ niruddharaṇaṃ.

repealable REPEALABLE

, a. parāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ nivarttyaḥ &c., lopanīyaḥ -yā -yaṃ.

repealed REPEALED

, p. p. parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ parāvarttitaḥ -tā -taṃ nivarttitaḥ &c., nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ khaṇḍitaḥ -tā -taṃ avaropitaḥ &c., ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

repealer REPEALER

, s. parāvarttakaḥ lopakārī m. (n) parāvarttavādī m. (n).

to repeat To REPEAT

, v. a. (Say again) punar vad (c. 1. vadati -dituṃ), anuvad muhur vad anuvac (c. 2. -vakti -ktuṃ), punar vac punaruktiṃ kṛ punarvacanaṃ kṛ muhurvacanaṃ kṛ āmreḍ (c. 1. -sbeḍati -ḍituṃ), punar bhāṣ muhurbhāṣāṃ kṛ.

--(Do or make again) punaḥ kṛ punaḥ punaḥ kṛ muhuḥ kṛ punar vidhā punar anuṣṭhā or āvṛt in caus., muhur anuṣṭā vāraṃ vāraṃ kṛ.

--(Rehearse. recite) paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), sampaṭh anuvad kath (c. 10. kathayati -yituṃ), ākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), samākhyā śru (c. 10. śrāvayati -yituṃ), gṝ (c. 9. gṛṇāti garituṃ -rītuṃ), paṭhanaṃ kṛ.--

--(Tell) kath vad.

--(A sound or word) āmreḍ āmreḍanaṃ kṛ.

repeated REPEATED

, p. p. (Said again) punaruktaḥ -ktā -ktaṃ muhuruktaḥ &c., punarbhāṣitaḥ -tā -taṃ; 'said twice,' dviruktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Done again or often) punaḥ kṛtaḥ -tā -taṃ punarāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ punarāvattitaḥ -tā -taṃ punaḥ punaḥ kṛtaḥ &c., muhuḥ kṛtaḥ &c., vāraṃ vāraṃ kṛta &c., paunaḥpunikaḥ -kī -kaṃ abhīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'twice,' dvirāvṛtta. &c.

--(Recited, told) paṭhitaḥ -tā -taṃ kathitaḥ &c.

repeatedly REPEATEDLY

, adv. punaḥ punar muhus muhurmuhus vāraṃ vāraṃ anuvāraṃ asakṛt bhūyas bhūyobhūyas bahuvāraṃ vāreṇa śaśvat anekaśas.

repeater REPEATER

, s. anuvādakaḥ anuvādīṃ m. (n) kathakaḥ ākhyāyakaḥ.

to repel To REPEL

, v. a. pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), parāhan vyāhan pratisṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), apās prativṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), nivṛ vṛ apānud (c. 6. -nudati -nottuṃ), vyapānud apanud pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), samavakṣip pratibādh (c. 1. -bādhate -dhituṃ), niras (c. 4. -asyati -asitaṃ), apāsṛ parās nirākṛ apākṛ pratikṛ apoh (c. 1. -ūhate -hituṃ), apāvṛt in caus., pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), nivṛt in caus. See To RESIST.

repelled REPELLED

, p. p. parāhataḥ -tā -taṃ pratihataḥ &c., vyāhataḥ &c., pratisāritaḥ -tā -taṃ prativāritaḥ &c., parāstaḥ -stā -staṃ nirastaḥ &c., nirākṛtaḥ &c., apāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ apanoditaḥ -tā -taṃ.

repellent REPELLENT

, REPELLING, a. or part. pratighātī -tinī -ti (n) prativārakaḥ -kā -kaṃ nivārakaḥ &c., prativāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pratisārakaḥ &c., pratikārakaḥ -kā -kaṃ; 'a repellent,' pratikāraḥ -raṃ pratīkāraḥ -raṃ.

repelling REPELLING

, s. pratighātaḥ -tanaṃ pratisāraṇaṃ prativāraṇaṃ nivāraṇaṃ vāraṇaṃ nirākaraṇaṃ nirasanaṃ parāsanaṃ pratikāraḥ pratikaraṇaṃ.

to repent To REPENT

, v. n. (Feel regret or remorse) anutap in pass. (-tapyate) paścāt tap pratyanutap paścāt santap tap manasā tap anuśuc (c. 1. -śocati -cituṃ), paścāt śuc khid in pass. (khidyate) paścāt khid anuśi (c. 2. -śete -śayituṃ), pāpasmṛtyā pīḍ in pass., anutāpaṃ kṛ paścāttāpaṃ kṛ anutaptaḥ -ptā -ptaṃ bhū santaptaḥ &c. bhū anuśokaṃ kṛ anuśayaṃ kṛ.

--(Change the mind) manaḥ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or parāvṛt or vyāvṛt anyamānasībhū.

repentance REPENTANCE

, s. paścāttāpaḥ anutāpaḥ santāpaḥ paścātsantāpaḥ manastāpaḥ anuśokaḥ anuśocanaṃ anuśayaḥ duṣkṛtakhedaḥ pāpakhedaḥ khedaḥ paścātkhedaḥ anvādhiḥ m., paścācchokaḥ vimūritaṃ vipratīsāraḥ vipratisāraḥ nivarttanaṃ paścāttāpabuddhiḥ f., anutāpabuddhiḥ f.

--(Change of mind) manaḥparivarttanaṃ manaḥparāvarttanaṃ manovyāvarttaḥ.

repentant REPENTANT

, a. anutāpī -pinī -pi (n) paścāttāpī &c., anutaptaḥ -ptā -ptaṃ anuśocakaḥ -kā -kaṃ anuśayī -yinī &c., paścāttāpayuktaḥ -ktā -ktaṃ paścāttāpānvitaḥ -tā -taṃ jātānutāpaḥ -pā -paṃ jātapaścāttāpaḥ &c., jātānuśokaḥ -kā -kaṃ jātānuśayaḥ -yā -yaṃ pāpasmṛtipīḍitaḥ -tā -taṃ nuṣkṛtasmṛtipīḍitaḥ &c., jātakhedaḥ -dā -daṃ khedānvitaḥ &c., anutāpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi paścāttāpabuddhiḥ &c., śākuṇaḥ -ṇī -ṇaṃ.

repented REPENTED

, p. p. anuśocitaḥ -tā -taṃ paścāt śocitaḥ &c., anuśayitaḥ &c.

repercussion REPERCUSSION

, s. pratighātaḥ pratihatiḥ f., pratihananaṃ pratisāraṇaṃ parāpatanaṃ.

repercussive REPERCUSSIVE

, a. pratighātī -tinī -ti (n) parāghātī &c., pratisārakaḥ -kā -kaṃ.

repertory REPERTORY

, s. kopaḥ kopāgāraṃ bhāṇḍāgāraṃ sañcayāgāraṃ bhāṇḍagṛhaṃ.

repetition REPETITION

, s. (Saying again) anuvādaḥ punarvādaḥ punaruktiḥ f., paunaruttayaṃ punaḥkathanaṃ punarvacanaṃ punaruccāraṇaṃ muhurvacanaṃ muhurbhāpā punarbhāpā anulāpaḥ; 'saying twice,' dviruktiḥ f.

--(Doing again) punaḥkaraṇaṃ muhuḥkaraṇaṃ punarvidhānaṃ punaranuṣṭhānaṃ punarāvṛttiḥ f., punarāvarttanaṃ āvṛttiḥ f., āvarttanaṃ paunaḥpunyaṃ; 'doing twice,' dvirāvṛttiḥ f.

--(Of a word or sound) āmreḍanaṃ āmreḍitaṃ.

--(A word repeated) kathitapadaṃ kathitavākyaṃ.

--(Of an act) kriyāsamabhihāraḥ kriyāvṛttiḥ f.

--(Recital, rehearsal) paṭhanaṃ pāṭhaḥ anuvādaḥ; 'from memory,' abhyasanaṃ abhyāsaḥ.

to repine To REPINE

, v. n. vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), śuc (c. 1. śocati -cituṃ). tap in pass. (tapyate) paritap santap ātmānaṃ tap in caus. or vyath in caus., khid in pass. (khidyate) avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), glai pariglai mlai.

repining REPINING

, s. ātmavyathā manastāpaḥ manaḥsantāpaḥ manovyathā avasādaḥ.

to replace To REPLACE

, v. a. (Put again in its place) svasthāne punar ṛ in caus. (arpayati -yituṃ) or punar dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ) or punar ādhā or punaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or punar nyas pratisṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), punarādhānaṃ kṛ punararpaṇaṃ kṛ punaḥsthāpanaṃ kṛ.

--(Supply the place of) upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), upasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), upasarjanaṃ kṛ pratinidhiṃ dā.

replaced REPLACED

, p. p. punararpitaḥ -tā -taṃ punaḥsthāpitaḥ &c., pratisāritaḥ &c.

to replenish To REPLENISH

, v. a. pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), punaḥ pṝ punaḥ sampṝ.

replenished REPLENISHED

, p. p. pūritaḥ -tā -taṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

replete REPLETE

, a. pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ &c., payāptaḥ -ptā -ptaṃ pūritaḥ -tā -taṃ saṃkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ &c., āḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ in comp., mayaḥ -yī -yaṃ in comp.; 'replete with knowledge,' vidyāpūrṇaḥ &c., sampūrṇavidyaḥ -dyā -dyaṃ; 'with guile,' māyāmayaḥ &c.

repletion REPLETION

, s. (State of being completely filled) pūrṇatā paripūrṇatā sampūrṇatā paryāptiḥ f., pūrttiḥ f., āpūrttiḥ f., paripūrttiḥ f., ābhogaḥ.

--(Fulness of the blood or system from eating, &c.) atipuṣṭiḥ f., atisauhityaṃ raktabāhulyaṃ raktavṛddhiḥ f., raktādhikyaṃ.

replicant REPLICANT

, s. uttaravādī m. (n) prativādī m., uttarapakṣī m.

replied REPLIED

, p. p. pratyuktaḥ -ktā -ktaṃ punaruktaḥ &c. See ANSWERED.

to reply To REPLY

, v. a. prativac (c. 2. -vakti -ktuṃ), prativad (c. 1. -vadati -dituṃ), punar vad anuvad punar vac pratibrū punar brū pratibhāṣ punar bhāṣ pratibhaṇ punar bhaṇ; 'he replied,' pratyuvāca punarāha pratyāha; see To ANSWER.

--(In law) uttaraṃ vad uttaraṃ kṛ prativad.

reply REPLY

, s. (Answer) prativacanaṃ prativākyaṃ pratyuktiḥ f., pratyuktaṃ uttaraṃ pratyuttaraṃ prativāk f. (c) prativādaḥ prativāṇī -ṇiḥ f.

--(In disputation) uttaraṃ pratyuttaraṃ kakṣā udgrāhaḥ koṭiḥ f., pratyarthaṃ.

to report To REPORT

, v. a. (Give an account, relate) āvid (c. 10. -vedayati -yituṃ), nivid vid ākhyā khyā in caus., jñā in caus., vijñā in caus., kath saṃkath śaṃs budh in caus.

--(Give an official account) adhikārapūrvvaṃ vijñāpanaṃ kṛ or āvedanaṃ kṛ or vijñā in caus.

report REPORT

, s. (Account given, statement) āvedanaṃ vijñāpanaṃ vijñaptiḥ f., vādaḥ kathā; 'written report,' āvedanapatraṃ vijñāpanapatraṃ lekhaḥ.

--(Rumor, common talk) pravādaḥ janapravādaḥ janavādaḥ janaśrutiḥ f., janavārttā janaravaḥ janavadantī lokapravādaḥ lokavārttā vārttā kiṃvadantī vadantī vādaḥ upaśrutiḥ f., ravaḥ vṛttāntaḥ ākhyā carcā udghoṣaḥ,

--(Reputation) kīrttiḥ f., khyātiḥ f., yaśas n.; 'good report,' sukhyātiḥ f.; 'evil,' kukhyātiḥ f., kukīrttiḥ f., akīrttiḥ f., kaulīnaṃ.

--(Sound, noise) śabdaḥ dhvaniḥ m., kvaṇaḥ -ṇitaṃ.

reported REPORTED

, p. p. (Related) āveditaḥ -tā -taṃ kathitaḥ &c., vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ vijñāpitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ &c., śaṃsitaḥ &c.

--(Rumored) ghoṣitaḥ -tā -taṃ udghoṣitaḥ &c., kīrttitaḥ &c.

[Page 679a]
reporter REPORTER

, s. vṛttāntalekhakaḥ samācāralekhakaḥ vākyasāralekhakaḥ.

to repose To REPOSE

, v. n. (Lie, rest) śī (c. 2 śete śayituṃ), saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), śayanaṃ kṛ, see To LIE.

--(Rest on) avalamb samālamb saṃśri samāśri upāśri nilī avalambanaṃ kṛ.

--(Confide in) viśvas viśrambh.

repose REPOSE

, s. viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., viśramaḥ śamaḥ śāntiḥ virāmaḥ śramachedaḥ klāntichedaḥ śramanivṛttiḥ f., nirvṛtiḥ f., śīḥ f.

reposed REPOSED

, p. p. viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ gataśramaḥ -mā -maṃ gataklamaḥ &c., naṣṭaśramaḥ &c., apahṛtaśramaḥ &c., nivṛttaśramaḥ &c., chinnaklāntiḥ -ntiḥ -nti.

to reposit To REPOSIT

, v. a. nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), nyam (c. 4. -asyati -asituṃ), nyāsīkṛ rakṣaṇārthaṃ nyas or nidhā rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), saṃrakṣ nidhiṃ kṛ.

reposited REPOSITED

, p. p. nyastaḥ -stā -staṃ nihitaḥ -tā -taṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ.

repository REPOSITORY

, s. nidhiḥ m., nidhānaṃ ādhāraḥ koṣaḥ āgāraṃ bhāṇḍaṃ bhājanaṃ pānaṃ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ rakṣaṇasthānaṃ; 'of corn,' dhānyāgāraṃ dhānyakoṣṭhakaṃ.

to reprehend To REPREHEND

, v. a. See To BLAME, REPROVE, &c.

reprehensible REPREHENSIBLE

, a. nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ vigarhyaḥ &c., paribhāṣaṇīyaḥ &c., dūṣaṇīyaḥ &c., dūṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ dūṣaṇārhaḥ -rhā -rhaṃ doṣavān -vatī -vat (t) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ nindāpātraṃ nindābhājanaṃ paribhāṣaṇīyaḥ &c.

reprehension REPREHENSION

, s. nindā -ndanaṃ upālambhaḥ. See REPROOF, BLAME.

to represent To REPRESENT

, v. a. (Exhibit) dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), pradṛś, see To SHOW.

--(Describe) varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ), anuvarṇ vivṛ nirūp; 'in writing or drawing,' likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ālikh vilikh.

--(Personate) rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), abhinī veṣaṃ dhṛ or bhṛ.

--(State respectfully) nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) nivedanaṃ kṛ vijñāpanaṃ kṛ.

--(Stand in the place of) pratinidhir bhū or as pratibhūr as pratipuruṣo bhū or as.

representation REPRESENTATION

, s. (Act of exhibition) darśanaṃ pradarśanaṃ prakāśanaṃ; 'on the stage,' abhinayaḥ -yanaṃ.

--(Description) varṇanaṃ -nā anuvarṇanaṃ upavarṇaṃ nirūpaṇaṃ.

--(Respectful statement) nivedanaṃ vijñāpanaṃ -nā vijñaptiḥ f., āvedanaṃ upanyāsaḥ upapādanaṃ,

--(Delineation, sketch) ālekhyaṃ ālekhanaṃ lekhyaṃ.

--(Image, likeness, picture) pratirūpaṃ pratikṛtiḥ f., pratimā pratimānaṃ pratimūrttiḥ f., mūrttiḥ f., pratinidhiḥ m., prativimbaṃ praticchāyā praticchandaḥ -ndakaṃ citraṃ citralekhā.

representative REPRESENTATIVE

, a. pradarśakaḥ -kā -kaṃ udbādhakaḥ -kā -kaṃ pratirūpakaḥ &c.

representative REPRESENTATIVE

, s. pratinidhiḥ m., pratibhūḥ m., pratipuruṣaḥ upasarjanaṃ.

represented REPRESENTED

, p. p. (Exhibited) darśitaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ &c.

--(Described) varṇitaḥ -tā -taṃ.

--(In a picture, &c.) citralikhitaḥ -tā -taṃ ālikhitaḥ &c., see PAINTED.

--(Stated respectfully) niveditaḥ -tā -taṃ āveditaḥ &c., vijñāpitaḥ &c., vijñaptaḥ -ptā -ptaṃ upanyastaḥ -stā -staṃ upapāditaḥ &c.

--(Having substitutes) sapratinidhiḥ -dhiḥ -dhi sapratibhūḥ -bhūḥ -bhu.

to repress To REPRESS

, v. a. nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), saṃyam.

repressed REPRESSED

, p. p. nigṛhītaḥ -tā -taṃ saṃyataḥ &c., jātanigrahaḥ -hā -haṃ.

repression REPRESSION

, s. nigrahaḥ -haṇaṃ saṃyamaḥ -manaṃ nigṛhītiḥ f., yantraṇaṃ.

repressive REPRESSIVE

, a. niyāmakaḥ -kā -kaṃ nigrahakārī -riṇī -ri (n).

reprieve REPRIEVE

, a. daṇḍavilambaḥ -mbanaṃ daṇḍanavilambaḥ ākālāntarād daṇḍatyāgaḥ or daṇḍayāpanaṃ daṇḍakālayāpanaṃ daṇḍakālāntaranayanaṃ parāvarttaḥ daṇḍakāla- parāvarttaḥ daṇḍaparāvarttaḥ.

to reprieve To REPRIEVE

, v. x. daṇḍavilambanaṃ kṛ daṇḍāvalambaṃ kṛ ākālāntarād daṇḍanaṃ tyaj or in caus., śikṣāvilambanaṃ kṛ daṇḍaṃ or daṇḍakālaṃ parāvṛt (c. 10 -varttayati -yituṃ), daṇḍakālaparāvarttaṃ kṛ prāṇadānaṃ kṛ prāṇadaṇḍavilambaṃ kṛ.

to reprimand To REPRIMAND

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), garh vigarh abhiśaṃs kṣip bharts śabdatāḍanaṃ kṛ mukhadaṇḍanaṃ kṛ vāgdaṇḍaṃ kṛ dhigdaṇḍaṃ kṛ. See To REPROVE.

reprimand REPRIMAND

, s. upālambhaḥ vāgdaṇḍaḥ śabdadaṇḍaḥ śabdatāḍanaṃ dhigdaṇḍaḥ mukhadaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ pratyādeśaḥ pratyādeśavākyaṃ bhartsanavākyaṃ abhiśaṃsanaṃ nindā.

reprimanded REPRIMANDED

, p. p. upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa abhiśastaḥ &c.

to reprint To REPRINT

, v. a. punar mudra (nom. mudrayati -yituṃ), punar mudrīkṛ.

reprinted REPRINTED

, p. p. punarmudritaḥ -tā -taṃ punarmudrīkṛtaḥ &c., punarmudrāṅkitaḥ &c.

reprisal REPRISAL

, s. pratyapahāraḥ pratyapaharaṇaṃ pratyapakāraḥ pratyapakaraṇaṃ pratipīḍanaṃ kṣatipūraṇārtham apaharaṇaṃ or apahāraḥ hānipūraṇārthaṃ pratyapaharaṇaṃ or pratiharaṇaṃ.

to reproach To REPROACH

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), vinind pratinind praṇind tiraskṛ parivad (c. 1. -vadati -dituṃ), paribhāṣ (c. 1. -bhāṣate -ṣituṃ), upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), garh vigarh parigarh kuts abhikuts bharts apavad ākruś samākruś upakruś gup in des., tarj kṣip adhikṣip doṣam āruh in caus., doṣaṃ kṣip doṣāropaṃ kṛ doṣīkṛ vākpāruṣyaṃ kṛ dhikkṛ dhikpāruṣyaṃ kṛ. See To BLAME, CENSURE.

reproach REPROACH

, s. nindā -ndanaṃ tiraskāraḥ tiraskriyā parivādaḥ parīvādaḥ paribhāṣā -ṣaṇaṃ garhā -rhaṇaṃ upālambhaḥ upakrośaḥ ākrośaḥ jugupsā paruṣoktiḥ f., paruṣavacanaṃ vākpāruṣyaṃ dhikpāruṣyaṃ dhikkriyā durvākyaṃ duruktaṃ kutsā ghṛṇā ṛtīyā paryanuyogaḥ arttanaṃ vācyatā vacanīyatā hṛṇīyā rījyā chiḥ m., apakāragīḥ f.

reproachable REPROACHABLE

, a. nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ paribhāṣaṇīyaḥ &c., garhyaḥ -rhyā -ryaṃ.

reproached REPROACHED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ &c., upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ paribhāṣitaḥ &c., garhitaḥ &c., abhikruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhikkṛtaḥ &c.

reproachful REPROACHFUL

, a. (Opprobrious) nindakaḥ -kā -kaṃ parivādakaḥ &c., kutsāvādī -dinī -di (n) nindātmakaḥ &c., ghṛṇākaraḥ -rā -raṃ nindāmayaḥ -yī -yaṃ.

--(Shameful) garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ lajjākaraḥ -rā -rī -raṃ lajjāpradaḥ -dā -daṃ.

reproachfully REPROACHFULLY

, adv. saninda nindayā satiraskāraṃ sāsūyaṃ saparivādaṃ.

reprobate REPROBATE

, a. duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durācāraḥ -rā -raṃ durātmā -tmā -tma (n) dharmmavāhyaḥ -hyā -hyaṃ tyaktadharmmā -rmmā -rmma(n) duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ pāpātmā &c., pāpacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) tyaktalajjaḥ -jjā -jjaṃ duḥśīlaḥ -lā -laṃ.

reprobate REPROBATE

, s. duṣṭajanaḥ kulanāśaḥ -śanaḥ vṛṣalaḥ hataparalokā.

to reprobate To REPROBATE

, v. a. garh (c. 1. garhate -rhituṃ), vigarh garhāpūrvvam asammatiṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), nind (c. 1. nindati -ndituṃ), ghṛṇāṃ kṛ nyakkṛ.

reprobated REPROBATED

, p. p. garhitaḥ -tā -taṃ garhāpūrvvaṃ ninditaḥ &c., vigarhitaḥ &c.

reprobation REPROBATION

, s. (Act) garhā -rhaṇaṃ vigarhaṇaṃ -ṇā nindā -ndanaṃ ghṛṇā.

--(State) atiduṣṭatā tyaktatvaṃ garhyatā.

to re-produce To RE-PRODUCE

, v. a. pratyutpad (c. 10. -pādayati -srituṃ), punar utpad or jan.

reproduced REPRODUCED

, p. p. pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ pratyutpāditaḥ -tā -taṃ punarutpannaḥ &c.

reproduction REPRODUCTION

, s. pratyutpādanaṃ pratyutpattiḥ f., punarutpādanaṃ punarutpattiḥ f.

reproof REPROOF

, s. nindā -ndanaṃ paribhāṣaṇaṃ parivādaḥ parīvādaḥ upālambhaḥ pratyādeśaḥ nindāvākyaṃ bhartsanavākyaṃ bhartsanā vāgdaṇḍaḥ mukhadaṇḍaḥ śabdadaṇḍaḥ. See CENSURE, CHIDING.

[Page 680a]
reprovable REPROVABLE

, a. nindyaḥ -ndyā -ndyaṃ nindanīyaḥ -yā -yaṃ paribhāṣaṇīyaḥ &c.

to reprove To REPROVE

, v. a. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind vinind praṇind pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), upālan (c. 1. -labhate -labdhuṃ), parivad apavad paribhāṣ apabhāṣ garh vigarh bharts gup in des., kuts abhikuts kṣip adhikṣip tiraskṛ vāgdaṇḍaṃ kṛ ākruś upakruś dhikkṛ. See To CENSURE.

reproved REPROVED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

reprover REPROVER

, s. nindakaḥ pratyādeśakaḥ parivādakaḥ vāgdaṇḍakārī m. (n).

reptile REPTILE

, s. uragaḥ urogāmī m. (n) urogaḥ urogamaḥ uraṅgaḥ uraṅgamaḥ sarpaḥ sarīsṛpaḥ sarpī m. (n) kṛmiḥ m., vilavāsī m. (n) vilevāsā m., vilaukāḥ m. (s) apadaḥ apādaḥ bahupādaḥ.

reptile REPTILE

, a. (Creeping) sarpī -rpiṇī -rpi (n) sarpan -rṣantī -rṣat (t) sarpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Relating to a reptile) sārpaḥ -rpī -rpaṃ kṛmilaḥ -lā -laṃ.

republic REPUBLIC

, s. lokaprabhutvaṃ sarvvalokaprabhutvaṃ lokakarttṛkaprabhutvaṃ prajāprabhutvaṃ sarvvavarṇaprabhutvaṃ sarvvavarṇādhipatyaṃ sādhāraṇaprabhutvaṃ sādhāraṇādhipatyaṃ sādhāraṇajanaprabhutvaṃ lokasādhāraṇādhipatyaṃ sarvvaprajādhipatyaṃ lokakarttṛkarājyaṃ sāmānyajanakarttṛkarājyaṃ lokapālitaṃ rājyaṃ sādhāraṇajanapālitarājyaṃ prajāpālitarājyaṃ.

republican REPUBLICAN

, a. lokaprabhutvasambandhī -ndhinī -ndhi (n) prajāprabhutvasambandhī &c., lokādhipatyasambandhī &c., lokaprabhutvaviṣayakaḥ -kā -kaṃ lokaprabhutvānusārī &c., lokaprabhutvānurūpaḥ -pā -paṃ.

republican REPUBLICAN

, a. lokaprabhutvavādī m. (n) lokādhipatyapakṣapātī m., lokaprabhutvāvalambī m., prajādhipatyavādī m., prajādhipatyānugrāhī m., prajānāthaḥ lokanāthaḥ.

republicanism REPUBLICANISM

, s. lokaprabhutvapakṣapātaḥ lokādhipatyapakṣapātaḥ lokaprabhutvāvalambanaṃ prajādhipatyavādaḥ lokādhipatyānugrahaḥ.

to repudiate To REPUDIATE

, v. a. pratyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), nirākṛ niras pratthādiś tyaj parityaj pratyācakṣ nirnud apadhvaṃs. See To REJECT.

repudiated REPUDIATED

, p. p. pratyākhyātaḥ -tā -taṃ nirākṛtaḥ &c., pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

repudiation REPUDIATION

, s. pratyākhyānaṃ nirasanaṃ nirāsaḥ nirākaraṇaṃ nirākṛtiḥ f., tyāgaḥ parityāgaḥ pratyādeśaḥ, see REJECTION.

--(Divorce) vivāhasambandhatyāgaḥ vivāhasambandhamuktiḥ f., dāmpatyamuktiḥ f., bhāryyānirākaraṇaṃ.

repugnance REPUGNANCE

, REPUGNANCY, s. pratikūlatā prātikūlyaṃ virodhaḥ viruddhatā vaiparītyaṃ vimukhatā vimatiḥ f., adicchā.

repugnant REPUGNANT

, a. pratikūlaḥ -lā -laṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viparītaḥ -tā -taṃ virodhī -dhinī &c., vimukhaḥ -khā -khī -khaṃ. See OPPOSED, ADVERSE.

repulse REPULSE

, s. pratighātaḥ pratihatiḥ f., parāhananaṃ pratihananaṃ pratisāraṇaṃ nivāraṇaṃ vāraṇaṃ vyapākṛtiḥ f., vidravaḥ vidrāvaṇaṃ parājayaḥ apajayaḥ.

to repulse To REPULSE

, v. a. parāhan (c. 2. -hanti -luṃ), pratihan pratisṛ. See To REPEL.

repulsed REPULSED

, p. p. parāhataḥ -tā -taṃ pratihataḥ &c., vyāhataḥ &c., nihataḥ &c., āhataḥ &c., prahataḥ &c., pratisāritaḥ &c., pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vidrāvitaḥ &c., nivāritaḥ &c., vyapākṛtaḥ &c., parājitaḥ &c., pratyākhyātaḥ &c.

repulsion REPULSION

, s. pratisārakatvaṃ pratighātakatvaṃ pratisāraṇaguṇaḥ pratisāraṇaśaktiḥ f., pratihananaśaktiḥ f., pratihananaṃ pratisāraṇaṃ. See REPULSE.

repulsive REPULSIVE

, a. (Repelling) pratighātī -tinī -ti (n) pratighātakaḥ -kā -kaṃ pratisāgkaḥ -kā -kaṃ nivārakaḥ &c., vārakaḥ &c.

--(Forbidding) aprītijanakaḥ -kā -kaṃ trāsajanakaḥ &c., trāsakaraḥ -rī -raṃ amaṅgalaḥ -lā -laṃ aprasannamukhaḥ -khī -khaṃ.

reputable REPUTABLE

, a. (In good esteem) nānyaḥ -nyā -nyaṃ sammānyaḥ &c. mānanīyaḥ -yā -yaṃ ādaraṇīyaḥ &c., praśaṃsanīyaḥ &c., mānārhaḥ -rhā -rhaṃ sammānārhaḥ &c., śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Conferring reputation, not disgraceful) mānadaḥ -dā -daṃ mānapradaḥ &c., mānadāyī -yinī &c., yaśasyaḥ -syā -syaṃ yaśaskaraḥ -rī -raṃ kīrttikaraḥ -rī -raṃ khyātikaraḥ &c., supratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ alajjākaraḥ &c.

reputably REPUTABLY

, adv. samānaṃ yathā sukhyātir utpadyate tathāprakāreṇa.

reputation REPUTATION

, s. kīrttiḥ f., khyātiḥ f., vikhyātiḥ f., pratiṣṭhā samākhyā yaśas n., parikhyātiḥ f., pratikhyātiḥ f., pravikhyātiḥ prakīrttiḥ f., kīrttanā -naṃ pratipattiḥ f., prathā samprathā maryyādā samājñā prasiddhiḥ f., gauravaṃ cāritraṃ; 'one who has established a reputation,' labdhapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ prāptapratiṣṭhaḥ &c.; 'good reputation,' sukīrttiḥ f., satkīrttiḥ f., sukhyātiḥ f.; 'bad reputation,' kukīrttiḥ f., duṣkīrttiḥ f., akīrttiḥ apakīrttiḥ f., kukhyātiḥ f., akhyātiḥ f., ayaśas n., vācyatā.

to repute To REPUTE

, v. a. gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), vigaṇ man (c. 4. manyate mantuṃ, c. 10. mānayati -yituṃ), saṃkhyā parisaṃkhyā kṝt (c. 10. kīrttayati -yituṃ).

repute REPUTE

, s. kīrttiḥ f., khyātiḥ f., prasiddhiḥ f. See REPUTATION.

reputed REPUTED

, p. p. mataḥ -tā -taṃ gaṇitaḥ &c., vigaṇitaḥ &c., kīrttitaḥ &c.

request REQUEST

, s. (Entreaty) prārthanaṃ -nā arthanā abhyarthanā arthaḥ yācanā yācñā svārthanivedanaṃ arthavijñāpanā saniḥ -nī m. f.

--(Desire) ākāṃkṣā abhikāṃkṣā kāṃkṣā icchā eṣā adhyeṣaṇā.

--(State of being desired or held in estimation) apekṣā ākāṃkṣā mānyatā -tvaṃ mānanīyatā; 'general request,' lokamānyatā.

to request To REQUEST

, v. a. prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), abhyarth samprārth arth yāc (c. 1. yācati -te -cituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc saṃyāc arthaṃ nivid (c. 10. -bedayati -yituṃ) or vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) vṛ (c. 9. vṛṇīte varituṃ -rītuṃ, c. 10. vārayati -yituṃ), kāṃkṣ ākāṃkṣa abhikāṃkṣ.

requested REQUESTED

, p. p. prārthitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ &c., arthitaḥ &c., yācitaḥ &c., arditaḥ -tā -taṃ.

to require To REQUIRE

, v. a. (Ask, demand) prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ), yāc (c. 1. yācati -cituṃ), abhiyāc.

--(Need, call for) ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), abhikāṃkṣ kāṃkṣ arh (c. 1. arhati -rhituṃ), prārth; or expressed by bhū or as in conjunction with the nouns prayojanaṃ upayogaḥ or kāryyaṃ. See To NEED. The desid. form may sometimes be used to express the sense of 'require,' thus; 'three quantities being given, it is required to find a fourth,' trīn rāśīn nirdiśya caturtho jijñāsyate (desid. pass. of jñā).

required REQUIRED

, p. p. ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ abhikāṃkṣitaḥ &c., prārthitaḥ &c.

requisite REQUISITE

, a. ākāṃkṣitaḥ -tā -taṃ ākāṃkṣaṇīyaḥ -yā -ya abhikāṃkṣitaḥ &c., prayojanīyaḥ &c., prayojanārhaḥ -rhā -rhaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyaprāpaṇīyaḥ &c. See NEEDFUL.

requisite REQUISITE

, s. avaśyakavastu n., avaśyakadravyaṃ avaśyakaviṣayaḥ; 'requisites,' prayojanīyadravyasāmagrī upakaraṇasāhityaṃ. See NECESSARIES.

requisition REQUISITION

, s. ākāṃkṣā abhikāṃkṣā kāṃkṣā prārthanaṃ -nā abhyarthanaṃ -nā arthanā yācanaṃ -nā apekṣā -kṣaṇaṃ; 'is in requisition,' sevyatāṃ yāti.

requital REQUITAL

, s. (Recompense, return) pratiphalaṃ pratidānaṃ nistāraḥ niṣkṛtiḥ f., pratyupakāraḥ pāritoṣikaṃ upakāramokṣaḥ upakāraśuddhiḥ f., śuddhiḥ f., pariśodhaḥ parivarttanaṃ.

--(Retaliation) pratikāraḥ pratīkāraḥ pratikṛtiḥ f., pratikriyā pratyapakāraḥ pratikarmma n. (n) pratihiṃsā niryātanaṃ

to requite To REQUITE

, v. a. (Compensate, repay) pratiphalaṃ dā pratidā pratiphala (nom. pratiphalavati -yituṃ), niṣkṛtiṃ dā; pratyupakṛ; nistāra kṛ pāri toṣikaṃ dā.

--(Retaliate) pratikṛ vipratikṛ pratyapakṛ pratikāraṃ kṛ pratihiṃs (c. 1. -hiṃsati -situṃ, c. 7. -hinasti), niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ).

requited REQUITED

, p. p. pratiphalitaḥ -tā -taṃ pratikṛtaḥ &c., vipratikṛtaḥ &c., niryātitaḥ &c.

to resalute To RESALUTE

, v. a. pratyabhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), pratinand pratyabhivad pratyarc.

to rescind To RESCIND

, v. a. lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), parichid ucchid bhaṅgaṃ kṛ bhañj. See To REPEAL.

rescinded RESCINDED

, p. p. luptaḥ -ptā -ptaṃ khaṇḍitaḥ &c., ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ parichinnaḥ &c.

rescission RESCISSION

, s. lopaḥ khaṇḍanaṃ ucchedaḥ paricchedaḥ bhaṅgaḥ uddharaṇaṃ niruddharaṇaṃ avaropaḥ -paṇaṃ anuśayaḥ vipratipattiḥ f.; 'of sale,' krayānuśayaḥ. See REPEAL.

rescript RESCRIPT

, s. śāsanaṃ ājñāpatraṃ śāsanapatraṃ rājājñā nibandhaḥ.

to rescue To RESCUE

, v. a. trai (c. 1. trāyate trātuṃ), paritrai saṃtrai uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), parirakṣ abhirakṣ saṃrakṣ muc (c. 6. muñcati moktuṃ), c. 10. mocayati -yituṃ), vimuc nirmuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vimokṣ nistṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ), tṝ uddharaṇaṃ kṛ uddhāraṃ kṛ rakṣaṇaṃ kṛ; 'from confinement,' bandhanād muc.

rescue RESCUE

, s. trāṇaṃ paritrāṇaṃ uddharaṇaṃ uddhāraḥ samuddhāraḥ samuddharaṇaṃ rakṣā -kṣaṇaṃ parirakṣaṇaṃ nistāraḥ nistaraṇaṃ tāraṇaṃ muktiḥ f., mocanaṃ vimocanaṃ mokṣaḥ -kṣaṇaṃ parimokṣaṇaṃ; 'to the rescue!' trāhi trāyasva.

rescued RESCUED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ &c., trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trātaḥ -tā -taṃ rakṣitaḥ -tā -taṃ parirakṣitaḥ &c., muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ vimocitaḥ &c., nistāritaḥ &c.; 'from confinement,' muktabandhanaḥ -nā -naṃ bandhanamuktaḥ -ktā -ktaṃ.

rescuer RESCUER

, s. trātā m. (tṛ) uddharttā m. (rttṛ) rakṣakaḥ muktidātā m. (tṛ) uddhārakaḥ mocakaḥ nivarttakaḥ. See DELIVERER.

research RESEARCH

, s. anveṣaṇaṃ -ṇā paryeṣaṇaṃ -ṇā anusandhānaṃ parīṣṭiḥ f., saṃvīkṣaṇaṃ gaveṣaṇaṃ -ṇā nirūpaṇaṃ jijñāsā mīmāṃsā mārgaṇaṃ mṛgaṇā mṛgayā mṛgaḥ vicāraṇā tattvānusandhānaṃ vicayaḥ vīcayanaṃ vicayanaṃ.

resemblance RESEMBLANCE

, s. (Likeness) aupamyaṃ sādṛśyaṃ sadṛśatā sarūpatā sārūppaṃ samatā sāmyaṃ samānatā tulyatā -tvaṃ tulā taulyaṃ sārūpyaṃ sarūpatā upamā upamitiḥ f., upamānaṃ -natā anukāraḥ anuhāraḥ, see LIKENESS.

--(Something similar, a representation) upamā pratimā -mānaṃ pratirūpaṃ pratibhāsaḥ pratikṛtiḥ f., pratimūrttiḥ f., praticchāyā prativimbaṃ pratinidhiḥ m.

to resemble To RESEMBLE

, v. a. (Be like) sadṛśaḥ -śī -śaṃ bhū or as sadṛśībhū anukṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), tulyaḥ -lyā -lyaṃ bhū samaḥ -mā -maṃ bhū samānaḥ -nā -naṃ bhū upamaḥ -mā -maṃ bhū sarūpaḥ -pā -paṃ bhū anurūpaḥ -pā -paṃ bhū; 'the son resembles his father,' putraḥ pitur anukaroti or putraḥ pitṛrūpo bhavati or putraḥ pitrā sadṛśākāro bhavati; 'no one resembles him,' anena sadṛśaḥ kaścin nāsti or tasya tulyaḥ or tena tulyaḥ or tena samo na ko'pi bhavati. A nominal verb may sometimes express the sense of 'resemble,' thus; 'he resembles a lion,' siṃhāyate; 'it resembles heaven,' svargāyate.

--(Liken) upamā (c. 2. -māti, c. 3. -mimīte -mātuṃ), sadṛśīkṛ samīkṛ samāna (nom. samānayati -yituṃ).

resembling RESEMBLING

, part. anukārī -riṇī -ri (n) sadṛśaḥ -śī -śaṃ tulyaḥ -lyā -lyaṃ samaḥ -mā -maṃ samākāraḥ -rā -raṃ sarūpaḥ -pā -paṃ rūpadhṛt m. f. n., rūpabhṛt m. f. n., savarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ &c. See LIKE.

[Page 681b]
to resent To RESENT

, v. n. apakāram apekṣpa kup (c. 4. kuppati kopituṃ) or prakup or krudh (c. 4. krudhyati kroddhuṃ) or ruṣ (c. 4. rupyati roṣituṃ) or roṣaṃ kṛ or manyuṃ kṛ apakāramapekṣya pratyapakārāya or pratikārāya manaḥ kṛ apakāramapekṣya jātamanyuḥ -nyuḥ -nyu bhū or jātakrodhaḥ -dhā -dhaṃ bhū apakāramapekṣya krodhāt pratyapakāraṃ kṛ in des., hiṃsām apekṣya jātakrodhatvāt pratihiṃsāṃ kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ) or pratidrohāya manaḥ kṛ

resentful RESENTFUL

, a. samanyuḥ -nyuḥ -nyu jātamanyuḥ &c., pratihiṃsābuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pratidrohabuddhiḥ &c., pratyapakārabuddhiḥ &c., krodhaśīlaḥ -lā -laṃ kopaśīlaḥ &c., pratihiṃsāśīlaḥ &c., daṃśī -śinī -śi (n) sāsūyaḥ -yā -yaṃ.

resentment RESENTMENT

, s. manyuḥ m., krodhaḥ kopaḥ roṣaḥ prakopaḥ pratidrohabuddhiḥ f., pratyapakārabuddhiḥ f., pratihiṃsābuddhiḥ f., daṃśaḥ dveṣaḥ asūyā īrṣyā mātsaryyaṃ.

reservation RESERVATION

, s. (Keeping back, concealing) gopanaṃ guptiḥ f., upasaṃhāraḥ upasaṃharaṇaṃ upasaṃhṛtiḥ f., saṃharaṇaṃ saṃhṛtiḥ f., pratyāhāraḥ pratyāharaṇaṃ saṃvṛtiḥ f., saṃvaraṇaṃ apavaraṇaṃ apāvaraṇaṃ dhṛtiḥ f., dharaṇaṃ vidhṛtiḥ f., vidharaṇaṃ vinigrahaḥ nibhṛte sthāpanaṃ.

--(Mental reservation) manoguptiḥ f., manogopanaṃ manosaṃvṛtiḥ f., manosaṃvaraṇaṃ nihnutiḥ f., apahnutiḥ f., nihnavaḥ apahnavaḥ.

--(Custody, keeping in store) rakṣā -kṣaṇaṃ parirakṣaṇaṃ saṃgrahaṇaṃ sañcayaḥ -yanaṃ.

to reserve To RESERVE

, v. a. (Keep back, withhold to a future time) upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyāhṛ saṃhṛ vidhṛ (c. 1. -dharati -dharttuṃ, c. 10. -dhārayati -yituṃ), vinigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), nigrah ākālāntarāt or kālāntaraṃ yāvad upasaṃhṛ or rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ) or parirakṣ.

--(Lay up, keep in store to a future time) rakṣ parirakṣ ākālāntarāt or parakālaṃ yāvad rakṣ or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or sannyas (c. 4. -asyati -situṃ) or saṃci (c. 5. -cinoti -cetuṃ) or saṃgrah.

--(Conceal to another time) ākālāntarād gup (c. 1. gopāyati, c. 10. gopayati goptuṃ) or gopanaṃ kṛ or nibhṛte sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ, c. 10. -vārayati -yituṃ) or apavṛ or apāvṛ or saṃvaraṇaṃ kṛ; 'in the mind,' manasā gup manogopanaṃ kṛ

--(Suffer to remain to another time) ākālāntarāt śiṣ (c. 10. śeṣayati -yituṃ) or pariśiṣ or avaśiṣ or rakṣ; 'one should reserve one's money for a time of want,' āpadarthaṃ dhanaṃ rakṣet.

reserve RESERVE

, s. (Withholding, keeping back), see RESERVATION.

--(Something concealed in the mind, withheld from disclosure) manoguptiḥ f., manoguptaṃ nihnutiḥ f., apahnutiḥ f.

--(Restraint) yantraṇaṃ nigrahaḥ vinigrahaḥ nigṛhītiḥ f.

--(In manner, disinclination to talk) kathāviraktiḥ f., kathāvimukhatā kathāvairaktyaṃ vāgyatatvaṃ vāgyatiḥ f., vāgyantraṇaṃ alpabhāṣaṇaṃ kathāparāṅmukhatā saṃlāpaparāṅmukhatā ālāpaviraktiḥ f., dhīratā.

--(Stock laid up) sañcayaḥ sañcitaṃ saṃgrahaḥ nicayaḥ.

--(Stratagem in reserve, double resource) dvaidhaṃ.

--(Of an army) pratigrahaḥ parigrahaḥ sarjjanaṃ pārṣṇitraṃ patadgrahaḥ. See REAR-GUARD.

--(Without reserve), see UNRESERVEDLY.

--(In reserve) nibhṛte gopane guptaṃ. See the next.

reserved RESERVED

, p. p. or a. (Kept back or concealed to a future time) ākālāntarāt or parakālaṃ yāvad rakṣitaḥ -tā -taṃ or upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ or vidhāritaḥ &c. or vidhṛtaḥ &c. or guptaḥ -ptā -ptaṃ or nibhṛte sthāpitaḥ -tā -taṃ or saṃvṛtaḥ &c.

--(Left remaining) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśeṣitaḥ -tā -taṃ ākālāntarād avaśeṣitaḥ &c.

--(Restrained in manner, disinclined to talk) vāgyataḥ -tā -taṃ vāgyanvitaḥ &c., yantritakathaḥ -thā -thaṃ yantritavāk m. f. n. (c) kathāviraktaḥ -ktā -ktaṃ saṃvādaviraktaḥ &c., kathāvimukhaḥ -khā -khī -khaṃ kathāparāṅmukhaḥ &c., saṃlāpavimukhaḥ &c., ālāpaviraktaḥ &c., anālāpī -pinī -pi (n) alpabhāṣī -ṣiṇī &c., alpālāpī &c., parimitālāpī &c., parimitakathaḥ &c., gūḍhabhāvaḥ -vā -vaṃ gūḍhasvabhāvaḥ &c., lajjāśīlaḥ -lā -laṃ dhīraḥ -rā -raṃ.

reservedly RESERVEDLY

, adv. vāgyatas vāgyatatvāt parimitavācā gūḍhabhāvena.

reservedness RESERVEDNESS

, s. vāgyatatvaṃ kathāviraktiḥ f., dhīratā. See RESERVE.

reservoir RESERVOIR

, s. jalāśayaḥ taḍāgaḥ jalādhāraḥ udakādhāraḥ nipānaṃ khātaṃ vāpī ambhonidhiḥ m., jaladānagṛhaṃ sarovaraḥ krīḍāsaras n., varāsanaṃ tallaḥ.

to reside To RESIDE

, v. n. vas (c. 1. vasati vastuṃ), nivas adhivas āvas samāvas prativas vāsaṃ kṛ vṛt sthā āśri nilī adhyās. See To DWELL.

--(Reside together or with) saṃvas sahavāsaṃ kṛ; 'resided,' uṣitaḥ -tā -taṃ.

residence RESIDENCE

, s. (Act of dwelling) vāsaḥ -sanaṃ vasanaṃ vasatiḥ f., nivasatiḥ f., nivāsaḥ adhivāsanaṃ -sitā adhiṣṭhānaṃ adhiṣṭhitiḥ f., avasthitiḥ f., sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., pratiṣṭhā varttanaṃ nilayanaṃ āśrayaṇaṃ aghyāsaḥ -sanaṃ; 'residence abroad,' pravāsaḥ.

--(Place of dwelling) vasatiḥ f., vāsaḥ vāsasthānaṃ nivasatiḥ f., nivāsaḥ nivāsasthānaṃ nivāsabhūyaṃ gṛhaṃ āvāsaḥ adhivāsaḥ samāvāsaḥ āvasathaḥ vāstuḥ -stu m. n., sthānaṃ avasthānaṃ pratiṣṭhā āyatanaṃ niketanaṃ ālayaḥ nilayaḥ nilāyitā kṣiḥ f.; 'permanent residence,' sthirapratiṣṭhā sthāvarapratiṣṭhā; 'changing of residence,' gṛhāntaragamanaṃ sthānāntaragamanaṃ sthalāntarakaraṇaṃ. See DWELLING.

resident RESIDENT

, a. vāsī -sinī -si(n) nivāsī &c., vāsakārī &c., sthāyī &c., sthaḥ -sthā -sthaṃ in comp., saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ in comp., nilāyī &c., kṛtavāsaḥ -sā -saṃ kṛtālayaḥ -yā -yaṃ āśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ &c., samāvāsitaḥ &c., avasthitaḥ &c., adhiṣṭhitaḥ &c.; 'resident in Mathurā,' mathurāvāsī &c., mathurānivrāsī &c.; 'in the city,' nagarasthaḥ &c.; 'the people resident there,' tatrasthā janāḥ.

resident RESIDENT

, s. vāsī m. (n); 'temporary resident,' āgantuḥ -ntukaḥ.

residentiary RESIDENTIARY

, a. vāsī -sinī &c., vāsakārī &c. See RESIDENT, a.

residuary RESIDUARY

, RESIDUAL, a. śeṣasambandhī -ndhinī &c.; 'legatee,' śeṣabhāgī m. (n) śeṣādhikārī m., śeṣarikthabhāgī m., śeṣarikthabhāk m. (j).

residue RESIDUE

, s. śeṣaḥ -ṣaṃ avaśeṣaḥ avaśiṣṭaḥ parabhāgaḥ, see REMAINDER.

to resign To RESIGN

, v. a. (Give up) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj saṃtyaj utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj avasṛj utsargaṃ kṛ utsarjanaṃ kṛ hā (c. 3. jahāti hātuṃ), vihā prahā projjh sannyas pratyādiś; 'by writing,' tyāgapatreṇa utsṛj; 'to resign a title or claims,' adhikāratyāgaṃ kṛ svatvatyāgaṃ kṛ svatvanivṛttiṃ kṛ.

--(Commit) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) ṛ in caus., nyas nikṣip nyāsīkṛ pratipad in caus., paridā samarpaṇaṃ kṛ.

--(Submit to) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), tij in des.

resignation RESIGNATION

, s. (Giving up) tyāgaḥ parityāgaḥ utsargaḥ utsarjanaṃ visarjanaṃ sannyasanaṃ sannyāsaḥ; 'written resignation,' tyāgapatraṃ parityāgapatraṃ tyāgalekhaḥ; 'of claim,' svatvatyāgaḥ svatvanivṛttiḥ f.

--(Committing, yielding) samarpaṇaṃ arpaṇaṃ nikṣepaḥ nyasanaṃ nyāsīkaraṇaṃ.

--(Submission) kṣamā kṣāntiḥ f., titikṣā sahanaṃ sahiṣṇutā dhīratā marmaḥ śāntiḥ f., santoṣavṛttiḥ f.

--(To the will of God) īśvarecchāsantoṣavṛttiḥ f., īśvarecchānuvṛttiḥ f., īśvarecchānuvarttanaṃ īśvarecchānumatiḥ f., īśvarecchānurodhaḥ īśvarecchāparitoṣaḥ bhagavadicchānumatiḥ f., titikṣā īśvarasaṃkalyānudattiḥ f.

[Page 682b]
resigned RESIGNED

, p. p. or a. (Given up) tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., utsarjitaḥ -tā -taṃ utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sannyastaḥ -stā -staṃ.

--(Submissive) kṣāntaḥ -ntā -ntaṃ kṣamāvān -vatī -vat (t) sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu titikṣuḥ &c., śāntaḥ &c., see PATIENT.

--(To the will of God) īśvarecchāsantoṣavṛttiḥ -ttiḥ -tti īśvarecchānuvarttī -rttinī -rtti (n) īśvarecchānurodhī &c., īśvarecchāsantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īśvarecchābhimataḥ -tā -taṃ īśvarecchānumataḥ &c., īśvarasaṅkalpānuvarttī &c., bhagavatsaṅkalpaparituṣṭaḥ &c., yatacittaḥ -ttā -ttaṃ śāntacetāḥ -tāḥ -taḥ (s).

resilience RESILIENCE

, RESILIENCY, s. pratighātaḥ. See REBOUND.

resin RESIN

, s. sarjjarasaḥ yakṣadhūpaḥ arālaḥ rālaḥ vṛkṣadhūpaḥ vṛkṣaniryyāsaḥ śālaniryyāsaḥ sarjjamaṇiḥ m., suradhūpaḥ dhūpanaḥ sarvvarasaḥ rasāhvaḥ dadhi n., tīkṣṇatailaṃ agnivallabhaḥ vahnivallabhaḥ mahārūpaḥ bahurūpaḥ kalakalaḥ dhūnakaḥ.

resinous RESINOUS

, a. sarjjarasaguṇakaḥ -kā -kaṃ yakṣadhūpasaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to resist To RESIST

, v. a. or n. (Oppose, withstand) pratikṛ vipratikṛ viprakṛ virudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), pratirudh pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), pratikūlaḥ -lā -laṃ bhū paryavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratyavasthā pratyāhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), vyāhan nihan pratīpa (nom. pratīpāyate), pratiyudh pratisamās (c. 2. -āste -āsituṃ), paripantha (nom. paripanthayati -yituṃ), vipakṣatāṃ kṛ virodhaṃ kṛ pratirodhaṃ kṛ prātikūlyaṃ kṛ.

--(Hinder) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), pratibandh (c. 9. -baghnāti -banddhuṃ), rudh nirudh.

--(Check) nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), pratiṣṭambh.

resistance RESISTANCE

, s. pratikāraḥ pratīkāraḥ vipratikāraḥ pratikriyā virodhaḥ pratirodhaḥ pratikūlatā prātikūlyaṃ pratiyogaḥ -gitā paryavasthānaṃ paryavasthā paryavasthitiḥ f., pratyavasthānaṃ pratyavasthitiḥ f., praticchedaḥ nikāraḥ pratibandhaḥ -ndhakatā pratiṣṭambhaḥ nigrahaḥ -haṇaṃ avagrahaḥ nivāraṇaṃ pratiyatnaḥ pratyupāyaḥ.

--(In mechanics) pratyāghātaḥ pratighātaḥ.

resisted RESISTED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ vipratikṛtaḥ &c., viprakṛtaḥ &c., pratiruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ruddhaḥ &c., paryavasthitaḥ &c., pratyavasthitaḥ &c., pratiṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nivāritaḥ -tā -taṃ pratihataḥ &c., vyāhataḥ &c.

resister RESISTER

, s. virodhī m. (n) pratirodhī m., pratiyogī m., paryavasthātā m. (tṛ) pratyavasthātā m., pratirodhakaḥ pratighātī m., virodhakārī m.

resistless RESISTLESS

, s. apratikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anavagrahaḥ -hā -haṃ, See IRRESISTIBLE.

resolute RESOLUTE

, a. dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ sthiraniścayaḥ &c., dṛḍhasaṃkalpaḥ -lpā -lpaṃ sthiramatiḥ -tiḥ -ti sthiracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) susthiracetāḥ &c., sthitadhīḥ -dhīḥ -dhi vajrasaṃkalpaḥ -lpā -lpaṃ sthiraḥ -rā -raṃ susthiraḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ sudhīraḥ &c., dhairyyavān -vatī -vat (t) dhṛtimān &c., sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ vyavasāyī -yinī -yi (n) kṛtaniścayaḥ &c.

resolutely RESOLUTELY

, adv. dṛḍhaniścayapūrvvaṃ sasthiraniścayaṃ susthiraṃ sthiracetasā.

resoluteness RESOLUTENESS

, s. sthiramatitvaṃ dṛḍhasaṃkalyatā dhairyyaṃ See the next.

resolution RESOLUTION

, s. (Fixed purpose, determination) niścayaḥ viniścayaḥ saṅkalpaḥ vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ nirṇayaḥ dṛḍhaniśrayaḥ dṛḍhasaṅkalyaḥ sthiraniścayaḥ kalpaḥ matiḥ f., dṛḍhasatiḥ f., sampadhāraṇṣa.

--(Constancy) sthiramatitvaṃ sthiratā susthiratā sthairyyaṃ dhīratā dhairyyaṃ dhṛtiḥ f., dhṛtimattvaṃ dhāraṇaṃ -ṇā pragatrbhyā prāgalbhyaṃ āgrahaḥ nirbandhaḥ.

--(Decision or proposition offered for determination) niścayaḥ nirṇayaḥ upanyāsaḥ.

--(Separation of parts), see DISSOLUTION, SOLUTION.

resolvable RESOLVABLE

, s. vilayanīyaḥ -yā -yaṃ vibhājyaḥ -jyā -jyaṃ vibhedyaḥ -dyā -dyaṃ.

to resolve To RESOLVE

, v. a. (Dissolve) vilī in caus., vidru in caus., see DISSOLVE, LIQUEFY.

--(Separate component parts) pṛthakkṛ vibhaj viyuj vibhid vichid viśliṣ in caus., vidru in caus., mūlatattvaśodhanaṃ kṛ upodghātaṃ kṛ.

--(Resolve doubts or difficulties) saṃśayān chida (c. 7. chinatti chettuṃ) or ucchid vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), see To SOLVE.

--(Constitute by resolution) niścayapūrvvaṃ vyavasthā in caus. or saṃsthā or vidhā or kḷp.

to resolve To RESOLVE

, v. n. (Determine in the mind) niścayaṃ kṛ viniścayaṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ saṅkalpaṃ kṛ manasā niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ) or nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or saṃkḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), adhyavaso matiṃ kṛ buddhiṃ kṛ manaḥ kṛ with dat. or loc. c.; as, 'he resolves to go,' gamanāya manaḥ or matiṃ karoti gamanāya niścayaṃ karoti; 'he resolves to do that,' tat karttuṃ vyavasyati; 'he is resolved to sacrifice his life,' svaprāṇān parityaktuṃ vyavasito 'sti.

--(Dissolve), see DISSOLVE, MELT.

resolved RESOLVED

, p. p. (Analyzed) pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ vyākṛtaḥ &c., vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Determined) kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ kṛtasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ niścitaḥ -tā -taṃ suniścitaḥ &c., saṅkalpitaḥ &c., sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ vyavasitaḥ -tā -taṃ prayatitaḥ &c., kṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'having resolved on going to the forest,' vanagamanāya kṛtabuddhiḥ or vanaṃ gantuṃ vyavasitaḥ.

resolvent RESOLVENT

, s. (In medicine) drāvakaḥ drāvaṇaṃ śothaghnaḥ śothahṛt.

resolver RESOLVER

, s. (Of doubts) saṃśayachettā m. (ttṛ) saṃśayocchedī m. (n).

resonance RESONANCE

, s. anunādaḥ vyanunādaḥ prodghoṣaṇaṃ udghoṣaṇaṃ pratidhvaniḥ m.

resonant RESONANT

, a. anunādī -dinī -di (n) anunādaḥ -dā -daṃ prodghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃghuṣṭaḥ &c., parisaṃghuṣṭaḥ &c., upaghuṣṭaḥ &c., nihrādī &c., mukharitaḥ -tā -taṃ.

to resort To RESORT

, v. n. āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), śri āśrayaṇaṃ kṛ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), upagam pratigam abhigam āgam upe (c. 2. upaiti -tuṃ, rt. i), abhyupe abhisṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), (c. 2. yāti -tuṃ), pratiyā pratyāyā abhiyā yā sev (c. 1. sevate -vituṃ); 'resorted to,' āśritaḥ -tā -taṃ; 'having resorted to,' āśritya.

resort RESORT

, s. (Act of going or betaking one's self) āśrayaṇaṃ śrayaṇaṃ upagamaḥ -manaṃ abhyupagamaḥ -manaṃ pratigamanaṃ abhigamaḥ -manaṃ gamanaṃ abhisāraṇaṃ.

--(Place of resort) gamanāgamanasthānaṃ abhigamanasthānaṃ abhisāraṇasthānaṃ āśrayaṇasthānaṃ āśrayaḥ samāśrayaḥ āyatanaṃ āśayaḥ; 'resort of man,' lokayātrā.

--(Refuge, means of relief) gatiḥ f., upāyaḥ.

to resound To RESOUND

, v. a. anunad (c. 10. -nādayati -yituṃ), vyanunad abhinad. ānad sannad nad dhvan (c. 10. dhvanayati -yituṃ), pratidhvan pratidhvaniṃ kṛ.

to resound To RESOUND

, v. n. dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), pratidhvan pradhvan svan (c. 1. svanati -nituṃ), pratisvan stan (c. 1. stanati -nituṃ), prodghuṣ (c. 1. -ghoṣati -ṣituṃ), parisaṃghuṣ guñj (c. 1. guñjati -ñjituṃ), prakṣveḍ (c. 1. -kṣveḍati -ḍituṃ), ras (c. 1. rasati -situṃ).

resounding RESOUNDING

, part. (Sounding with) anunādaḥ -dā -daṃ nirghuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ parisaṃghuṣṭaḥ &c., upakūjitaḥ -tā -taṃ vikūjitaḥ &c.

resource RESOURCE

, s. gatiḥ f., upāyaḥ abhyupāyaḥ yuktiḥ f., prayuktiḥ f., upapattiḥ f., taraṇopāyaḥ kḷptiḥ f., kalpanā; 'other resource,' gatyantaraṃ anyopāyaḥ anyagatiḥ f.; 'having no other resource,' ananyagatiḥ -tiḥ -ti ananyagatikaḥ -kā -kaṃ; 'having no resource,' agatikaḥ -kā -kaṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ nirupāyaḥ -yā -yaṃ; 'last resource,' caramagatiḥ f., caramopāyaḥ agatikagatiḥ f.

--(Resources) vibhavaḥ vittaṃ sambhavaḥ dhanaṃ arthaḥ āgamaḥ āyaḥ; 'of small resources,' alpavibhavaḥ -vā -vaṃ; 'of concealed resources,' upaguptavittaḥ -ttā -ttaṃ.

[Page 683b]
resourceless RESOURCELESS

, a. agatikaḥ -kā -kaṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ nirupāyaḥ -yā -yaṃ.

to respect To RESPECT

, v. a. (Regard, relate to) apekṣ (c. 1. apekṣate -kṣituṃ, rt. īkṣ), avekṣ pratīkṣ uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), viṣayakaḥ -kā -kaṃ bhū sambandh in pass. (-badhyate) sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū sambandhī -ndhinī -ndhi bhū.

--(Esteem, reverence) man (c. 10. mānayati -yituṃ), pratiman samman pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), sampūj abhipūj ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ, c. 10. sevayati -yituṃ), bhaj (c. 1. bhajati bhaktuṃ), arh (c. 10. arhayati -yituṃ), arc. (c. 1. arcati -rcituṃ, c. 10. arcayati -yituṃ), abhyarc samabhyarc samarc sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), puraskṛ ādaraṃ kṛ sammānaṃ kṛ.

respect RESPECT

, s. (Relation, reference, regard) apekṣā pratīkṣā uddeśaḥ viṣayatvaṃ -tā sambandhaḥ avekṣā anvavekṣā sandhānaṃ; 'with respect to,' apekṣayā apekṣya pratīkṣya uddiśya uddeśena prati affixed; as, 'with respect to me,' māṃ prati.

--(Esteem, reverence) mānaṃ sammānaṃ ādaraḥ mānyatvaṃ pūjā arhā -rhaṇaṃ -ṇā sambhāvanā arcā arcanaṃ -nā abhyarcā -rcanaṃ sevā -vanaṃ puraskāraḥ pratītiḥ f., satkāraḥ anunayaḥ bhaktiḥ f., sambhramaḥ maryyādā; 'much respect,' bahumānaṃ.

--(Respects, act of reverence) praṇipātaḥ praṇāmaḥ praṇatiḥ f., praṇipatanaṃ abhivādanaṃ namaskāraḥ namas namasyā vandanaṃ abhivandanaṃ; 'to pay one's respects,' praṇipat praṇam namaskṛ abhivad abhivand vandanaṃ kṛ praṇāmaṃ kṛ.

--(Regard, view) avekṣā anvavekṣā pratīkṣā dṛṣṭiḥ f.; 'respect of persons,' bhedadṛṣṭiḥ f., pakṣadṛṣṭiḥ pakṣapātaḥ.

--(Particular) viṣayaḥ prakaraṇaṃ.

respectability RESPECTABILITY

, s. sānyatā sammānyatā āryyatā -tvaṃ gauravaṃ gurutā -tvaṃ maryyādā pratiṣṭhā; 'family respectability,' kulamaryyādā.

respectable RESPECTABLE

, a. āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ mānyaḥ -nyā -nyaṃ mānanīyaḥ -yā -yaṃ sammānyaḥ &c., ādaraṇīyaḥ -yā -yaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ pūjyaḥ -jyā -jyaṃ pūjanārhaḥ -rhā -rhaṃ pratīkṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ pratīkṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ arcyaḥ -rcyā -rcyaṃ arcanīyaḥ -yā -yaṃ guruḥ -rvī -ru sagauravaḥ -vā -vaṃ gauravitaḥ -tā -taṃ maryyādāvān -vatī -vat (t) maryyādāpālakaḥ -kā -kaṃ kulamaryyādāpālakaḥ &c., mānī -ninī -ni (n) puraskaraṇīyaḥ &c., śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sambhāvitaḥ -tā -taṃ bhadrakaḥ -kā -kaṃ akutsitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ &c., sapratiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'highly respectable,' paramamānyaḥ &c.; 'a respectable person,' āryyajanaḥ āryyakaḥ āryyamiśraḥ sajjanaḥ sujanaḥ; 'respectable woman,' āryyikā āryyakā kulapālikā kulamaryyādāpālikā kulastrī kulavadhūḥ f.

--(Moderate, fair) madhyamaḥ -mā -maṃ.

respectably RESPECTABLY

, adv. āryyaṃ sagauravaṃ samaryyādaṃ āryyavat mānyavat śiṣṭavat āryyajanavat āryya in comp.; as, 'respectably dressed,' āryyaveśaḥ -śā -śaṃ.

respected RESPECTED

, p. p. sammānitaḥ -tā -taṃ pūjitaḥ &c., ādṛtaḥ &c., kṛtādaraḥ -rā -raṃ sevitaḥ -tā -taṃ arcitaḥ &c., pratīkṣitaḥ &c.

respecter RESPECTER

, s. pūjakaḥ sampūjakaḥ ādarakṛt pratīkṣakaḥ avekṣakaḥ.

respectful RESPECTFUL

, a. ādarakārī -riṇī -ri (n) ādṛtaḥ -tā -taṃ dattādaraḥ -rā -raṃ kṛtādaraḥ &c., sādaraḥ -rā -raṃ ādarapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ādaraśīlaḥ -lā -laṃ ādarayuktaḥ -ktā -ktaṃ mānakārī &c., maryyādāśīlaḥ &c., samaryyādaḥ -dā -daṃ pratītaḥ -tā -taṃ sampratītaḥ &c.

respectfully RESPECTFULLY

. adv. sādaraṃ samānaṃ ādarapūrvvaṃ ādarapuraḥsaraṃ sasammānaṃ sammānapūrvvaṃ samaryyādaṃ arcāpūrvvakaṃ.

respectfulness RESPECTFULNESS

, s. ādaraśīlatā maryyādāśīlatā sādaratvaṃ maryyādā.

respecting RESPECTING

, part. pratīkṣakaḥ -kā -kaṃ apekṣakaḥ &c., uddeśakaḥ &c., apekṣya pratīkṣya uddiśya prati affixed with an acc. c.

respective RESPECTIVE

, a. (Relative, not absolute) sāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ apekṣakaḥ -kā -kaṃ sasambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ. See RELATIVE.

--(Several) itaretaraḥ -rā -raṃ anyonyaḥ -nyā -nyaṃ, see SEVERAL; 'respective inclination,' itaretarakāmyā.

--(Own) expressed by doubling the pronouns sva svakīya svīya svaka nija ātma ātmīya &c.; thus, 'in their respective stations.' sveṣu sveṣu sthāneṣu or simply by doubling the noun; thus, 'they dwell each in their respective houses,' gṛhe gṛhe pratyekaṃ vasanti.

respectively RESPECTIVELY

, adv. itaretaraṃ anyonyaṃ pratyekaṃ prati or anu prefixed, or more usually expressed by doubling a pronoun or noun, see the last.

respiration RESPIRATION

, s. śvāsapraśvāsaṃ śvāsocchvāsaṃ śvāsaḥ śvasanaṃ ucchvāsanaṃ prāṇaḥ.

respiratory RESPIRATORY

, a. śvāsapraśvāsakārī -riṇī &c., śvāsocchvāsasambandhī &c.

to respire To RESPIRE

, v. n. śvāsapraśvāsaṃ kṛ śvāsocchvāsaṃ kṛ śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), āśvas ucchvas praśvas prāṇ (c. 2. prāṇiti -tuṃ, rt. an).

respite RESPITE

, s. viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., virāmaḥ viratiḥ f., nivṛttiḥ f., upaśamaḥ apaśamaḥ śamaḥ śāntiḥ f., vicchedaḥ avaratiḥ f. See REPRIEVE.

to respite To RESPITE

, v. a. viśrāmaṃ dā viśrāntiṃ dā viśram in caus. (-śrāmayati -yituṃ), virāmaṃ dā avakāśaṃ dā. See To REPRIEVE.

resplendence RESPLENDENCE

, RESPLENDENCY, s. pratāpaḥ tejas n., atitejas. See SPLENDOR.

resplendent RESPLENDENT

, a. pratāpī -pinī -pi (n) suprabhaḥ -bhā -bhaṃ dedīpyamānaḥ -nā -naṃ prakāśamānaḥ &c., vibhrājamānaḥ &c., atyādityaḥ -tyā -tyaṃ bhānumān -matī -mat (t). See SPLENDID.

to respond To RESPOND

, v. n. prativac (c. 2. -vakti -ktuṃ), prativad (c. 1. -vadati -dituṃ), pratibrū pratibhaṇ pratijalp. See To ANSWER, REPLY, CORRESPOND.

respondent RESPONDENT

, s. (In law) prativādī m. (n) uttaravādī m., pratipakṣī m., uttarapakṣī m., samādhānapakṣī m.

--(Party or cause of the respondent) uttarapakṣaḥ pratipakṣaḥ samādhānapakṣaḥ.

response RESPONSE

, s. (Answer) prativākyaṃ prativacanaṃ uttaraṃ, see REPLY.

--(In disputations) prativādaḥ uttaraṃ pratyuttaraṃ samādhānaṃ.

--(Of an oracle) śakunaḥ -naṃ praśnaḥ prasādaḥ devavāṇī ākāśavāṇī.

--(In a litany, &c.) uttaravākyaṃ.

responsibility RESPONSIBILITY

, s. anuyogādhīnatā anusandhānādhīnatā vicārādhīnatā āhvānādhīnatā abhiyojyatā anuyojyatā abhiyojanīyatā paryanuyogādhīnatā paryanuyojyatā anusandhānayogyatā āhvānayogyatā āhveyatā uttaradānādhikāraḥ uttaradānādhīnatā pṛcchādhīnatā.

responsible RESPONSIBLE

, a. (Liable to account or answer) anuyogādhīnaḥ -nā -naṃ paryanuyogādhīnaḥ &c., anusandhānādhīnaḥ &c., āhvānādhīnaḥ &c., āhveyaḥ -yā -yaṃ vicārādhīnaḥ -nā -naṃ abhiyojyaḥ -jyā -jyaṃ anuyojyaḥ &c., paryanuyojyaḥ &c., anuyojanīyaḥ -yā -yaṃ anuyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ abhiyoktavyaḥ &c., pṛcchādhīnaḥ &c., āhvānayogyaḥ &c., abhiyokturāhvānādhīnaḥ &c., uttaradānādhikārī -riṇī -ri (n) uttaradānādhīnaḥ -nā -naṃ; 'a responsible person,' anuyogādhīnajanaḥ yaḥ pratyuttaraṃ or prativākyaṃ dātum arhati or yena pratyuttaraṃ dātavyam īdṛśo janaḥ.

--(Admitting or requiring an answer) prativākyaḥ -kyā -kyaṃ.

responsion RESPONSION

, s. prativacanaṃ prativākyaṃ uttarakaraṇaṃ pratyuttarakaraṇaṃ.

responsive RESPONSIVE

, a. uttarakārī -riṇī -ri (n) uttaradāyakaḥ -kā -kaṃ uttaradāyī &c.

rest REST

, s. (Cessation of action or motion) viśrāmaḥ viśrāntiḥ f., viśramaḥ nirvṛtiḥ f., nivṛttiḥ f., virāmaḥ viratiḥ f., avaratiḥ f., uparatiḥ f., ceṣṭānivṛttiḥ f., vyāpāranivṛttiḥ f., śramanivṛttiḥ f., niścalatā śramacchedaḥ nirvyāpāratā nirudyamatā vyāpārābhāvaḥ udyoganivṛttiḥ f., sthiratā naiścalyaṃ acalatā calanābhāvaḥ. See QUIESCENCE.

--(Tranquillity, ease, quiet) sukhaṃ śāntiḥ f., śamaḥ upaśamaḥ śāntatā praśāntiḥ f., svasthatā svāsthyaṃ saukhyaṃ samādhānaṃ.

--(Sleep, repose) nidrā nidrāvasthā nidrādaśā svapnaḥ śayanaṃ; 'at rest,' śāntaḥ -ntā -ntaṃ nirvṛtaḥ -tā -taṃ viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ niścalaḥ -lā -laṃ nirvyāpāraḥ -rā -raṃ niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nirudyamaḥ -mā -maṃ nirudyogaḥ -gā -gaṃ.

--(Pause in music or poetry) yatiḥ f., avasānaṃ.

--(That which is left) śiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ ucchiṣṭaṃ śeṣaḥ -ṣaṃ avaśeṣaḥ, see REMAINDER.

--(The others) śiṣṭajanāḥ m. pl., avaśiṣṭajanāḥ m. pl., itare m. pl., apare m. pl., anye m. pl. See ET-CAETERA.

to rest To REST

, v. n. (Cease from action or motion, be still) viśram (c. 4. -śrāmyati -śramituṃ), niścalībhū niścalaḥ -lā -laṃ bhū viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), āram uparam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), nirvṛt vinivṛt sthirībhū.

--(Be tranquil, quiet) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), upaśam praśam sukhī -khinī -khi bhū svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū.

--(Repose, sleep) śī (c. 2. śete śayituṃ), svap (c. 2. svapiti -tuṃ), saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), nidrā śayanaṃ kṛ svaptaṃ kṛ nidrāṃ kṛ.

--(Lean on) avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), samālamb ālamb saṃśri (c. 1. -śrayati -te -yituṃ), samāśri upāśri avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), sannilī avalambanaṃ kṛ.

--(Confide) viśvas viśrambh.

--(Remain) sthā vṛt.

to rest To REST

, v. a. (Lay to rest, cause to rest) śī in caus. (śāyayati -yituṃ) viśram (c. 10. -śrāmayati -yituṃ), saṃviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), śayanaṃ kṛ.

--(Lay, place on a support) avalamb in caus. (-lambayati -yituṃ) nyas (c. 4. -asyati -situṃ), nidhā ādhā niviś sthā in caus., in caus., samṛ ādhāraṃ kṛ āśrayaṃ kṛ.

rested RESTED

, p. p. (Relieved from fatigue) viśrāntaḥ -ntā -ntaṃ gataklamaḥ mā -maṃ gataśramaḥ -mā -maṃ, see REFRESHED.

--(Laid on for support) avalambitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ -tā -taṃ nilīnaḥ -nā -naṃ niṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ nihitaḥ &c., nyastaḥ -stā -staṃ; 'having rested upon,' avalambya upadhāya.

resting RESTING

, part. avalambī -mbinī -mbi (n) avalambitaḥ -tā -taṃ āśritaḥ &c., saṃśritaḥ &c., santiṣṭhamānaḥ -nā -naṃ; 'her face resting on her hand,' hastanihitavadanā; 'resting on the head,' mastakasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'a vessel resting on his head,' mastakāvasthitabhāṇḍaṃ.

resting-place RESTING-PLACE

, s. viśrāmasthānaṃ viśramasthānaṃ śayanasthānaṃ upadhānaṃ.

restitution RESTITUTION

, s. pratidānaṃ pratyarpaṇaṃ paridānaṃ hṛtapratidānaṃ hṛtapratyaryaṇaṃ hṛtaparidānaṃ punararpaṇaṃ pratyānayanaṃ. See RESTORATION.

restive RESTIVE

, RESTIFF, a. durdamyaḥ -myā -myaṃ durvinītaḥ -tā -taṃ durvineyaḥ -yā -yaṃ durvaśyaḥ -śyā -śyaṃ adamyaḥ &c., avaśyaḥ &c., avineyaḥ &c., pratīpaḥ -pā -paṃ viṣamaḥ -mā -maṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ durddharaḥ -rā -raṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'horse,' śūkalaḥ śūlakaḥ; 'elephant,' aṃkuśadurddharaḥ.

restiveness RESTIVENESS

, s. durdamyatā durvinītatā avaśyatā pratīpatā duṣṭatā.

restless RESTLESS

, a. (Unquiet) aśāntaḥ -ntā -ntaṃ śāntihīnaḥ nā -naṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ aśāntacittaḥ -ttā -ttaṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ vyagraḥ -grā -graṃ vyagracittaḥ &c., pariplavaḥ -vā -vaṃ vyākulaḥ -lā -laṃ vihvalaḥ -lā -laṃ asamāhitaḥ -tā -taṃ.

--(Fidgety, always moving) cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ -lā -laṃ sadācalaḥ &c., satatagatiḥ -tiḥ -ti sadā- gatiḥ &c., nirāspadaḥ -dā -daṃ atyantīnaḥ -nā -naṃ.

--(Sleepless) nirnidraḥ -drā -draṃ vinidraḥ &c., anidraḥ &c., unnidraḥ &c., nidrāhīnaḥ -nā -naṃ svapnahīnaḥ &c.

restlessly RESTLESSLY

, adv. aśāntaṃ aśāntyā cañcalaṃ sacāñcalyaṃ anirvṛtaṃ.

restlessness RESTLESSNESS

, s. aśāntiḥ f., śāntihīnatā anirvṛtiḥ f., asvasthatā asvāsthyaṃ cañcalatā cāñcalyaṃ capalatā vyagratā vyākulatā asamādhānaṃ asamāhitatvaṃ.

restorable RESTORABLE

, a. parāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ pratideyaḥ -yā -yaṃ pratyarpaṇīyaḥ &c.

restoration RESTORATION

, s. (Act of giving back) pratidānaṃ pratyarpaṇaṃ parāvarttaḥ -rttanaṃ parāvṛttiḥ f., paridānaṃ hṛtapatidānaṃ hṛtaparidānaṃ hṛtapratyarpaṇaṃ.

--(Bringing back, or replacing in a former state) pratyānayanaṃ uddharaṇaṃ uddhāraḥ pūrvvavatkaraṇaṃ pūrvvasthitisthāpanā pūrvvadaśāsthāpanaṃ pūrvvadaśānayanaṃ punaḥsthāpanaṃ -nā.

--(Repairing) jīrṇoddhāraḥ jīrṇoddharaṇaṃ naṣṭoddhāraḥ naṣṭoddharaṇaṃ.

--(Recovery) samutthānaṃ rogātsamutthānaṃ. See RECOVERY.

restorative RESTORATIVE

, a. tejodāyakaḥ -kā -kaṃ tejaskaraḥ -rā -raṃ sattvadaḥ -dā -daṃ agnidāyakaḥ &c., agnidaḥ &c., tejovardhakaḥ &c. See INVIGORATING.

restorative RESTORATIVE

, s. agnidāyakam or tejodāyakam auṣadhaṃ tejovardhanaṃ.

to restore To RESTORE

, v. a. (Give back) pratidā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), paridā pratyṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), punaḥ pratipad punar ṛ in caus., punar dā punaḥ pradā parāvṛt in caus. (-varttayati -yituṃ) prayam (c. 1. -yacchati -dātuṃ), punaḥ prayam niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ), samupākṛ pratyarpaṇaṃ kṛ pratidānaṃ kṛ parāvarttaṃ kṛ.

--(Replace) punaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭā pratiruh in caus., pratidhā, see REPLACE.

--(Bring back to its former state, repair) pūrvvavat kṛ pūrvvasthitim ānī or gam in caus., pūrvvadaśām ānī or pratyānī uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), jīrṇoddhāraṃ kṛ pratikṛ pratisaṃskṛ sādh, see To REPAIR.

--(Bring back) pratyānī (c. 1. -nayati -netuṃ), pratinī punar ānī.

--(Restore to life) jīv in caus., see To RE-ANIMATE.

--(To health), see To CURE, RECOVER.

restored RESTORED

, p. p. (Given back) pratidattaḥ -ttā -ttaṃ paridattaḥ &c., pratyarpitaḥ -tā -taṃ punararpitaḥ &c., pratipāditaḥ &c., pratyāpannaḥ -nnā -nnaṃ pradattaḥ -ttā -ttaṃ parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ parāvarttitaḥ -tā -taṃ.

--(Replaced) punaḥsthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ &c.

--(Repaired) uddhṛtaḥ -tā -taṃ jīrṇoddhṛtaḥ &c., pratisaṃskṛtaḥ &c.

--(Brought back) pratyānītaḥ -tā -taṃ punarānītaḥ &c.

--(To life) prāptajīvanaḥ -nā -naṃ.

--(To one's senses) labdhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) prāptacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ. See RECOVERED.

restorer RESTORER

, s. pratidātā m. (tṛ) uddharttā m. (rttṛ) jīrṇoddharttā jīrṇoddhārakaḥ.

to restrain To RESTRAIN

, v. a. nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vinigrah sannigrah niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), viniyam saṃyam pariyam abhyāyam yam nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh sannirudh saṃrudh nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), vṛ saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyāhṛ upasaṃhṛ vidhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), bādh niṣidh pratiṣidh pratibandh niyamanaṃ kṛ ākalanaṃ kṛ ākal.

restrainable RESTRAINABLE

, a. nigrahītavyaḥ -vyā -vyaṃ nigrahaṇīyaḥ -yā -yaṃ niyantavyaḥ &c., niyamyaḥ -myā -myaṃ nivāraṇīyaḥ &c., saṃharaṇīyaḥ &c., pratyāharaṇīyaḥ &c., ākalanīyaḥ &c.

restrained RESTRAINED

, p. p. nigṛhītaḥ -tā -taṃ niyamitaḥ &c., niyataḥ &c., saṃyataḥ &c., saṃyanitaḥ &c., yataḥ &c., yantritaḥ &c., niyantritaḥ &c., ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niruddhaḥ &c., vidhṛtaḥ -tā -taṃ vidhāritaḥ &c., nivāritaḥ &c., pratyāhṛtaḥ &c., upasaṃhṛtaḥ &c., bādhitaḥ &c., ākalitaḥ &c., baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ &c., pratibaddhaḥ &c., dhairyyaśālī -linī &c.; 'in desire,' yatendriyaḥ -yā -yaṃ baddhakāmaḥ -mā -maṃ.

restrainer RESTRAINER

, s. niyantā m. (ntṛ) yantā m., niyāmakaḥ nigrahītā m., nirodhakaḥ.

restraint RESTRAINT

, s. nigrahaḥ -haṇaṃ niyamanaṃ saṃyamaḥ -manaṃ saṃyāmaḥ yamaḥ yatiḥ f., niyatiḥ f., yamanaṃ nigṛhītiḥ f., yantraṇaṃ niyantraṇaṃ nirodhaḥ avarodhaḥ pratirodhaḥ uparodhaḥ rodhaḥ sampratirodhakaḥ -kaṃ saṃgrahaḥ pragrahaḥ viyamaḥ viyāmaḥ vāraṇaṃ nivāraṇaṃ āvaraṇaṃ pratibandhaḥ nibandhaḥ -ndhanaṃ bādhaḥ -dhā -dhanaṃ ākalanaṃ damaḥ -manaṃ stambhaḥ guptiḥ f., niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ; 'self-restraint,' ātmasaṃyamaḥ ātmayamaḥ dāntiḥ f., naiyatyaṃ; 'absence of restraint,' niryantraṇaṃ.

--(Of speech) vāgyamaḥ -manaṃ vāgyatatvaṃ.

--(In law, limitation) āsedhaḥ; 'of time,' kālāsedhaḥ; 'of place,' sthānāsedhaḥ; 'from living away from home,' pravāsāsedhaḥ; 'from employment,' karmmāsedhaḥ.

to restrict To RESTRICT

, v. a. nibangh (c. 9. -baghnāti -banddhuṃ), parimā (c. 2. -māti -tuṃ), parimitaṃ -tāṃ kṛ saparimāṇaṃ -ṇāṃ kṛ niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), saṃyam nigrah (c. 9. -gṛhlāti grahītuṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), maryyādāṃ or sīmāṃ nirūp samaryyādaṃ -dāṃ kṛ sasīmaṃ -māṃ kṛ.

restricted RESTRICTED

, p. p. nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parimitaḥ -tā -taṃ mitaḥ &c., niyataḥ &c., niyamitaḥ &c., samaryyādaḥ -dā -daṃ sāvadhikaḥ -kā -kaṃ sasīmaḥ -mā -maṃ; 'as a word,' mitārthaḥ yogarūḍhaḥ. See LIMITED.

restriction RESTRICTION

, s. nibandhaḥ -ndhanaṃ bandhaḥ -ndhanaṃ niyamaḥ -manaṃ saṃyamaḥ niyatiḥ f., nigrahaḥ maryyādā sīmā parisīmā avadhiḥ m., parimitiḥ f., parimitatā parimāṇaṃ paricchedaḥ viśeṣaḥ -ṣaṇaṃ; 'without restriction,' anibandhanaḥ -nā -naṃ aviśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

restrictive RESTRICTIVE

, a. nibandhanaḥ -nā -naṃ niyāmakaḥ -kā -kaṃ parimāpanaḥ -nā -naṃ paricchedakaḥ &c., maryyādānirūpakaḥ &c., sīmānirūpakaḥ &c.

to result To RESULT

, v. n. (Issue, proceed) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samutpad jan (c. 4. jāyate janituṃ), upajan sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), prabhū (c. 1. -bhavati -vituṃ), udbhū anubhū in pass., pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), anuvṛt niḥsṛ udi.

--(End in) avaso (c. 4. -syati -sātuṃ), paryavaso niṣpad in pass., vigam nirgam apagam.

result RESULT

, s. (Consequence, issue) pariṇāmaḥ phalaṃ utpattiḥ f., siddhiḥ f., prayuktiḥ f., prayogaḥ utpannaṃ udbhūtaṃ niṣpannaṃ uttaraṃ phalamuttaraṃ phalodayaḥ phalotpattiḥ f., nirgamaḥ śeṣaḥ antaḥ udarkaḥ janyaṃ anubhavaḥ bhavyaṃ anusāraḥ anuvarttanaṃ anvayaḥ pratyayaḥ anuṣaṅgaḥ yogaḥ kāryyaṃ arthaḥ phalitārthaḥ avasānaṃ avasāyaḥ paryavasānaṃ guṇaḥ paripākaḥ, see EFFECT; 'unexpected result,' vipākaḥ; 'happy result,' śubhaphalaṃ.

--(Result of reasoning, conclusion) siddhāntaḥ siddhiḥ f., niścitārthaḥ mathitārthaḥ nirṇītārthaḥ upapattiḥ f., anubhūtiḥ f., anumitiḥ f., ghaṭitārthaḥ.

resulting RESULTING

, part. prayuktaḥ -ktā -ktaṃ utpannaḥ -nnā -nnaṃ jātaḥ -tā -taṃ janitaḥ &c., janyaḥ -nyā -nyaṃ udbhūtaḥ &c., anuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pravṛttaḥ &c., anusārī -riṇī &c., anuyāyī &c., phala in comp., prabhava in comp., udbhava in comp.; 'pain resulting from sin,' pāpaprayuktaṃ duḥkhaṃ; 'fever resulting from fasting,' upavāsaprayukto jvaraḥ; 'obedience resulting from fear,' bhayaprayuktā bhaktiḥ; 'resulting from that,' tatphalaḥ -lā -laṃ.

resumable RESUMABLE

, a. pratyāharaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratyāhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ avahāryyaḥ &c.

resume RESUME

, s. sāraḥ sārārthaḥ sārasaṃgrahaḥ saṃgrahaḥ upasaṃhāraḥ.

to resume To RESUME

, v. a. (Take back or again) punar ādā (c. 3. dadāti- datte -dātuṃ), pratyādā punar grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), pratyāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), punar āhṛ punar hṛ apahṛ anuprāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), punaḥ prāp pratyavāp punar labh.

--(Take up again after interruption, begin again) prakṛtam or prastutam or mūlaviṣayam anusṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), prakṛtaprasaṅgaṃ kṛ prakṛtānusaraṇaṃ kṛ punar ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), punaḥprasaṅgaṃ kṛ punar vad or brū; 'he resumed,' punarāha.

resumed RESUMED

, p. p. pratyāhṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ &c., punargṛhītaḥ -tā -taṃ.

resuming RESUMING

, part. dattāpahārī -riṇī -ri (n) pratyāhārakaḥ -kā -kaṃ.

resumption RESUMPTION

, s. pratyāharaṇaṃ pratyāhāraḥ punarāharaṇaṃ punarharaṇaṃ apahāraḥ apaharaṇaṃ punargrahaṇaṃ pratyādānaṃ punarādānaṃ; 'of a grant,' dattāpahāraḥ dattāpaharaṇaṃ.

resurrection RESURRECTION

, s. mṛtotthānaṃ mṛtotthitiḥ f., mṛtalokotthānaṃ punarutthānaṃ punarutthitiḥ f., mṛtapunarutthānaṃ nyāyadine or vicāradine mṛtalokānāṃ punarutthitiḥ f. or śmaśānādutthitiḥ f.; 'resurrection day,' mṛtotthānakālaḥ.

to resuscitate To RESUSCITATE

, v. a. pratijīv (c. 10. -jīvayati -yituṃ), saṃjīv ujjīv nīv punaḥ sajīvaṃ -vāṃ kṛ utthā in caus. See To REVIVE.

resuscitated RESUSCITATED

, p. p. saṃjīvitaḥ -tā -taṃ pratijīvitaḥ &c., punaḥ sajīvīkṛtaḥ &c.

resuscitation RESUSCITATION

, s. pratijīvanaṃ sañjīvanaṃ punaḥ sajīvīkaraṇaṃ punarutthāpanaṃ.

retail RETAIL

, RETAILING, s. alpavikrayaḥ khaṇḍavikrayaḥ kṣudravikrayaḥ alyapaṇāyā alpavipaṇaḥ alpabāṇijyaṃ khaṇḍabāṇijyaṃ kṣudrabāṇijyaṃ.

to retail To RETAIL

, v. a. alpaśaḥ or khaṇḍaśo vikrī (c. 9. -krīṇāti -ṇīte -kretuṃ), alpavikrayaṃ kṛ khaṇḍavikrayaṃ kṛ alpapaṇāyāṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), khaṇḍavāṇijyaṃ kṛ.

retailer RETAILER

, s. khaṇḍavikrayī m. (n) khaṇḍavikrayakārī m., alyavikrayakārī m., vipaṇī m. (n) prāpaṇikaḥ āpaṇikaḥ khaṇḍabāṇijyakṛt m., khaṇḍabaṇik m. (j).

to retain To RETAIN

, v. a. (Keep, hold) dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ, c. 1. dharati dharttuṃ), sandhṛ dhā (c. 3. dadhāti dhatte dhātuṃ), rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), saṃrakṣ abhirakṣ dhāraṇaṃ kṛ.

--(Keep back) vidhṛ nigrah vinigrah sannigraḍ saṃhṛ upasaṃhṛ.

--(Hire, engage) vetanena or mūlyena grah nirūpitavetanaṃ pratijñāya karmmaṇi niyuj or sthā in caus.

--(Remember), see the word.

retained RETAINED

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ &c., vidhṛtaḥ &c., sthāpitaḥ &c.

retainer RETAINER

, s. (Dependant, adherent) āśritaḥ āśrayī m. (n) anucaraḥ anujīvī m. (n) upajīvī m., bhāktikaḥ bhṛtyaḥ avalambī m., anuṣaṅgī m., anugāmī m., anucārī m., anuyāyī m., anugaḥ sapakṣaḥ sevakaḥ pārśvakaḥ; 'an old retainer,' cirāśritaḥ cirasevakaḥ; 'body of retainers,' parivāraḥ bhṛtyavargaḥ sevakavargaḥ anuyāyivargaḥ.

retaining RETAINING

, s. dhāraṇaṃ dharaṇaṃ dhṛtiḥ f., rakṣaṇaṃ niyojanaṃ sthāpanaṃ.

to retaliate To RETALIATE

, v. a. pratikṛ vipratikṛ viprakṛ pratyapakṛ vairapratikāraṃ kṛ pratyapakāraṃ kṛ pratiphala (nom. pratiphalayati -yituṃ), pratiphalaṃ dā pratiyatnaṃ kṛ pratihiṃs (c. 7. -hinasti, c. 1. -hiṃsati -situṃ), pratihiṃsāṃ kṛ vairaśuddhiṃ kṛ vairoddhāraṃ kṛ niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ), vairaniryātanaṃ kṛ.

retaliated RETALIATED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ vipratikṛtaḥ &c., viprakṛtaḥ &c., pratyapakṛtaḥ &c., pratiphalitaḥ -tā -taṃ niryātitaḥ -tā -taṃ.

retaliation RETALIATION

, s. pratikāraḥ pratikāraḥ pratikṛtiḥ f., pratikriyā pratikarmma n. (n) vipratikāraḥ viprakāraḥ viprakṛtiḥ f., pratyapakāraḥ vairapratikriyā. vairapratikāraḥ pratividhiḥ m., pratiphalaṃ pratiyatnaḥ pratihiṃsā vairaśuddhiḥ f., vairoddhāraḥ niryātanaṃ vairaniryātanaṃ apakāraḥ apakriyā apakaraṇaṃ samādhiḥ m., chudraṃ.

to retard To RETARD

, v. a. (Diminish the velocity of motion) vegarodhaṃ kṛ vegāvarodhaṃ kṛ vegaṃ or gatiṃ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ) or avarudh or vidhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), vegavidhāraṇaṃ kṛ vegavilambanaṃ kṛ gativilambanaṃ kṛ gatimandatāṃ kṛ mandagatiṃ -tiṃ -ti kṛ.

--(Cause delay) vilamb (c. 10. -lambayati -yituṃ), vilambaṃ kṛ vilambanaṃ kṛ mandatāṃ kṛ mandaṃ -ndāṃ kṛ.

--(Hinder) rudh nirudh pratirudh avarudh saṃrudh bādh stambh pratibandh.

retardation RETARDATION

, RETARDING, s. vegarodhaḥ vegāvarodhaḥ vegavidhāraṇaṃ vegavilambanaṃ gativilambanaṃ gatipratibandhaḥ vegasaṃkocaḥ rodhaḥ avarodhaḥ vilambanaṃ.

retarded RETARDED

, p. p. ruddhavegaḥ -gā -gaṃ avaruddhavegaḥ &c., ruddhagatiḥ -tiḥ -ti avaruddhagatiḥ &c., vilambitaḥ -tā -taṃ vilambitavegaḥ -gā -gaṃ vilambitagatiḥ -tiḥ -ti vidhāritavegaḥ &c., 'gradually retarded motion,' kṣīyamāṇo vegaḥ kṣīyamāṇā gatiḥ.

retarding RETARDING

, part. vilambī -mbinī &c., vegarodhakaḥ -kā -kaṃ vegāvarodhakaḥ &c.

to retch To RETCH

, v. n. vamituṃ or chardayituṃ yatnaṃ kṛ or udyamaṃ kṛ or udyam vamanodyamaṃ kṛ.

retention RETENTION

, s. dhāraṇaṃ -ṇā dhṛtiḥ f., dharaṇaṃ āgrahaḥ grahaḥ saṃgrahaḥ -haṇaṃ.

--(Faculty of the mind) dhāraṇāśaktiḥ f., dhāraṇā smṛtiḥ f., medhā.

retentive RETENTIVE

, a. (As memory) dhāraṇāvān -vatī -vat (t) dhāraṇāśaktiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dhāraṇāśaktiyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Retaining) dhārakaḥ -kā -kaṃ dharaḥ -rā -raṃ āgrahī -hiṇī &c.; 'of moisture,' kledadhārakaḥ -kā -kaṃ; 'of life,' durmaraḥ -rā -raṃ.

retentiveness RETENTIVENESS

, s. dhāraṇaśaktiḥ f., dhāraṇakṣamatā dhārakatvaṃ dhṛtiḥ f., dṛḍhatā.

reticular RETICULAR

, RETICULATED, a. jālākāraḥ -rā -raṃ jālākṛtiḥ -tiḥ -ti jālarūpaḥ -pā -paṃ vyatyastarekhāviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jālavad antarālaviśiṣṭaḥ &c.

reticulation RETICULATION

, s. jālakarmma n. (n) jālākārakarmma n., jālavatkarmma n.

reticule RETICULE

, a. strīlokena hastena bhṛtaṃ sūcyādidhāraṇayogyo laghukoṣaḥ.

retina RETINA

, s. netrāntaḥsthitacitrapatraṃ netrāntaḥsthacitrapatraṃ.

retinue RETINUE

, s. parivāraḥ parivarhaḥ varhaḥ parigrahaḥ tantraṃ parikaraḥ parijanaḥ parijanāḥ m. pl., paricarāḥ m. pl., anucarāḥ m. pl., paricaravargaḥ sahacaravargaḥ bhṛtyavargaḥ paricchadaḥ.

to retire To RETIRE

, v. n. apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyapakram parāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pratinivṛt nivṛt pārśve parāvṛt avasthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vyapagam cal (c. 1. calati -lituṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy.

--(Retire into privacy or private life) viviktatāṃ or viviktavṛttim āsthā or sev sarvvasaṅgān sannyas (c. 4. -asyati -situṃ) or tyaj saṅgasannyāsaṃ kṛ gṛhasannyāsaṃ kṛ viviktadeśe vas.

retired RETIRED

, a. (Sequestered, secluded) viviktaḥ -ktā -ktaṃ vijanaḥ -nā -naṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ nirjanaḥ &c., niḥśalākaḥ -kā -kaṃ.

--(Secret) gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ; 'a retired spot,' viviktasthānaṃ nirjanasthānaṃ nirjanadeśaḥ rahaḥsthānaṃ; 'a place whence water has retired,' parāpaḥ -pā -paṃ parepaḥ -pā -paṃ; 'leading a retired life,' viviktasevī -vinī -vi (n).

retirement RETIREMENT

, s. (Act of retiring) parāvarttaḥ -rttanaṃ pratinivarttanaṃ nivarttanaṃ pārśvaparivarttanaṃ apakramaḥ -maṇaṃ apasaraṇaṃ apagamaḥ -manaṃ palāyanaṃ.

--(Act of retiring into privacy or private life) viviktaseyanaṃ viviktavṛttisevanaṃ viviktavāsasevanaṃ viviktadeśe vāsaḥ saṅgasannyāsaḥ gṛhasannyāsaḥ.

--(Private or retired life or state) viviktatā -tvaṃ viviktavṛttiḥ f., viviktadaśā ekāntatā ekāntavṛttiḥ f.

--(Place of retirement) viviktasthānaṃ nirjanasthānaṃ nibhṛtasthānaṃ niṣadyā.

retiring RETIRING

, part. or a. (Withdrawing) parāvarttī -rttinī -rtti (n) apakrāman -mantī -mat (t) pārśvaparivarttī &c.

--(Not forward or bold) viviktasevī &c., ekāntasevī &c., viviktapriyaḥ -yā -yaṃ ekāntapriyaḥ &c., apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ adhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mandāsyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa mandasvabhāvaḥ -vā -vaṃ. See RESERVED.

to retort To RETORT

, v. a. pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), pratyavakṣip punaḥ kṣiṣ or avakṣip pratikṛ pratyāruh in caus. (-ropayati -yituṃ). See To RECRIMINATE.

to retort To RETORT

, v. n. pratyapavad (c. 1. -vadati -dituṃ), pratyapavādaṃ kṛ pratyabakṣepaṃ kṛ pratyuttaraṃ kṛ pratinind (c. 1. -nindati -ndituṃ), punar nind pratyāropaṃ kṛ.

retort RETORT

, s. (Return of an accusation or incivility) pratyapavādaḥ pratyavakṣepaḥ pratyāropaḥ pratyabhiyogaḥ pratyuttaraṃ pratinindā viprakṛtiḥ f., viprakāraḥ vipratikāraḥ pratikāraḥ.

--(Vessel in chemistry for distillation) vakaḥ vakayantraṃ mūṣaḥ -ṣī -ṣā -ṣikā; 'glass retort,' kācavakaḥ kācavakayantraṃ.

to retrace To RETRACE

, v. a. (One's steps) nivṛt prātanivṛt. See To RETURN.

to retract To RETRACT

, v. a. or n. kathitatyāgaṃ kṛ uktatyāgaṃ kṛ uktāsvīkāraṃ kṛ kathitāsvīkāraṃ kṛ uktapratyādeśaṃ kṛ vyatikramaṃ kṛ anuśayaṃ kṛ nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) with abl.; 'induce to retract,' nivṛt in caus. See To RECANT, RECALL.

retractation RETRACTATION

, RETRACTION, s. kathitatyāgaḥ uktatyāgaḥ uktapratyādeśaḥ uktāsvīkāraḥ kathitāsvīkāraḥ nivarttanaṃ nivṛttiḥ f., anuśayaḥ vyatikramaḥ. See RECANTATION.

retracted RETRACTED

, p. p. anuśayitaḥ -tā -taṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

retreat RETREAT

, s. (Act of retiring) apakramaḥ -maṇaṃ apasaraṇaṃ apayānaṃ parāvarttaḥ parāvṛttiḥ f., apāvarttanaṃ aṣāvṛttiḥ f., parivarttaḥ -rttanaṃ viprayāṇaṃ pratiprayāṇaṃ apāyaḥ apagamaḥ -manaṃ upakramaḥ nivarttanaṃ pratinivarttanaṃ vakramaḥ.

--(Of an army) palāyanaṃ vipalāyanaṃ prapalāyanaṃ drāvaḥ vidravaḥ pradrāvaḥ sandrāvaḥ uddrāvaḥ dravaḥ saṃyuge nivarttanaṃ.

--(Place of retirement) viviktasthānaṃ viviktadeśaḥ nirjanasthānaṃ nirjanadeśaḥ nibhṛtasthānaṃ rahaḥsthānaṃ parāvarttanasthānaṃ.

to retreat To RETREAT

, v. n. (Retire) apakram (c. 1. -krāmati -krimituṃ), vyapakram parāvṛt apayā apagam, see To RETIRE.

--(As an army) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy prapalāy sampalāy pradru (c. 1. -dravati -drotuṃ), vidru vipradru apadhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), pradhāv.

--(Withdraw into privacy), see To RETIRE.

retreated RETREATED

, p. p. parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ apāvṛttaḥ &c., palāyitaḥ -tā -taṃ.

to retrench To RETRENCH

, v. a. (Cut off, curtail) chid (c. 7. chinatti chettuṃ), avachid avakṛt (c. 6. -kṛntati -karttituṃ), (c. 9. lunāti lavituṃ), lap (c. 6. lumpati loptuṃ), khaṇḍ chedanaṃ kṛ.

--(Lessen expenses, &c.) vyayaṃ nyūnyīkṛ or alpīkṛ or hras in caus. or saṃhṛ.

retrenchment RETRENCHMENT

, s. chedaḥ avacchedaḥ lopaḥ vyayacchedaḥ vyayalopaḥ nyūnavyayaḥ.

retribution RETRIBUTION

, s. pratiphalaṃ pratikriyā pratikṛtiḥ f., pratikāraḥ niṣkṛtiḥ f.

retributive RETRIBUTIVE

, RETRIBUTORY, a. pratiphalapradaḥ -dā -daṃ pratiphaladāyakaḥ -kā -yikā -kaṃ pratiphaladaḥ &c., pariśodhakaḥ -kā -kaṃ pratikārakaḥ -kā -kaṃ pratikārī -riṇī -ri (n).

retrievable RETRIEVABLE

, a. uddharaṇīyaḥ -yā -yaṃ punaruddharaṇīyaḥ &c., punaḥprāpaṇīyaḥ &c.

to retrieve To RETRIEVE

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), samuddhṛ punar uddhṛ punaḥ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), punar labh punar ānī uddhāraṃ kṛ uddharaṇaṃ kṛ. See To RECOVER, RESTORE.

retrieved RETRIEVED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ samuddhṛtaḥ &c., punaḥ prāptaḥ -ptā -ptaṃ.

to retrocede To RETROCEDE

, v. n. pratigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), viparītaṃ gam parāvṛt.

retrocession RETROCESSION

, s. pratigamanaṃ paścādgamanaṃ viparītagamanaṃ parāvarttanaṃ.

retrogradation RETROGRADATION

, s. pratikramaḥ vyatikramaḥ viparītagatiḥ f., vakragatiḥ f.

retrograde RETROGRADE

, a. viparītagāmī -minī -mi (n) pratigāmī &c., vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ viparītagatikaḥ -kā -kaṃ parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ prātīpikaḥ &c.

--(In astronomy) vakragatiḥ -tiḥ -ti vakraḥ -krā -kraṃ.

to retrograde To RETROGRADE

, v. n. (Go backward) parāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viparītaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), pratigam paścād gam pratikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), vyatikram vyatikramaṃ kṛ.

--(Decline) kṣīṇasattvaḥ -ttvā ttvaṃ bhū mūlasattvād bhraṃś. See To DEGENERATE, DECLINE.

retrogression RETROGRESSION

, s. paścādgamanaṃ viparītagamanaṃ pratigamanaṃ vyatikramaḥ.

retrospect RETROSPECT

, s. gatāvalokanaṃ atītāvalokanaṃ gatakālāvalokanaṃ atītakālāvalokanaṃ bhūtāvalokanaṃ bhūtakālāvalokanaṃ anudarśanaṃ anudṛṣṭiḥ f., paścāddarśanaṃ paścāddṛṣṭiḥ f., paścādavalokanaṃ anvavalokanaṃ.

retrospective RETROSPECTIVE

, a. (Looking back) paścāddarśī -rśinī -rśi (n) paścādavalokī &c., gatāvalokī &c., gatakālāvalokī &c., anudarśī &c.

--(Relating to what is past) gatāpekṣakaḥ -kā -kaṃ bhūtāpekṣakaḥ &c., atītāpekṣakaḥ &c., gatakālāpekṣakaḥ &c., gatakālāpekṣī -kṣiṇī &c., gatakālasāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhūtakālasāpekṣaḥ &c.

retrospectively RETROSPECTIVELY

, adv. gatāpekṣayā gatakālāpekṣayā gatakālasāpekṣaṃ bhūtāpekṣayā.

to return To RETURN

, v. n. (Come back, go back) punar āgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), pratyāgam pratigam nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), pratyāvṛt prātenivṛt sannivṛt paryāvṛt upāvṛt vyāvṛt vinivṛt āvṛt punar āvṛt pratiyā (c. 2. -yāti -tuṃ), pratyāyā punar āyā pratyupayā pratye (c. 2. pratyaiti -tuṃ, rt. i), punar e pratikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), pratipad (c. 4. -padyate -pattuṃ), punar abhipad punar upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratyupasthā punar āvraj; 'he returned to the place whence he came,' pratijagāma yathāgataṃ.

--(Turn back or round) parāvṛt parivṛt paryāvṛt parivarttanaṃ kṛ.

--(Answer), see REJOIN, RETORT.

to return To RETURN

, v. a. (Give back) pratidā (c. 3. -dadāti -dātuṃ), punar dā paridā pratyṛ in caus., punar ṛ pratipad, see To RESTORE.

--(Bring or send back) punar nī or ānī punar ānī in caus. (-nāyayati -yituṃ) punar gam in caus., punaḥ prāp in caus.

--(Give in recompense) pratikṛ pratiphalaṃ dā pratiphalāya dā pratidā; 'to return a benefit,' pratyupakṛ; 'an injury,' pratyapakṛ pratihiṃs pratihiṃsāṃ kṛ; 'to return evil for good,' pareṇopakāre kṛte pratyapakāraṃ kṛ or ācar upakārāt prati apakāraṃ kṛ upakāraṃ prāpya apakāraṃ kṛ; 'to return good for evil,' pareṇāpakāre kṛte pratyupakāraṃ kṛ or ācar.

--(Render an official account), see To REPORT.

return RETURN

, s. (Coming back) punarāgamanaṃ pratyāgamaḥ -manaṃ pratigamanaṃ pratyāvṛttiḥ f., pratyāvarttanaṃ nivarttanaṃ nivṛttiḥ f., pratinivṛttiḥ f., sannivṛttiḥ f., paryāvṛttiḥ f., paryāvarttaḥ -rttanaṃ punarāvṛttiḥ f., āvṛttiḥ f., parāvṛttiḥ f., upayātaṃ.

--(Turning back or round) parāvarttanaṃ parāvṛttiḥ f., parivṛttiḥ f.

--(Periodical revolution) parivarttaḥ -rttanaṃ parivṛttiḥ f., punarāvarttaḥ punarāvṛttiḥ f., vivarttaḥ paryyayaḥ paryyāyaḥ; 'of the seasons,' ṛtuparivarttaḥ ṛtuparyyāyaḥ.

--(Repayment) pratidānaṃ paridānaṃ.

--(Requital) pratikriyā pratikṛtiḥ f., pratikarmma n. (n) pratikāraḥ pratīkāraḥ pratiphalaṃ, see REQUITAL; 'return of a benefit,' pratyupakāraḥ upakāramokṣaḥ; 'of an injury,' pratyapakāraḥ; 'of good for evil,' pareṇāpakāre kṛte tasya pratyupakārācaraṇaṃ.

--(Profit, return of trade) utpannaṃ phalaṃ phalodayaḥ lābhaḥ labdhiḥ f., prāptiḥ f.

--(Official statement), see REPORT.

--(In return for) prati with abl. c., vinimayena hetoḥ hetau, see FOR.

returned RETURNED

, p. p. punarāgataḥ -tā -taṃ pratyāgataḥ &c., pratigataḥ &c., āgataḥ &c., punarāyātaḥ &c., pratyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pratinivṛttaḥ &c., vinivṛttaḥ &c., nivṛttaḥ &c., punarāvṛttaḥ &c., parāvṛttaḥ &c.

--(Given back) pratidattaḥ -ttā -ttaṃ paridattaḥ &c.

--(Requited) pratikṛtaḥ -tā -taṃ pratiphalitaḥ &c.

re-union RE-UNION

, s. punaryogaḥ punaḥsaṃyogaḥ punaḥsaṃsargaḥ punarmelanaṃ punaḥsandhiḥ m., punaḥsandhānaṃ pratisamādhānaṃ punaḥsamāgamaḥ.

--(Assembly) sabhā.

to re-unite To RE-UNITE

, v. a. punaḥ saṃyuj punaḥ sandhā punaḥ saṃsṛj punar ekīkṛ.

re-united RE-UNITED

, p. p. punaḥsaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ punaḥsaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ punarmilitaḥ -tā -taṃ.

to reveal To REVEAL

, v. a. prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vikāś vivṛ (c. 5. -vṛṇoti -ṇute -varituṃ -rītuṃ), apavṛ apāvṛ vyaktīkṛ vyajhj (c. 7. -anakti -aṃktuṃ, c. 10. -añjayati -yituṃ) prakaṭīkṛ prakaṭa (nom. prakaṭayati -yituṃ), āviṣkṛ prāduṣkṛ.

--(Tell) sūc jñā in caus., khyā in caus., nivid.

--(A secret) rahasyabhedaṃ kṛ.

revealed REVEALED

, p. p. prakāśitaḥ -tā -taṃ vivṛtaḥ &c., āviṣkṛtaḥ &c., prāduṣkṛtaḥ &c., vyaktīkṛtaḥ &c., sūcitaḥ &c., jñāpitaḥ &c., prakaṭitaḥ -tā -taṃ.

revealer REVEALER

, s. prakāśakaḥ vivaraṇakṛt sūcakaḥ jñāpakaḥ khyāpakaḥ; 'of a secret,' rahasyabhedakaḥ rahasyaprakāśakaḥ.

revealing REVEALING

, REVEALMENT, s. prakāśanaṃ vivaraṇaṃ vivṛtiḥ f., vyaktīkaraṇaṃ prakaṭīkaraṇaṃ āviṣkaraṇaṃ spaṣṭīkaraṇaṃ; 'of a secret,' rahasyabhedaḥ,

to revel To REVEL

, v. n. atiśayahāsyaśabdena utsavaṃ kṛ rātrikāle hāsikādiśabdena utsavaṃ kṛ or atiśayatumulena sampītiṃ kṛ or keliṃ kṛ; 'one who revels in his lusts,' kāmakāmī m. (n).

revel REVEL

, s. atiśayahāsyaśabdena utsavaḥ hāsikādiśabdena sampītiḥ f. or keliḥ m. f.; 'master of the revels,' kelisacivaḥ.

revelation REVELATION

, s. prakāśanaṃ vivaraṇaṃ prāduṣkaraṇaṃ āviṣkaraṇaṃ spaṣṭīkaraṇaṃ prakāśitavākyaṃ īśvarapratyādeśaḥ. See REVEALING.

reveler REVELER

, s. atiśayahāsyaśabdena or atiśayahāsikādiśabdena utsavakārī m. (n) sampītirataḥ sampītiprasaktaḥ sampītipriyaḥ pānotsukaḥ pānāsaktaḥ.

revelry REVELRY

, s. atiśayahāsikādiśabdena utsavakaraṇaṃ. See REVEL.

to revenge To REVENGE

, v. a. pratikṛ vairaśuddhiṃ kṛ vairapratikriyāṃ kṛ vairapratikāraṃ kṛ apakāraśuddhiṃ kṛ apakāraṃ prāppa pratyapakṛ hiṃsāṃ prāpya pratihiṃs (c. 7. -hinasti, c. 1. -hiṃsati -situṃ), pareṇāpakāre kṛte pratyapakāraṃ kṛ apakārāt prati apakāraṃ kṛ pareṇa drohe kṛte pratidrohaṃ kṛ vairoddhāraṃ kṛ vairaniryātanaṃ kṛ niryat (c. 10. -yātayati -yituṃ), apakāramokṣaṃ kṛ; 'to revenge an insult,' avalepapratikāraṃ kṛ avalepaśuddhiṃ kṛ.

revenge REVENGE

, s. vairaśuddhiḥ f., vairapratikriyā vairapratikāraḥ vairapratikṛtiḥ f., vairaniryātanaṃ vairoddhāraḥ apakāraśuddhiḥ f., pratikāraḥ pratīkāraḥ pratikriyā pratikṛtiḥ f., pratikarmma n. (n) vipratikāraḥ pratihiṃsā pratyapakāraḥ pratidrohaḥ niryātanaṃ pratiphalaṃ pratividhiḥ m.

--(Feeling or desire of revenge) pratihiṃsābuddhiḥ f., pratidrohabuddhiḥ f., pratyapakārabuddhiḥ f., pratidveṣaḥ pratyapakārecchā pratidrohecchā vairitā jighāṃsā.

revenged REVENGED

, p. p. pratikṛtaḥ -tā -taṃ niryātitaḥ &c., vairaśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

revengeful REVENGEFUL

, a. pratihiṃsābuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pratidrohabuddhiḥ &c., pratyapakārabuddhiḥ &c., pratihiṃsāśīlaḥ -lā -laṃ pratihiṃsecchuḥ -cchuḥ -cchu prati- drohecchuḥ &c., pratyapakārecchuḥ &c., pratikārecchuḥ &c., niryātanaśīlaḥ &c., daṃśī -śinī -śi (n) dviṣantapaḥ -pā -paṃ.

revengefully REVENGEFULLY

, adv. pratihiṃsābuddhyā pratyapakārabuddhyā pratidrohaśīlatvāt.

revengefulness REVENGEFULNESS

, s. pratihiṃsāśīlatvaṃ pratihiṃsābuddhiḥ f., pratyapakāraśīlatā.

revenger REVENGER

, s. pratikārakaḥ pratihiṃsakaḥ vairaśodhakaḥ pratyapakārakaḥ.

revenue REVENUE

, s. valiḥ m., karaḥ āyaḥ rājasva rājadhanaṃ rājakaraḥ -raṃ utpannaṃ nṛpāṃśaḥ rājāṃśaḥ upasvatvaṃ bhāgadheyaḥ kāraḥ lābhaḥ prāptiḥ f.

to reverberate To REVERBERATE

, v. a. (Send or beat back) pratikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), pratiprakṣip pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratihananaṃ kṛ pratighātaṃ kṛ.

to reverberate To REVERBERATE

, v. n. pratidhvan (c. 1. -dhvanati -nituṃ), pratidhvaniṃ kṛ pratidhvananaṃ kṛ pratinad (c. 1. -nadati -dituṃ), anunad vyanunad pratinādaṃ kṛ pratigarj (c. 1. -garjati -rjituṃ), pratigarjanaṃ kṛ; 'cause to reverberate,' anunad in caus., vyanunad pratinad. See To RESOUND.

reverberating REVERBERATING

, part. pratidhvanan -nantī -nat (t) pratigarjan &c., pratinādayan &c.

reverberation REVERBERATION

, s. (Sending or beating back) pratikṣepaḥ -paṇaṃ pratiprakṣepaḥ -paṇaṃ pratighātaḥ pratihananaṃ.

--(Of sound) pratidhvaniḥ m., pratidhvananaṃ pratinādaḥ anunādaḥ vyanunādaḥ pratigarjanaṃ -nā -pratiśabdaḥ pratininadaḥ.

to revere To REVERE

, v. a. pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), abhipūj sampūj man (c. 10. mānayati -yituṃ), samman arc (c. 1. arcati -rcituṃ), c. 10. arcayati -yituṃ), samarc abhyarc upās (c. 2. -āste -āsituṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ, c. 10. sevayati -yituṃ), ādṛ (c. 6. -driyate -darttuṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), namaskṛ puraskṛ satkṛ pūjāṃ kṛ ādaraṃ kṛ. See OBEISANCE.

revered REVERED

, p. p. pūjitaḥ &c., sevitaḥ &c., añcitaḥ &c., See HONOURED.

reverence REVERENCE

, s. pūjā -janaṃ mānaṃ sammānaṃ arcanaṃ -nā arcā abhyarcā -rcanaṃ ādaraḥ sevā -vanaṃ arhā -rhaṇaṃ -ṇā bhaktiḥ f., śraddhā namas ind., satkāraḥ saparyyā ārādhanaṃ puraskāraḥ mānyatvaṃ bahumānaṃ sambhramaḥ upāsanā; 'act of reverence,' namaskāraḥ namasyā praṇāmaḥ praṇatiḥ f., namas abhivādanaṃ abhivandanaṃ; 'your reverence,' bhagavān m. (t) bhavān m.

to reverence To REVERENCE

, v. a. pūj sampūj namas (nom. namasyati). See To REVERE.

reverenced REVERENCED

, p. p. pūjitaḥ -tā -taṃ ādṛtaḥ &c., sammānitaḥ &c., upāsitaḥ &c.,

reverend REVEREND

, a. pūjyaḥ -jyā -jyaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ arcyaḥ -rcyā -rcyaṃ arcanīyaḥ -yā -yaṃ āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ mānyaḥ -nyā -nyaṃ sammānyaḥ &c., mānanīyaḥ -yā -yaṃ arcārhaḥ &c., arhyaḥ -rhyā -rhyaṃ arhaṇīyaḥ &c., ādaraṇīyaḥ &c., namaskāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ namasyaḥ -syā -syaṃ upāsyaḥ &c., upāsanīyaḥ &c., śraddheyaḥ &c., pūjilaḥ -lā -laṃ bhaṭṭāraḥ -rā -raṃ.

reverential REVERENTIAL

, REVERENT, a. sādaraḥ -rā -raṃ ādarayuktaḥ -ktā -ktaṃ pūjakaḥ -kā -kaṃ sampūjakaḥ &c., pūjākārī -riṇī &c., ādarabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi ādarakārī &c., bhaktimān -matī -mat (t) bhaktisūcakaḥ -kā -kaṃ ādarasūcakaḥ &c.

reverentially REVERENTIALLY

, adv. sādaraṃ samānaṃ sanamaskāraṃ ādarapūrvvaṃ śirasā.

reverie REVERIE

, s. dhyānaṃ cintā bhāvanā anarthakadhyānaṃ viśṛṅkhaladhyānaṃ aprakṛtadhyānaṃ anarthakacintā anarthakavāsanā anarthakabhāvanā buddhivilāsaḥ.

reversal REVERSAL

, s. parāvarttaḥ -rttanaṃ parāvṛttiḥ f., pratyāvarttanaṃ parivarttanaṃ.

to reverse To REVERSE

, v. a. (Turn upside down) parāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), parivṛt paryas viparyas adhomukhīkṛ, see To OVERTURN, INVERT.

--(Change to the contrary) parivṛt viparītaṃ -tāṃ kṛ viparyastaṃ -stāṃ kṛ vyatyastaṃ -stā kṛ viparyāsaṃ kṛ viparyayaṃ kṛ vaiparītyaṃ kṛ vyatikramaṃ kṛ. (In law, overthrow a decision) parāvṛt parāvarttaṃ kṛ parāvṛttiṃ kṛ.

reverse REVERSE

, s. (Change, vicissitude) parivarttanaṃ parivṛttiḥ f., āvṛttiḥ f., paryyayaḥ avasthāntaraṃ pariṇāmaḥ vikāraḥ.

--(The contrary) viparyyayaḥ viparyyāsaḥ vyatyayaḥ vyatyāsaḥ viparyyāyaḥ pratyavāyaḥ viparītaṃ vaiparītyaṃ vyatikramaḥ vipakṣaḥ pratipakṣaḥ.

--(Reverse of) expressed by itara, see OPPOSITE, a.

--(Misfortune) kāryyavipattiḥ f., see MISFORTUNE.

reverse REVERSE

, a. viparītaḥ -tā -taṃ viparyyastaḥ -stā -staṃ vyatyastaḥ &c., vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ prasavyaḥ &c., savyaḥ &c., pratīpaḥ -pā -paṃ vipratīpaḥ &c., pratīkaḥ -kā -kaṃ vipakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratipakṣaḥ &c., vilomaḥ -mā -maṃ pratilomaḥ &c., prātīpikaḥ -kī -kaṃ arvācīnaḥ -nā -naṃ pratikūlaḥ -lā -laṃ vāmaḥ -mā -maṃ; 'reverse order,' vyatikramaḥ.

reversed REVERSED

, p. p. viparyyastaḥ -stā -staṃ paryyastaḥ &c., vyatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vyatyastaḥ -stā -staṃ apavṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Turned upside down or with the end downwards) adhomukhīkṛtaḥ -tā -taṃ adhomukhaḥ -khā -khaṃ adhaḥkṛtaḥ -tā -taṃ adharottaraḥ -rā -raṃ adharāgraḥ -grā -graṃ.

--(As a sentence) parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ parāvarttitaḥ -tā -taṃ.

reversely REVERSELY

, adv. viparyyayeṇa vyatikrameṇa viparītaṃ vaiparītyena ādipaścāt.

reversible REVERSIBLE

, a. parāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ parāvarttanīyaḥ -yā -yaṃ parivarttanīyaḥ &c.

reversion REVERSION

, s. parāvarttaḥ -rttanaṃ parāvṛttiḥ f., pratyāvarttanaṃ pratyāvṛttiḥ f., paryāvṛttiḥ f., paryāvarttanaṃ parivarttanaṃ āvṛttiḥ f.

--(Succession, right to future possession) uttarādhikāraḥ anyabhogottarādhikāraḥ anyabhogottaraprāptiḥ f. -prāpaṇaṃ.

reversionary REVERSIONARY

, a. anyabhogottaraprāpyaḥ -pyā -pyaṃ anyabhogottaraprāṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ uttaraprāpaṇīyaḥ &c., uttarabhogyaḥ -gyā -gyaṃ krameṇa bhogyaḥ &c.

to revert To REVERT

, v. n. pratyāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), parāvṛt paryāvṛt pratinivṛt parivṛt āvṛt punar āvṛt pratyāgam punar āgam.

revertible REVERTIBLE

, a. parāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ parivarttanīyaḥ -yā -yaṃ parivarttyaḥ &c.

to review To REVIEW

, v. a. (Look back on) paścād avalok (c. 1. -lokate -kituṃ, c. 10. -lokayati -yituṃ), paścād dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), anudṛś gatāvalokanaṃ kṛ gatakālāvalokanaṃ kṛ paścādavalokanaṃ kṛ.

--(Examine again, revise) punaḥ parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), punar nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), punar anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), punar ālok or avalok or samavalok or dṛś punar vicar punarvicāraṃ kṛ.

--(Inspect) nirūp parīkṣ anusandhā dṛś.

--(A book, &c.) kāvyagranthāder guṇadoṣau parīkṣ or prakāś guṇadoṣavivecanaṃ kṛ doṣādoṣavicāraṃ kṛ granthadopādoṣavicāraṃ kṛ.

review REVIEW

, s. (Looking back) paścāddarśana paścāddṛṣṭiḥ f., paścādavalokanaṃ anudarśanaṃ anudṛṣṭiḥ f., gatāvalokanaṃ.

--(Examining again) punaḥparīkṣā punarnirūpaṇaṃ punaranusandhānaṃ punardarśanaṃ punardṛṣṭiḥ f., punarvicāraḥ.

--(Inspection) nirūpaṇaṃ darśanaṃ nirīkṣaṇaṃ parīkṣaṇaṃ.

--(Of a book) kāvyagranthāder guṇadoṣavivecanaṃ or guṇadoṣavicāraḥ granthaguṇadoṣavivecanaṃ or guṇadoṣaprakāśanaṃ or doṣādoṣaprakāśanaṃ.

reviewer REVIEWER

, s. granthadoṣādopaprakāśakaḥ granthaguṇadoṣavivecakaḥ -vicārakaḥ.

to revile To REVILE

, v. a. tiraskṛ ninda, (c. 1. nindati -ndituṃ), ākruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), samākruś bhata, (c. 10. bhartsayate -ti -yituṃ), sambharts kuts abhikuts tarj upālabh apavad śap abhiśap kṣip parikṣip adhikṣip atibrū mukharīkṛ bhaṣ gup in des., abhiśaṃs, see To REPROACH, ABUSE; 'to revile in return,' pratyākruś.

reviled REVILED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ &c., ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nirbhartsitaḥ &c., jugupsitaḥ &c., abhiśastaḥ -stā -staṃ.

[Page 689b]
reviler REVILER

, s. nindakaḥ ākrośakaḥ ākroṣṭā m. (ṣṭṛ) upakroṣṭā m., nirbhartsakaḥ

reviling REVILING

, s. nindā -ndanaṃ tiraskāraḥ ākrośaḥ -śanaṃ upakrośaḥ pāruṣyaṃ paruṣoktiḥ f., paruṣavacanaṃ nirbhartsanaṃ jugupsā maukharyyaṃ apavādaḥ abhivādaḥ tarjanaṃ upālambhaḥ kutsā -tsanaṃ gālipradānaṃ kṣepaḥ avakṣepaḥ paribhāṣaṇaṃ.

revisal REVISAL

, s. punardṛṣṭiḥ f., anudṛṣṭiḥ f., anudarśanaṃ punaḥśodhaḥ -dhanaṃ punaḥparīkṣā

to revise To REVISE

, v. a. (Review), see the word.

--(Amend) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh saṃśudh viśudh punaḥ śudh śodhanaṃ kṛ punaḥśodhanaṃ kṛ

revised REVISED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ punaḥśodhitaḥ &c., punarnirūpitaḥ &c.

revision REVISION

, s. punardṛṣṭiḥ f., anudṛṣṭiḥ f., punaḥśodhaḥ -dhanaṃ śuddhiḥ f., punarāvṛttiḥ f.

revival REVIVAL

, s. (Return to life) punarjīvanaṃ pratijīvanaṃ sañjīvanaṃ ujjīvanaṃ punaḥprāṇanaṃ punarjīvanaprāptiḥ f., punaścaitanyaprāptiḥ f., see RECOVERY.

--(Return to a vigorous or healthy state) punaḥsvāsthyaprāptiḥ f., punaḥsvāsthyaṃ samutthānaṃ samutthitiḥ f., punaḥsaṃsthitiḥ f., punarupasthitiḥ f., punaḥpravṛttiḥ f.

--(Recovery from misfortune) vipaduddhāraḥ āpaduddhāraḥ punaruddhāraḥ.

to revive To REVIVE

, v. n. ujjīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), vijīv pratijīv saṃjīv punar jīv jīvanaṃ or saṃjñāṃ or caitanyaṃ punaḥ prāp or labh or āpad or pratipad samutthā (c. 1. samuttiṣṭhati -tthātuṃ, rt. sthā), utthā pratyāśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), samāśvas pratyāpannajīvanaḥ -nā -naṃ bhū pratyāgataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū pratyāpannacetanaḥ -nā -naṃ bhū. See To RECOVER.

to revive To REVIVE

, v. a. jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ), pratijīv saṃjīv ujjīv punar jīv punaḥ sajīvaṃ -vāṃ kṛ punaḥ sajīvīkṛ punar utthā in caus. (utthāpayati -yituṃ, rt. sthā) or samutthā punaḥ saṃsthā pratyāśvas (c. 10. -śvāsayati -yituṃ), samāśvas, see To RECOVER, v. a.

--(Renew) navīkṛ.

revived REVIVED

, p. p. pratijīvitaḥ -tā -taṃ sañjīvitaḥ &c., punaḥ sajīvīkṛtaḥ &c., pratyāpannajīvanaḥ -nā -naṃ pratyāgataprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pratyāpannasaṃjñaḥ -jñā jñaṃ pratyāśvastaḥ -stā -staṃ samāśvāsitaḥ -tā -taṃ.

--(Renewed) navīkṛtaḥ -tā -taṃ navībhūtaḥ &c.

revocable REVOCABLE

, a. parāvarttyaḥ -rttyā -rttyaṃ parāvarttanīyaḥ -yā -yaṃ loppaḥ -ppā -ppaṃ.

revocation REVOCATION

, s. parāvarttaḥ -rttanaṃ parāvṛttiḥ f., lopaḥ khaṇḍanaṃ pratyādeśaḥ anuśayaḥ bipratipattiḥ f. See RECALL, REPEAL.

to revoke To REVOKE

, v. a. parāvarttaṃ kṛ parāvṛt lup khaṇḍ lopaṃ kṛ anuśayaṃ kṛ pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ). See To RECALL, REPEAL.

to revolt To REVOLT

, v. n. śāsanatyāgaṃ kṛ adhikāratyāgaṃ kṛ rājadrohaṃ kṛ rājābhidrohaṃ kṛ svasvāmityāgaṃ kṛ svapakṣatyāgaṃ kṛ drohaṃ kṛ. See To REBEL.

revolt REVOLT

, s. rājadrohaḥ rājābhidrohaḥ śāsanatyāgaḥ adhikāratyāgaḥ svasvāmityāgaḥ svapakṣatyāgaḥ śāsanaparityāgaḥ kopaḥ prakopaḥ. See REBELLION.

revolter REVOLTER

, s. śāsanatyāgī m. (n) rājadrohī m., svasvāmityāgī m. (n).

revolting REVOLTING

, a. vībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ ghṛṇotpādakaḥ &c., atidveṣajanakaḥ &c., paramadveṣajanakaḥ &c., atyantadveṣajanakaḥ &c., garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ &c., kutsitaḥ -tā -taṃ; 'revolting appearance,' bībhatsadarśanaṃ.

revolution REVOLUTION

, s. (Revolving) parivarttanaṃ parivarttaḥ parivṛttiḥ f., āvarttanaṃ āvṛttiḥ f., āvarttaḥ vivarttaḥ -rttanaṃ parivarttiḥ f., parāvṛttiḥ f., bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ bhrāntiḥ, f., ghūrṇiḥ f., ghūrṇanaṃ; 'of a wheel,' cakrāvarttaḥ cakragatiḥ f.

--(Motion of a body round a fixed point) bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ.

--(Motion of any thing which brings it back to the same point) parivṛttiḥ f., parivarttanaṃ āvarttaḥ punarāvarttaḥ paryyayaḥ paryyāyaḥ viparyyayaḥ; 'of the seasons,' ṛtuparyyāyaḥ; 'of all the seasons,' sarvvarttuparivarttaḥ; 'of employment or duty,' karmmaviparyyayaḥ; 'of time,' kālacakraṃ.

--(Continued course) gatiḥ f. pravṛttiḥ f., cakragatiḥ f.; 'of a planet,' grahagatiḥ.

--(Change in the government) rājyaparivarttanaṃ rājyarītiparivarttanaṃ rājyavyavasthā-parivarttanaṃ rājyasthitiparivarttanaṃ.

revolutionary REVOLUTIONARY

, a. rājyaparivarttanasambandhī -ndhinī &c., rājyaparivarttakaḥ -kā -kaṃ.

revolutionist REVOLUTIONIST

, s. rājyaparivarttakaḥ rājyarītiparivarttakaḥ rājyasthitiparivarttakaḥ.

to revolve To REVOLVE

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vivṛt samparivṛt viparivṛt vyāvṛt āvṛt bhram (c. 4. bhrāmyati; c. 1. bhramati -mituṃ), paribhram ghūrṇ (c. 1. ghūrṇati -te -ṇituṃ), vighūrṇ vyāghūrṇ parighūrṇ luṭ (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), luṭ (c. 1. loṭati -ṭituṃ); 'the earth revolves on its own axis,' svākṣopari bhramati pṛthivī; 'pains and pleasures revolve like a wheel,' cakravat parivarttante duḥkhāni ca mukhāni ca.

to revolve To REVOLVE

, v. a. (Cause to turn round) bhram in caus. (bhramayati bhrāmayati -yituṃ), parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vivṛt āvṛt ghūrṇ in caus. (ghūrṇayati -yituṃ) parighūrṇ vighūrṇ vyāghūrṇ saṃsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), luṭh (c. 10. loṭhayati -yituṃ) or luṭ.

--(In the mind) manasā vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ) or vigaṇ or vimṛś or vitark or vivecanaṃ kṛ.

revolved REVOLVED

, p. p. parivarttitaḥ -tā -taṃ parivṛttaḥ -ttā -ttaṃ parāvṛttaḥ &c., vivṛttaḥ &c., vivarttitaḥ -tā -taṃ bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ ghūrṇitaḥ &c.; 'in the mind,' manasā vicāritaḥ &c.

revolving REVOLVING

, part. parivarttī -rttinī -rtti (n) parivarttamānaḥ -nā -naṃ vivarttamānaḥ &c., āvarttamānaḥ &c., bhṛman -mantī -mat (t) bhramī -miṇī &c., ghūrṇāyamānaḥ &c.

revulsion REVULSION

, s. viparītakarpaṇaṃ paścātkarpaṇaṃ pratikarpaṇaṃ parākarpaṇaṃ.

to reward To REWARD

, v. a. pāritoṣika dā varaṃ dā pratiphalaṃ dā phalaṃ dā dānena parituṣ (c. 10. -toṣayati -yituṃ) or santuṣ or sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), dakṣiṇāṃ dā pratiphala (nom. pratiphalayati -yituṃ). See To RECOMPENSE, REQUITE.

reward REWARD

, s. pāritoṣikaṃ pratiphalaṃ phalaṃ dakṣiṇā varaḥ vetanaṃ pratidānaṃ mānaṃ vahumānaṃ, see RECOMPENSE; 'worthy of a reward,' dakṣiṇārhaḥ -rhā -rhaṃ dakṣiṇīyaḥ -yā -yaṃ dakṣiṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ; 'the reward of learning,' vidyāvaraḥ.

rewarded REWARDED

, p. p. gṛhītapāritopikaḥ -kā -kaṃ gṛhītadakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ gṛhītavetanaḥ -nā -naṃ pratiphalitaḥ -tā -taṃ paritoṣitaḥ &c., dānaparitoṣitaḥ &c.

rewarder REWARDER

, s. phaladātā m. (tṛ) pratiphaladaḥ varadātā m., varadaḥ.

rhapsodic RHAPSODIC

, RHAPSODICAL, a. asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abaddhaḥ &c., asaṅgataḥ -tā -taṃ visaṅgataḥ &c., ayuktikaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ &c., niranvayaḥ -yā -yaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ.

rhapsody RHAPSODY

, s. asambaddhakāvyaṃ asambaddhavākyaṃ asaṅgatavākyaṃ asambaddhakavitā.

rhetoric RHETORIC

, s. alaṅkāravidyā alaṅkāraśāstraṃ śabdālaṅkāravidyā kāvyālaṅkārādiviṣayakā vidyā śabdālaṅkāraḥ vāṅmayavidyā sāhityaśāstraṃ pravacanavidyā pravacanaśāstraṃ parārthānumānaṃ vāṅmayaṃ.

rhetorical RHETORICAL

, a. ālaṅkārikaḥ -kī -kaṃ alaṅkāravidyāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) alaṅkāraśāstrasambandhī &c., alaṅkārī &c., alaṅkāraviṣayakaḥ -kā -kaṃ alaṅkārarūpaḥ -pā -paṃ pravacanavidyāsambandhī &c., vāṅmayaḥ -yī -yaṃ; 'rhetorical expression,' alaṅkāraḥ.

rhetorically RHETORICALLY

, adv. alaṅkāravidyānusāreṇa alaṅkāraśāstrānusāreṇa alaṅkāraśāstravat.

[Page 690b]
rhetorician RHETORICIAN

. s. alaṅkāravidyājñaḥ alaṅkāraśāstrajñaḥ alaṅkāraśāstrapaṇḍitaḥ alaṅkāraśāstrādhyāpakaḥ pravacanapaṭuḥ m. See ORATOR.

rheum RHEUM

, s. ślepmā m. (n) śleṣmakaḥ dūṣiḥ -ṣī f., dūṣikā dūṣīkā kledanaḥ kledakaḥ vāruṇḍaṃ piñjeṭaḥ kaphaḥ netramalaṃ.

rheumatic RHEUMATIC

, a. (Pertaining to rheumatism) vātarogasambandhī -ndhinī &c., vātulaḥ -lā -la vātīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Affected with it) vātarogī -giṇī -gi (n) vātagrastaḥ -stā -staṃ vāyugrastaḥ &c., vātulaḥ -lā -laṃ vātūlaḥ &c., vātakī &c., vātāhataḥ -tā -taṃ vātopahataḥ &c., pavanāhataḥ &c.

rheumatism RHEUMATISM

, s. vātarogaḥ vāyurogaḥ vātāmayaḥ vātavyādhiḥ m., vātaḥ vāyuḥ m., rasavātaḥ anilāmayaḥ anilarogaḥ anilaḥ dhanurvātaḥ paṭīraṃ gṛdhrasī; 'acute rheumatism,' vātaraktaṃ vātagulmaḥ vātaśoṇitaṃ; 'chronic, from dyspepsia,' āmavāyuḥ m., āmavātaḥ, 'rheumatism in the joints,' sandhivātaḥ sandhivāyuḥ m.; 'shooting rheumatism in the bones,' asthiśūlaḥ -laṃ asthitodaḥ.

rheumy RHEUMY

, a. ślepmalaḥ -lā -laṃ ślepmaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ślepmavān -vatī -vat (t) ślepmamayaḥ -yī -yaṃ ślepmayuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'rheumy eyed,' klinnākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ. See BLEAR-EYED.

rhinoceros RHINOCEROS

, s. khaṅgaḥ khaṅgī m. (n) ekaśṛṅgaḥ gaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ gaṇḍāṅgaḥ ekacaraḥ vanotsāhaḥ taitilaḥ; 'its horn,' khaṅgaḥ; 'the female,' khaṅgadhenuḥ f.

rhomb RHOMB

, RHOMBUS, s. viṣamacaturasraṃ viṣamacatuṣkoṇaḥ.

rhubarb RHUBARB

, s. revasaṃ revācinī. These are Mahrattī words.

rhyme RHYME

, s. (Correspondence of sounds in poetry) yamakaḥ -kaṃ antyayamakaḥ -kaṃ antyaśabdayamakaḥ -kaṃ antyaśabdasamatā anuprāsaḥ mitrākṣaraṃ.

--(A word to correspond in sound to another) yamakaśabdaḥ yamakaḥ -kaṃ.

--(Poetry) kavitā kāvyaṃ.

to rhyme To RHYME

, v. n. (Correspond in sound) yamakaḥ -kā -kaṃ bhū yamakaśabdo bhū.

--(Make rhyme) kavitāṃ kṛ kāvyaṃ kṛ anuprāsaṃ kṛ.

rhymeless RHYMELESS

, a. yamakahīnaḥ -nā -naṃ ayamakaḥ -kā -kaṃ ananuprāsaḥ -sā -saṃ.

rhythm RHYTHM

, RHYTHMUS, s. tālaḥ layaḥ gāthā tālabandhanaṃ tālabaddhatā.

rhythmical RHYTHMICAL

, a. tālabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ layabaddhaḥ &c., tālasambandhī -ndhinī &c.

rib RIB

, s. (Bone of an animal) parśukā pārśukā parśuḥ m., pārśvāsthi n., pārśvakaḥ vaṃkriḥ m.; 'the ribs collectively,' pañjaraṃ -raḥ piñjaraṃ -raḥ pārśvaṃ.

--(Of a boat) polindaḥ.

--(Of an umbrella, &c.) śalākā,

--(A thin slip of wood) śalākā

--(A prominent line) rekhā.

ribald RIBALD

, a. durmukhaḥ -khā -khaṃ aśuddhabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) avācyabhāṣī &c., avācyaḥ -cyā -cyaṃ avadyaḥ &c., garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ duruktaḥ -ktā -ktaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ.

ribaldry RIBALDRY

, s. duruktiḥ f., durvacanaṃ kutsitavākyaṃ avadyaṃ avācyaṃ nyaṅgaṃ.

ribbed RIBBED

, p. p. or a. saśalākaḥ -kā -kaṃ śalākī -kinī &c., rekhāṅkitaḥ -tā -taṃ.

ribbon RIBBON

, RIBAND, s. paṭṭaḥ dukūlapaṭṭaḥ dīrghadukūlakhaṇḍaḥ dīrghapaṭṭaḥ bandhanī.

rice RICE

, s. (The grain in the husk) śāliḥ m., vrīhiḥ m., dhānyaṃ dhānyottamaṃ stambakariḥ m., jīvasādhanaṃ.

--(The grain without the husk, or after threshing) taṇḍulaḥ dhānyāsthi n., dhānyasāraḥ śālisāraḥ; 'a grain of rice,' taṇḍulakaṇaḥ.

--(Wild rice) nīvāraḥ; 'a grain of it,' nīvārakaṇaḥ.

--(A white rice growing in deep water) kalamaḥ.

--(Red sort, growing in moist soil) ṣaṣṭikaḥ -kā; 'fit for growing it,' ṣaṣṭikyaḥ -kyā -kyaṃ.

--(Large or fragrant sort) mahāvrīhiḥ m., mahāśāliḥ m.

--(New rice) navaghānyaṃ navānnaṃ. One hundred and eighty varietes of rice are enumerated.

--(Boiled rice) annaṃ odanaḥ -naṃ bhaktaṃ andhas n., bhissā dīdiviḥ m.; 'scum of it,' māsaraḥ ācāmaḥ nisrāvaḥ visrāvaḥ.

--(Scorched) bhissaṭā bhissiṭhā bhiṣmiṭā bhiṣmiṣṭā bhiṣmikā dagdhikā.

--(Fried rice) dhānāḥ f. pl., dhānākāḥ f. pl.; 'the meal of it,' dhānācūrṇaṃ.

--(Rice flattened by threshing) dhānyacamasaḥ pṛthukaḥ -kaṃ.

--(Oblation of rice) arghaḥ arghyaṃ caruḥ m.

--(Heap of rice for presentation) dhānyadhenuḥ f., dhānyācalaḥ taṇḍulaughaḥ.

--(Rice-water) taṇḍulodakaṃ taṇḍulāmbu n., taṇḍurīṇaḥ.

--(Rice-gruel) yavāgūḥ f., uṣṇikā śrāṇā vilepī taralā dhānyāmlaṃ.

--(Rice-field) śālikṣetraṃ.

--(Rice-milk) pāyasaḥ -saṃ.

--(Rice-husk) tuṣaḥ.

--(Ear of rice) kaṇiśaḥ -śaṃ dhānyaśīrṣakaṃ.

--(Granary for rice) kuśūlaḥ vrīhyagāraṃ.

--(Having rice, bearing it, made of it) vrīhimayaḥ -yī -yaṃ vrīhikaḥ -kā -kaṃ vrīhī -hiṇī -hi (n) vraihaḥ -hī -haṃ vraiheyaḥ -yī -yaṃ śāleyaḥ -yī -yaṃ śālimayaḥ &c.

rich RICH

, a. (Wealthy) dhanī -ninī -ni (n) dhanavān -vatī -vat (t) sadhanaḥ -nā -naṃ mahādhanaḥ -nā -naṃ vahudhanaḥ &c., vittavān &c., vasumān &c., arthavān &c., arthānvitaḥ -tā -taṃ sārthaḥ -rthā -rthaṃ dhanasampannaḥ -nnā -nnaṃ dhanikaḥ -kā -kaṃ dhanāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ dhanasamṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dhanavipulaḥ -lā -laṃ lakṣmīvān &c., śrīmān &c., saśrīkaḥ -kā -kaṃ koṣavān &c., sampattimān &c., samṛddhaḥ &c., dhaneśvaraḥ &c., lakṣmīśaḥ ibhyaḥ -bhyā -bhyaṃ; 'extremely rich person,' atidhanī &c., lakṣādhīśaḥ koṭīśvaraḥ koṭyadhīśaḥ lakṣapatiḥ m., kuveraḥ.

--(Abounding in) āḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ pūrṇa in comp., bahu in comp., bahula in comp., pracura in comp., sampanna in comp., samṛddha in comp., puṣkala in comp., maya in comp., adhika in comp.; 'rich in good qualities,' guṇāḍhyaḥ &c., guṇasampannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Fertile) sphītaḥ -tā -taṃ pīnaḥ -nā -naṃ bahuphaladaḥ -dā -daṃ.

--(Costly, splendid) mahārghaḥ -rghā -rghaṃ mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahumūlyaḥ &c., atiśobhanaḥ -nā -naṃ atiśobhānvitaḥ -tā -taṃ taijasaḥ -sī -saṃ atitaijasaḥ &c., pratāpavān &c.

--(As a dish) ghṛtapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ghṛtaplutaḥ -tā -taṃ ghṛtamayaḥ -yī -yaṃ.

riches RICHES

, s. dhanaṃ vittaṃ vasu n., arthaḥ sampattiḥ f., dravyaṃ vibhavaḥ lakṣmīḥ f., śrīḥ f., rāḥ m. (rai) sampad f.

--(State of having great riches) dhanāḍhyatā dhanabāhulyaṃ dhanaprācuryyaṃ dhanasamṛddhiḥ f., dhanavaipulyaṃ dhanaiśvaryyaṃ dhanasampattiḥ f., mahādhanatvaṃ sadhanatā; 'desirous of riches,' dhanārthī -rthinī -rthi (n); 'desire of riches,' dhanāśā dhanatṛṣṇā; 'pride of riches,' dhanadarpaḥ; 'puffed up by riches,' dhanagarvitaḥ -tā -taṃ.

richly RICHLY

, adv. (With riches) sadhanaṃ dhanabāhulyena bahudhanena mahādhanena.

--(Splendidly) mahāmūlyena atiśobhayā atiśobhāpūrvvaṃ.

--(Abundantly) bāhulyena atibahulaṃ prācuryyeṇa vaipulyena vipulaṃ ativipulaṃ samṛddhā.

richness RICHNESS

, s. (Opulence) dhanāḍhyatā sadhanatā dhanabāhulyaṃ dhanasamṛddhiḥ f., dhanasampattiḥ f., dhanikatā saśrīkatā, see RICHES.

--(Fertility) sphītatā pīnatā sphītiḥ f., bahuphalatā.

--(Costliness, splendor) mahārghatā mahāmūlyatā śobhā atiśobhā tejas n., pratāpaḥ.

--(Abun dance) bāhulyaṃ prācuryyaṃ vaipulyaṃ samṛddhiḥ f., samṛddhatā.

--(Of a dish) ghṛtapūrṇatā miṣṭatā.

rick RICK

, s. (Stack) citiḥ f., cayaḥ utkaraḥ rāśiḥ m., nicayaḥ nikaraḥ oghaḥ; 'of hay,' tṛṇotkaraḥ tṛṇacitiḥ f., see HAY-RICK.

rickets RICKETS

, s. pl. bālarogaḥ bālavyādhiḥ m., bālāmayaḥ.

rickety RICKETY

, a. śithilasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi; adṛḍhasandhiḥ &c., asthiraḥ -rā -raṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ vicalaḥ -lā -laṃ calasvabhāvaḥ -vā -vaṃ skhalitagatiḥ -tiḥ -ti.

[Page 691b]
to rid To RID

, v. a. (Free from encumbrance, &c.) vighnāt or mārād muc (c. 6. muñcati moktuṃ) or śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or viśudh or uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), vighnaṃ or bhāram apanī or vinī or hṛ nirvighnīkṛ; 'to rid of thieves,' kaṇṭakān uddhṛ kaṇṭakoddharaṇaṃ kṛ kaṇṭakaśodhanaṃ kṛ niṣkaṇṭakīkṛ; 'of thorns,' śalyoddhāraṃ kṛ śalpāni uddhṛ.

rid RID

, a. muktaḥ -ktā -ktaṃ vimuktaḥ &c., śodhitaḥ -tā -taṃ varjitaḥ &c., rahitaḥ &c., vigata in comp., vīta in comp., gata in comp., hīna in comp., hṛta in comp., nir or a prefixed; 'rid of thieves or thorns,' kaṇṭakamuktaḥ -ktā -ktaṃ muktakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ vigatakaṇṭakaḥ &c., vītakaṇṭakaḥ &c., kaṇṭakahīnaḥ -nā -naṃ hṛtakaṇṭakaḥ &c., niṣkaṇṭakaḥ &c., 'to be rid of,' bhuc in pass. (mucyate) vimuc; 'to get rid of,' apās niras nirākṛ tyaj parityaj apasṛj apahā, see To DISCARD; 'to be got rid of,' tyājyaḥ -jyā -jyaṃ apāsanīyaḥ -yā -yaṃ nirākaraṇīyaḥ &c.

riddance RIDDANCE

, s. muktiḥ f., mocanaṃ muktatā mokṣaḥ -kṣaṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ śodhanaṃ śuddhiḥ f., nistāraḥ trāṇaṃ paritrāṇaṃ.

riddle RIDDLE

, s. pravahliḥ f. -hlikā prahelikā praśnadūtī kūṭapraśnaḥ dṛṣṭakūṭaṃ gūḍhapraśnaḥ gūḍhaṃ gūḍhavākyaṃ śleṣaḥ śleṣoktiḥ f.; different kinds are sarvvatobhadraḥ varddhamānaḥ antarlāpikā vahirlāpikā.

--(Large sieve) śodhanī vṛhaccālanī mahācālanī.

to riddle To RIDDLE

, v. a. (Clean grain) pūrvvoktayantreṇa śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), or śodhanaṃ kṛ or utpavanaṃ kṛ.

--(Perforate) vyadh chidr chidrapūrṇaṃ -rṇāṃ kṛ sachidrīkṛ.

to ride To RIDE

, v. n. (Be carried on horseback) aśvana vah in pass. (uhyate) aśvena sañcar (c. 1. -carati -rituṃ) or car aśvena gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ), aśvavāhanena gam or or cal.

--(On an elephant) gajena vah in pass. or sañcar or gam or or cal gajavāhanena cal or vraj.

--(Be borne on a fluid, &c.) vah in pass., plu (c. 1. plavate plotuṃ).

to ride To RIDE

, v. a. (Sit on a horse) aśvam āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ) or adhiruh or adhyāruh or samāruh or adhikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), aśvārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū aśvārohī -hiṇī -hi bhū aśvārohaṇaṃ kṛ.

--(Sit on an elephant) gajārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū gajārohī &c. bhū gajam āruh.

--(On the back of a peacock) mayūrapṛṣṭhārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū mayūrapṛṣṭham āruh or āśri.

--(A chariot) yānārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ bhū yānam āruh yānārohaṇaṃ kṛ.

ride RIDE

, s. aśvena gamanaṃ or calanaṃ aśvena viharaṇaṃ aśvārohaṇaṃ 'to take a ride,' aśvena vihāraṃ kṛ or vihṛ aśvena bhramaṇaṃ ka or paribhramaṇaṃ kṛ.

rider RIDER

, s. (On a horse) aśvārohī m. (n) aśvāroḍhā m. (ḍhṛ) aśvārūḍhaḥ, see HORSE-MAN.

--(In general) āroḍhā m., ārohī m., rohakaḥ

ridge RIDGE

, s. (Of a mountain) kaṭakaḥ -kaṃ kūṭaṃ dantaḥ ucchrāyaḥ.

--(Of earth, a mound) setuḥ m., piṇḍalaḥ piṇḍilaḥ dharaṇaḥ āliḥ -lī f., saṃvaraḥ jaṅgālaḥ.

--(Back, top) pṛṣṭhaṃ agraṃ

ridgy RIDGY

, a. sakaṭakaḥ -kā -kaṃ kaṭakākāraḥ -rā -raṃ kaṭakarūpaḥ -pā -paṃ.

ridicule RIDICULE

, s. upahāsaḥ parihāsaḥ apahāsaḥ avahāsaḥ prahāsaḥ prahasanaṃ upahasanaṃ upahasitaṃ upahasanīyatā vihasitaṃ hasanaṃ hāsya hāmikā. paribhāṣaṇaṃ avakṣepaḥ avahelā avajñā utprāsanaṃ utsmaya -yanaṃ.

to ridicule To RIDICULE

, v. a. upahas (c. 1. -hasati -situṃ), avahas apahas upahāsabhūmiṃ kṛ avahāsabhūmiṃ kṛ avahāsāppadaṃ kṛ avahāsāspadīkṛ apahāsāspadīkṛ hāspāspadīkṛ avahāsasthānaṃ kṛ utsmi (c. 1. -smayate -smetuṃ) abhismi avakṣiy ākṣip. See To DERIDE.

ridiculed RIDICULED

, p. p. upahasitaḥ -tā -taṃ avahasitaḥ &c., ākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

ridiculous RIDICULOUS

, a. upahāsyaḥ -syā -syaṃ avahāsyaḥ &c., parihāsyaḥ &c., hāsyaḥ &c., hāsyajanakaḥ -kā -kaṃ hāsajanakaḥ hāsakaraḥ -rī -raṃ. hāsyotpādakaḥ &c., hāsotpādakaḥ &c., upahāsayogyaḥ -gyā -gyaṃ upahāsārhaḥ -rhā -rhaṃ upahāsaviṣayaḥ -yā -yaṃ hāsyāspadaḥ -dā -daṃ takyaḥ -kyā -kyaṃ.

ridiculously RIDICULOUSLY

, adv. hāsyaprakāreṇa upahāsyaprakāreṇa upahāsyaṃ.

ridiculousness RIDICULOUSNESS

, s. upahāsyatā apahāsyatā parihāsyatā hāsyatvaṃ.

riding RIDING

, s. aśvārohaṇaṃ hayārohaḥ aśvārohaṇavidyā aśvavidyā.

riding RIDING

, part. ārohī -hiṇī -hi (n) ārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āroha in comp., rohaka in comp., āśrayī &c.; 'riding on a horse,' aśvārohī &c.; 'on an elephant,' gajārūḍhaḥ &c.; 'on the back of a peacock,' mayūrapṛṣṭhārūḍhaḥ &c., mayūrapṛṣṭhāśrayī &c.

riding-school RIDING-SCHOOL

, s. aśvārohaṇaśālā aśvaśikṣāśālā hayaśikṣāśālā.

rife RIFE

, a. prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pracalaḥ -lā -laṃ. See PREVALENT.

rifeness RIFENESS

, s. prasiddhatā prasiddhiḥ f., bāhulyaṃ. See PREVALENCE.

riff-raff RIFF-RAFF

, s. khalāḥ m. pl., pṛthagjanāḥ adhamavarṇāḥ &c. See RABBLE.

to rifle To RIFLE

, v. a. hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ abhihṛ. See To ROB.

rifle RIFLE

, s. (Kind of gun) sītārūpeṇa suṣirīkṛtā gulikāprakṣepaṇī.

rift RIFT

, s. chidraṃ bhittiḥ f., bhaṅgaḥ. See CLEFT, FISSURE.

to rift To RIFT

, v. a. bhid vibhid chid. See To CLEAVE, SPLIT.

to rig To RIG

, v. a. sajjīkṛ sajj (c. 1. sajjati -jjituṃ), sasajjaṃ -jjāṃ kṛ.

--(A ship) nāvaṃ samudrayānārthaṃ vātavasanādinā sajjīkṛ or samāyuj. See To EQUIP.

rig RIG

, RIGGING, s. sajjā sajjanaṃ -nā naukāsajjā -jjanaṃ vātavasanādisajjā rajjvādisajjanaṃ vasanarajjvādi vasanaṃ paricchadaḥ.

rigged RIGGED

, p. p. sajjīkṛtaḥ -tā -taṃ sajjitaḥ &c., vasanarajjvādiyuktaḥ &c.

right RIGHT

, a. (Just, fit, proper) yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ &c., yathāyuktaḥ &c., yathāyogyaḥ -gyā -gyaṃ samyaṅ samīcī samyak samañjasaḥ -sā -saṃ yogyaḥ &c., nyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ &c., samīcīnaḥ -nā -naṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ yāthārthikaḥ -kī -kaṃ samucitaḥ &c., sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu labhyaḥ -bhyā -bhyaṃ, see PROFER.

--(True, correct) ṛtaḥ -tā -taṃ satyaḥ -tyā -tya tathyaḥ -thyā -thyaṃ avitathaḥ -thā -thaṃ yathārthaḥ &c., śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Straight) saralaḥ -lā -laṃ ṛjuḥ -juḥ -ju ajihmaḥ -hmā -hmaṃ; 'a right line,' saralarekhā.

--(Not left) dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apasavyaḥ -vyā -vyaṃ avasavya &c., vāmetaraḥ -rā -raṃ; 'right and left,' savyāpasavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'to the right,' pradakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'winding to the right,' dakṣiṇābarttī -rttinī -rtti (n); 'the right side,' see RIGHT, s.; 'the right hand,' dakṣiṇapāṇiḥ m., agrapāṇiḥ m., agrahastaḥ agrakaraḥ; 'being on the right hand,' dakṣiṇasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'right ascension, in astronomy,' viṣuvāṃśaḥ.

right RIGHT

, s. (Justice, propriety) dharmmaḥ nyāyaḥ nītiḥ f., nyāyyatvaṃ -tā nyāyitā nyāyatā yuktiḥ f., yuktatā yogyatā upayuktatā upayogitā yathāyogyatā yathārthatā yāthārthyaṃ sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ aucityaṃ ucitatvaṃ samañjasaṃ; 'right and wrong,' dharmmādharmmaṃ yuktāyuktaṃ nyāyānyāyaṃ hitāhitaṃ.

--(Correctness) satyatā satyaṃ ṛtaṃ avitathaṃ samañjasaṃ śuddhatā.

--(Just claim, title) adhikāraḥ -ritvaṃ svatvaṃ svāmyaṃ sattā; 'to have a right,' arh (c. 1. arhati -rhituṃ); 'a woman has no right to independence,' strī na svātantryam arhati.

--(The right side, not the left) dakṣiṇaṃ apasavyaṃ avasavyaṃ vāmetaraṃ dakṣiṇadik f. (ś) dakṣiṇapārśvaḥ dakṣiṇāṅgaṃ; 'right and left,' savyāpasavyaṃ; 'upon the right side,' dakṣiṇasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'on the right,' dakṣiṇapārśve dakṣiṇatas dakṣiṇena.

--(One's own right) svādhikāraḥ svasvatvaṃ, 'to set to rights,' see To RIGHT, v. a.

right RIGHT

, adv. (Justly) yuktaṃ yathāyuktaṃ yathāyogyaṃ yathocitaṃ yathānyāyaṃ dharmmatas nyāyatas samañjasaṃ samyak yathārthaṃ sthāne.

--(Truly) satyaṃ ṛtaṃ añjasā arthatas yathārthatas.

--(In a straight line) saralaṃ ṛju ajihmaṃ avakraṃ.

--(To a great degree) su or ati prefixed.

right RIGHT

, interj. sādhu bhadraṃ yuktaṃ svasti vāḍhaṃ.

to right To RIGHT

, v. a. (Restore to a right position, set to rights) sustha (nom. susthayati -yituṃ), susthaṃ -sthāṃ kṛ svastha (nom. svasthayati -yituṃ), svasthaṃ -sthāṃ kṛ, see To RESTORE, v. a.

--(Do justice to) nyāyaṃ kṛ.

to right To RIGHT

, v. n. (Become right) susthaḥ -sthā -sthaṃ bhū svasthaḥ -sthā -sthaṃ bhū.

--(Become erect) ṛjuḥ -juḥ -ju bhū ṛjūbhū.

right-angle RIGHT-ANGLE

, s. samakoṇaḥ samalambaḥ samalambakoṇaḥ samalambadvibhujaḥ.

righteous RIGHTEOUS

, a. dhārmmikaḥ -kī -kaṃ nyāyācāraḥ -rā -raṃ nyāyācārī -riṇī &c., nyāyaparaḥ -rā -raṃ puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ sādhuḥ -dhuḥ -dhvī -dhu dharmmavarttī &c. See JUST.

righteously RIGHTEOUSLY

, adv. dharmmatas nyāyatas dharmmānusāreṇa. See JUSTLY.

righteousness RIGHTEOUSNESS

, s. dharmmaḥ dharmmatā dhārmmikatā -tvaṃ nyāyaḥ nyāyyatā nyāyitā sādhutā -tvaṃ puṇyatā śucitā. See JUSTICE.

rightful RIGHTFUL

, a. (Having a just title) adhikārī -riṇī -ri (n) adhikāravān -vatī -vat (t) sādhikāraḥ -rā -raṃ svatvādhikārī &c.

--(Agreeable to justice), see JUST.

rightfully RIGHTFULLY

, adv. adhikāreṇa adhikāratas sādhikāraṃ. See JUSTLY.

rightfulness RIGHTFULNESS

, s. adhikāritā adhikāravattvaṃ sādhikāratvaṃ, see JUSTICE.

right-hand RIGHT-HAND

, s. dakṣiṇapāṇiḥ m., dakṣiṇahastaḥ dakṣiṇakaraḥ agrahastaḥ, see RIGHT, a.

right-handed RIGHT-HANDED

, a. dakṣiṇahastasevī -vinī -vi (n) dakṣiṇasācī &c.

rightly RIGHTLY

, adv. yuktaṃ samyak dharmmatas dharmmeṇa nyāyatas yathānyāyaṃ yathāyogyaṃ yathādharmmaṃ yathārthaṃ yathocitaṃ samañjasaṃ sthāne, see JUSTLY, FITLY.

--(Truly) satyaṃ ṛtaṃ añjasā yathārthaṃ -rthatas, see TRULY.

rightness RIGHTNESS

, s. yathārthatā yāthārthyaṃ satyatā sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ śuddhatā.

rigid RIGID

, a. (Stiff, not pliant) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ stabdhīkṛtaḥ -tā -taṃ ghanaḥ -nā -naṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ stimitaḥ -tā -taṃ aśithilaḥ -lā -laṃ amṛduḥ -duḥ -dvī -du.

--(Strict, severe) kaṭhoraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ ugraḥ -grā -graṃ niyataḥ -tā -taṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmadarśī &c.

rigidity RIGIDITY

, RIGIDNESS, s. dṛḍhatā stabdhatā ghanatā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ dārḍhyaṃ kaṭhoratā karkaśatā kārkaśyaṃ ugratā -tvaṃ aśithilatā aśaithilyaṃ; 'of the eye-lids,' vartmāvabandhaḥ

rigidly RIGIDLY

, adv. dṛḍhaṃ sudṛḍhaṃ stabdhaṃ stabdhatayā stabdhatvena sagrāṭhinyaṃ sadārḍhyaṃ sakārkaśyaṃ kaṭhoraṃ kaṭhinaṃ aśithilaṃ.

rigmarole RIGMAROLE

, s. anarthakakathā nirathakakathā asambaddhārthakā dīrghakathā.

rigor RIGOR

, s. (Stiffness) dṛḍhatā kaṭhinatā kaṭhoratā kāṭhinyaṃ, see RIGIDITY.

--(Severity) ugratā ugradaṇḍatā -tvaṃ kaṭhoratā karkaśatā niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ.

--(Intensity) see the word.

rigorous RIGOROUS

, a. (Severe) ugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ ugraḥ -grā -graṃ udyatadaṇḍaḥ &c., kaṭhoraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ krūraḥ &c., karkaśaḥ -śā -śaṃ.

--(Exact) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.--See STRICT.

rigorously RIGOROUSLY

, adv. ugratvena ugraṃ ugradaṇḍena kaṭhoraṃ niṣṭhuraṃ naiṣṭhuryyeṇa

rill RILL

, s. alpanadī kṣudranadī alpasarit f., sūkṣmasarit kṣudrasarit f.

[Page 693a]
rim RIM

, s. prāntaḥ antaḥ dhāraḥ -rā prāntabhāgaḥ antabhāgaḥ utsaṅgaḥ pārśvaḥ; 'of a cup,' pātraprāntaḥ pātrakaṇṭhaḥ pātrapārśvaḥ.

rime RIME

, s. tuṣāraḥ nīhāraḥ kujjhaṭiḥ f. -ṭikā. See HOAR-FROST.

rimy RIMY

, a. tuṣāramayaḥ -yī -yaṃ nīhāramayaḥ &c., kujjhaṭikāmayaḥ &c.

rind RIND

, s. tvak f. (c) tvacā valkaṃ -lkalaṃ śalkaṃ -lkalaṃ carmma n. (n) challiḥ -llī f., śallakaṃ cocaṃ -cakaṃ colakaṃ cīraṃ aṇḍakoṣaḥ; 'having rind,' tvacīyān -yasī -yaḥ (s) tvaciṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

ring RING

, s. (Circle) maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ cakraṃ cakravālaṃ valayaḥ -yaṃ varttulaḥ.

--(Of metal) lohacakraṃ lohavalayaḥ -yaṃ; 'of a chain,' lohalaḥ.

--(Ornament for the finger) aṅgulīyakaṃ aṅgurīyakaṃ aṅgurīyaḥ -yaṃ aṅgulīkaḥ -kaṃ ūrmmikā karāroṭaḥ bālakaḥ; 'seal-ring,' aṅgulimudrā -drikā mudrā vadiḥ -dī f.; 'ring for the toes or feet,' nūpuraḥ pādāṅgadaṃ pādakaṭakaḥ mañjīraṃ; 'marriage-ring,' kautukaṃ maṅgalasūtraṃ, see MARRIAGE; 'sacred ring of kuśa grass worn during religious ceremonies,' pavitraṃ -trakaṃ.

--(Circle of persons) maṇḍalaṃ; 'dancing in a ring,' maṇḍalanṛtyaṃ hallīṣaṃ -ṣakaṃ.

--(Arena) raṅgaḥ.

--(Ringing sound) kvaṇitaṃ śiñjitaṃ kvaṇaḥ ṣaṇṭāśiñjitaṃ ghaṇṭāśabdaḥ jhanatkāraḥ jhajjhā -jjhanaṃ.

to ring To RING

, v. a. (Cause to ring or sound, as a bell) ghaṇṭāṃ vad (c. 10. vādayati -yituṃ) or kvaṇ (c. 10. kvaṇayati -yituṃ) or nad (c. 10. nādayati -yituṃ), ghaṇṭām āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), ghaṇṭākvaṇanaṃ kṛ ghaṇṭāvādanaṃ kṛ.

to ring To RING

, v. n. (Sound, as a bell) kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), śiñj (c. 2. śiṃkte, c. 1. śiñjate -ñjituṃ), viśiñj kiṅkiṇa (nom. kiṅkiṇāyate), dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), prakṣveḍ (c. 1. kṣveḍati -ḍituṃ), jhajjhā (nom. jhajjhāyate), kvaṇitaṃ kṛ śiñjitaṃ kṛ jhanatkāraṃ kṛ ghaṇṭāvat śabdaṃ kṛ.

ringed RINGED

, a. (Fitted with rings) sāṅgulīyaḥ -yā -yaṃ savalayaḥ -yā -yaṃ.

ringer RINGER

, s. ghaṇṭāvādakaḥ ghaṇṭāghātī m. (n) ghaṇṭātāḍakaḥ.

ringing RINGING

, s. ghaṇṭāvādanaṃ kvaṇanaṃ kvaṇitaṃ śiñjitaṃ jhajjhanaṃ jhanatkāraḥ.

ring-leader RING-LEADER

, s. mukhyaḥ mukharaḥ pramukhaḥ pravarttakaḥ prayojakaḥ nāyakaḥ.

ringlet RINGLET

, s. alakaḥ alakāntaḥ karkarālaḥ kuralaḥ. See CURL.

ring-worm RING-WORM

, s. koṭhaḥ dadruḥ m., dadrūḥ m., gajakarṇaṃ kharjjūḥ f.

to rinse To RINSE

, v. a. (Wash out the mouth) ācam (c. 1. -cāmati -camituṃ), ācamanaṃ kṛ jalam or udakam upaspṛś (c. 6. -spṛśati -spraṣṭuṃ), upasparśaṃ kṛ gaṇḍūṣaṃ kṛ śucipraṇīṃ kṛ.

--(Cleanse by the introduction of water) jalaṃ nikṣipya śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or prakṣal or pariṣkṛ; 'one who has rinsed his mouth,' ācāntaḥ.

rinsing RINSING

, s. (The mouth) ācamanaṃ ācāmyaṃ upasyarśaḥ gaṇḍūṣaḥ śucipraṇīḥ f.; 'water for rinsing the mouth,' ācamanīyaṃ ācāmyaṃ.

riot RIOT

, s. (Tumult, uproar) tumulaṃ kolāhalaḥ ḍimbaḥ ḍimbāhavaḥ ḍamaraḥ ḍāmaraḥ viplavaḥ āhavaḥ kālakīlaḥ sambhramaḥ camatkāraḥ.

--(Popular disturbance) prakṛtikṣobhaḥ prajākṣobhaḥ prakṛtiyuddhaṃ grāmayuddhaṃ grāmamadgurikā.

--(Noisy festivity) atiśayaśabdena or atiśayatumulena utsavakaraṇaṃ, see REVEL.

--(To run riot) maryyādām atikram or laṃgh.

to riot To RIOT

, v. n. (Raise an uproar) tumulaṃ kṛ kolāhalaṃ kṛ ḍimbaṃ kṛ viplavaṃ kṛ.

--(Revel) atiśayaśabdena or atiśayatumulena utsavaṃ kṛ.

rioter RIOTER

, s. tumulakārī m. (n) ḍimbakārī m., kṣobhakārī m., kṣobhakṛt m.

riotous RIOTOUS

, a. tumulakārī -riṇī -ri (n) kolāhalakārī &c., ḍimbakārī &c., mahāśabdakārī &c., kṣobhakārī &c., mahāśabdena or atiśayatumulena utsavakārī &c.

riotously RIOTOUSLY

, adv. atiśayatusulena atitumulena kolāhalena mahāśabdena.

[Page 693b]
to rip To RIP

, v. a. (Tear) dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ), vidṝ paṭ (c. 10. pāṭayati -yituṃ), vipaṭ vibhid nikṛt vinikṛt vidāraṇaṃ kṛ; 'ripping open,' vidāryya.

rip RIP

, s. vidāraḥ -raṇaṃ -ṇā vidaraḥ pāṭanaṃ vipāṭanaṃ vibhedaḥ.

ripe RIPE

, a. (As fruit, &c.) pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ &c., paktrimaḥ -mā -maṃ vipaktrimaḥ &c., supakvaḥ -kvā -kvaṃ pākimaḥ -mā -maṃ pakvatāpannaḥ -nnā -nnaṃ pakvadaśāpannaḥ &c., pakvadaśāprāptaḥ -ptā -ptaṃ pariṇataḥ -tā -taṃ pākonmukhaḥ -khā -khaṃ phalonmukhaḥ &c., vināśonmukhaḥ &c., śṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Brought to perfection, complete) siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sampannaḥ -nnā -nnaṃ vyutpannaḥ &c., prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(In years, &c.) pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vṛddhaḥ &c., prauḍhaḥ &c.

--(Ready) udyataḥ -tā -taṃ unmukha in comp., see READY.

to ripen To RIPEN

, v. n. pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū paripakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū pac in pass. (pacyate) paripac pakvībhū pakvatāṃ gam. See To MATURE, v. n.

to ripen To RIPEN

, v. a. pac (c. 1. pacati paktuṃ, c. 10. pācayati -yituṃ), pakvaṃ -kvāṃ kṛ paripakvaṃ -kvāṃ kṛ pakvīkṛ pākaṃ kṛ or jan. See To MATURE, v. a.

ripened RIPENED

, p. p. pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ &c., pariṇataḥ &c., see MATURED.

ripening RIPENING

, part. (Making ripe) pācakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ -nā -naṃ paripākī -kiṇī &c.

--(Becoming ripe) pacyamānaḥ -nā -naṃ paripacyamānaḥ &c.

ripeness RIPENESS

, s. pākaḥ paripākaḥ pakvatā -tvaṃ paripakvatā paktiḥ f., vipākraḥ pakvabhāvaḥ pakvadaśā pakvāvasthā pariṇāmaḥ pariṇatiḥ f., pariṇatatā. See MATURITY.

ripped RIPPED

, p. p. vidāritaḥ -tā -taṃ bidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vipāṭitaḥ &c.

ripple RIPPLE

, s. vīciḥ -cī f., vīcikā ūrmmiḥ -rmmī f., ūrmmikā sūkṣmormmiḥ bhaṅgiḥ f.

to ripple To RIPPLE

, v. n. calormmiḥ -rmmiḥ -rmmi bhū calavīciḥ -ciḥ -ci bhū ūrmmimān -matī -mad bhū savīciḥ -ciḥ -ci bhū vīcibhaṅguraḥ -rā -raṃ bhū.

to ripple To RIPPLE

, v. a. vīciyuktaṃ -ktāṃ kṛ vīcimantaṃ -matīṃ -mat kṛ calavīciṃ kṛ.

rippling RIPPLING

, part. calormmiḥ -rmmiḥ -rmmi calavīciḥ &c., vīcimālī -linī &c.

to rise To RISE

, v. n. (Get up) utthā (c. 1. uttiṣṭhati -thātuṃ, rt. sthā), samutthā; 'he rose from his seat,' āsanād udasthāt or udatiṣṭhat; 'from bed,' śayanād utthā śayanaṃ or śayyāṃ tyaj suptotthitaḥ -tā -taṃ bhū.

--(Move upward, ascend) ūrddhvaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), udgam samudgam uccair gam uccair vraj (c. 1. vrajati -jituṃ), udi (c. 1. udayati c. 2. udeti -tuṃ, rt. i), samudi abhyudi utpat (c. 1. -ṣatati -tituṃ), ūrddhvam ākram (c. 1. -kramate -mituṃ), ākram udvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), uccar (c. 1. -carati -rituṃ), ūrddhvagataḥ -tā -taṃ bhū udgataḥ -tā -taṃ bhū ārohaṇaṃ kṛ; 'the sun rises,' udayati sūryyaḥ. The mountain behind which the heavenly bodies are supposed by the Hindus to rise is called udayaḥ udayaparvataḥ &c., see MOUNTAIN.

--(Become erect) unnam (c. 1. -namati -nantuṃ), unnataḥ -tā -taṃ bhū samunnam utthā.

--(Appear) dṛś in pass. (-dṛśyate) lakṣ in pass., utpad in pass., pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ), udbhā nirbhā prabhū āvirbhū prādurbhū ātmānaṃ dṛś in caus.

--(Originate, issue, take rise) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samutpad jan (c. 4. jāyate janituṃ), prajan upajan prabhū udbhū sambhū prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), niḥsṛ viniḥsṛ udgam nirgam pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), udi utpannaḥ -nnā -nnaṃ bhū.

--(Increase) vṛdh (c. 1. vadheta -rdhituṃ), pravṛdh adhikībhū adhikatarībhū adhikataraḥ -rā -raṃ bhū uttarottaraṃ vṛdh.

--(Be excited) uddīptaḥ -ptā -ptaṃ bhū uddīp (c. 4. -dīppate -dīpituṃ), utpad in pass.

--(From death) śmaśānād utthā or samutthā; all the dead. rose, sarvve mṛtā udatiṣṭhanta.

--(To heaven) svargārohaṇaṃ kṛ.

--(Be promoted) pratipattiṃ or padavṛddhiṃ prāp śreṣṭhapade or utkṛṣṭapade niyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

--(As the sea) kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ bhū.

rise RISE

, s. (Getting up) utthānaṃ samutthānaṃ utthitiḥ f.

--(Moving upwards, ascent) ūrddhvagamanaṃ urddhvagatiḥ f., udgamaḥ -manaṃ samudgamaḥ -manaṃ udgatiḥ f., udayaḥ -yanaṃ samudayaḥ udvarttanaṃ samutkramaḥ utpātaḥ utpatanaṃ; 'falls and rises,' pātotpātāḥ m. pl.; 'rise of the sun,' sūryyodayaḥ.

--(Origin, production) utpattiḥ f., udbhavaḥ udgamaḥ sambhavaḥ prabhavaḥ pravṛttiḥ f., mūlaṃ ārambhaḥ āgamaḥ upakramaḥ upasthitiḥ f., upasthānaṃ.

--(Promotion) padavṛddhiḥ f., pratipattiḥ f.

--(Increase) vṛddhiḥ f., pravṛddhiḥ f., vardhanaṃ.

--(To give rise to) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), samutpad jan (c. 10. janayati -yituṃ).

risen RISEN

, p. p. utthitaḥ -tā -taṃ abhyutthitaḥ &c., samutthitaḥ &c., udgataḥ -tā -taṃ samudgataḥ &c., pratyudgataḥ &c., uditaḥ &c., samuditaḥ &c., abhyuditaḥ &c., utpatitaḥ -tā -taṃ samutpatitaḥ &c., ūrddhvagataḥ &c., udvarttitaḥ &c., udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'from bed or sleep,' śayanotthitaḥ -tā -taṃ suptotthitaḥ &c., tyaktaśayyaḥ -yyā -yyaṃ tyaktatalyaḥ -lyā -lyaṃ.

risibility RISIBILITY

, s. hasanaśīlatā hasanaśaktiḥ f., hasanecchā hasanasāmarthyaṃ.

risible RISIBLE

, a. hasanaśīlaḥ -lā -laṃ hasanaśaktikaḥ -kā -kaṃ hasanasamarthaḥ &c.,

rising RISING

, s. (Getting up) utthānaṃ samutthānaṃ utthitiḥ f., samutthitiḥ f., abhyutthānaṃ; 'from a seat,' āsanādutthānaṃ; 'from bed,' śayanādutthānaṃ; 'rising to receive a visitor,' pratyutthānaṃ pratyudgamaḥ -manaṃ abhyutthānaṃ.

--(Ascent, going upwards) udayaḥ -yanaṃ udgamaḥ udgatiḥ f., ūrddhvagamanaṃ ūrddhvagatiḥ f., samudayaḥ abhyudayaḥ samudgamaḥ utpatanaṃ samutpatanaṃ utpātaḥ udvarttanaṃ ārohaḥ -haṇaṃ; 'of the sun,' sūryyodayaḥ; 'of a planet,' ucchrayaḥ; 'of a sign,' lagnaṃ horā.

--(Insurrection) prajākṣobhaḥ prakṛtikṣobhaḥ.

--(Tumor), see the word.

rising RISING

, part. udayī -yinī -yi (n) udayamānaḥ -nā -naṃ utpatan -tantī -tat (t) utpatitā -trī -tṛ (tṛ) utpatiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu uditaḥ -tā -taṃ; 'rising sun,' prathamoditasūryyaḥ; 'warmth of it,' prathamoditādityatāpaḥ.

rising-ground RISING-GROUND

, s. unnatabhūbhāgaḥ unnatabhūmibhāgaḥ uccabhūbhāgaḥ uccasthānaṃ.

risk RISK

, s. saṃśayaḥ śaṅkā sandehaḥ vikalyaḥ bhayaṃ bhayahetuḥ m., saṅkaṭaṃ; 'of life,' jīvitasaṃśayaḥ, see JEOPARDY, PERIL, DANGER.

to risk To RISK

, v. a. saṃśayasthaṃ -sthāṃ kṛ sandehasthaṃ -sthāṃ kṛ śaṅkāsthaṃ -sthāṃ kṛ śaṅkāspadīkṛ śaṅkāspadaṃ kṛ. See To JEOPARD, HAZARD.

risked RISKED

, p. p. saṃśayitaḥ -tā -taṃ śaṅkāspadīkṛtaḥ &c., sandehāspadīkṛtaḥ &c.

rite RITE

, s. (Religious observance) kriyā vidhiḥ m., vidhānaṃ karmma n. (n) devakarmma n., daivakarmma n., devakriyā daivakriyā devakāryyaṃ daivakāryyaṃ saṃskāraḥ niyamaḥ rītiḥ f., kalpaḥ saṃvidhānaṃ ācāraḥ ācaraṇaṃ śāstravidhānaṃ śāstravidhiḥ m., śāstrakarmma n., śāstroktakarmma n., śāstravidhānaṃ śāstravidhiḥ m., anuṣṭhānaṃ vrataṃ yamaḥ niyāmaḥ; 'marriage rite,' vivāhavidhiḥ m., see MARRIAGE; 'funeral rite,' uttarakriyā antyakriyā antasatkriyā mṛtaśarīrasatkarmma n. (n), see OBSEQUIES, FUNERAL; 'rite of investiture with the sacrificial thread,' upanayanaṃ, see INVESTITURE; 'rite of oblation to the manes,' pitṛkarmma n., pitṛkriyā, see MANES. The following are the sanskaras, or rites purificatory of the bodies of the three classes in this life, and qualifying them for the next, explained in Manu Bk 2. 27 et seq.: 1. Sacrifice on conception, garbhādhānaṃ. 2. On the quickening of the foetus, puṃsavanaṃ. 3. A rite consisting of partition and arrangement of the hair of the mother in the fourth, sixth, or eighth month of gestation, sīmantonnayanaṃ. 4. Giving the new-born infant honey and clarified butter out of a golden spoon, before separating the navel-string, jātakarmma n. 5. Naming the child on the tenth or twelfth day after birth, nāmakarmma n. or nāmakaraṇaṃ. 6. Carrying the child out to see the sun in the fourth month after birth, niṣkramaṇaṃ. 7. Feeding the child with boiled rice in the sixth month after birth, or on the cutting of the first tooth, annaprāśanaṃ. 8. Tonsure, or shaving the head all but one lock, in the first or third year after birth, cūḍākarmma n. or cūḍākaraṇaṃ or cūḍākāryyaṃ. 9. Investiture with a peculiar thread or cord, called the sacrificial thread, worn over the left shoulder and under the right, performed on youths of the three classes at ages varying from eight to sixteen, from eleven to twenty-two, and from twelve to twenty-four, respectively, upanayanaṃ. 10. Cutting off the hair entirely, performed on Brahmans at sixteen on Kshatriyas at twenty-two, and on Vaiśyas at twentyfour years of age, keśāntaḥ. 11. Ceremony performed by youths of the first class on returning from the house of their preceptor to that of their natural parents, samāvarttanaṃ. 12. Marriage, in the thirty-sixth or eighteenth year, vivāhaḥ.

--(Inauspicious rite) aśubhakarmma n. (n) aśubhakāryyaṃ; 'rites and ceremonies,' ācāravicārāḥ m. pl.; 'performing a rite,' kriyānuṣṭhānaṃ; 'mode of performing a rite,' kriyāvidhiḥ m., prayogaḥ.

ritual RITUAL

, a. (Pertaining to rites, consisting of them) vaidhikaḥ -kī -kaṃ vaidhaḥ -dhī -dhaṃ vidhi in comp., vidhirūpaḥ -pā -paṃ vidhimayaḥ -yī -yaṃ vidhyuktaḥ -ktā -ktaṃ vidhisambandhī -ndhinī &c., vidhiviṣayakaḥ -kā -kaṃ kriyāsambandhī &c., kriyāviṣayakaḥ &c., kriyā in comp., śāstroktaḥ -ktā -ktaṃ ācārikaḥ -kī -kaṃ kālpaḥ -lpī -lpaṃ.

ritual RITUAL

, s. kriyāpaddhatiḥ -tī saṃskārapaddhatiḥ f., karmmapaddhatiḥ f., vidhipaddhatiḥ f., vidhānapaddhatiḥ f., paddhatiḥ -tī saṃskāraśāstraṃ vidhiśāstraṃ kriyāvidhiḥ m., vidhiḥ m.

ritualist RITUALIST

, s. kriyāvidhijñaḥ saṃskāraśāstrajñaḥ kriyāvān m. (t).

rival RIVAL

, s. spardhī m. (n) pratispardhī m., pratiyogī m. (n) pratipakṣaḥ sapatnaḥ vijigīṣuḥ m., jigīṣuḥ m., see RIVAL, a.; 'a kingdom without a rival,' asapatnaṃ rājyaṃ; 'a rival wife,' sapatnī.

rival RIVAL

, a. spardhī -rdhinī -rdhi (n) vispardhī &c., pratispardhī &c., parispardhī &c., pratiyogī &c., vijigīṣuḥ -ṣuḥ -ṣu jigīṣuḥ &c., parasparavijigīṣuḥ &c., parasparābhibhavecchuḥ -cchuḥ -cchu ekārthecchuḥ &c., ekārthābhilāṣī &c., ekārthī &c., ekārthadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi ekārthapravṛttaḥ -ttā -ttaṃ ekārthodyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃgharpī &c., parasparasaṃgharṣī &c., jayecchuḥ &c. abhibhavecchuḥ &c.

to rival To RIVAL

, v. a. spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), vispardh pratispardh āspardh with instr. c., ji in des. (jigīṣati -ṣituṃ) viji in des., parābhibhavanāya or parasparābhibhavanāya yat (c. 1. yatate -tituṃ) or udyogaṃ kṛ parajayārthaṃ yat parasparaṃ saṃghṛṣ (c. 1. -gharṣati -rṣituṃ), ekārtham abhilap or ākāṃkṣ ekārthaprāpaṇāya yat; 'he rivals Indra,' śakreṇa or śakreṇa saha spardhate; 'one who rivals the beauty of the moon,' candracchāyāparispardhī.

rivaling RIVALING

, RIVALLING, part. spardhī -rdhinī &c. See RIVAL, a.

[Page 695a]
rivalry RIVALRY

, s. spardhā or sparddhā pratispardhā āspardhā jigīṣā vijigīṣā pratiyogitā -tvaṃ pratipakṣatā -tvaṃ sāpatnyaṃ sapatnatvaṃ saṃgharṣaḥ parasparasaṃgharṣaḥ parābhibhavecchā parasparābhibhavecchā parasparābhibhavanāya udyogaḥ parajayecchā parasparajayecchā ekārthābhilāṣaḥ ekārthākāṃkṣā ekārthaprāpaṇāya parasparodyogaḥ ekārthadṛṣṭiḥ f., ekārthapravṛttiḥ f., ahampūrvvikā.

riven RIVEN

, p. p. vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidāritaḥ -tā -taṃ chinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ &c.

river RIVER

, s. nadī sarit f., sindhuḥ f., apagā nimnagā srotas n., kulyā srotovahā śrotovahā srotasvatī srotasvinī payasvinī sravantī dravantī samudragā jaladhigā sāgaragāminī taraṅgiṇī taṭinī śaivalinī hradinī hrādinī parvvatajā rodhovakrā rodhavakrā samudradayitā samudrakāntā kūlavatī kūlaṅkaṣā dhunī dhenā jambālinī dvīpavatī nirghūriṇī udyaḥ nadaḥ. This last is applied only to a river of which the personification is male, as the Indus sindhuḥ, Brahmaputra brahmaputraḥ, Śona śoṇaḥ hiraṇyabāhuḥ; 'bed of a river,' nadīpātraṃ nadībhāṇḍaṃ; 'bank of a river,' nadītīraṃ nadīkūlaṃ; 'current,' nadīvegaḥ nadīrayaḥ nadīvelā; 'water of a river,' sarijjalaṃ; 'source,' sarinmukhaṃ; 'mouth,' sindhusaṅgamaḥ sambhedaḥ; 'watered by rivers,' nadīmātṛkaḥ -kā -kaṃ jalamātṛkaḥ &c.; 'one who knows the course of rivers,' nadījñaḥ; 'bathing in a river,' nadīṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ; 'the bend of a river,' nadīvaṅkaḥ; 'relating to a river,' nādeyaḥ -yī -yaṃ.

--(River of heaven), svarṇadī suranadī, see GANGES, MILKY-WAY.

rivet RIVET

, s. kīlaḥ -lakaḥ lohakīlakaḥ sūkṣmakīlakaḥ śalākā.

to rivet To RIVET

, v. a. (Fasten with a rivet) kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), kīlakena bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), kīlakabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

--(Fix or fasten firmly) dṛḍhaṃ bandh dṛḍhīkṛ; 'to rivet the attention,' cittābhiniveśaṃ kṛ or jan abhiniviṣṭacittaṃ -ttāṃ kṛ.

riveted RIVETED

, p. p. kīlakabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kīlitaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'having the attention riveted,' abhiniviṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ; 'by sound,' nādalubdhaḥ &c.

rivulet RIVULET

, s. alpanadī kṣudranadī alpasarit f., kṣudrasarit f., alpāmbhas n., alpasrotas n., kṣudrasrotas n., kusarit f.

road ROAD

, s. mārgaḥ pathaḥ panthāḥ m. (pathin) adhvā m. (n) vartma n. (n) vartmaniḥ -nī f., ayanaṃ varttanaṃ -nī varttaniḥ f., saraṇiḥ -ṇī f., sṛtiḥ f., padaviḥ -vī paddhatiḥ -tī f., padyā padvā m. (n) padvaḥ upaniṣkramaṇaṃ sañcaraḥ ekapadī ekapād taraḥ vīthiḥ f., śaraṇiḥ f., mācaḥ māṭhaḥ māṭhyaḥ prapāthaḥ pitsalaṃ khullamaḥ; 'public road, high road,' rājamārgaḥ rājapathaḥ mahāpathaḥ mahāvartma n.; 'a good road,' supathaḥ supanthāḥ m., atipanthāḥ m., satpathaḥ sanmārgaḥ; 'a bad road,' kupathaḥ kumārgaḥ kāpathaḥ vipathaḥ kadadhvā m. (n) duradhvaḥ vyadhvaḥ; 'a wrong road,' vimārgaḥ unmārgaḥ vipathaḥ utpathaḥ; 'unbeaten road,' akṣuṇamārgaḥ; 'a common road,' pracāraḥ; 'difficult road,' durgaḥ durgamārgaḥ durgasañcaraḥ durgamavartma n., kāntāraḥ -raṃ; long and lonesome road,' prāntaraṃ śūnyamārgaḥ; 'place where four roads meet,' catuṣpathaṃ śṛṅgāṭaṃ -ṭakaṃ; 'where three roads meet,' trikaṃ; 'the want of a road,' apathaṃ apanthāḥ m.; 'road-side,' mārgapārśvaḥ; 'on the road-side,' mārgapārśve; 'on the road,' pathi mārgamadhye adhvani adhvamadhye.

to roam To ROAM

, v. n., bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), paribhram aṭ (c. 1. aṭati -te -ṭituṃ), paryaṭ vicar (c. 1. -carati -rituṃ), saṃcar itastato bhram or car or vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), gāh (c. 1. gāhate -hituṃ), bhramaṇaṃ kṛ paribhramaṇaṃ kṛ vihāraṃ kṛ; 'as a mendicant,' parivraj vraj.

[Page 695b]
roaming ROAMING

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ itastato bhramaṇaṃ nānādigbhramaṇaṃ vihāraḥ viharaṇaṃ aṭanaṃ paryaṭanaṃ aṭāṭyā; 'as of a religious mendicant,' vrajyā parivrajyā vrajanaṃ vrajitaṃ.

roaming ROAMING

, part. bhrāmyan -myantī -myat (t) bhraman &c., paribhraman bhramaṇakārī -riṇī -ri (n) aṭamānaḥ -nā -naṃ vihārī &c., parivrajan &c., vrajyāvān -vatī vat (t).

roan ROAN

, a. (Horse) śuklavinducitrito nīlavarṇāśvaḥ or śyāmavarṇāśvaḥ.

to roar To ROAR

, v. n. (Make a loud continued sound) garj (c. 1. garjati -rjituṃ), parigarj nard (c. 1. nardati -rdituṃ), vinard ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru saṃru ras vāś raṭ gaj hambh (nom. hambhāyate -yituṃ), huṅkṛ hūṅkṛ huṅkāraṃ kṛ anuhuṅkṛ garjanaṃ kṛ.

--(Cry out, bawl) nad (c. 1. nadati -dituṃ), vinad praṇad utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), vikruś prakruś citkāraṃ kṛ cītkāraṃ kṛ cīt śabdaṃ kṛ ghuṣ prakṣviḍ (c. 1. kṣveḍati -ḍituṃ), nādaṃ kṛ; 'from pain,' ārttanādaṃ kṛ.

roar ROAR

, ROARING, s. (Loud continued sound) garjanaṃ -nā garjitaṃ parigarjanaṃ nardanaṃ narditaṃ rāvaḥ virāvaḥ dīrghadhvaniḥ m., dīrgharāvaḥ dīrgharutaṃ dīrghanirghoṣaḥ rāsaḥ hambhā hambhārāvaḥ ghanadhvaniḥ m., gambhīraśabdaḥ gambhīradhvaniḥ m., huṅkāraḥ huṅkutaṃ huṅkṛtiḥ f., sūtkāraḥ cukkāraḥ ghardharitaṃ.

--(Crying out) nādaḥ utkrośaḥ citkāraḥ cītkāraḥ ghoṣaḥ nirghoṣaḥ udghoṣaḥ utkruṣṭaṃ vikruṣṭaṃ kṣveḍitaṃ prakṣveḍitaṃ.

--(Of a lion) siṃhanādaḥ -dakaḥ siṃhadhvaniḥ m., siṃhanardaḥ -rdanaṃ.

--(Of the clouds) meghanirghoṣaḥ ghanadhvaniḥ m., meghanādaḥ meghagarjanaṃ ghanaśabdaḥ ghanasvanaḥ.

--(Of the sea) samudranādaḥ mahārṇavasvanaḥ.

roaring ROARING

, part. garjan -rjantī -rjat (t) garjanakārī -riṇī -ri (n) nardan &c., vinardan &c., nardī &c., narvamānaḥ -nā -naṃ nādī &c., rāvī -viṇī &c.; 'like a lion,' siṃha nardī &c., siṃhanādī &c.

to roast To ROAST

, v. a. bhrajj (c. 1. bhṛjjati -te bhraṣṭuṃ bharṣṭuṃ), bhṛj (c. 1. bharjate -rjituṃ), pac (c. 1. pacati paktuṃ); 'on a spit,' śūle āropya or samāroppa pac śūlākṛ bhaṭitrīkṛ bhaṭhitraṃ -trāṃ kṛ śūlākṛtya pac or saṃskṛ or siddhīkṛ.

--(Heat) tap dah.

roasted ROASTED

, ROAST, a. bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhraṣṭaḥ &c., bharjitaḥ -tā -taṃ pācitaḥ -tā -taṃ paripācitaḥ &c., aṅgāraparipācitaḥ &c.; 'on a spit,' śūlākṛtaḥ -tā -taṃ śūlyaḥ -lyā -lyāṃ bhaṭitraḥ -trā -traṃ, 'roast meat,' śūlikaṃ śūlyaṃ śūlyamāṃsaṃ bhaṭitraṃ.

roasting ROASTING

, s. bharjanaṃ pācanaṃ aṅgāraparipācanaṃ śūlākaraṇaṃ.

to rob To ROB

, v. a. dhanadravyādi hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ or abhihṛ cur (c. 10. corayati -yituṃ), sten (c. 10. stenayati -yituṃ), muṣ (c. 9. muṣṇāti moṣituṃ), parimuṣ pramuṣ luṇṭ luṇṭ kal lup vilup. See To STEAL, PLUNDER.

robbed ROBBED

, p. p. hṛtadhanaḥ -nā -naṃ hṛtadravyaḥ -vyā -vyaṃ apahṛtadravyaḥ &c., hṛtasvaḥ -svā -svaṃ luṇṭhitaḥ -tā -taṃ muṣitaḥ -tā -taṃ apahāritaḥ &c.

robber ROBBER

, s. cauraḥ prasahyacauraḥ dasyuḥ m., dhanahārī m. (n) dhanaharttā m. (rttṛ) apahārakaḥ apahārī m. (n) abhiharttā m., parasvāpahārī m., dhanaharaḥ stenaḥ sāhasikaḥ taskaraḥ luṇṭākaḥ steyakṛt m., steyakārī m., parāskandī. m., rajanīcaraḥ niśācaraḥ moṣakaḥ parimoṣī m., mācalaḥ vaṭāvīkaḥ pratirodhī m. (n) pratirodhakaḥ

robbery ROBBERY

, s. cauryyaṃ steyaṃ caurikā cauratvaṃ stainyaṃ apahāraḥ dhanāpahāraḥ -raṇaṃ apaharaṇaṃ apahāraṇaṃ dhanāpaharaṇaṃ abhihāraḥ abhyāhāraḥ dhanābhihāraḥ abhigrahaṇaṃ haraṇaṃ dhanaharaṇaṃ parasvaharaṇaṃ parasvāpaharaṇaṃ luṇṭhanaṃ luṇṭanaṃ moṣaṇaṃ muṣṭaṃ tāskaryyaṃ sāhasaṃ.

robe ROBE

, s. vasanaṃ mānavasanaṃ vastraṃ mānavastraṃ mānaparicchadaḥ mānasūcakavastraṃ sabhāvastraṃ sabhāvasanaṃ utkṛṣṭavastraṃ rājakīyavastraṃ rājavastraṃ rājavasanaṃ.

to robe To ROBE

, v. a. or n. vasanaṃ or vastraṃ paridhā mānavastraṃ paridhā. See To DRESS.

robed ROBED

, p. p. munastraveṣṭitaḥ -tā -taṃ mānavastraveṣṭitaḥ &c., savasanaḥ -nā -naṃ.

robust ROBUST

, a. dṛḍhāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ dṛḍhaśarīraḥ -rā -raṃ māṃsalaḥ -lā -laṃ vajradehaḥ -hā -haṃ dṛḍhadehaḥ &c., vyūḍhoraskaḥ -skā -skaṃ pṛthuśarīraḥ -rā -raṃ urasvān -svatī -svat (t) urasilaḥ -lā -laṃ balavān &c., mahābāhuḥ &c., see LUSTY; 'to be robust,' uras (nom. urasyati).

robustly ROBUSTLY

, adv. sāṃsalavat balavat mahābalena savīryyaṃ sasattvaṃ sabalaṃ.

robustness ROBUSTNESS

, s. dṛḍhāṅgatā māṃsalatā -tvaṃ śarīradṛḍhatā vīryyaṃ. See LUSTINESS

rock ROCK

, s. śilā sthūlapāṣāṇaḥ sthūlaprātaraḥ sthūlopalaḥ vṛhadupalaḥ vṛhatpāṣāṇaḥ vṛhadaśmā m. (n) syūladṛ pad f., pāṣāṇaḥ aśmā m. (n) prastaraḥ dṛpad f., upalaḥ grāvā m. (n) śailaḥ alaghūpalaḥ niścalāṅgaḥ kāṭhaḥ kūpakaḥ kūpikā pārārukaḥ parārukaḥ pāraṭīṭaḥ; 'a rock fallen from a height,' gaṇḍaśailaḥ; 'hard as a rock,' śilāghanaḥ -nā -naṃ śilādṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ śailasāraḥ -rā -raṃ.

to rock To ROCK

, v. a. itastataḥ pracal (c. 10. -cālayati -yituṃ) or saṃcal or vical or cal āndolanaṃ kṛ āndola (c. 10. āndolayati -yitu).

to rock To ROCK

, v. n. itastato vical (c. 1. -calati -lituṃ) or pracal dola. See To REEL.

rocked ROCKED

, p. p. itastato vicālitaḥ -tā -taṃ or sañcālitaḥ &c., pracalāyitaḥ &c.

rocket ROCKET

, s. agnivāṇaḥ khadhūpaḥ bhuśuṇḍī śataghnī tārā.

rocking ROCKING

, part. or a. dolāyamānaḥ -nā -naṃ itastato vicalamānaḥ -nā -naṃ.

rock-salt ROCK-SALT

, s. sindhulavaṇaṃ sindhujaṃ sindhūdbhavaṃ sindhumanthajaṃ sindhūpalaṃ singhujanma n. (n) sitaśivaṃ.

rocky ROCKY

, a. śailaḥ -lī -laṃ śileyaḥ -yī -yaṃ śilāmayaḥ -yī -yaṃ śailamayaḥ &c., śilāpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śilāvān -vatī -vat (t) aśmaraḥ -rā -raṃ aśmamayaḥ &c., āśmanaḥ -nī -naṃ dārṣadaḥ -dī -daṃ aupalaḥ -lī -laṃ prastaramayaḥ &c., upalapūrṇaḥ &c.

rod ROD

, s. daṇḍaḥ vetraṃ yaṣṭiḥ m. f., veṇuḥ m., veṇudalaṃ śalākā śalyaṃ; 'metallic rod,' lohadaṇḍaḥ lohayaṣṭiḥ m. f.

--(For punishing) daṇḍaḥ tāḍanī veṇuḥ m., veṇudalaṃ.

rodomontade RODOMONTADE

, s. garvitakākyaṃ kyambhikavākyaṃ śūnyakathā. See RANT.

roe ROE

, s. (Female deer) hariṇī mṛgī mṛgavadhūḥ f.

--(Of fish) mīnāṇḍaṃ.

rogue ROGUE

, s. dhūrttaḥ kitavaḥ vañcakaḥ pravañcakaḥ kūṭakaḥ kūṭakāraḥ śaṭhaḥ pratārakaḥ taskaraḥ kuhakaḥ kapaṭikaḥ chitvaraḥ kairavaḥ cāṭaḥ śoṭhaḥ sthagaḥ śarvvarīkaḥ piśunaḥ.

roguery ROGUERY

, ROGUISHNESS, s. dhūrttatā kaitavaṃ kūṭatā taskaratā taskaravidyā tāskaryyaṃ śaṭhatā śāṭhyaṃ vañcanaṃ kapaṭaḥ vañcakatā paiśunyaṃ paiśunaṃ daṇḍājinaṃ.

roguish ROGUISH

. a. dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ kitavaḥ &c. See KNAVISH.

to roll To ROLL

, v. a. (Cause to turn or revole) luṭh (c. 10. loṭayati -yituṃ), praluṭh āvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vyāvṛt anuvṛt vivṛt bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ), saṃsṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), sṛ saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ), ghūrṇ (c. 10. ghūrṇayati -yituṃ), parighūrṇ; 'he rolls the wheel along the ground,' cakram anuvarttayati bhūmau; 'to roll back,' paścād anuvṛt paścād vṛt vyāvṛt paścāt saṃsṛ; 'to roll away,' apavṛt apasṛ samapasṛ.

--(Roll up into a ball) guṭikīkṛ galikīkṛ golīkṛ piṇḍīkṛ varttulīkṛ luṇḍīkṛ.

--(Wrap around) avaguṇṭh (c. 10. -guṇṭhayati -yituṃ), pariveṣṭ.

to roll To ROLL

, v. n. (Turn round) luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), praluṭh pari- luṭh luṭ (c. 1. loṭati -ṭituṃ), luḍ lul āvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vivṛt vyāvṛt parivṛt viparivṛt upāvṛt parāvṛt samparivṛt bhram (c. 1. bhramati -nituṃ), paribhram ghūrṇ (c. 1. ghūrṇati -te -rṇituṃ), vighūrṇ vyāghūrṇ parighūrṇ luṭhanaṃ kṛ; 'the dog rolled at his master's feet,' kukkuraḥ svāmicaraṇayor luloṭha; 'he rolls on the ground,' bhūmau parāvarttate or luṭhanaṃ karoti.

--(Roll about, toss about) itastate vical (c. 1. -calati -lituṃ) or pracal itastato luṭh or lul dola (nom. dolāyate), ghūrṇ; 'one who rolls about in sleep,' pracalāyitaḥ ghūrṇitaḥ; 'one whose eyes roll about,' pracalitanayanaḥ lolākṣiḥ.

--(Roll on) ativṛt; 'time rolls on,' ativarttate kālaḥ.

--(A horse that rolls itself on the ground) upāvṛttaḥ luṭitaḥ.

roll ROLL

, s. (Act of rolling) luṭhanaṃ.

--(A mass made round, thing rolled up) varttulaḥ golakaḥ piṇḍaḥ guṭikā dīrghagolakaḥ; 'a roll of cotton,' tūlanālī.

--(Round loaf) uṇḍerakaḥ saṃyāvaḥ.

--(List) nāmāvaliḥ -lī f., see LIST.

rolled ROLLED

, p. p. luṭhitaḥ -tā -taṃ loṭhitaḥ &c., praloṭhitaḥ &c., āvarttitaḥ -tā -taṃ vivarttitaḥ &c., anuvarttitaḥ &c.; 'rolled back,' vyāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ vyāvarttitaḥ -tā -taṃ; 'rolled up,' varttulīkṛtaḥ -tā -taṃ piṇḍīkṛtaḥ &c., luṇḍīkṛtaḥ &c., saṃśyānaḥ -nā -naṃ.

roller ROLLER

, s. (Instrument) cakraṃ varttanayantraṃ varttanī parivarttakayantraṃ parivarttanī varttulayantraṃ.

--(For cakes) vellanaṃ.

--(Bandage) paṭṭaḥ

rolling ROLLING

, s. luṭhanaṃ loṭhanaṃ loṭanaṃ luṇṭhanaṃ pariloṭhanaṃ praloṭhanaṃ luṇṭhā luṇṭā luṇṭhī āvarttanaṃ upāvarttanaṃ vellanaṃ āghūrṇanaṃ.

rolling ROLLING

, part. luṭhan -ṭhantī -ṭhat (t) luṇṭhan &c., lolamānaḥ -nā -naṃ lolaḥ -lā -laṃ luṭhitaḥ -tā -taṃ pracalitaḥ &c., pracalāyitaḥ -tā -taṃ itastato vicalamānaḥ -nā -naṃ; 'having a rolling eye,' lolanayanaḥ -nā -naṃ pracalitanayanaḥ &c.; 'a river rolling gold,' kanakavāhinī; 'rolling and tossing about in sleep,' pracalāyitaḥ -tā -taṃ ghūrṇitaḥ &c.

rolling-pin ROLLING-PIN

, s. (For making cakes) vellanaṃ

romance ROMANCE

, s. adbhutakathā kalpitakathā kūṭārthekathā kūṭārthopākhyānaṃ abhūtakathā asambhavakathā mṛpārthakakathā bhaṇḍapurāṇaṃ māhātmyaṃ adbhutarasātmakā kathā.

to romance To ROMANCE

, v. n. adbhutakathāṃ kḷp or rac or likh adbhutakathopākhyānaṃ kṛ.

romantic ROMANTIC

, a. (Said of persons) adbhutapriyaḥ -yā -yaṃ asambhavapriyaḥ &c., vilakṣaṇapriyaḥ &c., vicitrapriyaḥ &c., lolaḥ -lā -laṃ adbhutavṛttiḥ -ttiḥ -tti aśṛṅkhalavṛttiḥ &c., lolavṛttiḥ &c.

--(Said of things) adbhutarasarūpaḥ -pā -paṃ adbhutarasātmakaḥ -kā -kaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vicitraḥ -trā -traṃ vāsanākalpitaḥ -tā -taṃ āścaryyakaraḥ -rā -raṃ cittāpahārī -riṇī &c., hṛdayagrāhī &c., manoharaḥ &c.

--(Improbable) asambhavaḥ -vā -vaṃ.

romp ROMP

, s. (Boisterous girl) pragalbhā pracaṇḍā caṇḍī adhīrā nirlajjā vilāsinī avinītā cañcalā capalā krīḍāśīlā khelāśīlā.

--(Noisy or rude play) avinayakrīḍā avinayakhelā avinītakrīḍā aśiṣṭakrīḍā śabdasahitakrīḍā.

to romp To ROMP

, v. n. avinayena krīḍ (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ) or div (c. 4. dīvyati -te devituṃ), atiśabdena krīḍ mahāśabdena krīḍ or krīḍā kṛ or khelāṃ kṛ.

romping ROMPING

, part. or a. avinayakrīḍāparaḥ -rā -raṃ avinītaḥ -tā -taṃ avinayadevī -vinī &c.

rood ROOD

, s. No exact equivalent in Sanskrit. daṇḍaḥ is a pole of four cubits. See the measures of length under MEASURE.

roof ROOF

, s. paṭalaḥ -laṃ -lā chādanaṃ ācchādanaṃ chādaṃ cālaḥ kuṭalaṃ kaṭanaṃ chadis f.; 'the wooden frame of a roof,' valabhiḥ -bhī m. f., gopānasī; 'the edge,' valīkaḥ -kaṃ nīdhraṃ nīvraṃ.

--(Of the mouth) tālu n., tālukā.

to roof To ROOF

, v. a. paṭalena āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ) or āvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), sapaṭalaṃ -lāṃ kṛ paṭala (nom. paṭalayati -yituṃ).

roofed ROOFED

, p. p. sapaṭalaḥ -lā -laṃ paṭalācchāditaḥ -tā -taṃ paṭalācchannaḥ -nnā -nnaṃ.

roofless ROOFLESS

, a. paṭalahīnaḥ -nā -naṃ niṣpaṭalaḥ -lā -laṃ nirāśrayaḥ -yā -yaṃ.

rook ROOK

, s. kākajātīyaḥ pakṣī kākaḥ vāyasaḥ. See CROW.

rookery ROOKERY

, s. kākāśrayaḥ kākālayaḥ kākāśayaḥ kākasthānaṃ kākāyatanaṃ.

room ROOM

, s. (Space, compass, free course) avakāśaḥ prasaraḥ avasaraḥ antaraṃ viṣayaḥ apasāraṇaṃ; 'want of room,' anavakāśaḥ; 'the water flows out to make room for the stone,' pāṣāṇāya viṣayaṃ dattvā jalaṃ vahirgacchati; 'room! make room!' apasara avasara.

--(Place for reception or admission of any thing) sthānaṃ āspadaṃ padaṃ bhūmiḥ f., pradeśaḥ; 'room for suspicion,' śaṅkāspadaṃ; 'room for fear,' bhayasthānaṃ; 'there was no room to hold all,' sarvvadhāraṇāya sthānaṃ nābhavat.

--(Opportunity) avasaraḥ avakāśaḥ.

--(Stead, lieu) sthānaṃ sthalaṃ bhūmiḥ f.; 'in the room of,' sthāne bhūmau sthale.

--(Apartment) śālā -likā āgāraḥ -raṃ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ gṛhaṃ kakṣaḥ kuṭī āvāsaḥ prakoṣṭhaḥ sthalaṃ -lī; 'inner room,' uparodhakaṃ antargṛhaṃ garbhagṛhaṃ garbhāgāraṃ garbhaḥ; 'top room, upper room,' śirogṛhaṃ candraśālikā upariśālā.

roominess ROOMINESS

, s. sāvakāśatvaṃ vistīrṇatā viśālatā asambādhatā vipulatā.

roomy ROOMY

, a. sāvakāśaḥ -śā -śaṃ asambādhaḥ -dhā -dhaṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vipulaḥ -lā -laṃ viśālaḥ -lā -laṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ.

roost ROOST

, s. pakṣiṇāṃ vāsayaṣṭiḥ m. or nivāsayaṣṭiḥ m. or śayanayaṣṭiḥ pakṣiṇāṃ vāsadaṇḍaḥ or vāsasthānaṃ or nilayanasthānaṃ.

to roost To ROOST

, v. n. pakṣivat taruśākhāyāṃ or daṇḍāgre svap (c. 2. svapiti -tuṃ) or śī (c. 2. śete śayituṃ), yaṣṭyagre or taruśākhāyāṃ svaptārthaṃ nilī (c. 4. -līyate -letuṃ) or nivas or adhivas or vas or niṣad or avasthā or āśri.

roosting ROOSTING

, part. taruśākhāyāṃ nilīyamānaḥ -nā -naṃ taruśāyī -yinī -yi (n).

root ROOT

, s. (That part of a plant or tree which enters the earth) mūlaṃ aṃghriḥ m., aṃhriḥ m., bradhnaḥ vraghnaḥ pādaḥ caraṇaḥ -ṇaṃ padaṃ vṛkṣamūlaṃ vṛkṣāṃghriḥ m.; 'firm roots,' dṛḍhamūlaṃ dharaṇamūlaṃ; 'having firm roots,' dṛḍhamūlaḥ -lā -laṃ baddhamūlaḥ &c.; 'to the roots, by the roots,' āmūlaṃ samūlaṃ mūlatas; 'to pluck up by the roots,' unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samūlaṃ or āmūlam utpaṭ; 'from root to top,' āmūlaśikharaṃ āmūlacūḍaṃ; 'to take root,' mūlaṃ bandh; 'fibrous root,' śiphā jaṭā; 'from a radicant branch,' avarohaḥ; 'bulbous root,' kandaḥ -ndaṃ; 'root-digger,' mūlotpāṭajīvī m.

--(Lower part of any thing) adhobhāgaḥ adhamabhāgaḥ jāhaḥ; the latter is only applied to parts of the body of animals; as, 'the root of the tail,' pucchajāhaḥ; 'of the hair,' keśajāhaḥ.

--(Original, source, first cause) mūlaṃ vījaṃ yoniḥ m. f., ādiḥ m., hetuḥ m., mūlahetuḥ m., prathamahetuḥ m., nidānaṃ kāraṇaṃ mūlakāraṇaṃ ādikāraṇaṃ ādihetuḥ m., garbhaḥ; 'having for its root,' mūla or mūlaka in comp.; as, 'happiness, having its root in contentment,' santoṣamūlakaṃ sukhaṃ; 'strife having its root in avarice,' lobhamūlaḥ kalahaḥ.

--(Root of a word, radical word) śabdayoniḥ f., prakṛtiḥ f.; 'relation of a root to its ramification,' prakṛtivikṛtibhāvaḥ.

--(Of a number) mūlaṃ.

--(Of a square or cube) padaṃ mūlaṃ; 'square root,' vargamūlaṃ vargapadaṃ; 'cuberoot,' ghanamūlaṃ ghanapadaṃ.

to root To ROOT

, v. a. (Plant deep in the earth) baddhamūlaṃ -lāṃ kṛ dṛḍhamūlaṃ -lāṃ kṛ dṛḍhaṃ ruh in caus. (ropayati -yituṃ) dṛḍhaṃ nikhan dṛḍharopaṇaṃ kṛ.

--(Root up) unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ), samunmūl mūlāt or samūlam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or samuddhṛ or utpaṭ (c. 10. -pāṭayati yituṃ) or ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or vyaparuh in caus.

to root To ROOT

, v. n. mūlaṃ bandh (c. 9. baghnāti banddhuṃ), baddhamūlaḥ -lā -laṃ bhū.

rooted ROOTED

, p. p. baddhamūlaḥ -lā -laṃ dṛḍhamūlaḥ &c.; 'rooted up,' unmūlitaḥ -tā -taṃ ucchinnamūlaḥ -lā -laṃ nikṛttamūlaḥ &c., uddhṛtamūlaḥ &c., utpāṭitaḥ -tā -taṃ utkhātaḥ &c.

rope ROPE

, s. rajjuḥ m. f., guṇaḥ sūtraṃ dāmā f. (n) dāma n. (n) dāmanī varāṭakaḥ varāṭaḥ vaṭākaraḥ śulvaḥ pāśaḥ sandānaṃ śullaṃ galaḥ pavitrakaṃ vaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ udvāhinī suṣmaṃ pāṇisaryyā vaṭīguṇaḥ; 'of a ship,' naurajjuḥ m. f.; 'of a well,' udghāṭanaṃ ghaṭīyantraṃ; 'hanging by a rope,' rajcavalambī m. (n).

to rope To ROPE

, v. n. rajjuṃ vandh sūtraṃ bandh sūtrarūpeṇa vitatībhū.

rope-dancer ROPE-DANCER

, s. kalāyanaḥ sūtrāyanaḥ rajjuyāyī m. (n) plavakaḥ kelakaḥ.

rope-ladder ROPE-LADDER

, s. rajjunirmmitasopānaṃ sūtrasopānaṃ rajjusopānaṃ.

rope-maker ROPE-MAKER

, s. rajjukāraḥ -rakaḥ rajjukārī m. (n) rajjukṛt guṇakāraḥ.

ropiness ROPINESS

, s. rajjutvaṃ guṇatvaṃ sasūtratā sūtrapūrṇatā sāndratā śyānatā.

ropy ROPY

, a. rajjuguṇakaḥ -kā -kaṃ śyānaḥ -nā -naṃ sūtramayaḥ -yī -yaṃ.

rosary ROSARY

, s. japamālā akṣamālā akṣasūtraṃ japasūtraṃ mālā sūtraṃ smaraṇī; 'fingers used as a rosary,' karamālā.

rose ROSE

, s. (The tree) javāpuṣyaḥ oḍrapuṣyaḥ piṇḍapuṣpaḥ hemapuṣpaḥ javā japā oḍraḥ uḍraḥ uḍhraḥ.

--(Flower) javā japā javāpuṣpaṃ oḍrapuṣpaṃ hemapuṣpaṃ.

rose-apple ROSE-APPLE

, s. (The tree) jambūḥ f., jambuḥ f., jambukaḥ jambūkaḥ; 'a large kind,' rājajambūḥ f.

--(The fruit) jambūḥ f., jambuḥ f., jambu n., jāmbavaṃ jambuphalaṃ.

rose-colored ROSE-COLORED

, ROSEATE, a. pāṭalaḥ -lā -laṃ pāṭalavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ javāvarṇaḥ &c.

rose-water ROSE-WATER

, s. puṣpadravaḥ javāpuṣpadravaḥ javāpuṣpajalaṃ.

rosin ROSIN

, s., see RESIN.

rosy ROSY

, a. (Rose-colored) pāṭalaḥ -lā -laṃ javāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Formed like a rose, full of roses) javārūpaḥ -pā -paṃ javāmayaḥ -yī -yaṃ.

to rot To ROT

, v. n. gal (c. 1. galati -lituṃ), vigal galitaḥ -tā -taṃ bhū vigalitaḥ -tā -taṃ bhū vilī (c. 4. -līyate -letuṃ), pravilī kṣi (c. 4. kṣīyate), durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū.

to rot To ROT

, v. a. gal (c. 10. galayati gālayati -yituṃ), vigal galitīkṛ vigalitīkṛ vilī in caus. (-lāpayati -yituṃ).

rotation ROTATION

, s. (Circular motion of a wheel, &c.) āvarttaḥ -rttanaṃ āvṛttiḥ f., parivarttaḥ -rttanaṃ parivṛttiḥ f., cakrāvarttanaṃ cakrāvarttaḥ cakragatiḥ f., bhramaṇaṃ bhrāntiḥ f., ghūrṇanaṃ ghūrṇiḥ f.

--(Vicissitude of succession) paryyāyaḥ paryyayaḥ viparyyayaḥ ānupūrvyaṃ ānupūrvī kramaḥ parivarttanaṃ; 'in rotation,' paryyāyeṇa paryyāyānusāreṇa paryyāyānukrameṇa cakravat.

rotatory ROTATORY

, ROTARY, a. cakravadāvarttī -rttinī -rtti (n) cakrāvarttī &c., cakravatparivarttī &c., cākrikaḥ -kī -kaṃ cakragatiḥ -tiḥ -ti cakragāmī -minī &c.; 'rotatory motion,' cakrāvarttaḥ cakravadāvarttaḥ.

rote ROTE

, s. śabdāvarttanaṃ śabdāvṛttiḥ f., śabdamātrāvarttanaṃ āvarttanaṃ abhyāsaḥ abhyasanaṃ rūpaṃ; 'to learn by rote,' śabdāvarttanaṃ kṛ abhyas (c. 4. -asyati -situṃ); 'learnt by rote,' mukhasthaḥ -sthā -sthaṃ kaṇṭhasthaḥ &c., abhyastaḥ -stā -staṃ.

rotten ROTTEN

, a. galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ &c., vilīnaḥ -nā -naṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śīrṇaḥ &c., kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pūtaḥ -tā -taṃ pūtībhūtaḥ &c., durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

--(Unsound) kṣīṇasāraḥ -rā -raṃ kṣīṇasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ asāraḥ -rā -raṃ.

rottenness ROTTENNESS

, s. galitatvaṃ -tā vigalitatvaṃ kṣīṇatā vilīnatā pūtatvaṃ asāratā.

rotund ROTUND

, ROTUNDITY, s. See ROUND, ROUNDNESS.

rotunda ROTUNDA

, ROTUNDO, s. varttulagṛhaṃ varttulabhavanaṃ varttulaśālā.

to rouge To ROUGE

, v. a. saundaryyavardhanārthaṃ kapolau rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ) or raktavarṇīkṛ or raṅgeṇa lip.

rough ROUGH

, a. (Not smooth or even) viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ -mā -maṃ asamānaḥ -nā -naṃ aślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Rugged) rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ &c., paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(To the touch) duḥsparśaḥ -rśā -rśaṃ duḥkhasparśaḥ -rśā -rśaṃ.

--(Harsh, not soft) paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ &c., paruṣavṛttiḥ -ttiḥ -tti karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ amṛduḥ -duḥ -du amasṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaumyaḥ -myā -myaṃ asnigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ akomalaḥ -lā -laṃ.

--(Severe) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ ugraḥ -grā -graṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kaṭhoraḥ -rā -raṃ. (Coarse, not finished, not polished) asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ apariṣkṛtaḥ &c., asaṃskāritaḥ &c., aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ; 'rough measurement,' sthūlamānaṃ; 'to measure in a rough way,' sthūlāntareṇa mā.

--(Clumsy) sthūlaḥ -lā -laṃ anipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ apaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

--(With waves or tempest, as the sea) kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vyākṣubdhaḥ &c., vikṣubdhaḥ &c., saṃkṣubdhaḥ &c., anilakṣubdhaḥ &c., pavanakṣubdhaḥ &c., vāyukṣubdhaḥ &c., pavanāhataḥ -tā -taṃ taraṅgākulaḥ -lā -laṃ mahātaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ vṛhattaraṅgaḥ &c., taraṅgitaḥ -tā -taṃ velākulaḥ -lā -laṃ; 'a rough sea,' kṣubdhārṇavaḥ vāyukṣubdhasamudraḥ vānaṃ.

--(Having a rough or hairy skin) dṛḍhalomā -mā -ma (n) sthūlalomā &c., lomāvṛtaḥ -tā -taṃ lomaśaḥ -śā -śaṃ.

to rough-cast To ROUGH-CAST

, v. a. sthūlākāreṇa kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), sthūlarūpeṇa kṛ or nirmā or vidhā sthūlākāraṃ dā sthūlarūpaṃ kṛ or dā sthūlasaṃskāraṃ kṛ or .

rough-draught ROUGH-DRAUGHT

, s. pāṇḍulekhyaṃ sthūlālekhyaṃ pāṇḍulekhyamātraṃ vastumātraṃ.

to rough-draw To ROUGH-DRAW

, v. a. sthūlarūpeṇa likh (c. 6. likhati -lekhituṃ) or ālikh sthūlālekhyaṃ kṛ pāṇḍulekhyaṃ kṛ ālekhyārambhaṃ kṛ citrārambhaṃ kṛ.

to rough-hew To ROUGH-HEW

, v. a. sthūlarūpeṇa takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ) or chid sthūlākāraṃ dā.

rough-hewn ROUGH-HEWN

, p. p. sthūlarūpeṇa kalpitaḥ -tā -taṃ sthūlākāreṇa taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃskṛtākāraḥ -rā -raṃ asaṃskṛtarūpaḥ -pā -paṃ apariṣkṛtākāraḥ -rā -raṃ.

roughly ROUGHLY

, adv. rukṣaṃ rūkṣaṃ saraukṣyaṃ viṣamaṃ paruṣaṃ sapāruṣpaṃ pāruṣpeṇa karkaśaṃ sakārkaśyaṃ kaṭhoraṃ kaṭhinaṃ sakāṭhinyaṃ niṣṭhuraṃ sanaiṣṭhuryyaṃ sthūlaṃ.

roughness ROUGHNESS

, s. (Unevenness) viṣamatā vaiṣamyaṃ rukṣatā rūkṣatā raukṣyaṃ asamatā aślakṣṇatā asamānatā.

--(Ruggedness) rukṣatā rūkṣatā paruṣatā -tvaṃ pāruṣyaṃ.

--(To the touch) duḥkhasparśatā duḥsparśatā.

--(Harshness) paruṣatā pāruṣpaṃ rukṣatā karkaśatā kārkaśyaṃ kaṭhinatā kāṭhinyaṃ amṛdutā asaumyatā akomalatā.

--(Severity) niṣṭhuratā naiṣṭuryyaṃ ugratā kaṭutā kaṭhoratā.

--(Want of finish) asaṃskṛtatā apariṣkāraḥ aśiṣṭatā sthūlatā.

--(Of the sea, &c.) kṣubdhatā saṃkṣu- bdhatā ūrmmipraloṭhanaṃ taraṅgapraloṭhanaṃ taraṅgākulatvaṃ savānatvaṃ vānaṃ.

rough-rider ROUGH-RIDER

, s. aśvadamakaḥ aśvadamī m. (n). See HORSE-BREAKER.

rough-shod ROUGH-SHOD

, a. sāgrapādukāyuktaḥ -ktā -ktaṃ sāgrakhuratrayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

round ROUND

, a. (Circular) varttulaḥ -lā -laṃ varttulākāraḥ -rā -raṃ varttulākṛtiḥ -tiḥ -ti varttularūpaḥ -pā -paṃ cakrākāraḥ -rā -raṃ cakrākṛtiḥ -tiḥ -ti cākrikaḥ -kī -kaṃ cākreyaḥ -yī -yaṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ vṛttākāraḥ -rā -raṃ maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ maṇḍalākṛtiḥ -tiḥ -ti maṇḍalarūpaḥ -pā -paṃ maṇḍalī -linī -li (n) valayākāraḥ &c., valayākṛtiḥ &c., kaṅkaṇākāraḥ &c., kuṇḍalākāraḥ &c.

--(Globular) golākāraḥ -rā -raṃ golākṛtiḥ -tiḥ -ti varttulaḥ -lā -laṃ varttulākāraḥ &c., maṇḍalākāraḥ &c., guḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vaṭī -ṭinī &c., nistalaḥ -lā -laṃ.

--(Cylindrical) dīrghavarttulaḥ -lā -laṃ lambavarttulaḥ &c., lambavarttulākāraḥ &c., dīrghagolākāraḥ &c.

--(Plump) pīnaḥ -nā -naṃ unnataḥ -tā -taṃ, see PLUMP.

--(Plain) avakraḥ -krā -kraṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(As a number, śūnyāntakaḥ -kā -kaṃ; 'a round number,' śūnyāntakasaṃkhyā.

round ROUND

, s. (Circle) maṇḍalaṃ parimaṇḍalaṃ cakraṃ varttulaḥ golaḥ valayaḥ nighaḥ vaṭaḥ.

--(Revolution) āvṛttiḥ f., āvarttanaṃ parivarttanaṃ paryyāyaḥ cakraṃ, see REVOLUTION.

--(Circuitous course) vakramārgaḥ vakragatiḥ f.

round ROUND

, adv. cakravat maṇḍalavat valayavat golavat maṇḍalatas maṇḍalarūpeṇa cakrarūpeṇa pari prefixed; 'to turn round,' parivṛt, see To REVOLVE; 'to come round, change opinion,' matiṃ parivṛt anyamānasībhū; 'to look round,' arddhamukhaḥ parivṛt.

--(On all sides) samantatas samantāt āsamantāt sarvvatas viśvatas paritas sarvvadikṣu caturdikṣu.

--(Circuitously) vakramārgeṇa vakraṃ.

round ROUND

, prep. pari or abhi prefixed, paritas or abhitas affixed; 'the planets move round the sun,' raviṃ parito grahā bhramanti; 'the moon moves round the earth,' pṛthivīm abhito bhramati candraḥ; 'to get round one,' see To CIRCUMVENT.

to round To ROUND

, v. a. (Make round) varttulīkṛ maṇḍalīkṛ parimaṇḍalīkṛ maṇḍala (nom. maṇḍalayati -yituṃ), parimaṇḍala golīkṛ.

--(Go round) parito gam parito yā parigam abhito gam.

roundabout ROUNDABOUT

, a. (Circuitous) vakraḥ -krā -kraṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ kuṭilaḥ &c.

roundabout ROUNDABOUT

, adv. (On all sides) samantatas samantāt paritas, see ROUND, adv.

rounded ROUNDED

, p. p. maṇḍalīkṛtaḥ -tā -taṃ maṇḍalitaḥ -tā -taṃ parimaṇḍalitaḥ &c., varttulīkṛtaḥ &c., vṛttaḥ -ttā -ttaṃ; 'well-rounded,' sadvṛttaḥ &c.

roundly ROUNDLY

, adv. (Plainly, openly) avakraṃ vyaktaṃ spaṣṭaṃ suspaṣṭaṃ suvyaktaṃ.

--(Peremptorily) suniyataṃ dṛḍhoktyā dārḍhyena.

roundness ROUNDNESS

, s. varttulatā -tvaṃ varttulākāratā maṇḍalākāratā cakrākāratā golākāratā golatvaṃ maṇḍalatvaṃ parimaṇḍalatā maṇḍalākṛtiḥ f., varttulakṛtiḥ f.

--(Plumpness) pīnatā unnatiḥ f., sthūlatā.

--(Plainness) avakratā vyaktatā spaṣṭatā.

round-shouldered ROUND-SHOULDERED

, a. kubjaḥ -bjā -bjaṃ uccaskandhaḥ -ndhā -ndhaṃ vakrapṛṣṭhaḥ &c.

to rouse To ROUSE

, v. a. (Awake) prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), pratibudh vibudh budh jāgṛ in caus. (jāgarayati -yituṃ) nidrāṃ bhañj śayanād utthā in caus., nidrābhaṅgaṃ kṛ prabodhanaṃ kṛ bodhanaṃ kṛ.

--(Excite, stimulate) uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), utsah utthā in caus. (utthāpayati -yituṃ, rt. sthā), vyutthā udyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ), udbudh prabudh uddīp dīp uttap pravṛt praruc cud pracud saṃcud ceṣṭ in caus.

to rouse To ROUSE

, v. n. prabudh (c. 4. -budhyate -boddhuṃ), pratibudh jāgṛ (c. 2. jāgartti jāgarituṃ), utthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -thātuṃ, rt. sthā), śayanād utthā.

roused ROUSED

, p. p. (From sleep) prabodhitaḥ -tā -taṃ prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jāgaritaḥ -tā -taṃ bhagnanidraḥ -drā -draṃ.

--(Excited) uttejitaḥ -tā -taṃ protsāhitaḥ &c., utthāpitaḥ &c., udbodhitaḥ &c., uttāpitaḥ &c., uttaptaḥ -ptā -ptaṃ saṃrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

rout ROUT

, s. (Mob) adhamalokasaṃghaḥ janasammardaḥ. See MOB, RABBLE.

--(Of an army) vidrāvaḥ vidravaḥ pradrāvaḥ uddrāvaḥ sandrāvaḥ drāvaḥ dravaḥ sandāvaḥ sainyabhaṅgaḥ vyūhabhaṅgaḥ vyūhabhedaḥ sainyavyūhabhaṅgaḥ bhaṅgaḥ bhedaḥ palāyanaṃ vipalāyanaṃ prapalāyanaṃ palāyitaṃ balavyasanaṃ vyasanaṃ ḍamaraṃ ḍāmaraḥ -raṃ; 'total rout,' supalāyitaṃ.

--(Fashionable assembly) śiṣṭalokasabhā sabhyalokasamājaḥ.

to rout To ROUT

, v. a. vidru (c. 10. -drāvayati -yituṃ), pradru sandru dru vidrutīkṛ sainyavyūhān bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or bhid vidhvaṃs (c. 10. -dhvaṃsayati -yituṃ).

route ROUTE

, s. mārgaḥ pathaḥ padavī gatiḥ f. See ROAD.

routed ROUTED

, p. p. vidrutaḥ -tā -taṃ vidrāvitaḥ &c., bhayadrutaḥ &c., bhayaviplutaḥ -tā -taṃ palāyitaḥ -tā -taṃ vipalāyitaḥ &c., prapalāyitaḥ &c., piñjalaḥ -lā -laṃ utpiñjalaḥ &c., samutpiñjaḥ -ñjā -ñjaṃ samutpiñjalaḥ &c., bhagnavyūhaḥ -hā -haṃ kāndiśīkaḥ -kā -kaṃ kandiśīkaḥ &c.

routine ROUTINE

, s. nityakarmma n. (n) nityakṛtyaṃ nityakramaḥ paryyāyaḥ nityaparyyāyaḥ nityapāṭhaḥ paripāṭhaḥ; 'daily routine,' dainikakramaḥ āhnikakramaḥ āhnikaṃ.

to rove To ROVE

, v. n. bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), paribhram bhramaṇaṃ kṛ paribhramaṇaṃ kṛ aṭ (c. 1. aṭati -ṭituṃ), paryaṭ aṭanaṃ kṛ paryaṭanaṃ kṛ gāh (c. 1. gāhate -hituṃ), vicar (c. 1. -carati -rituṃ), saṃcar vihṛ vraj pravraj.

rover ROVER

, s. paribhramakaḥ bhramaṇakārī m. (n) paribhramaṇakārī m., paryaṭanakṛt m., vihārī m., yatheṣṭacārī m., avanicaraḥ.

--(Robber) paripanthī m., dasyuḥ m.

roving ROVING

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ aṭanaṃ paryaṭanaṃ vihāraḥ viharaṇaṃ.

row ROW

, s. (Line, rank) paṃktiḥ f., śreṇiḥ -ṇī f., rājiḥ -jī f., āvaliḥ -lī f., paddhatiḥ -tī f., rājikā tatiḥ f., vīthiḥ -thī f., āliḥ -lī f., pāliḥ -lī f., dhāraṇī rekhā saraṇiḥ -ṇī f., mālā viñjolī; 'in a row,' paṃktikrameṇa; 'row of teeth,' dantapaṃktiḥ f.; 'two rows of teeth,' dve dantapaṃktī; 'row of trees,' tarupaṃktiḥ f., pādapaśreṇī pādapavīthiḥ f.; 'of curls,' alakasaṃhatiḥ f.; 'of swords,' khaḍgaśreṇī khaḍgalekhā; 'row of houses,' vīthiḥ -thī gṛhapaṃktiḥ f.; 'of four houses,' catuḥśālaṃ sañjavanaṃ saṃyavanaṃ.

--(Riot, disturbance) kolāhalaḥ tumulaṃ viplavaḥ ḍamaraḥ -rā -raṃ ḍāmaraḥ ḍimbaḥ; 'festive turbulence,' camatkāraḥ carcarī.

to row To ROW

, v. a. (Impel a boat by means of an oar) naukāṃ daṇḍena vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ) or cal or sṛ in caus.

--(Scold) bharts tarj upālabh.

to row To ROW

, v. n. potavāhanaṃ kṛ naukāvāhanaṃ kṛ naudaṇḍasañcālanaṃ kṛ kṣepaṇisañcālanaṃ kṛ kṣipaṇisañcālanaṃ kṛ.

rowel ROWEL

, s. (Of a spur) aśvatodanacakrakaṃ pratodakaṇṭakaḥ kaṇṭakaḥ.

rower ROWER

, s. potavāhaḥ -hakaḥ naukāvāhaḥ -hakaḥ naudaṇḍasañcālakaḥ naudaṇḍacālakaḥ kṣepaṇisañcālakaḥ kṣepaṇidharaḥ niyāmakaḥ.

royal ROYAL

, a. rājakīyaḥ -yā -yaṃ rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājārhaḥ -rhā -rhaṃ rājocitaḥ -tā -taṃ nṛpocitaḥ &c., aiśikaḥ -kī -kaṃ aiśvaraḥ -rī -raṃ rāja or nṛpa in comp., see KINGLY, PRINCELY, REGAL, MAJESTIC, &c.; 'royal attendant,' rājapuruṣaḥ rājasevakaḥ rājaparicaraḥ; 'royal city,' rājadhānaṃ -nī rājanagarī rājapurī saṃsthānaṃ; 'royal dignity,' rājatejas n., rājapratāpaḥ; 'royal duty,' rājadharmmaḥ rājadhurā rājakāryyaṃ; 'royal dynasty,' rājāvaliḥ -lī f.; 'royal family,' rājakulaṃ rājavaṃśaḥ; 'royal court,' rājasabhā īśvarasabhā; 'royal edict,' rājājñā rājaśāsanaṃ; 'letter,' rājalekhaḥ rājapatraṃ; 'insignia,' rājalakṣaṇaṃ rājalakṣmā m. (n) rājacihnaṃ; 'mansion,' rājamandiraṃ rājasadanaṃ rājavasatiḥ f.; 'seat,' rājaśayyā; 'road,' rājamārgaḥ rājavartma n. (n); 'elephant,' rājahastī m. (n) rājebhaḥ rājavāhyaḥ; 'revenue,' rājasvaṃ rājadhanaṃ; 'audience,' rājadarśanaṃ; 'audience-chamber,' rājadarśanaśālā; 'seal,' rājamudrā rājacihnaṃ; 'amusement,' rājavilāsaḥ rājanarmma n. (n); 'circle or court,' rājamaṇḍalī -laṃ; 'polity,' rājanītiḥ f., rājanayaḥ; 'royal will,' rājecchā nṛpecchā; 'favourite,' rājavallabhaḥ nṛpavallabhaḥ; 'sacrifice,' rājasūyaṃ; 'of royal race,' rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ nṛpātmajaḥ -jā -jaṃ rājavījī -jinī -ji (n).

royalist ROYALIST

, s. rājānugataḥ rājānuṣaṅgī m. (n) rājapakṣīyaḥ rājapakṣapātī.

royally ROYALLY

, adv. rājavat nṛpavat rājarūpeṇa rājasadṛśaṃ nṛpasadṛśaṃ.

royalty ROYALTY

, s. rājatvaṃ -tā rājyaṃ nṛpatvaṃ rājabhūyaṃ rājasāyujyaṃ rājādhikāraḥ bhūpatā -tvaṃ narendratvaṃ -tā aiśvaryyaṃ ādhipatyaṃ prabhutvaṃ prajaiśvaryyaṃ mahīpatvaṃ; 'requisites of royalty,' prakṛtayaḥ f. pl.; 'ensigns of royalty,' rājalakṣaṇāni n. pl., chatracāmaraṃ.

to rub To RUB

, v. a. ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), āghṛṣ nirghṛṣ mṛd (c. 9. mṛdnāti mardituṃ), parimṛd piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ), pratipiṣ niṣpiṣ gharṣaṇaṃ kṛ mardanaṃ kṛ.

--(The body) saṃvāh (c. 1. -vāhati, c. 10. -vāhayati -yituṃ); 'they both rubbed his feet with their hands,' karābhyāṃ tasya pādau saṃvavāhatuḥ; 'I will rub your feet,' tava caraṇau saṃvāhayāmi.

--(Rub, so as to clean) mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), pramṛj parimṛj sammṛj avamṛj āmṛj pariṣkṛ prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ), ślakṣṇīkṛ.

--(Grind in a mortar, &c.) cūrṇ cūrṇīkṛ piṣ mṛd kṣud kṣodīkṛ.

--(Polish by friction) gharṣaṇena tij (c. 10. tejayati -yituṃ) or niṣṭap or mṛj or pariṣkṛ.

--(Rub one against the other) parasparaṃ ghṛṣ parasparagharṣaṇaṃ kṛ; 'to rub the hands together,' karaṃ kareṇa ghṛṣ or niṣpiṣ or pratipiṣ pāṇiṃ pāṇau viniṣpiṣ; 'the teeth together,' dantān dantair ghṛṣ or niṣpiṣ dantagharṣaṇaṃ kṛ.

--(Rub in, spread over, smear with, as unguents, &c.) lip (c. 6. limpati leptuṃ), anulip ālip añj abhyañj mṛd.

--(Rub down, as a horse) aśvaloma mṛj.

--(Rub off) apamṛj avamṛj.

--(Rub out) apamṛj vyāmṛj pramṛj avamṛj vyāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), avamṛś vyāmarṣaṃ kṛ avamarṣaṇaṃ kṛ lopaṃ kṛ.

--(Rub up) mṛj pariṣkṛ.

to rub To RUB

, v. n. ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), saṃghṛṣ saṃghaṭṭ (c. 1. -ghaṭṭate -ṭṭituṃ), saṃgharṣaṇaṃ kṛ saṃgharṣaṃ kṛ parasparasaṃgharṣaṃ kṛ.

--(Wear away by friction) gharṣaṇena kṣi in pass.

--(Pass through with difficulty) duḥkhena or kṛcchreṇa tṝ.

rub RUB

, s. gharṣaṇaṃ āgharṣaḥ -rṣaṇaṃ saṃgharṣaḥ mardanaṃ vimardanaṃ parimardanaṃ mārjanaṃ.

--(Collision, obstruction) saṃghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ samāghātaḥ sammardaḥ pratighātaḥ.

--(Difficulty) duḥkhaṃ kṛcchraṃ durgaṃ kaṣṭaṃ śalyaṃ vaiṣamyaṃ.

rubbed RUBBED

, p. p. gharṣitaḥ -tā -taṃ āgharṣitaḥ &c., saṃgharṣitaḥ &c., abhigharṣitaḥ &c., marditaḥ -tā -taṃ mṛditaḥ &c., parimṛditaḥ &c., ghṛṣṭaḥ -ṣṭhā -ṣṭaṃ mṛṣṭaḥ &c., pramṛṣṭaḥ &c., parimṛṣṭaḥ &c., mārjitaḥ -tā -taṃ parimārjitaḥ &c., pramārjitaḥ &c., sammārjitaḥ &c., prakṣālitaḥ &c., āghaṭṭitaḥ &c.

--(Rubbed out) apamṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vyāmṛṣṭaḥ &c., nirmṛṣṭaḥ &c.

rubber RUBBER

, s. (One that rubs) gharṣakaḥ mardakaḥ mārjakaḥ gharṣaṇakārī m. (n) mardanakārī m., nirgharṣaṇakaḥ āghaṭṭakaḥ.

--(Instrument for rubbing) mārjatī.

rubbing RUBBING

, s. gharṣaṇaṃ āgharṣaḥ -rṣaṇaṃ saṃgharṣaḥ -rṣaṇaṃ nirgharṣaṇaṃ mardanaṃ parimardanaṃ āghaṭṭanaṃ vighaṭṭanaṃ mārjanaṃ parimārjanaṃ.

rubbish RUBBISH

, s. ucchiṣṭaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ malaṃ tucchadravyaṃ kutsitadravyaṃ.

rubbish-hole RUBBISH-HOLE

, s. ucchiṣṭaprakṣepaṇārthaṃ garttaḥ malādhāraḥ avaskarādhāraḥ.

rubicund RUBICUND

, a. īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ āraktaḥ &c., pāṭalavarṇaḥ -rṇā -rṇa.

rubric RUBRIC

, s. raktākṣaralikhitasūtraṃ prārthanāpaddhatisūtraṃ prārthanāgranthasūtraṃ.

ruby RUBY

, s. padmarāgaḥ māṇikyaṃ lohitakaḥ śoṇaratnaṃ śoṇitopalaṃ -laḥ pāṭalopalaṃ -laḥ aruṇopalaṃ -laḥ arkopalaḥ bhāskarapriyaṃ lakṣmīpuṣyaḥ kuruvillaḥ padmarāgamaṇiḥ m., mahāmūlyaḥ.

ruby RUBY

, a. (Of the color of the ruby) raktavarṇaḥ -rṇā rṇaṃ lohitavarṇaḥ &c., śoṇitavarṇaḥ &c., pāṭalavarṇaḥ &c., padmarāgavarṇaḥ &c.; 'having ruby lips,' vimboṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ, (i. e. like the fruit of the vimba or bimba) vidrumoṣṭhaḥ &c. (i.e. like coral).

rudder RUDDER

, s. karṇaḥ naukarṇaḥ aritraṃ kenipātaḥ -takaḥ potarakṣaḥ.

ruddiness RUDDINESS

, s. raktatā aruṇimā m. (n) raktimā m. (n) aruṇatā; 'of countenance,' mukharāgaḥ kapolarāgaḥ kapolaraktatā mukhāruṇimā m. (n),

ruddy RUDDY

, a. raktavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aruṇavarṇaḥ &c.; 'ruddyfaced,' raktamukhaḥ -khā -khaṃ aruṇamukhaḥ &c., raktakapolaḥ -lā -laṃ; 'ruddy-goose, or Brahmany duck,' cakravākaḥ cakraḥ rātriviśleṣagāmī m.

rude RUDE

, a. (Uncivilized, untaught) aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśikṣitaḥ -tā -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ anakṣaraḥ -rā -raṃ nirakṣaraḥ &c., avidyaḥ -dyā -dyaṃ apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ akṛtabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vidyāhīnaḥ -nā -naṃ vidyāśūnyaḥ -nyā -nyaṃ vidyācārahīnaḥ &c., durācāraḥ -rā -raṃ durjanaḥ -nā -naṃ asabhyavṛttiḥ -ttiḥ -tti daurjanyavṛttiḥ &c., grāmyaḥ -myā -myaṃ.

--(Uncivil, impolite, rough in manner) avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ naṣṭavinayaḥ &c., praṇaṣṭhavinayaḥ &c., kuśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ &c., duḥśīlaḥ &c., viśīlaḥ &c., durmaryyādaḥ -dā -daṃ nirmaryyādaḥ &c., amaryyādaḥ &c., dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uddhataḥ -tā -taṃ samuddhataḥ &c., asabhyaḥ &c., anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Coarsely executed) sthūlaḥ -lā -laṃ asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ &c.

--(Clumsy) adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ anipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sthūlaḥ &c.

rudely RUDELY

, adv. aśiṣṭaṃ aśiṣṭavat asabhyavat avinītavat avinayena dhṛṣṭavat sadhārṣṭyaṃ kuśīlavat anāryyavat.

--(Roughly) rukṣaṃ rūkṣaṃ saraukṣyaṃ sthūlaṃ asaṃskṛtaṃ.

rudeness RUDENESS

, s. (Absence of civilization) aśiṣṭatā -tvaṃ asabhyatā vidyāhīnatā anakṣaratā -tvaṃ nirakṣaratā -tvaṃ vidyāśūnyatā vidyācārahīnatā apariṣkāraḥ.

--(Incivility, impoliteness) avinītatā -tvaṃ avinayaḥ kuśīlatā duḥśīlatā vāmaśīlatā aśīlatā amaryyādā durmaryyādatā dhṛṣṭatā dhārṣṭyaṃ asabhyatā daurjanyaṃ auddhatyaṃ ananunayaḥ vinayābhāvaḥ anāryyatā adākṣiṇyaṃ.

--(Roughness, clumsiness) rukṣatā rūkṣatā sthūlatā adakṣatā.

rudiment RUDIMENT

, s. (First principle) mūlatattvaṃ mūlaṃ ārambhaḥ prārambhaḥ mūlasūtraṃ prathamasūtraṃ prathamatattvaṃ tattvaṃ sūtraṃ ādiḥ m., upakramaḥ paribhāṣā; 'the rudiments of learning,' vidyārambhaḥ vidyātattvāni n. pl.; 'of grammar,' vyākaraṇārambhaḥ.

--(Original or elemental part of any thing) mūlavastu n., mūlāvayavaḥ mūlāṅgaṃ mūladravyaṃ mūlaṃ vījaṃ mātraṃ bhūtamātraṃ tanmātraṃ vastu n., dhātuḥ m.

rudimental RUDIMENTAL

, RUDIMENTARY, a. mūlikaḥ -kā -kaṃ maulaḥ -lī -laṃ mūla in comp., ārambhakaḥ -kā -kaṃ prārambhakaḥ &c., prāthamikaḥ -kī -kaṃ ādi in comp., prathamaḥ -mā -maṃ mūlatattvarūpaḥ -pā -paṃ mūlatattvasambandhī -ndhinī &c., mūlatattvaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

to rue To RUE

, v. a. paścāt śuc or khid or viṣad paścāttāpaṃ kṛ. See To REGRET.

rue RUE

, s. (Sort of pot-herb) brāhmī brāhmikā brahmī.

rueful RUEFUL

, a. śokānvitaḥ -tā -taṃ saśokaḥ -kā -kaṃ viṣaṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ; 'having a rueful countenance,' viṣaṇṇavadanaḥ -nā -naṃ udvignavadanaḥ &c., mlānavadanaḥ &c.

ruefully RUEFULLY

, adv. saśokaṃ sakhedaṃ sodvegaṃ saviṣādaṃ viṣaṇṇamukhena.

ruffian RUFFIAN

, s. dasyuḥ sāhasikaḥ krūrakarmmā m. (n) kṛṣṇakarmmā m., ghorakarmmā m., aghorakarmmā m., badhodyataḥ ātatāyī m. (n) prāṇadhātakaḥ.

ruffle RUFFLE

, RUFF, s. (Frill) ūrmmimadaṃśukamayo vastrāñcalaḥ or vastrānubandhaḥ or vastrālaṅkāraḥ puṭitadukūlakhaṇḍaḥ puṭitadukūlaṃ ūrmyākāradukūlaṃ.

--(Plait, fold) ūrmmikā puṭaḥ cūṇaḥ.

--(Discomposure) vyākulatvaṃ aśāntiḥ f., asthiratā sambhramaḥ anirvṛtiḥ f.

to ruffle To RUFFLE

, v. a. (Pucker, plaid, fold) puṭīkṛ sampuṭīkṛ saṃkuc saṅkocaṃ kṛ cūṇ (c. 10. cūṇayati -yituṃ), puṭ.

--(Crumple) saṃkuc sammṛd rūkṣīkṛ.

--(Agitate) kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), vikṣubh, see To AGITATE.

--(Discompose) vyākulīkṛ ākulīkṛ vyākula (nom. vyākulayati -yituṃ), aśāntiṃ or sambhramaṃ or anirvṛtiṃ jan cittavegaṃ jan kātarīkṛ asthirīkṛ.

ruffled RUFFLED

, p. p. or a. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kṣobhitaḥ -tā -taṃ ākulitaḥ &c., vyākulitaḥ &c., vyākulaḥ -lā -laṃ vyākulacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) ākulacittaḥ -ttā -ttaṃ vyagraḥ -grā -graṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ asthiraḥ -rā -raṃ gatadhṛtiḥ -tiḥ -ti kātaraḥ -rā -raṃ anavasthitaḥ &c., vyastaḥ -stā -staṃ sambhrāntaḥ &c., aśāntaḥ -ntā -ntaṃ lulitaḥ -tā -taṃ vilulitaḥ &c.; 'not to be ruffled,' akṣobhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

rug RUG

, s. āstaraṇaṃ āstaraḥ starimā m. (n) saṃstaraḥ staraḥ tūlikā tūlā -lī kambalaḥ rallakaḥ ūrṇāyuḥ m.

rugged RUGGED

, a. rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ &c., paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ -mā -maṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ. See ROUGH.

ruggedness RUGGEDNESS

, s. rukṣatā rūkṣatā raukṣyaṃ paruṣatā pāruppaṃ viṣamatā vaiṣamyaṃ asamatā karkaśatā kārkaśyaṃ. See ROUGHNESS, s.

ruin RUIN

, s. (Destruction) nāśaḥ vināśaḥ praṇāśaḥ kṣayaḥ dhvaṃsaḥ pradhvaṃsaḥ paridhvaṃsaḥ parikṣayaḥ atyayaḥ vyasanaṃ ghātaḥ vighātaḥ lopaḥ ucchedaḥ.

--(Defeat, overthrow) parājayaḥ parābhavaḥ abhibhavaḥ sādaḥ -danaṃ vyasanaṃ bhaṅgaḥ; 'of an army,' balavyasanaṃ.

--(Mischief, bane) kṣatiḥ f., parikṣatiḥ f., dūṣaṇaṃ aniṣṭaṃ apāyaḥ anarthaḥ viṣaṃ.

--(Of fortune, estate, &c.) sampattināśaḥ sampattibhaṅgaḥ lakṣmībhaṅgaḥ aiśvaryyabhaṅgaḥ aiśvaryyanāśaḥ parikṣīṇatā parikṣayaḥ astaḥ -staṃ; 'to go to ruin,' kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi.

--(Of a building) utsādanaṃ utsannatā gṛhakṣayaḥ jīrṇiḥ f.; 'a building in ruins,' utsannagṛhaṃ jīrṇagṛhaṃ kṣīṇagṛhaṃ utsannavāṭikā; 'a ruined temple,' jīrṇamaṇḍapaḥ -paṃ jīrṇadevāyatanaṃ cirantanadevatāgāraḥ -raṃ; 'in ruins,' utsannaḥ -nnā -nnaṃ kṣīṇaḥ &c.

to ruin To RUIN

, v. a. (Destroy) naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś praṇaś kṣi (c. 5. kṣiṇoti kṣetuṃ, c. 10. kṣayayati kṣapayati -yituṃ), dhvaṃs (c. 10. dhvaṃsayati -yituṃ), vidhvaṃs pradhvaṃs duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), sad (c. 10. sādayati -yituṃ), han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), lup (c. 6. lumpati loptuṃ, c. 10. -lopayati -yituṃ), vilup kṣatiṃ kṛ.

--(Demolish, pull down) utsad avasad, adhaḥpat (c. 10. -pātayati -yituṃ), utsādanaṃ kṛ uddhṛ saṃhṛ dhvaṃs.

--(Deprive of fortune, bring to poverty) sampattināśaṃ kṛ sampattibhaṅgaṃ kṛ parikṣīṇīkṛ parikṣayaṃ jan or kṛ naṣṭaśrīkaṃ -kāṃ kṛ dāridraṃ gam in caus.

--(By magical incantations) uccāṭanaṃ kṛ.

to ruin To RUIN

, v. n. (Fall into ruin) kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi, see To DECAY.

ruined RUINED

, p. p. (Destroyed) naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ nāśitaḥ -tā -taṃ vināśitaḥ &c., praṇaṣṭaḥ &c., dhvaṃsitaḥ -tā -taṃ dhvastaḥ -stā -staṃ vidhvastaḥ &c., dūṣitaḥ -tā -taṃ sāditaḥ &c., kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Demolished, decayed as a building, &c.) utsāditaḥ -tā -taṃ utsannaḥ -nnā -nnaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ adhaḥpātitaḥ -tā -taṃ ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Deprived of fortune) naṣṭaśrīkaḥ -kā -kaṃ gataśrīkaḥ &c., vigataśrīkaḥ &c., hataśrīkaḥ &c., kṣīṇadhanaḥ -nā -naṃ kṣīṇārthaḥ -rthā -rthaṃ naṣṭhārthaḥ &c., gatavibhavaḥ -vā -vaṃ naṣṭalakṣmīkaḥ -kā -kaṃ naṣṭasampattiḥ -ttiḥ -tti bhagnasampattiḥ &c., kṣatavṛttiḥ -ttiḥ -tti parikṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pracalitavibhavaḥ &c., hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ naṣṭaiśvaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

ruinous RUINOUS

, a. (Destructive, baneful) nāśī -śinī -śi (n) nāśakaḥ -kā -kaṃ vināśakaḥ &c., kṣayakaraḥ -rī -raṃ ghātukaḥ -kā -kaṃ ghātī &c., vidhātakaḥ &c., ātyayikaḥ -kī -kaṃ dūṣakaḥ &c., vidhvaṃsakaḥ &c., sampattināśakaḥ &c., lakṣmīnāśakaḥ &c., kalyāṇaharaḥ -rā -raṃ kalyāṇahārakaḥ &c., kalyāṇanāśakaḥ &c., lakṣmībhañjakaḥ &c., anarthakaraḥ &c.

--(Fallen to ruins) utsannaḥ -nnā -nnaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

ruinously RUINOUSLY

, adv. sanāśaṃ sakṣayaṃ vināśena sadūṣaṇaṃ sadhvaṃsaṃ.

rule RULE

, s. (Government, authority) adhikāraḥ adhīkāraḥ ādhipatyaṃ prabhutvaṃ īśatvaṃ svāmitvaṃ svāmyaṃ aiśvaryyaṃ śāsanaṃ śāstiḥ f., anuśāsanaṃ karttṛtvaṃ.

--(Regulation, law) vidhiḥ m., vidhānaṃ niyamaḥ sūtraṃ vyavasthā sthitiḥ f., dharmmaḥ maryyādā kramaḥ.

--(Precept) niyamaḥ nideśaḥ nirdeśaḥ ādeśaḥ sūtraṃ kalpaḥ śāsanaṃ pracodanaṃ codanā.

--(Principle, rule of science) sūtraṃ tattvaṃ niyamaḥ nyāyaḥ uktavākyaṃ.

--(Rule of action, course of procedure) kriyāvidhiḥ m., karmmavidhiḥ m., kriyāprasaṅgaḥ maryyādā kāryyākāryyaniyamaḥ.

--(Rule of jurisprudence) vyavahāravidhiḥ m., vyavahāraḥ vyavahāramārgaḥ.

--(Of grammar) śabdaśāsanaṃ.

--(General rule) sādhāraṇavidhiḥ m., sādhāraṇaṃ sāmānyavidhiḥ m.

--(Standard measure) pramāṇaṃ parimāṇaṃ mānaṃ.

--(According to rule) yathāvidhi vidhivat niyamatas yathāniyamaṃ vidhipūrvvaṃ -rvvakaṃ yathānyāyaṃ.

--(Instrument for ruling lines), see RULER.

--(Rule of three in arithmetic) trairāśikaḥ -kaṃ -kā. It is of three kinds, 1. Direct, kramatrairāśikaḥ -kaṃ. 2. Inverse, vilomatrairāśikaḥ -kaṃ vyastatrairāśikaṃ. 3. Double, pañcarāśikaṃ. The first term or supposition is called trirāśikaṃ; the second or rate pramāṇaṃ; the third or demand, icchā; the fourth or answer, icchāphalaṃ.

to rule To RULE

, v. a. (Govern) śās (c. 2. śāsti -situṃ), anuśās praśās samanuśās īś (c. 2. īṣṭe īśituṃ), yam (c. 1. yacchati yantuṃ), niyam viniyam sanniyam pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), paripāl vinī praṇī vaśīkṛ vidhā adhiṣṭhā adhyās adhikṛtaḥ -tā -taṃ bhū gup.

--(Mark with lines) rekhābhir aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), vakṣyamāṇaśalākayā rekhāṅkitaṃ -tāṃ kṛ saralarekhābhir aṅk varttibhir aṅk.

to rule To RULE

, v. n. rājyaṃ kṛ rājyapālanaṃ kṛ rājyaśāsanaṃ kṛ rājyādhikāraṃ kṛ prabhutvaṃ kṛ svāmyaṃ kṛ adhikāraṃ kṛ ādhipatyaṃ kṛ rājakāryyaṃ kṛ.

ruled RULED

, p. p. śāsitaḥ -tā -taṃ anuśāsitaḥ &c., praśāsitaḥ &c., pālitaḥ -tā -taṃ niyamitaḥ &c.; 'ruled over,' adhiṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(With lines) rekhāṅkitaḥ -tā -taṃ; 'a ruled line,' rekhā varttiḥ f., aṅkaḥ lekhā.

ruler RULER

, s. (Governor) śāsitā m. (tṛ) praśāsitā m., śāstā m., śāsakaḥ anuśāsakaḥ adhipatiḥ m., adhiṣṭhātā m. (tṛ) svāmī m. (n) adhipaḥ adhyakṣaḥ adhikṛtaḥ īśvaraḥ īśaḥ prabhuḥ m., pālakaḥ pālayitā m. (tṛ) niyantā m., niyāmakaḥ adhikārī m. (n) pa in comp.; 'under one ruler,' ekasvāmikaḥ -kā -kaṃ; 'under two,' ubhayasvāmikaḥ &c.

--(For ruling lines) śalākā aṅkanī lekhanī aikhaṇī.

ruling RULING

, part. or a. pālayan -yantī -yat (t) śāsat -satī -sat śāsitā -trī -tṛ niyāmakaḥ -kā -kaṃ.

--(Predominant) prabalaḥ -lā -laṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu pradhānaḥ -nā -naṃ prabhavaḥ -vā -vaṃ; 'ruling deity,' adhidaivaṃ.

rum RUM

, s. (The spirit) gauḍī -ḍikaṃ guḍalaṃ śīdhuḥ -dhu m. n. āsavaḥ hīlukaṃ bhaireyaṃ.

rum RUM

, a. (Odd) vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ.

to rumble To RUMBLE

, v. n. garj (c. 1. garjati -rjituṃ), parigarj nard (c. 1. nardati rdituṃ), vinard gambhīraśabdaṃ kṛ gambhīradhvaniṃ kṛ gambhīraghoṣaṃ kṛ gambhīranādaṃ kṛ dīrdyanirghoṣaṃ kṛ ghanaśabdaṃ kṛ.

rumbling RUMBLING

, s. (Low continued sound) garjanaṃ -nā parigarjanaṃ nardanaṃ gambhīraśabdaḥ gambhīradhvaniḥ m., gambhīranirghoṣaḥ gambhīraghoṣaḥ dīrghanirghoṣaḥ dīrghaśabdaḥ dīrghadhvaniḥ m., nirghoṣaḥ ghoṣaḥ.

--(Of the clouds) meghanirghoṣaḥ ghanaśabdaḥ ghanaghvaniḥ m., meghanādaḥ ghanasvanaḥ meghagarjanaṃ stanitaṃ; 'of wheels,' nemiśabdaḥ neminirghoṣaḥ.

ruminant RUMINANT

, RUMINATING, a. romanthakārī -riṇī -ri (n) romanthakaraḥ -rā -raṃ.

to ruminate To RUMINATE

, v. n. (Chew the cud) romantha (nom. romanthāyate) romanthaṃ kṛ.

--(Muse) punaḥ punaś cint or dhyai or manasā vicar.

rumination RUMINATION

, s. (Chewing the cud) romanthaḥ -nthaṃ romanthanaṃ.

--(Musing) paunaḥpunikadhyānaṃ paunaḥpunikacintā punaḥ puno manasā vicāraṇaṃ.

to rummage To RUMMAGE

, v. a. adharottarīkṛtya or astavyastīkṛtya sūkṣmam anviṣ or nirūp mūkṣmānveṣaṇārtham adharottarīkṛ or astavyastīkṛ.

rummage RUMMAGE

, RUMMAGING, s. sūkṣmānveṣaṇārtham adharottarīkaraṇaṃ or astavyastīkaraṇaṃ.

rumor RUMOR

, s. lokapravādaḥ janapravādaḥ janavādaḥ lokavādaḥ pravādaḥ kiṃvadantiḥ -ntī f., janaśrutiḥ f., lokaśrutiḥ f., janaravaḥ vārttā lokavārttā janavārttā. See REPORT.

to rumor To RUMOR

, v. a. pravad (c. 1. -vadati -dituṃ) śru in caus. See To REPORT.

rumored RUMORED

, p. p. lokapravādena śrāvitaḥ -tā -taṃ lokapravādāt śrutaḥ &c., see REPORTED.

rump RUMP

, s. nitambaḥ sphicau f. du. (sphic) śroṇiḥ -ṇī f., śroṇiphalakaṃ kaṭiprothaḥ.

to rumple To RUMPLE

, v. a. saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), sammṛd (c. 9. -mṛdnāti -mardituṃ), pud (c. 10. puṭayati -yituṃ), sampuṭ puṭīkṛ sampuṭīkṛ cūṇ (c. 10. cūṇayati -yituṃ), rukṣīkṛ rūkṣīkṛ.

rumple RUMPLE

, s. saṅkocaḥ -canaṃ puṭaḥ sammardaḥ mardaḥ kuñcanaṃ bhaṅgaḥ cūṇaḥ.

rumpled RUMPLED

, p. p. saṅkocitaḥ -tā -taṃ sammarditaḥ &c., marditaḥ &c., puṭitaḥ &c.

to run To RUN

, v. n. (Move quickly) dhāv (c. 1. dhāvati -te -vituṃ), pradhāv dru (c. 1. dravati drotuṃ), du (c. 1. davati dotuṃ), raṃh (c. 1. raṃhati -hituṃ), śīghraṃ or drutaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ), drutapadena cal drutakrameṇa sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or car (c. 1. carati -rituṃ), drutam i or gam.

--(As a fluid) dru su (c. 1. sravati srotuṃ), prasru syand (c. 1. syandate -ndituṃ), kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), gal (c. 1. galati -lituṃ); 'rivers run into the ocean,' nadyaḥ samudraṃ dravanti.

--(Melt) vilī pralī dru vidru dravībhū.

--(Pass, proceed) pragam pracal pracar pravṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), prasṛ.

--(As time) ativṛt atikram atī vyatī.

--(As a sore) pūyaṃ su (c. 10. sāvayati -yituṃ), pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), pūyaṃ muc or utsṛj.

--(Have a course, go in a particular direction) amukadiśaṃ or amukadiśi gam; 'the river runs in a different direction,' nadī bhinnadiśaṃ gacchati.

--(Flee for escape) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy dru vidru pradru diśaḥ or kakubho bhaj.

--(Extend) prasṛ prasṛp āyā āgam vitan in pass., vistṝ in pass.

--(Run about) paridhāv itastato dhāv viparidhāv.

--(Run after) anudhāv paścād dhāv anudru paścād dra anusṛ anugam anuyā anuvṛt anuvraj.

--(Run against) pratidhāv pratidru abhidhāv abhidru pratimukhaṃ dhāv or dru or āgam.

--(Run at) abhidhāv pratidhāv ākram abhikram.

--(Run away) palāy (c. 1. palāyate -yituṃ), vipalāy prapalāy sampalāy vidru pradru vipradru prādru dru apadhāv pradhāv apagam vyapagam apakram apasṛp vyapasṛp.

--(Run in, enter) niviś āviś praviś āgam abhigam āyā āśri.

--(Run into, incur) upagam upāgam gam; 'run into danger,' saṃśayam upagam bhayam upagam.

--(Run off), see To RUN AWAY.

--(Run on, continue on) pravṛt vṛt paryavasthā.

--(Run on, prate) jalp pralap.

--(Run over), see To OVERFLOW.

--(Run out) vigam nivṛt vinivṛt samāp in pass., kṣi in pass.

--(Run round) paridhāv parito dhāv.

--(Run to or towards) abhidru abhidhāv ādru ādhāv upadru samupadra samādru pratidru samupadhāv upadhāv pratidhāv.

--(For refuge) āśri saṃśri upāśri āśrayaṇaṃ kṛ.

--(Run hither and thither) itastato dhāv viparidhāv.

--(Run up, rise, swell) vṛdh (c. 1. vardhate -rdhituṃ), uttarottaraṃ vṛdh prasṛp.

--(Run, riot) maryyādām atikram or atigam or laṃgh maryyādātikramaṃ kṛ.

to run To RUN

, v. a. (Drive, push, cause to enter) praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), niviś.

--(A horse) aśvaṃ cal in caus, or prer or praṇud.

--(Incur) upagam upāgam gam āsad, see RISK.

--(Run down), see To CHASE.

--(Run down), see To DECRY.

--(Run over), see To RECOUNT.

--(Run through), see To EXPEND, SQUANDER.

run RUN

, s. (Running) dhāvanaṃ dravaṇaṃ drāvaḥ.

--(Flight) palāyanaṃ vipalāyanaṃ prapalāyanaṃ drāvaḥ dravaḥ vidravaḥ pradrāvaḥ.

--(Course) gatiḥ f., caryyā calanaṃ kramaḥ pravṛttiḥ f., mārgaḥ.

--(Flow) sravaḥ -vaṇaṃ srāvaḥ pravāhaḥ prasrāvaḥ.

--(Prevalence) pracāraḥ pracalatvaṃ pracaraṇaṃ pracalanaṃ prasiddhiḥ f.

--(Extent) parimāṇaṃ paryyantaḥ -ntaṃ viṣayaḥ, see REACH.

--(Voyage) jalayātrā samudrayātrā yātrā; 'in the long run,' ante dīrghakālamapekṣya; 'the run of mankind,' sāmānyalokaḥ sādhāraṇalokaḥ.

runagate RUNAGATE

, RUNAWAY, s. palāyī m. (n) vipalāyī m., prapalāyī m., yuddhatyāgī m., yuddhaparāṅmukhaḥ yuddhavimukhaḥ.

rundle RUNDLE

, s. (Of a ladder) sopānaṃ sopānaśalākā ārohaṇaśalākā.

runner RUNNER

, s. dhāvakaḥ dhāvanakṛt.

--(Courier) jaṃghākārikaḥ jāṃghikaḥ jaṃghālaḥ javī m. (n) prajavī m., tarasvī m., javanaḥ javaḥ vegī m., adhvagaḥ dhāvakaḥ vārttāharaḥ.

--(Branch running along the ground) prarohaḥ pallavaḥ latikā bhūmiprarohaḥ.

running RUNNING

, part. or a. (Moving quickly) dhāvan -vantī -vat (t) dravan &c., dhāvamānaḥ -nā -naṃ.

--(Flowing) sravan &c., sutaḥ -tā -taṃ spandī -ndinī -ndi (n); 'running water,' sravajjalaṃ pravahajjalaṃ.

--(Discharging matter) pūyasrāvī -viṇī &c., sapūyaḥ -yā -yaṃ.

--(Running away) palāyamānaḥ -nā -naṃ.

--(In succession, without any intervening time) avyavahitakālena avyavadhānena yathākramaṃ paryyāyeṇa anupūrvvaśas.

runnet RUNNET

, s. dadhisātkaraṇayogyo rasaḥ dadhisātkaraṇayogyaṃ vastu.

running RUNNING

, s. (Act of moving quickly) dhāvanaṃ dravaṇaṃ drāvaḥ drutagamanaṃ drutapadena calanaṃ.

--(Flowing) sravaḥ -vaṇaṃ srāvaḥ prasrāvaḥ parisrāvaḥ prasravaṇaṃ pravāhaḥ.

--(Discharge of matter) pūyasrāvaḥ; 'running of the nose,' nāsāsrāvaḥ nāsāparisrāvaḥ.

runt RUNT

, s. (Dwarfish animal) hrasvajantuḥ m., hrasvaśarīro jantuḥ kharbbaḥ.

rupee RUPEE

, s. raupyaṃ raupyamudrā rūpyamudrā mudrā mudrikā; 'half-rupee,' bhāgaḥ raupyabhāgaḥ.

rupture RUPTURE

, RUPTION, s. bhaṅgaḥ bhedaḥ bhañjanaṃ bhedanaṃ chedaḥ -danaṃ dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ khaṇḍanaṃ sphoṭaḥ -ṭanaṃ.

--(Breach of friendship) snehabhaṅgaḥ snehabhedaḥ maitrībhaṅgaḥ sauhṛdabhaṅgaḥ.

--(Hernia) antravṛddhiḥ f.

to rupture To RUPTURE

, v. a. bhañj bhid khaṇḍ; 'a blood-vessel,' urokṣataṃ kṛ.

ruptured RUPTURED

, p. p. bhagnaḥ -gnā -gnaṃ; 'having hernia,' antravṛddhirogī -giṇī &c.

rural RURAL

, a. jāṅgalaḥ -lī -laṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ vanyaḥ -nyā -nyaṃ jānapadaḥ -dī -daṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ ānugrāmikaḥ -kī -kaṃ anāgaraḥ -rī -raṃ anāgarikaḥ -kī -kaṃ.

ruse RUSE

, s. vyapadeśaḥ apadeśaḥ upāyaḥ. See ARTIFICE, STRATAGEM.

rush RUSH

, s. (Kind of grass) dūrbbā; 'place full of rushes,' dūrbbāvikīrṇabhūmiḥ f.

rush RUSH

, s. (Impetuous advance or onset) vegaḥ āvegaḥ mahāvegena dhāvanaṃ or abhidhāvanaṃ savegadhāvanaṃ ativegena gamanaṃ savegagamanaṃ mahāvegena āpatanaṃ or āpātaḥ or prapatanaṃ ativegena avaskandanaṃ saṃrambhaḥ saṃrambheṇa or rabhasena ākramaṇaṃ; 'emulative onset,' ahampūrvikā.

to rush To RUSH

, v. n. (Move forward with impetuosity) mahāvegena dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ) or abhidhāv savegaṃ dhāv ativegena gam or cal mahāvegena yā or sṛ or prayā or prasṛ.

--(Rush upon) mahāvegena ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or abhikram or āpat or āsad mahāvegapūrvvam abhidhāv or pratidhāv samahāvegam abhidru or abhidru or āskanda or avalup.

--(Rush into headlong) avāṅmukhena praviś ativegena praviś atisāhasena praviś avāk or adhomukhena pat.

--(Rush forth or out) nirpat prapat ativegena nirgam or vahirgam; 'water rushed from his eyes,' jalaṃ tasya netrābhyāṃ prāpatat.

rushing RUSHING

, s., see RUSH.--Part. mahāvegaḥ -gā -gaṃ, see IMPETUOUS.

rushlight RUSHLIGHT

, s. tṛṇamayadīpikā tṛṇamayavarttiyukto dīpakaḥ.

rushy RUSHY

, a. dūrbbāmayaḥ -yī -yaṃ dūrbbāpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tṛṇamayaḥ &c., tṛṇapūrṇaḥ &c.

russet RUSSET

, a. kapiśaḥ -śā -śaṃ kapiśavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tāmravarṇaḥ &c., śyāvaḥ &c.

rust RUST

, s. (Of iron) siṃhānaṃ siṃhāṇaṃ siṃghāṇaṃ śiṃghāṇaṃ malaṃ ayomalaṃ maṇḍuraṃ kiṭṭaṃ kiṭṭālaḥ kalaṅkaḥ rītiḥ f., loṣṭaṃ dhūrttaṃ pātraṭīraḥ.

to rust To RUST

, v. n. siṃhānaṃ or kalaṅkaṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), sakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ bhū kalaṅkāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū samalaḥ -lā -laṃbhū malāvṛtaḥ -tā -taṃ bhū.

to rust To RUST

, v. a. sakalaṅkaṃ -ṅkāṃ kṛ malāvṛtaṃ -tāṃ kṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ).

rusted RUSTED

, p. p. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ malāvṛtaḥ -tā -taṃ kalaṅkāvṛtaḥ &c.

rustic RUSTIC

, a. (Pertaining to the country) grāmyaḥ -myā -myaṃ janapadasambandhī &c., see RURAL.

--(Boorish, homely) grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ grāmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ānugrāmikaḥ &c., grāmajaḥ -jā -jaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prākṛtaḥ -tī -taṃ.

rustic RUSTIC

, s. grāmyajanaḥ grāmī m. (n) grāmavāsī m., grāmevāsī m., vṛṣalaḥ.

rustically RUSTICALLY

, adv. grāmyajanavat grāmikavat asabhyavat grāmīyaprakāreṇa.

to rusticate To RUSTICATE

, v. a. grāme vas in caus. (vāsayati -yituṃ) or vivas or pravas.

to rusticate To RUSTICATE

, v. n. grāme vas (c. 1. vasati vastuṃ) or nivas grāmaṃ sev.

rusticity RUSTICITY

, s. grāmyatā -tvaṃ grāmikatvaṃ grāmīyatā asabhyatā aśiṣṭatā.

rustiness RUSTINESS

, s. sakalaṅkatā samalatā -tvaṃ mālinyaṃ malinatā malavattvaṃ.

to rustle To RUSTLE

, v. n. śakaśaka (nom. śakaśakāyati -te), śakaśakaśabdaṃ kṛ marmmara (nom. marmmarāyati -te), marmmaraṃ kṛ marmmaraśabdaṃ kṛ kāhalaṃ kṛ kāhalaśabdaṃ kṛ.

rustling RUSTLING

, s. śakaśakaśabdaḥ; 'of leaves,' marmmaraḥ patrakāhalaḥ -lā piñjolā parṇasvanitaṃ; 'of clothes,' marmmaraḥ vastrasvanitaṃ.

rustling RUSTLING

, part. śakaśakāyan -yantī -yat (t) marmmarakārī -riṇī -ri (n).

rusty RUSTY

, a. kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) kalaṅkamayaḥ -yī -yaṃ sakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ kalaṅkāvṛtaḥ -tā -taṃ malinaḥ -nā -naṃ samalaḥ -lā -laṃ malī -linī &c., malāvṛtaḥ &c.

rut RUT

, s. (In animals) madaḥ ratecchā maithunecchā.

--(Mark of a wheel) cakracihnaṃ nenicihnaṃ cakrāṅkaḥ cakramārgaḥ.

ruthless RUTHLESS

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ. See PITILESS.

ruttish RUTTISH

, a. mattaḥ -ttā -ttaṃ madāviṣṭaḥ &c., madotkaṭaḥ &c., see LUSTFUL.

ryot RYOT

, s. kṛṣakaḥ kṛṣikaḥ karṣakaḥ kṛṣijīvī m. (n) bhūsvāmyadhīnaḥ.

S. sabbatarian SABBATARIAN

, s. viśrāmadinapālakaḥ viśrāmavārapratipālakaḥ viśrāmadinasevakaḥ.

sabbath SABBATH

, s. viśrāmadivasaḥ viśrāmadinaṃ virāmadivasaḥ viśrāmavāraḥ.

sabbath-breaker SABBATH-BREAKER

, s. viśrāmavārabhedakaḥ viśrāmavāralaṃghī m. (n) viśrāmadinabhedī m.

sabbatical SABBATICAL

, a. viśrāmavārasambandhī &c., puṇyaviśrāmasambandhī &c.

sable SABLE

, a. śyāmaḥ -mā -maṃ kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛṣṇaḥ &c., kālaḥ &c.

sable SABLE

, s. (Animal with long dark fur) lomaśajantuḥ m., śyāmalomaviśiṣṭaḥ kṣudrajantuḥ.

--(Fish) jalatāpikaḥ jalatāpī m. (n) jalatālaḥ.

sabot SABOT

, s. (Wooden shoe) kāṣṭhapādukā kāṣṭhamayapādukā.

sabre SABRE

, s. vakrakhaṅgaḥ khaṅgaḥ candrahāsaḥ maṇḍalāgraḥ nistriṃśaḥ kṛpāṇaḥ.

to sabre To SABRE

, v. a. khaṅgena han (c. 2. hanti -ntuṃ, c. 10. ghātayati -yituṃ).

sabulous SABULOUS

, a. sikatāmayaḥ -yī -yaṃ śārkarikaḥ -kī -kaṃ. See SANDY.

saccharine SACCHARINE

, a. (Pertaining to sugar) śarkarāsambandhī -ndhinī &c., śārkaraḥ -rī -raṃ śārkarikaḥ -kī -kaṃ aikṣavaḥ -vī -vaṃ.

--(Having the qualites of sugar, sweet) śarkarāguṇakaḥ -kā -kaṃ śarkarādharmmakaḥ &c., miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ madhuraḥ -rā -raṃ sumadhuraḥ &c.

sacerdotal SACERDOTAL

, a. paurohitaḥ -tī -taṃ paurohitikaḥ -kī -kaṃ yājakīyaḥ -yā -yaṃ yājakasambandhī &c., see PRIESTLY; 'sacerdotal office,' paurohityaṃ.

sachel SACHEL

. s. kṣudrakoṣaḥ pustakakoṣaḥ lekhyapatrādhāraḥ patrikādhāraḥ.

sachI SACHĪ

, (The wife of Indra; daughter of the saint Puloman, destroyed by Indra, to prevent his curse for the violation of the daughter) śacī śaciḥ f., indrāṇī śakrāṇī maghonī indraśaktiḥ f., pulomajā paulomī.

sack SACK

, s. (Coarse canvas bag) śāṇakoṣaḥ sthūlakopaḥ śāṇamayakopaḥ syūtaḥ syotaḥ syūtiḥ f., syūnaḥ syonaḥ prasevaḥ śāṇapuṭaḥ dhautakaṭaḥ goṇī.

--(Pillage of a town, &c.) nagaraluṇṭanaṃ grāmaluṇṭanaṃ grāmaghātaḥ.

[Page 703b]
to sack To SACK

, v. a. (A town) nagaraṃ luṇṭ or luṇṭ nagaraluṇṭanaṃ kṛ, see PILLAGE.

sack-cloth SACK-CLOTH

, SACKING, s. śāṇaṃ śaṇajaṃ śāṇavasanaṃ śāṇapaṭaḥ śāṇavastraṃ śaṇapaṭaḥ sthūlaśāṭiḥ m., sthūlaśāṭakaḥ sthūlapaṭaḥ sthūlapaṭṭaḥ varāśiḥ m.

sacked SACKED

, p. p. luṇṭitaḥ -tā -taṃ luṇṭitaḥ &c. See PLUNDERED, STORMED.

sacrament SACRAMENT

, s. saṃskāraḥ mahāyajñaḥ. For the twelve sanskāras or sacred symbolical rites, see RITE. The following are the five mahā-yajnas, or great sacraments of the Hindūs (as explained in Manu III. 70. et. seq.), appointed to be performed every day by the Grihastha, or house-keeper, for the sake of expiating the sin incurred by the involuntary destruction of minute living creatures. They refer respectively to what is due to five objects, viz. himself, the gods, his fore-fathers, spirits or ghosts, and men or guests. 1. Study of Scripture, with prayer and meditation, called brahmayajñaḥ or ahutaḥ. 2. Offering oblations to the gods in fire, called devayajñaḥ or hutaḥ. 3. Offering libations of water and cakes to the manes of deceased ancestors, called pitṛyajñaḥ or prāśitaṃ or śrāddhaṃ. 4. Casting the residue of oblations on the ground or in water, as an offering to spirits or goblins, called bhūtayajñaḥ or baliyajñaḥ or prahutaḥ or āhutaḥ or baliḥ m. 5. Receiving guests, and especially Brahmans, with hospitality, called nṛyajñaḥ or manuppayajñaḥ or brāhmyahutaṃ or brāhmyaṃ or brahmahutaṃ. The Vishnu-Purāna adds two other sacraments, viz. 'propagation of offspring,' prajāpatiyajñaḥ, and 'observance of truth,' satyayajñaḥ, but these are comparatively modern additions. The Christian idea of a sacrament may be expressed by saṃskāraḥ or khrīṣṭaprakalpitasaṃskāraḥ; as, 'the sacrament of baptism,' jalasaṃskāraḥ or jalasecanasaṃskāraḥ or majjanasaṃskāraḥ; 'of the Lord's Supper,' khrīṣṭabhojanasaṃskāraḥ or khrīṣṭamṛnyuramaraṇārthakasaṃskāraḥ.

sacramental SACRAMENTAL

, a. saṃskārasambandhī -ndhinī &c., mahāyajñasambandhī &c., saṃskāraviṣayakaḥ -kā -kaṃ saṃskāraprayuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃskārarūpaḥ -pā -paṃ.

sacred SACRED

, a. (Holy, pertaining to God or his worship) puṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ pavitraḥ -trā -traṃ īśvarasambandhī -ndhinī &c., devasambandhī &c., īśvarapūjāsambandhī &c., īśvarabhajanasambandhī &c., alaukikaḥ -kī -kaṃ asāṃsārikaḥ -kī -kaṃ dharmmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ aprāpañcikaḥ -kī -kaṃ prapañcetaraḥ -rā -raṃ.

--(Used for religious purposes) puṇyakarmmopayogī-ginī -gi(n) pavitrakarmmopayogī &c., puṇyakarmmārthakaḥ -kā -kaṃ &c., īśvarapūjopayogī &c., īśvarapūjārthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Consecrated) saṃskṛtaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ &c., supratiṣṭhitaḥ &c., praṇītaḥ &c.

--(Inviolable, approaching to a superior being) alaṃghanīyaḥ -yā -yaṃ anullaṃghanīyaḥ &c., alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ abhedyaḥ -dyā -dyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ saśapathaḥ -thā -thaṃ śivasvatulyaḥ -lyā -lyaṃ śivasvasadṛśaḥ -śī -śaṃ niṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Venerable) pūjyaḥ -jyā -jyaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ supūjanīyaḥ &c., pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Relating to holy sages) ārṣaḥ -rṣī -rṣaṃ ārṣeyaḥ -yī -yaṃ ṛṣisambandhī &c.; 'sacred spot,' puṇyasthānaṃ puṇyasthalaṃ puṇyakṣetraṃ puṇyatīrthaṃ kṣetraṃ; 'sacred grove,' puṇyavanaṃ tapovanaṃ 'sacred thing,' puṇyavastu n.; 'thing not to be touched,' brahmasvaṃ devasvaṃ śivasvaṃ gomāṃsaṃ; 'sacred writing.' puṇyaśāstraṃ śāstraṃ vedaḥ; 'sacred and profane knowledge,' jñānavijñānaṃ.

[Page 704a]
sacredness SACREDNESS

, s. puṇyatā -tvaṃ pavitratā -tvaṃ alaṃghanīyatā pūjyatā supūjyatā.

sacrifice SACRIFICE

, s. (Of an animal or any other thing to God) yajñaḥ yāgaḥ medhaḥ kratuḥ m., adhvaraḥ makhaḥ ijyā iṣṭiḥ f., yajñakarmma n. (n) yājñikyaṃ yajanaṃ yājanaṃ baliḥ m., balikarmma n., balidānaṃ prayāgaḥ prokṣaṇaṃ satraṃ homaḥ havanaṃ āhavanaṃ dhṛtiḥ f., dīkṣā cayanaṃ saptatantuḥ m., savaḥ iṣṭaṃ nārāyaṇabaliḥ m.; 'a sacrifice at which sixteen officiating priests are required,' jyotiṣṭomaṃ; 'a royal sacrifice performed only by an universal monarch,' rājasūyaṃ kratūttamaḥ kraturājaḥ; 'relating to it,' rājasūyakaḥ -kā -kaṃ; 'officiating priest at it,' rājasūyayājī m. (n); 'sacrifice of a horse, which, performed a hundred times, raises the sacrificer to a level with Indra,' aśvamedhaḥ; 'horse fit for it,' aśvamedhikaḥ aśvamedhīyaḥ; 'morning sacrifice,' prātaryajñaḥ prātarhutaṃ; 'any part of a sacrifice,' yajñāṅgaḥ; 'a supplementary sacrifice performed to atone for any defects in the preceding one,' avabhṛthaḥ yajñāntaḥ dīkṣāntaḥ; 'bathing after any sacrifice,' avabhṛthaḥ avabhṛthasnānaṃ; 'accomplishment of a sacrifice,' yajñasiddhiḥ f.; 'remnants of one,' yajñaśeṣaḥ yajñaśiṣṭaṃ; 'animal for sacrifice, especially a horse,' yajñapaśuḥ m., kratupaśuḥ m.; 'goat for one,' yajñachāgaḥ; 'reward of one,' kratuphalaṃ; 'a Brahman who sells the benefits of a sacrifice he has performed,' kratuvikrayī m. (n), 'vessel for sacrifice,' yajñapātraṃ; 'fit for sacrifice,' yajñiyaḥ -yā -yaṃ yājñiyaḥ -yī -yaṃ medhyaḥ -dhyā -dhyaṃ; 'human sacrifice,' narayajñaḥ naramedhaḥ; 'ceremonies preliminary to a sacrifice,' dīkṣā; 'a sacrifice preceded by them,' dīkṣaṇīyeṣṭiḥ f.; 'officiating at a sacrifice, or causing one to be performed,' yājanaṃ; 'officiating priest at one,' yājakaḥ, see SACRIFICER; 'place of sacrifice,' yajñabhūmiḥ f., yajñasthānaṃ yajñiyaśālā yajñaśālā; 'ground or terrace leveled and squared, and prepared for a sacrifice,' sthaṇḍilaṃ catvaraṃ vediḥ -dī f., yajñavāṭaḥ -ṭikā; 'altar in the middle of it,' sthaṇḍilasitakaṃ vediḥ -dī f., āyatanaṃ; 'ascetic who sleeps on such ground,' sthaṇḍilaśāyī m., sthaṇḍileśayaḥ; 'shed for a sacrifice,' maṇḍapaḥ yajñamaṇḍapaḥ; 'fire for a sacrifice,' homāgniḥ m.; 'pit for this fire,' kuṇḍaṃ homakuṇḍaṃ yajñakuṇḍaṃ havanī havitrī; 'post for binding the victim,' yūpaḥ -paṃ; 'the top of it,' yūpāgraṃ; 'ring at the top of it,' yūpakaṭakaḥ; 'ceremony of erecting it,' yūpocchrayaḥ.

--(Thing offered to God) upahāraḥ utsargaḥ baliḥ m., hutaṃ homaḥ caruḥ m., naivedyaṃ nivedanaṃ kavyaṃ kuṇḍapāyyaḥ, see OBLATION.

--(Surrender or loss made for gaining some object, or for obliging another) tyāgaḥ utsargaḥ paritpāgaḥ viniyogaḥ vyayaḥ samarpaṇaṃ nivedanaṃ avasānaṃ; 'of one's self,' ātmaparityāgaḥ ātmasamarṣaṇaṃ ātmanivedanaṃ; 'of one's person or life,' svadehaviniyogaḥ svadehaparitpāgaḥ svaprāṇaparityāgaḥ svajīvitavyayaḥ; 'at the sacrifice of one's own happiness,' ātmanaḥ sukhaparityāgena ātmanaḥ sukhāvasānena.

to sacrifice To SACRIFICE

, v. a. (Immolate on an altar, destroy or consume any thing as an atonement or offering) yaj (c. 1. yajati -te yaṣṭuṃ), hu (c. 3. juhoti hotuṃ), abhihu āhu abhyuddhu upahārārthaṃ han (c. 2. hanti -ntuṃ), utsargārthaṃ han or upahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhṛ or upahārīkṛ kratau han utsargapūrvvaṃ han baliṃ kṛ balidānaṃ kṛ adhvara (nom. adhvarīyati), yajanaṃ kṛ yājanaṃ kṛ, see To IMMOLATE. The root yaj is often redundantly followed by yajñaḥ or kratuḥ or by other subtantives in the accus. or instr. c.; as, 'he sacrificed a sacrifice,' yajñaṃ or yajñena iyāja iṣṭiṃ or iṣṭyā ayajat kratuṃ or kratunā ayākṣīt; 'he sacrificed a horse,' aśvaṃ or aśvena or aśvamedhena īje; 'having sacrificed cattle,' paśubhir iṣṭvā; 'sacrificing a horse to the gods,' aśvena devān ījānaḥ.

--(Surrender or suffer to be lost for the sake of gaining something) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), paritpaj utsṛj (c. 1. -sṛjati -sraṣṭuṃ), utsargaṃ kṛ hā (c. 3. jahāti hātuṃ, c. 10. hāpayati -yituṃ), vihā apahā naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), praṇaś vinaś.

--(Devote) viniyuj samṛ in caus., nivid in caus., utsṛj.

sacrificed SACRIFICED

, p. p. iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ hutaḥ -tā -taṃ upahṛtaḥ &c., upahārīkṛtaḥ &c., prokṣitaḥ &c.; 'to be sacrificed,' yājyaḥ -jyā -jyaṃ.

--(Surrendered) tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

sacrificer SACRIFICER

, s. yaṣṭā m. (ṣṭṛ) yājakaḥ yājī m. (n) yajvā m. (n) yajñakṛt m., yājñikaḥ hotā m. (tṛ) yajantaḥ yājiḥ m., yajiḥ m., yajñakarttā m. (rttṛ) yajñakārī m. (n) yajamānaḥ ṛtvik m. (j); 'one who frequently sacrifices,' ijyāśīlaḥ yāgaśīlaḥ yāyajūkaḥ; 'performer of the Vrihaspati sacrifice,' sthapatiḥ m.

sacrificial SACRIFICIAL

, a. yajñiyaḥ -yā -yaṃ yājñiyaḥ -yī -yaṃ aiṣṭikaḥ -kī -kaṃ yajñīyaḥ -yā -yaṃ yajñasambandhī -ndhinī &c., yajñaviṣayakaḥ -kā -kaṃ hutaḥ -tā -taṃ āhavanīyakaḥ -kā -kaṃ vaitānaḥ -nī -naṃ vaitānikaḥ -kī -kaṃ paurttikaḥ -kī -kaṃ yajña in comp.

--(Fit for a sacrifice) medhyaḥ -dhyā -dhyaṃ yajñiyaḥ -yā -yaṃ yājñiyaḥ &c., yajña in comp.; 'sacrificial vessel,' yajñapātraṃ yajñabhājanaṃ pūjābhāṇḍaṃ pātrīyaḥ; 'sacrificial thread or cord worn over the left shoulder and under the right by the three principal classes,' yajñopavītaṃ upavītaṃ yajñasūtraṃ pavitraṃ sāvitraṃ pañcavaṭaḥ pañcāvaṭaḥ dvijāyanī; 'one invested with it,' yajñopavītī m. (n) upavītī m.; 'the same cord passed over the right shoulder,' prācīnāvītaṃ; 'one so wearing it,' prācīnāvītī m.; 'the same suspended over the neck,' nivītaṃ; 'one so wearing it,' nivītī m.; 'sacrificial fire,' homāgniḥ m., samūhyaḥ paricāyyaḥ upacāyyaḥ; 'grass,' kuśaḥ -śaṃ pavitrakaṃ pavitraṃ darbhaḥ kuthaḥ.

sacrilege SACRILEGE

, s. devasvāpaharaṇaṃ devasvāpahāraḥ devasvacauryyaṃ badmasvaharaṇaṃ puṇyavastuharaṇaṃ puṇyavastudūṣaṇaṃ puṇyadravyadūṣaṇaṃ pavitravastudūṣaṇaṃ dharmmātikramaḥ dharmmalopaḥ dharmmalaṃghanaṃ.

sacrilegious SACRILEGIOUS

, a. devasvāpahārī -riṇī -ri (n) devasvāpahārakaḥ -kā -kaṃ devasvacauryyasambandhī &c., puṇyavastuhārī &c., puṇyavastudūṣakaḥ -kā -kaṃ pavitravastudūṣakaḥ &c., puṇyadravyadūṣakaḥ &c., dharmmalopakaḥ &c., dharmmātikramī &c.

sacrilegiously SACRILEGIOUSLY

, adv. devasvāpahāreṇa puṇyavastudūṣaṇena sadharmmalopaṃ.

sad SAD

, a. (Affected with sorrow or melancholy) viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣādī -dinī -di (n) avasannaḥ -nnā -nnaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī -sinī &c., khedayuktaḥ -ktā -ktaṃ khinnaḥ -nnā -nnaṃ durmanāḥ -nāḥ -naḥ (s) vimanāḥ &c., udvignamanāḥ &c., antarmanāḥ &c., saśokaḥ -kā -kaṃ śokārttaḥ -rttā -rttaṃ avanataḥ -tā -taṃ paridyūnaḥ -nā -naṃ sotkaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ, see MELANCHOLY.

--(Of a sad countenance) mlānamukhaḥ -khā -khaṃ mlānavadanaḥ -nā -naṃ dīnamukhaḥ -khī -khaṃ viṣaṇamukhaḥ &c.

--(Causing sorrow) śokajanakaḥ -kā -kaṃ śokadaḥ -dā -daṃ śocanīyaḥ -yā -yaṃ śokāvahaḥ -hā -haṃ duḥkhāvahaḥ &c., duḥkhakaraḥ -rī -raṃ duḥkhadaḥ &c., khedajanakaḥ &c., kleśakaḥ &c., kleśakaraḥ &c.-- (Bad, worthless) nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'to be sad,' viṣad avasad khid in pass., durmanas śuc vyath, see MELANCHOLY.

to sadden To SADDEN

, v. a. śuc (c. 10. śocayati -yituṃ), viṣaṇīkṛ udvignīkṛ śokānvitaṃ -tāṃ kṛ śokārttīkṛ saśokaṃ -kāṃ kṛ. See To GRIEVE, v. a.

saddle SADDLE

, s. paryyāṇaṃ paryyayaṇaṃ palyayanaṃ palyānaṃ aśvasajjā sajjā.

to saddle To SADDLE

, v. a. saparyyāṇaṃ -ṇāṃ kṛ paryyāṇaṃ niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), or nyas or āruh in caus., paryyāṇayuktaṃ -ktāṃ kṛ sajjīkṛ sajj (c. 10. sajjayati -yituṃ).

saddler SADDLER

, SADDLE-MAKER, s. paryyāṇakārī m. (n) aśvasajjākāraḥ -rakaḥ.

sadducee SADDUCEE

, s. punarutthānābhāvavādī m. (n) paralokābhāvavādī m.

sadly SADLY

, adv. saśokaṃ saviṣādaṃ sakhedaṃ saduḥkhaṃ sodvegaṃ sakleśaṃ śocanīyaṃ śocanīyaprakāreṇa yathā śokaḥ or kleśo jāyate tathāprakāreṇa.

sadness SADNESS

, s. viṣādaḥ viṣaṇatā śokaḥ saśokatā udvegaḥ udvignatā avasādaḥ avasannatā udāsīnatā audāsīnyaṃ khedaḥ utkaṇṭhā ādhiḥ m., manaḥpīḍā manovyathā manoviṣādaḥ. See MELANCHOLY, SORROW.

safe SAFE

, a. (Free from danger) bhayamuktaḥ -ktā -ktaṃ bhayātītaḥ -tā -taṃ āpadatītaḥ -tā -taṃ āpanmuktaḥ &c., vipadatītaḥ -tā -taṃ vipanmuktaḥ &c., vipattimuktaḥ &c., akutobhayaḥ -yā -yaṃ nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhayaḥ -yā -yaṃ kṣemamprāptaḥ -ptā -ptaṃ nirbhayatvaprāptaḥ &c., niḥśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

--(Free from hurt or injury) susthaḥ -sthā -sthaṃ surakṣitaḥ -tā -taṃ supālitaḥ &c., akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c., kṣatihīnaḥ -nā -naṃ ajātakṣatiḥ -tiḥ -ti ajātanāśaḥ -śā -śaṃ ajātāpāyaḥ -yā -yaṃ ajātāpakāraḥ -rā -raṃ nirvraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Safe and sound) susthaḥ -sthā -sthaṃ susthaśarīraḥ -rā -raṃ kalyaḥ -lyā -lyaṃ suśarīraḥ -rā -raṃ anāmayaḥ -yā -yaṃ nirāmayaḥ &c., kuśalaḥ -lā -laṃ.

--(Conferring or causing safety) abhayajanakaḥ -kā -kaṃ abhayakārakaḥ &c., nirbhayatvajanakaḥ &c., nirbhayaḥ -yā -yaṃ kṣemakaraḥ -rā -raṃ kṣemajanakaḥ &c., kṣemyaḥ -myā -myaṃ bhayahīnaḥ -nā -naṃ bhayarahitaḥ -tā -taṃ; 'a safe place,' nirbhayasthānaṃ.

safe SAFE

, s. (For stores &c.) kaṇḍolaḥ lakaḥ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ lohabhāṇḍaṃ.

safe-conduct SAFE-CONDUCT

, s. abhayapatraṃ abhayavāk f. (c) abhayadānaṃ abhayapradānaṃ.

safe-guard SAFE-GUARD

, s. rakṣā -kṣaṇaṃ guptiḥ f. See PROTECTION.

--(Passport) abhayapatraṃ.

safely SAFELY

, adv. kṣemeṇa sakṣemaṃ akṣataṃ kṣatena vinā abhayena nirbhayaṃ kuśalaṃ svastikṣemaṃ susthaśarīreṇa nirāmayeṇa nirāmayaṃ anāmayena.

safety SAFETY

, s. (Freedom from danger) bhayamuktiḥ f., abhayaṃ nirbhayaṃ āpanmuktiḥ f., vipanmuktiḥ f., nirbhayatvaṃ abhayatvaṃ bhayābhāvaḥ bhayahīnatā bhayaśūnyatā.

--(State of freedom from hurt or injury) susthatā śarīrasusthatā kṣemaḥ -maṃ kṣemyatā akṣataṃ akṣatatā tvaṃ surakṣitatvaṃ aparikṣatatā kṣatihīnatā kalyatā kuśalatā kauśalyaṃ anāmayaṃ nirāmayatvaṃ -tā; 'in safety,' kṣemeṇa sakṣemaṃ akṣataṃ, see SAFELY; 'place of safety,' nirbhayasthānaṃ āśrayaḥ. See SHELTER.

safety-lamp SAFETY-LAMP

, s. ākhanikaprayuktā abhayadīpikā abhayapradīpaḥ.

safety-valve SAFETY-VALVE

, s. atibāhulyenotpadyamānavāṣpanirgamayogyaṃ sapidhānachidraṃ.

safflower SAFFLOWER

, s. kusumbhaṃ agniśikhaṃ vahiśikhaṃ vahnidīpakaḥ kamalottaraṃ raktasaṅkocaṃ pītaḥ rohitaṃ mahārajanaṃ; 'dyed orange with safflower,' kausumbhaḥ -mbhī -mbhaṃ.

saffron SAFFRON

, s. kuṅkumaṃ vāhlīkaṃ vāhlikaṃ varavāhlīkaṃ agniśikhaṃ vahiśikhaṃ varaḥ -raṃ baraḥ -raṃ kāśmīrajaḥ kāśmīrajanma n. (n) pītakaṃ pītanaṃ pītacandanaṃ pītakāveraṃ kāveraṃ raktasaṃjñaṃ raktaṃ śoṇitaṃ lohitaṃ lohitacandanaṃ gauraṃ sūryyasaṃvaṃ haricandanaṃ ghusṛṇaṃ jāguḍaṃ saṅkocaṃ piśunaṃ dhīraṃ kucandanaṃ.

[Page 705b]
saffron SAFFRON

, a. (Having the color or qualities of saffron) kauṅkumaḥ -mī -maṃ kuṅkumavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kuṅkumarāgaḥ -gā -gaṃ kuṅkumāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. 'dyed with it,' kuṅkumāktaḥ -ktā -ktaṃ; 'marked with it,' kuṅkumāṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ.

sagacious SAGACIOUS

, a. arthajñaḥ -jñā -jñaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vidagdhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi tīkṣṇabuddhiḥ &c., medhāvī -vinī -vi (n) prājñaḥ -jñā -jñaṃ dūradarśī &c., dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi caturaḥ -rā -raṃ cāturaḥ -rī -raṃ gambhīraḥ -rā -raṃ nayavid m. f. n. See SHARP.

sagaciously SAGACIOUSLY

, adv. vidagdhavat savaidagdhyaṃ dīrghadṛṣṭyā. See SHARPLY.

sagacity SAGACITY

, s. vidagdhatā vaidagdhyaṃ buddhitīkṣṇatā arthavijñānaṃ dīrghadṛṣṭiḥ f.

sage SAGE

, s. (Wise man) paṇḍitaḥ budhaḥ prājñaḥ jñānī m. (n) mahāprajñaḥ prajñaḥ prajñī m. (n) vidathaḥ saumedhikaḥ, see PHILOSOPHER.

--(Holy sage or saint) muniḥ m., ṛṣiḥ m., siddhaḥ siddhapuruṣaḥ paramārthavid m., brahmajñaḥ brahmajñānī m. (n) jñānī m., ātmajñaḥ ātmatattvajñaḥ ātmayājī m. (n) maunī m., vācaṃyamaḥ yatī m. (n) yatiḥ m., yamī m., mumukṣuḥ m., paramahaṃsaḥ dāsaḥ vādiśaḥ mantā m. (ntṛ) kevalī m., akṣarajūḥ m. (r), see SAINT for an account of the Rishis.

sage SAGE

, a. prājñaḥ -jñā -jñaṃ paṇḍitaḥ -tā -taṃ jñānī &c., vādiḥ &c., see WISE.

sagely SAGELY

, adv. paṇḍitavat prājñavat sapāṇḍityaṃ sajñānaṃ vidbajjanavat.

sageness SAGENESS

, s. pāṇḍityaṃ prājñatā vaidupyaṃ jñānavattvaṃ prajñatā. See WISDOM.

sagittarius SAGITTARIUS

, s. (The sign or constellation) dhanuḥ -nu m. n. taukṣikaḥ.

sago SAGO

, s. No equivalent. sāgūḥ or sāguḥ may be used.

said SAID

, p. p. uktaḥ -ktā -ktaṃ proktaḥ -ktā -ktaṃ bhāṣitaḥ -tā -taṃ bhaṇitaḥ -tā -taṃ gaditaḥ &c., nigaditaḥ &c., uditaḥ &c., abhihitaḥ &c., udāhṛtaḥ &c., udīritaḥ &c., jalpitaḥ &c., lapitaḥ &c., ākhyātaḥ &c., vyākhyātaḥ &c.; 'well said,' sādhvabhihitaḥ -tā -taṃ; 'having said,' uktvā.

sail SAIL

, s. (Of a ship) vātavasanaṃ vāyuvasanaṃ naukāvasanaṃ nauvasanaṃ nauvastraṃ vātavastraṃ vāyuvastraṃ naukāpaṭaḥ vāyupaṭaḥ.

--(Ship) nauḥ f., naukā.

to sail To SAIL

, v. n. (Move in a ship or by water) naukayā vah in pass. (uhyate) or gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or cal (c. 1. calati -lituṃ) or saṃcar (c. 1. -carati -rituṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ) or plu (c. 1. plavate plotuṃ), samudreṇa gam or yā jalapathena gam; 'he sailed over the ocean in a ship,' naukayā samudraṃ pupluve; 'he sails in the Ganges,' gaṅgāyām plavate; 'he sails on the ocean,' samudreṇa gacchati.

--(Set sail, impel a ship) naukāṃ or nāvaṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ) or sañcal or vah (c. 10. vāhayati -yituṃ), naucālanaṃ kṛ.

--(Pass over in a ship) naukayā tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ) or samudrapāraṃ gam.

sailing SAILING

, s. samudrayānaṃ samudragamanaṃ naukācālanaṃ naukāvāhanaṃ.

sailing SAILING

, part. samudrayāyī -yinī -yi (n) uhyamānaḥ -nā -naṃ plavamānaḥ &c.

sailor SAILOR

, s. nāvikaḥ samudragaḥ samudrayāyī m. (n) samudragāmī m., niryāmaḥ -makaḥ potavāhaḥ -hakaḥ naukāvāhakaḥ nauvāhakaḥ naucālakaḥ. See MARINER.

saint SAINT

, s. siddhaḥ siddhajanaḥ siddhapuruṣaḥ pavitralokaḥ puṇyalokaḥ pavitrajanaḥ ṛṣiḥ m., riṣiḥ m., muniḥ m., sādhuḥ m., yatendriyaḥ niyatendriyaḥ jitendriyaḥ pūtātmā m. (n) puṇyātmā m., paramārthavid m., ātmajñaḥ parapuruṣaḥ mahāpuruṣaḥ maunī m. (n) mumukṣuḥ m., yatī m., mahātapāḥ m. (s) pāvakaḥ satpavacāḥ m. (s) nirgranthaḥ; 'patronsaint,' iṣṭadevatā; 'a company of saints,' siddhasaṃghaḥ; 'a succession of saints,' siddhaparamparā; 'the seven great saints forming the Great Bear constellation,' saptarṣayaḥ m. pl. These are sometimes called Prajapatis, and, as created by Brahma, Brahmarshis or Brahmādikas. Their names are marīciḥ atriḥ aṅgiras pulastyaḥ or pulastiḥ pulahaḥ kratuḥ vaśiṣṭhaḥ. Some authorities add the names of bhṛguḥ dakṣaḥ kaśyapaḥ nāradaḥ and pracetas to the list of Brahmarshis or Prajapatis. According to the Vishnu Purāna there are three kinds of Rishis or saints. 1. Brahmarshis, brahmarṣayaḥ m. pl., or saints who are the sons of Brahmā, or Brahmans, such as Marīchi, Atri, Vaśiṣtha, &c., dwelling in the sphere of Brahma 2. Devarshis, devarṣayaḥ m. pl., or saints who are also demigods, as Nārada, Nara, Nārāyana, Kardama, &c., dwelling in the region of the gods. 3. Rājarṣis, rājarṣayaḥ m. pl., royal saints or holy personages who are also kings or men of the military class, and who have at ained to the rank of Rajarshi from the practice of religious austerities. Such were Ikṣvāku, Viśvamitra, son of Gadhi, Purūravas, Dushmanta, &c. Their sphere is the heaven of Indra. Four other classes of Rishis are enumerated in the Amara Kosha, viz. 1. Maharshis, nahavayaḥ m. pl., or great saints, such as Vyāsa, the arranger of the Vedas. &c. 2. Paramarshis, paramarṣayaḥ m. pl., or most excellent saints, such as the Muni Bhela, the author of some medical works. 3. Kāndarṣis, kāṇḍarṣayaḥ m. pl., or saints and sages who teach a particular kānda or section of the Vedas, as Jaimini, founder of the Pūrva Mīmānsa system, &c. 4. Śrutarṣis, śrutarṣayaḥ m. pl., or inspired saints, as the author of the medical work called suśruta, &c.

saint-anthony's fire SAINT-ANTHONY'S FIRE. sainted SAINTED

, p. p. siddhalokāropitaḥ -tā -taṃ atipuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ atipavitraḥ &c.

saint-like SAINT-LIKE

, SAINTLY, a. sādhusadṛśaḥ -śī -śaṃ siddhasadṛśaḥ &c., puṇyātmā -tmā -tma (n) pūdātmā &c., atipuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ atipavitraḥ -trā -traṃ atidhārmmikaḥ -kī -kaṃ.

saintliness SAINTLINESS

, s. atipuṇyatā atipavitratā atidhārmmikatvaṃ siddhasādṛśyaṃ.

saint-vitus -dance SAINT-VITUS -DANCE

, s. aṅgasphuraṇaṃ śarīrasphuraṇaṃ aṅgasphuraṇarogaḥ.

sake SAKE

, s. kāraṇa hetuḥ m., nimittaṃ prayojanaṃ; 'for the sake of,' arthaṃ or arthe in comp., hetoḥ hetau kāraṇāt kṛte nimitte with the gen. c. or crude form; 'for one's own sake,' ātmārthaṃ; 'for my sake,' madarthaṃ -rthe; 'for his sake,' tadarthaṃ tasya hetoḥ; 'for the sake of happiness,' sukhārthaṃ sukhahetoḥ.

sal SAL

, s. (A tree with a wood yielding resin) sālaḥ śālaḥ sarjjaḥ -rjjakaḥ kārṣyaḥ kārśyaḥ śasyasaṃvaraḥ sasyasaṃvaraḥ aśvakarṇakaḥ; 'its resinous juice,' sālarasaḥ śālaniryāsaḥ sarjjarasaḥ.

salacious SALACIOUS

, s. ratārthī &c., suratārthī &c., maithunārthī &c., see LUSTFUL.

salaciousness SALACIOUSNESS

, s. ratārthitvaṃ kāmukatvaṃ ratecchā. See LUSTFULNESS.

salad SALAD

. s. śuktasarṣapādinā saha khādanīyam apakvaśākādi.

salagram SALAGRAM

, s. (A species of ammonite stone found in the Gandhak river, and worshipped by the Vaishnavas as a type of Vishnu) sālagrāmaḥ parameṣṭhā m. (n).

salamander SALAMANDER

, s. āgneyagodhā -dhikā āgmayasaraṭaḥ agnivāsī m. (n).

sal-ammoniac SAL-AMMONIAC

, s. navasāgaraḥ may be used.

salaried SALARIED

, a. sakānaḥ -nā -naṃ vaitanikaḥ kī kaṃ kṛtavetanaḥ -nā -naṃ.

salary SALARY

., s. vetanaṃ vattanaṃ bhūtiḥ f.; 'annual,' vārṣikaṃ vārṣikavetanaṃ; 'monthly,' māsikaṃ; 'fixed,' nirūpitavetanaṃ prakalpitavetanaṃ; 'having a fixed salary,' prakalpitavetanaḥ -nā -naṃ; 'one who has received his salary,' gṛhītavetanaḥ -nā -naṃ.

sale SALE

, s. vikrayaḥ -yaṇaṃ vikrīṇanaṃ paṇanaṃ vipaṇaḥ -ṇanaṃ; 'exposed for sale,' kreyaḥ -yā -yaṃ krayyaḥ -yyā -yyaṃ vikreyaḥ &c., kretavyaḥ -vyā -vyaṃ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ krayārthaṃ prasāritaḥ -tā -taṃ paṇyaśālāyāṃ prasāritaḥ &c., krayāṇakaḥ -kā -kaṃ; 'an article for sale,' paṇyaṃ paṇyadravyaṃ; 'rescission of sale,' vikrayānuśayaḥ.

saleable SALEABLE

, a. vikreyaḥ -yā -yaṃ vikretavyaḥ -vyā -vyaṃ vikrayaṇīyaḥ &c., vikrayayogyaḥ -gyā -gyaṃ paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ paṇitavyaḥ -vyā -vyaṃ paṇyārhaḥ -rhā -rhaṃ kreyaḥ &c., kretavyaḥ &c.

salesman SALESMAN

, s. vikrayī m. (n) vikretā m. (tṛ) vikrayikaḥ vikrayakṛt m.

salient SALIENT

, a. (Springing, darting) plavamānaḥ -nā -naṃ sphuran -rantī &c.

--(Lively, witty) sarasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kā -kaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ sasattvaḥ &c.

saline SALINE

, a. lāvaṇikaḥ -kī -kaṃ lāvaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ lavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lavaṇamayaḥ -yī -yaṃ lavaṇaguṇakaḥ -kā -kaṃ kṣāraguṇakaḥ &c. See SALT, a.

saliva SALIVA

, s. lālā mukhasrāvaḥ mukharasaḥ mukhāsavaḥ vaktrāsavaḥ vadanāsavaḥ āsyāsavaḥ niptūtaṃ niṣṭhyūtaṃ sṛṇikā sṛṇīkā syandinī drāvikā lasikā mukhaniḥsāritaṃ jalaṃ.

salivary SALIVARY

, SALIVAL, a. (Secreting or conveying saliva) lālotpādakaḥ -kā -kaṃ lālāvāhakaḥ &c.

--(Pertaining to it) lālāsambandhī ndhinī &c.

to salivate To SALIVATE

, v. a. pāradadānena atiśayalālām utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or sru (c. 10. srāvayati -yituṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ), yāradadānena mukhavraṇatvaṃ jan or mukharogaṃ kṛ lālāvṛddhiṃ kṛ.

salivation SALIVATION

, s. atiśayalālotpattiḥ f., atiśayalālāsrāvaḥ pāradaprayuktaṃ mukhavraṇatvaṃ pāradaprayukto mukharogaḥ.

sallow SALLOW

, a. pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu pāṇḍuraḥ -rā -raṃ pāṇḍuvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pītavarṇaḥ &c., vivarṇaḥ &c.; 'in complexion,' pāṇḍumukhaḥ -khī -khaṃ.

sallowness SALLOWNESS

, s. pāṇḍutā pāṇḍuratā pāṇḍuvarṇaḥ pītatā vaivarṇyaṃ.

sally SALLY

, s. (Issue, rushing out) niṣpatanaṃ abhiniṣpatanaṃ niṣpātaḥ abhiniṣpātaḥ nirgamaḥ niḥsaraṇaṃ apasaraṇaṃ vahirgamanaṃ vahirdhāvanaṃ niṣkramaṇaṃ.

--(Spring, leap) sphuraṇaṃ utpatanaṃ pravanaṃ utpravanaṃ.

--(Of wit or fancy) buddhivilāsaḥ mativilāsaḥ manovilāsaḥ.

--(Of levity or extravagance) buddhicāpalyaṃ cāpalyaṃ cāpalaṃ cañcalatā vilāsaḥ vilasanaṃ.

to sally To SALLY

, v. n. niṣpat (c. 1. -patati -tituṃ), abhiniṣpat nirpat vahir dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ), vahir gam (c. 1. gacchati gantuṃ), nirgam.

sally-port SALLY-PORT

, s. apasāraḥ apasaraṇadvāraṃ niḥsaraṇadvāraṃ nirgamadvāraṃ.

salmagundi SALMAGUNDI

, s. vyañjanādinā saha miśritaṃ chinnamāṃsaṃ or khaṇḍamāṃsaṃ.

salmon SALMON

, s. sulalitamāṃsaḥ prasiddhamatsyabhedaḥ.

saloon SALOON

, s. raṅgaśālā mahāśālā nṛtyaśālā darśanaśālā śālā.

salt SALT

, s. lavaṇaṃ rucakaṃ kṣāraḥ; 'sea salt,' sāmudraṃ lavaṇaṃ sāgarotthaṃ vaśiraṃ vasiraṃ akṣīvaṃ akṣivaṃ; 'rock-salt,' sindhulavaṇaṃ saindhavaṃ māṇimanthaṃ māṇibandhaṃ lavaṇottamaṃ sitaśivaṃ śitaśivaṃ sitasivaṃ śītaśivaṃ śītasivaṃ; 'lump of salt,' saindhavaghanaḥ; 'culinary salt,' udbhidaṃ; 'mineral or metallic salt,' uparasaḥ rasaḥ; 'medicinal salt, impregnated with iron and sulphur called Bit Loben, or Bit Noben,' viṭlavaṇaṃ viḍlavaṇaṃ viṭalavaṇaṃ kṛṣṇalavaṇaṃ pākyaṃ rocakaṃ kṣāraḥ viḍaṃ viḍagandhaṃ viṭaḥ kṛtakaṃ pākāṃ; 'Sochal salt,' sauvarcalaṃ akṣaṃ rucakaṃ; 'the same black,' tilakaṃ; 'Sambhar salt,' raumakaṃ raumaṃ raumalavaṇaṃ vasukaṃ vasūkaṃ; 'native salt,' svayaṅkṛtam ūvaralavaṇaṃ.

salt SALT

, a. lavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ lāvaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ lāvaṇikaḥ -kī -kaṃ lavaṇarasayuktaḥ -ktā -ktaṃ lavaṇamayaḥ -yī -yaṃ lavaṇaguṇakaḥ -kā -kaṃ lavaṇayuktaḥ -ktā -ktaṃ lavaṇāktaḥ -ktā -ktaṃ kṣārayuktaḥ &c., kṣāraguṇakaḥ &c., kṣāradharmmakaḥ &c., kṣāraviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lavaṇaviśiṣṭaḥ &c., lavaṇa in comp., kṣāra in comp.; 'a salt mine,' lavaṇākaraḥ; 'salt flavor,' kṣārarasaḥ lavaṇarasaḥ; 'salt sea,' lavaṇasamudraḥ lavaṇārṇavaḥ lavaṇāmburāśiḥ m.; 'salt soil,' ūṣaḥ kṣāramṛttikā; 'having such soil,' ūbaraḥ -rā -raṃ ūbavān -vatī -vat (t).

to salt To SALT

, v. a. lavaṇīkṛ lavaṇa (nom. lavaṇayati -yituṃ), lavaṇāktaṃ -ktāṃ kṛ salavaṇaṃ -ṇāṃ kṛ lavaṇayuktaṃ -ktāṃ kṛ lavaṇena sic sakṣāraṃ -rāṃ kṛ.

salt-cellar SALT-CELLAR

, s. lāvaṇikaṃ lavaṇapātraṃ lavaṇabhājanaṃ lavaṇādhāraḥ.

salted SALTED

, p. p. lavaṇitaḥ -tā -taṃ lavaṇāktaḥ -ktā -ktaṃ lavaṇīkṛtaḥ -tā -taṃ lāvaṇikaḥ -kī -kaṃ lāvaṇaḥ -ṇī -ṇaṃ udalāvaṇikaḥ &c., kṣārayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

saltish SALTISH

, a. īṣallavaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ īṣallāvaṇikaḥ -kī -kaṃ īṣallavaṇayuktaḥ &c.

salt-mine SALT-MINE

, s. lavaṇākaraḥ lavaṇasvāniḥ -nī m. f., lavaṇasvaniḥ -nī f.

saltness SALTNESS

, s. lavaṇatvaṃ -tā lāvaṇyaṃ salavaṇatvaṃ lavaṇayuktatā lavaṇarasaḥ kṣārayuktatā kṣāratā kṣārarasaḥ.

salt-petre SALT-PETRE

, SALT-PETER, s. yavakṣāraḥ yavajaḥ yavāgrajaḥ tarkṣyaḥ pākyaḥ tīkṣṇarasaḥ tīkṣṇaḥ yavalāsaḥ.

salt-water SALT-WATER

, s. lavaṇāmbu n. lavaṇajalaṃ lavaṇodakaṃ lavaṇodaṃ lavaṇāmbhas.

salubrious SALUBRIOUS

, a. ārogyakaraḥ -rī -raṃ ārogyajanakaḥ -kā -kaṃ ārogyavardhakaḥ &c., rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ rogaharaḥ -rā -raṃ rogahārī -riṇī -ri (t) svāsthyajanakaḥ &c., anāmayakaraḥ &c., pathyaḥ -thyā -thyaṃ pathyakaraḥ &c., vyādhighnaḥ -ghnī -ghnaṃ kṣemyaḥ -myā -myaṃ ārogyaḥ -gyā -gyaṃ agadaḥ -dā -daṃ śarīrahitakārī &c., śarīrahitāvahaḥ -hā -haṃ pauṣṭhikaḥ -kī -kaṃ māttvikaḥ &c., puṣṭikaraḥ &c., puṣṭidaḥ -dā -daṃ.

salubrity SALUBRITY

, s. ārogyatvaṃ ārogyajanakatā pathyatā kṣemyatā hitatā.

salutariness SALUTARINESS

, s. hitatā -tvaṃ hitakāritā -tvaṃ upakārakatā śreyaskāritvaṃ.

salutary SALUTARY

. a. (Beneficial) hitaḥ -tā -taṃ hitakaraḥ -rā -raṃ hitakārī -riṇī &c., hitāvahaḥ -hā -haṃ hitakārakaḥ -kā -kaṃ hitapradaḥ -dā -daṃ hitavān -vatī -vat (t) śreyaskaraḥ -rī -raṃ śreyaskārī &c., śreyaskārakaḥ &c., upakārī &c., upakārakaḥ &c., arthakaraḥ &c.

--(Wholesome), see SALUBRIOUS.

salutation SALUTATION

, s. abhivandanaṃ abhivādaḥ -danaṃ vandanaṃ abhinandā -ndanaṃ kuśalavādaḥ kuśalapraśnaḥ āśīrvādaḥ kauśalaṃ -lī kṣemapraśnaḥ namaskāraḥ namaskriyā praṇāmaḥ praṇatiḥ f., praṇipātaḥ upasaṃgrahaḥ; 'salutation in return,' pratyabhivādaḥ -danaṃ. See OBEISANCE.

salute SALUTE

. s. abhivādanaṃ vandanaṃ. See SALUTATION.

--(Kiss) cumbanaṃ.

to salute To SALUTE

, v. a. abhivanda (c. 1. -vandate -ndituṃ), vand saṃvanda abhivad (c. 10. -vādayate -ti -yituṃ) abhinand (c. 1. -nandati -ndituṃ), ānand kuśalavādaṃ kṛ kuśalapraśnaṃ kṛ kuśalapraśnena abhivada or abhibhāgh āśiṣaṃ brū or vad praṇam (c. 1. -ṇamati -ṇantuṃ), śirasā praṇam śirasā abhivad āmantr (c. 10. -mantrayati -te -yituṃ), sammand arc; abhyarc namaskṛ namaskāraṃ kṛ sabhāj upasthā (c. 1. -tiṣṭhate -sthātuṃ), sambudh in caus.; 'to salute in return,' pratyabhivad pratinand pratyarc.

--(Kiss) cumb.

saluted SALUTED

, p. p. abhivāditaḥ -tā -taṃ abhivanditaḥ &c., abhinanditaḥ &c., ānanditaṃḥ &c., kuśalavākyair abhivāditaḥ -tā -taṃ namaskṛtaḥ &c., namasitaḥ &c., namasyitaḥ &c., satkṛtaḥ &c.: 'having saluted,' abhivādya praṇamya.

saluter SALUTER

, s. abhivādayitā m. (tṛ) abhivādakaḥ abhivandī m. (n).

salvability SALVABILITY

, s. tāraṇaśakyatā tāraṇayogyatā rakṣaṇayogyatā rakṣaṇīyatā nistāryyatā nistārayogyatā muktiyogyatā uddharaṇīyatvaṃ.

salvable SALVABLE

, a. tāraṇaśakyaḥ -kyā -kyaṃ tāraṇayogyaḥ -gyā -gyaṃ rakṣaṇayogyaḥ &c., rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ trāṇayogyaḥ &c., trāṇaśakyaḥ &c., nistāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ nistārayogyaḥ &c., muktiyogyaḥ &c., uddharaṇīyaḥ &c., vaṣṭhaḥ rayogyaḥ &c.

salvage SALVAGE

, s. naṃkṣyamāṇanaukārakṣakāṇāṃ dattaṃ pāritoṣikaṃ.

salvation SALVATION

, s. (Preservation) rakṣaṇaṃ rakṣā saṃrakṣaṇaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ tāraṇaṃ uddhāraḥ uddharaṇaṃ kṣemaḥ -maṃ, see PRESERVATION.

--(In theology) tāraṇaṃ uddhāraḥ muktiḥ f., mokṣaḥ uddhāragatiḥ f., pāpamuktiḥ f. -ktatā pāpamokṣaḥ -kṣaṇaṃ ūrddhvagatiḥ f., paramagatiḥ f., nistāraḥ 'meanrs of salvation,' tāraṇopāyaḥ rakṣaṇopāyaḥ; 'way of salvation through devotion,' bhaktimārgaḥ; 'through works,' karmmamārga.

salve SALVE

, s. lepaḥ pralepaḥ anulepaḥ upadehaḥ upanāhaḥ upaśamanaṃ śamana.

to salve To SALVE

, v. a. lepena or anulepena śam (c. 10. śamayati -yitaṃ) or upaplan

salver SALVER

, s. rūpyapātraṃ rūpyamayaśarāvaḥ rūpyamayabhājanaṃ pātraṃ.

salvo SALVO

, s. nirgamaḥ nirgamopāyaḥ nistāraḥ nistaraṇadvāraṃ uttaraṇaṃ

sal-volatile SAL-VOLATILE

, s. atiśīghravāyupariṇāmaśīlaṃ dravarūpalavaṇaṃ.

same SAME

, a. samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ samīyaḥ -yā -ya sa in comp. tulyaḥ -lyā -lyaṃ eka in comp., abhinnaḥ -nnā -nnaṃ ananyaḥ -nyā -nyat aparaḥ -rā -raṃ avibhinnaḥ &c., nirviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ abhedaḥ -dā -daṃ, see LIKE; 'of the same form,' samarūpaḥ -pā -pī -paṃ samānarūpaḥ &c., samākāra -rā -raṃ ekarūpaḥ &c., abhinnarūpaḥ &c., ananyarūpaḥ &c., tulyarūpaḥ &c., sarūpaḥ &c., 'of the same kind or species,' samaṇātīyaḥ -yā -yaṃ samānajātīyaḥ &c., sajātīyaḥ &c., ekajātīyaḥ &c.; of the same family,' samānagotraḥ -trā -traṃ samānakulaḥ -lā -laṃ; 'of the same class,' samavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samānavarṇaḥ &c., savarṇaḥ &c., ekavarṇaḥ &c.; 'of the same age,' samavayaskaḥ -skā -skaṃ samavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) savayāḥ &c., samānajanmā -nmā -nma (n) ekavayaska &c.; 'occurring at the same time,' samānakālīnaḥ -nā -naṃ ekakālīnaḥ &c.; 'the same time,' samakālaḥ -laṃ; 'at the same time,' samakāle -laṃ ekakāle ekadā yugapat yaugapadyena ekavāre, 'of the same size,' samamātraḥ -trī -traṃ samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'the very same,' samasasānaḥ -nā -naṃ; 'following the same occupation,' samavṛttiḥ -ttiḥ -tti tulyavṛttiḥ &c.; 'he is the same as a father to me,' mām prati pitṛsthāne or pitṛbhūmau or pitṛvata or pitṛnirviśeṣo bhavati; 'in the same manner,' tadvat tathā tathaiva evaṃ evamprakāreṇa tathāprakāreṇa tathāvidhena evaṃvidhena tathāvidha evaṃvidhaṃ evameva tathāhi tadrūpeṇa tatprakāreṇa.

--(That was mentioned before) pūrvvoktaḥ -ktā -ktaṃ.

sameness SAMENESS

, s. samatā -tvaṃ samānatā -tvaṃ sāmyaṃ sāmānyaṃ sāmyatā tulyatā -tvaṃ sadṛśatā sādṛśyaṃ abhinnatā ananyatā abhedaḥ avibhedaḥ abhinnatā samabhāvaḥ ekatā aikyaṃ abhinnabhāvaḥ eka in comp., sa in comp.; 'sameness of form,' samarūpatā samānarūpatā ekarūpatā sarūpatā sārūpyaṃ; 'of kind or class,' samajātitvaṃ majātitvaṃ savarṇatā sāvarṇyaṃ

samI SAMĪ

, s. (A thorny tree with a hard wood) śamī samī kānanāriḥ m., vanāriḥ m., saktuphalā -lī śivā; 'a variety of it,' śamīraḥ śamīruḥ m., śamiraḥ

[Page 708a]
sample SAMPLE

, s. (Specimen) ādarśaḥ nidarśanaṃ pratimā upamā pramāṇaṃ-

sampler SAMPLER

, s. sūcikarmmapratimā vālastrīṇāṃ sūcikarmmādarśaḥ.

sanative SANATIVE

, SANATORY, a. roganāśakaḥ -kā -kaṃ rogaśamakaḥ &c., rogaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ roganivārakaḥ &c., garaghnaḥ &c., ārogyajanakaḥ &c., ārogyakaraḥ &c.

sanat-kumAra SANAT-KUMĀRA

, s. (One of the four mind-born sons of Brahmā, created by him before all other beings, and devoid of all human passion. Therefore called ever-young or everpure) sanatkumāraḥ vaidhātraḥ.

sanctification SANCTIFICATION

, s. (The act) pavitrīkaraṇaṃ puṇyīkaraṇaṃ antaḥśodhanaṃ antarātmaśodhanaṃ puṇyakaraṇaṃ śucīkaraṇaṃ pāpaharaṇaṃ pāpanāśanaṃ kalmaṣaharaṇaṃ malaharaṇaṃ, see PURIFICATION.

--(State) pavitratā puṇyatā śucitā antaḥśuddhiḥ f., antaḥśaucaṃ.

sanctified SANCTIFIED

, p. p. pavitrīkṛtaḥ -tā -taṃ puṇyīkṛtaḥ &c., pavitritaḥ &c., śucīkṛtaḥ &c., naṣṭapāpaḥ -pā -paṃ hṛtapāpaḥ &c., dhūtapāpaḥ &c., dhūtakalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ pāpaśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ antaḥśuddhaḥ &c., vītakalmaṣaḥ &c.

to sanctify To SANCTIFY

, v. a. pavitrīkṛ puṇyīkṛ antaḥśuddhīkṛ pavitra (nom. pavitrayati -yituṃ), antarātmānaṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pāpamalaṃ hṛ (c. 1. hnarati harttuṃ) or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), śucīkṛ antaḥśaucaṃ kṛ.

sanctifying SANCTIFYING

, a. antaḥśodhakaḥ -kā -kaṃ antaḥśuddhikaraḥ -rī -raṃ puṇyakaraḥ &c.

sanctimonious SANCTIMONIOUS

, a. dāmbhikaḥ -kī -kaṃ dambhī -mbhinī -mbhi (n) atidhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmābhimānī &c., kapaṭadharmmī &c., puṇyaveśadhārī &c., pavitraveśadhārī &c., atipuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ atipavitraḥ -trā -traṃ pavitrammanyaḥ &c., vakavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

sanctimoniousness SANCTIMONIOUSNESS

, SANCTIMONY, s. dambhaḥ dāmbhikatvaṃ -tā atipuṇyatā atipavitratvaṃ dharmmābhimānaṃ puṇyaveśadhāraṇaṃ pavitraveśadhāraṇaṃ vakadhyānaṃ vakavṛttiḥ f.

sanction SANCTION

, s. pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ āśrayaḥ anugrahaḥ upagrahaḥ saṃgrahaḥ āgrahaḥ ādhāraḥ rakṣā pālanaṃ upakāraḥ satpāpanaṃ dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ.

to sanction To SANCTION

, v. a. sapramāṇaṃ -ṇāṃ kṛ sapramāṇīkṛ pramāṇaṃ dā dṛḍhīkṛ sthirīkṛ satprākṛ satya (nom. in caus. satyāpayati -yituṃ), anugrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), upagrah abhirakṣ āśrayo bhū.

sanctioned SANCTIONED

, p. p. sapramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ &c., anugṛhītaḥ &c.

sanctity SANCTITY

, s. atipuṇyatā atipavitratā antaḥśuddhiḥ f., antaḥśuddhatā manaḥśuddhiḥ f., antarātmaśuddhiḥ f., antaḥśaucaṃ antaḥśucitā antaḥpavitratā antaḥpāvitryaṃ pavitratā puṇyatā pāvitryaṃ śuddhiḥ f., viśuddhiḥ f., pariśuddhiḥ f., sādhutā -tvaṃ.

sanctuary SANCTUARY

, s. (Inner part of a temple) garbhāgāraṃ garbhagṛhaṃ āgāragarbhaḥ mandiragarbhaḥ garbhaḥ.

--(Holy place) devālayaḥ pavitrālayaḥ -yaṃ puṇyālayaḥ -yaṃ devāgāraḥ -raṃ puṇyāgāraḥ -raṃ śuddhāgāraḥ -raṃ mahālayaḥ pavitrasthānaṃ puṇyasthānaṃ vīhāraḥ, see TEMPLE.

--(Place of refuge) āśrayasthānaṃ āśrayasthalaṃ śaraṇaṃ nirbhayasthānaṃ śaraṇasthānaṃ saṃśrayasthānaṃ mahālayaḥ.

sand SAND

, s. bālukā sikatāḥ f. pl., mahāsūkṣmā pravāhī karparāśaḥ iṣṭagandhaṃ.

to sand To SAND

, v. a. bālukākīrṇaṃ -ṇāṃ kṛ bālukāvṛtaṃ -tāṃ kṛ sabālukaṃ -kāṃ kṛ.

sandal SANDAL

, s. (Kind of shoe) kośī koṣī caraṇadāsī.

--(The wood, produced chiefly in the Malaya mountains) candanaḥ -naṃ śrīkhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ sāragandhaḥ gandhasāraḥ malayajaḥ -jaṃ bhadraśrīḥ f., bhadraśrayaṃ tilaparṇaṃ tailaparṇī varṇakaḥ bhadrāśrayaḥ haricandanaḥ -naṃ bhogivallabhaṃ śītalapradaḥ paṭīraṃ gośīrṣaṃ candrakāntaḥ -ntaṃ malayāguruḥ -ru m. n.; 'white sandal-wood,' tailaparṇikaṃ; 'red,' raktacandanaṃ rañjanaṃ kucandanaṃ patrāṅgaṃ tilaparṇī kuṅkumāguru n.; 'black,' kṛṣṇacandanaṃ kṛṣṇāguru n.; 'unctuous preparation of sandal-wood used as a perfume or unguent,' candanaṃ; 'anointing or perfuming the person with it,' carcā carcikā cārcikyaṃ; 'anointed with it,' carcitaḥ -tā -taṃ.

sandarac SANDARAC

, SANDARACH, s. masīśoṣaṇacūrṇaṃ masiśoṣakacūrṇaṃ.

sand-bag SAND-BAG

, s. bālukākoṣaḥ bālukākośaḥ bālukādhāraḥ.

sand-bank SAND-BANK

, s. saikataṃ sikatāmayaṃ parepaḥ parāpaḥ pādacatvaraḥ pulinaṃ.

sanded SANDED

, p. p. bālukākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bālukāvṛtaḥ -tā -taṃ bālukāvān &c.

sanders SANDERS

, s. (Red sanders wood) tilaparṇī patrāṅgaṃ patraṅgaṃ pattaṅgaṃ rañjanaṃ raktacandanaṃ kucandanaṃ.

--(Yellow sanders) pītadruḥ m., kāleyakaḥ -kaṃ kālīyakaḥ -kaṃ haridravaḥ dārvī pacamyacā pacambacā dāruharidrā parjjanī.

sand-glass SAND-GLASS

, s. bālukāyantraṃ bālukānālī.

sands SANDS

, s. pl. sikatāḥ f. pl., saikatabhūmiḥ f., parepabhūḥ f., parāpabhūḥ f., parepabhūmiḥ f.

sandy SANDY

, a. saikataḥ -tī -taṃ sikatāmayaḥ -yī -yaṃ sikatāvān -vatī -vata (t) bālukāmayaḥ &c., sikatilaḥ -lā -laṃ bahubālukaḥ -kā -kaṃ bahusikataḥ -tā -taṃ bālukāpracuraḥ -rā -raṃ.

sane SANE

, a. prakṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ svasthaḥ &c., susthaḥ &c., amattaḥ -ttā -ttaṃ anunmattaḥ &c., avikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ avikṛtaḥ -tā -taṃ avātulaḥ &c.

sanguiferous SANGUIFEROUS

, a. raktavāhakaḥ -kā -kaṃ raktavāhī -hinī-hi(n) asṛgvahaḥ &c.

sanguification SANGUIFICATION

, s. raktotpādanaṃ raktotpattiḥ f., śoṇitotpattiḥ f., raktavardhanaṃ.

sanguinary SANGUINARY

, a. (Bloody, attended with much blood) raktamayaḥ -yī -yaṃ bahuraktaḥ -ktā -ktaṃ bahuraktapātamahitaḥ -tā -taṃ.

--(Bloody minded) raktapriyaḥ -yā -yaṃ mārātmakaḥ -kā -kaṃ jighāṃsuḥ -suḥ -su krūracetāḥ -tāḥ -taḥ (s) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ.

sanguine SANGUINE

, a. (Of ardent temperament) uṣṇaprakṛtiḥ -tiḥ -ti uṣṇasvabhāvaḥ -vā -vaṃ caṇḍaprakṛtiḥ &c., sānurāgaḥ -gā -gaṃ anurāgī &c., pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ utsukaḥ -kā -kaṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ.

--(Confident, hopeful) ativiśvāsī -sinī -si (n) ativiśvāsaśīlaḥ -lā -laṃ atyāśāvān -vatī -vat (t) atyāśānvitaḥ -tā -taṃ atyākāṃkṣī &c., suphalāpekṣī &c., sukhāpekṣī &c., sukhapratīkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhāvilābhāsaṃśayī &c., supratyāśī &c., āśābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

sanguineness SANGUINENESS

, s. atibiśvāsaḥ atyāśā atyākāṃkṣā suphalāpekṣā sukhāpekṣā sukhapratīkṣā bhāvilābhāsaṃśayaḥ supratyāśā.

sanies SANIES

, s. pūyaraktaṃ pūyaśoṇitaṃ pūyaṃ malajaṃ kṣatajaṃ. See PUS.

sanious SANIOUS

, a. pūyaraktavān -vatī -vat (t) pūyaraktasrāvī -viṇī -bi (n).

sanity SANITY

, s. svāsthyaṃ svasthatā susthatā susthitiḥ f., amattatā anunmattatā.

sAnkhya SĀNKHYA

, s. (A system of philosophy ascribed to the Muni Kapila. It asserts duality dvaitaṃ, or the co-existence of two principles in the universe, viz. spirit and matter. Its doctrines being opposed to the oneness of the Vedas led to the formation of another school called the Vedānta or Uttara-Mīmānasā system, asserting the opposite idea of unity ekatvaṃ or advaitaṃ, and shewing that the end or aim of the Vedas was to inculcate the oneness of Spirit or God) sāṃkhyaḥ sāṃkhyadarśanaṃ; 'with the commentary,' sāṃkhyakārikā.

sanskrit SANSKRIT

, s. (The classical and sacred language of the Hindūs, from which are formed all their modern dialects. The word means highly polished and artificially constructed) saṃskṛtaṃ saṃskṛtoktiḥ f., saṃskṛtabhāṣā brāhmaṇabhāṣā devabhāṣā daivabhāṣā ādibhāṣā.

sap SAP

, s. (Of plants) sāraḥ rasaḥ dravaḥ majjā majjā m. (n) niryāsaḥ nikaraḥ sattvaṃ vṛkṣasāraḥ vṛkṣarasaḥ.

[Page 709a]
to sap To SAP

, v. a. (Undermine) adhas or adhastāt khan (c. 1. khanati -nituṃ), adhobhāge gūḍhakhātaṃ kṛ adho khātvā paryas (c. 4. -asyati -situṃ) or nipat (c. 10. -pātayati -yituṃ) or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ).

sapan-wood SAPAN-WOOD

, s. raktacandanaṃ patraṅgaṃ patraṅgaṃ rañjanaṃ kucandanaṃ pattaṅgaṃ paṭṭarañjanaṃ.

sapid SAPID

, a. surasaḥ -sā -saṃ sarasaḥ &c., miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ svāduḥ -dvī -du svādurasaḥ -sā -saṃ sarasvān -svatī -svat (t) rasavān &c. See TASTEFUL.

sapidity SAPIDITY

, SAPIDNESS, s. surasatā sarasatā sārasyaṃ svādutā miṣṭatā.

sapience SAPIENCE

, s. prājñatvaṃ prajñatā vaiduṣyaṃ. See WISDOM.

sapient SAPIENT

, a. vidvān -dupī -dvat (t) prājñaḥ -jñā -jñaṃ. See WISE.

sapless SAPLESS

, a. asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ &c., nissāraḥ &c., sārahīnaḥ -nā -naṃ sāravarjitaḥ -tā -taṃ virasaḥ -sā -saṃ nirasaḥ &c., nīrasaḥ &c., rasahīnaḥ -nā -naṃ nissattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ &c., phalguḥ -lguḥ -lgu.

sapling SAPLING

, s. bālavṛkṣaḥ komalavṛkṣaḥ rasārdraḥ pelavavṛkṣaḥ bāladruḥ m.

saponaceous SAPONACEOUS

, a. meduraḥ -rā -raṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ &c.

sapor SAPOR

, s. ruciḥ f., rasaḥ svādaḥ āsvādaḥ. See TASTE.

sappan-wood SAPPAN-WOOD

, s. See SAPAN-WOOD.

sapper SAPPER

, s. khanakaḥ ākhanikaḥ suruṅgākhanakaḥ sauruṅgikaḥ. See MINER.

sapphire SAPPHIRE

, s. nīlaḥ nīlakāntaḥ nīlāśmā m. (n) indranīlaḥ tṛṇagrāhī m. (n) śitiratnaṃ śaniḥ m.

sapphirine SAPPHIRINE

, a. nīlamayaḥ -yī -yaṃ nīlaguṇakaḥ -kā -kaṃ nīlopamaḥ &c.

sappiness SAPPINESS

, s. sarasatā rasavattvaṃ rasālatā bahurasatvaṃ bahusāratvaṃ.

sappy SAPPY

, a. rasavān -vatī -vat (t) sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī -si (n) bahurasaḥ &c., rasāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ sāravān &c., bahusāravān &c., bahusāraḥ -rā -raṃ majjāvān &c., sasāraḥ -rā -raṃ sasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvavān &c., ārdraḥ -rdrā -rdraṃ.

saraswatI SARASWATĪ

, s. (The wife of the god Brahmā, or, according to some, of Dharma. She is goddess of speech and eloquence, patroness of music and the arts, and inventress of the Sanskrit language and Devanāgarī letters) sarasvatī vāgdevī vāgīśvarī vāṇī vāk f. (c) brāhmī brahmakanyakā vāṅmayī bhāratī śāradā lapitā vāgvilāsinī vāgvallī vāgvallarī. The name Sarasvatī, signifying 'flowing,' is applied to a celebrated river as well as to the goddess of speech. The river rises in the mountains N. E. of Dehli.

sarcasm SARCASM

, s. avakṣepaḥ ākṣepaḥ kṣepaḥ vyañjanā -naṃ vyaṃgyaḥ -gyaṃ vyaṃgyoktiḥ f., vakroktiḥ f., tīkṣṇavākyaṃ tīkṣṇavacanaṃ aruntudavāk f. (c) aruntudavākyaṃ vāgasiḥ f., vāgiṣuḥ m. f.

sarcastic SARCASTIC

, SARCASTICAL, a. aruntudaḥ -dā -daṃ avakṣepakaḥ -kā -kaṃ sāvakṣepaḥ -pā -paṃ sākṣepaḥ &c., savyañjanaḥ -nā -naṃ tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu.

sarcastically SARCASTICALLY

, adv. sāvakṣepaṃ sākṣepaṃ savyañjanaṃ aruntudavācā.

sarcoma SARCOMA

, s. māṃsavṛddhiḥ f., arbudaḥ adhimāṃsaṃ. See TUMOR.

sarcophagous SARCOPHAGOUS

, a. māṃsabhakṣakaḥ -kā -kaṃ māṃsabhojī &c. See CARNIVOROUS.

sarcophagus SARCOPHAGUS

, s. prastaramayaḥ śavādhāraḥ pāṣāṇamayī śavapeṭikā.

sardonic SARDONIC

, a. (Laugh) vikṛtahāsaḥ karālasmitaṃ piśācasmitaṃ.

sardonyx SARDONYX

, s. (Gem) gomedakaḥ -kaṃ śivadhātuḥ m., vaidūryyaṃ.

sarsaparilla SARSAPARILLA

, SARSA, s. gandhavalkalaṃ utkaṭaṃ.

sash SASH

, s. (Ornamental belt) śobhārthaṃ bhṛtā dukūlamayamekhalā kaṭibandhanī kaṭisūtraṃ kaṭiśṛṅkhalā parikaraḥ.

--(Of a window) vātāyanakāṣṭhaṃ vātāyanaparigataṃ kāṣṭhādi

[Page 709b]
sastra SASTRA

, s. (Sacred treatise) śāstraṃ, see SHĀSTRA.

satan SATAN

, s. (The devil) piśācaḥ, see DEMON. The Arabi word is śaitān, from which a Sanskrit word śaitānaḥ or saitānaḥ may perhaps be formed.

satanical SATANICAL

, a. śaitānasambandhī -ndhinī &c., paiśācikaḥ &c. See DEMONIACAL.

satchel SATCHEL

, s. pustakakoṣaḥ lekhyapatrakoṣaḥ. See SACHEL.

to sate To SATE

, v. a. atyantaṃ or atiśayena tṛp in caus., See To SATIATE.

sated SATED

, p. p. atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ atitarṣitaḥ -tā -taṃ atipūritaḥ &c.

satellite SATELLITE

, s. (In astronomy) upagrahaḥ candraḥ.

--(Obsequious follower) anuṣaṅgī m. (n) nityānuṣaṅgī m., nityānucārī m., pārśvaparivarttī m.

to satiate To SATIATE

, v. a. atyantaṃ or atiśayena tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ) or santṛp or paritṛp or pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or paripṝ or tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ) or santuṣ or parituṣ atitṛptiṃ or atisauhityaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ) or kṛ atituṣṭiṃ jan or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), suhitaṃ -tāṃ kṛ.

satiated SATIATED

, p. p. atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ atitarpitaḥ -tā -taṃ atipūritaḥ &c., paritṛptaḥ -ptā -ptaṃ santṛptaḥ &c., santarṣitaḥ &c., tarṣitaḥ &c., santoṣitaḥ &c., parituṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ &c., pūrṇakāmaḥ -mā -maṃ paripūrṇakāmaḥ &c., śāntakāmaḥ &c., paryāptakāmaḥ &c., pratilabdhakāmaḥ &c., suhitaḥ -tā -taṃ atituṣṭaḥ &c., atitoṣitaḥ &c.

satiety SATIETY

, s. atitṛptiḥ f., paritṛptiḥ f., tṛptiḥ f., atitarpaṇaṃ tarpaṇaṃ ātṛptiḥ f., atitṛptatā atipūrttiḥ f., atipūrṇatā paripūrttiḥ f., atituṣṭiḥ f., atituṣṭatā paritoṣaḥ parituṣṭiḥ f., sauhityaṃ suhitatā kāṃmaparyyāptiḥ f., kāmaśāntiḥ f., pūrṇakāmatvaṃ kṣudhāśāntiḥ f., vitṛṣṇatā āghrāṇaḥ.

satin SATIN

, s. (The silk) atiśobhanadukūlaṃ atiruciradukūlaṃ ślakṣṇadukūlaṃ.

satire SATIRE

, s. (Discourse or poem in which wickedness is satirized) durācāropahāsakakavitā -bhāṣaṇaṃ sāvakṣepakavitā durvṛttāvakṣepakakavitā -bhāpaṇaṃ doṣopahāsakabhāṣaṇaṃ aruntudakāvyaṃ avagītaṃ aruntudabhāṣaṇaṃ nindopākhyānaṃ.

--(Keen remark or ridicule) avakṣepaḥ upahāsaḥ vyañjanā aruntudavāk f. (c) vidūṣaṇaṃ vāgasiḥ f., see SARCASM.

satirical SATIRICAL

, a. durācāropahāsakaḥ -kā -kaṃ doṣopahāsakaḥ &c., durvṛttāvakṣepakaḥ &c., upahāsakaḥ &c., upahāsātmakaḥ &c., upahāsarūpaḥ -pā -paṃ avakṣepakaḥ &c., sāvakṣepaḥ -pā -paṃ sopahāsaḥ -sā -saṃ sākṣepaḥ &c., savyañjanaḥ -nā -naṃ avakṣepārthakaḥ &c., avagītarūpaḥ -pā -paṃ aruntudaḥ &c. See SARCASTIC.

satirically SATIRICALLY

, adv. sopahāsaṃ sāvakṣepaṃ sākṣepaṃ aruntudaṃ savyañjanaṃ.

satirist SATIRIST

, s. doṣopahāsakaḥ durācāropahāsī m. (n) doṣāvakṣepakaḥ.

to satirize To SATIRIZE

, v. a. aruntudavākyair upahas or avakṣip or avagai savyañjanaṃ or sāvakṣepaṃ or sopahāsaṃ ninda tīkṣṇavācā nind.

satirized SATIRIZED

, p. p. aruntudavākyair avakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ avagītaḥ -tā -taṃ.

satisfaction SATISFACTION

, s. (The state) tuṣṭiḥ f., tṛptiḥ f., toṣaḥ santoṣaḥ paritoṣaḥ icchātṛptiḥ f., kāmatṛptiḥ f., icchāpūrttiḥ f., icchāśāntiḥ f., kāmaśāntiḥ f., icchānivṛttiḥ f., śāntiḥ f., tuṣṭatā parituṣṭatā tṛptatā śāntatā paryyāptiḥ f., icchāparyyāptiḥ f., pūrttiḥ f., paripūrttiḥ f., sauhityaṃ suhitatā samādhānaṃ.

--(The act) tarpaṇaṃ santarpaṇaṃ toṣaṇaṃ santoṣaṇaṃ paritoṣaṇaṃ pūraṇaṃ pāraṇaṃ āpyāyanaṃ avanaṃ icchāśamanaṃ icchāśāntiḥ f., icchānivṛttiḥ f.; 'of hunger,' kṣudhāśāntiḥ f.

--(Gratification) prāṇanaṃtarpaṇaṃ anuvarttanaṃ.

--(Relief from doubt) sandehanivṛttiḥ f., saṃśayanivṛttiḥ f., sandehabhañjanaṃ sandehaharaṇaṃ.

--(Compensation) pāritoṣikaṃ, see COMPENSATION.

--(Payment) nistāraḥ śuddhiḥ f.

satisfactorily SATISFACTORILY

, adv. yathāsukhaṃ yathā tuṣṭir jāyata tathā paryyāptaṃ.

satisfactory SATISFACTORY

, a. tuṣṭijanakaḥ -kā -kaṃ tuṣṭijananaḥ -nī -naṃ tuṣṭikaraḥ -rī -ra tuṣṭidaḥ -dā -daṃ santoṣadaḥ &c., santoṣadāyakaḥ -yikā -kaṃ tṛptijanakaḥ -kā -kaṃ tṛptidaḥ &c., santoṣakaḥ -kā -kaṃ paritoṣakaḥ &c., manoharaḥ -rā -raṃ manoyogyaḥ -gyā -gyaṃ icchāpūrakaḥ -kā -kaṃ kāmapūrakaḥ &c., paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ sandehahārī &c., sandehabhañjakaḥ -kā -kaṃ saṃśayanivarttakaḥ &c.

satisfiable SATISFIABLE

, a. ātṛpyaḥ -pyā -pyaṃ santarpaṇīyaḥ -yā -yaṃ santoṣaṇīyaḥ &c.

satisfied SATISFIED

, p. p. (Having desires gratified) tuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ santuṣṭaḥ &c., parituṣṭaḥ &c., santoṣitaḥ -tā -taṃ tṛptaḥ -ptā -ptaṃ santarṣitaḥ -tā -taṃ tarṣitaḥ &c., tṛptakāmaḥ -mā -maṃ vitṛptakāmaḥ &c., pūrṇakāmaḥ &c., śāntakāmaḥ &c., nivṛttakāmaḥ &c., paryyāptakāmaḥ &c., paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ āpyāyitaḥ -tā -taṃ āptakāmaḥ -mā -maṃ suhitaḥ -tā -taṃ caritārthaḥ -rthā -rthaṃ kṛtārthaḥ &c., kṛtakṛtyaḥ -tyā -tyaṃ prītaḥ -tā -taṃ prasāditaḥ &c., aśitaḥ &c.

--(Having doubt removed) nivṛttasandehaḥ -hā -haṃ nivṛttasaṃśayaḥ -yā -yaṃ hṛtasandehaḥ -hā -haṃ gatasandehaḥ &c.; 'to be satisfied,' tṛp (c. 4. tṛpyati tarpituṃ), tuṣ (c. 4. tupyati toṣṭuṃ); 'fire cannot be satisfied with fuel,' agnir na tṛpyati kāṣṭhānāṃ.

to satisfy To SATISFY

, v. a. (Gratify desires to the full) tuṣ (c. 10. toṣayati -yituṃ), santuṣ parituṣ tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), santṛp paritṛp pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), paripṝ kāmaṃ pṝ icchāṃ pṝ or śam (c. 10. śamayati -yituṃ) or nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), tṛptiṃ or sauhityaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), tuṣṭiṃ jan or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), āpyai in caus. (-pyāyayati -yituṃ) sukh (c. 10. sukhayati -yituṃ), prī (c. 9. prīṇāti, c. 10. prīṇayati -yituṃ), hiṃv (c. 1. hiṃvati -vituṃ), prītiṃ kṛ sukhaṃ dā.

--(Free from doubt) saṃśayaṃ or sandehaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), saṃśayanivṛttiṃ kṛ saṃśayachedaṃ kṛ saṃśayakhaṇḍanaṃ kṛ.

satisfying SATISFYING

, part. or a. tuṣṭidaḥ -dā -daṃ -tuṣṭijanakaḥ -kā -kaṃ tuṣṭikaraḥ -rī -raṃ tṛptikaraḥ -rī -raṃ tṛptijanakaḥ &c., santarpakaḥ &c., santoṣakaḥ &c., āpyāyanaśīlaḥ &c.

sative SATIVE

, s. udyānajaḥ -jā -jaṃ udyānaropitaḥ -tā -taṃ kṣetrajaḥ -jā -jaṃ.

satlaj SATLAJ

, s. (River) śatadruḥ f., śitadruḥ f., śutudriḥ f.

satrap SATRAP

, s. chatrapaḥ chatrapatiḥ m., maṇḍalādhyakṣaḥ maṇḍalādhipatiḥ m.

to saturate To SATURATE

, v. a. atiśayena or atyantaṃ sic (c. 6. siñcati sektuṃ) or niṣic or āsic atiśayena or atyantaṃ klid (c. 10. kledayati -yituṃ) or pariklid atyantaṃ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ) or paripṝ.

saturated SATURATED

, p. p. atisiktaḥ -ktā -ktaṃ atipūritaḥ -tā -taṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

saturation SATURATION

, s. atiśayasekaḥ atisecanaṃ atikledanaṃ atipūraṇaṃ.

saturday SATURDAY

, s. śanivāraḥ śanivāsaraḥ mandavāraḥ mandavāsaraḥ kṛtāntaḥ.

saturn SATURN

, s. (The planet, variously fabled as the son of Revatī and Balarāma, or of Chhāyā and the sun. His influence is considered to be malignant and inauspicious) śaniḥ m., śauriḥ m., sauraḥ sauriḥ m., revatībhavaḥ chāyāsutaḥ chāyātanayaḥ chāyātmajaḥ brahmaṇyaḥ brāhmaṇyaḥ pātaṅgiḥ m.

--(The evil-eyed one) krūradūk m. (ś) krūralocanaḥ.

--(The slow-goer) śanaiścaraḥ mandaḥ paṅguḥ m.

--(Lord of the planets) grahanāyakaḥ.

--(Lord of seven lights or satellites) saptāṃśupuṅgavaḥ saptārccīḥ m. (s) saptārcciḥ. Other names are kroḍaḥ āraḥ.

saturnalia SATURNALIA

, s. pl. (Spring festival of the Hindus) holikā holī holākā dolayātrā dolotsavaḥ.

saturnian SATURNIAN

, a. satyayugasambandhī -ndhinī &c., satyayugaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 710b]
saturnine SATURNINE

, a. mandaḥ -ndā -ndaṃ pandaprakṛtiḥ -tiḥ -ti jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍasvabhāvaḥ -vā -vaṃ śītaḥ -tā -taṃ śītaprakṛtiḥ -tiḥ -ti.

satyr SATYR

, s. vanecaraḥ vanacārī m. (n) araṇyacaraḥ vanadevatā araṇyadevatā.

sauce SAUCE

, s. vyañjanaṃ upaskaraḥ sūpaḥ temanaṃ miṣṭānnaṃ niṣṭhānaṃ prahitaṃ pradigdhaḥ lālasīkaṃ upakaraṇaṃ ghaṇṭaḥ picchilaḥ; 'fish-sauce,' pākamatsyaḥ mīnāmbīṇaḥ.

sauce-pan SAUCE-PAN

, s. piṭharaḥ ukhā piṣṭapacanaṃ piṣṭapācakaṃ kanduḥ m. f., kandūḥ m. f., kholakaḥ pākaḥ.

saucer SAUCER

, s. śālājiraḥ -raṃ vaidalaṃ pātrādhāraḥ śarāvaḥ puṭakaḥ pātraṃ.

saucily SAUCILY

, adv. avinayena dhṛṣṭavat pragalbhaṃ saprāgalbhyaṃ. See IMPUDENTLY.

sauciness SAUCINESS

, s. avinayaḥ avinītatā dhṛṣṭatā pragalbhatā prāgalbhyaṃ āpalyaṃ capalatā vākpāruṣyaṃ paruṣavacanaṃ pāruṣpaṃ duruktiḥ f., duruttaraṃ dhṛṣṭhatā uttaradāyakatā.

saucy SAUCY

, a. avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ capalaḥ -lā -laṃ uttaradāyakaḥ -yikā -kaṃ uttaradāyī -yinī -yi (n).

to saunter To SAUNTER

, v. n. alasavat or ālasyena mandaṃ manda parikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ) or śanaiḥ śanaiḥ paribhram (c. 4. -bhrāmyati -bhramituṃ) or mandaṃ mandaṃ vraj.

sauntering SAUNTERING

, s. alasaparikramaḥ ālasyana parikramaṇaṃ mandaparikrasaṇaṃ.

sausage SAUSAGE

, s. chinnamāṃsavyañjanādigarbhaṃ jantupurītat.

savage SAVAGE

, a. (Uncivilized) aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśikṣitaḥ -tā -taṃ vidyācārahīnaḥ -nā -naṃ durācāraḥ -rā -raṃ nirācāraḥ &c., anācārī -riṇī -ri (n) vidyācāraśūnyaḥ -nyā -nyaṃ śikṣāhīnaḥ &c., śikṣārahitaḥ -tā -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ ācārahīnaḥ &c., ācāraśūnyaḥ &c.

--(Cruel, ferocious) krūraḥ -rā -raṃ krūrakarmmaśālī &c., krūrācāraḥ &c., niṣṭhuraḥ -rā -raṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ raudraḥ -drī -draṃ rauravaḥ -vī -vaṃ, see FEROCIOUS, INHUMAN.

--(As a beast) śauvāpadaḥ -dī -daṃ śvāpadaḥ -dī -daṃ.

--(Wild, pertaining to the forest) āraṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ araṇyajaḥ -jā -jaṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ vanacarasambandhī &c.

--(Pertaining to barbarians) mlecchīyaḥ -yā -yaṃ mlecchasambandhī &c., mleccha in comp.

savage SAVAGE

, s. (Uncivilized person) aśiṣṭajanaḥ aśikṣitajanaḥ asabhyajanaḥ barbaraḥ.

--(A foreigner or one of a barbarous tribe, not speaking Sanskrit and not subject to Hindū institutions) mlecchaḥ mlecchajātiḥ m., kirātaḥ pulindaḥ śavaraḥ yavanaḥ bhillaḥ kṣudhunaḥ.

--(Cruel person, brute) rākṣasaḥ daityaḥ krūrajanaḥ krūrakarmmā m. (n) aghorakarmmā m., puruṣapaśuḥ n.

savagely SAVAGELY

, adv. aśiṣṭavat kirātavat rākṣasavat atikrūraṃ atiniṣṭuraṃ.

savageness SAVAGENESS

, s. aśiṣṭatā śikṣāhīnatā vidyācārahīnatā durācāratā -tvaṃ anācāratā -tvaṃ asabhyatā śikṣābhāvaḥ krūratā krauryyaṃ niṣṭuratā nirdayatā dāruṇatā dāruṇyaṃ raudratā ugratā pāruṣyaṃ.

savant SAVANT

, s. guṇagrāhakaḥ guṇajñaḥ paṇḍitaḥ vidvān m. (s) rasajñaḥ marmmajñaḥ jñānī m. (n) abhijñaḥ vidyāsampannaḥ.

to save To SAVE

, v. a. (Preserve from injury) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ parirakṣ saṃrakṣ pratirakṣ trai (c. 1. trāyate -ti -trātuṃ), paritrai santrai pāl gup tṝ in caus., santṝ in caus., av paryāp in des., rakṣaṇaṃ kṛ rakṣāṃ kṛ, see To PRESERVE; 'save me,' āhi māṃ trāyasva māṃ māmava trāhi trāhi.

--(Deliver) uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), samuddhṛ muc mokṣ nistṝ in caus. (-tārayati -yituṃ) santa trai paritrai.

--(In theology) trai uddhṛ tṝ in caus., pāpāda nuc.

--(Not to lose or spend) na kṣi na vyayīkṛ avyayīkṛ na nakṣ in caus. yathā na kṣīyate or yathā na vyayīkriyate tathā kṛ.

--(Lay by) rakṣ nidhā saṃci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), sañcayaṃ kṛ saṃgrah saṃgrahaṃ kṛ.

--(Prevent) nivṛ vṛ rudh nivṛt in caus.

save SAVE

. (Except) varjjayitvā muktvā avachidya, see EXCEPT, EXCEPTED.

saved SAVED

, p. p. (Preserved) rakṣitaḥ -tā -taṃ trātaḥ -tā -taṃ trāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tāritaḥ -tā -taṃ santāritaḥ &c., avitaḥ &c.

--(Delivered) muktaḥ -ktā -ktaṃ mocitaḥ -tā -taṃ mokṣitaḥ &c., uddhṛtaḥ &c., nistāritaḥ &c.

--(In theology) trātaḥ -tā -taṃ tāritaḥ &c., kṛtaniṣkṛtiḥ -tiḥ -ti; 'not saved,' akṛtaniṣkṛtiḥ &c.

--(Not spent, laid by) avyayitaḥ -tā -taṃ avyayīkṛtaḥ &c., rakṣitaḥ &c., sañcitaḥ &c.

--(Prevented) nivāritaḥ -tā -taṃ.

--(Left) śiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avaśiṣṭaḥ &c.; 'those that were saved out of the slain,' hataśeṣāḥ m. pl., hataśiṣṭāḥ m. pl.

saving SAVING

, s. (The act) rakṣaṇaṃ avyayaḥ sampādanaṃ upārjanaṃ -nā arjanaṃ sambayaḥ labdhiḥ.

--(Something saved) rakṣitāṃśaḥ avyayitāṃśaḥ rakṣitadhanaṃ avyayitadhanaṃ sañcitāṃśaḥ sañcitadhanaṃ upārjitāṃśaḥ.

--(Desire of saving life) prāṇaparīpsā.

saving SAVING

, part. or a. (Frugal) avyayaśīlaḥ -lā -laṃ alyavyayī -yinī -yi (n) svalyavyayaḥ -yā -yaṃ parinitavyayaḥ &c.

--(Securing everlasting salvation) trāṇasādhakaḥ -dhikā -kaṃ muktisādhakaḥ &c., mokṣasādhakaḥ &c., uddhārasādhakaḥ &c., paramagatisādhakaḥ &c., sadgatisādhakaḥ &c.

--(Excepting) varjjayitvā.

saviour SAVIOUR

, s. trātā m. (tṛ) paritrātā m., uddhārakaḥ uddharttā m. (rttṛ) tārakaḥ tāraṇakarttā m., nistārakaḥ trāyakaḥ muktidātā m.; 'of the world,' jagaduddhārakaḥ jagannātā m.

savor SAVOR

, SAVOUR, s. (Odor) gandhaḥ vāsaḥ; 'sweet savor,' sugandhaḥ sugandhiḥ m., suvāsaḥ saurabhyaṃ; 'ill savor,' durgandhaḥ daurgandhiḥ m., kutsitagandhaḥ.

--(Taste) rasaḥ svādaḥ ruciḥ f., lāvaṇyaṃ lavaṇatvaṃ.

to savor To SAVOR

, v. n. (Have a smell or flavor) sagandhībhū gandhaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū sarasībhū rasayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

--(Appear a little like) īṣatsadṛśaḥ -śī -śaṃ bhū īṣatsadṛśaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū or pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ).

savoriness SAVORINESS

, s. surasatā -tvaṃ saurasyaṃ sarasatā svādutā miṣṭatā -tvaṃ.

savory SAVORY

, a. (Pleasing to the taste) surasaḥ -sā -saṃ rasikaḥ -kī -kaṃ sarasaḥ &c., rasī -sinī -si (n) rasavān -vatī -vat (t) svāduḥ -dbī -du miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ rucikaraḥ -rā -raṃ; 'savory food,' miṣṭānnaṃ svādvannaṃ.

--(To the smell) sugandhīḥ ndhinī &c., surabhiḥ -bhiḥ -bhi.

saw SAW

, s. (The instrument) karapatraṃ krakacaḥ krakaraḥ patradārakaḥ śāṇaḥ vātarāyaṇaḥ tālāṅkaḥ karttanī.

to saw To SAW

, v. a. karapatreṇa or krakacena yaṭ (c. 10. pāṭhayati -yituṃ) or chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or bhid or vibhid or vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ) or vidal (c. 10. -dalayati -yituṃ) or dvikhaṇḍīkṛ śāṇagharṣaṇena vidṝ; 'he sawed the wood,' karayatreṇa kāṣṭham apāṭayat.

saw-dust SAW-DUST

, s. vidīrṇakāṣṭhacūrṇaṃ kāṣṭhavidalaṃ kāṣṭhatharṣaṇajakṣodaḥ.

sawed SAWED

, p. p. karapatravidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ karapatrachinnaḥ -nnā -nnaṃ krakacabhinnaḥ -nnā nnaṃ karapatravidāryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ karapatrapāṭitaḥ -tā -taṃ karapatravidāritaḥ -tā -taṃ karapatragharṣitaḥ &c.

sawing SAWING

, s. karapatreṇa vidāraṇaṃ or viṣāṭanaṃ or vicchedaḥ śāṇagharṣaṇaṃ.

saw-pit SAW-PIT

, s. kāṣṭhapāṭanagarttaḥ kāṣṭhavidāraṇagarttaḥ kāṣṭhadāraṇayogyo garttaḥ.

sawyer SAWYER

, s. krākacikaḥ kāṣṭhapāṭanajīvā m. (n) kāṣṭhavidārakaḥ.

to say To SAY

, v. a. (Speak, utter) vad (c. 1. vadati -dituṃ), brū (c. 2. bravīti vaktuṃ 2 pret. āha), vac (c. 2. vakti -ktuṃ), bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ), gad (c. 1. gadati -dituṃ), nigad bhaṇ (c. 1. bhaṇati -ṇituṃ), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ samudāhṛ uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), samudīra īr ālap (c. 1. -lapati -pituṃ), jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), saṃjalp upajalp mantr (c. 10. mantrayati -yituṃ), abhidhā vākyaṃ vad vākyaṃ brū; āha the irregular 2. pret, of brū is used for 'he says' or 'he said.'

--(Declare) kath (c. 10. kathayati -yituṃ), pravad samāvad pravac ākhyā.

--(Rehearse) anuvad, see To RECITE.

--(That is to say) arthatas vastutas.

saying SAYING

, SAY, s. uktiḥ f., vākyaṃ uktaṃ vacanaṃ vāk f. (c) bhāṣaṇaṃ bhāṣitaṃ lapitaṃ bhaṇitaṃ vacas n., abhidhā abhidhānaṃ ākhyānaṃ kathanaṃ vādaḥ pravādaḥ pravacanaṃ; 'popular saying,' lokapravādaḥ janavādaḥ lokavākyaṃ lokoktiḥ f.

saying SAYING

, part. vadan -dantī -dat (t) bhāṣan &c., bhāṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. The particle iti, meaning 'so, thus,' is often placed at the end of a speech or quotation, either with or without the participle, which implies 'saying,' as ityuktvā ityabhidhāya or simply iti.

scab SCAB

, s. kacchūḥ f., kacchuḥ f., śuṣkavraṇaḥ sidhma n. (n) sidhmaṃ pāmā f., pāma n. (n) kaṇḍūḥ f., kaṇḍuḥ kharjjūḥ f., khasaḥ pāthis n., kilāsaḥ tvakpuṣpaṃ -ṣpikā vicarcikā.

--(Low fellow) adhamācāraḥ adhanavṛttiḥ m.

scabbard SCABBARD

, s. koṣaḥ kośaḥ khaṅgakoṣaḥ asikoṣaḥ khaṅgapidhānaṃ khaṅgādhāraḥ asyādhāraḥ ṭaṅkaḥ druṇahaḥ parivāraḥ pratyākāraḥ.

scabbiness SCABBINESS

, s. kacchuratā sidhmalatā -tvaṃ pāmanatā sidhmavattvaṃ.

scabby SCABBY

, a. kacchuraḥ -rā -raṃ sidhmalaḥ -lā -laṃ sidhmavān -vatī -vat (t) pāmanaḥ -nā -naṃ kaṇḍūlaḥ -lā -laṃ kacchurogī -giṇī &c.

scaffold SCAFFOLD

, SCAFFOLDING, s. mañcaḥ mañcakaḥ indrakoṣaḥ karṇavaṃśaḥ tārāṅgaṇaṃ.

--(For spectators) prekṣāmañcaḥ -ñcakaḥ prekṣāgāraṃ mañcaḥ.

--(For the execution of a criminal) madhanañcaḥ dhātamañcaḥ badhyathātamambaḥ badhasthānaṃ ghātasthānaṃ.

to scald To SCALD

, v. a. atitaptajalena dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), sutaptajalena dah taptajalasamparkeṇa dah sutaptajalasekena dah.

scald SCALD

, s. atitaptajalakṛtaṃ kṣataṃ taptajalajakṣataṃ taptajalasamparkajo dāhaḥ.

scalded SCALDED

, p. p. atitaptajalasamparkeṇa dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ taptajaladagdhaḥ &c., taptaḥ -ptā -ptaṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ.

scalding SCALDING

, part. atidāhakaḥ -kā -kaṃ atitāpakaḥ &c., jbalan -lantī -lat (t).

scale SCALE

, s. (Balance, pair of scales) tulā tulāyantraṃ māpanayantraṃ māpanadaṇḍaḥ māpanaḥ dhaṭaḥ padārthamāpanārthaṃ tulāyantraṃ; 'goldsmith's scales,' eṣaṇī -ṇikā nārācī -cikā.

--(The cup or dish of a balance) dhaṭaḥ tulādhaṭaḥ.

--(Sign of the balance), see LIBRA.

--(Of a fish) śalkaṃ śalkalaṃ valkaṃ matsyavalkaṃ mīnavalkaṃ valkalaṃ śakalaṃ.

--(Of an animal) kavacaḥ.

--(Thin plate or crust) phalakaḥ -kaṃ śalkaṃ śakalaṃ valkaṃ patraṃ paṭalaṃ.

--(Ladder) sopānaṃ sopānapaddhatiḥ f., niḥśreṇī.

--(Regular gradation or series) śreṇī -ṇiḥ f., średhī kramaḥ anukramaḥ paṃktiḥ f., āvalī paryyāyaḥ; 'on a small scale,' alpaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(In music) grāmaḥ rāgaḥ varṇaḥ, see GAMUT, MODE.

to scale To SCALE

, v. a. (Climb) āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), adhiruh avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ), adhikram.

--(The walls of a fortress, &c.) laṃgh (c. 10. laṃghayati -yituṃ), abhilaṃgh ullaṃgh avaskanda laṃghanaṃ kṛ durgalaṃghanaṃ kṛ.

--(Strip of scales) valka (nom. valkayati -yituṃ), valkaṃ or valkalaṃ hṛ or nirhṛ or niṣkṛṣ nirvalkalīkṛ.

to scale To SCALE

, v. n. (Come off in scales) nirvalkalībhū śakalībhū.

scaled SCALED

, p. p. laṃghitaḥ -tā -taṃ ullaṃghitaḥ &c., avaskanditaḥ -tā -taṃ.

scalene SCALENE

, a. (Triangle) viṣamatribhujaḥ viṣamatrikoṇaṃ asamatribhujaḥ

scall SCALL

, s. kacchūḥ f., sighma n. (n) śuṣkavraṇaḥ. See SCAB.

scallop SCALLOP

, v. a. (Shell-fish) kambuḥ m., kambubhedaḥ.

to scallop To SCALLOP

, v. a. kamburūpeṇa chedāṅkitaṃ -tāṃ kṛ ūrmyākārachedāṅkitaṃ -tāṃ kṛ khaṇḍamaṇḍalarūpachedāṅkitaṃ -tāṃ kṛ arddhamaṇḍalarūpacihnair vastrāntaṃ parichid.

scalp SCALP

, s. mastakāgratvak f. (c) mastakāgracarmma n. (n) śirogratvak f., śirosthitvak f., śirogracarmma n., śirosthicarmma n., mastakāsthicarmma n.

to scalp To SCALP

, v. a. mastakāgratvacam avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), mastakāgracarmma avakṛt or utkṛt or niṣkṛt śirosthicarmma niṣkṛṣ or nirhṛ or hṛ.

scalped SCALPED

, p. p. hṛtamastakatvak m. f. n. (c) hṛtamastakacarmmā -rmmā -rmma (n).

scaly SCALY

, a. saśalkaḥ -lkā -lkaṃ savalkaḥ &c., valkavān -vatī vat (t) valkamayaḥ -yī -yaṃ valkarūpaḥ -pā -paṃ valkī -lkinī -lki (n) valkalī &c., śalkī &c., śalkalī &c., śakalī &c., valkāvṛtaḥ -tā -taṃ śalkāvṛtaḥ &c.

scamp SCAMP

, s. adhamācāraḥ durācāraḥ durvṛttaḥ duṣṭajanaḥ jālmaḥ dhūrttaḥ khalaḥ.

to scamper To SCAMPER

, v. n. satvaraṃ or tvaritaṃ dhāv (c. 1. dhāvati -vituṃ) or dru or cal.

to scan To SCAN

, v. a. (Scrutinize) sūkṣmaṃ nirīkṣ or parīkṣ or vīkṣ sūkṣmaṃ dṛś or nirūp sūkṣmaṃ jñā in des.

--(Count the feet of verse) chandomātrāṃ gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ), chandomātrāgaṇanaṃ kṛ.

scandal SCANDAL

, s. (Reproachful aspersion or calumny) apavādaḥ parivādaḥ piśunavākyaṃ piśunavacanaṃ piśunakathā paiśunyaṃ asūyā abhyasūyā asūyakakathā abhyasūyakakathā vigarhyakathā vigānaṃ vāgdoṣaḥ.

--(Gossiping rumor) janaravaḥ lokapravādaḥ lokaravaḥ lokavādaḥ.

--(Cause of reproach, disgrace) kalaṅkaḥ kalaṅkakāraṇaṃ akīrttikāraṇaṃ apamānakāraṇaṃ apamānahetuḥ m., vacanīyatā.

--(Cause of stumbling, impediment) skhalanahetuḥ m., skhalitakāraṇaṃ bādhā vighnaḥ vyāghātaḥ.

to scandalize To SCANDALIZE

, v. a. bībhatsaṃ or aruciṃ or asantoṣaṃ jan or kṛ vaikṛtyaṃ jan garhāṃ jan kutsāṃ jan vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), vyathāṃ jan or kṛ kleśaṃ dā bādhāṃ kṛ bādh vipriyaṃ kṛ vyalīkaṃ kṛ.

scandalized SCANDALIZED

, p. p. jātabībhatsaḥ -tsā -tsaṃ jātabādhaḥ -dhā -dhaṃ vyathitaḥ &c.

scandalous SCANDALOUS

, a. (Disgraceful) kalaṅkakaraḥ -rī -raṃ akīrttikaraḥ &c., kukīrttikaraḥ &c., kukhyātijanakaḥ &c., lajjākaraḥ &c., garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ garhitaḥ -tā -taṃ apayaśaskaraḥ &c., apayaśojanakaḥ &c., yaśonāśakaḥ &c., yaśoghnaḥ -ghnī -ghnaṃ apamānajanakaḥ &c.

--(Offensive, causing disgust, &c.) bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ bībhatsakaraḥ -rī -raṃ ghṛṇotpādakaḥ &c., kutsitaḥ -tā -taṃ.

--(Defamatory) apavādakaḥ -kā -kaṃ asūyakaḥ &c., asūkaḥ &c., abhyasūyakaḥ &c.

scandalously SCANDALOUSLY

, adv. garhaṇīyaṃ garhyaṃ kutsitaṃ garhyaprakāreṇa kutsitaprakāreṇa yathā bībhatso jāyate tathāprakāreṇa.

scandalousness SCANDALOUSNESS

, s. garhyatā garhaṇīyatā bībhatsajanakatā ghṛṇājanakatā.

scanned SCANNED

, p. p. sūkṣmaṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ or nirīkṣitaḥ &c. or parīkṣitaḥ &c.

scansion SCANSION

, s. chandomātrāgaṇanaṃ ślokamātrāgaṇanaṃ chandomātrāparīkṣā.

scant SCANT

, To SCANT, see SCANTY, To STINT, LIMIT.

scantily SCANTILY

, adv. avistīrṇaṃ avistāreṇa abāhulyena avipulaṃ apracuraṃ aprācuryyeṇa aparyyāptaṃ vikalaṃ abahu alpamātraṃ svalpaṃ.

scantiness SCANTINESS

, s. avistīrṇatā avistṛtiḥ f., abāhulyaṃ avipulatā avaipulyaṃ apracuratā aprācaryyaṃ abahatvaṃ alpatā svalpatā kṣadratā apṛthutā sambādhatā nyūnatā.

scanty SCANTY

, a. (Narrow) avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avistṛtaḥ -tā -taṃ saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sambādha in comp., apṛthuḥ &c., tanuḥ &c.

--(Small, not full) alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ &c., kṣudraḥ -drā -draṃ avipulaḥ -lā -laṃ abahulaḥ &c., apracuraḥ -rā -raṃ abhūyiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vikalaḥ -lā -laṃ nyūnaḥ -nā -naṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ luptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Niggardly) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

scapula SCAPULA

, s. skandhaḥ bhujaśiras n., aṃśaḥ aṃsaḥ bāhumūlaṃ phalakaḥ.

scapular SCAPULAR

, a. skandhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) skandhaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

scar SCAR

, s. (Mark of a wound) kṣatacihnaṃ vraṇacihnaṃ vraṇaḥ -ṇaṃ śuṣkavraṇaṃ śuṣkakṣataṃ kṣataṃ kiṇaḥ -ṇaṃ khārī kṣatāṅkaḥ vraṇāṅkaḥ.

--(Any mark) cihnaṃ aṅkaḥ.

to scar To SCAR

, v. a. kṣatena or vraṇena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), kṣatacihnitaṃ -tāṃ kṛ.

scaramouch SCARAMOUCH

, s. bhaṇḍaḥ vaihāsikaḥ. See BUFFOON.

scarce SCARCE

, a. (Rare) viralaḥ -lā -laṃ viralāgataḥ -tā -taṃ durlabhaḥ -bhā -bhaṃ durlabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ duṣprāpaḥ -pā -paṃ duṣprāpyaḥ -pyā -pyaṃ aprāpyaḥ &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ, see RARE.

--(Small in quantity, deficient) abahulaḥ -lā -laṃ apracuraḥ -rā -raṃ apuṣkalaḥ -lā -laṃ avipulaḥ &c., alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ &c.

scarcely SCARCELY

, SCARCE, adv. kaṣṭena kṛcchreṇa sakṛcchraṃ duḥkhena saduḥkhaṃ kaṣṭaṃ sakaṣṭaṃ āyāsena kaṭhinaṃ kāṭhinyena sakāṭhinyaṃ dur or duḥkha prefixed; 'scarcely to be found,' durlabhyaḥ &c., duḥkhaprāpyaḥ &c.

scarcity SCARCITY

, SCARCENESS, s. (Rareness) viralatā -tvaṃ vairalyaṃ durlabhatā daurlabhyaṃ durlabhyatā duṣprāpatvaṃ duṣprāpyatā aprasiddhatā asādhāraṇatā asādhāraṇyaṃ kvācitkatā.

--(Smallness of quantity, deficiency) abāhulyaṃ abahutvaṃ aprācuryyaṃ apracuratā apuṣkalatā avipulatā alpatā -tvaṃ svalyatā nyūnatā.

--(Time of scarcity) durbhikṣaṃ duṣkālaḥ anākālaṃ prayāmaḥ nīvākaḥ mahārghatā.

to scare To SCARE

, v. a. tras (c. 10. trāsayati -yituṃ), saṃtras vitras bhī in caus. (bhāyayati -yituṃ bhīṣayati -yituṃ) udvij (c. 10. -vejayati -yituṃ), trāsaṃ kṛ bhayahetudarśanena vidru (c. 10. -drāvayati -yituṃ), bhayapradarśanena dru.

scare-crow SCARE-CROW

, s. kākatrāsakamūrttiḥ f., kākāditrāsakavastu n., kākāditrāsanārthaṃ kṣetrasthāpitaṃ bhayānakavastu or bhayaṅkaravastu n., pakṣitrāsakamūrttiḥ f., bhayahetuḥ m., bhayapradarśanaṃ.

scared SCARED

, p. p. trāsitaḥ -tā -taṃ vitrastaḥ -stā -staṃ trastaḥ &c., bhītaḥ -tā -taṃ.

scarf SCARF

, s. cailaṃ aṅgavastraṃ upavastraṃ uttarīyaṃ sicayaḥ adhikāṅgaṃ.

scarf-skin SCARF-SKIN

, s. vāhyatvak f. (c) vahistvak f., vāhyacarmma n. (n) avabhāsinī.

scarification SCARIFICATION

, s. tvakchedaḥ -danaṃ tvaglikhanaṃ tvagullikhanaṃ likhanaṃ ullikhanaṃ prollekhanaṃ raktamokṣaṇārthaṃ tvakchedanaṃ or carmmachedanaṃ.

scarificator SCARIFICATOR

, SCARIFIER, s. tvakchedakaḥ tvagullekhakaḥ tvakchedanayantraṃ.

scarifed SCARIFED

, p. p. likhitaḥ -tā -taṃ ullikhitaḥ &c., chinnatvak m. f. n., ullikhitatvak.

to scarify To SCARIFY

, v. a. tvacaṃ or carmma likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or ullikha or prollikh or pralikh or ṣilikh tvacaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or vichid.

scar-less SCAR-LESS

, a. nivraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirvraṇaḥ &c., vraṇahīnaḥ -nā -naṃ avraṇaḥ &c.

scarlet SCARLET

, a. suraktaḥ -ktā -ktaṃ raktaḥ &c., śoṇitaḥ &c., sindūravarṇaḥ &c.

scarlet-fever SCARLET-FEVER

, SCARLATINA, s. udarddhaḥ udardhaḥ.

scate SCATE

, s. (Fish) śaṅkuciḥ m. -cī f., śāṅkuciḥ -cī śaṅkuḥ m., śaṅkocaḥ saṅkobaḥ.

to scath To SCATH

, v. a. kṣataṃ kṛ kṣatiṃ kṛ kṣaṇ ard hiṃs. See To HURT, DAMAGE.

[Page 713a]
scathed SCATHED

, p. p. kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ &c., vikṣataḥ &c. arditaḥ &c.

scathless SCATHLESS

, a. akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c., kṣatahīnaḥ -nā -naṃ avikṣataḥ &c., akṣitaḥ &c., ahiṃsitaḥ &c., ajātakṣataḥ -tā -taṃ ajātāṣakāraḥ -rā -raṃ.

to scatter To SCATTER

, v. a. kṝ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ), vikṝ prakṝ ākṝ avakṝ itastato or bahudhā vikṝ or vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), bahudhā kṣip or vyas (c. 4. -asyati -situṃ), vinirghū (c. 5. -dhūnoti -dhavituṃ), vidhū vidru (c. 10. -drāvayati -yituṃ), vidhmā. See To DISPERSE, DISSIPATE.

to scatter To SCATTER

, v. n. vikṝ in pass. (-kīryyate) kṝ in pass., bahudhā gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or vigam vikṣip in pass. (-kṣipyate).

scattered SCATTERED

, a. vikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ &c., avakīrṇaḥ &c., prakīrṇaḥ &c., kīrṇaḥ &c., vikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vyastaḥ -stā -staṃ suvyastaḥ &c., udastaḥ &c., bahudhā kṣiptaḥ &c., bahudhāgataḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ &c., prasāritaḥ &c., vidhūtaḥ -tā -taṃ vinirdhūtaḥ &c., khaṇḍitaḥ &c., asaṃhataḥ -tā taṃ; 'having scattered,' vikīryya; 'being scattered,' kīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avakīryyamāṇaḥ &c., vikīryyamāṇaḥ &c.

scattering SCATTERING

, s. kiraṇaṃ vikiraṇaṃ avakiraṇaṃ kīrṇiḥ f., vikīrṇiḥ f., vikiraḥ vikṣepaḥ -paṇaṃ visāraṇaṃ bahudhā kṣepaḥ bahudhāgamanaṃ.

scattering SCATTERING

, part. vikiran -rantī -rat (t) vikiraṇakārī -riṇī -ri (n).

scavenger SCAVENGER

, s. avaskarakaḥ malāpakarṣī m., malākarṣī m. (n) khalapūḥ m., mārgaśodhakaḥ mārgasammārjakaḥ.

scene SCENE

, s. (Stage) raṅgaḥ raṅgabhūmiḥ f., raṅgaśālā; 'back of the scenes,' nepathyaṃ; 'behind the scenes,' nepathye.

--(Curtain or hanging of a theatre) apaṭī.

--(Division of an act) praveśaḥ pātrapraveśaḥ aṅkaparicchedaḥ; 'introductory scene,' praveśakaḥ.

--(Place represented) bhūmiḥ f., sthalaṃ -lī sthānākāraḥ sthānapratirūpaṃ bhūmipratirūpaṃ.

--(Place where any thing is represented) raṅgaḥ bhūmiḥ f.

--(Painting representing scenery) citragatā gṛhavṛkṣādiracanā varṇagatā dṛkpātaviṣayaracanā.

--(Assemblage of objects seen at one view) dṛkpātaviṣayaḥ dṛkpathagocaraviṣayāḥ m. pl., dṛṣṭipātaviṣayaḥ.

scenery SCENERY

, s. (Appearance of various natural objects as seen together) jalatṛṇavṛkṣādisaṃsthā parvvatavṛkṣādisaṃsthā jalaparvvatavṛkṣādiracanā dṛṣṭipātaviṣayaracanā dṛkpātaviṣayasaṃsthā dṛkpathagocarajalaparvvatavṛkṣādi.

--(Of a theatre) raṅgabhūmau or raṅgaśālāyāṃ gṛhavṛkṣādiracanā citragatā or varṇagatā gṛhavṛkṣādiracanā.

scenic SCENIC

, SCENICAL, a. nāṭakīyaḥ -yā -yaṃ abhinayaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

scent SCENT

, s. (Odor, smell) gandhaḥ vāsaḥ sweet scent,' sugandhaḥ suvāsaḥ āmodaḥ modaḥ vāsaḥ parimalaḥ dhūpaḥ saurabhyaṃ surabhigandhaḥ, 'a scent spreading far,' samākarṣī m. (n) nirhārī m.; 'made up scent,' kṛtrimadhūpaḥ -pakaḥ vṛkadhūpaḥ vakadhūpaḥ.

--(Power of smelling) ghrāṇaśaktiḥ f., ghrāṇendriyaṃ ghrāṇaṃ; 'having a quick scent,' śīghraghrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tīkṣṇaghrāṇaḥ &c., śīghracetanaḥ -nā -naṃ.

to scent To SCENT

, v. a. (Smell) ghrā āghrā upaghrā upāghrā.

--(Perfume) vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), surabhīkṛ bhū in caus., ghūp sugandhīkṛ, see To PERFUME.

scented SCENTED

, p. p. (Smelt) ghrātaḥ -tā -taṃ āghrātaḥ &c., ghrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. (Perfumed) vāsitaḥ -tā -taṃ suvāsitaḥ &c., anuvāsitaḥ &c., surabhitaḥ -tā -taṃ surabhīkṛtaḥ &c., surabhiḥ -bhiḥ -bhi surabhigandhiḥ -ndhiḥ -ndhi sugandhī -ndhinī -ndhi (n) gandhī &c., sugandhavān -vatī -vat (t) gandhavān &c., āmoditaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ &c., parimalitaḥ &c., see PERFUMED.

[Page 713b]
scentless SCENTLESS

, a. nirgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ agandhaḥ &c., gandhahīnaḥ -nā -naṃ.

sceptic SCEPTIC

, s. aviśvāsī m. (n) haitukaḥ sandigdhamatiḥ m., saṃśayātmā m. (n) cārvākaḥ apratyayī m., saṃśayakārī m., yaktibalena sarvvatra saṃśayakārī m.

sceptical SCEPTICAL

, a. aviśvāsī -sinī -si (n) apratyayī &c., saṃśayāluḥ -luḥ -lu saṃśayātmā -tmā -tma (n) sandigdhamatiḥ -tiḥ -ti sandigdhamānasaḥ -sā -saṃ saṃśayānaḥ -nā -naṃ saṃśayāpannaḥ -nnā -nnaṃ saṃśayāpannamānasaḥ -sā -saṃ. See INFIDEL.

scepticism SCEPTICISM

, s. aviśvāsaḥ saṃśayaḥ sandigdhamatitvaṃ, see INFIDELITY.

sceptre SCEPTRE

, SCEPTER, s. rājadaṇḍaḥ -ṇḍaṃ rājavetraṃ rājayaṣṭiḥ m., śāstiḥ f.

--(Royal authority or office) rājādhikāraḥ chatrasiṃhāsanaṃ.

sceptred SCEPTRED

, SCEPTERED, a. rājadaṇḍadhārī -riṇī -ri (n) daṇḍī -ṇḍinī &c.

schedule SCHEDULE

, s. (Paper, document) patraṃ lekhaḥ lekhyaṃ.

--(Paper annexed to a larger document) patrānabandhaḥ lekhyānubandhaḥ.

--(List), see LIST, INVENTORY.

scheme SCHEME

, s. kalpanā upāyaḥ saṅkalpaḥ parikalpanā parikalpitaṃ vyavasāyaḥ anusandhānaṃ anusandhā yuktiḥ f., prayuktiḥ f., prayogaḥ kalpitaṃ upāyakalpanā.

to scheme To SCHEME

, v. a. manasā kḷp or parikḷp upāyaṃ kḷp. See To PLAN.

schemer SCHEMER

, s. upāyakalpakaḥ parikalpakaḥ kalpanākārī m. (n) upāyī m.

scheming SCHEMING

, part. or a. yuktimān -matī -mat (t) anusandhānī -ninī -ni (n) anusandhāyī &c., upāyī &c., upāyacintakaḥ -kā -kaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ; 'a scheming woman,' khoṭiḥ f., khoriḥ f., vidagdhā strī.

schirrhus SCHIRRHUS

, s. See SCIRRHUS.

schism SCHISM

, s. śākhā śākhābhedaḥ dharmmabhedaḥ matabhedaḥ mārgabhedaḥ sampradāyaḥ dharmmavibhedaḥ matavibhedaḥ dharmmavicchedaḥ.

schismatic SCHISMATIC

, SCHISMATICAL, a. dharmmabhedakaḥ -kā -kaṃ matabhedakaḥ &c., mārgabhedakaḥ &c., śākhābhedasambandhī -ndhinī -ndhi (n) mārgabhedasambandhī &c., mārgabhedavipayakaḥ -kā -kaṃ.

scholar SCHOLAR

, s. (Learner, pupil) śipyaḥ vidyārthī m. (n) antevāsī m., chātraḥ antevāsijanaḥ adhyāyī m., adhyetā m. (tṛ) vidyābhyāsī m. (n) śikṣitākṣaraḥ adhītī m., vidyābhyāsakṛt m., akṣaramukhaḥ pāṭhārthī m.; 'head scholar,' paṭṭaśipyaḥ; 'scholar of a scholar,' praśiṣyaḥ.

--(Learned man) paṇḍitaḥ paṇḍitajanaḥ vidvān m. (s) vidvajjanaḥ kṛtavidyaḥ sarvvarasaḥ rasajñaḥ tāntrikaḥ, see LEARNED.

scholar-like SCHOLAR-LIKE

, SCHOLARLY, a. paṇḍitayogyaḥ -gyā -gyaṃ chātrayogyaḥ &c.

scholarship SCHOLARSHIP

, s. pāṇḍitpaṃ paṇḍitatvaṃ vidyā vaiduṣyaṃ, see LEARNING.

scholastic SCHOLASTIC

, SCHOLASTICAL, a. pāṭhaśālāsambandhī -ndhinī -ndhi(n) śālāsambandhī &c., paṇḍitasabhāsambandhī &c., pāṇḍityaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

scholiast SCHOLIAST

, s. bhāpyakāraḥ ṭīkākāraḥ ṭīkālekhakaḥ, see COMMENTATOR.

scholium SCHOLIUM

, s. ṭīkā bhāpyaṃ ṭīkāgranthaḥ ādarśaḥ, see COMMENTARY.

school SCHOOL

, s., (Place of instruction) pāṭhaśālā vidyālayaḥ -yaṃ vidyāveśma n. (n) vidyāgṛhaṃ śikṣālayaḥ -yaṃ śikṣāgṛhaṃ vidyābhyāsagṛhaṃ vidyābhyāsaśālā adhyayanaśālā adhyayanagṛhaṃ maṭhaḥ āśramaḥ avasathaḥ avasathyaḥ śālā.

--(Body of scholars) śipyasamūhaḥ vidyārthisamūhaḥ chātrasamūhaḥ pāṭhaśālā śālā.

--(Sect of philosophers) śākhā paṇḍitaśākhā śikṣāsampradāyaḥ śālāsampradāyaḥ; 'difference of school,' śākhābhedaḥ; 'of the same school,' ekaśākhaḥ -khā -khaṃ; 'of a good school,' śālāśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(School or system of philosophy) darśanaḥ tīrthaḥ. There are six schools or systems of philosophy recognised by the Hindus, viz. 1. Pūrva Mī- mānsā, pūrvvamīmāṃsā, founded by Jaimini, for the purpose of illustrating and explaining the karmakānda, or ritual part of the Vedas. It gives the rationale or meaning of the ritual enjoined in those sacred books, as distinct from the theological or spiritual part of them, and acknowledges the principle of ekatvaṃ, or oneness, which it was the object of the Vedānta system more fully to investigate. 2. Sānkhya, sāṃkhyaḥ, ascribed to the Muni Kapila. This system is an attempt to account for the existence of the universe without the Deity, by asserting the principle of dvaitaṃ or duality, or, in other words, the co-existence of Spirit and matter. 3. Vedānta, vedāntaḥ, or Uttara Mīmānsā, uttaramīmāṃsā, said to have been founded by Vyāsa, and subsequently fully developed by its most celebrated teacher śaṅkaraḥ or śaṅkarācāryyaḥ. This system is wholly concerned with the theological and philosophical part of the Vedas, or that part contained in the chapters called Upanishads, and its teaching is intended to oppose the duality of the Sānkhya system by shewing that the end or aim of the Vedas is ekatvaṃ, or the oneness of Spirit. It denies the co-existence of matter with Spirit, and herce the conclusion arrived at is the non-existence of any thing but God. 4. Nyāya, nyāyaḥ, founded by the inspired sage Gautama, and the most popular of all the systems. It is neither so mystical as the Vedānta, nor so fanciful as the Sānkhya. Its title signifies 'the fitness of things,' and it may be described as an attempt to treat of almost all subjects, according to a philosophical method and logical arrangement. 5. Vaiśeṣika, vaiśeṣikaṃ, a branch of the Nyāya, founded by the sage kaṇādaḥ, to supply what was incomplete in the aphorisms of Gautama. 6. Yoga, yogaḥ or Pātanjala, pātañjalaṃ, founded by the sage patañjaliḥ m. Its object is to shew that, even in the body, there may be, to a great extent, union with the Supreme Being. These philosophical systems are contained in sacred writings called Ṣāstras. See the word.

to school To SCHOOL

, v. a. śikṣ anuśikṣ upadiś śās. See To TEACH, INSTRUCT.

school-boy SCHOOL-BOY

, s. bālaśiṣyaḥ bālachātraḥ bālādhyāyī m. (n) vidyābhyāsārthaṃ pāṭhaśālām abhigacchati yaḥ kumāraḥ or bālaḥ or bālakaḥ.

school-fellow SCHOOL-FELLOW

, s. sahādhyāyī m. (n) sahapāṭhakaḥ samādhyāyī m., ekapāṭhaśālābhigāmī m., ekaguruḥ m., ekopādhyāyaḥ.

school-house SCHOOL-HOUSE

, s. pāṭhaśālā pāṭhagṛhaṃ śikṣāgṛhaṃ śikṣāśālā śālā.

schooling SCHOOLING

, s. śikṣā -kṣaṇaṃ adhyāpanaṃ upadeśaḥ pāṭhaḥ vidyādānaṃ.

--(Compensation for instruction) śikṣāvetanaṃ śikṣāmūlyaṃ.

schoolman SCHOOLMAN

, s. tārkikaḥ naiyāyikaḥ nyāyavid m., tarkaśāstrajñaḥ.

schoolmaster SCHOOLMASTER

, s. bālādhyāpakaḥ bālopadeśī m. (n) bālopadeśakaḥ bālaśikṣakaḥ arbhakādhyāpakaḥ upādhyāyaḥ śikṣāguruḥ m., śikṣādātā m. (tṛ) vidyādātā m., pāṭhaśālānāyakaḥ pāṭhaśālādhyakṣaḥ ācāryyaḥ guruḥ m., upādhyāyaḥ adhyāpakaḥ.

schoolmistress SCHOOLMISTRESS

, s. bālādhyāpikā bālopadeśinī upādhyāyā ācāryyā śikṣādātrī vidyādātrī pāṭaśālādhyakṣā pāṭhaśālānāyikā.

school-room SCHOOL-ROOM

, s. pāṭhaśālā śikṣāśālā. See SCHOOL-HOUSE.

schooner SCHOONER

, s. kūpakadvayaviśiṣṭā naukā dvikūpakanauḥ f., dvikūpakaḥ.

sciatica SCIATICA

, s. kaṭiśirāvedanā kaṭisrāyuvedanā śroṇiśirāvedanā.

sciatical SCIATICAL

, a. kaṭisambandhī -ndhinī -ndhi (n) śroṇisambandhī &c.

science SCIENCE

, s. vidyā vijñānaṃ jñānaṃ śāstraṃ vyutpattiḥ f., see KNOWLEDGE; 'study of science,' vidyābhyāsaḥ; 'a science,' vidyā; 'book of science,' śāstraṃ, see SHĀSTRA; 'sacred science,' śrutaṃ jñānaṃ; 'profane,' vijñānaṃ upavidyā; 'skilled in sacred science,' śāstravid antarvāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi.

scientific SCIENTIFIC

, SCIENTIFICAL, a. (According to the principles of science) vidyāsūtrānusārī -riṇī -ri (n) vidyātattvānusārī &c., vidyākramānusārī &c., vidyāsūtrānuyāyī &c., śāstrānusārī &c.

--(Well versed in science) vidyāvān -vatī -vat (t) jñānī &c., vidvān -duṣī -dvat (t) jñānavān &c., kṛtavidyaḥ -dyā -dyaṃ kovidaḥ -dā -daṃ jñātasiddhāntaḥ tāntrikaḥ.

scientifically SCIENTIFICALLY

, adv. vidyāsūtrānusāreṇa vidyātattvānusārāt vidyākrameṇa.

scimitar SCIMITAR

, s. khaṅgaḥ vakrakhaṅgaḥ nyuñjakhaṅgaḥ asiḥ m., nistriṃśaḥ vakranistriṃśaḥ vakrakṛpāṇaḥ candrahāsaḥ maṇḍalāgraḥ asiriṣṭiḥ m., dhārāviṣaḥ vidhupañjaraḥ karapālaḥ karabālaḥ kaukṣeyakaḥ.

to scintillate To SCINTILLATE

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), agnikaṇān or agnisphuliṅgān utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), jvalanakaṇān muc or niḥsṛ in caus.

scintillation SCINTILLATION

. s. sphuraṇaṃ agnikaṇasphuraṇaṃ sphuliṅgasphuraṇaṃ sphuliṅgajvalanaṃ agnikaṇajvalanaṃ sphuliṅgotkṣepaḥ kaṇotkṣepaḥ.

sciolism SCIOLISM

, s. khaṇḍapāṇḍityaṃ khaṇḍajñanaṃ khaṇḍitajñānaṃ pāṇḍityābhāsaḥ arddhapāṇḍityaṃ kiñcijjñānaṃ alpajñānaṃ cumbakatā -tvaṃ.

sciolist SCIOLIST

, s. khaṇḍapaṇḍitaḥ khaṇḍajñānī m. (n) alpavidyaḥ alpajñaḥ kiñcijjñaḥ alpavidyāvān m. (t) cumbakaḥ.

scion SCION

, s. aṅkuraḥ pallavaḥ navapallavaḥ kisalayaḥ prarohaḥ prabālaḥ.

scirrhous SCIRRHOUS

, a. granthimān -matī -mat (t) granthilaḥ -lā -laṃ ghanībhūtaḥ &c.

scirrhus SCIRRHUS

, SCIRRHOSITY, s. māṃsagranthiḥ m., māṃsakāṭhinyaṃ māṃsaghanatā.

scissible SCISSIBLE

, SCISSILE, a. chedanīyaḥ -yā -yaṃ chedyaḥ -dyā -dyaṃ karttanīyaḥ -yā -yaṃ.

scissors SCISSORS

, s. pl. karttarī karttanī kṛpāṇī karttī chedanī khaṇḍadhārā śarārīmukhī.

to scoff To SCOFF

, v. n. avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), kṣip avajñā tiraskṛ mukharīkṛ avahas upahas apahas vihas prahas acahāsabhūmiṃ kṛ upahāsāspadaṃ kṛ apahāsāspadaṃ kṛ garh avagarh avagur avaman ākṣr bharts paribhū nind tucchīkṛ avajñāṃkṛ. See To JEER, MOCK.

scoff SCOFF

, s. avakṣepaḥ kṣepaḥ avahāsaḥ upahāsaḥ upahāsoktiḥ f., avajñā avajñāvākyaṃ avamānoktiḥ f., avamānaṃ avahelā tiraskāroktiḥ f., nindoktiḥ f.

scoffer SCOFFER

, s. upahāsakaḥ avahāsakaḥ avakṣepakaḥ kṣepakaḥ. See MOCKER.

scoffing SCOFFING

, s. avahāsaḥ upahāsaḥ tiraskāraḥ tiraskriyā avakṣepaṇaṃ.

scoffingly SCOFFINGLY

, adv. sāvakṣepaṃ sāvahāsaṃ satiraskāraṃ upahāsena sāvahelaṃ.

to scold To SCOLD

, v. a. or n. nind (c. 1. nindati -ndituṃ), pratinind vinind upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), bharts (c. 10. bhartsayati -yituṃ), pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), tarj (c. 10. tarjayati -yituṃ), ākruś garh vigarh gup in des., kṣip avakṣip adhikṣip vāgdaṇḍaṃ kṛ tiraskṛ parivada paribhāṣ. See To CHIDE, REPROVE.

scold SCOLD

, s. (Foul-mouthed scolding woman) durmukhī vāgduṣṭā karkaśā pūtanā kaikeyī durgā kṛtyā mahāmāyā sadāvakrā vakraśīlā adhīrā.

scolded SCOLDED

, p. p. ninditaḥ -tā -taṃ upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tarjitaḥ -tā -taṃ santarjitaḥ &c., tiraskṛtaḥ &c., adhikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

scolder SCOLDER

, s. nindakaḥ upālambhakārī m. (n) pratyādeśakaḥ upakroṣṭā m. (ṣṭṛ).

scolding SCOLDING

, s. nindā -ndanaṃ upālambhaḥ tarjanaṃ bhartsanaṃ nirbhartsanaṃ vāgdaṇḍaḥ vākpārupyaṃ parivādaḥ paribhāṣaṇaṃ dhikkāraḥ dhikkriyā tiraskāraḥ tiraskriyā.

scollop SCOLLOP

, To SCOLLOP, see SCALLOP, To SCALLOP.

sconce SCONCE

, s. (Holder of the end of a candle) dīpāgrādhāraḥ varttyagrādhāraḥ dīpāgradhāraṇayogyā lohanalikā.

--(Mulet) daṇḍaḥ daṇḍaleśaḥ.

to sconce To SCONCE

, v. a. daṇḍ (c. 10. daṇḍayati -yituṃ). See To MULCT, FINE.

scoop SCOOP

, s. (Kind of ladle) darvī darvikaḥ dārvī kambiḥ f., kambī khajikā; 'butter-scoop,' kuntalikā.

--(Instrument for excavating) khanitraṃ utkhanitraṃ khātraṃ.

to scoop To SCOOP

, v. a. (Lade out), see To LADLE.

--(Make hollow, excavate) khan (c. 1. khanati -nituṃ), utkhan nikhan protkhan khanitreṇa śūnyīkṛ or śuṣirīkṛ or puṭ or puṭīkṛ.

scooped SCOOPED

, p. p. utkhātaḥ -tā -taṃ utkhanitaḥ -tā -taṃ śuṣirīkṛtaḥ &c.

scope SCOPE

, s. (End, aim) abhiprāyaḥ abhipretaṃ tātparyyaṃ āśayaḥ arthaḥ uddeśaḥ ākūtaṃ abhisandhiḥ m., abhisandhānaṃ tātparyyārthaḥ ākāṃkṣā vivakṣitaṃ, see MEANING.

--(Limit, compass) antaḥ paryyantaḥ -ntaṃ parimāṇaṃ viṣayaḥ.

--(Room, space) avakāśaḥ prasaraḥ avasaraḥ.

scorbutic SCORBUTIC

, SCORBUTICAL, a. nāvikaraktapittasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nāvikaraktapittarogī -giṇī &c.; 'scorbutic affection of the gums,' śītādaḥ; 'diseased with it,' śītādarogī &c.

to scorch To SCORCH

, v. a. vāhyatas or vahis or vahirbhāge dah (c. 1. dahati dagdhuṃ) or nidah or paridah or tap (c. 1. tapati taptuṃ, c. 10. tāpayati -yituṃ).

to scorch To SCORCH

, v. n. vāhyatas or vahirbhāge dah in pass. or tap in pass.

scorched SCORCHED

, p. p. vāhyatas or vahirbhāge dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ or paridagdhaḥ &c. or taptaḥ -ptā -ptaṃ or santaptaḥ &c. or abhitaptaḥ &c. or uttaptaḥ &c., bharjitaḥ -tā -taṃ bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

scorching SCORCHING

, part. or a. dāhakaḥ -kā -kaṃ tāpakaḥ &c., uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ atyuṣṇaḥ &c., pracaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ caṇḍaḥ &c., naidāghaḥ -ghī -ghaṃ.

scorching SCORCHING

, s. vahirdāhaḥ vahirdahanaṃ vahirbhāge dāhaḥ vāhyatastāpaḥ.

score SCORE

, s. (Twenty) viṃśakaṃ viṃśī m. (n) viṃśatiḥ f.

--(Notch) chedaḥ avacchedaḥ vicchedaḥ.

--(Line) rekhā aṅkaḥ varttiḥ f.

--(Account, reckoning) gaṇanā vigaṇanā vigaṇanapatraṃ vigaṇanalekhaḥ vigaṇanāpatraṃ.

--(Reason) hetuḥ m., kāraṇaṃ nimittaṃ; 'on the score of,' hetoḥ hetau kāraṇāt kṛte nimitte or expressed by the abl. c., or by the affix tas; 'on the score of relationship.' jñātitvahetoḥ jñātitvāt jñātibhāvatas.

to score To SCORE

, v. a. (Notch) chid avachid chedaṃ kṛ.

--(Mark with lines) rekhāṅkitaṃ -tāṃ kṛ rekhābhir aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or cihn aṅkaṃ kṛ aṅkanaṃ kṛ.

--(Set down a debt) ṛṇaṃ likh or abhilikh ṛṇābhilekhanaṃ kṛ ṛṇaṃ lekhye āruh in caus.

--(Set down, take an account of) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), abhilikh aṅk.

scored SCORED

, p. p. aṅkitaḥ -tā -taṃ rekhāṅkitaḥ &c., likhitaḥ &c., abhilikhitaḥ &c.

scoria SCORIA

, s. rītiḥ f., rītikā kiṭṭaṃ kiṭṭālaḥ lohākaṭṭaṃ. See DROSS.

scorn SCORN

, s. avajñā avajñānaṃ avamāmaṃ avamatiḥ f., apamānaṃ avahelā -laṃ -lanaṃ paribhavaḥ paribhāvaḥ paribhūtiḥ f., tiraskāraḥ tiraskriyā avalepaḥ ghṛṇā unmāthaḥ, see CONTEMPT; 'object of scorn,' tiraskāraviṣayaḥ tiraskārāspadaṃ tiraskārapātraṃ paribhavāspadaṃ paribhavapadaṃ.

to scorn To SCORN

, v. a. avajñā (c. 9. -jānāti -nīte -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), tṛṇāya man avadhīr tiraskṛ paribhū garh vigarh tucchīkṛ nyakkṛ kuts upekṣ kadarthīkṛ bādh in des., avadhyai nind dhikkṛ. See To CONTEMN, DESPISE.

scorned SCORNED

, p. p. avajñātaḥ -tā -taṃ avamataḥ &c., avamānitaḥ &c., avadhīritaḥ &c., vimānitaḥ &c., tiraskṛtaḥ -tā -taṃ garhitaḥ -tā -taṃ vigarhitaḥ &c., paribhūtaḥ &c., atininditaḥ &c., ninditaḥ &c.

scorner SCORNER

, s. avajñātā m. (tṛ) nindakaḥ avamantā m. (ntṛ) avamānakṛt avahelakṛt avajñākārī m. (n) tiraskārī m., tiraskarttā m., (rttṛ) ghṛṇākaraḥ.

scornful SCORNFUL

, a. avajñākārī -riṇī -ri (n) avajñānī &c., avamānī &c., sāvahelaḥ -lā -laṃ sāvajñaḥ -jñā -jñaṃ paribhavī &c., paribhāvī &c., paribhāvukaḥ -kā -kaṃ avamantā -ntrī -ntṛ (ntṛ) sāvalepaḥ -pā -paṃ sonmāthaḥ -thā -thaṃ avaliptaḥ -ptā -ptaṃ dṛptaḥ -ptā -ptaṃ tiraskārī &c., avahelātmakaḥ -kā -kaṃ nindātmakaḥ &c., avajñārūpaḥ -pā -paṃ avamānārthakaḥ &c.

scornfully SCORNFULLY

, adv. sāvajñānaṃ sāvahelaṃ sāvamānaṃ saparibhāvaṃ paribhaveṇa sāvalepaṃ sonmāthaṃ satiraskāraṃ dṛptavat nindāpūrvvaṃ nindakavat.

scornfulness SCORNFULNESS

, s. avajñāśīlatā sāvahelatvaṃ avaliptatā sonmāthatvaṃḥ.

scorpio SCORPIO

, s. (The sign) vṛścikaḥ kaurppaḥ aliḥ m.

scorpion SCORPION

, s. vṛścikaḥ aliḥ m., alī m. (n) āliḥ m., ārī m. (n) druṇaḥ droṇaḥ drūṇaḥ alipakaḥ avaśīnaḥ lūmaviṣaḥ vaskarāṭikā; 'its tail or sting,' lūmaṃ -maḥ.

scot SCOT

, s. (Portion of money assessed) karaḥ deyabhāgaḥ deyāṃśaḥ deyaṃ

to scotch To SCOTCH

, v. a. chedaṃ kṛṃ chedair aṅk tvakchedaṃ kṛ īṣad vraśc or chid.

scot-free SCOT-FREE

, a. adaṇḍitaḥ -tā -taṃ akṣataḥ -tā -taṃ nirvraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

scoundrel SCOUNDREL

, s. dhūrttaḥ durjanaḥ durātmā m. (n) durvṛttaḥ khalaḥ kṛṣṇakarmmā m. (n) adhamavṛttiḥ m., duṣṭajanaḥ jaghanyavṛttiḥ m., khaṇḍitavṛttaḥ. See RASCAL.

to scour To SCOUR

, v. a. (Scrub, cleanse by friction) mṛj (c. 1. mārjati -rjituṃ, c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), sammṛj prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ), nirṇij (c. 3. -ṇenekti -ṇektuṃ), dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ), gharṣaṇena śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), nirgharṣaṇena śudh or pariṣkṛ.

--(Purge), see the word.

--(Pass swiftly over) śīghraṃ or satvaraṃ tṝ or atitṝ or atikram.

--(Run swiftly) śīghraṃ dhāv.

scoured SCOURED

, p. p. mārjitaḥ -tā -taṃ sammārjitaḥ &c., mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sammṛṣṭaḥ &c., prakṣālitaḥ -tā -taṃ nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ gharṣaṇena dhāvitaḥ -tā -taṃ or dhautaḥ -tā -taṃ or śodhitaḥ &c., nirdhautaḥ &c., pariṣkṛtaḥ &c.

scourer SCOURER

, s. vastranirṇejakaḥ. vastrasammārjakaḥ vastraprakṣālakaḥ vastradhāvakaḥ vastraśodhakaḥ cailamārjakaḥ cailadhāvaḥ -vakaḥ nirṇejakaḥ nejakaḥ.

scourge SCOURGE

, s. kaśā kaṣā pratiṣkaśaḥ pratiṣkaṣaḥ balisaṅgaḥ carmmadaṇḍaḥ rajjuḥ m. f., carmmarajjuḥ m. f., tāḍanī pratodaḥ.

to scourge To SCOURGE

, v. a. kaśayā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), rajjunā or rajvā or carmmarajvā taḍ or prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhan (c. 2. -hanti-ntuṃ), kaśāghātaṃ kṛ kaśātāḍanaṃ kṛ.

scourged SCOURGED

, p. p. kaśāhataḥ -tā -taṃ kaśātāḍitaḥ &c. rajjutāḍitaḥ -tā -taṃ

scourging SCOURGING

, s. kaśāghātaḥ kaśātāḍanaṃ rajvāghātaḥ kaśāprahnāraḥ; 'worthy of scourging,' kaśārhaḥ -rhā -rhaṃ kaśyaḥ -śyā -śyaṃ.

scouring SCOURING

, s. mārjanaṃ sammārjanaṃ mārṣṭiḥ f., parimārjanaṃ prakṣālanaṃ nirṇekaḥ nirṇejanaṃ dhāvanaṃ pariṣkāraḥ vastramārjanaṃ malāpakarṣaṇaṃ.

scout SCOUT

, s. cāraḥ caraḥ guptacaraḥ guptadūtaḥ gūḍhacāraḥ -rī m. (n) guptagatiḥ m. gūḍhadūtaḥ gūḍhanirūpakaḥ śatruceṣṭānirūpakaḥ praṇidhiḥ m. See SPY.

to scout To SCOUT

, v. n. (Act as scout) gūḍhacāravat śatruceṣṭānirūpaṇaṃ kṛ.

to scout To SCOUT

, v. a. garh (c. 1. garhate -rhituṃ), sabībhatsaṃ nirākṛ or niras.

scowl SCOWL

, s. bhrūbhaṅgaḥ bhrūkuṭiḥ f., bhrūkṣepaḥ bhrūsaṅkocaḥ kaṭākṣaḥ aprasannadṛṣṭiḥ f., aprasādasūcakā kudṛṣṭiḥ f., mukhamālinyaṃ.

to scowl To SCOWL

, v. n. bhrūbhaṅgaṃ kṛ bhrūkuṭiṃ kṛ kaṭākṣeṇa or bhrūbhaṅgena dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), bhruvau saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), bhrūsaṃkocaṃ kṛ.

scowling SCOWLING

, part. sabhrūbhaṅgamukhaḥ -khī -khaṃ malinamukhaḥ &c. See FROWNING.

scowlingly SCOWLINGLY

, adv. sabhrūbhaṅgaṃ sakaṭākṣaṃ bhrūbhaṅgena sabhrūkṣepaṃ bhrūsaṅkocapūrvvaṃ.

scragginess SCRAGGINESS

, s. kṛśatā parikṛśatā kṛśāṅgatā kṣāmatā kṣīṇatā kārśyaṃ.

scraggy SCRAGGY

, SCRAGGED, a. (Lean) kṛśaḥ -śā -śaṃ parikṛśaḥ &c., kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ śirālaḥ -lā -laṃ.

--(Rough) rukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ rūkṣaḥ &c., see RUGGED.

to scramble To SCRAMBLE

, v. n. (Climb by seizing with the hands) hastābhyāṃ dhṛtvā or hastābhyām avalambya āruh or abhiruh.

--(Catch with haste, preventive of another) paranivāraṇapūrvvaṃ or paranirasanapūrvvaṃ sahasā dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or jhaṭiti grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ).

scramble SCRAMBLE

, SCRAMBLING, s. (Seizing with haste, &c.) iṣṭadravyagrahaṇārthaṃ paranivāraṇapūrvvaṃ sahasā haraṇaṃ or haraṇecchā.

--(Climbing with the hands) hastābhyām avalambya ārohaṇaṃ.

scrap SCRAP

, s. khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ lavaḥ aṃśaḥ bhāgaḥ vibhāgaḥ śakalaḥ -laṃ; 'of food,' piṇḍaḥ piṇḍoliḥ f., phelakaḥ phelā lavaḥ. See CRUM.

scrap-book SCRAP-BOOK

, s. khaṇḍakāvyādirakṣaṇapustakaṃ khaṇḍakavitādirakṣaṇagranthaḥ khaṇḍakavitāgranthaḥ ślokamudrādirakṣaṇārthaṃ pustakaṃ.

to scrape To SCRAPE

, v. a. (Rub the surface with something sharp) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), ullikh vilikh pralikh nirlikh prollikh takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), tvakṣ khan (c. 1. khanati -nituṃ), khur (c. 6. khurati khorituṃ), kṣur (c. 6. kṣurati kṣorituṃ), ullekhanaṃ kṛ takṣaṇaṃ kṛ.

--(Rub with a grating noise) ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), gharṣaṇaṃ kṛ, see To RUB.

--(Clean by scraping) gharṣaṇena mṛj or prakṣal or nirṇij.

--(Remove by scraping, scrape off) gharṣaṇena apanī or vinī or mṛj or apamṛj or avamṛj or parimṛj or śudh in caus., nirgharṣaṇaṃ kṛ.

--(Scrape together) saṃci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), samāci ekīkṛ ekatra kṛ.

--(Scrape the feet) pādagharṣaṇaṃ kṛ.

to scrape To SCRAPE

, v. n. (Make a harsh noise) parasparasaṃgharṣajaṃ karkaśaśabdaṃ kṛ parasparagharṣaṇaṃ kṛ.

--(Make an awkward bow) kupraṇāmaṃ kṛ.

--(Scrape acquaintance) maitryaṃ kṛ anyasya maitryam upagam anyasmin prītiṃ kṛ.

scrape SCRAPE

, s. (Rubbing) gharṣaṇaṃ nirgharṣaṇaṃ takṣaṇaṃ kṣuraṇaṃ.

--(Bow) kupraṇāmaḥ.

--(Difficulty) durgaṃ durgatiḥ f., durdaśā duravasthā duḥsthitiḥ f., duḥkhaṃ kaṣṭaṃ ādhiḥ m.

scraped SCRAPED

, p. p. ullikhitaḥ -tā -taṃ prollikhitaḥ &c., gharṣitaḥ &c., see RUBBED.

scraper SCRAPER

, s. (Instrument for scraping) ullekhanī -nikā nirlekhanaṃ -nī lekhanī gharṣaṇī nirgharṣaṇī nirgharṣaṇakaḥ gharṣaṇayantraṃ.

--(For the feet) pādollekhanī pādanirlekhanī pādagharṣaṇī pādanirgharṣaṇakaḥ.

--(For the tongue) jihvollekhanī -nikā jihvānirlekhanaṃ -nī.

--(Kind of shovel) abhiḥ f., abhrī kāṣṭhakuddālaḥ.

scraping SCRAPING

, s. (The act) ullekhanaṃ prollekhanaṃ nirlekhanaṃ lekhanaṃ gharṣaṇaṃ nirgharṣaṇaṃ kṣuraṇaṃ khuraṇaṃ takṣaṇaṃ khananaṃ; 'the tongue,' jihvollekhanaṃ jihvānirlekhanaṃ.

--(That which is scraped off, scrapings) avaskaraḥ apaskaraḥ avakaraḥ malaṃ ucchiṣṭaṃ kalkaṃ vidalaṃ.

to scratch To SCRATCH

, v. n. (Tear or lacerate the skin or surface) tvacam ullikh (c. 6. -likhati -lekhituṃ) or prollikh or vilikh or nirlikh or pralikh or likh tvacaṃ dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ) or vidṝ or avadṝ tvacaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or bhid or nirbhid tvacaṃ kṛt or nikṛt or khur (c. 6. khurati khorituṃ) or kṣur tvakchedaṃ kṛ.

--(With the nail) nakhena tvacaṃ dṝ or vidṝ nakhena tvacaṃ likh or ullikh or pralikh nakhena aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), nakhena tvakchedaṃ kṛ or tvagbhedaṃ kṛ.

--(Allay itching by scratching) kaṇḍū (nom. kaṇḍūyati -te), kaṇḍūyanaṃ kṛ kaṇḍūyāṃ kṛ kaṇḍūtiṃ kṛ nakhena tvacaṃ ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ) or vighṛṣ tvaggharṣaṇaṃ kṛ tvagvigharṣaṇaṃ kṛ gātragharṣaṇaṃ kṛ gātravigharṣaṇaṃ kṛ, 'he scratches his head with his nails,' nakhaiḥ or aṃgulyagrair ātmanaḥ śiraḥ or ātmanaḥ śiroruhān kaṇḍūyati.

--(Scratch the ground, excavate with the claws, as birds, &c.) viṣkṝ (c. 6. -kirate -karituṃ -rītuṃ), apaskṝ bhūmim ālikhya vikṣip.

--(Wound slightly) tvacaṃ kṣaṇ īṣat kṣaṇ or parikṣaṇ tvagvraṇaṃ kṛ tvakkṣataṃ kṛ īṣadvraṇaṃ kṛ.

--(Write roughly), see To SCRAWL.

--(Scratch out), see To ERASE.

scratch SCRATCH

, s. (Laceration of the skin or surface) tvakchedaḥ tvagbhedaḥ tvagullekhanaṃ tvaglekhanaṃ tvagvilekhaḥ tvagdāraṇaṃ tvagvidāraṇaṃ tvagvibhedaḥ tvakkṣataṃ tvakkṣatiḥ f., tvakparikṣatiḥ f., parikṣatiḥ f.

--(With the nail) nakhalekhā nakhavilekhaḥ nakhachedaḥ nakhavraṇaḥ -ṇaṃ nakhakṣataṃ nakhāṅkaḥ nakhacihnaṃ nakhapadaṃ nakhakṣatiḥ f., nakhaparikṣatiḥ f., vyāghranakhaṃ -khakaṃ sumukhaṃ śaśaplutakaṃ.

--(With a thorn) kaṇdakakṣataṃ kaṇṭakavraṇaḥ.

--(Slight wound) tvagbhedaḥ tvakkṣataṃ tvagvraṇaḥ īṣatkṣataṃ īṣattvagbhedaḥ īṣattvakchedaḥ.

--(Rudely drawn figure), see SCRAWL.

scratched SCRATCHED

, p. p. (Lacerated on the surface) likhitaḥ -tā -taṃ ullikhitaḥ &c., prollikhitaḥ &c., vidāritaḥ &c., dāritaḥ &c., chinnatvak m. f. n. (c) bhinnatvak m. f. n., kṣatatvak m. f. n., parikṣatatvak kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ &c.

--(With the nail) nakhalikhitaḥ -tā -taṃ nakhollikhitaḥ &c., nakhadāritaḥ &c., nakhavidāritaḥ &c., nakhachinnaḥ -nnā -nnaṃ nakhakṣataḥ -tā -taṃ nakhaparikṣataḥ &c., nakhāṅkitaḥ &c.

--(With a thorn) kaṇṭakakṣataḥ -tā -taṃ kaṇṭakachinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Rubbed with the nail) gharṣitaḥ -tā -taṃ vigharṣitaḥ &c., nakhagharṣitaḥ &c., ghṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

scratcher SCRATCHER

, s. (One who scratches) tvagbhedakaḥ tvakchedakaḥ tvagullekhakaḥ tvaglekhakaḥ tvagdārakaḥ tvagvidārakaḥ ullekhakaḥ kaṇḍūyanaṃkaḥ kaṇḍūtikārī m. (n) kaṇḍūyākṛt m.

--(Bird that scratches for food) viṣkiraḥ nakhaviṣkiraḥ apaskarakārī m.

scratching SCRATCHING

, s. (The act of lacerating the surface) ullekhanaṃ prollekhanaṃ vidāraṇaṃ tvagullekhanaṃ tvaglekhanaṃ tvagdāraṇaṃ tvagvidāraṇaṃ tvakchedanaṃ tvagbhedanaṃ, see SCRATCH, s.

--(Scratching to allay itching) kaṇḍūyanaṃ kaṇḍūyā kaṇḍūtiḥ f., kaṇḍūḥ f.

scratching SCRATCHING

, part. (Lacerating the surface) likhan -khantī -khat (t) ullikhan &c.

--(To allay itching) kaṇḍūyan -yatī -yat (t) kaṇḍūyamānaḥ -nā -naṃ.

to scrawl To SCRAWL

, v. a. aspaṣṭaṃ or aspaṣṭākṣaraiḥ or aspaṣṭakrameṇa likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), anavadhānena or pramādena likh sthūlākṣaraiḥ or kadakṣaraiḥ or avyaktākṣarair likh sthūlavarṇaiḥ or sthūlakrameṇa likh or ālikh atiśīghraṃ likh atikṣipraṃ likh.

scrawl SCRAWL

, SCRAWLING, s. aspaṣṭalekhaḥ aspaṣṭalikhanaṃ sthūlalekhaḥ sthūla- lekhyaṃ sthūlālekhyaṃ aspaṣṭākṣaralikhanaṃ sthūlākṣaralikhanaṃ kadakṣaralikhanaṃ.

scrawled SCRAWLED

, p. p. aspaṣṭākṣaraiḥ or sthūlākṣarair likhitaḥ -tā -taṃ or aṅkitaḥ &c.

to scream To SCREAM

, v. n. vikruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), kruś ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru nad (c. 1. nadati -dituṃ), ras (c. 1. rasati -situṃ), vāś (c. 1. vāśate -śituṃ), uccaiḥ or uccaiḥsvareṇa kruś cītkāraṃ kṛ citkāraṃ kṛ cīt śabdaṃ kṛ cītkṛ uccanādaṃ kṛ mahānādaṃ kṛ uccasvaraṃ kṛ nādaṃ kṛ; 'with pain,' ārttanādaṃ kṛ ārttasvaraṃ kṛ.

scream SCREAM

, SCREAMING, s. vikruṣṭaṃ vikrośanaṃ cītkāraḥ citkāraḥ nādaḥ uccanādaḥ mahānādaḥ rāvaḥ rutaṃ kruṣṭaṃ utkrośaḥ utkruṣṭaṃ rāsaḥ svaraḥ uccasvaraḥ kolāhalaḥ caṭuḥ -ṭu m. n.; 'of pain,' ārttanādaḥ ārttasvaraḥ ārttarāvaḥ.

to screech To SCREECH

, SCREECH, SCREACHING, see To SCREAM, SCREAMING.

screech-owl SCREECH-OWL

, s. naktarāvī kālapecakaḥ karkaśarāvī pecakabhedaḥ.

screen SCREEN

, s. (Partition) vyavadhānaṃ vyavadhā tiraskariṇī tirodhānaṃ antardhānaṃ antardhā javanikā yavanikā paṭaḥ -ṭaṃ kaṭaḥ pratisīrā chāyā.

--(Coarse sieve) sthūlacālanī.

to screen To SCREEN

, v. a. (Shelter, protect) chad (c. 10. chādayati -yituṃ), prachad āchad samāchad saṃchad gup (c. 1. gopāyati goptuṃ), abhigup saṃgup vyavadhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), tirodhā antardhā pidhā apidhā vṛ (c. 5. vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ, c. 10. vārayati -yituṃ), saṃvṛ āvṛ apavṛ nivṛ vyavadhānena rakṣ or saṃrakṣ gopanaṃ kṛ saṃgopanaṃ kṛ guptiṃ kṛ.(Sift) śudh gālanaṃ kṛ nirgalanaṃ kṛ.

screened SCREENED

, p. p. (Protected) chāditaḥ -tā -taṃ channaḥ -nnā -nnaṃ prachāditaḥ &c., ācchāditaḥ &c., guptaḥ -ptā -ptaṃ gopitaḥ -tā -taṃ saṃgopitaḥ &c., gopāyitaḥ &c., vyavahitaḥ &c., āvṛtaḥ &c., saṃvṛtaḥ &c., vyāvṛtaḥ &c., antaritaḥ -tā -taṃ antarhitaḥ &c., tirohitaḥ &c., vyavadhānarakṣitaḥ &c., vyavadhānaguptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Sifted) śodhitaḥ -tā -taṃ nirgalitaḥ &c.

screening SCREENING

, part. vyavadhāyakaḥ -kā -kaṃ vyavadhāyī -yinī &c., antardhāyakaḥ &c.

screw SCREW

, s. (Spiral bolt or cylinder) vyāvarttanakīlaḥ -lakaḥ āvarttanakīlaḥ -lakaḥ parivarttanakīlaḥ sāvarttanakīlaḥ vivarttanakīlaḥ kīlaḥ -lakaḥ malasūtraṃ; 'male screw,' naraḥ; 'female,' nārī.

--(Stingy person) kṛpaṇaḥ dṛḍhamuṣṭiḥ m., gāḍhamuṣṭiḥ m.

to screw To SCREW

, v. a. (Fasten with screws) āvarttanakīlakaiḥ or vyāvarttanakīlakair bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), kīlakair bandh malasūtreṇa bandh.

--(Twist) vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), āvṛt parivṛt.

--(Press), see the word.

--(Oppress) pīḍ bādh, see OPPRESS.

--(Drive a screw) kīlaṃ vyāvartya praviś in caus., kīlaṃ parivartya praviś.

screwed SCREWED

, p. p. sāvarttanakīlabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ parivarttanakīlabaddhaḥ &c., bādhitaḥ &c.

to scribble To SCRIBBLE

, SCRIBBLED, SCRIBBLING, see To SCRAWL, SCRAWLED, &c.

scribbler SCRIBBLER

, s. kulekhakaḥ kadakṣaralekhakaḥ kugranthakāraḥ aspaṣṭalekhakaḥ.

scribe SCRIBE

, s. lekhakaḥ lipikaraḥ lipikāraḥ lipijīvī m. (n) kāyasthaḥ akṣarajīvakaḥ akṣarajīvī m. (n) akṣaracanaḥ akṣaracaṇaḥ akṣaracañcaḥ akṣaracuñcuḥ m., masipaṇyaḥ masijīvī m., varṇikaḥ vārṇikaḥ varṇī m. (n) kirakaḥ livikaraḥ liviṅkaraḥ karaṇaḥ.

scrip SCRIP

, s. (Small bag) kṣudrakopaḥ vastrasampuṭakaḥ.

--(Writing, certificate) lekhaḥ lekhyaṃ patrikā patraṃ pramāṇapatraṃ.

scriptural SCRIPTURAL

, a. śāstrīyaḥ -yā -yaṃ śāstrānusārī -riṇī -ri (n) yathāśāstraḥ -strā -straṃ śāstrasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śrutisiddhaḥ &c., śāstroktaḥ -ktā -ktaṃ śāstraproktaḥ &c., vedoktaḥ &c., vedoditaḥ -tā -taṃ vaidikaḥ -kī -kaṃ śrayuktaḥ &c., śrutivihitaḥ -tā -taṃ śrutikathitaḥ &c., śrutyuditaḥ &c., yathāśrutiḥ -tiḥ -ti aupanipadaḥ -dī -daṃ śāstrānuyāyī &c., dharmmagranthānusārī &c., dharmmagranthaproktaḥ &c.

scripturally SCRIPTURALLY

, adv. śāstratas yathāśāstraṃ śāstrānusāreṇa śāstravat.

scripture SCRIPTURE

, s. (Writing) lekhaḥ -khanaṃ lipiḥ f., likhanaṃ lekhanaṃ likhitaṃ akṣaravinyāsaḥ akṣarasaṃsthānaṃ.

--(Sacred writing) śrutiḥ f., śrutaṃ śāstraṃ brahma n. (n) kalpaḥ āgamaḥ āmnāyaḥ pramāṇaṃ.

--(The Bible) dharmmagranthaḥ dharmmapustakaṃ. The sacred writings of the Hindūs may be arranged under seven heads, viz. 1. Vedas, 2. Upanishads, 3. Vedāngas, 4. Upavedas, 5. Ṣāstras, 6. Purānas and 7. Upapurānas. The Student is referred to each separate head for a fuller explanation than is here given of the subdivisions comprised under the several titles. 1. The Vedas are four in number, viz. ṛgvedaḥ yajurvedaḥ sāmavedaḥ atharvavedaḥ. 2. The Upanishads, are the theological and philosophical chapters of the Vedas, either detached from, or comprehended in, the principal work, and collectively called vedāntaḥ. 3. The Vedāngas are six sacred sciences subordinate to the Vedas, viz. Pronunciation, śikṣā, Description of religious ceremonies, kalpaḥ, Grammar, vyākaraṇaṃ, Prosody, chandas, Astromony, jyotiṣaṃ, Explanation of difficult and obscure phrases, niruktaṃ -ktiḥ. 4. The Upavedas, or Minor vedas, are four, viz. Medicine, āyurvedaḥ, Archery and military art, dhanurvedaḥ, Music, gāndharvavedaḥ or gandharvavedaḥ, Mechanics and the use of tools, &c., śilpiśāstraṃ or śastraśāstraṃ. 5. Ṣāstra is a title of very general application, but it is properly restricted to six sacred and philosophical treatises, viz. mīmāṃsāśāstraṃ sāṃkhyaśāstraṃ vedāntaśāstraṃ nyāyaśāstraṃ containing the branch called vaiśeṣikaṃ yogaśāstraṃ and dharmmaśāstraṃ. The last contains the body of Hindū law; the others are the textbooks of the six Hindū schools of philosophy, see SCHOOL. 6. The Purānas are eighteen mythological poems, see PURĀNA. 7. The Upapurānas, or inferior Puranas, are also eighteen, see under PURĀNA.

--(One who is conversant with scripture) vedavid vedajñaḥ śāstravid śāstrajñaḥ śāstradarśī m. (n) bahuvedārthadarśī m., śāstrābhijñaḥ śāstrī m., śāstrācaraṇaḥ śāstrasampannaḥ brahmajñaḥ brahmavid vrahmavedī m., brahmavettā m. (ttṛ) vaidikaḥ śrutidharaḥ śrutijñaḥ śrotriyaḥ chāndasaḥ sthūlalakṣaḥ; 'conversaney with it,' brahmajñānaṃ vedavyutpattiḥ f., śāstravyutpattiḥ f., śāstrajñānaṃ brahmavedaḥ brahmavidyā; 'study of scripture,' brahmābhyāsaḥ brahmādhigamaḥ -manaṃ vedādhigamaḥ -manaṃ brahmasatraṃ vedādhyayanaṃ śāstrādhyayanaṃ; 'relating to the study of it,' brahmādhigāmikaḥ -kī -kaṃ; 'teaching it,' vedādhyāmanaṃ brahmopadeśaḥ; 'teacher of it,' ācāryyaḥ upādhyāyaḥ vedādhyāpakaḥ brahmopadeśakaḥ; 'reading it aloud,' brahmaghoṣaḥ; 'holiness derived from reading it,' brahmavarccasaṃ; 'savour or excellency of it,' brahmarasaḥ; 'relating to scripture,' śrautaḥ -tī -taṃ vaidikaḥ kī -kaṃ śāstrīyaḥ -yā -yaṃ; 'authority of it,' śrutiprāmāṇyaṃ āgamaprāmāṇyaṃ

scrivener SCRIVENER

, s. niyamapatralekhakaḥ patralekhakaḥ lekhakaḥ lipikaraḥ.

scrofula SCROFULA

, s. gaṇḍamālā kaṇṭhamālā apacī kaṇṭhagaṇḍaḥ galagaṇḍaḥ.

scrofulous SCROFULOUS

, a. gaṇḍamālī -linī -li (n) kaṇṭhamālī &c., gaṇḍamālārogī &c.

scroll SCROLL

, s. lekhyapatraṃ -trakaṃ dīrghapatraṃ -trakaṃ paṭaḥ dīrghapaṭaḥ paṭṭaḥ carmmapuntakaṃ.

[Page 718a]
scrotum SCROTUM

, s. aṇḍakośaḥ aṇḍakopaḥ muṣkaḥ muṣkakopaḥ phalakośaḥ phalakoṣakaḥ vṛṣaṇaḥ vṛṣaṇakoṣaḥ koṣaḥ -ṣakaḥ kośaḥ sīmā m. (n) sīmā aṇḍaṃ -ṇḍakaḥ tīkṣṇaṃ -kṣṇakaḥ; 'enlargement of it,' koṣavṛddhiḥ f., vṛddhiḥ f.; 'septum of it,' mahāvījyaṃ viṭapaḥ.

to scrub To SCRUB

, v. a. atiśayena or atyantaṃ mṛj (c. 1. mārjati -rjituṃ, c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ), atigharṣaṇena mṛj balavat or balena mṛj atimārjanaṃ kṛ atyantaṃ prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ) or nirṇij (c. 3. -ṇenekti -ṇektuṃ) or dhāv or ghṛṣ. See To RUB.

scrub SCRUB

, s. hīnavṛttiḥ m., adhamavṛttiḥ m., jaghanyavṛttiḥ m., nīcakarmmakārī m. (n) nīcakarmmā m. (n) kutsitakarmmā m., apakarmmakṛt adhamakarmmā m., pāmaraḥ vrātīnaḥ.

scrubbed SCRUBBED

, p. p. atigharṣaṇapūrvvaṃ or atigharṣaṇena mārjitaḥ -tā -taṃ or nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ atinirṇiktaḥ &c., sunirṇiktaḥ &c., suprakṣālitaḥ &c., sumṛṣṭaḥ &c., sugharṣitaḥ &c.,

scrubby SCRUBBY

, a. kṣudraḥ -drā -draṃ nīcaḥ -cā -caṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ. See MEAN.

scruple SCRUPLE

, s. (Hesitation) śaṅkā āśaṅkā vikalpaḥ saṃśayaḥ. See DOUBT.

to scruple To SCRUPLE

, v. n. śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk abhiśaṅk viśaṅk vikḷp (c. 1. -kalpate -lpituṃ, c. 10. -kalpayati -yituṃ), tras (c. 4. trasyati -situṃ), vilamb. See To HESITATE.

scrupulous SCRUPULOUS

, a. (Hesitating) śaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) āśaṅkī &c., śaṅkānvitaḥ -tā -taṃ āśaṅkānvitaḥ &c., saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ saṃśayī &c., sandehī &c., śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ āśaṅkāśīlaḥ &c.

--(Exact, nice, precise) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atisūkṣmaḥ &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadarśī -rśinī &c., sūkṣmācārī &c., atisūkṣmācārī &c., atyācāraḥ -rī -raṃ atyācārī &c.

scrupulousness SCRUPULOUSNESS

, s. śaṅkāśīlatā saśaṅkatā sūkṣmatā atisūkṣmatā sūkṣmadṛṣṭiḥ f.

scrutineer SCRUTINEER

, s. sūkṣmaparīkṣakaḥ sūkṣmanirūpakaḥ nirūpakaḥ. See SCRUTINIZER.

to scrutinize To SCRUTINIZE

, v. a. sūkṣmaṃ or atisūkṣmaṃ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ) or parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ) or nirīkṣ or dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or jñā in des. (jijñāsate -situṃ) or anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ) or mārg (c. 10. mārgayati -yituṃ), parimārg.

scrutinized SCRUTINIZED

, p. p. atisūkṣmaṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ or parīkṣitaḥ &c. or nirīkṣitaḥ &c.

scrutinizer SCRUTINIZER

, s. sūkṣmanirūpakaḥ sūkṣmaparīkṣakaḥ sūkṣmadarśī m. (n) sūkṣmānusandhāyī m., sūkṣmānusandhānī m., sūkṣmajijñāsākṛt m., nirūpakaḥ parīkṣakaḥ &c.

scrutiny SCRUTINY

, s. sūkṣmaparīkṣā sūkṣmanirūpaṇaṃ sūkṣmānusandhānaṃ sūkṣmadarśanaṃ sūkṣmanirīkṣā -kṣaṇaṃ sūkṣmajijñāsā parīkṣā -kṣaṇaṃ nirūpaṇaṃ anusandhānaṃ nirīkṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ jijñāsā anuyogaḥ.

to scud To SCUD

, v. n. ativegena gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or cal (c. 1. calati -lituṃ), sahasā cal; 'before the wind or a tempest,' ativegena anuvātaṃ cal vātyāvegena atiśīghraṃ cal or vah in pass. (uhyate) ativegena vātyāpreritaḥ -tā -taṃ bhū.

scud SCUD

, s. vātapreritaśīkaraḥ vātapreritameghaḥ vātapreritakuñjhaṭikā.

scuffle SCUFFLE

, s. viplavaḥ tumulaṃ bāhūbāhavi yuddhaṃ bāhūbāhavi kalahaḥ hastāhasti yuddhaṃ niyuddhaṃ saṅkulayuddhaṃ raṇasaṅkulaṃ śarīrasambandhaḥ.

to scuffle To SCUFFLE

, v. n. bādhūbāhavi yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ) or niyuddhaṃ kṛ.

to sculk To SCULK

, v. n. nibhṛte sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ) or vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), nibhṛtasthāne or gūḍhasthāne vṛt guptaḥ -ptā -ptaṃ bhū or vṛt antaritaḥ -tā -taṃ bhū gup in pass. (gupyate); 'to skulk off,' vyapasṛp (c. 1. -sarpati -sraptuṃ), palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy.

sculker SCULKER

, s. nibhṛtavarttī m. (n) nibhṛtasthāyī m. (n) guptavarttī m.

sculking SCULKING

, s. nibhṛtavarttanaṃ nibhṛtasthāne or gūḍhasthāne varttanaṃ vyapasarpaṇaṃ.

scull SCULL

, s. (Bone that surrounds the brain) kapālaḥ -laṃ karparaḥ śirosthi n., mastakaḥ -kaṃ śīrṣakaṃ karoṭaḥ -ṭiḥ -ṭī f., muṇḍaḥ -ṇḍaṃ bhagālaḥ; 'a chaplet or necklace of sculls,' kapālamrak f. (j) kāpālī srak kapālamālā kāpālī mālā; 'pertaining to the scull,' kāpālaḥ -lī -laṃ kāpālikaḥ -kī -kaṃ.

--(Short oar) kṣudrakṣepaṇiḥ kṣudradaṇḍaḥ hrasvadaṇḍaḥ.

to scull To SCULL

, v. a. kṣudradaṇḍeṇa naukāṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ).

scull-cap SCULL-CAP

, s. śiroveṣṭaḥ -ṣṭanaṃ śiraskaṃ śirovastraṃ mastakāvaraṇaṃ -ṇī.

sculler SCULLER

, s. kṣudradaṇḍena naukācālakaḥ kṣudrakṣepaṇicālakaḥ. See ROWER.

scullery SCULLERY

, s. piṭharāgāraṃ -raḥ bhāṇḍāgāraṃ -raḥ pātrāgāraṃ sthālpāgāraṃ kaṭāhāgāraṃ kuṇḍāgāraṃ piṭharaṃ.

scullion SCULLION

, s. piṭharādiprakṣālakaḥ -kā bhāṇḍādimārjakaḥ -kā kaṭāhādiśodhakaḥ -kā kuṇḍakaṭāhādipariṣkārakaḥ -kā.

sculptor SCULPTOR

, s. takṣakaḥ taṣṭā m. (ṣṭṛ) takṣā m. (n) tvaṣṭā m., mūrttikāraḥ -rakaḥ pratimākāraḥ -rakaḥ mūrttitakṣakaḥ pratimātakṣakaḥ upamātā m. (tṛ) upamākāraḥ.

sculpture SCULPTURE

, s. takṣaṇaṃ takṣaṇakarmma n. (n) tvakṣaṇaṃ mūrttitakṣaṇaṃ pratimātakṣaṇaṃ mūrttikaraṇaṃ pratimākaraṇaṃ upamākaraṇaṃ upamātakṣaṇaṃ.

to sculpture To SCULPTURE

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ c. 5. takṣṇoti), tvakṣ (c. 1. tvakṣati -kṣituṃ), pratimātakṣaṇaṃ kṛ mūrttitakṣaṇaṃ kṛ pratimāṃ kṛ mūrttiṃ kṛ.

sculptured SCULPTURED

, p. p. taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ takṣitaḥ -tā -taṃ tvaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

scum SCUM

, s. (Impure matter or froth which rises to the surface of liquors) maṇḍaḥ -ṇḍaṃ mūrddharasaḥ rasāgraṃ phenaḥ parāñjaḥ kārujaḥ utpīḍaḥ uttararasaḥ uparistharasaḥ; 'of boiled rice,' nisrāvaḥ visrāvaḥ māsaraḥ ācāmaḥ.

--(Refuse, dirt) malaṃ avaskaraḥ apaskaraḥ ucchiṣṭaṃ avaśiṣṭaṃ kalkaṃ udvarttaḥ juṣṭaṃ asāradravyaṃ.

to scum To SCUM

, v. a. maṇḍam apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or apanī nirmaṇḍīkṛ.

scurf SCURF

, s. tvaksnehaḥ carmmasnehaḥ śiraścarmmamadhye piṇḍitasnehaḥ mastakatvaksnehaḥ śiromajjā mastakamajjā majjā śiromalaṃ carmmamalaṃ.

scurfy SCURFY

, a. tvaksnehavān -vatī -vat (t) carmmamalavān &c., malāvṛtaḥ -tā -taṃ.

scurrility SCURRILITY

, s. maukharyyaṃ mukharatvaṃ durmukhatā vāgduṣṭatā vākpāruṣyaṃ pāruṣyaṃ paruṣavacanaṃ paruṣoktiḥ f., durvacanaṃ duruktiḥ f., duruktaṃ durbhāṣaṇaṃ apabhāṣaṇaṃ durvacas n., khaloktiḥ f., parodvejakabhāṣaṇaṃ apaśabdaḥ nyaṅgaṃ.

scurrilous SCURRILOUS

, a. (Using abusive language) mukharaḥ -rā -raṃ durmukhaḥ -khī -khaṃ vāgduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paruṣavāk m. f. n. (c) paruṣoktikaḥ -kā -kaṃ paruṣabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) kaṭubhāṣī &c., mukhaśaphaḥ -phā -phaṃ mukhaṣṭīlaḥ -lā -laṃ abaddhamukhaḥ &c., parodvegakarabhāṣī &c., kṣepakaḥ -kā -kaṃ.

--(Containing low abuse) paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ paruṣoktimayaḥ -yī -yaṃ duruktaḥ -ktā -ktaṃ durvācyaḥ -cyā -cyaṃ.

scurvily SCURVILY

, adv. kutsitaṃ sakārpaṇyaṃ tucchaprakāreṇa avinayena paruṣaṃ.

scurviness SCURVINESS

, s. kutsitatvaṃ tucchatā kārpaṇyaṃ pāmaratā jaghanyatā khalatā.

scurvy SCURVY

, s. (The disease) śītādaḥ nāvikaraktapittaḥ -ttaṃ.

scurvy SCURVY

, a. kutsitaḥ -tā -taṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ pāmaraḥ -rā -raṃ, see MEAN.

scutcheon SCUTCHEON

, s. kulacihnapatraṃ kulamaryyādālakṣaṇapatraṃ kulīnalakṣaṇayatraṃ.

scuttle SCUTTLE

, s. (Broad basket) viśālapeṭakaḥ pṛthukaraṇḍaḥ.

--(Hole in the side of a ship) naupārśvachidraṃ.

to scuttle To SCUTTLE

, v. a. naukāpārśve or naukātale chidrāṇi kṛ naupārśvaṃ sachidraṃ kṛ.

to scuttle To SCUTTLE

, v. n. (Run off affectedly) vailakṣyeṇa apadhāv.

[Page 719a]
scythe SCYTHE

, s. khaṅgīkaḥ lavitraṃ lavāṇakaṃ śasyachedanī śasyakarttanī.

sea SEA

, s. samudraḥ arṇavaḥ sāgaraḥ jaladhiḥ m., udadhiḥ m., abdhiḥ m., jalanidhiḥ m., mahodadhiḥ m., vāridhiḥ m., vārinidhiḥ mīnālayaḥ, see OCEAN; 'a rough sea,' kṣubdhārṇavaḥ kṣubdhasamudraḥ vānaṃ; 'a sea of trouble,' duḥkhasāgaraḥ; 'ablution or bathing in the sea,' samudrasnānaṃ; 'the seven seas,' saptasamudrāḥ m. pl., see under OCEAN.

sea-bathing SEA-BATHING

, s. samudrasnānaṃ samudrajalasnānaṃ.

sea-beat SEA-BEAT

, a. taraṅgāhataḥ -tā -taṃ kallolāhataḥ &c., uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

sea-coast SEA-COAST

, s. samudrataṭaṃ samudratīraṃ jaladhitīraṃ abdhitīraṃ abdhitaṭaṃ.

sea-faring SEA-FARING

, a. samudrayāyī -yinī -yi (n) samudragāmī &c., samudragaḥ -gā -gaṃ samudramārgeṇa or samudrapathena gamanāgamanakārī &c., naukājīvī &c., sāṃyātrikaḥ -kī -kaṃ.

sea-fight SEA-FIGHT

, s. samudrayuddhaṃ abdhiyuddhaṃ naukāyuddhaṃ nauyuddhaṃ.

sea-girt SEA-GIRT

, SEA-ENCIRCLED, a. samudramekhalaḥ -lā -laṃ arṇavamekhalaḥ &c., abdhimekhalaḥ &c., samudrarasanaḥ -nā -naṃ jaladhirasanaḥ &c., samudraveṣṭitaḥ -tā -taṃ samudravalayāṅkitaḥ &c., samudrāntaḥ -ntā -ntaṃ sāgarāntaḥ &c.

sea-green SEA-GREEN

, a. samudravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ abdhivarṇaḥ &c., śyāmaharit m. f. n.

sea-gull SEA-GULL

, s. samudrakukkuṭaḥ -ṭī samudravaraṭaḥ jalakukkuṭaḥ -ṭī viśvakā gaṅgācillī devaṭṭī samudraplavaḥ.

sea-man SEA-MAN

, s. samudrayāyī m. (n) samudragaḥ nāvikaḥ. See SAILOR.

seamanship SEAMANSHIP

, s. nāvikavidyā naucālanavidyā naukānayanavidyā.

sea-port SEA-PORT

, s. naukāśayaḥ naukāśrayaḥ samudratīrasthanagarī.

sea-salt SEA-SALT

, s. samudralavaṇaṃ sāmudraṃ akṣīvaṃ akṣivaṃ vasiraṃ vaśiraṃ.

sea-shore SEA-SHORE

, s. samudratīraṃ samudrataṭaṃ samudravelā velā samudrāntaḥ -ntaṃ sindhutaṭaṃ jaladhirodhas n., velāmūlaṃ; 'on the sea-shore,' velāyāṃ samudratīre.

sea-sick SEA-SICK

, a. samudrāmayagrastaḥ -stā -staṃ samudrarogapīḍitaḥ -tā -taṃ.

sea-sickness SEA-SICKNESS

, s. samudrāmayaḥ samudrarogaḥ ūrmmipraloṭhanajā vamanecchā.

sea-side SEA-SIDE

, s. samudratīraṃ samudravelā samudrasamīpabhūmiḥ f.

sea-water SEA-WATER

, s. samudrajalaṃ samudrāmbu n., sāgarāmbu n., samudravāri n., samudrodakaṃ.

sea-weed SEA-WEED

, s. samudraśākaḥ samudratṛṇaṃ samudrarohī śākaviśeṣaḥ.

sea-worthy SEA-WORTHY

, a. samudragamanayogyaḥ -gyā -gyaṃ samudrayānayogyaḥ &c., samudrataraṇayogyaḥ &c.

seal SEAL

, s. (Stamp) mudrā.

--(Signet) mudrā pratyayakāriṇī dīnāraḥ.

--(Finger-ring seal) aṅgulimudrā.

--(Seal or tie with a seal for fastening a letter) tālikaḥ.

--(Impression of a seal) mudrā.

--(Sea-calf) samudravatsaḥ makaraḥ.

to seal To SEAL

, v. a. mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ samudrīkṛ mudritaṃ -tāṃ kṛ.

--(Mark with a seal) mudrāṅkitaṃ -tāṃ kṛ mudrācihnitaṃ -tāṃ kṛ mudrayā aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), mudrālāñchitaṃ -tāṃ kṛ.

--(Fasten with a seal) mudrayā bandh (c. 9. baghnāti banddhuṃ).

sealed SEALED

, p. p. mudritaḥ -tā -taṃ mudrīkṛtaḥ &c., samudraḥ -drā -draṃ samudrīkṛtaḥ &c.

--(Marked with a seal) mudrāṅkitaḥ -tā -taṃ mudrācihnitaḥ &c., mudrālāñchitaḥ &c., aṅkitaḥ &c., cihnitaḥ &c.

--(Fastened with a seal) mudrābaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ tālikabaddhaḥ &c.; 'sealed papers,' mudrikā.

sealing SEALING

, s. mudrīkaraṇaṃ samudrīkaraṇaṃ mudrāṅkanaṃ mudrābandhanaṃ aṅkanaṃ.

sealing-wax SEALING-WAX

, s. lākṣā alaktaḥ alaktakaṃ laktakaṃ rākṣā.

seam SEAM

, s. (Suture, joining) sandhiḥ m., sīvanaṃ sevanī.

--(Formed by sewing) sūcisevanaṃ sīvanaṃ.

--(Of planks) phalakasandhiḥ m., kāṣṭhasandhiḥ m.

--(Cicatrix) śupkavraṇaḥ rūḍhakṣataṃ.

[Page 719b]
seamless SEAMLESS

, a. sandhihīnaḥ -nā -naṃ sandhirahitaḥ -tā -taṃ niḥsandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

seamstress SEAMSTRESS

, s. sūcikā sūcikarmmopajīvinī sūcīśilpopajīvinī.

to sear To SEAR

, v. a. vahirbhāgaṃ dah (c. 1. dahati dagdhuṃ, c. 10. dāhayati -yituṃ), vahirmāṃsaṃ dah dāhena or dahanena vahirbhāgaṃ dṛḍhīkṛ or ghanīkṛ or kaṭhinīkṛ or śuṣkīkṛ.

sear SEAR

, a. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśīrṇaḥ &c., mlānaḥ -nā -naṃ.

to search To SEARCH

, v. a. anviṣ (c. 4. -iṣyati, c. 6. -icchati -eṣituṃ -eṣṭuṃ), anveṣ (c. 1. -eṣate -ṣituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avekṣ nirīkṣ saṃvīkṣ mārg (c. 1. mārgati, c. 10. mārgayati -yituṃ), mṛg (c. 10. mṛgayate -ti -yituṃ), vici (c. 5. -cinoti -cetuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) carc (c. 1. carcati -rcituṃ).

search SEARCH

, SEARCHING, s. anveṣaṇaṃ -ṇā paryyeṣaṇaṃ -ṇā anusandhānaṃ jijñāsā anviṣṭiḥ f., parīṣṭiḥ f., nirūpaṇaṃ parīkṣā -kṣaṇaṃ saṃvīkṣaṇaṃ nirīkṣā -kṣaṇaṃ samīkṣaṇaṃ anusaraṇaṃ mārgaḥ -rgaṇaṃ śodhanaṃ anuyogaḥ vicayaḥ carcā uddeśaḥ tattvaṃ; 'for wealth,' arthānveṣaṇaṃ arthehā.

searched SEARCHED

, p. p. anviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anveṣitaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ -tā -taṃ.

searcher SEARCHER

, s. anveṣṭā m. (ṣṭṛ) anveṣī m. (n) anveṣakaḥ nirūpakaḥ nirūpayitā m. (tṛ) prarīkṣakaḥ nirīkṣakaḥ anusandhātā anusandhāyī m., jijñāsākṛt; 'of the heart,' antaryāmī m.

seared SEARED

, p. p. taptalohadagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ dāhena kaṭhinīkṛtaḥ -tā -taṃ.

season SEASON

, s. (Fit time or opportunity) avasaraḥ avakāśaḥ kālaḥ samayaḥ prastāvaḥ prasaṅgaḥ kālayogaḥ kālasandhiḥ m., sandhiḥ m., suyogaḥ; 'season for action,' kāryyakālaḥ kāryyāvasaraḥ kāryyasamayaḥ; 'season for ablution,' snānāvasaraḥ; 'wrong season,' akālaḥ anavasaraḥ; 'out of season,' akālena anavasareṇa; 'born out of season,' akālajaḥ -jā -jaṃ.

--(Any time) kālaḥ samayaḥ velā, see TIME.

--(Auspicious moment) muhūrttaḥ -rttaṃ lagnaḥ -gnaṃ śubhalagnaḥ -gnaṃ śubhamuhūrttaḥ -rttaṃ.

--(One of the divisions of the year) ṛtuḥ m., kālaḥ samayaḥ; 'revolution of the seasons,' ṛtuparyyāyaḥ, see REVOLUTION; 'the interval or junction between two seasons,' ṛtusandhiḥ m.; 'the seasons collectively,' ṛtugaṇaḥ ṛtuvargaḥ; 'the six seasons,' ṣaḍṛtavaḥ m. pl. The year is divided into six seasons, according to the Hindūs, viz. 1. Spring, vasantaḥ vasantasamayaḥ, comprising, according to the reckoning which refers to the Northern parts of India, the two months of caitraḥ and vaiśākhaḥ, i. e. from the middle of March to the middle of May, see SPRING. 2. The hot season or Summer, grīṣmaḥ grīṣmakālaḥ nidāghakālaḥ, comprising the two months of jyeṣṭaḥ and āṣāḍhaḥ, i. e. from the middle of May to the middle of July, see SUMMER. 3. The rainy season, the rains, varṣāḥ m. pl., varṣākālaḥ vṛṣṭikālaḥ, comprising the two months śrāvaṇaḥ and bhādraḥ, i. e. from the middle of July to the middle of September, see under RAIN, RAINY. 4. The autumnal season, śarad śaratkālaḥ śaradṛtuḥ m., comprising the two months āśvinaḥ and kārttikaḥ, i. e. from the middle of September to the middle of November, see AUTUMN. 5. The cold season, hemantaḥ, comprising the two months mārgaśīrṣaḥ and pauṣaḥ, i. e. from the middle of November to the middle of January. 6. The dewy season or season of hoar frost, śiśiraḥ śiśirakālaḥ, comprising the two months māghaḥ and phālgunaḥ, i. e. from the middle of January to the middle of March. According to more modern authorities the season of Spring begins with the month Phālguna, or the middle of February. This reckoning will place each of the succeeding seasons a month earlier. Sometimes the word āgamaḥ is used in composition for 'the coming on of a season,' or for the season itself, as 'the rainy season,' varṣāgamaḥ meghāgamaḥ; 'the hot season,' grīṣmāgamaḥ uṣmāgamaḥ.

to season To SEASON

, v. a. (Render palatable by the mixture of seasoning) vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), vyañjanādinā saṃskṛ or upaskṛ vyañjanādi prakṣipya surasīkṛ or ruciraṃ -rāṃ kṛ or svādūkṛ.

--(Mature, prepare) pac pakvaṃ -kvāṃ kṛ pakvīkṛ pakvatāṃ or paripākaṃ kṛ or jan siddhaṃ -ddhāṃ kṛ siddhīkṛ upayuktaṃ -ktāṃ kṛ yogyaṃ -gyāṃ kṛ; 'to season the body to heat,' śarīraṃ gharmmasahanayogyaṃ kṛ.

to season To SEASON

, v. n. (Become mature) pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū paripakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū yogyaḥ -gyā -gyaṃ bhū upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū. See To MATURE, v. n.

seasonable SEASONABLE

, a. (Opportune) samayopayuktaḥ -ktā -ktaṃ prasaṅgopayuktaḥ &c., kālopayuktaḥ &c., samayocitaḥ -tā -taṃ kālocitaḥ &c., kālikaḥ -kī -kaṃ kālīnaḥ -nā -naṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ yuktakālikaḥ -kī -kaṃ upayuktakālikaḥ &c., ucitakālikaḥ &c., kālānurūpaḥ -pā -paṃ samayānurūpaḥ &c., prasaṅgānurūpaḥ &c., kālānusārī -riṇī -ri (n) samayānusārī &c., kālānukūlaḥ -lā -laṃ samayānukūlaḥ &c., kālaprāptaḥ -ptā -ptaṃ samayaprāptaḥ &c., avasaraprāptaḥ &c., prasaṅgaprāptaḥ &c., prāptakālaḥ -lā -laṃ prāptasamayaḥ -yā -yaṃ prāptāvasaraḥ -rā -raṃ prāptaprasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ prāstāvikaḥ -kī -kaṃ prastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ kālasadṛśaḥ &c., prasaṅgasadṛśaḥ &c., prāsaṅgikaḥ -kī -kaṃ kālyaḥ -lyā -lyaṃ kākatālīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Done in season) kālakṛtaḥ -tā -taṃ samayakṛtaḥ &c.; 'seasonable exertion,' kālakṛtodyogaḥ.

--(Produced in season) kālajaḥ -jā -jaṃ kālotpāditaḥ -tā -taṃ kālotpannaḥ -nnā -nnaṃ kālodbhavaḥ -vā -vaṃ kālajātaḥ -tā -taṃ ārttavaḥ -vī -vaṃ ṛtujaḥ -jā -jaṃ ṛtṛjātaḥ -tā -taṃ ṛtūdbhavaḥ -vā -vaṃ ṛtavīyaḥ -yā -yaṃ ṛtavyaḥ -vyā -vyaṃ.

seasonableness SEASONABLENESS

, s. kālopayuktatā samayopayuktatā kālayogyatā prasaṅgayogyatā kālaucityaṃ samayaucityaṃ prasaṅgaucityaṃ kālocitatvaṃ kālānukūlyaṃ kālānurūpyaṃ kālānurūpatā samayānurūpyaṃ kālasādṛśyaṃ prastāvasādṛśyaṃ prasaṅgasādṛśyaṃ kālaprāptatā samayaprāptatā kālikatā -tvaṃ kālajatā kālotpannatā sāmayikatvaṃ.

seasonably SEASONABLY

, adv. kāle kālatas yathākālaṃ samaye samayatas yathāsamayaṃ samayā kālānusāreṇa samayānusāreṇa upayuktakāle upayuktasamaye kāloprayukta yathāvasaraṃ yathāvakāśaṃ yathāprasaṅgaṃ kālānurūpeṇa prastāvānurūpeṇa prastāvasadṛśaṃ sthāne yogatas velāyāṃ.

seasoned SEASONED

, p. p. or a. (Mixed with seasoning, &c.) vāsitaḥ -tā -taṃ prayastaḥ -stā -staṃ susaṃskṛtaḥ -tā -taṃ vyañjanayuktaḥ -ktā -ktaṃ vyañjanādisaṃskṛtaḥ &c., savyañjanaḥ -nā -naṃ.

--(Matured) pakvaḥ -kvā -kvaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

seasoning SEASONING

, s. (That which is added to give a relish) vyañjanaṃ upaskaraḥ upakaraṇaṃ temanaṃ prahitaṃ niṣṭhānaṃ sandhitaṃ vesavāraḥ veśavāraḥ veṣavāraḥ sūdaḥ viṣṭānnaṃ modakaṃ agnivardhanaḥ -naṃ; 'acid seasoning,' cukraḥ -kraṃ vṛkṣāmlaṃ tintiḍīkaṃ.

--(Act of maturing) pacanaṃ pākaḥ pakvīkaraṇaṃ upayuktakaraṇaṃ.

seat SEAT

, s. (That on which one sits, chair, &c.) āsanaṃ pīṭhaḥ -ṭhaṃ viṣṭharaḥ vistaraḥ āsitaṃ saṃveśaḥ niṣaṇakaṃ.

--(Thing spread to) sit on) āstaraṇaṃ āstaraḥ viṣṭaraḥ vistaraḥ.

--(Seat of justice) dharmmāsanaṃ nyāyāsanaṃ vicārāsanaṃ.

--(Mansion, place of abode or inherence) sthānaṃ vāsasthānaṃ nivāsasthānaṃ vasatiḥ f., nivasatiḥ f., āśayaḥ āyatanaṃ āspadaṃ adhiṣṭhānaṃ adhiṣṭhitiḥ f., niketanaṃ niveśanaṃ veśma n. (n) nilayaḥ -yanaṃ ālayaḥ ākaraḥ maṭhaḥ; 'seat of consciousness,' ahaṅkārāspadaṃ ahaṅkārāśayaḥ; 'of diseases,' rogāyatanaṃ rogāśayaḥ; 'of enjoyment,' bhogāyatanaṃ bhogāspadaṃ sukhāspadaṃ; 'of joy,' harṣāspadaṃ ānandāspadaṃ; 'of pain,' duḥkhāyatanaṃ duḥkhāspadaṃ; 'of sorrow,' śokāspadaṃ; 'of avarice,' lobhāspadaṃ; 'of all happiness and prosperity,' sakalasukhasampattivasatiḥ f.; 'of the blood,' raktāśayaḥ; 'of the bile,' pittāśayaḥ; 'of science,' vidyākaraḥ; 'of one's ancestors,' ādyasthānaṃ ādipuruṣasthānaṃ.

to seat To SEAT

, v. a. (Cause to sit down) upaviś in caus. (-veśayati -yituṃ) samupaviś āsanaṃ grah in caus. (grāhayati -yituṃ) dattāsanaṃ grah in caus., dattāsane upaviś in caus. or sthā in caus., āsanasthitaṃ -tāṃ kṛ.

--(Seat one's self) upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), āsanaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), āsanaparigrahaṃ kṛ.

--(Install) pratiṣṭhā in caus. (-ṣṭhāpayati -yituṃ) adhikāraṃ praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), adhikārārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ padārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ.

--(Settle), see the word.

seated SEATED

, p. p. (On a seat) upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ samupaviṣṭaḥ &c., āsīnaḥ -nā -naṃ samāsīnaḥ &c., āsanopaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āsanasthaḥ -sthā -sthaṃ āsanasthitaḥ -tā -taṃ āsanārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ āsanagataḥ -tā -taṃ āsanāśritaḥ &c., āsanamāśritaḥ &c., niṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sannipaṇaḥ &c., adhyāsīnaḥ -nā -naṃ pīṭhādhyāsīnaḥ &c., pīṭhopaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pīṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ kṛtāsanaparigrahaḥ -hā -haṃ; 'seated at ease,' sukhāsīnaḥ -nā -naṃ sukhopaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'Be seated,' āsanaṃ gṛhyatāṃ kriyatām āsanaparigrahaḥ.

--(Settled, fixed) sthitaḥ -tā -taṃ in comp., sthaḥ sthā sthaṃ in comp., niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhitaḥ &c., gataḥ -tā -taṃ in comp., niviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'seated in the soul,' ātmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'in the heart,' hṛdayasthaḥ -sthā -sthaṃ hṛtsthaḥ &c.; 'in the mind,' manoniṣṭhaḥ &c., manogataḥ -tā -taṃ; 'in the body,' śarīrasthaḥ &c., dehasthaḥ &c.; 'in the throat,' kaṇṭhasthaḥ &c., kaṇṭhagataḥ -tā -taṃ; 'in the bones,' asthisthaḥ &c., asthigataḥ -tā -taṃ; 'deeply seated,' baddhamūlaḥ -lā -laṃ dṛḍhamūlaḥ &c.

to secede To SECEDE

, v. n. apayā (c. 2. -yāti -tuṃ), vyapayā apagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), vyapagam ape (c. 2. apaiti -tuṃ), vyape apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), dharmmaṃ tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ) or uttpat bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhū bhinnamataḥ -tā -taṃ bhū vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū matāntaraṃ grah matāntaram avalamb.

seceder SECEDER

, s. bhinnamatagrāhī m. (n) matāntaragrāhī m., sādhāraṇadharmmatyāgī m.

secession SECESSION

, s. apagamaḥ vyapagamaḥ apayānaṃ apasaraṇaṃ apakramaḥ -maṇaṃ tyāgaḥ uttpāgaḥ dharmmatyāgaḥ sādhāraṇadharmmatyāgaḥ matāntaragrahaṇaṃ.

to seclude To SECLUDE

, v. a. (Cause to keep apart from society, &c.) vivic (c. 7. -vinakti -vektuṃ, c. 10. -vecayati -yituṃ), viviktaṃ -ktāṃ kṛ janasaṃsargaviviktaṃ -ktāṃ kṛ pṛthaksthitaṃ -tāṃ kṛ sabhāviviktaṃ -ktāṃ kṛ sabhāpṛthaksthitaṃ -tāṃ kṛ viviktaṃ vas in caus.

--(Shut up, hide) nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), rudh gup gopanaṃ kṛ.

--(Seclude one's self) viviktaṃ vas (c. 1. vasati vastuṃ), viviktavāsaṃ kṛ ekāntaṃ or ekāntato vas janasaṃsargavarjanaṃ kṛ saṅgavarjanaṃ kṛ saṅgatyāgaṃ kṛ sabhāvarjanaṃ kṛ sannyāsaṃ kṛ sannyasanaṃ kṛ.

secluded SECLUDED

, p. p. (Separated from society, &c.) viviktaḥ -ktā -ktaṃ janasaṃsargaviviktaḥ &c., sabhāviviktaḥ &c., pṛthaksthitaḥ -tā -taṃ tvaktasaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Living in retirement) viviktavāsī -sinī -si (n) ekāntavāsī &c., ekāntasthitaḥ -tā -taṃ viviktavṛttiḥ -ttiḥ -tti; 'a secluded spot,' viviktasthānaṃ prāntaraṃ prāntaraśūnyaṃ, see RETIRED.

seclusion SECLUSION

, s. viviktatā -tvaṃ viviktaṃ viviktadaśā viviktāvasthā viviktavṛttiḥ f., pṛthaksthitiḥ f., pṛthaksthitatvaṃ viviktasthitiḥ f., ekāntasthitiḥ f., ekāntatvaṃ viviktavāsaḥ ekāntavāsaḥ. See PRIVACY.

second SECOND

, a. dvitīyaḥ -yā -yaṃ dvitīyakaḥ -kā -kaṃ dvitīyīkaḥ -kā -kaṃ; 'second in rank,' dvitīyapadasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'in quality,' dvitīyaguṇakaḥ -kā -kaṃ; 'second in value, inferior,' anuttamaḥ -mā -maṃ uttaraḥ -rā -raṃ amukhyaḥ &c., see SECONDARY; 'second to none,' advitīyaḥ -yā -yaṃ anuttaraḥ -rā -raṃ.

second SECOND

, s. (Helper) sāhāyyakārī m. (n) sahakārī m., upakārī m sahāyaḥ uttarasādhakaḥ dvitīyaḥ; 'the state or office of a second,' dvitīyatvaṃ -tā.

--(Measure of time, a simple breathing) prāṇapādaḥ asupādaḥ vipalaṃ; 'in three seconds,' triṣvasupādeṣu.

--(Any minute measure of time) vipalaṃ vikalā palaṃ kṣaṇaḥ truṭiḥ f., nimeṣaḥ nimiṣaḥ. A vipala is equal to (1/60)th of a pala or minute, a vikalā to (1/60)th of a kalā or minute of a degree. See MOMENT, INSTANT, and the measures of time under MEASURE.

to second To SECOND

, v. a. (Help, back) upakṛ upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ sahāyatvaṃ kṛ upagrah (c. 9. -gṛhlāti grahītuṃ), anugrah pakṣapātaṃ kṛ pakṣodgrāhaṃ kṛ pakṣopagrahaṃ kṛ pakṣānugrahaṃ kṛ.

secondarily SECONDARILY

, adv. apradhānatas aprādhānyena amukhyaśas gauṇatas anuṣaṅgatas dvitīyatas dvitīyakramānusāreṇa.

secondariness SECONDARINESS

, s. apradhānatā aprādhānyaṃ amukhyatā gauṇatā gauṇikatā.

secondary SECONDARY

, a. (Not primary) apradhānaḥ -nā -naṃ amukhyaḥ -khyā -khyaṃ aprathamaḥ -mā -maṃ aprāgryaḥ -gryā -gryaṃ anuṣaṅgī -ṅgiṇī &c., anuṣaṅgikaḥ -kī -kaṃ gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ gauṇikaḥ -kī -kaṃ upasṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ guṇabhūtaḥ -tā -taṃ; 'secondary rank,' apradhānatā apradhānapadaṃ; 'any thing secondary,' apradhānaṃ upasarjanaṃ.

--(Not first rate) madhyamaḥ -mā -maṃ madhyamīyaḥ -yā -yaṃ madhyamaguṇakaḥ -kā -kaṃ viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. The prepositions upa and anu often give the sense of 'secondary;' as, 'a secondary planet,' upagrahaḥ; 'a secondary passion or flavour,' uparasaḥ anurasaḥ; 'symptom,' anubandhaḥ.

seconded SECONDED

, p. p. anugṛhītaḥ -tā -taṃ upagṛhītaḥ &c., upakṛtaḥ -tā -taṃ.

seconder SECONDER

, s. anugrāhī m. (n) upakārī m., pakṣapātī m., pakṣodgrāhī m.

second-hand SECOND-HAND

, a. (Not new, used by another) anyopabhuktaḥ -ktā -ktaṃ anyabhuktaḥ &c., anyopayojitaḥ -tā -taṃ anyavyavahāritaḥ &c., anyapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Not original) anyakalpitaḥ -tā -taṃ anyasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anyakṛtaḥ -tā -taṃ anyoktaḥ -ktā -ktaṃ.

secondly SECONDLY

, adv. dvitīyatas dvitīyaṃ dvitīyapade dvitīyavāre.

second-rate SECOND-RATE

, a. madhyamaḥ -mā -maṃ madhyamaguṇakaḥ &c., see SECONDARY.

second-sight SECOND-SIGHT

, s. divyadṛṣṭiḥ f., divyacakṣus n., atimānuṣadṛṣṭiḥ f.

second-sighted SECOND-SIGHTED

, a. divyadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi divyacakṣūḥ -kṣūḥ -kṣuḥ (s).

secrecy SECRECY

, s. (Concealment, state of being hid or unknown) guptatā -tvaṃ guhyatā -tvaṃ guptiḥ f., gopanaṃ gopyatā gopanīyatā gūḍhatā pracchannatā rahasyatā -tvaṃ saṃvṛtiḥ f., saṃvṛtatā -tvaṃ anyājñātatā -tvaṃ guptabhāvaḥ.

--(Keeping a secret, forbearance of disclosure) rahasyaguptiḥ f., rahasyagopanaṃ guhyagopana guhyarakṣaṇaṃḥ f., guptiḥ f., saṃvṛtiḥ f., saṃvṛttiḥ f., rahasyapālanaṃ rahasyābhedaḥ rahasyāvikṣepaḥ rahasyākathanaṃ rahasyābhāṣaṇaṃ nihnavaḥ nihnutiḥ f., abhāṣaṇaṃ maunaṃ anudghāṭanaṃ; 'profound secrecy,' suguptiḥ f., susaṃvṛttiḥ f., ghanasaṃvṛttiḥ f., ghanasaṃvṛtiḥ f.

--(Privacy) viviktatā -tvaṃ viviktabhāvaḥ ekāntatā rahas n., rahobhāvaḥ rahovāsaḥ nibhṛtatvaṃ, see SECLUSION.

secret SECRET

, a. (Concealed, not known to others) guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ channaḥ &c., upachannaḥ &c., saṃvṛtaḥ -tā -taṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ nigūḍhaḥ &c., antarhitaḥ -tā -taṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aprakāśaḥ -śā -śaṃ anyājñātaḥ -tā -taṃ anyāviditaḥ &c.; 'very secret,' suguptaḥ -ptā -ptaṃ surahasyaḥ &c., surakṣitaḥ &c.; 'secret sin,' gūḍhapātakaṃ pracchannapātakaṃ; 'secret intelligence,' gūḍhavārttā gūḍhabhāṣitaṃ; 'secret door,' gūḍhadvāraṃ antardvāraṃ; 'secret purpose,' gūḍhārthaḥ saṃvṛttiḥ f.; 'secretemissary,' gūḍhacāraḥ gūḍhapuruṣaḥ guptagatiḥ m.

--(To be kept secret) gopyaḥ -pyā -pyaṃ gopanīyaḥ -yā -yaṃ guhyaḥ -hyā -hyaṃ gohyaḥ &c., saṃvaraṇīyaḥ &c.

--(Keeping a secret) guhyābhedī -dinī &c., guhyābhedakaḥ -kā -kaṃ guhyābhāṣī &c., guhyākathakaḥ &c., rahasyābhedī rahasyākathakaḥ &c., rahasyānivedī &c.

--(Sequestered, retired) viviktaḥ -ktā -ktaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ vijanaḥ -nā -naṃ chandaḥ -ndā -ndaṃ, see PRIVATE, RETIRED.

--(Occult) gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ &c., aspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'secret in operation,' nigūḍhakāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ gūḍhakāryyaḥ &c., avyaktakāryyaḥ &c.

secret SECRET

, s. (Something concealed or to be kept secret) rahasyaṃ guhyaṃ gopyaṃ gopanīyaṃ gūḍhabhāṣitaṃ guhyabhāṣitaṃ guptabhāṣitaṃ guhyārthaḥ gopanīyārthaḥ guhyaviṣayaḥ gopanīyaviṣayaḥ marmma n. (n) aṣaḍakṣīṇaḥ tṛtīyāgocaraṃ nihnavaḥ; 'secret counsel,' mantraḥ gūḍhamantraḥ; 'a well kept secret,' suguptarahasyaṃ suguptamantraḥ surakṣitamantraḥ; 'one who can keep a secret,' rahasyapālakaḥ rahasyarakṣakaḥ rahasyagopanacaturaḥ gopanīyārtharakṣaṇacaturaḥ; 'keeping a secret,' rasasyagopanaṃ &c., see SECRECY; 'divulging a secret,' rahasyabhedaḥ rahasyavikṣepaḥ guhyabhedaḥ rahasyakathanaṃ rahasyaprakāśanaṃ antarbhedaḥ; 'to divulge a secret,' rahasyaṃ bhid or prakāś or kath or vikṣip; 'one who knows secrets,' rahasyavid rahasyajñaḥ marmmavid marmmajñaḥ mārmmikaḥ marmmavedī m. (n) mantrajñaḥ mantravid antarvedī n; 'diving into the secrets of others,' marmmabhedaḥ marmmānveṣṇaṃ; one who does so,' marmmabhedī m. (n) marmmānveṣī m.

--(In secret) rahasi rahas mithas, see PRIVATELY.

secretary SECRETARY

, s. lekhakaḥ lipikaraḥ lipikāraḥ -rakaḥ varṇikaḥ kāyasthaḥ; 'chief secretary,' lekhādhikārī m. (n).

--(Minister), see the word.

to secrete To SECRETE

, v. a. (Hide) gup (c. 1. gopāyati goptuṃ, c. 10. gopayati -yituṃ), guh (c. 1. gūhati -hituṃ), saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ, c. 10. -vārayati -yituṃ), apavṛ nihnu gopanaṃ kṛ apahāraṃ kṛ.

--(As saliva, bile, &c.) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), jan in caus., udric.

secreted SECRETED

, p. p. guptaḥ -ptā -ptaṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ apavāritaḥ &c., utpāditaḥ &c.

secretion SECRETION

, s. (Act of producing) utpādanaṃ.

--(Matter secreted) malaṃ dhātuḥ m., utpāditamalaṃ śarīramalaṃ śarīrotpāditamalaṃ śarīrarasaḥ; 'of the nose,' nāsotpāditamalaṃ nāsāmalaṃ; 'of the throat,' kaphādimalaṃ śleṣmādimalaṃ kaphaḥ śleṣmā m. (n); 'of the bowels,' malaṃ antramalaṃ udaramalaṃ purīṣaṃ; 'promoting the animal secretions,' dhātubhṛt dhātuvardhakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 722a]
secretly SECRETLY

, adv. rahasi rahas rahasyaṃ guptaṃ suguptaṃ nibhṛtaṃ -te subhibhṛtaṃ -te pracchannaṃ -nne upāṃśu gūḍhaṃ gupta or gūḍha in comp.; as, 'going secretly,' guptagatiḥ -tiḥ -ti gūḍhacārī &c., see PRIVATELY.

secretness SECRETNESS

, s. guptatā -tvaṃ gūḍhatā pracchannatā rahasyatā, see SECRECY.

secretory SECRETORY

, a. utpādakaḥ -kā -kaṃ malotpādakaḥ &c., malajanakaḥ &c.

sect SECT

, s. śākhā mārgaḥ bhinnamārgaḥ panthāḥ m. (pathin) pathaḥ sampradāyaḥ mataṃ pakṣaḥ gaṇaḥ tīrthaḥ; 'difference of sect,' śākhābhedaḥ matabhedaḥ mārgabhedaḥ; 'mark of a sect,' tilakaḥ -kaṃ.

sectarian SECTARIAN

, a. śākhāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) śākhī &c., śākhikaḥ -kī -kaṃ.

sectarian SECTARIAN

, SECTARY, s. śākhī m. (n) śākhānuyāyī &c., śākhāvalambī m., śākhāśrayī m., śākhāśritaḥ śākhāsevī śākhāmārgānuyāyī m., bhinnamārgānuyāyī m.

sectarianism SECTARIANISM

, s. śākhāsevanaṃ śākhānugamanaṃ śākhāśrayaṇaṃ bhinnamārgamanaṃ.

section SECTION

, s. (Division) paricchedaḥ chedaḥ vicchedaḥ bhedaḥ -danaṃ chinnāṃśaḥ.

--(Of a book) adhyāyaḥ adhyayaḥ sargaḥ parva n. (n) kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ khaṇḍaḥ -ṇḍaṃ paricchedaḥ vicchedaḥ skandhaḥ prakaraṇaṃ prastāvaḥ aṅkaḥ vargaḥ śākhā ullāsaḥ ucchvāsaḥ āśvāsaḥ udyataḥ lambakaḥ; 'story divided into sections,' khaṇḍakathā.

--(In geometry) mārgaḥ.

sector SECTOR

, s. vichedakaḥ.

--(Of a circle) karkaṭadvayāntargato vṛttabhāgaḥ.

secular SECULAR

, a. (Pertaining to this present world, or to things not spiritual) laukikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ &c., aihikaḥ -kī -kaṃ ihalokaviṣayakaḥ -kā -kaṃ ihalokasambandhī -ndhinī &c., prāpañcikaḥ -kī -kaṃ sāṃsārikaḥ &c., saṃsāraviṣayakaḥ &c., saṃsārasambandhī &c., saṃsārī &c., vyāvahārikaḥ &c., lokavyavahārasambandhī &c., viṣayasambandhī &c., prapañcī &c., ihalokasāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ihalokāpekṣakaḥ &c., dṛṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ; 'secular learning,' vijñānaṃ arthaśāstraṃ.

--(Not subject to monastic rules) vyavahārī &c., vyavahārikaḥ &c.

secularity SECULARITY

, SECULARNESS, s. laukikatā -tvaṃ aihikatvaṃ -tā aihalaukikatvaṃ aihikabuddhitvaṃ aihikaviṣayāsaktiḥ saṃsārāsaktiḥ f., lokāsaktiḥ f., ihalokāsaktiḥ f., prapañcāsaktiḥ f.

secundines SECUNDINES

, s. garbhaveṣṭanaṃ garbhakośaḥ garbhakoṣaḥ garbhāśayaḥ jarāyuḥ m., garbhāvaraṇaṃ carmma n. (n) garbhāveṣṭanacarmma n.

secure SECURE

, a. (Free from danger) nirbhayaḥ -yā -yaṃ bhayātītaḥ -tā -taṃ atītabhayaḥ -yā -yaṃ vītabhayaḥ &c., gatabhayaḥ &c., akutobhayaḥ &c., asambhāvyabhayaḥ &c., asambhāvyāpakāraḥ -rā -raṃ bhayasambhavātītaḥ &c., ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anāśyaḥ -śyā -śyaṃ nirupadravaḥ -vā -vaṃ, see SAFE.

--(Free from fear of danger) nirbhayaḥ -yā -yaṃ abhayaḥ &c., bhayahīnaḥ -nā -naṃ niḥśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ aśaṅkaḥ &c., viśaṅkaḥ &c., nirātaṅkaḥ &c., nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'rendering secure,' vidhāyakaḥ -kā -kaṃ.

to secure To SECURE

, v. a. (Guard from danger) nirbhayaṃ -yāṃ kṛ nirbhayīkṛ bhayaṃ nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ) or niras or nivṛt in caus., bhayanivāraṇaṃ kṛ bhayanivṛttiṃ kṛ bhayanirāsaṃ kṛ bhayanirasanaṃ kṛ rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), abhirakṣ surakṣitaṃ -tāṃ kṛ rakṣaṇaṃ kṛ.

--(Make certain or sure) sthirīkṛ dṛḍhīkṛ satpākṛ saniścayaṃ -yāṃ kṛ suniścitaṃ -tāṃ kṛ ahāryyatvaṃ jan anāśyatvaṃ jan.

--(Make fast or firm) dṛḍhaṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), dṛḍhīkṛ saṃstambh; 'with a bar,' argalena bandh.

secured SECURED

, p. p. (Guarded from danger) rakṣitaḥ -tā -taṃ surakṣitaḥ &c., nivṛttabhayaḥ -yā -yaṃ nivāritabhayaḥ &c.

--(Made sure) sthirīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ &c.

--(Made fast) dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ subandhaḥ -ndhā -ndhaṃ argalabaddhaḥ &c., saṃstabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

securely SECURELY

, adv. nirbhayaṃ bhayaṃ vinā abhayena sakṣemaṃ, see SAFELY.

[Page 722b]
security SECURITY

, s. (Protection) rakṣā rakṣaṇaṃ saṃrakṣaṇaṃ abhirakṣaṇaṃ guptiḥ f., gopanaṃ trāṇaṃ paritrāṇaṃ bhayanivāraṇa bhayanirāsaḥ bhayanirasanaṃ.

--(That which protects) rakṣaṇaṃ rakṣakaḥ trāṇaṃ āśrayaḥ śaraṇaṃ.

--(Freedom from fear or danger) abhayaṃ nirbhayatā -tvaṃ bhayābhāvaḥ bhayahīnatā niḥśaṅkatā śaṅkābhāvaḥ ahāryyatā -tvaṃ anāśyatā -tvaṃ nirvighnatā nirupadravatvaṃ nirṛtiḥ f., see SAFETY.

--(Assurance of safety) abhayavāk f. (c), see SAFETY.

--(Securing, rendering firm) dṛḍhīkaraṇaṃ sthirīkaraṇaṃ saṃstambhanaṃ kṣemakaraṇaṃ vidhāyakatvaṃ.

--(Certainty) niścayaḥ niḥsaṃśayatvaṃ saṃśayābhāvaḥ sandehābhāvaḥ.

--(Any thing given or deposited as a security) lagnakaḥ bandhakaḥ prātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ ādhiḥ m., nyāsaḥ nikṣepaḥ, see PLEDGE; 'for the payment of a debt,' dānaprātibhāvyaṃ ṛṇamārgaṇaḥ; 'for appearance,' darśanaprātibhāvyaṃ darśanapāribhāvyaṃ darśanapratibhūḥ m.

--(for person who stands security) pratibhūḥ m., pratinidhiḥ m.

sedan SEDAN

, s. skandhavāhyapīṭhaḥ skandhavahanayogyo pīṭhaḥ śivikā.

sedate SEDATE

, a. dhīraḥ -rā -raṃ gambhīraḥ -rā -raṃ gambhīravṛttiḥ -ttiḥ -tti gabhīravṛttiḥ &c., guruvṛttiḥ &c., gauravavṛttiḥ &c., śāntaḥ -ntā -ntaṃ antarvegahīnaḥ -nā -naṃ nirudvignaḥ -gnā -gnaṃ nirākulaḥ -lā -laṃ avyākulaḥ &c., acañcalaḥ -lā -laṃ.

sedately SEDATELY

, adv. gambhīraṃ sagāmbhīryyaṃ dhīravat sadhairyyaṃ avyākulaṃ nirākulaṃ sagauravaṃ gauraveṇa acañcalaṃ.

sedateness SEDATENESS

, s. dhīratā gambhīratā -tvaṃ gāmbhīryyaṃ gambhīravṛttitvaṃ gabhīratā gabhīravṛttitvaṃ dhairyyaṃ gauravaṃ śāntatā nirākulatā avyākulatā sthiratā sthairyyaṃ acañcalatā acāñcalyaṃ.

sedative SEDATIVE

, a. śāntikaḥ -kī -kaṃ śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikaraḥ -rā -raṃ śāntikarttā -rttī -rttṛ (rttṛ) śamakaḥ -kā -kaṃ upaśamakaḥ -kā -kaṃ upaśāyī -yinī -yi (n).

sedative SEDATIVE

, s. (Medicine) śamanaṃ upaśamanaṃ grāhī m. (n).

sedentariness SEDENTARINESS

, s. anudyogaśīlatā avyāyāmaśīlatā gatihīnatā calanābhāvaḥ.

sedentary SEDENTARY

, a. anudyogaśīlaḥ -lā -laṃ avyāyāmaśīlaḥ &c., avyāyāmī -minī -mi (n) nirudyogī &c., gatihīnaḥ -nā -naṃ gatirahitaḥ -tā -taṃ calanarahitaḥ &c.

sediment SEDIMENT

, s. malaṃ kiṭṭaṃ ucchiṣṭaṃ kalkaṃ khalaṃ śeṣaṃ vinīyaḥ, see DREGS; 'having sediment,' khalī -linī -li (n) kalkī &c.

sedition SEDITION

, s. prakṛtikalahaḥ prajākalahaḥ kalahaḥ bhedaḥ prakṛtikṣobhaḥ prajākṣobhaḥ rājayuddhaṃ rājadrohaḥ rājyabhedaḥ; 'fomenting sedition,' upajāpaḥ; 'one who does so,' upajāpakaḥ; 'to do so,' upajap (c. 1. -japati -pituṃ).

seditious SEDITIOUS

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) prajākṣobhakaraḥ -rī -raṃ prakṛtikṣobhakaraḥ &c., rājyabhedakaraḥ &c., bhedakaraḥ &c., rājadrohī &c., rājaviruddhakārī &c., upajāpakaḥ -kā -kaṃ.

seditiously SEDITIOUSLY

, adv. upajāpena sopajāpaṃ yathā prajākalaho jāyate tathā.

to seduce To SEDUCE

, v. a. (Entice from the path of rectitude) pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), vilubh parilubh lubh satpathād or sanmārṇād bhraṃś (c. 10. bhraṃśayati -yituṃ) or cyu in caus. (cyāvayati -yituṃ) or ākṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), muh (c. 10. mohayati -yituṃ), vimuh pralabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), duṣṭakarmmaṇi pravṛt in caus., virūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), sanmārgabhraṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ sanmārgacyutaṃ -tāṃ kṛ.

--(A woman) chalena kanyāṃ duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), satītvād bhraṃś in caus., satītvanāśaṃ kṛ chalena kanyām abhigam.

[Page 723a]
seduced SEDUCED

, p. p. (Enticed) pralobhitaḥ -tā -taṃ vilobhitaḥ &c., sanmārgabhraṃśitaḥ &c., sanmārgabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mohitaḥ -tā -taṃ vimohitaḥ &c., lālitaḥ &c., protsāhitaḥ -tā -taṃ pravarttitaḥ &c.

--(As a woman) satītvabhraṃśitā satītvabhraṣṭā bhraṣṭā chalena naṣṭasatītvā.

seducer SEDUCER

, s. pralobhakaḥ vilobhakaḥ ākarṣakaḥ mohakaḥ vimohakaḥ vimohī m. (n) lālī m., lālanakārī m., pratārakaḥ.

--(Of a woman) chalena kanyādūṣakaḥ or kanyābhigantā m. (ntṛ) kāpaṭyena satītvanāśakaḥ.

seducible SEDUCIBLE

, a. pralobhanīyaḥ -yā -yaṃ ākarṣaṇīyaḥ &c., pratāraṇīyaḥ &c., vilobhanīyaḥ &c., hāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ bhedyaḥ -dyā -dyaṃ.

seduction SEDUCTION

, s. pralobhanaṃ vilobhanaṃ ākarṣaṇaṃ ākṛṣṭiḥ f., sanmārgabhraṃśanaṃ sanmārgātprabhraṃśanaṃ mohanaṃ vimohanaṃ lālanaṃ lobhadarśanaṃ pratāraṇaṃ vañcanaṃ pralambhaḥ.

--(Of a woman) kanyāchalaṃ kanyakāchalaṃ chalena kanyādūṣaṇaṃ or kanyābhigamanaṃ or strīsaṃgrahaṇaṃ kapaṭapūrvvaḥ satītvanāśaḥ.

seductive SEDUCTIVE

, a. pralobhakaḥ -kā -kaṃ vilobhakaḥ &c., ākarṣakaḥ &c., ākarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) mohī &c., vimohanaḥ -nā -nī -naṃ lālī &c., bhrāntijanakaḥ &c.

sedulity SEDULITY

, SEDULOUSNESS, s. āsaktiḥ f., prasaktiḥ f., vyāsaṅgaḥ udyogāsaktiḥ f., vyavasāyaḥ udyogaśīlatā. See DILIGENCE, INDUSTRY.

sedulous SEDULOUS

, a. udyogāsaktaḥ -ktā -ktaṃ karmmāsaktaḥ &c., udyamāsaktaḥ &c., udyogaśīlaḥ -lā -laṃ vyāsaṅgī -ṅginī &c., āsaktaḥ &c., tatparaḥ &c., See INDUSTRIOUS.

sedulously SEDULOUSLY

, adv. āsaktipūrvvaṃ yatnatas sābhiniveśaṃ See INDUSTRIOUSLY.

see SEE

, s. dharmmādhyakṣādhikāraḥ dharmmādhyakṣādhīnamaṇḍalaṃ dharmmādhyakṣādhīnadeśaḥ dharmmādhyakṣādhīnaḥ pradeśaḥ dharmmādhyakṣādhipatyaṃ.

to see To SEE

, v. a. or n. (Perceive by the eye) draś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), abhidṛś pratidṛś paridṛś anudṛś pradṛś sandṛś vidṛś īkṣ (c. 1. īkṣate -kṣituṃ), samīkṣ vīkṣ prekṣ nirīkṣ abhivīkṣ abhiprekṣ samprekṣ avekṣ pratyavekṣ ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate kituṃ), samālok avalok vilok lakṣ (c. 10. lakṣayati -yituṃ), ālakṣ samālakṣ upalakṣ samupalakṣ saṃlakṣ āloc (c. 10. -locayati -yituṃ c. 1. -locate -cituṃ), nirvarṇ (c. 10. -varṇayati -yituṃ), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ), dṛṣṭiṃ kṛ darśanaṃ kṛ avalokanaṃ kṛ vilokanaṃ kṛ.

--(Perceive, understand) jñā (c. 9. jānāti -nīte jñātuṃ), parijñā avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), ave (c. 2. avaiti -tuṃ, rt. i), budh avabudh upalabh niśam.

--(Experience) anubhū bhuj dṛś.

--(Beware) sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū avahitaḥ -tā -taṃ bhū avadhā.

--(See into, examine) nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), nirīkṣ, see To EXAMINE, INQUIRE.

--(See after) pāl rakṣ avekṣ; 'see! see!' paśya paśyata.

seed SEED

, s. (Of plants, &c.) vījaṃ -jakaṃ rohiḥ m., iruḥ m.; 'good seed,' suvījaṃ vījotkṛṣṭaṃ; 'sowing seed,' vījāropaḥ -paṇaṃ vapaḥ -panaṃ vāpaḥ uptiḥ f.; 'to sow seed,' vījāropaṇaṃ kṛ vījāni āruh in caus.; 'full of seed,' vījapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'having it,' vījavān -vatī &c., vījī -jinī &c.; 'growing from it,' vījaprarohaḥ -hā -haṃ vījaprarīhī -hiṇī &c., vījaruhaḥ -hā -haṃ vījyaḥ -jyā -jyaṃ; 'sown with seed,' vījitaḥ -tā -taṃ; 'yielding seed,' vījapradaḥ -dā -daṃ vījasūḥ -sūḥ -su; 'from seed,' vījatas.

--(Of stone fruits) aṣṭhiḥ f., aṣṭhīlā -likā.

--(Of animals, seminal fluid) śukraṃ retas n., dhātuḥ m., tejas n., vījaṃ vīryyaṃ indriyaṃ dhāturājakaḥ ānandaprabhavaḥ.

--(Origin, source) vījaṃ yoniḥ m., mūlaṃ ādiḥ m. prabhavaḥ udbhavaḥ.

--(Offspring) santānaṃ apatyaṃ prajā kulaṃ vaṃśaḥ vījaṃ.

[Page 723b]
to seed To SEED

, v. n. (Produce seed) vījaṃ dā or pradā or utpad vīja (nom. vījāyate).

to seed To SEED

, v. a. (Sow seed) vījāropaṃ kṛ vīja (nom. vījayati -yituṃ).

seeded SEEDED

, p. p. vījitaḥ -tā -taṃ vījavān -vatī -vat (t) vījī -jinī -ji (n).

seedless SEEDLESS

, a. nirvījaḥ -jā -jaṃ vījahīnaḥ -nā -naṃ vījarahitaḥ -tā -taṃ.

seedling SEEDLING

, s. vījaprarohaḥ vījaprarohī m. (n) vījaruhaḥ vījarohī m.

seedsman SEEDSMAN

, s. vījavikrayī m. (n) vījavikretā m. (tṛ) vījavyāpārī m.

seed-time SEED-TIME

, s. vījakālaḥ vījāropaṇakālaḥ uptikālaḥ vāpakālaḥ.

seed-vessel SEED-VESSEL

, s. vījakośaḥ vījakoṣaḥ -ṣī vījaguptiḥ f.; 'of the lotus,' vījamātṛkaḥ karṇikā karṇikāraḥ.

seedy SEEDY

, a. vījī -jinī -ji (n) vījikaḥ -kā -kaṃ vījavān -vatī -vat (t) vījapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ savījaḥ -jā -jaṃ bahuvījaḥ -jā -jaṃ vījamayaḥ -yī -yaṃ.

seeing SEEING

, SEEING THAT, s. yasmāt yena yat. See SINCE.

seeing SEEING

, part. paśyan -śyantī -śyat (t) īkṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prekṣamāṇaḥ &c.

seeing SEEING

, s. dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ īkṣaṇaṃ prekṣaṇaṃ sandarśanaṃ. See SIGHT.

to seek To SEEK

, v. a. (Look for, search for, inquire for) anviṣ (c. 4. -ipyati, c. 6. -icchati -eṣituṃ -eṣṭuṃ), anveṣ (c. 1. -eṣate -ṣituṃ), mṛg (c. 10. mṛgayate -ti -yituṃ), mārg (c. 1. mārgati, c. 10. mārgayati -yituṃ), parimārg nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anusandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) vici (c. 5. -cinoti -cetuṃ), gaveṣ (c. 10. gaveṣayati -yituṃ), anuyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ), iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), carc (c. 1. carcati -rcituṃ), anveṣaṇaṃ kṛ jijñāsāṃ kṛ anuyogaṃ kṛ itastato gatvā or itastataḥ parikramya anveṣaṇaṃ kṛ.

--(Solicit, beg for) prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), arth abhyarth samprārth yāc (c. 1. yācati -cituṃ), abhiyāc prayāc samprayāc bhikṣ (c. 1. bhikṣate -kṣituṃ).

to seek To SEEK

, v. n. (Make search) anveṣaṇaṃ kṛ jijñāsāṃ kṛ anusandhānaṃ kṛ.

seeker SEEKER

, s. anveṣṭā m. (ṣṭṛ) anveṣī m. (n) anveṣaṇakṛt m., jijñāsākṛt anusandhātā m. (tṛ) anuvarttī m., prārthakaḥ arthī m.

seeking SEEKING

, s. anveṣaṇaṃ -ṇā jijñāsā mārgaḥ -rgaṇaṃ. See SEARCH.

seeking SEEKING

, part. anviṣyan -ṣyantī -ṣyat (t) anveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) anveṣamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ icchan &c.

to seem To SEEM

, v. n. dṛś in pass. (dṛśyate) lakṣ in pass. (lakṣyate) pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ), samprabhā nirbhā ābhā ābhās (c. 1. -bhāsate -situṃ); 'you seem astonished,' vismita iva pratibhāsi.

seeming SEEMING

, s. ābhāsaḥ ābhā chāyā vāhyarūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f.

seemingly SEEMINGLY

, adv. ābhāsena ākāreṇa pratyakṣatas pratyakṣeṇa vāhyatas.

seemliness SEEMLINESS

, s. (Comeliness) sudṛśyatā surūpatā.

--(Propriety) yogyatā -tvaṃ yuktatā upayuktatā aucityaṃ. See FITNESS.

seemly SEEMLY

, a. yuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ &c., ucitaḥ -tā -taṃ yathocitaḥ &c., uyapannaḥ -nnā -nnaṃ samañjasaḥ -sā -saṃ saṅgataḥ -tā -taṃ.

seen SEEN

, p. p. dṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ īkṣitaḥ -tā -taṃ prekṣitaḥ &c., ālokitaḥ &c., avalokitaḥ &c., ālocitaḥ &c., lokitaḥ &c., ālakṣitaḥ -tā -taṃ lakṣitaḥ &c.; 'seen and unseen,' dṛṣṭādṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'not seen or heard before,' adṛṣṭāśrutapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ; 'is seen,' dṛśyate lakṣyate; 'to be seen, visible,' dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ prekṣaṇīyaḥ &c., prekṣyaḥ &c., vīkṣyaḥ &c., lakṣyaḥ &c.; 'having seen,' dṛṣṭvā prekṣya vīkṣpa.

[Page 724a]
seer SEER

, s. (One who sees) draṣṭā m. (ṣṭṛ) darśī m. (n) cakṣuṣmān m. (t); 'far-seer,' dṛradarśī m.

--(Prophet) bhāvidarśī m., bhāvidarśakaḥ bhaviṣyaddarśī m., siddhaḥ siddhapuruṣaḥ saumedhikaḥ, see SAGE.

see-saw SEE-SAW

, s. unnatānataṃ nimnonnataṃ uccāvacaṃ pātotpātaṃ āndolanaṃ itastato vicalanaṃ or calanaṃ gatāgataṃ pratigatāgataṃ.

to seethe To SEETHE

, v. a. kvath (c. 1. kvathati -thituṃ), ṛjīṣe or sthālyāṃ pac.

seethed SEETHED

, p. p. kvathitaḥ -tā -taṃ sthālīpakvaḥ -kvā -kvaṃ ṛjīṣapakvaḥ &c.

seether SEETHER

, s. ṛjīṣaṃ ṛcīṣaṃ piṣṭapacanaṃ sthālī piṭaraḥ -raṃ ukhā.

segment SEGMENT

, s. chedaḥ paricchedaḥ vicchedaḥ khaṇḍaḥ.

--(Of a circle) vṛttakhaṇḍaḥ -ṇḍaṃ varttulakhaṇḍaḥ khaṇḍamaṇḍalaṃ dhanupyaṃ.

segregarious SEGREGARIOUS

, a. ekacaraḥ -rā -raṃ ekacārī -riṇī -ri (n) viviktacārī &c.

to segregate To SEGREGATE

, v. a. viyuj viśliṣ in caus. See To SEPARATE, v. a.

segregation SEGREGATION

, s. viyogaḥ viśleṣaḥ pṛthakkaraṇaṃ. See SEPARATION.

seignior SEIGNIOR

, s. svāmī m. (n)prabhuḥ m., patiḥ m. See LORD.

seizable SEIZABLE

, a. hāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ haraṇīyaḥ -yā -yaṃ apahāryyaḥ &c., grāhyaḥ -hyā -hyaṃ grahaṇīyaḥ &c., dhāryyaḥ &c., dharaṇīyaḥ &c.

to seize To SEIZE

, v. a. (Take by force) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ balena hṛ balātkāreṇa grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or abhigrah or parigrah or pratigrah or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or kal (c. 10. kālayati -yituṃ), prakal haraṇaṃ kṛ.

--(Grasp, clutch) grah saṃgrah parigrah upasaṃgrah dhṛ gras (c. 1. grasate -situṃ), parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), saṃhṛ ākal (-kalayati -yituṃ) saṃgrāhaṃ kṛ.

--(Attack suddenly, take hold of, as a fever, &c.) ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), āviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), ākramaṇaṃ kṛ gras grastaḥ -stā -staṃ bhū.

--(Try to seize) grah in des. (jighṛkṣati -te -kṣituṃ) hṛ in des. (jihīrṣati -rṣituṃ).

seized SEIZED

, p. p. (Taken by force) hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ &c., balena hṛtaḥ &c., balātkāreṇa hṛtaḥ &c. or prahṛtaḥ &c. or gṛhītaḥ -tā -taṃ or ghṛtaḥ &c. or prāptaḥ -ptā -ptaṃ samprāptaḥ &c.

--(Grasped, clutched) gṛhītaḥ -tā -taṃ saṃgṛhītaḥ &c., dhṛtaḥ &c., grastaḥ -stā -staṃ ākalitaḥ &c.

--(Attacked suddenly) ākrāntaḥ -ntā -ntaṃ āviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ grastaḥ &c.; 'by fever,' jvaragrastaḥ &c.

seizer SEIZER

, s. harttā m. (rttṛ) hārī m. (n) hārakaḥ haraḥ dharttā m., grāhī m., grāhakaḥ grahītā m. (tṛ) apaharttā m.

seizure SEIZURE

, s. (Taking by force) haraṇaṃ apaharaṇaṃ hāraḥ apahāraḥ balātkāreṇa haraṇaṃ or grahaṇaṃ or grahaḥ or abhigrahaḥ -haṇaṃ or pratigrahaḥ -haṇaṃ or dharaṇaṃ.

--(Laying hold) grahaṇaṃ grahaḥ saṃgrāhaḥ saṃgrahaṇaṃ parigrahaṇaṃ dharaṇaṃ dhṛtiḥ f., grasanaṃ ākalanaṃ.

--(Sudden attack, as of a disease) ākramaṇaṃ āveśaḥ avatāraḥ avataraṇaṃ laṃghanaṃ; 'first seizure,' pūrvvāvataraḥ.

seldom SELDOM

, adv. viralaṃ vairalpena kvacit kadācit karhicit dur in comp.; 'seldom to be found,' durlabhaḥ -bhā -bhaṃ dupprāpaḥ &c.; 'seldom to be seen,' durdṛśyaḥ -śyā -śyaṃ durlakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ.

to select To SELECT

, v. a. uddhṛ (c. 1. uddharati uddharttuṃ, rt. hṛ), udgrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vṛ (c. 5. vṛṇoti -ṇute, c. 10. varayati -yituṃ, c. 1. varati -rituṃ -rītuṃ), āvṛ pravṛ vāvṛt (c. 4. vāvṛtpate), vṛt parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parigaṇanaṃ kṛ uddharaṇaṃ kṛ uddhāraṃ kṛ. See To CHOOSE.

select SELECT

, a. utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uttamaḥ -mā -maṃ viśiṣṭaḥ &c., see CHOICE.

selected SELECTED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ vṛtaḥ -tā -taṃ vṛttaḥ -ttā -ttaṃ vāvṛttaḥ &c., parigaṇitaḥ -tā -taṃ gṛhītaḥ &c., udgṛhītaḥ &c., manonītaḥ &c.

selection SELECTION

, s. (Act of choosing) uddharaṇaṃ uddhāraḥ udgrahaṇaṃ grahaṇaṃ varaṇaṃ vṛtiḥ f., varaḥ.

--(Thing selected) uddhṛtaṃ.

--(Number of things selected) saṃgrahaḥ saṃhitā sāraḥ; 'selection of parallel passages,' cūrṇiḥ m.

self SELF

, a. or pron. (As united to a pronoun, &c. reciprocally, or in composition with an adverb or noun) ātmā m. (n) ātma in comp.; 'I will kill myself,' ātmānaṃ haniṣyāmi; 'blame thyself,' ātmānaṃ ninda; 'he shows himself,' ātmānaṃ darśayati; 'for one's self,' ātmārthaṃ; 'like one's self,' ātmavat; 'comparison with one's self,' ātsaupamyaṃ.

--(As united to a pronoun, &c. emphatically) svayaṃ svatas; 'I myself will decide,' svayaṃ niṣpattiṃ kariṣyāmi. The pronoun saḥ is sometimes joined with the personal pronouns emphatically; as, 'I myself,' so'haṃ.

--(As the first member of a compound word) ātma or sva or svayaṃ or svataḥ prefixed; 'self done,' ātmakṛtaḥ -tā -taṃ svayaṅkṛtaḥ &c.; 'self-given,' svayandattaḥ -ttā -ttaṃ ātmadattaḥ &c.; 'self-sufficient,' svasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'self-actuating,' svayaṃvahaḥ -hā -haṃ.

--(Of one's self, of one's own accord) svayaṃ svatas; 'decayed of itself,' svayaṃśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

self-abasement SELF-ABASEMENT

, s. ātmāpakarṣaḥ ahaṅkāratyāgaḥ svābhimānatyāgaḥ.

self-abhorrence SELF-ABHORRENCE

, s. ātmadveṣaḥ ātmagarhā -rhaṇaṃ ātmabībhatsaḥ.

self-abuse SELF-ABUSE

, s. ātmanindā ātmagarhā ātmākrośaḥ ātmakutsā.

self-accomplished SELF-ACCOMPLISHED

, a. ātmasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svataḥsiddhaḥ &c., svayaṃsiddhaḥ &c.

self-acquired SELF-ACQUIRED

, a. ātmopārjitaḥ -tā -taṃ svopārjitaḥ &c., ātmārjitaḥ &c.

self-advantage SELF-ADVANTAGE

, s. ātmahitaṃ svahitaṃ ātmodayaḥ ātmalābhaḥ svalābhaḥ ātmasiddhiḥ f., ātmavṛddhiḥ f., ātmavivṛddhiḥ svārthaḥ.

self-affairs SELF-AFFAIRS

, s. pl. ātmakāryyaṃ svakāryyaṃ ātmakarmma n. (n) svakarmma n.

self-aggrandizement SELF-AGGRANDIZEMENT

, s. ātmavivṛddhiḥ f., ātmavṛddhiḥ f., svavṛddhiḥ f., svamahattvavṛddhiḥ f., ātmapadavṛddhiḥ f., svapadavṛddhiḥ f., ātmodayaḥ.

self-applause SELF-APPLAUSE

, s. ātmapraśaṃsā ātmaślāghā ātmastutiḥ f.

self-beguiled SELF-BEGUILED

, a. ātmavañcitaḥ -tā -taṃ ātmamohitaḥ &c., svamohitaḥ &c.

self-born SELF-BORN

, SELF-BEGOTTEN, a. ātmabhūtaḥ -tā -taṃ svajaḥ -jā -jaṃ ātmajaḥ &c., ātmajātaḥ -tā -taṃ svajātaḥ &c., ātmajanitaḥ &c., ātmotpannaḥ &c., svotpannaḥ &c.

self-command SELF-COMMAND

, s. ātmasaṃyamaḥ ātmayamanaṃ antaryamanaṃ pratisandhānaṃ dāntiḥ f., damaḥ damathaḥ. See SELF-CONTROL.

self-conceit SELF-CONCEIT

, s. ahaṅkāraḥ ahammatiḥ f., ahammānaṃ ātmābhimānaṃ svābhimānaṃ mamatā ahamahamikā abhimānaṃ antarhāsaḥ.

self-conceited SELF-CONCEITED

, a. ahaṅkārī -riṇī -ri (n) ahammānī -ninī &c., ātmābhimānī &c., svābhimānī &c., sāhaṅkāraḥ -rā -raṃ sābhimānaḥ -nā -naṃ svābhimānaḥ &c., abhimānī &c., mamatāyuktaḥ -ktā -ktaṃ. See CONCEITED.

self-confidence SELF-CONFIDENCE

, s. ātmaniṣṭhā ātmaviśvāsaḥ svamataniṣṭhā svabuddhiniṣṭhā.

self-confident SELF-CONFIDENT

, a. ātmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svamataniṣṭhaḥ &c., svabuddhiniṣṭhaḥ &c.

self-control SELF-CONTROL

, s. ātmasaṃyamaḥ ātmanigrahaḥ ātmaniyamaḥ ātmayamanaṃ ātmavaśaḥ antaryamaḥ -manaṃ antaḥsaṃyamaḥ saṃyamaḥ.

self-convicted SELF-CONVICTED

, a. svanirṇītāparādhaḥ -dhā -dhaṃ svaniścitadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

self-created SELF-CREATED

, a. svayaṅkataḥ -tā -taṃ ātmakṛtaḥ &c., svajanitaḥ -tā -taṃ.

self-deceit SELF-DECEIT

, SELF-DECEPTION, s. ātmavañcanā ātmachalaṃ ātmapratāraṇā.

self-deceived SELF-DECEIVED

, a. ātmavañcitaḥ -tā -taṃ svayañcitaḥ &c., svapratāritaḥ -tā -taṃ.

self-deceiving SELF-DECEIVING

, a. ātmavañcakaḥ -kā -kaṃ ātmapratārakaḥ &c., svapratārakaḥ &c.

self-dedication SELF-DEDICATION

, s. ātmanivedanaṃ ātmasamarpaṇaṃ svadehaviniyogaḥ.

[Page 725a]
self-defence SELF-DEFENCE

, s. ātmarakṣaṇaṃ ātmarakṣā ātmatrāṇaṃ svarakṣaṇaṃ svatrāṇaṃ ātmaparitrāṇaṃ paritrāṇaṃ; 'in self-defence,' ātmarakṣārthaṃ.

self-delusion SELF-DELUSION

, s. ātmavañcanaṃ -nā ātmamohaḥ -hanaṃ ātmapratāraṇā.

self-denial SELF-DENIAL

, s. ātmaparityāgaḥ ātmasaṃyamaḥ ātmanirodhaḥ saṃyamaḥ.

self-denying SELF-DENYING

, a. ātmaparitpāgī -ginī -gi (n) ātmaniyāmakaḥ -kā -kaṃ ātmasaṃyamī &c., ātmanirodhī &c., ātmatyāgī &c.

self-dependence SELF-DEPENDENCE

, s. ātmaniṣṭā ātmāśrayaḥ svatantratā mvātantryaṃ ātmatantratā ātmasaṃśrayaḥ ātmādhīnatā ātmādhāraḥ.

self-dependent SELF-DEPENDENT

, a. ātmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ ātmāśrayī -yiṇī -yi (n) ātmāśrayaḥ -yā -yaṃ ātmāśritaḥ -tā -taṃ ātmasaṃśritaḥ &c., svatantraḥ -ntrā -ntraṃ ātmatantraḥ &c.

self-destruction SELF-DESTRUCTION

, s. ātmanāśaḥ ātmadhātaḥ ātmahananaṃ ātmahatyā ātmavyāpādanaṃ svanāśaḥ svaghātaḥ.

self-devised SELF-DEVISED

, a. ātmakalpitaḥ -tā -taṃ ātmaghaṭitaḥ &c., svayojitaḥ -tā -taṃ,

self-devotion SELF-DEVOTION

, s. ātmasamarpaṇaṃ ātmārpaṇaṃ svadehaviniyogaḥ.

self-disparagement SELF-DISPARAGEMENT

, s. nirvedaḥ nirviṇatā ātmāvamānaṃ ātmāvajñā -jñānaṃ.

self-educated SELF-EDUCATED

, a. ātmaśikṣitaḥ -tā -taṃ svaśikṣitaḥ &c., ātmādhyāpitaḥ &c.

self-enjoyment SELF-ENJOYMENT

, s. ātmasukhaṃ ātmasaukhyaṃ ātmasantoṣaḥ antaḥsukhaṃ.

self-esteem SELF-ESTEEM

, s. ahammānaṃ ahammatiḥ f., ātmamānaṃ ātmasammānaṃ ahaṅkāraḥ.

self-evident SELF-EVIDENT

, a. svataḥpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svataḥspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ svataḥsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svataḥprakāśaḥ -śā -śaṃ svataḥpratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratyakṣaḥ &c.

self-examination SELF-EXAMINATION

, s. ātmaparīkṣā -kṣaṇaṃ ātmavicāraḥ -raṇaṃ -ṇā ātmapṛcchā -cchanaṃ ātmajijñāsā ātmavibhāvanaṃ.

self-existence SELF-EXISTENCE

, s. svayambhavaḥ svayambhāvaḥ svayaṃvṛttiḥ f., svatvaṃ.

self-existent SELF-EXISTENT

, a. svayambhūḥ -mbhūḥ -mbhu ātmabhūḥ -bhūḥ -bhu ātmahetuḥ -tuḥ -tu ātmamūlaḥ -lā -laṃ svataḥsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ.

self-gained SELF-GAINED

, SELF-GOTTEN, a. ātmopārjitaḥ -tā -taṃ svopārjitaḥ &c., ātmārjitaḥ &c., svahastārjitaḥ &c., svabhujopārjitaḥ &c., svasampāditaḥ &c.

self-government SELF-GOVERNMENT

, s. ātmaśāsanaṃ ātmaśāstiḥ f., svaśasanaṃ ātmaniyamanaṃ.

self-ignorance SELF-IGNORANCE

, s. ātmājñānaṃ ātmābodhaḥ ātmājñatā svājñānaṃ.

self-immolation SELF-IMMOLATION

, s. ātmaghātaḥ ātmahananaṃ ātmotsargaḥ; 'of a widow after her husband,' anugamanaṃ agnipraveśaḥ.

self-interest SELF-INTEREST

, s. ātmahitaṃ svahitaṃ svārthaḥ, see SELF-ADVANTAGE.

self-interested SELF-INTERESTED

, a. svārthabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi svārthī -rthinī -rthi (n) svārthārthī &c., svārthaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svārthaparaḥ -rā -raṃ. See under INTERESTED.

self-invited SELF-INVITED

, a. ātmāhūtaḥ -tā -taṃ ātmanimantritaḥ &c., svāhūtaḥ &c.

self-knowing SELF-KNOWING

, a. ātmajñaḥ -jñā -jñaṃ ātmajñānī -ninī -ni (n) ātmatattvajñaḥ &c.

self-knowledge SELF-KNOWLEDGE

, s. ātmajñānaṃ ātmavidyā ātmabodhaḥ ātmabuddhiḥ f., ātmavedanaṃ ātmadarśanaṃ ātmatattvajñānaṃ ātmānubhavaḥ.

self-love SELF-LOVE

, s. ātmānurāgaḥ kāmātmatā ātmakāmaḥ ātmasnehaḥ mamatā ahammānaṃ ahammatiḥ f., ātmamānaṃ ātmasammānaṃ.

self-moved SELF-MOVED

, a. svavahitaḥ -tā -taṃ ātmavahitaḥ &c., svayaṃvahaḥ -hā -haṃ svacoditaḥ -tā -taṃ ātmacoditaḥ &c., ananyacoditaḥ &c., svairī -riṇī -ri (n).

self-murder SELF-MURDER

, s. ātmaghātaḥ ātmahatyā ātmabadhaḥ. See SUICIDE.

self-murderer SELF-MURDERER

, s. ātmaghātakaḥ ātmaghātā m., ātmahā m. See SUICIDE.

self-opinionated SELF-OPINIONATED

, a. svamatāgrahī &c., svamatābhamānī &c. See OPINIATED.

self-possessed SELF-POSSESSED

, a. ātmavān -vatī -vat (t) dhṛtātmā -tmā -tma (n) ritharātmā &c., svasthaḥ -sthā -sthaṃ svasthacittaḥ -ttā -ttaṃ ātmasthaḥ &c., ātmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sattvaśālī -linī -li (n) avyagraḥ -grā -graṃ avyagracittaḥ -ttā -ttaṃ. See COLLECTED.

self-possession SELF-POSSESSION

, s. ātmaniṣṭhā svasthatā svaniṣṭhā svāsthyaṃ cittasvāsthyaṃ dhṛtiḥ f., dhṛtātmatā sthirātmatā sattvaṃ cittasattvaṃ avyagratā. See PRESENCE OF MIND.

self-praise SELF-PRAISE

, s. ātmapraśaṃsā ātmastutiḥ f., ātmaślāghā.

self-preservation SELF-PRESERVATION

, s. ātmarakṣā -kṣaṇaṃ ātmatrāṇaṃ ātmaparitrāṇaṃ svatrāṇaṃ.

self-preserving SELF-PRESERVING

, a. ātmarakṣakaḥ -kā -kaṃ svatraḥ -trā -traṃ ātmatraḥ -trā -traṃ.

self-produced SELF-PRODUCED

, a. ātmodbhavaḥ -vā -vaṃ ātmasambhavaḥ &c., ātmabhūtaḥ -tā -taṃ.

self-reliance SELF-RELIANCE

, s. ātmaniṣṭhā ātmāśrayaḥ ātmaviśvāsaḥ svamataniṣṭhāṃ.

self-respect SELF-RESPECT

, s. ātmamānaṃ -nitā ātmasammānaṃ ahammānaṃ.

self-restrained SELF-RESTRAINED

, a. ātmasaṃyataḥ -tā -taṃ ātmaniyantritaḥ &c., ātmaniyamitaḥ &c.

self-restraint SELF-RESTRAINT

, s. ātmasaṃyamaḥ ātmanigrahaḥ ātmayamanaṃ ātmaniyayanaṃ ātmanirodhaḥ antaryamanaṃ ātmavaśaḥ yamaḥ saṃyamaḥ yatiḥ f., niyaniḥ f., damaḥ dāntiḥ f.

self-righteous SELF-RIGHTEOUS

, a. sādhummanyaḥ -nyā -nyaṃ dharmmābhimānī -ninī -ni (n).

self-righteousness SELF-RIGHTEOUSNESS

, s. sādhummanyatā dharmmābhimānaṃ mithyādharmmatvaṃ.

self-same SELF-SAME

, a. samasamānaḥ -nā -naṃ ananyaḥ &c. See SAME, IDENTICAL.

self-satisfied SELF-SATISFIED

, a. ātmasantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ātmatuṣṭaḥ &c., svasantuṣṭaḥ &c., svalābhapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nijalābhapūrṇaḥ &c., kṛtakṛtyaḥ -tyā -tyaṃ kṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ.

self-sufficiency SELF-SUFFICIENCY

, s. svasthatā svāsthyaṃ ātmaniṣṭhā svābhimānaṃ svaniṣṭhatā.

self-sufficient SELF-SUFFICIENT

, a. svasthaḥ -sthā -sthaṃ svaniṣṭaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svābhimānī -ninī &c.

self-torment SELF-TORMENT

, s. ātmadrohaḥ ātmaviḍambanā ātmasantāpaḥ ātmavaiśasaṃ

self-tormenting SELF-TORMENTING

, SELF-TORMENTOR, a. or s. ātmadrohī -hiṇī -hi (n) ātmaviḍambanākārī -riṇī &c., ātmayiḍambanākarttā -rttī -rttṛ (rttṛ). ātmasantāpakaḥ -kā -kaṃ.

self-will SELF-WILL

, s. svecchā svairitā svairatā svācchandyaṃ svacchandatā svātantryaṃ.

self-willed SELF-WILLED

, a. svairī -riṇī -ri(n) svairaḥ -rī -raṃ svacchandaḥ -ndā -ndaṃ svecchācārī -riṇī &c., kāmacārī &c., kāmacāraḥ -rī -raṃ svairagatiḥ -tiḥ -ti svaruciḥ -ciḥ -ci svatantraḥ -ntrā -ntraṃ yatheṣṭacārī &c.

selfish SELFISH

, a. svārthaparaḥ -rā -raṃ svārthadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi svārthabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi svārthaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svārthaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svārthalipsuḥ -psuḥ -psu svārthī rthinī -rthi (n) svārthārthī &c., svahitaiṣī -ṣiṇī &c., svahitaparaḥ -rā -raṃ svahitaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svahitadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi svārthalobhī &c., svalābhaparaḥ -rā -raṃ svalābhaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ svalābhaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ svalābhadṛṣṭiḥ &c., arthabuddhiḥ &c., ātmabuddhiḥ &c., mamatāyuktaḥ -ktā -ktaṃ māmakaḥ -kī -kaṃ ātmagrāhī -hiṇī &c., ātmambhariḥ -riḥ -ri ahaṃkriyāvān -vatī -vat (t) kevalaḥ -lā -laṃ

selfishly SELFISHLY

, adv. svārthabuddhyā svārthalipsayā svahitaiṣayā svārthaparatvāt mvahitaparatvāt svārthatas arthatas.

selfishness SELFISHNESS

, s. svārthadṛṣṭiḥ f., svārthaparatā svārthaniṣṭhā svārthalipsā svalābhaniṣṭhā svārthabuddhiḥ f., svahitaniṣṭhā svahitaparatā mamatā -tvaṃ ahaṃkriyā.

to sell To SELL

, v. a. vikrī (c. 9. -krīṇāti -ṇīte -kretuṃ), vikrayaṃ kṛ vikayaṇaṃ kṛ vikrīṇanaṃ kṛ paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ paṇāyati, c. 10. paṇayati -yituṃ),

to sell To SELL

, v. n. (Be sold) vikro in pass. (-krīyate); 'it sells at a low price,' alpamūlyena vikrīyate.

seller SELLER

, s. vikretā m. (tṛ) vikrayī m. (n) vikrayikaḥ vikrayakārī m. (n) vikrayakarttā m. (rttṛ) paṇayitā m.; 'buyer and seller,' krayavikrayikaḥ

[Page 726a]
selling SELLING

, s. vikrayaḥ vikrayaṇaṃ vikrīṇanaṃ paṇanaṃ.

selvage SELVAGE

, SELVEDGE, s. paṭaprāntaḥ vastraprāntaḥ vastiḥ m., tarī daśā.

semblance SEMBLANCE

, s. (Likeness) ābhāsaḥ -satā -satvaṃ sādṛśyaṃ sadṛśatā aupamyaṃ upamā pratimā pratimānaṃ ābhā.

--(Form, appearance) ākāraḥ rūpaṃ mūrttiḥ f., vigrahaḥ.

semen SEMEN

, s. śukraṃ retam n., dhātuḥ m., tejam n., vījaṃ vīryyaṃ indriyaṃ retanaṃ retraṃ dhāturājakaṃḥ hīlaṃ ānandaprabhavaḥ.

semi SEMI

. This prefix may usually be expressed by arddha, see HALF.

semi-breve SEMI-BREVE

, s. (In music) dīrghasvaraḥ.

semicircle SEMICIRCLE

, s. arddhamaṇḍalaṃ arddhavṛttaṃ vṛttārddhaṃ maṇḍalārddhaṃ arddhacandraḥ candrārddhaṃ; 'used as an hieroglyphick,' nādaḥ.

semicircular SEMICIRCULAR

, a. arddhamaṇḍalākāraḥ -rā -raṃ arddhavṛttākāraḥ &c., arddhavṛttākṛtiḥ -tiḥ -ti arddhacandrākāraḥ -rā -raṃ arddhacandrākṛtiḥ -tiḥ -ti.

semi-diameter SEMI-DIAMETER

, s. arddhavyāsaḥ vyāsārddhaṃ arddhaviṣkambhaḥ.

semi-lunar SEMI-LUNAR

, a. arddhacandrākāraḥ -rā -raṃ arddhacandrākṛtiḥ -tiḥ -ti.

semi-metal SEMI-METAL

, s. upadhātuḥ m., arddhadhātuḥ m.

seminal SEMINAL

, a. vaijikaḥ -kī -kaṃ vījyaḥ -jyā -jyaṃ vījasambandhī -ndhinī -ndhi (n) vījaviṣayakaḥ -kā -kaṃ; 'seminal fluid,' retas n., śukraṃ, see SEMEN; 'seminal effusion,' retaḥpātaḥ sekaḥ.

seminary SEMINARY

, s. (Ground where seed is sown) vījāropasthalaṃ -lī vījārohasthalaṃ.

--(Place of education) śikṣāsthānaṃ śikṣālayaḥ vidyābhyāsasthānaṃ.

semitone SEMITONE

, s. (In music) svarāṃśaḥ mūrcchanaṃ -nā.

semivowel SEMIVOWEL

, s. antasthaḥ arddhasvaraḥ arddhavyañjanaṃ.

sempiternal SEMPITERNAL

, a. nityaḥ -tyā -tyaṃ nityasthāyī -yinī -yi (n). See ETERNAL.

sempstress SEMPSTRESS

, s. sūcikā sūcīśilpopajīvinī sūcikarmmopajīvinī.

senate SENATE

, s. vṛddhasabhā rājamantrisabhā vṛddhasaṃghaḥ vṛddhasadas n., rājāmātyasabhā śreṣṭhasabhā śiṣṭhasabhā mahāsabhā pradhānasabhā mahāsamājaḥ.

senate-house SENATE-HOUSE

, s. mahāsabhāsthānaṃ pradhānasabhāsthānaṃ vṛddhasabhāsthānaṃ.

senator SENATOR

, s. vṛddhasabhāsad m., pradhānasabhāsad mahāsabhābhyantaraḥ.

senatorial SENATORIAL

, a. vṛddhasabhāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) mahāsabhāsambandhī &c.

to send To SEND

, v. a. prer (c. 10. prerayati -yituṃ, rt. īr), preṣ (c. 10. preṣayati yituṃ, rt. iṣ), sampreṣ anupreṣ paripreṣ prahi (c. 5. -hiṇoti -hetuṃ), prāp in caus. (prāpayati -yituṃ, rt. āp) saṃcar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nud (c. 6. nudati nottuṃ), pratipad (c. 10. -pādayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) all with 2. acc.; as, 'he sent them to the city,' tān nagarīṃ prerayāmāsa; 'I will send a letter to the king,' lekhaṃ rājño hastaṃ prāpayiṣyāmi; or with acc. and dat., as, 'he sent a weapon to the king,' astraṃ rājñe prāhiṇot.

--(Send away, despatch) prasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) apasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) prayā in caus. (-yāpayati -yituṃ) visṛj praṇud apās sampreṣ, see DISMISS.

--(Send before or in advance) agre prasthā in caus. or prayā in caus., puraskṛ.

--(Send for, summon, request or cause to be brought) āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), ānī in caus. (-nāyayati -yituṃ) upānī in caus., āgam in caus., āhṛ in caus.; 'he sent for them from the village,' tān grāmād ānāyayāmāsa or āhūtavān.

--(Send forth, emit, produce) visṛj niḥsṛ in caus., udīr samudīr niras utkṣip utpad in caus.

--(Cause to fall, as a missile, &c.) pat in caus., kṣip prakṣip.

[Page 726b]
sender SENDER

, s. prerakaḥ prerayitā m. (tṛ) prepakaḥ sampreṣakaḥ preṣayitā m., preraṇakṛt preraṇakarttā m., prayojakaḥ.

sending SENDING

, s. preraṇaṃ -ṇā preṣaṇaṃ preṣaḥ prasthāpanaṃ prayāpaṇaṃ kṣepaṇaṃ.

senile SENILE

, a. vṛddhatāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) vārdhakyasambandhī &c.

senility SENILITY

, s. vṛddhatā -tvaṃ vārdhakyaṃ vṛddhāvasthā vṛddhabhāvaḥ. See OLD AGE.

senior SENIOR

, a. jyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ vayojyeṣṭhaḥ &c., kālajyeṣṭhaḥ &c., jyāyān -yasī -yaḥ (s) agrajaḥ -jā -jaṃ varīyān &c., variṣṭhaḥ &c., śreṣṭhaḥ &c., see ELDER; 'senior in office,' adhikārajyeṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

senior SENIOR

, s. (One who is older) jyeṣṭhaḥ vayojyeṣṭhaḥ, see the last.

--(Elderly person) gurujanaḥ vṛddhajanaḥ āryyajanaḥ.

seniority SENIORITY

, s. jyeṣṭhatā -tvaṃ jyaiṣṭhyaṃ vayojyeṣṭhatā vayojyaiṣṭhyaṃ kālajyeṣṭhatā kālajyaiṣṭhyaṃ adhikavayaskatā; 'in office,' adhikārajyeṣṭhatā adhikārajyaiṣṭhyaṃ; 'according to seniority,' anujyeṣṭhaṃ.

sennight SENNIGHT

, s. (Week) saptāhaṃ saptarātraṃ, see WEEK.

sensation SENSATION

, s. (Feeling) vedanaṃ -nā saṃvedaḥ cetanā caitanyaṃ cit f., indriyajñānaṃ indriyabodhaḥ indriyagrahaḥ -haṇaṃ.

--(State of excited interest) lokānurāgaḥ janānurāgaḥ.

sense SENSE

, s. (Organ of perception or sense) indriyaṃ jñānendriyaṃ jñānasādhanaṃ indriyabuddhiḥ f., indriyajñānaṃ karaṇaṃ hṛṣīkaṃ akṣaṃ adhyātma n. (n) viṣayi n. (n); 'the five senses or organs collectively,' pañcendriyaṃ indriyagrāmaḥ indriyavargaḥ indriyagaṇaḥ śrotrādi n. These are the eye cakṣus, the ear śrotraṃ, the nose ghrāṇaṃ, the tongue jihvā, the skin tvak, and are called jñānendriyāṇi to distinguish them from the five karmmendriyāṇi or organs of action; see ORGAN. To these ten an eleventh, the mind manas, is sometimes added. 'Subjugation or restraint of the senses,' indriyajayaḥ indriyadamanaṃ indriyanigrahaḥ indriyayamanaṃ indriyaniyamanaṃ; 'one who has subdued his senses,' jitendriyaḥ -yā -yaṃ yatendriyaḥ &c., yatī m. (n); 'perceptible by the senses,' indriyagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ indriyagocaraḥ -rā -raṃ; 'by two senses,' dvīndriyagrāhyaḥ &c.; 'evident to the senses,' pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratyakṣasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'deadness of the senses,' indriyasvāpaḥ; 'pleasure of sense,' indriyasukhaṃ viṣayasukhaṃ; 'perversion of the senses,' indriyavipratipattiḥ f.; 'disorder of them,' indriyavaikalyaṃ; 'acuteness of them,' indriyapāṭavaṃ; 'wanting a sense,' vikalendriyaḥ -yā -yaṃ nirindriyaḥ &c.

--(Object of sense) viṣayaḥ indriyaviṣayaḥ indriyārthaḥ arthaḥ gocaraḥ. These are five, corresponding to the five senses or organs of perception, viz. 'form' rūpaṃ, 'sound' śabdaḥ, 'odour' gandhaḥ, 'flavour' rasaḥ, 'touch' sparśaḥ.

--(Perception by the senses, sensation) vedanaṃ -nā saṃvedaḥ -danaṃ bodhaḥ -dhanaṃ indriyajñānaṃ indriyabodhaḥ -dhanaṃ indriyagrahaḥ -haṇaṃ grahaṇaṃ cetanā.

--(Perception by the mind, &c.) bodhaḥ vedanaṃ jñānaṃ anubodhaḥ upalabdhiḥ f., grahaḥ -haṇaṃ, see PERCEPTION.

--(Understanding) buddhiḥ f., matiḥ f., dhīḥ f., medhā cit.

--(Consciousness) caitanyaṃ cetanā vedanaṃ jñānaṃ saṃjñā; 'internal sense,' antaścaitanyaṃ antaḥsaṃjñā; 'sense of pleasure,' sukhavedanaṃ sukhānubhavaḥ sukhabodhaḥ; 'to recover one's senses,' saṃjñāṃ or caitanyaṃ labh; 'one who has done so,' labdhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ labdhacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ labdhacetāḥ -tāḥ -taḥ (s); 'to lose one's senses, be out of one's senses,' buddhibhaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū naṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhū hatabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhū naṣṭhajñānaḥ -nā -naṃ bhū hatajñānaḥ -nā -naṃ bhū naṣṭendriyaḥ -yā -yaṃ bhū.

--(Opinion) mataṃ matiḥ f., buddhiḥ f.

--(Meaning) arthaḥ abhiprāyaḥ ākāṃkṣā āśayaḥ uddeśaḥ vivakṣitaṃ vivakṣā viṣayaḥ chandas; 'sense of words,' śabdānuśāsanaṃ padārthaḥ bhāvārthaḥ śaktiḥ f., vigrahaḥ; 'second sense,' arthāntaraṃ; 'tenor of the sense,' arthānusandhānaṃ; 'according to the sense,' arthatas; 'apprehension of the literal sense,' śābdabodhaḥ.

--(Common sense) sāmānyabuddhiḥ f., sādhāraṇabuddhiḥ f., sādhāraṇadhīḥ f.

--(Good sense) sadyuktiḥ f., susambaddhaṃ susambaddhavākyaṃ subuddhiḥ f., sudhīḥ f., see INTELLIGENCE.

senseless SENSELESS

, a. (Wanting the faculty of perception) acetanaḥ -nā -naṃ caitanyahīnaḥ -nā -naṃ viṣayagrahaṇāśaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayagrahaṇākṣamaḥ -mā -maṃ indriyaviṣayāgrāhī -hiṇī -hi (n) indriyārthāgrāhī &c.

--(Without feeling or consciousness) acetanaḥ -nā -naṃ vicetanaḥ &c., caitanyahīnaḥ -nā -naṃ visaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ niḥsaṃjñaḥ &c., saṃjñāhīnaḥ -nā -naṃ naṣṭacetanaḥ -nā -naṃ gatacetanaḥ &c., gatacetāḥ -tāḥ -taḥ (m) naṣṭacetāḥ &c., naṣṭaceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suptaḥ -ptā -ptaṃ muptabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

--(Foolish, said of persons) nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ abuddhimān -matī -mat (t) matihīnaḥ -nā -naṃ abudhaḥ -dhā -dhaṃ avijñaḥ -jñā -jñaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ pramugdhaḥ &c.

--(Unreasonable, said of things) ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayuktikaḥ -kā -kaṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Unmeaning) anarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ &c., asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abaddhaḥ &c.

senselessly SENSELESSLY

, adv. ajñavat avijñavat mūrkhavat alpabuddhyā asambaddhaṃ.

senselessness SENSELESSNESS

, s. nirbuddhitvaṃ ajñatā avijñatā buddhihīnatā ayuktatā.

sensibility SENSIBILITY

, s. (Capability of receiving impressions) viṣayagrahaṇaśaktiḥ f., viṣayagrahaṇakṣamatā indriyaviṣayagrahaṇaṃ indriyārthagrahaṇaṃ.

--(Acuteness of sensation) śīghragrāhakatvaṃ sūkṣmagrāhakatā śīghracaitanyaṃ śīghracetanatvaṃ sūkṣmacaitanyaṃ caitanyasūkṣmatā calendriyatvaṃ sūkṣmendriyatvaṃ, see SENSITIVENESS.

--(Sensation, feeling) cetanā caitanyaṃ vedanaṃ -nā saṃvedaḥ bodhaḥ jñānaṃ cit f., cicchaktiḥ f.

--(Consciousness) caitanyaṃ saṃjñā sasaṃjñatā.

sensible SENSIBLE

, a. (Capable of receiving impressions) viṣayagrahaṇaśaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayagrahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ viṣayagrāhī -hiṇī -hi (n) indriyārthagrāhī &c.

--(Perceptible by the senses) indriyajñeyaḥ -yā -yaṃ indriyagocaraḥ -rā -raṃ indriyavedyaḥ -dyā -dyaṃ indriyagamyaḥ -myā -myaṃ aindriyakaḥ -kī -kaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ, see PERCEPTIBLE.

--(Having perception of, conscious of) grāhakaḥ -kā -kaṃ grāhī -hiṇī &c., vedanakṣamaḥ -mā -maṃ grahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ grahaṇaśaktaḥ -ktā -ktaṃ cetanaḥ -nā -naṃ sacetanaḥ &c., cetanāvān -vatī -vat (t) prajānan -nantī -nat (t) cetayamānaḥ -nā -naṃ.

--(Possessing consciousness) sacetanaḥ -nā -naṃ sacaitanyaḥ -nyā -nyaṃ caitanyavān &c., saṃjñāvān &c., sasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ labdhasaṃjñaḥ &c., prāptasaṃjñaḥ &c., prāptacaitanyaḥ &c., labdhacaitanyaḥ &c., āpannacetanaḥ -nā -naṃ pratipannacetanaḥ &c., prāptacodhaḥ -dhā -dhaṃ labdhabodhaḥ &c., sajñānaḥ -nā -naṃ labdhajñānaḥ &c.

--(Having acute feeling) śīghragrāhakaḥ -kā -kaṃ śīghracetanaḥ -nā -naṃ mahṛdayaḥ -yā -yaṃ abhijña or jña in comp.; as, 'sensible of kindness,' upakārābhijñaḥ -jñā -jñaṃ upakārajñaḥ &c., see SENSITIVE.

--(Intelligent, having good sense, said of persons) buddhimān -matī -mat matimān &c., dhīmān &c., manasvī -svinī &c., vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prājñaḥ -jñā -jñaṃ prajñaḥ &c., jñānī &c., jñānaśālī &c., sudhīḥ -dhīḥ -dhi sumedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s) prajānan &c.; 'a sensible man,' sudhīḥ m., buddhimān budhajanaḥ; 'a sensible woman,' manasvinī prajānantī.

--(Reasonable, said of things) yuktaḥ -ktā -ktaṃ suyuktaḥ &c., sayuktikaḥ -kā -kaṃ upapannaḥ -nnā -nnaṃ saṅgataḥ -tā -taṃ samañjasaḥ -sā -saṃ.

sensibly SENSIBLY

, adv. (Perceptibly) pratyakṣatas.

--(With good sense) subuddhyā vicakṣaṇavat prājñavat subuddhipūrvvaṃ vijñavat.

sensitive SENSITIVE

, a. (Capable of perceiving, having sense) cetanaḥ -nā -naṃ cetakaḥ -kā -kī -kaṃ sacetanaḥ -nā -naṃ cetanāvān -vatī -vat (t) indrivaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jñānendriyaviśiṣṭaḥ &c., indriyayuktaḥ -ktā -ktaṃ vipayagrahaṇaśaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayagrahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ viṣayagrāhī -hiṇī &c.

--(Having quick or acute sensibility) śīghragrāhakaḥ -kā -kaṃ śīghracetanaḥ -nā -naṃ śīghracaitanyavān &c., sūkṣmacetanaḥ &c. sūkṣmagrāhakaḥ -kā -kaṃ sūkṣmacaitanyavān &c., calendriyaḥ -yā -yaṃ sūkṣmendriyaḥ &c., svendriyaḥ &c., sahṛdayaḥ -yā -yaṃ hṛdayavān -vatī -vat (t) komalahṛdayaḥ &c., karuṇārdraḥ -rdrā -rdraṃ svakṣaḥ -kṣā -kṣī -kṣaṃ.

--(Of shame) lajjāvān &c., lajjāluḥ -luḥ -lu, see MODEST.

--(Having taste) rasāsvādī &c.

--(Pertaining to the senses) indriyasambandhī &c., indriyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

sensitively SENSITIVELY

, adv. śīghracetanavat sūkṣmacaitanyena sūkṣmendriyatvāt calendriyatvāta

sensitiveness SENSITIVENESS

, s. indriyasūkṣmatā sūkṣmendriyatvaṃ caitanyasūkṣmatā sūkṣmacaitaghra śīghracetanatvaṃ śīghracaitanyaṃ śīghragrāhakatā karuṇārdratā. See SENSIBILITY.

sensitive-plant SENSITIVE-PLANT

, s. sparśalajjā lajjāluḥ m., lajjākārikā laja rikā mahābhītā gaṇḍakārī gaṇḍakālī namaskārī samaṅgā khadi elāparṇī suvahā yuktarasā rāsnā.

sensorium SENSORIUM

, s. cetanāśayaḥ cetanāspadaṃ caitanyāspadaṃ jñānāśayaḥ.

sensual SENSUAL

, a. (Devoted to the gratification of the senses) viṣa yāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayaparaḥ -rā -raṃ viṣayaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣayapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viṣayī -yiṇī -yi (n) vaiṣayikaḥ -kī -kaṃ viṣayasevī -vinī &c., viṣayopasevī &c., viṣayarataḥ -tā -taṃ viṣayādhīnaḥ -nā -naṃ viṣayavaśaḥ -śā -śaṃ viṣayābhimukhaḥ -khā -khaṃ viṣayatatparaḥ -rā -raṃ viṣayalubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viṣayasukhasevī &c., viṣayasukhāsaktaḥ &c., viṣayopabhogavyagraḥ -grā -graṃ śiśnodaraparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vanitopabhogatatparaḥ &c., sambhogī &c., bhogāsaktaḥ &c., kāmāsaktaḥ &c., indriyasukhāsakta &c., indriyasukhasevī &c., indriyādhīnaḥ -nā -naṃ indriyavaśaḥ -śā -śaṃ dehambharaḥ -rī -raṃ duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ vipraduṣṭabhāvaḥ &c.

--(Pertaining to the senses) vaiṣayikaḥ -kī -kaṃ viṣayasambandhī &c., aindriyakaḥ -kī -kaṃ

sensualist SENSUALIST

, s. viṣayī m. (n) viṣayāsaktaḥ viṣayasevī m., viṣayāyī m., (n) bhogāsaktaḥ indriyādhīnaḥ kelināgaraḥ. See the last.

sensuality SENSUALITY

, SENSUALNESS, s. viṣayāsaktiḥ f., viṣayāsaktatā viṣayasevā viṣayopasevā viṣayasukhāsaktiḥ f., indriyasukhāsaktiḥ f., indriyādhīnatā vipayādhīnatā viṣayavaśatā viṣayasaṅgaḥ viṣayavyāsaṅgaḥ viṣayaparatā śārīrikasukhāsaktiḥ f., śārīrikasukhasevā śārīrikaviṣayānurāgaḥ bhogā saktiḥ f., kāmāsaktiḥ f., vanitopabhogaḥ.

sent SENT

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ preṣitaḥ -tā -taṃ sampreṣitaḥ &c., anupreṣita &c., prahitaḥ -tā -taṃ īritaḥ &c., gamitaḥ &c., nunnaḥ -nnā -nnaṃ nutta -ttā -ttaṃ.

--(Sent away, despatched) prasthāpitaḥ -tā -taṃ prayāpita &c., sampreṣitaḥ &c., dūtaḥ -tā -taṃ praṇunnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Sent for) āhūta -tā -taṃ; 'having sent for,' ānāyya.

sentence SENTENCE

, s. (Judgment pronounced, judicial decision) nirṇaya pādaḥ nirṇayaḥ daṇḍanirṇayaḥ daṇḍakathanaṃ daṇḍājñā daṇḍābhidhānaṃ daṇḍani yogaḥ daṇḍakalpanaṃ daṇḍanivedanaṃ daṇḍasthāpanaṃ ādharṣaṇaṃ vicāraḥ tīrarāṃ 'of death,' prāṇadaṇḍājñā prāṇadaṇḍanirṇayaḥ badhadaṇḍājñā.

--(Determ) nation, decision) niścayaḥ niścitaṃ nirṇayaḥ vicāraḥ saṃkalpaḥ ni ṣpattiḥ f., nirdhāraṇaṃ.

--(Opinion) mataṃ matiḥ f., buddhiḥ f., bodhaḥ saṃkalpaḥ nivedanaṃ.

--(Paragraph, period) vākyaṃ vacanaṃ uktaṃ phakkikā padaṃ vākyakhaṇḍaḥ vākyaparicchedaḥ vaktayaṃ; 'a complete sentence,' nirūhaḥ; 'construction of sentences,' vākyaracanā vākyayojanā; 'rule of constructing sentences,' vākyapaddhatiḥ f.

--(Maxim) sūtraṃ.

to sentence To SENTENCE

, v. a. nirṇayaṃ kṛ daṇḍanirṇayaṃ kṛ daṇḍājñāṃ kṛ daṇḍakathanaṃ kṛ daṇḍanivedanaṃ kṛ daṇḍābhidhānaṃ kṛ aparādhakathanapūrvvaṃ daṇḍābhidhānaṃ kṛ daṇḍaṃ nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ) or praṇī; 'to death,' badhadaṇḍājñāṃ kṛ.

sentenced SENTENCED

, p. p. nirṇītaḥ -tā -taṃ nirṇītadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ praṇītaḥ -tā -taṃ praṇītadaṇḍaḥ &c., niścitaḥ -tā -taṃ tīritaḥ &c., ādharṣitaḥ &c.

sententious SENTENTIOUS

, a. (Abounding with sentences or maxims) sūtramayaḥ -yī -yaṃ sūtraprāyaḥ -yā -yaṃ vākyamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Using short sentences) sūtrabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sūtraprāyabhāṣī &c.

sententiously SENTENTIOUSLY

, adv. sūtrasādṛśyena sūtratas sūtravat.

sententiousness SENTENTIOUSNESS

, s. sūtrabhāṣaṇaṃ sūtraprāyabhāṣaṇaṃ sūtrasādṛśyaṃ.

sentient SENTIENT

, a. cetanaḥ -nā -naṃ macetanaḥ -nā -naṃ cetanāvān -vatī -vat (t) caitanyavān &c., caitanyayuktaḥ -ktā -ktaṃ caitanyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ cetakaḥ -kā -kaṃ cetayamānaḥ -nā -naṃ cetayaḥ -yā -yaṃ viṣayagrahaṇaśaktikaḥ -kā -kaṃ viṣayagrahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ indriyayuktaḥ -ktā -ktaṃ indriyavān &c., indriyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ indriyajñānaviśiṣṭaḥ &c., saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'a sentient being,' prāṇī m. (n) cetanaḥ prāṇabhṛt m., śarīrī m., dehā m. see LIVING, part.

sentiment SENTIMENT

, s. (Thought, opinion, notion) mata matiḥ f., buddhiḥ f., kalpanā manaḥkalpanā bodhaḥ saṅkalpaḥ.

--(Sense contained in words) arthaḥ abhiprāyaḥ, see SENSE.

--(Feeling, passion) bhāvaḥ rasaḥ rāgaḥ ṣāḍavaḥ ruciḥ f., see PASSION. Eight sentiments or rasas are usually emumerated: 1. Love, śṛṅgāraḥ. 2. Mirth, hāsyaḥ -syaṃ. 3. Tenderness, karuṇā or kāruṇyaṃ. 4. Anger or rage, raudraḥ -draṃ or krodhaḥ. 5. Heroism, vīraḥ -raṃ. 6. Terror, bhayānakaḥ -kaṃ or bhayaṃ. 7. Disgust, bībhatsaḥ -tsaṃ. 8. Surprise, adbhutaḥ -taṃ or vismayaḥ. Sometimes a ninth is added, 'tranquillity,' śāntaḥ, or even a tenth, 'paternal tenderness.' vātsalyaṃ.

sentimental SENTIMENTAL

, a. (Abounding with sentiment or feeling) rasikaḥ -kā -kī -kaṃ rasamayaḥ -yī -yaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī &c., rasavān -vatī &c., rasarūpaḥ -pā -paṃ rasātmakaḥ -kā -kaṃ bhāvikaḥ -kā -kaṃ sarāgaḥ -gā -gaṃ rāgavān &c., rāgānvitaḥ -tā -taṃ śṛṅgārī -riṇī &c., sarasvān &c.

--(Affected) rasānukārī &c., bhāvānukārī &c., vilakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ savailakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ

sentimentality SENTIMENTALITY

, s. rasānukāritā bhāvānukāritā vailakṣyaṃ rasikatvaṃ.

sentinel SENTINEL

, SENTRY, s. senārakṣaḥ -kṣakaḥ sainikaḥ rakṣakaḥ rakṣī m. (n) uparakṣakaḥ rakṣitā m. (tṛ) sainyaḥ uparakṣaṇaṃ paridhisthaḥ anīkasthaḥ sajjanaṃ.

sentry-box SENTRY-BOX

, s. rakṣakagṛhaṃ sainikagṛhaṃ sainikādhāraḥ.

separable SEPARABLE

, a. bhedyaḥ -dyā -dyaṃ vibhedyaḥ -dyā -dyaṃ viyojanīyaḥ -yā -yaṃ.

to separate To SEPARATE

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), visaṃyuj viprayuj vibhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), bhid viśliṣ (c. 10. -ślepayati -yituṃ), vichid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vigam in caus. (gamayati -yituṃ) pṛthakkṛ vibhaj vivic.

to separate To SEPARATE

, v. n. viyuj in pass. (-yujyate) viyuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū vibhid in pass. (-bhidyate) bhid vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhū viślip (c. 4. -śliṣyati -śleṣṭuṃ), vichid in pass., vigam (c. 1. -gacchāte -gantuṃ), vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

[Page 728b]
separate SEPARATE

, a. (Distinct, disconnected) vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhinnaḥ &c., vyatiriktaḥ -ktā -ktaṃ pṛthaksthitaḥ -tā -taṃ pṛthak indec., viviktaḥ -ktā -ktaṃ visaṃyuktaḥ &c., asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ vyastaḥ -stā -staṃ avyatikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vigataḥ -tā -taṃ viralaḥ -lā -laṃ praviralaḥ &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ pragataḥ &c.

separated SEPARATED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viyojitaḥ -tā -taṃ visaṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ &c., pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśleṣitaḥ -tā -taṃ parichinnaḥ -nnā -nnaṃ vichinnaḥ &c., vibhinnaḥ &c., bhinnaḥ &c., vigataḥ -tā -taṃ vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ viviktaḥ &c., dvaidhīkṛtaḥ &c., vyāsaktaḥ &c., asaṃsaktaḥ &c., asaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ visaṃlagnaḥ &c., visambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāntarālaḥ -lā -laṃ vyāvṛttaḥ &c.; 'from a lover,' vidhuraḥ -rā -raṃ virahī -hiṇī &c.

separately SEPARATELY

, adv. pṛthak viralaṃ bibhinnaṃ bibhedena vibhāgaśas.

separateness SEPARATENESS

, s. pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ bhinnatā vibhinnatā pṛthagbhāvaḥ.

separater SEPARATER

, s. vibhedakaḥ vicchedakaḥ vibhedakārī m. (n) pṛthakkārī m.

separation SEPARATION

, s. (The act) biyogaḥ viprayogaḥ viyojanaṃ vibhedaḥ -danaṃ viśleṣaḥ -ṣaṇaṃ praviśleṣaḥ vicchedaḥ -danaṃ pṛthakkaraṇaṃ dvaidhīkaraṇaṃ paricchedaḥ bhedaḥ -danaṃ avacchedaḥ vibhāgaḥ pravibhāgaḥ vigamaḥ visaṃyogaḥ vyāsaṅgaḥ asandhānaṃ asaṃyogaḥ saṅgavicyutiḥ f.

--(The state) bhinnatā vibhinnatā vibhedaḥ bhedaḥ viyogaḥ viprayogaḥ pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ pṛthagbhāvaḥ viśleṣaḥ viśliṣṭatā vibhaktatā vibhaktabhāvaḥ virahaḥ vyatirekaḥ vyāvṛttiḥ f.

--(Of the sexes) dvandvabhedaḥ dvandvabhinnaṃ strīpuruṣabhedaḥ.

--(Especially of lovers) virahaḥ viśleṣaḥ praviśleṣaḥ viprayogaḥ viyogaḥ vipralambhaḥ vidhuraṃ vidhuratā vigamaḥ; 'anguish of separation,' virahajvaraḥ virahānalaḥ; 'a woman who suffers separation from her lover,' virahiṇī virahotkaṇṭhitā utkaṇṭhitā.

sepoy SEPOY

, s. sainyaḥ sainikaḥ. See SOLDIER.

septangular SEPTANGULAR

, a. saptakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saptāsraḥ -srā -srī -sraṃ.

september SEPTEMBER

, s. bhādrottarārddhaṃ āśvinapūrvvārddhaṃ bhādraḥ bhādrapadaḥ proṣṭhapadaḥ nabhasyaḥ āśvinaḥ āśvayujaḥ iṣaḥ.

septenary SEPTENARY

, a. saptasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ saptarūpaḥ -pā -paṃ.

septenary SEPTENARY

, s. (Aggregate of seven) saptakaṃ.

septennial SEPTENNIAL

, a. saptavarṣikaḥ -kī -kaṃ sāptavarṣikaḥ &c., sāptābdikaḥ &c.

septic SEPTIC

, SEPTICAL, a. galanakārī -riṇī -ri (n) vigalanakārī &c., vilayanakārī &c., vigalanakṛt m. f. n., vilayanakṛt m. f. n.

septilateral SEPTILATERAL

, a. saptapārśvakaḥ -kā -kaṃ saptabhujaḥ -jā -jaṃ saptabāhuḥ -huḥ -hu.

septuagenarian SEPTUAGENARIAN

, s. saptatikaḥ -kā saptativayaskaḥ -skā -skaṃ.

septum SEPTUM

, s. (Of the scrotum) mahāvījyaṃ viṭapaḥ, see SCROTUM.

septuple SEPTUPLE

, a. saptaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saptavidhaḥ -dhā -dhaṃ saptakaḥ -kā -kaṃ.

sepulchre SEPULCHRE

, SEPULCHER, s. samādhiḥ m., śmaśānaṃ sandhiḥ m., śavasthānaṃ śavabhandiraṃ pretamandiraṃ pretasthānaṃ pretavāsaḥ śavavāsaḥ mṛtaśarīrasthānaṃ śavagarttaḥ avaṭaḥ eḍukaṃ.

sepulchral SEPULCHRAL

, a. śmaśānasambandhī -ndhinī -ndhi (n) śmāśānikaḥ -kī -kaṃ śmaśāna in comp., śmaśānaviṣayakaḥ -kā -kaṃ; 'sepulchral blossom,' pitṛvanasumanas n.

sepulture SEPULTURE

, s. bhūmikhananaṃ nikhananaṃ khananaṃ bhūmau nikhananaṃ śmaśāne sthāpanaṃ, see BURIAL.

--(Rites of sepulture) pretakarmma n. (n) antyeṣṭiḥ f., mṛtasatkarmma n., antyakarmma n. See FUNERAL.

sequel SEQUEL

, s. (That which follows, succeeding part) uttarabhāgaḥ uttaraṃ śeṣabhāgaḥ uttarārddhaṃ śeṣaḥ.

--(Consequence) pariṇāmaḥ antaḥ śeṣaḥ anvayaḥ, see RESULT; 'in the sequel,' śeṣe ante agre

sequence SEQUENCE

, s. anvayaḥ samanvayaḥ anukramaḥ ānupūrvyaṃ. See SUCCESSION.

[Page 729a]
to sequester To SEQUESTER

, SEQUESTRATE, v. a. (A benefice, &c.) ṛṇaśodhanaṃ yāvad dharmmādhyāpakavṛttiṃ parahaste samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) or nikṣip or paraprayojanīyāṃ dā ṛṇāpākaraṇaṃ yāvad dharmmādhyāpakavṛttiṃ pṛthakkṛ or viyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ).

sequestered SEQUESTERED

, p. p. (As a benefice, &c.) ṛṇaśodhanaṃ yāvat parahastasamarpitaḥ -tā -taṃ or pṛthakkṛtaḥ &c. or viyojitaḥ &c.

--(Retired) viviktaḥ -ktā -ktaṃ, see SECLUDED.

sequestration SEQUESTRATION

, s. ṛṇaśodhanaṃ yāvat parahastasamarpaṇaṃ or pṛthakkaraṇaṃ.

seraglio SERAGLIO

, s. (Women's apartments) antaḥpuraṃ avarodhaḥ -dhanaṃ avarodhagṛhaṃ avarodhāyanaṃ strīgṛhaṃ śuddhāntaḥ vilāsabhavanaṃ suvidallaṃ, see HAREM.

--(Palace) rājadhānī rājabhavanaṃ upakārī -rikā.

sere SERE

, a. śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ suśuṣkaḥ &c., śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. See SEAR.

serenade SERENADE

, s. jyotsnīkāle or surātrikāle kāmijanakṛtaṃ presamūcakaṃ gītavādanaṃ or saṅgītakaṃ.

to serenade To SERENADE

, v. a. or n. jyotsnīkāle premasūcanārthaṃ gītavādanaṃ kṛ.

serene SERENE

, a. (Clear, as sky, &c.) prasannaḥ -nnā -nnaṃ vitimiraḥ -rā -raṃ anabhraḥ -bhrā -bhraṃ nirabhraḥ &c., vyabhraḥ &c., gatatoyadaḥ -dā -daṃ.

--(Bright) prasannaḥ -nnā -nnaṃ svacchaḥ -cchā -cchaṃ vimalaḥ -lā -laṃ nirmalaḥ &c., amalaḥ &c., viśadaḥ -dā -daṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Calm, unruffled) śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., prasannaḥ -nnā -nnaṃ sthiraḥ -rā -raṃ akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nirvegaḥ -gā -gaṃ vegahīnaḥ -nā -naṃ anudvignaḥ -gnā -gnaṃ nirudvegaḥ -gā -gaṃ avyākulaḥ -lā -laṃ nirākulaḥ &c.; 'in mind,' prasannacetāḥ -tāḥ -taḥ (s) śāntacetāḥ &c., śāntamanaskaḥ -skā -skaṃ śāntacittaḥ -ttā -ttaṃ prasannacittaḥ &c., śāntātmā -tmā -tma (n) sumanaskaḥ &c.

serenely SERENELY

, adv. prasannaṃ prasādena saprasādaṃ śāntaṃ śāntyā prasannacetasā.

serenity SERENITY

, SERENENESS, s. (Clearness) prasannatā prasādaḥ prasattiḥ f., svacchatā nirmalatā vimalatā nirabhratā.

--(Calmness) śāntiḥ f., śāntatā prasādaḥ prasannatā sthiratā sthairyyaṃ akṣobhaḥ akṣubdhatā vegahīnatā nirākulatā.

--(Of mind) cittaśāntiḥ f., manaḥśāntiḥ f., cittaprasādaḥ cittaprasannatā.

serf SERF

, s. kṛṣikarmmaṇi niyojito dāsaḥ bhūmikarṣakadāsaḥ.

sergeant SERGEANT

, s. (Non-commissioned officer) anadhikāravān sainikādhyakṣaḥ.

seriatim SERIATIM

, s. kramaśas anupūrvvaśas ānupūrvyeṇa yathākramaṃ anukramaśas.

series SERIES

, s. (Continued succession or line) śreṇī f., śreṇiḥ m. f., średhī paṃktiḥ f., āvaliḥ -lī f., mālā śṛṅkhalā paramparā; 'of causes,' kāraṇaśreṇī kāraṇamālā; 'of inflections,' rūpāvaliḥ -lī.

--(Arithmetical) średhī anupātaḥ cayaḥ; 'last term in the series,' antyapadaṃ antyadhanaṃ; 'sum of the series,' sarvvadhanaṃ.

--(Regular succession) kramaḥ anukramaḥ paryyāyaḥ ānupūrvyaṃ ānupūrvī pāramparyyaṃ pāṭaḥ paripāṭiḥ -ṭī f.

serious SERIOUS

, a. (Grave in manner) gambhīravṛttiḥ -ttiḥ -tti gabhīravṛttiḥ &c., gambhīrasvabhāvaḥ -vā -vaṃ gambhīraśīlaḥ -lā -laṃ gambhīramanaskaḥ -skā -skaṃ gambhīraḥ -rā -raṃ guruvṛttiḥ &c., gurusvabhāvaḥ &c., mandavṛttiḥ &c., mandasvabhāvaḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ dhīravṛttiḥ &c.

--(In earnest, not jesting) aparihāsī -sinī -siṃ (n) avinodī &c., vinodarahitaḥ -tā -taṃ parihāsahīnaḥ -nā -naṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ sadrūpaḥ -pā -paṃ.

--(Important) guruḥ -rvī -ru gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu.

seriously SERIOUSLY

, adv. (Gravely) sagauravaṃ gauraveṇa sagāmbhīryyaṃ gambhīraṃ sadhairyyaṃ dhīraṃ dhīravat alaghu alāghavena mandaṃ.

--(In earnest) aparihāsena avinodena alāghavena.

[Page 729b]
seriousness SERIOUSNESS

, s. (Gravity of manner, &c.) gambhīratā gāmbhīryyaṃ gauravaṃ gurutā dhīratā svabhāvagāmbhīryyaṃ svabhāvagurutā svabhāvamandatā. svabhāvamāndyaṃ.

--(Earnestness) aparihāsaḥ avinodaḥ vinodābhāvaḥ parihāsābhāvaḥ vāstavikatvaṃ.

--(Importance) gurutā gauravaṃ alaghutā alāghavaṃ gurvarthatvaṃ.

sermon SERMON

, s. dharmmavipayavākyaṃ dharmmavipayabhāpaṇaṃ dharmmopadeśaviṣayavākyaṃ dharmmopadeśakavākyaṃ dharmmopadeśaḥ dharmmakathanaṃ vākyaṃ.

serous SEROUS

, a. meduraḥ -rā -raṃ medasvī -svinī -svi (n) raktadravasambandhī &c., carmmodakasambandhī &c., carmmasārasambandhī &c., carmmāmbhomayaḥ -yī -yaṃ.

serpent SERPENT

, s. sarpaḥ bhujaṅgaḥ bhujaṅgamaḥ bhujagaḥ uragaḥ uraḥsaraḥ uraṅgaḥ uraṅgamaḥ sarīsṛpaḥ pannagaḥ vyālaḥ ahiḥ m., nāgaḥ aṇḍajaḥ āśīviṣaḥ takṣakaḥ tṛphūḥ m.; 'female serpent,' sarpī bhujagī, see SNAKE.

serpentine SERPENTINE

, a. (Pertaining to a serpent) sarpasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sārpyaḥ -rpyī -rpyaṃ sārpaḥ -rpī -rpaṃ āheyaḥ -yī -yaṃ auragaḥ -gī -gaṃ.

--(Winding like a serpent) sarpagatiḥ -tiḥ -ti sarpī -rpiṇī &c., visarpī &c., vakraḥ -krā -kraṃ vakragatiḥ &c., vakragāmī &c., sarpagativat; 'serpentine motion,' sarpagatiḥ f., visarpaṇaṃ.

serpigo SERPIGO

, s. See RING-WORM.

serrate SERRATE

, SERRATED, a. anukrakacaḥ -cā -caṃ krakacadhāraḥ -rā -raṃ dantura -rā -raṃ chinnadhāraḥ &c., sacchedaḥ -dā -daṃ sāvacchedaḥ -dā -daṃ chedayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

serried SERRIED

, a. saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ &c., saṃśleṣṭaḥ &c., sambādhaḥ &c.

serum SERUM

, s. medas n., vasā vapā carmmāmbhas n., tvagambhas n., carmmodakaṃ tvagudakaṃ carmmasāraḥ tvakusāraḥ saumyaḥ raktadravaḥ raktāmbhas n., asṛkkaraḥ udakadhātuḥ m.

servant SERVANT

, s. sevakaḥ preṣyaḥ ceṭakaḥ ceṭaḥ kiṅkaraḥ dāsaḥ dāśaḥ bhṛtyaḥ bhṛtakaḥ karmmakaraḥ karmmakāraḥ karmmakārī m. (n) anucaraḥ paricaraḥ paricārakaḥ parijanaḥ vetanopajīvī m. (n) vetanajīvī m., sevopajīvī m., sevājīvī m., bhṛtibhuk m. (j) bhṛtijīvī m., anujīvī m., niyojyaḥ praipyaḥ bharaṇīyaḥ vaitanikaḥ śuśrūṣakaḥ ceḍaḥ ceḍakaḥ pārśikaḥ pārśvānucaraḥ sairinghraḥ arthī m., bhujiṣyaḥ dāseraḥ dāseyaḥ gopyaḥ -pyakaḥ; 'old servant,' mūlabhṛtyaḥ; servant who waits at table,' pariveṣṭā m. (ṣṭṛ) pariveṣakaḥ; 'attentive servant who watches a master's countenance,' lālāṭikaḥ; 'servants, a set of servants,' dāsavargaḥ bhṛtyavargaḥ sevakavargaḥ; 'relation between master and servant,' sevyasevakabhāvaḥ.

servant-maid SERVANT-MAID

, s. preṣyā ceṭī ceṭikā ceḍī -ḍikā sevakī dāsī karmmakarī kiṅkarī voṭā paricārikā sairandhrī sairindhrī pratīhārī.

to serve To SERVE

, v. a. (Attend upon, act as servant to) sev (c. 1. sevate -vituṃ, c. 10. sevayati -yituṃ), upasev upās (c. 2. -āste -situṃ), paryupās samupās śru in des. (śuśrūṣate -ṣituṃ) āśru pratiśru upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -te -sthātuṃ), upacar (c. 1. -carati -rituṃ), paryupasthā upācar paricar sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ), upacāraṃ kṛ upāsanāṃ kṛ.

--(At table) pariviṣ (c. 10. -veṣayati -yituṃ), pariveṣaṇaṃ kṛ.

--(Obey, be subject to, worship) sev śru in des., anuvṛt anuvidhā in pass., upajīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), ārādh upārādh.

--(Help, assist) upakṛ upakāraṃ kṛ sāhāyyaṃ kṛ upacar upagrah anugrah.

--(Promote one's purpose) arthaṃ pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ) or prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or sampad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), iṣṭaṃ sampad or sādh.

--(Be sufficient for) paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ bhū upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bha ucitaḥ -tā -taṃ bhū paryyāptiṃ kṛ nirvāhaṃ kṛ kḷp upakḷp.

--(Supply) upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), parikḷp.

--(Be in the place of) sthāne or sthale or bhūmau vṛt or bhū or upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or prayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū.

--(Use, manage) prayuj upayuj vidhā.

--(Treat) ācar vidhā.

--(Serve out, distribute) pṛthak pṛthag vibhaj or or parikḷp.

--(Serve up, place on the table) pariviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), pariviṣ (c. 10. -veṣayati -yituṃ), pariveṣaṇaṃ kṛ pariveśanaṃ kṛ annāni pariviś or parikḷp or kḷp or upasthā in caus. or upahṛ; 'one who serves up,' pariveṣakaḥ upaharttā m. (rttṛ).

to serve To SERVE

, v. n. (Be in servitude) sevāṃ kṛ dāsyaṃ kṛ dāsa (nom. dāsāyati), sevako bhū dāso bhū.

--(Perform duties) karmma kṛ or vidhā kāryyaṃ kṛ or anuṣṭhā niyogikarmma kṛ.

--(Be of use, be sufficient for) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū ucitaḥ -tā -taṃ or paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ bhū.

--(Accomplish the end) arthaṃ sampad in caus. or sādh in caus.

served SERVED

, p. p. (Attended upon, obeyed, worshipped) sevitaḥ -tā -taṃ upāsitaḥ -tā -taṃ śuśrūṣitaḥ &c., upacaritaḥ &c., varivasyitaḥ &c., varivasitaḥ &c., ārādhitaḥ &c.

--(Assisted) upakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Supplied) upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ.

--(Served up, prepared, presented, as food, &c.) pariveśitaḥ -tā -taṃ pariveṣitaḥ &c., kalpitaḥ &c., parikalpitaḥ &c., upahṛtaḥ &c.

service SERVICE

, s. (Attendance upon, waiting upon) sevā -vanaṃ upasevā niṣevanaṃ śuśrūṣā upāsanaṃ -nā upacāraḥ upacārakaraṇaṃ upacārakarmma n. (n) upacaryyā paricaraṇaṃ paricaryyā varivasyā anugamanaṃ upasthānaṃ.

--(State of service) dāsyaṃ dāsatvaṃ sevā sevakadaśā prepyatvaṃ bhṛtyatvaṃ kaiṅkaryyaṃ; 'he lives in our service,' asmatsevayā jīvati.

--(Waiting at table) pariveṣaṇaṃ pariveśanaṃ.

--(Obedience or subjection to) ājñāsevanaṃ ājñānuvṛttiḥ f., ājñākaratvaṃ anuvṛttiḥ f., anuvarttanaṃ vaśatā śuśrūṣā -ṣaṇaṃ anurodhaḥ bhaktiḥ f., bhajanaṃ upāsanaṃ -nā upāsā ārādhanaṃ -nā; 'the service of princes,' nṛpasaṃśrayaḥ; 'diligent in service,' śuśrūṣāparaḥ -rā -raṃ.

--(Benefit, advantage) upakāraḥ upakṛtaṃ upakriyā upakṛtiḥ f., sukṛtaṃ hitaṃ arthaḥ upayogaḥ.

--(Use) upayogaḥ -gitvaṃ prayogaḥ prayojanaṃ vyavahāraḥ.

--(Employment, business) vyāpāraḥ kāryyaṃ karmma n. (n) vyavasāyaḥ vṛttiḥ f., pravṛttiḥ f., vyavahāraḥ niyogaḥ; 'out of service,' nirvyāpāraḥ -rā -raṃ nirvṛttiḥ -ttiḥ -tti; 'military service,' sainyakarmma n. (n) sainikavṛttiḥ f.

--(Worship) pūjā pūjopacāraḥ upacāraḥ upacaryyā bhaktiḥ f.,; 'public worship,' sādhāraṇapūjā; 'course of rites,' anuṣṭhānaṃ, see RITE; 'conductor of a service,' anuṣṭhātā m.

--(Set of dishes served up at once) yāvanti bhojanapātrāṇi yugapat parivepyante bhojanapātrasamūhaḥ bhojanapātragaṇaḥ bhojanapātrajātaṃ.

serviceable SERVICEABLE

, a. (Useful) upayogī -ginī -gi (n) upayuktaḥ -ktā -ktaṃ upakārakaḥ -kā -kaṃ upakārī &c., upakārakārī -riṇī &c., sopakāraḥ -rā -raṃ prayogī &c., prayojyaḥ -jyā -jyaṃ prāyojyaḥ &c., vyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

--(Fit for duty) kāryyakṣamaḥ -mā -maṃ karmmakṣamaḥ &c., karmmopayuktaḥ -ktā -ktaṃ alaṅkarmmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

serviceableness SERVICEABLENESS

, s. upayogitā upayuktatā upayogaḥ sopakāratā -tvaṃ.

serviceably SERVICEABLY

, adv. upayuktaṃ upayogena sopayogaṃ sopakāraṃ.

servile SERVILE

, a. (Pertaining to servants or slaves) dāsasambandhī -ndhinī -ndhi (n) dāsyasambandhī &c., dāseyaḥ -yī -yaṃ dāseraḥ -rī -raṃ sevakaḥ -kā -kaṃ sevāsambandhī &c., śaudraḥ -drī -draṃ adhamabhṛtakaḥ -kā -kaṃ nairdeśikaḥ -kī -kaṃ dāsya in comp.; 'servile-work,' dāsyakarmma n.

--(Cringing) atisāntvakārī &c., aticāṭukārī &c., atilālī &c., atilālanakārī &c., atyanukūlaḥ -lā -laṃ atyanurodhī &c.

servilely SERVILELY

, adv. atilālanapūrvvaṃ atyanukūlaṃ atyanurodhena.

servility SERVILITY

, SERVILENESS, s. (Mean obsequiousness) atilālanaṃ atyanukūlatā atyānukūlyaṃ atisāntvakāraḥ atisāntvanaṃ aticāṭukāraḥ atyanurodhaḥ chandonurodhaḥ chandonuvṛttiḥ f.

--(Slavery), see SERVITUDE.

servitor SERVITOR

, s. sevakaḥ, see SERVANT.

servithde SERVITHDE

, s. dāsyaṃ dāsatvaṃ sevā sevakadaśā sevakabhāvaḥ dāsabhāvaḥ dāsyayogaḥ bhṛtyatvaṃ preṣyatvaṃ parapreṣyatvaṃ kaiṅkaryyaṃ parādhīnatā anyādhīnatā paravaśatā paravattā śvavṛttiḥ f.

sesame SESAME

, SESAMUM, s. (The plant or seed) tilaḥ sārālaḥ subandhaḥ dalāḍhakaḥ pūtadhānyaṃ haumyadhānyaṃ; 'its blossom,' vajrapuṣpaṃ; 'barren sesamum, bearing no blossom, &c.,' tilapiñjaḥ tilapejaḥ; 'sown with sesamum, as a field. &c.,' tilyaḥ -lyā -lyaṃ tailīnaḥ -nī -naṃ; 'oil of sesamum,' tilatailaṃ tilarasaḥ tilasrehaḥ tailaṃ; 'ground sesamum,' tilacūrṇaṃ tilakalkaṃ tilakaṭaḥ; 'sediment after the oil is expressed,' tilakiṭṭaṃ; 'burnt offering of sesamum,' tilahomaṃ; 'sesamum made up in the shape of a cow,' tiladhenuḥ f.; 'sesamum seeds with water,' tilodakaṃ; 'with milk and rice,' tilaudanaṃ; 'made of sesamum,' tilamayaḥ -yī -yaṃ.

zesha ŚESHA

, s. (King of the serpents), see SNAKE.

session SESSION

, s. (Sitting) upaveśaḥ -śanaṃ.

--(Of a court or assembly) sabhā.

--(Time or term during which an assembly sits or transacts business) sabhā sabhākālaḥ sabhākāryyakālaḥ kāryyanirvāhakālaḥ.

to set To SET

, v. a. (Place, put, lay) dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ), nidhā ādhā sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nyas (c. 4. -asyati -situṃ), in caus. (arpayati -yituṃ) ruh in caus. (ropayati -yituṃ) āruh niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), dā kṛ; 'one's foot,' pādaṃ nyas or in caus., pādārpaṇaṃ kṛ.

--(Fix) sthā in caus., pratiṣṭhā avasthā ruh in caus., bandh.

--(Establish, settle) sthā in caus., pratiṣṭhā vyavasthā prakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), parikḷp.

--(Fit, adjust, adapt) yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), āyuj samāyuj samādhā yogyaṃ -gyāṃ kṛ.

--(Regulate) vidhā saṃvidhā.

--(Plant) ruh in caus., niruh ropaṇaṃ kṛ nikhan.

--(Fix jewels, &c., in metal) praṇidhā nidhā khac yuj; 'is set,' praṇidhīyate.

--(Inlay), see the word.

--(Sharpen, whet) tij (c. 10. tejayati -yituṃ), niśo niśi kṣṇu tīkṣṇadhārīkṛ tīkṣṇāgrīkṛ.

--(Set a limb) truṭitāsthi sandhā or saṃyuj.

--(Set about), see To BEGIN.

--(Set against), see To OPPOSE.

--(Set apart) pṛthakkṛ uddhṛ viniyuj.

--(Set aside) vinidhā, see To REJECT, ANNUL, OMIT.

--(Set before) upasthā in caus., upahṛ āhṛ; 'as food,' bhuj in caus., pariviṣ in caus., pariviś in caus.

--(Set by), see To ESTEEM, REGARD, VALUE

--(Set down, lay down) nyas upanyas nidhā bhūmau nyas or dhā

--(Set down in writing), see To REGISTER, COMMIT TO WRITING.

--(Set down), see To DEGRADE, REBUKE.

--(Set fire) agniṃ dā, see To KINDLE.

--(Set forth) abhidhā, see To PUBLISH, SHOW, DISPLAY, DESCRIBE.

--(Set forward) puraskṛ, see To ADVANCE, PROMOTE.

--(Set free) muktiṃ dā muc, see To FREE.

--(Set in order), see To DISPOSE, ARRANGE.

--(Set at nought), see To DESPISE, CONTEMN.

--(Set off, show to advantage) śobhāṃ dā adhikaśobhāṃ dā śubh in caus., prakāś in caus., see To EMBELLISH, ADORN.

--(Set off against) pratigaṇ pratigaṇanāṃ kṛ samānamūlyakaṃ -kāṃ jñā tulyamūlyaṃ -lyāṃ jñā.

--(Set off with fine words) upakṣip, see To EULOGIZE, RECOMMEND.

--(Set on), see To INCITE, INSTIGATE.

--(Set the mind or heart on) mano niviś or dhā or samādhā or praṇidhā or yuj mano bandh; 'he set his heart upon such an object as this,' evaṃvidhe abhilāṣe mano babandha.

--(Set on foot) pravṛt in caus., ārabh samārabh.

--(Set over) adhikṛ prakṛ niyuj viniyuj sanniyuj adhyakṣaṃ kṛ.

--(Set to rights) susthaṃ -sthāṃ kṛ punaḥ susthaṃ kṛ sustha (nom. susthayati -yituṃ), pratisamādhā anusandhā pratisamādhānaṃ kṛ, see To CORRECT, REPAIR.

--(Set to music) svarabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

--(Set in motion) saṃcar in caus., saṃcal in caus.

--(Set the teeth on edge) dantaharṣaṃ kṛ or jan.

--(Set a trap) pāśaṃ yuj (c. 10. yojayati -yituṃ), jālaṃ vistṝ.

--(Set sail) nāvaṃ or naukāṃ cal (c. 10. yojayati -yituṃ), samudrayānārthaṃ tīrād apagam naukāyāṃ tīrād apayā or apasṛ.

--(Set up) sthā in caus., pratiṣṭhā saṃsthā avasthā utthā, see To ERECT, ESTABLISH.

to set To SET

, v. n. (Go down, as a heavenly body) astam i (c. 2. eti -tuṃ), astaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), astam or astācalam avalamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), nirvāṇam i or gam astamayanaṃ kṛ astāvalambanaṃ kṛ nimluc (c. 1. -mlocati -cituṃ), abhinimluc; 'western mountain behind which the heavenly bodies set, astaḥ astācalaḥ astagiriḥ m., see MOUNTAIN.

--(Be fixed hard, congeal) ghanībhū dṛḍhībhū bandh in pass. (badhyate) saṃhan in pass. (-hanyate) saṃhatībhū.

--(Flow in a fixed direction) ekadiśaṃ or ekadiśi gam or su or dru.

--(Set forward) agre gam puro gam pragam prayā.

--(Set in) upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), paryupasthā, see To BEGIN, v. n.

--(Set off) yātrāṃ kṛ prasthānaṃ kṛ prakram pracal cal yātrām ārabh.

--(Set out) prasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), viprasthā samprasthā pratyabhiprasthā prayā (c. 2. -yāti -tuṃ), yā pragam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ), vraj (c. 1. vrajati -jituṃ), prasthānaṃ kṛ prayāṇaṃ kṛ; 'he set out for Kaṣmīr,' kāśmīraṃ or kāśmīraṃ prati calitaḥ or prasthitaḥ.

--(Set to) yatnena kṛ yatnataḥ kṛ mano niviś in caus. or yuj.

--(Set up, begin business) vṛtti ārabh vṛttyārambhaṃ kṛ paṇāyām ārabh.

--(Set up for), see To PRETEND.

--(Set upon), see To ASSAULT, ATTACK.

set SET

, s. (Number of things of the same kind) gaṇaḥ samūhaḥ vargaḥ saṃghaḥ śreṇī paṃktiḥ f.; 'a set of dishes,' bhojanapātrasamūhaḥ; 'a set of numbers,' saṃkhyāśreṇī.

--(Number of persons) janasamūhaḥ paṃktiḥ f., gaṇaḥ vargaḥ.

set SET

, p. p. (Placed, put) sthāpitaḥ -tā -taṃ arpitaḥ &c., nyastaḥ -stā -staṃ vinyastaḥ &c., ropitaḥ -tā -taṃ niveśitaḥ &c., āhitaḥ &c., nihitaḥ &c., see PLACED.

--(Inlaid, studded) khacitaḥ -tā -taṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ praṇihitaḥ -tā -taṃ pratibaddhaḥ &c., churitaḥ -tā -taṃ pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vinyastaḥ -stā -staṃ jaḍitaḥ &c., paryuptaḥ -ptā -ptaṃ pratyuptaḥ &c., karambitaḥ &c.; 'with gems,' maṇikhacitaḥ -tā -taṃ ratnakhacitaḥ &c.; 'with pearls,' mauktikakhacitaḥ &c.; 'is set,' praṇidhīyate.

--(Gone down, as the sun, a planet, &c.) astaḥ -stā -staṃ astamitaḥ &c., astagataḥ &c., astaṅgataḥ &c., nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ

--(Set apart) pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ uddhṛtaḥ &c.

--(Set aside) nirākṛtaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ pratyākhyātaḥ -tā -taṃ.

--(Intent on) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ niṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ niviṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ abhiniviṣṭaḥ &c., āhitaḥ -tā -taṃ āyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Set on foot) pravarttitaḥ -tā -taṃ pravṛttaḥ -ttā -ttaṃ visāritaḥ -tā -taṃ ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ samārabdhaḥ &c.

--(Set forth) abhihitaḥ -tā -taṃ vihitaḥ &c., puraskṛtaḥ &c.

--(Set in order) vinyastaḥ -stā -staṃ vihitaḥ &c., vyavasthāpitaḥ &c., viracitaḥ &c.

--(Set off, adorned) śobhitaḥ -tā -taṃ prakāśitaḥ &c.

--(Set to rights) susthīkṛtaḥ -tā -taṃ pratisamāhitaḥ &c.

--(Set to music) svarabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Set in motion) sañcāritaḥ -tā -taṃ sañcālitaḥ &c.

--(Set over) adhikṛtaḥ -tā -taṃ niyuktaḥ -ktā -ktaṃ viniyuktaḥ &c., vyapṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Set up) sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ &c., see ESTABLISHED.

--(Regular, prescribed, uniform) niyamitaḥ -tā -taṃ niyataḥ &c., ekarūpaḥ -pā -paṃ samarūpaḥ &c., niścitaḥ &c., nitya -tya -tyaṃ.

--(Fixed in opinion) dṛḍhaniścayaḥ -yā -yaṃ sthiraniścayaḥ &c.

setaceous SETACEOUS

, a. śūkayuktaḥ -ktā -ktaṃ bahuśūkaḥ -kā -kaṃ. See BRISTLY.

set-down SET-DOWN

, s. abhimānakhaṇḍanaṃ darpakhaṇḍanaṃ apakarṣaṇaṃ vāgdaṇḍaḥ.

set-off SET-OFF

, s. samamūlyakavastu n., nistāraḥ parivarttaḥ tulyavastu n.

seton SETON

, s. sūcidvārā tvagantarniveśitaṃ sūtraṃ or carmmāntarniveśitaṃ sūtraṃ.

setose SETOSE

, SETOUS, a. śūkaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śūkamayaḥ -yī -yaṃ. See BRISTLY.

setter SETTER

, s. (Dog) vanapakṣinirdeśako mṛgayākukkuraḥ vanyapakṣinirdeśane śikṣito mṛgayāśvā m.

--(Of precious stones, &c.) yojayitā m. (tṛ).

setting SETTING

, s. (Placing) sthāpanaṃ -nā arpaṇaṃ ropaṇaṃ āropaḥ -paṇaṃ ādhānaṃ nidhānaṃ.

--(Of the heavenly bodies) astaṃ astamayanaṃ astamayaḥ astagamanaṃ astaṅgamanaṃ astāvalambanaṃ avaropaṇaṃ.

to settle To SETTLE

, v. a. (Fix, establish) sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭā saṃsthā avasthā vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), pratinidhā ruh in caus., āruh niruh.

--(Establish in life) pratiṣṭhā in caus., pratiṣṭhitaṃ -tāṃ kṛ pratiṣṭhāṃ kṛ.

--(Determine, decide) nirṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), siddhīkṛ niṣpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), niṣpattiṃ kṛ nirṇayaṃ kṛ niścayaṃ kṛ parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), vyavasthā in caus., nirdhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), abadhṛ sampradhṛ tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), nirdhāraṇaṃ kṛ avadhāraṇaṃ kṛ sampradhāraṇaṃ kṛ tīraṇaṃ kṛ.

--(Settle an affair) kāryyanirṇayaṃ kṛ kāryyaniṣpattiṃ kṛ.

--(Compose, quiet) sthirīkṛ svasthaṃ -sthāṃ kṛ śam in caus.

--(Settle a difference or dispute) sandhā samādhā sandhānaṃ kṛ sanghiṃ kṛ śam in caus., praśam.

--(Adjust, arrange) vidhā saṃvidhā sandhā samādhā rac virac vinyas.

--(Settle a debt, &c.) ṛṇaṃ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or sādh ṛṇasiddhiṃ kṛ ṛṇaśodhanaṃ kṛ, see To LIQUIDATE.

--(Cause to sink to the bottom) adho gam in caus. (gamayati -yituṃ) adhaḥ pat in caus. (pātayati -yituṃ) avasad in caus.

--(Colonize) vas in caus., adhivas

to settle To SETTLE

, v. n. (Fall to the bottom) adho gam (c. 1. gacchati gantuṃ), adhaḥ pat (c. 1. patati -tituṃ), tale or talaṃ pat.

--(Sink) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), niṣad avasad.

--(Deposit a sediment) malam adhaḥpat in caus., malādhaḥpātanaṃ kṛ.

--(Become fixed) avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratiṣṭhā in caus. pass. (-ṣṭhāpyate) pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ bhū sthirībhū.

--(Settle in life, marry) pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ bhū pratiṣṭhāṃ prāp vivāhaṃ kṛ.

--(Become calm, still) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), viśram prasad.

--(Become compact) saṃhatībhū ghanībhū.

settled SETTLED

, p. p. (Fixed, established) sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ &c., pratiṣṭhitaḥ &c., saṃsthāpitaḥ &c., ropitaḥ &c.

--(Settled in life, married) pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(Determined, decided) nirṇītaḥ -tā -taṃ niścitaḥ &c., siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ niyataḥ -tā -taṃ niyamitaḥ &c., vyavasthāpitaḥ &c., parikalpitaḥ &c., vyavasitaḥ &c., sādhitaḥ &c., tīritaḥ &c., nirdhāritaḥ &c.

--(As a debt) siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ śodhitaḥ -tā -taṃ, see LIQUIDATED.

--(Adjusted, arranged) vihitaḥ -tā -taṃ samāhitaḥ &c.

--(Composed) śamitaḥ &c., sthirīkṛtaḥ &c.

settlement SETTLEMENT

, SETTLING, s. (Act of fixing) sthāpanaṃ -nā pratiṣṭhāpanaṃ avasthāpanaṃ pratiṣṭhā ropaṇaṃ.

--(Settlement in life) pratiṣṭhā pratiṣṭhitiḥ f., vivāhaḥ.

--(Marriage settlement) śulkaḥ -lkaṃ strīdhanaṃ strīvṛttiḥ f.

--(Determining, deciding) nirṇayaḥ -yanaṃ niścayaḥ niṣpattiḥ f., siddhiḥ f., nirdhāraṇaṃ -ṇā avadhāraṇaṃ tīraṇaṃ; 'of affairs,' kāryyanirṇayaḥ.

--(Of a debt) siddhiḥ f., ṛṇasiddhiḥ f., śuddhiḥ f., śodhanaṃ ṛṇaśuddhiḥ f., ṛṇaśodhanaṃ, see LIQUIDATION.

--(Adjustment, as of differences, &c.) samādhānaṃ sandhānaṃ samādhiḥ m., sandhiḥ m., sandhikaraṇaṃ sandhānakaraṇaṃ vairaśamanaṃ.

--(Colonization) deśāntarādhivāsanaṃ.

--(Place colonized, colony) adhivāsitadeśaḥ pradeśaḥ deśaśākhā rājyaśākhā.

settler SETTLER

, s. adhivāsī m. (n) pradeśādhivāsī m., deśaśākhāsthaḥ.

seven SEVEN

, a. sapta m. f. n. pl. (n) saptasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ saptakaḥ -kā -kī -kaṃ; 'aggregate of seven,' saptakaṃ.

seven-fold SEVEN-FOLD

, a. saptaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saptavidhaḥ -dhā -dhaṃ saptaguṇitaḥ &c.

seven-fold SEVEN-FOLD

, adv. saptadhā saptavidhena saptaguṇitaṃ.

seventeen SEVENTEEN

, a. saptadaśa m. f. n. pl. (n) saptadaśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ.

seventeenth SEVENTEENTH

, a. saptadaśaḥ -śī -śaṃ.

seventh SEVENTH

, a. saptamaḥ -mī -maṃ sāptamikaḥ -kī -kaṃ.

seventhly SEVENTHLY

, adv. saptamatas saptatas saptamasthāne saptamapade.

seventieth SEVENTIETH

, a. saptataḥ -tī -taṃ saptatitamaḥ -mī -maṃ.

seventy SEVENTY

, s. saptatiḥ f. sing., saptatisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'they reigned seventy years,' saptatim abdān rājyaṃ cakruḥ; 'with seventy arrows,' saptatyā śaraiḥ; 'seventy-one,' ekasaptatiḥ f. sing.; 'seventy-two,' dvāsaptatiḥ f.; 'seventy-three,' trayaḥsaptatiḥ; 'seventy-four,' catuḥsaptatiḥ f.; 'seventy-five,' pañcasaptatiḥ f.; 'seventy-six,' ṣaṭsaptatiḥ f.; 'seventy-seven,' saptasaptatiḥ f.; 'seventy-eight,' aṣṭāsaptatiḥ f.; 'seventy-nine,' navasaptatiḥ f. or ūnāśītiḥ f. or ekonāśītiḥ f.

to sever To SEVER

, v. a. (Part, disjoin) viyuj viśliṣ in caus., bhid vibhid chid vichid avachid pṛthakkṛ vibhaj.

several SEVERAL

, a. (Consisting of a number, many) bahuḥ -huḥ -hvī -hu anekaḥ -kā -kaṃ katipaya in comp., katicit in comp., see MANY, NUMEROUS, FEW.

--(Separate, distinct) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ vyastaḥ -stā -staṃ pṛthagātmakaḥ -kā -kaṃ pṛthagvyaktikaḥ &c., avyāpakaḥ &c., asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ pratyekaḥ -kā -kaṃ.

--(Peculiar) sva in comp., ātma in comp., prātisvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Respective) sva repeated, itaretaraḥ -rā -raṃ, see RESPECTIVE.

severally SEVERALLY

, adv. pṛthak pṛthak pṛthak pratyekaṃ anupūrvaśas anukramaśas yathākramaṃ avayavaśas vyaktitas vyaktiśas prati or anu prefixed.

[Page 732b]
severalty SEVERALTY

, s. pṛthaktvaṃ pārthakyaṃ vyaktitā vyastatā vyāsaḥ bhinnatā.

severance SEVERANCE

, s. viyogaḥ viśleṣaḥ viprayogaḥ vibhedaḥ pṛthakkaraṇaṃ.

severe SEVERE

, a. (Said of persons) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ ugraḥ -grā -graṃ ugradaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ ugraśāsanaḥ -nā -naṃ tīkṣṇadaṇḍaḥ &c., tīvradaṇḍaḥ &c., daṇḍanaśīlaḥ -lā -laṃ daṇḍabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bhairavaśāsanaḥ &c., tīvraśaktiḥ -ktiḥ -kti prakharaḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ krūraḥ -rā -raṃ paruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu udyatadaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ udyatabāhuḥ -huḥ -hu, see RIGOROUS.

--(Said of things) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ ugraḥ -grā -graṃ raudraḥ -drī -draṃ prakharaḥ -rā -raṃ duḥsahaḥ -hā -haṃ duḥsahyaḥ -hyā -hyaṃ kaṣṭasahyaḥ &c.

--(Intense, excessive) atyantaḥ -ntā -ntaṃ atiśaya in comp., atiśāyanaḥ -nā -naṃ bhṛśaḥ -śā -śaṃ ati prefixed; 'severe pain,' tīvravedanā; 'penance,' ugratapas n.

severed SEVERED

, p. p. viyuktaḥ -ktā -ktaṃ viprayuktaḥ &c., viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vibhinnaḥ -nnā -nnaṃ vicchinnaḥ &c., avacchinnaḥ &c., chinnaḥ &c., prabhinnaḥ &c., vigataḥ -tā -taṃ.

severely SEVERELY

, adv. niṣṭhuraṃ naiṣṭhuryyeṇa kaṭhoraṃ ugraṃ tīkṣṇaṃ tīvraṃ.

severity SEVERITY

, s. (Said of persons) naiṣṭhuryyaṃ niṣṭhuratā kaṭhoratā ugratā ugradaṇḍatā tīkṣṇadaṇḍatā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ krūratā paruṣatā pāruṣyaṃ kaṭutā daurātmyaṃ nikṛtiḥ f., tejas n., see RIGOR.

--(Said of things) ugratā tīkṣṇatā -tvaṃ tīvratā raudratā prakharatā duḥsahatā duḥsahyatā.

--(Excessive punishment) atidaṇḍaḥ -ṇḍanaṃ daṇḍanādhikyaṃ.

to sew To SEW

, v. a. siv (c. 4. sīvyati sevituṃ), niṣiv pariṣiv viṣiv sīvanaṃ kṛ sevanaṃ kṛ syūtiṃ kṛ ve prave.

sewed SEWED

, SEWN, p. p. myūtaḥ -tā -taṃ niṣyūtaḥ &c., vyutaḥ &c., vyūtaḥ -tā -taṃ utaḥ &c., protaḥ &c., puṭitaḥ -tā -taṃ.

sewer SEWER

, s. kardamāṭakaḥ saṅkaraḥ nālī praṇālī praṇālaḥ malanirgamaḥ malavāhinī malamārgaḥ malapathaḥ. See DRAIN; 'village sewer,' grāmasaṅkaraḥ.

sewing SEWING

, s. sīvanaṃ sevanaṃ syūtiḥ f., vyūtiḥ f., niṣyūtiḥ.

sex SEX

, s. (Distinction between male and female) strīpuruṣabhedaḥ strīpuruṣavyaktibhedaḥ strīpuruṣaliṅgaṃ liṅgabhedaḥ.

--(Gender) liṅgaṃ jātiḥ f.; 'male sex,' puruṣajātiḥ f., puṃjātiḥ f., puṃliṅgaṃ narajātiḥ f.; 'female sex,' strījātiḥ f., strīliṅgaṃ; 'separation of the sexes,' strīpuruṣaviyogaḥ dvandvabhinnaṃ.

sexagenarian SEXAGENARIAN

, SEXAGENARY, a. ṣaṣṭikaḥ -kā -kaṃ ṣaṣṭikavayaskaḥ -skā -skaṃ.

sexangular SEXANGULAR

, a. ṣaṭkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ṣaḍasraḥ -srā -sraṃ ṣaḍbhujaḥ &c.

sexennial SEXENNIAL

, a. ṣaḍabdikaḥ -kā -kaṃ ṣaḍvarṣikaḥ &c., ṣaḍvarṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

sextant SEXTANT

, s. (Sixth part of a circle) vṛttaṣaḍaṃśaḥ vṛttaṣaḍbhāgaḥ.

sexton SEXTON

, s. śavagarttakhanakaḥ śavakuṇḍakārakaḥ śmaśānādhyakṣaḥ mṛtapāḥ.

sexual SEXUAL

, a. strīpuruṣadharmmasambandhī -ndhinī -ndhi (n) strīpuruṣabhedasambandhī &c., strīpuruṣabhedaviṣayakaḥ -kā -kaṃ strīpuruṣaviśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ strīpuruṣatvasambandhī &c., maithunasambandhī &c., liṅgasambandhī &c.; 'sexual intercourse,' maithunaṃ mithunaṃ ratiḥ f., surataṃ aṅgasaṅgaḥ vyavāyaḥ sambhogaḥ saṅgaḥ ratikriyā strīpurupasaṅgaḥ, see COPULATION.

shabbily SHABBILY

, adv. (Raggedly) lāṭavastreṇa karpaṭavastraiḥ jarjjaravastraiḥ karpaṭikavat.

--(Meanly) kutsitaṃ kṛpaṇaṃ sakārpaṇyaṃ tucchaṃ.

shabbiness SHABBINESS

, s. (Raggedness) lāṭatā jarjjaratā jīrṇatā sūtradāridryaṃ.

--(Meanness) kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ kutsitatvaṃ tucchatā anudāratā

shabby SHABBY

, a. (As clothes, &c.) lāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ jarjjaraḥ -rā -raṃ jarjjarīkaḥ -kā -kaṃ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sūtradaridraḥ -drā -draṃ pāśa in comp.; as, 'a shabby umbrella,' chatrapāśaḥ.

--(Mean) kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ kadaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ apakṛṣṭaḥ &c., anudāraḥ &c.

to shackle To SHACKLE

, v. a. nigaḍena bandh. See To FETTER, HAMPER.

shackle SHACKLE

, s. nigaḍaḥ bandhanaṃ śṛṅkhalā pāśaḥ saṃrodhaḥ. See FETTER.

shackled SHACKLED

, p. p. nigaḍitaḥ -tā -taṃ śṛṅkhalitaḥ &c., saṃruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

shad SHAD

, s. (Sort of fish) pāṭhīnaḥ madguraḥ śṛṅgī f., sahasradaṃṣṭraḥ.

shaddock SHADDOCK

, s. (Citrus decumana, a fruit) girijā.

shade SHADE

, s. (Obscurity caused by interruption of light) chāyā anātapaḥ ātapābhāvaḥ atejas n., sūryyaprakāśābhāvaḥ aprakāśaḥ śyāmā.

--(Obscurity) andhakāraḥ timiraṃ tamas n., aprakāśatvaṃ.

--(Screen) vyavadhā vyavadhānaṃ vitānaṃ tiraskariṇī, see SCREEN; 'for a lamp,' aśmantakaṃ.

--(Degree, gradation) aṃśaḥ bhāgaḥ kramaḥ.

--(Minute difference) atyalpāntaraṃ svalpāntaraṃ atyalpamātraṃ atyalpaṃ.

--(Ghost) apacchāyā pretaḥ.

to shade To SHADE

, v. a. (Shelter from light and heat) ātapaṃ nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ) or vṛ sūryyatejo nivṛ uṣṇaṃ nivṛ ātapavāraṇaṃ kṛ uṣṇanivāraṇaṃ kṛ uṣṇapratibandhaṃ kṛ chāyāṃ kṛ.

--(Overspread, cover) chad (c. 10. chādayati -yituṃ), prachad āchad avatan vitan vitānīkṛ.

shaded SHADED

, p. p. chāditaḥ -tā -taṃ pracchāditaḥ &c., vitānīkṛtaḥ -tā -taṃ.

shadiness SHADINESS

, s. chāyāyuktatā sachāyatvaṃ chāyābāhulyaṃ ātaparāhityaṃ.

shadow SHADOW

, s. (Shade representing the form of the body which intercepts the light) chāyā pratichāyā prativimbaṃ; 'middle or mean shadow,' madhyacchāyā.

--(Reflection, image reflected) prativimbaṃ praticchāyā chāyātmā m. (n) chāyā pratibhāsaḥ pratimūrttiḥ f., pratirūpaṃ pratimā; 'shadow of the moon,' pratimenduḥ m.; 'relation of a shadow with its substance,' vimbaprativimbabhāvaḥ; 'casting a shadow,' chāyākaraḥ -rā -rī -raṃ.

--(Obscurity), see SHADE.

--(Shelter) āśrayaḥ śaraṇaṃ saṃśrayaḥ.

--(Faint resemblance) ābhāsaḥ pāṇḍurūpaṃ īṣatsadṛśarūpaṃ.

to shadow To SHADOW

, v. a. (Overspread, &c.), see To SHADE.

--(Represent faintly) ābhāsaṃ dṛś in caus., chāyābhāsaṃ pradṛś īṣatsadṛśarūpaṃ pradṛś chāyāpradarśanaṃ kṛ praticchāyāṃ kṛ vimba (nom. vimbayati -yituṃ), prativimba.

shadowed SHADOWED

, p. p. vimbitaḥ -tā -taṃ prativimbitaḥ &c., vimbāgataḥ &c.

shadowless SHADOWLESS

, a. chāyāhīnaḥ -nā -naṃ apacchāyaḥ -yā -yaṃ chāyārahitaḥ -tā -taṃ.

shadowy SHADOWY

, a. (Not bright) mandacchāyaḥ -yā -yaṃ nyūnakāntiḥ -ntiḥ -nti nyūnatejaskaḥ -skā -skaṃ mandatejaskaḥ &c.; nyūnaprabhaḥ -bhā -bhaṃ, see DIM.

--(Unsubstantial) chāyārūpaḥ -pā -paṃ chāyātmakaḥ -kā -kaṃ chāyākāraḥ -rā -raṃ chāyākṛtiḥ -tiḥ -ti avāstavikaḥ -kī -kaṃ.

shady SHADY

, a. (Abounding with shade, having shade) sacchāyaḥ -yā -yaṃ chāyāmayaḥ -yī -yaṃ chāyābahulaḥ -lā -laṃ chāyāyuktaḥ -ktā -ktaṃ chāyāvṛtaḥ -tā -taṃ chāyācchāditaḥ &c., chāyācchannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Sheltered from the heat) ātaparahitaḥ -tā -taṃ ātapaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ ātapahīnaḥ -nā -naṃ nirātapaḥ -pā -paṃ.

shaft SHAFT

, s. (Arrow) śaraḥ vāṇaḥ kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'shaft of an arrow,' śarakāṇḍaḥ.

--(Pole of a carriage) dhūḥ f. (dhur) dhurā kūvaraḥ; 'of a plough,' īṣā īśā haladaṇḍaḥ, see POLE.

--(Handle) daṇḍaḥ.

--(Of a mine) khanigarttaḥ khanikūpaḥ khanikuṇḍaṃ kūpaḥ avaṭaḥ.

--(Of a column) śaṅkuḥ m.

shag SHAG

, s. (Rough hair) viṣamaloma n. (n) sthūlaloma n., dṛḍhaloma.

--(Kind of bird) matsyavedhanī madguḥ m.

[Page 733b]
shagginess SHAGGINESS

, s. viṣamalomatvaṃ lomaprācuryyaṃ lomaśatvaṃ pracuralomatvaṃ.

shaggy SHAGGY

, a. viṣamalomā -mā -ma (n) dṛḍhalomā &c., sthūlalomā &c., pracuralomā &c., apariṣkṛtalomā &c., lomaśaḥ -śā -śaṃ romaśaḥ &c.

to shake To SHAKE

, v. a. kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), vikṣubh vyākṣubh saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ), vical cal kamp (c. 10. kampayati -yituṃ), prakamp pratikamp dhū (c. 5. dhūnoti dhunoti, c. 9. dhunāti dhavituṃ dhotuṃ), ādhū hval (c. 10. hvalayati hvālayati -yituṃ), āsphal (c. 10. -sphālayati -yituṃ), āndolanaṃ kṛ; 'he shakes his head,' tiryyaṅ mūrdhānaṃ cālayati.

--(One's confidence) śaṅkānvitaṃ -tāṃ kṛ viśvāsanyūnatāṃ kṛ or jan.

--(Shake off) avadhū nirdhū vidhū uddhū apās niras nirākṛ muc.

--(Shake hands) parasparaṃ pāṇiṃ grah anyonyaṃ hastaṃ or hastau spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ); 'they shake hands,' anyonyaṃ hastau spṛśataḥ.

to shake To SHAKE

, v. n. kṣubh (c. 4. kṣubhyati kṣobhituṃ), prakṣubh saṃkṣubh kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vikamp prakamp abhikamp saṃkamp vep (c. 1. vepate -pituṃ), pravep hval (c. 1. hvalati -lituṃ), vihval prahval sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), cal (c. 1. calati -lituṃ), vical vell (c. 1. vellati -llituṃ), ej (c. 1. ejate -jituṃ), dola (nom. dolāyate), kṣmāy (c. 1. kṣmāyate -yituṃ), āndolitaḥ -tā -taṃ bhū.

shake SHAKE

, s. kṣobhaḥ vikṣobhaḥ saṃkṣobhaḥ kampaḥ vikampaḥ. See SHAKING.

shaken SHAKEN

, p. p. kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ vikṣubdhaḥ &c., saṃkṣubdhaḥ &c., vyākṣubdhaḥ &c., kṣobhitaḥ -tā -taṃ kṣubhitaḥ &c., dhūtaḥ -tā -taṃ ādhūtaḥ &c., dhūnaḥ -nā -naṃ ādhutaḥ &c., vidhūnitaḥ -tā -taṃ calitaḥ &c., pracalitaḥ &c., kampitaḥ &c., ākampitaḥ &c., vellitaḥ &c., preṃkhitaḥ &c., āsphālitaḥ -tā -taṃ āndolitaḥ -tā -taṃ sphuritaḥ &c., kṣmāyitaḥ &c., lāḍitaḥ &c.; 'by the wind,' aniladhūtaḥ -tā -taṃ anilakṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ aniloddhataḥ -tā -taṃ pavanāhataḥ &c., vāyunā dhūyamānaḥ -nā -naṃ or vidhūyamānaḥ &c.

--(Shaken off) nirdhūtaḥ -tā -taṃ uddhūtaḥ &c., vidhūtaḥ &c., vidhutaḥ &c., nirastaḥ -stā -staṃ; 'one who has shaken off his sins,' uddhūtapāpaḥ -pā -paṃ muktapāpaḥ &c., pāpamaktaḥ -ktā -ktaṃ; 'having shaken off,' apāsya vidhūya.

shaking SHAKING

, s. kṣobhaḥ -bhaṇaṃ vikṣobhaḥ saṃkṣobhaḥ kampaḥ -mpanaṃ vikampaḥ vepanaṃ calanaṃ vicalanaṃ āsphālanaṃ āndolanaṃ vellanaṃ vellitaṃ dhūnanaṃ vidhūnanaṃ dhūniḥ f., vidhunanaṃ vidhutiḥ f., vidhūtiḥ vidhuvanaṃ ejanaṃ sphuraṇaṃ.

shaking SHAKING

, part. (Moving about, trembling) calanaḥ -nā -naṃ kampanaḥ -nā -naṃ sakampaḥ -mpā -mpaṃ vepamānaḥ -nā -naṃ calaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ &c., lolaḥ &c., kampraḥ -mprā -mpraṃ taralaḥ -lā -laṃ dolāyamānaḥ -nā -naṃ calācalaḥ &c., pāriplavaḥ -vī -vaṃ pariplavaḥ &c., kṣmāyitā -trī -tṛ (tṛ) ejitā &c.

--(Causing to shake) kṣobhakaḥ -kā -kaṃ kṣobhakārī -riṇī &c., dhunvan -nvatī -nvat (t) vidhunvan &c., dhunvānaḥ -nā -naṃ ejayan &c., ejakaḥ -kā -kaṃ.

shaky SHAKY

, a. asthiraḥ -rā -raṃ skhalitaḥ -tā -taṃ skhaladgatiḥ -tiḥ -ti.

shallow SHALLOW

, a. (Not deep, having little water) gādhaḥ -dhā -dhaṃ uttānaḥ -nā -naṃ gādhajalaḥ -lā -laṃ uttānajalaḥ &c., īṣajjalaḥ &c., alpajalaḥ &c., agambhīraḥ -rā -raṃ agabhīraḥ &c.; 'a shallow stream,' gādhasarit f., alpasarit kusarit; 'to become shallow,' cuṇṭ (c. 1. cuṇṭati -ṇṭituṃ), cuṇḍ cuṭ cuṭṭa.

--(Not mtellectually deep) alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpamatiḥ -tiḥ -ti alpavidyaḥ -dyā -dyaṃ alpajñaḥ -jñā -jñaṃ kiñcijjñaḥ &c., agambhīrabuddhiḥ &c.

shallow SHALLOW

, s. (A shoal) saikataṃ pulinaṃ gādhabhūmiḥ f., uttānabhūmiḥ.

shallowness SHALLOWNESS

, s. gādhatā uttānatā agambhīratā agāmbhīryyaṃ.

[Page 734a]
sham SHAM

, s. chalaṃ chadma n. (n) kaitavaṃ vyājaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ kapaṭaḥ -ṭaṃ upadhā lakṣaṇaṃ kūṭaḥ -ṭaṃ miṣaṃ.

sham SHAM

, a. chādmikaḥ -kī -kaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ chadma or kūṭa or kapaṭa or mithyā in comp., see PRETENDED; 'sham fight,' krīḍākalahaḥ.

to sham To SHAM

, v. a. or n. chadma kṛ kūṭaṃ kṛ vyājaṃ kṛ kapaṭaṃ kṛ. See To PRETEND; 'one who shams sleep,' mithyāprasuptaḥ prasuptalakṣaṇaḥ.

shambles SHAMBLES

, s. śūnā sūnā śaunavikrayasthānaṃ śaunikasthānaṃ saunasthānaṃ.

shambling SHAMBLING

, a. viṣamaḥ -mā -maṃ virūpaḥ -pā -paṃ sthūlaḥ -lā -laṃ.

shame SHAME

, s. (Sensation of conscious guilt) lajjā.

--(Sense of shame, modesty) lajjā hrīḥ f., vrīḍā traṣā mandākṣaṃ hṛṇiyā hriṇīyā hrīkā hlīkā, see MODESTY; 'one who has cast off all shame,' tyaktalajjaḥ nirastalajjaḥ.

--(Reproach, disgrace) apamānaṃ apratiṣṭhā kalaṅkaḥ.

--(Cause of shame) lajjāhetuḥ m., lajjākāraṇaṃ lajjāspadaṃ.

--(To feel shame), see To BLUSH, v. n.

--(To put to shame) lajj in caus., hrī in caus., tarjj (c. 10. tarjjayati -yituṃ); 'putting to shame,' tarjjanaṃ hrepaṇaṃ, see To SHAME.

--(Shame for shame!) dhik śāntaṃ.

to shame To SHAME

, v. a. (Make ashamed) lajj (c. 10. lajjayati -yituṃ), hrī in caus. (hrepayati -yituṃ) tarj (c. 10. tarjayati -yituṃ), lajjitaṃ -tāṃ kṛ lajjānvitaṃ -tāṃ kṛ salajjaṃ -jjāṃ kṛ.

--(Disgrace) apamānaṃ kṛ kalaṅkaṃ kṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), lajjāṃ kṛ.

--(Mock at) avajñā avaman mukharīkṛ laghūkṛ.

shamed SHAMED

, p. p. hrepitaḥ -tā -taṃ tarjitaḥ &c., lajjitaḥ -tā -taṃ.

shamefaced SHAMEFACED

, a. lajjāvān -vatī -vat (t) lajjāśīlaḥ -lā -laṃ hrīmān &c., trapitaḥ -tā -taṃ vrīḍitaḥ &c., See BASHFUL, MODEST.

shameful SHAMEFUL

, a. lajjākaraḥ -rā -rī -raṃ apamānakaraḥ &c., akīrttikaraḥ &c., kīrttināśakaḥ -kā -kaṃ garhyaḥ -rhyā -rhyaṃ garhaṇīyaḥ -yā -yaṃ.

shameless SHAMELESS

, a. (Destitude of shame) nirlajjaḥ -jjā -jjaṃ alajjaḥ &c., vilajjaḥ &c., lajjāhīnaḥ -nā -naṃ nistrapaḥ -pā -paṃ trapāhīnaḥ -nā -naṃ nirapatrapaḥ -pā -paṃ anapatrapaḥ &c., tyaktalajjaḥ &c., nirastatrapaḥ &c., trapānirastaḥ -stā -staṃ lajjojjhitaḥ -tā -taṃ viyātaḥ -tā -taṃ dhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

--(Indicating want of shame) alajjāsūcakaḥ -kā -kaṃ vaiyātyasūcakaḥ &c.

shamelessly SHAMELESSLY

, adv. lajjayā vinā lajjāṃ vinā nirlajjaṃ savaiyātyaṃ.

shamelessness SHAMELESSNESS

, s. nirlajjatā -tvaṃ lajjāhīnatā trapāhīnatā vaiyātyaṃ.

shamming SHAMMING

, s. chadmakaraṇaṃ chalanaṃ -nā vyājakaraṇaṃ. See SHAM, s.

to shampoo To SHAMPOO

, v. a. hastābhyām aṅgāni saṃvāh (c. 10. -vāhayati -yituṃ, c. 1. -vāhati -hituṃ) or mṛd (c. 9. mṛdnāti mardituṃ, c. 10. mardayati -yituṃ) or sampīḍ aṅgasaṃvāhanaṃ kṛ.

shampooed SHAMPOOED

, p. p. hastābhyāṃ saṃvāhitaḥ -tā -taṃ or marditaḥ -tā -taṃ.

shampooer SHAMPOOER

, s. saṃvāhakaḥ aṅgasaṃvāhakaḥ aṅgamardakaḥ.

shampooing SHAMPOOING

, s. saṃvāhanaṃ aṅgasaṃvāhanaṃ aṅgamardanaṃ utsādanaṃ udvarttanaṃ.

shank SHANK

, s. (Bone of the leg) jaṅghāsthi n., pādāsthi n., adhamāsthi n.

--(The leg) jaṅghā.

--(The long part of any thing) dīrghāṃśaḥ dīrghabhāgaḥ; 'having long shanks,' ūrddhvajānuḥ -nuḥ -nu ūrddhvajñuḥ &c., dīrghajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ.

to shape To SHAPE

, v. a. rūp (c. 10. rūpayati -yituṃ), sarūpaṃ -pāṃ kṛ klap (c. 10. kalpayati yituṃ), ākāraṃ kṛ or dā saṃskāraṃ kṛ saṃskṛ rac virac ghaṭ.

shape SHAPE

, s. ākāraḥ ākṛtiḥ f., rūpaṃ mūrttiḥ f., saṃskāraḥ saṃsthānaṃ vigrahaḥ vidhānaṃ vapus n., saṃhananaṃ kāyaḥ śarīraṃ. See FIGURE.

shaped SHAPED

, p. p. rūpī -piṇī -pi (n) sākāraḥ -rā -raṃ sarūpaḥ -pā -paṃ rūpavān -vatī -vat (t) ākāra or ākṛti or rūpa in comp.; 'moon-shaped,' candrākāraḥ -rā -raṃ candrākṛtiḥ -tiḥ -ti candrarūpaḥ -pī -paṃ; 'well shaped,' surūpaḥ -pī -paṃ rūpavān &c., siṃhasaṃhananaḥ -nā -naṃ.

shapeless SHAPELESS

, a. anākāraḥ -rā -raṃ nirākāraḥ -rā -raṃ nirākṛtiḥ -tiḥ -ti arūpī -piṇī -pi (n) arūpaḥ -pī -paṃ nīrūpaḥ -pā -paṃ rūpahīnaḥ -nā -naṃ ākārahīnaḥ &c., amūrttaḥ -rttā -rttaṃ virūpaḥ &c., arūpavān &c.

shapelessness SHAPELESSNESS

, s. nirākāratā ākārahīnatā arūpatā amūrttiḥ f.

shapely SHAPELY

, a. surūpaḥ -pā -pī -paṃ rūpavān -vatī &c., ākāraśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

shard SHARD

, s. mṛṇmayabhāṇḍaśakalaṃ mṛṇmayapātrakhaṇḍaḥ kācakhaṇḍaḥ.

share SHARE

, s. (Part, portion) bhāgaḥ aṃśaḥ vibhāgaḥ uddhāraḥ vaṇṭaḥ -ṇṭakaḥ bhājyaṃ bhājitaṃ aṃsaḥ; 'equal share,' samabhāgaḥ; 'share by share,' aṃśāṃśi.

--(Of an estate) ṛkthabhāgaḥ ṛkthāṃśaḥ rikthabhāgaḥ uddhāraḥ auddhārikaṃ.

--(Of a plqugl) phālaḥ potraṃ phalaṃ jityā kuśī kūṭakaṃ.

to share To SHARE

, v. a. (Distribute, divide) vibhaj (c. 1. -bhajati -bhaktuṃ), pravibhaj saṃvibhaj aṃś (c. 10. aṃśayati -yituṃ), vaṇṭ (c. 10. vaṇṭayati -yituṃ), pṛthak pṛthag vibhaj aṃśāṃśi dā or parikḷp, see To DISTRIBUTE.

--(Partake) aṃśaṃ or bhāgaṃ grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or bhuj anyena saha bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), anyena saha bhaj.

to share To SHARE

, v. n. sahabhāgī -ginī -gi (n) bhū aṃśī &c. bhū bhāgī &c. bhū anyena saha bhogaṃ kṛ or sahopabhogaṃ kṛ aṃśaṃ or bhāgaṃ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ) or labh (c. 1. labhate labdhuṃ), aṃśaṃ grah or ādā sahabhogī &c. bhū.

share-holder SHARE-HOLDER

, s. aṃśadhārī m. (n) bhāgadhārī m., vibhāgadhārī m., aṃśabhāgī m., aṃśī m., aṃśagrāhī m. (n).

shared SHARED

, p. p. vibhaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃvibhaktaḥ &c., pravibhaktaḥ &c., aṃśitaḥ -tā -taṃ parikalpitaḥ &c., anyena saha bhuktaḥ -ktā -kta or sahopabhuktaḥ &c.

sharer SHARER

, s. bhāgī m. (n) aṃśī m., aṃśahārī m. See PARTAKER.

shark SHARK

, s. grāhaḥ tantuḥ m., tantuṇaḥ tantunāgaḥ nakrarājaḥ makaraḥ dṛḍhadaṃśakaḥ jalakirāṭaḥ samudrāruḥ m., avahāraḥ hāṅgaraḥ.

sharp SHARP

, a. (Having a keen edge) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīkṣṇadhāraḥ -rā -raṃ śitadhāraḥ &c., dhārādharaḥ -rā -raṃ śitaḥ -tā -taṃ niśitaḥ &c., tīvraḥ -vrā -vraṃ tigmaḥ -gmā -gmaṃ kharaḥ -rā -raṃ śātaḥ -tā -taṃ niśātaḥ &c., prakharaḥ -rā -raṃ tejovān -vatī -vat (t) laviḥ -viḥ -vi; 'a sharp sword,' tīkṣṇakhaṅgaḥ niśitanistriṃśaḥ; 'sharp as a razor,' kṣuradhārābhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(Having a sharp point) tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ śitāgraḥ &c., tīkṣṇaśikhaḥ -khā -khaṃ śātaśikhaḥ &c., sūcyagraḥ &c., tīkṣṇaḥ &c.

--(Acute of mind, quick, ready) tīkṣṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sūkṣmabuddhiḥ &c., śīghrabuddhiḥ &c., tīvrabuddhiḥ &c., vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ nipuṇamatiḥ -tiḥ -ti kuśalabuddhiḥ &c., utpannamatiḥ &c., kuśāgrīyamatiḥ &c., kuśāgramatiḥ &c., kuśāgrabuddhiḥ &c., prakharabuddhiḥ &c., nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu caturaḥ -rā -raṃ.

--(Quick in perception) śīghragrāhī -hiṇī &c., sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ sūkṣmagrāhī &c., tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'a sharp sight,' sūkṣmadṛṣṭiḥ f., tīkṣṇadṛṣṭiḥ f.

--(Quick in action, smart) tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) śīghrakarmmā &c., āśukārī &c., śīghrakārī &c., kṣiprakārī &c.

--(Witty) rasikaḥ -kā -kaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

--(Sour, acid) amlaḥ -mlā -mlaṃ amlarasaḥ -sā -saṃ śuktaḥ -ktā -ktaṃ śauktikaḥ -kī -kaṃ aruntudaḥ -dā -daṃ.

--(Pungent) kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu ugraḥ -grā -graṃ rucakaḥ -kā -kaṃ, see PUNGENT.

--(Severe, cutting) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ ugraḥ -grā -graṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu prakharaḥ -rā -raṃ kharaḥ &c., aruntudaḥ -dā -daṃ marmmaspṛk m. f. n. (ś) marmmavedhī &c., marmmabhedī -dinī &c.; 'sharp language,' vāgasiḥ f., vāgiṣuḥ m., kaṭuvākyaṃ aruntudavāka f. (c); 'sharp pain,' tīvravedanā śūlaḥ -laṃ.

--(Piercing) vedhakaḥ -kā -kaṃ vedhī &c.

--(As sound) udāttaḥ -ttā -ttaṃ karkaśaḥ -śā -śaṃ.

sharp SHARP

, s. (Note) udāttaḥ udāttasvaraḥ uccasvaraḥ.

sharp-edged SHARP-EDGED

, a. tīkṣṇadhāraḥ -rā -raṃ śitadhāraḥ &c., niśitadhāraḥ &c.

to sharpen To SHARPEN

, v. a. tij (c. 10. tejayati -yituṃ), niśo (c. 4. -śyati -śātuṃ), śo tiśi (c. 5. -śinoti -śetuṃ), kṣṇu (c. 2. kṣṇauti kṣṇavituṃ), prakṣṇu saṃkṣṇu tīkṣṇīkṛ tīkṣṇadhārīkṛ śitadhārīkṛ tīkṣṇāgrīkṛ; 'the appetite,' ruc in caus.

--(Sharpen up) uttij.

sharpened SHARPENED

, p. p. tejitaḥ -tā -taṃ niśitaḥ -tā -taṃ śitaḥ &c., śātaḥ &c., niśātaḥ &c., viśitaḥ &c., kṣṇutaḥ &c.; 'as the appetite,' rucitaḥ &c.

sharper SHARPER

, s. kitavaḥ vañcakaḥ dhūrttaḥ kūṭakaḥ pratārakaḥ kuhakaḥ.

sharply SHARPLY

, adv. tīkṣṇaṃ tīvraṃ sataikṣṇyaṃ tigmaṃ prakharaṃ aruntudaṃ nipuṇaṃ.

sharpness SHARPNESS

, s (Keenness of edge) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ dhārātīkṣṇatā tejas n., tīvratā tigmatā taigmyaṃ.

--(Of point) tīkṣṇāgratā -tvaṃ śitāgratā.

--(Of mind) buddhitīkṣṇatā buddhitaikṣṇyaṃ tīkṣṇabuddhitvaṃ buddhisūkṣmatā vidagdhatā vaidagdhyaṃ nipuṇatā naipuṇyaṃ buddhikauśalyaṃ paṭutā pāṭavaṃ caturatā cāturyyaṃ mātaprakarṣaḥ.

--(Sourness) amlatā śuktatā.

--(Pungency) kaṭutā prakharatā prākharyyaṃ ugratā tīkṣṇatā.

--(Severity) tīkṣṇatā taikṣṇyaṃ tīvratā tigmatā

--(Of sound) karkaśatā kārkaśyaṃ udāttatvaṃ.

sharp-nosed SHARP-NOSED

, a. kharaṇāḥ -ṇāḥ -ṇaḥ (s) kharaṇasaḥ -sā -saṃ tīkṣṇanāsaḥ &c.

sharp-pointed SHARP-POINTED

, a. tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ śitāgraḥ &c., sūcyagraḥ &c.

sharp-set SHARP-SET

, a. tīkṣṇakṣudhāvyagraḥ -grā -graṃ bubhukṣāvyagraḥ &c., tīkṣṇakṣudhārttaḥ &c.

sharp-shooter SHARP-SHOOTER

, s. śīghravedhī m., lakṣyavedhī m. (n) lakṣyavedhanakuśalaḥ.

sharp-sighted SHARP-SIGHTED

, a. sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) tīkṣṇadṛṣṭiḥ &c., tīvradṛṣṭiḥ &c., kākadṛṣṭiḥ &c.

sharp-witted SHARP-WITTED

, a. tīkṣṇabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sūkṣmabuddhiḥ &c., śīghrabuddhiḥ &c.

shAstra SHĀSTRA

, SHĀSTER, s. A term applied to scientific or philosophical treatises and books of law. There are properly only six Ṣāstras, comprising the five philosophical systems (see SCHOOL), and the code of legal institutes; viz. 1. mīmāṃsāśāstraṃ or pūrvvamīmāṃsāśāstraṃ, 2. sāṃkhyaśāstraṃ, 3. vedāntaśāstraṃ, 4. nyāyaśāstraṃ, including under it the vaiśeṣikaśāstraṃ, 5. yogaśāstraṃ, 6. dharmmaśāstraṃ. The last includes the celebrated code of Manu or mānavadharmmaśāstraṃ. The term Ṣāstra is also applied to less important branches of literature, and when used in the singular number denotes the body of all that has been written on each subject; as, 'Treatises on rhetoric,' alaṅkāraśāstraṃ; 'poetical works,' kāvyaśāstraṃ; 'Treatises on the mechanical arts,' śilpiśāstraṃ.

to shatter To SHATTER

, v. a. (Break into many pieces) śatakhaṇḍaśaḥ kṛ or bhid or bhañj sahasrakhaṇḍaśaḥ kṛ bahukhaṇḍaśaḥ kṛ or bhañj śatakhaṇḍīkṛ śatacūrṇīkṛ khaṇḍavikhaṇḍīkṛ bahuśakalīkṛ khaṇḍaṃ khaṇḍaṃ kṛ chinnabhinnīkṛ chedavicchedaṃ kṛ khaṇḍ mṛd niṣpiṣ paribhañj prabhañj vidṝ cūrṇ.

to shatter To SHATTER

, v. n. śatakhaṇḍaśo bhū or bhid in pass., śatacūrṇībhū.

shattered SHATTERED

, p. p. śatakhaṇḍaśo bhinnaḥ -nnā -nnaṃ or bhagnaḥ -gnā -gnaṃ śata- cūrṇīkṛtaḥ -tā -taṃ sahasrakhaṇḍaśo bhagnaḥ -gnā -gnaṃ chinnabhinnaḥ -nnā -nnaṃ

shattering SHATTERING

, s. paribhaṅgaḥ śatakhaṇḍīkaraṇaṃ śatacūrṇīkaraṇaṃ chedavicchedaḥ.

to shave To SHAVE

, v. a. (With a razor) kṣauraṃ kṛ kṣur (c. 6. kṣurati kṣorituṃ), khur (c. 6. khurati khorituṃ) muṇḍ (c. 1. muṇḍati -ṇḍituṃ, c. 10. muṇḍayati -yituṃ), muṇḍanaṃ kṛ āvap (c. 10. -vāpayati -yituṃ, c. 1. -vayati -vaptuṃ), parivap vap vapanaṃ kṛ vāpaṃ kṛ kṣureṇa or khureṇa chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or (c. 9. lunāti lavituṃ), bhadrākaraṇaṃ kṛ; 'to shave the head,' śiromuṇḍanaṃ kṛ.

--(Pare) takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), takṣaṇaṃ kṛ tvakṣ chid avachid avakṛt kḷp.

shaved SHAVED

, SHAVEN, p. p. muṇḍitaḥ -tā -taṃ vāpitaḥ &c., parivāpitaḥ &c., kṛtakṣauraḥ -rā -raṃ kṛtavāpanaḥ -nā -naṃ kṣuritaḥ -tā -taṃ muṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ kḷptaḥ -ptā -ptaṃ; 'a number of shaved heads,' muṇḍamaṇḍalī.

shaveling SHAVELING

, s. muṇḍitaśirāḥ m. (s) vāpitaśirāḥ m., muṇḍitaḥ muṇḍaḥ.

shaver SHAVER

, s. (One who shaves) muṇḍakaḥ muṇḍī m. (n) kṣurī m., muṇḍanakṛt m., kṣaurakārī m. (n) vapanakṛt.

--(Boy) māṇavakaḥ.

shaving SHAVING

, s. (Act of cutting with a razor) kṣauraṃ kṣaurakaraṇaṃ muṇḍanaṃ vapanaṃ vapaḥ vāpaḥ parivāpaḥ vāpanaṃ āvapanaṃ.

--(That which is pared off) taṣṭaṃ vidalaṃ śakalaṃ khaṇḍaḥ chedaḥ tanuchedaḥ sūkṣmachedaḥ

shawl SHAWL

, s. uttarīyaṃ prāvaraṇaṃ prāvāraḥ skandhāvaraṇaṃ skandhavastraṃ.

she SHE

, pron. sā (tad) eṣā (etad) iyaṃ (idaṃ) asau (adas).

sheaf SHEAF

, s. śasyastambaḥ śasyastavakaḥ śasyagucchaḥ -cchakaḥ śasyamuṣṭiḥ -ṣṭī f., śasyabhāraḥ stambaḥ stavakaḥ tāḍaḥ.

to shear To SHEAR

, v. a. (c. 9. lunāti lavituṃ), kṛt (c. 6. kṛntati karttituṃ). chid (c. 7. chinatti chettuṃ), āvap (c. 10. -vāpayati -yituṃ), parivap vap muṇḍ (c. 1. muṇḍati -ṇḍituṃ, c. 10. muṇḍayati -yituṃ), kḷp vapanaṃ kṛ kṣauraṃ kṛ; 'sheep,' meṣaloma chid or avachid or .

sheared SHEARED

, p. p. lūnaḥ -nā -naṃ chinnalomā -mā -ma (n) kḷptalomā &c.

shearer SHEARER

, s. chedakaḥ chid in comp., lomachid lomachedakaḥ lavakaḥ lomachettā m. (ttṛ); 'of sheep,' meṣalomachid.

shearing SHEARING

, s. chedanaṃ lūniḥ f., lavanaṃ lavaḥ luḥ m., karttanaṃ kalpana kḷptiḥ f., kṣauraṃ vapanaṃ vāpaḥ parivāpaḥ muṇḍanaṃ; 'of wool,' lomachedanaṃ lomakarttanaṃ meṣalomachedaḥ.

shears SHEARS

, s. pl., karttanī karttarī kalpanī kṛpāṇī khaṇḍadhārā.

sheat-fish SHEAT-FISH

, s. vodālaḥ vadālaḥ sahasradaṃṣṭraḥ sahasradaṃṣṭrī m. (n).

sheath SHEATH

, s. (Case, covering) koṣaḥ kośaḥ pidhānaṃ tirodhānaṃ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ āvaraṇaṃ ācchādanaṃ puṭaḥ peśī.

--(Of a sword) khaṅgakoṣaḥ khaṅgapidhānaṃ khaṅgādhāraḥ koṣaḥ dalaṃ peśī, see SCABBARD.

--(In botany) śuṅgā dalaṃ.

to sheathe To SHEATHE

, SHEATH, v. a. (Put into a case) koṣe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), koṣaṃ praviś koṣasthaṃ -sthāṃ kṛ.

--(Envelop with a covering) āveṣṭ pariveṣṭ ācchad paricchad pidhā āvṛ parivṛ kośena pariveṣṭ.

sheathed SHEATHED

, p. p. koṣasthaḥ -sthā -sthaṃ kośasthaḥ &c., koṣaniveśitaḥ -tā -taṃ.

to shed To SHED

, v. a. (Let fall, cast) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), muc (c. 6. muñcati, c. 10. mocayati -yituṃ), nirmuc gal in caus., galanaṃ kṛ vigalanaṃ kṛ; 'the feathers,' pakṣagalanaṃ kṛ.

--(Let flow, spill) pat (c. 10. pātayati -yituṃ), sru (c. 10. srāvayati -yituṃ, c. 1. sravati srotuṃ), muc pramuc sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), utsṛj vṛt in caus., āvṛt skand (c. 10. skandayati -yituṃ), kṣar (c. 1. kṣarati -rituṃ), 'to shed tears,' aśrūṇi pat in caus., vāṣyaṃ sṛj aśrūṇi netrābhyām āvṛt in caus.; 'to shed blood,' raktaṃ sru in caus. or muc or mokṣ.

[Page 736a]
shed SHED

, p. p. galitaḥ -tā -taṃ vigalitaḥ &c., pātitaḥ &c., srāvitaḥ -tā -taṃ.

shed SHED

, s. (Slight building) maṇḍapaḥ maṇḍapikaḥ maṇḍapikā śrāmaḥ vitarddhiḥ -rddhī f., vihāraḥ; 'for cattle,' goṣṭhaṃ gogoṣṭhaṃ gosthānakaṃ gogṛhaṃ gośālā.

shedder SHEDDER

, s. (Of blood) raktasrāvakaḥ raktasrāvī m. (n) rakramocakaḥ raktapātakaḥ raktotpādakaḥ śoṇitotpādakaḥ asṛksrāvī m.

sheep SHEEP

, s. mepaḥ aviḥ m., avikaḥ urabhraḥ uraṇaḥ eḍakaḥ bheḍaḥ romaśaḥ lomaśaḥ bahuromā m. (n) ūrṇāyuḥ m., ajaḥ, see RAM; 'female,' meṣī -ṣikā eḍakā bheḍī uraṇī avilā jālakinī; 'flock of sheep,' aurabhrakaṃ avikaṭaḥ.

sheep-cot SHEEP-COT

, SHEEP-FOLD, s. meṣasthānaṃ -nakaṃ meṣaśālā meṣavrajaḥ meṣālayaḥ -yaṃ.

sheepish SHEEPISH

, a. atilajjāśīlaḥ -lā -laṃ atilajjāvān -vatī -vat (t) meṣasvabhāvaḥ -vā -vaṃ meṣaśīlaḥ -lā -laṃ janabhītaḥ -tā -taṃ sabhābhītaḥ &c.

sheepishness SHEEPISHNESS

, s. atilajjā meṣaśīlatā janabhītiḥ f., sabhābhītiḥ f.

sheep-shearer SHEEP-SHEARER

, SHEEP-SHEARING. See SHEARER, SHEARING.

sheep-skin SHEEP-SKIN

, s. meṣacarmma n. (n) meṣaloma n. (n) meṣājinaṃ avicarmma.

sheep-stealer SHEEP-STEALER

, s. meṣaharttā m. (rttṛ) meṣahārī m. (n) meṣāpahārakaḥ.

sheep-stealing SHEEP-STEALING

, s. meṣaharaṇaṃ meṣāpahāraḥ meṣāpaharaṇaṃ meṣacauraṃ.

sheer SHEER

, a. (Mere, unmixed) mātra in comp., mātrakaḥ -kā -kaṃ kevalaḥ -lā -lī -laṃ kevalī -linī -li (n) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see MERE.

to sheer off To SHEER OFF

, v. n. apasṛ apasṛp vyapasṛp palāy, see To DECAMP.

--(Move off on one side) pārśve or pārśvato gam or cal.

sheet SHEET

, s. (Of a bed, &c.) pracchadapaṭaḥ pracchadavastraṃ uttarapracchadaḥ uttarachadaḥ śayyācchādanaṃ nicolaḥ.

--(Of paper) patraṃ -trakaṃ patrikā phalakaḥ.

--(Of metal) patraṃ phalakaḥ.

--(Of water) vārirāśiḥ m., vāricatvaraḥ.

--(Winding sheet) śavavastraṃ.

sheet-anchor SHEET-ANCHOR

, s. vṛhallaṅgaraḥ mahālaṅgaraḥ vṛhadaṅkuśaḥ. There is no Sanskrit equivalent for the modern anchor: laṅgaraḥ is borrowed from the Persian.

sheet-iron SHEET-IRON

, s. lohapatraṃ -trakaṃ lohapatrikā lohaphalakaḥ.

she-goat SHE-GOAT

, s. ajā chāgī. See GOAT.

shelf SHELF

, s. (Board or bracket in a wall) nāgadantaḥ -ntakaḥ nāganiryyūhaḥ niryyūhaḥ nāgaḥ sālāraṃ bhittivahiḥsthaḥ phalakaḥ bhittivahiḥsthaṃ dīrghakāṣṭhaṃ; 'set of shelves,' kapāṭaḥ -ṭaṃ.

--(Sand-bank) saikataṃ.

shell SHELL

, s. (Hard covering of an animal) kambuḥ -mbu m. n., kavacaḥ -caṃ; 'conch-shell,' śaṅkhaḥ śaṅkhakaḥ -kaṃ śambūkaḥ jalakaṃ śuktiḥ f., mūcikāmukhaṃ kambuḥ -sukaḥ; 'bivalve-shell,' kambuḥ m., śambuḥ m., śambukaḥ śambūkaḥ śambukkaḥ jalaśuktiḥ f.; 'oyster-shell,' śuktiḥ f., śuktipuṭaṃ śuktipeśī; 'small shell,' kṣudraśaṅkhaḥ śuktiḥ f., śaṅkhanakhaḥ; 'used as a coin,' kapardaḥ kapardakaḥ, see COWRIE; 'worker or dealer in shells,' śaṅkhakāraḥ śaṅkhī m. (n) śāṅkhikaḥ kāmbavikaḥ; 'contained in a shell,' śuktyantargataḥ -tā -taṃ.

--(Of an egg) aṇḍakavacaḥ -caṃ peśī -śiḥ f., aṇḍapuṭaḥ -ṭaṃ aṇḍapeśī.

--(Of a nut, &c.) kavacaḥ -caṃ.

--(Of a pea, &c.) vījakośaḥ simbā.

--(Husk) tvak f. (c) tuṣaḥ kañcukaḥ kośaḥ puṭaḥ

--(Envelope) puṭaḥ kośaḥ kopaḥ āveṣṭanaṃ pariveṣṭanaṃ peśī -śiḥ f.

--(Outer part) vahirbhāgaḥ vāhyabhāgaḥ vahirbhāgamātraṃ.

--(Bomb), see the word.

to shell To SHELL

, v. a. nistvacīkṛ nistvaca (nom. nistvacayati -yituṃ), tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistupīkṛ nippuṭīkṛ tvacaṃ or puṭaṃ hṛ or nirhṛ.

shell-cutter SHELL-CUTTER

, s. śāṅkhikaḥ śaṅkhī m. (n) śaṅkhachedakaḥ kāmbavikaḥ.

shelled SHELLED

, p. p. nistvacaḥ -cā -caṃ nistvacīkṛtaḥ -tā -taṃ nistuṣitaḥ &c.

[Page 736b]
shell-fish SHELL-FISH

, s. kambusthaḥ kambuvāsī m. (n) śaṅkhasthaḥ śuktisthaḥ kośasthaḥ kośavāsī m., kambuyuktajantuḥ m., kambasthamatsyaḥ.

shelly SHELLY

, a. śaṅkhī -ṅkhinī -ṅkhi (n) śāṅkhikaḥ -kī -kaṃ kāmbavaḥ -vī -vaṃ kambumayaḥ -yī -yaṃ śaṅkhamayaḥ &c., kambupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śaṅkhāḍhyaḥ &c.

shelter SHELTER

, s. āśrayaḥ samāśrayaḥ saṃśrayaḥ āśrayaṇaṃ śaraṇaṃ āśayaḥ śrāyaḥ chatraṃ avasthānaṃ nivāsasthānaṃ avakāśaḥ; 'to take shelter,' āśri samāśri śaraṇārthaṃ gam, see under SHELTER; 'being in shelter,' āśrayasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'having taken shelter,' āśritya.

to shelter To SHELTER

, v. a. (Give shelter) āśrayaṃ dā āśrayaḥ or śaraṇaṃ bhū.

--(Protect, cover) rakṣ gup pāl chad prachad guptiṃ kṛ gopanaṃ kṛ.

--(Shelter one's self) āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), samāśri.

sheltered SHELTERED

, p. p. or a. āśritaḥ -tā -taṃ samāśritaḥ &c., saṃśritaḥ &c. sāśrayaḥ -yā -yaṃ.

--(From the wind) nirvātaḥ -tā -taṃ.

sheltering SHELTERING

, part. āśrayabhūtaḥ -tā -taṃ āśrapadātā -trī -tṛ (tṛ).

shelterless SHELTERLESS

, a. nirāśrayaḥ -yā -yaṃ anāśrayaḥ &c., āśrayahīnaḥ -nā -naṃ.

to shelve To SHELVE

, v. n. pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū pravaṇībhū pātukaḥ -kā -kaṃ bhū kramaśaḥ pravaṇībhū or adhogam or pat.

shelving SHELVING

, part. or a. pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pātukaḥ -kā -kaṃ kramaśaḥ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ or adhogāmī -minī &c.; 'shelving ground,' plavaḥ pravaṇabhūmiḥ.

shepherd SHEPHERD

, s. meṣapālaḥ -lakaḥ paśupālaḥ -lakaḥ avipālaḥ paśurakṣī m. (n) meṣarakṣī m., meṣarakṣakaḥ meṣapoṣakaḥ aurabhrikaḥ urabhrapālaḥ; 'his business,' meṣapālanaṃ paśupālanaṃ pāśupālyaṃ; 'shepherd's boy,' pāladārakaḥ.

shepherdess SHEPHERDESS

, s. meṣapālī meṣapālakā paśupālī meṣarakṣiṇī

sherbet SHERBET

, s. śarbatsaṃjñakaṃ rasikapānīyaṃ śarkarādimiśrataṃ madyajambīrādirasamayaṃ pānīyaṃ.

sheriff SHERIFF

, s. nyāyasabhādhyakṣaḥ dharmmasabhādhyakṣaḥ nirṇayapādapravarttanādhikārī m. (n) nirṇayapravarttakaḥ rājyaniyamapravarttakaḥ.

sherry SHERRY

, s. spenākhyadeśajaḥ prasiddhamadyaviśeṣaḥ.

shew SHEW

, To SHEW, SHEWN, see SHOW, To SHOW, &c.

shield SHIELD

, s. (Buckler) phalakaḥ -kaṃ phalaṃ pharaṃ carmma n. (n) carmmaṃ āvaraṇaṃ carmmāvaraṇaṃ āvarakaḥ -kaṃ sphuraḥ khaṅgarāṭaḥ kheṭikā ḍhālaṃ ajjhalaṃ; 'armed with a shield or bearing one,' phalakī m. (n) phalakapāṇiḥ m., carmmī m., ḍhālī m. (n) phalakabhṛt m.

--(Defence) rakṣaṇaṃ guptiḥ f., trāṇaṃ.

to shield To SHIELD

, v. a. rakṣ trai gup pāl chad. See To PROTECT, COVER.

shielded SHIELDED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ chāditaḥ &c., āvṛtaḥ &c., antaritaḥ &c.

to shift To SHIFT

, v. n. (Change) parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vivṛt viparivṛt samparivṛt.

--(Move, change place) cal (c. 1. calati -lituṃ), vical sthānāntaraṃ gam (gacchati gantuṃ) or cal or yā sthalāntaraṃ gam.

--(Change clothes) vastrāntaraṃ paridhā nivas.

--(Shift for a livelihood) dinanirvāhaṃ kṛ agatikagatiṃ kṛ.

to shift To SHIFT

, v. a. (Change) parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), viparivṛt vikṛ (c. 8. -karoti -karttuṃ), vihṛ; 'he shifts his course,' svamārgaṃ vikaroti.

--(Cause to change place) vical (c. 10. -cālayati -yituṃ), cal sthānāntaraṃ gam in caus., sthānāntarīkṛ sthalāntarīkṛ anyatra kṛ.

--(Shift off), see To PUT OFF.

shift SHIFT

, s. (Expedient) upāyaḥ gatiḥ f., yuktiḥ f., abhyupāyaḥ.

--(Evasion, trick) chadma n. (n) chalaṃ apadeśaḥ vyapadeśaḥ.

--(Under garment) antarīyaṃ adhovastraṃ adhovasanaṃ adhośuṃkaṃ.

[Page 737a]
shilly-shally SHILLY-SHALLY

, s. vikalpaḥ asthiratā cāpalyaṃ. See IRRESOLUTION.

shin SHIN

, s. jaṅghāgrabhāgaḥ jaṅghāyāḥ pūrvvāsthi n., agrajaṅghā.

to shine To SHINE

, v. n. prakāś (c. 1. -kāśate -śituṃ, c. 4. -kāśyate), kāś dyut (c. 1. dyotate -tituṃ), vidyut rāj (c. 1. rājati -te -jituṃ), abhirāj abhivirāj dīp (c. 4. dīpyate -pituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), śubh (c. 1. śobhate -bhituṃ), viśubh bhās (c. 1. bhāsate -situṃ), ābhās prabhās avabhās bhā (c. 2. bhāti -tuṃ), prabhā ābhā vibhā udbhā cakās (c. 2. cakāsti -situṃ), ruc (c. 1. rocate -cituṃ), jval (c. 1. jvalati -lituṃ), ujjval varcas (nom. varcāyate), ojas (nom. ojāyate); 'to shine very brightly,' dīp in freq. (dedīpyate) jval in freq. (jājvalyate) śubh in freq. (śośubhyate) atitejasā prakāś; 'the fixed stars shine by their own light,' nakṣatrāṇi svaprakāśāni bhavanti; 'planets shine by reflected light,' grahāḥ parāvṛttakiraṇair prakāśyante.

shine SHINE

, s. prabhā prakāśaḥ dyutiḥ f., tejas n. See SUN-SHINE.

shingle SHINGLE

, s. (Gravel, pebble) śarkarā śilākhaṇḍaḥ varttulaśilā velāhataśilā velāhataśarkarā.

--(Thin plank) phalakaḥ.

shining SHINING

, part. or a. prakāśamānaḥ -nā -naṃ dīptimān -matī -mat (t) dyutimān &c., dyotī -tinī -ti (n) dyotamānaḥ -nā -naṃ vidyotamānaḥ &c., śobhamānaḥ &c., dedīpyamānaḥ &c., virājamānaḥ &c., prabhāvān &c., kāntimān &c., tejasvī &c., bhāsvān &c., bhāsvaraḥ -rī -raṃ bhāskaraḥ -rā -raṃ prakāśan -śantī -śat (t) sphuran &c., bhāsayan &c., prakāśaḥ śā -śaṃ prakāśī &c., kāśī &c., kāśiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu. See BRIGHT.

shiny SHINY

, a. dīptimān -matī -mat (t) tejomayaḥ -yī -yaṃ. See BRIGHT.

ship SHIP

, s. vṛhannaukā vṛhannauḥ f., vṛhattaraṇī nauḥ f., naukā vṛhatpotaḥ potaḥ taraṇiḥ -ṇī f., arṇavayānaṃ jalayānaṃ arṇavapotaḥ vohitthaṃ madguḥ m., plavaḥ; 'to take ship,' naukām āruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ); 'ship of war,' yuddhanauḥ f., yuddhanaukā.

ship SHIP

, an affix denoting abstract state or office is rendered by or tvaṃ; as, 'a judge,' dharmmādhyakṣaḥ; 'judgeship,' dharmmādhyakṣatā -tvaṃ; 'a son,' putraḥ; 'sonship,' putratā -tvaṃ.

to ship To SHIP

, v. a. (Put on board ship) naukām āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ), naukāyāṃ niviś or samṛ in caus.

--(Fix in its place) svasthāne dhā or ruh in caus., svasthānīkṛ.

ship-master SHIP-MASTER

, s. naukāpatiḥ m., nausvāmī m. (n) naukāsvāmī m., naukādhipatiḥ.

shipment SHIPMENT

, a. naukāropaṇaṃ naukāpraveśanaṃ naukāsamarpaṇaṃ.

shipping SHIPPING

, s. naukāsamūhaḥ naukādisamūhaḥ naukāsramavāyaḥ nāvikaṃ.

ship-wreck SHIP-WRECK

, s. naubhaṅgaḥ naukābhaṅgaḥ naubhedaḥ naukānāśaḥ nauṣyasanaṃ naukāvyasanaṃ naukāmajjanaṃ.

--(Destruction) nāśaḥ vināśaḥ.

to ship-wreck To SHIP-WRECK

, v. a. naukāṃ bhañj (c. 7. bhanakti bhaṃktuṃ) or bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ) or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ) or vinaś naubhaṅgaṃ kṛ naubhedaṃ kṛ nauvyasanaṃ kṛ or jan utkūl (c. 10. -kūlayati -yituṃ), kūlopari kṣip.

ship-wrecked SHIP-WRECKED

, p. p. bhinnanaukaḥ -kā -kaṃ bhagnanaukaḥ &c., utkūlataḥ -tā -taṃ kūlopari kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saikatopari kṣiptaḥ &c.

to shirk To SHIRK

, v. a. or n. chalena karttavyatāṃ tyaj or parihṛ or hā chalena palāya (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i) or vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭhuṃ), chalaṃ kṛ chadma kṛ vyapadeśaṃ kṛ apadeśaṃ kṛ apasṛp vyapasṛp apakram apadhāv.

shirk SHIRK

, SHIRKER, s. karttavyatyāgī m. (n) kattavyatātyāgī m., chadmakārī m.

shirt SHIRT

, s. antarīyaṃ adhovastraṃ adhovasanaṃ adhoṃśukaṃ antarvastraṃ antarvasanaṃ kṣaumavastraṃ kṣaumavasanaṃ kṣaumāmbaraṃ.

to shiver To SHIVER

, v. a. śatakhaṇḍaśaḥ kṛ or bhid sūkṣmakhaṇḍaśo bhid śatakhaṇḍīkṛ sahasrakhaṇḍaśo bhañj śatacūrṇīkṛ cūrṇīkṛ cūrṇa niṣpiṣ. See To SHATTER, v. a.

to shiver To SHIVER

, v. n. (Fall or be broken into many small pieces) sahasrakhaṇḍaśo bhid in pass. or pat śatakhaṇḍaśo bhid in pass., śatacūrṇībhū.

--(Quake or shake with cold, &c.) śītārttatvāt kamp (c. 1. kampate -mpituṃ) or vikamp or prakamp himārttatvād vep (c. 1. vepate -pituṃ) or pravep sītkāraṃ kṛ śītkāraṃ kṛ.

shiver SHIVER

, s. (Small fragment) sūkṣmakhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ bhittiḥ f., śakalaḥ -laṃ chedaḥ dalaṃ chinnaṃ bhinnaṃ; 'into shivers,' sahasrakhaṇḍaśaḥ sūkṣmakhaṇḍaśaḥ.

--(Shaking) kampaḥ sītkāraḥ, see SHIVERING, s.

shivered SHIVERED

, p. p. sahasrakhaṇḍaśo bhinnaḥ -nnā -nnaṃ sūkṣmakhaṇḍaśo bhinnaḥ &c., śatakhaṇḍīkṛtaḥ -tā -taṃ chinnabhinnaḥ &c., cūrṇitaḥ &c., jarjjaraḥ -rā -raṃ.

shivering SHIVERING

, s. (The act of shattering) sahasrakhaṇḍaśo bhedaḥ -danaṃ śatakhaṇḍīkaraṇaṃ śatacūrṇīkaraṇaṃ cūrṇīkaraṇaṃ niṣpeṣaḥ -ṣaṇaṃ.

--(Quaking, trembling with cold, &c.) śītārttatvāt or śītāviṣṭatvāt kampaḥ or kampanaṃ vikampaḥ -mpanaṃ śarīrakampaḥ dehakampaḥ aṅgakampaḥ vepanaṃ vepathuḥ m., sītkāraḥ śītkāraḥ sītkṛtaṃ.

shivering SHIVERING

, part. (As with cold) kampamānaḥ -nā -naṃ vikampamānaḥ &c., kampanaḥ -nā -naṃ kampānvitaḥ -tā -taṃ vepamānaḥ -nā -naṃ kampitaḥ -tā -taṃ.

shoal SHOAL

, s. (A shallow) saikataṃ pulinaṃ kūlaṃ gādhabhūmiḥ f., uttānabhūmiḥ f.

--(Crowd) saṅghaḥ saṅghātaḥ samūhaḥ; 'of fish,' matsyasaṅghātaḥ matsyasaṅghaḥ pītādhānaṃ.

shoch SHOCH

, s. (Concussion) kṣobhaḥ vikṣobhaḥ saṃkṣobhaḥ saṃghaṭṭaḥ -ṭṭanaṃ ākasmikakṣobhaḥ āghātaḥ vyāghātaḥ.

--(Impression of terror or disgust) trāsāveśaḥ bobhatsāveśaḥ.

--(Pile of sheaves) śasyastambotkaraḥ śasyastavakacitiḥ f. -rāśiḥ m.

to shock To SHOCK

, v. a. (Shake by sudden collision) kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yitaṃ), vikṣubh saṃkṣubh akasmāt kṣubh saṃghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ), ākasmikakṣobhaṃ kṛ.

--(Strike with sudden terror or disgust) ākasmikatrāsaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), ākasmikasādhvasaṃ kṛ or jan bībhatsaṃ kṛ or jan dāruṇyaṃ kṛ or jan or utpad in caus. bhairavaṃ jana.

--(Pile sheaves) śasyastambān rāśīkṛ.

shocked SHOCKED

, p. p. (Struck with sudden horror) ākasmikatrāsopahataḥ -tā -taṃ sādhvasopahataḥ &c., akasmāt sādhvasopahataḥ &c. or bībhatsopahataḥ &c.

shocking SHOCKING

, a. ākasmikatrāsataḥ -dā -daṃ ākasmikatrāsakaraḥ -rā -raṃ bhādhvasakārī -riṇī -ri (n) trāsajanakaḥ -kā -kaṃ bībhatsakaraḥ -rā -raṃ.

shod SHOD

, p. p. sapādukaḥ -kā -kaṃ upapādukaḥ -kī -kaṃ pādukāyuktaḥ -ktā -ktaṃ sapādatraḥ -trā -traṃ upānadyuktaḥ -ktā -ktaṃ upānadguptaḥ -ptā -ptaṃ upātadgūḍhaḥ &c.

shoe SHOE

, s. pādukā pādatraṃ upānat f. (h) pādūḥ f., pādapā pādatrāṇaṃ pādarakṣā caraṇatrāṇaṃ prāṇihitā badhryaṃ pādabandhanaṃ; 'of a horse,' khuratraṃ khuratrāṇaṃ.

to shoe To SHOE

, v. a. pādukāyuktaṃ -ktāṃ kṛ sapādukaṃ kāṃ kṛ upānadyuktaṃ -ktāṃ kṛ pādukābandhanaṃ kṛ pādukāṃ bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ).

shoe-black shoe-cleaner SHOE-BLACK SHOE-CLEANER

, s. pādukāmārjakaḥ pādakāsammārjakaḥ pādukāmārjaḥ

shoeless SHOELESS

, a. pādukāhīnaḥ -nā -naṃ apapādatraḥ -trā -traṃ nippādukaḥ -kā -kaṃ.

shoe-maker SHOE-MAKER

, s. pādukākāraḥ pādukākṛt m., pādūkṛt m., pādukṛt m. carmmakāraḥ -rakaḥ carmmakṛt m., carmmakārī m. (n) carmmāraḥ; 'shoemaker's knife,' carmmaprabhedikā ārā.

[Page 738a]
shoe-string SHOE-STRING

, s. pādukābandhanaṃ -nī pādukābandhaḥ pādukāyoktraṃ upānadbandhanaṃ pādukābandhanasūtraṃ pādukābandhanarajjuḥ m. f.

to shoot To SHOOT

, v. a. (Let fly, discharge) kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip muc (c. 6. muñcati moktuṃ), praptuc mokṣ (c. 10. mokṣayati -yituṃ), as (c. 4. asyati -situṃ), prās sṛj (c. 6. sṛjati sraṣṭuṃ), pat (c. 10. pātayati -yituṃ), īr (c. 10. īrayati -yituṃ), udīr tyaj; 'to shoot an arrow,' śaraṃ prakṣip; 'a dart,' astraṃ kṣip; 'a bullet from a gun,' āgneyanāḍer lohagulikāṃ prakṣip or niḥmṛ in caus.

--(Strike with any thing, kill) prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), han abhyāhan vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), āvyadh; 'with an arrow,' śareṇa āhan.

--(Emit) utsṛj visṛj niras niḥsṛ in caus.

--(Thrust forward) pramṛ in caus.

to shoot To SHOOT

, v. n. (With an arrow) śaraprakṣepaṃ kṛ śarāsanaṃ kṛ.

--(With a gun) gulikāprakṣepaṃ kṛ.

--(Germinate) sphuṭ udbhid in pass., prodbhid praruh vikas aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ), phull.

--(As pain) marmma vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), marmmavedhanaṃ kṛ śṛl (c. 1. śūlati -lituṃ), śūlopahataḥ -tā -taṃ bhū tīkṣṇavedanām anubhū tīvravedanopahataḥ -tā -taṃ bhū.

shoot SHOOT

, s. (Sprout) aṅkuraḥ pallavaḥ kisalayaḥ kiśalayaḥ kisalaḥ -laṃ navapallavaḥ prarohaḥ prabālaḥ udbhijjaḥ udbhid f., visalaṃ navaviṭapaḥ bālaviṭapaḥ.

shooter SHOOTER

, s. kṣeptā m. (ptṛ) prakṣeptā m., śaraprakṣepakaḥ gulikāprakṣepakaḥ; 'a good or sharp shooter,' śīghravedhī m. (n).

shooting SHOOTING

, part. (Sprouting) udbhijjaḥ -jjā -jjaṃ udbhid m. f. n., prarohī &c.

shooting SHOOTING

, s. (Act of shooting arrows) śaraprakṣepaḥ -paṇaṃ śarāsanaṃ vāṇāsanaṃ vāṇamokṣaṇaṃ śaramokṣaṇaṃ.

--(Bullets, &c., with a gun) gulikāprakṣepaḥ gulikāsanaṃ golāsanaṃ.

--(Sharp pain) śūlaḥ -laṃ todaḥ -danaṃ vedanā tīkṣṇavedanā tīvravedanā.

shop SHOP

, s. paṇyaśālā vikrayaśālā vikrayagṛhaṃ vikrayasthānaṃ paṇyavīthī -thiḥ f., paṇyavīthikā vīthiḥ -thī f., vipaṇiḥ -ṇī m. f., āpaṇaḥ āsanī pāṇiḥ f., āvāriḥ m.; 'work-shop,' śilpaśālā śilpagṛhaṃ.

to shop To SHOP

, v. n. dravyakrayaṇārthaṃ vikrayaśālām abhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ).

shop-keeper SHOP-KEEPER

, s. āpaṇikaḥ vipaṇī m. (n) paṇyājīvaḥ paṇyaśālādhikārī m. (n) vyāpārī m., krayavikrayopajīvī m., krayavikrayikaḥ tulādhāraḥ.

shop-lifter SHOP-LIFTER

, s. cillābhaḥ vikrayaśālāsthadravyāpaharttā m. (rttṛ).

shop-lifting SHOP-LIFTING

, s. vikrayaśālāsthadravyaharaṇaṃ paṇyaśālāsthadravyāpaharaṇaṃ.

shop-man SHOP-MAN

, s. vikrayaśālāyāṃ sevakaḥ or karmmakaraḥ āpaṇikaḥ.

shopping SHOPPING

, s. paṇyaśālābhigamanaṃ vikrayaśālābhigamanaṃ paṇyaśālāsevanaṃ.

shore SHORE

, s. tīraṃ kūlaṃ taṭaṃ pratīraṃ rodhas velā kūlabhūḥ f., maryyādā ambumān m. (t) vapraḥ āyogaḥ pāṭakaḥ; 'of the sea,' samudratīraṃ samudrataṭaṃ samudrāntaḥ -ntaṃ; 'brought to shore,' utkūlitaḥ -tā -taṃ.

--(Prop) upastambhaḥ upaghnaḥ.

to shore To SHORE

, v. a. (Prop) dīrdhakāṣṭhena upastambh or saṃstambh.

shorn SHORN

, p. p. (Cut off) chinnaḥ -nnā -nnaṃ avachinnaḥ &c., lūnaḥ -nā -naṃ.

--(Having the hair or wool cut off) chinnakeśaḥ -śā -śaṃ chinnalomā -mā -ma (n) kḷptakeśaḥ &c., kḷptalomā &c., muṇḍitaḥ -tā -taṃ kṛtamuṇḍanaḥ -nā -naṃ kṛtavāpaḥ -pā -paṃ parivāṣitaḥ -tā -taṃ kṛtacūḍaḥ -ḍā -ḍaṃ.

--(Deprived) hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ &c., hīnaḥ -nā -naṃ.

short SHORT

, a. (Not long, not having great extension) hrasvaḥ -svā -svaṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ svalpaḥ -lpā -lpaṃ alpakaḥ -kā -kaṃ adīrghaḥ -rghā -rghaṃ; 'very short,' hrasiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'a short plank,' kṣudraphalakaḥ hnasvaphalakaḥ; 'a short distance,' kiyaddūraṃ īṣaddūraṃ kiyatparyyantaṃ.

--(Not long in time) alpakālikaḥ -kī -kaṃ alpakālīnaḥ -nā -naṃ adīrghakālikaḥ &c., adīrghakālīnaḥ &c., alpakālasthāyī -yinī -yi (n) acirasthāyī &c.; 'in a short time,' see SHORTLY; 'for a short time,' alpakālaṃ alpakālamātraṃ alpamātraṃ kiyatkālaṃ īṣatkālaṃ; 'a short delay,' kṣaṇakṣepaḥ.

--(Short in size or measure) hrasvaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpaparimāṇaḥ &c., kṣudraparimāṇaḥ &c., alpapramāṇaḥ &c., alpapramāṇakaḥ -kā -kaṃ.

--(In stature) hrasvaḥ -svā -svaṃ hnasvaśarīraḥ -rā -raṃ hnasvāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ alpaśarīraḥ &c., alpatanuḥ -nuḥ -nu vāmanatanuḥ &c., kṣudratanuḥ &c., alpamūrttiḥ -rttiḥ -rtti hnasvamūrttiḥ -rttiḥ -rtti stokakāyaḥ -yā -yaṃ vāmanaḥ -nā -naṃ kharbaḥ -rbaḥ -rbaṃ atuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ nīcaḥ -cā -caṃ nīcakaḥ -kā -kaṃ pṛśniḥ -śniḥ -śni nyaṅ nīcī nyak.

--(Brief) avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ parimitaśabdakaḥ -kā -kaṃ alpaśabdakaḥ &c.

--(Insufficient) nyūnaḥ -nā -naṃ hīnaḥ -nā -naṃ aparyyāptaḥ -ptā -ptaṃ anupayuktaḥ &c.

--(Deficient in) hīnaḥ -nā -naṃ nyūnaḥ -nā -naṃ vikalaḥ -lā -laṃ rahitaḥ -tā -taṃ hnasitaḥ &c.

--(Not of adequate extent) nyūnaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nyūnaḥ -nā -naṃ; 'short of one's expectations,' āśānyūnaḥ -nā -naṃ; or expressed by ṛte vinā antareṇa varjayitvā &c.; as, 'I shall be satisfied with nothing short of Rāma's exile,' nānyena tuppeyam ṛte rāmavivāsanāt, see EXCEPT.

--(As a vowel, &c.) laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu hrasvaḥ -svā -svaṃ; 'a short vowel,' hnasvasvaraḥ mātrā.

--(Friable) sucūrṇanīyaḥ -yā -yaṃ āśucūrṇanīyaḥ &c., cūrṇaguṇakaḥ -kā -kaṃ cūrṇanaśīlaḥ -lā -laṃ bhañjanaśīlaḥ &c., bhiduraḥ -rā -raṃ.

--(To be short, come short), see To FAIL, v. n.

--(To cut short), see To CURTAIL, LESSEN.

--(To fall short), see To FAIL, v. n.

--(To stop short) akasmāt sthā or avasthā mārgamadhye sthā arddhamārge sthā or nivṛt.

--(In short) saṃkṣepatas samāsatas alpaśabdatas saṅkocatas vastutas.

short-bread SHORT-BREAD

, SHORT-CAKE, s. subhedyapiṣṭakaḥ sucūrṇanīyapiṣṭakaḥ.

short-coming SHORT-COMING

, s. doṣaḥ aparādhaḥ nyūnatā atipātaḥ avakriyā upātyayaḥ parityāgaḥ chidraṃ vaikalyaṃ. See FAULT.

to shorten To SHORTEN

, v. a. (Make short) hras (c. 10. hrāsayati -yituṃ), hrasvīkṛ alpīkṛ nyūnīkṛ vāmanīkṛ.

--(Contract) saṃkṣip saṃhṛ saṃkuc.

to shorten To SHORTEN

, v. n. alpībhū nyūnībhū hras (c. 1. hramate -situṃ), hrasvībhū.

shortened SHORTENED

, p. p. hnasitaḥ -tā -taṃ nyūnīkṛtaḥ -tā -taṃ nyūnībhūtaḥ &c., alpīkṛtaḥ &c., alpībhūtaḥ &c., saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ saṃkucitaḥ -tā -taṃ.

short-hand SHORT-HAND

, s. saṃkṣiptākṣaralikhanaṃ saṃkṣiptākṣaralipiḥ f., saṃkṣiptākṣaraṃ; 'the art,' saṃkṣiptākṣaralekhanavidyā.

short-lived SHORT-LIVED

, a. alpāyuḥ -yuḥ -yu or alpāyūḥ -yūḥ -yuḥ (s) hrasitāyuḥ &c., alpavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) alpakālikaḥ -kā -kaṃ acirasthāyī -yinī -yi (n) acirajīvī &c., adīrghajīvī &c., kṣaṇasthāyī &c., kṣaṇajīvī &c.

shortly SHORTLY

, adv. (Quickly, in a little time) acireṇa acirāt na cireṇa na cirāt śīghraṃ sadyas jhaṭiti.

--(In a few words) alpaśabdatas saṃkṣepatas samāsatas avistareṇa avistaraśas.

shortness SHORTNESS

, s. hnasvatā -tvaṃ hnasimā m. (n) alpatā -tvaṃ kṣudratā adīrghatā.

--(Of time) alpakālikatvaṃ kālālyatā.

--(Of life) āyuralpatā -tvaṃ.

--(Of size or stature) hnasvatā hnasvaśarīratā alpaśarīratā vāmanatā kharbatā nīcatā atuṅgatā.

--(Brietness) avistīrṇatā avistāraḥ avistaraḥ saṃkṣepaḥ saṃkṣiptatā saṃkṣiptiḥ f., upasaṃkṣepaḥ samastatā vistārābhāvaḥ alpavistāraḥ.

--(Insufficiency, deficiency) nyūnatā -tvaṃ hīnatā aparyyāptiḥ f., alpatvaṃ vaikalyaṃ parimitatā.

short-sighted SHORT-SIGHTED

, a. alpadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi alpadṛk m. f. n. (ś) svalpadṛk adūradṛṣṭiḥ &c., adīrghadṛṣṭiḥ &c., adūradarśī -rśinī &c., adīrghadarśī &c.

short-sightedness SHORT-SIGHTEDNESS

, s. adīrghadṛṣṭiḥ f., adūradṛṣṭiḥ f., alpadṛṣṭiḥ f.

short-winded SHORT-WINDED

, a. duḥśvāsī -sinī -si (n) śvāsakṛcchragrastaḥ -stā -staṃ.

shot SHOT

, p. p. (Discharged, as an arrow, &c.) kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ prakṣiptaḥ &c., astaḥ -stā -staṃ nirastaḥ &c., muktaḥ -ktā -ktaṃ dhanurmuktaḥ &c.; 'as a bullet, &c.,' āgneyayantramuktaḥ &c., yantramuktaḥ &c.; 'is shot forth,' prakṣippate niḥsāryyate.

--(Struck with an arrow) śarāhataḥ -tā -taṃ vāṇāhataḥ &c., śaraviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'with a bullet,' gulikāhataḥ -tā -taṃ.

shot SHOT

, s. (Shooting discharge of any missile) kṣepaḥ -paṇaṃ prakṣepaḥ asanaṃ pātaḥ -tanaṃ prahāraḥ; 'of an arrow,' see SHOOTING, s.

--(Missile, weapon) astraṃ muktaṃ.

--(Bullet) gulikā guṭikā lohagulikā guliḥ -lī f., sīsakaguliḥ f., dūravedhinī gulikā āgneyāstraṃ.

--(Flight of an arrow) śarāyaṇaṃ vātarāyaṇaṃ śarapātaḥ.

--(Of a bullet) gulikāyanaṃ guṭikāyanaṃ.

--(A good shot, a good marksman) śīghravedhī m. (n) lakṣyavedhī lakṣyavedhanakuśalaḥ.

to shot To SHOT

, v. a. gulikāṃ niviś in caus., gulikāgarbhaṃ -rbhāṃ kṛ.

shotted SHOTTED

, p. p. gulikāgarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ āgneyaguligarbhaḥ &c., lohaguligarbhaḥ &c.

should SHOULD

. When this auxiliary expresses obligation, it is rendered in Sanskrit by the fut. past. part., see OUGHT. When it expresses present or future time conditionally, it may be rendered by the present tense, or not unfrequently by the conditional tense.

shoulder SHOULDER

, s. skandhaḥ aṃśaḥ aṃsaḥ bhujaśiras n., bhujaśikharaṃ doḥśikharaṃ bāhumūlaṃ; 'having wide shoulders,' pṛthuskandhaḥ -ndhā -ndhaṃ vipulaskandhaḥ &c., vipulāṃśaḥ -śā -śaṃ; 'shoulder-joint,' skandhasandhiḥ m., ciru n.; 'upon the shoulder,' skandhe skandhena pratiskandhaṃ; 'he bears faggots on his shoulder,' indhanaṃ skandhena vahati; 'the dog is borne on the shoulder,' kukkuraḥ skandhena uhyate; he places the goat on his shoulder,' chāgaṃ skandhe karoti; 'resting on the shoulder,' skandhasthaḥ -sthā -sthaṃ.

to shoulder To SHOULDER

, v. a. (Take or place on the shoulder, carry on the shoulder) skandhe kṛ or sthā in caus., skandhasthaṃ -sthāṃ kṛ skandhe āruh in caus., skandhena vah.

--(Push with the shoulder) skandhena taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ).

shoulder-blade SHOULDER-BLADE

, s. phalakaḥ skandhaphalakaḥ aṃśaḥ aṃsaḥ bhujiśiras n., skandhaḥ katsavaraṃ.

to shout To SHOUT

, v. n. (Utter a loud cry) utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), uccaiḥsvareṇa kruś or prakruś or vikruś uccaiḥ or uccaiḥsvareṇa nad (c. 1. nadati -dituṃ) or praṇada or ghuṣ (c. 10. ghoṣayati -yituṃ) or udghuṣ muktakaṇṭaṃ kruś mahānādaṃ kṛ mahāghoṣaṃ kṛ mahādhvaniṃ kṛ praṇādaṃ kṛ utkrośaṃ kṛ kolāhalaṃ kṛ citkāraṃ kṛ cītkṛ.

--(For joy) harṣanādaṃ kṛ harṣaghoṣaṃ kṛ jayaghoṣaṃ kṛ jayaśabdaṃ kṛ jayakolāhalaṃ kṛ kilakila (nom. kilakilāyati), jayajayetiśabdaṃ kṛ.

shout SHOUT

, s. (Loud cry) utkrośaḥ utkruṣṭaṃ vikruṣṭaṃ praṇādaḥ mahānādaḥ ninādaḥ mahāghoṣaḥ ghoṣaṇaṃ -ṇā udghoṣaṇaṃ kolāhalaḥ uccairghuṣṭaṃ uccaiḥsvaraḥ citkāraḥ cītkāraḥ mahādhvaniḥ m., saṃhūtiḥ f., bahubhiḥ kṛtā saṃhūtiḥ.

--(Of joy or triumph) jayaghoṣaḥ jayakolāhalaḥ jayaśabdaḥ jayadhvaniḥ m., jayaravaḥ jayāravaḥ harṣanādaḥ harṣasvanaḥ jayajayetiśabdaḥ.

to shove To SHOVE

, v. a. pramṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), saṃcal in caus. See To PUSH.

shove SHOVE

, s. prasāraṇaṃ apasāraṇaṃ sañcālanaṃ prahāraḥ. See PUSH, s.

shovel SHOVEL

, s. abhriḥ f., kuddālaḥ kudālaḥ kāṣṭhakuddālaḥ.

to show To SHOW

, v. a. (Exhibit) dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), pradṛś abhidṛś nidṛś pratidṛś sandṛś vidṛś darśanaṃ kṛ pradarśanaṃ kṛ; 'to show cause of fear,' bhayahetupradarśanaṃ kṛ.

--(Point out, indicate) nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), pradiś ādiś vinirdiś uddiś ādiś in caus. (-deśayati -yituṃ) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc; 'show the way,' mārgam ādeśaya.

--(Inform, make known) jñā in caus., budh in caus., prabudh nivid in caus., ākhyā khyā kath.

--(Manifest) prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ), vyañj vyaktīkṛ āviṣkṛ prāduṣkṛ prakaṭīkṛ.

--(Show a kindness, favor, &c.) upakṛ upakāraṃ kṛ anugrahaṃ kṛ anugrah.

--(Show forth), see To MANIFEST.

--(Show off) dambhārthaṃ dṛś in caus.

--(Show one's self) ātmānaṃ dṛś in caus., dṛś in pass. (dṛśyate); 'he shows himself as if dead,' ātmānaṃ mṛtavad darśayati.

--(Show up), see To EXPOSE.

to show To SHOW

, v. n. dṛś in pass. (dṛśyate) lakṣ in pass. (lakṣyate) pratibhā (c. 2. -bhāti -tuṃ).

show SHOW

, s. (Appearance, semblance) ābhāsaḥ bhāsaḥ ākāraḥ ābhā darśanaṃ.

--(Ostentatious parade) dambhaḥ āḍambaraḥ -raṃ dambhārthaṃ prakāśanaṃ kautukaṃ.

--(Pretence) chadma n. (n) vyapadeśaḥ.

--(Spectacle) prekṣā -kṣaṇaṃ kautukaṃ camatkāraḥ.

shower SHOWER

, s. (One who shows) darśakaḥ pradarśakaḥ darśanakṛt darśayitā m. (tṛ).

shower SHOWER

, s. (Of rain) dhārāsāraḥ dhārāsampātaḥ dhārā āsāraḥ varṣaḥ vṛṣṭiḥ f., āvṛṣṭiḥ f., ṛkṣaraṃ tarantaḥ.

--(Of arrows) śaravarṣaḥ śaravṛṣṭiḥ f., śaradhārā patrapūgaḥ.

--(Of tears) asrudhārā.

to shower To SHOWER

, v. a. or n. vṛṣ (c. 1. varṣati -te -rṣituṃ), dhārāsāreṇa vṛṣ- 'to shower down water,' jalavarṣeṇa or jalavarṣaṃ vṛṣ vāriṇā abhivṛṣ; 'to shower blood,' raktaṃ vṛṣ; 'to shower arrows,' śarān vṛṣ. See To RAIN.

shower-bath SHOWER-BATH

, s. dhārāyantragṛhaṃ dhārāyantramandiraṃ dhārāyantraṃ śirobhiṣecanayantraṃ śirobhiṣecanī śirobhiṣekaḥ śiraḥsnānaṃ.

showery SHOWERY

, a. varṣukaḥ -kā -kaṃ bahuvṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi vṛṣṭimān -matī -mat (t) bahudhāraḥ -rā -raṃ varṣikaḥ -kī -kaṃ. See RAINY.

showing SHOWING

, s. darśanaṃ pradarśanaṃ sandarśanaṃ nirdeśaḥ prakāśanaṃ sūcanaṃ.

show-man SHOW-MAN

, s. darśakaḥ pradarśakaḥ darśayitā m. (tṛ) kautukadarśakaḥ.

shown SHOWN

, p. p. darśitaḥ -tā -taṃ pradarśitaḥ &c., sandarśitaḥ &c., nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pradiṣṭaḥ &c., sūcitaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ &c., prakāśitaḥ &c.

showy SHOWY

, a. (Make a fine show) atiśobhanaḥ -nā -naṃ ekāntaśobhanaḥ -nā -naṃ atidarśanīyaḥ -yā -yaṃ atiprakāśaḥ -śā -śaṃ āḍambarī -riṇī -ri (n); 'showy learning,' sabhāpāṇḍityaṃ.

shred SHRED

, s. khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ paṭakhaṇḍaḥ vastrakhaṇḍaḥ dīrghakhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ.

to shred To SHRED

, v. a. dīrghakhaṇḍīkṛ dīrghakhaṇḍaśaḥ kṛ or chid or vyavachid.

shrew SHREW

, s. (Scold) karkaśā kuśīlā vāmaśīlā vakraśīlā duḥśīlā ugraśīlā kaṭuśīlā.

--(Mouse) veśmanakulaḥ, see SHREW-MOUSE.

shrewd SHREWD

, a. (Cunning, knowing) vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturaḥ -rā -raṃ cāturaḥ -rī -raṃ pakvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi paripakvabuddhiḥ &c., pakvaḥ -kvā -kvaṃ paripakvaḥ &c., sūkṣmabuddhiḥ &c., kubuddhiḥ &c., dīrghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ nāgaraḥ -rā -raṃ.

--(Proceeding from cunning) vidagdha in comp., vaidagdhyaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

shrewdly SHREWDLY

, adv. vidagdhavat vaidagdhyena savaidagdhaṃ vicakṣaṇavat.

shrewdness SHREWDNESS

, s. vaidagdhyaṃ vaidagdhaṃ vidagdhatā vicakṣaṇatā vaicakṣaṇyaṃ caturatā cāturyyaṃ buddhipakvatā pakvatā paripakvatā paripākaḥ naipuṇyaṃ parivedanā

shrewish SHREWISH

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ karkaśasvabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśaśīlaḥ -lā -laṃ vāmaśīlaḥ &c., vakraśīlaḥ &c., kaṭuśīlaḥ &c., kuprakṛtiḥ -tiḥ -ti.

shrew-mouse SHREW-MOUSE

, s. veśmanakulaḥ liṅgālikā dīnā cikkā.

to shriek To SHRIEK

, v. n. utkruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), karkaśasvareṇa kruś or ru or krand (c. 1. krandati -ndituṃ), citkāraṃ kṛ cītkāraṃ kṛ. See To SCREAM.

shriek SHRIEK

, s. rāvaḥ karkaśarāvaḥ citkāraḥ cītkāraḥ utkrośaḥ utkruṣṭaṃ vikruṣṭaṃ nādaḥ krandanaṃ kranditaṃ kolāhalaṃ ḍamarudhvaniḥ m.

shrike SHRIKE

, s. (Fork tailed butcher-bird) kaliṅgaḥ phiṅgakaḥ bhṛṅgaḥ bhṛṅgakaḥ dhūmyāṭaḥ dhūmrāṭaḥ.

shrill SHRILL

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭu karṇavedhakaḥ -kā -kaṃ karṇavedhī -dhinī -dhi (n) karṇakaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kalottālaḥ -lā -laṃ uttālaḥ -lā -laṃ; 'shrill-voiced,' karkaśasvaraḥ -rā -raṃ uccaiḥsvaraḥ &c.

shrillness SHRILLNESS

, s. karkaśatā -tvaṃ kārkaśyaṃ kaṭutā karṇavedhakatvaṃ.

shrilly SHRILLY

, a. karkaśaṃ karkaśasvareṇa uccaiḥsvareṇa paṭusvareṇa.

shrimp SHRIMP

, s. jalavṛścikaḥ iñcākaḥ gaṅgāṭeyaḥ ciṅgeṭaḥ galāvilaḥ galānilaḥ galānikaḥ.

shrine SHRINE

, s. āyatanaṃ devatāyatanaṃ devāyatanaṃ puṇyatīrthaṃ tīrthaṃ puṇyadravyāyatanaṃ puṇyadravyādhāraḥ pavitradravyādhāraḥ.

to shrink To SHRINK

, v. n. saṃkuc in pass. (-kucyate) saṅkocam i (c. 2. eti -tuṃ), saṅkocaṃ yā kuñcanam i kuñc in pass. (kucyate) ākuñc saṃkṣip in pass. (-kṣipyate) saṃhṛ in pass. (-hniyate) sad (c. 1. sīdati sattuṃ); 'as in fear, terror, &c.,' vikamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), vitras (c. 4. -trasyati -situṃ), udvij; 'with shame,' lajj (c. 1. lajjate -jjituṃ), vilajj.

to shrink To SHRINK

, v. a. (Cause to contract) saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), kuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ, c. 10. -kuñcayati -yituṃ), saṅgocaṃ gam in caus. saṅkocaṃ kṛ.

shrinking SHRINKING

, s. saṅkocaḥ ākuñcanaṃ kuñcanaṃ saṃkṣepaḥ. see CONTRACTION.

to shrivel To SHRIVEL

, v. n. saṃkuc in pass. (-kucyate) ākuñc in pass. (-kucyate) kuñc śṝ in pass. (-śīryyate) viśṝ saṃśyānaḥ -nā -naṃ bhū balipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū balirūpaḥ -pā -paṃ bhū.

to shrivel To SHRIVEL

, v. a. (Cause to shrink) saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), śṝ in caus. (śārayati -yituṃ) śīrṇīkṛ viśīrṇīkṛ saṃśyānīkṛ.

shriveled SHRIVELED

, p. p. saṅkucitaḥ -tā -taṃ kuñcitaḥ &c., ākañcitaḥ &c., śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ viśīrṇaḥ &c., saṃśyānaḥ -nā -naṃ viklinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'into wrinkles,' balinaḥ -nā -naṃ balibhaḥ -bhā -bhaṃ balimān -matī -mat (t).

shroff SHROFF

, s. dhanavyāpārī m. (n) mudrāvyāpārī m., kalopajīvī m.

shroud SHROUD

, s. (For a corpse) śavavastraṃ śavavasanaṃ śavaparidhānaṃ pretavastraṃ śavācchādanaṃ.

--(Cover) ācchādanaṃ.

to shroud To SHROUD

, v. a. chad (c. 10. chādayati -yituṃ), prachad. See To SHELTER.

shrouded SHROUDED

, p. p. pacchannaḥ -nnā -nnaṃ pracchāditaḥ &c., gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ upagūḍhaḥ &c.

shrub SHRUB

, s. (Woody plant, dwarf tree) gulmaḥ stamaḥ jhuṇdaḥ kṣupaḥ chupaḥ aprakāṇḍaḥ vistāraḥ kṣudravṛkṣaḥ alpavṛkṣaḥ.

--(Drink), see PUNCH.

shrubbery SHRUBBERY

, s. gulmavāṭikā gulmavāṭī vakṣavāṭikā upavana.

[Page 740b]
shrubby SHRUBBY

, a. gulmāvṛtaḥ -tā -taṃ tarugulmāvṛtaḥ &c., gulmamayaḥ -yī -yaṃ.

to shrug To SHRUG

, v. a. or n. (The shoulders) asantoṣasūcanārthaṃ skandhasaṅkocaṃ kṛ or skandhākuñcanaṃ kṛ or skandhotkarṣaṇaṃ kṛ or skandhaceṣṭanaṃ kṛ.

shrug SHRUG

, s. skandhasaṅkocaḥ skandhākuñcanaṃ skandhotkarṣaṇaṃ skandhaceṣṭā.

shrunk SHRUNK

, s. saṅkucitaḥ -tā -taṃ kuñcitaḥ -tā -taṃ ākuñcitaḥ &c., saṃvṛtaḥ -tā -taṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṃśyānaḥ -nā -naṃ saṃhataḥ -tā -taṃ saṃkṣiptaḥ -ptāṃ -ptaṃ hrasitaḥ -tā -taṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to shudder To SHUDDER

, v. n. kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vikamp sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), visphur prasphur vep (c. 1. vepate -pituṃ), pravep hval (c. 1. hvalati -lituṃ), sītkāraṃ kṛ śītkāropahataḥ -tā -taṃ bhū sītkāragrastaḥ -stā -staṃ bhū.

shudder SHUDDER

, SHUDDERING, s. aṅgakampaḥ śarīrakampaḥ aṅgasphuraṇaṃ śarīrasphuraṇaṃ visphuraṇaṃ aṅgavepanaṃ kampaḥ -mpanaṃ vikampaḥ -mpanaṃ sītkāraḥ sītkṛtaṃ śītkāraḥ.

to shuffle To SHUFFLE

, v. a. (Shove one way and the other) itastataḥ saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ) or cal itastataḥ sṛ (c. 10. sārayati -yituṃ) or vikṣip vahudhā cal; 'to shuffle the feet,' pādāsphālanaṃ kṛ pādacāpalpaṃ kṛ.

--(Mix together) sammiśrīkṛ astavyastīkṛ adharottarīkṛ saṃkulīkṛ saṅkarīkṛ vikṣip sammiśr; 'cards,' dyūtapatrasammiśraṇaṃ kṛ.

to shuffle To SHUFFLE

, v. n. (Practice evasions) chadma kṛ chalaṃ kṛ vyapadeśaṃ kṛ apadeśaṃ kṛ vyapadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), kapaṭaṃ kṛ vakravṛttiḥ -tti -tti bhū capalaḥ -lā -laṃ bhū.

shuffle SHUFFLE

, SHUFFLING, s. (Mixing, pushing together) sammiśraṇaṃ astavyastīkaraṇaṃ itastataḥ sañcālanaṃ or sāraṇaṃ or vikṣepaḥ; 'of the feet,' pādāsphālanaṃ pādacāpalyaṃ.

--(Evasion) chadma n. (n) chalaṃ vyapadeśaḥ apadeśaḥ vakratā capalatā cāpalyaṃ.

shuffler SHUFFLER

, s. vakravṛttiḥ m., capalavṛttiḥ m., chadmavṛttiḥ m. chalī m. (n)

to shun To SHUN

, v. a. vṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), parivṛj vivṛj parihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), projjh (c. 6. projjhati -jjhituṃ, rt. ujjh), ujjh hā (c. 3. jahāti hātuṃ), tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), parityaj varjīkṛ.

shunned SHUNNED

, p. p. varjitaḥ -tā -taṃ vivarjitaḥ &c., parihṛtaḥ -tā -taṃ projjhitaḥ -tā -taṃ varjīkṛtaḥ -tā -taṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c.

shudra SHUDRA

, s. See SŪDRA

to shut To SHUT

, v. a. (Close, fasten up) pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), apidhā rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), nirudh avarudh saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), saṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), saṃhan (c. 2. -hanti -ntuṃ); 'shut the door,' dvāraṃ pidhehi or runddhi; 'they shut the doors,' dvārāṇi pidadhuḥ or rurudhuḥ; 'to shut the mouth,' mukhaṃ saṃva or pidhā; 'the hands,' hastau bandh or saṃhan; a book,' pustakaṃ bandh; 'the lips,' oṣṭhau saṃvṛ; 'the eyes,' mīl nimīl nimiṣ, see To CLOSE. v. a.

--(Contract compress) saṃvṛ saṃhṛ saṃkuc saṃhan sampīḍ.

--(Bar) argalena bandh.

--(Obstruct) rudh nirudh stambh pratibandh.

--(Shut in), see To CONFINE, INCLOSE.

--(Shut out) vahiṣkṛ nivṛ nirākṛ niṣidha, see To EXCLUDE, PRECLUDE.

--(Shut up) nirudh avarudh; 'in a prison,' kārāyāṃ nirudh; 'in a box,' sampuṭīkṛ.

shut SHUT

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pihitaḥ -tā -taṃ saṃvṛtaḥ -tā -taṃ baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pidhānavān -vatī -vat (t) mapidhānaḥ -nā -naṃ; 'as a bud.' avikacaḥ -cā -caṃ makulīkṛtaḥ -tā -taṃ; 'as the eye,' nimīlitaḥ -tā -taṃ mukulitaḥ &c.

[Page 741a]
shutter SHUTTER

, s. avarodhakaṃ pratibandhakaṃ ācchādanaṃ kapāṭaḥ; 'of a window,' jālakāvarodhakaṃ jālakācchādanaṃ vātāyanāvarodhakaṃ.

shuttle SHUTTLE

, s. (Of a weaver) trasaraḥ sūtraveṣṭanaṃ sūtrayantraṃ tasaraḥ mallikaḥ nāḍicīraṃ.

shuttle-coce SHUTTLE-COCE

, s. laghugulikāviśeṣo yo vinodārthaṃ daṇḍāhato bhūtvā itastataḥ prakṣipyate.

shy SHY

, a. sabhābhītaḥ -tā -taṃ sabhābhīruḥ -ruḥ -ru janabhītaḥ -tā -taṃ lokabhītaḥ &c., bhāṣaṇavimukhaḥ -khā -khī -khaṃ alpabhāṣī -ṣiṇī -pi (n) ālāpabiraktaḥ -ktā -ktaṃ kātaraḥ -rā -raṃ āgamanabhīruḥ -ruḥ -ru bhīruḥ -ruḥ -ru.

shyness SHYNESS

, s. sabhābhītiḥ f., sabhābhīrutā janabhītiḥ f., lokabhītiḥ f., sabhākampaḥ bhāṣaṇavimukhatā ālāpavairaktyaṃ bhīrutā kātaratā.

sibilant SIBILANT

, s. (Letter) ūṣmaḥ. See HISSING.

sick SICK

, a. (Inclined to vomit) vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu vivamiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu vamanonmukhaḥ -khā -khaṃ vamī -minī -mi (n) uttārī -riṇī &c., chardanecchuḥ -cchuḥ -cchu.

--(Ill) rogī -giṇī -gi (n) rogārttaḥ -rttā -rttaṃ rogāturaḥ -rā -raṃ rogānvitaḥ -tā -taṃ rogagrastaḥ -stā -staṃ asvasthaḥ -sthā -sthaṃ sāmayaḥ -yā -yaṃ vyādhitaḥ -tā -taṃ vyādhiyuktaḥ -ktā -ktaṃ amī &c., vikārī &c., āmayāvī &c., upatāpī &c., abhyāntaḥ -ntā -ntaṃ rugnaḥ -gnā -gnaṃ, see ILL, a.

--(Disgusted) jātabībhatsaḥ -tsā -tsaṃ dveṣī -ṣiṇī &c., vikṛtaḥ -tā -taṃ nirviṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'sick of the world,' bhavarogī -giṇī &c., bhavārttaḥ -rttā -rttaṃ; 'sick-room,' viśikhā.

--(To be sick, vomit) vam (c. 1. vamati -mituṃ), chard (c. 10. chardayati -yituṃ).

to sicken To SICKEN

, v. a. (Disgust) bībhatsaṃ kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ), vaikṛtyaṃ jan.

--(Make sick) vamanecchāṃ jan chardanecchāṃ jan rogārttīkṛ sarogīkṛ.

to sicken To SICKEN

, v. n. (Fall sick) rogagrastaḥ -stā -staṃ bhū rogārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū jvar (c. 1. jvarati -rituṃ), sarogībhū, see To LANGUISH.

--(Feel disgust) bībhatsopahataḥ -tā -taṃ bhū jātabībhatsaḥ -tsā -tsaṃ bhū.

sickening SICKENING

, a. bībhatsajanakaḥ -kā -kaṃ viraktijanakaḥ &c., see DISGUSTING.

sickish SICKISH

, a. īṣadvamanecchuḥ -cchuḥ -cchu īṣadrogī -giṇī -gi (n).

sickle SICKLE

, s. lavitraṃ dātraṃ lavāṇakaṃ lavākaḥ śasyakarttanī śasyachedanī. karttanī stambaghnaḥ stambahananaṃ -nī stambaghanaḥ khaṅgīkaḥ.

sickliness SICKLINESS

, s. sarogatā rogitā rogādhīnatā rogaśīlatā janmarogitā.

sickly SICKLY

, a. (Unwell), see SICK.

--(Habitually ill) sadārogī -giṇī -gi (n) nityarogī &c., rogādhīnaḥ -nā -naṃ rogaśīlaḥ -lā -laṃ; 'by birth or nature,' janmarogī &c., jātirogī &c., prakṛtirogī &c., svabhāvarogī &c.; 'having a sickly countenance,' rugnavadanaḥ -nā -naṃ rugnamukhaḥ &c.

sickness SICKNESS

, s. (Inclination to vomit, nausea) dhamanecchā chardanecchā vivamiṣā vamanonmukhatā vamaḥ -manaṃ vamiḥ f., vāntiḥ f., utkleśaḥ utkledaḥ utkṣepaḥ uttāraḥ chardanaṃ chardī chardaṃ chardiḥ f., chardis f., pracchardikā.

--(Disease) rogaḥ vyādhiḥ m., āmayaḥ ruk f. (j) asvāsthyaṃ asvasthatā vikāraḥ asamādhānaṃ rugnāvasthā rogitā rogagrastatā rogavyāptiḥ f., see DISEASE, ILLNESS.

side SIDE

, s. (Of a man or any animal) pārśvaḥ pārśvabhāgaḥ pakṣaḥ -kṣakaḥ pakṣabhāgaḥ kukṣiḥ m., kakṣaḥ pārśvāṅgaṃ arddhāṅgaṃ aṅkaḥ kolaḥ; 'pain in the side,' pārśvaśūlaḥ -laṃ kukṣiśūlaḥ -laṃ; 'left side,' vāmapārśvaḥ vāmāṅgaṃ; 'turning upon the side,' pārśvaparivarttanaṃ aṅkaparivarttanaṃ; 'removed from the side of a parent,' pitur aṅkāt paribhaṣṭaḥ pitṛpārśvātparibhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'at one's side,' pārśve pārśvatas; 'staying close at the side,' pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ pārśvagataḥ -tā -taṃ pārśvaparivarttī -rttinī &c., upāntasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'sleeping at the side of,' pārśvaśayaḥ -yā -yaṃ.

--(Edge, border) prāntaḥ upāntaḥ -ntaṃ antaḥ sīmā dhārā; 'of a wood,' vanāntaḥ -ntaṃ vanadhārā; 'of a river,' nadītīraṃ nadīkūlaṃ nadītaṭaṃ; 'of a roof,' paṭalaprāntaḥ; 'of a mountain,' parvvatadhārā parvvataṭaṅkā.

--(Declivity or slope of a mountain) utsaṅgaḥ nitambaḥ kaṭakaḥ.

--(Part considered in respect to its direction) dik f. (ś) diśā pārśvaḥ or more usually expressed by the affixes tas tra &c.; as, 'on all sides,' sarvatas samantatas samantāt viśvatas paritas abhitas sarvatra sarvadikṣu caturdikṣu; 'on both sides,' ubhayatas ubhayatra ubhayapārśvayoḥ; 'on the other side,' aparatas paratas; 'on the opposite side,' abhimukhatas viparītabhāge; 'side by side,' parśvāpārśvi.

--(Any part being in opposition to another) pakṣaḥ; 'side of an argument,' pakṣaḥ; 'both sides of an argument,' pakṣadvayaṃ; 'taking up a side,' pakṣatā; 'another side of the argument,' pakṣāntaraṃ.

--(Party faction) pakṣaḥ; 'one's own side,' ātmapakṣaḥ svapakṣaḥ; 'having a side,' pakṣavān &c.; 'one of the opposite side,' vipakṣaḥ pratipakṣaḥ; 'one of the same side,' sapakṣaḥ svapakṣāvalambī m. (n) svapakṣakaḥ; 'to take a side,' pakṣapātaṃ kṛ, see To SIDE; 'one who takes a side,' pakṣapātī m. (n) pakṣodgrāhī m.

--(Any part of a thing) bhāgaḥ; 'the outer side,' vāhyabhāgaḥ; 'black on the two sides,' dvayor bhāgayoḥ śyāmaḥ -mā -maṃ.

--(Branch of a family, separate line) pakṣaḥ; 'relations on the father's side,' pitṛpakṣā jñātayaḥ; 'on the mother's side,' mātṛpakṣā bāndhavāḥ; 'noble on both sides,' mātṛtaḥpitṛtaścābhijanavān -vatī &c.

--(Side of a geometrical figure) bhujaḥ bāhuḥ m., dos m.

side SIDE

, a. pārśvikaḥ -kī -kaṃ pārśvaḥ -rśvī -rśvaṃ pārśvīyaḥ -yā -yaṃ pārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ pākṣikaḥ -kī -kaṃ pākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ pārśva or pakṣa in comp.; 'a side door,' pakṣadvāraṃ.

to side To SIDE

, v. n. (Embrace or adopt a side) pakṣapātaṃ kṛ pakṣodgrāhaṃ kṛ pakṣaṃ grah or udgrah or anugrah

side-board SIDE-BOARD

, s. pakṣaphalakaḥ -kaṃ pārśvaphalakaḥ pārśvasthaphalakaḥ.

side-long SIDE-LONG

, a. anupārśvaḥ -rśvā -rśvaṃ pārśvikaḥ -kā -kaṃ ānupārśvikaḥ -kī -kaṃ vakraḥ -krā -kraṃ tiraścīnaḥ -nā -naṃ tiryyaṅ -raścī -ryyak (c); 'side-long glance,' tiryyagdṛṣṭiḥ f., apāṅgadṛṣṭiḥ.

side-long SIDE-LONG

, adv. anupārśvaṃ pārśvatas tiryyak tiras pārśvadiśi

side-look SIDE-LOOK

, s. kaṭākṣaḥ netrakaṭākṣaḥ apāṅgadṛṣṭiḥ f., apāṅgadarśanaṃ dṛṣṭivikṣeṣaḥ

sider SIDER

, s. pakṣakaḥ pakṣadharaḥ pakṣodgrāhī m. (n) pakṣapātī m., pakṣī m.

sidereal SIDEREAL

, SIDERAL, a. tārāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) nākṣatrikaḥ -kī -kaṃ nākṣatraḥ -trī -traṃ nakṣatrasambandhī &c., tārāviṣayakaḥ -kā -kaṃ grahasambandhī &c., tārāmayaḥ -yī -yaṃ nakṣatramayaḥ &c., tārāpūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

side-saddle SIDE-SADDLE

, s. pakṣaparyyāṇaṃ pakṣaparyyayaṇaṃ strīparyyāṇaṃ strīparyyayaṇaṃ.

sidesman SIDESMAN

, s. pakṣakaḥ pakṣapātī m. (n) pakṣodgrāhī m., pakṣī m., pārśvikaḥ pakṣadhārī m. See PARTISAN.

side-table SIDE-TABLE

, s. pakṣaphalakaḥ -kaṃ pārśvaphalakaḥ pārśvasthaphalakaḥ.

side-ways SIDE-WAYS

, SIDE-WISE. adv. tiryyak tiras tiraścīnaṃ anupārśvaṃ pārśvatas; 'moving side ways,' tiryyaṅ -raścī -ryyak (ñc) tiryyaggāmī -minī &c., tiraścīnaḥ -nā -naṃ.

[Page 742a]
siding SIDING

, s. (Taking a side) pakṣapātaḥ pakṣodgrāhaḥ pakṣatā.

to sidle To SIDLE

, v. n., tiryyag gam (c. 1. gacchati gantuṃ), tiryyak cal or .

sidling SIDLING

, s. tiryyakcalanaṃ tiryyagyānaṃ tiryyaggamanaṃ tiryyaggatiḥ f.

--(One of a horse's paces) uttejitaḥ.

siege SIEGE

, s. avarodhaḥ -dhanaṃ pratirodhaḥ rodhaḥ -dhanaṃ cirārodhaḥ ruddhā nagaraveṣṭanaṃ nagarapariveṣṭanaṃ sainyaveṣṭanaṃ.

sieve SIEVE

, s. cālanī -naṃ dhānyacālanī śodhanī dhānyaśodhanī prasphoṭanaṃ -nī titauḥ m., titau n., nirgalanayantraṃ pāṭīraḥ śataponaḥ.

to sift To SIFT

, v. a. (Separate by a sieve) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), titaunā cal (c. 10. cālayati -yituṃ), cālanayantreṇa śudh or śodhanaṃ kṛ nirgalanaṃ kṛ prasphuṭ in caus.

--(Investigate minutely) sūkṣmaparīkṣāṃ kṛ sūkṣmaṃ parīkṣ sūkṣmajijñāsāṃ kṛ manthanaṃ kṛ mathanaṃ kṛ.

sifted SIFTED

, p. p. śodhitaḥ -tā -taṃ nirgalitaḥ &c., cālitaḥ &c., mathitaḥ &c.

sifting SIFTING

, s. śodhanaṃ dhānyaśodhanaṃ dhānyacālanaṃ nirgalanaṃ prasphoṭanaṃ dhānyaprasphoṭanaṃ mathanaṃ.

to sigh To SIGH

, v. n. dīrghaniśvāsaṃ kṛ dīrghaniḥśvāsaṃ kṛ dīrghaṃ niśvas or niḥśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), dīrgham ucchvas or viniśvas or viniḥśvas or samucchvas stan (c. 1. stanati -nituṃ), nistan sītkāraṃ kṛ.

sigh SIGH

, s. dīrghaniśvāsaḥ dīrghaniḥśvāsaḥ dīrghaśvāsaḥ niḥśvāsaḥ niśvāsaḥ niḥśvasanaṃ dīrghaniḥśvasanaṃ niśśvāsaḥ niśśvasanaṃ ucchvāsaḥ dīrghocchvāsaḥ ucchvasitaṃ dīrghocchvasitaṃ dīrghaśvasitaṃ dīrghaśvasanaṃ samucchvāsaḥ samucchvasitaṃ viniśvāsaḥ stananaṃ stanitaṃ.

sighing SIGHING

, part. dīrghaniśvāsī -sinī -si (n) niḥśvāsī &c., ucchvāsī &c., dīrghocchvāsī &c., dīrghaniśvasya indec., niśvasan -santī -sat (t) viniśvasan &c.

sight SIGHT

, s. (Vision, view, act of seeing) dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ īkṣaṇaṃ vīkṣaṇaṃ vīkṣā prekṣaṇaṃ prekṣā ālokaḥ ālokanaṃ avalokanaṃ lokaḥ -kanaṃ lakṣaṇaṃ ālocanaṃ -nā niśāmanaṃ nirvarṇanaṃ nidhyānaṃ niphālanaṃ nibhālanaṃ sūcanā; 'being within sight,' dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ dṛṣṭivipayaḥ -yā -yaṃ dṛggocaraḥ &c., dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ dṛśyamāṇaḥ &c., cakṣurgrāhyaḥ -hyā -hyaṃ, see VISIBLE; 'in sight,' dṛṣṭigocareṇa; 'in sight of, in presence of,' sākṣāt samakṣaṃ pratyakṣeṇa paśyatas dṛṣṭitas; 'in sight of many persons,' bahujanasamakṣaṃ; 'out of sight,' adṛśyaḥ -śyā -śyaṃ, see INVISIBLE; 'out of one's sight,' parokṣe agocareṇa; 'out of my sight,' mamāgocareṇa; 'at sight of,' darśanāt darśanena; 'at sight of the token,' abhijñānadarśanāt; 'first sight of,' prathamadarśanaṃ apūrvvadarśanaṃ; 'at the very first sight,' prarthamadaśanāt -ne prathamadarśanakṣaṇāt āprathamadarśanāt sakṛddarśanāt; 'at sight, in commerce,' patradarśanāt.

--(Faculty or sense of sight) dṛṣṭiḥ f., dṛk f. (ś) cakṣurindriyaṃ. netrendriyaṃ cakṣus n., dṛkśaktiḥ f., dṛṣṭiśaktiḥ f., darśanaśaktiḥ f., ālocakaṃ; 'charming or bewitching the sight,' dṛṣṭibandhaḥ -ndhanaṃ.

--(Eye) cakṣus n., netraṃ nayanaṃ locanaṃ dṛṣṭiḥ f.

--(Spectacle, show, any thing seen) prekṣā prekṣaṇaṃ kautukaṃ; 'fond of sight-seeing,' kautukāsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

sightless SIGHTLESS

, a. dṛṣṭihīnaḥ -nā -naṃ netrahīnaḥ &c., kāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

sightly SIGHTLY

, a. darśanīyaḥ -yā -yaṃ sudarśanaḥ -nā -naṃ sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ.

sign SIGN

, s. (Token, mark) lakṣaṇaṃ cihnaṃ lāñchanaṃ dhvajaḥ abhijñānaṃ prajñānaṃ liṅgaṃ lakṣyaṃ vyañjakaḥ -kaṃ sūcanā sūcakaṃ; 'good sign,' sucihnaṃ sulakṣaṇaṃ; 'bad sign,' kulakṣaṇaṃ avalakṣaṇaṃ avacihnaṃ durlakṣaṇaṃ.

--(Motion or action indicating something) saṃjñā saṅketaḥ iṅgitaṃ iṅgaḥ ākāraḥ; 'with the fingers,' aṅgulisandeśaḥ; 'with the head,' śiraḥsaṅketaḥ mastakasaṅketaḥ mastakasandeśaḥ; understanding signs,' iṅgitajñaḥ -jñā -jñaṃ; 'to make signs,' saṅketaṃ kṛ iṅgitaṃ kṛ.

--(Portent, prodigy) utpātaḥ adbhutaṃ upasargaḥ durlakṣaṇaṃ duścihnaṃ.

--(Of the zodiac) rāśiḥ m., see ZODIAC; 'rising of a sign,' lagnaṃ.

--(Arithmetical sign) aṅkaḥ.

--(Sign manual) hastākṣaraṃ svākṣaraṃ svahastākṣaraṃ.

--(Of an inn, &c.) dhvajaḥ surādhvajaḥ.

to sign To SIGN

, v. a. svahastākṣaraṃ or hastākṣaraṃ or nāmākṣaraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), svākṣareṇa or hastākṣareṇa aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ).

signal SIGNAL

, s. saṅketaḥ saṃjñā iṅgitaṃ dhvajaḥ cihnaṃ prakāśacihnaṃ.

signal SIGNAL

, a. prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ smaraṇīyaḥ -yā -yaṃ smaraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viśeṣa in comp., vicitraḥ &c. See REMARKABLE.

to signalize To SIGNALIZE

, v. a. prasiddhīkṛ viśiṣṭīkṛ prasiddhaṃ -ddhāṃ kṛ smaraṇīyaṃ -yāṃ kṛ viśrutīkṛ vicitrīkṛ; 'to signalize one's self,' kīrttiṃ or yaśaḥ prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), viśiṣ in pass. (-śiṣyate) nāma or pratiṣṭhāṃ labh or prāp

signature SIGNATURE

, s. hastākṣaraṃ svahastākṣaraṃ svākṣaraṃ nāmākṣaraṃ hastalikhanaṃ.

signed SIGNED

, p. p. hastākṣarāṅkitaḥ -tā -taṃ svākṣarāṅkitaḥ &c., mudrāṅkitaḥ &c.; 'a paper signed and sealed,' mudrikā mudrāṅkitapatraṃ.

signet SIGNET

, s. mudrā mudrikā pratyayakāriṇī nāmākṣaraṃ; 'signet-ring,' aṅgulimudrā; 'royal-signet,' rājamudrā.

significance SIGNIFICANCE

, s. (Meaning) arthaḥ arthavattvaṃ arthavattā abhiprāyaḥ ākūtaṃ vācakatā.

--(Importance) gauravaṃ bhāraḥ.

--(Force) śaktiḥ f.

significant SIGNIFICANT

, SIGNIFICATIVE, a. (Having a meaning) arthavān -vatī -vat (t) arthānvitaḥ -tā -taṃ arthayuktaḥ -ktā -ktaṃ sārthaḥ -rthā -rthaṃ sārthakaḥ -kā -kaṃ ārthikaḥ -kī -kaṃ sākūtaḥ -tā -taṃ pūrṇārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Expressive, indicative) udbodhakaḥ -kā -kaṃ bodhakaḥ &c., sūcakaḥ -kā -kaṃ vācakaḥ &c., arthasūcakaḥ &c., arthabodhakaḥ &c., abhidhāyikaḥ -kā -kaṃ lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ arthaprakāśakaḥ &c., darśakaḥ &c., pradarśakaḥ &c., sāṅketikaḥ -kī -kaṃ hetugarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ; 'significant word,' abhidheyaṃ abhivyāhāraḥ.

significantly SIGNIFICANTLY

, adv. sārthaṃ sākūtaṃ pūrṇārthaṃ pūrṇārthatas arthavat.

signification SIGNIFICATION

, s. (Meaning) arthaḥ vivakṣā vivakṣitaṃ ākāṃkṣā abhiprāyaḥ ākūtaṃ; 'etymological signification,' avayavārthaḥ.

--(Force of words) śaktiḥ f., śabdaśaktiḥ f., śabdasāmarthyaṃ nirūḍhaḥ.

--(Act of making known) sūcanaṃ -nā jñāpanaṃ.

signified SIGNIFIED

, p. p. sūcitaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ &c., saṃjñāsūcitaḥ &c.

to signify To SIGNIFY

, v. a. (Make known) sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), saṃsūc jñā in caus. (jñāpayati jñapayati -yituṃ) vijñā budh in caus.

--(By signs) saṅketādidvāreṇa sūc.

--(Mean, convey meaning, imply) udbudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), vac in des. (vivakṣati -kṣituṃ) arthaṃ sūc or uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), arthavān -vatī -vad bhū, see To MEAN.

--(Have consequence or importance) gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ bhū pūrṇārthaḥ -rthā -rthaṃ bhū mahārthaḥ &c. bhū bahvarthaḥ &c. bhū; 'to signify little,' alpārthaḥ -rthā -rthaṃ bhū ladhvarthaḥ -rthā -rthaṃ bhū. Sometimes expressible by the instr. case after kiṃ; as, 'what signify the splendors of a court?' kiṃ sabhāpratāpena; 'what does this signify?' kim anena.

sign-manual SIGN-MANUAL

, s. hastākṣaraṃ svahastākṣaraṃ; 'of a king,' rājahastākṣaraṃ.

sign-post SIGN-POST

, s. dhvajastambhaḥ dhvajopastambhaḥ mārgasūcanastambhaḥ mārgastambhaḥ.

silenge SILENGE

, s. (Forbearance of speech) maunaṃ maunabhāvaḥ maunitvaṃ. abhāṣaṇaṃ anālāpaḥ tūṣṇīmbhāvaḥ tūṣṇīmbhūtatvaṃ niḥśabdatā vāgyatatā nisvanaḥ bhāṣaṇābhāvaḥ; 'suppression of speech, dogged silence,' vākstambhaḥ vāgrodhaḥ vāgbandhanaṃ mukhabandhanaṃ mukhastambhaḥ mukharodhaḥ vāgyamanaṃ; 'vow of silence,' maunavrataṃ vāṅniyamaḥ; 'condition of a fish,' mīnatā; 'to keep silence,' vācaṃ yam (c. 1. yacchati yantuṃ) or niyam vācaṃ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), mukhaṃ rudh vāgrodhaṃ kṛ tūṣṇīm bhū maunaṃ kṛ maunībhū; 'Silence!' maunaṃ kuru tūṣṇīmbhava.

--(Stillness), see the word.

to silence To SILENCE

, v. a. vāgrodhaṃ kṛ vāgbandhanaṃ kṛ vākstambhaṃ kṛ mukharodhaṃ kṛ niruttarīkṛ anuttarīkṛ niruttaraṃ -rāṃ kṛ adharīkṛ.

--(Cause to cease) viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ).

silenced SILENCED

, p. p. niruttaraḥ -rā -raṃ niruttarīkṛtaḥ -tā -taṃ hṛtottaraḥ -rā -raṃ anuttaraḥ &c., anuttarīkṛtaḥ &c., ruddhamukhaḥ -khā -khaṃ baddhamukhaḥ &c.

silent SILENT

, a. (Not speaking) maunī -ninī -ni (n) tūṣṇīkaḥ -kā -kaṃ abhāṣī -ṣiṇī &c., anālāpaḥ -pā -paṃ anālāpī &c., niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ nirvacanaḥ -nā -naṃ tṛṣṇīmbhūtaḥ -tā -taṃ mūkaḥ -kā -kaṃ.

--(Habitually silent, speaking little) alpabhāṣī &c., alpavādī &c., tūṣṇīṃśīlaḥ -lā -laṃ vāgyataḥ -tā -taṃ vāgyaḥ -gyā -gyaṃ vācaṃyamaḥ -mā -maṃ, see TACITURN.

--(Having the mouth stopped, doggedly silent) ruddhamukhaḥ -khā -khaṃ mudritamukhaḥ &c., baddhamukhaḥ &c.

--(Having no answer to return) niruttaraḥ -rā -raṃ anuttaraḥ -rā -raṃ.

--(Still) niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ niśśabdaḥ &c., nīravaḥ -vā -vaṃ.

--(To be silent) tūṣṇīm bhū maunībhū maunaṃ kṛ vācaṃ yam (c. 1. yacchati yantuṃ), vacanaṃ viram (c. 1. -ramati -rantuṃ).

silently SILENTLY

, adv. tūṣṇīṃ tūṣṇīkāṃ samaunaṃ maunībhūya vāgyatam joṣaṃ niḥśabdaṃ.

silk SILK

, s. (Fine thread, &c., produced by caterpillars) kīṭajaṃ kṛmijaṃ kīṭasūtraṃ kīṭajasūtraṃ kṛmijasūtraṃ kīṭatantuḥ m., kīṭakoṣaḥ kīṭakośaḥ kīṭakoṣajaṃ kṛmikoṣajaṃ kauśeyaṃ kauṣeyaṃ.

--(Wove silk) dukūlaṃ dugūlaṃ kauśāmbaraṃ kauṣāmbaraṃ kauśeyaṃ kauṣeyaṃ kauśeyavastraṃ kauśikavastraṃ kauśikaṃ kīṭakoṣajaṃ paṭṭaḥ cīnāṃśukaṃ vārddaraṃ tantusantataṃ kṣaumaṃ; 'bleached silk,' dhautakauśeyaṃ patrorṇaṃ.

silk SILK

, SILKEN, a. kauśaḥ -śī -śaṃ kauśikaḥ -kī -kaṃ kauśeyaḥ -yī -yaṃ kauṣeyaḥ &c., kauṣikaḥ &c., kīṭakoṣajaḥ -jā -jaṃ kośajaḥ &c., kośaprabhavaḥ -vā -vaṃ kṛmikośotthaḥ -tthā -tthaṃ koṣodbhavaḥ &c., kṛmikoṣodbhavaḥ &c., daukūlaḥ -lī -laṃ dukūlamayaḥ -yī -yaṃ; 'a silk garment,' kauśambaraṃ.

--(Soft) mṛduḥ -duḥ -du komalaḥ &c.

silk-cotton tree SILK-COTTON TREE

, s. śālmaliḥ -lī m. f., śālmalitaruḥ m., śālmalaḥ śālmalinī sthirāyuḥ m., picchilā pūraṇī mocā; 'its gum,' picchā śālmalīveṣṭaḥ; 'another soft of silk-cotton tree,' kūṭaśālmaliḥ m. f., rocanaḥ.

silk-weaver SILK-WEAVER

, s. kīṭatantuvāpaḥ dukūlakāraḥ kauśikapaṭakāraḥ.

silk-worm SILK-WORM

, s. koṣakāraḥ -rakaḥ kośakāraḥ -rakaḥ tantukīṭaḥ tantukṛmiḥ m., kośavāmī m. (n) kośasthaḥ puṇḍarīkaḥ paṭṭakūlaṃ.

silky SILKY

, a. kauśeyaḥ -yī -yaṃ kauśaguṇakaḥ -kā -kaṃ. See SILKEN.

sill SILL

, s. (Of a door) śilā -lī dehalī.

--(Of a window) vātāyanaśilā.

sillily SILLILY

, adv. mūrkhavata mūḍhavat ajñavat alpabuddhyā nirbodhavat.

silliness SILLINESS

, s. mūrkhatā alpabuddhitvaṃ nirbuddhitvaṃ ajñatā buddhihīnatā.

silly SILLY

, a. alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpadhīḥ -dhīḥ -dhi alpamedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s) durbuddhiḥ &c., mandabuddhiḥ &c., mandamatiḥ -tiḥ -ti durmatiḥ &c., nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ mūḍhasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ durmedhāḥ &c., mūrkhaḥ -rkhā -rkhaṃ mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mugdhaḥ -gdhā -gdhaṃ anītijñaḥ -jñā -jñaṃ. See FOOLISH.

[Page 743b]
silvan SILVAN

, a. āraṇyaḥ -ṇyī -ṇyaṃ āraṇyakaḥ -kī -kaṃ araṇyajaḥ -jā -jaṃ vanyaḥ -nyā -nyaṃ vanajaḥ -jā -jaṃ vānaḥ -nī -naṃ vāneyaḥ -yī -yaṃ vanasthaḥ -sthā -stha vanecaraḥ -rā -raṃ vana in comp.

silver SILVER

, s. (The metal) rūpyaṃ raupyaṃ rajanaṃ śvetaṃ -takaṃ sitaṃ dhautaṃ śuklaṃ śubhraṃ mahāśubhraṃ kharjūraṃ kharjuraṃ durvarṇaṃ candralauhaṃ candrahāsaṃ rājaraṅgaṃ indulohakaṃ tāraṃ brāhmapiṅgā akūpyaṃ.

--(Coin made of silver) rūpyamudrā raupyamudrā.

silver SILVER

, a. (Made of silver) rūpyamayaḥ -yī -yaṃ raupyaḥ -pyī -pyaṃ rūpyanirmmitaḥ -tā -taṃ rājataḥ -tī -taṃ rajatamayaḥ &c., rajatanirmmitaḥ &c., rajatakṛtaḥ -tā -taṃ.

--(White, like silver) rūpyavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ śvetaḥ -tā -taṃ, see SILVERY.

to silver To SILVER

, v. a. rajata (nom. rajatayati -yituṃ), rajatopetaṃ -tāṃ kṛ rajatānvitaṃ -tāṃ kṛ rūpyavarṇīkṛ śvetavarṇīkṛ.

silvered SILVERED

, p. p. rajatānvitaḥ -tā -taṃ rājatānvitaḥ &c., dhautaḥ -tā -taṃ rasitaḥ -tā -taṃ rūpyopetaḥ &c., rūpyavarṇīkṛtaḥ &c., See PLATED.

silver-smith SILVER-SMITH

, s. rūpyakāraḥ -rakaḥ raupyakāraḥ -rakaḥ nāḍindhamaḥ.

silvery SILVERY

, a. rūpyavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ raupyavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ rūpyasadṛśaḥ -śī -śaṃ rajatoṣamaḥ -mā -maṃ śvetavarṇaḥ &c., śuklavarṇaḥ &c.; 'having a silvery beard,' sitaśmaśruḥ -śruḥ -śru.

similar SIMILAR

, a. tulyaḥ -lyā -lyaṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ sādhāraṇaḥ -ṇī -ṇā -ṇaṃ anuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saguṇaḥ &c., samaguṇaḥ &c., tulyaguṇaḥ &c., sadharmmā -rmmā -rmma (n) sadharmmī -rmmiṇī &c., abhyupagataḥ &c. See LIKE.

similarity SIMILARITY

, s. tulyatā sadṛśatā -tva sādṛśyaṃ samatā samānatā sāmyaṃ aupamyaṃ; 'of form,' sārūpyaṃ sarūpatā samarūpatā; 'of character,' svabhāvasamatā pratibhāvaḥ. See LIKENESS.

similarly SIMILARLY

, adv. tadvat tathaiva tathā tulyaprakāreṇa evaṃ sādṛśyena evamprakāreṇa tathāprakāreṇa tathāvidhena evaṃvidhena.

simile SIMILE

, s. upamā dṛṣṭāntaḥ udāharaṇaṃ nidarśanaṃ utprekṣā.

similitude SIMILITUDE

, s. (Resemblance, form) aupamyaṃ upamā pratimā -mānaṃ ākāraḥ rūpaṃ mūrttiḥ f.

--(Likeness), see SIMILARITY, SIMILE.

to simmer To SIMMER

, v. n. śanaiḥ śanaiḥ śīśśabdena kvath in pass. (kvathyate) or pac in pass. (pacyate) or śrā in pass. (śrāyate).

simmering SIMMERING

, s. śanaiḥ śanaiḥ kvathanaṃ śanakaiḥ kvathanaṃ or śrapaṇaṃ.

to simper To SIMPER

, v. n. anarthakahāsyaṃ kṛ anarthakasmitaṃ kṛ anarthakahāsaṃ kṛ anarthakaniḥśabdahāsaṃ kṛ kusmi (c. 1. -smayate -smetuṃ), kusmitaṃ kṛ.

simper SIMPER

, s. anarthakasmitaṃ anarthakahāsyaṃ anarthakaniḥśabdahāsyaṃ.

simple SIMPLE

, a. (Not compound) niravayavaḥ -vā -vaṃ amiśritaḥ -tā -taṃ amiśraḥ -śrā -śraṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kevalaḥ -lā -laṃ kevalī -linī -li (n) akṛtrimaḥ -mā -maṃ avyākṛtaḥ -tā -taṃ asaṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asamastaḥ -stā -staṃ; 'simple word,' vyastapadaṃ.

--(Artless, plain) saralaḥ -lā -laṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ amāyaḥ -yā -yaṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ akapaṭaḥ &c., nirvyājaḥ -jā -jaṃ chalahīnaḥ -nā -naṃ avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ ṛjuḥ -juḥ -ju.

--(Neat) vinītaḥ -tā -taṃ nirbhūṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Not abstruse, not complex) ekārthaḥ -rthā -rthaṃ agūḍhārthaḥ &c., spaṣṭārthaḥ &c., spaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa sugamyaḥ -myā -myaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ bhinnārthaḥ &c., see PLAIN.

--(Foolish, childish) asvabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi durmatiḥ -tiḥ -ti bāliśaḥ -śā -śaṃ, see SILLY.

simple SIMPLE

, s. (Herb) oṣadhiḥ -dhī f., auṣadhaṃ tṛṇaṃ.

simple-minded SIMPLE-MINDED

, a. śuddhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi saralabuddhiḥ &c., saralamatiḥ &c.

[Page 744a]
simpleton SIMPLETON

, s. alpabuddhiḥ m., alpadhīḥ m., mandabuddhiḥ &c., mūkhaḥ mūḍhaḥ.

simplicity SIMPLICITY

, SIMPLENESS, s. (State of being uncompounded) niravayavatvaṃ amiśratā amiśritatva śuddhatā kevalatvaṃ amiśrabhāvaḥ.

--(Artlessness, plainness) saralatā sāralyaṃ amāyā māyāhīnatā amāyikatvaṃ akāpaṭyaṃ niṣkāpaṭyaṃ kapaṭābhāvaḥ avyājaḥ chalahīnatā avakratā ṛjutā ananyabhāvaḥ ānauddhatyaṃ; 'of mind,' matisāralyaṃ buddhisāralyaṃ matiśuddhatā.

--(Freedom from ornament) vinītatvaṃ -tā abhūṣitatvaṃ bhūṣaṇābhāvaḥ bhūṣaṇahīnatā.

--(Freedom from abstruseness) ekārthatā spaṣṭārthatā spaṣṭatā sugamyatā vyaktatā sujñeyatā.

--(Childishness) bāliśyaṃ, see SILLINESS.

simplified SIMPLIFIED

, p. p. laghūkṛtaḥ -tā -taṃ sugamīkṛtaḥ &c., vyaktīkṛtaḥ -tā -taṃ.

to simplify To SIMPLIFY

, v. a. laghūkṛ sugamīkṛ vyaktīkṛ spaṣṭīkṛ arthagūḍhatāṃ hṛ ekārthīkṛ; 'to simplify the subject,' prastutalāghavārthaṃ.

simply SIMPLY

, adv. (Merely, solely) kevalaṃ mātraṃ -treṇa -trāt, see PLAINLY.

to simulate To SIMULATE

, v. a. chadma kṛ vyājaṃ kṛ chadmaveśaṃ dhṛ. See To PRETEND.

simulation SIMULATION

, s. chadma n. (n) vyājaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ. See PRETENCE.

simultaneous SIMULTANEOUS

, a. samakālikaḥ -kī -kaṃ samakālīnaḥ -nā -naṃ samānakālikaḥ &c., ekakālikaḥ &c., ekakālīnaḥ -nā -naṃ ekasamayaḥ -yā -yaṃ yaugapadikaḥ -kī -kaṃ.

simultaneously SIMULTANEOUSLY

, adv. yugapat ekadā ekakāle samakāle yaugapadyena.

simultaneousness SIMULTANEOUSNESS

, s. samakālikatā ekakālikatā yaugapadyaṃ kālaikyaṃ ekakālatā samakālatā samānakālatvaṃ yugapadbhāvaḥ.

sin SIN

, s. pāpaṃ kalmaṣaṃ kilviṣaṃ pātakaṃ pāpmā m. (n) aghaṃ duritaṃ enas n., kaluṣaṃ abhadraṃ aśubhaṃ vṛjanaṃ vṛjinaṃ doṣaḥ aparādhaḥ duṣkṛtaṃ kalkaṃ aṃhas n., aṃghas n., mantuḥ m., kulmalaṃ kalaṅkaḥ pratyavāyaḥ kiṇvaṃ amīvaṃ paṅkaḥ -ṅkaṃ jaṅgapūgaṃ; 'bad action,' duṣkarmma n. (n) kukarmma n., pāpakarmma n., apakarmma n., akarmma n., duṣkṛtaṃ duṣkṛtiḥ f., asatkarmma n., kukṛtyaṃ; 'heinous sin,' mahāpātakaṃ mahāpāpaṃ atipātakaṃ anupātakaṃ; 'the five heinous sins,' pañcamahāpātakāni m. pl.; these are, 1. Killing a Brahman, bahmahatyā brāhmaṇabadhaḥ. 2. Stealing gold, suvarṇasteyaṃ. 3. Drinking spirituous liquors, surāpānaṃ. 4. Intercourse with the wife of a Guru, gurutalpagamanaṃ. 5. Associating with any one guilty of these crimes, tatsaṃsargaḥ; 'secret sins,' pracchannapātakāni n. pl., guptapātakāni n. pl.; 'awful sin,' aghorapātakaṃ aghorapāpaṃ ghorapāpaṃ; 'freed from sin,' pāpamuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'restraining sin,' pāpavinigrahaḥ; 'involved in the consequences of sin.' pāpagocaraḥ -rā -raṃ; 'equal in sin,' pāpasammitaḥ -tā -taṃ; 'a personification of the five heinous sins, or a male whose head is Brahmanicide, whose arms are theft, whose heart is wine-drinking, &c.,' pāpapuruṣaḥ.

to sin To SIN

, v. n. pāpaṃ kṛ pātakaṃ kṛ pāpakarmma kṛ aparādhaṃ kṛ doṣaṃ kṛ aparādh (c. 4. -rādhyati, c. 5. rādhnoti -rāddhuṃ), duṣ (c. 4. dupyati doṣṭuṃ), duṣkṛtaṃ kṛ mantu (nom. mantūyate).

since SINCE

, prep. or adv. (After, from the time that) expressed by the abl. c., either alone or followed by prabhṛti or ārabhya or avadhi or sometimes preceded by ā; as, 'since childhood,' bālyāt or bālyataḥ or bālyāt prabhṛti or ābālyāt śaiśavātprabhṛti; 'ever since one's birth,' janmataḥ prabhṛti or janmata ārabhya or ājanmataḥ; 'ever since I saw him,' prathamadarśanakṣaṇāt prabhṛti, or yataḥ grabhṛti sa me darśanapathaṃ gataḥ (followed by tataḥ prabhṛti); 'since the time of Vena,' veṇakālātprabhṛti. The crude form may sometimes be used with the above words in this sense; as, 'since birth,' janmaprabhṛti or janmārabhya or janmāvadhi.

--(Ago, in past time) purā pūrvvaṃ gatakāle atītakāle pūrvvakāle purastāt.

--(Because that, seeing that) yasmāt yena yatas yat hi, often expressed by the abl. c. of the abstract affix tvaṃ, or the instr. c. of the affix ; as, 'since it was founded on observation,' pratyakṣamūlatvāt pratyakṣamūlatayā.

sincere SINCERE

, a. (Said of things or persons) saralaḥ -lā -laṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ tāttvikaḥ &c., satyaḥ -tyā -tyaṃ dakṣiṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirvyājaḥ -jā -jaṃ nirvyalīkaḥ -kā -kaṃ amāyikaḥ -kī -kaṃ amāyī -yinī -yi (n) amāyaḥ -yā -yaṃ māyāhīnaḥ -nā -naṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ akapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ akṛtrimaḥ -mā -maṃ akalpitaḥ -tā -taṃ dambharahitaḥ -tā -taṃ ṛjuḥ -juḥ -ju ajihmaḥ -hmā -hmaṃ avakraḥ -krā -kraṃ śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pūtaḥ -tā -taṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ niṣprapañcaḥ -ñcā -ñcaṃ.

--(Said of persons only) satyavādī -dinī -di (n) satyavāk m. f. n. (c) satyaśīlaḥ -lā -laṃ śuddhamatiḥ -tiḥ -ti śuddhabhāvaḥ -vā -vaṃ vimalātmā -tmā -tma (n) aśaṭhadhīḥ -dhīḥ -dhi udāraḥ -rā -raṃ satyavrataḥ -tā -taṃ śuciḥ -ciḥ -ci niśaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ.

sincerely SINCERELY

, adv. saralaṃ sāralyena dākṣiṇyena nirvyalīkaṃ nirvyājaṃ amāyayā satyaṃ manaḥpūrvvaṃ hṛdayapūrvvaṃ.

sincerity SINCERITY

, SINCERENESS, s. saralatā sāralyaṃ dākṣiṇyaṃ satyatā nirvyalīkatā amāyā amāyikatvaṃ māyāhīnatā akṛtrimatā akalpitatvaṃ niṣkapaṭatvaṃ akāpaṭyaṃ niṣkāpaṭyaṃ ṛjutā ārjavaṃ śuddhatā vāstavikatā yathārthatā satyavāditvaṃ satyaśīlatā matiśuddhatā udāratā vimalatā śucitā ananyabhāvaḥ.

sinciput SINCIPUT

, s. (Front or the head) mastakāgrabhāgaḥ śirograbhāgaḥ.

sin-destroying SIN-DESTROYING

, a. pāpanāśī -śinī -śi (n) pāpanāśakaḥ -kā -kaṃ pāpaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ aghaghnaḥ &c., aghamalāpahaḥ -hā -haṃ aghamarṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāpaśamanaḥ &c.

sine SINE

, s. (Of an are in gcometry) jyā dvijyāḥ 'versed sine,' iṣuḥ m. f., śaraḥ.

sinecure SINECURE

, s. vetanayukto niṣkarmmakādhikāraḥ or karmmaśūnyādhikāraḥ.

sinew SINEW

, s. snāyuḥ m. f., snasā snāvaḥ sirā śirā sandhibandhanaṃ granthibandhanaṃ snāyuśvetāṃśaḥ vahīruḥ m., rasālasā.

--(Sinews, strength) balaṃ śaktiḥ f., mukhyasādhanaṃ.

sinewy SINEWY

, a. snāyumayaḥ -yī -yaṃ śirālaḥ -lā -laṃ. See NERVOUS.

sinful SINFUL

, a. (Said of persons) pāpī -pinī -pi (n) pāpakarmmā -rmmā -rmma (n) kukarmmā &c., duṣkarmmā &c., duṣkṛtī &c., pāpakārī -riṇī &c., pāpakarttā -rttī -rttṛ (rttṛ) pāpakaraḥ -rī -raṃ pāpakṛt m. f. n., kukarmmakṛt kukarmmakārī &c., duṣkṛtakarmmā &c., pāpakarmmī -rmmiṇī &c., aparādhī &c., enasvī &c., kilviṣī &c., pātakī &c., kalmaṣī &c., kṛṣṇakarmmā &c., pāpāśayaḥ -yā -yaṃ pāpaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāpanirataḥ -tā -taṃ pāpātmakaḥ -kā -kaṃ pāpātmā -tmā -tma (n) pāpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi pāpamatiḥ -tiḥ -ti mandakārī &c., duṣṭacārī &c., vyasanī -ninī &c., adharmmacārī &c., duritaḥ -tā -taṃ, see WICKED; 'very sinful,' pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ pāpīyān -yasī -yaḥ (s) atipāpī &c.

--(Containing sin, said of things) pāpa in comp., pāpī &c., yāpavān -vatī -vat (t) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ dharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aghavān &c., adhamayaḥ -yī -yaṃ kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kalkī &c., kalkaḥ -lkā -lkaṃ pratyavāyī &c.; 'sinful actions,' pāpakarmmāṇi n. pl.

[Page 745a]
sinfully SINFULLY

, adv. pāpavat sapāpaṃ duṣṭavat durjanavat sapātakaṃ.

sinfulness SINFULNESS

, s. pāpaṃ pāpiṣṭhatā pāpabuddhiḥ f., sapāpatā pāpaniratiḥ f., pāpavattvaṃ duṣṭatā śaṭhatā śāṭhyaṃ dharmmaviruddhatā pratyavāyaḥ. See WICKEDNESS.

to sing To SING

, v. n. gai (c. 1. gāyati gātuṃ), anugai abhigai pragai nigai parigai udgai gāyanaṃ kṛ gānaṃ kṛ.

--(As birds, &c.) ru (c. 2. rauti ravituṃ), kal (c. 10. kalayati -yituṃ), kalaṃ ru vāś (c. 4. vāśyate -śituṃ), vāśitaṃ kṛ.

--(Make a humming sound) raṇaraṇaśabdaṃ kṛ.

to sing To SING

, v. a. gai (c. 1. gāyati gātuṃ); 'to sing an air,' kalaṃ gai; 'a song,' gītaṃ gai; 'a poem,' kāvyaṃ gai.

--(Celebrate in song) upagai parigai abhipragai gānena kṝt, see CELEBEATE, CELEBRATED.

to singe To SINGE

, v. a. vāhyato dah (c. 1. dahati dagdhuṃ), vahirbhāge dah īṣad dah agninā spṛś agnispṛṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ. See To SCORCH.

singed SINGED

, p. p. vāhyato dagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vahirdagdhaḥ &c., agnispṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

singer SINGER

, s. gāyakaḥ gātā m. (tṛ) gāyanaḥ gātuḥ m., gāthikaḥ gāthakaḥ gāthākāraḥ geṣṇuḥ m., geṣṇaḥ udgātā m.; 'female singer,' gātrī gāyakī gāyanī udgātrī.

singing SINGING

, s. gāyanaṃ gānaṃ gītiḥ f., gītaṃ svarayuktavākyoccāraṇaṃ.

--(Of birds, &c.) rutaṃ pakṣirutaṃ rāvaḥ pakṣirāvaḥ vāśitaṃ vāśanaṃ madhurarutaṃ kalaḥ kalakalaḥ kalaravaḥ kalanaṃ. See MURMUR.

singing SINGING

, part. gāyan -yantī -yat (t) pragāyan &c.

singing-master SINGING-MASTER

, s. gānaśikṣakaḥ gānavidyāśikṣakaḥ gītopadeśakaḥ.

single SINGLE

, a. (One, consisting of one only) ekaḥ -kā -kaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ kevalaḥ -lā -lī -laṃ ekakaḥ -kā -kaṃ; 'a single inflection,' ekapadaḥ.

--(Sole, alone) ekākī -kinī -ki (n) kevalaḥ -lā -lī -laṃ kevalī &c., ekaḥ -kā -kaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ.

--(Not double) advaidhaḥ -dhī -dhaṃ advikaḥ -kā -kaṃ adviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Distinct, individual) bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vyaktaḥ -ktā -ktaṃ avyāpakaḥ -kā -kaṃ avibhaktaḥ &c., see PARTICULAR.

--(Pure, simple) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see SIMPLE.

--(Unmarried) avivāhitaḥ -tā anūḍhaḥ -ḍhā niḥsaṅgaḥ -ṅgā.

to single To SINGLE

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ, rt. hṛ), uddhṛ udgrah, see To SELECT.

single-bodied SINGLE-BODIED

, a. ekadehaḥ -hā -haṃ ekaśarīraḥ -rā -raṃ ekāṅgaḥ &c.

single-combat SINGLE-COMBAT

, s. dvandvayuddhaṃ dvayoryuddhaṃ dvandvaṃ niyuddhaṃ.

single-eyed SINGLE-EYED

, a. ekākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ ekalocanaḥ -nā -naṃ ekalakṣī -kṣiṇī &c.

single-handed SINGLE-HANDED

, a. asahāyaḥ -yā -yaṃ subāhusahāyaḥ &c., ekākī &c.

single-hearted SINGLE-HEARTED

, a. ekacittaḥ -ttā -ttaṃ ananyavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

single-hoofed SINGLE-HOOFED

, a. ekaśaphaḥ -phā -phaṃ ekakhuraḥ -rā -raṃ ekakhurī -riṇī &c.

single-minded SINGLE-MINDED

, a. śuddhamatiḥ -tiḥ -ti. See SIMPLE, SIMPLE-MINDED.

singleness SINGLENESS

, s. (State of being one, or distinct from all others) ekatā aikyaṃ kevalatvaṃ kaivalyaṃ adbitīyatā adbaidhatā bhinnatā.

--(Simplicity, sincerity) śuddhatā ananyatā ananyabhāvaḥ; 'of heart,' matiśuddhatā.

single-stick SINGLE-STICK

, s. (Cudgel) yaṣṭiḥ m., daṇḍaḥ vetraṃ dbidaṇḍi indec.; 'fighting with single-stick,' dvidaṇḍipraharaṇaṃ dvimuṣalipraharaṇaṃ.

singly SINGLY

, adv. (Individually, one by one) pratyekaṃ ekaśas ekaikaśas ekatas ekaikaṃ pṛthak pṛthak pṛthak.

--(Alone, without companions) asahāyatas advitīyatas ekatas.

singular SINGULAR

, a. (Single) ekaḥ -kā -kaṃ, see SINGLE.

--(Existing by itself, unexampled) advitīyaḥ -yā -yaṃ anupamaḥ -mā -maṃ apratimaḥ -mā -maṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ asadṛśaḥ -śī -śaṃ ananyasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ ananyasāmānyaḥ -nyā -nyaṃ apūrvvapratimaḥ -mā -maṃ apūrvvapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekamātraḥ -trā -traṃ.

--(Not common, odd) asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aparūpaḥ -pā -paṃ adbhutaḥ -tā -taṃ lokavāhyaḥ -hyā -hyaṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ lokottaraḥ -rā -raṃ.

--(The singular number) ekavacanaṃ.

singularity SINGULARITY

, s. asādhāraṇatā advitīyatā apratimatā anupamatā asadṛśatā asādṛśyaṃ apūrvvatā asāmānyatā ananyasādhāraṇatā vilakṣaṇatā vailakṣaṇyaṃ asaṅgatatvaṃ asaṅgatiḥ f., aparūpatā adbhutatā ekatā.

singularly SINGULARLY

, adv. apūrvvavat apūrvvaṃ asaṅgataṃ vilakṣaṇaṃ savailakṣaṇyaṃ asādhāgṇyena asāmānyena adbhutaṃ viśeṣatas.

sinister SINISTER

, a. (Not honest, crooked) amaralaḥ -lā -laṃ vakraḥ -krā -kraṃ anṛjuḥ -juḥ -ju kuṭilaḥ -lā -laṃ vāmaḥ -mā -maṃ vṛjinaḥ -nā -naṃ.

--(Inauspicious) amaṅgalaḥ -lā -laṃ akalyāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ amaṅgalasūcakaḥ -kā -kaṃ.

--(Left), see the word.

sinistrally SINISTRALLY

, adv. vāmatvena savyatvena vāmadiśi vāmadiśaṃ prati.

sinistrous SINISTROUS

, a. vāmasthaḥ -sthā -sthaṃ savyasthaḥ &c., vāmavarttī -rttinī &c.

to sink To SINK

, v. n. sad (c. 6. sīdati sattuṃ), avasad viṣad vyavasad utsad saṃsad adhogam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adho yā (c. 2. yāti -tuṃ), adhaḥpat (c. 1. patati -tituṃ), avapat pat.

--(In water) majj (c. 6. majjati maṃktuṃ), nimajj jalamagnaḥ -gnā -gnaṃ bhū.

--(In the mud) paṅke sad or pat.

--(In difficulties) kṛcchre sad āpadi sad.

--(With fear) bhayāt sad or viṣad.

--(Decline) astaṃ gam kṣi in pass. (kṣīyate) dhvaṃs, see To FAIL.

to sink To SINK

, v. a. (Cause to sink) avasad (c. 10. -sādayati -yituṃ), vyavasad sad majj (c. 10. majjayati -yituṃ), adhogam in caus. (-gamayati -yituṃ).

sink SINK

, s. (Drain) jalanirgamaḥ jalasāraṇī guptanālī guptiḥ f.

sinking SINKING

, part. sīdan -dantī -dat (t) avasīdan &c., majjan -jjantī -jjatī -jjat (t) nimajjan &c., nimagnaḥ -gnā -gnaṃ.

sinless SINLESS

, a. niṣpāpaḥ -pā -paṃ apāpaḥ -pā -paṃ pāpahīnaḥ -nā -naṃ pāparahitaḥ -tā -taṃ akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣkalmaṣaḥ &c., anaghaḥ -ghā -ghaṃ akilviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ vītakalmaṣaḥ &c., anenāḥ -nāḥ -naḥ (s) nirāgāḥ &c., akalkaḥ -lkā -lkaṃ nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ anamīvaḥ -vā -vaṃ.

sinlessness SINLESSNESS

, s. niṣpāpatā apāpatā pāpahīnatā pāpābhāvaḥ.

sinner SINNER

, s. pāpī m. (n) pāpajanaḥ pāpakārī pāpakṛt m., pāpātmā m. (n) pāpakarmmā m. (n) enasvī m. (n) vyasanī m., apuṇyakarttā m. (rttṛ) apuṇyakṛt m., adhonaḥ, see SINFUL; 'an atrocious sinner,' mahāpātakī m. (n) atipātakī m., mahāpāpī m., atipāpī m., pāpamūrttiḥ m., pāpanidhiḥ m., pāpasvarūpaḥ pāparāśiḥ m., pāpapuruṣaḥ.

sin-offering SIN-OFFERING

, s. pāpaśamanaṃ pāpanāśakaprāyaścittaṃ pāpaśamakabaliḥ m.

sinuosity SINUOSITY

, s. vakratā vakrimā m. (n) kuṭilatā jihmatā kauṭilyaṃ.

sinuous SINUOUS

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ. See WINDING, a.

sinus SINUS

, s. (In surgery) nāḍiḥ -ḍī f., nāḍīvraṇaṃ -ṇaḥ nāliḥ -lī nālīvraṇaṃ -ṇaḥ nālīkṣataṃ gatiḥ f., avaṭaḥ -ṭiḥ

to sip To SIP

, v. a. (Drink in small quantities) alpālpaśas or alpālpaṃ pā (c. 1. pivati pātuṃ) or āpā alpaśā nipā or cam (c. 1. camati -mituṃ), īṣatpānaṃ kṛ ācam (c. 1. -cāmati -mituṃ), upaspṛś (c. 6 -spṛśati -spraṣṭuṃ). The last two words are used especially with reference to sipping water before meals and religious ceremonies from the palm of the hand, and ejecting it again.

sip SIP

, SIPPING, s. īṣatyānaṃ alpaśaḥ pānaṃ alpaśo nipānaṃ īṣannipānaṃ ācamanaṃ upasparśaḥ śucipraṇīḥ f., oṣṭhanipānaṃ oṣṭhapānaṃ.

siphon SIPHON

, s. kukkuṭanāḍīyantraṃ nāḍīyantraṃ nālīyantraṃ vakranāḍī.

sipped SIPPED

, p. p. alpālpaśaḥ pītaḥ -tā -taṃ alpaśo nipītaḥ -tā -taṃ.

sir SIR

, s. āryyaḥ mahāśayaḥ mahānubhāvaḥ mahecchaḥ mahājanaḥ sujanaḥ śrī prefixed; 'O sir,' āryya. As an address of respect, 'Sir' may often be expressed in Sanskrit by bhavān with the 3d pers. of the verb; as, 'enter, Sir,' praviśatu bhavān.

sire SIRE

, s. (Word of address to a king) deva voc. c., śrīmaddeva mahārāja rājan āyupman.

--(Father) janakaḥ jananaḥ janitā m. (tṛ).

siren SIREN

, s. mohinī mohakāriṇī māyinī māyākāriṇī vimohinī.

sirius SIRIUS

, s. (Dog-star) lubdhakaḥ.

sirloin SIRLOIN

, s. (Of beef) gopārśvamāṃsaṃ gopārśvaḥ.

sirname SIRNAME

, s. upanāma n. (n) paddhatiḥ -tī f. See SURNAME.

sirrah SIRRAH

, s. (Reproachful address) are arere re rai ave.

sirup SIRUP

, s. ikṣurasaḥ svādurasaḥ madhurasaḥ madhurarasaḥ madhuraṃ lehyaṃ.

sirupy SIRUPY

, a. ikṣurasamayaḥ -yī -yaṃ svādurasamayaḥ &c., madhuraḥ -rā -raṃ.

sister SISTER

, s. svasā f. (sṛ nom. pl. svasāraḥ), bhaginī bhaginīkā bhagnī svayoniḥ f., jāmiḥ -mī yāmiḥ -mī; 'elder sister,' agrajā; 'younger sister,' avarajā; 'sister's husband,' bhaginīpatiḥ m., svasṛpatiḥ; 'sister's son,' bhāgineyaḥ svasrīyaḥ svasriyaḥ svasreyaḥ; 'sister's daughter,' bhāgineyā svasrīyā svasriyā svasreyī.

--(Woman of the same faith) dharmmabhaginī.

sister-in-law SISTER-IN-LAW

, s. (Husband's sister) nanāndā f. (ndṛ) nanandā f. (ndṛ) nandā patisvasā f. (sṛ) patyuḥ svasā f.

--(Wife's sister) śyālī śyālakī śyālikā jāyābhaginī patnīsvasā f.

--(Brother's wife) bhrātṛjāyā bhrātṛpatnī bhrātṛbhāryyā prajāvatī.

sisterhood SISTERHOOD

, s. (State of a sister) bhaginītvaṃ svasṛtvaṃ.

--(Community of sisters or women) svasṛgaṇaḥ bhaginīgaṇaḥ svasṛmaṇḍalī svasṛsamūhaḥ strīgaṇaḥ.

sisterly SISTERLY

, a. svasṛyogyaḥ -gyā -gyaṃ bhaginīyogyaḥ &c., svasīyaḥ -yā -yaṃ.

to sit To SIT

, v. n. upaviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ), samupaviś upopaviś upaveśaṃ kṛ upaveśanaṃ kṛ ās (c. 2. āste -situṃ), adhyās samās sad (c. 1. sīdati sattuṃ), niṣad with loc. or acc. c.; as, 'he sits down on a chair,' pīṭhe or pīṭham upaviśati; 'on a seat offered,' dattāsanam upaviśati.

--(Sit by the side of) upās anvās.

--(Sit idle) udās.

--(Incubate) nīḍaṃ nilī (c. 4. -līyate -letuṃ), nīḍanilāyaṃ kṛ aṇḍopari upaviś.

--(Press on, bear on) upasthā samupasthā ākram pīḍ.

--(As an assembly) kāryyanirvāhaṃ kṛ.

sItA SĪTĀ

, s. (The wife of Rāmachandra, and daughter of Janaka, the king of Mithilā. She is called 'earth-born,' as having been turned up from the soil by a plough, as Janaka was ploughing a spot to prepare for a sacrifice) sītā dharaṇīsutā bhūmisambhavā bhūmijā bhūputrī janakātmajā janakasutā janakatanayā.

site SITE

, s. sthānaṃ sthalaṃ padaṃ āspadaṃ sthitiḥ f., bhūmiḥ f., padaviḥ -vī f., pratiṣṭhā -ṣṭhānaṃ dhānī vinyāsaḥ gādhaḥ.

--(Of a house) vāstuḥ m. vāstu n., gṛhabhūmiḥ f., veśmabhūḥ f., gṛhapotakaḥ gṛhapoṭaḥ gṛhapoṭaḥ poṭaḥ potaḥ -takaḥ kuṭṭimaṃ vāṭikā; 'ceremony of purification. &c., of a site sthalaśuddhiḥ f., vāstusaṃśamanaṃ vāstusaṃśamanīyaṃ.

sitting SITTING

, s. (The act) upaveśaḥ -śanaṃ āsanā -naṃ adhyāsaḥ -sanaṃ -nā āsyā.

--(A seat) āsanaṃ.

sitting SITTING

, part. āsīnaḥ -nā -naṃ adhyāsīnaḥ &c., upaviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa niṣīdan -dantī -dat (t); 'on a seat,' āsanopaviṣṭaḥ &c.

situated SITUATED

, SITUATE, a. (Placed or standing with regard to any other object) sthaḥ sthā sthaṃ sthitaḥ -tā -taṃ avasthitaḥ &c., saṃsthaḥ -sthā -sthaṃ saṃsthitaḥ -tā -taṃ diśyaḥ -śyā -śyaṃ; 'situated near,' samīpasthaḥ &c., samīpasthitaḥ &c.; 'situated to the south,' dakṣiṇasthaḥ -sthā -sthaṃ dakṣiṇadiśyaḥ &c.; 'towards the east,' pūrvvasthaḥ &c., pūrvvadiśyaḥ &c.; 'well situated,' susthitaḥ -tā -taṃ susaṃsthitaḥ &c.; 'pleasantly situated,' sauvāstavaḥ -vī -vaṃ.

--(With regard to men or things) sthaḥ sthā -sthaṃ sthitaḥ -tā -taṃ avastha in comp., avasthāprāptaḥ -ptā -ptaṃ avasthāpannaḥ -nnā -nnaṃ; 'well situated,' susthaḥ &c., susthitaḥ &c.; 'so situated,' tadavasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'how situated?' kimavasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'badly situated,' duḥsthitaḥ -tā -taṃ duḥsthaḥ &c.

situation SITUATION

, s. (Place, position) sthānaṃ sthitiḥ f., avasthitiḥ f., avasthānaṃ āspadaṃ padaṃ padaviḥ -vī f.

--(State, circumstances) avasthā daśā sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., bhāvaḥ vṛttiḥ f., āspadaṃ padaṃ; 'disgraceful situation,' paribhavāspadaṃ paribhavapadaṃ.

--(Office, post) padaṃ padaviḥ -vī adhikāraḥ sthānaṃ sthalaṃ niyogaḥ vyāpāraḥ.

ziva ŚIVA

, s. A celebrated Hindū God, the Destroyer of Creation, and therefore the most formidable of the Hindū Triad. He also personifies reproduction, since the Hindū philosophy excludes the idea of total annihilation without subsequent regeneration. Hence he is sometimes confounded with Brahmā, the Creator, or first person of the Triad. He is the particular god of the Tāntrikas, or followers of the books called Tantras. His worshippers are termed Śaivas, and although not so numerous as the Vaishnavas, exalt their god to the highest place in the heavens, and combine in him many of the attributes which properly belong to the other deities. According to them Śiva is Time, Justice, Fire, Water, the Sun, the Destroyer and Creator. As presiding over generation, his type is the Linga, or Phallus, the origin probably of the Phallic emblem of Egypt and Greece. As the god of generation and of justice, which latter character he shares with the god Yama, he is represented riding a white bull. His own colour, as well as that of the bull, is generally white, referring probably to the unsullied purity of Justice. His throat is dark blue; his hair of a light reddish colour, and thickly matted together, and gathered above his head like the hair of an ascetic. He is sometimes seen with two hands, sometimes with four, eight, or ten, and with five faces. He has three eyes, one being in the centre of his forehead, pointing up and down. These are said to denote his view of the three divisions of time, past, present, and future. He holds a trident in his hand to denote, as some say, his relationship to water, or according to others, to show that the three great attributes of Creator, Destroyer, and Regenerator are combined in him. His loins are enveloped in a tiger's skin. In his character of Time, he not only presides over its extinction, but also its astronomical regulation. A crescent or half-moon on his forehead indicates the measure of time by the phases of the moon; a serpent forms one of his necklaces to denote the measure of time by years, and a second necklace of human skulls marks the lapse and revolution of ages, and the extinction and succession of the generations of mankind. He is often represented as entirely covered with serpents, which are the emblems of immortality. They are bound in his hair, round his neck, wrists, waist, arms, and legs; they serve as rings for his fingers, and earrings for his ears, and are his constant companions. Śiva has more than a thousand names, which are detailed at length in the sixty-ninth chapter of the Śiva Purāna. The following list of the principal of these will give the best idea of his character and attributes. (The Auspicious one) śivaḥ śambhuḥ m., śaṅkaraḥ sadāśivaḥ śrīmān m. (t) bhadraḥ bhagaḥ.

--(The great god or lord) mahādevaḥ īśvaraḥ maheśvaraḥ maheśaḥ īśaḥ īśānaḥ nāthaḥ devaḥ.

--(Lord of the universe, as worshipped at Benares) viśveśvaraḥ viśveśaḥ viśvanāthaḥ sarvveśvaraḥ.

--(Lord of the earth) dharaṇīśvaraḥ.

--(The seizer) haraḥ harakaḥ hariḥ m.

--(The Destroyer, a personification of Time that destroys all things) kālaḥ mahākālaḥ jagadghātī m. (n) jagadbhakṣakaḥ kālañjaraḥ.

--(The Reproducer, the Conqueror of Death and cause of life and being) bhavaḥ mṛtyuñjayaḥ mṛtyuvañcanaḥ jagadyoniḥ m., bhūtātmā m. (n) jaḥ bharuḥ m.

--(Disperser of the tears of mortals) rudraḥ.

--(The terrific or tremendous one) bhairavaḥ ghoraḥ bhīṣaṇaḥ bhīṣmaḥ bhīmaḥ.

--(The fierce one) ugraḥ caṇḍaḥ.

--(Blue-throat, having a dark blue and beautiful throat, so stained by the acrimony of the poison, which he swallowed on its production at the churning of the ocean; see OCEAN) nīlakaṇṭaḥ śyāmakaṇṭaḥ nīlagrīvaḥ śitikaṇṭaḥ kālakaṇṭaḥ śrīkaṇṭaḥ nīlalohitaḥ.

--(Tri-ocular, having three eyes) trilocanaḥ trinetraḥ tridṛk m. (ś) trinayanaḥ tryakṣaḥ.

--(Having deformed or unnatural eyes) virūpākṣaḥ.

--(Moon-crested, having a crescent on his brow) candramauliḥ m., candraśekharaḥ śaśiśekharaḥ indubhṛt candrāpīḍaḥ śaśīśaḥ candrilaḥ somaḥ.

--(Borne on, or accompanied by the Bull which personifies Justice) vṛṣavāhanaḥ vṛṣabhavāhanaḥ vṛṣadhvajaḥ vṛṣabhadhvajaḥ dharmmavāhanaḥ vṛṣapatiḥ m., vṛṣabhagatiḥ m., vṛṣaparvvā m. (n) vṛṣāṅkaḥ vṛṣāñcanaḥ vṛṣāṇakaḥ.

--(Having matted or braided hair) dhūrjaṭiḥ m., jaṭādharaḥ jaṭādhārī m. (n) jaṭilaḥ jaṭāṭaṅkaḥ jaṭāṭīraḥ kapardī m. (n) karpadaḥ.

--(Having sky-coloured hair) vyomakeśī m. (n) vyomakeśaḥ.

--(Trident-bearer) śūlī m. (n) triśūlī m., śūladharuḥ pinākī m.

--(Lord of animals or cattle) paśupatiḥ m., gopatiḥ gorakṣaḥ gopālakaḥ.

--(Lord of spirits) bhūteśaḥ bhūtanāthaḥ bhūtaḥ.--Bearer of the Ganges, this river having on its descent from heaven alighted on his head, and thence descended upon earth, through a chasm in the Himālaya mountains called Gomukha) gaṅgādharaḥ.

--(Clothed with a tiger's skin) kṛttivāsāḥ m. (s) kṛttivāsaḥ.

--(Bound or covered with snakes) ahibradhnaḥ.

--(Having a necklace of human skulls) kapālabhṛt kapālī m. (n) asthimālī m., puruṣāsthimālī m., asthidhanvā m. (n) bhagālī m.

--(The white one or yellowish white) śuciḥ gauraḥ hariṇaḥ.

--(Conqueror and Destroyer of the district and king of Tripura) tripurajit tripurasūdanaḥ tripuradahanaḥ tripurāntakaḥ.

--(Presiding over the three Vedas, or the three letters of the mystical syllable om) tryambakaḥ.

--(He of whom one form is water) jalamūrttiḥ m.

--(The Steadfast) sthāṇuḥ m.

--(The Universal) sarvvaḥ.

--(The Omnipresent) sarvvagaḥ.

--(The Omniscient) sarvvajñaḥ.

--(The Imperishable) akṣaraḥ.

--(The Five-faced) pañcamukhaḥ pañcānanaḥ pañcavaktraḥ sarvvatomukhaḥ.

--(Scorcher of Cupid, see KĀMADEVA) smaraharaḥ kāmadhvaṃsī m. (n) anaṅgāsuhṛd bhargaḥ.

--(Restorer of his body) parāṅgadaḥ.

--(Lord of Kailāsa, in the Himālayas, the favourite haunt of both Śiva and Kuvera) girīśaḥ giriśaḥ kailāsaukāḥ m. (s) kailāsaniketanaḥ.

--(Lord of Benares) kāśīnāthaḥ kāśīśaḥ; hence one of the names of Benares is rudrāvāsaḥ śivapurī.

--(Having three residences) tridhāmā m.

--(Destroyer of Daksha's sacrifice. That sage having on one occasion made a sacrifice, to which he invited all the gods, excepting his son-in-law Śiva and his daughter Durgā, the latter went unbid, and being received coldly, threw herself into the fire, whence emanated a form of Śiva, who decapitated the sage) dakṣādhvaradhvaṃsakṛt dakṣayajñavināśī m. (n) kratudhvaṃsī m.

--(He of whom the seed was cast into Fire) vahniretāḥ m. (s) kṛśānuretāḥ m.

--(Teacher of the gṛhya, or book of domestic rites) gṛhyaguruḥ.

--(Possessor of the head of Brahmā, having in a dispute cut off one of the heads of that deity) brahmamūrddhabhṛt.

--(Enemy of the demon Pura) purāriḥ m., purāsuhṛd.

--(Enemy of the demon Andhaka) andhakaripuḥ m.

--(He who cuts to pieces with his axe) khaṇḍaparaśuḥ m., khaṇḍaparśuḥ m.

--(Armed with the Khatvānga or Pānśula) khaṭvāṅgī m., khaṭvāṅgabhṛt m., pāṃśulī m.

--(Armed with a rope) pāśī m.

--(Lord of devotion or devotees) yogeśaḥ.

--(Lord of gold) hemakeśaḥ.

--(Fond of dancing) nāṭyapriyaḥ.

--(The naked one) digambaraḥ digvāsāḥ m. (s) nagnaḥ.

--(Covered with sandal powder) pāṃśucandanaḥ pāṃśulaḥ.

--(Mounted on a dog in his terrific form) śvāśvaḥ.

--(The perverse) vāmaḥ vāmadevaḥ.

--(Husband of Pārvatī) pārvvatīnāthaḥ.

--(Of Durga) durgāpatiḥ dakṣajāpatiḥ.

--(Of Gaurī) gaurīpatiḥ.

--(Of Umā) umāpatiḥ.

--(Of Bhavānī) bhavānīpatiḥ.

--(Lord of the Pramathas, his attendants) pramathādhipaḥ.

--(Lord of Nandi, one of his chief attendants) nandīśaḥ nandīśvaraḥ nandivardhanaḥ.

--(Lord of Bhṛngi, one of his chamberlains) bhṛṅgīśaḥ.

--(Loved of Vishnu) haripriyaḥ.

--(Having Vishnu as his dart. that deity having served him for a shaft which set the city of Tripura on fire) hariśaraḥ. Some of his other names, the derivation of which is not very apparent, are the following: nakulaḥ adhyūḍhaḥ śipiviṣṭaḥ śivipiṣṭhaḥ śrīraṅgaḥ nātraḥ mṛḍaḥ kuṣkaraḥ vāraḥ uḥ m.

--(Under the emblem of the Phallus) liṅgaṃ; 'a worshipper of him under that type,' liṅgī m.

--(A form of Śiva, half male and half female) arddhanārīśaḥ arddhanārīnaṭeśvaraḥ.

--(Inferior manifestations of him, called Bhairavas) asitāṅgaḥ ruruḥ m., caṇḍaḥ krodhaḥ unmattaḥ kupatiḥ bhīṣaṇaḥ saṃharaḥ nakulaḥ.

--(His wife) pārvvatī durgā gaurī umā satī bhavānī, see PARVATĪ; as the symbol of created nature his wife is called prakṛtiḥ.

--(His sons) kārttikeyaḥ gaṇeśaḥ, see KĀRTIKEYA, GANESHA.

--(His attendants) pramathaḥ śivakīrttanaḥ.

--(Some of the names of his attendants are) nandī m., nandiḥ m., bhṛṅgī m., nāḍīdehaḥ nāḍīvigrahaḥ nāḍīsnehaḥ bhṛṅgariṭaḥ taṇḍuḥ paśuḥ.

--(His vehicle or bull) vṛṣaḥ nandī m.

--(Temple consecrated to his bull) gopuṭikaḥ.

--(His trident) triśūlaṃ pinākaḥ mahitaṃ pāśupatāstraṃ.

--(His bow) pinākaḥ ajagavaṃ.

--(One of his weapons, a staff with transverse pieces, representing the breast-bone and ribs, surmounted by a skull) khaṭvāṅgaṃ pāṃśulaḥ.

--(His rope for binding incorrigible offenders) pāśaḥ.

--(His musical instrument, a kind of rattle, shaped like an hour-glass, and held in one hand) ḍamaruḥ m.

--(His serpent earrings) nāgakuṇḍalaṃ.

--(His necklace of skulls) asthimālā muṇḍamālā.

--(His matted hair) jaṭā jaṭājūṭaḥ kapardaḥ.

--(His superhuman power) vibhūtiḥ f., bhūtiḥ f., see SUPERHUMAN, a.

--(Daitya flayed by him) ruruḥ.

--(Worshipper of Śiva) śaivaḥ śaivyaḥ śivajñaḥ pāñcārthikaḥ. Many plants are sacred to Śiva, as the aśoka, vilva, mango, &c.

six SIX

, a. ṣaṭ m. f. n. pl. (ṣaṣ) ṣaṭsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ ṣaṭkaḥ -ṭkā -ṭkaṃ; 'six months,' ṣaṇmāsāḥ m. pl., ṣaṇmāsaṃ; 'the six seasons,' ṣaḍṛtavaḥ m. pl.; 'of six months standing,' ṣāṇmāsikaḥ -kī -kaṃ ṣaṇmāsyaḥ -syā -syaṃ; 'six-fingered,' ṣaḍaṅguliḥ -liḥ -li; 'sixangled,' ṣaṭkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'six-limbed,' ṣaḍaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ; 'sixarmed,' ṣaḍbhujaḥ -jā -jaṃ; 'six-faced,' ṣaṇmukhaḥ -khā -khaṃ; 'a yoke of six oxen,' ṣaṅgavaṃ; 'having six feet,' ṣaṭpadaḥ -dā -daṃ; 'in six ways,' ṣaḍdhā; 'the aggregate of six,' ṣaṭkaṃ.

six-fold SIX-FOLD

, a. ṣaṅguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ṣaḍvidhaḥ -dhā -dhaṃ ṣaṭkaḥ -ṭkā -ṭkaṃ.

sixteen SIXTEEN

, a. ṣoḍaśaḥ m. f. n. pl. (n) ṣoḍaśakaḥ -kā -kaṃ.

sixteenth SIXTEENTH

, a. ṣoḍaśaḥ -śī -śaṃ; 'a sixteenth part,' ṣoḍaśāṃśaḥ.

sixth SIXTH

, a. ṣaṣṭhaḥ -ṣṭhī -ṣṭhaṃ ṣaṣṭhakaḥ -kā -kaṃ; 'a sixth part,' ṣaḍbhāgaḥ ṣaḍaṃśaḥ; 'a sixth meal,' ṣaṣṭhānnaṃ; 'being or having a sixth,' ṣaṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n).

sixthly SIXTHLY

, adv. ṣaṣṭhatar ṣaṣṭhasthāne ṣaṣṭhapade.

sixtieth SIXTIETH

, a. paṣṭitamaḥ -mī -maṃ ṣaṣṭaḥ -ṣṭī -ṣṭaṃ.

sixty SIXTY

, a. ṣaṣṭiḥ f., ṣaṣṭisaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'he reigned sixty years,' ṣaṣṭim abdān rājyaṃ cakāra; 'sixth-one,' ekaṣaṣṭiḥ; 'sixty-two,' dvāpaṣṭiḥ; 'sixty-three,' trayaḥpaṣṭiḥ; 'sixty-four,' catuḥṣaṣṭiḥ; 'sixty-five,' pañcapaṣṭiḥ; 'sixty-six,' ṣaṭpaṣṭhiḥ; 'sixty-seven,' saptaṣaṣṭiḥ; 'sixty-eight,' aṣṭāṣaṣṭiḥ; 'sixty-nine,' navaṣaṣṭiḥ ekonasaptatiḥ ūnasaptatiḥ; 'aggregate of sixty,' ṣaṣṭikaṃ; 'bought with sixty,' ṣaṣṭikaḥ -kā -kaṃ.

size SIZE

, s. (Bulk) parimāṇaṃ mānaṃ parimitiḥ f., pramāṇaṃ mātraṃ ākāraḥ ākāramānaṃ ākṛtiḥ f., ākṛtimānaṃ mahattvamānaṃ mahattvaparimāṇaṃ ākāraparimāṇaṃ ākṛtiparimāṇaṃ; 'of the same size,' samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samamātraḥ -trā -traṃ; 'of the size of an egg,' aṇḍaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'of the size of a grain of mustard,' sarṣapaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'of unequal size,' viṣamaparimāṇaḥ &c., asamaparimāṇaḥ &c.; of all sizes,' uttamādhamamadhyamāḥ m. pl.; 'having ascertained the size and distance of the moon,' candrasya mānaṃ dūratvaṃ ca jñātvā.

skain SKAIN

, SKEIN, s. pañjikā piñjikā pañjiḥ -ñjī f., piñjiḥ -ñjī f.; 'of silk,' kauśikasūtrapañjī kauśikasūtragranthiḥ m.

skate SKATE

, s. (For moving on the ice) himasaṃhatajalopari visarpaṇayogyā lohayuktapādukā or skhalanayogyapādukā skhalanapādukā.

--(The fish), see SCATE.

to skate To SKATE

, v. n. pūrvvoktapādukādvāreṇa himopari or himasaṃhatajalopari visṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ) or saṃsṛp or skhal (c. 1. skhalati -lituṃ).

skater SKATER

, s. pūrvvoktapādukādvārā himopari visarpī m. (n) or saṃsarpī m.

skating SKATING

, s. lohayuktapādukādvāreṇa himopari visarpaṇaṃ or saṃsarpaṇaṃ or skhalanaṃ or riṅgaṇaṃ.

skein SKEIN

, s. pañjikā piñjikā pañjiḥ f. See SKAIN.

skeleton SKELETON

, s. kaṅkālaḥ asthipañjaraḥ asthipiñjaraḥ pañjaraḥ saṃyaḥ śarīrāsthimātraṃ dehāsthimātraṃ; 'reduced to a mere skeleton,' tvagasthimātraśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Frame, compages) saṃsthānaṃ vyūhaḥ ākāraḥ.

--(Of any subject) vastumātraṃ vastu n.

skeptic SKEPTIC

, SKEPTICAL, SKEPTICISM. See SCEPTIC, INFIDEL, &c.

sketch SKETCH

, s. (Of a figure, &c.) ālekhyaṃ pāṇḍulekhyaṃ pāṇḍulekhyamātraṃ ladhvālekhyaṃ vahirlekhyaṃ īṣadālekhyaṃ kiñcidālekhyaṃ īṣadaṅkanaṃ kiñcidaṅkanaṃ īṣadvarṇanaṃ sthūlālekhyaṃ; 'of a painting,' citrārambhaḥ pāṇḍucitraṃ citraṃ.

--(Of a subject) vastumātraṃ īṣadvarṇanaṃ kiñcidvarṇanaṃ vastu n.

to sketch To SKETCH

, v. a. vāhyarekhāmātraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ) or ālikh or vilikh pāṇḍulekhyam aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) ṣāṇḍulekhyaṃ kṛ ladhvālekhyaṃ kṛ sthūlālekhyaṃ kṛ kiñcidālekhyaṃ kṛ kiñcidvarṇanaṃ kṛ īṣadvarṇanaṃ kṛ īṣad varṇ (c. 10. varṇayati -yituṃ) or anuvarṇ or upavarṇ or saṃvarṇ citrārambhaṃ kṛ pāṇḍucitraṃ kṛ

sketched SKETCHED

, p. p. ālikhitaḥ -tā -taṃ kiñcidālikhitaḥ &c., citrārpitārambhaḥ -mbhā -mbhaṃ kiñcidvarṇitaḥ -tā -taṃ vahiraṅkitaḥ &c.

skewer SKEWER

, s. śalākā kīlaḥ -lakaḥ śaṅkuḥ m., māṃsabandhanaśalākā.

to skewer To SKEWER

, v. a. śalākayā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), śalākābaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

skiff SKIFF

, s. (Light boat) laghunaukā kṣudranaukā suvahanaukā.

skilful SKILFUL

, a. kuśalaḥ -lā -laṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pravīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ paṭuḥ -ṭuḥ -ṭvī -ṭu vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśāradaḥ -dā -daṃ caturaḥ -rā -raṃ abhijñaḥ -jñā -jñaṃ vijñaḥ &c., vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ peśalaḥ -lā -laṃ vaijñānikaḥ -kī -kaṃ kṛtī -tinī -ti (n) yuktimān -matī -mat (t) niṣṇātaḥ -tā -taṃ jña in comp.; 'skilful in arms,' astrajñaḥ -jñā -jñaṃ śastrakuśalaḥ &c.; 'skilful in expedients,' upāyajñaḥ -jñā -jñaṃ.

skilfully SKILFULLY

, adv. kuśalavat kauśalpena sakauśalyaṃ nipuṇavat sapāṭavaṃ vicakṣaṇavat caturavat sacāturyyaṃ bidagdhavat savaidagdhyaṃ yuktyā nipuṇaṃ.

skilfulness SKILFULNESS

, s. kuśalatā kauśalyaṃ nipuṇatā naipuṇyaṃ pravīṇatā prāvīṇyaṃ paṭutā pāṭavaṃ vicakṣaṇatā vaicakṣaṇyaṃ caturatā cāturyyaṃ yuktiḥ f., yuktimattvaṃ vijñatā abhijñatā vidagdhatā vaidagdhyaṃ vicitratā vyavasāyaḥ puṇaḥ.

[Page 749a]
skill SKILL

, s. kuśalatā pāṭavaṃ yuktiḥ f., paṭutā. See SKILFULNESS.

skilled SKILLED

, a. kuśalaḥ -lā -laṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ jña in comp., abhijña in comp., vid in comp., kṛtamukhaḥ &c., see SKILFUL; 'skilled in the śāstras.' śāstrajñaḥ -jñā -jñaṃ śāstrābhijñaḥ &c., śāstravid m. f. n., śāstratattvajñaḥ &c., śāstrakuśalaḥ -lā -laṃ; 'in music,' gāndharvvatattvajñaḥ -jñā -jñaṃ.

skim SKIM

, s. (Matter that forms on the surface) maṇḍaḥ phenaḥ uttaraṃ uttaramalaṃ, see SCUM.

--(Of milk) dugdhaphenaḥ -naṃ dugdhatālīyaṃ śārkakaḥ śārkaraḥ.

to skim To SKIM

, v. a. (Clear off the thick matter from the surface) maṇḍa or phenam apanī (c. 1. -nayati -netuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or apahṛ.

--(Skim milk) dugdhaphenam apanī or hṛ dugdhatālīyam apanī or apahṛ.

to skim To SKIM

, v. n. (Glide along the surface, brush) visṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ -sraptuṃ), laghugatyā vahirbhāgaṃ ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ).

skimmed SKIMMED

, p. p. hṛtamaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ hṛtaphenaḥ -nā -naṃ; 'milk,' patralaṃ.

skin SKIN

, s. tvak f. (c) tvacā tvacaṃ carmma n. (n) asṛgdharā raktādhāraḥ asṛgdhārā tanuḥ -nūḥ f., śarīracarmma n., śarīrāvaraṇaṃ dehāvaraṇaṃ dehāvaraṇaṃ dehakoṣaḥ romabhūmiḥ f., māṃsahāsā śipiḥ f., śiphiḥ f., vedanī naṭaparṇaṃ sāvarṇalakṣyaṃ.

--(Hide) carmma n. (n) kṛttiḥ f., dṛtiḥ f., ajinaṃ loma n. (n); 'of a tiger,' vyāghracarmma n.; 'deer's skin,' mṛgacarmma n., eṇājinaṃ; 'hare or rabbit's skin,' śaśacarmma n., śaśaloma n. (n) śaśakājinaṃ śaśorṇaḥ.

--(Of a snake) kañcukaḥ nirmokaḥ. (Bark, rind) tvak f. (c) valkalaḥ -laṃ śalkalaṃ śakalaṃ challī.

--(Reduced to mere skin and bone) tvagasthimātraśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ tvagasthibhūtaḥ -tā -taṃ.

to skin To SKIN

, v. a. tvaca (nom. tvacayati -yituṃ), nistvacīkṛ niścarmma (nom. niścarmmayati -yituṃ), tvakparipuṭanaṃ kṛ tvakṣ. See To PEEI, FLAY.

skin-flint SKIN-FLINT

, s. atikṛpaṇaḥ dṛḍhamuṣṭiḥ m., gāḍhamuṣṭiḥ m. See MISER.

skinned SKINNED

, p. p. nistvacīkṛtaḥ -tā -taṃ nistvacaḥ -cā -caṃ hṛtatvak m. f. n. (c).

skinniness SKINNINESS

, s. śirālatā tvagasthimātrabhāvaḥ carmmamātrabhāvaḥ jaruthaṃ.

skinny SKINNY

, a. śirālaḥ -lā -laṃ tvagasthimātramayaḥ -yī -yaṃ carmmamātramayaḥ &c. tvagasthimātrabhūtaḥ -tā -taṃ tvaṅmātramayaḥ &c., tvaṅmayaḥ &c. See LEAN.

to skip To SKIP

, v. n. plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg nṛt. See To LEAP.

skip SKIP

, SKIPPING, s. plutaṃ plavaḥ -vanaṃ utplutaṃ plutiḥ f., plutagamanaṃ plutagatiḥ f., maṇḍūkaplutaṃ -tiḥ f., maṇḍūkagatiḥ f. See LEAP.

skipping SKIPPING

, part. plutagatiḥ -tiḥ -ti plutagāmī -minī &c., plavakārī &c.

skirmish SKIRMISH

, SKIRMISHING, s. ḍimbaḥ ḍimbāhavaḥ ḍamaraḥ ḍimbayuddhaṃ senāmukhayuddhaṃ īṣadyuddhaṃ laghuyuddhaṃ upayuddhaṃ.

to skirmish To SKIRMISH

, v. n. ḍimbayuddhaṃ kṛ ḍimbāhavaṃ kṛ senāmukhayuddhaṃ kṛ.

skirt SKIRT

. s. (Of a garment) vastrāñcalaḥ -laṃ vastrāntaḥ vasanāntaḥ vastrasīmā vasanadaśā vastradaśā paṭāntaḥ añcalaḥ daśā vastiḥ m., tarī tariḥ f.

--(Edge, border) prāntaḥ prāntabhāgaḥ antabhāgaḥ antaḥ -ntaṃ upāntaḥ -ntaṃ paryyantabhāgaḥ paryyantaḥ -ntaṃ parisaraḥ sīmā dhāraḥ -rā; 'of a wood,' vanāntaḥ -ntaṃ vanadhārā agrevanaṃ; 'of a mountain,' paryyantabhūḥ f.

to skirt To SKIRT

, v. a. prānta (nom. prāntayati -yituṃ), samanta pratyanta paryyantaṃ kṛ.

skirting SKIRTING

, part. pratyantaḥ -ntā -ntaṃ pāryyantikaḥ -kī -kaṃ prāntakaḥ -kā -kaṃ.

skittish SKITTISH

, a. khelāśīlaḥ -lā -laṃ khelāparaḥ -rā -raṃ līlāśīlaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ &c., taralaḥ &c., krīḍāśīlaḥ &c.

skittishness SKITTISHNESS

, s. khelāśīlatā cañcalatā capalatā cāpalyaṃ taralatā.

to skulk To SKULK

, v. n. nibhṛte sthā or vṛt. See To SCULK, IURK.

[Page 749b]
skull SKULL

, s. kapālaḥ bhagālaḥ śirosthi n. See SCULL.

sky SKY

, s. ākāśaḥ vyoma n. (n) gagaṇaṃ antarīkṣaṃ antarikṣaṃ nabhas n., khaṃ dyauḥ f. (div) dyau f (dyo) ambaraṃ digantaraṃ digantarālaṃ antarālaṃ abhraṃ viyat n., meghavartma n. (n) meghaveśma n. (n) tārāpathaḥ marutpathaḥ marudvartma n., nākaḥ ghanapadavī viṣṇupadaṃ puṣkaraṃ anantaṃ suravartma n.

sky-coloured SKY-COLOURED

, a. ākāśavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyomavarṇaḥ &c., nīlavarṇaḥ &c.

sky-lark SKY-LARK

, s. vyāghrāṭaḥ bharadvājaḥ. See LARK.

sky-light SKY-LIGHT

, s. paṭalagavākṣaḥ paṭalajālikā paṭalakācaḥ.

sky-rocket SKY-ROCKET

, s. ākāśavāṇaḥ āgneyavāṇaḥ. See ROCKET.

sky-touching SKY-TOUCHING

, a. vyomaspṛk m. f. n. (ś) abhraṃlihaḥ -hā -haṃ nabholiṭ m. f. n. (h) gagaṇacumbī -mbinī -mbi (n) gagaṇacumbitaḥ -tā -taṃ.

slab SLAB

, s. śilā śilāpaṭṭaḥ śilāpaṭaḥ śilāphalakaḥ phalakaḥ.

to slabber To SLABBER

, v. n. lālāṃ mukhāt su in caus. See To DRIVEL.

slack SLACK

, a. śithilaḥ -lā -laṃ ślathaḥ &c. See LOOSE, REMISS.

to slacken To SLACKEN

, v. a. śithilīkṛ śithila (nom. śithilayati -yituṃ), muc, see To LOOSE, v. a.; 'to slacken one's speed,' vegaṃ or rayaṃ śam in caus.

to slacken To SLACKEN

, v. n. śithilībhū mandībhū, See To LOOSE, v. n.

slackened SLACKENED

, p. p. śithilitaḥ -tā -taṃ śithilīkṛtaḥ &c., śithilībhūtaḥ &c., vigalitaḥ &c., mandībhūtaḥ &c., śāntavegaḥ -gā -gaṃ śāntarayaḥ -yā -yaṃ.

slackly SLACKLY

, adv. śithilaṃ śaithilyena. See LOOSELY, REMISSLY.

slackness SLACKNESS

, s. śaithilyaṃ śithilatā ślathatā, see LOOSENESS, REMISSNESS.

slain SLAIN

, p. p. hataḥ -tā -taṃ nihataḥ &c., vyāpāditaḥ -tā -taṃ ghātitaḥ -tā -taṃ māritaḥ &c., sūditaḥ &c., niṣūditaḥ -tā -taṃ. See KILLED,

to slare To SLARE

, v. a. (Quench) śam in caus., upaśam praśam chid, see To QUENCH.

--(Mix with water) jalena saha miśr jalasaṃsṛṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

to slam To SLAM

, v. a. (A door) yathā ākasmikaśabdo jāyate tathā ladhvāghātena dvāraṃ pidhā or balavadāghātena dvāraṃ baddhaṃ kṛ.

slam SLAM

, s. ākasmikaśabdaḥ ākasmikadhvaniḥ m., dvārakvaṇitaṃ.

slander SLANDER

, s. apavādaḥ parivādaḥ paiśunyaṃ piśunavākyaṃ asūyā abhyasūyā guṇanindā guṇāpavādaḥ kalaṅkaḥ. See CALUMNY, DEFAMATION.

to slander To SLANDER

, v. a. apavad (c. 1. -vadati -dituṃ), parivad guṇāpavādaṃ kṛ piśunavākyaṃ vad kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), asūya (nom. asūyati -yituṃ). See To DEFAME, CALUMNIATE.

slandered SLANDERED

, p. p. apavāditaḥ -tā -taṃ abhiśastaḥ -stā -staṃ abhiśāpitaḥ &c.

slanderer SLANDERER

, s. apavādī m. (n) parivādī m., apavādakaḥ. See DEFAMER.

slanderous SLANDEROUS

, a. apavādakaḥ -kā -kaṃ piśunaḥ -nā -naṃ apavādātmakaḥ -kā -kaṃ kalaṅkamayaḥ -yī -yaṃ asūyakaḥ &c. See DEFAMATORY.

slanderously SLANDEROUSLY

, adv. sāpavādaṃ saparivādaṃ sāsūyaṃ piśunavākyapūrvvaṃ.

slang SLANG

, s. (Low language) khaloktiḥ f., aślīlaṃ aślīlākṣepaḥ.

slant SLANT

, SLANTING, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ tiryyaṅ -raścī -ryyak (ñc) vṛjinaḥ -nā -naṃ anṛjuḥ -juḥ -ju viṣamaḥ -mā -maṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

to slant To SLANT

, v. a. āvṛj (c. 10. varjayati -yituṃ), vakrīkṛ tiryyakkṛ pravaṇīkṛ.

to slant To SLANT

, v. n. ānam (c. 10. -namati -nantuṃ), pravaṇībhū vakrībhū tiryyagbhū.

slantingly SLANTINGLY

, adv. tiryyak tiras vakraṃ pravaṇaṃ prāvaṇyena āvarjya

slap SLAP

, s. capeṭikā capeṭāghātaḥ capeṭaprahāraḥ talaprahāraḥ talāghātaḥ karāghātaḥ āsphoṭaḥ -ṭanaṃ āsphoṭanaśabdaḥ talaṃ.

to slap To SLAP

, v. a. capeṭena āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ) or prahṛ caṣeṭādhānaṃ kṛ āsphuṭ (c. 10. -sphoṭayati -yituṃ), āsphoṭanaṃ kṛ.

slap SLAP

, adv. ākasmikāghātena ākasmikaprahāreṇa āsphoṭanaśabdena.

slash SLASH

, s. dīrghachedaḥ -danaṃ dīrghavedhaḥ dīrghakṣataṃ -tiḥ f., chedavicchedaḥ.

[Page 750a]
to slash To SLASH

, v. a. dīrghachedaṃ kṛ dīrghakṣataṃ kṛ chedavicchedaṃ kṛ vyavachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), vinikṛt chinnabhinnīkṛ kṣatavikṣatīkṛ.

slashing SLASHING

, part. chedavicchedakārī -riṇī -ri (n) dīrghachedakārī &c.

slate SLATE

, s. ślakṣṇaśilā tanuśilā śleṭsaṃjñakaḥ ślakṣṇaśilāphalakaḥ.

to slate To SLATE

, v. a. ślakṣṇaśilāphalakair āstṝ or āchad or āvṛ

slattern SLATTERN

, s. veśapramattā veśapramādinī avinītaveśinī.

slaughter SLAUGHTER

, s. badhaḥ ghātaḥ -tanaṃ hananaṃ nihananaṃ māraṇaṃ vyāpādanaṃ niṣūdanaṃ sūdanaṃ saṃhāraḥ viśasanaṃ vaiśasaṃ pratighātanaṃ kṣaṇanaṃ pramayaḥ ālambhaḥ vimardanaṃ nivarhaṇaṃ nirvarhaṇaṃ pramāpaṇaṃ nikāraṇaṃ niśāraṇaṃ viśaraḥ viśāraṇaṃ pravāsanaṃ nikṛntanaṃ parāsanaṃ nihiṃsanaṃ nirvāsanaṃ saṃjñapanaṃ nirgranthanaṃ nirgandhanaṃ apāsanaṃ nistarhaṇaṃ parivarjanaṃ nirvāpaṇaṃ udvāsanaṃ udvāsaḥ pramathanaṃ krathanaṃ mathanaṃ ujjāsanaṃ piñjaḥ unmanthaḥ niśumbhaḥ -mbhanaṃ.

to slaughter To SLAUGHTER

, v. a. han (c. 2. hanti -ntuṃ), viśas (c. 1. -śasati -situṃ), see To KILL.

slaughtered SLAUGHTERED

, p. p. hataḥ -tā -taṃ viśasitaḥ -tā -taṃ. See KILLED.

slaughter-house SLAUGHTER-HOUSE

, s. ghātasthānaṃ āghātasthānaṃ āghātaḥ -tanaṃ śūnā mūnā badhyasthānaṃ hiṃsāsthānaṃ paśumāraṇasthānaṃ paśubadhasthānaṃ prāṇibadhasthānaṃ.

slave SLAVE

, s. dāsaḥ dāśaḥ dāseyaḥ dāseraḥ savakaḥ ceṭakaḥ ceṭaḥ kiṅkaraḥ prepyaḥ praipyaḥ praiṣaḥ bhṛtyaḥ goppaḥ -pyakaḥ niyojyaḥ parajitaḥ bhujipyaḥ paricārakaḥ ceḍaḥ -ḍakaḥ karmmakaraḥ karmmakāraḥ, see SERVANT; 'female slave,' dāsī dāsikā dāśī ceṭī ceḍī ceṭikā ceḍikā; 'domestic slave,' grhadāsaḥ; 'female slave of a slave,' dāsadāsī; 'multitude of female slaves,' dāsīsabhaṃ; 'son of a slave,' dāsīputraḥ; 'dealer in slave-girls,' kanyāpālaḥ; 'born of a slave,' dāseyaḥ -yī dāseraḥ; 'to be a slave,' dāsa (nom. dāsāyati).

to slave To SLAVE

, v. n. āyas (c. 4. -yasyati -situṃ). See To DRUDGE, TOIL.

slavery SLAVERY

, s. dāsyaṃ dāsatvaṃ dāsabhāvaḥ dāsāvasthā dāsadaśā prepyatvaṃ paraprepyatvaṃ bhṛtyatvaṃ. See SERVITUDE, DRUDGERY.

slavish SLAVISH

, SLAVISHNESS, SLAVISHLY. See SERVILE, SERVILITY, &c.

to slay To SLAY

, v. a. han (c. 2. hanti -ntuṃ), vyāpad in caus. See To KILL.

slayer SLAYER

, s. hantā m. (ntṛ) ghātakaḥ ghātī m. (n). See KILLER.

sledge SLEDGE

, s. niścakrayānaṃ niścakravāhanaṃ acakrayānaṃ cakraśūnyavāhanaṃ.

sledge-hammer SLEDGE-HAMMER

, s. ghanaḥ vṛhadghanaḥ mudgaraḥ vṛhanmudgaraḥ.

sleek SLEEK

, a. sukhasparśaḥ -rśā -rśaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ srigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

sleekness SLEEKNESS

, s. sukhasparśatā ślakṣṇatā -tvaṃ snigdhatā -tvaṃ aparuṣatā.

to sleep To SLEEP

, v. n. svap (c. 2. svapiti svaptuṃ), prasvap samprasvap saṃsvap avasvapa nidrā (c. 2. -drāti -tuṃ), śī (c. 2. śete śayituṃ), nidrāṃ kṛ svaptaṃ kṛ svapanaṃ kṛ suptiṃ kṛ śayanaṃ kṛ nimīl (c. 1. -mīlati -lituṃ), saṃviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ); 'he sleeps comfortably,' sukhena or susthaḥ svapiti; 'to desire to sleep,' svap in des. (suṣupsati -psituṃ) śī in des. (śiśayipate).

sleep SLEEP

, s. nidrā svaptaḥ svāpaḥ svapanaṃ suptiḥ f., suptaṃ śayanaṃ śayitaṃ śīḥ f., śāyikā saṃveśaḥ sarvvendriyāvyāpāraḥ; 'state of sleep,' nidrāvasthā svaptāvasthā; 'a deep or sound sleep,' sunidrā suṣuptiḥ f., nirbharanidrā gāḍhanidrā suṣuptyavasthā sādhikā; 'very deep or dead sleep,' ghoranidrā aghoranidrā; 'fallen into a deep sleep,' sunidrāmagnaḥ -gnā -gnaṃ; 'in a sound sleep,' suṣuptaḥ -ptā -ptaṃ śeśyitaḥ -tā -taṃ śe śyaptavān &c.; 'arousing from sleep,' nidrābhaṅgaḥ; 'aroused from sleep,' bhagnanidraḥ -drā -draṃ; to go to sleep, svap nidrā śī śayanaṃ kṛ nidrāṃ gam; 'he went to sleep,' nidadrau suṣvāpa.

sleeper SLEEPER

, s. śāyī m. (n) śayanakṛt nidrāṇaḥ svaptāvasthaḥ.

sleepiness SLEEPINESS

, s. nidrālutā nidrāśīlatā śayālutā śiśayiṣā suṣupsā nidrecchā svapnecchā śayanecchā svāpaḥ tandrā tandrikā.

sleeping SLEEPING

, s. svapanaṃ svāpaḥ śayanaṃ śāyikā. See SLEEP.

sleeping SLEEPING

, part. śayānaḥ -nā -naṃ svapan -pantī -pat (t) nidrān -drāntī -drāt (t) nidrāyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nidrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śayitaḥ -tā -taṃ śayitavān -vatī -vat (t) suptaḥ -ptā -ptaṃ svapnak m. f. n. (j); 'soundly,' śeśyitaḥ -tā -taṃ śeśyitavān &c.

sleeping-room SLEEPING-ROOM

, s. śayanagṛhaṃ svapnagṛhaṃ nidrāśālā. See BEDROOM.

sleepless SLEEPLESS

, a. nirnidraḥ -drā -draṃ vinidraḥ &c., anidraḥ &c., unnidraḥ &c., nidrāhīnaḥ -nā -naṃ nidrārahitaḥ -tā -taṃ anāgatanidraḥ &c., vigatanidraḥ &c.

sleeplessness SLEEPLESSNESS

, s. nirnidratā vinidratā -tvaṃ anidratā -tvaṃ unnidratā nidrāhīnatā nidrārāhityaṃ nidrābhāvaḥ.

sleepy SLEEPY

, a. (Habitually sleepy) nidrāluḥ -luḥ -lu śayāluḥ &c., tandrāluḥ &c., nidrāśīlaḥ -lā -laṃ svaptaśīlaḥ &c., naidraḥ -drī -draṃ nidrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Desirous of sleeping) śiśayiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu suṣupsuḥ -psuḥ -psu.

--(Overcome by sleep) nidrākulaḥ -lā -laṃ nidrākrāntaḥ -ntā -ntaṃ nidrāgrastaḥ -stā -staṃ nidrāturaḥ -rā -raṃ.

sleet SLEET

, s. śīkaraḥ śīkaravarṣaḥ śībhavaḥ sīkaraḥ tuṣāravarṣaḥ.

to sleet To SLEET

, v. n. śīk (c. 1. śīkate -kituṃ), śīkara (nom. śīkarāyate).

sleeve SLEEVE

, s. pippalaḥ bāhuvastraṃ bāhuvasanaṃ dorvastraṃ dorācchādanaṃ; 'to laugh in one's sleeve,' antarhāsaṃ kṛ udvardhanaṃ kṛ uccadhanaṃ kṛ.

sleight SLEIGHT

, s. (Of hand) hastalāghavaṃ laghuhastatvaṃ hastacāpalyaṃ kusṛtiḥ f., māyā kuhakaḥ indrajālaṃ, see JUGGLERY, LEGERDEMAIN.

slender SLENDER

, a. (Thin skin) tanuḥ -nuḥ -nvī -nu pratanuḥ &c., vitanuḥ &c., kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ kṛśaḥ -śā -śaṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ avipulaḥ -lā -laṃ; 'slender in the waist,' kṣīṇamadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ tanumadhyaḥ &c., tanumadhyamaḥ -mā -maṃ harimadhyaḥ &c., siṃhamadhyaḥ &c., siṃhakaṭiḥ -ṭiḥ -ṭi mṛgakaṭiḥ &c., mṛgamadhyaḥ &c., tanuśarīraḥ -rā -raṃ kṣāmāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ kṛśodaraḥ -rā -raṃ; 'a slenderwaisted woman,' sumadhyamā tanumadhyamā madhyakṣīṇā; 'having a slender stem,' śīrṇanālaḥ -lā -laṃ.

--(Small, inconsiderable) alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu abahuḥ &c., nirbalaḥ -lā -laṃ; 'of slender means,' kṣīṇārthaḥ -rthā -rthaṃ.

slenderness SLENDERNESS

, s. tanutā kṣīṇatā kṣāmatā śīrṇatā sūkṣmatā kṛśatā kārśyaṃ alpatā; 'of waist,' madhyakṣīṇatā.

to slice To SLICE

, v. a. takṣ (c. 1. takṣati -kṣituṃ), chedaṃ kṛ paricchedaṃ kṛ chid (c. 7. chinatti chettuṃ), parichid khaṇḍ khaṇḍīkṛ pṛthuchedaṃ kṛ.

slice SLICE

, s. chedaḥ paricchedaḥ khaṇḍaḥ śakalaṃ; 'of bread,' pūpakhaṇḍaḥ.

to slide To SLIDE

, v. n. (Move along the surface of snow, ice, &c.) himopari skhal (c. 1. skhalati -lituṃ) or riṅg (c. 1. riṅgati -ṅgituṃ) or riṃkh (c. 1. riṃkhati -khituṃ) or visṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ) or saṃsṛp.

--(Slip) cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), skhal.

slide SLIDE

, SLIDING, s. skhalanaṃ riṅgaṇaṃ riṅkhaṇaṃ riṅkhaḥ cyavanaṃ.

slight SLIGHT

, a. (Thin, slim) tanuḥ -nuḥ -nvī -nu sutanuḥ -nuḥ -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'a slight woman,' laghvī, see SLENDER.

--(Trifling, inconsiderable) alpaḥ -lpā -lpaṃ svalpaḥ &c., laghuḥ -ghuḥ -ghu stokaḥ -kā -kaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ īṣat prefixed; 'a, slight inspection, īṣaddarśanaṃ; 'a slight blow,' īṣadāghātaḥ upaghātaḥ; 'a slight obstacle,' alpavighnaḥ; 'in a slight degree,' īṣat kiñcit kiyat stokaṃ; 'not in the slightest,' na manāgapi na kiñcidapi na kimapi na kiyadapi na sūkṣmamapi na stokamapi na leśamapi; 'there is not the slightest movement of the tongue or lips,' jihvoṣṭhaṃ manāgapi na calati.

slight SLIGHT

, s. (Neglect) anādaraḥ upekṣā avamānaṃ avajñā avadhīraṇaṃ īṣadavajñā īṣadupekṣā īṣadavamānaṃ īṣadanādaraḥ anapekṣā praṇipātalaṃghanaṃ amānanaṃ avagaṇanaṃ -nā.

to slight To SLIGHT

, v. a. upekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), īṣad avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ) or avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ) or avadhīr (c. 10. -dhīrayati -yituṃ), avagaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), anādaraṃ kṛ īṣadavajñāṃ kṛ.

slighted SLIGHTED

, p. p. upekṣitaḥ -tā -taṃ īṣadavajñātaḥ &c., avagaṇitaḥ &c., avadhīritaḥ -tā -taṃ īṣadavadhīritaḥ &c., īṣadavamānitaḥ &c.

slighter SLIGHTER

, s. upekṣakaḥ upekṣākārī m. (n) mandādaraḥ anādarakṛt.

slightingly SLIGHTINGLY

, adv. upekṣayā anapekṣayā anādareṇa īṣadavajñāpūrvvaṃ.

slightly SLIGHTLY

, adv. īṣat kiyat stokaṃ manāk alpamātraṃ abahu abhṛśaṃ; 'slightly warm,' īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ; 'slightly red,' īṣadraktaḥ -ktā -ktaṃ.

slightness SLIGHTNESS

, s. tanutā sūkṣmatā kṣīṇatā alpatā laghutā kṣudratā.

slily SLILY

, adv. chalena savyājaṃ sakapaṭaṃ savaidagdhyaṃ chadmanā avyaktaṃ; 'going slily,' avyaktagatiḥ -tiḥ -ti gūḍhagatiḥ &c.

slim SLIM

, a. tanuḥ -nuḥ -nvī -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣāmaḥ &c. See SLENDER.

slime SLIME

, a. śilājatu n., śailaniryāsaḥ sāndrapaṅkaḥ śyānapaṅkaḥ cikkaṇapaṅkaḥ.

sliminess SLIMINESS

, s. sāndratā śyānatā cikkaṇatā paṅkilatā -tvaṃ.

slimness SLIMNESS

, s. tanutā -tvaṃ tānavaṃ kṣīṇatā kṣāmatā. See SLENDERNESS.

slimy SLIMY

, a. sāndraḥ -ndrā -ndraṃ śyānaḥ -nā -naṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ &c., paṅkilaḥ -lā -laṃ sāndrapaṅkamayaḥ -yī -yaṃ sāndrapaṅkaguṇakaḥ &c.

sling SLING

, s. (Instrument for throwing stones) gophaṇā prastarakṣepaṇī pāṣāṇakṣepaṇī prastaraprakṣepaṇī prakṣepaṇī bhindapālaḥ.

--(Pole with ropes for carrying burdens) bhārayaṣṭiḥ m. f., kācaḥ.

to sling To SLING

, v. a. (Throw with a sling) gophaṇayā kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ) or prakṣip.

--(Hang so as to swing) udbandh ūrddhvaṃ bandh āndola (nom. āndolayati -yituṃ), kāca (nom. kācayati -yituṃ).

to slink To SLINK

, v. n. apasṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ), vyapasṛp palāy (c. 1. palāyate -yituṃ, rt. i), vipalāy apadhāv (c. 1. -dhāvati -vituṃ), apakram apayā nippat.

to slip To SLIP

, v. n. (Slide) skhal (c. 1. skhalati -lituṃ), cal riṅg riṅkh.

--(Glide) visṛp saṃsṛp.

--(Stumble, fall) cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ) bhraṃś (c. 4. bhraśyati, c. 1. bhraṃśate -śituṃ), sraṃs (c. 1. sraṃsate -situṃ), visraṃs āsraṃs pat (c. 1. patati -tituṃ), gal vigal.

--(Err) vicyu vical bhraṃś.

--(Slip away), see To SLINK.

--(Slip off) sraṃs visraṃs vigal.

--(Slip down) pracyu prabhraṃś lamb avapat avagal.

--(Slip in) chalena or nibhṛte praviś (c. 6. -viśati -veṣṭuṃ).

to slip To SLIP

, v. a. (Let slip) śithila (nom. śithilayati -te -yituṃ), śithilīkṛ muc (c. 6. muñcati moktuṃ), sraṃs (c. 10. sraṃsayati -yituṃ), cyu (c. 10. cyāvayati -yituṃ), in caus. (hāpayati -yituṃ), see To LOOSE, v. a.; 'I will not let slip the occasion,' avakāśaṃ na śithilipye.

--(Neglect, omit), see the words.

--(Slip in) chalena or nibhṛte praviś in caus. or niviś in caus.

slip SLIP

, s. (Sliding) skhalanaṃ riṅgaṇaṃ riṅkhaṇaṃ riṅkhaḥ cyavanaṃ.

--(Stumble, fall) skhalanaṃ skhalitaṃ vyutiḥ f., bhraṃśaḥ prabhraṃśaḥ pātaḥ patanaṃ sraṃsanaṃ visraṃsā.

--(Error) doṣaḥ bhramaḥ pramādaḥ skhalanaṃ aparādhaḥ; 'of the hand,' hastadoṣaḥ; 'of the tongue,' jihvādoṣaḥ.

--(Twig) śākhikā praśākhikā pallavaḥ kāṇḍaḥ.

--(Long, narrow piece) khaṇḍaḥ dīrghakhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ; 'of cloth,' vastrakhaṇḍaḥ.

slipped SLIPPED

, p. p. cyutaḥ -tā -taṃ skhalitaḥ &c., bhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabhraṣṭaḥ &c.; 'from its place,' sthānacyutaḥ -tā -taṃ padacyutaḥ &c.

--(Slipped off) srastaḥ -stā -staṃ vigalitaḥ -tā -taṃ.

slipper SLIPPER

, s. (Light shoe) laghupādukā laghupādatraṃ laghupādapā pādukā pādapā upānat f. (h) badhryaṃ; 'magical slipper,' yogapādukā siddhiḥ f.

slipperiness SLIPPERINESS

, s. cikkaṇatā -tvaṃ snigdhatā snaigdhyaṃ ślakṣṇatā asthiratā.

slippery SLIPPERY

, a. cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ &c., snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ meduraḥ -rā -raṃ snehī -hinī -hi (n) ślakṣaṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'slippery ground,' nipatyā.

--(Unstable, uncertain) asthiraḥ -rā -raṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ cañcalaḥ -lā -laṃ capalaḥ &c., taralaḥ &c., lolaḥ &c., vicalaḥ -lā -laṃ.

slipping SLIPPING

, s. skhalanaṃ cyutiḥ f., cyavanaṃ riṅgaṇaṃ riṅkhaṇaṃ. See SLIP.

to slit To SLIT

, v. a. dīrghachedaṃ kṛ dīrghachedanaṃ kṛ dīrghachidraṃ kṛ dīrghavedhanaṃ kṛ.

slit SLIT

, p. p. chinnaḥ -nnā -nnaṃ dīrghachedānvitaḥ -tā -taṃ viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

slit SLIT

, s. dīrghachedaḥ -danaṃ dīrghachidraṃ chedaḥ chidraṃ dīrghabhedaḥ.

to slobber To SLOBBER

, v. n. lālāṃ sru in caus. See To SLABBER.

slop SLOP

, s. (Soiled water, &c.) malinajalaṃ malinajalādi n., samalajalaṃ amedhyajalādi amedhyajalaṃ.

--(Water, &c., carelessly thrown about) pramādyād itastataḥ kṣiptaṃ or pātitaṃ jalādi.

--(Mess) kardamaḥ.

to slop To SLOP

, v. a. pramādyād itastato jalādi pat in caus. or kṣip.

slope SLOPE

, s. prāvaṇyaṃ pravaṇabhūmiḥ f., nimnabhūmiḥ nimnatā kramapravaṇabhūmiḥ f., kramanimnabhūbhāgaḥ kramaśo nimno bhūbhāgaḥ sthānaṃ kramaśaḥ pravaṇaṃ syānaṃ kramaśo 'dhogamyaṃ; 'of a mountain,' utsaṅgaḥ kaṭakaḥ śailakaṭakaḥ.

to slope To SLOPE

, v. a. āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ), pravaṇīkṛ nimnīkṛ.

to slope To SLOPE

, v. n. kramaśaḥ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū kramapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū pravaṇībhū kramaśo nimnaḥ -mnā -mnaṃ bhū nimnībhū.

sloping SLOPING

, part. or a. pravaṇaḥ -ṇā -ṇa kramaśaḥ pravaṇaḥ &c., kramapravaṇaḥ &c., kramaśo nimnaḥ -mnā -mnaṃ kramaśaḥ pātukaḥ -kī -kaṃ kramaśo 'dhogāmī -minī -mi (n).

sloppy SLOPPY

, a. paṅkilaḥ -lā -laṃ jalapaṅkamayaḥ -yī -yaṃ anūpaḥ -pā -paṃ.

slop-seller SLOP-SELLER

, s. tucchavastravikretā m. (tṛ) siddhavastravikrayī m. (n).

slop-shop SLOP-SHOP

, s. tucchavastrādivikrayasthānaṃ prastutavastravikrayagṛhaṃ.

sloth SLOTH

, s. tandrā tandriḥ -ndrī f., tandrikā ālasyaṃ tundapāramārjanaṃ middhaṃ guḍākā, see LAZINESS.

--(The animal) parṇamṛgaḥ.

slothful SLOTHFUL

, a. tandrāluḥ -luḥ -lu alasaḥ -sā -saṃ. See LAZY.

slothfulness SLOTHFULNESS

, s. tandrālutā ālasyaṃ alasatā. See LAZINESS.

to slouch To SLOUCH

, v. n. nimnagatyā cal alasagatyā cal grāmikavat car.

slouching SLOUCHING

, a. nimnaḥ -mnā -mnaṃ pralambaḥ -mbā -mbaṃ nimbagatiḥ -tiḥ -ti.

slough SLOUGH

, s. (Muddy place) paṅkaḥ mahāpaṅkaḥ kupaṅkaḥ paṅkāḍhyasthānaṃ.

--(Of a snake) kañcukaḥ nirmokaḥ jahakaḥ bhujaṅganirmokaḥ bhujaṅgatvak f. (c) ahitvak f., ahicarmma n. (n) tīkṣṇā nirvayanī.

--(From a wound) kṣatagalitamāṃsaṃ.

slovenliness SLOVENLINESS

, s. avinītaveśatvaṃ veśapramattatā avinītatā -tvaṃ apariṣkāraḥ avyavasthā pramattatā pramādyaṃ.

slovenly SLOVENLY

, SLOVEN, a. veśapramattaḥ -ttā -ttaṃ veśapramādī -dinī -di (n) avinītaveśī -śinī &c., pravinītaparicchadaḥ -dā -daṃ apariṣkṛtaveśaḥ -śā -śaṃ apariṣkṛtaparicchadaḥ -dā -daṃ avinītaḥ -tā -taṃ apariṣkṛtaḥ &c., prāmādikaḥ -kī -kaṃ.

slow SLOW

, a. (Not swift, moving slowly) mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ -ra -raṃ mandagatiḥ -tiḥ -ti mandagamanaḥ -nā -naṃ mandagāmī -minī -mi (n) adrutaḥ -tā -taṃ aśīghraḥ -ghrā -ghraṃ vilambitaḥ -tā -taṃ vilambī -mbinī &c.; 'slow fire,' mandāgniḥ m.

--(Not ready, not prompt) mandaḥ -ndā -ndaṃ mantharaḥ &c., akṣipraḥ -prā -praṃ atvaritaḥ -tā -taṃ manākkaraḥ -rā -raṃ; 'slow in recognising,' pratyabhijñānamantharaḥ -rā -raṃ.

--(Behind in time) vilambitaḥ -tā -taṃ kālātītaḥ -tā -taṃ bhandaḥ &c., see LATE, a.

--(Slow in intellect) mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mandamatiḥ -tiḥ -ti mandaḥ -ndā -ndaṃ sthūlabuddhiḥ &c., see DULL.

--(Tedious) dīrghakālīnaḥ -nā -naṃ dīrghasūtraḥ -trā -traṃ dīrghasūtrī &c., see DILATORY.

--(In music) vilambitaḥ -tā -taṃ; 'slow time,' vilambitavṛttiḥ f., tattvaṃ.

--(Slow fever) jīrṇajvaraḥ.

slow-going SLOW-GOING

, adv. mandagatiḥ -tiḥ -ti mandagāmī -minī -mi (n) mandagamanaḥ -nā -naṃ mandagataḥ -tā -taṃ śanaiścaraḥ -rā -raṃ śanairgāmī &c.

slowly SLOWLY

, SLOW, adv. mandaṃ śanais mandaṃ mandaṃ śanaiḥ śanaiḥ manda in comp., māndyena samāndyaṃ manāk mantharaṃ adrutaṃ aśīghraṃ akṣipraṃ atvaritaṃ vilambitaṃ vilambena.

slowness SLOWNESS

, s. māndyaṃ mandatā -tvaṃ mantharatā vilambaḥ -mbanaṃ vilambitatvaṃ adrutatvaṃ aśīghratā akṣipratā dīrghasūtratā; 'of intellect,' buddhimāndyaṃ mandabuddhitvaṃ mandatā. See DULLNESS.

slug SLUG

, s. (Kind of snail) śambūkahīnaḥ kṛmiviśeṣaḥ.

sluggard SLUGGARD

, s. alasaḥ ālasyaśīlaḥ tundaparimārjaḥ tundaparimṛjaḥ.

sluggish SLUGGISH

, a. tandrāluḥ -luḥ -lu alasaḥ -sā -saṃ ālasyaśīlaḥ -lā -laṃ nidrāluḥ -luḥ -lu mandaḥ -ndā -ndaṃ mandagatiḥ -tiḥ -ti manākkaraḥ -rā -raṃ śayāluḥ &c.

sluggishly SLUGGISHLY

, adv. ālasyena alasavat mandaṃ samāndyaṃ satandraṃ tandrayā.

sluggishness SLUGGISHNESS

, s. tandrālutā tandrā -ndrī tandrikā ālasyaṃ alasatā -tvaṃ mandatā māndyaṃ jaḍatā jāḍyaṃ. See LAZINESS, INDOLENCE.

sluice SLUICE

, s. (Flood-gate) jaladvāraṃ jalanirgamaḥ jalavartma n. (n) jalabandhanadvāraṃ.

--(Stream of water) jalapravāhaḥ jalaprapātaḥ.

to slumber To SLUMBER

, v. n. (Sleep lightly) laghunidrāṃ kṛ alpanidrāṃ kṛ īṣannidrāṃ kṛ.

--(Sleep) svap (c. 2. svapiti svaptuṃ), prasvap nidrā &c., see To SLEEP.

slumber SLUMBER

, s. nidrā laghunidrā alpanidrā śvānanidrā svapnaḥ, see SLEEP.

to slur To SLUR

, v. a. (Soil, sully) malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), duṣ in caus.

--(Do hurriedly) atikṣipraṃ kṛ atiśīghraṃ kṛ or anuṣṭhā sahasā kṛ tvaritaṃ kṛ anavadhānena or anavekṣayā kṛ.

--(Pass over lightly, overlook) upekṣ samupakṣ.

--(Pronounc, imperfectly) luptavarṇapadena vyāhṛ or udāhṛ or uccar.

--(Sing in a gliding way) avilambitapadena or avicchinnasvareṇa gai or uccar.

slur SLUR

, s. (Mark, stigma) kalaṅkaḥ lāñchanaṃ apakalaṅkaḥ akīrtticihnaṃ apamānacihnaṃ.

--(In music) svarāvicchedacihnaṃ.

slurred SLURRED

, p. p. (Soiled) kalaṅkitaḥ -tā -taṃ malinīkṛtaḥ -tā -taṃ dūṣitaḥ &c.

--(Done hurriedly) sahasā kṛtaḥ -tā -taṃ tvaritakṛtaḥ &c.

--(Pronounced imperfectly) laptavarṇapadaḥ -dā -daṃ luptavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ grastaḥ -stā -staṃ grastavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Pronounced glidingly or rapidly) avicchinnasvareṇoccāritaḥ -tā -taṃ tvaritoditaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

[Page 752b]
slush SLUSH

, s. paṅkakarvaṭaḥ mṛdupaṅkaḥ sajalapaṅkaḥ kardamaḥ.

slut SLUT

, s. avinītaveśinī apariṣkṛtaveśinī avinītā bandhakī.

sluttish SLUTTISH

, a. avinītaveśī -śinī &c., avinītaḥ -tā &c. See SLOVENLY.

sly SLY

. a. vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ kāpaṭikaḥ -kī -kaṃ chādmikaḥ -kī -kaṃ chadmakuśalaḥ -lā -laṃ dāmbhikaḥ -kī -kaṃ savyājaḥ -jā -jaṃ māyānvitaḥ -tā -taṃ bahumāyaḥ -yā -yaṃ bhūrimayaḥ -yā -yaṃ dhūrttaḥ -rttā -rttaṃ vyājikaḥ -kī -kaṃ caturaḥ -rā -raṃ; 'sly laugh,' antarhāsaḥ udvardhanaṃ uccaghanaṃ.

slyness SLYNESS

, s. vidagdhatā vaidagdhyaṃ vyājaḥ kapaṭaḥ kāpaṭyaṃ savyājatvaṃ dhūrttatā chalaṃ chadma n. (n) chādmikatvaṃ caturatā makṣaḥ mrakṣaḥ.

to smack To SMACK

, v. a. (Kiss with a noise) saśabdaṃ cumb āsphoṭanaśabdena cumb saśabdacumbanaṃ kṛ.

--(The lips) oṣṭhāsphoṭanaṃ kṛ oṣṭhaviṣvaṇanaṃ kṛ oṣṭhasaṃvārānantaram āsphoṭanaśabdaṃ kṛ.

--(The face), see To SLAP.

--(Crack) āsphoṭanaṃ kṛ āsphoṭanaśabdaṃ kṛ; 'a whip,' āsphoṭanaśabdena kaśāghātaṃ kṛ.

to smack To SMACK

, v. n. (Have a taste) svādanaṃ kṛ, see To SAVOR, v. n.

smack SMACK

, s. (Loud kiss) saśabdacumbanaṃ sāsphoṭanacumbanaṃ.

--(Of the lips) oṣṭhāsphoṭanaṃ oṣṭhaviṣvaṇanaṃ.

--(Crack, slap) āsphoṭanaṃ āsphoṭanaśabdaḥ ākasmikaśabdaḥ sphutkāraḥ kvaṇitaṃ dhvanitaṃ.

--(Taste) āsvādaḥ rasaḥ, see SAVOR.

smack SMACK

, adv. āsphoṭanaśabdena ākasmikaśabdena ākasmikāghātena.

small SMALL

, a. alpaḥ -lpā -lpaṃ kṣudraḥ -drā -draṃ, see LITTLE, a.

--(In stature) alpatanuḥ -nuḥ -nu alpaśarīraḥ -rā -raṃ, see LITTLE, a.

--(Small quantity) alpabhāgaḥ, see LITTLE, s.

--(In a small degree) īṣat, see LITTLE, adv.

smallage SMALLAGE

, s. ajamodā ajamodājātīyaḥ śākabhedaḥ.

smallest SMALLEST

, a. alpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ kaniṣṭhaḥ &c. See LEAST, a.

smallness SMALLNESS

, s. alpatā -tvaṃ kṣudratā tanutā sūkṣmatā stokatā kṣodimā m. (n) aṇimā m. See LITTLENESS.

small-pox SMALL-POX

, s. śītalā -lī raktavaṭī raktavaraṭī vasantaḥ vasantarogaḥ masūrī -rikā gulī visphoṭaḥ pāparogaḥ.

smart SMART

, a. (Sharp) tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ paṭuḥ &c., see SHARP.

--(Quick, brisk) śīghraḥ -ghrā -ghraṃ laghuḥ -ghuḥ -ghu drutaḥ -tā -taṃ tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) āśukārī -riṇī &c., śīghrakārī &c., see QUICK, SHARP.

--(Witty) rasikaḥ -kā -kaṃ mārmmikaḥ &c.

--(Fine, well-dressed, showy) suveśī -śinī -śi (n) suveśaḥ -śā -śaṃ śobhanaḥ -nā -naṃ śobhanaveśī &c., chekaḥ -kā -kaṃ.

smart SMART

, s. (Sharp pain) tīvravedanā tīkṣṇavedanā vedanā tīkṣṇavyathā śūlaḥ -laṃ todaḥ tīvraduḥkhaṃ.

to smart To SMART

, v. n. vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), tīkṣṇavedanāṃ or tīkṣṇavyathām anubhū duḥkhoṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ bhū vyathoṣṇaḥ &c. bhū tap in pass. (tapyate).

smartly SMARTLY

, adv. (Sharply), see SHARPLY.

--(Briskly) drutaṃ kṣipraṃ śīghraṃ lāghavena.

--(Finely) su prefixed; as, 'smartly dressed,' suveśī &c.

smartness SMARTNESS

, s. (Sharpness), see SHARPNESS.

--(Quickness) śīghratā drutatā kṣipratā laghutā lāghavaṃ; 'of hand,' hastalāghavaṃ laghuhastatvaṃ hastacāpalyaṃ.

--(Wittiness, cleverness) rasikatvaṃ sarasatvaṃ mārmmikatā paṭutā pāṭavaṃ.

--(Fineness) śobhā śobhanatvaṃ suveśitā.

to smash To SMASH

, v. a. bhañj cūrṇ, see To BREAK, DASH, SHATTER.

smash SMASH

, SMASHED. See SHATTERING, SHATTERED, BROKEN.

smatterer SMATTERER

, s. cumbakaḥ kiñcijjñaḥ khaṇḍajñānī m. (n) khaṇḍavidyāvān m. (t).

[Page 753a]
smattering SMATTERING

, s. kiñcit alpamātraṃ alpikā alpabhāgaḥ; 'of knowledge,' kiñcijjñānaṃ khaṇḍajñānaṃ khaṇḍapāṇḍityaṃ khaṇḍitapāṇḍityaṃ khaṇḍavidyā.

to smear To SMEAR

, v. a. lip (c. 6. limpati leptuṃ), ālip upalip vilip samālip añj (c. 7. anakti aṃktuṃ, c. 10. añjayati -yituṃ), abhyañj dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), pradih lepanaṃ kṛ lepaṃ kṛ upalepaṃ kṛ vilepanaṃ kṛ.

smeared SMEARED

, p. p. liptaḥ -ptā -ptaṃ viliptaḥ &c., upaliptaḥ &c., avaliptaḥ &c., abhyaktaḥ -ktā -ktaṃ aktaḥ in comp., digdhaḥ -gdhā -gdhaṃ nidigdhaḥ &c.; 'with blood,' raktāktaḥ -ktā -ktaṃ śoṇitāktaḥ &c., raktāvaliptaḥ &c.

smearing SMEARING

, s. lepaḥ -panaṃ vilepaḥ -panaṃ avalepaḥ -panaṃ upalepaḥ -panaṃ lipiḥ f., añjanaṃ abhyañjanaṃ abhyaṅgaḥ samālambhaḥ.

smell SMELL

, s. (Faculty or sense of smell) ghrāṇaṃ ghrāṇendriyaṃ ghrāṇaśaktiḥ f., āghrāṇaśaktiḥ f., gandhagrahaṇaśaktiḥ f.

--(Perception of odour) gandhagrahaṇaṃ ghrāṇaṃ āghrāṇaṃ avaghrāṇaṃ ghrātiḥ f.

--(Odour) gandhaḥ vāsaḥ; 'bad smell,' durgandhaḥ, see under ODOUR; 'good smell,' sugandhaḥ suvāsaḥ, see ODOUR, FRAGRANCE.

to smell To SMELL

, v. a. (Perceive by the nose) ghrā (c. 1. jighrati ghrātuṃ), āghrā upaghrā upāghrā avaghrā śiṅgh (c. 1. śiṅghati -ṅghituṃ), upaśiṅgh ghrāṇaṃ kṛ āghrāṇaṃ kṛ avaghrāṇaṃ kṛ ghrāṇendriyeṇa grah or jñā or budh or anubhū nāsādvāreṇa grah or gandhagrahaṇaṃ kṛ.

to smell To SMELL

, v. n. (Have an odour) gandhī -ndhinī -ndhi bhū or as sagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū or as gandhavān -vatī -vad bhū gandhaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū savāsaḥ -sā -saṃ bhū; 'have a bad smell,' durgandhī &c. bhū, see To STINK, v. n.

--(Have the same smell) sagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū samagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū tulyagandhaḥ &c. bhū; 'to smell of smoke,' dhūmasagandhaḥ -ndhā -ndhaṃ bhū.

smelled SMELLED

, SMELT, p. p. ghrātaḥ -tā -taṃ ghrāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ āghrātaḥ &c., avaghrātaḥ &c., upaghrātaḥ &c., śiṅghitaḥ -tā -taṃ.

smell-feast SMELL-FEAST

, s. parānnaruciḥ m., parapākaruciḥ m. See PARASITE.

smelling SMELLING

, part. (Perceiving by the nose) ghrāṇakārī -riṇī -ri (n) āghrāṇakārī &c., gandhagrāhī &c.

--(Having a smell) gandhavān -vatī -vat (t) gandhī &c., gandhayuktaḥ -ktā -ktaṃ magandhaḥ -ndhā -ndhaṃ vāsayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to smelt To SMELT

, v. a. lohādi vilī in caus. or vidru in caus. or dravīkṛ.

smelter SMELTER

, s. lohādividrāvakaḥ lohādivilayanakṛt lohakāraḥ.

smelting SMELTING

, s. lohādivilayanaṃ lohādividrāvaṇaṃ lohādikaraṇaṃ.

to smile To SMILE

, v. n. smi (c. 1. smayate smetuṃ), utsmi smitaṃ kṛ mandasmitaṃ kṛ mandahāsyaṃ kṛ īṣaddhāsaṃ kṛ upahāsaṃ kṛ vihas (c. 1. -hasati -situṃ), upahas vihāsaṃ kṛ; 'to smile at,' abhismi abhyutsmi; 'to cause to smile,' smi in caus. (smāyayati -yituṃ); 'to smile on, be propitious,' kṛpādṛṣṭiṃ kṛ prasannaḥ -nnā -nnaṃ bhū prasannamukhaḥ -khī -khaṃ bhū kṛpāvalokanaṃ kṛ.

smile SMILE

, s. smitaṃ mandasmitaṃ smayaḥ utsmayaḥ vihāsaḥ vihasitaṃ vihasanaṃ upahāsaḥ īṣaddhāsaḥ mandahāsyaṃ mandahāsaḥ vakroṣṭhikā vakroṣṭhiḥ f.; 'with a smile,' sasmitaṃ; 'with a bitter smile,' sāmarṣahāsaṃ.

smiling SMILING

, part. or a. smitaḥ -tā -taṃ sasmitaḥ -tā -taṃ smeraḥ -rā -raṃ vihāsī -sinī -si (n) praphullaḥ -llā -llaṃ vihasya indec.; 'smiling sweetly,' cāruhāsī &c., śucismitaḥ -tā -taṃ; 'smiling words,' sasmitāni vacanāni; 'a smiling countenance,' smeramukhaṃ hāsyamukhaṃ hāsyavadanaṃ; 'having a smiling countenance,' smeramukhaḥ -khī -khaṃ suhasānanaḥ -nā -naṃ prasannamukhaḥ &c., praphullavadanaḥ &c.

smilingly SMILINGLY

, adv. sasmitaṃ vihasya savihasitaṃ sahāsyaṃ.

[Page 753b]
to smirk To SMIRK

, v. n. vilakṣaṇasmitaṃ kṛ kusmitaṃ kṛ apahasitaṃ kṛ vilakṣahāsyaṃ kṛ.

smirk SMIRK

, s. vilakṣaṇasmitaṃ vilakṣasmitaṃ vilakṣahāsyaṃ apahasitaṃ apahāsyaṃ kusmitaṃ jihmahasitaṃ jihmahāsyaṃ.

to smite To SMITE

, v. a. (Strike) han (c. 2. hanti -ntuṃ), abhihan nihan tai (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vyadh prativyadh prahṛ tud, see To STRIKE.

--(Kill) han mṛ in caus., sūd śas &c., see To KILL.

smiter SMITER

, s. hantā m. (ntṛ) tāḍayitā m. (tṛ) praharttā m., ghātakaḥ ghātī m.

smith SMITH

, s. śilpī m. (n) ayoghanena taptalohāditāḍakaḥ.

--(Blacksmith) lohakāraḥ ayaskāraḥ dhmākāraḥ dhamakaḥ.

smithery SMITHERY

, SMITHY, s. lohakāraśālā ayaskāraśālā dhamakaśālā.

smiting SMITING

, s. hananaṃ tāḍanaṃ māraṇaṃ; 'of the barest,' vakṣastāḍanaṃ.

smitten SMITTEN

, s. hataḥ -tā -taṃ nihataḥ &c., samāhataḥ &c., upahataḥ &c.

--(With love) kāmopahataḥ -tā -taṃ kāmamāhataḥ &c., kāmārttaḥ -rttā -rttaṃ.

smock SMOCK

, SMOCK-FROCK, s. sthūlaśāṭakaḥ -ṭī grāmpajanabhṛtaṃ śithilottarīyaṃ.

smoke SMOKE

, s. dhūmaḥ dhūmikā dhūpaḥ -pikā dahanaketanaṃ marudvāhaḥ karamālaḥ khatamālaḥ vyāmaḥ; 'quantity of smoke,' dhūmyā; 'volume of it,' dhūmāvaliḥ -lī dhūmamālā; 'cloud of it,' dhūmameghaḥ dhūmaughaḥ dhūmapaṭalaḥ -laṃ; 'absence of it,' vidhūmaḥ dhūmābhāvaḥ

to smoke To SMOKE

, v. n. (Emit smoke) dhūma (nom. dhūmāyati -te), dhūmam utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ) or utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or niḥsṛ in caus. or nirgam in caus., dhūmra (nom. dhūmrāyati -te), dhūpa (nom. dhūpāyati -te).

--(Inhale tobacco through a pipe) nāladvāreṇa tāmrakuṭṭadhūmikāṃ nipā dhūmanipānaṃ kṛ.

--(Cause to emit smoke) dhūma in caus. (dhūmāyayati -yituṃ).

to smoke To SMOKE

, v. a. (Apply smoke, affect by smoke) dhūmasthaṃ -sthāṃ kṛ dhūmopahataṃ -tāṃ kṛ dhūmrīkṛ dhūmra (nom. dhūmrayati -yituṃ), dhūmena śuṣ in caus., dhūma (nom. dhūmayati -yituṃ), dhūp (c. 1. dhūpāyati -yituṃ dhūpituṃ), avadhūp sadhūmīkṛ.

--(A pipe), see under To SMOKE, v. n.

smoked SMOKED

, p. p. dhūpitaḥ -tā -taṃ avadhūpitaḥ &c., dhūmrīkṛtaḥ &c., sadhūmīkṛtaḥ -tā -taṃ dhūmaśoṣitaḥ -tā -taṃ.

smokeless SMOKELESS

, a. nirdhūmaḥ -mā -maṃ vidhūmaḥ &c., dhūmahīnaḥ -nā -naṃ.

smoker SMOKER

, s. dhūmapāyī m. (n) dhūmanipātā m. (tṛ) tāmrakuṭṭadhūmapāyī.

smoking SMOKING

, s. (Act of emitting smoke) dhūmotkṣepaḥ -paṇaṃ dhūmotsarjjanaṃ.

--(Inhaling tobacco-smoke) dhūmanipānaṃ dhūmapānaṃ tāmrakuṭṭadhūmapānaṃ.

smoking SMOKING

, part. dhūmāyamānaḥ -nā -naṃ dhūmotkṣepī -piṇī -pi (n).

smoky SMOKY

, a. dhūmraḥ -mrā -mraṃ dhūmalaḥ -lā -laṃ sadhūmaḥ -mā -maṃ dhūmamayaḥ -yī -yaṃ dhaumīyaḥ -yī -yaṃ sadhūpaḥ -pā -paṃ; 'smoky coloured,' dhūmravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

--(Having the appearance of smoke) dhūmākāraḥ -rā -raṃ.

smooth SMOOTH

, a. (Not rough, having an even surface, glossy) ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehī -hinī -hi (n) cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samaḥ -mā -maṃ peśalaḥ -lā -laṃ arukṣaḥ -kṣā -kṣaṃ arūkṣaḥ &c., aruśaḥ -śā -śaṃ akharaḥ -rā -raṃ aparuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ sukhasparśaḥ -rśā -rśaṃ.

--(Level) samaḥ -mā -maṃ samānaḥ -nā -naṃ.

--(Bland, soft) mṛduḥ -duḥ -du meduraḥ -rā -raṃ snigdhaḥ &c.

--(Gently flowing, moving equally) visṛtvaraḥ -rā -raṃ visārī -riṇī &c., dhārāvāhī &c., samānagatiḥ -tiḥ -ti.

--(Unruffled, calm) akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ nirvegaḥ -gā -gaṃ nistaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ prasannaḥ -nnā -nnaṃ.

to smooth To SMOOTH

, v. a. ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ), ślakṣṇīkṛ snigdhīkṛ samīkṛ samānīkṛ.

--(Free from obstruction) nirvighnīkṛ, see To EASE.

smoothly SMOOTHLY

, adv. sukhena aduḥkhena nirvighnaṃ akleśena. See EASILY.

[Page 754a]
smoothness SMOOTHNESS

, s. ślakṣṇatā snigdhatā snaigdhyaṃ arukṣatā arūkṣatā mṛdutā samatā samānatā; 'of speech,' vākcāpalyaṃ madhurabhāṣitvaṃ, see FLUENCY; 'of the sea, &c.,' akṣubdhatā śāntatā.

smooth-tongued SMOOTH-TONGUED

, a. capalajihvaḥ -hvā -hvaṃ capalavāk m. f. n. (c).

to smother To SMOTHER

, v. a. (Suffocate) śvāsarodhaṃ kṛ śvāsanirodhaṃ kṛ prāṇarodhaṃ kṛ kaṇṭhanirodhaṃ kṛ śvāsāvarodhaṃ kṛ.

--(Suppress) nigrah stambh niyam niyantr guh chad antaḥ kṛ.

smothered SMOTHERED

, p. p. ruddhaśvāsaḥ -sā -saṃ ruddhaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niruddhakaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ; 'with dust and mud,' pāṃśupaṅkācchannaḥ -nnā -nnaṃ.

to smoulder To SMOULDER

, v. n. antardāhaṃ kṛ antajvalanaṃ kṛ antarjvālī -linī -li bhū antardāhavān -vatī -vad bhū gūḍhadāhavān &c. bhū

smouldering SMOULDERING

, part. antardāhī -hinī -hi (n) antarjvālī &c., antardāhavān -vatī -vat (t) gūḍhadāhavān &c.

to smuggle To SMUGGLE

, v. a. niṣiddhavastūni deśāntarāt chalena ānī or upanī or āvah śulkadānam akṛtvā bāṇijyadravyāṇi deśāntarāt chalena ānī.

smuggled SMUGGLED

, p. p. chalena deśāntarādānītaḥ -tā -taṃ or videśādānītaḥ &c.

smuggler SMUGGLER

, s. niṣiddhadravyānetā m. (tṛ) śulkadānam akṛtvā bāṇijyavastūni videśāt chalena ānayati yo damyuḥ śulkadasyuḥ m.

smuggling SMUGGLING

, s. niṣiddhadravyānayanaṃ śulkādānapūrvvaṃ bāṇijyavastūnāṃ deśāntarāt chalenānayanaṃ śulkādānāparādhaḥ.

smut SMUT

, s. maṣī, see LAMP-BLACK.

--(Obscene language) durvacanaṃ durbhāṣaṇaṃ apaśabdaḥ duruktiḥ f., kutsitavacanaṃ kutsitavākyaṃ.

to smut To SMUT

, SMUTCH, v. a. malinīkṛ malīmasīkṛ malina (nom. malinayati -yituṃ).

smutty SMUTTY

, a. malīmasaḥ -sā -saṃ malinaḥ -nā -naṃ. See OBSCENE.

snack SNACK

, s. aṃśaḥ bhāgaḥ, see SHARE.

--(Light repast), see REPAST.

snaffle SNAFFLE

, s. (Light bridle) laghuvāgā laghuvalgā laghukhalīnaḥ.

snail SNAIL

, s. śambūkaḥ śambūkavāsī m. (n) kośasthaḥ kośavāsī m., kavacavāsī kṛmiḥ kambuvāsī m., kambuyuktaḥ or kavacayuktaḥ kṛmiḥ.

snail-shell SNAIL-SHELL

, s. kṛmikośaḥ kṛmikoṣaḥ kṛmikavacaḥ kṛmikambuḥ m., jantukambuḥ m., kambuḥ m., śambuḥ m.

snake SNAKE

, s. sarpaḥ ahiḥ m., bhujaṅgaḥ bhujaṅgamaḥ bhujagaḥ uragaḥ uraṅgaḥ uraṅgamaḥ uraḥsaraḥ vyālaḥ nāgaḥ pannagaḥ sarīsṛpaḥ aṇḍajaḥ vileśayaḥ vilavāsī m. (n) viṣadharaḥ viṣānanaḥ viṣāsyaḥ viṣāyudhaḥ āśīviṣaḥ dīrghajihvaḥ dīrgharasanaḥ dvijihvaḥ dvirasanaḥ dīrghapṛṣṭhaḥ dṛkkarṇaḥ cakṣuḥśravāḥ m. (s) latājihvaḥ latārasanaḥ vāyubhakṣaḥ pavanāśanaḥ śvasanāśana jihmagaḥ bhekabhuk m. (j) maṇḍūkabhuk cakrī m. (n) kañcukī m., kākodaraḥ kañcukāluḥ m., gūḍhapād m., gūḍhapādaḥ kuṇḍalī m. (n) dandaśūkaḥ pṛdākuḥ m., sṛdaraḥ samakolaḥ takṣakaḥ tṛphūḥ m., vyāḍaḥ sarpī m. (n); 'hooded snake,' phaṇī m. (n) bhogī m., phaṇavān m. (t) bhogavān m., phaṇāvān phaṇabhṛt m., phaṇadharaḥ phaṇādharaḥ phaṇābharaḥ phaṇakaraḥ darvīkaraḥ; 'female snake,' sarpī sarpiṇī bhujagī bhujaṅgī; 'variegated snake,' māludhānaḥ mātulāhiḥ m.; 'other sorts of snakes,' gonasaḥ gonāsaḥ tilitsaḥ ajagaraḥ śayuḥ m., vāhasaḥ rājilaḥ ḍuṇḍuḥ ḍuṇḍubhaḥ rājāhiḥ m., nāgabhid m.; 'a watersnake,' jalavyālaḥ kālakandakaḥ alagardaḥ alagarddhaḥ; 'the king of the snakes that inhabit the infernal regions, forming the couch and canopy of Vishnu, and upholding the world which rests on one of his thousand heads,' śeṣaḥ anantaḥ sarpeśvaraḥ phaṇīśvaraḥ; 'other kings and chiefs of the snakes,' vāmukiḥ m., sarparājaḥ takṣakaḥ śaṅkhaḥ mahāpadmaḥ; 'the expanded hood of a snake,' phaṇaḥ -ṇā bhogaḥ sphaṭā sphoṭā daviḥ -rvī darbiḥ -rbī; 'his skin,' kañcukaḥ nirmokaḥ, see SLOUGH; 'a snake that has cast his skin,' nirmuktaḥ muktakañcukaḥ; 'his venom,' garalaṃ viṣaṃ kṣveḍaḥ; 'his fang,' vipadantaḥ āśī āśis f., sarpadaṃṣṭraḥ.

--(Bitten by a snake) ahidaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ahividaṣṭaḥ &c.

snake-catcher SNAKE-CATCHER

, SNAKE-CHARMER, s. vyālagrāhī m. (n) sarpagrāhī m., āhituṇḍikaḥ ahituṇḍikaḥ jāṅgulikaḥ viṣavaidyaḥ sarpamantrī m. (n) mantravādī m., mantrī m., jīvakaḥ.

snake-hole SNAKE-HOLE

, s. sarpavivaraṃ sarpavilaṃ bhujaṅgavilaṃ ahivivaraṃ.

snake-stone SNAKE-STONE

, s. (A jewel said to be found in the head or hood of a snake) sarpamaṇiḥ m., nāgamaṇiḥ m., phaṇamaṇiḥ m., sarpaphaṇajaḥ.

snaky SNAKY

, a. āheyaḥ -yī -yaṃ sārpaḥ -rpī -rpaṃ sārpyaḥ -rpyī -rpyaṃ auragaḥ -gī -gaṃ sarpasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sarpasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

to snap To SNAP

, v. a. (Break at once) ekapade or yugapat or akasmāt truṭ (c. 6. truṭati -ṭituṃ, c. 10. troṭayate -yituṃ) or bhañj or khaṇḍ or sphuṭ or ruj or chid or takṣ.

--(The fingers) aṅgulisphoṭanaṃ kṛ aṅgulibhaṅgaṃ kṛ choṭikāṃ kṛ mucuṭīṃ kṛ mukuṭīṃ kṛ.

--(Bite suddenly) akasmād daṃś or vidaṃś.

--(Snap up) akasmād grah or udgrah or udgrāhaṃ kṛ, see To SNATCH.

to snap To SNAP

, v. n. (Break suddenly) ekapade or yugapat or akasmāt truṭ (c. 4. truṭyati -ṭituṃ) or sphuṭ (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ) or bhañj in pass. or bhid in pass. or chid in pass.

--(Make an effort to seize with the teeth, as a dog) śvavad or kukkuravad dantair grah in des. (jighṛkṣati -kṣituṃ) or daṃś in des.

--(Utter angry words) bhaṣ (c. 1. bhaṣati -ṣituṃ).

snap SNAP

, SNAPPING, s. (Sudden break) akasmāt troṭanaṃ or sphoṭanaṃ or sphuṭanaṃ ākasmikabhaṅgaḥ akasmād bhañjanaṃ or bhaṅgaḥ akasmāt khaṇḍanaṃ.

--(Of the fingers) aṅgulisphoṭanaṃ aṅgulibhaṅgaḥ choṭikā pucchaṭiḥ m., mukuṭī mucuṭī.

--(Sudden bite, or effort to seize with the teeth) ākasmikadaṃśaḥ -śanaṃ akasmād daṃśaḥ or dantair jighṛkṣā.

snapped SNAPPED

, p. p. akasmāt truṭitaḥ -tā -taṃ or bhagnaḥ -gnā -gnaṃ or sphuṭitaḥ -tā -taṃ or chinnaḥ -nnā -nnaṃ or bhinnaḥ &c.

snappish SNAPPISH

, a. (Eager to bite or seize) daṃśanaśīlaḥ -lā -laṃ didaṃkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu jighṛkṣuḥ -kṣuḥ -kṣu jigariṣuḥ -ṣuḥ -ṣu.

--(Peevish, currish) karkaśaḥ -śā -śaṃ karkaśaśīlaḥ &c., kukkurasvabhāvaḥ -vā -vaṃ śvasvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

snare SNARE

, s. pāśaḥ pāśabandhaḥ jālaṃ vāgurā unmāthaḥ kūṭaḥ mohajālaṃ kūṭayantraṃ; 'snares of the world,' prapañcapāśaḥ bhavapāśaḥ.

to snare To SNARE

, v. a. pāśabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ jālabaddhaṃ -ddhāṃ kṛ pāśe or unmāthe or vāgurāyāṃ pat (c. 10. pātayati -yituṃ), jāle pātayitvā bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), pāśīkṛ pāśa (nom. pāśayati -yituṃ).

snared SNARED

, p. p. pāśabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ jālabaddhaḥ &c., pāśīkṛtaḥ -tā -taṃ pāśitaḥ -tā -taṃ unmāthapatitaḥ -tā -taṃ vāgurāpatitaḥ &c., kauṭaḥ -ṭī -ṭaṃ.

to snarl To SNARL

, v. n. bhaṣ (c. 1. bhaṣati -ṣituṃ), rai (c. 1. rāyati rātuṃ), tarj tarjanaṃ kṛ garj garjanaṃ kṛ karkaśavākyaṃ vad paruṣavākyaṃ vad kaṭuvākyaṃ vad.

snarler SNARLER

, s. bhaṣakaḥ kukkurasvabhāvaḥ śvaśīlaḥ sadākarkaśaḥ.

to snatch To SNATCH

, v. a. or n. akasmāt or jhaṭiti grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ) or hṛ (c. 1. harati harttuṃ) or abhihṛ or dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ) or kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ) or ākal (c. 10. -kalayati -yituṃ) or prakal (c. 10. -kālayati -yituṃ); 'to snatch at,' akasmād jighṛkṣayā hastaṃ prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), akasmād grah in des. (jighṛkṣati -kṣituṃ) or hṛ in des. (jihīrṣati -rṣituṃ); 'to snatch away,' akasmād apahṛ or vyapahṛ or apakṛṣ or vilup; 'to snatch out,' akasmād uddhṛ or nirhṛ or utkṛṣ.

snatch SNATCH

, SNATCHING, s. (Hasty seizing) akasmād haraṇaṃ or grahaṇaṃ or dharaṇaṃ ākasmikaharaṇaṃ akasmādākalanaṃ ākasmikajighṛkṣā.

--(Short interval) alpāntaraṃ alpāvakāśaḥ kṣaṇāvakāśaḥ.

--(Short fit of action) kṣaṇapravṛttiḥ f.

snatched SNATCHED

, p. p. akasmād gṛhītaḥ -tā -taṃ or hṛtaḥ -tā -taṃ or dhṛtaḥ -tā -taṃ or abhihṛtaḥ &c., akasmādākalitaḥ -tā -taṃ; 'snatched away,' akasmād apahṛtaḥ -tā -taṃ or viluptaḥ -ptā -ptaṃ; 'snatched out,' uddhṛtaḥ &c.

to sneak To SNEAK

, v. n. kutsitajanavat chalena apasṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ) or apakram kāpurupavad nibhṛtasthānam āsthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ) or nibhṛtasthāne ātmānaṃ guh or gup kutsitajanavad ācar kutsitavṛttiḥ -ttiḥ -tti bhū.

--(Behave with meanness and servility) kṛpaṇavat or kutsitaprakāreṇa atilālanaṃ kṛ or atisāntvanaṃ kṛ.

sneaking SNEAKING

, part. or a. kutsitavṛttiḥ -ttiḥ -tti kutsitācāraḥ -rā -raṃ kutsitaprakāreṇa atilālanakārī -riṇī -ri (n) or atisāntvanakārī &c.

to sneer To SNEER

, v. n. vikṛtamukhena or mukhavikāreṇa avajñāṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), vikṛtahāsena avamānaṃ sūc avajñāhāsaṃ kṛ avajñāsūcanārthaṃ vikṛtasmitaṃ kṛ or vikṛtahāsaṃ kṛ; 'to sneer at,' avahas, see To DERIDE.

sneer SNEER

, s. avajñāsūcanārthaṃ vikṛtasmitaṃ or vikṛtahāsaḥ amarṣahāsaḥ avajñāsūcakahāsaḥ avajñāhāsaḥ avajñāsūcakā mukhavikṛtiḥ f., avahāsaḥ. See SARCASM.

sneeringly SNEERINGLY

, adv. sāvajñāhāsaṃ sāmarṣahāsaṃ sāvahāsaṃ avahāsena.

to sneeze To SNEEZE

, v. n. kṣu (c. 2. kṣauti kṣavituṃ), kṣutaṃ kṛ kṣavaṃ kṛ chikkāṃ kṛ chikkanaṃ kṛ chikk (nom. chikkati -kkituṃ chikkāyate); 'to sneeze upon,' avakṣu.

sneeze SNEEZE

, SNEEZING, s. kṣutaṃ kṣavaḥ kṣavathuḥ m., kṣut f., kṣutā chikkā chikkanaṃ kāśaḥ prāṇantī hañjiḥ m., ghrāṇaduḥkhadā.

sneezed SNEEZED

, p. p. kṣutaḥ -tā -taṃ; 'sneezed upon,' avakṣutaḥ -tā -taṃ.

sneezing SNEEZING

, part. kṣavakṛt m. f. n., kṣavakārī -riṇī &c., kṣutavān -vatī &c.

to snigger To SNIGGER

, v. n. antarhāsaṃ kṛ uccaghanaṃ kṛ udvardhanaṃ kṛ gūḍhahāsaṃ kṛ.

to sniff To SNIFF

, v. a. nāsādvāreṇa śvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ) or niśvas or śvāsaṃ kṛ.

to snip To SNIP

, v. a. karttanyā sūkṣmachedaṃ kṛ or alpachedaṃ kṛ or chid.

snipe SNIPE

, s. dīrghacañcuḥ dīrghamukhaḥ dīrghacañcuviśiṣṭaḥ pakṣibhedaḥ.

to snivel To SNIVEL

, v. n. nāsikāmalaṃ sru in caus. (srāvayati -yituṃ) nāsikāsrāvopahataḥ -tā -taṃ bhū.

--(Whimper) bālakavat paridev.

snivel SNIVEL

, s. nāsāmalaṃ nāsikāmalaṃ siṃhānaṃ siṃhāṇaṃ siṅghāṇaṃ.

sniveling SNIVELING

, s. nāsikāsrāvaḥ nāsāsrāvaḥ nāsāparisrāvaḥ.

snob SNOB

, s. sabhyammanyaḥ kulīnalokavyavahārānukārī prākṛtajanaḥ.

snooze SNOOZE

, To SNOOZE, see NAP, To NAP.

to snore To SNORE

, v. n. svapnamadhye karkaśaśabdapūrvvaṃ nāsādvāreṇa śvāsaṃ kṛ or nāsayā śvāsapraśvāsaṃ kṛ svapnamadhye karkaśasvareṇa nāsikāṃ dhmā (c. 1. dhamati dhmātuṃ) or nāsayā śvas (c. 2. śvasiti -tuṃ), nidrāmadhye karkaśaśvāsaṃ kṛ or karkaśasvaraṃ kṛ ucchiṅghanaṃ kṛ krathanaṃ kṛ.

snore SNORE

, SNORING, s. svapramadhye karkaśaśvāsaḥ or saśabdaśvāsaḥ or nāsayā śvāsaḥ nidrāmadhye karkaśasvareṇa śvāsaḥ nidrāvasthāyām ucchiṅghanaṃ or krathanaṃ svaraḥ.

to snort To SNORT

, v. n. nāsādvāreṇa ugraśvāsaṃ kṛ nāsikādvāreṇa phūtkṛ or phūtkāraṃ kṛ or phūtśabdaṃ kṛ sūtkāraṃ kṛ sūtkṛ sūsūśabdaṃ ka.

[Page 755b]
snorting SNORTING

, s. nāsādvāreṇa ugraśvāsaḥ or ugraśabdasahitaśvāsaḥ sūtkāraḥ.

snot SNOT

, s. nāsāmalaṃ nāsikāmalaṃ siṃhānaṃ siṃhāṇaṃ. See MUCUS.

snout SNOUT

, s. potraṃ prothaḥ -thaṃ nastaḥ nasyā nāsā nāsikā mukhaḥ.

snow SNOW

, s. himaṃ tuṣāraḥ himānī nīhāraḥ tuhinaṃ tauṣāraṃ himasaṃhatiḥ f., himikā khavāṣpaḥ bhasmatūlaṃ kāraḥ; 'a fall of snow,' tuṣārapātaḥ tuṣāravarṣaḥ; 'a particle of snow,' himakaṇaḥ tuṣārakaṇaḥ.

to snow To SNOW

, v. n. tuṣāraṃ vṛṣ (c. 1. varṣati -rṣituṃ), himaṃ vṛṣ tuṣārakaṇān vṛṣ himakaṇān vṛṣ.

snow-ball SNOW-BALL

, s. himapiṇḍaḥ tuṣārapiṇḍaḥ himamaṇḍalaṃ.

snow-capped SNOW-CAPPED

, a. himaśekharaḥ -rā -raṃ himaśikharaḥ &c., himāvṛtaśikharaḥ.

snow-drift SNOW-DRIFT

, s. himasaṃhatiḥ f., tuṣārasaṃhatiḥ himarāśiḥ m., himaughaḥ.

snow-storm SNOW-STORM

, s. tuṣāravarṣaḥ tuṣārapātaḥ himapātaḥ himasampātaḥ.

snowy SNOWY

, a. (Abounding with snow, covered with it) himavān -vatī -vat (t) himamayaḥ -yī -yaṃ himyaḥ -myā -myaṃ haimaḥ -mī -maṃ hima in comp., tuṣāramayaḥ &c., himāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ tauṣāraḥ -rī -raṃ himāvṛtaḥ -tā -taṃ; 'snowy mountain,' himādriḥ m., tuṣārādriḥ tuhinādriḥ himaparvvataḥ śītādriḥ m.

--(White, like snow) himābhaḥ -bhā -bhaṃ himavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to snub To SNUB

, v. a. pratyādiś vāgrodhaṃ kṛ apakṛṣ darṣabhaṅgaṃ kṛ parābhū.

snub-nosed SNUB-NOSED

, a. natanāsikaḥ -kā -kaṃ khuraṇasaḥ -sā -saṃ khuraṇāḥ -ṇāḥ -ṇaḥ (s) cipiṭaḥ -ṭā -ṭaṃ cipiṭakaḥ -kā -kaṃ cipuṭaḥ -ṭā -ṭaṃ cikinaḥ -nā -naṃ avanāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avaṭīṭaḥ &c., avabhraṭaḥ &c.

snuff SNUFF

, s. (Burnt or charred wick) dagdhatūlā -lī naptatūlā -lī dagdhapiñjūlaṃ.

--(Pulverized tobacco) nasyaṃ nastaṃ nāsikācūrṇaṃ nāsācūrṇaṃ avapīḍaḥ kṣutkarī; 'to take snuff,' nasyaṃ pā or nipā.

to snuff To SNUFF

, v. a. (Inhale by the nose) nāsādvāreṇa niśvas ucchiṅghanaṃ kṛ see To SNUFF, SMELL.

--(Crop the snuff of a candle) dagdhatūlām avachid (c. 7. -chinatti -chettuṃ) or chid or lū pradīpatūlī chid or hṛ dīpikātūlīm avachid.

snuff-box SNUFF-BOX

, s. nasyādhāraḥ nāsikācūrṇādhāraḥ nasyapātraṃ nasyabhājanaṃ

snuffers SNUFFERS

, s. tūlākarttanī tūlāchedanī pradīpatūlākarttanī karttanī.

to snuffle To SNUFFLE

, v. n. nāsādvāreṇa sūsūśabdaṃ kṛ. See To SNORT, SNIFF.

snuff-taker SNUFF-TAKER

, s. nasyapāyī m. (n) nāsikācūrṇanipātā m. (tṛ).

snuffy SNUFFY

, a. nasyadūṣitaḥ -tā -taṃ nāsikācūrṇamalinaḥ -nā -naṃ.

snug SNUG

, a. (Close, compact, covered up) saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ &c., saṃvṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ &c., supracchannaḥ -nnā -nnaṃ pracchannaḥ -nnā -nnaṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ upagūḍhaḥ &c.

--(Comfortable) susthaḥ -sthā -sthaṃ susthitaḥ -tā -taṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ sukhī -khinī -khi (n) sukhaḥ -khā -khaṃ yathāsukhaḥ &c.

--(Lying close) nikaṭaśāyī &c., pārśvāpārśviśāyī &c.

to snuggle To SNUGGLE

, v. n. nikaṭe or aṅke or pārśvataḥ or pārśvāpārśvi śī.

snugly SNUGLY

, adv. sukhena yathāsukhaṃ See CLOSELY, COMFORTABLY.

snugness SNUGNESS

, s. susaṃhatatā supracchannatā susthatā susthitiḥ f., saukhyaṃ.

so SO

, adv. (Thus) evaṃ tathā iti itthaṃ; 'and so forth,' ityādi ityādiprakāreṇa; 'be it so,' evaṃ bhavatu evamastu tathāstu astu; 'is it so?' kaccit.

--(In this manner, in such a manner) evaṃ tathā evaṃvidhaṃ -dhena; 'I must so contrive that my master awake,' yathā svāmī jāgartti tathā mayā karttavyaṃ.

--(In like manner, after the same manner) tadvat evaṃ tathā evamprakāreṇa tathāvidhena tathāprakāreṇa evaṃvidhena evaṃvidhānena etādṛśaṃ.

--(To such a degree) etāvat īdṛk etādṛk īdṛśaṃ etādṛśaṃ tādṛk etatparyyantaṃ tathā itthaṃ iyat iyatparyyantaṃ; 'so far,' tāvat etāvat tadantaṃ tatparyyantaṃ; 'so many, so much,' tāvat indec., tāvān -vatī -vat (t) tāvatsaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ tatsaṃkhyakaḥ &c.; 'so great, so large,' etāvān &c., etāvanmahān &c., īdṛśaḥ -śī -śaṃ īdṛṅmahān &c.; 'so long,' tāvat; 'so long a time,' tāvatkālaṃ; 'there is no body so small but that it may be divided in half,' na tādṛgalpaḥ parimāṇāṃśo yasya arddhaṃ kalpayitum aśakyaṃ; 'he is not so sagacious as to discriminate,' na tasya īdṛg vijñānam asti paricchettuṃ; 'am I so weak that the goods in my house are to be carried off by the sea?' kim ahaṃ durbalo mama gṛhasthabhāṇḍāni samudreṇa apaharttavyāni; 'let it be ascertained whether he is worthy to receive so large a salary,' jñāyatāṃ kim upayukta etāvad varttanaṃ gṛhlāti; 'so true is it,' yatsatyam asti.

--(Therefore) tatas tasmāt tena.

--(So so, indifferent) tāvanmātraṃ yāvattāvat.

--(So and so) expressed by amuka in comp.; as, 'Mr. So and so,' amukanāmā m. (n) amukajanaḥ.

to soak To SOAK

, v. a. cireṇa jalasiktaṃ -ktāṃ kṛ cirakālaṃ jalena sic (c. 6. siñcati sektuṃ), cireṇa jalasthaṃ -sthāṃ kṛ cirakālaṃ jalena samāplu (c. 10. -plāvayati -yituṃ) or jalasamāplutaṃ -tāṃ kṛ or ārdrīkṛ or klid (c. 10. kledayati -yituṃ) or samukṣ (c. 1. -ukṣati -kṣituṃ) or abhyukṣ.

soaked SOAKED

, p. p. cireṇa siktaḥ -ktā -ktaṃ cirasiktaḥ &c., cirakleditaḥ -tā -taṃ cirajalasthaḥ -sthā -sthaṃ cirajalasthitaḥ -tā -taṃ praklinnaḥ -nnā -nnaṃ ārdraḥ -rdrā -rdaṃ samukṣitaḥ -tā -taṃ.

soap SOAP

, s. sarjjiḥ f., sarjjikā kṣāraḥ sarvvakṣāraḥ añjanaṃ abhyañjanaṃ mārjanatailaṃ mārjanalepaḥ medas n., pradehaḥ snehaḥ.

to soap To SOAP

, v. a. sarjjikayā añj or abhyañj or lip sarjjikāliptaṃ kṛ.

soap-berry-plant SOAP-BERRY-PLANT

, s. ariṣṭaḥ riṣṭaḥ phenilaḥ.

soapy SOAPY

, a. meduraḥ -rā -raṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sarjjikāliptaḥ -ptā -ptaṃ.

to soar To SOAR

, v. n. ūrddhvaṃ or ūrddhva gam (c. 1. gacchati gantuṃ), ūrddhvaṃ ḍī (c. 4. ḍīyate, c. 1. ḍayate -yituṃ), uḍḍī proḍḍī uḍḍīnaṃ kṛ uḍḍayanaṃ kṛ ūrddhvaṃ vihāyasā gam or nabhasā gam or viyati visṛp (c. 1. -sarṣati -sarptuṃ), ūrddhvagamanaṃ kṛ ūrddhvārohaṇaṃ kṛ nabhogamanaṃ kṛ utkramaṇaṃ kṛ.

soarer SOARER

, s. ūrddhvagāmī m. (n) ākāśagāmī m., uḍḍīnakārī m., uḍḍayanakṛt.

soaring SOARING

, s. uḍḍīnaṃ uḍḍayanaṃ ūrddhvagamanaṃ ūrddhvamatiḥ f., nabhogamanaṃ nabhogatiḥ f., uparigamanaṃ utkramaṇaṃ ūrddhvārohaṇaṃ.

soaring SOARING

, part. uḍḍīyamānaḥ -nā -naṃ ākāśagāmī -minī -mi (n).

to sob To SOB

, v. n. (Make a convulsive sound in crying) gadgada (nom. gadgadyati), gadgadaṃ kṛ krandanamadhye gadgadadhvaniṃ kṛ gadgadaśabdena krand (c. 1. krandati -ndituṃ) or rud (c. 2. roditi -tuṃ) or prarud gadgadaśabdena krandanaṃ kṛ chanacchana (nom. chancchanāyate), chancchanśabdaṃ kṛ.

sob SOB

, SOBBING, s. gadgadaḥ gadgadadhvaniḥ m., gadgadaśabdaḥ gadgadaśabdasahitakrandanaṃ krandanaṃ rodanaṃ chancchanśabdaḥ phūtkāraḥ phutkāraḥ.

sober SOBER

, a. (Not drunk) amattaḥ -ttā -ttaṃ nirmadaḥ -dā -daṃ akṣīvaḥ -vā -vaṃ anāgatamadaḥ -dā -daṃ.

--(Temperate in drink) pānāprasaktaḥ -ktā -ktaṃ parimitapānī -ninī -ni (n) mitapānī &c., yatapānī &c., pānasaṃyamī &c.

--(Not wild or extravagant, serious) dhīraḥ -rā -raṃ sthiraḥ -rā -raṃ niyataḥ -tā -taṃ niyamī &c., vinītaḥ -tā -taṃ niyatavṛttiḥ -ktiḥ -tti vicārabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi vicāraśīlaḥ -lā -laṃ vicārī &c., amattaḥ -ttā -ttaṃ sthiramatiḥ -tiḥ -ti sthirabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi gambhīravṛtri &c.

to sober To SOBER

, v. a. nirmadīkṛ madahīnaṃ -nāṃ kṛ niyatīkṛ sthirīkṛ dhīrīkṛ.

[Page 756b]
sobered SOBERED

, p. p. nirmadīkṛtaḥ -tā -taṃ vigatamadaḥ -dā -daṃ kṣīṇakṣaivyaḥ -vyā -vyaṃ.

soberly SOBERLY

, adv. dhīravat vinītavat savinayaṃ niyatavat vicārapūrvvaṃ.

sober-minded SOBER-MINDED

, a. dhīramanaskaḥ -skā -skaṃ gambhīramanaskaḥ &c., sthiravuddhiḥ &c.

soberness SOBERNESS

, SOBRIETY, s. (Freedom from intoxication) amattatā akṣīvatā nirmadatvaṃ madahīnatā madābhāvaḥ kṣaivyābhāvaḥ.

--(Temperance in drink) pānasaṃyamaḥ pānāprasaktiḥ f., pānāprasaktatā parimitapānaṃ mitapānaṃ.

--(Seriousness) dhīratā gambhīratā gāmbhīryyaṃ sthiratā sthairyyaṃ vinītatā vinayaḥ vicāraśīlatā niyatavṛttiḥ f., amattatā.

sociable SOCIABLE

, a. janasaṅgapriyaḥ -yā -yaṃ saṅgapriyaḥ &c., janasaṅgāsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃlāpapriyaḥ -yā -yaṃ sambhāṣaṇapriyaḥ &c., saṅgaśīlaḥ -lā -laṃ saṃlāpaśīlaḥ &c., snehavuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi suśīlaḥ -lā -laṃ.

sociability SOCIABILITY

, SOCIABLENESS, s. saṅgapriyatā saṅgaprītiḥ f., saṅgāsaktiḥ f., janasaṅgaprītiḥ f., janasaṅgapriyatā saṃlāpapriyatā saṃlāpāsaktiḥ f., saṃlāpaśīlatā snehabuddhiḥ f., suśīlatā.

sociably SOCIABLY

, adv. saṅgāsaktatvāt janasaṅgāsaktatvāt snehabuddhyā suśīlavat.

social SOCIAL

, a. (Pertaining to society) sāṃsargikaḥ -kī -kaṃ sāṅgatikaḥ -kī -kaṃ janasaṃsargasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sāṅgamikaḥ &c., sahavāsasambandhī &c., sahavāsaviṣayakaḥ -kā -kaṃ sahabhāvasambandhī &c.; 'social duty,' janācāraḥ.

--(Ready to unite in friendly converse) saṅgapriyaḥ -yā -yaṃ saṅgamaśīlaḥ -lā -laṃ saṃsargaśīlaḥ &c., saṃvāsaśīlaḥ &c., samāgamaśīlaḥ &c., anekacaraḥ -rā -raṃ samṛhacaraḥ &c., see SoCIABLE.

--(Consisting in mutual converse) saṃsargarūpaḥ -pā -paṃ saṅgarūpaḥ &c., pratibhāvavān -vatī -vat (t).

society SOCIETY

, s. (Association, consociation) saṃsargaḥ saṅgaḥ saṅgamaḥ saṅgatiḥ f., samāgamaḥ sahavāsaḥ saṃvāsaḥ sahabhāvaḥ sāhyaṃ sāhacaryyaṃ sāhityaṃ sahāyatā sāhāyaṃ lokayātrā upapattiḥ f.

--(Community, body of people) janasamūhaḥ lokasamūhaḥ lokasaṅgaḥ paṃktiḥ f., sabhā samājaḥ maṇḍalī; 'good society,' sabhā; 'fit for it,' sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ; 'not fit for it,' asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ apāṃkteyaḥ -yā -yaṃ apāṃktyaḥ -ktyā -ktyaṃ apāṃktaḥ &c.

--(Corporate body) śreṇī -ṇiḥ m. f., grāmasaṅghaḥ.

sock SOCK

, s. pādavastraṃ pādarakṣā -kṣaṇaṃ pādatrāṇaṃ pādaparidhānaṃ.

socket SOCKET

, s. pātraṃ ādhāraḥ ādhānaṃ garbhaḥ kūpaḥ garttaḥ bhājanaṃ.

sod SOD

, s. tṛṇāvṛtabhūmikhaṇḍaḥ ghāsāvṛtabhūmikhaṇḍaḥ satṛṇabhūmikhaṇḍaḥ.

sod SOD

, a. sarjjiḥ f., sarjjikā sarjjikākṣāraḥ kṣāraḥ sṛjikākṣāraḥ kāpotaḥ sauvarcalaṃ rucakaṃ vajrakṣāraḥ -raṃ sukhavarcakaḥ śrughnikā kācamalaṃ.

to soder To SODER

, v. a. See To SOLDER.

sodomite SODOMITE

, s. gudamaithunakarttā m. (rttṛ) gudamaithunakārī m., puṃmaithunakṛt.

sodomy SODOMY

, s. gudamaithunaṃ puṃmaithunaṃ pāyumaithunaṃ.

soever SOEVER

. Expressed by prefixing the relative to the interrogative, with the affixes cit api or cana; thus, 'whosoever,' yaḥ kaścit; 'whatsoever,' yat kiñcit; 'wheresoever,' yatra kutracit; 'whensoever,' yadā kadācit, or by doubling the relative, thus yo yaḥ yad yat yatra yatra yadā yadā; 'any soever,' kaścit kācit kiñcit; 'at any time whatsoever,' kadācit.

sofa SOFA

, s. keliśayanaṃ keliśayyā paryaṅkaḥ śayyā śayanaṃ śayanīyaṃ.

soft SOFT

, a. (Not hard or rough) mṛduḥ -dvī -du mṛdulaḥ -lā -laṃ komalaḥ &c., masṛṇaḥ -ṇā -ṇaṃ snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ mṛdusparśaḥ -rśā -rśaṃ sukhasparśaḥ -rśā -rśaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ meduraḥ -rā -raṃ sukumāraḥ &c., bāleyaḥ -yā -yaṃ marālaḥ -lā -laṃ akharaḥ -rā -raṃ aprakharaḥ &c., akarkaśaḥ -śā -śaṃ aparuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anugraḥ -grā -graṃ akaṭhinaḥ -nā -naṃ akaṭhoraḥ -rā -raṃ.

--(Wanting firmness, flaccid) śithilaḥ -lā -laṃ adṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ aghanaḥ -nā -naṃ.

--(Mild, gentle) saumyaḥ -myā -myaṃ mṛduḥ &c., mṛdusvabhāvaḥ -vā -vaṃ.

--(Weak in mind) alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi bāliśabuddhiḥ &c., suvañcanīyaḥ -yā -yaṃ.

--(Having a soft voice) mṛdusvaraḥ -rā -raṃ madhurasvaraḥ &c.

soft SOFT

, interj. nīcais nīcakais tūṣṇīṃ tūṣṇīmbhava śāntaṃ.

to soften To SOFTEN

, v. a. mṛdūkṛ komalīkṛ mrada (nom. mradayati -yituṃ), śam in caus., sāntv or śāntvaṃ dam in caus., snigdhīkṛ karuṇārdrīkṛ. See To MOLLIFY, MELT, v. a.

to soften To SOFTEN

, v. n. mṛdūbhū komalībhū snigdhībhū śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), praśam śāntaḥ -ntā -ntaṃ bhū dayārdrībhū. See To MELT, v. n.

softened SOFTENED

, p. p. mṛdūkṛtaḥ -tā -taṃ śamitaḥ &c., snigdhībhūtaḥ -tā -taṃ.

softening SOFTENING

, part. or a. śāntidaḥ -dā -daṃ śāntikaḥ -kī -kaṃ śāntikaraḥ -rī -raṃ.

softly SOFTLY

, adv. śanais śanaiḥ śanais śanakais mandaṃ mṛdu samārdavaṃ.

softness SOFTNESS

, s. mṛdutā mārdavaṃ sadimā m. (n) komalatā snigdhatā -tvaṃ mṛdusparśatā -tvaṃ sukhasparśatā -tvaṃ sukumāratā -tvaṃ saukumāryyaṃ akharatā akarkaśatā -tvaṃ akaṭhinatā akāṭhinyaṃ śithilatā śaithilyaṃ; 'of voice,' svaramadhuratā -mādhuryyaṃ.

to soil To SOIL

, v. a. malina (nom. malinayati -yituṃ), malinīkṛ kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), lip. See To STAIN.

soil SOIL

, s. (Dirt, stain) malaṃ parimalaṃ kaluṣaṃ kalaṅkaḥ kalkaṃ mlātiḥ f., parimlānaṃ.

--(Mould, earth) mṛttikā mṛd f., mṛdā bhūmiḥ f., bhūḥ f., sthalaṃ -lī pāṃśuḥ m., khalaṃ; 'good soil,' mṛtsnā mṛtsā mṛdinī: 'fertile soil,' urvvarā ūrvvarā; 'dry or barren soil,' maruḥ m., marusthalaṃ -lī īriṇaṃ -ṇā iriṇaṃ; 'salt soil,' ūṣaḥ ūṣaraḥ uṣaḥ kṣāramṛttikā; 'having salt soil,' ūṣaraḥ -rā -raṃ ūṣavān -vatī -vat (t); 'untilled or waste soil,' khilaḥ aprahatabhūmiḥ f.; 'stony,' śarkarā; 'a black soil,' nīlamṛttikā kṛṣṇamṛd f., kṛṣṇamṛttikā kṛṣṇabhūmiḥ f.; 'pale soil,' pāṇḍumṛttikā; 'native soil,' janmabhūmiḥ f., janmavasudhā; 'mountain-soil,' girimṛdaḥ 'soil fertile with every crop,' sarvvaśasyāḍhyabhūmiḥ f.

soiled SOILED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ malinīkṛtaḥ &c., kalaṅkitaḥ &c., parimalitaḥ &c., dūṣitaḥ -tā -taṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ avaliptaḥ &c., viliptaḥ &c., kalupitaḥ &c., malinaḥ -nā -naṃ kalkī -lkinī &c.; 'having soiled hands,' liptahastaḥ -stā -staṃ.

to sojourn To SOJOURN

, v. n. (Dwell for a time) kiyatkālaṃ or alpakālaparyyantaṃ vas (c. 1. vasati vastuṃ) or nivas pravas pravāsaṃ kṛ kiyatkālaṃ sthā or vṛt or ās or adhyās deśāntare or paradeśe vas deśāntaram adhivas or āvas, see To LODGE, v. n.

sojourn SOJOURN

, SOJOURNING, s. pravāsaḥ -sanaṃ pravasanaṃ kiyatkālaparyyantavāsaḥ alpakālanivāsaḥ adīrghavāsaḥ deśāntaravāsaḥ deśāntarādhivāsaḥ paradeśavāsaḥ deśāntarasevanaṃ paradeśasevanaṃ deśāntarāvalambanaṃ.

sojourner SOJOURNER

, s. pravāsī m. (n) pravasan m. (t) proṣitaḥ deśāntaravāsī m. (n) deśāntarādhivāsī m., paradeśavāsī deśāntarasevī m., paradeśasevī.

to solace To SOLACE

, v. a. sāntv or śāntv āśvas in caus., vinud (c. 10. -nodayati -yituṃ), see To COMFORT, CONSOLE; 'to solace one's self,' ātmānaṃ vinud.

solace SOLACE

, s. sāntvanaṃ -nā parisāntvanaṃ āśvāsanaṃ vinodaḥ -danaṃ āpatpratīkāraḥ kleśāpaharaṇaṃ śokāpanodaḥ -danaṃ kleśaśāntiḥ f., śokaśāntiḥ f., duḥkhaśāntiḥ f., śokāpaharaṇaṃ.

solar SOLAR

, SOLARY, a. sauraḥ -rī -raṃ savitriyaḥ -yā -yaṃ savitṛlaḥ -lā -laṃ srāvanaḥ -nī -naṃ sūryyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) sūryyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ sūryya in comp., arka in comp.; 'solary dynasty,' sūryyavaṃśaḥ; 'solar day,' saurasāvanadinaṃ sāvanadinaṃ sauradinaṃ; 'solar month,' sauramāsaḥ sāvanamāsaḥ; 'solar year,' sauravarṣaḥ arkavarṣaḥ.

sold SOLD

, p. p. vikrītaḥ -tā -taṃ paṇitaḥ &c.; 'having sold,' vikrīya.

to solder To SOLDER

, v. a. drutadhātumayalepena saṃlagnīkṛ drutasīsakādinā sandhā.

solder SOLDER

, s. drutadhātumayalepaḥ drutasīsakādimayalepaḥ dhātumayalepaḥ.

soldier SOLDIER

, s. sainyaḥ sainikaḥ āyudhikaḥ āyudhīyaḥ yoddhā m. (ddhṛ) yodhaḥ śastrajīvī m. (n) śastrājīvaḥ śastradharaḥ śastrabhṛt m., śastradhārī m. (n) śastropajīvī m., yuddhopajīvī m., yuddhajīvī m., astradharaḥ astradhārī m., astrabhṛt m., astrajīvaḥ yudhānaḥ camūcaraḥ senācaraḥ tantrī m., kāṇḍaspṛṣṭaḥ kāṇḍapṛṣṭhaḥ; 'man of the military class,' kṣatriyaḥ kṣatraḥ kṣatrī m., rājanyaḥ rājaputraḥ virāṭ m. (j).

soldier-like SOLDIER-LIKE

, SOLDIERLY, a. sainyayogyaḥ -gyā -gyaṃ sainyopayuktaḥ -ktā -ktaṃ sainikaḥ -kī -kaṃ āyudhīyaḥ -yā -yaṃ yodhasambandhī &c., sainyasambandhī &c.

soldiery SOLDIERY

, s. sainyasamūhaḥ sainikavargaḥ yodhasamūhaḥ rājanyakaṃ yoddhṛtvaṃ.

sole SOLE

, s. (Of the foot) talaṃ pādatalaṃ; 'from the sole of the foot to the head,' āpādatalamastakāt āpādamastakāt.

--(Of a shoe) talaḥ pādukātalaḥ pādukādhobhāgaḥ.

sole SOLE

, a. ekaḥ -kā -kaṃ ekākī -kinī -ki (n) kevalaḥ -lā -laṃ kevalī &c., kaivalyaḥ -lyī -lyaṃ advitīyaḥ -yā -yaṃ. See SINGLE.

solecism SOLECISM

, s. apaśabdaḥ apabhraṃśaḥ aśuddhaśabdaḥ aśuddhaprayogaḥ mlecchitaṃ apaprayogaḥ aprayogaḥ avacanīyatā.

solely SOLELY

, adv. kevalaṃ mātraṃ -treṇa -trāt ekāntatas ekatas.

solemn SOLEMN

, a. (Attended with religious rites) vidhipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ devakarmmamahitaḥ -tā -taṃ saṃskārasahitaḥ &c., puṇyavidhisahitaḥ &c., puṇyasaṃskārasahitaḥ &c., dharmmasaṃskārapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ dharmmasaṃskārasahitaḥ -ta -taṃ dharmmakriyāsahitaḥ &c.

--(Serious, grave) guruḥ -rvī -ru gurvarthaḥ -rthā -rthaṃ gambhīraḥ -rā -raṃ gabhīraḥ &c., gambhīrārthaḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ alaghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu.

--(Attended with a serious promise, consisting of Solemn asseveration) dṛḍhapratijñāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ dṛḍhapratijñārūpaḥ -pā -paṃ gurupratijñāpūrvvaḥ &c., dṛḍhaniścayapūrvvaḥ &c., dṛḍhaniścayarūpaḥ &c., dṛḍhaniścayātmakaḥ -kā -kaṃ; 'a solemn pledge dṛḍhapratijñā alaghupratijñā.

solemnity SOLEMNITY

, SOLEMNNESS, s. (Seriousness, gravity) gurutā -tvaṃ gauravaṃ gambhīratā gāmbhīryyaṃ alaghutā dhīratā.

--(Religious ceremony) dharmmakriyā puṇyakriyā devakriyā saṃskāraḥ utsavaḥ. See RITE.

to solemnize To SOLEMNIZE

, v. a. (Perform according to ritual forms) yathāvidhi or yathāśāstraṃ kṛ or anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), vidhivat kṛ or anuṣṭhā or nirvah (c. 10. -vāhayati -yituṃ), vidhipūrvvaṃ kṛ or anuṣṭhā.

--(Make grave or serious) gambhīrīkṛ dhīratvaṃ kṛ or jan gurutvaṃ or gauravaṃ kṛ or jan; 'the mind,' cittadhīratvaṃ jan cittagauravaṃ kṛ.

solemnly SOLEMNLY

, adv. (According to ritual form) yathāvidhi yathāśāstraṃ vidhivat vidhipūrvvaṃ puṇyavidhipūrvvaṃ.

--(Seriously) sagauravaṃ gauraveṇa gambhīraṃ sagāmbhīryyaṃ alaghu alāghavena.

--(With solemn asseveration) dṛḍhapratijñāpūrvvaṃ dṛḍhaniścayapūrvvaṃ gurupratijñāpūrvvaṃ; 'solemnly pledged,' alaghupratijñaḥ -jñā -jñaṃ.

to solicit To SOLICIT

, v. a. prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ), abhyartha artha vinayena prārth or yāc. See To IMPLORE, ENTREAT, BEG.

solicitation SOLICITATION

, s. prārthanaṃ -nā abhyarthanā arthaḥ yācanā saniḥ -nī m. f., adhyeṣaṇā; 'affectionate solicitation,' praṇaphaḥ praśrayaḥ prasaraḥ.

solicited SOLICITED

, p. p. prārthitaḥ -tā -taṃ abhyarthitaḥ &c., vinayena yācitaḥ -tā -taṃ or upayācitaḥ -tā -taṃ or prayācitaḥ &c. See IMPLORED.

solicitor SOLICITOR

, s. prārthayitā m. (tṛ) prārthakaḥ yācakaḥ upayācakaḥ.

--(Attorney) pratinidhiḥ m., pratipuruṣaḥ.

solicitous SOLICITOUS

, a. (Eagerly anxious about) utsukaḥ -kā -kaṃ vyagraḥ -grā -graṃ utkaḥ -tkā -tkaṃ utkaṇṭhitaḥ -tā -taṃ sotkaṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ.

--(Careful, anxious) udvignaḥ -gnā -gnaṃ cintāyuktaḥ -ktā -ktaṃ cintāgrastaḥ -stā -staṃ cintākrāntaḥ -ntā -ntaṃ vidhuraḥ -rā -raṃ cintitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ &c.

solicitude SOLICITUDE

, s. autsukyaṃ utsukatā -tvaṃ vyagratā -tvaṃ utkaṇṭhā udvignatā udvegaḥ cintā cittavedanā hṛdayavedanā anudhyānaṃ.

solid SOLID

, a. (Hard, firm, compact) ghanaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sudṛḍhaḥ &c., saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ &c., dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ grāvā -vā -va (n) kakkhaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ, see HARD.

--(Not hollow) sagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ garbhapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Not liquid) adravaḥ -vā -vaṃ dravetaraḥ -rā -raṃ adrutaḥ -tā -taṃ ghanaḥ -nā -naṃ apravāhī -hiṇī -hi (n); 'solids,' adravadravyāṇi n. pl., adravapadārthāḥ m. pl.

--(Substantial) vāstavaḥ -vī -vaṃ sāravān -vatī -vat (t) ghanaḥ -nā -naṃ; 'solid food,' caryyaṃ; 'solid hoofed,' ekaśaphaḥ -phā -phaṃ.

solid SOLID

, s. (In geometry) ghanaḥ; 'its contents,' ghanaphalaṃ.

--(Something not liquid) adravadravyaṃ adravapadārthaḥ ghanadravyaṃ ghanapadārthaḥ.

solidity SOLIDITY

, SOLIDNESS, s. ghanatā -tvaṃ dṛḍhatā -tvaṃ saṃhatatvaṃ adravatā -tvaṃ kaṭhinatā kāṭhinyaṃ adrutatā apravāhitā.

solidungulate SOLIDUNGULATE

, SOLIDUNGULOUS, a. ekaśaphaḥ -phā -phaṃ ekakhuraḥ -rā -raṃ.

soliloquy SOLILOQUY

, s. ātmagatabhāṣaṇaṃ ātmabhāṣaṇaṃ svagatabhāṣaṇaṃ svagatavākyaṃ.

solitarily SOLITARILY

, adv. viviktaṃ ekāntatas nibhṛte rahas rahasi upāṃśu.

solitariness SOLITARINESS

, s. viviktatā ekāntatvaṃ ekākitvaṃ. See SOLITUDE.

solitary SOLITARY

, SOLITAIRE, s. viviktavāsī m. (n) vanavāsī m. See RECLUSE.

solitary SOLITARY

, a. (Living alone, going alone) viviktavāsī -sinī -si (n) ekāntavāsī &c., viviktasevī &c., ekāntasevī &c., viviktapriyaḥ -yā -yaṃ vijanasthaḥ -sthā -sthaṃ vijanasevī &c., nirjanasthaḥ &c., viviktacaraḥ -rā -raṃ ekacaraḥ &c., ekāntacaraḥ &c., asaṃsargaḥ -rgā -rgaṃ asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ janasaṃsargarahitaḥ -tā -taṃ janasaṃsargaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ.

--(Retired, said of places) nirjanaḥ -nā -naṃ vijanaḥ &c., nirmanujaḥ -jā -jaṃ nirmanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ viviktaḥ -ktā -ktaṃ nibhṛtaḥ -tā -taṃ ekāntaḥ -ntā -ntaṃ niḥśalākaḥ -kā -kaṃ channaḥ -nnā -nnaṃ chandaḥ -ndā -ndaṃ, see LONELY.

--(Single) ekaḥ -kā -kaṃ ekākī -kinī &c., asahāyaḥ -yā -yaṃ.

solitude SOLITUDE

, s. (Lonely state) viviktatā viviktadaśā viviktavṛttiḥ f., viviktavāsitvaṃ ekāntatā ekāntavṛttiḥ f., ekākitā janasaṃsargahīnatā saṃsargābhāvaḥ janasaṃsargābhāvaḥ asahāyatā.

--(Loneliness, said of places) viviktatā nirjanatā vijanatā nirmanuppatā, see LONELINESS.

--(Lonely place, desert) viviktasthānaṃ viviktasthalaṃ araṇyaṃ vanaṃ valluraṃ vallūraṃ.

solo SOLO

, s. ekākigānaṃ ekākigītaṃ ekavādyasvaraḥ ekākisvaraḥ.

solstice SOLSTICE

, s. ayanaṃ ayanāntaḥ ayanakālaḥ ayanasandhiḥ m., ayanasandhikālaḥ krāntiḥ f., krāntikālaḥ; 'summer solstice,' uttarāyaṇaṃ uttarakrāntiḥ; 'winter,' dakṣiṇāyanaṃ dakṣiṇakrāntiḥ f., yāmyāyanaṃ.

solstitial SOLSTITIAL

, a. ayanāntasambandhī -ndhinī -ndhi (n) ayanasambandhī &c., krāntisambandhī &c., ayanāntakālikaḥ -kā -kaṃ; 'solstitial point,' ayanaṃ ayanasandhiḥ m., ayanāntaḥ.

solubility SOLUBILITY

, SOLUBLENESS, s. drāvyatā -tvaṃ vidrāvyatā -tvaṃ drāvaṇīyatā galanīyatā yāvyatā -tvaṃ vilayanīyatā drāvaṇaśakyatā.

[Page 758b]
soluble SOLUBLE

, a. drāvyaḥ -vyā -vyaṃ drāvaṇīyaḥ -yā -yaṃ vidrāvyaḥ &c., yāvyaḥ -vyā -vyaṃ vilayanīyaḥ -yā -yaṃ drāvaṇaśakyaḥ -kyā -kyaṃ galanīyaḥ -yā -yaṃ dravārhaḥ -rhā -rhaṃ. See DISSOLVABLE.

solution SOLUTION

, s. (The act) drāvaṇaṃ vidrāvaṇaṃ vilayanaṃ galanaṃ vigalanaṃ.

--(The state) dravatvaṃ drutatvaṃ vidrutatā vilīnatā samādhānaṃ saṃyogaḥ.

--(Chemical union) dravamūlakasārupyasaṃyogaḥ dravamūlakasaṃyogaḥ saṃyogaḥ yogaḥ.

--(Explanation) lāpanaṃ lāpanikā vyākhyā -khyānaṃ vikhyāpanaṃ śodhanaṃ pariśodhanaṃ; 'of a difficult verse,' ślokalāpanaṃ; 'of a riddle,' kṣiptiḥ f.

--(Of doubt) saṃśayanirvṛttiḥ f.

to solve To SOLVE

, v. a. (Dissolve) dravīkṛ vidru in caus., vilī in caus.

--(Explain, resolve) vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), in caus. (lāpayati -yituṃ) lāpanaṃ kṛ śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), pariśudh; 'a problem,' sādh (c. 10. sādhayati -yituṃ), siddhīkṛ; 'a doubt,' saṃśayaṃ chid (c. 7. chinatti chettuṃ) or ucchid saṃśayam apanī or apahṛ.

solved SOLVED

, p. p. vyākhyātaḥ -tā -taṃ lāpitaḥ &c., chinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'as a problem,' siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'is solved,' sidhyati.

solvency SOLVENCY

, s. ṛṇaśodhanakṣamatā ṛṇaśodhanaśaktiḥ f., ṛṇādhikadhanavattvaṃ ṛṇādhikadhanitā ṛṇādhikadhanasampattiḥ f., ṛṇāpakaraṇakṣamatā.

solvent SOLVENT

, a. (Having the power of dissolving) drāvakaḥ -kā -kaṃ vidrāvakaḥ &c., drāvakaraḥ -rā -raṃ dravakaraḥ &c., srāvakaḥ -kā -kaṃ.

--(Able to pay) ṛṇaśodhanakṣamaḥ -mā -maṃ ṛṇapariśodhanakṣamaḥ &c., ṛṇāpakaraṇakṣamaḥ &c., ṛṇādhikadhanaḥ -nā -naṃ ṛṇādhikadhanasampannaḥ -nnā -nnaṃ.

solvent SOLVENT

, s. (Menstruum) drāvakarasaḥ yogavāhī m. (n) drāvaṇaṃ.

solver SOLVER

, s. vyākhyātā m. (tṛ) vikhyāpakaḥ chettā m., ucchedī m. (n).

somber SOMBER

, SOMBRE, a. nyūnaprabhaḥ -bhā -bhaṃ nyūnatejāḥ -jā -jaḥ (s) alpatejāḥ &c., mandaprabhaḥ -bhā -bhaṃ malinaprabhaḥ &c., dhūsaraḥ -rī -raṃ śyāmaḥ -mā -maṃ.

some SOME

, a. (A certain quantity of a thing, a small quantity) kiñcit kiyat īṣat alpabhāgaḥ alpāṃśaḥ aṃśaḥ alpikā alpaṃ; 'some water,' kiñcijjalaṃ kiyajjalaṃ īṣajjalaṃ jalāṃśaḥ; 'some seed,' kiyanti vījāni; 'some bread,' apūpāṃśaḥ kiyān apūpaḥ apūpālpabhāgaḥ apūpasya alpāṃśaḥ; 'some meat,' kiñcinmāṃsaṃ māṃsālpabhāgaḥ māṃsālpikā; 'for some distance,' kiyaddūraṃ kiyatparyyantaṃ; 'for some time,' kiyatkālaṃ kiñcitkālaṃ katicitkālaṃ; 'some time afterwards,' kiyatkālātparaṃ; 'to some extent,' kiñcit īṣat.

--(A certain number, a few, said of things) alpaḥ -lpā -lpaṃ katipayaḥ -yā -yaṃ katicit anekaḥ -kā -kaṃ; 'some days,' katipayadināni n. pl.; 'some paces,' katicitpadāni n. pl., katipayapadāni; 'some trees,' katipayavṛkṣāḥ m. pl., katicidvṛkṣāḥ m. pl., katayaścid vṛkṣāḥ; 'in some trees,' katicidvṛkṣeṣu katiṣucid vṛkṣeṣu.

--(A certain number, few, said of persons) kaścit m. sing., kācit f., kaścana m. sing., kācana f., ko'pi m. sing., kāpi f., katipaya in comp., katicit katayaścit m. pl.; 'some persons,' kecit kepi katicijjanāḥ m. pl., katipayajanāḥ m. pl., kecijjanāḥ katipayalokāḥ m. pl.; 'of some persons,' keṣāñcit keṣāmapi.

--(Denoting a person or thing not definite) amukaḥ -kā -kaṃ, or expressed by the affixes cit api or cana after the interrogative; as, 'some person,' amukajanaḥ kaścit kaścijjanaḥ; 'having some name or other,' amukanāmā m. (n); 'some place or other,' amukasthānaṃ kiñcitsthānaṃ; 'some day,' kadācit kadāpi; 'by some means or other,' see the next.

some-how SOME-HOW

, adv. kathañcit kathañcana kathamapi kathaṃ kathamapi yathākathañcit.

[Page 759a]
some-one SOME-ONE

, SOME-BODY, s. kaścit m., kācit f., ko'pi m., kāpi f., kaścana m., kācana f., kaścijjanaḥ ko'pi janaḥ amukaḥ m., amukā amukajanaḥ yaḥ kaścit yaḥ kaścana; 'of some one,' kasyacit kasyāpi; 'by some one,' kenacit kenāpi; 'to some one,' kasmaicit.

somer-sault SOMER-SAULT

, SOMERSET, s. ūrddhvapādavalgitaṃ ūrddhvacaraṇavalgitaṃ.

something SOMETHING

, s. kiñcit kimapi kiñcana yatkiñcit alpaṃ svalyaṃ.

sometime SOMETIME

, adv. (Formerly) purā pūrvvaṃ pūrvvakāle purastāt prāk.

--(At some future time) parakāle ataḥparaṃ, see HEREAFTER.

sometimes SOMETIMES

, adv. kadācit kadāpi kadācana karhicit jātu.

somewhat SOMEWHAT

, s. kiñcit kimapi kiñcana yatkiñcit. See LITTLE, s.

somewhat SOMEWHAT

, adv. kiñcit īṣat kiyat ā prefixed, kalpa or deśya or deśīya affixed; 'somewhat less,' kiñcinnyūnaḥ -nā -naṃ īṣadūnaḥ &c.; 'somewhat eloquent,' paṭukalpaḥ -lpā -lpaṃ paṭudeśyaḥ -śyā -śyaṃ paṭudeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'somewhat blue,' ānīlaḥ -lā -laṃ; 'somewhat ruddy,' ātāmraḥ -mrā -mraṃ.

somewhere SOMEWHERE

, adv. kvacit kvāpi kutracit kutrāpi kutracana yatrakutracit yatrakutrāpi; 'from somewhere,' kutaścit kutaścana.

somnambulism SOMNAMBULISM

, s. nidrācāraḥ nidrāparikramaḥ nidrābhramaṇaṃ svapnacāraḥ.

somnambulist SOMNAMBULIST

, s. nidrācārī m. (n) nidrāparikramī m., svapnacārī m.

somniferous SOMNIFEROUS

, SOMNIFIC, a. nidrākaraḥ -rī -raṃ svapnakārī -riṇī -ri (n) svapnakṛt m. f. n., nidrājanakaḥ -kā -kaṃ svapnajanakaḥ &c., suptijanakaḥ &c., suptikārakaḥ &c., sauptikaḥ -kī -kaṃ naidraḥ -drī -draṃ.

somniloquist SOMNILOQUIST

, s. nidrābhāṣī m. (n) nidrālāpī m., svapnabhāvī m.

somniloquism SOMNILOQUISM

, s. nidrābhāṣaṇaṃ nidrālāpaḥ svapnabhāṣaṇaṃ svapnapralāpaḥ.

somnolency SOMNOLENCY

, SOMNOLENT, see SLEEPINESS, SLEEPY.

son SON

, s. putraḥ putrakaḥ sutaḥ sūnuḥ m., tanayaḥ nandanaḥ ātmajaḥ svajaḥ ātmasambhavaḥ aṅgajaḥ śarīrajaḥ tanujaḥ tanūjaḥ tanūjaniḥ m., prasūtaḥ dārakaḥ kumāraḥ udvahaḥ; 'legitimate son,' aurasaḥ aurasyaḥ urasyaḥ; 'son of a rival wife,' sāpatnaḥ; 'of an auspicious mother,' subhagāsutaḥ; 'of an unmarried woman,' kanyakājātaḥ kānīnaḥ; 'by another's wife,' pārastraiṇeyaḥ; 'dutiful and affectionate son,' satputraḥ suputraḥ; 'having a son,' putrī m. -triṇī f. (n) putravān m. -vatī (t) saputraḥ -trā; 'rejoicing on the birth of a son,' putrotsavaḥ putrānandaḥ; 'son and daughter,' putrau m. du.

son-in-law SON-IN-LAW

, s. jāmātā m. (tṛ) duhituḥpatiḥ m., duhiturbharttā m. (rttṛ) putrikābharttā m., viṭpatiḥ m., vivāhyaḥ.

song SONG

, s. gītaṃ gānaṃ gītiḥ f., gāyanaṃ geyaṃ gāthā gā gaṃ kheliḥ f., kākalī; 'song with music,' saṅgītaṃ saṅgītiḥ f.; 'holy song,' sadgītaṃ; 'sweet song,' madhuragītaṃ; 'song of victory,' jayaśabdaḥ.

songster SONGSTER

, s. gāyakaḥ gāthakaḥ gāthikaḥ gītakuśalaḥ, see SINGER.

--(Bird) gāyakapakṣī m. (n).

sonless SONLESS

, a. nipputraḥ -trā -traṃ aputraḥ &c., putrahīnaḥ -nā -naṃ aputrakaḥ -kā -kaṃ aputrī -triṇī -tri (n) aputrīkaḥ -kā -kaṃ putrarahitaḥ -tā -taṃ.

sonnet SONNET

, s. gītakaṃ gītikā laghugītakaṃ laghukavitā kāvyabandhaḥ.

sonorous SONOROUS

, SONORIFIC, a. śabdanaḥ -nā -naṃ śabdakāraḥ -rī -raṃ śabdakaraḥ -rā -raṃ dhvanikaraḥ &c., dhvanikārakaḥ -kā -kaṃ śabdajanakaḥ -kā -kaṃ nādajanakaḥ &c., śābdaḥ -bdī -bdaṃ mukharaḥ -rā -raṃ mahāśabdaḥ -bdā -bdaṃ nādī -dinī &c., ravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

sonorously SONOROUSLY

, adv. mahāśabdena mahānādena mahāśabdapūrvvaṃ mahādhvanipūrvvaṃ.

sonorousness SONOROUSNESS

, s. śabdanatvaṃ mahāśabdatvaṃ śabdajanakatvaṃ mukharatā.

[Page 759b]
sonship SONSHIP

, s. putratvaṃ putrabhāvaḥ putrāvasthā putradaśā putradharmmaḥ.

soon SOON

, adv. (In a short time) acireṇa acirāt āśu sadyas anantaraṃ śīghraṃ jhaṭiti sapadi añjasā drāk na cireṇa na cirāt māciraṃ haṭhāt adūrāt.

--(Without delay) avilambena avilambitaṃ akālakṣepeṇa; 'as soon as,' yāvat, followed by 'so soon,' tāvat, or expressed by ca, repeated thus, 'as soon as water was asked, so soon a shower fell into his mouth,' yāvad ambu yācitaṃ tāvad dhārā mukhe tasya nipatitā or ambu ca yācitaṃ dhārā ca mukhe tasya nipatitā; or expressed by mātrāt, see IMMEDIATELY.

--(Readily, willingly) kāmaṃ prakāmaṃ.

sooner SOONER

, adv. (Rather) varaṃ, see RATHER; 'sooner or later,' ādipaścāt.

soot SOOT

, s. kajjalaṃ kajjvalaṃ dīpakajjalaṃ dīpakiṭṭaṃ dīpadhvajaṃ maṣī.

sooth SOOTH

, s. (Truth) satyaṃ satyatā; 'in sooth satyaṃ satyameva.

to soothe To SOOTHE

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), upaśam praśam sāntv or śāntv (c. 10. sāntvayati -yituṃ), upasāntv abhiśāntv sām (c. 10. sāmayati -yituṃ), lal (c. 10. lālayati -yituṃ), anunī (c. 1. -nayati -netuṃ), parimṛś parāmṛś prasad (c. 10. -sādayati yituṃ), abhiprasad vinud in caus., āśvas in caus., cap (c. 1. capati pituṃ).

soothed SOOTHED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ śāntaḥ -ntā -ntaṃ upaśāntaḥ &c., kṛtaśāntiḥ -ntiḥ -nti kṛtasāntvanaḥ -nā -naṃ lālitaḥ -tā -taṃ anunītaḥ &c., vinoditaḥ &c.

soother SOOTHER

, s. śamakaḥ upaśamakaḥ sāntvanakṛt sāntvayitā m. (tṛ) lālakaḥ.

soothing SOOTHING

, s. śamanaṃ śamaḥ praśamanaṃ upaśamaḥ -manaṃ sāntvanaṃ -nā śāntiḥ f., sāntvaḥ lālanaṃ vinodaḥ -danaṃ tāpaharaṇaṃ prasādanaṃ āśvāsanaṃ.

soothing SOOTHING

, part. or a. śamakaḥ -kā -kaṃ upaśamakaḥ &c., śāntikaḥ -kī -kaṃ śamī -minī -mi (n) śamakārī -riṇī &c., śāntikaraḥ -rā -raṃ sāntvanakaraḥ -rā -raṃ lālī &c., aśvāsanaśīlaḥ -lā -laṃ tāpaharaḥ -rā -raṃ tāpahārī &c.

soothsayer SOOTHSAYER

, s. daivajñaḥ sāṃvatsarikaḥ sāvitṛkaḥ. See DIVINER.

soothsaying SOOTHSAYING

, s. śakunaparīkṣaṇaṃ gaṇanā daivajñānaṃ. See DIVINATION.

sooty SOOTY

, a. kajjalī -linī -li (n) kajjaladūṣitaḥ -tā -taṃ maṣīmayaḥ -yī -yaṃ.

sop SOP

, s. jūṣādisiktaḥ piṣṭakakhaṇḍaḥ yūṣādisiktaḥ pūpakhaṇḍaḥ or apūpakhaṇḍaḥ jūpasiktapiṣṭakaḥ jalādisiktapūpakhaṇḍaḥ siktapiṣṭakaḥ ārdrapiṣṭakaḥ.

to sop To SOP

, v. a. apūpakhaṇḍaṃ or piṣṭakakhaṇḍaṃ yūṣādinā sic or ārdrīkṛ.

sophist SOPHIST

, SOPHISTER, s. ābhāsavādī m. (n) siddhāntābhāsavādī m., satpābhāsavādī m., hetvābhāsavādī m., haitukaḥ tārkikaḥ jalpakaḥ cārvākaḥ mithyāhetuvādī m.

sophistic SOPHISTIC

, SOPHISTICAL, a. ābhāsātmakaḥ -kā -kaṃ satyābhāsakaḥ -kā -kaḥ siddhāntābhāsakaḥ &c., satyābhāsī -sinī -si (n) satyapratibhāsakaḥ &c., hetvābhāsarūpaḥ -pā -paṃ haitukaḥ -kī -kaṃ.

sophistry SOPHISTRY

, SOPHISM, s. ābhāsaḥ hetvābhāsaḥ siddhāntābhāsaḥ satyābhāsaḥ pakṣābhāsaḥ pratibhāsaḥ siddhāntapratibhāsaḥ mithyāhetuḥ m., vākchalaṃ phakkikā.

to sophisticate To SOPHISTICATE

, v. a. aśuddhadravyasaṃsargeṇa duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), hīnadravyamiśraṇena duṣ duṣṭadravyasamparkeṇa bhraṣṭīkṛ.

sophisticated SOPHISTICATED

, a. hīnasaṃsargadūṣitaḥ -tā -taṃ aśuddhasamparkadūṣitaḥ &c., dūṣitaḥ &c.

soporific SOPORIFIC

, SOPORIFEROUS, a. nidrākārakaḥ -kā -kaṃ nidrākārī -riṇī -ri (n) nidrājanakaḥ -kā -kaṃ upaśāyī &c., svāpanaḥ -nā -naṃ. See SOMNIFEROUS.

sopped SOPPED

, p. p. yūṣādisiktaḥ -ktā -ktaṃ jūṣādisiktaḥ &c., jalādisiktaḥ &c.

[Page 760a]
sorcerer SORCERER

, s. abhicāravid m., abhicārī m. (n) māyākāraḥ. See MAGICIAN.

sorceress SORCERESS

, s. māyinī māyākāriṇī māyā pūtanā abhicāriṇī.

sorcery SORCERY

, s. abhicāraḥ abhicāravidyā māyāvidyā māyā māyākriyā vaśakriyā kuvidyā kusṛtiḥ f., saṃvadanaṃ yogaḥ. See MAGIC.

sordid SORDID

, a. (Filthy) malinaḥ -nā -naṃ malavān -vatī -vat (t) malīmasaḥ -sā -saṃ.

--(Mean, vile) kutsitaḥ -tā -taṃ jaghanyaḥ -nyā -nyaṃ jaghanyavṛttiḥ -ttiḥ -tti adhamaḥ -mā -maṃ, see MEAN, a.

sordidness SORDIDNESS

, s. malinatvaṃ kutsitatvaṃ jaghanyatā pāmaratā apakṛṣṭatā.

sore SORE

, s. kṣataṃ vraṇaḥ tvakkṣataṃ tvagvraṇaḥ arus n., īrmmaṃ tvakkaṇḍuraḥ vipādikā; 'pain of a sore,' vraṇavedanā; 'cleansing or cicatrising of one,' vraṇaśodhanaṃ; 'having one,' vraṇī -ṇinī &c.; 'causing one,' vraṇakṛt.

sore SORE

, a. (Tender to the touch) sparśāsahaḥ -hā -haṃ sparśāsahanaḥ -nā -naṃ sparśārttaḥ -rttā -rttaṃ sparśaduḥkhitaḥ -tā -taṃ; 'a sore eye,' cullaḥ cillaḥ pillaḥ; 'having sore eyes,' cullaḥ -llī -llaṃ cillaḥ -llī -llaṃ pillaḥ -llī -llaṃ klinnākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

--(Painful, easily pained) vedanāyuktaḥ -ktā -ktaṃ savedanaḥ -nā -naṃ sulabhavedanaḥ -nā -naṃ sulabhavyathaḥ -thā -thaṃ.

--(In mind) manoduḥkhī -khinī -khi (n) sulabhaduḥkhaḥ -khā -khaṃ sulabhata paḥ -pā -paṃ.

--(Grievous) ugraḥ -grā -graṃ ugrakleśadaḥ -dā -daṃ gurukleśadaḥ &c., kleśadaḥ &c., guruḥ -rvī -ru.

sore SORE

, SORBLY, adv. atyantaṃ atiśayena atiśaya in comp., ugraṃ bhṛśaṃ, see INTENSRLY; 'sorely-grieved,' ugraśokaḥ -kā -kaṃ.

soreness SORENESS

, s. sparśāsahatvaṃ sparśāsahanatvaṃ sparśārttatvaṃ savraṇatvaṃ kṣatatvaṃ.

sorrel SORREL

, s. amlavetasaḥ cukraḥ cukrikā dalāmlaṃ śuktā śatavedhī m., sahasravedhī m. (n) lolikā.

sorrow SORROW

, s. śokaḥ khedaḥ duḥkhaṃ manoduḥkhaṃ śuk f. (c) kleśaḥ manyuḥ m., śocanaṃ manastāpaḥ ādhiḥ m., see GRIEF; 'freed from all sorrow,' śokamuktaḥ -ktā -ktaṃ ādhivyādhinirmuktaḥ &c.

to sorrow To SORROW

, v. n. śuc (c. 1. śocati -cituṃ), śocanaṃ kṛ khid (c. 4. khidyate khettuṃ), see To GRIEVE, v. n.; 'to sorrow much,' śuc in freq. (śośucyate).

sorrowful SORROWFUL

, a. śokārttaḥ -rttā -rttaṃ śokānvitaḥ -tā -taṃ śokī -kinī -ki (n) śokopetaḥ -tā -taṃ saśokaḥ -kā -kaṃ duḥkhī &c., duḥkhānvitaḥ -tā -taṃ duḥkhārttaḥ &c., duḥkhopetaḥ -tā -taṃ śocanaḥ -nā -naṃ śocitaḥ -tā -taṃ śokayuktaḥ -ktā -ktaṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ udvignamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) durmanāḥ &c., vimanāḥ &c., udvignacittaḥ -ttā -ttaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsī &c., viṣādī &c., viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samanyuḥ -nyuḥ -nyu pramanyuḥ &c., paridyūnaḥ -nā -naṃ, see SAD.

--(Causing sorrow) śokajanakaḥ -kā -kaṃ śokadaḥ -dā -daṃ duḥkhāvahaḥ &c. see MOURNFUL.

sorrowfully SORROWFULLY

, adv. saśokaṃ sakhedaṃ saduḥkhaṃ sodvegaṃ śokena śokapūrvvaṃ.

sorrow-stricken SORROW-STRICKEN

, a. śokārttaḥ -rttā -rttaṃ śokāturaḥ -rā -raṃ śokopahataḥ -tā -taṃ.

sorry SORRY

, a. (Grieved) duḥkhī -khinī -khi (n) duḥkhitaḥ -tā -taṃ, see GRIEVED.

--(Sorry for one's own conduct, pained) anutāpī &c., paścāttāpī &c., anutaptaḥ -ptā -ptaṃ anuśocakaḥ -kā -kaṃ anuśayī &c., sānuśayaḥ -yā -yaṃ jātānuśokaḥ -kā -kaṃ jātānutāpaḥ -pā -paṃ jātānuśayaḥ -yā -yaṃ jātakhedaḥ -dā -daṃ khedayuktaḥ -ktā -ktaṃ anutāpayuktaḥ &c.; 'to be sorry,' see To REPENT.

--(Poor, wretched) tucchaḥ -cchā -cchaṃ kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kutsitaḥ -tā -taṃ or expressed by the affixes tara ra ka kalpa pāśa deśīya, or by the prefixes dur ku kad &c.; as, 'a sorry horse,' aśvataraḥ aśvakaḥ; 'a sorry ox,' ṛṣabhataraḥ; 'a sorry poet,' kavikalpaḥ kukaviḥ; 'sorry fare,' kadannaṃ; 'a sorry wench,' pāpīyasī.

sort SORT

, s. prakāraḥ jātiḥ f., bhedaḥ vidhaḥ vyaktiḥ f., see KIND, MANNER.

to sort To SORT

, v. a. jātikrameṇa or vargakrameṇa or yathāvargaṃ virac (c. 10. -racayati -yituṃ), yathāvarṇaṃ or varṇakrameṇa vinyas (c. 4. -asyati -situṃ) or vyas.

to sort To SORT

, v. n. yuj in pass. (yujyate) upapad in pass. (-padyate). See To SUIT.

sot SOT

, SOTTISH, s. or a. pānāsaktaḥ -ktā -ktaṃ madyāsaktaḥ &c., pānarataḥ -tā -taṃ sadāpāyī -yinī -yi (n) pānajaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ madyapānajaḍaḥ &c., pānamūḍhaḥ &c.

sottishness SOTTISHNESS

, s. pānāsaktiḥ f., madyāsaktiḥ f., pānajaḍatā pānamūḍhatā.

sought SOUGHT

, p. p. anviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anveṣitaḥ -tā -taṃ mārgitaḥ -tā -taṃ mṛgitaḥ &c., iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gaveṣitaḥ -tā -taṃ; 'long sought for,' ciraceṣṭitaḥ -tā -taṃ; 'is sought,' anviṣyate iṣyate.

soul SOUL

, s. (The immortal essence viewed as an emanation from the Deity) ātmā m. (n) paramātmā m., antarātmā m., cidātmā m., antaryāmī m. (n) saccidaṃśaḥ citkalā cidābhāsaḥ; 'of the universe,' brahma n. (n) paramātmā m.

--(The spirit, vital or intellectual principle) ātmā m. (n) jīvātmā m., manas n., cetas cit f., caitanyaṃ cetanaḥ -nā prāṇaḥ jīvaḥ prāṇātmā m., śarīrī m. (n) dehavān m. (t) dehī m., śārīraṃ puruṣaḥ kṣetrajñaḥ caitanyakāraṇaṃ jīvanakalā parasaṃjñakaḥ dhiyāmpatiḥ m., svavījaḥ puṅgalaḥ; 'union of soul and body,' ciccharīrasaṃyogaḥ; 'seated in the soul,' ātmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ; 'oneness of soul,' ātmaikyaṃ aikyabhāvaḥ tādātmyaṃ; 'knowledge of soul,' ātmajñānaṃ ātmavidyā; 'the whole soul,' sarvvātmā m., sarvvabhāvaḥ; 'with one's whole soul,' sarvvabhāvena.

--(Self) ātmā m. (n) svaḥ.

--(Essence, chief part) sāraḥ sārāṃśaḥ sāratā sārabhāgaḥ tattvāṃśaḥ sattvaṃ tanmātraṃ.

--(Fire, spirit, life) tejas n., sattvaṃ vīryyaṃ.

--(Departed soul) pretaḥ paretaḥ pretanaraḥ nārakaḥ.

--(Person), see the word.

sound SOUND

, a. (Entire, undecayed) avikalaḥ -lā -laṃ akṣataḥ -tā -taṃ abhinnaḥ -nnā -nnaṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ.

--(Not diseased, hale) nirāmayaḥ -yā -yaṃ anāmayaḥ &c., kalyaḥ -lyā -lyaṃ nīrogaḥ -gā -gaṃ nīrujaḥ -jā -jaṃ arogī -giṇī -gi (n) arugnaḥ -gnā -gnaṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ caṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

--(Not hurt) akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c., ajātakṣataḥ &c., kṣatahīnaḥ -nā -naṃ nirvraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vraṇahīnaḥ -nā -naṃ avraṇaḥ &c., akṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ.

--(In good condition, safe and sound) susthaḥ -sthā -sthaṃ susthitaḥ -tā -taṃ anāmayaḥ -yā -yaṃ surakṣitaḥ -tā -taṃ.

--(Without flaw) nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣahīnaḥ -nā -naṃ anaghaḥ -ghā -ghaṃ niśchidraḥ -drā -draṃ viśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Correct in views) satpathavarttī &c., satpathānusārī &c., satyamatadhārī &c., see ORTHODOX.

--(Valid, not to be refuted) akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ akhaṇḍyaḥ -ṇḍyā -ṇḍyaṃ supramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ supramāṇavān -vatī &c., sapramāṇaḥ &c., pramāṇopetaḥ -tā -taṃ dṛḍhapramāṇaḥ &c., dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ yuktisiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Fast, deep, heavy) gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nirbharaḥ -rā -raṃ atiśaya or su or ati prefixed; 'a sound sleep,' sunidrā &c., see under SLEEP; 'a sound beating,' atitāḍanaṃ atiśayatāḍanaṃ.

sound SOUND

, s. (Noise) śabdaḥ dhvaniḥ m., svanaḥ nisvanaḥ nisvānaḥ svānaḥ nādaḥ ninādaḥ ninadaḥ nāditaṃ ananādaḥ nihrādaḥ saṃhrādaḥ nirghoṣaḥ ghoṣaḥ nighuṣṭaṃ ravaḥ rāvaḥ ārāvaḥ virāvaḥ saṃrāvaḥ āravaḥ svaraḥ dhvānaḥ dhvanaḥ nidhvānaḥ svaniḥ m., svanitaṃ kvaṇaḥ raṇaḥ kuṇindaḥ ghuḥ m., see NOISE; 'a mere sound,' śabdamātraṃ; 'musical sound,' kvaṇaḥ kvāṇaḥ kvaṇanaṃ nikvaṇaḥ nikvāṇaḥ vādaḥ -danaṃ; 'of a lute,' prakvāṇaḥ prakvaṇaḥ; 'tinkling sound,' śiñjitaṃ; 'rustling sound,' marmmaraḥ; 'confused sound,' kolāhalaḥ kalakalaḥ; 'auspicious,' jayaghvaniḥ m.; 'deep or hollow,' gambhīraśabdaḥ gambhīranādaḥ; 'prolonged,' dīrghanādaḥ dīrgharāvaḥ.

to sound To SOUND

, v. a. (Cause to make a noise) dhvan (c. 10. dhvanayati -yituṃ), svan (c. 10. svanayati -yituṃ), nad (c. 10. nādayati -yituṃ), vinad anunad stan (c. 10. stanayati -yituṃ), śabdanaṃ kṛ dhvananaṃ kṛ; 'a musical instrument,' vad (c. 10. vādayati -yituṃ), saṃvad vādanaṃ kṛ; 'they sounded the conchs and drums,' śaṅkhān paṭahāṃśca samavādayan.

--(Spread by report), see To NOISE.

--(Try, examine) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), jñā in des. (jijñāsate -situṃ) nirūp, see To TRY.

--(The depth of water) lambasūtreṇa jalavedhaṃ or jalaṃ parimā (c. 2. -māti -tuṃ, c. 10. -māpayati -yituṃ), lambena jalagāmbhīryaṃ parimā sūtreṇa or rajjunā jalaparimāpaṇaṃ kṛ or jalavedhaparīkṣāṃ kṛ.

to sound To SOUND

, v. n. dhvan (c. 1. dhvanati -nituṃ), svan (c. 1. svanati -nituṃ), kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), stan (c. 1. stanati -nituṃ), nad (c. 1. nadati -dituṃ), praṇad vinad śabd (c. 10. śabdayati -yituṃ), ras (c. 1. rasati -situṃ), hnād (c. 1. hnādate -dituṃ), ru (c. 2. rauti ravituṃ), viru rebh (c. 1. rebhate -bhituṃ), śabdaṃ kṛ nādaṃ kṛ dhvaniṃ kṛ.

sounded SOUNDED

, p. p. (Caused to sound) dhvanitaḥ -tā -taṃ svanitaḥ &c., śabditaḥ &c., kvaṇitaḥ &c., nāditaḥ &c., svāntaḥ -ntā -ntaṃ āsvāntaḥ &c., svaritaḥ -tā -taṃ virebhitaḥ &c.; 'as a musical instrument,' vāditaḥ -tā -taṃ.

--(Tried) parīkṣitaḥ -tā -taṃ jijñāsitaḥ &c., nirūpitaḥ &c.

--(As water) lambasūtraparimāpitaḥ -tā -taṃ lambaparimāpitaḥ &c.

sounding SOUNDING

, part. or a. (Making a noise) śabdanaḥ -nā -naṃ śabdakaraḥ -rā -raṃ nādī -dinī -di (n) nihrādī &c., saṃhrādī &c., svanavān -vatī -vat (t) sanādaḥ -dā -daṃ śabdāyamānaḥ -nā -naṃ, see SONOROUS.

--(Causing to sound) vādakaḥ -kā -kaṃ vādanakārī &c.

sounding SOUNDING

, s. (Causing to sound) śabdanaṃ dhvananaṃ vādanaṃ saṃvādanaṃ.

--(Of the depth of water) jalaparimāpaṇaṃ jalavedhaparimāpaṇaṃ; 'soundings,' gādhaḥ gādhasthalaṃ; 'mean soundings,' samarajjuḥ f.

sounding-lead SOUNDING-LEAD

, s. lambaḥ lambakaḥ lambasīsakaṃ. See PLUMMET.

soundly SOUNDLY

, adv. gāḍhaṃ atyantaṃ nirbharaṃ dṛḍhaṃ sukhena su or ati or atiśaya prefixed; 'soundly asleep,' suṣuptaḥ &c., see under SLEEP.

soundness SOUNDNESS

, s. (Entireness) akṣatatvaṃ abhinnatā akhaṇḍatvaṃ avikalatā avaikalpaṃ.

--(State of being healthy or without hurt) kalyatvaṃ -tā nirāmayatvaṃ anāmayatvaṃ svāsthyaṃ susthatā susthitiḥ f., arogitā ārogyaṃ rogābhāvaḥ akṣatatvaṃ kṣatābhāvaḥ vraṇābhāvaḥ kṣatahīnatā nirvraṇatvaṃ.

--(Validity) akhaṇḍanīyatā sapramāṇatvaṃ.

--(Correctness in views) satpathānusaraṇaṃ satpathaḥ satpadharmmaḥ, see ORTHODOXY.

--(State of being without flaw) nirdoṣatvaṃ doṣahīnatā chidrahīnatā.

soup SOUP

, s. jūṣaṃ yūṣaḥ -ṣaṃ sūpaḥ māṃsajūṣaṃ niṣkvāthaḥ picchilaḥ.

sour SOUR

, a. (Acid) amlaḥ -mlā -mlaṃ amlarasaḥ -sā -saṃ śuktaḥ -ktā -ktaṃ śauktaḥ -ktī -ktaṃ śauktikaḥ -kī -kaṃ śaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ aruntudaḥ -dā -daṃ.

--(In temper) karkaśaḥ -śā -śaṃ karkaśasvabhāvaḥ -vā -vaṃ vakrasvabhāvaḥ &c., sadāvakraḥ -krā -kraṃ aruntudaḥ &c.

[Page 761b]
to sour To SOUR

, v. a. (Make acid) amlīkṛ śuktīkṛ śaṭīkṛ amlarasīkṛ.

--(Make cross) karkaśīkṛ vakrīkṛ.

to sour To SOUR

, v. n. amlībhū śuktībhū amlarasībhū karkaśībhū aruntudībhū.

source SOURCE

, s. (Origin, spring) mūlaṃ yoniḥ m. f., udbhavaḥ sambhavaḥ prabhavaḥ hetuḥ m., vījaṃ garbhaḥ ādiḥ m., udgamaḥ udgamasthānaṃ utpattisthānaṃ; 'of a river,' sarinmukhaṃ; 'the source of the Ganges is in the Himalayas,' gaṅgā himavatprabhavā or himavān gaṅgāyāḥ prabhavaḥ.

soured SOURED

, p. p. amlībhūtaḥ -tā -taṃ śuktībhūtaḥ &c., karkaśībhūtaḥ -tā -taṃ.

sourish SOURISH

, a. īṣadamlaḥ -mlā -mlaṃ īṣadamlarasopetaḥ -tā -taṃ kiñcidamlaḥ &c.

sourness SOURNESS

, s. amlatā -tvaṃ amlabhāvaḥ amlaḥ śuktatā -tvaṃ śaṭatā cukraḥ.

--(Of temper) karkaśatvaṃ kārkaśyaṃ bhāvavakratā sadāvakratā.

to souse To SOUSE

, v. a. (Plunge suddenly) akasmān majj (c. 10. majjayati -yituṃ) or nimajj or plu in caus. or jalena sic, see To IMMERSE.

to souse To SOUSE

, v. n. (As a hawk) vegena patitvā nakhair grah, see To POUNCE.

south SOUTH

, s. dakṣiṇā dakṣiṇāśā dakṣiṇadiśā dakṣiṇadik f. (ś) dakṣiṇapathaḥ dakṣiṇāpathaḥ avācī apācī yāmyā; 'lying or pointing towards the south,' dakṣiṇasthaḥ -sthā -sthaṃ dakṣiṇābhimukhaḥ -khī -khaṃ dakṣiṇāmukhaḥ &c., dakṣiṇapravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dakṣiṇāgraḥ -grā -graṃ dakṣiṇadiśyaḥ -śyā -śyaṃ dakṣiṇadiksthaḥ &c.; 'lying to the north and south,' dakṣiṇottarasthaḥ &c., dakṣiṇottaraḥ -rā -raṃ. According to the Hindūs, Yama is the Regent of the south.

south SOUTH

, SOUTHERN, SOUTHERLY, a. (Lying towards the south), see the last.

--(Belonging to the south) dakṣiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ dākṣiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ avāṅ -vācī -vāk (c) avācīnaḥ -nā -naṃ abācyaḥ -cyā -cyaṃ dākṣiṇātyaḥ -tyā -tyaṃ dākṣiṇikaḥ -kī -kaṃ savyaḥ -vyā -vyaṃ apāṅ -pācī -pāk (c) apācīnaḥ &c., apācyaḥ &c., dakṣiṇadeśīyaḥ -yā -yaṃ; 'the southern mountain,' dakṣiṇācalaḥ; 'in a southerly direction,' dakṣiṇadiśi.

south-east SOUTH-EAST

, s. dakṣiṇapūrvvā prāgavācī dakṣiṇaprācī prāgdakṣiṇā āgneyī. Agni is the Regent of the S. E. quarter.

south-east SOUTH-EAST

, SOUTH-EASTERN, SOUTH-EASTERLY, a. dakṣiṇapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ prāgavāṅ -vācī -vāk (c) prāgavācīnaḥ -nā -naṃ dakṣiṇapūrvvasthaḥ -sthā -sthaṃ āgneyaḥ -yī -yaṃ.

south-ward SOUTH-WARD

, adv. dakṣiṇatas dakṣiṇāt dakṣiṇena dakṣiṇadiśi.

south-west SOUTH-WEST

, s. nairṛtiḥ f., nirṛtiḥ f., dakṣiṇapaścimā dakṣiṇapratīcī paścādavācī. The demon Nairrita or Nirriti is the Regent of the S. W. quarter.

south-west SOUTH-WEST

, SOUTH-WESTERN, SOUTH-WESTERLY, a. dakṣiṇapaścimaḥ -mā -maṃ dakṣiṇapratīcīnaḥ -nā -naṃ dakṣiṇapāścātyaḥ -tyā -tyaṃ nairṛtisthaḥ -sthā -sthaṃ.

southern-wood SOUTHERN-WOOD

, s. (Artemisia) damanaḥ damanakaḥ.

souvenir SOUVENIR

, s. smaraṇārthakadānaṃ smārakadānaṃ. See MEMENTO, MEMORIAL.

sovereign SOVEREIGN

, s. rājā m. (n) mahārājaḥ adhirājaḥ adhipatiḥ m., adhīśvaraḥ paramarājaḥ sarvvādhikārī m. (n) sarvveśvaraḥ adhīśaḥ. See KING.

sovereign SOVEREIGN

, a. paramaḥ -mā -maṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ &c., pramukhaḥ -khā -khaṃ pradhāna in comp., see PARAMOUNT, SUPREME; 'a sovereign remedy,' mahauṣadhaṃ paramauṣadhaṃ sarvvarogauṣadhaṃ.

sovereignty SOVEREIGNTY

, s. rājyaṃ rājtvaṃ ādhipatyaṃ ādhirājyaṃ mukhyādhikāraḥ śreṣṭhādhikāraḥ pradhānādhikāraḥ sarvvādhikāraḥ prabhutvaṃ svāmyaṃ īśatvaṃ sāmrājyaṃ rājabhūyaṃ bhūmipatitvaṃ pārthivendratā; 'over the beasts,' mṛgendratā.

sow SOW

, s. śūkarī sūkarī varāhī kolī paṅkakrīdā.

[Page 762a]
to sow To SOW

, v. a. or n. (As seed) vap (c. 1. vapati vaptuṃ), āvap nivap pravap saṃvap vījāni kṣetre vikṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ) or prakṝ or kṝ or ruh in caus. (ropayati -yituṃ) or āruh vījāropaṃ kṛ vījāropaṇaṃ kṛ vījavikiraṇaṃ kṛ vījaprakiraṇaṃ kṛ vapanaṃ kṛ vāpaṃ kṛ; 'as you sow so shall you reap,' yathā vapanaṃ tathā phalasiddhiḥ yathānuṣṭhānaṃ tathā siddhiḥ śramānusārī lābhaḥ.

--(To sow discord) bhedaṃ kṛ or jan.

sower SOWER

, s. vaptā m. (ptṛ) vījavaptā vāpī m. (n) pravāpī m., vāpakaḥ vapanakṛt m., vapanakarttā m. (rttṛ) uptikarttā m., vījāropakaḥ vījāropaṇakṛt.

sowing SOWING

, s. vapanaṃ vāpaḥ uptiḥ f., vījāropaḥ -paṇaṃ vījavikiraṇaṃ.

sowing-time SOWING-TIME

, s. vapanakālaḥ uptikālaḥ vāpakālaḥ vījāropakālaḥ.

sown SOWN

, SOWED, p. p. uptaḥ -ptā -ptaṃ vāpitaḥ -tā -taṃ paryuptaḥ &c., vījavikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vījaprakīrṇaḥ &c., vījākīrṇaḥ &c., vījitaḥ -tā -taṃ upyamānaḥ -nā -naṃ uptrimaḥ -mā -maṃ; 'is sown,' upyate ropyate.

space SPACE

, s. (In the abstract, mere extension or vacuity) ākāśaḥ -śaṃ śūnyaṃ śūnyatvaṃ -tā riktaṃ riktatā -tvaṃ digantaraṃ digantarālaṃ vyoma n. (n) gagaṇaṃ antarīkṣaṃ viyat n.; 'infinite space,' mahākāśaḥ -śaṃ anantaṃ; 'finite,' ghaṭākāśaṃ maṭhākāśaṃ; 'empty space,' śūnyaṃ riktaṃ.

--(Region, quarter, direction) dik f. (ś) deśaḥ pradeśaḥ kāṣṭhā kakubh f., āśā harit f.; 'extending through all space,' digvyāpī -pinī -pi abhivyāptaḥ -ptā -ptaṃ caturdigvyāpī &c.; 'in the first second the stone falls through a space not exceeding 17 feet,' prathame 'supāde naikādaśahastamitadeśam atikrāmati prastaraḥ; 'the space traversed,' atikrāntapradeśaḥ antaraṃ.

--(Included or intervening space, space between) abhyantaraṃ antarālaṃ -lakaṃ antaraṃ madhyaṃ vyavadhānaṃ vyavāyaḥ mātraṃ.

--(Room) avakāśaḥ prasaraḥ avasaraḥ ākāśaḥ viṣayaḥ; 'want of space,' anavakāśaḥ.

--(Place, spot) sthānaṃ sthalaṃ -lī bhūmiḥ f.; 'open space near a village,' parīhāraḥ parihāraḥ grāmāntaṃ grāmāntīyaṃ.

--(Space of time) avadhiḥ m., kālāntaraṃ kālāvadhiḥ m., antaraṃ.

spacious SPACIOUS

, a. vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ vipulaḥ -lā -laṃ asambādhaḥ -dhā -dhaṃ viśālaḥ -lā -laṃ sāvakāśaḥ -śā -śaṃ lambaḥ -mbā -mbaṃ

spaciousness SPACIOUSNESS

, s. vistīrṇatā vistāraḥ vistṛtiḥ f., viśālatā vipulatā asambādhatā -tvaṃ sāvakāśatā -tvaṃ lambatā.

spade SPADE

, s. khanitraṃ khātraṃ ākhanikaḥ ākhanaḥ ākhānaṃ ākhaḥ avadāraṇaṃ godāraṇaṃ stambaghnaḥ ṭaṅkaḥ ṭaṅgaḥ viśikhā. See HOE.

span SPAN

, s. (From tip of the thumb to that of the little finger) vitastiḥ m. f., pāṭakaḥ kiṣkuḥ m.

--(From tip of the thumb to that of the fore-finger) prādeśaḥ pradeśaḥ.

--(To tip of the middle finger) tālaḥ talaḥ.

--(To tip of the ring-finger) gokarṇaḥ.

to span To SPAN

, v. a. hastatalena or tālena or pratalena parimā (c. 2. māti -tuṃ, c. 10. -māpayati -yituṃ) or mā aṅguṣṭhakaniṣṭhābhyāṃ parimā or pramā or .

spangle SPANGLE

, s. dhātutārā dhātukaṇaḥ trapukaṇikā sphuraddhātukaṇaḥ tejaḥkaṇaḥ.

to spangle To SPANGLE

, v. a. sphuraddhātukaṇikābhir or dhātutārikābhir alaṅkṛ.

to spank To SPANK

, v. a. capeṭena āhan capeṭāghātaṃ kṛ. See To SLAP.

to spank To SPANK

, v. n. (Move along impetuously) vegena cal mahāvegena cal.

spar SPAR

, s. (Long piece of wood) dīrghakāṣṭhaṃ dīrghadāruḥ m., kāṣṭhakhaṇḍaḥ dārukhaṇḍaḥ.

--(Mineral) dhātukhaṇḍaḥ sphuraddhātuḥ m., sphuraddhātukhaṇḍaḥ.

to spar To SPAR

, v. n. krīḍāyuddhaṃ kṛ parihāsena or krīḍārtham anyonyaprahāraṃ kṛ or parasparāghātaṃ kṛ vinodārthaṃ muṣṭiyuddhaṃ kṛ or muṣṭīmuṣṭi yudh.

to spare To SPARE

, v. a. (Not to spend, apply frugally) na vyayīkṛ na vyay (c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i), na vikṣip na viniyuj parimitavyayaṃ kṛ parimitaprayogaṃ kṛ alpaprayogaṃ kṛ alpaviniyogaṃ kṛ abahuprayogaṃ kṛ parimitaṃ prayuj or viniyuj abāhulyena viniyuj; 'to spare one's money,' na dhanakṣepaṃ kṛ; 'one's time,' na kālakṣepaṃ kṛ.

--(Part with without inconvenience) akṛcchreṇa or akaṣṭena tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), aduḥkhena or akleśena visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭu, c. 10. sarjjayati -yituṃ) or utsṛj or or vihā or prahā sukhena tyaj.

--(Omit, forbear) tyaj parityaj hā vihā visṛj utsṛj avasṛj.

--(Leave remaining) śiṣ (c. 10. śeṣayati -yituṃ), avaśiṣ avaśiṣṭīkṛ.

--(Not to destroy), see To SAVE; 'ones life,' jīv in caus.

spare SPARE

, a. (That can be dispensed with, superfluous) adhikaḥ -kā -kaṃ atiriktaḥ -ktā -ktaṃ avaśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śiṣṭaḥ &c., ucchiṣṭaḥ &c., udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Scanty) alpaḥ -lpā -lpaṃ parimitaḥ -tā -taṃ abahulaḥ -lā -laṃ abahuḥ -huḥ -hu, see SCANTY.

--(Lean) kṛśaḥ -śā -śaṃ, see LEAN, MEAGRE.

spared SPARED

, p. p. na vyayitaḥ -tā -taṃ na vyayīkṛtaḥ &c., visarjitaḥ &c., visṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ avaśeṣitaḥ &c. See SAVED.

spareness SPARENESS

, s. kṛśatā kārśyaṃ kṛśāṅgatā kṣīṇatā. See LEANNESS.

sparing SPARING

, a. parimitavyayī -yinī -yi (n) alpavyayī &c., parimitaḥ -tā -taṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ abahulaḥ -lā -laṃ. See SAVING.

sparingly SPARINGLY

, adv. parimitaṃ alpaśas stokaśas; 'eating sparingly,' parimitāhāraḥ -rā -raṃ mitāśanaḥ -nā -naṃ mitabhuk m. f. n. (j).

spark SPARK

, s. (Of fire) agnikaṇaḥ vahnikaṇaḥ agnikaṇikā jvalanakaṇaḥ kaṇaḥ -ṇikā sphuliṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ -ṅgakaḥ visphuliṅgaḥ ulkā agnilavaḥ.

--(Gay fellow) chekaḥ, see FOP.

--(Small particle) kaṇaḥ kaṇikā leśaḥ lavaḥ aṇuḥ m.

sparkle SPARKLE

, s. see SPARK.

--(Luminous particle) tejaḥkaṇaḥ sphuratkaṇaḥ.

to sparkle To SPARKLE

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), visphur sphuliṅgān utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or vikṣip or vikṝ tejaḥkaṇān vikṝ or vikṣip sphul (c. 6. sphulati -lituṃ), visphul. See To GLITTER.

sparkling SPARKLING

, part. or a. sphuran -rantī -rat (t) sphuritaprabhaḥ -bhā -bhaṃ sphuliṅgavikṣepī -piṇī -pi (n) dīptimān &c. See GLITTERING.

sparring SPARRING

, s. mauṣṭā krīḍāmauṣṭā muṣṭīmuṣṭi krīḍāyuddhaṃ. See BOXING.

sparrow SPARROW

, s. caṭakaḥ caṭakapakṣī m. (n) kalaviṅkaḥ -ṅkakaḥ kalāvikalaḥ gṛhanīḍaḥ vṛṣāyaṇaḥ gṛhabalibhuk m. (j).

spasm SPASM

, s. aṅgagrahaḥ grahaḥ grahāmayaḥ ākarṣaḥ aṅgākarṣaḥ śūla aṅgaśūlaṃ aṅgasaṅkocaḥ saṅkocaḥ ākṣepakaḥ aṅgākṣepakaḥ apatantrakaḥ apatānakaḥ; 'in the side,' pārśvaśūlaṃ pārśvagrahaḥ.

spasmodic SPASMODIC

, a. aṅgākarṣakaḥ -kā -kaṃ aṅgākarṣī -rṣiṇī -rṣi (n) aṅgākṣepakaḥ &c., aṅgasaṅkocakaḥ -kā -kaṃ aṅgasaṅkocanaḥ -nā -naṃ aṅgagrahī -hiṇī &c.; 'spasmodic contraction,' ākarṣaḥ apatānakaḥ apatantrakaḥ.

to spatter To SPATTER

, v. a. paṅkādinā sic paṅkam avasic or avakṝ. See To BESPATTER.

spatula SPATULA

, SPATTLE, s. lepanayantraṃ lepanī pralepanī pralepakaḥ.

spavin SPAVIN

, s. aśvānāṃ sandhiśothaḥ or sandhigulmaḥ or sandhivṛddhiḥ f.

spavined SPAVINED

, a. sandhiśotharogī -giṇī -gi (n) sandhigulmarogī &c.

spawl SPAWL

, s. niṣṭhūtaṃ mukhaniḥsāritaṃ jalaṃ mukhaniḥsāritalālā.

spawn SPAWN

, s. (Of fish) matsyāṇḍaṃ mīnāṇḍaṃ jalāṇḍakaḥ matsyaḍimbaḥ matsyaḍimbādi n.

--(Of frogs) bhekāṇḍaṃ maṇḍūkāṇḍaṃ.

[Page 763a]
to spawn To SPAWN

, v. n. matsyāṇḍāni prasu mīnāṇḍāni prasu or utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), bhekāṇḍāni prasu aṇḍotpattiṃ kṛ aṇḍaprasavaṃ kṛ.

to speak To SPEAK

, v. n. vad (c. 1. vadati -dituṃ), pravad samāvad vac (c. 2. vakti -ktuṃ), pravac brū (c. 2. bravīti brūte vaktuṃ), bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ), prabhāṣ samprabhāṣ gad (c. 1. gadati -dituṃ), migad bhaṇ (c. 1. bhaṇati -ṇituṃ), ālap (c. 1. -lapati -pituṃ), jalp (c. 1. jalpati -lpituṃ), upajalp saṃjalp vākyam īr (c. 10. īrayati -yituṃ) or udīr ah (used only in the 2d pret. āha), śabd (c. 10. śabdayati -yituṃ), abhiśabd saṃśabd.

--(Speak of) kath (c. 10. kathayati -yituṃ), saṃkath abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), see To MENTION.

to speak To SPEAK

, v. a. (Utter, pronounce) uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), samudīr pravad (c. 1. -vadati -dituṃ), gad (c. 1. gadati -dituṃ).

speaker SPEAKER

, SPEAKING, s. or part. vaktā m. (ktṛ) vaktrī f., vādī m. -dinī (n) bhāṣī m. -ṣiṇī (n) vācakaḥ vadaḥ abhidhāyī m., vadāvadaḥ; 'speaking little,' alpabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) mitabhāṣī &c.; 'speaking much,' bahubhāṣī &c.; 'speaking the truth,' sanyabhāṣī &c.; 'pleasant speaker,' priyavādī &c., priyaṃvadaḥ -dā -daṃ.

speaking SPEAKING

, s. bhāṣaṇaṃ vādaḥ ālāpaḥ -panaṃ gadaḥ -danaṃ nigadaḥ uktiḥ f. bhaṇitiḥ f., udīraṇaṃ vākyodīraṇaṃ udāharaṇaṃ abhidhānaṃ uccāraṇaṃ vyāharaṇaṃ vyāhāraḥ kathanaṃ.

spear SPEAR

, s. śūlaḥ -laṃ śaktiḥ f., śalyaṃ prāsaḥ kuntaḥ -ntī śalākā kīlaḥ tomaraḥ; 'head of one,' śūlāgraṃ phalaṃ.

to spear To SPEAR

, v. a. śūlena vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ). See To LANCE.

spearman SPEARMAN

, s. śūlī m. (n) śūladharaḥ śaktidharaḥ śaktigrahaḥ śāktīkaḥ śaktihetikaḥ prāsikaḥ kauntikaḥ śalākī m., śūlapāṇiḥ m.

special SPECIAL

, a. (Designating or belonging to a species) jātivācakaḥ -kā -kaṃ jātiviṣayakaḥ -kā -kaṃ jātisambandhī &c., jātīyaḥ -yā -yaṃ jāti in comp.; 'special property or characteristic,' jātitvaṃ jātidharmmaḥ jātilakṣaṇaṃ.

--(Particular, peculiar) viśeṣa in comp., viśeṣakaḥ -kā -kaṃ saviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ asādhāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ avyāpī -pinī &c., avyāpakaḥ -kā -kaṃ avyāpyaḥ -pyā -pyaṃ avacchedakaḥ -kā -kaṃ sopādhikaḥ -kī -kaṃ, see PARTICULAR; 'special rule,' viśeṣavidhiḥ m.; 'special text,' viśeṣavacanaṃ; 'special duty,' viśeṣadharmmaḥ; 'special occasion,' samayaviśeṣaḥ; 'provided for by special mention,' pratipadoktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Extraordinary, uncommon) aprākṛtaḥ -tī -taṃ lokīttaraḥ -rā -raṃ aprasiddhaḥ &c.

--(Designed for this particular purpose) taduddeśakaḥ -kā -kaṃ taduddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tannimittakaḥ -kā -kaṃ taddhetukaḥ -kā -kaṃ.

--(Special plea in law) prāṅnyāyaḥ.

specially SPECIALLY

, adv. viśeṣatas viśeṣeṇa saviśeṣaṃ asādhāraṇatas mukhyaśas.

specialty SPECIALTY

, s. viśeṣatā vaiśeṣyaṃ viśeṣaḥ asādhāraṇatvaṃ asādhāraṇyaṃ asāmānyaṃ avyāpakatvaṃ avyāpitvaṃ.

specie SPECIE

, s. mudrāṅkitasuvarṇarūpyādi n., mudritasuvarṇādi mudrā, see COIN.

species SPECIES

, s. jātiḥ f., prakāraḥ viśeṣaḥ bhedaḥ prabhedaḥ jātaṃ jātimātraṃ lūnakaḥ parāparaṃ; 'the human species,' manuṣyajātiḥ f.; 'the dog species,' śvajātiḥ f.

specific SPECIFIC

, SPECIFICAL, a. viśeṣajātīyaḥ -yā -yaṃ jātīyaḥ &c., viśeṣajātiviṣayakaḥ -kā -kaṃ viśeṣajātimambandhī -ndhinī &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ viśeṣa in comp., viśeṣakaḥ -kā -kaṃ viśeṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ jāti in comp.; 'specific gravity,' jātīyagurutvaṃ; 'specific character,' jātisvabhāvaḥ jātidharmmaḥ jātilakṣaṇaṃ jātitvaṃ sādhāraṇaṃ sāmānyalakṣaṇaṃ sāmānyaṃ.

specific SPECIFIC

, s. (Remedy) viśeṣauṣadhaṃ saviśeṣauṣadhaṃ asādhāraṇauṣadhaṃ.

specifically SPECIFICALLY

, adv. jātitas jātitvena svabhāvatas nisargatas viśeṣatas.

specification SPECIFICATION

, s. viśeṣanirdeśaḥ viśeṣābhidhānaṃ viśeṣakathanaṃ viśeṣoddeśaḥ -śanaṃ viśeṣopadeśaḥ viśeṣaparisaṃkhyā viśeṣavarṇanaṃ -nā pratyavayavavarṇanaṃ -nā parisaṃkhyā -khyānaṃ vyavacchedaḥ -danaṃ avacchedaḥ -danaṃ nirdeśaḥ upadeśaḥ abhidhānaṃ bhedanaṃ.

specified SPECIFIED

, p. p. nirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upadiṣṭaḥ &c., uddiṣṭaḥ &c., parisaṃkhyātaḥ -tā -taṃ uktalakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirdiṣṭalakṣaṇaḥ &c., vyavacchinnaḥ -nnā -nnaṃ avacchinnaḥ &c., viśeṣitaḥ -tā -taṃ bheditaḥ -tā -taṃ vācanikaḥ -kī -kaṃ; 'about to be specified,' vakṣyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'it will be specified,' vakṣyate.

to specify To SPECIFY

, v. a. viśeṣatas or avayavaśas or pratyavayavaṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or abhidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), ekaikaśo nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ) or uddiś or samuddiś ekaikaśo dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), viśeṣanirdeśaṃ kṛ viśeṣakathanaṃ kṛ viśeṣavarṇanaṃ kṛ viśeṣa (nom. viśeṣayati -yituṃ), viśiṣ (c. 7. -śinaṣṭi -śeṣṭuṃ).

specimen SPECIMEN

, s. ādarśaḥ nidarśanaṃ pratirūpaṃ pratimānaṃ pratimā upamā.

specious SPECIOUS

, a. satyābhāsī -sinī -si (n) satyābhāsakaḥ -kā -kaṃ pramāṇābhāsī &c., satyābhāsātmakaḥ -kā -kaṃ ābhāsī &c., satyasadṛśaḥ -śī śa satyasannibhaḥ -bhā -bhaṃ satyasaṅkāśaḥ -śā -śaṃ avicāraramaṇīyaḥ -yā -yaṃ āpātaramaṇīyaḥ &c., avicārasundaraḥ -rī -raṃ avicāradarśanīyaḥ -yā -yaṃ vahirdarśanīyaḥ &c., vāhyato darśanīyaḥ &c., sudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ; 'using specious arguments,' ābhāsavādī m. (n).

speciously SPECIOUSLY

, adv. satyābhāsena satyābhāsapūrvvaṃ satyasadṛśaṃ savyājaṃ.

speciousness SPECIOUSNESS

, s. satyābhāsaḥ -satvaṃ satyasādṛśyaṃ. See PLAUSIBILITY.

speck SPECK

, SPICKLE, s. (Spot, mark, stain) cihnaṃ vinduḥ m., vipluṭ f. (ṣ) viprud f., aṅkaḥ kalaṅkaḥ tilakaḥ -kaṃ; 'of mud,' paṅkavinduḥ m., paṅkacihnaṃ; 'speck of flaw in gold, &c.,' sphāraḥ; 'in the eye,' puṣpaṃ tilapuṣpaṃ.

--(Minute particle) kaṇaḥ kaṇikā lavaḥ aṇuḥ m., sūkṣmavinduḥ m.

to speckle To SPECKLE

, v. a. citra (c. 10. citrayati -yituṃ), citrīkṛ vinducitritaṃ -tāṃ kṛ vinducihnitaṃ -tāṃ kṛ citravicitrīkṛ śavalīkṛ karburīkṛ.

speckled SPECKLED

, p. p. or a. citritaḥ -tā -taṃ vinducitritaḥ &c., vinducitrakaḥ -kā -kaṃ citraḥ -trā -traṃ citrī -triṇī -tri (n) citrāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ citravicitraḥ -trā -traṃ vinducihnitaḥ &c., karburitaḥ &c., śavalīkṛtaḥ &c., tilakī -kinī &c.; 'a speckled snake,' citrasarpaḥ.

spectacle SPECTACLE

, s. (Show, something wonderful exhibited) prekṣā -kṣaṇaṃ kautukaṃ camatkāraḥ.

--(Anything seen) prekṣā -kṣaṇaṃ dṛṣṭhiviṣayaḥ.

spectacles SPECTACLES

, s. pl. upanetraṃ -tre n. du., sulocanaṃ -ne n. du., divyacakṣuṣī n. du., dṛṣṭisahāyau m. du., dṛṣṭisāhāyyakakācau m. du., dṛgupakārakau m. du., dṛgupakārakakācau m. du., kācadvayanirmmitam adhikakiraṇavakratvakārakaṃ yantraṃ.

spectator SPECTATOR

, s. prekṣakaḥ prekṣaṇikaḥ prekṣaṇakaḥ prekṣī m. (n) prekṣilokaḥ draṣṭā m. (ṣṭṛ) darśī m. (n) prekṣamāṇaḥ pāriṣadaḥ pāriṣadyaḥ pariṣadyaḥ pārṣadaḥ sāmājikaḥ.

spectre SPECTRE

, s. chāyā māyā bhrūtaṃ pretachāyā pretaḥ vetālaḥ, see GHOST; 'to raise a spectre,' chāyām udbhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ).

specular SPECULAR

, a. darpaṇaguṇakaḥ -kā -kaṃ ādarśaguṇakaḥ &c., ādarśadharmmakaḥ &c.

to speculate To SPECULATE

, v. n. (Meditate) manamā vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), vitark (c. 10. -tarkayati -yituṃ), vimṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ), manasā parikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), kalpanāṃ kṛ parikalpanāṃ kṛ.

--(In commerce) vyāpāraṃ kṛ dhanavyāpāraṃ kṛ.

speculation SPECULATION

, s. (Meditation) mānasavicāraḥ manasā vicāraḥ -raṇaṃ vitarkaḥ parikalpanā vimarśaḥ.

--(Scheme) kalpanā upāyaḥ yuktiḥ f.; 'good speculation,' sukalpanā; 'bad,' kukalpanā.

--(In commerce) vyāpāraḥ dhanavyāpāraḥ.

speculative SPECULATIVE

, a. (Contemplative) dhyānaśīlaḥ -lā -laṃ, see MEDITATIVE.

--(Theoretical, not practical) kālpanikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ mānasikaḥ -kī -kaṃ manasijaḥ -jā -jaṃ manobhavaḥ -vā -vaṃ avyāvahārikaḥ -kī -kaṃ avyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavahārāyogyaḥ -gyā -gyaṃ.

speculator SPECULATOR

, s. parikalpakaḥ kalpanākṛt.

--(In commerce) dhanavyāpārī m. (n).

speculum SPECULUM

, s. darpaṇaḥ -ṇaṃ ādarśaḥ dhātumayadarpaṇaṃ dhātudarpaṇaṃ.

speech SPEECH

, s. (Faculty of speech, speaking) vāk f. (c) vāṇī vācā gīḥ f. (gir) girā uktiḥ f., vākśaktiḥ f., vadantiḥ f., nigadaḥ nigādaḥ vyāhāraḥ vyāhṛtiḥ f., bhāṣaṇaṃ bhāṣā bacanaṃ pravacanaṃ vādaḥ lāpaḥ abhilāpaḥ lapitaṃ lapanaṃ vāgvyāpāraḥ śabdavyāpāraḥ bhaṇitiḥ f., nideśaḥ bhāratī sarasvatī rādhanā kāsūḥ f., śabdajālaṃ.

--(Words, that which is spoken) vākyaṃ vacanaṃ vacas n., uktiḥ f., uktaṃ bhāṣaṇaṃ bhāṣā bhāṣitaṃ lapitaṃ.

--(Harangue) vākyaṃ sālaṅkāravākyaṃ alaṅkāravadvākyaṃ.

--(Language) bhāṣā uktiḥ f.; 'cleverness of speech,' vākcāturyyaṃ vākkauśalyaṃ vākpaṭutā; 'liberty of speech,' vāgapratibandhaḥ vāṅmuktiḥ f.; 'control of it,' vāṅnirodhaḥ vāgdaṇḍaḥ vāṅniyamaḥ -manaṃ; 'softness of speech,' vāṅmādhuryyaṃ; 'stopping one's speech,' vāgbandhanaṃ; 'elegance of speech,' śabdalālityaṃ; 'covert speech,' vyājoktiḥ f.; 'bad speech,' durvacanaṃ duruktiḥ f., durbhāṣaṇaṃ durvācyaṃ; 'mere speech,' vāṅmātraṃ; 'opening of speech,' vāṅmukhaṃ; 'of measured speech,' mitavāk m. f. n. (c) mitabhāṣī -ṣiṇī &c.; 'Part of speech in grammar,' śabdaḥ; 'goddess of speech,' sarasvatī bhāratī vāgdevī, see SARASWATĪ.

to speechify To SPEECHIFY

, v. n. vākyaṃ vad sālaṅkāravākyaṃ vad. See To HARANGUE.

speechless SPEECHLESS

, a. vāgrahitaḥ -tā -taṃ vācāhīnaḥ -nā -naṃ stambhitavāk. See MUTE.

speed SPEED

, s. vegaḥ śīghratā javaḥ prajavaḥ jūtiḥ f., javanaṃ satvaratā tvarā jūrṇiḥ f., tūrṇiḥ m., rayaḥ rabhasaḥ tarasī taras n., raṃhatiḥ f., raṃhas n., āśugamanaṃ tvaritagatiḥ f., syadaḥ. See QUICKNESS.

speedily SPEEDILY

, adv. śīghraṃ tvaritaṃ satvaraṃ jhaṭiti sadyas sapadi āśu kṣipraṃ sarabhasaṃ acirāt na cireṇa. See QUICKLY.

speedy SPEEDY

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ drutaḥ -tā -taṃ mahāvegaḥ -gā -gaṃ vegavān -vatī -vat (t) tvaritagatiḥ -tiḥ -ti śīghragatiḥ &c., prajavī -viṇī -vi (n) tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṣipraḥ -prā -praṃ. See QUICK, SWIFT.

spell SPELL

, s. (Charm) mantraḥ abhicāramantraḥ, see CHARM; 'book of spells,' mantraśāstraṃ; 'reciter of spells,' mantravādī m. (n) mantrī m.

--(Turn) pāraḥ paryyāyaḥ vāsaraḥ.

spell-bound SPELL-BOUND

, a. abhimantritaḥ -tā -taṃ anumantritaḥ &c., mantritaḥ &c.

to spell To SPELL

, v. a. or n. akṣarāṇi gaṇ (c. 10. gaṇayati -yituṃ) or saṃkhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), akṣarāṇi rac (c. 10. racayati -yituṃ) or virac or vinyas (c. 4. -asyati -situṃ), yathākṣaraṃ or yathāvarṇaṃ śabdān saṃkhyā akṣaraviracanaṃ kṛ akṣaravinyāsaṃ kṛ varṇavinyāsaṃ kṛ akṣararacanāṃ kṛ varṇaracanāṃ kṛ varṇayojanāṃ kṛ akṣarayojanāṃ kṛ.

spelled SPELLED

, SPELT, p. p. gaṇitākṣaraḥ -rā -raṃ; 'in two ways,' dvirūpaḥ -pā -paṃ.

spelling SPELLING

, s. akṣaragaṇanā akṣaravinyāsaḥ akṣaravinyasanaṃ akṣararacanā akṣaraviracanaṃ varṇavinyāsaḥ varṇaracanā varṇayojanā śuddhākṣararacanā; 'variation in spelling,' pāṭhāntaraṃ pāṭhaḥ; 'spelling-book,' akṣaravinyāsaśikṣāpustakaṃ.

spencer SPENCER

, s. kañcukaḥ kañculikā aṅgikā hnasvakañcukaḥ, see JACKET.

to spend To SPEND

, v. a. (Expend) vyayīkṛ vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i), upayuj viniyuj, see To EXPEND.

--(Consume, exhaust) kṣi kṣīṇīkṛ vikṣip naś in caus., sad in caus., see EXHAUST.

--(Time, &c.) kālaṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ) or vṛt (c. 10. varttayati -yituṃ) or (c. 1. nayati netuṃ) or vah or in caus., see To PASS, v. a.

spending SPENDING

, s. vyayaḥ vyayīkaraṇaṃ viniyogaḥ, see EXPENDITURE.

spendthrift SPENDTHRIFT

, s. vyayaśīlaḥ arthanāśī m., ativyayī m., arthaghnaḥ, see PRODIGAL.

spent SPENT

, p. p. vyayīkṛtaḥ -tā -taṃ vyayībhūtaḥ -tā -taṃ vyayitaḥ &c., apacitaḥ &c., viniyuktaḥ -ktā -ktaṃ, see EXPENDED, EXHAUSTED; 'well-spent time,' satkālakṣepaḥ.

sperm SPERM

, s. śukraṃ vījaṃ dhātuḥ m., dhāturājaḥ -jaka vīryyaṃ. See SEMEN.

spermaceti SPERMACETI

, s. timimedas n., timivasā timisnehaḥ timitailaṃ.

spermatic SPERMATIC

, a. (Consisting of sperm), see SEMINAL.

--(Conveying it) śukravāhī -hinī -hi (n) vījavāhī &c.

--(Producing it) śukrakaraḥ -rī -raṃ.

to spew To SPEW

, v. a. vam (c. 1. vamati -mituṃ), udvam chard. See To VOMIT.

sphere SPHERE

, s. (Globe, orb) maṇḍalaṃ golaḥ -laṃ -lakaḥ vimbaḥ -mbaṃ varttulaṃ bhuvanaṃ, see ORB; 'celestial sphere,' ākāśamaṇḍalaṃ.

--(Circuit of action, department, province) viṣayaḥ prakaraṇaṃ dharmmaḥ adhikāraḥ niyogaḥ nibandhanaṃ deśaḥ; 'one's own sphere of action,' svadharmmaḥ svakarmma n. (n).

spherical SPHERICAL

, a. golākāraḥ -rā -raṃ varttulākāraḥ &c., varttulaḥ -lā -laṃ maṇḍalī -linī -li (n) maṇḍalākāraḥ -rā -raṃ. See ORBED.

sphericalness SPHERICALNESS

, s. varttulatvaṃ varttulākāratvaṃ golākāratā golatvaṃ.

spherics SPHERICS

, s. golādhyāyaḥ golavidyā golaśāstraṃ maṇḍalavidyā.

spheroid SPHEROID

, s. (Oblate) capaṭagolaḥ.

--(Prolate) aṇḍākāragolaḥ.

spheroidal SPHEROIDAL

, a. golakalpaḥ -lpā -lpaṃ golaprāyaḥ &c., golasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

spherule SPHERULE

, s. laghugolaḥ sūkṣmagolaḥ kṣudragolaḥ sūkṣmavarttulaṃ.

spice SPICE

, s. vyañjanaṃ upaskaraḥ temanaṃ miṣṭānnaṃ. See SEASONING.

to spice To SPICE

, v. a. vyañjanādinā vās (c. 10. vāsayati -yituṃ). See To SEASON.

spiced SPICED

, p. p. vāsitaḥ -tā -taṃ upaskṛtaḥ &c. See SEASONED.

spicy SPICY

, a. miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tiktaḥ -ktā -ktaṃ sarasaḥ -sā -saṃ surasaḥ &c., vyañjanamayaḥ -yī -yaṃ rasikaḥ -kā -kaṃ miśraḥ -śrā -śraṃ.

spider SPIDER

, s. ūrṇanābhaḥ ūrṇanābhiḥ m., lūtā lūtikā tantuvāyaḥ tantravāyaḥ markaṭaḥ -ṭakaḥ markakaḥ aṣṭāpadaḥ aṣṭapādaḥ jālakārakaḥ jālikaḥ lālāsrāvaḥ kṛśākṣaḥ kintanuḥ m., śalakaḥ kośakāraḥ koṣakāraḥ; 'spider's web,' ūrṇanābhajālaḥ markaṭavāsaḥ āśābandhaḥ.

spike SPIKE

, s. (Large nail) śaṅkuḥ m., śalākā śalyaṃ kīlaḥ śūlaḥ -laṃ kaṇṭakaḥ lohakīlaḥ śilī, see NAIL.

--(Of corn) kaṇiśaṃ -śaḥ kaṇiṣaṃ dhānyaśīrṣakaṃ śasyamañjarī.

to spike To SPIKE

, v. a. kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), śūl (c. 1. śūlati -lituṃ).

[Page 765a]
spiked SPIKED

, a. (Having spikes) śaṅkuyuktaḥ -ktā -ktaṃ śaṅkumān -matī -mat (t) śaukhyaḥ -khyā -khyaṃ.

--(Fastened with spikes) kīlitaḥ -tā -taṃ śaṅkubaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

spikenard SPIKENARD

, s. jaṭilā jaṭāmāṃsī jaṭālā jaṭā jaṭāvatī māṃsī misī -siḥ f., miśiḥ f., miṣiḥ f., miṣī tapasvinī lomaśā keśinī peśī piśitā śiphā naladaṃ.

spiky SPIKY

, a. tīkṣṇāgraḥ -grā -graṃ śaikhyaḥ &c. See POINTED.

to spill To SPILL

, v. a. pat (c. 10. pātayati -yituṃ), su in caus. See To SHED.

to spill To SPILL

, v. n. sru (c. 1. sravati srotuṃ), pat in caus. pass. (pātyate).

to spin To SPIN

, v. a. (Form threads) tarkudvāreṇa tantūn kṛ or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or tantuvāyaṃ kṛ or tantuvāpaṃ kṛ or tāntavaṃ kṛ tarkuṭādvāreṇa sūtratāntavaṃ kṛ tarkudvāreṇa sūtrāṇi tan (c. 8. tanoti -nituṃ) or vitan sūtratananaṃ kṛ tantrāṇi kṛ, see To WEAVE.

--(Draw out), see To PROTRACT, DRAW OUT.

--(Cause to whirl) bhram in caus. (bhramayati -yituṃ) parivṛt in caus., see To REVOLVE, v. a.

to spin To SPIN

, v. n. (Practice spinning) tarkudvāreṇa tantuvāyaṃ kṛ or tantuvāpaṃ kṛ or tāntavaṃ kṛ sūtratāntavaṃ kṛ tarkuṭaṃ kṛ.

--(Whirl) bhram (c. 4. bhrāmyati, c. 1. bhramati -mituṃ), parivṛt, see To REVOLVE, v. n.

spinach SPINACH

, SPINAGE, s. vāsukaḥ or vasukaḥ may perhaps be used.

spinal SPINAL

, a. pṛṣṭhavaṃśasambandhī -ndhinī -ndhi (n) pṛṣṭhavaṃśasthaḥ -sthā -sthaṃ.

spindle SPINDLE

, s. tarkuḥ f., tarkuṭī tarkuṭaṃ sūtratarkuṭī sampāṭaḥ meruyantraṃ kārpāsanāsikā.

spindle-shanked SPINDLE-SHANKED

, a. kṣāmajaṃghaḥ -ghā -ghaṃ tanujaṃghaḥ &c., dīrghajaṃghaḥ &c.

spine SPINE

, s. pṛṣṭhavaṃśaḥ vaṃśaḥ kaśeruḥ -ru m. n., kaśerukā rīḍhakaḥ pṛṣṭhāsthi n.

spinner SPINNER

, s. tantuvāyaḥ tantuvāpaḥ tantukārī m. (n) tāntavakārī m.

spinning SPINNING

, s. tāntavaṃ tantuvāyaḥ tantuvāpaḥ tantravāyaḥ sūtratāntavaṃ sūtratananaṃ tantukaraṇaṃ vāyaḥ vāpaḥ.

spinning-wheel SPINNING-WHEEL

, s. tāntavacakraṃ tantuvāyacakraṃ tantuvāpacakraṃ.

spinous SPINOUS

, SPINY, a. kaṇṭakī -kinī &c., sakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ. See THORNY.

spinster SPINSTER

, s. nivarā avarā anūḍhā avivāhitā apariṇītā.

spiracle SPIRACLE

, s. vāyupathaḥ vāyumārgaḥ ucchvāsaḥ jalocchvāsaḥ sūkṣmarandhraṃ vāyurandhraṃ vātāyanaṃ svedamārgaḥ. See PORE, s.

spiral SPIRAL

, a. āvarttī -rttinī -rtti (n) parivarttakaḥ -kā -kaṃ vyāvarttī &c., cākrikaḥ -kī -kaṃ alakākāraḥ -rā -raṃ cakrākāraḥ -rā -raṃ malasūtrākāraḥ &c.

spirally SPIRALLY

, adv. alakākāreṇa alakarūpeṇa vyāvarttakaprakāreṇa.

spire SPIRE

, s. (Winding line) alakarūpā vyāvarttakarekhā āvarttaḥ.

--(Steeple, pinnacle) śikharaṃ śṛṅgaṃ śaṅkuḥ m., śikhā; 'of a house or temple,' gṛhaśikharaṃ prāsādaśikharaṃ prāsādaśṛṅgaṃ; see PINNACLE; 'of flame,' agniśikhā.

spirit SPIRIT

, s. (Breath) prāṇaḥ ātmā m. (n) asuḥ m.

--(Soul) ātmā m. (n) dehī m. (n) śarīrī m., kṣetrajñaḥ caityaḥ see SOUL.

--(Temper, disposition of mind) prakṛtiḥ f., bhāvaḥ svabhāvaḥ prakṛtibhāvaḥ buddhiḥ f., cittaṃ manas n., vṛttiḥ f.; 'proudness of spirit,' cittasamunnatiḥ f.; 'having a noble spirit,' udāraprakṛtiḥ -tiḥ -ti; 'conquest of one's own spirit,' manojayaḥ; 'in good spirits,' hṛṣṭacittaḥ -ttā -ttaṃ hṛṣṭamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) harṣavṛttiḥ -ttiḥ -tti svasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'high spirits,' praharṣaḥ hṛṣṭacittatvaṃ; 'lowness of spirits,' viṣādaḥ, see LOWNESS; 'in low spirits,' viṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ udāsīnaḥ -nā -naṃ, see Low.

--(Life, mettle) tejas n., vīryyaṃ sattvaṃ ojas n., prabhāvaḥ utsāhaḥ protsāhaḥ dhairyyaṃ rasaḥ.

--(Life, essence, essential qualities) sāraḥ sārāṃśaḥ sattvaṃ sattvāṃśaḥ tattvaṃ; 'in spirit and in letter,' arthato granthataśca.

--(Spirituous liquor) surā madyaṃ madirā, see SPIRITS.

--(Ghost, disembodied spirit) pretaḥ paretaḥ nārakaḥ chāyā apachāyā.

--(Goblin) vetālaḥ bhūtaṃ piśācaḥ; 'evil spirit,' apadevatā.

--(The supreme spirit) brahma n. (n) paramātmā m., ātmā puruṣaḥ naraḥ tattvaṃ sadāgatiḥ m., saccidānandaṃ niṣkriyaṃ; 'knowledge of it,' brahmatattvaṃ brahmajñānaṃ. In modern translations of the Bible the Holy Spirit is rendered by pavitrātmā or pavitra ātmā.

to spirit To SPIRIT

, v. a. āśvas in caus. See To INSPIRIT, ANIMATE.

spirited SPIRITED

, a. (Fall of life or animation) tejovān -vatī -vat (t) tejasvī -svinī -svi (n) vīryyavān &c., ojasvī &c., sasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ utsāhī &c., sotsāhaḥ -hā -haṃ protsāhī &c., mānī &c.

--(As style, &c.) rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ; 'spirited style in poetry,' gauḍī.

--(In composition denoting state of the mind) prakṛtiḥ -tiḥ -ti in comp., svabhāvaḥ -vā -vaṃ in comp., manaskaḥ -skā -skaṃ in comp., see Low-SPIRITED, HIGHSPIRITED, &c.

spiritless SPIRITLESS

, a. nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) tejohīnaḥ -nā -naṃ nirvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vīryyahīnaḥ -nā -naṃ nirvīraḥ -rā -raṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ sattvahīnaḥ -nā -naṃ nīrasaḥ -sā -saṃ virasaḥ &c., aratijñaḥ -jñā -jñaṃ.

spirits SPIRITS

, s. pl. (Spirituous liquor) surā -rī madyaṃ madirā madaḥ hālā vāruṇī śīdhuḥ -dhuḥ m. n., sīdhuḥ -dhuḥ m. n., śuṇḍā āsavaḥ -vaṃ varuṇātmajā halipriyā parisrut f., parisrutā kalyaṃ -lyā kaśyaṃ; 'spiritdrinking,' surāpānaṃ madyapānaṃ; 'spirit-drinker,' surāpaḥ -pī f.

spiritual SPIRITUAL

, a. (Not material) amūrttikaḥ -kā -kaṃ amūrttaḥ -rttā -rttaṃ amūrttimān -matī -mat (t) nirākāraḥ -rā -raṃ niravayavaḥ -vā -vaṃ ātmīyaḥ -yā -yaṃ ātmikaḥ -kī -kaṃ ātmasambandhī -ndhinī &c., ātmasvarūpaḥ -pā -paṃ cidrūpaḥ &c., ādhyātmikaḥ -kī -kaṃ adhyātmikaḥ &c., adhidaivikaḥ &c., see INCORPOREAL.

--(Not gross, pertaining to spirit) pāramārthikaḥ -kī -kaṃ paramārthaviṣayakaḥ -kā -kaṃ paramārthasambandhī -ndhinī &c., jñānamārgasambandhī &c., nivṛttimārgasambandhī &c., mānasikaḥ -kī -kaṃ adṛṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ nārikaḥ -kī -kaṃ nāraḥ -rī -raṃ pāratrikaḥ -kī -kaṃ.

--(Not lay, relating to sacred things) dharmmaviṣayakaḥ -kā -kaṃ dharmmaprakaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dharmmaprakaraṇasambandhī &c., avyavahārikaḥ -kī -kaṃ asāṃsārikaḥ &c.; 'spiritual knowledge,' paramārthaḥ; 'spiritual father,' brahmadātā m. (tṛ), see PRECEPTOR.

spiritualism SPIRITUALISM

, s. jñānamārgaḥ jñānābhyāsaḥ brahmavādaḥ nivṛttimārgaḥ.

spiritualist SPIRITUALIST

, s. brahmavādī m. (n) jñānamārgī m., jñānābhyāsī nivṛttimārgī.

spirituality SPIRITUALITY

, s. (Immateriality), see the word.

--(Spiritual nature) pāramārthikatā -tvaṃ paramārthasambandhitā paramārthaniṣṭhā.

to spiritualize To SPIRITUALIZE

, v. a. paramārthaniṣṭhaṃ -ṣṭhāṃ kṛ paramārthāsaktaṃ -ktāṃ kṛ.

spiritually SPIRITUALLY

, adv. paramārthatas adṛṣṭārthatas paramārthānusāratas.

spiritually-minded SPIRITUALLY-MINDED

, a. paramārthabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi paramārthaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ paramārthāsaktaḥ -ktā -ktaṃ paramārthatatparaḥ -rā -raṃ paramārthaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

spirituous SPIRITUOUS

, a. saurikaḥ -kī -kaṃ śīghramādakaḥ -kā -kaṃ mādakaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'liquor,' surā, see SPIRITS, s. pl.

spit SPIT

, s. (For roasting meat, &c.) śūlaḥ -laṃ; 'roasted on one,' śūlākṛtaḥ &c., see ROASTED.

--(Spittle) niṣṭhūtaṃ, see SPITTLE.

to spit To SPIT

, v. a. (Put upon a spit) śūlākṛ śūl (c. 1. śūlati -lituṃ), śūlīkṛ śūle samāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) or āruh śṛlārīpaṇaṃ kṛ śūlyaṃ -lyāṃ kṛ.

--(Eject from the mouth) mukhād niḥmṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) niṣṭhīv, see the next.

to spit To SPIT

, v. n. ṣṭhīv or ṣṭhiv (c. 1. ṣṭhīvati, c. 4. ṣṭhīvyati ṣṭhevituṃ), niṣṭhīv kṣīv or kṣiv or kṣev (c. 1. kṣīvati kṣevati, c. 4. kṣīvyati kṣevituṃ), ślepmanirasanaṃ kṛ ślepmāṇaṃ niras (c. 4. -asyati -situṃ), lālāṃ mukhād niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) nirasanaṃ kṛ ṣṭhīvanaṃ kṛ niṣṭhīvanaṃ kṛ thuthuśabdaṃ kṛ; 'to spit upon,' avaniṣṭhīva avaniṣṭhīvanaṃ kṛ.

spit SPIT

, p. p. ṣṭhyūtaḥ -tā -taṃ niṣṭhyūtaḥ &c., mukhaniḥsāritaḥ &c.; 'havaing spit,' ṣṭhīvitvā.

spite SPITE

, s. dveṣaḥ asūyā īryyā mātsaryyaṃ daṃśaḥ drohaḥ drohabuddhiḥ f., apakārecchā duṣṭabhāvaḥ kālakūṭaṃ, see MALICE; 'in spite of,' anicchayā, see DESPITE.

to spite To SPITE

, v. a. dviṣ (c. 2. dveṣṭi dviṣṭe dveṣṭuṃ), vidviṣ pradviṣ druh (c. 4. druhyati drohituṃ), abhidruh īrṣy (c. 1. īrṣyati -rṣyituṃ). See To RESENT.

spiteful SPITEFUL

, a. drohabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi īrṣyī -rṣyiṇī -rṣyi (n) daṃśī &c., drohī &c., īrṣyāluḥ -luḥ -lu viṣahṛdayaḥ -yā -yaṃ sāmūyaḥ -yā -yaṃ matsarī &c., duṣṭabhāvaḥ -vā -vaṃ. See MALICIOUS, RESENTFUL.

spitefully SPITEFULLY

, adv. drohabuddhyā drohapūrvvaṃ sāsūyaṃ sadvepaṃ samātsaryyaṃ.

spitefulness SPITEFULNESS

, s. drohabuddhitvaṃ daṃśeratā daṃśakatvaṃ mātsaryyaṃ. See SPITE.

spitting SPITTING

, s. ṣṭhīvanaṃ niṣṭhīvaḥ -vanaṃ niṣṭhevaḥ -vanaṃ niṣṭhevā niṣṭhyūtiḥ f., niṣṭhūtiḥ f., nirasanaṃ nirāsanaṃ udgiraṇaṃ; 'spitting upon,' avaniṣṭhīvanaṃ.

spitting-pot SPITTING-POT

, SPITTOON, s. patadgrahaḥ pratigrāhaḥ pratigrahaḥ carvitapātraṃ carvitādhāraḥ proṇṭhaḥ.

spittle SPITTLE

, s. lālā niṣṭhyūtaṃ ṣṭhyūtaṃ ṣṭhīvanaṃ niṣṭhīvanaṃ niṣṭhūtaṃ mukhasrāvaḥ mukhāsavaḥ āsyāsavaḥ drāvikā. See SALIVA.

to splash To SPLASH

, v. a. or n. jalam itastato vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ) or kṣip or vikṝ or avakṝ jalavikṣepaṃ kṛ jalam avasic karapatraṃ kṛ. See To SLOP.

splash SPLASH

, SPLASHING, s. jalavikṣepaḥ jalakṣepaḥ jalāvasekaḥ jalāvakiraṇaṃ; 'in sport,' karapatraṃ -trikā karapātraṃ; 'noise of it,' jharjharaṃ.

splashed SPLASHED

, p. p. paṅkajalādidūṣitaḥ -tā -taṃ paṅkādiliptaḥ -ptā -ptaṃ.

spleen SPLEEN

, s. (The organ or the disease) plīhā m. (-han) plihā m. (n) plīhā f., plihā f., udaragranthiḥ m., plīhāgulmaḥ ḍimbaḥ.

--(Anger, spite, melancholy), see the words.

spleenwort SPLEENWORT

, s. (Plant removing the disease) plīhaghnaḥ plīhaśatruḥ m., plīhāriḥ m.

splendid SPLENDID

, a. (Very brilliant) tejomayaḥ -yī -yaṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ atidīptimān -matī -mat (t) atikāntimān &c., atiprabhāvān &c., suprabhaḥ -bhā -bhaṃ tejiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ tejīyān -yasī -yaḥ (s) atitaijasaḥ -sī -saṃ atitejasvī -svinī &c., mahātejāḥ -jāḥ -jaḥ (s) mahāprabhaḥ -bhā -bhaṃ ujjvalaḥ -lā -laṃ śobhamānaḥ -nā -naṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ bhāsvān &c., bhāsantaḥ -ntā -ntaṃ bhānumān &c., bhāsuraḥ -rā -raṃ, see BRILLIANT, BRIGHT.

--(Magnificent) mahāpratāpaḥ -pā -paṃ pratāpavān &c., pratāpī &c., see MAGNIFICENT.

splendidly SPLENDIDLY

, adv. suprabhaṃ atiśobhayā atitejasā mahāpratāpena atipratāpena mahātejasā; 'splendidly dressed,' ujjbalaveśadhārī -riṇī &c.

splendor SPLENDOR

, s. mahātejas n., tejas n., atiśobhā śobhā atidīptiḥ f., pratāpaḥ ujjvalatā vṛhaddpūtiḥ f., ojasvitā prabhā pratibhā śrīḥ f., chaviḥ f., vibhūtiḥ f., dyutiḥ f., see MAGNIFICENCE.

[Page 766b]
splenetic SPLENETIC

, a. vakrabhāvaḥ -vā -vaṃ karkaśaśīlaḥ -lā -laṃ. See PEEVISH, FRETFUL.

splenic SPLENIC

, a. plīhasambandhī -ndhinī -ndhi (n) plīhāsambandhī &c.

to splice To SPLICE

, v. a. granthim akṛtvā saṃyuj or sambandh or sandhā.

splinter SPLINTER

, s. kāṣṭhakhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ śakalaḥ -laṃ bhinnaṃ bhittiḥ f., bhittaṃ vidalaṃ; 'as entered into the flesh,' śalyaṃ śalākā śarkarā.

to splinter To SPLINTER

, v. a. or n. bahukhaṇḍaśo bhid or vidṝ. See To SPLIT, SHIVER.

to split To SPLIT

, v. a. bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), vibhid nirbhid vidṝ (c. 10. -dārayati -yituṃ, c. 9. -dṛṇāti -darituṃ -rītuṃ), avadṝ dṝ vidal (c. 10. -dalayati -yituṃ), dal vidalīkṛ khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), paṭ (c. 10. pāṭayati -yituṃ), vipaṭ chid vichid drāḍ śakalīkṛ vilekhanaṃ kṛ; 'into many pieces,' see To SHIVER, v. a.

to split To SPLIT

, v. n. vibhid in pass. (-bhidyate) bhid in pass., vidṝ in pass. (-dīryyate) vidal (c. 1. -dalati -lituṃ), dal phal (c. 1. phalati -lituṃ), truṭ (c. 6. truṭati, c. 4. truṭyati -ṭituṃ), vichid in pass., paṭ in caus. pass. (pāṭyate) śakalībhū; 'into many pieces,' see To SHIVER, v. n.

split SPLIT

, s. bhedaḥ vibhedaḥ bhittiḥ f., vidāraṇaṃ bhaṅgaḥ khaṇḍanaṃ. See CRACK.

split SPLIT

, p. p. bhinnaḥ -nnā -nnaṃ vibhinnaḥ &c., bheditaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vidāritaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ -tā -taṃ dalitaḥ &c., vidalaḥ -lā -laṃ vidalīkṛtaḥ -tā -taṃ jarjjaraḥ -rā -raṃ.

splitting SPLITTING

, s. bhedaḥ -danaṃ vidāraṇaṃ pāṭanaṃ vipāṭanaṃ vidalīkaraṇaṃ.

to spoil To SPOIL

, v. a. (Plunder) luṇṭh luṇṭh apahṛ abhihṛ, see To PLUNDER.

--(Injure, corrupt) duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), dūpaṇaṃ kṛ nāśaṃ kṛ kṣatiṃ kṛ.

--(Indulge too much) atiśayena chando'nuvṛt atyantaṃ lal, see To INDULGE.

to spoil To SPOIL

, v. n. duṣ (c. 4. duṣyati doṣṭuṃ), naś (c. 4. naśyati naṃṣṭuṃ).

spoil SPOIL

, s. (That which is taken in war, plunder) loptraṃ lotraṃ lotaḥ -taṃ yuddhopārjitadravyaṃ yuddhajitadravyaṃ yuddhajitadhanaṃ yuddhasampāditadhanaṃ yuddhasampāditadravyaṃ, see PLUNDER.

--(In cattle) gograhaḥ.

spoiled SPOILED

, SPOILT, p. p. (Plundered) luṇṭhitaḥ -tā -taṃ.

--(Injured) dūṣitaḥ -tā -taṃ nāśitaḥ &c., naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vināśitaḥ &c., lāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

--(Too much indulged) atilālitaḥ -tā -taṃ, see INDULGED.

spoiler SPOILER

, s. (Plunderer) apahārakaḥ apahārakṛt.

--(Injurer) dūṣakaḥ.

spoiling SPOILING

, s. (Plundering) apahāraḥ -raṇaṃ luṇṭhanaṃ.

--(Injuring) dūṣaṇaṃ.

spoke SPOKE

, s. (Of a wheel) araṃ ārā cakrasakthi n.; 'a row of spokes,' arāvaliḥ -lī f.; 'a long -spoked wheel,' dīrghasakthi cakraṃ.

spoken SPOKEN

, p. p. uktaḥ -ktā -ktaṃ bhāṣitaḥ -tā -taṃ uditaḥ &c., bhaṇitaḥ &c., nigaditaḥ &c., abhihitaḥ &c., kathitaḥ &c., udāhṛtaḥ -tā -taṃ samudāhṛtaḥ &c., abhivyāhṛtaḥ &c., samudīritaḥ &c., see SAID; 'spoken fast,' tvaritoditaḥ -tā -taṃ nirastaḥ -stā -staṃ.

spokesman SPOKESMAN

, s. vaktā m. (ktṛ) pratinidhivaktā m., pratinidhivādī m. (n).

spoliation SPOLIATION

, s. apahāraḥ apaharaṇaṃ haraṇaṃ luṇṭhanaṃ luṇṭhanaṃ. See PILLAGE.

spondee SPONDEE

, s. karṇaḥ gagaḥ gurvākṣaradvayaṃ.

sponge SPONGE

, s. jalaśoṣaṇī or ispañjaḥ or spañjaḥ may perhaps be used.

to sponge To SPONGE

, v. a. ispañjādinā mṛj (c. 1. mārjati, c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ).

sponger SPONGER

, s. parānnapuṣṭaḥ parānnotsukaḥ āgantukaḥ. See PARASITE.

sponginess SPONGINESS

, s. śithilāvayavatvaṃ viralāvayavatvaṃ; 'of the gums,' paridaraḥ.

spongy SPONGY

, a. śithilāvayavaḥ -vā -vaṃ viralāvayavaḥ &c., komalāvayavaḥ &c.

sponsor SPONSOR

, s. pratibhūḥ m., pratinidhiḥ m., dharmmapratibhūḥ m., dharmmapratinidhiḥ.

spontaneous SPONTANEOUS

, a. svayaṅkṛtaḥ -tā -taṃ svecchāpūrvvakaḥ -kā -kaṃ svecchāmūlakaḥ. &c., svecchāhetukaḥ &c., yadṛcchāmūlakaḥ &c., svataḥsiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ svayañjātaḥ -tā -taṃ svacchandaḥ -ndā -ndaṃ svairaḥ -rī -raṃ kāmahetukaḥ -kā -kaṃ svābhāvikaḥ -kī -kaṃ sāttvikaḥ &c., sāṃsiddhikaḥ &c., ayatnakṛtaḥ -tā -taṃ ayatnabhūtaḥ -tā -taṃ aicchikaḥ -kī -kaṃ.

spontaneously SPONTANEOUSLY

, adv. svayaṃ svatas svacchandāt svabhāvatas svecchāpūrvvaṃ icchātas svecchātas kāmaṃ. See VOLUNTARILY.

spontaneousness SPONTANEOUSNESS

, SPONTANEITY, s. svecchā yadṛcchā svasantopaḥ.

spoon SPOON

, s. camasaḥ -saṃ darvī darviḥ f., darvikaḥ darvī darbiḥ f., darbikaḥ dārvī kambiḥ f., khajaḥ khajākaḥ -kā khajikā pāṇikā sruk f. (c) suvaḥ -vā; 'wooden-spoon,' tardūḥ m. f., dāruhastakaḥ.

spoonful SPOONFUL

, s. camasapūraṇaṃ darvipūraṇaṃ kambipūraṇaṃ kambipūrakaṃ.

sport SPORT

, s. krīḍā -ḍanaṃ khelā keliḥ -lī m. f., līlā vilāsaḥ vihāraḥ devaḥ -vanaṃ kūrddanaṃ narmma n. (n) kailaṃ rāserasaḥ dravaḥ, see PLAY, PASTIME.

--(Mockery) upahāsaḥ, see MOCKERY.

--(Diversion of the field) mṛgayā, see HUNTING.

--(In sport) parihāsena līlayā.

to sport To SPORT

, v. n. krīi (c. 1. krīḍati -te -ḍituṃ), ram (c. 1. ramate rantuṃ), vilas (c. 1. -lasati -situṃ), div vihṛ kurd kūrd &c. See To PLAY, v. n.

sporting SPORTING

, s. (Hunting, &c.) mṛgayā mṛgavyaṃ; 'fond of it,' mṛgayāśīlaḥ.

sportive SPORTIVE

, a. krīḍāśīlaḥ -lā -laṃ vilāsī -sinī &c., vihārī &c., vilāsavān -vatī -vat (t) ullasaḥ -sā -saṃ savilāsaḥ &c., salīlaḥ -lā -laṃ sahelaḥ &c., samullasitaḥ &c., see PLAYFUL, FROLICSOME.

sportively SPORTIVELY

, SPORTIVENESS, see PLAYFULLY, PLAYFULNESS.

sportsman SPORTSMAN

, s. mṛgayākārī m. (n) mṛgavyakārī m., mṛgayāśīlaḥ mṛgayāvihārī m., mṛgayuḥ m., ākheṭakaḥ vyādhaḥ.

spot SPOT

, s. (Mark) cihnaṃ lakṣaṇaṃ aṅkaḥ -ṅkaṃ lāñchanaṃ padaṃ, see MARK.

--(Stain) kalaṅkaḥ, see STAIN.

--(Dot, speck) vinduḥ m., vipluṭ f. (ṣ) vipruṭ f., cihnaṃ aṅkaḥ śūnyaṃ; 'on the body,' tilaḥ -lakaḥ -kaṃ, see under MARK; 'in the moon,' śaśaḥ.

--(Place, site) sthānaṃ sthala -lī deśaḥ pradeśaḥ padaṃ āspadaṃ bhūmiḥ f., kṣetraṃ bhavanaṃ; 'in a certain spot,' ekadeśe; 'on the spot,' tatraiva.

to spot To SPOT

, v. a. cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), sakalaṅkaṃ -ṅkāṃ kṛ śavalīkṛ. See To STREAK.

spotless SPOTLESS

, a. niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ kalaṅkahīnaḥ -nā -naṃ nirmalaḥ -lā -laṃ niṣkalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ akalmagaḥ &c., anaghaḥ &c. See SINLESS, BLAMELESS.

spotted SPOTTED

, a. cihnitaḥ -tā -taṃ vinducihnataḥ &c., citraḥ -trā -traṃ tilakī &c., see SPECKLED.

--(Stained) kalaṅkī -ṅkinī &c., kalaṅkitaḥ &c.

spousal SPOUSAL

, SPOUSALS, see NUPTIAL, MARRIAGE.

spouse SPOUSE

, s. (Husband) patiḥ bharttā m.

--(Wife) bhāryyā strī.

spout SPOUT

, s. praṇālī nālaḥ -lī nalaḥ; 'vessel with a spout,' nalaviśiṣṭaṃ pātraṃ.

to spout To SPOUT

, v. a. praṇālīdvāreṇa ūrddhvam utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣaptuṃ), naladvārā karddhvam utkṣip or balavad utkṣip or udgṝ (c. 10. -gārayati -yituṃ) or niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) or niras (c. 4. -asyati -situṃ).

to spout To SPOUT

, v. n. praṇālīdvāreṇa or naladvāreṇa balavat sru (c. 1. sravati -srotuṃ) or prasu or niḥsru or nirgam; 'to spout up or over,' utsecanaṃ kṛ utsekaṃ kṛ.

--(Mouth), see the word.

spouted SPOUTED

, p. p. balavad utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ or niḥsāritaḥ -tā -taṃ utsiktaḥ &c.

to sprain To SPRAIN

, v. a. atiśayena snāyutananaṃ kṛ or snāyuvitananaṃ kṛ atiyatna- prayuktam asthisnāyuvitānaṃ kṛ atiyatnapūrvvam asthisnāyūn vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ) or sandhibandhanāni vitan atiyatnapūrvvaṃ sandhisnāyūn vitatya gamanaśaktiṃ hṛ; 'one's ankle,' atiśayayatnapūrvvaṃ pādasandhivitānaṃ kṛ.

sprain SPRAIN

, s. sandhivitānaḥ snāyuvitānaḥ sandhivitananaṃ atiyatnapūrvvaḥ snāyutānaḥ atitānaḥ ativitānaḥ atiyatnaḥ.

sprat SPRAT

, s. nalamīnaḥ talamīnaḥ naḍamīnaḥ cilicimaḥ cilīcimaḥ cilīcimiḥ cilicīmaḥ.

to sprawl To SPRAWL

, v. n. hastapādādi prasāryya bhūmau śī (c. 2. śete śayituṃ), bāhū caraṇau ca itastataḥ prasāryya bhūmau śī itastato vikṣiptāṅgo bhūmau śī itastataḥ prasāritāṅgo bhūmau śī itastato vikṣiptahastapādābhyāṃ bhūmau śī.

sprawling SPRAWLING

, part. itastataḥ prasāritāṅgo bhūmau śāyī -yinī -yi (n).

spray SPRAY

, s. (Sprig), see the word.

--(Small particles of rain, &c.) śīkaraḥ sīkaraḥ tuṣāraḥ; 'abounding with it,' śīkaraughaḥ -ghā -ghaṃ.

to spread To SPREAD

, v. a. (As a carpet, mat &c.) āstṝ (c. 9. -stṛṇāti,) c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -rītuṃ), vistṝ paristṝ saṃstṝ āstaraṇaṃ kṛ; 'to spread a carpet,' pādapaṭāstaraṇaṃ kṛ; 'a net,' jālaṃ vistṝ.

--(Seatter) kṝ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ), vikṝ vikiraṇaṃ kṛ.

--(Extend, expand) vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) visṛ atisṛ vitan (c. 8. -tanoti -nituṃ), vyātan pratan atitan tan vitatīkṛ prasāraṇaṃ kṛ visāraṇaṃ kṛ; 'spreading the wings,' pakṣau prasāryya.

--(Propagate, publish), see the words.

to spread To SPREAD

, v. n. prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), visṛ prasṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ), visṛp pracar (c. 1. -carati -rituṃ), praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), vistṝ in pass. (-stīryyate) vitan in pass. (-tanyate) vitatībhū vyāp vijṛmbh viprasthā.

--(As disease, contagion, &c.) visṛp.

spread SPREAD

, p. p. āstīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ āstṛtaḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ &c., vistṛtaḥ -tā -taṃ vistāritaḥ &c., prasāritaḥ &c., prasṛtaḥ &c., visṛtaḥ &c., vikīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ prarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ &c., santataḥ &c., ātataḥ &c., avatataḥ &c., tataḥ &c.

spread SPREAD

, s. āstaraṇaṃ prasāraḥ -raṇaṃ vistāraḥ prasaraḥ vyāptiḥ f., pratānaḥ

spreading SPREADING

, part. visarpī -rpiṇī -rpi (n) visārī -riṇī &c., visarpan -rpantī -rpat (t) prasarpan &c., prasarpī &c., pratānī -ninī &c., prasaraḥ -rā -raṃ prasaran &c., prarohī -hiṇī &c., sāntānikaḥ -kī -kaṃ; 'a spreading creeper,' latā pratāninī.

spreading SPREADING

, s. visarpaṇaṃ prasarpaṇaṃ prasāraḥ -raṇaṃ prasaraḥ visaraḥ visāraḥ -raṇaṃ pratānaḥ pratatiḥ f., santatiḥ f., vitatiḥ f., vitānaḥ pravardhanaṃ; 'of a carpet, &c.,' āstaraṇaṃ āstaraḥ.

sprig SPRIG

, s. upaśākhā śākhikā praśākhikā pallavaḥ dalaṃ. See SHOOT.

sprightliness SPRIGHTLINESS

, s. praharṣaḥ prahṛṣṭatā praphullatā ullasatā. See LIVELINESS.

sprightly SPRIGHTLY

, a. ullāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti praphullaḥ -llā -llaṃ. See LIVELY.

to spring To SPRING

, v. n. (Begin to grow) udbhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), prodbhid praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ), sphuṭ udvṛt, see To SHOOT, SPROUT.

--(Proceed, arise, issue) utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ), samutpad jan (c. 4. jāyate janituṃ), prabhū udbhū samudbhū sambhū niḥsṛ pravṛt udi abhyudi praruh.

--(Leap) plu (c. 1. plavate plotuṃ), valg (c. 1. valgati -lgituṃ), āvalg, see To LEAP; 'to spring up,' utplu utpat protpat; 'down,' avapu 'over,' laṅgha 'forth,' praskand; 'upon,' mahāvegena āpat or āka or āskand see To RUSH UPON.

--(Crack) sphuṭ.

--(Start) sāḥ (c. 6. sphurati -rituṃ), prasphur.

to spring To SPRING

, v. a. (Produce quickly) akasmād utpad (c. 10.- yati -yituṃ) or jan (c. 10. janayati -yituṃ) or saṃjan.

--(Cause to rise) utthā in caus. (utthāpayati -yituṃ, rt. sthā), samutthā udbhū in caus.

--(Cause to explode) jval in caus., sphuṭ in caus.

--(Crack, burst), see the words.

spring SPRING

, s. (Vernal season) vasantaḥ vasantakālaḥ vasantasamayaḥ puṣpasamayaḥ puṣpamāsaḥ surabhiḥ m., ṛturājaḥ madhuḥ m., madhusamayaḥ madhumāsaḥ kāmasakhaḥ kāmavallabhaḥ pikānandaḥ iṣyaḥ; 'spring-festival,' vasantotsavaḥ.

--(Leap, bound) plavaḥ plutaṃ valgitaṃ jhampaḥ utplutaṃ udgamaḥ; 'as of a wolf,' avalumpanaṃ.

--(Elasticity) sthitisthāpakatvaṃ -tā.

--(Fountain) jalakūpaḥ -pī kūpaḥ jalākaraḥ srotas n., nirjharaḥ jharaḥ -rā -rī devakuṇḍaṃ utsaḥ; 'spring-water,' kūpodakaṃ.

--(Source of a river) sarinmukhaṃ.

--(Origin, source) yoniḥ m. f., mūlaṃ ādiḥ m., see SOURCE, RISE.

--(Prime) prauḍhiḥ f., prauḍhatā.

--(Spring-tide) uccavelā.

springe SPRINGE

, s. pāśaḥ kūṭapāśaḥ jālaṃ unmāthaḥ vāgurā kūṭayantraṃ.

springiness SPRINGINESS

, s. sthitisthāpakatvaṃ -tā sthitisthāpakaguṇaḥ vetasaguṇakatā.

springing SPRINGING

, s. (Leaping), see the word.

--(Of plants) udbhedaḥ udvarttanaṃ.

springy SPRINGY

, a. sthitisthāpakaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vetasaguṇakaḥ -kā -kaṃ.

to sprinkle To SPRINKLE

, v. a. sic (c. 6. siñcati sektuṃ), avasic niṣic saṃsic avakṝ (c. 6. -kirati -karituṃ -rītuṃ), abhyavakṝ paryavakṝ samavakṝ prakṝ vikṝ kṝ ukṣ (c. 1. ukṣati -kṣituṃ), abhyukṣ prokṣ samukṣ sekaṃ kṛ secanaṃ kṛ avasekaṃ kṛ avasecanaṃ kṛ prokṣaṇaṃ kṛ.

to sprinkle To SPRINKLE

, v. n. śīk (c. 1. śīkate -kituṃ), cyut. See To DRIZZLE.

sprinkled SPRINKLED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ abhiṣiktaḥ &c., kṛtābhiṣekaḥ -kā -kaṃ prokṣitaḥ -tā -taṃ samukṣitaḥ &c., abhyukṣitaḥ &c., kīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ākīrṇaḥ &c., vikīrṇaḥ &c.; 'with water,' jalambiktaḥ -ktā -ktaṃ; 'with blood,' śoṇitokṣitaḥ -tā -taṃ; 'having sprinkled,' siktā abhyukṣya.

sprinkler SPRINKLER

, s. sektā m. (ktṛ) secakaḥ prokṣakaḥ prokṣaṇakārī m. (n).

sprinkling SPRINKLING

, s. sekaḥ secanaṃ avasekaḥ avasecanaṃ abhiṣekaḥ abhiṣecanaṃ prokṣaṇaṃ abhyukṣaṇaṃ abhiprokṣaṇaṃ prādhāraḥ siktatā.

sprite SPRITE

, s. chāyā apacchāyā. See SPIRIT, SPECTRE, GHOST.

to sprout To SPROUT

, v. n., aṅkura (nom. aṅkurayati -yituṃ), sphuḍh (c. 6. sphuṭati -ṭituṃ), phull (c. 1. phullati -llituṃ), udbhid (c. 7. -bhinatti -bhettuṃ), prodbhid praruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), vikas (c. 1. -kasati -situṃ). See To SHOOT, v. n.

sprout SPROUT

, s. aṅkuraḥ prarohaḥ pallavaḥ -vaṃ navapallavaḥ -vaṃ kisalayaḥ -yaṃ kiśalayaḥ -yaṃ kisalaḥ -laṃ kiśalaḥ -laṃ navaviṭapaḥ viṭapaḥ abhinavodbhid m., udbhid m., udbhijjaḥ jālakaṃ visalaṃ patriṇī patrayauvanaṃ.

sprouted SPROUTED

, p. p. udbhinnaḥ -nnā -nnaṃ aṅkuritaḥ -tā -taṃ pallavitaḥ -tā -taṃ.

sprouting SPROUTING

, part. udbhid m. f. n., udbhijjaḥ -jjā -jjaṃ udbhidaḥ -dā -daṃ prarohī -hiṇī -hi (n) aṅkuritaḥ -tā -taṃ pallavī -vinī &c., pallavitaḥ &c.

sprouting SPROUTING

, s. udbhedaḥ prodbhedaḥ prarohaḥ udvarttanaṃ sphuṭanaṃ sphuṭatā.

spruce SPRUCE

, s. vinītaḥ -tā -taṃ vinītaparicchadaḥ -dā -daṃ parimṛṣṭaparicchadaḥ &c., vinītaveśī -śinī &c., suveśī &c., suparicchadī &c.

sprucely SPRUCELY

, adv. vinītaṃ vinītaparicchadena vinīta in comp. See NEATLY.

spruceness SPRUCENESS

, s. vinītatā vinītaveśitvaṃ suparicchadaḥ. See NEATNESS.

sprung SPRUNG

, p. p. utpannaḥ -nnā -nnaṃ udbhūtaḥ -tā -taṃ sambhūtaḥ &c., jātaḥ &c.,

ja in comp., sambhava in comp., udbhava in comp., bhava in comp.; sprung from a noble family,' mahākulajaḥ -jā -jaṃ satkulajātaḥ -tā -taṃ satkulasambhavaḥ -vā -vaṃ mahākulabhavaḥ &c., mahākulaprasūtaḥ -tā -taṃ; 'from a royal family,' rājavaṃśajaḥ -jā -jaṃ rājavaṃśyaḥ -śyā -śyaṃ. spume SPUME

, SPUMOUS, SPUMY. See FROTH, FROTHY.

spun SPUN

, p. p. tāntavaḥ -vī -vaṃ tantrī -ntriṇī -ntri (n) tārkavaḥ -vī -vaṃ.

spunge SPUNGE

, To SPUNGE, SPUNGY. See SPONGE, &c.

spur SPUR

, s. (For pricking a horse) pratodaḥ todanaṃ aśvatodanaṃ kaṇṭakaḥ.

--(Of a cock) nakhaḥ.

--(Incitement), see the word.

to spur To SPUR

, v. a. pratud (c. 6. -tudati -tottuṃ), pratodena tud or vitud or ātud pratodena vyadh.

--(Incite), see the word.

spurious SPURIOUS

, a. kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ kālpanikaḥ -kī -kaṃ mithyā in comp., kapaṭa or kūṭa in comp. See COUNTERFEIT, FALSE.

spuriousness SPURIOUSNESS

, s. kṛtrimatā -tvaṃ kalpitatvaṃ kālpanikatā kūṭatā.

to spurn To SPURN

, v. a. (Kick) pādena taḍ pādāghātaṃ kṛ caraṇāghātaṃ kṛ.

--(Reject with disdain) garh (c. 1. garhate -rhituṃ), kuts (c. 10. kutsayati -yituṃ), avajñā (c. 9. -jānāti -jñātuṃ), avaman (c. 4. -manyate -mantuṃ), tucchīkṛ nirākṛ parākṛ paribhū kadarthīkṛ kadarth laṅgh gup in des., tiraskṛ dhikkṛ, see To SCORN.

spurned SPURNED

, p. p. pādāhataḥ -tā -taṃ caraṇāhataḥ &c., garhitaḥ &c., nirākṛtaḥ &c.

to spurt To SPURT

, v. a. nalikāmukhād jalaṃ balena niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ).

to spurt To SPURT

, v. n. sūkṣmanālīmukhād balena or ativegena niḥsṛ (c. 1. -sarati-sarttuṃ).

spurt SPURT

, s. sūkṣmanālīmukhād ativegapūrvvo jalaprasrāvaḥ or jalaprapātaḥ.

to sputter To SPUTTER

, v. n. (Speak spittingly) saniṣṭhīvaṃ or saṣṭhīvanaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), sathutkāraṃ vad sathūtkāraṃ vad ambūkṛ.

--(Throw out small particles) thuthuśabdapūrvvaṃ or thutkārapūrvvaṃ sūkṣmakaṇān vikṝ.

sputtered SPUTTERED

, p. p. ambūkṛtaḥ -tā -taṃ saniṣṭhīvam or sathutkāram uktaḥ -ktā -ktaṃ.

spy SPY

, s. praṇidhiḥ m., cāraḥ gūḍhacāraḥ gūḍhacārī m. (n) gūḍhapuruṣaḥ gūḍhagatiḥ m., guptacaraḥ guptagatiḥ m., guptadūtaḥ gūḍhadūtaḥ mantragūḍhaḥ caraḥ sūcakaḥ deśāpekṣaḥ rahasyākhyāyī m. (n) piśunaḥ yathārhavarṇaḥ cārāntaritaḥ kāpaṭikaḥ avasarpaḥ apasarpaḥ pratiṣkaḥ -ṣkaśaḥ -ṣkasaḥ spaśaḥ udāsthitaḥ herikaḥ aniruddhaḥ vanaguptaḥ.

to spy To SPY

, v. a. (Descry) dṛś īkṣ prekṣ samīkṣ, see To ESPY.

--(Explore, inspect) nirīkṣ parīkṣ avekṣ vīkṣ samīkṣ prasamīkṣ nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ), anviṣ anusandhā paridṛś; 'to spy out a country,' deśanirūpaṇaṃ kṛ deśāvekṣaṇaṃ kṛ deśāpekṣāṃ kṛ.

squab SQUAB

, a. hrasvasthūlaḥ -lā -laṃ sthūlaḥ &c., ghanaḥ -nā -naṃ. See DUMPY.

to squabble To SQUABBLE

, v. n. kalahaṃ kṛ vivad vyavakruś. See To QUARREL.

squabble SQUABBLE

, s. kalahaḥ vivādaḥ kaliḥ m., kalakalaḥ apavādaḥ, see QUARREL.

squad SQUAD

, s. śastrābhyāsakārī navasainyagulmaḥ navasainyadalaṃ.

squadron SQUADRON

, s. sainyavyūhaḥ sainyagulmaḥ sainyadalaṃ sainyasamūhaḥ sainyagaṇaḥ.

squalid SQUALID

, a. kutsitaḥ -tā -taṃ malinaḥ -nā -naṃ amedhyaḥ &c. See FOUL.

squalidity SQUALIDITY

, SQUALIDNESS, s. kutsitatvaṃ amedhyatā -tvaṃ mālinyaṃ samalatā.

to squall To SQUALL

, v. n. vikruś (c. 1. -krośati -kroṣṭuṃ), ru nad vāś, see To SCREAM.

squall SQUALL

, s. (Cry) vikruṣṭaṃ utkrośaḥ nādaḥ rāvaḥ citkāraḥ, see SCREAM.

--(Of wind, &c) jhañjhāvātaḥ jhañjhānilaḥ jhañjhā, see GUST.

squally SQUALLY

, a. jhañjhāvātamayaḥ -yī -yaṃ jhañjhānilamayaḥ &c. See GUSTY.

to squander To SQUANDER

, v. a. vyayīkṛ vyay (c. 1. vyayati c. 10. vyayayati -yituṃ,) rt. i), aparimitavyayaṃ kṛ ativyayaṃ kṛ atiśayavyayaṃ kṛ. See To LAVISH.

squandered SQUANDERED

, p. p. vyayīkṛtaḥ -tā -taṃ ativyayitaḥ &c. See LAVISHED.

squanderer SQUANDERER

, s. ativyayī m. (n) aparimitavyayī m. See PRODIGAL, a.

squandering SQUANDERING

, s. (The act) ativyayaḥ aparimitavyayaḥ atimokṣaṇaṃ, see PRODIGALITY; s.--Pres. part. vyayamānaḥ -nā -naṃ.

[Page 769a]
square SQUARE

, a. (Having four equal sides and angles) caturasraḥ -srā -sraṃ catuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samacaturbhujaḥ -jā -jaṃ samacatuṣkoṇaḥ &c., samacaturasraḥ &c.

--(Just), see JUST, a.

square SQUARE

, s. (The figure) catuṣkoṇaḥ samacatuṣkoṇaḥ caturasraṃ samacaturasraṃ caturbhujaḥ samacaturbhujaḥ catuṣṭayaṃ.

--(In arithmetic or algebra) vargaḥ dvighātaḥ kṛtiḥ f.; 'of a fraction,' bhinnavargaḥ; 'of a cube,' ghanavargaḥ.

--(Open place, court, &c., in a town) catvaraṃ aṅganaṃ prāṅgaṇaṃ nikarṣaṇaṃ sanniveśaḥ sthānaṃ; 'formed by four houses,' catuḥśālaṃ -lā -lakaṃ.

to square To SQUARE

, v. a. (In arithmetic, &c.) dvighātaṃ kṛ dviguṇanaṃ kṛ samaguṇanaṃ kṛ varga (nom. vargayati -yituṃ), vargaṃ kṛ.

--(Regulate), see the word.

to square To SQUARE

, v. n. yuj in pass. (yujyate). See To SUIT, FIT, AGREE.

squared SQUARED

, p. p. vargitaḥ -tā -taṃ āyojitaḥ &c. See REGULATED, ADJUSTED.

squareness SQUARENESS

, s. catuṣkoṇatvaṃ caturasratvaṃ caturbhujatvaṃ samacaturbhujatvaṃ.

square-root SQUARE-ROOT

, s. vargamūlaṃ dvighātamūlaṃ mūlaṃ padaṃ vargapadaṃ.

to squash To SQUASH

, v. a. mṛd (c. 9. mṛdnāti mardituṃ), sammṛd sanpīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ).

squash SQUASH

, s. sammardaḥ avamardaḥ mardanaṃ sampīḍanaṃ cūrṇanaṃ.

squashed SQUASHED

, p. p. sammarditaḥ -tā -taṃ marditaḥ &c., sampīḍitaḥ &c., cūrṇitaḥ &c.

to squat To SQUAT

, v. n. utkaṭukāsanaṃ kṛ mandirāsanaṃ kṛ avasakthikāsanaṃ kṛ; 'one who squats,' kṛtāvasakthikaḥ -kā -kaṃ.

squat SQUAT

, s. or a. (The posture) utkaṭukāsanaṃ.

--(Dumpy), see the word.

to squeak To SQUEAK

, SQUEAL, v. n. karkaśasvareṇa ru (c. 2. rauti ravituṃ) or nad (c. 1. nadati -dituṃ) or ras (c. 1. rasati -situṃ), karkaśaśabdaṃ kṛ.

squeak SQUEAK

, SQUEAL, s. karkaśarāvaḥ karkaśanādaḥ citkāraḥ. See SHRIEK.

squeaking SQUEAKING

, SQUEALING, part. karkaśarāvī -viṇī -vi (n) karkaśanādī &c.

squeamish SQUEAMISH

, a. vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu vamanonmukhaḥ -khā -khaṃ vivamiṣuḥ &c.

squeamishness SQUEAMISHNESS

, s. vamanecchā vamanonmukhatā vāntyunmukhatā vivamiṣā.

to squeeze To SQUEEZE

, v. a. sampīḍ (c. 10. -pīḍayati -yituṃ), pīḍ sasmṛd (c. 9. -mṛdnāti -mardituṃ), cūrṇa, see To PRESS, CRUSH; 'with the hand,' muṣṭisaṃgrāheṇa pīḍ.

squeeze SQUEEZE

, s. sammardaḥ -rdanaṃ mardanaṃ sampīḍanaṃ pīḍanaṃ nipīḍanaṃ.

squeezed SQUEEZED

, p. p. sampīḍitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ &c., nipīḍitaḥ &c., sammarditaḥ -tā -taṃ marditaḥ &c., see CRUSHED; 'with the hand,' muṣṭisaṃgrāhapīḍitaḥ &c.

squib SQUIB

, s. āgneyacūrṇagarbhā kṣudranālī yā vahnisamparkād ākasmikaśabdena sphuṭati.

--(Sarcastic writing) savyañjanalekhaḥ, see LAMPOON.

to squint To SQUINT

, v. n. tiryyag dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), vakraṃ dṛś jihmaṃ dṛś tiryyak prekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), tiryyagdṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū vakradṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bhū or as.

squint SQUINT

, s. tiryyagdṛṣṭiḥ f. -ṣṭitvaṃ vakradṛṣṭiḥ f., tiryyakprekṣaṇaṃ dṛṣṭivakratā.

squint-eyed SQUINT-EYED

, a. tiryyagdṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi vakradṛṣṭiḥ &c., valiraḥ -rā -raṃ kekaraḥ &c., kekarākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ valirākṣaḥ &c., kedaraḥ -rā -raṃ dūreritekṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kuśikaḥ -kā -kaṃ ṭerakaḥ &c., ṭagaraḥ -rā -raṃ jihmadṛṣṭiḥ &c.

squire SQUIRE

, s. (Attendant on a warrior) sānnahanikaḥ.

--(Gentleman) mahāśayaḥ mahānubhāvaḥ āryyaḥ śrī prefixed, see SIR, GENTLEMAN.

squirrel SQUIRREL

, s. vṛkṣaśāyikā vṛkṣamarkaṭikā parṇamṛgaḥ camarapucchaḥ.

to squirt To SQUIRT

, v. a. sūkṣmanālīmukhād jalaṃ balena niḥsṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) nalikāmukhād jalam ativegena niḥsṛ in caus. or niras (c. 4. -asyati -situṃ), vastimukhād jalādi niḥsṛ in caus. or vahiḥsṛ in caus., dhārāyantramukhād jalādi balavad niḥsṛ in caus.

squirt SQUIRT

, s. dhārāyantraṃ nalikā vastiḥ m. f., dhārānālī.

to stab To STAB

, v. a. kaṭṭāreṇa vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ) or chur (c. 6. churati -rituṃ), tvakchedaṃ kṛ tvagbhedaṃ kṛ tvagvedhanaṃ kṛ tvagvyadhanaṃ kṛ. See To WOUND.

stab STAB

, s. tvagbhedaḥ tvakchedaḥ vedhaḥ vedhanaṃ churaṇaṃ kaṭṭārāghātaḥ.

stabbed STABBED

, p. p. churitaḥ -tā -taṃ viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vedhitaḥ -tā -taṃ kaṭṭhāraviddhaḥ &c., kaṭṭārabhinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'in the belly,' churitodaraḥ -rā -raṃ.

stabber STABBER

, s. tvagbhedakaḥ tvakchedakaḥ tvagvedhakaḥ kaṭṭārapāṇiḥ m.

stability STABILITY

, s. sthairyyaṃ sthiratā -tvaṃ sthāyitvaṃ sthāsnutā -tvaṃ dhṛtiḥ f., dhairyyaṃ sthāvaratvaṃ dṛḍhatā dārḍhyaṃ draḍhimā m., stabdhatā didhiḥ f.

stable STABLE

, a. sthiraḥ -rā -raṃ sthāsnuḥ -snuḥ -snu sthāvaraḥ -rā -raṃ sthāṇuḥ -ṇuḥ -ṇu stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dhīraḥ &c. See FIRM.

stable STABLE

, STABLING, s. (For horses) aśvaśālā vājiśālā mandurā mandirā aśvasthānaṃ aśvagoṣṭhaṃ pragrīvaḥ -vaṃ.

--(For elephants) vārī gajabandhanī.

stable-boy STABLE-BOY

, s. aśvapālaḥ -lakaḥ sāyī m. (n). See GROOM.

stack STACK

, s. rāśiḥ m., utkaraḥ cayaḥ citiḥ f. See HAY-STACK, PILE.

to stack To STACK

, v. a. rāśīkṛ āci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), saṃci. See To HEAP.

stacked STACKED

, p. p. citaḥ -tā -taṃ rāśīkṛtaḥ &c., ācitaḥ &c. See HEAPED.

staff STAFF

, s. (Stick, mace) daṇḍaḥ vetraṃ yaṣṭiḥ m. f., vetrayaṣṭiḥ laguḍaḥ; 'of an ascetic or student,' āṣāḍhaḥ aṣāḍhaḥ rāmbhaḥ.

--(Body of officers) niyogigaṇaḥ niyogisamūhaḥ adhikārisamūhaḥ adhikāriṇāṃ gaṇaḥ; 'one who belongs to the staff,' niyogigaṇābhyantaraḥ.

staff-bearer STAFF-BEARER

, s. daṇḍapāṇiḥ m., daṇḍadharaḥ vetradharaḥ. See MACE-BEARER.

stag STAG

, s. mṛgaḥ hariṇaḥ eṇaḥ kuraṅgaḥ -ṅgamaḥ. See DEER.

stage STAGE

, s. (For acting) raṅgaḥ raṅgabhūmiḥ f., raṅgaśālā nepathyaṃ bhūmikā nāṭyaśālā ānarttaḥ; 'speaking off the stage,' ākāśabhāṣaṇaṃ ākāśabhāṣitaṃ.

--(Theatre, drama), see the words.

--(Raised platform) mañcaḥ mañcakaḥ.

--(Place of rest on a journey) mārge or aghvani viśrāmasthānaṃ or aśvaparivarttanasthānaṃ avasthānaṃ.

--(Single step or degree, station) padaṃ avasthā sthānaṃ āspadaṃ padaviḥ -vī f., vṛttiḥ f., paryyāyaḥ; 'last stage,' caramāvasthā; 'first stage,' prathamārambhaḥ pratyutkramaḥ prathamacaraṇaḥ; 'four stages of life,' avasthācatuṣṭayaṃ.

stage-coach STAGE-COACH

, s. adhvagavāhanaṃ mārgagavāhanaṃ pathikayānaṃ sādhāraṇayānaṃ.

stage-manager STAGE-MANAGER

, s. sūtradhāraḥ sthāpakaḥ māriṣaḥ. See MANAGER.

stage-player STAGE-PLAYER

, s. naṭaḥ nāṭakaḥ raṅgāvataraṇajīvī m. (n). See PLAYER.

stager STAGER

, s. (Old) jñānavṛddhaḥ vyavahāravṛddhaḥ, see EXPERIENCED.

to stagger To STAGGER

, v. n. vical (c. 1. -calati -lituṃ), saṃcal cal itastato vical bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), dola (nom. dolāyate), āndola. see To VACILLATE, OSCILLATE, HESITATE.

to stagger To STAGGER

, v. a. vical in caus. (-cālayati -yituṃ) sañcal itastato vical bhram in caus., āndolanaṃ kṛ vikalpaṃ jan śaṅkāṃ jan sāśaṅkaṃ -ṅkāṃ kṛ.

stagnant STAGNANT

, a. gatirahitaḥ -tā -taṃ gatihīnaḥ -nā -naṃ pravāharahitaḥ &c., pravāhahīnaḥ &c., apravāhī -hiṇī &c., sthiraḥ -rā -raṃ velāhīnaḥ &c., acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ &c., niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See MOTIONLESS.

to stagnate To STAGNATE

, v. n. gatihīnaḥ -nā -naṃ bhū pravāhahīnaḥ -nā -naṃ bhū sthi rībhū acalaḥ -lā -laṃ bhū niścalībhū niśceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

[Page 770a]
stagnation STAGNATION

, STAGNANCY, s. gatihīnatā gatyabhāvaḥ velāhīnatā pravāhahīnatā pravāhābhāvaḥ apravāhaḥ sthiratā acalatā niścalatā.

staid STAID

, a. sthiraḥ -rā -raṃ sthirabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi gambhīraḥ &c., dhīraḥ &c.

staidness STAIDNESS

, s. dhīratā sthiratā gambhīratā gāmbhīryyaṃ sthirabuddhitvaṃ.

to stain To STAIN

, v. a. kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), malina (nom. malinayati -yituṃ), kaluṣa (nom. kaluṣayati -yituṃ), lip (c. 6. -limpati leptuṃ) duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), lāñch (c. 1. lāñchati -ñchituṃ), sakalaṅkaṃ -ṅkāṃ kṛ sakalaṅkīkṛ samalīkṛ vivarṇīkṛ.

--(Dye) rañja (c. 10. rañjayati -yituṃ).

stain STAIN

, s. kalaṅkaḥ lāñchanaṃ cihnaṃ kaluṣaṃ dūṣaṇaṃ mālinyaṃ malaṃ parimalaṃ vaivarṇyaṃ vivarṇatvaṃ varṇavikāraḥ varṇavikṛtiḥ f.

stained STAINED

, p. p. kalaṅkitaḥ -tā -taṃ malinitaḥ &c., kaluṣitaḥ &c., liptaḥ -ptā -ptaṃ lāñchitaḥ -tā -taṃ kalaṅkī -ṅkinī -ṅki (n) vikṛtavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dūṣitaḥ -tā -taṃ; 'with blood,' raktaviliptaḥ &c., raktamalinaḥ -nā -naṃ, see BLOOD-STAINED; 'with stained hands,' liptahastaḥ -stā -staṃ.

stainless STAINLESS

, a. niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ kalaṅkahīnaḥ -nā -naṃ nirmalaḥ -lā -laṃ.

stair STAIR

, s. sopānaṃ; 'flight of stairs,' sopānapaddhatiḥ f., see the next.

stair-case STAIR-CASE

, STAIRS, s. sopānapaddhatiḥ f., sopānaśreṇiḥ -ṇī f., sopānapaṃktiḥ f., sopānaṃ adhirohiṇī ārohaṇaṃ niḥśreṇī niḥśrayaṇī -yiṇī śālāraṃ vandiḥ -ndī f., paṅkāraḥ.

stake STAKE

, s. (Of wood, &c.) śaṅkuḥ m., kīlaḥ -lakaḥ śūlaḥ -laṃ sthāṇuḥ m., sthūṇā śalyaṃ śalākā nimaḥ ghruvaḥ; 'fastened by a stake,' kīlitaḥ -tā -taṃ kīlabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'stake for empaling criminals,' śūlaḥ -laṃ; 'burning at the stake,' tuṣānalaḥ tṛṇāgniḥ m.

--(Any thing pledged or wagered) paṇaḥ pratipāṇaṃ ākṣikapaṇaḥ ākṣikaṃ nīviḥ -vī f., glahaḥ ādhiḥ m., dravyaṃ viṣayaḥ; 'to be at stake,' see JEOPARDY.

to stake To STAKE

, v. a. (Set or fasten with stakes) kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), kīlakair bandh or pariveṣṭ.

--(Wager, pledge) paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paripaṇ paṇaṃ kṛ paṇanaṃ kṛ nyas (c. 4. -asyati -situṃ), nikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ)

stale STALE

, a. uṣitaḥ -tā -taṃ paryuṣitaḥ &c., virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ &c., asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ &c., rātryantaritaḥ -tā -taṃ; 'stale food,' paryupitabhojanaṃ.

--(Worn out, trite) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ purāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'stale device,' ucchiṣṭakalpanā.

to stale To STALE

, v. n. mih (c. 1. mehati meḍhuṃ), mūtr (c. 10. mūtrayati -yituṃ), mūtraṃ kṛ mūtrotsargaṃ kṛ mūtratyāgaṃ kṛ prasrāvaṃ kṛ.

staleness STALENESS

, s. paryuṣitatvaṃ uṣitatvaṃ virasatā ucchiṣṭatā jīrṇatā.

stalk STALK

, s. (Of a plant) mañjariḥ -rī nālī -lā -laṃ -laḥ nālikā nāḍī -ḍiḥ f. -ḍaṃ nāḍikā kāṇḍaḥ vṛntaṃ pallavaḥ -vaṃ stambhaḥ kaḍambaḥ vijaraṃ voṇṭaḥ; 'of sugar-cane,' aṅgārikā.

--(Stately walk) haṃsagatiḥ f., gajagatiḥ f., sāṭopagatiḥ f.

to stalk To STALK

, v. n. gajavat or haṃsavat kram or car or gam sāṭopaṃ kram or gam or cal gajagatiḥ -tiḥ -ti bhū haṃsagāmī &c. bhū. See STATELY.

stalred STALRED

, a. (Having a stalk) mañjaritaḥ -tā -taṃ kāṇḍavān -vatī &c.

stall STALL

, s. (For a horse) aśvasthānaṃ aśvagoṣṭhaṃ.

--(For an ox) goṣṭhaṃ gosthānaṃ.

--(Shop) vīthiḥ -thī āpaṇaḥ sādhṛtaṃ, see SHOP, a.

stallion STALLION

, s. vījāśvaḥ savṛpaṇo śvaḥ achinnamuṣko'śvaḥ.

stamen STAMEN

, s. (Of a flower) puṃkesaraḥ paurupakesaraḥ kesaraḥ.

stamina STAMINA

, s. pl. balasādhanaṃ balahetuḥ m., sārasādhanaṃ sārāṅgaṃ.

to stammer To STAMMER

, v. n. skhaladvākyena vad (c. 1. vadati -dituṃ), skhalitaṃ vad skhalitasvareṇa vad gadgada (nom. gadgadyati), gadgadavācā vad asphuṭasvareṇa vad avyaktākṣarair vad aspaṣṭākṣarair vad vāgvaikalyena vad asphuṭaṃ vad aspaṣṭaṃ vad mlecch (c. 1. mlecchati, c. 10. mlecchayati -yituṃ).

stammerer STAMMERER

, s. skhaladvākyaḥ skhalitavākyaḥ skhalitasvaraḥ vāgvikalaḥ skhaladgīḥ m., avyaktavādī m. (n) aspaṣṭavādī m., asphuṭavādī m., madakalavādī m.

stammering STAMMERING

, s. vākskhalanaṃ avyaktavādaḥ asphuṭavādaḥ aspaṣṭavādaḥ.

to stamp To STAMP

, v. a. (Strike with the bottom of the foot) pādatalena prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) or āhan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pādaviṣṭambhaṃ kṛ pādāghātaṃ kṛ pādaprahāraṃ kṛ; 'he stamps on the ground,' bhūmau pādaprahāraṃ karoti.

--(Impress, imprint) aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ), mudra (nom. mudrayati -yituṃ), mudrīkṛ.

--(Form) kḷp saṃkḷp rac ghaṭ.

--(Pound with the feet) pādāghātena piṣ (c. 7. pinaṣṭi peṣṭuṃ) or niṣpiṣ or mṛd or cūrṇ pādasammada kṛ

stamp STAMP

, s. (Instrument for impressing) mudrā mudrikā mudrāṅkanayantraṃ

--(Impression or mark made) mudrā mudrikā aṅkaḥ cihnaṃ nyāsaḥ.

--(With the foot) pādāghātaḥ pādaprahāraḥ pādanyāsaḥ pādaviṣṭambhaḥ.

--(Character, form) rūpaṃ svarūpaṃ ākāraḥ ākṛtiḥ f., saṃskāraḥ saṃsthānaṃ svabhāvaḥ prakṛtiḥ f., vyūhanaṃ.

--(Stamped paper) mudritapatraṃ mudrāṅkitapatraṃ.

stamped STAMPED

, p. p. mudritaḥ -tā -taṃ mudrāṅkitaḥ &c., mudrīkṛtaḥ &c., aṅkitaḥ -tā -taṃ cihnitaḥ &c., samudraḥ -drā -draṃ. See IMPRESSED.

stamping STAMPING

, s. aṅkanaṃ mudrāṅkanaṃ; 'with the feet,' pādaviṣṭambhaḥ, see STAMP.

to stanch To STANCH

, v. a. pravāharodhaṃ kṛ prasrāvarodhaṃ kṛ prasrāvaṃ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ) or stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), pravāhaṃ rudh śuṣ (c. 10. śoṣayati -yituṃ).

to stanch To STANCH

, v. n. ruddhapravāhaḥ -hā -haṃ bhū ruddhaprasrāvaḥ -vā -vaṃ bhū śuṣ (c. 4 śuṣyati), ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū stambhitaḥ -tā -taṃ bhū.

stanch STANCH

, a. dhīraḥ -rā -raṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ, see FIRM; 'a stanch friend, dṛḍhasuhṛd; 'a stanch partisan,' baddhapakṣapātaḥ dṛḍhabhaktiḥ m.

stanched STANCHED

, p. p. ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ruddhapravāhaḥ -hā -haṃ stambhitapravāhaḥ &c.

stanchion STANCHION

, s. kṣudrastambhaḥ upastambhaḥ avaṣṭambhaḥ sthāṇuḥ m., sthūṇā.

stanchness STANCHNESS

, s. dṛḍhatā dārḍhyaṃ dhīratā dhairyyaṃ dṛḍhabhaktitvaṃ dṛḍhasauhṛdyaṃ.

to stand To STAND

, v. n. (Be erect on the feet) daṇḍa (nom. daṇḍāyate), sthā (c. 2. tiṣṭhati sthātuṃ), pādābhyāṃ sthā.

--(Be stationary) sthā avasthā pratiṣṭhā sampratiṣṭhā.

--(Be placed) sthā vṛt.

--(Remain) sthā avasthā paryavasthā vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), see To REMAIN.

--(Stop, not to proceed) sthā saṃsthā avasthā stambh (c. 1. stambhate -mbhituṃ), nivṛt viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), ruddhagatiḥ -tiḥ -ti bhū sthiraḥ -rā -raṃ bhū.

--(Be in any state) bhū (c. 1. bhavati -vituṃ), vṛt as.

--(Stand by or near) upasthā āsthā anuṣṭhā samīpaṃ mthā.

--(Stand by, support), see To DEFEND, HELP, SIDE WITH.

--(Stand for, in the place of) bhūmau or sthāne vṛt; 'she stands in the place of a friend,' sakhībhūmau varttate, see To REPRESENT

--(Stand for, be a candidate for any office) amukapadaṃ prāp in des. (prepsati -psituṃ, rt. āp) or abhyāp in des. (abhīpsati) padaprepsuḥ -psuḥ -phu bhū padābhilāṣī -ṣiṇī &c., bhū padakāmukaḥ -kā -kaṃ bhū.

--(Stand off) dūre or dūrataḥ sthā dūrato vṛt.

--(Stand out), see To PROJECT, PERSIST.

--(Stand over) adhiṣṭhā.

--(Stand round) pariṣṭhā payupasthā paritaḥ sthā abhitaḥ sthā.

--(Stand up) utthā (c. 1. uttiṣṭhati -vyatuṃ rt. sthā), samutthā.

--(Stand against), see To OPPOSE, RESIST.

[Page 771a]
to stand To STAND

, v. a. (Endure) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah, see To BEAR.

stand STAND

, s. (Station) sthānaṃ padaṃ avasthānaṃ.

--(Stop, halt) stambhaḥ gatistambhaḥ gatirodhaḥ sthitiḥ f., avasthitiḥ f., yatiḥ f.; 'to bring to a stand,' stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), viṣṭambh gatirodhaṃ kṛ gatiṃ rudh; 'brought to a stand,' stambhitaḥ -tā -taṃ stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ ruddhagatiḥ -tiḥ -ti gatihīnaḥ -nā -naṃ.

--(Platform) mañcaḥ mañcakaḥ; 'for spectators,' prekṣāgāraṃ.

--(Frame, support, receptacle) mañcaḥ talaḥ upastambhaḥ vṛkṣaḥ ādhāraḥ pātraṃ; 'of a lamp or candle,' dīpādhāraḥ dīpapādapaḥ dīpavṛkṣaḥ śikhāvṛkṣaḥ śikhātaruḥ m., dīpapātraṃ; 'of a water-jar,' vṛntaṃ.

standard STANDARD

, s. (Ensign) dhvajaḥ patākā ketanaṃ ketuḥ m., vaijayantī -ntikā, see FLAG.

--(Rule, measure) pramāṇaṃ parimāṇaṃ mānaṃ sūtraṃ; 'of gold,' varṇakā.

standard-bearer STANDARD-BEARER

, s. dhvajavān m. (t) patākī m. (n) dhvajī m., dhvajadhārī m., patākādhārī m., patākāvāhī m., vaijayantikaḥ.

standing STANDING

, part. or a. (In a standing posture) daṇḍāyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Being placed, remaining) stha in comp., sthita or avasthita in comp., sthāyī -yinī -yi (n) sthātā -trī -tṛ (tṛ); 'on the road,' mārgasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'at a window,' vātāyanasthaḥ &c., vātāyanāśritaḥ -tā -taṃ.

--(Standing up or erect) utthitaḥ -tā -taṃ utthaḥ -tthā -tthaṃ.

--(Standing on end, as the hair) uttambhitaḥ -tā -taṃ pulakitaḥ &c., udgataḥ &c., hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭa.

--(Lasting) cirasthāyī &c., sthāyī &c., kālikaḥ -kā -kaṃ, see LASTING.

--(Stagnant), see the word.

standing STANDING

, s. (Continuance) sthāyitvaṃ sthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthitiḥ f.; 'of long standing,' cirasthāyī &c., see LASTING.

--(Station) sthānaṃ padaṃ padavī āspadaṃ; 'high standing,' uccapadaṃ, see RANK.

stanza STANZA

, a. ślokaḥ gāthā tūrṇiḥ m., granthaḥ toṭakaṃ; 'foot or line of a stanza,' padaṃ pādaḥ pad; 'stanza by stanza,' pacchas,

staple STAPLE

, s. (Mart, emporium) bāṇijyanagarī mahājanakarmmayogyā nagarī.

--(Loop of iron) lohapuṭakaṃ lohavalayaḥ -yaṃ.

staple STAPLE

, a. mukhyaḥ -khyā -khyaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ bāṇijyapradhānaḥ &c.

star STAR

, s. tārā tārakā tārikā nakṣatraṃ ṛkṣaṃ uḍuḥ f., uḍu n., uḍvī jyotis n., jyotiṣī bhāsantaḥ rātrijaṃ bhaṃ; 'fixed stars,' nakṣatrāṇi n. pl.; 'the stars collectively,' nakṣatragaṇaḥ nakṣatramaṇḍalaṃ uḍugaṇaḥ bhagaṇaḥ; 'falling star,' ulkāḥ agnyutpātaḥ; 'falling of a star,' tārāpātaḥ ulkāpātaḥ; 'polar star,' dhruvaḥ, see POLAR; 'star under which one is born,' janmanakṣatraṃ nāḍīnakṣatraṃ.

starboard STARBOARD

, s. (Right side of a ship) nāvo dakṣiṇapārśvaḥ.

starch STARCH

, s. āhāraḥ maṇḍaḥ -ṇḍaṃ godhūmādijamaṇḍaḥ stabdhīkaraṇaguṇakaḥ śyānalepaḥ or sāndralepaḥ stārcsaṃjñakaṃ śyānadravyaṃ.

starch STARCH

, a. stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ.

to starch To STARCH

, v. a. pūrvvoktaśyānadravyeṇa lip or stabdhīkṛ or dṛḍhīkṛ.

starched STARCHED

, p. p. stabdhīkṛtaḥ -tā -taṃ dṛḍhīkṛtaḥ &c., śyānadravyaliptaḥ &c.

to stare To STARE

, v. n. animeṣadṛṣṭyā or animiṣadṛṣṭyā ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ, c. 1. -lokate -kituṃ), animiṣanayanābhyāṃ dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ) or nirīkṣ (c. 1, -īkṣate -kṣituṃ), vivṛtanayanābhyāṃ or utphullanayanābhyāṃ dṛś sthiradṛṣṭyā or baddhadṛṣṭyā or śūnyadṛṣṭyā nirīkṣ or ālok ananyadṛṣṭyā nirīkṣ unmīlitanayanābhyāṃ dṛś phullalocanābhyāṃ dṛś unmīl (c. 1. -mīlati -lituṃ).

[Page 771b]
stare STARE

, s. animeṣadṛṣṭiḥ f., animiṣadṛṣṭiḥ f., animeṣāvalokanaṃ sthiradṛṣṭiḥ f., ananyadṛṣṭiḥ f., śūnyadṛṣṭiḥ f., śūnyā dṛṣṭiḥ baddhadṛṣṭiḥ f.

staring STARING

, part. or a. animeṣadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi animiṣadṛṣṭiḥ &c., animeṣāvalokī -kinī -ki (n) vivṛtanayanaḥ -nā -naṃ utphullanayanaḥ &c., phullanayanaḥ &c., phullalocanaḥ -nā -naṃ praphullalocanaḥ &c., śūnyadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi unmīlitaḥ -tā -taṃ unmīlitākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vivṛtākṣaḥ &c., unmiṣan -ṣantī -ṣat (t); 'with astonishment,' vismayotphullanayanaḥ &c.

stark STARK

, a. (Mere, entire) kevalaḥ -lā -laṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ sādyantaḥ &c.

stark STARK

, adv. kevalaṃ atyantaṃ aśeṣatas. See ENTIRELY, WHOLLY.

starless STARLESS

, a. tārāhīnaḥ -nā -naṃ nakṣatrahīnaḥ &c., hatajyotīḥ -tīḥ -tiḥ (s).

starlight STARLIGHT

, s. tārāprakāśaḥ nakṣatraprakāśaḥ nakṣatraprabhā jyotsnā.

starling STARLING

, s. (Kind of bird) śārikā sārikā.

starry STARRY

, a. (Belonging to the stars) tārāsambandhī -ndhinī -ndhi (n) nākṣatraḥ -trī -traṃ ārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ.

--(Abounding with stars, consisting of them) tārakī -kiṇī &c., tārakitaḥ -tā -taṃ tārāmayaḥ -yī -yaṃ nakṣatramayaḥ &c., nakṣatrākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tārākīrṇaḥ &c., nakṣatravān -vatī -vat (t) nakṣatravyāptaḥ -ptā -ptaṃ bahunakṣatraḥ -trā -traṃ pracuratāraḥ -rā -raṃ; 'starry firmament,' nakṣatramaṇḍalaṃ bhacakraṃ khagolaḥ; 'starry host,' nakṣatragaṇaḥ bhagaṇaḥ.

to start To START

, v. n. (Move suddenly, as if by a twitch) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), prasphur akasmāt kamp (c. 1. kampate -mpituṃ) or vikamp or spand (c. 1. spandate -ndituṃ), ākasmikasphuraṇaṃ kṛ.

--(From fear) sādhvasāt or sādhvasopahatatvāt kamp, see To QUIVER.

--(Commence a journey) prasthā (c. 1. -tiṣṭhate -ṣṭhātuṃ), prasthānaṃ kṛ, see To SET OUT.

--(Start aside) akasmāt khasthānād vical or bhraṃś or vicyu.

--(Start up) akasmāt or sahasā utthā (c. 1. uttiṣṭhati -tthātuṃ) or samutthā akasmād utpad (c. 4. -padyate -pattuṃ) or udbhū.

to start To START

, v. a. (Alarm, rouse) tras in caus. (trāsayati -yituṃ) uttras bhī in caus., kamp in caus., utthā in caus. (utthāpayati -yituṃ, rt. sthā), samutthā in caus.

--(Put in motion) cal (c. 10. cālayati -yituṃ), saṃcal.

--(Produce suddenly) akasmād utpad in caus.

--(Propose), see the word.

start START

, s. (Sudden motion) sphuraṇaṃ kampaḥ spandanaṃ ākasmikasphuraṇaṃ; 'from fear,' sādhvasakampaḥ sādhvasotkampaḥ.

--(Sudden spring) ākasmikaplutaṃ.

--(Sudden effort followed by intermission) savicchedayatnaḥ ākasmikayatnaḥ.

--(First setting out) gamanārambhaḥ prasthānārambhaḥ.

started STARTED

, p. p. (Suddenly frightened) akasmāt trāsitaḥ -tā -taṃ or bhīṣitaḥ &c.

--(Put in motion) sañcālitaḥ &c.

--(Set out) prasthitaḥ -tā -taṃ.

starting STARTING

, s. sphuraṇaṃ, see START, s.

--(Of tears) vāṣpodgamaḥ.

starting STARTING

, part. sphuran -rantī -rat (t); 'with fear,' sādhvasotkampī -mpinī &c., trāsavikampī &c.

--(As the eyes) nirdāritaḥ -tā -taṃ.

to startle To STARTLE

, v. a. ākasmikatrāsena kamp in caus. (kampayati -yituṃ) or vikamp ākasmikatrāsaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), ākasmikasādhvasaṃ jan akasmāt tras in caus. or kamp in caus.

to startle To STARTLE

, v. n. ākasmikasādhvasāt kamp (c. 1. kampate -mpituṃ) or vikamp ākasmikatrāsāt sphur (c. 6. sphurati -rituṃ).

startled STARTLED

, p. p. akasmāt trāsitaḥ -tā -taṃ or bhīṣitaḥ -tā -taṃ or kāmpataḥ &c.; 'in a very startled manner,' cakitacakitaṃ.

starvation STARVATION

, s. anāhāraḥ -ratvaṃ nirāhāratvaṃ nirannatā -tvaṃ anāhārāva- sādaḥ kṣudhāvasannatā apuṣṭatā; 'death by starvation,' anāhāramṛtyuḥ m., anāhāranāśaḥ.

to starve To STARVE

, v. n. anāhāreṇa mṛ (c. 6. mriyate marttuṃ), nirāhāratvād or āhārābhāvād mṛ or naś (c. 4. naśyati -śituṃ) or avasad (c. 1. -sīdati -sattuṃ), kṣudhāvasannatvād mṛ kṣudhayā mṛ.

to starve To STARVE

, v. a. anāhāreṇa han (c. 2. hanti -ntuṃ) or mṛ (c. 10. mārayati -yituṃ), nirāhāratvena naś (c. 10. nāśayati -yituṃ); 'one's self,' anāhāreṇa or āhāraviraheṇa ātmānaṃ han.

starved STARVED

, p. p. anāhārāvasannaḥ -nnā -nnaṃ kṣudhāvasannaḥ &c., anāhāramṛtaḥ -tā -taṃ nirāhāraḥ -rā -raṃ nirannaḥ -nnā -nnaṃ kṣudhāpīḍitaḥ -tā -taṃ kṣudhārditaḥ &c.

starveling STARVELING

, s. anāhārakṛśaḥ &c., apuṣṭaḥ &c., vipuṣṭaḥ &c., see LEAN.

starving STARVING

, a. nirāhāraḥ -rā -raṃ āhārarahitaḥ -tā -taṃ annarahitaḥ &c., nirannaḥ -nnā -nnaṃ kṣudhārttaḥ -rttā -rttaṃ. See STARVED.

state STATE

, s. (Condition) avasthā daśā sthitiḥ f., vṛttiḥ f., bhāvaḥ gatiḥ f., or tvaṃ affixed, see CONDITION; 'former state,' pūrvvasthitiḥ f.; 'good state,' susthitiḥ f.; 'bad state,' duḥsthitiḥ f., durdaśā; 'natural state,' svabhāvaḥ; 'state of mind,' cittavṛttiḥ f.; 'the two states of life, viz. happiness and misery,' avasthādvayaṃ; 'the four states, viz. childhood, youth, manhood, and old age,' avasthācatuṣṭayaṃ.

--(Grandeur, pomp) aiśvaryyaṃ pratāpaḥ śrīḥ f., aiśvaryyapratāpaḥ rājyapratāpaḥ, see POMP, MAJESTY.

--(Ruling power, government) paramādhikāraḥ rājyādhikāraḥ rājyaṃ rāja in comp., see GOVERNMENT; 'state affairs,' rājakāryyaṃ; 'state elephant,' rājahastī m., rājebhaḥ; 'state maxim or rule,' rājadharmmaḥ; 'state secret,' rājaguhyaṃ; 'eight offices of state,' aṣṭādhikārāḥ m. pl.

--(Whole body of people united under one government) rājyaṃ rāṣṭraṃ prajāgaṇaḥ prajāsamūhaḥ.

to state To STATE

, v. a. nivid (c. 10. -vedayati -yituṃ), āvid vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) vyaktaṃ kath (c. 10. kathayati -yituṃ) or nigad (c. 1. -gadati -dituṃ), upanyas (c. 4. -asyati -situṃ), upapad (c. 10. -pādayati -yituṃ), vṛttāntavivaraṇaṃ kṛ vṛttāntavijñāpanaṃ kṛ vṛttāntavyākhyāṃ kṛ.

stated STATED

, p. p. (Told, represented) āveditaḥ -tā -taṃ niveditaḥ &c., vyaktaṃ kathitaḥ -tā -taṃ or nigaditaḥ &c., upanyastaḥ -stā -staṃ upapāditaḥ -tā -taṃ.

--(Settled, regular) niyataḥ -tā -taṃ niyamitaḥ &c., nityaḥ -tyā -tyaṃ.

stateliness STATELINESS

, s. gauravaṃ āṭopaḥ sāṭopatvaṃ prauḍhatā prauḍhiḥ f., uddhatiḥ f., aiśvaryyaṃ pratāpaḥ vibhūtiḥ f. See MAJESTY.

stately STATELY

, a. sāṭopaḥ -pā -paṃ prauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ gauravavṛttiḥ -ttiḥ -tti āyatimān -matī &c., uddhataḥ -tā -taṃ, see MAJESTIC, DIGNIFIED; 'in gait,' sāṭopagāmī -minī -mi (n) gajagatiḥ -tiḥ -ti haṃsagāmī &c., khelagāmī &c., khelagatiḥ -tiḥ -ti.

statement STATEMENT

, s. āvedanaṃ nivedanaṃ vijñāpanaṃ vijñaptiḥ f., upanyāsaḥ upapādanaṃ vṛttāntavivaraṇaṃ vṛttāntavijñāpanaṃ vṛttāntavyākhyā pakṣaḥ.

statesman STATESMAN

, s. rājyanītijñaḥ rājyanītikuśalaḥ rājyakarmmakuśalaḥ rājadharmmavid m., rājanītiviśāradaḥ nītijñaḥ nītikuśalaḥ rājakāryyadhurandharaḥ rājakāryyabhārī m. (n) rājamantrī m., cārekṣaṇaḥ.

statesmanship STATESMANSHIP

, s. nītiḥ f., rājyanītiḥ f., nītividyā rājyanayaḥ.

station STATION

, s. (Place, post) sthānaṃ padaṃ padaviḥ -vī f., āspadaṃ sthalaṃ avasthānaṃ avasthitiḥ f., sthitiḥ f., vṛttiḥ f.; 'for cattle,' gosthānaṃ goṣṭhaṃ govrajaḥ; 'for soldiers,' sainyasthānaṃ gulmasthānaṃ.

--(Restingplace) viśrāmasthānaṃ.

--(Office) niyogaḥ adhikāraḥ padaṃ padavī.-- (Rank) padaṃ padaviḥ -vī f., vṛttiḥ f., see RANK; 'high station,' uccapadaṃ paramapadaṃ; 'to take one's station,' svasthānam āśri.

to station To STATION

, v. a. sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratiṣṭhā avasthā; 'in any post,' pade or adhikāre niyuja (c. 10. -yojayati -yituṃ).

stationary STATIONARY

, a. (Fixed) sthāvaraḥ -rā -raṃ sthāṇuḥ -ṇuḥ -ṇu sthāyukaḥ -kī -kaṃ sthiraḥ -rā -raṃ acaraḥ &c., acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ &c., ajaṅgamaḥ -mā -maṃ acaliṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu acariṣṇuḥ &c., gatihīnaḥ -nā -naṃ varttiṣṇuḥ &c., varttanaḥ -nā -naṃ sanniṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Not advancing) avardhamānaḥ -nā -naṃ.

stationed STATIONED

, p. p. sthāpitaḥ -tā -taṃ pratiṣṭhāpitaḥ &c., padaniyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

stationer STATIONER

, s. lekhasādhanavikretā m. (tṛ) lekhasāmagrīvikretā m., lipisajjāvikrayī m. (n) lekhanapatravikrayī m., lekhyapatrādivikretā m.

stationery STATIONERY

, s. lekhasādhanādi n., lekhasādhanaṃ lipisajjā lekhasāmagrī.

statistic STATISTIC

, STATISTICAL, a. deśasthitisambandhī -ndhinī &c., deśasthitiviṣayakaḥ -kā -kaṃ deśāvasthāviṣayakaḥ &c., deśarītiviṣayakaḥ &c.

statistics STATISTICS

, s. pl. deśasthitividyā deśasthitirītiprakaraṇaṃ.

statuary STATUARY

, s. (Image-carving) mūrttikaraṇaṃ mūrttitakṣaṇaṃ pratimākaraṇaṃ.

--(Image-carver) pratimākāraḥ upamātā m. (tṛ) takṣakaḥ.

statue STATUE

, s. pratimā mūrttiḥ f., praticchāyā praticchandakaṃ, see IMAGE.

stature STATURE

, s. mūrttiḥ f., śarīroccatā śarīraparimāṇaṃ; 'short in stature,' hnasvamūrttiḥ -rttiḥ -rtti, see SHORT; 'tall,' uccamūrttiḥ &c., dīrghamūrttiḥ &c.

statute STATUTE

, s. vyavasthā niyamaḥ rājavyavasthā vidhānaṃ. See LAW.

statutory STATUTORY

, a. vyavasthāproktaḥ -ktā -ktaṃ niyamasthāpitaḥ &c., vidhisthāpitaḥ &c.

stave STAVE

, s. (Of wood) kāṣṭhaphalakaḥ.

--(Part of a psalm) gītakhaṇḍaḥ.

to stave To STAVE

, v. a. (Make a hole) daṇḍāghātena chidra (c. 10. chidrayati -yituṃ) or chidraṃ kṛ.

--(Stave off) vilamb (c. 10. -lambayati -yituṃ), see To DELAY, v. a.

to stay To STAY

, v. n. sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), avasthā vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), ās (c. 2. āste), vas (c. 1. vasati -stuṃ). See To REMAIN, RESIDE.

to stay To STAY

, v. a. (Stop, hinder) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ), sandhṛ vilamb (c. 10. -lambayati -yituṃ), see To STOP, HINDER.

--(Prop), see To PROP.

stay STAY

, STAYING, s. (Continuance, act of remaining) sthitiḥ f., saṃsthitiḥ f., avasthitiḥ f., saṃsthā avasthānaṃ vṛttiḥ f., varttanaṃ vāsaḥ āsanā āsyā, see RESIDENCE.

--(Stop, hinderance) rodhaḥ gatirodhaḥ stambhaḥ.

--(Prop, support) upastambhaḥ avaṣṭambhaḥ ādhāraḥ, see SUPPORT.

staying STAYING

, part. sthāyī -yinī -yi (n) avasthāyī &c., stha in comp., saṃstha in comp., sthitaḥ -tā -taṃ. See RESIDENT, a.

stay-lace STAY-LACE

, s. aṅgikāsūtraṃ celikāsūtraṃ kūrpāsakasūtraṃ.

stays STAYS

, s. pl. aṅgikā celikā colaḥ -lī kañculikā kūrpāsakaḥ -kaṃ

stead STEAD

, s. sthānaṃ sthalaṃ bhūmiḥ f.; 'in my stead,' matsthāne matsthale.

steadfast STEADFAST

, a. sthiraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ sthiramanaskaḥ -skā -skaṃ sthirabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthiravṛttiḥ -ttiḥ -tti dhṛtimān -matī -mat (t) acapalaḥ -lā -laṃ acañcalaḥ &c., acapalavṛttiḥ &c., acañcalavṛttiḥ &c., avyabhicārī -riṇī -ri (n) avyabhicāravṛttiḥ &c., dṛḍhakārī &c., dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'in faith,' dṛḍharbhaktiḥ. See FIRM, CONSTANT, RESOLUTE.

steadfastly STEADFASTLY

, adv. sthiraṃ dṛḍhaṃ dhairyyeṇa sthairyyeṇa dārḍhyena dhīraṃ

[Page 773a]
steadfastness STEADFASTNESS

, s. sthiratā sthairyyaṃ dhīratā dhṛtiḥ f., dṛḍhatā dārḍhyaṃ.

steadily STEADILY

, adv. sthiraṃ sthairyyeṇa dhīraṃ dhairyyeṇa nityaṃ anavarataṃ niyataṃ.

steadiness STEADINESS

, s. sthiratā sthairyyaṃ dhṛtiḥ f., dhairyyaṃ niścalatā acāpalyaṃ acañcalatā acāñcalyaṃ; 'of conduct,' avyabhicāraḥ maryyādā dhāraṇā saṃsthā, see FIRMNESS, CONSTANCY.

steady STEADY

, a. sthiraḥ -rā -raṃ dhīraḥ -rā -raṃ niścalaḥ -lā -laṃ acalaḥ &c., askhalitaḥ -tā -taṃ dhairyyavān -vatī -vat (t) dhṛtimān &c., niyamī &c., see FIRM, CONSTANT, RESOLUTE; 'steady in conduct,' avyabhicārī &c., maryyādāvān &c., samaryyādaḥ -dā -daṃ sanmārgagāmī &c., satpathagāmī &c., samyagvṛttiḥ -ttiḥ -tti samyagvarttamānaḥ -nā -naṃ; 'steady-minded,' sthiramatiḥ -tiḥ -ti niścalamatiḥ &c.

to steady To STEADY

, v. a. sthirīkṛ niścalīkṛ acalīkṛ sthiratāṃ kṛ sthairyyaṃ kṛ.

steak STEAK

, s. māṃsakhaṇḍaḥ māṃsachedaḥ.

--(Of beef) gomāṃsakhaṇḍaḥ.

to steal To STEAL

, v. a. cur (c. 10. corayati -yituṃ), apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ) hṛ muṣ (c. 9. muṣṇāti mopituṃ), parimuṣ pramuṣ sten (c. 10. stenayati -yituṃ), cauryyaṃ kṛ steyaṃ kṛ.

to steal To STEAL

, v. n. (Practise theft) cauryyaṃ kṛ cauraṃ kṛ steyaṃ kṛ cauryyakarmma kṛ steyakarmma kṛ.

--(Move silently) avyaktaṃ cal niḥśabdaṃ cal chalena gam.

stealer STEALER

, s. cauraḥ steyī m. (n) stenaḥ steyakṛt m., hārī m., harttā m. (rttṛ) apaharttā m., hārakaḥ moṣakaḥ moṣī m.; 'of gold,' svarṇahārī m.; 'of horses,' vājiharttā m.; 'of hearts,' hṛdayacauraḥ, see THIEF.

stealing STEALING

, s. cauryyaṃ cauraṃ -rī -rikā steyaṃ apahāraḥ, see THEFT.

stealth STEALTH

, s. (Stealing), see above.

--(Secret act) chalaṃ nibhṛtakarmma n. (n) gūḍhakarmma pracchannakarmma nihnavaḥ; 'by stealth,' chalena nibhṛtaṃ rahasi nihnavena, see CLANDESTINELY, SECRETLY.

stealthily STEALTHILY

, adv. chalena nibhṛtaṃ nihnavena rahasi pracchanne rahasyaṃ.

stealthy STEALTHY

, a. nibhṛtaḥ -tā -taṃ guptaḥ -ptā -ptaṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ rahasyaḥ -syā -syaṃ chalānvitaḥ -tā -taṃ chalena kṛtaḥ -tā -taṃ avyaktaḥ -ktā -ktaṃ aspaṣṭaḥ &c.

steam STEAM

, s. vāṣpaḥ uṣṇavāṣpaḥ taptatoyavāṣpaḥ uṣṇodakavāṣpaḥ svedaḥ.

to steam To STEAM

, v. n. vāṣpa (nom. vāṣpāyate), vāṣpam utsṛj or utkṣip or muc vāṣpam udgṝ vāṣpotsargaṃ kṛ vāṣpodgāraṃ kṛ vāṣpodgamaṃ kṛ.

to steam To STEAM

, v. a. (Expose to steam) vāṣpavyāptaṃ -ptāṃ kṛ vāṣpavyāpyaṃ pyāṃ kṛ vāṣpāntaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) svid (c. 10. svedayati -yituṃ).

steam-boat STEAM-BOAT

, STEAM-VESSEL, s. vāṣpīyanauḥ f., vāṣpīyanaukā vāṣpīyatarī vāṣpasañcālitanaukā āgneyanauḥ f., āgneyanaukā.

steamed STEAMED

, p. p. sveditaḥ -tā -taṃ vāṣpāntaḥsthāpitaḥ &c., vāṣpāyitaḥ &c.

steam-engine STEAM-ENGINE

, s. vāṣpīyayantraṃ vāṣpasañcālitayantraṃ.

steamer STEAMER

, s. vāṣpīyanauḥ f., vāṣpīyanaukā. See STEAM-BOAT.

steed STEED

, s. turaṅgaḥ turaṅgamaḥ turagaḥ vājī m. (n) aśvaḥ. See HORSE.

steel STEEL

, s. sāralohaḥ -haṃ tīkṣṇāyasaṃ piṇḍāyasaṃ citrāyasaṃ śastrakaṃ śastraṃ lohaḥ sāraḥ cīnajaṃ.

--(Weapon) śastraṃ -strakaṃ.

steel STEEL

, a. sāralohamayaḥ -yī -yaṃ tīkṣṇāyasaḥ -sī -saṃ.

to steel To STEEL

, v. a. (Make hard) kaṭhinīkṛ dṛḍhīkṛ nirdayīkṛ.

steel-yard STEEL-YARD

, s. māpanadaṇḍaḥ tauladaṇḍaḥ tulādaṇḍaḥ.

steep STEEP

, a. durārohaḥ -hā -haṃ pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pātukaḥ -kā -kaṃ.

steep STEEP

, s. pātukaḥ pātukabhūmiḥ f., pravabhṛmiḥ f., prapātaḥ plavaḥ.

to steep To STEEP

, v. a. cirakālaṃ jale or jalāntaḥ sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) or jalasthaṃ -sthāṃ kṛ or jalasthitaṃ -tāṃ kṛ cirakālaṃ jalena samāplu (c. 10. -plāvayati -yituṃ) or jalasamāplutaṃ -tāṃ kṛ cirakālaṃ jalena sic (c. 7. siñcati sektuṃ) or jalasiktaṃ -ktāṃ kṛ or snā in caus. (snapayati -yituṃ) vās (c. 10. vāsayati -yituṃ), 'to steep indigo,' nīlapācanaṃ kṛ nīlasandhānaṃ kṛ, see To SOAK, MACERATE.

steeped STEEPED

, p. p. cirakālaṃ jalāntaḥsthāpitaḥ -tā -taṃ or jalasiktaḥ -ktā -ktaṃ vāsitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ &c., see SOAKED; 'having her lips steeped in smiles,' smitasnapitādharā.

steeple STEEPLE

, s. śikharaṃ śṛṅgaṃ prāsādaśikharaṃ prāsādaśṛṅgaṃ. See SPIRE.

steepness STEEPNESS

, s. durārohatvaṃ -tā pravaṇatā -tvaṃ pātukatā -tvaṃ prāvaṇyaṃ.

steer STEER

, s. navabalīvardaḥ vatsataraḥ vatsaḥ damyaḥ gaḍiḥ m.

to steer To STEER

, v. a. or n. (A ship) naukāmārgaṃ niści (c. 5. -cinoti -cetuṃ), naukām or nāvam ānī (c. 1. -nayati -netuṃ) or vah (c. 10. vāhayati -yituṃ), naukāṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ), naupathaṃ or naumārgaṃ dṛś (c. 10. darśayati -yituṃ), naukānayanaṃ kṛ naukācālanaṃ kṛ.

--(Direct one's own course) svamārgaṃ niści or nirṇī.

steerer STEERER

, STEERSMAN, s. karṇadhāraḥ karṇagrāhaḥ karṇikaḥ karṇī m. (n) naukāvāhakaḥ potavāhaḥ -hakaḥ naukācālakaḥ.

stellar STELLAR

, a. tārakī -kiṇī &c., nākṣatraḥ -trī -traṃ ārkṣaḥ &c. See. STARRY.

stellate STELLATE

, STELLATED, a. tārākāraḥ -rā -raṃ nakṣatrākāraḥ &c., tāropamaḥ &c.

stem STEM

, s. kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ prakāṇḍaḥ -ṇḍaṃ stambhaḥ nālaḥ daṇḍaḥ voṇṭaḥ vṛntaṃ; 'having a slender stem,' śīrṇakāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ śīrṇanālaḥ -lā -laṃ.

to stem To STEM

, v. a. pratirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), rudh pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), paryavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratyavasthā stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), pratiṣṭambh pratibandh.

stench STENCH

, s. durgandhaḥ pūtigandhaḥ kutsitagandhaḥ pūtiḥ f. See STINK.

stenography STENOGRAPHY

, s. saṃkṣiptākṣaralipiḥ f., saṃkṣiptākṣaralekhanavidyā.

stentorian STENTORIAN

, a. uccasvaraḥ -rā -raṃ uccasvaravān -vatī &c., urusvanaḥ -nā -naṃ

to step To STEP

, v. n. (Tread, place the feet) padanyāsaṃ kṛ pādanyāsaṃ kṛ padapātaṃ kṛ pādapātaṃ kṛ padakramaṃ kṛ padavikṣepaṃ kṛ pādanikṣepaṃ kṛ padaviṣṭambhaṃ kṛ pādaviṣṭambhaṃ kṛ caraṇapātaṃ kṛ.

--(Walk a little way, go) kram (c. 1. krāmati kramituṃ), saṃkram krame krame cal (c. 1. calati -lituṃ) or vraj or car or gam.

step STEP

, s. (Of the foot) padaṃ kramaḥ.

--(Placing of the foot in moving) padanyāsaḥ pādanyāsaḥ padakramaḥ padapātaḥ pādapātaḥ padaviṣṭambhaḥ padavikṣepaḥ pādavikṣepaḥ pādanikṣepaḥ pādaprakṣepaḥ caraṇapātaḥ caraṇakramaḥ; 'wide step or stride,' vikramaḥ; 'at every step, step by step,' pratipadaṃ anupadaṃ pade pade padātpadaṃ padaśas kramaśas krame krame; 'a quick step,' drutapadaṃ.

--(Space measured by a step) padaṃ kramaḥ padāntaraṃ.

--(Stage, degree) padaṃ paryyāyaḥ kramaḥ; 'the first step towards an object,' prathamārambhaḥ pratyutkramaḥ prathamacaraṇaḥ.

--(Proceeding, action) upāyaḥ upacāraḥ karmma n. (n) kriyā padanyāsaḥ, see MEASURE.

--(Of a ladder, &c.) sopānaṃ; 'flight of steps,' sopānaśreṇī niḥśreṇī ārohaṇaṃ adhirohiṇī, see STAIR, STAIR-CASE.

step-brother STEP-BROTHER

, s. vaimātraḥ vaimātreyaḥ vimātṛjaḥ anyodaryyaḥ. See HALFBROTHER.

step-daughter STEP-DAUGHTER

, s. (Husband's daughter) bharttṛsutā sapatnīsutā.

--(Wife's daughter) patnīsutā.

--(Son's wife) sutastrī putravadhūḥ f., snuvā.

step-father STEP-FATHER

, s. śvaśuraḥ dharmmapitā m. (tṛ). See FATHER-IN-LAW.

step-mother STEP-MOTHER

, s. vimātā f. (tṛ) sapatnī mātā sāpatnamātā.

step-sister STEP-SISTER

, s. vaimātrī vaimātreyī anyodaryyā. See HALF-SISTER.

[Page 774a]
step-son STEP-SON

, s. (Husband's son) bharttṛsutaḥ sapatnīsutaḥ.

--(Wife's son) patnīsutaḥ.

--(Daughter's husband) jāmātā m., see SON-IN-LAW.

stepping-stone STEPPING-STONE

, s. sopānaprastaraḥ sopānaśilā sopānaṃ.

sterile STERILE

, a. bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ aphalaḥ &c., anapatyaḥ -tyā -tyaṃ anapatyakaḥ -kā -kaṃ aprasūtaḥ -tā -taṃ. See BARREN.

sterility STERILITY

, s. bandhyatā -tvaṃ niṣphalatā aphalatā -tvaṃ. See BARRENNESS.

sterling STERLING

, a. akṛtrimaḥ -mā -maṃ sāraḥ -rā -raṃ.

--(Money) sāradhanaṃ.

stern STERN

, a. (Severe) niṣṭhuraḥ -rā -raṃ kaṭhoraḥ &c., karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ ugraḥ -grā -graṃ nirdayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ -nā -naṃ; 'in countenance,' niṣṭhuravadanaḥ -nā -naṃ ugravadanaḥ &c., niṣṭhuramukhaḥ -khī -khaṃ; 'of stern stuff,' abhedyasāraḥ -rā -raṃ.

stern STERN

, s. nāvaḥ paścādbhāgaḥ nāvaḥ paścimabhāgaḥ or pāścātyabhāgaḥ.

sternly STERNLY

, adv. niṣṭhuraṃ kaṭhoraṃ naiṣṭhuryyeṇa sanaiṣṭhuryyaṃ. See SEVERELY.

sternness STERNNESS

, s. niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ kaṭhoratā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ ugratā, see SEVERITY; 'of countenance,' mukhanaiṣṭhuryyaṃ vadananaiṣṭhuryyaṃ.

sternum STERNUM

, s. (Breast-bone) urosthi n., vakṣosthi n.

sternutation STERNUTATION

, s. kṣutaṃ -tā kṣut f., kṣavaḥ chikkā chikkanaṃ. See SNEEZING.

sternutative STERNUTATIVE

, STERNUTATORY, a. kṣutkaraḥ -rī -raṃ chikkakaḥ -kā -kaṃ.

sternutatory STERNUTATORY

, s. nastaṃ nasyaṃ avapīḍaḥ kṣutkarī See SNUFF.

to stew To STEW

, v. a. śanaiḥ śanaiḥ kvath (c. 1. kvathati -thituṃ). See To SEETHE, BOIL.

stew STEW

, s. (Meat stewed) vyañjanādinā saha kvathitaṃ māṃsādi kvathitamāṃsādi rasakaḥ.

--(Confusion, fright) vyagratā vyākulatvaṃ kātaratā trāsaḥ durdaśā.

--(Brothel), see the word.

steward STEWARD

, s. kāryyādhīśaḥ arthādhikārī m. (n) bhāṇḍāgārādhipatiḥ m., kāryyādhipatiḥ karmmanirvāhakaḥ karmmasampādakaḥ.

stewardship STEWARDSHIP

, s. kāryyādhīśatvaṃ arthādhikaraḥ bhāṇḍāgārādhikāraḥ.

stewed STEWED

, p. p. kvathitaḥ -tā -taṃ; 'stewed meat,' kvathitamāṃsaṃ rasakaḥ.

stibium STIBIUM

, s. srotoñjanaṃ sauvīraṃ kāpotāñjanaṃ yāmunaṃ locakaḥ.

to stick To STICK

, v. a. (Cause to adhere) anulagnīkṛ saṃlagnīkṛ anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), anubaddhīkṛ sañj (c. 10. sañjayati -yituṃ), āsañj anuṣañj saṃsaktīkṛ āsaktīkṛ.

--(Thrust) prasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), prasāraṇaṃ kṛ.

--(Stab), see To STAB.

to stick To STICK

, v. n. (Adhere) anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ, c. 4. -badhyate), sañj in pass. (sajyate sajjate) anusañj āsañj saṃsañj lag (c. 1. lagati -gituṃ), anulagnaḥ -gnā -gnaṃ bhū anulagnībhū saṃlagnībhū anubaddhībhū āsaktībhū saṃsaktībhū.

--(Stop, be arrested) stambh ruddhagatiḥ -tiḥ -ti bhū stambhitagatiḥ -tiḥ -ti bhū.

--(Hesitate), see the word.

--(Stick out), see To PROJECT.

--(Stick in the mud) paṅke majj (c. 6. majjati maṃktuṃ).

stick STICK

, s. (Long piece of wood) yaṣṭiḥ m. f., yaṣṭikā daṇḍaḥ kāṣṭhaṃ kāṣṭhakhaṇḍaḥ vetraṃ laguḍaḥ śamyā, see STAFF; 'for churning,' manthāḥ m. (mathin) dadhicāraḥ manthadaṇḍakaḥ.

--(Thrust, stab), see the words.

stickiness STICKINESS

, s. śyānatā sāndratā cikkaṇatā anulagnaśīlatā saṃlagnaśīlatā.

to stickle To STICKLE

, v. n. durāgraheṇa or atinirbandhena pakṣapātaṃ kṛ or pakṣodgrāhaṃ kṛ.

stickler STICKLER

, s. durāgraheṇa or atinirbandhena pakṣapātī or pakṣodgrāhī m. (n).

sticky STICKY

, a. śyānaḥ -nā -naṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ cikkaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ cikkiṇaḥ &c., anulagnaśīlaḥ -lā -laṃ saṃlagnaśīlaḥ &c., snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

stiff STIFF

, a. (Not flexible) stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ghanaḥ -nā -naṃ aśithilaḥ -lā -laṃ, see RIGID, FORMAL.

to stiffen To STIFFEN

, v. a. stabdhīkṛ kaṭhinīkṛ dṛḍhīkṛ ghanīkṛ stambh.

to stiffen To STIFFEN

, v. n. stabdhībhū kaṭhinībhū dṛḍhībhū ghanībhū.

[Page 774b]
stiffened STIFFENED

, p. p. stabdhīkṛtaḥ -tā -taṃ stabdhībhūtaḥ &c., ghanībhūtaḥ &c

stiffly STIFFLY

, adv. stabdhaṃ stabdhatvena kaṭhinaṃ dṛḍhaṃ aśithilaṃ.

stiff-necked STIFF-NECKED

, STIFFHEARTED, a. stabdhamatiḥ -tiḥ -ti. See STUBBORN.

stiffness STIFFNESS

, s. stabdhatvaṃ -tā kaṭhinatvaṃ kāṭhinyaṃ dṛḍhatvaṃ -tā dārḍhyaṃ ghanatā -tvaṃ aśithilatā aśaithilyaṃ. See RIGIDITY, FORMALITY.

to stifle To STIFLE

, v. a. (Suffocate) śvāsarodhaṃ kṛ śvāsāvarodhaṃ kṛ śvāsaṃ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ) or avarudh, see To SMOTHER.

--(Suppress) stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ), niyam nigrah, see To SUPPRESS.

stifled STIFLED

, p. p. (Suffocated) ruddhaśvāsaḥ -sā -saṃ avaruddhaśvāsaḥ &c.

--(Suppressed) stambhitaḥ -tā -taṃ upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'with stifled utterance,' bhinnasvaraḥ -rā -raṃ ruddhasvaraḥ &c., stambhitavāk m. f. n. (c).

stifling STIFLING

, part. śvāsāvarodhī -dhinī -dhi (n) śvāsarodhī &c.

stigma STIGMA

, s. kalaṅkaḥ lāñchanaṃ apamānacihnaṃ abhiśastāṅkaḥ aṅkaḥ.

to stigmatize To STIGMATIZE

, v. a. apamānacihnena aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), kalaṅkaṃ kṛ abhiśastāṅkena cihn (c. 10. cihnayati -yituṃ).

stiletto STILETTO

, s. kṣudrakaṭṭāraḥ kṣudrachurikā. See DAGGER.

to still To STILL

, v. a. (Quiet, calm) śam (c. 10. śamayati -yituṃ), praśam upaśam.

--(Make silent) niḥśabdīkṛ, see To SILENCE.

--(Stop) nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), sthirīkṛ.

still STILL

, s. (For distillation) adhoyantraṃ vakaḥ vakayantraṃ kācavakayantraṃ.

still STILL

, a. (Silent) niḥśabdaḥ -bdā -bdaṃ niśśabdaḥ &c., nīravaḥ -vā -vaṃ. see SILENT.

--(Motionless) acalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ &c., sthira -rā -raṃ sannaḥ -nnā -nnaṃ, see MOTIONLESS, QUIET.

--(Calm) śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., upaśāntaḥ &c., nirvātaḥ -tā -taṃ, see QUIET.

still STILL

, adv. (Until now, even now) adyāpi adyayāvat adyāvadhi.

--(Nevertheless) tathāpi.

--(Quietly, silently) śāntaṃ tūṣṇīṃ niḥśabdaṃ.

still-born STILL-BORN

, a. mṛtajātaḥ -tā -taṃ; 'a still-born child,' mūḍhagarbhaḥ mṛtagarbhaḥ; 'bearing a still-born child,' naśyatprasūtikā.

stillness STILLNESS

, s. (Freedom from noise) niḥśabdatā nīravatā śabdābhāvaḥ, see SILENCE.

--(Freedom from motion) niścalatā acalatā sthiratā.

--(Calmness) śāntiḥ f., śāntatā nirvṛtiḥ f., akṣobhaḥ nirvātatvaṃ vātābhāvaḥ, see QUIETNESS.

stilt STILT

, s. pādotthāpanakāṣṭhaṃ pādotthāpakakāṣṭhaṃ pādonnayanakāṣṭhaṃ.

stimulant STIMULANT

, a. tejovardhakaḥ -kā -kaṃ dīpakaḥ &c., dīpanaḥ -nā -naṃ uddīpakaḥ &c., uttejakaḥ &c., prarocakaḥ -kā -kaṃ rocakaḥ &c., rucakaḥ &c., protsāhakaḥ &c., pravarttakaḥ &c., udbodhakaḥ &c., agnivardhakaḥ -kā -kaṃ cetanāvardhakaḥ &c., cetanāpradaḥ -dā -daṃ cetanottejakaḥ &c.

stimulant STIMULANT

, s. tejovardhanaṃ agnivardhanaṃ prarocanaṃ dīpanaṃ uddīpanaṃ rucakaṃ rocakaṃ cetanāvardhanaṃ.

to stimulate To STIMULATE

, v. a. uddīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ), dīp uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), praruc (c. 10. -rocayati -yituṃ), protsah (c. 10. -sāhayati -yituṃ), pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), see To EXCITE, ROUSE.

--(In medicine) tejovardhanaṃ kṛ cetanāvardhanaṃ kṛ tejo vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), vājīkṛ.

stimulated STIMULATED

, p. p. uddīpitaḥ -tā -taṃ dīpitaḥ &c., pradīptaḥ -ptā -ptaṃ uttejitaḥ -tā -taṃ tejitaḥ &c., rucitaḥ -tā -taṃ prarucitaḥ protsāhitaḥ -tā -taṃ pravattitaḥ &c., coditaḥ &c. See EXCITED, ROUSED.

stimulating STIMULATING

, part. or a. uddīpakaḥ -kā -kaṃ uddīpanaḥ -nā -naṃ uttejakaḥ -kā -kaṃ rañjakaḥ &c., protsāhanaḥ -nā -naṃ vājīkaraḥ -rā -raṃ. See STIMULANT, a.

[Page 775a]
stimulation STIMULATION

, s. uddīpanaṃ dīpanaṃ pradīpanaṃ uttejanaṃ prarocanaṃ protsāhanaṃ pravarttanaṃ saṃvardhanaṃ vardhanaṃ rañjanaṃ vājīkaraṇaṃ.

stimulus STIMULUS

, s. protsāhaḥ -hanaṃ pravarttaḥ -rttanaṃ uddīpanaṃ uttejanaṃ rañjakaḥ indriyabodhanaṃ. See STIMULANT, s.

to sting To STING

, v. a. daṃś (c. 1. daśati daṃṣṭuṃ), vidaṃś daṃśanaṃ kṛ daṃśaṃ kṛ.

sting STING

, s. (Of animals) śaṅkuḥ m., daṃśaḥ kaṇṭakaḥ; 'of a scorpion,' alaṃ; 'having a sting in the tail,' śaṅkupucchaḥ -cchā -cchaṃ.

--(Thrust of a sting into the flesh) daṃśaḥ -śanaṃ.

--(Point, wit) marmma n. (n).

stingily STINGILY

, adv. sakārpaṇyaṃ kṛpaṇavat kṛpaṇaṃ svalpavyayena. See MANLY.

stinginess STINGINESS

, s. kṛpaṇatā kārpaṇyaṃ vyayaśaṅkā. See NIGGARDLINESS.

stinging STINGING

, part. or a. daṃśakaḥ -kā -kaṃ daṃśanaḥ -nā -naṃ marmmaspṛk m. f. n. (ś).

stingy STINGY

, a. kṛpaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dānavimukhaḥ -khā -khaṃ. See MISERLY.

to stink To STINK

, v. n. durgandhī -ndhinī -ndhi bhū pūtigandhī &c., bhū kutsitagandhī &c. bhū knūy (c. 1. knūyate -yituṃ). See To SMELL, v. n.

stink STINK

, s. durgandhaḥ daurgandhiḥ m., kutsitagandhaḥ pūtigandhaḥ pūtiḥ f., kuṇapaḥ.

stinking STINKING

, a. durgandhī -ndhinī -ndhi (n) durgandhaḥ -ndhā -ndhaṃ daurgandhikaḥ -kī -kaṃ kutsitagandhikaḥ &c., pūtigandhikaḥ &c., pūtaḥ -tā -taṃ kuṇapaḥ -pī -paṃ asurabhiḥ -bhiḥ -bhi knūyitā -trī -tṛ (tṛ).

to stint To STINT

, v. a. nibandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), saṃyam saṃhṛ (c. 1. -harati -harttu), nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), parimitaṃ -tāṃ kṛ saparimāṇaṃ -ṇāṃ kṛ paricchedaṃ kṛ.

stint STINT

, s. parimitatvaṃ parimitiḥ f., parimāṇaṃ nibandhaḥ. See RESTRICTION.

stinted STINTED

, p. p. saparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parimitaḥ &c., niyamitaḥ &c., see LIMITED.

stipend STIPEND

, s. vetanaṃ vattainaṃ bhṛtiḥ f., nirūpitavetanaṃ. See SALARY.

stipendiary STIPENDIARY

, a. vaitanikaḥ -kī -kaṃ savetanaḥ -nā -naṃ vetanagrāhī -hiṇī &c.

stiptic STIPTIC

, a. raktasrāvastambhakaḥ -kā -kaṃ. See STYPTIC, a.

to stipulate To STIPULATE

, v. n. paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), paṇaṃ kṛ paṇanaṃ kṛ niyamaṃ kṛ niyamīkṛ pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ), samayaṃ kṛ saṃvidaṃ kṛ saṅketaṃ kṛ saṃghaṭṭ.

stipulated STIPULATED

, p. p. niyamitaḥ -tā -taṃ naiyamikaḥ -kī -kaṃ niyataḥ -tā -taṃ paṇitaḥ -tā -taṃ sāmayikaḥ -kī -kaṃ saṃviditaḥ -tā -taṃ saṅketitaḥ -tā -taṃ pratijñātaḥ -tā -taṃ nirūpitaḥ &c.; 'stipulated interest,' niyamitavṛddhiḥ f., kāritāvṛddhiḥ f., kāritā.

stipulation STIPULATION

, s. paṇaḥ niyamaḥ saṅketaḥ samayaḥ saṃvid f., pratijñā uddeśaḥ.

to stir To STIR

, v. a. (Move) cal (c. 10. cālayati -yituṃ), saṃcal, see To MOVE, v. a.

--(Agitate, move about) dhū (c. 5. dhūnoti dhotuṃ), ādhū manth (c. 1. manthati -nthituṃ, c. 9. mathnāti, c. 1. mathati -thituṃ), unmanth nirmanth pramanth sampramanth luḍ (c. 1. loḍati -ḍituṃ, c. 10. loḍayati -yituṃ), āluḍ samāluḍ pariluḍ viluḍ.

--(Stir up) uddhū uttij (c. 10. -tejayati -yituṃ), pravṛt in caus., praṇud cud. See To INCITE, INSTIGATE.

to stir To STIR

, v. n. (Be in motion) cal (c. 1. calati -lituṃ). See To MOVE, v. n.

stir STIR

, s. sambhramaḥ viplavaḥ vaiklavyaṃ tumulaṃ kolāhalaḥ kalahaḥ.

stirred STIRRED

, p. p. (Agitated) dhūtaḥ -tā -taṃ mathitaḥ -tā -taṃ pramathitaḥ &c., āloḍitaḥ &c., cālitaḥ -tā -taṃ calitaḥ &c., vyāghaṭṭitaḥ -tā -taṃ.

--(Stirred up) uddhūtaḥ -tā -taṃ uttejitaḥ &c., ceṣṭitaḥ &c., see INSTIGATED.

stirring STIRRING

, part. calan -lantī -lat (t) ceṣṭhamānaḥ -nā -naṃ. See MOVING, part. and a.

[Page 775b]
stirrup STIRRUP

, s. aśvārohiṇāṃ pādagrahaṇī or pādadhāraṇī or pādadharaṇī aśvārūḍhānāṃ pādadhāraṇārthaṃ lohavalayaḥ -yaṃ.

to stitch To STITCH

, v. a. siv (c. 4. sīvyati sevituṃ), niṣiva saṃsiv. See To SEW.

stitch STITCH

, s. (Pass of the needle) sūcyaṅkaḥ sūcimārgaḥ sūcicāraḥ sūciprahāraḥ sīvanaṃ.

--(In the side) pārśvaśūlaḥ -laṃ.

stitched STITCHED

, p. p. syūtaḥ -tā -taṃ protaḥ -tā -taṃ. See SEWN, SEWED.

stitching STITCHING

, s. sīvanaṃ sevanaṃ syūtiḥ f. See SEWING, s.

stock STOCK

, s. (Of a tree, &c.) kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ prakāṇḍaḥ -ṇḍaṃ, see TRUNK.

--(Handle, haft) vāraṅgaḥ daṇḍaḥ tsaruḥ m., sthūlāgraṃ.

--(Lineage, family) vaṃśaḥ kulaṃ ādiḥ.

--(Capital, principal) mūladhanaṃ dhanamūlaṃ mūladravyaṃ mūlaṃ nīviḥ -vī paripaṇaṃ pariṇataṃ.

--(Store) sañcayaḥ sañcitaṃ sambhāraḥ sāmagryaṃ -grī upakaraṇasābhagrī upakaraṇasambhāraḥ saṃyogaḥ; 'common stock,' gaṇadravyaṃ gaṇānnaṃ.

--(In cattle, &c.) godhanaṃ paśusampattiḥ f., jīvadhanaṃ pādabandhanaṃ yādavaṃ.

--(Wooden fetters) haḍiḥ m., pādapāśī kīlaḥ; 'confined in the stocks,' kīlitaḥ -tā -taṃ haḍibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

to stock To STOCK

, v. a. sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ), sambhāraṃ kṛ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), sañci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), upakḷp sañcayaṃ kṛ. See To STORE.

stockade STOCKADE

, s. vārkṣyaṃ stambhapaṃktiḥ f., durgāvarodhakā śaṅkupaṃktiḥ.

stocked STOCKED

, p. p. sambhṛtaḥ -tā -taṃ pūritaḥ -tā -taṃ pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ &c., upakḷptaḥ -ptā -ptaṃ sopakāraḥ -rā -raṃ sopakāradravyayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

stocking STOCKING

, s. pādavastraṃ pādatrāṇaṃ pādatraṃ pādarakṣā -kṣaṇaṃ.

stock-still STOCK-STILL

, a. kāṣṭhavat sthiraḥ -rā -raṃ or niścalaḥ -lā -laṃ.

stocks STOCKS

, s. pl. haḍiḥ m., pādapāśī. See under STOCK.

stoic STOIC

, STOICAL, a. udāsī -sinī -si (n) udāsīnaḥ -nā -naṃ udāsaḥ -sā -saṃ indriyānadhīnaḥ -nā -naṃ indriyāsaṅgī -ṅginī &c., kāmāvasāyī &c., kāmāvasāyitā -trī -tṛ (tṛ) sukhaduḥkhādyanadhīnaḥ &c., kāmakrodhādyanadhīnaḥ &c., jitendriyaḥ -yā -yaṃ samabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi samacittaḥ -ttā -ttaṃ amamaḥ -mā -maṃ nirmamaḥ &c., śāntaḥ -ntā -ntaṃ śāntacittaḥ &c.

stoically STOICALLY

, adv. udāsīnavat audāsyena indriyāsaṅgena samabudmā.

stoicism STOICISM

, s. udāsaḥ audāsyaṃ udāsīnatā audāsīnyaṃ śamaḥ śāntiḥ f., indriyāsaṅgaḥ indriyaśamaḥ kāmāvasāyaḥ -yitā ātmasaṃyamaḥ amamatvaṃ -tā nirmamatvaṃ -tā kāmakrodhādyanadhīnatā sukhaduḥkhādyanadhīnatā jitendriyatvaṃ samabuddhitvaṃ samacittatvaṃ.

stolen STOLEN

, p. p. caurahṛtaḥ -tā -taṃ caurāpahṛtaḥ &c., hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ &c., mūṣitaḥ -tā -taṃ muṣitaḥ &c., cauragataḥ &c., hoḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'stoler goods,' loptraṃ hoḍhaṃ.

stolid STOLID

, a. jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ buddhihīnaḥ -nā -naṃ mūrkhaḥ &c. See STUPID.

stolidity STOLIDITY

, s. jaḍatā buddhihīnatā mūrkhatā. See STUPIDITY.

stomach STOMACH

, s. jaṭharaḥ -raṃ udaraṃ antarjaṭharaṃ koṣṭhaḥ -ṣṭhaṃ pakvāśayaḥ annāśayaḥ āmāśayaḥ pakvānnasthānaṃ annakośaḥ picaṇḍaḥ piciṇḍaḥ; 'pit of the stomach,' maṇipūraṃ; 'clearing of the stomach,' koṣṭhaśuddhiḥ f.; 'stomach-ache,' jaṭharavyathā udaravedanā.

to stomach To STOMACH

, v. a. sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah. See To BEAR, BROOK.

stomachic STOMACHIC

, a. (Strengthening the stomach) agnivardhakaḥ -kā -kaṃ agnidaḥ -dā -daṃ agnyuttejakaḥ -kā -kaṃ rucakaḥ &c., rocakaḥ &c., vahnikaraḥ -rā -raṃ pācakaḥ -kā -kaṃ.

--(Pertaining to the stomach) jāṭharaḥ -rī -raṃ jaṭharasambandhī &c., annakośasambandhī &c.

stomachic STOMACHIC

, s. agnivardhanaṃ rucakaṃ rocakaḥ rocakauvadhaṃ dīpanaṃ.

stone STONE

, s. prastaraḥ pāṣāṇaḥ śilā aśmā m. (n) upalaḥ grāvā m. (n), dṛṣad f., śarkarā parvataphalaṃ; 'precious stone,' ratnaṃ maṇiḥ m.; 'flat stone for grinding condiments, &c.,' śilāpaṭṭaḥ śilā; 'philosopher's stone,' sparśamaṇiḥ m., rasendraḥ; 'throwing stones,' prastaraprakṣepaḥ upalaprakṣepaḥ; 'bruised by a stone,' aśmakuṭṭaḥ -ṭṭā -ṭṭaṃ.

--(Of fruit) aṣṭhiḥ f., aṣṭhīlā -likā.

--(In the bladder) mūtrakhaṇḍaḥ mūtrāśmā m. (n) aśmarī aśmīraḥ -raṃ śarkarā sikatā.

--(Testicle) aṇḍaḥ.

stone STONE

, a. (Made of stone) prastaramayaḥ -yī -yaṃ pāṣāṇamayaḥ &c., aśmamayaḥ &c., āśmanaḥ -nī -naṃ āśmikaḥ -kī -kaṃ pāṣāṇa in comp., prastara in comp.; 'stone-ware,' aśmamayabhāṇḍaṃ.

to stone To STONE

, v. a. (Kill or pelt with stones) prastarāghātena han (c. 2. hanti -ntuṃ) or vyāpad in caus., prastaraprakṣepaṃ kṛ pāṣāṇaprakṣepaṃ kṛ.

stone-blind STONE-BLIND

, a. ghanāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ dhanāndhakaḥ -kā -kaṃ dṛḍhāndhaḥ &c.

stone-cutter STONE-CUTTER

, STONE-MASON, s. pāṣāṇadārakaḥ aśmadārakaḥ śailabhedakaḥ pāṣāṇabhedakaḥ; 'his chisel,' ṭaṅkaḥ pāṣāṇadāraṇaḥ.

stone-cutting STONE-CUTTING

, s. pāṣāṇadāraṇaṃ aśmadāraṇaṃ śailabhedanaṃ śailachedaḥ.

stone-hearted STONE-HEARTED

, a. pāṣāṇahṛdayaḥ -yā -yaṃ prastarahṛdayaḥ &c., nirdayaḥ -yā -yaṃ.

stone-horse STONE-HORSE

, s. vījāśvaḥ savṛṣaṇo'śvaḥ achinnamuṣko'śvaḥ.

stone-pit STONE-PIT

, s. prastarakhāniḥ f., pāṣāṇakandaraḥ prastarotpattikūpaḥ.

stone's-throw STONE'S-THROW

, s. prastarapātaḥ pāṣāṇapātaḥ prastarāyaṇaṃ śilāpātasthānaṃ.

stoniness STONINESS

, s. prastarabāhulyaṃ pāṣāṇapūrṇatā śileyatā śārkarīyatā.

stony STONY

, a. pāṣāṇamayaḥ -yī -yaṃ prastaramayaḥ &c., aśmamayaḥ &c., śilāmayaḥ &c, āśmanaḥ -nī -naṃ āśmaḥ -śmī -śmaṃ āśmikaḥ -kī -kaṃ aśmaraḥ -rā -raṃ pāṣāṇī -ṇinī -ṇi (n) śārkarīyaḥ -yī -yaṃ śārkaraḥ -rī -raṃ śārkarikaḥ -kī -kaṃ śarkarikaḥ -kī -kaṃ śārkarakaḥ &c., śarkarilaḥ &c., śarkarāvān -vatī -vat (t) śileyaḥ -yī -yaṃ aupalaḥ -lī -laṃ dārṣadaḥ -dī -daṃ.

stool STOOL

, s. (Seat) pīṭhaṃ pādapaḥ āsanaṃ -nī saṃveśaḥ vistaraḥ piṇḍikā; 'for the feet,' pādapīṭhaṃ caraṇapīṭhaṃ pādāsanaṃ padāsanaṃ pādapaḥ.

--(Evacuation) uccāraḥ uccaritaṃ maloccāraḥ rekaḥ; 'to go to stool,' uccar gū purīṣotsargaṃ kṛ.

to stoop To STOOP

, v. n. nam (c. 1. namati nantuṃ), avanam praṇam abhipraṇam vinam sannam namrībhū natakāyaḥ -yā -yaṃ bhū avanatakāyaḥ -yā -yaṃ bhū prahvībhū prahvaḥ -hvā -hvaṃ bhū.

--(Condescend, submit, yield), see the words.

to stoop To STOOP

, v. a. nam in caus. (namayati -yituṃ) namrīkṛ prahvīkṛ avanatīkṛ.

stoop STOOP

, STOOPING, s. natiḥ f., praṇatiḥ f., ānatiḥ f., avanatiḥ f., avanāmaḥ namratā prahvatā; 'of the body,' aṅganatiḥ aṅgāvanatiḥ kāyāvanatiḥ f.

stooping STOOPING

, part. or a. natāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ avanatāṅgaḥ &c., avanatakāyaḥ -yā -yaṃ namrāṅgaḥ &c., nataḥ -tā -taṃ ānataḥ &c., avanataḥ &c., praṇataḥ &c., namraḥ -mrā -mraṃ namramūrttiḥ -rttiḥ -rtti praṇataśirāḥ -rāḥ -raḥ (s) avāgraḥ -grā -graṃ.

to stop To STOP

, v. a. (Close, obstruct) rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ), pratirudh saṃrudha nirudh pratibandh (c. 9. -badhnāti -bandvuṃ), stambh (c. 10. stambhayati -yituṃ, c. 9. stabhnāti stambhituṃ), viṣṭambh pidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), sapidhānaṃ -nāṃ kṛ rodhaṃ kṛ avarodhaṃ kṛ; 'he stops one end of the pipe with his finger,' nāḍer ekamukham aṅgulyā ruṇaddhi; 'he stops his ears with his fingers,' aṅgulībhiḥ karṇau pidadhāti aṅgulīḥ karṇayor nidadhāti.

--(Arrest progress, make to stand) gatiṃ rudh gatirodhaṃ kṛ gatistambhaṃ kṛ gatistambhanaṃ kṛ stambh viṣṭambh avasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) saṃsthā gatibhaṅgaṃ kṛ.

--(Cause to cease) nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vinivṛt viram (c. 10. -ramayati -yituṃ), uparam śam in caus.

--(Hinder) nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), vṛ rudh bādh.

to stop To STOP

, v. n. (Stand still) avasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), saṃsthā sthā niścalaḥ -lā -laṃ sthā ruddhagatiḥ -tiḥ -ti sthā or bhū stambhitagatiḥ -tiḥ -ti sthā or bhū stambh (c. 1. stambhate -mbhituṃ), sthiraḥ -rā -raṃ bhū.

--(Cease, pause, give over) nivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vinivṛt viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), uparam, see To CEASE, END, v. n.

--(Stay, tarry) sthā avasthā.

stop STOP

, STOPPING, s. (Hinderance of progress, obstruction) rodhaḥ avarodhaḥ gatirodhaḥ gatistambhaḥ -mbhanaṃ gatyavaṣṭambhaḥ gatyavarodhaḥ gatibhaṅgaḥ stambhaḥ -mbhanaṃ viṣṭambhaḥ avaṣṭambhanaṃ, see HINDERANCE.

--(Closing, shutting) pratibandhaḥ rodhaḥ pidhānaṃ.

--(Cessation of motion) stambhaḥ ayānaṃ gatistambhaḥ yānastambhaḥ avasthitiḥ f., sthitiḥ f., yānaviratiḥ f., gativirāmaḥ yānanivṛttiḥ f., viśrāmaḥ yatiḥ f.

--(Cessation) nivṛttiḥ f., vinivṛttiḥ f., avasānaṃ avasāyaḥ viratiḥ f., virāmaḥ uparāmaḥ avaratiḥ f., āratiḥ f., viyamaḥ viyāmaḥ.

--(Rest, in music, &c.) yatiḥ f., avasānaṃ virāmaḥ.

--(In punctuation) viśrāmacihnaṃ virāmacihnaṃ avasānacihnaṃ.

stoppage STOPPAGE

, s. stambhaḥ viṣṭambhaḥ pratiṣṭambhaḥ avaṣṭambhaḥ rodhaḥ pratirodhaḥ pratibandhaḥ anubandhaḥ, see STOP, s.; 'in any organ,' nāhaḥ ānāhaḥ.

stopped STOPPED

, p. p. (Hindered from proceeding) ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ruddhagatiḥ -tiḥ -ti avaruddhaḥ &c., avaruddhagatiḥ &c., stambhitaḥ -tā -taṃ stambhitagatiḥ -tiḥ -ti stabdhagatiḥ &c., stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ naṣṭagatiḥ &c.

--(Closed) ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sapidhānaḥ -nā -naṃ stambhitaḥ -tā -taṃ; see SHUT; 'by the hand,' kararuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

--(Ceased, caused to cease) nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ nivarttitaḥ &c.

stopped STOPPED

, STOPPLE, s. pidhānaṃ pratibandhakaḥ pratibandhanī rodhakaḥ avarodhakaḥ avarodhanī rodhanī stambhanī.

storax STORAX

, s. śilākusumaṃ śilāpuṣpaṃ śilodbhavaḥ śītalaṃ. See BENZOIN.

store STORE

, s. sañcayaḥ sañcitaṃ saṃgrahaḥ sambhāraḥ nicayaḥ pracayaḥ cayaḥ saṃhāraḥ samāhāraḥ paryyāhāraḥ sāmagryaṃ -grī saṃyogaḥ saṃghātaḥ sannayaḥ nidhiḥ m., nidhānaṃ koṣaḥ; 'store of grain,' dhānyasaṃgrahaḥ dhānyasañcayaḥ; 'of virtue,' dharmmakoṣaḥ dharmmanidhiḥ m.; 'hidden store,' gūḍhasañcayaḥ.

to store To STORE

, v. a. saṃci (c. 5. -cinoti -cetuṃ), sañcayaṃ kṛ sambhṛ (c. 1. -bharati -bharttuṃ), sambhāraṃ kṛ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), saṃgrahaṃ kṛ samāhāraṃ kṛ paryyāhāraṃ kṛ pūrṇaṃ -rṇāṃ kṛ sampūrṇaṃ -rṇāṃ kṛ sampannaṃ -nnāṃ kṛ nidhiṃ kṛ. See To FURNISH, LAY UP.

stored STORED

, p. p. sambhṛtaḥ -tā -taṃ pūritaḥ &c., koṣabhūtaḥ &c., pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ &c., sampannaḥ -nnā -nnaṃ upārjitaḥ &c., vasitaḥ &c., āvasitaḥ &c., avasitaḥ &c.; 'stored grain,' kuśūladhānyaṃ ṛddhaṃ

store-house STORE-HOUSE

, s. koṣāgāraḥ koṣaḥ koṣṭhāgāraḥ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ.

store-keeper STORE-KEEPER

, s. koṣādhyakṣaḥ koṣāgārādhyakṣaḥ koṣṭhapālaḥ -lakaḥ.

store-room STORE-ROOM

, STORE-CLOSET, s. kaṇḍolaḥ -lakaḥ kuśūlaḥ, see STOREHOUSE.

stork STORK

, s. vakaḥ sārasaḥ krauñcaḥ dīrghapād m. See CRANE, HERON.

storm STORM

, s. (Of wind, &c.) vātyā ativātaḥ caṇḍavātaḥ pracaṇḍavātaḥ jhañjhāvātaḥ jhañjhānilaḥ javānilaḥ vātarūṣaḥ vātyāvegaḥ pavanāghātaḥ vātulaḥ vātūlaḥ durdinaṃ.

--(Assault on a fort, &c.) durgalaṅghanaṃ avaskandaḥ -ndanaṃ durgāvaskandaḥ.

to storm To STORM

, v. a. (Assault a fort) durgaṃ laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ) or avaskand (c. 1. -skandati -skantuṃ) or āskand or samāskand or samavaskand durgalaṅghanaṃ kṛ durgāvaskandanaṃ kṛ.

to storm To STORM

, v. n. bhṛś (nom. bhṛśāyate), uccaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ bhū, see To RAGE.

stormy STORMY

, a. vātalaḥ -lā -laṃ vātavān -vatī -vat (t) vātaraḥ -rā -raṃ vātikaḥ -kī -kaṃ vātamayaḥ -yī -yaṃ ativātamayaḥ &c., vṛṣṭivātamayaḥ &c., vṛṣṭivātaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ativātaviśiṣṭaḥ &c., vātakṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pavanakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vātāhataḥ -tā -taṃ; 'stormy sea,' kṣubdhārṇavaḥ.

story STORY

, s. (Narration, tale) kathā kathānakaṃ parikathā upakathā upākhyānaṃ ākhyānaṃ ākhyāyikā kathāprabandhaḥ kathānubandhaḥ vārttā vṛttāntaḥ caritraṃ itihāsaḥ; 'an old story,' purāvṛttakathā; 'idle story,' lokakathā; 'remaining only in story,' kathāśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

--(Fictitious story), see FICTION.

--(Floor) bhūmiḥ f., koṣṭhaḥ phalakaḥ talaḥ; 'upper story,' uparibhūmiḥ f., see FLOOR.

story-teller STORY-TELLER

, s. kathakaḥ kathopakathakaḥ kathākhyāyakaḥ kathākhyānavid.

stout STOUT

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlaśarīraḥ -rā -raṃ māṃsalaḥ -lā -laṃ balavān -vatī -vat (t) mahābalaḥ -lā -laṃ mahākāyaḥ -yā -yaṃ aṃśalaḥ -lā -laṃ aṃsalaḥ &c., vṛhaccharīraḥ -rā -raṃ vṛhadaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ medasvī -svinī -svi (n).

stoutness STOUTNESS

, s. sthūlatā śarīrasthūlatā aṅgasthūlatā aṅgavṛhattvaṃ śarīravṛhattvaṃ māṃsalatvaṃ aṃśalatā medasvitā.

stove STOVE

, s. cullī aṅgāriṇī aṅgāraguptiḥ f., agnikuṇḍaṃ, see FIREPLACE.

to stow To STOW

, v. a. kośe or koṣe niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or nidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ) or sthā in caus., kośīkṛ bhāṇḍīkṛ vāsanīkṛ.

to straddle To STRADDLE

, v. n. pādau pṛthak kṛtvā sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), pragatajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ sthā vigatajaṅghaḥ -ṅghā -ṅghaṃ sthā.

to straggle To STRAGGLE

, v. n. vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ), asaṃhataṃ cal (c. 1. calati -lituṃ), asaṃhataḥ -tā -taṃ vraj (c. 1. vrajati -jituṃ) or car mārgād or pathād vical vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū pravitataḥ -tā -taṃ bhū.

straggler STRAGGLER

, s. asaṃhatacārī m. (n) asaṃhatagāmī m., vyabhicārī m.

straggling STRAGGLING

, part. or a. asaṃhataḥ -tā -taṃ vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pravitataḥ &c.

straight STRAIGHT

, a. saralaḥ -lā -laṃ ṛjuḥ -juḥ -ju ṛjukaḥ -kā -kaṃ avakraḥ -krā -kraṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ abhugnaḥ -gnā -gnaṃ añjasaḥ -sā -saṃ samaḥ -mā -maṃ samarekhaḥ -khā -khaṃ samānaḥ -nā -naṃ praguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'a straight line,' saralarekhā; 'moving in a straight line,' saralayāyī -yinī &c, ajihmagaḥ -gā -gaṃ; 'to be straight,' ṛjūbhū ṛj (c. 1. arjate -rjituṃ).

straight STRAIGHT

, STRAIGHTWAY, adv. sadyas tatkāle. See FORTHWITH, IMMEDIATELY.

to straighten To STRAIGHTEN

, v. a. ṛjūkṛ saralīkṛ samīkṛ samarekhīkṛ avakrīkṛ.

straightened STRAIGHTENED

, p. p. ṛjūkṛtaḥ -tā -taṃ saralīkṛtaḥ &c., samīkṛtaḥ -tā -taṃ.

straight-forward STRAIGHT-FORWARD

, a. saralaḥ -lā -laṃ ṛjuḥ -juḥ -ju avakraḥ -krā -kraṃ akuṭilaḥ -lā -laṃ ajihmaḥ -hmā -hmaṃ praguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. See HONEST.

straight-forwardness STRAIGHT-FORWARDNESS

, s. ṛjutā ārjavaṃ avakratā. See HONESTY.

straightly STRAIGHTLY

, adv. saralaṃ ṛju avakraṃ ajihmaṃ sarala or ajihma in comp.

straightness STRAIGHTNESS

, s. ṛjutā saralatā sāralyaṃ ṛjutā -tvaṃ ārjavaṃ ṛjimā m. (n) avakratā avakrimā m., akuṭilatā ajihmatā.

to strain To STRAIN

, v. a. (Stretch) atyantaṃ tan (c. 8. tanoti -nituṃ), atiśayena tan or vitatīkṛ.

--(Injure by stretching), see To SPRAIN.

--(Force beyond propriety) atpantaṃ or atiśayena kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ) or ākṛṣ or samākṛṣ.

--(Make great effort), see To STRAIN, v. n.

--(Filter liquids, &c.) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), utpavanaṃ kṛ gālanaṃ kṛ gal in caus. (galayati gālayati -yituṃ sammṛj, see To FILTER, v. a.

to strain To STRAIN

, v. n. (Make violent efforts) atiśayena yat (c. 1. yatate -tituṃ) or prayat atiyatnaṃ kṛ atyantam udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ) or ceṣṭ or vyavaso atiśakti or atisāmarthyaṃ yatnaṃ kṛ.

--(Filter), see the word.

strain STRAIN

, s. (Over-exertion) atiyatnaḥ atiśayayatnaḥ atyudyamaḥ.

--(Injury by over-exertion), see SPRAIN.

--(Stretching, tension) karṣaṇaṃ karṣaḥ kṛṣṭiḥ f., ākarṣaḥ ākṛṣṭiḥ f., saṃkarṣaṇaṃ vikarṣaṇaṃ vitatiḥ f., vitananaṃ.

--(Tenor) anvayaḥ arthānvayaḥ kramaḥ prasaṅgaḥ.

--(Style) vṛttiḥ f., vāgvṛttiḥ f., vāgvyāpāraḥ.

--(Song, sound), see the words.

strained STRAINED

, p. p. (Stretched) vitataḥ -tā -taṃ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ākṛṣṭaḥ &c., ākarpitaḥ -tā -taṃ.

--(Forced) kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atiyatnapūrvvaṃ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ or ākṛṣṭaḥ &c., atiyatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ.

--(Filtered) śodhitaḥ -tā -taṃ nirgalitaḥ &c., sammṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

strainer STRAINER

, s. śodhanī śodhanayantraṃ cālanaṃ -nī sammārjjanayantraṃ.

strait STRAIT

, a. saṅkaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ sambādha in comp. See NARROW, a.

strait STRAIT

, s. (Narrow passage) samudrasaṅkaṭaṃ samudradhunī sāmudradhunī saṅkaṭaṃ.

--(Difficulty) saṅkaṭaṃ kṛcchraṃ kaṣṭaṃ; 'one who is in straits,' anupāyaḥ -yā -yaṃ upāyahīnaḥ -nā -naṃ kṛcchragataḥ -tā -taṃ.

to straiten To STRAITEN

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), sambādh saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ), saṅkaṭīkṛ.

straitened STRAITENED

, p. p. maṃkucitaḥ -tā -taṃ saṃkocitaḥ &c., bādhitaḥ &c., mamrādhitaḥ -tā -taṃ; 'for food,' bhojanavyagraḥ -grā -graṃ.

strait-laced STRAIT-LACED

, a. sūkṣmadarśī &c. See STRICT, STIFF.

straitness STRAITNESS

, s. saṅkaṭatvaṃ sambādhatā saṅkocaḥ saṅkucitatvaṃ.

strand STRAND

, s. taṭaṃ tīraṃ kūlaṃ pulinaṃ samudratīraṃ. See SHORE.

to strand To STRAND

, v. a. utkūl (nom. utkūlayati -yituṃ), uttīra (nom. uttīrayati).

stranded STRANDED

, p. p. utkūlitaḥ -tā -taṃ uttīritaḥ -tā -taṃ uttīraṃ indec.

strange STRANGE

, a. (Foreign) videśīyaḥ -yā -yaṃ vaideśikaḥ -kī -kaṃ, see FOREIGN.

--(Belonging to others, alien) parakīyaḥ -yā -yaṃ pārakyaḥ -kyā -kyaṃ para in comp., anya in comp., bhinnaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Wonderful) adbhutaḥ -tā -taṃ citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ &c., āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ āścaryyakaraḥ &c., see WONDERFUL.

--(Novel) apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ abhūtapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ, see NOVEL.

--(Odd, unusual) vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asaṅgataḥ -tā -taṃ aparūpaḥ -pā -paṃ alaukikaḥ -kī -kaṃ; 'strange story,' asambhavakathā.

--(Unacquainted) aparicitaḥ -tā -taṃ.

strange STRANGE

, exclam. āścaryyaṃ citraṃ citraṃ citraṃ adbhutaṃ.

strangely STRANGELY

, adv. adbhutaṃ adbhutaprakāreṇa āścaryyaprakāreṇa vicitraṃ.

strangeness STRANGENESS

, s. (Foreignness) videśīyatā -tvaṃ.

--(Novelty) apūrvvatā.

--(Oddness) vailakṣaṇyaṃ.

--(Wonderfulness) adbhutatā -tvaṃ āścaryyatā vicitratā vaicitryaṃ.

stranger STRANGER

, s. (Foreigner) videśī m. (n) videśīyaḥ vaideśikaḥ vaideśyaḥ anyadeśodbhavaḥ pārakyaḥ proṣitaḥ -tavān m. (t) vahiraṅgaḥ, see FOREIGNER.

--(One not of the same family, &c., an unknown person) parapuruṣaḥ paraḥ pārakyaḥ paralokaḥ anyajanaḥ anyaḥ aparicitaḥ udāsīnaḥ.

--(One unknowing) anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ anabhyastaḥ -stā -staṃ aparicitaḥ -tā -taṃ anāptaḥ -ptā -ptaṃ, see INEXPERIENCED.

--(Accidental visitor) āgantukaḥ āgantuḥ m. abhyāgataḥ

to strangle To STRANGLE

, v. a. galahasta (nom. galahastayati -yituṃ), galagraha kṛ śvāsarodhaṃ kṛ śvāsāvarodhaṃ kṛ. See To SUFFOCATE, CHOKE.

strangled STRANGLED

, p. p. ruddhaśvāsaḥ -sā -saṃ avaruddhaśvāsaḥ &c. See CHOKED.

strangling STRANGLING

, STRANGULATION, s. śvāsarodhaḥ śvāsāvarodhaḥ galahastaḥ galagrahaḥ galapīḍanaṃ kaṇṭapīḍanaṃ śvāsasampīḍanaṃ. See SUFFOCATION.

strangury STRANGURY

, s. mūtrakṛcchraṃ mūtrarodhaḥ mūtrāvarodhaḥ mūtrāvaṣṭambhaḥ mūtrānubandhaḥ aśmarī.

strap STRAP

, s. carmmabandhaḥ carmmapaṭṭaḥ -ṭṭā -ṭṭī varatrā. See STROP.

to strap To STRAP

, v. a. (Beat with a strap) carmmarajjunā taḍ or āhan.

stratagem STRATAGEM

, s. upāyaḥ apadeśaḥ vyapadeśaḥ upakramaḥ chalaṃ chadma n. (n) kḷptiḥ f., kalpanā skhalitaṃ.

strategy STRATEGY

, s. vyūharacanāvidyā sainyaracanāvidyā, see GENERALSHIP.

stratified STRATIFIED

, p. p. phalakarūpaḥ -pā -paṃ āstṛtaḥ -tā -taṃ stararūpaḥ &c.

stratum STRATUM

, s. staraḥ phalakaḥ -kaṃ āstaraṇaṃ āstaraḥ pārthivāṃśapuṭaḥ pārthivāṃśastaraḥ; 'of rock,' śilāphalakaḥ -kaṃ.

straw STRAW

, s. palālaḥ -laṃ -lī palaḥ nālaḥ -laṃ śuṣkanālaḥ nalaḥ tṛṇaṃ dhānyakalkaṃ tucchadhānyakaṃ kaḍaṅkaraḥ kaḍaṅgaraḥ; 'of wheat,' godhūmanālaḥ; 'of barley,' yavanālaḥ; 'fit to be fed with straw,' kaḍaṅkarīyaḥ -yā -yaṃ kaḍaṅkaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ; 'hardly worth a straw,' tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ; 'not to care a straw for,' tṛṇāya man.

to stray To STRAY

, v. n. bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), vyabhicar (c. 1. -carati -rituṃ), vical (c. 1. -calati -lituṃ), bhraṃś (c. 4. bhraśyati bhraṃśituṃ), prabhraṃś cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), pramad (c. 4. -mādyati -madituṃ), mārgād bhraṃś pathād bhraṃś, see To ERR.

--(As a sheep, &c., from the flock) yūthāt paribhraṃś or bhraṃś.

stray STRAY

, STRAYED, a. prabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ paribhraṣṭaḥ &c., bhraṣṭaḥ &c., cyutaḥ -tā -taṃ pracyutaḥ &c., vicalitaḥ &c., bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ digbhrāntaḥ &c., digbhramī -miṇī &c., pathabhraṣṭaḥ &c., mārgabhraṣṭaḥ &c., mārgaprabhraṣṭaḥ &c., vartmabhraṣṭaḥ &c., naṣṭaḥ &c., tyaktamārgaḥ -rgā -rgaṃ; 'as a sheep, &c.,' yūthabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'a stray animal,' svayūthāt paribhraṣṭaḥ paśuḥ.

streak STREAK

, s. rekhā lekhā chedaḥ rājiḥ -jī f., paddhatiḥ f., aṅkaḥ śirā.

to streak To STREAK

, v. a. rekhābhir aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), rekhāṅkitaṃ -tāṃ kṛ rekhācitritaṃ -tāṃ kṛ śavalīkṛ citrīkṛ likh.

streaked STREAKED

, STREAKY, p. p. rekhāṅkitaḥ -tā -taṃ rekhācitritaḥ &c., rekhāvicitraḥ -trā -traṃ rekhācihnitaḥ -tā -taṃ citritaḥ &c., citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ &c., citrāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ śavalaḥ -lā -laṃ.

stream STREAM

, s. (Running water) srotas n., sarit f., nadī.

--(Current, flow) srotas n., pravāhaḥ udakpravāhaḥ jalapravāhaḥ oghaḥ -ghaṃ jalaughaḥ velā rayaḥ dhārā -raḥ vegaḥ jalavegaḥ pravṛttiḥ f., prasravaḥ -vaṇaṃ prasrāvaḥ saṃsṛtiḥ f., kūlaṅkaṣaḥ jalambalaṃ, see CURRENTY; 'against the stream,' pratisrotas; 'floating with the stream,' pravāhapatitaḥ -tā -taṃ.

--(As of rain) dhārā; 'continued stream,' santatadhārā.

to stream To STREAM

, v. n. santatapravāheṇa sru (c. 1. sravati srotuṃ) or prasru nirantarapravāheṇa su or parisru. See To FLOW.

streamer STREAMER

, s. patākā dīrghapatākā ketuvasanaḥ dīrghaketuḥ m. See FLAG.

streaming STREAMING

, part. santatasrāvī -viṇī -vi (n) nirantarapravāhī &c.

streamlet STREAMLET

, s. alpasrotas n., alpasarit f., kusarit. See RIVULET.

street STREET

, s. mārgaḥ nagaramārgaḥ pratolī rathyā vīthiḥ -thī f., viśikhā saṃsaraṇaṃ upaniṣkaraḥ upaniṣkramaṇaṃ.

street-walker STREET-WALKER

, s. haṭṭavilāsinī. See PROSTITUTE, HARLOT.

strength STRENGTH

, s. balaṃ śaktiḥ f., sāmarthyaṃ samarthatā prābalyaṃ prabalatā ūrjaḥ parākramaḥ vikramaḥ tejas n., prabhāvaḥ sattvaṃ sāratā kṣamatā taras n., vibhavaḥ vaibhavaṃ, see POWER; 'of arm,' bhujabalaṃ; 'of mind,' buddhivibhavaḥ buddhivaibhavaṃ manaḥśaktiḥ f., dhīśaktiḥ f.; 'with all one's strength,' yathābalaṃ yathāśakti, see under POWER; 'loss of strength,' balahāniḥ f., balakṣayaḥ sattvahāniḥ f.; 'on the strength of,' see under SCORE.

to strengthen To STRENGTHEN

, v. a. (Make strong) sabalaṃ -lāṃ kṛ sabalīkṛ balavantaṃ -vatīṃ -vat kṛ balaṃ dā or vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), balavṛddhiṃ kṛ balavardhanaṃ kṛ prabalīkṛ balavattaraṃ -rāṃ kṛ.

--(Confirm, establish), see the words.

strengthened STRENGTHENED

, p. p. sabalīkṛtaḥ -tā -taṃ sabalaḥ -lā -laṃ vardhitabalaḥ &c.

strengthening STRENGTHENING

, part. or a. balavardhī -rdhinī -rdhi (n) balavardhakaḥ -kā -kaṃ balavardhanaḥ -nā -naṃ balavṛddhikaraḥ -rā -raṃ puṣṭikārakaḥ -kā -kaṃ.

strenuous STRENUOUS

, a. udyogī -ginī -gi (n) mahotsāhaḥ -hā -haṃ mahodyamaḥ -mā -maṃ mahāprayatnaḥ -tnā -tnaṃ sotsāhaḥ &c., sodyogaḥ &c. See ENERGETIC.

strenuously STRENUOUSLY

, adv. sotsāhaṃ prayatnatas yatnatas. See ENERGETICALLY.

strenuousness STRENUOUSNESS

, s. utsāhaḥ udyogaḥ udyamaḥ sodyogatvaṃ. See ENERGY.

stress STRESS

, s. prabhāvaḥ bhāraḥ balaṃ praṇidhānaṃ gauravaṃ gurutvaṃ.

to stretch To STRETCH

, v. a. (Extend, draw out) tan (c. 8. tanoti -nituṃ), vitan vyātan pratan pravitan atitan vitatīkṛ āyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vistṝ (c. 10. -stārayati -yituṃ), dīrdhīkṛ, see To DRAW OUT; 'to stretch one's limbs,' svāṅgam āyam.

--(Stretch out, as the hand, &c.) prasṛ in caus. (-sārayati -yituṃ) pragrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), prasāraṇaṃ kṛ.

--(Strain, force), see the words

to stretch To STRETCH

, v. n. tan in pass. (tanyate) vitan vyātan pratan vitatībhū pratatībhū vistṝ in pass. (-stīryyate) prasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), āyam (c. 1. -yacchate -yantuṃ), viprasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), drāgh (c. 1. drāghate -ghituṃ).

stretch STRETCH

, s. (Extension) vitatiḥ f., pratatiḥ f., āyatiḥ f., āyāmaḥ vistāraḥ vistṛtiḥ f.

--(Effort) yatnaḥ prayatnaḥ udyamaḥ.

--(Reach, extent) paryyantaḥ -ntaṃ parimāṇaṃ prasaraḥ viṣayaḥ.

stretched STRETCHED

, p. p. vitataḥ -tā -taṃ pravitataḥ &c., ātataḥ &c., vitatīkṛtaḥ &c., vyāyataḥ &c., vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistṛtaḥ -tā -taṃ prasṛtaḥ &c., jṛmbhitaḥ &c., vijṛmbhitaḥ &c., ujjṛmbhitaḥ &c.; 'stretched forth,' prasāritaḥ -tā -taṃ.

stretching STRETCHING

, part. vitanvat -nvatī -nvat (t) tanvan &c., āyacchamānaḥ -nā -naṃ; 'one's limbs,' svāṅgam āyacchamānaḥ &c.

to strew To STREW

, v. a. kṝ (c. 6. kirati karituṃ -rītuṃ), vikṝ prakṝ avakṝ samavakṝ āstṝ (c. 9. -stṛṇāti, c. 5. -stṛṇoti -starituṃ -rītuṃ), vistṝ paristṝ saṃstṝ āstaraṇaṃ kṛ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), see To SCATTER, v. a.

strewed STREWED

, p. p. ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vikīrṇaḥ &c., prakīrṇaḥ &c., avakīrṇaḥ &c., kīrṇaḥ &c., kīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ avakīryyamāṇaḥ &c.

stricken STRICKEN

, p. p. hataḥ -tā -taṃ upahataḥ &c., nihataḥ &c., see STRUCK; 'in years,' vayovṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see OLD.

strict STRICT

, a. (Said of persons) sūkṣmadarśī -rśinī -rśi (n) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ kaṭhoraḥ -rā -raṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ niṣṭhuraḥ -rā -raṃ.

--(Of things) samañjasaḥ -sā -saṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ niyataḥ -tā -taṃ samyaṅ -mīcī -myak (k) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sthiraḥ -rā -raṃ; 'in regimen,' pathyāśī -śinī &c.

strictly STRICTLY

, adv. niṣṭhuraṃ kaṭhoraṃ kaṭhinaṃ sūkṣmaṃ saukṣmyeṇa dṛḍhaṃ.

strictness STRICTNESS

, s. kaṭhoratā niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ kaṭhinatā kāṭhinyaṃ sūkṣmatā saukṣmyaṃ sāmañjasyaṃ samyaktvaṃ dṛḍhatā sthiratā ugratā.

stricture STRICTURE

, s. (Of the urethra) prasrāvarodhaḥ niruddhaprakaśaḥ.

--(Critical remark) guṇadoṣaprakāśanaṃ guṇadoṣavyākhyā carcā.

stride STRIDE

, s. vikramaḥ dīrghakramaḥ dīrghavikramaḥ laṅghanaṃ vilaṅghanaṃ.

to stride To STRIDE

, v. n. vikram (c. 1. -kramate -mituṃ), laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ).

strife STRIFE

, s. kalahaḥ -haṃ kaliḥ m., dvandvaṃ virodhaḥ vipratipattiḥ f.

strifeful STRIFEFUL

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) kalipriyaḥ &c. See CONTENTIOUS.

to strike To STRIKE

, v. a. (Hit) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), vitaḍ han (c. 2. hanti -ntuṃ), abhihan vihan āhan samāhan prahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), tud ātud vitud vyadh prativyadh ādhātaṃ kṛ prahāraṃ kṛ hananaṃ kṛ, see To HIT, SMITE.

--(Cause to sound) vad (c. 10. vādayati -yituṃ), nad in caus., vādanaṃ kṛ.

--(Lower a sail) vātavasanam avapat in caus. or avaruh in caus. or avatṝ in caus. or adhaḥkṛ.

--(Affect with any feeling) upahan upahanaṃ -tāṃ kṛ, see To ASTONISH, SURPRISE, &c.

--(Strike down) pat in caus. (pātayati -yituṃ) nipat avapat śad in caus. (śātayati -yituṃ) saṃśad āghātena or prahāreṇa bhūmau pat in caus.

--(Strike out), see To EFFACE, ERASE, PRINT, CONTRIVE.

to strike To STRIKE

, v. n. (Make a blow) tāḍanaṃ kṛ āghātaṃ kṛ prahāraṃ kṛ, see To KNOCK, v. n.

--(Submit), see To YIELD.

--(Strike against) lag (c. 1. lagati -gituṃ), pratighātaṃ kṛ parasparasamādhātaṃ kṛ saṃghaṭṭ.

--(Strike out, as in swimming, &c.) bāhuprasāraṇaṃ kṛ bāhuprahāraṃ kṛ.

--(Combine to quit work) vetanāsantuṣṭatvāt karmmatyāgārthaṃ kusāhityaṃ kṛ.

strike STRIKE

, s. vetanāsantuṣṭatvāt karmmatyāgārthaṃ karmmakāriṇāṃ kusāhityaṃ.

striker STRIKER

, s. tāḍayitā m. (tṛ) praharttā m. (rttṛ) āghātī m. (n) ghātī m.

striking STRIKING

, a. vismayotpādakaḥ -kā -kaṃ vismāpakaḥ &c. See IMPRESSIVE.

string STRING

, s. (Slender cord, line or rope) sūtraṃ guṇaḥ tantuḥ m., tantrī tantraṃ rajjuḥ m. f., dāma n. (n) dāmanī dāmā rasanā śullaṃ śulvaḥ -lvaṃ dorakaḥ vaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ varāṭaḥ -ṭakaḥ suṣmaṃ pavitrakaṃ; 'hempen string,' śaṇasūtraṃ śaṇatantuḥ m.; 'string of a musical instrument,' tantrī tāraḥ; 'of a bow,' jyā guṇaḥ dhanurguṇaḥ śiñjā -ñjinī maurvī.

--(Tie) bandhaḥ bandhanaṃ.

--(Line, series) āvaliḥ -lī f., mālā paṃktiḥ f., paddhatiḥ -tī f., śreṇī -ṇiḥ f., jālaṃ in comp.; 'string of pearls,' muktāvalī -liḥ f., muktājālaṃ; 'of beads,' akṣamālā; 'of words or epithets,' śabdamālā śabdajālaṃ mālā; 'of causes,' kāraṇamālā.

to string To STRING

, v. a. (Furnish with strings) tantuyuktaṃ -ktāṃ kṛ tantuviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

--(String a garland, &c., arrange on a string, as beads, &c.) granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ), granthanaṃ kṛ gumph (c. 1. gumphati -mphituṃ), guph (c. 1. guphati -phituṃ), gumphanaṃ kṛ gumphaṃ kṛ rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac racanāṃ kṛ dṛbh (c. 6. dṛbhati, c. 10. darbhayati, c. 1. darbhati -rbhituṃ), sandarbhaṃ kṛ śranth śranthanaṃ kṛ sūtra (nom. sūtrayati -yituṃ), vaṭa (nom. vaṭayati -yituṃ), sūtraṇaṃ kṛ.

--(String a bow) dhanurguṇaṃ or dhanurjyām āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) dhanurguṇāropaṇaṃ kṛ dhanuḥ sajyaṃ kṛ maurvīṃ dhanuṣi ātan (c. 8. -tanoti -nituṃ).

stringed STRINGED

, a. tantrī -ntriṇī -ntri (n) tāntraḥ -ntrī -ntraṃ tantuyuktaḥ -ktā -ktaṃ tantumān -matī -mat (t) tantuviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vaṭī -ṭinī &c.; 'many-stringed,' bahutantrīkaḥ -kā -kaṃ; 'one-stringed,' ekata- ntrīkaḥ -kā -kaṃ ekatāraḥ -rā -raṃ; 'stringed-instrument,' tataṃ.

stringent STRINGENT

, a. dṛḍhabandhī -ndhinī -ndhi (n) dṛḍhabandhakaḥ -kā -kaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

stringless STRINGLESS

, a. nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ guṇahīnaḥ -nā -naṃ tantuhīnaḥ -nā -naṃ.

stringy STRINGY

, a. (Consisting of strings or fibres) sūtramayaḥ -yī -yaṃ tantumayaḥ &c., sūtrī -triṇī &c., see FIBROUS.

--(Ropy, viscid) śyānaḥ -nā -naṃ.

to strip To STRIP

, v. a. (Deprive of clothes) vivastra (nom. vivastrayati -yituṃ), nagnīkṛ vivastrīkṛ nirvastrīkṛ vastrahīnaṃ -nāṃ kṛ, see To DIVEST.

--(Deprive of) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), apahṛ apanī, see To DEPRIVE, FLEECE, PLUNDER; 'to strip a tree of its leaves,' vṛkṣasya patrāṇi hṛ or nirhṛ vṛkṣaṃ niṣpatrīkṛ or niṣpatra (Nom. niṣpatrayati -yituṃ).

strip STRIP

, s. khaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ sūkṣmakhaṇḍaḥ dīrghakhaṇḍaḥ; 'of cloth,' vastrakhaṇḍaḥ.

stripe STRIPE

, s. (Line) rekhā dīrgharekhā, see LINE.

--(Long narrow piece) dīrghakhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ.

--(Lash, stroke) kaṣāghātaḥ kaṣāghātacihnaṃ.

to stripe To STRIPE

, v. a. (Make lines), see To STREAK.

--(Lash) kaṣayā taḍ.

striped STRIPED

, p. p. nānāvarṇarekhāṅkitaḥ -tā -taṃ citritaḥ &c. See STREAKED.

stripling STRIPLING

, s. māṇavakaḥ vaṭuḥ m., kumāraḥ bālaḥ kiśoraḥ, see LAD.

stripped STRIPPED

, p. p. (Of clothes) vivastraḥ -strā -straṃ vivastrīkṛtaḥ -tā -taṃ nagnīkṛtaḥ &c., hṛtavastraḥ &c., hṛtaveśaḥ -śā -śaṃ avadhūtaveśaḥ &c.

--(Deprived, robbed) hṛtaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ &c., luṇṭhitaḥ &c.; 'of one's money,' hṛtadhanaḥ -nā -naṃ; 'of one'sall,' hṛtasarvvasvaḥ -svā -svaṃ.

to strive To STRIVE

, v. n. (Make efforts) yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat yatnaṃ kṛ prayatnaṃ kṛ vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), ceṣṭ (c. 1. ceṣṭate -ṣṭituṃ), viceṣṭ ātmānaṃ ceṣṭ udyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), vyāyam āyas (c. 4. -yasyati -situṃ), ghaṭ (c. 1. ghaṭate -ṭituṃ, c. 10. ghaṭayati -yituṃ), udyogaṃ kṛ udyamaṃ kṛ utsāhaṃ kṛ vyavasāyaṃ kṛ āyāsaṃ kṛ prayāsaṃ kṛ ceṣṭāṃ kṛ.

--(Contend) kalahaṃ kṛ kalaha (nom. kalahāyate), yudh virudh, see To CONTEND, CONTEST.

--(Viewith) spardh, see To EMULATE.

striving STRIVING

, s. udyogakaraṇaṃ yatnakaraṇaṃ, see EXERTION, CONTENTION.

stroke STROKE

, s. (Blow) āghātaḥ abhighātaḥ ghātaḥ āhatiḥ f., hatiḥ f., prahāraḥ tāḍanaṃ pātaḥ -tanaṃ; 'of a stick,' vetrāghātaḥ; 'of a sword,' khaṅgāghātaḥ; 'of a weapon,' śastrapātaḥ; 'of an oar,' naukādaṇḍapātaḥ naukādaṇḍanipātaḥ.

--(Sudden attack, as of disease, &c.) ākramaḥ avatāraḥ avataraṇaṃ āveśaḥ laṅghanaṃ.

--(Sudden or bold effort) ākarmikayatnaḥ sāhasikayatnaḥ prayatnaḥ.

--(Line drawn) rekhā lekhā aṅkaḥ -ṅkanaṃ; 'of a pen,' kalamalekhā kalamarekhā.

to stroke To STROKE

, v. a. (With the hand) pāṇinā or hastena śanair mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or pramṛj or vimṛj pāṇinā samālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ) or ālabh hastena parāmṛś (c. 6. -mṛśati -mraṣṭuṃ) or parimṛś or vimṛś hastena parispṛś (c. 6. -spṛśati -spraṣṭuṃ) or saṃspṛś or parisaṃspṛś hastena lal (c. 10. lālayati -yituṃ), 'in one direction, with the hair,' anulomaṃ mṛj anuloma (nom. anulomayati -yituṃ).

to stroll To STROLL

, v. n. ālasyena vihṛ or paribhram or parikram. See To RAMBLE.

stroll STROLL

, STROLLING, s. ālasyena parikramaṇaṃ or vihāraḥ or itastataḥ parikramaḥ yatheṣṭaṣarikramaḥ yatheṣṭaviharaṇaṃ yatheṣṭacārī See RAMBLE, RAMBLING.

stroller STROLLER

, s. yatheṣṭavihārī m. (n) yatheṣṭacārī m. See RAMBLER.

strong STRONG

, a. (Having power) balavān -vatī -vat (t) balī -linī -li (n) prabalaḥ -lā -laṃ mahābalaḥ &c., sabalaḥ &c., see POWERFUL; 'very strong,' atibalavān &c., balīyān -yasī -yaḥ (s) baliṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

--(Firm) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sudṛḍhaḥ &c.

--(As smell, &c.) ugraḥ -grā -graṃ; a strong smell,' ugragandhaḥ atigandhaḥ.

--(As wind, &c.) caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ &c., tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ ati prefixed; 'a strong wind,' pracaṇḍavātaḥ ativātaḥ.

--(As medicine, &c.) pratāpī -pinī &c., prabhāvī &c., pravalaḥ -lā -laṃ tejasvī &c., guṇavān &c., guṇakārī &c.

--(Pungent) kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu ugraḥ &c.; 'to be strong,' prabalībhū balavān &c. bhū murch (c. 1. mūrcchati -rcchituṃ), ojas (nom. ojāyate); 'an army a thousand strong,' sāhasraḥ sahasrī m. (n).

strong-built STRONG-BUILT

, STRONG-MADE, a. dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi dṛḍhāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

strong-hold STRONG-HOLD

, s. durgaṃ koṭiḥ f., koṭaḥ koṭṭāraḥ śikharī m. (n).

strongly STRONGLY

, adv. balavat sabalaṃ prabalaṃ dṛḍhaṃ sudṛḍhaṃ prābalyena.

strong-minded STRONG-MINDED

, a. dṛḍhamatiḥ -tiḥ -ti dṛḍhabuddhiḥ &c., sthirabuddhiḥ &c.

strong-smelling STRONG-SMELLING

, a. ugragandhaḥ -ndhā -ndhaṃ ugragandhī -ndhinī -ndhi (n).

strop STROP

, s. (For razors) kṣuratejanī khuratejanī kṣuratejanacarmma n. (n).

struck STRUCK

, p. p. hataḥ -tā -taṃ āhataḥ &c., samāhataḥ &c., abhihataḥ &c., prahataḥ &c., upahataḥ &c., vyāhataḥ &c., pratihataḥ &c., tāḍitaḥ -tā -taṃ āsphālitaḥ -tā -taṃ; 'with astonishment,' vismayopahataḥ -tā -taṃ. The use of hata in the first member of a compound is very common; as, 'struck with poverty,' hatasampadaḥ -dā -daṃ, i. e. 'one whose fortunes are struck or blasted.'

structure STRUCTURE

, s. (A building) bhavanaṃ harmyaṃ mandiraṃ, see EDIFICE.

--(Organization) vyūhaḥ -hanaṃ vyūḍhiḥ f., saṃvyūhaḥ -hanaṃ saṃsthānaṃ saṃsthitiḥ f., vidhānaṃ nirmmāṇaṃ nirmmitiḥ f.; 'of the body,' aṅgavyūhanaṃ.

to struggle To STRUGGLE

, v. n. (Make great effort) atyantaṃ yat mahāyatnaṃ kṛ tīvrayatnaṃ kṛ atiyatnaṃ kṛ atyantaṃ ceṣṭ viceṣṭ, see To STRIVE.

--(Contend) yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), see To FIGHT.

struggle STRUGGLE

, s. (Great effort) mahāyatnaḥ atiyatnaḥ tīvrayatnaḥ viceṣṭitaṃ.

--(Contest) yuddhaṃ niyuddhaṃ kalahaḥ -haṃ, see CONTENTION.

struggling STRUGGLING

, part. yatamānaḥ -nā -naṃ mahāyatnakārī -riṇī &c., viceṣṭamānaḥ -nā -naṃ.

strumpet STRUMPET

, s. veśyā gaṇikā puṃścalī. See HARLOT, PROSTITUTE.

strung STRUNG

, p. p. granthitaḥ -tā -taṃ grathitaḥ &c., gumphitaḥ -tā -taṃ guphitaḥ &c., śranthitaḥ -tā -taṃ racitaḥ &c., dṛbdhaḥ -bdhā -bdhaṃ sanditaḥ -tā -taṃ sūtritaḥ -tā -taṃ.

--(As a bow) sajyaḥ -jyā -jyaṃ adhijyaḥ &c., āropitajyaḥ &c.; 'bow-string strung tight on a bow,' maurvī dhanuṣi ātatā.

to strut To STRUT

, v. n. sāṭopaṃ or sadarpaṃ or sagauravaṃ cal (c. 1. calati -lituṃ).

strut STRUT

, s. sāṭopagatiḥ f., sadarpagatiḥ f., sagarvvagatiḥ f., prauḍhagatiḥ f.

strutting STRUTTING

, part. sāṭopagāmī-minī &c., prauḍhagatiḥ -tiḥ -ti. See STATELY.

stubble STUBBLE

, s. bhūmistho yavagodhūmādinālaḥ bhūmisthā śuṣkanālī bhūmisthanālaḥ -lī -laṃ chinnaśasyanālaḥ -lī lūnaśasyanālaḥ.

stubborn STUBBORN

, a. stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ pratīpaḥ -pā -paṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ avineyaḥ -yā -yaṃ avaśyaḥ -śyā -śyaṃ durāgrahī &c. See OBSTINATE.

stubbornness STUBBORNNESS

, s. stabdhatā pratīpatā dharyyaṃ avineyatā. See OBSTINACY.

stucco STUCCO

, s. sudhā dhavalasudhā śuklasudhā cūrṇalepaḥ. See PLASTER.

stuccoed STUCCOED

, a. sudhādhavalitaḥ -tā -taṃ sudhāliptaḥ -ptā -ptaṃ sudhāmayaḥ -yī -yaṃ; 'a stuccoed house,' sudhābhavanaṃ sudhāmayagṛhaṃ.

stuck STUCK

, p. p. lagnaḥ -gnā -gnaṃ parilagnaḥ &c., saṃlagnaḥ &c., āsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

stud STUD

, s. (Ornamental knob) gaṇḍaḥ -ṇḍakā gaṇḍālaṅkāraḥ.

--(Of horses) bāḍavaṃ āśvaṃ aśvīyaṃ aśvasamūhaḥ aśvavṛndaṃ aśvagaṇaḥ.

studded STUDDED

, p. p. khacitaḥ -tā -taṃ pratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see SET. INLAID

[Page 780b]
student STUDENT

, s. śipyaḥ vidyārthī m. (n) chātraḥ antevāsī m., adhyetā m., (tṛ) adhīyānaḥ adhyāyī m., see SCHOLAR; 'in theology,' brahmacārī m. (n) liṅgī m., vratī m., see under ORDER.

studentship STUDENTSHIP

, s. brahmacaryyaṃ brahmacāritvaṃ antevāsitvaṃ.

studied STUDIED

, p. p. (Read) śikṣitaḥ -tā -taṃ adhītaḥ &c., adhigataḥ &c., abhyāsitaḥ &c., abhyastaḥ -stā -staṃ paṭhitaḥ -tā -taṃ nipaṭhitaḥ &c.

--(Premeditated) pūrvvakalpitaḥ -tā -taṃ pūrvvasaṅgalpitaḥ &c.

studious STUDIOUS

, a. adhyayanaśīlaḥ -lā -laṃ vidyābhyāsaśīlaḥ &c., adhyayanaparaḥ -rā -raṃ adhyayanaparāyaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ adhyayanāsaktaḥ -ktā -ktaṃ vidyārthī -rthinī -rthi (n) vidyocchuḥ -cchuḥ -cchu adhyayanecchuḥ &c., vidyābhyāsī &c., vyavasāyī &c., adhyavasāyī &c., vidyāprasitaḥ -tā -taṃ vidyāniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vidyāvyāsaṅgī &c., adhyayanābhimukhaḥ -khā -khaṃ jijñāsuḥ -suḥ -su pāṭhecchuḥ &c., paṭhanecchuḥ &c.

studiously STUDIOUSLY

, adv. adhyayanāsaktipūrvvaṃ vidyābhyāsena vidyāvyāsaṅgena.

studiousness STUDIOUSNESS

, s. adhyayanaśīlatā vidyābhyāsaśīlatā adhyayanāsaktiḥ f., vidyāsaktiḥ f., vidyecchā vidyāvyāsaṅgaḥ adhyayanaparatā pāṭhecchā.

study STUDY

, s. (Reading, application to books, &c.) adhyayanaṃ pāṭhaḥ nipāṭhaḥ paṭhanaṃ adhigamaḥ -manaṃ prādhyayanaṃ abhyāsaḥ vidyābhyāsaḥ vidyābhyasanaṃ adhītiḥ f., nipaṭhitiḥ f., nipaṭhaḥ āvarttanaṃ, see STUDIOUSNESS; 'study of the Vedas,' vedādhyayanaṃ vedābhyāsaḥ upagrahaṇaṃ upākarmma n. (n) upākaraṇaṃ; 'close study,' santatādhyayanaṃ santatābhyāsaḥ anuśīlanaṃ pariśīlanaṃ; 'desultory study,' śākhācaṅkramaṇaṃ caṅkramaṇaṃ; 'a Brahman who has finished his study,' prādhītaḥ adhītavedaḥ adhītī m.

--(Subject of study, particular study) adhyayanaṃ pāṭhaḥ adhyayanaviṣayaḥ.

--(Apartment for study) adhyayanamaṭhaḥ adhyayanāgāraṃ pāṭhāgāraṃ jñānamaṭhaḥ granthakuṭī.

--(Meditation, contrivance) dhyānaṃ vicāraḥ cintā carcā kalpanā.

to study To STUDY

, v. a. (Read, turn over in the mind) paṭh (c. 1. paṭhati -ṭhituṃ), sampaṭh adhī (c. 2. adhīte adhyetuṃ, rt. i), adhigam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhyas (c. 4. -asyati -situṃ), āvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), adhyayanaṃ kṛ.

--(Attend to) sev (c. 1. sevate -vituṃ), upasev niṣev āsev samāsev.

--(Ponder, consider, premeditate), see the words.

to study To STUDY

, v. n. (Apply the mind to reading, &c.) vidyābhyāsaṃ kṛ vidyābhyasanaṃ kṛ adhyayanaṃ kṛ vidyāvyāsaṅgaṃ kṛ pāṭhaṃ kṛ.

--(Endeavour diligently), see To STRIVE.

stuff STUFF

, s. (Matter, material) vastu n., dravyaṃ prakṛtiḥ f., viṣayaḥ padārthaḥ pariṇāmidravyaṃ.

--(Cloth) paṭaḥ vastraṃ vasanaṃ, see CLOTH

--(Household furniture) gṛhopaskarādi n., gṛhabhāṇḍāni n. pl., gṛhadravyāṇi n. pl.

--(Rubbish) tucchadravyaṃ, see RUBBISH, NONSENSE.

to stuff To STUFF

, v. a. (Fill to excess) atyantaṃ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), atiśayena tṛp in caus.

--(Crowd together) sambādh, see To CROWD, v. a.

to stuff To STUFF

, v. n. atiśayena or atitṛpti pṝ in pass. (pūryyate) or ātmānaṃ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), atitṛpti bhuj. See To CRAM, v. n.

stuffed STUFFED

, p. p. atipūritaḥ -tā -taṃ atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. See CRAMMED.

stuffing STUFFING

, s. (That which fills up) pūraṇaṃ pūrakaḥ -kaṃ bharaṇaṃ bharakaḥ -kaṃ.

--(Seasoning) māṃsāntargataṃ vyañjanādi, see SEASONING.

to stultify To STULTIFY

, v. a. mūrkhaṃ kṛ mūḍhīkṛ mūrkhīkṛ nirbodhīkṛ.

to stumble To STUMBLE

, v. n. skhal (c. 1. skhalati -lituṃ), praskhal skhalanaṃ kṛ pādaskhalanaṃ kṛ skhalitaṃ kṛ cyu (c. 1. cyavate cyotuṃ), pracyu pat vical saṃcal.

[Page 781a]
to stumble To STUMBLE

, v. a. skhal in caus. (skhalayati -yituṃ) skhalanaṃ jan in caus.

stumble STUMBLE

, STUMBLING, s. skhalanaṃ skhalataṃ pādaskhalanaṃ patanaṃ apacchedaḥ.

stumbling-block STUMBLING-BLOCK

, s. vyāghātajanakapāṣāṇaḥ skhalanajanakaprastaraḥ.

stump STUMP

, s. (Of a tree) sthāṇuḥ m. -ṇu n., dhruvaḥ śaṅkuḥ m., chinnavṛkṣasya bhūmisthaḥ -kāṇḍādhobhāgaḥ.

--(Of a limb) chinnāṅgasya ucchiṣṭabhāgaḥ.

stumpy STUMPY

, a. hrasvasthūlaḥ -lā -laṃ sthūlakharvvaḥ -rvvā -rvvaṃ hrasvaḥ -svā -svaṃ.

to stun To STUN

, v. a. (With a blow) āghātena mūrcchitaṃ -tāṃ kṛ āghātamūrcchitaṃ -tāṃ kṛ prahāreṇa mūrcchāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), āghātena saṃjñāṃ or caitanyaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), prahārākulaṃ -lāṃ kṛ āghātena jaḍīkṛ or mūḍhīkṛ or ākulīkṛ or mūḍhasaṃjñaṃ -jñāṃ kṛ stabdhīkṛ.

--(Deafen) badhirīkṛ śravaṇaśaktiṃ hṛ śravaṇendriyaṃ jaḍīkṛ.

--(Confound) muh (c. 10. mohayati -yituṃ).

stung STUNG

, p. p. daṃśitaḥ -tā -taṃ daṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ toditaḥ -tā -taṃ pratoditaḥ &c., pratunnaḥ -nnā -nnaṃ vyathitaḥ -tā -taṃ tīkṣṇavyathopahataḥ &c.

stunned STUNNED

, p. p. (By a blow) āghātamūrcchitaḥ -tā -taṃ prahāramūrcchitaḥ &c., prahārākulaḥ -lā -laṃ prahāramohitaḥ -tā -taṃ āghātamūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pramūḍhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ mūḍhasaṃjñaḥ &c., prahārajaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍīkṛtaḥ -tā -taṃ jaḍadhīḥ -dhīḥ -dhi.

--(Deafened) badhirīkṛtaḥ -tā -taṃ upahatakarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

stunning STUNNING

, a. karṇopaghātī -tinī -ti (n) śravaṇaśaktihārī -riṇī &c.

to stunt To STUNT

, v. a. vṛddhirodhaṃ kṛ vṛddhivirodhaṃ kṛ vṛddhivyāghātaṃ kṛ vāmanīkṛ.

stunted STUNTED

, p. p. or a. ruddhavṛddhiḥ -ddhiḥ -ddhi dāmanākṛtiḥ -tiḥ -ti.

stupefaction STUPEFACTION

, s. mohaḥ sammohaḥ vyāmohaḥ jaḍatā. See STUPOR.

stupefied STUPEFIED

, p. p. mohitaḥ -tā -taṃ jaḍīkṛtaḥ &c., jaḍībhūtaḥ &c., mūḍhasaṃjñaḥ -jñā -jñaṃ pramūḍhasaṃjñaḥ &c., stambhitaḥ -tā -taṃ stambhitendriyaḥ -yā -yaṃ mohitendriyaḥ &c., stabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ hṛtasaṃjñaḥ &c.

to stupefy To STUPEFY

, v. a. muh (c. 10. mohayati -yituṃ), sammuh vyāmuh jaḍīkṛ indriyastambhaṃ kṛ indriyastambhanaṃ kṛ indriyāṇi stambh (c. 9. stabhmāti stambhituṃ, c. 10. stambhayati -yituṃ), viṣṭambh saṃstambh stabdhīkṛ.

stupefying STUPEFYING

, a. mohakaḥ -kā -kaṃ mohajanakaḥ -kā -kaṃ stambhakaḥ -kā -kaṃ indriyamohakaḥ &c., indriyastambhakaḥ &c., mohakārī -riṇī &c., mohakārakaḥ &c.

stupendous STUPENDOUS

, a. vismayajanakaḥ -kā -kaṃ vismayotpādakaḥ &c., vismayakārakaḥ &c., adbhutaḥ -tā -taṃ āścaryyaḥ &c., āścaryyakaraḥ &c. See WONDERFUL.

stupendousness STUPENDOUSNESS

, s. adbhutatā -tvaṃ āścaryyatvaṃ vismayajanakatā.

stupid STUPID

, a. mūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ mūrkhaḥ -rkhā -rkhaṃ pramūḍhaḥ &c., mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ jaḍabuddhiḥ &c., jaḍamatiḥ -tiḥ -ti mūḍhamatiḥ &c., mandaḥ -ndā -ndaṃ nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi nirbodhaḥ -dhā -dhaṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sthūlabuddhiḥ &c., sthūladhīḥ -dhīḥ -dhi durmatiḥ -tiḥ -ti durbuddhiḥ &c., durmedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s) matihīnaḥ -nā -naṃ buddhihīnaḥ &c., avudhaḥ -dhā -dhaṃ avuddhimān -matī -mat (t) abuddhiḥ &c., avijñaḥ -jñā -jñaṃ ajñaḥ &c., mantharaḥ -rā -raṃ mandaraḥ -rā -raṃ kuṇṭhaḥ -ṇṭhā -ṇṭhaṃ kuṇṭhakaḥ -kā -kaṃ kuṇṭhitaḥ -tā -taṃ ajñānaḥ -nā -naṃ ajñānī &c., kudhīḥ &c., barvvaraḥ -rā -raṃ.

stupidity STUPIDITY

, STUPIDNESS, s. mūḍhatā mūrkhatā sthūlatā mandatā buddhimandatā mandabuddhitvaṃ jaḍatā jaḍimā m. (n) buddhijaḍatā maurkhyaṃ sthaulyaṃ jāḍyaṃ nāndyaṃ buddhijāḍyaṃ nirbuddhitvaṃ buddhihīnatvaṃ -tā avijñatā ajñatā ajñānaṃ kuṇṭhatā.

stupidly STUPIDLY

, adv. mūrkhavat mūḍhavat avijñavat sajāḍyaṃ samāndyaṃ.

stupor STUPOR

, s. mohaḥ indriyasvāpaḥ indriyasuptiḥ f., indriyamohaḥ indriyastambhaḥ stambhaḥ vyāmohaḥ jaḍatā jāḍyaṃ jaḍimā m. (n).

sturdiness STURDINESS

, s. dṛḍhāṅgatā śarīradṛḍhatā dṛḍhatā. See ROBUSTNESS.

sturdy STURDY

, a. dṛḍhāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ dṛḍhadehaḥ -hā -haṃ, see STOUT, ROBUST.

[Page 781b]
to stutter To STUTTER

, v. n. skhaladvākyena vad aspaṣṭaṃ vad. See To STAMMER.

stutterer STUTTERER

, s. skhaladvākyaḥ skhalitavāk m. (c) vāgvikalaḥ madakalavāk.

stuttering STUTTERING

, s. vākskhalana vāgvaikalpaṃ aspaṣṭoccāraṇaṃ, see STAMMERING.

sty STY

, s. (For pigs) śūkarasthānaṃ, see PIG-STY.

--(In the eye) kumbhikā.

style STYLE

, s. (Manner) vṛttiḥ f., rītiḥ f., see MODE.

--(Of speaking or writing) vāgvṛttiḥ f., śabdavṛttiḥ f., śabdarītiḥ f., vāgvyāpāraḥ śabdaracanā vāksaraṇiḥ -ṇī f.; 'elegance of style in rhetoric,' guṇaḥ; 'figurative style,' vyañjanāvṛttiḥ f.

--(Style of living) vṛttiḥ f.

--(Title) saṃjñā khyātiḥ f., pratiṣṭhānāma n.

--(For writing) lekhanī kīlaḥ, see PEN.

--(Pointed iron graver) śalākā takṣaṇī kīlaḥ.

--(Of a dial) śaṅkuḥ m., kīlaḥ.

to style To STYLE

, v. a. saṃjñāṃ kṛ or dā abhidhā kṝt, See To NAME, CALL.

styled STYLED

, p. p. saṃjñitaḥ -tā -taṃ saṃjña in comp. See NAMED, CALLED.

stylish STYLISH

, a. sabhyarītyanusārī -riṇī -ri (n) sabhyavṛttyanurūpaḥ -pā -paṃ. sabhyavyavahārasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sabhyalokamataḥ -tā -taṃ atiśobhanaḥ -nā -naṃ.

styptic STYPTIC

, a. raktāvarodhakaḥ -kā -kaṃ raktastambhakaḥ &c., raktasrāvāvarodhī -dhinī &c., raktasrāvastambhakaḥ &c., raktanirodhakaḥ &c., stambhakaḥ &c., raktastambhana -nā -naṃ kaṣāyī -yiṇī &c., kapāyānvitaḥ -tā -taṃ kapāyaḥ -yā -yaṃ

styptic STYPTIC

, s. raktāvarodhakaṃ raktastambhanaṃ stambhanaṃ. See the last.

styrax STYRAX

, s. kapiśaḥ aśmapuṣpaṃ śītaśivaṃ. See BENZOIN.

styx STYX

, s. (River of Hell) vaitariṇī paralokanadī pretanadī.

suavity SUAVITY

, s. madhuratā mādhuryyaṃ vāṅmādhuryyaṃ madhuroktitvaṃ svādutā.

subacid SUBACID

, a. īpadamlaḥ -mlā -mlaṃ kāmlaḥ -mlā -mlaṃ kiñcidamlaḥ &c.

to subdivide To SUBDIVIDE

, v. a. aśāṃśān kṛ aṃśāṃśīkṛ avayavīkṛ pratibhāgīkṛ.

subdivision SUBDIVISION

, s. aṃśāṃśaḥ avayavaḥ śākhā upaśākhā pratibhāgaḥ bhāgapratibhāgaḥ prabhāgaḥ pratyaṅgaṃ upāṅgaṃ aṅgaskandhaḥ upaprakaraṇaṃ viśeṣaḥ; 'having subdivisions,' avayavī -vinī -vi (n) śākhī &c.

to subdue To SUBDUE

, v. a. vaśīkṛ parāji (c. 1. -jayati -te -jetuṃ), viji (atm. only) saṃji ji dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam abhibhū parābhū svavaśīkṛ ātmavaśīkṛ ātmavaśaṃ nī (c. 1. nayati netuṃ), svādhīnīkṛ ātmādhīnīkṛ svavaśe sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) ātmāyattaṃ -ttāṃ kṛ ātmāyattīkṛ svāyattīkṛ bhañjanaṃ kṛ bhañj. See To CONQUER, OVERCOME, SOFTEN.

subdued SUBDUED

, p. p. vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ &c. damitaḥ -tā -taṃ parājitaḥ &c., jitaḥ &c., abhibhūtaḥ -tā -taṃ parābhūtaḥ &c., dāntaḥ -nta -ntaṃ svavaśīkṛtaḥ &c., ātmavaśaḥ -śā -śaṃ vaśī -śinī -śi (n) vaśaḥ &c., vaśa taḥ -tā -taṃ svavaśanītaḥ &c., hastaṅgataḥ &c., hastagataḥ &c., darparahitaḥ &c., nivṛttaḥ -ttā -ttaṃ. See OVERCOME, MORTIFIED, SOFTENED, HUMBLED.

subduer SUBDUER

, s. damakaḥ damī m. (n) damanakārī m. (n) jetā m. (tṛ).

subduing SUBDUING

, s. vaśīkaraṇaṃ damanaṃ damaḥ bhaṅgaḥ. See SUBJUGATION.

subjacent SUBJACENT

, a. adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adhaḥsthitaḥ -tā -taṃ adhovarttī &c.

subject SUBJECT

, a. (Under the power of) vaśaḥ -śā -śaṃ vaśī -śinī -śi (n) adhīnaḥ -nā -naṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ abhyadhīnaḥ -nā -naṃ bhaktaḥ -ktā -ktaṃ tantraḥ -ntrā -ntraṃ upajīvī -vinī -vi (n) vivaśaḥ &c., anuvaśaḥ &c., nighnaḥ -ghnā -ghnaṃ; 'to another,' paravaśaḥ -śā -śaṃ parādhīnaḥ -nā -naṃ parāyattaḥ &c., paratantraḥ &c., parachandaḥ -ndā -ndaṃ paravān &c., paropajīvī &c., nāthavān &c.

--(Liable to) adhīnaḥ -nā -naṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ vaśaḥ -śā -śaṃ arha in comp., nitya in comp., āspadaṃ in comp., pātraṃ in comp., see OBNOXIOUS; 'subject to disease,' rogādhīnaḥ -nā -naṃ nityarogī &c., sadā- rogī &c., rogāspadaṃ; 'subject to melancholy,' nityaviṣādī &c., sadāviṣādī &c.

--(To be subject) vaśībhū adhīnībhū āyattībhū upajīv (c. 1. -jīvati -vituṃ).

subject SUBJECT

, s. (One that owes allegiance) prajā bhaktaḥ vaśyaḥ upajīvī m. (n); 'subjects, collectively,' prajālokaḥ prajā prajāḥ f. pl.; 'beloved by one's subjects,' prajānuraktaḥ -ktā -ktaṃ anuraktaprajaḥ -jā -jaṃ; 'the protection of one's subjects,' prajāpālanaṃ.

--(That which is treated of, a topic, head) viṣayaḥ prakaraṇaṃ prasaṅgaḥ prastāvaḥ prasaktiḥ f., arthaḥ vṛttāntaḥ sthānaṃ sthalaṃ padaṃ adhikaraṇaṃ mārgaḥ; 'subject in hand,' prastutaṃ; 'on such a subject,' evaṃviṣayaḥ -yā -yaṃ; 'this chapter is on the subject of the heavenly bodies, &c.,' ayaṃ sargo grahādiviṣayakaḥ.

--(That in which any thing inheres or exists) adhikaraṇaṃ ādhāraḥ āśrayaḥ āśayaḥ āspadaṃ sthānaṃ adhiṣṭhānaṃ vyāpyaṃ; 'of an inference,' vyāpyaṃ; 'of any operation or act,' āśrayaḥ adhikaraṇaṃ pātraṃ sthānaṃ adhiṣṭhānaṃ bhūmiḥ f.

--(Of a verb, in grammar) karttā m.

--(Of a predicate) anuvādyaṃ.

--(Of a proposition) sādhyaṃ.

to subject To SUBJECT

, v. a. (Bring under the power of) vaśīkṛ adhīnīkṛ āyattīkṛ.

--(Subjugate), see To SUBDUE.

--(Make liable) adhīnaṃ -nāṃ kṛ adhīnīkṛ vaśīkṛ yogyaṃ -gyāṃ kṛ āspadaṃ kṛ āspadīkṛ; 'to subject one to ridicule,' upahāsāspadaṃ kṛ upahāsāspadīkṛ; 'to subject to diseases,' rogādhīnīkṛ rogādhīnaṃ -nāṃ kṛ; 'to a legal process,' vivādāspadīkṛ; 'to trial,' anubhavārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ.

subjected SUBJECTED

, p. p. vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ adhīnīkṛtaḥ -tā -taṃ. See SUBJECT, a.

subjection SUBJECTION

, s. (The act) vaśīkaraṇaṃ adhīnīkaraṇaṃ.

--(The state) vaśatā -tvaṃ vaśitā -tvaṃ vaśaṃ vaśyatā -tvaṃ bhaktiḥ f., nighnatā ājñādhīnatā; 'to another,' parādhīnatā paravaśatā paravaśitvaṃ paravattā paratantratvaṃ pāratantryaṃ parāśritatvaṃ.

subjective SUBJECTIVE

, a. adhikaraṇasambandhī -ndhinī -ndhi (n) adhiṣṭhānasambandhī &c., adhiṣṭhānaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ adhikaraṇaniṣṭhaḥ &c.

subject-matter SUBJECT-MATTER

, s. viṣayaḥ prastāvaḥ prasaṅgaḥ prakaraṇaṃ. See under SUBJECT, s.

to subjoin To SUBJOIN

, v. a. anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), āyuj samāyuj saṃyuj.

to subjugate To SUBJUGATE

, v. a. vaśīkṛ karadīkṛ parāji. See To SUBDUE, v. a.

subjugated SUBJUGATED

, p. p. vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ karadīkṛtaḥ &c. See SUBDUED.

subjugation SUBJUGATION

, s. vaśīkaraṇaṃ damanaṃ damaḥ jayaḥ -yanaṃ vijayaḥ -yanaṃ parājayaḥ abhibhavaḥ parigrahaḥ nigrahaḥ -haṇaṃ bhañjanaṃ bhaṅgaḥ daṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'of one's enemies,' śatrudamanaṃ; 'of foreign countries,' digvijayaḥ; 'of one's passions,' indriyadamaḥ -manaṃ indriyajayaḥ indriyanigrahaḥ.

subjunctive SUBJUNCTIVE

, s. (Mode in grammar) saṃśayārthaḥ.

sublimate SUBLIMATE

, s. (Of mercury) rasakarppūraḥ rasapuṣpaṃ.

to sublimate To SUBLIMATE

, v. a. ūrddhvapātanaṃ kṛ ūrddhvaṃ pat in caus. (pātayati -yituṃ).

sublimation SUBLIMATION

, s. ūrddhvapātanaṃ ūrddhvakaraṇaṃ uccīkaraṇaṃ puṭapākaḥ.

sublime SUBLIME

, a. atyuccaḥ -ccā -ccaṃ atyucchritaḥ -tā -taṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atyunnataḥ -tā -taṃ atyuddhataḥ -tā -taṃ atiprauḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ. See LOFTY.

sublimity SUBLIMITY

, SUBLIMENESS, s. atyuccatā atyutkṛṣṭatā atyutkarṣaḥ atyuddhatiḥ f., atyunnatiḥ f., prauḍhatā atyūrddhvatā. See LOFTINESS.

sublunary SUBLUNARY

, a. aihalaukikaḥ -kī -kaṃ aihikaḥ -kī -kaṃ. See MUNDANE.

submarine SUBMARINE

, a. samudrādhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ samudratalasthaḥ &c., samudrasthaḥ &c.; 'submarine fire,' samudravahniḥ m., baḍavāgniḥ m., bāḍavāgniḥ m., bāḍavānalaḥ bāḍavaḥ aurvaḥ abdhyagniḥ m., salilendhanaḥ.

[Page 782b]
to submerge To SUBMERGE

, v. a. nimajj (c. 10. -majjayati -yituṃ), jalāntar majj jalāntaḥ kṛ jalāntaḥ sthā in caus. See To PLUNGE, INUNDATE.

to submerge To SUBMERGE

, v. n. majj (c. 6. majjati -jjituṃ), nimajj. See To PLUNGE, v. n.

submerged SUBMERGED

, p. p. majjitaḥ -tā -taṃ nimajjitaḥ &c., nimagnaḥ -gnā -gnaṃ āplāvitaḥ -tā -taṃ, see PLUNGED, IMMERSED; 'is submerged,' plāvyate.

submersion SUBMERSION

, s. nimajjanaṃ majjanaṃ āplāvaḥ -vanaṃ. See IMMERSION.

submission SUBMISSION

, s. (To the power of another) vaśatā -tvaṃ vaśitvaṃ vaśaṃ vaśyatā adhīnatā parādhīnatā anuvarttanaṃ anuvṛttiḥ f., vaśavarttanaṃ vaśībhūtatā, see SUBJECTION, OBEDIENCE.

--(Resignation) kṣamā kṣāntiḥ f., see RESIGNATION.

submissive SUBMISSIVE

, a. vaśavarttī -rttinī -rtti (n) vaśyaḥ -śyā -śyaṃ vaśagaḥ -gā -gaṃ vaśānugaḥ &c., vaśyātmā -tmā -tma (n) vidheyaḥ -yā -yaṃ vinataḥ -tā -taṃ ānataḥ &c., dīnaḥ -nā -naṃ savinayaḥ -yā -yaṃ kṣāntaḥ &c., anuvidhāyī &c. See OBEDIENT, DOCILE, RESIGNED.

submissively SUBMISSIVELY

, adv. sānuvarttanaṃ kṣamāpūrvvaṃ kṣāntipūrvvaṃ savinayaṃ.

submissiveness SUBMISSIVENESS

, s. vaśavarttitvaṃ ājñānuvarttitvaṃ vaśyatā vinatiḥ f.

to submit To SUBMIT

, v. a. or n. (One's self) vaśībhū vaśaṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or upagam or abhyuṣe (abhyupaiti -tuṃ, rt. i), vaśatvasvīkāraṃ kṛ, see To OBEY.

--(Submit to, bear with) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), saṃkṣam.

--(Submit for another's consideration) paravicāraṃ prārth (c. 10. prārthayati -te -yituṃ), paravicāraṃ prārthayitvā vijñā in caus., see To REFER, DEFER.

submitted SUBMITTED

, p. p. (Referred) prārthanāpūrvvaṃ paravicārārthaṃ samarpitaḥ -tā -taṃ.

--(Submitted to) soḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'to be submitted to,' kṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ.

subordinate SUBORDINATE

, a. gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ amukhyaḥ -khyā -khyaṃ aprāgryaḥ -gryā -gryaṃ apradhāna in comp.; 'any thing or person subordinate,' apradhānaṃ upasarjjanaṃ.

subordinately SUBORDINATELY

, adv. gauṇatas apradhānatas aprādhānyena amukhyatas.

subordination SUBORDINATION

, s. (State of being under control) vaśatā vaśyatā, see SUBJECTION.

--(Inferiority) apradhānatā aprādhānyaṃ amukhyatā gauṇatā; 'principle of subordination,' gauṇamukhyanyāyaḥ.

to suborn To SUBORN

, v. a. kukarmmasampādane chalena niyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ) or prayuj kūṭasākṣyakaraṇe niyuj.

subornation SUBORNATION

, s. kukarmmasādhane niyojanaṃ kūṭasākṣyasādhanaṃ.

suborned SUBORNED

, p. p. kukarmmasādhane or kūṭasākṣyakaraṇe niyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

to subscribe To SUBSCRIBE

, v. a. or n. (Sign with one's own hand) hastākṣaraṃ likh (c. 6. likhati lekhituṃ), svahastākṣaraṃ likh or aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ), nāmalikhanaṃ kṛ nāmāṅkanaṃ kṛ svanāmāṅkitaṃ -tāṃ kṛ nāmāṅkitaṃ kṛ, see To SIGN.

--(Promise to pay by signing one's name) hastākṣaram abhilikhya or nāmāṅkanaṃ kṛtvā kiñcid dātuṃ pratijñā (c. 9. -jānīte -jñātuṃ) or svāṃśaṃ dātuṃ pratijñā or dhanāṃśaṃ dātuṃ pratijñā or aṃśaṃ dā in des. (ditsati -tsituṃ).

subscriber SUBSCRIBER

, s. (One who enters his name) nāmābhilekhakaḥ hastākṣarābhilekhakaḥ.

--(Contributor) aṃśadātā m. (tṛ) aṃśadāyī m., aṃśaditsuḥ m.

subscription SUBSCRIPTION

, s. (Act of signing) nāmābhilekhanaṃ svanāmalisvanaṃ nāmāṅkanaṃ hastākṣaralikhanaṃ.

--(Signature), see the word.

--(Contribution) aṃśadānaṃ dhanāṃśadānaṃ anekasādhyakāryyasāhāyyikadhanadānaṃ.

--(Sum contributed) anekadattadhanaṃ aṃśaditsusamarpitadhanaṃ.

subsequence SUBSEQUENCE

, s. anugamanaṃ anuyānaṃ paścādyānaṃ anuyāyitā.

[Page 783a]
subsequent SUBSEQUENT

, a. paścātkālikaḥ -kā -kaṃ paścātkālīnaḥ -nā -naṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ paraḥ -rā -raṃ parācīnaḥ -nā -naṃ uttaraḥ -rā -raṃ avaraḥ &c., kālāntarīyaḥ -yā -yaṃ paścāt in comp.; 'subsequent period,' paścātkālaḥ; 'subsequent rite,' anukarmma n.; 'subsequent mention,' vakṣyamāṇatvaṃ.

subsequently SUBSEQUENTLY

, adv. paścāt paraṃ paratas parastāt uttaraṃ uttaratas uttaratra; 'subsequently to the marriage,' vivāhāt paraṃ or paratas.

to subserve To SUBSERVE

, v. a. upakṛ sāhāyyaṃ kṛ. See To PROMOTE, SERVE.

subservience SUBSERVIENCE

, SUBSERVIENCY, s. upayogaḥ -gitā upayuktatā upakāraḥ -ritā anuvṛttiḥ f., anuvarttanaṃ sahakāritā tantratā pāratantryaṃ.

subservient SUBSERVIENT

, a. upayogī -ginī -gi (n) upakārī -riṇī &c., upakārakaḥ -kā -kaṃ sahakṛtvā -tvā -tva (n) adhīnaḥ -nā -naṃ tantraḥ -ntrā -ntraṃ vaśaḥ -śā -śaṃ nighnaḥ &c. See SUBJECT, DEPENDANT.

to subside To SUBSIDE

, v. n. (Sink) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), adhogam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), adhoyā adhaḥ pat, see To SETTLE, v. n.

--(Become calm, cease) śam (c. 4. śāmyati śamituṃ), praśam upaśam prasad samprasad viram (c. 1. -ramati -rantuṃ), nivṛt vinivṛt vigam śāntaḥ -ntā -ntaṃ bhū, see To CEASE, v. n.; 'as the wind,' nirvā (c. 2. -vāti -tuṃ), nirvātībhū.

subsided SUBSIDED

, p. p. śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., virataḥ -tā -taṃ.

subsidence SUBSIDENCE

, SUBSIDENCY, s. (Sinking) adhaḥpatanaṃ adhogatiḥ f., adhogamanaṃ.

subsidiary SUBSIDIARY

, s. upakārī -riṇī &c., upayogī -ginī &c., upakārakaḥ -kā -kaṃ sahakārī &c., sāhāyyakārī &c.; 'something subsidiary,' upasarjjanaṃ upapadaṃ, see SUBSERVIENT, SUBORDINATE, a.

subsidy SUBSIDY

, s. dhanarūpasāhāyyaṃ dhanarūpopakāraḥ dhanarūpasāhityaṃ.

to subsist To SUBSIST

, v. n. (Be, exist) vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), bhū as vid in pass.

--(Live, be maintained) jīv (c. 1. -jīvati -vituṃ), upajīv upajīvanaṃ kṛ nirvāhaṃ kṛ nirvah (c. 1. -vahati -voḍhuṃ), jīvanirvāhaṃ kṛ prāṇanirvāhaṃ kṛ udaranirvāhaṃ kṛ prāṇayātrāṃ kṛ śarīrayātrāṃ kṛ udarapoṣaṇaṃ kṛ.

--(Continue) sthā.

subsistence SUBSISTENCE

, s. (Existence), see the word.

--(Means of subsisting, livelihood) upajīvikā jīvikā upajīvanaṃ upajīvyaṃ jīvanaṃ jīvanopāyaḥ vṛttyupāyaḥ prāṇayātrā śarīrayātrā jīvopakaraṇaṃ jīvasādhanaṃ nirvāhaḥ prāṇanirvāhaḥ jīvanirvāhaḥ prāṇadhāraṇaṃ, see LIVELIHOOD, LIVING, s.; 'bare subsistence,' dinanirvāhaḥ grāsācchādanaṃ.

subsistent SUBSISTENT

, a. sattvavān -vatī -vat (t) jīvī -vinī &c., upajīvī &c.

substance SUBSTANCE

, s. (A real being) vastu n., padārthaḥ padravyaṃ sattvaṃ arthaḥ bhāvaḥ, see THING.

--(Material form, matter) mūrttiḥ f., mūrttavastu n., mūrttadravyaṃ vastu n., dravyaṃ.

--(Material or essential part) sāraḥ sāratā sārāṃśaḥ garbhaḥ sattvaṃ tattvaṃ tattvārthaḥ mūlaṃ arthaḥ vastu n., vastutā; 'in substance,' arthatas vastutas.

--(Property, possessions) vasu n., dhanaṃ arthaḥ draviṇaṃ dravyaṃ vittaṃ vibhavaḥ vaibhavaṃ rikthaṃ; 'one's whole substance,' sarvvasvaṃ.

substantial SUBSTANTIAL

, a. (Real) vāstavaḥ -vī -vaṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ vastvātmakaḥ -kā -kaṃ sāttvikaḥ -kī -kaṃ, see REAL.

--(Material) mūrttimān -matī &c., mūrttaḥ -rttā -rttaṃ, see MATERIAL.

--(Having substance or solidity) sāravān -vatī -vat (t) sāraḥ -rā -raṃ ghanaḥ -nā -naṃ, see SOLID.

--(Possessed of property) vasumān &c., vittavān &c., mahādhanaḥ -nā -naṃ dhanī &c., see RICH.

substantially SUBSTANTIALLY

, adv. vastutam arthatas sāratas tattvatas.

substantiainess SUBSTANTIAINESS

, s. vāstavatvaṃ vāstavikatvaṃ sattvaṃ sāratā sattā.

[Page 783b]
to substantiate To SUBSTANTIATE

, v. a. bhū in caus., sādh pramāṇīkṛ. See To PROVE.

substantiated SUBSTANTIATED

, p. p. bhāvitaḥ -tā -taṃ vibhāvitaḥ &c. See PROVED.

substantiation SUBSTANTIATION

, s. upapādanaṃ sādhanaṃ siddhiḥ f., vibhāvanaṃ bhāvanaṃ.

substantive SUBSTANTIVE

, s. (In grammar) viśeṣyaṃ sattvavācakaḥ dravyavācakaḥ sattvaṃ; 'proper substantive,' nāmavācakaḥ saṃjñāvācakaḥ saṃjñā.

substantive SUBSTANTIVE

, a. sāttvikaḥ -kī -kaṃ sattvavācakaḥ -kā -kaṃ vāstavikaḥ &c.

to substitute To SUBSTITUTE

, v. a. upakḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), upasṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ, c. 10. -sarjjayati -yituṃ) upasarjjanaṃ kṛ upakalpanaṃ kṛ kalpanaṃ kṛ parasthāne kḷp parasthāne kṛ pratinidhiṃ kṛ.

substitute SUBSTITUTE

, s. pratinidhiḥ m., upasarjjanaṃ anukalpaḥ pratipuruṣaḥ pratihastakaḥ pratikṛtiḥ f., praticchandaḥ gauṇakalpaḥ ādeśaḥ.

substituted SUBSTITUTED

, p. p. upakalpitaḥ -tā -taṃ upasarjjitaḥ &c., parasthāne kalpitaḥ -tā -taṃ pratinidhibhūtaḥ &c., atidiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhyastaḥ -stā -staṃ; 'to be substituted,' kalpanīyaḥ -yā -yaṃ kalpyaḥ -lpyā -lpyaṃ.

substitution SUBSTITUTION

, s. upakalpanaṃ upasarjjanaṃ pratyāhāraḥ ādeśaḥ atideśaḥ.

substratum SUBSTRATUM

, s. (Layer), see STRATUM.

--(In metaphysics) adhikaraṇaṃ ādhāraḥ āśrayaḥ sthānaṃ pātraṃ, see BASIS.

to subtend To SUBTEND

, v. a. abhimukhaṃ or pratimukhaṃ or adho vitan in pass.

subterfuge SUBTERFUGE

, s. chalaṃ chadma n. (n) apadeśaḥ vyapadeśaḥ chidraṃ.

subterranean SUBTERRANEAN

, SUBTERRANEOUS, a. antarbhaumaḥ -mī -maṃ bhūmyantargataḥ -tā -taṃ gūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'a subterranean place,' antarbhūmiḥ f.; 'passage,' gūḍhamārgaḥ suruṅgā.

subtile SUBTILE

, SUBTLE, a. (Fine, thin) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ atisūkṣmaḥ &c., atilaghuḥ -ghuḥ -ghu niravayavaḥ -vā -vaṃ aṇukaḥ -kā -kaṃ.

--(In intellect, piercing) sūkṣmabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sūkṣmadarśī -rśinī &c., kuśāgrīyamatiḥ -tiḥ -ti kuśāgrabuddhiḥ &c., kuśāgrīyaḥ -yā -yaṃ mārmmikaḥ -kī -kaṃ marmmikaḥ &c., marmmavid marmmavedī &c.

--(Sly), see SLY.

subtilely SUBTILELY

, adv. sūkṣmaṃ saukṣmyeṇa sūkṣmabuddhyā sasaukṣmyaṃ.

subtility SUBTILITY

, SUBTILENESS, SUBTLETY, s. sūkṣmatā saukṣmyaṃ niravayavatvaṃ aṇimā m. (n) atilāghavaṃ; 'of intellect,' buddhisūkṣmatā kuśāgrīyatā matiprakarṣaḥ.

--(Cunning, slyness), see the words.

to subtilize To SUBTILIZE

, v. a. sūkṣmīkṛ atisūkṣmīkṛ sūkṣmatāṃ kṛ or jan.

to subtract To SUBTRACT

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), uddharaṇaṃ kṛ.

--(In arithmetic) śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), vyavakal (c. 10. -kalayati -yituṃ), śodhanaṃ kṛ vyavakalanaṃ kṛ antaraṃ kṛ.

--(In algebra) ṛṇaṃ kṛ antaraṃ kṛ.

subtracted SUBTRACTED

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ.

--(In arithmetic, &c.) śodhitaḥ -tā -taṃ vyavakalitaḥ &c.; 'to be subtracted,' śodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śodhanīyaḥ -yā -yaṃ.

subtraction SUBTRACTION

, s. uddhāraḥ uddharaṇaṃ.

--(In arithmetic) śodhanaṃ śuddhiḥ f., vyavakalanaṃ vyavakalitaṃ antaraṃ varjjanaṃ vivaraṃ patanaṃ.

subtrahend SUBTRAHEND

, s. (Sum to be subtracted) śodhakaḥ ṛṇaṃ.

suburb SUBURB

, SUBURBS, s. śākhānagaraṃ śākhāpuraṃ upanagaraṃ upapuraṃ nagaropāntaḥ -ntaṃ nagaraparisaraḥ nagaraprāntaḥ -ntaṃ gṛhyā abhiṣyandiramaṇaṃ.

suburban SUBURBAN

, a. śākhānagarasthaḥ -sthā -sthaṃ upanagarasthaḥ &c., śākhāpurasthaḥ &c., nagaropāntasthaḥ -sthā -sthaṃ nagaropāntikaḥ -kī -kaṃ.

subversion SUBVERSION

, s. dhvaṃsaḥ vidhvaṃsaḥ paridhvaṃsaḥ bhaṅgaḥ. See OVERTHROW.

subversive SUBVERSIVE

, a. dhvaṃsakaraḥ -rā -raṃ dhvaṃsakārī -riṇī &c., paridhvaṃsī &c., vināśakaḥ &c., see DESTRUCTIVE; 'of happiness,' sukhāntakaraḥ &c.

to subvert To SUBVERT

, v. a. dhvaṃs (c. 10. dhvaṃsayati -yituṃ), paridhvaṃs vidhvaṃs naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), vinaś pat in caus., nirbhid. See To OVERTHROW.

[Page 784a]
subverted SUBVERTED

, p. p. vidhvaṃsitaḥ -tā -taṃ pātitaḥ &c., vināśitaḥ -tā -taṃ nirbhinnaḥ -nnā -nnaṃ, see OVERTHROWN; 'is subverted,' nirbhidyate.

succedaneous SUCCEDANEOUS

, a. gauṇaḥ -ṇī -ṇaṃ gauṇabhūtaḥ -tā -taṃ upasarjjanaḥ -nā -naṃ ānukalpikaḥ -kī -kaṃ; 'a succedaneous rule,' anukalpaḥ.

succedaneum SUCCEDANEUM

, s. upasarjjanaṃ amukalpaḥ gauṇakalpaḥ. See SUBSTITUTE.

to succeed To SUCCEED

, v. n. (Follow, be subsequent to) paścād āyā (c. 2. -yāti -tuṃ), anuyā anukram paścādū vṛt (c. 1. varttate -rttituṃ), anuvṛt parato vṛt parastād vṛt uttarato vṛt avaraḥ -rā -raṃ vṛt or bhū uttaraḥ -rā -raṃ vṛt or bhū.

--(Be successful) sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), saṃsidh siddhārthībhū kṛtārthībhū siddhiṃ gam or i sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), kram (c. 1. kramate -mituṃ), see To PROSPER, v. n.

succeeded SUCCEEDED

, p. p. anugataḥ -tā -taṃ anuyātaḥ &c.; 'by fear,' bhayottaraḥ -rā -raṃ.

succeeding SUCCEEDING

, part. or a. anuyāyī -yinī -yi (n) anugaḥ -gā -gaṃ kramānuyāyī &c., kramānugaḥ -gā -gaṃ uttaraḥ -rā -raṃ avaraḥ &c. See SUBSEQUENT, a.

success SUCCESS

, s. siddhiḥ f., arthasiddhiḥ f., phalasiddhiḥ f., sādhyasiddhiḥ f., sampattiḥ f., sampad f., udayaḥ saphalatā siddhārthatā -tvaṃ kṛtārthatā caritārthatā kṛtakṛtyatā śrīḥ f., lakṣmīḥ f.

--(Result) nirgamaḥ nirgatiḥ f., pariṇāmaḥ.

successful SUCCESSFUL

, a. (Of persons) kṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ siddhārthaḥ &c., caritārthaḥ &c., prāptārthaḥ &c., kṛtakṛtyaḥ -tyā -tyaṃ avṛthārthaḥ -rthā -rthaṃ kṛtakāmaḥ -mā -maṃ prāptakāmaḥ &c., prāptāśaḥ -śā -śaṃ āśāprāptaḥ -ptā -ptaṃ kṛtārthībhūtaḥ -tā -taṃ śrīmān &c., see PROSPEROUS.

--(Of things) siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ siddhinān -matī -mat (t) saphalaḥ -lā -laṃ phalavān &c., phalitaḥ -tā -taṃ suphalaḥ &c.

successfully SUCCESSFULLY

, adv. saphalaṃ siddhārthatas kṛtārthatas avṛthā siddhyā.

succession SUCCESSION

, s. (Following of things in order) ānupūrvyaṃ ānupūrvaṃ -rvī anukramaḥ paryyāyaḥ viparyyayaḥ paramparā pāramparyyaṃ anvayaḥ samanvayaḥ santatiḥ f., śreṇī vīpsā anuyāyitvaṃ anuyānaṃ anuvṛttiḥ f., anuvarttanaṃ anuṣaṅgaḥ kramaḥ; 'of office,' karmmaviparyyayaḥ; 'in succession,' anupūrvvaśas, see SUCCESSIVELY.

--(Line, series) śreṇī āvaliḥ -lī f., mālā; 'of kings,' rājāvaliḥ -lī f., see SERIES.

--(Right of succeeding to another) uttarādhikāraḥ -ritā adhikāraparyyāyaḥ dāyaḥ -yatvaṃ dāyādhikāraḥ.

successive SUCCESSIVE

, a. anupūrvaḥ -rvā -rvaṃ ānukramikaḥ -kī -kaṃ yathākramaḥ -mā -maṃ yathānukramaḥ &c., pāramparikaḥ -kī -kaṃ paramparaḥ -rā -raṃ kramānusārī -riṇī -ri (n) kramānuyāyī &c., kramakaḥ -kā -kaṃ kramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ &c., paramparāgataḥ -tā -taṃ paramparāyātaḥ &c., santataḥ -tā -taṃ.

successively SUCCESSIVELY

, adv. anupūrvaśas anukramaśas yathāpūrvaṃ yathākramaṃ paramparaṃ pāramparyyeṇa paryyāyeṇa viparyyayeṇa kramaśas kramatas krameṇa kramāt kramānusāreṇa.

successor SUCCESSOR

, s. uttarādhikārī m. (n) avarādhikārī m., kramānuyāyī m.

succinct SUCCINCT

, a. saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ avistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. See CONCISE.

succinctly SUCCINCTLY

, SUCCINCTNESS, see CONCISELY, CONCISENESS.

succory SUCCORY

, s. (Plant, wild endive) kāsanī.

succour SUCCOUR

, To SUCCOUR, &c. See HELP, To HELP, &c.

succulence SUCCULENCE

, s. sarasatā bahurasatvaṃ sadravatā sajalatā. See JUICINESS.

succulent SUCCULENT

, s. sarasaḥ -sā -saṃ vahurasaḥ &c., sadravaḥ -vā -vaṃ sajalaḥ -lā -laṃ rasamayaḥ -yī -yaṃ jalamayaḥ &c., ārdraḥ -rdrā -rdraṃ. See JUICY.

to succumb To SUCCUMB

, v. n. vaśībhū vaśaṃ gam sad (c. 1. sīdati sattuṃ), see To YIELD.

such SUCH

, a. (Of this kind) īdṛśaḥ -śī -śaṃ īdṛk m. f. n. (ś) īdṛkṣaḥ -ā -kṣaṃ amūdṛśaḥ -śī -śaṃ amūdṛkṣaḥ &c.; 'such is the law,' īdṛśī maryyādā.

--(Of that kind, of such a kind) tādṛśaḥ -śī -śaṃ tādṛk m. f. n. (ś) tādṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ etādṛśaḥ &c., etādṛk &c., etādṛkṣaḥ &c., evaṃvidhaḥ -dhā -dhaṃ tathāvidhaḥ -dhā -dhaṃ evambhūtaḥ -tā -taṃ evaṃ in comp.; 'such as me,' mādṛśaḥ &c., mādṛk &c., mādṛkṣaḥ &c., madvidhaḥ -dhā -dhaṃ; 'such as thee,' tvādṛśaḥ &c., tvādṛk &c., bhavādṛśaḥ &c.; 'what has such power to burn as fire?' kim anyada analāt prabhavati dagdhuṃ.

--(Such and such an one) amukaḥ -kā -kaṃ.

to suck To SUCK

, v. a. (Draw in with the mouth) cūṣ (c. 1. cūṣati -ṣituṃ), ācūṣ cūṣāṃ kṛ cūṣaṇaṃ kṛ coṣaṃ kṛ coṣaṇaṃ kṛ.

--(Draw in milk from the breast, as a child) stanaṃ pā (c. 1. pivati pātuṃ) or dhe (c. 1. dhayati dhātuṃ), samabhisandhe stanāt kṣīraṃ pā or nipā stanapānaṃ kṛ; 'a child that sucks the breast,' stanandhayaḥ -yā -yī -yaṃ.

--(The finger or hand) aṅguliṃ dhe or abhisandhe or pā muṣṭiṃdhe aṅgulipānaṃ kṛ; 'a child that sucks its hand,' muṣṭindhayaḥ.

--(Imbibe, absorb, suck up) nipā śuṣ in caus., ucchuṣ rasādānaṃ kṛ.

suck SUCK

, s. (Act of sucking), see SUCTION.

--(Milk, &c., sucked) stanyaṃ dugdhaṃ cūpyaṃ; 'one who gives suck,' stanyadātrī stanyadāyinī.

sucked SUCKED

, p. p. cūṣitaḥ -tā -taṃ coṣitaḥ &c., dhītaḥ -tā -taṃ pītaḥ &c., nipītaḥ &c.; 'that can be sucked,' cūpyaḥ -pyā -pyaṃ.

sucker SUCKER

, s. coṣakaḥ cūṣaṇakārī m. (n) dhātā m. (tṛ). See SUCKLING.

sucking SUCKING

, s. cūṣaṇaṃ cūṣā coṣaḥ -ṣaṇaṃ; 'the breast,' stanapānaṃ stanyapānaṃ kṣīrapānaṃ; 'the fingers,' aṅgulipānaṃ.

to suckle To SUCKLE

, v. a. stanaṃ dhe in caus. (dhāpayati -yituṃ) or upadhe in caus. or in caus. (pāyayati -yituṃ) stanyaṃ dā stanapānaṃ dā stanyadānena puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ).

suckled SUCKLED

, p. p. stanyapoṣitaḥ -tā -taṃ stanandhayaḥ &c.; 'by a bitch,' śunindhayaḥ -yā -yaṃ.

suckling SUCKLING

, s. (The act) stanyadānaṃ stanyadānena poṣaṇaṃ.

--(Young child) stanandhayaḥ -yā -yī -yaṃ stanapāyī -yinī &c., dhātā -trī (tṛ) dhayaḥ -yā.

suction SUCTION

, s. ācūṣaṇaṃ cūṣaṇaṃ coṣaḥ -ṣaṇaṃ rasādānaṃ. See SUCKING, s.

sudden SUDDEN

, a. ākasmikaḥ -kī -kaṃ sādyaskaḥ -skī -skaṃ sadyaskaḥ -skā -skaṃ akāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ akasmādutpannaḥ -nnā -nnaṃ akasmādbhūtaḥ -tā -taṃ ekapātaḥ -tā -taṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ acintitaḥ &c., akalpitaḥ -tā -taṃ akāṇḍanipātī -tinī -ti (n) akasmājjātaḥ -tā -taṃ akāṇḍajātaḥ &c.; 'sudden death,' apamṛtyuḥ m., apāmṛtyuḥ m., alakṣitamṛtyuḥ alakṣitāntaḥ avaghātaḥ; 'on a sudden,' akasmāt.

suddenly SUDDENLY

, adv. akasmāt sadyas sahasā ekapade ekadā akāṇḍaṃ haṭhāt kākatālīyavat; 'suddenly born,' akāṇḍajātaḥ -tā -taṃ akasmājjātaḥ &c.

suddenness SUDDENNESS

, s. ākasmikatvaṃ -tā sādyaskatvaṃ akāṇḍatvaṃ akalpitatvaṃ.

sudorific SUDORIFIC

, a. svedanaḥ -nā -naṃ svedakaraḥ -rā -raṃ svedotpādakaḥ -kā -kaṃ svedajanakaḥ &c., prasveditaḥ -tā -taṃ prasveditavān -vatī &c.

zUdra ŚŪDRA

, s. (Man of the fourth or servile class) śūdraḥ avaravarṇaḥ jaghanyajaḥ vṛṣalaḥ.

suds SUDS

, s. sarjjikāsaṃsṛṣṭajalaṃ mārjjanatailasaṃsṛṣṭajalaṃ sarjjivyāptajalaṃ.

to sue To SUE

, v. a. (In law) abhiyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ), abhiyogaṃ kṛ vyavahārābhiyogaṃ kṛ vyavahāraṃ kṛ vyavahṛ vādaṃ kṛ abhiśaṃs. See To PROSECUTE.

to sue To SUE

, v. a. prārth yāc prārthanāpūvvabh anviṣ. See To PETITION.

suet SUET

, s. medas n., vasā māṃsasnehaḥ vṛkkādiparigataṃ medas.

[Page 785a]
to suffer To SUFFER

, v. a. (Feel, undergo) anubhū upagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upāgam bhuj (c. 7. bhunakti bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj prāp (c. 5. -āpnoti -āptuṃ), jñā vid sev kṣam dṛś; 'one who suffers pain,' duḥkhabhāgī -ginī &c.

--(Endure, bear) sah (c. 1. sahate soḍhuṃ), viṣah kṣam (c. 1. kṣamate kṣantuṃ), saṃkṣam mṛṣ tij in des., upās.

--(Permit, allow) anujñā anuman anumatiṃ dā, see To PERMIT.

to suffer To SUFFER

, v. n. (Undergo pain) duḥkham anubhū duḥkhabhāgī -ginī -gi bhū duḥkhī &c. bhū tap in pass. (tapyate) santap vyath (c. 1. vyathate -thituṃ), kliś (c. 4. kliśyate).

sufferable SUFFERABLE

, a. sahanīyaḥ -yā -yaṃ sahyaḥ -hyā -hyaṃ soḍhavyaḥ -vyā -vyaṃ.

sufferance SUFFERANCE

, s. sahanaṃ kṣamā sahatvaṃ sahatā sāhanaṃ. See ENDURANCE.

suffered SUFFERED

, p. p. (Undergone) anubhūtaḥ -tā -taṃ upāgataḥ -tā -taṃ upagataḥ &c., bhuktaḥ -ktā -ktaṃ upabhuktaḥ &c.

--(Endured) soḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ visoḍhaḥ &c.

--(Permitted) anujñātaḥ -tā -taṃ aniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apratibaddhaḥ &c.

sufferer SUFFERER

, s. duḥkhabhāgī m. -ginī f. (n) duḥkhānubhavī m., duḥkhabhogī m., duḥkhabhoktā m. (ktṛ) daḥkhī m., duḥkhitaḥ duḥkhopetaḥ.

suffering SUFFERING

, s. (Bearing of pain) duḥkhānubhavaḥ duḥkhabhogaḥ duḥkhopabhogaḥ duḥkhopagamaḥ duḥkhopāgamaḥ duḥkhayogaḥ duḥkhavedanaṃ.

--(Pain endured) duḥkhaṃ vyathā kleśaḥ tāpaḥ paritāpaḥ vedanā pīḍā kṛcchraṃ ārttiḥ f.

suffering SUFFERING

, a. duḥkhī -khinī -khi (n). See SUFFERER, AFFLICTED.

to suffice To SUFFICE

, v. n. kḷp (c. 1. kalpate -lpituṃ kalptuṃ), upakḷp paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ bhū upayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū yatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū ucitaḥ -tā -taṃ bhū; 'as much food as will suffice for a year,' saṃvatsaranirvāhaparyyāptam annaṃ.

to suffice To SUFFICE

, v. a. tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ), tuṣ. See To SATISFY.

sufficiency SUFFICIENCY

, s. paryyāptiḥ f., paryyāptatvaṃ -tā upayuktatā -tvaṃ yatheṣṭatā -tvaṃ sāmarthyaṃ aucityaṃ yogyatā -tvaṃ ucitatvaṃ nirvāhaḥ. See COMPETENCE.

sufficient SUFFICIENT

, a. paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yatheṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samarthaḥ -rthā -rthaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'food sufficient for a month,' māsavṛttyucitam annaṃ, see ENOUGH, a.; 'to be sufficient for,' kḷp (c. 1. kalpate -lpituṃ).

sufficiently SUFFICIENTLY

, adv. paryyāptaṃ alaṃ yatheṣṭaṃ upayuktaṃ. See ENOUGH, adv.

to suffocate To SUFFOCATE

, v. a. śvāsarodhaṃ kṛ śvāsāvarodhaṃ kṛ śvāsaṃ rudh (c. 7. ruṇaddhi roddhuṃ) or avarudh prāṇaṃ rudh or avarudh kaṇṭhaṃ rudh. See To CHOKE, STIFLE.

suffocated SUFFOCATED

, p. p. ruddhaśvāsaḥ -sā -saṃ ruddhaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niruddhakaṇṭhaḥ &c.

suffocating SUFFOCATING

, a. śvāsarodhakaḥ -kā -kaṃ śvāsāvarodhakaḥ &c., prāṇarodhakaḥ &c.

suffocation SUFFOCATION

, s. śvāsarodhaḥ -dhanaṃ śvāsāvarodhaḥ śvāsapratirodhaḥ prāṇarodhaḥ -dhanaṃ prāṇāvarodhaḥ kaṇṭharodhaḥ -dhanaṃ śvāsapratibandhaḥ udbandhanaṃ.

suffrage SUFFRAGE

, s. sammataṃ sammatiḥ f., sammatikhyāpanaṃ svīkāraḥ. See VOTE.

to suffuse To SUFFUSE

, v. a. samāplu (c. 10. plāvayati -yituṃ), vyāp ākṝ.

suffused SUFFUSED

, p. p. samāplutaḥ -tā -taṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ parigataḥ -tā -taṃ, see OVERSPREAD; 'eyes suffused with tears,' netrāṇi samāplutāni vāriṇā vāṣpopaplutākṣaḥ -kṣī -kṣaṃ vāṣpāvilekṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'face suffused with blushes,' hrīparigatamukhaṃ.

suffusion SUFFUSION

, s. vyāptiḥ f., vyāpanaṃ vyāptatā samāplāvanaṃ ācchādanaṃ.

sugar SUGAR

, s. śarkarā guḍaśarkarā guḍodbhavā sitā miṣṭaṃ ikṣusāraḥ bālukātmikā; 'coarse sugar,' guḍaḥ; 'raw sugar,' matsyaṇḍī phāṇitaṃ; sugar-mill,' ikṣuyantraṃ ikṣucakraṃ.

[Page 785b]
to sugar To SUGAR

, v. a. śarkarānvitaṃ -tāṃ kṛ śārkarīkṛ saśarkaraṃ -rāṃ kṛ miṣṭīkṛ.

sugar-candy SUGAR-CANDY

, s. khaṇḍamodakaḥ khaṇḍaḥ mākṣikaśarkarā upalā śuklopalā śarkarā sitākhaṇḍaḥ dṛḍhagātrikā.

sugar-cane SUGAR-CANE

, s. ikṣuḥ m., ikṣuraḥ ikṣukāṇḍaṃ ikṣudaṇḍaḥ madhuyaṣṭiḥ f., madhutṛṇaṃ guḍadaṇḍaḥ guḍadāruḥ m., guḍatṛṇaṃ rasālaḥ mahākṣīraḥ vipularasaḥ aripatraḥ payodharaḥ mṛtyupuṣpaḥ; 'varieties of it,' puṇḍraḥ pauṇḍraḥ kāntārakaḥ khaṇḍaṃ; 'root of it,' moraṭaṃ aikṣavamūlaṃ.

sugared SUGARED

, SUGARY, a. śarkarānvitaḥ -tā -taṃ śarkarāyuktaḥ -ktā -ktaṃ saśarkaraḥ -rā -raṃ śārkaraḥ -rī -raṃ aikṣavaḥ -vī -vaṃ miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to suggest To SUGGEST

, v. a. upanyas (c. 4. -asyati -situṃ), samupanyas sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), sūcanaṃ kṛ mantr (c. 10. mantrayate -ti -yituṃ), mantraṇaṃ kṛ prabudh (c. 10. -bodhayati -yituṃ), uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), ādiś upadiś cit (c. 10. cetayati -yituṃ), prayuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) samupasthā in caus.

suggested SUGGESTED

, p. p. upanyastaḥ -stā -staṃ sūcitaḥ -tā -taṃ mantritaḥ &c.

suggestion SUGGESTION

, s. upanyāsaḥ sūcanā -naṃ prabodhaḥ mantraṇaṃ buddhiḥ f.

suggestive SUGGESTIVE

, a. sūcakaḥ -kā -kaṃ prabodhakaḥ &c., cetakaḥ -kā -kaṃ.

suicidal SUICIDAL

, a. ātmaghātakaḥ -kā -kaṃ ātmaghātī -tinī -ti (n).

suicide SUICIDE

, s. (Self-murder) ātmaghātaḥ ātmahatyā ātmabadhaḥ ātmahananaṃ ātmavyāpādanaṃ prāṇatyāgaḥ dehatyāgaḥ jīvitatyāgaḥ jīvotsargaḥ prāṇaparityāgaḥ kāmyamaraṇaṃ ātmadrohaḥ svaprāṇahiṃsā.

--(Self-murderer) ātmavyātī m. (n) ātmaghātakaḥ ātmahā m. (n) ātmatyāgī m., ātmadhruk m. (-druh) ātmadrohī m., kṛtajīvitatyāgaḥ.

sui-generis SUI-GENERIS

, ekaprakāraḥ -rā -raṃ svasadṛśaḥ -śī -śaṃ svaprakhyaḥ -khyā -khyaṃ.

suit SUIT

, s. (Set) gaṇaḥ samūhaḥ, see SET; 'as of clothes, &c.,' yugaṃ yugmaṃ yugalaṃ yutakaṃ yamakaṃ yamalaṃ; 'a suit of clothes,' vastrayugaṃ vastrayugmaṃ vāsoyugaṃ ācchādaḥ.

--(Petition) arthaḥ prārthanaṃ -nā abhyarthanā praṇayaḥ.

--(In law) arthaḥ vādaḥ akṣaḥ vyavahāraḥ.

--(Retinue), see SUITE.

to suit To SUIT

, v. n. yuj in pass. (yujyate) upapad in pass. See To FIT, v. n.

to suit To SUIT

, v. a. yuj (c. 10. yojayati -yituṃ). See To FIT, ADAPT, v. a.

suitable SUITABLE

, a. yogyaḥ -gyā -gyaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ upayuktaḥ &c., yathāyogyaḥ &c., upayogī -ginī &c., ucitaḥ -tā -taṃ sadṛśaḥ -śī -śaṃ prayoktavyaḥ -vyā -vyaṃ, see FIT, FITTING, a.; 'suitable to the occasion,' prastāvasadṛśaḥ &c., see OPPORTUNE.

suitableness SUITABLENESS

, s. yogyatā yuktatā upayuktatā upayogitā -tvaṃ upayogaḥ yathāyogyatā upapattiḥ f., yāthātathyaṃ. See FITNESS.

suitably SUITABLY

, adv. yuktaṃ yogyaṃ yathāyogyaṃ yathocitaṃ, see FITLY.

--(Agree ably to) anusāreṇa -ratas anurūpeṇa.

suite SUITE

, s. parivāraḥ anucaravargaḥ poṣyavargaḥ. See RETINUE.

suited SUITED

, p. p. upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yuktaḥ &c., paryyāptaḥ &c. See SUITABLE.

suitor SUITOR

, s. prārthakaḥ prārthayitā m. (tṛ) arthī m. (n) āvedakaḥ, see PETITIONER, PROSECUTOR.

--(Wooer) vivāhārthī m., pāṇigrahārthī m., praṇayī m.

sulkily SULKILY

, SULLENLY, adv. udāsīnaṃ udāsīnavat antaḥkrodhena antaḥkopena.

sulkiness SULKINESS

, SULLENNESS, s. udāsīnatā antaḥkrodhatvaṃ antaḥkrodhitā ataḥkopitā antaḥkrodhaḥ malinamukhatvaṃ mukhamālinyaṃ pratīpatā. See MOROSENESS.

sulky SULKY

, SULLEN, a. udāsīnaḥ -nā -na antaḥkrodhī -dhinī -dhi (n) antaḥ kopī &c., udāsavṛttiḥ -ttiḥ -tti pratīpaḥ &c. See MOROSE.

sullied SULLIED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ malinaḥ &c., kalaṅkitaḥ &c., see SOILED.

[Page 786a]
to sully To SULLY

, v. a. kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), duṣ in caus. See To SOIL.

sully SULLY

, s. kalaṅkaḥ mālinyaṃ dūṣaṇaṃ mlāniḥ f. See SOIL, STAIN.

sulphate SULPHATE

, s. (Of copper) tāmragarbhaṃ tutthaṃ.

--(Of iron) kāsīsaṃ kāśīśaṃ haṃsalomaśaṃ dhātuśekharaḥ nayanauṣadhaṃ; 'green sulphate,' see under IRON, s.

sulphur SULPHUR

, s. gandhakaḥ gandhikaḥ gandhāśmā m. (n) saugandhikaḥ sugandhikaḥ gandhamodanaṃ atigandhaḥ krūragandhaḥ gandhapāṣāṇaḥ svarṇāriḥ m., dhātuvairī m. (n) śulvāriḥ m., pāmāriḥ m., pāmaghnaḥ kīṭaghnaḥ śukapucchaḥ.

sulphureous SULPHUREOUS

, a. gandhakamayaḥ -yī -yaṃ gandhakayuktaḥ -ktā -ktaṃ gandhakaguṇakaḥ -kā -kaṃ gandhakaguṇaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ gandhakadharmmakaḥ -kā -kaṃ.

sulphuret SULPHURET

, s. (Of iron) pāṃśukāsīsaṃ tāpyaṃ dhātumākṣikaṃ.

--(Of mercury) kajjalī.

sultriness SULTRINESS

, s. nirvātatvaṃ -tā atyuṣṇatā vātahīnatā vāyuhīnatā.

sultry SULTRY

, a. nirvātaḥ -tā -taṃ atyuṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ vātahīnaḥ -nā -naṃ vāyuhīnaḥ &c., atyuṣṇavāpyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'sultry vapour,' uṣṇavāpyaḥ marīcikā mṛgatṛṣṇā.

sum SUM

, s. (Aggregate, total) saṃkhyā sākalyaṃ samudāyaḥ samāhāraḥ samavāyaḥ gaṇanaṃ.

--(Substance, amount) sāraḥ arthaḥ sārāṃśaḥ garbhaḥ tātparyyaṃ.

--(Compendium), see SUMMARY, s.

--(Sum of money) panabhāgaḥ dhanāṃśaḥ kiyaddhanaṃ kiñciddhanaṃ; 'small sum of money,' dhanaleśaḥ dhanālpikā kiñciddhanaṃ alpadhanaṃ; 'large sum,' dhanabāhulyaṃ bahudhanaṃ; 'any very large sum,' parārddhaṃ.

--(In arithmetic, figures set for an arithmetical operation) rāśiḥ m. f., piṇḍaḥ.

--(In sum) saṃkṣepatas, see SUMMARILY.

to sum To SUM

, v. a. (Add together) rāśīkṛ saṃkhyā parisaṃkhyā parigaṇ saṃkal (c. 10. -kalayati -yituṃ), saṅkalanaṃ kṛ samāhṛ samāharaṇaṃ kṛ samīkṛ.

--(Sum up, condense) uktopasaṃhāraṃ kṛ uktasamāhāraṃ kṛ uktapratyāhāraṃ kṛ uktopasaṃkṣepaṃ kṛ uktasāraṃ vad.

summarily SUMMARILY

, adv. saṃkṣepatas sakṣepāt -peṇa samāsatas, see CONCISELY; 'to declare, smmarily,' saṃkṣepato vad sampravac.

summary SUMMARY

, a. sāṃ pakaḥ -kī -kaṃ sāmāsikaḥ -kī -kaṃ. See CONCISE, a.

summary SUMMARY

, s. saṃkṣepaḥ saṃgrahaḥ sāraḥ saṃkṣiptagranthaḥ granthasthavipayānukramaṇikā. See COMPENDIUM.

summed SUMMED

, p. p. rāśigataḥ -tā -taṃ.

--(Summed up) upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ.

summer SUMMER

, s. grīpmaḥ grīpmakālaḥ grīpmasamayaḥ nidāghakālaḥ nidāghaḥ uṣṇakālaḥ uṣṇasamayaḥ uṣṇaḥ uṣṇakaḥ upmaḥ upmā m. (n) uṣṇāgamaḥ upmāgamaḥ upmopagamaḥ tapaḥ tapāḥ m. (s).

summer-house SUMMER-HOUSE

, s. vilāsamandiraṃ keligṛhaṃ; 'with water-works,' jalamandiraṃ jalayantragṛhaṃ jalayantramandiraṃ jalayantraniketanaṃ jalahaṃ dhārāgṛhaṃ dhārāyantragṛhaṃ samudragṛhaṃ.

summit SUMMIT

, s. agraṃ śikhā śikharaṃ śekharaṃ śṛṅgaṃ cūḍā kūṭaḥ -ṭaṃ pṛṣṭhaṃ ucchrāyaḥ ucchrayaḥ. See TOP.

to summon To SUMMON

, v. a. āhve (c. 1. -hvayati -hvātuṃ), āhvānaṃ kṛ āhvāna (nom. āhvānayati -yituṃ), ākṛ in caus. (-kārayati -yituṃ) ākāraṇaṃ kṛ.

summoned SUMMONED

, p. p. āhūtaḥ -tā -taṃ kṛtāhvānaḥ -nā -naṃ ākāritaḥ &c., āvāhitaḥ &c. 'one who does not appear when summoned,' āhṛtaprapalāyī m.

summoner SUMMONER

, s. āhvātā m. (tṛ) āhvāyakaḥ āhvānakārī m. (n).

summons SUMMONS

, s. āhvānaṃ āhṛtiḥ f., hṛtiḥ f., āhvāyaḥ ākāraṇaṃ āvāhanaṃ.

summum-bonum SUMMUM-BONUM

, s. paramārthaḥ parārthaḥ uttamārthaḥ.

[Page 786b]
sumpter SUMPTER

, SUMPTER-HORSE, s. sthūrī m. (n) sthaurī. See PACK-HORSE.

sumptuary SUMPTUARY

, a. vyayaviṣayakaḥ -kā -kaṃ vyayasambandhī -ndhinī -ndhi (n).

sumptuous SUMPTUOUS

, a. mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahumūlyaḥ &c. See COSTLY.

sumptuously SUMPTUOUSLY

, adv. ativyayapūrvvaṃ mahāvyayapūrvvaṃ ativyayena.

sumptuousness SUMPTUOUSNESS

, s. mahāmūlyatā bahumūlyatā mahārghatā ativyayaḥ.

sun SUN

, s. sūryyaḥ raviḥ m., bhānuḥ m., arkaḥ ādityaḥ bhāskaraḥ savitā m. (tṛ) aryyamā m. (n) vivasvān m. (t) divākaraḥ sūraḥ. The sun has innumerable names in Sanskrit, many of which are more properly epithets than names. Some of them are here collected with their meanings.

--(As begetter and nourisher of all things, he is called) savitā m. (tṛ) sāvitraḥ pūṣā m. (n) viśvapāḥ m.

--(As causing day-light) dinakaraḥ divasakaraḥ divākaraḥ dinakṛt m., prabhākaraḥ vibhākaraḥ ahaskaraḥ bhāskaraḥ.

--(As lord of the day) ahaṣpatiḥ m., dinapatiḥ dyupatiḥ m., dinapraṇīḥ m.

--(As gem of the day) dinamaṇiḥ m., divāmaṇiḥ m.

--(As gem of the sky) nabhomaṇiḥ m., khamaṇiḥ m., viyanmaṇiḥ m.

--(Enemy of darkness) timiraripuḥ m., dhvāntārātiḥ m., tamonudaḥ tamopahaḥ.

--(Receptacle of light) bhākoṣaḥ tejaḥpuñjaḥ.

--(Circle of light) bhānemiḥ m.

--(Meteor of the sky) khakholkaḥ.

--(The illuminator of the sky) khadyotanaḥ pradyotanaḥ virocanaḥ.

--(Eye of the sky) nabhaścakṣūḥ m.

--(Eye of the world) jagaccakṣūḥ m. (s) lokacakṣūḥ m.

--(Beholder of the deeds of the world) karmmasākṣī m. (n) jagatsākṣī m.

--(Lord of the constellations) graharājaḥ grahapatiḥ m., tapatāmpatiḥ m., tviṣāmpatiḥ m.

--(Having a thousand rays) sahasrakiraṇaḥ sahasrāṃśuḥ m.

--(Garlanded with rays) kiraṇamālī m. (n) aṃśumālī m., marīcimālī m.

--(Possessed of rays) aṃśumān m. (t) gabhastimān m., aṃśudharaḥ kiraṇaḥ gabhastiḥ m.

--(Lord of the rays) aṃśubharttā m.

--(Wielding rays) aṃśuhastaḥ gabhastihastaḥ aṃśuvāṇaḥ.

--(Having hot rays) caṇḍāṃśuḥ m., caṇḍakiraṇaḥ gharmmāṃśuḥ m., tigmāṃśuḥ m., tīkṣṇāṃśuḥ m., kharāṃśuḥ m., caṇḍaraśmiḥ m., caṇḍamarīciḥ m., upmaraśmiḥ m., caṇḍadīdhitiḥ m., aśītamarīciḥ m., aśītakaraḥ.

--(Having bright rays) śubhraraśmiḥ m.

--(Possessed of light) pratibhāvān m. (t) bhāsvān m., vibhāvān m., jyotipmān m., vibhāvasuḥ m.

--(The inflamer, or warmer) tapanaḥ tāpanaḥ.

--(The Ripener) pacataḥ pacelimaḥ.

--(The scorcher) śuṣṇaḥ.

--(Burner of the forehead) lalāṭantapaḥ.

--(The surprising light) citrabhānuḥ m.

--(Sporting or roaming in the sky) gagaṇavihārī m., gagaṇādhvagaḥ khagaḥ khacaraḥ.

--(Symbol in the sky) gagaṇadhvajaḥ.

--(Friend of the lotuses) padmabandhuḥ m., padminīkāntaḥ padminīvallabhaḥ.

--(Sprung from the lotus) padmagarbhaḥ.

--(Seated on a lotus) padmāsanaḥ.

--(Holding a lotus in his hand) padmapāṇiḥ m., padmakaraḥ.

--(Drawn by seven horses) saptāśvaḥ.

--(Drawn by green horses) haridaśvaḥ.

--(Ever-moving) sadāgatiḥ m.

--(Lord of life) jīviteśaḥ.

--(Possessed of jewels) maṇimān m.

--(Best of deities) murottamaḥ.

--(As son of Kaśyapa) kāśyapeyaḥ kāśyapiḥ m.

--(As descended from Mṛtanda) mārttaṇḍaḥ mṛtāṇḍaḥ mṛtaṇḍaḥ.

--(As having been shorn of his beams by Visvakarma, the architect of the gods) vikarttanaḥ.

--(As identified with the 12 ādityas) dvādaśātmā m. (n) dvādaśātmakaḥ. The 12 ādityas are the offspring of Aditi, and are-the emblems of the sun in each month of the year. Hence they are identified with the sun itself. Their names are sūryyaḥ varuṇaḥ vedāṅgaḥ bhānuḥ m., indraḥ raviḥ m., gabhastiḥ m., yamaḥ svarṇaretāḥ m., divākaraḥ mitraḥ viṣṇuḥ m. Other names for the sun, of less obvious derivation are the following: pataṅgaḥ papīḥ m. (s) haṃsaḥ inaḥ heliḥ m., mihiraḥ bhagaḥ taraṇiḥ m., mitraḥ bhaṭṭārakaḥ vradhnaḥ aruṇaḥ viśvakarmmā m., varuṇaḥ viṣṇuḥ kṛṣṇaḥ. The following are the names of some of the sun's wives: chāyā aśvinī prabhā saṃjñā viśvakarmmasutā tvāṣṭrī savarṇā śaniprasūḥ f., tapatī trasareṇuḥ m., varī saurī sūryyā. His sons are yamaḥ or vaivaśvataḥ śaniḥ m., aśvinau m. du. or aśvinīkumārau m. du., karṇaḥ sāvarṇiḥ m., sugrīvaḥ revantaḥ raivataḥ; 'his daughter, or the personified Taptī river,' tapatī tapanatanayā arkatanayā; 'his charioteer,' aruṇaḥ anūruḥ m., kāśyapiḥ m., garuḍāgrajaḥ sūrasūtaḥ sūryyasārathiḥ m.; 'three of his attendants,' māṭharaḥ piṅgalaḥ daṇḍaḥ; 'a worshipper of the sun,' sauraḥ; 'the sun's disk,' sūryyamaṇḍalaṃ, see DISK: 'early morning sun,' bālārkaḥ bālātapaḥ bālamitraḥ; 'figure of the sun as drawn for worship,' sūryyayantraṃ; 'halfyearly passage of the sun,' ayanaṃ, see SOLSTICE; 'mansion of the sun,' sūryyanakṣatraṃ mahānakṣatraṃ; 'region of the sun,' sūryyalokaḥ.

--(Sun and moon) sūryyacandramasau m. du., candrārkau m. du., divākaraniśākarau m. du., puṣpavantau m. du., puṣpadantau m. du.

sun-beam SUN-BEAM

, s. sūryyaraśmiḥ m., sūryyakiraṇaḥ sūryyamayūkhaḥ sūryyakaraḥ sūryyāṃśuḥ m., tapanāṃśuḥ m., tapanakaraḥ bhānukaraḥ. See RAY, s.

sun-burnt SUN-BURNT

, a. sūryyataptaḥ -ptā -ptaṃ raviprataptaḥ &c., sūryyavyāptaḥ &c.

sunday SUNDAY

, s. bhānuvāraḥ ravivāraḥ arkavāraḥ ādityavāraḥ bhaṭṭārakavāraḥ ravivāsaraḥ bhānuvāsaraḥ arkadinaṃ arkaḥ.

to sunder To SUNDER

, v. a. viyuj viprayuj pṛthakkṛ. See To PART, SEPARATE.

sundered SUNDERED

, p. p. (Divided in sunder) pṛthakkṛtaḥ -tā -taṃ dvaidhībhūtaḥ -tā -taṃ dvaidhīkṛtaḥ -tā -taṃ viśliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ viccheditaḥ -tā -taṃ viprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

sun-dial SUN-DIAL

, s. chāyāyantraṃ chāyāmaṇḍalaṃ pratodaḥ sūryyaghaṭī.

sun-dried SUN-DRIED

, p. p. ātapaśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ ātapaśoṣitaḥ -tā -taṃ.

sundry SUNDRY

, a. nānā indecl., vividhaḥ -dhā -dhaṃ nānāvidhaḥ &c., pṛthagvidhaḥ &c., see DIVERS; 'sundries,' nānādravyāṇi n. pl., nānāvidhavastūni n. pl.

sun-flower SUN-FLOWER

, s. sūryyakamalaḥ śrīhastinī veśadānaḥ bhrāmakaḥ divākaraḥ jāmātā m. (tṛ) vidhātrāyuḥ m., vanālikā; 'the flower,' sūryyakamalaṃ.

sung SUNG

, p. p. gītaḥ -tā -taṃ parigītaḥ &c.; 'by bards,' upagītaḥ &c.

sunk SUNK

, p. p. magnaḥ -gnā -gnaṃ nimagnaḥ &c., avasannaḥ -nnā -nnaṃ sannaḥ &c., avagāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ niṣṇātaḥ -tā -taṃ; 'in mud,' paṅkamagnaḥ &c.

sunken SUNKEN

, a. jalatalasthaḥ -sthā -sthaṃ jalopagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

sunless SUNLESS

, a. asūryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anādityaḥ -tyā -tyaṃ sūryyahīnaḥ &c.

sunny SUNNY

, a. sūryyataptaḥ -ptā -ptaṃ ravitaptaḥ &c., sūryyavyāptaḥ &c., sūryyātapavyāptaḥ &c., sātapaḥ -pā -paṃ sārkaḥ -rkā -rkaṃ.

sun-rise SUN-RISE

, s. sūryyodayaḥ sūryyodayakālaḥ aruṇodayaḥ udayaḥ udayakālaḥ abhyutthānaṃ; 'before sun-rise,' sūryye anudite.

sun-set SUN-SET

, s. sūryyāstaṃ -staḥ sūryyāstakālaḥ astaḥ -staṃ dināntaḥ divāvasānaṃ tiṣṭhadgu n., utsūraḥ; 'at sun-set,' astaṅgate sūryye.

sun-suine SUN-SUINE

, s. sūryyātapaḥ ātapaḥ sūyyaprakāśaḥ prakāśaḥ sūryyatāpaḥ sūryyakāntiḥ f., sūryyatejas n., mūryyadyutiḥ f., sūryyālokaḥ dyotaḥ sūryyakiraṇaḥ jhalā.

to sup To SUP

, v. n. or a. rātribhojanaṃ kṛ naktabhojanaṃ kṛ.

--(Sip), see To SIP.

super SUPER

. A prefix rendered by ati adhika atiśaya &c., in comp.

[Page 787b]
to super-abound To SUPER-ABOUND

, v. n. atibahulībhū ativipulībhū atipracurībhū.

super-abundance SUPER-ABUNDANCE

, s. atibāhulyaṃ ativaipulyaṃ atiprācuryyaṃ ādhikyaṃ atiriktatā ātirekyaṃ upacayaḥ. See EXUBERANCE.

super-abundant SUPER-ABUNDANT

, a. atibahulaḥ -lā -laṃ ativipulaḥ &c., atipracuraḥ &c., atiriktaḥ -ktā -ktaṃ atiśayī -yinī -yi (n) adhikaḥ &c. See EXUBERANT.

to super-add To SUPER-ADD

, v. a. adhikaṃ samāyuj or saṃyuj adhikasaṃyogaṃ kṛ.

super-annuated SUPER-ANNUATED

, a. ativayaskaḥ -skā -skaṃ vayodhikaḥ -kā -kaṃ vayotītaḥ -tā -taṃ vārdhakyākṣamaḥ -mā -maṃ vārdhakyāśaktaḥ -ktā -ktaṃ.

super-annuation SUPER-ANNUATION

, s. ativayaskatā vayotītatā vārdhakyākṣamatā.

superb SUPERB

, a. atiśobhanaḥ -nā -naṃ spardhī &c. See MAGNIFICENT.

supercilious SUPERCILIOUS

, a. ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi darpādupekṣakaḥ -kā -kaṃ, see LOFTY.

superciliousness SUPERCILIOUSNESS

, s. darpādupekṣā darpāt paropekṣā. See HAUGHTINESS.

supererogation SUPEREROGATION

, s. atyācāraḥ atiriktācāraḥ atyācaraṇaṃ atiriktācaraṇaṃ niyamātirekaḥ vidhyatirekaḥ karttavyādhikyaṃ kāmyatvaṃ.

supererogatory SUPEREROGATORY

, a. niyamātiriktaḥ -ktā -ktaṃ karttavyātiriktaḥ &c., vidhyatiriktaḥ &c., atiriktaḥ -ktā -ktaṃ kāmyaḥ -myā -myaṃ.

superexcellence SUPEREXCELLENCE

, s. atyutkṛṣṭatā atyuttamatā sarvvaśreṣṭhatā.

superexcellent SUPEREXCELLENT

, a. atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atyuttamaḥ -mā -maṃ sarvvātkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sarvvaśreṣṭhaḥ &c., sarvvottamaḥ -mā -maṃ śreṣṭhaḥ &c.

superficial SUPERFICIAL

, a. (Pertaining to, or being on the surface) vāhyaḥ -hyā -hyaṃ vāhīkaḥ -kā -kaṃ vahiḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vahirbhāgasthaḥ &c., vahirlagnaḥ -gnā -gnaṃ pṛṣṭhasthaḥ &c., vahis or pṛṣṭha in comp.; 'superficial view,' vāhyadṛṣṭiḥ f.; 'superficial contents,' pṛṣṭhaphalaṃ.

--(Shallow, not deep) animnaḥ -mnā -mnaṃ alpaḥ -lpā -lpaṃ, see SLIGHT; 'superficial scholar,' kiñcijjñaḥ alpajñaḥ cumbakaḥ śāstragaṇḍaṃ, see SMATTERER.

superficially SUPERFICIALLY

, adv. vāhyatas vahirbhāge vahis. See SLIGHTLY.

superficies SUPERFICIES

, s. talaṃ pṛṣṭhaṃ vistāraḥ vahirmāgaḥ uparisthabhāgaḥ.

superfine SUPERFINE

, a. atyuttamaḥ -mā -maṃ atyutkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atisūkṣmaḥ &c.

superfluity SUPERFLUITY

, s. atirekaḥ ātirekyaṃ atiriktatā ādhikyaṃ ātiśayyaṃ prayojanātirekaḥ prayojanātiriktatā vaiyarthyaṃ.

superfluous SUPERFLUOUS

, a. atiriktaḥ -ktā -ktaṃ adhikaḥ -kā -kaṃ prayojanātiriktaḥ &c., avaśyakātiriktaḥ &c., anarthakaḥ -kā -kaṃ viphalaḥ -lā -laṃ.

superhuman SUPERHUMAN

, a. atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ atimanupyaḥ -pyā -pyaṃ atimartyaḥ -rtyā -rtyaṃ mānuṣātigaḥ -gā -gaṃ janātigaḥ &c., puruṣātigaḥ &c., apauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ; 'having superhuman intellect,' atimanuṣyabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi; 'superhuman power,' vibhūtiḥ ābhūtiḥ f., prabhāvaḥ; 'possessed of it,' vibhūtimān -matī -mat (t).

superincumbent SUPERINCUMBENT

, a. uparisthaḥ -sthā -sthaṃ uparivarttī -rttinī -rtti (n).

to superinduce To SUPERINDUCE

, v. a. adhyānī (c. 1. -nayati -netuṃ), anunī adhyāruh in caus.

to superintend To SUPERINTEND

, v. n. adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), adhyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ bhū adhyakṣatāṃ kṛ avekṣ upadṛś kāryyāvekṣaṇaṃ kṛ. See To OVERSEE.

superintendence SUPERINTENDENCE

, s. adhyakṣatā -tvaṃ adhikāraḥ adhīkāraḥ adhiṣṭhitiḥ f., adhiṣṭhātṛtvaṃ adhiṣṭhānaṃ adhikarmma n. (n) adhīśatā avekṣaṇaṃ kāryyāvekṣaṇaṃ kāryyadarśanaṃ kāryyekṣaṇaṃ kāryyādhīśatā.

superintendent SUPERINTENDENT

, s. adhyakṣaḥ adhīśaḥ adhikārī m. See OVERSEER.

superior SUPERIOR

, a. (Upper) uparisthaḥ -sthā -sthaṃ ūrddhvasthaḥ &c., ūrddhvaḥ -rddhvā -rddhvaṃ.

--(In rank or excellence) śreyān -yasī -yaḥ (s) śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ. garīyān &c., varīyān &c., variṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ jyāyān &c., jyeṣṭhaḥ &c., viśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pramukhaḥ -khā -khaṃ pradhānaḥ -nā -naṃ mukhyaḥ -khyā -khyaṃ utkṛṣṭaḥ &c., prakṛṣṭaḥ &c., adhikaḥ -kā -kaṃ prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu varaḥ -rā -raṃ guruḥ -rvī -ru akaniṣṭhaḥ &c., see PRE-EMINENT; 'of superior worth,' guṇotvṛṣṭaḥ &c., guṇādhikaḥ -kā -kaṃ; 'superior to the best,' parātparaḥ -rā -raṃ; 'to be superior,' viśiṣ in pass. (-śiṣpate) atiric in pass. (-ricyate); 'action is superior to inaction,' akarmmaṇaḥ karmma viśipyate or akarmmaṇaḥ karmma jyāyaḥ; 'intellect is superior to action,' karmmaṇo buddhir viśiṣpate or karmmaṇo buddhir jyāyasī.

--(Beyond the influence of).

superior SUPERIOR

, s. śreṣṭhaḥ jyeṣṭhaḥ guruḥ.

--(Of a convent) āśramaguruḥ.

superiority SUPERIORITY

, s. śreṣṭhatā śraiṣṭyaṃ viśiṣṭatā vaiśiṣṭyaṃ vaiśeṣyaṃ pradhānatā prādhānya utkṛṣṭatā utkarṣaḥ pramukhatvaṃ prabhaviṣṇutā prāgbhāvaḥ ādhikyaṃ ūrddhvasthitiḥ f., prābalyaṃ jyeṣṭhatā variṣṭhatā balīyastvaṃ parivraḍhimā m. (n), see PRE-EMINENCE.

superlative SUPERLATIVE

, a. paramaḥ -mā -maṃ atyantaḥ -ntā -ntaṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ atiśaya or ati prefixed, see EXCESSIVE, SUPREME.

--(In grammar) atiśayārthavācakaḥ -kā -kaṃ paramāvadhivācakaḥ &c.

superlatively SUPERLATIVELY

, adv. atyantaṃ atiśayena ati prefixed. See EXCESSIVELY.

supernatural SUPERNATURAL

, a. alaukikaḥ -kī -kaṃ atimānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ mānuṣāsādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ apauruṣeyaḥ -yī -yaṃ mānavāsādhyaḥ &c., adbhutaḥ &c. See SUPERHUMAN.

supernaturally SUPERNATURALLY

, adv. alaukikaṃ atimānupaṃ alaukikaprakāreṇa.

supernumerary SUPERNUMERARY

, a. or s. atisaṃkhyaḥ -khyā -khyaṃ saṃkhyātiriktaḥ -ktā -ktaṃ niyatasaṃkhyātiriktaḥ &c., niyamātiriktaḥ &c., adhikaḥ -kā -kaṃ atiriktaḥ &c.

superscription SUPERSCRIPTION

, s. uparilekhaḥ uparisthalekhaḥ vahirlekhaḥ.

to supersede To SUPERSEDE

, v. a. (Render void) lup (c. 6. lumpati loptuṃ), lopaṃ kṛ; 'this system has superseded all the others,' ayaṃ mārgaḥ sarvveṣām apareṣāṃ lopasya kāraṇaṃ babhūva.

--(Set aside, displace) niras (c. 4. -asyati -situṃ), nirākṛ niḥmṛ in caus., apasṛ.

superseded SUPERSEDED

, p. p. nirastaḥ -stā -staṃ nirākṛtaḥ -tā -taṃ; 'a superseded wife,' adhyūḍhā adhivinnā kṛtasāpatnikā kṛtasāpatnakā kṛtasāpatnī kṛtasāpatnīkā kṛtasapatnikā.

superstition SUPERSTITION

, s. (Over exactness in religion) atibhaktiḥ f., atyācāraḥ atiriktabhaktiḥ f., atiriktācāraḥ.

--(Belief in supernatural agency, &c.) śakunapiśācādiviśvāsaḥ śakunapiśācādibhaktiḥ f., piśācādiniṣṭhā śakunādiviśvāsaḥ.

--(False religion) anyathādharmmaḥ mithyādharmmaḥ anyathābhaktiḥ f., anyathāmārgaḥ aśāstrīyabhaktiḥ f., avidhiniṣṭhā avidhiśraddhā avaidhakriyā.

superstitious SUPERSTITIOUS

, a. (Over exact in religion) atyācārī -riṇī -ri (n) atiriktācārī &c.

--(Credulous regarding supernatural agency, &c.) piśācādiviśvāsī &c., śakunapiśācādiviśvāsī &c., śakunādiniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ piśācādiniṣṭhaḥ &c.

--(Falsely religious) anyathādharmmī -rmmiṇī &c., anyathāmārgī &c., avaidhakarmmī &c., asatyadharmmī &c., mithyādharmmī &c.

--(Proceeding from superstition) mithyādharmmamūlakaḥ -kā -kaṃ atyācāramūlakaḥ &c., piśācādiniṣṭhāprayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

superstructure SUPERSTRUCTURE

, s. vāstūparisthabhavanaṃ uparivyūhanaṃ. See STRUCTURE.

to supervene To SUPERVENE

, v. n. akasmād upasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ) or āgam.

to supervise To SUPERVISE

, SUPERVISION, see To SUPERINTEND, INSPECT, &c.

supine SUPINE

, a. (Lying with the face upward) uttānaśayaḥ -yā -yaṃ uttānaḥ -nā -naṃ ūrddvamukhaḥ -khā -khī -khaṃ.

--(Indolent) alasaḥ -sā -saṃ

supineness SUPINENESS

, s. alasatā ālamyaṃ tandrā. See INDOLENCE.

supper SUPPER

, s. naktabhojanaṃ rātribhojanaṃ sāyambhojanaṃ niśibhojanaṃ.

to supplant To SUPPLANT

, v. a. (Trip up), see the word.

--(Displace by stratagem) chalena niras (c. 4. -asyati -situṃ) or nirākṛ or apasṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), vañc (c. 10. vañcayati -yituṃ), see To DISPLACE.

supple SUPPLE

, a. komalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -duḥ -dvī -du sunamyaḥ -myā -myaṃ sukhanamyaḥ &c., namanaśīlaḥ -lā -laṃ. See PLIANT, FLEXIBLE.

supplement SUPPLEMENT

, s. pariśiṣṭaṃ parivṛṃhaṇaḥ uttarakhaṇḍaḥ atideśaḥ atinirdeśaḥ nyūnatāpūraṇaṃ nyūnatābharaṇaṃ.

supplemental SUPPLEMENTAL

, SUPPLEMENTARY, a. atinirdiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atidiṣṭaḥ &c., atinirdeśakaḥ -kā -kaṃ nyūnatāpūrakaḥ -kā -kaṃ nyūnatābharakaḥ &c.

suppleness SUPPLENESS

, s. komalatā mṛdutā sunamyatā namanaśīlatā.

suppliant SUPPLIANT

, SUPPLICANT, a. or s. arthī -rthinī -rthi (n) prārthakaḥ -kā -kaṃ prārthayitā -trī -tṛ (tṛ) mārgaṇakaḥ &c., abhyarthayamānaḥ -nā -naṃ kṛtāñjaliḥ -liḥ -li baddhāñjaliḥ &c., śaraṇārthī &c., śaraṇāgataḥ -tā -taṃ.

suppliantly SUPPLIANTLY

, adv. kṛtāñjalivat baddhāñjaliṣat añjalikarmmapūrvvaṃ.

to supplicate To SUPPLICATE

, v. a. añjalikarmmapūrvvaṃ prārth (c. 10. -arthayate -ti -yituṃ) or abhyarth or samprārth or arth añjaliṃ kṛtvā yāc. See To ENTREAT.

supplicated SUPPLICATED

, p. p. prārthitaḥ -tā -taṃ anunītaḥ -tā -taṃ. See ENTREATED.

supplication SUPPLICATION

, s. prārthanaṃ -nā arthaḥ yācñā anunayaḥ. See ENTREATY.

supplied SUPPLIED

, p. p. sampannaḥ -nnā -nnaṃ yuktaḥ -ktā -ktaṃ sambhṛtaḥ -tā -taṃ; 'as an ellipsis,' adhyāhṛtaḥ -tā -taṃ; 'is plentifully supplied,' āpūryyate.

to supply To SUPPLY

, v. a. upasthā in caus. (-sthāpayati -yituṃ) upakḷp parikḷp. sambhṛ pṝ (c. 10. pūrayati -yituṃ), sampṝ, see To FURNISH, PROVIDE.

--(Serve instead of), see To SERVE.

--(Supply an ellipsis adhyāhṛ abhyūh ūh abhyūhaṃ kṛ samāsādhyāhāraṃ kṛ.

supply SUPPLY

, s. sambhāraḥ sambhṛtiḥ f., sāmagrī, see STOCK, STORE.

--(Supplies) nirvāhaḥ yātrikaṃ pātheyaṃ, see PROVISIONS.

to support To SUPPORT

, v. a. (Uphold, sustain) ālamb (c. 10. -lambayati -yituṃ, c. 1. -lambate -mbituṃ), avalamb samavalamb dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ, c. 1. dharati dharttuṃ), saṃdhṛ paridhṛ abhidhṛ saṃstambh upastambh avaṣṭambh viṣṭambh saṃgrah, see To MAINTAIN; 'how shall I support life?' kathaṃ jīvitaṃ dharipye; 'to support with the hand,' karālambanaṃ kṛ; 'this point being supported on the finger,' tasmin vindau aṅgulyā avalambite.

--(Support with food, &c.) bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), sambhṛ bharaṇaṃ kṛ bhṛtiṃ dā puṣ (c. 10. poṣayati -yituṃ), poṣaṇaṃ kṛ puṣṭiṃ kṛ pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), ālamb ālambanaṃ kṛ vṛdh in caus., saṃvṛdh bhū in caus.; 'to support a family,' kulabharaṇaṃ kṛ kulālambanaṃ kṛ tantr (c. 10. tantrayate -yituṃ); 'to support one's self,' nirvāhaṃ kṛ.

--(Bear, endure) sah viṣah, see To ENDURE, SUFFER.

--(Help) upakṛ upagrah anugrah.

--(Vindicate, make good), see To MAINTAIN.

--(Support the courage, &c.), see To ENCOURAGE, CONSOLE, &c.

support SUPPORT

, s. (Act of supporting) ālambanaṃ āvalambanaṃ dhāraṇaṃ upastambhanaṃ avaṣṭambhanaṃ saṃstambhanaṃ saṃgrahaḥ -haṇaṃ; 'support of life,' prāṇadhāraṇaṃ prāṇopastambhaḥ prāṇayātrā prāṇasthitiḥ f.

--(Supporting with food, &c.) bharaṇaṃ poṣaṇaṃ puṣṭiḥ f., pālanaṃ pratipālanaṃ bhṛtyā pālanapoṣaṇaṃ sambhāraḥ sambhṛtiḥ f., saṃvardhanaṃ.

--(Means of subsistence) upajīvanaṃ upajīvikā, see MAINTENANCE, SUBSISTENCE.

--(That which upholds) ādhāraḥ dhāraṇaṃ ālambaḥ -mbanaṃ avalambanaṃ upastambhaḥ avaṣṭambhaḥ upaghnaḥ āśrayaḥ upalakṣyaḥ; 'contiguous support,' antikāśrayaḥ.

--(Help), see HELP.

supportable SUPPORTABLE

, a. sahyaḥ -hyā -hyaṃ sahanīyaḥ -yā -yaṃ. See TOLERABLE.

supported SUPPORTED

, p. p. (Upheld) ālambitaḥ -tā -taṃ avalambitaḥ &c., uttambhitaḥ -tā -taṃ upastambhitaḥ &c., avaṣṭambhitaḥ &c., upaṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avaṣṭabdhaḥ &c., ādhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ &c., ādhāritaḥ &c., sādhāraḥ -rā -raṃ; 'with the hand,' karālambitaḥ &c., dattahastaḥ -stā -staṃ.

--(Maintained) bhṛtaḥ -tā -taṃ sambhṛtaḥ &c., poṣitaḥ &c., see MAINTAINED.

supporter SUPPORTER

, s. (Upholder) ālambī m. (n) dhārakaḥ dhārī m. (n) dharaḥ upastambhakaḥ avaṣṭambhakaḥ ālambakārī m., upastambhakārī m., udvahaḥ.

--(Maintainer) bharttā m. (rttṛ) poṣakaḥ, see MAINTAINER; 'of a family,' kulālambī m. -mbinī f., kulodvahaḥ upādhiḥ m.

supposable SUPPOSABLE

, a. mantavyaḥ -vyā -vyaṃ bhāvanīyaḥ -yā -yaṃ kalpanīyaḥ &c.

to suppose To SUPPOSE

, v. a. (Conceive to be, assume) kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), bhanasā kḷp sambhū (c. 10. -bhāvayati -yituṃ), vibhū bhū upanyas apramāṇapūrvvam upanyas āhāryyāropaṃ kṛ.

--(Imagine, infer) man (c. 4. manyate mantuṃ), vibhū tark avagam anumā āśaṅk, see To THINK, INFER.

--(Required to exist, presuppose) pūrvvaṃ or agre kḷp or bhū in caus., astitvadarśanaṃ kṛ astitvapradarśanaṃ kṛ.

supposed SUPPOSED

, p. p. kalpitaḥ -tā -taṃ bhāvitaḥ &c., mataḥ &c., anumitaḥ &c.; 'for various reasons it is supposed,' anekahetubhir anumīyate.

supposition SUPPOSITION

, SUPPOSAL, s. kalpanā bhāvanā anumānaṃ anumitiḥ f., tarkaḥ vitarkaḥ buddhiḥ f., upanyāsaḥ pakṣaḥ. See HYPOTHESIS.

supposititious SUPPOSITITIOUS

, a. kṛtrimaḥ -mā -maṃ kalpitaḥ -tā -taṃ chalena sadvastusthāne sthāpitaḥ -tā -taṃ; 'child,' putrapratinidhiḥ m.

to suppress To SUPPRESS

, v. a. (Conceal) upaguh (c. 1. -gūhati -hituṃ), niguh guh.

--(Restrain, obstruct) niyam (c. 1. -yacchati -yantuṃ), viniyam nirudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), avarudh saṃrudh rudh nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), stambh (c. 9. stabhnāti, c. 10. stambhayati -yituṃ), nivṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), dhṛ in caus., vidhṛ yantr (c. 10. yantrayati -yituṃ), ji (c. 1. jayati jetuṃ), nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ); 'to suppress one's passions,' indriyāṇi ji or nigrah or dam; 'one who suppresses his passions,' jitendriyaḥ; 'to suppress anger,' krodhaṃ ji or nigrah; or expressed by antar in comp.; as, 'one who suppresses his anger,' antaḥkrodhī m. (n) jitakrodhaḥ; 'his tears,' antarvāṣpaḥ; 'to suppress disturbances,' kaṇṭakamardanaṃ kṛ; 'the voice,' vākstambhaṃ kṛ vāgrodhaṃ kṛ; 'the breath,' śvāsāvarodhaṃ kṛ.

suppressed SUPPRESSED

, p. p. (Concealed) upagūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ nigūḍhaḥ &c.

--(Restrained, obstructed) stambhitaḥ -tā -taṃ ruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nigṛhītaḥ -tā -taṃ yataḥ &c., samupoḍhaḥ &c., see RESTRAINED; or expressed by antar in comp.; as, 'suppressed anger,' antaḥkrodhaḥ; 'suppressed fever,' antardāhaḥ.

suppression SUPPRESSION

, s. (Restraint, stoppage) niyamanaṃ nigṛhītiḥ f., nigrahaḥ -haṇaṃ yantraṇaṃ saṃyamaḥ -manaṃ rodhaḥ avarodhaḥ stambhaḥ -mbhanaṃ avaṣṭambhaḥ āyāmaḥ nivāraḥ -raṇaṃ; 'of the breath,' śvāsarodhaḥ śvāsāvarodhaḥ; 'of the voice,' vākstambhaḥ; 'of the urine,' mūtrāvarodhaḥ mūtrāvaṣṭambhaḥ; 'of the passions,' indriyajayaḥ indriyanigrahaḥ kāmāvasāyaḥ; 'of feeling,' patisandhānaṃ.

--(Concealment) gopanaṃ apavāraṇaṃ saṃvaraṇaṃ aprakāśanaṃ apalāpaḥ.

to suppurate To SUPPURATE

, v. n. pūy (c. 1. pūyate -yituṃ), sapūyaḥ -yā -yaṃ bhū pakvaḥ -kvā -kvaṃ bhū pakvībhū paripakvībhū. See To MATURATE, v. n.

suppuration SUPPURATION

, s. pākaḥ paripākaḥ pūyatvaṃ saṃsrāvaḥ, see MATURATION.

suppurative SUPPURATIVE

, a. pācakaḥ -kā -kaṃ pācanaḥ &c. See MATURATIVE.

supremacy SUPREMACY

, s. ādhipatyaṃ prabhutvaṃ -tā pradhānatā -tvaṃ prādhānyaṃ pradhānādhikāraḥ īśitā -tvaṃ prabhaviṣṇutā -tvaṃ aiśvaryyaṃ mukhyātā -tvaṃ mukhyādhikāraḥ svāmyaṃ svāmitvaṃ śreṣṭhatvaṃ.

supreme SUPREME

, a. (Highest in authority) pradhānaḥ -nā -naṃ sarvvapradhānaḥ &c., aiśikaḥ -kī -kaṃ aiśvaraḥ -rī -raṃ sarvvoparisthaḥ &c., prabhuḥ -bhvī -bhu prabhaviṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu ādhikārikaḥ -kī -kaṃ, see PRE-EMINENT.

--(Highest) paramaḥ -mā -maṃ pāramikaḥ -kī -kaṃ paraḥ -rā -raṃ, see CHIEF; 'supreme monarch,' paramarājaḥ; 'supreme authority,' paramādhikāraḥ pradhānādhikāraḥ aikapatyaṃ; 'supreme Being,' pradhānaṃ paramabrahma n. (n) parabrahma n., brahma n., jagadātmā m. (n) cidrūpaṃ nirguṇaḥ akhilātmā m.

supremely SUPREMELY

, adv. paramaṃ paraṃ atyantaṃ atiśaya or ati prefixed.

surat SURAT

, s. (Country on the western side of India) surāṣṭraḥ.

surd SURD

, s. (In algebra) karaṇīgatarāśiḥ m., karaṇīgatasaṃkhyā karaṇīgataḥ.

sure SURE

, a. (Fixed, certain) sthiraḥ -rā -raṃ āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyakaḥ -kā -kaṃ dhruvaḥ -vā -vaṃ niścitaḥ -tā -taṃ suniścitaḥ -tā -taṃ asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ niḥsaṃśayaḥ -yā -yaṃ niḥsandehaḥ -hā -haṃ avaśyambhāvī -vinī &c.

--(Having full confidence, certainly knowing) kṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ saniścayaḥ &c., jātaniścayaḥ &c., dṛḍhaniścayaḥ &c., niścitamanaskaḥ -skā -skaṃ niścitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) saṃśayahīnaḥ -nā -naṃ sandehahīnaḥ &c., niścayī &c.

--(Secure) nirbhayaḥ -yā -yaṃ; 'I am sure,' mama dṛḍhaniścayo vidyate mama dṛḍhajñānaṃ jāyate mama sthirajñānaṃ jāyate mama dṛḍhapratyāśā vidyate; 'to be sure,' avaśyaṃ, see CERTAINLY.

sure SURE

, SURELY, adv. avaśyaṃ nūnaṃ ghruvaṃ niścitaṃ. See CERTAINLY.

surety SURETY

, s. pratibhūḥ m., prātibhāvyaṃ pāribhāvyaṃ pratinidhiḥ m., lagnakaḥ prātyayikaḥ bandhakaḥ nyāsaḥ. See SECURITY.

surf SURF

, s. bhaṅgiḥ -ṅgī f., bhaṅgaḥ lahariḥ -rī f., kallolaḥ taralāyitaḥ.

surface SURFACE

, s. pṛṣṭhaṃ pṛṣṭhabhāgaḥ talaṃ -laḥ vahirbhāgaḥ uparibhāgaḥ uparisthabhāgaḥ vistāraḥ talaparyyantaḥ dṛśyāṅgaṃ darśanāṅgaṃ mukhaṃ; 'of the earth,' bhūtalaṃ bhūpṛṣṭhaṃ pṛthivītalaṃ kṣititalaṃ kṣauṇitalaṃ kṣitipīṭhaṃ bhūmurkhaṃ kuṣṭhalaṃ dharopasthaḥ; 'of a rock,' śilātalaṃ.

to surfeit To SURFEIT

, v. a. atyantabhojanadānena vamanecchāṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), atyantaṃ tṛp in caus., atisauhityaṃ jan. See To GLUT, v. a.

to surfeit To SURFEIT

, v. n. atibhojanena vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu bhū.

surfeit SURFEIT

, s. atitṛptiḥ f., atisauhityaṃ atibhojanaprayuktā vamanacchā.

surfeited SURFEITED

, p. p. atitṛptaḥ -ptā -ptaṃ atibhojanena vamanecchuḥ -cchuḥ -cchu.

surge SURGE

, s. kallolaḥ ullolaḥ mahormmiḥ m. f., ūrmmiḥ m. f., bhaṅgaḥ bhaṅgiḥ -ṅgī f., taraṅgaḥ argalaḥ. See BILLOW.

surgeon SURGEON

, s. śastravaidyaḥ astracikitsakaḥ śālākī m. (n) kāyaśalyādibhiṣak m. (j) śalyaśāstrajñaḥ; 'veterinary,' aśvavaidyaḥ.

surgery SURGERY

, s. astracikitsā kāyacikitsā śastravaidyakaṃ śastravaidyakarmma n. (n) śalyaśāstraṃ rākṣasaṃ āsurī.

surgical SURGICAL

, a. astracikitsāsambandhī &c., śastravaidyakarmmasambandhī &c.

surliness SURLINESS

, s. karkaśatā kārkaśyaṃ vakraśīlatā, see MOROSENESS.

surly SURLY

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ vakraśīlaḥ -lā -laṃ. See MOROSE.

to surmise To SURMISE

, v. a. śaṅk āśaṅk tark sambhū in caus. See To SUSPECT.

surmise SURMISE

, s. vitarkaḥ śaṅkā āśaṅkā saṃśayaḥ. See SUSPICION.

[Page 790a]
to surmount To SURMOUNT

, v. a. atikrama (c. 1. -krāmati -kramituṃ), adhikram abhyatikram adhiruha (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), āruh tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ), tṝ. See To OVERCOME.

surmountable SURMOUNTABLE

, a. atikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ atikramyaḥ &c., adhigamyaḥ &c.

surmounted SURMOUNTED

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tīrṇaḥ &c.

surname SURNAME

, s. paddhatiḥ -tī f., kulanāma n. (n) upanāma n., upapadaṃ rūḍhiḥ f. Examples of surnames in Sanskrit are śarmman in viṣṇuśarmman, and dāsaḥ in kālidāsaḥ.

to surname To SURNAME

, v. a. upanāma dā or kṛ paddhatiṃ dā kulanāma dā.

surnamed SURNAMED

, p. p. upanāmakaḥ -kā -kaṃ upanāmaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

to surpass To SURPASS

, v. a. atikrama (c. 1. -krāmati -kramituṃ), atiśī (c. 2. -śete -śayituṃ), aticara (c. 1. -carati -rituṃ), atirica in pass. (-ricyate) viśipa in pass., śreṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ bhū. See To ENCEED, EXCEL.

surpassable SURPASSABLE

, a. atikramṇīyaḥ -yā -yaṃ atikramyaḥ -myā -myaṃ.

surpassed SURPASSED

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ jitaḥ -tā -taṃ vijitaḥ &c., utkrāntaḥ -ntā -ntaṃ prakrāntaḥ &c., atītaḥ &c., antaritaḥ &c. See EXCEEDED.

surpassing SURPASSING

, part. or a. atyantaḥ -ntā -ntaṃ atikrāmakaḥ &c., see EXCEEDING, a.; often expressed by ati; as, 'surpassing the wind,' atyanilaḥ.

surplus SURPLUS

, s. udvarttaḥ udvṛttaṃ ucchiṣṭaṃ adhikabhāgaḥ parabhāgaḥ samabhihāraḥ.

surplus SURPLUS

, a. adhikaḥ -kā -kaṃ udvṛttaḥ -ttā -ttaṃ udvarttaḥ -rttā -rttaṃ.

to surprise To SURPRISE

, v. a. (Strike with wonder) vismi in caus. (-smāyayati -smāpayati -te -yituṃ) vismayaṃ jan (c. 10. janayati -yituṃ), vismayaṃ kṛ vismāpanaṃ kṛ āścaryyatvaṃ jan camatkāraṃ jan camatkṛ.

--(Come upon unawares) akasmāt or acintitam ākram or upakram or upasthā or āgama or āsada or avaskand.

surprise SURPRISE

, SURPRISAN, s. (Wonder) vismayaḥ āścaryyatvaṃ āścaryyaṃ camatkāraḥ camatkṛtiḥ f., camatkriyā citraṃ adbhutarasaḥ vīkṣaṃ -kṣyaṃ codyaṃ.

--(Coming upon unawares) akasmād ākramaṇaṃ or avaskandaḥ -ndanaṃ.

surprised SURPRISED

, p. p. (Struck with wonder) vismitaḥ -tā -taṃ vismayānvitaḥ &c., vismayāpannaḥ -nnā -nnaṃ āgatavismayaḥ -yā -yaṃ jātavismayaḥ &c., savismayaḥ &c., vismayākulaḥ -lā -laṃ camatkṛtaḥ -tā -taṃ jātacamatkāraḥ -rā -raṃ; 'to be suprised,' vismitaḥ -tā -taṃ bhū or as vismi (c. 1. -smayate -smetuṃ), vismayaṃ gam.

--(Come upon unawares) akasmāda āvra ntaḥ -ntā -ntaṃ or avaskanditaḥ -tā -taṃ.

surprising SURPRISING

, part. or a. vismayajanakaḥ -kā -kaṃ vismayakārakaḥ &c., vismāpakaḥ &c., vismāpanaḥ -nā -naṃ āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ āścaryyakaraḥ -rā -raṃ āścaryyakārakaḥ -kā -kaṃ camatkārī -riṇī -ri (n) camatkārikaḥ &c., adbhutaḥ -tā -taṃ citraḥ -trā -traṃ vicitraḥ &c.; 'a very surprising thing,' mahadāścaryyaṃ.

to surrender To SURRENDER

, v. a. (Resign, give up) tyaj parityaj utsṛj vimṛj avamṛj utsargaṃ kṛ utsajanaṃ kṛ hā vihā projjh satryas pratyādiś parādā.

--(Commit) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) ṛ in caus., nyas nikṣip pratipad in caus., pradā paridā dā prayam (c. 1. -yacchati -yantuṃ).

to surrender To SURRENDER

, v. n. vaśaṃ gam or upagama or abhyupe vaśībhū.

surrender SURRENDER

, s. tyāgaḥ parityāgaḥ utsargaḥ utsarjanaṃ. See SUBMISSION.

surrendered SURRENDERED

, p. p. tyaktaḥ -ktā -ktaṃ parityaktaḥ &c., utsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

suraeptitious SURAEPTITIOUS

, a. (Done by stealth) chalane kṛtaḥ -tā -taṃ, see CLANDESTINE-(Introduced fraudulently) chalena niveśitaḥ, see FRAUDULENT.

[Page 790b]
surreptitiously SURREPTITIOUSLY

, adv. chalena sakapaṭaṃ. See CLANDESTINELY, FRAUDULENTLY.

surrogate SURROGATE

, s. dharmmādhyakṣapratinidhiḥ m., dharmmādhipatipratinidhiḥ.

to surround To SURROUND

, v. a. pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), saṃveṣṭ upaveṣṭ praveṣṭ parivṛ āvṛ pariṣṭhā upasthā parigam parisṛ paricar parī abhiṣarī paridhā saṃval pradakṣiṇīkṛ. See To ENCOMPASS, INCLOSE.

surrounded SURROUNDED

, p. p. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ veṣṭitaḥ &c., parivṛtaḥ -tā -taṃ āvṛtaḥ &c., vṛtaḥ &c., parigataḥ -tā -taṃ parivītaḥ -tā -taṃ saṃvītaḥ &c., parītaḥ &c., valayitaḥ &c., parikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ paryavaṣṭabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ abhijuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See ENCOMPASSED.

surrounding SURROUNDING

, s. (The act) pariveṣṭanaṃ. See ENCOMPASSMENT.

surrounding SURROUNDING

, part. pariveṣṭakaḥ -kā -kaṃ pariveṣṭanakārī -riṇī &c., parigataḥ -tā -taṃ āvarakaḥ -kā -kaṃ parivarakaḥ &c.

--(Neighbouring), see the word; 'surrounding place,' pariṣṭhalaṃ.

surtout SURTOUT

, s. uttarīyaṃ prāvāraḥ -rakaḥ nicolaḥ -lī caliḥ m.

surveillance SURVEILLANCE

, s. adhyakṣatā nirūpaṇaṃ avekṣā. See INSPECTION.

to survey To SURVEY

, v. a. ālok (c. 10. -lokayati -yituṃ), avalok samavalok samālok vilok nirīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), avekṣ samavekṣ parīkṣ nirūy (c. 10. -rūpayati -yituṃ), dṛś anudṛś sandṛś, see To INSPECT, EXAMINE, SCRUTINIZE.

--(Land) bhūmāpanaṃ kṛ bhūmimāpanaṃ kṛ bhūmiṃ parimā.

survey SURVEY

, s. nirīkṣā -kṣaṇaṃ avalokanaṃ nirūpaṇaṃ, see INSPECTION.

--(Of land) bhūmāpanaṃ bhūmimāpanaṃ.

surveyed SURVEYED

, p. p. nirīkṣitaḥ -tā -taṃ ālokitaḥ &c. See INSPECTED.

surveyor SURVEYOR

, s. (Of land, &c.) bhūmāpakaḥ bhūmāpanakṛt.

to survive To SURVIVE

, v. a. (Outlive another) anyottaraṃ or parottaraṃ jīv (c. 1. jīvati -vituṃ), anyamaraṇottaraṃ jīv uttaraṃ jīv uttarajīvī -vinī &c. bhū adhikakālaṃ jīv, see To OUTLIVE.

to survive To SURVIVE

, v. n. dhṛ (c. 6. dhriyate), dhriyamāṇaḥ -ṇā -vabhū avasthā.

survivor SURVIVOR

, SURVIVING, s. or part. dhriyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ uttarajīvī -vina -vi (n) parottarajīvī &c., anyottarajīvī &c., paramaraṇottarajīvī &c. avasthitaḥ -tā -taṃ anugataḥ &c.

--(Left alive on the field of battle) hataśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ hataśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

susceptibility SUSCEPTIBILITY

, s. grahaṇaśīlatā grahaṇakṣamatā grahaṇaśaktiḥ f., grāhakatvaṃ vedanakṣamatā vedanagrāhakatvaṃ grahaṇopayuktatā vedanaśīlatā vedanapātratā grahaṇapātratā.

susceptible SUSCEPTIBLE

, a. grāhakaḥ -kā -kaṃ grāhī -hiṇī -hi (n) grahaṇaśīlaḥ -lā -laṃ grahaṇakṣamaḥ -mā -maṃ grahaṇaśaktaḥ -ktā -ktaṃ vedanakṣamaḥ &c., vedanagrāhakaḥ -kā -kaṃ gamanīyaḥ -yā -yaṃ; 'of pain,' sulabhaduḥkhaḥ -khā -khaṃ śīghraduḥkhī &c.; 'of disease,' sulabharogaḥ -gā -gaṃ śīghraromī -giṇī &c.; 'of anger,' mulabhakopaḥ -pā -paṃ śīghrakopī &c.; of warm passions,' śīghramanovikārī &c.

to suspect To SUSPECT

, v. a. (Mistrust, doubt) śaṅk (c. 1. śaṅkate -ṅkituṃ), āśaṅk pariśaṅka saṃśaṅk na viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), reka (c. 1. rekate -kituṃ), ārek saṃśayaṃ kṛ saṃśī saṃśayāropaṃ kṛ bhī (c. 3. bibheti bhetuṃ), 'to suspect a fault,' doṣaṃ or aparādhaṃ śaṅk; 'he suspects me of the crime,' māṃ doṣiṇaṃ pariśaṅkate or māṃ doṣeṇa pariśaṅkate; 'why do you suspect me?' kiṃ māṃ śaṅkase; 'I suspect the truth of what he says,' tathyaṃ vacas tasya pariśake, 'I suspect the sincerity of your repentance,' dakṣiṇasya te kṛtapa- ścāttāpasya bibhemi.

--(Imagine, conjecture) tark santark man śaṅka, see To SUPPOSE.

suspected SUSPECTED

, p. p. śaṅkitadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ śaṅkitāparādhaḥ -dhā -dhaṃ śaṅkitaḥ -tā -taṃ āśaṅkitaḥ &c., tarkitaḥ &c., aviśvastaḥ -stā -staṃ; 'to be suspected,' śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ śaṅkyaḥ -ṅkyā -ṅkyaṃ.

to suspend To SUSPEND

, v. a. (Hang up) udbandh (c. 9. -badhnāti -bandhuṃ), bandh udbandhanaṃ kṛ pralamb in caus., see To HANG.

--(Make to depend) avalamb in caus. (-lambayati -yituṃ) samavalamb samālamb.

--(Debar) niṣidh nivṛ in caus., vṛ in caus.

--(Cause to stop for a time) kiyatkālaparyyantaṃ nivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), see To STAY, DELAY, v. a.

suspended SUSPENDED

, p. p. (Hung up, made to hang) udbaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ pralambitaḥ -tā -taṃ lambitaḥ &c., ālambitaḥ &c., āndolitaḥ &c.; 'in a swing or loop.' śikyitaḥ -tā -taṃ kācitaḥ &c.; 'suspended round the throat,' kaṇṭhalagnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Caused to cease for a time) kiyatkālaparyyantaṃ nivarttitaḥ -tā -taṃ.

suspense SUSPENSE

, s. aniścayaḥ anirṇayaḥ sandehaḥ saṃśayaḥ vikalpaḥ anirdhāraḥ -raṇaṃ bhāvasandhiḥ m., kṛtākṛtaṃ; 'in suspense,' dolāyamānaḥ -nā -naṃ āndolitamanāḥ -nāḥ -naḥ (s) sandehadolasthaḥ -sthā -sthaṃ saṃśayasthaḥ &c.

suspension SUSPENSION

, s. (Hanging up) udbandhanaṃ.

--(Delaying) vilambaḥ -mbanaṃ.

--(Suspension of work, cessation) karmmanivṛttiḥ f., karmmavicchedaḥ nivṛttiḥ f., karmmāntaraṃ avasānaṃ.

--(Interruption or intermission for a time) kiyatkālaparyyantaṃ vicchedaḥ or nivṛttiḥ f. or rodhaḥ or nirodhaḥ.

--(Causing to depend) avalambanaṃ.

suspicion SUSPICION

, s. śaṅkā āśaṅkā saṃśayaḥ vitarkaḥ tarkaḥ vikalpaḥ nihnavaḥ aviśvāsaḥ apratyayaḥ kutarkaḥ; 'on suspicion,' śaṅkayā; 'the suspicion arose,' iti śaṅkitaṃ iti tarkitaṃ.

suspicious SUSPICIOUS

, a. (Inclined to suspect) śaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ śaṅkābuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi saṃśayaśīlaḥ -lā -laṃ saṃśayabuddhiḥ &c., sandehaśīlaḥ &c., sandehabuddhiḥ &c., sandigdhacittaḥ -ttā -ttaṃ sandigdhamatiḥ -tiḥ -ti saṃśayāluḥ -luḥ -lu śaṅkī -ṅkinī &c., aviśvāsī &c., kutarkaśīlaḥ -lā -laṃ kutarkasvabhāvaḥ -vā -vaṃ apratyayī &c., kuhakacakitaḥ -tā -taṃ.

--(Giving rise to suspicion) śaṅkanīyaḥ -yā -yaṃ āśaṅkanīyaḥ &c., śaṅkājanakaḥ -kī -kaṃ śaṅkāvahaḥ -hā -haṃ śaṅkotpādakaḥ &c., saṃśayajanakaḥ &c., sandehajanakaḥ &c., vitarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ vitarkaṇīyaḥ -yā -yaṃ śaṅkāspadaṃ saṃśayāspadaṃ.

--(Doubtful) saśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ sāśaṅkaḥ &c., śaṅkitaḥ -tā -taṃ āśaṅkitaḥ &c., see DOUBTFUL.

to sustain To SUSTAIN

, v. a. dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ, c. 10. dhārayati -yituṃ), sandhṛ abhidhṛ ālamb bhṛ (c. 1. bharāta, c. 3. bibhartti bharttuṃ), sah. See To SUPPORT, BEAR.

sustained SUSTAINED

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ bhṛtaḥ &c., ālambitaḥ &c. See SUPPORTED.

sustenance SUSTENANCE

, s. āhāraḥ annaṃ jīvikā upajīvikā. See SUPPORT.

sutlej SUTLEJ

, s. (The River) succhatrī.

sutler SUTLER

, s. senācaraḥ senānucaraḥ senānucārī m. (n).

suttee SUTTEE

, s. (Widow who burns herself) satī anumṛtā.

suture SUTURE

, s. sandhiḥ m., sevanī mīvanaṃ; 'of the skull,' kapālasandhiḥ m., kapālasevanī tunnasevanī.

to swaddle To SWADDLE

, v. a. dīrghapaṭṭakaiḥ pariveṣṭ (c. 1. -veṣṭate -ṣṭituṃ) or veṣṭ.

swaddling-clothes SWADDLING-CLOTHES

, s. bālapariveṣṭanaṃ śiśupariveṣṭanaṃ bālakaveṣṭanaṃ.

swag-bellied SWAG-BELLIED

, a. lambodaraḥ -rā -raṃ. See POT-BELLIED.

to swagger To SWAGGER

, v. n. See To BLUSTER, BULLY, BRAG, STRUT.

[Page 791b]
swain SWAIN

, s. grāmyajanaḥ kṣetrī m. (n) meṣapālakaḥ. See COUNTRYMAN.

to swallow To SWALLOW

, v. a. gRR (c. 6. girati garituṃ -rītuṃ), nigṝ avagṝ gras (c. 1. grasate -situṃ), garaṇaṃ kṛ giraṇaṃ kṛ nigaraṇaṃ kṛ nigāraṃ kṛ grasanaṃ kṛ grāsaṃ kṛ gilanaṃ kṛ.

swallow SWALLOW

, s. nigaraṇaḥ annamārgaḥ annavāhisrotas n.

swallowed SWALLOWED

, p. p. nigīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ gīrṇaḥ &c., giritaḥ -tā -taṃ nigiritaḥ &c., gilitaḥ -tā -taṃ grastaḥ -stā -staṃ grasitaḥ -tā -taṃ.

swallowing SWALLOWING

, s. (The act) giraṇaṃ garaṇaṃ nigaraṇaṃ nigāraḥ nigaraḥ gīrṇiḥ f., giriḥ f., garā gilanaṃ giliḥ f., grasanaṃ grāsaḥ.

swallow-wort SWALLOW-WORT

, s. (Plant) arkaḥ arkapatraḥ sūryyaḥ mandāraḥ gaṇarūpaḥ arkapuṣpikā ādityapuṣpikā arkaparṇaḥ vasukaḥ āsphotaḥ vikiraṇaḥ.

swamp SWAMP

, s. anūpabhūḥ f., kacchabhūḥ f., anūpabhūmiḥ f., kacchaḥ. See MARSH.

to swamp To SWAMP

, v. a. See To SINK, PLUNGE, OVERWHELM.

swampy SWAMPY

, a. anūpaḥ -pā -paṃ kacchaḥ -cchā -cchaṃ. See MARSHY.

swan SWAN

, s. rājahaṃsaḥ haṃsaḥ mṛdugamanā.

sward SWARD

, s. satṛṇabhūmitalaṃ tṛṇasabhūmitalaṃ satṛṇabhūmipṛṣṭhaṃ.

swarm SWARM

, s. gaṇaḥ saṅghaḥ vṛndaṃ yūthaṃ kulaṃ samūhaḥ maṇḍalaṃ, see MULTITUDE; 'of bees,' alivṛndaṃ alikulaṃ bhramaramaṇḍalaṃ.

to swarm To SWARM

, v. n. (Collect in crowds) samūhībhū saṅghaśaḥ same saṅghaśo gam or or ḍī vṛndībhū.

--(Be crowded with) saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ. bhū ākīrṇaḥ &c. bhū, see the next.

swarming with SWARMING WITH

, a. ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ saṅkīrṇaḥ &c., vyāptaḥ -ptā -ptaṃ juṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ upadrutaḥ -tā -taṃ. See CROWDED.

swarthiness SWARTHINESS

, s. śyāmatā -tvaṃ śyāvatā kṛṣṇavarṇatā kaṣṇatā.

swarthy SWARTHY

, a. śyāmaḥ -mā -maṃ śyāvaḥ -vā -vaṃ kṛṣṇavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

to swathe To SWATHE

, v. a. dīrghapaṭṭakaiḥ or dīrghavastrakhaṇḍaiḥ pariveṣṭ.

swathe SWATHE

, s. dīrghapaṭṭaḥ -ṭṭakaḥ pariveṣṭanaṃ dīrghavastrakhaṇḍaḥ.

swathed SWATHED

, p. p. pariveṣṭitaḥ -tā -taṃ dīrghapaṭṭapariveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

to sway To SWAY

, v. a. See To BIAS, INFLUENCE, RULE, WIELD.

to sway To SWAY

, v. n. nam ānam pralamb. See To LEAN, INCLINE, v. n.

sway SWAY

, s. See INFLUENCE, POWER, AUTHORITY, RULE.

to swear To SWEAR

, v. n. śap (c. 1. śapati -te, c. 4. śapyati -te śaptuṃ), abhiśap pariśap śapathaṃ kṛ divyaṃ kṛ śapathaṃ śap; 'he swore by the king,' nṛpeṇa or nṛpe śapathaṃ śepe; 'to swear by heaven,' svargeṇa śap; 'he swore to return,' punarāgamanāya śapatha cakāra; 'made to swear,' śāpitaḥ -tā -taṃ.

to swear To SWEAR

, v. a. (Cause to take an oath) śap in caus. (śāpayati -yituṃ) śapathaṃ or divyaṃ kṛ in caus.

--(Swear an oath) śapathaṃ śap.

swearer SWEARER

, s. śapathakṛt śapathakarttā m. (rttṛ) divyakarttā m.

swearing SWEARING

, s. śapathakaraṇaṃ divyakaraṇaṃ śapanaṃ śāpaḥ abhiśāpaḥ.

sweat SWEAT

, s. svedaḥ gharmmaḥ nidāghaḥ syandaṃ prasvedaḥ. See PERSPIRATION.

to sweat To SWEAT

, v. n. svid (c. 4. svidyati -te svettuṃ). See To PERSPIRE, v. n.

sweaty SWEATY

, SWEATING, a. sveditaḥ -tā -taṃ sasvedaḥ -dā -daṃ svedavān -vatī &c., svedāplutaḥ -tā -taṃ gharmmāplutaḥ &c., svedavindvaṅkitaḥ &c. See PERSPIRING.

to sweep To SWEEP

, v. a. mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ, c. 1. mārjati -rjituṃ), sammṛj parimṛj pramṛj āmṛj mārjanaṃ kṛ sammārjanaṃ kṛ mārjanyā or mārjanayantreṇa śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ); 'to sweep off or away,' apamṛj; avamṛj, see To CARRY OFF.

to sweep To SWEEP

, v. a. (Pass with force) mahāvegena cal or sṛ or atikram.

sweep SWEEP

, s. prasaraḥ pracaraḥ. See COMPASS, RANGE, REACH.

[Page 792a]
sweeper SWEEPER

, s. sammārjakaḥ mārjakaḥ avaskarakaḥ malākarṣī m. (n) khalapūḥ m., bahukaraḥ -rā -rī haḍḍakaḥ haḍikaḥ avakṛṣṭaḥ. See SCAVENGER.

sweeping SWEEPING

, s. mārjanaṃ -nā sammārjanaṃ parimārgaḥ malāpakarṣaṇaṃ.

sweepings SWEEPINGS

, s. pl. avaskaraḥ avakaraḥ saṅkāraḥ saṅkaraḥ apaskaraḥ malaṃ.

sweet SWEET

, a. (To the taste) svāduḥ -duḥ -dvī -du madhuraḥ -rā -raṃ surasaḥ -sā -saṃ madhuḥ -dhvī -dhu miṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ basuḥ -suḥ -su madhumān -matī -mat (t) madhumayaḥ -yī -yaṃ.

--(Pleasing), see PLEASING, PLEASANT; 'a sweet song,' madhuragītaṃ komalagītaṃ -takaṃ.

sweet SWEET

, s. madhu n., madhuraṃ miṣṭaṃ svādvannaṃ āsvādaḥ.

--(Any thing pleasant) sukhaṃ; 'the sweets of royalty,' tyasukhaṃ.

to sweeten To SWEETEN

, v. a. svādūkṛ madhurīkṛ madhusātkṛ maṣṭīkṛ.

to sweeten To SWEETEN

, v. n. madhurībhū miṣṭībhū madhura (nom. madhurāyate).

sweetened SWEETENED

, p. p. miṣṭīkṛtaḥ -tā -taṃ madhurīkṛtaḥ &c., madhusādbhūtaḥ &c.

sweetheart SWEETHEART

, s. priyaḥ -yā dayitaḥ -tā nāyakaḥ -yikā kāntaḥ -ntā.

sweetish SWEETISH

, a. īṣanmadhuraḥ -rā -raṃ īṣatsvāduḥ -duḥ -dvī -du.

sweetly SWEETLY

, adv. madhuraṃ svādu madhura in comp. See PLEASINGLY.

sweetmeat SWEETMEAT

, s. modakaḥ -kaṃ miṣṭaṃ miṣṭānnaṃ svādvannaṃ madhumastakaṃ laḍukaṃ laḍḍukaṃ maṇḍalaṃ vāyanaṃ gulyaḥ praheṇakaṃ.

sweetness SWEETNESS

, s. madhuratā mādhuryyaṃ svādutā svādyaṃ surasatā miṣṭatā svāduḥ m., madhurasaḥ komalatā. See PLEASANTNESS.

sweet-smelling SWEET-SMELLING

, a. sugandhaḥ -ndhā -ndhaṃ surabhiḥ &c. See FRAGRANT.

sweet-voiced SWEET-VOICED

, SWEET-TONED, SWEET-SPEAKING, a. cārusvanaḥ -nā -naṃ mañjusvanaḥ &c., sukhasvaraḥ -rā -raṃ madhurasvaraḥ &c., madhurabhāṣī -ṣiṇī -ṣi (n) miṣṭabhāṣī &c., priyavādī &c., priyaṃvadaḥ -dā -daṃ.

to swell To SWELL

, v. n. śvi (c. 1. śvayati -yituṃ or pass. śūyate), ucchvi sphāy (c. 1. sphāyate -yituṃ), āsphāy śūnībhū sphītībhū ucchūnībhū ucchūnaḥ -nā -naṃ bhū puṭavad bhū vṛdh pravṛdh utsṛp, see To INCREASE, DILATE, HEAVE, v. n.; 'with air,' see To PUFF, v. n.

to swell To SWELL

, v. a. śvi in caus. (śvāyayati -yituṃ) ucchvī in caus., sphāy in caus. (sphāvayati -yituṃ) vṛdh (c. 10. vardhayati -yituṃ), see To INCREASE, DILATE, v. a.

swelled SWELLED

, p. p. śūnaḥ -nā -naṃ ucchūnaḥ &c., sphītaḥ &c. See SWOLLEN.

swelling SWELLING

, SWELL, s. (Tumour) śothaḥ śophaḥ śvayathuḥ m., ādhmānaṃ māṃsavṛddhiḥ f.; 'white swelling,' pūyālasaḥ; 'of the glands of the neck,' gaṇḍamālā, see TUMOUR.

--(Intumescence), see the word.

--(Extension, increase, expansion) vistāraḥ vṛddhiḥ f., jṛmbhaḥ &c.

--(Of the sea) ūrmmipraloṭhanaṃ ūrmmivibhramaḥ vānaṃ vārirāśiḥ m.

swelling SWELLING

, part. śūyamānaḥ -nā -naṃ utsarpī -rpiṇī &c., praloṭhitaḥ -tā -taṃ.

swept SWEPT

, p. p. mārjitaḥ -tā -taṃ sammārjitaḥ -tā -taṃ sammṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'off,' apamārjitaḥ -tā -taṃ; 'away,' apahṛtaḥ -tā -taṃ.

to swerve To SWERVE

, v. n. vical (c. 1. -calati -lituṃ), cal parāṅmukhaḥ -khā -khaṃ bhū, see To DEVIATE; 'he swerves from his duty,' svadharmmādvicalati.

swift SWIFT

, a. tvaritaḥ -tā -taṃ śīghraḥ -ghrā -ghraṃ śīghragāmī -minī -mi (n) śīghragatiḥ -tiḥ -ti tvaritagatiḥ &c., mahāvegaḥ -gā -gaṃ vegavān -vatī -vat (t) drutaḥ -tā -taṃ drutagatiḥ -tiḥ -ti tvarānvitaḥ -tā -taṃ laghugāmī &c., javavān &c., javī &c., tarasvī &c., tūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pratūrṇaḥ &c., vegavāhī &c., kṣipragatiḥ &c., see QUICK, RAPID; 'as the wind,' vāyuvegasamaḥ -mā -maṃ vāyugatiḥ -tiḥ -ti.

swiftly SWIFTLY

, adv. śīghraṃ tvaritaṃ satvaraṃ. See QUICKLY, RAPIDLY.

swiftness SWIFTNESS

, s. śīghratā vagaḥ javaḥ mauṣṭhavaṃ. See RAPIDITY.

[Page 792b]
to swig To SWIG

, SWILL, v. a. atipānaṃ kṛ atiśayapānaṃ kṛ bahuśaḥ pā.

to swim To SWIM

, v. a. (Pass a river, &c., by moving the arms in water) bāhubhyāṃ nadīṃ tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ) or nadītaraṇaṃ kṛ.

to swim To SWIM

, v. n. (Move along in water by means of the arms) bāhubhyāṃ taraṇaṃ kṛ bāhubhyāṃ jale sṛ (c. 1. sarati sarttuṃ) or visṛ; 'as a fish,' matsyavad jale visṛ; 'unable to swim,' taraṇavidyāyām akuśalaḥ aplaveśaḥ.

--(Float) plu (c. 1. plavate plotuṃ), see To FLOAT.

swimmer SWIMMER

, s. taraṇakarttā m. (rttṛ) taraṇakṛt plavanakṛt.

swimming SWIMMING

, s. taraṇaṃ plavanaṃ jalavisaraṇaṃ bāhubhyāṃ taraṇaṃ bāhutaraṇaṃ; 'swimming across a river,' bāhubhyāṃ nadītaraṇaṃ; 'swimming against the stream,' srotaḥpratīpataraṇaṃ srotaḥpratikūlataraṇaṃ.

swimming SWIMMING

, part. jalavisārī -riṇī -ri (n) plavamānaḥ -nā -naṃ.

to swindle To SWINDLE

, v. a. or n. pratṝ vañc parivañc chalena hṛ or apahṛ.

swindler SWINDLER

, s. pratārakaḥ parasvāpahārī m. (n) cāṭaḥ pārśvakaḥ.

swine SWINE

, s. śūkaraḥ sūkaraḥ śūkarāḥ m. pl. See HOG.

to swing To SWING

, v. a. itastato vical (c. 10. -cālayati -yituṃ) or sañcal or cal preṅkh (c. 10. preṅkhayati -yituṃ), āndolanaṃ kṛ āndola (nom. āndolayati -yituṃ), preṅkhola (nom. preṅkholayati -yituṃ), preṅkholanaṃ kṛ.

to swing To SWING

, v. n. itastato vical (c. 1. -calati -lituṃ) or sañcal or cal dola (nom. dolāyate -yituṃ). See To OSCILLATE.

swing SWING

, s. (Oscillation) āndolanaṃ preṅkholanaṃ preṅkhaṇaṃ itastato vicalanaṃ.

--(Seat, line and other apparatus for swinging) dolā -lī -laṃ dolikā preṅkhā preṅkholanaṃ hindolaḥ -lakaḥ khaṭvā āndolanaṃ kācaḥ; 'suspended in a swing,' kācitaḥ -tā -taṃ śikyitaḥ &c.

--(Impetus) vegaḥ.

swinging SWINGING

, part. dolāyamānaḥ -nā -naṃ dodulpamānaḥ -nā -naṃ preṅkhan -ṅkhantī -ṅkhat (t) preṅkhitaḥ -tā -taṃ preṅvolitaḥ &c., vicalamānaḥ -nā -naṃ vicalan &c., pracalitaḥ -tā -taṃ kācitaḥ -tā -taṃ śikyitaḥ &c.

swinish SWINISH

, a. saukaraḥ -rī -raṃ śaukaraḥ &c., sūkaravṛttiḥ -ttiḥ -tti śūkarasadṛśaḥ -śī -śaṃ śūkaraśīlaḥ -lā -laṃ śūkarabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

switch SWITCH

, s. piñjā śithiladaṇḍaḥ komaladaṇḍaḥ mṛdupallavaḥ.

swivel SWIVEL

, s. parivarttanavalayaḥ jaṅgamavalayaḥ parivarttananāḍiḥ f.

swollen SWOLLEN

, p. p. śūnaḥ -nā -naṃ ucchūnaḥ &c., procchūnaḥ &c., saṃśūnaḥ &c., śothayuktaḥ -ktā -ktaṃ śophayuktaḥ &c., sphītaḥ -tā -taṃ sphātaḥ &c., pravṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ prasphuritaḥ -tā -taṃ. See INCREASED, DILATED.

to swoon To SWOON

, v. n. murcch (c. 1. mūrcchati -rcchituṃ). See To FAINT.

swoon SWOON

, s. mūrcchā mūrcchanaṃ -nā mohaḥ. See FAINTING, s.

swooned SWOONED

, p. p. mūrcchitaḥ -tā -taṃ mūrcchāpannaḥ -nnā -nnaṃ. See FAINTED.

swooning SWOONING

, part. mūrcchitaḥ -tā -taṃ gatacetanaḥ &c., see FAINTING, part.

swoop SWOOP

, s. ākasmikāvapātapūrvvaṃ nakhair grahaṇaṃ akasmād grahaṇaṃ akasmād avapātaḥ akasmād ākramaṇaṃ; 'of a hawk,' śyenāvapātaḥ.

sword SWORD

, s. khaṅgaḥ asiḥ m., kṛpāṇaḥ nistriṃśaḥ śiriḥ m., riṣṭhiḥ m., ṛṣṭiḥ m., pārerakaḥ; 'sword in hand,' khaṅgapāṇiḥ m., kṛpāṇapāṇiḥ m., khaṅgahastaḥ; 'having a drawn sword in the hand,' ākṛṣṭakṛpāṇapāṇiḥ; 'armed with a sword,' see SWORD-MAN; 'edge of a sword,' asidhārā; 'blade of a sword,' asipatraṃ; 'hilt of a sword,' tsaruḥ m.; 'sword-exercise,' khaṅgamārgaḥ tsarumārgaḥ; 'sword-cut,' khaḍgaprahāraḥ khaṅgāghātaḥ; 'sword-bearer,' khaḍgadhārī m. (n); 'sword-belt, or sword-knot,' mekhalā tsarunibandhanaṃ; 'sword-stick,' kūṭaḥ -ṭaṃ kūṭāstraṃ.

sword-man SWORD-MAN

, s. khaṅgī m. (n) khaṅgadharaḥ khaṅgadhārī m. (n) sakhaṅgaḥ asibhṛt m., āsikaḥ asihetiḥ m., naistriṃśikaḥ.

sworn SWORN

, p. p. śāpitaḥ -tā -taṃ kṛtaśapathaḥ -thā -thaṃ kṛtaśāpaḥ -pā -paṃ.

swung SWUNG

, p. p. āndolitaḥ -tā -taṃ preṅkhitaḥ &c., preṅkholitaḥ -tā -taṃ.

sycophancy SYCOPHANCY

, s. atyanurodhaḥ chandonurodhaḥ chandonuvṛttiḥ, see SERVILITY.

sycophant SYCOPHANT

, s. atyanurodhī m. (n) chandonurodhī m. See SERVILE.

syllabic SYLLABIC

, a. akṣarasambandhī -ndhinī -ndhi (n) ākṣarikaḥ -kī -kaṃ.

syllable SYLLABLE

, s. akṣaraṃ; 'monosyllable,' ekākṣaraṃ, see the word.

syllabub SYLLABUB

, s. dugdhaphenaṃ dugdhatālīyaṃ kṣīraphenaṃ śārkakaḥ śārkaraḥ.

syllabus SYLLABUS

, s. sāraḥ sārārthaḥ granthasāraḥ sārāṃśaḥ. See COMPENDIUM.

syllogism SYLLOGISM

, s. nyāyaḥ avayavī m. (n) avayavaghaṭitavākyaṃ avayavayuktavākyaṃ avayavopetavākyaṃ ānupūrvvaṃ. A syllogism has five members or avayavāḥ, according to the Nyāya system, viz. 1. The proposition or assertion to be proved, pratijñā; 2. the reason given, hetuḥ; 3. the example or illustration, udāharaṇaṃ; 4. the application, upanayaḥ; 5. the conclusion, nigamanaṃ. Thus, 1. 'The hill is fiery,' parvvato vahnimān. 2. 'Because it smokes,' dhūmavattvāt. 3. 'Whatever smokes is fiery, like a culinary hearth,' yo yo dhūmavān sa vahnimān yathā mahānasaḥ. 4. 'This (hill) has smoke which is always accompanied with fire,' vahnivyāpyadhūmavān ayaṃ. 5. 'Therefore it is fiery,' tasmād vahnimān. According to the Mīmānsā school, a syllogism has only the last three members.

syllogistic SYLLOGISTIC

, a. nyāyasambandhī -ndhinī -ndhi (n) nyāyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ nyāyarūpaḥ -pā -paṃ naiyāyikaḥ -kī -kaṃ avayavayuktavākyasambandhī &c.

sylph SYLPH

, s. tanvaṅgī laghvaṅgī ladhvī tanumadhyā vidyādharī.

sylvan SYLVAN

, a. vanyaḥ -nyā -nyaṃ vānaḥ -nī -naṃ vanajaḥ &c., see SILVAN.

symbol SYMBOL

, s. lakṣaṇaṃ cihnaṃ liṅgaṃ saṃjñā. See EMBLEM, SIGN.

symbolical SYMBOLICAL

, a. lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ sāṅketikaḥ -kī -kaṃ saṅketātmakaḥ -kā -kaṃ saṅketarūpaḥ -pā -paṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ pradarśakaḥ &c., pratirūpakaḥ &c.

symmetrical SYMMETRICAL

, a. śuddharūpaḥ -pā -paṃ śuddhākāraḥ -rā -raṃ śuddharekhaḥ -khā -khaṃ yuktarūpaḥ -pī -paṃ sammitarūpaḥ &c., rūpavān -vatī -vat (t).

symmetry SYMMETRY

, s. ākāraśuddhiḥ f., ākāraśuddhatā aṅgasaṃyogaḥ avayavasaṃyogaḥ aṅgasaṃhatiḥ f., avayavasaṃhatiḥ f., ākārasammitiḥ f.

sympathetic SYMPATHETIC

, a. samaduḥkhaḥ -khā -khaṃ samaduḥkhī -khinī -khi (n) sahaduḥkhī &c., samaduḥkhasukhaḥ -khā -khaṃ samavedanaḥ -nā -naṃ. See SYMPATHIZING.

to sympathize To SYMPATHIZE

, v. n. samaduḥkhī -khinī -khibhū samaduḥkhasukhopahataḥ -tā -taṃ bhū samaduḥkhasukhī &c. bhū anyena saha duḥkhī -khinī bhū anyena saha sukhī -khinī bhū paraduḥkhasukhasahabhāgī -ginī bhū.

sympathizing SYMPATHIZING

, part. or a. samaduḥkhasukhaḥ -khā -khaṃ ekaduḥkhasukhaḥ &c., samaduḥkhī -khinī -khi (n) sahaduḥkhī &c., sahasukhī &c., anyaduḥkhasukhabhāgī &c., paraduḥkhasukhabhāgī &c., paraduḥkhaduḥkhī &c., parasukhasukhī &c., samaduḥkhaḥ &c.

sympathy SYMPATHY

, s. samaduḥkhatvaṃ samaduḥkhitā sahaduḥkhitā -tvaṃ samaduḥkhasukhitā anyaduḥkhaduḥkhitā paraduḥkhaduḥkhitā anyaduḥkhaduḥkhaṃ anuvedanā kāruṇyaṃ anukampā; 'joyful sympathy,' sukhasukhitā anumodanaṃ.

--(Conformity of temperament) ānuguṇyaṃ svabhāvasamatā svabhāvānuguṇyaṃ samabhāvaḥ bhāvasāmyaṃ prakṛtisāmyaṃ ānurūpyaṃ sādharmyaṃ.

symphonious SYMPHONIOUS

, a. samasvaraḥ -rā -raṃ samānasvaraḥ &c. See HARMONIOUS.

symphony SYMPHONY

, s. svaraikyaṃ svarasamatā tālasamatā svarasāmyaṃ svaramelanaṃ tānamelanaṃ tānamānaṃ, see HARMONY.

--(Air) carcarī.

[Page 793b]
symptom SYMPTOM

, s. lakṣaṇaṃ pūrvvalakṣaṇaṃ cihnaṃ pūrvvacihnaṃ sūcanā prajñānaṃ kāntāraṃ see INDICATION, SIGN; 'of disease,' rogalakṣaṇaṃ lakṣaṇaṃ vimūcikā; 'secondary symptom,' anubandhaḥ.

symptomatic SYMPTOMATIC

, a. sūcakaḥ -kā -kaṃ pradarśakaḥ -kā -kaṃ udbodhakaḥ &c., bodhakaḥ &c., lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ. See INDICATIVE.

synagogue SYNAGOGUE

, s. yihudīyānāṃ bhajanabhavanaṃ or pūjāmandiraṃ.

synchronism SYNCHRONISM

, s. samakālikatā kālaikyaṃ yaugapadyaṃ ekakālikatā.

to synchronize To SYNCHRONIZE

, v. n. ekakāle sambhū or sampad ekasamaye sambhū samakāle bhū samakālikaḥ -kā -kaṃ bhū or as. See SIMULTANEOUS.

synchronous SYNCHRONOUS

, a. samakālikaḥ -kī -kaṃ. See SIMULTANEOUS.

to syncopate To SYNCOPATE

, v. a. madhyākṣaraṃ lup (c. 6. lumpati loptuṃ), madhyākṣaralopaṃ kṛ.

syncope SYNCOPE

, s. (Fainting) mūrcchanā.

--(In grammar) madhyākṣaralopaḥ

synecdoche SYNECDOCHE

, s. (Figure in rhetoric) upalakṣaṇaṃ.

synod SYNOD

, s. dharmmādhyakṣasabhā dharmmopadeśakasabhā dharmmasabhā.

synodal SYNODAL

, SYNODICAL, a. sabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ; 'month,' candramāsaḥ.

synonym SYNONYM

, s. paryyāyaḥ aparaparyyāyaḥ ekārthapadaṃ samānārthaśabdaḥ samārthakaśabdaḥ tulyārthakaśabdaḥ upaśabdaḥ.

synonymous SYNONYMOUS

, a. samānārthaḥ -rthā -rthaṃ ekārthaḥ &c., ekārthakaḥ -kā -kaṃ tulpārthakaḥ &c., sahārthaḥ -rthā -rthaṃ.

synonymy SYNONYMY

, s. samānārthatvaṃ samārthatvaṃ ekārthatvaṃ tulyārthatvaṃ.

synopsis SYNOPSIS

, s. granthasārātmakapatraṃ sārapatrakaṃ. See EPITOME.

syntactical SYNTACTICAL

, a. vākyavinyāsasambandhī &c., vākyaracanāviṣayakaḥ -kā -kaṃ padavinyāsaviṣayakaḥ &c.; 'syntactical agreement,' anvayaḥ.

syntax SYNTAX

, s. vākyavinyāsaḥ vākyaracanā padavinyāsaḥ padaracanā padayojanā vākyayojanā padānvayaḥ anvayayojanā.

synthesis SYNTHESIS

, s. saṃyogaḥ saṃyojanaṃ yogakaraṇaṃ. See COMBINATION.

synthetical SYNTHETICAL

, a. saṃyogarūpaḥ -pā -paṃ saṃyogātmakaḥ &c., saṃyogakārī &c.

syphilis SYPHILIS

, s. upadaṃśaḥ vṛṣaṇakacchūḥ f. See LUES VENEREA.

syphon SYPHON

, s. See SIPHON.

syringe SYRINGE

, s. vastiḥ m. f., nalikā antaḥprakṣepaṇī. See SQUIRT

to syringe To SYRINGE

, v. a. vastidvāreṇa jalādi antaḥprakṣip antaḥ śudh.

syrup SYRUP

, s. madhuraṃ madhu n., ikṣurasaḥ ikṣurasajaḥ lehyaṃ.

system SYSTEM

, s. (Plan) kalpanā anusandhānaṃ, see SCHEME.

--(Method) kramaḥ paryyāyaḥ, see METHOD.

--(Of the body, consitution) śarīraprakṛtiḥ f., dehaprakṛtiḥ f., bhāvaḥ śarīraṃ.

--(Assemblage of parts adjusted into a regular whole) rītiḥ f., sthitiḥ f. saṃsthānaṃ saṃsthitiḥ f., mārgaḥ kramaḥ.

--(Systems of philosophy). These are six, see under SCHOOL. The three leading systems are the Nyāya, Vedānta, and Sānkhya.

systematic SYSTEMATIC

, SYSTEMATICALLY, see METHODICAL, &c.

to systematize To SYSTEMATIZE

, SYSTEMIZE, v. a. See To METHODIZE.

systole SYSTOLE

, s. (In anatomy) hṛtpiṇḍasaṅkocaḥ.

T. tabosheer TABOSHEER

, s. (Manna of the bamboo) vaṃśakṣīrī vaṃśarocanā vaṃśalocanā tvakkṣīrā -rī karmmarī.

tabby TABBY

, a. citraḥ -trā -traṃ śavalaḥ -lā -laṃ. See BRINDLED

tabernacle TABERNACLE

, s. maṇḍapaḥ dūṣpaṃ paṭamaṇḍapaḥ. See TENT.

tabes TABES

, s. kṣayaḥ kṣayarogaḥ kṣayathuḥ m., śarīraśoṣaṇaṃ.

table TABLE

, s. (For holding dishes, &c.) phalakaḥ -kaṃ bhojanaphalakaḥ -kaṃ bhījanādhāraḥ bhojanāsanaṃ mañcaḥ -ñcakaḥ bhojanamañcaḥ; 'writing table,' likhanaphalakaṃ lipiphalakaṃ lipisajjādhāraḥ lekhasādhanādhāraḥ.

--(Persons eating at the same table) sahabhojināṃ paṃktiḥ f.; 'unworthy of eating at the same table with the good,' sadbhiḥ saha ekapaṃktibhojanānarhaḥ -rhā -rhaṃ.

--(Of stone, metal, &c., for writing) paṭṭaḥ prastaraḥ patraṃ -trikā.

--(Tabular view) patrakaṃ sāraṇī prastaraḥ cakraṃ, see SYNOPSIS; 'table of numbers, figures, &c.,' aṅkajālaṃ sāraṇī koṣṭhakaṃ.

--(Table of contents) anukramaṇikā sūcīpatraṃ sūcī -cikā patrapañjī.

table-cloth TABLE-CLOTH

, s. lakācchādanaṃ phalakāvaraṇaṃ phalakācchādanapaṭaḥ.

table-land TABLE-LAND

, s. sānuḥ -nu m. n., adhityakā prasthaḥ samasthalaṃ parvatabhūnikā bhṛguḥ m., kaṭakaḥ snuḥ m., snu n.

tablet TABLET

, s. patraṃ patrikā patrakaṃ paṭṭaḥ phalakaḥ -kaṃ prastaraḥ.

to taboo To TABOO

, v. a. upabhogāsedhaṃ kṛ bhogāsedhaṃ kṛ. See To INTERDICT.

tabor TABOR

, s. mṛdaṅgaḥ paṭahaḥ paṇavaḥ praṇavaḥ āṃkṣī. See DRUM.

tabular TABULAR

, a. patrasthaḥ -sthā -sthaṃ patrakārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ phalakasthaḥ &c.

tacit TACIT

, a. vivakṣitaḥ -tā -taṃ arthasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dhvanitaḥ &c., aniṣedharūpaḥ &c., mānasaḥ -sī -saṃ; 'tacit consent,' mānasānujñā mānasaṃ.

tacitly TACITLY

, adv. vivakṣayā aniṣedhena manasā dhvanitārthatas tūṣṇīṃ.

taciturn TACITURN

, a. anālāpaśīlaḥ -lā -laṃ alpavādī -dinī &c., tūṣṇīṃśīlaḥ -lā -laṃ kathāviraktaḥ -ktā -ktaṃ ālāpavimukhaḥ -khā -khaṃ bhāṣaṇaviraktaḥ &c., parimitakathaḥ &c., maunī &c., anālāpaḥ -pā -paṃ tūṣṇīkaḥ -kā -kaṃ. See RESERVED.

taciturnity TACITURNITY

, s. ālāpaviraktiḥ f., anālāpaśīlatā anālāpaḥ -pitā maunitvaṃ maunaṃ kathāviraktiḥ f., vāgyāmaḥ. See RESERVE.

to tack To TACK

, v. a. (Fasten, attach) anubandh (c. 9. -badhnāti -banddhuṃ), ābandh pinah ānah, see To FASTEN, STITCH.

to tack To TACK

, v. n. naumārgaṃ parivṛt in caus., naumārgaparivarttanaṃ kṛ.

tack TACK

, s. (Small nail) kṣudrakīlaḥ kīlakaḥ kṣudraśaṅkuḥ m.

tacking TACKING

, s. naumārgaparivarttanaṃ naumārgaparivṛttiḥ f., naupathaparivṛttiḥ.

tackle TACKLE

, TACKLING, s. naukāsajjā nausajjā sajjā. See RIGGING.

to tackle To TACKLE

, v. a. See To HARNESS, RIG, SEIZE, LAY HOLD.

tact TACT

, s. yuktiḥ f., kuśalatā kauśalyaṃ vijñatā abhijñatā. See SKILL.

tactician TACTICIAN

, s. vyūharacanakuśalaḥ vyūharacanābhijñaḥ vyūhapaṇḍitaḥ.

tactics TACTICS

, s. vyūharacanavidyā balavinyāsavidyā sainyavinyāsavidyā vyūharacanā sainyaracanā vyūhanaṃ.

tactile TACTILE

, a. sparśanīyaḥ -yā -yaṃ spṛśyaḥ -śyā -śyaṃ. See TANGIBLE.

tadpole TADPOLE

, s. bhekaśāvakaḥ maṇḍūkaśāvakaḥ bālamaṇḍūkaḥ.

tail TAIL

, s. pucchaḥ -cchaṃ lāṅgūlaṃ lāṅgulaṃ laṅgūlaṃ bālaḥ -lā bāladhiḥ m., bālahastaḥ lūmaṃ lomaḥ picchaḥ lañjaḥ; 'peacock's tail,' varhaḥ -rhaṃ picchaṃ kalāpaḥ mayūrapucchaṃ pracalākaḥ; 'to lift up the tail,' utpuccha (Nom. utpucchayate).

tailed TAILED

, a. pucchī -cchinī -cchi (n) pucchavān -vatī -vat (t) picchavān &c., pucchānvitaḥ -tā -taṃ lāṅgūlī &c., picchilaḥ -lā -laṃ.

tail-less TAIL-LESS

, a. apucchaḥ -cchā -cchaṃ pucchahīnaḥ -nā -naṃ puccharahitaḥ &c.

tailor TAILOR

, s. saucikaḥ sūcikaḥ sauciḥ m., tunnavāyaḥ vastrabhedī m. (n) vastrabhedakaḥ sūcikarmmavid m.

to taint To TAINT

, v. a. duṣ (c. 10. dūṣayati -yituṃ), lip (c. 6. limpati leptuṃ), doṣayuktaṃ -ktāṃ kṛ dūṣaṇaṃ kṛ. See To CORRUPT, INSPECT, STAIN.

taint TAINT

, s. dūṣaṇaṃ doṣaḥ kalaṅkaḥ malaṃ lepaḥ -panaṃ. See STAIN.

tainted TAINTED

, p. p. dūṣitaḥ -tā -taṃ liptaḥ -ptā -ptaṃ kalaṅkitaḥ -tā -taṃ sakalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ; 'as meat,' pūtigandhikaḥ -kā -kaṃ durgandhī -ndhinī &c.

[Page 794b]
to take To TAKE

, v. a. grah (c. 9. gṛhlāti -hlīte grahītuṃ), pratigrah abhigrah parigrah sampragrah upasampragrah ādā (c. 3. -dadāti -datte -dātuṃ), upādā labh (c. 1. labhate labdhuṃ), upalabh dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ), pratāṣ (c. 6. -icchati -epituṃ), grahaṇaṃ kṛ ādānaṃ kṛ.

--(Seize) hṛ (c. 1. harati harttuṃ), dhṛ (c. 1. dharati dharttuṃ), haraṇaṃ kṛ.

--(Captivate), see the word.

--(Apprehend) grah upalabh avagam.

--(Feel, experience, be affected by) upahataḥ -tā -taṃ bhū anubhū upagam upāgam vid.

--(Swallow) gṝ nigṝ gras khād pā.

--(Admit) grah svīkṛ aṅgīkṛ.

--(Gain possession of) āp prāp arj upārj labh āsad adhigam, see To GAIN.

--(Take possession of) ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), āviś samāviś.

--(Require) ākāṃkṣ, see To REQUIRE.

--(Take away) apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), nī apahṛ hṛ, see To REMOVE, v. a.

--(Take back) pratyādā; 'lead back,' pratinī.

--(Take down), see To PULL DOWN, DEPRESS, WRITE.

--(Take in), see To COMPREHEND, CHEAT.

--(Take off) apanī avatṝ or uttṝ in caus., utkṛṣ, see To STRIP, DIVEST, IMITATE.

--(Take up), see To LIFT, UNDERTAKE, OCCUPY, ENGROSS, COMPRISE.

--(Take upon one's self) svīkṛ, see To UNDERTAKE. Obs. The word 'take' in English has often no equivalent in Sanskrit, but must be rendered by some other form of expression. It may often be expressed by the roots kṛ or bhū in conjunction with a noun, and is not unfrequently inherent in the verb without being expressed at all, as in the following examples.

--(Take aim) baddhānuśayaḥ -yā -yaṃ bhū lakṣīkṛ anusandhā.

--(Take an airing) vāyuhetoḥ parikram or vihṛ.

--(Take breath), see To PAUSE, REST.

--(Take care, take heed), see To HEED.

--(Take care of) rakṣa, see under CARE.

--(Take a course), see To RESORT.

--(Take effect) prabhū saprabhāvaḥ -vā -vaṃ bhū prabalībhū saphalībhū, see EFFICACIOUS.

--(Take hold), see To SEIZE, HOLD.

--(Take in hand), see To UNDERTAKE.

--(Take leave) āmantr āmantraṇaṃ kṛ, see FAREWELL.

--(Take notice), see To OBSERVE, NOTICE.

--(Take pains), see under PAIN.

--(Take part), see To SHARE.

--(Take place), see To HAPPEN.

--(Take root), see To ROOT, v. n.

--(Take to task) nirbharts, see To REPROVE.

--(Take the name) nāma grah.

to take To TAKE

, v. n. (Betake one's self) āśri, see RECOURSE, RESORT.

--(Gain reception, succeed) sidh (c. 4. sidhyati seddhuṃ), sampad (c. 4. -padyate -pattuṃ), prasiddhiṃ prāp prasiddhībhū lokaprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū.

--(Have effect) prabhū.

--(Take after) anukṛ.

taken TAKEN

, p. p. gṛhītaḥ -tā -taṃ ādattaḥ -ttā -ttaṃ āttaḥ &c., upāttaḥ &c.

--(Gained) prāptaḥ -ptā -ptaṃ āptaḥ &c., labdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

--(Taken away) apanītaḥ -tā -taṃ apahṛtaḥ -tā -taṃ hṛtaḥ &c., see REMOVED.

--(Taken down) avapātitaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ, see LOWERED, HUMBLED.

--(Taken off, as clothes, &c.) avatāritaḥ -tā -taṃ, see STRIPPED.

--(Captivated) mohitaḥ -tā -taṃ hṛtacittaḥ -ttā -ttaṃ vaśīkṛtaḥ &c.; 'let it be taken,' gṛhyatāṃ; 'proper to be taken,' grahaṇīyaḥ -yā -yaṃ ādeyaḥ -yā -yaṃ; 'having taken,' gṛhītvā ādāya; 'having taken his bow and arrow,' gṛhīteṣukārmmukaḥ ātteṣukārmmukaḥ.

taker TAKER

, s. grāhī m. -hiṇī f. (n) grāhakaḥ -hikā grahītā m. -trī f. (tṛ) ādāyī m. -yinī f., pratigrahītā m., harttā m., hārī m.

[Page 795a]
taking TAKING

, s. (The act) grahaṇaṃ grahaḥ grāhaḥ pratigrahaṇaṃ pratigrāhaḥ ādānaṃ upādānaṃ svīkaraṇaṃ svīkāraḥ; 'taking away,' apanayanaṃ haraṇaṃ apaharaṇaṃ, see REMOVAL.

taking TAKING

, a. manohārī -riṇī &c., hṛdayagrāhī &c. See CAPTIVATING.

talc TALC

, s. abhrakaṃ abhaṃ amalaṃ nirmalaṃ girijaṃ girijāmalaṃ meghajālaṃ meghanālaṃ śubhraṃ svacchapatraṃ ambaraṃ antarīkṣaṃ bhṛṅgaṃ; 'calx of it,' abhrakabhasma m. (n).

tale TALE

, s. kathā upākhyānaṃ ākhyānaṃ parikathā udantaḥ. See STORY.

tale-bearer TALE-BEARER

, s. karṇejapaḥ karṇajapaḥ upajāpakaḥ piśunaḥ bhedajanakaḥ.

tale-bearing TALE-BEARING

, s. paiśunyaṃ piśunatā ujāpaḥ karṇejāpaḥ doṣānuvādaḥ.

talent TALENT

, s. (Endowment) guṇaḥ.

--(Great abilities) buddhivaibhavaṃ buddhikauśalaṃ buddhiśaktiḥ f., buddhiprabhāvaḥ dākṣiṇyaṃ, see GENIUS.

talented TALENTED

, a. guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇavān &c. See under GENIUS.

talisman TALISMAN

, s. kavacaḥ -caṃ saṃvadanaṃ -nā yantraṃ. See AMULET.

to talk To TALK

, v. n. bhāṣ (c. 1. bhāṣate -ṣituṃ), sambhāṣ vad (c. 1. vadati -dituṃ), saṃvad ālap mantr kathoṣakathanaṃ kṛ. See To CONVERSE.

talk TALK

, s. kathopathanaṃ saṃvādaḥ sambhāṣā -ṣaṇaṃ ālāpaḥ kathā kathāprasaṅgaḥ, see CONVERSATION; 'small talk,' laghubhāṣaṇaṃ; 'fine talk,' śabdapāṇḍityaṃ; 'mere talk,' vāṅmātraṃ.

--(Report) vadantiḥ -ntī f.

talkative TALKATIVE

, a. vāvadūkaḥ -kā -kaṃ kathanaḥ &c. See LOQUACIOUS.

talkativeness TALKATIVENESS

, s. vāvadūkatā vācālatā. See LOQUACIOUSNESS.

talker TALKER

, s. vaktā m. (ktṛ) kathakaḥ bhāṣī m. (n) ālāṣī m., vādī m.

tall TALL

, a. tuṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ uttuṅgaḥ &c., prāṃśuḥ -śuḥ -śu uccaḥ -ccā -ccaṃ, see HIGH; 'in stature,' uccadehaḥ -hā -haṃ uccamūrttiḥ -rttiḥ -rtti dīrghadehaḥ -hā -haṃ dīrghamūrttiḥ &c., dīrghatanuḥ -nuḥ -nu.

tallness TALLNESS

, s. uccatā tuṅgatā prāṃśutā unnatiḥ f.; 'of stature,' dehadīrghatā dīrghadehatvaṃ śarīradīrghatā śarīroccatā.

tallow TALLOW

, s. meṣavapā meṣavasā govapā govasā gomedas n.

tallow-candle TALLOW-CANDLE

, s. govapāmayadīpakaḥ govasānirmmitadīpikā.

tallow-chandler TALLOW-CHANDLER

, s. govapāvikrayī m. (n) meṣādivapāvyāpārī m.

tally TALLY

, To TALLY. See MATCH, To MATCH, v. n.

talon TALON

, s. nakhaḥ nakharaḥ kararuhaḥ karajaḥ. See CLAW.

tamarind TAMARIND

, s. (The tree) amlikā amlīkā āmlikā āmlīkā amlaphalaḥ tintiḍī tintilī tintiḍīkaḥ -kā -kaṃ tintiḍikā ciñcā cukrā -krī gurupatrā cāritrā caritrā gurupatrā caṇḍaḥ.

--(The fruit) amlaphalaṃ.

tamarisk TAMARISK

, TAMARIX, s. (Tree) piculaḥ picchilaḥ jhāvuḥ m., jhāvukaḥ bahugranthiḥ m., yamadūtakā.

tambour TAMBOUR

, TAMBOURINE, s. mṛdaṅgaḥ paṭahaḥ. See DRUM.

tame TAME

, a. (Not wild) gṛhyaḥ -hyā -hyaṃ gṛhyakaḥ -kā -kaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ gṛhapuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ chekaḥ -kā -kaṃ ahiṃsraḥ -srā -sraṃ gṛha or grāma in comp.; 'a tame pigeon,' gṛhakapotakaḥ; 'tame hog,' grāmyaśūkaraḥ grāmaśūkaraḥ viḍvarāhaḥ.

--(Subdued, trained) dāntaḥ -ntā -ntaṃ damitaḥ -tā -taṃ vaśaḥ -śā -śaṃ adhīnaḥ -nā -naṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ upaśāntaḥ &c.

--(Flat, spiritless), see the words.

to tame To TAME

, v. a. dam (c. 10. damayati -yituṃ), pradam krūratāṃ śam (c. 10. śamayati -yituṃ), krūratāśāntiṃ kṛ krūratānāśaṃ kṛ krūratābhaṅgaṃ kṛ vaśīkṛ nigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), sannigrah.

tameable TAMEABLE

, a. damanīyaḥ -yā -yaṃ damyaḥ -myā -myaṃ sudamaḥ -mā -maṃ.

tamed TAMED

, p. p. damitaḥ -tā -taṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ vaśīkṛtaḥ -tā -taṃ vaśībhūtaḥ &c., vaśaṅgataḥ &c., śāntaḥ &c., śāntakrauryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

[Page 795b]
tamely TAMELY

, adv. kāpuruṣavat klīvavat kātaravat sakātaryyaṃ.

tameness TAMENESS

, s. gṛhyatā vaśatā vaśyatā ahiṃsratā vaśībhūtatā.

tamer TAMER

, s. damakaḥ damī m. (n) damanakārī m. See SUBDUER.

taming TAMING

, s. damanaṃ damaḥ damathaḥ -thaṃ damathuḥ m. See SUBJUGATION.

to tamper To TAMPER

, v. a. (Meddle), see To MEDDLE.

--(Practise secretly) kukarmmasampādanārthaṃ gūḍhavyavahāraṃ kṛ or gūḍhavyāpāraṃ kṛ or gūḍhasaṃsargaṃ kṛ chalena vyāpṛ in pass. or vyavahṛ.

to tan To TAN

, v. a. (Leather) carmmasandhānaṃ kṛ carmmapācanaṃ kṛ dṛtisandhānaṃ kṛ.

--(Imbrown) tāmrīkṛ tāmravarṇīkṛ śyāmīkṛ.

tan-pit TAN-PIT

, s. carmmasandhānabhāṇḍaṃ carmmapācanabhāṇḍaṃ carmmapācanakuṇḍaṃ.

tangent TANGENT

, s. (In geometry) sparśarekhā sampātarekhā.

tangibility TANGIBILITY

, s. sparśanīyatā spṛśyatā sparśavedyatā.

tangible TANGIBLE

, a. sparśanīyaḥ -yā -yaṃ spṛśyaḥ -śyā -śyaṃ saṃspṛśyaḥ &c., spraṣṭavya -vyā -vyaṃ sparśayogyaḥ &c., sparśārhaḥ -rhā -rhaṃ sparśavedyaḥ &c., samparkīyaḥ &c.

to tangle To TANGLE

, TANGLE, &c. See To ENTANGLE, ENTANGLEMENT, &c.

tanjore TANJORE

, s. (The country) colaḥ colāḥ m. pl.

tank TANK

, s. taḍāgaḥ jalādhāraḥ sarovaraḥ veśantaḥ. See RESERVOIR.

tanner TANNER

, s. carmmakāraḥ -rī m. (n) carmmāraḥ carmmasandhānī m.

to tantalize To TANTALIZE

, v. a. iṣṭavastu darśayitvā manorathān janayitvā khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), āśāḥ or manorathān janayitvā khaṇḍ spṛhaṇīyavastṛ darśayitvā na dā or bhagnāśaṃ -śāṃ kṛ or vañc (c. 10. vañcayati -yituṃ).

tantalized TANTALIZED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ khaṇḍitaḥ &c., jātāśaḥ -śā -śaṃ.

tantalizing TANTALIZING

, a. āśājanakaḥ -kā -kaṃ spṛhājanakaḥ &c., vañcakaḥ &c.

tantamount TANTAMOUNT

, a. samānārthakaḥ -kā -kaṃ samamūlyaḥ &c. See EQUIVALENT

tantra TANTRA

, s. (A religious treatise, generally in the form of a dialogue between Siva and Durga, teaching peculiar and mystical formulae for the worship of the deities, or the attainment of superhuman power. These works are very numerous, and their authority in many parts of India seems, in a great measure, to have superseded that of the Vedas) tantraṃ; 'a follower of the doctrine taught in the Tantras,' tāntrikaḥ.

to tap To TAP

, v. a. (Strike a gentle blow) laghuprahāraṃ kṛ laghvāghātaṃ kṛ laghu prahṛ or āhan.

--(A cask, &c.) surādibhājane chidraṃ kṛ surādisrāvaṇārthaṃ bhāṇḍaṃ chidr (c. 10. chidrayati -yituṃ).

tap TAP

, s. laghuprahāraḥ ladhvāghātaḥ īṣadāghātaḥ īṣatprahāraḥ.

tape TAPE

, s. paṭṭaḥ dīrghapaṭṭaḥ bandhanī dīrghabandhanī tanupaṭṭaḥ.

taper TAPER

, s. kṣudradīpaḥ -pakaḥ kṣudradīpikā sūkṣmadīpikā.

taper TAPER

, a. śuṇḍākṛtiḥ -tiḥ -ti śuṇḍākāraḥ -rā -raṃ śuṇḍārūpaḥ &c.

tapestry TAPESTRY

, s. citrajavanikā javanikā citrayavanikā apaṭī.

tape-worm TAPE-WORM

, s. udarāveṣṭaḥ nāḍīkīṭaḥ nāḍījantuḥ m., mīvā.

tapti TAPTI

, s. (A river in India) tāpī

tar TAR

, s. saraladravaḥ saralarasaḥ sarjjarasaḥ arālaḥ rālaḥ.

tardiness TARDINESS

, s. mandatā māndyaṃ vilambaḥ -mbanaṃ. See SLOWNESS.

tardy TARDY

, a. mandaḥ -ndā -ndaṃ. See SLOW, DILATORY.

tare TARE

, s. kakṣaḥ śasyakṣetraruhaḥ kakṣabhedaḥ vanyaghāsaḥ.

target TARGET

, s. vāṇalakṣyaṃ śaralakṣyaṃ lakṣyaṃ lakṣaṃ śaravya, see BUTT.

tariff TARIFF

, s. sūciḥ -cī f., sūcipatraṃ anukramaṇikā. See LIST.

to tarnish To TARNISH

, v. a. kalaṅka (nom. kalaṅkayati -yituṃ), duṣ in caus., see To SOIL.

to tarnish To TARNISH

, v. n. malinībhū sakalaṅkībhū duṣ (c. 4. duṣpati doṣṭuṃ).

[Page 796a]
tarnished TARNISHED

, p. p. malinitaḥ -tā -taṃ kalaṅkitaḥ &c., dūṣitaḥ -tā -taṃ.

to tarry To TARRY

, v. n. sthā avasthā vilamb vas. See To STAY, DELAY.

tart TART

, a. amlaḥ -mlā -mlaṃ śuktaḥ -ktā -ktaṃ. See SOUR, SHARP.

tart TART

, s. (Kind of pie) śaṣkulī piṣṭakaṃ.

tartar TARTAR

, s. (Of the teeth) dantamalaṃ dantaśarkarā puṣpikā piṣpikā raucanikaṃ.

task TASK

, s. kāryyaṃ karttavyaṃ vrataṃ karmma n. (n) bhāraḥ; 'to take to task,' nirbharts (c. 10. -bhartsayati -yituṃ), nind, see To REPROVE.

to task To TASK

, v. a. bhāraṃ nyas (c. 4. -asyati -situṃ), kāryye niyuj.

task-master TASK-MASTER

, s. kāryyaśāsakaḥ kāryyakārayitā m. (tṛ) karmmaśāsakaḥ.

tassel TASSEL

, s. śithilasūtramayaṃ pralambakābharaṇaṃ pralambaḥ -mbakaḥ -kaṃ.

tastable TASTABLE

, a. prāśanīyaḥ -yā -yaṃ prāśyaḥ &c., āsvādanīyaḥ &c.

to taste To TASTE

, v. a. prāś (c. 9. -aśnāti -śituṃ), āsvād (c. 1. -svādati -dituṃ), svād lih (c. 2. leḍhi -ḍhuṃ), avalih rasam āsvād āsvādanaṃ kṛ rasāsvādanaṃ kṛ ras (c. 10. rasayati -yituṃ), rasavedanaṃ kṛ rasabodhaṃ kṛ rasajñānaṃ kṛ rasanaṃ kṛ.

--(Perceive by the taste) svādajñānaṃ kṛ svādabodhanaṃ kṛ svādavedanaṃ kṛ.

to taste To TASTE

, v. n. (Have a taste or flavor) svad (c. 1. svādate svadate), sarasaḥ -sā -saṃ bhū or as svādayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhū or as.

taste TASTE

, s. (The sensation excited by applying any thing to the tongue or palate) svādaḥ āsvādaḥ rasajñānaṃ rasabodhaḥ rasavedanaṃ.

--(The sense) rasanendriyaṃ āsvādanaśaktiḥ f., rasanaśaktiḥ f., rasanaṃ ruciḥ f.

--(Flavor) rasaḥ āsvādaḥ ruciḥ f.; 'the six tastes,' ṣaḍrasāḥ m. pl.; these are, 1. sweet, madhuraḥ; 2. salt, lavaṇaḥ; 3. pungent, kaṭuḥ; 4. bitter, tiktaḥ; 5. sour, amlaḥ; 6. astringent, kaṣāyaḥ.

--(Relish, liking for) ruciḥ f., abhiruciḥ f., santoṣaḥ; 'that husband was not to her taste,' sa patiḥ santoṣāya tasyā nābhavat; 'according to taste,' yathāruci; 'loss of taste,' aruciḥ f., arocakaṃ; 'of similar tastes,' samānaśīlaḥ -lā -laṃ.

--(Nice perception, faculty of discerning beauty) rasaḥ rasikatā rasajñatā rasajñānaṃ; 'devoid of taste,' arasikaḥ -kā -kaṃ arasajñaḥ -jñā -jñaṃ; 'having taste,' rasajñaḥ &c., rasikaḥ &c., sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī &c.

tasted TASTED

, p. p. āsvāditaḥ -tā -taṃ svāditaḥ &c., prāśitaḥ &c., jñātarasaḥ -sā -saṃ gṛhītarasaḥ &c., rasitaḥ &c., anubhavarasikaḥ &c.

tasteless TASTELESS

, a. virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ &c. See INSIPID.

taster TASTER

, s. āsvādī m. (n) rasāsvādī m., prāśī m., rasī m.

tasting TASTING

, s. āsvādaḥ -danaṃ svādanaṃ prāśanaṃ rasanaṃ lehanaṃ.

tastiness TASTINESS

, TASTEFULNESS, s. rasikatā sarasatvaṃ saurasyaṃ rocakatā.

tasty TASTY

, TASTEFUL, a. rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ surasaḥ &c., rasavān -vatī -vat (t) rasī -sinī -si (n) rocakaḥ -kā -kaṃ ruciraḥ -rā -raṃ rucyaḥ -cyā -cyaṃ rucikaraḥ -rā -raṃ rasitaḥ -tā -taṃ. See SAVORY.

tatter TATTER

, TATTERED. See RAG, RAGGED, RAGAMUFFIN.

to tattle To TATTLE

, TATTLE, TATTLER. See To PRATE, BLAB, &c.

taught TAUGHT

, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ upadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ adhyāpitaḥ -tā -taṃ pāṭhitaḥ -tā -taṃ jñāpitaḥ &c., vijñāpitaḥ &c., labdhavidyaḥ -dyā -dyaṃ.

to taunt To TAUNT

, v. a. upālabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), avakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), ākṣip adhikṣip parikṣip tarj, see To REVILE.

taunt TAUNT

, s. ākṣepaḥ avakṣepaḥ kṣepaḥ upālambhaḥ. See SARCASM.

taunted TAUNTED

, p. p. ākṣiptaḥ -ptā -ptaṃ avakṣiptaḥ &c., upālabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ.

[Page 796b]
taunting TAUNTING

, TAUNTINGLY. See SARCASTIC, SARCASTICALLY.

taurus TAURUS

, s. (The sign or constellation) vṛṣaḥ vṛṣabhaḥ tāvuriḥ m.

tautology TAUTOLOGY

, s. punaruktiḥ f., punaruktatvaṃ anuvādaḥ. See REPETITION.

tavern TAVERN

, s. gañjā madirāgṛhaṃ madyavikrayasthānaṃ, see PUBLIC-HOUSE.

tavern-keeper TAVERN-KEEPER

, TAVERNER, s. śauṇḍikaḥ madyavikrayī m. See VINTNER.

tawdry TAWDRY

, a. kuśobhanaḥ -nā -naṃ mithyāśobhāyuktaḥ &c., mithyāśobhanaḥ &c.

tawniness TAWNINESS

, s. piṅgalatā kapilatā piśaṅgatā tāmravarṇatā.

tawny TAWNY

, a. piṅgalaḥ -lā -laṃ piṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ kapilaḥ -lā -laṃ piśaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ piśaṅgī -ṅginī -ṅgi (n) piñjaraḥ -rā -raṃ tāmravarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ aruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kabilaḥ -lā -laṃ kadrūḥ -drūḥ -dru ārūḥ -rūḥ -ru śāvaḥ -vī -vaṃ.

tax TAX

, s. karaḥ śulkaḥ -lkaṃ rājakaraḥ -raṃ kāraḥ rājasvaṃ, see IMPOST; 'exempt from it,' akaraḥ -rā -raṃ.

--(Burthen) bhāraḥ.

to tax To TAX

, v. a. karān dā in caus. (dāpayati -yituṃ) karaṃ nyas (c. 4. -asyati -situṃ), sakarīkṛ.

--(Impose a burthen) bhāraṃ nyas.

--(Charge, accuse), see the words.

taxable TAXABLE

, a. karādhīnaḥ -nā -naṃ śulkādhīnaḥ -nā -naṃ karayogyaḥ -gyā -gyaṃ karadaḥ -dā -daṃ; 'taxable article,' śulkasthānaṃ.

taxation TAXATION

, s. karādinyāsaḥ karādivyavasthāpanaṃ śulkādisthāpanā.

taxed TAXED

, p. p. sakaraḥ -rā -raṃ saśulkaḥ -lkā -lkaṃ karadaḥ -dā -daṃ.

tax-gatherer TAX-GATHERER

, s. karagrahaḥ karagrāhī m. (n) śulkagrāhī m.

tea TEA

, s. No Sanskrit equivalent, cahā may be used.

tea-pot TEA-POT

, s. cahāpātraṃ cahādhāraḥ cahābhājanaṃ.

to teach To TEACH

, v. a. upadiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), anuśikṣ abhiśikṣ adhī in caus. (adhyāpayati -yituṃ, rt. i), paṭh in caus., śās &c., see To INSTRUCT. Sometimes the causal expresses the sense of 'teach;' as, 'he teaches to dance,' narttayati; 'he teaches to read,' pāṭhayati.

teachable TEACHABLE

, a. śikṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ śikṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ. See DOCILE.

teachableness TEACHABLENESS

, s. śikṣaṇīyatā śikṣyatā suśikṣyatā.

teacher TEACHER

, s. upadeśakaḥ śikṣakaḥ adhyāpakaḥ bodhakaḥ avabodhakaḥ, see INSTRUCTOR; 'of children,' bālādhyāpakaḥ, see PEDAGOGUE.

teaching TEACHING

, s. upadeśaḥ śikṣā adhyāpanaṃ. See INSTRUCTION.

teak TEAK

, s. (Tree) arṇaḥ śākaḥ śākākhyaḥ karacchadaḥ kharapatraḥ arjunopamaḥ halīnaḥ.

teal TEAL

, s. (Kind of duck) kalahaṃsaḥ kādambaṃ.

team TEAM

, s. (Of horses) rathasaṃyojitā aśvaśreṇī; 'of oxen,' gośreṇī.

tear TEAR

, s. (Of the eye) aśru n., asru n., aśraṃ asraṃ vāṣpaḥ netrāmbu n., netrajalaṃ netrodakaṃ netrajaṃ nayanāmbu n., nayanajalaṃ nayanavāri n., nayanasalilaṃ vilocanāmbu n., locanāmbu n., rodanaṃ; 'tear-drop,' vāṣpavinduḥ m., aśruvinduḥ m., abvinduḥ m., aśrukalā; 'starting of tears,' vāṣpodbhavaḥ; 'flood of tears,' aśrudhārā dhārāśru n.; 'flowing of tears,' aśrupātaḥ aśrusrāvaḥ; 'tears of affection,' premāśru; 'of joy,' harṣāśru n.; 'to shed tears,' aśrūṇi pat (c. 10. pātayati -yituṃ) or sru in caus. (srāvayati -yituṃ) or vṛt in caus., vāṣpa (nom. vāṣpāyate), asra (nom. asrāyate), prarud rud rodanaṃ kṛ; 'he shed tears of joy,' harṣād aśrūṇy apātayat; 'in tears, having the eyes filled with tears,' jātāśruḥ -śruḥ -śru aśrulocanaḥ -nā -naṃ aśrunayanaḥ &c., aśrumukhaḥ -khī -khaṃ vāṣpopaplutākṣaḥ -kṣī -kṣa vāṣpāvilekṣaṇaḥ &c., paryyaśruḥ -śruḥ -śru; 'interrupted by tears,' vāṣyākulaḥ -lā -laṃ.

--(Rent). see RENT.

[Page 797a]
to tear To TEAR

, v. a. dṝ (c. 10. dārayati -yituṃ, c. 9. dṛṇāti darituṃ -rītuṃ), vidṝ avadṝ dāraṇaṃ kṛ vidāraṇaṃ kṛ vibhid, see To REND, LACERATE, PULL.

--(Tear down, off, out, up), see under To PULL.

--(The hair) luñc &c., see To PLUCK.

to tear To TEAR

, v. n. (Rush along) mahāvegena cal.

--(Be torn or rent) vidṝ in pass., vibhid in pass., see To CLEAVE, DIVIDE, v. n.

tearful TEARFUL

, a. sāśruḥ -śruḥ -śru sāsruḥ &c., sāśraḥ -śrā -śraṃ sāsraḥ &c., savāṣpaḥ -ṣpā -ṣpaṃ aśrupūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vāṣpyapūrṇaḥ &c., aśrumayaḥ -yī -yaṃ.

tearfully TEARFULLY

, adv. savāṣpaṃ sāśraṃ sāsraṃ vāṣpākulavācā sāśrupātaṃ.

tearing TEARING

, s. dāraṇaṃ vidāraṇaṃ vidāraḥ vibhedaḥ -danaṃ pāṭanaṃ.

to tease To TEASE

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ). See To ANNOY, TORMENT.

teased TEASED

, p. p. bādhitaḥ -tā -taṃ pīḍitaḥ &c., vyagraḥ -grā -graṃ.

teat TEAT

, s. stanāgraṃ stanaḥ, see NIPPLE; 'having two teats,' dvistanī.

technical TECHNICAL

, a. lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ pāribhāṣikaḥ &c., sāṅketikaḥ -kī -kaṃ paribhāṣitaḥ -tā -taṃ viśeṣavidyāsambandhī -ndhinī &c.

technically TECHNICALLY

, adv. paribhāṣānusāreṇa viśeṣakalānusāreṇa.

technicality TECHNICALITY

, s. lākṣaṇikatvaṃ pāribhāṣikatvaṃ sāṅketikatvaṃ.

--(A technical term) paribhāṣā lākṣaṇikaḥ.

tedious TEDIOUS

, a. dīrghasūtraḥ -trā -traṃ atidīrghaḥ -rghā -rghaṃ khedajanakaḥ -kā -kaṃ śramajanakaḥ &c. See LONG, PROLIX, IRKSOME.

tediously TEDIOUSLY

, adv. atidīrghaṃ dīrghasūtravat sudīrghaṃ.

tediousness TEDIOUSNESS

, s. dīrghasūtratā atidīrghatā. See IRKSOMENESS.

to teem To TEEM

, v. n. pūrṇagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ bhū atipūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū.

--(Bring forth abundantly) bāhulyena utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ) or jan.

teeming TEEMING

, part. pūrṇagarbhaḥ -rbhā -rbhaṃ paripūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sampūrṇaḥ &c., pūrṇaḥ &c., ākula in comp., āḍhya in comp. See PROLIFIC.

teeth TEETH

, s. pl., dantāḥ m. pl., see TOOTH; 'having teeth,' dantī -ntinī -nti (n) sadantaḥ -ntā -ntaṃ jātadantaḥ &c.; 'having good teeth,' sudan -datī -dat (t); 'woman having fine teeth,' śubhadantī; having discolored teeth,' arokadantaḥ &c.; 'row of teeth,' dantapaṃktiḥ f.; 'sensitiveness of the teeth,' dantaharṣaḥ.

to teeth To TEETH

, v. n. jātadantaḥ -ntā -ntaṃ bhū udbhinnadantaḥ -ntā -ntaṃ bhū.

teething TEETHING

, s. dantodbhedaḥ dantodbhavaḥ dantasphoṭaḥ dantotpattiḥ f., dantajananaṃ; 'time of teething,' dantodbhedanakālaḥ.

tegument TEGUMENT

, s. āveṣṭanaṃ kavacaḥ -caṃ puṭaḥ -ṭī. See INTEGUMENT.

telescope TELESCOPE

, s. dūradarśakayantraṃ mahādūradarśakayantraṃ dūradarśanayantraṃ cākṣuṣayantraṃ dṛṣṭisādhakayantraṃ.

telingana TELINGANA

, s. (The country) andhraḥ āndhraḥ.

to tell To TELL

, v. a. kath (c. 10. kathayati -yituṃ). See To RELATE, NARRATE.

to tell To TELL

, v. n. (Take effect) sabalībhū saphalībhū saprabhāvaḥ -vā -vaṃ bhū sidh.

--(Hit the mark), see under MARK.

--(Tell of) sūc.

teller TELLER

, s. kathakaḥ kathikaḥ ākhyāyakaḥ. See RELATER.

telling TELLING

, s. kathanaṃ upakathanaṃ ākhyānaṃ, see RELATION, NARRATION.

tell-tale TELL-TALE

, s. sūcakaḥ sūcī m. See TALE-BEARER, INFORMER.

temerity TEMERITY

, s. sāhasaṃ duḥsāhasaṃ viṣamasāhasaṃ. See RASHNESS.

to temper To TEMPER

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ). See To MODERATE.

temper TEMPER

, s. (Of mind) śīlaḥ prakṛtiḥ f., bhāvaḥ svabhāvaḥ saṃvedanaṃ; 'good temper,' sadbhāvaḥ, see GOOD-HUMOUR; 'bad temper,' asadbhāvaḥ.

--(Calmness, moderation) śāntiḥ f., śāntatā samatā saṃyamaḥ roṣābhāvaḥ.

--(Anger) roṣaḥ.

temperament TEMPERAMENT

, s. prakṛtiḥ f., svabhāvaḥ bhāvaḥ dehaprakṛtiḥ f., dehasvabhāvaḥ śarīraprakṛtiḥ f., janmaprakṛtiḥ f.; 'bilious,' pittaprakṛtiḥ f.

temperance TEMPERANCE

, s. (Moderation) saṃyamaḥ yamaḥ parimitatā aprasaktiḥ f.

--(In eating) mitāśanaṃ alpāśanaṃ mitāhāraḥ -ritvaṃ mitabhojanaṃ alpāhāraḥ -ritvaṃ parimitāhāraḥ parimitabhojanaṃ -jitvaṃ.

--(In drinking) parimitapānaṃ mitapānaṃ alyapānaṃ mātrāpānaṃ.

temperate TEMPERATE

, a. (Moderate) saṃyamī -minī &c., saṃyataḥ -tā -taṃ saṃyatavṛttiḥ -ttiḥ -tti saṃyamaśīlaḥ -lā -laṃ, see MODERATE.

--(In desires) alpākāṃkṣī -kṣiṇī &c., aprasaktaḥ -ktā -ktaṃ jitendriyaḥ -yā -yaṃ.

--(In eating) mitāśanaḥ -nā -naṃ parimitāhāraḥ -rā -raṃ mitāhāraḥ &c., mitāhārī -riṇī &c., yatāhāraḥ &c., alpāhāraḥ &c., alpāhārī &c., svalpāhāraḥ &c., mitabhojī &c., niyatāhārī &c., laghvāhāraḥ -rā -raṃ laghvāhārī &c., alpāśī &c., mitāśī &c.

--(In drinking) mitapāyī &c., parimitapāyī &c., alpapāyī &c., mitapānī &c., pānāprasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Not excessive) parimitaḥ -tā -taṃ atīvraḥ -vrā -vraṃ.

--(Moderately warm) īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ mandoṣṇaḥ &c., acaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ agrīṣmaḥ -ṣmā -ṣmaṃ.

--(Calm, not violent) śāntaḥ -ntā -ntaṃ aroṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śāntiprayuktaḥ -ktā -ktaṃ acaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ dhīraḥ -rā -raṃ dhairyyaśālī &c.

temperately TEMPERATELY

, adv. aroṣeṇa akrodhena atīvraṃ acaṇḍaṃ śāntyā.

temperature TEMPERATURE

, s. uṣṇānuṣṇamānaṃ uṣṇānuṣṇapramāṇaṃ uṣṇaśītamānaṃ uṣṇānuṣṇatā uṣṇamānaṃ uṣṇapramāṇaṃ grīpmāgrīpmatā.

tempered TEMPERED

, p. p. śamitaḥ -tā -taṃ upaśamitaḥ &c., niyamitaḥ -tā -taṃ.

tempest TEMPEST

, TEMPESTUOUS. See STORM, STORMY, HURRICANE.

tempest-tost TEMPEST-TOST

, TEMPEST-BEATEN, a. pavanāhataḥ -tā -taṃ pavanakṣiptaḥ -ptā -ptaṃ pavanāghātapreritaḥ &c., vātyāvegapreritaḥ &c., anilasaṃkṣubdhaḥ &c.

temple TEMPLE

, s. (Building dedicated to a deity) mandiraṃ prāsādaḥ devamandiraṃ devālayaṃ devagṛhaṃ devabhavanaṃ maṇḍapaḥ -paṃ devāgāraḥ -raṃ devaveśma n. (n) devatāmandiraṃ bhajanālayaṃ devatāgāraḥ -raṃ devatāyatanaṃ devāvāsaḥ mahālayaḥ -yaṃ surasthānaṃ suramandiraṃ suragṛhaṃ devakulaṃ yajñiyaśālā vīhāraḥ vayunaṃ vicchardakaḥ vicchandakaḥ svastikaḥ sarvatobhadraḥ nandyāvarttaḥ rucakaḥ; 'temple dedicated to Siva,' śivālayaṃ śivamandiraṃ; 'open temple,' maṇḍapaḥ; 'endowments of a temple,' devasvaṃ; 'worship at the entrance of a temple,' dvārapūjā.

--(Of the head) kapolaḥ kenāraḥ śaṅkhaḥ śaṅkhakaḥ -kaṃ.

temporal TEMPORAL

, a. aihikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ -kī -kaṃ laukikaḥ &c., sāṃsārikaḥ &c., dṛṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ. See SECULAR.

temporarily TEMPORARILY

, adv. alpakālamātraṃ kṣaṇamātraṃ acireṇa aśāśvataṃ.

temporariness TEMPORARINESS

, s. anityatā acirasthāyitā kṣaṇikatā.

temporary TEMPORARY

, a. acirasthāyī -yinī -yi (n) acirakālikaḥ -kā -kaṃ aciraḥ -rā -raṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ aśāśvataḥ -tī -taṃ kṣaṇikaḥ -kā -kaṃ.

to temporize To TEMPORIZE

, v. n. samayānurodhaṃ kṛ samayānuvarttanaṃ kṛ kālānurodhaṃ kṛ.

temporizer TEMPORIZER

, s. samayānurodhī m. (n) kālānurodhī m., kālānuvarttī m.

to tempt To TEMPT

, v. a. (Entice to evil) pralubh (c. 10. -lobhayati -yituṃ), parilubh lubh ākṛṣ (c. 1. -karṣati -karṣṭuṃ), muh (c. 10. mohayati -yituṃ), pralobhanaṃ kṛ vimohanaṃ kṛ.

--(Try, prove) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣāṃ kṛ.

temptation TEMPTATION

, s. (Enticement to evil) pralobhanaṃ vilobhanaṃ ākarṣaṇa ākṛṣṭiḥ f., mohaḥ -hanaṃ vimohanaṃ.

--(Trial) parīkṣā.

tempted TEMPTED

, p. p. pralobhitaḥ -tā -taṃ ākṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mohitaḥ &c., 'by avarice,' lobhākṛṣṭaḥ &c.

--(Tried) parīkṣitaḥ -tā -taṃ.

tempter TEMPTER

, s. pralobhakaḥ vilobhakaḥ mohakaḥ parīkṣakaḥ parīkṣākṛta.

[Page 798a]
tempting TEMPTING

, a. ākarṣakaḥ -kā -kaṃ vimohanaḥ -nā -naṃ. See ENTICING.

ten TEN

, a. deśa m. f. n. pl. (n) daśakaḥ -kā -kaṃ daśasaṃkhyakaḥ -kā -kaṃ; 'aggregate of ten,' daśakaṃ; 'ten days,' daśāhaṃ; 'in ten ways,' daśadhā.

tenable TENABLE

, a. rakṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ pratipādanīyaḥ &c., sthāpanīyaḥ &c.

tenacious TENACIOUS

, a. (Holding fast) saṃlagnaśīlaḥ -lā -laṃ, see RETENTIVE.

--(Persistent in a course) abhiniviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ āgrahī -hiṇī &c., dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ dṛḍhasaṅkalpaḥ -lpā -lpaṃ.

--(Of opinions) svamatāgrahī &c.

--(Of life) durmaraḥ -rā -raṃ.

tenacity TENACITY

, s. abhiniveśaḥ āgrahaḥ grahaḥ dṛḍhatā dhṛtiḥ f., dhāraṇā.

tenant TENANT

, s. adhivāsī m. (n) parasvāmikakṣetrādhivāsī m., parasvāmikagṛhādhivāsī m., parasvatvayuktabhūmyadhivāsī m.

to tenant To TENANT

, v. a. parasvāmikabhūmim adhivas (c. 1. -vasati -vastuṃ).

tenanted TENANTED

, p. p. adhyuṣitaḥ -tā -taṃ adhiṣṭhitaḥ &c. See OCCUPIED.

tenantry TENANTRY

, s. parasvāmikakṣetrādhivāsināṃ gaṇaḥ adhivāsigaṇaḥ.

to tend To TEND

, v. a. pāl rakṣ, see under To KEEP; 'cattle,' gopālanaṃ kṛ.

to tend To TEND

, v. n. (Aim at, be directed or incline towards) abhisandhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), uddiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), abhipre (c. 2. abhipraiti -tuṃ, rt. i), pravaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhū; 'act which tends to a main object,' pratyutkramaḥ pratyutkrāntiḥ f., prayogārthaḥ.

--(Conduce, contribute), see the words.

tendency TENDENCY

, s. prāvaṇyaṃ pravaṇatā pravṛttiḥ f., pravāhaḥ śīlatā or ālutā in comp., see INCLINATION; 'to descend,' adhogatiśīlatā.

tender TENDER

, a. (Soft) komalaḥ -lā -laṃ mṛduḥ -dvī -du ārdraḥ -rdrā -rdraṃ.

--(Sensible of pain) sulabhaduḥkhaḥ -khā -khaṃ suduḥkhitaḥ -tā -taṃ, see SORE.

--(Delicate) sukumāraḥ -rā -raṃ kaumāraḥ -rī -raṃ pelavaḥ -vā -vaṃ mṛduḥ &c.; 'having a tender frame,' prakṛtipelavaḥ -vā -vaṃ mṛdvaṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

--(Young) bālaḥ -lā -laṃ kaumāraḥ -rī -raṃ.

--(Compassionate) dayāluḥ -luḥ -lu kāruṇikaḥ -kī -kaṃ ārdraḥ -rdrā -rdraṃ dayārdraḥ &c., sahārdaḥ &c., see PITIFUL.

tender TENDER

, To TENDER. See OFFER, To OFFER.

tender-hearted TENDER-HEARTED

, a. karuṇātmakaḥ -kā -kaṃ komalacittaḥ -ttā -ttaṃ komalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ komalahṛdayaḥ -yā -yaṃ sadayahṛdayaḥ &c., dayārdrabhāvaḥ -vā -vaṃ dayārdracittaḥ &c., klinnahṛdayaḥ &c., klinnahṛd bhāvārdraḥ &c.

tenderly TENDERLY

, adv. sakaruṇaṃ sakāruṇyaṃ karuṇaṃ sadayaṃ sānukampaṃ.

tenderness TENDERNESS

, s. (Softness) komalatā -tvaṃ mṛdutā mārdavaṃ saukumāryyaṃ kaumāraṃ ārdratā.

--(Compassion, kindness) kāruṇyaṃ karuṇā kṛpā dayā anukampā dayālutā vātsalyaṃ, see PITY.

tendinous TENDINOUS

, a. śirālaḥ -lā -laṃ śirāmayaḥ -yī -yaṃ snāyumayaḥ &c.

tendon TENDON

, s. snāyuḥ m., snāsā śirā sirā snāvaḥ sandhibandhanaṃ granthibandhanaṃ nāḍī, see MUSCLE; 'of the neck,' manyā.

tendril TENDRIL

, s. (Of a vine or creeper) latātantuḥ m., tantuḥ m.

tenement TENEMENT

, s. āyatanaṃ bhavanaṃ, see DWELLING; 'earthly,' dehaḥ.

tenet TENET

, s. mataṃ sammataṃ tattvaṃ sthitiḥ f. See OPINION, DOGMA.

tenfold TENFOLD

, a. daśaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ daśavidhaḥ -dhā -dhaṃ daśadhā indec.

tenor TENOR

, s. (Course, drift) kramaḥ anvayaḥ prasaṅgaḥ pravāhaḥ abhiprāyaḥ tātparyyaṃ nidarśanaṃ.

--(Voice) madhyasvaraḥ.

tense TENSE

, a. ātataḥ -tā -taṃ tataḥ &c. See STRETCHED, TIGHT.

tense TENSE

, s. (In grammar) kālaḥ; 'Present,' varttamānakālaḥ; 'Preterite,' atītakālaḥ; 'Imperfect,' adyatanabhūtakālaḥ.

tension TENSION

, s. ātatiḥ f., ātatatvaṃ tatiḥ f., aśaithilyaṃ. See TIGHTNESS.

[Page 798b]
tent TENT

, s. dūṣyaṃ dūśyaṃ paṭamaṇḍapaḥ paṭagṛhaṃ paṭavaśma n. (n) paṭavāsaḥ paṭakuṭiḥ f., vastragṛhaṃ śiviraṃ sphulaṃ potācchādanaṃ gulmī keṇikā kuṭaru n., guṇalayanikā; 'tent-maker,' dūṣyanirmmāṇajīvī m.; 'outer tent, or screen surrounding a tent,' javanikā yavanikā.

tenth TENTH

, a. daśamaḥ -mī -maṃ; 'tenth day of the month,' daśamī.

tenuity TENUITY

, s. tanutā tānavaṃ sūkṣmatā saukṣmyaṃ kṣīṇatā.

tenuous TENUOUS

, a. tanuḥ -nuḥ -nvī -nu sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ. See THIN.

tepid TEPID

, a. īṣaduṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ koṣṇaḥ &c., kavoṣṇaḥ &c., mandoṣṇaḥ &c., kutapaḥ -pā -paṃ anuṣṇāśītaḥ -tā -taṃ. See LUKEWARM.

tepidness TEPIDNESS

, s. koṣṇatā kavoṣṇatā mandoṣṇatā. See LUKEWARMNESS.

tergiversation TERGIVERSATION

, s. apadeśaḥ palāyanaṃ apakramaḥ parāṅmukhatā chalaṃ.

term TERM

, s. (Limit, end) antaḥ paryyantaḥ -ntaṃ, see LIMIT.

--(Period) avadhiḥ m., kālāvadhiḥ m., see PERIOD; 'of days,' ahargaṇaḥ; 'utmost term,' paramāvadhiḥ m.; 'of life,' āyurmaryyādā.

--(Word, expression, appellation) saṃjñā padaṃ vākyaṃ śabdaḥ vacanaṃ abhidhānaṃ ākhyā nāma n. (n) paddhatiḥ f.

--(Conditions) saṅketaḥ pratijñā niyamaḥ niyamavākyaṃ.

--(State of intercourse) vyavahāraḥ vṛttiḥ f., paricayabhāvaḥ paricayaḥ; 'good terms,' prītiḥ f., maitryaṃ saṃvittiḥ f.; 'ill terms,' vituṣṭaṃ atuṣṭiḥ f., aprītiḥ f.

--(Time of business) vyavahārakālaḥ kāryyanirvāhakālaḥ, see SESSION.

--(Of a syllogism) avayavaḥ.

--(Of an arithmetical series) padaṃ; 'first term,' ādipadaṃ mukhaṃ; 'last term,' antyapadaṃ.

to term To TERM

, v. a. abhidhā ākhyā. See To NAME, CALL, STYLE.

termagant TERMAGANT

, s. karkaśā caṇḍī duṣṭā. See SCOLD, SHREW.

termed TERMED

, p. p. abhihitaḥ -tā -taṃ smṛtaḥ &c. See NAMED, CALLED.

terminable TERMINABLE

, a. samaryyādaḥ -dā -daṃ parichedanīyaḥ &c., see LIMITABLE.

terminal TERMINAL

, a. antasthaḥ -sthā -sthaṃ pāryyantaḥ -ntī -ntaṃ āntaḥ -ntī -ntaṃ.

to terminate To TERMINATE

, v. a. or n. avaso. See To END, CLOSE, LIMIT.

termination TERMINATION

, s. avasānaṃ antaḥ avadhiḥ m., pariṇāmaḥ niṣṭhā, see END, CONCLUSION.

--(In grammar) antaḥ antyavarṇaḥ.

termless TERMLESS

, a. niravadhiḥ -dhiḥ -dhi anantaḥ -ntā -ntaṃ. See ENDLESS.

terrace TERRACE

, s. (Before a house) ālindaḥ alindaḥ praghāṇaḥ praghaṇaḥ gṛhataṭī vīthiḥ -thī f., dehalī -liḥ f.

--(On the roof of a house) prāsādapṛṣṭhaṃ aṭṭālaḥ -likā tamaṅgakaḥ pṛṣṭhaṃ.

--(Covered terrace in the yard) vitarddhiḥ f., vedikā.

terraqueous TERRAQUEOUS

, a. jalasthalamayaḥ -yī -yaṃ jalasthalātmakaḥ -kā -kaṃ.

terrestrial TERRESTRIAL

, TERRENE, a. (Sublunary) laukikaḥ -kī -kaṃ aihalaukikaḥ &c., see MUNDANE.

--(Earthen, earthly) bhaumaḥ -mī -maṃ bhaumikaḥ -kī -kaṃ, see EARTHLY, EARTHEN.

--(Going or existing on the earth) bhūcaraḥ -rī -raṃ sthalacaraḥ &c., bhūmijaḥ -jā -jaṃ sthalajaḥ &c., bhūlokasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'terrestrial globe,' bhūgolaḥ -lakaṃ.

terrible TERRIBLE

, TERRIFIC, a. bhayānakaḥ -kā -kaṃ ghoraḥ -rā -raṃ dāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhīmaḥ -mā -maṃ. See FRIGHTFUL, FEARFUL, HORRIBLE.

terribly TERRIBLY

, TERRIFIED, &c. See FRIGHTFULLY, FRIGHTENED, &c.

to terrify To TERRIFY

, v. a. tras in caus., bhī in caus., see To FRIGHTEN.

territorial TERRITORIAL

, a. rāṣṭrīyaḥ -yā -yaṃ rāṣṭrasambandhī &c., daiśikaḥ -kī -kaṃ.

territory TERRITORY

, s. rāṣṭraṃ deśaḥ pradeśaḥ bhūmiḥ f., rājyaṃ adhikāraḥ.

terror TERROR

, s. trāsaḥ santrāsaḥ sādhvasaṃ bhayaṃ. See FEAR, FRIGHT.

terse TERSE

, a. śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṃskṛtaḥ -tā -taṃ saṃkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ.

terseness TERSENESS

, s. śuddhatā śuddhiḥ f., saṃkṣiptatā saṃkṣepaḥ saṃskṛtatvaṃ.

tertian TERTIAN

, s. tryāhikajvaraḥ tryāhikaḥ tṛtīyakajvaraḥ tṛtīyakaḥ.

[Page 799a]
tesselated TESSELATED

, a. aṣṭāpadānukāreṇa nānāvarṇaprastarakhacitaḥ -tā -taṃ.

test TEST

, s. (Trial) parīkṣā -kṣaṇaṃ kaṣṭiḥ f., upadhā kapaḥ -paṇaṃ ākapaḥ nikaṣaḥ pratītiḥ f., parīkṣitaṃ; 'this may be put to the test,' etatparīkṣā karaṇīyā etatpratītira utpādyā.

--(Means of trial) parīkṣāsādhanaṃ.

to test To TEST

, v. a. parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), jñā in des. See To TRY.

testaceous TESTACEOUS

, a. śaṅkhavāsī -sinī &c., kambuviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ kambusthaḥ &c.

testament TESTAMENT

, s. (Will) mṛtapatraṃ maraṇapatraṃ mṛtyupatraṃ mṛtalekhaḥ; 'Old Testament,' purātananiyamaḥ; 'New Testament,' nūtananiyamaḥ.

testamentary TESTAMENTARY

, a. (Pertaining to a will) mṛtapatrasambandhī &c. -viṣayakaḥ -kā -kaṃ.

--(Given by a will) mṛtapatradattaḥ -ttā -ttaṃ.

testator TESTATOR

, s. mṛtalekhakarttā m. (rttṛ) maraṇalekhakarttā m.

testatrix TESTATRIX

, s. mṛtalekhakartrī mṛtyulekhakartrī maraṇalekhakartrī.

tested TESTED

, p. p. parīkṣitaḥ -tā -taṃ kṛtaparīkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ. See TRIED.

testicle TESTICLE

, s. aṇḍaṃ muṣkaḥ vṛṣaṇaḥ koṣaḥ -ṣakaḥ kośaḥ phalaṃ muñcakaḥ tīkṣṇaṃ; 'testicles,' aṇḍadvayaṃ muṣkadvayaṃ aṇḍayugmaṃ vṛṣaṇadvayaṃ vṛṣaṇau m. du.; 'enlargement of them,' aṇḍavṛddhiḥ f., aṇḍaśophaḥ; 'having them,' savṛṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aṇḍīraḥ -rā -raṃ aṇḍīlaḥ &c.

to testify To TESTIFY

, v. a. or n., sākṣyaṃ dā or kṛ pramāṇaṃ dā pramāṇa (nom. pramāṇayati -yituṃ). See To DECLARE, CERTIFY, PUBLISH.

testimonial TESTIMONIAL

, s. pramāṇapatraṃ pramāṇalekhaḥ prāmāṇikalekhaḥ.

testimony TESTIMONY

, s. sākṣyaṃ sākṣitā pramāṇaṃ prāmāṇyaṃ. See EVIDENCE.

testiness TESTINESS

, s. karkaśatā kārkaśyaṃ vakratā kaṭutā. See PEEVISHNESS.

testy TESTY

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ kaṭuḥ -ṭuḥ -ṭu. See PEEVISH, FRETFUL.

tete-a-tete TETE-A-TETE

, s. rahaḥsaṃlāpaḥ rahaḥsambhāṣā rahaḥpratyāsattiḥ f.

tether TETHER

, s. bandhanarajjuḥ m. f., bandhanasūtraṃ cāraṇarajjuḥ m. f.

to tether To TETHER

, v. a. dīrgharajjunā baddhvā car (c. 10. cārayati -yituṃ).

tetrad TETRAD

, s. (Aggregate of four) catuṣṭayaṃ catuṣkaṃ.

tetragon TETRAGON

, s. caturasraṃ catuṣkoṇaḥ caturbhujaḥ.

tetragonal TETRAGONAL

, a. catuṣkoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ caturasraḥ -srā -sraṃ caturbhujaḥ -jā -jaṃ.

text TEXT

, s. (Subject of a comment) mūlaṃ mūlagranthaḥ pāṃktagranthaḥ pratīkaṃ nidarśanaṃ abhihitatvaṃ prayogaḥ.

--(Verse or passage of Seripture) vacanaṃ vākyaṃ sūtraṃ ṛk f. (c) vidhiḥ m., pratīkaṃ śrutiḥ f.; 'of the Vedas,' vedavacanaṃ vedavākyaṃ.

textile TEXTILE

, a. tāntavaḥ -vī -vaṃ tantrī -ntriṇī -ntri (n).

textual TEXTUAL

, a. vācanikaḥ -kī -kaṃ maulikaḥ -kī -kaṃ.

texture TEXTURE

, s. (Weaving) ūtiḥ f., vāpaḥ vyūtiḥ.

--(Web, that which is woven) tāntavaṃ vastraṃ.

--(Quality of the threads) tantuguṇaḥ sūtraguṇaḥ.

than THAN

, adv. or conj. Usually expressed in Sanskrit by the abl. c.; as, 'a store of grain is better than all stores,' dhānyasaṃgrahaḥ śreyān sarvvasaṃgrahāt; 'worthier than I,' asmatto varīyān. Or by na ca; as, 'silence is better than speaking untruth,' varaṃ maunaṃ na ca vacanam anṛtaṃ [i. e. better silence and not speaking untruth]. In modern Sanskrit 'than' is often expressed by apekṣayā, or apekṣya; as, 'some of the organs of animals are stronger than those of men,' jantūnāṃ kānicid indriyāṇi manupyāpekṣayā pravalāni; 'acid has a stronger attraction for iron than copper,' amlarasaṃ tāsram apekṣya loham adhikam ākarṣati; 'placing the cup on some place higher than one's head,' svamastakam apekṣya uccatare sthāne pātraṃ vinyasya; 'than him,' tadapekṣayā; 'than me,' madapekṣayā.

[Page 799b]
to thank To THANK

, v. a. dhanyaṃ vad (c. 1. vadati -dituṃ), kṛtajñatākathanaṃ kṛ kṛtajñatāprakāśanaṃ kṛ kṛtajñatādarśanaṃ kṛ upakārastutiṃ kṛ prāptopakārastutiṃ kṛ upakārasvīkāraṃ kṛ dhanyavādaṃ kṛ; 'to give thanks to God,' īśvaraṃ dhanyaṃ vad īśvaraguṇān vad īśvarasya dhanyavādaṃ kṛ; 'I thank thee,' tvāṃ dhanyaṃ vadāmi.

thank THANK

, THANKS, s. pl. dhanyavādaḥ kṛtajñatādarśanaṃ kṛtajñatākathanaṃ kṛtajñatāprakāśanaṃ upakārastutiḥ f., upakārābhivādaḥ upakārasvīkāraḥ; 'many thanks to you for your kindness,' anugṛhīto'smi tavopakāreṇa; 'thanks to thee for the breakfast,' kuśalaṃ te prātarāśasya.

thankful THANKFUL

, a. kṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ upakārajñaḥ &c., kṛtajñatādarśakaḥ -kā -kaṃ kṛtajñatākathakaḥ &c., kṛtajñatāprakāśakaḥ &c., upakārābhivādakaḥ &c., dhanyavādī -dinī -di (n).

thankfully THANKFULLY

, adv. kṛtajñatāpūrvvaṃ sadhanyavādaṃ kṛtajñavat upakārajñavat.

thankfulness THANKFULNESS

, s. kṛtajñatā upakārajñatā upakṛtajñatā.

thankless THANKLESS

, a. akṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtaghnaḥ &c. See UNGRATEFUL.

thanksgiving THANKSGIVING

, s. dhanyavādaḥ kṛtajñatākathanaṃ kṛtajñatādarśanaṃ.

that THAT

, pron. (Demonstrative) saḥ sā tat (t) eṣaḥ eṣā etat (etat) asau m. f. (adas); 'that man,' sa naraḥ; 'at that time,' tasmin kāle, see THEN

--(Relative) yaḥ yā yat (yat) or expressed by a compound; as, 'the man that has great wealth,' mahādhano naraḥ, see WHO, WHICH.

--(That is to say) arthāt arthatas. vastutas.

--(So that) tathā yathā, see the next.

that THAT

, conj. Expressed by tathā yathā yathā yat iti or by the accusative case, as in the following examples; 'do you contrive that I may be liberated from my bonds,' yathā mucye bandhanāt tathā saṃvidhātum arhasi; 'I did not expect that I should see you again,' na ma āsīd āśaṃsā yathā punarapi tvāṃ prekṣipye; 'do you not know that I keep watch in the house?' tvaṃ na jānāsi yathā gṛharakṣāṃ karomi; 'know that it is impossible to stand before him,' avehi yad aśakyaṃ tasyāgre sthātuṃ; 'this is a new doctrine, that having killed an enemy remorse should be felt,' ayaṃ nūtano nyāyo yad arātiṃ hatvā santāpaḥ kriyate 'the pupils said that they had done their task,' kṛtakṛtpa vayam iti śiṣyā ūcuḥ; 'having ascertained that it was a monkey who rang the bell,' markaṭo ghaṇṭāṃ vādayati iti parijñāya; 'his idea was that an increase of wealth ought to be made,' arthavṛddhiḥ karaṇīyā iti matir babhūva; 'reflecting in his mind that I am happy in possessing such a wife,' dhanyo'haṃ yasya etādṛśī bhāryyā iti manasi nidhāya; 'I will inform the Guru that the hour of sacrifice has arrived,' upasthitāṃ homavela gurave nivedayāmi; 'they related that a golden shower had fallen from the clouds,' hiraṇyamayīṃ vṛṣṭiṃ nabhastaḥ patitāṃ śaśaṃsuḥ; 'thou sayest that my beloved is pining away,' paryutsukāṃ priyāṃ me kathayasi.

--(In order that) expressed by arthaṃ in comp., or by the dative case; as, 'what must I do in order that I may get money?' dhanaprāpaṇārthaṃ or dhanaprāpaṇāya kiṃ mayā karttavyaṃ.

thatch THATCH

, s. chadiḥ f., tṛṇachadiḥ f., chādaṃ paṭalaṃ tṛṇapaṭalaṃ kaṭanaṃ kuṭalaṃ kuṭaṅkaḥ gṛhācchādanī.

to thatch To THATCH

, v. a. śuṣkatṛṇādinā or tṛṇapaṭalena gṛhācchādanaṃ kṛ.

thatched THATCHED

, p. p. tṛṇācchāditaḥ -tā -taṃ śuṣkatṛṇachāditaḥ -tā -taṃ.

thatcher THATCHER

, s. gṛhācchādanakṛt m., tṛṇapaṭalakāraḥ koṭakaḥ.

[Page 800a]
to thaw To THAW

, v. a. dravīkṛ vidru in caus., vidrāvaṇaṃ kṛ. See To MELT, v. a.

to thaw To THAW

, v. n. dravībhū dru (c. 1. dravati drotuṃ), vidru. See To MELT, v. n.

thaw THAW

, s. himadravaḥ himadrāvaḥ himagalanaṃ himakṣaraṇaṃ.

the THE

. This definite article may be either expressed by the pronoun saḥ sā tat, or is more usually omitted altogether; as, 'the man,' sa puruṣaḥ or puruṣaḥ; 'the woman,' sā strī or strī; 'the lion,' sa siṃhaḥ or siṃhaḥ.

theatre THEATRE

, s. raṅgaḥ raṅgaśālā nāṭakaśālā nāṭyaśālā nāṭakagṛhaṃ nāṭakamandiraṃ nṛtyaśālā raṅgabhūmiḥ f., samājasanniveśaḥ ānarttaḥ.

theatrical THEATRICAL

, a. nāṭakīyaḥ -yā -yaṃ nāṭyasambandhī -ndhinī &c., nāṭyaviṣayakaḥ -kā -kaṃ nāṭakasambandhī &c., nāṭyaśālāsambandhī &c.

thee THEE

, pron. tvāṃ acc. c.; 'by thee,' tvayā; 'to thee,' tubhyaṃ te; 'of thee,' tava te.

theft THEFT

, s. steyaṃ cauryyaṃ cauraṃ caurikā stainyaṃ stainaṃ curā tāskaryyaṃ taskaratā muṣṭaṃ muṣṭiḥ f., apahāraḥ paradravyāpahāraḥ cauryyakarmma n. (n). See STEALING.

their THEIR

, pron. teṣāṃ gen. pl. m., tāsāṃ f., eteṣāṃ gen. pl. m., etāsāṃ f., eṣāṃ gen. pl. m., āsāṃ gen. pl. f.

theism THEISM

, s. āstikyaṃ āstikyamataṃ āstikyavādaḥ īśvaravādaḥ.

theist THEIST

, s. āstikaḥ āstikyavādī m. (n) īśvaravādī m.

them THEM

, pron. tān or etān acc. pl.; 'by them,' taiḥ; 'of them,' teṣāṃ.

theme THEME

, s. (Topic) prakaraṇaṃ viṣayaḥ, see SUBJECT.

--(Short dissertation) alpaprabandhaḥ alpalekhaḥ alpaprasaṅgaḥ.

themselves THEMSELVES

, pron. Expressed by ātmā m. (n). See MYSELF.

then THEN

, adv. (At that time) tadā tadānīṃ tarhi etarhi tasmin kāle tatkāle.

--(After that) tataḥ atha tadanantaraṃ tadupari; 'now and then,' kadācit kadāpi, see under Now.

thence THENCE

, adv. (From that place) tatas tasmāt sthānāt tasmād deśāt.

--(For that reason) tasmāt, see THEREFORE.

thenceforth THENCEFORTH

, THENCEFORWARD, adv. tataḥprabhṛti tadāprabhṛti tatkālādārabhya tata ārabhya tadārabhya tadavadhi tatkālāvadhi.

theocracy THEOCRACY

, s. īśvarakarttṛkarājyaṃ īśvarakarttṛkaśāsanaṃ īśvaraprabhutvaṃ.

theogony THEOGONY

, s. devotpattiḥ f., devajanma n. (n) devavaṃśaḥ -vaṃśāvalī.

theologian THEOLOGIAN

, s. paramārthavid m., paramārthajñānī m. (n) brahmajñānī m., brahmavidyājñaḥ adhyātmajñānī m., adhyātmadṛk m. (ś) śrotriyaḥ śrutādhyayanasampannaḥ dharmmaśāstrajñaḥ vedāntī m.

theological THEOLOGICAL

, a. paramārthavidyāviṣayakaḥ -kā -kaṃ paramārthavidyāsambandhī -ndhinī &c., adhyātmajñānaviṣayakaḥ &c., aupaniṣadaḥ -dī -daṃ.

theology THEOLOGY

, s. paramārthavidyā paramārthajñānaṃ śrutividyā dharmmavidyā devajñānaṃ brahmajñānaṃ brahmavidyā tattvajñānaṃ tattvavidyā adhyātmajñānaṃ adhyātmavidyā śrotriyatā parārthaprakaraṇaṃ.

theorem THEOREM

, s. (Proposition to be proved) prameyaṃ prameyopapādyaṃ.

theoretic THEORETIC

, THEORETICAL, a. mānasikaḥ -kī -kaṃ kālpanikaḥ &c., avyavahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārāgamyaḥ -myā -myaṃ manomayaḥ &c. See SPECULATIVE.

theoretically THEORETICALLY

, adv. manaḥkalpanānusāreṇa manaḥkalpanayā kalpanāpūrvvaṃ.

theory THEORY

, s. (Speculation, scheme) kalpanā manaḥkalpanā mānasakalpanā mānasasṛṣṭiḥ f., tarkaḥ kalpitaṃ manaḥkalpitaṃ arthāpattiḥ f.; 'anxious to establish one's own theory,' svakalpanāsādhanecchuḥ -cchuḥ -cchu.

--(Exposition of principles) vījanirdeśaḥ upapattiḥ f.

therapeutic THERAPEUTIC

, rogaśamakaḥ -kā -kaṃ rogapratikārakaḥ &c., see CURATIVE.

[Page 800b]
there THERE

, adv. tatra tatsthāne tasmin sthāne tasmin deśe; 'here and there,' itastatas; 'produced there, or relating to that place,' tatratyaḥ -tyā -tyaṃ tatrasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'the people residing there,' tatrasthajanāḥ m. f., tatratyajanāḥ.

thereabouts THEREABOUTS

, adv. (Near that place) tatropānte tatsthānasamīpe -nikaṭe tatrasamīpe ādipaścāt.

--(Nearly), see NEARLY, adv.

thereat THEREAT

, adv. tena tasmāt tadupari tatas atas.

thereby THEREBY

, adv. tena tenopāyena taddvārā taddvāreṇa anenopāyena.

therefore THEREFORE

, adv. tena tasmāt anena hetunā tena hetunā tasya hetoḥ tena kāraṇena tatkāraṇāt atas tatas ataḥkāraṇāt atohetoḥ tannidānāt tat iti iti hetoḥ.

therein THEREIN

, adv. tatra tasmin etasmin asmin asmin viṣaye.

thereof THEREOF

, adv. tasya etasya tadīyaḥ -yā -yaṃ; 'belonging to that place,' tatratyaḥ -tyā -tyaṃ tatsthānikaḥ -kī -kaṃ tatsthānīyaḥ -yā -yaṃ tatrasthaḥ &c.

thereupon THEREUPON

, adv. tatas atas tatropari tadanantaraṃ atrāntare.

thermometer THERMOMETER

, s. uṣṇānuṣṇamāpanayantraṃ śītoṣṇamāpanayantraṃ.

these THESE

, pron. ete m. etāḥ f. etāni n. pl. (etat) ime m., imāḥ f., imāni n. pl. (idaṃ) amī m. pl. (adas); 'these two,' etau m. du., ete f. du.

thesis THESIS

, s. (Proposition) pakṣaḥ pūrvvapakṣaḥ pratijñā.

they THEY

, pron. te m., tāḥ f., tāni n. pl. (tad) ete &c., ime &c. (idaṃ) amī m. pl. (adas); 'they two,' tau m. du., te f. du.

thick THICK

, a. ghanaḥ -nā -naṃ sthūlaḥ -lā -laṃ sāndraḥ -ndrā -ndraṃ niviḍaḥ -ḍā -ḍaṃ aviralaḥ -lā -laṃ nīrandhraḥ -ndhrā -ndhraṃ śyānaḥ &c., styānaḥ &c., see DENSE.

--(As water, &c., turbid) kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anacchaḥ -cchā -cchaṃ āvilaḥ -lā -laṃ.

thick THICK

, adv. (In quick succession) nirantaraṃ avirataṃ, see FREQUENTLY.

--(Closely) nirantaraṃ aviralaṃ niviḍaṃ.

to thicken To THICKEN

, v. a. vamīkṛ sāndrīkṛ sthūlīkṛ śyānīkṛ niviḍīkṛ.

to thicken To THICKEN

, v. n. ghanībhū sāndrībhū sthūlībhū śyānībhū niviḍībhū.

thickened THICKENED

, p. p. ghanībhūtaḥ -tā -taṃ ghanīkṛtaḥ -tā -taṃ sthūlībhūtaḥ &c.,

thickening THICKENING

, s. ghanīkaraṇaṃ ghanatā. See INSPISSATION.

thicket THICKET

, s. gahanaṃ vṛkṣagahanaṃ tarugahanaṃ vanagahanaṃ jhāṭaḥ -ṭaṃ guhinaṃ vipinaṃ gahvaraṃ sāndraṃ prastāraḥ.

thick-headed THICK-HEADED

, a. sthūlabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi sthūladhīḥ &c. See STUPID.

thickly THICKLY

, adv. nirantaraṃ aviralaṃ niviḍaṃ avirataṃ susaṃhataṃ.

thickness THICKNESS

, s. ghanatā -tvaṃ sthūlatā sthaulyaṃ sāndratā naiviḍyaṃ śyānatā pīvaratvaṃ saṃhatatvaṃ, see DENSITY. 'Thickness,' as a property of matter, is expressed by piṇḍatvaṃ.

thick-set THICK-SET

, a. saṃhataḥ -tā -taṃ susaṃhataḥ &c., nirantaraḥ -rā -raṃ.

thief THIEF

, s. stenaḥ cauraḥ steyī m. (n) coraḥ taskaraḥ steyakṛt m., moṣakaḥ āmoṣī m. (n) moṣṭā m. (ṣṭṛ) parasvāpahārī m., adattādāyī m., paradravyahārakaḥ cauryyakṛt m., aikāgārikaḥ malimlucaḥ. See ROBBER, STEALER.

thief-taker THIEF-TAKER

, THIEF-CATCHER, s. cauragrāhī m. (n) stenagrāhī m.

to thieve To THIEVE

, v. n. cauryyaṃ kṛ steyaṃ kṛ tāskaryyaṃ kṛ paradravyaharaṇaṃ kṛ.

thievish THIEVISH

, a. cauryyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ steyāsaktaḥ &c., cauryyaśīlaḥ -lā -laṃ steyakārī -riṇī -ri (n) adattaparadhanāpahāraprasaktaḥ -ktā -ktaṃ.

thievishness THIEVISHNESS

, s. cauryyāsaktiḥ f., steyāsaktiḥ f., cauryyaśīlatā taskaratā.

thigh THIGH

, s. ūruḥ m., sakthi n., jaṅghā jāṅghanī bhaṣat m.; 'fore part of the thigh,' pratijaṅghā; 'having long thighs,' dīrghasakthaḥ -kthā -kthaṃ.

thimble THIMBLE

, s. aṅgulyagratrāṇaṃ aṅgulimukhatraṃ agrāṅgulitraṃ -trāṇaṃ sūcicālanī sūcipraṇodanī sūcicālanayogyayantraṃ.

thin THIN

, a. (Not thick) tanuḥ -nuḥ -nvī -nu pratanuḥ &c., vitanuḥ &c., sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ asthūlaḥ -lā -laṃ.

--(Slender, lean) tanuḥ -nvī -nu kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ śīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kṛśaḥ -śā -śaṃ kṛśāṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ jaivātṛkaḥ -kā -kaṃ pṛśniḥ -śniḥ -śni śātaḥ -tā -taṃ amāṃsaḥ -sā -saṃ; 'having a thin waist,' tanumadhyamaḥ -mā -maṃ alpamadhyamaḥ &c., kṣīṇamadhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śātodarī.

--(Rare, subtil, fine) sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ ślakṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ daharaḥ -rā -raṃ.

--(Not close) viralaḥ -lā -laṃ; 'a thin plank,' sūkṣmaphalakaḥ sūkṣmadāruḥ m.

to thin TO THIN

, v. a. tanūkṛ sūkṣmīkṛ ślakṣṇīkṛ ślakṣṇa (nom. ślakṣṇayati -yituṃ), lekhanaṃ kṛ takṣaṇaṃ kṛ.

--(Make less, close, &c.) viralīkṛ.

thine THINE

, a. tava gen. c., te gen. c., tvadīyaḥ -yā -yaṃ tavakaḥ -kā -kaṃ tāvakaḥ -kī -kaṃ tāvakīnaḥ -nā -naṃ tvatkaḥ -tkā -tkaṃ bhavadīyaḥ -yā -yaṃ tvat in comp.

thing THING

, s. dravyaṃ vastu n., arthaḥ viṣayaḥ padārthaḥ draviṇaṃ vasu n., vittaṃ vibhavaḥ, see SUBSTANCE; 'things,' dravyāṇi n. pl., vastūni n. pl.

to think To THINK

, v. a. or n. (Reflect) cint (c. 10. cintayati -yituṃ), saṃcint vicint paricint pravicint tark (c. 10. tarkayati -yituṃ), vitark dhyai (c. 1. dhyāyati dhyātuṃ), anudhyai upadhyai abhidhyai pradhyai saṃdhyai vimṛś anumṛś parimṛś manasā vicar bhū in caus., sambhū in caus., āloc ālok nirūp, see To REFLECT.

--(Suppose) man (c. 4. manyate mantuṃ), see To IMAGINE; 'to think of,' anusmṛ, see To RECOLLECT; 'to think to one's self,' svagataṃ cint; 'one who thinks that it is night,' rātrimmanyaḥ.

thinker THINKER

, s. cintakaḥ cintayitā m. (tṛ) cintanakṛt mantā m.

thinly THINLY

, adv. viralaṃ vairalyena asaṃhataṃ asthūlaṃ tanu tānavena.

thinned THINNED

, p. p. tanūkṛtaḥ -tā -taṃ sūkṣmīkṛtaḥ &c., taṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tvaṣṭaḥ &c.

thinness THINNESS

, s. tanutā tānavaṃ sūkṣmatā kṣīṇatā śīrṇatā kṛśatā kṛśāṅgatā saukṣmyaṃ asthūlatā.

--(Rareness) viralatā vairalyaṃ.

third THIRD

, a. tṛtīyaḥ -yā -yaṃ tritayaḥ &c., tṛtīyī -yinī -yi (n).

third THIRD

, s. (Third part) tṛtīyāṃśaḥ tṛtīyabhāgaḥ; 'two thirds,' dvau tṛtīyāṃśau dvau tṛtīyabhāgau; 'having a third,' tṛtīyī -yinī &c.

thirdly THIRDLY

, adv. tṛtīyatas tṛtīyaṃ tṛtīyapade tṛtīyasthāne.

thirst THIRST

, s. tṛṣṇā tṛṣā tṛṭ f. (ṣ) pipāsā tarṣaḥ -rṣaṇaṃ anutarṣaḥ tṛṣitaṃ pānecchā udakecchā udanyā apalāṣikā upalālikā dhītiḥ f.; 'exeessive thirst,' atitṛṣṇā; 'of wealth,' dhanatṛṣṇā dhanāśā; 'eating to excite thirst,' avadaṃśaḥ.

to thirst To THIRST

, v. n. tṛṣ (c. 4. tṛṣyati tarṣituṃ), vitṛṣ pā in des. (pipāsati -situṃ), tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ bhū tṛṣārttībhū udana (nom. udanyati).

thirsting THIRSTING

, part. tṛṣyan -ṣyantī -ṣyat (t) pipāsan -santī -sat (t). See the next.

thirsty THIRSTY

, a. tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ pipāsuḥ -suḥ -su tarṣitaḥ -tā -taṃ tṛṣitaḥ &c., tṛṣṇak m. f. n. (j) tṛṣāturaḥ -rā -raṃ tṛṣṇāturaḥ -rā -raṃ pānecchuḥ -cchuḥ -cchu udakecchuḥ &c., udakārthī -rthinī -rthi (n) pānārthī &c., pipāsitaḥ -tā -taṃ satṛṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ satṛṭ m. f. n. (ṣ) tṛṭparītaḥ -tā -taṃ satṛṣaḥ -ṣā -ṣaṃ tṛṣānvitaḥ -tā -taṃ tṛṣāvān -vatī &c., tṛṣākulaḥ -lā -laṃ tṛṣāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ tṛṣākrāntaḥ -ntā -ntaṃ.

thirteen THIRTEEN

, a. trayodaśa m. f. n. pl. (n) tridaśa m. f. n. pl. (n).

thirteenth THIRTEENTH

, a. trayodaśaḥ -śī -śaṃ tridaśaḥ -śī -śaṃ.

[Page 801b]
thirtieth THIRTIETH

, a. triṃśaḥ -śī -śaṃ triṃśattamaḥ -mī -maṃ.

thirty THIRTY

, a. triṃśat sing. f., triṃśakaḥ -kā -kaṃ; 'the aggregate of thirty,' triṃśakaṃ; 'he reigned thirty years,' triṃśatam abdān rājyaṃ cakāra; 'with thirty arrows,' triṃśatā śaraiḥ; 'thirtyone,' ekatriṃśat; 'two,' dvātriṃśat; 'three,' trayastriṃśat; 'four,' catustriṃśat; 'five,' pañcatriṃśat; 'six,' ṣaṭtriṃśat, see SEVENTY; 'thirty-fold,' triṃśadguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

this THIS

, pron. eṣaḥ eṣā etad (etad) ayaṃ iyaṃ idaṃ (idaṃ) asau m. f. (adas).

thistle THISTLE

, s. gokṣuraḥ -rakaḥ gokhuraḥ gokhuriḥ m., kṣuraḥ.

thither THITHER

, adv. tatra tatsthānaṃ prati taddeśaṃ prati taṃ deśaṃ prati.

thong THONG

, s. varatrā carmmarajjuḥ m. f., carmmabandhaḥ badhrī barddhrī vadhrī vārddhrī vārddhaṃ -rddhī naddhrī balisaṅgaḥ carmmanirmmito rajjuḥ carmmapaṭṭī.

thorax THORAX

, s. uras n., vakṣas n., vakṣaḥsthalaṃ uraḥsthalaṃ vakṣassthalaṃ urassthalaṃ pārśvaṃ.

thorn THORN

, s. (Tree) kaṇṭakavṛkṣaḥ.

--(Prickle) kaṇṭakaḥ -kaṃ drunakhaḥ drumanakhaḥ tarunakhaḥ patrasūciḥ m., dalasūciḥ m., śalyaṃ śitāgraḥ sitāgraḥ rāṅkalaḥ valkilaḥ vaṅkilaḥ panasaḥ drumaraḥ; 'extraction of thorns,' kaṇṭakoddharaṇaṃ śalyoddharaṇaṃ; 'eater of thorns,' kaṇṭakabhuk m.

--(Any thing troublesome) kaṇṭakaḥ śalyaṃ.

thorn-apple THORN-APPLE

, s. dhattūraḥ dhustūraḥ dhusturaḥ dhūstūraḥ kanakaḥ kitavaḥ unmattaḥ dhūrttaḥ mātulaḥ madanaḥ māraḥ hemataruḥ m., purīmohaḥ kharadūṣaṇaḥ kāhalāpuṣpaḥ tīkṣṇakaṇṭakaḥ; 'its fruit,' mātulaputrakaḥ.

thornless THORNLESS

, a. niṣkaṇṭakaḥ -kā -kaṃ akaṇṭakaḥ &c., kaṇṭakahānaḥ -nā -naṃ.

thorny THORNY

, a. kaṇṭakitaḥ -tā -taṃ kaṇṭakī -kīnī -ki (n) sakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ bahukaṇṭakaḥ &c., pracurakaṇṭakaḥ &c., kaṇṭakayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

thorough THOROUGH

, a. sādyantaḥ -ntā -ntaṃ paryyāptaḥ -ptā -ptaṃ. See COMPLETE.

thorough-bred THOROUGH-BRED

, a. (Horse) ājāneyaḥ kulīnaḥ, see under HORSE.

thoroughfare THOROUGHFARE

, s. sarvvasādhāraṇamārgaḥ sarvvasāmānyapathaḥ sarvvagamyamārgaḥ lokagamyapathaḥ apratirodhapathaḥ; 'a great thoroughfare,' lokayātrā sarvvalokayātrā janākīrṇamārgaḥ janākīrṇaṃ.

thoroughly THOROUGHLY

, adv. sādyantaṃ paryyāptaṃ sākalyena. See COMPLETELY.

those THOSE

, pron. te m., tāḥ f., tāni n. pl. (tad) amī m. pl. See THESE.

thou THOU

, pron. tvaṃ (yuṣpat); 'to thou and thee,' tvaṅkṛ.

though THOUGH

, conj. yadyapi api tathāpi yadi. See ALTHOUGH.

thought THOUGHT

, s. (Operation of the mind, act of thinking) cintā -ntanaṃ vicāraṇaṃ -ṇā vicāraḥ dhyānaṃ abhidhyānaṃ ādhyānaṃ bhāvanā carcā mananaṃ manovyāpāraḥ antaḥkaraṇavyāpāraḥ cittavyāpāraḥ cittaceṣṭā manaśceṣṭā antaḥkaraṇaceṣṭā, see REFLECTION, MEDITATION.

--(That which is formed in the mind) buddhiḥ f., matiḥ f., mataṃ manas n., bodhaḥ manogataṃ kalpanā manaḥkalpanā manaḥkalpitaṃ saṅkalpaḥ manoguptaṃ manasijaṃ manovṛttiḥ f., cittavṛttiḥ f., hṛdgataṃ bhāvanā tarkaḥ; 'inmost thoughts,' antargataṃ manas; 'evil thoughts,' kukalpanā kutarkaḥ apadhyānaṃ; 'speed of thought,' manovegaḥ manojavaṃ; 'swift as thought,' manojavaḥ -vā -vaṃ manoyāyī -yinī &c.; 'beyond thought,' acintyaḥ -ntyā -ntyaṃ acintanīyaḥ -yā -yaṃ; 'in thought, word, or deed,' manovacanakarmmabhiḥ inst. pl.

thought THOUGHT

, p. p. cintitaḥ -tā -taṃ mataḥ &c., bhāvitaḥ &c., kalpitaḥ &c.

thoughtful THOUGHTFUL

, a. (Contemplative) cintāparaḥ -rā -raṃ, see MEDITATIVE.

--(Considerate, attentive) vicāraśīlaḥ -lā -laṃ vicāravān vatī &c., savicāraḥ -rā -raṃ sacintaḥ -ntā -ntaṃ cintāvān &c., cintāyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

thoughtfulness THOUGHTFULNESS

, s. vicāraśīlatā savicāratā sacintatā mānasatvaṃ.

[Page 802a]
thoughtless THOUGHTLESS

, a. niścintaḥ -ntā -ntaṃ vivekahīnaḥ -nā -naṃ vicārahīnaḥ &c., avicāraśīlaḥ -lā -laṃ anūhaḥ -hā -haṃ. See HEEDLESS, NEGLIGENT.

thoughtlessly THOUGHTLESSLY

, adv. acintayā niścintaṃ avicāreṇa avivekena; 'thoughtlessly done,' avicārakṛtaḥ -tā -taṃ avivekakṛtaḥ &c.

thoughtlessness THOUGHTLESSNESS

, s. avicāraḥ -ratā avivekatā avivekaḥ vicārahīnatā vivekahīnatā pramādaḥ. See HEEDLESSNESS.

thousand THOUSAND

, a. sahasraṃ n. sing., daśaśataṃ. The word sahasraṃ may be used with the nom. pl. or gen. pl.; as, 'a thousand ancestors,' sahasraṃ pitaraḥ or sahasraṃ pitṝṇāṃ; 'ten thousand,' ayutaḥ -taṃ; 'one hundred thousand,' lakṣaṃ -kṣā; 'a thousand times,' sahasrakṛtvas; 'in a thousand ways,' sahasradhā; 'thousand eyed,' sahasranayanaḥ -nā -naṃ; 'a regiment of a thousand men,' sahasrī m. (n) sāhasraḥ; 'the aggregate of a thousand,' sāhasraṃ; 'thousand-fold,' sahasraguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'by thousands,' sahasraśas.

thousandth THOUSANDTH

, a. sahasratamaḥ -mī -maṃ sāhasraḥ -srī -sraṃ.

thralldom THRALLDOM

, s. dāsyaṃ vaśatā pāratantryaṃ, see SERVITUDE, SLAVERY.

to thrash To THRASH

, v. a. nistupīkṛ kaṇḍanaṃ kṛ pū taḍ. See To THRESH.

thread THREAD

, s. sūtraṃ tantuḥ m., tantraṃ guṇaḥ sūtratantuḥ m., sarat n., sarit f., kubraṃ cīnaḥ khātraṃ; 'point of a thread,' pakṣma n. (n) sūtrāgraṃ; 'thread of a story or subject,' prabandhārthaḥ arthaprabandhaḥ anvayaḥ arthānvayaḥ arthasandarbhaḥ kathāsandarbhaḥ kathāprabandhaḥ sandhānaṃ anusandhānaṃ; 'thread of hope,' āśātantuḥ m.; 'sacrificial thread,' see under SACRIFICIAL.

to thread To THREAD

, v. a. sūtra (Nom. sūtrayati -yituṃ), gumph, see To STRING.

threadbare THREADBARE

, a. jarjarīkaḥ -kā -kaṃ jarjaraḥ -rā -raṃ sūtradaridraḥ &c.

threaded THREADED

, p. p. sūtritaḥ -tā -taṃ gumphitaḥ &c., granthitaḥ &c., grathitaḥ &c.

threat THREAT

, s. bhartsanaṃ nirbhartsanaṃ tarjanaṃ daṇḍamūcanaṃ. See MENACE.

to threaten To THREATEN

, v. a. bharts (c. 10. bhartsayati -te -yituṃ), nirbhartm tarj, see To MENACE.

--(Declare purpose of punishing) daṇḍasūcanaṃ kṛṃ daṇḍapradarśanaṃ kṛ daṇḍasaṅkalpapradarśanaṃ kṛ.

--(Exhibit the appearance of something evil approaching) aniṣṭasūcanaṃ kṛ aniṣṭāvedanaṃ kṛ, see To PREBODE.

threatened THREATENED

, p. p. bhartsitaḥ -tā -taṃ nirbhartsitaḥ &c., tarjitaḥ -tā -taṃ.

threatening THREATENING

, part. bhartsanakārī -riṇī &c., aniṣṭāvedī -dinī &c.

three THREE

, a. trayaḥ m. pl., tisraḥ f. pl., trīṇi n. pl. (tri); 'the three worlds,' tribhuvanaṃ; 'the aggregate of three,' trayaṃ trayī trikaṃ tritayaṃ. The word trayaṃ is often used at the end of a compound to express 'three;' as, 'three months,' māsatrayaṃ; 'three years,' varṣatrayaṃ; 'three steps,' padatrayaṃ; 'the three properties,' guṇacayaṃ; 'he was seen by three rogues,' sa dhūrttatrayeṇa dṛṣṭhaḥ; 'two or three,' dvitrāḥ -trāḥ -trāṇi (tra being here put for vi); two or three or any number,' dvitrādisaṃkhyā dvitrādyāḥ m. pl.; 'three or four,' tricaturāḥ -rāḥ -rāṇi; 'rule of three,' trairāśikagaṇitaṃ, see under RULE, s.

three-fold THREE-FOLD

, a. triguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trividhaḥ -dhā -dhaṃ trivṛt m. f. n.

three-fourths THREE-FOURTHS

, s. pl. trayaś caturthāṃśāḥ m. pl., tripādāḥ tryaṃśāḥ.

threnody THRENODY

, s. yamagāthā yamagītaṃ yamagānaṃ.

to thresh To THRESH

, v. a. (Corn) dhānyādi mṛd (c. 9. mṛdnāti mardituṃ) or or paripū or nistunīkṛ dhānyādimardanaṃ kṛ dhānyādikaṇḍanaṃ kṛ avaghātaṃ kṛ.

--(Beat) taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), tāḍanaṃ kṛ.

[Page 802b]
threshed THRESHED

, p.p. marditaḥ -tā -taṃ mṛditaḥ &c., nistuṣitaḥ &c., nistupākṛtaḥ &c., pūtaḥ &c., paripūtaḥ &c., apahataḥ &c., bahulīkṛtaḥ &c.

threshing THRESHING

, s. dhānyādimardanaṃ dhānyādikaṇḍanaṃ kaṇḍanaṃ nistupīkaraṇaṃ avaghātaḥ pāvanaṃ tāḍanaṃ.

threshing-floor THRESHING-FLOOR

, s. dhānyādimardanasthānaṃ dhānyādikaṇḍanasthānaṃ dhānyamardanabhūmiḥ f., khalaḥ śasyamardanasthānaṃ.

threshold THRESHOLD

, s. dehalī gṛhāvagrahaṇī gṛhataṭī śilā -lī dvārapiṇḍī ruṇḍikā amburaḥ uḍumbaraḥ.

thrice THRICE

, adv. trivāraṃ vāratrayaṃ triḥ trikṛtvam triguṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ tri in comp.; 'thrice ploughed,' trisītyaḥ -tyā -tyaṃ trihalyaḥ -lyā -lyaṃ triguṇākṛtaḥ -tā -taṃ.

thrift THRIFT

, THRIFTINESS, THRIFTY, &c., See FRUGALITY, FRUGAL, &c.

thrill THRILL

, s. sphuraṇaṃ sphūrttiḥ f., sphuritaṃ harṣaḥ; 'of joy,' romaharṣaḥ -rṣaṇaṃ romoddharṣaṇaṃ romodgamaḥ romodbhedaḥ romāñcaḥ pulakaḥ pulakodgamaḥ.

to thrill To THRILL

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), hṛṣ (c. 4. hṛṣyati harṣituṃ).

thrilling THRILLING

, part. sphuran -rantī -rat (t) sphuritaḥ -tā -taṃ; 'with joy,' hṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ harṣī -rṣiṇī -rṣi (n) pulakitaḥ -tā -taṃ romāñcitaḥ &c.

to thrive To THRIVE

, v. n. See To FLOURISH, PROSPER, v. n.

thriving THRIVING

, v. n. samṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ. See PROSPEROUS, FLOURISIHNG.

throat THROAT

, s. kaṇṭhaḥ galaḥ grīvā kandharaḥ -rā kuharaṃ kṛkaḥ nigaraṇaḥ, see NECK; 'relating to it,' kaṇṭhyaḥ -ṇṭhyā -ṇṭhyaṃ; 'seated in it,' kaṇṭhasthaḥ -sthā -sthaṃ kaṇṭhagataḥ -tā -taṃ; 'up to the throat,' ākaṇṭhāt; 'dryness of it,' kaṇṭhaśopaḥ.

to throb To THROB

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), visphur spand (c. 1. spandate ndituṃ), pratispand parispand kamp vikamp vep. See To PALPITATE, BEAT.

throb THROB

, THROBBING, s. sphuraṇaṃ -ṇā sphuritaṃ spandanaṃ spanditaṃ viṣpandaḥ spandaḥ kampaḥ sphoraṇaṃ sphuraḥ spharaṇaṃ sphāraṇaṃ sphulanaṃ; 'of the eye,' cakṣuḥspandaḥ.

throe THROE

, s. (Of child-birth) prasavavedanā garbhavedanā vedhanā.

throne THRONE

, s. siṃhāsanaṃ nṛpāsanaṃ rājāsanaṃ uccāsanaṃ bhadrāsanaṃ rājaśayyā mahāśayyā mañcaḥ rājāsanamañcaḥ.

throng THRONG

, To THRONG. See CROWD, To CROWD.

thronged THRONGED

, p. p. saṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ samākīrṇaḥ &c., bādhitaḥ -tā -taṃ.

to throttle To THROTTLE

, v. a. galagrahaṃ kṛ galahasta. See To CHOKE, SUFFOCATE.

through THROUGH

, prep. (From one end or side to the other) pāraṃ āpārśvāntarāt pārśvāntaraparyyantaṃ pārśvāntaraṃ yāvat tīrāntaraṃ.

--(Denoting passage) madhyena antareṇa or expressed by the inflection of the noun; 'he goes through a fissure in the rock,' girirandhramadhyena gacchati; 'through the branches,' viṭapāntareṇa.

--(By means of, through the agency or influence of) expressed by the abl. or instr. case; as, 'through ambition,' lobhāt lobhena; 'through anger,' kopāt roṣaṇatayā; 'through him,' tena, see under BY, prep.

through THROUGH

, adv. (From the beginning to the end) sādyantaṃ ādyantaṃ.

--(To the end) śepaparyyantaṃ śeṣaṃ yāṣat samāptiparyyantaṃ avasānaparyyantaṃ āsamāpteḥ āśepāt, see THROUGHOUT; 'to carry through, get through,' pār (c. 10. pārayati -yituṃ), tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), see To FINISH, v. a.

throughout THROUGHOUT

, adv. (From the beginning to the end) sādyantaṃ ādyantaṃ śeṣaparyyantaṃ.

--(Of time) expressed by paryyantaṃ yāvat or ā in comp.; thus, 'throughout the month,' māsaparyyantaṃ; 'throughout the year,' varṣaparyyantaṃ; 'throughout the whole year,' āvarṣāntāt or varṣāntaṃ yāvat (i. e. to the end of the year); 'throughout life,' yāvajjīvaṃ jīvanaparyyantaṃ ājīvanāntāt.

to throw To THROW

, v. a. kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), prakṣip as (c. 4. asyati -situṃ), prās muc (c. 6. muñcati moktuṃ), pramuc īr (c. 10. īrayati -yituṃ), samīr udīr pat (c. 10. pātayati -yituṃ), sṛj prahṛ preṣ in caus.

--(Throw away) apās vyudas apavyadh tyaj apahā vihā naś in caus., see To LOSE, REJECT; 'one's time,' kālaṃ kṣip kālakṣepaṃ kṛ.

--(Throw about) vikṣip itastataḥ kṣip.

--(Throw behind one's back) pṛṣṭhataḥ kṛ or kṣip.

--(Throw down) pat in caus., avapat adhaḥpat adhaḥ kṣip adhaḥ kṛ bhraṃś in caus., prabhraṃś cyu in caus., pracyu.

--(Throw into disorder) vyūhān bhañj or bhid piñjalīkṛ.

--(Throw off) avadhū nirdhū vidhū niras nirākṛ apavyadh.

--(Throw out) niras nirākṛ; 'as hints, &c.,' sūc sūcanāṃ kṛ.

--(Throw up) utkṣip utkṣepaṃ kṛ, see To VOMIT.

--(Throw up), see To RESIGN.

--(Throw one's self down) svadehāvapātaṃ kṛ; 'from a cliff,' giriśikharād avapātaṃ kṛ or prapatanaṃ kṛ.

throw THROW

, s. kṣepaḥ -paṇaṃ prakṣepaḥ ākṣepaḥ asanaṃ pātaḥ -tanaṃ kṣiptiḥ f.

thrower THROWER

, s. kṣepakaḥ prakṣepakaḥ kṣeptā m. (mṛ) prāsakaḥ kṣepaṇakṛt.

thrown THROWN

, p. p. kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ prakṣiptaḥ &c., astaḥ -stā -staṃ prāstaḥ &c., īritaḥ -tā -taṃ pātitaḥ -tā -taṃ; 'away,' apāstaḥ &c., vyudastaḥ &c., apaviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apasāritaḥ -tā -taṃ tyaktaḥ -ktā -ktaṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'a kindness is thrown away on bad men,' sukṛtam asatsu naṣṭaṃ; 'thrown down,' pātitaḥ -tā -taṃ nipātitaḥ &c., adhaḥpātitaḥ &c., adhaḥkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ adhaḥkṛtaḥ -tā -taṃ bhraṃśitaḥ -tā -taṃ; 'thrown into disorder,' bhagnavyūhaḥ -hā -haṃ bhinnavyūhaḥ &c., piñjalaḥ -lā -laṃ samutpiñjalaḥ &c.; 'thrown off,' nirdhūtaḥ -tā -taṃ avadhūtaḥ &c., apaviddhaḥ &c.; 'as from a horse, &c.,' nirastaḥ -stā -staṃ.

thrum THRUM

, s. (Ends of threads) daśāḥ f. pl., vastayaḥ f. pl. (vasti).

thrush THRUSH

, s. (Bird) sārikā śārikā madanasārikā śalākā śarāriḥ f., śarāliḥ f., sarātiḥ f., āṭiḥ f., āḍiḥ f., ātiḥ f.

to thrust To THRUST

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), pramṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ), prasāraṇaṃ kṛ; 'aside,' apasṛ, see To PUSH.

thrust THRUST

, s. tāḍanaṃ āghātaḥ abhighātaḥ prasāraṇaṃ prahāraḥ, see PUSH.

thumb THUMB

, s. aṅguṣṭhaḥ aṅgulaḥ vṛddhāṅguliḥ f.; 'thumb and forefinger,' santoṣaḥ.

to thumb To THUMB

, v. a. aṅgulībhir aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or parāmṛś or spṛś aṅgulyaṅkitaṃ -tāṃ kṛ. See To FINGER, v. a.

thump THUMP

, s. āghātaḥ prahāraḥ karaghātaḥ muṣṭipātaḥ. See BLOW.

to thump To THUMP

, v. a. taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ), prahṛ āhan. See To BEAT.

thunder THUNDER

, s. garjanaṃ -nā garjitaṃ meghagarjitaṃ meghanādaḥ meghaśabdaḥ meghanirghoṣaḥ sphūrjaḥ sphūrjanaṃ sphūrjathuḥ m., visphūrjathuḥ m., visphūrjitaṃ meghavisphūrjitaṃ stanitaṃ meghastanitaṃ stananaṃ meghastananaṃ stanayitnuḥ m., ghanaśabdaḥ ghanasvanaḥ ghanaravaḥ meghadhvaniḥ m., parighoṣaḥ gambhīranādaḥ garjiḥ m., garmaṃ rasitaḥ.

to thunder To THUNDER

, v. n. garj (c. 1. garjati -rmituṃ), parigarj sphurj (c. 1. sphūrjati -rmituṃ), visphurn stan (c. 1. stanati -nituṃ), garjanaṃ kṛ sphūrjanaṃ kṛ.

thunderbolt THUNDERBOLT

, s. vajraḥ -jraṃ vajrāghātaḥ kuliśaḥ -śaṃ bhiduraṃ bhidiḥ m., bhidiraṃ bhiduḥ m., aśaniḥ m. f., vajrāśaniḥ m., chidaka mṛdākaraḥ śatadhāraṃ śatāraṃ bahudhāraḥ śatakoṭiḥ m., ṣaṭkoṇaṃ abhrotthaṃ tridaśāṅkuśaṃ girijvaraḥ giridhvajaḥ girikaṇṭakaḥ indrapraharaṇaṃ svaruḥ m., dambholiḥ m., hrādinī paviḥ m., śambaḥ śambhaḥ peśiḥ m., jasuriḥ m., vyādhānaḥ meghabhūtiḥ f., dṛmbhūḥ m., dadhīcyasthi n., vaidyuto -gniḥ; 'fall of a thunderbolt,' vajrapātaḥ; 'like a thunderbolt,' vajraprāyaḥ -yā -yaṃ.

thunder-clap THUNDER-CLAP

, s. sphūrjathuḥ m., vajranirghoṣaḥ vajraniṣpeṣaḥ vajrāghātaḥ vajrajrālā vajrapātaśabdaḥ vajrastanitaṃ vajranisvanaḥ.

thunder-cloud THUNDER-CLOUD

, s. ghanaḥ vajraghanaḥ meghaḥ vajrameghaḥ vajrābhra.

thunderer THUNDERER

, s. vajrī m. (n) vajrapāṇiḥ m., vajradharaḥ kuliśabhṛt.

thundering THUNDERING

, s. sphūrjanaṃ garjanaṃ meghagarjanaṃ. See THUNDER.

thundering THUNDERING

, part. garjan -rjantī -rjat (t) sphūrjāvān -vatī -vat (t).

thunder-storm THUNDER-STORM

, s. vajravarṣaḥ aśanivarṣaḥ kuliśavarṣaḥ.

thunderstruck THUNDERSTRUCK

, a. vajrāhataḥ -tā -taṃ vajrahataḥ &c., vajraprahataḥ &c., vajratāḍitaḥ -tā -taṃ vidyuddhataḥ &c. See ASTOUNDED.

thursday THURSDAY

, s. vṛhaspativāraḥ guruvāraḥ guruvāsaraḥ lakṣmīvāraḥ.

thus THUS

, adv. (In this manner) evaṃ itthaṃ anena prakāreṇa evamprakāreṇa uktena prakāreṇa uktaprakāreṇa anayā rītyā anayartyā ataeva.

--(So) tathā tathāhi iti etādṛśaṃ.

--(Thus much) iyān -yatī -yat (t) etāvān &c.

to thwart To THWART

, v. a. khaṇḍ pratihan pratirudh, see To FRUSTRATE, HINDER.

thwarted THWARTED

, p. p. saṃruddhaceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pratibaddhaḥ &c. See FRUSTRATED.

thy THY

, pron. tava gen. c. (yuṣmat) tvadīyaḥ -yā -yaṃ.

thyself THYSELF

, pron. sa tvaṃ ātmā m. (n). See MYSELF.

tiara TIARA

, s. mukuṭaṃ kirīṭaḥ mauliḥ m. f., avataṃsaḥ lalāṭapaṭṭaṃ cūḍā.

tibia TIBIA

, s. jaṅghāyāḥ pūrvvāsthi n. or agrāsthi n.

tick TICK

, s. (Credit), see CREDIT.

--(Louse) yūkaḥ lomakīṭaḥ.

to tick To TICK

, v. n. (As a clock) kālamāpakavat kiṭakiṭaśabdaṃ kṛ or paṭapaṭaśabdaṃ kṛ paṭapaṭa (nom. paṭapaṭāyate -ti).

ticket TICKET

, s. patrakaṃ patraṃ sūcakapatraṃ nidarśanapatraṃ aṅkapatraṃ.

to ticket To TICKET

, v. a. aṅkapatrayuktaṃ -ktāṃ kṛ aṅkapatraviśiṣṭaṃ -ṣṭāṃ kṛ.

to tickle To TICKLE

, v. a. kaṇḍū (nom. kaṇḍūyati), kaṇḍūyanaṃ kṛ kaṇḍūyāṃ kṛ.

tickler TICKLER

, s. kaṇḍūyanakaḥ kaṇḍūtikārī m. (n) kaṇḍūyākṛt.

ticklish TICKLISH

, a. kaṇḍūyanāsahanaḥ -nā -naṃ kaṇḍūyāsahaḥ -hā -haṃ kaṇḍūtyasahaḥ &c.

tid-bit TID-BIT

, s. sugrāsaḥ viśiṣṭagrāsaḥ āhāraviśeṣaḥ bhojanaviśeṣaḥ.

tide TIDE

, s. velā srotas n., pravāhaḥ rayaḥ; 'of the sea,' samudravelā; 'against the tide,' pratisrotas.

tidings TIDINGS

, s. vārttā sandeśaḥ samācāraḥ. See NEWS, INTELLIGENCE.

tidy TIDY

, TIDINESS, TIDILY. See NEAT, NEATNESS, NEATLY.

to tie To TIE

, v. a. bandh (c. 9. badhnāti banddhuṃ), nibandh pinah; 'together,' sambandh yoktra (nom. yoktrayati -yituṃ), saṃyuj saṃśliṣ in caus., sandhā saṃlagnīkṛ saṃhṛ granth gumph, see To FASTEN, KNIT, &c.; 'with a fetter,' pāśīkṛ pāśa (nom. pāśayati -yituṃ); 'to tie up a young deer,' mṛgapotakaṃ saṃyojayituṃ; 'to tie up in a bag,' vastravaddhaṃ -ddhāṃ kṛ.

tie TIE

, s. (A fastening, knot) bandhaḥ -ndhanaṃ -nī granthiḥ m., bandhanagranthiḥ m.; 'of a yoke,' ābandhaḥ yoktraṃ yotraṃ; 'of a letter or parcel,' tālikaḥ.

--(A fetter) pāśaḥ bandhanaṃ.

--(String) guṇaḥ dāma -mā, see STRING.

--(Attachment, tie of affection, &c.) saṅgaḥ; 'free from ties,' niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ saṅgavarjitaḥ -tā -taṃ asajjitātmā -tmā -tma (n).

[Page 804a]
tied TIED

, p. p. baddhaḥ -ddhā -ddhaṃ nibaddhaḥ &c., sannibaddhaḥ &c., nibandhitaḥ -tā -taṃ ābaddhaḥ &c., pinaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ānaddhaḥ &c., dṛbdhaḥ &c., guṇavān -vatī &c.; 'together,' sambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ābaddhaḥ &c., saṃyojitaḥ -tā -taṃ saṃsaktaḥ -ktā -ktaṃ saṃlagnīkṛtaḥ -tā -taṃ sandhānitaḥ &c., sandhitaḥ &c., sanditaḥ &c.; 'tied with a fetter,' pāśitaḥ -tā -taṃ pāśīkṛtaḥ &c.; 'tied up in,' nibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'a quantity of money tied up in a bag,' vastrabaddho mudrāsañcayaḥ; 'a man with his arms tied behind him,' paścādbaddhabāhuḥ puruṣaḥ.

tier TIER

, s. paṃktiḥ f., śreṇiḥ -ṇī f., rājiḥ -nī f. See ROW, LINE.

tiger TIGER

, s. vyāghraḥ śārdūlaḥ dvīpī m. (n) vicitrāṅgaḥ guhāśayaḥ mṛgāriḥ m., mṛgād m., hiṃsāruḥ m., bhayānakaḥ; 'state of one,' vyāghratā; 'relating to one,' vaiyāghraḥ &c.; 'its skin,' vyāghracarmma n.

tight TIGHT

, a. (Close, firm) dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ ghanaḥ -nā -naṃ saṃhataḥ -tā -taṃ aśithilaḥ -lā -laṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pragāḍhaḥ &c.

--(Tied tight) dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sannibaddhaḥ &c., dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

--(Tight-drawn) ātataḥ -tā -taṃ dṛḍhaḥ &c., see STRETCHED.

--(Pinching) sambādhakaḥ -kā -kaṃ sambādhaḥ -dhā -dhaṃ saṅkocakaḥ &c.

to tighten To TIGHTEN

, v. a. dṛḍhīkṛ draḍha (nom. draḍhayati -yituṃ), dṛḍhatarīkṛ.

tightly TIGHTLY

, adv. dṛḍhaṃ gāḍhaṃ pragāḍhaṃ; 'tied tightly,' dṛḍhabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

tightness TIGHTNESS

, s. dṛḍhatā dārḍhyaṃ ghanatā saṃhatatvaṃ sambādhatā -dhakatā.

tigress TIGRESS

, s. vyāghrī śārdūlī dvīpinī vicitrāṅgī.

tigrine TIGRINE

, TIGRISH, a. vaiyāghraḥ -ghrī -ghraṃ vyāghropamaḥ -mā -maṃ.

tile TILE

, s. pakveṣṭakā pakveṣṭikā pakvamṛttikāphalakaḥ.

to tile To TILE

, v. a. pakveṣṭakābhir āchad pakveṣṭakācchādanaṃ kṛ.

till TILL

, s. (Money-box) mudrābhāṇḍaṃ mudrāpātraṃ mudrādhāraḥ.

till TILL

, prep. or adv. yāvat paryyantaṃ avadhi ā. The last is prefixed, and governs the abl. c.; 'till now,' adya yāvat idānī yāvat adyaparyyantaṃ etatkālaparyyantaṃ adyāvadhi āvarttamānakālāt; 'till then,' tadānīṃ yāvat tatkālaṃ yāvat tatkālaparyyantaṃ; 'till satisfied,' ātṛpteḥ; 'till death,' āmṛtyoḥ āmaraṇāt; 'till the whole was mixed together,' āsarvvamiśraṇāt sarvvamiśraṇaparyyantaṃ; 'abide ye there till you have to go to another place,' sthānāntaragamanaparyyantaṃ tatra tiṣṭhata; 'he kept him in prison till he should pay the debt,' yāvad ṛṇaṃ na pariśodhayati tāvat taṃ kārāyāṃ baddhavān.

to till To TILL

, v. a. kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), karṣaṇaṃ kṛ kṛṣiṃ kṛ, see To PLOUGH.

tillage TILLAGE

, TILLING. s. kṛṣiḥ f., kṛṣikarmma n. (n) pramṛtaṃ. See PLOUGHING.

tilled TILLED

, p. p. kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ karṣitaḥ -tā -taṃ. See PLOUGHED.

tiller TILLER

, s. kṛṣakaḥ karṣakaḥ kṣetrakarṣakaḥ kṛṣībalaḥ kṛṣijīvī m.

tilt TILT

, s. (Kind of awning) vitānaṃ -nakaṃ ācchādanaṃ ullocaḥ.

--(Tournament) aśvārohiṇāṃ krīḍāyuddhaṃ.

to tilt To TILT

, v. a. (Incline) āvṛj (c. 10. -varjayati -yituṃ).

to tilt To TILT

, v. n. (Lean) nam avanam.

--(Fight) krīḍāyuddhaṃ kṛ.

tilted TILTED

, p. p. (Inclined) āvarjitaḥ -tā -taṃ.

--(Covered) savitānaḥ -nā -naṃ.

timber TIMBER

, s. dāruḥ m. -ru n., kāṣṭhaṃ dalikaḥ visāraṃ; 'of a door,' nāsā.

timbrel TIMBREL

, s. mṛdaṅgaḥ paṭahaḥ paṇavaḥ. See TABOR, DRUM.

time TIME

, s. (In general) kālaḥ samayaḥ velā diṣṭaḥ anehāḥ m. (s) harimā m. (n) sarvvamūṣakaḥ bhasantaḥ amasaḥ jahakaḥ; 'lapse of time,' kālagatiḥ f., kālacakraṃ kālāvṛttiḥ f., kālaparyyāyaḥ; 'in the course of time,' kālagatyā kāle gacchati dineṣu gacchatsu kālaparyyāyeṇa; 'through the influence of time,' kālavaśāt; 'measurement of time,' kālamānaṃ kālamāpanaṃ kālasādhanaṃ; 'spirit of the time,' kāladharmmaḥ; 'to waste one's time,' kālaṃ kṣip kālakṣepaṃ kṛ, see To SPEND; 'to make good use of one's time,' satkālakṣepaṃ kṛ; 'without loss of time,' akālakṣepaṃ -peṇa; 'one whose time is come,' prāptakālaḥ.

--(Space of time) kālaḥ samayaḥ avadhiḥ m., kālamaryyādā, see SPACE; 'for a long time,' ciraṃ cirakālaṃ cirāt, see LONG; 'for a short time,' kiñcitkālaṃ kiyatkālaṃ, see SHORT; 'for the time being,' āpātatas; 'at this time,' idānīṃ adhunā etarhi, see Now; 'at that time,' tadānīṃ tatkāle, see THEN; 'at a certain time,' ekadā; 'at any time,' yadā kadācit kadāpi; 'at times,' see SOMETIMES; 'at all times,' sarvvadā sadā; 'at the same time,' yugapat ekapade; 'for such a time,' tāvatkālaṃ; 'former time,' pūrvvakālaḥ; 'in former time,' see FORMERLY; 'past time,' gatakālaḥ; 'specific time,' nimittakālaḥ; 'during all time,' sarvvakālaṃ; 'the three times, or present, past, and future,' trikālaṃ.

--(Season) kālaḥ samayaḥ prasaṅgaḥ; 'in time, out of time,' see SEASONABLY, UNSEASONABLY.

--(Particular time, occasion) samayaḥ kālaḥ samayaviśeṣaḥ viśeṣakālaḥ vāraḥ vāruraḥ; 'according to the time,' samayānusāreṇa; 'auspicious time,' suvelā śubhavelā; 'hard times,' āpatkālaḥ; 'dark times,' kalikālaḥ; 'from time to time,' vāraṃ vāraṃ kāle kāle anuvelaṃ.

--(A time, with reference to repetition) kṛtvas or vāraṃ in comp., guṇa in comp., āvṛtti in comp.; as, 'five times,' pañcakṛtvas; 'three times,' trivāraṃ vāratrayaṃ; 'a hundred times,' śatakṛtvas śataguṇaṃ; 'for a thousand times,' sahasrakṛtvas sahasrāvṛttiṃ; 'often times,' bahuvāraṃ; 'how many times?' katikṛtvas; 'the repetition of texts is a hundred times better than sacrifices,' japo yajñād daśaguṇair viśiṣyate; 'the second number is contained in the first as many times as the fourth in the third,' dvitīyā saṃkhyā prathamāyāṃ tāvadvāraṃ varttate yāvadvāraṃ caturthī tṛtīyāyāṃ; 'gold is nineteen times as heavy as water,' muvarṇagurutvaṃ jalagurutvamapekṣya ekonaviṃśatiguṇaṃ.

--(In music) tālaḥ layaḥ; 'beating time,' tālaḥ kulakkaḥ; 'quick time,' drutaṃ oghaḥ; 'slow time,' vilambitaṃ vilambitavṛttiḥ f., tattvaṃ; 'mean time,' madhyaṃ ghanaṃ; 'out of time,' vaitālikaḥ -kī -kaṃ.

--(Measures of time), see under MEASURE.

--(Time personified) kālaḥ uccadevatā.

to time To TIME

, v. a. (Adapt to the time) kālayogyaṃ -gyāṃ kṛ kālopayuktaṃ -ktāṃ kṛ samayopayuktaṃ -ktāṃ kṛ kālānurūpaṃ kṛ kālasadṛśaṃ -śīṃ kṛ.

--(Regulate the time) kālaṃ parikḷp or nirṇī.

timely TIMELY

, a. kālikaḥ -kī -kaṃ kālīnaḥ &c. See SEASONABLE.

time-piece TIME-PIECE

, s. kālamāpanayantraṃ kālayantraṃ. See CLOCK.

time-server TIME-SERVER

, s. kālānuvarttī m. (n) kālānurodhī m., samayānurodhī m.

time-serving TIME-SERVING

, s. kālānuvarttanaṃ samayānuvarttanaṃ kālānurodhaḥ.

timid TIMID

, TIMOROUS, a. bhīruḥ -ruḥ -ru bhīruhṛdayaḥ -yā -yaṃ bhayaśīlaḥ -lā -laṃ hariṇahṛdayaḥ &c., kātaraḥ -rā -raṃ trasruḥ -sruḥ -sru dīnacetanaḥ -nā -naṃ dīnaḥ -nā -naṃ asāhasikaḥ -kī -kaṃ apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ cakitaḥ -tā -taṃ. See FEARFUL.

timidity TIMIDITY

, TIMOROUSNESS, s. bhīrutā -tvaṃ bhayaśīlatā kātaratā kātaryyaṃ sabhayatvaṃ cakitaṃ trasrutā dīnatā viklavatā satrāsatvaṃ.

timidly TIMIDLY

, TIMOROUSLY, adv. sabhayaṃ satrāsaṃ sacakitaṃ sakātaryyaṃ

[Page 805a]
tin TIN

, s. trapu n., trapus n., trapulaṃ vaṅgaṃ raṅgaṃ piccaṭaṃ svarṇajaṃ nāgaṃ kurūpyaṃ kastīraṃ surebhaṃ āpūṣaṃ tīraḥ ālīnakaṃ kuṭilaṃ bārbbaṭīraṃ; 'calx of it,' vaṅgabhasma n. (n); 'made of tin,' trāpuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ trapumayaḥ -yī -yaṃ.

to tin To TIN

, v. a. trapupatrāvṛtaṃ -tāṃ kṛ vaṅgācchāditaṃ -tāṃ kṛ trapulīkṛ.

tincture TINCTURE

, s. (Slight admixture) īṣatprakṣepaḥ īṣatsaṃsargaḥ īṣatsamparkaḥ īṣatsammiśraṇaṃ.

--(Infusion, extract) niryāsaḥ niṣkarṣaḥ.

to tincture To TINCTURE

, v. a. īṣat prakṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), īṣatprakṣepaṃ kṛ īṣat sammiśr (c. 10. -miśrayati -yituṃ), īṣatsammiśraṇaṃ kṛ īṣadvyāptaṃ -ptāṃ kṛ.

tinder TINDER

, s. śīghradāhyavastu n., śīghrajvalanīyavastu n., śīghradāhyaṃ.

tinge TINGE

, s. rāgaḥ raṅgaḥ īṣadrāgaḥ īṣadraṅgaḥ chāyā.

to tinge To TINGE

, v. a. rañj (c. 10. rañjayati -yituṃ), abhirañj, see To TINCTURE.

tinged TINGED

, p. p. rañjitaḥ -tā -taṃ abhirañjitaḥ &c., sarāgaḥ -gā -gaṃ.

to tingle To TINGLE

, v. n. tīkṣṇavedanopahatatvāt sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), todavedanopahatatvāt sphur or hṛṣ saśūlasphuraṇam anubhū or sūc; 'a speech that makes the ears tingle,' śravaṇavidāraṇaṃ vacaḥ.

tingling TINGLING

, s. saśūlasphuraṇaṃ śūlasahitasphuraṇaṃ tīkṣṇavedanāsahitasphuraṇaṃ todasahitasphuraṇaṃ harṣaḥ; 'of the feet,' pādaharṣaḥ.

tinker TINKER

, s. jīrṇabhāṇḍasandhātā m. (tṛ) jīrṇapiṭharasandhānajīvī m. (n).

to tinkle To TINKLE

, v. n. śiñj viśiñj kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), viru jhaṇajhaṇa (nom. jhaṇajhaṇāyate), khaṇakhaṇa (nom. khaṇakhaṇāyate). See To JINGLE.

tinkling TINKLING

, s. śiñjitaṃ kvaṇitaṃ. See JINGLE, JINGLING, CLINK.

tin-man TIN-MAN

, s. trapumayabhāṇḍakārakaḥ trapumayabhāṇḍavikretā m. (tṛ).

tinsel TINSEL

, s. mithyāśobhanavastu n., mithyāśobhāyuktadravyaṃ kuśobhanavastu.

tinsel TINSEL

, a. mithyāśobhanaḥ -nā -naṃ mithyāśobhāyuktaḥ -ktā -ktaṃ.

tint TINT

, s. rāgaḥ raṅgaḥ chāyā īṣadrāgaḥ īṣadraṅgaḥ īṣadvarṇaḥ.

to tint To TINT

, TINTED, &c. See To TINGE, TINGED.

tiny TINY

, a. atikṣudraḥ -drā -draṃ atyalpaḥ -lpā -lpaṃ sūkṣmaḥ -kṣmā -kṣmaṃ.

tip TIP

, s. agraṃ mukhaṃ antaḥ aṇiḥ m., śikharaṃ agrabhāgaḥ; 'of the finger,' aṅgulyagraṃ aṅgulyagrabhāgaḥ aṅgulimukhaṃ; 'on the tip of the fingers,' aṅgulīnām agre; 'of the tongue,' jihvāgraṃ; 'of the foot,' pādāgraṃ prapadaṃ; 'of the hand,' hastāgraṃ agrapāṇiḥ m., hastāgrabhāgaḥ; 'of hair,' keśyantaḥ keśāgraṃ; 'of the fingers as sacred to the gods,' daivaṃ; 'of an elephant's trunk,' puṣkaraṃ karṇikā.

to tip To TIP

, v. a. (Strike ligthly), see To TAP.

--(Cover the end) agrācchādanaṃ kṛ agrapidhānaṃ kṛ agrāvaraṇaṃ kṛ; 'with iron,' lohāgraṃ -grāṃ kṛ. See TIPPED.

tipped TIPPED

, p. p. agra in comp., mukha in comp.; 'with iron,' lohāgraḥ -grā -graṃ ayograḥ &c., ayomukhaḥ -khā -khaṃ.

tippet TIPPET

, s. grīvācchādanaṃ grīvāparidhānaṃ kaṇṭhāchādanaṃ kaṇṭhavastraṃ.

to tipple To TIPPLE

, v. n. vāraṃ vāraṃ madyapānaṃ kṛ muhurmuhuḥ surāpānaṃ kṛ nityapānaṃ kṛ sadāpānaṃ kṛ nityaśo madyapānaṃ kṛ pānavyasanaṃ kṛ.

tippler TIPPLER

, s. surāpaḥ madyapaḥ nityapāyī m. (n). See DRUNKARD, SOT.

tippling TIPPLING

, s. surāpānaṃ madyapānaṃ atiśayamadyapānaṃ nityapānaṃ pānavyasanaṃ madhuvāraḥ madhukramaḥ madhvalaṃ.

tipsy TIPSY

, a. madyavihvalaḥ -lā -laṃ madyavaśaḥ -śā -śaṃ. See DRUNK.

tiptoe TIPTOE

, s. pādāgraṃ padāgraṃ pādāṅguṣṭhāgraṃ pādāṅgulyagraṃ agrapādaḥ prapadaṃ; 'on tip toe,' pādāgreṇa padāgreṇa pādāṅgulyagraiḥ prapadena pādāṅguṣṭhāsthitāvaniḥ -niḥ -ni.

tiptop TIPTOP

, s. agrāgraṃ agratamabhāgaḥ agraśikharaṃ agraśikhā.

tirade TIRADE

, s. bhartsanavākprabandhaḥ nindāvākprabandhaḥ upālambhavākyaṃ.

[Page 805b]
tire TIRE

, s. (Of a wheel) cakranemiparigato lohavalayaḥ.

to tire To TIRE

, TIRED. See To FATIGUE, FATIGUED, To BE FATIGUED.

tiresome TIRESOME

, a. śramajanakaḥ -kā -kaṃ kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ. See WEARISOME.

tirhut TIRHUT

, s. (The country) mithilā tīrabhuktiḥ f., nicchaviḥ f.

tiring-room TIRING-ROOM

, s. (In a theatre) nepathyaṃ śāṇī.

tissue TISSUE

, s. (Brocade), see BROCADE.

--(Connected string) granthaḥ -nthanaṃ prabandhaḥ racanā kramaḥ vyūhanaṃ saṃvyūhaḥ vidhānaṃ

titan TITAN

, s. dānavaḥ daityaḥ ditijaḥ rākṣasaḥ. See GIANT.

tithe TITHE

, s. daśamāṃśaḥ daśamabhāgaḥ daśamāṃśarūpo karaḥ.

to titillate To TITILLATE

, TILILLATION. See To TICKLE, &c.

title TITLE

, s. (Head) sthānaṃ padaṃ viṣayaḥ adhikaraṇaṃ mārgaḥ.

--(Inscription in the beginning of a book, &c.) nāmapatraṃ -trakaṃ abhidhānapatraṃ mukhapatraṃ nāmalekhaḥ.

--(Name, appellation) nāma n. (n) saṃjñā abhidhā abhidhānaṃ upādhiḥ m., ākhyā khyātiḥ f., paddhatiḥ f., uktiḥ f., lakṣaṇaṃ; 'title of honour,' khyātiḥ f., kīrttiḥ f., upapadaṃ; 'one who by his prowess has acquired the title of hero,' svahastārjitavīrakhyātiḥ m., svahastārjitavīraśabdaḥ.

--(Right) adhikāraḥ -ritvaṃ svatvaṃ svāmyaṃ ādhipatyaṃ; 'written title,' āgamaḥ āgamapatraṃ, see TITLE-DEED; 'without it,' āgamarahitaḥ -tā -taṃ.

title-deed TITLE-DEED

, s. āgamaḥ kḷptakīlā paṭṭolikā pāṃśukūlaṃ.

title-page TITLE-PAGE

, s. mukhapatraṃ mukhyapatraṃ nāmapatraṃ abhidhāpatraṃ.

to titter To TITTER

, TITTER, TITTERING. See To GIGGLE, &c.

tittle TITTLE

, s. (Jot) leśaḥ lavaḥ aṇuḥ m., see JOT, IOTA.

tittle-tattle TITTLE-TATTLE

, s. ālasyavacanaṃ pralāpaḥ jalpaḥ. See PRATING, s.

titular TITULAR

, a. nāmadhārī -riṇī -ri (n). See NOMINAL.

to, prep TO, prep

, Many of the meanings of 'to' are expressed by prepositions or affixes, or by the infin. mood, or are inherent in the inflections of the Sanskrit noun; thus, (Motion to or toward any place) expressed by the acc. case alone, or with prati &c. added; as, 'he went to the city,' nagaraṃ or nagaraṃ prati jagāma, or by the gen. c., with antikaṃ &c.; as, 'he sent me to you,' māṃ tavāntikaṃ or tava sakāśam apraibīt.

--(Motion to any state) by the acc. c.; as, 'he attains to fame,' khyātiṃ yāti.

--(Adaptation) by the dat. c. or crude form; as, 'that husband was not to her taste,' sa patis tasyāḥ santoṣāya nābhavat; 'suited to royalty,' rājayogyaḥ -gyā -gyaṃ rājārhaḥ &c.; 'that is pleasing to me,' tan mahyaṃ rocate.

--(Address, declaration, compellation) by the acc. c. or dat. c.; as, 'he addressed a speech to the king,' rājānaṃ vacanam abravīt; 'speak to me,' māṃ brūhi; 'I will declare this to my pupils,' śiṣyebhyaḥ pravakṣyāmi tat; 'he made it known to the king,' tad rājñe vijñāpayati.

--(Giving) by the dat., gen., or loc. c.; 'he gives sweetmeats to his son,' putrāya or putrasya modakān dadāti.

--(Up to, as far as, denoting extent, degree, &c.) ā prefixed to the abl. or acc. c., paryyanta or anta in comp.; as, 'to the ocean,' āsamudrāt or samudraparyyantaṃ; 'to the throat,' ākaṇṭhāt; 'to the knee,' ājānu; 'the numbers from one up to ten thousand,' ekādyayutāntasaṃkhyāḥ.

--(Possession, appertainment) by the gen. c.; as, 'money belongs to me,' mama dhanaṃ bhavati.

--(Purpose, intention, object) by the dat. c. or infin. mood, or by arthaṃ &c. affixed; as, 'the sat down to consult,' mantraṇāya or mantrayituṃ or mantraṇārtham upaviṣṭāḥ; 'the barber came to shave his master,' bharttṛkṣaurakaraṇāya nāpita āgacchat; 'he came to make peace,' sandhiṃ karttum āgacchat; 'give me something to eat,' āhārārthaṃ kiñcin mama dehi.

--(As a sign of the infinitive) expressed by the infinitive, or by yathā &c.; as, 'unable to move,' calitum asamarthaḥ; 'I desire to hear,' śrotum icchāmi; 'I did not expect to see you again,' na ma āsīd āśaṃsā yathā punarapi tvāṃ prekṣipye. There may be other ways of expressing 'to' in Sanskrit, as in the following examples: 'the peacock dances to the songs of the bees,' śikhī nṛtyati madhukaragītaiḥ; 'he performed penance to the deity,' devam uddiśya tapas tepe; 'the town was speedily reduced to ashes,' nagarī sahasā bhasmasād akriyata; 'compared to that,' tadapekṣya or tadapekṣayā; 'to the east of the village,' prāg grāmāt; 'he goes to and fro,' gamanāgamanaṃ karoti, see FRO; 'to one's face,' pratyakṣaṃ -kṣatas samakṣaṃ; 'to a man,' aśeṣatas aśeṣeṇa; 'I have a debt to pay,' mayā ṛṇaṃ dātavyaṃ; 'ready to go,' gantum udyataḥ gamanonmukhaḥ; 'he causes her to enter the house,' tāṃ gṛhaṃ praveśayati.

toad TOAD

, s. sthūlamaṇḍūkaḥ sthūlabhekaḥ varṣābhūḥ m.

toadstool TOADSTOOL

, s. gomayachatraṃ viḍjaṃ viḍjachatraṃ. See FUNGUS.

to toast To TOAST

, v. a. upāgni dhṛtvā śuṣkīkṛ agniśuṣkaṃ -ṣkāṃ kṛ agninā tap (c. 10. tāpayati -yituṃ), bhṛj bhrajj. See To FRY, v. a.

toast TOAST

, s. dagdhāpūpaḥ dagdhapiṣṭakaḥ agniśuṣkāpūpaḥ bhṛṣṭāpūpaḥ.

toasted TOASTED

, p. p. bhṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bharjitaḥ -tā -taṃ agniśuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ.

tobacco TOBACCO

, s. tāmrakuṭṭaḥ -ṭṭakaḥ tāmrakūṭaḥ tāmrapatrikā.

tobacconist TOBACCONIST

, s. tāmrakuṭṭavikrayī m. (n) tāmrakuṭṭakavyāpārī m.

tocsin TOCSIN

, s. āsannabhayasūcakaghaṇṭā bhayajñāpakaghaṇṭā.

to-day TO-DAY

, s. or adv. adya; 'of to-day,' adyatanaḥ -nī -naṃ.

to toddle To TODDLE

, v. n. bālakavat skhaladgatyā kram or car.

toddy TODDY

, s. (Of the palm) tālī tālakī tāḍī -ḍiḥ f.

--(Of the cocoa-nut) nārikelāsavaḥ nārikerāsavaḥ.

toe TOE

, s. pādāṅgulī -liḥ f., pādāṅguriḥ f., padāṅgulī -liḥ f., pādaśākhā aṅguriḥ f.; 'the great toe,' pādāṅguṣṭhaḥ; 'the little toe,' pādasya kaniṣṭhāṅgulī; 'toe-nail,' pādanakhaḥ caraṇanakhaḥ.

together TOGETHER

, adv. (In company) saha in comp., samaṃ sahitaṃ eka in comp., ekatra; 'going together,' sahagāmī -minī &c.; 'dancing together,' sahanarttanaṃ; 'drinking together,' sahapānaṃ; 'eating together,' sahabhojanaṃ ekabhojanaṃ ekatra bhojanaṃ; 'fighting together,' sahayudhvā m. (n); 'all together, in a body,' saṅghaśas ekasaṅghe -ṅghatas sākalyena.

--(Into union or junction) sam prefixed; as, 'to bind together,' sambandh; 'to meet together,' saṅgam sammil; 'having the feet together,' sampadaṃ; 'two letters placed together,' sannihitavarṇau m. du.

--(In the same place) ekatra ekasthāne ekadeśe.

--(At the same time) ekakāle samakāle yugapat saha in comp.; 'born at the same time,' ekakālajaḥ -jā -jaṃ samakālajaḥ &c., sahajaḥ &c.

--(With one another) parasparaṃ anyonyaṃ; 'quarelling together,' parasparakalahaḥ anyonyakalahaḥ.

--(Together with) saha samaṃ sārddhaṃ sahitaṃ sākaṃ, all with instr. c.; 'together with him,' tena saha.

to toil To TOIL

, v. n. āyas śram kliś. See To LABOUR, DRUDGE, FAG.

[Page 806b]
toil TOIL

, s. āyāsaḥ kleśaḥ śramaḥ kaṣṭa. See LABOR, DRUDGERY.

toilet TOILET

, s. (Act or mode of dressing) vastramālyādivinyāsaḥ vastramālyādiracanā aṅgasaṃskāraḥ maṇḍanaṃ nepathyaṃ bhūṣaṇaṃ; 'he makes his toilet,' nepathyaṃ dhārayati vastravinyāsaṃ karoti; 'one who has finished her toilet,' avasitamaṇḍanā; 'toilet-table,' bhūṣaṇādhāraḥ; 'cover,' bhūṣaṇādhārācchādanaṃ.

toilsome TOILSOME

, a. kaṣṭasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śramasādhyaḥ &c. See LABORIOUS.

token TOKEN

, s. lakṣaṇaṃ cihnaṃ abhijñānaṃ saṅketaḥ, see SIGN, MEMENTO.

tola TOLA

, s. (Indian weight for gold and silver) tolaḥ -laṃ tolakaḥ -kaṃ.

told TOLD

, p. p. kathitaḥ -tā -taṃ ākhyātaḥ &c., samākhyātaḥ &c., uktaḥ -ktā -ktaṃ bhaṇitaḥ -tā -taṃ āveditaḥ &c., niveditaḥ &c., jñāpitaḥ -tā -taṃ jñapitaḥ &c., khyāpitaḥ &c., jñaptaḥ -ptā -ptaṃ sandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

tolerable TOLERABLE

, a. (Bearable) sahanīyaḥ -yā -yaṃ sahyaḥ -hyā -hyaṃ soḍhavya -vyā -vyaṃ.

--(Moderately good) viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ madhyamaguṇaḥ -ṇa -ṇaṃ madhyamaḥ -mā -maṃ.

tolerably TOLERABLY

, adv. viguṇaṃ yāvattāvat kalpa or deśīya or deśya in comp.; 'tolerably clever,' paṭukalpaḥ -lpā -lpaṃ paṭudeśīyaḥ &c.

tolerance TOLERANCE

, s. sahanaṃ sahiṣṇutā kṣamā. See TOLERATION.

tolerant TOLERANT

, a. sahanaḥ -nā -naṃ sahiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu aniṣedhakārī -riṇī -ri (n) apratibandhakārī &c. See PATIENT, INDULGENT.

to tolerate To TOLERATE

, v. a. sah viṣah kṣam mṛṣ tij in des., upekṣ aniṣedhaṃ kṛ apratibandhaṃ kṛ anivāraṇaṃ kṛ. See To SUFFER, PERMIT.

tolerated TOLERATED

, p. p. aniṣiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anivāritaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ &c.

toleration TOLERATION

, s. kṣamā kṣāntiḥ f., titikṣā sahiṣṇutā aniṣedhaḥ anivāraṇaṃ apratibandhaḥ upekṣā apratirodhaḥ anirodhaḥ.

toll TOLL

, s. śulkaḥ -lkaṃ tārikaṃ tāryyaṃ ghaṭṭādideyaṃ karaḥ. See TAX.

to toll To TOLL

, v. a. (A bell) śanaiḥ śanaiḥ or vāraṃ vāraṃ ghaṇṭāṃ vad in caus.

to toll To TOLL

, v. n. (As a bell) śanaiḥ śanaiḥ or vāraṃ vāraṃ kvaṇitaṃ kṛ.

toll-booth TOLL-BOOTH

, TOLL-HOUSE, s. śulkasthānaṃ śulkagrahaṇasthānaṃ.

toll-gatherer TOLL-GATHERER

, s. śaulkikaḥ śulkagrāhī m. (n) karagrāhī m.

tomato TOMATO

, s. hiṇḍīraḥ hiṅgulī vaṅganaḥ. See EGG-PLANT.

tomb TOMB

, s. samādhiḥ m., śmaśānaṃ stūpaḥ pretakuṇḍaṃ. See GRAVE.

tomb-stone TOMB-STONE

, s. cityaṃ caityaṃ citācūḍakaṃ. See GRAVE-STONE.

to-morrow TO-MORROW

, s. or adv. śvas paredyas paradinaṃ, see MORROW; 'day after,' paraśvas; 'belonging to to-morrow,' śvastanaḥ -nī -naṃ śvastyaḥ &c.,

tom-tom TOM-TOM

, s. mṛdaṅgaḥ paṭahaḥ dundubhiḥ m., ḍiṇḍimaḥ. See DRUM.

ton TON

, s. sabhyācāraḥ sabhyarītiḥ f., sabhyasampradāyaḥ śiṣṭācāraḥ.

tone TONE

, s. (Sound, note) svaraḥ nādaḥ dhvaniḥ m., virāvaḥ viribdhaḥ, see SOUND; 'having a good tone,' susvaraḥ -rā -raṃ.

--(Musical sound) svaraḥ kvaṇaḥ kvāṇaḥ kvaṇanaṃ nikvaṇaḥ nikvāṇaḥ; 'of a lute,' prakvaṇaḥ prakvāṇaḥ.

--(Seventh part of a scale) mūrcchanaṃ -nā; 'half tone,' svarāṃśaḥ; 'quarter tone,' śrutiḥ f.

--(In medicine) subhāvanā sadbhāvanā sadbhāvaḥ tejas n., agniḥ m.

tongs TONGS

, s. pl. sandaṃśaḥ sandaṃśakaṃ -kā kaṅkamukhaḥ.

tongue TONGUE

, s. jihvā rasanā rasajñā raśanā rasikā rasālā rasanaṃ lalanā lolā jihvaḥ visvāsā mukhacīrī; 'root of the tongue,' jihvāmūlaṃ; 'tip of it,' jihvāgraṃ; 'that is on the tip of it,' jihvārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'hold your tongue,' vācaṃ niyaccha tūṣṇīmbhavaḥ 'tongue-scraper,' see SCRAPER; 'one of the seven tongues of fire,' sphuliṅginī; 'tongue of a bell,' lolā; 'of a bolt,' kaṇṭakaḥ.

--(Speech) bhāṣā; 'mother-tongue,' janmabhāṣā.

tongue-less TONGUE-LESS

, a. ajihvaḥ -hvā -hvaṃ jihvāhīnaḥ -nā -naṃ nirjihvaḥ &c.

tongue-tied TONGUE-TIED

, a. baddhajihvaḥ -hvā -hvaṃ saṃyantritajihvaḥ &c., yatajihvaḥ &c.

tonic TONIC

, a. rucakaḥ -kā -kaṃ rocakaḥ &c., tejaskaraḥ -rā -raṃ dīpakaḥ &c., agnivardhakaḥ &c., agnidaḥ -dā -daṃ pācakaḥ -kā -kaṃ dīpanaḥ -nā -naṃ.

tonic TONIC

, s. rucakaṃ rocakaḥ agnivardhanaḥ -naṃ pācakaṃ dīpanaṃ.

to-night TO-NIGHT

, adv. adya rātrau adya niśi adya naktaṃ.

tonsil TONSIL

, s. kaṇṭhāntarvarttī śrepmādyāśayo mṛdumāṃsapiṇḍaḥ; 'enlargement of them,' adhimāṃsakaḥ śataghnī gaṇḍamālā.

tonsure TONSURE

, s. (Shaving the head) kṣauraṃ kṣorakarmma n. (n) keśavapanaṃ śirovapanaṃ muṇḍanaṃ śiromuṇḍanaṃ keśachedaḥ.

--(As a sacred rite) cūḍākarmma n. (n) cūḍākaraṇaṃ cūḍā cauḍaṃ caulaṃ caulakarmma n., cūḍālakṣaṇaṃ.

too TOO

, adv. (Over much) ati or su prefixed, atīva atyantaṃ ekāntatas ekānta in comp., see EXCESSIVELY; 'too great a load,' atibhāraḥ; 'he approaches too near the fire,' agner atisamīpam upasarpati; 'too compassionate,' atikaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ekāntakaruṇaḥ &c.; 'too early,' atiprage atikalyaṃ; 'too late in the evening,' atisāyaṃ -ye; 'too long,' sudīrghaḥ -rghā -rghaṃ.

--(Also) caiva ca api tathā.

tool TOOL

, s. upakaraṇaṃ yantraṃ sādhanaṃ śastraṃ, see INSTRUMENT; 'a mere tool,' nimittamātraṃ kāraṇamātraṃ upakaraṇamātraṃ.

tooth TOOTH

, s. dantaḥ daśanaḥ -naṃ radaḥ radanaḥ daṃśaḥ daṃṣṭrā svādanaḥ dāḍhā dvijaḥ dvijanmā m. (n) mukhajaḥ chadvaraḥ dandaśaḥ jambhaḥ hāluḥ m., svaruḥ m., vaktrakhuraḥ rucakaḥ mallakaḥ phaṭaḥ; 'a row of teeth,' dantapaṃktiḥ f., dantāvalī, see TEETH; 'two middle fore teeth,' rājadantau m. du.; 'double tooth,' māḍhiḥ f.; 'decay of a tooth,' dvijavraṇaḥ.

--(Of a saw, comb, wheel, &c.) dantaḥ.

tooth-ache TOOTH-ACHE

, s. dantavedanā dantavyathā dantaśūlaḥ dālanaṃ.

tooth-brush TOOTH-BRUSH

, s. dantadhāvanaṃ dantakāṣṭhaṃ kūrccakaṃ.

toothed TOOTHED

, a. dantī -ntinī -nti (n) radī &c., dantajātaḥ -tā -taṃ danta or dan &c. in comp.; as, 'handsome-toothed,' sudan -datī dat (t); 'iron-toothed,' ayodantaḥ -ntā -ntaṃ ayodan &c.

toothless TOOTHLESS

, a. adantaḥ -ntā -ntaṃ nirdantaḥ &c., dantahīnaḥ -nā -naṃ nirdaśanaḥ -nā -naṃ gatadantaḥ -ntā -ntaṃ galitadantaḥ &c., nīradaḥ -dā -daṃ adaṃṣṭrī -ṣṭriṇī -ṣṭri (n) bhagnadaṃṣṭraḥ -ṣṭrā -ṣṭraṃ uddhṛtadaṃṣṭraḥ &c., daśanocchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

tooth-pick TOOTH-PICK

, s. dantaśodhanī śalākā dantanirgharṣaṇakaḥ.

tooth-powder TOOTH-POWDER

, s. dantapavanaṃ dantaśāṇaṃ niścukkaṇaṃ. See DENTIFRICE.

top TOP

, s. (Highest part, upper end) agraṃ śikhā śikharaṃ agrabhāgaḥ pṛṣṭaṃ śṛṅgaṃ cūḍā śiras n., uparibhāgaḥ śīrṣakaṃ mastakaṃ tuṅgaḥ nīcakī m. (n); 'of a tree,' vṛkṣāgraṃ vṛkṣaśiras n.; 'fallen from the top of a tree,' vṛkṣāgrāt patitaḥ; 'of a palace or house,' prāsādapṛṣṭhaṃ gṛhapṛṣṭhaṃ; 'of a mountain,' giriśṛṅgaṃ giripṛṣṭhaṃ prāgbhāvaḥ.

--(Lid) pidhānaṃ.

--(Highest or chief place) mukhyasthānaṃ.

--(Spinning top) bhramaraṃ bhramarakrīḍanakaṃ.

top TOP

, a. (in comp.) uparisthaḥ -sthā -sthaṃ agrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

topaz TOPAZ

, s. pītāśmā m. (n) pītasphaṭikaḥ pītamaṇiḥ m., pītasāraḥ pītaraktaṃ pītaḥ puṣparāgaḥ padmarāgaḥ gururatnaṃ.

tope TOPE

, s. (Mound of earth) stūpaḥ.

top-heavy TOP-HEAVY

, a. bhārādhikaśiraskaḥ -skā -skaṃ ūrddhvaguruḥ -ruḥ -ru.

topic TOPIC

, s. viṣayaḥ prakaraṇaṃ prasaṅgaḥ prasaktiḥ f., vṛttāntaḥ padaṃ. See SUBJECT.

topic TOPIC

, TOPICAL, a. prākaraṇikaḥ -kī -kaṃ viśeṣasthānikaḥ -kī -kaṃ.

[Page 807b]
top-knot TOP-KNOT

, s. cūḍā śikhā śikhaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ śikharaḥ -raṃ śekharaḥ.

topmost TOPMOST

, a. sarvvoparisthaḥ -sthā -sthaṃ sarvvāgrasthaḥ &c., agratamaḥ -mā -maṃ.

topography TOPOGRAPHY

, s. viṣeśasthānavarṇanaṃ viśeṣasthalavivaraṇaṃ sthānavarṇanaṃ.

to topple To TOPPLE

, v. n. ūrddhvagurutvād agrataḥ pat (c. 1. patati -tituṃ).

topsy-turvy TOPSY-TURVY

, a. or adv. adharottaraḥ -rā -raṃ ūrddhvādharaḥ -rā -raṃ.

torch TORCH

, s. ulkā jvalanakāṣṭhaṃ agnikāṣṭhaṃ ulmukaṃ aṅgāraṃ alātaṃ agnikukkaṭaḥ kaṇṭanīlakaḥ.

torch-bearer TORCH-BEARER

, s. ulkādhārī m. (n) ulkāvāhī m. -vāhakaḥ.

to torment To TORMENT

, v. a. atyantaṃ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or tap (c. 10. tāpayati -yituṃ) or santap or paritap yat (c. 10. yātayati -yituṃ), atīva vyath (c. 10. vyathayati -yituṃ), atiśayena bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ) or kliś atiyātanāṃ kṛ or dā ativedanāṃ kṛ or dā tīvravedanāṃ kṛ or dā ativyathāṃ kṛ or dā paramaduḥkhaṃ kṛ viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ). See To HARASS, VEX, ANNOY.

torment TORMENT

, s. (Extreme pain) yātanā atiyātanā ativedanā ativyathā atiduḥkhaṃ atipīḍā tīvravedanā tigmavedanā tigmayātanā atikleśaḥ paramaduḥkhaṃ dāruṇaduḥkhaṃ dāruṇayātanā yamayātanā tāpaḥ paritāpaḥ yantraṇaṃ -ṇā viḍambanaṃ -nā kleśaḥ duḥkhaṃ.

--(That which gives annoyance) kaṇṭakaḥ.

tormented TORMENTED

, p. p. atipīḍitaḥ -tā -taṃ ativyathitaḥ &c., atibādhitaḥ &c., viḍambitaḥ -tā -taṃ karṣitaḥ -tā -taṃ tunnaḥ -nnā -nnaṃ duḥkhadagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

tormenting TORMENTING

, TORMENTER, a. and s. atipīḍakaḥ -kā -kaṃ atipīḍājanakaḥ &c., atikleśakaraḥ -rī -raṃ atiduḥkhakaraḥ &c., aruntudaḥ -dā -daṃ pramāthī -thinī &c., āyāsakārī &c., parikleṣṭā -ṣṭī -ṣṭṛ (ṣṭṛ).

torn TORN

, p. p. vidāritaḥ -tā -taṃ vidīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dāritaḥ -tā -taṃ pravidāritaḥ &c., dīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ dalitaḥ -tā -taṃ vidalitaḥ &c., pāṭitaḥ -tā -taṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'with the nails,' nakhabhinnaḥ -nnā -nnaṃ; 'being torn,' vidīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'having torn,' vidāryya; 'is torn,' vidīryyate.

tornado TORNADO

, s. ghūrṇavātaḥ ghūrṇavāyuḥ m., prabhañjanaḥ. See TEMPEST.

torpid TORPID

, a. jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ vicetanaḥ -nā -naṃ suptaḥ &c., see NUMB.

torpor TORPOR

, TORPIDITY, s. jaḍatā jāḍyaṃ jaḍimā m. (n) caitanyastambhaḥ caitanyanāśaḥ suptiḥ f., svāpaḥ māndyaṃ kuṇṭhatā tandrā. See NUMBNESS.

torrent TORRENT

, s. nirjharaḥ -rī jharaḥ jalapravāhaḥ jalaprapātaḥ jaladhārā oghaḥ jalaughaḥ prasravaṇaṃ srotas n., jhā; 'of rain,' vṛṣṭidhārā dhārāsāraḥ dhārāsampātaḥ tarantaḥ; 'a mountain torrent,' girinadī girisarit.

torrid TORRID

, a. uṣṇadagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ grīṣmadagdhaḥ &c.; 'zone,' uṣṇakaṭibandhaḥ.

tortoise TORTOISE

, s. kūrmmaḥ kacchapaḥ kamaṭhaḥ kāmaṭhaḥ gūḍhāṅgaḥ pañcāṅgaguptaḥ pañcaguptaḥ kaṭhinapṛṣṭhaṃ caturgatiḥ m., kroḍapādaḥ udbhaṭaḥ smaraṇāpatyatarpakaḥ; 'female,' kūrmmī kacchapī kamaṭhī duliḥ -lī f., duliḥ f.; 'relating to a tortoise,' kaurmmaḥ -rmmī -rmmaṃ kāmaṭhaḥ -ṭhī -ṭhaṃ.

tortoise-shell TORTOISE-SHELL

, s. kūrmmakavacaḥ -caṃ kūrmmakambuḥ -mbu m. n., kūrmmapṛṣṭhaṃ kaurmmaṃ.

tortuosity TORTUOSITY

, s. vakratā vakrimā m. (n) kuṭilatvaṃ jihmatā tiryyaktraṃ.

tortuous TORTUOUS

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ tiryyaṅ -raścī -ryyak (ñc); 'moving tortuously,' tiryyaggāmī -minī &c., kuṭilagāmī &c., dandramaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ; 'movement,' caṅkramā -maṇaṃ dandramaṃ -maṇaṃ.

to torture To TORTURE

, v. a. yat (c. 10. yātayati -yituṃ), yātanayantreṇa vyath or pramath (c. 10. -māthayati -yituṃ), yātanāṃ kṛ atyantaṃ pīḍ &c., See To TORMENT.

torture TORTURE

, s. yātanā ativyathā vyathā pramāthaḥ vyādhiḥ m., ativyādhiḥ m., tigmavyathā tigmavedanā sampīḍaḥ udvejanaṃ. See TORMENT.

tortured TORTURED

, p. p. vyathitaḥ -tā -taṃ santaptaḥ -ptā -ptaṃ pramathitaḥ -tā -taṃ.

torturer TORTURER

, s. yātanākārī m. (n) yātanakṛt m., vyathākaraḥ pramāthī m. (n) udvejanakaraḥ santāpakaḥ parikleṣṭā m. (ṣṭṛ). See TORMENTING.

to toss To TOSS

, v. a. kṣip (c. 6. kṣipati kṣeptuṃ), vikṣip utkṣip samutkṣip kṣubh (c. 10. kṣobhayati -yituṃ), vikṣubh saṃkṣubh uddhū (c. 5. -dhūnoti -dhotuṃ), vidhū.

to toss To TOSS

, v. n. vikṣip in pass. (-kṣipyate) itastato vikṣip or vical (c. 1. -calati -lituṃ) or pracal itastato luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ) or praluṭh or lul ghūrṇ (c. 1. ghūrṇati -te -rṇituṃ), vighūrṇ vyāghūrṇ parighūrṇ uddhū in pass. (-dhūyate) vidhū itastataḥ plu (c. 1. plavate plotuṃ).

toss TOSS

, s. kṣepaḥ -paṇaṃ utkṣepaḥ -paṇaṃ samutkṣepaḥ kṣobhaḥ vyākṣobhaḥ.

tossed TOSSED

, p. p. kṣiptaḥ -ptā -ptaṃ utkṣiptaḥ &c., kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ saṃkṣubdhaḥ &c., uddhūtaḥ -tā -taṃ vidhūtaḥ &c., vyastaḥ -stā -staṃ praloṭhitaḥ -tā -taṃ udbhrāntaḥ -ntā -ntaṃ vikṣiptaḥ &c., vikīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kālyamānaḥ &c.

tossing TOSSING

, s. kṣepaṇaṃ utkṣepaṇaṃ hallanaṃ. See ROLLING, s. and part.

total TOTAL

, a. sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pūrṇaḥ &c., samagraḥ -grā -graṃ ātyantikaḥ -kī -kaṃ, see ENTIRE, COMPLETE; 'total rout,' supalāyitaṃ.

total TOTAL

, TOTALITY, s. sākalyaṃ samudāyaḥ samastiḥ f., samāsaḥ sāmagryaṃ aikyaṃ pārāyaṇaṃ kārtsnaṃ samāmnāyaḥ. See WHOLE, s.

totally TOTALLY

, adv. sarvvatas sarvvaśas samyak sākalyena. See ENTIRELY.

to totter To TOTTER

, v. n. skhal (c. 1. skhalati -lituṃ), praskhal vical (c. 1. -calati -lituṃ), saṃcal cal vihval (c. 1. -hvalati -lituṃ), prahval hval.

tottering TOTTERING

, part. skhalitaḥ -tā -taṃ vicalan -lantī -lat (t) skhalitagatiḥ -tiḥ -ti viklavagatiḥ &c., skhaladgatiḥ &c., calavicalaḥ -lā -laṃ.

to touch To TOUCH

, v. a. spṛś (c. 6. spṛśati spraṣṭuṃ), saṃspṛś parispṛś hastena parāmṛś or ālabh sparśaṃ kṛ. See To HANDLE, MOVE.

to touch To TOUCH

, v. n. (Come in contact) samparkam i or gam saṃsargam i or gam parasparasparśaṃ kṛ; 'as a vessel,' lag (c. 1. lagati -gituṃ).

touch TOUCH

, s. (The sense) sparśaḥ spṛṣṭiḥ f., sparśendriyaṃ.

--(The perception, the act of touching) sparśaḥ -rśanaṃ saṃsparśaḥ parimarśaḥ parimārgaḥ sparśabodhaḥ sparśajñānaṃ tvagjñānaṃ.

--(Contact) samparkaḥ pṛktiḥ f., saṃsparśaḥ saṃsargaḥ, see CONTACT.

--(Touch as a test of gold) varṇakā.

touched TOUCHED

, p. p. spṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ saṃspṛṣṭaḥ &c., see MOVED; 'my heart is touched with grief,' utkaṇṭhayā saṃspṛṣṭaṃ hṛdayaṃ; 'to be touched,' spraṣṭavyaḥ -vyā -vyaṃ spṛśyaḥ -śyā -śyaṃ sparśanīyaḥ -yā -yaṃ.

touching TOUCHING

, a. hṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ. See MOVING, PATHETIC, a.

touch-stone TOUCH-STONE

, s. nikaṣaḥ kaṣaḥ nikaṣapāṣāṇaḥ kaṣapāṣāṇaḥ nikaṣagrāvā m. (n) ākaṣaḥ nikasaḥ kasaḥ śāṇaḥ śānaḥ hemalaḥ.

touchy TOUCHY

, a. śīghrakopī -pinī &c. See IRRITABLE, PEEVISH.

tough TOUGH

, a. dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ duḥkhabhedyaḥ -dyā -dyaṃ durbhedyaḥ &c., duḥkhachedyaḥ &c., duśchedyaḥ &c., duḥkhachinnaḥ -nnā -nnaṃ kaṭhinaḥ -nā -naṃ śithiladṛḍhaḥ &c.

toughness TOUGHNESS

, s. dṛḍhatā durbhedyatā duḥkhachedyatā kaṭhinatā kāṭhinyaṃ.

tour TOUR

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ paryaṭanaṃ vihāraḥ viharaṇaṃ.

tourist TOURIST

, s. paribhramakaḥ bhramaṇakārī m. (n) bhramaṇakṛt vihārī m.

tournament TOURNAMENT

, TOURNEY, s. aśvārohiṇāṃ krīḍāyuddhaṃ.

tow TOW

, s. sthūlaśaṇaṃ śaṇasūtraṃ sthūlabhaṅgā śaṇasthūlaṃ.

to tow To TOW

, v. a. rajjunā or rajnā kṛṣ rajjunā ākṛṣya cal in caus.

toward TOWARD

, TOWARDS, adv. (In the direction of) prati anu abhimukhaṃ uddiśya; 'towards the city,' nagaraṃ prati nagarābhimukhaṃ; 'he set out towards the north,' uttarāṃ diśatuddiśva prasthitaḥ.

--(With respect to) upari uddiśya uddeśena prati affixed; 'towards me,' mamopari māmuddiśya māṃ prati; 'want of courtesy towards you,' tavopari adākṣiṇyaṃ; 'not behaving properly towards his father,' piturupari asadṛśavyavahārī.

--(Nearly) prāyas; 'towards evening,' abhisāyaṃ.

toward TOWARD

, TOWARDLY, &c. See APT, FORWARD, SHARP, &c.

towel TOWEL

, s. gātramārjanī aṅgamārjanī gātramārjanavastraṃ varakaṃ.

tower TOWER

, s. prāsādaśikharaṃ -śṛṅgaṃ mañcaḥ f., durgaṃ. See TURRET.

towering TOWERING

, a. pronnataḥ -tā -taṃ unnataḥ -tā -taṃ. See ELEVATED.

town TOWN

, s. nagaraṃ -rī purī, see CITY; 'town and country,' purajanapadaṃ.

town-folk TOWN-FOLK

, TOWNS-MAN, s. nagarajanaḥ nagaranivāsijanaḥ. See CITIZEN.

town-hall TOWN-HALL

, s. nagarakāryyanirvāhayogyā mahāśālā.

toy TOY

, s. krīḍanakaṃ krīḍādravyaṃ krīḍāvastu n., khelanī krīḍāmṛgaḥ.

to toy To TOY

, v. n. See To PLAY, SPORT, DALLY, TRIFLE.

toy-shop TOY-SHOP

, s. krīḍādravyavikrayasthānaṃ krīḍāvastuvikrayagṛhaṃ.

trace TRACE

, s. abhijñānaṃ cihnaṃ lakṣaṇaṃ aṅkaḥ padavī tattvaṃ, see MARK, FOOTSTEP.

--(Of a carriage, &c.) pragrahaḥ pragrāhaḥ carmmabandhaḥ.

to trace To TRACE

, v. a. (Follow by some mark) anusṛ mārgānusaraṇaṃ kṛ vartmānusaraṇaṃ kṛ mṛg mārg, see To TRACK.

--(Mark out) vāhyarekhām aṅk (c. 10. aṅkayati -yituṃ) or likh (c. 6. likhati lekhituṃ).

trachea TRACHEA

, s. śvāsamārgaḥ śvāsapraśvāsamārgaḥ prāṇamārgaḥ.

track TRACK

, s. padavī -viḥ f., mārgaḥ pathaḥ panthāḥ m., see ROAD, TRACE.

to track To TRACK

, v. a. pādānusaraṇaṃ kṛ padānusaraṇaṃ kṛ mārgānusaraṇaṃ kṛ anupadaṃ yā (c. 2. yāti -tuṃ) or gam anusṛ, see To PURSUE.

trackless TRACKLESS

, a. pādāspṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pādāṅkarahitaḥ &c., padavihīnaḥ &c.

tract TRACT

, s. deśaḥ pradeśaḥ, see REGION, COUNTRY.

--(Short treatise) lekhaḥ patrikā alpaprabandhaḥ svalpaprabandhaḥ.

tractability TRACTABILITY

, s. vidheyatā vineyatā vaśyatā savinayatā.

tractable TRACTABLE

, a. vidheyaḥ -yā -yaṃ vaśyaḥ &c., see DOCILE, MANAGEABLE.

trade TRADE

, s. (Commerce) bāṇijyaṃ -jyā baṇijyaṃ baṇikkarmma n. (n) baṇikkriyā arthaprayogaḥ krayavikrayaḥ vyāpāraḥ nīvaraḥ kośātakī m. (n), see COMMERCE.

--(Occupation of a man of the third class) vaiśyakriyā vaiśyavṛttiḥ f.

--(Occupation) vyāpāraḥ vyavasāyaḥ vyavahāraḥ.

to trade To TRADE

, v. n. bāṇijyaṃ kṛ krayavikrayaṃ kṛ vyāpāraṃ kṛ upakrī.

trader TRADER

, s. baṇik m. (j) bāṇijikaḥ &c. See MERCHANT.

tradesman TRADESMAN

, s. pattanabaṇik m. (j) nagarabaṇik, see SHOP-KEEPER.

tradition TRADITION

, s. lokakathā itihāsaḥ paramparāgatakathā paramparāgatavākyaṃ pāramparyyaṃ paramparāgatācāraḥ pāramparyyopadeśaḥ pāramparīyakathā aitihyaṃ itiha ind., sampradāyaḥ āmrāyaḥ purāṇaṃ pūrvvaṃ dhoraṇiḥ f., pravādaḥ ākhyāyikā gurukramaḥ oghaḥ.

traditional TRADITIONAL

, TRADITIONARY, a. paramparāgataḥ -tā -taṃ paramparāyātaḥ &c., paramparīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāramparīyaḥ -yī -yaṃ paramparāprāptaḥ -ptā -ptaṃ aitihāsikaḥ -kī -kaṃ paurāṇikaḥ -kī -kaṃ purāṇoktaḥ -ktā -ktaṃ sāmpradāyikaḥ -kī -kaṃ kramāgataḥ -tā -taṃ kramāyātaḥ &c., kramaprāptaḥ &c., oghaprāptaḥ &c., rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ; 'instruction,' pāramparyyopadeśaḥ; 'practice,' vaṃśānucaritaṃ.

traditionally TRADITIONALLY

, adv. pāramparyyeṇa paramparākrameṇa sampradāyatas,

to traduce To TRADUCE

, TRADUCED. See To CALUMNIATE, MALIGN, &c.

traducer TRADUCER

, s. apavādakaḥ abhiśaṃsī m. (n), see CALUMNIATOR.

traffic TRAFFIC

, s. vāṇijyaṃ lokavyavahāraḥ lokavātrā, see COMMERCE.

[Page 809a]
to traffic To TRAFFIC

, v. n. bāṇijyaṃ kṛ paṇ. See To COMMERCE, TRADE.

tragedian TRAGEDIAN

, s. karuṇarasābhinayakuśalaḥ karuṇārasābhinetā m. (tṛ).

tragedy TRAGEDY

, s. duḥkhapariṇāmakanāṭakaṃ karuṇārasapradhānanāṭakaṃ.

tragic TRAGIC

, TRAGICAL, a. (Pertaining to tragedy) duḥkhapariṇāmanāṭakasambandhī &c., karuṇārasapradhānaḥ -nā -naṃ karuṇārasaviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

--(Ending tragically) duḥkhapariṇāmakaḥ -kā -kaṃ duṣpariṇāmī -minī &c., durantaḥ -ntā -ntaṃ.

to trail To TRAIL

, v. a. vikṛṣ (c. 1. -karṣati -kraṣṭuṃ), ākṛṣ samākṛṣ kṛṣ.

to trail To TRAIL

, v. n. vikṛṣ in pass. (-kṛṣyate) ākṛṣ kṛṣ kṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū.

trail TRAIL

, s. (Track) padaviḥ -vī f.

--(Scent left) gandhaḥ.

to train To TRAIN

, v. a. vinī (c. 1. -nayati -netuṃ), śikṣ (c. 10. śikṣayati -yituṃ), anuśikṣ śās anuśās anuśāsanaṃ kṛ niyamanaṃ kṛ. See To DISCIPLINE.

train TRAIN

, s. (End of a robe) vasanāntaḥ mānavastrāntaḥ vasanabhāraḥ.

--(Retinue) parivāraḥ parivarhaḥ sāmagryaṃ, see RETINUE.

--(Concatenation) śreṇī prabandhaḥ, see SERIES, SUCCESSION; 'train of fraud,' kapaṭaprabandhaḥ; 'of reasoning,' tarkaprabandhaḥ anumānaprabandhaḥ.

--(Regular course) kramaḥ anukramaḥ.

--(Of gunpowder) āgneyacūrṇaśreṇī.

--(Of a peacock) varhaḥ varhabhāraḥ.

trained TRAINED

, p. p. śikṣitaḥ -tā -taṃ vinītaḥ -tā -taṃ anunītaḥ &c., kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ damitaḥ -tā -taṃ dāntaḥ -ntā -ntaṃ. See DISCIPLINED, EDUCATED.

training TRAINING

, s. śikṣā, see EDUCATION; 'of a horse,' aśvaśikṣā.

trait TRAIT

, s. lakṣaṇaṃ; 'bad trait,' kulakṣaṇaṃ durlakṣaṇaṃ; 'good,' sulakṣaṇaṃ.

traitor TRAITOR

, s. (One guilty of treason) rājadrohī m. (n) śatrusevī m., dviṭsevī m., rājaśatruḥ deśadrohī m., bhettā m. (ttṛ) bhedakaḥ upajāpakaḥ.

--(One who betrays his trust) viśvāsaghātī m. (n) viśvāsaghātakaḥ vañcakaḥ visaṃvādī m., mithyāpratijñaḥ viśrambhaghātī m.

traitorous TRAITOROUS

, a. rājāpathyakārī &c., rājadrohī &c., see TREASONABLE.

trammel TRAMMEL

, To TRAMMEL. See SHACKLE, CLOY, To CLOY.

to tramp To TRAMP

, v. n. caraṇapātaṃ kṛ padanyāsaṃ kṛ padaviṣṭambhaṃ kṛ.

to trample To TRAMPLE

, v. a. pādābhyāṃ mṛd (c. 9. mṛdnāti mardituṃ) or sammṛd or pramṛd or upamṛd or avamṛd pādāghātena mṛd or kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ), mardanaṃ kṛ upamardanaṃ kṛ avamardanaṃ kṛ pādābhyām ākram or samākram.

trampled TRAMPLED

, p. p. pādābhyāṃ marditaḥ -tā -taṃ or sammarditaḥ &c. or upamarditaḥ &c. or avamarditaḥ &c., pādāhataḥ -tā -taṃ pādamarditaḥ &c., pādanyāsamarditaḥ &c., pādakṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ pramathitaḥ -tā -taṃ.

trampling TRAMPLING

, s. mardanaṃ upamardaḥ -rdanaṃ avamardaḥ -rdanaṃ sammardaḥ -rdanaṃ pādāhatiḥ f., pādāghātaḥ padapātaḥ caraṇapātaḥ pādāsphālanaṃ pādādhyāsaḥ caraṇāskandanaṃ pramathanaṃ.

trance TRANCE

, s. dehātītavṛttiḥ f., mohāvasthā samādhiḥ m., tanmayāvasthā mūrcchanā āveśaḥ mohaḥ lokāntaracittavṛttiḥ f.

tranquil TRANQUIL

, a. śāntaḥ -ntā -ntaṃ praśāntaḥ &c., sthiraḥ -rā -raṃ svasthaḥ -sthā -sthaṃ śāntātmā -tmā -tma (n) svasthacittaḥ -ttā -ttaṃ akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ. See CALM.

to tranquilize To TRANQUILIZE

, v. a. śam (c. 10. śamayati -yituṃ), see To CALM, COMPOSE.

tranquillity TRANQUILLITY

, s. śāntiḥ f., śamaḥ śāntatā nirvṛtiḥ f., sthiratā akṣubdhatā akṣobhaḥ svasthatā svāsthyaṃ nirupadravatā. See CALMNESS, COMPOSURE.

to transact To TRANSACT

, v. a. nirvah (c. 10. -vāhayati -yidgu), vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), praṇī sampraṇī pravṛt in caus. ācar samācar anuṣṭhā tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ), paṇ (c. 10. paṇayati -yituṃ), kṛ; 'business,' karmmanirvāhaṃ kṛ.

transacted TRANSACTED

, p. p. nirvāhitaḥ -tā -taṃ paṇāyitaḥ -tā -taṃ paṇitaḥ -tā -taṃ ācaritaḥ -tā -taṃ.

transaction TRANSACTION

, s. (The act of doing) nirvāhaḥ -haṇaṃ pravarttanaṃ vidhānaṃ ācaraṇaṃ praṇayanaṃ anuṣṭhānaṃ; 'of business,' karmmanirvāhaḥ.

--(Affair) karmma n. (n) kāryyaṃ vyāpāraḥ vyavahāraḥ vṛttāntaḥ paṇāyā.

to transcend To TRANSCEND

, v. a. See To EXCEED, SURPASS, EXCEL.

transcendental TRANSCENDENTAL

, a. atyuttamaḥ -mā -maṃ. See SURPASSING, SUPERIOR.

transcendently TRANSCENDENTLY

, adv. atyuttamaṃ atyantaṃ adhikaṃ abhyadhikaṃ paramaṃ.

to transcribe To TRANSCRIBE

, TRANSCRIPT. See To COPY, COPY.

transcriber TRANSCRIBER

, s. lipikāraḥ pratilipikārakaḥ ādarśakārakaḥ.

to transfer To TRANSFER

, v. a. (Make over, cause to pass) saṃkram in caus. (-krāmayati -yituṃ) upasaṃkram saṃcar in caus. (-cārayati -yituṃ) samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ) adhyāruh in caus. (-ropayati -yituṃ) apavṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ); 'to another,' parasmin or parasmai or parahaste samṛ in caus. or saṃkram in caus.

--(Convey from one place to another) sthānāntarīkṛ sthalāntarīkṛ.

transferable TRANSFERABLE

, a. saṅkrāmaṇīyaḥ -yā -yaṃ sañcāraṇīyaḥ &c., parasamarpaṇīyaḥ &c.

transferred TRANSFERRED

, p. p. saṅkrāmitaḥ -tā -taṃ saṅkrāntaḥ -ntā -ntaṃ upasaṅkrāntaḥ &c., sañcāritaḥ &c., parahastasamarpitaḥ &c., adhyastaḥ -stā -staṃ.

transfiguration TRANSFIGURATION

, s. rūpāntaragrahaṇaṃ mūrttyantaragrahaṇaṃ rūpaparivarttanaṃ.

to transfigure To TRANSFIGURE

, v. a. rūpāntarīkṛ mūrttyantaraṃ kṛ, see To TRANSFORM.

transfigured TRANSFIGURED

, p. p. rūpāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ. See TRANSFORMED.

to transfix To TRANSFIX

, v. a. vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), prativyadh bhid (c. 7. bhinatti bhettuṃ), śūl (c. 1. śūlati -lituṃ), kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ), nikhan (c. 1. -khanati -nituṃ), chur (c. 6. churati -rituṃ). See To PIERCE.

transfixed TRANSFIXED

, p. p. viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ atividdhaḥ &c., kīlitaḥ -tā -taṃ churitaḥ &c.; 'through the belly,' churitodaraḥ -rā -raṃ.

to transform To TRANSFORM

, v. a. rūpaṃ parivṛt in caus., rūpaparivarttanaṃ kṛ rūpāntarīkṛṃ viḍamb (c. 10. -ḍambayati -yituṃ). See To METAMORPHOSE.

transformation TRANSFORMATION

, s. rūpāntarīkaraṇaṃ rūpāntaraṃ mūrttiparivarttanaṃ viḍambanaṃ vyākṛtiḥ f., pariṇāmaḥ. See METAMORPHOSIS.

transformed TRANSFORMED

, p. p. vyākṛtaḥ -tā -taṃ viḍambitaḥ &c. See METAMORPHOSED.

to transfuse To TRANSFUSE

, v. a. ekapātrābhyantarāt srāvayitvā anyapātre niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ) or niṣic pātrāntarīkṛ. See To TRANSFER.

transfusion TRANSFUSION

, s. saṅkrāmaṇaṃ saṅkrāntiḥ f., sañcāraṇaṃ pātrāntarīkaraṇaṃ.

to transgress To TRANSGRESS

, v. a. laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), ullaṅgh atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), samatikram vyatikram abhyatikram aticar (c. 1. -carati -rituṃ), vyabhicar ullaṅghanaṃ kṛ laṅghanaṃ kṛ atikramaṇaṃ kṛ vyatikramaṃ kṛ ativṛt. See To SURPASS.

to transgress To TRANSGRESS

, v. n. aparādh aparādhaṃ kṛ. See To OFFEND, v. n.

transgressed TRANSGRESSED

, p. p. ullaṅghitaḥ -tā -taṃ laṅghitaḥ &c., vilaṅghitaḥ &c., atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vyatikrāntaḥ &c., samatikrāntaḥ &c., utkrāntaḥ &c., atītaḥ &c.

transgression TRANSGRESSION

, s. (The act of transgressing) ṅghanaṃ ullaṅghanaṃ vilaṅghanaṃ atikramaḥ -maṇaṃ vyatikramaḥ samatikramaḥ utkramaḥ -maṇaṃ atipātaḥ atyācāraḥ upātyaya atyayaḥ bhaṅgaḥ lopaḥ -pajaṃ amaryyādā.-- (Offence) aparādhaḥ pāpaṃ pātakaṃ, see OFFENCE.

transgressor TRANSGRESSOR

, s. (One who goes beyond) atikrāmakaḥ atikramī m. (n) ullaṅghī m., atyācārī m.

--(Sinner) aparādhī m., see OFFENDER.

transient TRANSIENT

, a. acirasthāyī -yinī &c., asthāyī &c., kṣaṇikaḥ -kā -kaṃ kṣaṇavidhvaṃsī &c., bhaṅguraḥ -rā -raṃ kṣaṇabhaṅguraḥ &c., cañcalaḥ -lā -laṃ anityaḥ -tyā -tyaṃ aciravinaśvaraḥ -rā -raṃ naśvaraḥ &c., aśāśvataḥ -tī -taṃ. See MOMENTARY, TEMPORARY.

transientness TRANSIENTNESS

, s. acirasthāyitvaṃ asthāyitā anityatā.

transit TRANSIT

, s. saṅkramaḥ -maṇaṃ saṅkrāntiḥ f., saṅkrāmaḥ krāntiḥ f., atikramaḥ -maṇaṃ gatiḥ f.; 'of a star,' tārāsaṅkramaḥ.

transition TRANSITION

, s. saṅkramaḥ -maṇaṃ saṅkrāntiḥ f., vikāraḥ sañcāraḥ avasthāntaraṃ sthityantaraṃ abhilambhanaṃ sthānāntaraṃ.

transitive TRANSITIVE

, a. (Verb) sakarmmakaḥ sakarmmakriyā; 'transitive voice,' parasmaipadaṃ.

transitory TRANSITORY

, a. asthāyī &c., jagan -gatī -gat. See TRANSIENT.

to translate To TRANSLATE

, v. a. (Remove), see To REMOVE, TRANSFER; 'to heaven,' saśarīraṃ svargam āruh in caus.

--(Into another language) bhāṣāntarīkṛ avatṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), avataraṇaṃ kṛ vivṛ bhāṣāntare nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ).

translated TRANSLATED

, p. p. (Removed), see REMOVED; 'to heaven,' saśarīrasvargāropitaḥ -tā -taṃ saśarīramuktaḥ -ktā -ktaṃ.

--(Into another language) bhāṣāntarīkṛtaḥ -tā -taṃ avatīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vivṛtaḥ -tā -taṃ bhāṣāntare nirūpitaḥ -tā -taṃ; 'Prākrit translated into Sanskrit,' prākṛtaḥ saṃskṛte nirūpitaḥ.

translation TRANSLATION

, s. (Removal), see REMOVAL; 'to heaven,' saśarīrasvargāropaṇaṃ saśarīramuktiḥ f.

--(Into another language) bhāṣāntaraṃ bhāṣāntarīkaraṇaṃ avataraṇaṃ avatāraḥ vivaraṇaṃ bhāṣāntare nirūpaṇaṃ; 'loose translation,' chāyānuharaṇaṃ.

translator TRANSLATOR

, s. bhāṣāntarakārī m. (n) avataraṇakṛt vyākhyātā m. (ta) arthavyākhyātā m., arthanirūpakaḥ. See INTERPRETER.

to transmigrate To TRANSMIGRATE

, v. n. dehāntaraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), śarīrāntaraṃ gam janmāntaraṃ or punarjanma prāp yonibhramaṇaṃ kṛ.

transmigration TRANSMIGRATION

, s. dehāntaraprāptiḥ f., dehāntaragatiḥ f. -gamanaṃ śarīrāntaraprāptiḥ f., punarjanma n. (n) janmāntaraṃ janmamaraṇaṃ yonibhramaṇaṃ punarāvṛttiḥ f., gatiḥ f.; 'exemption from it,' apunarāvṛttiḥ f.

transmission TRANSMISSION

, TRANSMITTAL, s. sañcāraḥ -raṇaṃ saṅkrāmaṇaṃ saṅkrāntiḥ f., sañcālanaṃ preraṇaṃ prāpaṇaṃ abhivāhyaṃ.

to transmit To TRANSMIT

, v. a. saṃcar in caus. (-cārayati -yituṃ) saṃkram in caus. (-krāmayati -yituṃ) upasaṃkram prer (c. 10. prerayati -yituṃ), prāp in caus.

transmitted TRANSMITTED

, p. p. sañcāritaḥ -tā -taṃ saṅkrāmitaḥ &c., preritaḥ &c.

transmutation TRANSMUTATION

, s. pariṇāmaḥ pariṇāmāntaraṃ dravyāntaraṃ.

to transmute To TRANSMUTE

, v. a. dravyāntarīkṛ pariṇāmabhedaṃ kṛ jātyantaraṃ kṛ.

transparency TRANSPARENCY

, s. svacchatā -tvaṃ acchatā prasannatā prasattiḥ f., nirmalatā prakāśabhedyatā kiraṇabhedyatā prakāśārodhakatā.

transparent TRANSPARENT

, a. (Clear) svacchaḥ -cchā -cchaṃ acchaḥ &c., prasannaḥ -nnā -nnaṃ nirmalaḥ -lā -laṃ amalaḥ &c., sphaṭikaprabhaḥ -bhā -bhaṃ.

--(Transmitting light, not opake) prakāśabhedyaḥ -dyā -dyaṃ kiraṇabhedyaḥ &c., prakāśārodhakaḥ -kā -kaṃ prakāśāpratibandhakaḥ &c., dṛṣṭyarodhakaḥ &c., pāradarśakaḥ &c., madhyasthaḥ -sthā -sthaṃ.

to transpire To TRANSPIRE

, v. n. prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū prasiddhībhū prakāśaḥ -śā -śaṃ bhū prakāśībhū pracalībhū lokaviditaḥ -tā -taṃ bhū.

[Page 810b]
to transplant To TRANSPLANT

, v. a. sthānāntare ruh in caus. (ropayati -yituṃ) or ropaṇaṃ kṛ unmūlya sthānāntare ruh in caus., unmūl (c. 10. -mūlayati -yituṃ).

transplanted TRANSPLANTED

, p. p. sthānāntare ropitaḥ -tā -taṃ unmūlitaḥ -tā -taṃ.

to transport To TRANSPORT

, v. a. (Convey, carry) tṝ (c. 10. tārayāte -yituṃ), santṝ vah āvah saṃvah sthānāntarīkṛ ānī, see To CONVEY.

--(As a criminal) vivas (c. 10. -vāsayati -yituṃ), pravas nirvas pravraj (c. 10. -vrājayati -yituṃ), deśāntarīkṛ sāgarapāre dūrīkṛ svadeśād dūrīkṛ.

--(Ravish), see the word.

transport TRANSPORT

, s. (Conveyance) tāraṇaṃ santāraṇaṃ vāhanaṃ ānayanaṃ.

--(Of passion) krodhāveśaḥ kopāveśaḥ.

--(Rapture), see RAPTURE.

transportation TRANSPORTATION

, s. vivāsaḥ -sanaṃ pravāsaḥ -sanaṃ nirvāsanaṃ vivāsakaraṇaṃ pravrājanaṃ sāgarapāre dūrīkaraṇaṃ santāraṇaṃ santārakatvaṃ.

transported TRANSPORTED

, p. p. (Conveyed) santāritaḥ -tā -taṃ tāritaḥ &c., ānītaḥ &c.

--(Exiled) vivāsitaḥ &c.

--(Enraptured), see the word.

to transpose To TRANSPOSE

, v. a. sthānaparivarttanaṃ kṛ sthānavinimayaṃ kṛ sthānaviparyyayaṃ kṛ sthānaṃ parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), viparyas.

transposed TRANSPOSED

, p. p. parivarttitaḥ -tā -taṃ viparyastaḥ &c., vyatyastaḥ &c.

transposition TRANSPOSITION

, s. sthānaparivarttanaṃ sthānavinimayaḥ sthānaviparyyayaḥ vyatyāsaḥ vyatyayaḥ viparyyayaḥ viparyyāsaḥ.

--(In arithmetic) tulyaśaddhiḥ f.

transverse TRANSVERSE

, a. tiryyaṅ -ścī -ryyak (ñc) vyatyastaḥ -stā -staṃ viparītaḥ &c.

transversely TRANSVERSELY

, adv. tiryyak vyatyastaṃ koṇākoṇi viparītaṃ.

trap TRAP

, s. unmāthaḥ kūṭayantraṃ kūṭaḥ pāśaḥ vāgurā jālaṃ pañjarākheṭaḥ nāhaḥ pātilī. See SNARE.

trapezium TRAPEZIUM

, s. viṣamacaturasraṃ viṣamacaturbhujaḥ viṣamacatuṣkoṇaḥ.

trappings TRAPPINGS

, s. pl. paricchadaḥ bhūṣaṇaṃ parikarmma n., see FINERY.

--(Of a horse or elephant) paristomaḥ varṇaḥ ādānaṃ āstaraḥ -raṇaṃ praveṇiḥ -ṇī f., kuthaḥ.

trash TRASH

, s. asāradravyaṃ tucchadravyaṃ kutsitadravyaṃ. See RUBBISH.

travail TRAVAIL

, To TRAVAIL, See under LABOR, To LABOR, v. n.

to travel To TRAVEL

, v. n. vraj pravraj deśabhramaṇaṃ kṛ deśaparyaṭanaṃ kṛ deśāṭanaṃ kṛ adhvanā gam yātrāṃ kṛ car vicar. See To JOURNEY.

travel TRAVEL

, TRAVELING, s. adhvagamanaṃ mārgagamanaṃ deśabhramaṇaṃ bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ paryaṭanaṃ deśaparyaṭanaṃ aṭanaṃ yātrā saṃyātrā vrajyā aṭāṭyā mārgakramaṇaṃ pravāsaḥ; 'to return from travel,' pravāsād āgam; 'travelingcarriage,' pāriyānikaḥ; 'companion,' sahacaraḥ.

traveller TRAVELLER

, s. pathikaḥ pānthaḥ adhvagaḥ -gāmī m. (n) adhvanyaḥ adhvanīnaḥ yātrikaḥ pādavikaḥ sāraṇikaḥ mārgasthaḥ pathilaḥ gantuḥ m., gamathaḥ yāyī m. (n) deśikaḥ itvaraḥ prothaḥ deśikaḥ adhvani varttamānaḥ paradeśasevī m.; 'a great traveller,' bahudeśadarśī m.

to traverse To TRAVERSE

, v. a. tṝ (c. 1. tarati -rituṃ -rītuṃ), atitṝ santṝ atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), parikram pāraṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ), or i.

traversed TRAVERSED

, p. p. atikrāntaḥ -ntā -ntaṃ tīrṇaḥ &c., pāragataḥ &c., pāramitaḥ &c.

travesty TRAVESTY

, s. hāsyajanakaviḍambanaṃ hāsyarasapradhānānukaraṇakāvyaṃ hāsyajanakānukaraṇakavitā ākāragopanaṃ.

tray TRAY

, s. pātraṃ bhājanaṃ śarāvaḥ droṇiḥ -ṇī f., ādhāraḥ.

treacherous TREACHEROUS

, a. viśvāsaghātī &c., mithyāpratijñaḥ -jñā -jñaṃ visaṃvādī &c., asatyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ aviśvāsyaḥ &c., see PERFIDIOUS, FAITHLESS.

treacherously TREACHEROUSLY

, TREACHEROUSNESS. See PERFIDIOUSLY, &c.

treachery TREACHERY

, s. viśvāsaghātaḥ viśvāsabhaṅgaḥ visaṃvādaḥ pratijñābhaṅgaḥ upajāpaḥ upajapaḥ dhūrttatā abhimaraḥ. See PERFIDY.

[Page 811a]
treacle TREACLE

, s. ikṣusāraḥ ikṣurasakvāthaḥ śarkarākṣāraḥ. See MOLASSES.

to tread To TREAD

, v. n. caraṇapātaṃ kṛ padapātaṃ kṛ pādapātaṃ kṛ padanyāsaṃ kṛ pādārpaṇaṃ kṛ padaviṣṭambhaṃ kṛ kram (c. 1. krāmati kramate -mituṃ).

to tread To TREAD

, v. a. ākram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), samākram pādābhyāma ākram or pīi padanyāsaṃ kṛ pādanyāsaṃ kṛ pādārpaṇaṃ kṛ; 'to tread on one's steps,' padākramaṇaṃ kṛ; 'one who does so,' padākrāntaḥ.

--(Crush with the feet) pādābhyāṃ mṛd or avamṛd, see To TRAMPLE, STAMP, STEP.

tread TREAD

, s. padanyāsaḥ pādanyāsaḥ padapātaḥ pādapātaḥ caraṇapātaḥ kramaḥ vikramaḥ pādādhyāsaḥ pādāghātaḥ. See STEP, PACE.

treason TREASON

, s. rājadrohaḥ rājābhidrohaḥ rājaśarīrābhidrohaḥ rājāpakāraḥ rājāpathyakāritvaṃ rājavirodhaḥ.

treasonable TREASONABLE

, a. rājadrohī -hiṇī -hi (n) rājābhidrohī &c., rājāpakārī &c., rājadrohasambandhī &c., rājavirodhī &c.

treasure TREASURE

, s. (Store of valuables) nidhiḥ m., nidhānaṃ koṣaḥ.

--(Accumulation of money, &c.) dhanasañcayaḥ dravyasañcayaḥ vittanicayaḥ dhanarāśiḥ m., dhanasaṅgrahaḥ sañcitadhanaṃ.

--(Money, &c.) dhanaṃ vittaṃ vasu n.

--(A treasure) nidhiḥ m., kulābhiḥ m.

--(Divine treasure) nidhiḥ m., sevadhiḥ m., see under KUVERA.

to treasure To TREASURE

, v. a. nidhiṃ kṛ nidhā saṃci koṣīkṛ. See To HOARD.

treasured TREASURED

, p. p. sañcitaḥ -tā -taṃ koṣīkṛtaḥ &c., koṣabhūtaḥ -tā -taṃ.

treasurer TREASURER

, s. koṣādhyakṣaḥ kośādhyakṣaḥ kośādhīśaḥ kośanāyakaḥ dhanādhikārī m. (n) bhāṇḍāgārādhyakṣaḥ dhanādhyakṣaḥ arthādhikārī m., kanakādhyakṣaḥ koṣṭhapālaḥ gañjādhikārī m., gañjādhipaḥ dhanādhipaḥ bhāṇḍāgārī m., bhaurikaḥ.

treasurership TREASURERSHIP

, s. koṣādhikāraḥ arthādhikāraḥ gañjādhikāritvaṃ.

treasury TREASURY

, s. koṣaḥ kośaḥ dhanāgāraṃ bhāṇḍāgāraṃ dhanaśālā dhanagṛhaṃ koṣṭhaḥ -ṣṭhakaṃ gañjaḥ -ñjaṃ arthasaṃsthānaṃ nidhiḥ m.

to treat To TREAT

, v. a. (Act or behave towards) ācar (c. 1. -carati -rituṃ), samācar vyavahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ), vidhā (c. 3. -dadhāti -dhātuṃ), praṇī (c. 1. -ṇayati -ṇetuṃ), vinī; 'one should treat one's son like a friend,' putraṃ mitravad ācaret; 'to treat ill,' apakṛ kuvyavahāraṃ kṛ; 'to treat with respect,' pūj satkṛ, see To HONOUR; 'with hospitality,' satkṛ satkāraṃ kṛ ātithyaṃ kṛ.

--(Give food, &c.) uttamānnena tṛp (c. 10. tarpayati -yituṃ) or santṛp.

--(A disease) upacāraṃ kṛ prayogaṃ kṛ cikitsāṃ kṛ.

to treat To TREAT

, v. n. (Treat of any subject) viṣayaprasaṅgaṃ kṛ prasaktiṃ kṛ prastāvaṃ kṛ prastutaṃ -tāṃ kṛ math (c. 1. mathati -thituṃ), mathanaṃ kṛ vicar (c. 10. -cārayati -yituṃ), nirūp (c. 10. -rūpayati -yituṃ); 'to treat at length,' prapañcanaṃ kṛ.

--(Negotiate) paṇ, see the word.

treat TREAT

, s. uttamānnatarpaṇaṃ paramānnabhojanaṃ, see FEAST, ENTERTAINMENT.

treated TREATED

, p. p. ācaritaḥ -tā -taṃ vyavahṛtaḥ &c., vyavahāritaḥ &c., sevitaḥ &c.; 'ill-treated,' apakṛtaḥ &c., kuvyavahāritaḥ -tā -taṃ; 'welltreated,' satkṛtaḥ -tā -taṃ suvyavahāritaḥ &c., sevitaḥ &c., sevyamānaḥ -nā -naṃ.

--(Treated of) prastutaḥ -tā -taṃ vicāritaḥ -tā -taṃ mathitaḥ &c., nirūpitaḥ &c.; 'at length,' prapañcitaḥ -tā -taṃ.

treatise TREATISE

, s. nibandhaḥ prabandhaḥ granthaḥ lekhaḥ śāstraṃ pustakaṃ.

treatment TREATMENT

, s. praṇayanaṃ praṇītiḥ f., nayaḥ ācaraṇaṃ prayogaḥ prayuktiḥ f., upāyaprayogaḥ; 'of disease,' upacāraḥ cikitsā.

treaty TREATY

, s. niyamaḥ samayaḥ saṃvid f. See COMPACT, LEAGUE.

treble TREBLE

, a. triguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trividhaḥ -dhā -dhaṃ trigataḥ -tā -taṃ.

[Page 811b]
treble TREBLE

, s. (In music) uccasvanaḥ uccasvaraḥ tīkṣṇasvaraḥ.

to treble To TREBLE

, v. a. triguṇīkṛ triguṇa (nom. triguṇayati -yituṃ).

trebly TREBLY

, adv. triguṇaṃ tridhā tredhā trividhaṃ vāratrayaṃ.

tree TREE

, s. vṛkṣaḥ taruḥ m., drumaḥ pādapaḥ druḥ m., vanaspatiḥ m., vanarājiḥ m., kṣitiruhaḥ mahīruhaḥ bhūruhaḥ phalagrāhī m. (n) phaladaḥ pallavī m. (n) rohiḥ m., avaniruṭ m. (h) avaniruhaḥ skandhī m. (n) viṭapī m., śākhī m., aṃhripaḥ gacchaḥ patrī m., kuṭhaḥ kuṭhaḥ agamaḥ palāśī m., śālaḥ sālaḥ anokahaḥ vānaspatyaḥ; 'a village tree, held in veneration,' caityaḥ; 'relating to a tree,' vārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ.

trefoil TREFOIL

, s. triparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tripatraḥ -trā -traṃ tridalā.

trellis TRELLIS

, TRELLIS-WORK, s. jālaṃ -lakaṃ jālikā gavākṣajālaṃ.

to tremble To TREMBLE

, v. n. kamp (c. 1. kampate -mpituṃ), vep (c. 1. vepate -pituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), capala (nom. capalāyate). See To QUIVER, SHAKE, v. n.

trembling TREMBLING

, part. kampamānaḥ -nā -naṃ vepamānaḥ &c., jātakampaḥ -mpā -mpaṃ jātavepathuḥ -thuḥ -thu ullalaḥ -lā -laṃ ullalan -lantī &c., See QUIVERING.

trembling TREMBLING

, s. kampāḥ -mpanaṃ prakampaḥ utkampaḥ vepanaṃ pravepaṇaṃ sphuraṇaṃ vidhuvanaṃ ullalaḥ; 'of voice,' svarabhaṅgaḥ, see QUIVERING, s.

tremendous TREMENDOUS

, a. atidāruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ atibhayānakaḥ, see FEARFUL.

tremor TREMOR

, s. vepathuḥ m., kampaḥ vepanaṃ sphuraṇaṃ sphūrttiḥ f., calatvaṃ vidhūtiḥ f., vidhutiḥ f., vidhūnanaṃ gātrakampaḥ. See TREMBLING, s.

tremulous TREMULOUS

, a. lolaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ &c., capalaḥ &c., kampanaḥ -nā -naṃ kampraḥ -mprā -mpraṃ sakampaḥ -mpā -mpaṃ kampānvitaḥ -tā -taṃ sotkampaḥ &c., taralaḥ -lā -laṃ taralitaḥ -tā -taṃ lulitaḥ &c., vyālolaḥ -lā -laṃ caṭulaḥ &c., sphūrttimān -matī &c.

tremulously TREMULOUSLY

, adv. sakampaṃ savepanaṃ sasphuraṇaṃ cañcalaṃ taralaṃ.

tremulousness TREMULOUSNESS

, s. lolatā cañcalatā capalatā sakampatā -tvaṃ.

trench TRENCH

, s. parikhā khātaṃ kulyā upakulyā parikūṭaṃ khallaḥ, see DITCH; 'trench at the foot of a tree,' ālavālaṃ sthānakaṃ.

to trench To TRENCH

, v. a. or n. See To INTRENCH, ENCROACH.

trencher TRENCHER

, s. kāṣṭhamayapātraṃ kāṣṭhamayabhājanaṃ kāṣṭhamayabhāṇḍaṃ.

trepidation TREPIDATION

, s. kampaḥ bhayakampaḥ vibhramaḥ. See TREMBLING, TERROR.

to trespass To TRESPASS

, v. a. (Pass beyond, exceed propriety) atikram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), utkram maryyādātikramaṃ kṛ maryyādālaṅghanaṃ kṛ sīmātikramaṇaṃ kṛ sīmollaṅghanaṃ kṛ, see To TRANSGRESS, OFFEND.

--(Intrude, encroach) anadhikārapūrvvam ākram or ākramaṇaṃ kṛ, see To INTRUDE, &c.

trespass TRESPASS

, s. atikramaḥ utkramaḥ ākramaṇaṃ maryyādātikramaḥ anadhikārapraveśaḥ vyabhicāraḥ amaryyādā aparādhaḥ drohaḥ.

trespasser TRESPASSER

, s. maryyādātikramī m. (n) anadhikārapraveśakaḥ.

tress TRESS

, s. alakaḥ kavaraḥ -rī -raṃ keśaveśaḥ keśagarbhakaḥ. See CURL.

triad TRIAD

, s. trikaṃ trayaṃ -yī; 'the Hindū triad,' trimūrttiḥ f.

trial TRIAL

, s. (Testing, proving) parīkṣā -kṣaṇaṃ anubhavaḥ, see TEST; 'under trial,' anubhūyamānaḥ -nā -naṃ; 'subjected to trial,' anubhavārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Experience) anubhavaḥ anubhūtiḥ f., pratītiḥ f.

--(Attempt) yatnaḥ prayatnaḥ udyogaḥ.

--(Judicial trial) vicāraḥ vyavahāradarśanaṃ dhargmavivecanaṃ; 'day of trial,' vicāradinaṃ āhvānadarśanaṃ.

--(Affliction, calamity), see the words.

triangle TRIANGLE

, s. trikoṇaḥ -ṇaṃ tribhujaḥ tryasraṃ triśṛṅgaḥ -ṅgaṃ tripuṭakaḥ sūciḥ f., trikoṇākṛtiḥ f., trikoṇamūrttiḥ f.; 'acute angled,' antarlasaḥ; 'equilateral,' samatribhujaḥ; 'isosceles,' dvisamatribhujaḥ; 'scalene, viṣamatribhujaḥ; 'base of a triangle,' bhujaḥ; 'segment of the base,' abādhā; 'verticle arm,' koṭiḥ f.; 'area,' trikoṇakṣetraṃ.

triangular TRIANGULAR

, a. trikoṇākṛtiḥ -tiḥ -ti trikoṇākāraḥ -rā -raṃ tribhujākāraḥ &c., tryasrākāraḥ &c., tryasraḥ -srā -sraṃ.

tribe TRIBE

, s. jātiḥ f., vargaḥ kulaṃ varṇaḥ gaṇaḥ gotraṃ; 'the four tribes or classes,' caturvarṇaṃ; these are, 1. the sacerdotal, see BRAHMIN; 2. the military, see under MILITARY, a.; 3. the agricultural or mercantile, see AGRICULTURIST; 4. the servile, see SHŪDRA.

tribrach TRIBRACH

, s. (Foot of three short syllables) tāṇḍavaḥ.

tribulation TRIBULATION

, s. kleśaḥ duḥkhaṃ saṅkaṭaṃ. See DISTRESS, TROUBLE.

tribunal TRIBUNAL

, s. (Court of justice) dharmmasabhā nyāyasabhā dharmmaśālā.

--(Seat of a judge) dharmmāsanaṃ nyāyāsanaṃ.

tributary TRIBUTARY

, a. or s. karadaḥ -dā -daṃ śulkadaḥ -dā -daṃ naigamaḥ -mī -maṃ; 'made so,' karadīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Paid in tribute) kararūpaḥ &c.

tribute TRIBUTE

, s. karaḥ śulkaḥ -lkaṃ karabhāraḥ upahāraḥ. See TAX.

trice TRICE

, s. nimeṣaḥ palaṃ kṣaṇaḥ truṭiḥ f.; 'in a trice,' nimeṣamātreṇa.

trick TRICK

, s. (Artifice to deceive) chalaṃ chadma n. (n) vyapadeśaḥ māyā kapaṭhaḥ vyājaḥ kaitavaprayogaḥ, see FRAUD.

--(Bad or strange habit) vyasanaṃ durguṇaṃ durlakṣaṇaṃ avalakṣaṇaṃ ceṣṭā kuceṣṭā kṣvelitaṃ; 'monkey trick,' markaṭaceṣṭā, see PRANK.

to trick To TRICK

, TRICKERY. See To DECEIVE, DECEPTION, DECEIT.

tricked TRICKED

, p. p. vañcitaḥ -tā -taṃ vyapadiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See DECEIVED.

to trickle To TRICKLE

, v. n. śanaiḥ śanaiḥ syand (c. 1. syandate -ndituṃ) or sru (c. 1. sravati srotuṃ) or kṣar or . See To OOZE, FLOW.

trickling TRICKLING

, part. śanaiḥ śanaiḥ syandamānaḥ -nā -naṃ. See OOZING, part.

trickling TRICKLING

, s. syandanaṃ nisyandaḥ kṣaraṇaṃ sravaḥ srāvaḥ. See OOZING, s.

trident TRIDENT

, s. triśūlaḥ -laṃ triśikhaṃ triśīrṣakaḥ -kaṃ pinākaḥ -kaṃ; 'of Śiva,' see under ŚIVA; 'bearer of one,' triśūlapāṇiḥ m.

triduan TRIDUAN

, a. tryāhikaḥ -kī -kaṃ dvyahāntaritaḥ -tā -taṃ.

tried TRIED

, p. p. parīkṣitaḥ -tā -taṃ anubhūtaḥ &c.; 'person,' upadhāśuciḥ.

triennial TRIENNIAL

, a. traivārṣikaḥ -kī -kaṃ tryābdikaḥ &c., trivarṣātmakaḥ &c.

trifle TRIFLE

, s. svalpaviṣayaḥ alpaviṣayaḥ laghuviṣayaḥ strīkalpavarttaḥ.

to trifle To TRIFLE

, v. n. bālakavad ācar bālakavṛttiṃ sev or āsthā laghuviṣayavyāpṛtaḥ -tā -taṃ bhū khelā (nom. khelāyati), kuḍ (c. 6. kuḍati -ḍituṃ); 'trifle away,' kṣip.

trifler TRIFLER

, s. laghuviṣayavyāpṛtaḥ -vyāpārī m., kālakṣepakaḥ.

trifling TRIFLING

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghu svalpaḥ -lpā -lpaṃ alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ laghuprabhāvaḥ &c., agaṇanīyaḥ -yā -yaṃ kṣullakaḥ -kā -kaṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ tanīyān -yasī -yaḥ (s). See INCONSIDERABLE.

trifoliate TRIFOLIATE

, a. triparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ tripatraḥ -trā -traṃ tridalaḥ -lā -laṃ.

trigonometrical TRIGONOMETRICAL

, a. trikoṇamitiviṣayakaḥ -kā -kaṃ -sambandhī -ndhinī &c.

trigonometry TRIGONOMETRY

, s. trikoṇamitiḥ f., trikoṇamāpanavidyā.

trilateral TRILATERAL

, a. tribhujaḥ -jā -jaṃ tribhujātmakaḥ -kā -kaṃ.

triliteral TRILITERAL

, a. tryakṣarakaḥ -kā -kaṃ tryakṣararūpaḥ &c., trivarṇaḥ &c.

trill TRILL

, To TRILL. See QUAVER, To QUAVER.

trillion TRILLION

, s. prayutaghanaḥ dhunaḥ; 'hundred trillion,' akṣauhiṇī.

trim TRIM

, a. vinītaḥ -tā -taṃ surekhaḥ -khā -khaṃ. See NEAT.

trim TRIM

, s. (Condition) avasthā sthitiḥ f.

--(Gear) sajjā.

to trim To TRIM

, v. a. virac (c. 10. -racayati -yituṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), susthaṃ -sthāṃ kṛ susthīkṛ. See To ARRANGE, DRESS, CLIP.

[Page 812b]
trimming TRIMMING

, s. viracanaṃ -nā; 'of a garment,' parigrahaḥ.

trinitarian TRINITARIAN

, s. vyaktitrayaikatvavādī m. (n) vyaktitrayātmakadevatāśrayī m., trayaikatvavādī m., trayaikatvamatāvalambī m.

trinity TRINITY

, s. vyaktitrayaikatvaṃ trayaikatvaṃ vyaktitrayātmakadevatā.

trinket TRINKET

, s. kaṅkaṇaḥ -ṇaṃ maṇḍanaṃ, see ORNAMENT; 'for the hair,' bālapāśyā pāritathyā; 'for the forehead,' lalāṭikā patrapāśyā.

trinomial TRINOMIAL

, a. (In mathematics) tripadaḥ -dā -dī -daṃ.

trio TRIO

, s. trayaṃ -yī trikaṃ tritayaṃ trikūṭaṃ. See TRIAD.

tri-ocular TRI-OCULAR

, a. trinayanaḥ -nī -naṃ trinetraḥ -trā -traṃ trilocanaḥ -nā -naṃ.

to trip To TRIP

, v. a. (Trip up) skhal in caus. (skhalayati -yituṃ) parapādam āhatya pat (c. 10. pātayati -yituṃ), udghātaṃ kṛ, see To SUPPLANT.

to trip To TRIP

, v. n. skhal (c. 1. skhalati -lituṃ), praskhal skhalanaṃ kṛ, see To STUMBLE.

--(Walk lightly) laghugatyā kram or car or cal.

trip TRIP

, s. (Stumble) skhalanaṃ udghātaḥ.

--(Excursion) bhramaṇaṃ īṣadbhramaṇaṃ.

tripartite TRIPARTITE

, a. tribhāgaḥ -gā -gaṃ trikhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ tryaṃśaḥ -śā -śaṃ.

tripe TRIPE

, s. antraṃ udaraṃ paśvantraṃ. See ENTRAILS.

tripetalous TRIPETALOUS

, a. tridalaḥ -lā -laṃ tridalaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

triple TRIPLE

, TRIPLED, a. triguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ trividhaḥ -dhā -dhaṃ trirūpaḥ -pā -paṃ trigataḥ -tā -taṃ trivṛt m. f. n., tridhā ind., tredhā ind.

to triple To TRIPLE

, TRIPLET. See To TREBLE, TRIAD, TRIO.

triplicity TRIPLICITY

, s. traividhyaṃ trividhatvaṃ traiguṇyaṃ trirūpatā.

tripod TRIPOD

, TRIPOS, s. (Any thing with three feet) tripadaṃ tripādaṃ.

trisyllabic TRISYLLABIC

, a. tryakṣaraḥ -rā -raṃ tryakṣarī -riṇī &c., tryackaḥ -ckā -ckaṃ.

trisyllable TRISYLLABLE

, s. tryakṣaraśabdaḥ tryakṣaraviśiṣṭaśabdaḥ.

trite TRITE

, a. ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ lokocchiṣṭaḥ &c., jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

triteness TRITENESS

, s. ucchiṣṭatā lokocchiṣṭatā prasiddhatā jīrṇatā.

tritheism TRITHEISM

, s. devatrayavādaḥ devatrayamataṃ tridevavādaḥ.

to triturate To TRITURATE

, v. a. cūrṇ piṣ saṃghṛṣ saṃgharṣaṃ kṛ. See To GRIND.

trituration TRITURATION

, s. saṅgharṣaḥ -rṣaṇaṃ vimardaḥ -rdanaṃ parimalaḥ, see GRINDING.

triumph TRIUMPH

, s. (Pomp of a victory) jayayātrā vijayayātrā jayotsavaḥ.

--(Victory) vijayaḥ jayaḥ jayaśrīḥ f.

--(Joy for victory) jayānandaḥ jayaharṣaḥ jayollāsaḥ jayagarvaḥ.

to triumph To TRIUMPH

, v. n. (Celebrate victory with pomp) jayayātrāṃ kṛ vijayayātrāṃ kṛ jayotsavaṃ kṛ.

--(Obtain victory) viji (c. 1. -jayate -jetuṃ), ji vijayī bhū.

--(Exult) jayajayaśabdaṃ kṛ jayānandaṃ kṛ.

triumphal TRIUMPHAL

, a. jaya or vijaya in comp.; 'triumphal arch,' jayatoraṇaḥ.

triumphant TRIUMPHANT

, a. vijayī -yinī -yi (n) jayī &c., jayavān -vatī -vat (t) vijayavān &c., vijayamānaḥ -nā -naṃ jayaśālī &c., jayayuktaḥ -ktā -ktaṃ prāptajayaḥ -yā -yaṃ labdhajayaḥ &c., jiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu jetā -trī -tṛ (tṛ) jaitraḥ -trī -traṃ jayānandī &c., jitaśatruḥ -truḥ -tru kṣatāriḥ -riḥ -ri.

triumphantly TRIUMPHANTLY

, adv. savijayaṃ sajayānandaṃ sajayadarpaṃ jayadarpeṇa.

triumvirate TRIUMVIRATE

, s. puruṣatrayaprabhutvaṃ vyaktitrayaprabhutvaṃ.

triune TRIUNE

, a. tryekaḥ -kā -kaṃ trayātmakaikaḥ -kā -kaṃ.

trivial TRIVIAL

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu kṣudraḥ -drā -draṃ. See TRIFLING.

trivialness TRIVIALNESS

, s. laghutā lāghavaṃ kṣudratā atikṣudratā svalpatā.

trochee TROCHEE

, s. (Foot of two syllables) tālaḥ galaḥ galapadaṃ.

trodden TRODDEN

, p. p. pādamarditaḥ -tā -taṃ pādamṛditaḥ &c., pādāhataḥ &c., caraṇāhataḥ &c., caraṇānamitaḥ -tā -taṃ pādaspṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ padaspṛṣṭaḥ &c.

troop TROOP

, s. (Band, collection) gaṇaḥ vṛndaṃ yūthaṃ saṅghaḥ samūhaḥ, see MULTITUDE; 'in troops,' yūthaśas.

--(Of cavalry) aśvārūḍhasainikagulmaḥ.

--(Troops) sainyāḥ m. pl., sainikāḥ m. pl., see FORCES.

[Page 813a]
trooper TROOPER

, s. aśvārūḍhasainikaḥ aśvārūḍhasainyaḥ, see HORSEMAN.

trope TROPE

, s. rūpakaṃ vyañjanaṃ. See METAPHOR, FIGURE.

trophy TROPHY

, s. (Triumphal column) jayastambhaḥ raṇastambhaḥ yūpaḥ -paṃ.

--(Memorial of victory) jayacihnaṃ jayasmārakaṃ.

tropic TROPIC

, s. (The line) ayanasīmā krāntisīmā dakṣiṇottarāyaṇasīmā ayanāntaḥ.

--(Tropics) krāntivalayaḥ krāntivṛttaṃ ayanavṛttaṃ krāntimaṇḍalaṃ.

tropical TROPICAL

, a. krāntivalayasambandhī &c., krāntivṛttasambandhī &c., krāntivalayāntargataḥ -tā -taṃ.

--(Metaphorical), see the word.

trot TROT

, s. dhoritaṃ -takaṃ dhauritakaṃ dhoraṇaṃ dhāritaṃ -takaṃ dhauryyaṃ dhārā.

to trot To TROT

, v. n. dhor (c. 1. dhorati -rituṃ), dhoraṇaṃ kṛ dhoritaṃ kṛ.

troth TROTH

, s. bhaktiḥ f., pratyayaḥ viśvāsaḥ. See FAITH, TRUTH, FIDELITY.

to trouble To TROUBLE

, v. a. āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), bādh (c. 1. bādhate dhituṃ), uparudh (c. 7. -ruṇaddhi -roddhuṃ), kliś tap vyākulīkṛ ard vyath vyagraṃ -grāṃ kṛ kaṣṭaṃ kṛ kleśaṃ kṛ or dā kṛcchraṃ dā, see To HARASS; 'dont trouble yourself,' alam āyāsena.

trouble TROUBLE

, s. kleśaḥ kaṣṭaṃ āyāsaḥ prayāsaḥ duḥkhaṃ bādhaḥ -dhā uparodhaḥ pīḍā vyathā tāpaḥ santāpaḥ āpad f., āpattiḥ f., vipad vipattiḥ f., durdaśā duḥsthitiḥ f., kaṣṭāvasthā vyasanaṃ upadravaḥ saṅkaṭaṃ, see CALAMITY, PERPLEXITY; 'a sea of trouble,' vipatsāgaraḥ.

--(Pains) yatnaḥ, see PAINS.

--(That which gives annoyance) kaṇṭakaḥ -kaṃ śalyaṃ duḥkhaṃ.

troubled TROUBLED

, p. p. bādhitaḥ -tā -taṃ kleśitaḥ &c., kliṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ uparuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ duḥkhitaḥ -tā -taṃ santāpitaḥ &c., kātaraḥ -rā -raṃ vyagraḥ -grā -graṃ udvignaḥ -gnā -gnaṃ vihvalaḥ -lā -laṃ ārtta in comp.; as, 'troubled with thirst,' tṛṣārttaḥ -rttā -rttaṃ; 'with hunger,' kṣudhārttaḥ &c.

troublesome TROUBLESOME

, a. kaṣṭakaraḥ -rā -raṃ kaṣṭakārakaḥ -kā -kaṃ kaṣṭāvahaḥ -hā -haṃ kleśakārī -riṇī -ri (n) kleśāvahaḥ -hā -haṃ duḥkhāvahaḥ &c., śramāvahaḥ &c., āyāsahetukaḥ -kā -kaṃ kaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ duṣṭaḥ &c., viṣamaḥ -mā -maṃ durnivahaḥ -hā -haṃ sakaṇṭakaḥ -kā -kaṃ; 'a troublesome fellow,' kaṇṭakaḥ.

troublous TROUBLOUS

, a. sopadravaḥ -vā -vaṃ sopaplavaḥ &c. See CALAMITOUS.

trough TROUGH

, s. droṇiḥ -ṇī f., druṇiḥ -ṇī f.; 'for watering cattle,' nipānaṃ prapā āhāvaḥ puṇyaṃ.

trowel TROWEL

, s. (Of masons) karṇī lepanayantraṃ.

trowsers TROWSERS

, s. pl. jaṅghāvastraṃ kaṭivastraṃ jaṅghāparidhānaṃ kañcukaḥ.

truant TRUANT

, a. karmmavimukhaḥ -khā -khaṃ karmmaparāṅmukhaḥ &c., vilambī -mbinī -mbi (n) alasaḥ -sā -saṃ; 'to play truant,' karmmavimukhaḥ -khā -khaṃ bhū vilamb (c. 1. -lambate -mbituṃ), alasavad ācar.

truce TRUCE

, s. avahāraḥ sāvadhikasandhiḥ m., nirūpitakālaparyyantā yuddhanivṛttiḥ f.; 'a truce to jesting,' viramatu parihāsaḥ.

truck TRUCK

, s. kṣudracakraḥ śakaṭaḥ nīcacakraṃ dravyavāhanaṃ nīcaśakaṭaḥ.

to truckle To TRUCKLE

, v. n. atyanurodhaṃ kṛ chandonurodhaṃ kṛ chandonuvṛttiṃ kṛ.

truculent TRUCULENT

, a. krūraḥ -rā -raṃ niṣṭhuraḥ &c. See SAVAGE.

to trudge To TRUDGE

, v. n. pādābhyāṃ vraj or car āyāsena vraj.

true TRUE

, a. (Not false) satyaḥ -tyā -tyaṃ tathyaḥ -thyā -thyaṃ yathārthaḥ -rthā -rthaṃ samyaṅ -mīcī -myak (k) samīcīnaḥ -nā -naṃ ṛtaḥ -tā -taṃ satyavān -vatī &c., upapannaḥ -nnā -nnaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see GENUINE, REAL, EXACT; 'true and false,' sadasat; 'it is very true,' yuktaṃ yujyate upapannaṃ.

--(True to obligations, keeping faith) satyapratijñaḥ -jñā -jñaṃ satyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ satyaśīlaḥ -lā -laṃ satyavrataḥ -tā -taṃ, see HONEST, FAITHFUL.

[Page 813b]
trueness TRUENESS

, s. satyatā tathyatā yathārthatā samyaktvaṃ. See TRUTH.

truism TRUISM

, s. svataḥspaṣṭavākyaṃ svataḥpramāṇakavacanaṃ svataḥsiddhavākyaṃ.

truly TRULY

, adv. satyaṃ yathārthaṃ -rthatas arthatas tattvatas vastutas samyak paramārthatas añjasā evaṃ. See REALLY, CERTAINLY.

trumpery TRUMPERY

, s. asāradravyaṃ tucchadravyaṃ ucchiṣṭaṃ. See TRASH.

trumpet TRUMPET

, s. (Instrument) tūrī raṇatūrī.

--(Flower) pāṭaliḥ m. f., pāṭalā phaleruhā kṛṣṇavṛntā kuverākṣī amoghā moghā kācasthālī kālī sthālī toyapuṣpī toyapraṣṭhā toyādhivāsinī.

to trumpet To TRUMPET

, v. a. tūrīvādanapūrvvaṃ prakāś. See To PUBLISH.

trumpeter TRUMPETER

, s. tūrīvādakaḥ raṇatūrīvādakaḥ tūrīdhmaḥ.

truncheon TRUNCHEON

, s. gadā yaṣṭiḥ m., daṇḍaḥ. See CLUB, CUDGEL.

to trundle To TRUNDLE

, v. a. and n. See To ROLL, v. a. and n.

trunk TRUNK

, s. (Of a tree) skandhaḥ prakāṇḍaḥ -ṇḍaṃ kāṇḍaḥ -ṇḍaṃ gaṇḍiḥ m.; 'of a lopped tree,' sthāṇuḥ m. -ṇu n., dhruvaḥ śaṅkuḥ m.

--(Of the body) śarīrakāṇḍaḥ -ṇḍaṃ; 'headless trunk,' kabandhaḥ apamūrddhakalevaraṃ.

--(Main body) mukhyabhāgaḥ.

--(Of an elephant) śuṇḍā śuṇḍādaṇḍaḥ hastaḥ karaḥ bhujaḥ.

--(Chest, box) bhāṇḍaṃ.

truss TRUSS

, s. (Of hay, &c.) tṛṇakūrccaḥ tṛṇabhāraḥ tṛṇagucchaḥ.

--(Bandage) paṭṭaḥ -ṭṭakaḥ kavalikā ādhāraḥ bandhanaṃ.

to truss To TRUSS

, v. a. sambandh kūrccīkṛ kīl (c. 10. kīlayati -yituṃ).

trust TRUST

, s. (Confidence) viśvāsaḥ pratyayaḥ viśrambhaḥ niṣṭhā samāśvāsaḥ samprasādaṃ, see CONFIDENCE, RELIANCE; 'breach of trust,' viśvāsabhaṅgaḥ viśvāsaghātaḥ pratyayabhaṅgaḥ praṇayabhaṅgaḥ.

--(Charge) nyāsaḥ nikṣepaḥ.

--(Credit) kālikā uddhāraḥ; 'to buy on trust,' uddhāraṃ kṛ.

to trust To TRUST

, v. a. (Confide in) viśvas (c. 2. -śvasiti -tuṃ), samāśvas, see To CONFIDE, v. n.

--(Commit in confidence) samṛ in caus., see To INTRUST.

--(Sell on credit) uddhāraṃ dā.

to trust To TRUST

, v. n. (Be confident) pratyāśāṃ kṛ dṛḍhapratyāśāṃ kṛ niścayaṃ kṛ dṛḍhapratyayaṃ kṛ āśāṃ kṛ viśvāsaṃ kṛ niḥsandehaḥ -hā -haṃ bhū.

--(Rely on) viśvas, see To RELY, CONFIDE, v. n.

trusted TRUSTED

, p. p. viśvastaḥ -stā -staṃ viśvasitaḥ &c. See CONFIDED.

trustee TRUSTEE

, s. nyāsadhārī m. (n) nikṣepadhārī m.

trusting TRUSTING

, part. viśvāsī -sinī &c., viśvastaḥ &c., see CONFIDING; 'trusting to the strength of one's own arm,' svabāhubalamāśritaḥ -tā -taṃ.

trustworthiness TRUSTWORTHINESS

, s. viśvāsyatā viśvāsārhatvaṃ āptatā viśrabdhatā.

trustworthy TRUSTWORTHY

, TRUSTY, a. viśvāsārhaḥ -rhā -rhaṃ viśvāsayogyaḥ -gyā -gyaṃ viśvāsyaḥ -syā -syaṃ āptaḥ -ptā -ptaṃ viśvāsapātraṃ viśvāsabhūmiḥ f., viśrabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ viśrambhārhaḥ -rhā -rhaṃ śraddhārhaḥ &c., ahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ abhedyaḥ &c.

truth TRUTH

, s. satyaṃ tathyaṃ ṛtaṃ samyak avitathaṃ tattvaṃ tattvārthaḥ yathārthavacanaṃ yāthārthyaṃ sattvaṃ sattā paramārthaḥ pūtaṃ.

--(Trueness) satyatā -tvaṃ tathyatā yathārthatā yāthārthyaṃ samyaktvaṃ vāstavatvaṃ yāthātathyaṃ; 'one who speaks the truth,' satyavādī m., see VERACIOUS; 'speaking the truth,' see VERACITY; 'one who knows the truth,' tattvavid satyavid; 'investigation of truth,' mīmāṃsā; 'true state of the case,' satyavṛttaṃ satyavṛttāntaḥ.

--(In truth) satyameva vastutas, see TRULY.

truthful TRUTHFUL

, TRUTHFULNESS. See TRUE, VERACIOUS, VERACITY.

to try To TRY

, v. a. (Test) parīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), parīkṣāṃ kṛ anubhū jñā in des., see To TEST, PROVE, EXAMINE, INVESTIGATE.

to try To TRY

, v. n. (Endeavour) yat (c. 1. yatate -tituṃ), prayat yatnaṃ kṛ. prayatnaṃ kṛ ceṣṭ vyavaso udyam ghaṭ upakram udyanaṃ kṛ udyogaṃ kṛ; 'they tried to kill me,' te māṃ hantum udyatāḥ or vyavasitāḥ; 'he tries to drink the water,' jalaṃ pātuṃ vyavasyati. Sometimes expressed by the desid. form; as, 'he tries to recollect,' susmūrṣate.

trying TRYING

, part. or a. parīkṣakaḥ -kā -kaṃ parīkṣākārī -riṇī -ri (n).

tub TUB

, s. droṇī -ṇiḥ f., druṇī -ṇiḥ f.; 'bathing tub,' snānadroṇī -ṇiḥ f.

tube TUBE

, s. nalikā nālaḥ -lī -liḥ -lā -laṃ nāḍī -ḍiḥ f., praṇālaḥ -lī -likā nalaḥ suṣiḥ f., suṣiraṃ; 'glass tube,' kācanālaḥ.

tuber TUBER

, s. (Bulbous root) kandaḥ -ndaṃ.

tubercle TUBERCLE

, s. sūkṣmavraṇaḥ sūkṣmagulmaḥ granthiḥ m. See PIMPLE.

tuberous TUBEROUS

, a. granthilaḥ -lā -laṃ kandī -ndinī &c. See KNOBBY.

tubular TUBULAR

, a. nalikākāraḥ -rā -raṃ nālākṛtiḥ -tiḥ -ti nalikākṛtiḥ &c.; 'vessel of the body,' nālaḥ -lī nāḍiḥ -ḍī f., tantrī dhamanī.

to tuck To TUCK

, TUCK. See To FOLD, FOLD, COMPRESS, CRAM.

tuesday TUESDAY

, s. maṅgalavāraḥ bhaumavāraḥ kulavāraḥ bhaumavāsaraḥ.

tuft TUFT

, s. śikhā śikharaḥ -raṃ cūḍā śekharaḥ stavakaḥ pallavaḥ avataṃsaḥ, see CLUMP, CLUSTER, BUNCH; 'of mangoes,' āmrapallavaḥ; 'of hair,' cūḍā keśapiṇḍaḥ lomapiṇḍaḥ lomagucchakaḥ.

tufted TUFTED

, a. cūḍāvān -vatī -vat (t) cūḍālaḥ -lā -laṃ śikhī -khinī -khi (n) śikharī -riṇī &c., śekharitaḥ -tā -taṃ.

to tug To TUG

, v. a. kṛṣ (c. 1. karṣati kraṣṭuṃ), ākṛṣ hṛ. See To PULL.

tuition TUITION

, s. upadeśaḥ śikṣā adhyāpanaṃ śaipyopādhyāyikā.

to tumble To TUMBLE

, v. n. pat (c. 1. patati -tituṃ), see To FALL, ROLL, v. n.

to tumble To TUMBLE

, v. a. See To RUMPLE, DISORDER, THROW DOWN.

tumble TUMBLE

, s. pātaḥ avapātaḥ prapātaḥ patanaṃ. See FALL.

tumbler TUMBLER

, s. (Mountebank) plavakaḥ kṛśāśvī m. (n) kalāyanaḥ kelakaḥ, see DANCER.

--(Glass vessel) kācapātraṃ kaṭakhādakaḥ.

tumid TUMID

, TUMEFACTION. See SWELLED, SWOLLEN, SWELLING.

tumlook TUMLOOK

, s. (Country) tamālikā tamoliptī tāmaliptaṃ -ptī.

tumour TUMOUR

, s. sphoṭaḥ -ṭakaḥ visphoṭaḥ gulmaḥ śophaḥ śvayathuḥ m., vraṇaḥ -ṇaṃ arbbudaḥ -daṃ māṃsavṛddhiḥ f., granthiḥ m.; 'on the tongue,' adhijihvaḥ; 'on the eye, &c.,' adhimāṃsaḥ -sakaḥ; 'fatty tumour,' medorbbudaṃ medogranthiḥ m.

tumult TUMULT

, s. tumulaṃ kolāhalaḥ paṭahaḥ. See RIOT, UPROAR.

tumultuous TUMULTUOUS

, a. anavasthitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ -tā -taṃ avyavasthaḥ -sthā -sthaṃ kṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ tumulī &c. See DISORDERLY.

tun TUN

, s. (Large cask) vṛhadbhāṇḍaṃ vṛhadbhājanaṃ.

tune TUNE

, s. (Combination of notes) tānaḥ tālaḥ kalaḥ svaraḥ rāgiṇī rāgabhedaḥ; 'time and tune,' tānamānaṃ.

--(Harmony of sound) tālaikyaṃ svaraikyaṃ, see HARMONY; 'out of tune,' apasvaraḥ -rā -raṃ kusvaraḥ &c., vaitālikaḥ -kī -kaṃ; 'in tune,' susvaraḥ &c., yuktasvaraḥ &c., ekasvaraḥ &c., tulyasvaraḥ &c.

to tune To TUNE

, v. a. tānīkṛ yuktasvarīkṛ svaraikyaṃ kṛ.

tuneful TUNEFUL

, a. susvaraḥ -rā -raṃ. See HARMONIOUS, MELODIOUS.

tunnel TUNNEL

, s. gūḍhamārgaḥ guptamārgaḥ vivaramārgaḥ antarbhaumamārgaḥ.

to tunnel To TUNNEL

, v. a. gūḍhamārgaṃ kṛ śuṣirīkṛ utkhan (c. 1. -khanati -nituṃ).

turban TURBAN

, s. uṣṇīṣaḥ -ṣaṃ veṣṭakaṃ veṣṭanaṃ śiroveṣṭanaṃ paṭṭaḥ.

turbid TURBID

, a. kaluṣaḥ -ṣā -ṣaṃ āvilaḥ -lā -laṃ anacchaḥ -cchā -cchaṃ malinaḥ &c., anirmalaḥ &c., see MUDDY; 'becomes so,' kaluṣāyate.

turbidness TURBIDNESS

, s. kaluṣatā kālupyaṃ āvilatvaṃ. See MUDDINESS.

[Page 814b]
turbulence TURBULENCE

, s. kalahakāritvaṃ tumulakāritvaṃ avyavasthitatvaṃ anavasthitatvaṃ kṣobhaḥ. See DISORDER, DISTURBANCE.

turbulent TURBULENT

, a. kalahakārī -riṇī -ri (n) tumulakārī -riṇī &c., kalahakāraḥ -rī -raṃ avyavasthitaḥ &c. See TUMULTUOUS.

turf TURF

, s. satṛṇabhūmiḥ f., satṛṇabhūmitalaṃ stambaḥ. See SWARD.

turgid TURGID

, TURGIDITY. See SWELLED, SWOLLEN, SWELLING.

turkestAn TURKESTĀN

, s. (The country) turuṣkaḥ turuṣkadeśaḥ.

turmeric TURMERIC

, s. haridrā kāñcanī pītā gaurī niśāhvā niśā śarvarī varavarṇinī varṇadātā m. (tṛ) maṅgalapradā hemarāgiṇī gharṣaṇī janeṣṭā kṛmighnī lasā.

turmoil TURMOIL

, s. santāpaḥ vyagratā kleśaḥ tumulaṃ in caus. See DISQUIET.

to turn To TURN

, v. a. (Cause to revolve) āvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), parivṛt vivṛt vṛt &c., see To REVOLVE, v. a., ROLL, v. a.

--(Change) parivṛt in caus.

--(Bend) sācīkṛ, see To BEND, v. a.

--(Make acid) amlīkṛ.

--(Form on a lathe) bhrameṇa or cakrayantreṇa nirmā or ghaṭ or rac.

--(Make giddy) bhram, see To INFATUATE.

--(In the mind), see To REVOLVE.

--(Dissuade) nivṛt in caus.

--(Turn away the face) mukhaṃ parivṛt in caus.

--(Turn away, turn off) apās; 'to turn away an old servant,' mūlabhṛtyam apās, see To DISMISS, REJECT, AVERT.

--(Turn back) parāvṛt in caus.

--(Turn down), see To FOLD.

--(Turn off) see To DIVERT.

--(Turn out) vahiṣkṛ, see To OUST.

--(Turn over) parivṛt in caus., see To OVERTURN.

--(Turn the back) palāy parāṅmukhaḥ -khā -khaṃ bhū vimukhaḥ &c. bhū.

--(Turn the mind to) manaḥ kṛ matiṃ kṛ or prakṛ.

--(Turn to), see To RESORT. 'To turn' may often be expressed by kṛ in comp.; as, 'to turn a thing black,' dravyaṃ kṛṣṇīkṛ.

to turn To TURN

, v. n. (Move round) parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vivat viparivṛt samparivṛt āvṛt vṛt, see To REVOLVE, v. n., ROLL, v. n.

--(Change) parivṛt, see To SHIFT, v. n.

--(Become sour) amlībhū amlabhāvaṃ or amlatāṃ gam or i.

--(Depend on) avalamb samālamb.

--(Turn against) pratikūlībhū viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhū.

--(Turn away) parāṅmukhībhū parāṅmukhaḥ -khā -khaṃ bhū vimukhībhū vimukhaḥ -khā -khaṃ bhū.

--(Turn back) parivṛt parāvṛt nivṛt.

--(Turn out), see To PROVE, v. n.

--(Turn round) parivṛt.

--(Turn up) prādurbhū āvirbhū sambhū utpad upasthā. 'To turn' may often be expressed by bhū in comp.; as, 'to turn black,' kṛṣṇībhū; 'to turn to ashes,' bhasmasādbhū.

turn TURN

, TURNING, s. (Revolution) parivarttanaṃ āvarttaḥ -rttanaṃ parivarttaḥ parivṛttiḥ f.

--(Bend, winding) vaṅkaḥ vakratā; 'of a river,' nadīvaṅkaḥ.

--(Change) parivarttanaṃ vikāraḥ āvṛttiḥ f.

--(Recurring season, alternation) paryyāyaḥ viparyyayaḥ parivṛttiḥ f., āvṛttiḥ f., vāraḥ vāsaraḥ; 'by turns, in turn,' paryyāyeṇa krameṇa viparyyayeṇa; 'to do by turns, take turns,' paryyāyeṇa kṛ vihṛ.

--(Occasion) kālaḥ samayaḥ avasaraḥ vāraḥ.

--(Form, cast) ākāraḥ ākṛtiḥ f., śīlaḥ -latā bhāvaḥ svabhāvaḥ; 'of mind,' manaḥsvabhāvaḥ cittavṛttiḥ f.

--(Walk to and fro) vihāraḥ īṣadvihāraḥ īṣatparikramaḥ itastataḥ parikramaḥ.

--(A good turn) upakāraḥ.

--(An ill turn) apakāraḥ.

turn-coat TURN-COAT

, s. See RENEGADE, TIME-SERVER.

turned TURNED

, p. p. (Made to go round) parivarttitaḥ -tā -taṃ āvarttitaḥ &c.

--(Bent) sācīkṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Made acid) amlīkṛtaḥ -tā -taṃ amlībhūtaḥ &c.; 'a sweet thing turned acid,' madhuram amlabhāvaṃ gataṃ.

--(Turned adrift) visarjitaḥ -tā -taṃ.

--(Turned away) apāstaḥ -stā -staṃ pratikṣiptaḥ -ptā -ptaṃ, see DISMISSED, REJECTED; 'having the face turned away,' parāṅmukhaḥ -khī -khaṃ vimukhaḥ &c., parācīnaḥ -nā -naṃ.

--(Turned back) parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ parivṛttaḥ &c., nivṛttaḥ &c.

--(Turned out) vahiṣkṛtaḥ -tā -taṃ vahiḥkṛtaḥ &c., niṣkāsitaḥ &c.; 'out of office,' cyutādhikāraḥ -rā -raṃ hṛtādhikāraḥ &c.

--(Turned loose) mocitaḥ -tā -taṃ.

--(Having the eyes turned up) uttāralocanaḥ -nā -naṃ.

--(Turned of ninety) daśamīsthaḥ -sthā -sthaṃ daśamīṅgataḥ -tā -taṃ.

turner TURNER

, s. bhramājīvī m. (n) cakrajīvī m., cakrī m., kundī m.

turning TURNING

, s. bhramadvāreṇa kāṣṭhadravyaghaṭanaṃ or kāṣṭhadravyaracanaṃ -nā.

turnip TURNIP

, s. śikhāmūlaṃ gṛñjanaṃ.

turpentine TURPENTINE

, s. śrīvāsaḥ śrīvāsas n., śrīrasaḥ vṛkṣadhūpaḥ yakṣadhūpaḥ dhūpāṅgaḥ pāyasaḥ saraladravaḥ rasāhvaḥ ghṛtāhvaḥ tilaparṇaḥ śrīveṣṭaḥ śrīpiṣṭaḥ sarjjarasaḥ sālaveṣṭaḥ dadhi n.

turpitude TURPITUDE

, s. duṣṭatā bhāvaduṣṭatā. See BASENESS, WICKEDNESS.

turquoise TURQUOISE

, TURKOIS, s. vaiduryyaṃ haritāśmā m. (n) perojaṃ.

turret TURRET

, s. prāsādaśṛṅgaṃ prāsādaśikharaṃ gṛhaśikharaṃ śirogṛhaṃ vaḍabhiḥ f., valabhī -bhiḥ m. f., talpaḥ lāsakaḥ.

turtle TURTLE

, s. kūrmmaḥ kacchapaḥ kamaṭhaḥ kāmaṭhaḥ. See TORTOISE.

turtle-dove TURTLE-DOVE

, s. kalaravaḥ kaladhvaniḥ m., kapotaḥ. See PIGEON.

tusk TUSK

, s. daṃṣṭrā radaḥ radanaḥ dāḍakaḥ dāḍhā viṣāṇaṃ rākṣasī.

tusked TUSKED

, p. p. daṃṣṭrī -ṣṭriṇī -ṣṭri (n) dantī &c., viṣāṇī &c.

tutelary TUTELARY

, a. rakṣakaḥ -kā -kaṃ pālakaḥ &c., rakṣaṇakārī -riṇī &c.; 'a tutelary deity,' lokapālaḥ -lakaḥ iṣṭadevatā adhidevatā.

tutenag TUTENAG

, s. (Metal) tutthaṃ tutthakaṃ tutthāñjanaṃ.

tutor TUTOR

, s. upādhyāyaḥ guruḥ dhīsakhaḥ dhīsacivaḥ, see PRECEPTOR.

tutorship TUTORSHIP

, s. upādhyāyatvaṃ adhyāpakatā ācāryyatvaṃ upadeśakatvaṃ.

to twaddle To TWADDLE

, TWADDLING, &c. See To PRATE, PRATING, &c.

twang TWANG

, s. (Of a bow, &c.) visphāraḥ viṣphāraḥ sphāraḥ jyāghoṣaḥ jyākvaṇitaṃ ṭaṅkāraḥ ṭaḥ.

--(Sharp sound) jhanatkāraḥ kvaṇitaṃ.

to twang To TWANG

, v. a. kvaṇ (c. 10. kvaṇayati -yituṃ), raṇ (c. 10. raṇayati -yituṃ), 'he twangs his lute,' vīṇāṃ raṇayati; 'his bow,' dhanur visphārayati.

to twang To TWANG

, v. n. kvaṇ (c. 1. kvaṇati -ṇituṃ), jhanatkāraṃ kṛ ṭaṅkāraṃ kṛ.

twanged TWANGED

, p. p. visphāritaḥ -tā -taṃ kvaṇitaḥ &c., raṇitaḥ &c.

to tweak To TWEAK

, v. a. akasmād aṅgulyagrair gṛhītvā pīḍ or sampīḍ.

tweezers TWEEZERS

, s. pl. sandaṃśaḥ -śakaṃ -śakā kaṅkamukhaṃ.

twelfth TWELFTH

, s. dvādaśaḥ -śī -śaṃ.

twelve TWELVE

, a. dvādaśa m. f. n. pl. (n) dvādaśakaḥ -kā -kaṃ.

twelvemonth TWELVEMONTH

, s. dvādaśamāsaṃ parivatsaraḥ vatsaraḥ varṣaḥ.

twentieth TWENTIETH

, a. viṃśaḥ -śī -śaṃ viṃśatitamaḥ -mī -maṃ.

twenty TWENTY

, a. viṃśatiḥ f. sing., dvidaśāḥ m. pl.; 'he reigned twenty years,' viṃśatim abdān rājyaṃ cakāra; 'with twenty arrows,' viṃśatyā śaraiḥ; 'twenty-one,' ekaviṃśatiḥ f. sing.; 'two,' dvāviṃśatiḥ; 'three,' trayoviṃśatiḥ; 'four,' caturviṃśatiḥ; 'five,' pañcaviṃśatiḥ; 'six,' ṣaḍviṃśatiḥ; 'seven,' saptaviṃśatiḥ; 'eight,' aṣṭāviṃśatiḥ; 'nine,' navaviṃśatiḥ ūnatriṃśat f., ekonatriṃśat; 'twentyfirst,' ekaviṃśaḥ -śī -śaṃ ekaviṃśatitamaḥ -mī -maṃ; 'aggregate of twenty,' viṃśī m. (n).

twice TWICE

, adv. dviḥ dvivāraṃ vāradvaya dvikṛtvam dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dvikaḥ -kā -kaṃ; 'said twice,' dviruktaḥ -ktā -ktaṃ, 'twice-married,' dvirūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ punarupoḍhaḥ &c.; 'twice ploughed,' dviguṇākṛtaḥ -tā -taṃ; 'twice-born,' dvijaḥ -jā -jaṃ; 'ten is twice five,' daśa pañcabhyo dviguṇā bhavanti.

twig TWIG

, s. upaśākhā praśākhikā agraśākhā śākhikā pallavaḥ.

twilight TWILIGHT

, s. sandhyā sandhyākālaḥ sandhyāsamayaḥ sandhiprakāśaḥ vikālaḥ -lakaḥ sandhyāṃśaḥ utsūraḥ sabaliḥ m., adhvāntaṃ niśādiḥ m. Twilight is personified as the daughter of Brahmā, and hence called pitṛprasūḥ f., pitṛsūḥ f., brahmabhūtiḥ f.; 'the morning twilight,' pūrvvasandhyā prāksandhyā sandhyā dinādiḥ m.; 'the two twilights,' sandhye f. du.

twin TWIN

, a. or s. yamaḥ -mā -maṃ yamakaḥ -kā -kaṃ yamalaḥ -lā -laṃ yamajaḥ -jā -jaṃ; 'twins,' yamau m. du., yamakau m. du., yamaṃ yamalaṃ dvandvaṃ yugalaṃ yugaṃ; 'one of twins,' yamaḥ yamakaḥ nāraṅgaḥ; 'we are twin brothers,' bhrātarāv āvāṃ yamajau.

to twine To TWINE

, v. a. or n. pariveṣṭ āveṣṭ veṣṭ samāvṛt vyāvṛt.

twine TWINE

, s. śaṇasūtraṃ śāṇasūtraṃ śaṇatantuḥ m. See THREAD.

twinge TWINGE

, s. śūlaḥ -laṃ tīvravedanā tīkṣṇavedanā todaḥ.

to twinge To TWINGE

, v. n. śūl (c. 1. śūlati -lituṃ), śūlopahataḥ -tā -taṃ bhū.

twining TWINING

, s. pariveṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ veṣṭanaṃ; 'of a creeper,' latāveṣṭanaṃ; 'a twining plant,' latā latikā.

twinkle TWINKLE

, TWINKLING, s. (Of the eye) nimeṣaḥ -ṣakaḥ nimiṣaḥ unmeṣaḥ nimīlanaṃ unmīlanaṃ vyāmīlanaṃ mīlanaṃ nimeṣonmeṣau m. du., nimīlanonmīlane n. du., akṣipakṣmaṇaḥ saṅkocaḥ akṣispandanaṃ.

--(Tremulous, sparkling) sphuraṇaṃ sphuritaṃ.

--(In a twinkling) nimeṣamātreṇa.

to twinkle To TWINKLE

, v. n. (As the eye) nimeṣonmeṣaṃ kṛ nimīlanonmīlanaṃ kṛ nimīl (c. 1. -mīlati -lituṃ), unmīl nimiṣ (c. 6. -miṣati -meṣituṃ), unmiṣ locane nimīl (c. 10. -mīlayati -yituṃ) or unmīl.

--(Sparkle tremulously) sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), sphuraṇaṃ kṛ.

to twirl To TWIRL

, v. a. tvaritaṃ bhram in caus. or parivṛt in caus.

to twirl To TWIRL

, v. n. drutaṃ parivṛt or bhram or ghūrṇa. See To REVOLVE, v. n.

twirl TWIRL

, s. tvaritāvṛttiḥ f., drutaparivarttanaṃ drutaparivṛttiḥ f.

to twist To TWIST

, v. a. vyāvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), āvṛt samāvṛt ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ, c. 10. -kuñcayati -yituṃ).

to twist To TWIST

, v. n. vyāvṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), āvṛt ākuñc in pass.

twist TWIST

, s. vyāvarttanaṃ āvarttaḥ -rttakā -rttanaṃ ākuñcanaṃ kuñcanaṃ.

to twit To TWIT

, v. a. ninda upālabh tiraskṛ parivad. See To REPROACH.

to twitch To TWITCH

, v. a. akasmād ākṛṣ (c. 1. -karṣati -karṣṭuṃ) or ākṣip.

to twitch To TWITCH

, v. n. sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), visphur kamp spand.

twitch TWITCH

, s. sphuraṇaṃ sphuritaṃ visphuraṇaṃ prasphuraṇaṃ sphūrttiḥ f., spandanaṃ kampanaṃ ākasmikākarṣaḥ ākasmikākṣepaḥ.

to twitter To TWITTER

, TWITTER. See To CHATTER, CHATTERING.

two TWO

, a. dvau m. f. du., dve n. du. (dvi) dvayaṃ affixed, dvi prefixed; 'two men,' dvau puruṣau or puruṣadvayaṃ or expressed simply by the dual, puruṣau; 'of two men,' dvayoḥ puruṣayoḥ, or simply puruṣayoḥ; 'two months,' dvimāsaṃ māsadvayaṃ; 'two hundred,' dve śate n. du., śatadvayaṃ, or simply śate; 'two thousand,' dve sahasre sahasradvayaṃ, or simply sahasre. The crude form dvi is chiefly used in Bahuvrīhi compounds; as, 'two-armed,' dvibhujaḥ -jā -jaṃ; 'two-footed,' dvipādaḥ -dā -daṃ dvipadaḥ &c.; 'twohanded,' dvihastaḥ -stā -staṃ; 'two-headed,' dvimūrddhaḥ -rddhā -rddhaṃ; 'two- formed,' dvirūpaḥ -pā -paṃ; 'two-edged,' dvidhāraḥ -rā -raṃ ubhayatastīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ; 'consisting of two,' dvimayaḥ -yī -yaṃ; 'twoyear-old,' dvivārṣikaḥ -kī -kaṃ; 'in two ways,' dvidhā dvaidhaṃ; 'two or three,' dvitrāḥ -trāḥ -trāṇi (tra).

two-fold TWO-FOLD

, a. dviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ dviguṇitaḥ -tā -taṃ dviguṇīkṛtaḥ &c., dvikaḥ -kā -kaṃ dvividhaḥ -dhā -dhaṃ dvaidhaḥ -dhī -dhaṃ dviprakāraḥ -rā -raṃ.

tympanites TYMPANITES

, s. alasakaḥ gulmodaraṃ gulmaḥ. See FLATULENCE.

type TYPE

, s. (Emblem) lakṣaṇaṃ vyañjanaṃ vyañjakaḥ cihnaṃ, see SYMBOL, SIGN, MARK; 'of birth,' utpattivyañjakaḥ.

--(Figure of something to come) pratirūpaṃ -pakaṃ prativimbaṃ darśakacihnaṃ.

--(Printing letter) mudrākṣaraṃ.

--(In medicine) bhāvanā svarūpaṃ.

typical TYPICAL

, a. lākṣaṇikaḥ -kī -kaṃ udbodhakaḥ -kā -kaṃ bodhakaḥ &c., pratirūpakaḥ &c., prativimbakaḥ &c. See PREFIGURATIVE.

to typefy To TYPEFY

, TYPEFIED. See To PREFIGURE, PREFIGURED.

typographical TYPOGRAPHICAL

, s. mudrāṅkanamambandhī &c., mudrākṣarasambandhī &c.

typography TYPOGRAPHY

, s. mudrāṅkanaṃ mudrākṣaraprayogaḥ. See PRINTING.

tyrannic TYRANNIC

, TYRANNICAL, a. prajāpīḍakaḥ -kā -kaṃ prajopadravī -viṇī &c., prajābādhakaḥ -kā -kaṃ prajopaplavī &c. See OPPRESSIVE.

tyrannically TYRANNICALLY

, adv. sanaiṣṭhuryyaṃ sakrauryyaṃ prajāpīḍakavat.

tyrannicide TYRANNICIDE

, s. (The act) prajāpīḍakahatyā.

--(The agent) prajāpīḍakahantā m. (ntṛ).

to tyrannize To TYRANNIZE

, v. n. kuśāsanaṃ kṛ anītiśāsanaṃ kṛ asamyakśāsanaṃ kṛ asamyakpālanaṃ kṛ prajāpīḍanaṃ kṛ prajopadravaṃ kṛ prajopaplavaṃ kṛ anyāyaśāsanaṃ kṛ; 'tyrannized over,' upadrutaḥ -tā -taṃ.

tyranny TYRANNY

, s. (Absolute monarchy) svatantrarājyaṃ anirbandharājyaṃ.

--(Oppressive rule) kuśāsanaṃ prajāpīḍanaṃ prajopadravaḥ prajopaplavaḥ niṣṭhuratā naiṣṭhuryyaṃ pariplavaḥ, see OPPRESSION, To TYRANNIZE.

tyrant TYRANT

, s. prajāpīḍakaḥ upadravī m., niṣṭhuraḥ, see OPPRESSOR.

tyro TYRO

, s. navachātraḥ chātraḥ navaśiṣyaḥ nūtanaśiṣyaḥ nūtanābhyāsī m. (n) vidyārambhakaḥ kriyākāraḥ kiñcijjñaḥ.

U. ubiquitous UBIQUITOUS

, UBIQUITY. See OMNIPRESENT, OMNIPRESENCE.

udder UDDER

, s. ūdhas n., udhas n., odhas n., odhaḥ ūdhasaṃ udhasaṃ āpīnaṃ vāṇaḥ vāmaḥ; 'of a cow,' gostanaḥ; 'of a bitch,' śunīstanaḥ sunāraḥ. Obs. ūdhas becomes ūpan in comp.; as, 'a cow with a full udder,' pīnodhnī pīvarastanī; 'with an udder like a well,' kuṇḍodhnī.

ugliness UGLINESS

, s. kurūpatā virūpatā vairūpyaṃ aparūpatā asaundaryyaṃ ālāvaṇyaṃ asaumyatā kutsitākāratā asauṣṭhavaṃ.

ugly UGLY

, a. kurūpaḥ -pā -pī -paṃ aparūpaḥ &c., virūpaḥ &c., rūpahīnaḥ -nā -naṃ kadākāraḥ -rā -raṃ kutsitākāraḥ &c., kutsitaḥ -tā -taṃ kutsitākṛtiḥ -tiḥ -ti asundaraḥ -rā -rī -raṃ asaumyaḥ -myā -myaṃ durdarśanaḥ -nā -naṃ vikṛtākāraḥ &c.; 'an ugly woman,' kustrī.

ulcer ULCER

, s. vraṇaḥ kṣataṃ nāḍhīkṣaṇaḥ sapūyakṣataṃ pūtivraṇaḥ raktavidradhiḥ m., utsaṅgī m. (n); 'bottom of one,' utsaṅgaḥ.

to ulcerate To ULCERATE

, v. n. savraṇībhū savraṭībhū vraṇitaḥ -tā -taṃ bhū vraṇaṃ bandh.

to ulcerate To ULCERATE

, v. a. vraṇaṃ kṛ savraṇīkṛ kṣataṃ kṛ praṇam utpad in caus.

ulcerated ULCERATED

, ULCEROUS, a. savraṇī -ṇinī -ṇi (n) vraṇitā -tā -taṃ savraṇaḥ -ṇa -ṇaṃ rākṣataḥ -tā -taṃ jātavraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vraṇamayaḥ -yī -yaṃ.

ulceration ULCERATION

, s. vraṇitvaṃ -tā savraṇa vaḥ sakṣatabhāvaḥ vraṇabandhanaṃ.

[Page 816b]
ulterior ULTERIOR

, a. uttaraḥ -rā -raṃ aparaḥ &c., pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ.

ultimate ULTIMATE

, a. antimaḥ -mā -maṃ caramaḥ &c. See LAST, FINAL.

ultimately ULTIMATELY

, adv. antatas ante śeṣe śeṣatas. See LASTLY.

ultimatum ULTIMATUM

, s. antyapratijñā antyavākyaṃ nidānavākyaṃ.

ultra ULTRA

, s. atyantaḥ -ntā -ntaṃ ekāntaḥ &c. See EXCESSIVE.

umA UMĀ

, s. (Wife of Śiva) umā satī, see DURGĀ.

umbilical UMBILICAL

, a. nābhyaḥ -bhyā -bhyaṃ nābhisambandhī &c.; 'umbilical cord, nābhiḥ f., nālaḥ nābhināḍī nābhinālā garbhanāḍī; 'section of it,' nābhicchedanaṃ; 'region,' nābhimaṇḍalaṃ.

umbrage UMBRAGE

, s. asantoṣaḥ atuṣṭiḥ f., aprītiḥ f.; 'to take umbrage,' asantuṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ bhū prakup (c. 4. -kupyati).

umbrella UMBRELLA

, s. chatraṃ jalatrā vāritrā ātapatraṃ ātapavāraṇaṃ vastrakuṭṭimaṃ kāvārī; 'state-umbrella,' chatraṃ; 'bearer of it,' chatradhārī m. (n).

umpire UMPIRE

, s. madhyasthaḥ stheyaḥ pramāṇapuruṣaḥ śaṭhaḥ.

un UN

. This prefix is expressed in Sanskrit by a an nir vi apa dur &c., prefixed, or by hīna rahita śūnya &c., affixed. In cases where the English word formed with 'un' is not given in this Dictionary, the student must take the simple noun and use one of the above prefixes or affixes.

unable UNABLE

, a. aśaktaḥ -ktā -ktaṃ asamarthaḥ -rthā -rthaṃ akṣamaḥ -mā -maṃ anīśaḥ -śā -śaṃ akalpaḥ -lpā -lpaṃ apārakaḥ -kā -kaṃ.

unaccented UNACCENTED

, a. anudāttaḥ -ttā -ttaṃ asvaritaḥ -tā -taṃ.

unacceptable UNACCEPTABLE

, a. apratigrāhyaḥ -hyā -hyaṃ agrāhyaḥ &c., agrahaṇīyaḥ &c., anādeyaḥ -yā -yaṃ asvīkāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ alīkaḥ -kā -kaṃ.

unaccompanied UNACCOMPANIED

, a. asahāyaḥ -yā -yaṃ asahāyavān -vatī -vat (t) asahāyī -yinī -yi (n) asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ ekākī &c.

unaccomplished UNACCOMPLISHED

, a. asādhitaḥ -tā -taṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asaṃsiddhaḥ &c., asampannaḥ -nnā -nnaṃ aniṣpannaḥ &c., anupapannaḥ &c., asamāptaḥ -ptā -ptaṃ anadhigataḥ -tā -taṃ akṛtaḥ &c., anāgatavān &c., asampūrṇaḥ &c.

unaccountable UNACCOUNTABLE

, See INEXPLICABLE, IRRESPONSIBLE.

unaccustomed UNACCUSTOMED

, a. anabhyastaḥ -stā -staṃ anabhyāsī &c., akṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ; 'to ornament,' ananubhūtabhūṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

unacknowledged UNACKNOWLEDGED

, a. ananujñātaḥ -tā -taṃ anaṅgīkṛtaḥ -tā -taṃ.

unacquainted UNACQUAINTED

, a. anabhijñaḥ -jñā -jñaṃ aparicitaḥ &c., see IGNORANT.

unactionable UNACTIONABLE

, a. avyavahāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vyavahārāviṣayaḥ -yā -yaṃ.

unadorned UNADORNED

, a. analaṅkṛtaḥ -tā -taṃ abhūṣitaḥ &c., alaṅkārahīnaḥ &c.

unadulterated UNADULTERATED

, a. adūṣitaḥ -tā -taṃ amiśritaḥ &c., asaṃsṛṣṭaḥ &c.

unaffected UNAFFECTED

, a. (Not acted upon) anupahataḥ -tā -taṃ apratihataḥ &c., nirvikāraḥ -rā -raṃ avikṛtaḥ -tā -taṃ.

--(Unfeigned) akṛtrimaḥ -mā -maṃ, see SINCERE, SIMPLE.

--(Unmoved) ajātadravaḥ -vā -vaṃ.

unaffectedly UNAFFECTEDLY

, adv. availakṣyeṇa avilakṣatvena sāralyena amāyayā.

unaided UNAIDED

, a. anupakṛtaḥ -tā -taṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ niḥsahāyaḥ &c.

unalienable UNALIENABLE

, a. anyādeyaḥ -yā -yaṃ sthāvaraḥ &c., see INALIENABLE.

unalloyed UNALLOYED

, a. avighnaḥ -ghnā -ghnaṃ nirvighnaḥ &c., aniṣṭāmiśraḥ &c.

unalterable UNALTERABLE

, a. avikāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ. See IMMUTABLE.

unaltered UNALTERED

, a. avikāraḥ -rā -raṃ nirvikāraḥ &c., avikṛtaḥ -tā -taṃ.

unamiable UNAMIABLE

, a. apriyaḥ -yā -yaṃ aprītijanakaḥ -kā -kaṃ.

unanimity UNANIMITY

, s. aikamatyaṃ cittaikyaṃ mataikyaṃ ekacittatā.

unanimous UNANIMOUS

, a. ekacittaḥ -ttā -ttaṃ ekamataḥ -tā -taṃ sarvvasammataḥ &c.

unanimously UNANIMOUSLY

, adv. ekacittībhūya ekamatībhūya mataikyena.

unanswerable UNANSWERABLE

, a. anuttaraḥ -rā -raṃ duruttaraḥ &c., akhaṇḍanīyaḥ &c.

[Page 817a]
unapproachable UNAPPROACHABLE

, a. agamyaḥ -myā -myaṃ anāgamyaḥ &c., anabhigamanīyaḥ &c., agamanīyaḥ &c., durgamaḥ -mā -maṃ durupasthānaḥ -nā -naṃ anupasāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ durdharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ agaḥ -gā -gaṃ. See INACCESSIBLE.

unapt UNAPT

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anāptaḥ -ptā -ptaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ.

unarmed UNARMED

, a. aśastraḥ -strā -straṃ viśastraḥ &c., niḥśastraḥ &c., śastrahīnaḥ -nā -naṃ śastrarahitaḥ -tā -taṃ astrahīnaḥ &c., nirāyudhaḥ -dhā -dhaṃ anāyudhaḥ &c., anāyuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asajjaḥ -jjā -jjaṃ asajjitaḥ -tā -taṃ asannaddhaḥ &c., nirhetiḥ -tiḥ -ti; 'unarmed state,' vaiśastraṃ

unasked UNASKED

, a. apṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ayācitaḥ -tā -taṃ apracoditaḥ &c.

unaspirated UNASPIRATED

, a. alpaprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpaprāṇoccāritaḥ &c.

unassailable UNASSAILABLE

, a. anākramaṇīyaḥ -yā -yaṃ anākramyaḥ -myā -myaṃ.

unassisted UNASSISTED

, a. anupakṛtaḥ -tā -taṃ asahāyaḥ -yā -yaṃ niḥsahāyaḥ &c.

unassociated UNASSOCIATED

, a. asahitaḥ -tā -taṃ asaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ niḥsaṅgaḥ &c.

unassuming UNASSUMING

, a. apragalbhaḥ -lbhā -lbhaṃ anabhimānī -ninī &c., nirgarvaḥ -rvā -rvaṃ avikatthanaḥ -nā -naṃ akatthanaḥ &c., vinītaḥ -tā -taṃ nibhṛtaḥ &c.

unattainable UNATTAINABLE

, a. aprāpyaḥ -pyā -pyaṃ alabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ agamyaḥ -myā -myaṃ anadhigamyaḥ &c., anāsādyaḥ -dyā -dyaṃ duṣprāpaḥ -pā -paṃ kaṣṭaprāpyaḥ &c., durāsadaḥ -dā -daṃ asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ durgamaḥ -mā -maṃ agamaḥ &c.

unattended UNATTENDED

, a. asahāyī -yinī -yi (n) asahāyavān -vatī -vat (t) niranucaraḥ -rā -raṃ ananucaraḥ &c., anucararahitaḥ -tā -taṃ anucarahīnaḥ -nā -naṃ niranugaḥ -gā -gaṃ asahitaḥ -tā -taṃ vipālaḥ -lā -laṃ nirgranthakaḥ &c.

unattested UNATTESTED

, a. asākṣikaḥ -kī -kaṃ sākṣyahīnaḥ -nā -naṃ apramāṇaḥ &c.

unauthentic UNAUTHENTIC

, a. aprāmāṇikaḥ -kī -kaṃ apramāṇayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

unauthoritative UNAUTHORITATIVE

, a. niṣpramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ anāptaḥ -ptā -ptaṃ.

unauthorized UNAUTHORIZED

, a. aprāmāṇikaḥ -kī -kaṃ vidhihīnaḥ -nā -naṃ.

unavailing UNAVAILING

, a. vyarthaḥ -rthā -rthaṃ niṣphalaḥ &c. See INEFFECTUAL.

unavoidable UNAVOIDABLE

, a. aparihāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anatikramaṇīyaḥ -yā -yaṃ anivāryyaḥ &c., aśakyanivāraḥ -rā -raṃ; 'decree,' ahāryyayogaḥ.

unawares UNAWARES

, adv. akasmāt acintitaṃ atarkitaṃ. See SUDDENLY.

unbaked UNBAKED

, a. apakvaḥ -kvā -kvaṃ āmaḥ -mā -maṃ akāndavaḥ &c. To UNBAR, v. a. nirargalīkṛ anargalīkṛ argalam apanī or hṛ.

unbearable UNBEARABLE

, a. asahyaḥ -hyā -hyaṃ asahanīyaḥ &c., see INTOLERABLE.

unbeaten UNBEATEN

, a. akṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ; 'path,' akṣuṇṇamārgaḥ.

unbecoming UNBECOMING

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ &c. See INDECOROUS.

unbelief UNBELIEF

, s. aviśvāsaḥ aśraddhā abhaktiḥ f. See INFIDELITY.

unbeliever UNBELIEVER

, UNBELIEVING. See INFIDEL, s. and a.

to unbend To UNBEND

, UNBENDING. See To RELAX, FIRM, OBSTINATE.

unbent UNBENT

, p. p. anataḥ -tā -taṃ unnataḥ &c., abhugnaḥ &c., see RELAXED.

unbiassed UNBIASSED

, a. samadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi saṅgahīnaḥ &c. See IMPARTIAL.

unbidden UNBIDDEN

, a. animantritaḥ -tā -taṃ apracoditaḥ &c., anājñaptaḥ &c.

to unbind To UNBIND

, v. a. udgranth śithilīkṛ. See To LOOSE, v. a.

unblamable UNBLAMABLE

, a. anavadyaḥ -dyā -dyaṃ anindanīyaḥ -yā -yaṃ anindyaḥ &c., avācyaḥ -cyā -cyaṃ niraparādhaḥ -dhā -dhaṃ anupaskṛtaḥ &c. See INNOCENT.

unbleached UNBLEACHED

, a. niṣpravāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣpravāṇiḥ -ṇiḥ -ṇi anāhataḥ &c., tantrakaḥ -kā -kaṃ; 'cloth,' niṣpravāṇaṃ anāhataṃ tantrakaṃ navāmbaraṃ.

unblemished UNBLEMISHED

, a. nirdoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ akalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c., niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ nirmalaḥ &c. See PURE.

unblest UNBLEST

, a. nirāśīḥ -śīḥ -śiḥ (s) nirāśiṣaḥ -ṣā -ṣaṃ anāśiṣaḥ &c.

unblown UNBLOWN

, a. aphullaḥ -llā -llaṃ asphudaḥ -ṭā -ṭaṃ mudritaḥ -tā -taṃ avikasitaḥ &c.; 'flower,' kalikā kaliḥ -lī korakaḥ -kaṃ.

[Page 817b]
to unbolt To UNBOLT

, v. a. nirargalīkṛ anargalīkṛ nirargalaṃ -lāṃ kṛ.

unborn UNBORN

, a. ajātaḥ -tā -taṃ ajaḥ -jā -jaṃ aprāptajanmā &c.

to unbosom To UNBOSOM

, v. a. (One's self) manogatacintāṃ prakāś in caus.

unbound UNBOUND

, a. abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ unnaddhaḥ &c., uddāmaḥ &c., abandhanaḥ &c.

unbounded UNBOUNDED

, a. anantaḥ -ntā -ntaṃ atyantaḥ &c. See INFINITE.

unbribable UNBRIBABLE

, a. dhanadānena abhedyaḥ -dyā -dyaṃ ahauryyaḥ -ryyā -ryyaṃ.

unbridled UNBRIDLED

, a. ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ viśṛṅkhalaḥ &c., aśṛṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ nirmaryyādaḥ -dā -daṃ uddāmaḥ -mā -maṃ anargalaḥ &c. See LICENTIOUS.

unbreeched UNBREECHED

, a. kaṭīpaṭahīnaḥ -nā -naṃ apākṛtakaṭīpaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ.

unbroken UNBROKEN

, a. abhinnaḥ -nnā -nnaṃ abhagnaḥ -gnā -gnaṃ akhaṇḍitaḥ -tā -taṃ akṣataḥ &c.

--(As a horse) adamitaḥ &c., aśikṣitaḥ &c.

to unburden To UNBURDEN

, v. a. bhārād muc muktabhāraṃ -rāṃ kṛ bhāramuktaṃ kṛ.

unburnt UNBURNT

, a. apakvaḥ -kvā -kvaṃ adagdhaḥ &c.; 'brick,' āmeṣṭakā.

to unbutton To UNBUTTON

, v. a. śithilīkṛ śithila (nom. śithilayati -yituṃ).

uncaged UNCAGED

, a. utpiñjaraḥ -rā -raṃ pañjaramuktaḥ -ktā -ktaṃ.

uncalled UNCALLED

, a. anāhūtaḥ -tā -taṃ ahūtaḥ &c.; 'for,' see NEEDLESS.

unceasing UNCEASING

, a. avirataḥ -tā -taṃ nirantaraḥ &c. See CONTINUAL.

unceremonious UNCEREMONIOUS

, a. mandādaraḥ -rā -raṃ nirādaraḥ &c., anādaraḥ &c.

unceremoniously UNCEREMONIOUSLY

, adv. anādareṇa ādareṇa vinā mandādaraṃ.

uncertain UNCERTAIN

, a. sandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ aniścitaḥ &c., adhruvaḥ -vā -vaṃ asthiraḥ -rā -raṃ, see DOUBTFUL.

--(Not confident) saṃśayī -yinī &c., sāṃśayikaḥ -kī -kaṃ ajātaniścayaḥ -yā -yaṃ jātasaṃśayaḥ &c.

uncertainty UNCERTAINTY

, s. aniścayaḥ anirṇayaḥ sandehaḥ saṃśayaḥ. See DOUBT.

unchangeable UNCHANGEABLE

, a. nirvikāraḥ -rā -raṃ avyayaḥ &c., see IMMUTABLE.

unchanged UNCHANGED

, a. avikṛtaḥ -tā -taṃ nirvikāraḥ -rā -raṃ avikāraḥ &c.

uncharitable UNCHARITABLE

, a. doṣadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi doṣadarśī -rśinī &c., chidrānveṣī &c., asūyakaḥ -kā -kaṃ akṛpādṛṣṭiḥ &c. See CENSORIOUS.

uncharitably UNCHARITABLY

, adv. akṛpādṛṣṭyā doṣadarśanaśīlatvāt.

unchaste UNCHASTE

, a. avinītaḥ -tā -taṃ asādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ pāṃśulā -lā -laṃ asādhuḥ -dhvī -dhu vyabhicārī &c., avakīrṇī m. (n), see INCONTINENT, PROFLIGATE; 'woman,' asatī asādhvī bandhakī puṃścalī avinītā abhisārikā dhṛṣṭā dharṣiṇī vyabhicāriṇī kulaṭā kulapāṃsulā kāmagā itvarī svairiṇī pāṃśulā pāṃsulā.

unchecked UNCHECKED

, a. ayataḥ -tā -taṃ aniyataḥ &c., anivāritaḥ &c., niravagrahaḥ -hā -haṃ nirargalaḥ -lā -laṃ viśṛṅkhalaḥ &c., anirākṛtaḥ -tā -taṃ.

uncircumcised UNCIRCUMCISED

, a. aparikarttitaḥ -tā -taṃ aparicchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

uncircumcision UNCIRCUMCISION

, a. aparikarttanaṃ aparicchedaḥ tvagacchedaḥ.

uncivil UNCIVIL

, a. asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ avinītaḥ -tā -taṃ avinayaḥ -yā -yaṃ paruṣa bhāṣī -ṣiṇī &c., durmaryyādaḥ -dā -daṃ. See RUDE, IMPOLITE.

uncivilized UNCIVILIZED

, a. aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ, &c. See RUDE, SAVAGE.

unclaimed UNCLAIMED

, a. asvāmikaḥ -kī -kaṃ anadhikṛtaḥ -tā -taṃ adāyikaḥ &c.

uncle UNCLE

, s. (Paternal) pitṛvyaḥ pitṛbhrātā m. (tṛ) tātatulyaḥ tātaguḥ m.

--(Maternal) mātulaḥ mātṛbhrātā m. (tṛ).

unclean UNCLEAN

, a. aśuciḥ -ciḥ -ci apavitraḥ -trā -traṃ. See IMPURE.

uncleanness UNCLEANNESS

, s. aśaucaṃ aśucitvaṃ aspṛśyatvaṃ. See IMPURITY.

to unclose To UNCLOSE

, v. a. vivṛ apāvṛ udghaṭ. See To OPEN, OPENED.

unclothed UNCLOTHED

, a. vivastraḥ -strā -straṃ aprāvṛtaḥ -tā -taṃ. See NAKED.

unclouded UNCLOUDED

, a. nirabhraḥ -bhrā -bhraṃ anabhraḥ &c., vyabhraḥ &c., nirmeghaḥ &c.

uncloven UNCLOVEN

, a. (As a hoof) ekaśaphaḥ -phā -phaṃ ekakhuraḥ -rā -raṃ.

uncomfortable UNCOMFORTABLE

, a. asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asusthaḥ &c., asukhī -khinī &c.

uncomfortableness UNCOMFORTABLENESS

, s. asvasthatā asusthatā asvāsthyaṃ asakhaṃ.

[Page 818a]
uncomfortably UNCOMFORTABLY

, adv. asukhena asaukhyena asukhaṃ asvāsthyena.

uncommon UNCOMMON

, a. asāmānyaḥ -nyā -nyaṃ asādhāraṇaḥ -ṇī -ṇaṃ aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aprakṛtaḥ &c., viralaḥ &c. See RARE, STRANGE.

uncommonly UNCOMMONLY

, adv. atyantaṃ atiśayena ati su. See EXCESSIVELY.

uncompounded UNCOMPOUNDED

, a. niravayavaḥ -vā -vaṃ asaṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ amiśritaḥ &c., apṛktaḥ -ktā -ktaṃ kevalaśuddhaḥ &c. See SIMPLE, a.

unconcealed UNCONCEALED

, a. aguptaḥ -ptā -ptaṃ agūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ asaṅguptaḥ &c.

unconcern UNCONCERN

, UNCONCERNED. See INDIFFERENCE, INDIFFERENT.

unconcernedly UNCONCERNEDLY

, adv. nirapekṣaṃ anapekṣaṃ -kṣayā udāsīnavat.

unconditional UNCONDITIONAL

, a. apratibandhaḥ -ndhā -ndhaṃ apratibaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ anibaddhaḥ &c., aniyamitaḥ -tā -taṃ asāṅketikaḥ -kī -kaṃ niṣpratijñaḥ &c.

unconfined UNCONFINED

, a. abaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asambādhaḥ &c., ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ.

uncongenial UNCONGENIAL

, a. ananuguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ ananukūlaḥ -lā -laṃ pratikūlaḥ &c.

unconnected UNCONNECTED

, a. asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asambandhaḥ -ndhā -ndhaṃ niḥsambandhaḥ &c., abaddhaḥ &c., niryuktikaḥ -kī -kaṃ niranvayaḥ -yā -yaṃ ananvitaḥ -tā -taṃ asaṅgataḥ &c., anupetaḥ &c., asamparkīyaḥ -yā -yaṃ. See INCOHERENT.

unconquerable UNCONQUERABLE

, a. ajeyaḥ -yā -yaṃ ajayyaḥ &c., anādhṛpyaḥ &c.

unconquered UNCONQUERED

, p. p. ajitaḥ -tā -taṃ aparājitaḥ &c., anabhibhūtaḥ &c.

unconscionable UNCONSCIONABLE

, a. See UNREASONABLE.

unconscious UNCONSCIOUS

, a. acetanaḥ -nā -naṃ visaṃjñaḥ &c., see INSENSIBLE; 'he is unconscious of his own existence,' ātmānaṃ na vibhāvayate.

unconsciousness UNCONSCIOUSNESS

, s. acaitanyaṃ &c. See INSENSIBILITY.

unconsecrated UNCONSECRATED

, a. apratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ apraṇītaḥ &c., asaṃskṛtaḥ &c., ajātasaṃskāraḥ -rā -raṃ anabhimantritaḥ -tā -taṃ anāhitaḥ &c.

unconstrained UNCONSTRAINED

, a. apratibaddhaḥ &c. See FREE, VOLUNTARY.

uncontaminated UNCONTAMINATED

, a. adūṣitaḥ -tā -taṃ aliptaḥ -ptā -ptaṃ nirliptaḥ &c.

uncontrollable UNCONTROLLABLE

, a. adamyaḥ -myā -myaṃ. See IRRESTRAINABLE.

uncontrolled UNCONTROLLED

, a. niravagrahaḥ -hā -haṃ niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ nirargalaḥ -lā -laṃ anargalaḥ &c., apratibandhaḥ -ndhā -ndhaṃ. See UNRESTRAINED.

uncourteous UNCOURTEOUS

, a. asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ nirnamaskāraḥ &c. See RUDE.

uncouth UNCOUTH

, a. aparūpaḥ -pā -paṃ virūpaḥ &c. See ODD, STRANGE.

to uncover To UNCOVER

, v. a. apavṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ -rītuṃ), apāvṛ vivṛ ucchad (c. 10. -chādayati -yituṃ). See To STRIP, DIVEST.

uncovered UNCOVERED

, p. p. apavṛtaḥ -tā -taṃ anāvṛtaḥ &c., vivṛtaḥ &c., anācchāditaḥ -tā -taṃ anācchannaḥ -nnā -nnaṃ achāditaḥ &c. See STRIPPED.

uncreated UNCREATED

, a. asṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anutpannaḥ &c. See INCREATE.

unction UNCTION

, s. abhyañjanaṃ añjanaṃ abhyaṅgaḥ pradehaḥ ālepanaṃ vilepanaṃ snigdhatā snaigdhyaṃ snehaḥ.

unctuous UNCTUOUS

, a. snigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ snehī -hinī -hi (n) meduraḥ -rā -raṃ cikkaṇaḥ &c., sāndraḥ &c., prakṣveditaḥ &c. See OILY, GREASY.

uncultivated UNCULTIVATED

, a. aprahataḥ -tā -taṃ akṛtaḥ &c., khilaḥ -lā -laṃ.

undaunted UNDAUNTED

, a. abhītaḥ -tā -taṃ abhinnātmā &c. See FEARLESS.

undecayed UNDECAYED

, a. akṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aśīrṇaḥ &c., ajātakṣayaḥ -yā -yaṃ.

undecaying UNDECAYING

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ avyayaḥ &c., see IMPERISHABLE.

to undeceive To UNDECEIVE

, v. a. bhramaṃ or bhrāntiṃ hṛ or apanī nirbhramīkṛ.

undecided UNDECIDED

, a. aniścitaḥ -tā -taṃ anirṇītaḥ &c., akṛtaniścayaḥ -yā -yaṃ akṛtasaṅkalpaḥ &c.

--(Irresolute) sandigdhamānasaḥ &c., see the word.

undefiled UNDEFILED

, a. adūṣitaḥ -tā -taṃ aliptaḥ -ptā -ptaṃ nirmalaḥ -lā -laṃ.

undefinable UNDEFINABLE

, a. alakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ apratarkyaḥ &c., anirvacanīyaḥ &c.

undefined UNDEFINED

, a. alakṣitaḥ &c. See INDEFINITE, INDETERMINATE.

undeniable UNDENIABLE

, a. apratyākhyeyaḥ -yā -yaṃ. See INDISPUTABLE.

[Page 818b]
under UNDER

, prep. (Below, beneath) adhas adhastāt tale apa in comp.; see UNDERNEATH; 'under the tree,' vṛkṣasyādhastāt vṛkṣatale; 'under water,' jalasyādhas; 'under the bed,' khaṭvātale khaṭvādhas; 'under the hand,' hastatalagataḥ -tā -taṃ.

--(In subjection to) adhīnaḥ -nā -naṃ, see SUBJECT.

--(Less than) ūna or nyūna in comp., arvāk avaraḥ -rā -raṃ; 'a child under two years old,' ūnadvivarṣo or ūnadvivārṣiko bālaḥ aprāptadvitīyavarṣo bālaḥ; 'under sixteen years of age,' ūnaṣoḍaśavarṣaḥ -rṣā -rṣaṃ; 'under the time,' aprāptakālaḥ -lā -laṃ; 'under a fortnight,' arvāk caturdaśād ahnaḥ.

--(Under pretext of) vyapadeśena, see COLOUR.

--(In the time of) kāle samaye madhye.

under UNDER

, a. adhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ adhobhavaḥ -vā -vaṃ adhas in comp., antar in comp., see INFERIOR; 'under-current,' adhaḥpravāhaḥ.

--(Subordinate) upa in comp.; 'under-master,' upaśikṣakaḥ upaguruḥ.

under-age UNDER-AGE

, a. aprāptavyavahāraḥ aprāptakālaḥ. See MINOR.

under-done UNDER-DONE

, a. apakvaḥ -kvā -kvaṃ āpakvaḥ &c., āmaḥ -mā -maṃ.

undergarment UNDERGARMENT

, s. adhovasanaṃ adhośuṃkaṃ antarīyaṃ antarvāsas n.

to undergo To UNDERGO

, v. a. upagam upāgam anubhū. See To SUFFER.

undergone UNDERGONE

, p. p. upagataḥ -tā -taṃ upāgataḥ &c., anubhūtaḥ -tā -taṃ.

underground UNDERGROUND

, adv. bhūmyadhas bhūmyadhastāt bhūtalādhastāt.

underground UNDERGROUND

, a. antarbhaumaḥ -mī -maṃ bhūmyadhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ bhūmyadhogataḥ -tā -taṃ antarbhūmisthaḥ &c. See SUBTERRANEAN.

underhand UNDERHAND

, a. chalena kṛtaḥ -tā -taṃ tiras ind. See CLANDESTINE.

to underline To UNDERLINE

, v. a. adhorekhāṅkitaṃ -tāṃ kṛ adhorekhayā aṅk.

underling UNDERLING

, s. avaraḥ avarapadasthaḥ anujīvī m. (n).

to undermine To UNDERMINE

, v. a. adhastāt khan (c. 1. khanati -nituṃ) or utkhan or gūḍhakhātaṃ -tāṃ kṛ adhaḥ or adhastāt khātvā naś in caus. or paryas.

undermost UNDERMOST

, a. sarvvādhaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ sarvvādharasthaḥ &c., sarvvādharaḥ &c.

underneath UNDERNEATH

, adv. adhastāt adhas adharastāt adhareṇa -rāt adharatas adhobhāge adhastanaḥ -nī -naṃ nīce.

to underrate To UNDERRATE

, v. a. laghūkṛ laghu man atyalpīkṛ nyūnamūlpīkṛ.

to understand To UNDERSTAND

, v. a. avagam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), upalabh (c. 1. -labhate -labdhuṃ), jñā (c. 9. jānāti jñātuṃ), vijñā parijñā budh (c. 1. bodhati -dhituṃ), avabudh samavabudh grah (c. 9. gṛhlāti grahītuṃ), ave (c. 2. avaiti -tuṃ), vid ūh avadhṛ in caus., man vibhū in caus., anubhū avagamaṃ kṛ avadhāraṇaṃ kṛ.

understanding UNDERSTANDING

. s. (Intellectual faculty) buddhiḥ f., dhīḥ f., matiḥ f., medhā medhas n., jñānaṃ jñānaśaktiḥ f., prajñā cit f., cetanā ākalanaśaktiḥ f., śemuṣī; 'eye of the understanding,' jñānacakṣus n., jñānadṛṣṭiḥ f.; 'object of understanding,' buddhiviṣayaḥ; 'of little understanding,' alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpadhīḥ -dhīḥ -dhi alpamedhāḥ -dhāḥ -dhaḥ (s); 'slow of understanding,' mandabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi mandamatiḥ -tiḥ -ti.

--(Terms of intercourse) snehabhāvaḥ snehaḥ saṃvittiḥ f.

understood UNDERSTOOD

, p. p. avagataḥ -tā -taṃ upalabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ jñātaḥ -tā -taṃ vijñātaḥ &c., buddhaḥ -ddhā -ddhaṃ budhitaḥ -tā -taṃ mataḥ &c., āgamitaḥ &c., viditaḥ &c., ākalitaḥ &c., jñānārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ buddhyārūḍhaḥ &c., anubhūtaḥ &c., pratipannaḥ -nnā -nnaṃ.

--(Implied) upalakṣitaḥ -tā -taṃ arthasambaddhaḥ &c.

to undertake To UNDERTAKE

, v. a. vyavaso (c. 4. -syati -sātuṃ), adhyavaso ārabh (c. 1. -rabhate -rabdhuṃ), samārabh upakram (c. 1. -kramate -mituṃ), anuṣṭhā āsthā svīkṛ aṅgīkṛ kṛ pravṛt.

undertaken UNDERTAKEN

, p. p. ārabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ samārabdhaḥ &c., vyavasitaḥ -tā -taṃ adhyavasāyitaḥ &c., svīkṛtaḥ &c., aṅgīkṛtaḥ &c.

undertaker UNDERTAKER

, s. anuṣṭhātā m. (tṛ) vyavasāyī m. (n) ārambhakaḥ pravarttakaḥ nirvāhakaḥ.

--(Of funerals) antyakarmmanirvāhakaḥ.

undertaking UNDERTAKING

, s. karmma n. (n) kāryyaṃ prārabdhaṃ ārabdhaṃ prārabdhiḥ f., ārambhaḥ prārambhaḥ vyavasāyaḥ adhyavasāyaḥ pravṛttiḥ f.; 'bold,' sāhasakarmma n., see ENTERPRISE; 'to accomplish one's undertakings,' prārabdhāni sampad.

to undervalue To UNDERVALUE

, v. a. laghūkṛ laghu man tucchīkṛ laghumūlyīkṛ.

undeserved UNDESERVED

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayuktaḥ &c., ayathārhaḥ -rhā -rhaṃ aguṇasampāditaḥ -tā -taṃ akarmmasampāditaḥ &c.

undeservedly UNDESERVEDLY

, adv. ayogyaṃ anupayuktaṃ ayathārhaṃ niraparādhaṃ.

undeserving UNDESERVING

, a. anarhaḥ -rhā -rhaṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aguṇaḥ &c., guṇahīnaḥ -nā -naṃ aślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ ayogyaḥ &c. See UNWORTHY.

undesigned UNDESIGNED

, a. abuddhipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ abodhapūrvvaḥ &c., amatipūrvvakaḥ -kā -kaṃ asaṅkalpapūrvvakaḥ &c., ajñānapūrvvakaḥ &c., asaṅkalpakṛtaḥ -tā -taṃ abuddhikṛtaḥ &c., asāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ asaṅkalpitaḥ &c., anuddiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anabhipretaḥ &c.

undesignedly UNDESIGNEDLY

, adv. abuddhipūrvvaṃ -rvvakaṃ abodhapūrvvaṃ amatipūrvvaṃ abuddhipuraḥsaraṃ ajñānatas abuddhyā akāmatas amatyā anicchātas.

undesigning UNDESIGNING

, a. niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ. See SINCERE, ARTLESS.

undesirable UNDESIRABLE

, a. aspṛhyaḥ -hyā -hyaṃ aspṛhaṇīyaḥ -yā -yaṃ aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ anākāṃkṣaṇīyaḥ &c., anākāṃkṣyaḥ &c., avāñchanīyaḥ &c.

undesirous UNDESIROUS

, a. anicchuḥ -cchuḥ -cchu anākāṃkṣī &c., anabhilāṣī &c.

undeviating UNDEVIATING

, a. avyabhicārī -riṇī -ri (n) avicyutaḥ -tā -taṃ aviplutaḥ &c., askhalitaḥ &c., abhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ avipathagāmī &c.

undigested UNDIGESTED

, a. ajīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ apakvaḥ -kvā -kvaṃ ajātapākaḥ -kā -kaṃ vidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ āmaḥ -mā -maṃ kalaḥ -lā -laṃ; 'undigested food,' āmāṃśaḥ.

--(Not methodized) avyavasthitaḥ -tā -taṃ akṛtavyavasthaḥ -sthā -sthaṃ.

undiminished UNDIMINISHED

, a. akṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ akṣataḥ -tā -taṃ avikṣataḥ &c., anyūnībhūtaḥ &c., anyūnīkṛtaḥ &c., aluptaḥ -ptā -ptaṃ anapāyaḥ -yā -yaṃ anapāyī -yinī &c., ajātahrāsaḥ -sā -saṃ; 'of undiminished glory,' aluptamahimā &c.

undisciplined UNDISCIPLINED

, a. aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aśāsitaḥ -tā -taṃ aśikṣitaḥ &c.

undisguised UNDISGUISED

, a. nirvyājaḥ -jā -jaṃ niṣkapaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ akṛtrimaḥ &c.

undisputed UNDISPUTED

, a. nirvivādaḥ -dā -daṃ avipratipannaḥ &c., avyāhitaḥ &c.

undisturbed UNDISTURBED

, a. nirupadravaḥ -vā -vaṃ upadravahīnaḥ -nā -naṃ.

--(Not perturbed) akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ avikṣobhitaḥ &c., avyagraḥ &c., nirākulaḥ &c.

undivided UNDIVIDED

, a. abhinnaḥ -nnā -nnaṃ akhaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ akhaṇḍitaḥ -tā -taṃ avibhaktaḥ -ktā -ktaṃ avibhājitaḥ &c., anirbhinnaḥ &c.

to undo To UNDO

, v. a. udgranth śithilīkṛ vikṛ. See To LOOSE, RUIN.

undone UNDONE

, p. p. (Not done) akṛtaḥ -tā -taṃ ananuṣṭhitaḥ &c., anācaritaḥ &c., niṣkṛtaḥ &c., asādhitaḥ &c., asampāditaḥ &c.; 'left undone,' antaritaḥ -tā -taṃ, see OMITTED.

--(Ruined) hataḥ -tā -taṃ naṣṭaḥ &c., see RUINED; 'I am undone,' hato'smi.

undoubted UNDOUBTED

, a. asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ suniścitaḥ &c. See INDUBITABLE.

undoubtedly UNDOUBTEDLY

, adv. suniścitaṃ asaṃśayaṃ avaśyaṃ asandigdhaṃ athakiṃ.

to undress To UNDRESS

, v. a. vastram avatṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ) or uttṛ or utkṛṣ or apanah vivastrīkṛ vivasanīkṛ nagnīkṛ. See To DIVEST, STRIP.

[Page 819b]
undressed UNDRESSED

, p. p. or a. vivastraḥ -strā -straṃ vivasanaḥ -nā -naṃ vastrahīnaḥ -nā -naṃ uttīrṇavastraḥ &c., tyaktavastraḥ &c.

--(Not cooked) apakvaḥ -kvā -kvaṃ āmaḥ &c., see RAW; 'undressed rice, &c.,' āmānnaṃ.

undrinkable UNDRINKABLE

, a. apeyaḥ -yā -yaṃ apānayogyaḥ &c., duṣpānaḥ -nā -naṃ.

undue UNDUE

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ. See IMPROPER, INORDINATE.

to undulate To UNDULATE

, v. n. unnatānatībhū uccāvacībhū utsṛp visṛp.

undulation UNDULATION

, s. ūrmmimattā -ttvaṃ uccanīcatvaṃ utsarpaḥ -rpaṇaṃ.

undulating UNDULATING

, UNDULATORY, a. ūrmmimān -matī -mat (t) unnatānataḥ -tā -taṃ uccanīcaḥ -cā -caṃ uccāvacaḥ &c., bandhuraḥ -rā -raṃ bhaṅguraḥ &c., utsarpī -rpiṇī &c., utsarpitaḥ -tā -taṃ visarpī &c., taralāyitaḥ -tā -taṃ taraṅgitaḥ &c.

undutiful UNDUTIFUL

, a. abhaktaḥ -ktā -ktaṃ avaśaḥ &c., svadharmmavimukhaḥ -khā -khaṃ.

uneasiness UNEASINESS

, s. asukhaṃ anirvṛtiḥ f., kleśaḥ kaṣṭaṃ vyathā bādhā.

uneasy UNEASY

, a. asukhī -khinī -khi (n) asusthaḥ -sthā -sthaṃ asvasthaḥ &c., anirvṛtaḥ -tā -taṃ savyathaḥ -thā -thaṃ udvignaḥ &c., jātaśaṅkaḥ &c.

uneatable UNEATABLE

, a. akhādyaḥ -dyā -dyaṃ anādyaḥ &c., abhakṣyaḥ &c.

uneducated UNEDUCATED

, a. aśikṣitaḥ -tā -taṃ nirakṣaraḥ &c. See ILLITERATE.

unemployed UNEMPLOYED

, a. nirvyāpāraḥ -rā -raṃ niṣkrarmmā &c. See IDLE.

unencumbered UNENCUMBERED

, a. saṅgahīnaḥ -nā -naṃ niḥsaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ nissaṅgaḥ &c.

unenvious UNENVIOUS

, a. anasūyaḥ -yā -yaṃ -yakaḥ -kā -kaṃ niḥspṛhaḥ -hā -haṃ.

unequal UNEQUAL

, a. asamaḥ -mā -maṃ asamānaḥ -nā -naṃ viṣamaḥ -mā -maṃ nyūnādhikaḥ -kā -kaṃ; 'unequal division,' viṣamavibhāgaḥ, see INADEQUATE.

unequalled UNEQUALLED

, a. anupamaḥ -mā -maṃ apratimaḥ &c. See INCOMPARABLE.

unequally UNEQUALLY

, adv. asamaṃ viṣamaṃ asamānaṃ vaiṣamyeṇa nyūnādhikaṃ.

unequivocal UNEQUIVOCAL

, a. suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vītasandehaḥ &c. See CLEAR.

unerring UNERRING

, a. amoghaḥ -ghā -ghaṃ abhrāntaḥ -ntā -ntaṃ amoghapātaḥ -tā -taṃ abandhyapātaḥ &c.; 'of unerring sight,' amoghadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

uneven UNEVEN

, a. (Not level) asamaḥ -mā -maṃ viṣamaḥ &c., ekapārśvaviṣamaḥ &c., sācisthitaḥ -tā -taṃ unnatānataḥ &c., see UNDULATING, ODD.

unevenly UNEVENLY

, UNEVENNESS. See UNEQUALLY, INEQUALITY.

unexampled UNEXAMPLED

, a. apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ apūrvvapratimaḥ -mā -maṃ advitīyaḥ &c.

unexceptionable UNEXCEPTIONABLE

, a. anavadyaḥ -dyā -dyaṃ niravadyaḥ &c., abādhyaḥ &c.

unexpected UNEXPECTED

, a. ākasmikaḥ -kī -kaṃ anapekṣitaḥ -tā -taṃ alakṣitaḥ &c., atarkitaḥ &c., acintitaḥ &c., akāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ acittakalitaḥ &c., kākatālīyaḥ -yā -yaṃ.

unexpectedly UNEXPECTEDLY

, adv. akasmāt anapekṣaṃ atarkitaṃ acintitaṃ kākatālīyavat.

unfading UNFADING

, a. amlānī -ninī &c., amlāniḥ -niḥ -ni akṣayaḥ -yā -yaṃ.

unfailing UNFAILING

, a. akṣayaḥ -yā -yaṃ akṣayī -yiṇī &c. See LASTING.

unfair UNFAIR

, a. viṣamaḥ -mā -maṃ asamaḥ &c., anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ anṛjuḥ -juḥ -ju kūṭa in comp.

--(Of persons) asaralaḥ &c., see DISHONEST.

unfairly UNFAIRLY

, adv. viṣamaṃ asamaṃ asamyak anyāyena anṛju anārjavena.

unfairness UNFAIRNESS

, s. vaiṣamyaṃ asamatā asamyaktvaṃ. See DISHONESTY.

unfaithful UNFAITHFUL

, a. abhaktaḥ -ktā -ktaṃ, see FAITHLESS, FALSE; 'to engagements,' visaṃvādī &c., asatyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ; 'wife,' apativratā.

unfaithfully UNFAITHFULLY

, UNFAITHFULNESS. See FAITHLESSLY, FAITHLESSNESS.

unfashionable UNFASHIONABLE

, a. sabhyavyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ.

to unfasten To UNFASTEN

, v. a. udgranth śithilīkṛ. See To LOOSE, v. a.

unfathomable UNFATHOMABLE

, a. agādhaḥ -dhā -dhaṃ atalasparśaḥ &c., anavagāhmaḥ &c.

unfavorable UNFAVORABLE

, a. aprasannaḥ -nnā -nnaṃ ananukūlaḥ -lā -laṃ viraktaḥ -ktā -ktaṃ vimukhaḥ -khī -khaṃ niranurodhaḥ -dhā -dhaṃ ahitaḥ -tā -taṃ viṣamaḥ &c.

[Page 820a]
unfavorably UNFAVORABLY

, adv. aprasannaṃ ananukūlaṃ ahitaṃ viṣamaṃ apriyaṃ.

unfeeling UNFEELING

, a. nirdayaḥ -yā -yaṃ niṣkaruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kaṭhinaḥ &c., jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ niḥsnehaḥ -hā -haṃ arasikaḥ &c. See PITILESS.

unfeigned UNFEIGNED

, a. akṛtrimaḥ -mā -maṃ nirvyājaḥ &c. See GENUINE.

unfettered UNFETTERED

, a. anargalaḥ -lā -laṃ vipāśaḥ -śā -śaṃ viśṛṅkhalaḥ &c.

unfinished UNFINISHED

, a. asamāptaḥ -ptā -ptaṃ aniṣpannaḥ -nnā -nnaṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

unfit UNFIT

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anucitaḥ -tā -taṃ, see IMPROPER; 'for food,' abhakṣyaḥ -kṣyā -kṣyaṃ abhojyaḥ &c.

to unfit To UNFIT

, v. a. ayogyaṃ -gyāṃ kṛ. See To DISQUALIFY, DISABLE.

unfitly UNFITLY

, UNFITNESS. See IMPROPERLY, IMPROPRIETY.

unfledged UNFLEDGED

, a. ajātapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anāgataṣakṣaḥ &c., see CALLOW.

unflinching UNFLINCHING

, a. avikampitaḥ -tā -taṃ avikampaḥ &c., sudhīraḥ -rā -raṃ.

to unfold To UNFOLD

, v. a. vistṝ in caus. (-stārayati -yituṃ). See To EXPAND.

unfolded UNFOLDED

, a. vistāritaḥ -tā -taṃ dalitaḥ &c. See EXPANDED.

unforeseen UNFORESEEN

, a. adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apradṛṣṭaḥ &c., anapekṣitaḥ -tā -taṃ.

unforgiving UNFORGIVING

, a. dīrghadveṣī -ṣiṇī -ṣi (n) akṣamāvān -vatī -vat (t).

unformed UNFORMED

, a. akṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ &c., anākāraḥ -rā -raṃ.

unfortunate UNFORTUNATE

, a. durbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ adhanyaḥ -nyā -nyaṃ durdaivaḥ -vā -vaṃ mandabhāgyaḥ -gyā -gyaṃ hatabhāgyaḥ &c., hatadaivaḥ -vā -vaṃ daivopahataḥ -tā -taṃ aśrīmān -matī -mat (t) vipannaḥ -nnā -nnaṃ āpannaḥ &c., vipadyuktaḥ -ktā -ktaṃ vipadgrastaḥ -stā -staṃ āpadgrastaḥ &c., āpadamprāptaḥ -ptā -ptaṃ alakṣmīkaḥ -kā -kaṃ alakṣmīvān &c., durbhagaḥ -gā -gaṃ viphalārambhaḥ -mbhā -mbhaṃ tapasvī -svinī &c., aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ amaṅgalaḥ -lā -laṃ akalyāṇaḥ &c., akuśalaḥ &c., abhadraḥ &c.

unfortunately UNFORTUNATELY

, adv. durdaivavaśāt daurbhāgyavaśāt daurbhāgyena.

unfounded UNFOUNDED

, a. amūlakaḥ -kā -kaṃ nirmūlaḥ -lā -laṃ avāstavaḥ -vī -vaṃ mithyā in comp.; 'unfounded accusation,' mithyābhiśaṃsanaṃ.

unfrequent UNFREQUENT

, a. viralaḥ -lā -laṃ viralāgataḥ &c. See INFREQUENT.

unfrequented UNFREQUENTED

, a. nirjanaḥ -nā -naṃ vijanaḥ &c., alokasevitaḥ &c.

unfriendliness UNFRIENDLINESS

, s. amitratā apriyatā aprītiḥ f., ananukūlatā.

unfriendly UNFRIENDLY

, a. apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ &c., ahitaḥ &c., ahitecchuḥ -cchuḥ -cchu asnehī -hinī &c., gatasauhṛdaḥ -dā -daṃ asnigdhaḥ &c.

unfruitful UNFRUITFUL

, a. aphalaḥ -lā -laṃ niṣphalaḥ &c., viphalaḥ &c., aphaladaḥ -dā -daṃ phalahīnaḥ -nā -naṃ bandhyaḥ -ndhyā -ndhyaṃ.

unfruitfulness UNFRUITFULNESS

, s. aphalatvaṃ niṣphalatā vaiphalyaṃ phalahīnatā.

unfulfilled UNFULFILLED

, a. apūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ asampūrṇaḥ &c., aparipūrṇaḥ &c.

to unfurl To UNFURL

, v. a. śithilīkṛ muc samutkṣip. See To LOOSE, v. a.

unfurnished UNFURNISHED

, a. asajjaḥ -jjā -jjaṃ asajjitaḥ -tā -taṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ.

ungainly UNGAINLY

, a. adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ asundaraḥ -rī -raṃ. See CLUMSY.

ungenerous UNGENEROUS

, a. anudāraḥ -rā -raṃ alpamanaskaḥ -skā -skaṃ.

ungentlemanly UNGENTLEMANLY

, UNGENTEEL, a. asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ asabhyavṛttiḥ -ttiḥ -tti aśiṣṭavṛttiḥ &c., sabhyavyavahāraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

ungodliness UNGODLINESS

, s. adharmmaḥ -rmmatā adhārmmikatvaṃ īśvarābhaktiḥ f.

ungodly UNGODLY

, a. adharmmacārī &c., anīśvaraḥ -rā -raṃ. See IRRELIGIOUS.

ungovernable UNGOVERNABLE

, a. aśāsanīyaḥ -yā -yaṃ aśāsyaḥ &c., duḥśāsanaḥ -nā -naṃ durnigrahaḥ -hā -haṃ adamyaḥ -myā -myaṃ avaśyaḥ &c., ucchṛṅkhalaḥ &c., durnivāraḥ -rā -raṃ anivāryyaḥ &c., durnivāryyaḥ &c., anāyattaḥ &c.

ungracious UNGRACIOUS

, a. ananugrāhī -hiṇī &c., nirupakārī &c., anupakārī &c.

ungrammatical UNGRAMMATICAL

, a. vyākaraṇaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyākaraṇānanusārī &c., śabdaśāstraviruddhaḥ &c.; 'expression,' apaśabdaḥ apabhraṃśaḥ.

ungrateful UNGRATEFUL

, a. akṛtajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ upakṛtaghnaḥ &c., akṛ- tavedī &c., upakārānabhijñaḥ -jñā -jñaṃ apratyupakārī &c., vismṛtopakāraḥ -rā -raṃ anupakārī &c. See INGRATE.

unguarded UNGUARDED

, a. arakṣitaḥ -tā -taṃ aguptaḥ -ptā -ptaṃ vipālaḥ -lā -laṃ.

unguent UNGUENT

, s. vilepanaṃ anulepanaṃ abhyañjanaṃ upadehaḥ, see OINTMENT.

unhallowed UNHALLOWED

, a. asaṃskṛtaḥ -tā -taṃ apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apavitraḥ -trā -traṃ.

unhappily UNHAPPILY

, adv. asukhena duḥkhena asaukhyena asvāsthyena atiduḥkhitavan

unhappiness UNHAPPINESS

, s. asukhaṃ asaukhyaṃ duḥkhaṃ akalyāṇaṃ akuśalaṃ aśarmma n., anirvṛtiḥ f., akṣemaḥ abhadraṃ nirānandatā asvāsthyaṃ. See MISERY.

unhappy UNHAPPY

, a. asukhī -khinī -khi (n) duḥkhī &c., duḥkhitaḥ -tā -taṃ nirānandaḥ -ndā -ndaṃ aharṣaḥ -rṣā -rṣaṃ aharṣitaḥ -tā -taṃ aśarmmā -rmmā -rmma (n) anirvṛtaḥ -tā -taṃ adhanyaḥ -nyā -nyaṃ mandabhāgyaḥ &c.

unharmed UNHARMED

, a. akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c. See UNHURT.

unhatched UNHATCHED

, a. aṇḍasthaḥ -sthā -sthaṃ aṇḍasthāyī -yinī -yi (n).

unhealthy UNHEALTHY

, a. asusthaḥ -sthā -sthaṃ asvasthaḥ &c., sadārogī -giṇī &c., rogī -giṇī &c., sarogaḥ -gā -gaṃ. See SICKLY, INSALUBRIOUS.

unheard UNHEARD

, a. aśrutaḥ -tā -taṃ anākarṇitaḥ &c., aśrutapūrvvaḥ &c.

unheeded UNHEEDED

, a. anapekṣitaḥ -tā -taṃ upekṣitaḥ &c., avadhīritaḥ &c.

unhinged UNHINGED

, a. visandhitaḥ -tā -taṃ visandhīkṛtaḥ &c., visandhībhūtaḥ &c.

unholy UNHOLY

, a. apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ apavitraḥ -trā -traṃ apūtaḥ -tā -taṃ.

unhurt UNHURT

, a. akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c., ahataḥ &c., anāhataḥ &c. ajātāpakāraḥ -rā -raṃ aprāptāpakāraḥ &c., nirvraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

unicorn UNICORN

, s. ekaśṛṅgaḥ khaṅgaḥ. See RHINOCEROS.

uniform UNIFORM

, a. ekarūpaḥ -pā -paṃ samarūpaḥ &c., samānarūpaḥ &c., samānaḥ -nā -naṃ samaḥ -mā -maṃ sarūpaḥ &c., ekākāraḥ -rā -raṃ samākāraḥ &c., ekākṛtiḥ -tiḥ -ti samākṛtiḥ &c., ekaprakāraḥ -rā -raṃ ekabhāvaḥ -vā -vaṃ nirvikāraḥ &c., aviśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ kūṭasthaḥ -sthā -sthaṃ; 'of uniform thickness,' samānasthaulyaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

uniform UNIFORM

, s. sainyaveṣaḥ sainyaveśaḥ sainyadalaviśeṣako veśaḥ.

uniformity UNIFORMITY

, s. ekarūpatā samarūpatā sārūpyaṃ samānarūpatā samatā samānatā sāmyaṃ samabhāvaḥ aviśeṣaḥ.

uniformly UNIFORMLY

, adv. samarūpeṇa samānarūpeṇa sadā sarvvadā.

uniliteral UNILITERAL

, a. ekavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ ekākṣarakaḥ -kā -kaṃ.

unimpaired UNIMPAIRED

, a. akṣataḥ -tā -taṃ avikalaḥ -lā -laṃ aluptaḥ -ptā -ptaṃ anyūnaḥ -nā -naṃ anūnaḥ &c., akṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ anapāyaḥ -yā -yaṃ anujjhitaḥ -tā -taṃ ahataḥ &c., akṣīṇaḥ &c., aśīrṇaḥ &c., ahrasitaḥ &c.

unimpeachable UNIMPEACHABLE

, a. anindyaḥ -ndyā -ndyaṃ adūṣaṇīyaḥ &c., adūṣyaḥ &c.

unimpeded UNIMPEDED

, a. avighnitaḥ -tā -taṃ avighnaḥ &c., avirodhitaḥ -tā -taṃ niṣpratyūhaḥ -hā -haṃ anantarāyaḥ -yā -yaṃ avihataḥ -tā -taṃ anudghātaḥ -tā -taṃ avighātagatiḥ -tiḥ -ti nirnirodhaḥ -dhā -dhaṃ aruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

unimportant UNIMPORTANT

, a. laghuḥ -ghuḥ -ghvī -ghu. See LIGHT, TRIFLING.

uninhabitable UNINHABITABLE

, a. avāstavyaḥ -vyā -vyaṃ avastavyaḥ &c., avāsayogyaḥ &c.

uninhabited UNINHABITED

, a. nirjanaḥ -nā -naṃ nirmanuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ nirmānuṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niṣpuruṣaḥ &c., puruṣaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ puruṣavarjitaḥ -tā -taṃ niṣprajaḥ -jā -jaṃ aprajaḥ &c., prajāhīnaḥ -nā -naṃ vasatihīnaḥ &c.

uninjured UNINJURED

, a. akṣataḥ -tā -taṃ ahiṃsitaḥ &c. See UNHURT.

unintelligible UNINTELLIGIBLE

, a. abodhyaḥ -dhyā -dhyaṃ abodhanīyaḥ &c., see OBSCURE.

unintentional UNINTENTIONAL

, UNINTENTIONALLY. See UNDESIGNED, &c.

uninteresting UNINTERESTING

, a. amanorañjakaḥ -kā -kaṃ ahṛdayaṅgamaḥ -mā -maṃ.

uninterrupted UNINTERRUPTED

, a. akhaṇḍitaḥ -tā -taṃ nirantaraḥ -rā -raṃ nirantarāyaḥ &c., abhagnaḥ -gnā -gnaṃ avicchinnaḥ -nnā -nnaṃ aparicchinnaḥ &c., avirataḥ &c.

uninterruptedly UNINTERRUPTEDLY

, adv. nirantaraṃ avicchinnaṃ avirataṃ aviralaṃ.

[Page 821a]
uninvited UNINVITED

, a. anāhūtaḥ -tā -taṃ ahūtaḥ &c., animantritaḥ &c.

union UNION

, s. saṃyogaḥ yogaḥ sandhiḥ m., saṅgaḥ sambhūtiḥ f., see JUNCTION.

uniparous UNIPAROUS

, a. ekaprasūḥ f., ekasūḥ f., ekotpādikā.

unique UNIQUE

, a. ekaḥ -kā -kaṃ ekamātraḥ &c. See SINGULAR.

unison UNISON

, s. svaraikyaṃ nādaikyaṃ aikyaṃ ekatā -tvaṃ. See CONCORD.

unit UNIT

, s. ekaḥ ekāṅkaḥ advayaṃ.

unitarian UNITARIAN

, s. advaitavādī m. (n) advayavādī m. See UNITY.

to unite To UNITE

, v. a. yuj saṃyuj sandhā ekīkṛ, see To JOIN, v. a.

to unite To UNITE

, v. n. saṃyuj in pass., ekībhū ekacittībhū, see To JOIN, v. n.

united UNITED

, p. p. saṃyuktaḥ -ktā -ktaṃ saṃyojitaḥ &c. See JOINED.

unitedly UNITEDLY

, a. ekacittībhūya sambhūya ekībhūya yogatas.

unity UNITY

, s. ekatā -tvaṃ aikyaṃ advaitaṃ advayaṃ; 'the doctrine of unity,' advaitamataṃ advaitavādaḥ abhedaḥ abhedamataṃ abhedavādaḥ aikyaṃ nirdvandvaṃ; 'holding it,' advaitavādaḥ advaitadṛṣṭiḥ f., abhedabuddhiḥ f.; 'holder of it,' advaitavādī m., aikyavādī m., abhedavādī m., nirdvandvaḥ nirvikalpaḥ. As opposed to this is the doctrine of duality, or the assertion of two principles, viz. God and matter. It is termed dvaitaṃ dvaitamataṃ dvaitavādaḥ bhedamataṃ, &c.

universal UNIVERSAL

, a. (Of place) sārvvatrikaḥ -kī -kaṃ sarvvavyāpī -pinī &c., sarvvatravyāpī &c., sarvvagataḥ -tā -taṃ.

--(Of persons, &c.) sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sārvvaḥ -rvvī -rvvaṃ sārvvalaulikaḥ -kī -kaṃ sarvvasādhāraṇaḥ -ṇā -ṇī -ṇaṃ sarvvasambandhī &c., see GENERAL; 'spirit,' akhilātmā m.

universality UNIVERSALITY

, s. sārvvatrikatvaṃ sarvvasādhāraṇyaṃ sarvvavyāpitā.

universally UNIVERSALLY

, adv. sarvvatra sarvvatasa viśvatas viśvak.

universe UNIVERSE

, s. jagatsarvvaṃ jagatkṛtsnaṃ jagatsamagraṃ jagat n., sarvvajagat n., jagatī sarvvajagatī viśvaṃ viśvajagat carācaraṃ viśvacarācaraṃ saṃsāraḥ lokaḥ viśvalokaḥ brahmāṇḍaṃ brahmagolaḥ sṛṣṭiḥ f., bhūtasṛṣṭiḥ f., brahmasṛṣṭiḥ f., pratyakṣasṛṣṭiḥ f., tribhuvanaṃ trailokyaṃ aṇḍakaṭāhaḥ virāṭdehaḥ; 'soul of it,' jagadātmā m. (n) lokātmā m., viśvātmā m., paramātmā m., brahma n. (n) sūkṣmaṃ; 'lord of it,' adhilokanāthaḥ.

university UNIVERSITY

, s. vidyālayamaṇḍalaṃ vidyālayagaṇaḥ śālāmaṇḍalaṃ mahāvidyālayaḥ rājavidyālayaḥ anekapāṭhaśālāsamūhaḥ.

unjust UNJUST

, a. (Of persons) adhārmmikaḥ -kī -kaṃ adharmmī -rmmiṇī &c., nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ adharmmacārī &c., anyāyācārī &c., anyāyaśīlaḥ -lā -laṃ anyāyānuvarttī &c., nītihīnaḥ -nā -naṃ dharmmaviguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

--(Of actions, &c.) anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ ayāthārthikaḥ -kī -kaṃ nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ viṣamaḥ -mā -maṃ asamañjasaḥ -sā -saṃ mithyā or mṛṣā in comp.; 'unjust accusation,' mithyābhiśaṃsanaṃ.

unjustifiable UNJUSTIFIABLE

, a. anirasanīyadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ ayathānyāyaḥ -yā -yaṃ.

unjustly UNJUSTLY

, adv. anyāyatas adharmmatas adharmmeṇa ayuktaṃ.

unkind UNKIND

, a. apriyaḥ -yā -yaṃ asnigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ vipriyaḥ -yā -yaṃ aprītaḥ -tā -taṃ kṛpāhīnaḥ -nā -naṃ akṛpaḥ -pā -paṃ niṣkṛpaḥ &c., nirdayaḥ -yā -yaṃ dayāhīnaḥ &c., asnehī &c., snehahīnaḥ &c., apriyaṅkaraḥ -rā -raṃ ananugrāhī &c., anupakāraśīlaḥ -lā -laṃ gatasauhṛdaḥ -dā -daṃ.

unkindly UNKINDLY

, adv. apriyaṃ aprītyā asnehena akṛpayā asnigdhaṃ.

unkindness UNKINDNESS

, s. aprītiḥ f., aprītatā apriyatā asnehaḥ adayā akṛpā ahitatā.

--(Unkind act) apakāraḥ apakṛtaṃ ahitaṃ.

unknown UNKNOWN

, a. ajñātaḥ -tā -taṃ aviditaḥ &c., ananubhūtaḥ &c., aparicitaḥ &c., agocaraḥ -rā -raṃ; 'unknown quantity,' avyaktarāśiḥ m.

unlawful UNLAWFUL

, a. adharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ vidhiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ smṛtiviruddhaḥ &c., rājaniyamaviruddhaḥ &c., vyavasthāviruddhaḥ &c., dharmmaviruddhaḥ &c., dharmmarodhī -dhinī &c., dharmmaśāstraviruddhaḥ &c., śāstraviruddhaḥ &c., dharmmaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ asmārttaḥ -rttī -rttaṃ. See ILLEGAL.

unlawfully UNLAWFULLY

, adv. adharmmeṇa adharmmatas vidhivirodhena smṛtivirodhena dharmmaśāstraviruddhaṃ vyavasthāvirodhena. See ILLEGALLY.

unlawfulness UNLAWFULNESS

, s. vidhiviruddhatā smṛtiviruddhatā, see ILLEGALITY.

unleavened UNLEAVENED

, a. akiṇvaḥ -ṇvā -ṇvaṃ; 'bread,' akiṇvapūpaḥ.

unlearned UNLEARNED

, a. avidvān -duṣī -dvat (s) akṛtādhyayanaḥ -nā -naṃ anadhītaḥ &c., ajñānī &c., ajñaḥ &c., avaidyaḥ &c., see ILLITERATE.

unless UNLESS

, conj. yadi na cen na na cet anyatra varjayitvā, see EXCEPT, prep.; 'unless you do that,' yadi tan na karoṣi or expressed by the indec. part., with a prefixed, tad akṛtvā.

unlike UNLIKE

, a. asadṛśaḥ -śī -śaṃ asamaḥ -mā -maṃ asamānaḥ -nā -naṃ anīdṛśaḥ -śī -śaṃ atulyaḥ -lyā -lyaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ anyaḥ -nyā -nyat.

unlikely UNLIKELY

, a. asambhavaḥ -vā -vaṃ duḥsambhāvyaḥ &c. See IMPROBABLE.

unlimited UNLIMITED

, a. niravadhiḥ -dhiḥ -dhi anantaḥ -ntā -ntaṃ atyantaḥ &c., ativelaḥ -lā -laṃ apāraḥ -rā -raṃ atikrāntaḥ &c. See INFINITE.

to unload To UNLOAD

, v. a. bhāram uttṛ (c. 10. -tārayati -yituṃ) or avatṝ or avaruh in caus. (-ropayati -yituṃ) nirbhārīkṛ riktabhārīkṛ riktīkṛ; 'a ship,' naukābhāram uttṛ naukāsthadravyāṇi uttṝ or avaruh in caus.

unloaded UNLOADED

, p. p. uttīrṇabhāraḥ -rā -raṃ nirbhāraḥ &c., riktaḥ -ktā -ktaṃ.

to unlock To UNLOCK

, v. a. udghaṭ (c. 10. -ghāṭayati -yituṃ), vimudrīkṛ unmudrīkṛ vimudra (nom. -mudrayati -yituṃ), unmudra udghaṭṭ (c. 10. -ghaṭṭayati -yituṃ).

unlocked UNLOCKED

, p. p. udghāṭitaḥ -tā -taṃ udghaṭṭitaḥ &c., unmudraḥ -drā -draṃ.

unlooked for UNLOOKED FOR

, a. anapekṣitaḥ -tā -taṃ adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ atarkitaḥ &c.

to unloose To UNLOOSE

, v. a. śithilīkṛ unmuc. See To LOOSE, LOOSEN, v. a.

unlucky UNLUCKY

, a. nirbhāgyaḥ -gyā -gyaṃ amaṅgalaḥ &c. See UNFORTUNATE.

to unman To UNMAN

, v. a. pauruṣabhaṅgaṃ kṛ pauruṣaṃ hṛ pauruṣahīnaṃ -nāṃ kṛ.

unmanageable UNMANAGEABLE

, a. asādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ avidheyaḥ -yā -yaṃ durupacāraḥ -rā -raṃ durāsadaḥ -dā -daṃ viṣamaḥ -mā -maṃ durvineyaḥ &c.

unmanly UNMANLY

, a. pauruṣahīnaḥ -nā -naṃ puruṣānarhaḥ -rhā -rhaṃ puruṣāyogyaḥ -gyā -gyaṃ apuruṣaḥ -ṣā -ṣaṃ amanuṣyaḥ &c., klīvaḥ -vā -vaṃ.

unmannerly UNMANNERLY

, a. aśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asabhyavṛttiḥ -ttiḥ -tti, see RUDE.

unmarked UNMARKED

, a. nirlakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ acihnitaḥ &c.

unmarried UNMARRIED

, a. avivāhitaḥ -tā -taṃ anūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ anudvāhitaḥ &c. nirūḍhaḥ &c., akṛtavivāhaḥ -hā -haṃ ajātavivāhaḥ &c., akṛtodvāhaḥ &c., akṛtadārasaṃgrahaḥ vaṇṭaḥ; 'woman,' anūḍhā apariṇītā aprattā adattā nivarā avarā apatiḥ f., apatikā abharttṛkā; 'elder brother unmarried,' pariviṇṇaḥ parivittiḥ m.

to unmask To UNMASK

, v. a. chadmaveśaṃ hṛ kapaṭaveśaṃ or viḍambanam apanī.

unmatched UNMATCHED

, a. apratimaḥ -mā -maṃ anupamaḥ &c. See MATCHLESS.

unmeaning UNMEANING

, a. anarthakaḥ -kā -kaṃ nirarthakaḥ &c., apārthaḥ -rthā -rthaṃ asambaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ abaddhaḥ &c., asaṅgataḥ &c. See NONSENSICAL.

unmentionable UNMENTIONABLE

, a. avācyaḥ -cyā -cyaṃ akathanīyaḥ &c., avadyaḥ &c.

unmerciful UNMERCIFUL

, UNMERCIFULLY. See PITILESS, PITILESSLY.

unmerited UNMERITED

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anarhaḥ &c. See UNDESERVED.

unmindful UNMINDFUL

, a. nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ anavahitaḥ &c., naṣṭasaṃsmṛtiḥ &c.

unmixed UNMIXED

, a. amiśritaḥ -tā -taṃ asaṅkīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ avyatikīrṇaḥ &c.

unmolested UNMOLESTED

, a. nirupadravaḥ -vā -vaṃ nirupaplavaḥ &c., avighnitaḥ -tā -taṃ.

unmoved UNMOVED

, a. sthiraḥ -rā -raṃ avicalitaḥ -tā -taṃ abalitaḥ &c., alolaḥ -lā -laṃ nirṣikāraḥ -rā -raṃ anāviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'in mind,' sthira- matiḥ -tiḥ -ti sthirātmā -tmā -tma (n).

unmusical UNMUSICAL

, a. visvaraḥ -rā -raṃ apasvaraḥ &c., svaraśūnyaḥ &c.

unnatural UNNATURAL

, a. (Contrary to natural feelings) manuṣyadharmmaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ manuṣyadharmmapratikūlaḥ -lā -laṃ svadharmmaviruddhaḥ &c., svajātiviruddhaḥ &c.

--(Contrary to the course of nature) sṛṣṭikramaviruddhaḥ &c., sṛṣṭikramavāhyaḥ -hyā -hyaṃ nisargaviruddhaḥ &c., vilakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ vilomaḥ -mā -maṃ virūpaḥ -pā -paṃ.

--(Forced) pratiyatnapūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ, see FORCED; 'unnatural state,' anisargaḥ.

unnecessarily UNNECESSARILY

, adv. niṣprayojanaṃ hetunā vinā vṛthā in comp., see NEEDLESSLY; 'produced unnecessarily,' vṛthotpannaḥ -nnā -nnaṃ.

unnecessary UNNECESSARY

, a. niṣprayojanaḥ -nā -naṃ niṣkāraṇaḥ &c., ahetukaḥ &c., vṛthā in comp., see NEEDLESS; 'unnecessary slaughter,' vṛthāghātaḥ.

to unnerve To UNNERVE

, v. a. balaṃ or dhairyyaṃ or pauruṣaṃ hṛ or apahṛ.

unnumbered UNNUMBERED

, a. agaṇitaḥ -tā -taṃ asaṃkhyātaḥ &c., see INNUMERABLE.

unobserved UNOBSERVED

, a. alakṣitaḥ -tā -taṃ anabhilakṣitaḥ &c., anupalabdhaḥ &c.; 'the body wastes unobserved,' kāyaḥ kṣīyamāṇo na lakṣyate.

unobstructed UNOBSTRUCTED

, a. aviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ aniruddhaḥ &c., abādhitaḥ -tā -taṃ abādhaḥ -dhā -dhaṃ apratibandhaḥ &c., aruddhamārgaḥ -rgā -rgaṃ ahatamārgaḥ &c., nirvighnaḥ -ghnā -ghnaṃ nirargalaḥ &c. See UNIMPEDED.

unoccupied UNOCCUPIED

, a. nirvyāpāraḥ -rā -raṃ niṣkriyaḥ -yā -yaṃ.

unoffending UNOFFENDING

, a. anaparādhī -dhinī &c., niraparādhī &c. See INOFFENSIVE.

unowned UNOWNED

, a. asvāmikaḥ -kī -kaṃ asvakīyaḥ -yā -yaṃ anadhikṛtaḥ &c.

to unpack To UNPACK

, v. a. niṣkoṣīkṛ bhāṇḍasthadravyāṇy uddhṛ or nirhṛ.

unpaid UNPAID

, a. aśodhitaḥ -tā -taṃ asādhitaḥ &c., avigaṇitaḥ &c.

unpalatable UNPALATABLE

, a. arucyaḥ -cyā -cyaṃ aruciraḥ -rā -raṃ arucikaraḥ &c.

unparalleled UNPARALLELED

, a. atulyaḥ -lyā -lyaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ adṛṣṭapūrvvaḥ &c., aśrutapūrvvaḥ &c., anupamaḥ &c., anaupamyaḥ &c. See MATCHLESS.

unpardonable UNPARDONABLE

, a. akṣantavyaḥ -vyā -vyaṃ akṣamārhaḥ &c., akṣamaṇīyaḥ &c.

unperceived UNPERCEIVED

, a. alakṣitaḥ -tā -taṃ avyaktaḥ &c. See UNOBSERVED.

unpleasant UNPLEASANT

, a. apriyaḥ -yā -yaṃ vipriyaḥ &c. See DISAGREEABLE.

unploughed UNPLOUGHED

, a. akṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ahalaḥ -lā -laṃ ahalyaḥ -lyā -lyaṃ.

unpolished UNPOLISHED

, a. apariṣkṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ &c., anupaskṛtaḥ &c.

unpopular UNPOPULAR

, a. lokāpriyaḥ -yā -yaṃ janāpriyaḥ &c., alaukikaḥ -kī -kaṃ.

unpopularity UNPOPULARITY

, s. lokāpriyatā janāpriyatā lokāgrāhyatā alaukikatvaṃ.

unpractised UNPRACTISED

, a. anabhyastaḥ -stā -staṃ; 'in arms,' akṛtāstraḥ -strā -straṃ.

unprecedented UNPRECEDENTED

, a. apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ apūrvvapratimaḥ -mā -maṃ adṛṣṭapūrvvaḥ &c., ajātapūrvvaḥ &c. ayathāpūrvvaḥ &c.

--(In law) prakīrṇakaṃ.

unpremeditated UNPREMEDITATED

, a. apūrvvacintitaḥ -tā -taṃ apūrvvakalpitaḥ &c., acintāpūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ pratyutpannaḥ -nnā -nnaṃ. See EXTEMPORANEOUS.

unpretending UNPRETENDING

, a. anabhimānī -ninī &c., avikatthanaḥ &c. See UNASSUMING.

unprincipled UNPRINCIPLED

, a. adharmmaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ durācārī -riṇī &c., durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sadasadvicārahīnaḥ -nā -naṃ sadasadupekṣakaḥ -kā -kaṃ.

unproductive UNPRODUCTIVE

, a. niṣphalaḥ -lā -laṃ ajanakaḥ &c. See BARREN.

unprofitable UNPROFITABLE

, a. anarthakaraḥ -rā -raṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ alābhakaraḥ &c., aphaladaḥ &c., phalājanakaḥ &c. See USELESS, PROFITLESS.

unprofitableness UNPROFITABLENESS

, s. vyarthatā vaiyarthyaṃ ānarthakyaṃ viphalatā anupayogaḥ.

unprofitably UNPROFITABLY

, a. vyarthatas niṣphalaṃ viphalaṃ mudhā.

unpromising UNPROMISING

, a. anāśājanakaḥ -kā -kaṃ anāśākārī -riṇī &c.

unpropitious UNPROPITIOUS

, a. anamukūlaḥ -lā -laṃ akuśalaḥ &c., amaṅgalaḥ &c.

unprotected UNPROTECTED

, a. arakṣitaḥ -tā -taṃ aśaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ niṣpālakaḥ -kā -kaṃ.

[Page 822b]
unpunished UNPUNISHED

, a. adaṇḍitaḥ -tā -taṃ adaṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ aśāsitaḥ &c.

unquestionable UNQUESTIONABLE

, UNQUESTIONABLY. See INDUBITABLE, &c.

unquiet UNQUIET

, a. aśāntaḥ -ntā -ntaṃ anirvṛtaḥ -tā -taṃ nirāspadaḥ &c.

to unravel To UNRAVEL

, v. a. udgranth vyākṛ pariśudh, see To RAVEL, DISENTANGLE.

unreal UNREAL

, a. avāstavaḥ -vī -vaṃ asan -satī -sat (t) ābhāsātmakaḥ -kā -kaṃ asāraḥ -rā -raṃ atathyaḥ -thyā -thyaṃ asatyaḥ &c., avidyamānaḥ -nā -naṃ atāttvikaḥ -kī -kaṃ aprakṛtaḥ -tā -taṃ. See ILLUSORY.

unreasonable UNREASONABLE

, a. anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ ayogyaḥ &c., anupapannaḥ &c.

unregenerate UNREGENERATE

, a. apunarjātaḥ -tā -taṃ aparivṛttamanaskaḥ -skā -skaṃ.

unrelenting UNRELENTING

, a. ayohṛdayaḥ -yā -yaṃ pāpāṇahṛdayaḥ &c., akaruṇaḥ &c.

unremitting UNREMITTING

, a. avirataḥ -tā -taṃ santatasamānaḥ &c. See INCESSANT.

unreserved UNRESERVED

, a. niḥśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ niravaśeṣaḥ &c., pūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

unreservedly UNRESERVEDLY

, adv. aśeṣatas niravaśeṣatas aśeṣeṇa apāvṛtaṃ.

unresisting UNRESISTING

, a. apratikāraḥ -rā -raṃ apratikārakaḥ &c., anivārakaḥ &c.

unrestrained UNRESTRAINED

, a. ayantritaḥ -tā -taṃ ayataḥ -tā -taṃ niryantraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ aniyataḥ &c., aniyantritaḥ &c., ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ viśṛṅkhalaḥ &c., niravagrahaḥ -hā -haṃ avaśaḥ -śā -śaṃ uddāmaḥ -mā -maṃ anargalaḥ -lā -laṃ nirargalaḥ &c., niraṅkuśaḥ -śā -śaṃ asṛṇiḥ -ṇiḥ -ṇi aśṛṇiḥ &c., apāvṛtaḥ -tā -taṃ anāvṛtaḥ &c., svatantraḥ &c.

unrevealed UNREVEALED

, a. aprakāśitaḥ -tā -taṃ aprakaṭaḥ &c., aprasiddhaḥ &c.

unrighteous UNRIGHTEOUS

, a. adhārmmikaḥ -kī -kaṃ nirdharmmaḥ -rmmā -rmmaṃ anyāyyaḥ &c.

unrighteousness UNRIGHTEOUSNESS

, s. adharmmaḥ -rmmatā adhārmmikatvaṃ atyāyaḥ asādhutā.

unripe UNRIPE

, a. apakvaḥ -kvā -kvaṃ aparipakvaḥ &c., āmaḥ -mā -maṃ asiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ apariṇataḥ &c., aparipūtaḥ &c., śalāṭuḥ -ṭuḥ -ṭu kaṣaṇaḥ &c.

unripeness UNRIPENESS

, s. apakvatā aparipakvatā āmatā asiddhatā.

unrivalled UNRIVALLED

, a. anupamaḥ -mā -maṃ niḥsapatnaḥ &c. See PEERLESS.

unruffled UNRUFFLED

, a. akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ nirvikāraḥ &c., śāntaḥ -ntā -ntaṃ.

unruly UNRULY

, a. duḥśāsanaḥ -nā -naṃ avaśaḥ &c., vāmaśīlaḥ -lā -laṃ.

unsafe UNSAFE

, a. sabhayaḥ -yā -yaṃ bhayayuktaḥ -ktā -ktaṃ anirbhayaḥ &c.

unsaleable UNSALEABLE

, a. avikreyaḥ -yā -yaṃ apaṇyaḥ &c., apaṇitavyaḥ &c.

unsatisfactory UNSATISFACTORY

, a. asantoṣakaḥ -kā -kaṃ atuṣṭijanakaḥ &c., anirṇāyakaḥ

unsavory UNSAVORY

, a. virasaḥ -sā -saṃ asvāduḥ &c. See INSIPID.

unscathed UNSCATHED

, a. akṣataḥ -tā -taṃ aparikṣataḥ &c. See UNHURT.

unscriptural UNSCRIPTURAL

, a. aśāstrīyaḥ -yā -yaṃ śāstraviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayathāśāstraḥ &c., aśāstraḥ &c., aśāstroktaḥ -ktā -ktaṃ avedoktaḥ &c., nirvedaḥ &c.

unscrupulous UNSCRUPULOUS

, a. aśaṅkī &c., niḥśaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ śaṅkāhīnaḥ &c.

to unseal To UNSEAL

, v. a. vimudra (nom. vimudrayati -yituṃ), unmudra unmudrīkṛ.

unsealed UNSEALED

, a. unmudraḥ -drā -draṃ vimudraḥ &c., mudrārahitaḥ -tā -taṃ.

unsearchable UNSEARCHABLE

, a. atarkyaḥ -rkyā -rkyaṃ durjñeyaḥ &c., alakṣyaḥ &c., durlakṣyaḥ &c.; 'whose ways are unsearchable,' anupalakṣyavartmā m.

unseasonable UNSEASONABLE

, a. akālikaḥ -kī -kaṃ akālajaḥ -jā -jaṃ akāla in comp., see INOPPORTUNE; 'rising of clouds,' akālameghodayaḥ.

unseasonableness UNSEASONABLENESS

, UNSEASONABLY. See INOPPORTUNE, &c.

unseemly UNSEEMLY

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ &c.

unseen UNSEEN

, a. adṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ alakṣitaḥ -tā -taṃ alokitaḥ &c., anavalokitaḥ &c., anālocitaḥ &c., agocaraḥ -rā -raṃ. See INVISIBLE.

unselfish UNSELFISH

, a. asvārthadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi anātmanīnaḥ -nā -naṃ nirmamaḥ &c.

unserviceable UNSERVICEABLE

, a. anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ niṣprayojanaḥ &c., vyarthaḥ &c.

to unsettle To UNSETTLE

, v. a. asthirīkṛ anavasthitīkṛ avyavasthitaṃ -tāṃ kṛ.

unsettled UNSETTLED

, a. asthiraḥ -rā -raṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ avyavasthitaḥ &c.

unshackled UNSHACKLED

, a. viśṛṅkhalaḥ -lā -laṃ ucchṛṅkhalaḥ &c., aśṛṅkhalitaḥ &c.

[Page 823a]
unshaken UNSHAKEN

, a. akṣubdhaḥ -bdhā -bdhaṃ niścalaḥ -lā -laṃ akampitaḥ &c.

to unsheath To UNSHEATH

, v. a. vikopa (nom. vikopayati -yituṃ), vikopīkṛ.

unsheathed UNSHEATHED

, a. vikoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ vikopīkṛtaḥ &c., ullasitaḥ &c.

unshorn UNSHORN

, a. akṛtakṣauraḥ -rā -raṃ akṛtacūḍaḥ &c., alūnaḥ -nā -naṃ.

unsightly UNSIGHTLY

, a. kudṛśyaḥ -śyā -śyaṃ durdarśanaḥ &c., adarśanīyaḥ &c.

unskilful UNSKILFUL

, a. adakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ akuśalaḥ -lā -laṃ anipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apravīṇaḥ &c., anabhijñaḥ &c., adakṣiṇaḥ &c. See AWKWARD.

unskilfulness UNSKILFULNESS

, s. akauśalyaṃ adakṣatā apravīṇatā anaipuṇyaṃ.

unsociable UNSOCIABLE

, a. janasaṃsargavimukhaḥ -khī -khaṃ janasaṅgavimukhaḥ &c., saṃlāpavimukhaḥ &c., asaṃsargaśīlaḥ &c., aparitveyaḥ &c.

unsolicitous UNSOLICITOUS

, a. niścintaḥ -ntā -ntaṃ aprayatnaḥ &c., prayatnaśūnyaḥ &c.

unsophisticated UNSOPHISTICATED

, a. adūṣitaḥ -tā -taṃ akṛtrimaḥ &c., śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ.

unsound UNSOUND

, a. asusthaḥ -sthā -sthaṃ asāraḥ -rā -raṃ kṣīṇasāraḥ &c., sadoṣaḥ &c., see HOLLOW.

--(As doctrine) yuktiviruddhaḥ &c.

unspeakable UNSPEAKABLE

, a. akathanīyaḥ -yā -yaṃ śabdātigaḥ &c., see INEFFABLE.

unstable UNSTABLE

, a. asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ &c., adhruvaḥ -vā -vaṃ anavasthitaḥ -tā -taṃ adhairyyaḥ &c., cañcalaḥ &c. See INCONSTANT.

unsteadiness UNSTEADINESS

, s. asthiratā asthairyyaṃ cañcalatā cāñcalyaṃ anavasthitiḥ f., vyabhicāraḥ capalatā cāpalaṃ adhīratvaṃ.

unsteady UNSTEADY

, a. asthiraḥ -rā -raṃ adhīraḥ &c., anavasthitaḥ -tā -taṃ calasvabhāvaḥ -vā -vaṃ vicalaḥ -lā -laṃ vyabhicārī &c. See FICKLE.

unstrung UNSTRUNG

, p. p. udgranthitaḥ -tā -taṃ udgrathitaḥ &c., utsūtraḥ -trā -traṃ śithilitaḥ &c.; 'as a bow,' śithilajyaḥ -jyā -jyaṃ.

unsubstantial UNSUBSTANTIAL

, a. avāstavaḥ -vī -vaṃ asāraḥ &c. See UNREAL.

unsuccessful UNSUCCESSFUL

, a. (Of persons) akṛtārthaḥ -rthā -rthaṃ aprāptārthaḥ &c.

--(Of things) moghaḥ -ghā -ghaṃ viphalārambhaḥ &c., niṣphalaḥ -lā -laṃ.

unsuccessfully UNSUCCESSFULLY

, adv. akṛtārthatas niṣphalaṃ moghaṃ asaphalaṃ.

unsuitable UNSUITABLE

, a. ayogyaḥ -gyā -gyaṃ ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ &c., anucitaḥ -tā -taṃ asthānaḥ -nā -naṃ ayathātathaḥ &c. See IMPROPER.

unsuitableness UNSUITABLENESS

, UNSUITABLY. See IMPROPRIETY, &c.

unsuited UNSUITED

, a. ayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupayuktaḥ &c., vihitaḥ -tā -taṃ.

unsullied UNSULLIED

, a. niṣkalaṅkaḥ -ṅkā -ṅkaṃ nirmalaḥ -lā -laṃ adūṣitaḥ &c.

unsupported UNSUPPORTED

, a. anālambaḥ -mbā -mbaṃ anavalambaḥ &c., nirādhāraḥ &c.

unsurmountable UNSURMOUNTABLE

, a. alaṃghyaḥ -ghyā -ghyaṃ anatikramaṇīyaḥ &c., duratikramaḥ &c.

unsurpassed UNSURPASSED

, a. anatikrāntaḥ -ntā -ntaṃ ajitaḥ &c., anabhibhūtaḥ &c.

unsuspected UNSUSPECTED

, a. aśaṅkitaḥ -tā -taṃ atarkitaḥ &c., asandigdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

unsuspecting UNSUSPECTING

, a. anāśaṅkī &c., aśaṅkī &c., aśaṅkāśīlaḥ -lā -laṃ.

untainted UNTAINTED

, a. agandhayuktaḥ -ktā -ktaṃ pūtigandharahitaḥ &c., avikṛtaḥ &c.

untamable UNTAMABLE

, a. adamyaḥ -myā -myaṃ durdamaḥ -mā -maṃ aśṛṇyaḥ &c.

untenable UNTENABLE

, a. apratipādyaḥ -dyā -dyaṃ apratipādanīyaḥ &c., asthāpanīyaḥ &c.

unthankful UNTHANKFUL

, UNTHANKFULNESS. See UNGRATEFUL, &c.

untidy UNTIDY

, UNTIDINESS. See SLOVENLY, SLOVENLINESS.

to untie To UNTIE

, v. a. udgranth unmuc pramuc śithilīkṛ unnah (c. 4. -nahyati -naddhuṃ), utsūtrīkṛ ucchvasanaṃ kṛ visandhīkṛ. See To LOOSE, v. a.

untied UNTIED

, p. p. udgranthitaḥ -tā -taṃ udgrathitaḥ &c., unnaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vigalitaḥ &c., utsūtraḥ &c., ucchvasitaḥ &c., vighaṭṭitaḥ &c. See LOOSED.

until UNTIL

, prep. yāvat paryyantaṃ ā prefixed to the abl. See TILL.

untilled UNTILLED

, a. akṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ aprahataḥ &c. See UNCULTIVATED.

untimely UNTIMELY

, a. akālikaḥ -kī -kaṃ akāṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ akālabhavaḥ -vā vaṃ, see INOPPORTUNE; 'death,' apamṛtyuḥ m., apaghātaḥ.

unto UNTO

, prep. paryyanta or anta in comp., ā prefixed, antikaṃ. See To.

[Page 823b]
untold UNTOLD

, a. akathitaḥ -tā -taṃ anuktaḥ -ktā -ktaṃ anākhyātaḥ &c., asandiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ agaṇitaḥ &c., asaṃkhyātaḥ &c.

untouched UNTOUCHED

, a. aspṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ asparśitaḥ &c., apṛktaḥ -ktā -ktaṃ.

untoward UNTOWARD

, a. viṣamaḥ -mā -maṃ pratyavāyaḥ -yā -yaṃ. See PERVERSE.

untractable UNTRACTABLE

, a. avaśyaḥ -śyā -śyaṃ durvidheyaḥ &c. See INTRACTABLE.

untried UNTRIED

, a. aparīkṣitaḥ -tā -taṃ apratītaḥ &c., akṛtaparīkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ

untrodden UNTRODDEN

, a. apādāhataḥ -tā -taṃ pādāspṛṣṭaḥ &c., pādāṅkahīnaḥ &c.

untrue UNTRUE

, a. asatyaṃ -tyā -tyaṃ atāttvikaḥ -kī -kaṃ. See FALSE, &c.

untruth UNTRUTH

, s. asatyaṃ anṛtaṃ vitathaṃ alīkaṃ. See FALSEHOOD.

to untwist To UNTWIST

, UNTWINE, v. a. udgranth samudgranth. See To UNRAVEL.

unused UNUSED

, a. anabhyastaḥ -stā -staṃ anāsāditaḥ &c. See UNACCUSTOMED.

unusual UNUSUAL

, a. aprasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ avyāvahārikaḥ -kī -kaṃ apūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ ajātapūrvvaḥ &c., adṛṣṭapūrvvaḥ &c., lokarītiviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ janarītiviruddhaḥ &c., anācārikaḥ &c., asāmpradāyikaḥ &c., nānuṣṭheyaḥ -yā -yaṃ; 'unusual occurrence,' saṃvidhānakaṃ, see RARE.

unutterable UNUTTERABLE

, a. vāgvibhavātivṛttaḥ -ttā -ttaṃ. See INEXPRESSIBLE.

unwary UNWARY

, a. anavadhānaḥ -nā -naṃ nirapekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pramādī -dinī &c.

unwavering UNWAVERING

, a. avicalaḥ -lā -laṃ niścalaḥ &c. See FIRM, CONSTANT.

unwearied UNWEARIED

, a. aśrāntaḥ -ntā -ntaṃ aviṣādaḥ &c. See INDEFATIGABLF.

unwelcome UNWELCOME

, a. aniṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ apriyaḥ -yā -yaṃ durāgataḥ &c.

unwell UNWELL

, a. asvasthaḥ -sthā -sthaṃ asusthaḥ &c. See under ILL, a.

unwholesome UNWHOLESOME

, a. apathyaḥ -thyā -thyaṃ kupathyaḥ &c., apathyakārakaḥ -kā -kaṃ asātmyaḥ -tmyā -tmyaṃ rujākaraḥ -rā -raṃ garadaḥ -dā -daṃ viṣamaḥ -mā -maṃ viruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ, see INSALUBRIOUS; 'food,' apathyaṃ; 'eater of it,' apathyāśī m. (n).

unwholesomeness UNWHOLESOMENESS

, s. apathyatā asāmyaṃ. See INSALUBRITY.

unwieldy UNWIELDY

, a. sthūlaḥ -lā -laṃ atisthūlaḥ &c., atibhārī -riṇī &c.

unwilling UNWILLING

, a. anicchuḥ -cchuḥ -cchu anicchan -cchantī -cchat (t) niṣkāmaḥ -mā -maṃ vimukhaḥ -khā -khaṃ parāṅmukhaḥ &c. See RELUCTANT.

unwillingly UNWILLINGLY

, UNWILLINGNESS. See RELUCTANTLY, RELUCTANCE.

to unwind To UNWIND

, v. a. udgranth samudgranth. See To UNRAVEL.

unwise UNWISE

, a. nirbuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi avidvān &c. See FOOLISH.

unworthily UNWORTHILY

, adv. ayathārhaṃ -rhatas ayogyaṃ anupayuktaṃ ayuktaṃ.

unworthiness UNWORTHINESS

, s. anarhatvaṃ -tā ayogyatā anāryyatā -tvaṃ apātratā -tvaṃ anupayuktatā nirguṇatvaṃ aguṇatā guṇābhāvaḥ guṇahīnatā.

unworthy UNWORTHY

, a. anarhaḥ -rhā -rhaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ anucitaḥ -tā -taṃ nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ guṇahīnaḥ -nā -naṃ aguṇī &c.; 'an unworthy object,' apātraṃ; 'an unworthy act,' akāryyaṃ; 'unworthy of eating with the good,' sādhubhiḥ saha ekatra bhojanādyanarhaḥ -rhā -rhaṃ.

unwritten UNWRITTEN

, a. alikhitaḥ -tā -taṃ mukhakathitaḥ &c. See ORAL.

unwrought UNWROUGHT

, a. akṛtaḥ -tā -taṃ asaṃskṛtaḥ &c.; 'silver,' akṛtarūpyaṃ.

unyielding UNYIELDING

, a. anāyamyaḥ -myā -myaṃ aśithilaḥ -lā -laṃ. See FIRM.

to unyoke To UNYOKE

, v. a. viyuj (c. 7. -yunakti -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ).

up UP

, prep. or adv. ut prefixed, ūrddhvaṃ uccaiḥ uccakaiḥ; 'looking up,' unmukhaḥ -khā -khaṃ ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'to look up,' ūrddhvaṃ dṛś; 'to rise up,' utthā; 'to go up,' udgam; 'to lift up,' uttul; 'having the feet up,' ūrddhvapādaḥ -dā -daṃ ūrddhvacaraṇaḥ &c.

--(Up and down) unnatānataḥ -tā -taṃ nimnonnataḥ &c., uccāvacaḥ -cā -caṃ; 'ups and downs,' pātotpātāḥ m. pl.; 'moving up and down,' samudvahan -hantī &c., see UNDULATING.

--(Up to) paryyantaṃ yāvat ā, see under To.

--(To an equal height with) daghnaḥ -ghnī -ghnaṃ dvayasaḥ -sī -saṃ mātraḥ -trī -traṃ; 'water up to the knees,' jānudaghnaṃ jalaṃ.

upanishad UPANISHAD

, s. upaniṣad f. See under SCRIPTURE.

upapurAna UPAPURĀNA

, s. upapurāṇaṃ. See under PURĀNA, SCRIPTURE.

upas-tree UPAS-TREE

, s. (Poison tree) viṣavṛkṣaḥ viṣapādapaḥ.

to upbraid To UPBRAID

, v. a. nind upālabh. See To REPROACH.

upheld UPHELD

, p. p. uttambhitaḥ -tā -taṃ ālambitaḥ &c., samuddhataḥ &c.

uphill UPHILL

, a. udgamyaḥ -myā -myaṃ udgamanīyaḥ &c., ārohaṇīyaḥ &c.

to uphold To UPHOLD

, v. a. uttambh ālamb dhṛ sandhṛ. See To SUPPORT.

upholsterer UPHOLSTERER

, s. gṛhasajjāvikretā m. (tṛ) gṛhopaskarakarttā m.

upland UPLAND

, s. adhityakā uccabhūmiḥ f., uccadeśaḥ uccabhūḥ f.

to uplift To UPLIFT

, v. a. utthā in caus., unnam udyam. See To RAISE.

uplifted UPLIFTED

, a. udyataḥ -tā -taṃ ucchritaḥ &c., abhyucchritaḥ &c., ūrddhva or ut in comp., see RAISED; 'with uplifted arm,' udbāhuḥ -huḥ -hu ūrddhvabāhuḥ &c.; 'with uplifted sword,' unnamitakhaṅgaḥ, see RAISED.

upon UPON

, prep. or adv. upari adhi ni upa prati. See ON.

upper UPPER

, a. ūrddhvaḥ -rddhvā -rddhvaṃ ūrddhvasthaḥ -sthā -sthaṃ uparisthaḥ &c., ūrddhvasthitaḥ -tā -taṃ uttaraḥ -rā -raṃ uttarīyaḥ -yā -yaṃ uparitanaḥ -nī -naṃ utkṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'the upper part of the body,' ūrddhvakāyaḥ; 'upper line,' ūrddhvapaṃktiḥ f.; 'upper chamber,' uparisthaprakoṣṭhaḥ aṭṭaḥ aṭṭālaḥ; 'upper garment,' uttarīyaṃ uttarāsaṅgaḥ varutraṃ vahatikā; 'upper half,' pūrvvārddhaṃ.

uppermost UPPERMOST

, a. sarvvoparisthaḥ -sthā -sthaṃ sarvvorddhvasthaḥ &c., uttamaḥ -mā -maṃ sarvvottamaḥ &c.; 'with the end uppermost,' ūrddhvāgraḥ -grā -graṃ.

upraised UPRAISED

, a. unnamitaḥ -tā -taṃ unnataḥ &c., uddhṛtaḥ &c., utkṣiptaḥ &c., samuddhūtaḥ &c., see RAISED; 'as the eyelid,' utpakṣmalaḥ -lā -laṃ.

upright UPRIGHT

, a. (Erect) unnataḥ -tā -taṃ ṛjuḥ -juḥ -ju ṛjukaḥ &c., see ERECT; 'standing upright,' daṇḍaḥ daṇḍavat sthāyī -yinī &c., daṇḍāyamānaḥ -nā -naṃ.

--(In character) saralaḥ -lā -laṃ saccaritaḥ -tā -taṃ śuddhamatiḥ &c., satyātmā &c., see JUST, HONEST.

uprightly UPRIGHTLY

, adv. (Erectly) daṇḍavat ṛju ārjavena, see JUSTLY.

uprightness UPRIGHTNESS

, s. ṛjutā ārjavaṃ dākṣiṇyaṃ. See INTEGRITY.

uproar UPROAR

, s. kolāhalaḥ tumulaṃ hāhākāraḥ halahalāśabdaḥ ḍamaraḥ ḍāmaraḥ janaravaḥ rāsaḥ kalahaḥ sambhramaḥ. See RIOT.

to uproot To UPROOT

, v. a. unmūl samunmūl. See To ROOT UP.

to upset To UPSET

, v. a. paryas parāvṛt parivṛt. See To OVERTURN.

upset UPSET

, s. paryāsaḥ parivarttanaṃ, see OVERTURN; 'of a boat,' naumajjanaṃ.

upshot UPSHOT

, s. gatiḥ f. See RESULT, CONSEQUENCE.

upside-down UPSIDE-DOWN

, a. adhomukhaḥ -khī -khaṃ adharottaraḥ &c., ūrddhvādharaḥ &c.

upstart UPSTART

, s. āgantukaḥ āgantuḥ m., navaśrīmān m. (t).

upward UPWARD

, UPWARDS, adv. ūrddhvaṃ uccaiḥ uccakaiḥ upari uparyyupari; 'with feet upwards;' ūrddhvapādaḥ -dā -daṃ.

--(More than) adhikaṃ paraṃ; 'upwards of a thousand,' paraḥsahasraḥ -srā -sraṃ.

urbanity URBANITY

, s. sujanatā saujanyaṃ suśīlatā. See POLITENESS.

urchin URCHIN

, s. duṣṭabālakaḥ kurūpabālakaḥ arbhakaḥ śiśuḥ m.

urethra URETHRA

, s. (In anatomy) mūtramārgaḥ mūtrapathaḥ mūtradvāraṃ.

to urge To URGE

, v. a. prer praṇud cud pracud saṃcud bādh prabādh ākram uttij nirbandhaṃ kṛ. See To PRESS, INSTIGATE.

urged URGED

, p. p. preritaḥ -tā -taṃ coditaḥ &c., pracoditaḥ &c., bādhitaḥ &c.

urgency URGENCY

, s. (Importunacy) nirbandhaḥ atinirbandhaḥ āgrahaḥ.

--(Pres- sure) preraṇā bādhaḥ -dhanaṃ praṇodaḥ bhāraḥ.

urgent URGENT

, a. bādhakaḥ -kā -kaṃ prabādhakaḥ &c., nirbandhī -ndhinī &c.

urgently URGENTLY

, adv. nirbandhena atinirbandhena āgraheṇa sabādhaṃ.

urinal URINAL

, s. mūtrapātraṃ mūtrādhāraḥ mūtrabhājanaṃ.

urinary URINARY

, a. mūtralaḥ -lā -laṃ mehī -hinī -hi (n) mūtrasambandhī &c., mūtra in comp.; 'urinary affection,' mūtradoṣaḥ mūtrakṛcchraṃ.

urine URINE

, s. mūtraṃ prasrāvaḥ mehaḥ -hanaṃ vastimalaṃ guhyaniṣyandaḥ; 'milky urine,' mūtraśukraṃ; 'passing blood in urine,' raktapramehaḥ; 'passing mucus,' lālāmehaḥ; 'suppression of urine,' mūtrarodhaḥ mūtrāvarodhaḥ mūtrastambhaḥ mūtrāghātaḥ; 'affection of the urine,' mehaḥ pramehaḥ mehanaśūlaḥ -laṃ. Of these, twenty-one varieties are enumerated, see DIABETES, GONORRHOEA, &c.; 'one suffering from this affection,' mehī m., pramehī m.

to urine To URINE

, v. n. mūtr (c. 10. mūtrayati -yituṃ), mih. See To PISS.

urn URN

, s. jalakumbhaḥ jalapātraṃ jalabhājanaṃ kumbhaḥ.

uroscopy UROSCOPY

, s. mūtraparīkṣā -kṣaṇaṃ mehaparīkṣā -kṣaṇaṃ.

ursa major URSA MAJOR

, s. saptarṣayaḥ m. pl. (-rṣi) citraśikhaṇḍinaḥ m. pl.

usage USAGE

, s. (Treatment) vyāpāraḥ vyavahāraḥ.

--(Custom, practice) vyavahāraḥ ācāraḥ rītiḥ f., dhārā caryyaṃ -ryyā pracāraḥ mārgaḥ anusāraḥ -saraṇaṃ; 'family usage,' kulācāraḥ vaṃśasamācāraḥ.

use USE

, s. (Employment, application of any thing) prayogaḥ upayogaḥ prayojanaṃ prayuktiḥ f., vyāpāraḥ vyavahāraḥ sevanaṃ upabhogaḥ bhogaḥ yogaḥ; 'use of any article,' dravyaprayojanaṃ; 'in general use,' rūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ pracalaḥ -lā -laṃ sarvvaprayuktaḥ &c.; 'out of use,' avasannaḥ -nnā -nnaṃ; 'to make use of,' see To USE.

--(Utility) upayogaḥ -gitvaṃ upakāraḥ arthaḥ phalaṃ prayojanaṃ; 'what's the use of that to me?' ko'rtho me tena; 'this instrument is of great use in giving warning of a storm,' idaṃ yantraṃ jhañjhāvātāgamajñāpakam atyupakārakaṃ; 'of what use?' kimarthaṃ.

--(Occasion for) prayojanaṃ, see NEED.

--(Practice) vyavahāraḥ abhyāsaḥ abhyasanaṃ pracāraḥ.

--(For pious uses) dharmmārthaṃ.

to use To USE

, v. a. (Employ, apply to any purpose) prayuj (c. 7. -yunakti -yuṃkte -yoktuṃ, c. 10. -yojayati -yituṃ), upayuj yuj sev (c. 1. sevate -vituṃ), upasev vidhā upabhuj abhyas vyavahṛ in caus., vyāpṛ in caus., dhṛ in caus., see To EMPLOY.

--(Make use of, enjoy) prayuj bhuj (c. 7. bhuṃkte bhoktuṃ), upabhuj.

--(Practise) abhyas (c. 4. -asyati -situṃ), anuṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ), āsthā samāsthā āśri (c. 1. -śrayati -yituṃ), see To PRACTISE.

--(Habituate) abhyastaṃ -stāṃ kṛ abhyastīkṛ abhyāsaṃ kṛ.

--(To be used), see USED.

to use To USE

, v. n. (Be accustomed) abhyastaḥ -stā -staṃ bhū. This verb must often be idiomatically rendered by iti with a noun, and the adverb pūrvvaṃ; as, 'it used to be so,' iti pūrvvaṃ vyavahāro varttate or avarttata.

used USED

, p. p. (Employed, made use of) prayuktaḥ -ktā -ktaṃ prayojitaḥ -tā -taṃ upayojitaḥ &c., vyavahṛtaḥ &c., vyavahāritaḥ &c., sevitaḥ &c., upasevitaḥ &c., bhuktaḥ -ktā -ktaṃ upabhuktaḥ &c., kṛtopabhogaḥ -gā -gaṃ dhṛtaḥ -tā -taṃ abhyastaḥ -stā -staṃ; 'clothes used by another,' anyena prayuktaṃ or upabhuktaṃ or dhṛtaṃ vastraṃ; 'to be used,' prayuj in pass. (-yujyate) vidhā in pass. (-dhīyate) sev in pass. (sevyate) sevyatāṃ gam or .

--(Accustomed). abhyastaḥ -stā -staṃ kṛtābhyāsaḥ -sā -saṃ śikṣitaḥ -tā -taṃ anubhūtaḥ &c.; 'to pain,' anubhūtavedanaḥ -nā -naṃ.

[Page 825a]
useful USEFUL

, a. upakārakaḥ -kā -kaṃ upakārī -riṇī -ri (n) sopakāraḥ -rā -raṃ mahopakāraḥ &c., upayogī -ginī &c., prayogī &c., sārthakaḥ -kā -kaṃ sārthaḥ -rthā -rthaṃ upakārakaraḥ -rā -raṃ upakārakārī &c., hitakaraḥ &c., hitakārakaḥ &c., hitaḥ -tā -taṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ arthakaraḥ &c., arthadaḥ -dā -daṃ arthavān &c. See PROFITABLE.

usefully USEFULLY

, adv. sopakāraṃ sārthaṃ sahitaṃ saphalaṃ avṛthā amudhā.

usefulness USEFULNESS

, s. upayogaḥ -gitā upakārakatā -tvaṃ sopakāratvaṃ upakāritvaṃ sārthatvaṃ sārthakatvaṃ hitatā upayuktatā saphalatā.

useless USELESS

, a. nirarthakaḥ -kā -kaṃ vyarthaḥ -rthā -rthaṃ anarthaḥ &c., anarthakaḥ &c., anupayogī -ginī &c., niṣprayojanaḥ -nā -naṃ nirupayogaḥ -gā -gaṃ aprayojakaḥ -kā -kaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ asārthakaḥ -kā -kaṃ apārthaḥ &c., kadarthaḥ &c., kimarthaḥ &c., niṣkāraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ upayogahīnaḥ -nā -naṃ viphalaḥ -lā -laṃ niṣphalaḥ &c., ayogyaḥ &c., anupapannaḥ -nnā -nnaṃ vṛthā in comp.; as, 'useless expense,' vṛthāvyayaḥ.

uselessly USELESSLY

, adv. nirarthakaṃ vyarthatas anupayogena vṛthā mudhā.

uselessness USELESSNESS

, s. anupayogaḥ -gitā vyarthatā vaiyarthyaṃ nirarthakatvaṃ -tā anarthakatvaṃ ānarthakyaṃ upayogahīnatā upayogābhāvaḥ.

user USER

, s. prayoktā m. (ktṛ) bhoktā m., upabhoktā m., khādakaḥ -kā.

usher USHER

, s. (Introducer) praveśakaḥ.

--(Under-master) upaśikṣakaḥ.

to usher To USHER

, v. a. praviś (c. 10. -veśayati -yituṃ). See To INTRODUCE.

usual USUAL

, a. vyāvahārikaḥ -kī -kaṃ vyavahārikaḥ &c., prāyikaḥ -kī -kaṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ lokaprasiddhaḥ &c., laukikaḥ -kī -kaṃ yathāvyavahāraḥ -rā -raṃ ācārikaḥ &c., sāmpradāyikaḥ &c., yathārītiḥ -tiḥ -ti yathāsampradāyaḥ -yā -yaṃ yaugikaḥ &c. See CUSTOMARY, COMMON.

usually USUALLY

, adv. prāyaśas prāyas prāyeṇa sāmānyatas sādhāraṇyena yathārīti yathāvyavahāraṃ bāhulyena bahuśas.

usufruct USUFRUCT

, s. bhogaḥ upabhogaḥ phalabhogaḥ phalabhuktiḥ f., bhuktiḥ.

usurer USURER

, s. kusīdikaḥ kausīdikaḥ vārddhuṣikaḥ vārddhuṣī m. -rṣiḥ m., kalopajīvī m., vṛddhijīvī m., jīvakaḥ dvaiguṇikaḥ, see MONEY-LENDER.

usurious USURIOUS

, a. savṛddhikaḥ -kā -kaṃ vārddhuṣikaḥ -kī -kaṃ kausīdaḥ -dī -daṃ.

to usurp To USURP

, v. a. (Seize without right) anadhikārapūrvvaṃ grah anadhikāreṇa hṛ or dhṛ or ākram balena or balātkāreṇa grah; 'the throne,' anadhikārapūrvvaṃ rājyāpahāraṃ kṛ or rājyaṃ grah or avāp.

usurpation USURPATION

, s. anadhikārapūrvvaṃ grahaṇaṃ or ākramaṇaṃ anadhikāreṇa or balātkāreṇa avāptiḥ f.; 'of the throne,' rājyāpahāraḥ -haraṇaṃ.

usurper USURPER

, s. rājyāpahārī m. (n) rājakṛtvā m. (n) ākrandaḥ.

usury USURY

, s. kusīdaṃ kausīdyaṃ vārddhuṣyaṃ vṛddhiḥ f., kusīdapathaḥ kusīdajīvanaṃ arthaprayogaḥ vṛddhijīvikā prayogaḥ pratiṣiddhavṛddhyupajīvitvaṃ.

usus loquendi USUS LOQUENDI

, s. rūḍhiḥ f., vṛttiḥ f., rūḍhavṛttiḥ f., vāgvṛttiḥ f.

utensil UTENSIL

, s. bhāṇḍaṃ upakaraṇaṃ upaskaraḥ pātraṃ bhājanaṃ yantraṃ amatraṃ; 'domestic,' gṛhopakaraṇaṃ gṛhopaskaraḥ; 'culinary,' pākabhāṇḍaṃ pākapātraṃ sthālaṃ -lī.

uterine UTERINE

, a. (Pertaining to the womb) gārbhikaḥ -kī -kaṃ gārbhaḥ -rbhī -rbhaṃ yaunaḥ -nī -naṃ garbhāśayasambandhī &c.

--(Of the same womb) sahodaraḥ -rā -raṃ ekayoniḥ -niḥ -ni samayonisambhavaḥ -vā -vaṃ sodaraḥ -rā -raṃ ekodaraḥ &c., samānodaraḥ &c., sanābhiḥ -bhiḥ -bhi.

uterus UTERUS

, s. yoniḥ m. f., garbhakośaḥ garbhāśayaḥ. See WOMB.

utility UTILITY

, s. upayogaḥ -gitā arthaḥ. See USEFULNESS, USE.

utmost UTMOST

, a. uttamaḥ -mā -maṃ paramaḥ &c., paraḥ -rā -raṃ, see EXTREME; 'the utmost limit,' paramamaryyādā paramānnadhiḥ m., paramasīmā parāvadhiḥ m.; 'to the utmost,' paramaṃ atyantaṃ; 'to the utmost of one's power,' yāvacchakyaṃ yathāśakti yathābalaṃ; 'to do one's utmost,' yāvacchakyaṃ yat.

utopian UTOPIAN

, a. see CHIMERICAL; 'scheme,' kalpanāsṛṣṭiḥ f.

utter UTTER

, a. sampūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ paripūrṇaḥ &c. See COMPLETE.

to utter To UTTER

, v. a. uccar (c. 10. -cārayati -yituṃ), udīr (c. 10. -īrayati -yituṃ), samudīr īr udāhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyāhṛ samudāhṛ.

utterable UTTERABLE

, a. uccāraṇīyaḥ -yā -yaṃ uccāryyaḥ &c., udīryyaḥ &c.

utterance UTTERANCE

, s. uccāraḥ -raṇaṃ udīraṇaṃ udāharaṇaṃ vyāharaṇaṃ vyāhāraḥ ullekhaḥ -khanaṃ udgāraḥ; 'easy of utterance,' sukhoccāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ sukhodyaḥ -dyā -dyaṃ.

uttered UTTERED

, p. p. uccāritaḥ -tā -taṃ udīritaḥ &c., udāhṛtaḥ &c., samudāhṛtaḥ &c., vyāhṛtaḥ &c., nigaditaḥ &c., uditaḥ &c., nirastaḥ -stā -staṃ uktaḥ -ktā -ktaṃ; 'being uttered,' udīryyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

utterly UTTERLY

, adv. niravaśeṣaṃ aśeṣatas sarvathā. See WHOLLY.

uttermost UTTERMOST

, a. paramaḥ -mā -maṃ uttamaḥ &c. See UTMOST.

uvula UVULA

, s. pratijihvā upajihvā -hvikā adhojihvikā alijihvā -hvikā tālujihvā ghaṇṭikā śuṇḍikā galaśuṇḍikā lolā lambikā śūnā sūnā pulā.

uxorious UXORIOUS

, a. bhāryyāsaktaḥ strībuddhiḥ m., jāyāsaktaḥ strīvidheyaḥ dayitādhīnaḥ svadāranirataḥ kāmī m. (n) ghasmaraḥ.

uxoriousness UXORIOUSNESS

, s. bhāryyāsaktiḥ f., jāyāsaktratā dayitādhīnatā.

V. vacancy VACANCY

, s. śūnyatā -tvaṃ riktatā -tvaṃ śūnyaṃ riktaṃ.

--(Of a throne, &c.) arājakatvaṃ anāyakatvaṃ asvāmikatvaṃ.

vacant VACANT

, a. (Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ vitānaḥ -nā -naṃ khilaḥ -lā -laṃ.

--(Unoccupied) asvāmikaḥ -kā -kaṃ anāyakaḥ &c. 'as a throne,' arājakaḥ -kā -kaṃ.

--(Empty of thought,) vicāralakṣaṇaśūnyaḥ -nyā -nyaṃ; 'vacant gaze,' śūnyekṣaṇaṃ.

to vacate To VACATE

, v. a. utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), tyaj śūnyīkṛ.

vacation VACATION

, s. avakāśaḥ adhyayanavirāmaḥ adhyayananivṛttiḥ f., anadhyāyaḥ.

to vaccinate To VACCINATE

, v. a. raktavaraṭīnivāraṇārthaṃ or vasantaroganivāraṇārthaṃ gosphoṭapūyalavaṃ bāhumāṃse niviś (c. 10. -veśayati -yituṃ).

vaccination VACCINATION

, s. bāhumāṃse gosphoṭapūyalavaniveśanaṃ.

vaccine VACCINE

, a. gavyaḥ -vyā -vyaṃ gosambandhī &c., goviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

to vacillate To VACILLATE

, v. n. dola (nom. dolāyate), vical. See To WAVER

vacillation VACILLATION

, s. cañcalatvaṃ -tā cāñcalyaṃ vicalanaṃ āndolanaṃ.

vacuity VACUITY

, s. śūnyatā riktatā śūnyaṃ riktaṃ śuṣiraṃ khaṃ, see HOLE.

vacuum VACUUM

, s. śūnyaṃ riktaṃ śūnyatā riktatā -tvaṃ nirvāṇaṃ.

vagabond VAGABOND

, a. or s. adhvagaḥ -gā -gaṃ cakrāṭaḥ -ṭā -ṭaṃ avanicaraḥ &c., bhramī -miṇī -mi (n) paribhramī &c., bhramaṇakārī &c., deśāṭanakārī m.

vagary VAGARY

, s. manolaulyaṃ buddhivilāsaḥ buddhicāpalyaṃ unmārgaḥ.

vagrancy VAGRANCY

, s. adhvabhramaṇaṃ adhvaparyaṭanaṃ mārgapatibhṛmaṇaṃ.

vagrant VAGRANT

, s. mārgaparibhramī m. (n) aśuddhavāsakaḥ. See VAGABOND.

vague VAGUE

, a. aniyataḥ -tā -taṃ avivakṣitaḥ &c. See INDETERMINATE.

vagueness VAGUENESS

, s. aniyatatvaṃ anirṇayaḥ avivakṣā avivakṣitatvaṃ.

vain VAIN

, a. (Empty, worthless) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāraḥ &c., nirarthakaḥ &c., see EMPTY.

--(Fruitless, unavailing) nirarthakaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ &c., vyarthaḥ -rthā -rthaṃ moghaḥ -ghā -ghaṃ niṣphalaḥ -lā -laṃ kadarthaḥ &c., klīvaḥ -vā -vaṃ vṛthā in comp.; 'indulging vain hopes,' moghāśaḥ -śā -śaṃ.

--(Conceited) abhimānī -ninī -ni (n) ātmābhimānī &c., mānī &c., ahaṅkārī &c., sābhimānaḥ -nā -naṃ sāhaṅkāraḥ -rā -raṃ ahammānī &c., garvitaḥ -tā -taṃ, see CONCEITED; 'of one's appearance,' darśanīyamānī &c.

--(In vain) vṛthā mudhā, see VAINLY; 'laboring in vain,' vṛthodyamaḥ -mā -maṃ bhagnodyamaḥ &c.

vain-glorious VAIN-GLORIOUS

, a. See BOASTFUL, BOASTER, PROUD.

vainly VAINLY

, adv. vṛthā mudhā moghaṃ vyarthatas vyarthaṃ niṣphalaṃ.

vaisya VAISYA

, s. (Man of the third tribe, or of the class of merchants and husbandmen, fabled as sprung from the thigh of Brahmā) vaiśyaḥ viṭ m. (ś) ūrujaḥ ūravyaḥ aryyaḥ bhūmispṛk m. (ś).

vale VALE

, s. darī -rā īṣannimnabhūmiḥ f. See VALLEY.

valediction VALEDICTION

, s. āmantraṇaṃ āpracchanaṃ āśīrvādaḥ prāsthānikāśīrvacanaṃ prasthānakāle svastivacanaṃ prāsthānikasvastivacanaṃ.

valedictory VALEDICTORY

, a. āmantrayitā -trī -tṛ (tṛ) āśīrvādī -dinī &c., svastivācanikaḥ -kī -kaṃ āśīrvādātmakaḥ -kā -kaṃ svastivacanarūpaḥ &c.

valerian VALERIAN

, s. (Plant) jananī miṣiḥ -ṣī f., pravrajitā.

valet VALET

, s. pārśvikaḥ vastraparikalpakaḥ pārśvānucaraḥ sairindhraḥ.

valetudinarian VALETUDINARIAN

, s. svāsthyārthī m. (n) ārogyārthī m., sadārogī m.

valiant VALIANT

, a. vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ vīraḥ -rā -raṃ uruvikramaḥ -mā -maṃ bhaṭaḥ -ṭā -ṭaṃ ūrjitaḥ &c., see HEROIC; 'is valiant,' vikramate -ti parākramati.

valid VALID

, a. (Sound, just, that can be supported) sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ supramāṇakaḥ -kā -kaṃ siddhapramāṇaḥ &c., suprāmāṇikaḥ -kī -kaṃ vajrapramāṇakaḥ -kā -kaṃ prabalaḥ -lā -laṃ sabalaḥ &c., akhaṇḍanīyaḥ -yā -yaṃ siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ dharmyaḥ -rmyā -rmyaṃ aviśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ niṣpannaḥ -nnā -nnaṃ valavān -vatī &c., saprabhāvaḥ -vā -vaṃ dṛḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ.

--(Having legal force) vyavahāropayogī -ginī &c., vyavahārasamarthaḥ -rthā -rthaṃ vyavahārasādhakaḥ -dhikā -kaṃ.

validity VALIDITY

, s. sapramāṇatā -tvaṃ sabalatā prabalatā prābalyaṃ prabhāvaḥ saprabhāvatvaṃ akhaṇḍanīyatā siddhiḥ f., siddhatā niṣpattiḥ f., dharmyatā.

--(In law) vyavahāropayogitā vyavahārasāmarthyaṃ.

valley VALLEY

, s. darī -rā kandaraḥ -rī darībhūḥ f., darībhūmiḥ f., upatyakā droṇī parvatadroṇī adridroṇī nimnabhūḥ f., nimnabhūmiḥ f., prāntaraṃ śaulopaśalyaṃ parvatadvayamadhyabhūmiḥ f.

valour VALOUR

, s. vīryyaṃ śauryyaṃ vikramaḥ parākramaḥ. See HEROISM.

valorous VALOROUS

, a. vikrāntaḥ -ntā -ntaṃ śūraḥ -rā -raṃ. See VALIANT.

valuaele VALUAELE

, a. mahāmūlyaḥ -lyā -lyaṃ bahumūlyaḥ &c., mahārghaḥ -rghā -rghaṃ arghyaḥ -rghyā -rghyaṃ arghārhaḥ -rhā -rhaṃ mahārhaḥ &c., bahumānayitavyaḥ -vyā -vyaṃ mahopakārakaḥ &c., guṇavān -vatī -vat (t). See PRECIOUS.

valuation VALUATION

, s. mūlyanirūpaṇaṃ mūlyasthāpanaṃ -nā arghasthāpanaṃ -nā mūlyapramāṇasthāpanaṃ arghaparimāṇanirūpaṇaṃ mūlyanirṇayaḥ.

value VALUE

, s. (Price) mūlyaṃ arghaḥ, see PRICE.

--(Degree of price) mūlyapramāṇaṃ arghapramāṇaṃ mūlyaparimāṇaṃ arghamitiḥ f., mitiḥ f., see RATE.

--(High rate or estimation) mahāmūlyaṃ bahumūlyaṃ mahārghaḥ bahumānaṃ bahumatiḥ f.

--(Real worth) sāratā.

to value To VALUE

, v. a. mūlyaṃ nirūp or sthā in caus., see To RATE

--(Esteem) man (c. 10. mānayati -yituṃ), see To ESTEEM; 'highly,' bahu man.

valued VALUED

, p. p. or a. bahumataḥ -tā -taṃ bahumānitaḥ &c., sammānitaḥ &c.

valve VALVE

, s. kapāṭaḥ kapāṭayuktadvāraṃ pidhānaṃ sapidhānadvāraṃ.

vampire VAMPIRE

, s. rākṣasaḥ piśācaḥ. See DEMON.

[Page 826b]
van VAN

, s. (Of an army, &c.) sanāmukha dhvajinīmukhaṃ senāgraṃ raṇamūrddhā m. (n) samaramūrddhā m., nāsīraṃ dhāraḥ śiras n.; 'in the van,' senāmukhe agratas agre purastāta puratas.

van-guard VAN-GUARD

, s. senāpuraḥsaraṃ agresarasainyāḥ m. pl., agragasainyāḥ.

vane VANE

, s. vāyavīdiśālakṣaṇaṃ vāyulakṣaṇaṃ vāyudhvajaḥ.

to vanish To VANISH

, v. n. antardhā in pass., tirobhū. See To DISAPPEAR.

vanished VANISHED

, p. p. antarhitaḥ -tā -taṃ naṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See DISAPPEARED.

vanity VANITY

, s. (Emptiness, fruitlessness) śūnyatā riktatā niḥsāratā vyarthatā nirarthakatā vaiyarthyaṃ moghatā; 'music, dancing, and such like vanity,' tūryyavāditranṛtyādi asatkāryyaṃ.

--(Conceit) ahaṅkāraḥ ātmābhimānaṃ abhimānaṃ ahammānaṃ ahammatiḥ f., mānaṃ garvvaḥ, see CONCEIT.

to vanquish To VANQUISH

, v. a. ji (c. 1. jayati jetuṃ). See To CONQUER.

vantage VANTAGE

, VANTAGE-GROUND. See SUPERIORITY.

vapid VAPID

, a. virasaḥ -sā -saṃ nīrasaḥ &c., nissāraḥ &c. See FLAT.

vaporous VAPOROUS

, VAPORY, a. vāṣparūpaḥ -pā -paṃ vāṣpamayaḥ -yī -yaṃ.

vapour VAPOUR

, s. vāṣpaḥ svedaḥ dhūmaḥ -mikā phenaḥ -natā khavāṣpaḥ; 'hot vapour,' uṣṇavāṣpaḥ; 'sultry vapour,' mṛgatṛṣṇā, see MIRAGE; 'vapour-bath,' upmasvedaḥ uṣṇasvedaḥ.

to vapour To VAPOUR

, v. n. vikatth (c. 1. -katthate -tthituṃ). See To BOAST, BULLY.

variable VARIABLE

, a. asthiraḥ -rā -raṃ anavasthaḥ -sthā -sthaṃ cañcalaḥ -lā -laṃ viṣamaḥ -mā -maṃ anityaḥ &c., anavasthānaḥ &c. See INCONSTANT.

variableness VARIABLENESS

, s. asthiratā vaiṣamyaṃ viṣamatā cāñcalyaṃ vairūpyaṃ.

variance VARIANCE

, s. bhedaḥ dvaidhaṃ virodhaḥ vaimanasyaṃ, see DIFFERENCE, s.; 'at variance,' parasparaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ vimataḥ &c.

variation VARIATION

, s. bhedaḥ parivṛttiḥ f., vikāraḥ anyathātvaṃ. See CHANGE.

to variegate To VARIEGATE

, v. a. citra (c. 10. citrayati -yituṃ), citrīkṛ śavalīkṛ karbura (nom. karburayati -yituṃ), karburīkṛ. See To DIVERSIFY.

variegated VARIEGATED

, a. citraḥ -trā -traṃ citravicitraḥ &c., citritaḥ -tā -taṃ vicitraḥ -trā -traṃ karburaḥ -rā -raṃ karburitaḥ -tā -taṃ śavalaḥ -lā -laṃ śavalīkṛtaḥ -tā -taṃ nānāvarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ nānāraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ śāraḥ -rī -raṃ śāritaḥ -tā -taṃ sāraṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ anuviddhaḥ -ddhā -ddhaṃ kambaraḥ -rā -raṃ kirmmīraḥ -rā -raṃ karmmīraḥ &c., kalmāṣaḥ -ṣā -ṣaṃ etaḥ -tā -tī -taṃ.

variety VARIETY

, s. (Diversity) vaicitryaṃ vicitratā bhinnatā &c.

--(Difference in kind) bhedaḥ prabhedaḥ vibhedaḥ.

--(In colour, &c.) citratā nānāvarṇatā karburatā śavalatā śāratā.

various VARIOUS

, a. vividhaḥ -dhā -dhaṃ anekaḥ -kā -kaṃ nānāvidhaḥ &c., vyāvidhaḥ &c., pṛthagvidhaḥ &c., nānārūpaḥ -pī -paṃ nānāprakāraḥ -rā -raṃ nānājātīyaḥ -yā -yaṃ nānā prefixed, naikaḥ -kā -kaṃ naikabhedaḥ -dā -daṃ uccāvacaḥ -cā -caṃ, see SUNDRY, MANIFOLD; 'in various ways,' anekadhā nānārūpeṇa, see VARIOUSLY; 'various reading,' pāṭhāntaraṃ. The prep. vi sometimes expresses the sense of 'various;' as, 'various employment,' vikarmma n. (n).

variously VARIOUSLY

, adv. anekadhā bahudhā nānārūpeṇa nānāprakāreṇa nānāvidhena pṛthagvidhena bahuvidhena nānā vividhaṃ.

varnish VARNISH

, s. kukkubhaḥ -bhakā tejodāyakatailaṃ śobhādāyakatailaṃ.

to varnish To VARNISH

, v. a. kukkubhena snigdhīkṛ or tejo dā vāhyaśobhāṃ dā.

varuna VARUNA

, s. (God of the waters, the Hindū Neptune, Regent of the West. He is also Lord of punishment, in which capacity he resembles Yama and Śiva) varuṇaḥ pracetāḥ m. (s) vāruṇīvallabhaḥ.

--(As lord of the waters) apāmpatiḥ m., appatiḥ m., jalapatiḥ m., keśaḥ keśagarbhaḥ.

--(As lord of aquatic animals) yādasāmpatiḥ m., yādaḥpatiḥ m., yādasānnāthaḥ.

--(As holding the cord, with which he binds incorrigible offenders under the water) pāśī m. (n) pāśabhṛt m., pāśapāṇiḥ m. His consort is called varuṇānī varuṇī. His son agastiḥ m., agastyaḥ vāruṇiḥ m. His vāhana or vehicle is a fish.

to vary To VARY

, v. a. anyarūpīkṛ bhinnarūpīkṛ anyathā kṛ viparyas parivṛt in caus., vihṛ bhedaṃ kṛ bhinnīkṛ, see To CHANGE.

to vary To VARY

, v. n. anyathā bhū anyarūpībhū bhinnarūpībhū bhinnībhū bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhū parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), see To CHANGE, DIFFER.

vascular VASCULAR

, a. nāḍīsambandhī &c., nāḍīmayaḥ -yī -yaṃ nāḍīviśiṣṭaḥ &c.

vase VASE

, s. pātraṃ bhājanaṃ kumbhaḥ kalaśaḥ -śī; 'golden vase,' gaḍḍukaḥ -ḍḍūkaḥ gaḍukaḥ bhṛṅgāraḥ kanakālukā kanakāluḥ f.

vassal VASSAL

, VASSALAGE. See DEPENDANT, DEPENDANCE.

vast VAST

, a. sumahān -hatī -hat (t) atimahān &c., ativṛhan -hatī &c., aparimitaḥ -tā -taṃ pulaḥ -lā -laṃ. See HUGE, IMMENSE.

vasudeva VASUDEVA

, s. (Father of Krishna, and son of Śūra, called Ānakadundubhi, because at his birth the gods sounded with joy the drums of heaven, as foreseeing that Vishnu would take a human form in one of his family) vasudevaḥ ānakadundubhiḥ m., dunduḥ.

vat VAT

, s. mahābhāṇḍaṃ vṛhadbhāṇḍaṃ; 'indigo vat,' nīlabhāṇḍa.

vault VAULT

, s. (Arched roof) khoḍakaśīrṣaṃ, see ARCH; 'vault of heaven,' khagolaḥ nabhomaṇḍalaṃ.

--(Cellar) guptiḥ f.

--(Leap) valgitaṃ.

to vault To VAULT

, v. a. or n. valg laṅgh plu. See To LEAP, JUMP.

to vaunt To VAUNT

, VAUNTER, VAUNTING. See To BOAST, BRAG, &c.

veal VEAL

, s. govatsamāṃsaṃ vatsamāṃsaṃ vatsāmiṣaṃ.

veda VEDA

, s. vedaḥ. This is the name given to the four most ancient sacred books of the Hindūs, viz. the Ṛch or Ṛg-veda ṛgvedaḥ, the Yajus or Yajurveda yajurvedaḥ, the Sāman or sāmavedaḥ, and the Atharvan or Atharva-veda atharvavedaḥ. Of these the Ṛg-veda is the most celebrated. It consists of metrical hymns or prayers termed sūktas or mantras, each stanza of which is called a ṛch, addressed chiefly to the gods of the elements, Fire, Air, the Sun, &c., and ascribed to different holy authors or Ṛṣis. The Yajurveda consists principally of prayers and invocations applicable to the consecration of the utensils and materials of sacrificial worship. It is divided into two parts, the white and black, the former of which is attributed to the saint Yājnavalkya, and the latter to Tittiri. The Sama-veda is little else than a recast of the Ṛgveda, being made up of many of the same hymns, broken into parts and arranged anew for the purpose of being chanted during various expiatory ceremonies. The Atharva-veda has little in common with the other three in its character or style. Its language indicates a different and later era, and it may therefore be regarded as a supplement to the three others. Hence it is that many passages are found in Sanskrit writings which limit the number of Vedas to three. Each of the Vedas consists of two distinct component parts, viz. the Mantra portion, and the Brāhmaṇa portion. The Mantra portion is a collection or Sanhitā of sūktas, or hymns as above described, the composition of which is supposed to have taken place about twelve or thirteen centuries B. C.; the Brāhmaṇa portion is a collection of rules for the repetition of the Mantras at certain particular ceremonies, with directions for the performance of such ceremonies, and illustrative remarks explanatory of their origin. This portion of the Vedas is supposed to have been composed about seven or eight centuries B. C. The Vedas were collected and arranged into books and chapters by the sage Kṛṣnadvaipayana, surnamed Vyāsa, who is supposed to have lived in the eleventh century after Christ; see under PURĀNA. The Vedas collectively are often called śrutiḥ f. or āmnāyaḥ, and a Brāhman conversant with them śrotriyaḥ or śrutijñaḥ.

--(The three Vedas) vedatrayaṃ -yī trayī; 'duty enjoined by them,' trayīdharmmaḥ.

--(The four Vedas) caturvedaṃ; 'one who is conversant with them,' caturvidyaḥ caturvedaḥ cāturvaidyaḥ. The Āyur-veda, or code of medicine, is regarded by some as a part of the Atharva-veda, by others as an Upa-veda, see under SCRIPTURE.

vedAnga VEDĀNGA

, s. vedāṅgaḥ vedopakaraṇaṃ. See under SCRIPTURE.

vedAnta VEDĀNTA

, s. (System of Philosophy), see under SCHOOL, SCRIPTURE. 'Follower of the Vedānta system,' vedāntī m. (n).

to veer To VEER

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), viparivṛt parivṛtya bhinnadiśaṃ gam or i anyadiśaṃ gam or i.

vegetable VEGETABLE

, s. (Plant, any thing germinating) udbhid m. f. n., udbhijjaṃ udbhidaṃ oṣadhiḥ -dhī f., tṛṇaṃ; 'the vegetable kingdom,' tṛṇajātiḥ f. -taṃ.

--(Edible plant) śākaḥ śadaḥ; 'abounding with vegetables,' śākinaḥ -nī -naṃ.

vegetable VEGETABLE

, a. udbhid m. f. n., udbhijjaḥ -jjā -jjaṃ śākasambandhī &c.

to vegetate To VEGETATE

, v. n. udbhid in pass., sphuṭ. See To GERMINATE.

vegetation VEGETATION

, s. (Germination), see the word.

--(Plants in general) tṛṇajātiḥ f. -taṃ tṛṇādijātiḥ f., tarugulmādi n.; 'wild vegetation,' jaṅgalaṃ.

vehemence VEHEMENCE

, s. taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā caṇḍatā pracaṇḍatā tīvratā saṃrambhaḥ vegaḥ prābalyaṃ kutūhalaṃ kautūhalaṃ rabhasaḥ ugratā.

vehement VEHEMENT

, a. tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ pracaṇḍaḥ &c., uccaṇḍaḥ &c., tīvraḥ -vrā -vraṃ prabalaḥ -lā -laṃ ugraḥ -grā -graṃ kutūhalī -linī -li (n) kautūhalānvitaḥ -tā -taṃ balavān -vatī -vat (t).

vehemently VEHEMENTLY

, adv. sataikṣṇyaṃ uccaṇḍaṃ pracaṇḍaṃ tīvraṃ prabalaṃ.

vehicle VEHICLE

, s. (Carriage) vāhanaṃ yānaṃ vāhaḥ vāhyaṃ rathaḥ vimānaṃ daṇḍāraḥ patraṃ dhāraṇaṃ, see CARRIAGE; 'a mediate one, as a horse dragging a carriage,' vainītakaḥ -kaṃ.

--(Medium) dvāraṃ.

--(Fluid in which medicine is taken) anupānaṃ.

veil VEIL

, s. tiraskariṇī avaguṇṭhanaṃ avaguṇṭhikā vaktrapaṭaḥ paṭaḥ netravastraṃ nivītaḥ -tā -taṃ prāvṛtaḥ -tā -taṃ nivṛtaḥ -tā -taṃ nicolaḥ -lī -laṃ pidhānaṃ āvarakaḥ āvaraṇaṃ tirodhānaṃ chādanaṃ -nī yavanikā niriṅginī cīriḥ f.

to veil To VEIL

, v. a. avaguṇṭh (c. 10. -guṇṭhayati -yituṃ), guṇṭh chad (c. 10. -chādayati -yituṃ), āchad samāchad prachad saṃchad ūrṇu (c. 2. ūrṇauti ūrṇoti ūrṇute ūrṇavituṃ), prorṇu nivye. See To COVER.

veiled VEILED

, p. p. avaguṇṭhitaḥ -tā -taṃ avaguṇṭhanavān -vatī -vat (t) chāditaḥ -tā -taṃ tiraskṛtaḥ &c., saṃvṛtaḥ &c., vyavahitaḥ &c., nicolī -linī -li (n) ūrṇutaḥ -tā -taṃ.

vein VEIN

, s. (In anatomy) śirā sirā nāḍiḥ -ḍī f., nāliḥ -lī f., dhamaniḥ -nī tantukī hiṃsrā.

--(Of a leaf) patraśirā patranāḍiḥ -ḍikā dalasrasā.

--(Temper, mood) vṛttiḥ f., cittavṛttiḥ f., bhāvaḥ.

veined VEINED

, VEINY, a. śirālaḥ -lā -laṃ dhamanīlaḥ -lā -laṃ.

velocity VELOCITY

, s. vegaḥ javaḥ tūrṇiḥ m., taras n., rabhasaḥ raṅghas n., kṣepimā m. (n) tūrṇatā. See SPEED, SWIFTNESS.

venal VENAL

, a. paṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ paṇitavyaḥ &c., kreyaḥ &c., krayyaḥ &c.

venality VENALITY

, s. paṇyatā -tvaṃ paṇitavyatā kreyatā -tvaṃ.

vendible VENDIBLE

, a. vikreyaḥ -yā -yaṃ paṇyaḥ &c. See SALEABLE.

venerable VENERABLE

, a. āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ bhagavān -vatī -vat (t) guruḥ -rvī -ru ādaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ ādṛtyaḥ &c. See REVEREND, RESPECTABLE.

to venerate To VENERATE

, v. a. pūj arc man sabhāj. See To REVERE.

veneration VENERATION

, s. pūjā arcā ādaraḥ. See RESPECT, REVERENCE.

venereal VENEREAL

, a. maithunasambandhī &c., ratisambandhī &c., maithunaviṣayakaḥ -kā -kaṃ; 'disease,' upadaṃśaḥ.

--(Aphrodisiac), see the word.

venery VENERY

, s. maithunaṃ ratiḥ f., ratikrīḍā ratisukhaṃ sambhogaḥ, see SEXUAL; 'provocative to it,' vājīkaraṇaṃ.

venesection VENESECTION

, s. śirāchedaḥ śirāvedhaḥ -vyadhaḥ. See PHLEBOTOMY.

vengeance VENGEANCE

, s. pratīkāraḥ pratihiṃsā pratikriyā pratiphalaṃ vairaśuddhiḥ f., see REVENGE; 'to take vengeance,' see To REVENGE.

venial VENIAL

, a. upekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ kṣamārhaḥ -rhā -rhaṃ laghuḥ -ghvī -ghu alpaḥ -lpā -lpaṃ upa prep.; 'venial offence,' laghudoṣaḥ alpadoṣaḥ svalpadoṣaḥ alpāparādhaḥ upadoṣaḥ upapātakaṃ.

venison VENISON

, s. mṛgamāṃsaṃ hariṇanāṃsaṃ hāriṇamāṃsaṃ hāriṇaṃ māṃsaṃ pārṣataṃ aiṇaṃ rauravaṃ; 'haunch of venison,' mṛgajaghanaṃ.

venom VENOM

, a. viṣaṃ garalaṃ garaṃ kālakūṭaṃ. See POISON.

venomous VENOMOUS

, a. saviṣaḥ -ṣā -ṣaṃ viṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ daṃśeraḥ -rā -raṃ dandaśūkaḥ -kā -kaṃ, see POISONOUS; 'snake,' viṣabhujaṅgaḥ.

vent VENT

, s. dvāraṃ chidraṃ randhraṃ mukhaṃ pathaḥ mārgaḥ ucchvāsaḥ.

to vent To VENT

, v. a. utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), udīr uccar in caus. See To EMIT.

to ventilate To VENTILATE

, v. a. (Fan) vīj upavīj, see To FAN.

--(Cause the air to pass through) vāyuvyāpyaṃ -pyāṃ kṛ vāyuvyāptaṃ -ptāṃ kṛ.

ventilated VENTILATED

, p. p. vāyuvyāptaḥ -ptā -ptaṃ upavījitaḥ &c., anuvījitaḥ &c.

ventilator VENTILATOR

, s. vāyuyantraṃ vyajanaṃ duṣṭavāyūtkṣepakayantraṃ.

ventral VENTRAL

, a. audarikaḥ -kī -kaṃ udarakaḥ -kā -kaṃ kaukṣaḥ -kṣī -kṣaṃ.

ventricle VENTRICLE

, s. randhraṃ dvāraṃ koṣṭhaḥ koṣaḥ kośaḥ raktakoṣaḥ.

ventriloquism VENTRILOQUISM

, s. gāruḍavāṇī aindrajālikavāṇī udaravādaḥ.

ventriloquist VENTRILOQUIST

, s. udaravādī m. (n) gāruḍavāṇīyuktaḥ.

venture VENTURE

, s. see HAZARD, RISK; 'at a venture,' daivāt.

to venture To VENTURE

, v. n. or a. See To DARE, HAZARD, RISK.

venturesome VENTURESOME

, a. sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasabuddhiḥ &c. See DARING, a.

venus VENUS

, s. (In mythology) ratiḥ f., see RATI.

--(The planet) śukraḥ uśanāḥ m. (s) bhṛguḥ m., bhārgavaḥ kaviḥ m., kāvyaḥ śvetaḥ śvetarathaḥ boḍaśāṃśaḥ m., maghābhavaḥ āsphujit m., daityaguruḥ m. Śukra, the egent of the planet Venus, is fabled as the son of Bhṛgu, and preceptor of the Daityas or demons.

veracious VERACIOUS

, a. satyavādī -dinī -di (n) satyavāk m. f. n. (c) satyavaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) satyabhāṣī &c., ṛtavāk m. f. n., satyavacāḥ -cāḥ -caḥ (s) satyavadanaśīlaḥ -lā -laṃ satyaśīlaḥ -lā -laṃ satyābhidhāyī &c., avitathavādī &c., pūtavāk m. f. n., satyagīḥ -gīḥ -giḥ (r) satyasandhaḥ -ndhā -ndhaṃ.

veracity VERACITY

, s. satyavāditvaṃ satyavaktṛtvaṃ satyābhidhānaṃ satyabhāṣaṇaṃ satyaṃ satyaśīlatā satyatā satyavadyaṃ satyā.

veranda VERANDA

, s. varaṇḍaḥ -ṇḍakaḥ niṣkāśaḥ āvarakaḥ. See PORTICO.

verb VERB

, s. kriyā kriyāpadaṃ; 'form of a verb,' kriyārūpaṃ dhāturūpaṃ ākhyātaṃ; 'root of a verb,' dhātuḥ m.; 'subject of one,' kriyāśrayaḥ; 'table or list of verbs,' dhātupāṭhaḥ.

verbal VERBAL

, a. (Expressed in words) vācikaḥ -kī -kaṃ vācanikaḥ -kī -kaṃ vācakaḥ -kā -kaṃ śabdadvārakaḥ &c.

--(Consisting in words, relating to words) śābdaḥ -bdī -bdaṃ śābdikaḥ -kī -kaṃ śabdarūpaḥ -pā -paṃ śabdasambandhī &c.

--(Literal) padānupadikaḥ -kī -kaṃ samapadaḥ -dā -daṃ śabdarūpaḥ -pā -paṃ, see LITERAL.

--(In grammar) kriyāvācakaḥ -kā -kaṃ dhātusādhitaḥ -tā -taṃ.

verbally VERBALLY

, adv. śabdadvārā -reṇa śabdatas yathāśabdaṃ.

verbatim VERBATIM

, adv. śabdaśas śabdatas akṣaraśas yathāśabdaṃ.

verbena VERBENA

, s. (Kind of grass) darbhaḥ.

verbose VERBOSE

, a. bahuśabdakaḥ -kā -kaṃ bahuvākyaḥ -kyā -kyaṃ atiśayoktiviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ ativistīrṇaḥ &c., see PROLIX.

verbosity VERBOSITY

, VERBIAGE, s. śabdavistāraḥ bahuśabdatvaṃ atiśayoktiḥ f., śabdabāhulyaṃ bahubhāṣitā śabdādhikyaṃ.

verdant VERDANT

, a. haritaḥ -tā -riṇī -taṃ śādaharitaḥ &c., śāḍvalaḥ -lā -laṃ amlānaḥ &c.; 'to become so,' harita (nom. haritāyate).

verdict VERDICT

, s. nirṇayapādaḥ nirṇayaḥ daṇḍanirṇayaḥ. See SENTENCE.

verdigris VERDIGRIS

, s. kalaṅkaḥ tāmrakalaṅkaḥ tāmramalaṃ tāmrakiṭṭaṃ.

verdure VERDURE

, s. śādaḥ navaśādaḥ haritaśādaḥ haritatvaṃ amlāniḥ f.

verge VERGE

, s. (Rod) daṇḍaḥ.

--(Brink) prāntaḥ dhārā, see BRINK.

to verge To VERGE

. v. n. See To TEND, INCLINE, APPROACH.

verger VERGER

, s. daṇḍī m. (n) daṇḍadharaḥ. See MACE-BEARER.

verification VERIFICATION

, s. satyākṛtiḥ f., satyākaraṇaṃ satyaṅkṛtiḥ f., satyaṅkāraḥ satyāpanaṃ satyaṅkaraṇaṃ nirṇetṛtvaṃ nirṇāyanaṃ.

to verify To VERIFY

, v. a. satyākṛ satyaṅkṛ satyīkṛ satya (nom. caus. satyāpayati -yituṃ), nirṇī niści nirṇayaṃ kṛ.

verily VERILY

, adv. satyaṃ avaśyaṃ nūnaṃ. See TRULY, CERTAINLY.

veritable VERITABLE

, VERITY. See TRUE, TRUTH.

vermicular VERMICULAR

, a. kṛmisadṛśaḥ -śī -śaṃ kṛmigatisadṛśaḥ -śī -śaṃ.

vermifuge VERMIFUGE

, a. kṛmiharaḥ -rā -raṃ kṛmighnaḥ -ghnī -ghnaṃ kṛmihārī -riṇī &c.

vermilion VERMILION

, s. sindūraṃ sindūrikā hiṅgulaḥ raktaṃ cūrṇapāradaḥ suraṅgaṃ citrāṅgaṃ rasagarbhaḥ haṃsapādaṃ hasāṃghriḥ m., kapiśīrṣakaṃ.

vermin VERMIN

, s. kṛmayaḥ m. pl., garttāśritāḥ m. pl., vilevāsinaḥ m. pl., vileśayāḥ m. pl., mūṣikādikṣudrajantavaḥ m. pl., gṛhotpātaḥ.

vernacular VERNACULAR

, a. janmadeśīyaḥ -yā -yaṃ svadeśīyaḥ &c., prākṛtaḥ -tī -taṃ; 'language,' janmabhāṣā prākṛtabhāṣā.

vernal VERNAL

, a. vāsantaḥ -ntī -ntaṃ vāsantikaḥ -kī -kaṃ vasantajaḥ -jā -jaṃ vasantodbhavaḥ -vā -vaṃ vasanta in comp.

versatile VERSATILE

, a. capalabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi capalamatiḥ -tiḥ -ti cañcalabuddhiḥ &c., anekabuddhiḥ &c., capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ &c., anyamānasaḥ -sī -saṃ anyamanaskaḥ -skā -skaṃ capalamanaskaḥ &c.

versatility VERSATILITY

, s. buddhicāpalyaṃ capalabuddhitvaṃ capalatā.

verse VERSE

, s. (Metrical composition) padyaṃ kavitā kāvyaṃ chandas n., ; 'measured by time,' jātiḥ f.; 'syllabic,' vṛttaṃ; 'blank,' muktaprāsaḥ; 'prose and verse,' gadyapadyaṃ.

--(Stanza) ślokaḥ gāthā rūpaṃ.

--(Line of a stanza) pādaḥ caraṇaḥ -ṇaṃ padaṃ; 'verse by verse,' pādaśas.

versed VERSED

, a. abhijñaḥ -jñā -jñaṃ nipuṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kuśalaḥ -lā -laṃ viśāradaḥ -dā -daṃ niṣṭhitaḥ -tā -taṃ pariniṣṭhitaḥ &c., see SKILLED, CONVERSANT; 'in all subjects,' sarvvaviṣayajñaḥ -jñā -jñaṃ.

versification VERSIFICATION

, s. ślokaracanā padaracanā kāvyaracanā padayojanā kavitākaraṇaṃ kāvyakaraṇaṃ ślokatvaṃ.

versifier VERSIFIER

, s. ślokaracakaḥ kavitākarttā m. (rttṛ) bhavinaḥ.

to versify To VERSIFY

, v. n. ślokaracanāṃ kṛ padaracanāṃ kṛ kavitāṃ kṛ.

version VERSION

, s. bhāṣāntaraṃ, see TRANSLATION.

--(Variation in reading) pāṭhāntaraṃ pāṭhabhedaḥ pāṭhaḥ.

vertebra VERTEBRA

, s. pṛṣṭhavaṃśagranthiḥ m., pṛṣṭhavaṃśasandhiḥ m., vaṃśasandhiḥ

vertebral VERTEBRAL

, a. vaṃśagranthisambandhī &c., vaṃśasandhisambandhī &c.

vertebrated VERTEBRATED

, a. pṛṣṭhāsthimān -matī -mat pṛṣṭhavaṃśaviśiṣṭaḥ &c.

vertex VERTEX

, s. agraṃ śikhā śikharaṃ śiras n., tuṅgaḥ.

vertical VERTICAL

, a. ūrddhvādharaḥ -rā -raṃ, see PERPENDICULAR.

--(In the zenith) svamadhyasthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Vertical circle, in astronomy) dṛṅmaṇḍalaṃ; 'passing through nonagesimal point,' dṛkkṣepavṛttaṃ; 'prime vertical,' samamaṇḍalaṃ pṛrvvāparavṛttaṃ.

vertically VERTICALLY

, adv. ūrddhvādharaṃ ūrddhvādhararūpeṇa, see PERPENDICULARLY; 'he places the tube vertically in the vessel,' talam uparividhāya nālaṃ pātre sthāpayati.

vertigo VERTIGO

, s. bhramaraṃ. See GIDDINESS, DIZZINESS.

very VERY

, a. (Real) satyaḥ -tyā -tyaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ; 'in very deed,' satyameva; 'the very one,' ayaṃ viśeṣaḥ; 'I, that very person,' so'ham.

--(Mere) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ mātra in comp.; 'the very birth of a Brāhman,' brāhmaṇajanmamātraṃ.

--(Emphatic) expressed by eva; as, 'from that very moment,' tatkṣaṇādeva; 'this very day,' adyaiva.

very VERY

, adv. ati or su or atiśaya prefixed, atīva atiśayena atyantaṃ bhūri suṣṭhu, see EXTREMELY, EXCEEDINGLY; 'very angry,' atyamarṣī -rṣiṇī &c., atikrodhī &c.; 'very many,' suvahuḥ -huḥ -hu, 'very far,' sudūraḥ -rā -raṃ; 'very glorious,' amitatejāḥ -jāḥ -jaḥ (s); 'very deceitful,' anantamāyī &c.; 'love is very suspicious,' snehaḥ param āśaṅkate; 'very well,' paramaṃ vāḍhaṃ; 'very true,' evameva paramaṃ.

vesicle VESICLE

, s. kṣudrasphoṭaḥ tvaksphoṭakaḥ carmmasphoṭaḥ.

vespers VESPERS

, s. sāyampūjā sāyambhajanaṃ sandhyāpūjā sandhyābhajanaṃ.

vespertine VESPERTINE

, a. sāyaṅkālikaḥ -kī -kaṃ sāyantanaḥ &c. See EVENING, a.

vessel VESSEL

, s. (Utensil for holding, as a pot, cup, &c.) pātraṃ bhājanaṃ bhāṇḍaṃ amatraṃ ādhāraḥ dhārakaḥ; 'drinking vessel,' pānapātraṃ; 'for holding water,' udakapātraṃ jalapātraṃ ghaṭaḥ kalaśaḥ.

--(Vessel of the body, as a vein, &c.) śirā nāḍiḥ -ḍī f., nāliḥ -lī dhamanī vāhinī, see TUBE.

--(Boat, ship) nauḥ f., naukā potaḥ vahinī vahitraṃ taraṇī jalayānaṃ vohitthaṃ.

[Page 829b]
vest VEST

, s. vastraṃ veśaḥ vasanaṃ uttarīyaṃ prāvāraḥ. See GARMENT.

to vest To VEST

, v. a. (Clothe) veṣṭ paridhā.

--(Invest), see the word.

vested in VESTED IN

, p. p. adhīnaḥ -nā -naṃ āyattaḥ -ttā -ttaṃ vaśaḥ -śā -śaṃ.

vestibule VESTIBULE

, s. dehalī -liḥ f., niṣkāśaḥ. See PORCH.

vestige VESTIGE

, s. cihnaṃ lakṣaṇaṃ padavī padāṅkaḥ. See TRACE.

vestment VESTMENT

, VESTURE, s. See DRESS, CLOTHES, GARMENT.

vetch VETCH

, s. (Kind of plant) dvidalaṃ dvipatraṃ.

veteran VETERAN

, s. or a. abhyāsavṛddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vyavahāravṛddhaḥ &c., jñānavṛddhaḥ &c., see PRACTISED; 'in arms,' śastrābhyāsavṛddhaḥ yuddhābhyāsavṛddhaḥ.

veterinary VETERINARY

, a. paśucikitsāsambandhī &c., aśvacikitsāsambandhī &c.; 'veterinary art,' paśucikitsā aśvādicikitsā; 'surgeon,' aśvavaidyaḥ paśuvaidyaḥ.

veto VETO

, s. niṣedhaḥ pratiṣedhaḥ ananumodanaṃ. See PROHIBITION.

to vex To VEX

, v. a. bādh (c. 1. bādhate -dhituṃ), kliś prakup (c. 10. -kopayati -yituṃ), pīḍ tud vyath tap in caus., ard. See To HARASS.

vexation VEXATION

, s. kleśaḥ vyathā bādhā duḥkhaṃ viḍambanā āyāsaḥ manyuḥ m., mantāpaḥ; 'cause of trouble,' śalyaṃ kaṇṭakaḥ.

vexatious VEXATIOUS

, a. kleśakaḥ -kā -kaṃ duḥkhakaraḥ -rī -raṃ. See DISTRESSING.

vexed VEXED

, p. p. duḥkhitaḥ -tā -taṃ. See HARASSED, IRRITATED.

viand VIAND

, VIANDS, s. pakvānnaṃ siddhānnaṃ annaṃ khādyadravyāṇi n. pl.

viaticum VIATICUM

, s. pātheyaṃ yātrikaṃ śambalaṃ sambalaṃ -laḥ.

to vibrate To VIBRATE

, v. n. dola (nom. dolāyate), spand (c. 1. spandate -ndituṃ), sphur (c. 6. sphurati -rituṃ), kamp bhram. See To OSCILLATE.

to vibrate To VIBRATE

, v. a. bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ), sphur in caus. (sphārayati -yituṃ) visphur vidhū. See To BRANDISH.

vibrating VIBRATING

, part. dolāyamānaḥ -nā -naṃ spandamānaḥ &c. See OSCILLATING.

vibration VIBRATION

, s. āndolanaṃ spandanaṃ pratispandanaṃ sphuraṇaṃ sphāraṇaṃ visphāraḥ -raṇaṃ sphūrttiḥ f., kampaḥ -mpanaṃ bhramaṇaṃ bhrāntiḥ f.

vicar VICAR

, s. pratinidhiḥ m. See SUBSTITUTE, DEPUTY.

vicarious VICARIOUS

, a. pratinidhirūpaḥ -pā -paṃ prātinidhikaḥ &c., see SUBSTITUTED.

vicariously VICARIOUSLY

, adv. pratinidhirūpeṇa upasarjanarūpeṇa pratinidhitas.

vice VICE

, s. (Moral evil, depravity) duṣṭatā adharmmaḥ pāpaṃ vyabhicāraḥ, see WICKEDNESS.

--(An habitual fault) vyasanaṃ durguṇaḥ avaguṇaḥ durlakṣaṇaṃ doṣaḥ dūṣaṇaṃ; 'in a horse,' durguṇaṃ durlakṣaṇaṃ; 'in an elephant,' vyālatvaṃ.

--(Iron press) sandaṃśaḥ -śakā.

vice-gerency VICE-GERENCY

, s. pratinidhitvaṃ prātinidhyaṃ. See LIEUTENANCY.

vice-gerent VICE-GERENT

, s. pratinidhiḥ m., pratibhūḥ m. See DEPUTY.

vice-roy VICE-ROY

, s. rājapratinidhiḥ m., rājapratibhūḥ m., bhogapatiḥ m.

vice-royalty VICE-ROYALTY

, s. rājapratinidhitvaṃ rājaprātinidhyaṃ.

vicinity VICINITY

, s. sannidhānaṃ sānnidhyaṃ. See NEIGHBORHOOD.

vicious VICIOUS

, a. vyasanī -ninī -ni (n) vyasanīyaḥ -yā -yaṃ duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ duścaritraḥ -trā -traṃ kṣīṇapuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ, see DEPRAVED.

--(Having vices or bad tricks) savyasanaḥ -nā -naṃ vyasanī &c., durguṇī &c., durlakṣaṇī &c.

viciously VICIOUSLY

, adv. duṣṭavat durvṛttavat vyasanitvāt duṣṭabhāvena.

viciousness VICIOUSNESS

, s. duṣṭatā vyasanitā -tvaṃ durvṛttatā durguṇatvaṃ.

vicissitude VICISSITUDE

, s. āvṛttiḥ f., parivṛttiḥ f., anuvṛttiḥ anukramaḥ.

victim VICTIM

, s. baliḥ m., yajñapaśuḥ m., devapaśuḥ m., badhyaḥ badhyapaśuḥ m., upahāraḥ upākṛtaḥ satpaśuḥ m.

to victimize To VICTIMIZE

, v. a. upahārīkṛ. See To SACRIFICE, IMMOLATE.

victor VICTOR

, s. jetā m. (tṛ) vijetā m., jayī m. (n) vijayī m., jaitraḥ jit m.

[Page 830a]
victorious VICTORIOUS

, a. jayī -yinī -yi (n) vijayī &c., jetā -trī -tṛ (tṛ) jaitraḥ -trī -traṃ jiṣṇuḥ -ṣṇuḥ -ṣṇu jitvaraḥ -rī -raṃ jitāriḥ -riḥ -ri jitaśatruḥ -truḥ -tru jayayuktaḥ -ktā -ktaṃ jayavān -vatī -vat (t) vijayamānaḥ -nā -naṃ vijitavān &c., prāptajayaḥ -yā -yaṃ labdhajayaḥ &c., ripuñjayaḥ &c., arindamaḥ -mā -maṃ jaḥ jā jaṃ jiḥ jiḥ ji.

--(Conferring victory) jayāvahaḥ -hā -haṃ jayapradaḥ -dā -daṃ.

victoriously VICTORIOUSLY

, adv. vijayena savijayaṃ vijayapūrvvaṃ jayapūrvvaṃ.

victory VICTORY

, s. jayaḥ vijayaḥ jayanaṃ vijayasiddhiḥ f., jayaśrīḥ f.; 'proclamation of victory,' jayaghoṣaḥ; 'record of it,' jayapatraṃ; 'march to it,' jayaprasthānaṃ; 'glory of it,' jayaśrīḥ f.; 'flag of victory,' jayapatākā; 'shout of victory,' jayadhvaniḥ m., jayaśabdaḥ jayāravaḥ.

to victual To VICTUAL

, v. a. khādyadravyaiḥ samāyuj (c. 10. -yojayati -yituṃ) or yuj khādyadravyāṇi parikḷp or sambhṛ. See To PURVEY.

victualler VICTUALLER

, s. annādivikretā m. (tṛ) khādyadravyavikretā m., śauṇḍikaḥ.

victualling-house VICTUALLING-HOUSE

, s. annavikrayasthānaṃ annavikrayagṛhaṃ śuṇḍā.

victuals VICTUALS

, s. pl. annaṃ bhojanaṃ khādyadravyaṃ āhāraḥ. See FOOD.

videlicet VIDELICET

, s. arthatas arthāt vastutas yathā nāma.

to vie To VIE

, v. n. spardh (c. 1. spardhate -rdhituṃ), ji in des., see To RIVAL.

to view To VIEW

, v. a. avalok (c. 10. -lokayati -yituṃ), ālok prekṣ (c. 1. prekṣate -kṣituṃ, rt. īkṣ), vīkṣ samīkṣ nirīkṣ nirbarṇ. See To SURVEY.

view VIEW

, s. (Act of viewing) avalokanaṃ ālokanaṃ darśanaṃ sandarśanaṃ vīkṣaṇaṃ dṛṣṭiḥ f.

--(Reach of the eye) dṛṣṭipātaḥ dṛkpātaḥ dṛṣṭiḥ f.; 'in view,' dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ dṛggocaraḥ &c.

--(That which is presented to the view), see PROSPECT.

--(Intention) uddeśaḥ āśayaḥ buddhiḥ f.; 'with the view of,' buddhyā uddiśya; 'with what view?' kimuddiśya.

--(Opinion) mataṃ matiḥ f., buddhiḥ f., dṛṣṭiḥ f.; 'of high views,' ūrddhvadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi; 'of narrow views,' alpadṛṣṭiḥ &c., mitabuddhiḥ &c., kṛpaṇabuddhiḥ &c.; 'a point of view,' pakṣaḥ; 'under one point of view,' ekapakṣe.

vigil VIGIL

, s. jāgaraṇaṃ rātrijāgaraṇaṃ jāgaraḥ rātrijāgaraḥ.

vigilance VIGILANCE

, s. (Wakefulness) jāgarā jāgaryyā jāgarttiḥ f., prabodhaḥ.

--(Wariness) sāvadhānatā avadhānaṃ samīkṣyakāritvaṃ.

vigilant VIGILANT

, a. (Wakeful) jāgarī -riṇī -ri (n), see WAKEFUL.

--(Wary) sāvadhānaḥ -nā -naṃ svavahitaḥ &c., apramattaḥ &c. See CIRCUMSPECT.

vigor VIGOR

, s. vīryyaṃ tejas n., sattvaṃ ojas n., prabhāvaḥ balaṃ pauruṣaṃ sāraḥ -ratā ajīrṇaṃ; 'in full vigor,' prauḍhabalaḥ -lā -laṃ.

vigorous VIGOROUS

, a. mahāvīryyaḥ -ryyā -ryyaṃ vīryyavān -vatī -vat tejovān &c., sāravān &c., prauḍhasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ mahāsattvaḥ &c., prauḍhasāmarthyaḥ -rthyā -rthyaṃ rāgī -giṇī &c., guṇavān &c. See ENERGETIC.

vigorously VIGOROUSLY

, adv. savīryyaṃ mahāyatnena prayatnatas vīryyatas sāratas.

vile VILE

, a. adhamaḥ -mā -maṃ kutsitaḥ -tā -taṃ khalaḥ -lā -laṃ tucchaḥ -cchā -cchaṃ jaghanyaḥ &c., duṣṭaḥ &c., niguṇaḥ &c., nikṛṣṭaḥ &c. See LOW, MEAN.

vileness VILENESS

, s. duṣṭatā khalatā jaghanyatā kautsityaṃ nirguṇatvaṃ anāryyatā.

to vilify To VILIFY

, v. a. See To DEFAME, TRADUCE, REVILE.

villa VILLA

, s. nagaropānte kheligṛhaṃ or vinodagṛhaṃ.

village VILLAGE

, s. grāmaḥ nivasathaḥ avasathaḥ upavasathaḥ saṃvasathaḥ prativasathaḥ sadvasathaḥ palliḥ -llī f., kaṭakaḥ kheṭakaḥ padraḥ grāmasthaḥ; 'number of villages,' grāmatā grāmasaṅghaḥ; 'a hundred villages,' grāmaśataṃ; 'chief or head-man of a village. grāmādhipatiḥ m., grāmādhyakṣaḥ grāmādhikṛtaḥ grāmaśaḥ grāmanāyakaḥ grāmaṇīḥ m.; 'space near a village,' grāmāntaṃ upaśalyaṃ.

[Page 830b]
village VILLAGE

, a. grāmyaḥ -myā -myaṃ grāmīyaḥ -yā -yaṃ grāmīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ grāmikaḥ -kī -kaṃ grāma in comp.; 'village divinity,' grāmadevatā; 'village officer,' grāmādhikārī m.; 'village priest,' grāmayājakaḥ.

villager VILLAGER

, s. grāmavāsī m. (n) grāmevāsī m., grāmevāsaḥ grāmasthaḥ grāmikajanaḥ grāmī m., grāmīṇaḥ grāmyajanaḥ grāmacārī m.

villain VILLAIN

, VILLAINOUS, VILLAINY. See RASCAL, RASCALLY, &c.

to vindicate To VINDICATE

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), doṣāt śudh or pariśudh nirdoṣīkṛ pratiṣad (c. 10. -pādayati -yituṃ), sthā in caus. (sthāpayati -yituṃ) pratipādanaṃ kṛ pratipālanaṃ kṛ. See To JUSTIFY, SUPPORT.

vindication VINDICATION

, s. śodhanaṃ pariśodhanaṃ pariśuddhiḥ f., pratipādanaṃ sthāpanaṃ pratipālanaṃ doṣamuktiḥ f. See JUSTIFICATION, SUPPORT.

vindictive VINDICTIVE

, VINDICTIVENESS. See REVENGEFUL, &c.

vine VINE

, s. drākṣā drākṣālatā gucchaphalā drākṣāvallī drākṣāvratatī.

vinegar VINEGAR

, s. amlarasaḥ śuktaṃ śuktarasaḥ śauktikaṃ cukraṃ.

vineyard VINEYARD

, s. drākṣāvāṭikā drākṣāvāṭī drākṣodyānaṃ drākṣākṣetraṃ.

vinous VINOUS

, a. drākṣāmadyaguṇakaḥ -kā -kaṃ saurikaḥ -kī -kaṃ.

vintage VINTAGE

, s. (Produce of the vine) drākṣotpannaphalaṃ ekasamaye drākṣotyāditaphalaṃ.

--(Season of gathering it) drākṣāphalasaṃgrahakālaḥ.

vintner VINTNER

, s. madyavikrayajīvī m. (n) madyavikretā m. (tṛ) drākṣārasavikretā m., surājīvī m., śauṇḍikaḥ śuṇḍāraḥ dhvajavāna m.

to violate To VIOLATE

, v. a. laṅgh (c. 10. laṅghayati -yituṃ), atikram aticar lup, see To TRANSGRESS, INFRINGE.

--(Ravish) dhṛṣ (c. 10. -dharṣayati -yituṃ).

violation VIOLATION

, s. laṅghanaṃ lopaḥ -panaṃ atikramaḥ vyatikramaḥ; 'of a vow,' vratalopanaṃ; 'of a law,' see INFRINGEMENT.

--(Rape), see RAPE.

violator VIOLATOR

, s. atikramī m., dasyuḥ. See INFRINGER, RAVISHER.

violence VIOLENCE

, s. (Force) balaṃ vegaḥ prābalyaṃ.

--(Unjust force) balātkāraḥ prasabhaṃ pramāthaḥ sāhasaṃ haṭhaḥ mahāsāhasaṃ drohaḥ sahobalaṃ; 'personal violence,' daṇḍapāruṣyaṃ pāruṣyaṃ upaghātaḥ.

--(Vehemence, impetuosity), see the words.

violent VIOLENT

, a. (Forcible, impetuous) prabalaḥ -lā -laṃ vegavān -vatī &c., mahāvegaḥ -gā -gaṃ.

--(Vehement) caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ &c., tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ tīvraḥ -vrā -vraṃ ugraḥ &c., roṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ raudraḥ -drī -draṃ gāḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ sotprāsaḥ -sā -saṃ; 'violent wrath,' gurukopaḥ, see SEVERE.

--(Acting by violence) sāhasī -sinī -si (n) sāhasikaḥ -kī -kaṃ sāhasakarmmā -rmmā -rmma (n) pramāthī &c., drohī &c.

--(Violent death) apamṛtyuḥ m., apaghātaḥ durmaraṇaṃ.

violently VIOLENTLY

, adv. (Forcibly, impetuously) prasahya prasabhaṃ balātkāreṇa balavat prabalaṃ mahāvegena mahājavena, see FORCIBLY.

--(Vehemently) tīvraṃ gāḍhaṃ ugraṃ ati prefixed, atiśayenaḥ 'violently in love,' atyanurāgavān -vatī &c.

violin VIOLIN

, s. sāraṅgī śāraṅgī pinākī.

viper VIPER

, s. sarpaḥ ahiḥ m., bhujaṅgaḥ bhujagaḥ uragaḥ. See SNAKE.

virago VIRAGO

, s. puruṣasvabhāvā puruṣavṛttiḥ f., ṛṣabhī karkaśā.

virgin VIRGIN

, s. kumārī -rikā kanyā taruṇī akṣatā gaurī -rikā akṣatayoniḥ f., aviddhayoniḥ f., ananyapūrvvā puruṣāspṛṣṭā nivarā, see MAID; 'defiler of one,' kanyādūṣakaḥ.

virgin VIRGIN

, a. kaumāraḥ -rī -raṃ kānīnaḥ &c., see MAIDEN, MAIDENLY.

virginity VIRGINITY

, s. kaumāraṃ kumārītvaṃ kanyātvaṃ akṣatayonitvaṃ aviddhayonitvaṃ ajñātapuruṣatā puruṣāspṛṣṭatā. See MAIDENHEAD.

virgo VIRGO

, s. (The Zodiacal sign) kanyā pātheyaṃ.

virile VIRILE

, a. pauruṣaḥ -ṣī -ṣaṃ pauruṣeyaḥ -yī -yaṃ puruṣasambandhī &c.

[Page 831a]
virility VIRILITY

, s. pauruṣaṃ puruṣatvaṃ pauruṣatā puṃstvaṃ puṃstā puṃśaktiḥ f., jananaśaktiḥ f., puruṣaśaktiḥ f., ojas n.

virtual VIRTUAL

, a. vastusadṛśaḥ -śī -śaṃ vastusaṅkāśaḥ -śā -śaṃ vāstavaḥ -vī -vaṃ vāstavikaḥ -kī -kaṃ guṇasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ arthasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

virtually VIRTUALLY

, adv. vastusādṛśyena vastutas arthatas sāratas.

virtue VIRTUE

, s. (Moral goodness) dharmmaḥ puṇyaṃ śreyas n., dharmmācaraṇaṃ dharmmācāraḥ sādhutvaṃ sādhuvṛttiḥ f., sādhuvṛttaṃ sādhuśīlatā sadācāraḥ sukṛtaṃ sucaritaṃ -traṃ saccaritaṃ darśanaṃ nītiḥ f.; 'personified,' vṛṣaḥ.

--(Strength, power) prabhāvaḥ śaktiḥ f., balaṃ prābalyaṃ; 'latent virtue,' marmma n.

--(Good quality, excellence) guṇaḥ sadguṇaḥ suguṇaḥ sulakṣaṇaṃ; 'virtue and vices,' guṇāguṇāḥ m. pl., guṇadoṣāḥ m. pl.

virtuous VIRTUOUS

, a. dhārmmikaḥ -kī -kaṃ dharmmī -rmmiṇī -rmmi (n) puṇyaśīlaḥ -lā -laṃ sādhuśīlaḥ &c., sādhuvṛttaḥ -ttā -ttaṃ sādhvācāraḥ -rā -raṃ sādhuḥ -dhvī -dhu dharmmacārī -riṇī &c., sukṛtī &c., kṛtī &c., sukṛt m. f. n., puṇyabhāk m. f. n. (j), sāttvikaḥ -kī -kaṃ sattvaśīlaḥ -lā -laṃ nyāyācāraḥ &c., guṇavān -vatī -vat (t) guṇī &c., guṇāśrayaḥ -yā -yaṃ cārucaritraḥ -trā -traṃ apakalmaṣaḥ -ṣā -ṣaṃ, see GOOD; 'a virtuous wife,' satī sādhvī mahāsatī; 'a virtuous person,' sajjanaḥ; 'a virtuous young girl,' sadyuvatī.

virtuously VIRTUOUSLY

, adv. dharmmatas dharmmeṇa dharmmānusāreṇa puṇyavat.

virulence VIRULENCE

, s. ugratā kaṭutā tīkṣṇatā jvālā. See MALIGNITY.

virulent VIRULENT

, a. ugraḥ -grā -graṃ atitīkṣṇaḥ &c. See MALIGNANT.

visage VISAGE

, s. mukhaṃ ānanaṃ vadanaṃ āsyaṃ vaktraṃ. See FACE.

viscera VISCERA

, s. pl. antrāṇi n. pl., udaraṃ. See BOWELS, ENTRAILS.

visceral VISCERAL

, a. āntrikaḥ -kī -kaṃ audarikaḥ -kī -kaṃ.

viscid VISCID

, VISCOUS, a. sāndraḥ -ndrā -ndraṃ śyānaḥ -nā -naṃ śīnaḥ &c., ghanaḥ -nā -naṃ avalehyaḥ -hyā -hyaṃ snigdhaḥ &c. See GLUTINOUS, STICKY.

vishnu VISHNU

, s. viṣṇuḥ. The second person of the Hindū triad, and the most celebrated and popular of all the Indian deities. He is the personification of the preserving power, and became incarnate in nine different forms, for the preservation of mankind in various emergencies. Before the creation of the universe, and after its temporary annihilation, he is supposed to sleep on the waters, floating on the serpent Śeṣa, and is then identified with Nārāyana. Brahmā, the creator, is fabled to spring at that time from a lotus which grows from his navel, whilst thus asleep. Viṣṇu's wife is called Lakṣmī, and the vehicle on which he rides, Garuḍa. See LAKSHMI, GARUḌA. His ten avatārs or incarnations are: 1. The Matsya, or Fish. In this avatār Viṣṇu descended in the form of a fish to save the pious king Satyavrata, who with the seven Ṛṣis and their wives had taken refuge in the ark to escape the deluge which then destroyed the earth. 2. The Kūrma, or Tortoise. In this he descended in the form of a tortoise, for the purpose of restoring to man some of the comforts lost during the flood. To this end he stationed himself at the bottom of the ocean, and allowed the point of the great mountain Mandara to be placed upon his back, which served as a hard axis, whereon the gods and demons, with the serpent Vāsuki twisted round the mountain for a rope, churned the waters for the recovery of the amṛta or nectar, and fourteen other sacred things, see OCEAN. 3. The Varāha, or Boar. In this he descended in the form of a boar to rescue the earth from the power of a demon called 'golden-eyed,' Hiraṇyākṣa. This demon had seized on the earth and carried it with him into the depths of the ocean. Viṣṇu dived into the abyss, and, after a contest of a thousand years, slew the monster. 4. The Narasinha, or Man-lion. In this monstrous shape of a creature half-man, half-lion, Viṣṇu delivered the earth from the tyranny of an insolent demon called Hiraṇyakaśipu. 5. Vāmana, or Dwarf. This avatār happened in the second age of the Hindūs or Tretā yug, the four preceding are said to have occurred in the first or Satya yug; the object of this avatar was to trick Bali out of the dominion of the three worlds. Assuming the form of a wretched dwarf he appeared before the king, and asked, as a boon, as much land as he could pace in three steps. This was granted; and Viṣṇu, immediately expanding himself till he filled the world, deprived Bali at two steps of heaven and earth, but in consideration of some merit, left Pātāla still in his dominion. 6. Paraśurāma. 7. Rāmachandra; for an account of both these, see RĀMA. 8. Kṛṣna, or, according to some, Balarama, see KṚṢṆA, RĀMA. 9. Buddha. In this avatār Viṣṇu descended in the form of a sage, for the purpose of making some reform in the religion of the Brahmins, and especially to reclaim them from their proneness to animal sacrifice. Many of the Hindūs will not allow this to have been an incarnation of their favourite god. 10. Kalki, or White Horse. This is yet to come. Viṣṇu, mounted on a white horse, with a drawn scimitar, blazing like a comet, will, according to prophecy, end this present age, viz. the fourth or Kali yug, by destroying the world, and then renovating creation by an era of purity. Many of the names of Vishnu correspond with those of Kṛṣna, who is by many identified with Viṣṇu, see KRISHNA. Some of his other names are here given.

--(Supporter of the universe) viśvambharaḥ.

--(Mover on the waters) nārāyaṇaḥ.

--(From whose navel comes the lotus from which Brahmā springs) padmanābhaḥ padmanābhiḥ m.

--(Sleeper on a lotus) padmeśayaḥ nalineśayaḥ.

--(The best male) puruṣottamaḥ.

--(The four-armed) caturbhujaḥ.

--(Holder of the conch-shell) śaṅkhī m.

--(Discushanded) cakrapāṇiḥ m.

--(Holding a bow made of horn) śārṅgī m.

--(The seizer) hariḥ m.

--(Foe of the demons) daityāriḥ m.

--(Having ten incarnations) daśāvatāraḥ.

--(Taker of three strides, under the 5th or Dwarf avatār) trivikramaḥ tripād

--(Destroyer of Bali) balidhvaṃsī m.

--(Husband of Lakṣmī, or attended by her as the goddess of fortune) lakṣmīpatiḥ m., lakṣmīśaḥ śrīpatiḥ m., śrīdharaḥ śrīniketanaḥ śrīnivāsaḥ śrīkāntaḥ.

--(Possessing the paradise called Vaikuntha) vaikuṇṭhaḥ.

--(Having Garuda as a vehicle) garuḍadhvajaḥ tārkṣyadhvajaḥ tārkṣyanāyakaḥ.

--(Decapitator of Rāhu) rāhumūrddhabhid m., rāhubhedī m., see RĀHU.

--(Having spreading ears) viṣṭharaśravāḥ m.

--(Destroyer of the demon Kaitabha) kaiṭabhajit

--(Supporting the earth) kustubhaḥ.

--(Present to such as have brought under their passions) adhokṣajaḥ.

--(Lotus-eyed) puṇḍarīkākṣaḥ.

--(Self-born) svabhūḥ m.

--(Whose armies are everywhere) viṣvaksenaḥ. Other names are harit janmakīlaḥ mālaḥ vāsuḥ m., śauriḥ m., vidhuḥ m. A worshipper of Vishnu is called vaiṣṇavaḥ.

visibility VISIBILITY

, s. dṛśyatā darśanīyatā pratyakṣatā prekṣaṇīyatā -tvaṃ.

visible VISIBLE

, a. dṛśyaḥ -śyā -śyaṃ darśanīyaḥ -yā -yaṃ pratyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pratyakṣabhūtaḥ -tā -taṃ dṛggocaraḥ -rā -raṃ dṛṣṭigocaraḥ &c., dṛṣṭigrāhyaḥ -hyā -hyaṃ cakṣurgrāhyaḥ &c., prekṣaṇīyaḥ -yā -yaṃ prekṣyaḥ &c., vīkṣyaḥ &c., lakṣyaḥ &c., lokanīyaḥ -yā -yaṃ dṛṣṭiviṣayaḥ -yā -yaṃ dṛgviṣayaḥ &c., dṛggamyaḥ &c., dṛṣṭigamyaḥ &c., vyaktaḥ -ktā -ktaṃ abhivyaktaḥ &c., prādurbhūtaḥ -tā -taṃ āvirbhūtaḥ &c., prakāśaḥ -śā -śaṃ prakāśitaḥ -tā -taṃ udbhūtaḥ &c., samakṣaḥ -kṣī -kṣaṃ cākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ cakṣuṣmān -ṣmatī &c., 'visible object,' vīkṣaṃ -kṣyaṃ.

visibly VISIBLY

, adv. pratyakṣatas -kṣeṇa paśyatas samakṣaṃ sākṣāt.

vision VISION

, s. (Faculty or act of seeing) dṛṣṭiḥ f., darśanaṃ ālocakaṃ sandarśanaṃ dṛśyatvaṃ cakṣurindriyaṃ.

--(Supernatural dream) svapnaḥ svapnadarśanaṃ darśanaṃ sandarśanaṃ.

--(Spectre) chāyā apacchāyā ābhāsaḥ.

visionary VISIONARY

, a. mānasikaḥ -kī -kaṃ manaḥkalpitaḥ -tā -taṃ avāstavaḥ -vī -vaṃ avāstavikaḥ -kī -kaṃ. See FANCIFUL, IMAGINARY.

visit VISIT

, s. abhyāgamaḥ -manaṃ abhigamaḥ darśanayātrā samāyaḥ.

to visit To VISIT

, v. a. abhyāgam (c. 1. -gacchati -gantuṃ), abhigam darśanārtham āgam or āyā or upayā; 'a lover,' abhisṛ (c. 10. -sārayati -yituṃ).

visitation VISITATION

, s. abhyāgamanaṃ abhigamanaṃ abhisāraṇaṃ parīkṣaṇaṃ.

visitor VISITOR

, s. abhyāgataḥ gṛhābhyāgataḥ gṛhāgataḥ. See GUEST.

vista VISTA

, s. (Of trees) vṛkṣapaṃktiḥ f., vṛkṣaśreṇī. See AVENUE.

visual VISUAL

, a. dṛṣṭisambandhī -ndhinī &c., cākṣuṣaḥ -ṣī -ṣaṃ cakṣurindriyasambandhī &c.; 'visual organ,' cakṣurindriyaṃ netrendriyaṃ.

viswakarma VISWAKARMA

, s. (Architect or artist of the gods) viśvakarmmā m. (n) devatvaṣṭā m. (ṣṭṛ) devavarddhakiḥ m., tvaṣṭā m., devaśilpī m.

vital VITAL

. a. (Pertaining to life) prāṇasambandhī &c., jīvasambandhī &c., āyuṣyaḥ -ṣyā -ṣyaṃ prāṇa in comp., jīva in comp.; 'vital action,' prāṇakarmma n. (n); 'vital air,' prāṇavāyuḥ m.; 'vital principle,' jīvātmā m.

--(Necessary to life) jīvasādhakaḥ -kā -kaṃ jīvanasādhakaḥ &c., prāṇarakṣakaḥ &c., jīvanarakṣakaḥ &c.

--(Vital part or spot) marmma n. (n) marmmasthānaṃ marmmasthalaṃ prāṇasthānaṃ; 'piercing a vital part,' marmmabhedaḥ.

--(Essential), see the word.

vitality VITALITY

, s. jīvaśaktiḥ f., jīvanaśaktiḥ f., prāṇaśaktiḥ f., jīvaḥ prāṇaḥ ojas n., cetanā caitanyaṃ sajīvatvaṃ prāṇakarmma n.

vitals VITALS

, s. pl. marmmāṇi n. pl., marmmasthānaṃ marmmasthalaṃ.

to vitiate To VITIATE

, v. a. ṭuṣ (c. 10. dūpayati -yituṃ). See To CORRUPT.

vitiation VITIATION

, s. dūpaṇaṃ pāṃsanaṃ dṛṣṭatā. See CORRUPTION.

vitreous VITREOUS

, a. kācamayaḥ -yo -yaṃ kācaguṇakaḥ -kā -kaṃ kācasaguṇaḥ &c.

to vitrefy To VITREFY

, v. a. kācasātkṛ kācavatkṛ kācapariṇāmaṃ kṛ.

vitriol VITRIOL

, s. (Blue) tutthaṃ -tthakaṃ tutthāñjanaṃ tāmragarbhaḥ mūpātutthaṃ tūtakaṃ śikhigrīvaṃ mayūrakaṃ nīlāñjanaṃ nīlaṃ vitunnakaṃ hematāraṃ.

--(Green) kāsīsaṃ kāśīśaṃ malīmasaḥ -saṃ dhātuśekharaḥ viṣadaṃ.

to vituperate To VITUPERATE

, VITUPERATION. See To BLAME, CENSURE, &c.

vivacious VIVACIOUS

, a. tejovān -vatī -vat (t) ullāsī &c. See LIVELY.

vivacity VIVACITY

, s. tejas n., ullasatā ullāsaḥ. See LIVELINESS.

viva-voce VIVA-VOCE

, mukhatas mukhadvārā mukhadvāreṇa.

vivid VIVID

, a. suspaṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sphuran -rantī &c., sphuradrūṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

to vivify To VIVIFY

, v. a. jīv (c. 10. jīvayati -yituṃ), saṃjīv. See To ANIMATE.

viviparous VIVIPAROUS

, a. sacetanaprasūḥ f., sacetanaprajā.

--(Born from the womb) jarāyujaḥ -jā -jaṃ.

vixen VIXEN

, s. karkaśā caṇḍī krodhanā. See SCOLD.

vizier VIZIER

, s. mantrī m. (n) amātyaḥ. See MINISTER.

vocable VOCABLE

, s. śabdaḥ vākyaṃ vacanaṃ vācakaḥ. See WORD.

vocabulary VOCABULARY

, s. śabdakoṣaḥ śabdasaṃgrahaḥ koṣaḥ. See LEXICON.

vocal VOCAL

, a. (Having a voice) vāgyuktaḥ -ktā -ktaṃ vāṇīyuktaḥ &c. savāk m. f. n. (c) vāṇīviśiṣṭaḥ &c.

--(Uttered by the voice) vācikaḥ -kā -kaṃ vāṇījātaḥ -tā -taṃ vāgjātaḥ &c.

vocation VOCATION

, s. vṛttiḥ f., vyāpāraḥ vyavasāyaḥ karmma n. See BUSINESS.

vocative VOCATIVE

, s. (Case in grammar) sambodhanaṃ sambuddhiḥ f., āmantraṇaṃ aṣṭamī vibhaktiḥ.

to vociferate To VOCIFERATE

, v. n. uccair ghuṣ or utkruś. See To CLAMOUR, CRY.

vociferation VOCIFERATION

, s. ghoṣaṇaṃ -ṇā utkrośaḥ. See EXCLAMATION.

vociferous VOCIFEROUS

, a. mahāghoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ udghoṣaṇaḥ &c. See CLAMOROUS.

vogue VOGUE

, s. pracāraḥ lokapracāraḥ vyavahāraḥ pracaraḥ rītiḥ f.

voice VOICE

, s. svaraḥ vāṇī gīḥ f. (gir) girā śabdaḥ ravaḥ vāk f. (c) kaṇṭharavaḥ vacanaṃ vacas n., uktiḥ f., vyāhāraḥ vyāhṛtiḥ f., bhāṣitaṃ lapitaṃ kaṇṭhadhvaniḥ m.; 'having a sweet voice,' madhurasvaraḥ -rā -raṃ; 'having an unpleasant voice,' asaumyasvaraḥ -rā -raṃ asvaraḥ &c.; 'having the voice of a lion,' siṃhanādaḥ -dā -daṃ; 'having a cracked voice,' bhagnasvaraḥ &c.; 'change of voice,' svarabhedaḥ svaravikāraḥ.

--(In grammar) vācyaṃ padaṃ; 'active voice,' karttṛvācyaṃ parasmaipadaṃ; 'middle,' ātmanepadaṃ; 'passive,' karmaṇivācyaṃ bhāvavācyaṃ.

void VOID

, a. (Empty) śūnyaḥ -nyā -nyaṃ riktaḥ -ktā -ktaṃ śūnyākāraḥ -rā -raṃ, see EMPTY.

--(Null) nirarthakaḥ -kā -kaṃ, see NULL.

--(Devoid) hīnaḥ -nā -naṃ śūnyaḥ &c., see DEVOID, DESTITUTE.

void VOID

, s. śūnyaṃ riktaṃ śūnyatā. See VACUUM.

to void To VOID

, v. a. uccar utsṛj utsargaṃ kṛ had (c. 1. hadati -dituṃ), gu (c. 6. guvati -vituṃ). See To EVACUATE, EXCREMENT, &c.

voided VOIDED

, p. p. uccaritaḥ -tā -taṃ gūnaḥ -nā -naṃ hannaḥ -nnā -nnaṃ.

volatile VOLATILE

, a. (Passing quickly into the aeriform state) atiśīghravāyupariṇāmaśīlaḥ -lā -laṃ vāyupariṇāmaśīlaḥ &c., vāyupariṇāmī -minī &c.

--(Fickle) capalaḥ -lā -laṃ cañcalaḥ &c.

volatility VOLATILITY

, s. cañcalatā cāñcalyaṃ capalatā cāpalyaṃ asthiratā.

volcanic VOLCANIC

, a. jvālāmukhīsambandhī -ndhinī &c., adrivahnisambandhī &c.

volcano VOLCANO

, s. jvālāmukhī adrivahniḥ m., jvalanaparvvataḥ āgneyaparvvataḥ.

volition VOLITION

, s. (Act of will) saṅkalpaḥ.

--(Will), see WILL.

volley VOLLEY

, s. varṣaḥ vṛṣṭiḥ f., pātaḥ; 'of stones,' śilāvarṣaḥ aśmavarṣaḥ.

volubility VOLUBILITY

, s. vākcāpalyaṃ vākcapalatā. See FLUENCY.

voluble VOLUBLE

, a. vākcapalaḥ -lā -laṃ capalajihvaḥ &c., see FLUENT, GLIB.

volume VOLUME

, s. (Book) pustakaṃ.

--(Of smoke) dhūmāvaliḥ -lī dhūmasaṃhatiḥ f.

--(Of dust) reṇusaṃhatiḥ f., rajomeghaḥ dhūlīpaṭalaḥ -laṃ.

[Page 833a]
voluminous VOLUMINOUS

, a. vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vistāramayaḥ -yī -yaṃ bahupustakaḥ -kā -kaṃ; 'a voluminous work,' granthavistaraḥ.

voluntarily VOLUNTARILY

, adv. kāmatas icchātas buddhipūrvvaṃ icchāpūrvvakaṃ icchāpuraḥsaraṃ saṅkalpapūrvvaṃ svecchāpūrvvakaṃ kāmaṃ prakāmaṃ nikāmaṃ yatheṣṭaṃ yathepsitaṃ ātmasantoṣeṇa iṣṭaṃ.

voluntary VOLUNTARY

, a. (Intentional) buddhipūrvvaḥ -rvvā -rvvaṃ aicchikaḥ -kī -kaṃ, see INTENTIONAL.

--(Spontaneous) aicchikaḥ &c., kāmikaḥ -kī -kaṃ abhikāmikaḥ &c., kāmyaḥ -myā -myaṃ, see SPONTANEOUS.

volunteer VOLUNTEER

, s. svecchāpūrvvakasainyaḥ svecchāpūrvvakayoddhā m. (ddhṛ).

to volunteer To VOLUNTEER

, v. a. ayācitaṃ kṛ in des. (cikīrṣati -rṣituṃ).

voluptuary VOLUPTUARY

, s. viṣayī m. (n) vyasanī m., viṣayāsaktaḥ bhogī m., sambhogī m., ugrarāgaḥ pāmaraḥ. See SENSUALIST.

voluptuous VOLUPTUOUS

, a. viṣayī -yiṇī &c. See SENSUAL, LUXURIOUS.

volute VOLUTE

, s. vyāvarttanaṃ āvarttaḥ -rttanaṃ vyāvarttakālaṅkāraḥ.

to vomit To VOMIT

, v. a. or n. vam (c. 1. vamati -mituṃ), chard (c. 10. chardayati -yituṃ), vamanaṃ kṛ chardanaṃ kṛ.

--(Vomit up) utkṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), udgṝ (c. 6. -girati -garituṃ -rītuṃ), udgam (c. 10. -gamayati -yituṃ), uttṝ (c. 10. -tārayati -yituṃ).

vomit VOMIT

, s. (Matter vomited) vāntaṃ vāntiḥ f.

--(Emetic), see EMETIC.

vomited VOMITED

, p. p. vāntaḥ -ntā -ntaṃ udvāntaḥ &c., utkṣiptaḥ -ptā -ptaṃ vicharditaḥ -tā -taṃ udgataḥ &c., uttīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ udgīrṇaḥ &c., samudgīrṇaḥ &c., uddhṛtaḥ -tā -taṃ uddhāntaḥ -ntā -ntaṃ.

vomiting VOMITING

, s. vamanaṃ vamaḥ vamathuḥ m., vāntiḥ f., chardanaṃ pracchardikā utkṣepaḥ -paṇaṃ uttāraḥ udgamaḥ ūrddhvaśodhanaṃ. See SICKNESS.

vomitive VOMITIVE

, a. vāntikṛt vāntidaḥ -dā -daṃ. See EMETIC, a.

voracious VORACIOUS

, a. ghasmaraḥ -rī -raṃ. See GLUTTONOUS, GREEDY, &c.

vortex VORTEX

, s. āvarttaḥ -rttikā bhramaḥ. See EDDY, WHIRLPOOL.

votary VOTARY

, s. bhaktaḥ bhaktimān m. (t) bhaktilaḥ sevakaḥ upāsakaḥ āsaktaḥ parāyaṇaḥ āśritaḥ; 'of Kṛṣṇa,' kṛṣṇāśritaḥ kṛṣṇaṃśritaḥ.

vote VOTE

, s. sammatiḥ f., sammataṃ sammatāsammataprakāśanaṃ svīkārāsvīkāraprakāśaḥ sammatikhyāpanaṃ. See SUFFRAGE.

to vote To VOTE

, v. n. sammatāsammataṃ prakāś (c. 10. -kāśayati -yituṃ) or khyā in caus. (khyāpayati -yituṃ) sammatiprakāśanaṃ kṛ sammatiṃ prakāś.

to vote To VOTE

, v. a. (Elect by vote) sammatipūrvvaṃ vṛ or niyuj.

--(Give by vote) sammatipūrvvaṃ dā or pradā or pratipad.

voter VOTER

, s. sammatiprakāśakaḥ sammatāsammataprakāśakaḥ.

votive VOTIVE

, a. vratapūrvvaṃ samarpitaḥ -tā -taṃ vratānusāreṇa samarpitaḥ &c.

to vouch To VOUCH

, v. a. sākṣyeṇa pramāṇīkṛ or dṛḍhīkṛ pramāṇaṃ dā.

voucher VOUCHER

, s. pramāṇapatraṃ pramāṇalekhaḥ sādhanapatraṃ sādhanalekhaḥ nirṇayapatraṃ nirṇetā m. (tṛ) pratyayakāriṇī āgamaḥ.

to vouchsafe To VOUCHSAFE

, v. a. anudā pradā dātum arh (c. 1. arhati -rhituṃ).

to vouchsafe To VOUCHSAFE

, v. n. arh. See To DEIGN, CONDESCEND, v. n.

vow VOW

, s. vrataḥ -taṃ saṅkalpaḥ pratijñā niyamaḥ; 'taking a vow on one's self,' vratasaṃgrahaḥ; 'faithful to one,' saṃśitavrataḥ -tā -taṃ yatavrataḥ &c.; 'violation of one,' kṣatavrataḥ; 'under a vow,' vratabaddhaḥ -ddhā -ddhaṃ saṅkalpabaddhaḥ &c., dhṛtavrataḥ -tā -taṃ.

to vow To VOW

, v. a. vratapūrvvaṃ or saṅkalpapūrvvaṃ pratijñā or dātuṃ pratijñā or samṛ in caus. (-arpayati -yituṃ). See To PROMISE.

to vow To VOW

, v. n. (Make a vow) vrataṃ kṛ saṅkalpaṃ kṛ pratijñāṃ kṛ pratijñāṃ samāruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), pratijñārohaṇaṃ kṛ.

vowel VOWEL

, s. mātṛkā svaraḥ varṇaḥ acvarṇaḥ ajakṣaraṃ; 'short vowel,' hrasvasvaraḥ mātrā; 'ending in one,' ajantaḥ -ntā -ntaṃ; 'long vowel,' dīrghasvaraḥ dīrghavarṇaḥ; 'ending in one,' dīrghavarṇāntaḥ &c.

voyage VOYAGE

, s. samudrayānaṃ jalayānaṃ jalayātrā saṃyātrā.

to voyage To VOYAGE

, v. n. samudrayānaṃ kṛ samudreṇa or jalena yā or gam.

voyager VOYAGER

, s. samudrayāyī m. (n) jalayātrikaḥ vāripathopajīvī.

vRhaspati VṚHASPATI

, s. (Preceptor of the gods, and regent of the planet Jupiter. He is the son of Angiras) vṛhaspatiḥ m., guruḥ m., surācāryyaḥ surapriyaḥ surejyaḥ gīṣpatiḥ m., vācaspatiḥ m., dhiṣaṇaḥ jīvaḥ āṅgirasaḥ citraśikhaṇḍijaḥ. His son is called bharadvājaḥ.

vulcan VULCAN

, s. viśvakarmmā m. (n) devaśilpī m. See VISWAKARMA.

vulgar VULGAR

, a. prākṛtaḥ -tī -taṃ asabhyaḥ -bhyā -bhyaṃ laukikaḥ -kī -kaṃ grāmyaḥ -myā -myaṃ aślīlaḥ &c., jaghanyaḥ &c. See COMMON, LOW.

vulgarism VULGARISM

, s. (In language) apaśabdaḥ kuśabdaḥ.

vulgarity VULGARITY

, s. asabhyatā aśiṣṭatā jaghanyatā. See LOWNESS.

vulnerable VULNERABLE

, a. bhedyaḥ -dyā -dyaṃ bhedanīyaḥ &c., vedhyaḥ &c., vedhanīyaḥ -yā -yaṃ; 'vulnerable point,' chidraṃ marmma n. (n) marmmasthānaṃ.

vulture VULTURE

, s. gṛdhraḥ dākṣāyyaḥ bhāsaḥ dūradarśī m., dīrghadarśī m.

vyAsa VYĀSA

, s. (The arranger of the Vedas and Purānas, supposed to have lived about the 11th century after Christ. He is called 'island-born,' from having been born on an island in the Ganges) vyāsaḥ dvaipāyanaḥ kṛṣṇadvaipāyanaḥ kṛṣṇaḥ.

W. wad WAD

, WADDING, s. āgneyacūrṇarodhanavastu n., cūrṇarodhanī cūrṇastambhanaṃ.

to waddle To WADDLE

, v. n. haṃsavat car or kram haṃsagatiḥ -tiḥ -ti bhū.

waddle WADDLE

, WADDLING, s. haṃsagatiḥ f., haṃsavad gatiḥ f., viṣamagatiḥ.

to wade To WADE

, v. n. duḥkhena pādābhyāṃ jale car or kram kaṣṭena pādābhyāṃ gādhajale kram duḥkhena pādābhyāṃ jalapāraṃ gam.

wafer WAFER

, s. (Thin cake) tanupiṣṭakaḥ sūkṣmapiṣṭakaḥ śaktuphalakaḥ.

--(For letters) vephar or vaiphar must be used.

to waft To WAFT

, v. a. śanaiḥ śanair vāyau or vāyunā vah (c. 10. vāhayati -yituṃ) or ānī vāyunā prer or praṇud or upanud.

to waft To WAFT

, v. n. śanaiḥ śanair vāyau or vāyunā vah in pass. (uhyate).

wafted WAFTED

, p. p. śanair vāyupreritaḥ -tā -taṃ or upanunnaḥ -nnā -nnaṃ.

to wag To WAG

, v. a. itastataḥ saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ) or cal.

to wag To WAG

, v. n. itastataḥ saṃcal (c. 10. -calati -lituṃ) or vical or cal.

wag WAG

, s. parihāsavedī m. (n) rasajñaḥ vidūṣakaḥ dhanvī m. (n).

to wage To WAGE

, v. a. (War) vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), vigrahaṃ kṛ.

wager WAGER

, s. paṇaḥ ākṣikapaṇaḥ nīviḥ -vī f., pratijñā.

to wager To WAGER

, v. a. paṇ (c. 1. paṇate -ṇituṃ), vipaṇ. See To BET.

wages WAGES

, s. vetanaṃ bhṛtiḥ f., bhāṭiḥ f., bhāṭakaḥ varttanaṃ. See HIRE.

waggery WAGGERY

, WAGGISH. See DROLLERY, WIT, WITTY.

wagon WAGON

, s. śakaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ gantrī gantrīrathaḥ vāhanaṃ cāturaṃ.

wagoner WAGONER

, s. śākaṭikaḥ śakaṭavāhakaḥ gantrīvāhakaḥ cāturikaḥ.

wag-tail WAG-TAIL

, s. khañjanaḥ -nikā khañjarīṭaḥ khañjakhelaḥ khañjakheṭaḥ kaṇāṭīraḥ -rakaḥ kaṇāṭīnaḥ bhaṇḍakaḥ gūḍhanīḍaḥ hāputrī kākachadaḥ kākachardiḥ m.

to wail To WAIL

, v. n. paridev ākrand vilap. See To LAMENT, MOAN.

wailing WAILING

, s. paridevanaṃ ākrandanaṃ. See LAMENTATION.

wain WAIN

, s. śakaṭaḥ -ṭī -ṭaṃ aṣṭāgavaṃ. See WAGON.

wainscot WAINSCOT

, s. bhittivahiḥsthaṃ kāṣṭhaphalakamayaṃ paṭalaṃ bhittipaṭalaṃ.

[Page 834a]
waist WAIST

, s. madhyaḥ -dhyaṃ madhyamaḥ -maṃ madhyasthalaṃ avalagnaḥ -gnaṃ vilagnaḥ -gnaṃ uddānaṃ kaṭideśaḥ kaṭitaṭaṃ kaṭiḥ -ṭī m. f.

waist-coat WAIST-COAT

, s. kaṭivastraṃ madhyavastraṃ madhyamavastraṃ antarīyaṃ.

to wait To WAIT

, v. n. (Stay) sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ), see To STAY, STOP.

--(Wait for) pratīkṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), apekṣ pratipāl (c. 10. -pālayati -yituṃ), see To AWAIT, EXPECT; 'one's arrival,' āgamanaṃ pratīkṣ; 'wait a moment,' kṣaṇaṃ tiṣṭha kṣaṇam apekṣasva.

--(Wait upon) upās (c. 2. -āste -situṃ), upacar paricar sev upasthā śru in des., see To ATTEND; 'at table,' pariviṣ (c. 10. -veṣayati -yituṃ), pariveṣaṇaṃ kṛ.

wait WAIT

, s. (To lie in wait) parākramaṇārthaṃ nibhṛte sthā.

waiter WAITER

, s. pariveṣakaḥ pariveṣṭā m. (ṣṭṛ) paricaraḥ sevakaḥ.

to waive To WAIVE

, v. a. tyaj parityaj. See To WAVE.

to wake To WAKE

, v. a. jāgṛ in caus., prabudh in caus., see To AWAKE.

to wake To WAKE

, v. n. jāgṛ (c. 2. jāgartti -garituṃ). See To AWAKE, v. n.

wakeful WAKEFUL

, a. jāgaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ jāgarūkaḥ -kā -kaṃ jāgaraḥ -rā -raṃ jāgarī -riṇī &c., jāgaritā -trī -tṛ (tṛ) nidrāvimukhaḥ -khā -khaṃ anidrāśīlaḥ -lā -laṃ anidraḥ -drā -draṃ vinidraḥ &c., unnidraḥ &c., rātrijāgaraḥ &c.

wakefulness WAKEFULNESS

, s. jāgaraṇaśīlatā jāgaraṇaṃ rātrijāgaraṇaṃ jāgaryyā jāgṛtiḥ f., jāgaraḥ jāgradavasthā jāgarūkatā nidrāvimukhatā nidrābhāvaḥ anidrā asvapnaḥ asvāpaḥ unnidratā aunnidryaṃ vinidratvaṃ yoginidrā prabodhaḥ.

waking WAKING

, s. jāgaraṇaṃ prajāgaraḥ jāgaraḥ prabodhaḥ -dhanaṃ.

to walk To WALK

, v. n. (Go on the feet) pādābhyāṃ gam (c. 1. gacchati gantuṃ) or (c. 2. yāti -tuṃ), pādābhyāṃ kram (c. 1. krāmati, c. 4. krāmyati kramituṃ), pādābhyāṃ cal or car; 'backwards and forwards,' gamanāgamanaṃ kṛ.

--(Walk about, as for pleasure, &c.) parikram vihṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), parikramaṃ kṛ.

--(Walk off), see To DECAMP.

walk WALK

, WALKING, s. pādagamanaṃ pādacāraḥ pādavrajanaṃ pādakramaṇaṃ kramaṇaṃ pādābhyāṃ gamanaṃ; 'walking about,' parikramaḥ; 'for pleasure,' vihāraḥ viharaṇaṃ.

--(Place for walking) vihārasthānaṃ gamanāgamanamārgaḥ padagamārgaḥ.

walker WALKER

, s. pādacārī m. (n) pādayāyī m., pādagaḥ padagaḥ.

wall WALL

, s. (Of a house, &c.) bhittiḥ f., bhittikā kuḍyaṃ kuḍyakaṃ.

--(A surrounding or inclosing wall) prākāraḥ prācīraṃ parisaraḥ sālaḥ.

--(Wall of bones, rubbish, &c.) eḍukaṃ aiḍukaṃ.

walled WALLED

, a. prākārīyaḥ -yā -yaṃ prākārāvṛtaḥ &c., prācīrāvṛtaḥ &c.

wallet WALLET

, s. sopakāradravyakoṣaḥ sopakāradravyādhāraḥ kṣudrakoṣaḥ.

to wallow To WALLOW

, v. n. paṅke luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ) or praluṭh or krīḍ (c. 1. krīḍati -ḍituṃ); 'a pig that wallows in mire,' paṅkakrīḍaḥ.

walnut WALNUT

, s. (Tree) akṣoṭaḥ ākṣoṭaḥ akṣoḍaḥ pīluḥ m., kandarālaḥ -lakaḥ karparālaḥ.

waltz WALTZ

, s. vivarttanṛtyaṃ vivarttananṛtyaṃ parivarttananṛtyaṃ.

wan WAN

, a. pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu vivarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pāṇḍuvarṇaḥ &c.

wand WAND

, s. daṇḍaḥ vetraṃ yaṣṭiḥ m. f., vetrayaṣṭiḥ; 'of death,' kāladaṇḍaḥ.

to wander To WANDER

, v. n. bhram (c. 4. bhrāmyati bhramituṃ), paribhram aṭ (c. 1. aṭati -te -ṭituṃ), paryaṭ vihṛ vicar parikram pravraj parigam bhramaṇaṃ kṛ, see To ROVE, RAMBLE; 'to wander from,' see To STRAY.

wanderer WANDERER

, s. bhramaṇakārī m. (n) bhramī m., paribhramī m., vihārī m.

wandering WANDERING

, s. bhramaṇaṃ paribhramaṇaṃ pravrajyā. See ROAMING.

[Page 834b]
to wane To WANE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi prakṣi saṃkṣi hras.

wane WANE

, s. kṣayaḥ kṣitiḥ f., parikṣayaḥ apakṣayaḥ hrāsaḥ tejaḥkṣayaḥ tejohrāsaḥ; 'of the moon,' indukṣayaḥ kṛṣṇapakṣaḥ aparapakṣaḥ.

waned WANED

, p. p. kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣīṇakalaḥ -lā -laṃ kalākṣīṇaḥ &c., apakṣīṇaḥ &c., niṣkalaḥ -lā -laṃ prāptakṣayaḥ -yā -yaṃ jātakṣayaḥ &c., jātahrāsaḥ -sā -saṃ; 'a waned moon,' kalāśeṣaḥ.

wanness WANNESS

, s. pāṇḍutā vivarṇatā vaivarṇyaṃ kālimā m. (n).

to want To WANT

, v. a. or n. (Be without) hīnaḥ -nā -naṃ bhū or as, see To LACK; 'he wants wisdom,' buddhihīnaḥ or nirbuddhir asti.

--(Have need of) ākāṃkṣ (c. 1. -kāṃkṣati -kṣituṃ), apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), see To NEED.

--(Desire, wish) iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), ākāṃkṣ kāṃkṣ, see To DESIRE.

--(Be deficient) nyūnībhū.

--(Be in poverty) daridrā (c. 2. daridrāti -drituṃ).

want WANT

, s. (Absence of any thing) abhāvaḥ asambhavaḥ aviṣayaḥ virahaḥ aprāptiḥ f., rāhityaṃ rahitatvaṃ śūnyatvaṃ adarśanaṃ; 'from want of rain,' vṛṣṭerabhāvāt; 'from want of food,' āhāravirahāt; 'want of money,' dhanābhāvaḥ.

--(Occasion for) prayojanaṃ, see NEED.

--(Deficiency) nyūnatā.

--(Indigence) dāridryaṃ dhanābhāvaḥ dravyābhāvaḥ.

wanting WANTING

, a. nyūnaḥ -nā -naṃ avidyamānaḥ &c. See DEFICIENT.

wanton WANTON

, a. (Frolicsome) vilāsī -sinī -si (n) vilāsavān -vatī -vat (t), see PLAYFUL.

--(Lascivious) kāmukaḥ -kā -kaṃ kāmī &c., lālī &c., see LUSTFUL; 'a wanton woman,' puṃścalī bandhakī lālinī.

--(Self-willed, unrestrained) svairaḥ -rī -raṃ svairī &c., kāmacārī &c., svecchaḥ -cchā -cchaṃ.

to wanton To WANTON

, v. n. vilas (c. 1. -lasati -situṃ), krīḍ. See To PLAY.

wantonly WANTONLY

, adv. kāmukavat vilāsena svecchayā yathecchaṃ yatheṣṭaṃ.

wantonness WANTONNESS

, s. kāmukatvaṃ līlā vilāsaḥ lālityaṃ svairitā.

war WAR

, s. vigrahaḥ yuddhaṃ prayuddhaṃ saṅgrāmaḥ raṇaṃ saṃyugaḥ samparāyaḥ yakaṃ bhīmaraḥ rāṭiḥ f., see BATTLE; 'one skilled in it,' sāṃyugīnaḥ.

to war To WAR

, v. n. (Make war) vigrahaṃ kṛ vigrah (c. 9. -gṛhlāti -grahītuṃ), yuddhaṃ kṛ yudh (c. 4. yudhyate yoddhuṃ), saṃgrām (c. 10. -grāmayate -yituṃ), saṃgrāmaṃ kṛ; 'wishing to make war,' sisaṃgrāmayiṣuḥ -ṣuḥ -ṣu; 'war-chariot,' syandanaḥ; 'war-cry,' siṃhanādaḥ; 'war-horse,' yodhaharaḥ, see CHARGER; 'war-dance,' vīrajayantikā.

to warble To WARBLE

, WARBLING. See To QUAVER, SING, SINGING.

to ward To WARD

, v. a. (Off) prativṛ (c. 10. -vārayati -yituṃ), nivṛ pratihan (c. 2. -hanti -ntuṃ), pratikṛ nirudh apasidh pratiṣidh vyapoh; 'a blow,' pratighātaṃ kṛ paritrāṇaṃ kṛ hastavāraṇaṃ kṛ hastadhāraṇaṃ kṛ paryyāptiṃ kṛ.

ward WARD

, s. (Of a town) purārddhavistaraḥ.

--(Custody) rakṣā.

--(One under a guardian) nāthādhīnaḥ bālaḥ śiśuḥ m., kiśoraḥ.

warden WARDEN

, s. rakṣakaḥ nāthaḥ adhyakṣaḥ adhikārī m. (n) pālaḥ.

warder WARDER

, s. dauvārikaḥ dvārādhyakṣaḥ rakṣakaḥ darśakaḥ, see DOOR-KEEPER.

ward-robe WARD-ROBE

, s. vastrādhāraḥ vastrabhāṇḍaṃ.

--(Clothes) vastrasamūhaḥ.

ware WARE

, WARES, s. paṇyaṃ viṭpaṇyaṃ dravyaṃ. See COMMODITY.

warehouse WAREHOUSE

, s. paṇyaśālā paṇyadravyaśālā vikreyadravyaśālā.

warfare WARFARE

, s. yuddhaṃ saṅgrāmaḥ vigrahaḥ. See WAR, BATTLE.

warily WARILY

, WARINESS. See CAUTIOUSLY, CAUTION, &c.

warlike WARLIKE

, a. (Pertaining to war) sāṅgrāmikaḥ -kī -kaṃ sāmarikaḥ &c., sāmparāyikaḥ &c.

--(Disposed for war) raṇapriyaḥ -yā -yaṃ raṇakāmī -minī &c., raṇāsaktaḥ -ktā -ktaṃ raṇotsukaḥ -kā -kaṃ raṇaśūraḥ -rā -raṃ raṇavīraḥ &c., yuyutsuḥ -tsuḥ -tsu.

[Page 835a]
warm WARM

, a. uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ īṣaduṣṇaḥ &c., caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ &c., īṣaccaṇḍaḥ &c., taptaḥ -ptā -ptaṃ īṣattaptaḥ &c., gharmma in comp., see HOT; 'water,' gharmmapayas n.

--(Suffering from heat) gharmmārttaḥ -rttā -rttaṃ.

to warm To WARM

, v. a. īṣat tap (c. 10. tāpayati -yituṃ) or santap or pratap kiñcit tap īṣaduṣṇīkṛ; 'the feet,' pādau pratap; 'to warm one's self at the fire,' agnitāpaṃ sev.

warmed WARMED

, p. p. īṣattaptaḥ -ptā -ptaṃ kiñcittaptaḥ &c., īṣaduṣṇīkṛtaḥ &c.

warm-hearted WARM-HEARTED

, a. hṛdayī -yiṇī &c., hṛdayāluḥ -luḥ -lu snehī &c.

warmly WARMLY

, adv. uṣṇaṃ sopmaṃ caṇḍaṃ pracaṇḍaṃ sasnehaṃ snehena.

warmth WARMTH

, WARMNESS, s. uṣṇatā uṣṇaḥ caṇḍatā uṣmaḥ koṣṇatā koṣṇaṃ tāpaḥ īṣattāpaḥ uttāpaḥ raudraḥ -draṃ. See HEAT, HOTNESS.

to warn To WARN

, v. a. (Caution, admonish) pratyādiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ), sandiś pradiś upadiś pūrvve prabudh in caus., cit in caus. (cetayati -yituṃ), see To CAUTION, &c.

--(Apprise) vijñā in caus. (-jñāpayati -yituṃ) sūc.

warned WARNED

, p. p. pratyādiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ prabodhitaḥ &c., vijñāpitaḥ &c.

warning WARNING

, s. pratyādeśaḥ prabodhaḥ -dhanaṃ pūrvvabodhaḥ -dhanaṃ sandeśaḥ.

to warp To WARP

, v. a. sācīkṛ vakrīkṛ kuñc (c. 10. kuñcayati -yituṃ), ākuñc saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), ākṛṣ saṃhṛ.

to warp To WARP

, v. n. saṃkuc or kuñc in pass., tūṇ. See To SHRINK, v. n.

to warrant To WARRANT

, v. a. pramāṇaṃ dā adhikāraṃ or adhikāritvaṃ dā sapramāṇaṃ -ṇāṃ kṛ sapramāṇīkṛ pramāṇīkṛ. See To SANCTION, AUTHORISE.

warrant WARRANT

, s. (Authority, sanction) adhikāritvaṃ pramāṇaṃ anujñā āśrayaḥ.

--(Writ) ājñāpatraṃ śāsanapatraṃ anujñāpatraṃ adhikārapatraṃ.

warranted WARRANTED

, p. p. sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ sāśrayaḥ -yā -yaṃ sādhāraḥ &c.

warranty WARRANTY

, s. nirdoṣapatraṃ niśchidrapatraṃ pramāṇapatraṃ.

warren WARREN

, s. śaśakālayaḥ śaśakasthānaṃ śaśakāśrayaḥ.

warrior WARRIOR

, s. (Soldier) yoddhā m. (ddhṛ) yodhaḥ yuyudhānaḥ prahārī m., see SOLDIER.

--(Hero) bhaṭaḥ subhaṭaḥ vīraḥ rathī m., syandanārohaḥ raṇapaṇḍitaḥ vikrāntaḥ jājī m., jajaḥ, see HERO.

wart WART

, s. carmmakīlaḥ -laṃ kiṇaḥ māṃsāṅkuraḥ adhimāṃsaṃ.

wary WARY

, a. sāvadhānaḥ -nā -naṃ vicakṣaṇaḥ -ṇā -ṇaṃ. See CAUTIOUS.

to wash To WASH

, v. a. jalena dhāv (c. 10. dhāvayati -yituṃ) or pradhāv jalena mṛj (c. 1. mārjati, c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ) or sammṛj or prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ) or kṣal jalena śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ) or nirṇij (c. 3. -ṇenekti -ṇektuṃ) or pū snā in caus. (snāpayati snapayati -yituṃ); 'to wash the face,' mukhamārjanaṃ kṛ mukhaprakṣālanaṃ kṛ; 'the feet,' pādau prakṣal; 'the hands,' hastau prakṣal; 'to wash out the mouth,' ācam upaspṛś, see To RINSE.

to wash To WASH

, v. n. snānaṃ kṛ abhiṣekaṃ kṛ snā (c. 2. snāti -tuṃ), jalābhiṣekaṃ kṛ.

wash WASH

, s. (Act of washing) dhāvanaṃ prakṣālanaṃ kṣālanaṃ mārjanaṃ snānaṃ abhiṣekaḥ, see WASHING.

--(Sloppy food for pigs, &c.) amedhyajalādimiśritam ucchiṣṭānnaṃ or bhuktocchiṣṭaṃ or bhuktasamujjhitaṃ.

--(Materials to smear over) lepaḥ vilepaḥ pralepaḥ lepanaṃ.

washed WASHED

, p. p. kṣālitaḥ -tā -taṃ prakṣālitaḥ &c., mārjitaḥ -tā -taṃ jalamārjitaḥ &c., dhāvitaḥ -tā -taṃ dhautaḥ &c., nirdhautaḥ &c., nirṇiktaḥ -ktā -ktaṃ snāpitaḥ &c., snapitaḥ &c., snātaḥ -tā -taṃ; 'by waves,' uttaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

washerman WASHERMAN

, s. vastradhāvakaḥ vastrarajakaḥ rajakaḥ vastranirṇejakaḥ nirṇejakaḥ vastranejakaḥ vastramārjakaḥ mārjaḥ vastraprakṣālakaḥ bhasmakāraḥ karmmakīlakaḥ.

washerwoman WASHERWOMAN

, s. vastradhāvakī vastranirṇejakī vastrarajakī rajakī.

[Page 835b]
washing WASHING

, s. prakṣālanaṃ kṣālanaṃ dhāvanaṃ mārjanaṃ nirṇekaḥ nirṇejanaṃ avanejanaṃ snānaṃ abhiṣekaḥ avasecanaṃ; 'of clothes,' vastrakṣālanaṃ vastraprakṣālanaṃ vastramārjanaṃ; 'of the feet,' pādaprakṣālanaṃ pādayoḥ kṣālanaṃ pādadhāvanaṃ pādāvasecanaṃ pādāvanejanaṃ.

washy WASHY

, a. jalaguṇakaḥ -kā -kaṃ atidravaguṇakaḥ &c., atidravarūpaḥ &c.

wasp WASP

, s. varaṭā -ṭī varaṭaḥ gandholī gandhālī bhramarakīṭaḥ varalaḥ varolaḥ vareṇaḥ vāralā bhṛṅgaḥ bhṛṅgarolaḥ viṣaśūka viṣaśṛṅgī brāhmaṇī tailāṭī tṛṇaṣaṭpadaḥ peśaskṛt m., iḍācikā.

waspish WASPISH

, a. karkaśaḥ -śā -śaṃ śīghrakoṣī -pinī &c., varaṭaśīlaḥ &c.

to waste To WASTE

, v. a. vyayīkṛ vyay (c. 1. vyayati, c. 10. vyayayati -yituṃ, rt. i), kṣi (c. 1. kṣayati, c. 5. kṣiṇoti, c. 10. kṣapayati kṣayayati -yituṃ), upakṣi kṣayaṃ kṛ kṣīṇīkṛ vikṣip (c. 6. -kṣipati -kṣeptuṃ), niḥkṣip kṣip naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), nāśaṃ kṛ; 'to waste time,' kālakṣepaṃ kṛ kālaharaṇaṃ kṛ kālakṣayaṃ kṛ kālaṃ kṣip.

to waste To WASTE

, v. n. kṣi in pass. (kṣīyate) parikṣi apaci in pass. (-cīyate) sad (c. 1. sīdati sattuṃ), hras (c. 1. hrasate -situṃ), parihā in pass. (-hīyate) prahā in pass., kṣau (c. 1. kṣāyati kṣātuṃ), kṣīṇībhū naś (c. 4. naśyati).

waste WASTE

, WASTED, a. or p. p. (Expended uselessly) apacitaḥ -tā -taṃ vyayitaḥ &c., vyayīkṛtaḥ &c., vyayībhūtaḥ &c.

--(Diminished) kṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ parikṣīṇaḥ &c., kṣayitaḥ -tā -taṃ kṣāmaḥ -mā -maṃ viśīrṇaḥ &c.; 'wasted with hunger,' kṣutkṣāmaḥ -mā -maṃ.

--(Refuse) ucchiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ niḥsāraḥ -rā -raṃ.

--(As land) khilaḥ -lā -laṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ śūnyaḥ -nyā -nyaṃ aprahataḥ -tā -taṃ.

--(To lay waste) upadru upaplavaṃ kṛ vādh pīḍ, see To RAVAGE.

waste WASTE

, s. kṣayaḥ parikṣayaḥ upakṣayaḥ avakṣayaḥ kṣiyā kṣitiḥ f., apacayaḥ vyayaḥ apavyayaḥ nāśaḥ kṣepaḥ vikṣepaḥ; 'of time,' kālakṣepaḥ kālakṣayaḥ kālanāśaḥ kālaharaṇaṃ kālayāpaḥ -panaṃ kālavyayaḥ; 'of breath,' vāgvyayaḥ vākkṣepaḥ vākkṣayaḥ.

--(Desert ground) jaṅgalaṃ jaṅgalabhūmiḥ f., śūnyaṃ, see DESERT.

wasteful WASTEFUL

, a. vyayaśīlaḥ -lā -laṃ arthaghnaḥ -ghnī -ghnaṃ. See PRODIGAL.

waste-pipe WASTE-PIPE

, s. parīvāhaḥ parivāhaḥ ucchiṣṭajalamārgaḥ.

wasting WASTING

, part. kṣīyamāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ apacīyamānaḥ &c., kṣayī -yiṇī &c.

watch WATCH

, s. (Guard) rakṣā rakṣaṇaṃ.

--(Person watching) rakṣakaḥ rakṣī m. (n) rakṣitā m. (tṛ); 'body of watchmen,' rakṣakajanāḥ m. pl., rakṣakagaṇaḥ rakṣigaṇaḥ.

--(Eighth part of the day, or three hours) praharaḥ yāmaḥ; 'last watch of the night,' apararātraḥ.

--(Small time-piece) kālamāpanī kālamāpanayantraṃ.

to watch To WATCH

, v. n. (Keep awake) jāgṛ (c. 2. jāgartti jāgarituṃ), jāgaraṇaṃ kṛ.

--(Keep guard) rakṣāṃ kṛ rakṣārthaṃ jāgṛ.

--(Watch for) apekṣ (c. 1. -īkṣate -kṣituṃ), pratīkṣ.

--(Be vigilant) sāvadhānaḥ -nā -naṃ bhū or sthā sacetanaḥ -nā -naṃ sthā.

to watch To WATCH

, v. a. (Guard) rakṣ (c. 1. rakṣati -kṣituṃ), pāl (c. 10. pālayati -yituṃ), paripāl.

--(Observe) nirūp nirīkṣ vīkṣ avekṣa.

--(Watch over) adhiṣṭhā (c. 1. -tiṣṭhati -ṣṭhātuṃ).

watched WATCHED

, p. p. rakṣitaḥ -tā -taṃ abhirakṣitaḥ &c., nirūpitaḥ &c.

watchful WATCHFUL

, a. jāgaraḥ -rā -raṃ prajāgaraḥ &c., jāgarī -riṇī &c., jāgarūkaḥ -kā -kaṃ prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sāvadhānaḥ -nā -naṃ apramādī -dinī &c., apekṣī -kṣiṇī &c. See VIGILANT.

watch-house WATCH-HOUSE

, WATCH-BOX, s. udghāṭaḥ piṭharaṃ. See GUARD-ROOM.

watching WATCHING

, s. jāgaraṇaṃ jāgaryyā jāgarttiḥ f., jāgriyā nirūpaṇaṃ; 'alternate watching and sleeping,' upaśāyaḥ viśāyaḥ.

watchmaker WATCHMAKER

, s. kālamāpanakāraḥ kālamāpanavikrayī m. (n).

watchman WATCHMAN

, s. rakṣakaḥ gṛhābhipālī m. (n) gṛhapālakaḥ ārakṣakaḥ praharī m. (n) arthikaḥ; 'who announces the hours,' vaibodhikaḥ vaitālikaḥ.

watchword WATCHWORD

, s. sambhāṣā -ṣaṇaṃ raṇasambhāṣā saṃvid f., raṇasaṃvid.

water WATER

, s. jalaṃ vāri n., ambu n., ambhas n., salilaṃ udakaṃ udaṃ payas n., toyaṃ pānīyaṃ āpaḥ f. pl. (ap) nīraṃ vār f. n., pāthas n., kīlālaṃ puṣkaraṃ arṇas n., peyaṃ salaṃ saṃvaraṃ śaṃvaraṃ sambaṃ -mbaraṃ savaṃ -varaḥ kṣīraṃ pāyaṃ kṣaraṃ kamalaṃ komalaṃ pīvā amṛtaṃ jīvanaṃ jīvanīyaṃ bhuvanaṃ vanaṃ kabandhaṃ kaṃ andhaṃ sarvatomukhaṃ meghapuṣpaṃ ghanarasaḥ vahnimārakaṃ dahanārātiḥ m., nīcagaṃ kulīnasaṃ kṛtsnaṃ kṛpīṭaṃ pāvanaṃ śaralakaṃ tṛṣāhaṃ; 'warm water,' uṣṇodakaṃ gharmmodakaṃ gharmmāmbu n.; 'cold water,' śītodakaṃ; 'boiling water,' pakvavāri n., taptajalaṃ taptodakaṃ haraṇaṃ; 'land and water,' sthalajalaṃ; 'place where water is distributed,' prapā; 'holy water for the feet,' pādyaṃ pādodakaṃ caraṇodakaṃ; 'bread and water,' annodakaṃ; 'growing in water,' jalodbhavaḥ -vā -vaṃ jalabhūḥ -bhūḥ -bhu; 'living on water,' abbhakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'living in water,' jalacaraḥ -rā -raṃ jalacārī -riṇī &c.; 'water-animal,' jalajantuḥ m.; 'having much water,' bahūdakaḥ -kā -kaṃ; 'having clean water,' acchodaḥ -dā -daṃ, see OCEAN.

to water To WATER

, v. a. (Irrigate) sic ukṣ, see To IRRIGATE.

--(Supply with water) jalaṃ dā jalaṃ pā in caus. (pāyayati -yituṃ) jaladānaṃ kṛ.

to water To WATER

, v. n. (As the mouth, eyes, &c.) jalaṃ sru (c. 10. srāvayati -yituṃ) or pat in caus.; 'the mouth waters,' utsukāyate.

water-carrier WATER-CARRIER

, s. udakavāhaḥ udavāhaḥ ambuvāhaḥ dṛtihāraḥ -rī m. (n).

water-closet WATER-CLOSET

, s. pāyukṣālanaveśma n. (n) śaucakūpaḥ.

water-course WATER-COURSE

, s. jalamārgaḥ jalavāhanī udakamārgaḥ. See DRAIN.

watered WATERED

, p. p. siktaḥ -ktā -ktaṃ jalasiktaḥ &c., salilasiktaḥ &c.; 'well watered,' jalaprāyaḥ -yā -yaṃ; 'by rivers,' nadīmātṛkaḥ -kā -kaṃ; 'by rain,' devamātṛkaḥ &c.

waterfall WATERFALL

, s. nirjharaḥ jharaḥ vāripravāhaḥ saraḥ -rī -jhā jalanirgamaḥ.

water-fowl WATER-FOWL

, s. jalakukkuṭaḥ jalavihaṅgamaḥ goraṅkuḥ m., rājabhaṭṭikā.

watering WATERING

, s. sekaḥ secanaṃ siñcanaṃ niṣekaḥ avasekaḥ -secanaṃ.

watering-place WATERING-PLACE

, s. jalapānasthānaṃ udakapānasthānaṃ prapā.

watering-pot WATERING-POT

, s. sekapātraṃ secanapātraṃ secanaghaṭaḥ kalasaḥ.

water-lily WATER-LILY

, s. utpalaṃ padmaḥ jalakamalaṃ. See LOTUS.

water-man WATER-MAN

, s. potavāhaḥ nāvikaḥ potabaṇik m. (j) ghaṭikaḥ.

water-melon WATER-MELON

, s. tarambujaṃ vṛhadgolaṃ.

water-mill WATER-MILL

, s. jalayantraṃ jalacakraṃ udakayantraṃ.

water-pot WATER-POT

, s. ghaṭaḥ kalaśaḥ kalasaḥ jalakalaśaḥ jalādhārakalaśaḥ udakapātraṃ udapātraṃ udakumbhaḥ nipaḥ kuṭaḥ aluḥ f., āluḥ f.; 'of a religious student,' kamaṇḍaluḥ -lu m. n., kuṇḍī -ṇḍikā.

waterproof WATERPROOF

, a. jalābhedyaḥ -dyā -dyaṃ jalāvyāpyaḥ &c., udakābhedyaḥ &c.

water-snake WATER-SNAKE

, s. jalavyālaḥ jalabhujaṅgaḥ jalasarpaḥ.

water-spout WATER-SPOUT

, s. jalavajraḥ udavajraḥ udakavajraḥ.

water-wheel WATER-WHEEL

, s. (For raising water) ghaṭīyantraṃ vilomaṃ.

water-work WATER-WORK

, s. jalayantraṃ udayantraṃ udakayantraṃ.

watery WATERY

, a. (Pertaining to water) jalasambandhī &c., audakaḥ -kī -kaṃ āpyaḥ -pyā -pyaṃ jalasaḥ -sā -saṃ udakalaḥ -lā -laṃ.

--(Con- sisting of it) jalamayaḥ -yī -yaṃ jalarūpaḥ -pā -paṃ ammayaḥ &c.

--(Abounding with it) jalāḍhyaḥ -ḍhyā -ḍhyaṃ sajalaḥ &c., jalaprāyaḥ -yā -yaṃ ambumān -matī -mat (t) bahūdakaḥ -kā -kaṃ bahujalaḥ -lā -laṃ sasalilaḥ &c., sāmbhāḥ &c., see MARSHY; 'watery wave,' jalormmiḥ m. f.

wattle WATTLE

, s. kāṣṭhaśalākāgrathitam avarodhakaṃ kāṣṭhaśalākāgrathitastambhaḥ.

to wattle To WATTLE

, v. a. kāṣṭhaśalākāḥ parasparaṃ granth. See To INTERWEAVE.

wave WAVE

, s. ūrmmiḥ m. f., ūrmmikā jalormmiḥ f., taraṅgaḥ jalataraṅgaḥ vīciḥ m. f., bhaṅgaḥ bhaṅgiḥ -ṅgī f., bhaṇḍiḥ f., kallolaḥ ullolaḥ jalalatā payorāśiḥ f.; 'wave-crowned,' ūrmmimālī -linī -li (n) calormmimālī &c.

to wave To WAVE

, v. a. (Move this way and that way) itastataḥ saṃcal in caus. (-cālayati -yituṃ) or cal or āsphal in caus., bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ), itastato vidhū.

--(Put aside, give up) tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), visṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), hā vihā.

to wave To WAVE

, v. n. itastataś cal (c. 1. calati -lituṃ) or vical.

waveless WAVELESS

, a. avīciḥ -ciḥ -ci nistaraṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ. See UNRUFFLED.

to waver To WAVER

, v. n. dola (nom. dolāyate), vical (c. 1. -calati -lituṃ).

wavy WAVY

, a. ūrmmimān -matī -mat (t) bhaṅguraḥ -rā -raṃ bandhuraḥ &c., taraṅgitaḥ -tā -taṃ unnatānataḥ &c., calaḥ -lā -laṃ. See UNDULATING.

wax WAX

, s. (Of bees) sikthaṃ -kthakaṃ madhūcchiṣṭaṃ madhujaṃ śikthaṃ ucchiṣṭamodanaṃ drāvakaṃ kācaṃ.

--(For sealing) lākṣā alaktaḥ.

--(Of the ear) karṇamalaṃ.

to wax To WAX

, v. a. sikthakena lip or añj sikthakāktaṃ -ktāṃ kṛ.

to wax To WAX

, v. n. (Increase) vṛdh; 'as the moon,' kalāvṛddho bhū.

waxen WAXEN

, WAXY, a. sikthakamayaḥ -yī -yaṃ saikthikaḥ &c., sikthasaguṇaḥ &c.

way WAY

, s. (Road, path) mārgaḥ pathaḥ panthāḥ m. (pathin) adhvā m. (n) vartma n. (n) ayanaṃ, see ROAD; 'one who has lost his way,' mārgabhraṣṭaḥ vartmavarjitaḥ digbhrāntaḥ; 'to give way,' mārgaṃ dā panthānaṃ tyaj; 'make way! make way!' apasara apasarata avasara antaram antaraṃ.

--(Space, distance) antaraṃ mātraṃ paryyantaṃ dūraṃ; 'for a little way,' kiyatparyyantaṃ kiyaddūraṃ īṣaddūraṃ; 'a great way,' atidūraṃ.

--(Direction) dik f. (ś) mārgaḥ; 'to point out the way,' dikpradarśanaṃ kṛ mārgaṃ dṛś in caus., mārgapradarśanaṃ kṛ; 'this way, this way!' ita itas; 'which way?' kutra kāṃ diśaṃ; 'in both ways,' ubhayatra.

--(Manner, method, course) prakāraḥ rītiḥ f., vidhiḥ m., vidhānaṃ kramaḥ mārgaḥ; 'way to act,' kriyāvidhiḥ m., kṛtyavidhiḥ m., see MANNER. Often expressed by the affix dhā; as, 'in one way,' ekadhā; 'in two ways,' dvidhā; 'in three,' tridhā; 'in a hundred,' śatadhā; 'in many,' bahudhā anekadhā; 'in how many?' katidhā; 'that may be written in two ways,' dvidhālekhyaḥ -khyā -khyaṃ. Or by the affixes thā tas, &c.; as, 'in both ways,' ubhayathā ubhayatas.

wayfarer WAYFARER

, s. pathikaḥ adhvagaḥ mārgikaḥ adhvanyaḥ. See TRAVELLER.

to waylay To WAYLAY

, v. a. parākramaṇārthaṃ mārge nibhṛtaṃ sthā.

wayward WAYWARD

, &c. See FROWARD, PERVERSE, WILFUL.

way-worn WAY-WORN

, a. adhvaśrāntaḥ -ntā -ntaṃ mārgaśrāntaḥ &c., yānaśrāntaḥ &c.

we WE

, pron. vayaṃ nom. pl. (asmad); 'we two,' āvāṃ nom. du.

weak WEAK

, a. durbalaḥ -lā -laṃ nirbalaḥ &c., abalaḥ &c., alpabalaḥ &c., alpaśaktiḥ -ktiḥ -kti akalpaḥ -lpā -lpaṃ niḥsattvaḥ -ttvā -ttvaṃ nistejāḥ -jāḥ -jaḥ (s), see FEEBLE, INFIRM.

--(In mind) alpabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi alpadhīḥ -dhīḥ -dhi vikalabuddhiḥ &c., vikalāntaḥkaraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.-- (Weak point or side) chidraṃ marmmasthānaṃ.

to weaken To WEAKEN

, v. a. durbalīkṛ balaṃ hṛ (c. 1. harati harttuṃ), balakṣayaṃ kṛ śaktikṣayaṃ kṛ śaktibhaṅgaṃ kṛ śaktihrāsaṃ kṛ. See To DEBILITATE.

weakened WEAKENED

, p. p. kṣīṇabalaḥ -lā -laṃ hṛtabalaḥ &c., durbalīkṛtaḥ -tā -taṃ hṛtaujāḥ -jāḥ -jaḥ (s) kṣīṇasattvaḥ -ttvā -ttvaṃ. See ENFEEBLED.

weakening WEAKENING

, a. balakṣayakārī -riṇī -ri (n) sattvakṣayakārī &c.

weakness WEAKNESS

, s. durbalatā daurbalyaṃ nirbalatā abalaṃ aśaktiḥ f., balahīnatā balakṣayaḥ śaktikṣayaḥ balakṣīṇatā balahāniḥ f., śaktibhaṅgaḥ, see DEBILITY.

--(Foible) chidraṃ.

weal WEAL

, s. kṣemaṃ kalyāṇaṃ śubhaṃ śreyas bhadraṃ kuśalaṃ, see WELFARE; 'weal and woe,' śubhāśubhaṃ bhadrābhadraṃ.

wealth WEALTH

, s. dhanaṃ vasu n., vittaṃ vibhavaḥ vaibhavaṃ sampattiḥ f., draviṇaṃ dravyaṃ rāḥ m. (rai) rikthaṃ ṛkthaṃ hiraṇyaṃ dyumnaṃ svāpateyaṃ bhogyaṃ, see RICHES; 'in grain,' dhānyadhanaṃ dhānyārthaḥ; 'in cattle,' godhanaṃ carmmadhanaṃ.

wealthiness WEALTHINESS

, s. mahādhanatā sadhanatvaṃ. See RICHNESS, OPULENCE.

wealthy WEALTHY

, a. dhanī -ninī -ni (n). See RICH, OPULENT.

to wean To WEAN

, v. a. tyaktastanyaṃ -nyāṃ kṛ stanyaviyuktaṃ -ktāṃ kṛ stanyaṃ -tyaj in caus. (tyājayati -yituṃ) stanyatyāgaṃ kṛ.

--(From the world) saṅgavimukhaṃ -khāṃ kṛ viṣayavimukhaṃ -khāṃ kṛ tyaktasaṅgaṃ -ṅgāṃ kṛ viraktaṃ -ktāṃ kṛ.

weaned WEANED

, p. p. tyaktastanyaḥ -nyā -nyaṃ tyaktastanaḥ -nā -naṃ. See To WEAN.

weaning WEANING

, WEANEDNESS, s. stanyatyāgaḥ; 'from the world,' saṅgatyāgaḥ vairāgyaṃ viṣayāsaṅgaḥ indriyāsaṅgaḥ viṣayavimukhatā pratyāhāraḥ.

weapon WEAPON

, s. śastraṃ āyudhaṃ astraṃ praharaṇaṃ hetiḥ f., parighātaḥ badhatraṃ śastrāstraṃ.

to wear To WEAR

, v. a. (Impair, consume by attrition, &c.) kṣi in caus. (kṣapayati kṣayayati -yituṃ) kṣayaṃ kṛ ghṛṣ (c. 1. gharṣati -rṣituṃ), gharṣaṇena naś.

--(Carry on the body, as clothes, &c.) dhṛ (c. 10. dhārayati -yituṃ, c. 1. dharati dharttuṃ), bhṛ (c. 3. bibhartti, c. 1. bharati bharttuṃ), dhā (c. 3. dhatte dhātuṃ), paridhā āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), vas (c. 2. vaste -situṃ); 'he wears clothes,' vāsāṃsi bibhartti.

--(Wear out by use, &c.) jīrṇaṃ -rṇāṃ kṛ jīrṇīkṛ jarjjarīkṛ jarjjaraṃ -rāṃ kṛ.

--(Wear out, consume by fatigue, &c.) sad (c. 10. sādayati -yituṃ), avasad khid (c. 10. khedayati -yituṃ), glai in caus. (glapayati -yituṃ), see To FATIGUE.

to wear To WEAR

, v. n. (Waste away) kṣi in pass. (kṣīyate) sad, see To WASTE, v. n.

--(Wear out by use) jṝ (c. 4. jīryyati), parijṝ jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ bhū jīrṇībhū jarjjaraḥ -rā -raṃ bhū jarjjarībhū.

--(Wear off), see To PASS AWAY.

wear WEAR

, s. (Waste through use) kṣayaḥ parikṣayaḥ avakṣayaḥ upabhogaḥ bhogaḥ.

--(Friction) gharṣaṇaṃ āgharṣaṇaṃ.

--(Dam in a river) setuḥ m., jalapravāhabandhaḥ.

wearer WEARER

, s. dhārī m. (n) dharaḥ vasitā m. (tṛ) bhṛt m.

wearied WEARIED

, p. p. śrāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntaḥ &c. See FATIGUED.

weariness WEARINESS

, s. śramaḥ śrāntiḥ f., klāntiḥ f., khedaḥ. See FATIGUE.

wearing WEARING

, part. or a. (Carrying) dhārī -riṇī -ri (n) dharaḥ -rā -raṃ udvahan -hantī &c.

--(Consuming) kṣayakārī &c.

--(Fit to wear) paridhānopayogī -ginī &c., paridhānayogyaḥ -gyā -gyaṃ.

wearisome WEARISOME

, a. śramajanakaḥ -kā -kaṃ khedajanakaḥ &c., āyāsajanakaḥ &c., śrāntikaraḥ -rī -raṃ śramakaraḥ &c., śramakārakaḥ -kā -kaṃ āyāsajanakaḥ &c., kaṣṭajanakaḥ &c., kaṣṭapradaḥ -dā -daṃ. See TEDIOUS.

to weary To WEARY

, v. a. āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ). See To FATIGUE.

to weary To WEARY

, v. n. khid (c. 4. khidyate), śram (c. 4. śrāmyati), āyas (c. 4. -yasyati).

[Page 837b]
weary WEARY

, a. śrāntaḥ -ntā -ntaṃ klāntaḥ &c., khinnaḥ -nnā -nnaṃ glānaḥ -nā -naṃ mlānaḥ &c., tandrāluḥ -lā -lu jātakhedaḥ -dā -daṃ. See FATIGUED.

weasel WEASEL

, s. nakulaḥ aṅgūṣaḥ babhruḥ m., sūcivadanaḥ.

weather WEATHER

, s. kālaḥ samayaḥ dinaṃ; 'fine weather,' sudinaṃ sudināhaḥ -haṃ uttamāhaḥ; 'bad weather,' durdinaṃ vārdalaṃ.

to weather To WEATHER

, v. a. duḥkhena pār (c. 10. pārayati -yituṃ) or tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), kaṣṭena tīraṃ or pāraṃ gam duḥkhena tṝ.

weather-beaten WEATHER-BEATEN

, a. vātāhataḥ -tā -taṃ vātavṛṣṭyāhataḥ tā -taṃ abhrāvakāśikaḥ -kā -kaṃ.

weather-cock WEATHER-COCK

, s. prāsādaśṛṅgāgre sthāpitaṃ kukkuṭākāraṃ vāyulakṣaṇaṃ.

weather-glass WEATHER-GLASS

. s. vāyumāpakayantraṃ vāyugurutvajñāpakayantraṃ.

weather-proof WEATHER-PROOF

, a. vātavṛṣṭyabhedyaḥ -dyā -dyaṃ vṛṣṭyabhedyaḥ &c.

weather-wise WEATHER-WISE

, a. kāladarśanakuśalaḥ -lā -laṃ kālavid m. f. n.

to weave To WEAVE

, v. a. ve (c. 1. vayati vātuṃ), vap (c. 1. vapati -ptuṃ), ūy (c. 1. ūyate -yituṃ), gumph (c. 6. gumphati -mphituṃ), guph rac (c. 10. racayati -yituṃ), virac.

to weave To WEAVE

, v. n. (Practise weaving) vāyaṃ kṛ tantuvāya kṛ vāpaṃ kṛ tantuvāpaṃ kṛ sūtravāpaṃ kṛ tantuvyūtiṃ kṛ sūtraveṣṭanaṃ kṛ.

weaver WEAVER

, s. tantuvāyaḥ tantuvāpaḥ tantravāyaḥ tantravāpaḥ tandravāyaḥ kuvindaḥ kupindaḥ paṭakāraḥ sūcīśilpopajīvī m. (n).

weaving WEAVING

, s. vāyaḥ vāpaḥ tantuvāyaḥ tantuvāpaḥ sūtravāyaḥ ūtiḥ f., vyūtiḥ f., vyutiḥ f., tāntavaṃ vāṇiḥ f., veṇiḥ f., sūtraveṣṭanaṃ paṭanirmmāṇaṃ viracanā trasaraḥ; 'Room for weaving,' tantuśālā.

web WEB

, s. tantusantataṃ -tiḥ f., sūtrasantatiḥ f., tantraṃ jālaṃ.

--(Of the eye) paṭalaṃ.

--(Of a spider) ūrṇanābhajālaḥ, see SPIDER.

web-footed WEB-FOOTED

, a. jālapādaḥ -dā -daṃ jālapād jālākārapādaḥ &c.

to wed To WED

, v. a. vivah pariṇī pāṇigrahaṇaṃ kṛ. See To MARRY.

wedded WEDDED

, p. p. or a. vivāhitaḥ -tā -taṃ pariṇītaḥ &c., kṛtakaragrahaḥ -hā -haṃ, see MARRIED; 'wedded woman,' ūḍhā; 'wedded couple,' dampatī m. du.

--(Strongly attached) āsaktaḥ -ktā -ktaṃ rataḥ -tā -taṃ; 'to one's own opinion,' svamatarakṣī -kṣiṇī &c.

wedding WEDDING

, s. vivāhotsavaḥ vivāhaparvva n. (n) vivāhaḥ udvāhakarmma n. (n) vivāhasaṃskāraḥ vivāhakriyā; 'wedding dress,' vivāhanepathyaṃ vaivāhikanepathyaṃ.

wedge WEDGE

, s. kīlaḥ kīlakaḥ śaṅkuḥ m.

to wedge To WEDGE

, v. a. saṃhan sampīḍ sambādh bādh sammṛd.

wedlock WEDLOCK

, s. vivāhasambandhaḥ vivāhitāvasthā dārakarmma n. (n).

wednesday WEDNESDAY

, s. budhavāraḥ saumyavāraḥ -vāsaraḥ kulākulavāraḥ.

weed WEED

, s. kakṣaḥ stambaḥ tṛṇaṃ kaṇṭakaḥ -kaṃ; 'instrument for destroying weeds,' stambaghnaḥ.

--(Widow's weeds) cīraṃ cīvaraṃ.

to weed To WEED

, v. a. kakṣam uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), tṛṇāni utpaṭ (c. 10. -pāṭayati -yituṃ) or ucchid vitṛṇīkṛ.

weeding WEEDING

, s. kakṣoddharaṇaṃ kakṣocchedaḥ tṛṇoddharaṇaṃ kaṇṭakoddharaṇaṃ.

weedy WEEDY

, a. kakṣapūrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ kakṣabahulaḥ -lā -laṃ tṛṇapūrṇaḥ &c.

week WEEK

, s. saptāhaṃ vārasaptakaṃ dinasaptakaṃ; 'week-day,' vāraḥ.

weekly WEEKLY

, a. sāptāhikaḥ -kī -kaṃ saptāhnikaḥ &c., saptadainikaḥ &c.

weekly WEEKLY

, adv. saptāhe saptāhe pratisaptāhaṃ.

to weep To WEEP

, v. n. rud (c. 10. roditi -tuṃ), krand (c. 1. krandati -ndituṃ), aśrūṇi pat in caus., see To CRY; 'weep not,' mā'rautsīḥ.

weeping WEEPING

, s. krandanaṃ rodanaṃ aśrupātaḥ. See LAMENTATION.

weeping WEEPING

, part. rudan -datī &c., aśrulocanaḥ -nī -naṃ upaplutākṣaḥ &c.

[Page 838a]
to weigh To WEIGH

, v. a. (In a balance) tul (c. 10. tulayati -yituṃ), tūl (c. 10. tūlayati -yituṃ), tolanaṃ kṛ tulanāṃ kṛ.

--(Raise, as an anchor, &c.) uttul.

--(Ponder) vigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), manasā vicar, see To PONDER; 'to weigh alternatives,' vikḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ). 'Weighs upon,' viḍambayati; 'weighs down,' see To OUTWEIGH.

to weigh To WEIGH

, v. n. (Have weight) bhārī -riṇī -ri bhū or as bhāravān -vatī -vad as or bhū bhārānvitaḥ -tā -tam as or bhū; 'what does this weigh?' etat kimbhāram asti or etasya kiṃ bhāraparimāṇaṃ.

--(Be important) guruḥ -rvī -ru bhū.

weighed WEIGHED

, p. p. (In a balance) tulitaḥ -tā -taṃ tulayādhṛtaḥ &c., unmitaḥ &c., tulāmitaḥ &c.

--(Pondered) suvicāritaḥ -tā -taṃ.

weigher WEIGHER

, s. tolanakārī m. (n) tulādhāraṇavid tulanākṛt.

weighing WEIGHING

, s. tolanaṃ tulādhāraṇaṃ.

--(Pondering) vigaṇanaṃ -nā.

weight WEIGHT

, s. (Weight or quantity ascertained by balance) bhāraḥ bhāraparimāṇaṃ unmānaṃ mitiḥ f., parimāṇaṃ bhāramitiḥ f., tolaḥ tulā gurutvaṃ -tā gauravaṃ garimā m. (n) bharaḥ; 'of deficient weight,' nyūnatolaḥ -lā -laṃ.

--(Mass to weigh with) tolaṃ unmānaṃ. For the different weights, see under MEASURE; 'measure by weight,' tulāmānaṃ.

--(Ponderous load, burden) bhāraḥ dhurā dhūḥ f. (dhur), see BURDEN.

--(Importance, influence) gauravaṃ gurutvaṃ -tā prabhāvaḥ bhāraḥ pramāṇaṃ; 'of little weight,' alpaprabhāvaḥ -vā -vaṃ alpapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ laghuprabhāvaḥ &c.

weighty WEIGHTY

, a. (Having weight) bhārī -riṇī -ri (n) guruḥ -rvī -ru, see HEAVY, PONDEROUS.

--(Important, influential) guruḥ &c., sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ, see IMPORTANT.

weir WEIR

, s. jalapravāhabandhakaḥ jalabandhakaḥ jalapratibandhakaḥ.

welcome WELCOME

, s. svāgataṃ abhinandanaṃ ānandanaṃ sabhājanaṃ svabhājanaṃ āmantraṇaṃ āpracchanaṃ; 'word of welcome,' svāgatavacanaṃ, see SALUTATION; 'of a guest,' āgatasvāgataṃ.

welcome WELCOME

, a. svāgataḥ -tā -taṃ.

--(Grateful) sukhadaḥ -dā -daṃ.

to welcome To WELCOME

, v. a. svāgatam iti vad (c. 1. vadati -dituṃ), svāgatavacanena pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), svasti or svastivacanaṃ vad āmantr (c. 10. -mantrayati -yituṃ), praśaṃs (c. 1. -śaṃsati -sitaṃ); 'a new-comer,' āgatasvāgataṃ kṛ āgatasatkāraṃ kṛ.

welcomed WELCOMED

, p. p. svāgatapūjitaḥ -tā -taṃ satkṛtaḥ &c., samupaveśitaḥ &c.

to weld To WELD

, v. a. ayoghanāghātena taptalohaṃ taptalohena saṃyuj.

welfare WELFARE

, s. kuśalaṃ kauśalaṃ kauśalyaṃ kuśalatā kalyāṇaṃ kṣemaṃ kṣemakuśalaṃ maṅgalaṃ māṅgalyaṃ sukhaṃ śubhaṃ bhadraṃ hitaṃ śreyas n., śvaḥśreyasaṃ bhūtiḥ f., susthitiḥ f., sthitiḥ f., abhīṣṭaṃ abhīpsitaṃ bhavikaṃ bhāvukaṃ bhavyaṃ śivaṃ.

well WELL

, a. (In health) svasthaḥ -sthā -sthaṃ susthaḥ &c., nirāmayaḥ -yā -yaṃ nīrogaḥ -gā -gaṃ, see HEALTHY.

--(Fortunate, happy) kuśalaḥ -lā -laṃ kṣemaḥ -mā -maṃ hitaḥ -tā -taṃ sukhī -khinī -khi (n); 'Is it well?' kiṃ kṣemam asti.

well WELL

, s. (For water) kūpaḥ kūpakaḥ prahiḥ m., andhuḥ m., jalakūpī kūpī nipānaṃ udapānaṃ udakādhāraḥ jalādhāraḥ jalātmikā āpīnaḥ cūḍakaḥ koṭṭāraḥ; 'wooden frame or upper part of a well,' nemiḥ f., trikā; 'cover or facing,' vīnāhaḥ; 'reservoir near a well,' āhāvaḥ nipānaṃ upakūpajalāśayaḥ; 'well-water,' kūpodakaṃ kaupaṃ; 'well-digger,' kūpakhanitā m. (tṛ).

--(Of a ship) guptiḥ f.

[Page 838b]
well WELL

, adv. su or ati prefixed, suṣṭhu sādhu samyak yuktaṃ yathāyogyaṃ bhadraṃ uttamarūpeṇa; 'well off,' susthitaḥ -tā -taṃ susthaḥ -sthā -sthaṃ; 'well said,' svabhihitaḥ -tā -taṃ sūktaḥ -ktā -ktaṃ sādhvabhihitaḥ -tā -taṃ sādhūktaḥ &c., bhadramuktaḥ &c.

well WELL

, exclam. bhadraṃ vāḍhaṃ sādhu astu bhavatu tatheti; 'very well,' vāḍhaṃ kāmaṃ; 'well then,' tadbhadraṃ; 'well done!' sādhu.

well-affected WELL-AFFECTED

, a. suraktaḥ -ktā -ktaṃ hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi suśīlaḥ &c.

well-balanced WELL-BALANCED

, a. samatolaḥ -lā -laṃ samānatolaḥ -lā -laṃ.

well-behaved WELL-BEHAVED

, a. vinītaḥ -tā -taṃ sādhuvṛttiḥ -ttiḥ -tti sādhvācāraḥ -rā -raṃ sucaritaḥ -tā -taṃ sadācāraḥ &c., sunītaḥ -tā -taṃ.

well-being WELL-BEING

, s. kuśalaṃ kṣemaṃ susthatā susthitiḥ f. See WELFARE.

well-born WELL-BORN

, a. kulīnaḥ -nā -naṃ satkulīnaḥ &c., sujanmā -nmā -nma (n) sujātaḥ -tā -taṃ abhijātaḥ &c., sādhujaḥ &c. See NOBLE.

well-bred WELL-BRED

, a. suvinītaḥ -tā -taṃ suśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ suśīlaḥ -lā -laṃ.

well-disposed WELL-DISPOSED

, a. hitabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi suśīlaḥ &c. See WELL-WISHER.

well-doer WELL-DOER

, s. sukarmmā m. (n) sukṛtī m. (n). See VIRTUOUS.

well-done WELL-DONE

, a. sukṛtaḥ -tā -taṃ sucaritaḥ &c. Exclam. sādhu.

well-dressed WELL-DRESSED

, a. suveśaḥ -śā -śaṃ suveṣī -ṣiṇī &c., suveṣṭitaḥ -tā -taṃ.

well-formed WELL-FORMED

, a. surūpaḥ -pī -paṃ surūpī -piṇī &c., śuddhākāraḥ -rā -raṃ.

well-informed WELL-INFORMED

, a. bahujñaḥ -jñā -jñaṃ sujñaḥ &c., bahuśrutaḥ -tā -taṃ.

well-knit WELL-KNIT

, a. susaṃhataḥ -tā -taṃ dṛḍhasandhiḥ -ndhiḥ -ndhi.

well-known WELL-KNOWN

, a. sujñātaḥ -tā -taṃ prasiddhaḥ -ddhā -ddhaṃ. See NOTORIOUS.

well-made WELL-MADE

, a. surūpaḥ -pā -paṃ surūpī -piṇī &c., sughaṭitaḥ -tā -taṃ.

well-meaning WELL-MEANING

, a. sadabhiprāyaḥ -yā -yaṃ sadāśayaḥ &c., suśīlaḥ &c.

well-nigh WELL-NIGH

, adv. prāyas prāyaśas. See NEARLY.

well-read WELL-READ

, a. svadhītaḥ -tā -taṃ svadhītī -tinī -ti (n) adhītī &c., sarvvaśāstrapāragaḥ -gā -gaṃ granthī -nthinī &c., bahujñaḥ &c.

well-spent WELL-SPENT

, a. suvyayitaḥ -tā -taṃ; 'time,' satkālakṣepaḥ.

well-wisher WELL-WISHER

, s. hitaiṣī -ṣiṇī m. f., priyaiṣī -ṣiṇī m. f., hitepsuḥ m. f., hitaprepsuḥ m. f., śreyorthī -rthinī hitakāmaḥ -mā.

to welter To WELTER

, v. n. luṭh (c. 6. luṭhati -ṭhituṃ), praluṭh. See To WALLOW.

weltering WELTERING

, part. luṭhan -ṭhantī -ṭhat (t). See ROLLING, part.

wen WEN

, s. māṃsavṛddhiḥ f., medorbudaṃ galagaṇḍaḥ. See TUMOUR.

wench WENCH

, s. joṣā yoṣitā taruṇī kanyā bandhakī gaṇikā.

to wench To WENCH

, WENCHING. See To FORNICATE, FORNICATION.

to wend To WEND

, v. n. gam yā i sṛ āvṛt abhivṛt, see To GO; 'hither he wends his way,' ita evābhivarttate.

west WEST

, s. (The quarter of the sky) paścimā paścimadiśā paścimadik f. (ś) paścimāśā pratīcī aparā caramā vāruṇī madhyaḥ -dhyaṃ. The god Varuna is fabled as the Regent of the West.

west WEST

, WESTERLY, WESTERN, a. paścimaḥ -mā -maṃ pratyaṅ -tīcī -tyak (ñc) pratīcyaḥ -cyā -cyaṃ pratīcīnaḥ -nā -naṃ caramaḥ -mā -maṃ aparaḥ -rā -raṃ pāścātyaḥ -tyā -tyaṃ. 'Madyadesha is west of Prayāga,' madhyadeśaḥ prayāgāt paścimaḥ; 'as far as the western ocean,' āpaścimasamudrāt.

--(Facing the west) pratyaṅmukhaḥ -khī -khaṃ paścimābhimukhaḥ &c.

westward WESTWARD

, adv. paścāt pratyak paścimadiśi paścimatas.

wet WET

, a. ārdraḥ -rdrā -rdraṃ jalārdraḥ &c., klinnaḥ -nnā -nnaṃ siktaḥ -ktā -ktaṃ jalasiktaḥ &c., samukṣitaḥ -tā -taṃ anūpaḥ -pā -paṃ. See MOIST.

wet WET

, s. ārdratā kledaḥ -daṃ temaḥ stemaḥ jalaṃ. See MOISTURE.

to wet To WET

, v. a. klid (c. 10. kledayati -yituṃ). See To MOISTEN.

[Page 839a]
wether WETHER

, s. chinnavṛṣaṇo meṣaḥ muṣkaśūnyo meṣaḥ.

wetness WETNESS

, s. ārdratā klinnatā jalārdratā siktatā -tvaṃ.

wet-nurse WET-NURSE

, s. dhātreyī upamātā upamātrī payaḥprasraviṇī stanyadānena poṣayitrī or pālayitrī.

to whack To WHACK

, WHACK. See To STRIKE, BEAT, BLOW.

whale WHALE

, s. timiḥ m., timiṅgilaḥ timiṅgilagilaḥ mīnaraḥ samudrāruḥ m., makaraḥ rāghavaḥ vṛhanmīnaḥ.

wharf WHARF

, s. ghaṭhṭhaḥ umaḥ tarasthānaṃ taraṇasthānaṃ gulmaḥ.

what WHAT

, pron. rel. (That which) yad.

--(What kind, what like, which) yādṛśaḥ -śī -śaṃ yādṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ yaḥ yā yad.

what WHAT

, pron. inter. kaḥ kā kiṃ kau m. du., ke f. n. du., ke m. pl., kāḥ f. pl., kāni n. pl.; 'what?' kiṃ kinnu kimuta kiṃsvit; 'what kind?' kīdṛśaḥ -śī -śaṃ kīdṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ kīdṛk m. f. n. (ś) kimbhūtaḥ -tā -taṃ; 'on what account?' kimarthaṃ; 'what then?' kiṃ tarhi kimu; 'what else?' atha kiṃ; 'what do you wish to say?' kim asi vaktukāmaḥ; 'what is he doing?' kiṃvyāpāraḥ saḥ; 'what is his name?' kinnāmadheyaḥ saḥ; 'to what degree?' kimparyyantaṃ; 'what is that to me?' kiṃ mama tena; 'what though?' yadyapi.

what WHAT

, interj. kathaṃ kiṃ kimuta uta ut nanu svit.

whatever WHATEVER

, WHATSOEVER, pron. yatkiñcit yadyad yad yāvat; 'whatever wealth is in the world,' yatkiñcid or yāvad jagadvartti dhanam asti.

wheat WHEAT

, s. godhūmaḥ sumanāḥ m. (s) sumanaḥ dhānyaṃ pravaṭaḥ rasālaḥ apūpaḥ gandhavihvalaḥ bhūjambūḥ f., gorakṣajambūḥ f., śitasūkaḥ mlecchabhojanaḥ sitaśimbikaḥ nistuṣakṣīraḥ bahudugdhaḥ.

wheaten WHEATEN

, a. godhūmamayaḥ -yī -yaṃ godhūmātmakaḥ -kā -kaṃ godhūma in comp.

to wheedle To WHEEDLE

, WHEEDLER, WHEEDLING. See To COAX, FLATTER, &c.

wheel WHEEL

, s. cakraṃ rathāṅgaṃ rathapādaḥ rathyaṃ maṇḍalaṃ upadhiḥ m., aupadheyaṃ nabhiḥ m., dṛmbhūḥ f.; 'its circumference,' nemiḥ -mī pradhiḥ m., cakraparidhiḥ m.; 'potter's wheel,' kulālacakraṃ.

to wheel To WHEEL

, v. a. parivṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), vivṛt āvṛt vyāvṛt.

to wheel To WHEEL

, v. n. parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ), vivṛt vyāvṛt samparivṛt.

wheelbarrow WHEELBARROW

, s. hastasañcālitam ekacakrayuktaṃ vāhanaṃ.

wheeled WHEELED

, a. cakravān -vatī -vat (t) cakrī -kriṇī -kri (n) cakrayuktaḥ -ktā -ktaṃ; 'two-wheeled carriage,' dvicakrayukto rathaḥ.

wheel-wright WHEEL-WRIGHT

, s. rathakāraḥ rathakṛt rathakaraḥ cakrakāraḥ.

to wheeze To WHEEZE

, v. n. kāsaśvāsaṃ kṛ kṛcchreṇa śvāsaṃ kṛ pratikṣutaṃ kṛ.

whelp WHELP

, s. śāvaḥ -vakaḥ śiśuḥ m., vatsaḥ; 'of a lion,' siṃhaśāvakaḥ.

when WHEN

, adv. (At the time that) yadā yarhi, or expressed by kāle samaye, &c. in comp.; as, 'when he was dying,' maraṇakāle.

--(At what time?) kadā karhi.

whence WHENCE

, adv. (Interrog.) kutas kasmād deśāt &c., kasmāt sthānāt &c.; 'whence have you come?' kutaḥ samāgato'si.

--(Indef.) yatas yasmād deśāt &c.; 'to return whence one came,' pratigantuṃ yathāgataṃ.

whenever WHENEVER

, WHENSOEVER, adv. yadā yadā yarhi yarhi yadākadācit.

where WHERE

, adv. (In which place) yatra.

--(In what place?) kutra kva.

whereas WHEREAS

, adv. yasmāt yena yatas. yat. See SINCE.

whereby WHEREBY

, adv. (By which) yena.

--(By what?) kena.

wherefore WHEREFORE

, adv. (For which reason) yatas yena yat yadarthaṃ tathātve.

--(For what reason?) kimarthaṃ kim kena hetunā kasya hetoḥ kinnimittaṃ kena nimittena.

[Page 839b]
wherein WHEREIN

, adv. (In which) yasmin yatra.

--(In what?) kasmin kutra.

whereof WHEREOF

, adv. (Of which) yasya.

--(Of what?) kasya.

wherever WHEREVER

, WHERESOEVER, adv. yatra kutricit yatra kutrāpi yatra yatra kutrāpi kutracit yatra kvacit.

whereupon WHEREUPON

, adv. yadanantaraṃ yatrāntare tadanantaraṃ atrāntare.

wherry WHERRY

, s. daṇḍasañcālitā or kṣepaṇisañcālitā laghunaukā.

to whet To WHET

, v. a. niśo niśi kṣṇu tij. See To SHARPEN.

whether WHETHER

, adv. kiṃ kiṃvā vā uta. The particle , either with or without kiṃ, usually expresses the sense of 'whether,' as in the following examples; 'whether you kill me or whether you release me,' māṃ mārayata vā muñcata vā; 'do you know whether he is virtuous or not?' vetsi kiṃ dhārmmiko na vā; 'whether or not he does that,' tat karotu na karotu vā.

--(Whether of twain, which of two) kataraḥ -rā -rat.

whet-stone WHET-STONE

, s. śāṇaḥ -ṇī śānaḥ śāṇāśma n. (n) bhramaḥ jhāmaraḥ vāgaraḥ sāmakaḥ.

whey WHEY

, s. mastu n., dadhimaṇḍaḥ -ṇḍaṃ dugdhamaṇḍaṃ dadhyuttaraṃ.

which WHICH

, pron. (Relat.) yaḥ yā yad yau m. du., ye f. n. du., ye m. pl., yāḥ f. pl., yāni n. pl., see WHO.

--(Interrog.) kaḥ kā kiṃ kau m. du., ke f. n. du., ke m. pl., kāḥ f. pl., kāni n. pl.

whichever WHICHEVER

, pron. Expressed by doubling the relative, thus yad yad &c.

whiff WHIFF

, s. phutkṛtaṃ phutkāraḥ phūtkṛtaṃ phūt indec. See PUFF.

while WHILE

, WHILST, adv. yāvat yāvatkālaṃ yatkālaṃ yasmin kāle yatparyyantaṃ yadā; 'whilst he thought on this the messenger arrived,' yāvat tac cintayati dūtaḥ samāgacchati. The sense of whilst may sometimes be expressed by madhye, see DURING, or by the locative absolute, or some similar form of expression; as, sa tadeva cintayati dūtaśca samāgacchati.

while WHILE

, s. kālaḥ samayaḥ; 'a long while,' bahukālaḥ; 'for a long while,' bahukālaṃ cirakālaṃ ciraṃ; 'after a long while,' cirāt; 'a little while,' alpakālaḥ; 'for a little while,' alpakālaṃ kiñcitkālaṃ; 'in a little while,' acireṇa -rāt kṣaṇāntare kiyatā kālena; 'for a while,' kiyatkālaṃ āpātatas; 'a long while ago,' purā pūrvvakāle; 'one while,' kadācit.

--(Worth while) saphalaḥ -lā -laṃ phalavān -vatī -vat (t) upayogī -ginī &c.

to while To WHILE

, v. a. vinodena kālaṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ) or (c. 1. nayati netuṃ), vinud in caus. (nodayati -yituṃ).

whim WHIM

, s. manolaulyaṃ cāpalaṃ cāpalyaṃ. See FREAK, CAPRICE.

to whimper To WHIMPER

, v. a. bālakavat krand or rud or ru or kūj.

whimsical WHIMSICAL

, a. capalaḥ -lā -laṃ lolaḥ &c., see CAPRICIOUS, FREAKISH.

to whine To WHINE

, v. n. kūj (c. 1. kūjati -jituṃ), anukūj. See To MURMUR.

whine WHINE

, s. kūjanaṃ kūjitaṃ vilapanaṃ kalarutaṃ kākuḥ f., kākūktiḥ f.

to whip To WHIP

, v. a. kaṣayā or carmmarajvā or rajvā taḍ (c. 10. tāḍayati -yituṃ) or daṇḍ or śās (c. 2. śāsti -situṃ). See To LASH.

whip WHIP

, s. kaśā kaṣā carmmayaṣṭiḥ f., pratiṣkaṣaḥ bhīmā. See SCOURGE.

whipped WHIPPED

, p. p. kaśāhataḥ -tā -taṃ daṇḍitaḥ &c.; 'whipped horse,' pratikaśāśvaḥ.

whipping WHIPPING

, s. kaśāghātaḥ kapāghātaḥ kaśātāḍanaṃ tāḍanaṃ; 'worthy of it,' kaśyaḥ -śyā -śyaṃ kaśārhaḥ -rhā -rhaṃ.

to whirl To WHIRL

, v. a. bhram (c. 10. bhramayati -yituṃ). See To TURN, TWIRL.

[Page 840a]
to whirl To WHIRL

, v. n. bhram (c. 4. bhrāmyati, c. 1, bhramati -mituṃ), atiśīghraṃ parivṛt (c. 1. -varttate -rttituṃ) or ghūrṇ. See To REVOLVE, v. n.

whirled WHIRLED

, p. p. bhrāntaḥ -ntā -ntaṃ udbhrāntaḥ &c., śīghraṃ parivarttitaḥ &c.

whirl WHIRL

, WHIRLING, s. bhramaḥ -maṇaṃ bhrāntiḥ f., bhramiḥ f., vibhramaḥ āvṛttiḥ f.

whirlpool WHIRLPOOL

, s. jalāvarttaḥ jalabhramaḥ jalagulmaḥ āvarttaḥ -rttakā āvarttinī bhṛmiḥ m., bhramaḥ bhramarakaḥ avaghūrṇaḥ. See EDDY.

whirlwind WHIRLWIND

, s. cakravātaḥ vātāvarttaḥ vātamaṇḍalī vāyugulmaḥ vātyā bhṛmiḥ m., vātabhramaḥ āvarttaḥ nirghātaḥ dhrājiḥ f., kunābhiḥ m., pavākā.

to whisk To WHISK

, v. a. atikṣipraṃ cal (c. 10. cālayati -yituṃ), atilāghavena cal; 'he whisks his tail,' paripucchayati.

whisk WHISK

, s. laghukṣepaḥ ākasmikakṣepaḥ.

--(For flies, &c.) cāmaraṃ.

whisker WHISKER

, s. pakṣma n. (n) gumphaḥ gaṇḍaloma n. (n) mukhajaloma n.

to whisper To WHISPER

, v. n. jap (c. 1. japati -pituṃ), prajap nīcasvareṇa or nīcavācā vad (c. 1. vadati -dituṃ), nīcair vad upāṃśu vad; 'to whisper into the ear,' karṇam upajap karṇe kath karṇe jap or vad; 'to whisper to one's neighbour,' janāntikaṃ vad.

whisper WHISPER

, WHISPERING, s. japaḥ -panaṃ jāpaḥ karṇejapanaṃ karṇekathanaṃ karṇevādaḥ upāṃśuvādaḥ upāṃśukathanaṃ nīcairvādaḥ; 'in a whisper,' upāṃśu janāntikaṃ.

whisperer WHISPERER

, s. karṇejapaḥ karṇajapaḥ karṇekathakaḥ karṇopajāpakaḥ.

to whistle To WHISTLE

, v. n. oṣṭhādharasaṅkocapūrvvaṃ śvāsotkṣepaṃ kṛtvā śīśśabdaṃ kṛ or sīsśabdaṃ kṛ or kīcakavat paṭuśabdaṃkṛ veṇuvat karkaśaśabdaṃ kṛ oṣṭhaśabdaṃ kṛ.

whistle WHISTLE

, s. (The sound) śīśśabdaḥ sīsśabdaḥ oṣṭhaśabdaḥ kīcakaśabdaḥ.

--(Instrument for whistling) vaṃśaḥ -śī dhvaninālaḥ.

whit WHIT

, s. leśaḥ lavaḥ lavaleśaḥ; 'not a whit,' na manāgapi.

white WHITE

, a. śuklaḥ -klā -klaṃ śvetaḥ -tā -taṃ dhavalaḥ -lā -laṃ sitaḥ -tā -taṃ śyetaḥ -tā -nī -taṃ śubhraḥ -bhrā -bhraṃ śuciḥ -ciḥ -ci avadātaḥ -tā -taṃ viśadaḥ -dā -daṃ gauraḥ -rī -raṃ dhautaḥ -tā -taṃ pāṇḍuraḥ -rā -raṃ amalaḥ -lā -laṃ vimalaḥ &c., rajataḥ -tā -taṃ karkaḥ -rkā -rkaṃ kharuḥ -ruḥ -ru arjunaḥ -nī -naṃ śitiḥ -tī -ti arjunachaviḥ -viḥ -vi valakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'yellowish white,' hariṇaḥ -ṇā -ṇaṃ.

white WHITE

, s. (The colour) śuklaḥ dhavalaḥ śvetaḥ sitaḥ valakṣaḥ.

--(Of the eye) śuklamaṇḍalaṃ viñjamaraṃ.

to whiten To WHITEN

, v. a. śukla (nom. śuklayati -yituṃ), dhavala (nom. dhavalayati -yituṃ), śuklīkṛ dhavalīkṛ ādīp (c. 10. -dīpayati -yituṃ).

to whiten To WHITEN

, v. n. śuklībhū dhavalībhū śvetībhū viśadībhū.

whitened WHITENED

, p. p. dhavalitaḥ -tā -taṃ dhavalīkṛtaḥ &c., śuklīkṛtaḥ -tā -taṃ.

whiteness WHITENESS

, s. śuklatā -tvaṃ śuklimā m. (n) śauklyaṃ dhavalatvaṃ -tā dhāvalyaṃ śubhratā śvetatā sitatvaṃ sitimā m. (n) vaiśadyaṃ.

whites WHITES

, s. (Fluor albus) pradaraḥ pradarāmayaḥ.

whitewash WHITEWASH

, s. sudhā śuklalepaḥ dhavalalepaḥ dhavalasudhā.

to whitewash To WHITEWASH

, v. a. sudhayā lip (c. 6. limpati leptuṃ) or ālip sudhayā dhavalīkṛ or dhavala (nom. dhavalayati -yituṃ).

whitewashed WHITEWASHED

, p. p. sudhādhavalitaḥ -tā -taṃ sudhāliptaḥ &c.; 'house,' sudhābhavanaṃ.

whither WHITHER

, adv. (Interrog.) kutra kva; 'whither shall I go?' kva gacchāmi.

--(Relat.) yatra.

whithersoever WHITHERSOEVER

, adv. yatra kutracit yatra kutrāpi.

whitish WHITISH

, a. īṣacchuklaḥ -klā -klaṃ īṣatpāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu dhūsaraḥ -rā -raṃ.

whitlow WHITLOW

, s. nakhampacaḥ cipyaṃ kuṇiḥ m., nakhaśūlaḥ -laṃ nakhavraṇaḥ.

to whiz To WHIZ

, v. n. śīśśabdaṃ kṛ sīsśabdaṃ kṛ raṇaraṇaśabdaṃ kṛ.

[Page 840b]
who WHO

, pron. (Relat.) yaḥ yā yad yau m. du., ye f. n. du., ye m. pl., yaḥ f. pl., yāni n. pl. The relative pronoun is not much used in Sanskrit excepting at the beginning of a sentence; as, 'he who desires great riches is not wise,' yo bahudhanam ākāṃkṣati sa buddhihīnaḥ. In other cases it is more usually expressed by sa ca or is inherent in a compound word or indecl. part.; thus, 'in that city there dwelt a king who was beloved by his subjects,' tasmin nagare vasati rājā sa ca prajāvallabhaḥ; 'a saint who has subdued his organs of sense,' jitendriyo muniḥ; 'by all the birds who had assembled,' sarvvaiḥ pakṣibhir militvā.

--(Interrog.) kaḥ kā kiṃ kau m. du., ke f. n. du., ke m. pl., kāḥ f. pl., kāni n. pl.; 'who are you?' kas tvaṃ; 'who's there,' ko'tra.

whoever WHOEVER

, WHOSOEVER, WHOSO, pron. yaḥ kaścit m., yā kācit f., yatkiñcat n., yaḥ kopi m., yā kāpi f., yatkimapi m., yo yaḥ m., yā yā f., yadyad n.

whole WHOLE

, a. sarvvaḥ -rvvā -rvvaṃ sakalaḥ -lā -laṃ samagraḥ -grā -graṃ viśvaḥ -śvā -śvaṃ kṛtsnaḥ -tsnā -tsnaṃ; 'the whole earth,' sarvvamahī; 'the whole world,' sarvvalokaḥ; 'the whole night,' sarvvarātraḥ; 'the whole day,' sarvvāhlaḥ; 'the whole business from beginning to end,' sādyantaṃ karmma āgamanirgamau m. du.; 'for the whole month,' māsaparyyantaṃ; 'whole number,' abhinnasaṃkhyā.

whole WHOLE

, s. sākalyaṃ samudāyaḥ kārtsnyaṃ kārtsnaṃ sāmagryaṃ ākhilyaṃ mātraṃ samāsaḥ samastaḥ -stiḥ f., vyastiḥ f.

wholeness WHOLENESS

, s. sāmagryaṃ sampūrṇatā abhinnatā. See ENTIRENESS.

wholesale WHOLESALE

, s. or a. samastavikrayaḥ mahāvikrayaḥ akhaṇḍavikrayaḥ.

wholesome WHOLESOME

, a. pathyaḥ -thyā -thyaṃ hitaḥ -tā -taṃ. See SALUBRIOUS.

wholly WHOLLY

, adv. sarvvatas sarvvaśas sarvvathā sākalyena samyak aśeṣatas atyantaṃ sarvvabhāvena sarvvatobhāvena. See ENTIRELY.

whoop WHOOP

, s. (The cry) hūp; 'war-whoop,' siṃhanādaḥ kṣveḍā -ḍitaṃ.

to whoop To WHOOP

, v. n. hūpśabdaṃ kṛ uccaiḥsvareṇa kruś. See To SHOUT.

whore WHORE

, s. veśyā gaṇikā puṃścalī bandhakī. See HARLOT.

whoredom WHOREDOM

, WHOREMONGER. See FORNICATION, HARLOTRY, &c.

whoreson WHORESON

, s. veśyāputraḥ gaṇikāputraḥ puṃścalījaḥ.

whose WHOSE

, pron. (Relat.) yasya m., yasyāḥ f. The relative 'whose' is not often expressed in Sanskrit, but is frequently inherent in a compound, or rendered by tasya ca &c., see WHO; as, 'a wife whose husband is abroad,' proṣitabharttṛkā strī.

--(Interrog.) kasya m., kasyāḥ f.

why WHY

, adv. kimarthaṃ kiṃ kena hetunā kinnimittaṃ kasya hetoḥ, see WHEREFORE; 'why inquire into my story?' kiṃ te mama vṛttāntapraśnena; 'why conceal it?' saṃvaraṇe kiṃ kāraṇaṃ; 'why do you do this?' kimarthaṃ tat karoṣi.

wick WICK

, s. (Of a lamp, &c.) tūlā -lī varttiḥ f., varttikā tailinī tailamālī daśā daśākarpaḥ piñjūlaṃ dīpakūpī dīpakhorī.

wicked WICKED

, a. (Said of persons) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpī -pinī -pi (n) durvṛttaḥ -ttā -ttaṃ durātmā -tmā -tma (n) pāpātmā &c., apuṇyaḥ -ṇyā -ṇyaṃ śaṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ pāmaraḥ -rā -raṃ khalaḥ -lā -laṃ naikṛtikaḥ -kī -kaṃ naiṣkṛtikaḥ &c., adhārmmikaḥ -kī -kaṃ duṣṭamānasaḥ -sā -saṃ duścaritraḥ -trā -traṃ vikarmmikaḥ &c., see SINFUL; 'a wicked man,' durjanaḥ asajjanaḥ.

--(Of actions) duṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpa in comp., see SINFUL; 'a wicked act,' pāpakarmma n. (n); 'very wicked,' pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ duriṣṭhaḥ &c.

wickedly WICKEDLY

, adv. duṣṭaṃ duṣṭavat sapāpaṃ durjanavat durvṛttavat khalavat.

wickedness WICKEDNESS

, s. pāpaṃ duṣkṛtaṃ duṣkṛtiḥ f., kukarmma n. (n) duṣkarmma n., kukṛtyaṃ kusṛtiḥ f., nikṛtiḥ f., nikāraḥ duṣṭatā dauṣṭhavaṃ daurātmyaṃ daurjanyaṃ durjanatvaṃ asādhutā viprakāraḥ kaukṛtyaṃ asatkarmma n., see SINFULNESS; 'great wickedness,' pāpiṣṭhatā pāpīyastvaṃ duriṣṭhaṃ.

wicker WICKER

, a. vaidalaḥ -lī -laṃ vaiṇavaḥ -vī -vaṃ vaiṇukeyaḥ -yī -yaṃ vaitrakaḥ -kī -kaṃ vaṃśādidalanirmmitaḥ -tā -taṃ; 'wicker-work,' vaidalaṃ.

wicket WICKET

, s. kṣudradvāraṃ upadvāraṃ dvārakaṃ khaḍakkikā.

wide WIDE

, a. viśālaḥ -lā -laṃ pṛthuḥ -thuḥ -thu vistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vipulaḥ -lā -laṃ viprakṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'wide-spread,' bahuvistīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ santataḥ -tā -taṃ bahupratānī &c.; 'wide-awake,' prabuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'wide-mouthed,' guhāmukhaḥ -khā -khaṃ; 'wide-open,' utphullaḥ -llā -llaṃ.

wide WIDE

, WIDELY, adv. vistīrṇaṃ vistareṇa vipulaṃ pracuraṃ atyantaṃ bahu or ati or su prefixed, see EXTENSIVELY.

to widen To WIDEN

, v. a. prath (c. 10. prathayati -yituṃ), pṛthūkṛ viśālīkṛ.

wideness WIDENESS

, s. viśālatā pṛthutā vistṛtiḥ f. See BROADNESS.

widow WIDOW

, s. vidhavā raṇḍā viśvastā viśvasthā gatabharttṛkā mṛtapatikā abharttṛkā nirnāthā anāthā avīrā yatinī vṛpabhī kātyāyanī vitantuḥ f.; 'widow before puberty,' vālavidhavā bālaraṇḍā; 'widow that burns with the body of her husband,' satī; 'the act of doing so,' agnipraveśaḥ sahamaraṇaṃ sahagamanaṃ anugamanaṃ anvārohaṇaṃ; 'stone by which she ascends the pyre,' dharmmaśilā.

widowed WIDOWED

, a. hṛtabharttṛkā hṛtapatikā.

--(Stripped) hṛtaḥ -tā -taṃ.

widower WIDOWER

, s. mṛtabhāryyaḥ mṛtapatnīkaḥ vidhuraḥ ayogaḥ.

widowhood WIDOWHOOD

, s. vaidhavyaṃ vaidhavyadaśā vidhavātvaṃ nirnāthatā raṇḍāvasthā chatrabhaṅgaḥ.

width WIDTH

, s. viśālatā pariṇāhaḥ vyāsaḥ parisaraḥ. See BREADTH.

to wield To WIELD

, v. a. hastena dhṛ (c. 1. dharati, c. 10. dhārayati -yituṃ) or dhā (c. 3. dadhāti dhātuṃ) or vidhā hastena bhṛ (c. 1. bharati, c. 3. bibhartti bharttuṃ), hastena prayuj or upayuj or praṇī.

wife WIFE

, s. bhāryyā strī patnī jāyā dārāḥ m. pl., dārā vadhūḥ f., badhūḥ f., kalatraṃ gṛhiṇī gehinī pāṇigṛhītā sahadharmmiṇī sadharmmiṇī dayitā kāntā vallabhā priyā priyatamā ramaṇī nāyikā prāṇeśā prāṇasamā preyasī preṣṭhā vanitā dvitīyā mahilā kṣetraṃ parigrahaḥ gṛhaṃ gṛhāḥ m. pl., dhūtā arddhāṅgaṃ vāmāṅgaṃ dam indec.; 'virtuous and faithful wife,' pativratā satī sādhvī suvratā dharmmadārāḥ m. pl., patiprāṇā sucaritrā; 'one who has a family,' kuṭumbinī purandhriḥ -ndhrī; 'a superseded wife,' adhyūḍhā adhivinnā kṛtasāpatnikā -tnīkā kṛtasāpatnī kṛtasāpatnakā kṛtasapatnikā; 'wife of one husband,' ekabharttṛkā; 'rival wife,' sapatnī; 'one's own wife,' svakīyā svīyā; 'wife of another,' parakīyā parastrī paradārāḥ m. pl.; 'well-born wife,' kulastrī; 'wife of one's bosom,' vakṣaḥsammardinī; 'unfaithful wife,' apativratā asatī; 'taking a wife,' dāraparigrahaḥ dārasaṃgrahaḥ dārakriyā; 'along with one's wife, or having a wife,' savadhūkaḥ sapatnīkaḥ sabhāryyaḥ; 'condition of a wife,' bhāryyātvaṃ patnītvaṃ; 'one whose husband is abroad,' proṣitabharttṛkā; 'wife's property,' strīdhanaṃ.

wig WIG

, s. upakeśaḥ kṛtrimakeśaḥ keśamayamastakābharaṇaṃ.

wight WIGHT

, s. janaḥ māṇavakaḥ nāgaraḥ; 'unlucky wight,' tapasvī m. (n).

wild WILD

, a. (Pertaining to or inhabiting a forest or wilderness, not tame) āraṇyaḥ -ṇyī -ṇyaṃ āraṇyakaḥ -kā -kaṃ vanyaḥ -nyā -nyaṃ araṇyajaḥ -jā -jaṃ vanajaḥ &c., āraṇīyaḥ -yā -yaṃ jaṅgalaḥ -lā -laṃ jāṅgalaḥ -lī -laṃ vanecaraḥ -rā -raṃ vanacārī -riṇī -ri (n) vana in comp., araṇya in comp., see DESERT, a.; 'wild-animal, wildbeast,' araṇyapaśuḥ m., vanapaśuḥ m., āraṇyapaśuḥ m.; 'wild hog,' araṇyaśūkaraḥ āraṇyaśūkaraḥ vanaśūkaraḥ; 'wild goat,' vanachāgaḥ; 'wild elephant,' vanagajaḥ; 'wild fowl,' vanakukkuṭaḥ vṛkṣakukkuṭaḥ rajjudālakaḥ; 'wild duck,' kāmikaḥ; 'wild stag,' araṇyamṛgaḥ vyālamṛgaḥ.

--(Growing without culture) araṇya in comp., vana in comp.; 'wild flower,' vanapuṣpaṃ; 'wild fruit,' vanaphalaṃ; 'wild rice,' araṇyadhānyaṃ tṛṇadhānyaṃ nīhāraḥ.

--(Irregular, disorderly) viṣamaḥ -mā -maṃ ucchṛṅkhalaḥ -lā -laṃ prakīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ, see IRREGULAR.

--(Absurd) ayuktikaḥ -kā -kaṃ anarthakaḥ -kā -kaṃ.

--(Mad) unmattaḥ -ttā -ttaṃ.

--(Savage, desert), see the words.

wilderness WILDERNESS

, WILD, s. araṇyaṃ vanaṃ jaṅgalaṃ śūnyāraṇyaṃ marudeśaḥ marusthalaṃ maruḥ m., jāṅgalabhūmiḥ f., prāntaraṃ. See DESERT, s.

wild-goose-chase WILD-GOOSE-CHASE

, s. mṛgatṛṣṇā hemamṛgānugamanaṃ hemamṛgānudhāvanaṃ.

wildly WILDLY

, adv. viṣamaṃ ucchṛṅkhalaṃ unmattavat sonmādaṃ vyākulaṃ.

wildness WILDNESS

, s. (Uncultivated state) vanyatā āraṇyatā jaṅgalatvaṃ.(Savageness) raudratā dāruṇatā aśiṣṭatā.

--(Irregularity) viṣamatā ucchṛṅkhalatā.

--(Madness) unmattatā vikṣiptatā.

wile WILE

, s. māyā chalaṃ chadma n. (n) kapaṭaḥ -ṭaṃ upāyaḥ vyapadeśaḥ.

wilful WILFUL

, a. svairī -riṇī -ri (n). See WILLFUL.

will WILL

, s. (Faculty which is exercised in deciding) icchā saṅkalpaśaktiḥ f., niścayaśaktiḥ f.

--(Inclination, choice, liking) icchā saṅkalpaḥ vaśaḥ -śaṃ abhiprāyaḥ abhilāṣaḥ ākāṃkṣā abhipretaṃ abhimataṃ iṣṭaṃ chandas n.; 'the will of God,' parameśvarecchā; 'of one's own will, at will,' icchātas svecchātas svecchānusāreṇa yathākāmaṃ kāmatas; 'ill-will,' duṣṭabhāvaḥ duṣṭabuddhiḥ f.; 'good will,' hitecchā hitakāmyā; 'subject to the will of another,' paravaśaḥ -śā -śaṃ; 'following one's own will,' svecchācārī -riṇī -ri (n), see WILFUL; 'against the will of,' anicchayā anicchātas anabhipretena.

--(Testament) mṛtapatraṃ mṛtyupatraṃ mṛtalekhaḥ mṛtyulekhaḥ.

--(Will-with-a wisp), see IGNIS FATUUS.

to will To WILL

, v. a. (Determine, decide in the mind) saṅkalpaṃ kṛ niścayaṃ kṛ niści nirṇī saṃkḷp (c. 10. -kalpayati -yituṃ), manasā niści or nirṇayaṃ kṛ.

--(Wish, desire) iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ ākāṃkṣ.

--(Command), see To COMMAND.

--(Dispose of by testament) mṛtapatreṇa dā or pradā or in caus.

willed WILLED

, p. p. saṅkalpitaḥ -tā -taṃ sāṅkalpikaḥ -kī -kaṃ iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

willful WILLFUL

, a. svairī -riṇī -ri (n) yatheṣṭacārī &c., yathākāmī &c., svairaḥ -rī -raṃ svairavṛttaḥ -ttā -ttaṃ svairagatiḥ -tiḥ -ti svairagāmī -minī &c., yādṛcchikaḥ -kī -kaṃ chāndasaḥ -sī -saṃ. See SELF-WILLED.

wilfully WILFULLY

, adv. yathākāmaṃ yatheṣṭaṃ svairavat yadṛcchayā icchātas kāmaṃ.

wilfulness WILFULNESS

, s. svairitā svairatā svairaṃ svecchā svecchācāraḥ yatheṣṭacāraḥ svātantryaṃ svatantratā yadṛcchā prākāmyaṃ. See SELF-WILL.

willing WILLING

, a. (Not averse, ready) icchuḥ -cchuḥ -cchu icchukaḥ -kā -kaṃ sakāmaḥ -mā -maṃ sānurāgaḥ -gā -gaṃ.

--(Received of choice, assented to) iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ yatheṣṭaḥ &c., abhīṣṭaḥ &c., anumataḥ -tā -taṃ sammataḥ &c., yathepsitaḥ &c.

willingly WILLINGLY

, adv. kāmaṃ prakāmaṃ kāmatas icchātas yathepsitaṃ tatheti

[Page 842a]
willingness WILLINGNESS

, s. sakāmatvaṃ icchutā icchukatvaṃ sānurāgatā sammatiḥ f.

wily WILY

, a. māyī -yinī -yi (n) bahumāyaḥ -yā -yaṃ. See CUNNING.

to win To WIN

, v. a. (Gain by conquest) ji (c. 1. jayati jetuṃ), nirji pratiji.

--(Gain, obtain) arj prāp labh, see To OBTAIN.

--(Win over) ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), anurañj prasādh saṃgrah, see To CONCILIATE.

to wince To WINCE

, v. n. vikamp (c. 1. -kampate -mpituṃ), visphur (c. 6. -sphurati -rituṃ).

wind WIND

, s. (Air in motion) vāyuḥ m., anilaḥ vātaḥ pavanaḥ marut m., marutaḥ mārutaḥ vātiḥ f., samīraṇaḥ samīraḥ samiraḥ sadāgatiḥ m., satatagatiḥ m., āśugaḥ pavamānaḥ prabhañjanaḥ gandhavahaḥ gandhavāhaḥ pradhāvanaḥ dhavāṇakaḥ jagatprāṇaḥ jagadvalaḥ śvasanaḥ sparśanaḥ mātariśvā m. (n) pṛṣadaśvaḥ pṛṣatāśvaḥ pṛṣatāmpatiḥ m., prajīnaḥ atasaḥ tāndanaḥ laghaṭiḥ m., viśvayuḥ m., yaḥ.

--(Air) vāyuḥ m., sparśaḥ; 'against the wind,' prativātaṃ; 'cold wind,' himānilaḥ; 'swift as the wind,' vāyuvegasamaḥ -mā -maṃ vāyugatiḥ -tiḥ -ti; 'like the wind,' vāyusamaḥ -mā -maṃ vāyubhūtaḥ -tā -taṃ.

--(Flatulence) vāyuḥ m., vātaḥ, see FLATULENCE; 'to break wind,' pard (c. 1. pardate -rdituṃ), śṛdh (c. 10. śardhayati -yituṃ).

to wind To WIND

, v. a. (Blow a horn, &c.) śaṅkhaṃ dhmā.

--(Cause to turn or twist) āvṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), parivṛt, see To TWIST, v. a.

--(Wind up, as a discourse, &c.) upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyāhṛ upasaṃhāraṃ kṛ pratyāhāraṃ kṛ.

to wind To WIND

, v. n. (Proceed in a winding direction) visṛp (c. 1. -sarpati -sarptuṃ), vakraṃ or kuṭilaṃ gam.

--(Turn, twine), see the words.

wind-bound WIND-BOUND

, a. vātaruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ vāyupratibaddhaḥ &c., vātabaddhaḥ &c.

wind-fall WIND-FALL

, s. āgantukalābhaḥ ākasmikalābhaḥ alabhyalābhaḥ.

winding WINDING

, s. vakratā vakraṃ vakrimā m. (n) puṭaḥ āvṛttiḥ f., vyāvarttanaṃ; 'of a river,' rodhovakratā vakraṃ vaṅkaḥ puṭabhedaḥ.

winding WINDING

, part. visarpī -rpiṇī -rpi (n) vakragāmī &c.

winding-sheet WINDING-SHEET

, s. śavavastraṃ śavavasanaṃ. See SHROUD.

wind-mill WIND-MILL

, s. vāyusañcālitacakraṃ vāyucakraṃ vātacakraṃ.

window WINDOW

, s. vātāyanaṃ jālaṃ -lakaḥ -likā gavākṣaḥ -kṣakaḥ gṛhākṣaḥ pragrīvaḥ mukhaṃ gṛhamukhaṃ; 'at the window,' vātāyanagataḥ vātāyanasthaḥ vātāyanāśritaḥ; 'having a window,' jālī -linī &c.

windy WINDY

, a. vātalaḥ -lā -laṃ vātavān -vatī -vat (t) vāyavaḥ -vī -vaṃ vāyavyaḥ -vyā -vyaṃ vātamayaḥ -yī -yaṃ. See STORMY.

wine WINE

, s. madyaṃ drākṣārasaḥ drākṣāmadyaṃ drākṣāsavaḥ drākṣāsurā madirā madhu n., madhvāsavaḥ mādhvī -dhvīkaṃ mādhvakaṃ madhumādhvīkaṃ mādhavakaḥ mārdvīkaṃ surā -rī hālā kaśyaṃ rasitaḥ mahānandā kādambarī pakvarasaḥ; 'wine personified,' surā -rī; 'wine-drinker, wine-bibber,' madyapaḥ surāpaḥ madyapāyī m.; 'wine-drinking,' madyapānaṃ.

wine-glass WINE-GLASS

, s. madyapātraṃ surābhājanaṃ caṣakaḥ, see DRINKING-VESSEL.

wine-merchant WINE-MERCHANT

, s. drākṣārasavikretā m. (tṛ) madyavikrayī m.

wine-press WINE-PRESS

, s. drākṣāpeṣaṇayantraṃ drākṣāpeṣaṇī.

wing WING

, s. (Of a bird, &c.) pakṣaḥ pakṣma n. (n) garut m., dehadhiḥ m., patraṃ patatraṃ chadaḥ -danaṃ tanuruhaḥ tanūruhaḥ vājaḥ bāhukutthaḥ; 'spreading its wings,' pakṣau prasāryya; 'under the wing,' pakṣādhas; 'root of a wing,' pakṣamūlaṃ pakṣati.

--(Of an army) pakṣaḥ senāpakṣaḥ sainyapakṣaḥ pārśvasthadalaṃ cakraṃ.

--(Of a house) gṛhapakṣaḥ gṛhapārśvabhāgaḥ.

winged WINGED

, a. pakṣī -kṣiṇī -kṣi (n) pakṣavān -vatī &c., sapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ pakṣayuktaḥ -ktā -ktaṃ jātapakṣaḥ &c., patrī &c., patatrī &c.

[Page 842b]
wink WINK

, s. (Of the eye) nimeṣaḥ -ṣakaḥ nimiṣaḥ nimīlanaṃ mīlanaṃ śmīlanaṃ śmīlitaṃ vikūṇanaṃ karkarāṭaḥ akṣipakṣmaṇaḥ saṅkocaḥ.

--(Sign, or hint made by the eye) netrasaṅketaḥ akṣisaṃjñā akṣisaṅkocasaṃjñā bhūsaṃjñitaṃ apāṅgadarśanaṃ iṅgitaṃ.

to wink To WINK

, v. n. (Close the eyelids quickly) nimiṣ (c. 6. -miṣati -meṣituṃ), miṣ nimīl (c. 1. -mīlati -lituṃ), mīl śmīl akṣipakṣma saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ), kaṇ (c. 10. kaṇayati -yituṃ), cūṇ akṣisaṅkocaṃ kṛ.

--(Make a sign with the eye) akṣipakṣmasaṅkocena saṅketaṃ kṛ or saṃjñāṃ kṛ netrasaṅketaṃ kṛ.

--(Wink at) upekṣ, see To CONNIVE.

winking WINKING

, pdrt. nimiṣan -ṣantī -ṣat (t) nimīlan &c., saṅkaṭākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ saṅkucitākṣaḥ &c.

--(Winking at) upekṣī -kṣiṇī &c.

winner WINNER

, s. jetā m. (tṛ) jayī m. (n) vijetā m., vijayī m.

winning WINNING

, a. anurañjakaḥ -kā -kaṃ manoharaḥ &c., mitrayuḥ -yuḥ -yu.

to winnow To WINNOW

, v. a. śudh (c. 10. śodhayati -yituṃ), niṣpāvaṃ kṛ pū paripū prasphuṭ (c. 10. -sphoṭayati -yituṃ), prasphoṭanaṃ kṛ. See To THRESH.

winnowed WINNOWED

, p. p. pūtaḥ -tā -taṃ paripūtaḥ &c., bahulīkṛtaḥ -tā -taṃ.

winnower WINNOWER

, s. pāvakaḥ niṣpāvakaḥ prasphoṭanakārī m. (n).

winnowing WINNOWING

, s. niṣpāvaḥ pavanaṃ pavaḥ prasphoṭanaṃ bahulīkaraṇaṃ utkāraḥ nikāraḥ; 'winnowing-fan or basket,' sūrppaḥ -rppaṃ śūrppaḥ -rppaṃ prasphoṭanaṃ.

winter WINTER

, s. hemantaḥ -ntaṃ haimantaṃ hemantakālaḥ himakālaḥ śītakālaḥ śiśiraḥ -raṃ himarttuḥ m., śītarttuḥ himāgamaḥ haimalaṃ.

to winter To WINTER

, v. n. hemantakālaṃ gam (c. 10. gamayati -yituṃ) or .

wintery WINTERY

, a. haimantaḥ -ntī -ntaṃ haimantikaḥ -kī -kaṃ haimaḥ -mī -maṃ haimanaḥ -nī -naṃ himakālasambandhī &c.; 'weather,' himadurdinaṃ.

to wipe To WIPE

, v. a. mṛj (c. 2. mārṣṭi -rṣṭuṃ, c. 1. mārjati -rjituṃ), pramṛj āmṛj parimṛj sammṛj prakṣal (c. 10. -kṣālayati -yituṃ), mṛd, see To RUB; 'the mouth,' mukhaṃ pramṛj; 'the eyes,' netre parimṛj; 'tears from the eyes,' netrābhyām aśrūṇi pramṛj.

--(Wipe away, wipe off) apamṛj avamṛj niḥkṣip; 'dirt or defilement,' malam apamṛj nirlepaṃ kṛ.

wipe WIPE

, s. mārjaḥ -rjanaṃ prakṣālanaṃ.

--(Blow) prahāraḥ āghātaḥ.

wiped WIPED

, p. p. mārjitaḥ -tā -taṃ pramārjitaḥ &c.; 'with the hand,' samuddhastaḥ &c.

wiper WIPER

, s. mārjanī mārjanavastraṃ prakṣālanī varakaṃ.

wire WIRE

, s. tāraḥ -rā lohatārā lohatantuḥ m., lohasūtraṃ lohatantrī śalākā dhātusūtraṃ tantuḥ m., sūtraṃ tantrī -ntraṃ.

to wiredraw To WIREDRAW

, v. a. lohodvarttanaṃ kṛ lohatārodvarttanaṃ kṛ.

wiry WIRY

, a. tantumayaḥ -yī -yaṃ tantusaguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ tantuprāyaḥ &c.

wisdom WISDOM

, s. jñānaṃ vijñānaṃ prajñā buddhiḥ f., prājñatā vijñatā medhā vaiduṣyaṃ vidvattā pāṇḍityaṃ manīṣā matiḥ f., vivekaḥ hitāhitavivekaḥ dhīḥ f.; 'god of wisdom,' gaṇeśaḥ.

wise WISE

, a. (Having wisdom) vidvān -duṣī -dvat (t) jñānī -ninī -ni (n) jñānavān -vatī -vat (t) prājñaḥ -jñā -jñaṃ prajñaḥ &c., buddhimān -matī &c., matimān &c., dhīmān &c., prajñāvān &c., paṇḍitaḥ -tā -taṃ vijñaḥ -jñā -jñaṃ vivekī -kinī &c., prajñī &c., medhāvī -vinī &c., savivekaḥ -kā -kaṃ kovidaḥ -dā -daṃ -sudhīḥ -dhīḥ -dhi subodhaḥ -dhā -dhaṃ kṛtadhīḥ &c., dhīraḥ -rā -raṃ viśeṣajñaḥ -jñā -jñaṃ kṛtyajñaḥ &c., nipuṇadṛk m. f. n. (ś) prekṣāvān &c., marmmajñaḥ &c.; 'a wise man,' vidvajjanaḥ budhaḥ, see LEARNED.

--(Dictated by wisdom) jñānaprayuktaḥ -ktā -ktaṃ buddhiprayuktaḥ &c., jñānamūlakaḥ -kā -kaṃ buddhimūlakaḥ &c.

wise WISE

, s. See MANNER, WAY; 'in no wise,' na kathañcana.

[Page 843a]
wiseacre WISEACRE

, s. paṇḍitammanyaḥ jñammanyaḥ alpabuddhiḥ m.

wisely WISELY

, adv. vidvajjanavat prājñavat vijñavat sajñānaṃ savivekaṃ vivekapūrvvaṃ samyak suṣṭhu yuktaṃ.

to wish To WISH

, v. n. iṣ (c. 6. icchati eṣituṃ), abhilaṣ (c. 1. -laṣati -ṣituṃ), vāñch (c. 1. vāñchati -ñchituṃ), kāṃkṣ (c. 1. kāṃkṣati -kṣituṃ), ākāṃkṣ, see To DESIRE. Often expressed by the desid. form of a root; as, 'to wish to obtain,' āp in des. (īpsati -psituṃ) labh in des. (lipsate -psituṃ); 'to wish to go,' gam in des. (jigamiṣati -ṣituṃ).

to wish To WISH

, v. a. (Well to one) iṣṭaṃ or maṅgalam or kalyāṇam āśaṃs (c. 1. -śaṃsate -situṃ) or āśās (c. 2. śāste -situṃ) or prārth.

--(Wish one ill) aniṣṭaṃ or amaṅgalam āśaṃs or prārth.

wish WISH

, s. icchā abhilāṣaḥ ākāṃkṣā iṣṭaṃ spṛhā manorathaḥ īpsitaṃ, see DESIRE; 'according to one's wish,' yathābhimataṃ; 'earnest wish,' kautūhalaṃ kutūhalaṃ, see LONGING.

wished WISHED

, p. p. iṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ abhīṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ. See DESIRED.

wishing WISHING

, part. or a. icchuḥ -cchuḥ -cchu ākāṃkṣī &c. See DESIROUS.

wisp WISP

, s. (Of straw) śuṣkatṛṇakūrccakaḥ śuṣkanālagucchakaḥ.

wistfull WISTFULL

, WISTFULLY. See EARNEST, EAGER, EAGERLY.

wit WIT

, s. (Understanding) buddhiḥ f., matiḥ f., dhīḥ f.; 'one who has lost his wits,' naṣṭabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

--(Quickness of fancy) buddhipāṭavaṃ buddhicāturyyaṃ buddhivilāsaḥ buddhikauśalaṃ buddhitīkṣṇatā vaidagdhyaṃ vidagdhatā.

--(Humour) rasaḥ rasikavākyaṃ rasikoktiḥ f., narmmoktiḥ f., narmma n. (n) marmma n.

--(A wit, man of wit) rasajñaḥ narmmajñaḥ narmmavedī m. (n) parihāsavedī m., narmmabhāpī m.

--(To wit) vastutas arthatas.

witch WITCH

, s. māyinī pūtanā ḍākinī. See SORCERESS.

witchcraft WITCHCRAFT

, s. māyā abhicāraḥ pūtanātvaṃ. See SORCERY.

with WITH

, prep. (Denoting cause, means, instrument) usually expressed by the instrumental case; as, 'with a sword,' khaṅgena; 'with grief,' śokena.

--(In opposition to, against) instr. c., with or without saha; as, 'to fight with one's enemies,' śatrubhiḥ or śatrubhiḥ saha yudh or expressed by upari or by the dat. or gen. c., in such phrases as, 'he is angry with his son,' putrasyopari or putrāya or putrasya krudhyati.

--(In company, together with, along with) saha sārddhaṃ samaṃ sākaṃ sahitaṃ satraṃ -trā amā all with the instrum. c.: 'along with me,' mayā saha; 'along with him,' tena saha. The preposition sam, prefixed to roots, gives this sense of 'with;' as, 'to live in company with,' saṃvas.

--(Associated, attonded, connected with) sahitaḥ -tā -taṃ in comp. or expressed by the instr. c., with or without saha, or by pūrvva or ṣuraḥsara in comp.; as, 'associated with enemies,' śatrusahitaḥ -tā -taṃ or śatrubhiḥ sahitaḥ &c.

--(Denoting manner) expressed by instr. c., or by sa in comp. with the accus. n., or by pūrvvaṃ or pūrvvakaṃ or puraḥsaraṃ affixed; as, 'with anger,' kopena sakopaṃ kopapūrvvaṃ kopapūrvvakaṃ kopapuraḥsaraṃ; 'with respect,' sādaraṃ; 'with affection,' prītipūrvvaṃ.

--(Among) madhye. To express a person with any thing in his possession, or a thing in connection with something else, a compound adjective may often be used; thus, 'a man with a stick in his hand,' daṇḍahastaḥ puruṣaḥ; 'a man with riches,' sadhanaḥ or dhanavān puruṣaḥ; a ship with two masts,' dvikūpakā nauḥ or kūpakadvayayuktā nauḥ.

withal WITHAL

, adv. samaṃ tathaiva apica aparañca. See LIKEWISE.

to withdraw To WITHDRAW

, v. a. apanī (c. 1. -nayati -netuṃ), vinī vyapanī apakṛṣ (c. 1. -karṣati -karṣṭuṃ), apākṛṣ apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), vyapahṛ upasaṃhṛ pratisaṃhṛ saṃhṛ.

to withdraw To WITHDRAW

, v. n. apakram (c. 1. -krāmati -kramituṃ), apasṛ (c. 1. -sarati -sarttuṃ), parāvṛt avasthā palāy cal. See To RETIRE.

withdrawal WITHDRAWAL

, s. (Taking back) apanayaḥ -yanaṃ apaharaṇaṃ upasaṃhāraḥ -haraṇaṃ.

--(Retiring) apakramaḥ apāyaḥ, see RETIREMENT.

withdrawn WITHDRAWN

, p. p. apanītaḥ -tā -taṃ upasaṃhṛtaḥ &c., parāvṛttaḥ -ttā -ttaṃ.

to wither To WITHER

, v. n. viśṝ in pass. (-śīryyate) mlai (c. 1. mlāyati mlātuṃ), naś (c. 4. naśyati), sad kṣi. See To FADE, v. n.

to wither To WITHER

, v. a. naś (c. 10. nāśayati -yituṃ). See To FADE, v. a.

withered WITHERED

, p. p. viśīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ mlānaḥ -nā -naṃ śuṣkaḥ -ṣkā -ṣkaṃ gatarasaḥ -sā -saṃ, see FADED; 'a withered leaf,' jīrṇaparṇaṃ; 'having a withered arm or hand,' vikalapāṇikaḥ -kā -kaṃ kukaraḥ -rā -raṃ kuṇiḥ m., kūṇiḥ koṇiḥ.

withers WITHERS

, s. (Of an elephant, &c.) skandhadeśaḥ skandhaḥ āsanaṃ.

withheld WITHHELD

, p. p. upasaṃhṛtaḥ -tā -taṃ pratyāhṛtaḥ &c., apahṛtaḥ &c., vidhṛtaḥ &c., vidhāritaḥ &c., nigṛhītaḥ &c., ucchinnaḥ -nnā -nnaṃ.

to withhold To WITHHOLD

, v. a. upasaṃhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), pratyāhṛ saṃhṛ vidhṛ (c. 10. -dhārayati -yituṃ), ucchid (c. 7. -chinatti -chettuṃ), nigrah vinigrah niyam nirudh. See To RESTRAIN, RETAIN.

within WITHIN

, prep. (In the inner part) antar abhyantare antare; 'within the house,' gṛhābhyantare; 'being within the house,' gṛhāntarvarttī -rttinī &c., gṛhāntargataḥ -tā -taṃ gṛhāntaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ.

--(Not later than) madhye arvāk, see UNDER; 'within a year,' saṃvatsaramadhye; 'within ten days,' daśāhamadhye.

--(In the limits or compass of) gocaraḥ -rā -raṃ viṣaya in comp., gamya or grāhya &c. in comp.; 'within hearing,' karṇagocaraḥ -rā -raṃ; 'within sight,' dṛṣṭigocaraḥ -rā -raṃ dṛggocaraḥ &c., dṛṣṭigamyaḥ -myā -myaṃ dṛṣṭiviṣayaḥ -yā -yaṃ; 'within arrow-shot,' vāṇagocaraḥ -rā -raṃ; 'within reach of the hand,' hastagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ hastaprāpyaḥ &c., hastavarttī -rttinī &c.

within WITHIN

, adv. antar abhyantare, see INWARDLY; 'gone within,' antargataḥ -tā -taṃ; 'being within,' antarbhavaḥ -vā -vaṃ antarvarttī &c.

without WITHOUT

, prep. (Not with) vinā with instr. or acc. c., ṛte with abl. or acc. c., antareṇa with abl. or acc. or gen., antarā vyatirekeṇa in comp., vyatiriktaṃ pṛthak a prefixed; 'without ornament,' bhūṣaṇena vinā or bhūṣaṇaṃ vinā; 'without feeling,' rasād ṛte; 'without punishment,' daṇḍavyatirekeṇa daṇḍamantareṇa; 'without delay,' avilambena; 'without beginning or end,' anādyantaḥ -ntā -ntaṃ; 'without doubt,' asaṃśayaṃ; 'without reason,' asambhāvanīyaṃ; 'without cause,' prayojanaṃ vinā akasmāt or expressed by the loc. abs., asati prayojane.

--(Destitute of) hīnaḥ -nā -naṃ vihīnaḥ &c., rahitaḥ -tā -taṃ virahitaḥ &c. or expressed by a nir vi &c. prefixed; 'without money,' dhanahīnaḥ -nā -naṃ dhanarahitaḥ &c., adhanaḥ -nā -naṃ nirdhanaḥ &c.; 'how can I go without you?' kathaṃ tvadvihīno yāsyāmi.

--(Unless, if not, except) yadi na antareṇa with acc., or expressed by the indec. part. with a or na prefixed; 'without you do that,' yadi na tata karoṣi or tad akṛtvā; 'without drinking any water,' pānīyam apītvā; 'it cannot be seen without a telescope,' dūradarśakayantramantareṇa na dṛśyate; 'this cannot be ascertained without algebra,' vījagaṇitam antareṇa na jñāyate tat.

--(On the outside of) vahis vahirbhāge antareṇa; 'without the fort,' durgavahis durgavahirbhāge durgādantareṇa.

without WITHOUT

, adv. (Not within) vahis avas.

--(Externally) vāhyatas.

to withstand To WITHSTAND

, v. a. paryavasthā (c. 1. -tiṣṭhati -sthātuṃ), pratikūla (nom. pratikūlayati -yituṃ), virudh. See To RESIST, OPPOSE.

witness WITNESS

, s. (Testimony) sākṣyaṃ sākṣitā pramāṇaṃ; 'false witness,' kūṭasākṣyaṃ mithyāsākṣyaṃ atathyasākṣyaṃ.

--(Person who gives testimony) sākṣī m. (n) pramātā m. (tṛ) sākṣyadātā m., sākṣyakārī m.; 'false witness,' kūṭasākṣī m., kauṭasākṣī m., kūṭakāraḥ -rakaḥ; 'having witnesses,' sākṣimān -matī -mat (t); 'proved by them,' sākṣibhāvitaḥ -tā -taṃ; 'absence of them,' sākṣyabhāvaḥ; 'examination of a witness,' sākṣiparīkṣā.

--(One who is personally present) pratyakṣadarśī m., sākṣāddraṣṭā m., see EYE-WITNESS.

to witness To WITNESS

, v. a. (See by personal presence) pratyakṣaṃ or pratyakṣatas or svacakṣuṣā dṛś (c. 1. paśyati draṣṭuṃ), sākṣād dṛś pratyakṣadarśanaṃ kṛ.

--(Attest) sākṣyaṃ dā sākṣyeṇa pramāṇīkṛ, see To ATTEST.

to witness To WITNESS

, v. n. sākṣyaṃ dā sākṣyaṃ kṛ sākṣitāṃ dā sākṣī bhū pramāṇīkṛ pramāṇībhū. See To TESTIFY.

witnessed WITNESSED

, p. p. (Seen in person) pratyakṣadṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ sākṣāddṛṣṭaḥ &c., svacakṣuṣā dṛṣṭaḥ &c.

--(Attested) pramāṇīkṛtaḥ -tā -taṃ sākṣikaḥ -kī -kaṃ sasākṣikaḥ &c.

witticism WITTICISM

, s. rasikavākyaṃ rasikoktiḥ f., sarasoktiḥ f., sarasavākyaṃ narmmoktiḥ f., narmmabhāṣaṇaṃ vinodavākyaṃ.

wittily WITTILY

, adv. sarasaṃ rasikoktyā buddhivilāsena narmmoktyā.

wittingly WITTINGLY

, adv. jñānatas buddhipūrvvaṃ kāmatas. See KNOWINGLY.

witty WITTY

, a. (Of persons) rasajñaḥ -jñā -jñaṃ narmmajñaḥ &c., rasavedī -dinī -di (n) narmmavedī &c., narmmabhāṣī -ṣiṇī &c., narmmavaktā -ktrī -ktṛ (ktṛ) vidūṣakaḥ -kā -kaṃ vidagdhaḥ -dhā -dhaṃ.

--(Of sayings, &c.) rasikaḥ -kā -kaṃ sarasaḥ -sā -saṃ rasī -sinī &c., rasavān -vatī -vat (t).

wizard WIZARD

, s. abhicāravid m., māyākāraḥ. See MAGICIAN.

woe WOE

, s. duḥkhaṃ śokaḥ durgatiḥ f., see MISERY, SORROW, CALAMITY.

--(Exclam.) hā vata dhika.

woeful WOEFUL

, WOEFULLY, &c. See SORROWFUL, CALAMITOUS, &c.

wolf WOLF

, s. vṛkaḥ kokaḥ araṇyaśvā m. (n) īhāmṛgaḥ īhāvṛkaḥ chāgabhojī m. (n) janāśanaḥ.

woman WOMAN

, s. strī nārī aṅganā vanitā yoṣit f., yoṣitā yoṣā joṣita f., joṣitā joṣā narī mānavī mahilā abalā manuṣī mānuṣī kāminī vāmā vilāsinī pramadā māninī vadhūḥ f., mahelā -likā mahīlā lalanā lalitā ramaṇī rāmā prakṛtiḥ f., sīmantinī pratīpadarśinī bharaṇyā parigṛhyā; 'a young woman,' taruṇī kanyā bālā yuvatī yūnī navayauvanā; 'assembly of young women,' yauvataṃ yauvanaṃ; 'an old woman,' vṛddhā vṛddhastrī jaratī palitā paliknī; 'a woman of good family,' kulastrī kulanārī kulāṅganā; 'a beautiful woman,' sundarī pramadā kāntā subhagā nitambinī vāmalocanā, 'an excellent woman,' varāṅganā varārohā uttamā varavarṇinī mattakāśinī mattakāsinī strīratnaṃ; 'a passionate woman,' kopanā bhāminī; 'virtuous woman,' satī sādhvī sucaritrā kulastrī kulapālikā; 'clever woman,' sarakhatī; 'woman who has borne a child,' pramūtā -tikā; 'married woman,' sabharttṛkā sanāthā; 'woman-killer,' strīghātakaḥ; 'woman-hater,' strīdveṣī m. The Hindūs divide women into four classes, corresponding to the four classes of men. These are, 1. padminī, comprising the most excellent women; 2. citriṇī or hariṇī or mṛgī, comprising well-educated, accomplished, and beautiful women; 3. śaṅkhinī, comprising women who are tall, neither stout nor thin, with long hair, irascible, and with strong passions; 4. hastinī, comprising women who are short, stout, with curly hair and furious passions.

woman-hood WOMAN-HOOD

, s. strītā strītvaṃ nārītvaṃ straiṇaṃ strīdharmmaḥ.

womanish WOMANISH

, WOMANLY, a. straiṇaḥ -ṇī -ṇaṃ. See FEMININE.

womankind WOMANKIND

, s. strījātiḥ f., strīprakṛtiḥ f., strījanāḥ m. pl.

womb WOMB

, s. garbhāśayaḥ garbhasthānaṃ yoniḥ m. f., yonī garbhakośaḥ jarāyuḥ m., garbhaḥ koṣaḥ udaraṃ jaṭharaḥ -raṃ mātṛkukṣiḥ m., ulvaṃ kalalaḥ -laṃ catvālaḥ dharā.

won WON

, p. p. jitaḥ -tā -taṃ nirjitaḥ &c., upārjitaḥ -tā -taṃ.

wonder WONDER

, s. (The emotion) vismayaḥ āścaryyaṃ -ryyatvaṃ camatkāraḥ citraṃ vicitrakaṃ.

--(A wonder, cause of wonder) āścaryyaṃ adbhutaṃ adbhutavastu n., kautukaṃ camatkāraḥ camatkṛtiḥ f., citraṃ vicitratā, see MARVEL; 'a great wonder,' mahadāścaryyaṃ; 'wonder of the world,' bhuvanādbhutaṃ.

to wonder To WONDER

, v. n. vismi (c. 1. -smayate -smetuṃ), vimmayāpannaḥ -nnā -nnaṃ bhū vismitaḥ -tā -taṃ bhū savismayaḥ -yā -yaṃ bhū vismayānvitaḥ -tā -taṃ bhū kuhukuha (nom. kuhukuhāyate). See To MARVEL.

wonderful WONDERFUL

, WONDROUS, a. āścaryyaḥ -ryyā -ryyaṃ adbhutaḥ -tā -taṃ citraḥ -trā -traṃ vicitrakaḥ &c., citrī -triṇī &c., vismāpakaḥ &c. See MARVELLOUS.

wonder-struck WONDER-STRUCK

, a. vismitaḥ -tā -taṃ vismayākulaḥ -lā -laṃ.

wonder-working WONDER-WORKING

, a. āścaryyakarmmā -rmmā -rmma (n) adbhutakarmmā &c., citrakarmmā &c., vicitrakarmmā &c.

wont WONT

, To BE WONT. See USED, HABITUATED, To USE.

wonted WONTED

, a. ābhyāsikaḥ -kī -kaṃ vyāvahārikaḥ &c. See CUSTOMARY.

to woo To WOO

, v. a. vivāhārthaṃ yāc (c. 1. yācati -cituṃ) or prārth (c. 10. -arthayati -te -yituṃ), vivāhārthaṃ ārādh or cittārādhanaṃ kṛ.

wood WOOD

, s. (Forest) vanaṃ araṇyaṃ vipinaṃ kānanaṃ, see FOREST.

--(Substance of trees, timber) kāṣṭhaṃ dāruḥ m. -ru n.

wood-apple WOOD-APPLE

, s. (The tree) kapitthaḥ.

--(The fruit) kapitthaṃ.

wood-cock WOOD-COCK

, s. vanakukkuṭaḥ araṇyakukkuṭaḥ vṛkṣakukkuṭaḥ.

wood-cutter WOOD-CUTTER

, s. vṛkṣachid m., vanachid chettā m. (ttṛ) sthāṇuchedaḥ.

wooded WOODED

, a. vṛkṣāvṛtaḥ -tā -taṃ tarugulmāvṛtaḥ &c., savṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

wooden WOODEN

, a. kāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ dārumayaḥ &c., kāṣṭhī -ṣṭhinī -ṣṭhi (n) kāṣṭhaghaṭitaḥ -tā -taṃ dārughaṭitaḥ &c., dāravaḥ -vī -vaṃ dārujaḥ -jā -jaṃ adhidārvaḥ -rvī -rvaṃ kāṣṭha in comp., dāru in comp.

wood-house WOOD-HOUSE

, s. kāṣṭharakṣaṇasthānaṃ idhmasthānaṃ dāhyakāṣṭhasthānaṃ.

wood-land WOOD-LAND

, s. vṛkṣāvṛtabhūmiḥ f., tarugulmāvṛtabhūmiḥ f. -bhūḥ f.

woodman WOODMAN

, s. vanacārī m., vanajīvī m., āṭavikaḥ See FORESTER.

wood-nymph WOOD-NYMPH

, s. vanadevatā vanadevī araṇyadevatā -devī.

wood-pecker WOOD-PECKER

, s. dārvāghāṭaḥ dārvāghātaḥ kāṣṭhakuṭṭaḥ śatapatrakaḥ śatacchadaḥ bhadranāmā m. (n) kuṭhākuḥ m., kuṭhāruḥ m.

[Page 845a]
wood-pigeon WOOD-PIGEON

, s. hāritaḥ hārītaḥ vanapārāvataḥ vanakapotaḥ.

wood-sorrel WOOD-SORREL

, s. cāṅgerī kucāṅgerī cukrikā dantaśaṭhā amlī amlaloṇikā amlalolikā ambaṣṭhā calas n.

woody WOODY

, a. (Abounding with wood) bahuvṛkṣāvṛtaḥ -tā -taṃ vṛkṣākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ pracuravṛkṣaḥ -kṣā -kṣaṃ vārkṣaḥ -rkṣī -rkṣaṃ.

--(Ligneous) kāṣṭhamayaḥ -yī -yaṃ.

--(Silvan) āraṇyakaḥ &c., see SILVAN.

wooer WOOER

, s. vivāhārthaprārthakaḥ vivāhārthayācakaḥ stryupāsakaḥ.

woof WOOF

, s. (In weaving) vāṇiḥ -ṇī f.

wooing WOOING

, s. vivāhārthaṃ prārthanaṃ vivāhārthaṃ cittārādhanaṃ.

wool WOOL

, s. ūrṇā meṣaloma n. (n) aviloma n., meṣaroma n., meṣāṅgaruhaṃ aṅgaruhaṃ.

woollen WOOLLEN

, a. aurṇaḥ -rṇī -rṇaṃ aurṇakaḥ -kī -kaṃ ūrṇāmayaḥ -yī -yaṃ meṣalomamayaḥ -yī -yaṃ meṣalomanirmmitaḥ -tā -taṃ meṣalomajaḥ -jā -jaṃ āvikaḥ -kī -kaṃ rāṅkavaḥ -vī -vaṃ mṛgaromajaḥ &c.; 'woollen cloth,' aurṇavastraṃ aurṇapaṭaḥ avipaṭaḥ āvikaḥ aurabhraṃ jālikā; 'garment,' aurṇavāsas n., bālavāsas n.

woolly WOOLLY

, a. lomaśaḥ -śā -śaṃ romaśaḥ &c., romavān -vatī -vat (t) lomavān &c., ūrṇāsadṛśaḥ -śī -śaṃ; 'woolly hair,' varvvaraḥ varvvarīkaḥ carcarī.

word WORD

, s. (Single component part of a sentence) śabdaḥ padaṃ vācakaḥ varṇātmā m. (n) vākyaṃ; 'word for word,' yathāśabdaṃ; 'force of a word,' śabdaśaktiḥ f., nirūḍhaḥ; 'sense,' śabdārthaḥ; 'acceptation,' śabdānuśāsanaṃ; 'low word,' apaśabdaḥ avākṣaraṃ; 'radical form of a word,' prakṛtiḥ f.

--(Discourse, language) uktiḥ f., vākyaṃ vacanaṃ vāk f. (c) vacas n.; 'mere words,' vāṅmātraṃ; 'bad words,' duruktiḥ f., durvākyaṃ durvacanaṃ; 'waste of words,' vāgvyayaḥ; 'war of words,' vāgyuddhaṃ; 'a word in season,' prāptakālavacanaṃ; 'a man of few words,' alpabhāṣī m. (n) mitabhāṣī m., mitavāk m., vāgdaridraḥ.

--(Promise) vacanaṃ pratijñā; 'to break one's word,' visaṃvad, see PROMISE.

--(Tidings) samācāraḥ saṃvādaḥ sandeśaḥ.

--(In a word) samāsatas.

to word To WORD

, v. a. śabdadvārā vyākhyā (c. 2. -khyāti -tuṃ), śabdato vyākhyā śabdaracanāṃ kṛ śabdayojanāṃ kṛ śabdavinyāsaṃ kṛ.

wordiness WORDINESS

, s. śabdavistāraḥ śabdabāhulyaṃ bahuśabdatvaṃ.

wordy WORDY

, a. bahuśabdakaḥ -kā -kaṃ śābdikaḥ -kī -kaṃ śābdaḥ -bdī -bdaṃ bahuvāṅmayaḥ -yī -yaṃ vāgmī -gminī -gmi (n).

to work To WORK

, v. n. (Labor, make exertion) śram (c. 4. śrāmyati śramituṃ), pariśram śramaṃ kṛ udyogaṃ kṛ udyamaṃ kṛ utsāhaṃ kṛ yatnaṃ kṛ vyavasāyaṃ kṛ karmma kṛ āyas (c. 4. -yasyati -situṃ), āyāsaṃ kṛ yat ceṣṭ vyavaso udyasa.

--(Operate, act) kṛ ceṣṭ phalam utpad prabhū, see To OPERATE.

to work To WORK

, v. a. (Move, cause to move) cal (c. 10. cālayati -yituṃ), saṃcal saṃcar (c. 10. -cārayati -yituṃ), sṛ in caus.

--(Form by labour) kṛ ghaṭ (c. 10. ghaṭayati -yituṃ), nirmā rac vidhā kḷp, see To MAKE, MANUFACTURE.

--(Produce, bring about) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), sampada jan (c. 10. janayati -yituṃ), sādh kṛ.

--(Cause to labour) āyas (c. 10. -yāsayati -yituṃ), kliś (c. 10. kleśayati -yituṃ), śram (c. 10. śramayati -yituṃ), sad (c. 10. sādayati -yituṃ), avasad.

--(Manage) praṇī nī niyam vah in caus., nirvah.

--(Embroider), see the word.

work WORK

, s. (Employment) karmma n. (n) vyāpāraḥ kāryyaṃ vyavasāyaḥ, see OCCUPATION; 'a laborious work,' śramakarmma n.

--(Labour, exertion) śramaḥ āyāsaḥ kleśaḥ udyogaḥ utsāhaḥ udyamaḥ yatnaḥ kaṣṭaṃ.

--(That which is done of made) karmma n. (n) kāryyaṃ kriyā kṛtiḥ f., kṛtyaṃ.

--(Composition, work of an author) granthaḥ kriyā kṛtiḥ f.

--(Religious act) karmma n. (n) kriyā anuṣṭhānaṃ; 'good works,' satkarmma n., satkriyā sukarmma n., puṇyakarmma n., dharmmakāryyaṃ dharmmakṛtyaṃ puṇyaṃ sādhanaṃ; 'way of salvation by works,' karmmamārgaḥ; 'one who seeks salvation by work,' karmmamārgo (n) dhūmapathaḥ dhūmradhīḥ m.; 'rich in good works,' puṇyapuñjaḥ, 'reward of them,' puṇyaphalaṃ; 'abandonment of them,' karmmatyāgaḥ.

--(Needle-work), see EMBROIDERY, NEEDLE-WORK.

work-house WORK-HOUSE

, s. karmmaśālā karmmagṛhaṃ daridrālayaḥ.

work-man WORK-MAN

, s. karmmakaraḥ karmmakāraḥ karmmāraḥ kāruḥ m., śilpakāraḥ

workmanship WORKMANSHIP

, s. ghaṭanā nirmmāṇaṃ racanā viracanā ākṛtiḥ f.

workshop WORKSHOP

, s. śilpaśālā śilpagṛhaṃ āveśanaṃ prāveśanaṃ.

working WORKING

, s. (Act of labouring) udyogakaraṇaṃ utsāhakaraṇaṃ karmmakaraṇaṃ āyāsakaraṇaṃ śramakaraṇaṃ.

--(Operation) ceṣṭā.

work-woman WORK-WOMAN

, s. karmmakārī -riṇī karmmakarī śilpakārī.

world WORLD

, s. (Universe) jagat n., jagatī lokaḥ carācaraṃ, see UNIVERSE.

--(The earth) lokaḥ bhuvanaṃ pṛthivī bhūḥ f., bhavaḥ bhūlokaḥ bhūgolaḥ jagat n., jīvādhāraḥ jīvājīvādhāraḥ viṣṭapaṃ piṣṭapaṃ; 'creator of the world,' jagatsraṣṭā m. (ṣṭṛ); 'destruction of the world,' jagatkṣayaḥ jagadvināśaḥ; 'destroyer of it,' jagadghātī m.; 'end of the world,' jagadantaḥ kalpaḥ bhavavītiḥ f.; 'to the end of the world,' ākalpāt; 'ends of the world,' digantāḥ m. pl.; 'the three worlds,' tribhuvanaṃ trailokyaṃ lokatrayaṃ bhuvanatrayaṃ jagattrayaṃ; 'soul of the world,' jagadātmā m., lokātmā m.

--(Mundane existence) saṃsāraḥ saṃsaraṇaṃ saṃsṛtiḥ f., ihalokavāsaḥ bhūlokavāsaḥ jagannivāsaḥ prapañcaḥ kaṣṭakārakaḥ saṃsāramārgaḥ saṃsāracakraṃ saṃmārāvarttaḥ mohāspadaṃ māyācakraṃ māyājālaṃ viṣayajālaṃ lokayātrā pravṛttimārgaḥ; 'this world,' ihalokaḥ; 'the next world,' paralokaḥ lokāntaraṃ pretalokaḥ; 'the world above,' ūrddhvalokaḥ; 'belonging to this world,' aihalaukikaḥ -kī -kaṃ aihikaḥ &c.; 'belonging to the next world,' pāralaukikaḥ -kī -kaṃ pāratrikaḥ &c., āmuṣmikaḥ &c.; 'in this world,' iha ihaloke; 'in the next world,' paratra amutra pretya; 'renunciation of the world,' sannyasanaṃ sarvvasaṅgaparityāgaḥ; 'one who renounces it,' sannyāsī m. (n); 'deadness to the world,' vairāgyaṃ viṣayaviraktiḥ f.; 'sick of the world,' bhavarogī -giṇī &c., bhavārttaḥ -rttā -rttaṃ; 'snares of the world,' mohajālaṃ māyājālaṃ mohapāśaḥ.

--(Mankind) lokaḥ lokāḥ m. pl., jīvalokaḥ janāḥ m. pl.; 'fear of the world,' lokalajjā

--(Customs of men) lokamārgaḥ lokarītiḥ f., lokapracāraḥ janarītiḥ f., janapracāraḥ, 'one who has seen the world,' bahudṛṣṭaḥ.

worldliness WORLDLINESS

, s. laukikatā viṣayāsaktiḥ f., prapañcāsaktiḥ dehābhimānaṃ.

worldling WORLDLING

, viṣayī m. (n) prapañcāsaktaḥ. See WORLDLY.

worldly WORLDLY

, a. (Pertaining to this world) laukikaḥ -kī -kaṃ sāṃsārikaḥ -kī -kaṃ aihikaḥ &c., aihalaukikaḥ &c., prāpañcikaḥ &c., dṛṣṭārthaḥ -rthā -rthaṃ saṃsārī -riṇī -ri (n) laukyaḥ -kyā -kyaṃ.

--(Devoted to it) viṣayāsaktaḥ -ktā -ktaṃ viṣayādhīnaḥ -nā -naṃ prapañcāsaktaḥ -ktā -ktaṃ ihalokaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ ihalokāsaktaḥ &c., saṃsāraniṣṭhaḥ &c., saṃsārai kaniṣṭhaḥ &c.

worldly-minded WORLDLY-MINDED

, a. aihikabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi aihikadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi ihalokadṛṣṭiḥ &c., prapañcabuddhiḥ &c., saṃsāraikalakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ.

[Page 846a]
worldly-wise WORLDLY-WISE

, a. saṃsārajñānī -ninī -ni (n) vyavahārajñānī &c.

worldly-wisdom WORLDLY-WISDOM

, s. sāṃsārikajñānaṃ saṃsārajñānaṃ vyavahārajñānaṃ.

worm WORM

, s. kṛmiḥ m., krimiḥ m., kīṭaḥ -ṭakaḥ gaṇḍūpadaḥ -dī kiñculukaḥ mahīlatā śilī bhūlatā kharjjūḥ f., kīkasaḥ taṇḍurīṇaḥ kṛpaṇaḥ.

--(In the inside of the body) kṛmiḥ m., krimiḥ m., mīvā antrādaḥ lelihaḥ; 'the disease,' kṛmirogaḥ; 'affected by it,' kṛmī -miṇī -mi (n); 'destroying worms,' kṛmighnaḥ -ghnī -ghnaṃ kṛmiharaḥ -rā -raṃ; 'having them,' kṛmilaḥ -lā -laṃ.

worm-eaten WORM-EATEN

, a. kṛmikhāditaḥ -tā -taṃ kṛmibhakṣitaḥ &c., kṛminiṣkuṣitaḥ &c.

wormy WORMY

, a. kṛmilaḥ -lā -laṃ kṛmī -miṇī &c., kṛmimayaḥ -yī -yaṃ.

worn WORN

, p. p. dhṛtaḥ -tā -taṃ dhāritaḥ &c., bhṛtaḥ -tā -taṃ parihitaḥ &c.; 'is worn,' dhāryyate bhriyate.

--(Worn away) gharṣitaḥ -tā -taṃ mṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ unmṛṣṭaḥ &c., āghaṭṭitaḥ &c.

--(Worn out, decayed) jīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ jarjaraḥ -rā -raṃ jarjarīkaḥ -kā -kaṃ jaraṭhaḥ -ṭhā -ṭhaṃ.

--(Worn out, fatigued) śrāntaḥ -ntā -ntaṃ, see FATIGUED.

to worry To WORRY

, v. a. bādh kliś vyath āyas. See To TEASE.

worse WORSE

, a. duṣṭataraḥ -rā -raṃ kaṣṭataraḥ &c., khalataraḥ &c., adhikaduṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ pāpīyān -yasī -yas (s) viśepaduṣṭaḥ &c., garīyān &c., anuttamaḥ -mā -maṃ; 'better and worse,' parāparaḥ -rā -raṃ.

--(More sick) adhikarogī -giṇī &c.

worse WORSE

, adv. duṣṭataraṃ kaṣṭataraṃ khalataraṃ adhikaduṣṭaṃ pāpīyas.

worship WORSHIP

, s. pūjā pūjanaṃ bhajanaṃ bhaktiḥ f., arcā arcanaṃ -nā abhyarcā -rcanaṃ samabhyarcanaṃ upāsanā upāsā upāstiḥ f., upacaryyā sevā ārādhanaṃ -nā namasyā saparyyā arhaṇaṃ -ṇā ijyā namaskāraḥ apacitiḥ f.; 'of the gods,' devapūjā devabhaktiḥ f., devatārcanaṃ.

--(Your worship) bhagavān m. (t) bhavān m.

to worship To WORSHIP

, v. a. pūj (c. 10. pūjayati -yituṃ), abhipūj sampūj arc (c. 1. arcati -rcituṃ, c. 10. arcayati -yituṃ), abhyarc samarc samabhyarc bhaj (c. 1. bhajate bhaktuṃ), upās (c. 2. -āste -situṃ), ārādh (c. 10. -rādhayati -yituṃ), sev (c. 1. sevate -vituṃ, c. 10. sevayati -yituṃ), namas (nom. namasyati), sabhāj (c. 10. sabhājayati -yituṃ), mah śru in des., arh; 'by sacrifice,' yaj (c. 1. yajati yaṣṭuṃ ījituṃ).

worshipful WORSHIPFUL

, a. pūjārhaḥ -rhā -rhaṃ pūjanīyaḥ -yā -yaṃ arcanīyaḥ &c., bhaṭṭāraḥ -rā -raṃ bhaṭṭārakaḥ &c., namasyaḥ -syā -syaṃ upāsyaḥ -syā -syaṃ abhījyaḥ &c., bhāvamiśraḥ -śrā -śraṃ arghyaḥ &c. See HONOURABLE.

worshipped WORSHIPPED

, p. p. pūjitaḥ -tā -taṃ arcitaḥ &c., samabhyarcitaḥ &c., añcitaḥ &c., namasyitaḥ &c., namasitaḥ &c., upāsitaḥ &c. See HONOURED.

worshipper WORSHIPPER

, s. pūjakaḥ arcakaḥ upāsakaḥ upāsitā m. (tṛ) sevakaḥ sevitā m. (tṛ) ārādhakaḥ bhajakaḥ pūjākārī m. (n).

worst WORST

, a. duṣṭatamaḥ -mā -maṃ kaṣṭatamaḥ -mā -maṃ pāpiṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ sarvvapāpiṣṭhaḥ &c., khalatamaḥ -mā -maṃ gariṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

worst WORST

, s. (Most evil state) duṣṭatamadaśā kaṣṭatamadaśā.

to worst To WORST

, v. a. abhibhū parābhū parāji (c. 1. -jayati -jetuṃ), ji.

worsted WORSTED

, s. aurṇasūtraṃ aurṇatantuḥ m., ūrṇāmayasūtraṃ.

worth WORTH

, s. (Valuc) arghaḥ mūlyaṃ sāratā arthaḥ, see VALUE; 'of little worth,' alpamūlyaḥ -lyā -lyaṃ alyārghaḥ -rghā -rghaṃ apārthaḥ -rthā -rthaṃ.

--(Excellence) sāratvaṃ guṇaḥ guṇatā mānyatā.

worth WORTH

, a. mūlya in comp., argha in comp., arhaḥ -rhā -rhaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ; 'worth much,' bahumūlyaḥ -lyā -lyaṃ; 'worth little,' alpamūlyaḥ &c.; 'how much is this worth?' kimmūlyam etat; 'worth while,' śramārhaḥ -rhā -rhaṃ śramayogyaḥ -gyā -gyaṃ, see WHILE.

[Page 846b]
worthily WORTHILY

, adv. yogyaṃ yuktaṃ uyayuktaṃ. See PROPERLY, RIGHTLY.

worthiness WORTHINESS

, s. yogyatā upayuktatā yuktatā arhatā pātratā saguṇatvaṃ.

worthless WORTHLESS

, a. nirguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ guṇahīnaḥ -nā -naṃ guṇarahitaḥ -tā -taṃ nirguṇī -ṇinī -ṇi (n) viguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ asāraḥ -rā -raṃ niḥsāra &c., sārahīnaḥ -nā -naṃ tṛṇaprāyaḥ -yā -yaṃ adhamaḥ -mā -maṃ apramūlya -lyā -lyaṃ apraśastaḥ -stā -staṃ; 'of worthless character,' aguṇa śīlaḥ -lā -laṃ; 'a worthless object,' niḥsāradravyaṃ adravyaṃ apātraṃ

worthlessness WORTHLESSNESS

, s. nirguṇatvaṃ guṇahīnatā vaiguṇyaṃ asāratā niḥsāratā.

worthy WORTHY

, a. (Deserving) arhaḥ -rhā -rhaṃ yogyaḥ -gyā -gyaṃ upayuktaḥ -ktā -ktaṃ ucitaḥ -tā -taṃ samucitaḥ &c., sadṛśaḥ -śī -śaṃ anurūpaḥ -pā -paṃ, or expressed by the fut. pass. part.; 'worthy of death,' maraṇārhaḥ -rhā -rhaṃ maraṇocitaḥ -tā -taṃ badhārhaḥ &c., badhyaḥ -dhyā -dhyaṃ; 'worthy of honour,' mānārhaḥ &c., mānyaḥ -nyā -nyaṃ; 'of praise,' ślāghyaḥ -ghyā -ghyaṃ; 'worthy to be called,' khyātavyaḥ -vyā -vyaṃ; 'possessing a husband worthy of her,' anurūpabharttṛbhā-ginī; 'to be worthy,' arh (c. 1. arhati -rhituṃ), see To DESERVE; 'a worthy object or person,' pātraṃ satpātraṃ bhājanaṃ guṇapātraṃ guṇabhājanaṃ.

--(Possessing worth or excellence) āryyaḥ -ryyā -ryyaṃ guṇī -ṇinī -ṇi (n) guṇavān -vatī -vat (t) mānyaḥ -nyā -nyaṃ adhiguṇaḥ -ṇā -ṇaṃ bhadrakaḥ -kā -kaṃ.

worthy WORTHY

, s. (Man of worth) āryyajanaḥ sajjanaḥ mānapātraṃ.

wound WOUND

, s. (Injury to the flesh) vraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ kṣataṃ kṣatiḥ f., parikṣataṃ arus n., īrmmaṃ vedhaḥ -dhanaṃ prahāraḥ āghātaḥ udghātaḥ astrāghātaḥ lūnakaḥ; 'flesh-wound,' tvagbhedaḥ tvakchedaḥ.

to wound To WOUND

, v. a. kṣaṇ (c. 8. kṣaṇoti -ṇituṃ), parikṣaṇ vraṇ (c. 10. -vraṇayati -yituṃ), vraṇaṃ kṛ kṣataṃ kṛ vyadh (c. 4. vidhyati vyaddhuṃ), parivyadh prativyadh vraśc (c. 6. vṛścati vraścituṃ), pravraśc bhid chid vidṝ riṣ kṣi ard jarjjarīkṛ. See To HURT.

wound WOUND

, p. p. veṣṭitaḥ -tā -taṃ pariveṣṭitaḥ &c.; 'wound up,' upasaṃhṛtaḥ &c.

wounded WOUNDED

, p. p. kṣataḥ -tā -taṃ parikṣataḥ &c., vraṇitaḥ &c., kṛtavraṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viddhaḥ -ddhā -ddhaṃ bhinnaḥ -nnā -nnaṃ bhinnadehaḥ -hā -haṃ astrāhataḥ -tā -taṃ riṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ jarjaritaḥ -tā -taṃ jarjarīkṛtaḥ &c., jarjaraḥ -rā -raṃ; 'mortally,' bhinnamarmmā -rmmā -rmma (n).

wove WOVE

, WOVEN, p. p. ūtaḥ -tā -taṃ utaḥ &c., vyūtaḥ -tā -taṃ vyutaḥ &c., otaḥ -tā -taṃ syūtaḥ &c., tantrī -ntriṇī -ntri (n) tantunirmmitaḥ -tā -taṃ tāntavaḥ -vī -vaṃ nirmmitaḥ -tā -taṃ; 'wove cloth,' tāntavadastraṃ tantusantataṃ; 'wove silk,' dukūlaṃ kṣaumaṃ kṣomaṃ.

to wrangle To WRANGLE

, WRANGLING. See To QUARREL, QUARRELING, DISPUTE.

to wrap To WRAP

. v. a. āveṣṭ (c. 1. veṣṭate -ṣṭituṃ, c. 10. -veṣṭayati -yituṃ), pariveṣṭ āchad (c. 10. -chādayati -yituṃ), parichada avaguṇṭh (c. 10. -guṇṭayati -yituṃ), kośasthaṃ -sthāṃ kṛ vāsanīkṛ; 'I wrap myself up,' ātmānam avaguṇṭayāmi.

wrapped WRAPPED

, p. p. veṣṭitaḥ -tā -taṃ āveṣṭitaḥ &c., avaguṇṭhitaḥ -tā -taṃ; 'in an envelope,' vāsanasthaḥ -sthā -sthaṃ kośasthaḥ &c.

wrapper WRAPPER

, s. veṣṭanaṃ āveṣṭanaṃ pracchadapaṭaḥ prāvāraḥ nicolaḥ nivītaṃ vāsanaṃ puṭaḥ pidhānaṃ caliḥ m., aṃśukaḥ nivṛtaḥ vṛhatikā.

wrath WRATH

, s. krodhaḥ kopaḥ roṣaḥ ruṭ f. (ṣ) ruṣṭiḥ f. See ANGER

wrathful WRATHFUL

, a. kopī -pinī &c., caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ. See ANGRY.

to wreak To WREAK

, v. a. kṛ praṇī vidhā. See To EXECUTE.

wreath WREATH

, s. mālā mālyaṃ srak f. (sraj) hāraḥ dāma n. (n) āvaliḥ -lī, see GARLAND; 'of smoke,' dhūmāvalī -liḥ f.

[Page 847a]
to wreathe To WREATHE

, v. a. granth (c. 9. grathnāta, c. 1. granthati -nthituṃ, c. 10. granthayati -yituṃ), gumph (c. 1. gumphati -mphituṃ), guph (c. 1. guphati -phituṃ), gumphanaṃ kṛ dṛbh (c. 10. darbhayati -yituṃ), sandṛbh mālayā veṣṭ.

wreck WRECK

, s. (Shipwreck) naubhaṅgaḥ nauvyasanaṃ.

--(Wrecked ship) bhagnanaukā bhinnanaukā bhinnanauḥ f., naṣṭanaukā naṣṭanauḥ f., utkūlitanauḥ f.

to wreck To WRECK

, v. a. naubhaṅgaṃ kṛ nauvyasanaṃ kṛ naukānāśaṃ kṛ nāvaṃ bhañj or bhid or naś (c. 10. nāśayati -yituṃ), utkūl (c. 10. -kūlayati -yituṃ).

wrecked WRECKED

, p. p. bhinnanaukaḥ -kā -kaṃ bhagnanaukaḥ &c., naṣṭanaukaḥ &c., utkūlitaḥ &c.

to wrench To WRENCH

, v. a. sāhasikākuñcanaṃ or tīvrākuñcanaṃ kṛtvā ākṛṣ (c. 1. -karṣati -karṣṭuṃ), balavadākuñcanapūrvvam ākṛṣya apahṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), balavad ākṛṣya uddhṛ pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ).

wrench WRENCH

, s. sāhasikākuñcanapūrvvam ākarṣaṇaṃ or ākarṣaḥ.

to wrest To WREST

, v. a. valavad or sāhasena apahṛ. See To WRENCH.

to wrestle To WRESTLE

, v. n. bāhuyuddhaṃ kṛ bāhupraharaṇaṃ kṛ mallayuddhaṃ kṛ.

wrestler WRESTLER

, s. bāhuyodhī m. (n) bāhupraharttā m. (rttṛ) mallaḥ jhallaḥ raṅgāvatārī m. (n); 'king's wrestler,' utmiktaḥ uddhataḥ.

wrestling WRESTLING

, s. bāhuyuddhaṃ mallayuddhaṃ mallakrīḍā mallayātrā māllavī.

wretch WRETCH

, s. (Bad man) hatāśaḥ jālmaḥ pāpaḥ pāpīyān m. (s) pāpiṣṭhaḥ durātmā m. (n) narādhamaḥ khalaḥ caṇḍālaḥ laṭṭaḥ laḍḍaḥ.

--(Poor creature) mandabhāgyaḥ tapasvī m. (n) hatāśaḥ kṛpaṇaḥ.

wretched WRETCHED

, a. atiduḥkhī -khinī -khi (n) atiduḥkhānvitaḥ -tā -taṃ atidīnaḥ -nā -naṃ dīnaḥ &c., adhanyaḥ -nyā -nyaṃ. See MISERABLE.

wretchedness WRETCHEDNESS

, WRETCHEDLY, See MISERY, MISERABLY.

to wriggle To WRIGGLE

, v. n. deham itastataḥ kṣipraṃ saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ).

to wring To WRING

, v. a. (Twist or press violently) balavad or sāhasena ākuñc (c. 1. -kuñcati -ñcituṃ, c. 10. kuñcayati -yituṃ) or pīḍ (c. 10. pīḍayati -yituṃ) or samyīḍ.

--(Wring off) balavadākuñcanaṃ kṛtvā or balavad ākṛṣya uddhṛ or nirhṛ or utkṛṣ.

--(Wring out water, &c.) balavat pīḍayitvā jalaṃ nirgam in caus. or niḥsṛ in caus.

wrinkle WRINKLE

, s. baliḥ -lī f., carmmarekhā tvagrekhā rekhā carmmalekhā carmmataraṅgaḥ taraṅgaḥ ūrmmiḥ m. f., ūrmmikā tvagūrmmiḥ m. f., bhaṅgaḥ carmmabhaṅgaḥ tvakśaithilyaṃ tvaksaṅkocaḥ carmmasaṅkocaḥ; 'on the brow,' lalāṭarekhā lalāṭalekhā.

to wrinkle To WRINKLE

, v. a. tvacaṃ or carmma saṃkuc (c. 1. -kocati -cituṃ) or kuñc (c. 1. kuñcati -ñcituṃ) or ākuñc. See To CONTRACT.

wrinkled WRINKLED

, WRINKLY, a. balinaḥ -nā -naṃ balimān -matī -mat (t) balibhaḥ -bhā -bhaṃ ūrmmimān &c., rekhāṅkitaḥ -tā -taṃ sarekhaḥ -khā -khaṃ.

wrist WRIST

, s. maṇivandhaḥ -ndhanaṃ kalyuṣaṃ prakoṣṭhaḥ praveṣṭaḥ colakī m. (n) maṇiḥ m. f.

writ WRIT

, s. lekhaḥ lekhyaṃ lekhapatraṃ; 'Holy writ,' śrutiḥ f., śrutaṃ.

to write To WRITE

, v. a. or n. (With a pen) likh (c. 6. likhati lekhituṃ), abhilikh lekhanaṃ kṛ likhataṃ kṛ lipiṃ kṛ; 'to write down,' abhilikh lekhyārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ patrārūḍhaṃ -ḍhāṃ kṛ.

--(Compose) granth (c. 9. grathnāti, c. 1. granthati -nthituṃ), granthanaṃ kṛ rac (c. 10. racayati -yituṃ), kḷp (c. 10. kalpayati -yituṃ), nibandh.

writer WRITER

, s. (One who writes) lekhakaḥ lik in comp. (kh) lipikaraḥ lekhanakārī m. (n) livikaraḥ.

--(Clerk) kāyasthaḥ, see SCRIBE.

--(Composer) granthakāraḥ granthakarttā m. (rttṛ) racakaḥ.

to writhe To WRITHE

, v. a. or n. tīvravedanopahatatvād aṅgāni itastataḥ saṃcal (c. 10. -cālayati -yituṃ) or ākṛṣ or aṅgākuñcanaṃ kṛ.

writhing WRITHING

, s. aṅgākuñcanaṃ aṅgākarṣaḥ itastato'ṅgasañcālanaṃ.

[Page 847b]
writing WRITING

, s. (The act) lekhanaṃ likhanaṃ lekhaḥ -khā abhilekhanaṃ lipiḥ f., lipikā liviḥ -vī f.

--(Composition) racanā granthanaṃ granthakaraṇaṃ.

--(Written letters or characters) akṣaravinyāsaḥ akṣararacanā.

--(Any thing written) likhitaṃ lekhaḥ lekhyaṃ lekhyapatraṃ patraṃ -trakaṃ; 'committed to writing,' lekhyārūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ patrārūḍhaḥ &c.; 'writing materials,' lipisajjā lekhasādhanaṃ lekhanasāmagrī.

writing-master WRITING-MASTER

, s. lekhaśikṣakaḥ lekhanaśikṣakaḥ lekhopadeśakaḥ.

writing-paper WRITING-PAPER

, s. lekhanapatraṃ likhanapatraṃ lekhyapatraṃ.

written WRITTEN

, p. p. likhitaḥ -tā -taṃ lekhitaḥ &c.; 'document,' lekhyaṃ

wrong WRONG

, a. (Not fit or right) ayuktaḥ -ktā -ktaṃ ayogyaḥ -gyā -gyaṃ anupayuktaḥ -ktā -ktaṃ anupapannaḥ -nnā -nnaṃ, see IMPROPER.

--(Erroneous) ayathārthaḥ -rthā -rthaṃ anṛtaḥ -tā -taṃ vitathaḥ -thā -thaṃ asatyaḥ &c., asamyaṅ -mīcī -myak (ñc) aśuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ doṣī -ṣiṇī -ṣi (n) sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ aparādhī &c., asan -satī -sat, see FALSE, INCORRECT.

--(Unjust, acting improperly) anyāyyaḥ -yyā -yyaṃ anyāyī -yinī &c., nyāyaviruddhaḥ -ddhā -ddhaṃ ayathānyāyaḥ -yā -yaṃ, see UNJUST.

--(Reverse) viparītaḥ -tā -taṃ; 'wrong road,' unmārgaḥ vimārgaḥ.

wrong WRONG

, s. (Injury, injustice) apakāraḥ apakṛtaṃ aparādhaḥ anyāyaḥ.

--(Error) bhramaḥ bhrāntiḥ f., doṣaḥ aparādhaḥ ayāthārthyaṃ ayuktaṃ ayāthātathyaṃ; 'in the wrong,' bhrānayuktaḥ -ktā -ktaṃ bhrāntiyuktaḥ &c., bhramī -miṇī &c., sadoṣaḥ -ṣā -ṣaṃ doṣī &c., aparādhī &c.

wrong WRONG

, WRONGLY, adv. ayuktaṃ anyathā ayathāyuktaṃ ayathāyogyaṃ ayathārthaṃ anyāyatas ayathānyāyaṃ vṛthā mithyā

to wrong To WRONG

, v. a. apakṛ anyāyaṃ kṛ aparādh. See To INJURE.

wronged WRONGED

, p. p. apakṛtaḥ -tā -taṃ prāptāpakāraḥ -rā -raṃ kṛtāpakāraḥ &c.

wrongful WRONGFUL

, WRONGFULLY. See UNJUST, UNJUSTLY.

wrong-headed WRONG-HEADED

, WRONG-HEADEDNESS. See PERVERSE, &c.

wroth WROTH

, a. kopāviṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ roṣāviṣṭaḥ &c. See ANGRY.

wrought WROUGHT

, p. p. (Done) kṛtaḥ -tā -taṃ, see PERFORMED.

--(Worked, elaborated) saṃskṛtaḥ -tā -taṃ saṃskāritaḥ &c., kḷptaḥ -ptā -ptaṃ kalpitaḥ &c., siddhaḥ -ddhā -ddhaṃ; 'wrought iron,' kuśī; 'wrought gold.' koṣaḥ kṛtahemaṃ.

--(Stirred) uttejitaḥ -tā -taṃ.

wry WRY

, a. vakraḥ -krā -kraṃ vikṛtaḥ -tā -taṃ; 'wry-faced,' vikṛtānanaḥ &c.

wry-necked WRY-NECKED

, a. vakragrīvaḥ -vā -vaṃ vikṛtagrīvaḥ &c., vakrakandharaḥ &c.

wryness WRYNESS

, s. vakratā vakrimā m. (n) vikṛtiḥ f., virūpatā vairūpyaṃ.

X. xantippe XANTIPPE

, s. karkaśā kaikeyī vakraśīlā durmukhī pūtanā.

xenodochy XENODOCHY

, s. atithipūjanaṃ atithisevā atithisatkāraḥ.

Y. yacht YACHT

, s. krīḍānaukā krīḍānauḥ f., kelinaukā kelinauḥ f.

yam YAM

, s. āluḥ -lu m. n., ālakaṃ madhumūlaṃ madhvālukaṃ sukandaḥ khaṇḍakāluḥ -lukaṃ khaṇḍakarṇaḥ.

yama YAMA

, s. (God of Naraka or Hell, Regent of the South, or lower world, and judge of departed souls, corresponding to the grecian god Pluto, or to the judge of hell, Minos. His abode is in the infernal city of Yamapur, whither the Hindūs believe that a departed soul immediately repairs, and receiving a just sentence from Yama. ascends to Swarga, the first heaven, or descends to Naraka, the snaky hell, or assumes on earth the form of some animal, unless its offences have been such as deserve condemnation to a vegetable or even to a mineral prison. As god of justice and lord of punishment, Yama corresponds with Śiva and Varuna, and in this character is represented as bearing a cord or noose. Yama is often identified with Death and Time. He is the son of Surya or the Sun, and brother of the personified Yamuna or Jumnā river) yamaḥ yamarājaḥ yamarāṭ m. (j) yamanaḥ śamanaḥ.

--(As Death or Time or the Destroyer) kṛtāntaḥ mṛtyuḥ m., kālaḥ kālāntakaḥ antakaḥ kālakuṇṭhaḥ.

--(Regent of the South) dakṣiṇāśāpatiḥ m.

--(Lord of the dead) pretapatiḥ m., pretarājaḥ paretarāṭ m. (j) paretarājaḥ.

--(Lord of deceased ancestors) pitṛpatiḥ m.

--(God of the śrāddha) śrāddhadevaḥ śrāddhadevatā.

--(God of justice) dharmmarājaḥ dharmmaḥ.

--(The impartial judge) samavarttī m.

--(God of punishment) daṇḍadharaḥ daṇḍī m. (n) daṇḍayāmaḥ adhidaṇḍanetā m. (tṛ) daṇḍaḥ.

--(Bearer of the cord or noose) pāśī m. (n) pāśabhṛt m., pāśapāṇiḥ m.

--(Son of the sun) vaivasvataḥ sūryyaputraḥ sūryyatanayaḥ arkatanayaḥ arkanandanaḥ.

--(Brother of Yamuna) yamunābhrātā m.

--(The variegated one) citraḥ. The pain or punishment inflicted by Yama is called yātanā. 'One of his attendants,' kālapuruṣaḥ.

yamunA YAMUNĀ

, s. (A river, commonly called Jumna, which rises on the south side of the Himālayas, and after a course of 378 miles, falls into the Ganges at Prayaga or Allahabad. The personified river is considered to be the daughter of Surya or the Sun, and sister of Yama) yamunā sūryyatanayā sūryyaputrī arkatanayā yamasvasā f. (sṛ) śamanasvasā f., kālindī.

yard YARD

, s. aṅganaṃ prāṅgaṇaṃ catvaraṃ ajiraṃ, see COURT-YARD.

--(The measure) gajaḥ.

--(Of a ship) nauvasanakāṣṭhaṃ nauvasanadaṇḍaḥ.

yarn YARN

, s. (Woollen thread) ūrṇāsūtraṃ aurṇasūtraṃ aurṇatantuḥ m., ūrṇāmayasūtraṃ.

--(Long yarn) dīrghasūtraṃ.

to yawn To YAWN

, v. n. jṛmbh (c. 1. jṛmbhate -mbhituṃ), vijṛmbh prajṛmbh jabha or jambh (c. 1. jabhate jambhate -mbhituṃ), jṛmbhaṇaṃ kṛ jṛmbhaṃ kṛ vijṛmbhaṇaṃ kṛ glai (c. 1. glāyati glātuṃ). See To GAPE.

yawn YAWN

, YAWNING, s. jṛmbhaḥ -mbhaṇaṃ jṛmbhā -mbhikā vijṛmbhaṇaṃ jṛmbhitaṃ vijṛmbhitaṃ hāphikā harmma n. (n) upapuṣpikā.

yawner YAWNER

, s. jṛmbhakaḥ jṛmbhī m. (n) vijṛmbhakaḥ jṛmbhaṇakārī m.

ye YE

, pron. yūyaṃ (nom. pl. (yuṣmad).

yea YEA

, adv. vāḍhaṃ ām satyaṃ hum tatheti aparañca; 'yea and nay,' svīkārāsvīkārau m. du., svīkṛtāsvīkṛtaṃ.

year YEAR

, s. vatsaraḥ varṣaḥ saṃvatsaraḥ parivatsaraḥ abdaḥ samā samāḥ m. (s) saṃvad ind., hāyanaḥ variṣaṃ kālagranthiḥ m., ṛtuvṛttiḥ f., sarvvarttuparivarttaḥ māsamānaḥ yugāṃśakaḥ śarad f., śaradā; 'half-year,' varṣārddhaṃ abdārddhaṃ ṣaṇmāsaṃ ayanaṃ; 'last year,' gatavarṣaḥ parut indec.; 'belonging to it,' parutnaḥ -tnī -tnaṃ; 'the present year,' varttamānavarṣaḥ aiṣamas; 'year before last,' parāri indec.; 'belonging to it,' parāritnaḥ -tnī -tnaṃ, 'next year,' paravarṣaḥ āgāmivatsaraḥ uttaravatsaraḥ; 'events of the year,' varṣaphalaṃ; 'throughout the year, to the end of it,' āvarṣāntāt; 'for a year,' varṣaparyyantaṃ; 'year after year,' varṣe varṣe vatsare vatsare prativatsaraṃ; 'solar year,' sauravarṣaḥ; 'sidereal year,' ārkṣavarṣaḥ.

yearly YEARLY

, a. vārṣikaḥ -kī -kaṃ prativārṣikaḥ &c., sāṃvatsarikaḥ -kī -kaṃ sāṃvatsaraḥ -rī -raṃ ābdikaḥ -kī -kaṃ pratisāṃvatsarikaḥ &c., varṣaikaḥ -kā -kaṃ samīnaḥ -nā -naṃ; 'half-yearly,' ṣāṇmāsikaḥ -kī -kaṃ.

yearly YEARLY

, adv. prativarṣaṃ prativatsaraṃ pratyabdaṃ anuvatsaraṃ vatsare vatsare varṣe varṣe ayane ayane.

to yearn To YEARN

, v. n. vatsala (nom. vatsalāyate), vātsalyaṃ sūc (c. 10. sūcayati -yituṃ), vatsakāmā bhū vatsalībhū snih (c. 4. snihyati snehituṃ), utsuka (nom. utsukāyate).

yearning YEARNING

, s. vatsalatā vātsalyaṃ utsukatā autsukyaṃ snehaḥ.

yeast YEAST

, s. surāmaṇḍaḥ madyamaṇḍaḥ yavamaṇḍaḥ kārottamaḥ kārottaraḥ kiṇvaḥ -ṇvaṃ nagnahūḥ -hu m. n., abhipavaḥ kādambarīvījaṃ surābhāgaḥ. In some parts of India tāḍī or tālī, i. e. toddy or the fermented juice of the tāḍ or palm tree is much used as yeast.

to yell To YELL

, v. n. ru (c. 2. rauti ravituṃ), ras nad. See To SCREAM.

yell YELL

, s. rutaṃ rāvaḥ dīrgharutaṃ dīrgharāvaḥ citkāraḥ. See SCREAM.

yelling YELLING

, part. dīrgharāvaḥ -vī -vaṃ dīrghanādī -dinī -di (n).

yellow YELLOW

, a. pītaḥ -tā -taṃ gauraḥ -rī -raṃ pītalaḥ -lā -laṃ haridrābhaḥ -bhā -bhaṃ pītavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ gauravarṇaḥ &c.

yellow-bird YELLOW-BIRD

, YELLOW-HAMMER, s. haridrāṅgaḥ.

yellowish YELLOWISH

, a. īṣatpītaḥ -tā -taṃ īṣatpītavarṇaḥ -rṇā -rṇaṃ; 'yellowish white,' hariṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pāṇḍuḥ -ṇḍuḥ -ṇḍu pāṇḍuraḥ -rā -raṃ.

yellowness YELLOWNESS

, s. pītatā gauratā -tvaṃ pītavarṇaḥ haridrāvarṇaḥ.

to yelp To YELP

, v. a. bhaṣ rai ru ras. See To BARK, YELL.

yeoman YEOMAN

, s. gṛhasthaḥ gṛhādhikārī m. (n) kṣetrapatiḥ m.

yes YES

, adv. vāḍhaṃ ām hūm satyaṃ tatheti paramaṃ evaṃ om athakiṃ svīkṛtaṃ.

yester YESTER

, a. hyastanaḥ -nī -naṃ hyastyaḥ -styā -styaṃ paryupitaḥ -tā -taṃ.

yesterday YESTERDAY

, s. hyas pṛrvvedyus gatadivasaḥ gatadinaṃ kalpaṃ; 'relating to yesterday,' hyastanaḥ -nī -naṃ hyastyaḥ -styā -styaṃ.

yesternight YESTERNIGHT

, s. gatarātriḥ f., gatā rātriḥ gatā yāminī.

yet YET

, conj. tathāpi parantu api kintu. See NEVERTHELESS.

yet YET

, adv. (Over and above) adhikaṃ paraṃ.

--(Hitherto) adya yāvat adyaparyyantaṃ adyāpi, see HITHERTO, STILL.

to yield To YIELD

, v. a. (Produce, bear) utpad (c. 10. -pādayati -yituṃ), jan (c. 10. janayati -yituṃ), (c. 3. dadāti dātuṃ), pradā; 'fruit,' phalaṃ dā or pradā phal.

--(Give, grant, concede) anudā pradā dā vitṝ (c. 1. -tarati -rituṃ -rītuṃ), anujñā protsṛ in caus., see To CONCEDE.

--(Deliver up, surrender) utsṛj (c. 6. -sṛjati -sraṣṭuṃ), visṛj avasṛj tyaj (c. 1. tyajati tyaktuṃ), hā vihā.

to yield To YIELD

, v. n. vaśībhū vaśaṃ gam or upagam. See To SUBMIT.

yielding YIELDING

, a. (Bearing fruit) phaladaḥ -dā -daṃ phalapradaḥ &c., phalavān -vatī -vat (t) phalan -lantī &c., phalotpādakaḥ -kā -kaṃ.

--(Compliant) anukūlaḥ -lā -laṃ anurodhī -dhinī &c., see COMPLIANT.

yojana YOJANA

, s. (A measure of distance, equal to five miles, or, according to some, to nine miles) yojanaṃ.

yoke YOKE

, s. (For the necks of oxen) yugaḥ -gaṃ prāsaṅgaḥ ābaddhaḥ; 'of a plough,' kuśaḥ; 'pin of the yoke,' yugakīlaḥ -lakaḥ; 'tie of it,' yoktraṃ yotraṃ ābandhaḥ.

--(Yoke or pair of oxen) goyugaṃ gomithunaṃ.

--(Fit for the yoke) yugyaḥ -gyā -gyaṃ prāsaṅgyaḥ &c.

to yoke To YOKE

, v. a. yuj (c. 7. yunakti, c. 10. yojayati -yituṃ), niyuj.

yoked YOKED

, p. p. yuktaḥ -ktā -ktaṃ niyuktaḥ &c., saṃsaktayugaḥ -gā -gaṃ; 'is yoked,' yujyate; 'a yoked animal,' yugyaḥ prāsaṅgyaḥ śākaṭaḥ; 'having yoked the steeds,' yuktaturaṅgaḥ -ṅgā -ṅgaṃ.

yoke-fellow YOKE-FELLOW

, s. sahacaraḥ sahavarttī m. (n) sahabhāvī m.

yolk YOLK

, s. (Of an egg) aṇḍamadhyaṃ aṇḍamadhyabhāgaḥ aṇḍahṛdayaṃ aṇḍakusamaṃ aṇḍamadhyasthaḥ pītabhāgaḥ.

yon YON

, YONDER, a. nātidūrasthaḥ -sthā -sthaṃ īṣaddūrasthaḥ -sthā -sthaṃ.

yon YON

, YONDER, adv. nātidūre -ratas īṣaddūre -ratas.

yore YORE

, adv. (Of yore) purā prākkāle prāk purastāt.

you YOU

, pron. (For thou, in the sing.) tvaṃ nom. sing.

--(In the plur.) yūyaṃ nom. pl. (yuṣmad); 'of you,' yuṣmākaṃ; 'you two,' yuvāṃ. The honorific pron. bhavān m. (t), is often used for 'you,' with the 3d pers. sing. of the verb.

young YOUNG

, a. bālaḥ -lā -laṃ yuvā m., yuvatiḥ -tī f., yūnī f., yuva n. (n) taruṇaḥ -ṇā -ṇaṃ alpavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s) alpavayaskaḥ -skā -skaṃ abhinavavayaskaḥ &c., bāliśaḥ -śā -śaṃ kaumāraḥ -rī -raṃ kiśoraḥ -rā -raṃ abhinavaḥ -vā -vaṃ pratinavaḥ &c., vayasthaḥ -sthā -sthaṃ vayaḥsthaḥ &c.; 'a young man,' kumāraḥ yuvajanaḥ bālajanaḥ taruṇaḥ rūḍhavayāḥ m. (s); 'young woman,' taruṇī kumārī kanyā yuvatī bālā navayauvanā; 'a young bird,' see YOUNG, s.

young YOUNG

, s. (Young one of any animal) śāvakaḥ śiśuḥ m., potaḥ -takaḥ apatyaṃ pākaḥ -kā arbhakaḥ ḍimbhaḥ pṛthukaḥ prathukaḥ varkaraḥ -rī kuṇakaḥ; 'a young bird,' pakṣiśāvakaḥ; 'a young mouse,' mūṣikaśāvakaḥ; 'a young elephant,' gajaśiśuḥ m.; 'a young deer,' mṛgapotakaḥ.

younger YOUNGER

, a. kanīyān -yasī -yaḥ (s) kaniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ yavīyān &c., yaviṣṭhaḥ &c., anujaḥ -jā -jaṃ anujātaḥ -tā -taṃ anujanmā -nmā -nma (n) jaghanyajaḥ -jā -jaṃ avarajaḥ &c., avaravayaskaḥ -skā -skaṃ avaraḥ -rā -raṃ.

youngster YOUNGSTER

, s. kumārakaḥ bālajanaḥ kiśoraḥ vaṭuḥ. See LAD.

your YOUR

, YOUR'S, pron. tava gen. sing., yuṣmākaṃ gen. pl. (yuṣmad) bhavataḥ gen. sing., bhavatāṃ gen. pl. (bhavat) tvadīyaḥ -yā -yaṃ bhavadīyaḥ &c., bhāvatkaḥ -tkā -tkaṃ yauṣmākaḥ -kī -kaṃ yauṣmākīnaḥ -nā -naṃ.

yourself YOURSELF

, pron. (Reciprocally) ātmā m. (n); as, 'blame yourself,' ātmānaṃ ninda; 'for yourself,' ātmārthaṃ.

--(Emphatically) svayaṃ svatas; 'you yourself,' sa tvaṃ, see SELF.

youth YOUTH

, s. (Early part of life) yauvanaṃ yauvanāvasthā yauvanakālaḥ yauvanadaśā kaumāraṃ tāruṇyaṃ tāruṇyadaśā tāruṇyakālaḥ saukumāryyaṃ śaiśavaṃ prathamavayas n., pūrvvavayas n., pratyagravayas n., kaiśoraṃ; 'prime or heyday of youth,' navayauvanaṃ yauvanaprauḍhiḥ f.; 'pride of youth,' yauvanadarpaḥ.

--(A young man) taruṇaḥ kumāraḥ -rakaḥ yuvajanaḥ yuvā m. (n) bālajanaḥ abālaḥ kiśoraḥ vaṭuḥ m., vaṭukaḥ vekaṭaḥ.

--(Young persons) taruṇajanāḥ m. pl., yuvajanāḥ m. pl., bālajanatā.

--(State of being young) tāruṇyaṃ bālatvaṃ -tā.

youthful YOUTHFUL

, a. yauvanavān -vatī -vat (t) bālaḥ -lā -laṃ yauvaneyakaḥ -kī -kaṃ alpavayāḥ -yāḥ -yaḥ (s). See YOUNG.

youthfulness YOUTHFULNESS

, s. tāruṇyaṃ bālatā -tvaṃ saukumāryyaṃ bāliśyaṃ.

Z. zany ZANY

, s. bhaṇḍaḥ vaihāsikaḥ vidūṣakaḥ. See BUFFOON.

zeal ZEAL

, s. uttāpaḥ caṇḍatā uccaṇḍatā uṣṇatā uṣmaḥ taikṣṇyaṃ tīkṣṇatā vyagratā udyogaḥ atyudyogaḥ prauḍhiḥ f., autsukyaṃ atyanurāgaḥ atyanuraktiḥ f., atyutkaṇṭhā utsukatā āsthā. See EARNESTNESS.

zealot ZEALOT

, s. atyanuraktaḥ ativyagraḥ atyāsaktaḥ atitīkṣṇaḥ.

[Page 849b]
zealous ZEALOUS

, a. vyagraḥ -grā -graṃ ativyagraḥ &c., uttaptaḥ -ptā -ptaṃ caṇḍaḥ -ṇḍā -ṇḍaṃ uccaṇḍaḥ &c., tīkṣṇaḥ -kṣṇā -kṣṇaṃ atyanuraktaḥ -ktā -ktaṃ atyanurāgī -giṇī -gi (n) atyutsukaḥ -kā -kaṃ utsukaḥ &c., atyudyogī -ginī &c., udyogī &c., udyuktaḥ -ktā -ktaṃ iṣṭārthodyuktaḥ &c., samudyataḥ -tā -taṃ atyudyamī &c., atyāsaktaḥ -ktā -ktaṃ uṣṇaḥ -ṣṇā -ṣṇaṃ tīkṣṇakarmmā -rmmā -rmma (n) prayatnavān -vatī -vat (t).

zealously ZEALOUSLY

, adv. ativyagraṃ atyudyogena atyanurāgeṇa.

zebra ZEBRA

, s. vanagardabhaḥ araṇyagardabhaḥ vanarāsabhaḥ.

zedoary ZEDOARY

, s. (A plant) saṭiḥ -ṭī f., karcūrakaḥ karbūrakaḥ vedhamukhyakaḥ drāviḍakaḥ kālpaḥ -lpakaḥ sumpaluṇṭhaḥ.

zenith ZENITH

, s. khamadhyaṃ ūrddhvasvastikaḥ -kaṃ ūrddhvadiśā khasvastikaṃ śirovinduḥ m., ūrddhvaḥ; 'zenith distance,' nataṃ natāṃśaḥ natabhāgaḥ; 'pointing to zenith and nadir,' ūrddhvādharaḥ -rā -raṃ.

zephyr ZEPHYR

, s. vasantavāyuḥ m., mandavāyuḥ m., mandānilaḥ mṛduvātaḥ sukhasparśavāyuḥ m., sugandhavāyuḥ m., cāravāyuḥ m., mandamārutaḥ vāsantaḥ.

zero ZERO

, s. (Cipher, naught) śūnyaṃ vinduḥ vaṭaḥ.

zest ZEST

, s. ruciḥ f., svādaḥ āsvādaḥ abhiruciḥ f. See RELISH.

zigzag ZIGZAG

, a. vakraḥ -krā -kraṃ kuṭilaḥ -lā -laṃ jihmaḥ -hmā -hmaṃ vakrākāraḥ -rā -raṃ kuṭilagatiḥ -tiḥ -ti ghuṇākṣaraḥ -rā -raṃ; 'zig-zag lightning,' vidyullatā asilatā.

zinc ZINC

, s. (Kind of metal) vaṅgaṃ dastā.

zodiac ZODIAC

, s. rāśicakraṃ jyotiścakraṃ rāśimaṇḍalaṃ bhacakraṃ bhamaṇḍalaṃ bhāganaṃ rimphaṃ; 'a sign of the zodiac,' rāśiḥ m., lagnaṃ bhaṃ; 'the twelve signs collectively,' rāśigaṇaḥ bhagaṇaḥ rāśikuṇḍalī meṣavṛṣādayaḥ m. pl. These are, 1. Aries, meṣaḥ; 2. Taurus, vṛṣaḥ vṛṣabhaḥ; 3. Gemini, mithunaḥ dvandvaḥ jittamaḥ; 4. Cancer, karkaṭaḥ karkaḥ karkaṭarāśiḥ m.; 5. Leo, siṃhaḥ āraṇyarāśiḥ m.; 6. Virgo, kanyā; 7. Libra, tulā tulādhāraḥ dhaṭaḥ; 8. Scorpio, vṛścikaḥ kaurpyaḥ aliḥ m.; 9. Sagittarius, dhanuḥ -nu m. n., taukṣikaḥ; 10. Capricornus, makaraḥ makararāśiḥ m.; 11. Aquarius, kumbhaḥ kumbharāśiḥ m.; 12. Pisces, mīnaḥ mīnarāśiḥ m., mīnalagnaṃ jhaṣaḥ. Of the twelve signs there are two divisions, one called uttaragolaḥ, consisting of the six signs, from Aries to Virgo, the other called dakṣiṇagolaḥ, comprising the remaining six signs. 'The rising of a sign,' lagnaṃ udayaḥ; 'setting,' astaṃ; 'rising sign,' udayalagnaṃ; 'setting sign,' astalagnaṃ; 'circuit of the sun through the zodiac,' bhāganaṃ bhagaṇaḥ; 'passage of the sun through a sign,' sūryyasaṅkrāntiḥ f., ravisaṅkrāntiḥ f., sūryyasaṅkramaṇaṃ; 'of a planet,' rāśibhogaḥ; 'passage of the sun or a planet from one sign into another,' saṅkrāntiḥ f., saṅkramaḥ.

zodiacal ZODIACAL

, a. rāśicakrasambandhī -ndhinī &c., bhacakrasambandhī &c.

zone ZONE

, s. (Girdle) mekhalā rasanā kalāpaḥ, see GIRDLE.

--(Of the earth) bhūmekhalā bhūvalayaḥ -yaṃ bhūkaṭibandhaḥ; 'torrid zone,' krāntivalayaḥ madhyadeśaḥ.

zoographer ZOOGRAPHER

, s. prāṇivarṇanakṛt paśvādivivaraṇakṛt.

zoography ZOOGRAPHY

, s. prāṇivarṇanaṃ paśvādivivaraṇaṃ prāṇivarṇanā.

zoological ZOOLOGICAL

, a. prāṇividyāsambandhī -ndhinī &c., prāṇijñānasambandhī &c.

zoology ZOOLOGY

, s. prāṇividyā prāṇiviṣayakā vidyā prāṇiviṣayakaṃ jñānaṃ jīvajantuvidyā paśvādividyā paśvādiśāstraṃ.

zootomy ZOOTOMY

, s. prāṇivyavacchedaḥ prāṇivyavacchedavidyā paśvādiśavavyavacchedaḥ paśvādivyavacchedavidyā prāṇiśarīravyavacchedaḥ.

[Page 850a]
APPENDIX A. to abase To ABASE

, v. a. abhimānakhaṇḍanaṃ kṛ laghūkṛ lāghavaṃ kṛ.

abased ABASED

, p. p. khaṇḍitābhimānaḥ -nā -naṃ tyaktābhimānaḥ &c., naṣṭābhimānaḥ &c., hatagarvaḥ -rvā -rvaṃ hatāhaṅkāraḥ -rā -raṃ hṛtadambhaḥ -mbhā -mbhaṃ.

abasement ABASEMENT

, s. (The act) abhimānakhaṇḍanaṃ.

--(State) mānabhaṅgaḥ abhimānabhaṅgaḥ mānahāniḥ f., mānavidhvaṃsaḥ namratā lāghavasvīkāraḥ.

abatement ABATEMENT

, s. (The act) nyūnīkaraṇaṃ.

--(State) nyūnatā kṣayaḥ hrāsaḥ śāntiḥ f., see DIMINUTION, MITIGATION.

abbey ABBEY

, s. yogigṛhaṃ yogyālayaḥ.

abbot ABBOT

, s. maṭhādhipatiḥ m.

abbreviation ABBREVIATION

, s. saṃkṣepaḥ saṃkṣiptatā; 'mark of,' saṃkṣepacihnaṃ.

to abdicate To ABDICATE

, v. a. (A throne) siṃhāsanatyāgaṃ kṛ chatracāmaratyāgaṃ kṛ.

to abhor To ABHOR

, v. a. atyantaṃ dviṣ atyantadveṣaṃ kṛ atidveṣaṃ kṛ.

abhorrence ABHORRENCE

, s. atidveṣaḥ atyantadveṣaḥ paramadveṣaḥ vikṛtaṃ.

ability ABILITY

, s. (Mental) buddhivibhavaḥ buddhivaibhavaṃ buddhipāṭavaṃ.

to abjure To ABJURE

, v. a. śapathapūrvvaṃ tyaj saśapathaṃ or śapathaṃ kṛtvā tyaj.

able ABLE

. As a termination expressing 'admitting of,' 'susceptible of,' rendered in Sanskrit by the future pass. part.; thus, 'eatable,' khādyaḥ -dyā -dyaṃ khādanīyaḥ &c., khāditavyaḥ &c.

to be able To BE ABLE

, v. n. pṛ (c. 10. pārayati -yituṃ). śak must take the 5th conj., unless used to give a pass. sense to the infin.

ablution ABLUTION

, s. (Of the body) aṅgasnānaṃ; 'of the feet,' pādaprakṣālanaṃ; 'of the head,' śiraḥsnānaṃ; 'of the mouth,' mukhamārjanaṃ mukhadhāvanaṃ mukhaśuddhiḥ f., ācamanaṃ; 'morning a.,' prātaḥsnānaṃ; 'by rubbing earth on the body,' mṛttikāsnānaṃ; 'by rubbing cowdung,' gomayasnānaṃ; 'by rubbing ashes,' bhasmasnānaṃ; 'servant who assists at a.,' snāpakaḥ; 'rules of a.,' śaucavidhiḥ m.; 'one who performs a.,' snāyī m. (n); 'cloth put on after a.,' snānavastraṃ.

ably ABLY

, adv. sasāmarthyaṃ śaktitas savibhavaṃ sakauśalyaṃ sapāṭavaṃ.

to abolish To ABOLISH

, v. a. khaṇḍ (c. 10. khaṇḍayati -yituṃ), khaṇḍanaṃ kṛ nivṛt in caus.

abolition ABOLITION

, s. khaṇḍanaṃ bhaṅgaḥ avaropaṇaṃ nivarttanaṃ nivṛttiḥ f.

abomination ABOMINATION

, s. (Object of) atidveṣapātraṃ bībhatsaviṣayaḥ.

aborigines ABORIGINES

, s. pl. prathamasthitalokāḥ m. pl., prācīnalokāḥ m. pl.

about ABOUT

. (On the point of) unmukha &c., see under POINT.

abreast ABREAST

, adv. samapārśvatas pārśvapaṃktitas.

absence ABSENCE

, s. avarttamānatā avidyamānatā viprakarṣaḥ parokṣatā.

--(Of mind) anavadhānaṃ -natā aprastutalakṣatā.

absent ABSENT

, a. (In mind) anavahitaḥ -tā -taṃ anyahṛdayaḥ -yā -yaṃ bhrāntahṛdayaḥ &c., atanmanaskaḥ -skā -skaṃ aprastutalakṣaḥ anyāsaktacittaḥ -ttā -ttaṃ.

absolute ABSOLUTE

, a. (Despotic) svādhīnaḥ -nā -naṃ svāyattaḥ -ttā -ttaṃ aparādhīnaḥ &c.

--(Unconditional) pratibandhahīnaḥ -nā -naṃ niṣpratibandhaḥ &c.

absorption ABSORPTION

, s. (Into the Deity) muktiḥ f., mokṣaḥ nirvāṇaṃ.

abstinence ABSTINENCE

, s. alpāhāraḥ alpabhojanaṃ āhāraniyamaḥ saṃyamaḥ.

to abut To ABUT

, v. n. sīmāsaṃyogaṃ kṛ sīmāsandhiṃ kṛ spṛś lag.

[Page 850b]
acacia ACACIA

, s. (Kind of tree) śamī.

academical ACADEMICAL

, a. vidyālayasambandhī -ndhinī &c., maṭhasambandhī &c.

accelerated ACCELERATED

, p. p. vardhitavegaḥ -gā -gaṃ vardhitagatiḥ -tiḥ -ti tvaritaḥ &c.

acceleration ACCELERATION

, s. vegavardhanaṃ vegavṛddhiḥ f., gativardhanaṃ gativṛddhiḥ f.

to accentuate To ACCENTUATE

, v. a. svarayuktaṃ -ktāṃ kṛ sasvaroccāraṇaṃ kṛ sasvarapaṭhanaṃ kṛ.

accentuated ACCENTUATED

, p. p. svaritaḥ -tā -taṃ svarayuktaḥ -ktā -ktaṃ sasvaraḥ &c.

accentuation ACCENTUATION

, s. sasvaroccāraḥ -raṇaṃ plutoccāraṇaṃ svarapālanaṃ.

accidental ACCIDENTAL

, a. (Non-essential) asahajaḥ -jā -jaṃ āgantukaḥ -kā -kaṃ āhāryyaḥ -ryyā -ryyaṃ asvābhāvikaḥ -kī -kaṃ.

--(Happening by chance) daivajātaḥ -tā -taṃ daivāgataḥ &c., daivopasthitaḥ &c., daivaghaṭitaḥ &c., daivahetukaḥ -kā -kaṃ daivayogikaḥ &c., akāraṇajātaḥ &c., akāraṇāgataḥ &c., akāraṇotpannaḥ -nnā -nnaṃ akāraṇabhūtaḥ &c., akāraṇodbhavaḥ -vā -vaṃ akasmājjātaḥ &c., akasmādutpannaḥ -nnā -nnaṃ akasmādbhūtaḥ -tā -taṃ yadṛcchābhūtaḥ &c., animittabhūtaḥ &c., āgantukaḥ -kā -kaṃ.

accidentally ACCIDENTALLY

, adv. daivavaśāt adṛṣṭavaśāt yadṛcchayā.

to accost To ACCOST

, v. a. sambudh (c. 10. -bodhayati), prāgabhāṣaṇaṃ kṛ ādibhāṣaṇaṃ kṛ.

accoucheur ACCOUCHEUR

, s. prasavakārī vaidyaḥ prasavavaidyaḥ sūtivaidyaḥ.

accoutred ACCOUTRED

, p. p. sāyudhaḥ -dhā -dhaṃ saśastraḥ &c., upāttaśastraḥ &c.

to accredit To ACCREDIT

, v. a. satya (nom. caus. satyāpayati -yituṃ), satyāpanaṃ kṛ.

accretion ACCRETION

, s. anyasaṃyogavardhanaṃ anyasaṃyogavṛddhiḥ f., samutthānaṃ.

accurate ACCURATE

, a. samyaṅ -mīcī -myak (ñc) śuddhaḥ -ddhā -ddhaṃ sūkṣmaḥ &c.

accusation ACCUSATION

, s. doṣāropaḥ -paṇaṃ aparādhāropaḥ -paṇaṃ.

--(False) mithyābhiyogaḥ mithyābhiśaṃsanaṃ.

aconite ACONITE

, s. (A poison) vatsanābhaḥ prāṇahārakaṃ.

acoustic ACOUSTIC

, a. śravaṇasambandhī -ndhinī &c., śrutiviṣayakaḥ -kā -kaṃ.

acoustics ACOUSTICS

, s. pl. dhvanividyā śravaṇaviṣayakā vidyā.

acrostic ACROSTIC

, s. ādyākṣarabandhaḥ prathamākṣarabandhaḥ pūrvvākṣarabandhaḥ.

to actuate To ACTUATE

, v. a. pravṛt (c. 10. -varttayati -yituṃ), prer (c. 10. prerayati -yituṃ).

actuated ACTUATED

, p. p. pravarttitaḥ -tā -taṃ preritaḥ &c. See INFLUENCED.

acute-angle ACUTE-ANGLE

, s. antarlambakoṇaḥ nyūnakoṇaḥ laghukoṇaḥ; 'acute-angled,' antarlambaḥ -mbā -mbaṃ.

adagio ADAGIO

, s. (Slow time in music) vilambitaṃ.

adamantine ADAMANTINE

, a. vajrasadṛśaḥ -śī -śaṃ vajraprāyaḥ &c., vajraḥ -jrā -jraṃ.

addition ADDITION

, s. (In arithmetic) yogaḥ saṅkalanaṃ.

to adjourn To ADJOURN

, v. a. ākālāntarāt tyaj kālāntaraparyyantaṃ tyaj.

to adjust To ADJUST

, v. a. vyavasthā in caus.

adjustment ADJUSTMENT

, s. vyavasthāpanaṃ.

adrift ADRIFT

, a. or adv. pravāhādhīnaḥ -nā -naṃ oghādhīnaḥ -nā -naṃ.

adult ADULT

, a. vayaḥsthaḥ -sthā -sthaṃ vayasthaḥ &c., prāptayauvanaḥ -nā -naṃ.

adulterated ADULTERATED

, p. p. hīnadravyasaṃsargadūṣitaḥ -tā -taṃ hīnamiśraṇadūṣitaḥ &c., hīnasamparkadūṣitaḥ; 'with water,' jalasaṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ.

adultery ADULTERY

, s. (In a male) parabhāryyāgamanaṃ paratalpagamanaṃ.

--(In a female) paragamanaṃ parapuruṣagamanaṃ anyagamanaṃ.

to adumbrate To ADUMBRATE

, v. a. chāyāṃ dṛś in caus., ābhāsaṃ dṛś in caus.

adumbration ADUMBRATION

, s. chāyāpradarśanaṃ chāyābhāsaḥ ābhāsaḥ chāyā.

[Page 851a]
advancement ADVANCEMENT

, s. padavardhanaṃ padavṛddhiḥ f., saṃvardhanaṃ vṛddhiḥ puraskāraḥ.

advantageous ADVANTAGEOUS

, a. hitāvahaḥ -hā -haṃ hitakaraḥ &c., hitajanakaḥ &c.

adverbial ADVERBIAL

, a. avyayarūpaḥ -pā -paṃ avyayātmakaḥ &c., avyayasambandhī &c.

advocate ADVOCATE

, s. parārthavivādī m., parapakṣavivādī m., parārthavādī m.

aeriform AERIFORM

, a. vāyurūpaḥ -pā -paṃ vāyumayaḥ -yī -yaṃ vātarūpaḥ &c.

aerostration AEROSTRATION

, s. ākāśagamanaṃ ākāśayānaṃ ākāśasañcāraḥ.

affection AFFECTION

, s. (Fondness) prītiḥ f.; 'object of affection,' prītipātraṃ; 'paternal affection,' sutasnehaḥ putrasnehaḥ.

--(Of the mind) manodharmmaḥ manovikāraḥ manovikṛtiḥ f., manovṛttiḥ f., vṛttiḥ f., vikāraḥ vikṛtiḥ f.; 'the affection of love,' kāmavikāraḥ; 'of anger,' krodhavikāraḥ.

--(Of the body) vikāraḥ bhāvaḥ vṛttiḥ f., ākāraḥ anubhāvaḥ; 'of the eyes,' netravikāraḥ.

--(Of the mind or body) bhāvaḥ. Of these there are three classes: 1. Fixed or regular passions, sthāyibhāvāḥ m. pl., eight in number, viz. ratiḥ f., hāsaḥ śokaḥ krodhaḥ utsāhaḥ bhayaṃ jugupsā vismayaḥ. 2. Irregular passions, vyabhicāribhāvāḥ m. pl. or sañcāribhāvāḥ m. pl., thirty-two in number, viz. nirvedaḥ glāniḥ f., śaṅkā asūyā madaḥ śramaḥ ālasyaṃ dainyaṃ cintā mohaḥ smṛtiḥ f., dhṛtiḥ f., vrīḍā capalatā harṣaḥ āvegaḥ jaḍatā garvaḥ viṣādaḥ autsukyaṃ nidrā apasmāraḥ śayaḥ vibodhaḥ amarṣaḥ avahitthā ugratā matiḥ f., upālambhaḥ vyādhiḥ m., unmādaḥ maraṇaṃ. Sometimes trāsaḥ and vitarkaḥ are added. 3. Honest and spontaneous emotions, sāttvikabhāvāḥ m. pl., eight in number, viz. stambhaḥ svedaḥ romāñcaḥ vaisvaryaṃ vepathuḥ m., vaivarṇyaṃ aśru pralayaḥ.

affirmative AFFIRMATIVE

, s. astipakṣaḥ: Adj. astipakṣī -kṣiṇī &c., astipakṣasthāpakaḥ -kā -kaṃ.

affirmatively AFFIRMATIVELY

, astipakṣasthāpanapūrvvaṃ.

affix AFFIX

, s. pratyayaḥ.

to affix To AFFIX

, āruh in caus., vidhā.

afterthought AFTERTHOUGHT

, s. paścādbuddhiḥ f., paścātkalpanā paścimabuddhiḥ f.

age AGE

, s. (Of the world) yugaṃ; 'beginning of an age,' yugādiḥ m.; 'end of one,' yugāntaḥ. The four ages of the Hindūs, corresponding in some degree with the golden age, silver age, brazen age, and iron age, are, 1. kṛtaṃ or satyaṃ, 2. tretā, 3. dvāparaḥ, 4. kaliḥ m.

to aggravate To AGGRAVATE

, v. a. uddīp in caus.

aggravation AGGRAVATION

, s. uddīpanaṃ.

agitated AGITATED

, a. vegavān -vatī &c.

agitation AGITATION

, s. vegaḥ cittavegaḥ.

ague AGUE

, s. himajvaraḥ śītajvaraḥ; 'hot fit of ague,' jvarāgniḥ m.

aim AIM

, s. abhisandhānaṃ abhisandhiḥ m., uddeśaḥ arthaḥ.

air-pump AIR-PUMP

, s. vātākarṣakayantraṃ vāyvākarpakayantraṃ vāyuśoṣakayantraṃ.

ajar AJAR

, a. or adv, arddhodghāṭitaḥ -tā -taṃ īṣadudghāṭitaḥ -tā -taṃ.

akin AKIN

, a. samadharmmakaḥ -kā -kaṃ samaguṇaḥ &c., samajātīyaḥ -yā -yaṃ.

alarm ALARM

, s. (Notice of danger) āsannabhayasūcanā āsannabhayajñāpanā āsannabhayanimittaghoṣaṇā sajjatākaraṇasūcanā.

alarmist ALARMIST

, s. bhayabhāṣī m. (n) bhayāśaṃsī m., bhayamātrabhāṣī m.

algebra ALGEBRA

, s. vaijaṃ vījaṃ avyaktagaṇitaṃ avyaktakriyā.

alibi ALIBI

, s. sthānāntaraṃ sthalāntaraṃ anyasthānaṃ anyasthalaṃ.

alienated ALIENATED

, p. p. parahastagataḥ -tā -taṃ.

--(In mind) anyadhīḥ -dhīḥ -dhi.

to alight To ALIGHT

, v. n. avaruh (c. 1. -rohati -roḍhuṃ), avarohaṃ kṛ.

alighted ALIGHTED

, p. p. avarūḍhaḥ -ḍhā -ḍhaṃ kṛtāvarohaḥ -hā -haṃ.

almanac ALMANAC

, s. pañcāṅgaṃ; 'maker of one,' pañcāṅgakarttā m. (rttṛ).

almoner ALMONER

, s. dānādhyakṣaḥ dānādhikārī m. (n) dānādhikṛtaḥ.

aloe ALOE

, s. (The plant) ghṛtakumārī -rikā ajarā.

[Page 851b]
alphabet ALPHABET

, s. akṣaramālā akṣarasamāhāraḥ varṇamātṛkā varṇānukramaḥ.

alternate ALTERNATE

, a. parasparānuvarttī -rttinī &c., anyonyānugāmī -minī &c.

alternation ALTERNATION

, s. parasparānuvarttanaṃ anyonyānuvarttanaṃ anyonyānugamanaṃ.

alvine ALVINE

, a. audarikaḥ -kī -kaṃ udarasambandhī &c., koṣṭha in comp.

amalgam AMALGAM

, s. pāradamiśritadhātuḥ m., pāradasaṃsṛṣṭadhātuḥ m.

amber AMBER

, s. tailasphaṭikaḥ.

ambergris AMBERGRIS

, s. bhaumaḥ ambaraṃ.

ambition AMBITION

, s. yaśolipsā pratiṣṭhālipsā yaśolobhaḥ prabhutvalipsā.

ambuscade AMBUSCADE

, s. saṃkṣiptiḥ f.

amenable AMENABLE

, a. abhiyoktavyaḥ -vyā -vyaṃ.

amnesty AMNESTY

, s. sarvvadaṇḍyamuktiḥ f. -mocanaṃ sakalāparādhamuktiḥ f.

amulet AMULET

, s. saṃvadanaṃ.

anachronism ANACHRONISM

, s. kālagaṇanāvyatyayaḥ.

anagram ANAGRAM

, s. śabdākṣaraviparyyāsakalpitanāma n. (n).

analogy ANALOGY

, s. upamānaṃ abhyupagamaḥ.

analysis ANALYSIS

, s. mūlatattvaśodhanaṃ.

to analyze To ANALYZE

, v. a. mūlatattvaśodhanaṃ kṛ.

anapest ANAPEST

, s. hastaḥ.

ancestral ANCESTRAL

, a. paitāmahaḥ -hī -haṃ pitrāyātaḥ -tā -taṃ pitrāgataḥ &c.

ancestors ANCESTORS

, s. pl. kulaparamparā vṛddhaparamparā pitrāvaliḥ -lī f.

anchor ANCHOR

, s. aṅkuśākāradantadvayayuktaṃ naubandhanaṃ. There is no Sanskrit equivalent; laṅgaraḥ from the Persian is often used.

angle ANGLE

, s. (Obtuse) adhikakoṇaḥ viśālakoṇaḥ, see OBTUSE, &c.

animal ANIMAL

, s. sattvaṃ. Animals are divided by the Hindūs into four classes, viz. 1. 'Egg-born,' aṇḍajāḥ m. pl.; 2. 'Wombborn,' jarāyujāḥ m. pl.; 3. 'Generated by heat and damp,' svedajāḥ m. pl.; 4. 'Vegetable-born,' udbhijjāḥ m. pl.

animate ANIMATE

, a. sajīvaḥ -vā -vaṃ saprāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ saceṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ; 'animate and inanimate,' cetanācetanaḥ -nā -naṃ carācaraḥ -rā -raṃ.

anniversary ANNIVERSARY

, s. prativārṣikadivasaḥ; 'of a birth,' janmadivasaḥ janmatithiḥ m. f.; 'of a death,' mṛtadivasaḥ mṛtatithiḥ.

annual ANNUAL

, a. prativārṣikaḥ -kī -kaṃ sāṃvatsarikaḥ &c., nityarttuḥ -rttuḥ -rttu.

to anoint To ANOINT

, v. a. dih (c. 2. degdhi -gdhuṃ), abhyañjanaṃ kṛ abhyaṅgaṃ kṛ.

anomaly ANOMALY

, s. vyabhicāraḥ; 'of a planet,' kendraṃ; 'true anomaly,' spaṣṭakendraṃ; 'mean anomaly,' madhyakendraṃ.

to anticipate To ANTICIPATE

, v. a. niyamitakālāt pūrvvaṃ grah pūrvvabhogaṃ kṛ.

anticlimax ANTICLIMAX

, s. sārālaṅkāravipakṣaḥ sārālaṅkārapratilomaḥ.

antipodes ANTIPODES

, s. anupātaḥ parasparasammukhapādajanāḥ m. pl.

antiquary ANTIQUARY

, s. prākkālikadravyasaṃgrahī m., prākkālikadravyānveṣī m.

antiquated ANTIQUATED

, a. gatakālikaḥ -kī -kaṃ prākkālikaḥ &c. See OBSOLETE.

antitype ANTITYPE

, s. prativimbamūlaṃ pratimūrttimūlaṃ darśyaviṣayaḥ.

aorist AORIST

, s. aniyamitakālaḥ.

apart APART

, a. vyāptaḥ -ptā -ptaṃ.

apartment APARTMENT

, s. kakṣaḥ; 'inner,' kakṣāntaraṃ antarbhavanaṃ.

aperient APERIENT

, s. visraṃsanaṃ.

apex APEX

, s. uccaḥ mastakaḥ -kaṃ.

apocope APOCOPE

, s. antyākṣaralopaḥ antyākṣaralopālaṅkāraḥ.

apogee APOGEE

, s. uccaṃ.

apologetic APOLOGETIC

, a. doṣanyūnatādarśakaḥ -kā -kaṃ.

to apologise To APOLOGISE

, v. n. kṣamāṃ prārth or yāc kṣamāprārthanaṃ kṛ.

apology APOLOGY

, s. śamakabhāṣaṇaṃ doṣanivārakabhāṣaṇaṃ kṣamāprārthanaṃ.

apoplexy APOPLEXY

, s. sannyāsaḥ śarīravibhraṃśaḥ aṅgavibhraṃśaḥ.

apostrophe APOSTROPHE

, s. sambodhitānyasambodhanaṃ prasaktānuprasaktānyasambodhanaṃ.

apparent APPARENT

, a. prakāśaḥ -śā -śaṃ āvirbhūtaḥ -tā -taṃ prādurbhūtaḥ &c.

appendix APPENDIX

, s. uttarakhaṇḍaḥ parivṛṃhaṇaḥ granthaśeṣaḥ śeṣasaṅgrahaḥ.

applicant APPLICANT

, s. arthī m. (n) prārthakaḥ prārthayitā m. (tṛ) yācakaḥ.

application APPLICATION

, s. āropaḥ -paṇaṃ.

applied APPLIED

, p. p. āropitaḥ -tā -taṃ.

to apply To APPLY

, v. a. āruh in caus. (-ropayati -yituṃ) ādhā.

apprentice APPRENTICE

, s. antevāsī m. (n) antavāsī m., chātraḥ śiṣyaḥ saṅketa- patrabaddhachātraḥ niyamapatrabaddhavidyārthī m., abhyupagamitaḥ.

apprenticeship APPRENTICESHIP

, s. antevāsitvaṃ antevāsitvakālaḥ.

approval APPROVAL

, APPROBATION, s. anumodanaṃ ānumatyaṃ pratigrahaḥ.

to arprove To ARPROVE

, v. a. anumud abhiman.

approved APPROVED

, anumoditaḥ -tā -taṃ.

apron APRON

, s. malanivārakavastraṃ malavastraṃ uttarīyavastraṃ.

apropos APROPOS

, adv. prāstāvikaḥ -kī -kaṃ prastāvasadṛśaḥ -śī -śaṃ.

aquarius AQUARIUS

, s. (Sign) kumbhaḥ. See ZODIAC.

aquiline nose AQUILINE NOSE

, s. garuḍanāsā -sikā śukanāśikā.

arabic ARABIC

, s. (Language) yavanabhāṣā yāvanabhāṣā.

arable ARABLE

, a. halyaḥ -lyā -lyaṃ sītyaḥ &c., halahatiyogyaḥ &c.

arc ARC

, s. (Segment of circle) dhanus n., dhanuṣyaṃ cāpaḥ.

arcade ARCADE

, s. (Covered walk) channapathaḥ channamārgaḥ maṇḍapaḥ.

area AREA

, s. (In geometry) phalaṃ kṣetraphalaṃ garbhaḥ abhyantaraṃ; 'precise area,' sphuṭaphalaṃ.

--(Any open surface) aṅganaṃ aṅgaṇaṃ kṣetraṃ.

argument ARGUMENT

, s. (Apposite argument) udāharaṇaṃ udāhāraḥ upodghātaḥ sādhanaṃ sādhakaṃ; 'to bring forward another argument,' arthāntaropanyāsaṃ kṛ.

--(Contents, heads) upodghātaḥ granthasthaviṣayānukramaṇikā.

argumentative ARGUMENTATIVE

, a. vādavivādarūpaḥ -pā -paṃ vivādātmakaḥ -kā -kaṃ.

aries ARIES

, s. (The Sign) meṣaḥ, see ZODIAC.

arithmetic ARITHMETIC

, s. vyaktaṃ vyaktagaṇitaṃ saṃkhyāvidyā; 'the eight rules of arithmetic,' parikarmmāṣṭakaṃ. These are, 1. Addition, saṅkalanaṃ; 2. Subtraction, vyavakalanaṃ; 3. Multiplication, guṇanaṃ; 4. Division, bhajanaṃ; 5. Raising to the square, vargaḥ; 6. Extracting the square-root, vargapadaṃ; 7. Raising to the cube, ghanaḥ; 8. Extracting the cube-root, ghanapadaṃ.

arjuna ARJUNA

, s. (The third and most celebrated of the five sons of Pāndu. He was the son of Pāndu only by courtesy, being in fact the child of his wife Prithā or Kuntī by the god Indra) arjunaḥ.

--(As son of Prithā) pārthaḥ kaunteyaḥ kuntisutaḥ

--(As son of Indra) aindriḥ pākaśāsaniḥ.

--(The crested one) kirīṭī m.

--(The Conqueror) jiṣṇuḥ.

--(Wealthacquiring) dhanañjayaḥ.

--(Drawing the bow with the left hand) savyasācī m.

--(Having hair like the Euphorbia) guḍākeśaḥ.

--(Son of Pāndu) pāṇḍuputraḥ; his bow is called gāṇḍīvaḥ -vaṃ or gāṇḍivaḥ -vaṃ.

arm-pit ARM-PIT

, s. khaṇḍikaḥ.

arrack ARRACK

, s. tāḍiḥ -ḍī tālī.

array ARRAY

, s. (Of an army) senāracanā. The following are different forms of array; 'In a circle,' maṇḍalavyūhaḥ cakravyūhaḥ; 'in a square,' sarvatobhadraḥ; 'in line,' daṇḍavyūhaḥ; 'in column,' bhogavyūhaḥ; 'in mixed order,' asaṃhatavyūhaḥ; 'like a wain,' śakaṭavyūhaḥ; 'like a shark or crocodile,' makaravyūhaḥ; 'like a banner,' patākāvyūhaḥ; 'like a shoulder,' skandhaḥ.

to array To ARRAY

, v. a. vyūh (c. 1. -ūhate -hituṃ), pratividhānaṃ kṛ.

arrest ARREST

, s. (Stop) stambhaḥ -mbhanaṃ gatistambhaḥ gatirodhaḥ.

article ARTICLE

, s. (Item) prakaraṇaṃ.

--(Condition) saṅketaḥ.

asparagus ASPARAGUS

, s. varī barī.

assemblage ASSEMBLAGE

, s. maṇḍalaṃ.

assembly ASSEMBLY

, s. maṇḍalaṃ -lī; 'member of an assembly,' sabhāsad f., sabhyaḥ sāmājikaḥ; 'dismissal of one,' sabhāvisarjanaṃ.

to asseverate To ASSEVERATE

, v. a. aṅgīkṛ satyavacanaṃ vad satyavākyaṃ vad.

to assimilate To ASSIMILATE

, v. a. sadṛśīkṛ anuguṇīkṛ anuguṇaṃ -ṇāṃ kṛ samadharmmakaṃ -kāṃ kṛ sādṛśyaṃ kṛ ānuguṇyaṃ kṛ.

[Page 852b]
to assimilate To ASSIMILATE

, v. n. sadṛśībhū anuguṇībhū samadharmmakaḥ -kā -kaṃ bhū.

assimilation ASSIMILATION

, s. (Of food) pākaḥ.

assistance ASSISTANCE

, s. sahāyatvaṃ.

association ASSOCIATION

, s. (Company) gaṇaḥ; 'member of one,' gaṇābhyantaraḥ.

--(Of ideas) udbuddhasaṃskāraḥ smṛtihetuḥ m.

assumption ASSUMPTION

, s. pramāṇavyatiriktagrahaṇaṃ pramāṇavyatiriktagṛhītapakṣaḥ.

asthma ASTHMA

, s. śvāsāvarodhaḥ śvāsakṛcchraṃ prāṇakṛcchraṃ śvāsakāsaḥ.

asthmatic ASTHMATIC

, a. śvāsakṛcchragrastaḥ -stā -staṃ prāṇakṛcchragrastaḥ -stā -staṃ.

astronomy ASTRONOMY

, s. jyotiṣaṃ nakṣatravidyā. The astronomical divisions of time called Karaṇa karaṇa are eleven in number: some of them are, kaulavaḥ taitilaḥ baṇik bhadrī or viṣṭiḥ f., śakuniḥ f., caturaṅghriḥ nāgaḥ kintughnaḥ &c. The divisions called Yoga yoga are twenty-seven in number, viz. viṣkambhaḥ prītiḥ āyuṣmān saubhāgyaṃ śobhanaḥ atigaṇḍaḥ sukarmmā dhṛtiḥ śūlaḥ gaṇḍaḥ vṛddhiḥ ghruvaḥ vyāghātaḥ harṣaṇaḥ vajraḥ siddhiḥ f., vyatīpātaḥ varīyān parighaḥ śivaḥ siddhaḥ sādhyaḥ śubhaḥ śuklaḥ brahmā aindraḥ vaidhṛtiḥ.

atheist ATHEIST

, s. anīśvaraḥ nāstikamatānuyāyī durduruṭaḥ.

atlas ATLAS

, s. deśālekhyamālā deśasamudrādyālekhyamālā.

atmosphere ATMOSPHERE

, s. sāmānyavāyuḥ m., sāmānyavātaḥ vāyucakraṃ vātāvaraṇaṃ ghanāśrayaḥ meghamaṇḍalaṃ vātāspadaṃ vāyvāspadaṃ.

atom ATOM

, s. kākiṇikā.

atomism ATOMISM

, s. paramāṇuvādaḥ sūkṣmavādaḥ.

atomist ATOMIST

, s. paramāṇuvādī m. (n) sūkṣmavādī.

attack ATTACK

, s. adhikramaḥ -maṇaṃ; 'of any disease,' avatāraḥ avataraṇaṃ āveśaḥ; 'of fever,' ātapalaṅghanaṃ; 'first attack of disease,' pūrvvāvataraḥ.

to attempt To ATTEMPT

, v. n. yatnaṃ kṛ prayatnaṃ kṛ udyogaṃ kṛ pravṛt; 'he attempted to raise the stick,' daṇḍam unnamayituṃ pravṛttaḥ.

attorney ATTORNEY

, s. pratinidhiḥ m.

attraction ATTRACTION

, s. anukarṣaḥ ākṣepaḥ.

attribute ATTRIBUTE

, s. upādhiḥ m., dharmmaḥ. The eight divine attributes, or the attributes of Śiva as the deity, are: 1. Minuteness, aṇimā m.; 2. Greatness, mahimā m.; 3. Heaviness, garimā m.; 4. Lightness, laghimā m.; 5. The power of reaching every thing, prāptiḥ f.; 6. Supremacy, īśitā; 7. Holding in subjection, vaśitā; 8. Irresistible will, prākāmyaṃ.

attrition ATTRITION

, s. saṃharṣaḥ saṅgharṣaḥ.

audience AUDIENCE

, s. (Assembly of hearers) śrotṛmaṇḍalaṃ śrotṛsamūhaḥ śrotṛjanāḥ m. pl., śrotṛgaṇaḥ śrotṛsamājaḥ.

augment AUGMENT

, s. āgamaḥ.

authoress AUTHORESS

, s. granthakartrī granthakāriṇī.

authoritative AUTHORITATIVE

, a. āptaḥ -ptā -ptaṃ sapramāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ pramāṇayuktaḥ &c.

autocrat AUTOCRAT

, s. svāyattādhipatiḥ m., ananyādhīnādhikārī m.

automaton AUTOMATON

, s. svavahitayantraṃ svayaṃvahayantraṃ ātmacālitayantraṃ.

B. back BACK

, s. pṛṣṭhabhāgaḥ.

--(Of the hand) avahastaḥ.

backbiter BACKBITER

, s. parokṣapiśunaḥ parokṣanindakaḥ parokṣāpavādakaḥ.

backbiting BACKBITING

, s. parokṣapaiśunyaṃ parokṣanindā parokṣāpavādaḥ.

bag BAG

, s. puṭaḥ -ṭaṃ -ṭī puṭakaṃ; 'leather bag,' dṛtiḥ f.

balarAma BALARĀMA

. This god is not often regarded as an avatār of Vishnu, but rather as an incarnation of the great serpent Ananta; hence he is sometimes called śeṣaḥ or anantaḥ. He was the son of Vasudeva by Devakī, but was transferred from the latter to the womb of Rohiṇī, the other wife of Vasudeva, and hence his name, saṅkarṣaṇaḥ. Other names for him are

--(Fond of wine) priyamadhuḥ m.

--(Killer of the boxer Muṣṭika) muṣṭikāntakaḥ.

--(Secret in motion) guptacaraḥ.

--(Strong and good) balabhadraḥ.

ballet BALLET

, s. hallīṣaṃ -ṣakaṃ.

balustrade BALUSTRADE

, s. pragrīvaḥ.

banker BANKER

, s. dhanavyavahārī m., dhanavyāpārī m.

banking BANKING

, s. dhanavyavahāraḥ.

barley BARLEY

, s. sāktukaḥ saktuḥ m.

barley-water BARLEY-WATER

, s. yavodakaṃ.

barometer BAROMETER

, s. sāmānyavāyumāpakayantraṃ vāyumāpakayantraṃ vāyumāpakanālaḥ vāyugurutvasūcakayantraṃ vātonmānaṃ.

barred BARRED

, p. p. sārgalaḥ -lā -laṃ argalayuktaḥ -ktā -ktaṃ.

barren BARREN

, a. (As a woman) anapatyā anapatyakā ajātāpatyā aprajātā. The Hindūs divide barren women into three classes, viz. 1. 'She who has no offspring,' bandhyā; 2. 'She who bears only one child,' kākabandhyā; 3. 'She whose offspring die,' mṛtabandhyā.

base BASE

, s. (In geom.) bhūḥ f., mahī upastambhaḥ.

bead BEAD

, s. akṣaḥ maṇiḥ -ṇī m. f.; 'necklace of beads,' maṇimālā.

bear BEAR

, s. (Great) saptarṣayaḥ m. pl. See URSA MAJOR, SAINT.

beard BEARD

, s. dāḍhikā kūrccaḥ.

beardless BEARDLESS

, a. tūvaraḥ.

beast BEAST

, s. (Of burden) pṛṣṭhavāhyaḥ pṛṣṭhavāṭ m. (h).

beatitude BEATITUDE

, s. The Hindūs divide final beatitude into four kinds, viz. 1. 'absorption into the essence of the deity,' brahmasāyujyaṃ; 2. 'residence with him,' salokatā; 3. 'nearness to him,' samīpatā; 4. 'conformedness to his image,' sarūpatā.

bee BEE

, s. ṣaḍaṃghriḥ m., madhulehaḥ; 'humble-bee,' bhṛṅgaḥ bhramaraḥ aliḥ.

beginner BEGINNER

, s. nūtanābhyāsī m. (n) navaśiṣyaḥ prakrantā m. (ntṛ).

behind BEHIND

, adv. paścādbhāge pāścātyabhāge pṛṣṭhabhāge paścimabhāge paratas uttaratas; 'behind the mirror,' darpaṇapāścātyabhāge.

to believe To BELIEVE

, v. a. satyamiti man.

belief BELIEF

, s. āstikatā.

belonging BELONGING

, a. adhīnaḥ -nā -naṃ; 'to another,' parādhīnaḥ -nā -naṃ.

beloved BELOVED

, a. kāntaḥ -ntā -ntaṃ subhagaḥ -gā -gaṃ; 'by all,' sarvvapriyaḥ -yā -yaṃ.

belwether BELWETHER

, s. gaḍḍarikā.

benediction BENEDICTION

, s. kalyāṇavacanaṃ śreyovādaḥ.

bengal BENGAL

, s. aṅgaḥ.

berry BERRY

, s. akṣaḥ.

besides BESIDES

, prep. Often expressed by anya or itara with abl. c., or crude form.; as, 'besides the above marks there are others,' pūrvvoktacihnebhyo'nyāni bhavanti.

bigamy BIGAMY

, s. dvibhāryyākaraṇaṃ dvibhāryyādhāraṇaṃ bhāryyādvayasaṃsargaḥ.

bigoted BIGOTED

, a. svamatāgrahī -hiṇī -hi (n) ekamārgabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi.

bigotry BIGOTRY

, s. svamatāgrahaḥ śraddhājāḍyaṃ ekamārgabuddhiḥ f., ekamārgadṛṣṭiḥ f.

bile BILE

, s. palaṅkaraḥ.

bile-duct BILE-DUCT

, s. pittavāhinī.

bill BILL

, s. (Account of thing sold) grahītavyadravyalekhaḥ grahaṇīyadravyapatraṃ lekhaḥ.

--(Account of a crime) aparādhapatraṃ aparādhalekhaḥ.

--(Bill of exchange) huṇḍikāpatraṃ huṇḍīpatraṃ huṇḍī.

billet-doux BILLET-DOUX

, s. anaṅgalekhaḥ madanalekhaḥ anaṅgapatraṃ premapatraṃ.

billion BILLION

, s. mahāpadmaḥ -dmaṃ nikharvvaṃ abjaṃ; 'ten billions,' śaṅkhaḥ śaṅkuḥ m.; 'hundred billions,' jaladhiḥ m., śaṅkhaḥ; 'thousand billions,' antyaṃ; 'ten thousand billions,' madhyaṃ; 'hundred thousand billions,' parārddhaṃ.

biography BIOGRAPHY

, s. caritravarṇanaṃ.

biographer BIOGRAPHER

, s. caritravarṇakaḥ.

birth BIRTH

, s. prabhavaḥ; 'former b.,' pūrvvajanma n. (n) prāgjanma n.; 'another b., past or future,' janmāntaraṃ anyajanma n.; 'by birth,' janmataḥ; 'from b.,' janmaprabhṛti janmārabhya janmataḥ; 'sickly from b.,' janmarogī m.; 'poor from b.,' janmadaridraḥ; 'blind from b.,' garbhāndhaḥ; 'fortunate from b.,' garbhaśrīmān; 'high birth,' ābhijātyaṃ abhijātatā ābhijanaṃ; 'acquired in some preceding b.,' pūrvvajanmārjitaḥ -tā -taṃ; 'untimely b.,' akālajanma n.; 'star of one's b.,' janmanakṣatraṃ janmabhaṃ.

birth-right BIRTH-RIGHT

, s. janmamūlakādhikāraḥ janmahetukādhikāraḥ.

bit BIT

, s. (Morsel) lavaḥ leśaḥ.

--(Of a bridle) karṣiṇī.

bit-loben BIT-LOBEN

, BIT-NOBEN, s. viṭlavaṇaṃ kālalavaṇaṃ. See under SALT, s.

black BLACK

, a. sitetaraḥ -rā -raṃ.

black-lead BLACK-LEAD

, s. mṛtasīsakaṃ.

black-wood-tree BLACK-WOOD-TREE

, s. śiṃśapā.

blacksmith BLACKSMITH

, s. dhamakaḥ.

blessing BLESSING

, s. (Of God) īśvaraprasādaḥ īśvarakṛpā anugrahaḥ.

blind BLIND

, a. dṛṣṭihīnaḥ -nā -naṃ netrahīnaḥ &c., cakṣurhīnaḥ &c., vyakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ; 'by night,' niśāndhaḥ -ndhā -ndhaṃ rātryandhaḥ &c.; 'by day,' divāndhaḥ &c., dināndhaḥ &c.; 'nearly b.,' andhakalpaḥ -lpā -lpaṃ; 'b. of one eye,' ekākṣaḥ -kṣā -kṣaṃ ekanetraḥ &c., kāṇaḥ &c.

--(In mind) andhabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi andhadhīḥ -dhīḥ -dhi.

blinded BLINDED

, p. p. ruddhadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi bādhitadṛk m. f. n. (ś) ruddhadṛk.

blindness BLINDNESS

, s. āndhyaṃ andhāvasthā adṛṣṭiḥ f., dṛṣṭyabhāvaḥ.

bloom BLOOM

, s. yauvanāvasthā tāruṇyāvasthā vikasanāvasthā sphoṭaḥ.

boa-constrictor BOA-CONSTRICTOR

, s. śayaḥ śayāluḥ m., śīvā m. (n).

body BODY

, s. bhūtātmā m. (n) dhāma n. (n) pañjaraḥ piñjaraḥ bhogāyatanaṃ rogabhūḥ f., indriyāyatanaṃ annamayaḥ bhūtagrāmaḥ ahaṅkārāśayaḥ ahaṅkārāspadaṃ; 'celestial b.,' divyadehaḥ; 'external or material b.,' sthūladehaḥ sthūlaśarīraṃ annamayakoṣaḥ; 'lower extremities of the b.,' adhaḥkāyaḥ adhodehaḥ; 'relation of the b. and its members,' aṅgāṅgibhāvaḥ avayavāvayavibhāvaḥ; 'symmetry of the b.,' aṅgasauṣṭhavaṃ aṅgasaṃhatiḥ f.; 'whole b. with its limbs,' sarvvāṅgaṃ aṅgapratyaṅgaṃ; 'every body,' sarvvalokāḥ m. pl.

border BORDER

, s. koṭiḥ f.; 'of a garment,' vastiḥ m., tarī daśā.

boundary BOUNDARY

, BOUND, s. avacchedaḥ velā kāṣṭhā; 'overstepping the bounds,' sīmollaṅghanaṃ sīmātikramaṇaṃ.

bounded BOUNDED

, p. p. sāvadhikaḥ -kā -kaṃ avachinnaḥ -nnā -nnaṃ parichinnaḥ &c.

bowshot BOWSHOT

, s. vātarāyaṇaḥ śarapātaḥ śarapātasthānaṃ.

box BOX

, s. vāsanaṃ.

boxing-match BOXING-MATCH

, s. māllavī muṣṭīmuṣṭi.

bracket BRACKET

, s. niryyūhaḥ sālāraṃ.

brahmA BRAHMĀ

. As having the swan for his vāhana or vehicle, he is called haṃsavāhanaḥ haṃsarathaḥ.

brAhman BRĀHMAN

, s. uttamajātiḥ m., prathamavarṇaḥ varṇottamaḥ yajñopavītadhārī m.; 'B. from thread-investiture to marriage,' brahmacārī m., varṇī m.; 'B. from thread-investiture to maturity,' vaṭuḥ vaṭukaḥ; 'B. who continues with his spiritual preceptor, and always remains a religious student,' naiṣṭhikaḥ naiṣṭhikabrahmacārī m.; 'property of B.,' brahmasvaṃ; 'company of B.,' brahmavṛndaṃ; 'sanctity or glory of a B.,' bahmavarccasaṃ brahmavarccas n.; 'imprecation of a B.,' brahmāstraṃ; 'endowments of villages or lands conferred on a B.,' agrahāraḥ; 'outcast B.,' brāhmaṇacāṇḍālaḥ.

bread BREAD

, s. upajīvyaṃ; 'bread and water,' annajalaṃ annodakaṃ.

to break To BREAK

, v. a. (A horse) aśvaṃ śikṣ or dam aśvaśikṣāṃ kṛ aśvadamanaṃ kṛ.

--(Break a fast) pāraṇāṃ kṛ pāraṇaṃ kṛ.

breath BREATH

, BREATHING, s. vadanamarutaḥ mukhamarut -rutaḥ; 'to hold the b.,' prāṇasaṃyamaṃ kṛ; 'to waste the b.,' vāgvyayaṃ kṛ; 'sweetening the b.,' mukhaśodhanaṃ; 'any thing which does so,' mukhavāsanaṃ; 'peculiar breathing practised in devotion,' prāṇāyāmaḥ. It is of three kinds, 1. 'closing the right nostril and inhaling through the left,' pūrakaḥ; 2. 'stopping the breath by closing both nostrils,' kumbhakaḥ; 3. 'closing the left nostril and exhaling through the right,' recakaḥ.

bribe BRIBE

, s. avadānaṃ yogadānaṃ āmiṣaṃ.

bridge BRIDGE

, s. (Of mus. inst.) kakubhaḥ.

broad-blade BROAD-BLADE

, a. utpalapatraḥ &c.

broken-winded BROKEN-WINDED

, a. bhagnaśvāsaḥ &c.

to brood-over To BROOD-OVER

, v. a. durmanas (nom. durmanāyate).

bruise BRUISE

, s. nīlī -likā.

to bruise To BRUISE

, v. a. kṣud (c. 7. kṣuṇatti kṣottuṃ).

bruised BRUISED

, p. p. kṣuṇṇaḥ -ṇṇā -ṇṇaṃ.

bubo BUBO

, s. vidārī -rikā.

bug BUG

, s. raktapāyī m., raktapaḥ.

bump BUMP

, s. gulmaḥ.

bundle BUNDLE

, s. vāsanaṃ.

burden BURDEN

, s. (Of a song) dhrupadaṃ dhruvā anupadaṃ.

butter-teeth BUTTER-TEETH

, s. rājadantau m. du.

by-end BY-END

, s. gauṇābhiprāyaḥ.

C. cadaverous CADAVEROUS

, a. pretasadṛśaḥ -śī -śaṃ śāvaḥ -vī -vaṃ śāvakaḥ &c.

to calcine To CALCINE

, v. a. jāraṇaṃ kṛ.

calcination CALCINATION

, s. jāraṇaṃ.

calix CALIX

, s. puraṃ.

calomel CALOMEL

, s. rasabhasma n., pāradabhasma n.

camel CAMEL

, s. ravaṇaḥ.

cameleon CAMELEON

. s. bahurūpaḥ.

cancer CANCER

, a. (Of breast) stanavidradhiḥ m. CANDAHAR, s. uśīnaraḥ.

candidate CANDIDATE

, s. padaprepsuḥ m., padābhilāṣī m., padayācakaḥ.

to cap To CAP

, v. a. (Verses) antyākṣarīṃ kṛ ādyākṣarīṃ kṛ.

cap-a-pie CAP-A-PIE

, adv. āpādamastakāt nakhaśikhāntaṃ.

capacious CAPACIOUS

, a. bahugrahaḥ -hā -haṃ bahugrāhī &c., sāvakāśaḥ &c.

cape CAPE

, s. (Of land) bhūśalākā.

capital CAPITAL

, s. (Stock) pariṇataṃ.

capital CAPITAL

, s. (City) rājanagaraṃ -rī mukhyanagaraṃ pradhānanagarī.

captive CAPTIVE

, s. or a. yuddhadāsaḥ yuddhagṛhītaḥ -tā -taṃ yuddhadhṛtaḥ &c.

cast CAST

, p. p. (In law) naṣṭapakṣaḥ -kṣā -kṣaṃ hīnapakṣaḥ &c., hatavādaḥ &c.

caste CASTE

, s. The four original Hindū castes are, 1. brāhmaṇaḥ, 2. kṣatriyaḥ, 3. vaiśyaḥ, 4. śūdraḥ, see TRIBE; 'confusion of c.,' varṇasaṅkaraḥ; 'distinction of c.,' jātibhedaḥ; 'extinction of c.,' jātilopaḥ varṇalopaḥ; 'ejection from c.,' vahiṣkāraḥ; 'pride of c.,' jātyabhimānaṃ; 'duties of c.,' jātidharmmaḥ.

casuist CASUIST

, s. dopādoṣavivekī m.

casuistry CASUISTRY

, s. doṣādoṣavivecanā.

catamite CATAMITE

, s. viṭaḥ pallavaḥ -vakaḥ varaḥ bhujaṅgaḥ prākaṣikaḥ vidūṣakaḥ paṇḍaḥ nāraṅgaḥ veśyācāryyaḥ.

catastrophe CATASTROPHE

, s. (Bad issue) durantaḥ duṣpariṇāmaḥ duḥkhapariṇāmaḥ.

catching CATCHING

, a. sparśānugāmī &c., sāṃsargikaḥ -kī -kaṃ sparśāpakrāmakaḥ &c.

catechism CATECHISM

, s. praśnottaramālā praśnottarāvalī praśnottarapustakaṃ.

cause CAUSE

, s. ādi m.; 'efficient c.,' kārakahetuḥ m.; 'generative c.,' prabhavaḥ; 'instrumental c.,' nimittakāraṇaṃ; 'primary c.,' vījabhṛtakāraṇaṃ nidānaṃ mūlaṃ ādyavījaṃ kāraṇakāraṇaṃ; 'proximate or immediate c.,' upādānaṃ upādānakāraṇaṃ sākṣātkāraṇaṃ pratyakṣakāraṇaṃ; 'relation of c. and effect,' kāryyakāraṇabhāvaḥ janyajanakabhāvaḥ prayojyaprayojakabhāvaḥ sādhyasādhakabhāvaḥ.

--(In law) vyavahāraviṣayaḥ vādaḥ prakaraṇaṃ.

to cause To CAUSE

, v. a. Often expressed by the causal form of a verb; as, 'he causes to eat,' bhojayati; 'he causes to stand,' sthāpayati.

causer CAUSER

, s. vidhāyī m. -yinī f.

cave CAVE

, s. kuharaṃ.

centaur CENTAUR

, s. narāśvaḥ hayagrīvaḥ.

centenarian CENTENARIAN

, s. śatavayaskaḥ.

[Page 854b]
centre CENTRE

, s. (Of gravity) gurutvakendraṃ.

--(Of a circle) vṛttamadhyaṃ nābhiḥ m. f., vinduḥ m., madhyavinduḥ m.

centrifugal CENTRIFUGAL

, a. madhyotsārī -riṇī &c., madhyatyāgī -ginī &c., kendrotsārī &c.; 'force,' kendrotsṛtabalaṃ.

centripetal CENTRIPETAL

, a. madhyābhigāmī &c., madhyābhisārī &c., kendrābhisaraṇaśīlaḥ -lā -laṃ; 'force,' kendrākṛṣṭibalaṃ.

ceremonious CEREMONIOUS

, a. ādaropacāraśīlaḥ -lā -laṃ ādaropacāraniṣṭhaḥ -ṣṭhā -ṣṭhaṃ.

ceremony CEREMONY

, s. (Form of civility) ādaraḥ ādaropacāraḥ ādarasatkāraḥ; 'do not stand upon ceremony,' kṛtam ādareṇa alam ādareṇa; 'master of the ceremony,' sabhānāyakaḥ sabhāpatiḥ m.

certain CERTAIN

, a. āvaśyakaḥ -kī -kaṃ avaśyambhāvī &c., avaśyambhāvyaḥ &c.

certificate CERTIFICATE

, s. pramāṇalekhaḥ; 'of purification,' śuddhipatraṃ; 'of good character,' guṇavarṇanapatraṃ.

cessation CESSATION

, s. viśrāmaḥ.

chalk CHALK

, s. karkaraḥ sitadhātuḥ m.

chambermaid CHAMBERMAID

, s. antaḥpuracarā.

by chance By CHANCE

, adṛṣṭavaśāt yadṛcchayā.

chance CHANCE

, a. daivāgataḥ -tā -taṃ.

chancel CHANCEL

, s. sugahanā.

chaos CHAOS

, s. apañcīkṛtabhūtasthitiḥ f., bhūtasaṅkaraḥ bhūtāvyavasthā; 'reduction of chaos,' pañcīkaraṇaṃ.

character CHARACTER

, s. (Manner of writing) lipiḥ f.; 'Arabic or Persian character,' yavanalipiḥ f.

--(In a play) kapaṭarūpaṃ; 'having an assumed character,' kapaṭarūpī.

chart CHART

, s. samudrālekhyapatrakaṃ tīrasthalālekhyapatraṃ -trakaṃ.

chevaux-de-frise CHEVAUX-DE-FRISE

, s. śataghnī nāgadantaḥ.

chilblain CHILBLAIN

, s. vipādikā.

chimera CHIMERA

, s. asatpadārthaḥ asadvastu n., asatkalpanā. The following are significant terms for a chimera: 'flower in the sky,' ākāśapuṣpaṃ khapuṣpaṃ; 'oil of sand,' sikatātailaṃ bālukātailaṃ; 'horn of a rabbit,' śaśaśṛṅgaṃ; 'armour of the hair of a tortoise,' kūrmmalomatanutrāṇaṃ; 'ashes of camphor,' karpūrabhasma n.; 'son of a barren woman,' bandhyāputraḥ.

chimney CHIMNEY

, s. dhūmanalikā.

chiromancy CHIROMANCY

, s. sāmudrikaṃ.

choice CHOICE

, s. (Act) uddhāraḥ uddharaṇaṃ.

choir CHOIR

, s. gāyakagaṇaḥ.

to choose To CHOOSE

, v. a. uddhṛ (c. 1. -harati -harttuṃ), parigaṇ (c. 10. -gaṇayati -yituṃ), parigaṇanaṃ kṛ vaś (c. 2. vaṣṭi -śituṃ, 3d pl. uśanti); 'doing what one chooses,' kāmacāraḥ.

chord CHORD

, s. tāraḥ -rā; 'of arc,' maurvī guṇaḥ pūrṇajyā.

chorister CHORISTER

, s. sahagāyakaḥ.

chorus CHORUS

, s. (Of song) dhruvakā dhruvā.

chosen CHOSEN

, p. p. uddhṛtaḥ -tā -taṃ parigaṇitaḥ -tā -taṃ.

cipher CIPHER

, s. (Occult writing) gūḍhalipiḥ f., sāṅketikalipiḥ f.

circle CIRCLE

, s. varttulaṃ; 'great c.,' mahadvṛttaṃ; 'small c.,' laghuvṛttaṃ.

to circumscribe To CIRCUMSCRIBE

, v. a. parichid.

circumscribed CIRCUMSCRIBED

, parichinnaḥ -nnā -nnaṃ.

circumstance CIRCUMSTANCE

, s. arthaḥ; 'by the force of c.,' prasaṅgavaśāt; 'easy c.,' dravyānukūlyaṃ; 'straitness of c.,' dravyaprātikūlyaṃ.

clang CLANG

, CLANGOUR, s. jhanatkāraḥ.

clasp CLASP

, s. sandhiḥ m.

climate CLIMATE

, s. deśaprakṛtiḥ f.

climax CLIMAX

, s. uttarottarotkarṣaḥ.

to clip To CLIP

, v. a. kḷp.

clipper CLIPPER

, s. kalpakaḥ.

clipping CLIPPING

, s. kalpanaṃ.

clumsily CLUMSILY

, adv. asamyak.

cluster CLUSTER

, s. (Of houses) sadmacitiḥ f.

coal COAL

, s. khanijāṅgāraḥ ākarodbhavāṅgāraḥ.

to co-incide To CO-INCIDE

, v. n. (In geometry) ekatra sthā (c. 1. tiṣṭhati sthātuṃ).

cold COLD

, a. jaḍaḥ -ḍā -ḍaṃ supīmaḥ &c.

coldness COLDNESS

, s. jaḍatā jāḍyaṃ.

collateral COLLATERAL

, a. anyonyapārśvasthaḥ -sthā -sthaṃ anyonyapārśvasaṃlagnaḥ -gnā -gnaṃ.

--(Of relationship) śākhāsambandhī -ndhinī &c.

[Page 855a]
collection COLLECTION

, s. jātaṃ kalāpaḥ; 'miscellaneous c.,' sarvvasaṅgrahaḥ.

collusion COLLUSION

, s. pratāraṇasaṅketaḥ kapaṭamantraḥ.

colocynth COLOCYNTH

, mṛgādanī.

colony COLONY

, s. (The people) deśaśākhāsthajanāḥ m. pl.

--(Country colonized) deśaśākhā rājyaśākhā deśāntarastharājyaśākhā.

column COLUMN

, s. (Pillar) golastambhaḥ.

--(Of troops) daṇḍaḥ.

combustible COMBUSTIBLE

, a. śīghradahanīyaḥ -yā -yaṃ śīghrajvalanīyaḥ &c., sahajajvalanīyaḥ &c., śīghrajvālāgrahī &c., āśujvalanīyaḥ &c., sukhajvalanīyaḥ &c.

comfort COMFORT

, s. (Ground of c.) sukhahetuḥ m., sukhakāraṇaṃ sukhāspadaṃ.

commensality COMMENSALITY

, s. paṃktibhojanaṃ ekapaṃktibhojanaṃ paṃktivyavahāraḥ.

commensurate COMMENSURATE

, a. samaparimāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ samamātraḥ &c., samamānaḥ -nā -naṃ.

committee COMMITTEE

, s. niyuktasabhā.

commitment COMMITMENT

, s. kārāgṛhapreṣaṇaṃ.

common COMMON

, s. (Ground) gopracāraḥ gocāraḥ valluraṃ ballūraṃ.

comparative COMPARATIVE

, a. anyāpekṣaḥ -kṣā -kṣaṃ sāpekṣaḥ &c., anyāsāpekṣaḥ &c.

comparatively COMPARATIVELY

, adv. anyāpekṣya anyadravyamapekṣya sāpekṣaṃ.

compared COMPARED

, p. p. Expressed by apekṣya; as, 'chalk is heavy when compared with wood,' karkaraḥ kāṣṭhamapekṣya gurur bhavati.

compass COMPASS

, s. parisaraḥ.

--(Point of the c.) digvibhāgaḥ dik f. (ś) diśā, see POINT, QUARTER; 'the eight points,' aṣṭadiśāḥ f. pl.; 'collectively,' digcakraṃ; 'determining the points of c.,' diksādhanaṃ; 'to box the c.,' dikkathanaṃ kṛ; 'building open to all the points of c.,' sarvvatobhadraṃ.

to compete To COMPETE

, v. n. spardh. See To RIVAL, VIE, COPE.

competency COMPETENCY

, s. dravyānukūlyaṃ yogakṣemaparyyāptadhanaṃ dravyānukūlatā.

to complete To COMPLETE

, v. a. tīr (c. 10. tīrayati -yituṃ), pār (c. 10. pārayati -yituṃ).

concave CONCAVE

, a. madhyanimnaḥ -mnā -mnaṃ gagaṇākāraḥ -rā -raṃ gagaṇākṛtiḥ -tiḥ -ti aṇḍakaṭāhākṛtiḥ &c., kaṭāhākāśākṛtiḥ &c.

to conceal To CONCEAL

, v. a. saṃvṛ (c. 5. -vṛṇoti -varituṃ).

concealment CONCEALMENT

, s. saṃvaraṇaṃ.

to conceive To CONCEIVE

, (In womb) garbhavatī bhū garbhāntar dhṛ garbhadhāraṇaṃ kṛ.

conclusion CONCLUSION

, s. (In Logic) nigamanaṃ; 'illogical,' apasiddhāntaḥ.

to condemn To CONDEMN

, v. a. aparādhakathanapūrvvaṃ daṇḍābhidhānaṃ kṛ or daṇḍaniyojanaṃ kṛ or badhyaṃ nirdiś (c. 6. -diśati -deṣṭuṃ).

condition CONDITION

, s. (Stipulation) saṅketaḥ sandhiḥ m., pratibandhaḥ; 'on one condition I will restore (it),' ekena sandhinā pratyarpayāmi.

conditional CONDITIONAL

, a. sāṅketikaḥ -kī -kaṃ sapratibandhaḥ &c., sāpekṣaḥ &c.

to condole To CONDOLE

, v. n. samaduḥkhī bhū sahaśokaṃ kṛ.

condolence CONDOLENCE

, sahaśokaḥ.

cone CONE

, s. śaṅkuḥ m., sūcikhātaḥ gopucchākṛtiḥ f.

confessor CONFESSOR

, s. doṣaśrotṛguruḥ m., doṣaśravaṇaguruḥ m.

confidant CONFIDANT

, CONFIDANTE, s. ekāntasakhā (khi) ekāntamitraṃ rahasyamitraṃ rahasyāspadaṃ rahasyapātraṃ sadhrīcī f., sakhījanaḥ.

to congratulate To CONGRATULATE

, v. a. abhinand abhivand anumud sahānandaṃ kṛ sahānandoktiṃ kṛ sahānandakathanaṃ kṛ sahānandaprakāśanaṃ kṛ anumodanaṃ kṛ.

congratulated CONGRATULATED

, p. p. abhinanditaḥ -tā -taṃ abhivanditaḥ &c., anumoditaḥ &c.

congratulation CONGRATULATION

, s. abhinandanaṃ abhivandanaṃ sahānandoktiḥ -kathanaṃ.

congratulatory CONGRATULATORY

, a. sahānandasūcakaḥ -kā -kaṃ sahānandaprakāśakaḥ &c.

conic section CONIC SECTION

, s. śaṅkuchinnaṃ.

conjugation CONJUGATION

, s. ākhyānaṃ rūpākhyānaṃ.

conjunction CONJUNCTION

, s. (In astron.) yogaḥ saṃyogaḥ; 'auspicious c.,' suyogaḥ. This is applied to seven conjunctions, viz. to the occurrence upon Sunday of the nakshatra hastaḥ, and thence in order respectively of śravaṇaḥ aśvinī anurādhā puṣpaḥ revatī and rohiṇī; 'inauspicious c.,' kuyogaḥ pāpagrahaḥ.

conjunctly CONJUNCTLY

, CONJOINTLY, adv. sambhūya saṃyogatas yaugapadyena.

[Page 855b]
consideration CONSIDERATION

, s. (Of pros and cons) kāryyākāryyavicāraḥ karttavyākarttavyavicāraḥ sadasadvicāraḥ; 'minute c.,' sūkṣmavicāraḥ gurulaghuvicāraḥ; 'in c. of,' apekṣya.

construction CONSTRUCTION

, s. (Of words) padānvayaḥ vākyapaddhatiḥ f., padayojanā.

to construe To CONSTRUE

, v. a. anvayalāpanaṃ kṛ anvayalāpanikāṃ kṛ lāpanaṃ kṛ.

contour CONTOUR

, s. rūparekhā ākārarekhā vāhyarekhā śarīrarekhā.

contrivance CONTRIVANCE

, s. prayogaḥ prayuktiḥ f.

to contrive To CONTRIVE

, saṃvidhā.

convex CONVEX

, a. madhyonnataḥ -tā -taṃ adhomukhadundubhyākāraḥ -rā -raṃ.

conviction CONVICTION

, s. sāparādhīkaraṇaṃ aparādhasthāpanaṃ sadoṣīkaraṇaṃ.

copper COPPER

, s. markaṭāsyaṃ; 'calx of c.,' tāmrabhasma n.; 'sulphate,' tāmragarbhaḥ.

copulative COPULATIVE

, a. (In conjunction) ubhayānvayī -yinī -yi (n).

correlative CORRELATIVE

, a. anyonyānvayī &c., anyonyāśritaḥ -tā -taṃ parasparāśritaḥ &c.

course COURSE

, s. pravṛttiḥ f., pravāhaḥ; 'of course,' sahajagatyā sahajarītyā.

court-martial COURT-MARTIAL

, s. sainikanyāyasabhā sainikadharmmasabhā.

covered COVERED

, p. p. ākīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ vyāptaḥ -ptā -ptaṃ; 'is c.,' āvriyate.

covey COVEY

, s. (Of partridges) taittiraṃ.

cow-pox COW-POX

, s. gostanaśītalā.

craniology CRANIOLOGY

, s. kapālasāmudrikaṃ kapālavidyā kapālaśāstraṃ.

creation CREATION

, s. udayaḥ bhūtasṛṣṭiḥ f., pratyakṣasṛṣṭiḥ f.

creed CREED

, s. viśvasanīyaviṣayasūtrasaṅgrahaḥ viśvasanīyaviṣayamālikā.

crisis CRISIS

, s. (Of a disease) pariṇāmadarśakabhedaḥ pariṇāmasūcakabhedaḥ rūpabhedaḥ avasthāntaraṃ sthityantaraṃ bhāvāntaraṃ pariṇāmajñānāvasaraḥ.

--(Critical juncture) sandhiḥ m., prasaṅgaḥ.

critical CRITICAL

, a. (In judging) sūkṣmadarśī -rśinī &c., sūkṣmadṛṣṭiḥ -ṣṭiḥ -ṣṭi.

--(Relating to a crisis) pariṇāmadarśakabhedasambandhī &c.

to cross To CROSS

, (The feet) veṣṭanaṃ kṛ.

cross-legged CROSS-LEGGED

, a. prauḍhapādaḥ -dā -daṃ.

curiosity CURIOSITY

, s. apūrvvadarśanotsukatā śravaṇadarśanotsukatā anveṣaṇāsaktiḥ f., gaveṣaṇāsaktiḥ f.

--(A rarity) kautukaṃ.

curious CURIOUS

, a. apūrvvadarśanotsukaḥ -kā -kaṃ anveṣaṇāsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

cursed CURSED

, p. p. ākruṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ śāpagrastaḥ &c., atidveṣyaḥ &c.

curved CURVED

, a. aṅkuśākāraḥ -rā -raṃ.

cut CUT

, s. (Of the flesh) tvakchedaḥ.

cutting CUTTING

, a. marmmavedhakaḥ -kā -kaṃ marmmabhedī &c., marmmaspṛk m. f. n. (ś) marmmāvid; 'language,' vāgasiḥ f.

cylinder CYLINDER

, s. samakhātaḥ lambavarttulaṃ varttulastambhaḥ.

cylindrical CYLINDRICAL

, a. lambavarttulākāraḥ -rā -raṃ varttulastambhākāraḥ &c.

D. daily DAILY

, a. dainandinaḥ -nī -naṃ; 'daily bread,' nityānnaṃ nityabhojanaṃ.

darkened DARKENED

, p. p. kaluṣīkṛtaḥ -tā -taṃ.

darkness DARKNESS

, (Great) tāmisraṃ.

dead DEAD

, p. p. nirvāṇaḥ -ṇā -ṇaṃ prāṇaviyuktaḥ -ktā -ktaṃ lokāntaragataḥ -tā -taṃ lokāntaraprāptaḥ &c., paralokagataḥ &c. If the dead person was a worshipper of Vishnu, he may be called in covert language, vaikuṇṭhavāsī, if of Śiva, kailāsavāsī.

death DEATH

, s. nirvāṇaṃ nivṛttiḥ f., mahāpathaḥ mahāpathagamanaṃ mahāprasthānaṃ dehayātrā dehāntaḥ paralokagamanaṃ dehāvasānaṃ; 'violent d.,' durmaraṇaṃ; 'snare of d.,' yamapāśaḥ kālapāśaḥ mṛtyupāśaḥ; 'exempt from decay and d.,' ajarāmaraḥ -rā -raṃ; 'fear of d.,' jīvitasaṃśayaḥ.

decimal DECIMAL

, s. daśāṃśaḥ daśamabhāgaḥ.

deceiver DECEIVER

, vyapadeṣṭā m.

decomposition DECOMPOSITION

, s. pañcatāprāptiḥ f., pañcatvāpattiḥ f., tattvapṛthakkaraṇaṃ.

to deface To DEFACE

, v. a. ākārabhaṅgaṃ kṛ svarūpabhaṅgaṃ kṛ rūpabhaṅgaṃ kṛ.

degeneracy DEGENERACY

, s. mūlaguṇakṣīṇatā mūlasattvahāniḥ f., mūladharmmabhraṣṭatā.

degenerate DEGENERATE

, a. mūlaguṇakṣīṇaḥ -ṇā -ṇaṃ mūlaguṇabhraṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ mūlasattvabhraṣṭaḥ &c., mūlasattvapatitaḥ &c., kṣīṇadharmmā -rmmā -rmma (n).

deism DEISM

, s. kevaleśvaramataṃ.

deist DEIST

, s. kevaleśvaravādī m. (n).

to deliberate To DELIBERATE

, v. n. samarth (c. 10. samarthayati -yituṃ), samarthanaṃ kṛ.

deliberation DELIBERATION

, s. karttavyākarttavyavicāraḥ kāryyākāryyavicāraḥ pūrvvāparavicāraḥ samarthanaṃ -nā.

delicacy DELICACY

, s. (Food) uttamānnaṃ paramānnaṃ.

delicate DELICATE

, a. prakṛtipelavaḥ &c.

democracy DEMOCRACY

, s. lokaprabhutvaṃ sāmānyajanakarttṛkarājyaṃ lokādhipatyaṃ.

denominator DENOMINATOR

, s. (Of a fraction) chedaḥ -dakaḥ.

design DESIGN

, s. manogataṃ manorathaḥ kalpanā iṅgitaṃ niścitaṃ.

despot DESPOT

, s. svādhīnarājā m., svāyattarājā m., svatantrarājā.

despotism DESPOTISM

, s. svatantratā svātantryaṃ anirbandhaśāsanaṃ.

dessert DESSERT

, s. bhojanottaraphalāhāraḥ mukhaśuddhiḥ f., mukhavāsaḥ.

to destine To DESTINE

, v. a. pūrvvaniyogaṃ kṛ pūrvvaniyojanaṃ kṛ pūrvvakalpanāṃ kṛ.

destination DESTINATION

, s. niyojitaviṣayaḥ niyuktaviṣayaḥ niyuktasthānaṃ.

destined DESTINED

, p. p. pūrvvaniyojitaḥ -tā -taṃ pūrvvaniyuktaḥ &c., daivakḷptaḥ &c.

destiny DESTINY

, s. daivayogaḥ karmmaphalaṃ karmmayogaḥ daivadaśā bhavitavyaṃ brahmalikhitaṃ; 'fulfilment of destiny,' karmmabhogaḥ.

devotee DEVOTEE

, s. vairāgī m. (n) vairāgikaḥ.

devotion DEVOTION

, bhaktiyogaḥ.

diagonal DIAGONAL

, s. karṇarekhā.

diagonal DIAGONAL

, a. karṇākṛtiḥ -tiḥ -ti karṇarekhākṛtiḥ &c., koṇasthaḥ -sthā -sthaṃ koṇagāmī &c.

dial DIAL

, s. śaṅkuyantraṃ kīlayantraṃ.

dial-plate DIAL-PLATE

, s. śaṅkuvṛttaṃ.

diameter DIAMETER

, s. madhyarekhā madhyasūtraṃ garbhasūtraṃ vṛttārddharekhā.

diarrhoea DIARRHOEA

, s. saṅgrahaṇī.

diarthrosis DIARTHROSIS

, s. calasandhiḥ m.

diary DIARY

, s. dinavṛttapatraṃ dinavṛttalekhaḥ dinacaritralekhaḥ āhnikapatraṃ.

differential calculus DIFFERENTIAL CALCULUS

, s. vailakṣaṇagaṇitaṃ.

difficult DIFFICULT

, a. duḥkhī -khinī -khi(n) kaṣṭasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ śramasādhyaḥ &c., āyāsasādhyaḥ &c., prayatnasādhyaḥ &c., durgamaḥ -mā -maṃ duścaraḥ &c., suduścaraḥ &c.

to dig up To DIG UP

, v. a. ullikh.

digging DIGGING

, s. ullekhanaṃ.

digression DIGRESSION

, s. avāntarakathā śākhā.

diligently DILIGENTLY

, atandritas.

dimple DIMPLE

, s. hanukūpikā.

diphthong DIPHTHONG

, s. sandhisvaraḥ.

direction DIRECTION

, s. (Line or course in which a body moves) dik f. (ś); 'in the direction,' diśi; 'a line is straight which goes in one direction, and curved which goes continually in a different direction,' yā rekhā ekāṃ diśaṃ gacchet sā saralā yā ca pratipadaṃ bhinnadiśaṃ gacchet sā vakrā.

directory DIRECTORY

, s. paddhatigranthaḥ paddhatiḥ f.

dirge DIRGE

, s. śokagītaṃ.

discharge DISCHARGE

, s. (Of matter) pūyasrāvaḥ pūyaṃ; 'to discharge matter,' pūyaṃ sru in caus., pūy (c. 1. pūyate -yituṃ).

discomposed DISCOMPOSED

, a. gatadhṛtiḥ -tiḥ -ti gatadhairyyaḥ -ryyā -ryyaṃ gatagāmbhīryyaḥ &c.

discomposure DISCOMPOSURE

, s. asvāsthyaṃ asamādhānaṃ aśāntiḥ f., śāntibhaṅgaḥ.

discord DISCORD

, s. vaisvaryyaṃ visvaratā svaramelanābhāvaḥ.

to disentangle To DISENTANGLE

, v. a. udgranth.

disentangled DISENTANGLED

, udgrathitaḥ -tā -taṃ.

to disinherit To DISINHERIT

, v. a. aṃśahīnaṃ -nāṃ kṛ anaṃśīkṛ vṛttichedanaṃ kṛ.

dispensation DISPENSATION

, s. (Divine) īśvarakarttṛkasukhaduḥkhaniyogaḥ.

--(License) vidhimocanaṃ vidhimuktiḥ f., niyamamuktiḥ f.

disproportion DISPROPORTION

, s. pramāṇavaiṣamyaṃ parimāṇavaiṣamyaṃ pramāṇavaikalyaṃ.

disproportionate DISPROPORTIONATE

, a. viṣamaparimāṇakaḥ -kā -kaṃ nyūnādhikaḥ -kā -kaṃ.

disputed DISPUTED

, p. p. vipratipannaḥ -nnā -nnaṃ vipratipadyamānaḥ &c., vādāspadaṃ.

to dissuade To DISSUADE

, v. a. nivāraṇopadeśaṃ kṛ parāvarttanopadeśaṃ kṛ parāvṛt in caus., parāvarttanaṃ kṛ nivṛttiṃ kṛ nivāraṇaṃ kṛ.

distillation DISTILLATION

, s. sandhikā antardahanaṃ madyanissāraṇaṃ.

[Page 856b]
to divide To DIVIDE

, v. a. (In Arith.) bhaj hṛ bhājanaṃ kṛ bhajanaṃ kṛ.

divided DIVIDED

, bhaktaḥ -ktā -ktaṃ bhājitaḥ -tā -taṃ; 'the product is divided by the first number,' badhaḥ prathamena hriyate.

divisibility DIVISIBILITY

, s. (As a property of matter) sāvayavatvaṃ.

division DIVISION

, s. (In Arith.) bhajanaṃ bhājanaṃ labdhaṃ.

divisor DIVISOR

, viyojakaḥ.

divorce DIVORCE

, s. vivāhasambandhamuktiḥ f. -mocanaṃ dāmpatyamuktiḥ f.

dogma DOGMA

, s. mūlatattvaṃ mūlavākyaṃ.

dog-latin DOG-LATIN

, s. piśācabhāṣā.

done DONE

, p. p. vihitaḥ -tā -taṃ.

dose DOSE

, s. auṣadhaparimāṇaṃ.

dramatis-personae DRAMATIS-PERSONAE

, s. pātraṃ pātrabargaḥ.

dream DREAM

, s. (Bad) duṣṭasvapnaḥ; 'creation of d.,' svapnasṛṣṭiḥ f.; 'interpretation of d.,' svapnavicāraḥ; 'interpreter,' svapnavicārī m.

driving DRIVING

, s. sārathyaṃ.

drone DRONE

, s. madhumakṣikānaraḥ.

dropsy DROPSY

, s. ādhmānaṃ.

drought DROUGHT

, avṛṣṭiḥ f.

to drown To DROWN

, v. n. jalamṛtyuṃ prāp.

druggist DRUGGIST

, s. yogavid.

dulness DULNESS

, s. jaḍatā jāḍyaṃ.

duration DURATION

, s. dīrghatvaṃ dairghyaṃ.

duty DUTY

, s. āvaśyakakāryyaṃ; 'general d.,' sādhāraṇadharmmaḥ; 'peculiar d.,' svadharmmaḥ viśeṣadharmmaḥ; 'minor d.,' upadharmmaḥ gauṇadharmmaḥ; 'neglect of one's d.,' svadharmmatyāgaḥ.

dyspepsia DYSPEPSIA

, s. agnimāndyaṃ mandapākaḥ.

dynamics DYNAMICS

, gātavidyā.

E. eclipse ECLIPSE

, s. grāsaḥ; 'day of e.,' grahaparvva n. (n) rāhuparvva n.; 'duration of e.,' sthitiḥ f.; 'total e.,' mīlanaṃ.

effect EFFECT

, (To take) prabhū.

effaced EFFACED

, p. p. vitīrṇaḥ -rṇā -rṇaṃ.

effluvium EFFLUVIUM

, s. gandhaparamāṇuḥ m.

effrontery EFFRONTERY

, auddhatyaṃ.

either EITHER

, pron. (One of two) ekataraḥ -rā -raṃ.

--(Of many) ekatamaḥ &c.

elastic ELASTIC

, a. pūrvvasthitigāmī -minī &c., pūrvvasthitiprāpakaḥ -kā -kaṃ sthitisthāpakaviśiṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ vetasavṛttiḥ -ttiḥ -tti.

element ELEMENT

, s. (As earth, air, &c.) bhūtaṃ mahābhūtaṃ; 'the five e., or earth, air, fire, water and ākāṣa,' pañcabhūtāni pañcamahābhūtāni pañcatā -tvaṃ dhātujātaṃ; 'reduction to order of the five e.,' pañcīkaraṇaṃ; 'relation of an e. with its combinations,' prakṛtivikṛtibhāvaḥ; 'the five subtile rudiments of the five e.,' pañcatanmātrāṇi.

--(Seven elements of the body) saptadhātavaḥ m. pl. (tṛ). These are, 1. chyle, rasaḥ; 2. blood, raktaṃ; 3. flesh, māṃsaṃ; 4. fat, medas; 5. marrow, majjā; 6. bone, asthi; 7. semen, śukraṃ.

ellipse ELLIPSE

, s. adhikakalachinnaṃ kakṣaḥ.

ellipsis ELLIPSIS

, s. padanyūnatā padākāṃkṣā padāpekṣā vākyanyūnatā vākyākāṃkṣā; 'supplying an e.,' ākāṃkṣāpūraṇaṃ; 'word required to supply an e.,' adhyāhāryyapadaṃ; 'word brought to supply an e.,' adhyāhṛtapadaṃ -vākyaṃ.

emigrant EMIGRANT

, s. svadeśatyāgī m., deśāntarādhivāsī anyadeśavāsī.

endowed ENDOWED

, p. p. yautakayuktaḥ -ktā -ktaṃ yautakasampannaḥ &c., vṛttiyuktaḥ &c.

enthusiasm ENTHUSIASM

, s. āveśaḥ atyutsāhaḥ paramotsāhaḥ atyāsaktiḥ f.

equator EQUATOR

, s. (Terrestrial) viṣuvavṛttaṃ viṣuvarekhā viṣuvacakraṃ viṣuvamaṇḍalaṃ viṣuvadvṛttaṃ bhūmadhyarekhā; 'radius of equator,' bhūkaraṇaḥ.

--(Celestial) nāḍīvṛttaṃ.

equilibrium EQUILIBRIUM

, s. tulāsāmyaṃ tulāsamatā samānagurutvaṃ.

equinoctial EQUINOCTIAL

, (Point) golasandhiḥ m., viṣuvaṃ krāntipātaḥ.

escape ESCAPE

, s. uddhāraḥ.

escaped ESCAPED

, (In battle) hataśeṣaḥ -ṣā -ṣaṃ.

esoteric ESOTERIC

, a. guptoktaḥ -ktā -ktaṃ ekāntopadiṣṭaḥ &c., rahaḥkathitaḥ &c.

[Page 857a]
espionage ESPIONAGE

, s. ceṣṭānirūpaṇaṃ cāradvārāvalokanaṃ cāradvāradarśanaṃ.

esprit ESPRIT

, s. abhimānaṃ; 'de corps,' svagaṇābhimānaṃ; 'de pays,' deśābhimānaṃ.

essential ESSENTIAL

, s. āvaśyakaviṣayaḥ āvaśyakavastu n., sāraḥ.

etiquette ETIQUETTE

, s. sabhyācārarītiḥ f., śiṣṭācārarītiḥ f., ādaropacārarītiḥ f.; 'royal etiquette,' rājopacāraḥ rājopacārarītiḥ f.

evergreen EVERGREEN

, a. sadāharitaparṇaḥ -rṇā -rṇaṃ sadārdraparṇakaḥ -kā -kaṃ.

evidence EVIDENCE

, s. pramāṇaṃ; 'of sense,' pratyakṣapramāṇaṃ; 'of inference,' anumānapramāṇaṃ; 'of analogy,' upamānapramāṇaṃ; 'of ordeal,' divyapramāṇaṃ; 'of profession,' bhogapramāṇaṃ; 'documentary evidence,' lekhapramāṇaṃ; 'ocular,' dṛkpratyayaḥ.

exact EXACT

, a. samyaṅ -mīcī -myak (ñc).

exaction EXACTION

, s. balātkāraḥ.

excluded EXCLUDED

, p. p. ruddhapraveśaḥ -śā -śaṃ avaruddhapraveśaḥ &c., pratibaddhapraveśaḥ.

exclusive EXCLUSIVE

, a. ananyagrāhyaḥ -hyā -hyaṃ anyāgrāhyaḥ &c., itarāgrāhyaḥ &c.

excrescence EXCRESCENCE

, s. aṅkuraḥ kīlaḥ; 'on a goat's neck,' maṇiḥ m.

executive EXECUTIVE

, a. rājyaniyamapravarttakaḥ -kā -kaṃ rājyaniyamapravarttanādhikārī rājyavidhipravarttakaḥ &c.

executor EXECUTOR

, s. mṛtyulekhapravarttakaḥ mṛtalekhapravarttakaḥ.

to expectorate To EXPECTORATE

, v. n. kaphodgiraṇaṃ kṛ śleṣmodgiraṇaṃ kṛ.

extemporary EXTEMPORARY

, a. samayakalpitaḥ -tā -taṃ samayopasthitaḥ &c., pūrvvavicārahīnaḥ -nā -naṃ pūrvvavicārarahitaḥ -tā -taṃ pūrvvacintāhīnaḥ &c.

eye EYE

, s. ambakaṃ; 'of favour,' kṛpādṛṣṭiḥ f., kṛpāvalokanaṃ.

F. fallible FALLIBLE

, a. bhramapātraṃ sambhāvitabhramaḥ -mā -maṃ bhramārhaḥ &c.

far-gone FAR-GONE

, (In love) dūrārūḍhapraṇayaḥ -yā -yaṃ.

to father To FATHER

, v. a. pitṛtvāropaṃ kṛ pitṛtāropaṇaṃ kṛ.

faultless FAULTLESS

, a. (In form) anavadyāṅgaḥ -ṅgī -ṅgaṃ.

fear FEAR

, s. ātaṅkaḥ.

feature FEATURE

, s. mukhalakṣaṇa mukhacihnaṃ.

fetter FETTER

, s. saṃrodhaḥ. To

fetter FETTER

, v. a. sarudh.

fever FEVER

, s. (Arising from vitiation of the humour bile) pittajvaraḥ.

--(Of the humour phlegm) kaphajvaraḥ.

--(Of the humour wind) atajvaraḥ.

--(Of the three humours) tridoṣātmakajvaraḥ.

--(Of the bile and wind) pittavātajvaraḥ.

--(Of the bile and phlegm) pittakaphajvaraḥ.

--(With ague) śītajvaraḥ; 'illusions of f.,' jvarasṛṣṭiḥ f.; 'inflammatory f.,' dāhajvaraḥ; 'slow f.,' jīrṇajvaraḥ.

figure FIGURE

, s. (In geometry) kṣetraṃ.

--(In arithmetic) aṅkaḥ; 'figures,' aṅkavidyā.

--(Emblem) pratirūpaṃ prativimbaṃ.

--(In rhetoric) alaṅkāraḥ. The following are some of the common figures in rhetoric: 'Simile,' upamā; 'Breaking the natural order of words in a sentence,' ananvayaḥ; 'Identification of the objects of a comparison,' rūpakaṃ; 'Irony,' ākṣepaḥ; 'Alliteration,' anuprāsaḥ; 'Comparison,' utprekṣā; 'Hyperbole,' atiśayoktiḥ f.; 'Explanation of any peculiar condition, by coupling cause with effect,' viśeṣoktiḥ f.; 'Dilating upon an idea, or accumulating expressions to throw light on an idea.' dīpakaṃ; 'Dissimilitude of things compared in some respect to each other,' vyatirekaḥ; 'Describing the past or future as present,' bhāvikaṃ; 'Inverse comparison, or comparing new objects with some known object, as the moon, &c.,' pratīpaṃ; 'Identity of objects compared to one another,' samaṃ; 'Connexion of different objects by common properties,' sāmānyaṃ; 'Punning on words,' śleṣaḥ; 'Climax,' sāraṃ; 'Rhetorical use of the word without,' vinoktiḥ f.; 'Rhetorical use of the word with or along with,' sahoktiḥ f.; 'Change,' pariṇāmaḥ; 'Recollection,' smṛtiḥ f.; 'Mistake,' bhrāntiḥ f.; 'Doubt,' sandehaḥ; 'Applying a simile to other than its obvious application,' apahnutiḥ f. And the following, the meaning of which is doubtful, prāsaḥ ullekhaḥ tulyayogitā carvaṇā.

fine FINE

, s. sāhasaṃ; 'to be paid to the king,' rājadaṇḍaḥ.

finger FINGER

, s. (Fore) pradeśinī tarjanī.

--(Middle) madhyamā.

--(Third or ring finger) anāmikā.

--(Little) kaniṣṭhā.

fire FIRE

, s. (Sacred or sacrificial) homāgniḥ m., gṛhyāgniḥ hutaṃ; 'hole or enclosed space for preserving it,' agnikuṇḍaṃ kuṇḍaṃ homakuṇḍaṃ homaśālā; 'maintainer of it,' agnihotrī m. (n) agnihotā m. (tṛ); 'maintenance of it,' agnihotraṃ; 'particular wood for kindling it,' araṇiḥ -ṇī gaṇikārī -rikā palāśaḥ khadiraḥ; 'widower's sacred fire,' vidhurāgniḥ.

fish FISH

, s. valkavān m. (t).

fisherman FISHERMAN

, s. matsyagrāhakaḥ.

flamingo FLAMINGO

, s. marālaḥ.

flight FLIGHT

, (Of arrow) śarāyaṇaṃ vātarāyaṇaṃ.

to float To FLOAT

, v. n. (As a boat) tṝ.

--(In the air) vāyau vah.

flour FLOUR

, s. dhānyacūrṇaṃ. To

flow FLOW

, dru (c. 1. dravati drotuṃ).

focus FOCUS

, s. kiraṇasamudayasthalaṃ kiraṇasamudayavinduḥ m., kiraṇasamāhārasthalaṃ.

fontenelle FONTENELLE

, s. (In anatomy) ājñākhyaṃ cakraṃ.

food FOOD

, s. abhyavahāraḥ abhyavahāryyaṃ jemanaṃ; 'heavy f.,' jaḍānnaṃ; 'savory f.,' miṣṭānnaṃ; 'wholesome f.,' sattvānnaṃ; 'loathing of f.,' annadveṣaḥ; 'non-observant of the distinction of f.,' sarvvabhakṣaḥ sarvvānnabhojī &c.

foot FOOT

, s. (Hollow of) talahṛdayaṃ; 'fallen at the feet of,' caraṇagataḥ -tā -taṃ caraṇapatitaḥ &c., pādalagnaḥ -gnā -gnaṃ; 'water presented to wash the feet,' pādārghyaṃ.

--(Of a verse) padaṃ caraṇaṃ pādaḥ.

forceps FORCEPS

, s. kaṅkamukhaṃ.

fore-lock FORE-LOCK

, s. bhramarakaḥ bhramarālakaḥ.

fore-skin FORE-SKIN

, s. śephāgracarmma n. (n) liṅgāgracarmma n., agracarmma.

formal FORMAL

, a. yathāmārgaḥ -rgā -rgaṃ yathāvidhiḥ -dhiḥ -dhi yathāpaddhatiḥ &c.

formalist FORMALIST

, s. karmmaniṣṭhaḥ kriyāniṣṭhaḥ vāhyadharmmaniṣṭhaḥ vāhyadharmmavṛttiḥ m., vāhyopacārī -riṇī &c.

fortification FORTIFICATION

, s. (Science) durgaprākārādiracanavidyā.

foster-mother FOSTER-MOTHER

, s. upamātā f. (tṛ) pālakamātā.

fraction FRACTION

, s. apūrṇāṅkaḥ; 'vulgar f.,' śuddhāpūrṇāṅkaḥ; 'common measure of a f.,' apavarttaḥ -rttakaḥ; 'reduction of a fraction to a common denominator,' savarṇanaṃ aṃśasavarṇanaṃ.

freely FREELY

, adv. yadṛcchayā.

frequent FREQUENT

, a. paunaḥpunikaḥ -kī -kaṃ.

friction FRICTION

, s. vyāghaṭṭanaṃ saṅghaṭṭanaṃ saṃharṣaḥ.

friend FRIEND

, s. ekaduḥkhasukhaḥ; 'acquired f.,' kṛtrimamitraṃ; 'false f.,' kapaṭamitraṃ asanmitraṃ durmitraṃ; 'friends and relations,' suhṛtsambandhinaḥ m. pl.

from FROM

, prep. apa vi.

front FRONT

, s. purobhāgaḥ.

frontispiece FRONTISPIECE

, s. granthāgravartticitraṃ granthāgrasthacitraṃ.

frost-bitten FROST-BITTEN

, a. himadagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ himagrastaḥ -stā -staṃ.

frozen FROZEN

, p. p. himastabdhaḥ -bdhā -bdhaṃ himastambhitaḥ &c., himagrastaḥ &c.

function FUNCTION

, s. (In alg.) karmma n.

fur FUR

, s. salomacarmma n.

G. gandharba GANDHARBA

. Their chief is called citrarathaḥ.

[Page 858a]
ganesha GANESHA

, s. (As having a rat for his vehicle, or attended by this animal as an emblem of sagacity) mūṣikāṅkaḥ mūṣikāñcanaḥ mūṣikavāhanaḥ.

ganges GANGES

, s. (As mother of Kārtikeya) kumārasūḥ. 'The Ganges of heaven,' svargaṅgā ākāśagaṅgā; 'of the infernal regions,' bhogavatī.

garlic GARLIC

, s. kandaḥ.

gentleman GENTLEMAN

, s. sabhyajanaḥ sabhyapuruṣaḥ.

geological GEOLOGICAL

, s. bhūstaravidyāsambandhī -dhinī &c. -viṣayakaḥ -kā -kaṃ.

geologist GEOLOGIST

, s. bhūstaravidyājñaḥ bhūstaranirūpakaḥ kṣitiracanāvid.

geology GEOLOGY

, s. bhūstaravidyā bhūstaranirūpaṇavidyā kṣitiracanāvidyā kṣitiracanāśāstraṃ bhūkavacaśāstraṃ.

geometry GEOMETRY

, s. kṣetramitiḥ f., kṣetratattvavidyā bhūmitividyā.

god GOD

, s. (Of gods) devādhidevaḥ; 'inferior g.,' upadevaḥ upadevatā; 'local g.,' sthaladevatā; 'presiding g.,' adhidevaḥ adhidevatā; 'tutelar g.,' iṣṭadevaḥ iṣṭadevatā; 'recitation of the names of g.,' nāmoccāraṇaṃ; 'mother of the g.,' aditiḥ f.; 'of the Daityas or demons,' ditiḥ f.

gong GONG

, s. ghaṭī ghaṇṭā.

good-by GOOD-BY

, svasti. See ADIEU.

grain GRAIN

, s. (Awned or bearded) śūkadhānyaṃ; 'inferior g.,' upadhānyaṃ; 'lending g. at interest,' dhānyavardhanaṃ; 'against the g.,' vilomaḥ.

grammar GRAMMAR

, s. (Rules of) śabdaśāsanaṃ śabdaśāstiḥ.

to gratify To GRATIFY

, v. a. vinud in caus.

gratification GRATIFICATION

, vinodaḥ.

gravity GRAVITY

, s. (Centre of) gurutvakendaṃ.

to grow To GROW

, v. n. samṛdh pracurībhū adhikībhū.

gruel GRUEL

, s. manthaḥ.

gulf GULF

, s. (Bay) ākhātaṃ.

H. habitually HABITUALLY

, adv. sadā or śīla or nitya in comp.; 'habitually dejected,' sadāviṣādī -dinī &c., nityaviṣādī &c.; 'silent,' tūṣṇīṃśīlaḥ -lā -laṃ.

hair HAIR

, s. (Falling off of the h.) indraluptaḥ -ptaṃ -ptakaḥ; 'dressed or tufted h.,' keśapāśaḥ; 'parting of the h.,' sīmantaḥ; 'ceremony of adjusting the parting during gestation,' sīmantonnayanaṃ; 'line of h.,' romāvaliḥ -lī; 'against the h.,' pratilomaḥ &c., vilomaḥ &c.; 'with the h.,' anulomaḥ &c.

half HALF

, (With numerals); 'Thirteen and a half,' sārddhatrayodaśa.

handkerchief HANDKERCHIEF

, s. (Pocket) nāsāmārjanī.

harangue HARANGUE

, s. vākprabandhaḥ bhāṣaṇaṃ sālaṅkārabhāṣaṇaṃ.

having HAVING

, part. Often expressed by a Bahuvrīhi compound; thus, 'speech, having joy for its subject,' vākyam ānandaviṣayakaṃ; 'a man having his father alive,' jīvatpitṛkaḥ puruṣaḥ.

heart HEART

, s. (Purity of) antaḥśaucaṃ; 'knowledge of the h.,' antarjñānaṃ; 'singleness of h.,' ananyabhāvaḥ; 'the h. and the life,' antarvāhyaṃ; in heart and deed, or with all one's heart,' savāhyābhyantaraṃ sarvvātmanā.

heathen HEATHEN

, s. mūrttipūjakaḥ.

heathenism HEATHENISM

, s. mūrttipūjā.

heaven HEAVEN

, s. (Seat of the blessed) uttamalokaḥ divyalokaḥ ūrddhvalokaḥ. The heaven of Brahmā is brahmalokaḥ satyalokaḥ devalokaḥ; 'of Vishnu,' vaikuṇṭhaṃ viṣṇulokaḥ; 'of Śiva,' kailāsaḥ śivalokaḥ; 'of Indra,' svargaḥ svargalokaḥ indralokaḥ devalokaḥ muralokaḥ surālayaḥ.

--(State of final beatitude) muktiḥ f., mokṣaḥ apavargaḥ kaivalyaṃ uddhāraḥ siddhiḥ f., brahmasukhaṃ brahmasāpulyaṃ nirvāṇaṃ brahmaprāptiḥ f., śreyas n., niḥśreyas mahodayaḥ nirvṛtiḥ f., apunarāvṛttiḥ f., apunarbhavaḥ paramagatiḥ f., uttamagatiḥ f., paramapadaṃ sarvvaduḥkhakṣayaḥ; 'The four states of heavenly bliss,' caturvidhāmuktiḥ f. These are, 1. 'Residence in heaven with the Deity,' salokatā sālokyaṃ; 2. 'Bearing the likeness of the Deity in heaven,' sarūpatā sārūpyaṃ; 3. 'Being ever near or in the presence of the Deity,' samīpatā sāmīpyaṃ; 4. 'Absorption into the essence of the Deity,' sāyujyaṃ.

heavenly-minded HEAVENLY-MINDED

, a. paramārthabuddhiḥ -ddhiḥ -ddhi paramārthāsaktaḥ -ktā -ktaṃ.

heel HEEL

, s. pṛṣṇiḥ f.

heir-apparent HEIR-APPARENT

, s. (State of) yauvarājyaṃ.

heliotrope HELIOTROPE

, s. granthimān m. (t) hastiśuṇḍī asthisaṃhāraḥ.

hell HELL

, s. (Region under the earth, or residence of the Nāgas, Asuras, Daityas, &c., and not to be confounded with Naraka or the place of punishment) pātālaṃ adhobhuvanaṃ nāgalokaḥ. There are seven of these Pātālas or lower regions, saptapātālaṃ. These are, 1. atalaṃ, 2. vitalaṃ, 3. pātālaṃ, 4. rasātalaṃ, 5. mahātalaṃ, 6. sutalaṃ, 7. talātalaṃ.

--(Place of punishment after death) narakaḥ nirayaḥ nārakaḥ. The Naraka, or Tartarus of the Hindūs, is divided into numerous different places of torture; such as, 'the place paved with swords,' asipatraṃ; 'the place where the leaves of the trees are swords,' asipatravanaṃ; 'the place of great darkness,' andhatāmisraṃ; 'a place in which the wicked are baked like pots,' taptakumbhaḥ kumbhīpākaḥ; 'the place of burning sand,' taptabālukaḥ &c., see under HELL, p. 340; 'abiding in h.,' narakavāsaḥ; 'descending to h.,' adhaḥpatanaṃ adhogatiḥ f., narakapatanaṃ; 'judge of h.,' yamaḥ; 'his messenger,' yamadūtaḥ; 'road to h.,' narakasārgaḥ adhaḥpathaḥ dhūmramārgaḥ; 'punishment of h.,' yamadaṇḍaḥ; 'pit of h.,' narakakuṇḍaṃ. Eighty-six of these pits are enumerated.

hellebore HELLEBORE

, s. kaṭurohiṇī kaṭukī.

hemorrhage HEMORRHAGE

, raktapravāhaḥ.

hemp HEMP

, s. vijayā.

herculean HERCULEAN

, a. mahāprayatnasādhyaḥ -dhyā -dhyaṃ.

hereditary HEREDITARY

, a. pitṛprāptaḥ -ptā -ptaṃ pitṛkramāyātaḥ &c., dāyalabdhaḥ &c.

hero HERO

, s. mahārathaḥ yudhiṣṭhiraḥ bhīṣmaḥ; 'drink of hero in battle, to elevate courage,' vīrapānaṃ; 'post of danger wished for by heroes,' vīrāśaṃsanaṃ.

herpes HERPES

, s. visarpaḥ visarpikā dadruḥ m., pāmaḥ -mā (n).

hillock HILLOCK

, s. upaparvvataḥ.

hinder HINDER

, (Part) pāścātyabhāgaḥ.

honey HONEY

, s. (Of flowers) sudhā.

hood HOOD

, (Of snake) darvī sphaṭā.

horizon HORIZON

, s. kṣitijaṃ kujaṃ; 'sensible or visible horizon,' dṛṣṭimaryyādā cakravālaṃ; 'glow of the horizon,' digbāhaḥ.

horizontal HORIZONTAL

, a. kṣitijaikasūtraḥ -trā -traṃ kṣitijasamasūtraḥ &c.

horse-back HORSE-BACK

, (Mounted on) aśvārūḍhaḥ -ḍhā aśvārohaḥ &c.

horse-radish HORSE-RADISH

, s. śobhāñjanaḥ.

hospital HOSPITAL

, s. rogiśālā.

hostile HOSTILE

, a. amitraḥ -trā -traṃ.

hostility HOSTILITY

, amitratā.

humour HUMOUR

, s. The three humours of the body are, 1. 'phlegm,' kaphaḥ; 2. 'bile,' pittaṃ; 3. 'air or wind,' vāyuḥ m., vātaḥ; 'disorder of any h.,' dhātunāśaḥ; 'vitiation of three h.,' tridoṣaṃ sannipātaḥ; 'excess of any of the three h.,' prakopaḥ ulvaṇaṃ; 'disorder resulting from vitiation of the phlegm,' kaphavikāraḥ kapharogaḥ; 'of the bile,' pittavikāraḥ; 'of the wind,' vātavikāraḥ vāyuvikāraḥ.

[Page 859a]
hungry HUNGRY

, a. dagdhodaraḥ -rā -raṃ kṣudhānalavidagdhaḥ -gdhā -gdhaṃ.

hydraulics HYDRAULICS

, s. udakagatividyā jalagatividyā -śāstraṃ.

hydrogen HYDROGEN

, s. jalajanakavāyuḥ m., udakajanakavāyuḥ m. -vāṣpaḥ.

hydrostatics HYDROSTATICS

, s. udakasthitividyā udakasthitiśāstraṃ.

hyperbola HYPERBOLA

, s. ūnakalachinnaṃ; 'opposite,' atyūnakalachinnaṃ.

I. impregnated IMPREGNATED

, p. p. saṃsṛṣṭaḥ -ṣṭā -ṣṭaṃ guṇamiśritaḥ &c., guṇayuktaḥ &c.

included INCLUDED

, p. p. antarbhūtaḥ -tā -taṃ antaḥpātī &c., pratiṣṭhitaḥ -tā -taṃ

incoherent INCOHERENT

, (Speech) pralāpaḥ; 'one who talks so,' pralāpī.

indra INDRA

, s. (As lord of the Eastern quarter) prācīpatiḥ m., prācī navahīḥ m. (s). His vehicle is the elephant airāvataḥ.

to infect To INFECT

, v. a. upahan.

infected INFECTED

, p. p. upahataḥ -tā -taṃ.

inferior INFERIOR

, a. adhobhavaḥ -vā -vaṃ.

infernal INFERNAL

, (Region) avācī.

K. L. M. N. O. P. R. kAmadeva KĀMADEVA

, s. (As having an odd number of arrows) viṣameṣuḥ.

--(As having blossoms for arrows) pallavāstraḥ. His vehicle is a parrot, śukaḥ. Hence he is called śukapāhaḥ -hanaḥ.

kArtikeya KĀRTIKEYA

, s. (As god of war) mahāśaktiḥ m., siddhasenaḥ.

lay LAY

, a. vyavahārikaḥ -kī -kaṃ.

layman LAYMAN

, vyavahārī m.

litigated LITIGATED

, (Under litigation) vipratipadyamānaḥ -nā -naṃ.

longer LONGER

, (For a longer time) adhikakālaṃ.

manu MANU

, s. The names of the seven Manus are, 1. svayambhuvaḥ, 2. svārociṣaḥ, 3. uttamaḥ, 4. tāmasaḥ, 5. raivataḥ, 6. cākṣuṣaḥ, 7. vaivasvataḥ. The last is the Manu of the present period.

near NEAR

, (A well) upakūpaṃ.

next NEXT

, a. uttaraḥ -rā -raṃ.

obtuse-angled OBTUSE-ANGLED

, a. adhikakoṇaḥ -ṇā -ṇaṃ viśālakoṇaḥ &c.

passover PASSOVER

, s. nistārotsavaḥ.

pasturage PASTURAGE

, s. caraṇasthānaṃ.

pattern PATTERN

, s. dṛṣṭāntaḥ.

pavement PAVEMENT

, s. prastarabandhanaṃ.

perplexed PERPLEXED

, a. upāyahīnaḥ -nā -naṃ.

persecution PERSECUTION

, s. daurātmyaṃ.

to recoil To RECOIL

, v. n. (As in fear) vikamp (c. 1. -kampate -mpituṃ).

FINIS.
[Page 860a]
ERRATA. agreeable AGREEABLE

, l. 3. for comfortable, read conformable.

l. 4. for yogyāḥ, read yogyaḥ.

aloft ALOFT

, for urddhvaṃ, read ūrddhvaṃ.

angrily ANGRILY

, adv. for kopeṇa, read kopena.

to appraise To APPRAISE

, l. 2. for bhūlyaṃ, read mūlyaṃ.

armour-bearer ARMOUR-BEARER

, i broken, read sānnahanikaḥ.

atonement ATONEMENT

, l. 1. for prāyaścittaḥ, read prāyaścittaṃ.

to augment To AUGMENT

, v. n. l. 3. transpose vṛṃh in caus., to v. a.

to barter To BARTER

, v. a. l. 3. for bhāṇḍaṃ prati, read bhāṇḍāt prati.

bashful BASHFUL

, l. 2. for krīḍitaḥ, read vrīḍitaḥ.

before BEFORE

, l. 14. for pūvvakāle, read pūrvvakāle.

being BEING

, l. 1. for sattvaḥ, read sattvaṃ.

bequest BEQUEST

, for usinne, read āsanne.

to bestir To BESTIR

, l. 3. for vyavaso c. 1., read vyavaso c. 4.

bicipital BICIPITAL

, for dvimurddhaḥ, read dvimūrddhaḥ.

bit BIT

, l. 5. for kiñjitsthūlataraṃ, read kiñcitsyūlataraṃ.

blazing BLAZING

, l. 1. for jvālan, read jvalan.

to blow To BLOW

, v. a. l. 7. for nāsikaṃ, read nāsikāṃ.

brotherly BROTHERLY

, adv. for prātṛkaprakāreṇa, read bhrātṛkaprakāreṇa.

caraway CARAWAY

, l. 1. for ajasādā, read ajamodā.

chase CHASE

, s. l. 2. for bhṛgapāyai, read mṛgayāyai.

to check To CHECK

, v. a. l. 3. for c. 9., read c. 7.

to checker To CHECKER

, v. a. for chitrayati, read citrayati.

cipher CIPHER

, s. l. 1. for aṅkaṃ, read aṅkaḥ.

to conclude To CONCLUDE

, v. a. for nivṛt, read nirvṛt.

to condemn To CONDEMN

, v. a. l. 5. for c. 1., read c. 9.

cook COOK

, s. l. 1. for sadaḥ, read mūdaḥ.

couple COUPLE

, s. l. 5. for śuṅkhalā, read śṛṅkhalā.

course COURSE

, s. l. 15. for bhojanapatrāṇi, read -pātrāṇi.

to court To COURT

, v. a. l. 6. for c. 1., read c. 2.

to crack To CRACK

, v. n. l. 2. for vida, read vidṝ.

to dash To DASH

, v. a. l. 5. for pahṛ, read prahṛ.

debauch DEBAUCH

, l. 3, for vyāsanāveśaḥ read vyasanāveśaḥ.

decision DECISION

, l. 1. for -yaṇaṃ, read -yanaṃ.

decrease DECREASE

, l. 2. for nyanībhāvaḥ, read nyūnībhāvaḥ.

[Page 860b]
to delight To DELIGHT

, v. n. l. 4. for topyati, read tupyati.

to design To DESIGN

, v. a. l. 4. for abl. case, read dat. case.

detraction DETRACTION

, l. 3. for abhyasayā, read abhyasūyā.

l. 4. for gaṇāpavādaḥ, read guṇāpavādaḥ.

devoted DEVOTED

, l. 4. for saktimān, read bhaktimān.

discreetly DISCREETLY

, adv. for suvicāryyaṃ, read suvicāryya.

dog DOG

, s. l. 2. for mṛgadaśakaḥ, read mṛgadaṃśakaḥ.

to elucidate To ELUCIDATE

, l. 3. for daṣṭāntena, read dṛṣṭāntena.

entanglement ENTANGLEMENT

, s. l. 2. for saṅkaryyaṃ, read sāṅkaryyaṃ.

essential ESSENTIAL

, a. l. 4. for gūrvvarthaḥ, read gurvvarthaḥ.

european EUROPEAN

, s. for ūropīyaḥ, read yūropīyaḥ.

to evade To EVADE

, v. a. l. 1. for palāyitvā, read palāyamānaḥ.

to excel To EXCEL

, l. 3. for anyeti, read atyeti.

extenuation EXTENUATION

, l. 2. for pāpāpekṣā, read pāpopekṣā.

eye EYE

, s. l. 18. for book, read hook.

to fabricate To FABRICATE

, v. a. for -mīyate, read -māyate.

to feast To FEAST

, v. n. for mantuṣ, read santuṣ.

fire FIRE

, l. 8. for apāmpittaḥ, read apāmpittaḥ.

gaol GAOL

, s. for bandhanaguhaṃ, read bandhanagṛhaṃ.

immatureness IMMATURENESS

, l. 4. for apūṣkalatā, read apuṣkalatā.

into INTO

, l. 16. for jalasāskṛtaḥ, read jalasātkṛtaḥ.

kindly KINDLY

, l. 2. for snehaṃna, read snehena.

krishna KRISHNA

, l. 9. for sister, read brother.

lousy LOUSY

, l. 1. for yukālaḥ, read yūkālaḥ.

lying LYING

, part. l. 4. for apamūrddhaśayaḥ, read avamūrddhaśayaḥ.

medicine MEDICINE

, l. 5. for sāmyopacāraḥ, read saumyopacāraḥ.

to move To MOVE

, v. a. l. 6. for sāmākṛṣ, read samākṛṣ.

perceptible PERCEPTIBLE

, l. 5. for draṣṭigrāhyaḥ, read dṛṣṭigrāhyaḥ.

pit PIT

, l. 2. for mutrapuṭaṃ, read mūtrapuṭaṃ.

portion PORTION

, l. 4. for ṛkthāṃsaḥ, read ṛkthāṃśaḥ.

to postpone To POSTPONE

, l. 3. for pilamb, read vilamba.

practice PRACTICE

, l. 4. for vṛtiḥ, read vṛttiḥ.

to project To PROJECT

, v. a. l. 5. for plain, read plan.

turkois TURKOIS

, for vaiduryyaṃ, read vaidūryyaṃ.